SOU 1978:79

Förslag till undersökning om hushåll, bostäder och sysselsättning 1980

EORSLAG TILLI [UNDERSÖKNING OM

! HUSHÅLL) [BOSTÄDER OCH &

SYSSELSÄTTNING

SM]

FÖRSLAG TILL UNDERSÖKNING OM

HUSHÅLL BOSTÄDER OCH

SYSSELSÄTTNING

1989

Betänkande av kommittén med uppdrag att utreda frågan om behovet av framtida folk och bostadsräkningar

8919]

'-:: 'i'., . . 3:-'1-'E.= |f.' ". ir. .. '-

- .;5. .. ',..-'.-.--,-..:.-,,il - .-

.. . .. -.. . .. | ' . ” ' ' HJ. ' ' *' . ! | | . . . - . - . ":.-'..i H:" ! ." ' -.. ...'.'"Uu..i E., | . 4 & MJJZIH .' 3.1” ..H' 'N': ' ! '.'"”hM”H"."' 'FlffiF.-' * .” ..u '. '. . . . ' ' ' ". w. a'..wll”f " 5:95 .nul '. . :. '-.. . .- - ."'-.':.' ! . ”” . ”'...', . , . -.'.:_',;,, . . .. | .? .. . '*".H" ' " | M.1 i

.J .W.' lv . i.. '... II I I I i . n . ili _ '. . '. || ' i '. . !

- '.'..:. å .. p '. . | :. :WWH. . "” . ! || | | | | | llill il | I l' l ' . | . HHC. '.”. 'lh , . | .| ' H 1. . _” .u . . . .I" NH'H*IQ.HHTWW MH y' . ] '. . H.. = ' u'H **ll .. . .- . '.' .:.» ._ ** ,,." | | || IHI... .' '_p. . ' .. ' , . . JJ i-' . .. ” ' T.'H'H'W"' .w i ' | ." .. . - '. . ;ll'n. ..

ägs?! Statens offentliga utredningar

[_ ww 1978:79 & Ekonomidepartementet

Förslag till undersökning om hushåll, bostäder och sysselsättning 1980

Betänkande av kommittén med uppdrag att utreda frågan om behovet av framtida folk- och bostadsräkningar (FOR-utredningen)

Omslag Jan Bohman Jernström Offsettryck AB

ISBN 91-38—04547-8 ISSN 0375—250X Gotab, Stockholm 1978

TILL STATSRÅDET OCH CHEFEN FÖR EKONOMIDEPARTEMENTET

Genom beslut den 11 november 1976 bemyndigades chefen för ekonomidepartementet att tillkalla en kommitte för att utreda behovet av framtida folk— och bostads— räkningar. Som ordförande tillkallades den 23 decem— ber 1976 landshövding Mats Lemne samt som ledamöter den 8 februari 1977 generaldirektör Lennart Holm, nuvarande departementsrådet Bengt Olof Karlsson, pro— fessor Erik Ruist och avdelningschef Klas Wallberg. Den 13 april 1977 tillkallades direktör Lars Ågren

som ledamot.

Kommittén har tagit namnet FoB—utredningen.

Till sekreterare förordnades den 1 mars 1977 byrådi— rektör Erik Landberg. Till biträdande sekreterare

förordnades den 1 maj 1977 byrådirektör Thomas Ekwall Och den 1 oktober 1977 byrådirektör Sixten Lundström.

För att särskilt arbeta med frågan om en samordning av folk— och bostadsräkningarna och den allmänna fastighetstaxeringen förordnades den 29 juni 1977 experterna byrådirektörerna Jan GrUnberger och Ivan Landström samt avdelningsdirektör Börje Gustafsson.

För utredningsarbete kring datainsamling av syssel— sättningsuppgifter förordnades den 29 juni 1977 till expert avdelningsdirektör Georg Danielsson.

För att biträda utredningen med kostnadsberäkningar för alternativa utformningar av en undersökning 1980 förordnades den 1 april 1978 till expert avdelnings—

direktör Bernt Sjögren.

Sekretess- och integritetsfrågor m.m. har utretts med biträde av avdelningsdirektör Per Samuelsson, förord— nad till expert den 1 augusti 1978. Samuelsson har

även biträtt vid utformningen av utredningens författ—

ningsförslag.

Utredningen har den 23 december 1977 lämnat Lägesrap— port från FoB—utredningen (Ds E 1977z2). Utredningen har efter remiss yttrat sig över Rationalisering av skatteadministrationen, delrapport 1977z4zl, Uppbörd av direkt skatt — arbetsformer m.m.

Utredningen får härmed överlämna betänkandet Förslag till undersökning om hushåll, bostäder och sysselsätt— ning 1980. FoB-utredningen har därmed slutfört sitt

arbete.

Stockholm i november 1978

Mats Lemne

Lennart Holm Bengt Olof Karlsson Erik Ruist

Klas Wallberg Lars Ågren

Erik Landberg

Thomas Ekwall

Sixten Lundström

INNEHÅLL Författningsförslag

Sammanfattning

1. UTREDNINGSUPPDRAGET OCH UTREDNINGSARBETETS BEDRIVANDE

1.1 Direktiv 1.2 Bakgrund 1.3 Genomförande 1.4 Redovisning av utredningsarbetet

2. INTERNATIONELLA REKOMMENDATIONER FÖR FOLK— OCH BOSTADSRÄKNINGAR

3. FOLK— OCH BOSTADSRÄKNINGAR SOM MEDEL FÖR KONTROLL AV DEN LÖPANDE FOLKBOKFÖRINGEN

3.1 Sammanfattning av RSV:s synpunkter

3.1.1 Bedömning av kontrollen 3.1.2 Förbättring av kontrollen vid en folk— och bostadsräkning 1980

3.1.3 Kostnadsfrågan

3.2 FoB-utredningens slutsatser

4. BEHOV AV BEFOLKNINGS-, SYSSELSÄTTNINGS-, PENDLINGS—, HUSHÅLLS— ocu BOSTADSSTATISTIK M.M.

4.1 Användning av FoB—data 1 Allmänt om användaranalysen 2 Sammanfattande analys av använd— ningen av FoB—uppgifter 4.1. 4.1.

Demografiska variabler Sysselsättning och näringsgren

4.1.2.3 Yrke och utbildning 4.1.2 4 Yrkesställning och an— ställningens art Inkomst Pendling, färdsätt och bilinnehav 4.1.2.7 Lägenhetsvariabler exklu— sive hyra Hyresuppgifter .1.2.9 Hushålls— och familje— uppgifter 4.1.2.l 4.1.2.2 ;> NN U'! Oh & .b . |,_. . N . CO

11

19

23 23 28 30 32

41

41

41

43

44

44 52

59 59

60

62 64

4.1.2.10 Kombinerade bostads- och

hushållsdata 66 4.1.2.11 övriga variabler 66 4.1.3 Kvalitetskrav 67 4.1.4 Resultatredovisning 67 4.2 Framtida behov av informationsunderlag för samhällsplanering m.m. 68 4.3 Konsekvenser av en utebliven särskild uppgiftsinsamling 1980 71 5. TIDIGARE FOLK— OCH BOSTADSRÄKNINGAR 73 5.1 Polk— och bostadsräkningar under åren 1950—1970 73 5.1.1 År 1950 73 5.1.2 År 1955 75 5.1.3 År 1960 73 5.1.4 År 1965 80 5.1.5 År 1970 83 5.2 Folk— och bostadsräkningen 1975 87 5.2.1 Planeringsarbetet och SCB:s första förslag 87 5.2.2 Det fortsatta olaneringsarbetet och SCB:s andra förslag 88 5.2.3 Regeringens och riksdagens ställ— ningstagande 90 5.2.4 Uppläggning och genomförande av FoB 75 90 6. UTVÄRDERING AV FOLK— OCH BOSTADSRÄKNINGEN 1975 93 6.1 SCB:s konsumentanalys 93 6.2 De kommunala granskningsorganens gransk— nings— och kompletteringsarbete 94 6.3 Produktionssystem 95 6.4 Kodningskvalitet 96 6.5 Resultatredovisning 97 6.6 Kostnad 98 6.7 Utredningens överväganden och förslag 98

7. ERFARENHETER FRÅN PLANERINGEN AV FOLK— OCH BOSTADSRÄKNINGAR I DANMARK, FINLAND OCH NORGE 99

7.1 Sammanfattning av Danmarks, Finlands och Norges planer inför FoB 80 99 7.2 Utredningens slutsatser 101 8. KÄLLOR FÖR BEFOLKNINGS—, SYSSELSÄTTNINGS—, PENDLING5—, HUSHÅLLS— OCH BOSTADSSTATISTIK 103 8.1 Utredningens förutsättningar 103 8.2 Allmänheten som uppgiftslämnare genom Särskild enkät 105 8.3 Allmänheten som uppgiftslämnare till den löpande folkbokföringen 106

10.

8.3.1 Statistik från folkbokföringen 8.3.2 Hushållsredovisning

8.4 Allmänheten som uppgiftslämnare till den allmänna fastighetstaxeringen 8.5 Allmänheten som uppgiftslämnare till den allmänna självdeklarationen 8.6 Allmänheten som uppgiftslämnare till riksförsäkringsverkets register 8.7 Företagen som uppgiftslämnare genom skatteadministrationens kontrollupp- gift 8.8 Företagen som uppgiftslämnare till SCB:s centrala företagsregister (CFR) 8.9 Företagens uppgiftslämnande till löne— statistik m.m. 8.10Företagens uppgiftslämnande till in- dustristatistik och arbetskraftssta— tistik för lantbruket

8.10.1 Industristatistik 8.10.2 Arbetskraftsstatistik för lantbruket

8.11Vissa andra källor

8.ll.1 Arbetskraftsundersökningar 8.ll.2 Inkomstfördelningsundersök— ningar 8.11.3 Företagsenkäter inom informa— tionssystemet företag sam— hälle 8.1l.4 Bostads— och hyresundersök— ningar

8.12Utredningens överväganden och förslag

FRÅGOR OM SEKRETESS, INTEGRITET OCH UPP— GIFTSSKYLDIGHET

9.1 Bakgrund 9.2 Tillgänglighet till statistiskt mate— rial efter en särskild undersökning 1980

9.2.1 Utlämnande till enskilda 9.2.2 Utlämnande myndigheter emellan 9.2.3 Datalagen

9.3 Uppgiftsplikt 9. Vitesfrågor &

UTREDNINGENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

10.1 FoB blir HBS 10.2 översiktlig presentation av utred— ningens förslag till HBS 80

106 107

110

113

116

119

124

126

128

128

129

130

130

132

133

134

137

143

143

143 143 145 147

148 149

153

153

153

10.2.1 Inledning 153 10.2.2 Sysselsättningsdelen (översikt— lig) 155 10.2.3 Hushålls— och bostadsdelen (översiktlig) 156 10.3 Detaljerad beskrivning av olika delar i HBS 80 157 10.3.1 Sysselsättningsdelen 157 10.3.1.1 Populationsavgränsning 157 10.3.l.2 Variabelinnehåll 160 10.3.1.3 Uppgiftslämnandet samt

överföring av statistik- uppgifter på datamedium 161 10.3.1.4 Kommunal och central be—

arbetning av arbetsstäl-

leregistret 164

10.3.1.5 Kvalitet 166

10.3.2 Hushålls— och bostadsdelen 167

10.3.2.1 Populationsavgränsning 167 10.3.2.2 Variabelinnehåll 168 10.3.2.3 Distribution och insam—

ling 168

10.3.2.4 De lokala gransknings— organens arbete och den centrala bearbetningen 170 10.3.2.5 Kvalitet 172 10.3.3 Resultatredovisning 172 10.4 Kostnader för HBS 80 177 10.5 Förutsättningar för att kunna genomföra HBS 80 182 10.6 Utredningens överväganden kring andra alternativ för datainsamling 183 10.7 Sysselsättningsfrågor på personblan— ketten 185 10.8 överväganden kring olika ambitionsnivåer i genomförandet av en undersökning 1980 188

10.8.1 En_undersökning 1980 utan blankettinsamling 189 10.8.2 En undersökning 1980 men dess— utom med sysselsättningsuppgifter insamlade på personblanketten 190

10.9 Utredningens överväganden kring fram— tida undersökningar 192

10.9.l Framtida hushålls—, bostads— och sysselsättningsundersökningar 192

10.9.1.l Sysselsättningsdelen 193 10.9.l.2 Hushålls- och bostads— delen 194 10.9.1.3 Utredningens sammanfat— tande kommentar 197

10.9.2 Framtida konsekvenser för andra under— sökningar om HES—förslaget genomförs

10.10 Lag om hushålls—, bostads— och sysselsätt— ningsundersökning 1980

BILAGOR

1. Användningen av FoB—data i samhällsplaneringen en kartläggning

2. Variabelinnehåll i FoB 60, FoB 65, FoB 70 och FoB 75

3. Samordning av HBS 80 och den allmänna fastighetstaxe— ringen 1981

4. Två alternativa utformningar av en undersökning 1980

5. Danmarks, Finlands och Norges planer inför en folk— och bostadsräkning 1980

6. Arbetsgivares möjlighet att lämna vissa uppgifter på kontrolluppgiften (KU)

7. Sekretess— och integritetsfrågor m.m.

8. Exempel på personblankett

9. Kostnadsberäkningar för olika alternativ till en undersökning 1980

10. Diskussion om jämförbarhet mellan FoB 60, F08 70, FoB 75 och HBS 80 för sysselsättningsvariabeln

11. Variabelinnehåll i HBS 80

433 449

_ ." " _ ".:- . imnuri ., .. . '..— unnar-"f"

., *.

_ . .. .. . ...... ..

.._1 . | . _ - .. ' , . .. IH. Mil-HH

:—-*_ ** * . . . ; -. _| .; _ . ' . _ _. - . r Häbi'1HI'L-l'ld-lT-5

*** .. * ' ." " . r' '"'i' ' "1 .u'u'iamnpill. ** j, - * ' .. * . * J". !: "; _ _.'H--' 'utihåiil'le d:r-

."g ..1_ * ** * *: _. .f .", *. 3 j.."-— H* _! —- .- _ _ T*.L ** " "”i :" " '-|.l' »_*.1 "I-'.L' 'lll'nl-l'l'. al;—:*:iå

* — ** = i l " »* '—*!'_Jl - * 'H ull.:unma £: *. . ., _. ,. .. -- :”.» .,rg'l— .T'H

f— .*'*.'..*. ' ,* *l _ H.?LJH'FE” Få'adwuzlba."

H lill H.]lll'LH'] ! F

Äqu ...immd'uull ." än L"! :| 51315an

|! a";- I'aaudallt. ,-'.li .*I'.1-1|:|*.I'.l .:llr .ru .

SAMMANFATTNING

Utredningens uppgift har varit att undersöka behovet av folk- och bostadsräkningar och visa hur samhälls— planeringens framtida behov av befolknings—, syssel— sättnings—, pendlings—, hushålls— och bostadsuppgif— ter skall kunna tillgodoses. I direktiven framhålls vikten av att utredningen genomför en förutsättnings— lös konsumentanalys och prövar alternativa datafångst— möjligheter. Utredningsarbetet redovisas i sin helhet i föreliggande betänkande med bilagor.

Folk— och bostadsräkningar i Sverige har sedan lång tid tillbaka varit komplicerade totalundersökningar omfat— tande ett stort antal variabler. Ett väsentligt motiv för undersökningarna var länge att man fick uppgifter

om antalet personer, hushåll, lägenheter etc., med en långtgående regional fördelning. Detta inslag av räkning har efter hand fått en mindre betydelse vilket innebär att benämningen "folk- och bostadsräkning" numera inte ger en riktig uppfattning om ändamålet med och innehål— let i undersökningen. Med hänsyn till de ändrade för— hållandena bör benämningen folk— och bostadsräkning inte längre användas. Utredningen föreslår i stället namnet hushålls—, bostads- och sysselsättningsundersökning (HES) vilket ger en bättre uppfattning om tyngdpunkten

i undersökningen.

Utredningens förslag till framställning av befolknings—, sysselsättnings—, pendlings-, hushålls— och bostadsdata 1980 och i ett längre tidsperspektiv har grundats på erfarenheter och synpunkter från användare och andra

intressenter. Datainsamlingsmöjligheter, framtida pro— duktionstekniska möjligheter och rena kostnadsöver—

väganden har starkt påverkat utformningen.

Kostnaden för den undersökning (hushålls—, bostads— och sysselsättningsundersökning år 1980, HBS 80) som ut— redningen föreslår är ungefär hälften så stor som kost- naden för FoB 75.

HBS 80 kan delas i två avsnitt. Det är dels sysselsätt— ningsdelen som huvudsakligen är baserad på uppgiftsläm— mande från företagen med hjälp av kontrolluppgiften, dels hushålls— och bostadsdelen baserad på blanketter som insamlas från allmänheten och vissa uppgifter som 1980 skall insamlas vid genomförandet av den allmänna fastighetstaxeringen 1981. Utredningen vill genom upp— delningen peka på att dessa två delar är oberoende av varandra och att de i det mer långsiktiga perspektivet inte behöver genomföras i en sammanhållen undersökning. HBS 80 är dock av praktiska och ekonomiska skäl organi—

satoriskt sammanhållen.

Analysen av användningen av data från folk— och bostads— räkningarna visar att flera etablerade planeringsmodelle och rutiner, inom ramen för samhällsplaneringen i vid mening, har behov av befolknings—, sysselsättnings—, pendlings—, hushålls— och bostadsuppgifter med möjlig— heter till långtgående regional och lokal redovisning. Ett antal i tidigare räkningar inkluderade variabler

har haft en liten om ens någon användning för samhälls— planeringen. Andra uppgifter har visat sig främst komma till användning på central myndighetsnivå där man inte haft speciell nytta av de detaljerade redovisningsmöj— ligheter på kommunal— och regional nivå som tidigare främst ansetts motivera en totalundersökning av kon—

ventionell FoB—typ.

En bakgrund vid utformningen av förslaget till en under— sökning 1980 har varit genomgången av motsvarande

räkningar under perioden 1950—1970 och den särskilda

utvärdering av FoB 75 som företagits. Utvärderingen, som till stor del genomförts inom SCB, har visat att väsentliga rationaliseringar går att genomföra i

framtida undersökningar.

Grannländerna Danmark, Finland och Norge planerar att genomföra folk- och bostadsräkningar 1980—81 men på olika sätt. Det längst drivna försöket att rationalisera folk— och bostadsräkningen pågår i Danmark, där man 1981 satsar på en "uppgörelse" huvudsakligen baserad på olika administrativa re— gister. Metoderna är dock ännu relativt oprövade och den registersamordning som förberetts i Danmark har stött på flera praktiska problem i genomförande— skedet. I både Finland och Norge ingår i planerna att folk- och bostadsräkningen 1980 till stor del skall baseras på uppgifter insamlade med blankett från allmänheten. Vissa uppgifter avses dock bli inhämtade från olika befintliga register. Erfaren- heterna från grannländerna torde främst komma att få betydelse för svenskt vidkommande i de mer lång— siktiga övervägandena och utvecklingsarbetet inför 1980—talets databehov.

Sverige har inte iklätt sig några bindande förplik— telser att i internationella sammanhang redovisa den statistik som konventionellt förknippas med en

folk— och bostadsräkning. Om och hur en undersökning skall genomföras 1980 kan således beslutas utifrån

nationella överväganden.

Betydelsen av folk— och bostadsräkningar för kontroll av den löpande folkbokföringen har efter hörande av riksskatteverket (RSV) kunnat konstateras endast vara marginell. RSV anser att folk— och bostadsräkningar är ett bra hjälpmedel, att de dock inte kan motiveras av RSV:s kontrollbehov och att RSV vid en ev. ute— bliven folk— och bostadsräkning kan utveckla alterna—

tiva kontrollmetoder. Eftersom FoB—utredningen lämnar

ett förslag till undersökning 1980 föreslås RSV få rätt ta del av innehållet för kontroll av den löpande

folkbokföringen.

Det finns ett flertal datakällor som i nuvarande skick eller efter viss utveckling skulle kunna utgöra grund för befolknings—, sysselsättnings—, pendlings-, hushålls- och bostadsstatistik. De datakällor — direkta såväl som

indirekta som har övervägts är följande

Datakällor där allmänheten är uppgiftslämnare:

särskild enkät

— den löpande folkbokföringen fastighetstaxeringen

allmänna självdeklarationen

— riksförsäkringsverkets register

Datakällor där företagen är uppgiftslämnare:

— skatteadministrationens kontrolluppgift — SCB:s centrala företagsregister

- lönestatistik — industristatistiken och lantbruksregistret vid SCB

Vissa andra källor:

arbetskraftsundersökningen

inkomstfördelningsundersökningen

företagsenkäter inom informationssystemet företag - samhälle

bostads— och hyresundersökningen

Flera av de angivna källorna kan emellertid — i varje fall på kort sikt inte komma i fråga. Detta gäller den allmänna självdeklarationen och riksförsäkrings—

verkets register.

De urvalsundersökningar som nämnts kan inte utgöra annat än komplement till en särskild undersökning 1980, eftersom precisionen blir för låg på regional och

lokal nivå. Vissa av de angivna datafångstmöjligheterna har en ofullständig täckning för de populationer och uppgifter som är av intresse i detta sammanhang.

Tiden är också för kort för att planera för och genom— föra en sådan utbyggnad av dessa källor att de

skulle kunna ersätta annan uppgiftsinsamling för samhällsplaneringens ändamål.

De källor som svarar mot innehållsmässiga, kostnads— mässiga och praktiska krav på en undersökning 1980 framgår av nedanstående sammanfattningav utredningens förslag till undersökning av hushåll, bostäder och sysselsättning 1980, HBS 80.

Sysselsättningsdelen

Utredningen föreSlår att sysselsättnings— och pend— lingsstatistik i HBS 80 framställs med anlitande av

nedanstående källor.

SKATTEADMINISTRA— CENTRALA INKOMST— REGISTRET öVER TIONENS KONTROLL— FÖRETAGS— REGISTRET TOTALBEFOLK— UPPGIFT (KU) REGISTRET (INK) NINGEN (RTB) (CFR)

SAMBEARBETNING

SYSSELSÄTT— STATISTIK ÖVER NINGSSTATISTIK PENDLING

Uppgifter om sysselsättning föreslås insamlade genom kontrolluppgiften för gruppen anställda. Inkomst—

registret, som upprättas vid SCB på grundval av taxe—

ringsuppgifterna, föreslås använt bl.a. för att av— gränsa företagargruppen. Dessa två källor kommer att

ge underlag till redovisning av sysselsättningsstati— stik. Sambearbetning av uppgifterna från kontrollupp— gifterna (KU) med en uppdaterad och särskilt anpassad version av CFR (fortsättningsvis benämnt arbetsställe— registret) möjliggör redovisning av näringsgrensförde— lad sysselsättningsstatistik. Arbetsställeregistret förutsätts efter uppdatering och komplettering innehålla uppgifter om var (län, kommun, tätort/glesbygd, nyckel—

kodområde) arbetsstället är beläget.

RTB skall efter uppdatering och komplettering kunna leverera uppgifter om var den anställde bor (län, kommun, tätort/glesbygd, nyckelkodområde). Dessa upp— gifter tillsammans med uppgifter om arbetsplatsens belägenhet möjliggör att pendlingsstatistik kan redo- visas. Sysselsättningsdelen i detta utförande beräk— nas kosta ca 17 milj. kr. exklusive kostnader för uppgiftslämnandet. Tidsåtgången för företagens upp— giftslämnande har uppskattats till ca 100 000 tim. för—

utom viss insats för förberedelser.

Hushålls- och bostadsdelen

Utredningen föreslår att hushålls— och bostads—

statistik i HBS 80 framställs enligt nedanstående

principiella modell.

PERSON— BLANKETT FRÅN ALLMÄNHETEN

FASTIGHETSTAXERINGS— BLANKETT FRÅN FASTIGHETSÄGARNA

SAMBEARBETNING

r__ _

KOMBINERAD HUSHÅLLS— OCH BOSTADS— STATISTIK

HUSHÅLLS— STATISTIK

BOSTADS— STATISTIK

Med hjälp av personblanketten insamlas från allmän— heten uppgifter som ger underlag för att framställa statistik över hushållens storlek (antal personer) och deras sammansättning (hushållsställning). En något utbyggd uppgiftsinsamling i den allmänna fastighetstaxeringen jämfört med föregående taxering ger efterfrågade bostadsuppgifter. Framställningen av enbart bostadsstatistik beräknas kosta 5 milj. kr. Framställningen av hushållsstatistik och kombinerad statistik över hushåll och bostäder kan enligt före— slagen metod endast göras genom en sambearbetning

av person— och bostadsuppgifter och leder därför till en så hög kostnad som 45 milj. kr. Utredningen föreslår av denna anledning att andra metoder studeras, så att man i framtiden ev. Skall kunna framställa hushållsstatistik och kombinerad statistik över hushåll och bostäder till en lägre kostnad.

Utöver det här beskrivna huvudalternativet fram— läggs också två andra alternativ som vartera för— ordas av två av utredningens ledamöter. I det ena fallet föreslås att ingen blankettundersökning görs, i det andra fallet att blankettundersökningen också omfattar sysselsättningsfrågor.

Utredningen föreslår att materialet från HBS 80

skall göras mer tillgängligt för samhällsplaneringen än vad som varit fallet vid FoB 70 och PCB 75. En för— utsättning är därvid att uppgiftslämnarna prövas inte kunna komma till skada och att den av forsknings— och planeringsorganens tilltänkta användning står i överensstämmelse med det lagstadgade syftet för

HBS 80.

Utredningen har utformat ett författningsförslag, för- slag till lag om hushålls—, bostads— och syssel— sättningsundersökning 1980. I lagförslaget regleras innehåll, datafångst och samverkan mellan SCB, andra myndigheter och kommunerna. Vidare regleras den före— slagna uppgiftsplikten och därmed sammanhängande

utlämnande av material från HBS 80 har även infogats

i*lagen.

Fö RFA'ITN INCS FÖRSLAG Lag om hushålls—, bostads— och sysselsättningsundersökning år 1980 Enligt riksdagens beslut föreskrivs följande

1 5 För framställning av statistik för samhällsplanering, forskning och allmän information samt för kontroll av folkbok— föringen genomför statistiska centralbyrån allmän hushålls—, bostads— och sysselsättningsundersökning år 1980. Undersökning— en sker med hjälp av automatisk databehandling.

Till undersökningen lämnas enligt denna lag hushålls—, bostads— och sysselsättningsuppgift samt uppgift för arbetsställeiden— tifiering. Hushållsuppgift skall lämnas av den som är född år 1964 eller tidigare och som är bosatt och/eller kyrkobokförd här i riket under den tidsrymd som undersökningen avser.

Bostadsuppgift skall lämnas i sarrand med uppgiftslämnandet till den allmänna fastighetstaxeringen 1981 av den som är ägare av fastighet å vilken finns bostadslägenhet.

Sysselsättningsuppgift och uppgift för arbetsställeidentifiering skall lämnas av den som är skyldig att lämna kontrolluppgift för annans taxering enligt 37 5 1 mom. 1 och 2 taxeringslagen (l956:623) avseende inkomståret 1980.

Uppgift skall lämnas vid tidpunkt och avse förhållanden under tidsrynd som fastställs av statistiska centralbyrån i samråd med riksskatteverket.

2 & Hushållsuppgift lämnas på blankett, som, jämte anvis— ningar, fastställs av centralbyrån efter samråd ned datainspek— tionen. Statsverket tillhandahåller uppgiftslämnarna blanket— ter samt portofria svarskuvert.

Uppgiftslämnande enligt föregående stycke innefattar även kont— roll och beriktigande av maskinellt förhandsifyllda uppgifter.

Sannnnboende nekar får lämna hushållsuppgifter gemensamt på en blankett. Sådan blankett får även cnfatta barn i hushållet födt da 1962 eller senare.

Blanketten underskrivs av den man lämnar uppgiften. Denne sva— rar för uppgifternas riktighet.

3 5 Hushållsuppgift lämnas senast vid tidpunkt som fast— ställs enligt 1 5 sjätte stycket till insamlingsställe, som sägs i 10 5 tredje stycket.

45. Hushållsuppgift skall innehålla följande uppgifter, dels för innehavare av bostaden

namn och personnummer

församling och fastighetens beteckning utdelnings— och ortsadress samt

hushållsställning

dels för annan boende i hushållet namn, personmmmr och hushållsställning

Uppgifter om de boendes namn, personnummer och hushållsställ— ning enligt första stycket behöver endast lämnas av den som under tidsrymd som fastställs enligt 1 €. sjätte stycket innehar och stadigvarande bebor bostadslägenhet här i riket. Med inne— havare av bostadslägenhet avses den scm på grund av äganderätt, bostadsrätt, hyresrätt eller annat avtal förfogar över lägen— heten.

5 5 Bostadsuppgift inhämtas från den alhnärma fastighets- taxeringen 1981. För fastighet med en bostad lämnas uppgift på fastighetstaxeringsblankett och för fastighet med flera bostä— der lämnas uppgifterna på särskild lägenhetsförteckning. Upp— gifterna avser

A. för fastighet, på vilken byggnad innehållande bostadslägen—

het är belägen, uppgift om län, kommun och församling där fastigheten är belägen, fastighetens beteckning ägarens namn och postadress samt

ägarekategori

B. för byggnad, i vilken finns bostadslägenhet, utöver uppgif- terna under A. , uppgift om byggnadsnunmer, fastighetst;

hustyp, huruvida mer än hälften av husets våningsyta upptas av a_n—

nat än bostad, byggnadsår och ombyggnadsår samt förekomst av vatten, avlopp och centralvärme

C. för varje bostadslägenhet, uppgift om upplåtelseform, antal bostadsrum, antal rum som används endast till annat än bostad, förekomsten av kök eller kokvrå, bad— eller duschrum och

vattenklosett , lägenhetsinnehavarens namn samt lägenhetsnurrmer

D. för ej upplåten bostadslägenhet uppgift om orsaken härtill.

6 & ersselsättningsuppgift och uppgift för arbetsstalleiden— tifiering skall länmas i samband med att kontrolluppgift läm— nas avseende tid scn bestäms enligt 1 € sjätte stvcket.

S; 'ssels'ä ttningsupmift skall avse arbetstidsmått som fastställs av statistiska centralbyrån.

75. För undersökningen inhäntas från sådan kontrolluppgift

som avses i 1 €; femte stycket uppgifter som avses i 65 ,upp— gifter om personnmnner/organisationsnwmier, och beträffande inkomst uppgift om förmånen för anställd avser inkanståret eller del av år.

8 5 Uppgifter om personnummer, civilstånd, församling och fastighetsbeteckning, utdelnings— och ortsadress, samhörighets— beteckning, nedborgarskap samt födelseland inhämtas från sta— tistiska centralbyråns register över totalbefolkningen. Upp— gifter on inkomst inhämtas från centralbyråns taxeringsband och uppgifter om företags namn och form, antal arbetsställen samt arbetsställets namn, storlek, sektortillhörighet, belä— genhet och näringsgrenskod från centraliyråns centrala före— tagsregister.

Vidare inhämtas uppgifter om tätortstillhörighet för fastighe— ter från länsstyrelsernas fastighetsband samt uppgifter om koordinater för fastigheter från centralnämnden för fastighets— data.

9 S önskar statistiska centralbyrån ned hjälp av automa— tisk databehandling använda ytterligare uppgifter tillsannans med uppgifterna för undersökningen för sådana statistiska ända- mål san anges i 1 €, fordras beslut eller tillstånd som avses i datalagen (l973z28 ).

10 5 Det åligger kommun att lämna information om hushålls—, bostads— och sysselsättningsundersökningen. Konnmnen skall också biträda vid distributionen av blanketterna för hushålls— uppgift samt vid upprättandet och insamlingen av dessa uppgif— ter.

Kommunen svarar för att de insamlade uppgifterna granskas och i berett skick överlämnas till statistiska centralbyrån för fortsatt bearbetning.

Kannunen och lokal skattemyndighet skall vid gemensamt insanr lingsställe mottaga och vidarebefordra blanketterna för hus— hållsuppgift samt blanketterna för allmän fastighetstaxering år 1981.

Konnmnen skall vidare uppdraga åt särskilt granskningsorgan att handha de göromål, som avses i första och andra stycket i denna paragraf. Konnun kan tillsammans med en eller flera andra kcnrmner inrätta ett gemensamt granskningsorgan. Innan gemensamt granskningsorgan inrättas skall samråd ske med sta— tistiska centralbyrån.

11 5 Det åligger kommun och länsstyrelse att biträda sta— tistiska centralbyrån red att upprätta ett arbetsställeregis— ter för undersökningen.

Innehållet i arbetsställeregistret fastställs av centralbyrån.

12 & Komnun skall utse granskningsledare och ställföreträ— dare för denne. Kommun skall vidare sörja för att gransknings— personal utbildas för sina arbetsuppgifter.

13 & Granskningsledaren eller den han utser får av uppgifts— skyldig enligt denna lag inhämta upplysningar rörande förhål— landen som omfattas av uppgiftsskyldigheten.

14 5 Har hushållsuppgift eller uppgift enligt 5 och 6 55 ej lämnats vid föreskriven tidpunkt eller lämnas ej upplysningar som har begärts enligt 13 5, får granskningsledaren eller sta— tistiska centralbyrån anmana den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet.

Innan anmaning utfärdas, bör den uppgiftsskyldige, om detta kan ske utan olägenhet för undersökningens planenliga genomförande, på lämpligt sätt erinras om skyldigheten att lämna föreskrivna uppgifter och upplysningar.

Om anmaningen ej efterkoms, kan länsstyrelsen på gransknings— ledarens eller statistiska centralbyråns begäran vid vite fö— relägga den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet. Vite får ej bestämmas under etthundra kronor eller över ett tusen kronor. Försuttet vite utdöms av länsrätten.

Besvär över beslut om vitesföreläggande och beslut om vite fö— res hos kannerrätt.

15 5 Statistiska centralbyrån och kommuns granskningsorgan skall tillse att den uppgiftsskyldige ej betungas onödigt.

16 5 Folkbokföringsrnwmughet har rätt att i enlighet med anvisningar från statistiska centralbyrån ta del av hushålls— uppgift och lägenhetsförteckning för kontroll av folkbokföring— en.

17 5 Uppgift hos statistiska centralbyrån som avses i den— na lag får lämnas till annan myndighet efter medgivande av cent" ralbyrån. tkalgivande får lämnas endast om uppgiften skall an— vändas för sådana ändamål som anges i 1 €.

Första stycket gäller ej tillhandahållande av uppgift efter framställning av riksdagens ombudsmän, justitiekanslern eller domstol. Utan hinder av första stycket får vidare regeringen för särskilt fall medge att uppgift lämnas ut till annan myn- dighet.

18 5 Den som tagit befattning med uppgift scnlavses i denna lag får ej obehörigen yppa dess innehåll.

19 5 Anvisningar om förfarandet vid undersökningen lämnas i vad sådana rör länsstyrelserna, de lokala skattemyndigheterna och pastorsämbetena av riksskatteverket och statistiska central— byrån samt i övrigt av statistiska centralbyrån.

För utnyttjande av uppgifter enligt 5—7 55 i undersökningen sker samråd mellan statistiska centralbyrån och riksskatteverket.

Blankett, eller annat dylikt underlag, för lämnande av kontroll— uppgift skall innehålla upplysning om vilka uppgifter som en— dast insamlas för de ändamål som anges i denna lag.

Denna lag träder i kraft 14 dagar efter det att den utkommit från trycket.

l UTREDNINGSUPPDRAGET OCH UTREDNINGSARBETETS BEDRIVANDE

1.1 Direktiv

Vid regeringssammanträde 1976—11—11 bemyndigades che— fen för ekonomidepartementet att tillkalla en kommit— té för att utreda behovet av framtida folk— och bostads— räkningar. Utredningsuppdraget formulerades i nedan-

stående direktiv.

"Under perioden 1860—1930 hölls folkräkning vart tion— de år i Sverige. Därefter har sådan räkning ägt rum vart femte år, dock med undantag för år 1955 då folk— räkningen inställdes. Bostadsräkningar och bostadsun— dersökningar av olika typer och omfattning har under 1900-talet företagits vid skilda tillfällen. 1945 års bostadsräkning var den första som omfattade hela lan— det. Fr.o.m. år 1960 har folkräkningarna och bostads— räkningarna varit sammanförda i gemensamma undersök- ningar. I många länder har folk— och bostadsräkningar genomförts med olika intervall. För att få så jämför— bara data som möjligt mellan de olika länderna antog FN år 1967 rekommendationer om tidpunkten för och in— nehållet i de kommande nationella räkningarna. FN:s Economic and Social Council har sålunda_rekommenderat att folkräkningar genomförs omkring år 1980 och ett omfattande internationellt samarbete förekommer i an— slutning till dessa planerade folkräkningar.

År 1970 genomfördes en folk— och bostadsräkning (FoB 70) som är den största räkning i sitt slag som har ut— förts i vårt land. Statistiska centralbyrån (SCB) — som har varit huvudansvarig för genomförandet av folk— och bostadsräkningarna uppskattade sina totala kost- nader för F08 70 till ca 65 milj. kr. uttryckt i 1974 års prisläge, vilket innebar en fördyring om ungefär 7 milj. kr. jämfört med tidigare kalkyler. SCB gjorde senare på Kungl. Maj:ts uppdrag en allsidig utvärde— ring av FoB 70. I sin år l973 framlagda rapport

framhöll centralbyrån att FoB 70 före— gicks av omfattande kontakter med nyttjarna av statis- tiken.

Behovet av statistik om hushåll, bostäder, individer— nas yrke, sysselsättning och utbildning samt pendling mellan bostad och arbete underströks därvid starkt och behovet av en utökad regional redovisning framhölls särskilt. Kravet på redovisning på regional och kommu— nal nivå nödvändiggjorde, enligt SCB, en total räkning. Folk— och bostadsräkningar används också enligt tidi— gare ställningstaganden för kontroll av folkbokföring— en.

SCB lade efter fortsatt utredningsarbete i oktober 1973 fram ett principförslag till genomförande av en folk— och bostadsräkning 1975 (FoB 75). I prop. l974z67 an— fördes bl.a. att den alltmer omfattande regionala och kommunala planeringsverksamheten har ett starkt behov av de uppgifter som framkommer ur en folk- och bostads— räkning och att en totalräkning därför borde genomfö— ras år 1975. Chefen för finansdepartementet förordade att SCB på grundval av resultaten från en försöksverk— samhet skulle återkomma med ett definitivt förslag och att detta skulle utformas så att resultaten av räkning— en kunde publiceras snabbare och att kostnaderna kunde begränsas till en rimlig nivå. Frågan behandlades vid 1974 års riksdag (CU l974:20, rskr l974:127). Enligt civilutskottets mening var behovet av totalundersök— ningar väl belagt. Riksdagen följde utskottet.

I september 1974 lade SCB efter vissa provundersökning— ar fram ett slutligt förslag till genomförande av FoB 75. Efter remissbehandling föreslogs i prop. l975:5 att en ny allmän folk— och bostadsräkning skulle ge— nomföras under oktober 1975. Denna föreslogs bli ut— förd med en delvis annan insamlings— och bearbetnings— teknik än vad som använts vid tidigare folk— och bo— stadsräkningar, nämligen med hjälp av bl.a. direktut— sändning av förtryckta svarsblanketter och portofria svarskuvert. Härigenom skulle allmänhetens medverkan kunna begränsas och skyddet för den enskildes integri— tet ökas. Vidare skulle resultaten kunna presenteras snabbare. Den preliminära redovisningen föreslogs slo— pad med i stället publicering av definitiva resultat under perioden fjärde kvartalet 1976 — andra kvartalet 1978. Totalkostnaden för räkningen beräknades i enlig— het med SCB:s förslag komma att uppgå till 63 milj. kr. uttryckt i 1974 års prisläge.

Frågan behandlades vid 1975 års riksdag (CU l975zl, rskr l975zl3). Civilutskottet fann ånyo att behovet av en folk— och bostadsräkning var väl belagt och hem— ställde att riksdagen skulle bifalla regeringens för- slag. Riksdagen följde utskottet.

Som framgår av det föregående pågår arbetet med en folk— och bostadsräkning — av den typ som hittills har

förekommit under åtskilliga år såväl före som efter själva insamlingsskedet. Under dessa tämligen långa förberedelse— och bearbetningsperioder kan det samti— digt ske förändringar i efterfrågan på statistik inom olika samhällsområden, exempelvis för samhällsplanering och forskning. Detta gör det enligt min mening angelä— get att nu ingående pröva i vilken mån, hur ofta och på vad sätt befolknings—, hushålls— och bostadsuppgif— ter i framtiden bör inhämtas. För detta ändamål bör en kommitté tillkallas för att utreda behovet av framtida folk— och bostadsräkningar och att därvid även göra en utvärdering av folk— och bostadsräkningen 1975 i den utsträckning detta behövs för ett ställningstagande i denna fråga.

Till ledning för kommitténs arbete vill jag anföra föl— jande. Huvuduppgiften blir att undersöka behovet av kommande folk— och bostadsräkningar och visa hur sam— hällsplaneringens framtida behov av befolknings—, hus— hålls— och bostadsdata skall kunna tillgodoses. Därvid bör utredningen bl.a. ta del av dels de resultat som framkom vid utvärderingen av FoB 70, dels det plane— ringsunderlag som togs fram inför FoB 75 samt även följa SCB:s fortlöpande utvärdering av FoB 75. Med ut— gångspunkt från detta underlag bör en konsumentanalys genomföras och alternativa datafångstmöjligheter utre— das.

Huvudalternativet till särskilda folk— och bostadsräk— ningar synes vara att utnyttja uppgifter som insamlas i olika administrativa verksamheter, bl.a. skattead— ministrationen och fastighetsregistreringen. Särskilda kompletteringar och samordningsinsatser kan härvid dock krävas. Jag vill i detta sammanhang nämna att riksskatteverket och statskontoret f.n. utvecklar ett nytt skatteadministrativt system. I detta ingår bl.a. registrering av samtliga kontrolluppgifter i förvärvs— källan tjänst. Kommittén bör samråda med dessa båda myndigheter i syfte att belysa möjligheterna att ut— nyttja kontrolluppgifterna för att tillgodose behovet av bl.a. sysselsättningsdata.

ADB—beredningsgruppen inom kommundepartementet har ge— nomfört ett visst kartläggningsarbete i fråga om möj— ligheterna att i ökad omfattning använda information i administrativa register. Beredningsgruppen har där— vid ägnat fastighetstaxeringen och kontrolluppgifterna särskild uppmärksamhet. Kommittén bör utnyttja det ma— terial som härigenom kommit fram.

Ett av syftena med användning av uppgifter insamlade i administrativa verksamheter bör vara att i den mån det är möjligt begränsa allmänhetens uppgiftsskyldighet. I detta sammanhang vill jag nämna att chefen för fi— nansdepartementet i prop. l975z5 förordat att en sam- ordning om möjligt bör ske mellan uppgiftsinsamlingen till fastighetstaxeringen och till kommande folk— och bostadsräkningar i syfte att begränsa fastighetsägar—

nas uppgiftslämnande. Civilutskottet delade vid be— handlingen av propositionen denna uppfattning (CU l975:] Kommittén bör därför bl.a. närmare pröva vilka förut— sättningar som finns för att samordna uppgiftslämnan— det till den kommande fastighetstaxeringen och till en eventuell FoB 80, vilka konsekvenser det skulle inne— bära dels för fastighetstaxeringen, dels för folk— och bostadsräkningen, bl.a. i fråga om framställning av en tillfredsställande statistik och annan information. I detta hänseende bör utredningen samråda med 1976 års fastighetstaxeringskommitté (Fi l976:05).

Vid en bedömning av den framtida insamlingen av upp— gifter avseende befolknings-, hushålls— och bostadsför— hållanden är det av stor betydelse vilken användning statistiken får för olika avnämare. Jag vill i detta sammanhang som en allmän riktlinje för utredningsarbe— tet citera vad chefen för finansdepartementet har an— fört i prop. l975/76leO (bil. 9, sid. 30). "Jag vill vidare i likhet med SCB betona vikten av att statisti— kens innehåll och utformning så långt som möjligt an- passas efter rimliga användarönskemål. Det kan därvid ibland vara nödvändigt att inom en given medelsram göra en avvägning mellan olika kvalitetsaspekter. Det kan exempelvis gälla att väga de hos statistikanvän— darna ofta förekommande önskemålen om snabb bearbet— ning och publicering av statistiken mot en förståelig strävan hos statistikproducenterna att framställa sta— tistik som kännetecknas av hög tillförlitlighet och en detaljerad redovisning."

Kommittén bör således kartlägga vilka avnämare som finns i fråga om den statistik som framkommer vid folk— och bostadsräkningarna, vilka prioriterade önskemål avnämarna har beträffande statistikens innehåll och utformning och i vilken utsträckning det är möjligt att tillgodose sådana önskemål. Denna analys bör ges en sådan inriktning att den omfattar en bedömning och avvägning av de prioriterade behoven och kostnaderna för att tillgodose dessa. Kommittén bör vidare med ut— gångspunkt från vad som här anförts göra en allsidig bedömning och avvägning mellan olika aspekter på sta- tistikens innehåll, utformning och publicering. Som exempel på sådana aspekter kan nämnas statistikens detaljeringsgrad, när och hur ofta statistiken bör tas fram, hur snabbt statistiken kan bearbetas och publiceras, precisionen i de resultat som framkommer och graden av jämförbarhet såväl över tiden som vad gäller statistik som avser olika geografiska områden.

En annan betydelsefull faktor som bör beaktas i utred— ningsarbetet är i vilken utsträckning statistiken er— bjuder en sådan flexibilitet att den kan anpassas till olikartade användarönskemål. Kommittén bör även i si— na överväganden pröva värdet av folk— och bostadsräk— ningar för att rätta den löpande kyrkobokföringen. Kommittén bör vidare undersöka vilka konsekvenser oli— ka förfaranden beträffande uppgiftsinsamlingen kan an-

tas medföra i fråga om säkerhet och skydd för den per— sonliga integriteten.

Kostnadssidan utgör en viktig faktor vid ett ställ— ningstagande till folk— och bostadsräkningarna. SCB:s kostnader i fasta priser beräknas bli ungefär lika stora för FoB 75 som för FoB 70, trots att FoB 70 var en betydligt mer omfattande undersökning. De främsta orsakerna till detta torde vara, att distributions— och insamlingsförfarandet av integritetsskäl hade lagts om, att informationen hade utvidgats och att befolk— ningen hade blivit större. Det kan inte uteslutas att kostnadsnivån i framtiden blir än högre om den nuvaran— de utformningen av räkningarna behålls. Effekterna av de växande kraven på sekretess och säkerhet samt ten— densen till ett ökande bortfall pekar i denna rikt— ning. Även kommunerna har fått vidkännas betydande kost— nader för sin medverkan vid granskningen och komplette— ringen av de insamlade uppgifterna. Dessa kostnader bör dock ses mot bakgrund av att folk- och bostadsräkning— arna cer ko u erna ett värdefullt underlag för deras planeringsafgefe.

I kommitténs arbete bör ingå att om möjligt göra en avvägning mellan å ena sidan kostnaderna, å andra si— dan värdet av den statistik som framkommer vid framti— da folk— och bostadsräkningar med nuvarande eller en annan utformning. Utredningen bör mot bakgrund av en uppskattning av samhällets totala kostnader för FoB 75 söka bedöma hur stora de totala kostnaderna för SCB, för kommunerna och för andra berörda instanser kan bli vid olika utformningar av framtida folk— och bo— stadsräkningar. Härvid bör särskilt undersökas vilka möjligheter till besparingar såväl statsfinansiellt som samhällsekonomiskt som kan åstadkommas genom en annan uppläggning av folk— och bostadsräkningarna, exempelvis genom förändringar i täckningsgraden (to— talundersökning jämfört med urval) och insamlingsför— farandet (enkäter jämfört med register) etc.

Kommittén bör också översiktligt redovisa omfattningen och inriktningen av folk— och bostadsräkningar i andra länder och vilken innebörd de internationella rekom— mendationerna om en samordning av de nationella räk— ningarna kan ha för vårt land.

Kommittén bör redovisa resultatet av sitt arbete i sådan tid att förslag i frågan kan föreläggas riksda— gen under 1978/79 års riksmöte. Utredningsarbetet mås— te dock bedrivas så att delresultat framkommer som gör det möjligt för SCB att genomföra den planering som är nödvändig i det fall att statsmakterna beslutar att en folk— och bostadsräkning skall genomföras hös— ten 1980."

1.2. Bakgrund

Tillförlitliga uppgifter om Sveriges befolkning kan

fås från mitten av 1700—talet den första folkräkning— en ägde rum 1749 i samband med det s.k. tabellverkets tillkomst. Bostadsstatistiken däremot är av tämligen

sent datum jämfört med befolkningsstatistiken.

I tabellverket ingick redan från början en kombinerad statistik över stånd och "villkor" dvs. yrke och annan sysselsättning. 1910 års folkräkning och de följande fram till 1960 byggde i hög grad på en bearbetning av utdrag ur församlingsböckerna (mantalsböckerna). I sam— band med mantalsskrivningen inhämtades uppgifter om bl.a. vissa näringsgrensanknutna grupper (= yrke). Be— arbetningar av självdeklarationsuppgifter har också genomförts i syfte att förbättra kvaliteten på uppgif— terna. Statistik över befolkningen fördelad efter nä— ringsgren har dock varit grundläggande för redovisning- en och förekom i viss utsträckning redan före 1910.

Vid folkräkningen 1940 skapades inom varje kommun en granskningsnämnd som var en motsvarighet till de se— dermera inrättade granskningsorganen med uppgift att biträda vid upprättandet och insamlandet av uppgifter för att förbättra statistikens kvalitet. År 1945 skedde en ytterligare utveckling då det för första gången pre— senterades en redovisning av de förvärvsarbetande efter

var arbetsplatsen var belägen.

De tidigaste bostadsräkningarna utfördes på kommunalt initiativ bl.a. i Stockholm och Göteborg under senare delen av 1800—talet. Den första statliga bostadsräk— ningen utfördes 1912—1914 av socialstyrelsen som genom— förde mer omfattande bostadsräkningar även åren 1920, 1933 och 1939. Räkningarna avsåg dock i regel enbart ett urval av tätorter och undantagsvis vissa lands— bygdsområden. Den första bostadsräkningen som omfat— tade hela landet genomfördes 1945 av socialstyrelsen.

År 1960 genomfördes nästa bostadsräkning av bostads— styrelsen i nära samarbete med SCB som samma år ge— nomförde en folkräkning. Uppgifterna för bl.a. sys— selsättningsstatistiken insamlades för första gången på separata blanketter (folk— och bostadsräkningsblan— ketter). De förvärvsarbetande klassificerades vid detta tillfälle på ett nytt sätt genom avgränsning av en mätvecka (2—8 okt) för dem som utförde inkomst— givande arbete motsvarande minst halv normal arbets— tid. Näringsgrensredovisningen skedde i högre grad än tidigare på basis av i förväg uppgjorda register

i vilka uppdelningen på arbetsställen dock inte var konsekvent genomförd. Yrkes— och hushållsstatistiken utvecklades också mot en mer genomarbetad statistik med enhetliga klassificeringsprinciper. Utbildnings— uppgifter (omfattande avlagda högre examina) bearbe— tades och redovisades dessutom för ett urval av be—

folkningen.

Folk— och bostadsräkningarna, FoB, har från och med 1960 utvecklats innehålls— och kvalitetsmässigt bl.a. genom användarnas krav och datorteknikens möjligheter vilket medfört att användningsområdena har vidgats till att omfatta mer än ett snävt folk— och bostads— räkningsperspektiv. Räkningarna har genomförts efter vissa principer med femårsintervall. Från och med 1965 har SCB blivit ansvarig för samordnade folk—

och bostadsräkningar. Genomförandet av räkningarna har från och med 1970 i hög grad präglats av vad

som i vid bemärkelse kan benämnas samhällsplanering— ens krav på framför allt sysselsättnings—, pendlings—, hushålls— och bostadsdata och av att materialet re— dovisats för kommuner och delar av dessa. Den utbygg— da årliga löpande befolkningsstatistik som produceras av SCB sedan 1967 har emellertid successivt tagit över en väsentlig del av det som ursprungligen varit grundläggande för folkräkningar nämligen att belysa

befolkningsstrukturen.

Den typ av stor totalundersökning (FoB 70 och FoB 75) som har utvecklats är en kombination för att till» godose en mängd olika krav och utnyttja modern da— torteknik. Idén med en stor sammanhållen undersök— ning av FoB-typ som innehåller ett relativt stort antal variabler har många produktionsmässiga fördelar men också nackdelar som att bearbetningstiden blir

lång OCh därmed resultatredovisningen förhållande-

vis sen för ett flertal variabler.

Under 1970—talet har samhällsplanerarnas behov och där— med kraven på snabbare resultatredovisning vuxit sig starkare. Vidare har idén om samnyttjande av olika material förts fram. Möjligheten att inom ramen för

en konventionell folk— och bostadsräkning en- dast vart 5:e år tillgodose behoven ter sig från fle— ra utgångspunkter som alltför bristfällig. Att genom— föra en dylik stor totalundersökning oftare än vart 5:e år ter sig både produktionsmässigt alltför otymp— ligt och kostnadsmässigt orimligt. Genom utveckling av olika administrativa material vore det möjligt att oftare än vart 5:e år göra statistiksammanställningar. I dagsläget, vilket FoB-utredningen konstaterade i sin lägesrapport, är detta inte möjligt. Det återstår då att visa vad som är praktiskt möjligt att ut— veckla till en rimlig kostnad och inom överskådlig tid och därmed svara mot samhällsplaneringens behov av in— formation. I detta betänkande redovisar FoB—utredning—

en sitt arbete och de förslag till registeranpassa—

de statistikbearbetningar utredningen anser är möj— liga redan 1980. Vidare redovisas utredningens bedömning av vad som bör utvecklas den närmast där— efter följande tiden för att tillgodose kraven på planeringsunderlag under 1980—talet.

1.3 Genomförande

FoB—utredningen har ålagts ett omfattande utrednings— uppdrag. I direktiven har framhållits att huvuduppgif—

ten är att undersöka behovet av kommande folk— och bo— stadsräkningar och visa hur samhällsplaneringens fram— tida behov av befolknings—, hushålls— och bostadsdata skall kunna tillgodoses. Utredningsarbetet skulle re— dovisas i sådan tid att förslag i frågan kan föreläg— gas riksdagen under 1978/79 års riksmöte. Detta bety— der att utredningsarbetet måste vara slutfört och re—

dovisat senast under hösten 1978.

Utredningens arbetsprogram innefattade även en lägesrapport (Ds E l977:2 Lägesrapport från FoB—utred—

ningen) sent hösten 1977.

Utredningen har studerat vilka ev. förpliktelser att genomföra en folk- och bostadsräkning som Sverige iklätt sig i internationella sammanhang. Vidare har utretts betydelsen av en folk— och bostadsräkning som kontroll av den löpande folkbokföringen. Utredningen konstaterade redan i lägesrapporten att Sverige inte hade några bindande förpliktelser internationellt och att folkbokföringens kontrollbehov inte är sådant att det har en avgörande betydelse vid beslut om framtida

folk— och bostadsräkningar.

I augusti 1977 påbörjade utredningen en konsumentana- lys som pågick till april 1978. Under tiden och även därefter utvärderades FoB 75, olika administrativa verksamheter (främst skatteadministrationens uppgifts— insamling) studerades för att ge underlag för en be- dömning av möjligheten att utnyttja alternativa käl— lor för datainsamling, kostnaderna för olika lösning— ar beräknades, sekretess— och integritetsproblemen

studerades etc.

Eftersom utredningsarbetet kring alternativa datafångs— möjligheter delvis har fått ske parallellt med konsu— mentanalysen och utvärderingen av FoB 75 fick de in— för FoB 75 konstaterade statistikbehoven tjäna som

utgångspunkt för denna del av utredningen. Av natur—

liga skäl har FoB 75 även ur andra aspekter varit ut— gångspunkt för utredningsarbetet. I samband med utvär- deringen av FoB 75 studerades två alternativ till FoB 80, nämligen en replikation av FoB 75 och en utförande— mässigt förändrad FoB 75. Replikationsalternativet stu— derades för att se vilka besparingar som erhölls genom att utnyttja i stort sett samma rutiner som i FoB 75. I det andra alternativet utnyttjades alla erfarenhe— ter från F03 75 för att göra framför allt en mindre kostsam räkning och en räkning med aktuellare resultat

än de som redovisades i FoB 75.

I olika skeden av utredningsarbetet har överläggning— ar och kontakter hållits med ett flertal andra utred— ningar som ADB—beredningsgruppen, fastighetstaxerings- kommittén, sysselsättningsutredningen, utredningen om studiedokumentation och statistik för högskolan (STUDOK) samt med representanter för myndigheter och organ som centralnämnden för fastighetsdata, statistiska centralbyrån, riksförsäkringsverket, riks— skatteverket, försvarets civilförvaltning, kommunför- bundet och kommunalstatistiska föreningen. 1.4 Redovisning av utredningsarbetet

Utredningsarbetet i sin helhet redovisas i föreliggan— de betänkande med bilagor. Utredningen har valt att disponera betänkandet så att i kapitlen 2-9 tas den beskrivning och de resonemang upp som utgör olika för— utsättningar för en folk— och bostadsräkning. Denna del inleds med en mycket kortfattad orientering om det internationella samarbetet om folk- och bostadsräkning— ar. Därefter berörs nyttan av folk— och bostadsräkning— ar för den löpande folkbokföringens kontrollbehov och sedan redovisas utredningens användaranalys dvs. en beskrivning av hur information från folk— och bostads— räkningarna under 1970—talet har använts i samhälls- planeringen och även hur användningen och behovet kan förändras i framtiden. Som en bakgrund till förslaget

om framtida former för folk— och bostadsräkningar re— dovisas därefter ett översiktligt avsnitt och tillvä— gagångssättet under perioden 1950—1970. Folk— och bostadsräkningen 1975 har utvärderats och erfarenhe— terna beskrivs i ett särskilt avsnitt. Grannländernas utvecklingsarbete och planering inför undersöknings— tillfället 1980 berörs också kortfattat. Avsnittet därpå är en inventering av tillgängliga och utveck— lingsbara datakällor. Beskrivningsdelen avslutas sedan med ett avsnitt om sekretess, integritet, m.m. Utred— ningen har valt att i anslutning till de beskrivande delarna redovisa vissa av sina överväganden och be- dömningar. Dessa avser huvudsakligen de olika motiv som har gällt för att inte inkludera vissa variabler eller anlita viss datakälla. Utredningens förslag till utformning av undersökningen 1980 och datain— samlingar därefter redovisas samlat i ett avslutan- de kapitel.

.! ,!' . ." '- .4 . _. '.' ” "' 15. .,;1l..---"—-. ,,...- . ' . , ' . . * *?” ”'"-'if " -' häng-Ha" ' .- .. ;" ' -' . * ' I.. "";-15”?! in:-F,HEL'HJ'EGF ' ' |||. modal-Iwan: IHJ

|.-'r . _'.. :"".L" l.' .:" ur!—nah

.. |*--.1..ual .. Jim—Chip |:.- .. -l.-"r ...nu-in.... ' lr: ,' &. ,:r-J "FM.-li: .|' MLM—Milli!- I 'na-396111 " lv b:” '|.'..'|-.'_+'J'Q' . ..|-. nu”.-m :..-.|' ...—fu.... ;;' l-'l. ..11'.'-1.';- |E . nu.—Julr- " r'haai'å .mm'frdwi .n':-' ha Jara.. ?]:FM- .. '"!va l:!f-ilF WII».— ' .- .f1|"'|1_"|-'.50-" ..L'Iz' . mm:-:P.. 'un'-Fihn.

.. .m'lqml :.r

_1'

2 INTERNATIONELLA REKOMMENDATIONER FÖR FOLK— OCH BOSTADSRÄKNINGAR

Enligt direktiven skall utredningen översiktligt redo— visa vilken innebörd de internationella rekommendatio— nerna om nationella räkningar har för vårt land. Sekre— tariatet har i en PM redovisad som bilaga till utred— ningens lägesrapport (Ds E l977:2) översiktligt redo— visat det internationella arbetet rörande folk— och bostadsräkningar.

Utredningen konstaterar att Sverige inte iklätt sig några förpliktelser, (genom riksdagens godkännande eller ratificering av någon konvention etc.) utan en— dast att man från svensk sida biträtt vid upprättandet av rekommendationer, dvs. deltagit aktivt på olika ni— våer vid utarbetandet av de internationella rekommen— dationerna för folk— och bostadsräkningar.

FN:s ekonomiska och sociala råds (ECOSOC:s) resolution om att folk— och bostadsräkningar bör genomföras un— der perioden 1975—1984 skulle formellt sett kunna va— ra infriad för svenskt vidkommande genom den av Sveri— ge 1975 genomförda och under 1976—1978 redovisade folk— och bostadsräkningen. Däremot kvarstår givetvis hänsyn till det praktiska, reella samordningsmotivet för det internationella samarbetet. Det finns en strä— van att vid samordnade mättillfällen vart 10:e år ska— pa internationellt jämförbar befolknings—, hushålls— och bostadsstatistik. Angelägenheten av att ligga nä— ra ett enhetligt mättillfälle beror för ett givet land

på faktorer som landets storlek och utvecklingsgrad samt utvecklingstakt för de relevanta variablerna. En tillfredsställande tillgång till annan periodisk och/eller löpande statistik, statistisk know how, till— gänglig teknologi för statistikändamål etc. minskar motivet för ett internationellt samordnat folk— och

bostadsräkningstillfälle.

Utredningens bedömning av ovanstående faktorer är att Sverige relativt sett kan minska kravet på tidsmässig anpassning av folk— och bostadsräkningarna till räk— ningarna i andra länder. Med stor sannolikhet torde Sverige med tillgänglig statistik kompletterad med registerbearbetningar godtagbart fylla kraven på i in— ternationella sammanhang efterfrågade redovisningar av förhållandena i Sverige för perioden 1975 t.o.m. 1984.

FoB—utredningens sammanfattande bedömning är sålunda att Sverige kan uppfylla ECOSOC:s resolution och de internationella önskemålen om redovisning av befolk— nings—, hushålls— och bostadsstatistik utan att genom—

föra en särskild folk— och bostadsräkning 1980.

3 FOLK— OCH BOSTADSRÄKNINGAR SOM MEDEL FÖR KONTROLL AV DEN LÖPANDE FOLKBOKFÖRINGEN

Riksskatteverket (RSV) har på utredningens uppmaning redovisat sin erfarenhet av och synpunkter på folk— och bostadsräkningarnas värde för folkbokföringskont— rollen samt de kostnader som skulle vara förknippade med alternativa kontrollmetoder.

3.1 Sammanfattning av RSV:s synpunkter

3.1.1 Bedömning av kontrollen

Av utredningar i samband med FoB 75 har framgått att

(0

99,7 0 av befolkningen var rätt kyrkobokförd. Farhå— gorna för en starkt försämrad folkbokföring sedan skyldigheten att årligen lämna mantalsuppgift slopa— des har inte besannats. En jämförelse mellan undersök— ningen av kyrkobokföringens aktualitet i samband med utsändande av de s.k. bilregisterkorten och FoB 75 vi- sar dessutom en förbättring av aktualiteten. De 24 748 fallen som i samband med FoB 75 föranlett ändring i kyrkobokföringen bör också ses i relation till att 1975 registrerades närmare 900 000 flyttningar inom eller

mellan församlingar.

RSV:s erfarenheter av FoB 75 som hjälpmedel för kont— roll av folkbokföringen överensstämmer väl med de syn— punkter som framfördes i ett yttrande (1974—10—24) över förslaget till FoB 75. Enligt RSV:s mening kan en

folkräkning svårligen motiveras med att det för folk— bokföringskontrollen skulle behövas en så omfattande räkning. Å andra sidan ger en folk— och bostadsräkning med förtryckta blanketter stora möjligheter till en riksomfattande kontroll av folkbokföringen. Även om numera andra goda kontrollmöjligheter finns, anser RSV att folk— och bostadsräkningar genom sin periodicitet och täckning av hela befolkningen utgör ett värdefullt

komplement till andra kontroller.

3.1.2 Förbättring av kontrollen vid en folk— och bostadsräkning 1980

En effektivare kontroll av folkbokföringen anser RSV

skulle kunna uppnås vid kommande folk- och bostadsräk— ningar om folkbokföringsmyndigheten även beredes till— fälle att ta del av de uppgifter om lägenhetsinnehava— re som lämnas på fastighetsblankett. Någon sådan rätt stadgades inte i lagen om folk— och bostadsräkning

1975. Genom ett sådant system skulle det bl.a. bli möjligt att uppdaga fall när personer varaktigt för— hyr och bebor lägenhet i fastighet utan att vara kyrkobokförda där eller överhuvudtaget i Sverige.

RSV har sökt finna vägar att göra det omöjligt för nå— gon att trots bosättning i Sverige undandra sig folk— bokföring. De kontrollmedel som finns är inte heltäckan— de. Det föreslagna sättet torde enligt verkets mening inte kunna anses integritetskränkande eller administra— tivt betungande och överensstämmer väl med de redan lagfästa skyldigheterna för bostadsupplåtare (35 5

folkbokföringsförordningen).

3.1.3. Kostnadsfrågan

Kostnaderna för flyttningskontrollen i samband med

FoB 75 är svåra att ens ungefärligen uppskatta. I mind— re församlingar där endast enstaka fall av obeställ— bara försändelser funnits att ta hand om,har arbetet

kunnat ingå i de vanliga rutinerna. I stnra församling—

ar liksom hos de lokala skattemyndigheterna i Stock— holm och Göteborg har särskild arbetskraft måst sättas in. Om det antas att varje ärendes sammanlagda hand— läggningstid på lokal, regional och central nivå ge- nomsnittligt varat 30 minuter kan drygt 10 årsarbets— krafter beräknas ha åtgått vilket skulle motsvara en lönekostnad om närmare 1 milj. kr. Frågan har enligt RSV emellertid endast teoretiskt intresse eftersom tillvägagångssättet vid en alternativ kontroll torde få bygga på motsvarande förutsättningar och därmed ge

liknande kostnader.

övriga nuvarande flyttningskontroller — såväl fortlö— pande som punktvisa ingår i respektive myndigheters löpande arbete och kan i stort sett enligt RSV:s me— ning anses falla under dessas normala ansvars- och verksamhetsområden. Nämndakontroller bör enligt RSV:s mening oavsett om kontroll i fortsättningen

kan ske vid folk— och bostadsräkningar — bestå och ytterligare utvecklas. Flyttningskontrollen vid folk— och bostadsräkningar betraktas av RSV som ett värde— fullt komplement till andra kontrollmöjligheter. Skulle möjligheten till en avstämning av befolknings— registreringen vart femte år inte längre föreligga

på sätt som förutsattes i prop. 1976:88 s. 5152, bör alternativ till en motsvarande kontroll övervägas. Närmast kan då komma i fråga att behandla de utsända förtryckta deklarationsblanketterna på motsvarande sätt, dvs. undersökning varför vissa försändelser är obeställbara och uppföljning av fall när deklaranten angett annan bostadsadress än den förtryckta. Kostna— derna för en sådan omfattande och centralt styrd un- dersökning torde bli av liknande storlek som för

kontrollen vid folk— och bostadsräkningar.

3.2 FoB—utredningens slutsatser

FoB—utredningen konstaterade redan i lägesrapporten

att folk— och bostadsräkningar endast är ett av flera

kontrollmedel som RSV hittills disponerat. Kontroll— ändamålet kan enligt RSV inte anföras som skäl för ett genomförande av folk— och bostadsräkningar. Kom— mer inte sådana till stånd kan alternativa kontroll— medel utvecklas. Detta skulle dock sannolikt innebära resursuppoffringar för RSV minst motsvarande dem som

sätts in för närvarande.

Utredningens bedömning är att frågan om en folk— och bostadsräkning 1980 skall genomföras eller ej inte be— höver särskilt beakta folkbokföringens kontrollbehov. Eftersom utredningen av andra skäl finner anledning föreslå att en särskild undersökning genomförs 1980 med blankettinsamling från allmänheten bör dock givet— vis övervägas i vilken utsträckning uppläggning och genomförande kan praktiskt och ekonomiskt anpassas till RSV:s kontrollbehov.

RSV har som ovan redovisats (avsnitt 3.1.2) framfört förslag till förbättring av folkbokföringskontrollen. Tillgång till de s.k. lägenhetsförteckningarna skulle enligt RSV:s bedömning öka effektiviteten i kontrollen. FoB—utredningen anser att RSV:s önskemål i princip

bör tillgodoses eftersom en förbättrad kvalitet på folkbokföringen utgör en förutsättning för god kvali— tet på den löpande befolkningsstatistiken. Det bör därför uppdras åt SCB och folkbokföringsmyndigheten (RSV) att utreda och lämna förslag om hur kontrollen rent praktiskt skall kunna utformas utan att störning—

ar i SCB:s statistikproduktion uppstår.

4 BEHOV AV BEFOLKNINGS—, SYSSELSÄTTNINGSF,

PENDLINGS—, HUSHÅLLS— OCH BOSTADSSTATISTIK M.M.

4.1 Användning av FoB—data

4.1.1. Allmänt om användaranalysen

Användaranalyser inför tidigare folk— och bostadsräk- ningar har gjorts med hjälp av enkäter till ett stort antal statistikanvändare för att mäta såväl behov av variabler som utformning av tabeller. Dessutom har särskilda överläggningar ägt rum med ett flertal an- vändare. Metoden ger en bred kunskap om olika använ— dares behov. Däremot ger den inte direkta uppgifter om hur och i vilken omfattning det insamlade materia— let används. Detta försvårar en bedömning av erfor— derlig omfattning av innehåll (variabler och tabel— ler), kvalitetskrav och den tidsföljd som statisti-

ken bör redovisas i.

FoB-utredningen har valt en annan metod som har an— setts ge bättre underlag för olika bedömningar av behovet. Ett urval av användare kommuner, läns— styrelser, landsting, departement, statliga verk, forskningsinstitutioner och övriga användare - har ombetts att till sekretariatet skicka alla rappor- ter, PM o.a. som beskriver projekt där FoB—data

har utnyttjats. Efter genomgång av dessa har sek— retariatet intervjuat användarna och upprättat

rapporter om användningen av FoB—data. Synpunkter

på rapporterna har sedan inhämtats från användarna. Dokumentationen av användaranalysen har således gjorts i flera steg med en för varje steg ökad grad av sam— manfattning och generalisering. Användarna har med något undantag sänt in begärt material. Däremot har inte representanter för alla de utvalda mindre kommunerna intervjuats eftersom sättet att utnyttja FoB—data visade sig vara relativt lika för dessa

kommuner.

Den genomförda analysen (se bilaga 1) har gett be— tydande kunskaper om statistikanvändningen i allmän- het och FoB—dataanvändningen i synnerhet. Varje form av användaranalys lider dock av brister eftersom det statistiska informationsflödet är komplext och svårt att mäta. Statistik av olika slag kommer ofta in i en invecklad beslutssituation där även erfaren— heter, osäkra antaganden etc. utnyttjas. Svårighe— ten att beskriva användningen gäller inte minst

den statistiska information och analys som presen— teras men som inte är direkt avsedd för en besluts— situation, planeringsmodell, etc. utan är just "in— formation". Detta innebär att det finns betydande 'svårigheter att bedöma och utvärdera nyttan av sta—

tistisk information.

SCB har på uppdrag av utredningen gjort vissa sammanställningar betr. de kontakter som olika användare av FoB—data har tagit med verket.Under perioden november 1977 — mars 1978 har drygt 300 förfrågningar efter material från folk— och bo— stadsräkningarna dokumenterats vid SCB. Förfrågning— arna har registrerats under en period då FoB-data har varit aktuella från FoB 75. En sammanställning har även gjorts över uppdragsfinansierad redovis— ning med anknytning till folk- och bostadsräkningar (utanför specialprogrammet för kommuner) innehållande ett 25—tal beställare vars uppdrag kostnadsberäknats till drygt 400 000 kr. Dessutom har utredningen

erhållit sammanställningar (för en begränsad period) över kopieringar av tabellmaterial (ca 400 betalda

kopior).

I följande avsnitt redovisas en sammanfattning av utredningens analys av användningen av FoB—data. Det— ta sker variabelvis och efter varje avsnitt redovisas utredningens överväganden och bedömning av angelägen— heten att innefatta respektive variabel i en särskild undersökning 1980. Vidare kommenteras hur utredning—

en ser på redovisningsbehovet även på längre sikt.

4.1.2 Sammanfattande analys av användningen av FoB—

uppgifter

I detta avsnitt beskrivs redovisad användning av FoB—data från år 1970 och framåt samt användarnas bedömning av det framtida utnyttjandet. Redovis— ningen görs variabelvis(med några undantag) för de variabler som funnits med i tidigare räkningar (1970, 1975; se även bilaga 2). Även framställda

önskemål om nya variabler redovisas.

I studien redovisas inte vilka tabeller som användar— na önskar eftersom användaranalysen inte har genom— förts på den detaljerade nivå som skulle ha er— fordrats för detta utan främst varit inriktad på

att ge underlag för att bestämma variabelinnehållet

i en undersökning 1980. Däremot torde det vara möj— ligt att utifrån beskrivningarna dra vissa slut— satser om vilka tabeller som för användarna är de

mest väsentliga. Under variabeln/variabelgruppen anges också inom vilket (vilka) huvudområde(n) som denna

utnyttjats.

4.1.2.l Demografiska variabler

Demografiska variabler som kön, ålder och civilstånd används ofta i kombination med andra variabler i

folk— och bostadsräkningar.

De flesta användarna av demografiska data hämtar ofta uppgifter motsvarande dem som återfinns i folk— och bostadsräkningar från den löpande befolknings— statistiken (DEMOPAK). Ett övervägande antal använ- dare anser därför att det demografiska avsnittet kan utgå som separat redovisningsavsnitt. Några kommuner har dock pekat på att uppgifter om "utrikes födda" finns i folk— och bostadsräkningar men saknas i DEMOPAK. Uppgifterna finns emellertid sedan en tid tillbaka redovisadei DEMOPAK på kommunnivå, men var inte tillgängligavid undersökningstillfället. Fler— talet mindre icke nyckelkodade kommuner utnyttjar tätortsredovisningen från det demografiska avsnittet för att få data över delar av kommunen. Även vissa länsstyrelser utnyttjar tätortsredovisningen för

att belysa olika kommunstrukturer. Tätortsredovis—

ningen utnyttjas även inom vissa forskningsområden.

Utredningen föreslår att det demografiska avsnittet reduceras till att enbart avse en tätortsredovisning. Denna förändring påverkar inte användningen av demo—

grafiska variabler i kombination med andra variabler.

4.1.2.2 Sysselsättning och näringsgren

Variabeln sysselsättning delar upp populationen man- talsskrivna personer i förvärvsarbetande och ej för— värvsarbetande. Med förvärvsarbetande menas kort— fattat en person som under en viss vecka (mätveckan) arbetat minst en timme eller vid frånvaro denna vecka arbetat stadigvarande under närmast föregående fyramånadersperiod. De förvärvsarbetande redovisas med utgångspunkt från insamlade uppgifter uppdelade

SOU l978:79 Behov av befolkningsstatistik ... m.m. i ett antal timintervall.

Användaranalysen visar att användarna inte kan ange en entydig definition av förvärvsarbetande som skulle vara den bästa. Ett gemensamt önskemål är dock att sysselsättningen mäts per individ och inte i form av t.ex. årsverken. Användarna uttrycker också ett starkt krav på jämförbarhet mellan redovisningstill— fällena vilket innebär att tidigare utnyttjad de—

finition helst inte bör förändras.

Den sysselsättningsuppgift från folk— och bostads— räkningar som användarna främst har utnyttjat är antal förvärvsarbetande 20 timmar och däröver per vecka. Dessutom har man i enstaka fall kompletterat med visst nyttjande av redovisning av antal för— värvsarbetande 1-19 timmar. I barnomsorgsplaneringen används uppgifter om antal mödrar som förvärvsarbe- tar 16 timmar eller mer. Denna senare timuppdelning tror många användare skall bli dominerande i fram— tiden. Det anses nämligen att arbetstidsförkortningen hittills har lett och i framtiden kommer att leda till att gränsen 20 timmar inte längre motsvarar

halv normal arbetstid utan att den bör sänkas för att få jämförbarhet mellan räkningar. Dessutom utgör timuppdelningen vid 16 timmar en naturlig gräns

med hänsyn till lagstiftningen på arbetsmarknaden.

Vid industridepartementets enhet för regional utveck— ling (RU) har möjligheten diskuterats att i läns— planeringen övergå till redovisning av förvärvs— arbetande med minst 1 timmes arbetstid per vecka

som den huvudsakliga kategorien. RU—enheten anser dock att även uppdelningen vid 20 timmar behövs för att kunna mäta förhållandet mellan nu föreslagna och

tidigare redovisade uppgifter.

De allra flesta användarna anser att det vore värde—

fullt om sysselsättningsstatistik för kommuner och

även delar av kommuner kunde produceras med tätare

periodicitet än vad folk— och bostadsräkningen medger.

I det följande redovisas kortfattat inom vilka områden uppgifterna sysselsättning och näringsgren utnyttjas. Dessa områden/sektorer ingår också i mer övergripan— de planering som fysisk planering. Beskrivningen de— las upp i förvärvsarbetande dagbefolkningl respekti—

ve förvärvsarbetande nattbefolkning eftersom en av

de unika egenskaperna hos folk— och bostadsräkning— en är att den möjliggör redovisning av en heltäckan— de kommunalt uppdelad statistik över förvärvsarbetan—

de dagbefolkning.

4.1.2.2.1 Förvärvsarbetande dagbefolkning

Näringslivsprognos

År 1964 fattade riksdagen beslut om en aktiv lo— kaliseringspolitik. Den länsplanering som därmed på— börjades genomförs efter centrala anvisningar enligt en enhetlig modell för att erhålla jämförbarhet mellan olika delar av landet. I framställningen av länsplanen tas underhandskontakter med kommuner m.fl. för synpunkter på planeringsunderlaget. För att des— sa kontakter ska fungera bra krävs det att samma un— derlagsdata och ungefär samma metod används i läns— planeringen och i kommunernas (och andras) planering. Detta har medfört att även kommunerna (och andra) relativt ofta utnyttjar modell och resultat från länsplaneringen, även om de för egen del skulle kun—

na använda enklare varianter av planeringsmodeller.

1Med förvärvsarbetande dagbefolkning som redovisas i FoB—tabellerna avses den förvärvsarbetande befolk— ningens regionala fördelning efter arbetsplatsens belägenhet. Då den förvärvsarbetande befolkningen fördelas efter mantalsskrivningsort erhålles i stäl— let förvärvsarbetande nattbefolkning.

Länsplaneringens och flera kommuners prognossystem innehåller bl.a. en näringslivsprognos. I den görs antaganden om olika näringsgrenars utveckling i framtiden. FoB—uppgifter över förvärvsarbetande dag— befolkning (näringsgrensfördelad) användes huvudsak— ligen i dessa näringslivsprognoser. För att få in- formation om eventuella trender studeras också re—

sultaten från flera folk- och bostadsräkningar.

Den i länsplaneringen tillämpade näringsgrensuppdel— ningen visar sig vara styrande i näringslivsprognoser för såväl länsstyrelser som kommuner. Större delen av kommunerna anser Sig dock klara sitt eget behov med en grövre indelning än den länsstyrelserna använder.

