lagen.nu
SOU 1980:52

Långtidsutredningen 1980 : [LU 80] : huvudrapport

Typ
SOU
Källa
urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Süwå

Lángücjs

“ “

Jtredçnngen

LJ

kJ

*gg/W

Huvudmpport

Statens offentliga utredningar

WW 1980:52 Fä

Ekonomidepartemen tet

Långtids-

utredningen

Huvudrapport

Utarbetad inom

ekonomidepartementet

Stockholm 1980

Omslag Håkan Lindström Jemström Offsettryck AB ISBN 9l-38-0596l-4 ISSN 0375-250X Gotab, Kungälv 1980

Förord

1980 års har utarbetats inom

långtidsutredning ekonomidepartementet där arbetet har letts av planeringschefen Ulf Jakobsson

och departemcntsrâdet Lars Dahlberg. Arbetet med den finansiella har

analysen letts av departementsrådet Jan Herin. Utredningsrâdet har hörts. Dess ledamöter som redovisas i ut-

bär dock inget ansvar för de bedömningar redningen.

Det omfattande material

som ligger till grund för arbetet och som insamlats och bearbetats av olika myndigheter, och or-

utredningsinstitut ganisationer har förtecknats i ett särskilt appendix. Ansvaret för detta material liksom för

bedömningarna däri vilar på de personer eller institutioner som anges i materialet.

Sedan olika remissinstanser

hörts torde regeringens syn på de ekonomiska problem som behandlas i utredningen komma att redovisas i l98l års reviderade finansplan.

Utrcdningsarbetet avslutades i november 1980.

Innehåll

Förord .

TabeI/färtecktziiz g .

Diagramförteckning .

Del I Bakgrund och .

sammanfattning

Uppläggning och disposition . 1.1 Tidsperspektivet . Statistiken .

1 97 O-talet - de feIs/agna förväntningarnas ârtionde . Inledning . . . . . . . Den internationella utvecklingen . 2.2.1 Degodaåren. . . 2.2.2 Vändpunkten . . . . . . . . 2.2.3 Nya villkor för stabiliseringspolitiken 2.2.4 Nya stabiliseringspolitiska strategier. Sveriges ekonomi under 1950- och 1960-talen . 2.3.1 Strukturomvandling och produktivitetstillväxt 2.3.2 Ändrade förutsättningar. . 2.3.3 Utvecklingen under 1970-talet . 2.3.4 Balansbristerna

och den fulla sysselsättningen

De politiska utgångspunk terna för utredningens arbete Inledning . . . . De övergripande målen

Sveriges ekonomi fram till 1985 - tvâ alternativ . Inledning . . . . . . . Den internationella utvecklingen . Arbetskraftsutbud och arbetsvolym . Huvudalternativ l - en väg till balans 4.4.1 Inledning. . 4.4.2 Export och import .

6 Innehåll

4.4.3 Produktion och produktivitet . . 78 4.4.4 Energianvändning och energiproduktion 81 4.4.5 Bostadssektorn . . 82 4.4.6 Investeringsutvecklingen. . . . . 84 4.4.7 Konsumtionsutrymmet och dess fördelning 85 4.4.8 och sysselsättningens utveck-

Försörjningsbalansens

4.4.9 Den finansiella utvecklingen . . . . . . 91 4.5 Huvudalternativ 2 - en väg mot ökad obalans . . . . 95 4.5.1 Kvarstående trögheter på ekonomins utbudssida. 95 4.5.2 En fortsatt expansion av den inhemska konsumtio-

4.5.3 Effekterna utvecklingen 98

på den ekonomiska 4.5.4 Utvecklingsbildens delar. 99

Andra utvecklingsvägar 1 l 1 5.1 Inledning. . . . . . . . . . . . . . . 111 5.2 Alternativ 3 - åtstramning och utbudsrestriktioner . 1 l 1 5.2.1 Allmänna förutsättningar och karakteristika . 111 5.2.2 Restriktioner avseende tillgången på arbetskraft . 1 12 5.2.3 Företagens svaga finansiella ställning som en restrik-

tion för tillväxt . . . . . . . . . . . 113 5.2.4 Begränsningar i skogsindustrins med rå-

försörjning

vara . . . 114 5.2.5 Utvecklingsbilden . . 115 5.3 Alternativ 4 - högre . . . . . . . . 1 17

oljepriset

5.3.1 Allmänna förutsättningar och karakteristika . 117 5.3.2 och svag internationell tillväxt . 118

Oljeprischock

5.3.3 Utvecklingsbilden . . . . . . . . . . . . 119 Alternativ 5 - mot balans vid snabb offentlig konsumtionstillväxt . . . . . . . . . . . . . 120 5.4.1 Allmänna förutsättningar och karakteristika . 120 5.4.2 Utvecklingsbilden . 121

6 Sanunzmfuttzzrzde synpunkter . 125 6.1 Bakgrunden . 125 6.2 En väg mot balans . 126 6.3 Krav på politiken 127 6.4 Fördelningsproblemen 128 6.5 Tidsaspekten . 129

Del II av huvudalternativen 131

Analys

och metod 133 S_ yfte, uppläggning Syfte och uppläggning. 133 Arbetsmetod . 134

Den internationella . . . . . l 37

utvecklingen Tillbakablick under 1970-talet / 37

på utvecklingen

Innehåll 7

2.2 Utvecklingen fram till 1980-talets mitt . . . . . . . 2.2.1 Den aktuella problembilden och allmänna utgångs-

punkter för bedömningarna av den fortsatta utveck-

2.2.2 Prognos för OECD-ländernas utveckling 2.2.3 Den globala bilden . . . Världshandeln . . . . . . 2.3.1 Världshandelns volymutveckling . 2.3.2 Oljemarknaden. . . . . . 2.3.3 Världshandelns prisutveckling .

Produk tionskapacitetens utveckling.

Arbetskraftsutbud och arbetsvolym . . . . . 3.2.1 Arbetskraftsutbudets bestämningsfaktorer . 3.2.2 Sammanfattning 3.2.3 Befolkning . . . . 3.2.4 Relativa arbetskraftstal 3.2.5 Arbetslöshet och sysselsättning 3.2.6. Frånvaro och medelarbetstid Produktivitet och produktion 3.3.1 Inledning. . . . . . . . . . 3.3.2 Produktivitetstillväxten fram till 1979 3.3.3 Utvecklingen under 1980-talet .

Bvtesbalaizs och utrikeshandel . . . . . Den historiska utvecklingen och aktuell problembild Sammanfattning av kalkylerna för bytesbalans och utrikeshandel. Export- och importprisernas utveckling . Varuhandeln . 4.4.1 Varuexporten 4.4.2 Varuimporten Tjänstehandeln . Transfereringarna .

Utvecklingen av privat konsumtion och andra välfärdsaspekter Den totala konsumtionens sammansättning och utveckling Den privata konsumtionens utveckling . 5.2.1 Bakgrund. . . . . . . . . .. 5.2.2 Prognosmetod och varugruppsindelning 5.2.3 Prognosen för den privata konsumtionen Andra välfärdsaspekter

Den offentliga sektorns resursförbrukning och produktion Inledning_ _ , _ _ Denoffentligasekto . . . . . . . . . 6.2.1 Sektorns avgränsning och roll i samhällsekonomin .

8 Innehåll

6.2.2 Sektorindelning, kostnads- och sysselsättningsstruk-

tur . . . . . 239 6.3 Offentlig konsumtion . . . . . . 240 6.3.1 Utvecklingen under tidigare år . 240 6.3.2 Baskalkyl för 1979-1985 . 241 6.3.3 Utvecklingen enligt alternativ 1 246 6.3.4 Utvecklingen enligt alternativ 2 255 6.4 Offentliga investeringar . . . . 258 6.4.1 Utvecklingen under tidigare år. 258 6.4.2 Kalkyler förl979-1985 . 260

Industrin 263

7.2 Den industriella utvecklingen under efterkrigstiden , 263 7.2.1 Utvecklingen under 1950- och 1960-talen . 263 7.2.2 Utvecklingen under 1970-talet . 267 7.2.3 Sammanfattning . . . . . . 271 7.3 Industriutvecklingen i de två alternativen 271 7.3.1 Strukturutvecklingen. . . . . . . . . . . 271 7.3.2 Internationell efterfrågan på svensk industris export 274 7.3.3 Den inhemska efterfrågeutvecklingen 275 7.3.4 Produktion . 275 7.3.5 Investeringar 277 7.3.6 Produktivitet 279 7.3.7 Sysselsättning 280 7.3.8 Sammanfattning 282 7.4 Branschbedömningar . 283

Utvecklingen i övriga privata rtärizzgslivssektorer 303 8.1 Allmän översikt. . . . . . 303 8.2 Jordbruk, trädgårdsodling och fiske . . . 305 8.2.1 Jordbruk. . . . . . . . . . . . 305 8.2.2 Trädgårdsnäringen 310 8.2.3 Fiske. . . . . . . 31 1 8.2.4 Sammanfattning av kalkylerna. 312

8.3.1 Allmänna utgångspunkter och problembild 3 l 3 8.3.2 Skogsråvara för eldning. . . . 318 8.3.3 Långtidsutredningens beräkningar 319 8.3.4 Sammanfattning 322 8.4 Byggnadsverksamhet. . . . 323 8.4.1 Bakgrund och problembild . 323 8.4.2 Produktion och produktivitet . 325 8.4.3 Investeringar 327 8.4.4 Sammanfattning 328 8.5 Varuhandel- . . 329

8.5.1Detaljhandeln . 330

8.5.2 Partihandeln 332 8.5.3 Investeringar . . . . . . . . 333 8.5.4 Långtidsutredningens beräkningar . 334

Innehåll 9

8.6 Samfärdsel . . . . . 8.6.1 Person- och godstransporter. 8.6.2 Investeringar m. m.. 8.6.3 Sjöfart . . . . . 8.6.4 Post- och telekommunikation 8.6.5 Långtidsutredningens beräkningar Bostäder . . . . 8.7.1 Bakgrund. . . . . . . . . . . 8.7.2 Beräkningar av bostadsbyggnadsbehovet 8.7.3 Långtidsutredningens beräkningar 8.7.4 Sammanfattning . Privata tjänster . . . . . 8.8.1 Produktionsstrukturen . 8.8.2 Utvecklingen i skilda branscher 8.8.3 Lángtidsutredningens beräkningar

Energiförsörjningen

8.9.1 Bakgrund. . . 8.9.2 Energianvändningen . . . . . 8.9.3 Produktion och tillförsel av energi.

Arbetsmarknaden . . . Arbetsmarknadens funktionssätt 9.1.1 Inledning. . . . . . . . 9.1.2 Balansen på arbetsmarknaden . 9.1.3 Rörligheten på arbetsmarknaden . . 9.1.4 Faktorer bakom den minskade rörligheten . Sysselsättningens utveckling. . . . . . Den regionala sysselsättningsutvecklingen .

9.3.2 Regional fördelning av LU:s sysselsättningskalkyler. 9.3.3 Regionala arbetskraftsberäkningar . . 9.3.4 Regionala obalanser 1985

Pris; löne- och vinstutvecklingen Utvecklingen under 1970-talet _ Kalkylernas uppläggning . . . . . . . . . . . Prognosperiodens utveckling av priser, löner och vinster 10.3.1 Utvecklingen av priser, löner och vinster i den

kon-

kurrensutsatta sektorn . . . . . . . . 10.3.2 Utvecklingen av priser, löner och vinster i den skyd-

dade sektorn . . . . . . . . . . 10.3.3 Prisutvecklingen för olika grupper av varor och

tjänster samt försörjningsbalansens utveckling i lö-

pande priser. . . . . . . . . . . . . Förutsättningar för en dämpad pris- och löneutveckling 10.4. l Reallöneutrymmet 10.4.2 Efterfrågeutvecklingen . 104.3 Skatter och inflation 104.4 Revalveringspolitik .

10 Innehåll

Den finansiella utvecklingen . . . . . . 421

Den finansiella utvecklingen i sammandrag .421
Den finansiella utvecklingen i företagssektorn .425
ll.2.l Företagssektorns finansiella sparande .425
ll.2.2 Investeringar, lönsamhet och soliditet .428

ll.2.3 Industrins finansiering . . . . . 429

Hushållssektorns inkomster, skatter och sparande435
1 1.3.1 Hushållens kapital- och företagarinkomster .436
l 1.3.2 Hushållens transfereringar437
1 1.3.3 Hushållssparandets utveckling439
1 1.3.4 Den direkta beskattningen av hushållen. 444

11.3.5 Fördelningen av hushållens konsumtionsutrymme

mellan pensionärer, övriga transfereringsmottagare

och löntagare . . . . . . . . . 445 11.3.6 Realinkomst efter skatt för hushållen . Statens inkomster, utgifter och sparande . 1 1.4.1 Statens inkomster 1 1.4.2 Statens utgifter . 1l.4.3 Statens budgetunderskott . Kommunernas inkomster och utgifter 11.5.1 Kommunernas inkomster . l 1.5.2 Kommunernas utgifter- , Bostadssektorns finansiella utveckling . . . . Socialförsäkringssektorns inkomster, utgifter och sparande Sparbalansens och skatteuttagets utveckling . . . . . Likviditetsutvecklingen samt finansieringen av statens budgetunderskott. . . . . . . . . . . . . 1 1.9.1 Penningmängden och likviditetsnivån i ekonomin . 1 1.9.2 Finansieringen av statens budgetunderskott .

Utvecklingen på län gre sikt Inledning. Utvecklingen fram till 1990 i alternativ l . 12.2.1 Bakgrund och förutsättningar. 12.2.2 Den makroekonomiska utvecklingen 12.2.3 Utvecklingen inom enskilda sektorer Två makroekonomiska perspektiv för utvecklingen

12.3.1 Bakgrund och förutsättningar. . . . . . 12.-3.2 utveckling 1985-1990.

Försörjningsbalansens

l2.3.3 Utlandsskuld och räntebetalningar . 12.4 Avslutning_

Appendix I LU 78 och den faktiska utvecklingen

Appetzcilix 2 Viktigare källor för 1980 års lån gtidsutredning .

Del III i tabellform .

Sammanfattning

Tabeller

Del I Bakgrund och sammanfattning

2.1 Världshandelns volymmässiga tillväxt under olika perioder 2.2 Bytesbalanssaldo för olika ländergrupper 1970-1979 2.3 Löner, priser och växelkurser i Sverige och i Förbundsrepubliken Tyskland

Bytesbalansunderskottets andel av BNP i Sverige och OECD 1973-1980

Exportens och importens volymutveckling 1965-1980 samt 1980-1985 enl. alternativ 1 . . . . . . . . . Produktion, sysselsättning och produktivitet 1965-1980 samt 1980-1985 enl. alternativl . . . . . . . Totalt tillförd energi 1973, 1979 och 1985 enl. alternativ l Den privata konsumtionens fördelning mellan pensioner och övriga inkomster 1970-1979 samt 1979-1985 enl. alternativl i i

Försörjningsbalansens utveckling 1965-1980 samt.

1980-1985 enl. alternativ 1 . . . . . . Finansiellt sparande 1979 och 1985 enl. alternativ 1 Finansieringen av statens budgetunderskott 1985 . Försörjningsbalansens utveckling 1965-1980 samt 1980-1985 enl. alternativ2 . . . . . . . . . Exportens och importens utveckling 1965-1980 samt 1980-1985 enl. alternativ2 . . . . . . . . . Bytesbalansen 1979-1980 samt 1980-1985 enl. alternativ 2 Export, produktion, produktivitet och investeringar i industrin 1965-1980 samt 1980-1985 enl. alternativ 2 Export, produktion, produktivitet och investeringar i näringslivet exkl. industrin 1965-1980 samt 1980-1985 enl. alternativ2 Finansiellt sparande 1979 och 1985 enl. alternativ 2 Försörjningsbalansens utveckling 1979-1990. Alternativ 2 .

Försörjningsbalansens utveckling. Alternativ 3

12 Tabeller

5.2 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1980-1985. A1-

ternativ3 117 5.3 Försörjningsbalansens utveckling. Alternativ 4 . . . 119 5.4 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1980-1985. Al-

ternativ4 . . . . . . . . . . . . . . 120 5.5 utveckling. Alternativ 5 . . . 122

Försörjningsbalansens

5.6 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1980-1985. Al-

ternativ5 . . . . . . . . . . . . . . . 123

Del II Analys av huvudaltemativen

2.1 Nyckeltal för den ekonomiska utvecklingen i OECD-1än-

derna 1963-1979. . . . . . . . . . . . 138 2.2 Bytesbalans för olika ländergrupper 1970-1979 . . . . 140 2.3 Bruttonationalproduktens utveckling i OECD-omrâdet

1965-1979 samt prognos för utvecklingen 1979-1985 153 2.4 Världsproduktionens (BNP) faktiska utveckling 1960-1979

samt prognos för 1979-1985 . . . . . 154 2.5 Världsimportens utveckling 1973-1985 158

3.1 Arbetskraftsresursernas utveckling 1970-1990 med fördel-

ning på förklarande komponenter . . . . . 166 3.2 Medelfolkmängden per åldersklass 1970-1990 . 170 3.3 Relativa AK-tal fördelade på åldersgrupper . . 174 3.4 Arbetskraft, arbetslöshet och sysselsättning 1970-1990 . 178 3.5 Komponentuppdelning av industriproduktivitetens tillväxt 182 3.6 Industriproduktivitetens utveckling 1970-1979 183 3.7 Industrins kapitalbildning 1960-1979 . . . . . . . . 183 3.8 Produktivitet och investeringar inom näringslivet exkl. in-

dustri och 1965-1979 . . . . . . . 184

bostadstjänster

3.9 Industriproduktivitetens tillväxt 1979-1990. Alternativ l 184 3.10 Produktivitet och investeringar inom näringslivet exkl. in-

dustri och bostadstjänster 1970-1990. Alternativ 1 185 3.11 BNP-tillväxten 1970-1990 uppdelade på komponenter . 187

4.1 Bytesbalansens utveckling 1970-1985 . 191 4.2 Bytesbalans, utlandstillgångar och räntebetalningar

1974-1935 . . . . . . . . . . . 192 4.3 Export- och importprisernas utveckling 1979-1985 196 4.4 Sveriges export exkl. fartyg,

jordbruks- och petroleumpro-

dukter fördelade på ländergrupper 1979-1985 . . . . . 200 4.5 Sveriges export av insatsvaror, konsumtionsvaror och in-

vesteringsvaror till OECD-området 1960-1985 . 200 4.6 Varuexport per sektor 1965-1985 203 4.7 Varuimport per sektor 1965-1985 206 4.8 Export och import av 1970-1985 . 210

tjänster

4.9 Transfereringsnettot 1970-1985 . 21 l

Tabeller 13

5.1 Privata konsumtionens utveckling i de tio huvudvarugrupperna1965-1985 . . . . . . . . . . . 5.2 Privata konsumtionens varugruppsindelning på huvudgrupps- och delgruppsnivåiLU-modellen . . . . . . 5.3 Privat konsumtion efter hushållstyp och socioekonomisk

5.4 lnkomststruktur för samtliga hushåll efter faktorinkomst 1977. Disponibel inkomst efter hushållstyp och socioekonomisk gruppl977. Beräknad disponibel inkomst per konsumtionsenhet efter hushållstyp 1977. . . . . . . Förmögenhetsfördelningen1975. . . . . . . . . . Beräknade investeringar i under åren

miljövårdsátgärder

1979-1985 . . . . . . . .

enligt naturvårdsverket. Grad av inflytande för anställda på arbetstempo och arbetstidens förläggning 1977

Den offentliga konsumtionens och de offentliga investeringarnas andelar av BNP 1965-1979 . . . . . . . . Den offentliga sysselsättningens andel av den totala sysselsättningen 1965-1979 . . . . . . . . . . . . . Den offentliga konsumtionens och sysselsättningens fördelning på olika ändamål 1979 . . . . .

konsumtionsutveckling inom olika ändamål Offentlig 1965-1979 samt baskalkyl för 1979-1985 . Baskalkyl för primärkommuner 1979-1985 Baskalkyl för landsting samt planer för 1979-1985 .

Industribranschernas andelar av förädlingsvärdet, antalet arbetade timmar och bruttoinvesteringarna 1979 samt 1985 enligt alternativ 1 och2 . . . . . . . . . Exporten från olika industribranscher 1965-1985 . Förädlingsvärde inom olika industribranscher 1965-1985 Produktionens saluvärde samt antal anställda enligt företagens förväntningar redovisade i DIS-enkäterna 1980 Bruttoinvesteringar i byggnader och maskiner inom olika industribranscher1965-1985 . . . . . . . Produktiviteten inom olika industribranscher 1965-1985 Antal sysselsatta inom olika industribranscher 1965-1985 Antal arbetade timmar inom olika industribranscher 1965-1985. Verkstadsindustrins (exkl. varv) sammansättning 1979

Åkerarealens användning och avkastning 1965-1985 . Produktion av vissa animalier 1965-1985 . Fångster av saltvattenfisk 1970-1985 Sammanfattning av kalkylerna Avverkning i alternativ 1 och 2

14 Tabeller

Sysselsättning uppdelad på landsdelar . . . . . . . 321 Sammanfattning av kalkylerna . . . . . . . . . . 322 Byggproduktionens utveckling 1970-1979 . . . . . . 323 Bruttoproduktion per arbetad timme . . . . . . . . 326 Sammanfattning av kalkylerna . . . . . . . . . . 329 Detaljhandelns sammansättning 1979 . . . . . . . 330 Butikstyper inom dagligvaruhandeln 1978 . . . . . . 331 Partihandelns sammansättning 1979 . . . . . . . . 332 Varuhandeln 1965-1985 . . . . . . . . . . . . 334 Inrikes persontransportarbete 1960-1985 . . . . . . 337 Inrikes godstransporter 1960-1985 . . . . . . . . . 338 Samfärdselsektorns utveckling 1965-1985 . . . . . . 343 Avgång av bostadslägenheter 1976-1990 enligt bostadsstyrelsens bedömning . . . . . . . . . . . . 346 Prognos över årligt bostadsbyggnadsbehov 1979-1985 med hänsyn till inkomst- och prisutveckling . . . . . . . 350 Investeringar och underhåll 1965-1985 . . . . . . . 353 Sysselsättning i sektorn privata . . . . . . . 354

tjänster

Privata tjänster 1965-1985 . . . . . . . . . . . 359 Realpriser på energi i konsumentledet 1965-1979 . . . . 361 Slutlig energianvändning 1965-1985 . . . . . . . . 366 Totalt tillförd energi 1973-1985 . . . . . . . . . . 367

Antal sysselsattaiolika näringsgrenar 1965-1985 . . . . 388 Sysselsättningsutvecklingen i olika riksområden 1970-1979 och 1979-1985 enligt den regionala fördelningen av LUkalkylen samt länsplanering 1980 . . . . . . . . . 394 Arbetskraftsresurser i olika riksområden under skilda förutsättningar beträffande flyttningsmönstret 1979-1985 . . . 396 Antal sysselsatta per riksområde 1979-1985 enligt den regionala fördelningen av LU:s

sektorberäkningar jämfört

med arbetskraftsresurser enligt fristående kalkyler

Utvecklingen av priser, löner och vinster 1970-1979 . Utvecklingen av export- och importpriser samt terms-of-

Utvecklingen av löne-, och netto-

kapitalförslitnings-

vinstandelar i den konkurrensutsatta sektorn 1970-1985 Utvecklingen av arbetsproduktivitet, löner och priser i den konkurrensutsatta sektorn 1970-1985 . . . . .

Utvecklingen av löne-, kapitalförslitnings- och netto-

vinstandelar i den skyddade sektorn 1970-1985 Utvecklingen av asbetsproduktivitet, löner och priser i den skyddade sektorn 1970-1985 . . . . . . . . Pris- och i

volymutveckling för olika komponenter försörj-

ningsbalansen1979-1985 . . . . . Reallöneökning före och efter skatt 1979-1985 .

Bruttosparande, bruttoinvesteringar samt finansiellt sparande 1970-1985 .

sou 1930; 52 Tabeller 15

11.2 Industrins kapitalstruktur1970-1985 . . . . . 1 1.3 Privata industriföretags räntabilitet, kapitaltillväxt och soli-

ditetsutveckling1970-1985 . . . . . . 1 1.4 Hushållssektorns finansiella konto 1979-1985 . 11.5 Hushållssektorns kapital- och företagarinkomster 1979-

1985. 11.6 Hushållssektomstransfereringar1979-1985 . . . . . l 1.7 Offentliga sektorns transfereringar till hushållen 1979-1985 11.8 Hushållssektorns sparande 1970-1979. . . . . . . .- 11.9 Hushållssektorns finansiella tillgångar och skulder 1971-

1979. . . . . . . . . . . . . 11.10 Hushållens skattekvot 1979-1985 11.11 Den privata konsumtionens fördelning mellan pensioner

och övriga inkomster 1970-1985. . . . . . . . . . 11.12 Den privata konsumtionens fördelning mellan transfere-

ringar och övriga inkomster 1970-1985 1 1.13 Realinkomst efter skatt för hushållen 1979-1985 11.14 Indirekta skatter 1979-1985 11.15 Statens inkomster 1979-1985 . 11.16 Statens utgifter 1979-1985 11.17 Statliga subventioner 1979-1985 1 1.18 Statens transfereringar 1979-1985 11.19 Budgetunderskottet 1979-1985 . 11.20 Kommunernas totala inkomster 1979-1985 . 11.21 Kommunernas totala utgifter 1979-1985 . 1 1.22 Bostadssektorns finansiella konto 1970-1985 1 1.23 Socialförsäkringssektoms finansiella konto 1979-1985 11.24 AP-fondens inkomster och utgifter 1979-1985 . . . . . 11.25 Inkomstbildning och finansiellt sparande 1985. Alternativ l 1 1.26 Inkomstbildning och finansiellt sparande 1985. Alternativ 2 11.27 Skatteuttagets utveckling 1979-1985 . . . . . . . 1 1.28 Statens upplåning i riksbanken och utlandet 1970-1979 . 11.29 Penningmängdsnorm 1979-1985 . . . . . . . . 11.30 Tillskottet av likvida medel i banksystemet 1985 11.31 Bankernas köp av statspapper 1985 . . . 11.32 Kapitalmarknadsinstitutens placeringskapacitet 1985 11.33 Statens upplåning hos allmänheten . . . . . I 1.34 Finansieringen av statens budgetunderskott 1985 .

12.1 Bruttonationalproduktens tillväxt 1970-1990. Bidrag från

olika komponenter . . . . . . . . . . . . . . 12.2 1960-1990 . . . . . .

Försörjningsbalans

12.3 Bruttoproduktion och sysselsättning 1970-1990 12.4 Export och import 1970-1990 . . . 12.5 Investeringsutvecklingen 1970-1990 . . . 12.6 utveckling i alternativ l och 2 _ .

Försörjningsbalansens

12.7 Bytesbalans, utlandsskuld och räntebetalningar 1979-1990 .

16 Tabeller

A1 1977-1980. i

Försörjningsbalansens utveckling Kalkyler

LU 78 och utfall . . . . . . . . . . . . 487 A2 Förädlingsvärdets 1977-1979. i LU 78

utveckling Kalkyler

och utfall . . . . . . . . . . . . . . 488

Del IIItabellform
Sammanfattningi
Sektorindelning och sektordefinitioner i LU-modellen495
Bruttonationalproduktensutveckling i OECD-området
1965-1979 samt prognos för utvecklingen 1979-1985 .496
Försörjningsbalansens utveckling 1965-1985497

Resursernas förde1ning1965-1985. . . . . . . . . 498 Konsumtion och investering inom privat och offentlig sek-

Privat konsumtion inom olika huvudvarugrupper 1965-1985. 499 Bruttoinvesteringar inom olika näringsgrenar 1965-1985 500

Bruttoinvesteringamasfördelning1965-1985 . . . . . 500

Byggnadsinvesteringar inom olika näringsgrenar 1965-1985 501 Maskininvesteringar m. m. inom olika näringsgrenar 1965-1985. 501 Export från olika näringsgrenar1965-1985 . . . . . . 502 Importen av varor och tjänster fördelad efter produktionssektorer1965-1985. . . . . . . . . 502 13 Förädlingsvärde 1965-1985 503

inom olika näringsgrenar 14 Näringsgrenarnas andelar av den totala produktionen

1965-1985.503
15 Antal arbetstimmar inom olika näringsgrenar 1965-1985504
16 Antal sysselsatta inom olika näringsgrenar 1965-1985504
17 Produktiviteten inom olika näringsgrenar 1965-1985 .505
18 Bruttoinvesteringarinom olika industribranscher 1965-1985.505
191965-1985 . 506

Export från olika industribranscher 20 Förädlingsvärde inom olika industribranscher 1965-1985 507 21 Antal arbetstimmar inom olika industribranscher

1965-1985 . 507 22 Antal sysselsatta inom olika industribranscher 1965-1985 508 23 Produktiviteten inom olika industribranscher 1965-1985 508 24 Inkomstbildning och finansiellt sparande 1979 . 509 25 Inkomstbildning och finansiellt sparande 1985, alternativ 1 510 26 Inkomstbildning och finansiellt sparande 1985, alternativ 2 51 1

Diagram

Del I

2.1 Tillväxt, inflation. arbetslöshet i

och bytesbalansunderskott OECD-länderna. 2.2 Faktisk och prognoscrad i OECD-området och i

utveckling Sverige . . . . . . 2.3 Dengodacirkeln. . . . . . . . . . 2.4 Industriproduktion och internationella

priser 2.5 BNP-tillväxt och arbetsproduktivitet. Avvikelse från. trend

_ 1960-1973 . . . . . . . . . . 2.6 Antal arbetsgivarbyten i procent av antal sysselsatta 2.7 BNI, privat och offentlig konsumtion . . . . . 2.8 BNI, total konsumtion, bruttoinvesteringar

och bytesbalansens saldo 1970-1980 . . . . . . . . . . 2.9 Statsutgif ternas och statsinkomsternas bud-

reala utveckling getåren 1964/65-1979/80 . . . . . . Årlig realränta efter skatt på bankmedel 1965-1979 Industrin och finansbolagen. Avkastning efter skatt på det egna kapitalet _ _ , _ _ , _

Industrisysselsättning och arbetslöshet .

Danmarks bytesbalans, ullandsskuld och räntebetalningar

Arbetsvolymens näringsgrensfördelning 1960-1979 Bytesbalans, utlandstillgângar samt räntebetalningar . . Investeringskvotens utveckling 1963-1979 samt 1980-1985 enligtalternativl. . . . . . . . . . . . . .. Volymutveckling för BNI, total konsumtion, bruttoinvesteringar och bytesbalansens saldo 1970-1980 samt 1980-1985 enligt alternativ] ,

BNP-ökningen och dess 1980-1985. Ältvernativ l.

användning

Finansiellt sparande .

i privat och offentlig sektor 1970-1985 Volymutvecklingen för BNI och total konsumtion 1970-1980 samt 1980-1985 enligt alternativ 2 . . . Investeringskvotens utveckling inom industrin 1963-1980 samt 1980-1985 enligt alternativ 2 _ , _ , _ Bytesbalans, utlandstillgångar samt räntebetalningar 1970-1980 samt 1980-1985 enligt alternativ 2

Diagram

4.10 sysselsättningen inom industrin 1960-1980 samt 1980-1985

en1igtaltcrnativ2. . . . . . . . . . . . . . . 4.11 Industrins och den offentliga sektorns andelar i procent av

av totala sysselsättningen i antal personer 1960-1980 samt

1980-1985 enligt alternativ 2 . Sveriges utlandsskuld 1979-1990

Antal personer i öppen arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder som andel av arbetskraften (A)

jämfört

med antalet vakanser som andel av arbetskraften (V) .

5.2 Soliditctstrtvccklingen för de börsnoterade företagen utom

. . . .

bankcrochinvestmentföretag1970-1978 5.3 Tillväxt och bruttoawerkning i skogsbruket. Avverkning

1979-1985 enligt a1ternativ3 . . . . . 5.4 Oljeprisets reala utveckling enl. alternativ 4

Del II av huvudalternativen

Analys

2.1 Bruttonationalproduktens volymutveckling i OECD-områ-

2.2 Konsumentprisernas utvecklingi OECD-området

1960-1979 _, , _ , 2.3 Relativprisutvecklingför olja _

3.1 Begreppiarbetskraftskalkylen . . . . . . . . 3.2 sysselsatta fördelade efter kön och vanligen arbetad tid per

vecka1970-1985_ _ _ _ _ _ _ _ 3.3 Immigration och emigration 1940-1990 3.4 Rc1ativaAK-tall970-1990 . . . . . . . . 3.5 Relativ arbetslöshet fördelad på åldersgrupper 1979 och

3.6 Relativ frånvaro 1970-1990

4.1 Bytcsbalans, utlandstillgångar samt räntebetalningar

1970-1979 4.2 Sveriges export och import. Priser samt terms-of-trade

1965-1979

Offentlig konsumtion 1965-1979 . . . . . .

Baskalkyl för kommunal konsumtion 1979-1985 .

Långtidsutredningarnas bedömningar av den kommunala

konsumtionen och faktisk utveckling . . . . . .

Offentliga bruttoinvesteringar 1965-1979 samt LU:s alternativa kalkyler 1979-1985

Förädlingsvärdets utveckling inom industrin under 1950-.

1960- och l970-talen _

7.2 utveckling inom industrin 1950-1979 Arbetsproduktivitetens 7.3 utveckling inom industrin 1950-1979 Syssclsättningens 7.4 lndustriproduktionens utveckling i Sverige och i OECD-1änderna 1970-1979 samt utvecklingen av relativpriset för Svetill OECD-länderna 1970-1979 . riges export utveckling inom industrin 1963-1985 . Förädlingsvärdets utveckling inom industrin 1963-1985 Investeringskvotens Sysselsättningen inom industrin 1963-1985

av antalet brukningsenheter i olika storleks- Utvecklingen samt dessas andel av den totalt brukade arealen . grupper och koantalets utveckling 1965-1985

Mjölkproduktionens

Tillväxt och bruttoavverkning . . . . Anmälda slutavverkningar förolikaägare. . . . . Virkesvärde över diameter i bröstoch drivningskostnader höjd för slutavverkning och gallring samt olika landsdelar

Antal byggnadsverksamhet 1960-1979

sysselsatta inom Maskinkapital, förädlingsvärde och sysselsättning 1970-1979 och underhåll i bostäder Investeringar permanenta

avgång och hushållsbildning 1960-1990 Nyproduktion.

Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder Arbetslöshet, inflöde och varaktighet Vakanser, inflöde och liggtid . . . . . . . . . . . Öppen arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder med vakanser 1965-1979

jämfört

Helårs- och delårsarbetskraften . . . . Antal arbetsgivarbyten i procent av antal sysselsatta Pâ egen begäran avgångna industriarbetare resp. industritjänstemän i procent av antalet anställda Inrikes över länsgräns . . . flyttningar Inrikes 1961-1979 . . . . . . . . . flyttningsnetton Antal sysselsatta män och kvinnor i olika näringsgrensgrup- . . . . . . . . . per 1970, 1979 och 1985. Syssclsättningens fördelning på näringsgrensgrupper 1965-1985 . . . . . . . . sysselsättningen inom industrin 1960-1985

Marknadsandelar och relativa priser för Sveriges export av bearbetade varor till OECD-länderna 1970-1980 av den privata konsumtionens ökning 1970-1985 Fördelning Sambandet mellan lönekostnadsstegring per enhet och arbetsmarknadsläget 1970-1979 , _ . . . Löncökning samt skatteförändring 1964-1979

sektor 1970-1985 . Finansiellt sparande i privat och offentlig

11.2 Bruttosparande och finansiellt

sparande i företagssektorn

1970-1985 . . . . . . . . . . . . . . . . . 427 11.3 Industrins räntabilitet, och bruttoinveste-

resursutnyttjande

ringar 1970-1980 . . . . . . . . . . . . . . . 429 11.4 Räntabilitet, finanskvot inom industrin

samt nyemissioner

1970-1985 . . . . . . . . . . . . . . . . . 434 11.5 Sparkvotcns 1970-1979 . . . . . . . . . 441

utveckling 11.6 Real likviditetskvot 1965-1985 . . . . . . . . . . 461

Del I

och sammanfattning Bakgrund

och disposition Upplaggning

1.1Tidsperspektivet

LU 80 behandlar i första hand den ekonomiska utvecklingen i ett per-

har 1979 som basår. Anspektiv fram till 1985. I analysarbetet utnyttjats är att 1979 för närvarande är det senaste år för vilket fullstänledningen avseende ekonomins olika delar föreligger. diga statistiska uppgifter därmed av åren Långtidsutredningens medelsiktiga analysperiod utgörs

1979-1985.

Betänkandet i tre delar. Del I omfattar vid sidan av en är disponerat

historisk en övergripande presentation av utred-

bakgrundsbeskrivning

gällande utvecklingen fram till 1985. I denna sammanningens analyser fattande presentation av framtidsscenarierna, som sker på en tämligen

aggrcgcrad nivå, har den nu föreliggande bedömningen av den övergri-

1979-l980 beaktats. Det har skett genom att från de pande utvecklingen beräknade för perioden 1979-1985 räkna av utveck- Litvecklingsbilderna lingen 1979-1980. Den sammanfattande presentationen av utvecklings-

alternativen i del I omfattar sålunda tidsperspektivet 1980-1985.

beskrivning av utred- I del Il av betänkandet, som ger en detaljerad

två huvudalternativ för utvecklingen fram till 1985, sker redoningcns däremot 1979-1985. Detsamvisningen genomgående i tidsperspektivet

del III, som omfattar en sammanfattning i tama gällcr betänkandets

bellform.

1.2Statistiken

Den statistiska basen för analyser utgörs av

långtidsutredningens

SCB:s och dess historiska statistikserier över utnationalräkenskaper i skilda delar av ekonomin. I oktober 1980 skedde en relativt vecklingen beräkningar och kraftig revidering av dessa serier. Långtidsutredningens

presentationen i föreliggande betänkande baserar sig på den nya statisti- Utvecklingen av de historiska statistikserierna omfattar emellertid ken. Revidcringen 1979-1980 baserar sig

fr. o. .m. 1970. Detta oaktat har LU i flera samman- därvid på bedömningarendast tidsperioden det lämpligt att i texten eller tabellerna ange den genom- na i regeringens bespahang funnit ringsproposition från tillväxten för perioden 1965-1970. Därvid har den gamla statissnittliga oktober 1980 (prop. tikens tillväxttakter använts. När presentationen skett i diagrammatisk 1980/81120) samt konform markeras detta i förekommande fall av ett brott i utvecklingskur- höstjunkturinstitutets

van 1970. rapport 1980.

2 -

1970-talet de

felslagna förväntningarnas

årtionde

2.1Inledning

För industriländerna innebar efterkrigstidens ekonomiska utveckling t. 0. m. 1970-talets framgång. Det var möjligt att

början en exempellös

sätt förena en mycket snabb tillväxt i materiellt välstånd på ett unikt med full sysselsättning och stabila priser. I början av 1970-talet bröts emellertid denna utveckling av en stark uppgång i inflationstakten följd

svåraste Det har därefter inte av efterkrigstidens konjunkturnedgång. varit för industriländerna att återvända till 1960-talets höga till-

möjligt

växttakter. Den tendens till uppgång och Stabilisering i västekonomierna som vi kunde se 1978 och 1979 avbröts brutalt av den senaste kraftiga

Därmed tycks förhoppningarna om en återgång till

oljeprisstegringen.

1960-talets mönster av hög sysselsättning och låg inflation vara grusade. 1970-talet har därmed kommit att framstå som en vändpunkt i den ekonomiska utvecklingen. Diagram 2.1 belyser för OECD-området skillnaden mellan 1960-talets stabila utveckling och 1970-talets stagflation.

1970-talet har blivit de felslagna förväntningarnas årtionde. Medan den goda utvecklingen under 1960-talet låg i med de prognoser som

linje

regeringarna gjorde. var den svaga 1970-talsutvecklingen i långa stycken oförutsedd. Det tycktes vid ingången till 1970-talet naturligt att 1960-talets trender skulle fortsätta. På många håll ansåg man att det t. o. m. fanns ett visst utrymme för höjningar av ambitionsnivån. Detta belyses av diagram 2.2 som anger OECD:s av BNP-tillväxten i om-

projektioner

rådet samt de för den

projektioner som långtidsutredningarna gjort svenska BNP-tillväxten. Medan under 1960-talet under-

projektionerna

skattade var överskatt-

tillväxtmöjligheterna l970-talsprojektionerna

ningar.

Av störst intresse är kanske scenarierna från mitten av 1970-talet. De belyser den tendens som funnits att betrakta trendbrotten i början av 1970-talet som tillfälliga företeelser. Detta synsätt formulerades klarast i McCracken-rapporten som publicerades 1977. En huvudtes i denna var att världsekonomins problem 1971-1975 kunde förklaras av en olycklig samverkan av störningsfaktorer som var unika för just denna period. Mot denna bakgrund skulle det vid en försiktig och väl genomförd stabiliseringspolitik vara möjligt att uppnå den tillväxt på 5,5 96 för OECD- l Towards Full Emområdet som angavs i OECDzs scenario från 1976 (se diagram 2.2). I

ployment and Price Sta- Sverige präglades långtidsutredningarna 1975 och 1978 av ett likartat OECD, Paris,

bility. synsätt. May 1977.

26 1 970-talet - de ârtionde

felslagna förväntningarnas

Index lndex 250- 7250

BNP 1960 = 100 Trend 1960-73: 225 halv Iogaritmisk skala ”225 5 % per år

200- - 200

Procent av

/Z

Procent av BNP

1,0- ___ \ 0 \

o\.fo \ou-u_._._._._.

0,5- Bytesbalansu nderskott

I I 1 1960 62

Diagram 2.1 Til/växt, Utvecklingen under senare delen av 1970-talet har emellertid demoni/l“”"› “rbemösh” “h strerat svårigheterna att komma ur problemen med låg tillväxt och hög bytesbalansunderskotti .. .. . in” a 1on. t. D etta ty er p att d å det ar mera d› d e oran f.. d som OECD/ändarna_ Jupgåen ringar förklarar 1970-talets svaga utveckling.

2.2Den internationella

utvecklingen

2.2.1 De goda åren

I ett långsiktigt perspektiv är den ekonomiska tillväxten under efterkrigstiden unik. Den genomsnittliga BNP-tillväxten i industriländerna var under 1950-talet något över 4 96 per år, medan den under 1960-talet

Index

|ndex 1960 = 100 270,_ 2603- 250.. OECD-området

_-1_ Faktisk utveckling 240*

__ __ Av OECD-sekretariatet prognoserad 230 utvecküng 220* 210* 200* 190* 180 170* 160* 150* 140* 130* 120* 110* 100*

Sverige

. Faktisk utveckiing

_ i LU:s kalkyler

813 År

Diagram 2.2 Faktisk och

prognoserad BN P-ut-

veckling i OECD-omrâ-

det och i Sverige.

28 1970-talet- de årtionde

felslagna förväntningarnas

legat nära 5 % pcr år. Detta skall jämföras med att genomsnittet tidigare under 1900-talet knappast överstigit har också kän- 2 96. Efterkrigstiden netecknats av en stor stabilitet i olika avseenden, såsom och re-

jämna

gelbundna konjunkturcykler och en lugn utveckling av den allmänna prisnivån. Inom ramen för denna stabila var det att utveckling möjligt bedriva en framgångsrik som att den

stabiliseringspolitik, möjliggjorde

snabba kapacitetstillväxten också kunde utnyttjas för en snabb produktionstillväxt. Hög tillväxt, god stabilitet, högt kapacitetsutnyttjande och full sysselsättning samverkade alltså i en god cirkel till 1950- och 1960-talens lyckosamma ekonomiska utveckling i industriländerna. En rad yttre faktorer denna utveckling. har möjliggjorde Utan anspråk på fullständighet vi här försökt sammanställa dessa faktorer som sammanfattats i diagram 2.3. Låt oss inledningsvis behandla de fem yttre faktorer, som finns angivna i diagrammet och som spelade en väsentlig roll för tillväxtprocessen

1. Det fanns efter kriget ett betydande teknologiskt gap mellan Förenta staterna och övriga industriländer. Detta uppstod huvudsakligen i samband med kriget. Störningarna i den internationella handeln, och de internationella kapitalrörelsema före kriget bidrog också. Detta möjliggjorde en snabb produktivitetstillväxt i övriga industriländer genom introduktion av teknologi som redan var etablerad i den amerikanska ekonomin. . I de flesta industriländerna fanns en betydande arbetskraftsreserv i jordbruket. Genom möjligheten att rekrytera arbetskraft från

jord-

brukssektorn kunde den förhållandevis högproduktiva industrin växa snabbt utan att detta resulterade i snabba lönestegringar. . Det fanns också viktiga faktorer som verkade för ekonomisk stabilitet. En sådan faktor var den dominerande och stabiliserande roll som den amerikanska ekonomin kunde spela. Dollarn var reservvaluta, och en stabil och fast dollar var en av hörnstenarna i det system av fasta växelkurser (Bretton Woods-systemet) som byggdes upp efter kriget. En förutsättning för den starka dollarn var i sin tur en försiktig amerikansk ekonomisk politik som prioriterade inflationsbekämpning och som ledde till en stabil amerikansk bytesbalanssituation. De stabila växelkurserna gentemot en fast dollar kom utan tvivel att utgöra en begränsning för inhemsk expansion och för löneökningar i industriländerna. Systemet bidrog därmed till den låga inf lationstakten under 1950- och 1960-talen. Förekomsten av ett trovärdigt system av stabila växelkurser bidrog också till en säkerhet och samstämmighet i förväntningarna om framtiden som var gynnsam för såväl investeringsutvecklingen som för tillväxten i internationell handel . Till världshandelns snabba tillväxt också handelsliberalisebidrog ringen efter kriget. Det allmänna handelsavtalet - GATT - lade grunden till den fortgående avvecklingen av tullar och handelshinder som genomförts under efterkrigstiden, främst genom den s. k. Ken-

SOU I980:52 1970-talet- de årtionde 29

felslagna förväntningarnas

Tabell 2.1 Världshandelns volymmässiga tillväxt under olika perioder Årlig procentuell ökning

PeriodTillväxt 96
l 830-] 8604.2
l873-l9l 33,3
1899-19 l 33,9
l9 l 3- l 9390,9
l953- l 9738,0
nedyrundan 1962-1967. Frihandelns genomförandeen

möjliggjorde

positiv växelverkan mellan produktionstillväxt och handelstillväxt. Den snabba handelstillväxten möjliggjorde stora produktivitetsvinster genom internationell specialisering, medan den snabba BNP-ti1lväxten å andra sidan skapade de efterfrågemässiga förutsättningarna för en snabb handelstillväxt. Tillväxten i världshandeln blev också exceptionellt snabb. Under 20-årsperioden 1953-1973 ökade sålunda världshandeln med i genomsnitt 8 96 per år, vilket som framgår av tabell 2.1 är unikt i ett historiskt perspektiv. . En annan väsentlig faktor var stabila priser på råvaror och Me-

olja.

dan råvarupriserna med smärre fluktuationer nära nog följde priserna på bearbetade varor så det relativa priset på olja. Detta för-

sjönk

hållande hade flera positiva effekter på industriländemas ekonomier.

a. De små prisvariationerna bidrog sålunda till en låg inflationstakt i

industriländerna samt till stabilitet i relativpriserna. b. Nedgången i oljeprisema bidrog till att priserna på industrilän-

dernas importvaror kom att sjunka i förhållande till exportvaror-

na. De bidrog därmed till en snabbare realinkomstutveckling i in-

dustriländerna.

och billig energi drev på utvecklingen mot *. Tillgången på råvaror

att ersätta arbetskraft med kapital i storskalig produktion, som of-

Detta bidrog till en snabb investerings- och

ta är energikrävande. produktivitetsutveckling. . De sjunkande oljepriserna bidrog till att sänka transportkostnaderna, vilket i sin tur bidrog till den snabba tillväxten i världshandeln.

Vi har nu pekat på några av de viktigaste yttre faktorerna, som bidrog till att som finns skisserat i mitten av

möjliggöra det utvecklingsförlopp

2.3. Detta förlopp kan beskrivas på följande sätt. diagram Inom ramen för den höga produktionstillväxten och terms-of-tradevinsterna var det att undvika fördelningskonflikter. Det gick

möjligt

därför att kombinera en snabb reallönetillväxt med en god vinstutveckling. Det var också att kombinera en god utveckling av reallönen

möjligt

efter skatt med en snabb tillväxt i den offentliga sektorn. Detta klimat bäddade dels för låga nominella löneavtal, vilket bidrog till en låg inflationstakt, dels till en god räntabilitet i företagen, vilket bidrog till snabba investeringsökningar. Till den goda investeringsutvecklingen bidrog också den stabila situationen på prissidan.

30 1970-talet - de årtionde

felslagna förväntningarnas

Teknologigap Hög potential för strukturomvandling

Hög rea- Iiserad tillväxt

Högt kapacitetsutnyttjande Full sysselsättning

Små fördelnin -

problegn: G°d 5

vesteringstillväxt

stabilitet Låg inflation

Stabila och Fasta växelkurser Handelssjunkande energi- Stark dollar liberalisering Diagram 2.3 Den goda och råvarupriser cirkeln.

Under denna period slog också den keynesianska finanspolitiken igenom varigenom staten tog ett ansvar för sysselsättningen genom att driva en aktiv

konjunkturpolitik,

En grundtanke i den keynesianska teorin är att arbetslöshet och lågt kapacitetsutnyttjande förklaras av att den effektiva efterfrågan i hela ekonomin blivit för låg. Detta beror i sin tur på att det finansiella sparandet i ekonomin är för högt. Staten kan i denna situation öka sysselsättningen genom att öka den effektiva efterfrågan i ekonomin, vilket kan ske antingen genom skattesänkningar eller genom ökade offentliga utgifter. Staten kompenserar därmed i det höga finansiella sparandet den privata sektorn genom att låta sin egen budget gå med ett underskott. För att denna politik skall fungera krävs att en rad olika förutsättningar skall vara uppfyllda. För det första krävs en disciplin på pflS- och lönesidan så att den ökade efterfrågan från statens sida inte leder till inflationistiska pris- och lönestegringar.

SOU l980:52 1970-talet- de felslagna förväntningarnas årtionde 31

För det andra krävs att investeringarna i ekonomin följer med i det uppsving som skapas av den ökade efterfrågan, i annat fall blir investeringarna för låga, vilket skadar den långsiktiga tillväxten och kan skapa ett permanent krav på statlig överefterfrågan.

För det tredje krävs att kapacitetsutnyttjandet, vare sig det är lågt eller högt, är fördelat i ekonomin.

relativtjämnt

För dct fjärde bör det tilläggas att teorin är gjord för en sluten ekonomi. I en öppen ekonomi med en stor utrikeshandel kommer en betydan-

att läcka ut i form av ökad import. För de del av ef terf rågestimulansen att inte enskilda länder skall komma i bytesbalanssvårigheter krävs att flera länder bedriver en likartad politik.

Dessa förutsättningar förelåg i hög grad under den tidigare delen av efterkrigstiden. Som vi redan har sett hade vi en betydande prisstabilitet och ett gott investeringsklimat. Därtill kom att de flesta industriländerna hade en likartad syn på den fulla sysselsättningen.

I cfterkrigstidens klimat av prisstabilitet och hög investeringsvilja blev det således för regeringarna att genom en aktiv konjunkturpoli-

möjligt

tik nå ett högt och en låg arbetslöshet, tillsam-

kapacitetsutnyttjande

mans med en låg inflationstakt och låga budgetunderskott. Detta var en mycket betydelsefull ekonomisk-politisk bedrift.

2.2.2Vändpunkten

Under senare delen av l960-talet det framträda sprickor i den

började

positiva bild som målats upp här. I flera europeiska länder inträffade kraftiga löneökningar som inte var förenliga med den låga inflationstakt som ekonomierna dittills uppvisat. Efter en lång period där den materiella utvecklingen överträffat förväntningarna blev efter den mycket snabba tillväxten 1960-1965 förhållandet det omvända. Det skärpte fördelningskonflikterna.

Man har också som en förklaring till löneutvecklingen i slutet av l960-talet pekat på det faktum att den lyckosamma tillämpningen av en aktiv konjunkturpolitik definitivt fått staten att framstå som garant för den fulla sysselsättningen. Risken för arbetslöshet vid ett högt avtal uppfattades därmed som liten, vilket gjorde att incitamenten till återhållsamhet bortföll.

En annan viktig förklaring till den kraftiga löneökningen i de europeiska länderna kring 1968 var att den ökade inflationen i den amerikanska ekonomin tenderade att driva upp prisökningarna på bearbetade varor i internationell handel. Därmed steg vinsterna kraftigt i de europeiska länderna, vilket bäddade för höga avtal.

Försvagningen av dollarn under senare delen av 60-talet genom expansiv amerikansk politik, var en fundamental förändring. Vietnamkriget och Lyndon Johnsons Great Society”-program drev fram stigande budget- och bytesbalansunderskott i den amerikanska ekonomin. Detta ledde dels till ett förtroende för dollarn men också till en

sjunkande

ökad internationell likviditet genom att dollartillgodohavandena utanför Förenta staterna växte snabbt. Efter en åtstramning l968 växte det amerikanska underskottet återigen mycket kraftigt 1970 och l97l, vilket bi-

32 1970-talet - de årtionde

felslagna förväntningarnas

drog till att göra den påföljande internationella konjunkturuppgángen inflationistisk. I detta skede blev sammanbrottet för Bretton Woods-systemet oundvikligt. Efter ett antal inom ramen

växelkursjusteringar för systemet

övcrgavs detta i mars 1973. Detta var den slutliga bekräftelsen på att dollarn för denna gång spelat ut sin roll som ankare i det internationella monetära systemet. Efter en period där en fast dollar och en fast växelkurs spelat en väsentlig roll som norm för lönepolitik och stabiliseringspolitik i industriländerna erhöll vi en ny situation där varje land fick ett större ansvar för sin egen inflationstakt. Under 1970-talet ökade också spridningen i inflationstakt kraftigt mellan länderna. Samtidigt kom den långsiktiga växelkursutvecklingen delvis att spegla skillnaderna i inflationstakt mellan länderna. Samtidigt som de långsiktiga våxelkursrörelserna har speglat utvecklingen i respektive ekonomier har de kortsiktiga växelkursrörelserna ofta präglats av kraftiga svängningar till följd av spekulativa kapitalrörelser. De kortsiktiga förändringarna har tenderat att i för- ”skjuta för högt hållande till de underliggande tendenserna. Detta har försvårat prisstabiliseringen i de olika länderna och bidragit till en osäkerhet som tenderat att minska handelstillväxten och investeringstillväxten. Det är mot denna bakgrund man får se det ökande intresset för stabilitet i växelkurserna som regeringarna har visat mot slutet av l970-talet. I av 1970-talet början rycktes också en annan av grundförutsättningarna för den lyckosamma [950- och 1960-talsutvecklingen undan, nämligen de stabila energi- och råvarupriserna. Dåliga skördar i och

Sovjet

Kina m. fl. länder tvingade dessa till stora köp av vete på den intemationella spannmålsmarknaden. Därmed började livsmedelsprisema stiga kraftigt från l972. Senare under priserna

konjunkturuppgången steg på

metaller och övriga råvaror. Slutligen hösten 1973 den dra-

påbörjades

matiska oljeprisstegring som kom att innebära en fyrdubbling av de nominella priserna inom loppet av mindre än ett år. Detta till att bidrog öka inflationstrycket i västekonomierna och till att den

efterföljande

konjunkturnedgången 1974-1975 blev den kraftigaste under hela efterkrigstiden. l den debatten tillskrevs och efterföljande prisexplosionen på råvaruoljesidan vad som då ansågs vara ett antal olyckliga tillfälligheter. Man pekade på det allmänt spekulativa klimat som byggdes upp genom den kraftiga likviditetsstegringen i världsekonomin; de dåliga skördarna och konflikten i Mellanöstern som ströp Allt detta

oljetillförseln. bidrog

otvivelaktigt till utvecklingen 1973-1974. Senare delen av 1970-talet har emellertid visat att det var om mera i

fråga djupgående förändringar

världsekonomin. Detta belyses delvis av diagram 2.4, som visar utvecklingen av priserna på olja, övriga råvaror och färdigvaror tillsammans med industriproduktionens utveckling 1960-1980. Åren 1970-1971 framstår som en vattendelare som föregås av en lugn prisutveckling och som följs av kraftiga prisstegringar. Inom detta mönster framträder två tendenser av särskild vikt. För det första förekom över huvud taget inga cykliska variationer i under

oljepriserna

l960-talet och endast jämförelsevis små cykliska rörelser i råvampriser-

1970-talet - de årtionde 33

felslagna förväntningarnas

na. Detta kontrasterar mot 1970-talet där och råvaror fått ett

oljepriser

anknutet till Mönstret utpräglat cykliskt förlopp industrikonjunkturen. och i anslutning till slutfasen med kraftiga prisstegringar pâ råvaror olja av konjunkturuppgången 1973 upprepas 1979. Därtill märks kraftiga för råvaror i anslutning till den blygsamma återprisstegringstendenser 1976. För det andra sker under 1970-talet en långsiktig rehämtningen till färdigvarornas nackdel. Tidigare hade förhål-

lativprisförskjutning

landet varit det omvända. på utbudssidan, som kommit Prisutveeklingen speglar en restriktion Diagram 14 Industri_ att bli betydelsefull sedan efterfrågan växt mycket snabbt under 1960- produkmm och Wern”. talet. När det gäller är det en viktig del i bilden att den amerikan- Iionella prisen

oljan

Prisindex Halv Iogaritmisk skala 1000._ (1961 = 100) 900-* 800- 700- __ oua? _- Flåvaror utom olja3 600* lndustriländernas export4

500-

400-

350-

300-

250-

200 -

-- . _.__-,,, 100_ & Procent 121 8-4 4_- 0 _4- lndustriproduktion5 (tolv månaders förändring) _8_ _12_

1 Priserna är uttryckta i SDR för 1971-1980 och i US dollar 1961-1970. 2 Prisindex för olja och oljeprodukter enligt HWWA i Hamburg. 3 Economists index. 4 Enhetsvärdeindex för industriländernas export enligt IMF. 5 lndustriproduktion i G 10-Iänderna och Schweiz.

34 1970-talet - de årtionde

felslagrza förväntningarnas SOU 1930:52

ska oljeimportcn började öka kraftigt vid slutet av 1960-talet. Vad gäller oljan, där prisstegringen varit särskilt snabb, har också OPEC-kartcllen spelat en inte obetydlig roll. Kartellens styrka har emellertid legati att de grundläggande förhållandena på utbuds- samoch efterfrågesidan verkat med dess intentioner. Oljeprisstegringarna har haft flera fundamentala effekter på den ekonomiska utvecklingen i industriländerna.

El Industriländerna har fått ett försämrat bytesförhållande (terms-oftrade) gentemot omvärlden. vilket inneburit att det potentiella utrymmet för realinkomstökningar minskat. OECD-området har tenderat att komma underskottsi en permanent situation på bytesbalanssidan, vilket har inneburit en växande skuldbörda för området i dess helhet. För utvecklingsländerna har oljeprishöjningarna genomgående inneburit att den redan tidigare svaga situationen på bytesbalans- och skuldsidan har förvärrats. Detta har motsvarats av stora överskott och snabbt växande finansiella tillgångar för OPEC-ländernas del. under Bytesbalansutvecklingen 1970-talet sammanfattasi tabell 2.2. D Olje- och råvaruprisstegringarna har bidragit till att höja inflationstrycket i OECD-länderna.

De nämnda effekterna natur. kan alla sägas vara av stabiliseringspolitisk l ett längre perspektiv kommer också den förändring i relativpriserna på energi som oljeprishöjningarna inneburit att ge djupgående förändringar i de existerande mönstren av energiproduktion och energianvändning. Delvis har denna process påbörjats genom att åtgångstalen för energi har sänkts och att relativa tenderat att oljans betydelse på tillförselsidan minska Linder 1970-talet. i denna Anpassningsproblemen omställning har emellertid visat sig vara mycket stora. Den och den

produktionsapparat kapitalutrustning som industrilän-

derna förfogade över i början av 1970-talet var avpassad för 1960-talets rclativpriser på energi och olja. En omställning till de nya priserna vid fullt kräver omfattande kapacitetsutnyttjande nyinvesteringar och om-

Tabell 2.2 Bytesbalanssaldo för olika ländergrupper 1970-1979 Miljarder dollar, löpande priser

Ländergrupp1970 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979
OECD4,0 10,5 -26,0 0,5 -19,0 -24,5 10,5 -37,5
Statshandelsländer-1,5 - 3,5 - 9,5 -18,0 -13,0 - 8,5 - 9,5 - 8.0
OPEC-länder2,0 7,5 59,5 27,0 36,5 29,0

4,5 67,0 Utvecklingsländer

exkl. OPEC-stater -6,8

- 7,5 -26,0 -31,0 -l9,0 -12,5 -25,5 -34,5

Totalt -2,3 7,0 - 2,0 -21,5 -15,0 -l6,5

-20,0 -l3,0 Anm. Med bytesbalans avses här nettot av varu- och samt

tjänstetransaktioner privata och offentliga transfereringar. Förhållandet att bytesbalanssaldot för världen som helhet ej blir 0 beror på systematiska fel i den statistik över export, import och övriga bruttoströmmar som ligger till grund för beräkningen av tabelluppgif terna. Källa: OECD, Economic Outlook, 27 July, 1980.

SOU 1980:S2 1970-talet - de felslagna förväntningarnas årtionde 35

flyttningar från gamla till nya produktionsprocesser. Det var en utveckling av detta slag många ekonomer förväntade sig vid den första oljeprisstegringen 1973-1974. Industriländernas ekonomier visade sig emellertid inte ha den nödvändiga flexibiliteten. Omställningen har också kraftigt försvårats av det depressiva ekonomiska klimat som

oljepris-

höjningarna bidragit till att skapa.

Kraven på anpassning och förändring i industriländerna ökade också genom den snabba industrialisering som genomfördes i vissa av utvecklingslâinderna, de k. nya industriländerna. Utvecklingen har varit särskilt snabb inom processindustrierna. Den produktionsteknologi som används i dessa branscher kan relativt lätt överföras från industriländerna till länder med betydligt lägre lönekostnader. Vi får därmed en situation där låglöneländerna genom låga priser tenderar att konkurrera ut verksamheten i i-länderna. En sådan utveckling har sedan länge pågått inom textilindustrin, men under 1970-talet har den också på ett fundamentalt satt förändrat förutsättningarna för varvsindustrin

och järn- och stålindustrin. De krav på omställning i industriländerna som föranleds av den nya konkurrensen i dessa branscher har skärpts dels av den omfattande kapitaluppbyggnad i dessa branscher som ägde rum också i iländerna under slutet av 1960-talet, dels av den kraftiga efterfrågenedgång som i särskilt hög grad drabbade dessa branscher efter den första

oljeprisehocken.

Industriländerna har därför fått en betydande överkapacitet i dessa branscher. För att inte denna situation skall bli permanent krävs en omstrukturering med en betydande kapacitetsneddragning. Detta krav har kommit att stå i motsättning till regionalpolitiska och sysselsättningspolitiska strävanden.

Slutresultatet av detta har blivit kvarstående strukturella problem i industriländerna med låg eller ingen lönsamhet i stora delar av de angivna branscherna. Samtidigt har subventioner och/ eller protektionistiska åtgärder satts in för att skydda branscherna för internationell konkurrens. Detta har fördröjt en långsiktigt nödvändig anpassning till de nya konkurrens- och efterfrågeförhållandena. Ändå har det inte varit att

möjligt

förhindra en betydande regional arbetslöshet i områden där dessa branscher varit betydelsefulla.

De stabiliscringspolitiska problemen under 1970-talet har medfört att det är svårt att avgöra i vilken utsträckning förutsättningarna för den underliggande produktivitets- och kapacitetstillväxten har förändrats eller hur stor del av den registrerade nedgången som beror på att den potentiella tillväxten inte kunnat utnyttjas. Man kan observera en tydlig neddragning i produktivitetstillväxten i nära nog alla industriländer. Detta kan tolkas som att den goda teknologiska och strukturella förutsättningen för en hög kapacitetstillväxt som fanns under 1950- och 1960-talen nu skulle vara uttömd.

Det är emellertid mycket som talar för att produktivitetsnedgången har ett nära samband med de förändringar i världsekonomin som inträffade UndCr 1970-talets första år. Det är framför allt det faktum att brottet i produktivitetsutvecklingen kan dateras till 1973, som understöder en sådan tolkning. Detta brott belyses av diagram 2.5, som för de vikti-

36 1970-talet- de feIs/agna förväntningarnas ârtionde SOU 1°80:52

gastc industriländernajämför produktiviteten under 1970-talet med dess trcndmässiga utveckling. Endast för den amerikanska ekonomin år det möjligt att direkt tolka produktivitetens svaga utveckling under 1970-talet som ett resultat av mera långsiktigt verkande faktorer. Men även där sker ett tydligt brott i utvecklingen just kring 1972-1973. Det är i första hand på två sätt som händelserna i av 1970-talet

början

verkat neddragande på produktivitetstillväxten. För det första har, som vi redan konstaterat, de kraftiga relativprisförändringar som uppkommit genom oljeprishöjningarna och konkurrensen från dc nya industriländerna medfört att stora delar av den existcrande kapitalstocken i industriländerna blivit ekonomiskt föråldrad. Därmed har också det ekonomiskt effektiva produktionskapitalet per sysselsatt på ett par år genomgått en betydande minskning. Detta leder oundvikligen till en neddragning i arbetsproduktiviteten. Denna nedgång har befästs av industriländernas bestående oförmåga att anpassa 4 _ sig till dc nya relativpriserna. För visar att vid av låg efterfrågan och

detlandra erfarenheten tider

duklnvjlel_ Awike/se/,ân lågt kapacitetsutnyttjande 1 ekonomin, så utnyttjar företagen arbetskraftrend 1960-1973. ten mindre effektivt än annars.

Procent Pmcent

Förenta staterna

Förbundsrepubliken Frankrike Tyskland

Storbritannien

_30 .

1960 62 64 66 68 70 72 74 76 78 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78

För respektive land är A = tillväxttakt 1960-1973 av total arbetsproduktivitet (BNP/total sysselsättning) B = tillväxttakt 1960-1973 av BNP.

1970-talet - de årtionde 37

felslagna förväntningarnas

2.2.3N_ va villkor för stabiliseringspolitiken

En av de största ekonomisk-politiska bedrifterna under efterkrigstiden har varit avskaffandet av massarbetslösheten. I det föregående avsnittet visades bedriva en hur det var möjligt att under 1950- och 1960-talen för full sysselsättning samtidigt som framgångsrik stabiliseringspolitik inflationstakten kunde hållas nere. Vi har sedan sett hur de gynnsamma hetingelserna för en framgångsrik stabiliseringspolitik vittrat sönder kring ingången till l970-talet. Under 1970-talet har det heller inte varit och låg inflation. Resultatet har i stället möjligt att nå full sysselsättning blivit och hög inflation; ett ekonomiskt tillstånd som hög arbetslöshet kommit att benämnas ”stagflation”. Utan tvivel år den ekonomiska politikens oförmåga att komma till rätta med arbetslösheten det mest oroande draget i 1970-talets internationella ekonomiska utveckling. Det kan visserligen sägas att de genomsnittliga arbetslöshetstalen fortfarande är låga i ett längre historiskt perspektiv. men talen fortsätter att öka. Bakom genomsnittstalen döljer sig också mycket höga arbetslöshetstal för särskilda grupper. Det är uppenbart att en fortsatt utveckling efter dessa linjer utgör ett hot mot den sociala stabiliteten i industriländerna. Vi skall i det analysera hur de ändrade ramarföljande något närmare na under l970-talet påverkat möjligheterna att bedriva en keynesiansk stabiliseringspolitik för full sysselsättning. I föregående avsnitt konstaterades att vissa viktiga förutsättningar maste vara uppfyllda för att denna stabiliseringspolitik skall fungera. Helt kort kan de sammanfattas i punkter:

följande

underliggande prisstabilitet - stabil bytesbalanssituation god investeringsbcnägenhet -

jämnt fördelat kapacitetsutnyttjande

försämrats under 70-talet. På alla dessa punkter har förutsättningarna Det är sålunda uppenbart att haft direkt negativa

oljeprisstegringarna

effekter på stabiliteten i såväl priser som i bytesbalanssituationen. Men även under tiden mellan har inflations-

oljeprishöjningarna

trycket förblivit högt i OECD-området som helhet. Den genomsnittliga inflationen kom sålunda inte ned under 7 % ens 1978, då och

oljepriser

Kring detta har spridningen varit

råvarupriser sjönk. genomsnittstal

hög. Under slutet av 1970-talet har vi fått en alltmer markerad uppdeloch låginflationsländer, vilket bidrar till en ning i höginflationsländer ökad instabilitet på växelkurssidan. Den underliggande inflationstakten har alltså i många länder förblivit snabb löneutveckling under 1970hög. Detta beror bl. a. på en fortsatt till det betalet. Det har inte varit möjligt att anpassa löneutvecklingen som givits av en svag ekonomisk tillväxt och fortgráittsade utrymme gående terms-of-trade-förluster. Lönebildningsproblematiken har yttersom krävts för att finansiera en växligare skärpts av de skattestegringar ande offentlig sektor. Slutresultatet av den angivna fördelningskonflikten har blivit löneökningar som tenderat att driva upp den underliggande inflationstakten och minska vinsterna.