För näringslivsprognosen heltäckande uppgifter om förvärvsarbetande dagbefolkning kan f.n. enbart häm— tas från folk— och bostadsräkningarna. Därutöver finns bl.a. fyra andra källor som tillsammans delvis mäter förvärvsarbetande dagbefolkning, nämligen SCB:s industristatistik, statistik över offentligt anställ— da, centrala företagsregistret (CFR) och DIS—enkäten (denna statistik berörs i kap. 8). Dessa källor ut— nyttjas också i näringslivsprognoser, men planerar— na upplever ändå att FoB—data är viktiga för att få fullständighet i planeringsunderlaget och god kva— litet.

En näringslivsprognos ligger också ofta till grund för en befolkningsprognos vilket framgår av avsnittet "Näringslivsbaserad befolkningsprognos".

Lokal och regional trafikförsörjningsplan

Ansvaret för den lokala och regionala trafikförsörj— ningsplaneringen har legat på kommuner respektive länsstyrelser. Kommunerna har haft möjlighet att få statsbidrag till olönsam kollektivtrafik på landsbygden under förutsättning att kommunen år—

ligen framställer en lokal trafikförsörjningsplan. Efter ett regeringsbeslut 1971 uppdrogs också åt samt— liga länsstyrelser att upprätta regionala trafikpla— ner. I den med detta som grund utvecklade trafikför— sörjningsplaneringen använder några kommuner och läns— styrelser FoB—uppgifter om förvärvsarbetande dagbe- folkning (näringsgrensfördelad) som bakgrundsinfor— mation för att belysa antalet arbetstillfällen upp— delade på tätort/glesbygd.

Riksdagen har våren 1978 beslutat att huvudmannaska— pet för den kollektiva trafiken på landsväg skall ut— övas genom interkommunal samverkan mellan landstings— kommunen och kommunerna i respektive län. Sekretaria— tet har tagit del av bussbidragsnämndens nya anvis— ningar för trafikförsörjningsplaner och kan inte där finna några bestämmelser som leder till ett föränd- rat utnyttjande av FoB—data, med undantag av redo— visningen på tätort/glesbygd. Tidigare har statsbi— drag utgått enbart till olönsam kollektivtrafik på landsbygden men enligt den nya förordningen ska stats— bidrag ges till all kollektivtrafik med högst tre turer per dag. Utredningens bedömning av detta är att motivet till redovisning av statistik på tätort/gles—

bygd för detta syfte försvinner.

Trafikprognos

Trafikprognos är ett hjälpmedel för att beskriva de trafik— och transportmässiga konsekvenserna av alter— nativa utvecklingar av transportsystemets utformning, folkmängd, näringsliv, förändring i markens använd— ning för bostäder och verksamheter i framtiden. De mest omfattande prognosberäkningarna har gjorts för de större kommunerna. Några statliga anvisningar för

trafikprognoser finns inte.

Som underlag i trafikprognoser har en del kommuner använt uppgifter om näringsgrensfördelad förvärvs—

arbetande dagbefolkning för delområden och vissa gro— va s.k. lokalkategorier.

Ett fåtal användare har också genomfört studier av vad förändringar i trafiksystem betyder för de resan— des trafikstandard. Ett sätt att mäta trafikstandard är i termer av åtkomlighet. Med åtkomlighet menas an— delen arbetsplatser som man når inom en viss tid med visst färdmedel. I de fall sådana studier har genom— förts har uppgifter om förvärvsarbetande dagbefolk— ning utnyttjats för att beskriva arbetsplatsernas läge och antal förvärvsarbetande inom vissa områden.

Parkeringsplan

Kommuner framställer parkeringsplaner efter de behov som kan finnas i respektive kommun utan att några centrala anvisningar styr förutsättningarna. Endast ett fåtal kommuner har redovisat parkeringsplaner. FoB—uppgifter om förvärvsarbetande dagbefolkning ut— nvttjas i dessa som ett mått på antal arbetsplatser i området.

Skyddsrumsplan

Riksdagen har beslutat att befolkningens skydd i krig måste förberedas under fredstid genom bl.a. skydds— rumsbyggande. Ett av de instrument som används för att åstadkomma skydd för befolkningen är den kommuna— la skyddsrumsplaneringen som genomförs efter anvis— ningar från civilförsvarsstyrelsen.

Folk— och bostadsräkningen har beröring med skydds— rumsplaneringen i två avseenden, dels vid avgränsning av skyddsrumsorter, dels vid beräkning av behovet av skyddsrumsplatser. Behovet av skyddsrumsplatser be— räknas med hänsyn till befintlig och planerad bebyg— gelse samt med utgångspunkt i det största antal per—

soner som under dag eller natt i allmänhet vistas

inom skyddsrumsområdet i fredstid. Skyddsrumsorten .har bestämts med hjälp av tätortsavgränsningen i folk— och bostadsräkningen. En del kommuner har också utnyttjat FoB—uppgifter om förvärvsarbetande dagbefolkning (näringsgrensfördelad)vid behovsberäk— ningen.

Ovrigt

FoB—uppgifter om förvärvsarbetande dagbefolkning (även näringsgrensfördelad) utnyttjas i hög grad som bakgrundsinformation i områdesprogram (ett moment i den fysiska planeringen), speciella utredningar och som underlag för remisser, yttranden och det som kan

betecknas som allmän information. 4.1.2.2.2 Förvärvsarbetande nattbefolkning

Uppgifter om förvärvsarbetande nattbefolkning använ— des huvudsakligen i form av förvärvsintensiteter

(= procentuell andel förvärVSarbetande). I prognos— arbetet studeras förvärvsintensitetens utveckling för olika kön och åldersklasser med hjälp av resul— tatet från flera folk— och bostadsräkningar. Med bl.a. utvecklingen av förvärvsintensiteterna som underlag görs antaganden om den kommande utveckling— en. Detta förfarande utnyttjas i barnomsorgsplaner, befolkningsprognoser och näringslivsbaserad befolk—

ningsprognos.

Följande preciseringar av FoB—data—utnyttjande inom

ovan nämnda användningsområden kan göras:

Barnomsgrgsplan

Enligt barnomsorgslagen skall kommunerna upprätta femåriga barnomsorgsplaner som skall omprövas varje år. Lagen säger också att kommunen genom en plan—

mässigt utbyggd barnomsorg skall sörja för att barn

som på grund av föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller av andra skäl behöver omvårdnad skall få barnomsorgsplats om intebehovet tillgodoses på annat sätt.

Socialstyrelsen har formulerat en modell för beräk— ning av behovet av barnomsorgsplatser och säger i sin vägledning att det är nödvändigt att vissa beräkning— ar och redovisningar sker på samma sätt i alla kom—

muner .

Den grupp som främst bestämmer behovet av barnomsorgs— platser (enligt socialstyrelsens modell) är barn

(0—6 år) som inte har någon hemarbetande förälder. Den mest väsentliga FoB—uppgiften för denna grupp är förvärvsintensiteten för mödrar till barn, 0—6 år.

För att kunna placera barnstugorna där behov finns utnyttjas även FoB—data uppdelad på kommundelar.

Befolkningsprogngs

Svenska kommunförbundet och Kommun—Data AB har till— sammans med Malmö kommun utvecklat ett datoranpassat system för befolkningsprognoser omfattande en rutin för kommunprognoser och en rutin för delområdesprog— noser. Befolkningsprognos för kommunen kan genomföras på olika sätt,men underlag hämtas i regel från löpan— de befolkningsstatistik. I ett sällan utnyttjat ut— förandealternativ krävs också FoB—uppgifter om för— värvsintensiteter för olika åldersklasser.

Näringslivsbaserad befolkningsprognos

I avsnittet "förvärvsarbetande dagbefolkning" beskrivs kortfattat inom vilka områden näringsliVSprognoser används, t.ex. länsplaneringen. Vidare framgår att man med stöd av näringslivsprognoser försöker uppskat— ta efterfrågan på arbetskraft (eller tillgång på ar—

betstillfällen) genom att utnyttja uppgifter om för- värvsarbetande dagbefolkning. För många samhällspla— nerare utgör en näringslivsprognos basen för en be— folkningsprognos,men även renodlade näringslivsprogno— ser framställs,t.ex. för att ingå i ett näringspoli— tiskt handlingsprogram. I de näringslivsbaserade be— folkningsprognoserna ingår även beräkningar av utbudet av arbetskraft. Här utnyttjas ofta FoB—uppgifter om förvärvsintensitetens utveckling som är en uppgift baserad på den förvärVSarbetande nattbefolkningen.

4.1.2.2.3 Utredningens överväganden och förslag

Uppgifter om förvärVSarbetande näringsgrensfördelad dag— och nattbefolkning har enligt utredningens kart- läggning en mycket spridd användning. Användningen är ofta förknippad med krav på redovisning av uppgif- terna på kommun— eller t.o.m. kommundelsnivå. Utredningen konstaterar att den bristande aktualitet för planeringsaktiviteterna, som endast en vart 5:e år redovisad näringsfördelad sysselsättningsstatistik utgör, upplevs som otillfredsställande. Detta har med— fört att användarna genom egna kompletterande kart- läggningar och/eller vidarebearbetningar av annan statistik försökt erhålla mer aktuell sysselsättnings— statistik. Utredningen har därför ansett det angeläget att studera möjligheten att oftare än vart 5:e år erhålla efterfrågad sysselsättningsstatistik. Utan att ta ställning till om redovisningsperiodiciteten skall vara årlig eller om det räcker med vart annat eller vart tredje år har utredningen utarbetat ett förslag till en särskild undersökning 1980 som ned— ger önskad utbyggnad av sysselsättningsstatistiken under 1980—talet.

4.1.2.3 Yrke och utbildning

4.1.2.3.1 Allmänt om användning

Uppgifter om yrke och utbildning (fullständig redovis— ning av utbildning finns enbart i FoB 70; i FoB 60 redovisades viss högre utbildning) har använts främst i de nyrekryteringsprognoser som framställts av SCB:s prognosinstitut som underlag för den centrala utbild— ningsplaneringen vid skolöverstyrelsen (Sö) och uni— versitets— och högskoleämbetet (UHÄ). Dessutom har FoB—data kommit till användning i de centrala ämbets— verkens utvärdering av utbildningsreformer t.ex. i studium av elevernas sociala bakgrund.

Nyrekryteringsprognosen används av SÖ och UHÄ som ett hjälpmedel för att beräkna resursbehov och fördela resurserna mellan olika utbildningsriktningar (utbildningsplatser) och regioner. I skolornas yrkes— vägledning utnyttjas även prognoserna tillsammans med många andra uppgifter som information till elever och/ eller föräldrar. I nyrekryteringsprognosen har hit— tills vad gäller yrke endast ett urval (3,3 %) av FoB—beståndet studerats. En höjd ambitionsnivå inne— bärande att hela populationen skulle användas vid en eventuell framtida uppgiftsinsamling har emellertid påpekats vara önskvärd.

Uppgifter om föräldrarnas yrke/utbildning har också hämtats från FoB i centrala studier av elevernas sociala bakgrund. Det övervägs emellertidom inte SCB:s löpande uppföljningsundersökningar skulle kunna tillgodose detta behov genom att de kompletterades

med uppgifter om social bakgrund.

FoB—data om utbildning och yrke har också kommit till användning i vissa specialstudier för att belysa hur stort antal personer som har utbildats till ett visst yrke och sedan inte arbetar inom det yrket. Denna information används bl.a. som underlag för

lärarprognoser.

Yrkes— och utbildningsuppgifter används i övrigt i mycket begränsad omfattning av kommuner och läns— styrelser. Detta gäller speciellt utbildningsuppgif— ten som endast utnyttjats i något undantagsfall. Yrkesfördelningen har i vissa kommuner använts i stället för näringsgrensfördelningen av den förvärvs— arbetande dagbefolkningen. Syftet har ofta varit att kunna urskilja vissa grupper som anställda i "kontor" och "serviceW vilket inte är möjligt med nuvarande utformning av näringsgrensfördelningen. Uppgifter om yrke och utbildning har även använts somalhém information inom arbetsmarknadspolitiken. Följande övrig användning kan nämnas:

— Några av de största kommunerna har gjort s.k. so— ciala karteringar i vilka yrke har ingått tillsam—

mans med ett flertal andra variabler.

Stockholms kommun arbetar med utveckling av model— ler för prognoser av pendling där yrke eventuellt kan komma att ingå.

- I länsplaneringen pågår försök att beskriva s.k. lokala arbetsmarknader med olika statistiska upp— gifter som också kan gälla yrke och utbildning. Viss försöksverksamhet pågår också i industridepar— tementets regi att framställa regionala yrkes— och utbildningsprognoser. För båda dessa områden kan yrkesuppgifter utnyttjas från folk— och bostadsräk—

ningar.

— Inom det arbetsmedicinska området har under senare år behovet av yrkesdata accentuerats. Yrkesuppgifter som grund för riskberäkningar utnyttjas i arbets— och olycksfallsstatistiken. För att kunna relatera även annan ohälsa till yrkesverksamhet har FoB 60 sambe— arbetats med dels dödsorsaksstatistiken 1961—1970

dels cancerregistret.

4.1.2.3.2 Utredningens överväganden och förslag

Yrkesuppgifter i någon form har en långvarig tradition i folkräkningssammanhang. Motivet för yrkesredo— visning och dess användning har dock skiftat över tiden. Ursprungligen användes yrkesvariabeln bl.a. som underlag till beskrivningar av närings— liVets struktur. I och med den i senare folk— och bostadsräkningar utvecklade direkta näringsgrenskod— ningen av de sysselsatta har detta motiv för yrkes— variabeln huvudsakligen bortfallit. Utbildningsupp- gifter har däremot ingen traditionell hemhörighet i folk— och bostadsräkningar, utan variabeln har

funnits med vid undersökningstillfällena 1945, 1960 och 1970 med olika omfattning.

Variablerna yrke och utbildning föreslås inte ingå i undersökningen 1980.

Utredningen anser att behovet av statistik över yrke och utbildning inte är så omfattande att det moti—

verar uppoffringarna att framställa sådan statistik. Användningen av denna har redovisats ovan medan upp— offringarna beskrivs nedan.

En kvalitetsmässigt god och snabb redovisning är trots datorteknikens utveckling i relativt begrän— sad utsträckning förenlig med ett omfattande varia— belinnehåll i en folk- och bostadsräkning. Vissa variabler som yrke, näringsgren och utbildning har gett upphov till den relativt långt utdragna pro— duktionsprocess som har gällt flera tidigare folk—

och bostadsräkningar. Om även uppgifter om yrke och utbildning skulle insamlas i undersökningen 1080 skulle detta försena bearbetningen vid granskningsorganen av samtliga variabeluppgifter på blanketten. Bearbetningen

vid SCB av yrkes— och utbildningsuppgifter skulle dock

Det skulle innebära att statistik över yrke och ut— bildning skulle redovisas ganska långt efter insam—

lingstillfället.

Statistikproduktion av yrkes— och utbildningsupp— gifter med nuvarande utformning kräver förhållande— vis personalintensiva bearbetningsmoment, vilket le- der till relativt höga kostnader. Dessa är under ut— redningsarbetet beräknade för en utförandemässigt förändrad FoB 75 (se bilagorna 4 och 9) till ca 7 milj. kr. för yrkesuppgifterna och ca 13 milj. kr. för utbildningsuppgifterna. Därtill kommer kostna— der för en anpassning av dessa frågor till utred— ningens förslag till uppläggning av undersökning—

en 1980.

Kvalitetsundersökningar i samband med de senaste folk— och bostadsräkningarna har visat att statistik över yrke och framför allt utbildning har haft rela— tivt stora fel. Felen har huvudsakligen berott på att uppgiftslämnarna inte har lämnat tillräckligt preciserade uppgifter för att de skulle vara Höjliga att klassificera enligt gällande nomenklaturer. Mycket talar för att mätproblemen har ökat med ti—

den.

Arbetslivets utveckling särskilt från 1960—talet och framåt har inneburit stora förändringar, vilket i bland har medfört att arbetsuppgifter har föränd- rats för en och samma yrkesutövare med en i all— mänt språkbruk oförändrad yrkesbenämning. Automa- tionen inom näringslivet har bl.a. medfört att yr- kesutövare har fått övergå från manuella rutiner till mer övervakande funktioner av ett arbetsnoment. Utvecklingen på arbetsmarknaden har också innebu— rit att personal roterar på olika arbetsuppgifter

eller delar på arbetsuppgifter. Benämningen på yrken har dessutom under senare år gjorts mindre beskri— vande i det allmänna språkbruket än tidigare, vil— ket har gjort det svårare att erhålla preciserade yrkesuppgifter från allmänheten.

Arbetet med att utveckla en för hela arbetsmarknaden gemensam sysselsättnings— (yrkes)nomenklatur som bättre uppfyller kraven än nu gällande nomenklatur, NYK (nordisk yrkesnomenklatur), har pågått sedan bör— jan av 1960-talet, i inledningsskedet i SCB:s regi. År 1974 bildades mellan huvudorganisationerna på arbetsmarknaden, AMS, SCB och konjunkturinstitutet ett samarbetsprojekt för detta utvecklingsarbete som benämns SYN—projekt (SYsselsättningsNomenklatur).

Parterna har hittills inte kommit överens om en ge— mensam nomenklatur trots ett flertal förslag. Att döma av det nuvarande läget inom projektet kan möj— ligen ett gemensamt förslag om en överordnad in— delningsgrund fastställas 1981. Det innebär att den nomenklatur som skulle kunna ligga till grund för

en undersökning 1980 är den som tillämpats i de se- naste folk— och bostadsräkningarna dvs. NYK. Nomenkla— turen bygger på ett inom AMS, i samarbete med arbets— marknadsmyndigheterna i Danmark, Finland och Norge under våren 1961 utarbetat förslag. Mot bakgrund av ovanstående resonemang framgår att denna nomenklatur inte är anpassad till alla områden på rådande arbets— marknad.

En mer utvecklad SYN—nomenklatur i skisserad utform— ning kommer förmodligen inte att ge möjligheter till jämförelser med hittills tillämpad nomenkla— tur mer än möjligen på aggregerad nivå. Det fram— står inte heller som självklart att insamla upp— gifterna från allmänheten med stöd av denna nomen—

klatur, eftersom svårigheter skulle kunna uppstå att besvara frågorna, speciellt om arbetsfunktionl får

ett dominerande inslag som indelningsgrund.

Problem med insamling av utbildningsuppgifter torde också ha ökat med tiden. Sedan år 1970, då de senas— te utbildningsuppgifterna insamlades i en folk- och bostadsräkning, har vuxenutbildningen, utbildningen inom företag, studiecirkelverksamheten etc. ökat, vilket har lett till att relevanta och riktiga ut— bildningsuppgifter är svåra att erhålla med hjälp av ett begränsat antal frågor.

Utredningens samlade bedömning är, som tidigare nämnts, att uppgifter om yrke och utbildning inte skall insamlas i undersökningen 1980. Om några kon— sumenter anser sig ha omfattande behov av yrkessta— tistik och därför är beredda att satsa medel på särskilda undersökningar vill utredningen peka på möjligheten att bearbeta och eventuellt komplette— ra företagens uppgiftslämnande till lönestatistiken

(se avsnitt 8.9).

Frågan om utbildningsstatistik bedömer utredningen bör lösas inom uppdraget för utredningen om studie- dokumentation och statistik för högskolan (STUDOK).

l . Begreppet arbetsfunktion beskriver hur indivi— den utför arbetet och vad den sysselsatte gör gen—

temot arbetsobjektet (t.ex. framföra fordon).

4.1.2.4 Yrkesställning och anställningens art

Uppgifterna om yrkesställning omfattar en uppdelning av de förvärvsarbetande i anställd, företagare och medhjälpande familjemedlem utan lön. Indelningen efter anställningens art innebär en uppdelning av de anställda i statlig, primärkomnunal, sekundärkom— munal och övrig anställning. Användaranalysen visar att uppgifter om yrkesställning har utnyttjats i mycket liten utsträckning. Anställningens art har i begränsad utsträckning använts som komplettering till redovisning av näringsgren.

Den begränsade användningen av uppgifter om yrkes— ställning och anställningens art motiverar inte att dessa ingår sonnredovisningsvariabler 1980. Utred— ningen föreslår emellertid att uppgiften om yrkes— ställning medtas såtillvida att de egna företagarna och de anställda utskiljs i populationen. Detta är önskvärt eftersom den sysselsättningsstatistik som skall tas fram med hjälp av kontrolluppgifterna en— dast omfattar anställda som kommer att erhållas utan separat uppgiftsinsamling. Uppgifter om anställning— ens art kan komma att behövas som underlag till nä— ringsgrensredovisningen och denna uppgift kommer att kunnahärledas från det av utredningen föreslagna arbetsställeregistret utan särskild uppgiftsinsam— ling.

4.l.2.5 Inkomst

Uppgiften om inkomst togs i FoB 75 fram registervä—

gen men den redovisades p.g.a. bearbetningsordningen

mycket sent (våren 1978). I stort sett samtliga an- vändare anser att uppgifter från SCB:s löpande in—

komststatistik (INKOPAK) täcker behovet.

Utredningen föreslår därför att inkomstuppgifter inte skall redovisas i undersökningen 1980. SCB:s inkomstregister kommer dock att användas för att komplettera gruppen anställda (från kontrolluppgif—

terna) med antalsuppgifter om företagare.

4.1.2.6 Pendling, färdsätt och bilinnehav

4.1.2.6.1 Allmänt om användning

Pendling är en variabel som i folk— och bostadsräk— ningar har härletts i samband med bestämning av dag— och nattbefolkningen. Den ger statistik över arbetsresor både inom och mellan kommuner. I den näringslivsbaserade befolkningsprognosen har pend— lingsstatistik och flyttningsstatistik använts för bedömning av omfattningen av pendling respektive flyttning som följd av differensen mellan utbudet av och efterfrågan på arbetskraft. De uppgifter som studeras är pendlingen till respektive från kommu— nen (huvudströmmar). Även i den renodlade (ej närings— grensbaserade) befolkningsprognosen utnyttjas upp— gifter om antal in— respektive utpendlare (eller

nettoinpendling) och flyttningsstatistik.

Pendlingsstatistiken utnyttjas i trafikprognoser och då i bland även på en redovisningsnivå som utgår från uppgifter om pendlingens omfattning mellan del- områden i kommunen (eller mellan kommuner). Förutom dessa uppgifter utnyttjas även resultat från olika trafikundersökningar för att ge en uppfattning om

omfattningen av andra resor än bostads—arbetsresor.

I övrigt utnyttjas pendlingsdata i en del områdes— program och vissa specialstudier inom forskningens område. Stockholms kommun liksom Göteborgs kommun har analyserat pendlingen och bl.a. gjort jämförelser från tidigare räkningar.

Uppgifter om färdsätt används framför allt i trafik— prognoser tillsammans med pendlingsuppgifter. An— vändningen av denna uppgift är dock mycket begrän— sad. Även andra källor som trafikräkningar och tra— fikundersökningar används för att bestämma resor

med olika färdsätt. Några användare har genom egna trafikundersökningar konstaterat att kvaliteten på FoB—variabeln färdsätt är bristfällig (kollektivre— sandet överskattas).

Bilinnehav är i FoB 75 en registeruppgift som häm— tats från bilregisternämndens beståndsregister. I FoB 70 däremot insamlades uppgifterna via hushålls— blanketten. Användaranalysen visar att FoB—data över bilinnehav utnyttjas i mycket ringa grad. De flesta användarna anser emellertid att uppgifterna från det numera årligen vid SCB på uppdragsbasis framställda BILPAK eller den av bilregisternämnden framställda löpande bilstatistiken tillfredsstäl— ler behovet av underlag för bedömning av t.ex. ut— veckling av biltäthet, ett moment som ingår i

trafikprognoser. 4.1.2.6.2 Utredningens överväganden och förslag Uppgifter om pendling har en central roll i det

kommande planeringsarbetet och bör därför tas med i undersökningen 1980.

Användningen av uppgifter om färdsätt har visat sig begränsad, varför uppgifterna inte föreslås att in- samlas via blankett. Utredningen har inte heller fun— nit något annat sätt för uppgiftsinsamling som be—

dömts som lämplig.

Uppgiften om bilinnehav utnyttjas inte i någon nämn— värd omfattning, eftersom det underlag som erfordras för trafikprognoserna kan erhållas i den löpande bil— registerstatistiken. Uppgiften kan därför enligt ut— redningens bedömning utgå 1980. 4.1.2.7 Lägenhetsvariabler exklusive hyra

Lägenhetsvariablerna är många och behovet av de oli— ka variablerna är skiftande. Användaranalysen visar dock att alla lägenhetsvariabler i FoB 75 har använts direkt eller indirekt. I följande beskrivning av an— vändningsområden i vilka lägenhetsdata utnyttjas an— ges också exempel på vilka enskilda variabler som

ingår.

ggmmunala bostadsbyggnadsprogram

Kungörelsen angående kommunala bostadsbyggnadsprogram (KBP) och bostadsstyrelsens tillämpningsföreskrifter säger bl.a. att kommunerna varje år skall upprätta bostadsbyggnadsprogram för de närmast följande fem kalenderåren. Programmet bör i olika avseenden grun— das på utredningar och överväganden för en längre

tid än programperioden.

I föreskriften står också: "...Omfattningen och in— riktningen av ny produktion och modernisering av bostäder skall anges i antal lägenheter med för— delning efter hustyp, lägenhetstyp och upplåtelse— form. Nybyggnad av bostäder skall dessutom redovisas

i m2 våningsyta..."

Det grundläggande arbetet för framställning av KBP består av utredningar, prognoser och målsättningar rörande:

folkmängd och hushållsbildning

— utrymmesstandard lägenhetstyper

— hustyper

förändringar i bostadsbeståndet — kvalitetsfaktorer

Lägenhetsdata från folk— och bostadsräkningar utnytt— jas för bedömning av förändringar i bostadsbeståndet såväl inom planering som forskning. FoB—data utnytt— jas speciellt som underlag för bedömning av avgången av lägenheter eftersom inget annat statistiskt ma— terial för närvarande täcker detta behov. Genom folk— och bostadsräkningen erhålles data om kombinationen lägenhetsstorlek hushållsstorlek, som utnyttjas som ett av underlagen för bostadsplanerarnas uppskatt— ning av vilka lägenhetsstorlekar som kan komma att efterfrågas under planperioden.

ågstadssaneringsprogram

Ett stort antal kommuner är ålagda att framställa bostadssaneringsprogram. Användaranalysen visar dock att endast ett fåtal kommuner har använt FoB—data

i detta arbete bl.a. på grund av sekretessrestrik— tioner. Lägenhetsdata har i dessa fall använts som ett av flera hjälpmedel för att avgränsa (byggnadsår, kvalitetsgrupp) och beskriva saneringsområdena.

Riksdagen har våren 1978 beslutat att de tidigare

separata KBP och saneringsprogrammen skall samman— fattas till kommunala bostadsförsörjningsprogram. Enligt riksdagsbeslutet förutsätts att KBP fortfa— rande skall vara stommen i bostadsplaneringen, men dessutom skall detta åtföljas, alltefter kommunal ambition, av s.k. bostadssociala inventeringar. Metoder för dylika inventeringar skall utvecklas i samverkan mellan bostadsstyrelsen och kommunerna. I vilken utsträckning ökad användning av FoB—data då kan bli aktuell undandrar sig utredningens

bedömning.

Befolkningsprognoser och områdesbeskrivningar

Lägenhetsdata studeras också i befolkningsprognoser för kommundelar i vilka områdena klassas efter vissa lägenhetsdata som byggnadsår, kvalitetsgrupp, hustyp. Uppgifter om antal lägenheter utnyttjas också för bestämning av utglesning (boendetäthet

per lägenhet) och i en del områdesbeskrivningar. 4.1.2.8 Hyresuppgifter

Uppgifter om hyra insamlades i FoB 70 för samtliga hyreslägenheter. Användaranalysen visar emellertid att hyresuppgifter endast i undantagsfall har ut— nyttjats. Stockholms län landsting har i ett projekt om bostadsefterfrågans bestämningsfaktorer utnyttjat

hyresuppgiften för vissa studier.

Utredningen har funnit att användningen inte moti— verar de förhållandevis stora uppoffringarna för

insamling och bearbetning av hyresuppgifter. 4.1.2.9 Hushålls— och familjeuppgifter Uppgifterna om hushåll i folk— och bostadsräkningar har p.g.a. redovisningens goda överensstämmelse med faktiskt boende dvs. det stadigvarande boendet

i en lägenhet en relativt betydande användning inom

samhällsplaneringen.

Hushållsdata utnyttjas framförallt i bostadsbyggnads— programmen i vilka hushållsbildningen är en viktig faktor vid beräkningen av det totala behovet av lägenheter. Som angetts under avsnittet "lägenhets— variabler" används hushållsstorlek också i kombina— tion med lägenhetsstorlek för att mäta utrymmesstan— dard och utglesning i boendet.

I övrigt kan beträffande användningen av hushållsdata nämnas:

I en del bostadssaneringsprogram studeras även trångboddheten.

I planering av äldreomsorgen har i några få fall hushållsdata från folk— och bostadsräkningen, t.ex. antal boende per hushåll, utnyttjats för att stude— ra gruppen äldrehushåll.

Hushållsdata används också i en del områdesbeskriv—

ningar.

Sammanfattningsvis kan sägas att hushållsdata dels utnyttjas fristående och dels i kombination med lägen— hetsdata. Hushållsuppgifter i kombination med t.ex. sysselsättning och inkomst används däremot i mycket begränsad omfattning.

Den största skillnaden mellan hushållsbegreppet och familjebegreppet i folk— och bostadsräkningarna är att sammanboende, ej gifta personer (18 år och äldre) bildar hushåll men däremot inte familjer. Hushålls— statistiken baseras i väsentlig utsträckning på blankettuppgifter från allmänheten medan familje— statistiken baseras på härledda uppgifter genom samhörighetsbeteckningen i den löpande folkbokfö—

ringen. Förfrågningar till hushållen är f.n. den en- da metoden som ger möjlighet att beskriva den faktis—

ka hushållsbildningen. ! I Det är endast ett fåtal användare som har utnyttjat ; familjedata. Några kommuner har dock hämtat en del— I uppgift (ensamstående män med barn) från familje— tabellerna och utnyttjat denna i barnomsorgsplane— ringen. En av anledningarna till den begränsade an— vändningen av familjedata är att data om hushåll finns tillgängliga som uppfyller användarnas krav. Utredningen finner därför att familjestatistik in—

te skall redovisas i en undersökning 1980.

4.l.2.lO Kombinerade bostads- och hushållsdata

Bostadsplaneringens nuvarande planeringsmodell base— ras till en väsentlig del på hushållsdata i kombina— tion med lägenhetsdata. Detta är en avgörande faktor för framtida datainsamlingar. Hittills har sådan statistik med uppgifter för så små områden som be- hövs i bostadsplaneringen endast kunnat erhållas ge—

nom blankettinsamling i folk— och bostadsräkningar.

Utredningens bedömning är att i avvaktan på en ut— veckling av en alternativ planeringsmodell bör bo— stadsplaneringen ha tillgång till kombinerade upp— gifter om bostäder och hushåll. Därför ingår uppgif— ten i utredningens förslag till undersökning 1980.

4.l.2.ll övriga variabler

önskemål om insamling av nya variabler i en under— sökning 1980 har inte framförts i någon större omfattning. Några användare har dock nämnt uppvärm— ningssätt för bostäder och några har framfört öns— kemål om att uppgifter om fritidshus insamlas via

folk— och bostadsräkningar. Utredningen har även fått förfrågningar om möjligheten att redovisa invandrare efter hemspråk. Även önskemål om ytterligare upp— gifter om arbetstider (klockslag för den fasta ar— betstidens början och slut, flextid, skift etc.) har framförts. Utredningen har i samband med kart— läqgninasarbetet inte funnit att tillräckligt starka skäl motiverat en insamling av nya variabler jämfört med FoB 70 och FoB 75 vid en undersökning 1980.

4.1.3. Kvalitetskrav

Användaranalysen visar att FoB—data i stort sett används utan reservationer för kvalitetsbrister.

De kvalitetsundersökningar (evalveringsstudier)

som har genomförts i samband med de senaste folk— och bostadsräkningarna har användarna intresserat sig ytterst litet för. Skälet till detta är bl.a. att användarna anser att en folk— och bostadsräk— ning är enda källan som är heltäckande och ger data på kommunnivå. Därför tar man produkten som den är. Dessutom påpekar man svårigheten att utnyttja re— sultaten från kvalitetsundersökningarna på regional och lokal nivå.

Användarna har dock bl.a. med stöd av den kvalitets— undersökning (ej slutgiltig) som genomfördes i sam— band med FoB 75 ansett sig kunna utnyttja de pre— liminära resultat som framställdes i FoB 75. Många användare är genom denna erfarenhet beredda att av— stå från viss precision i de slutliga resultaten till förmån för bättre aktualitet.

4.1.4. Resultatredovisning

I FoB 75 (och även i tidigare räkningar) redovisas resultaten i en omfattande mängd tabeller dels an— slagsfinansierat i allmänna programmet,i en publi— kationsserie (SOSLi Statistiska meddelanden (SM)

och i pressmeddelanden och dels uppdragsfinansierat

i specialprogrammet för kommuner.

Användaranalysen visar att flera variabler i folk—

och bostadsräkningen används i begränsad omfattning (utbildning, yrke, yrkesställning, anställningens art, inkomst, bilinnehav, familjedata och demografiska da— ta). En sammanfattning av användarnas bedömning är

att de uppfattat att de på förhand bestämda tabellpa— keten vid tidigare räkningar har varit alltför omfat— tande och att tabellredovisningen i stället bör inrik— tas på ett fåtal s.k. bastabeller som framställs så snart som möjligt efter genomförd bearbetning. Dess- utom har krav framställts om att öka flexibiliteten

i tabelluttagen vid uppdragsfinansierad bearbetning utanför specialprogrammet. Flera användare har även varit kritiska mot sekretessbestämmelserna i tabeller- na som betecknats som både ologiska och besvärande

för användningen av statistiken. över huvudtaget finns invändningar mot den otillgänglighet till primärma—

terialet som SCB:s sekretesspolicy har skapat.

4.2 Framtida behov av informationsunderlag för

samhällsplanering m.m.

Utredningen har som ovan redovisats genomfört en an— vändaranalys för att belysa behovet av befolknings—, sysselsättnings—, pendlings—, hushålls— och bostads— data. För att komplettera underlaget med bedömningar av framtida behov har utredningen kontaktat ett antal andra utredningar och verk som fastighetstaxeringskom— mittén, sysselsättningsutredningen, ADB—berednings— gruppen, STUDOK, länsdemokratikommittén, CFD och bo— stadsstyrelsen. Därmed har underlaget till att skapa

klarhet i behovsbilden vidgats.

Länsdemokratikommittén har i ett delbetänkande, Regio- nal utvecklingsplanering länsplanering m.m. (SOU

l978z35), beskrivit den nuvarande länsplaneringen och

lämnat vissa förslag på hur länsplaneringen bör utfor— mas i framtiden. Betänkandet, som har publicerats efter det att FoB—utredningens användaranalys har ge— nomförts, ger ingen ytterligare vägledning än den in— formation om länsplaneringen och dess behov av sta— tistik som redan FoB—utredningens egen kartläggning

givit besked om.

en diskussion om krav på informationsunderlag och da— takällor tar vid. Däremot kan man i de tidigare än— visningar som utformats av arbetsmarknadsdepartemen— tet och vilka fogats som bilaga 3 till delbetänkan— det konstatera att inga nya krav på informationsun— derlaget i detta läge har övervägts.

FoB—utredningens kontakter med sysselsättningsutred— ningen har haft till utgångspunkt den redovisning

av behov av sysselsättningsstatistik som presentera— des i delbetänkandet Arbete åt alla. Sysselsättnings— utredningen nämner där bl.a. att ett definitivt ställ—

att man inte kan nöja sig med folkräkningsmaterialet därför att planering och insatser i arbetsmarknads— politiken kräver mer aktuell information. Sysselsätt— ningsutredningens huvudbetänkande är planerat att av— lämnas sent hösten 1978.

och prognosfrågor har diskuterat möjligheterna att i framtiden utnyttja registerdata. Minst två utveck— lingsvägar anses tänkbara. Den ena innebär att syssel—

sättningsuppgiften skulle insamlas i samband med att självdeklarationerna avlämnas. Den andra innebär att en företagsbaserad statistik väljs. Det diskuteras också förutsättningar att komplettera kontrolluppgif— ten med detaljerade data för enskilda medborgare. Dessa uppgifter skulle också kunna kompletteras med information om branschtillhörighet från SCB:s före- tagsregister. Vidare beskrivs det som tänkbart att ett utnyttjande av försäkringskassornas information kan bli föremål för prövning i detta sammanhang.

Enligt de riktlinjer som skisseras i delbetänkandet skall primärkommuner, landsting och företag upprätta sysselsättningsplaner. Tre områden har pekats ut som speciellt viktiga i primärkommunernas sysselsättnings— planering. De är primärkommunernas analys av brister i de lokala arbetsmarknaderna, primärkommunernas ut— nyttjande av budgeten som ett sysselsättningspoli— tiskt instrument samt sysselsättningsfrågorna i kom— munernas fysiska planering och verksamhetsplanering. Den statliga sysselsättningsplaneringen bör i sin tur på länsnivå syfta till att de lokala kraven samman— vägs i länsvisa bedömningar för den långsiktiga ut— veckligen av sysselsättningen. Länsplaneringen skall enligt sysselsättningsutredningen vara en naturlig grund för den långsiktiga sysselsättningsplaneringen på länsnivå, vilket innebär att den hittillsvarande tonvikten vid folkmängdsaspekter alltmer förskjuts

mot sysselsättningsfrågor.

Sysselsättningsutredningen har även i remissvaret på frågan om statistikuppgift i kontrolluppgiften (KU) framfört det angelägna i att årlig lokalt redo— visningsbar sysselsättningsstatistik kan tas fram.

FoB—utredningen kan i övrigt konstatera att syssel— sättningsutredningens delbetänkande och de komplette— rande kontakter som förevarit mellan utredningarnas sekretariat givit besked om att det främst är kravet

på tätare periodicitet för redovisning av basstatistik över sysselsättningen som är relevant för FoB—utred— ningens bedömning av formerna för framtida folk— och bostadsräkningar. Sysselsättningsutredningen har även skisserat ett andra informationsbehov, t.ex. kartlägg— ning av olika arbetshinder, men dessa närmar sig en— ligt FoB—utredningen området för mätning av kvalita— tiva storheter och är därmed olämpliga att inkludera

i den typ av stor heltäckande undersökning som folk— och bostadsräkningarna utgör. Denna typ av informa- tion är förmodligen bäst att inhämta genom olika spe—

cialundersökningar när behovet uppstår.

4.3 Konsekvenser av en utebliven särskild uppgifts—

insamling 1980

Folk— och bostadsräkningar har sedan 1960 genomförts vart femte år. Detta har inneburit att många etable— rade planerings— och prognosmodeller utvecklats till att förutsätta att s.k. FoB—data är tillgängliga. Dessa data har även en viktig roll som allmänt in— formationsunderlag för mer allmän planering och be— slutsfattande i samhället. Den omedelbara konsekven— sen av en helt utebliven central undersökning 1980 skulle kunna bli att ett antal undersökningar skul— le komma att genomföras på initiativ av främst kom— muner men även av länsstyrelser och statliga verk. Utredningen har med hjälp av grova schabloner försökt uppskatta den samhällsekonomiska kostnaden för dy— lika kompletterande insatser på kommunalt initiativ. Därvid har förutsatts att främst storstadsregioner— na (motsvarande ca 2,5 milj. invånare) skulle genom— föra en undersökning till i runda tal 35 milj. kr. Detta belopp kan enligt utredningens bedömning kom— ma att reduceras högst väsentligt för varje centralt samordnad insats som företas vid SCB. Skulle t.ex. SCB ges i uppdrag att genomföra en sysselsättnings— undersökning enligt det alternativ utredningen pre— senterar skulle därmed fullgod lokalt redovisningsbar

näringsgrensfördelad sysselsättningsstatistik erhål— las. Särkostnaden för kontrolluppgiftsansatsen har av utredningen kalkylerats till ca 17 miljoner kro— nor (exkl. kostnader för uppgiftslämnandet) och då även inkluderat en urvalsbaserad evalveringsstudie

(kostnadsberäkningarna återfinns i bilaga 9).

Det är svårt för utredningen att bedöma vilka till— kommande krav på lokalt, regionalt och centralt planeringsunderlag som skulle initiera ytterligare separata undersökningsinsatser. Det är främst bo— stadsplaneringens behov av hushålls— och lägenhets— data samt kombinationen dem emellan som inte skulle vara tillgodosett. Visserligen kommer om samordnings— strävandena delvis fullföljs till en mindre kostnad (ca 1,5 milj. kr.) också lägenhetsdata att via fas— tighetstaxeringen kunna bli tillgängliga under 1981 avseende 1980. Om data över hushåll och hushåll kombinerade med bostäder inte skulle framställas skulle detta medföra att bostadsförsörjningsplanerna finge upprättas med andra metoder än hittills. De närmare konsekvenserna härav och alternativa möjlig— heter för bostadsplaneringen har ännu inte utretts fullständigt. Ett tillgodoseende av nuvarande data— behov i bostadsplaneringens modeller innebär att

dessa även 1980 måste inhämtas via en blankettinsam—

ling från allmänheten.

5 TIDIGARE FOLK— OCH BOSTADSRÄKNINGAR

5.1 Folk— och bostadsräkningar under åren 1950—1970

Här lämnas en orienterande redogörelse för tidigare folk— och bostadsräkningar med utgångspunkt från 1950. Tonvikten ligger på räkningarna fr.o.m. 1960. Detta år genomfördes nämligen den första samordnade folk— och bostadsräkningen i SCB:s och bostadsstyrelsens regi. Det är därtill den första räkningen som har ett genomförande motsvarande nutida räkningars. Variabel— innehållet i räkningarna från 1960 och framåt åskåd— liggörs översiktligt i bilaga 2.

I samband med beskrivningen av varje folk— och bostads— räkning redovisas vissa grova kostnadskomponenter som de kalkylerats inför räkningstillfället dvs. i löpan— de priser. Utredningen har endast tagit fram en efter— kalkyl för FoB 75 vilken redovisas i bilaga 9.

5.1.1. År 1950

Planeringsarbete

I 1949 års statsverksproposition anmälde regeringen att en folkräkning skulle äga rum 1950. Regeringen bemyn— digade SCB i juni 1949 att tillkalla sakkunniga att biträda SCB vid uppgörande av en plan för en folkräk- ning 1950.

SCB:s framställning

SCB föreslog att uppgifter om kön, ålder, civilstånd och yrke som fördelades efter förvärvsarbetande/ej förvärvsarbetande, näringsgren, socialklass, individual— yrke och arbetsplatsens belägenhet skulle inhämtas ge— nom en totalräkning. Uppgifter rörande familje—, in— komst-, förmögenhets— och beskattningsförhållande fö— reslogs bli insamlade via stickprovsundersökningar.

Planen innehöll bl.a. en kalkyl enligt följande:

Personalkostnader 2,7 milj. kr. Maskinkostnader 0,4 " Ersättning till kyrkobokförare 0,1 " Övriga utgifter 0,2 "

3,4 milj. kr.

Den planerade folkräkningen kalkylerades till 3,4 milj. kr. vilket utgjorde knappt femtio öre per invånare. Regeringens ställningstagande

Den av SCB, efter samråd med de sakkunniga, föreslagna folkräkningen per den 31 december 1950 godtogs i hu— vudsak av regeringen. Förslaget presenterades i stats— verkspropositionen 1950. Regeringen underströk att arbetet skulle bedrivas så att resultaten av folkräk— ningen snarast möjligt blev tillgängliga. Bakgrunden var att folkräkningen från 1945 ännu ej var avslutad. Bostadsstyrelsen och dess tidigare motsvarighet hade genomfört bostadsräkningar vart 10:e år sedan 1910—talet. Regeringen beslöt dock att det inte skulle genomföras någon allmän bostadsräkning 1950.

Riksdagsbehandling

Två motioner väcktes i första kammaren. Med hänvisning

till det kärva ekonomiska läget yrkades att räkningen

inte skulle komma till stånd.

Utskottet uttalade att det ur vissa synpunkter kunde anses motiverat att inte sätta igång en ny folkräkning innan nästförgående var avslutad och erfarenheterna

av densamma kunnat i full utsträckning tillgodogöras. De betydande utgifterna som följer av genomförandet

av en ny folkräkning manade också till återhållsamhet.

Utskottet ansåg dock att det internationella önskemå- let om och den kontinuerliga serien av folkräkningar

som sedan länge företagits vart 10:e år vägde tungt.

Utskottet tillstyrkte därför en undersökning.

Genomförandet

Folkräkningens grundmaterial utgjordes av mantalslängd och mantalsuppgifter. För granskningen av materialet

inrättades särskilda lokala granskningsnämnder. 5.1.2 År 1955 Konsumentkontaktarbete

SCB arrangerade två sammanträden och kallade represen— tanter från ett ZO—tal verk och organisationer, vilka enligt erfarenhet brukade använda folkräkningsmaterial

i sitt arbete.

Första sammanträdet behandlade huvudfrågan om folkräk— ning borde äga rum eller ej och vilka uppgifter som borde inrymmas. Representanter för verk och myndighe— ter förordade samtliga ett genomförande av en folkräk— ning 1955. Även representanter för arbetstagar— och arbetsgivarorganisationer, kommuner och enskilda ut— redningsinstitut anslöt till förslaget om ett genom—

förande.

Vid ett andra sammanträde presenterade SCB med hänsyn till kostnaderna för en totalundersökning ett annat ; alternativ. Detta innebar att folkräkningsuppgifter skulle insamlas för sådana kommuner för vilka det skett betydande folkomflyttningar eller strukturförändring— ar. Detta förkastades emellertid av ett enhälligt sam-

manträde.

SCB:s framställning

SCB utarbetade ett förslag som var utformat enligt de

riktlinjer som kommit fram vid konsumentkontakterna.

SCB föreslog en totalräkning med tyngdpunkten lagd på

redovisning av de minsta regionala enheterna. Planen

upptog färre programpunkter än folkräkningarna 1945 och 1950. Räkningen föreslogs omfatta huvudgrenarna , kön, ålder, civilstånd och yrke samt en fördelning av utländska undersåtar och i utlandet födda personer.

En plan för folkräkningen 1955 med en preliminär kost— nadskalkyl framlades samtidigt med anslagsäskandena ' för budgetåret 1955/56.

En tablå över de större utgiftsposterna visade följande:

Personal 2,0 milj. kr. Hålkortsbearbetning 1,1 " Urvalsundersökning i samband

med kontrollundersökning 0,1 " Publikationstryck 0,1 "

övriga utgifter 0,1 "

3,4 milj. kr.

Kostnaden för den planerade folkräkningen uppgick till 3,4 milj. kr. vilket utgjorde knappt femtio tre per in—

vånare.

SOU l978:79 Tidigare folk— och bostadsräkningar Regeringens ställningstagande

Regeringen avslog SCB:s framställning och i statsverks— propositionen för 1955/56 behandlades inte närmare frågan om en folkräkning 1955. En allmän motivering finns i den generella återhållsamhet i statsutgifterna som regeringen intagit i ett ansträngt statsfinansiellt läge. Ärendet blev inte föremål för remissbehandling. I annat sammanhang beslöt regeringen även att någon bostadsräkning inte skulle genomföras 1955.

Riksdagsbehandling

Två motioner väcktes i vardera kammaren som yrkade på genomförande av gentemot SCB:s förslag något modifie— rade folkräkningar.

Utskottet inhämtade yttranden från SCB, statskontoret, AMS, socialstyrelsen, LO, TCO, SAF, Svenska stadsför— bundet, Svenska landskommunernas förbund, Svenska landstingsförbundet. statskontoret hänvisade till det statsfinansiella läget och avstyrkte motionerna. Lands— tingsförbundet ansåg från sina utgångspunkter inte något oavvisligt behov av folkräkning föreligga. övriga re- missinstanser tillstyrkte ett genomförande av folkräk— ningen 1955.

Utskottet rekommenderade avslag på motionerna med hän— visning till en allmän resursknapphet för statistik— ändamål i relation till resurskrav från en mängd an— vändare av angelägen statistik såsom arbetslöshets- statistik, lönestatistik, nationalproduktberäkningar m.m. Utskottet pekade också på att värdet av folkräk— ningar har ett direkt samband med genomförandet av bostadsräkningar. Eftersom även bostadsräkningen skul— le inställas minskade behovet av folkräkningen. Ut— skottet pekade också på resursbehovet av maskiner och metoder för att minska bearbetningstiden. Utskottet

menade att dessa resurser kunde tas från en inställd

78 Tidigare folk— och bostadsräkningar sou l978:79 folkräkning 1955 till förmån för en folkräkning 1960.

Riksdagen beslöt i mars 1955 enligt utskottets förslag, vilket medförde att ingen folkräkning genomfördes 1955.

5.1.3. År 1960

Planeringsarbete

Folkräkningen 1960 föregicks av förberedelsearbete så— väl inom FN:s ram som på det nordiska planet genom NUBA (nordiska utskottet för befolknings- och arbets— kraftsstatistik).

SCB hade konsumentkontakter i form av överläggningar med och skriftlig begäran om synpunkter på folkräkning- ens innehåll från olika intressenter. Vidare genomför—

des följande provundersökningar:

— en lokal bostadsräkning i Trollhättan hösten 1958 i

bostadsstyrelsens regi

— en totalräkning i fem församlingar i syfte att prö-

va organisatoriska aspekter liksom blankettutformning hösten 1959 i SCB:s och bostadsstyrelsens regi

post- och intervjuundersökning i 800 hushåll våren

1959 för att pröva blankettutformningen

post— och intervjuundersökning i 400 hushåll våren 1960 för att klarlägga bl.a. intervjutekniska förfa— randen. Dessutom genomfördes en speciell provunder- sökning rörande utbildningsfrågor omfattande 300 per—

soner.

SCB:s planering av folkräkningen 1960 samordnades helt med bostadsstyrelsens planering av en bostadsräkning

samma år.

SCB:s framställning

Personalkostnader 4,8 milj. kr. Ersättning till maskincentral 2,3 " Övriga utgifter 1,4 "

8,5 milj. kr.

Folkmängden var ca 7,5 milj. år 1960 vilket gör en kostnad på drygt en krona per individ.

SCB framhöll att 1960 års räkning skulle bli kvalitets— mässigt bättre än 1950 års, framför allt med hänsyn till aktualiteten. SCB kunde vid en schematisk bedöm— ning inte finna att kostnaderna mera anmärkningsvärt skulle avvika från de vid 1950 års folkräkning. Regerimmnsställningstagande

Den av SCB framlagda planen för 1960 års folkräkning godtogs i huvudsak. Det påpekades även angelägenheten av att all möjlig sparsamhet skulle iakttas vid arbe—

tets utförande. Riksdagsbehandling

Utskottet fann inte anledning till erinran mot rege—

ringens förslag. Bearbetning av materialet

Både folk— och bostadsräkningen omfattade fyra delar: totalräkning, förtursbearbetning av ett urval av be— folkningen, intervjuundersökning och urvalsbearbet— ning inom befolkningsregistrets ram (1/30 av hela be— folkningen). Underlaget utgjordes av uppgifter i man— talslängden och uppgifter inhämtade direkt från all- mänheten.

Samordning av mantalsuppgiften och folk— och bostads—

räkningsblanketten innebar att uppgiftsmaterialet ge— mensamt skulle utnyttjas av pastor, mantalsskrivnings—

förrättare och lokala granskningsorgan.

Uppgifter till folk— och bostadsräkningen inhämtades på två skilda blanketter, dels fastighetsblankett, dels folk— och bostadsräkningsblankett.

Kodningsarbetet påbörjades i slutet av mars 1961 och % slutfördes under maj månad 1962. Under de fem första månaderna behandlade en av kodningssektionerna ute— i slutande urvalsundersökningens blankettmaterial. Efter hand som kodningsarbetet slutfördes stansades materia— let. Efter detta följde sedan successivt samkörning

och felsökning innan resultatredovisningen kunde på- börjas. Samkörning med RLF:s jordbruksregister lades till grund för en speciell statistikframställning. Be— arbetningar genomfördes också för inrikes omflyttning och växling av näringsgren åren 1951—1960. Vissa spe— cialbearbetningar utfördes därutöver i det s.k. stör—

re städer—programmet. FoB 60 slutredovisades 1964. Författningar

förordningen den 20 maj 1960 (nr 517) med särskilda

bestämmelser om allmän folkräkning år 1960 m.m.

— kungörelsen den 20 maj 1960 (nr 518) med vissa be— stämmelser rörande folk— och bostadsräkningen år

1960 samt mantalsskrivningen för år 1961. 5.1.4 År 1965

Planeringsarbete

SCB fick i samband med riksdagsbeslutet om en centra— lisering av den statliga statistikproduktionen även hand om bostadsräkningarna. För 1965 planerade SCB

att genomföra en kombinerad folk— och bostadsräkning.

I oktober 1963 tillsattes en arbetsgrupp för planering av 1965 års räkning. Dessförinnan hade SCB genomfört en konsumentenkät. Av remissyttrandena framgick att övervägande delen av de tillfrågade var positivt in— ställda till en kombinerad folk— och bostadsräkning och ansåg en sådan vara av stor vikt i planeringsarbe—

tet och som underlag för prognoser.

En provundersökning genomfördes som en kombinerad post— och intervjuundersökning i maj 1964.

Den av SCB föreslagna folk— och bostadsräkningen 1965 var av betydligt mindre omfattning (bl.a. vad beträf— far antalet ingående variabler) än 1960 års (se bila— ga 2).

SCB:s framställning

I samband med framläggandet av den preliminära planen för 1965 års folk— och bostadsräkning redovisade SCB

en förhandskalkyl över de beräknade kostnaderna.

Avlöningskostnader 5,3 milj. kr. Maskinkostnader 4,2 " Kontroll— och hyresundersökning 0,8 " övriga utgifter 1,5 "

11,8 milj. kr.

Folkmängden var ca 7,8 milj. år 1965 vilket gör en kostnad på ca en krona och femtio öre per individ. Regerimxns ställningstagande

Regeringen inhämtade yttrande över SCB:s förslag från delegationen för statistikfrågor. Delegationen hade vissa erinringar mot SCB:s överväganden avseende ur— valsundersökning/totalräkning och mot att en fullstän— dig plan för intervjuundersökning inte framlagts. De— legationen var inte övertygad om att en totalräkning

(för flertalet variabler) 1965 var berättigad. Delega— tionen framhöll att SCB inte behandlat frågan om ur- valsförfarande vid insamlandet av data utan endast vid bearbetning av data. Delegationen påpekade också att det inte är förvånande att de av SCB hörda konsumen— terna, som inte belastas av kostnader för undersökning— en, hellre väljer en totalstatistik än en urvalsstatis- tik. Tidsplanen medgav dock inte en övergång till ur— valsförfarande i större omfattning, vilket medförde

att delegationen accepterade den av SCB föreslagna

formen av totalräkning.

I regeringens proposition om folk— och bostadsräkning 1965 redovisades att 1960 års räkning dittills hade tagit i anspråk ca 14,5 milj. kr. medan det sammanlag— da medelsbehovet för 1965 års räkning var 11,8 milj. kr. Vissa ytterligare kostnadsbesparande åtgärder bor— de dock kunna vidtas för FoB 65 vilket skulle leda till ett något lägre medelsbehov. Med hänsyn härtill förutsattes att räkningens omfattning kunde begränsas

något i förhållande till SCB:s framlagda förslag.

Riksdagsbehandling

Utskottet fann inte anledning till erinran mot rege—

ringens förslag.

Bearbetning av materialet

Bearbetning av materialet genomfördes i två etapper varav den första omfattade demografiska uppgifter ur mantalslängden. I den andra etappen bearbetades de uppgifter som inhämtats direkt från allmänheten med

en fastighetsblankett och en folkräkningsblankett.

Kodningsarbetet påbörjades i mars 1966 och avslutades i februari följande år. Stansning av materialet genom— fördes successivt och var avslutad i mars 1967. Efter

detta genomfördes även successivt samkörning och fel—

sökning av materialet innan resultatredovisningen på— börjades. FoB 65 slutredovisades under år 1968.

Utöver totalräkning genomfördes urvalsbearbetningar som omfattade yrkes— och inkomststatistik.

FoB 65 blev även föremål för en specialbearbetning i det s.k. större kommunprogrammet, som utfördes av SCB mot ersättning från intresserade kommuner. Special— programmet medgav en redovisning av FoB 65 på en mer detaljerad nivå än den reguljära resultatredovisning—

en. Författningar

— förordningen den 21 maj 1965 (nr 191) med särskilda bestämmelser om allmän folk— och bostadsräkning år 1965 m.m.

kungörelsen den 21 maj 1965 (nr 192) med närmare bestämmelser av folk— och bostadsräkningen 1965

samt mantalsskrivningen för år 1966.

5.1.5. År 1970

Planeringsarbete

Genom anslutning till olika internationella organ del— tog Sverige i utarbetandet av FN:s rekommendationer om när folk— och bostadsräkningar bör hållas och vad dessa bör innehålla (Principles and Recommendations for the 1970 Population Census; Statistical Papers, Serie M, No 44, 45 United Nations 1969).

För att kartlägga behovet av folk— och bostadsräknings— data vände sig SCB vid planeringen av FoB 70 i flera omgångar till konsumentgrupper som efterfrågade beho— vet av den statistik som brukar framställas i en folk—

och bostadsräkning.

Informella kontakter etablerades i februari 1966-och i november tillställdes ca 150 konsumenter en skri— velse med begäran om synpunkter på FoB:s innehåll. Resultaten från enkäten visade att behovet av FoB— data var stort både hos statliga, kommunala och and—

ra konsumenter.

Hösten 1968 kontaktades de eventuella beställarna av SCB:s specialprogram, dys. de kommuner som önskade redovisning av FoB—data mot särskild ersättning på mindre områden inom resp. kommun. På våren 1969 ut— sändes preliminära råtabellplaner på remiss till ca 120 instanser. Hösten 1969 vände sig SCB med en ny enkät till drygt 80 konsumenter för att få behovet av statistik över pendling och dagbefolkning ytter—

ligare belagt.

En provundersökning genomfördes hösten 1967 i form

av en urvalsundersökning för att inför FoB 70 testa olika utformningar av frågor på bostads— och hushålls— blanketten. SCB genomförde även en provundersökning hösten 1968. Främsta syftet med denna provundersök— ning var att testa organisatoriska frågor och pröva en ny blankettutformning. Undersökningen genomfördes som totalräkning i sex kommuner. Ytterligare en

provundersökning genomfördes våren 1969.

SCB:s framställning

Kostnaderna för FoB 70 beräknades enligt en prelimi—

när kalkyl till följande belopp:

Avlöningar 13 milj. kr. Ersättning till datamaskincentra—

len 15 " Ersättning till utredningsinsti—

tutet 2 " övriga utgifter 5 "

35 milj. kr.

Lönekostnadspålägg 3 " Lokalkostnader l "

39 milj. kr.

Folkmängden var drygt 8 milj.år 1970 vilket ger en kostnad av inte fullt fem kronor per individ.

Som jämförelse kan nämnas att kostnaderna för FoB 60 uppgick till i runt tal 15 milj. kr. eller efter upp— räkning till 1968 års pris— och löneläge ca 26 milj.kr. Kostnadsökningarna gentemot FoB 60 angavs bero främst på höjd kvalitet och variabeltillägg (variatelomfatt— ningen framgår av bilaga 2).

Regeringens ställningstagande

I statsverkspropositionen till 1969 års riksdag för- ordade departementschefen en viss begränsning av det sammanlagda medelsbehovet. SCB fick i uppdrag att läg— ga fram ett reviderat förslag till plan för den kom— mande räkningen. Detta reviderade förslag underställ— des riksdagens prövning våren 1969.

På grundval av SCB:s förslag upprättades inom finans— departementet ett förslag till lag om allmän folk—

och bostadsräkning. På en punkt hade finansministern annan åsikt än SCB och det gällde tillvägagångssättet vid vitesföreläggande.

Riksdagsbehandling

Utskottet hade inget att erinra mot lagförslaget el— ler regeringens proposition i övrigt gällande omfatt—

ning och anslag för FoB 70. Bearbetning av materialet

Sedan hösten 1967 förrättas mantalsskrivningen utan att allmänheten lämnar mantalsuppgift. I FoB 70 av— sågs hushållsuppgifterna delvis fylla den funktion

som mantalsuppgifterna gjort tidigare.

Kodningen av uppgifterna var uppdeladi två moment omfattande bostadsdata och persondata. Blankettmateria— let bearbetades dels i Stockholm dels i örebro. Den manuella bearbetningen pågick från maj 1971 t.o.m.

juni 1972. Personalstyrkan uppgick som mest till drygt

400 personer.

Efter kodning genomfördes samkörning och felsökning som var avslutade i februari 1973. Resultatredovis— ningen genomfördes successivt och avslutades under år 1974.

Genomförandet av FoB 70 utsattes för en omfattande kritik i massmedia på grund av att den enskildes in— tegritet hävdades ha trätts för när, detta främst för att fastighetsägarna förmedlade blanketterna från all— mänheten till de kommunala granskningsorganen. All— mänhetens tilltagande oro för integritetsintrång och sekretessläckor i samband med stora ADB—baserade in— dividregister bidrog också till den intensiva debat— ten. Som speciellt känsliga uppgifter betecknades frå— gorna om utbildning och lägenheternas standard.

Författningar

lag om allmän folk— och bostadsräkning av den 20

mars 1970 (nr 74)

kungörelsen den 20 mars 1970 (nr 75) om folk— och

bostadsräkningen år 1970 m.m.

folkbokföringsförordningen av den 9 juni 1967 (nr 198)

folkbokföringskungörelsen av den 9 juni 1967 (nr 495).

5.2 Folk— och bostadsräkningen 1975

Här lämnas en något mer utförlig redogörelse för FoB 75 än för tidigare räkningar. Syftet är att ge en bak- grund till utvärderingen av FoB 75 och diskussionen

om vissa alternativa former av en ev. FoB 80. 5.2.1 Planeringsarbetet och SCB:s första förslag

Regeringen uppdrog 1972 åt SCB att utvärdera folk— och bostadsräkningen 1970 och särskilt pröva möjligheter— na att erhålla motsvarande information på annat sätt än genom totalräkning. Resultatet av utvärderingen redovisades 1 "Rapport angående utvärdering av folk— och bostadsräkningen 1970 och förslag till FoB 75"1 Utredningsarbetetxar framförallt inriktat på att kart— lägga behovet av FoB—data och att utreda möjligheterna att använda urval och register för att tillgodose des- sa behov.

Vid årsskiftet 1972/73 genomförde SCB en enkät för att få reda på vilka variabler som bedömdes som önskvärda i FoB 75.

På grundval av ca 130 remissinstansers svar (av 160 tillfrågade) bedömde SCB att behovet av en FoB 75 med ett omfattande variabelinnehåll var mycket stort. SCB:s utredning om möjligheterna att utnyttja tillgäng— liga register, annan befintlig statistik eller urvals— baserade undersökningar visade att endast den konven—

lPromemorior från SCB nr 1973:10, Stockholm 1973.

tionella totalräkningsmodellen kunde tillgodose kon— sumentbehoven. Däremot innebar SCB:s förslag att flera vid SCB tillgängliga register kunde utnyttjas för da—

tafångst och i viss mån som hjälpmedel i FoB 75.

SCB:s förslag lades till grund för en proposition som behandlades av 1974 års riksdag. I propositionen konstai terades att behovet av FoB—data var stort, särskilt för den regionala och kommunala planeringen. Proposi— tionen utgjorde inte regeringens slutliga ställnings— tagande till en FoB 75, utan utmynnade i förslag om anslag till förberedelser för en eventuell FoB 75. Riksdagen följde propositionen och Civilutskottetl ? underströk att stor vikt skulle läggas vid att de de— finitiva resultaten av en eventuell FoB 75 kunde pub— liceras snabbare än i FoB 70 och kostnaderna hållas ' på en rimlig nivå. Regeringen uppdrog den 1 april 1974 ! åt SCB att genomföra viss försöksverksamhet samt fö— reslå utformning av FoB 75 och då särskilt beakta kostnadsaspekten, kravet på snabb redovisning samt

skyddet för den enskildes integritet. '

5.2.2 Det fortsatta planeringsarbetet och SCB:s andra

förslag

Som underlag för SCB:s förslag genomfördes under 1974 ytterligare konsumentenkäter och dessutom förekom

konsumentkontakter i form av hearings etc.

SCB genomförde även provundersökningar för att testa utnyttjande av direktminnesteknik via dateskärmar för kodning och för att testa ett nytt blankettförslag bl.a. anpassat till optisk inläsning, s.k. OCR—teknik. Provverksamheten innefattade även ett fältförsök. SCB redovisade den 30 september 1974 resultaten av försöks—

verksamheten samt förslag till FoB 75.

1Prop. l974:67, Cu 1974z20, rskr l974:127.

Kostnaderna för FoB 75 beräknades för SCB:s del upp— gå till ca 63 milj. kr. (1974 års pris— och löneläge). SCB räknade med en kostnad för planering, bearbetning och publicering på ca 49 milj. kr. Därtill kom distri— bution och insamling på ca 12 milj. kr. (förtryckta blanketter utsändes och portofria svarskuvert bifoga— des) och en utbyggd informationsverksamhet för drygt 2 milj. kr. Denna sammanlagda kostnad på 14 milj. kr. avsågs stärka den enskildes integritet och därmed un—

derlätta ett genomförande av FoB 75.

En jämförelse med kostnaderna för tidigare folk— och bostadsräkningar är svår att göra på grund av olika sammansättningar av ingående variabler, men även på grund av omläggning av principer för kostnadsberäk— ning och kostnadsredovisning. Trots detta gjorde SCB i samband med förslaget till FoB 75 ett försök att räkna om kostnaderna för de närmast föregående räk— ningarna till 1974 års kostnadsläge. Enligt en av SCB gjord överslagsberäkning skulle FoB 60 ha kostat ca 49 milj. kr., FoB 65 ca 30 milj. kr. och FoB 70 ca

58 milj. kr. Motsvarande belopp för FoB 75 beräknades till 49 milj. kr. Till detta belopp kom kostnaderna för distribution och insamling, vilka inte ingick i kostnaderna för de tidigare räkningarna, samt för ökad information. Kommunernas kostnader för granskningsor— ganens arbete ingår inte i någon av beräkningarna.

Den principiella uppläggningen av FoB 75 innebar ut— över ett krympt variabelinnehåll avsevärda metod/tek— nikförändringar jämfört med FoB 70. Ny rutin för ut— sändning och insamling av blanketter föreslogs. Ut— bildningen för de kommunala granskningsorganen och in— formationen till allmänheten föreslogs utvidgad och ny teknik introducerades för central bearbetning. Re— sultatredovisningen planerades ske snabbare än vid

tidigare räkningar.

5.2.3. Regeringens och riksdagens ställningstagande

Efter en mindre remissomgång lade regeringen en propo- sition med förslag till FoB 75. Räkningen föreslogs bli utformad i huvudsaklig överensstämmelse med SCB:s förslag. Regeringen ansåg att den av SCB föreslagna omfattningen av FoB 75 var motiverad och att kostna— derna begränsats till en godtagbar nivå. Till propo— sitionen var fogat ett förslag till särskild lag om

folk— och bostadsräkning.

I en motion begärdes att riksdagen skulle besluta om avpersonifiering av FoB 75 när den statistiska bear— betningen var klar. I två motioner yrkades om avslag på regeringens proposition angående allmän folk— och bostadsräkning år 1975.

Civilutskottet avstyrkte motionerna och föreslog bi— fall till regeringens proposition. Riksdagenl besluta—

de i mars 1975 enligt utskottets hemställan. 5.2.4 Uppläggning och genomförande av FoB 75

I FoB 75 inhämtades i huvudsak tre slags uppgifter från allmänheten nämligen fastighetsuppgifter, personupp— gifter och bostadsuppgifter (variabelinnehållet i FoB 75 jämfört med tidigare räkningar framgår av bila— ga 2). Blanketter och anvisningar fastställdes av SCB

efter samråd med datainspektionen.

För att begränsa allmänhetens besvär föreslog SCB att viss information skulle hämtas från befintliga regis— ter. Datainspektionen fann ingen risk för ;ntrång i den] enskildes personliga integritet genom sådana samkör— ningar. Datainspektionen erinrade också om att allmän— heten måste kunna ha förtroende för att uppgifter in— te används för ändamål som inte överensstänmer med

dem för vilka de lämnats.

lProp. 1975 5, Cu 1975 1, rskr 1975 13.

Även Civilutskottet berörde denna fråga i sitt betän— kande (1974:20) i anledning av prop. l974:67. Med hän— syn bl.a. till hittillsvarande erfarenheter och data— inspektionens verksamhet ansåg sig utskottet kunna ut— gå från att undersökningsresultaten inte används i främmande syfte, t.ex. genom inte avsedd samkörning

med andra register.

Sålunda inhämtades uppgifter om kön, ålder, civil—

stånd, medborgarskap och födelseland samt personnum— mer och uppgift om kyrkobokföringsadress från regist— ret över totalbefolkningen (RTB) som förs inom SCB

och som bygger på offentliga uppgifter ur de av läns— styrelsen förda folkbokföringsregistren. Inkomstupp— gifterna hämtades från SCB:s taxeringsband som är en

förkortad version av det officiella taxeringsbandet.

Uppgifter om personbilsinnehav hämtades ur ett vid

SCB fört personbilsregister, som är ett uttag från det centrala bilregistret hos bilregisternämnden. Före— tagsregistret och länsstyrelsernas fastighetsband an— vändes som hjälpmedel i samband med bl.a. närings—

grenskodning

Distribution och insamling av personblanketter skedde med förtryckta blanketter i portofria kuvert. Gifta par som var skrivna på samma fastighet erhöll gemen— sam blankett medan övriga som var födda 1959 eller tidigare erhöll egen personblankett. Fastighetsupp— gifter ifylldes på särskild fastighetsblankett som distribuerades och insamlades via kommunernas gransk— ningsorgan. Dessa granskade såväl fastighets— som personblankett och kodade uppgifter om hushållsställ— ning, sysselsättning, arbetsplatsens belägenhet samt

vissa hus— och lägenhetsuppgifter på personblanketten.

Vissa uppgifter på de till SCB inkomna blanketterna

dataregistrerades optiskt bl.a. för att snabbt ge un—

derlag till viss statistikredovisning (s.k. produk— tionsstatistik). Upprättning och kodning gjordes via

dataskärmar,

6 UTVÄRDERING AV FOLK— OCH BOSTADSRÄKNINGEN 1975

FoB—utredningens direktiv anger att en utvärdering av FoB 75 skall vara ett väsentligt underlag för utred—

ningens ställningstagande. Utredningen redovisar där— för i detta kapitel framkomna, mer betydelsefulla ut— värderingsresultat.

6.1. SCB:s konsumentanalys

Av central betydelse för både utformning av produk— tionssystem och ambitionsnivå i fråga om kvalitet är kartläggningen av konsumenternas behov. Utredningen har därför studerat SCB:s konsumentanalys inför FoB 75 i syfte att få erfarenheter, vilka kortfattat redovi— sas nedan, till den av utredningen genomförda använ—

daranalysen.

Inför FoB 75 genomförde SCB ett antal enkäter för att kartlägga behovet av FoB—data. SCB hade dessutom lö— pande kontakter med konsumenter såsom kommuner, läns— styrelser, centrala myndigheter och offentliga utred— ningar. Ett antal sammanträden och konferenser hölls också med deltagande från bl.a. större kommuner, kom—

munförbundet och länsplaneringsorgan.

Utredningen anser att genomförda behovsinventeringar ger en "bred" och allmänt uttryckt uppfattning om oli— ka konsumenters behov av befolknings—, sysselsättnings—, hushålls— och lägenhetsdata. Den tillämpade enkätme—

toden har emellertid inte medgett att några andra restriktioner än konsumenternas ev. självupplevda återhållsamhet (med undantag från det uppdragsfinan- sierade specialprogrammetl) lagts på de redovisade önskemålen. Det är då också svårt att prioritera mel— lan önskemålen från olika konsumentgrupper (länssty— relser, större kommuner, mindre kommuner, forskare

etc.).

Sammantaget innebär detta att det är svårt att värde— ra behoven (variabelinnehåll, precision i redovisning— en av en given variabel, tidpunkt för resultatredovis— ningen) i förhållande till kostnaderna för att ta fram * de önskade uppgifterna. Detta är i och för sig inte 1 ett speciellt problem vid bedömningen av behovet av s.k. FoB-data, utan snarast ett generellt problem i de sammanhang, där förmodad samhällsnytta skall stäl— las mot de uppskattade kostnaderna. Detta har väglett utredningen att välja en annan metod, vilken redovi—

sas i bilaga 1.

6.2 De kommunala granskningsorganens gransknings—

och kompletteringsarbete

Kommunerna genomförde i FoB 75 ett omfattande arbete

med sortering, numrering, granskning, kompletter;ng

m.m. av blanketterna. Utredningens efterkalkyl (se bilaga 9) visar att kommunerna satsade ca 50 milj. kr. i granskningsorganens (GQ:s) arbete (jämförtmed kost— naden för central bearbetning på ca 100 milj. kr.). Granskningsorganen har uppgett att ca hälften av den totala arbetstiden har använts för granskning och komplettering. Den alldeles övervägande delen därav har åtgått för arbete med personuppgifterna och en mindre del för fastighets—, hus— och lägenhetsuppgifter— na.

lDet s.k. specialprogrammet är en möjlighet för kom- munerna att, för en ersättning svarande mot SCB:s kostnader, erhålla en specialredovisning av FoB—data fördelad på av kommunerna valda redovisningsområden.

SCB har i en särskild undersökning skattat effekten av granskningsorganens arbete med granskning och komplet— tering av variablerna sysselsättning, näringsgren och yrke. Studien visar att kvaliteten på vissa punkter inte mätbart blev bättre genom GO:s granskning och komplettering. Resultatet avser endast statistik för hela riket, vilket innebär att enskilda kommuner kan uppvisa avvikande resultat.

Sedan tidigare folk— och bostadsräkningar är det känt att granskning och komplettering av personuppgifter är ett svårt moment. Det gäller framför allt för upp— gifter om yrke och näringsgren (företagets namn, adress och huvudsakliga verksamhet). Svårigheterna beror bl.a. på att den nomenklatur som ligger till grund för användarnas behov är svår att tillämpa med hittills utnyttjade hjälpmedel. Möjligheten till för— bättringar finns förmodligen i bättre hjälpmedel, för— ändrade anvisningar eller en ändring av definitioner.

6.

3. Produktionssystem

Produktionssystemet i FoB 75 innehöll flera nyheter jämfört med tidigare räkningar. Dessa nyheter var:

individblankett (med undantag för gifta, sammanboen— de makar) till den person frågorna avsåg i stället för som vid tidigare folk— och bostadsräkningar med en hushållsblankett där bostadsföreståndaren skulle lämna uppgifter för alla som bodde i lägenheten,

nytt distributions— och insamlingsförfarande byggt på förtryckta direktutsända personblanketter som av uppgiftslämnarna sedan skickades portofritt direkt till det lokala granskningsorganet i kommunen i stäl— let för distribution och insamling av blanketter via

fastighetsägaren,

nytt produktionssystem för den centrala bearbetning-

en vid SCB byggt på utnyttjande av bildskärmsteknik

och med utökad användning av optisk läsning.

SCB har särskilt låtit utvärdera de nya momenten och i detta sammanhang kunnat konstatera att produktions— tiden har kunnat förkortas vid FoB 75 jämfört med ti— digare räkningar utan att kvaliteten (precisionen) har

försämrats.

6.4. Kodningskvalitet

Ett omfattande moment i den centrala bearbetningen var kodsättningen av uppgiftslämnarnas svar på blanket— ten. Enligt utredningens efterkalkyl av FoB 75 kosta— de hela kodningsavsnittet ca 34 milj. kr. För att hål— la kodningskvaliteten inom vissa gränser kontrollko— dades knappt 25 % av den totala kodningsvolymen.

SCB har i en särskild undersökning studerat om kont— rollkodningen har haft någon kvalitetshöjande effekt på redovisningen av de kodade uppgifterna. Studien visar att denna inte mätbart har höjt kvaliteten. Där— emot kan dess existens ha påverkat kodarna till att

göra ett kvalitetsmässigt bättre arbete.

Detta något överraskande resultat kan troligen förkla— ras av den stora satsningen på s.k. expertkodning (dvs. svårkodade uppgifter tilläts inte blockera kod— ningsflödet utan togs om hand av särskilt utbildad personal), som genomfördes parallellt med kontrollkod— ningen och som även påverkat effekterna av denna. Ex— pertkodningen och förmodligen i någon mån kontrollkod— ningen ledde bl.a. till att kodningsresultatet i FoB 75 blev bättre än i FoB 70.

Studien visar också att den kodning av sysselsättning som granskningsorganen gjorde hade en godtagbar kvali—

tet.

6.5. Resultatredovisning

En folk— och bostadsräkning är en stor och omfattan— de undersökning vilket medför att resultaten från räk— ningen publiceras etappvis under en relativt lång pe— riod efter räkningstillfället. I FoB 75 har statistik framställts i olika skeden av bearbetningen. De s.k. GO—tabellerna är framtagna direkt från av GO kodat material utan att SCB har genomfört kodning och kont— roller. Preliminärstatistiken har däremot genomgått både kodning och kontrollkodning vid SCB men inte alla planerade tester. Slutlig statistik har redovisats efter det att materialet också har genomgått såväl tester som maskinkodning. Jämförelser mellan resultat från GO—tabeller, preliminärstatistik och slutlig sta— tistik för vissa variabler har gjorts för att under— söka möjligheterna att i en ev. FoB 80 tidigarelägga

resultatredovisningen.

I nedanstående tabell redovisas dessa jämförelser mel— lan sysselsättningsdata från GO—, preliminär— och slutlig statistik (hela riket). Absoluttalen (Abs)

för differenserna är angivna i 1000—tal. Basen i pro— centtalen är antalet enligt den slutliga statistiken.

Förvärvsarbetande Ej förvärvs- Uppgift Hela befolk— 1 arbetande saknas2 ningen l—l9 tim 20—w tim

Differens Abs % Abs % Abs % Abs % Abs

GO—slutlig +7,1 +2,3 —24,8 —0,7 —34,8 —1,4 +39,4 +48,9 —l3,2 Prel—slutlig —O,4 —0,1 —5,3 —O,l —0,2 —0,0 —3,5 —4,3 —9,5

lGruppen medhjälpande familjemedlemmar i jordbruk,

skogsbruk m.m. med en arbetstid mindre än 16 timmar (definitionsmässigt ej förvärvsarbetande) har av pro— duktionsmässiga skäl inräknats i GO—statistiken men inte i övrig statistik.

2Gruppen "uppgift saknas" minskar kraftigt efter re—

dovisad GO—statistik beroende på att vissa inläsnings— fel redovisades i denna grupp.

—O,2 —0,1

Tabellen visar att skillnaderna mellan GO—statistik, preliminärstatistik och slutlig statistik är små på riksnivå. Detta tyder på att den tidigt framtagna sta— tistiken bör kunna accepteras som slutlig statistik.

6.6 Kostnad

Utredningen har genomfört en efterkalkyl av kostnader— na för FoB 75. Denna presenteras utförligt i bilaga 9 där även utredningens övriga kostnadskalkyler redovi— sas. Här skall endast sammanfattningsvis konstateras att kostnaderna för FoB 75 i 1977/78 års prisnivå var för SCB ca 100 milj. kr., för granskningsorganens ar— bete ca 50 milj. kr. och för de specialuppdrag som framförallt kommunerna beställt vid SCB drygt 3 milj. kr. Den sammanlagda kostnaden för FoB 75 uppgår där— med till ca 153 milj. kr. I denna summa är då inte in— räknat kostnader förknippade med uppgiftslämnandet och för vidarebearbetningen av resultaten i kommuner, vid länsstyrelser, verk, forskningsinstitutioner m.fl.

Kostnaden för FoB 75 har hållit sig i nivå med den

beräknade kostnaden.

6.7. Utredningens överväganden och förslag

Utredningen kunde redan med utvärderingsresultaten som grund konstatera att man kunde utforma en under— sökning 1980 med möjlighet att redovisa resultaten snabbare än tidigare samtidigt som kostnaden blir läg— re och åtgången av lokaler, personer och maskiner mind— re. Utredningen har bl.a. därför studerat två olika utformningar av undersökningar som i varierande grad utnyttjat utvärderingsresultaten (se bilaga 4).

7 ERFARENHETER FRÅN PLANERINGEN AV FOLK— OCH BOSTADSRÄKNINGAR I DANMARK, FINLAND OCH NORGE

FoB—utredningen har tagit kontakt med ansvariga för frågor om folk— och bostadsräkningar i grannländer— na. Förberedelserna inför F05 80 har kommit olika långt i dessa länder och även planerad metod för och omfattning av datainsamlingen visar på betydan— de olikheter. FoB—utredningen lämnar i bilaga 5 en redogörelse för en del utmärkande drag i detta för— beredelsearbete i de nordiska grannländerna.

7.1 Sammanfattning av Danmarks, Finlands och

Norges planer inför FoB 80

Utan att det ännu är formellt beslutat så är det ändå högst sannolikt att-de nordiska grannländerna kommer att genomföra någon variant av folk— och bostadsräkning 1980—81. Såväl Danmark, Finland som Norge har rätt varierande erfarenheter av tidigare folk— och bostadsräkningar att lägga som grund för planering och utvecklingsarbete inför en FoB 80. Utvecklingsgraden på registersidan visar t.ex. på en stor spännvidd. Tillsammans medför detta

att en FoB 80 kommer att i metodavseende och am-

bition visa på stora olikheter inom Norden.

I Danmark har principbeslut redan fattats att man för FoB 81 inte skall samla in uppgifter från lan—

dets alla hushåll utan huvudsakligen basera statisti-

vken på registersammanställningar. Möjligheten att

samköra det centrala personregistret och det nyin— rättade byggnads- och bostadsregistret är den störs— ta nyheten. Sysselsättningsuppgifter, näringsgrens— fördelning av de förvärvsarbetande och pendlingsupp— gifter är planerade att sammanställas via skattead- ministrationens material. Detta kräver att skatte— registren utvecklas till att utöver juridisk person även ange arbetsställe. Inom det s.k. "Arbejdsplads— projektet" förbereds en registrering av arbetsstäl— lena. Datafångsten planeras ske via Danmarks mot—

svarighet till kontrolluppgiften.

Finland med jämförelsevis många olika register med

samma identitetsbegrepp på personposterna kommer trots detta att till en inte oväsentlig del använda den konventionella metoden att med frågeblanketter inhämta uppgifter från allmänheten. Folk— och bo- stadsräkningen 1980 kommer att förrättas på så sätt att frågeblanketter utsänds per post till individer, ägare av bostadslägenheter och byggnader. Demogra— fiska data, familjedata och inkomstdata fås ur re— gister. Utbildningsdata hämtas också registervägen från statistikcentralens examensregister, vilket

dock kontrolleras i samband med FoB 80.

Uppgifterna om byggnader, bostadslägenheter och 10— kaler skall insamlas av befolkningsregistercentralen (BRC) och användas för såväl FoB 80 som för grundan— de av ett register över byggnader och bostäder. Alla blanketter skall returneras per post till de folk— räkningskommissioner, som statistikcentralen (SC) skall tillsätta i varje kommun. Kommissionerna skall granska och komplettera materialet samt sända per— sonblanketterna till SC och övrigt material till BRC. SC får sedan kontrollerade byggnads— och lägenhets- uppgifter i kodform på magnetband från BRC. Behövli— ga lagändringar för ett sådant system har gjorts den

l [ l !

14 juli 1978. En provundersökning skall dessutom genom— föras hösten 1978 i två kommuner.

I Norge satsas på en konventionell folk— och bostads— räkning, där man genom kritisk värdering av erfaren— heterna från FoB 70 söker utveckla produktionssyste— met och därigenom uppnå bättre kvalitet och aktuali— tet. Ett visst registerutnyttjande kan eventuellt komma till stånd om stortinget godtar de utkast till skattetaxerings— och byggnadsregister som kommer att presenteras våren 1979. Planläggningen av FoB 80 tar tills vidare hänsyn till både alternativet register— bearbetning och traditionell datainsamling för de ifrågavarande variablerna. Utöver ovannämnda register är det aktuellt att utnyttja uppgifter från person— registret och arkivet för påbörjad och avslutad

utbildning.

7.2 Utredningens slutsatser

Ett genomgående drag i de tre nordiska grannländer— na är den jämfört med FoB—utredningens ambition mindre omfattande behovs— och konsumentanalys som avses utgöra grund för besluten om FoB 80—81. I huvudsak replierar man på tidigare erfarenheter kombinerade med förfrågningar hos och sammankomster med de s.k. huvudkonsumenterna.

Utredningen kan konstatera att det längst drivna försöket att förändra uppläggningen och genomföran— det av folk- och bostadsräkningar pågår i Danmark. FoB—utredningen räknar med att det danska och i viss mån de finska och norska försöken med registerutnytt— jande bör kunna ge värdefulla erfarenheter även för svenskt vidkommande. Metoderna är dock ännu relativt oprövade och den registersamordning på byggnads— och lägenhetssidan som förberetts i Danmark har stött på flera praktiska problem i genomförandeskedet vilket uppges försena projektet. Detta innebär att erfaren—

heterna från grannländerna främst kommer att få be- tydelse i de mer långsiktiga övervägandena och i ut— vecklingsarbetet inför 80—talets databehov.

8 KÄLLOR FöR BEFOLKNINGS—, SYSSELSÄTTNINGS—, PENDLINGS—, HUSHÅLLS— OCH BOSTADSSTATISTIK

8.1. Utredningens förutsättningar

I direktiven sägs: ".... Huvudalternativet till särskilda folk— och bostadsräkningar synes vara att utnyttja uppgifter som insamlas i olika ad—

ministrativa verksamheter, _..."

Under 1960— och 1970—talen har folk— och bostads— räkningarna kommit att utvecklas till innehålls— mässigt mycket omfattande undersökningar beskri— vande olika förhållanden kopplade till objekten individ,familj,hushåll och lägenhet. Kravet på kombinerade redovisningar (korstabelleringar) av undersökningens informationsinnehåll samt redo— visning av resultaten uppdelat i så små områden som delar av kommuner har medfört att denna ge— nomförts som en vid ett mättillfälle sammanhål— len totalundersökning. Sammantaget innebär det— ta att höga anspråk ställs på källor och meto—

der som skall användas i en folk— och bostads—

räkning.

Utredningen har därför kartlagt vilka källor som finns eller kan förändras så att de kan tillfreds—

ställa behovet av befolknings—, sysselsättnings—,

pendlings—, hushålls— och bostadsdata m.m. En för—

utsättning har därvid varit att alltefter behov skall ifrågavarande data kunna redovisas för hela riket, regioner och lokala redovisningsområden. För lokala intressen är det ofta inte tillräckligt med redovis— ning på kommunal nivå utan redovisning eftersträvas

för mindre områden efter särskilda avgränsningar.

En annan förutsättning har varit att speciellt kart— lägga olika tänkbara administrativa verksamheter för

insamling av uppgifter till statistisk redovisning.

Uppmärksamhet har i första hand ägnats åt de re— gister som kan komma till användning på kort sikt, dvs. i anslutning till undersökningstillfället 1980. En strävan har också varit att de källor och den teknik som väljs för 1980 bör vara direkt utveck— lingsbara i riktning mot ökad registersamordning och ökat utnyttjande av administrativa material under 1980—talet.

Regeringens tilläggsdirektiv till alla arbetande

kommittéer om återhållsamhet (dir l978z40) med hän— syn till det statsfinansiella läget har skärpt kom— mitténs betoning av kostnadsaspekten vid jämförel—

sen mellan olika datafångstalternativ.

Viktigt är också att utnyttjandet av olika källor och tillämpad insamlingsmetod kommer att kunna ske

i sådana former och med en så god sekretess för en— skilda personuppgifter att allmänhetens berättigade krav på fullgott skydd för den personliga integrite—

ten kan tillgodoses.

I detta avsnitt redovisas de olika datakällor som utredningen kartlagt. Dessutom diskuteras vilka möjligheter som finns till utbyggnad av studerade datakällor. Med tillräckligt stora resurser och

mycket tid kan naturligtvis varje datakälla byggas ut så att nödvändiga uppgifter kan erhållas.

De datakällor direkta såväl som indirekta

som har övervägts är

Allmänheten som uppgiftslämnare:

— genom särskild enkät

till den löpande folkbokföringen till den allmänna fastighetstaxeringen — till den allmänna självdeklarationen

till riksförsäkringsverkets register

Företagen som uppgiftslämnare:

— genom skatteadministrationens kontrolluppgift till SCBs centrala företagsregister — till lönestatistik

till industristatistiken och lantbruksregist— ret vid SCB

Vissa andra källor:

arbetskraftsundersökningen

inkomstfördelningsundersökningen företagsenkäter inom informationssystemet fö— retag samhälle

— bostads— och hyresundersökningen

8.2 Allmänheten som uppgiftslämnare genom sär— skild enkät

Allmänheten som direkt uppgiftslämnare via blan— kett har varit den främsta källan för sysselsätt— nings—, hushålls— och lägenhetsstatistik i tidigare folkv och bostadsräkninqar,_men även vissa register har utnyttjats och då framförallt

i FoB 75.

8.3 Allmänheten som uppgiftslämnare till den

löpande folkbokföringen

Utredningen har studerat den löpande folkbokföring— ens möjlighet att ge demografisk statistik och hus—

% hållsstatistik. Nedan redovisas dess användbarhet % i detta sammanhang. (

8.3.1. Statistik från folkbokföringen

I samband med att länsstyrelsernas folkbokföring la— des om till ADB 1967 utvecklade SCB ett system för ett centralt befolkningsregister benämnt registret » över totalbefolkningen (RTB). RTB är ett utdrag ur länsstyrelsernas personregister och förnyas succes— sivt med inkomna förändringsrapporter (magnetbandsavi— seringar) från länsstyrelserna via RSV. Länsstyrelser— na aviseras i sin tur av pastorsämbetena (i Stockholm , och Göteborg av lokal skattemyndighet). Från RTB kan tabeller framställas från fastighetsnivå och uppåt. Bei folkningsstatistiken från SCB baseras fr.o.m. årsskif—W tet 1973/74 på RTB. SCB producerar två statistikpaket avsett för regional och lokal planering. En samman— * fattande benämning på de tabeller som framställs i i det ena av dessa statistikpaket är DEMOPAK. AVIPAK

är det andra statistikpaketet med ett antal standar— diserade tabeller som visar befolkningsförändringar under vissa perioder för olika regionala områden.

Tabellerna i DEMOPAK innehåller bl.a. uppgifter om befolkningens fördelning på kön, ålder, civilstånd, medborgarskap, födelseland och barnantal. Redovis— ning sker också av t.ex. gifta samboende och ensam— stående fördelade efter kön, civilstånd och hemma— varande barn. Tabellerna är f.n. ett tjugotal varav flertalet ger redovisning på kommun— och församlings— nivå. De flesta ger också statistik för delområden,

s.k. nyckelkodområden inom kommunen som beställaren själv har avgränsat.

I FoB 75 hämtades från RTB uppgifter om personnummer, kön, ålder, civilstånd, medborgarskap, födelseland och kyrkobokföringsadress. Dessa uppgifter användes dels för att förtryckta uppgifter som möjliggjorde en snabb distribution och insamling av blanketterna, dels som bakgrundsvariabler för avgränsning av redo— visningsgrupper, dels också som primärmaterial för

framställning av demografiska data.

Registret över totalbefolkningen har hittills gett och kommer även i fortsättningen att ge väsentlig information om befolkningen för samhällsplanering och forskning, t.ex. i form av statistikpaket och

som urvalsram. Möjligheterna att även fortsättnings— vis använda RTB som källa för att i förväg maskinellt skriva vissa uppgifter på blanketter vid uppgiftsin— samling från allmänheten är också mycket väsentlig. Befolkningsregistret kan också för statistikbruk kom— bineras med andra personnummerorienterade register t.ex. ett utbyggt register över kontrolluppgifter och taxeringsbanden som ingår i SCB:s inkomststatistik. Utredningen har studerat dessa kombinationer av data i samband med bedömningen av möjligheterna att redo— visa mer ofta återkommande sysselsättningsstatistik för kommuner eller delar av kommuner. Detta utnytt— jande av RTB redovisas senare i samband med utred—

ningens förslag i kapitel 10. 8.3.2 Hushållsredovisning I utredningens arbetsuppgifter har även ingått att

närmare studera redovisningen av hushåll nu och i

framtiden. Den hittillsvarande redovisningen av hus—

håll i folk— och bostadsräkningarna har möjliggjorts genom att uppgifter om lägenheterna (identifikation, storlek etc.) sammankopplats med personuppgifterna. Detta har inneburit att uppgifter om såväl hushål— lens struktur som bostadsstandard kunnat erhållas. Denna typ av hushållsstatistik har hittills kunnat erhållas endast genom folk— och bostadsräkningarna, vilket inneburit att uppgifterna kunnat aktualiseras

bara vart femte år.

SCB producerar från RTB statistik över s.k. RTB—hus— håll. Skillnaden mellan FoB—hushåll och RTB—hushåll är den att FoB—hushållet omfattar alla personer i samma lägenhet oavsett civilstånd och släktskap, medan RTB—hushållen endast utgörs av personer i sam— ma fastighet som p.g.a. civilstånd och/eller föräld—

raskap sammanförts till en familjeenhet.

Utredningen har i samarbete med SCB låtit genomföra en mindre studie med syfte att jämföra statistik över RTB—hushåll och FoB—hushåll.

Resultatet av studien visar att det för vissa typer av hushåll blir dålig överensstämmelse mellan uppgif— ter om hushåll i FoB 75 och i RTB. Som exempel från studien kan nämnas att gruppen ensamstående män utan barn i RTB överensstämmer med motsvarande hushållstyp i FoB 75 i endast 35 % av fallen. Motsvarande siffra för ensamstående kvinnor är 52 %. Förklaringen torde till stor del ligga i det ökade samboendet utan gif— termål vilket inte redovisas i RTB. För gifta sam— boende är överensstämmelsen bättre. I 75 % av fallen överensstämmer t.ex. uppgiften om gifta samboende

utan barn i RTB och FoB 75.

Bland tänkbara alternativ för att skapa hushållssta— tistik i framtiden har övervägts att uppgifterna hämtas från folkbokföringen. Av ovan sagda framgår

dock att uppgifterna från dessa register inte kan

sammanföras till statistik som motsvarar den över FoB— hushåll. För att kunna åstadkomma en godtagbar hus— hållsstatistik ur RTB krävs ändringar i folkbokföring—

en. Härvid har främst två alternativ diskuterats.

Det ena alternativet utgår ifrån att bygga upp ett lä— genhetsregister som löpande uppdateras. Detta kräver att principer för ett enhetligt numreringssystem ut— formas och att författningsenlig skyldighet att bok— föras i lägenhet införs. Vidare krävs att rutiner

för uppdatering och äjour—föring skapas så att prob— lem som kan uppstå vid delning eller sammanläggning m.m. av lägenheter kan hanteras. En första numrering av lägenheter måste ske i samband med en folks och bostadsräkning eller en allmän fastighetstaxering. Sammantaget innebär detta stora förändringar av folk— bokföringssystemet. Det krävs också mycket stora re— surser att lägga upp och äjourhålla ett lägenhetsre— gister. Men på detta sätt skulle statistik över hus— håll och bostäder (inkl. kombinerade data) kunna er—

hållas utan särskilda undersökningar.

Det andra alternativet är at: 1 folkbokföringen till— skapa en samhörighetskod som möjliggör att samtliga personer i en lägenhet oavsett cilestånd och huvud- mannabegrepp kan knytas till ett hushåll. Även detta förslag kräver en förändring i folkbokföringsskyldig— heten i och med att alla flyttningsanmälningar måste förses med ifrågavarande samhörighetsbeteckning. Sam— hörigshetskoden skulle kunna utgöras av hushållsföre— ståndarens personnummer eller annat fiktivt nummer som tilldelas alla boende i samma lägenhet. Folkbok— föringsmyndigheten skulle tillse att samhörighetsko— den angavs vid t.ex. flyttningar. Genomförandet skul— le lämpligen ske i samband med en folk— och bostads— räkning. Genom det här alternativet till förändrad folkbokföring kunde årlig hushållsstatistik erhållas men utan en koppling till bostadsuppgifter.

Vilket av ovan nämnda alternativ som är att föredra beror bl.a. på framtida behov av hushållsstatistik, krav på sekretess och integritet som kan komma att förknippas med förslaget, förväntad kvalitet och in—

te minst kostnaden.

8.4 Allmänheten som uppgiftslämnare till den all—

männa fastighetstaxeringen

I utredningens direktiv anges bl.a. att särskilda in— satser bör ägnas att utreda möjligheten att samordna FoB och den allmänna fastighetstaxeringen. Utredning— en har undersökt möjligheterna att insamla erforder— liga lägenhetsuppgifter via den allmänna fastighets— taxeringen (AFT). FoB—utredningen har i detta arbete upprätthållit kontakter med fastighetstaxeringskom— mittén. Utredningen har låtit kartlägga samordnings— möjligheterna och detta arbete presenteras utförligt i bilaga 3. Här redovisas endast en kort sammanfatt—

ning. Variabelinnehåll

Beträffande de variabler som förekommer i den allmän— na fastighetstaxeringen 1975 och FoB 75 har i vissa fall framkommit att variabeldefinitioner, benämning— ar och klassificeringar inte är lika. Skillnaderna

är dock av den karaktären att de kan överbryggas. Förslag till gemensamma benämningar och definitio—

ner framgår av nämnda bilaga 3.

Tidpunkt

Insamlingen av uppgifterna till fastighetstaxering— en har som regel skett under september månad och har genom särskilt beslut flyttats fram ett år till 1980. FoB:s insamlingstidpunkt har i tidigare räkningar

legat senare under hösten bl.a. med hänsyn till man—

talsskrivningstidpunkten den 1 november. En gemensam insamling under september månad 1980 kan något för- sämra jämförbarheten med tidigare räkningar men inte så mycket att det påverkar ställningstagandet till

en samordning.

Blanketter

FoB och fastighetstaxeringen har tidigare använt sär- skilda blanketter för respektive syfte. Utrednings— arbetet har visat att en gemensam blankett kan ut— formas som tillgodoser både samhällsplaneringens

och fastighetstaxeringens behov. En exemplifiering redovisas i bilaga 3. Till blanketten hör en lägen— hetsförteckning som ger förutsättningar att erhålla uppgifter om den lägenhet till vilken de boende hör och därigenom möjliggörs redovisning av hushållssta— tistik.

Organisation

Fastighetstaxeringen och folk— och bostadsräkningen har tidigare genomförts med helt separata organisa— tioner. För att samordning skall kunna komma till stånd 1980 krävs att det skapas en gemensam gransk— ningsorganisation för vissa arbetsmoment. Fastighets— taxeringsorganisationen utgår från lokal skattemyn- dighets (LSMzs) organisation och därmed krävs en an— passning av granskningsorganisation till detta. I syfte att skatta omfattningen av gransknings— och kompletteringsarbetet har en mindre studie av mate— rial ur FoB 75 och allmänna fastighetstaxeringen

1975 genomförts. Den visar att stora skillnader före— kommer mellan uppgifter från resp. uppgiftsinsamling men dessa skillnader torde i hög grad bero på att fastighetstaxeringens uppgifter inte har granskats

och kompletterats i den grad som är planerat ske i

den gemensamma organisationen. Samordningsarbetet

har visat att det är lämpligt att fastighetstaxering— ens granskningsorganisation under viss tid förstärks med personal från den särskilda granskningsorganisa— tionen som kommer att erfordras i samband med under— sökningstillfället 1980. På detta sätt skulle en tids— utdräkt i taxeringsarbetet kunna undvikas samtidigt som SCB erhåller primärmaterial till statistikbear— betningen vid önskad tidpunkt.

Kostnader

En jämförelse har gjorts mellan kostnaderna för bo— stadsvariablerna dels vid en samordning och dels vid separat insamling för FoB respektive fastighetstaxe— ringen. Denna visar att vissa extra kostnader åsam— kas fastighetstaxeringen som dock uppvägs av de vins— ter som samordningen främst ger fastighetsägarna i minskad uppgiftslämnarbörda. Totalt sett bör en sam— ordning inte medföra en fördyring för bostadsvariab—

lerna i en undersökning 1980.

Kvalitet

Många av de bostadsuppgifter (i fastighetstaxeringen) som kommer att utnyttjas i statistikredovisningen

vid en samordning har inte alls eller endast obetyd— ligt granskats och kompletterats i tidigare fastig— hetstaxeringar. Samordningsförslaget innebär dock

att detta skall ske. Det har därför inte varit möj- ligt för utredningen att utifrån tidigare insamlat ma— terial genomföra någon realistisk studie för att skat— ta förväntad kvalitet på bostadsuppgifterna. Utredning— en har inte heller sett någon möjlighet att på annat

sätt till rimlig insats genomföra en kvalitetsstudie.

Förslaget att för statistiskt bruk insamla bostadsupp- gifter via fastighetstaxeringen innebär att en i prin— cip ny metod kommer att'tillämpas. Detta torde i sig medföra att kvaliteten förändras i förhållande till tidigare räkningar vilket innebär att jämförbarheten till närmast föregående undersökningar förändras. Vid t.ex. en förbättrad täckningsgrad kommer antalet lä— genheter mellan 1975 och 1980 att enligt statistiken

ha ökat mer än i verkligheten.

8.5 Allmänheten som uppgiftslämnare till den all—

männa självdeklarationen

Flera av de uppgifter som insamlats som basdata i folk— och bostadsräkningarna vart femte år finns in— samlade även årligen i den allmänna självdeklarationen. Det gäller uppgifter om:

— personnummer, namn och bostadsadress

— namn på arbetsgivaren och adress (underlag för be— stämning av näringsgren samt arbetsplatsens belä— genhet)

— resor mellan bostad och arbetsplats om avdrag yrkas (färdsätt)

' gift, ogift etc. (civilstånd)

— hemmavarande barn under en viss ålder (ja/nej)

— yrke eller titel (ingen närmare precisering för ifyllandet)

Uppgifterna är dock inte avsedda att ligga till grund för statistik vilket innebär att det finns brister i täckning, aktualitet etc.

Nedan följer en kortfattad genomgång av vilka krav som måste uppfyllas om uppgifterna i deklarationerna skulle svara mot samhällsplaneringens i användarana— lysen framställda behov av statistik över sysselsätt-

ning, näringsgren, yrke, pendling och färdsätt.

Arbetsgivarens namn och adress är i allmänna själv— deklarationen (AS) uttryckt i klartext (av uppgifts— lämnarna). Uppgifter om resor mellan bostad och arbetsplats för vilka yrkas avdrag anges av färdsätt. Detta innebär att uppgifterna är oanvändbara för sam— hällsplaneringen om inte radikala förändringar görs för att erhålla fullständig täckning och tillräcklig detaljeringsgrad. Vidare skulle krävas att rutiner för kodifiering och registrering av uppgifterna

skapas.

Uppgiften om yrke/titel har inget direkt samband med själva deklarationsuppgifterna utan är placerad till— sammans med namn och telefonnummer, vilket utgör iden— tifieringsdata. Med kännedom om de svårigheter som finns att få riktiga yrkesuppgifter i en folk— och bostadsräkning torde yrkesuppgiften i AS vara oan— vändbar om inte stora förändringar görs bl.a. i an—

visningarna för dess ifyllande.

F.n. finns ingen uppgift i AS som ger information om arbetad tid, vilket är en i samhällsplaneringen starkt efterfrågad uppgift. Detta behov skulle i AS tillgodoses endast om ytterligare frågor läggs in i

blanketten.

Möjligheterna till granskning/komplettering av upp— gifterna måste särskilt uppmärksammas. Om detta mo— ment och kodsättningen skall utföras vid lokal skat— temyndighet krävs enkla kodningsprinciper för att det över huvudtaget skall vara möjligt att genomfö— ra arbetsuppgiften. Det som närmast kan jämföras med de tänkta arbetsuppgifterna är de som nu genomförs vid klassificering av näringsgren till SCB:s inkomst— statistik. Det är ca 1 000 000 kodsättningar som år— ligen utförs av lokal skattemyndighet för personer födda 5, 15 och 25 varje månad samt make/maka till

dessa.

Om fler uppgifter skulle kodas och klassificeras på motsvarande sätt skulle dessutom förmodligen kraven på en prioritering av arbetsuppgifter mellan fiska— la och statistiska intressen uppstå, som är svår att lösa på ett för alla parter bra sätt.

Ett alternativt sätt att insamla statistikuppgifter via AS vore att man som bilaga fogade vissa frågor. Dessa uppgifter kunde sedan behandlas på särskilt sätt av lokala granskningsorgan för att uppnå de för

statistikbruk gängse kraven.

Generella problem med insamling av uppgifter från AS finns emellertid som reser hinder i vägen i större

omfattning än de som nämnts.

Samhällsplaneringen efterfrågar nämligen uppgifter om alla förvärvsarbetande över 15 år och AS lämnas endast av deklarationsskyldiga vilket innebär att denna kvalitetsbrist måste kompenseras genom ytter— ligare uppgiftsinsamling. Dessutom finns flera prak— tiska och institutionella problem som inte kan lösas annat än genom stora förändringar i systemupplägg- ningen av skatteadministrationen och någon möjlighet att studera detta har inte funnits inom den tidsram

som gällt för FoB—utredningens arbete.

En uppgift i AS för vilken ovannämnda begränsningar i användningen för statistikbruk inte gäller är in— komst. Inkomstuppgifter som insamlas genom AS finns på länsstyrelsernas inkomstband. Uppgiften förs år— ligen över till ett av SCB fört taxeringsband vil— ket har använts i flera statistiksammanhang bl.a. i den löpande inkomststatistiken. Inkomstuppgifter— na har också använts direkt i statistikframställ— ningen i t.ex. FoB 70 och FoB 75 och därmed ersatt

en insamling av uppgifterna från allmänheten.

Den löpande inkomststatistiken vid SCB belyser årli— —gen bl.a. individ— och hushållsinkomst. En special- version av löpande inkomststatistik anpassad till kommunernas önskemål är INKOPAK, ett uppdragsbaserat standardpaket av tabeller rörande inkomst och för— mögenhet. INKOPAK framställs ur SCB:s taxeringsband och sambearbetas med registret över totalbefolkning— en för att erhålla uppgifter om barnantal etc. Hus— hållsinkomsterna samt vissa kombinationer av inkomst och sysselsättning redovisas också i s.k. inkomst— fördelningsundersökningar som är baserade på ett ur—

val av uppgiftslämnare bland allmänheten.

Inkomststatistiken kan i fortsättningen få ytterli- gare ett användningsområde om särskilda statistikfrå— gor på kontrolluppgifterna skall användas för redo- visning av sysselsättningsstatistik. Inkomststatis— tik behÖVS bl.a. för att avgränsa olika populationer. I gängse FoB—termer gäller det en avgränsning av förvärvsarbetande/ej förvärvsarbetande och bland de

förvärvsarbetande gruppen företagare.

8.6 Allmänheten som uppgiftslämnare till riksför—

säkringsverkets register

Allmänhetens uppgiftslämnande till riksförsäkrings— verket (RFV) är omfattande. Uppgifterna blir dess— utom ofta registrerade på data—medium. Det har där— för varit naturligt att utredningen har vänt sina blickar mot detta omfattande system. Nedan följer en kortfattad redovisning av systemet, en redovisning som tagit till syfte att utreda möjligheterna att tillgodose samhällsplaneringens behov av uppgifter över sysselsättning (arbetstid), näringsgren, yrke

och pendling.

Riksförsäkringsverket har inget fullständigt befolk— ningsregister. De olika registren (databaserade) är istället uppdelade bl.a. efter de förmånsgrupper för bidrag, sjukförsäkring och pensioner som är gällande. Registren är uppbyggda och fungerar i stort oberoende

av varandra men är personnummerorienterade.

Det register som ur statistiksynpunkt för redovisning av förvärvsarbetande befolkning är mest intressant är

Sjukförsäkringsregistret.

Sjukförsäkringsregistret används av försäkringskassor— na till:

administration av den allmänna sjukförsäkringen

utbetalning enligt lagen om kontant arbetsmarknads— stöd

— beräkning och utbetalning av utbildningsbidrag till deltagare i arbetsmarknadsutbildning

- beräkning och utbetalning av timstudiestöd, dag— studiestöd och särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen

beräkning och utbetalning av dagpenning till värn— pliktiga vid repetitionsutbildning samt till ci— vilförsvarspliktiga vid övning/utbildning och med

aviseringar från värnpliktsverket.

Sjukförsäkringsregistret omfattar samtliga i Sverige bosatta personer över 15 år. Registret uppdateras dagligen av försäkringskassorna samt veckovis med upp— gifter från RSV och rättsväsendets informationssystem. Sjukförsäkringsregistret är uppbyggt av ett antal poster varav huvudposten är försäkringsposten som fylls på respektive rensas en gång per år.

En person som förvärvsarbetar och som inte har inkom— mit med inkomstuppgifter under senaste året tillsänds

en blankett och ombeds att sända in den ifylld om

inkomsten har förändrats. RFV har en påminnelserutin men ingen ytterligare kontroll av att uppgiften kommit in. De personer som är försäkrade med arbetsgivarin— träde är dock relativt ointresserade av att skicka in uppgifter. För andra förvärvsarbetande är aktuali— teten på uppgifterna varierande men den torde huvud— sakligen hålla sig inom ett år. På inkomstuppgiften finns fasta svarsalternativ för uppgifter om syssel- sättning indelad i heltid, deltid och säsongsarbete. Någon definition av dessa begrepp ges emellertid inte. Vidare lämnas uppgifter om yrke/sysselsättning och arbetsgivarens namn och adress. Ovannämnda uppgifter som ytligt sett motsvarar de uppgifter samhällsplane— ringen efterfrågar används i RFV:s rutiner dock enbart för kontroll av rimligheten i inkomstuppgiften och därför sker ingen komplettering av uppgifterna och

inte heller registrering.

Bland de mer omfattande registren förutom sjukför— säkringsregistret — kan nämnas barnbidragsregistret, pensionsregistret och pensionspoängregistret. Barn— bidragsregistret omfattar bidragsmottagare och makar till dessa samt barn. F.n. omfattar registret drygt fyra miljoner personer (varav drygt två miljoner barn).Pensionsregistret används för administration

av den allmänna pensionsförsäkringen. Registret om— fattar ca två miljoner personer som uppbär någon form av allmän pension. Dessa register innehåller ingen på— taglig ytterligare information än den som kan framgå vid andra typer av populationsavgränsningar (gällande barn och pensionärer genom att utnyttja RTB, inkomst—

statistik etc.).

Pensionspoängregistret omfattar samtliga personer i åldern 16—65 år för vilka pensionsgrundande inkomst beräknats och personer över 65 år som har pensions— grundande inkomst samt avlidna med pensionsgrundande inkomst. Registret uppdateras årsvis med uppgifter från folkbokföringen och försäkringskassorna och med

pensionsgrundande inkomst från RSV. Registret innehål- ler dock inte för samtliga personer de för statistik— bruk intressanta uppgifterna om sysselsättning, arbets—

platsens belägenhet och näringsgren samt yrke.

Yrkesskadestatistikregistret däremot som omfattar samt— liga yrkesskador som registreras vid försäkringskas— sorna innehåller bl.a. data motsvarande dem som erhålls i FoB. Vid årsskiftet 1976/77 ingick mer än 130 000 personer i registret som bl.a. innehåller uppgifter om arbetsgivarens namn, näringsgren och uppgiftslämnarens

yrke.

Registren över barnbidrag, pensioner, tandläkare, pri— vatläkare, yrkesskador etc. täcker endast mindre grup— per och/eller grupper som genom det innehåll som finns

i registren inte kan komplettera/ersätta samhällsplane—

ringens behov av befolknings—, sysselsättnings—, och hushållsdata. 8.7 Företagen som uppgiftslämnare genom skattead—

ministrationens kontrolluppgift

I FoB-utredningens direktiv anges att utnyttjande av uppgifter från det framtida skatteadministrativa sys— temet bör prövas. Det anges också att särskilda komp— letteringar och samordningsinsatser kan behövas för att göra ett sådant utnyttjande möjligt. Vidare nämns särskilt att utredningen skall belysa möjligheterna

att utnyttja kontrolluppgifterna.

FoB—utredningen har studerat kontrolluppgiftens (KU) möjligheter att tillgodose samhällsplaneringens behov av statistik över sysselsättning, näringsgren och

pendling.

Under senare år har ett omfattande utredningsarbete om rationalisering av skatteadministration utförts av

RSV och statskontoret (RS-projektet). I detta arbete har även frågan om statistikuppgifter i kontrollupp— giften varit på tal och RS—projektet har under hand

inhämtat synpunkter från bl.a. SCB och Svenska kom— munförbundet. I ett delbetänkande (ADB i den regiona— la samhällsplaneringen. DS Kn 1976:7) från ADB—bered— ningsgruppen vid kommundepartementet har även presen— terats ett förslag om insamling av sysselsättnings- statistik via KU. Våren 1977 hade RS-projektet ut— format en rapport om formerna för det framtida upp— bördssystemet och där även KU behandlades. FoB—utred— ningens kontakter med RS—projektet visade då att i förslaget till KU hade inte något alternativ med sta— tistikuppgifter inkluderats.

FoB—utredningen bedömde det då som angeläget att det i samband med remissbehandlingen av RS—projektets för- slag även inhämtades synpunkter på KU:s utformning för ev. statistikbruk och att det gavs möjlighet att diskutera angelägenheten i behovet av årlig syssel- sättningsstatistik. Utredningen beslöt därför att med särskild skrivelse till RS—projektet (1977—06—02, Statistikuppgifter i den framtida kontrolluppgiften) illustrera en utformning av kontrolluppgiften som svarade mot SCB:s, ADB—beredningsgruppens vid kommun— departementet och Svenska kommunförbundets i flera sammanhang uttalade önskemål om sysselsättningdata. RS—projektet tillgodosåg utredningens begäran och fogade skrivelsen i sin helhet som bilaga till RS— projektets s.k. uppbördsrapport (Rationalisering av skatteadministrationen. Delrapport l977:4:l). Rap— porten lämnades till regeringen i september 1977 och den sändes på remiss till ett flertal myndigheter.

FoB—utredningen tog i sitt remissvar på uppbördsrap— porten ställning för att i beslutet om nytt uppbörds— system klart skulle utsägas att frågan om statistik— uppgifter på kontrolluppgiften skulle lämnas öppen tills utredningens förslag om ev FoB 80 föreligger. Av remissvaren i övrigt framgår att samhällsplanering— ens intressen företrädda av de regionalekonomiska en— heterna vid länsstyrelserna, arbetsmarknadsstyrelsen,

SCB, sysselsättningsutredningen och Svenska kommun— förbundet framhåller att bristen på årlig och lokalt redovisningsbar sysselsättningsstatistik är mycket be— svärande och att möjligheten att erhålla dylik stati— stik via kontrolluppgiften måste tas till vara. I huvudsak anser dessa instanser att den principiella lösningen på uppgiftsinsamlingen som skisserats av

FoB—utredningen bör genomföras.

Skatteadministrationens regionala och lokala organ

och SAF m.fl. ställer sig helt eller delvis avvisande till förslaget, framför allt med hänsyn till att än— nu ett administrativt betungande moment därmed skul— le inkluderas i skatteadministrationen. Den ökade upp— giftslämnarbördan för företagen anfördes även som ett

skäl för att avvisa förslaget.

Delegationen för företagens uppgiftslämnande, Defu, tar inte direkt ställning utan hänvisar till aEt frågan om statistikuppgifter i kontrolluppgiften bör lösas i samband med en mer omfattande samordning av skatteadministrationens,socialförsäkringssystemets, samhällsplaneringens och andra organs uppgiftsin- samlingar från företagen.

Regeringen har ännu inte (okt. 1978) tagit ställning till uppbördsrapporten och avfattat någon proposition till riksdagen. Däremot behandlades frågan om KU för statistikbruk i samband med regeringspropositionen om ändring i taxeringslagen vilken riksdagen tog vå— ren 1978. Däri uttalade departementschefen att en samordning av intressena från bl.a. regional- och sysselsättningspolitisk planering m.m. att utnyttja KU vore av stort värde. Frågan angavs emellertid krä— va ytterligare underlag och skulle tas upp i ett se— nare sammanhang. Detta innebär att frågan är öppen. FoB—utredningen lägger i det följande ett förslag som innebär att KU utnyttjas för insamling av uppgifter som underlag till sysselsättningsstatistik.

Företagens möjligheter att lämna statistikuppgifter

på kontrolluppgiften

Utredningen har med utgångspunkt i behovet av sys— sebättningsstatistik studerat möjligheten att utnytt— ja KU—systemet. En mycket viktig del i arbetet har varit att undersöka företagens möjligheter att lämna vissastatistikuppgifter på KU. Därför har utredning— en låtit intervjua representanter för ett antal före— tag och studerat deras system för redovisning av kont- rolluppgifter i skattesystemet (i bilaga 6 lämnas en redovisning av studien). Företagen har framförallt tillfrågats om möjligheten att för en viss månad läm— na uppgift om normal veckoarbetstid (antal timmar) samt ange i vilken kommun varje anställd arbetar. Dessutom ställdes frågor till flerarbetsställefö— retagen om deras möjligheter att inom kommunen för— dela de anställda på arbetsställen. Ett sammanfattande resultat av studien är att de efterfrågade uppgifterna eller motsvarande normalt finns tillgängliga i företa— gens personaladministrativa rutiner. Företagen ansåg det vara fördelaktigt om uppgifterna kunde få avse förhållandena vid KU—redovisningen vilket normalt skul—

le innebära att förhållandena i december månad angavs.

Företagen (flerarbetsställe) ansåg också att fördel— ningen av anställda på arbetsställen är relativt en— kel att göra om redovisningen får göras på samma sätt som redovisningen till t.ex. SAP:s eller SCB:s sedvan—

liga statistik.

Beskrivning av kontrolluppgiftssystemet

Arbetsgivaren skall varje år avlämna kontrolluppgifter

för sina anställda till skattemyndigheterna. För att

förenkla arbetet, såväl för arbetsgivarensom för skat— temyndigheten, har som nämnts ovan nya rutiner före— slagits av RS—projektet. Detta innebär bl.a. att ar—

betsgivaren skall redovisa uppgifter på en ny enhet—

lig blankett för kontrolluppgift eller på magnetband.

Ett arbetsgivareregister, som är en av förutsättning— arna för det ändrade taxerings- och uppbördsförfaran— det, skall bl.a. användas till förtryckningen av KU. Arbetsgivarregistret föreslås omfatta i princip alla arbetsgivare med anställda. Redovisningsenheten före— slås normalt vara företag med organisationsnummer/per—

sonnummer som identitetsbegrepp men undantag från det—

ta kan göras.

Antalet KU för inkomst av tjänst under ett år är f.n. ca 7 milj. Dessutom finns det ungefär 5 milj. KU som registreras via försäkringskassorna. En bedömning har gjorts av RS—projektet att ca 7—8 miljoner av samtli— ga kontrolluppgifter kommer att redovisas på magnet— band då detta görs möjligt. På längre sikt kan fördel— ningen väntas väga över ytterligare till magnetbands—

redovisning.

Enligt taxeringslagen skall KU lämnas senast den 31 januari under taxeringsåret dels till skattemyndighe— terna dels till den skattskyldige. Företagens upp— giftsplikt är reglerad i taxeringslagen. De krav på fullständighet i materialet som även måste ställas när det gäller statistikuppgifterna innebär att det måste föreligga uppgiftsplikt också för dessa. Utred- ningens förslag om reglering därav framgår av för— fattningsförslaget. Registreringen av KU skall i princip vara klar omkring den 15 mars taxeringsåret

då den maskinella avstämningen mot deklarationsupp—

gifterna påbörjas. Kvalitet

Metoden att insamla sysselsättningsdata via kontroll— uppgifterna är ett helt nytt förfarande. I tidigare räkningar har varje individ själv fått uppge syssel—

sättningsförhållandet medan utnyttjandet av kontroll—

uppgiften innebär att företagen skall lämna uppgifter om sina anställda. Detta kan i sig medföra att kvali— teten förändras i förhållande till tidigare räkning— ar. Systemet för insamling av sysselsättningsdata via kontrolluppgifhmxa harav flera skäl inte kunnat testas varför utredningen inte kan uppvisa några resultat som anger förväntad kvalitet. Däremot har utredningen, som tidigare nämnts, låtit intervjua ett antal uppgifts— lämnare och i detta sammanhang konstaterat att deras möjlighet att lämna efterfrågade uppgifter är goda.

Frågan om kvalitet i den vidare aspekten om jämförbarhet av mätvärden från olika tidpunkter diskuteras i bilaga 10

Kontrolluppgifterna lämnas som tidigare nämnts enbart för anställda. Det innebär att KU-systemet kommer attge en undertäckning på ca 8 % av redovisningsgruppen för— värvsarbetande befolkning. I utredningens förslag till undersökning 1980 utnyttjas dock inkomstregistret för att erhålla antalet i gruppen företagare vilket redu—

cerar undertäckningen till ca 1 %.

8.8 Företagen som uppgiftslämnare till SCB:s centra—

la företagsregister (CFR)

SCB:s centrala företagsregister (CFR) har i tidigare folk— och bostadsräkningar utnyttjats som ett hjälp— medel för att tillsammans med blankettuppgifter ge information som möjliggjort en redovisning av de sys— selsatta efter näringsgren. Utredningen har därför ansett det angeläget att kartlägga vilken roll CFR

kan ges för framtida statistik över sysselsättning m.m.

CFR utgör ett system av register som upprätthålls med

hjälp av ADB—rutiner.

Följande administrativa register utnyttjas som under—

lag vid aktualiseringen av CFR:

a) riksförsäkringsverkets huvudregister

b) riksskatteverkets — J—aviregister — taxeringsregister mervärdeskatteregister fastighetstaxeringsregister c) SCB:s register över totalbefolkningen (RTB)

d) patent— och registreringsverkets aktiebolagsregister

Identitetsbeteckningen i basregistret utgörs för fy— siska personer av det lO—siffriga personnumret. För andra skattskyldiga utgörs identifikationsbegreppet

av ett registreringsnummer (lO—siffrigt). Ett offi— ciellt identitetsnummer trädde i kraft 1 juli 1975 som kallas organisationsnummer och som fastställs för ju— ridiska personer och enheter inom statlig och kommu— nal förvaltning. Detta organisationsnummer utnyttjas

som registreringsnummer i CFR.

Utöver att vara ett register om företag innehåller

CFR uppgifter om den privata sektorns arbetsställen. Uppgifterna om dessa arbetsställen kan inte indirekt erhållas från någon administrativ källa, vilket innebär att SCB insamlar sådan information direkt från företagen. Från och med 1975 insamlas årligen uppgifter om ar— betsställen för företag som bedriver eller antas be— driva verksamhet vid flera arbetsställen. Enkäten om— fattar huvudsakligen företag med två eller flera ar— betsställen samt företag med minst 10 årsverken. Blan— ketterna sänds ut i månadsskiftet mars/april och upp—

dateringsomgången är avslutad till november månad.

I CFR ingår de statliga affärsdrivande verken, kommu— nerna och landstingen endast på'företagsnivå"och någon

uppdelning på arbetsställen finns för närvarande inte.

CFR är ett situationsregister vilket innebär att upp— gifterna inte genomgående är hänförbara till en viss tidpunkt. Namn och adressupppgifter har en viss aktua- litet medan branschuppgifter (näringsgren) och antal

anställda har en annan ofta sämre aktualitet. De sist—

nämnda uppgifterna har en varierande aktualitet i genomsnitt mellan l—2 år bakåt i tiden. CFR har i denna utformning bl.a. använts vid näringsgrenskod—

ning i FOB 70 och FoB 75.

Enligt utredningens bedömning kommer uppgifter från CFR att utnyttjas som kompletterande informationskäl— la också vid framtagning av framtida sysselsättnings— statistik även om andra källor utvecklas och används. De uppgifter från CFR som är aktuella att använda är t.ex. organisationsnummer, företagens form (aktie— bolag etc.), antal arbetsställen, företagets/ arbetsställets namn och adress, näringsgrenskod, an— ställningens art och storleksklass. Beroende på vil— ken ambitionsnivå i registeranpassningen av en under— sökning 1980 som blir aktuell kan ytterligare uppgif— ter från CFR bli aktuella. En anpassning av CFR till att utgöra ett fullgott hjälpmedel i en undersökning 1980 kräver särskilda insatser för att registret skall uppfylla kraven på kvalitet (täckning, aktualitet, precision). 8.9 Företagens uppgiftslämnande till lönestatistik m.m.

Företagen lämnar en mängd lönestatistiska uppgifter både till SCB och de egna organisationerna. Utred— ningen har studerat detta uppgiftslämnande i syfte att utröna om inte redan tidigare utnyttjade samordnings—

fördelar kan tas till vara för att minska det tota—

la uppgiftslämnandet.

Utredningen har studerat de löneuppgifter som årligel lämnas av företagen till SCB. Det föreligger en överens kommelse mellan arbetsmarknadens parter och SCB om

ett gemensamt utnyttjande av uppgifterna. SAF, liksom övriga arbetsgivarparter, som deltar i statistiksamar— betet lämnar inom sitt område granskade och kodsatta primäruppgifter på magnetband. Från företag som inte

är organiserade inhämtar SCB uppgifter direkt.

De uppgifter som har insamlats av lönestatistiskt int— resse har hittills i mycket ringa utsträckning använts för något annat ändamål. Undantag från detta gäller den av SCB producerade årliga lönestatistiken för industriarbetare och industritjänstemän samt statis—

tiken över offentligt anställda.

Samhällsplanerarna är särskilt intresserade av syssel— sättningsstatistik som kan redovisas på kommunnivå. Detta är fallet för delar av lönestatistiken men den täcker dock inte hela arbetsmarknaden vilket är ett

av skälen till att den inte har haft samma användbar— het som FoB—data. Ett annat skäl är att en arbetstids— redovisning motsvarande den i FoB inte erhålls. Yt— terligare ett skäl är att för vissa branscher lämnas enbart s.k. summariska uppgifter dvs. individer kan inte urskiljas och därmed kan inga korstabuleringar göras. Statistiken redovisas däremot årligen vilket ger en mer aktuell bild av arbetsmarknaden än vad

som varit möjligt via folk— och bostadsräkningarna.

En utbyggd lönestatistik skulle med tätare intervall delvis kunna tillgodose liknande intressen som FoB—

data gör.

I delar av det lönestatistiska materialet finns dessutom en yrkesredovisning. Denna grupperas dock på annat sätt än enligt nordisk yrkesnomenklatur (NYK) som hittills har tillämpats i FoB. Utredning— en har ändock övervägt möjligheten att utnyttja det i lönestatistiken insamlade materialet som årligen finns tillgängligt. Denna källa skulle kunna till— fredsställa i varje fall vissa av de behov som fram— ställts till utredningen om yrkesredovisning. Kon- takter har bl.a. tagits med SAF och SCB men ytterli—

gare utredning krävs för att närmare undersöka om

yrkesvariabeln skulle kunna insamlas via lönestatis— tiken för samhällsplaneringens syften. Det lönesta— tistiska materialet har inte den täckning som erhålls i FoB, men det kan om uppgiftsinsamling på detta sätt blir aktuell övervägas om kompletterande uppgiftsin— samling skulle genomföras för att uppfylla ev. täck—

ningskrav från användarna.

8.10 Företagens uppgiftslämnande till industrista— tistik och arbetskraftsstatistik för lantbruket

8.10.1. Industristatistik

Utredningen har studerat möjligheter att erhålla sys— selsättningsstatistik från SCB:s årliga industrista— tistik.

Industristatistiken omfattar följande näringsgrenar:

Gruvor och mineralbrott — Tillverkningsindustri

— El—, gas—, värme— och vattenverk

Samtliga arbetsställen i dessa näringsgrenar ingår inte i industristatistiken. Vissa arbetsställen med få sysselsatta (vanligtvis mindre än 5 sysselsatta) behöver nämligen inte lämna uppgifter. I industri— statistiken ingår uppgifter om medelantalet anställ- da under året för arbetare och antalet under augusti

månad för tjänstemän.

Arbetsställe definieras i industristatistiken så

att i de flesta fall arbetsställe och lokal enhet (verksamhetsställe) sammanfaller. I regel samman— faller också arbetsställe och företag, dvs. de fles— ta företag bedriver rörelse endast inom en lokal en— het och inom endast en näringsgren eller vanligt

förekommande kombination av näringsgrenar.

Industristatistiken redovisas för län och kommuner. Denna statistik kan inte utan väsentliga utbyggnader ersätta annan insamling men väl komplettera t.ex. sysselsättningsstatistik baserad på kontrolluppgifts—

redovisning. 8.lO.2 Arbetskraftxiatistik för lantbruket

Utredningen har studerat lantbruksregistrets möjlig— heter att ge sysselsättningsstatistik för jordbruks— näringen, och även studerat möjligheten till viss in— samling av data över skogsbruket. Ett förslag till ut— formning av den framtida arbetskraftsstatistiken för lantbruket presenterades 1977 av enheten för lant—

bruksenkäter vid SCB.

Lantbruksregistret (LBR) utgör basen för en stor del av lantbruksstatistiken i Sverige. Registret omfattar samtliga företag med åker och/eller skogsareal samt även vissa andra företag, bl.a. företag inom träd—

gårdsodlingen.

Registret aktualiseras årligen (genom postenkät till företagarna) för företag med större djurbesättning. För övriga företag med mindre än 2,0 ha åker sker en aktualisering vid s.k. lantbruksräkningar (tre—fem års intervall). För företag med yrkesmässig odling av trädgårdsväxter på odlingar med mindre än 2,0 ha åker sker aktualiseringen varje år utom lantbruksräknings— år och år efter lantbruksräkningsår, då särskild trädgårdsräkning genomförs.

De data om sysselsättning som inhämtas vid den årliga LBR—registreringen är uppgift om antal sysselsatta

på företaget vid registreringstillfället med uppdel— ning på bl.a. kön, ålder och kategori. Sysselsätt— ningsuppgifter inhämtas inte för företag med mindre

än 2,0 ha åker.

vid sidan av LBR—statistiken tas en särskild arbets— kraftsstatistik fram för skogsbruket. Statistiken av- ser i princip hela skogsbruket - dock med undantag för flottningsarbetare och tjänstemän. Varje år in— samlas uppgifter om antal arbetstillfällen, antal tim— mar m.m. med viss uppdelning på komponenter (t.ex. typ av arbete). Statistiken baseras på ett urval från LBR om ca 5 500 enskilda skogsägare och ca 200 företag inom det s.k. storskogsbruket. Undersökningen av storskogsbruket är i princip en totalundersökning. Dessutom insamlas kvartalsvis uppgifter om antal

svsselsatta för storskogsbruket.

Statistik från lantbruksregistret finns redovisad på kommunnivå. Däremot redovisas inte statistik över

skogsbruket på finare uppdelning än län.

Lantbruksregisterstatistiken kan komplettera annan statistik som nu används inom samhällsplaneringen t.ex. folk— och bostadsräkningen. En redovisning av statistik med stöd av kontrolluppgifter kan också be—

höva kompletteras med uppgifter från arbetskraftssta— tistik från lantbruket.

8.11 Vissa andra källor

Utredningen redovisar nedan kortfattat huvuddragen i viss annan uppgiftsinsamling och statistikredovisning av betydelse för samhällsplaneringens behov av be— folknings—, sysselsättnings—, pendlings-, hushålls—

och bostadsdata m.m. 8.ll.l Arbetskraftsundersökningar

SCB genomför sedan början av 1960—talet arbets— kraftsundersökningar (AKU) som sedan 1970 sker var— je månad. För närvarande intervjuas därvid ca 22 000 personer om sina sysselsättningsförhållanden under en bestämd mätvecka. Intervjuerna genomförs per telefon eller undantagsWs genom personliga besök av SCB:s in—

tervjuare.

Syftet med arbetskraftsundersökningarna är bl.a. att ge en aktuell beskrivning av sysselsättningsläget i landet. Exempelvis beräknas hur stor del av befolk— ningen som är sysselsatt eller söker arbete, hur den är sammansatt med avseende på ålder, kön, närings— gren m.m. samt hur de två huvudgrupper som arbetskraf- ten består av sysselsatta respektive arbetslösa - fördelar sig dels i nyssnämnda avseenden, dels i yt— terligare andra, t.ex. i fråga om de sysselsatta med avseende på heltids— och deltidsarbete. Vidare redo— visas den del av befolkningen som står utanför ar— betskraften med avseende på bakgrundsvariabler, hu— vudsaklig verksamhet samt eventuellt önskemål om för—

värvsarbete.

AKU—materialet utnyttjas löpande av vissa departement, arbetsmarknadsstyrelsen, konjunkturinstitutet, olika forskningsinstitutioner och arbetsmarknadens organi— sationer för bedömning av situationen på arbetsmark— naden och som underlag för arbetsmarknadspolitiska

åtgärder.

I AKU skattas den sysselsatta nattbefolkningen (syssel— satta bland de kvrkobokförda). I folk— och bostads— räkningen erhålls också uppgifter om den förvärvs— arbetande dagbefolkningen, som avser de personer (oberoende av kyrkobokföringsort) som förvärvsarbe—

tar i studerade områden (kommun, län etc.). Den sena— re nämnda statistiken framställs för närvarande inte

i AKU.

Eftersom AKU genomförs endast för ett urval av befolk— ningen är resultaten behäftade med slumpfel. Dessa

fel blir större ju mer uppdelad statistiken är i mind— re regioner. Av detta skäl redovisas AKU—resultaten endast för hela riket, arbetsmarknadsområden, riksom— råden, län, A—regioner samt vissa större kommuner. De

AKU—data. Några förändringar i urvalets omfattning

är inte planerade.

8.ll.2 Inkomstfördelningsundersökningar

SCB genomför fr.o.m. år 1973 årliga undersökningar av inkomstfördelningen. Ett huvudsyfte med inkomstfördel- ningsundersökningarna (HINK) är att kartlägga den dis- ponibla inkomstens fördelning bland hushållen och i samband därmed belysa inkomststruktur och inkomstför— delning. Angeläget är vidare att studera sambanden mellan förvärvsinkomst och sysselsättningsnivå samtin— komstens utveckling för individer och hushåll. HINK är vidare en komponent i det statistiksvstem som beskrivs i

FN—publikationen "Provisional Guidelines on Statistics of the Distribution of Income, Consumption and Accu—

mulation of Households".

Uppgiftsinsamlingen sker dels direkt från hushållen genom en enkät, dels genom att använda olika myndighe— ters register (inkl. deklarationsmaterial).

Enkäten till hushållen innefattar frågor om hushållets sammansättning, sysselsättningsnivå under året samt frågor om arbetsplats och arbetsuppgifter som under- lag för klassificering av bl.a. yrkesgrupp, närings—

gren och socioekonomisk grupp.

Inkomstfördelningsundersökningarna innehåller flera

av de variabler som efterfrågas av samhällsplanerar— na. Betraktat som underlag i lokal och regional sam- hällsplanering lider dock HINK av samma brist som ar— betskraftsundersökningarna, nämligen att det begrän— sade urvalet inte tillåter en uppdelning av resulta—

ten på kommuner och än mindre på delar av kommunen.

8.11.3. Företagsenkäter inom informationssystemet före—

tag samhälle

Den s.k. samarbetsutredningen föreslog i betänkandet "Företag och Samhälle" (SOU l970:4l och 42) ett sys— tem för informationsutbyte i planeringsfrågor mellan de planerande samhällsorganen inbördes och mellan des— sa och näringslivet. Systemet skulle bestå av följan— de delar:

information från företagen till samhället — information från samhället till företagen

- information inom den offentliga sektorn

Dbd uppgät att leda och utvärdera en försöksverksamhet tillsatte industriministern en delegation som tog namnet Delegationen för informationssystemet företag samhälle (DIS). Försöksverksamheten pågick under perio— den 1 april 1973 30 juni 1976. Därefter har DIS— systemet permanentats enligt lag. I samband med beslu— tet om en permanent verksamhet uttalade industrimi— nistern (prop. 1975/76:166) att systemet skulle vidare- utvecklas under en tvåårsperiod. Liksom under försöks— perioden tillsattes en delegation att leda, samordna

och utveckla informationssystemet.

Den datainsamling som ur FoB—utredningens synpunkt

är mest intressant avser de företagsenkäter (DIS— enkäter) som genomförs inom systemdelen "information från företagen till samhället". Enkäterna handhas av länsstyrelserna och syftar till att ge samhällsorganen planeringsunderlag i form av bred och översiktlig in— formation om företagens utveckling på fem års sikt.

I enkäterna ställs huvudsakligen frågor om nuvarande och framtida sysselsättning, investeringar och produk— tion. Uppsättningen av frågor är inte fastlagd en gång för alla utan kan varieras efter behov. Det finns

även möjligheter för länsstyrelser och kommuner efter prövning av delegationen (och DEFU) att få med spe—

ciella tilläggsfrågor.

Vid bedömningen av vilka företag som skall ingå i rapportsystemet har företagens möjligheter att lämna relevanta uppgifter beaktats. Denna bedömning har re— sulterat i att de minsta företagen inte medtagits. En nedre storleksgräns för arbetsställen som normalt skall ingå i rapportsystemet har satts till 50 anställ— da. Möjlighet finns för länsstyrelser och kommuner att begära att även vissa mindre företag skall ingå i un— dersökningarna. För närvarande ingår också bara före— tag från industri och partihandel och någon utökning

är inte planerad.

Delegationen har ansett att DIS—enkäterna framför allt skall ge information om företagens planer och i mindre grad uppgifter om nuläget eftersom dessa regelmäSSigt insamlas på annat håll. Delegationen har i sådana fall i stället uttryckt önskemål om att produktionen av den efterfrågade statistiken påskyndas. Detta önske— mål har huvudsakligen avsett SCB:s industristatistik,

DIS—enkäterna kan med sin utformning endast ses som komplement till den heltäckande sysselsättningssta— tistik som en folk— och bostadsräkning eller en upp— giftsinsamling via kontrolluppgiften ger och inte som

en ersättning. 8.ll.4 Bostads— och hyresundersökningar

Bpstads- och hyresundersökningarna (BHU) syftar till att ge fortlöpande information om förändringar i bo- stadsbeståndets sammansättning, hushållens boendeför—

hållanden och boendekostnader.

Ursprunget till de årliga bostads— och hyresundersök— ningarna var att i första hand bostadsstyrelsen i början av 1960—talet ansåg att det behövdes vidgad

kunskap om boendet och utvecklingen på bostadsförsörj— ningens område. Uppgifter om förändringar i bostads— beståndets sammansättning och hushållens boendeför— hållanden hade ditintills i huvudsak endast kunnat er— hållas genom jämförelser mellan olika bostadsräkning— ar som FoB 45 och FoB 60. En väsentlig brist var att det saknades fortlöpande statistik över bostadskost— nader och boendeförhållanden. Man hoppades därför med löpande urvalsundersökningar kunna tillgodose detta behov och att de påtänkta undersökningarna skulle bli ett värdefullt komplement till bostadsräkningarna. Detta gäller fortfarande vilket bl.a. framgår av att SCB i anslagsframställningen till FoB 75 hänvisade till BHU när man ansåg sig kunna slopa uppgifter om

boendekostnader och lägenhetsytor.

Inställandet av FoB 55 hade skapat problem för bostadsplanerarna eftersom det ända till 1962—1963 i huvudsak endast fanns material från FoB 45 att tillgå som planeringsunderlag för olika bostadspolitiska åt— gärder och för att belysa olika boendeförhållanden. 1950 års räkning var enbart en folkräkning. Viss in— formation kunde givetvis fås från annan källa t.ex. från den av bostadsstyrelsen från och med 1949 och tidigare av socialstyrelsen förda statistiken över bostadsbyggandet. Den djupa och omfattande informa—

tion som en FoB ger saknades emellertid.

Resultatet av ovanstående blev att Kungl. Maj:t år

1962 efter en framställning från bostadsstyrelsen

gav i uppdrag till bostadsstyrelsen och SCB att ge— mensamt utarbeta och inkomma med förslag till rikt— linjer för löpande urvalsundersökningar över bostä—

der och boendeförhållanden. I en av de båda verken gemensamt tillsatt arbetsgrupp påbörjades sedan ett utredningsarbete, som efter kartläggning av bl.a. kona sumentbehov och önskade precisionskrav ledde fram

till en plan för årliga bostads— och hyresundersökning—

ar.

Bostadskostnaderna för hyreslägenheter och avgången

av hyreslägenheter ansågs viktigast av konsumenterna och föreslogs bli föremål för en årlig undersökning, medan övriga ämnesområden kunde tas upp i samband med en intermittent utvidgning av undersökningen vartannat eller vart tredje år. I början föreslogs denna inter— mittenta utvidgning ske i samband med varje bostads—

räkning och en gång däremellan.

Arbetet ledde slutligen fram till att det efter ett antal provundersökningar kom igång löpande undersök— ningar 1969. Denna och 1973 års undersökning har va- rit utvidgade undersökningar och har då omfattat lägenhets— som hushållsdata insamlade genom enkäter till fastighetsägare/fastighetsförvaltare och hushåll i flerbostadsbeståndet. Egnahemmen har undersökts fri— stående på uppdrag av boendeutredningen och bostads— skattekommittén i den så kallade småhusundersökningen 1972. I de utvidgade undersökningarna insamlas även uppgifter om inkomster och bostadsbidrag från till— gängliga dataregister. övriga undersökningstillfällen har enbart avsett lägenhetsdata för hyreslägenhets— beståndet insamlade genom enkät till fastighetsägare/

fastighetsförvaltare.

Urvalet av lägenheter görs från bostadsbeståndet i

den senaste folk— och bostadsräkningen. Antalet ut— valda hyreslägenheter vid senaste tillfället var ca 15 000. I de stora undersökningarna utökas detta ur— val med bostadsrättslägenheter (8 000 år 1969 och 1973, 5 000 år 1978).

Resultaten från BHU redovisas uppdelade på fyra regio— ner Stor-Stockholm, Stor—Göteborg, kommuner i öv— rigt med mer än 75 000 invånare och övriga kommuner. Vid ytterligare uppdelningar blir de slumpmässiga fe— len för stora, vilket innebär att BHU därför inte kan tillfredsställa behovet av lokala data som krävs för t.ex. de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen. Använ—

dare av BHU—data är också huvudsakligen centrala myn— digheter som bostadsstyrelsen och bostadsdepartemen— tet. Enligt vad som anges ovan avses BHU bl.a. vara

ett komplement till folk— och bostadsräkningarna ge— nom att delvis belysa andra områden (t.ex. hyresutveck—

lingen) och genom att lämna mer aktuell information.

8.12 Utredningens överväganden och förslag

Utredningen har i detta kapitel redogjort för en pröv— ning av olika källor och insamlingsvägar för befolk— nings—, sysselsättnings—, hushålls— och lägenhetsupp— gifter m.m. En viktig förutsättning är att de källor och den teknik som väljs 1980 bör vara direkt utveck— lingsbara mot ökad registersamordning och ökat utnytt— jande av administrativa material under 1980—talet. Kravet på aktualitet i redovisningarna av uppgifter— na innebär att tillgänglighet och snabbhet i hela han— teringen av källor och insamlingsteknik utgör ett vik— tigt moment vid val mellan olika alternativ. Viktigt är också att utnyttjandet av olika källor sker i så— dana former att allmänhetens uppfattning av fullgott skydd för den personliga integriteten vidmakthålls.

Ett argument vid prioritering mellan olika alterna— tiv är de kostnader som är förenade med olika källor och metoder för insamling. Slutligen men inte desto mindre väsentligt är att såväl allmänhetens som fö— retagens uppgiftslämnande begränsas och samordnas så att inte likartade uppgifter krävs vid olika till- fällen av samma eller olika representanter för stat

och kommun.

Nedan beskrivs kortfattat utredningens överväganden kring val av källor och insamlingsteknik bl.a. med ut— gångspunkt från de uppgifter som har och fortsättnings— vis förväntas få en dominerande användning. Viktigt

är att uppgifterna kan redovisas regionalt och lokalt.

Utredningen har även studerat möjligheten att utnytt- ja vissa återkommande urvalsundersökningar för datain— samling till en undersökning 1980. Samhällsplanering— ens behov av statistik redovisad på kommuner och de— lar av kommuner innebär dock att resultaten från des— sa urvalsundersökningar uppdelade på detta sätt blir behäftade med så stora slumpfel att de är oanvändbara.

Utredningen vill inte med detta avfärda urvalsunder— sökningar som metod för insamling av vissa uppgifter till samhällsplaneringen. Flera kommuner har också gjort urvalsundersökningar för att t.ex. undersöka barnomsorgsbehovet och andra studier av behovet av kommunal service. Detta visar att urvalsundersökning som metod redan utnyttjas där frågeställningarnas karaktär och ekonomiska förutsättningar talar för detta. Utredningen har dock inte föreslagit någon fix del i utformningen av undersökningen 1980 som skulle genomföras på urvalsbasis. Däremot föreslår utredning- en att metoden för insamling av hushålls- och bostads— uppgifter för ett urval studeras för att ge underlag till beslut om utformning av undersökningar efter år 1980.

Allmänheten som uppgiftslämnare 1980

Allmänheten (inkl. fastighetsägarna) kan lämna direkta uppgifter för i princip all i detta sammanhang efter— frågad statistik. Allmänhetens inställning har dock under senare år visat på en ökad tendens till upp— giftslämnartrötthet. Stora datainsamlingar från all— mänheten innebär dessutom att en undersökning tar lång tid vilket bl.a. har till följd att resultatens kvalitet blir sämre genom bristande aktualitet. Ut— redningens strävan har därför varit att minska all— mänhetens uppgiftslämnarbörda och samordna insamling— en av data med olika administrativa verksamheter som

skatteadministrationen för att begränsa uppoffring—

arna totalt för insamlingen.

Demografiska uppgifter och hushållsuppgifter

SCB administrerar sedan 1967 ett centralt befolknings— register benämnt registret över totalbefolkningen (RTB) vilket bygger på uppgifter från den löpande folkbokföringen. Från detta system framställs löpan— de demografiska data som används i hög grad inom sam—

hällsplanering och forskning.

Utredningen föreslår att RTB, liksom i FoB 75, utnytt— jas till förprintning av personblanketterna. Dessutom bör uppgifter från RTB utnyttjas som bakgrundsinfor—

mation i avgränsningen av vissa redovisningsgrupper.

Bland tänkbara alternativ för skapande av hushålls— statistik i framtiden har särskilt övervägts möjlig— heten att uppgifterna hämtas via folkbokföringen.

Av det tidigare i detta kapitel sagda framgår dock att den erhållna statistiken idag inte motsvarar den nu— varande hushållsstatistiken i FoB. För att kunna åstad— komma en godtagbar hushållsstatistik ur RTB krävs änd— ringar i folkbokföringen. Härvid har främst två al— ternativ diskuterats. Det första alternativet är ett generellt införande av lägenhetsnummer i folkbokfö— ringen och ett med detta system samordnat lägenhets— register medan det andra är att i folkbokföringen tillskapa en samhörighetskod (alternativen beskrivs mer ingående i avsnitt 8.3). Det första alternativet innehåller så många praktiska problem med framförallt identifieringen av lägenheter och uppdateringen av

ett lägenhetsregister att utredningen redan av detta

skäl anser att alternativet är olämpligt som en lös—

ning på kort sikt. Alternatiwazkan dock bli aktuellt för en närmare prövning på lång sikt. Det andra al—

ternativet skulle dock eventuellt kunna utvecklas till ett system med möjligheter att ge löpande hushålls—

statistik redan efter genomförandet av en under—

sökning 1980. I sådant fall skulle en fullständigt registerbaserad undersökning kunna genomföras

i framtiden. Utredningen har av tidsskäl inte mer än ytligt kunnat studera detta alternativ och föreslår därför att frågan särskilt utreds och då även med be— aktande av de konsekvenser en registerlösning ger för

framförallt bostadsbyggnadsplaneringen.

Bostadsuppgifter

Utredningen har studerat möjligheten att samordna in— samlingen av hus- och lägenhetsdata med den allmänna fastighetstaxeringen och funnit att det är möjligt. I avsnitt 8.4, bilaga 2 och i utredningens förslag till datainsamling 1980 beskrivs denna samordning och

därför görs här inga ytterligare kommentarer.

Uppgifter om sysselsättning, näringsgren, pendling och färdsätt

Utredningen har studerat möjligheterna att insamla uppgifter om sysselsättning, näringsgren, pendling och färdsätt via ett antal administrativa verksamhe- ter och därvid funnit att skattesystemets kontrollupp— gifter är det informationsunderlag som utbyggt med ett fåtal uppgifter kan ge efterfrågad statistik (med undantag av färdsätt). Andra källor som allmän själv— deklaration, riksförsäkringsverkets register, före— tagsbaserad lönestatistik och industristatistik m.m. innehåller brister främst i täckningsgrad och är fö- renade med sådana praktiska och institutionella hin— der att utredningen bedömer det olämpligt att dessa alternativ utnyttjas för insamling av data vid en särskild undersökning 1980. Däremot kan de, vilket framförallt gäller industristatistiken, lantbrukssta— tistiken och lönestatistiken, vara komplement till statistik insamlad enligt utredningens förslag 1980. Utredningen har även studerat möjligheten att utnytt—

ja företagsenkäter inom informationssystemet företag

samhälle (DIS) för insamling av data över sysselsätt— ning och näringsgren och därvid funnit att de s.k. DIS— enkäterna inte uppfyller kraven utan omfattande för— ändringar. De innehåller inte uppgifter om alla branscher (näringsgrenar) och dessutom efterfrågas i enkäterna huvudsakligen uppgifter om företagens pla— ner och mindre om nuläget. Resultaten från DIS—enkä— terna kan därför endast vara komplement till gängse

FoB—statistik och inte en ersättning för denna.

Ytterligare datakällor som utredningen diskuterat och som föreslås integreras i datainsamlingen 1980 är SCB:s centrala företagsregister, liksom inkomststa— tistiken som härrör från allmän självdeklaration. Ut— redningen återkommer mer detaljerat till frågor i

samband med detta i kapitel 10.

9 FRÅGOR OM SEKRETESS, INTEGRITET OCH UPPGIFTS— SKYLDIGHET 9.1 Bakgrund

De erfarenheter som tidigare folk— och bostadsräk— ningar givit om sekretess—, integritets—, uppgifts— lämnar— och sanktionsbestämmelser finns sammanfattade i bilaga 7. I samma bilaga redovisas även de legala förutsättningarna för en reglering av hithörande frå— gor samt lämnas en kortfattad redogörelse för pågåen— de utrednings— och lagstiftningsarbete om sekretess— och datafrågor. I detta avsnitt redovisas utredningens överväganden och förslag och i övrigt hänvisas till

nämnda bilaga.

9.2 Tillgänglighet till statistiskt material efter en särskild undersökning 1980

9.2.1. Utlämnande till enskilda

Sekretesslagens regler innebär att utlämnande av FoBs primärmaterial till enskilda sker efter skadeprövning. Utlämnande kan också ske efter samtycke från dem som avses med uppgifterna. Med hänsyn till kostnadsaspek— ten m.fl. faktorer torde sådant samtycke endast kunna aktualiseras i samband med uppgiftsinsamlingen till en folk— och bostadsräkning alltså inte i efterhand. Behov av att utnyttja samtyckesinstitut när uppgifts— insamligen äger rum föreligger inte enligt utred—

ningens uppfattning.

Utlämnande till enskilda efter skadeprövning kan där— emot aktualiseras beträffande den föreslagna undersök— ningens primärmaterial. SCB:s praxis i detta avseende ger emellertid uttryck för en policy med total restrik— tivitet varken från FoB 70 eller FoB 75 har uppgif— ter utlämnats till enskilda. Utredningen vill dock peka på de möjligheter som öppnats genom den nyligen genomförda ändringen av statistiksekretessens utform— ning. Det torde numera vara möjligt att lämna ut de— taljerade tabeller eller avidentifierat material under bibehållet sekretesskydd. Genom att sekretesskyddet lever kvar Vinner man den fördelen att förbehåll om användning m.m. av materialet kan uppställas med bin— dande verkan (16 5 tredje stycket sekretesslagen). Utredningen kan inte finna några principiella invänd— ningar mot att t.ex. enskilda forskare får ta del av statistiskt material i första hand i viss bearbetad form — för syften som sammanfaller med ändamålet med den av utredningen föreslagna undersökningen, nämligen att i vid mening tillgodose samhällsplaneringens, forskningens och allmänhetens informationsbehov. Ska- deprövningen in casu måste naturligtvis staka vägen

för SCB:s praxis.

I förslaget till ny sekretesslag (Ds Ju 1977:ll) mar— keras ett explicit undantag från den skärpta statis— tiksekretessen för "uppgift som behövs för forsknings— ändamål" och därmed föreslås forskningen ges en sär- ställning. På samma sätt som när det gäller uppgift som inte är "direkt hänförlig" till den enskilde kan utlämnande ske efter skadeprövning som ett avsteg från huvudregeln om absolut sekretess. Liksom i gällande rätt föreslås att förbehåll om användning m.m. kan uppställas gentemot enskild. Om förslaget i ovan nämnda delar kommer att ingå i den nya lagen talar detta enligt utredningen för att tillämpa en mer ny— anserad syn för att tillgodose forskningens behov

av data.

Sekretesslagen gäller inte mellan myndigheter utan endast i fråga om utlämnande till enskild. Samtidigt kan dock konstateras att de intressen som sekretess— lagen ger skydd åt i lika hög grad gör sig gällande i framförallt SCBs under senare år utvecklade praxis i förhållande till andra myndigheter. SCB hävdar att en myndighet kan avböja ett utlämnande till annan myndighet med hänvisning till skaderisken för ett i sekretesslagen skyddat intresse. SCB har tillämpat denna praxis i fråga om material från FoB 70 och FoB 75 inte i något fall har material på individnivå utlämnats till annan myndighet.

FoB—utredningen vill i parallellitet med det synsätt som redovisats i fråga om att tillgodose den fria forskningens behov av data från statistiska undersök—

1 januari 1978 innefattas i statistiksekretessen, nämligen dels tabeller med information på detaljerad nivå, dels avpersonifierat material. Utredningens ställningstagande utgår ifrån dels den förutsättningen att sådana utlämnanden inte medför någon skaderisk

för de som ingår i materialet vilket blir SCBs sak att pröva i varje enskilt fall, dels att SCB kommer att utveckla metoder och tekniker för att göra dylika uttag ändamålsenliga både från användar— och inte—

gritetssynpunkt.

Utöver forskningens behov finns ett dokumenterat behov av dessa data för samhällsplanering, framför—

allt på kommunal nivå, men även på regional nivå och från vissa centrala myndigheters sida. Utredningen anser att även för sådana behov bör material kunna ställas till förfogande för statistiska ändamål. Ut— redningen är medveten om de skäl som ur integritets— synvinkel har rests mot utlämnanden från SCB, men anser ändock att avgränsningen till att utnyttja material för statistiska ändamål för de syften som nyss nämnts säkerställer den enskildes krav på sek— retess och integritetsskydd. I stället för att kunna uppställa förbehåll om användning m.m., vilket är möjligt gentemot enskild, såsom tidigare nämnts, följer statistiksekretessen med när en sekretessbe— lagd uppgift utlämnas till annan myndighet. Det är också tillrådligt att SCB i sådana ärenden ger ut— tryck för sin syn på hur det utlämnade materialet bör hanteras avseende sekretess och säkerhet, även om sådana anvisningar inte är rättsligt bindande.

De uttag som ovan berörts avser i första hand tabell— uttag och avpersonifierade uppgifter. Det kan emel- lertid inte uteslutas att angelägna syften motiverar också uttag på individnivå — primärmaterial. Inte heller för sådana uttag bör enligt utredningen rest— dktiviteten vara absolut. Efter prövning bör det så— ledes vara möjligt att tillhandahålla dylika data.

Den nyansering i praxis som ovan förordats kan till— lämpas inom ramen för gällande lagstiftning på offent— lighets— och sekretesslagstiftningsområdet. I första hand beroende på att sekretesslagen inte gäller myn— digheter emellan. FoB—utredningens uttalade uppfatt- ning får tjäna som incitament för SCB att modifiera sin policy på de områden som utredningen berört.

När det gäller problematiken med utlämnanden inom den offentliga sektorn måste — till skillnad från utlämnanden till enskilda — även hänsyn tas till

datalagen. Här kan därför blott konstateras att det beslut som datainspektionen fattar på grundval av anmälan från SCB om FoB—utredningens förslag till undersökning att genomföras 1980 ger den yttersta gränsen för vad som är möjligt i fråga om uttag till den offentliga sektorn. Korrespondens måste alltså föreligga mellan policy och datainspektionens beslut. Inrättas genom uttaget ett personregister i datala— gens mening eller utvidgas ett existerande hos mottagaren får detta ytterligare konsekvenser i för— hållande till datalagen.

9.2.3. Datalagen

Till följd av att en undersökning regleras i lag gäller enligt datalagen endast anmälningsskyldighet och ej tillståndsprövning. Detta innebär i sin tur att datainspektionen är skyldig att meddela före— skrifter för registret i den mån det behövs för att förebygga risk för otillbörligt intrång 1 per— sonlig integritet, i den mån regeringen eller riks— dagen inte har meddelat föreskrift i samma hänseende. Det är i nio uppräknade avseenden som föreskrifter skall meddelas. Tre av dessa är av särskilt intresse för utredningen. Det är föreskrift om dels de bear— betningar av personuppgifterna i registret som får göras med ADB, dels de personuppgifter som får göras tillgängliga, dels också utlämnande och annan använd— ning av personuppgifter.

I 1975 års lag om folk— och bostadsräkning gavs före— skrifter med en sådan detaljeringsgrad att komplet— terande föreskrifter från datainspektionens sida inte erfordrades. Av olika skäl inte minst med hänsyn till behovet att nå ut med så fullständig in— formation till allmänheten som möjligt — torde det vara lämpligt att även i en kommande lag noga reglera de områden som datainspektionen eljest har att med— dela föreskrift om. FoB—utredningen har utformat

förslaget till lag för undersökningen 1980 med denna

utgångspunkt.