38 1970-talet- de årtionde

fe/slagna förväntnin garnas SOU l9§0:52

Sjunkande vinster i förening med ökad instabilitet på pris- och efterfrågesidan har sänkt investeringarna i industriländerna. Därmed har det finansiella sparandet i hushållssektorn ökat, med en minskad effektv efterfrågan som följd. Stimuleras då efterfrågan med en aktiv finanspolitik uppstår därmed redan vid blygsamma sysselsättningsambitioner aetydande budgetunderskott, vilket nära nog alla industriländer fått eifara. Detta har inneburit en av

ytterligare begränsning möjligheterna att be-

driva en expansiv ekonomisk politik. De låga investeringarna och 1970-talets branschkriser har även kullkastat den av de ovan angivna En stor dsl av

fjärde förutsättningarna.

arbetslösheten och det låga har blivit lokaliserad

kapacitetsutnyttjandet

till särskilda branscher och regioner. Samtidigt har de låga investeringarna gjort att kapaciteten på många håll blivit otillräcklig. Vid en kon-

junkturuppgång uppkommer därvid flaskhalsproblem på ett mycket tidigt stadium. Resultatet av detta är och inflationstendenser

överhettning

i ekonomin samtidigt och det totala som sysselsättningen kapacitetsutnyttjandet fortfarande är låga. Ett

konjunkturuppsving bryts därmed av

inflation långt innan ekonomierna nått full sysselsättning. Den ekonomiska utvecklingen under l970-talet har sålunda resulterat i en rad restriktioner för ekonomisk expansion. De flesta av dessa tar sig uttryck i att en ekonomisk uppgång tenderar att brytas av en stegrad inflationstakt. Detta förhållande har varit särskilt under den sepåtagligt naste Det är därför konjunkturuppgången. naturligt att stabilisenngspolitiken i industriländerna fått en ökad mot inflatiorsbeinriktning kämpning. Utan en förtvivel har det också haft betydelse att de länder som följt

siktig linje i sin ekonomiska politik efter l973-l974 också har fått den mest balanserade ekonomiska Särskild utvecklingen. politisk betydelse har jämförelsen mellan Förenta staterna och Förbundsrepubliken Tyskland haft. Det senare landet har kommit att framstå som den typiska exponenten för en försiktig ekonomisk politik som varit relativt framgångsrik. Den expansiva amerikanska politiken från l975 fram till mitten av 1979 har å andra sidan drivit upp inflationstakt, räntor och bytes-

balansunderskott till mycket höga nivåer samtidigt som arbetslösheten fortfarande legat över nivåerna från 1960-talets slut och 1970-talets bör-

jan.

Nya sIabi/iseringspo/itiska strategier

1970-talets erfarenheter och den ökade inriktningen på inflationsbekämpning har kommit att öka intresset för fasta normer i stabiliseringspolitiken. De flesta av de stora länderna arbetar sålunda med officiella mål för penningpolitiken. Regeringarna har också mot slutet av 1970-talet visat ett ökat intresse för fasta växelkurser. Synliga tecken på detta är bl. a. förändringen i den amerikanska växelkurspolitiken i november l978 mot en politik för stabilisering av dollarn. Ett viktigt steg idenna riktning har också varit tillskapandet av det EG-anknutna europeiska monetära systemet (EMS) som i mars 1979.

började operera

Man kan konstatera att erfarenheterna av denna typ av politik hittills

1970-talet- de ârtionde 39

felslagna förväntningarnas

varit blandade. I både Förenta staterna och Storbritannien, där penningpolitiken använts på ett aktivt sätt för att bekämpa inflation, har flera problem med denna politik framkommit. Det har sålunda visat sig mycket svårt att verkligen kontrollera tillväxten i penningmängden, liksom att avgöra vilken definition av penningmängden som är den i sammanhanget relevanta. Ett djupare problem förefaller den långa tidsfördröjningen vara. Effekten av en penningpolitisk åtstramning tenderar att först på aktivitetsnivån i ekonomin. Först med en

ge sig tillkänna lång tidsfördröjning kan politiken väntas leda till en nedgång i inflationstakten. En konsekvent inflationsbekämpning av denna modell kan därför komma att kräva en uthålligt stram politik under en lång period av aktivitet och stigande arbetslöshet. innan den under-

sjunkande

liggande inflationstakten kommit ned i nivå med den målsatta ökningstakten för penningmängden. Man kan ifrågasätta såväl önskvärdheten som det politiskt Erfarenheten tyder allt-

möjliga i en sådan uthållighet. så på att en fast penningpolitisk norm inte är ett tillräckligt medel för att få ned en hög inflationstakt till en acceptabel nivå. Däremot är en stram penningpolitik säkerligen en nödvändig komponent i varje bredare program för en Stabilisering av penningvärdet.

När det gäller stabiliseringen av växelkurserna är möjligheterna att gå vidare på denna väg i hög grad avhängiga av huruvida det kan ske en utjämning av inflationstakter och bytesbalansunderskott. Även om bytesbalanssituationen mellan de stora länderna har under det

utjämnats

senaste året kvarstår stora skillnader i inflationstakt. Det mesta talar darftsr för att vi under de allra närmaste åren får leva med perioder av kraftiga växelkursförändringar. Utvecklingen under det senaste året har också demonstrerat det nära sambandet mellan penningpolitiken i de olika länderna och växelkurssituationen. Den strama penningpolitik som satts in 1980 för att hålla tillbaka de inhemska prisstegringarna har orsakat mycket kraftiga räntesvängningar i de olika länderna, vilket i sin tur har verkat destabiliserandc på växelkurserna. Därtill kommer att de finansiella rörelser som räntesvängningarna åstadkommer har bidragit till att försvåra kontrollen av penningmängden i respektive land.

Utvecklingen understryker alltså svårigheterna att stabilisera kreditoch valutamarknaden när den underliggande ekonomin inte är i balans. Diskussionen för oss därmed tillbaka till de restriktioner för tillväxt vid stabila priser som angavs i föregående avsnitt. Så länge dessa inte har

är det mycket svårt att med någon stabiliseringspolitisk me-

undanröjts

tod nå full sysselsättning vid stabila priser.

2.3 Sveriges ekonomi under 1950- och 1960-ta1en

Den svenska ekonomins Lttveekling under efterkrigstiden ansluter sig i máinga avseenden till den internationella bild som beskrivits. Sålun-

just

da upplevde även Sverige Linder 1950- och l960-talen en period av unik materiell tillväxt. Ijämförelse med utvecklingen i övriga OECD-området under samma period motsvarar den svenska ungefär ett genomsnitt. Detsamma gäller utvecklingen av industriproduktion och handel.

40 1970-talet - de felslagna förväntningarnas ârtionde

Ser vi till användningen av resurstillväxten tillhör Sverige den grupp av länder som satsat på en snabb tillväxt konsumtion och av offentlig offentliga utgifter. Till denna bild hör också att Sverige i högre grad än de flesta industriländer prioriterat Med denden fulla sysselsättningen. na prioritering är det inte onaturligt att den svenska inflationstakten under 50- och 60-talen låg något över OECD-genomsnittet.

2.3.1Strukturonzvandling och produktivitetstillväxt

Den svenska ekonomiska politiken kunde under 1950- och 1960-talen verka under de gynnsamma internationella betingelser som beskrevs i anslutning till diagram 2.3 ovan. Den svenska tillväxtprocessen kan också beskrivas i de termer som där angavs. En viktig del i detta mönster var en snabb tillväxt av produktion och produktivitet i industrin. Den svenska utvecklingen ansluter sig även här väl till ett internationellt mönster. Bakom den svenska utvecklingen låg en hög investeringstillväxt och en mycket snabb strukturomvandling. Sverige drog i mycket hög grad fördel av de möjligheter till internationell specialisering som öppnades under 1950- och 1960-talen. En annan viktig del i denna utveckling var en utslagning av föråldrat och/eller ineffektivt kapital. Därtill kom rationaliscring och effektivisering i existerande produktion. Många studier har visat att det under 1960-talet var snabbamöjligt att nå en betydligt re utveckling än vad som betingades enbart av utvecklingen av teknik och investeringar. En viktig förklaring till den snabba produktivitetsökningen var att potentialen för produktivitetsvinster genom strukturomvandling var myeket hög i Sverige efter kriget. 1930-talets utveckling följd av avspärrning under kriget och en svag importkonkurrens under de närmast

följande

åren hade att den svenska industrin var mycket diversifierad vid

gjort

ingången till 1950-talet. När den internationella handeln sköt fart vid slutet av 1950-talet och av 1960-talet denna diversifie-

början utgjorde

ring en betydande tillväxtpotential. Genom att bättre den sven-

utnyttja

ska industrins komparativa fördelar kunde nämligen omfattande produktivitetsvinster nås. Möjligheterna till rationaliseringar i de enskilda företagen var också mycket stora. Detta sammanhängde med det skyddade klimat som industrin levde i under åren omedelbart efter kriget. Även här fanns alltså en betydande potential för produktivitetsstegringar. En annan viktig förklaring till den lyckosamma utvecklingen var den ekonomiska politik som fördes under och den arbetsmarknadspolitik dessa år. Därtill kom att löntagarorganisationernas agerande ingick som en naturlig förutsättning för den grundläggande ekonomisk-politiska strategin. Den senare delen av l950-talet och större delen av 1960-talet kan betecknas som den svenska modellens guldålder. Löntagarorganisationernas delar i denna strategi var den solidariska lönepolitiken och ett avtalstänkande som senare kom att kodifieras i den s. k. EFO-modellen samt en principiellt positiv inställning till rörlighet ochjförändringar. Statsmakternas bidrag var den Rehnska arbetsmarknadspolitiken med

- de årtionde 41

1970-talet felslagna förväntningarnas

och flexibilitet. Andra komponenter var en stark inriktning på rörlighet för full en stark tillväxt i ofen aktiv stabiliseringspolitik sysselsättning, och en liberal företagspolitik, som fentlig sektor och i bostadsbyggandet medgav en god räntabilitet i industrin. Vi skall i det beskriva den svenska strukturföljande något närmare förutsättningarna för omvandlingsmodellen och ange de grundläggande modellens funktion. till den snabba strukturom- En viktig förklaring i den konkurrensutsatta sektorn mellan invandlingen var spänningen ternationella kostnader. Genom den fasta dollarn priser och inhemska och de fasta växelkurserna var priserna för färdigvaror i internationell relativt snabbt. Om handel relativt oföränderliga. Samtidigt steg lönerna skulle kunna behålla sina marginaler var det alltså nödvänett företag rationaliseringar och digt att öka produktiviteten genom investeringar, som inte kunde öka i takt med ökad stordrift. Företag produktiviteten lönerna fick sina vinstmarginaler sammanpressade och slogs efter hand

ut. siktade skulle vara Lönepolitiken till att de generella lönehöjningarna så höga att de tillät oförändrade vinstmarginaler i den expansiva delen av industrin. Dessa lönehöjningar skulle också drivas igenom i de svaga delarna av industrin. Därmed kom arbetskraften att pressas ut ur den och konkurser. Gesvaga delen av industrin genom driftinskränkningar nom en aktiv kunde arbetskraften sedan föras arbetsmarknadspolitik över till de mera vinstrika delarna av industrin. Därmed underlättades

en expansion i de delar av industrin där Sverige hade konkurrensfördelar gentemot utlandet och där det var möjligt att göra produktivitetsökad stordrift. bidrog därmed till en vinster genom Lönebildningen ökad vilket i sin tur det möjligt att kombi-

produktivitetsstegring, gjorde

med en relativt konnera goda avtalsutfall stabil prisnivå och bibehållen kurrenskraft Samtidigt var det möji den expansiva delen av industrin. hållbar av lönestrukturen. Den arligt att få en ekonomiskt utjämning betskraft som slogs ut ur de svaga sektorerna flyttades i regel över till nya företag med högre produktivitet och högre lönebetalningsförmåga. en av En Litjämning av lönerna gick sålunda hand i hand med utjämning

produktivitetsskillnaderna.

För att den skisserade strategin skulle fungera krävdes att vissa viktiga förutsättningar var uppfyllda.

a. Internationell prisstabilitet

filosofin som den Den lönepolitiska byggde i hög grad på den norm fasta växelkursen i kombination med den stabila dollarn Tack

utgjorde.

vare detta blev bibehållen konkurrenskraft liktydigt med låg inflationstakt. Man kan också i efterhand konstatera att stabilitet i relativpriserna mellan branscher till att modellen fungerade bra. Vi har senare bidrog fått bevittna av dessa relativpriser stört löne-

hur kraftiga förskjutningar

bildningen och verkat destabiliserande på industrisektom.

42 1970-talet - de felslagna förväntningarnas årtionde SOU I980:52

b. Snabb internationell tillväxt

Expansionen inom den starka delen av industrin skedde en genom snabb En snabb exportökning. världshandelstillväxt var en nödvändig

förutsättning för denna utveckling.

c. Snabb

investeringstillväxt

En nödvändig del i den beskrivna var en

strukturomvandlingsprocessen

snabb För utslagning av realkapital. att expansionen i industrisektorn

skulle vara hållbar krävdes långsiktigt därför snabba

investeringsök-

ningar i den expansiva delen av industrin. Den ekonomiska politiken var också i mycket hög grad inriktad på att åstadkomma en god tillväxt i in-

dustriinvesteringarna. Det främsta medlet var med bolagsbeskattningen

mycket liberala

avskrivningsregler som gynnade återplöjning av genere-

rade vinstmedel.

Även de orienterade

konjunkturpolitiskt investeringsfonderna

bygger på denna princip. En svaghet med denna politik har emellertid varit att

investeringarna därmed i alltför hög grad kommit att knytas till den historiska

vinstutvecklingen. Investeringsstimulanserna har därmed delvis

verkat vilket

strukturkonserverande, går i motsatt riktning

till övriga delar av politiken. Trots höga också investeringstal tyder mycket på att in-

vestcringsökningarna inte var för att tillräckliga långsiktigt bära upp

den snabba industriella vi hade under expansion slutet av l950-talet och början av l960-talet. En icke obetydlig del av expansionen kom i stället

till stånd genom och

effektiviseringar rationaliseringar (se kap. 7 i del II

av detta

betänkande).

d. Mâttfulla avtal

Genom att de företag som inte kunde öka produktiviteten i takt med lö-

ncökningarna slogs ut fanns det en tendens till att det s. k. EFO-kriteriet

blev självuppfyllande, dvs. man kunde

i efterhand konstatera att produktiviteten i den överlevande delen av industrin ökat lika snabbt som lönerna minus den internationella inflationen. Ett för högt avtal resulterade därför inte i att

nödvändigtvis EFO-utrymmet överskreds utan i

stället i att kunde bli alltför utslagningen kraftig i förhållande till expansionen, vilket kunde resultera i en för liten industrisektor. Den slutgilti-

ga måttstocken blev alltså den

långsiktiga bytesbalansutvecklingen.

Härvidlag kan konstateras att till skillnad från många andra industriländcr klarade fram Sverige perioden till 1965 utan

allvarliga bytesba-

lansproblcm.

e. Rörlig arbetsmarknad

En absolut nödvändig förutsättning för politiken var en hög rörlighet på arbetsmarknaden. Företag som slogs ut kunde inte förväntas ligga i sam-

ma region som de expansiva delarna av industrin.

Strukturomvandling-

en krävde därför stora geografiska omflyttningar. Det låg också i sakens natur att utslagningcn i stor utsträckning skedde i andra branscher än de

SOU l980:52 1970-talet- de felslagna förväntningarnas årtionde 43

som innehöll expansiva företag. De expansiva branscherna krävde i många fall andra yrkesfärdigheter än de svaga branscherna. Därför krävdes också en betydande yrkesmässig rörlighet.

Arbetsmarknadspolitiken som den utformades under 1950- och 1960talen efter Gösta Rehns idéer var inriktad på att åstadkomma den yrkesmässiga och geografiska rörlighet som krävdes för att strukturomvandlingen skulle kunna komma till stånd och den måste sett från denna utgångspunkt betecknas som lyckosam. Rationaliseringsproeessen inom jordbruket spelade också en betydande roll i detta sammanhang. Denna gav under hela 1950- och l960-talen ett tillflöde av arbetskraft till industrisektorn, vilket bidrog till att underlätta rekryteringen till de expansiva delarna av industrin. Över huvud taget präglades hela samhällsutvecklingen under l950- och l960-talen av strukturomvandlingen och den snabba industritillväxten. Tätorternas och storstädernas tillväxt och det höga bostadsbyggandet var delar av samma mönster.

Med reservation för investeringsutvecklingen kan man konstatera att de här angivna förutsättningarna för strukturomvandlingsprocessen var uppfyllda under l950-talet och större delen av l960-talet. Sverige fick under denna period en historiskt sett unik kombination av snabb och stabil industritillväxt. Såsom konstaterats ovan klarade också Sverige perioden fram till 1965 utan allvarliga bytesbalansproblem. Denna stabila ekonomiska utveckling skapade också goda betingelser för en framgångsrik stabiliseringspolitik för full sysselsättning. En viktig komponent i denna politik var att offentliga investeringar och bostadsinvesteringar fick ett anticykliskt förlopp. Även de privata investeringarna kunde delvis styras med hjälp av bl. a. investeringsfonderna.

2.3.2Ändrade förutsättningar

Mot slutet av 1960-talet började en del av förutsättningarna för modellen att svikta. Därtill kom vissa nya drag i den ekonomiska utvecklingen som försvårade en stabil ekonomisk utveckling enligt tidigare mönster. Utvecklingen under 1970-talet medförde att knappast någon av de förutsättningar som angivits som nödvändiga för den svenska modellens funktion kvarstår.

Vi har i det föregående avsnittet visat på den ökade instabiliteten i den internationella utvecklingen mot slutet av l960-ta1et och början av 1970-talet. Den stegrade internationella inflationen och uppbrottet från fasta våxelkurser innebar att den fasta punkten i EFO-modellen kom i rörelse. Tidigare kunde man utgå från att ett avtal som bibehöll konkurrenskraften också gav en låg inflationstakt. När den internationella inflationstakten är hög gäller inte detta längre. Å andra sidan kan avtal som utgår f rån en för hög prognos av den internationella inflationstakten ge upphov till svåra konkurrensstörningar, såsom var fallet [975-1976. Genom att hålla fast vid EFO-modellen i den nya situationen ökade risken för inflation och konkurrensstömingar. Svårigheterna att hantera den nya pris- och växelkurssituationen kom också, som vi senare skall visa, att få mycket stor betydelse för utvecklingen under 1970talet.

44 I 970-talet - de årtionde

felslagna förväntningarnas

Dcn internationella specialiseringen och den snabba världshandelstillväxten under 1950- och 1960-talen av möjliggjorde en snabb expanion de produktiva och vinstrika delarna av den svenska industrin. När tillväxten i världshandeln minskade under andra hälften av 1970-talet minskade samtidigt potentialen för denna expansion. Vid bibehållen takt i utslagningen tenderade därför industrisektorn att minska. De jobb som slås ut i industrin har i stället kommit att motsvaras av allt snabbare sysselsättningsökning i den offentliga sektorn. Den snabba ökningen av den offentliga sektorns relativa betydelse sedan slutet av 1960-talet för en måttfull löneuthar också gjort att förutsättningarna veckling påverkats. Denna påverkan att en har skett dels därigenom ökad efterfrågan på arbetskraft har en tendens att driva upp lönerna, dels därigenom att den offentliga sektorn vid några avtal kommit att bli löneledande. Därtill kommer de effekter som finanpå lönebildningen sieringen av den offentliga sektorn gav upphov till. Flera internationella studier har visat att en snabb skattefinansierad tillväxt sekav offentlig tor är inflationsdrivande från kostnadssidan. I kapitel 10 i del II påvisas en motsvarande effekt för svensk del. Avtalsproblematiken kom också att försvåras därigenom att inkomstbeskattningens progressivitet började skärpas kraftigt 1971, varefter en fortgående skärpning har skett under hela 1970-talet. Därmed har utfallet i procentuell reallöneökning efter skatt av en given procentuell inkomstökning före skatt kommit att bli allt mindre. Medan en industriarbetare vid en löneökning på 10 % 1970 fick en ökning av sin lön efter skatt med 8 % var motsvarande tal 1979 6 96. För en

industritjänste-

man är motsvarande den tal 1970 8,3 96 och 1979 4,6 96. När samtidigt genomsnittliga inflationstakten steg blev det inte längre för lön-

möjligt

tagarorganisationerna att genom ökningar av bruttolönen skaffa sina medlemmar en rimlig reallöneutveckling. Medan staten under 1960-talet kunde hålla sig helt utanför avtalsrörelserna har genom de förändrade skatteförutsättningarna en statlig medverkan i en eller annan form tett sig nödvändig. En annan av grundförutsättningarna för modellen som vackla

började

mot slutet av 1960-talet var den rörliga arbetsmarknaden. Som framgår av kapitel 9 har vi sedan mitten av 1960-talet haft en fortgående nedgång i rörligheten på arbetsmarknaden. En illustration av detta ges ii diagram 2.6 som anger den s. k. rörlighetskvotens utveckling sedan biörjan av 1960-talet. Den minskade rörligheten med ändrade hänger delvis samman aittityder till flyttningar. Det har också kommit att ställas större förväntniingar på samhället att gripa in vid regionala brister på arbetstillfällen. En annan viktig faktor är den ökande frekvensen hushåll, där båda makarna har arbete utanför hemmet. Härigenom måste två finna jobb på inlflyttningsorten. Därtill kommer att de ekonomiska incitamenten för fflyttning har minskat under 1970-talet. Ökade ambitioner i fördelningspolitiken har lett till att sambandet för den enskilde mellan lön och arlbetsinsats å ena sidan och ekonomisk standard å den andra sidan har försvagats. Detta innebär att en frivillig flyttning på grund av löneskiillnader måste te sig allt mindre meningsfullt för den enskilde. Allt detta bi-

1970-talet - de årtionde 45

felslagna förväntningarnas

till att försvåra i de expansiva delarna av industrin. drog rekrytering Denna har också försvårats av att arbetsutbudet räknat i rekrytering timmar faktiskt minskat sedan 1965 och att efterfrågan från offentlig sektor kommit att ta en snabbt växande andel av detta utbud i anspråk. Detta illustreras av diagram 4.1 i avsn. 4.3. Som vi tidigare påpekat byggde 1950- och 196O-ta1sm0de1len i hög och i industrisektorn. Flera av de förgrad på stabilitet expansionskraft av denna. ändringar vi nu pekat på har verkat för en försvagning Det ligger i efterhand nära till hands att peka på 1968 som en vänd- Efter en expansiv politik i kon- _punkt för den industriella utvecklingen. till en betydande utjunkturuppgången slöts ett högt avtal som bidrog slagning i industrin 1967-1968. Som framgår av diagram 4.1 kom detta att utgöra startpunkten för en fortgående nedgång i industrisysselsätti timmar räknat. En fortsatt ökning av produktiviteten efter det ningen tidigare mönstret var nu att upprätthålla endast genom en syssel-

möjlig

sättningsmässig krympning av industrisektorn. Även i ett annat avseende innebar den industriella konjunkturen vändpunkt. Som OECD-sekretariatet har visat i 1978 års nedgången Sverigerapport kom efter denna tidpunkt den fortgående utjämningen av industrins löner den solidariska lönepolitiken inte att motgenom svaras av en av i industrin. Den

utjämning produktivitetskillnaderna

ekonomiska basen för den solidariska lönepolitiken kom därigenom att I mindre grad än tidigare motsvarades löneutjämpåtagligt försvagas. l stället har utningen av överflyttning från svaga till starka sektorer. kommit att resultera i stigande lönsamhetsproblem i vissa

jämningen

sektorer. som det finns flera yttre faktorer som bidragit till den sva- Samtidigt gare industriella utvecklingen under 1970-talet finns det mycket som talar för att själva den takt i vilken strukturomvandlingen drevs bidrog till

Procent

15-

Trend 1966-79

Diagram 2.6 Antal arbetsgivarbjvten i procent I I I I av antal sysselsatta (rör- I | l I I I I I 1 955 70 75 lighelsktvoretz). Källa: AMS. Anm. För 1969 och 1971 saknas observationer.

46 1970-talet - de årtionde

felslagna förväntningarnas SOU 1180:52

en långsiktig försvagning i industrin. För att de expansiva delarna iv industrin i sin produktivitetsökning skulle kunna hålla jämna steg mad löneökningarna var det nödvändigt för företagen att utnyttja tillgängliga möjligheter till rationaliseringar och specialiseringar mycket hårt. Möjligheterna att nå stordriftsfördelar blev också ett viktigt vapen i kampen att hålla nere kostnaderna. Det var då naturligt i huatt investeringarna vudsak inriktades på att utnyttja dessa möjligheter. Produktivitetslöjan-

de investeringar

kom att dominera, medan investeringar som syfta:le till långsiktig expansion eftersattes. Därmed var inte den snabba pr›duktions- och 1955-1965 hållbar. En

produktivitetsökningen långsiktigt

fortsatt löne- och kunde

produktivitetshöjning efter de gamla linjerna

nu endast upprätthållas en snabbare i industrin genom utslagning och en vikande industrisektor.

sysselsättningsmässigt Genom den otillräckli-

ga kapitalbildningen kom också efter 1965 den överlevande delen iV industrin att utsättas av för en fortgående försvagning. Den beskrivning utvecklingsförloppet som givits ovan framkommer ur de analyser som redovisas i en särskild studie av industrins som utförts för utveckling LU 80. När det gäller 1970-talets utveckling framkommer en likartad b:1d ur SIND:s nyligen publicerade studie Vinster i svensk och sysselsättning industri”. Med utgångspunkt i en mycket omfattande av inbearbetning dustristatistiken framkommer där bl. a. att ca 10 96 av alla sysselsatta i industrin befinner sig i företag som inte täcker de rörliga kostnaderna. Som framgår av kapitel l 1 i del II har också företagens finansiella situation fortgående försämrats under 1970-talet, vilket till att minbidragit ska industrins motståndskraft mot yttre störningar.

2.3.3 Utvecklingen under 1970-talet

Den tendensen långsiktiga till nedgång i industrisektorn blev tydlig i samband med 1969-1970. konjunkturuppgången Det var då, till skillnad från vad som varit fallet tidigare, inte möjligt att i uppsvinget återta den

tidigare nedgången i sysselsättningen. Detta berodde bl. a. på att en allt för snabb i den kommunala

sysselsättningsexpansion sektorn skapade

en överhettad arbetsmarknad. Därmed i industrin kom uppsvinget att strypas på grund av brist på arbetskraft. därmed för

Sverige började

första gången under efterkrigstiden att få tendenser till ett strukturellt

bytesbalansunderskott. Dessa erfarenheter kom i hög grad att prägla uppläggningen av den ekonomiska politiken under den närmast

följande konjunktureykeln.

Politiken fick en restriktiv Strukturomvandling inriktning som syftade till en Stabilisering och tillväxt i svensk in- av priser och kostnader. Ett viktig mål för politiken under denna period dustri under efterkrigsti- var också att släppa fram industrins export och investeringar. Den änden. Ds E 1980:5. drade inriktningen av politiken belyses av nedanstående tablå.

1970-talet- de årtionde 47

felslagna förväntningarnas

Nyckeltal för den ekonomiska utvecklingen 1965-1974 Årlig volymtillväxt

1965-1970 1970-1974

Total inhemsk efterfrågan3,82,0
därav: privat konsumtion3,02,5
kommunal konsumtion8,93,4
Offentliga investeringar7,8-5,2
Bostadsinvesteringar1,3-2,6
Privata investeringar3,35,6
Den förda politiken kom i fleraavseenden att stabilisera den viktiga
svenska ekonomin. Sett över hela1970-1974 var det

konjunkturcykeln

möjligt att bibehålla ett oförändrat antal sysselsatta i industrin. Industriinvcstcringarna ökade och bytesbalansunderskottet vändes i ett överskott. Priset för åtstramningspolitiken i arbetslösheten

var en uppgång som i genomsnitt för 1972 kom att uppgå till 2,7 %. Genom den strama politiken kom Sverige att ställa sig vid sidan av den internationella överhettningen i samband med 1972-1973. De krav

konjunkturuppgången

på en aktiv växelkurspolitik som den nya internationella situationen ställde, beaktades emellertid inte. Genom en apprecieringspolitik skulle det ha varit att till en betydande del undgå trycket från de inter-

möjligt

nationella prisökningarna. Den med Förbundsrepubliken

jämförelse

Tyskland som görsi tabell 2.3 är belysande i detta avseende.

Medan exportpriserna i Sverige 1972-1974 steg med i genomsnitt ea 20 % per år räknat i svenska kr blev motsvarande siffra för Förbundsrepubliken Tyskland ca 9 % räknat i D-mark, vilket kom att bidra till en relativt dämpad prisutveckling där. I Sverige däremot kom efter det kraftiga genomslaget av de internationella priserna de inhemska priserna att stiga. Trots att ettårsavtalet 1974 gav en lönekostnadsökning per timme på drygt 17 % så möjliggjorde de kraftiga internationella prisökningarna att såväl vinster som prismässig konkurrenskraft förbättrades i Sverige. Denna erfarenhet bidrog säkerligen i hög grad till utvecklingen

Tabell 2.3 Löner, priser och växelkurser i Sverige och i Förbundsrepubliken Tyskland

Sverige Förbundsrepubliken Tyskland

1970- 1971- 1972- 1973- 1974- 1970- 1971- 1972- 1973- 1974-

1971 1972 1973 1974 1975 1971 1972 1973 1974 1975 Löner, årlig proecntuell tillväxt 11,5 12,6 12,2 17,7 22,0 17,5 12,8 25.7 19.0 7.7 Konsumentpriser. årlig procentuell tillväxt 7,4 6,0 6,7 9,8 9,8 5,3 5,5 6,9 7,0 6,0 Exportpris, årlig procentuell tillväxt 5,0 3,8 2,5 0,7 3,5 15,0 7,2 Växelkurs gentemot kronan, kr/DM - - - - -

147,08 149,43 165,23 172,12 169,16 “

Lönekostnad (inkl. sociala avgifter) per arbetad timme i tillverkningsindustrin. Källor: International Financial Statistics Yearbook, International Monetary Fund, Washington D.C., December 1976, Economic Outlook, 27, OECD, Paris, July 1980, Sveriges Riksbank, Statistisk Årsbok 1979, Stockholm 1980. m. fl.

under de båda åren. Vad som står klart är att växelkurspo-

efterföljande

litiken den inflationsdämpning som åtstramningspoliti-

omintetgjorde

ken under 1970-talets första år åstadkommit. Den internationella 1974-1975 blev den krafti-

konjunkturnedgången

gaste under efterkrigstiden. Dess negativa effekter förstärktes för Sveriges del av att nedgången blev särskilt kraftig i vissa svenska nyckelbranscher som varvsindustrin, skogsindustrin och järn- och stålindustrin. Den ekonomiska politiken i Sverige fick nu en markerat inriktexpansiv ning. Den inhemska efterfrågan stimulerades för att vi sysselsättningsmässigt skulle kunna överbrygga den internationella

konjunkturned-

gången. Den kraftiga inflationen gjorde den ovan antydda avtals- och skatteproblematiken akut. Därför genomfördes efter diskussioner med löntagarorganisationerna omfattande skatteomläggningar för att underlätta måttfulla avtal. Därtill skårptes växelkurspolitiken att den genom svenska kronan var knuten till den s. k. ormen, vilket kom att innebära att kronan 1975 och 1976 D-marken, och därmed följde skrevs upp gentemot de flesta övriga valutorna. Flera faktorer samverkade emellertid nu till att löneökningarna blev höga. 1974 års avtal, där mycket höga löneökningar kunde kombineras med avsevärda vinstförbättringar, formade såväl hos löntagare som arbetsgivare förväntningar som bäddade för höga löneökningar under de närmast följande åren. Därtill kom att den mycket expansiva ekonomiska politiken bidrog till att befästa det inflationistiska klimat vi nu börjat få. I det relativt höga tvåårsavtalet 1975-1976 var också den offentliga sektorn löneledande. Avtalet följdes av kraftig löneglidning, varför slutresultatet blev en sammanlagd löneökning med ca 40 96 1975-1976. Växelkurspolitiken kom nu återigen att verka emot finans- och penningpolitiken. I den föregående konjunkturcykeln följdes inte den strama politiken upp med en appreciering. 1975-1976 introducerades i stället en appreeieringspolitik som komplement till en expansiv ekonomisk politik. Den samlade effekten av höga löneökningar och en dyrare krona blev förödande för konkurrenskraften i vår industri. Våra relativpriser höjdes med närmare 14 % mellan första halvåret 1974 och första halvåret 1975. Som framgår av diagram 7.4 i del II, bidrog den expansiva ekonomiska politiken till att hålla uppe industriproduktionen 1974 och i någon mån också 1975, trots den internationella

djupa konjunkturnedgången.

De ökande relativpriserna bidrog emellertid till att exportindustrin tappade marknadsandelar och att importpenetrationen ökade kraftigt. När industriproduktionen i andra länder tog fart 1976 fortsatte därför den svenska nedgången i allt snabbare takt. Detta en åt-

nödvändiggjorde

stramning av den ekonomiska politiken och devalveringar av deni svenska kronan. I samband med den sista devalveringen på 10 % 1977 lämnade Sverige också valutasamarbetet i den s. k. ormen. I stället knöts den svenska kronans paritet till en valutakorg bestående av ett vägt genomsnitt av våra viktigaste handelspartners valutor. Växelkursanpassningen möjliggjorde en återhämtning i indlustrin. Den svenska industriproduktionen kunde nu öka i samma takt som den internationella. Det visade sig emellertid inte vara att återvinna

möjligt

1970-talet - de årtionde 49

felslagna förväntningarnas

marknadsandelar i den omfattning man kunnat förvänta sig. När politiken åter lades om i expansiv riktning 1979 höjdes i stället relativpriserna industrin 1980 tappade marknadsandelar i en omfattning (ca varpå 4 %) som endast delvis kan förklaras av arbetsmarknadskonflikten. Sammantaget har vi därigenom kommit att få en industriproduktion

industrisysselsättning som

som 1980 ligger under 1974 års nivå och en av vinsterna 1980 ligger 70 000 lägre än 1974. Trots en viss återhämtning för den föreligger de fortfarande toppåret 1980 lägre än genomsnittet en härav har också Soliditeten i in-

gående konjunkturcykelnSom följd

dustrisektorn fortsatt attfalla. Den är mycket oroande.

tendensen

en avgörande roll för Som tidigare framgått spelade kostnadskrisen nedgången i industrin 1975-1977. En viktig d_el i bilden är också de allbranschkriserna och varvsindustrin. varliga i järn- och stålindustrin kan emellertid inte varför den totala svenska in- Dessa kriser förklara dustriutvecklingen 1974-1979 blev så mycket sämre än den internationella. Man måste nämligen hålla i minnet att dessa branscher spelade en roll också i andra länders ekonomier. Därtill kommer att betydelsefull i dessa branscher endast i begränsad utsträckning påverkat utvecklingen totalsiffran för vilket framgår av nedanstående

industriutvecklingen;

och bristantablå. Utvecklingen tyder i stället på att det finns svagheter t i mycket stora delar av den svenska industrin. de expansionskraf

Årlig volym tillväxt av:

Förädlingsvärde Sysselsättning milj. tim. 1974-1979 1974-1979

Järn och stål -3,6 -3,6 Skogsindustri › -l,5 -2,7 . . -7,9 _ . -5,2

Yarv

Ovrig industri -0,5 _ - -2,6 Summa -1,0 _ -2,8

Detta bekräftas på exportsidan inte som vi sett av att volymökningen alls realiserats i den utsträckning som motiveras avrelativprissänkning- .en 1977 och 1978 och denirelativt goda internationella marknadstillväxten under de senaste tre åren. Detta betydande restyder på att det finns triktioner tillväxten iden svenska inpå utbudssidan som håller tillbaka dustrin. 4 faktorer som vi senare skall återkomma till är Några viktiga som försvårar en rekrytering till låg rörlighet på arbetsmarknaden, › industrin j från offentlig sektor, vilket också kraftigt ef terf rågesug på arbetskraft försvårar rekryteringen till industrin och låg soliditet verkar tillen svag finansiell position. Låga vinster bakahållande på investeringsviljan..Det blir i detta läge också naturligt att ett gott marknadsläge till prishöjningar för att lyfta

utnyttja

vinster och soliditet något _ j därtill kommer i skogsindustrin den restriktion i som ett begränsat virkesutbud visade sig utgöra 1979 och 1980.