I sammanhanget bör omnämnas Datalagstiftningskommitténs (DALK) syn på de sistnämnda frågorna (SOU l978:54, Personregister — Datorer Integritet). Efter att ha konstaterat att kommittén inte på angivna grunder är beredd att förorda en särskild reglering i datalagen av samkörning som gäller forskning och statistik sägs följande: "Som särskilda riktlinjer för (data—)inspek— tionens verksamhet när det gäller forsknings— och statistikregister vill dock DALK på nytt framföra

att det kan finnas anledning att vara mindre restrik— tiv då samkörning eller annat samutnyttjande av data planeras för vetenskapliga forskningsändamål, sam— hällsplanering och statistikproduktion än för all— männa eller enskilda administrativa ändamål.

9.3. Uppgiftsplikt

I utredningens förslag till undersökning utgör en väsentlig del ett uppgiftslämnande från företagen. Dessa skall i samband med upprättandet av kontroll- uppgifter för inkomståret 1980 även ange vissa upp— gifter som möjliggör sammanställning av efterfrågad sysselsättningsstatistik. Utredningen har i särskild ordning prövat frågan om de tillkommande uppgifterna som förordats kan anses betungande för företagen (se bilaga 6). FoB—utredningens bedömning är att företa— gen bör ha goda möjligheter att lämna begärda uppgif— ter. Eftersom uppgiftsplikt för den övriga delen av kontrolluppgiften föreligger enligt taxeringslagen är det utredningens bedömning att uppgiftsplikt skall gälla även för statistikuppgifterna. Denna uppgifts— plikt har utredningen inarbetat som en del i sitt författningsförslag och i enlighet med den nya regeringsformen avses frågan slutligt prövas och

beslutas av riksdagen.

Från allmänheten torde uppgiftslämnandet enligt ut- redningens förslag inte vara särskilt betungande. Uppgiftsplikten för allmänheten torde därför snarast

vara en princip— och integritetsfråga.

För att i korthet något diskutera uppgiftsplikten som en princip- och integritetsfråga får man konsta— tera att varje individ i samhället måste tåla visst intrång i den personliga integriteten en rätt att bli lämnad i fred kan aldrig vara absolut i ett sam— hälle. Därför är integritetsfrågan en fråga om att dra gränsen mellan acceptabelt och oacceptabelt in— trång. Det är en gräns som förändras i takt med sam— hällsutvecklingen i vid mening. En form av integri— tetsintrång är att avkräva en enskild person en pres— tation — uppgiftslämnande, en annan är utnyttjandet av uppgifterna. Det regelsystem som finns och som för närvarande ses över för att förbättras, utgör garan— tier för att integritetsintrånget i den senare formen minimeras. Åtgärder har också vidtagits för att mi— nimera intrånget i den förra formen. Sålunda före— Skrivs i den nya regeringsformen att föreskrifter

som gäller "åligganden för enskilda" meddelas genom lag. Det är alltså riksdagen som beslutar om upp— giftsplikt och som därvid har att väga samhällets nytta av uppgifter mot belastningen för den enskilde.

FoB—utredningen förordar att uppgiftslämnandet vid undersökningen 1980 i likhet med sina föregångare förses med uppgiftsplikt. Som allmän princip bör där— vid gälla att arbetet skall bedrivas på sådant sätt att uppgiftslämnarna inte betungas i onödan.

9.4. Vitesfrågor

Utredningen förordar att sanktionssystemet i fråga om åsidosatt uppgiftsplikt utformas i huvudsaklig överensstämmelse med det som tillämpades vid FoB75. Lagförslaget innehåller bestämmelser om anmaning och

och vite. Vitesbeloppet bör inte få bestämmas under 100 kr. eller över 1 000 kr. för enskilda personer men måste konstrueras annorlunda för företagens del. Här måste varje enskild kontrolluppgift betraktas som ett uppgiftslämnande och förses med en formell vitessanktion. Beloppet får fastställas efter ytter— ligare överväganden och reglerna bör samordnas med skattelagstiftningens sanktionsbestämmelser. Till skillnad från FoB 75 bör enligt utredningens uppfatt— ning förelägganden vid vite bestämmas till enhetliga belopp inom riket och därmed inte få variera från länsstyrelse till länsstyrelse. Direktiv härom bör

utfärdas.

Utredningen anser att anmaning till den uppgifts— skyldige bör föregå ett vitesföreläggande. Rätts— säkerhetskrav talar för detta, även om själva vi— tesförfarandet inte hindrar att missförstånd och andra dylika förhållanden, som kan uppstå i den omfattande administrativa apparat som en så stor undersökning leder till, kan redas ut under förfaran— det och föreläggandet därmed återtas. Utredningen anser däremot inte att rättssäkerhetskrav med samma styrka talar för att sådan anmaning måste sändas som rekommenderad försändelse. I FoB 75 kunde nämligen av formella skäl inte beslut om vitesföreläggande meddelas om den uppgiftsskyldige mötte en ansökan om föreläggande med invändning om att han inte fått del av någon anmaning i de fall anmaning sänts i vanligt brev. Utredningen anser som nyss nämnts att vites— förfarandet kan avbrytas om nya fakta kommer i dagen. I formellt avseende anser därför utredningen att till— räcklig grund för att meddela beslut om vitesföre— läggande skall vara att avsändaren kan visa att van— ligt brev med anmaning avsänts till den uppgifts—

skyldige.

Vad gäller beslut om vitesföreläggande bör enligt utredningen kammarrätt och regeringsrätt vara besvärs—

instanser. Beslut om utdömande av försuttet vite fattas av länsrätten. Sådant beslut kan överklagas till kammarrätten och regeringsrätten (33 5 förvalt— ningsprocesslagen). För prövning i regeringsrätten krävs särskilt tillstånd (35-37 55 samma lag).

10 UTREDNINGENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

10.1 FoB blir HBS

Folk— och bostadsräkningar i Sverige har sedan lång tid tillbaka varit komplicerade totalundersökningar omfattande ett stort antal variabler. Ett väsentligt motiv för undersökningarna var länge att man fick uppgifter om antalet personer, hushåll, lägenheter etc., med en långtgående regional fördelning. Detta inslag av räkning har efter hand fått en mindre be— tydelse vilket innebär att benämningen "folk— och bostadsräkning" numera inte ger en riktig uppfatt— ning om ändamålet med och innehållet i undersökning— en. Med hänsyn till de ändrade förhållandena bör benämningen folk— och bostadsräkning inte längre an— vändas. Utredningen föreslår i stället namnet hus— hålls—, bostads— och sysselsättningsundersökning (HBS) vilket ger en bättre uppfattning om tyngdpunk—

ten i undersökningen.

10.2 översiktlig presentation av utredningens förslag till HBS 80

10.2-1 Inledning

Utredningens förslag till framställning av befolk- nings—, sysselsättnings—, pendlings—, hushålls— och bostadsdata 1980 och i ett längre tidsperspektiv har grundats på erfarenheter och synpunkter från an-

vändare och andra intressenter. Användarnas behov

av informationsunderlag såväl nu som framdeles har bildat bas för förslaget till en undersökning. Da— tainsamlingsmöjligheter, framtida produktionstek— niska möjligheter och rena kostnadsöverväganden har

starkt påverkat utformningen.

Utredningen har utarbetat ett principiellt förslag till tillvägagångssätt och innehåll (variabelinnehål—

let framgår av bilaga 11) i en undersökning 1980.

Kostnaden för den undersökning som rekommenderas är

ungefär hälften så stor som för FoB 75.

Förslagets principiella lösning måste i sina detaljer vidareutvecklas av SCB i samråd med berörda parter fö— re hösten 1980. Utredningen har bedömt att tiden fram till dess skall vara tillräcklig för att en väl funge—

rande undersökning skall kunna genomföras.

HBS 80 kan delas i två avsnitt. Det är dels sysselsätt— ningsdelen som huvudsakligen är baserad på uppgifts— lämnande från företagen med hjälp av kontrolluppgif— ten, dels hushålls- och bostadsdelen baserad på blan— ketter som insamlas från allmänheten och vissa uppgif— ter som 1980 skall insamlas vid genomförandet av den

allmänna fastighetstaxeringen 1981.

Tidpunkten för avgränsning av populationerna är olika för de två delarna, nämligen september för blankett— uppgifterna och uppgifterna från fastighetstaxeringen och oktober för uppgifterna från det skatteadministra— tiva systemet. Utredningen vill genom uppdelningen peka på att dessa två delar är oberoende av varandra och att de därmed i det mer långsiktiga perspektivet inte behöver genomföras i en sammanhållen undersökning. HBS 80 är dock av praktiska och ekonomiska skäl orga—

nisatoriskt sammanhållen. I detta sammanhang förtjänar

att påpekas de väsentliga inslagen av samverkan mel-

lan SCB och andra myndigheter. Ansvaret för det ope-

rativa genomförandet ställer krav på en inom SCB

självständig projektorganisation med totalansvar

för genomförandet av en sådan undersökning.

10.2.2. Sysselsättningsdelen (översiktligt)

Utredningen föreslår att sysselsättnings— och pend- lingsstatistik i HBS 80 framställs med anlitande

av nedanstående källor.

SKATTEADMINISTRA— TIONENS KONTROLL— UPPGIFT (KU)

YSSELSÄTTNINGS— TATISTIK

CENTRALA FÖRETAGS— REGISTRET (CFR)

INKOMST— REGISTRET ÖVER REGISTRET TOTALBEFOLK— (INK) IINGEN (RTB)

SAMBEARBETNING

STATISTIK ÖVER PENDLING

Uppgifter om sysselsättning föreslås insamlade ge—

nom kontrolluppgiften för gruppen anställda. Inkomst—

registret, som upprättas vid SCB på grundval av ta—

xeringsuppgifterna, föreslås använt bl.a. för att

avgränsa företagargruppen. Dessa två källor kommer

att ge underlag till redovisning av sysselsättnings—

statistik. Sambearbetning av uppgifterna från kontroll—

uppgifterna (KU) med en uppdaterad och särskilt an—

passad version av CFR (fortsättningsvis benämnt ar—

betsställeregistret) möjliggör redovisning av närings— grensfördelad sysselsättningsstatistik. Arbetsställe— registret förutsätts efter uppdatering och komplette— ring innehålla uppgifter om var (län, kommun, tätort/ glesbygd, nyckelkodområde) arbetsstället är beläget.

RTB skall efter uppdatering och komplettering kunna leverera uppgifter om var den anställde bor (län, kom— mun, tätort/glesbygd, nyckelkodområde). Dessa uppgif— ter tillsammans med uppgifter om arbetsplatsens be— lägenhet möjliggör att pendlingsstatistik kan redo—

visas.

Sysselsättningsdelen i detta utförande beräknas kosta ca 17 milj. kr. exklusive kostnader för uppgiftsläm- nandet. Tidsåtgången för företagens uppgiftslämnande

har uppskattats till ca 100 000 tiHh förutom viss in— sats för förberedelser (se bilaga 9).

10.2.3. Hushålls— och bostadsdelen (översiktligt)

Utredningen föreslår att hushålls— och bostadsstatis—

tik i HBS 80 framställs enligt nedanstående principiel— la modell.

PERSON— BLANKETT FRÅN ALLMÄNHETEN

FASTIGHETSTAXERINGS— BLANKETT FRÅN FASTIGHETSÄGARNA

SAMBEARBETNING

HUSHÅLLS— STATISTIK

KOMBINERAD HUSHÅLLS— OCH BOSTADS— STATISTIK

BOSTADS— STATISTIK

Med hjälp av personblanketten insamlas från allmän— heten uppgifter som ger underlag för att framställa statistik över hushållens storlek (antal personer) och deras sammansättning (hushållsställning). En nå— got utbyggd uppgiftsinsamling i den allmänna fastig— hetstaxeringen jämfört med föregående taxering ger

dessutom efterfrågade bostadsuppgifter.

Framställningen av enbart bostadsstatistik beräknas kosta 5 milj. kr. Framställningen av hushållssta— tistik och kombinerad statistik över hushåll och bostäder kan enligt föreslagen metod endast göras genom en sambearbetning av person— och bostadsupp— gifter och leder därför till en så hög kostnad som ca 45 milj. kr. Utredningen föreslår av denna anled— ning att andra metoder studeras, så att man i fram— tiden ev. skall kunna framställa hushållsstatistik och kombinerad statistik över hushåll och bostäder

till en lägre kostnad (se avsnitt 10.9).

10.3 Detaljerad beskrivning av olika delar i HBS 80 10.3.1 Sysselsättningsdelen

10.3.1.1 Populationsavgränsning

I tidigare folk— och bostadsräkningar har i redovis— ningen av sysselsättning normalt ingått samtliga för— värvsarbetande, dvs. anställda, medhjälpande famil— jemedlemmar och företagare. Vid användning av kont— rolluppgiften kan sysselsättningsuppgifter erhållas endast för de anställda. Användaranalysen har visat att för grupperna företagare (ca 7 % av de förvärvs— arbetande 1975) och medhjälpande familjemedlemmar (drygt 1 % av de förvärvsarbetande 1975) är konsu— menterna huvudsakligen intresserade av antalet per—

soner och inte så mycket av deras arbetstid i tim— mar. Utredningen föreslår därför att gruppen företa- gare skall avgränsas med hjälp av bl.a. inkomstre— gistret, vilket kommer att kunna ge en redovisning av gruppens storlek. Uppgifter om antalet medhjälpan— de familjemedlemmar kan däremot inte erhållas från någon administrativ källa. Resultatet kommer därför

att vara behäftat med ett visst täckningsfel.

Sysselsättningsuppgiften i tidigare folk- och bostads- räkningar har normalt avsett en mätvecka i oktober, eftersom denna tidpunkt har ansetts ge mätvärden för ett normalt sysselsättningsförhållande, men också där— för att mantalsskrivningstidpunkten, den 1 november, har varit tillfället för avgränsning av populationen. Sysselsättningsuppgifter har också inhämtats för den föregående fyramånadersperioden för de personer som tillfälligt var frånvarande från förvärvsarbetet un—

der mätveckan.

För att bibehålla möjligheten till jämförelser bakåt i tiden är en mättidpunkt som inte avviker alltför mycket från tidigare räkningars att föredra. Det in— nebär att sysselsättningsuppgifter från KU—systemet ur statistiksynpunkt bör avse oktober månad.

Enligt upplysningar från RS—projektet kommer kontroll— uppgifterna även i det nya skatteadministrativa syste— met att innehålla uppgifter om vilken tid som förmå— nen avser. I anvisningarna till kontrolluppgiften på— pekas att första och sista månaden som förmånen avser skall anges om inte hela inkomståret avses. Denna uppgift kommer inte att visa om den anställde för— värvsarbetade en viss period av denna tid, utan upp- giften anger om personen innehaft en anställning un— der hela eller del av angiven tid. Uppgiften ger dock möjlighet att välja en viss mätperiod t.ex. oktober.

Även kontrolluppgifter som inte avser anställnings— förhållanden bör bearbetas som en hjälp vid popu—

lationsavgränsningen.

För att det skall bli möjligt att sammanställa sta— tistik över förvärvsarbetande dagbefolkning, nä— ringsgren och pendling föreslår utredningen att företag med flera arbetsställen på varje kontroll- uppgift anger identiteten för det arbetsställe vid vilket den anställde arbetar. Det vore att före— dra om denna arbetsställeredovisning avsåg förhål— landena under oktober. Den för företagens uppgifts— lämnande naturliga tidpunkten är emellertid decem- ber månad, eftersom övriga uppgifter på kontroll— uppgiften normalt ifylls efter denna månads utgång. Utredningen anser det viktigt att uppgiftslämnan— det blir så lite betungande som möjligt och före- slår därför att arbetsställeredovisningen får av- se december månad. Vissa fel kan uppkomma men des— sa torde vara av liten omfattning. Givetvis måste för de anställda med t.ex. ambulerande arbetsupp- gifter eller för vilka arbetsstället varierar över tiden, Specialregler utformas för vart dessa personer skall hänföras. Sådana regler har funnits även i

tidigare folk— och bostadsräkningar.

Utredningen har även övervägt möjligheten att ut— nyttja företaget som redovisningsenhet dvs. en sam— lad redovisning av flerarbetsställeföretagens oli— ka arbetsställen, men förkastat det alternativet. Hela 60 % av alla flerarbetsställeföretag har näm— ligen arbetsställen i olika kommuner och mer än hälften av alla anställda arbetar i flerarbetsstäl— leföretag. Med denna utformning skulle KU—syste— met i stort sett vara oanvändbart som statistikkäl— la för kommunal och regional planering. Ett sätt

att få sysselsättningsstatistik fördelad på kom—

muner vore att arbetsgivaren för varje anställd i flerarbetsställeföretag angav en uppgift om kommun- tillhörighet (kod för län och kommun 4 siffror) på KU. Utredningens konsumentanalys visar dock att upp— gifter om kommunvis redovisning av antal anställda och näringsgren inte räcker för samhällsplaneringens syf— ten. Behov av uppgifter om pendling mellan delar av kommunen föreligger också. För att få godtagbar detal- jeringsnivå i näringsgrensklassificeringen och för att över huvud taget erhålla nämnda pendlingsstatistik krävs

att de anställda fördelas på arbetsställen. lO.3.1.2 Variabelinnehåll

HBS 80:s sysselsättningsdel innehåller variablerna sys— selsättning (förvärvsarbetande, antal tim; ej förvärvs— arbetande) och näringsgren. Genom kombination med upp- gifter om arbetsplatsens och bostadens belägenhet kan näringsgrensfördelad förvärvsarbetande natt— resp. dag— befolkning samt pendlingsdata erhållas.

Uppgifter om de förvärvsarbetande erhålls från KU—sys— temet (anställda) och inkomstregistret (företagare). Omfattningen av förvärvsarbetet (antal timmar) i KU— systemet föreslås principiellt anges som "överenskom— men veckoarbetstid enligt anställningsavtal". Detta mått anger, som framgår av benämningen, den veckoar— betstid som hör samman med anställningen (tjänsten). Det innebär att det är ett stadigvarande förhållande som inte påverkas av sjukdom, havandeskapsledighet o.d. Grupper som saknar ett anställningsavtal om överenskom— men veckoarbetstid måste särbehandlas. Principer här— för fastställs av SCB i samråd med SAF och andra ar—

betsmarknadsorganisationer.

Inkomstregistret, som används för att avgränsa popula—

tionen, innehåller inga uppgifter om företagarnas ar-

betstid. Utredningen har inte heller något färdigt förslag till hur dessa uppgifter skall erhållas men vill påpeka att arbetstidsuppgifter för företagare i tidigare folk— och bostadsräkningar har haft en låg kvalitet. Enkla schabloner torde därför inte

ge nämnvärt sämre resultat.

Fördelningen på näringsgren skall liksom i FoB 75 följa den svenska standarden för näringsgrensindel— ning (SNI).

Utredningen har även studerat de försök som har gjorts att med hjälp av årsvisa specialbearbetning— ar av inkomststatistiken uppskatta arbetstid med utgångspunkt från FoB 75. Förhållandet mellan in— komst och arbetstid är relativt olika mellan olika näringsgrenar, yrkesgrupper, regioner, kön etc. och dessutom kan detta förhållande med tiden för— ändras olika för skilda grupper, vilket gör att en sådan skattningsteknik,framför allt efter en viss tidsperiod, torde lida av allvarliga brister. I föreliggande sammanhang har därför utredningen förkastat detta alternativ för gruppen anställda. För företagargruppen kan möjligen denna metod ut— nyttjas för att ge enklare schablonvärden.

10.3.1.3 Uppgiftslämnandet samt överföring av statistikuppgifter på datamedium

Utredningen har för att förvissa sig om företagens möjligheter att lämna efterfrågade statistiska upp- gifter bl.a. genomfört vissa fältstudier (se bila— ga 6) och därvid funnit att förutsättningarna är goda. Kontrolluppgifterna måste dock för att ge— nomförandet av HBS 80 skall vara möjligt ändras så att företagen 1980 lämnar följande uppgifter för statistikbruk:

överenskommen veckoarbetstid enligt anställnings—

avtal (normal veckoarbetstid)

— arbetsställeidentifiering (gäller endast företag med

flera arbetsställen)

Företagen måste i god tid före insamlingen av kontroll— uppgifterna för 1980 års inkomster informeras om för— ändringarna i uppgiftslämnandet. En väsentlig sådan förändring gäller arbetsställeindelningen som föreslås fastställd genom ett samarbete mellan SAF, andra ar— betsmarknadsorganisationer, SCB och RSV. Flerarbetsstäl— leföretagen skall underrättas om vilka arbetsställen (inkl. identifikationer) som är registrerade i CFR. Företagen och SCB skall med utgångspunkt från dessa uppgifter komma överens om lämplig arbetsställeuppdel- ning (och identifikation). Denna kan t.ex. ha ett en— tydigt samband med den indelning i arbetsplatser som används i SAP:s lönestatistik. Företag med flera ar— betsställen skall på varje kontrolluppgift efter träf— fad överenskommelse ange arbetsställets identifikation. Liksom i den nuvarande kontrolluppgiften skall dess— utom alla företag identifieras med ett lO—siffrigt

organisationsnummer.

Allmänheten har tidigare lämnat uppgifter om syssel— sättning till folk— och bostadsräkningen. Utredningen har funnit, att ett uppgiftslämnande genom företagen kan göras på ett för samhället mindre kostsamt sätt 1980. Ökningen av företagens uppgiftslämnande torde uppvägas av den minskning i allmänhetens uppgiftsläm— nande som därigenom kan åstadkommas. Företagens upp— giftslämnande till skattemyndigheterna har också be— dömts vara den administrativa verksamhet som kan ge den kvalitetsmässigt bästa statistikprodukten. An— vändaranalysen pekar också på att uppgifter om sys— selsättning kommer att efter 1980 behöva kunna in—

samlas årligen, vilket kräver en insamling på annat sätt än med hjälp av allmänheten för att vara genom—

förbar.

Företagen får i samband med att KU skall fyllas i 1980 en viss ökad belastning jämfört med tidigare. De företag som redovisar på magnetband måste t.ex. göra vissa generella förändringar av engångskarak— tär som sedan kan utnyttjas vid motsvarande sta— tistisk datainsamling i fortsättningen. Efterfråga— de statistikuppgifter är dock få och nämnda fält— studie visar att dessa är relativt lätt tillgängli— ga för de flesta företagen. Utredningen bedömer inte företagens ökade uppgiftslämnarinsats som särskilt betungande. Förslaget till HBS 80 torde också kunna ge underlag till decentraliserade ar— betsställeregister för kommunal och regional pla- nering. Detta förväntas innebära att företagens uppgiftslämnande till de företagsregister som ti— digare har framställts, utan närmare samordning,

av ett flertal länsstyrelser, kommuner och företa— garföreningar (numera utvecklingsfonder) kommer att bli överflödigt. Som framgår av avsnitt 10.9 torde också ett genomförande av HES och framtida under— sökningar kunna leda till att vissa andra undersök—

ningar omprövas och förändras.

Enligt taxeringslagen skall KU lämnas senast den 31 januari under taxeringsåret dels till lokal skatte— myndighet (LSM) dels till den skattskyldige. KU läm— nas och bearbetas normalt i det län där arbetsgiva— ren är registrerad. Skattemyndigheterna kontrolle—

rar att kontrolluppgifter lämnas för samtliga an— ställda.

Överföring av kontrolluppgifter till datamedium skall

vara klar då den maskinella avstämningen mot dekla—

rationsuppgifterna påbörjas omkring den 15 mars taxe— ringsåret. Den nyligen införda möjligheten för arbets— givare att till LSM avlämna KU på magnetband förväntas medföra att åtskilliga övergår till sådant redovisnings— sätt. För övriga arbetsgivare skall länsstyrelser eller LSM överföra kontrolluppgifterna till datamedium. Utred— ningen har bedömt att dataregistreringen av de för sys— selsättningsstatistiken tillkommande uppgifterna i KU skall kunna ske i anslutning till övriga uppgifter. RSV har i oktober 1978 ännu inte slutligt fastställt vil— ken kapacitet i anställda och maskinutrustning som skall finnas vid länsstyrelser och lokala skattemyndig— heter. Erfarenheterna från överföringen av 1979 och

1980 års kontrolluppgifter får ge besked om vilka resur— ser som kan komma att krävas för att även de 1981 till— kommande statistikuppgifterna skall hinna överföras på utsatt tid. SCB skall efter att ha tagit emot de data- registrerade KU stämma av (fullständighetskontroll) om statistikuppgifter har lämnats av företagen och genom— föra andra rimlighetskontroller. Därefter genomförs er—

forderliga kompletteringar.

Antalet KU som kommer att lämnas av arbetsgivarna till skattemyndigheterna för en period av 1 år har f.n. upp— skattats till ca 7 milj. I HBS 80 skall populationen avse anställda under oktober månad. Många kontrollupp— gifter avser annan anställning än för oktober. Betyd- ligt färre KU än det sammanlagda antal som arbetsgivar— na måste lämna av fiskala skäl behöver därför innehål— la uppgifter om arbetstid och arbetsställeidentitet. Uppgift om den tid förmånen avser måste dock finnas i samtliga KU, vilket även krävs för skattemyndigheter—

nas arbete.

10.3.l.4 Kommunal och central bearbetning av arbets—

ställeregistret

Förberedelserna för HBS 80 måste starta tidigt under våren 1979 med insatser för att utveckla CFR till ett

arbetsställeregister. Arbetet måste planeras och le— das av SCB. Länsstyrelserna bör ha till uppgift att samordna arbetet inom länen.

Inom SCB har redan påbörjats en försöksverksamhet att förbättra CFR i samarbete mellan SCB, kommuner och länsstyrelser. Kontaktmän har i detta arbete ut— setts i kommuner och vid länsstyrelser bl.a. för

att rapportera om tillägg, förändringar etc. i fö— retags/arbetsställebeståndet. Erfarenheterna från detta arbete bör tillgodogöras i utformningen av rutinerna för uppdateringen av arbetsställeregist- ret för HBS 80.

Uppdateringen av arbetsställeregistret skall också omfatta identifiering och kodsättning av arbets— platsens belägenhet för*områden mindre än kommuner för att ge möjlighet till redovisning baserad på tätort/glesbygd och nyckelkodområden. Motsvarande arbetsinsats genomfördes tidigare genom gransk- ning, rättning och kodning för samtliga förvärvs— arbetande, dvs. drygt 3,8 miljoner individer, me— dan det i förslaget skall göras för ca 500 000 arbetsställen. Avgränsningen av nyckelkodområden och kodsättning av arbetsplatsens belägenhet före— slås åvila kommunerna. Arbetsuppgiften i sin hel— het omfattar såväl kontroll som upprättande av un— derlag till uppdatering av informationen för ar— betsstället (näringsgren, adress etc.). Antalet uppgifter som skall kodas kommer, som nyss nämnts, att minska beroende på att ett färre antal enheter nu blir informationsbärare (arbetsställen). Det är en fördel eftersom riskerna för fel därmed bedöms kunna begränsas, men framför allt blir det lättare

att upprätta nyss nämnda underlag.

Näringsgrenskodningen av främst vissa företagare

kan inte göras genom en löpande uppdatering av ar- betsställeregistret. Därför föreslås att sådana före— tagare (ca 100 000) via en särskild uppdateringsrutin klassificeras av lokal skattemyndighet eller taxerings— nämnd i samarbete med kontaktmännen i kommunerna. LSM kodsätter f.n. enligt ett avtal med SCB data om ca 1 milj. individer årligen (5:e, 15:e och 25:e födda i varje månad) enligt rutiner som är utformade för in— komststatistikens behov. Införs fortsättningsvis en årlig sysselsättningsstatistik baserad på KU—ansatsen och LSM kodsätter enligt utredningens förslag kommer detta att kunna tjäna som underlag för såväl inkomst— statistikens speciella syften som de krav som ställs i samband med HBS 80. Därmed kommer endast uppgifter för drygt 100 000 individer att behöva kodas vid LSM (eller taxeringsnämnd) vilket är en inte oväsentlig

rationalisering.

SCB skall svara för samordning av hela verksamheten med ett arbetsställeregister, innebärande bl.a. registre— ring och prövning av innehållet i det insamlade mate- rialet. Satsningen på utvecklingen av ett uppdaterat arbetsställeregister kommer att ställa ökade krav på kontakter och samarbete mellan kommuner, länsstyrel— ser och SCB. Motivet till detta är att uppgifter om arbetsplatsens belägenhet och näringsgren mer direkt än tidigare kommer att utnyttjas i statistikproduk—

tionen och därmed påverka kvaliteten. 10.3.l.5 Kvalitet

Utredningen har inte haft möjlighet att praktiskt prö— va KU som statistikkälla, vilket innebär att kvalitets— överväganden är svåra att göra, men vissa synpunkter kan ändå framhållas. Utredningen bedömer att företagen har goda förutsättningar att kunna lämna efterfrågade statistikuppgifter. Sysselsättningsdelen i HBS 80 kom—

mer att ge vissa täckningsfel. Medhjälpande familje— medlemmar (ca 1 % av de förvärvsarbetande) kan näm— ligen inte fångas på något heltäckande sätt utan blankettinsamling. Avgränsningen av gruppen företa— gare kan också ge upphov till vissa skillnader jäm— fört med metoden vid blankettinsamling. Även den tidigare tillämpade metoden har trots omfattande gransknings— och kompletteringsarbete gett upphov till viss undertäckning (se även avsnitt 10.7 och bilaga 10). Utredningens bedömning är att proble— men inte skall bli mer svårhanterbara än med det tidigare tillämpade förfarandet. Den förändrade in— samlingen av sysselsättningsuppgifter förväntas för framtiden ge möjlighet till populationsavgränsning— ar på ett förhållandevis enhetligt och systematiskt sätt.

10.3.2. Hushålls— och bostadsdelen lO.3.2.l Populationsavgränsning

Populationsavgränsningen av hushåll föreslås till— gå på följande sätt. Hushållsmedlemmarnas namn och personnummer skrivs ut i förväg på personblanketten med hjälp av registret över totalbefolkningen (RTB). I avsnitt 8.3 har utredningen visat att det hushåll som kan definieras enbart på basis av de personupp— gifter och den samhörighetskod som finns i RTB, s.k. RTB—hushåll, i många fall avviker från det faktis— ka boendet och därmed det bostadshushåll som sam— hällsplaneringen efterfrågar. Uppgiftslämnarna skall därför kontrollera de i förväg utskrivna upp— gifterna och ev. komplettera dessa så att bostads- hushållet erhålls (dvs. de som stadigvarande bor tillsammans i en lägenhet). Populationen i HBS 80 skall med denna förutsättning komma att bestå av samtliga bostadshushåll en viss vecka i september

(omkring den 15 september).

Uppgifter till bostadsdelen skall i september 1980 via den allmänna fastighetstaxeringen 1981 insamlas om samtliga byggnader som innehåller bostadslägen— heter. För enfamiljshus skall uppgifter om lägenhe— ten redovisas på fastighetstaxeringsblanketten me— dan uppgifter för flerfamiljshus lämnas på en sär— skild lägenhetsförteckning som bifogas fastighets—

taxeringsblanketten. lO.3.2.2 Variabelinnehåll

Utredningen har inte funnit anledning att föreslå några nya bostads— och hushållsuppgifter jämfört

med dem som insamlades vid FoB 75. Förutom uppgif— ter om antal lägenheter och hushåll kommer således att ingå variablerna byggnadsår, lägenheternas stor— lek, utrustning, upplåtelseform, hushållens storlek samt sammansättning.

Utredningen har även övervägt en insamling av syssel— sättningsuppgifter via personblanketten. Syftet med en datainsamling såväl genom blankett som genom KU— systemet skulle vara att erhålla en "länk" mellan tidigare utnyttjad (blankett) och i HBS föreslagen datainsamlingsmetod (KU—systemet). Utredningen har dock bedömt att nyttan av sådan dubbel information inte uppväger kostnaden för datainsamlingen, det ökade uppgiftslämnandet och risken för negativa opinionsyttringar. I avsnitt 10.7 redovisas utred—

ningens överväganden. 10.3.2.3 Distribution och insamling

Den förtryckta personblanketten föreslås bli distri— buerad per post till samtliga personer 16 år och äld— re. Dock skall sammanboende makar samt deras hemma— varande barn under 18 år ges möjlighet att svara på en gemensam blankett, vilket underlättar uppgifts—

lämnandet.

Utredningen har även övervägt en gemensam distribu— tion och insamling av personblanketten och fastig— hetstaxeringsblanketten för småhusägare. Detta skul— le innebära minsta möjliga blankettbehandling för såväl uppgiftslämnare som myndigheter. Härför krävs

dock att nedan angivna villkor kan uppfyllas.

Distributionen och insamlingen skedde i FoB 75 i portofria svarskuvert. Utredningen anser att samma bör gälla för HBS 80. Utredningen föreslår därför att fastighetstaxeringsblanketten för småhusägare får portofritt samdistribueras med personblanket— ten i HBS 80.

Vidare krävs att ett gemensamt insamlingsställe in— rättas där taxeringsmaterialet skiljs från de upp— gifter som insamlas direkt till HBS 80. Insamlings— stället skall genomföra en kontroll av att lägenhets— förteckningarna har lämnats och att numrering av byggnader har skett på samma sätt i fastighetsdekla—

rationerna och lägenhetsförteckningarna. Fastighets—

taxeringsblanketterna skickas vidare till lokal skattemyndighet (LSM) medan lägenhetsförteckning— arna för flerfamiljshus och personblanketterna sänds till de kommunala granskningsorganen. Blan— ketter för fastigheter som taxerats som ej skatte- pliktiga men som innehåller bostadslägenheter sänds också efter åtgärder från fastighetstaxeringsnämn-

derna till granskningsorganen.

Förutom att ovan nämnda villkor måste uppfyllas för att en för småhusägarna helt samordnad uppgiftsin— samling för HBS 80 och allmän fastighetstaxering skall kunna genomföras, måste vissa praktiska prob— lem lösas. SCB och RSV kommer att utgå från olika bestånd för förtryckning av respektive blankett. Personblanketten framställs med hjälp av RTB och

fastighetstaxeringsblanketten skrivs ut med hjälp av fastighetsbandet. Utredningen har inte utarbe— tat någon färdig teknisk lösning för detta moment utan frågan måste lösas i samarbete mellan SCB och RSV. En lösning som därvid bör undersökas är att för småhusägare utforma ett helt samordnat blankett— set för HBS 80:s personblankett och fastighetsblan— kett som distribueras i en försändelse från endera

myndigheten.

Eftersom det är oklart om en samdistribution kan för— verkligas har utredningen valt att kostnadsberäkna ett alternativ med separata försändelser, eftersom detta under alla omständigheter kan anses vara genomförbart. Beräkningarna ger på detta sätt en övre gräns för kost—

naderna.

Lokal skattemyndighet skall granska samtliga hus— och bostadsuppgifter på fastighetstaxeringsblanketterna och markera ev. brister. Detta material skall gå vida— re till fastighetstaxeringsnämnderna, vilka skall komp— lettera felande uppgifter (LSM:s markeringar) i dek— larationerna. De granskade och kompletterade uppgif— terna skall efter vissa kontroller föras över till

s.k. taxeringsavier vilka bl.a. tjänar som underlag

för stansning av uppgifterna.

De lokala granskningsorganen upprättar på basis av per— sonblanketterna och lägenhetsförteckningarna genom granskning och komplettering ett registreringsunder— 1ag (optiskt läsbart) för SCB:s centrala bearbetning.

10.3.2.4 De lokala granskningsorganens arbete och den

centrala bearbetningen

Utredningen tar inte slutlig ställning till utformning— en av granskningsorganisationen (GO) bl.a. på grund av att organisationen för fastighetstaxeringen inte är

personal till arbetet vid det särskilda insamlings— stället och till visst arbete vid lokal skattemyn— dighet. Arbetsuppgifter förknippade med insamlingen skall huvudsakligen utföras under september månad (1980) medan verksamheten för GO—personalen vid LSM beräknas pågå som längst ett par månader därefter.

GD:s granskning skall koncentreras dels till gransk— ning och komplettering av personblanketterna från allmänheten och lägenhetsförteckningarna insamlade i fastighetstaxeringen, dels till överföring av lä— genhetsuppgifterna till personblanketterna (regist- reringsunderlaget). Detta arbete avses genomfört från mitten av september (1980) till början av 1981. Det helt dominerande granskningsarbetet berör lä— genhetsuppgifterna, vilket innebär en förändrad in— sats jämfört med FoB 75 då i stället uppgifter om de förvärvsarbetande dominerade granskningsarbetet.

Den slutliga utformningen av den med fastighetstaxe— ringen samordnade granskningsorganisationen före— slås ske i samarbete mellan kommunerna, SCB och RSV. I bearbetningen av det insamlade materialet skall länsstyrelsernas dataenheter registrera (planerat som stansning) vissa uppgifter om enfamiljshus som tidigare endast registrerats i folk— och bostads— räkningar. Registreringen vid SCB (planerad främst som optisk läsning) skall i huvudsak ske för lägen— hetsuppgifter i flerfamiljshus. En sambearbetning av de båda registrerade bestånden med uppgifter om enfamiljs— och flerfamiljshus kan utgöra nästa steg i bearbetningen. Ytterligare sambearbetningar och maskinella rättningar krävs emellertid för att erhålla person— och lägenhetsbestånd som underlag till redovisning av hushållsdata och kombinerade bostads— och hushållsdata.

10.3.2.5 Kvalitet

Många av de bostadsuppgifter (i fastighetstaxering— en) som kommer att utnyttjas i statistikredovisning— en har inte alls eller endast obetydligt granskats och kompletterats i tidigare fastighetstaxeringar. Det har därför inte varit möjligt att utifrån tidi— gare insamlat material genomföra någon realistisk studie av förväntad kvalitet på bostadsuppgifterna. Det har inte heller bedömts möjligt att på annat sätt

till rimlig insats genomföra en kvalitetsstudie.

Förslaget att för statistiskt bruk insamla bostads— uppgifter via fastighetstaxeringen innebär en i prin— cip ny metod för insamling av uppgifterna. Gransk— ningen och kompletteringen skall dock ske på motsva— rande sätt som i tidigare folk— och bostadsräkning— ar. Detta torde ändå kunna medföra att kvaliteten för— ändras i förhållande till tidigare räkningar vilket innebär att jämförbarheten försvåras. Vid t.ex. för— bättrad täckningsgrad kommer antalet lägenheter mel— lan 1975 och 1980 att ha ökat mer i statistiken än

i verkligheten.

Insamlingen av hushållsuppgifter i HBS 80 föreslås emellertid bli gjord på liknande sätt som i tidigare räkningar. Kvaliteten på denna statistik torde där— för kunna bedömas bli ungefär lika med den i föregåen-

de folk— och bostadsräkningar.

10.3.3. ResultatredoviSning

I FoB 75 (och även i tidigare räkningar) redovisades resultaten i ett stort antal anslagsfinansierade ta— beller främst i det s.k. allmänna programmet som ut- sändes till samtliga kommuner, länsstyrelser m.fl. Resultaten redovisades också anslagsfinansierat i

statistiska meddelanden (SM), i publikationsserien

Sveriges Officiella Statistik (SOS) och i pressmed— delanden. Uppdragsfinansierad statistik redovisades främst i specialprogrammet för kommuner men även i särskild ordning i form av uppdrag från kommuner, länsstyrelser och andra användare.

Erfarenheterna från redovisningen av FoB 70 och PCB 75 visar att den allmänna tabellredovisningen väsent— ligen kan minskas i omfattning. I stället bör redo— visningen inriktas på s.k. bastabeller som framställs så snart som möjligt efter genomförd bearbetning. Ut— redningen föreslår därför att med finansiering från SCB:s anslag ett antal bastabeller från varje redo- visningsområde (avsnitt) framställs redan under år 198l,vilket bör tillfredsställa en betydande del av behovet av aktuell statistik.

I publiceringsprogrammet till FoB 70, som var en mer omfattande undersökning än FoB 75, ingick ett antal publikationer av analyskaraktär. I HBS 80 föreslås också en publicering med analyserande inriktning, som främst motiveras av de förändringar i undersök— ningsmetod som skall genomföras. Denna redovisning bör fortlöpande ske i form av PM eller särskilda statistiska meddelanden (SM). Dessa publikationer skall i hög grad ses som en integrerad del i den ordinarie redovisningen, vilket bör innebära en snabbare publicering än vad som hittills varit fal— let i folk— och bostadsräkningar.

För regional och kommunal planering finns starka behov av att planeringsunderlaget finns redovisat på lämpliga planeringsområden som är mindre än kommuner. I folk— och bostadsräkningarna har sedan länge materialet redovisats på sådana mindre områ— den. Under tidigare skeden har tabeller redovi— sats för indelningsgrupperna tätort/glesbygd, för—

samling och stad (köping, municipalsamhälle). Allt eftersom behoven ändrats och kommunreformer medfört andra förutsättningar för den administrativa indel— ningen har folk- och bostadsräkningarnas redovisnings— program förändrats. Under senare delen av 1960—talet utvecklades av SCB ett system för delområdesredovis- ning av statistik, s.k. nyckelkodområden (NYKO), inom ramen för uppdragsverksamheten. Alltefter behov har kommunerna numera kunnat beställa delområdesredovisad statistik i samband med folk— och bostadsräkningarna. Detta inleddes redan i samband med FoB 60 och det s.k. större städer—programmet. Delområdesredovisad statis— tik har sedermera utvecklats i FoB 65 och följande

räkningar liksom i viss löpande framtagen statistik.

Antalet kommuner har från 1970 till 1975 minskat från nära 900 till 278 och därmed har behovet av finare indelning för planering av områden mindre än kommuner ökat. Att intresset för delområdesredovisad statistik är mycket stort visar bl.a. att 230 kommuner abonnerar på redovisningar enligt SCB:s NYKO—system. Antalet del— områden som utgör den minsta byggstenen för de möjli— ga redovisningarna är f.n. så många som ca 70 000. Det antal delområden som av kommunerna bedömts som ange— lägna för redovisning är dock avsevärt färre. De kom— muner som inte är anslutna till SCB:s NYKO—system är hänvisade till den tätortsindelning som gjordes 1975. Tätorterna uppgår enligt denna indelning till ca 1 800. De kommuner som valt att stå utanför SCB:s NYKO—sys— tem är framför allt mindre kommuner som inte funnit att behoven och kostnaderna motiverar några special- redovisningar utöver dem som erhållits i samband med

den ordinarie redovisningen i FoB 75.

Den redan tidigare inledda satsningen på Statistikom- rådesindelning fortsätter från kommunernas och SCB:s sida. Försök med s.k. RIKS—NYKO har sedan ett par år

pågått vid SCB och därvid har samarbetet också ut— vecklats till att omfatta länsstyrelserna. En mo— dell för hur man på regional nivå kan utnyttja nyckelkodsystemet finns i Stockholms län där lands— tinget före genomförandet av FoB 70 gjorde en in— delning som bygger på de kommunala statistikområde-

na.

Statistik som redovisas i specialprogrammet (med nyckelkodindelning) skall anpassas bl.a. efter ut— taget av bastabeller i allmänna programmet och an—. vändarnas preciserade behov. Det är främst skillna— den i regional nivå, detaljeringsgrad samt finan— sieringssätt som skall motivera att programmen åt— skiljs. SCB bör också, i enlighet med önskemål från statistikanvändarna, sträva mot en ökad flexibili— tet i tabelluttagen vid uppdragsfinansierad bearbet— ning såväl inom som utanför specialprogrammet.

Utredningen har också övervägt att slopa redovis— ningen av tätort/glesbygd för att i stället kunna inrikta större resurser på att utvidga och förbätt— ra nyckelkodsystemet. En förutsättning för detta var bl.a. att även andra intressenter än kommuner skulle kunna utnyttja nyckelkodsystemet bl.a. i länsplaneringen. Utredningen har dock bedömt att intresset för en avgränsning och redovisning av tätorter framför allt från den kulturgeografiska forskningens sida är sådant att en förändring inte bör göras, särskilt som tätortsavgränsning— en redan 1985 genom koordinatsättning av fastig— heter beräknas kunna ske datamaskinellt för stora delar av landet. Att då bryta kontinuiteten genom

slås ske vid SCB och finansieras inom anslaget för HBS 80. I kostnadsberäkningarna förutsätts även en an— slagsfinansierad redovisning av tätort. Utredningen

har dock övervägt om inte redovisningen av statis— tiken från HBS 80 enligt indelningsgrunden tätort/ glesbygd bör uppdragsfinansieras. Detta motiveras av att användarna stimuleras att mer direkt värdera sina behov av olika redovisningsformer och prioritera mellan den sedan tidigare uppdragsfinansierade s.k. nyckelkodområdesredovisningen och den konventionella tätorts/glesbygdsindelningen. Överförs även den senare redovisningen till uppdragsverksamheten uppnås att an— vändarna i sin nyttobedömning måste ta hänsyn till

en viss del av kostnaden för att tillgodose behoven.

Koordinatsättningen av fastigheter, ett system som

i framtiden förväntas ge bättre underlag för redo—

visningen regionalt och lokalt håller för närvarande på att genomföras, men torde till hösten 1980 endast ha införts i tolv län, vilket motsvarar något mer än halva befolkningen. Större delen av landet torde va— ra koordinatsatt 1985. För de län där fastighetskoor— dinater kommer att finnas 1980 bör SCB på uppdrags—

basis kunna erbjuda den rumsliga fördelningen av da— ta med koordinater i de fall inga särskilda begräns— ningar föreligger med hänsyn till sekretess— och in—

tegritetsfrågor.

Utredningen vill vidare peka på de möjligheter till en ökad tillgänglighet till material för statistiskt ändamål för såväl forskare som samhällsplanerande or— gans behov av data som öppnats genom den av utredning— en i kapitel 9 föreslagna sekretesstillämpningen. Bakgrunden beskrivs i bilaga 7. Det torde bli möjligt att lämna ut detaljerade tabeller, avidentifierat material eller primärmaterial under bibehållet sek— retesskydd gentemot uppgiftslämnaren. Utredningens ställningstagande utgår ifrån att utlämnanden inte medför någon skaderisk för dem som ingår i materia— let. Frågan om utlämnande gäller också innehållet i

det arbetsställeregister som skall utformas i än—

slutning till HBS 80. I detta fall är det inte avidentifierat eller tabellerat material utan möjligheten till utlämnande gäller utdrag ur re— gistret som sådant. Utredningens ställningstagan— de baseras på bedömningen att de myndigheter som har ett behov av detta material för sin verksam— het iakttar samma omsorg i sekretessfrågan som SCB. Det blir SCB:s sak att i varje enskilt fall pröva och utveckla tekniker och metoder för att göra dylika uttag ändamålsenliga från både an- vändar— och integritetssynpunkt.

10.4 Kostnader för HBS 80

Kostnadsberäkningarna för förslaget till undersök— ning 1980 kommenteras kortfattat i detta avsnitt. Mer detaljerade beräkningar för alternativa utform- ningar av en undersökning 1980 finns redovisade i bilaga 9.

Kostnadsberäkningarna grundas dels på tidigare er- farenheter från folk— och bostadsräkningar, dels

på skattningar av vad vissa moment som inte tidi— gare har genomförts skulle kunna kräva resursmäs— sigt. Beräkningarna är baserade på den senaste vid beräkningstillfället (maj 1978) kända kostnadsni— vån dvs. 1977—07—01. Kostnaderna enligt nedanståen— de tablå är kalkylerade för perioden från 1 juli 1979 till 1 juli 1982. Viss planering måste också ske under perioden 1 januari till 1 juli 1979. Den— na kostnad har beräknats till ca 2,5 milj. kr.

Kostnaden totalt för HBS 80 är beräknad till ca 73 milj. kr. (inkl. uppdragsverksamhet vid SCB). Uppgiftslämnarkostnaderna har däremot lämnats utan—

för men ett allmänt resonemang och en uppskattning

av tidsåtgång finns återgivna i tabellen på sidan 181 och i bilaga 9.

Nedanstående sammanställning ger en uppfattning om kostnader för vissa dominerande rutiner (avsnitt) i undersökningen. Kostnadsuppdelningen är dock osäker och därför bör uppgifterna utnyttjas enbart för en bedömning av storleksordningen. Uppgifterna är angivna

1 miljoner kronor.

Totalt Varav uppskattningsvis hänför sig till ________________________________ sysselsättnings— bostads— och delen hushållsdelen Arbetsledning, information och GO—utbildning 7,2 2,2 5,0 Utsändning och insamling av blankett m.m. 15,2 — 15,2 (var— av postv 10,5 milj. kr.) Gransknings— och kodningsarbete m.m. i kommuner— na 20,0 1,2 18,8 Bearbetning och publicering av materialet m.m. 21,2 10,4 10,8 Kontrollunder— sökning 1,5 1,5 Uppdragsverk— samhet vid SCB 3,0 l,5 1,5 68,1 16,8 51,3

Därav skall ca 50 milj. kr. finansieras via stats— budgeten och ca 20 milj. kr. via de primärkommuna— la budgetarna. övriga kostnader (3 milj. kr.) har

beräknats för uppdragsverksamhet.

Beräkningen av kostnaderna för arbetsledning, in— formation och GO—utbildning bygger i hög grad på tidigare erfarenheter. Det gäller också beräkning- arna för utsändning och insamling av blanketter m.m. Denna post är emellertid osäker därför att den ännu inte fastställda samordningen med den all— männa fastighetstaxeringen kan ge vissa variatio— ner i kostnaderna som påverkas av blankettutform— ning, porto m.m. Samordningsfrågan föreslås mer i detalj lösas av RSV och SCB.

Kostnaden för bearbetning av materialet m.m. är mer svårberäknad än vid tidigare_undersökningar, eftersom de dominerande inslagen hittills är del— vis oprövade. Kommunernas arbete med bostads— och hushållsdelen är ungefär detsamma som tidigare, men samordnas nu med den allmänna fastighetstaxe— ringen. Samordningen är emellertid som tidigare nämnts inte slutgiltigt utformad, varför lösning— en kan komma att bli en annan än den som ligger till grund för kostnadsberäkningen. Arbetet med sysselsättningsdelen berör främst arbetsställere— gistret, och detta moment har inte tidigare ingått i kommunernas arbete. Vissa personalkostnader för länsstyrelser och kommuner tillkommer också under år 1979 för uppdatering av registret som ett led

i att förbättra planeringsunderlaget till länspla—

neringen.

Vissa jämförelser med FoB 75 kan förmodligen vara av ett allmänt intresse utan att man för den skull

kan dra några långtgående slutsatser av detta. Att

blanketten till omfånget och innehållet är mindre i HBS 80 sänker kostnaden för såväl själva blanket— ten och hanteringen av denna som portot. Den centra— la bearbetningen vid SCB kommer att kräva mindre om- fattande maskinella och manuella databehandlingsruti— ner än FoB 75 genom ett mindre variabelinnehåll och förändrade rutiner. I FoB 75 utnyttjades t.ex. 152 terminaler för de olika bearbetningsmomenten medan antalet terminaler har beräknats till ca 10 i det fö— reslagna alternativet till HBS 80. Granskningsorganens insatser beräknas också minska i jämförelse med FoB

75 till knappt hälften.

I bilaga 9 återfinns en mer detaljerad redovisning av de kostnadsberäkningar av olika alternativ som utred— ningen låtit genomföra. I nedanstående tablå ges dess- utom en översiktlig bild av de beräknade kostnaderna för olika alternativ (kostnader för förberedelse— och provverksamhet är inkluderade). Därtill redovisas vilka krav på uppgiftslämnarinsats som alternativen

ställer på olika uppgiftslämnarkollektiv.

Kostnader (i prisläget 77/78) Uppgiftslämnarinsats för olika undersökningsalter— (tusentals tim) nativ (nulj. kr.)

SCB Kannuner Kcnnmner Totalt Allmän— Fastig— Föret m.fl. het hetsäga— (uppdrags— re finansi— erat) (Efterkalkyl FoB 75) (100,0) (50,0) (3,3) (153,3) 1 100 400 Replikation av FoB 75 85,1 45,0 3,3 133,4 1 100 400 -

FoB 80 (genanförd som en utförandemässigt förändrad FoB 75) 65,2 50,0 3,3 118,5 900 100

FoB 80 (genomförd som en utförandemässigt/

innehållsmässigt

förändrad F08 75 med

variabelinnehåll =

HBS 80) 60,0 45,0 3,0 108,0 650 100 — HES 80 50,0 20,0 3,0 73,0 300 100 100

En undersökning 1980 (utan blan— kettinsamling för hushållsstatistik och med bostadssta— tistik direkt från

fastighetstaxerings—

registret) 24,5 1,2 2,0 27,7 — 100 100

En undersökning som HIBS 80 inkl. sysselsättnings— fråga på blankett 53,0 22,5 3,0 78,5 400 100 100

10.5 Förutsättningar för att kunna genomföra HBS 80

Samordningen med fastighetstaxeringen för insamling av bostadsuppgifter och utnyttjandet av det nya skatte— systemets kontrolluppgifter för insamling av sysselsätt— ningsuppgifter innebär att förändringar måste vidtas i dessa verksamheter. Relativt stora förändringar krävs också för att anpassa ett arbetsställeregister vid SCB (en version av CFR) till förutsättningarna i HBS 80. Utredningen konstaterar att de föreslagna förändring— arna är praktiskt möjliga att genomföra. En viktig för— utsättning är då att regering och riksdag fattar erfor— derliga beslut i sådan tid att schemat för ett genomfö— rande av HBS 80 kan upprätthållas. Villkoren och för— ändringarna för att HBS 80 skall kunna genomföras plan— enligt sammanfattas i det följande: Kontrolluppgiften avseende 1980 års inkomster tillägg av uppgifter om arbetstid (överenskommen veckoarbetstid enligt anställningsavtal) och arbets—

platsens identitet

— kontroanpgiftsregistret skall vara tillgängligt vid SCB i början av andra kvartalet 1981

Arbetsställeregistret vid SCB (en version av CFR)

förbättrad täckning och aktualitet

- förberedelser skall igångsättas tidigt våren 1979

med slutförande hösten 1980

Den allmänna fastighetstaxeringen 1981

samordnad uppgiftsinsamling i september 1980

bearbetningar och tabellsammanställningar skall på-

10.6 Utredningens överväganden kring andra al-

ternativ för datainsamling

Under utredningsarbetets gång har flera olika al— ternativ för datainsamling studerats. Två alter— nativ, replikation av FoB 75 och utförandemässigt förändrad FoB 75, studerades innan utredningens an— vändaranalys var slutförd. Då variabelbehoven blev kartlagda studerades även vissa förändringar i va— riabelinnehållet i en utförandemässigt förändrad FoB 75. Utredningen har även kostnadsberäknat oli— ka alternativ vilket framgår av bilaga 9. I bilaga 4 beskrivs också mer i detalj replikationsalterna— tivet och en utförandemässigt förändrad FoB 75 och

därför görs i detta avsnitt endast en kortfattad*

sammanfattning.

I utgångsläget för utredningens alternativdiskussion förelåg en föreställning om att ett genomförande lik- artat FoB 75 även skulle innebära ett rationellt

och kostnadsmässigt fördelaktigt alternativ. En rep- likation kalkylerades ge ca 20 milj. kr. lägre kost— nad än F08 75 och totalt enligt kalkylen kosta ca 133 milj. kr. Det fortsatta arbetet har dock visat att det finns flera praktiska hinder för att genom— föra en räkning på samma sätt som FoB 75. Utvärde— ringen av FoB 75 har även visat att stora rationa— liseringar och därmed kostnadsbesparingar går att

genomföra.

Med en utförandemässigt förändrad FoB 75 avses en undersökning där man tillgodogjort sig alla erfa— renheter som genomförandet av FoB 75 har givit och som kunde tänkas leda till en bättre undersökning. I förhållande till FoB 75 och även till alternati— vet replikation av FoB 75 innebär detta alternativ

en kraftig tidsvinst i resultatredovisningen. En

utförandemässigt förändrad FoB 75 beräknas dess— utom kosta ca 35 milj. kr. mindre än FoB 75 och

ca 15 milj. kr. mindre än en replikation av FoB 75.

Om alternativet utförandemässigt förändrad FoB 75 reduceras i variabelinnehåll till att motsvara va— riabelinnehållet i HBS 80 (ett variabelinnehåll som tillgodoser det huvudsakliga behovet enligt utred— ningens bedömning) blir kostnaden ca 108 milj. kr. HBS 80 beräknas kosta ca 73 milj. kr. (inkl. kost— nader för uppdragsverksamhet). Den i HES—modellen föreslagna datainsamlingsmetoden innebär emellertid dessutom ett mindre totalt uppgiftslämnande, möj— ligheter att tillgodose behovet av löpande syssel— sättningsstatistik och grunden till en fullständigt registerbaserad undersökning i framtiden.

I kapitel 8 har diskuterats olika källor och insam— lingsvägar för befolknings—, sysselsättnings-, pend— lings-, hushålls— och bostadsuppgifter. Utnyttjande av allmän självdeklaration, riksförsäkringsverkets register, företagsbaserad lönestatistik och industri— statistik m.m. skulle emellertid medföra lägre täck— ningsgrad än i HBS 80 och dessutom vara förenat med sådana praktiska och institutionella hinder att ut— redningen bedömer det olämpligt att dessa alternativ utnyttjas för insamling av data vid en särskild un— dersökning 1980. Däremot bör i ett fortsatt utred— ningsarbete klargöras i vilken utsträckning de al— ternativa källorna kan anpassas till olika modeller för att under 1980—talet tillgodose samhällsplane— ringen med erforderligt informationsunderlag. Av särskilt intresse bör då vara att följa utveckling— en av RFV:s register, industristatistiken och den företagsbaserade lönestatistiken. Det bör sålunda närmare prövas till vilka kostnader dessa källor kan utvecklas med avseende på innehåll, täckning och till-

gänglighet.

10.7. Sysselsättningsfrågor på personblanketten

Sysselsättningsstatistiken i HBS 80 kommer som tidi— gare nämnts att insamlas med en annan metod än i ti— digare folk— och bostadsräkningar. Detta kan försäm— ra möjligheterna att jämföra resultaten från HBS 80 med resultaten från dessa. För att få en "länk" mellan gammal och ny metod har utredningen övervägt att även insamla sysselsättningsuppgifter på per— sonblanketten. Dessa uppgifter skulle också delvis kunna ersätta resultaten från KU—systemet om detta

skulle bli bristfälligt (t.ex. för någon kommun).

I folk— och bostadsräkningarna har alltid kravet på jämförbarhet varit framträdande. Även inför en HES 80 gäller detta krav, vilket framgått av konsument— analysen (se bl.a. avsnitt 4.1.2.2). Tidigare räk- ningar har beträffande definitioner och insamlings— metod varit relativt lika varandra, vilket talar för god jämförbarhet. Det har emellertid förelegat

problem med jämförbarhet av sysselsättningsuppgifter mellan olika folk— och bostadsräkningar. Men framför allt gäller att väsentliga kunskaper om jämförbar—

heten i resultaten på regional och lokal nivå saknas.

Utredningen är medveten om att den nya metoden för insamling av sysselsättningsuppgifter som föreslås i HBS 80 kan medföra att jämförbarheten med tidi— gare folk— och bostadsräkningar försämras och att en del kvalitetbrister kan förekomma i 1980

års undersökning. Ev. brister bör kunna avhjälpas genom att satsa ytterligare resurser på en syssel- sättningsundersökning som genomförs med 1981 års kontrolluppgifter och inkomstregister eller om in—

te detta bedöms lämpligt nästföljande års. Utred—

ningen vill påpeka att det redan med hjälp av 1978 och 1979 års kontrolluppgifter kommer att vara möj— ligt att studera vissa konsekvenser av den föreslag— na insamlingsmetoden för sysselsättningsstatistikens kvalitet. Först med 1980 års kontrolluppgifter (HBS 80) kommer det att fullt ut vara möjligt att bedöma kvaliteten eftersom det är första året som de sär—

skilda statistikgrundande uppgifterna insamlas.

Utredningen har försökt bedöma olika problem som är förknippade med satsningen på KU—systemet och där sysselsättningsuppgifter insamlade på personblanket— terna skulle kunna utgöra ett stöd. En felkälla är

att insamlingen av sysselsättningsuppgifter inte in— nefattar gruppen medhjälpande familjemedlemmar. Den— na grupp är dock liten, endast ca 1 % av de förvärvs— arbetande. En stor del av denna grupp arbetar inom jordbrukssektorn,varför felet blir relativt sett stör— re för denna näringsgren. Hur stort täckningsfel som slutligt kan komma att uppträda i förslaget till HBS 80 kan inte skattas i förväg. Även i tidigare undersök-

ningar har funnits en undertäckning (ca 4,5 %).

I HBS 80 föreslås gruppen företagare avgränsas med hjälp av inkomstregistret. Uppgifter om arbetad tid kan däremot inte erhållas. Sysselsättningsuppgifter insamlade på personblanketten skulle kunna ge denna information. Från tidigare folk— och bostadsräkning— ar vet man att uppgifter om arbetstiden för företa— gare har en inte helt tillfredsställande kvalitet.

Det torde vara möjligt att finna enklare schabloner för bestämning av arbetstiden som ger ett praktiskt

taget lika bra resultat.

En annan felkälla i KU—systemet skulle kunna vara att

ett förhållandevis stort antal kontrolluppgifter inte

ifylls med de efterfrågade statistiska uppgifterna. Detta kan dock kontrolleras maskinellt så snart samt— liga KU är överförda till datamedium och berörda

företag kan påminnas om sin uppgiftsplikt.

De kontrollundersökningar som genomförtsi de senas—

te folk— och bostadsräkningarna ger god information

om kvaliteten på resultaten för riket. Den viktigaste användningen av resultaten från en folk— och bostads- räkning är dock i samband med den regionala och loka— la planeringen. För områden som ingår i denna ger inte kontrollundersökningarna någon vägledning om kvalite— ten. I bilaga 10 redovisas en diskussion om jämförbar— het mellan olika folk— och bostadsräkningar och där framgår bl.a. att kvaliteten i resultaten (på riksnivå) är något varierande.

En kontrollundersökning i samband med HBS 80 be- döms liksom i tidigare undersökningar kunna ge Väg— ledning för att bedöma resultatens kvalitet på riks— nivå.

Kostnaden för framställning av statistik utifrån sysselsättningsuppgifter på personblanketten är be— räknad till ca 5 milj. kr. varav ca 2,5 milj. kr. skulle åtgå för gransknings— och kompletteringsar—

betet i kommunerna.

Utredningen föreslår en personblankett utan särskil— da frågor om sysselsättningen. En dubbelinsamling strider mot den allmänna ambition att minska upp— giftslämnandet som utredningen haft. Skälen till

att insamla sysselsättningsuppgifter på blanketter kan inte heller anses överväga de negativa konsek—

venserna som opinionsmässigt kan uppstå av en dub—

belinsamling.

10.8 överväganden kring olika ambitionsnivåer i

genomförandet av en undersökning 1980

Utredningen har studerat flera olika alternativ till en undersökning 1980 och därvid har full enighet upp— nåtts om vilken principiell utformning en sådan under- sökning skall ha. Utredningen har med utgångspunkt i den principiella utformningen föreslagit en undersök— ning 1980, HBS 80. Denna innehåller färre variabler

än FoB 75 men bedöms ändock tillfredsställa det huvud— sakliga behovet av efterfrågad statistik. Utredningen bedömer även att kvaliteten i insamlade uppgifter i HBS 80 kommer att vara godtagbar. Förslaget innebär dessutom jämfört med FoB 75 att kostnaderna reduceras till mindre än hälften. Datainsamlingen i HBS 80 krä— ver också en betydligt lägre uppgiftslämnarinsats än

datainsamlingen i FoB 75.

Vid den mer exakta bestämningen av hur en undersökning 1980 skall genomföras har olika ambitionsnivåer disku— terats. Ledamöterna har därvid kommit fram till olika slutsatser beträffande dessa ambitionsnivåen bestämda av olika bedömningar av betydelsen av viss statistik för samhällsplaneringen, värdet av hög kvalitet i sta—

tistisk redovisning, uppgiftslämnarbördan etc.

Förutom den ambitionsnivå som motsvaras av den föreslag- na HBS 80 har två alternativa ambitionsnivåer övervägts

inom utredningen:

1) En undersökning 1980 utan blankettinsamling

2) En undersökning 1980 som HBS 80 men dessutom med

sysselsättningsuppgifter insamlade på personblanketten.

Ambitionsnivå 1 är baserad på registeruppgifter om bostäder från den allmänna fastighetstaxeringen 1981

och registeruppgifter för sysselsättningsstatistik

(kontrolluppgifter, inkomstregister, arbetsställe— register och registret över totalbefolkningen). I förslaget till HBS 80 ingår dessutom hushållsupp— gifter insamlade med hjälp av en personblankett till allmänheten. I ambitionsnivå 2 har förslaget till HBS 80 utökats med sysselsättningsuppgifter

insamlade på den föreslagna personblanketten. 10.8.1 En undersökning 1980 utan blankettinsamling

Ordföranden Lemne och ledamoten Karlsson har angett som en lämplig ambitionsnivå att genomföra HBS 80 utan blankettinsamling. Därmed erhålls sysselsätt— nings— och bostadsstatistik 1980 men inte hushålls— statistik eller kombinerad statistik över hushåll

och bostäder. De anför följande:

Skälet för att än en gång gå ut till allmänheten med en blankett har att göra med att de krav på under— lagsdata som idag ställs av bostadsförsörjningspla— neringen måste tillgodoses. Dessa krav gäller upp— gifter om hushållens storlek och sammansättning, vilka används som utgångspunkt för en bedömning av hushållsbildningens framtida utveckling. En kombi— nerad redovisning av hushålls— och bostadsdata an— vänds också som underlag för bedömningen av bostads- standard m.m. Av kostnaderna för HBS faller emeller— tid en mycket stor del (uppskattat till omkring 45 av 73 milj. er, primärt på blankettdelen samtidigt som den medför en stor uppgiftslämnarbelastning för allmänheten. Det måste därför finnas utomordentligt starka skäl för att genomföra denna del av undersök—

ningen.

Kvaliteten på de hushållsdata som idag kan fås ur SCB:s register över totalbefolkningen är låg. Det

är därför sannolikt nödvändigt att begära sådana

uppgifter direkt av hushållen, via en särskild blan— kett om man verkligen bedömer det som oundgängligt att ha tillgång till en totalredovisning av hushål— lens storlek och sammansättning 1980. Även kvaliteten

på data som insamlats med blankett är dock osäker.

Nackdelar med att inte genomföra blankettdelen är att man då inte får hushållsdata för samma tid som gäller för lägenhetsredovisningen. Behovet av hushållsdata är emellertid, som framgår av utredningens användarana— lys, nästan helt knutet till den speciella planerings- teknik och de modeller för bostadsplaneringen som an— vänds f.n. Det finns därför anledning att ytterligare överväga vilka alternativa metoder och modeller för bostadsförsörjningsplaneringen som kan finnas innan beslut tas om blankettdelen i HBS. Bl.a. kunde man prö— va om en blankettundersökning i enbart vissa kommuner

skulle vara tillräckligt.

10.8.2 En undersökning 1980 som HBS 80 men dessutom med sysselsättningsuppgifter insamlade på

personblanketten

Ledamöterna Ruist och Wallberg menar att HBS 80 bör kompletteras så att sysselsättningsuppgifter även in— samlas med hjälp av personblanketten för att ge under— lag till statistik, kvalitetsbedömningar, kontroller etc. Som skäl till sitt förslag anför de följande:

Utredningens förslag förutsätter att företagen för— fattningsenligt åläggs att lämna uppgifter om bl.a. ar— betad tid. Dessa uppgifter kommer första gången att lämnas 1981. Det är en erfarenhet att alla svårigheter av olika slag som kan uppkomma i uppgiftslämnandet in- te går att förutse. Man kan således inte bortse från riskerna för ofullständigheter och felaktigheter i upp—

gifterna för ett bortfall utöver det som uppkommer ge-

nom de populationsbegränsningar som diskuterats i 10.3.1.1.

I folk— och bostadsräkningarna har alltid kravet på jämförbarhet varit framträdande. Även inför

en HBS 80 gäller detta krav, vilket framgått av konsumentanalysen (se bl.a. avsnitt 4.1.2.2). Fram— för allt följande faktorer påverkar möjligheterna till jämförelser mellan tidigare folk— och bo— stadsräkningar och HBS 80.

Uppgiftsinsamlingen genom kontrolluppgifter i HBS 80 medför undertäckning gällande medhjälpande fa— miljemedlemmar (ca 1 % av de förvärvsarbetande 1975) och kräver kompletterande nya metoder för avgränsning av företagare (ca 7 %). Undertäckning— en för medhjälpande familjemedlemmar påverkar olika näringsgrenar olika, särskilt jordbruket berörs.

Sysselsättningsuppgifter som insamlas genom KU skil— jer sig i betydande grad från de uppgifter som inhäm— tas direkt från allmänheten. Underlagen för uppgifts— lämnandet är olika, liksom detaljeringsgraden i frå— gorna. Risker finns därför att skenbara förändringar mellan de båda tidpunkterna kommer att redovisas.

Den viktigaste användningen av resultaten från en HBS 80 kommer, liksom gällt för folk— och bostads— räkningarna, att finnas i samband med den regionala

och lokala planeringen.

Det är angeläget att samla in ett material som så nära som möjligt ansluter till det som fanns i FoB 75 och som möjliggör bättre jämförbarhet med tidi— gare räkningar och kan medge kompletteringar av sys— selsättningsuppgifterna på låg regional nivå om så

bedöms nödvändigt.

Allmänhetens uppgiftslämnande påverkas endast i be— gränsad utsträckning av de begärda uppgifterna. En- ligt uppgifterna i tabellen i avsnitt 10.4 skulle den genomsnittliga ökade tiden för ifyllande av hushålls— uppgiften vara endast 1,5 2 min per hushåll. Mer— kostnaden för att samla in och behandla uppgifterna uppgår till ca 5 milj. kr. Uppgiftsinsamlingen kan

ses som en engångsföreteelse i samband med HBS 80. Detta gör att det enligt Ruist Wallbergs mening in— te är i överensstämmelse med rimliga krav på en smi— dig övergång från ett redovisningssystem till ett nytt inte tidigare prövat system att avhända sig den säker— het — såväl vad gäller materialets fullständighet som

jämförbarhet som vinnes genom att inhämta syssel—

sättningsuppgifter även på personblanketten.

10.9 Utredningens överväganden kring framtida un— dersökningar 10.9.1 Framtida hushålls-, bostads— och sysselsätt-

ningsundersökningar

Utredningen har i tidigare avsnitt beskrivit förslaget till undersökning 1980. Utredningsdirektiven anger

dock att i uppgiften även ingår att bedöma behovet av undersökningar efter 1980 och ge förslag till hur så— dana kan utformas. Naturligtvis måste de mer framåtrik— tade förslagen bli av mer skissartat slag och även uppbyggda kring fler antaganden än förslaget till HBS 80. Ett väsentligt underlag för utformning av en folk— och bostadsräkning har varit utvärderingsresultaten från tidigare räkningar. Detta kommer också i speciellt hög grad att gälla framtida undersökningar, eftersom nya och oprövade metoder föreslås införda 1980. Mot denna bakgrund diskuteras nedan olika utformningar av framtida undersökningar. Av tidigare avsnitt har fram— gått att HBS 80 består av två ur statistisk synpunkt

(dock inte organisatoriskt) fristående delar nämli— gen sysselsättningsdelen och hushålls— och bostads— delen. I detta avsnitt behålls denna uppdelning för att visa hur delarna kan utformas oberoende av varandra. Utredningen redovisar vidare kortfattat vad som bör studeras för att ge underlag till val av metod i framtida undersökningar.

10.9.l.l Sysselsättningsdelen

Användaranalysen har visat att behovet av aktuell

sysselsättningsstatistik är stort. Samhällsplanerar— na upplever det som otillfredsställande att syssel— sättningsstatistik för kommuner och kommundelar en— dast redovisas vart femte år.

Den metod för insamling av sysselsättningsuppgifter som föreslås i HBS 80 ger i princip möjlighet till årlig näringsgrensfördelad sysselsättningsstatistik för dag— resp. nattbefolkning och pendlingsstatistik. De insamlade uppgifterna ger också möjlighet att re— dovisa statistiken för områden mindre än kommuner t.ex. för tätort/glesbygd och nyckelkodområden. Frå— gan om med vilken ambitionsnivå den anslagsfinansie— rade sysselsättningsstatistiken efter 1980 skall redovisas fordrar ytterligare prövning av behov och kostnader. Inom ramen för SCB:s uppdragsverksamhet kan dock, utan hänsyn till detta, de mest skiftande behov av redovisning tillgodoses efter användarnas värdering av nyttan ställd mot kostnaderna.

Utredningen har beräknat kostnaderna i HBS 80 för framställning av näringsgrensfördelad sysselsätt— ningsstatistik samt pendlingsstatistik för olika redovisningsnivåer med tätort/glesbygd och nyckel— kodområden som minsta enheter till ca 17 milj. kr. Denna summa innehåller initialkostnader för system—

utformning, registerkontroll etc. som även kommer att kunna utnyttjas i fortsättningen. Kostnaderna för år— liga sysselsättningsdata (för de anställda) med kom— munvis redovisning av dag— och nattbefolkning och pend— ling kan i runda tal uppgå till 2—3 milj. kr. per år. Det skulle innebära en kostnad på 8—12 milj. kr. fram till 1985. Om även näringsgrensfördelning och redovis— ning för nyckelkodområden årligen skulle inkluderas i redovisningen stiger kostnaden något. En avgränsning och redovisning av tätort/glesbygd torde inte vara ak— tuell före 1985. Vid den tidpunkten är enligt planer— na det alldeles övervägande flertalet av landets fas— tigheter koordinatsatta, vilket i så fall kommer att

underlätta en ev. avgränsning av tätorter.

Av användaranalysen har framgått att det föreligger ett begynnande intresse för yrkesstatistik bl.a. som underlag för prognoser på regional nivå inom ramen för utvecklingsarbetet av länsplaneringen. Detta har in— te utvecklats därhän att det kan läggas till grund för några överväganden om nödvändigheten av riksomfattan— de och kommunalt redovisningsbar yrkesstatistik i en HBS 80. Det är dock väsentligt att dessa behov ytter— ligare prövas och att möjligheter till insamling av yrkesuppgifter på administrativ väg eftersträvas. För att samordna och eventuellt minska uppgiftslämnarbör— dan bör detta helst ske i anslutning till den statistik—

insamling som redan finns t.ex. för lönestatistik. 10.9.l.2 Hushålls— och bostadsdelen

Hushålls— och bostadsdelen i HBS 80 kommer att innehål— la statistik över bostäder, hushåll och kombinationer härav. Sådan statistik utnyttjas i hög grad som under-

lag för bostadsförsörjningsplaneringen.

Insamling av bostadsdata i HBS 80 föreslås ske i september 1980 via den allmänna fastighetstaxe— ringen 1981. Fastighetstaxeringskommittén har hit— tills behandlat taxeringen 1981, men däremot har in— te utformningen av framtida fastighetstaxeringar fastlagts. Det gäller bl.a. om fastighetstaxering— en kommer att genomföras som en heltäckande taxe— ring vid ett tillfälle eller med löpande uppdate— ringar årligen av endast en del av fastighetsbestån— det eller enbart via de förändringar som anmäls i samband med byggnadslov. Detta gör det svårt att bedöma möjligheterna till framtida insamling sam— ordnad med taxeringen. Statistikframställning av bostadsuppgifter med hjälp av fastighetstaxering— en kan bäst ske om insamlingen av uppgifter utförs vid ett visst tillfälle gemensamt för hela popula— tionen av bostäder.

I HBS 80 föreslås hushållsdata och kombinerade data över bostäder och hushåll erhållas genom att per— sonuppgifter, som insamlas med blankett från allmän— heten, sambearbetas med lägenhetsuppgifter, som in— samlas via fastighetstaxeringen. Utredningen har inte ansett det vara möjligt att 1980 insamla hus— hållsdata från någon administrativ verksamhet, vare sig direkt eller efter förändring av verksamheten. Det skulle emellertid vara möjligt att skapa ett ständigt aktuellt hushållsregister utifrån hushålls— beståndet i HBS 80 (se även avsnitt 8.3) genom att förändra folkbokföringen så att t.ex. en flyttande person skulle ange vem (personnr) denne flyttar med eller till. Hushållsregistret skulle därmed konti— nuerligt kunna uppdateras och ge förutsättning till löpande redovisad hushållsstatistik. Mycket åter— står emellertid att utreda i denna fråga, bl.a. in— tegritetsproblemen i samband med samhörighetsre— gistreringen av samboende. Om ett hushållsregister

byggs upp utifrån HBS 80 och fastighetsägarna även

i en framtida fastighetstaxering skulle ange namnen på bostadsinnehavarna (och bostadsuppgifter) kan hus— hålls— och bostadsuppgifter kombineras, eftersom nam— nen även kommer att finnas i hushållsregistret. Om fastighetsägaren dessutom skulle ange personnummer

på bostadsinnehavarna skulle sambearbetningen av hus—

håll och bostäder underlättas.

Ett annat alternativ för att erhålla hushållsdata och kombinerade data över hushåll och bostäder är att byg— ga upp ett lägenhetsregister som löpande uppdateras t.ex. genom kommunernas försorg. Utgångsläget för det— ta skulle kunna vara HBS 80, eftersom det i denna un— dersökning kommer att finnas uppgifter om var varje hushåll bor. Dessa uppgifter skulle kunna uppdateras t.ex. om varje person som flyttar skulle ange till vil— ken lägenhet denne flyttar. Detta alternativ innehål— ler dock många svårigheter såsom identifieringen av lägenheter och rutiner för uppdatering av registret. Dessa svårigheter torde inte kunna bemästras redan

1980 även om exceptionellt stora resurser sätts in.

Ett annat sätt att erhålla hushållsdata och kombine— rade data för hushåll och bostäder skulle kunna vara att genomföra en undersökning med ett urval av perso— ner (alt. RTB—hushåll). En urvalsundersökning innehål— ler dock slumpfel vilka blir oacceptabelt stora om re— sultatet delas upp för delar av kommuner. Om däremot t.ex. likartade kommuner skulle kunna föras samman till en population skulle troligen tillräcklig säker— het kunna erhållas till rimlig kostnad. I urvalsunder- sökningen skulle också andra variabler kunna ingå (t.ex. bostadspreferenser). Bostadsdata för samtliga lägenheter skulle insamlas på samma sätt som för före—

gående alternativ.

Kommer den etablerade bostadsförsörjningsplanering— en att utvecklas därhän att man kan undvara kombi— nerade data om hushåll och bostäder kan i en fram— tid simultana bearbetningar av registerbaserade da— ta om hushåll och fastigheter (byggnader) som är koordinatsatta kanske fylla planerarnas krav på in—

formationsunderlag.

lO.9.l.3 Utredningens sammanfattande kommentar

Utredningen har i tidigare avsnitt angett att bo— stadsförsörjningsplaneringen är så väsentlig att dess redovisade behov av statistik bör tillgodo— ses 1980 och att detta görs enligt beskrivna för— farande. Kostnaden för denna statistik är dock av en sådan storleksordning att utredningen anser att ovan skisserade alternativ snarast måste utredas för att man efter 1980 skall kunna erhålla en mind— re kostsam variant av datainsamling som kan till— godose användarnas behov.

En löpande sysselsättningsstatistik baserad på kontrolluppgifterna och inkomstregistret bör också ytterligare övervägas beträffande ambitionsnivån i framtida redovisningar.

övervägandena bör också innehålla preciseringar av behov av yrkesstatistik och möjligheter att tillgodose detta.

10.9.2. Framtida konsekvenser för andra undersök—

ningar om HES—förslaget genomförs

HBS 80 och därefter genomförda liknande undersökning— ar torde medföra att vissa möjligheter öppnas till att reducera eller slopa annan statistikproduktion och därmed minska offentliga utgifter och den sam—

manlagda uppgiftslämnarbördan. De erfarenheter och

intryck som samlats genom användaranalysen och kon- takter med representanter för verk, myndigheter etc. och som redovisas främst i bilaga 1 skulle kunna lig— ga till grund för vissa förslag till fortsatt utred- ningsarbete i frågan.

I informationssystemet företag — samhälle (se avsnitt 8.11.3) insamlas bl.a. sysselsättningsuppgifter med hjälp av enkäter till större företag. Syftet med des— sa s.k. DIS—enkäter är framför allt att ge information om företagens planer. Vidare insamlas även vissa sys- selsättningsuppgifter om nuläget. Om en årlig syssel— sättningsstatistik (näringsgrensfördelad) framställs fr.o.m. 1980 torde detta kunna innebära att frågor om nuvarande förhållanden i DIS—enkäten kan utgå.

Inkomstfördelningsundersökningarna (HINK) som genom— förs årligen av SCB baseras på såväl registeruppgif— ter (inkl. deklarationsmaterial) som en enkät till hushållen. Därmed erhålls uppgifter om bl.a. hushåll, sysselsättning samt en detaljerad beskrivning av in— komsternas storlek och sammansättning på riksnivå. Ett KU—system med uppgifter om näringsgrensfördelad sysselsättning och en folkbokföring som medgav regis— terbaserad hushållsstatistik skulle kunna få återverk— ningar på inkomstfördelningsundersökningarna vad gäl- ler datainsamlingen med hjälp av blankett. Inkomstde— len, som är undersökningarnas kärna, påverkas däremot inte av utredningens föreslagna ändringar.

I avsaknad av årlig sysselsättningsstatistik har bl.a. försöksverksamhet bedrivits för att skatta förvärvs— intensiteter med hjälp av inkomststatistik. Både kom— munal och regional planering har haft intressen i försöksverksamheten. Ett speciellt projekt, det s.k. SPINK-projektet, har under några år drivits vid SCB med bl.a. stöd av länsplaneringen. Fr.o.m. hösten 1978

levereras successivt uppgifter till länsstyrelserna om förändringar i förvärvsintensiteter avseende åren 1975 och framåt. Det är utredningens bedömning att SPINK—projektet torde kunna avvecklas om KU— ansatsen för sysselsättningsstatistik genomförs.

Ett inte oväsentligt arbete nedläggs i vissa kommu— ner, länsstyrelser och utvecklingsfonder (f.d. fö- retagarföreningarna) för att upprätta register över företag och arbetsställen. I detta arbete, som in— te alltid bedrivs samordnat med SCB:s arbete med CFR, bl.a. p.g.a. sekretessregler vid hanteringen av CFR, ingår enkäter till företagen. Utredningens förslag till ett för hela arbetsmarknaden täckande arbetsställeregister utformat i anslutning till de ordinarie rutinerna i SCB:s centrala företagsregis— ter kommer att kunna utgöra utgångspunkten att ur detta register samordnat utveckla regionala och 10— kala arbetsställeregister. Uppdateringsrutiner med kommunalt och regionalt stöd torde kunna leda till att kommuner och regionala organ kan besparas visst arbete. Även förfrågningar till företag som innebär dubblerad uppgiftsinsamling torde kunna undvikas i högre grad än tidigare.

10.10 Lag om hushålls—, bostads— och syssel—

sättningsundersökning 1980

Utredningen har utformat ett förslag till lag om hushålls—, bostads— och sysselsättningsundersökning 1980. Lagen föreslås omfatta en reglering av under— sökningens innehåll och formerna för datafångst. Lagen behandlar ansvarsfördelningen mellan SCB,

andra berörda myndigheter och kommunerna. Sekretess— regler samt bestämmelser om utlämnande av materialet från HBS 80 inryms i lagförslaget. Slutligen regleras

uppgiftsplikten för de infordrade uppgifterna samt

sanktions— och besvärsordning.

Utredningen har i likhet med förhållandena inför FoB

75 funnit det ändamålsenligt att i en speciallag reg— lera i princip hela HES 80. Utredningen har bedömt

det som angeläget att det uppgiftslämnande som före— slås ske uteslutande för statistikändamål — men genom utnyttjande av det skatteadministrativa systemet (kont— rolluppgiften och den allmänna fastighetstaxeringen) inte skall regleras inom ramen för skattelagstiftning— en. Skälet härför är att SCB föreslås bli den myndig— het som i dessa delar skall svara för dels detaljut— formning och tillämpliga anvisningar, dels bevakning av att uppgiftsplikten iakttas och initiera tillämpning

av det sanktionssystem som följer av uppgiftsplikten.

Förslaget till HBS 80 innebär därmed en i huvudsak teknisk samordning av de uppgiftsbärande media, KU— och fastighetstaxeringsblanketterna, samt de insam— lings— och dataregistreringsrutiner som står till för—

fogande.

Författningsförslaget omfattar endast undersöknings— året 1980. Om beslut träffas om att införa en mer kon— tinuerlig redovisning av t.ex. sysselsättningsstatis— tik enligt den principlösning utredningen diskuterat

måste detta regleras genom särskild lagstiftning.

På grund av det förberedelsearbete som krävs för att genomföra HBS 80 är det nödvändigt att lagen träder i kraft redan våren 1979.

BILAGA 1

ANVÄNDNINGE'N AV FoB—DATA I SAMHÄIISPIANERINGEN - En kartläggning

av FoB—utredningens sekretariat

. .. . . '. ll , _. ll1 ' .1- ,. J . " I- 11 ' 1' 1 l ' . . . .. ,. . , "..-= || .. -, '_' |.1...,1l , . . .1' ". ..'. ' " ' " ."-'-'”.' ' ' lll' '_'I 'I . |_ '_'I 51 . " I' '11 . _ ' —- _ . '- .. | .' ' " . ' 'n' . ". 1: . 11 J ' l '1 I 'I . 1 '] I " I _.1 ' 'JI " | I . . _ _ . . .. ' .. _ ': 111... ' | .. .. . ' l . . . .. l1 " . , . , . . ' 1.| ' . -| . . , ' . -- ..”. '-.;,1.,l...'.. " ; * . ' ,j' " "_.L”EJ1.-_ | . ” ' . . I .' ,-1 .' | , |... .. , _ . . . .'.'-'.11' . _ | . .; . " | I'll-1' . j. . .. '. . .,.- ' '.'-.: - . | | .. '.. '|' ' ' '. " . |- .. ,'W' * 'I.-'1"" ""'-'.| -:"I'|."""' " - ' _'1. _ '-| ".. . U-u :. | . ' .,.H'L: _ ' V11U Il'

INNEHÅLL, SAD'JMANFATINING 20 5 l Referensram för sekretariatets kartläggning av användningen av FoB—data 217 1.1 Allnän bakgrund 217 1.2 Nyttobedönning 217 1.2.1 Samhällsplanering 218 l.2.l.l Samhällsplaneringens nål och medel 218 l.2.1.2 Samhällsplaneringens informationsbehov 219 1.3 Uppoffringarna inför FoB 80 220 2 Genomförande av användaranalysen 223 2.1 Allmänt 223 2.2 Huvudstudien 223 2.2.1 Tidsplan 223 2.2.2 Urval 223 2.2.3 Resultatens tillförlitlighet 224 3 Resultat av kartläggningen 227 3.1 Kommunernas användning av FoB—data 227 3.1.1 Allmänna förutsättningar för konnwnal planering 227 3.1.2 Variation i användningen av FoB—data efter olika kommunala förutsättningar 228 3.1.3 Kommunal planering ned statliga anvisningar 228 3.1.3.l Bostadsbyggnadsprogram 228 3.1.3.2 Bostadssaneringsprogram 232 3.1.3.3 Barnomsorgsplan 233 3.1.3.4 Lokal trafikförsörjningsplan 236 3.1.3.5 Skyddsrumsplan 237 3.1.4 Kommunal planering utan statliga anvisningar 239 3.1.4.l Befolkningsprognos 239 3.1.4.2 Näringslivsprognos och näringslivsbaserad befolk— ningsprognos 240 3.1.4.3 Trafikprognos 243 3.1.4.4 Parkeringsplan 245 3.1.4.5 Områdesprogram 245 3.1.4.6 övrig planering 246 3 . 1 . 4 . 7 Inventeringar , beskrivningar 247 3.1.4.8 övrig användning 248 3.2 Länsorganens användning av FoB-data 248 3.2.1 Länsstyrelser 249 3.2.l.l Länsplanering 249 3.2.l.2 Regional trafikplanering 251 3.2.l.3 övriga utredningar m.m. 252 3.2.l.4 Sannenfattning av länsstyrelsernas användning av ECB—data 252 3.2.2 Länsarbetsnämnd 253 3.2.3 Länsbostadsnämnd 254 3.2.4 Lantbruksnämnd 254 3.2.5 Landsting 254

204 Bilaga 1 SOU l978:79 3.3 Departementen och de centrala statliga verkens FoB—data—användning 255 3.3.1 Departementen 255 3.3.2 Arbetsmarknadsstyrelsen 256 3.3.3 Bostadsstyrelsen 258 3.3.4 Socialstyrelsen 259 3 . 3 . 5 Statens industriverk 259 3.3.6 Centralnämnden för fastighetsdata 260 3.3.7 Skolöverstyrelsen 260 3.3.8 Universitets— och högskoleämbetet 261 3.3.9 Statistiska centralbyrån 264 3.4 Universitetet, forskningsinstitutioner m.m. 266 3.4.1 Göteborgs universitet, kulturgeografiska institu— tionen 266 3.4.2 Uppsala universitet 267 3.4.3 Institutet för socialforskning 267 3.4.4 Statens institut för byggnadsforskning 268 3.4.5 Expertgruppen för regional utredningsverksamhet 268 3.5 övriga användare/intressenter 268 3.5.1 Kommunförbundet 268 Underbilagor l Litteraturförteckning 271 2 Urval av användare/intressenter av FoB—data 299 3 Detaljerad beskrivning av kommunala bostads- byggnadsprogrammet 303 4 Länsplaneringens näringsgrensindelning 313 5 Figur över länsprogrannodellen 316 6 Statens planverk: Informationsbehovet i fysisk planering 317

SAW'JANFATI'NING 1 Allnänt om sekretariatets användaranalys

Användaranalyser inför tidigare folk— och bostadsräkningar har gjorts med hjälp av enkäter till ett stort antal statistikanvän— dare för att näta såväl behov av variabler som utformning av ta— beller. Dessutom har särskilda sammanträden hållits med ett fler— tal användare. Metoden ger en bred kunskap om olika användares behov. Däremot ger den inte direkta uppgifter om hur och i vilken omfattning det insandade naterialet används. Detta försvårar en bedömning av erforderlig omfattning av innehåll (variabler och tabeller), kvalitetskrav och den tidsföljd statistiken bör redo— v1sas 1.

FoB—utredningen har valt en annan netod som har ansetts kunna ge bättre underlag för olika bedömningar än ovannänmda metod. Ett urval av användare kommuner, länsstyrelser, landsting, departenent, statliga verk, forskningsinstitutioner och övriga användare — har ombetts att till sekretariatet skicka alla rapporter, PM 0. a. som beskriver projekt där FoB—data har utnyttjats. Efter gencnr gång av dessa har sekretariatet intervjuat användarna och fär— digställt rapporter om användningen av FoB—data. Synpunkter på rapporterna har sedan inhämtats från användarna. Dokumentationen av användaranalysen har således gjorts i flera steg ned en för varje steg ökad grad av sannanfattning och generalisering. An— vändarna har ned något undantag när sänt in begärt material. Där- enot har inte t.ex. representanter för alla mindre kommuner in— tervjuats eftersom sättet att utnyttja FoB—data visade sig vara relativt lika för dessa konnmner.

Den genomförda analysen har gett betydande kunskaper om statistik— användningen i allnänhet och FoB—dataanvändningen i synnerhet. Varje form av användaranalys lider dock av brister eftersom det statistiska informationsflödet är komplext och svårt att mäta. Statistik av olika slag kommer ofta in i en invecklad besluts— situation där även erfarenheter, osäkra antaganden etc. också utnyttjas. Svårigheten att beskriva användningen gäller inte minst den statistiska infornetion och analys som presenteras nen som inte är direkt avsedd för en beslutssituation, planerings— ncdell, etc., utan är just "information". Detta innebär sammanta— get att det finns betydande svårigheter att objektivt bedöma och utvärdera nyttan av statistisk infornation.

I följande avsnitt redovisas en sammanfattning av användningen av FoB—data.

2 Sannanfattande analys av användningen av FoB—uppgifter

I detta avsnitt beskrivs redovisad användning av FoB—data från år 1970 och framåt samt användarnas bedömning av det framtida ut— nyttjandet. Redovisningen görs variabelvis (ned några undantag) för de variabler som funnits med i tidigare räkningar (1970, 1975). Även framställda önskemål om nya variabler redovisas.

I studien redovisas inte vilka tabeller som användarna önskar eftersom användaranalysen inte har genomförts på den detaljerings— nivån utan fränst varit inriktad på att ge underlag för att be—

stänna variabelinnehållet i en undersökning 1980. Däremot torde det vara Höjligt att utifrån beskrivningarna dra vissa slutsat— ser om vilka tabeller som för användarna är de nest väsentliga. Under varje variabel/variabelgrupp anges också inom vilken (vilka) huvudområde(n) som denna utnyttjas. Många av dessa områ— den/sektorer ingår också i mer övergripande planering som t.ex. fysisk planering.

2.1 Denografiska variabler

Demografiska variabler som kön, ålder och civilstånd används ofta i kombination med andra variabler i folk— och bostadsräk—

ningar.

De flesta användarna av denografiska data hämtar ofta uppgifter motsvarande dem som återfinns i folk— och bostadsräkningar från den löpande befolkningsstatistiken (DENDPAK). Ett övervägande antal användare anser därför att det demografiska avsnittet kan utgå som separat redovisningsavsnitt. Några kornmner har dock pekat på att uppgifter om "utrikes föd " finns i folk— och bo— stadsräkningar nen saknas i [EIIMAAK. Uppgifterna finns emeller— tid sedan en tid tillbaka redovisad i DEWDPAK på kommunnivå, nen var inte tillgängliga vid undersökningstillfället. Flertalet mind— re icke nyckelkodade kommuner utnyttjar tätortsredovisningen från det demografiska avsnittet för att få data över delar av konnm— nen. Även vissa länsstyrelser utnyttjar tätortsredovisningen för att belysa olika kommunstrukturer. Tätortsredovisningen utnytt— jas även inom vissa forskningsområden.

2.2 Sysselsättning och näringsgren

Variabeln sysselsättning delar upp populationen nantalsskrivna personer i förvärvsarbetande och ej förvärvsarbetande. Med för— värvsarbetande menas kortfattat en person som under en viss vecka (nätveckan) arbetat minst en tinne eller vid frånvaro den— na vecka arbetat stadigvarande under närmast föregående fyramå— nadersperiod. De förvärvsarbetande redovisas Hed utgångspunkt från insandade uppgifter uppdelade i ett antal timintervall.

Användaranalysen visar att användarna inte kan ange en entydig definition av förvärvsarbetande som skulle vara den bästa. Ett gemensamt önskemål är dock att sysselsättningen mäts per individ och inte i form av t.ex. årsverken. Användarna uttrycker också ett starkt krav på jämförbarhet mellan redovisningstillfällena vilket innebär att tidigare utnyttjad definition helst inte bör förändras.

Den sysselsättningsuppgift från folk— och bostadsräkningar som användarna främst har utnyttjat är antal förvärvsarbetande 20 tinnar och däröver per vecka. Dessutom har man i enstaka fall kompletterat ned visst nyttjande av redovisning av antal förvärvs— arbetande 1—19 timmar. I barnomsorgsplaneringen används uppgif— ter om antal mödrar som förvärvsarbetar 16 timmar eller ner. Denna senare timuppdelning tror många användare skall bli domi— nerande i framtiden. Det anses nämligen att arbetstidsförkort— ningen hittills har lett och i framtiden kommer att leda till att gränsen 20 timmar inte längre motsvarar halv normal arbets— tid utan bör sänkas för att få jämförbarhet mellan räkningar.

Dessutom utgör timuppdelningen vid 16 tinnar en naturlig indel— ning med hänsyn_till lagstiftningen på arbetsmarknaden.

Vid industridepartementets enhet för regional utveckling (RU) har nöjligheten diskuterats att i länsplaneringen övergå till redo— visning av förvärvsarbetande ned minst 1 tunnes arbetstid per vecka som den huvudsakliga kategorien. RU—enheten anser dock att även uppdelningen vid 20 tinnar behövs för att kunna mäta för— hållandet mellan nu föreslagna och tidigare redovisade uppgif— ter.

De allra flesta användarna anser att det vore värdefullt om sys— selsättningsstatistik för kommuner och även för delar av kommuner kunde produceras.med tätare periodicitet än vad folk— och bo— stadsräkningen medger.

I det följande redovisas kortfattat inom vilka områden uppgifter— na sysselsättning och näringsgren u myttjas. Beskrivningen delas upp i förvärvsarbetande dagbefolkning respektive förvärvsarbe— tande nattbefolkning eftersom en av de unika egenskaperna med folk— och bostadsräkningen är att den nöjliggör redovisning av en heltäckande konnmnalt uppdelad statistik över förvärvsarbe— tande dagbefolkning.

2.2.1 Förvärvsarbetande dagbefolkning Näringslivsprognos

År 1964 fattade riksdagen ett beslut om en aktiv lokaliserings— politik. Den länsplanering som därmed påbörjades genomförs efter centrala anvisningar enligt en enhetlig nodell för att erhålla jämförbarhet nellan olika delar av landet. I framställningen av länsplanen tas underhandskontakter ned konnmner m. fl. för syn— punkter på planeringsunderlaget. För att dessa kontakter ska fungenabra krävs det att samma underlagsdata och metod används i länsplaneringen och i kommunernas (och andras) näringslivs— prognoser. Detta har medfört att även konnmnerna (och andra) relativt ofta i sin planering utnyttjar nodellen och resultaten från länsplaneringen, även om de för egen del skulle kunna an— vända enklare varianter av planeringsnodeller.

Länsplaneringens och flera konnmners prognossystem innehåller bl.a. en näringslivsprognos. I den görs antaganden om olika nä— ringsgrenars utveckling i framtiden. FoB—uppgifter över förvärvs- arbetande dagbefolkning (näringsgrensfördelad) användes huvud— sakligen i dessa näringslivsprognoser. För att få information om eventuella trender studeras också resultaten från flera folk— och bostadsräkningar.

lMed förvärvsarbetande dagbefolkning som redovisas i FoB—tabel— lerna avses den förvärvsarbetande befolkningens regionala för— delning efter arbetsplatsens belägenhet. Då den förvärvsarbetan— de befolkningen fördelas efter mantalsskrivningsort erhålles i stället förvärvsarbetande nattbefolkning.

Den i länsplaneringen tillämpade näringsgrensuppdelningen visar sig vara styrande i näringslivsprognoser för såväl länsstyrel— ser som kommuner. Större delen av kommunerna anser sig dock kla- ra sitt eget behov1naien grövre indelning än den länsstyrelserna använder.

För näringslivsprognosen heltäckande uppgifter om förvärvsarbe— tande dagbefolkning kan f.n. enbart hämtas från folk— och bo— stadsräkningarna. Därutöver finns bl.a. fyra andra källor som tillsannens delvis mäter förvärvsarbetande dagbefolkning, nänr ligen SCB:s industristatistik, statistik över offentligt anställ— da, centrala företagsregistret (CFR) och DIS—enkäten (denna statistik berörs 1 kap. 8). Dessa källor utnyttjas också i nä— ringslivsprognoser, men planerarna upplever ändå att FoB—data är viktiga för att få fullständighet i planeringsunderlaget och god kvalitet.

En näringslivsprognos ligger också ofta till grund för en befolk— ningsprognos vilket framgår av avsnittet "Näringslivsbaserad befolkningsprognos".

Lokal och regional trafikförsörjningsplan

Ansvaret för den lokala och regionala trafikförsörjningsplane— ringen ligger f.n. på konnmner respektive länsstyrelser. Kommu— nerna har hittills haft möjlighet att få statsbidrag till olön— sam kollektivtrafik på landsbygden under förutsättning att kom— munen årligen framställer en lokal trafikförsörjningsplan. Efter ett regeringsbeslut 1971 uppdrogs också åt samtliga länsstyrel— ser att upprätta regionala trafikplaner. I den med detta som grund utvecklade trafikförsörjningsplaneringen används av några kommuner och länsstyrelser FoB—uppgifter om förvärvsarbetande dagbefolkning (näringsgrensfördelad) son bakgrundsinformation för att belysa antalet arbetstillfällen uppdelade på tätort/ glesbygd.

Riksdagen har våren 1978 beslutat att huvudmannaskapet för den kollektiva trafiken på landsväg skall utövas genom interkonnm— nal samverkan mellan landstingskommuner och kcnnmnerna i respek— tive län. Sekretariatet har tagit del av bussbidragsnämndens nya anvisningar för trafikförsörjningsplaner och kan inte där finna några nya bestännelser som leder till ett förändrat utnyttjande av FoB—data, ned undantag av redovisningen på tätort/glesbygd. Tidigare har statsbidrag getts enbart till olönsam kollektiv— trafik på landsbygden men enligt den nya förordningen ska stats— bidrag ges till all kollektivtrafik med högst tre turer per dag. Sekretariatets bedömning av detta är att motivet till redovis— ning av statistik på tätort/glesbygd för detta syfte försvin— ner.

Trafi rognos

Trafikprognos är ett hjälpmedel för att beskriva de trafik— och transportmässiga konsekvenserna av alternativa utvecklingar av transportsystemets utformning, folkmängd, näringsliv, föränd— ring i nerkens användning för bostäder och verksamheter i franr tiden. De mest omfattande prognosberäkningarna har gjorts för de större kommunerna. Några statliga anvisningar för trafikprog— noser finns inte.

Som underlag i trafikprognoser har en del konnmner använt uppgif— ter om näringsgrensfördelad förvärvsarbetande dagbefolkning för delområden och vissa grova s.k. lokalkategorier.

Ett fåtal användare har också genomfört studier av vad föränd— ringar i trafiksystem betyder för de resandes trafikstandard. Ett sätt att mäta trafikstandard är i termer av åtkomlighet. PKE åtkomlighet Renas andelen arbetsplatser som man når inom en viss tid med visst färdmedel. I de fall sådana studier har genomförts har uppgifter om förvärvsarbetande dagbefolkning utnyttjats för att beskriva arbetsplatsernas läge och antal förvärvsarbetande inom vissa områden.

Parkeringsplan

Kommuner framställer parkerinsplaner efter de behov som kan fin— nas i respektive kommun utan att några centrala anvisningar styr förutsättningarna. Parkeringsplaner har endast ett fåtal kommu— ner redovisat. FoB—uppgifter utnyttjas i dessa om förvärvsarbe— tande dagbefolkning som ett mått på antal arbetsplatser i områ— det.

Folk— och bostadsräkningen har beröring med skyddsrumsplanering— en i två avseenden, dels vid avgränsning av skyddsrumsorter,

dels vid beräkning av behovet av skyddsrumsplatser. Behovet av skyddsrumsplatser beräknas med hänsyn till befintlig och plane— rad bebyggelse samt med utgångspunkt i det största antalet perso— ner som under dag eller natt i allmänhet vistas inom skyddsrums— området i fredstid. Skyddsrumsorten har bestämts med hjälp av tätortsavgränsningen i folk— och bostadsräkningen. En del kommu— ner har också utnyttjat FoB—uppgifter om förvärvsarbetande dag— befolkning (näringsgrensfördelad) vid behovsberäkningen.

Övrigt

FoB—uppgifter om förvärvsarbetande dagbefolkning (även närings— grensfördelad) utnyttjas i hög grad som bakgrundsinformation i områdesprogram (ett moment i den fysiska planeringen), i spe— ciella utredningar och som underlag för remisser, yttranden och det som kan betecknas som allmän information.

Förvärvsarbetande nattbefolkning _________________________________

Uppgifter om förvärvsarbetande nattbefolkning används huvudsak— ligen i form av förvärvsintensiteter (= procentuell andel för— värvsarbetande). I prognosarbetet studeras förvärvsintensitetens utveckling för olika kön och åldersklasser med hjälp av resul— tatet från flera folk— och bostadsräkningaru Dkai bl.a. underlag av utvecklingen av förvärvsintensiteterna görs antaganden om den konnande utvecklingen. Detta förfarande utnyttjas i barnomsorgs-

planer, befolkningsprognoser och näringslivsbaserade befolknings— prognoser.

Följande preciseringar av FoB-data—utnyttjande inom ovan nämnda användningsområden kan göras:

Barnomsorgsplan

Enligt barnomsorgslagen skall kcnnmnerna upprätta femåriga barn— omsorgsplaner som skall onprövas varje år. Lagen säger också att kommunen genom en planmässigt utbyggd barnomsorg skall sörja för att barn som på grund av föräldrarnas förvärvsarbete eller stu— dier eller av andra skäl behöver omvårdnad skall få barnomsorgs— plats om inte behovet tillgodoses på annat sätt.

Socialstyrelsen har formulerat en modell för beräkning av beho- vet av barnomsorgsplatser och säger i sin vägledning att det är nödvändigt att vissa beräkningar och redovisningar sker på sanna sätt i alla konnmner.

Den grupp som främst bestänner behovet av barnomsorgsplatser (enligt socialstyrelsens Rodell) är barn (0—6 år) som inte har någon hemarbetande förälder. Den nest väsentliga FoB—uppgiften för denna grupp är förvärvsintensiteten för mödrar till barn, 0-6 år.

För att kunna placera barnstugorna där behov finns utnyttjas även FoB—data uppdelad på kommundelar.

Befolkningsprognos

Svenska kommunförbundet och Kommun—Data AB har tillsannans med Malnö kommun utvecklat ett datoranpassat system för befolknings— prognoser omfattande en rutin för kommunprognoser och en rutin för delområdesprognoser. Befolkningsprognoser för konnmner gencnr förs på olika sätt men underlag hämtas i regel från löpande be— folkningsstatistik. I ett sällan utnyttjat utförandealternativ krävs också FoB—uppgifter om förvärvsintensiteter för olika åldersklasser.

Näringslivsbaserad befolkningsprggnos

I avsnittet "förvärvsarbetande dagbefolkning" beskrivs kortfat— tat inom vilka områden näringslivsprognoser används, t.ex. läns— planeringen. Vidare framgår att man med stöd av näringslivsprog— noser försöker uppskatta efterfrågan på arbetskraft (eller till— gång på arbetstillfällen) genom att utnyttja uppgifter om för— värvsarbetande dagbefolkning. För många samhällsplanerare utgör en näringslivsprognos basen för en befolknhrsprognosnen även renodladenäringslivsprognoser framställs t.ex. för att ingå i ett näringspolitiskt handlingsprogram. I de näringslivsbasera— de befolkningsprognoserna ingår även beräkningar av utbudet av arbetskraft. Här utnyttjas ofta FoB—uppgifter om förvärvsinten— sitetens utveckling som är en uppgift baserad på den förvärvs— arbetande nattbefolkningen.

2.3 Yrke och utbildning

Uppgifter om yrke och utbildning (fullständig redovisning av ut— bildning finns enbart i FoB 70; i FoB 60 redovisades viss högre utbildning) har använts främst i de nyrekryteringsprognoser som framställts av SCB:s prognosinstitut som underlag för den cent— rala utbildningsplaneringen vid skolöverstyrelsen (Sö) och uni— versitets— och högskoleämbetet (UHÄ). Dessutom har FoB—data kom— mit till användning i de centrala ämbetsverkens utvärdering av ut- bildningsreformer t.ex. i studium av elevernas sociala bakgrund.

Nyrekryteringsprognosen används av SÖ och UHÄ som ett hjälpmedel för att beräkna resursbehov och fördela resurserna nellan olika utbildningsriktningar (utbildningsplatser) och regioner. I sko— lornas yrkesvägledning utnyttjas även prognoserna tillsannans med nånga andra uppgifter som information till elever och för— äldrar. I nyrekryteringsprognosen har hittills vad gäller yrke endast ett urval (3,3 %) av FoB—beståndet studerats. En höjd ambitionsnivå innebärande att hela populationen skulle användas vid en eventuell framtida uppgiftsinsamling har emellertid på— pekats vara önskvärd.

Uppgifter om föräldrarnas yrke/utbildning har också hämtats från folk— och bostadsräkningen i centrala studier av elevernas socia— la bakgrund. Det övervägs emellertid om inte SCB:s löpande upp— följningsundersökningar skulle kunna tillgodose detta behov ge— nom att de kompletterades med uppgifter om social bakgrund.

FoB—data om utbildning och yrke har också kommit till använd— ning i vissa specialstudier för att belysa hur stort antal per— soner som har utbildats till ett visst yrke och sedan inte arbe— tar inom det yrket. Denna information används bl.a. som underlag för lärarprognoser.

Yrkes— och utbildningsuppgifter används i övrigt i mycket be— gränsad omfattning av kommuner och länsstyrelser. Detta gäller speciellt utbildningsuppgifter som endast utnyttjats i något undantagsfall. Yrkesfördelningen har i vissa kcmnmner använts i stället för näringsgrensfördelningen av den förvärvsarbetande dagbefolkningen. Syftet har ofta varit att kunna urskilja vissa grupper som anställda i "kontor" och "service" vilket inte är möjligt med nuvarande utformning av näringsgrensfördelningen. Uppgifter om yrke och utbildning har även använts som allmän information inom arbetsmarknadspolitiken.

Följande enstaka användningar kan vidare nämnas:

Några av de största kommunerna har gjort s.k. sociala karte— ringar i vilka yrke har ingått tillsannnns ned ett flertal andra variabler. '

Stockholms kommun arbetar med utveckling aV'nodeller för prog— noser av pendling där yrke eventuellt kan konna att ingå.

I länsplaneringen pågår försök att beskriva s.k. lokala ar— betsmarknader ned olika statistiska uppgifter som också kan gälla yrke och utbildning. Viss försöksverksamhet pågår också i industridepartementets regi att framställa regionala yrkes—

och utbildningsprognoser. För båda dessa områden kan yrkes- uppgifter utnyttjas från folk— och bostadsräkningar.

Inom det arbetsmedicinska området har under senare år behovet av yrkesdata accentuerats. Yrkesuppgifter som grund för risk— beräkningar utnyttjas i arbetsolycksfallsstatistiken. För att kunna relatera även annan ohälsa till yrkesverksamhet har FoB 60 sambearbetats ned dels dödsorsaksstatistiken 1961—1970 dels cancerregistret.

2.4 Yrkesställning och anställningens art

Uppgifterna om yrkesställning omfattar en uppdelning av de för— värvsarbetande 1 anställda företagare och medhjälpande familje— nedlennar utan lön. Indelningen efter anställningens art inne— bär en uppdelning av de anställda i statlig, primärkommunal, sekundärkonnunal och övrig anställning. Användaranalysen visar att uppgifter om yrkesställning har utnyttjats 1 Mycket liten utsträckning. Uppgifter om anställningens art som komplement till redovisning av näringsgren har också en begränsad använd— nina.

2.5 Inkomst

Uppgiften om inkomst togs i FoB 75 fram registervägen Hen redo— visades p.g.a. bearbetningsordningen mycket sent (våren 1978). I stort sett samtliga användare anser att uppgifter från SCB:s löpande redovisade inkomststatistik (INKOPAK) som framställs år— ligen täcker behovet. Några kommuner har också pekat på möjlig— heten att i folk— och bostadsräkningen studera förhållandet mel— lan förvärvsarbetets omfattning och inkomst och sedan utnyttja detta förhållande för att via inkomstuppgifter i INKOPAK skatta förvärvsarbetets omfattning för de år som FoB—data inte finns tillgängliga för kommuner.

Hushållsinkomster skulle också kunna komna att användas för prognoser av konsumtionsmönstret på bostadsmarknaden som Stock— holms kommun håller på att utveckla en netod för.

2.6 Pendling, färdsätt och bilinnehav

Pendling är en variabel som i folk— och bostadsräkningar har härletts i samband med bestämning av dag— och nattbefolkningen. Den har utformats för att ge statistik över arbetsresor både inom och mellan kommuner. I den näringslivsbaserade befolknings— prognosen har pendlingsstatistik och flyttningsstatistik använts för bedömning av omfattningen av pendling respektive flyttning som följd av differensen mellan utbudet av och efterfrågan på arbetskraft. De uppgifter som studeras är pendlingen till res— pektive från konnnnen (huvudströnnnr). Även i den renodlade

(ej näringsgrensbaserade) befolkningsprognosen utnyttjas upp— gifter om antal in— respektive utpendlare (eller nettoinpend- ling) och flyttningsstatistik.

Den mest detaljerade pendlingsstatistiken utnyttjas i trafik— prognoser, nämligen uppgifter om pendlingens omfattning mellan delområden i kommunen (eller mellan kommuner). Förutom dessa

uppgifter utnyttjas även resultat från olika trafikundersökning— ar för att få en uppfattning om omfattningen av andra resor än bostadsarbetsresor.

I övrigt utnyttjas pendlingsdata i en del områdesprogram och vis— sa specialstudier även inom forskningens cnmåde. Stockholms kon- mun liksom Göteborgs komnun har analyserat pendlingen och bl.a. gjort jämförelser från tidigare räkningar.

Uppgifter om färdsätt användes framför allt i trafikprognoser tillsannans med pendlingsuppgifter. Användningen av denna upp- gift är dock mycket begränsad. Även andra källor som trafikräk- ningar och trafikundersökningar används för att bestämma resor med olika färdsätt. Några användare har genom egna trafikunder— sökningar konstaterat att kvaliteten på FoB—variabeln färdsätt är bristfällig (kollektivresandet överskattas).

Bilinnehav i FoB 75 hämtas från bilregisternänndens beståndsre— gister. I FoB 70 däremot insamlades uppgifterna via hushållsblan— ketten. Användaranalysen visar att FoB—data över bilinnehav ut— nyttjas i mycket ringa grad. De flesta användarna anser eneller— tid att uppgifterna från det numera årligen vid SCB på uppdrags— basis framställda BILPAK eller den av bilregisternämnden fram— ställda löpande bilstatistiken tillfredsställer behovet av under— lag för bedömning av t.ex. utveckling av biltäthet, ett moment som ingår i trafikprognoser.

2.7 Lägenhetsvariabler exklusive hyra

Lägenhetsvariablerna är nånga och behovet av de olika variabler— na är skiftande. Användaranalysen visar dock att alla lägenhets— variabler i FoB 75 har använts direkt eller indirekt. I följande beskrivning av användningsområden för lägenhetsdata anges också exempel på vilka enskilda variabler som ingår.

Kommunala bostadsbyggnadsprogram

Kungörelsen angående kommunala bostadsbyggnadsprogram (KBP) och bostadsstyrelsens tillämpningsföreskrifter säger bl.a. att kcnr munerna varje år skall upprätta bostadsbyggnadsprogram för de närmast följande fem kalenderåren. Progrannet bör i olika av— seenden grundas på utredningar och överväganden för en längre tid än programperioden.

I föreskrifterna framgår också att: "...Omfattningen och inrikt— ningen av ny produktion och modernisering av bostäder skall an— ges i antal lägenheter med fördelning efter hustyp, lägenhets— typ och upplåtelseform. Nybyggnad av bostäder skall dessutom redovisas i m2 våningsyta..."

Det grundläggande arbetet för framställning av KBP består av utredningar, prognoser och målsättningar rörande:

— folkmängd och hushållsbildning

— utrymmesstandard — lägenhetstyper hustyper förändringar i bostadsbeståndet kvalitetsfaktorer

Lägenhetsdata från folk— och bostadsräkningar utnyttjas för be— dömning av förändringar i bostadsbeståndet såväl inom planering som forskning. FoB—data utnyttjas speciellt som underlag för be— dömning av avgången av lägenheter eftersom inget annat statis—

tiskt material för närvarande täcker detta behov. Genom folk— och bostadsräkningen erhålls data om kombinationen lägenhetsstorlek hushållsstorlek, som utnyttjas som ett av underlagen för bostads— planerarnas uppskattning av vilka lägenhetsstorlekar som kan kom— ma att efterfrågas under planperioden.

Bostadssaneringsprogram

Ett stort antal kommuner är ålagda att framställa bostadssanerings— program. Användaranalysen visar dock att endast ett fåtal kommu— ner har använt FoB—data i detta arbete bl.a. på grund av sekre— tessrestriktioner. Lägenhetsdata har i dessa fall använts som ett av flera hjälpmedel för att avgränsa (byggnadsår, kvalitets— grupp) och beskriva saneringsområdena.

Riksdagen har våren 1978 beslutat att de tidigare separata KBP och saneringsprogrannen skall sammanfattas till kcmnmnala krv stadsförsörjningsprogram. Enligt riksdagsbeslutet förutsätts att KBP fortfarande skall vara stcnnen i bostadsplaneringen, nen dessutom skall detta åtföljas, alltefter kommunal ambition, av s.k. bostadssociala inventeringar. Metoder för dylika invente— ringar skall utvecklas i samverkan mellan bostadsstyrelsen och kommunerna. I vilken utsträckning ökad användning av FoB—data då kan bli aktuell undandrar sig t.v. sekretariatets bedömning.

Befolkningsprognoser och områdesbeskrivningar

Lägenhetsdata studeras också i befolkningsprognoser för kommunde— lar i vilka områdena klassas efter vissa lägenhetsdata som bygg— nadsår, kvalitetsgrupp och hustyp. Uppgifter om antal lägenheter utnyttjas också för bestämning av utglesning (boendetäthet per lägenhet) i befolkningsprognoserna och i en del delområdesbeskriv— ningar.

2.8 Hyresuppgifter

Uppgifter om hyra insandades i FoB 70 för samtliga hyreslägenhe- ter och bostadsrättslägenheter. Användaranalysen visar emellertid att hyresuppgifter endast i undantagsfall har utnyttjats. Stook— holms läns landsting har för vissa studier i ett projekt om bo- stadsefterfrågans bestämningsfaktorer utnyttjat uppgifter om hyra. Utredningen har funnit att användningen av hyresuppgifter inte motiverar de förhållandevis stora uppoffringarna för insamling och bearbetning.

2.9 Hushålls— och familjeuppgifter

Uppgifterna om hushåll i folk— och bostadsräkningar har p.g.a. redovisningens goda överensstämmelse med faktiskt boende dvs. det stadigvarande boendet i en lägenhet en relativt betydande användning inom samhällsplaneringen.

Hushållsdata utnyttjas framförallt i bostadsbyggnadsprogrammen i vilka hushållsbildningen är en viktig faktor vid beräkning av det totala behovet av lägenheter. Som angetts under avsnittet "lägenhetsvariabler" används lägenhetsstorlek i kombination ned hushållsstorlek för att mäta utrymmesstandard och utglesning i boendet.

I övrigt kan följande nämnas beträffande användningen av hus— hållsdata:

— I en del bostadssaneringsprogram studeras även trångboddheten.

— I planeringen av äldreomsorgen har i några få fall hushålls- data från FoB, t.ex. antal boende per hushåll, utnyttjats för att studera gruppen äldrehushåll.

— Hushållsdata används också i en del områdesbeskrivningar.

Sammanfattningsvis kan sägas att hushållsdata utnyttjas dels fristående och dels i kombination med lägenhetsdata. Hushålls— uppgifter i kombination ned t.ex. sysselsättning och inkomst an— vändes därenot i mycket begränsad omfattning.

I folk— och bostadsräkningarna har förutom hushållsstatistik redovisats familjestatistik. Den största skillnaden mellan hus— hållsbegreppet och familjebegreppet är att sannanboende, ej qif— ta personer (18 år och äldre) bildar hushåll men därenot inte 'familjer. Hushållsstatistiken har i väsentlig utsträckning base- rats på blankettuppgifter från allnänheten medan familjestatisti—

ken baseras på härledda uppgifter genom samhörighetsbeteckning— en i den löpande folkbokföringen. Folk och bostadsräkningen är

f.n. den enda källa som heltäckande (för samtliga kommuner) ger nöjlighet att beskriva den faktiska hushållsbildningen.

Det är endast ett fåtal användare som har utnyttjat familjedata. Några konmuner har dock hämtat en deluppgift (ensamstående män ned barn) från familjetabellerna och utnyttjat denna i barnom— sorgsplaneringen. En av anledningarna till den begränsade an— vändningen av familjedata är att data om hushåll finns till— gängliga som uppfyller användarnas krav. Utredningen finner där— för att familjestatistik inte skall redovisas i en undersökning 1980.

2.10 övriga variabler

önskemål om insamling av nya variabler i en undersökning 1980 har inte framförts i någon större omfattning. Några användare har dock nämnt uppvärmningssätt för bostäder och några har framfört önskemål om att uppgifter om fritidshus skall insamlas. Även önskemål om ytterligare uppgifter om arbetstider (klock— slag för den fasta arbetstidens början och slut, flextid, skift etc.) har framförts.

3 Kvalitetskrav

Användaranalysen visar att FoB—data i stort sett används utan reservationer för kvalitetsbrister. De kvalitetsundersökningar (evalveringsstudier) som har genomförts i samband ned de senaste folk— och bostadsräkningarna har användarna ytterst litet intres— serat sig för. Skälet till detta är bl.a. att folk— och bostads— räkningen är enda källan som är heltäckande och ger data på kcnh nmnnivå. Därför tar man produkten som den är. Dessutom påpekas svårigheten att utnyttja resultaten från kvalitetsundersökning— arna på regional och lokal nivå.

Användarna har dock bl.a. ned stöd av den kvalitetsundersökning (ej slutgiltig) som genomfördes i samband med FoB 75 ansett sig

kunna utnyttja de preliminära resultat som framställdes i FoB 75. Många användare är genom denna erfarenhet beredda att avstå från viss precision i de slutliga resultaten till fönnån för bättre aktualitet.

4 Resultatredovisning

I FbB 75 (och även i tidigare räkningar) redovisas resultaten i en omfattande nängd tabeller dels anslagsfinansierat i allmän— na progrannet, i en publikationsserie (SOS), i statistiska medde— landen (SM) och i pressneddelanden och dels uppdragsfinansierat främst i specialprogrammet för konmuner.

Användaranalysen visar att flera variabler i folk— och bostads— räkningarna används i liten eller begränsad omfattning (utbild— ning, yrke, yrkesställning, anställningens art, imgmet, bilin— nehav, familjedata och demografiska data). En sannanfattning av användarnas bedömning är att de uppfattat att tabellpaketen vid tidigare räkningar har varit alltför omfattande och att tabell- redovisningen i stället bör inriktas på s.k. bastabeller som framställs så snart som möjligt efter genomförd bearbetning. Dessutom har krav framställts om att öka flexibiliteten i tabell— uttagen vid uppdragsfinansierad bearbetning utanför specialprog— rammet. Flera användare har även varit kritiska mot sekretess— bestännelserna i tabellerna som betecknats som både ologiska och besvärande för användningen av statistiken. över huvudtaget finns invändningar mot den otillgänglighet till prinärnaterialet som SCB:s sekretesspolicy har skapat.

l REFERENSRAM FöR SEKREI'ARIATEI'S KARILÄgixImG AV AN— VÄNDNJNGEN AV FoB—DATA

l.l Allmän bakgrund

Villkoret för att en folk— och bostadsräkning skall genomföras är att nyttan minst motsvarar de uppoffringar som är förenade med ett genomförande.

Med denna utgångspunkt för utredningen är det en uppgift att identifiera olika nytto— och uppoffringselement. Idealet vore sedan att elementen kunde värderas och summeras. För att kunna åsätta elementen bestämda värden måste de kunna observeras och mätas i samma skala, t.ex. kronor.

Redan här kan klart sägas ifrån att vi får nöja oss med att arbeta med det uppställda villkoret ovan som en albnän väg— ledning. Vissa element är mätbara andra kan endast beskrivas verbalt. Ytterligare en svårighet ligger i tidsaspekten. Vår uppgift kan sägas vara att idag identifiera, mäta och värdera den nytta och de uppoffringar som är förenade med en under— sökning genomförd i första hand år 1980. Detta är helt omöj— ligt. Vi kan givetvis inte identifiera, mäta och värdera morgondagens effekter. Däremot kan vi med utgångspunkt från tidigare erfarenheter uppskatta vissa värden och tillägna oss vissa allmänna uppfattningar och därpå våga oss på bedömningar av hur en undersökning 1980 och framtida undersökningar skuDe Pun— na utformas så att villkoret uppnås. Denna ambitionsnivå överens— stämmer för övrigt även med direktiven som säger att:

"Denna analys bör ges en sådan inriktning att den onfattar en bedömning och avvägning av de prioriterade behoven och kostnaderna för att tillgodose dessa." och vidare:

"I kommitténs arbete bör ingå att om möjligt göra en avvägnigg mellan å ena sidan kostnaderna, å andra sidan värdet av den statistik som framkommer vid framtida folk— och bostadsräk— ningar med nuvarande eller annan utformning".

(Sekretariatets understrykningar).

Utifrån allmänna kunskaper om vårt analysområde kan vi kon— statera att det är i huvudsak uppoffringar som kan beskrivas i mätbara termer, dvs. kostnader i kronor. Nyttan är ett närmast kvalitativt begrepp son inte kan kvantifieras. Vår situation kan då sammanfattas son att vi skall ställa osäkra kostnadsuppskattningar mot allmänna nyttobeskrivningar. Vilken vikt (vilket värde) nyttobeskrivningarna skall ges blir helt avgörande för om ett alternativ till undersökning kan leva upp till villkoret att nyttan minst motsvarar de uppoffringar som är förenade med ett genomförande.

1.2 Nyttobedönning

Utredningen skall försöka identifiera och beskriva nyttan vilken kan beskrivas efter studier av önskemål, användning, resultat etc. som är förenade med FoB-data. En väg att ge en beskrivning av nyttan är då att studera hur samhället nyttig—

gjort sig FoB-data från tidigare räkningstillfällen. Vi har också orienterat oss om vilka behov och därmed vilka krav som intressenter/användare ställer på FoB—data för framtiden.

Redan vid uppläggningen av informationsinsamlingen har vi styrts av vissa föreställningar. Den kanske mest vägledande är att vi sagt oss att nyttan och värdet av FoB—data huvudsakligen kan urskiljas i konkret och dokumenterad användning. Därav följer att vi ställt krav på att olika intressenter/användare skall på ett för oss gripbart sätt kunna beskriva hur de ut— nyttjat de uppgifter de hämtat ur senare folk— och bostads— räkningar.

En vägledning för vår bedömning av nyttan av framtida under— sökningar ges även i direktiven som säger:

"Till vägledning för kommitténs arbete vill jag framföra föl— jande. Huvuduppgiften blir att undersöka behovet av kommande folk— och bostadsräkningar och visa hur samhällsplaneringens framtida behov av befolknings-, hushålls— och bostadsdata skall kunna tillgodoses."

Utredningen skall alltså utgå från samhällsplaneringens in- formationsbehov. Detta innebär att vi i första hand skall be— döma hur samhällsplaneringen hittills använt FoB—data. Där— efter skall vi skapa oss en föreställning om hur den framtida samhällsplaneringen kan komma att utformas och vilka krav på infonmationsunderlag som därmed kommer att resas i framtiden.

1.2.1 Samhällsplanering

Samhällsplanering är ett centralt begrepp i vår nytto—kostnads— bedömning. I begreppet lägger vi också in forskning och all- män information. Som en bakgrund till bedömningen av FoB san underlag för samhällsplanering sätter vi således samhällspla— neringen i ett vidare sammanhang.

l.2.l.l Samhällsplaneringens mål och medel

Den överordnade samhällsplaneringen på nationell nivå kan med relativt stor politisk enighet bl.a. sägas syfta till:

. full sysselsättning . stabilt penningvärde . jämnare välfärdsfördelning

Utan närmare diskussion kan här konstateras att konkreta strä— vanden att uppnå dessa mål kan utvecklas till konflikter (t.ex. full sysselsättning och stabilt penningvärde). Det är den riks— omfattande samhällsplaneringens uppgift att bl.a. balansera och prioritera de olika strävandena inom olika samhällssek— torer.

För såväl den nationella som regionala och lokala nivån finns starka delvis motstridiga strävanden och därför krävs måhmed— vetna insatser från samhället för att få kontroll över ut— vecklingen. Detta kräver en både långsiktig och kortsiktig pla- nering och kontroll över plangenomförandet. På alla nivåer

finns begränsningar i den handlingsfrihet som står till buds när man praktiskt söker leva upp till de mer allmänt formulera— de målen. Det finns också olika åsikter om vilken ambitions— nivå planeringen skall arbeta efter. Samhällsplaneringen om— gärdas därför av politiska, ekonomiska och praktiska trög— hetsfaktorer. Tillgängliga styrmedel är präglade av grundvär— deringen att samhället skall funger incm ramen för en vidsträckt val— och näringsfrihet.

De medel samhällsorganen disponerar är planeringskapacitet för olika sektorer och på olika nivåer, tillståndsgivning för flera strategiska förhållanden (alltifrån etablering på kapital— marknaden till avfallshantering från miljöstörande industri) fysiska planmonopol och ekonomiska strmulansmedel riktade till kommuner, företag och enskilda (stöd för barnstugeutbyggnad, investerings— och lokaliseringsstöd för företag, flyttnings— bidrag och omskolningsinsatser för arbetskraften). Samhället har dessutom gett relativt vidsträckta befogenheter till olika sektororgan som verk och myndigheter på både statlig och kom— munal nivå. Dettainnebär att det är svårt att åstadkomma över— blick och samordning av olika insatser och att en övergripande uppföljning och utvärdering inte finns formulerad.

1-2-1-2 Samhällsplaneringens informationsbehov

Ett centralt element i all samhällsplanering (inom alla sektor— er på alla nivåer) är nulägesbeskrivningar, dvs. inventeringar och kartläggningar av rådande förhållanden. Ett annat vanligt inslag är att studera utvecklingen över tiden. Med utgångs— punkt i nulägesbeskrivningar och kostaterade förändringar kon— strueras prognoser för hur förhållandena i fråga kan kanna att utvecklas i framtiden.

Som underlag för både nulägeskartläggningar och beskrivningar av utvecklingen krävs statistik och där är folk— och bostads— räkningen en av de tillgängliga källorna.

Inom samhällsplaneringen har under senare år möjligheterna att hantera stora och komplexa mängder information ökat starkt. Datamaskinerna har fått större kapacitet samtidigt som direkt— minnesteknik och tenminaler radikalt ökat tillgängligheten till informationen. Modeller, metoder och institutionella former för den sektorvisa praktiska planeringen har också utvecklats. Sammantaget innebär detta att samhällsplaneringen efterfrågar mer information, ställer krav på större detaljeringsgrad i materialet, bättre aktualitet och att täckningen skall omfatta nya områden. Detta har inneburit att samhällsplaneringens krav på folk— och bostadsräkningen betraktat som en stor inter— mittent undersökning för att ta fram basdata tillgängligt för alla har ökat.

En anledning till att samhällsplanerarna vänder blickar- na not FoB när de upplever luckor och brist-r i tillgäng— ligt informationsunderlag är att det saknas restriktiva faktorer som tvingar förslagsställarna att allvarligt värdera nyttotillskottet av ny information mot kostnaden att ta fram den .

Samhällsplanerarna har även utvecklats i professionellt av— seende. Vid samtliga länsstyrelser har inrättats regional— ekonomiska enheter. Fler och fler kommuner håller sig med egna utredare och kommunförbundet som central organisation med— verkar i utvecklandet av modeller och metoder. Planerarna har även bildat föreningar för tillgodoseende av deras speci— fika intressen, (Länsplanerarnas förening, Kommunalstatistiska föreningen, Föreningen för samhällsplanering etc.). Det är endast i några av de mindre kommunerna som planeringen inte ombesörjs av särskilda tjänstemän.

Detta innebär att kraven på informationsunderlag till en stor del grundas på professionella värderingar av vad som bör hål— las tillgängligt för att planeringsarbetet som sådant skall underlättas och förbättras. Samtidigt innebär funktionalise— ring och professionalisering av planeringsuppgifterna att kon— takterna med de politiska och ekonomiska realiteterna kan tun— nas ut. överblicken av i vilka sammanhang samhällsinsatserna rent faktiskt kan göras bättre p.g.a. olika ökade insatser av— seende metoder och innehåll i planeringsledet kan komma att förloras.

th denna bakgrund har FoB—utredningen ansett det angeläget att i ett sammanhang försöka kartlägga användningen av FoB— data och försöka bedöma värdet därav i ett större sammanhang där nyttan vägs not kostnaderna för att ta fram ifrågavarande

FoB—uppgifter.

Väriabelinnehållet i FoB redovisas för användarna enligt ett omfattande tabellprogram som fritt distribueras till ett fler— tal användare och ett som finansieras på uppdragsbasis. I den meningen måste vår analys ske stegvis i det att vi först be— dömer variabelns värde och först därefter kan gå in på en diskussion om redovisnings— och distributionsuppläggning. Det— ta är helt naturligt eftersom en lågt värderad variabel kan tänkas falla bort och därmed blir varje diskussion om eventuel— la tabeller för denna överflödig. I de fall variablerna bedöms värdefulla och även fortsättningsvis bör redovisas blir det givetvis aktuellt att ta upp en diskussion om redovisnings— och distributionsambition. Detta är dock en fråga som i sina detaljer faller utanför utredningens användaranalys. Däremot försöker vi inhämta de principiella erfarenheter som användar— na kan delge oss om redovisningen och distributionen av resul— taten i tidigare räkningar. Dessa erfarenheter blir då givet— vis av stort intresse i samband med en bedömning av vilken kostnadsnivå de olika undersökningsalternativen kan utmynna i.

1.3 Uppoffringarna inför FoB 80

Genomförandet av en folk- och bostadsräkning enligt gängse metod kräver uppoffringar av många olika slag. Uppgiftslämnar— na, enskilda personer och fastighetsägare, får ägna tid att fyl— la i blanketterna och att sända in dessa. Kommunerna får satsa tid och pengar på att bl.a. granska och komplettera blanketterna. Staten får bidra med anslag till SCB:s planering och bearbetning

av räkningen.

Möjligheten att kostnadsberäkna uppoffringarna för genomföran— det av en folk— och bostadsräkning är betydligt större än möj— ligheten att översätta nyttan till pengar. Framförallt gäller detta beräkningen av produktionskostnaden (uppgiftsinsamling, bearbetning och redovisning). Kostnaderna för uppgiftslämnarna och användarna är däremot svårare att beräkna.

Kostnadsberäkningar i anslutning till alternativa former att genomföra en undersökning 1980 presenteras i en särskild bilaga 1 betänkandet och därför ordas här inget mer om uppoffringarna.

SOU l978:79 Bilaga 1 2 GENOMFÖRANDE AV AM/ÄNDARANALYSEN 2.1 Allmänt

Inför FoB 75 genomförde SCB ett antal enkäter för att kartlägga behovet av FoB—data. SCB hade dessutom löpande kontakter med användare såsom kommuner, länsstyrelser, bostadsstyrelsen och offentliga utredningar. Ett antal sammanträden och konfe— renser hölls också med deltagande från bl.a. större kommuner, kommunförbundet, länsplaneringsorgan m.fl.

Utredningen anser att genomförda behovsinventeringar ger en "bred" och allmän uppfattning om olika konsumenters behov. Den tillämpade enkätmetoden har inte medgett att några andra restriktioner än konsumenternas ev. självupplevda återhållsam— het (med undantag från det uppdragsfinansierade specialprogram— met) lagts på de redovisade önskemålen. Det är då också svårt att prioritera mellan önskemålen från olika konsumentgrupper (länsstyrelser, större kommuner, mindre kommuner, forskare etc.). Sammantaget innebär denna metod att det är svårt att värdera behoven (variabelönskemål, önskemål om precision i redovisningen av en given variabel, önskemålen om när i tiden resultatredo— visningen bör ske etc.) i förhållande till kostnaderna för att ta fram de önskade uppgifterna. Bl.a. ovannämnda erfarenheter från SCB:s konsumentkontakter vägledde FoB—utredningen till att pröva en annan metod för användaranalys.

Metoden innebär i korthet följande: Vi bad användare sända in dokument över arbeten där FoB—data hade utnyttjats (se littera— turförteckning i underbilaga 1). Sedan studerade vi detta material och intervjuade därefter användarna.

Metoden prövades i en förstudie och befanns, i förhållande till enkätmetoden ge goda möjligheter att studera den konkreta användningen av FoB—data.

2.2 Huvudstudien 2.2.1 Tidsplan

En förstudie genomfördes i augusti 1977 huvudsakligen i örebro kommun. Vissa kontakter togs också med Nora och Lindesbergs kommuner och med länsstyrelsen i örebro län.

Efter utvärdering av förstudien genomfördes en huvudstudie under perioden september 1977 april 1978.

2.2.2 Urval

Metoden för användaranalysen bedömdes vara resurskrävande vilket gjorde det nödvändigt att endast låta ett urval av användare ingå i undersökningen. Ett sätt är då att göra urvalet slumpmässigt för att bl.a. kunna skatta den osäkerhet som ligger i att endast ett urval undersöks. "Användning av FoB— data" är dock inte kvantifierbart och därför kan inte heller osäkerheten skattas. Deva var ett av skälen till att urvalet i användaranalysen gjordes subjektivt. Ett annat skäl var att vi hade krav på att studien inte skulle förbigå väsentliga

användningsområden som bl.a. framgår av FoB—datautnyttjandet i konsumentenkäten inför FoB 75. Användarförteckningen som upp— rättades vid genomförandet av enkäten användes som urvalsram.

I urvalet ingick slutligen 26 kommuner, 5 länsstyrelser, 2 lands— ting, ett antal departement, statliga verk, forskningsinstitu— tioner och övriga användare. I underbilaga 2 redovisas vilka an— vändare som valdes ut och vilka argument som utnyttjades för val av dessa användare. 2.2.3 Resultatens tillförlitlighet

381me Samtliga personer, institutioner, företag, föreningar etc.,

som använder FoB—data tillhör populationen. Hela denna population finns inte i något register, varför inte alla användare är möj— liga att nå varken i urvalsundersökning eller totalundersökning. Det föreligger alltså ett ramfel.

Avsikten med användaranalysen har dock varit att mäta användning av väsentlig omfattning och vi bedömer att användarna utanför ramen inte har ett sådant behov. Den ram som utgjort utgångs- material för urvalet är en användarförteckning vid SCB som successivt har byggts upp under årens lopp.

Genom att endast ett urval av användare har ingått i undersök— ningen kan resultaten vara behäftade med urvalsfel. Vi upplever dock att t.ex. de kommuner som ingått i urvalet och är av ungefär lika storlek utnyttjar FoB—data på ett relativt likartat sätt. Därför anser vi att det är osannolikt att de användare som ligger utanför urvalet väsentligt skulle förändra bilden av FoB—data—användningen. I presentationen av resultaten i användar— analysen görs därför inga reservationer p.g.a. urvalsfel.

Bortfallet är litet i analysen. Respektive användare har på— mints minst en gång om det angelägna i att delta i undersök— ningen. Trots en mycket väl tilltagen tid har dock inte alla tillfrågade inkommit med svar. Vi har för dessa användare an— tagit att behovet av FoB—data är litet.

safe Eftersom användningen inte är kvantifierbar kan inte heller mät— felet kvantifieras med någon metod. Bakom varje beskrivning av användningen ligger en subjektiv komplex avvägning mellan an— vändningsområde, intensitet i användningen, annan tillgänglig statistisk information etc. Vi vill dock påpeka att ambitionen att hålla nere mätfelet har varit hög vilket delvis framgår vid beskrivningen av uppläggningen och tillvägagångssättet.

Vid kontakterna med användarna har vi påpekat vikten av att alla dokument över projekt där FoB—data har utnyttjats skickas till sekretariatet. Vi har därefter läst detta material och

intervjuat de personer som har varit delaktiga i den statistiska behandlingen. Därefter har vi sammanställt arbetspromemorior över användningen av FoB—data. Dessa promemorior har i de fall användningen framstått som väsentlig återsänts till användarna för godkännande.

Vi har också studerat planeringsmodeller, facklitteratur och allmänna informationsskrifter för att bättre kunna bedöma bakgrunden till den enskilda användningen av FoB—data.

.Jlli |:PH'I11 Il'r .'..Vi'm 5 "|| rm'| Flmi LI'JJ— . ! _.f-IHT'NJ” "354 -%

m..

""a 'H' TTM __ I - . .I ' ' !. - f 1. , '(wi'vf-ln'll ML ._ " ' -. amp—'my!” tg..._1111 _ ' = -'

. | .

-.y. ii.-m.. . -'=i:'- ""l "rf-. '= -'

i |.

=.]. . H..... . .nu";

.ru-mr r== " '

'.'j : ::Ill . _ g.: 'å'-"' ». -

3 RESULTAT AV KARILÄGGJDJGEN

Resultatet av kartläggningen redovisas strukturerat efter de huvudgrupper av användare som urskiljts. Redovisningen inleds med en beskrivning av kommunernas användning av FoB—uppgifter som har indelat—s efter olika kommunala verksamhetsområden. Un— der nästa avsnitt redovisas kartläggningen av länsorganens ut— nyttjande av FoB—material som följs av vissa departements och centrala ämbetsverks användning och intresse av FoB-data. Kon— takterna med viss till samhällsplaneringen orienterad forskning och dess nytta av FoB—-data berörs liksom i ett avslutande avsnitt övriga institutioners nytta av data från folk— och bostadsräkningen.

3.1 Kommunernas användning av FoB-data 3.1.1 Allmänna förutsättningar för kommunal planering

Kommunernas användning av FoB—data framträder som en konsekvens av vissa särpräglade drag i samhällsutvecklingen som fortgått under flera decennier, nämligen kommmsammanslagningarna, ökat kompetensområde för kommunerna, statlig reglering och finansie- ring samt ökad regionalpolitisk satsning.

Kommunsamnanslagningarna motiverades till en del av en strävan att skapa ekonomiska och funktionella enheter lämpliga för planering och genomförande av de kommunala uppgifterna. De nya kommunerna förutsattes genom sin storlek lättare kunna avsätta resurser för planering. Samtidigt kom storleken i sig i någon män att minska den omedelbara översikten och i sig skapa nya krav på kommunal planering.

Nya kompetensområden har tillförts kommmernas förvaltning (t.ex. barnomsorgs— och skyddsrumsplanering) och gamla uppgif— ter har försetts med nya anvisningar (t.ex. bostadsbyggnads— program och fysisk planering) . Statliga myndigheter har ålagts tillsynsansvar och medverkar genom utfärdande av anvisningar, rekommendationer etc., till en enhetlig tillämpning. Till stats— bidragsbestämmelserna är ofta kopplat direkta krav på statis— tiska redovisningar och framtidsbedömningar.

De ökade regionalpjljtiska ambitionerna ställer även de krav på kommunernas planeringsverksamhet — samtidigt som den statliga planeringen i sin tur är ett stöd för de kommunala ambitioner— na. Genom fastställande av ramar för befolkningsutveckling, bostadsbyggande m.m. påverkas indirekt kommunernas villkor. Olika statliga regiomlpohdskt orienterade stödinsatser utgör viktiga inslag av ekonomisk realitet för de kommunala villko— ren.

Från flera olika håll reses alltså kraven på kommunala plane— ringsinsatser och därmed ökar kraven på information. I vår kartläggning av FoB-datas användning i den kommunala planering— en har vi valt att redovisa planeringen grupperad efter de två huvudgrupperna: Kommunal planering med anvisningar från statliga myndigheter och kommunal planering utan statliga anvis— ningar. Under detta senare avsnitt har vi försökt fånga även den nytta som FoB—data utgör till allmäninformation och i forsk— ning.

3.1.2 Variation i användningen av FoB—data efter olika kommunala förutsättningar

Sveriges kommuner utvisar sinsemellan en avsevärd spridning i fråga om planeringsambition. Därav följer naturligtvis att an— vändningen av FoB—data för kommmnal planering visar ett likar— tat spritt mönster.

Vi har kunnat konstatera att det huvudsakligengäller att ju större en kommun är desto mer omfattande är planeringen och därmed FoB—data—användningen.

Storstadskommmnerna Stockholm, Göteborg och Malmö med omfattan— de resurser på planerings— och statistikavdelningarna har pre— senterat en mycket omfattande användning av FoB—data. Dessa kommuner arbetar även i relativt stor utsträckning med idéer och planer för framtiden som kan visa sig innebära konkreta krav på utformningen av framtida undersökningar. Till bilden hör även att dessa kommuner har resurser att själva gå ut och komplettera sitt informationsunderlag när analysbehoven sträcker sig utanför vad FoB medger.

De allra minsta kommunerna använder också FoB—data och då huvud— sakligen för att svara upp emot de statliga planeringsanvisning— ar som finns (se avsnitt 3.1.3) och även för att kunna bedöma riktigheten i länsplaneringens näringslivs— och befolkningsprog— nos för den egna kommunen.

3.1.3 Kommunal planering med statliga anvisningar 3.1.3.l Bostadsbyggnadsprogram Allmänt

Allmänt uttryckt är statsmakternas mål för bostadsförsörjning— en, att bereda hela befolkningen sunda, rymliga, välplanerade och ändamålsenligt utrustade bostäder av god kvalitet till skä— liga kostnader (proposition nr 100 år 1967). Ett av de plane— ringsinstrument som användes vid förverkligandet av detta mål är de kommunala bostadsbyggnadsprcgrammen (KBP).

Kungörelsen angående kommunala bostadsbyggnadsprogram och bo— stadsstyrelsens tillämpningsföreskrifter säger bl.a. att kommu— nen varje år skall upprätta bostadsbyggnadsprogram för de fem närmast följande kalenderåren. Programmet bör i olika avseenden grundas på utredningar och överväganden för en längre tid än

programperioden.

I föreskrifterna står också: "... Omfattningen och inriktningen av nyproduktion och modernisering av bostäder skall anges i an— tal lägenheter med fördelning efter hustyp, lägenhetstyp och upplåtelseform. Nybyggnad av bostäder skall dessutom redovisas i m2 våningsyta..."

KBP skall årligen framställas och lämnas till länsbostadsnämn— den. Den ska sedan ge övriga länsmyndigheter de uppgifter som kan vara behövliga för myndigheternas verksamhet.

Länsbostadsnämnden ska sedan överlämna KBP tillsammans med sitt eget yttrande och länsstyrelsens yttrande till bostads— styrelsen.

Bostadsstyrelsens anvisningar för beräkning av bostadsbehov och bostadsefterfrågan __________________________________________________________ Bostadsstyrelsen har gett ut förslag till arbetsmetoder. För— utom en diskussion om förväntad utveckling av olika faktorer, finns i förslaget också ett antal blanketter som kan användas till hjälp för beräkning av bostadsbehovet. Två typer av blan— ketter finns, nämligen arbetsblanketter och redovisningsblan— ketter. De senare är av sammanfattande karaktär och skall obli— gatoriskt fyllas i och slutligen redovisas för bostadsstyrelsen.

I underbilaga 3 framgår hur arbetsblanketterna ser ut och vil— ken statistik som behövs för framställning av KBP enligt bostads— styrelsens anvisningar. Någon ytterligare beskrivning av anvis- ningarna görs därför inte i detta delavsnitt.

Kommunernas sätt att framställa bostadsbyggnadsprogram

Bostadsstyrelsens förslag till arbetsmetoder åtföljs i hög grad men bedömningarna av den framtida utvecklingen varierar natur— ligtvis mellan olika kommuner. Planerarna är, liksom i övrig prognosverksamhet, osäkra i sina framtidsbedömningar. I detta avsnitt lämnas en sammanfattning av kommunernas kommentarer till olika moment i framställningen av KBP.

Det grundläggande arbetet för framställning av KBP består av utredningar, prognoser och målsättningar rörande:

folkmängd och hushållsbildning utrymmesstandard - lägenhetstyper

hustyper förändringar i bostadsbeståndet kvalitetsfaktorer

I bostadsstyrelsens anvisningar utgår man från befolkningsut— vecklingen och sedan beräknas hur mycket bostäder som behövs. I storstadskommunerna (framförallt Stockholms kommun) är sna— rare tillgången till bostäder styrande för befolkningsutveck— lingen. Även i ett antal andra kommuner är förhållandet likar- tat. Tillgången till småhus (alt. tomter) styr t.ex. delvis befolkningsutvecklingen.

Vid bestämning av totala behovet av bostadsbyggande är hus— hållsbildningen den mest osäkra faktorn enligt de flesta plane— rarna. Hushållsbildningens omfattning är beroende av flera fak— torer som är svåra att bedöma, som utveckling av realinkomster, bostadskostnad, bostadstillägg, skilsmässofrekvens m.fl.

Bostadsstyrelsen utförde år 1974 en hushållsprognos i femårs— perioder för perioden 1970—1990 som tillställdes varje kommun. Med undantag för de tre storstadsområdena grundades prognosen på ett antagande som innebar en viss utjämning mellan kommuner i fråga om hushållskvoternas storlek. För storstadsområdena gjordes särskilda antaganden. Det skulle sedan ankomma på var— je kommun att bedöma om detta antagande var rimligt. De flesta

kommunerna har blivit överraskade av att förändringen i hus- hållsbildningen har gått så snabbt mellan 1970 och 1975. Hus— hållssplittringen har gått så långt att en del planerare menar att "gränsen" börjar vara nådd. Bl.a. planerarna i Malmö anser att i framtiden kommer bedömningen av utrymmesstandarden istäl— let att dominera inom bostadsplaneringen.

Stockholms kommun har utvecklat en ny metod för hushållsprog— noser. Den bygger på kunskaper om flöden av personer mellan olika hushållstyper under en viss tidsperiod. Denna "hushålls— flödesmetod" ger i motsats till hushållskvotmetoden samtidigt med totala antalet hushåll också hushållen fördelade på stor— lekar. Denna metod beskrivs mer i följande avsnitt.

Hushållsstorlek har betydelse för val av viss lägenhetsstorlek men dessutom finns det komplicerade sambandet mellan realin— komst - bostadskostnad hustyp yttre miljö närhet, etc. som har betydelse för val av bostad. I KBP studeras hushållen fördelade på storlek, medan de senare faktorerna beaktas i varierande grad och med olika metoder i skilda kommuner. En del kommuner (t.ex. Stockholm, Göteborg, Jönköping) har låtit ut— föra boendepreferensundersökningar för att få kunskaper om hur olika faktorer värderas av befolkningen.

Flera kommuner har gjort urvalsundersökningar bland de perSOF ner som står i bostadskö för att få reda på bl.a. efterfrågad lägenhetsstorlek. Vidare spelar också politiska målsättningar en stor roll vid bestämningen av utrymmesstandarden och då kanske framförallt vad gäller avskaffandet av trångboddhet.

Stockholms kommun har även utvecklat en metod för att utifrån fördelningen på hushållstyper (t.ex. hushållsstorlek kombine— rat med hushållsinkomst) göra en fördelning på lägenhetsstor— lekar. Denna metod beskrivs mer i följande avsnitt.

Gemensamt för nämnda metoder är att de minst kräver en nulä- gesbeskrivning i form av en korstabell mellan lägenhetsstor— lek och hushållsstorlek.

Bestämningen av vilka hustyper som ska byggas har i en del kommuner helt lämnats över till politikerna och de fysiska planerarna.

Planerarna anser i övrigt att FoB—data är mycket väsentlig vid studium av förändringar i bostadsbeståndet. Några kommuner (t.ex. Stockholm och Malmö) har egna byggnadsregister men anser sig ändå behöva FoB—data. Bl.a. kontoriseringen anses vara svår att följa upp från någon annan källa därför har FoB—data använts för att "stämma av" registret.

Vissa kommuner och då framförallt storstadskommuner med många studeranden och andra icke mantalsskrivna personer har att be— akta de lägenheter som upplåts till dessa. Uppgift om antalet sådana lägenheter hämtas från folk- och bostadsräkningen.

Nya metoder

Hushållsflödesmetoden bygger på skattningar av förändringssan—

nolikheter. Med förändringssannolikhet menas sannolikheten för personer, som vid en viss tidpunkt tillhör en viss kategori hushåll att vid en framtida tidpunkt tillhöra samma eller nå— gon annan hushållskategori.

Tidigare faktiska förändringar kan i denna modell erhållas ge— nom en samkörning av två folk— och bostadsräkningar. Då de fak— tiska förändringarna mellan två räkningar är bestämda, juste— ras förändringarna för att gälla som förändringssannolikheter för prognosperioden. De personer som bor i studerade område vid tidpunkt 1 (= prognosperiodens startpunkt) och tillhör en viss hushållskategori fördelas enligt förändringssannolikheterna. Slutligen avstämns "resultaten också mot befolkningsprognosen.

I princip behövs inga nya FoB—variabler i hushållsflödesmeto— den men däremot krävs samkörningar av räkningar för att få kunskaper till bestämning av förändringssannolikheter.

Andra kommuner och bostadsstyrelsens omdöme om metoden lyder i korthet:

"Metoden är intressant och bör prövas ytterligare. Det torde dock dröja länge innan metoden är färdigutvecklad för att kun— na användas i konkret prognosverksatdmet. En stor mängd för— ändringssannolikheter ska skattas, vilket kan bli svåröver— skådligt."

Denna metod baserar sig på de resultat som erhålls via hus— hållsflödesmetoden, dvs. att uppgifter om både antal hushåll och fördelningen på hushåll finns tillgängliga. Även denna me- tod utgår från nuvarande konsumtionsmönster. Ett sådant mönster kan beskrivas med hjälp av en korstabulering mellan hushålls— typ och lägenhetstyp.

De tal som erhålls i cellerna (efter vissa beräkningar) betrak— tas som sannolikheter. Dessa sannolikheter utnyttjas sedan för att skatta efterfrågemönster. Detta mönster används för att korrigera den på gängse sätt framtagna behovsberäkningen och med beaktande av de praktiska begränsningar som finns för bo—

s tadsbyggande t .

Denna metod kräver information om relationer mellan hushålls— typer och lägenhetstyper. I den för sekretariatet tillgängliga beskrivningen av metoden har hushållstyp bestämts efter hus— hållsstorlek och hushållsinkomst. Lägenhetstyp har bestämts efter lägenhetsstorlek, hustyp och byggnadsår.

Användning av FoB—data

Bostadsbvggnadsprogram, enligt bostadsstyrelsens anvisningar,

är i hög grad beroende av FoB—data. Följande FoB—data utnyttjas för bestämning av

totala antalet hushåll: Antal hushållsföreståndare i % av

samtliga personer inom vissa grupper av befolkningen (hus—

hållskvoter). Grupperna bestäms av kön och ålder.

. hushåll fördelade efter storlek . lägenhetsfördelning för olika hushållsstorlekar

— förändringar_i_bgs£adsbeståndet: Lägenheter fördelade på hus— typ, kvalitetsgrupp, byggnadsår och lägenhetsstorlek.

Dessutom studeras den genomsnittliga utrymmesstandarden för olika år och därvid utnyttjas FoB—uppgifter om antal rumsenhe- ter. Förutom en nulägesbeskrivning behövs också data från tidi— gare räkningar för att kunna göra rimdiga framtidsbedömningar.

3.l.3.2 Bostadssaneringsprogram Allmänt

Efterhand som den omfattande nyproduktionen av bostäder undan— röjt bostadsbristen har intresset alltmer kommit att ägnas för— ändringar i det befintliga bostadsbeståndet. ökad uppmärksamhet har riktats mot möjligheterna till omvandling och bättring av redan existerande bostadsområden.

Exempel på åtgärder för att stimulera och underlätta moderni— seringen av äldre bebyggelse är införandet av en särskild bo- stadssaneringslag. Enligt denna kan fastighetsägare på ansö— kan av kommunen åläggas att rusta upp bostadslägenheter så att viss lägsta godtagbara standard uppnås.

Den ledande och styrande rollen i saneringsprocessen har kommu— nerna. SOm ett särskilt hjälpmedel i planeringen och ett under— lag för att styra genomförandet av saneringen i tiden och i rumr met skall kommunala bostadssaneringsprogram (BSP) upprättas. Vis— sa kommmner där saneringsbehovet anses som ringa är undantagna från skyldighet att redovisa BSP.

BSP ska omfatta samma prognosperiod som KBP. Beträffande framti— da BSP säger bostadsstyrelsen i anvisningarna till BSP 1978—1982 bl.a.: "... Goda möjligheter finns att förbättra bostadssane— ringsprogramnen. Under de närmaste åren bör därför saneringsprog— rammen årligen ses över och utvecklas. Efter detta initialskede behöver inte bostadssaneringsprogrammet upprättas varje år. Det— ta behöver endast ske då nytt dataunderlag, som möjliggör nya inventeringar, erhållits eller då kommunen kommit fram till ändrade ställningstaganden beträffande saneringsverksamheten...".

Bostadsstyrelsens anvisningar för bostadssaneringsprogram

Anvisningarna är av relativt allmän karaktär. Sammanfattningsvis är det några mtnent i programarbetet som bostadsstyrelsen an- ser bör ägnas speciell uppmärksamhet, nämligen:

flerfamiljshusbeståndet - avveckla brister i det äldre beståndet med avseende på husets och lägenheternas kvalitet, utrustning och yttre miljö — lägenhetsfördelning (storlek)

Dessutom anges också några rekommendationer om hur arbetet bör bedrivas samverkan mellan kommuner och fastighetsägare, tillvarata de boendes intressen, etc.

Bostadsstyrelsen rekommenderar att fastigheterna inventeras områdesvis så att ett bebyggelseområde bildas av fastigheter som planeras bli sanerade i ett sammanhang. För varje område bör redovisas kvarter och däri belägna fastigheter.

Till programomgången 1977—1981 utsände bostadsstyrelsen ett uttag ur databanden från 1975 års fastighetstaxering för att användas som hjälpmedel vid planeringen.

Användning av FoB—data

Endast sju av de i urvalet ingående kommunerna har angivit att FoB—data utnyttjas i BSP. Det är i två sammanhang som FoB—data används, nämligen vid urvalet av saneringsområden och vid be— skrivningen av dessa.

Urvalet av saneringsområden görs framförallt med FoB—variabler— na kvalitetsgrupp och byggnadsår men även med trångboddhet. Även bostadsstyrelsens uttag ur fastighetstaxeringsbanden har ut— nyttjats för detta syfte. Nblmö och Stockholms kcmmmner har även använt sina byggnadsregister för att insamla motsvarande infor— mation.

I beskrivningen av saneringsområdena utnyttjas FoB—variabler som hushållsstorlek, bilinnehav, sysselsättning (natt— och dag— befolkning).

Några kommuner ansåg dock att en utlistning från FoB av fastig— heter och lägenheter som t.ex. är omoderna skulle ha underlät— tat inventeringsarbetet. Detta har inte varit möjligt att få p.g.a. sekretesshestämmelserna.

3.1.3.3 Barnomsorgsplan Allmänt

Enligt barnomsorgslagen skall kommunen upprätta femåriga barnom— sorgsplaner. Planen ska omprövas varje år. Lagen säger också att kommunen genom en planmässigt utbyggd barnomsorg ska sörja för att barn som på grund av föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller av andra skäl behöver omvårdnad ska få barnomr sorgsplats om inte behovet tillgodoses på annat sätt.

Barnomsorgsplaneringens uppläggning innebär att varje kommun gör en egen plan för sina olika former av barnomsorg som sedan sammanställs av socialstyrelsen till en plan för hela riket. Socialstyrelsens beräkningar och bedömningar bygger på de koma munala planerna varför socialstyrelsen anser att det är nödvän— digt att vissa beräkningar och redovisningar sker på samma sätt i alla kommuner.