50 1 970-ta/et - de årtionde

felslagna förväntningarnas

Produktionstillväxten kom sålunda att bli mycket andra

svag under hälften av 1970-talet.

Resursutrymmet kom ytterligare att knappa; in av den i vårt som

försämring bytesförhållande oljeprishöjningarra gav

upphov till. Mellan

1973 och 1979 steg sålunda det svenska imporpriset på olja med ea 200 % om man deflaterar med index för svensk etporl. Detta tillsammans med övriga prisrörelser försämrade

vårt byteslârhållande med totalt drygt l0 70 under perioden 1973-1979.

Index 1970 = 100

konsumtion

Diagram 2.7 BNI, privat och offentlig konsumtion 95%

1975 års priser.

1970-talet- de årtionde 51

felslagna förväntningarnas

Den svaga resurstillväxten motsvarades inte av en nedgång i vår inhemska konsumtion.

I stället byggdes under överbryggningsåren upp ett gap mellan konsumtionstillväxt och resurstillväxt som senare inte återhämtats. Detta framgår av diagram 2.7 som anger utvecklingen av offentlig och privat konsumtion jämfört med utvecklingen av bruttonationalinkomsten (BNI) under 1970-talet. Av diagrammet framgår också den dominerande haft

roll som den offentiliga konsumtionsutvecklingen under 1970-talet. Den pådrivande faktorn har varit den kommunala konsumtionstillväxten som uppgått till 4,1 % om året i genomsnitt under 1970-talet, medan motsvarande siffra för den statliga konsumtionen är 1,7 70 per år.

På ef terfrågesidan har också den offentliga utgiftstillväxten kommit att spela en alltmer dominerande roll under 1970-talet. Den ltrendmässiga tillväxten i de totala offentliga utgifternå har sedan 1960-talets

början

legat kring 6 76 per år realt. Eftersom BNP-tillväxten varit långsammare har den offentliga sektorns utgifter fortgående ökat sin andel av BNP så att denna 1979 uppgick till 62 96.

Med en dämpad BNP-tillväxt under 1970-talet samt en fortsatt trendmässig utgiftstillväxt i offentlig sektor kom utgiftsökningen att ta omkring 80 % av hela BNP-ökningen i anspråk. Vissa år har utgiftsökningen t. o. m. överstigit BNP-tillväxten.

2.3.4 Balansbristerna och den

ful/á sysselsättningen

Gapet mellan konsumtionsutveekling och produktionsutveckling utgör en grundläggande balansbrist i den svenska ekonomin. Detta gap har uppstått samtidigt som investeringarna minskat och bytesbalansunderskottet har ökat. Dessa samband belyses i diagram 2.8, som ställer bruttonationalinkomsten (BNI) mot dess användning i termer av total konsumtion och totala bruttoinvesteringar.

Som framgår av diagrammet har det stigande gapet mellan konsumtion och produktion 1975 och°1977 motsvarats av en nedgång i investeringarna samt en försämring av bytesbalansen. Det grundläggande gapet bestod 1978. Detta år förbättrades emellertid bytesbalansen kraftigt genoin att den kraftiga minskade den inhemska re-

investeringsnedgången

sursförbrukningen. När produktionen sköt fart 1979 ökade också konsumtionen i samma takt, varför det strukturella underskottet bestod. Härtill bidrog 1979-1980 som försämrade Sveriges

oljeprisstegringarna

bytesförhållande med ca 8 kr. När investeringarna ökade kraf-

miljarder

tigt 1979 framträdde återigen det underliggande bytesbalansunderskottet. År 1980 förväntas bytesbalansunderskottet uppgå till 21,5

miljarder

kr, dvs. ca 4,2 % av BNP. Man kan i efterhand konstatera att devalveringen haft större möjligheter att leda till balans om uppgången i offentlig och privat konsumtion hade kunnat hållas tillbaka. Därmed hade bytesbalanseffekten av investeringsuppgången inte behövt bli så stor. Man kan också konstatera att investeringarna fortfarande är låga. Därför är det strukturella bytesbalansunderskottet snarast större än det faktiskt observerade underskottet 1980.

1 97 O-talet - de felslagna förväntningarnas årtionde SOU #13052

Index 1970 = 100

Total konsluntion

Miljarder kr i löpande priser

+10-

Bytesbalansens

saldo Diagram 2.8 BNI, total konsumtion, bruttoinvesteringar (1975 års priser) och bytesbalansens saldo 1970-1 980.

1970-talet- de årtionde 53

felslagna färväntningarnas

Under 1970-talet har de offentliga utgifterna fortsatt att expandera i

en takt som medfört att de offentliga utgiftsökningarna tagit i det närmaste hela BNP-ökningen i anspråk. Detta har lett till stigande svårigheter att finansiera Vi har därmed fått de offentliga utgiftsökningarna. ett växande finansiellt underskott i hela den offentliga sektorn och för

statens del har vi fått en snabb tillväxt i budgetunderskottet. Utvecklingen illustreras i inkomstutav diagram 2.9 som belyser den stagnation som inträffade under senare delen av 1970-talet. Den föreveeklingen i inkomstutvecklingen som förklaras av den kraftiga gicks av en puckel i reallönerna i samband med kostnadskrisen 1975-1976. uppgången att finansiera det statliga budgetunderskottet kan illusvårigheterna streras av ett enkclt Antar vi som utgångspunkt att staräkneexempel. tens finansiella sparande skulle varit noll 1975-1979, dvs. att det årliga under samma period endast skulle motsvara den budgetunderskottet innebär detta vid oförändrade utgifter att de direkta statliga utlåningen. skatterna skulle ha behövt med totalt 52 Detta skulle i

höjas miljarder.

sin tur innebära att reallönesumman efter skatt skulle få sänkas med totalt 29 miljarder, vilket är liktydigt med en årlig procentuell minskning

av reallönen efter skatt med ca 3 % per år 1975-1979. att en sådan skatteutveckling skulle drivit fram en Det är uppenbart ännu sämre ekonomisk utveckling än den som faktiskt realiserades. Krav för de höjda skatterna skulle ytterligare skärpt på kompensation

Miljarder kr, 1975 års priser

120-1 Budgetunderskott

Inkomster

Diagram 2.9 Statsutgzfternas och statsinkonlslernas rea/a utveckling , , , r , , , _ , l _ I I I _ v budgetåret: 1964/65 66/67 68/69 70/71 72/73 74/75 76/77 78/79 1964/65-1979/80.

54 1 970-talet - de felslagna förväntningarnas årtionde SOU 1920:52

kostnadsproblematiken och bidragit till en sämre utveckling av efterfrågan och produktion i den konkurrensutsatta sektorn. Därtill kom att den dramatiska nedgången inkomst skulle i disponibel ha lett till en kraftig nedgång av inhemsk efterfrågan och därmed neden ytterligare gång i produktion och sysselsättning i den privata sektorn. De offentliga utgifterna har sålunda blivit så stora i förhållande till ekonomin att i övrigt att det inte längre är möjligt skattemässigt finansiera en utgiftsexpansion enligt mönstret från 1950- och 1960-talen, En real med 6,5 % om året under 1970-talet utgiftsökning har därmed oundvikligen medfört ett växande gap mellan utgifter och inkomster, dvs. ett växande finansiellt underskott sektorn. i den offentliga Det växande budgetunderskottet hänger nära ihop med övriga balansbrister i den svenska ekonomin. Utgiftsöverskottet i offentlig sektor avspeglar en nedgång i sektorns sparande. När inte denna nedgång motsvaras av en sparuppgång i den privata sektorn minskar det totala bruttosparandet i ekonomin, vilket är liktydigt med att den totala konsumtionen växer snabbare än samhällets totala inkomster. Den senare utvecklingen framträdde tydligt i diagram 2.8. Utgiftstrycket i offentlig sektor bidrar sålunda till ett sänkt bruttosparande i hela ekonomin, vilket som vi sett bidrar till att driva fram ett strukturellt underskott i bytesbalansen. Det finns också en återkoppling från bytesbalansunderskott och sparande i privat sektor till underskottet i den offentliga sektorn. Ett ökat

bytesbalansunderskott motsvarar ett efterfrågebortfall från den internationella sektorn. Minskade investeringar i den privata sektorn är också liktydigt med ett bortfall i total efterfrågan. Om staten vill upprätthålla den fulla sysselsättningen genom en expansiv politik måste efterfrågebortfallet ersättas med en utgiftsökning eller en

skattesänkning.

Båda dessa åtgärder leder till en uppgång i budgetunderskottet. _Det höga budgetunderskottet speglar alltså delvis en ambition att uppehålla den fulla sysselsättningen genom insatser från offentlig sektor. Som vi redan påpekat har inflationstakten i den svenska ekonomin under 1970-talet legat högre än under 1950- och 1960-talen. Detta avspeglar i hög grad den internationella utvecklingen. Under 1970-talets första år var det för möjligt Sverige att placera sig bland de länder inom OECD-området som hade den lägsta inflationstakten. Därefter har den svenska inflationstakten tenderat att ligga över OECD-genomsnittet. Sveriges relativa position när det gäller inflationstakt avspeglar tämligen väl den ekonomiska politikens utformning under respektive period. Medan Sverige under början av 1970-talet förde en försiktig ekonomisk politik i förhållande till OECD-området iövrigt har förhållandet varit det omvända under 1970-talets andra del. Genom den s. k.

överbryggnings-

politiken blev den ekonomiska politiken mer expansiv än i omvärlden 1974-1976. Efter åtstramningen 1977 och 1978 har politiken återigen fått en relativt expansiv har då ock-

inriktning. Prisökningarna i Sverige

så kommit att bli höga i förhållande till omvärlden. Inflationen har under 1970-talet i kombination med stigande marginalskatter bidragit till snedvridningar på kredit- och kapitalmarknaderna. Generellt sett tenderar skattesystemet vid hög inflation att missgyn-

1970-taIeI - de felslagna förväntningarnas årtionde 55

... --.n Högre tjänstemän

...m- Yrkesutbildad arbetare

_210_

_40_ _(3,0_

_gp_ -10,0- -12,0-

Anm. Kurvan visar den årliga värdeförlusten på bankmedel sedan räntan minskats med skatte- och inflationsprocenten. Skatten har beräknats efter marginalskattesatserna för resp. år i inkomstläge motsvarande dels högre tjänstemäns dels yrkesutbildade arbetares.

na bank- och aktiesparande, medan det gynnar investeringar i fastighe- Diagram 2. l 0 Årlig real-

av lån. För hushållen har systemet haft den effekten ränta efter ska!! på ter och upptagande

bankmedel I 965-] 979. att realrâintan på banksparande och lån i bank varit negativ under hela l970-talet. Av diagram 2. 10 framgår att den årliga realräntan efter skatt under senare delen av 1970-talet för vanliga inkomsttagare kommit att ligga kring -6 % å -7 %. Bankräntan kan därmed inte spela sin normala roll som regulator mellan utbud och efterfrågan på kreditmarknaden. Den höga efterfrågan på lån från hushållen som naturligt nog uppstår när realräntan är negativ har i stället mötts med kvantitativa regleringar av bankernas kreditutbud till hushållssektorn.

Under de senaste åren har bl. a. de höga budgetunderskotten och den därmed sammanhängande likviditetsökningen bidragit till ett ökat kreditutbud utanför banksystemet. Förutsättningar har alltså skapats för en s. k. “grå” kreditmarknad utanför banksystemet med en betydligt högre ränta än bankräntan. Denna marknad har vuxit mycket snabbt under I970-talet.

De här angivna snedvridningarna försvårar en normalt fungerande krcditmarknad. Den relativt höga räntabiliteten på denna marknad tenderar också att tränga ut investeringar i industrin. Det senare förhållandet belyses av diagram 2.11 som jämför räntabiliteten i finansbolagen och i industrin under 1970-talet. Av diagrammet framgår att den relativa lönsamheten i finansbolagen förbättrats kraftigt. Detta avspeglar att

och inflationen i förening under 1970-talet tenderat att skattesystemet driva ned den relativa lönsamheten i industrin. Det är under sådana om-

inte förvånanade att industriinvesteringarna tenderar att ständigheter ligga kvar på en låg nivå.

målen för den svenska ekonomiska politiken har un-

De övergripande

stabila priser, god tillväxt, rättvis inder lång tid varit full sysselsättning, komstfördelning och extern balans. I vårt land liksom i många andra länder samverkade under 1950- och l960-talen den ekonomiska politiken och gynnsamma yttre omständigheter till att full sysselsättning, god

56 1970-talet- de årtionde SOU ll80z52

felslagna förväntningarnas

tillväxt och stabila priser kunde uppnås. Sverige hade under denna period heller inte några allvarliga När det inbytesbalansproblem. gällzr komstfördclningen tyder tillgängligt material på en fortgående Ltjämning av skillnaden i levnadsstandard. Under 1970-talet förändrades bilden. Tillväxten blev låg, inflationen blcv hög och vi har fått allvarliga problem med Nir det bytesbalansen. gäller inkomstfördelningen har bidrags- och skattesystemets utjämningsambitioner utan tvekan vilket skulle tala för en ökad inkonstut-

höjts,

jämning Linder 1970-talet. Mot detta verkar emellertid de fördelningsmässiga orättvisor som en stigande inflationstakt för med sig. Dessutom har vi under 1970-talet sett många tecken på att produktionen vid sidan av skattesystemet. dvs. ekonomins svarta sektor, vuxit. Detta leder naturligtvis till ökade fördclningsmässiga orättvisor. Personer och företag som inte kan eller vill dra sig undan beskattning i en sådan missgynnas utveckling. Den fulla sysselsättningen har emellertid under 1970upprätthållits talct. Sverige sig i detta avseende från de flesta incustri-

skiljer övriga

länder. Bakom detta ligger en i Sverige mycket hög politisk prioritering av den fulla sysselsättningen. Medan full under 1950- och sysselsättning l960-talen var en naturlig del i en gynnsam ekonomisk bild har det under l970-talet krävts stora och växande att nå detta mål. ansträngningar En betydande del av den offentliga utgiftsexpansionen och de växande underskotten avspeglar som vi sett de höga ambitionerna på sysselsättningsområdet. Vikande internationell efterfrågan och minskad efterfrågan från investeringssidan har fått ersättas i en med efterfrågestimulars eller annan form från offentlig sektor, vilket ökat såväl offentliga utgifter som underskotten i offentlig sektor och i bytesbalansen. Sysselsättningspolitikens svårigheter hänger i stor utsträckning ihop med den försvagning av industrisektorn som tidigare belysts. Den fort-

Procent 25_ Finansbolagen

industrin I I

Diagram 2.11 Industrin och finansbølagen. Avkastning efter ska!! på det egna kapitalet (justerat i början av resp. år).

de årtionde 57

1970-talet- felslagna förväntningarnas

har förstärkts kraftigt i

nedgången i industrisysselsättningen

gående

vilket ställt sysselsättningspolitiken på svåra konjunkturnedgångarna,

Detta förhållande illustreras av diagram 2.12, som anger utveckprov. av antalet sysselsatta i industrin sedan 1960. Där anges också utlingen av antalet personer i hela ekonomin som är öppet arbetslösa vecklingen samt föremål för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Medan 1967-1968 möttes av en snabb expan-

konjunkturnedgången

liten i arbetslösheten så sion i offentlig sektor och en relativt uppgång

att karakteriseras av en stram

kom den därpå följande konjunkturcykeln

inhemsk vilket medförde en betydande uppgång i arbetslösefterfrågan, heten. Denna kunde emellertid till stor del avvecklas genom en uppgång

i 1973-1974. Den sysi industrisysselsättningen konjunkturuppsvinget

selsättningspolitiska strategin i den därpå följande konjunkturcykeln

i hög grad på lärdomarna från de båda föregående konjunkturbyggde alltför överströmning till kraftig Diagram 2.12 Industri_ cyklerna. Det gällde dels att undvika sektor i likhet med 1968-1970 dels att undvika en hög öppen sysselsättning och ämm_ offentlig 1972. Iöshet. arbetslöshet liknande den som uppstod

1 OOO-tal

sysselsatta inom industrin 1 100 (inkl kraftverk) - årsmedeltal

Öppet arbetslösa samt personer i AMS-åtgärder

Öppet arbetslösa

58 1970-talet- de felslagna förväntningarnas årtionde SOU I980:52

Politiken inriktades därför på att bevara kapaciteten i den konkurrcnsutsatta sektorn. Detta skedde dels genom att efterfrågan på industrivaror hölls uppe genom bl. a. investeringsstimulanser och lagerstöd, dels genom att företagen med olika medel stimulerades att behålla arbetskraften i Industrisektorn konjunkturnedgången. blev emellertid allt för svag för att bära upp denna strategi. Kostnadskrisen och branschkriserna tvingade fram en mycket omfattande och dyrbar stödpolitik såväl på industri- som på arbetsmarknadssidan.

Industrisysselsättningen sjönk

kraftigt samtidigt som antalet personer i åt-

arbetsmarknadspolitiska

gärder steg. Av diagrammet framgår också 1979-1980 blev att återhämtningen närmast obefintlig. Sett över hela

konjunkturcykeln har därmed industrisysselsättningen minskat

med ca 70 000 personer. Samtidigt kvarstår i genomsnitt 75000 personer i och bered-

arbetsmarknadsutbildning

skapsarbcten. Kostnaden för dessa åtgärder uppgick budgetåret

1979/ 80, då aktivitetsläget

i näringslivet kulminerade, till ca 7 miljarder kr, varav 6 miljarder belastade Under samma statsbudgeten. budgetår utbetalades nära 9 miljarder kr för industripolitiska satsningar i form av bidrag, lån och tillskott av ägarkapital. Det står klart att en fortsatt industriutveckling efter dessa kommer linjer att lägga en alltför stor börda på statsbudgeten. För att det framöver skall bli att klara den

möjligt

fulla krävs därför sysselsättningen att industrisektorns expansionsförmåga och stabilitet stärks.

3De för

politiska utgångspunkterna

utredningens arbete

3.1Inledning

De övergripande målen för den ekonomiska politiken är full sysselsättning, stabila priser, god tillväxt, rättvis inkomstfördelning och regional balans. För att på lång sikt kunna uppfylla dessa mål är det nödvändigt att nå extern balans. Vi såg i det föregående kapitlet att vi under 1970talet fått växande underskott att tillväxten i ekonomin i bytesbalansen, varit låg och att inflationstakten varit hög. Den fulla sysselsättningen har däremot kunnat till priset av mycket stora underskott i upprätthållas och ökad instabilitet har kännetecknat statsbudgeten. En svag tillväxt den ekonomiska i de flesta industriländerna under 1970-tautvecklingen let. De faktorer till denna ökade internationella instabilitet som bidragit har haft ett avgörande inflytande också på den svenska utvecklingen. Vår utveckling under 1970-talet har emellertid i många avseenden varit sämre än den internationella. av industrisektorn, den snabba tillväxten av de offent- Försvagningen och av den totala inhemska konsumtionen har i kombinaliga utgifterna tion med de internationella fört oss in i en utveckling med störningarna snabbt växande balansbrister. Obalanserna i ekonomin har i sin tur ytökat känsligheten för internationella störningar. terligare En försvagad industrisektor har små möjligheter att av egen kraft stå cmot en kostnadsstörning eller en konjunkturmässig nedgång i den internationella Effekterna kan efterfrågan. på industrisysselsättningen därmed bli betydande. Samtidigt leder de stora underskotten i bytesbalansen och statsbudgeten till att den stabiliseringspolitiska handlingsfriheten beskärs. att genom ökade

Möjligheterna stödja sysselsättningen

eller genom skattesänkningar begränsas starkt när unoffentliga utgifter derskotten redan i utgångsläget är stora. Underskotten beskär också på ett mycket påtagligt sätt handlingsfriheten Den räntenivå som när det gäller kredit- och penningpolitiken. krävs för att hindra ett stort valutautflöde eller för att en stor

möjliggöra

statlig upplåning kan mycket väl vara för hög för att vi skall kunna få en god investeringsutveckling i näringslivet. Under 1970-talet internationella inflationshar den genomsnittliga takten i inflationstakt mellan länderna stigit samtidigt som spridningen måste försvaras med uppökat. Det har visat sig att en låg inflationstakt skrivningar av växelkursen. Med den bytesbalanssituation vi i Sverige

60 De politiska utgångspunkterna för utredningens arbete SOU l›80:52

nu har kan inte en sådan politik göras internationellt trovärdig. för att kunna föra en ekonomisk politik för full och självständig sysselsättning stabila priser är det sålunda nödvändigt att vi kommer till rätta m:d balansbristerna och minskar underskotten i den svenska ekonomin. En viktig orsak till den ökade ekonomiska instabiliteten under 1970talet har varit de kraftiga För del har vårt

oljeprishöjningarna. Sveriges

stora i hög grad försämrat för dei ekooljeberoende förutsättningarna nomiska politiken under l970-talet. under l97l-talet

Oljeprisökningarna

har bidragit till att våra importpriser i årstakt ökat 2,7 procent snabbare än våra exportpriser. Därmed har vårt bytesförhållande (terms-of-trade) försämrats med l7 %. Sett som andel av BNP har vårt reala resursttrymme därmed reducerats med 5 %. Oljeprishöjningarna har också försvårat stabiliseringspolitiken. Samtidigt som oljeprishöjningarna verkar inflationsdrivande och försämrar bytesbalansunderskottet så verkar de aktivitets- och sysselsättningsneddragande genom att de reducerar realinkomsterna i den svenska ekonomin. Under 1970-talet har den svenska ekonomiska 2detta politiken dilemma lagts på en expansiv bog för att hålla uppe aktivitetsniván och sysselsättningen. Därmed har emellertid inflationstrycket och bytesba-

lanspåfrestningarna förstärkts.

Vårt oljeberoende är alltså inte bara en energipolitisk fråga utan också i högsta grad en ekonomisk-politisk fråga. Genom att minska oljeberoendet ger vi vårt bidrag till en Stabilisering av det internationella ekonomiska läget. Samtidigt förbättrar vi våra egna att nå full

möjligheter

sysselsättning vid stabila priser. Vikten av att minska un-

oljeberoendet

derstryks av den utveckling i vissa av de länderna som

oljeproducerande

vi nu bevittnar.

just

3.2 De målen

övergripande

Under efterkrigstiden har den fulla sysselsättningen varit det högst prioriterade målet för den ekonomiska politiken. Innebörden i målet är inte bara en låg öppen arbetslöshet. Under senare år har också i målet kommit att ligga en ambition att för alla grupper öka deltagandet i arbetslivet. Det regionala balansmålet är i hög grad avhängigt

möjligheter-

na att klara sysselsättningsmålet. Trots en i övrigt oförmånlig utveckling under 1970-talet har det varit möjligt att genom stora arbetsmarknadspolitiska och industripolitiska insatser hålla uppe den fulla sysselsättningen. Den statsfinansiella kostnaden för denna politik har emellertid varit mycket hög. De budgetmässiga och stabiliseringspolitiska förutsättningarna för att gå xidare på denna väg föreligger därför knappast. I det föregående har vi särskilt belyst sambandet mellan industrisektor och Nedgångama har arbetsmarknadsläge. i industrikonjunkturen under 1970-talet ställt sysselsättningspolitiken och arbetsmarknadspolitiken på svåra prov. För att nå en stabil och långsiktigt hållbar sysselsåttningssituation är det nödvändigt att nå en ökad stabilitet och tillväxt

De arbete 61

politiska utgångspunkterna för utredningens

i den konkurrensutsatta sektorn. Detta är med tanke på den osäkra internationella utvecklingen ingen lätt uppgift. Den snabba internationella under har också medfört att det blivit speeialiseringen efterkrigstiden allt svårare att åstadkomma en sådan Stabilisering med av traditio-

hjälp

nell Det starka utlandsberoendet och inriktningen på

konjunkturpolitik.

och insatsvaror i den svenska industrin produktion av investeringsvaror och den internationella konmedför att den internationella efterfrågan kurrenskraften betyder mera för industrikonjunkturen än utvecklingen av den inhemska Erfarenheterna under 1970-talet tyder ockefterfrågan. på att en expansiv inhemsk efterfrågan i viss utsträckning försvagar som industrisektorn genom den tendens till ökade priser och kostnader i en sådan politik för med sig. För att kunna stabilisera sysselsättningen av sektorns lönsamhet, konindustrisektorn krävs i stället en förbättring och finansiella I ett något längre perspektiv krävs kurrenskraft styrka. ökade investeringar och en omstrukturering i riktning mot expansiva av industrin som förmår att långsiktigt bära upp den svenska grenar kostnadsnivån. De klara i stödpolitiken och i konjunkturpolitibegränsningarna

att klara den fulla sysselsättningen

ken då det gäller möjligheterna måste ta huvudansvaret för innebär att parterna på arbetsmarknaden i den konkurrensutsatta sektorn. Detta torde kräva att sysselsättningen sektorn får bli löneledande. För att parterna skall den konkurrensutsatta kunna ta detta ansvar krävs i sin tur att statsmakterna skapar rimliga för avtalsförhandlingarna. De senaste årens utveckling förutsättningar har understrukit betydelsen av att inte beskattningen skärper anpassefter skatt. Detta kräver i sin tur en kraftig uppningskraven på reallön bromsning av den offentliga expansionen. Erfarenheten visar också att situationen för arbetsmarknadens parter hur inunderlättas av stabila priser. Vi visade i det föregående kapitlet flationen ökat under l970-talet. Denna utveckling har haft en rad negativa effekter. Inflationen åstadkommer sålunda en ur olika synpunkter av inkomster och Inflatioicke önskvärd omfördelning förmögenheter. om den framtida och bidrar därnen skapar osäkerhet prisutvecklingen för till att minska investeringsaktiviteten och till att på sikt försämra Eftersom är nominellt har ekonomins funktionssätt. vårt skattesystem den ökade inflationen bidragit till att öka snedvridningseffekterna på

skattesidan. i vår ekonomi försvårar en framgångsrik inflations- Balansbristerna Den ofinansierade utgiftsexpansionen har skabekämpning. offentliga och en likviditet i ekonomin som inflationspat ett ef terf rågetryck höjer under 1970-talet har också demonstrerat nödväntakten. Utvecklingen av att försvara en låg inhemsk inflationstakt med en aktiv appdigheten recieringspolitik. Underlåtenhet att appreciera kronan under 1970-talets första år en i övrigt framgångsrik anti-inflationspolitik.

omintetgjorde

För att vi framgent skall kunna föra en trovärdig apprecieringspolitik krävs emellertid att reduceras och att företags-

bytesbalansunderskottet

återvinner stabilitet och konkurrenskraft. Vi har sålunda besektorn dömt det som nödvändigt att nå en mer balanserad position innan Sveri-

För att en apprecieringspolitik ge kan slå in på en apprecieringspolitik.

62 De

politiska utgångspunkterna för utredningens arbete

skall bli framgångsrik krävs också att de interna för

förutsättningarna

en låg inflation föreligger. Detta demonstrerades 1975-1976 då vår

knytning till den s. k. ormen innebar att den svenska kronan med

följde

D-marken i dess appreciering I kombination gentemot övriga valutor. med och de snabba

överbryggningspolitiken löneökningarna bidrog

apprecieringen endast till att ytterligare försämra vår internationella konkurrenskraft. Främst mot bakgrund av 1960-talets har den ekonomiska utveckling tillväxten som mål för den ekonomiska debatterats. politiken Denna debatt har förts bl. a. i anslutning till tidigare långtidsutredningar. Vi kan konstatera kraven kommit att resulatt inte minst de politiska tera i en tillväxt av konsumtionen snabbare som varit betydligt än produktionen. är det därför nödvän- För att kunna lösa våra balansproblem digt att konsumtionen under den kommande perioden ökar långsammare än produktionen. Möjligheterna att åstadkomma en sådan anpassning beror i hög grad på våra möjligheter att öka produktionen. Som denna utredning visar är anpassningskraven på konsumtionssidan även vid en god produktionstillväxt mycket svåra. Därför måste en god produktionstillväxt betraktas villkor för en balanserad ekosom ett nödvändigt nomisk utveckling under de närmaste åren. I ctt längre perspektiv beror tillväxten på teknisk och inutveckling

vesteringsutveckling. I ett är den femårsperspektiv möjliga produktionen

emellertid till stor del given av den existerande kapitalstocken. I detta perspektiv blir vår förmåga att utnyttja våra produktionsresurser av av-

görande betydelse för vilken ekonomisk tillväxt som kan uppnås. Ett centralt mål för den ekonomiska är en rättvis inkomstpolitiken fördelning. Det empiriska arbete som gjorts på området visar att det under hela efterkrigstiden skett en fortgående utjämning av inkomsterna.

Viktiga förklaringar är den ökade

sysselsättningsgraden samt kraftiga

standardhöjningar för pensionärer. Å andra sidan har under 1970-talet den ökade inflationen åstadkommit en godtycklig förmögenhetsomfördelning. Dc anpassningskrav som nu vilar på den svenska ekonomin kommer att innebära en stagnation av den totala konsumtionsstandarden i samhället. För att denna stagnation skall kunna begränsas krävs en ökning av produktion och investeringar, vilket kan ske utan förbättraknappast de ekonomiska incitament. Denna situation kommer att ställa fördel-

ningspolitiken på mycket svåra prov. De ekonomiska incitamenten måste förbättras samtidigt som det knappa utrymmet skärper kraven på fördelningsmässig rättvisa. Det är i denna situation viktigt att tidsperspektivet i fördelningspolitiken inte är alltför kort. Erfarenheten har visat att den viktigaste förutsättningen för en positiv utveckling av inkomstfördelningen är hög sysselsättning, låg inflation och god tillväxt. De nuvarande balansbristerna utgör ett direkt hot mot alla dessa

förutsättningar.

Ett förstahandsmål inriktad är därför en långsiktigt fördelningspolitik för att den svenska ekonomin återförs till balans. Vi har redan pekat på Izvtesbalansens stora betydelse när det gäller möjligheterna att bedriva ekonomisk Ett stort en självständig politik. bytesbalansunderskott beskär i detta avseende. Den in-

möjligheterna

politiska utgångspunkterna

stabila situation som den internationella ekonomin befinner sig i f. n. har ökat behovet av att med en aktiv ekonomisk politik kunna parera utifrån kommande störningar. Samtidigt har vårt växande bytesbalansunderskott minskat våra på detta område. Resonemanget kan

möjligheter

exemplifieras med risken för att det just nu pågående kriget mellan Irak och Iran ger upphov till nya kraftiga prishöjningar på olja. De restriktioner som vår externbalans lägger på vårt handlande i en sådan situation belyses närmare i kapitel 5.

Det svenska beräknas 1980 uppgå till ca

bytesbalansunderskottet 4,2 0/0 av BNP. nu vår nettoskuld till utlandet till ca

Samtidigt uppgår 9 70 av BNP. Medan vårt underskott år stort, är således vår utlandsskuld fortfarande relativt liten. Den internationella erfarenheten visar emellertid att det är mycket svårt att ta sig ur ett strukturellt underskott av den storleksordning som vi f.n. har. Med den snabba skuldackumulation ett sådant underskott ger är risken därför stor att vi snabbt kan dra på oss en mycket betydande skuldbörda.

Detta kan illustreras med de erfarenheter som Danmark haft på detta område under de senaste åren. Av diagram 3.l framgår att Danmark 1976 fick ett bytesbalansunderskott på ca 4,5 % av BNP. Skuldbördan

då till ca 15 % av BNP medan räntebetalningarna uppgick till uppgick 1 70 av BNP. Danmark kunde under de närmaste åren inte komma ur denna underskottssituation. År 1980 är underskottet sålunda fortfarande 4,5 % av BNP. Nu uppgår emellertid skulden till ca 25 % av BNP och råntebetalningarna till 2,5 % av BNP. Därmed har på mycket kort tid den internationella skuldbördan och de internationella räntebetalningarna kommit att bli ett huvudproblem för Danmarks ekonomiska politik. Det kan tilläggas att den danska utvecklingen också illustrerar att en dålig bytesbalanssituation lägger påtagliga restriktioner på sysselsätt-

Arbetslösheten i Danmark uppgår för närvarande till ca ningspolitiken. 7 70.

Som 2 är de kraftiga en hu-

framgick av kapitel oljeprishöjningama

vudförklaring till de bytesbalansproblem industriländerna haft under 1970-talet. De har lett till stora i de oljeproduce-

bytesbalansöverskott

rande länderna. vilket balanserats av ett underskott i gruppen av övriga länder. vi synfältet till OECD-området kan man därför hävda

Bcgränsar att de enskilda länderna bör ta sin del” av hela områdets underskott. Eftersom hela områdets underskott är givet resulterar ansträngningarna från ett enskilt OECD-land att förbättra sin bytesbalansposition i att

annat land som är nettoimportör av får sin situation försämnågot olja rad.

Det är mot denna bakgrund av intresse att det svenska bytes-

jämföra

balansundcrskottet med underskottet i hela OECD-området. Av tabell 3.1 framgår att det svenska underskottet, sett som andel av BNP, sedan 1974 har varit större än underskottet i OECD-området. Särskilt stor är denna skillnad 1980. Mot det svenska underskottet på 4,2 % av BNP svarar ett OECD-underskott på ca 1,2 % av BNP i detta område.

Når det gäller utvecklingen över tiden är det viktigt att lägga märke till att OECD-området 1978 awecklat det underskott som uppstod efter den första 1973-1974. OECD-området som helhet var

oljeprisstegringen

alltså i balans före den andra oljeprisstegringen.

64 De politiska utgângspunkterna för utredningens arbete SOU l°80:52

Procent

Räntenetto

C

.°0o.

Bytesbalans

Utlandsställning,

netto

Diagram 3.1 Danmarks bytesbalans, utlandsskuld och räntebetalningar. Andel av BNP, löpande priser.

Även det svenska bytesbalansunderskottet var relativt litet 1978. Som framgick av diskussionen i anslutning till diagram 2.8 i kap. 2 berodde emellertid vårt låga underskott detta år på extremt låga investeringar. Vi hade då inte tagit den reala anpassningen efter den tidigare oljeprishöjningen och befann oss därför fortfarande i strukturell obalans. I samband med oljeprishöjningarna 1978-1980 fick vi vidkännas en terms-oftrade förlust motsvarande ca 8 kr, vilket ungefärligen motsva-

miljarder

rar vår andel av OECD-underskottet l980. Resten av vårt beräknade underskott på ca 21,5 kr kan betraktas som ett struktu-

miljarder

rellt underskott som vi ådragit oss tidigare under 1970-talet. För att vi skall kunna möta framtida internationella störningar är det sålunda nödvändigt att minska vårt bytesbalansunderskott.

politiska

En annan viktig aspekt av vår utlandsupplåning är att en fortgáende

kan väntas leda till en skärpning av kreditvillkoren. En såskuldökning

tar sig uttryck vid nyupplåning och dan skärpning i högre räntesatser vid omsättning av gamla lån. Slutligen börjar långivarna ställa krav på landets ekonomiska politik. Flera europeiska industriländer har fått erfara detta.

ställer omedelbara krav på finansiering. Vi

De löpande underskotten är därmed starkt beroende av att den internationella kapitalmarknaden under överskådlig tid kommer att fungera friktionsfritt. Med tanke på den i många avseenden oroliga internationella situationen kan man inte bortse från risken för störningar på detta område. Våra stora löpande underskott ökar alltså sårbarheten i var ekonomi på ett påtagligt sätt.

Sett i ett längre perspektiv innebär våra stora. underskott att vi skjuter en ekonomisk anpassning framför oss. Priset för att vänta får vi betala i form av snabbt växande räntebetalningar. De ökande räntorna innebär att ju längre vi väntar desto hårdare blir kraven vilket belyses me-

senare. . . ra utförligt _

Det finns alltså goda skäl för en mycket snabb aweckling av vårt bytesbalansunderskott. Storleken _undersk0tt samt den mycket re-

pålvårt

striktiva politik som förs i vår omvärld göremellertid att en aweckling måste bli en utdragen process. I utredningens alternativ 1, som anger en väg till balans för den svenska ekonomin, är sålunda enav utgångspunkterna att vårt underskott skall vara awecklat 1990. Detta skulle vara med att underskottet 1985 reducerats till storleksord-

liktydigt i ningen 2 76 av BNP.

Tabell 3.1 Bytesbalansunderskottets andel av BNP i Sverige och OECD 1973-1980 «

1973 1974 1975 1976 1977_ 1978 1979 l98Ö

0,3 -0,7 0,0 _-0,6 -O,5 0,2 -0,6 -1,2 2,8 -1,0 -0,5 -2,1 -2,6 0,0 -2,5 -4,2

4 ekonomi fram till 1985

Sveriges

- två

alternativ

4.1Inledning

avsnitt diskuterat de balansbrister som utgör vårt Vi har i föregående Vi har också konstaterat att det centrala ekonomisk-politiska problem. är nödvändigt att lösa dessa balansproblem för att vi skall kunna uppnå den ekonomiska mål. Det är därför en huvud-

politikens övergripande

uppgift för långtidsutredningen att ange en väg till balans för den svenhar sålunda utarbetat ett scenario för den ska ekonomin. Utredningen ekonomiska där våra balansbrister minskas och där det är utvecklingen politiken. Detta möjligt att uppnå de centrala målen för den ekonomiska scenario är utredningens alternativ l. I detta anges en väg till balans för den svenska ekonomin inom ramen för de restriktioner som bl. a. den internationella utvecklingen och den möjliga kapacitetstillväxten lägger på ekonomin. Nödvändiga delar i en strategi för balans är att

reduceras. är balans 1990 a. underskotten När det gäller bytesbalansen en minimal ambitionsnivå. reduceras i enlighet

Budgetunderskottet

med de intentioner tillkännagav i besparingspropositioregeringen förutsättningar för måttfulla avtal förutnen. För att skapa rimliga sätts denna reduktion i huvudsak komma till stånd genom återhåll-

samhet i de offentliga utgifterna ökar så att vi kan bära upp en långsiktig tillväxt . realkapitalbildningen i storleksordningen 2,5 96 per år . industrisektorn stärks genom att dess konkurrenskraft och finansiella förbättras. Vidare antas att de övriga restriktioner för insituation dustrins tillväxt, som vi tidigare pekat på, undanröjs.

visar att denna strategi kräver en stor

Långtidsutredningens kalkyler

återhållsamhet konsumtionsökning, vilket innebär i privat och offentlig ett klart brott med utvecklingen under l970-talet. Även på produktionssidan innebär alternativet en förändring, främst när det gäller utvecki industrin. Dessa trendbrott kan inte väntas ske utan betydande lingen förändringar i den ekonomiska politiken och i lönebildningen. att åstadkomma dessa förändringar kan knappast översvårigheterna utvecklingen framgick att utskattas. Av redogörelsen för den historiska under 1970-talet liggande orsaker. Utveckvecklingen har många djupt

68 Sveriges ekonomi till 1985 - två alternativ

fram

lingen under det senaste året tyder på att problemen på i varje fall lönebildningssidan och produktionssidan snarast håller på att förstärkas. Därför har vi funnit det angeläget att också analysera en utveckling där de nuvarande utvecklingstendenserna i den svenska ekonomin består. Detta görs i anslutning till alternativ 2 som byggts upp kring det grundläggande antagandet att det endast i marginell utsträckning går att ändra den nuvarande utvecklingen. På ef terf rågesidan antar vi sålunda att den kommunala konsumtionstillväxten endast kan reduceras i förhåli mycket begränsad omfattning lande till 1970-talets snabba tillväxt. Den statliga konsumtionstillväxten antas ligga något över långtidsbudgetens. Sammantaget ger detta i alternativ 2 en offentlig konsumtionstillväxt på 2,6 % per år, vilket skall jämföras med 3,9 % per år 1974-1979. Det har inte förutsatts vara

möjligt

att annat än i begränsad utsträckning finansiera denna offentliga tillväxt med skattehöjningar. Efterfrågetrycket från den offentliga sektorn fortsätter därmed att växa i alternativ 2. Vid denna utveckling ter det sig också naturligt att den offentliga sektorn blir löneledande. talar ock- Den expansiva inriktningen av politiken så för relativt höga löneökningar. Riktmärket i alför löneutvecklingen ternativet är en svag av reallönen efter skatt. Med höjning den något snabbare utveckling av de offentliga som förutsatts i transfereringarna, alternativ 2, innebär det en ökning av privat konsumtion med 1,5 % per år, vilket ungefärligen motsvarar mönstret från 1970-talets senare hälft. Utbudsrestriktionerna i näringslivet har antagits bli bestående i alternativ 2. Därtill kommer att bidrar till en fortsatt för-

löneutvecklingen

sämring av konkurrenskraft, lönsamhet och soliditet i industrin. Därmed blir exportutvecklingen svag. Industrin fortsätter att tappa mark även på hemmamarknaden. Slutresultatet för industrins del blir en svag produktionstillväxt och en fortsatt nedgång i sysselsättningen. Eftersom såväl budgetunderskott växer som bytesbalansunderskott kraftigt i alternativ 2 är det inte för statsmakterna att fullt

möjligt ut pa-

rera nedgången i den privata sektorns sysselsättning. En ökad arbetslöshet ter sig därför oundviklig i detta alternativ. Kvantitativt är alternativet uppbyggt med utgångspunkt i 1970-talets utveckling. Som framhållits är konsumtionstillväxten något lägre än den vi hade 19744979. Samtidigt beräknas produktionen i näringslivet utvecklas något bättre än perioden 1974-1979. Balansbnsterna förstärks emellertid och det blir i detta alternativ inte att klara något av de

möjligt

övergripande ekonomisk-politiska målen. Alternativen är uppbyggda kring gemensamma om den antaganden internationella utvecklingen och den inhemska av arbetsutvecklingen kraftsutbudet. Fortsättningen så av detta kapitel har därför disponerats att en sammanfattning av utredningens antaganden i dessa avseenden presenteras i de två avsnitten. Därefter en sammanföljande presenteras fattande bild av vart och ett av de båda alternativen.

ekonomi till 1985 - två alternativ 69

Sveriges fram

4.2Den internationella utvecklingen

Ökningen av inflationstakten tillsammans med de mycket kraftiga prisolja i samband med den internationella högkonjunktu-

höjningarna på

ren under 1979 bröt den tendens till successiv förbättring av det ekonomiska iakttas i industriländerna. Den utveckling som läget som kunde med den första 1973-1974 uppägde rum i samband oljeprischocken avseenden. Inflationen nådde ånyo tvåsiffriga tal i repades i väsentliga OECD-området, flertalet länder fick betydande bytesbalansunderskott

och arbetslösheten ökade ytterligare. kom- Den bedömning som nu kan göras är att inflationsbekämpning i OECD-ländernas ekonomiska politik under de mer att ges prioritet närmaste av som den i ett åren. Den kraftiga ökning prisstegringstakten, historiskt tämligen måttfulla konjunkturuppgången perspektiv 1978-1979 utlöste, demonstrerade klart den höga inflationsbenägenheten i industriländerna. Rädslan för att skall leda till

oljeprishöjningarna

sekundära och därmed till acceprisstegringar späda på andra tendenser lererande inflation talar för att den effekten av de

efterfrågedämpande

senaste tillåts slå igenom fullt ut. Erfarenheterna

oljeprisstegringarna

1973-1974 talar för att alltför tidigt insatta ef-

från oljeprishöjningarna

som måste följas av terfrågestimulanser återigen leder till ökad inflation, ytterligare en period med stram efterfrågepolitik. skäl talar således för att OECD-området som helhet

övervägande

kommer finans- och kreditpolitik till dess inatt präglas av en restriktiv flationen är under kontroll och den realinkomstsänkande effekåterigen ten av slagit igenom. Dessutom har oljeprishöjning-

oljeprishöjningarna

medfört av i arna en betydande ökning bytesbalansunderskotten många länder, vilket understryker kravet på en restriktiv politik. För att minska och skapa förutsättningar för inflationsbenägenheten till en balanserad utveckling kommer sannolikt betydande en återgång insatser industriländemas produktions- och att göras för att befrämja Detta förutsätter i sin tur åtgärder för att få

produktivitetsutveckling.

till stånd investeringsutveckling i avsikt att öka produken gynnsam tionskapaciteten, eliminera flaskhalsar samt rationalisera produktionen. Också andra åtgärder som underlättar den strukturella anpassningen, t. ex. sådana som förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt, torde ges

hög prioritet. av den ekonomiska politiken i riktning mot den här En omläggning har redan eller aviserats i flera större angivna strategin genomförts OECD-länder. Det bör emellertid framhållas att svårigheterna är beatt få till stånd en påtagligt snabbare investerings- och produktydande tivitetstillväxt än under 1970-talet samtidigt som en stram efterfrågepo-

litik bedrivs. En annan och förutsättning för att på sikt återgå till högre tillväxt minskad arbetslöshet är att industriländerna vidtar kraftfulla åtgärder för att minska det starka Det bakomliggande motivet är

oljeberoendet.

att minska och accelererande inflarisken för nya prisstegringar på olja tion. av inter- En utförlig redovisning för bedömningen prognosperiodens

70 Sveriges ekonomi till 1985 - tvâ alternativ fram SOU 1›80:52

nationella utveckling ges i kapitel 2 i del II. BNP-tillväxten i hela OECD uppgick till i genomsnitt 2,7 % per år 1973-1979. För 1979-1980 ?örutses en tillväxt på 1,3 %. De bedömningar i enskilch länav utvecklingen der som görs i LU innebär en BNP-tillväxt för OECD totalt på 3,2% per år 1980-1985. Ett viktigt inslag i denna utvecklingbild utgörs av den bedömning som i Förenta staterna. Den förhållangjorts för utvecklingen devis snabba tillväxten i USA under 70-talet sammanhängde i hög grad med en expansiv politik. Under prognosperioden motiverar en låg förväntad produktivitetstillväxt och en långsam ökning av arbetskraftsresurserna en prognoserad BNP-tillväxt i

storleksordningen 2,8 % per år

1980-1985. Tillväxten i de europeiska OECD-ländema har bedöms bli något lägre än den för OECD-området som helhet. De nordiskt länderna bedöms få en tillväxt som underskrider tillden genomsnittliga växten för OECD-länderna med 1/2 procentenhet per år. De stagnationstendenser som framkommit i statshandelsländernas ekonomier under slutet av 1970-talet väntas bestå under 1980-talets första hälften av 1980-talet förbättra levnadsvillkoren för befolkningen långsam, ca 3,5 % per år 1980-1985. Under 1970-talet som helhet :ökade BNP i statshandelsländema med 5,2 % per år. Utvecklingsländernas (exkl. OPEC-länderna) möjligheter att Ander första hälften av I980-talet förbättra levandsvillkoren för befolkningen försvåras genom de grova obalanser som kommer att finnas kvar i världsekonomin. Den svaga tillväxten i industriländerna medför avsättningssvårigheter för utvecklingsländemas export och därmed problem att finansiera den för utvecklingen av investenödvändiga importen ringsvaror. Den realprisstegring på som förutses försämrar också ut-

olja vecklingsbetingelsema. Härtill kommer att för prisutvecklingen jord-

bruksvaror, som för flertalet utvecklingsländer dominerar exporten, väntas bli ogynnsam. Många utvecklingsländer har redan i dag så stora ackumulerade utlandsskulder med fortsatt av de att problem finansiering löpande bytesbalansunderskotten kan väntas föreligga. Tillväxten i utvecklingsländerna har av dessa skäl bedömts bli begränsad till ca 4,5 % per år 1980-1985. Oljeprishöjningarna 1979-1980 har gett OPEC-länderna en finansiell bas för att återigen föra en expansiv politik. Flera faktorer talar dock för att tillväxten i OPEC-länderna under de närmaste åren blir mer begränsad än efter 1973-1974. I flera OPEC-länder är man

oljeprishöjningama

angelägen om att framöver undvika de flaskhalsar som den snabba expansionen vid l970-talets mitt förde med sig. Brist på arbetskraft sätter också en gräns för BNP-tillväxten har mot

expansionsmöjligheterna.

denna bakgrund bedömts uppgå till ca 5 % per år 1980-1985. VärIdshande/sti/Iväxten har i enlighet med LU:s

bedömningar av produktionsutvecklingen i olika länder

och ländergrupper samt relativprisernas utveckling i världsekonomin beräknats uppgå till ca 5,4 96 per år 1980-1985. Inberäknat den relativt som kan svaga världshandelstillvåxt förutses för 1980, ca 3 %, innebär för denna prognos att ökningstakten världshandeln förutsätts bli endast obetydligt högre än under perioden 1973-1979, då den ökade med i genomsnitt 4,8 % per år. Den fortsatt svaga världshandelstillväxten innebär stora svårigheter för länder med

ekonomi till 1985 - tvâ alternativ 71 Sveriges fram

bytesbalansunderskott att genom ökad export lösa sina balansproblem. Risken för att enskilda länder i en sådan situation tillgriper protektionistiska i syfte att begränsa importen samt rädda arbetstillfälåtgärder len måste bedömas som stor. 47 % mellan 1979 och 1980. Den Rea/priset på olja ökade med drygt tillväxt som kan förutses i industriländerna under de närmaste lägre åren - och som förutom av hänsynen till de interna inflationsproblemen

höjningar av olje-

i hög grad betingas av rädslan för att utlösa kraftfulla framöver. OPEC-länderna priset - talar för en lugnare oljeprisutveckling stram utbudspolitik - innefatkan å andra sidan antas föra en relativt tande direkta av produktionen i vissa situationer - i syfte nedskärningar en fortsatt på olja. Sam-

att upprätthålla gynnsam realprisutveckling

realpriset på olja anmantaget har mot bakgrund av dessa bedömningar

tagits öka med endast 2 % per år 1980-1985. om den framtida är Osäkerheten utvecklingen på oljemarknaden emellertid mycket stor. Risken för utbudsstörningar - vilken på ett mycav kriget mellan Irak och Iran - är betydanket påtagligt sätt illustreras av detta till betydligt kraftigare de. Störningar slag kan ge upphov prisökningar än de som här förutsätts.

4.3Arbetskraftsutbud och arbetsvolym

Utvecklingen under tidigare år

för arbetskraftsutbudets tillväxt un- Den viktigaste bestämningsfaktorn der 1970-talet var ökningen av befolkningens arbetskraftsdeltagande, inträde Det relativa AKframför allt kvinnornas på arbetsmarknaden. talet för kvinnor steg från 53 % år 1970 till 64 % år 1979, medan männens relativa AK-tal från 81 % till 79 % under samma period.

sjönk

Samhället har på olika sätt stött denna utveckling, t. ex. genom att inav arbetsinkomster och undanröja olika förföra individuell beskattning värvshinder. ökade antalet 270 000 Under 1970-talet sysselsatta med sammanlagt arbetade timmar sjönk personer, eller med 0,7 98 per år. Mätt i antalet emellertid den faktiska under samma period med 0,7 % arbetsvolymen arbetstiden dubper år. Den genomsnittliga per sysselsatt föll sålunda som antalet debelt så snabbt sysselsatta ökade under det föregående cenniet. av den arbetstiden per sysselsatt

Minskningen genomsnittliga

ordinarie arbetstid utan också på ökad frånberor inte bara på kortare former. Särskilt stora effekter på arbetsvolymen hade den varo i olika till 40 timmar per vecka i början av allmänna arbetstidsförkortningen 1970-talet och införandet av den femte semesterveekan 1978. Om den arbetstiden lika stor 1979 som genomsnittliga per sysselsatt hade varit 1970, skulle antalet sysselsatta inte ha stigit med 270 000 personer under

1970-talet utan i stället sjunkit med 230 000 personer. av den tid under vilken de deltar i produk- Förkortningen sysselsatta tionen kan också ses som en återspegling av förhållandena på utbudssibättre till frånvaro etc. varit dan, dvs. att kortare arbetstid, möjligheter

72 Sveriges ekonomi fram till 1985 - tvâ alternativ SOU l9:0:52

en för att

förutsättning arbetskraftsdeltagandet utvecklats som det fak-

tiskt gjort.

Arbetsvolymcns utveckling under 1960- och 1970-talen illustreâas i diagram mätt i tinmar 4.1. Där framgår att den totala arbetsvolymen har sjunkit sedan andra hälften av 1960-talet. är en kur-

Somjämförelse

va över utvecklingen av det totala antalet sysselsatta inritad. Dennakurva visar vilken timvolym som skulle ha uppkommit om den genommittliga årsarbetstiden legat kvar på 1960 års nivå under hela den redovisade perioden. Gapet mellan kurvorna anger således hur stor arbetsvolym som motsvaras av förkortningen av arbetstiden, ökningen av frånviron m. m. under perioden. Från 1960 till 1979 ökade detta gap så, att det vid slutåret motsvarade hela arbetsvolymen inom industrin. Diagrammet visar också vilka sektoriella

förskjutningar i arbetsvoly-

men som skett sedan 1960. Arbetsvolymen i den offentliga sektorr. var 1979 nära 40 % större än 1970 (antalet sysselsatta ökade med 60 %),medan arbetsvolymen i industrin minskade med nära 20 % under samma period (antalet sysselsatta sjönk med 8 %). I övriga näringslivet exkl. de primära näringarna minskade med ca 10 96 under också arbetsvolymen, 1970-talet (antalet sysselsatta var i stort sett oförändrat). En iakttagelse i anslutning härtill är således att

arbetstidsförkortningen i här angiven

mening varit särskilt stor i den sektorn. offentliga Om arbetstiden per sysselsatt hade följt samma i industrisektorn utveckling som i der. offentliga sektorn, skulle antalet 1979 ha varit industrisysselsatta 25 000 personer större än det faktiskt var.

Utvecklingen 1980-1985

För prognosperioden har arbetskraftsutbudet i stort sett beräknats

följa

1970-talets utvecklingstendenser. I några åldersgrupper bland kvinnorna har dock de relativa AK-talen nu nått så höga nivåer att det ansetts :im-

ligt att anta en fortsättningsvis något dämpad ökningstakt. Samtidigt väntas dock i förvärvsaktiva befolkningen åldrar öka något snabbare än Linder 1970-talet, varför antalet personer i arbetskraften beräknas öka i ungefär samma takt som då, eller med 0,9 % per år i genomsnitt 1980-1985. Detta gäller för båda huvudalternativen. Liksom under 1970-talet förutses dock arbetsutbudet komma att reduceras av en fortsatt minskning av den genomsnittliga medelarbetstiden per sysselsatt och år. Frånvaron antas fortsätta att öka och den genomsnittliga arbetstiden per vecka förutses fortsätta att till

sjunka följd

av en ökande andel deltidsarbetande m. m.

Sammantagna beräknas

dessa två faktorer dra ned den utbjudna arbetsvolymen relativt sett lika mycket som under 1970-talet. Till skillnad från 1970-talets utveckling förutses arbetsvolymen dock inte komma att dras ned av någon allmän

arbetstidsförkortning eller av semestern.

förlängning

I alternativ l beräknas kunna arbetsvolymen öka svagt, med. 0,1 procent per år fram till 1985. Bortsett från en viss friktionsarbetslöshet beräknas full råda 1985.

sysselsättning

Utvecklingen enligt detta alternativ innebär att den tidigare minskningen av arbetsvolymen i industrin nu måste bringas att upphöra. Även

ekonomi till 1985 - två alternativ 73

Sveriges fram

o .o ,o ,u ...0000000000009 ,. ___.cocøAM::-_--_ och ökad frånvaro s-- -..ø“s Offentlig sektor ”s .-____ø-t_§§ ä.-

Jord/

skogs

L

g

Övriga näringslivet

g

Diagram 4.1 Arbetsvoly-

OIIImens izäringsgrensför-
1960657075delning 1960-1979. In- dex total arbetsvolym
unna o Totalt antal sysselsatta - - - -ø Total arbetsvolym1960:] 00.

inom övriga näringslivet (exkl. jord- och skogsbruk) krävs en i stort sett oförändrad arbetsvolym. Det utrymme som står till buds för ökning av arbetsvolymen i offentliga sektorn utgörs i. stort sett av den fortsatta minskningen i jord- och skogsbruk.

De krav som i alternativ l ställs på sysselsättningens sektoriella fördelning överensstämmer mycket väl med arbetskraftsutbudets beräknade sammansättning av personer med olika arbetstidsönskemål, frånvarofrekvenser etc. I åtminstone ett avseende är dock prognosen härvidlag osäker. Under 1970-talet synes successivt ha uppkommit negativa attityder till arbete inom industrin. Till en del kan uppkomsten av sådana attityder troligen hänföras till att arbetskraftsefterfrågan i andra sektorer, främst den offentliga sektorn, varit relativt sett stark, varför arbetskraften totalt sett ändå funnit sysselsättning. Skulle dock negativa attityder till industriarbete få större fotfäste finns allvarliga risker för att utvecklingen enligt alternativ l inte kan förverkligas. Problemets omfattning kan illustreras med att industrins arbetsstyrka behöver utökas med drygt 60 000 personer i detta alternativ.

I alternativ 2 för utvecklingen fram till 1985 förutsätts som nämnts

74 Sveriges ekonomi fram till 1985 - två alternativ SOU l80:52

antalet personer i arbetskraften, dvs. arbetskraftsutbudet, bli lika stort som i alternativ l. Arbetskraftsefterfrågan hålls dock i alternativ! tillbaka av den lägre tillväxten i ekonomin. Detta kan i sin tur verkadämpande på arbetskraftsutbudet, men i vilken omfattning är svårt att veta. Även vid ett rimligt antagande om en sådan påverkan uppstår emelertid i detta alternativ en betydande arbetslöshet 1985. Den faktiska abetsvolymenmätt i timmar beräknas med 0,3 96 per år fram till 1985.

sjunka

Alternativ 2 rymmer därtill andra problem. Den sektoriella fördelringen av arbetskraftsefterfrågan förutsätter en omkastning i sysselsättningsmönstret. Fler män måste ta anställning i många hittills kvinnodoninerade sektorer för att det inte skalluppstå en (ännu större) arbetsöshet bland männen. För kvinnornas vidkommande blir kraven på sek:oriell omfördelning av sysselsättningen av ungefär samma storlek som inder 1970-talet.

4.4Huvudaltemativ 1 - en väg till balans

4.4.1Inledning

Alternativ l präglas i många avseenden av kravet på förbättring i \åI externa balans. Genom att stärka vår konkurrensutsatta sektor är det

möj-

ligt att åstadkomma denna förbättring vid fullt

kapacitetsutnyt:jande

och full sysselsättning.

Genom en förbättring av konkurrenskraften och lönsamheten i vår industri är det möjligt att stärka dess ställning på exportmarknaderra, vilket ett visst återtagande av marknadsandelar som förlorats

möjliggör

under l970-talet. Också den svenska industrins ställning på den svenska marknaden stärks. Det kan därmed bli att motverka den import-

möjligt

penetration somägt rum under 1970-talet, särskilt när det gäller insatsleveranser till industrin. Detta kräver en god investeringsutveckling och en fortgående förnyelse av industrin, vilket är särskilt viktigt i ett något längre perspektiv. I det femårsperspektiv vi är intresserade av i LU kan nya produkter och nyinvesteringar ge ett viktigt men dock endast marginellt bidrag till en vändning av industriutvecklingen.

Med en viss schematisering kan man säga att industrisektorn har en kostnadsstruktur och produktionsstruktur som inte är avpassade till varandra. På lång sikt måste vi söka nå en industristruktur som är förenlig med de ambitioner vi har när det gäller reallöneutvecklingen. Denna strukturella anpassning är emellertid en mycket tidskrävande process, särskilt i det internationella ekonomiska klimat vi nu verkar i. l det korta och medellånga perspektivet är det därför nödvändigt att det sker en kostnadsanpassning som ger den industrisektor vi redan har

möjlighet

att konkurrera och utvecklas. För att kostnadsanpassningen också skall kunna resultera i en ökad efterfrågan på svenska är

industriprodukter det nödvändigt att relativpriserna på svenska produkter sänks i motsva-

i rande grad.

ekonomi till 1985 - två alternativ 75

Sveriges fram

En grundförutsättning i alternativ l är att de restriktioner på utbudssidan, som vi tidigare pekat på, hävs. För att industrin skall kunna ut-

konkurrensläge är det sålunda nödvändigt att den nyttja ett förbättrat får en sådan finansiell styrka att företagen kan ta de risker som är förknippade med en ökad industriell expansion. Vidare har förutsatts att arbetsmarknaden blir så flexibel att nyrekrytering i de expansiva delarna av industrin kan ske utan att löneuppdrivande flaskhalsar uppstår. Detta kräver bl. a. att övriga sektorer håller tillbaka sin efterfrågan på arbetskraft.

En speciell restriktion för den industriella tillväxten har under de senaste åren utbudet av skogsråvara utgjort. I alternativ l har förutsatts att sådana åtgärder vidtas att skogsindustrin i varje fall i konjunkturtopparna kan tillgodogöra sig ett virkesutbud som svarar mot den långsiktiga tillväxten i skogen.

Några nyckeldata för den industriella utvecklingen ges i nedanstående tablå.

Årliga proccntuella tillväxttakter

1965-1970 l970-l974 1974-1979 1979-1980 l980-l985

A1t.l

Förådlingsvärde5, l3 ,5- l ,O5,1
Produktivitet7,05,31,84,6
Antal sysselsatta -0,6-0,4-l ,4l ,2
Investeringar3,96,3-7,36,5

En viktig roll i förbättringen av bytesbalansen spelas av tjänstesektorn. Den reviderade statistik över bytesbalansen som framkommit genom betalningsbalansdelegationens arbete visar att utvecklingen av vårt tjänstenetto under l970-talet varit betydligt bättre än vad vi tidigare trott. Utvecklingen pekar därmed också på att det potentiella bidraget till bytesbalansförbättring som kan komma från är be-

tjänstesektorema

tydande. Mot denna bakgrund har vi i alternativ l räknat med att det skall vara att åstadkomma en avsevärd förbättring av vårt tjäns-

möjligt

tenetto under den kommande femårsperioden.

Situationen på har verkat destabiliserande på såväl

oljemarknaden

den internationella som den svenska ekonomin under l970-talet. För att minska känsligheten för störningar i vår ekonomi är det väsentligt att vi

vårt under den närmaste femårsperioden. Det-

nedbringar oljeberoende

av bytesbalansen. l alternativ l ta ger också ett bidrag till en förbättring har antagits att vid konstant BNP kommer att reduce-

oljeanvändningen

ras med 4,3 96 per år. Detta kräver i sin tur att vi utnyttjar vår kapacitet

och att politiken också i övrigt får en medveten inför eluppvärmning riktning på att åstadkomma en neddragning i vår oljeanvändning.

att de växande underskotten i vår

Vi har tidigare kunnat konstatera bytesbalans hänger ihop med att vår totala konsumtion ökat snabbare än våra totala resurser. I alternativ l är det nödvändigt att relationen blir den omvända. Detta krav skärps ytterligare av nödvändigheten att

76 ekonomi till 1985 - två alternativ SOU 190:52

Sveriges fram

öka våra investeringar som andel av BNP för att klara de långsiktig: tillväxtmålen. Begränsningen av konsumtionstillväxten kommer att kräva medietna politiska insatser. I alternativ l förutsätts att

begränsningarna på kon-

sumtionssidan kommer av de till stånd genom en kraftig uppbromsning offentliga utgiftsökningarna. Det blir därigenom möjligt att begränsa den sänkning av reallönen efter skatt per sysselsatt som ter sig nödvändig. Vi övergår nu till en närmare beskrivning av utvecklingen i altenativ l.

4.4.2 Export och import

Tillväxten i världshandeln väntas under den närmaste femårsperbden uppgå till drygt 5 % om året. Detta motsvarar enligt våra kalkyler Lngefärligen tillväxten av de svenska exportmarknaderna. För att vi skall uppfylla externbalanskravet och nå fullt samtidigt

kapacitetsutnyttjande

är det nödvändigt att den svenska exporten växer snabbare än marknaderna. Svensk export måste alltså öka sina marknadsandelar. Detza är ett naturligt led i en återgång till balans, eftersom den svenska exportindustrin under andra hälften av 1970-talet har tappat marknadsandelar i betydande omfattning. I alternativ l antar vi alltså att det är

möjligt

att återvinna en del av vad som förlorats på detta område. En viktig förklaring till den tidigare förlusten av marknadsandelar är att de svenska relativpriserna mellan 1974 och 1979 trots utförda devalveringar har stigit med i genomsnitt ca 2,5 % per år. Nu krävs i stället att de svenska relativpriserna sjunker under de närmaste åren. Därmed blir det också för den konkurrensutsatta sektorn att stärka sin ställ-

möjligt

ning på hemmamarknaden. Sänkningens storlek beror i hög grad på priskänsligheten på vår export och import. När det gäller varuexport och varuimport har långtidsutredningen utgått från de skattningar av priskänsligheten som utförts av för LU 80.

konjunkturinstitutet

Ur kalkylerna framkommer ett krav på nedgång i de svenska relativpriserna med sammanlagt ca 6 % mellan 1979 och 1985. Trots detta ligger därvid de svenska relativpriserna fortfarande 1985 över den nivå de hade 1974. Den som framkommer är sålunda en

relativprisutveckling

justering av en prismässig obalans. Den volymmässiga utvecklingen av exporten och importen sammanfattas i tabell 4.1. Som framgår av tabellen utvecklas av såväl exporten varor som tjänster i alternativ l klart bättre än under andra hälften av 1970-talet. Däremot blir utvecklingen trots relativprissänkningen något sämre än vad den varit under tidigare perioder. Detta hänger samman med att världshandelstillväxten under första hälften av 1980-talet förväntas bli klart lägre än under slutet av 1960-talet och av 1970-

början

talet. Prognosperiodens importutveckling är däremot mera förmånlig än under dessa perioder. Utvecklingen än är dock något mera oförmânlig

ekonomi till 1985 - två alternativ 77

Sveriges fram

Tabell 4.1 Exportens och importens volymutveckling 1965-1980 samt 1980-1985 enl. alternativ l

Milj. kr Årlig procentuell förändring

1965- 197m 197m

års

1970 1974 1979

priser Alt. 1

Export

Varor90 559 7,72,0 0,07,2
Tjänster13 691 6,6 ,2,2 0,07,9
Totalt104 250 7,62,0 0,07,3

Import Varor 7,0 5,3 1,4 2,5 4,1 Tjänster 2,9 4,4 0,9 -0,9

Totalt 7,6 5,0 1,7 2,3 3,5

under andra hälften av 1970-talet. Det förstnämnda förhållandet kan förklaras med att vi nu dels förutser en lägre BNP-tillväxt, dels räknar med en nedgång i våra relativpriser, vilket vi inte hade under de tidigare

Att under andra hälften av 1970-talet var perioderna. importtillvâxten så låg beror i stor utsträckning på den svaga investeringsutvecklingen under dessa år. l alternativ 1 räknar vi med att investeringsaktiviteten

Detta blir betydligt mera gynnsam än under andra hälften av 1970-talet. bidrar till att dra upp importtillväxten.

Varu- och 1985 framkommer som ett resultat av vo-

tjänstebalansen

lymutveckling på export och import under prognos-

och prisutveckling

Den nedgång i relativpriserna som bidrar till att förbättra vår perioden. konkurrenskraft och därmed ge oss en bättre volymutveckling på export

en mera oförmånlig prisutveckling. Nedoch import ger oss samtidigt gången i våra relativpriser bidrar alltså till en försämring av vårt bytesförhållande (terms-of-trade). Detta påverkas också oförmånligt av den reala prisstegring på olja med 2 % om året som vi antagit skall äga rum under perioden.

Sammantaget kommer förlusten i terms-of-trade att uppgå till 1,2 % per år under perioden 1980-1985. Detta kan jämföras med en nedgång på 0,7 % per år 1974-1979. Försämringen av terms-of-trade skärper kra-

av export och import. Eftersom en nedven på volymmässig anpassning

minskar det reala värdet av vår produktion så mingång i terms-of-trade skar den också utrymmet för den inhemska efterfrågan. En mera preciserad bild av detta kommer att ges längre fram i detta kapitel.

Bytesbalansutvecklingen i alternativ 1 framgår av diagram 4.2. Enligt

för alternativet uppgår bytesbalansunderskottet 1985 förutsättningarna till 2 % av BNP detta år. Detta innebär ett underskott på ca 16 miljarder krilöpande priser. Mellan 1980 och 1985 reduceras således bytesbalansunderskottets andel av BNP med dryft 2 Bakom detta

procentenheter.

i varu- och motsvarande ca 4 % av ligger en förbättring tjänstebalansen BNP. ökar underskott sin andel av

Samtidigt transfereringsbalansens

78 Sveriges ekonomi till 1985 - tvâ alternativ

fram

BNP med i runda tal 1,5 %. Denna

försämring beror på en fortgáende ökning av våra räntebetalningar till utlandet. Trots att vi minskar underskottet i vår bytesbalans kvarstår behovet vilket

av utlandsupplåning, innebär att vår utlandsskuld även i alternativ l kommer att växa under hela perioden fram till 1985. Därmed kommer också räntebetalningama att öka. Av diagrammet framgår att vår utlandsskuld som andel av BNP i alternativ l kan förväntas öka från ca 9 96 1980 till ca 18 96 1985. Samtidigt stiger räntebetalningarna som andel av BNP från ca l % till drygt 2 96. I alternativ 1 kommer skuldökningen att fortsätta även efter 1985. Först någon gång mot slutet av 1980-talet kommer att

skuldökningen stagnera.

4.4.3 Produktion och

produktivitet

sysselsättningen i timmar antas bli oförändrad under den kommande femårsperioden. Hela den ekonomiska tillväxten måste därför komma till stånd genom en ökning av arbetsproduktiviteten. En översiktlig bild av i hela ekonomin 3 i del II.

produktivitetsutvecklingen ges i kapitel

Produktivitetsutvecklingen i de enskilda sektorerna i anslut-

analyseras ning till respektive sektoravsnitt i del II.