Enligt socialstyrelsens vägledning är det nödvändigt att tids— planen följs av alla kommuner. Tidsplanen innebär att sociala centralnämnden i april—maj månad bör kunna besluta om förslaget till barnomsorgsplan. Därefter remitteras förslaget till poli—

tiska, fackliga och andra lokala organisationer under april— juni. Remissvar och andra uttryck för opinioner sammanställs under början av hösten. Kommunstyrelsen tar, efter sociala centralnämndens yttrande över remissvaren, ställning till barn— omsorgsplanen som sedan antas av fullmäktige. Den antagna barn— omsorgsplanen sänds tillsammans med ett antal blanketter som redovisar sammanfattningar av barnomsorgsplanen senast den 15 mars påföljande år till socialstyrelsen.

Socialstyrelsens vägledning inför kommunernas barnomsorgsplan

I detta avsnitt beskrivs den vägledning som avser barnomsorgs— planeringen 1979—1983, vilket är den mest aktuella. Beskriv- ningen är framförallt inriktad på FbB—data—utnyttjandet.

Den barnomsorgsplanering som beskrivs här har år 1977 som "basår" dvs. förhållandena i slutet av år 1977 ska redovisas sum utgångspunkt. År 1978 kallas för "planeringsår". Prognosperio— den omfattar de fem åren 1979—1983.

FoB—data utnyttjas enbart i de kvantitativa behovsberäkningar— na och då huvudsakligen i behovsberäkningar av daghem och fri— tidshem. Beräkningen av behov av fritidshemsplatser (för barn 7—12 år) följer i stort modellen för daghem (för barn 0—6 år) och därför beskrives här enbart daghememodellen.

Beräkning av behov av daghemsplatser genomförs tekniskt i ett antal steg. De olika stegen beskrivs översiktligt nedan.

Uppgifter ska avse den 31 december 1977 (basår) samt åren 1978— 1983. [EEIPAK utnyttjas för basåret och för prognosperioden används kommunernas befolkningsprognoser. Saknas befolknings— prognos kan länsplaneringsmaterial användas som utgångspunkt för en kommunal bedömning.

Steg 2. Antal och andel barn 0-6 år med förvärvsarbetande,

I denna behovsgrupp ingår främst den stora grupp barn som inte har någon hemarbetande förälder. NEr detaljerat kan det uttryckas i barn

— vilkas gifta/sammanboende föräldrar båda förvärVSarbetar - som har ensamstående förvärvsarbetande mor eller far som har studerande föräldrar

Den största gruppen 0—6-åringar med behov av daghemsplats är de vars föräldrar förvärvsarbetar. I denna beräkningsmodell är utgångspunkten kvinnor som arbetar minst 16 timmar per vecka. Barn till ensamboende ensamstående förvärvsarbetande far 16—w tim liksom barn till "dolt" arbetslösa föräldrar skall ock så räknas med. Den senare kan t.ex. vara förälder som skul— le förvärvsarbeta om denne fick barnomsorgsplats åt sina barn.

Från ovanstående grupp skall dras barn i åldern 0—6 år vars

förälder är dagbarnvårdare - vars mor förvärvsarbetar och vars far är hemarbetande

Till ovanstående grupp skall läggas barn med studerande (eller kombinationen studerande/förvärvsarbetande) föräldrar.

steg).- Antal learnJed_bsh9v_ar Qashwlafasstertrajröé

Enligt barnomsorgslagen är kommunen skyldig att ge plats i dag— hem eller deltidsgrupp även till barn som behöver särskilt stöd för sin utveckling. Kunskaper om dessa barn bör komma från socialvårdens uppsökande verksamhet.

I resterande steg görs sammanfattningar av behovet och utbygg— nadstakten.

Kommunernas sätt att framställa barnomsorgsplan

Alla kommuner följer den principiella uppläggningen av barnomr sorgsplaneringen som socialstyrelsen anger. Sättet att skatta bestämningsfaktorerna görs däremot något olika.

Flera av de större kommunerna har låtit utföra egna enkätunder— sökningar för att få mera information om behovet av barnomsorgs— plats än vad bl.a. FbB—data kan ge.

Andra kommuner har gjort egna bedömningar av faktorerna bl.a. med utnyttjande av planeringsunderlaget från socialstyrelsen.

Användning av FoB—data

FoB—data utnyttjas enbart i steg 2. För följande grupper utnytt— jas FoB—data: Barn 0—6 år

) vars mor förvärvsarbetar 16—w tim per vecka ) till ensamboende ensamstående förvärvsarbetande far 16—w tum ) vars mor förvärvsarbetar och vars far är hemarbetande

d) med studerande (eller kombinationen studerande/förvärvsarbe— tande) föräldrar a b 0

Eftersom basåret är 1977 måste kommunerna räkna fram FoB—data till detta år. Socialstyrelsen har låtit utarbeta ett plane— ringsunderlag som ger vägledning om framräkningen. Underlaget är principiellt uppbyggt på att FoB 75—data utnyttjas för be— skrivning av förhållandena år 1975 i kommunen och AKU—data för bestämning av utvecklingen under åren 1976—1977. Eftersom AKU endast genomförs för ett urval av befolkningen kan inte ut— vecklingen skattas med tillräcklig precision för varje kommun. Därför har kommunerna förts samman till 16 grupper. Inom varje grupp är kommunerna sinsemellan relativt lika avseende för— värvsfrekvensen för kvinnor enligt FoB 70 och förvärvsfrekven— sens ökningstakt 1970—1975. Förutom en skattning av utveckling— en under åren 1976—1977 för varje kommungrupp anges i underla— get också en skattning för varje år under perioden 1970—1975.

Som vägledning för bestämning av prognos för perioden 1979— 1983 redovisar socialstyrelsen en riksprognos över andel barn med förvärvsarbetande mor. Den bygger på AKU—uppgifter med en rak framskrivning av observerad utveckling. FoB—uppgifter för år 1965, 1970 och 1975 anges som bakgrundsinformation.

Beträffande grupp d) "barn med studerande föräldrar" och till— gången till data skriver socialstyrelsen bl.a.: .... I FoB kommer det att finnas uppgifter om barn med studerande föräld— rar. Länsarbetsnämnden, befintliga skolor samt elevkårer kan eventuellt också ge information som underlättar bedömningen. Saknas underlag kan kommunen räkna med att 2 % av totala antalet barn har en studerande mor. I framtidsbedömningen av antalet barn som har studerande föräldrar måste hänsyn bl.a. tas till eventuella nya utbildningsanstalter på orten...."

För att kunna placera barnstugorna så nära hemmen som möjligt krävs FoB—data även på delområdesnivå.

3.1.3.4 Lokal trafikförsörjningsplan

Riksdagen antog år 1973 nya bestämmelser rörande statligt stöd till olönsam kollektivtrafik på landsbygden. Beslutet gäller fr.o.m. trafikåret 1 augusti 1974.

Med lokal kollektivtrafik avses enligt bestämmelserna trafik som är begränsad till en kommun eller till ett kommunblock samt sådan närtrafik mellan angränsade kommuner eller kommunblock som inte är av regional karaktär.

Ansökan om statsbidrag jämte trafikförsörjningsplan skall vara ingiven till länsstyrelsen senast den 15 februari närmast före

bidragsåret.

Trafikförsörjningsplan skall dels ingå som en del av den all— männa löpande samhällsplaneringen och dels utgöra underlag för myndighetens bedömning av statsbidragsansökan. Ett villkor för statligt stöd är att kcmmunen årligen framställer en lokal trafikförsörjningsplan.

Eftersom trafikförsörjningsplaner berör olönsam kollektivtra— fik på landsbygden har FoB—data redovisad för tätort/glesbygd utnyttjats. Det är uppgifter om arbetstillfällen (förvärvsar— betande dagbefolkning 20—w tim näringsgrensfördelad; grov in— delning/)och deras framtida utveckling som har använts. En redovisning av pendlingsuppgifter för ovannämnda näringsgrenar och för färdsätt har också framställts. Utöver FoB—data har kcmmunerna insamlat uppgifter om service, vägnät, busslinjer, Skolskjutsar, färdsätt etc. Det är emellertid endast fyra kom— muner som har presenterat planer i dokumenterad fonm.

Riksdagen har våren 1978 beslutat att huvudmannaskapet för den kollektiva tndäqupå landsväg skall utövas genom interkommunal samwerkan mellan landstingskommuner och kommunerna i respektive län. Sekretariatet har tagit del av bussbidragsnämndens nya an— visningar för trafikförsörjningsplaner och kan inte där finna några nya bestämmelser som leder till ett förändrat utnyttjan—

de av FoB—data, med undantag av redovisningen på tätort/glesbygd. Tidigare har statsbidrag getts enbart till olönsam kollektiv— trafik på landsbygden men enligt den nya förordningen skall stats— bidrag ges till all kollektivtrafik med högst tre turer per dag. Sekretariatets bedömning av detta är att motivet till redovis— ning av statistik på tätort/glesbygd för detta syfte försvinner.

3.1.3.5 Skyddsrumsplan Allmänt

statsmakternas och civilförsvarsmyndigheternas bedömningar av ett framtida krigs karaktär visar att skyddet för befolkningen är av största betydelse. Befolkningens skydd i krig måste för— beredas under fredstid genom olika åtgärder, främst skyddsrums— byggande.

Ett av de instrument som används för att åstadkomma skydd för befolkningen är den kommunala skyddsrumsplaneringen.

Det nya systemet för planering och produktion av skyddsrum som införts skall tillämpas i sin helhet fr.o.m. 1 juli 1979. Ci— vilförsvarsstyrelsen har uttalat att kommunala skyddsrumsplaner bör vara upprättade, antagna och fastställda senast den 1 juli 1978.

Folk— och bostadsräkningarnas samband med skyddsrumsplaneringen

FoB har beröring med skyddsrumsplaneringen i två avseenden, dels vid avgränsningen av skyddsrumsort, dels vid beräkningen av be— hovet av skyddsrumsplatser.

åkrdésrunssrr

I regeringens föreskrift cmlvilka tätorter och platser, som skall vara skyddsrumsorter, ingår endast benämningen på respek— tive ort och plats. I civilförsvarsstyrelsens bestämmelser sägs att:

"Avgränsningen av skyddsrumsort skall ske med utgångspunkt i den avgränsning, som gjorts för statistisk redovisning för tät— orten i samband med senaste Folk— och Bostadsräkning (FoB)."

åeEOXSEQEäEningä

Behovet av skyddsrum beräknas med hänsyn till befintlig och pla— nerad bebyggelse samt med utgångspunkt i det största antalet per— soner som under dag eller natt i allmänhet vistas inom skydds- rumsområdet under fredstid (26 5 civilförsvarslagen).

De bindande föreskrifterna för behovsberäkningarna är helt all— männa och lyder som följer:

"I skyddsrumsplan skall behovet av skyddsrumsplatser anges dels för skyddsrumsområde, dels för Skyddsrumsorten.

Ett skyddsrumsområdes dag— resp. nattbehov av skyddsrumsplat— ser är lika med dag— resp. nattbefolkningen minskad med krigs-

placerad personal. Vid beräkning av skyddsrumsbehovet för bostä- der skall hänsyn tas till förväntad boendeutglesning och föränd— rad utrymmesstandard. Dagbefolkning i bostäder skall räknas utgöra en bestämd andel av nattbefolkningen."

Kommunernas sätt att framställa skridsrumsplaner

Många kommuner har överlåtit framställningen av skyddsrumspla— ner på konsultföretag. Kommunerna har då enbart överlämnat den statistik som funnits tillgänglig.

Det är framförallt två problem som kommunerna har nämnt i sam- band med framställningen av skyddsrumsplan. Det ena problemet är avsaknad av tillräckligt geografiskt uppdelad statistik och det andra problemet är beräkningen av antal besökande vid olika tillfällen.

Vid beräkningen av antal besökande har en del kommuner utnytt— jat FoB—data för att få uppgifter om antal förvärvsarbetande i olika s.k. lokalkategorier. Vid denna avgränsning har en del kommuner använt variabeln näringsgren och andra kommer yrke. Därefter har faktorn "antal besök per förvärvsarbetande för olika lokalkategorier" använts för uppräkning. Denna faktor har erhållits på olika sätt i olika kommuner. Exempel på 10— kalkategorier är handel, kontor, industri, restaurang, hotell och skola.

Kommunerna upplever stor osäkerhet i beräkningen av skyddsrums— platser.

Användning av FoB—data

Den FoB—data som kommunerna använt i första planeringsomgången är:

förvärvsarbetande nattbefolkning fördelad på nyckelkodområ— den eller tätort/glesbygd

— förvärvsarbetande dagbefolkning fördelad på nyckelkodområden eller tätort/glesbygd och lokalkategorier. Lokalkategorierna har bestämts med hjälp av näringsgren eller yrke.

De kommuner som har använt yrkesvariabeln för bestämning av antal förvärvwrbetande i olika lokalkategorier har haft en uppfattning om att yrke är lämpligare för detta syfte än närings— gren. För avgränsning av skyddsrumsort har tätortsavgränsningen i FoB använts och kommer även fortsättningsvis att vara vägledan— de för arbetet.

3.1.4 Kommunal planering utan statliga anvisningar 3.1.4.l Befolkningsprognos Kbmmun—Data—modellen

Svenska Kommunförbundet och Kommun—Data AB har från Malmö komr mun övertagit och vidareutvecklat ett datoranpassat system för befolkningsprognoser omfattande en rutin för kommunprognoser och en rutin för delområdesprognoser.

Befoyeiagsprosnss_fér_k9miu£en

Till grund för beräkningarna i kommunprognosen behövs uppgif— ter om folkmängdens storlek och dess fördelning efter ålder och kön. Dessa uppgifter hämtas från DEMDPAK.

Framskrivningarna, som sker i steg om ett år med befolkningen fördelad efter kön och ålder i ettårsklasser, kan göras på tre olika sätt. För de olika antagandena styrs prognosen av:

1. Flyttning 2. Målsättningsfolkmängd 3 . Antal förvärvsarbetande

För alternativ 1 görs antaganden om flyttningsnettots eller flyttningsströmmens storlek vid olika tidpunkter i framtiden.

Alternativ 2 utgår från en målsättningsfolkmängd för kommunen för olika är i frammiden. Maskinellt beräknas mellanliggande års värden med lika absolut eller procentuell förändring varje år.

I alternativ 3 utgår man från en näringslivsprognos eller andra antaganden som ger det framtida antalet förvärvsarbetande per— soner bosatta i kommunen. Med hjälp av antaganden om förvärvs— frekvenser fås ett visst antal förvärvsarbetande. Antaganden om förvärvsfrekvenser görs för varje åldersklass.

Befolkningsprognss_fér_dslsmråée2

Framskrivningen baseras på [EEIPAK—uppgifter och sker i steg om ett år med befolkningen fördelad efter kön och ålder i ettårsklasser.

Fyra olika framskrivningsalternativ finns att välja bland. För samtliga alternativ måste antaganden göras om följande föränd— ringsfaktorer: fruktsamhet, nybyggnation och avgång, utgles— ning, boendetäthet i hus som byggs och avgår samt ålders— och könsfördelning i nya hus.

Då man funnit att de olika förändringsfaktorerna varierar med ett områdes karaktär, som byggnadstyp, läge, områdets ålder, klassificeras samtliga områden så att områden i en klass är Pumpgena avseende nämnda variabler.

Kommunernas sätt att genomföra befolkningsprognoser

En stor del av kommunerna har framställt befolkningsprognoser enligt Kommun—Data—modellen. De flesta större kommuner har dock för kcmmunen som helhet gjort en näringslivsbaserad befolknings— prognos (se avsnitt 3.1.4.2) och sedan satt in den uppgiften som målsättningsfolkmängd i alternativ 2.

Enligt Kommun—Data AB är alternativ 3 (antal förvärvsarbetande) sällan använt. Alternativet kräver nämligen antaganden om för— värvsfrekvenser för varje åldersklass, vilket endast kan erhål— las vart femte år i samband med FoB.

Vissa mindre kommuner gör enklare framskrivningar av den löpan— de demografiska statistiken i stället för ovan nämnda metoder. En del kommuner som ej är nyckelkodade utnyttjar de tätorts— redovisade demografiska uppgifterna från FoB.

Användning av FbB—data

I befolkningsprognoser för kommuner finns ett alternativt beräk— ningssätt (alt. 3) som utnyttjas av ett litet fåtal kommuner. FoB—data utnyttjas för de antaganden om förvärvsintensiteten för olika åldersklasser som modellen kräver.

I befolkningsprognosen för delområden klassas områdena bl.a. med hjälp av FoB—data som hustyp och byggnadsår. Beträffande förändringsfaktorerna så utnyttjas data från bostadsbyggnads— programmet, ev. bostadssaneringsprogrammet, demografiska data och uppgifter om antal lägenheter alt. rum från FoB. Vissa kommmr ner utnyttjar också hushållsuppgifter för att bestämma faktorn "utglesning". Kommun—Data AB har också planer på att förändra modellen till att även beakta förändringar i hushållsdata.

3.1.4.2 Näringslivsprognos och näringslivsbaserad befolk— ningsprognos

Kommunernas behov av näringslivsprognos och näringslivsbase— rad befolkningsprognos

Riksdagen har fattat beslut angående den regionala utveckling— en som bl.a. innebär att befolkningsramar fastlagts för samt— liga län. Länsstyrelsen har sedan utarbetat befolkningsramar för kommunerna (se avsnitt 3.2.l.l).

Till grund för bestämning av befolkningsramar för kommunerna ligger bl.a. hittillsvarande befolkningsutveckling, nuvarande befolkningsstruktur och dess beräknade förändringar, närings— livets struktur och utveckling, beräknat arbetskraftsutbud samt de regionalpolitiska målsättningarna beträffande primära centra, regionala centra och kommuncentra som statsmakterna har beslutat om.

Mot bakgrund av ovanstående ställer sig kcmmuner vissa fråge— ställningar som: Vilken utveckling av kommunens näringsliv fordras för att uppfylla befolkningsramens målsättning? Är denna utveckling realistisk eller orealistisk? Kommunerna

(dock inte alla) utformar bl.a. av detta skäl egna näringslivs— prognoser eller näringslivsbaserade befolkningsprognoser. Även mer renodlat utnyttjade näringslivsprognoser bedöms ha ett vär- de förutom som bas för befolkningsprognoser. Näringslivsprog— noser ligger för några av de största kommunerna som underlag för närings— och sysselsättningspolitiska handlingsprogram. Andra kommuner som inte har framställt något sådant program utnytt— jar dock enklare former av näringslivsprognoser som underlag vid näringslivskontakter, uppvaktningar etc.

I mindre kommuner har relativt okomplicerade näringslivsprog— noser ofta kopplats samman med direkta enkäter till företagen. I större kommuner upprätthålls också direkta kontakter med fö— retagen som också i vissa fall formaliseras till enkäter. Stockholms kommun har t.ex. i samrand med utredning om kommur nens näringslivs— och sysselsättningspolitik genomfört en fö— retagsenkät 1971 (Draklok—undersökningen) som omfattade ca 1 900 verksamhetsställen. Datainsamlingen motiverades med att ge ett bättre underlag för framtidsplaneringen och då bl.a. för att försöka bedöma efterfrågan på arbetskraft och markytor från företagen under den närmaste tioårsperioden.

Ett antal kommuner har lagt upp och försöker att lägga upp egna företagsregister, som bl.a. kan vara en utgångspunkt i prognos— verksamheten. malmö, Lund m.fl. kommuner har därför genomfört särskilda datainsamlingar som i vissa fall har utvidgats till att omfatta ganska många uppgifter.

I vissa kommuner är inte näringslivet främst styrande för be— folkningsutvecklingen utan snarare bostadsbyggandet vilket in— nebär att behovet av näringslivsprognoser blir mundre. Storler ken på kommunerna påverkar också till en del behovet. Den nu planerade årliga uppföljningen av länsplaneringen (se avsnitt 3.2.l.l) kommer dock troligen framdeles att påverka behovet av prognoser för sysselsättning och näringsliv ytterligare mot näringslivsbaserade befolkningsprognoser och då även för nå— got mindre kommuner än de som hittills bedrivit mer ingående prognosarbete.

Beskrivning av prognosmodellen

I näringslivsprognosen beräknas förväntade antalet arbetstill— fällen i kommunen inom en viss framtid. Som utgångspunkt för denna beräkning utnyttjas FoB—data över förvärvsarbetande dagbefolkning fördelad på näringsgrenar. Därefter har den fram— tida utvecklingen inom varje näringsgren antagits. Som stöd för antaganden om utvecklingen finns källor som långtidsutred— ningen, länsplaneringens prognoser, branschutredningar och fö— retagskontakter. Ofta används grova näringsgrensaggregat som mest uppdelade enligt länsplaneringen (35 näringsgrensaggregat se underbilaga 4).

Samtliga prognoser över sysselsättning och näringsliv som har redovisats bygger på uppgifter från FoB 70. Däremot planeras genomförandet av nya prognoser efter hand som uppgifter från FoB 75 har blivit tillgängliga i kommunerna. Vid årsskiftet

1977/78 fanns det emellertid inga helt genomförda prognosarbeten med FoB 75 som material.

EäriegslivebsssrsdjsfQDrninsssregmos

Då näringslivsprognosen är framtagen och därmed förväntade an— talet arbetsplatser är prognostiserade bedöms

andel förvärvsarbetande av de i kommunen mantalsskrivna per— sonerna (förvärvsintensitet)

pendlingens och flyttningens omfattning (över kommungräns)

Antaganden om den framtida utvecklingen varierar för olika kom— muner bl.a. beroende på resurser att särskilt utvärdera och be— döma olika källor eller genomföra lokala undersökningar. Även andra källor än FoB utnyttjas för att bedöma förvärvsintensite— tens utveckling såsom AKU (särskilt i storstadsområdena) och lokala undersökningar.

Användning av FoB-data

Den FoB—data som främst kommit till användning i näringslivs— prognoser och näringslivsbaserade befolkningsprognoser är:

förvärvsarbetande natt- och dagbefolkning (ZO—w tim) fördelad på näringsgrenar (vanligen med motsvarande indelning som i underbilaga 4)

pendling över kommungräns

Arbetstiden 20—w tim har främst motiverats genom att motsvarande tid redovisades i FoB 70. I F08 65 redovisades en arbetstid om minst halv normal arbetstid som av SCB approximativt bedömdes lika med ZO—w Ulm. Jämförbarheten mellan folk— och bostadsräk— ningar har av flera användare bedömts som angelägen därför bör gränsen 20 timmar övervägas att redovisas även i fortsätt— ningen. Andra menar att den fortgående arbetstidsförkortningen medför att gränsen bör sänkas till förslagsvis 16 timmar för att få jämförbarhet med tidigare räkningar. Även andra timgrän— ser för redovisningen av sysselsättningen har föreslagits.

Ett generellt problem är att FoB endast redovisas vart femte år vilket bl.a. medfört att andra undersökningar eller annan till— gänglig statistik t.ex. SCB:s industristatistik, statistik över offentligt anställda bearbetas för att komplettera eller er- sätta information från FoB under mellanliggande år. De olika statistikkällorna är inte heltäckande och oftast inte helt jäm— förbara. I de s.k. DIS—undersökningarnal görs också försök att skatta den framtida utvecklingen genom att fråga om företagens planer för framtiden. Undersökningarna har dock enligt många planerare uppvisat kvalitetsbrister vilket bl.a. har medfört att resultaten inte har använts i större omfattning av kommer—

1Företagsenkät inom ramen för informationssystemet företag — samhälle som administreras av länsstyrelserna och SCB.

na, som även haft svårigheter att få del av materialet.

De pendlingsuppgifter som utnyttjas avser främst pendling mel— lan kommuner för huvudströmmar av pendlare (antalsmässigt). Även fördelningen på näringsgren enligt ovan är dock ett angeläget komplement. Det är endast i FbB som pendlingsuppgifter (bostad— arbetsplats) liksom dagbefolkning redovisas heltäckande och då även för kommuner vilket har gjort det rimligt att välja FoB—år som basår i prognoser. Pendlingen har dock ganska varierande betydelse för kommuner beroende på läge, näringsgrensstruktur etc.

3.1.4.3 Trafikprognos

Behov av trafikprognos

Trafikprognosen är ett hjälpmedel som planerarna har för att beskriva de trafik— och transportmässiga konsekvenserna av al— ternativa utvecklingar för bl.a. transportsystemets utformming, folkmängd, näringsliv utifrån antaganden om förändringar 1 mar— kens användning för bostäder och verksamheter i framtiden.

Allmänt gäller att de mest omfattande prognosberäkningarna har gjorts för de större tätorterna. Vissa konsultföretags da— torbaserade beräkningssystem har därvid utnyttjats för genom— förandet.

Beskrivning av trafikprognosmodeller

Trafikprognosmodellerna kan delas upp i två huvudtyper. Den ena används för beräkning av trafikmängder och den andra för be— skrivning av standarden s.k. standardbeskrivningsmodell.

De två modellerna skiljer sig principiellt från varandra på följande sätt:

Trafikmängdsmbdellen beskriver hur olika transportsystem ut- nyttjas nu och i framtiden.

— Standardbeskrivningsmcdellerna beskriver den situation olika befolkningsgrupper ställs inför när de skall utnyttja de transportsystem som finns nu och i framtiden.

De senare kan vara mycket enkla och exempelvis endast beskriva restid från olika bostadsområden till kommuncentra. De kan också vara komplicerade och beskriva t.ex. åtkomstmöjligheter

(se avsnitt 3.2.5). Standardbeskrivningsmodellerna beskrivs inte ytterligare i detta avsnitt.

Den vanligaste modellen för beräkning av trafikmängder är den s.k. gravitationsmodellen. NFR—systemet och VBB—systemet är exempel på datorbaserade gravitationsmodeller. Dessa system är uppbyggda av fyra beräkningsdelar nämligen resalstring, områdesfördelning, fördelning på färdmedel och nätutläggning.

Beräkning av resalstringen syftar till att ge totala antalet resor till och från ett antal delområden och inom delområden under en viss tidsrymd. Resalstringen delas vanligtvis upp i

grupper av resor som:

# resor mellan egen bostad eget arbete — resor mellan egen bostad - övrigt - resor mellan eget arbete övrigt resor mellan övrigt — övrigt

Antalet resor som alstras inom ett delområde beräknas med ut- gångspunkt från antal boende och antal arbetsplatser i olika verksamheter. Även en uppdelning på olika transportmedel kan göras.

Områdesfördelningen är den beräkningsdel där de resor som alstras i ett område fördelas på övriga områden.

Vanligen sker områdesfördelningen så att resorna fördelas på målområden i proportion till områdets storlek uttryckt i boende, arbetsplatser m.m. och i omvänd proportion till resmotståndet (t.ex. restid, reslängd) mellan start och område.

E?hgågaåalfördelningen_baseras vanligtvis på den transportstan— dard som de olika färdmedlen erbjuder den resande.

När man fått fram antalet resor mellan områden med olika färd— medel beräknas vilka vägar trafiken väljer (nätutläggnimp.

Användning av FoB—data

De FoB-uppgifter som utnyttjas är:

förvärvsarbetande dagbefolkning fördelad på delområden och på vissa näringsgrenar eller yrken,

pendlingens omfattning mellan delområden.

Den först nämnda statistiken användes för att få säkrare prog— noser över trafikalstringen. Olika verksamheter alstrar nämli— gen olika mängd trafik. En vanlig uppdelning av verksamheter på s.k. lokalkategorier är industri, lager; detaljhandel, servicebutiker; kontor, förvaltning; övrigt.

Antalet förvärvsarbetande i nämnda lokalkategorier har av de flesta prognosmakarna bestämts med hjälp av näringsgren. Flera användare har dock pekat på svårigheten att urskilja bl.a. ”kontor, förvaltning" med hjälp av näringsgren och har därför utnyttjat yrkesvariabeln. En konsultfirma (NPK) menar att sät— tet att beräkna den från bostäderna utgående (genererade) trafiken kommer att förfinas i framtiden. Denna förändring innebär att hushållen klassificeras efter t.ex. storlek, in— komst och bilinnehav.

De ovan nämnda FoB—uppgifterna multipliceras i modellen med s.k. genererings— och attraheringskoefficienter. Dessa koeffi- cienter skattas i trafikundersökningar i den egna tätorten eller hämtas från andra trafikundersökningar.

Då beräkningssystemet har räknat fram trafikmängden för nuläget kan resultatet för restypen "resor mellan egen bostad eget

arbete" jämföras med FoB:s pendlingsuppgifter. På detta sätt kan beräkningsmodellen "kalibreras".

En enklare variant av trafikprognos består i att skriva fram en matris över trafikmängder mellan områden. Denna matris kan vara uppbyggd av pendlingsuppgifter plus uppgifter över andra resor uppmätta i någon trafikundersökning.

Även om rena bostads—arbetsresor endast utgör ca 50 % av totala antalet resor i vissa kommuner anses dock pendlingsuppgifterna i FoB som viktiga. Dessa resor utförs nämligen i högtrafik och är därför i hög grad dimensionerande för trafiksystemet. Göte— borgs kommun har beaktat det förhållandet i en diskussion om ett samhälle med brist på drivmedel.

Pendlingsdata fördelad på färdmedel anses också ge värdefull infonmation. Några kommuner har dock konstaterat att kollektiv— resor i FoB är kraftigt överskattade.

3.1.4.4 Parkeringsplan

Ett fåtal kommuner har redovisat en parkeringsplan. De FoB—upp— gifter som framförallt utnyttjas är den förvärvsarbetande dag— befolkningen fördelad på delområden. Dessutom används upp— gifter om bilinnehav och färdsätt.

Göteborgs kommun har gjort en ambitiös parkeringsplan där även FoB—data över näringsgrenar och pendling har utnyttjats.

3.1.4.5 Områdesprogram

Inom ramen för den fysiska planeringen (i underbilaga 6 lämnar planverket en kort beskrivning av informationsbehovet i all— mänhet i den fysiska planeringen) uppstår ofta behov av mer detaljerade program för Vissa delområden inom kommuner. Plan— verket har utarbetat rekommendationer för hur den kommunala fysiska planeringen genom upprättande av områdesprogram bör närmas till övrig programverksamhet i kommunen. Syftet med plan— verkets rekommendationer är att uppmärksamma kommunerna på en metod att genomföra den fysiska planläggningen med stor öppen— het inför alla intressenter, politisk medvetenhet i avvägning— en i de centrala frågorna och samtidigt i ökad utsträckning sti— mulera en samordning av den vanliga kommunala verksamhetspla— neringen (dvs. barn— och äldreomsorgs—, skol— och fritids— verksamhetsplanering m.m.) med den fysiska planläggningen.

Områdesprogrammen upprättas huvudsakligen enligt (dock med mycket varierande ambitionsnivå för de enskilda avsnitten) nedanstående struktur.

Innehållsfrågor:

mangden och sammansättningen av bostäder markreservationer för arbetsplatser kommunala serviceåtaganden anläggningar och friytor - handel och tjänster

Principer för planutformningen:

tillgänglighet — energiförsörjning bevarandeaspekter - handikappanpassning/kategorikrav

Sammanställningar av statistiska data för särskilda planerings— områden förekommer i alla större kommuner som en sammanfattan— de bakgrundsbeskrivning. Källor för dessa beskrivningar är olika former av tillgänglig statistik där den cmrådesredovi— sade statistiken från SCB (DENCPAK, AVIPAK, BILPAK, FoB etc. ) utgör ett ofta använt underlag.

Näringsgrensfördelad (högst ett tiotal aggregat) statistik över förvärvsarbetande (20—w tim) från FoB finns ofta återgivet och även tillsammans med förvärvsintensiteter. Redovisningarna omfattar både förvärvsarbetande dag- och nattbefolkning. Pend— lingsuppgifter redovisas mellan par av kcmmuner, tätorter etc. och även fördelade på olika färdsätt.

Lägenhetsuppgifter redovisas med någon variation enligt de möjligheter som Fondata medger. Även hushållsstorleken i områdena beskrivs.

Användning av FoB—data

Beroende på lokalt bestämd ambitionsnivå kan FoB—data om be- folkning, hushåll, sysselsättning och pendling inarbetas i de för den kommunala verksamhetsplaneringen framtagna gemensamma planeringsförutsättningarna för att ingå i inventeringen av nuläget för i programarbetet berört område och utgöra avstamp för bedömningar om framtiden.

I planverkets rekommendationer är inget direkt nämnt om använd— ningsområdet för FoB—uppgifter. FoB—uppgifternas betydelse framgår i rekommendationerna endast genom deras betydelse för andra kommunala verksamhetsprogram som t.ex. bostadsbyggnads— och barnomsorgsprogram.

3.1.4.6 Övrig planering

Äldreomsorgsplanering

På vissa områden inom kommunens verksamhet finns enligt tradi— tion en genomarbetad planering. Det är emellertid inte fallet i de flesta kommuner när det gäller äldreomsorg.

Socialhjälpslagen reglerar annars allmänt kommunernas skyldig— heter inom äldreomsorgen. Förslaget till en ny sociallag har emellertid kommdt.under 1977 vilket dock ännu inte gett resul— tat i särskilda förändringar i planeringen med FoB—data.

I studium av Kopparbergs länsstyrelses användning av FoB-data har vi erfarit att samtliga kommuner i Kopparbergs län har en— gagerats i en planering av äldreomsorgen (1977—1985) enligt en enhetlig modell.

Till grund för denna planering ligger kommunernas befolknings— prognoser. FoB—uppgifter har använts för att beskriva bostads— standard (kvalitetsgrupp) för pensionärshushåll (hushåll med minst 1 person 65—w år) 1970 och 1975 i tätorter och glesbygd.

Sydvästra skånes kommunalförbnuihar också studerat de äldres bostadssituation med uppgifter från FoB 75 fördelade på olika bostadshushåll efter boendestandard, hustyp och upplåtelseform.

Skolplanering

Skolplaneringen för grundskolan genomförs bl.a. med stöd av framtagna befolkningsprognoser (även för delområden) och prog— noser över bostadsbyggandet. Det är således uppgifter från DEMOPAK och de uppgifter som ingår i bostadsbyggnadsprogrammet som utnyttjas. För planering av gymnasieskolan och vuxenutbild— ningen har inte FoB—data utnyttjats i någon dokumenterad form.

3.1.4.7 Inventeringar, beskrivningar Allmänt

I kommunerna framställs en stor mängd inventeringar och beskriv— ningar vars syfte är att belysa olika förhållanden i samhället och tjäna som bakgrundsinformation till olika kommunala beslut. Dessa underlag har delvis olika namn i olika kommuner. I det följande beskrivs dessa under skilda rubriker.

Servicebeskrivningar Servicebeskrivningar har genomförts i endast ett fåtal kcmmuner.

Kommunen har för olika områden beskrivits ur servicesynpunkt med stöd av vissa statistiska data om skolor, fritid och kul— tur, åldringsvård etc.

I respektive område lämnas även en beskrivning av områdets karaktär med uppgifter från FoB om förvärvsarbetande dag— resp. nattbefolkning (20—w tim), färdsätt mellan bostad och arbets— plats, lägenhetsuppgifter och hushållens storlek.

Social kartering

Med social kartering avses i detta sammanhang en beskrivning av befolkningssammansättningen i demografiskt,ekonomisktoch socialt avseende och dess samband med strukturen i bostadsområ— dena.

Senare års strävanden efter att belysa sociala och ekonomiska konsekvenser i samhället har i Uppsala och på några fler plat— ser lett till att en social kartering har genomförts. Undersök— ningen i Uppsala har genomförts för att belysa sambanden mellan bostadsstrukturen och den sociala strukturen.

I Uppsalaundersökningen ingår fjorton variabler som definierar den sociala strukturen och sex variabler som definierar bostads— strukturen. Det som i sista hand har blivit avgörande för vilka

variabler som skulle ingå i undersökningen har varit att varia— beln funnits tillgänglig i befintlig statistik. En sambands— analys har genomförts efter en schematisk sammanställning av uppgifterna för att få ett grepp om hur variablerna samvarie— rar. Uppgifter som har hämtats från FoB 70 är bl.a. förvärvs- arbetande nattbefolkning 20—w tim näringsgrensfördelad (ca 10 grupper), utbildning (högst folkskola resp. eftergymnasial utbildning), lägenhetsuppgifter (storlek, kvalitetsgrupp, hyra). Dessutom har uppgifter insamlats från EETDPAK, INKOPAK, social— registret i Uppsala och registret över bostadstillägg.

3.1.4.8 övrig användning

Utöver ovan redovisad användning av FoB-data i kommunerna kan nämnas några övriga exempel:

. FoB-data har använts inom fritidsplaneringen i Borlänge för att beskriva förvärvsarbetandet (arbetstid, näringsgren)

. FoB—data från bostadsbyggnadsrmogrammet har utnyttjats i Örebro vid utredning om behov av bad

. FoB—data om antal hushåll i tätort har använts i Göteborgs— regionen vid utredning av avfallsfrågor

. FoB—data om boende i tätort/glesbygd har använts för att be— döma markanvändning i bl.a. Sydvästra Skåne

Kommunernas tjänstemän får relativt ofta telefonsamtal som be— rör FoB—data från olika grupper som studerande och affärsmän. FoB—data används som underlag vid kommunala organs utredning— ar föranledda av motioner, interpellationer etc. samt faktaun— derlag vid framställningar till statliga organ.

Banker, detaljhandelsföretag, bensinbolag etc. har visat intres- se för uppgifter om förvärvsarbetande dagbefolkning närings— grensfördelad för delområden. Ett av användningsområdena för dessa uppgifter är kundunderlagsberäkningar.

s.k. övrig användning är svår att beskriva och kvantifiera ef- tersom det i stort sett saknas dokumenterat underlag. Men fle— ra kommunaltjänstemän har uttalat att den sammanlagda tiden för förfrågningar om FoB—data inte är obetydlig i större kommuner.

3.2 Länsorganens användning av FoB—data

Bland länsorganen är det länsstyrelsen som har den helt domi— nerande användningen av FoB—data. övriga länsorgan använder FoB—data huvudsakligen som allmän information.

Länsstyrelserna har flera planeringsuppgifter där FoB—data utnyttjas, men den huvudsakliga användningen är inom länspla— neringen. Länsplaneringen har en mycket central roll i samhäl— lets totala planering bl.a. därför att det är en övergripande planering med regelbundna kommunkontakter. De flesta kommuner— na har anammat den statistik och de metoder som länsstyrelsen använder för att lättare kunna kommunicera med länsplanerarna.

Många av dessa kommuner kan dock för eget behov tänka sig enkla— re metoder än de som tillämpas i länsplaneringen.

3.2.1 Länsstyrelser 3.2.l.1 Länsplanering Allmänt

Den länsplanering som har bedrivits sedan mitten av 1960—talet bygger i allt väsentligt på riksdagens beslut år 1964 om en aktiv lokaliseringspolitik. Beslutet innebar en planering i samverkan mellan länsstyrelser, andra länsorgan och kommuner som skulle visa hur regionalpolitiska insatser skulle fördelas mellan kommunerna i varje län. Länsplaneringen har hittills genomförts i tre riksomfattande planeringsomgångar, länsplane— ring l967, länsprogram 1970 och länsplanering 1974. Regeringen har vidare i budgetpropositionen 1978/79 aviserat att en full— ständig länsplaneringsomgång skall inledas under hösten 1978.

Den principiella uppläggningen av nämnda länsplaneringsomgångar har i stort sett varit densamma vid varje tillfälle. Länssty— relsen har efter underhandskontakter med bl.a. kommunerna upp— rättat preliminära förslag till länsprogram (planeringsunder- lag) som granskats och kompletterats av kommunerna och slutli— gen har slutprodukten (länsprogram) sänts på remiss till komr munerna innan redovisning skett till regeringen. Landstingen, fackliga organisationer och näringslivsorganisationer har också delvis medverkat.

Den framtida länsplaneringen skall enligt riksdagens beslut bedrivas dels som fullständig länsplanering ungefär vart femte år, dels som en årlig uppföljning och utvärdering av länspla— neringen. Vissa förändringar, men knappast i planeringens prin— cipiella uppbyggnad, kan föreslås av länsdemokratikommuttén som lägger sitt betänkande våren 1978.

Prognossystemet

Enligt förordningen om länsplanering skall planeringsunderla— get bestå av nulägesbeskrivningar, prognoser och problembe— skrivningar samt av sådan redovisning av statlig och kommunal planering som har betydelse för utvecklingen i länet.

För att erhålla jämförbarhet mellan olika delar av landet görs prognoserna efter en enhetlig mpdell. Denna modell har anpas— sats till ADB och benämns "Umdac—modellen". Pudellen beskrivs i en figur i underbilaga 5. I det följande beskrivs modellen kortfattat.

Det första steget i prognosen utgörs av en framskrivning av befolkningen. Förändringsfaktorer är åldrande och dödsfall.

I ett andra steg beräknas bruttoutflyttning (bruttoinflyttning beräknas i ett senare steg).

I steg tre beräknas arbetskraftstillgången. Härvid görs anta—

ganden om förvärvsfrekvenser. Genom dessa beräkningar erhålls dels det framskrivna antalet förvärvsarbetande, dels antalet utflyttande förvärvsarbetande. Skillnaden mellan dessa utgör arbetskraftstillgången i kommunerna.

Bedömningar av arbetskraftsefterfrågan görs för 35 olika när ringsgrenar (se underbilaga 4). Underlag för dessa bedömning— ar erhålles bl.a. från långtidsutredningen och DIS—systemet.

För att beräkna de faktiska sysselsättningsmöjligheterna för befolkningen i en kommun justeras arbetskraftsefterfrågan med antaganden om förekommande in- och utpendling.

Nästa steg (steg 5) utgörs av en avvägning mellan arbetskrafts— tillgången och arbetskraftsefterfrågan, varvid vanligtvis en arbetskraftsdifferens erhålls. För att erhålla balans mellan tillgång och efterfrågan kan ovan nämnda antaganden (brutto— utflyttning, förvärvsfrekvenser, efterfrågan på arbetskraft, pendling) justeras. I detta steg görs också antaganden om bruttoinflyttning.

För att slutligen erhålla en befolkningsprognos summeras an— taganden om antal födda till ovan erhållna befolkningstal.

Prognosen skall göras för kommunen. De kommunvisa prognoserna ska summeras till län. Vid fullständig länsplanering skall prognoser utarbetas dels för den närmast kommande femårs— perioden, dels för den kommande lS—årsperioden. Som prognos— år i det kortare prognosperspektivet (även vid uppföljning och utvärdering) skall gälla det kalenderår som ligger fem år efter den tidpunkt då prognosarbetet inleds. För prognos med lS—årsperspektivet skall som prognosår gälla kalenderår som är jämt delbara med fem.

Lokala arbetsmarknader

Industridepartementet har lämnat särskilda föreskrifter och riktlinjer för kartläggning av lokala arbetsmarknader. En ut— gångspunkt för en beskrivning av en lokal arbetsmarknad är are betstillfällenas tillgänglighet. En annan utgångspunkt är en kartläggning av förhållandet mellan arbetskraftsutbudet i resp. ort och arbetskraftsefterfrågan inom ortens lokala ar— betsmarknad dvs. graden av överensstämmelse mellan å ena Sudan människors yrkeserfarenhet och önskemål och å andra sidan ar— betsmarknadens behov och krav. En tredje utgångspunkt är män— niskornas möjligheter att utnyttja arbetstillfällena beroende på barntillsyn, resemöjligheter och yrkesutbildning etc.

Regeringen har i länsvisa promemorior redovisat vissa riktlin— jer för valet av undersökningsområden. I allmänhet utpekas tre typer av områden: områden med omfattande arbetspendling, områden med en uttalad konflikt mellan kravet på skydd av jordbruksmark och lokalisering av bebyggelse, samt områden med uttalad glesbygdskaraktär.

Detaljeringsgraden vid kartläggningen beror dels på tillgången av statistik dels på syftet med kartläggningarna. Det finns

flera alternativa detaljeringsnivåer: tätorter, församlingar, nyckelkodområden, särskilda avgränsningar (koodinatsatta). Befolkningen i de kartlagda områdena bör fördelas på syssel— satta och icke sysselsatta. De sysselsatta kan vidare för vis— sa syften behöva beskrivas vad gäller fördelning på närings— gren och yrken.

3.2.l.2 Regional trafikplanering

Genom beslut av Kungl. Maj:t den 15 oktober 1971 uppdrogs åt samtliga länsstyrelser att upprätta regionala trafikplaner. Riksdagen har våren 1978 beslutat att huvudmannaskapet för den kollektiva trafiken på landsväg skall utövas genom interkommu— nal samverkan mellan landstingskommuner och kommunerna i res— pektive län (se även avsnitt 3.1.3.4).

Den regionala trafikplanen består av två delar: persontrafik— plan och godstrafikplan.

Persontrafikplanens syfte är i första hand att ange transport— lösningar för den regionala persontrafiken dvs. långväga persontrafik huvudsakligen mellan kommuncentra. Ett visst utrymme ägnar planen även åt den mellanregionala trafiken dvs. den trafik som sker på längre avstånd till och från länet.

Godstrafikplanen syftar på kort sikt till att effektivast möj— liga utnyttjande uppnås av redan befintliga transportanlägg— ningar, järnvägar, termdnaler m.m. På lite längre sikt bör planen kunna ligga till grund för eventuella kompletteringar och förändringar av de anläggningar som nu finns. Godstrafik— planen är dock ingen plan i gängse mening utan dess betydelse ligger främst i att den kan tjäna som ett gemensamt besluts— underlag för olika intressenter inom transportväsendet.

Kommunikationsdepartementet har i sina anvisningar till läns— styrelserna angett syftet med den regionala persontrafikpla- neringen vara att:

ange hur trafikapparaten lämpligen kan vara utformad för att allmänheten ska få sitt resbehov mellan länets olika delar samt till och från andra delar av landet tillgodosedda på ett tillfredsställande sätt och till lägsta möjliga kostnader.

Planen skall omfatta en tidsperiod om ca 5 år och åtföljas av fortsatt rullande planering. Enligt anvisningarna för planering— en bör den regionala linjetrafiken i princip sammanbinda komr muncentra på olika nivåer (trafikplaneutredningen har samman— ställt vissa standardkrav). I planen ges även förslag till ett regionalt stomlinjenät.

De regionala persontransporterna bedöms bl.a. med stöd av upp— gifter om pendling vid arbetsresor som hämtats från FoB lik— som uppgifter cm den förekommande näringsgrensstrukturen i kommunen eller tätorten. Länsstyrelsen genomför också trafik— räkningar och resanderäkningar i egen eller annans regi för att förbättra det statistiska underlaget i planeringen.

3.2.l.3 övriga utredningar m.m.

Länsstyrelsen utreder och presenterar också uppgifter som för behovet av FoB—data kan ses som delvis fristående från läns— planeringen men som mer eller mindre tangerar denna.

Inom länsplaneringens ram genomförs beskrivningar av länets kommuner med fakta redovisade i tabeller, diagram och kartor. Avsikten med beskrivningarna kan vara att de skall användas dels i lokaliseringsfrågor dels som underlag för revidering av länsplaneringen. De uppgifter (FoB—data) som används i beskriv— ningarna är i princip de som utnyttjas i länsplaneringen. Det som dock särskilt skall påpekas är att redovisningen av tätort/ glesbygd ofta presenteras för samtliga variabler vilket inte är fallet i länsplaneringen i övrigt.

I anslutning till den fysiska riksplaneringen har länsstyrel— sen också tagit fram visst underlag för bedömning av den frame tida markkonsumtionen för tätortsändamål via FoB. Folkmängden i tätorter har även utnyttjats vid översiktliga bedömningar av dimensionering av vatten— och avloppsfrågor. '

Försvarsenheten vid länsstyrelsen ställer vissa krav på FoB genom den nu pågående skyddsrumsplaneringen (se avsnitt 3.1.3.5) men även lägenhetsuppgifter i form av ett lägenhetsregister skulle kunna vara av försvarsplaneringsintresse.

Regionalpolitiska konsekvenser av näringslivets förändringar bl.a. utvecklingen inom handels— och specialstålindustrin (inkl. gruvor) har också närmare studerats. FoB—uppgifter används i dessa sammanhang för att beskriva näringslivsutvecklingen (förvärvsarbetande 20—w tim näringsgrensfördelade, för ett tio— tal aggregat) och utvecklingen inom bostadsbyggandet (kvali— tativt och kvantitativt).

Kraftverksetableringen i Forsmark visar på ett omfattande pro— jekt som kräver extraordinära insatser från såväl kommun som länsstyrelse. Ett utredningsarbete har genomförts i samverkan mellan länsstyrelsens regionalekonomiska enhet i Uppsala län och östhammars kommun som särskilt kartlägger pendling och näringslivsutveckling med FoB—data. Dessutom har även särskil— da undersökningar genomförts för att belysa omflyttningen av kraftverkspersonalen och etableringens effekt på den kommer— siella servicen i kommunen.

3.2.l.4 Sammanfattning av länsstyrelsernas användning av FoB—data

Allmänt

Det är särskilt länsplaneringen inom länsstyrelsen som stäl— ler krav på statistisk information om samhället. Hittills har dessa krav endast kunnat tillgodoses med heltäckande statistik för samtliga kommuner via folk— och bostadsräkningar vart femte

::

ar.

Länsstyrelsernas regionalekonomiska enheter utnyttjar utöver redovisning för kommuner och län vissa riksuppgifter och redo—

visning av tätort/glesbygd för flertalet i FoB ingående variab— ler. '

Sysselsättningsuppgifter för såväl dag— som nattbefolkning (förvärvsarbetande 20—w tim) med näringsgrensfördelning (enligt underbilaga 4) redovisad för kommuner är hittills helt grund— läggande för länsplaneringens prognossystem. Industridepartemen— tet överväger dock att framöver använda l—w tim som mått på den totala sysselsättningen. Därutöver anser industridepartementet att det är helt nödvändigt att uppgifter finns för arbetstidsklas— ser (l—l9, 20—34, 35—w timmar). Måttet 20—w timmar är särskilt betydelsefullt för att få en koppling till tidigare redovisning— ar. Departementet har också särskilt uttryck behov av redovis— ning av sysselsättningsuppgifter med tätare mellanrum än vart femte år. Intresse har visats för redovisning av såväl syssel— sättning (dag— och nattbefolkning) som pendling (bostad—arbets— plats) via kontrolluppgiften.

Industridepartementet försöker för närvarande att med hjälp av SCB:s inkomststatistik skatta förvärvsintensiteten för man resp. kvinnor i varje kommun. Departementet anser att det ännu är för tidigt att dra några slutsatser av försöket.

Uppgifter om pendling (även näringsgrensfördelad) ingår också som en grundläggande förutsättning i länsplaneringen Vilket särskilt gäller redovisningen av pendling mellan kommuner. Pendlingsuppgifter utnyttjas också som ett led i den regionala trafikplaneringen och då även kombinerad med färdsätt.

Departementet har även påpekat behov av att genomföra yrkes— och/eller utbildningsprognoser regionalt. Ytterligare precise— ringar av detta behov kommer att göras hösten 1978. Särskilda föreskrifter och riktlinjer för kartläggning av lokala arbets— marknader har också utformats av departementet. Kartläggningen ställer också krav på bl.a. yrkes— och utbildningsuppgifter.

Regeringen har vidare uppdragit åt länsstyrelserna att analyse— ra kommunernas planerade utbyggnad av barnomsorgen. Den dator— baserade beräkningsmodell som används för detta ändamål med— ger bl.a. att man kan beräkna konsekvenserna av ändrade anta— ganden om förvärvsfrekvenser för kvinnor, antal förskolebarn per kvinna etc.

övriga utredningar m.m. inom länsstyrelsen ställer inga andra krav på statistisk information via FoB än de som nämnts ovan. Relativt ofta utnyttjas just det underlag som har tagits fram i samband med länsplaneringen även för dessa syften.

3.2.2 Länsarbetsnämnd Endast länsarbetsnämnden i örebro län är kontaktad.

FoB—data utnyttjas i ringa omfattning inom länsarbetsnämnd och arbetsförmedling.

chefstjänstemän kan utnyttja FoB—data över t.ex. sysselsätt— ning, näringsgren och yrke vid sammanträden, i föredrag etc.

Inom försvarsplanläggningen kan uppgifter från FoB om t.ex. sysselsättning, näringsgren och yrke användas vid översiktliga bedömningar.

3.2.3 Länsbostadsnämnd Endast länsbostadsnämnden i örebro län har kontaktats.

Länsbostadsnämnden i örebro län har inte skickat något material som visar FoB—data—användningen. Nämnden har dock meddelat att den huvudsakliga användningen ligger i bedömningen av kommu— nernas bostadsbyggnadsprogram. Länsbostadsnämnden anser att bostadsstyrelsens användning av FoB—data väl beskriver även nämndens användning.

Länsbostadsnämnden använder också lägenhetsdata i något mindre omfattning vid förestående ombyggnationer.

3.2.4 Lantbruksnämnd Endast lantbruksnämnden i örebro län har kontaktats.

Lantbruksnämnden deltar i länsplaneringen med bedömningar an— gående utvecklingen av antal förvärvsarbetande i jordbruk, jakt och fiske. Underlag till dessa bedömningar är bl.a. FoB— data.

3.2.5 Landsting

Landstingen är huvudmän för sjukvården. För sjukvårdsplanering har det emellertid inte framkommit att FoB—data har kommit till användning. Landstingens kompetensområde har på senare tid ut— vidgats till att omfatta även kollektivtrafik och inom läns— demokratiutredningen övervägs för närvarande frågan om att till landstingen överföra ytterligare planeringsuppgifter bl.a. i samband med länsplaneringen.

Den FoB—data-användning som för närvarande är aktuell framr går nedan.

Endast två landsting ingår i urvalet, nämligen Stockholms läns och örebro läns landsting.

Stgckh9b3s_läns landgting har en särställning bland landsting vad gäller de omfattande planeringsuppgifterna. De två stora uppgifterna, som berör FoB—data—utnyttjande, är planeringen av den långsiktiga utvecklingen av markanvändningen i regio— nen (regionplanering) samt planering och drift av kollektiv— trafiken.

Landstinget har inom den första uppgiften använt bl.a. FoB— data för att

beskriva bostäder och boende 1970 i Stockholms län ange konsekvenser av ett utökat småhusbyggande ange bostadsefterfrågans bestämningsfaktorer

Arbetena är av analyserande karaktär och de flesta FoB—uppgif— terna vad gäller lägenheter och hushåll har använts.

Inom trafikområdet har Stockholms läns landsting använt bl.a. FoB—data för att beskriva åtkomlighet och arbetsresor i stock— holmsregionen.

bkai "åtkomlighet" för ett visst område menas hur stor andel av regionens totala utbud av ett visst slag (t.ex. arbetsplatser) man når inom en given restid ned ett visst färdmedel. Data om utbud har hämtats från FoB 70, nämligen förvärvsarbetande dag— befolkning uppdelad på vissa grupper bestämda av näringsgren/ yrke. Data om tidsavstånd har hämtats från landstingets miljö— inventering.

Ett särskilt projekt "Arbetsplatslokalisering ur individsynpunkt" är avsett att ge underlag för ställningstaganden till vad som är önskvärd framtida lokalisering av verksamheter. I delrapporten "Arbetsresor i Stockholmsregionen" behandlas huvudsakligen ar— betsresandet. Här utnyttjas franmörallt FoB—data över kommun— pendlingen, uppgifter om tidsavstånd från landstingets miljö— inventering samt uppgifter från "Trafikundersökning 71 (TU 71)".

örebro läns landsting har en speciell statistiktjänst inrättad, Vilket—lär vara ovänligt för landsting. Statistikutnyttjandet torde därför i förhållande till andra landsting (undantag: Stockholms läns landsting) vara stort i örebro läns landsting.

I avsikt att skapa en arbetsform för gemensanna överläggningar mellan landsting och kommuner i länet om åtgärder som bör vid— tagas för att få en god ekonomisk utveckling i länet har en arbetsgrupp bildats (informationskommittén). Arbetsgruppens fränsta uppgift synes åtminstone under en uppbyggnadsperiod bli att anskaffa och ge inforration om länets och konnmnernas näringslivsproblem. För bl.a. denna infornation har landsting— et låtit sannenställa och analysera FoB—data över sysselsätt— ning och näringsgrenar samt över hushåll.

3.3 Departenenten och de centrala statliga verkens FoB—data—användning

Departenenten och de statliga verken visar sig ha litet eget behov av FoB—data. Däremot styr de i vissa fall vilken FoB— data som utnyttjas av konnmner, länsstyrelser, m.fl. Industri— departenentet skriver anvisningar till länsplaneringen, bostads— styrelsen till bostadsbyggnadsprogram, socialstyrelsen till barnomsorgsplanering, etc.

Departementen och verken följer också netodutvecklingen inom sina områden och initierar även försöksverksamhet.

3.3.1 Departenenten

Arbetsmarknadsdepartenentet

Arbetsmarknadsdepartementet har inte inkommit med något Haterial, nen neddelat att det är huvudsakligen AKU—uppgifter som utnytt—

jas. För vissa historiska tillbakablickar användes FoB—data över sysselsättning och näringsgren. Yrkesuppgiften används också något.

Bostadsdepartenentet

Bostadsdepartementet anser sig inte ha behov av FoB—data utöver behov redovisade av de verkställande organen, planverket och bostadsstyrelsen.

Ekonomidepartenentet

Ekonomidepartementet (finansdepartementet) använde tidigare FoB—data såväl i konjunkturanalysen som i den långsiktiga ana— lysen. FoB—data över sysselsättning användes som utgångspunkt för olika strukturstudier inom långtidsutredningens ram. Efter— hand som övrig sysselsättnings— och produktionsstatistik har byggts ut och förbättrats har FoB-data kommit att spela en allt mindre roll och konuer nu undantagsvis till användning i analysarbetet. Främst utbyggnaden av AKU—undersökningarna har påverkat användningen av FoB—data.

Industridepartementet

Industridepartenentet använder inte FoB—data på annat sätt än som framgår under avsnittet om länsplanering.

Konnmnikationsdepartementet

De uppgifter som direkt kcmnut till användning i den övergri— pande trafikplaneringen som bedrivs inom konnmnikationsdepar- tementet är pendlingsdata.

Uppgifter om pendling, färdsätt till arbetet och bilinnehav kan enligt departementet vara av värde för den regionala— och lo— kala trafikplaneringen. En nackdel är dock att materialet i FoB delvis är föråldrat redan när det publicerats.

3.3.2 Arbetsmarknadsstyrelsen

Arbetsnerknadsstyrelsen (APS) har användning av FoB—data främst som underlag för beskrivningar av sysselsättnings— och näringsgrens struktur på regional eller lokal nivå.

Strukturbeskrivningar aktualiseras bl.a. som ett inslag i APS yttranden över remisser från bostadsdepartementet angående lokalisering av industri m.m. enl. 136 a 5 byggnadslagen.

Lokaliseringsärenden - dvs. utredningar i samband ned bedöm— ningar av låne— och bidragsårenden innefattar även som regel en underlagspromemoria med näringsgrensredovisad sysselsätt- ningsstatistik från FoB.

Det är huvudsakligen i ovannämnda ärendetyper som FoB-data kcnr ner till direkt användning vid AMS. Till viss del används FoB— data även för andra sannanhang, bl.a. har nämnts att APS som ett inslag i jämställdhetsarbetet tar fram könsfördelad sys— selsättnings— och yrkesstatistik m.m.

AMS upplever även att länsarbetsnämnderna använder sig av FoB— data och då förutom sysselsättnings— och näringsgrensstatistik även yrkesstatistik. AMS uppger också att lokalt/regionalt redovisad statistik över sysselsättning och yrke har ett värde som bakgrundsinfornation i samband ned SYO—konsulenternas råd— givningsverksamhet.

I samband ned att APS ger ut olika publikationer och utrednings— neddelanden inarbetas även i viss utsträckning FoB—data. Så har t.ex. skett i Svenskt yrkeslexikon (AMS 1977). I AMS serie Meddelanden från utredningsenheten dominerar statistiska redovisningar baserade på befolknings—, AKU— och arbetsförmedlingsstatistik samt egna specialundersökningar. Det är numera snarare sällsynta undantag att FoB—data redovisas här.

Ett allmänt omdöme inom AMS är att användningen av FoB—data av— tagit under 1970—talet jämfört ned 1950— och 1960—talet. Utveck— lingen beror på att statistiken från AKU och AMS egen statis— tik förbättrats och i stor utsträckning under 1970—talets första hälft anpassats för AIS tehov. Bristen i AKU är franr förallt att undersökningen inte nedger att resultaten redovisas näringsgrens— och yrkesfördelad regionalt/lokalt.

AMS har från FoB 75 (allmänna progrannet råtabeller) beställt samtliga demografiska tabeller, tabeller över förvärvsarbetan— de natt- och dagbefolkning sant pendling. Dessutom individba— serade tabeller för inkomst och bilinnehav.

Användning av FoB—data _______________________

AMS användning och nytta av FoB—data framstår som huvudsakli— gen orienterad till näringsgrensfördelad sysselsättningssta— tistik och yrkesstatistik. Sysselsättningsstatistiken ingår rutinmässigt som en bakgrundsinformation i P&B verksamhet och då ofta redovisad på lokal nivå. Här skall dock anmärkas att för t.ex. ”136 a Q—ärendena" så redovisar även flera andra remissinstanser sysselsättningsbakgrunden (bl.a. SIND, läns— styrelser och konnmner i fråga, de fackliga organisationerna, sakägaren m.fl.). Yrkesstatistik används av AMS främst på riks— nivå.

AMS arbetar i sina analyser som regel ned relativt grova nä— ringsgrens— och yrkesindelningsaggregat och för yrken uppges ev. lO huvudgrupper motsvara AMS behov.

AMS har haft vissa infornella kontakter ned tjänstemän inom RFV för att utröna om RFV skulle kunna medverka till att ta fram yrkesstatistik oftare än vad som skett i folk— och bostads— räkningar.

Ett urnärkande drag vid zur; är att den lokala och regionala verksamheten är så direkt orienterad not enskilda människors situation. I detta arbete är FoB—uppgifter endast aktuella som en allmän bakgrundsinformation. Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingarna har ett kontinuerligt samråd och infor—

mationsutbyte med näringsliv och förvaltning för att komplette— ra den information de får via arbetssökande, platsanmälningar och varsel. Därigenom upprätthålls en aktuell bild av syssel— sättningsläget och ges viss framförhållning rörande framtiden.

3.3.3 Bostadsstyrelsen

Behandling av kommmnala bostadsbyggnadsprogram (KBP) och egen

prognosverksamhet

Bostadsbyggnadsprogrammen framställs i kommunerna och sänds till länsbostadsnämnden som sedan ska överlämna KBP till- sammans med sitt eget yttrande och länsstyrelsens yttrande till bostadsstyrelsen. Vid bostadsstyrelsen sammanställs uppgifter om den planerade bostadsproduktionen i kommunerna och realis— men i programmen bedöms och man försöker beräkna vilka resurs— krav ett genomförande ställer.

Bostadsstyrelsen gör med några års mellanrum egna fullständiga behovsberäkningar. Dessa beräkningar görs i princip på samma sätt som för KBP. Men för den framtida utvecklingen har även t.ex. antaganden om reallöneutvecklingen gjorts som dock inte har kopplats till bostadskostnadens utveckling. Hyresuppgiften från FoB 70 har av flera skäl inte använts bl.a. därför att uppgifterna endast avser bostadskostnaden för halva bostadsbe— ståndet (hyres— och bostadsrättslägenheter). Dessutom var FoB 70—uppgifterna inaktuella då de publicerades. Bostadsstyrel— sen anser också att det är ett mycket komplext samband mellan bl.a. inkomst och bostadskostnad som bestämmer val av bostad, varför uppgifterna generellt är svåra att använda.

Några kommuner har genomfört bostadspreferensundersökningar för att få reda på vilka faktorer som bestämmer valet av lä— genheter. Bostadsstyrelsen har studerat resultaten från dessa och tillsammans med Skövde kommun genomfört en egen undersök— ning. Bostadsstyrelsen anser att resultaten från sådana un— dersökningar kan vara intressanta men att de är svåra att an- vända i konkret planering.

Bostadsstyrelsen har försökt utnyttja skattningar av inkomst— elasticiteter för hushåll av olika storlek för bedömning av hushållskvoternas utveckling och utrymmesbehov. Hur sådana eller liknande mått kan utnyttjas kommer att prövas när in— komstuppgifter från FoB 75 föreligger.

Beträffande bostadsstyrelsens övriga kommentarer kring KBP hänvisas till avsnitt 3.1.3.l.

De äldres boendeförhållanden

Bostadsstyrelsen har riktat speciell uppmärksamhet åt de äld— res bostadsförhållanden. Detta har gjorts såväl med hjälp av FoB 70— som FoB 75—data. Härvid har bl.a. kombinationen lägen— hetsstorlek/hushållsstorlek studerats. Även variablerna hustyp och kvalitetsgrupp har använts. Vissa av uppgifterna är redo— visade utöver för kcmmun för tätort/glesbygd och i några fall för län. Hushållen är även uppdelade på hushållstyp (bostadshus—

håll, andra privata hushåll, kollektivhushåll) för att ge en uppfattning om boendet i olika former för de äldre.

Bostadsstyrelsen påpekar att bostadsräkningsuppgifterna inte ger någon fullt tillfredsställande bild av bostadsförhållan— dena för äldre—hushåll. I viss utsträckning förekommer att äldre personer är mantalsskrivna i en bostadslägenhet även om de i verkligheten bor på ålderdomshem.

Bostadsstyrelsen saknar i beskrivningen av de äldres bostads— situation uppgifter om t.ex. tillgång till hiss, närhet till service etc.

Inventeringar och beskrivningar ________________________________

Bostadsstyrelsen gör ett antal sammanställningar och analyser av FoB—data som skickas ut till olika institutioner. Huvudsak— ligen framställs dessa uppgifter för länsbostadsnämnderna scm utnyttjar dessa för att bl.a. kunna besvara allmänhetens frågor och bedöma KBP.

Användning av BoB—data

Bostadsstyrelsens användning av FoB—data motsvarar de uppgif— ter som är angivna för KBP (aVSnitt 3.1.3.l). Den statistik som folk— och bostadsräkningen ger i kopplingen mellan hus— håll och lägenheter används i hög grad som underlag i bostads— politiken.

3.3.4 Socialstyrelsen

Under detta avsnitt redovisas endast socialstyrelsens behov av FoB—data för den interna verksamheten inom styrelsen. Social— styrelsen svarar annars t.ex. för planläggningar och anvisningar till barnomsorgsplaneringen vars användning av FoB—data redovi— sas under avsnittet Barnomsorgsplanering (3.1.3.3) eftersom denna är en kommunal angelägenhet.

Allmänt kan användningen av FoB—data vid socialstyrelsen be— traktas vara av mindre omfattning. Ett visst allmänintresse finns men några särskilda preciseringar via dokumenterat ma— terial har inte lämnats mer än i enstaka fall. Socialstyrel— sen har i samarbete med SCB byggt upp ett cancermuljöregister genom samkörning av cancerregistret och FoB 60 för analys framförallt av sambandet yrke—cancer. Ett område som också nämns är en utredning inom vården av alkoholmissbrukare där FoB—uppgifter utnyttjas för att beskriva utvecklingstendenser på bostadsmarknaden.

Vissa uppgifter om t.ex. medicinalpersonal (planering av sjuk— vård såväl fredsmässigt som beredskapsmässigt) insamlas av socialstyrelsen vilket innebär att mer detaljerade uppgifter än de som insamlas 1 F08 för motsvarande grupper erhålls.

3.3.5 Statens industriverk

Industriverket har inte i någon väsentlig mening använt FoB—

data i sin verksamhet. 3.3.6 Centralnämnden för fastighetsdata

Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) har ingen användning av den information FoB—data ger. Däremot arbetar CFD och SCB tillsammans bl.a. i ett projekt om grafisk presentation av statistik med hjälp av fastighetskoordinater som innehåller FoB—data.

3.3.7 Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (Sö) avger årligen i samband med förslag till anslagsäskanden en långtidsbedömning (5 års sikt) av behovet av utbildningsplatser för olika linjer inom gymnasieskolan.

Vid bestämningen av rikets totala behov av platser för olika linjer studeras bl.a. trender över antalet platser, elevernas önskemål uttryckta i elevundersökningar, kcmrmniernas önskemål och prognoser över nyrekryteringsbehov (se avsnitt 3.3.9). Den totala resursen beaktas också naturligtvis vid beslutet om an— tal intagningsplatser.

Sö gör även regionala nedbrytningar av långtidsbedömningarna för att ge såväl huvudmännen för utbildningar inom gymnasie— skolan som länsskolnämmderna ett underlag för den långsiktiga planeringen av gymnasieskolans organisation.

I den regionala nedbrytningen av utbildningsplatser i gymnasie— skolan fördelas dessa i proportion till antalet lö—åringar för vissa linjer. För ett mindre antal linjer studeras även FoB—data över antal förvärvsarbetande i vissa näringsgrenar för att se om det finns kommuner som bör ha proportionellt fler utbildningsplatser än andra.

Sö gör även egna utredningar där t.ex. yrkesutbildningsutbu- det jämåörs med den regionala sysselsättningsstrukturen. I sådana sammanhang utnyttjas data från AKU och FoB över antalet förvärvsarbetande i olika näringsgrenar. Användningen av FoB—data är dock av liten omfattning.

Sö genomför också ett antal prognoser över behovet av lärare. I detta sammanhang utnyttjas ett inte heltäckande lärarregis— ter som finns vid SCB. Sö är särskilt intresseradzaifden grupp personer sem är lärare men som inte arbetar inom yrket. Om statistik finns över yrke i kombination med utbildning kan sådana grupper urskiljas. Från FoB 70 har dessa uppgifter hämh tats bl.a. till en prognos över förskollärare(förskollärare finns inte i lärarregistret men avsikten är att de ska föras in). Även andra grupper som hushållslärare har studerats på detta sätt.

Sö utbildar regelbundet ett stort antal SYO—konsulenter och andra som deltar i yrkesvägledning (ca 2 000). I utbildningen ingår bl.a. en beskrivning och analys av SCB:s trender och prcmnoser (se avsnitt 3.3.9). I skolornas yrkesvägledning ut— nyttjas prognoserna tillsammans med många andra uppgifter i information till elever och föräldrar.

Användning av FoB—data

Sö utnyttjar den av SCB framtagna nyrekryteringsprognosen som en av flera underlag i prognoser och information. Sö vill ha aktuellare riksprognoser och är därför beredd att ta det till pris av mindre detaljerade uppgifter. SCB har därför ombetts undersöka möjligheten att utnyttja AKU för framställning av nyrekryteringsprognoser.

Den nu använda nyrekryteringsprognosen kräver data för FoB— variablerna sysselsättning, näringsgren, yrke och utbildning.

I lärarprognoserna behövs enligt Sö uppgifter om variabelkcmr känathrawyrke/utbildning. De flesta lärarprognoserna är dock registerbaserade utan information från FoB.

Vissa andra utredningar inom Sö har också med lite olika an— satser utnyttjat uppgifter om sysselsättning fördelad på nä— ringsgren.

3.3.8 Universitets— och högskoleämbetet Allmänt

Universitets— och högskoleämbetet (UHÄ) är den centrala förvalt— ningsmyndigheten för högskolan. Landet är uppdelat i sex hög— skoleregioner med en styrelse i vardera regionen. Utbildningen inom högskolan omfattar grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning.

I högskolelagen står bl.a. att: " ..... Utbildningen inom högskolan skall planeras med hänsyn till samhällets behov av utbildade och individernas behov och önskemål. Samma hänsyn skall tagas när resurserna för utbild— ning fördelas inan högskolan...."

Dimensioneringen av den grundläggande högskoleutbildningen

UHÄ meddelar årligen anvisningar för högskolemyndigheternas ar— bete med anslagsframställningar. I anvisningarna (eller komp— lement till dessa) anger UHÄ planeringsramar m.m. för grund— läggande högskoleutbildning. I dessa anvisningar utnyttjas statistik över bl.a. antal sökande och antal lediga platser. Dessutdn anges också den förväntade balansen mellan tillgång och efterfrågan på vissa yrken. Dessa uppgifter hämtas från prognosinstitutets "Trender och prognoser" (se avsnitt 3.3.9). I anvisningarna ges för övrigt förslag till hur obalanser mel— lan tillgång och efterfrågan i olika yrken kan avhjälpas.

Social selektion inom utbildningsväsendet

En lång rad undersökningar har visat att ungdomars utbildnings— val är starkt beroende av föräldrarnas yrke och utbildning. UHÄ anser att en fortsatt uppföljning av den sociala selektio— nen är viktig och får stöd av studiestödsutredningen som i sitt betänkande (SOS 77:31) säger att: "Utredningen vill ..... peka

på vikten av att man även fortsättningsvis följer utveckling— en av den sociala selektionen i anslutning till utbildnings— väsendet. Olika utbildningsreformer och studiesociala åtgärder bör fortlöpande utvärderas i fråga om sina effekter på den sociala selektionen."

SCB genomför via enkäter löpande uppföljningsundersökningar av elevernas verksamhet ett år efter avslutade grundskolestudier (se även avsnitt 3.3.9). För studium av den sociala selektionen har av olika skäl FoB—uppgifter för föräldrarnas yrke/utbild— ning för vissa år använts.

Uppgifter om den sociala bakgrunden via rekryteringen till uni— versitet och högskolor insamlas också löpande. Tidigare hämta— des dessa uppgifter direkt från inskrivningen av antagna ele— ver. Vid införandet av den nya högskolan togs det gamla in— skrivningsförfarandet bort varför uppgifterna hämtas in via en— kät. UHÄ använder resultat från dessa undersökningar men dess— utom har Han planer på att utnyttja ett register över elever och samköra ned FoB 70 för att få uppgifter om föräldrarnas yrke/utbildning. Dessa elevregister innehåller bl.a. uppgifter om elevernas "flöde" genom utbildningen.

Denna senare typ av undersökning anser UHÄ kräver att FoB 80 genomförs som totalundersökning vad gäller yrke/utbildning eftersom Han vid planeringen av FoB inte vet vilka som senare är elever i en viss utbildning.

övriga specialbearbetningar

UHÄ har uppgivit två exempel på specialbearbetningar där FoB— data har använts, nämligen:

åt kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX)

för att i första hand belysa teknikernas och naturvetarnas fördelning på näringsgrenar och regioner (utfört av det ti— digare UKÄ)

Syftet med specialbearbetningen åt FÖVUX är att belysa framför- allt de lågutbildades fördelning efter ålder, region och yrken.

Den andra specialbearbetningen är avsedd att tjäna som komple— ment till den reguljära statistiken som visar hur personer med olika utbildningar fördelas efter yrke.

Användning av FoB—data

Beträffande utbildningsvariabeln i FoB 70 skriver en represen— tant för UHÄ i brev till sekretariatet bl.a.:

"Beslutet om att i 1970 års folk— och bostadsräkning (FoB 70) medta frågor om utbildning föregicks dels av provundersökning— ar, dels av en omfattande diskussion om förväntad kvalitet kontra behovet av dessa uppgifter. SCB:s metodstatistiker av— rådde från insamlingen av utbildningsuppgifter medan man från prognosinstitutet och utbildningsdepartementet hävdade att

bristen på uppgifter om befolkningens utbildning var så besvä— rande att även uppgifter med betydande mätfel var av stort vär— de förutsatt att mätfelens storlek och natur kunde överblickas. (I denna debatt deltog bl.a. Mac fbrray, utbildningsdepartemen— tet samt Margit Strandberg och Göran Svanfeldt inom prognos— institutet)".

Sedan dess anser UHÄ att behovet av utbildningsuppgifter snara— re har ökat än minskat.

Hur den framtida utbildningsplaneringen konner att utnyttja be— fintliga arbetsmarknadsbedömningar är oklart. UHÄ vill dock notera följande:

i budgetpropositionen 1978 konnenteras arbetsmarknadsutsikter— na för de högskoleutbildade; i detta sannanhang betonade före— dragande vikten av bättre statistiskt underlag för bl.a. be— dömningen av samhällets behov av utbildade

— i direktiven till utredningen om studiedokumentation och sta— tistik för högskolan (STUDOK) anges att utredningen skall ut— reda högskolans behov av arbetsmarknadsstatistik

förslagen från forskarutbildningsutredningen (FUN) innefattar att forskarutbildningen skall styras i framtiden bl.a. uti— från samhällets behov av forskarutbildade; om detta förslag tas av riksdagen kcrner ytterligare krav att ställas på in— formation om sambanden nellan utbildning och förvärvsarbete

i propositioner och riksdagsuttalanden (t.ex. prop. 1977/78:100) har uttalats att lärarprognoser skall ligga till grund för dimensioneringen av lärarutbildningen.

Ned nuvarande arbetsmarknadssituation har SCB och SÖ bedömt det nödvändigt att basera lärarprognoser bl.a. på uppgifter om lärarutbildades förvärvsarbete vid sidan av läraryrket.

Sammanfattningsvis konstaterar UHÄ att efterfrågan på arbets— narknadsbedömningar för olika utbildnings— och yrkesgrupper snarast blir större i framtiden jämfört med vad som gällt under den gångna tioårsperioden. Efterfrågan korner att avse både översiktliga bedömningar och specialstudier för mer eller mind— re väl avgränsade grupper. Från användarhåll finns allnänt sett önskningar on tillförlitligare och Hera detaljerade prog— noser än vad som hittills funnits tillgängliga.

De variabler som UHÄ anser ska ingå (förutom vissa demografiska variabler) i en FoB är sysselsättning, näringsgren, yrke och utbildning.

Dessa variabler behövs för att framställa SCB:s nyrekryterings— prognos, för specialstudier av vissa grupper (variabelkombina— tionen yrke/utbildning) och för t.ex. studium av social selek— tion.

UHÄ anser inte att insamling av uppgifter om t.ex. yrke och ut— bildning för endast ett urval räcker eftersom detta inte möj— liggör ett närmare studium av regionala skillnader, skillnader

mellan olika åldersgrupper eller uppdelning på väl specifi— cerade utbildningsgrupper.

3.3.9 Statistiska centralbyrån

Statistiska centralbyrån (SCB) har en särställning bland de statliga verken genom sin statistikproducerande roll. Användar— analysen riktar sig till "slutanvändare" vilket normalt inte SCB är utan kan betraktas som intressent med produktionsansvar. Sekretariatet har dock valt att redovisa även SCB, men då spe— ciellt för att beskriva hur arbetet genom folk— och bostadsräk- ningen underlättas, kvaliteten på statistikprodukter förbättras, etc

Folk— och bostadsräkningen utnyttjas som urvalsram (t.ex. i bostads— och hyresundersökningarna) eller som avstämnings—/ kontrollinstrument i vissa statistiquenar (t.ex. i nationalrä— kenskapssystenet och lantbruksräkningen). Den dominerande användningen av FoB—data vid SCB är dock i framställningen av underlag för utbildningsplaneringen. Detta arbete genomförs huvudsakligen inom prognosinstitutet.

I det följande beskrivs FoB—data—användningen inom detta område.

Nyrekrvteringsprognos

I avsnitt 3.3.7 och 3.3.8 beskrivs hur skolöverstyrelsen och universitets— och högskoleämbetet använder den nyrekryterings- prognos som SCB:s prognosinstitut framställer.

I detta avsnitt beskrivs kortfattat sättet att framställa prog— nosen.

Nyrekryteringsprognosen görs i fem beräkningssteg:

I första beräkningssteget justeras långtidsutredningens (LU)

prognos över arbetskraftens utveckling till att motsvara FoB: s definition. I detta steg beräknas också flödena ut och in i arbetskraften ned utgångspunkt från flödesdata som observerats nellan två folk— och bostadsräkningar. Tidigare har detta flö— de studerats utifrån ett urval (ca 3 % av befolkningen) nedan underlag till kontande planering ska hämtas från en totalbear—

betning.