Under 1970-talet har produktivitetstillväxten i den svenska ekonomin sjunkit. Medan i hela ekonomin till

produktivitetsökningen uppgick

4,1% om året under perioden 1970-1974, så föll den 1974-1979 till 1,6 % om året. Nedgången kom att bli särskilt kraftig i industrin där ökningstakten reducerades från 5,3 % per år till 1,8 % per år. En betydande

Utlandsställning

(netto) Diagram 4.2 Bytesbalans, utlandstillgâtzgar samt räntebetalningar. Procentuell andel av BNP, löpande priser.

ekonomi till 1985 .- två alternativ 79

Sveriges fram

del av produktivitetsnedgången berodde på ett lågt kapacitetsutnyttjande i industrin under dessa år. Detta skulle tala för att det vore möjligt att återvinna den tidigare produktivitetstillväxten om de efterfrågemässiga förutsättningarna för en snabb produktionstillväxt förelåg. Erfarenheterna från slutfasen i den senaste konjunkturuppgången tyder emellertid på att också den underliggande produktivitetstillväxten Denna fenomen, kan förklasjunkit. nedgång, som är ett internationellt ras bl. a. av de förändringar i relativpriser och konkurrensförhållanden som inträffade i samband med 1973. Dessa med-

oljeprishöjningarna

förde att betydande delar av den existerande kapitalstocken och problev ekonomiskt föråldrade. Därmed har den effektiduktionsapparaten i industrin vilket bidragit till att va kapitalstocken per sysselsatt sjunkit sänka Förändringarna har ökat kraven på nyinvesteproduktiviteten. ringar och på omställningar inom industrin. Efter en uppgång i industri- 1974-1975 som huvudsakligen var lokaliserad till vikaninvesteringarna de branscher, industriinvesteringarna kraftigt mot slusjönk emellertid tet av 1970-talet. De krav på ökad flexibilitet i ekonomin som den nya situationen rest har snarast mötts med ökad tröghet i ekonomin. I övriga sektorer av näringslivet har krisen inte varit lika påtaglig som i industrin. Ändå som verkat inom industrin har många av de faktorer verkat också här. Produktionstillväxten har sålunda varit relativt låg. De krav på omställning som de ändrade relativpriserna givit har haft beäven i dessa sektorer. Delar av transportsektorn och Varuhantydelse delsscktorn har i egenskap av leverantörer drabbats av industrikrisema. Även som finns i den svenska ekonomin verkat här har de trögheter emot kraven och förnyelse, vilket sannolikt är en förklapå omställning även utanför industrin sjunkit under ring till att produktivitetstillväxten andra hälften av 1970-talet. Alternativ 1 i LU är uppbyggt kring förutsättningen att vi skall kunna åstadkomma fullt i ekonomin. Detta talar i och

kapacitetsutnyttjande

för sig för en snabbare produktivitetsökning än 1974-1979. Samtidigt kvarstår flera av de övriga faktorer som dragit ner produktivitetstillväxten under senare hälften av 1970-talet. Vi har t. ex. en industrisektor som i många avseenden inte är anpassad till den pris- och kostnadsstruktur som råder. 1970-talet har också lagt en dålig grund för en positiv omsav industrin. Investeringarna har varit låga i branscher som trukturering på längre sikt kan bedömas bli expansiva. Den finansiella försvagningen av industrisektom verkar också hämmande på förnyelse och struktur-

omvandling. Vi har vidare sett att den relativt goda i in-

produktivitetstillväxten

dustrin under slutet av 1960-talet och av 1970-talet kom till stånd

början

genom en betydande utslagning av kapacitet. Det gick ut över industrisektorns storlek. I alternativ l - där i stället industrisektom måste bygtill inte dessa i samma utgas ut fram 1985 - föreligger möjligheter sträckning. Det finns av de angivna skälen anledning att räkna med att produktivitetstillväxten i industrin under blir lägre än

prognosperioden

1970-1974 även om vi skulle för industrin som få så goda betingelser

80 Sveriges ekonomi till 1985 - två alternativ

fram

Tabell 4.2 Produktion, och 1965-1980 sysselsättning produktivitet samt 1980-1985 enl. alternativ l Årlig procentuell volymförändring

Produk- Syssel- Produktion sättning” tivitet

Industri 1965-1970 l 970- l 974 1974- l 979 1979- l 980 l 980-1985

Övriga privata näringslivssektorer 1965- l 970 1970- l 974 l 974- l 979 1979-1980 l 980-1 985

Offentlig sektor 1965-1970 1970-1974 1974-1979 1979-1980 l 980- l 985

Hela ekonomin 1965-1970 1970-1974 1974-1979 1979-1980 1980-1985 f I timmar.

förutsätts i alternativ l. Analysen av de enskilda industribranscherna i kapitel 7 i del II ger också en produktivitetsökning i industrin som uppgår till 4,6 % per år 1980-1985. Utvecklingen i övriga sektorer präglas av en relativt svag produktionstillväxt. Vi får i övriga näringslivet en uppgång i produktiviteten på 3 % per år, vilket i förhållande till andra halvan av är en viss förbättring 1970-talet medan ökningen fortfarande är avsevärt lägre än under perioden 1970-1974. Sammantaget erhålles en årlig i hela ekonomin

produktivitetsökning

på 2,7 % per år 1980-1985, vilket också utgör den årliga BNP-ökningen under perioden. En sammanfattande bild av utvecklingen av produktion och produktivitet ges i tabell 4.2.

ekonomi till 1985 - två alternativ 81

Sveriges fram

4.4.4Energianvändning och energiproduktion

Två faktorer har varit av särskild vikt för utvecklingen av energianvändunder l970-talet. För det första har BNP-tillväxten varit längningen sammare under 1970-talet än tidigare. För det andra har realpriset på under l970-talet medan det snarast var under energi stigit sjunkande 1960-talet. Båda dessa faktorer har bidragit till en uppbromsning av tillväxten Medan tillväxten 1965-1973 i genomsnitt i energianvändningen. uppgick till 3,5 % per år var den 0,7 % per år 1973-1979. Även användningens sammansättning har präglats av prisutvecklingen. Inom ramen för ett stigande realpris på energi har relativpriset på oli förhållande till el under l970-ta1et. Detta har inneburit ja höjts kraftigt att vi under l970-talet har fått en övergång från olja till el. Vi har tidigare betonat att ett viktigt element i alternativ l är en nedav vårt I alternativ l har därför förutsätts att

dragning oljeberoende.

i konsumentledet. Det har också realprishöjningen på olja får slå igenom förutsatts att den tidigare av relativpriset mellan olja och el utvecklingen kommer att fortsätta under 1980-talet. Det innebär att de tendenser när och dess sammansättning som vi sett undet gäller energianvändningen der l970-talet också kan väntas fortsätta under 1980-talet. Vi kan sålunda förvänta oss en minskad total energianvändning i förhållande till BNP. Vi kan också förvänta oss en fortsatt substitution från olja till el. I alternativ l fortsätter ökningen av andelen el- och fjärrvärmeanslutna bostäder. Andelen (exkl. minolja i bostadsuppvärmningen fjärrvärme) skar till strax under 50 96 1985. Motsvarande siffra år 1980 är ca 60 %. Vi har också räknat med att den genomsnittliga specifika energiförbrukningen i bostadsbeståndet kommer att minska med ca 3 % per år i alternativ l. Härvid förutsätts att statsmakterna kommer att föra en sådan att som antagits bli uppnådda i den politik de energibesparingar s. k. energisparplanen realiseras. Det kräver att bostadssektorns årliga investeringar mer än fördubblas under prognospei energibesparingar rioden. Även i transportsektorn och industrisektom förväntas energiminska och andel i den totala användningen antas användningen oljans att få till stånd den angivna utvecklingen krävs i alla sektogå ned. För rerna en ökad investeringsaktivitet. En översiktlig bild av utvecklingen på användningssidan ges i nedanstående tablå. Där framgår att den totala energianvändningen i alternativ l beräknas minska med 1,9 % per år i förhållande till en given BNP-nivå. Samtidigt förutsätts oljeanvändningen minska med 4,3 % per år i förhållande till Detta innebär en kraftig ambien given BNP-nivå. i med 1970-talet.

tionshöjning på oljebesparingssidan jämförelse

Det försörjningssystem som knyter an till de redovisade användningssammanfattas i tabell 4.3. Den totala tillförseln har förberäkningarna delats på de centrala energislagen. I det i energiproduktionssammanhang tämligen korta tidsperspektiv som LU arbetar med, kan det finnas skäl att särskilt om de begränsade möjligheterna att ändra propåminna duktionssystemet. Utbyggnaden av produktionskapaciteten i elsystemet ansluter sig helt till de planer och beslut som var kända hösten 1980. Tio kärnkraftsblock

82 Sveriges ekonomi till 1985 - två alternativ

fram

Tablå

Årlig procentuell förändring 1965-1973 1973-1979 1979-1985 Alt. 1

(l) Total energianvändning3,50,70,6
(2) Därav oljeproduktcr3,8-0,4-l,8
(3) BNP3,31,82,5
(I) ./(3)0,2-1,1-l,9
(2) ./(3)0,5-2,2-4,3
antas vara i drift 1985. Bedömningarnaleder till att vär-

av elefterfrågan mekraf ten endast behöver tas i anspråk i begränsad utsträckning. Bakom den utveckling som redovisas i tabell 4.3 ligger en viss ökning av industriverkets skulle leverankolanvändningen. Enligt beräkningar serna av oljeprodukter, som en konsekvens av den redovisade utvecklingen för övriga energislag, minska från 1979 till 1985. Omräknat till ekvivalcnta oljeton motsvarar detta en reduktion av leveranserna av oljeprodukter på mellan 2,5 och 3,3 milj. ton för perioden som helhet. Oljeandelen i den totala skulle härmed minska

energiförsörjningen

från 68 % 1979 till 61 96 1985. Oljan ersätts genom en betydande ökning av mängden kärnkraftsproducerad el samt i någon mån också av en ökad tillförsel av fasta bränslen. dominerande roll kvarstår dock i

Oljans

allt väsentligt även 1985.

4.4.5 Bostadssektorn

Under perioden 1965-1974 byggdes det en miljon nya bostäder. Efter 1970. då 1 10 000 lägenheter byggdes, sjönk produktionen successivt till omkring 55 000 per år under perioden 1976-1979. Trots nedgången i antalet nyproducerade lägenheter låg bostadsinvesteringarna vid slutet av 1970-talet på ungefär samma nivå som vid decenniets

början. Detta

sammanhänger med att ökat och att små-

ombyggnadsinvesteringarna

Tabell 4.3 Totalt tillförd energi 1973, 1979 och 1985 enligt alternativ 1 PJ

1973 1979

Vatten- och kärnkraft223 295
Nettoimport av el34
Inhcmska bränslen”138 165
Kol och koks7075
Petroleumprodukterl 157 l 166
Totalt till förd energil 591 1 705

“ Inkl. spillvärmeleveranser.

ekonomi till 1985 - två alternativ 83

Sveriges fram

husandelen i nyproduktionen mer än fördubblats. Nettotillskottet av lägenheter bestäms även av avgången genom rivning, kontorisering, hopslagning, övergång till fritidshus m. m. Under 1960-talet låg avgången på 35 000-40 000 lägenheter per år, medan den under l970-talet sjunkit till ca 20 000 lägenheter per år. Bostadsbeståndet kom därmed att öka med ca 150 000 från 1975 till 1979. Efterfrågan på bostäder under l980-talet kommer enligt långtidsutredningens bedömningar att präglas av tre huvudfaktorer som alla verkar för en neddragning av bostadsefterfrågan i jämförelse med 1970-talet: 1. kommer av Befolkningsutvecklingen att bli svagare. Detta framgår nedanstående tablå som anger den årliga ökningen av personer i åldersgruppen 18 år och däröver sedan 1960-talet.

1960-talet 1 970- talet 1980-talet 59 400 30 700 ca 15 000

2. En svagare inkomstutveckling. Ilångtidsutredningens alternativ l beräknas den disponibla inkomsten per capita endast komma att öka med ca 0,4 % per år. Detta skall jämföras med en ökning på 1,8 96 per år under 1970-talet. . En oförmånlig relativprisutveckling. Bl. a. drifts-, bränsle- och underhållskostnader samt byggkostnader beräknas under den kommande perioden utvecklas på ett sätt som medför en viss relativprisstegring för boendet fram till 1985. Denna ökning har i alternativ 1 antagits uppgå till ca 0,5 % per år. Den ambition att hålla nere de offentliga utgifterna som präglar utvecklingen i alternativ 1 medför också att man här inte kan räkna med att den oförmånliga relativprisutvecklingen för bostäder kompenseras av subventioner från staten. Snarast kan vi även på detta område vänta oss återhållsamhet med det totala samhällsstödet. Räknar vi bostadsefterfrågan i antal lägenheter utgör den fortsatta tendensen till uppgång i antalet småhushåll och ensamhushåll en faktor som motverkar de tre huvudfaktorer som nämnts här. En svagare inkomstutveckling kan möjligen komma att bromsa denna tendens. Om den emellertid fortsätter så innebär

detta att den genomsnittliga lägenhetsstorleken i efterfrågan dras ned. Hushållsutvecklingen under 1980talet torde därför ha betydelse mera för bostadsinvesteringamas inriktning än för deras omfattning. I alternativ 1 räknar LU med en investeringsnivå i bostadssektom som motsvarar en nyproduktion på ca 50 000 lägenheter. Ombyggnadsinvesteringarna beräknas av flera skäl öka under perioden. En viktig faktor är att energiinvesteringarna i bostadsbeståndet beräknas bli något mer än dubbelt så stora 1985 som 1980. Sammantaget beräknas ombyggnadsinvesteringarna 1985 ligga 50 % över 1980 års nivå i alternativ 1.

84 Sveriges ekonomi fram till 1985 - två alternativ

4.4.6 I nvesterin gsutvecklingen

Under 1970-talet har investeringarna i den svenska ekonomin utvecklats ogynnsamt. Efter att under 1950- och 1960-talen ha ökat med genomsnittligt 3 a 4 70 per år, så har 1970-talet inneburit en stagnation. Under perioden 1970-1974 ökade sålunda de totala investeringarna med 1,7 % om året, medan de under den perioden 1974-1979 minska-

efterföljande

de med 0,4 % per år. Eftersom investeringarna under 1970-talet vuxit än långsammare BNP har också investeringskvoten, dvs. investeringarnas andel av BNP, sjunkit från 24 70 1970 till 21 70 1979. Mest markerad har nedgången inom industrin varit, där investeringarna under perioden 1974-1979 har minskat med 7 % per år i genomsnitt. Det innebär också att investeringskvoten i industrin dragits ned från 16 % i av 1970-talet till 13 %

början

1979. Detta framgår av diagram 4.3 som den historiska utveckanger lingen av investeringskvoten i hela ekonomin och i industrin. Där framgår också vilken utveckling av investeringarna som krävs i alternativ 1 fram till 1985. För en återgång till balans är det nödvändigt att investeringarna i den Diagram 4.3 l nvestesvenska ekonomin ökar och att investeringskvoten i ekonomin går upp. I ringskvotens utveckling annat fall är det inte att klara de långsiktiga tillväxtmålen. Dessa 1963-1979 samt möjligt 1980-1985 enligt alterna- sammanhang belyses närmare i kapitel 12 i del II. tiv I. är det mest att vi kan öka industri- I ett femårsperspektiv angeläget

Procent 26-

Hela ekonomin

Industrin

ekonomi till 1985 - två alternativ 85 SOU l980:52 Sveriges fram

och de investeringar som bidrar till att minska vårt oljeinvesteringarna berocnde. De senare investeringarna återfinns dels i energisektorn på produktionssidan men också i alla övriga sektorer på energianvändningssidan. Investeringarna här syftar till besparingar i energianvändningen och en substitution i användningen mot billigare energislag. För industrins att det i alternativ 1 del visar utredningens kalkyler med 6,5 96 per år. Därmed ökar ockkrävs en ökning av investeringarna så, som framgår av diagrammet, investeringamas andel av förädlingsvärdet. Ökningen är dock inte tillräcklig för att nå upp till de investesom gällde för 1960-talet eller början av l970-talet. ringskvoter Den viktigaste förklaringen till att den relativt stora produktionsökmed den angivna investeringsnivån är en förändrad ningen är förenlig produktionsstruktur i industrin. De branscher som är expansiva i alternativ 1 har en relativt låg kapitalintensitet medan de kapitalintensiva basindustrierna beräknas växa mera långsamt. Av industriinvesteringarna 1985 tar investeringar i miljöskyddsåtgärder i anspråk 3 å 4 %. beräknas de totala investeringarna i ekonomin öka med Sammantaget 3,5 % per år i alternativ 1. Detta innebär att den totala investeringskvoten i ekonomin stiger till närmare 23 % 1985. Den angivna investeringsutvecklingen har framkommit som ett resultat av en analys av investei de olika sektorer av ekonomin som behandlas i långtidsringsbehoven Den samlade bild som därvid framträder är en relativt förutredningen. i den svenska ekonomin under siktig bedömning av investeringsbehovet början av l980-talet.

4.4.7 Konsumtionsutrymmet och dess fördelning

sett att den totala konsumtionen under 1970-talet har Vi har tidigare vuxit snabbare än bruttonationalinkomsten (BNI). Det har varit möjligt att investeringarna har ökat långsammare än bruttonationalingenom komsten I alternativ l och genom att vi har försämrat vår bytesbalans. förutsätts att reduceras fram till 1985 och att

bytesbalansunderskottet

investeringarna ökar snabbare än produktionen så att vi får en realkapitillväxt i stortalbildning som på lång sikt kan bära upp en ekonomisk återgång till balans kräver att konleksordningen 2,5 % per år. Denna sumtionen ökar långsammare än bruttonationalinkomsten. Resonemanget åskådliggörs i anslutning till diagram 4.4. Där anges utvecklingen av bruttonationalinkomst, bruttoinvesteringar och bytesbalans 1. Om denna bild skall kunna förfram till 1985 enligt alternativ krävs att ökningstakten i den totala konsumtionen begränsas verkligas till 0,5 % om året.

Kraven och bytesbalansförbättring har sålun-

på investeringsuppgäng da intecknat nära nog hela det produktionsutrymme som står till förfogande fram till 1985. En mera detaljerad bild av hur de olika posterna ges i diagram 4.5. tar i anspråk det tillgängliga produktionsutrymmet Vi har där satt av hela den beräknade BNP-ökningen 1980-1985. Den uppgår till 42 miljarder kr räknat i 1975 års priser. Detta belopp mot-

86 Sveriges ekonomi till 1985 - tvâ alternativ fram SOU I980:52

Index 1970 = 100 Total konsumtion f

Zz

z investeringar /

Miljarder kr i löpande priser

+10-

Bytesbalansens saldo ,. ) J

Diagram 4.4 Vølymut- svaras av höjden på hela stapeln i diagrammet. Denna produktionsökveckling för BNI, total ning har i alternativ l intecknats på sätt: konsumtion, bruttoinves- följande

teringar och bytesbalan- l. För att förbättra måste vi avsätta vår bytesbalans en del av produksens saldo 1970-1980 tionsökningen, som därför inte kan för inhemsk antas i anspråk samt 1980-1985 enligt alternativ 1. vändning. Förbättringen av bytesbalansen motsvarar en i

inteckning produktionsökningen på 6 miljarder kr.

ekonomi till 1985 - två alternativ 87

Sveriges fram

2. Trots att vi minskar de löpande så ökar vår

bytesbalansunderskotten

skuldbörda gentemot utlandet fram till 1985. Därmed stiger också av räntor och utdelningar till utlandet från 1,1 % till betalningarna 2,3 70 som andel av BNP. Detta motsvarar 6 kr i 1975 års

miljarder

priser, vilka också undandras inhemsk användning. . Som framgick av avsnitt 4.4.2 kommer vårt bytesförhållande gentemot utlandet (terms-of-trade) i alternativ 1 att försämras med 1,2 % Detta beror dels på att realt ökar med per år 1980-1985. oljepriserna måste stärkas genom 2 % om året, dels på att vår konkurrenskraft bl. a. en sänkning av våra relativpriser. Försämringen av vårt bytesförhållande innebär att vi kan köpa mindre importvaror för en given Därmed minskas utrymmet för inhemsk användning. exportvolym. Denna motsvarar som framgår av diagrammet 14 miljarminskning der kr i 1975 års priser. Sedan den kostnad de angivna posterna representerar dragits ifrån så återstår den del av ökningen som kan tas i produktionsökningen av inhemsk Den inhemska användningen kan i anspråk användning. sin tur delas upp på investeringar och konsumtion. 4. Vi har tidigare angivit att de totala investeringarna inklusive lager i alternativ 1 ökar med 3,0 % om året 1980-1985. Räknat i 1975 års denna investeringsökning 10 miljarder kr. priser motsvarar 5. Till sist framkommer vad som inom de givna ramarna återstår för inhemsk Genom att dra de angivna posterna 1-4 konsumtionsökning. från den totala BNP-ökningen framkommer ett belopp på 6 miljarkonsumtionsökning. Den der kr som kan tas i anspråk för inhemsk motsvarar som redan angivits en tillväxt i den totaangivna ökningen la konsumtionen 1980-1985 på 0,5 96 om året.

som här framkommer måste resultera Det knappa konsumtionsutrymme i såväl privat som offentlig koni en kraftig neddragning av ökningen sumtion. Den närmare fördelningen av utrymmet måste göras under beaktande av de övriga balanskrav som ligger i alternativ 1. För att industrins konkurrenskraft skall kunna förbättras på det sätt som förutsätts löneutveckling. Erfarenheterna under 1970-takrävs en mycket måttfull let visar att en sådan utveckling inte kan komma till stånd samtidigt med kraftiga av skatten. Erfarenheterna visar också att krav

höjningar

av reallönen verkar destabiliserande. För att på kraftiga sänkningar en balanserad utveckling på lönesidan krävs därför att den

möjliggöra

offentliga konsumtionen tar en betydande del av den anpassningsbörda som faller konsumtion. I alternativ l har förutpå vår totala inhemska satts att den offentliga konsumtionen 1980-1985 ökar med 0,5 % om året. Det är i så fall möjligt att uppnå en ökning av den privata konsumtionen som också uppgår till 0,5 % om året. Vid denna låga tillväxt i den privata konsumtionen blir fördelningsmellan betydande, vilket problemen pensionärer och yrkesverksamma i tabell 4.4. Tabellen bygger på ett antagande om oförändrad belyses sparkvot. Därmed innebär kravet på en begränsning av den privata kontill 0,5 % om året också ett krav på att ökningen av de sumtionsökningen disponibla inkomsterna skall begränsas i samma mån. Efter de ändrade

88 Sveriges ekonomi till 1985 - två alternativ

fram

Mdr kr

BNP:s ökning 42 Mdr

Real förbättring av bytesbalansen (6 Mdr)

Räntor och u-hjálp (6 Mdr)

Terms of trade - försämring (14 Mdr)

Investeringar och |ager (10 Mdr)

Diagram 4.5 BNP- Konsumtion _äkningen och dess an- (6 Mdr) vändning 1980-1985 1. 0 5 enligt alternativ 4

reglerna för priskompensation av pensionema kan pensionärernas reala disponibla inkomster väntas öka med 1,5 96 per år 1980-1985. Därmed ryms inom den angivna ramen endast en ökning av disponibel inkomst med 0,3 % per år för yrkesverksamma. Eftersom antalet yrkesverksamma ökar inkomsten minmed ca 1 913/år måste den disponibla per capita ska för denna Vid oförändrade ingrupp. i övrigt transfereringsregler nebär detta att reallönen efter skatt räknat måste minska i per sysselsatt alternativ 1. Tabell 4.4 Den privata konsumtionens fördelning mellan pensioner och övriga inkomster 1970-1979 samt 1979-1985 enligt alternativ l

Miljarder krÅrlig procentuellförändring
1975 års priser1975 års priser
197019791985 Alt. 11970- 19791979-1985 Alt. 1
Pensionärer” 15,630,032,97,61,5

Övriga inkomsttagare 120,8 133,1 135,9 1,1 0,3 Total privat konsumtion 136,4 163,1 168,8 2,0 0,6 “ I beräkningarna har pensionskommitténs betänkande lagts som grund för uppskattningen av pensionärernas konsumtion 1979. Vidare har antagits att pensionäremas konsumtion ökar i samma takt som deras realt disponibla pensionsinkomster.

ekonomi till 1985 - två alternativ 89

Sveriges fram

Detta förhållande att det blir svårt att genomföra algör naturligtvis ternativ med minskande reallöner är risken erfaren- 1. Vid en utveckling stor för inflationsdrivande En sådan

hetsmässigt kompensationskrav.

utveckling emellertid med säkerhet en återgång till balans i

omöjliggör

den svenska ekonomin, varvid anpassningsproblemen blir ännu svårare

vid en senare tidpunkt. konsumtion med 0,5 % per år 1980-1985 kan Ökningen av offentlig Liksom för den prijämföras med en ökning på 3,9 % per år 1974-1979. vata konsumtionen är det alltså här fråga om en mycket kraftig upp-

bromsning. beräknas i alternativ 1 minska med 0,8 % Den statliga konsumtionen per år, medan den 1974-1979 ökade med 2,1 % per år. För den kommunala konsumtionen är trendbrottet ännu mera drastiskt. Det utrymme som står till förfogande 1980-1985 motsvarar en årlig ökning på 1 96 per

år, vilket skall ställas mot en ökning på 4,7 96 per år 1974-1979. Den utvecklingen för statlig konsumtion överensstämmer angivna som intecknats av med långtidsbudgetens. I denna ingår de resurskrav redan fattade beslut. För att i den statliga verksamheten kunna ta nya är det därför i alternativ 1 nödvändigt att genomföra utbyggnadsbeslut motsvarande Realiserannedskärningar på andra verksamhetsområden. med statsmakternas intendet av en sådan utveckling ligger dock i linje tioner och har inletts i och med i oktober 1980.

sparpropositionen

För kommunernas del är bilden mera problemfylld. Utredningens visar ökningen är förenlig med oförändrad kalkyler att den angivna standard i kommunerna. Konsumtionsökningen svarar då per invånare mot de krav som befolkningsutvecklingen ställer vid i övrigt oförändrad standard. Det innebär att de planer på utbyggnad som finns för exempelvis barnomsorg och åldringsvård inte ryms inom det angivna ut- För att kunna en utveckling enligt alternativ 1 krävs rymmet. genomföra därför eller att motsvarande inantingen att dessa planer omprövas skränkningar görs i andra verksamheters tillväxt. Ytterligare en svårigi början. Den kommuhet ligger i den höga tillväxttakten LU-periodens nala konsumtionen beräknas 1981 öka med omkring 3 %. För den återstående perioden måste då tillväxten begränsas till ca 0,5 % per år. Att realisera kommer utan tvivel att kräva kraftfulla åten så låg tillväxttakt och av de kommunala beslutsfattarna. Det gärder både av statsmakterna bör slutligen observeras att även vid denna tillväxt av den offentliga konsumtionen beräknas sektorns sysselsättning öka med ca 155 000 personer 1980-1985. medan den Hela denna ökning faller på kommunerna, beräknas minska svagt. statliga sysselsättningen

4.4.8Försörjningsbalansens och sysselsättningens utveckling

1980-1985 i alternativ 1 kan sammanfattas i den Den reala utvecklingen posterna i tabelförsörjningsbalans som anges i tabell 4.5. De enskilda len har kommenterats i det föregående.

90 Sveriges ekonomi till 1985 - två alternativ

fram

Tabell 4.5 Försörjningsbalansens utveckling 1965-1980 samt 1980-1985 enligt alternativ l

Milj_ kr, Årlig procentuell volymförändring ”nå” 1965- 197m 1974 1979 1970 1974 1979 1980

få??

Privat konsumtion163 0553,01,6
Offentlig konsumtion82 9775,93,9
Statlig26 4301,62,1
Kommunal56 5478,94,7
3 Total konsumtion (1 + 2)246 032 3,92,4
Bruttoinvestering, totalt59 391 3,6-0,4
Bostäder12 8671,31,3
Offentlig”10 3347,81,1
Stat3 257- 0,11,3
Kommun7 0771 1,01,0
Privat36 1903,3-1,3,
Industri9 6333,9-7,316,0
Lagerförändringb- 541

(l 237) (-2 215) (-6 844) (4 441) (-1 219) Inhemsk resursförbrukning (3 + 4+ 5) 304 882 3,8 2,0 1,3

3,6 1,0

Summa kapitalbildning (4 + 5 + 8-9) 66 4803,5 3,5 -1,86,9 8,5
Export av varor och tjänster104 250 7,6 7,42,00,0 7,3
Import av varor och tjänster96 6217,6 5,01,72,3 3,5
BNPC312 5123,8 2,71,42,7 2,5

“ Med offentliga investeringar avses endast offentliga myndigheters investeringar. Investeringar gjorda av of-

bfentliga affärsverk och aktiebolag ingår i privata investeringar.

Förändring i milj. kr. c Till mottagarpris.

Som redan angivits förutsätts i alternativ l att det skall vara

möjligt

att bibehålla den fulla

sysselsättningen. Fram

till 1985 ökar antalet sysselsatta enligt alternativ 1 snabbare än under 1970-talet, eller med i genomsnitt ca 38 000 personer per år. Detta tillskott fördelas dock väsent-

ligt annorlunda än vad som gällt under perioden 1970-1979. Närings-

livets beräknas behöva

sysselsättning

öka med 7 500 personer per år.

Omsvängningen blir särskilt

kraftig i de varuproducerande sektorerna.

Den statliga sysselsättningen minskar svagt med drygt 1 000 personer per år. Den kommunala

sysselsättningstillväxten blir drygt 30 000 per-

soner per år trots den i den kommunala

kraftiga åtstramningen sektorns

tillväxt.

Industrisysselsättningen ökar med ca 12 000 personer per år i genom-

snitt under vilket prognosperioden, är ett markant trendbrott i förhål-

lande till utvecklingen sedan mitten av l960-talet. är

Omsvängningen

särskilt stor i med jämförelse utvecklingen under senare delen av 1970-

talet, då industrisektom krympte med över 14 000 personer per år.

sou 1980:52 ekonomi till 1985 - två alternativ 91

Sveriges fram

4.4.9Den finansiella utvecklingen

För med LU:s alternativ l skall komma att en real utveckling i enlighet till stånd krävs att olika finansiella flöden utvecklas på ett sådant sätt att och motiverar ett beteende hos hushåll, företag m. m. som de möjliggör är förenligt med den reala utvecklingen i detta alternativ. I tabell 4.6 visas det finansiella sparandets fördelning och utveckling mellan l979 och 1985. Det finansiella sparandet för en viss sektor utgör skillnaden mellan sektorns totala intäkter och dess totala utgifter. Det finansiella visar därmed vilka sektorer som har finansiella sparandet överskott, dvs. lånar ut till andra sektorer, och vilka som har underskott, dvs. måste tillföras kapital från andra sektorer. Summan av det finansii samtliga inhemska sektorer är lika med skillnaden melella sparandet lan de inkomster som genereras inom landet och landets totala utgifter. Denna skillnad är definitionsmässigt lika med bytesbalansunderskottet. Den finansiella utvecklingen belyses närmare i diagram 4.6, som visar det finansiella sparandet i privat och offentlig sektor samt bytesbalanssaldot, allt av BNP. Bostäder har hänförts till den ofuttryckt i procent sektorn som i övrigt består av staten, kommunerna och socialfentliga Den sektorn utgörs av hushålls- och föreförsäkringssektorn. privata tagssektorerna. Efter 1975 har - med undantag av år 1978 - bytesbalansunderskottet till mer än 2 % av BNP. Under kostnadskrisen 1975-1976 ökade uppgått den offentliga sektorns finansiella sparande främst genom att de offent-

Procent Privat sektor 1

wkcá-;COO á

Diagram 4.6 Finansiell! sparande i privat och offentlig sektor 1970-1 985. Procent av BNP, löpande |7 i r v | i I I I I I priser. 1970 71 72 73 74 75 76 77 78 79 Källa: Nationalräken- Anm. Bostäder har hänförts till den offentliga sektorn. skapema.

92 Sveriges ekonomi till 1985 - två alternativ

fram

liga inkomsterna växte snabbt. Den privata sektorns finansiella sparande sjönk emellertid drastiskt under samma period och i högre grad än vad den offentliga sektorn ökade sitt sparande. Det negativa finansiella sparandet i den privata sektorn berodde främst på att vinstnivån föll i företagssektorn. . Under 1977-1979 skedde en omkastning i det finansiella sparandets fördelning mellan privat och offentlig sektor. Inom den privata sektorn förklaras detta främst av ökningen av det finansiella sparandet inom företagssektorn. Företagens vinster ökade vid en låg investeringsnivå, vilket ledde till en kraftig förbättring av företagens finansiella sparande. Inom den offentliga sektorn förorsakades den kraftiga nedgången i finansiellt sparande av det starkt växande statliga budgetunderskottet. Kalkylerna för 1985 över den finansiella utvecklingen (se kap. 1 l i del II) har gjorts dels utifrån de reala kalkylema, dels utifrån beräkningarna av pris-, löne- och vinstutvecklingen (se kap. 10 i del II). Den privata sektorns finansiella sparöverskott beräknas något från den höga

sjunka

nivån 1979. Som framgår av tabellen är nedgången hänförbar till ett växande finansiellt sparunderskott i de icke finansiella företagen (dvs. företagssektorn exkl. banker, försäkrings- och finansbolag). Detta innebär att ökningen i investeringsutgifterna är väsentligt större än den ökning i bruttosparande som den ökade lönsamheten medför. Bland de icke finansiella företagen spelar industrins en utveckling central roll. Soliditeten i industrin har fallit kraftigt under 1970-talet, främst beroende lönsamheten. För att på den trendmässigt sjunkande åstadkomma den investeringsuppgång som ligger i alternativ l bedöms det vara nödvändigt att återföra vinstandelen och soliditeten till den genomsnittliga nivå som rådde under perioden 1970-1974. Nyemissionskraven under den första hälften av 1980-talet kommer därmed att överstiga nyemissionsvolymerna under 1970-talet. Nyemissioner på i genomsnitt ca 3 miljarder kr per år i fasta priser behövs i alternativ 1 för att Soliditeten skall stiga. I med 1970-talet så innebär det 2-3

jämförelse

gånger så stora nyemissionsvolymer som andel av eget kapital. En ännu högre vinstnivå än vad som förutsatts skulle minska nyemissionskraven samtidigt som kapitalplaceringar i företagen blir mer attraktiva. Det behövs dock vinster på i genomsnitt 1974 års mycket höga nivå för att enbart den vägen få fram tillräckligt med riskkapital. De jfizzansiella företagen har, i motsats till de icke-finansiella, en starkt positiv sparandeutveckling. Detta sammanhänger främst med att ränteintäkterna (netto) stiger kraftigt i beaktande av deras stora nettoutlåning i utgångsläget.

Tabell 4.6 Finansiellt sparande 1979 och 1985 enligt alternativ 1 Milj. kr, löpande priser

Stat Kommun Socialför- Bostäder Hushåll Finansiella Icke Summa

säkrings- sektorföretag finansiella ( = bytesbalans- företag saldot)
-30 934 3135 15 776 -13136 7 344 18364-11744 -11 195
-33 839 81 23 838 -19 396 10 625 44169-41570 -16 253

till 1985 - två alternativ 93 Sveriges ekonomi fram

Hushållens finansiella sparande förbättras under perioden 1979-1985 i alternativ som år 1979 uppgick till 1 (tabell 4.6). Bruttosparkvoten, bli oförändrad. antas motverka den 5,7 %, antas En positiv realränta till fallande som av den lägre tillväxten i real distendens sparkvot följer

ponibcl inkomst. av hushållens inkomster som vid gällande För att skapa en utveckling med den reala konsumtionstillväxten kan hushålsparkvot är förenlig lens direkta skatter, som andel av BNP, sänkas från 21,8 % till 20,5 %.

Det blir därmed möjligt att genom sänkning av den statliga direkta skatten underlätta avtalsrörelserna så att löneökningama håller sig inom de

ramar som förutsätts i kalkylerna. sektorns finansiella minskar under

Den offentliga sparandeunderskott

som andel av BNP, men är fortfarande av betydande perioden uttryckt storlek innebär kalkylerna därmed, i alternativ 1985. För bytesbalansen av BNP, endast obetydligt kan mins- 1, att underskottet mätt i procent kas i förhållande till 1979 medan det sänks med ca 2 % med

jämfört

1980. av tabellen försämras statens finansiella sparandeunder- Som framgår Vid oförändrad indikerar kalkylerna att skott marginellt. statlig utlåning år 1985 kan beräknas bli 55 miljarder. I ab-

statens budgetunderskott

detta att underskottet förbättras något med soluta tal innebär jämfört beräknas som andel av BNP innebär kal-

1980. Om budgetunderskottet

att andelen sjunker från 10,6 % 1980 till 6,7 % 1985. Därmed kylerna i stort sett den målsättning som formulerades i regeringens beuppnås nämligen att fr. o. m. 1980 nedbringa budgetunder-

sparingsproposition,

andel skottet som andel av BNP med ca 1 % per år. Statsskuldsräntornas

växer kraftigt under perioden. Budgetunderskot-

av budgetunderskottet tet exkl. räntor 1985. uppgår till 1,8 % av BNP Kommunernas finansiella förutsätts minska till noll 1985. sparande leder i alternativ 1 till en oförändrad kommunal medelutdebite- Detta

ring under perioden. finansiella beräknas i löpande pri-

Socialförsäkringssektorns sparande

ser öka från ca 16 1979 till ca 24 1985. I reala termer

miljarder miljarder

dock sektorns finansiella för denna minskar sparande. Förutsättningar är dels att ATP-avgiften från 11,75 70 till 13,0 %, vilket utveckling höjs redan är beslutat, dels att ökar från 10,6 % till

sjukförsäkringsavgiften

inkomster och utgifter skall balansera.

12,0 % för att sjukförsäkringens

om av

Vidare förutsätts att besparingspropositionens förslag justering

indexregleringen för ATP-pensioner genomförs. Bostadssektorns finansiella ökar under perioden

sparandeunderskott

till ca 19 är härvidlag helt från ca 13 miljarder miljarder. Utvecklingen

bestämd av bostadsinvesteringamas utveckling. Den totala dvs. summan av direkta, indirekta samt löskattekvoten, beräknas 1979-1985 öka från neskatters andel av BNP, under perioden perspektiv är detta en kraftig upp- 50.1 % till 50,9 %. I ett historiskt Under 1965-1979 har den bromsning i skattetryckets ökning. perioden totala skattekvoten växt med drygt 1 % per år. mer än väl av den automatiska in- För statens del täcks skattebehovet vid oförändrade skatteregler. Det blir sålunda täktsökning som följer

94 ekonomi till Sveriges fram 1985 - två alternativ

möjligt med en viss sänkning av statsskatten. För kommunernas del kan

kommunalskattesatsen behållas oförändrad. Löneskattens andel av BNP

höjs som av de ökade ATP- och

följd sjukförsäkringsavgiftema. Snab-

bast ökar de indirekta skatternas andel av BNP, bl. a. som av att

följd

kalkylerna tagit hänsyn till den samt de

momshöjning punktskattehöj-

ningar som genomförts 1980. Vidare förutsätter att de nomikalkylerna nella punktskatterna hålls realt oförändrade.

Budgetunderskottets finansiering är av stor betydelse för likviditetsoch ränteutvecklingen i ekonomin (se kapitel l l i del II). En alltför stark

likviditetsökning försvårar möjligheterna att hålla inflationen

och bytesbalansunderskottet inom de ramar som förutsätts i alternativet l. Penningmängden, dvs. allmänhetens innehav av och sedlar, mynt banktillgodohavanden, avspeglar tillgången på likvida medel i ekonomin. För att undvika en alltför kraftig likviditetsökning har penningmängdstillväxten satts till 9 % per år i alternativet l.

Penningmängden

växer därmed än

något långsammare bruttonationalprodukten.

Statens budgetunderskott har beräknats till 55 miljarder kr 1985 (se ovan). Upplåningen för att täcka underskottet kan ske dels i kreditinstituten och hos allmänheten. varvid innågon ökning av penningmängden te sker, dels i riksbanken och utlandet, vilket ökar

penningmängden.

Då penningmängdens ökningstakt är begränsad till 9 % per år blir den del av budgetunderskottet som kan finansieras i riksbanken och utlan-

det bestämd (se tabell 4.7). I alternativ l beräknas utflödet p. g. a. bytesbalansunderskottet 1985 till 16 miljarder. Företagen antas dock bidra till

finansieringen genom egen utlandsupplåning, som begränsar valuta-

utflödet ur den privata sektorn till 10 miljarder. Den statliga utlandsupplåningen har beräknats till l5 miljarder för att medge en uppbyggnad av valutareserven med 5 takt med

miljarderi importökningen.

Bankernas bidrag till finansieringen av statens budgetunderskott beror av En likviditetskvot kreditpolitiken. på nuvarande nivå (ca 40 96) antas bestå fram till 1985. Som följd härav bedöms bankerna kunna placera 8 1985. miljarder i statsobligationer

Kapitalmarknadsinstituten, dvs. AP-fonden samt försäkringsbolagen,

beräknas kunna bidra med 15 miljarder till budgetunderskottets finansiering genom köp av statsobligationer. Ca lO - 20 96 - av sta-

miljarder

tens upplâningsbehov beräknas kunna bli tillgodosett

genom uppláning

hos allmänheten. Andelen är ungefär lika stor som genomsnittet för hela

1970-talet. Det torde därför vara möjligt att verkställa avsedd upplåning hos allmänheten enligt detta alternativ.

Sammanfattningsvis underlättas finansieringen

av att budgetunderskottet i reala termer dras ned i alternativ l. Med hjälp av en stram penningpolitik kan statens minskas utlandsupplâning och upplåningskraven på den inhemska marknaden i viss mån skiftas över från kreditinstituten till allmänheten.

ekonomi till 1985 -två alternativ 95

Sveriges fram

Tabell 4.7 Finansieringen av statens budgetunderskott 1985 Miljarder kr, löpande priser

Statens nettoupplåningiAlternativ l
Riksbanken7
Utlandetl 5
Bankerna8

15 Kapitalmarknadsinstituten Allmänheten 10

Summa budgetunderskott 55

Minnesposter

Bankinlåning32
Ökning sedelmängd4
Ökning penningmängd36
Penningmängd435

- 16 Bytesbalansen Privata sektorns netto-

i utlandet 6 upplåning Valutaflödet - 10

netto ur privata sektorn BNP i löpande marknadspris 817 Ökning av valutareserven 5

4.5Huvudalternativ 2 - en väg mot ökad obalans

Huvudalternativ 2 beskriver en utvecklingsväg för svensk ekonomi fram till 1985 där de centrala trögheterna på ekonomins utbudssida kvarstår och där den inhemska konsumtionen fortsätter expandera enligt ungefär samma mönster som förut. Konsekvenserna härav blir en utveckling som om den under 1970-talets senare hälft.

i långa stycken påminner Utgångslägets kraftiga obalanser förvärras och p. g. a. ett stagnerande näringsliv kan den fulla sysselsättningen inte upprätthållas.

4.5.1 Kvarstående trögheterpâ ekonomins utbudssida

Såsom kännetecknas den svenska ekonomin f. n. av

tidigare poängterats vissa tillväxthämmande restriktioner på ekonomins utbudssida. I alternativ 2 har dessa förutsatts kvarstå. De diskuteras relativa utförligt i samband med av andra utvecklingsvägar i kapitel 5 och

presentationen skall därför endast kortfattat nämnas här.

De åsyftade utbudsrestriktionerna är till antalet tre. Den första utgörs av de under 1970-talet uppkommande tröghetstendenserna på arbetsmarknaden (se kapitel 9 i del II). Genom att de inte undanröjskommer - trots en allmänt av arbetskraftsefterfrågan i alternativ 2 -

svag ökning liksom under sista hälften av 1970-talet vissa expanderande företag och branscher att erhålla rekryteringsproblem. Tröghetema på arbetsmarknaden riskerar att driva och bidrar sålun-

därigenom upp löneglidningen da till en ogynnsam kostnads- och prisutveckling.

Den andra viktiga restriktionen på industrins tillväxt utgörs av före-

soliditet. Denna har successivt under hela 1970-tatagens svaga sjunkit

96 Sveriges ekonomi till 1985 - tvâ alternativ

fram

let. En svag Soliditet ökar de förluster som ägarna måste bära i händelse av att verksamheten inte går ihop. Riskerna för konkurs vid en tillfällig felsatsning ökar betydligt, vilket kan avhålla företagen från nyinvestering och expansion. I en utveckling enligt alternativ 2 där vinsterna

sjun-

ker kommer även Soliditeten att fortsätta sjunka (se kapitel 11 i del II). Härigenom förstärks de angivna tendensema. Den tredje tillväxthämmande faktorn av brister utgörs i skogsindustrins Skogsindustrin svarar för l/4 av den

råvaruförsörjning. ungefär

svenska industrins export samt 16 % av dess totala sysselsättning. Under senare år har skogsindustrins vid expansion efterfrågeökningar begränsats av bristande råvarutillgång. Virkesuttaget har ca 15 legat milj. m3 sk under den långsiktigt awerkningsniván

möjliga på 75 milj.

m3 sk. I alternativ 2 har förutsatts att denna kvarstår. Vid begränsning den givna efterfrågeutvecklingen innebär det att produktionsnivån 1985 blir ca 10 % lägre än vad den annars skulle blivit.

4.5.2 En expansion av den inhemska konsumtionen

fortsatt

För att en utveckling i linje med LU:s alternativ l skall kunna realiseras måste tillväxten i den inhemska konsumtionen brytas. I huvudalternativ 2 åstadkommes inte denna återhållsamhet i I

konsumtionsutvecklingen.

stället fortsätter utvecklingen i ungefär samma banor som under senare hälften av l970-talet. Detta illustreras i diagram 4.7.

Index 1970 = 100

Total konsumtion /

z

Diagram 4. 7 Volymutveckling för BNI (bruttonationalinkømst) och total konsumtion 1970-I 980 samt 1980-1985 enligt alternativ 2. 1970

ekonomi till 1985 - två alternativ 97

Sveriges fram

Offentlig konsumtion För statens del förutsätts i alternativ 2 en mindre neddragning av konsumtionsutgiftema Neddragningen är dock mindre än i al-

1980-1985.

ternativ 1 och begränsar sig till 0,3 % per år. Men även denna utveckling förutsätter en hård restriktivitet med nya utgiftsåtaganden.

Den kommunala konsumtionen fortsätter däremot i alternativ 2 att växa snabbt. En viss uppbromsning av tillväxten förefaller emellertid för närvarande ske. Med anledning härav har ökningstakten satts till 3,8 % per år 1980-1985. Detta innebär en betydande nedgång i förhållande till perioden 1974-1979 då ökningstakten i kommunal konsumtion uppgick till 4,7 % per år. Utvecklingen i alternativ 2 innebär sålunda att vi når en uppbromsning i tillväxten liknande den vi hade 1970-1974 då konsumtionsökningen i kommunerna uppgick till 3,4 % per år.

Den i alternativ 2 förutsätta kommunala tillväxten skall ses mot bakgrund av den begränsade effekten av de senaste årens försök att genom frivilliga överenskommelser begränsa den kommunala expansionen. Trots breda diskussioner och en i stort sett enig uppfattning om behovet att begränsa den kommunala tillväxten har dessa strävanden hittills inte varit framgångsrika. Det förefaller i stället som om den statliga styrningen verkat i expansiv riktning under l970-talet. Denna styrning har skett dels via direkta bidrag till prioriterade verksamheter men också genom olika krav, normer och ålägganden. För att också de kommunala prioriteringarna skall kunna göra sig gällande är det naturligt att utgifterna växer snabbare än vad som betingas av de statliga ambitionerna, vars kostnadskonsekvenser har varit svårbedömbara.

Mot denna bakgrund ter sig den i alternativ 2 förutsätta ökningstakten för kommunal konsumtion på 3,8 % per år 1980-1985 inte som an-

hög, även om enigheten är stor att denna tillväxt inte är märkningsvärt förenlig med de samhällsekonomiska balansmâlen.

Vid denna kommunala tillväxt kommer olika verksamheter att liksom tidigare byggas ut utöver vad som anges i den s. k. baskalkylen (se avsnitt 6.3 i del II). Det betyder en fortsatt relativt kraftig ökning i standarden på det kommunala Detta medför också att an-

tjänsteutbudet.

talet kommunalt anställda måste öka med sammanlagt drygt 270 000

1980-1985, vilket överstiger hela ökningen i arbetsutbudet. personer

Privat konsumtion

Erfarenheterna under 1970-talet har visat att den återhållsamhet på lönesidan som liggeri alternativ 1 knappast kan realiseras i ett klimat med en expansiv offentlig efterfrågepolitik. Därför har i alternativ 2 förutsatts att löntagarna inte kommer att acceptera en försämring i reallönen. Reallönen efter skatt ökar sålunda svagt 1980-1985. Till-

per sysselsatt sammans med de redan intecknade konsumtionsökningama för pensionärer m. fl. betyder detta att den privata konsumtionen förutses öka med dvs. i samma takt som 1974-1979. Kon-

1,6 % per år 1980-1985, sumtionsökningen 1965-1974 uppgick till 2,5-3 96 per år.

98 Sveriges ekonomi fram till 1985 - två alternativ

4.5.3 Effekterna på den ekonomiska utvecklingen

Den expansiva utvecklingen av den inhemska efterfrågan i alternativ 2 skapar tillsammans med de nämnda trögheterna på ekonomins utbudssida ett klimat där den konkurrensutsatta sektorns

tillväxtmöjligheter

kraftigt begränsas. Utvecklingen kan då i stora drag väntas den

följa

som uppkom under perioden 1974-1979.

Den expansiva ekonomiska politiken förutses liksom under

perioden 1974-1979 skapa ett inhemskt ekonomiskt klimat som inte står i överensstämmelse med utvecklingen i omvärlden. Den fortsatt växande offentliga sektorn kan förutses bli löneledande vilket återigen bäddar för en löne- och kostnadsutveckling som är avsevärt snabbare än omvärldens. l alternativ 2 förutses sålunda den inhemska nominella lönekostnaden per timme växa med 12,8 % per år och de inhemska konsumentpriserna med 11,5 % per år 1980-1985, vilket är betydligt snabbare än vad som förutsätts för utvecklingen i konkurrentländerna.

Därmed försämras konkurrenskraften ytterligare för det svenska näringslivet. De reala löneökningama kommer att pressa ned vinsterna. I alternativ 2 beräknas nettovinstandelen i den konkurrensutsatta sektorn gå ner från ca 15 % av förädlingsvärdet 1980 till knappt 9 % 1985. En del av kan också förväntas slå igenom i höga produkt-

kostnadshöjningen

priser, med stigande relativpriser som följd. I alternativ 2 beräknas därför de svenska och - -

relativpriserna på varor tjänster oljan undantagen öka med i genomsnitt ca 1,5 % per år under perioden fram till 1985.

Den ogynnsamma prisutvecklingen kan förväntas leda till att den konkurrensutsatta delen av näringslivet ånyo tappar marknadsandelar både på exportmarknaderna och här hemma. Trots en förutsatt tillväxt i världshandelns volym på i genomsnitt ca 5 % per år under prognosperioden beräknas den svenska exporten sålunda växa med endast 2,6 % per år 1980-1985. Delvis som en av den för oss ogynnsamma prisut-

följd

vecklingen. delvis som en följd av den expansiva inhemska efterfrågeutvecklingen kommer importen att öka relativt kraftigt. Den totala importen av varor och tjänster beräknas i alternativ 2 växa med i genomsnitt 4,1 % per år 1980-1985, vilket är en mycket kraftig ökning i förhållande till BNP-tillväxten. Naturligt nog ger den angivna utvecklingen upphov till en kraftig försämring av bytesbalanssaldot.

Den försämrade konkurrenssituationen och de därav förlus-

följande

terna av marknadsandelar leder till en stagnerande efterfrågetillväxt för den konkurrensutsatta delen av näringslivet. I kombination med den försämrade vinstutveeklingen kommer därför incitamenten till nyinvesteringar att försvagas. I likhet med föregående femårsperiod erhålls härigenom en mycket svag investeringsutveckling. I alternativ 2 beräknas sålunda industrins investeringsvolym minska med i genomsnitt 5,0 9; per år under perioden 1980-1985. Detta illustreras i diagram 4.8 i form av investeringskvotens utveckling. I alternativ 2 kommer den ytterst ogynnsamma förskjutningen av industrins investeringskvot under senare delen av 1970-talet att fortsätta.

ekonomi till 1985 - två alternativ 99

Sveriges fram

Procent 20-

19-

18-

10- F I 1 l I I 1 I I 1963 65 67 69 71 73 75 77 79

Anm.: Brottet i kurvan 1970 beror på en statistikrevision som utförts endast för 1970-talet.

Industriproduktionen beräknas växa med endast 1,1 % per år under Diagram 4.8 Investe- Detta kan med att den 1974-1979 ringskvotens (investeringperioden 1980-1985. jämföras sjönk ar/ förädlin gsvärde) utmed l % per år. Under perioden 1970-1974 växte den med i genomsnitt veckling inøm industrin 3,5 % per år, medan tillväxten 1965-1970 var över 5 % per år. I 963*1 980 samt Även delar beräknas utvecklas Därige- 1980-1985 enl. alternativ övriga av näringslivet svagt. nom kommer att utvecklas sysselsättningen 2. 1975 års priser. även sysselsättningen svagt. i det förutses sålunda minska med drygt 190000 privata näringslivet mellan 1980 och 1985. Samtidigt stiger sysselsättningen i den personer offentliga sektorn med ca 270 000 personer. Ställt i relation till den beräknade ökningen av arbetskraftsutbudet blir ändå den totala sysselsättför för att den fulla sysselsättningen skall kunna ningsökningen svag upprätthållas. Antalet arbetslösa beräknas 1985 uppgå till drygt 100 000 utöver den normala friktionsarbetslösheten. Detta är liktydigt med en arbetslöshet om 4,3 % år 1985.

4.5.4Utvecklingsbildens delar

Den i sina huvuddrag beskrivna utvecklingsbilden enligt alternativ 2 åskådliggöres i termeri tabell 4.8. BNP-tillväxten

försörjningsbalansens

begränsar sig till 1,1 % per år i genomsnitt 1980-1985. Detta är en lägre tillväxt än under någon femårsperiod under efterkrigstiden.

Utrikeshandel och bytesbalans

av utrikeshandeln har berörts ovan. Den Prognosperiodens utveckling beror på den ogynnsamma inhemska kostnadssvaga exporttillväxten utvecklingen, som leder till att de svenska exportföretagens relativpriser ökar med ca 1,5 96 per år 1980-1985. Den aggregerade i genomsnitt priselasticiteten har för varuexporten uppskattats till 1,5 och för tjänste-

100 Sveriges ekonomi till 1985 - tvâ alternativ

fram

Tabell 4.8 Försörjningsbalansens utveckling 1965-1980 samt 1980-1985 enligt alternativ 2

Milj. kr, Årlig procentuell volymförändring 1975 å” 1965- 197m 1974 1979_ 1970 1974 1979 1980

få??

Privat konsumtion163 0553,0 2,51,61,0
Offentlig konsumtion82 977 5,9 2,63,93,1
Statlig26 4301,6 1,22,11,5
Kommunal56 5478,9 3,4 4,74,0
Total konsumtion (1 + 2)246 0323,92,5 2,41,7
Bruttoinvestering, totalt59 3913,6 1,7 -O,44,0
Bostäder12 8671,3 -2,61,3 - 4,0
Offentlig”10 334 7,8 -5,21,10,6
Stat3 257 - 0,1 1,11,3 - 8,2
Kommun7 077 11,0 -7,51,04,6
Privat36 1903,3 5,6-1,37,8
Industri9 633 3,9 6,3 -7,3 - 54116,0 -5,0
Lagerförändringh(1 237) (-2 215) (-6 844) (4 441) (-3 255)
Inhemsk resursförbrukning (3 + 4 + 5) 304 8823,8 2,01,33,6 1,5
Summa kapitalbildning (4 + 5 + 8-9) 66 4803,5 3,5 -1,86,9 -2,5
Export av varor och tjänster104 2507,6 7,42,00,0 2,6
Import av varor och tjänster96 6217,6 5,01,72,3 4,1
BNP312 5123,8 2,71,4

2,7 1,1 ”

Med offentliga investeringar avses endast offentliga myndigheters investeringar. Investeringar gjorda av offentliga affärsverk och aktiebolag ingåri privata investeringar.

”Förändringi milj. kr.

f Till mottagarpris.

Tabell 4.9 Exportens och importens utveckling 1965-1980 samt 1980-1985 enligt alternativ 2

Milj. kr Årlig procentuell volymförändring

1965- 1970- 1974- 1979- 1980-

1970 1974 1979 1980 1985

Alt. 2 Export Varor

2,7 Tjänster 2,0

Summa

2,6

Import Varor

4,0 Tjänster 5,0

.Summa

4,1

ekonomi till 1985 - två alternativ 101

Sveriges fram

till 1,9. Med den tillväxt av våra marknader som angivits i avexporten snitt 4.2 erhålles den i tabell 4.9 återgivna utvecklingen av varu- resp.

tjänsteexporten.

Där framgår att varuexporten i alternativ 2 beräknas växa med endast Detta är en nästan lika svag utveckling som 2,7 % per år 1980-1985. 1974-1979, då varuexporten ökade med 2 % per år, och betydligt lägre än under dessförinnan. Även samma

perioderna tjänsteexporten följer

mönster. Den beräknas växa med 2,0 % per år i genomsnitt 1980-1985, vilket är något lägre än tillväxten 1974-1979 och avsevärt lägre än under

tidigare perioderna. Även utvecklas Den i förhållande till den inimporten ogynnsamt. kan i första hand hemska aktivitetsökningen kraftiga importtillväxten hänföras till två faktorer. relativ- Den första utgörs av den ogynnsamma som medför att de svenska importkonkurrerande föreprisutvecklingen, Priselasticiteterna för tagen får svårt att hävda sina marknadspositioner. resp. har i LU uppskattats till 0,9 resp.

varuimporten tjänsteimporten

faktorn som tenderar att driva upp importtillväxten i al- 1,3. Den andra ternativ 2 är den förhållandevis snabba ökningen av privat konsumtion,

som har ett stort importinnehåll. Av tabellen framgår att den i alternativ 2 beräknade importtillväxten 1974-1979. Förklaringen härtill utär betydligt högre än under perioden snabbare inhemsk invesgörs i huvudsak av en betydligt importintensiv teringstillväxt under prognosperioden. Det framgår av tabell 4.8. Detta får sitt framför Denna beräkgenomslag allt på varuimporten. nas växa med i Under perioden genomsnitt 4,0 % per år 1980-1985. 1974-1979 tillväxten tillbegränsades till 1,4 % per år. Tjänsteimportens växt sig däremot mindre mellan de två jämförda perioderna.

skiljer

medför att kraftigt försäm- Den angivna utvecklingen bytesbalansen ras. Detta av tabell 4.10. beräknas

framgår Bytesbalansunderskottet

växa från 21,5 kr 1980 till 59 miljarder kr 1985. Mätt som pro-

miljarder

centuell andel av BNP betyder detta att underskottet i löpande priser växer från 4,2 % av BNP 1980 till 6,5 % 1985. Detta illustreras i diagram också skuldstockens och räntebetalningarnas utveck- 4.9. Där framgår i alling. Sku/dstocken, som 1980 uppgick till ca 9 % av BNP, beräknas ternativ 2 växa till 28 % av BNP 1985. Detta medför naturligtvis en relativt snabb ökning av räntebetalningarna. Som framgår av diagrammet ökar dessa - mätta som andel av BNP - från ca l 96 1980 till ca 3 % 1985. Det torde starkt kunna ifrågasättas om en sådan utveckling av den utrikes skuldsättningen kan genomföras utan begränsningar i den ekonooch kraftigt försämrade lånevillkor. misk-politiska handlingsfriheten

Den industriella utvecklingen

Den försämrade konkurrensförmågan och den därmed förknippade förlusten av marknadsandelar präglar industrins utveckling. Detta belyses i tabell 4.1 1. Där framgår att industriexporten under prognosperioden beräknas öka med endast 2,7 % per år. Tillsammans med en svag utveckling av bl. a. den inhemska efterfrågan på insatsvaror leder detta till en

likaledes svag produktionsutveckling. Sålundaförutsesförädlingsvärdets

102 Sveriges ekonomi till 1985 - två alternativ

fram

Procent

10-

8...

...goosø

Räntenetto

§1 §

o,...

“nu” Bytesbalans

.._

_10-4 -12-1 __14_ Utlandsställning,

netto _16_ _13_ _20_ -22-1 Diagram 4.9 Bytesba- _24_ lans, utlandstillgângar samt räntebetalningar -26- 1970-1980 samt 1980-1985 enligt alterna- _28_ tiv 2. A nde/ar av BNP, _30_ löpande priser.

volym växa med endast 1,1 96 per år i genomsnitt 1980-1985. Detta skall jämföras med att produktionen under slutet av 1960-talet steg med ca 5 % per år och under 1970-talets första år med 3-4 % per år. Den i alternativ 2 prognoserade produktionstillväxten dock över till-

ligger något växten I974- l 979.

Den svaga

produktionsutvecklingen åtföljs av en nedgång i industri-

investeringarna. Av tabellen framgår att dessa beräknas minska med 5,0 % per år. Detta kan jämföras med en genomsnittlig nedgång om drygt 7 % per år 1974-1979 vid motsvarande produktionsutveckling. Därvid bör emellertid observeras att den kraftiga

investeringsnedgângen

Tabell 4.10 Bytesbalansen 1979, 1980 samt 1985 enligt alternativ 2 Milj. kr, löpande priser

19791980
Handelsbalans - 5 768-13 305
- 616- 905

Tjänstenetto Transfereringsnetto - 4 811 - 7290

Bytesbalans -1 l 195 -21 500

ekonomi till 1985 - två alternativ 103 Sveriges fram

och investeringar i industrin Tabell 4.ll Export, produktion, produktivitet 1965-1980 samt 1980-1985 enligt alternativ 2

Milj. kr Årlig procentuell förändring 975 å” 1965- 1970- 1974_ 1970 1974 1979

?gig

88 974 7,9 7,2 1,9 0,1 Export Produktion 74 162 5,1 3,5 -1,0 1,6 (förädlingsvärde) Produktivitet 49,84 7,0 5,3 1,8 2,6 (kr per timme) 9 633 3,9 6,3 -7,3 16,0 Investeringar r

1974-1979 av mycket snabba investeringsökningar, följde på en period vilket av tabellen. Vid inledningen till andra hälften av 1970-taframgår let stod sålunda den svenska industrin relativt väl rustad när det gällde och I utkapitalstockens utbyggnad modernisering. prognosperiodens

är förhållandet det motsatta. gångsläge och i alternativ 2 får

Den svaga produktions- investeringsutvecklingen

i Den är dock mera

också genomslag en långsam produktivitetstillväxt.

än åren 1974-1979. Förklaringen härtill är att under perioden gynnsam insatser uppe i före- 1974-1979 hölls genom statliga sysselsättningen trots en vikande vilket medförde att tagen efterfrågan och produktion, Under torde det

arbetsproduktiviteten sjönk kraftigt. prognosperioden

mot inte vara statsfinansiellt möjligt att föra bakgrund av budgetläget samma av Den vikande måste därför avspeg-

typ politik. produktionen

minskar inte las i sysselsättningen och härigenom arbetsproduktiviteten

lika kraftigt. av branschvisa utveckling i En utförlig beskrivning prognosperioden 7 i del II. Där bl. a. att i alternativ 2 förindustrin ges i kapitel framgår ändras inte industristrukturen i riktning mot vad som är långsiktigt

önskvärt. Sålunda förändras de relativa för branscher såpositionerna som kemi- och Verkstadsindustri mycket lite, även om de s. k. krisbran-

schema också i detta fortsätter sin tillbakagång.

utvecklingsaltemativ

Sett ur denna framstår utvecklingen i alternativ 2 som starkt synvinkel strukturbevarande.

Utvecklingen i övriga privata näringsgrenar

hänför sig till Ungefär 2/ 3 av det privata näringslivets förädlingsvärde utanför den industrin. Det är sektorerna jord- och sektorer egentliga och samt de privata

skogsbruk, energiproduktion byggnadsverksamhet

varuhandel, samfärdsel, bostäder och övriga privata

tjänstesektorerna tjänster.

I stor även dessa sektorer de allmänna utvecklingsutsträckning följer beskrivits för industrin. Detta belyses av tabell 4.12. tendenser som ovan på varor och tjäns- Den svaga exporttillväxten och den svaga efterfrågan från industrin medför Denna beräknas

ter en låg produktionstillväxt.

1980-1985. Detta är som framgår av uppgå till 0,6 % per år i genomsnitt tabellen en något lägre tillväxt än 1974-1979.

104 Sveriges ekonomi till 1985 -två fram alternativ

Tabell 4.12 Export, produktion, produktivitet och investeringar i näringslivet exkl. industrin 1965-1980 samt 1980-1985 enligt alternativ 2

Milj. kr Årlig procentuell förändring 975 å” 1965- 1971p 1974- 1970 1974 1979

fgäå

Export 15 276 5,7 8,3 2,3 -0,4 Produktion (förädlingsvärde) 145 100 2,5 2,7 1,3 3,5 Produktivitct (kr per timme) 49,27 4,0 5,0 2,5 3,2 Investeringar 39 424 2,3 2,3 1,5 2,0

En sektorernas detaljerad analys av de enskilda utveckling under prognosperioden ges i kapitel 8 i del II. Här skall endast ett fåtal särdrag redovisas. Ett sådant utgörs i samfärdselsektom. På av utvecklingen grund av den låga aktivitetsnivån i ekonomin minskar efterfrågan på transporttjänster. Detta drabbar såväl produktion som

sysselsättning.

Produktionen i denna sektor beräknas sålunda i alternativ 2 minska med i genomsnitt 2 96 per år fram till 1985.

Ett annat särdrag för i utvecklingen de övriga näringslivssektorerna utgörs av bostadssektorns utveckling. LU:s Enligt analyser (se avsnitt 8.7 i del II) kan bostadsefterfrågan förväntas utvecklas under svagare prognosperioden än hittills. Detta beror

på såväl befolkningsutveckling-

en som en ogynnsam utveckling av hushållens inkomster och bostads-

konsumtionens relativpris. Eftersom även av bostäder blir avgången låg i detta alternativ så blir mindre. efterfrågan på nya bostäder I alternativ 2 beräknas sålunda nyproduktionen successivt minska till 45 000 lägenhcter under prognosperioden. De sammanlagda årliga investeringarna i permanenta bostäder förväntas däremot bli i stort sett oförändrade. Bakom denna en relativt utveckling ligger kraftig ökning av ombygg-

nadsinvesteringama.

Sysselsättnin gsutvecklingen

Vid sidan av kraftigt växande och utlandsskulder bytesbalansunderskott karakteriseras utvecklingen enligt alternativ 2 i första hand av att den

fulla sysselsättningen inte kan vidmakthållas. Detta sker trots en mycket

kraftig sysselsättningsökning i offentlig sektor. i alter-

Utgångspunkten nativ 2 är bl. a. en ambition att hålla den fulla

uppe sysselsättningen

med en expansiv Ett tänkbart kan därför vara politik. förlopp det som

följer.

Under prognosperiodens första år kan sysselsättningen - trots ogynn-

samma konjunkturförutsättningar - hållas uppe på en relativt hög nivå.

Liksom 1975-1976 sker detta en i förhållande genom till omvärlden expansiv efterfrågepolitik och en fortsatt kraftig i

sysselsättningsökning

offentlig sektor. En stor del av den hotande arbetslösheten kan eventuellt undvikas genom

expansiva arbetsmarknadsåtgärder av typen beredskapsarbete, arbetsmarknadsutbildning, kan

etc. I viss utsträckning

ekonomi till 1985 - två alternativ 105

Sveriges fram

också industripolitiska förutses i sysselsättningsbevarande

hjälpinsatser

syfte. En omedelbar effekt av denna utveckling blir att de redan dåliga statsfinanserna försämras. Såsom beskrivits i avsnitt 4.5.3 ovan kraftigt bäddar också den i förhållande till omvärlden expansiva efterfrågeutinhemsk kostnads- och prisutveckling. Till vecklingen för en ogynnsam detta bidrar i hög grad de ovan diskuterade tröghetema på ekonomins utbudssida. Dessa gör sig påminda när den internationella konjunkturen åter vänder Svårigheter att slussa över arbetskraften från de olika uppåt. av arbetsmarknadspolitiska åtgärder till industrin, samt den alltyperna männa trögheten på arbetsmarknaden i övrigt, leder till rekryterings- Det driver En problem för det privata näringslivet. upp löneglidningen. starkt pådrivande faktor härvidlag är den kraftiga efterfrågan på arbetskraft från den kommunala sektorn.

expanderande

tornar av Mot denna bakgrund problemen upp sig inför andra hälften prognosperioden. Trots en förbättring i den internationella konjunkturen kommer det svenska näringslivet - liksom under andra hälften av l970-talet - att fortsätta stagnera på grund av förlorade konkurrensmöjligheter. De sysselsättningsmässiga effekterna blir emellertid denna gång Varken företagens eller statens finanser kommer att tillåta kraftigare. sysselsättningsbevarande insatser av den omfattning som nödvändiggjordes under senare delen av l970-talet. Under andra hälften av prognosperioden kan därför friställningarna från det privata näringslivet väntas accelerera. Trots den offentliga sysselsättningsökningen kommer den öppna arbetslösheten att öka kraftigt. År 1985 beräknas sålunda antalet arbetslösa uppgå till drygt 190000 vilket detta år. personer, utgör 4,3 % av arbetskraften Bakom den ogynnsamma utvecklingen ligger en tillväxt i den offentliga sektorns sysselsättning om ca 55 000 personer per år i genomsnitt fram till 1985. Denna koncentreras i stort sett till

sysselsättningsökning

kommunerna. Samtidigt sjunker sysselsättningen kraftigt i det privata näringslivet. För industrins del illustreras detta i diagram 4.10. Där framgår att en utveckling enligt alternativ 2 innebär att den nedåtgående sysselsättfrån l970-talets senare hälft beräknas fortsätta. I kombiningstrenden nation med den ökande andelen offentligt sysselsatta medför detta att även det i diagram 4.1 l beskrivna utvecklingsmönstret fortsätter.

Den finansiella utvecklingen

Den finansiella utvecklingen i alternativ 2 kännetecknas av att det finansiella sparandet som andel av BNP försämras både i privat och offentlig sektor. Nedgången i den privata sektorns finansiella sparande är hänförbar till ett växande finansiellt sparandeunderskott i de icke finansiella företagen. Den offentliga sektorns finansiella sparandeunderskott växer till av ett kraftigt ökat statligt budgetunderskott. För

följd

innebär kalkylerna att underskottens andel av BNP ökar bytesbalansen till mer än 6 % av BNP 1985. Den sektorvisa utvecklingen av det finansiella sparandet redovisas i

106 Sveriges ekonomi till 1985 - två alternativ

fram

1OOO-tal

1100*

Diagram 4.10 Sysselsättningen inom industrin 1960-1 980 samt 1980-1985 enl. alternativ 2.