I andra beräkningssteget görs en omräkning av LU: s prognos över _antal sysselsatta inom olika näringsgrenar (bygger på nationalräkenskapssystemet) till FoB: s definitioner och nivåer.

I tredje steget görs en prognos över yrkesstrukturens utveck— ling i olika näringsgrenar (i andra beräkningssteget). Som un— derlag används statistik från de senaste räkningarna och även arbetskraftsundersökningarna (AKU).

I fj ärdg beräkningssteget skattas totala antalet i varje yrke genom skattningar av de ingående ternerna avgång ur arbets— kraften, antalet som är kvar i sanna yrke och tillskottet (positivt eller negativt) i varje yrke p.g.a. yrkesbyten. Det totala antalet i varje yrke jämförs ned antalet i tredje be— räkningssteget. Den skillnad som erhålls utgörs av nyrekryte—

ringsbehovet under prognosperioden.

I sista beräkningssteget görs en omräkning från yrkesgrupper (i nyrekryteringsbehovet) till utbildningslinjer. Som underlag för dessa skattningar har en mängd statistiska material använts, bl.a. folkräkningarna, arbetskraftsundersökningar* och SCB:s uppföljningsundersökningar för de som lämnar utbildningsväsen— dets olika skolformer. Efter det att utbildningsandelar skattats för samtliga yrken har behovet av en viss utbildning sammanräk— nats i de yrken där utbildningen bedömts förekomma, varefter det totala nyrekryteringsbehovet av detta slag av utbildning erhållits.

Prognosinstitutet har pekat på svårigheten att utnyttja statis— tik över kombinationen yrke/utbildning för att bestämma ut— bildning som är önskvärd för nyrekryterade till olika yrken. Det är nämligen bara för vissa yrkesgrupper som det finns utbild— ningar som är inriktade direkt mot yrket. Inom de allra flesta yrken existerar inte ett sådant nära samband mellan formell utbildning och yrke. Vad som krävs för att utföra arbetsuppgif— terna är inte en viss fornell utbildning utan vissa kunskaper och färdigheter. Prognosinstitutet har i stället hänvisats

till vad som kan kallas en efterfrågeansats, dvs. man har den faktiska utbildningssannansättningen i respektive yrke som ut— gångspunkt för prognosen. Gränsen nellan de två ansatserna är inte helt strikt och i vissa fall har principerna kombinerats.

Prognosinstitutet har varit inne på att i utflödesprognosen ange till vilka yrken olika delar av utflödet går. Detta skul- le kunna göras med hjälp av SCB:s uppföljningsundersökningar, om de vore heltäckande för utbildningsväsendet vid viss tid— punkt. Då skulle man i nyrekryteringsprognosen stanna vid ny— rekryteringsbehovet uttryckt i yrkestermer och göra jämförel— ser mellan behov och utflöde i yrkestermer i stället för ut— bildningstermer.

Social selektion inom utbildningsväsendet

SCB genomför via enkäter löpande uppföljningsundersökningar av elevernas verksamhet ett år efter avslutade grundskolestudier. För åren 1970—1973 insamlades inga uppgifter om föräldrarnas yrke och utbildning i enkäten, men däremot hämtades dessa upp— gifter från F08 70 via sambearbetning. Bl.a. som en följd av den debatt som fördes om risker ned sambearbetningar togs frå— gor om social bakgrund i stället med i enkäten för avgångna elever 1974. Vid denna tid började bortfallet i enkätundersök— ningen öka samtidigt som uppgifterna om social bakgrund bedöm— des ha relativt dålig kvalitet. Dessutom ansågs frågorna käns— liga att besvara och intresset bedömdes inte vara så stort, vilket ledde till att frågorna togs bort. Nu har gymnasieutred— ningen visat intresse för en studie av den sociala bakgrunden varför en sambearbetning av FoB 70 och uppföljningsundersökning— arna 1975—1977 är planerad.

För ett urval av elever födda 1948 resp. 1953 har SCB även insanr lat uppgifter om deras fortsatta skolgång. Uppgifterna avser

varje läsår t.o.m. 1968/69 för elever födda 1948 och t.o.m. 1973/74 för elever födda 1953. I början av uppgiftsinsamlingen togs även vissa bakgrundsuppgifter in, bl.a. uppgifter om fa— derns och nbderns yrke och utbildning. Sedan har resterande del kompletterats med uppgifter från FoB 70.

SCB har redovisat en analys av båda dessa material.

I SCB:s löpande statistikproduktion redovisas kontinuerligt uppgifter om den sociala rekryteringen till universitet och högskolor. Tidigare hämtades dessa uppgifter direkt från in— skrivningen av elever. Vid införandet av den nya högskolan togs det gamla inskrivningsförfarandet bort varför uppgifterna inhämtas via enkät.

Övrigt

SCB:s prognosinstitut pekade även på vissa projekt som är in— planerade och där FoB—data kcmner till användning.

Prognosinstitutet har planer på att studera inrikes—flyttningar mellan FoB 70 och FoB 75 vad gäller personernas socicrekonomis— ka status före och efter flyttningen.

Prognosinstitutet konner att genomföra en fruktsamhetsunder— sökning baserad på en sambearbetning av FoB 70, FoB 75 och registren över födda 1970—1977. Det så bildade registret ger möjligheter att analysera fruktsamhetsutvecklingen utifrån relevanta bakgrundsdata som sysselsättning, inkomst, samboen- de, etc.

En naturlig fortsättning på studien av regionala skillnader i dödlighet är att söka förklara skillnaderna genom att utnyttja aggregerade data över sysselsättning, yrke, näringsgrensstruk— tur, civilstånd, urbanisering etc. från folkräkningen 1970. En studie av detta slag samordnad med de studier som genomförs i de andra nordiska länderna är inplanerad.

3.4 Universitet, forskningsinstitutioner m.m.

Denna grupp av användare är mycket heterogen och svårfångad vad gäller FoB-data—användningen. Institutionerna och forsk— ningsområdena är många och kunskapen om vilka datakällor som har utnyttjats i ett visst projekt finns endast hos den enskil— de forskaren eller en liten grupp kring denne.

Sekretariatet har mer aktivt sökt kontakt med sådana institu— tioner son har direkt anknytning till samhällsplaneringen.

3.4.1 Göteborgs universitet, kulturgeografiska institutionen

Kulturgeografiska institutionen i Göteborg har redovisat på— gående forskningsprojekt med anknytning till FoB—data med vis— sa synpunkter på framtida användning av uppgifterna. Även andra kulturgeografiska institutioner bedömdes ha ett i vissa delar

likartat behov av FoB—data.

Särskilt har användningen av pendlingsuppgifter betonats bl.a. för studier av omlokaliseringsfrågor och regionalpolitiska över— väganden av olika slag. Det bedömdes som väsentligt att dessa uppgifter redovisas på låg regional nivå (även nyckelkodsområ— den) och kan aggregeras. Den antalsmässiga pendlingen (bostad— arbetsplats) bör även kombineras med färdsätt och näringsgren samt i vissa fall yrken.

Vidare framfördes angelägenheten i redovisning av arbetstid för— delad på heltid, deltid (utan särskild precisering). Insamling av registerdata via kontrolluppgiften i stället för motsvaran— de FoB—data via enkät betraktades som en värdefull möjlighet att redovisa heltäckande sysselsättningsstatistik oftare än vart femte år. FoB måste emellertid möjligen ändå genomföras t.ex. vart tionde år för att följa upp och kontrollera register— infornationen. Redovisningen av FoB—data ansågs ofta inte till— räcklig för institutionens verksamhet genom de på förhand be— stända tabellerna. Det påpekades bl.a. att möjligheterna till speciella statistikuttag måste förbättras. Dessutom ansågs att tätortsbegreppet i FoB närmare borde ses över bl.a. med hänsyn till studier av utspridning av den urbaniserade ytan.

3.4.2 Uppsala universitet

Uppsala universitet har endast lämnat vissa uppgifter om an— vändning av FoB—data som ligger utanför FoB—utredningens un— dersökningsperiod (1970—). Någon övergripande bedömning av an— vändningen av FoB—data vid universitetet har heller inte åstad— konnåts.

Det dokumenterade material som universitetet har presenterat beiör speciellt FoB 60, FbB 65 och även tidigare räkningar.

3.4.3 Institutet för socialforskning

Institutet för socialforskning (SOFI) använder FoB—data som bakgrundsbeskrivningar i forskningsrapporter m.m.

Exempel på denna användning har redovisats i en rapport inom ra— men för SOFI:s invandrarforskning (1975) och i en rapport inom ramen för utvärderingsforskning (1977).

Rapporten om invandraren i den offentliga statistiken i Sverige belyser bl.a. utlänningarnas bostadsförhållanden ned uppgifter från FtB 70 (trångboddhet). Rapporten om utvärdering aV'intensi— fierad arbetsförmedling för ungdom innehåller uppgifter om syssel— satta från AKU och förvärvsarbetande ZOaNtinxenligt FoB 75. De förvärrsarbetande redovisas också fördelade på näringsgrensagg— regat (—jordbruk, skogsbruk tillverkningsindustri byggnads— industri handel, hotell och restaurang samfärdsel bank, försäkrings— och uppdragsverksanhet — offentliga tjänster övriga.tjänster).

3.4.4 Statens institut för byggnadsforskning

Forskningen vid statens institut för byggnadsforskning (SIB) anknyter i stor utsträckning till samhällsproblem som anses vara av långvarigt slag. Hushålls- och lägenhetsuppgifter i FoB bedöns vara av störst intresse. Institutet anger t.ex. att det är önskvärt ned en ner nyanserad bild av trångboddhet relaterad till lägenhetsyta eller rumsyta. Även en ändring av kvalitets— grupperna med inriktning på ner nyanserad redovisning av de hög— re standardklasserna önskas.

Vidare anger SIB att hög precision och jämförbarhet i redovis- ningen är viktigare än snabb publicering. Redovisning av nyckel— kodområden ned bättre enhetlighet än för närvarande anses också vara angeläget.

3.4.5 Expertgruppen för regional utredningsverksamhet

Expertgruppen för regional utredningsverksamhet (BRU) har till uppgift att initiera och sanordna forskning på regional—politi— kens område. För att presentera och utvärdera framkomna resul— tat har ERU vid skilda tillfällen publicerat sannenhållna rappor— ter där forskningsresultaten satts in i ett regionalpolitiskt san— nanhang. I dessa rapporter har som regel ingått avsnitt med beskriv—

ningar av den regionala utvecklingen. Det är främst i dessa beskri— vande avsnitt som FoB—data kommit till användning.

3.5 övriga användare/intressenter 3.5.1 Konnmnförbundet

Kommunförbundets synpunkter på folk— och bostadsräkningen grun— das på dess roll som centralt organ för kommunerna. Som sådant har kommunförbundet givetvis en uppgift att förnedla konnmnernas önskemål och behov av FoB—data. I utredningens kartläggnings— arbete har vi valt att i första hand studera FoB—användningen som den ter sig i dewenskilda kommunerna. I detta sannanhang är det värdefullt att peka på de insatser kommunförbundet gör för att utveckla nodeller och netoder för konnwnplanering. I samband ned dylikt utvecklingsarbete behandlas FoB som en av de tillgängliga statistikkällor som kan utnyttjas. Detta innebär att kommunförbundet även tillägnar sig rent praktiska erfaren— heter av nöjligheterna att använda FoB—material för den kommu— nala planeringen.

Kommunplanering

Under 1970—talet har efter försöksverksamhet en samlad syn på den kommunala flerårsplaneringen lanserats bl.a. i skriften Konnmnplanering, Kommunförbundet 1974. En av de bärande idéerna i planeringsnodellen är att all planering skall sanordnas och inriktas not gemensamma mål. Den mest direkta kopplingen mellan FoB och nodellen för konnmnal planering är inom avsnittet gemen— sanna planeringsförutsättningar.

Ett hjälpnedel för samplaneringen är de gemensamma planerings- förutsättningar (GPF) som varje kcmnun rekommenderas arbeta fram. GPP skall redovisa befintliga förhållanden, utvecklingstendenser

och prognoser samt mål och riktlinjer. GPF förutsätts upprättas av kommunledningen och vara politiskt förankrad. Därned skapas garantier för att olika planer bygger på samma underlag.

Kommunförbundet rekomnenderar att följande huvudtyper av in— fornation tas ned i GPF:

1. över— och sidoordnad planering - statens planering — landstingets planering - angränsande kommuners planering

2. Kommunens egen planering - näringsliv — befolkning — service fysisk planering bostäder ekonomisk översikt - personal

I varje behandlat avsnitt bör lämnas en redogörelse för

tidigare utveckling (när behov därav föreligger) nuläge aktuella planer samt - tidigare uttalade nål

3. Till GPF hör också — uppgifter om underlagskartor - tekniska anvisningar om planeringsarbetets uppläggning sann — tidsplan för planeringen.

I en artikel1 om hur GPF tillämpats visade det sig att ca 65 kcmnmner tillämpat modellen för GPF eller liknande produkt. I artikeln redovisas en sannanställning för vad 41 slumpvis valda kcmnmner tagit ned i sina GPF. Därav framgår att de vanligast förekommande avsnitten är befolkning, näringsliv och bostäder. För beskrivning av nuläge och utvecklingäzytknser inom dessa onr råden utgör ofta resultat från FbB den enda tillgängliga källan och detta i synnerhet om GPF redovisas på kommundelsnivå. An— vändningen av FoB—data i de enskilda nomenten framgår av den ti— digare redovisade sektorvisa användningen (bostadsbyggnadsprog— ram, barnomsorgsplan, befolkningsprognos etc.).

Kommunförbundets bedömning av behov av FoB—data

Kdnnunförbundet anser att infornetionsutbudet måste anpassas till flera olika förhållanden. FoB betyder olika mycket för konnmner— na beroende på hur välutvecklad utrednings— och planeringsfunk— tioncn är. Därför nåste FoB anpassas till den "hanteringskapaci— tet" som kanske främst skiljer stora och små konnmner. Detta in— nebär krav på flexibel uppläggning av redovisningsmöjligheterna. Kommunernas planering är nunera oftast upplagd som en årscykel vilket innebär att i flera situationer är det helt otillräckligt

lVad innehåller GPF?, A—C Ådenl, PLAN 1977:1.

ned FoB—datas aktualitet, som kan variera från 1 till 6 år. Den bristande aktualiteten är ett stort problem. Kommunförbun— det anser därför det angeläget att prioritera en utveckling till årlig statistik.

LITTERATURFÖRTBCKNING Underbilaga lzl KIMRNER Stockholms kommun

1 Arbetsgruppen för de regionala planeringsformerna i Stock— holms län: Samordning av den regionala planeringen i Stockholms län .

lb Generalplaneberedningens kansli: Länsplanering 1974 Studier av planeringsförutsättningar rörande befolkning och bostäder i Stockhohn

2 Stadsbyggnadskontoret: Arbetsplatser i Stor—Stockholm 1960—65

3 Generalplaneberedningens kansli: MARKDOK Teknisk beskriv— ning

4 Generalplaneberedningens kansli: PVHGGJDK — Resultatredo— visning

5 Generalplaneberedningens kansli: MARKLOK Dimensionering av produktionsområden i översiktlig fysisk planering

6 Närings— och sysselsättningspolitik i Stockholm Kommun— styrelsens utlåtanden och memorial

7 Närings— och sysselsättningspolitik — Riktlinjer för Stockhohn

8 Arbetsgruppen för bostadsbyggnadsbehovsberäkningar 1 Stor— Stockholm översyn av beräkningarna av bostadsbyggnads— behovet i Stor—Stockholm fram till 1985

9 Statistiska kontoret: Lägenheter upplåtna utan mantals— skriven boende

10 Stockholms generalplanearbete: Bostadspreferenser och bo— stadsefterfrågan presentation av en undersökning i Stockholms län år 1975

11 Stadskansliets planeringsavdelning: Hushållens boende— mönster del 1

12 Stadskansliets planeringsavdelning: Hushållsbildningen i Stockholm tillämpning av hushållsflödesmetoden

l3 Stadskansliets planeringsavdelning: Utbud, efterfrågan och konsumtion på bostadsmarknaden

14 Socialförvaltningen: Delrapport l i utredningsarbetet med barnonsorgsplan 1978—1982

15 Utdrag ur förslag till barnstuqeplan för Stockholm 1976—1981

16

17

18

19

20

21

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

Socialförvaltningen: Utdrag ur PM 1976—01—16, Barnstuge— plan 1976—1981

Socialförvaltningen: Utdrag ur förslag till barnstugeplan 1976—1981

Stadsbyggnadskontor: Pendlingen inom Stor—Stockholm 1960 och 1965

Stadskansliets planeringsavdelning: Pendling 1 Stor- stockholm modellstudier för analys och prognos

Programutredning för Skarpnäcksfältet

Förslag till åtgärdsprogram för Lövholmens arbetsområde Områdesplan för Birkastaden

Diskussion inför upprustningen av Södra Rågsved

Stadsbyggnadskontoret: Planeringsunderlag 1977 (över— sikter)

Stadsbyggnadskontoret: Inventeringskartor 1:100 000 — Bostadsområden i Stockholm

Kort infonnation on byggnadsregistret och köpregistret Statistisk Årsbok för Stockholm

Allmänna bostadsräkningen i Stockholm 1970 Bostadskostnader och inkomster i Stockholms län Byggnadsinventeringen i Stockhohn 1968, del I och II Konnunprogrannets tabeller

Hushåll i Stockholms län

Göteborgs kommun

1

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

Befolknings— och sysselsättnignsprognoser för kommunernas flerårsplanering för perioden 1978——l982 (1976—12—08)

Utgångsläge för planeringsinsatser (förslag till utbyggnade— plan 1976)

Sanering i Göteborg (juni 1974) , betänkande från kommunal— fulllmäktiges saneringsberedning

Haga program, stadsbyggnadskontoret Göteborg maj 1974

Barnomsorg i Göteborg, Göteborgs stadskontor utredningsav— delningen

Förslag till karmunikationsprogram för Göteborg 1978, stads— byggnadskontorets trafikavdelning

Förslag till kannunikationsprogram för Göteborg 1978, (bilagor)

Loka ltrafikutredningen 1974, Göteborgsregionen Traf ikplan 19 74 , Göteborgsregionen

Biltrafikprognos för Göteborg 1980 och 1985, stadsbyggnads— kontoret , traf ikpl aneavdelning

Servicebeskrivning för Göteborg 1975—1976 Markdispositionsplan, Stenungsunds kommun En statistisk sammanställning om befolkning, bostäder och socialförvaltningens verksamhet i Göteborgs olika stadsdelar, Göteborgs socialförvaltning 1970

Regionplan — hälso trygghet brott och brottslingar, Göteborgsregionen

Regionplan — hälsa, trygghet — hälsopåverkande faktorer och dess effekter, Göteborgsregionen

Avfallsutredning 1975, Göteborgsregionen Arbetsområden, Göteborgsregionen Rapport från Göteborgs stadskontor, utredningsavdelningen

Folk— och bostadsräkning 1970, tabeller från Göteborg och Stor—Göteborg

Basdata system användarmanual Basdata system filbeskrivning Samordnad områdesindelning för verksamheten i Göteborg

NPK—systen för trafikberäkningar

Malmö kommun

1.

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

Genensanna planeringsförutsättningar för flerårsplanen 1979—1983 samt för årsbudgeten 1979

Underlag för bedönningar av barnomsorgsbehovet (Bilaga till GFP för flerårsplanen 1979—1983)

Centrala Malmö, befolkning, bostäder, hushåll Centralplan för Malmö —76 (intern arbetsmarknad) Studier av gatunätet i Malmö, 1976 Snittrafikprognos 1985 Zonplanering, 1974 Trafikprognos för Limhamn, 1974

Trafikprognos 1985 för inre Ringvägen och anslutande gator, 1972

Trafikprognos för Malmö, 1972 Parkeringsplan för centrala staden, 1978 Folk— och bostadsräkningen 1975 (rapport för bostäder)

Förteckning över utredning, pnamauorier och andra plane— ringsunderlag, 1978

Redovisningsteknik för kommunal planering Centrala Malmö, serviceinventering Regionalplan 1972, SSKl) Bostadsbyggnadsprogram för SSK 1977—81 Sysselsättningen 1970—73, 1974

De äldre i sydvästra Skåne, 1977

Tätortstillväxt, sysselsättning och markbehov i syd— västra Skåne, 1977

1) SSK = Sydöstra Skånes kannunalförbund

Uppsala kommun

1 Planeringskontoret: Utvecklingsplan 73 för Uppsala konmun

2 Arbetsgruppen för utvecklingsplanering: Förslag till ramar och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Uppsala kommun 19 78—1982

3 Planeringskontoret: Bostadsförsörjningsprogranmet Förutsättningar, mål och metoder (Programrapport)

4 Förslag till Barnomsorgsplan 1978—1982

5. Näringspolitiskt handlingsprogram

6. Stadsarkitektkontoret: Förslag till jordbruksmarksprogram för Uppsala kommun

7. Planeringskontoret, socialförvaltningen: Social kartering av Uppsala

8 Stadsarkitektkontoret: Inventering av Brunne kommundel

9. Kommunstyrelsens tjänstenannaberedning: Planutredning för Uppsala stadskärna, Rapport 2

10. Kommunstyrelsens tjänstenamuaberedning: Planutredning för Uppsala stadskärna, Rapport 3

11 Planeringskontoret: Folk— och bostadsräkningen 1970 — förvärvsarbetande dagbefolkning i Uppsala kommunblock enligt Folk— och bostadsräkningen 1970

12 Planeringskontoret: Folk— och bostadsräkningen 1970 — Pendling över Uppsala kommungräns den 1.1l.1970 enligt nuvarande komnunindelning avseende förvärvsarbetande 120-w tim/vecka

13 Planeringskontoret: Statistiska meddelanden Folk— och bostadsräkningen 1970: Hushåll och lägenheter i Uppsala konmuns församlingar

14 Planeringskontoret: Statistiska meddelanden Folk— och bostadsräkningen 1970: Demografiska avsnittet

15 Planeringskontoret: Statistisk årsbok 1974

1

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

örebro kommun

Konnunstyrelsens statistikavd: Befolkningsprognos för örebro kommun 1976—1990

Konnunstyrelsens statistikavd: Befolkningsprognos för del— onråden i Örebro konnun åren 1975—1980 samt 1985

Regionkonsult AB: ÖREBRO KOMMUN utvecklingsmöjligheter och handlingsprogram för en bättre struktur (Göteborg 1973)

Ktmmunstyrelsens statistikavdelning och utredningskontor: örebro konnun bostadsbyggnadsprogram 1977—81

Generalplanekcmmittén förslag till mmmnEEEAN —74: KAPTTEL 7 Trafik

Stadsarkitektkontoret/trafikbyrån: Trafikprognoser (Örebro 1974—05—20)

Socialstyrelsen: Barnomsorgsplanering 1978—82 Socialförvaltningen: Barnomsorgsplan 76—81 för Örebro kommun

Kommunstyrelsens statistikavd: Behov av barnomsorg i örebro — resultat från en enkätundersökning i november 1976

Borgerliga ledamöter i kommunstyrelsen: RESERVATION angående beslut om barnonsorgsplan 1977—81

Konnunstyrelsens statistikavd: Underlag för utbyggnad av barnomsorg i delområden

Sv. Pappersindustriarbetareförbundet, avd. 52: Konsekvenser av driftinskränkningar vid två företag i örebro en sam— hällsekononisk utredning

Örebro konnuns näringlivsavd: Företag inom örebro konnun (juni 1977)

Kommunstyrelsens statistikavdelning: Källor och normer an— vända vid beräkning av natt— och dagbefolkning för skydds- rumsplan

Utredningskontoret: Förslag till områdesprogram för Odens- backen (juli 1975)

Utredningskontoret: Sanmanställning av remissvar över för— slag till områdesprogram för Odensbacken

Utredningskontoret: LILLÄN översiktlig inventering och planering (okt. 72)

Utredningskontoret: Utredning om bad

Utredningskontoret: Förslag till områdesprogram södra city

20 Utredningskontoret: NÄRKES KIL Förslag till program för områdesplan

21 Programkommittén för Garphyttan, Latorp, Vintrosa, Lanna: Förslag till utbyggnadsprogram för Garphyttan, Latorp, Vintrosa, Lanna

22 Plankontoret och utredningskontoret: Förslag till områdes— och utvecklingsprogram för SÖDRA CENTRUM

23 Utredningskontoret: Inventering av bostadsbeståndet och boendet i Örebro innerstad

24 Komunstyrelsens statistikavd: Lägenhetsstrukturen i Örebro kommun 1975

25 Utredningskontoret (praktikarbete): Sociala förhållanden i Örebro innerstad

26. Generalplanekonmittén: Delprojekt 1.7

27 Generalplanekonmittén förslag till KOMMUNPLAN —74: KAPITEL 1 Kommunens utveckling

28. Bostadsstyrelsen: Konmunala bostadsbyggnadsprogram 1978—1982 (del 1 och 2)

Jonköpings konnmn

1 ASP—gruppen: ASP—gruppens synpunkter på länsstyrelsens "Förslag till länsprogram (Länsplanering 1974)". KS l975.263

2. Planeringskontoret: Genensanma planeringsförutsättningar (1977—07—15)

3 Bostadsbyggnadsprogram 1976—1981

4. Bostadsbyggnadsprogram 1977-1983

5 ASPzgruppen: Tomtköns sannensättning i Jönköping 1976 Och hunnunens tomtköutbud 1975 och första halvåret 1976 (1976—12-02)

6 Trafikundersökning - Jönköping 1976

7 Planeringskontoret: Trafikförsörjningsplan 1977/78

8 Planeringskontoret: Trafikförsörjningsplan 1978/79

9 Centrala arbetsgruppen för barnomsorgsplan: Förslag till barnomsorgsplan 1977—1982

10 Centrala arbetsgruppen för barnomsorgsplan: Förslag till barnomsorgsplan 1978-1983

11 ASP—gruppen: Sanering i Jönköping, Del 1 12 ASP—gruppen: Sanering i Jönköping, Del 2 13 SCB:s Utredningsinstitut: Boendepreferenser i Jönköping

14 Planeringskontoret: Kommunala bostadstillägg för pensio— närer i Jönköping nuläge och framtida (1975—09-02)

15 Centrumplanering i Jönköpings konmun: Nuvarande och fran— tida innehåll i Jönköpings centrum

16 Kaxholmen - förslag till komnundelsplan 17 Lekeryd förslag till kornmndelsplan

18 Näringslivsplan för Visingsö en utredning om öns fram— tida utvecklingsmöjligheter

19 ASP—gruppen: Utredning om Bankeryds expansionsmöjlig— heter utnyttjande av kommunala serviceanläggningar

20. Planeringskontoret: Angående prövning av behovsunderlag för skolor i Bankeryd, Tenhult, Grästorp och Lekeryd

21. Planeringskontoret: Bostadssociala delegationens kommun— enkät, oktober 1975

22

23

24

25

Planeringskontoret: Folkmängdsutvecklingen i Jönköpings konnmn jämfört med utvecklingen i sex andra kcnnmner

Planeringskontoret: Sysselsättningsutvecklingen i Jön— köpings kcnnmn 1965—1975 (1976-09—08)

Statistikchef C—A Magnusson: Sammanställning inför 22:e nordiska bostadsadministrativa mötet i Jönköping 23—25 augusti 1976

Planeringskontoret: Försöksverksamhet med kcnnunal enkät— samverkan i DIS—systemet

Sundsvalls kcnnmn

1

2

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

Ekonomikontoret: Statistiska meddelanden nr l977:4 Ekonomikontoret: Statistiska meddelanden nr l977:7 Sundsvalls kommunplanering 1976:l Bostadsbyggnadsprogram 1977—1981: Del I Beskrivningar

Sundsvalls trafikutredning, Rapport l: Trafikprognos oktober 1976

Socialförvaltningen: Underlag till utvecklingsplan för barn— omsorgen åren 1977—1985

Socialförvaltningen: Underlag till utvecklingsplan för barnomsorgen åren 1977—1985, "Sammanfattning"

Socialförvaltningen: Utvecklingsplan för barnomsorgen åren 1977—1985, "Hur det gick"

Socialförvaltningen: Förutsättningar inför årets barnomsorgs— planering (perioden 1978—1985)

Socialkontoret: Undersökning om behovet av barnomsorg på obekväm arbetstid

Lokal trafikförsörjningsplan 1977—1978

Stadsbyggnadskontoret: Förslag till dispositionsplan för Skönsmon Östermahn

Stadsbyggnadskontoret: Förslag till principutformning av Granlohohn och dispositionsplan för Östra Granloholm

Sundsvalls kcnnmnplanering 1977:1 Sundsvalls kcnnmnplanering 1975:3

Folk— och bostadsräkningen 1975: Bostadsbeståndet i Sunds— valls konnmn enligt Folk— och bostadsräkningen 1975

Folk— och bostadsräkningen 1975: Preliminärstatistik—-För— värvsarbetande befolkning i Sundsvalls kcnnmn enligt 1975 års Folk— och bostadsräkning

Folk— och bostadsräkningen 1975: FoB 75 Demografiska avsnittet

Folk— och bostadsräkningen 1975: Lägenhetsstrukturen om— rådesvis i Sundsvalls kcnnmn år 1975 Specialprogrammet

Folk— och bostadsräkningen 1975: Förvärvsarbetande natt— befolkning i Sundsvalls kcnnmn enligt Folk— och bostads— räkningen 1975

Gävle konnun

l Kcnnmnkansliets utredningsavd: Rapporter och utredningar Planeringsförutsättningar för Gävle konmun åren 1977—1984

2 Kommunkansliets utredningsavd: Rapporter och utredningar — Sysselsättning bland kvinnor i Gävle konnun 1974

3 Fastighetskontoret: Bostadsbyggnadsprogram 1978-1983

4 Stadskansliets utredningsavd: Rapporter och utredningar Analys av bostadskön i Gävle 1972, del I

5 Stadskansliets utredningsavd: Rapporter och utredningar — Analys av bostadskön i Gävle 1972, del II

6 Stadskansliets utredningsavd: Rapporter och utredningar Analys av kön till småhustomter 1973

7 Stadsarkitektkontoret: Gävle kcnnmnplan 1971 — Biltrafik— prognoser för åren 1980 och 2000

8 Stadskansliets utredningsavd: Resvaneenkät I (Gävle 1971) 9 Stadskansliets utredningsavd: Resvaneenkät II (Gävle 1972) 10 Förslag till barnomsorgsplan för Gävle kommun 1978—1982

11 Kommunkansliets utredningsavd: Rapporter och utredningar — Utredning betr. nuvarande barntillsyn i Gävle kommun samt önskemål om sådan i framtiden, delrapport l Bug. 1976)

12 Kommunkansliets utredningsavd: Rapporter och utredningar Utredning betr. nuvarande barntillsyn i Gävle kcnnmn samt önskemål on sådan i framtiden, delrapport 2 (okt. 1976)

13 Konnunkansliets utredningsavd: Rapporter och utredningar Utredning betr. nuvarande barntillsyn i Gävle konnun samt önskemål om sådan i framtiden (juni 1974)

14 Stadsarkitektkontoret: PM ang. parkering i saneringsom— råden (juni 1972)

15 Stadsarkitektkontoret: Beskrivning till förslag till dis— positionsplan för stadsdelen Hagaströn i Gävle kommun

16 Stadsarkitektkontoret: Förslag till dispositionsplan för Södra Bomhus

17 Stadsarkitektkontoret: Beskrivning till förslag till dispositionsplan för områdena Häcklinge, ön, överhärde m.fl. inom Valbo konnun

18 Konnunkansliets utredningsavd: Rapporter och utredningar Folk— och bostadsräkningen 1975: Lägenhetsbeståndet i Gävle kommun 1975

19

20

21

22

Kommunkansliets utredningsavd: Rapporter och utredningar — Preliminärdata från Folk— och bostadsräkningen 1975 (FoB 75:1)

Kommunkansliets utredningsavd: Rapporter och utredningar Preliminärdata från Folk— och bostadsräkningen 1975 (FoB 75:2)

Komumkansliets utredningsavd: Rapporter och utredningar Folk— och bostadsräkningen 1975: Folkmängden i Gävle kommuns tätorter (FoB 75:3)

Samhällsekononiska aspekter beträffande hamnens betydelse för Gävle kommun m.m.

Lunds kommun

1 Studenter i Lund 1976

2 Folk— och bostadsräkningen 1975 (rapportserie) 3 Bostadsbyggnadsprogram

4 Gemensamma planeringsförutsättningar

5 Statistisk årsbok

6 Arbetsställen i Lunds konnun 1975

7 Barnomsorg 1978—1982

8 Jämförelse mellan företagsenkät och FoB 75 Halmstad kommun

1 Bilagor till gemensamma planeringsförutsättningar 2 Bostadsbyggnadsprogram 1977-1981

Luleå konnun

1 Rapport från folk— och bostadsräkningen 1975 2 Bostadsbyggnadsprogram 1977—1981

3 Gemensamma planeringsförutsättningar 1977

4 Trafikförsörjningsplan kollektivtrafik på landsbygden Huddinge kcnnmn

1 Huddinge i siffror (6 rapporter)

örnsköldsviks kommun

1 Näringslivsprogram 1977

2 Bostadsbyggnadsprogram 1978—1982

3 Gemensamma planeringsförutsättningar för verksamhets— planering 1979—1983

Kalmar konnun l Statistisk årsbok 1976 2 Kalmar - ett alternativ (informationsbroschyr)

3 Folk— och bostadsräkningen 1970 (Heddelandeserie)

Borlänge kommun

1 Gemensamma planeringsförutsättningar (GPF), 1975, 1976

2 Bostadsbyggnadsprogram 1977—1981

3 PM ang. Borlänges centrala delar och centrum

4 Barnomsorgsplan 1976—1981

5 Utredning av alternativa bostadsområden

6 Trafikprognos 3

7 Borlänge kommuns yttrande över länsplanering 1974

8 Pensionärsomsorgsplane'rinq 1977—1985

9 Remissyttrande över äldreservice pensionärsomsorgs— planering 1977—85

10 Nyckelkodsystenet - statistik redovisning inom Borlänge kotmun

11 Information om statistik på kommun—, församlings— OCh del- områdesnivå

12 Reviderad dispositionsplan för Jakobsgårdarna

13 Fritid i Borlänge, utvärdering 3

14 Fritid i Borlänge

15 Fritidsnämndens kartläggning över fritidsmöjligheter på Bullermyren

16 Information om Borlänge

17 Regionplanering Borlänge—Falun, del 1: inventering

18 Regionplanering Borlänge-Falun, del 2: preliminär skiss till regionplan

Lidingö kommun

1 Lidingö kommuns utredningar: Förutsättningar för verksam— hetsplanering 1978—1982 med förslag till bostadsbyggnads— program

2 Saneringsinventering

Kristinehamns kommun

1 Områdesplan för Kristinehamn

2 Inventering och bedömning av förutsättningarna för de mindre tätorternas utveckling i Kristinehamns kommun 1975—2000

3 Centrum (utkast)

4 Granskning av VIAK:s trafikprognos och jämförelse med Onjes 5 Barnomsorgsplan 1978—1982

Lindesbergs kormun

1 Kommunplanering 1974, gemensamma planeringsförutsättningar 2 Kommunplanering 1976, gemensamma planeringsförutsättningar 3 Företagsenkät

Bengtsfors kommun

1 PM angående bostadsbyggnadsprogram för Bengtsfors kommun

2 Information om Bengtsfors kommun

3 Förslag till lokal trafikförsörjningsplan

4 Barnomsorgsplan

5 Serviceplan

6 Dano III, arbetsrapport, huvudplan för markanvändning Höör kommun

1 Förskoleplan

2 Bostadsbyggnadsprogram

3 Information om Mellanskånes planeringskommitté

Nora kommun

1 Gemensamma planeringsförutsättningar för Nora kommun 1977 Sorsele kommun

1 Bostadsbyggnadsprogram (blankett ifylld)

2 Tabell från FoB 75 (egenproducerad)

LÄNSORGAN

Länsstypelsen i Uppsala län

10

11

Kollektiv landsbygdstrafik i Uppsala län

Prognos över näringslivs— och befolkningsutvecklingen fram till 1981 och 1985 i kommunerna i Uppsala län

Länsplaneringsrapport 1977 för Uppsala län fullföljandet av länsplanering 1977

Utvärdering av stål— och gruvindustrins utveckling i Uppsala län

Länsstyrelsens bedömning av kommunernas bedömning om bostads— byggnadsprogram för perioden 1976—1978

Miljövård i vatten och avlopp i Uppsala län Tätorternas folkmängd år 1975

Regionalpolitisk bedömning av länsarbetsnämndens förslag till beredskapsarbetsprogram för verksamhetsåret 1977/78

Konjunkturkänslighet i kommunerna i Uppsala län

Befolkning, näringsliv, service m.m. i Östhammars kommun, Del 1 inventeringsdel

Del 2 effekter av kraftverksetablisering i Forsmark

Länsstyrelsen i Hallands län

10

11

Tätorternas markkonsumtion

Kvinnor på arbetsmarknaden

Kartläggning av lokala arbetsmarknader i Hahmstad/Laholm Kartläggning av Veinge tätorts lokala arbetsmarknad

PM angående länsindelningen

Kommunala bostadsbyggnadsprogram 1977—81 (intern—PM) Förskolan i Hallands län

PM från försvarsenheten

PM från naturvårdsenheten

Utländska medborgare i Halland 1970 (statistiksammanställ— ning)

Tätorterna i Halland 1975 (statistiksammanställning)

Länsstyrelsen i Koppggbergs län

1

10

11

12

13

14

15

16

17

Länsplanering 74 planeringsunderlag, län

'I II II AVesta Borlänge Gagnef Hedemora || II II Leksand " " " Ludvika || || || Malm-lg II II II Orsa " " " Rättvik " " " Smedjebacken " || " Säter Vansbro " " " Älvdalen " II || || " II II || || || || ||

Länsplan 74, prelnminär version

Regional trafikplan

Rapport om länsplanering, hösten 1977

Regional trafikplan för Kopparbergs län, bidragsåret 1978/79 Regional utvärdering av stålindustrins utveckling

Sammanställning av material över folkmängdsutveckling, sysselsättningsutveckling och företag som beviljats loka— liseringsstöd: Avesta och Hedemora

PM angående behovet av åtgärder inom jord— och skogs— näringen i Kopparbergs län

Sysselsättningspmoblemet i norra Dalarna

Arbetsmarknadsproblem under 1970—talet i Kopparbergs län förberedande åtgärdsdiskussioner

Produktionsförutsättningarförjordbruket i Falun Borlänge A—region Om regionalpolitiska konsekvenser av en generell arbets— tidsförkortning

Meddelanden från länsstyrelsen i Kopparbergs län

Rm 1972—09—26 Vansbro kommun några regionala utvecklingsdrag Malungs kommun

Maj 1974 Kommunbilaga till länsplaneringens planeringsunderlag Mora och Falu kommuner

Augusti 1975 Länsplan 1974 slutlig redovisning

1975 Länsplan 1974 populärversion

18

19

20

21

22

BM 1976—05—03 Älvdalen, näringsliv, arbete, befolkning

Juni 1976 Avestaprojektet, sysselsättning, pendling, befolkning

1977 Vassbogruvans betydelseför norra delen av Älvdalens kommun

Statistikuppgifter över befolknings— och sysselsättnings— utvecklingen i Ludvika A—region samt jämförelser med övriga A—regioner

Specialstudier av nedläggningshotade järnvägslinjer

Länsstyrelsen i Norrbottens län

1

2

Social utvecklingsplanering i Norrbottens län

Länsprogram 1970

Länsstyrelsen i örebro län

1

2

10

11

Regionalekonomiska enheten — Presentation av arbetsuppgifter

Förhandsexemplar: Hm Frövi: befolkning, näringsliv, service, bostäder m.m.

Anvisningar för länsplanering 1974

Länsplanering 1974 — Slutligt förslag till länsprogram för Örebro län

Kartor över Örebro läns befolkning 1960, 1965 och 1970 Resanderäkning november 1975

Föreskrifter och riktlinjer för länsstyrelsens fullföljande av länsplanering 1974

Riksdagens ställningstagande till regionalpolitiken Anvisningar för kartläggning av lokala arbetsmarknader

LjusnarsbergSIQJmmun — Befolkning, näringsliv, bostäder, service

Meddelande från planeringsavdelningen nr l977:7 Länspla— nering

Länsarbetsnämnden i Örebro län

1

2

3

Arbetsmarknadsläget i Örebro län vid månadsskiftet februari/ mars 1978

Översiktstablå

Platsjournalen

Lantbruksnämnden i Örebro län

1 Komplettering av lämnat material till länsplanering 1974

somehsläslahmng

l Underlagsmaterial från regionalekonomiska gruppen Be- skrivning av bostäder och boende 1970 i Stockhohms län

2 Rapport 1976:3 — Konsekvenser av ett utökat småhusbyggande 3 Underlagsmaterial från regionalekonomiska gruppen —Bostads— efterfrågans bestämningsfaktorer: Analys av FoB—data i Stockholms län 1970 4 Rapport l975z5 — Åtkomlighet i Stockholmsregionen 1970 5 Rapport 1976:4 Arbetsresor i Stockholmsregionen Örebro läns landsting

l Landstingsstatistik: Folkmängd i tätorter och glesbygd kommunvis i Örebro län enligt folk— och bostadsräkningarna 1970 och 1975

2 Landstingsstatistik: Förvärvsarbetande nattbefolkning i örebro län och kommuner enligt 1975 års folk— och bostads— räkning

3 Landstingsstatistik: Hushållsstrukturen i örebro län och kommuner enligt folk— och bostadsräkningen 1975

4 Landstingsstatistik: Förvärvsarbetande kvinnor efter antal barn i Örebro län och kommuner enligt folk— och bostads- räkningen 1975

5 Örebro läns landstings totalplan 1985

DEPARTEMENTEN OCH DE CENTRALA STATLIGA VERKEN

Arbetsmarknadsdepartementet

1 Föreskrifter och riktlinjer för länsstyrelsernas fullföljan— de av länsplanering 1974

2 Länsplaneringens prognosmetodik för handeln

3 Länsplaneringens prognosmetödik för industrin Industridepartementet

1 Förordning om länsplanering (SFS l977:88)

2 Fördjupad användning av administrativa register för sam— hällsplaneringen

Föreskrifter och riktlinjer för regionalpolitiken i: 3 Uppsala län 4 Norrbottens län 5 Kopparbergs län

6 Föreskrifter och riktlinjer för kartläggning av lokala arbetsmarknader

7 Föreskrifter och riktlinjer för länsstyrelsernas fullföljan— de av länsplanering 1974

8 DIS: Rapport från försöksverksamheten (Ds I l975z5)

9 DIS: Handläggning av rapportsystemets enkät till industri— och partihandel våren 1977

10 DIS: Industrins och partihandelns framtidsbedömningar till 1980

11 Handbok i länsplanering del I 12 Handbok i länsplanering del II

Arbetsmarknadsstyrelsen

1 Förteckning över meddelanden från utredningsenheten 1975, 1976 och 1977

2 Förteckning över remisser 1972—1978 besvarade av AMS 3 Exempel på "136 a"—ärende

4 Exempel på lokaliseringsärende

5 Västerbottens län - arbetsmarknadsläget

6 Jämkade bidragsprocenter till vissa kommuner 1977/78

Bostadsstypelsen

1

10

11

12

13

14

15

16

Kommunala bostadsbyggnadsprogram 19 78—1982 Del 1: Kungörelse, föreskrifter, kommentarer, redovisning

Kommunala bostadsbyggnadsprogram 1978—1982 Del 2: Arbetsmetoder

Utredning om bostadsbyggnadsbehovet på längre sikt Bostäder OCh hushåll 1960, 1965 och 1970 Åldringarnas boendeförhållanden år 1970

Folk— och bostadsräkningen 1975: Lägenheter i länen och storstadsområdena 1970 och 1975

De äldres boendeförhållanden år 1975

Bostäder och boende 1970

Lägenheter och hushåll år 1970

Bostadsbyggande, bostadsmarknad, lån och bidrag PM angående hushållsprognos för kommuner

Hushållskvoter för män och kvinnor i olika åldersklasser åren 1960, 1965 och 1970

Hushållsprognoser för kommunblock (73—11—06) Hushållsprognoser för kommunblock (73—02—20)

Förteckning över kommuner vilka är undantagna från skyldighet att upprätta bostadssaneringsprogram

Kungl. Maj:ts kungörelse om lägsta godtagbara standard för bostadslägenhet i vissa fall

Socialstyrelsen

l Kommunernas barnomsorgsplanering 1979—1983

2 Barnomsongsplanering 1978—1982 (meddelandeblad nr 6/77) 3 Kpmmunal förskoleplanering (meddelandeblad nr 22/74)

4 Planeringsunderlag till barnomsorgsplaneringen 1979—1983 5 Årlig anmälan till läkarregistret

6 Alkoholmissbrukarna och bostadsmarknaden (ur slutrapport från nykterhetsvårdens strukturgrupp)

Centralnämnden för fastighetsdata l Koordinatdata för samhällsplanering 2 Grafisk presentation av statistik

3 Yttrande över FADAK:s betänkande "Fastighetsdata" (samhälls— planeringsaspekter)

4 Remissammanställning över ADB—beredningsgruppens betänkande ADB i den regionala samhällsplaneringen - koordinatut— nyttjandeaspekter m.m.

5 Husregistrering Promemoria utarbetad av en projektgrupp inom centralnämnden för fastighetsdata

6 Regeringens prop. 1977/78:15 med förslag till ändrade riktlinjer för fastighetsdataverksamheten

7 Jänos Szegö: Befolkningstäthet, markanvändning, planering

8 Fastighetsdatasystemet

Skolöverstyrelsen

l

2

3

4

Trender och prognoser Ett introduktionsmaterial

Prognoser aVSeende personal— och utbildningsbehov inom barnavårdens område 1975—1980, första delrapporten

Underlag för lokal och regional skolplanering

Yrkesutbildning Arbetsmarknad

Universitets— och högskoleämbetet

1 Fördelning i näringsliv och regioner av personer med högre utbildning

Kompletterande petitaanvisningar för budgetåret 1979/80 avseende dimensioneringen av den grundläggande högskole— utbildningen

Folkräkningsuppgifter för utbildningsplaneringen

Statistiska centralbygån

1

10

11

12

13

14

15

Uppgifter från A—avdelningen om frågor kring utnyttjandet av uppgifter från folk- och bostadsräkningen (FoB)

Uppgifter lämnade 1978—03—22 av A—avdelningens ämnesenheter om frågor kring FoB

Dina frågor i handskrivet brev av den 24 januari 1978 med anledning av lägesrapport från FoB—utredningen (A/LE)

Utnyttjande av uppgifter från fastighetstaxeringen vid nästa lantbruksräkning (A/LE)

F/ST (orubricerad HW)

F/AM:s syn på FoB 80

Utan FoB 80 (I/UI)

Önskemål betr. en ev. FoB 80 (I/UK) Trender och prognoser 1974 (IPF 74:8) Trender och prognoser 1977 (IPF 77:1)

Social bakgrund och övergång till gymnasieskolans 3— och 4—åriga linjer

Förteckning över den yrkesgruppering som användes i Plzs yrkesprognoser

Yrkesbytarmatrisen Underlagsdata för regionala yrkesprognoser

Ang. offert rörande uppgifter ur FoB 70

UNIVERSITET , FORSKNINGSDBTITUI'IONER M .M . Göteborgs universitet, kulturgeografiska institutionen l Storstadsutvecklingen hur skall den mötas?

2 Koncentration och dynamik Att mäta regional folkmängd och storstadstillväxt

3 En geografisk analys av länsindelningar i Västsverige

4 Brobyggnadseffekter på vägtrafiken

5 Färdolycksfall i Stockholmsregionen år 1971

6 Ortsstruktur,persontransporteroch energikonsumtion Uppsala universitet

1 Socialhjälpstagande Utveckling och orsaker 1945—1965

2 Forskningsrapporter från kulturgeografiska institutionen

3 Den svenska utbildningsexpansionen och arbetsmarknadens sysselsättningsstruktur under efterkrigstiden

Institutet för socialforskning

l Invandraren i den officiella statistiken i Sverige

2 Intensifierad arbetsförmedling för ungdom

Statens institut för byggnadsforskning

l Användning av FoB—data i projekt 310 boendesammanställning 2 Projektet "Tätortens funktion och fysiska struktur (280)" 3 Undersökning av husbeståndet från energisynpunkt

4 Kommunrapport II

5 Svenska kommuner — En socialekologisk undersökning av 1960 och 1965 års kommuner

6 Arbetshandling — Projekt 233 Socialekologi

7 Att välja och samla bostadsdata

ggpggtgruppgn för regional utredningsverksamhet

1 Förteckning över dokument där FoB—data har utnyttjats

2 Ortsbundna levnadsvillkor

ÖVRIGA ANY/ÄNDARE/EI'I'RESSEN'I'ER Kommunförbundet 1 Användningen av FoB—data på kommunnivå

2 Förslag till yttrande över RS—projektets delrapport 1977:4:l avseende KU:s utformning som statistikunderlag

3 Kommunplanering

ÖVRIG LITTERATUR

1

2

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

Kcmmun—Data AB: Handbok för befolkningsprognoser Långtidsutredningen SOU 1975:89 Statens Vägverk: Det framtida bosättningsmönstret i Sverige

Regeringens prop. 1977/78:93 — Riktlinjer för ansvarsfördel— ning inom bostadsförsörjningen m.m.

Statens Vägverk: Information om trafikprognoser i tätort

Kommun—Data AB: Handbok för trafikberäkningar enligt NPK— systemet

Chalmers tekniska högskola Kartläggning av förändringar i Örebro 1957—66, ett försök till jämförande analys av data från två trafikundersökningar

Civilförsvarsstyrelsen: Skyddsrumsplanering Studiehäfte Civilförsvarsstyrelsen: Skyddsrumsplanering — Arbetsexempel Civilförsvarsstyrelsen: Skyddsrum — Planeringsteknik Civilförsvarsstyrelsen: Skyddsrum Planeringsbestämmelser Civilförsvarsstyrelsen: Skyddsrum Planeringsexempel

Statens planverk: Områdesplanering (4 delar)

SCB: SCB:s statistiska undersökningar om behovet av barn— omsorg i kommuner och regioner

SCB: Undersökning om behovet av barnomsorg i Göteborgs kommun 1976

Utdrag ur Studiestödsutredningens betänkande (SOU l977:3l) Högskolelag (SFS l977:218) Utvärdering av länsplanering 1974 (SOU 1975z9l)

Arbete åt alla (SOU l975:90)

URVAL AV ÄNVÄNDARE/ INTRESSENTER AV FoB—DATA Underbilaga 1:2

I det följande redovisas Vilka användare av FoB—data som ingått i urvalet och vilka argument som utnyttjades vid val av dessa användare.

915231 åV_k9"_Tlu£e£

Vi delade upp kommunerna i grupper (strata) efter folkmängd eftersom den antogs vara starkt korrelerad (positivt) med "användandet av FoB—data" .

Samtliga kommuner sorterades i grupper. Inom varje grupp sorterades kommunerna efter tätortsgrad dvs. procentuella andelen av befolkningen som bor i tätort. Tätortsgraden antogs ha viss betydelse för planeringen och då även för graden av FoB—data—utnyttjande liksom uppgifter om kommunernas landareal och antal tätorter. Slutligen gjordes en bedömning med hänsyn till vilket partiblock som hade majoritet i resp. kommuns full— mäktige och med hänsyn till den föreliggande näringslivsstruk— turen.

I FoB 75:s konsumentenkät ingick samtliga kommuner med en folk— mängd över 80 000 invånare. De kommuner som inte ingick i vårt urval bland dessa var kommunerna Västerås, Norrköping, Borås, Helsingborg och Eskilstuna.

I gruppen kommuner med folkmängd 60 000 80 000 invånare val— des fyra av de fem kormunerna som ingick i FoB 75:s konsument— enkät. Umeå kommun byttes ut mot örnsköldsviks kommun eftersom universitetskommuner redan var representerade för att erhålla en kommun med mindre tätortsgrad och större areal.

I nästa grupp kommuner med folkmängd 40 000 60 000 invånare kompletterades urvalet i konsumentenkäten med Borlänge kommun som har relativt hög tätortsgrad och är en industrikommun.

Bland kommuner med folkmängd 20 000 40 000 invånare valdes 5 kommuner, vilket är två mer än i SCB:s konsumentenkät 1975. Det gäller Lindesbergs kommun som ingick i förstudien och Vara kommun som valdes eftersom den har mycket låg tätortsgrad och jordbruket är en dominerande näring.

Bland kommer med antal invånare mindre än 20 000, valdes Sorsele och Oxelösunds kommuner förutom Höör och Bengtsfors kommuner som ingick i konsumentenkäten 1975. Nora kommun in— gick i förstudien.

SaImmanfattningsvis ingick följande kommuner i urvalet: Storstadskomnuner :

Stockholm Göteborg Malmö

Kommuner med folkmängd 80 000 och fler exkl. storstadskommuner:

Sundsvall örebro Uppsala Jönköping Gävle

Kommuner med folkmängd 60 000 — 80 000:

Örnsköldsvik Halmstad Luleå Lund Huddinge

Kommuner med folkmängd 40 000 — 60 000:

Skövde Kalmar Borlänge

Kommuner med folkmängd 20 000 40 000:

Vara Lindesberg Kristinehamn Kiruna Lidingö

Kommuner med folkmängd mindre än 20 000:

Sorsele Höör Bengtsfors Nora Oxelösund

gryal_gy_längspyrelser

Vid val av länsstyrelser studerades uppgifter om folkmängd, areal, antal invånare per km2 land, tätortsgrad samt antal tätorter. Urvalet har dessutom byggt på viss annan information enligt följande:

. Uppsala län är beläget i närheten av en storstad vilken antogs ställa särskilda krav på statistiken.

. Hallands län har en ovanligt låg tätortsgrad och angav ett mycket stort behov av FoB—data i FoB 75:s konsumentenkät.

. Kopparbergs län har ovanligt många tätorter. . Norrbottens län är stort till ytan och har många problem som befolkningsomflyttning, strukturomvandling, sviktande bas—

näringar.

. Örebro län har delvis ingått i förstudien och analysen full” följs i huvudstudien.

Erral a_lengsiigg

I FoB 75:s konsumentenkät ingick tio landsting. Av dessa var det framförallt Stockholms läns landsting och Mahmöhus läns landsting som sade sig ha ett stort behov av FoB—data i FoB 75:s konsumentenkät. Men även Jönköpings läns landsting och örebro läns landsting uttryckte relativt stort behov av FoB—data. Vi valde därför Stockholms läns landsting och Örebro läns lands— ting.

eral stories enrämdars av_F9B:dat_a_

Det finns vissa departement, myndigheter, verk och organisatio— ner som via bl.a. anvisningar styr en del av kommunernas och länsstyrelsernas planering. För att närmare kunna bedöma såväl nuvarande som framtida användning av FoB—data utvaldes en grupp av ovan nämnda.

Forskare, konsultföretag etc. som har en särskild anknytning till samhällsplanering, bedömdes även.

Följande övriga användare valdes ut. - Länsorgan_

Länsarbetsnämnd i örebro län Länsbostadsnämnd i örebro län Lantbruksnämnd i Örebro län

— Departement

Arbetsmarknads— Bostads— Ekonomi— Industri— Pkmmmunikations—

Statliga verk

Arbetsmarknadsstyrelsen Bostadsstyrelsen Socialstyrelsen

Statens Industriverk Centralnämnden för fastighetsdata Skolöverstyrelsen Universitets— och högskoleämbetet Statistiska centralbyrån Transportnämnden

Universitet, forskningsinstitutioner m.m.

Göteborgs universitet, kulturgeografiska institutionen Uppsala universitet Institutet för socialforskning Statens institut för byggnadsforskning Expertgruppen för regional utredningsverksamhet Lunds universitet Nordisk planeringskonsult AB K—konsult

- övriga användare/intressenter

Sv. Kommunförbundet

Sysselsättningsutredningen ADB—beredningsgruppen

Utredningen om studiedokumentation och statistik för högsko— lan (STUDOK) Sv. arbetsgivareföreningen (SAF)

DETALJERAD BESKRIVNING AV KOMMUNALA BOSTADSBYGGNADSPROGRMTHH? Underbilaga 1:3

I det följande beskrivs de olika arbetsblanketterna (ej obliga— toriska) i KBP, för att i detalj visa hur och med vilka data som bostadsbyggnadsprogram (enligt bostadsstyrelsens anvisningar) framställes (arbetsblanketterna finns bifogade).

I arbetsblankett Azl redovisas en bedömning av folkmängdsut— vecklingen fördelad på kön och vissa åldersklasser. En i detta sammanhang utnyttjad befolkningsprognos framställs delvis obe— roende av KBP och ofta utifrån en näringslivsprognos (se avsnitt 3.1.4.2).

Det framtida antalet hushåll beräknas enligt blankett A:2 med hjälp av hushållskvoter, dvs. antal hushållsföreståndare i procent av samtliga personer inom vissa grupper av befolkningen. Kommunen gör alltså antaganden om hushållskvoternas utveckling och därefter multipliceras dessa hushållskvoter med de befolk— ningstal som angetts i A. 1 och antalet hushåll erhålles. Denna metod kallas för 'hushållskvotmetoden". Efterfrågan på utrymme i form av lägenhetsstorlek efter antal rum beror på bl.a1 hushållets storlek. I blankett A:3 fördelas bostadshushållen efter storlek som angetts för tidigare år (= FoB—år). Bl.a. utifrån den studerade utvecklingen görs sedan en prognos. Smmman av hushållen avstäms mot antalet som er— hållits i A:2.

I arbetsblankett A: 4 studeras vad den prognoserade befolknings— och hushållsutvecklingen betyder för olika delar av kommunen.

Arbetsblankett A:5 beskriver utrymmesstandarden som kräver statistik om förhållandet mellan hushållsstorlek och lägenhets— storlek.

I arbetsblankett A:6 beskrivs förändringar i bostadsbeståndet med hänsyn till hustyper och kvalitetsgrupp. Förutom en be— dömning för hela kommunen anser bostadsstyrelsen att en be— dömning också bör göras för delområden. Omfattningen av moder— niseringen får bedömas utifrån kommunernas egna uppgifter i saneringsprogram, aktuella saneringsplaner o.d. Rivningens omfattning under de senaste åren hämtas från SCB:s bostads— byggnadsstatistik. Avgången utöver rivningen, "övrig avgång", under en tidigare period kan beräknas med hjälp av FoB—data. För t.ex. perioden 1971—1975 kan denna avgång beräknas med led— ning av en jämförelse mellan beståndet 1970 och 1975 samt om— fattningen av nyproduktionen och rivningen under perioden. Skillnaden mellan antalet lägenheter 1975 och 1970 utgör netto— tillskottet av lägenheter. Uppgift om nyproduktionen hämtas från FoB 75, "byggnadsår 1971—1975". Den totala avgången minskad med rivningen under perioden ger övrig avgång.

I arbetsblankett A:7 diskuteras för olika delområden i kommunen det behövliga tillskottet av lägenheter p.g.a. avgång av lägen— heter och förändringar av antalet hushåll. Dessutom ska kommunen bl.a. bedöma omfattningen av:

1) Kollektivhushåll m.fl. räknas inte som bostadshushåll.

- ianspråktagande av outnyttjade lägenheter — utnyttjande av fritidshus för permanent boende lägenheter sombehövs för att öka rörligheten på bostadsmark— naden

Arbetsblankett A:8 är delad i två sektioner där värdena i sektion l leder till en beräknad fördelning på lägenhetsstorlek medan i sektion 2 anges kommunens målsättning för denna fördelning (även på hustyp) .

På blankett A:6 beräknas förändringar i bostadsbeståndet av— seende hustyper och kvalitetsgrupper. På raderna B—D i A:8 görs motsvarande beräkning med hänsyn till lägenhetsstorlekar.

I övrigt framgår av blankett A:8 hur uppgifterna beräknas.

nosvn IVUUU //.uo Skurups [lydig/v AB 5696! LF/ALLF 1'19 Hua:

Ei obligatorisk EFTER KUN OCH ÅLDER Kommun K" h _i "_ öfdnefc 1975 _|— 1976 1980 1985 1990 _L 1 2 3 4 5

Män

16—19 A

T— T 20—24 i- B ? _| 25—29 C 1— 0—34 D r—3 1— 35—44 E _ l i— i— .— 45—64 F _|_ 65— G _| T __

Kvinnor

16—19 H

20—24 I ___|__

25—29 K r— '_ r— 30—34 L 35—44 L M _] i— 45—64 N _65— 0 1_ _4 Hela folk— mängden—] P [_

Bostn 10 000 77,06 Skurups llyckell AB som LF/ALLF m 77 om

Årbetsblonkett A:2 ANTAL HUSHÅLL Ei obligatorisk

Kommun . . ..................................... Kön och 1975 1980 1985 1990 ålder Antal Hushålls— Antal Antagen Antal Antagen Antal Antaget hushåll kvot hushåll hushålls- hushåll hushålls- hushåll hushåll: kvot kvot kvot 3 4 5 6 7 »? Mön 16—19 A __3__ r ] _] —L *_ 20—24 -—l B _*i _l _ 25-29 C _* [__30—34 D _ W i i; [1 _ 45—64 F —* . G __|—_ _|— _. _1 * 65— _ r——— __ _,— 1— Summa ** H _* | 1— 1 Kvinnor 16—19 I .1— jj 1— _|— 20—24 K 1— —1 J— 4 __25—29 L _l. 30—34 M _|. —.— _j _. 35—44 N 'l— _A— 45—64 [ o ;*__ *L—I—i—— 65— P Summa __ R L— l— _? Totalt 5 * j_ * 1960 1965 * 1970 | 1975 1980 1985 * 1990 Invånare h per ushåll T * * * —19 1 —1 5 1986—1990 1976—1990 Okningl+lel|er minskning(—) 1976 80 981 98 * av antalet hushöll U *

Bostn 10000 77.06 Shu-Jm Tlvtkeh AB 55970 lF/ALLF m 77 om

1960

1965

1970

1975

1980

1985

1990

Arbetsblunkett Å:3 Ei obligatorisk EFTER STORLEK

Kommun .. . .. .. .

Folkmängd Hushåll Dörov hushåll med ...... boende Antal _ boende Totalt Dörov i bo— per hush —- . ll . . 7 . 9 u-u- — sn .. _ — procent D 100 __ obsolutotol E procent " 100 _ _] procent _ | _- J :* ---

t

Folkmängd & bostadshushåll

Dörov ibushåll med ............ bo ende

BOSTADSSTYRELSEN BOSTADSBYGGNADSPROGRAM 1978—1982

Arbetsblcnkett Å:4

. . . BEFOLKNING OCH HUSHÅLL E| obligatorisk

Kommun ........

F

Folkmängd Hushåll

1 Hela kommunen 1975 1980 1985 Antal Inv per hushåll hushåll

Ökning (+) Antal Inv per Antal lnv per Antal hushåll hushåll hushåll hushåll hushåll l-.- _ 1 2 l— 5 6 Delområden 1975 1980 1985 1990 minskn (_) 1976—1990

i * .-

tt A: A'belsma".ke 5 UTRYMMESSTANDARD E| obligatorisk

| Lögenhetstördelning för olika hushållsstorlekar. Trångboddo hushåll

HUShÖ” Helo Dörov i procent i lägenheter med Antal trång- med antalet _l bodde hushåll hushåll 1 rk 2 rk 3 rk 4 rk 5+ rk enl norm 2 1 2 3 4 T— 5 6 7 1 boende 1975 A —* 1980 B 1985 1— T 1990 2 boende 1975—+ 1980 _l" __ _ 1985 l. 1990 3 boende 1975 1980 _ 1985 .— 1990 _ _ Aboende 1975 1980 1985 1990 _| 5 eller 1975 flera boende 1980 1985 _I_ 1990 || Lögenhetsfördelning för samtliga hushåll. Trångboddo hushåll Ar Hela Antal trång- ontolet 4 rk | 5+ rk bodde hushåll hushåll ontol | % | antal % enl norm 2 1975 * * 1980 * * 1985 1 1 1990 _ l l Förändring * * 1976—1990 —— — (+ eller —) ||| Genomsnittlig utrymmesstandard _'1 Trångboddhetsnorm 2 = högst två boen- * Anml rumsenheter | de per r k"ket h tt r m oröknode , * . . um, o oc e 0 . 1960 | 1965 | 1970 U_975 | 1980 _121985 4390 Enpersonshushåll räknas inte som trång- Totolt * * * * bodde. * * | *— * Rostrerode rutor = trångbodda hushåll Per boende l l_____ enl norm ?.

Ei obligatorisk BOSTADSBESTAND. HUSTYPER "

Samtliga Lägenheter i flertamilishus Lägenheter i småhus lågen- dörav i kvalitetsgrupp därav i kvalitetsgrupp heter Tow" 1—2 3 4—7 Tom" 1-2 3 4—7 Hela kommunen ___! Bostadsbestånd år 1975 F" __ d _ modernisering T _l .5239339 rene—i r . enom rivning och öv- _l l— 9 ' # rig avgång (—)_l_ *— _L |_ _L l_ Kvarstående bestånd år 1980 _l Förändring modernisering l— + tl — 1981-1985 (, e. '" & _.—1 ]— —'— —r— —1 -|— + i— genom rivning oc ov— J r-g avgång H, _ J___ _J— J 4 i _? Kvarstående bestånd år 1985 _1 Förändring _l modernisering T _l— l— '— (+ eller _) -—l—— J 19 6—1990 1— L gegnom rivning och öv-r l— l— —l _l l_rig avgång (—)+_ 1_ '_ Kvarstående bestånd år 1990 Delområden: Bostads bestånd år]? ................ _j . _L— F" _. d 4 modernisering ,;mn43n9 (+ eller —) _1_ + 4 _ genom """"" rivning och öv- __l rig avgång (_) L 1— L LKvarstående bestånd år 19 ...... L l. —l—_|'———1—— [_ tadsbestandör 19 _| F" " d _ modernisering _l '— ner..-, 4_ e. L 4 géägm ÅÅÅÅÅÅ rivning och öv— T [_ rig avgång (_)

Kvarstående bestånd år 19 ......

Besyodsbesmnddrw

modernisering

Förändring (+ eller _)

19 ..... —19 ......

rivning och öv- rig avgång (—)

—+ LKvarstående bestånd år 19 ...... _l. —1 _L_

genom

!

[30;;;ägg';;;a;a'z';"'r'9__

Förändring "_l-Oiizlsfing _l 19 ,,,,,, —19 ...... _ _ ., 1— 1 —v— r genom rivning och ov- rig avgång (—) ,_ _ _. r J 7 L . . Kvarstående bestånd år 19 ...... _L [_ [

Bostn 10000 77.06 Shamim lrvcllzri A556973 man muner;

BOSTADSSTYRELSEN

Arbetsblan—ken A:7

Ei obligatorisk

BOSTADSBYGGNADSBEHOV 1976—1990

BOSTADSBYGGNADSPROGRAM 1978—1982

Kommun -

Hela kommunen

Delområden

Hela kommunen

Behövligt tillskott på grund av

avgång av förändring lägenheter av antalet i 1975 års hushåll bestånd 1976—1990 1976—1990

Lägenheter fördig- ställda 1976—1977

lQLögenheter l Behövligt

under skatt uppförande 1979—1990 1978—01-01 (kol 3 —

l_

Behövligt tillskott 1979—1983

lanspråk- Utnyttiande Lägenheter Behövligt tagande av av fritidshus som behövs påböriande outnyttiade för för att öka 1978—1982 lägenheter permanent rörligheten (kol 7 — boende på bostads— kol 8 — kol 9 marknaden + kol 10)

8 9 10 11

HOS"! IU UUU // .UO Skurups lrvckeri AB 56775 LF/ALLF 179 77 063

Arbetsblankett A:8 Ei obligatorisk

LÄGENHETSSTORLEKAR OCH HUSTYPER

I Fördelning på lägenhetsstorlekar enligt kommunens beräkning

Totalt behövligt tillskott av lägenheter 1976—1990 (151 Fl Hel komm nen Samtliga Därav i 0 U lägenheter — 1 rk 2 rk 3 rk 4 rk 5+ rk Bostadsbestånd 1975 A modernisering Förändring (+ eller _) L _L—————_ 1976—1990 rivning och genom övrig av- gång (—) C Kvarstående bestånd år 1990 D .. . avgång av la- BEhOVl'g' genheter (A—D) E tillskott '. .. d . __ 1976—1990 oron rlng av antalet hushåll på grund av . (+ eller _) F !" 1 *...

Lägenheter färdigställda 1976—1977

Lägenheter under uppförande 1978-01—01 Behövligt tillskott 1979—1990 (G—H—l)

Il Fördelning på hustyper och lägenhetsstorlekar enligt kommunens målsättning

Hela kommunen

Delområden:

Behövligt

tillskott 1979-1990

Fördelning efter lägenhetsstorlek

Hus- typ — 1 rk

flerfamhus

2rk

__

3rk 4rk 5+ rk

småhus

småhus

flerfamhus flerfamhus

småhus

flerfamhus

småhus

flerfamhus

småhus

flerfamhus

småhus l

flerfamhus småhus

LÄNSPLANERINGENS NÄRINGSGRENSINDELNING Underbilaga l:4

Näringsgren

1

2 3

10

11 12 13

14 15 16 17 18

19

20 21 22 23 24 25

1)

jordbruk, jakt och fiske

skogsbruk

gruvor och mineral— brott

skyddad 1ivsm.ind., dryckesvaru— och to- baksindustri

konkurrenutsatt livsm.ind.

textil— och bekläd.— ind.

trävaruindustri

massa—, pappers— och pappersvaruindustri

grafisk industri

kemisk ind., petrole— umindustri

gmnni— och plastind.

jord- och stenvaruind.

järn—, stål- och me— tallverk

metallvaruindustri maskinindustri elektroindustri transportmedelsind. instrumentind. och annan tillverkningsind.

el—, gas—, värme—, vatten— och renings— verk

byggnadsverksamhet partihandel detaljhandel samfärdsel

post— och televerk

hotell— och restaur rangrörelse

SNI-koderl

11, 13

12 2

3111, 3112, 3116, 3117, 3118, 313, 314

3113, 3114, 3115, 3119, 3121, 3122

32

33 341

342 351, 352, 353, 354

355, 356 36 37

381 382 383 384 385, 39

4, 92001, 92002

61 62 71 72 63

Kod i FoB 75

11, 13

12 2

3111, 3112, 3116, 3117, 3118, 313, 314

3113, 3114, 3115, 3119, 3121, 3122

32

33 341

342 351, 352, 353, 354

355, 356 36 37

381 382 383 384 385, 39

4, 9201

61 62 71 72 63

SNI = standard för svensk näringsgrensindelning

Näringsgren SNI—koder Kod i FoB 75

26 banker och försäkrings— 81, 82 81, 82 verks.

27 uppdragsverksamhet och 832, 833 832, 833 maskinuthyrning 28 reparationsverksamhet 951 951 29 rekreationsverks., kul— 935, 939, 94 935, 939, 94

turell verks., intresse— org., ideella och kul— turella org. 30 fastighetsförvaltning, 831, 92003, 92004, 951, 9203, 9204, hushållsarbete, städ— 92005, 92009, 952, 9209, 952, 959 ning och rengöring 953, 959 31 offentlig förvaltning, 96 96 polis- och brandväsen 32 försvarsverksamhet 91002 9102

33 undervisning och forsk— 931, 932 931, 932 ning 34 hälso— och sjukvård, 933 933 veterinärverksamhet

35 socialvård 934 934

B. Indelning i näringsaggrggat och industribranscher vid redo— Visning

Näringsaggrggat Ingående näringsgrenar

91 Jord— och skogsbruk l, 2

92 Tillverkningsindustri 3 19

93 Byggnadsverksamhet 20

94 Varuhandel 21, 22

95 Samfärdsel 23, 24

96 Privata tjänster 25 30

97 Offentlig förvaltning 31 35 Industribranscher SNI—koder

3 gruvor och mineralbrott 2 4 skyddad livsm.ind., 3111, 3112, 3116, 3117, 3118, dryckesvaruroch tobaks— 313, 314 industri 5 konkurrensutsatt livsm. 3112, 3114, 3115, 3119, 3121, 3122 ind.

6 textil— och beklädnads— 32 industri

7 trävaruindustri 33

Industribranscher

8

10 11 12 13 14 15 16 17 18

(departementsprotokoll I 1977—09—26)

massa—, pappers— och pappersvaruindustri

grafisk industri

kemisk ind., petroleumind. gunndf och plastindustri jord- och stenvaruindustri järn—, stål— och metallverk metallvaruindustri maskinindustri elektroindustri transportmedelsindustri

instrumentind. och annan tillverkningsindustri

SNI—koder

341

342

351, 352, 353, 354 355, 356

36

37

381

382

383

384

385, 39

Kvarlevet setet

tily tt - dagsbe- ägenhctar

" efter ålder

Befolkning sr ( — _— —— — —— —— _— —1

Lokalt bestämd & rbetskrafts

efterfrågan

Framskrivet antal förvärvs- arbetande efter ålder

Frams kr?/en befolkning efter ålder

(

Beräkningsmodeller för arbetskrafts- etterfråqan inom industri, part”.— och detalthandel

"'_- 1

Uffly ttande befallt ning e t ter ålder

Utfiymnde tb'rvärvsarb. efter ålder

Met—kraftsetter- frågan inom övriga närings— grafer Kvarvarande

befolkning efter ålder

lnflytfande befolkning

lnfl Hände uträkning f 'o' Nin/sari:

efter ålder

Prognos Prognos antal betblkninq fö'NåNGafb. år i+1 av 111

INFORMATIONSBEHOVET I FYSISK PLANERING Underbilaga 126

Allmänt om fysisk planering

Den fysiska planeringens ändamål är att samordna olika intressens utnyttjande av markresurserna. Under några tidigare avsnitt har givits en sektorvis orientering om olika kommunala verksamheter med betoning på sambandet mellan planering och underlagsdata. Den fysiska planeringen är instrumentet som sanmanjämkar de sektorvisa anspråken på markresurserna.

Den fysiska planeringen regleras av byggnadslagstiftningen (byggnadslagen och byggnadsstadgan) som för planläggningen an— visar fyra planinstitut: regionplan, generalplan, stadsplan och byggnadsplan. Plandokumenten är kartor, bestämnelser och be— skrivningar.

Kcnmunen svarar för den fysiska planeringen inom konmunen. Detta gäller såväl den översiktliga planeringen (generalplan) san detaljplaneringen (stadsplan och byggnadsplan) . Planerna antas av komnunfullmäktige och fastställes av länsstyrelsen eller i vissa fall av regeringen.

Generalplaner upprättas för hela kcmmunen eller för del av kommunen. Generalplan för del av kcmmunen benämnes områdes- plan (även andra benämningar kan förekomma, t.ex. dispositions— plan) .

Fysiska planer redovisar:

mängden och sammansättningen av bostäder i olika lägen markreservationer för skolor och barnomsorg — markreservationer för arbetsplatscmråden och för handel och tjänster — markreservationer för kmmunal service gentenot hushållen respektive näringslivet markreservationer för rekreationsanråden av olika slag markreservationer för vägar och större ledningar

I fysisk planering anges även principer för planutformningen i fråga cm:

tillgänglighet med olika färdmedel energiförsörjning

— bevarandeaspekter

— handikappanpassning/kategorikrav — allmän sundhet och trevnad

Det primära behovet av data inför fysisk planering ligger inan de olika verksamhetssektorernas egen planering och har behand— lats i tidigare aVSnitt. Den fysiska planeringens egenskap av samordningsinstnment för olika verksamheters anspråk på markens användning får ses i samband med den utveckling scm pågår med att bygga upp ett bättre styrsysten för samordning mellan de komunala förvaltningarna, t.ex. med "genensaatma planerings— förutsättningar". Det specifika med databehovet för den fysiska

planeringen är behovet att kunna hänföra befintligt statistiskt material till olika rumsliga avgränsade områden.

I fysisk planering fastläggs bl.a. lägesförhållandena mellan bostäder och verksamheter och mellan olika verksamheter inbördes. För planering av vägnät och kcmnunikationer, olika servicefunk— tioners betjäningsområden etc. behövs data för delområden. Det pågår på olika håll utvecklingsarbete på detta område t. ex. koordinatsättning av statistisk information, fastighetsregistre— ring m.m.

Den kcnmunala verksamhetsplaneringens fenårsperspektiv är ofta för kort för den fysiska planeringen. Denna behöver i många fall ligga en fas före verksamhetsplaneringen. Den fysiska planberedskapen på 5- -lO års sikt eller längre utarbetas på FoB-data i de fall då kommunerna inte tillämpar kommun—data— modellen (som bygger på antaganden om flyttningsnettots stor— lek altl i avsnitt 3.1.4.l) för sina befolkningsprogno$er. I princip utgör kcmmun—data—modellen ett tjänligare prognos— instrument än trendframskrivningar av FoB—data. Detta beror inte minst på att planerare av fysiska anläggningar, i likhet med övriga kommunala planerare, alltmer inser behovet av nyan— serade data för olika delområden.

För fysisk planering är geografiska delområdesbeskrivningar väsentliga av åtminstone tre skäl. Olikheterna mellan en ' kommuns delområden kan vara större än mellan olika komnuner. Ur demokratisk synvinkel ger geografiska områdesbeskrivningar konkreta möjligheter för den enskilde att se hur han eller hon berörs av kommunens planering. För det tredje förändras bygg— nadsbeståndets användning mycket starkt av hushållens omflytt— ningar och den kvarboende befolkningens åldersförändringar. På motsvarande sätt förändras även förutsättningarna för karmunal och privat service, skolor, arbetstillfällen och trafik. Därtill kommer att hushållen tillmäter lägesegenskaper ökad betydelse vid val av bostad.

Kommuner av olika storlek och sanmansättning, befolknings— mässigt, ekonomiskt och arealt, använder data på olika sätt. En särskiljande faktor är t.ex. exploateringstrycket. Detta framgår sällan ur FoB. Kommunerna behöver mer aktuella data. Allt fler fysiska planarbeten grundas nämligen på nulägesbe— skrivningar och kapacitetsredovisningar i aktuella beslutssitua— tioner. De förs fram till fastställda planer först då kommunen får ett aktuellt incitament till verkställande.

Större delen av kcnmunernas fysiska planering föranleds av komnunernas ansvar för bostadsförsörjningen. KBP spelar därmed en utslagsgivande roll för dimensionering och utformning av fysiska planer. Kommunernas ansvar har hittills huvudsakligen gällt nyproduktionen av bostäder. Den nya bostadsförsörjnings— lagen har utvidgat kommunernas ansvar till att gälla det totala beståndet av bostäder. Enligt prop. 1977/78:93 bör erfaren— heterna från saneringsprogrammen tas till vara för att utveckla ett enhetligt planeringsinstrument. Detta innebär att komunerna utöver data om beståndets sammansättning och tekniska standard komner att behöva data san ger dem kunskaper även om kostnads— utvecklingen i fråga om drift, underhåll och energiförbrukning

för olika bostadstyper och bebyggelsestrukturer på sikt. Det är alltså fråga om ett delvis helt nytt informationsbehov.

Statlig planering san goverkar komunernas fysiska planering

Även om kommunerna har s.k. planmonopol så görs bedömningar av fysiska planer på samtliga myndighetsnivåer. I fysisk riks- planering tar statsmakterna ställning till principiella intresse— konflikter i markanvändningen genon generella riktlinjer för hanteringen av olika sektorintressen respektive för vissa geo— grafiska cmråden av särskilt intresse i rikssanmanhang. Av— vägningarna gäller i huvudsak konflikter mellan urbana och areella användningar av mark respektive skyddsåtgärder ur miljö— synpunkt. I huvudsak utnyttjas areella data cm markanvändningen.

Länsstyrelserna ansvarar för länsplaneringen. Denna avser att samordna kcmmunernas planering med de statliga sektorplanerna på regional nivå, främst i fråga cm utbyggnad av vägar, flyg— platser, hamnar och andra trafikterminaler. Samordningskravet inkluderar även landstingens etableringar. Den statliga syssel— sättningsplaneringen är koncentrerad till den regionala nivån. Ett gemensamt intresse för fysisk och regional planering är att söka åstadkarma sanmanfallande lokala bostads— och arbets— marknader. Databehovet har i huvudsak beskrivits i avsnitt 3.1.4.2.

BILAGA 2

VARIABELINNEHÅIL I FoB 60, FoB 65, FoB 70 OCH FoB 75

av Thomas Elmall

VARIABELINNEHÅLL I FoB 60, FtB 65, FoB 70, OCH EDB 75

FoB 60 FoB 65 FoB 70 FoB 75

Hustyp 1 antal lägenheter i huset andel lokaler rad— eller kedjehus

Byggnadsår ursprungligt byggnadsår ombyggnadsår (hjälpvariabel) X Lägenheternas utrustning vattenledning varmvatten avlopp centralvärme bad— eller duschrum vattenklosett elspis eller gasspis kylskåp frysbox tvätbnaskin

Lägenheternas utnyttjande utnyttjande för ej upplåtna lägenh. X

Lägenhetens storlek antal rum antal rum som används till annat än bostad förekomst av kök

XXX XXX XXX

X X X X

X X

u X X X

XXXXXXXX XXXXXX XXXX XXXXXXXX

X X

X X X X

Lägenhetens upplåtelseform Fastighetstyp Ägarkategori Hyra/avgift till bostadsrätts— fören. Bostadstillägg för barnfamiljer Lägenheternas kvalitetsgrupp Trångboddhet Antal våningsplan Antal trappuppgångar Förekomst av hiss

XXX XX XXX XX XXX XX XXX XX

XXXXX XX XXXX XX

lEj redovisningsvariabel. 2Redovisningsvariabel 1960, hjälpvariabel 1965, 1970, 1975. 3Inkl. uppgift om anläggning för kontroll av dricksvatten.

FoB 60 FoB 65 FoB 70 FoB 75

Hushållens sammansättning med av—

seende på antal boende, antal

barn etc. Åker och skogsareal

Kön, ålder, civilstånd Medborgarskap, födelseland Vigselår Tidpunkt för inträde i angivet civilstånd

Är för senaste inflyttning till

Sverige Hushållsställning (släktskap) X

Sysselsättning X Förvärvsarbetets omfattning Huvudsysselsättning under året X Yrke x Yrkesställning X Socicrekonomisk gruppering X X X X X X X X X X >%) X X X X X

www XX X X X X X X X X X X X

U U

X U

Förvärvsarbetande dagbefolkning Näringsgren Anställningens art

Pendling X6 X6 Huvudsakligt färdsätt till ar— betsplatsen

Personbilsinnehav X Utbildning x7

Inkomst x3 x3

X X X X X X X X X Gl X O'!

X X X X X

Specialbearbetning av variabler:

Inrikes omflyttning 1951—60 X Växling av näringsgren 1951—60 x3 Familjestatistik X

lFrån RLF:s register. 2Ej redovisningsvariabel. 3Urvalsbearbetning (15:e födda) . 4Vissa förändringar i yrkesklassificeringen i jämförelse med FoB 70. 5Lägsta redovisningsnivå: 1960: landsförsamling/stad, 1965:

kommun, 1970: landsförsamling/stad samt tätort/glesbygd, 1975: kommun, tätort/glesbygd. 6Pendlare: 1960: annan kcnnmn eller landsförsanding än bostads— ortens, 1965: annan kommun eller kommunblock, 1970: annan landsförsamling, kornmn, kommunblock, tätort, glesbygd, 1975: kommun, tätort/glesbygd.

7I totalräkningen ingick viss högre utbildning.

. 'n- "|4"".|"'|'|4" ..

" .... " "' |.'|. '.' . ”'|'-""N. .'. --.-..._. "ml.-.- W.... '— " ' |||-».. . :... i..... i...—.ru '

'. '.'..| '| ' . | || .: |'_||| | | | | ' -"' " Jm. ." " | |._ &I" _ ___]. | _ __ J_.__ __ __ | $|||H'| 'u, |.r || ||_ . =__ '. |..|_ _ L."|.._'|'f ' ' '( Primära .|'! || .-..'--' |'- _ I | _"'|||||.. " .- ..... |.— ..'.'|" "' .' . " " '. "33.||'.-'l"'_ |,_,;|'_;"'.| " ||| " _|!" |_-||:__ -:"".| _ | ||_|_ __lLl'_-'_. _ l—l—l—l" .|_, j| '|- . ' "'" " .-.'|. ' " ' ' '. .L : +| _ :'. ||." ,, ,'_ b ' " ' ""|_l-'|""'-'| .]'.|,;. |)”. le.-.." ':'lLÅu” .. . HL .. |)! ' 'Öh _|" "M ..'.' ”, .,. 'l' |:": .' "' .- . " '. ' ' '..a.|_|'d_.||1 '.! '

. -|.|' |__ | i , __."_ .|_ "'. u '. |'|" _.-'

' _p '. ,..|.: :| . ' - »

' '_lqlll l|"'-"_ H:_'1i__31"_'p"* || '| |

l| H .- 1 | ____ |I'__|'||""" | __L__________-____F, _ "i'|"'"""-'- -- ”'g'," -' ..'f|. _ —_'_|. * 1... ' _ . .- . |__"'.__|_—'.'_'_ J'" " _ "'__-|__ ". ||_"|| ."'*-5| n.: . '. . | ." ... E.. |._ .|' ||; "".| -'___ ' |; ' "' " ' . _ _' _' ' | _ (|__|. |__? . nh. _ äåwphm _. ar. ' __._.. E. "HRM _.'___.J.__|1_ . '... m"7r"" .. ”|__| q.”.-.|' .. . .. . . _. |_ | .: _ . ' ' .'l'h'a'. 'i'-' '||'|_.h'-' "||' "_.. "" .. | "'t—"'D " _..- ,'5-_"l."" _| '. ','_"||'.'_:"""| | " .' _" ' |? "' ' "'.. |..,.'|'_=_|._r.r.-. ..=-'-' - - |».» - MU' -.|'?.'1'._-_ t.=.| |erW-r'q ;. -|—.—_..|. |...» :| .— .. ' '... -' . ..., _|' : - . |

_ - '.' . |' '

_ a_la-rl'; -M"'l'i_"'lllr:"l"_l "'_ " '”'unå'f lix'i'gien'. fLL -..i : 35151? 'L'i "'i'? "' ""?" -"»':'Ä,'. "1,"'—_""-'.3—'T'-LC".|.£=|- : "|| . '__|| _| | 'H 'm'l| _|.J.' _ "TMIS',E—'l'1'.llf' - __ |»- —. 'lmqngilå'fgtf lgga? ...mi- | 'val— | :' '. ' "._"=| '__—_.” jr.... "MHP;- .|'?" | :'.-. |": .' _. : .".' . : (

"Q'-WEM -'..|||__:|r.' _.|.||_|'|."'| |||. ||'-_.| ., .'...IIT'EC-' ._.|.'.'..

_ - _|._._..|E|'-r. || |——... .- .. _...

"L: ea'l'i' gram.-;. ':-.'|,; _'H: '. . _... , . |

BILAGA 3

SAMORDNING AV HBS 80 OCH DEN ALM/JÄNNA FASTIGHETSTAPERINGEN 1981

av Jan Gränberger, Börje Gustafsson och Ivan Iarxiström

' ' .|'-u:: ' _;',-.'_""|_

..'.'. ." ._. ___.-._-_ ' .'|-r.”

'F'|| |||

- ...,-__. . rf.:."- '.'-... .- +....

" ' " ...|-=; "» .'-..'=" .. "Må'

.IIWFi'l 'Fll'" " __”"l—q'

|||..__' .. " ' __|'|'_ | |_- .|_ || '].Wm .-_|.-.

_ '_ ' . '.' |'. '|'. _ '|'-l-H""-'-" .. , .'.i .||___.. _____.___ __..,__,,,. _.-'_-_ 1. __ "I" '|' -' ' " "." ål'J- '|' IJ"'I ' ***-"I. '.'-' ',|. " . . . ..|.. '.- .”'.',Ä. . ' '.. ' . -" "- "' - ' '&'..__ . '_. .- |_.' . _ '| :__ || - | _.__-...._" | :__-__||!_ || '|||| .' ' : _ ' '., '1."i"" __ "_'__ | | |.._ _ _ '|'. , _ _ '. ' .' _ | ._ " '.__rc". ._ ||| ._ _ || __||_' |_ __ |.' . _ | ""FF' '; ' '. ' ' ' ' ' |..|.. |.. | "'|._ '|'. ' -| -'- '.' ,_..-

' . " |. .|' .|.'. '.'| ".|"'_J.'J|' . _ . |_ ..._U'___ _-1.. h...u""' —.. _._]|_..|.'_='_- _ | ' ' .'.-.' .|':-._.- .-.|_ '.'

__ _ '.' ||." " ",,

. l " I "- || l'| F.. _ |,_. .. . _, -_ - .. _, ... ] . |_ ._.|. __|! __ . __ _ __ . __ _, __ _|.____ ______ ..! ”'.-|E"; 'i' 'i... |. . '. 1 |... |_ " .' ,| "l'l."" ._..|" . . . |, ._-_-| __ .. | '. .,__. ll- ' | ' .. ' . " | -' . ' "- ' | . | . || | .| | _.|_ .|"""|" . _)L . —I __|! "' - . '.| " ' "". ' '|. .- '. . ." |__| . '-."|' .i-ll."|' - ' .. ' "'1|. ' " "- . -' l . ' || "'|| " '=' . ' | ,.-|- .. 'I ' ' ' - .. ||| |,.—. - ' ' .. -"..' ' .'| . ' ___ |.. | _|. -| a ' .' . __ ..' - H " '.—'—' " .' ' ' -.."'... " . . - . '| " " _ |. . .. '.. .L. | " ' . :"f '|'|| '.. ' . | ' -=_-_|..|.||. | . ' .'-'...'- ' "'|. F'-—' '||- ."'..'.. —. .. . =" "|: »| . - ' . . ' ' '.'1 ..." "..| -.'.".-I ' . | i ||| ||| '-"'"""| , . |. '|.' '.". _. '.... |||. '.'.' |_,'. |"|."| _ '|'; _ | .| ...| .'| || |-|' ' '-| " ..'-' "" '". ' "..'.._".,' "-.|_,".-- ".|' "'","""' ' .'.-.;

'I NNEHÅLL

wwwwwwmw

UIQå ww

$$$—rh?— ||:— www—NH NH

CDDP—

UICTIC'IUIU'IU'lf—då

UT

mamma:» NNNNH CONH

wwwNH

NNHHH .

NH

NH

|__|

SAMMANFATTNING BAKGRUND OCH SYFTE ALLMÄNNA FASTIGHETSTAXERINGEN 1975

Syfte och betydelse Regler vid allmän fastighetstaxering Blanketterna och deras variabelinnehåll Använda blanketter

Variabler i blanketterna -

definitioner och klassificeringar Fastighetsbandet Granskningsorganisation inkl tidpunkter för olika moment i granskningen

FOLK- OCH BOSTADSRÄKNINGEN 1975

Syfte Förordningar

Blanketterna och deras variabelinnehåll Använda blanketter

Variabler i blanketterna -

definitioner och klassificeringar FoB—bandet Granskningsorganisation inkl tidpunkter

FÖRSLAG TILL SAMORDNAD UPPGIFTSINSAMLING

Blankettens utformning Olika alternativ till blankett Expertgruppens förslag Innehåll i blanketten Definitioner, klassificeringar och benämningar överväganden och förslag Numrering av fastigheter, byggnader och lägenheter överväganden och förslag

G RA NSKNING SORGANISATION

Allmänt Förslag till ny granskningsorganisation Inledning

Länsstyrelsens arbetsuppgifter Konsekvenser för uppgiftslämnarna

329 332

333 333 335

336 336

336 346

347

350

350 350 351 351

351 358 359

360

360 360

363 363

363

6.2.4

mmm oo-q

10,1 10.2

Förslag till sorteringsrutiner med anlitande av LSM—organisationen Förslag till rutiner vid fastighetstaxerings— nämnderna Konsekvenser av samordningsförslaget för läns- styrelsen och lokal skattemyndighet efter FTNs arbete Konsekvenser för granskningsorganisationen i HBS Alternativ till föreslagen granskningsorganisation Betydelsen av samordnad uppgiftsinsamling

KOSTNADER KVALITETSASPEKTER

Allmänna synpunkter Redovisning av jämförelsen mellan uppgifter i AFT och FoB 75 Täckning och bortfall

SEKRETESS OCH INTEGRITET ÖVRIGA SYNPUNKTER

Förstudie Tidsaspekter

Underbilagor

1

2 3 4

Förslag till nya blanketter FoBs personblankett 1975 FoBs fastighetsblankett 1975

Jämförelse av information i FoB 75 och deklarationsblanketten vid AFT 75

Samordning av HBS och Allmän fastighetstaxering 1981: översiktligt schema

375

376

378 379 380

381 382 383

386 388

390 391

391 391

394 399

403

407

408

Samordning av HBS 80 och den allmänna fastighetstaxeringen 1981

1 . SA MMANFA TTNING

Föreliggande promemoria är utarbetad av den expertgrupp inom FoB—utredningen som tillsatts för att utreda möjligheterna till samordning av uppgiftsinsamlingen till en ev FoB 80 och den all— männa fastighetstaxeringen (A FT) 1981. En genomgång har gjorts av de problem som man ansett väsentliga att lösa vid en samordning. Expertgruppen lägger bl a efter kontakter med fastighetstaxerings— kommittén och SCB fram förslag gemensamma för hushålls-, bo- stads— och sysselsättningsundersökning (HBS) respektive fastighets- taxeringen. Med SCB avses personer som deltar i genomförandet av folk— och bostadsräkningen 1975 (FoB 75).

Ett blankettförslag har framtagits med hjälp av bl a RSV. Expert- gruppen presenterar också sin syn på hur en granskningsorganisa— tion skall se ut och dess konsekvenser bl a för kostnaderna för en samordning. Expertgruppen har dessutom för ett slumpmässigt urval jämfört uppgifterna i FoB jämfört med uppgifterna i fastig- hetstaxeringen. Nedan ges en kort sammanfattning av expert— gruppens förslag.

Blankettutformning och innehåll i blanketten

Ett principförslag till blankett framgår av underbilaga 3. 1. För annan fastighet innebär förslaget att två separata blankettyper skapas nämligen för

- tomtmark och småhusfastighet — hyresfastighet och industrifastighet m fl.

Uppgifter om jordbruksfastighet redovisas såsom tidigare, på en särskild blankett. Som bilaga till samtliga blankettyper medföljer en lägenhetsförteckning som skall ifyllas av fastighetsägaren till hus med bostadslägenheter utom i de fall det på fastigheten endast finns ett enfamiljshus som bebos av ägaren.

Expertgruppen föreslår ingen ändring i användningen av fastighets- taxeringsavier. Dessa utnyttjas av taxeringsnämnderna för regist- rering av data. En nyhet skulle doc'k vara att vid samtaxerade fastig— heter påförs byggnadsdata på den taxeringsavi som avser den fastig— het på vilken byggnaden är belägen.

Gruppen har studerat flera alternativ till principer för blankettut- formning, som var och en innebär olika för- och nackdelar. Så skulle t ex alternativet med en direkt stansbar uppgiftsblankett ge den fördelen att taxeringsavierna skulle kunna slopas. Bl a på grund av tidsskäl har de alternativa utformningarna av blanketter ej närmare kunnat penetreras. Gruppen har dock stannat för en prin— ciputformning av blanketten enligt bifogad underbilaga.

Innehållet i blanketten

Expertgruppen föreslår efter samråd med fastighetstaxeringskom— mittén och SCB vissa ändringar i de benämningar, definitioner och klassificeringar som använts i FoB 75 resp AFT 75. En anpassning till dessa förslag utgör en av förutsättningarna för att HBS skall kunna utnyttja material från allmänna fastighetstaxeringen 1981.

I flertalet fall rör det sig om relativt små ändringar. Mestadels har SCB kunnat anpassa sig till de begrepp, definitioner etc, som tidigare använts vid fastighetstaxeringen.

Följande begreppsförändringar föreslås bl a

— hustyp bör benämnas husform

enfamiljsvilla bör benämnas friliggande enbostadshus

tvåfamiljsvilla bör benämnas friliggande tvåbostadshus

- husnummer bör benämnas byggnadsnummer

I bl a följande fall ändras definitionerna. Inom parentes anges om det är i HBS och/eller i fastighetstaxeringen (A FT) som ändringar— na sker.

- ägarkategorin stat inkl ej statliga AB (HBS)

ägarkategorin kommun inkl ej kommunala AB (HBS)

- byggnadsår (HBS)

radhus tilldelas egen typkod (HBS och AFT)

- kedjehus tilldelas egen typkod (HBS och AFT)

hustypen definieras efter om huset är inrättat för en, två eller flera familjer (HBS)

Klassificeringen ändras för följande variabel

- byggnadsår

Bland övriga ändringar som behöver genomföras vid en samordning kan nämnas att

- deklarationerna för ej skattepliktiga fastigheter skall innehålla data om ev bostadsbyggnader och byggnadernas bostadsutrymmen. Dataregistreringen av dessa uppgifter sker hos de kommunala granskningsorganen (GO) och vid SCB.

- byggnaderna skall hänföras till viss fastighet och numreras.

G ranskningsorganisation

Expertgruppen har studerat alternativa möjligheter att bygga upp en granskningsorganisation som svarar mot såväl fastighetstaxeringens som statistikanvändarnas krav. En utgångspunkt har därvid varit att den gemensamma blanketten skall innehålla de variabler som åter— finns i expertgruppens förslag. Vidare förutsätts att de gransknings- organ som fanns vid FoB 75 och den allmänna taxeringen-75 i stort kommer att byggas upp även för 1981 års taxering och 1980 års HBS. I korthet innebär förslaget att de av uppgiftslämnarna ifyllda blan— ketterna sänds till ett gemensamt insamlingsorgan.

Deklarationsmaterialet behandlas hos fastighetstaxeringsnämnderna (FTN) enligt samma rutiner som vid tidigare allmänna taxeringar varefter det återsänds till lokal skattemyndighet (LSM). Efter regist— rering på databand hos länsstyrelser (LS) genomgår materialet vissa granskningstester, innan det preliminära taxeringsregistret är upprättat. Granskningsorganisationen (GO) i HBS får som huvud- uppgift att granska lägenhetsförteckningarna, registrera lägenhets— data och påföra personblanketterna hus- och lägenhetsnummer. Efter registrering sker en samkörning av fastighetstaxeringsregister och personregister.

För att tillgodose bl a statistikanvändarnas krav på kvalitet i mate- rialet och i möjligaste mån ej belasta fastighetstaxeringens gransk- ningsorganisation med uppgifter som ej direkt har anknytning till taxeringen, föreslår expertgruppen att extra personal tillhörig granskningsorganisation tillförs LSM dels i samband med att dek- larationerna inkommer från uppgiftslämnarna dels i samband med eftergranskning av materialet.

Uppgiftslämnarna kommer vid en samordning endast att behöva besvara ett frågeformulär med bostadsuppgifter. Detta skedde tidigare vid två tillfällen (FoB resp AFT). Expertgruppens förslag innebär också att uppgiftslämnarna i relativt liten utsträckning utsätts för ett fler- tal förfrågningar i samband med granskningsarbetet. Dessutom bör FTNs arbetsbörda öka i relativt liten grad. Granskningsinsatserna i HBS 80 skulle om förslaget genomförs minska jämfört med tidigare FoBar. Med de föreslagna rutinerna för granskning ges förutsättningar till bättre utnyttjande av fastighetstaxeringsregistret även i andra statistiksammanhang. Genom kopplingen till den kyrkobokförda befolkningen kan t ex också en förbättrad information om användning av fritidshus och ”ödegårdar" erhållas.

Jämförbarheten med tidigare FoBar betonas ofta vid uppläggning av en ny undersökning. En samordning enligt föreslagen modell inne- bär en del förändringar som medför att möjligheter till jämförelser med föregående räkning kan försämras. Förändringarna kan på— verka såväl lägenhetsstocken (täckningsfel) som kvaliteten i insam- lade uppgifter (mätfel). Möjligheter att erhålla mindre täckningsfel i expertgruppens förslag än i tidigare folk- och bostadsräkningar

är goda. Anledningen till detta är att fastighetstaxeringen innehåller samtliga fastigheter (med eller utan byggnad) och därmed är det lättare att avgränsa t ex beståndet av obebodda lägenheter. Mot detta talar dock att såväl lägenhetsbeståndet som lägenhetsuppgifter i fas- tighetstaxeringen avser förhållandena den 31 december medan HBS 80 planeras avse förhållandena i september. Expertgruppen före- slår en rutin för reducering av effekterna av denna skillnad vilken torde medföra att denna felorsak blir relativt betydelselös. Vad för- ändringen i bl a granskningsrutiner kan innebära är svårt att förut- säga men även detta kan ha betydelse för jämförbarheten.

En samordning av detta slag innehåller en del osäkra faktorer. Eftersom förslaget innebär bl a gemensam information, organisa— tion och utbildning och detta inte prövats kan svårigheter uppstå. Dessutom måste ett informationsutbyte fungera mellan HBS och AFT. Expertgruppen har dock bedömt att fördelarna, särskilt på sikt, är sådana att en samordning kan förordas.

2. BAKGRUND OCH SYFTE

I direktiven till FoB-utredningen påpekar departementschefen bl a att utredningen bör undersöka möjligheten till samordning av upp- giftslämnandet till den allmänna fastighetstaxeringen i en eventuell FoB 80. Enligt lag den 9 juni 1977 (SFS 1977:453) skall allmän fastighetstaxering nästa gång äga rum 1981. Uppgiftslämnartillfället för både en eventuell FoB och AFT skulle därigenom bli 1980. Tidi— gare försök till samordning har misslyckats bland annat p g a att uppgiftsinsamlingen till taxeringen skett ett år före folk— och bo— stadsräkningen. Data har därigenom kommit att avse två olika tid— punkter med de konsekvenser för jämförelse och bearbetning som detta innebär.

För att närmare utreda de konkreta förutsättningarna som föreligger för en samordning samt för att penetrera eventuella möjliga lös- ningar till en samordning har en särskild arbetsgrupp med experter tillsatts inom utredningens ram. I gruppen ingår Jan Griinberger, SCB, Börje Gustafsson, RSV, och Ivan Landström, SCB. Gruppen har inriktat arbetet på att studera hur uppgiftsinsamlingen av fas— tighets—, hus— och lägenhetsdata till HBS skall kunna samordnas med datainsamlingen till fastighetstaxeringen. Detta innebär bl a att förekommande variabler i undersökningarna jämförts, blankett— förslag utarbetats och en ev gemensam granskningsorganisations utformning undersökts. Utgångspunkten har varit de uppgifter och rutiner som förekom vid FoB 75 och vid 1975 års allmänna fastig- hetstaxering .

De uppgifter som medtogs i FoB 75 kommer troligen inte till alla delar att motsvaras av uppgifter i en HBS 80. Bl a föreligger in- ternationella rekommendationer om att en folk- och bostadsräkning skall genomföras 1980. I rekommendationerna redovisas också vissa variabler som bör ingå i räkningen. Dessa önskemål, liksom för— väntade konsumentönskemål i övrigt, har inte kunnat beaktas i före- liggande promemoria.

Delar av det material som insamlas vid fastighetstaxeringen lagras på magnetband i det s k FTR (fastighetstaxeringsregistret). I prin— cip skulle detta administrativa material kunna utnyttjas för att maskinellt erhålla bostadsdelen av HBS. ADB-beredningen har i betänkande "ADB i den regionala samhällsplaneringen" föreslagit detta. I Danmark skall bostadsräkningsdelen av den kommande folk- och bostadsräkningen ske utifrån ett byggnads- och lägenhets- register som läggs upp i samband med den allmänna fastighets- taxeringen 1977 och som därefter a jourhålls kontinuerligt. Man har också i Danmark registervägen tänkt lösa problemet med att koppla boendedata till individer (hushåll). Detta är nödvändigt om man skall basera FoB på befintliga register och kunna ge motsvarande data som vid tidigare räkningar.

För att basera HBS 80 i Sverige på registerlösning skulle bl a ett byggnads- och lägenhetsregister behöva föreligga där varje lägen- het är unikt bestämd genom ett lägenhetsnummer. Något sådant finns f n ej och torde inte heller finnas tillgängligt inför HBS 80. Vidare mantalsskrivs f n individerna på fastighet och inte på lägen- het, vilket krävs för att registervägen erhålla hushållsstatistik med ledning av ett lägenhetsregister.

En konsekvens av en eventuell gemensam insamling av information till 1981 års AFT och HBS 80 skulle kunna bli att grunden till ett byggnads- och lägenhetsregister läggs.

3. ALLMÄNNA FASTIGHETSTAXERINGEN 1975

3. 1 Syfte och betydelse

Fastighetstaxeringens ursprungliga syfte har varit och är alltjämt att ta fram ett underlag för den kommunala fastighetsbeskattningen i form av taxeringsvärden på fastigheterna. Detta gällde således även vid 1975 års allmänna fastighetstaxering.

Uppgifter från fastighetstaxeringen kommer emellertid till använd— ning för åtskilliga andra ändamål än den kommunala fastighetsbe— skattningen, både inom och utom beskattningens område. För be- skattningens del kan bl a nämnas den schablonmässiga inkomstbe- skattningen av en- och tvåfamiljsfastigheter, realisationsbeskatt— ningen, beräkningen av förmögenhets-, arvs- och gåvoskatt, stämpelskatt, skogsvårdsavgift m m. Utanför beskattningens om- råde kan nämnas att taxeringsvärdets storlek bl a har betydelse för

vissa placerings- och fonderingsregler i förordningen med särskilda bestämmelser om anbringande av omyndigas medel, lagen om aktie- bolag, lagen om försäkringsrörelse m m. Uppgifterna om fastig- hets beskattningsnatur sådan den fastställs vid fastighetstaxeringen har vidare avgörande betydelse vid tillämpningen av jordförvärvs- lagen och jordhävdslagen. De vid fastighetstaxeringen fastställda arealuppgifterna har betydelse för möjligheten att erhålla särskilt övergångsbidrag och avgångsvederlag för jordbrukare.

Även för andra ändamål än de ovan nämnda efterfrågas emellertid värden och andra uppgifter som bestäms vid fastighetstaxering. Så- väl statliga och kommunala organ som det privata näringslivet, enskilda personer och institutioner har användning därav, bl a då det gäller bedömning av fastighetsbeståndets struktur för olika planeringsändamål och samhällspolitiska överväganden.

Betydelsen för bl a samhällsplaneringen av uppgifterna från fastig- hetstaxeringen accentueras ytterligare genom det samutnyttj ande som efter hand avses komma till stånd mellan fastighetslängdernas uppgifter från fastighetstaxeringen och det koordinatregister s0m upprättas av centralnämnden för fastighetsdata (CFD).

Reformeringar av fastighetstaxeringsreglerna har skett successivt och har gällt i stort sett alla områden inom fastighetstaxeringen. En mer omfattande översyn påbörjades inför 1970 års allmänna fastig- hetstaxering och fortsattes av 1971 års fastighetstaxeringsutredning inför 1975 års allmänna fastighetstaxering. Översynen har medfört ändringar av såväl teknisk natur inom redovisningsområdet som rörande värderings-, förfarande- och organisationsfrågor. Det grundläggande syftet med reformarbetet har varit att förbättra taxeringen. De moderniserade metoder med bl a en utökad använd- ning av tekniska och administrativa hjälpmedel som reformarbetet resulterat i, har mellertid gjort uppgifterna från fastighetstaxe- ringen användbara även för andra ändamål som kan befinnas lämp— liga.

Av nya uppgifter som numera redovisas vid fastighetstaxeringen och som ökat användbarheten av taxeringsresultatet för andra ända- mål än beskattning kan nämnas ägarkategorier och bebyggelseför— hållanden. Dessutom bör framhållas att vissa ytterliggare upp- gifter för andra ändamål än fastighetstaxering redovisats efter framställning av SCB i annat sammanhang än FoB.

Regeringen har den 16 september 1976 tillkallat en kommitté för översyn av vissa regler för allmän fastighetstaxering. Enligt ut- redningsdirektiven skall kommittén göra en lagteknisk översyn av fastighetstaxeringsreglerna till 1980 års allmänna fastighetstaxering. I uppdraget ingår vidare en översyn av reglerna i 5 & KL om undan- tag från skatteplikt, reglerna om åsättande av värde för industri- och vattenfallsfastigheter samt vissa andra frågor som t ex ökat tj änstemannainslag och ökat ADB—stöd. Sedan kommittén tillsatts har beslut fattats om att uppskj uta nästa allmänna fastighetstaxering till 1981.

3. 2 Regler vid allmän fastighetstaxering

De regler som för närvarande gäller för fastighetstaxeringen och därmed sammanhängande frågor finns i ett flertal lagar, regelsam- lingar och anvisningar.

De materiella reglerna om fastighetstaxering är intagna främst i kommunalskattelagen (KL) 4—13 åå samt i anvisningarna till dessa paragrafer. Till ledning för bestämmande av skogsbruksvärde finns föreskrifter i skogsvärdeinstruktionen (SFS 1973:110).

Materiella regler finns vidare i lag om särskilt uppskattningsvärde på fastighet (SFS 1971:171) samt i lag angående vad med fastighets taxeringsvärde i vissa fall skall förstås (SFS 1933:359).

Bestämmelser om fastighetstaxering finns även i ett antal kungörel- ser, cirkulär m m. Som exempel kan nämnas kungörelser om be- varande av deklarationer för allmänna fastighetstaxeringen och cirku- lär till länsstyrelserna angående utgallring av handlingar i prövnings- nämndernas arkiv.

Centrala anvisningar och rekommendationer rörande den allmänna fastighetstaxeringen utfärdas av riksskatteverket. Anvisningarna finns intagna i "Handledning för allmän fastighetstaxering 1975" och omfattar anvisningar av organisatorisk och värderingsteknisk natur samt riktvärden och andra grunder för värdesättningen av skilda slag av fastigheter inom olika län eller delar av län.

Utöver de centrala anvisningarna utfärdas även regionala anvisningar inför den allmänna fastighetstaxeringen. Anvisningarna fastställes av skattechefen och omfattar de ytterligare anvisningar för fastighets- taxeringen inom länet som är påkallade utöver de som fastställts och utfärdats av riksskatteverket. Bland de anvisningar som fastställes av skattechefen märks främst anvisningar till de byggnadsvärde- tabeller och markvärdekartor som bör användas för olika områden.

De grundläggande processuella och administrativa reglerna rörande allmän och särskild fastighetstaxering finns intagna i tredje och fjärde avdelningarna i taxeringslagen (131-200 55). De närmare föreskrifter som erfordras för tillämpning av taxeringslagen med— delas i taxeringskungörelsen (61—100 55). Processuella bestämmel- ser finns även i lag (197152) och förordning (1971:455) om skatte- rätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt. Vidare gäller förvaltnings- lagen (1971:290) och förvaltningsprocesslagen (1971:291) om inte för fastighetstaxeringen avvikande regler meddelats i annan lag eller författning. Förordning (1951:442) om förhandsbesked i taxerings- frågor gäller även frågor som berör taxering av fastighet.

3. 3 Blanketterna och deras variabelinnehåll 3. 3. 1 Använda blanketter

För varje fastighet som inte är undantagen från skatteplikt enligt 5 5 1 mom 0, 5 & 2 mom eller 5 5 4 mOm skall fastighetens ägare eller annan innehavare av fastigheten som enligt 47 & KL är att an- se som ägare eller som i ägares ställe är skyldig att erlägga garan- tibelopp utan anmaning avge deklaration. Bland undantagen enligt ovan märks försvarsfastigheter, kommunikationsfastigheter och byggnader på ofri grund med ett värde som understiger 5 000 kro- nor, vilka således är skattefria.

Uppgifterna om fastigheterna skall lämnas på formulär som fast- ställs av riksskatteverket. Vid den allmänna fastighetstaxeringen 1975 användes två huvudblanketter, en för jordbruksfastighet (J) och en för annan fastighet (A). Dessutom lämnades i förekommande fall på särskild blankett uppgifter angående yrkesmässig trädgårds- odling (T), byggnader på industrifastighet (I), vattenfall m m (V) samt hyror m m (H).

De blanketter som är av intresse vid en eventuell samordning av uppgiftsinsamlingen mellan HBS och AFT är blanketterna (J), (A), (1) och (H).

Uppgifterna i deklarationsblanketten skall avse fastighets beskaffen- het vid taxeringsårets ingång dvs 1975- 01- 01 vid AFT 1975. Blan— ketterna skulle avlämnas till länsstyrelse, fastighetstaxeringsnämn- dens ordförande eller lokal skattemyndighet, senast den 16 septem- ber 1974. Fastighetsdeklaration avlämnas för varje taxeringsenhet. Med taxeringsenhet avses därvid vad som skall taxeras för sig. I de flesta fall motsvarar taxeringsenhet den fastighet som finns i fastig- hetsregistret. Enligt reglerna för indelning i taxeringsenheter kan emellertid registerfastigheten på grund av skilda sätt att använda den uppdelas i flera taxeringsenheter. Vid olika former av gemen- sam användning kan vidare en taxeringsenhet bildas av flera regis— terfastigheter och/eller del av sådan. En taxeringsenhet kan således bestå av antingen en registerfastighet eller fler sådana fastigheter och/eller fastighetsdelar.

3. 3. 2 Variabler i blanketterna - definitioner och klassifice— ringar

Fastighetstaxeringsregistret (FTR) innehåller samtliga fastigheter i landet. Den regionala indelningen i registret, dit vissa uppgifter överförs från fastighetsdeklarationen avser den regionala indel- ningen som förelåg 1975-01—01. Blanketterna förprintas med vissa uppgifter enligt den regionala indelning som förelåg 1974-07—31.

Nedan kommenteras de variabler som är aktuella vid en gemensam uppgiftsinsamling.

Län

Se FoB 75 beskrivning.

Kommun

Se FoB 75 beskrivning.

Församling Se FoB 75 beskrivning.

Fastighetsbeteckning

I deklarationsblanketten utskrivs fastighetens officiella beteckning.

Byggnadsnummer

Begreppet byggnadsnummer i fastighetstaxeringen motsvaras av husnumreti FoB 75.

Byggnadsnumret avser det nummer byggnaden erhåller på blanket- ten allt eftersom uppgifter ifylls per byggnad.

I fastighetstaxeringen införskaffas uppgifter bl a om husbyggnader, dvs byggnadskonstruktioner med väggar och tak. Byggnaderna på jordbruksfastighet uppdelas efter användningssätt dels som bostads- byggnad dels som icke bostadsbyggnad. De senare benämnas även ekonomibyggnader m m.

Byggnader på annan fastighet indelas i småhus, hyreshus, industri- byggnader och specialbyggnader m m. Deklarationsskyldighet före- ligger inte för permanenta bostäder i form av husbåtar, permanent uppställda husvagnar o d.

Lägenhetsnummer

I fastighetsdeklarationsblanketterna skall för hyreshusen varje lägenhet specificeras. Därvid åsätts lägenheterna ett nummer eller någon annan form av beteckning. Det föreligger inga direktiv om hur lägen- heterna skall numreras. Ofta kan uppgiftslämnaren, om huset om— fattar många lägenheter, lämna med en intern datalista i stället för att specificera lägenheterna på blanketten. Detta senare förfarande har godtagits av RSV så länge som materialet kan utgöra grund för taxeringen.

Det bör särskilt uppmärksammas att lägenhetsnummer ej utsätts för småhus, bostäder på j ordbruksfastighet och industrifastighet.

Art

.—A rt motsvaras av fastighetstypen vid FoB 75. Fastigheterna uppdelas i jordbruksfastighet och annan fastighet än jordbruksfastighet. Beroende på beskattningsnatur (art) används skilda blanketter.

Ägarkategori

Fastighetsdeklarationsblanketten innehåller information om taxerings— enhetens ägare i klartext. Denna uppgift föru'ycks utifrån tidigare lagrade uppgifter om enheten. Om taxeringsenheten ägs av flera lämnas uppgifter om varje delägares namn. I FTR kodas ägaren till varje redovisningsenhet i någon av följande kategorier.

Kod Ägarkategori Definition

1 Staten Statlig myndighet, affärsdrivande verk eller institution. Universitet, hög- skola eller annan statlig undervis— ningsanstalt ingår även i denna kate— gori. Aktiebolag som ägs eller kont- rolleras av staten, ingår däremot inte under denna kod utan under kod 6.

2 Borgerlig kommun Borgerlig primärkommun, kommunal- förbund eller landstingskommun, dock ej allmännyttigt bostadsföretag.

3 Kyrkan Församling, pastorat eller annan kyrklig samfällighet, som sorterar under Svenska Kyrkan, eller lokal- kyrka eller domkyrka i egenskap av självägande stiftelse.

4 Fysisk person

5 Dödsbo

6 Svenskt aktiebolag, dock ej bolag som utgör allmännyttigt bostadsföretag

7 Bostadsrättsförening

8 Allmännyttiga bostadsföretag

9 Annan juridisk person än som avses under koderna 1-3, 5-8.

0. Ägare okänd

Byggnadsår

Med byggnadsår avses i fastighetstaxeringen året för nybyggnad. Denna uppgift skall anges i blanketten för samtliga småhus, hyres- hus och byggnader på jordbruksfastighet. Om nybyggnadsåret inte är känt anges byggnadsperioden. Följ ande periodindelning gjordes vid 1975 års taxering

2 =1970 — 1974 3 =1965 — 1969 4 = 1960 - 1964 5 = 1955 - 1959 6 = 1950 - 1954 = 1940 - 1949 8 = 1930 — 1939 9 = före 1930

Förutom nybyggnadsår skall även för småhusen och byggnader på jordbruksfastighet anges år för till— eller ombyggnad eller väsent- lig reparation. Hyreshusen och industribyggnaderna åsätts uppgift om till— eller ombyggnad i de fall detta skett efter 1969-12—31. I FTR görs åldersklasskodningen utifrån uppgiften om nybyggnads— året, men om omfattande till— eller ombyggnad har förekommit tas hänsyn till detta. Det ursprungliga byggnadsåret korrigeras i FTR enligt följande.

1) Om kostnaden för till- eller ombyggnaden bedöms vara mindre än 20 % av kostnaden för nyuppförande korrigeras ej nybyggnadsåret vid ålderklas skodningen.

2) Om kostnaden för till- eller ombyggnaden bedöms vara mer än 80 % av kostnaden för nyuppförande bestäms åldersklassen utifrån ombyggnadsåret.

3) I övriga fall väljs en åldersklass mellan nybyggnadsåret och om— eller tillbyggnadsåret.

Förutom byggnadsperioden överförs nybyggnadsår från fastighets- deklarationsblanketten till FTR.

Typkod

Typkod motsvaras i FoB 75 av hustyp.

Typkoden anges i FTR och ansluter sig till taxeringsenhetens be— byggelse.

l fastighetsdeklarationsblanketten skall anges om taxeringsenheten är bebyggd med enfamiljsvillor, tvåfamiljsvillor, rad— eller kedjehus, fritidshus, hyreshus eller industribyggnad. Byggnad på jordbruks- fastighet framgår av blanketten för jordbruksfastighet.

Definitioner och koder för respektive typkod framgår av följ ande.

Småhusfastigheter

Kod

10

11

12

13

14

15

16

17

Användning

Ej känd

Tomt för perma— nent bostad

Tomt för fritids— ändamål

Enfamil j svilla

Tvåfamilj svilla el tvåfamil j svillor

Rad- och kedjehus (mer än två sam- manbyggda småhus)

Fritidshus

Småhus, inrättade till bostad för fler än två familjer

Definition

Uppgifter för närmare klassifi— cering saknas.

Taxeringsenhet bestående av mark, avsedd att bebyggas med ett eller flera småhus för per- manent boende eller bebyggd med i taxeringsenheten ej ingående småhus för permanent boende.

Taxeringsenhet bestående av mark, avsedd att bebyggas med ett eller flera småhus för fri— tidsändamål eller bebyggd med i taxeringsenheten ej ingående småhus för fritidsändamål.

Taxeringsenhet bestående av mark och friliggande småhus (även parhus eller kopplat hus), inrättat till permanent bostad för en familj, eller av endast sådant hus.

Taxeringsenhet bestående av mark och friliggande småhus (även parhus eller kopplat hus) inrättat till permanent bostad för två familjer, eller av endast sådant hus .

Taxeringsenhet bestående av mark och rad- eller kedjehus, inrättat till permanent bostad för högst två familjer, eller av endast sådant hus.

Taxeringsenhet bestående av mark och småhus inrättat till bostad för fritidsändamål för högst två familjer, eller av endast sådant hus.

Taxeringsenhet bestående av mark och två eller flera småhus, inrättade till bostad för fler än två familjer, eller av endast sådana hus.

Kod

18

A nvändning

Annat småhus

Hyresfastigheter

20

21

22

24

26

Ej känd

Tomt för hyreshus

Hyreshus med huvud— sakligen bostäder

Hyreshus med både bostäder och lokaler

Hyreshus med huvud- sakligen lokaler

Definition

Taxeringsenhet bestående av mark och småhus, som förutom till bostad även används för annat ändamål (t ex lanthandel), under förutsättning att den spe— ciella användningen inte påver- kar byggnadens allmänna karak- tär av småhus. Om användning för annat ändamål sker i alle- nast ringa omfattning skall typ- kod 13—17 utnyttjas.

Uppgifter för närmare klassifi- cering saknas.

Taxeringsenhet bestående av mark, avsedd att bebyggas med hyreshus eller bebyggd med i taxeringsenheten ej ingående hyreshus.

Taxeringsenhet bestående av mark och hyreshus, där hyran för lokaler (andra än bostads- lägenheter) utgör mindre än 15 % av totala hyresintäkten, eller av endast sådant hus.

Taxeringsenhet bestående av mark och hyreshus där hyran för lokaler (andra än bostads- lägenheter) utgör 15 % men inte 75 % av totala hyresintäkten, eller av endast sådant hus.

Taxeringsenhet bestående av mark och hyreshus, där hyran för lokaler (andra än bostads- lägenheter) utgör minst 75 % av totala hyresintäkten, eller av endast sådant hus.

Kod Användning

Industrifastigheter

30

31

32

33

34

35

36

37

38

Ej känd

Tomt för industri— ändamål

Tillverknings— industri

G ruvbyggnader, täkter och stenbrott

Vattenkraftverk

Övriga kraftverk samt gas-, värme- och vattenverk

Bensinstationer, reparationsverk— städer och garage

Lager, förråd, upp- lagsplatser och depåer

V äxthus

Definition

Uppgifter för närmare klassifi- cering saknas.

Taxeringsenhet bestående av mark avsedd att bebyggas med industribyggnad eller bebyggd med i taxeringsenheten ej ingåen- de industribyggnad.

Taxeringsenhet bestående av mark och byggnad för tillverk- ningsindustri, eller av endast sådan byggnad.

Taxeringsenhet bestående av byggnad för gruvändamål. Taxe- ringsenhet bestående av mark och/eller byggnad för täkt— eller stenbrottsändamål .

Taxeringsenhet bestående av mark och byggnad för alstring av elektrisk energi ur vattenkraft eller av endast sådan byggnad.

Taxeringsenhet bestående av mark och byggnad för alstring av elektrisk energi ur annan källa än vattenkraft eller för alstring av gas eller hetvatten eller för rening av vatten, eller av endast sådan byggnad.

Taxeringsenhet bestående av mark och byggnad för drivme- delsdetaljhandel eller för repara— tioner eller uppställning av mo— torfordon, eller av endast sådan byggnad.

Taxeringsenhet bestående av mark och/eller byggnad för för— varings- och lagringsändamål eller av endast sådan byggnad.

Taxeringsenhet bestående av mark och växthus eller endast av växthus.

Kod

Användning

Exploateringsfastigheter

40

Definition

Alla exploateringsfastigheter åsätts typkod 40.

Specialfastigheter

50

51

52

53

54

55

00

Spec ialfastighet utan närmare specifikation

Skola

Sjukhus

Hotell, restaurang- byggnad

Teater, biograf

Idrottsanläggning , grönområden m m

Taxeringsenhet som ej är hän— förlig till annan kategori.

Taxeringsenhet, bybyggd med eller avsedd att bebyggas med byggnad för undervisningsända— mål.

Taxeringsenhet, bebyggd med eller avsedd att bebyggas med byggnad för sjukvård.

Taxeringsenhet, bebyggd med eller avsedd att bebyggas med byggnad för hotell- och restau- rangändamål.

Taxeringsenhet, bebyggd med eller avsedd att bebyggas med byggnad för teater eller biograf- ändamål.

Taxeringsenhet som används eller är avsedd att användas för idrottsanläggning, travbana o d eller som grönområde, park o d.

Om uppgift saknas för åsättande av typkod, anges 00.

Uppgift för klassificering av byggnader på industrifastighet erhålls i deklarationsblanketten genom att byggnadens användning och ända- mål skall anges.

Upplåtelseform

På fastighetsblanketten skall för varje lägenhet som redovisas i hyreshusblanketten anges om "lägenheten är ej uthyrd" eller om "lägenheten disponeras av fastighetsägaren". Den sistnämnda upp— giften ifylls om lägenheten disponeras av ägaren, av honom när- stående eller om lägenheten är uppenbart subventionerad. För små— hus, byggnader på jordbruksfastighet och industribyggnader upptas inte någon uppgift om upplåtelseform.

Köksinnehav

För småhus, hyreshus och byggnader på jordbruksfastighet skall antal kök ovan mark anges per byggnad.

Som kök räknas ett för matlagning inrett utrymme om minst 6 m (inräknat spis, bänkar, skåp och kylskåp, även fristående) och för- sett med fönster.

För småhus och byggnad på jordbruksfastighet skall antal kokvrår ovan mark anges per byggnad. Som kokvrå räknas därvid övriga för matlagning inredda utrymmen.

Antal rum

För småhus och byggnad på jordbruksfastighet skall i fastighets- deklarationsblanketten per byggnad anges antal rum ovan mark för— delade på kök, kokvrå och övriga rum. Med rum avses därvid alla utrymmen om minst 6 m2 försedda med fönster och avsedda för bo— stadsändamål, dock ej badrum, förstuga o d. Gillestuga i källaren räknas ej som rum.

För hyreshusen anges per byggnad antal bostadslägenheter med 1 rum eller kök, eller flera rum, 1 rum och kök, 2 rum och kök, 3 rum och kök, 4 rum och kök, 5 rum och kök, mer än 5 rum och kök.Definitionen av rum framgår ovan. Med bostadslägenhet avses dels bostad med eget kök eller kokvrå, dels annan bostad med egen ingång från förstuga, trapphus o d. Dock räknas två bostäder, av vilka den ena saknar eget kök eller kokvrå, som en enda lägenhet om de står i direkt förbindelse med varandra.

lndustribyggnad saknar uppgift om antal bostadslägenheter fördelade på antal rum.

Uppgift om antal icke bostadsrum erhålles inte direkt i blanketten. En uppgift som eventuellt skulle indikera icke bostadsrum är för småhusen den uppgift som skall anges om varmbonad biutrymmes— yta. Med detta avses den yta av varmbonade utrymmen som ej an- vänds för bostadsändamål men som utgör ett komplement till bos- taden i funktionellt avseende (t ex pannrum, gillestuga o d). Dess- utom efterfrågas uppgift om utrymme i småhus är avpassat för spe- ciell rörelse.

Vatten

l blanketten skall för småhus per byggnad anges något av följande alternativ: Ej vatten, Vatten (året om genom vattenledning). För hyreshus skall per byggnad anges om där finns centralt varmvatten.

Centralvärme

Under rubriken centralvärme skall i fastighetsdeklarationsblanketten per byggnad lämnas följande upplysningar för småhus och bostads— byggnad på jordbruksfastighet.

— Ej centralvärme

- Centralvärme, ej automatisk eldning,- kol, koks, ved. - Centralvärme automatisk eldning; olja, fjärrvärme, elvärme, eller gasvärme.

För hyreshusen anges per byggnad om centralvärmen kommer via olja eller kol, koks, ved e d eller fjärrvärme eller elvärme. För indust— ribyggnader anges ingen uppgift om centralvärme.

Vattenklosett och badrum

För småhus och bostadsbyggnader på jordbruksfastighet skall i blanketten anges per byggnad uppgift om

vatten 0 wc vatten, wc och badrum - vatten, wc, badrum samt extra toalett eller duschrum.

För hyreshus anges per byggnad om wc, badrum, duschrum finns. Om detta inte finns i samtliga lägenheter anges separat i vilken ut— sträckning de finns.

Ytbegrepp i AFT

J ordbruksfastighet:

Byggnadens yta på märke—n. I byggnadens yta på marken inräknas ej utskjutande byggnadsdelar såsom yttertrappor, balkonger, fönster-

utbyggnader, skärmtak o d. Vidbyggda garage, förråd o d inräknas ej utan redovisas som särskild byggnad under rubriken beskrivning av garagebyggnad, förrådsbyggnad m m.

Total bostadsyta. Som bostadsyta anges yta i våningsplan begränsad av ytterväggarnas insidor och avsedd för bostadsändamål. Normalt avses med bostadsyta ytan av alla för bostadsändamål avsedda rum (yta för garderober inräknas) jämte kök, kokvrå, badrum och hallar belägen i våningsplan ovan mark eller i undervåning. Med under— våning avses den del av källare som är placerad så att golvet i våningen ovanför ligger mer än 1, 5 m över angränsande markyta. Inredd del av vind med snedtak ingår i bostadsyta intill en rumshöjd av minst 1, 4 m.

Inredningsbar vind. Här avses vind som är försedd med framdragna stammar för vatten och avlopp och som enligt gällande byggnadsbe- stämmelser får inredas till rum e d.

Varmbonad biutrmmesytå. Här anges yta i våningsplan eller källar— plan inklusive ytterväggar. Med varmbonad biutrymmesyta avses ytan av varmbonade utrymmen som ej används för bostadsändamål men som utgör ett'komplement till bostaden i funktionellt avseende (t ex pannrum, tvättstuga, förråd, hobbyrum, bastu, garage, gille— stuga o d).

Småhusfastighet:

Se ovan under jordbruksfastighet.

Hyresfastighet:

Byggnadens & på marken. I byggnadens yta på marken inräknas ej sockelutsprång och andra mindre avvikelser från fasadlivet. I fråga om bostadsbyggnader inräknas ej heller Vidbyggda garage o d.

Total bostadslägenhetsyta. Som total bostadslägenhetsyta anges vå- ningsplanens sammanlagda yta, minskad med ytan för ytterväggar, bärande innerväggar, skorstensstock och icke uthyrbara utrymmen såsom trappor och andra för gemensam användning avsedda utrym— men.

Industrifastighet:

Byggnadens yta på marken.

Byggnadens totala volym inkl källare. Byggnadsvolymen är i huvud— sak den volym, som omsluts av dels ytterväggarnas utvändiga ytor, dels källarens (nedersta våningens) golvplan och dels översidan av bjälklag ovan översta inredda våningsplan.

Bostadslgg" enhetsy' ta. Som bostadslägenhetsyta anges våningsplanets (våningsplanens) yta, minskad med ytan för ytterväggar, bärande innerväggar, trapphus, kanalschakt m m. Med bostadslägenhetsyta förstås i princip yta, som allmänt sett kan nyttiggöras och även hyras ut. (Skilda kolumner för källare och ovan mark.)

3. 4 Fastighetsbandet

Den allmänna fastighetstaxeringen innebär en nyvärdering av landets fastighetsbestånd. De uppgifter som erfordras härför insamlas med fastighetsdeklaration. Uppgifterna bearbetas och sammanställs i olika koder och värdefaktorer, som jämte taxeringsvärden och areal—

uppgifter, registreras på fastighetsbandet. Innehållet i fastighets- bandet återspeglar således ej i detalj alla enskilda uppgifter i de- klarationen.

3. 5 Granskningsorganisationen inkl tidpunkter för olika moment i granskningen

Taxeringsförfarandet vid allmän fastighetstaxering kan uppdelas i två skeden. Det första skedet omfattar förberedelseåtgärder av olika slag och det andra själva taxeringsarbetet. Förberedelsearbetet på— går enligt nu gällande ordning från hösten två år före taxeringsåret till dess det egentliga taxeringsarbetet börjar den 5 oktober året före taxeringsåret. Taxeringsarbetet avslutas härefter i maj månad under taxeringsåret sedan underrättelser om åsatta taxeringsvärden utsänts till fastighetsägarna.

Det författningsbundna förberedelsearbetet inför AFT börjar året före taxeringsåret. Redan dessförinnan har dock arbete pågått med utarbetande av centrala anvisningar. Dessa är av avsevärd omfatt- ning och av stor betydelse för taxeringsarbetet. En genomgående linje är att RSV fått ett betydelsefullt ansvar för utarbetande av detaljföreskrifter för värderingsarbetet, vilket sammanhänger med att författningarna i princip endast reglerar de grundläggande vär- deringsfrågorna.

I enlighet med de regler som gällde vid AFT 1975 skulle RSV senast den 1 mars 1974 utfärda värderingstekniska anvisningar om värde— ringsmetoder och värderingsprinciper. Häri innefattas definitioner av olika slag, tillvägagångssätt m m. Vidare skulle RSV senast den 1 maj 1974 meddela preliminära anvisningar om riktvärden och andra grunder för värdesättningen. De av RSV fastställda värderings— tekniska anvisningarna skulle liksom de preliminära anvisningarna omedelbart överlämnas till länsstyrelserna för undersökning om de skulle medföra taxeringsvärden som med hänsyn till förhållandena på orten framstod som enhetliga. Undersökningarna på länsplanet leddes av cheferna på länsstyrelsernas skatteavdelningar.

Det lokala förberedelsearbetet utfördes inom respektive fastighets- taxeringsdistrikt av en särskild arbetsgrupp bestående bl a av taxeringsnämndens ordförande och. representanter för de kommun— valda ledamöterna i respektive nämnd. Arbetsgruppens uppgift var att på grundval av tillgängliga uppgifter om fastighetsförsäljningar dels välja ut de av RSV upprättade tabeller för småhus som borde användas för att åsätta riktiga taxeringsvärden dels upprätta förslag till markvärdekartor med genomsnittliga värden på tomter av olika slag.

På grundval av vad som framkommit vid undersökningarna fastställ- de skattechefen anvisningar rörande de markvärdekartor och värde— tabeller för småhus som skulle användas. Anvisningarna i övrigt fastställdes slutgiltigt av RSV efter yttranden av skattecheferna.

Fastighetstaxeringen verkställdes i första instans av fastighetstaxe— ringsnämnder med fastighetstaxeringsdistrikt som verksamhetsom— råden. Distrikten omfattade i regel kommun eller delar av kommun och benämndes i sådana fall lokala distrikt. För taxering av svår— bedömda fastigheter t ex större industrifastigheter fanns dessutom s k gemensamma fastighetstaxeringsdistrikt. Indelningen i gemen— samma distrikt kunde vara antingen geografisk eller grundad på fastighetstyp. Ett lokalt distrikt omfattade normalt 1 000 1 500 taxeringsenheter medan antalet taxeringsenheter i gemensamma distrikt utgjorde 500 - 1 000. Antalet taxeringsenheter utgjorde sammanlagt ca 2, 3 miljoner. Antalet taxeringsnämnder var 2 122.

Ordförande och en ledamot i taxeringsnämnden utsågs vid AFT 197 5 av länsstyrelserna. Övriga ledamöter, 3 — 6, utsågs av kommun eller landsting (för gemensamma distrikt). Nämnderna biträddes dessutom av s k fastighetsombud, konsulenter (bl a för skog) och sakkunniga.

Fastighetstaxeringsnämndsorförandens (FTO) uppgift bestod bl a i att ta emot och granska deklarationer, uppgifter och andra hand- lingar, kalla fastighetstaxeringsnämndens (FTN) ledamöter till sam- manträde, leda FTNS arbete samt föra ordet vid sammanträden. Samtliga ledamöter i FTN , fastighetstaxeringsombuden samt fastig- hetstaxeringskonsulenterna får dock biträda FTO med granskning av deklarationer och andra uppgifter för taxeringen.

Det huvudsakliga granskningsarbetet torde i praktiken ha utförts av FTO. Den lokala skattemyndighetens (LSM) medverkan i taxerings- arbetet bestod bl a i sortering av deklarationer, utfärdande av be— sluts- och registreringsunderlag i form av s k fastighetstaxerings- avier och andra handlingar samt beredning och redovisning av FTNs beslut till länsstyrelsen. Vidare skulle LSM ombesörja att fastig— hetsägarna underrättades om FTNS beslut om åsatta taxeringsvärden.

Av arbetsuppgifter som utfördes av länsstyrelserna kan nämnas för— printning av deklarationsblanketter, framställning av fastighets— taxeringsavier och blanketter för anmaningar att deklarera och underrättelser till fastighetsägarna samt registrering av FTNS be— slut.

De åtgärder som närmast berörde FTN vid själva taxeringsför— farandet var i kronologisk ordning

1 mars 1974 Mitten av augusti 1974

16 september 1974

Efter den 16 september 1974 7 oktober 1974

Början av november 1974

15 januari 1975

27 januari 1975

15 februari 1975

10 mars 1975

1 april 1975 15 maj 1975

Indelning i fastighetstaxeringsdistrikt

Förprintning och utsändning av dek— larationsblanketter

Avlämnande av allmän fastighets- deklaration till LSM

Inledande av LSMs sorteringsarbete FTNs första sammanträde

FTNs första leverans av fastighets- deklarationer och fastighetstaxe— ringsavier till LSM för längdföring av de preliminära besluten

Övervägande antalet deklarationer och fastighetstaxeringsavier skall ha lämnats till LSM

FTN skall ha fattat preliminära be- slut om taxering av samtliga fastig- heter

Underrättelse om FTNs preliminära beslut till fastighetsägarna

Senaste dag för fastighetsägarnas erinringar över de preliminära be— sluten

FTNs arbete skall avslutas

Slutliga underrättelser till fastig— hetsägarna.

4. FOLK- OCH BOSTADSRÄKNINGEN 1975 4. 1 Syfte

Folk— och bostadsräkningen 1975 (FoB 75) genomfördes för fram- ställning av statistik för samhällsplanering, forskning och allmän information samt för kontroll av folkbokföringen. Innehållet i räk— ningen påverkades av bl a de konsumentkontakter som SCB hade. Detaljeringsgraden vad gäller variabelinnehåll och regional redo- visning styrdes av kraven på planeringsunderlag för t ex kommuner och delar av kommuner. Sålunda skulle folk- och bostadsräkningen tillgodose behoven av detaljerad statistik för exempelvis syssel— sättningspolitiska bedömningar, kommunal trafikplanering, skol— planering och bostadsplanering.

4. 2 Förordningar

Inför genomförandet av räkningen utfärdades en särskild lag (SFS 197555). I denna föreskrevs bl a följande.

Till folk— och bostadsräkningen lämnas personuppgift, bostadsuppgift och fastighetsuppgift. Personuppgift och bostadsuppgift avser för— hållandena under tiden 20—26 oktober 1975. Fastighetsuppgift avser förhållandena 1 november 1975.

Personuppgift och bostadsuppgift skulle inlämnas senast 30 oktober 1975 medan fastighetsuppgift skulle inlämnas senast 10 november 197 5. Personuppgift skulle lämnas av den som var född 1959 eller tidigare och som var bosatt i riket under tiden 20-26 oktober 1975. Bostadsuppgift skulle lämnas av den som under tiden 20—26 oktober 197 5 innehade och stadigvarande bebodde bostadslägenhet eller en- familjshus.

Fastighetsuppgift skulle lämnas av den som den 1 november 1975 ägde byggnad i vilken fanns bostadslägenhet. Undantaget utgjordes av enfamiljshusägare som bebodde huset. I sådana fall lämnades endast bostadsuppgift.

Kommunerna skulle biträda vid distribution av blanketterna samt vid upprättandet och insamlingen av dessa. Kommunerna skulle också svara för granskning av de insamlade uppgifterna. För dessa arbets- uppgifter skulle ett särskilt granskningsorgan inrättas.

I lagen angavs också vilka sambearbetningar med andra register som var tillåtna i samband med folk- och bostadsräkningen.

4. 3 Blanketterna och deras variabelinnehåll 4. 3. 1 Använda blanketter

I FoB 75 användes dels personblankett dels fastighetsblankett (un— derbilaga 2 och 3). Fastighetsblanketten lämnades av fastighets— ägaren och innehöll uppgifter om fastigheten, husen och vissa upp— gifter om lägenheterna. Personblanketten lämnades av varje person som var född 1959 eller tidigare. På personblanketten lämnades upp- gifter om sysselsättning m m. Om en person var bostadsinnehavare skulle uppgifter om bostaden (lägenheten) dessutom lämnas på lä— genhetsdelen av personblanketten. Fortsättningsvis talas om person- blankett respektive lägenhetsdel. I båda fallen åsyftas i detta sam— manhang personblankettens lägenhetsdel.

De lämnade uppgifterna på personblanketten registrerades av SCB genom optisk läsning. Från fastighetsblanketten överfördes i före— kommande fall uppgifterna om fastighet, hus och lägenhet av GO till lägenhetsdelen vid kodningen av bostadsdata. Fastighets- och hus- data kodades endast på första lägenheten i varje hus. Övriga lägen— heter i samma hus erhöll motsvarande data genom maskinell över- föring från den första lägenheten.

I fortsättningen nämns "icke bebodda" lägenheter. Med sådana lä- genheter avses i FoB 75 lägenheter där ingen person mantalsskrivits för år 1976.

4. 3.2 Variabler i blanketterna — definitioner och klassificeringar

De variabler som fanns på FoB-blanketterna vad avser bostadsdata kommenteras nedan.

Den regionala indelningen har i FoB 75 avsett 1976-01—01.

Län Län översätts till en tvåsiffrig kod som löper i länens traditionella ordning från 01 — 25. Koden framgår av Meddelanden i samordnings- frågor (MIS) nr 1974z4.

Kommun

Kommun översätts till fyrsiffrig kod varav de två första siffrorna utgörs av länskoden. Koden framgår av MIS nr 1974z4.

Församling

Församling översätts till sexsiffrig kod varav de fyra första siffror— na utgörs av kommunkoden. Koden framgår av MIS nr l974z4.

Fastighetsnummer

I FoB används genomgående det femsiffriga huvudnumret.

Husnummer

Något strikt definition av begreppet hus görs inte i FoB. I princip motsvaras hus av en byggnad med bostadslägenhet(er) på en fastighet. En och samma byggnad kan dock ha uppdelats i två eller flera hus under förutsättning att ingen förändring av hustyp skett. Detta har främst skett i de fall ett hus omfattat mer än 999 lägenheter (lägen- hetsnumret var i FoB tresiffrigt). Om ett flerfamiljshus t ex upp— delats i två har principen varit att de båda husen fortfarande skall vara flerfamiljshus.

Husen har numrerats med ett tvåsiffrigt löpnummer per fastighet _ Luckor i nummerordningen kan förekomma. Numreringen har gjorts i samband med GOs granskning av blankettmaterialet.

Hus eller byggnader som inte inrymmer någon bostadslägenhet har inte medtagits i FoB.

Lägenhetsnummer

Varje bostadslägenhet i ett hus åsätts ett nummer. Numret är tre- siffrigt. Lägenhetsnumret kan vara löpande per fastighet eller (van- ligare) per hus. Luckor i numreringen kan förekomma. En genom— gående förutsättning har varit att varje enskild bostadslägenhet skall tilldelas en unik identitet som utgörs av hela begreppet län, kommun, församling, fastighetsnummer, husnummer samt lägenhetsnummer. Numreringen som har gjorts av GO följer i princip den numrering som gj orts av fastighetsägaren på fastighetsblanketten (gäller främst flerfamiljshus).

Fastighetstyp

I FoB redovisas lägenheterna efter belägenhet på j_gdpryksjgsjighgg eller gagg_fgsiigpg: enligt den klassificering fastigheten erhållit vid den senaste fastighetstaxeringen (1975). Uppgiften efterfrågades på fastighetsblanketten (för flerfamiljshus) och personblanketten (för småhus bebodd av ägaren). För ofullständigt ifyllda blanketter eller vid tveksamma fall användes fastighetsförteckningen som hjälpmedel.

Agarkategori

Följande ägarkategorier redovisades i FoB: Staten

- Kommun

— Allmännyttiga bostadsföretag

— Bostadsrättsförening

Enskild person

Övriga Definition: Staten:

Statlig myndighet, affärsdrivande verk eller institution, även uni— versitet, högskola eller annan statlig undervisningsanstalt, hit räknas också aktiebolag som helt eller huvudsakligen ägs av staten.

Kommun:

Borgerlig primärkommun, kommunalförbund och landsting. Hit räknas även kyrklig förvaltning församlingar, pastorat och andra kyrkliga samfälligheter (ej frikyrkoförsamlingar). Även aktiebolag helt eller huvudsakligen ägda av kommunen räknas hit, dock inte allmännyttiga bostadsföretag.

Allmännyttiga bostadsföretag:

Bolag, föreningar och stiftelser som av länsbostadsnämnden, tidi— gare även av bostadsstyrelsen erkänts som allmännyttiga bostads— företag enligt bostadsfinansieringsförordningen eller enligt kun- görelserna om tertiärlån till flerfamiljshus eller om bostadslån.

Bostads rättsförening:

Föreningar som bildats enligt 1930 års lag om bostadsrättsföre— ningar. Hit räknas även bostadsföreningar som bildats enligt lag om ekonomiska föreningar i syfte att upplåta bostäder till sina medlemmar.

Enskild person:

Hit räknas även dödsbon och familjestiftelser.

Övriga:

Fastighetsföreningar, bostadsföreningar som ej driver kooperativ verksamhet, fastighetsbolag, andra bolag och stiftelser m m som inte kan hänföras till någon av ovanstående kategorier.

Uppgift om ägarkategori hämtades från fastighetsblanketten. För enfamiljshus bebodda av ägaren härleddes uppgiften från svaret på frågan om upplåtelseform på personblanketten (se nedan). Vid GOs granskning av ägarkategori användes bl a en förteckning över all— männyttiga bostadsföretag utgiven av SABO, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag.

Byggnadsår

Med byggnadsår avses i FoB det år då huset ursprungligen blev fär- digt för inflyttning. På fastighetsblanketten skulle detta årtal anges. Om det exakta årtalet inte kunde anges skulle en sifferkod avseende nedanstående tidsperioder användas.

0 = Före 1901, 1 = 1901—1920, 2 = 1921-1930, 3 = 1931—1940, 4 = 1941—1950, 5 = 1951—1955, = 1956-1960, 7 = 1961-1965, 8 = 1966-1970, 9 = 1971-1975.

Vid GOs överföring av byggnadsår till inläsningsdelen angavs detta med nämnda sifferkod. För den som lämnade uppgift om byggnads- år på personblankettens inläsningsdel gällde att kryssmarkering skulle göras för aktuell byggnadsperiod enligt ovan. På båda blan- ketterna ställdes dessutom en fråga om ombyggnadsår. Svaret på denna fråga överfördes inte till ADB-media. Frågan avsåg att göra uppgiftslämnarna uppmärksamma på att frågan om byggnadsår gällde ursprungligt byggnadsår.

Av ovanstående följer att resultatredovisningen avseende byggnads— år endast kunde göras för nämnda perioder och inte för specifika byggnadsår.

Hustyp

I FoB redovisades följande hustyper:

Enfamilj shus Tv åfamil j shus Sm ahus

Flerfamiljshus

Icke-bostadshus Ovriga hus

Klassificeringen av hustyp baserades på antalet lägenheter i huset. Icke-bostadshus klassificerades dock inte efter antal lägenheter. Som kriterium användes svaret på frågan om mer än hälften av husets våningsyta upptas av annat än bostadslägenheter. Om frågan besvarades med Ja klassificerades lägenheterna i huset som till- hörande icke-bostadshus.

Rad— och kedjehus redovisades som småhus. På fastighetsblanketten ställdes frågan: Är huset ett rad— eller kedjehus ? Vid jakande svar skulle en radhuslänga som upptagits som 93 hus på fastighetsblan- ketten vid GOs numrering delas upp i ett antal en— eller tvåfamiljs- hus.

Upplåtelseform

Följande upplåtelseformer redovisades i FoB:

Ägare

Bostadsrättsinnehavare Hyreskontrakt med husägaren Övriga

Bebodda lägenheter

Under reparation eller ombyggnad Till uthyrning ledig Disponeras av fastighetsägaren för annat ändamål Utrymd på grund av förestående rivning Upplåten utan mantalsskriven boende

Övriga lägenheter

Ägare: Någon i hushållet är ägare eller delägare till det hus i Vilket lägenheten är belägen. Hit räknas även innehav av andels- lägenhet.

Hyreskontrakt med husägaren: avser Omöblerad lägenhet.

Övriga: Hushållet förfogar över lägenheten på grund av annat avtal än hyreskontrakt, eller avtal med annan person än husägaren (andrahandsuthyrning, tj änstebostad) .

Uppgiften om upplåtelseform för bebodda lägenheter erhölls genom en fråga på personblanketten med följande svarsalternativ:

- äger huset

- har erlagt insats till bostadsrättsförening

- är delägare i huset

- har hyreskontrakt med husägaren

- har annat avtal

För övriga lägenheter lämnade fastighetsägaren dessa uppgifter på fastighetsblanketten. Vid GOs granskning och kodning överfördes uppgifterna i kodform till inläsningsdelen. För samtliga icke be— bodda lägenheter upprättades en blankett (lägenhetsdel) av GO ba- serad på uppgifterna från fastighetsblanketten. Det kan i detta sam- manhang påpekas att bebodd lägenhet innebär att någon person är mantalsskriven på den fastighet där lägenheten finns och är bosatt i densamma. Bland övriga lägenheter kan finnas sådana som de facto är bebodda men där ingen är mantalsskriven

_Knc

Köksinnehav redovisades i FoB på följande sätt:

- kök

- kokvrå

- ingetdera

Redovisningen grundar sig på svaret på frågan om köksutrymme med nedanstående svarsalternativ:

kök

- kokvrå med matvrå

kokvrå utan matvrå

- kokskåp

ingetdera

Kök definieras som:

Ett för matlagning avsett utrymme Om det upptar en total yta av minst 6 kvadratmeter och har direkt dagsbelysning genom fönster.

Matvrå:

Ett utrymme avsett för måltider. Det skall vara mindre än 6 kvad— ratmeter och vara skilt från kokvrå genom vägg.

Kokvrå och kokskåp definieras inte närmare.

För bebodda lägenheter besvarades frågan av varje lägenhetsinne- havare. Kokvrå med matvrå jämställdes med kök i resultatredo— visningen. Kokskåp särredovisades inte. För icke bebodda lägen— heter, för vilka Go upprättade blanketter, hämtades uppgiften från fastighetsblanketten. På denna skulle fastighetsägaren uppge köks— innehav med beteckningarna K =kök resp Kv = kokvrå.

Antal rum

Rum med minst 6 kvadratmeters yta och med direkt dagsljus genom fönster räknades med. Som rum räknades inte kök, kokvrå, skafferi, klädkammare, badrum, tvättstuga, glasveranda eller rum i källare. I sluttningshus räknades dock gillestuga som rum om någon ytter— vägg hade full höjd ovan mark.

Frågan om antal rum besvarades för bebodda lägenheter av varje lägenhetsinnehavare på personblanketten.

För icke bebodda lägenheter överfördes uppgiften av GO från fastig- hetsblanketten till en upprättad lägenhetsdel.

Antal bostads rum

På personblankettens inläsningsdel ställdes en kompletterande fråga vad avser antalet rum i lägenheten. Den löd: Används något av rum— men helt till annat än bostadsrum, t ex kontor, verkstad? Om frågan besvarades med Ja skulle antalet sådana rum uppges. För bebodda lägenheter erhölls på detta sätt uppgift om antalet icke-bostadsrum. Totala antalet rum minus antalet icke—bostadsrum gav antalet bo- stadsrum. I resultatredovisningen av lägenheter efter storlek gjordes grupperingen med beaktande endast av bostadsrum.

Vatten

På fastighetsblanketten (och personblanketten för enfamiljshus be- bodda av ägaren) frågades om vattenledning fanns i huset. Svars- alternativen var Ja eller Nej. Uppgiften kodades på den första lä— genheten i huset och överfördes sedan maskinellt till samtliga lägen— heter i samma hus.

Avlopp

Se vatten.

Centralvärme

Analogt med vatten. Som centralvärme räknas även fast elvärme och fjärrvärme men däremot inte fristående elektriska värmeelement.

Vattenklosett

På pers )nblanketten gavs följ ande svarsalternativ på frågan om vattenklosett:

— egen - gemensam för flera lägenheter

—ej WC

På fastighetsblanketten frågades endast om WC fanns i lägenheten eller ej . För icke bebodda lägenheter kunde således inte särskiljas om WC var egen eller gemensam.

Bad- eller duschrum

Analogt med vattenklosett.

4. 4 FoB— bandet

Den centrala bearbetningen vid SCB har skett i ett flertal avsnitt där olika delar av FoB—materialet behandlats. Det innebär att flera be- stånd med olika innehåll skapats. Det i detta sammanhang aktuella bandet avser bostadsdata och innehåller följande information.

Län Kommun Församling Tätort

NYKO (Nyckelkodområde) Upplåtelseform Köksutrymme Antal ej bostadsrum Antal bostadsrum Antal rumsenheter WC

Bad Lägenhetsstorlek Kvalitetsgrupp Fastighetstyp Byggnadsår Ägarkategori Hustyp Vatten

Avlopp Centralvärme

Varje lägenhet i beståndet utgör en enhet med ovanstående uppgifter. Beståndet har i ett senare skede av bearbetningen kompletterats med uppgifter om de boende varigenom hushållsuppgifter erhållits.

4. 5 G ranskningsorganisation inkl tidpunkter

Bearbetningen av FoB 75 kan uppdelas i två större delar nämligen den lokala/regionala och den centrala bearbetningen. Den lokala bearbetningen utfördes huvudsakligen av kommunens gransknings- organ (GO) medan den centrala utfördes av SCB. Den 5 k FoB—lagen (SFS 1975:55) reglerade bl a kommunernas åtaganden. Kommunernas arbetsinsats var mycket omfattande och av stor betydelse för de efterföljande momenten av FoB—bearbetningen. För fullföljandet av sina åligganden skulle kommunen upprätta ett lokalt gransknings— organ samt utse en granskningsledare och en ställföreträdare för denna. SCB följde arbetet genom kontaktmän på det regionala planet genom att utse s k regionledare (RL) efter förslag från länsstyrel- serna. RLS uppgift var att följa GO—arbetet inom länet och bistå GO med råd och anvisningar.

Anvisningarna för det arbete som ålåg kommunerna hade utformats av SCB och återfanns i en GO—instruktion. Denna var tämligen om— fattande och bestod av två delar där den första utgjordes av en mer allmänt beskrivande inlärningsdel. Den andra delen innehöll detal— jerade anvisningar och skulle användas som en uppslagsbok med lösningar för konkreta problem.

En väsentlig del av 605 arbete var att granska och komplettera blankettmaterialet. Detta måste av naturliga skäl ske under en koncentrerad tidsperiod så nära mätveckan som möjligt, vilket i sin tur ställde stora krav på bl a personalresurser. Utöver gransk- nings— och kompletteringsarbetet utförde GO även andra uppgifter bland vilka nedanstående kan nämnas:

— distribuera fastighetsblanketter - mottaga och avregistrera person- och fastighetsblanketter

sortera och stämma av personblanketterna mot fastighetsblan— ketterna

numrera blanketterna

utföra kodning

Dessutom skulle GO informera allmänheten, kontrollera folkbok— föringens riktighet tillsammans med pastorsämbetena, utföra kvali- tetskontroll, skicka materialet till SCB m m.

Den totala arbetsvolymen varierade mellan kommunerna främst be— roende på skillnader i folkmängd och storlek. Hänsyn togs också till detta när tidpunkterna för insändande av blanketterna till SCB be— stämdes. GOs arbete kan sägas ha påbörjats i samband med mät— veckan (20—26 oktober 1975) och avslutades mellan mars och augusti 1976. Under det senare tidsintervallet skickade kommunerna in FoB- blanketterna till SCB för vidare behandling.

5. FÖRSLAG TILL SAMORDNAD UPPGIFTSINSAMLING 5. 1 Blankettens utformning 5. 1. 1 Olika alternativ till blankett

Fastighetstaxeringsnämndernas arbetsmaterial utgörs av uppgifter som insamlas från fastighetsägarna med hjälp av deklarationsblan— ketter. Vid AFT 1975 användes två huvudblanketter som innehåller data av intresse för HBS 80 varav den ena användes för jordbruks— fastighet och den andra för annan fastighet. Detta innebar således att småhus, hyreshus, industribyggnadsfastigheter och olika typer av Specialfastigheter deklarerades på samma huvudblankett. Erforder- liga uppgifter till ledning för taxeringen utöver dem som framgick av huvudblanketterna lämnades på deklarationsbilagor av olika slag. Av bilagorna kan nämnas lägenhetsförteckningar för hyreshusfastigheter.

Deklarationsblanketterna förtrycktes av länsstyrelsen enligt det per den 31 juli 1974 aktualiserade fastighetsbandet och distribuerades omgående tillsammans med upplysningsblad till fastighetsägarna.

FTNs beslut redovisases på särskilda formulär, s k fastighetstaxe— ringsavier (se sid 20). Särskilda avier fanns för jordbruksfastighet och för annan fastighet. På de per fastighet upprättade avierna ut— skrevs från fastighetsbandet bl a fastighetens beteckning, identitets— nummer, ägarens namn och adress, eventuell sammanföringskod, ägarkod, ägarens personnummer, fastighetens totalareal enligt fas— tighetslängd, senast åsatta taxeringsvärden samt vissa uppgifter som vid senaste taxering legat till grund för värderingen. Avierna insorterades av LSM i fastighetsdeklarationerna innan deklarations- materialet överlämnades till FTN för handläggning.

FTNS beslutsredovisning innebar vid AFT 1975 bl a att till taxerings- avierna överföra beslutade taxeringsvärden och olika delvärden samt vissa uppgifter som legat till grund för värderingen.

De undersökningar som gjorts av expertgruppen har visat att upp— gifterna som lämnades i deklarationen och redovisades på taxerings- avierna vid AFT 1975 inte helt uppfyller statistikanvändarens krav. Vissa för statistikanvändarna nödvändiga uppgifter lämnades över huvud taget inte i deklarationerna. Andra uppgifter som till inne— hållet uppfyller statistikanvändarnas behov har redovisats med andra definitioner än de som användes i statistikredovisningen i FoB 75.

Beträffande definitionerna har vid expertgruppens undersökningar framkommit att nödvändiga jämkningar bör kunna åstadkomma