Procent

Diagram 4.11 Industrins och den offentliga sektorns andelar i procent av av totala sysselsättningen i antal personer l 960-1 980 samt 1980-1985 enl. alternativ 2. 1960 1965 1970 1975 1980 1985

tabell 4.13. I de icke-finansiella företagen blir 1985 näsbruttosparandet tan oförändrat med trots de avjämfört utgångsläget. Härigenom blir, sevärt lägre investeringsutgif terna, det finansiella sparunderskottet ungefär lika stort som i alternativ l, eller ca 42 miljarder 1985 (löpande priser). De finansiella företagen har ett starkt växande finansiellt uppvisat sparöverskott under 1970-talet. Den främsta faktorn bakom denna utveckling har varit att ränteintäkterna ökat mycket kraftigt, sammanhängandebl. a. med det allt högre ränteläget. Fram till 1985 har de finansiella företagens finansiella sparande beräknats växa till 50

miljarder

kr. Bakom kalkylerna ligger bl. a. ett om antagande en genomsnittlig

ekonomi till 1985 - två alternativ 107

Sveriges fram

Tabell 4.13 Finansiellt 2 sparande l979 och 1985 enligt alternativ Milj. kr. Löpande priser

Bostäder Hushåll Finansiella Icke Summa Stat Kommun Socialförföretag finansiella ( = bytesbalanssäkringssektor företag saldot)

-13136 7 344 18 364 -11744 -ll 195 l979 -30 937 3135 15 776 - 21213 -17 301 16192 49 879 -42 051 -59000 1985 -86 844 91

räntenivå att företagen till följd av den repå 10 % samt bedömningen lativt i ökad utsträckning komlåga avkastningen på reala investeringar mer att ägna sig åt finansiella aktiviteter. Såsom av tabell 4.13 förbättras hushållens finansiella sparanframgår de under antas vara oförändrad vil-

prognosperioden. Bruttosparkvoten

ket främst motiveras av att den reala disponibla inkomsten i stort sett

växer i takt med den historiska trenden. Statens finansiella försämras kraftigt i alternativ

sparandeunderskott

2 och beräknas 1985 uppgå till 87 miljarder kr enligt NR-definitioner. Vid oförändrad visar kalkylerna att statens budgetunstatlig utlåning derskott kan beräknas uppgå till 108 miljarder 1985. Om budgetunderskottet beräknas som andel av BNP innebär denna utveckling att an-

delen växer från 10,6 % 1980 till 11,8 % 1985. Hälften av budgetunder-

skottet 1985 utgörs av räntebetalningar på statsskulden. En i de finansiella kalkylerna är att kommunernas införutsättning komster och skall balansera 1985. Kommunernas finansiella utgifter minskar därmed till noll 1985. För att åstadkomma denna utsparande krävs att kommunalskatten med totalt ca 2 kr fram till veckling höjs 1985. S ocialförsäkringssektorns finansiella sparande bedöms i löpande priser öka med ca 30 % till 21 1985. I reala termer innebär detta dock

miljarder

med ca 5 % per år. Förutsättningar för denna utveckling en minskning från 11,75 96 till 13,0 96, vilket redan är beär dels att ATP-avgiften höjs slutat, dels att från 10,6 % till 12,0 96. Där-

sjukförsäkringsavgiften höjs

med finansieras av avgifter samt av statens l5-procen-

sjukförsäkringen

Vidare förutsätts att förslag om

tiga bidrag. besparingspropositionens

förändring i regelsystemet för priskompensation av pensionema inte genomförs. Därmed ökar realt med ca 2 % per år.

pensionsutbetalningarna

Bostadssektorns finansiella ökar under perioden

sparandeunderskott

från 13 till 17 1985. Det finansiella sparandet i bo-

miljarder miljarder

stadssektom bestäms i stor av de förutsättningar som utsträckning investeringarna i permanenta bostäder och fritidshus. gjorts beträffande När utveckling pekar kalkylerna i detta alternativ det gäller skatternas i den totala skattekvoten (dvs. total skatt som/andel av på en uppgång från 50,1 % år 1980 till 53,4 % 1985. Under perioden 1965-1979 BNP) ökade den totala skattekvoten med drygt 1 procentenhet per år. För statens del blir det att sänka direktskattens andel av BNP från

möjligt

kommunernas del krävs enhöjning av 7,8 % år 1980 till 5,6 % 1985. För kommunalskattens andel av BNP från 15,1 % år 1980 till 16,4 % 1985. innebär detta att de direkta skatternas andel (dvs. sum- Sammantaget

108 Sveriges ekonomi till 1985 - två alternativ

fram

man av statlig och kommunal skatt) sänks med 0,9 procentenheter under perioden 1979-1985. Löneskatternas andel av BNP beräknas under 1979-1985 perioden öka med totalt ca 1 96 till av av ATP- och

följd höjningen sjukförsäk-

ringsavgiften. Snabbast ökar emellertid de indirekta skatternas andel av BNP, eller med 3,1 % under perioden 1979-1985, då kalkylerna tar hän-

syn till den momshöjning samt de punktskattehöjningar som genomförts 1980. Vidare har i kalkylerna förutsatts att de nominella punktskatterna hålles realt oförändrade. innebär

Sammanfattningsvis skatteutveckling-

en i alternativ omfördelas från direkt skatt 2 att det totala skattetrycket till indirekt skatt samt löneskatt. Förutom det som ovan nämnts kännetecknas den finansiella utvecklingen i alternativ 2 av hotet om en alltför snabb likviditetstillväxt i ekonomin p. g. a. de stora budgetunderskotten. Även finansieringen av dessa kommer att vilket erbjuda stora problem, visas i kapitel 1 1 i del II.

Alternativ 2 i ett

längre perspektiv

I kapitel 12 i del II analyseras utvecklingen enligt LU:s två huvudalternativ Bl. a. studeras de effekter i ett längre tidsperspektiv. som uppstår under senare delen av 1980-talet om en utveckling enligt alternativ 2 fullföljs fram till 1985. Förutsättningarna är därvid förvärrade obalanserna att de kraftigt fram till 1985 med fram

nödvändighet tvingar en kraftig kursomlägg-

ning i den ekonomiska politiken. Därvid antas att samma balansmål skall uppnås fram till 1990 som vid ett fullföljande enav utvecklingen ligt alternativ 1. Härigenom belyses vidden som av de anpassningskrav kommer att ställas ekonomin under andra på den svenska hälften av 1980-talet om den

nödvändiga kursomläggningen skjuts upp under dess

första hälft. Detta illustreras i termer i tabell 4.14. Där

försörjningsbalansens

framgår att en sådan försenad anpassningsprocess bl. a. skulle ställa i det närmaste oefterrättliga krav 1985-

på konsumtionsutvecklingen

1990. Den privata konsumtionen måste således minska med i genomsnitt 2,5 % per år 1985-1990. Samtidigt förutsätts den kon-

offentliga

sumtionen minska med drygt l % per år. Denna kraftiga åtstramning kommer emellertid på konsumtionssidan inte att vara tillräcklig för en återgång mot extern balans. Härför skulle krävas en exportökning på nästan vilket är ca 3 8 % per år 1985-1990, procentenheter snabbare än den förutsatta internationella marknadstillväxten. För att uppnå denna exporttillväxt krävs således en kraftig anpassning av den svenska exportindustrins kostnader och priser i förhållande till de internationella konkurrenternas. Det kan föranleda kraftiga växelkursjusteringar. Därigenom skulle emellertid inflationstendensema i ekonomin förstärkas. Härtill bidrar också den

likviditetsuppladdning

som i alternativ 2 sker under första hälften av 1980-talet den genom kraftiga försämringen av statens budgetsaldo. Den nödvändiga exportökningen 1985-1990 ställer dessutom en rad andra krav på den ekonomiska utvecklingen. För att korresponderande

ekonomi till 1985 - två alternativ 109

Sveriges fram

Tabell 4.14 Försörjningsbalansens utveckling 19794990. Alternativ 2 Årlig procentuell volymförändring

1979- 1990 Alt. 21979- 19801980- 1985 Alt. 2
BN Pl ,82,7l ,l2,5
Privat konsumtion-0,41,01,6-2,5
konsumtion0,93,12,6-1,2

Offentlig Total konsumtion 0,1 1,7 1,9 -2,0

4,2 7,8 0,5 7,2 Näringslivsinvesteringar Bostadsinvesteringar 1,0 -4,0 0,6 2,6 0,5 0,6 1,8 -0,8 Offentliga investeringar 2,9 4,0 0,7 4,9 Totala investeringar 4,7 0,0 2,6 7,8 Export 2,1 2,3 4,1 0,1 Import

och skall kunna åstadkommas måste

produktions- produktivitetsökning

1980-1985 snabbt det av utvecklingen försvagade produktionskapitalet förnyas och byggas ut. Av tabell 4.14 framgår således att näringslivets måste öka med drygt 7 % per år 1985-1990. Det är svårt investeringar att se hur detta skulle kunna ske utan att incitamenten härtill skapas genom Detta skall således ske utomordentligt kraftiga vinstuppgångar. samtidigt med en starkt negativ utveckling av den privata konsumtionen och reallönerna. De som därvid skulle upp-

spänningsförhållanden

komma inses lätt. Till den allmänna bör i detta sammanhang tillfogas att

problembilden

även om den förutsatta utvecklingen 1985-1990 leder till samma externbalansmål l, så kvarstår avse- 1990 som en utveckling enligt alternativ värda skillnader mellan de båda alternativen vad avser nettoskuldens och räntebetalningarnas storlek vid slutet av 1980-talet. Förklaringen härtill är att de 1980-1985 ökande i alternativ

bytesbalansunderskotten

fram till 1985. 2 lägger grunden för en kraftig ökning av utlandsskulden Denna fortsätter sedan växa under andra hälften av 1980-talet och utvänder inte förrän efter det att extern balans uppnåtts 1990. vecklingen Så sker inte heller i alternativ 1, men där är skuldstockens tillväxt betyd- Detta medför att den samlade skuldstocken 1990 mätt ligt långsammare. att vara mer än 200 kr större i alteri löpande priser kommer miljarder nativ 2 än i alternativ 1. Detta av diagram 4.12. I alternativ 2 framgår övervältras sålunda en mycket stor anpassningsbörda på kommande ge-

nerationer. Mot bakgrund av vad som ovan sagts är det svårt att se hur ett uppi svensk ekonomi till andra skjutande av den nödvändiga anpassningen hälften av 1980-talet skall kunna under ordnade former. genomföras slutsatsen är snarast den motsatta. Endast om tas

anpassningsbördan

relativt snabbt blir den möjlig att bära.

1 10 Sveriges ekonomi till 1985 - tvâ alternativ

fram

Mdr kr i

Iöpalnde priser

400-

Diagram 4.12 Sveriges utlandsskuld (netto) I 979-] 990.

S()Ll 1980:52

5Andra

utvecklingsvägar

5.1Inledning

tre sidoaltemativ för den ekonomiska utveck- I detta kapitel presenteras lingen 1980-1985. De två första - alternativ 3 och 4 - är känslighetsana-

mot balans i svensk ekonomi enligt alternativ l lyser i vilka en återgång försvåras på grund av inre resp. yttre störningar. I alternativ 3 utgörs

av trögheter utbudssida. I alternativ 4 dessa störningar på ekonomins består de av en ny i kombination med en försämrad in-

oljeprischock

ternationell tillväxt. Alternativ påvisar svårigheterna att

5, slutligen, vända mot ekonomisk balans vid en snabb offentlig till-

utvecklingen växt.

5.2Alternativ 3 - åtstramning och utbudsrestriktioner

5.2.1 Allmänna förutsättningar och karakteristika

för att huvudaltemativ l skall kunna rea- En nödvändig förutsättning

på svenska produkter, som möjliggörs liseras är att den ef terfrågetillväxt av bl. a. den inhemska kostnadsanpassningen, också kan mötas genom motsvarande produktionsökningar. Kan så inte ske realiseras inte den

varvid den allmänna tillväxten i ekonomin nödvändiga exporttillväxten blir lägre. Härigenom skapas också problem att upprätthålla den fulla sysselsättningen.

restriktioner i

Vi har tidigare pekat på tre typer av tillväxthämmande den svenska ekonomin. Den första av dessa utgörs av tröghetstendenserna på den svenska arbetsmarknaden, som medför att de expanderande företagen får svårigheter att rekrytera den nödvändiga arbetskraften. Det andra utgörs av den svaga Soliditeten i företagssektom. Den kan leda till attiman vid en inhemsk kostnadsanpassning väljer att konsolidera sig genom ökade vinster vid oförändrad produktionsvolym och avstår från att till marknadsvinster. Det tredje området

utnyttja möjligheterna

utgörs av skogsindustrins råvaruförsörjning.

Alternativ 3 är ett scenario där dessa utbudsbegränsningar lägger hinder i vägen för en återgång mot balans i svensk ekonomi. Alternativ 3 präglas i övrigt av samma interna och externa förutsättningar som alternativ l.

5.2.2 Restriktioner avseende tillgången

på arbetskraft

Den svenska arbetsmarknaden har under 1970-talet en allt uppvisat sämre förmåga Det beatt para ihop lediga platser och arbetssökande.

lyses av diagram 5.1. Där har för vart och ett av åren 1963-1979

antalet vakanser (lediga platser) ställts mot antalet arbetssökande (öppet arbetslösa samt människor i olika typer av arbetsmarknadspolitiska åt-

gärder). Av diagrammet framgår tydligt att det successivt krävts en allt

större mängd arbetssökande för att besätta en given mängd lediga plat-

A procent av AK

6..

Diagram 5.1 Antal personer i öppen arbetslöshet och arbetsmarknadspoli-

0,5 170 1.s 230

tiska åtgärder som andel V, procent aavAK av arbetskraften (A ) jäm- Anm. 1. A avser summan av antalet arbetslösa enligt AKU och antal perfört med antalet vakanser soner i arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbeten och skyddat arbete rum. som andel av arbetskraften (V). Procent av ar- Anm. 2. Under 1970-talet har succesivt införts allmän olatsanmälan, vilket höjt antalet vakanser mot periodens slut. Vid likartad statistikinsamlingsmetod skiulle betskraften, ârsgenoms- punktsvärmens del ligga något till vänster. Detta dock inte slutsatsten

kullkastar

nitt. att en förskjutning skett av relationen mellan arbetsloshet och vakanser.

Andra ll3

utvecklingsvägar

ser. Detta förhållande diskuteras utförligt i kapitel 9 i del II. Där visas också att förklaringen härtill huvudsakligen står att finna i en minskad geografisk och yrkesmässig rörlighet.

I första hand har arbetsmarknadens försämrade funktionsförmåga drabbat industrin. Vakanstiderna har där stigit mer än för övriga näringsgrenar, vilket tyder på att industrin fått det svårare än andra näringsgrenar att rekrytera arbetskraft.

Den ökning av industrisysselsättningen som krävs under första hälften av l980-talet om en utveckling enligt alternativ l skall förverkligas kommer att skärpa svårigheterna på rekryteringssidan. För att realisera alternativ l krävs - såsom tidigare framhållits - att industrisysselsattningen skall öka med ca 60 000 personer fram till 1985. Detta skall jämföras med att mellan 1970 och 1979 antalet industrisysselsatta

sjönk

med nära 90 000 personer.

Tendenserna till avtagande rörlighet på arbetsmarknaden måste sålunda brytas om det skall vara att uppnå den ökade nyrekryte-

möjligt

ring som behövs i alternativ I. I kapitel 9 i del II visas att detta skulle nödvändiggöra en ökning av den geografiska rörligheten till ungefär den nivå som registrerades under perioden 1968-1974.

De svårigheter och de krav på arbetsmarknadspolitiken m. m. som realiserandet av denna rörlighet skulle innebära diskuteras på andra ställen i detta betänkande. I alternativ 3 har antagits att rekryteringsproblemen medför att den gynnsamma kostnadsutvecklingen inte fullt ut kan till ökad och produktion. Till en del kan

utnyttjas försäljning

denna utveckling i sig förväntas medföra en försämrad kostnads-

själv

och prisutveckling genom att konkurrensen om arbetskraften tenderar att driva upp lönenivåerna. Till en del torde den emellertid också medföra att de drabbade företagen avstår från att vidta prissänk-

möjliga

ningar och således avstår från att vinna marknadsandelar därför att motsvarande produktionsökning inte kan förverkligas.

5.2.3Företagens svaga ställning som en

finansiella

restriktion för tillväxt

Svensk industri har sedan mitten av 1970-talet kännetecknats av en otillräcklig självfinansieringsgrad. Trots en blygsam investeringsutveckling har vinstmedlen inte räckt till för att finansiera kapitalstockens utbyggnad. Företagen har sålunda tvingats finansiera investeringarna med en stor andel lånat kapital, vilket ökat skuldsättnjngsgraden och medfört en sjunkande soliditet. Detta framgår av diagram 5.2 och diskuteras ingående i kapitel l l i del II.

Den svaga Soliditeten utgör en begränsning på företagens handlingsmöjligheter. Den ökar de förluster som ägarna måste bära i händelse av att verksamheten inte skulle gå ihop.

Det är mot denna bakgrund inte förvånande om företag med svag soliditet i första hand att ett förbättrat relativt kostnadsläge

väljer utnyttja

till att öka vinsterna och att konsolidera sin finansiella ställning. Man avstår således från att sänka priserna därmed öka avsättningsvoly-

och

men, vilket i sin tur skulle ha krävt nyinvesteringar för att kunna realise-

Procent

40-*

Diagram 5.2 Soliditetsutvecklingen för de å börsnoterade före-

19710 72

tagen utom banker och

-›--- Justerad soliditet investmen :förelag 1970-] 979. m Redovisad soliditet

ras. Ett liknande beteende har kunnat observerats bland många soliditetssvaga företag under den senaste konjunkturuppgången.

Avsevärda risker föreligger att dessa faktorer kan komma att bromsa upp den möjliga tillväxten under prognosperioden. I alternativ 3 har detta förutsätts ske.

5.2.4Begränsningar i skogsindustrins försörjning med råvara

Av den totala ökningen i exportintäkter i alternativ l fram till 1985 svarar skogsindustrin för ca 20 96.

En grundläggande förutsättning för att denna ökning skall kunna förverkligas är att korresponderande råvaruförsörjning kan tryggas. Huvuddelen av råvaran måste komma från det inhemska skogsbruket. En exportutveckling enligt alternativ l skulle kräva att awerkningsnivän i skogsbruket under prognosperioden ökar från de senaste årens nivå om ca 60 miljoner m3 sk per år till ca 75 miljoner m3 sk per år.

Denna höjning av awerkningsnivån ligger väl i med de

linje riktlinjer

för skogspolitiken och det möjliga virkesuttaget som antogs av riksdagen 1979. Samtidigt måste möjligheterna att åstadkomma en sådan utveckling ses i belysning av de senaste årens problem med virkesförsörjningen. De otillräckliga awerkningarna vid slutet av 1970-talet kan främst tillskrivas det enskilt ägda skogsbruket (fysiska och

personer dödsbon). Detta omfattar hälften av landets skogsmark och är i huvudsak beläget i Syd- och Mellansverige, där betingelsema för skogsbruk är gynnsammast. Trots detta är slutawerkningama i det enskilda skogsbruketlångtunderdet möjliga (se avsnitt 8.3 del II). Detta sammanhänger med en rad faktorer. Hit kan räknas en förändrad ägarstruktur

A ndra 115

utvecklingsvägar

Milj. m3 sk

90-

80- i Ti||växt

Avverkning

50-

L l

1 I I I I I I I I

I 1 960 1970 Anm.: Tillväxt på all mark, även sådan som inte klassas som skogsmark.

(nära hälften av ägarna till rena skogsfastigheter

bor inte på fastighe- Diagram 5.3 Til/väx! ten), effekter av höga marginalskatter och inflation (om skogsinkomsten och bruttoavverkningi är inkomst på marginalen så lönar skogsbruket. A vverkning

det sig oftast bäst att låta skogen stå kvar), 1979-1 985 enligt alterna-

kostnadsläget (gallringshuggningar har haft dålig lönsamhet

tiv 3. på kort sikt) samt skärpta miljövårdskrav (återväxten efter slutawerkning har försvårats av att tillräckligt effektivt skydd mot insektsskador inte kunnat användas).

Dessa problem måste således finna sin lösning för att den möjliga tillväxten av skogsindustrins skall kunna förverk-

export och produktion ligas. I alternativ 3 har förutsätts att så inte sker. Därför förutsätts den genomsnittliga avverkningsnivån ligga kvar på en nivå om ca 60

miljo-

ner m3 sk. Detta illustreras

i diagram 5.3. Härmed begränsas skogsindustrins exporttillväxt till ca 0,3 % per år i genomsnitt 1980-1985. Korresponderande tillväxt i branschens förädlingsvärde

uppgår till ca 2 % per år och beräknas därvid minska

sysselsättningen under prognosperioden. sysselsättningen i skogsbruket blir vid denna utveckling i stort sett oförändrad mellan 1980 och 1985.

5.2.5Utvecklingsbilden

Alternativ 3 illustreras i tabell 5.1. Där fram-

försörjningsbalanstermeri

går bl. a. att utbudsrestriktionema beräknas leda till att vamexportens tillväxt i alternativ vilket skall

3 begränsas till 4,8 % per år 1980-1985, jämföras med en genomsnittlig tillväxt om 7,2 % per år i alternativ 1 under i övrigt samma förutsättningar.

116 Andra SOU 1980152

utvecklingsvägar

Tabell 5.1 Försörjningsbalansens utveckling. Alternativ 3 1975 års priser

Milj. kr Årlig procentuell 1979 volymförändring 1979- 1980- 1980 1985

Alt. 3

Tillgång

BNP312 5 I 22,7
Import, varor84 3542,5
Summa tillgång396 8662.7

Efterfrågan

Privat konsumtion163 0551,00,5
Offentlig konsumtion82 9773,10,4
Bruttoinvestering59 3914,02,7
Näringsliv49 0574,73,2
Industri9 63316,01,8
Offentliga myndigheter10 3340,60,0
Lagerinvestering“-541 (4 441) (-2 213)
Tjänstenetto”1 425 (-1 14)(4 808)
Export, varor90 5590,04,8
Summa efterfrågan396 8662,72,0

“Förändring i milj. kr.

svarar också en i med alter-

Mot den lägre exporttillväxten jämförelse nativ i näringslivet. Sålunda beräknas under

1 lägre produktionstillväxt dessa omständigheter industrins förädlingsvärde växa med drygt 3 96 per år (se tabell 5.2), vilket skall med 5,1 % per år i alternativ l.

jämföras

Med den lägre produktionstillväxten följer också en sämre investerings-

Medan industriinvesteringama i alternativ 1 beräknas växa utveckling.

6,5 96 per år 1980-1985, begränsas tillväxten i alternamed i genomsnitt tiv 3 till 1,8 % per är. Därmed står industrin dåligt rustad inför återstoden av SO-talet.

Den beskrivna utvecklingen påverkar naturligtvis även sysselsätt-

blir denna ca 6 % lägre än i alternativ l ningen. I det privata näringslivet år 1985. Eftersom i den offentliga sektorn är

sysselsättningsutvecklingen densamma i de två alternativen betyder detta att den totala sysselsätt-

också blir påverkas av den ningen lägre. Om inte arbetskraftsutbudet

i den ekonomiska aktiviteten blir det omöjligt att bibelägre tillväxten hålla den fulla Arbetslösheten skulle under dessa om-

sysselsättningen. ständigheter stiga med nästan 200 000 personer mellan 1980 och 1985, då den skulle uppgå till nästan 280 000 personer.

Den lägre allmänna aktivitetsnivân i ekonomin påverkar importtillväxten i gynnsam riktning. Denna blir således något lägre än i alternativ 1. Det uppväger emellertid inte den uteblivna delen av exporttillväxten. I alternativ 3 kommer därför underskottet i bytesbalansen att fortsätta öka och uppgår 1985 till ca 30 miljarder kr i löpande priser. Mätt som

av nästan samma storandel av BNP är detta ett bytesbalansunderskott lek som 1980.

Tabell 5.2 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1980-1985. Alternativ 3 Årlig procentuell volymförändring

Industrin Övriga Offentlig Totalt

närings- sektor

livet

Förädlingsvärde3,Zl ,l0,61,6
Produktivitet4,63,0 -0,22,6
Sysselsättning, antal personer-0,6 -l,32,3 »0,0

Alternativ 3. understryker vikten av att de nämnda utbudsbegränsningarna undanröjs. Om inte detta sker så går både bytesbalansförbättringcn och den fulla sysselsättningen förlorade.

5.3Alternativ 4 - högre

oljepriset

5.3.1 Allmänna förutsättningar och karakteristika

förutsättning för den utvecklingsbild som tecknas i En grundläggande alternativ l utgörs av antagandena om den internationella utvecklingen, och, som en viktig del härav, utvecklingen på oljemarknaden.

Det för alternativ] och 2 gemensamma internationella scenariot innebär en balanserad utveckling på Den internationella

oljemarknaden.

tillväxten under prognosperioden framstår vid en historisk jämförelse som relativt dämpad samtidigt som förutsatts bli

oljeprisstegringarna

betydligt lägre än under sista hälften av 1970-talet.

måste emellertid konstateras att en upprepningav 1970-ta-

Samtidigt lets inte kan uteslutas. Sålunda inger den senaste tidens

oljeprischocker

händelser i Mellersta Östern farhågor för att yttre oroligheter skall kunna orsaka störningar på och därmed nya kraftiga olje-

oljemarknäderna

Mot denna bakgrund har i alternativ 4 förutsatts att nåprisstegringar.

uppstår en drastisk uppgång i olgon gång i mitten av prognosperioden

varvid tillväxten i den internationella ekonomin och världsjepriscrna.

handeln sjunker.

Härigenom minskar marknadstillväxten för den svenska exporten. Prognospcriodens genomsnittliga exporttillväxt blir lägre än i alternativ l. Ef tcrsom den inhemska konsumtions- och investeringsefterfrågan förutsätts utvecklas sätt som i detta alternativ leder den minska-

på samma dc cxporttillväxten till en ogynnsammare produktions- och sysselsätt-

Svårigheter uppstår att bibehålla den fulla sysselsättningsutveckling. ningen och bytesbalansunderskottet ökar kraftig fram till 1985.

Alternativet 4 visar i vilket utsatt läge den svenska ekonomin befinner sig, genom vårt höga och vårt stora bytesbalansunderskott.

oljeberoende

som görs i alternativ 1 för att reducera underskottet De ansträngningar och framstår sålunda som ett minimum. Givetvis skulle

oljeberoendet

effekterna av den ha blivit ännu allvarligare

antagna oljeprisstörningen

om vi antagit att den skett i anslutning till en utveckling enligt mönstret i alternativ 2.

118 Andra

utvecklingsvägar

5.3.2 Oljeprischock och svag internationell tillväxt Oljeprisökningen 1978-1979 kom liksom ökningen 1973-1974 i anslutning till slutfasen i en internationell När detta

konjunkturuppgång.

skrivs har effekterna ännu inte hunnit de bedömverka färdigt. Enligt ningar som gjorts av OECD-sekretariatet förväntas den samlade produktionsnivân 1981 ligga ca 5 96 under den nivå den annars skulle ha legat vid. Index 600* Index 1972 = 100

r l

I I

l

I

I

I

l

l

,I

a”,

a

100* | I 1972 75 80 8] 5 Å F Diagram 5.4 Oljeprisets rea/a utveckling enl. al- Anm. Realpriset för olja har beräknats som genomsnittspriset för OECD:s råoljeternativ 4. import i dollar dividerat med dollarpriset för OECD:s färdigvaruexport.

Den i alternativ 4 förutsättningen om oljeprisernas reala ut-

gjorda

veckling illustreras i diagram 5.4. Där framgår att fram till

oljeprisema

mitten av 80-talet förutsatts följa samma genomsnittliga tillväxt som i alternativ 1. Då inträffar en oljechock och inom loppet av ett år ökar det reala med 36 %, vilket för prognosperioden som helhet skulle

oljepriset

innebära en prisuppgång på ca 7 96 per år, vilket ungefärligen motsvarar den årliga genomsnittliga uppgången 1974-1980. Med samma relation mellan prishöjning och BNP-reduktion som den av OECD-sekretariatet beräknade så skulle detta innebära att den genomsnittliga BNP-tillväxten i industriländerna för prognosperioden som helhet sjunker från 2,9 % per år i alternativ I till 2,4 % per år i alternativ 4. Detta beräknas i sin tur medföra att världshandelns genomsnittliga volymtillväxt 1980-1985 sjunker från ca 5 % per år i alternativ l till 4 % per år i alternativ 4.

5.3.3Utvecklingsbilden

Den på ovanstående grunder erhållna utvecklingsbilden illustreras av försörjningsbalansens utveckling i tabell 5.3. Där framgår bl. a. att den lägre tillväxten i världshandeln får sitt genomslag i exportutvecklingen. Varuexporten beräknas således i alternativ 4 växa med i genomsnitt 5,9 96 per år 1980-1985, vilket kan jämföras med 7,2 % per år i alternativ 1. Härigenom blir även produktionstillväxten lägre. Industrins produktionstillväxt beräknas sålunda uppgå till 4,5 % per år, mot 5,1 96 per år i alternativ 1.

Den sämre produktionstillväxten avspeglar sig både i investeringamas och sysselsättningens utveckling. Industrins investeringar beräknas växa

Tabell 5.3 Försörjningsbalansens utveckling. Alternativ 4 1975 års priser

Milj. kr Årlig procentuell

1979 volymförändring

1979- 1980-

1980 1985

Alt. 4 Tillgång

BNP3125122,72,1
Import, varor84 3542,53,4
Summa tillgång396 8662,4

Efterfrågan

Privat konsumtion163 0550,5
Offentlig konsumtion82 9770,4
Bruttoinvestering59 t39l3,1
Näringsliv49 0573,7
Industri9 6334,1
Offentliga myndigheter10 3340,60,0
Lagerinvestering”-541 (4 441) (-1 567)
Tjänstenettd*l 425 (-l14)(6 045)
Export, varor90 5590,05,9
Summa efterfrågan396 8662,72,4

”Förändring i milj. kr.

120 Andra utvecklingsvägar SOU 1980152

Tabell 5.4 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1980-1985. Alternativ 4 Årlig procentuell volymförändring

Industrin Övriga Offentlig Totalt

närings- sektor

livet

Förädlingsvärde4,5l ,80,6 2,3
Produktivitet4,63,0-0,2 2.7
Sysselsättning, antal personer0,6-0,62,3 0,6
med 4,1 % per år 1980-1985, mot1. Antalet

6,5 % per år i alternativ sysselsatta i det privata näringslivet l985 beräknas i alternativ 4 bli ca 2 % lägre än i alternativ 1. Eftersom den offentliga konsumtionen och sysselsättningen är densamma i de två alternativen innebär detta att den totala sysselsättningen blir lägre i alternativ 4. Under om att

antagande arbetskraftsutbudets utveckling inte påverkas av den lägre tillväxten i det privata näringslivet kommer arbetslösheten att stiga med ca 75 000 personer mellan 1980 och 1985.

Den lägre tillväxten i alternativ 4 påverkar tillväxt. Vam-

importens importen beräknas således växa med endast vil-

3,4 % per år 1980-1985, ket skall jämföras med 4,1 % per år i alternativ 1. Bakom den sänkta importtillväxten ligger också en mindre oljeimport än i alternativ l. Till en del förklaras denna av en ytterligare av den relativa

neddragning oljeförbrukningen som gensvar på de kraftigare oljeprisstegringarna.

Trots detta förutses 1985 i alternativ 4 bli 15 kr

oljenotan miljarder

dyrare än i alternativ l. Tillsammans med den lägre exporttillväxten leder detta till att bytesbalansunderskottet i alternativ 4 beräknas

uppgå till ca 50 kr 1985.

miljarder

Alternativ 4 visar sålunda hur en väg tillbaka mot balans

kan spolieras av en ny drastisk oljeprischock under prognosperioden - trots i övrigt gynnsamma förutsättningar. Alternativet visar därmed också att den relativt kraftiga nedskärningen i inhemsk som i al-

konsumtionstillväxt, ternativ mot ex-

l angivits som en nödvändig förutsättning för återgång tern balans, ingalunda är tilltagen i överkant. Tvärtom framstår den som otillräcklig om de yttre för den ekonomiska utveck-

förutsättningarna

lingen blir mindre gynnsamma än i alternativ l.

5.4Alternativ 5 - mot balans vid snabb

offentlig

konsumtionstillväxt

5.4.1 Allmänna och karakteristika

förutsättningar

Ett förverkligande av alternativ 1 kräver återhållsam

bl. a. en mycket tillväxt i privat och offentlig konsumtion. Det samhällsekonomiska utrymmet begränsar sålunda den tillväxten i privat konsumtion

möjliga

till 0.5 % per år i genomsnitt 1980-1985. Med den beräknade utvecklingen av sysselsättning, sparande, skatter och transfereringar innebär detta att reallönen per sysselsatt efter skatt måste minska med mer än 0,5 96 per år.

De svårigheter som är förknippade med att realisera en sådan utveckling av hushållens köpkraft diskuteras på andra ställen i detta betänkande. Det är naturligtvis också mycket svårt att förverkligaden nödvändiga återhållsamheten i den offentliga konsumtionstillväxten. Framför allt gäller detta den kommunala konsumtionstillväxten som förutsätts bli nedbringad till i genomsnitt l 96 per år under prognosperioden. Detta skall jämföras med att kommunerna under senare delen av 1970-talet ökat sin konsumtion med nästan 5 96 per år. Även dessa problem diskuteras utförligt på andra håll i detta betänkande. Därvid konstateras bl. a. att enbart infriandet av redan beslutade utbyggnadsplaner och en bibehållen standard per capita i den kommunala konsumtionen skulle kräva en genomsnittlig tillväxt på över 2 % per år under prognosperioden. Det är således uppenbart att kravet på en genomsnittlig tillväxt om l % per år inte kan uppfyllas utan drastiska omprioriteringar och nedskärningar.

Det har därför tett sig rimligt att närmare analysera en utvecklingsbild i vilken den kommunala konsumtionstillväxten tillåts fortgå - om än i något lägre takt än tidigare - men där, till skillnad från vad som är fallet i alternativ 2, ambitionerna att en utveckling mot extern

påbörja

balans vidmakthålls.

Alternativ 5 är konstruerat med dessa utgångspunkter. Sålunda förutsätts att samma bytesbalansmålsättning som i alternativ l skall uppnås. Vidare antas den offentliga konsumtionstillväxten följa samma mönster som i alternativ 2. I övrigt baseras alternativ 5 på samma yttre förutsättningar som alternativ l och 2 vad avser den internationella utvecklingen och vârldshandelns tillväxt.

För att under dessa förutsättningar förverkliga den eftersträvade bytesbalansutvecklingen krävs en ännu mer återhållsam utveckling av den privata konsumtionen än i alternativ l. Detta drar i sig ner importtillväxten. Härigenom krävs en mindre exportökning än i alternativ l för att uppnå det givna bytesbalansmålet. Detta medför i sin tur att kravet på en nedgång av de svenska företagens relativpriser minskar och att utrymmet för nominella blir större.

lönehöjningar

För att finansiera den fortsatt kraftiga expansionen i den kommunala sektorn erfordras emellertid så kraftiga att reallönen ef-

skattehöjningar

ter skatt utvecklas betydligt mera ogynnsamt än i alternativ l. Minskningen i reallönen per sysselsatt efter skatt blir mer än dubbelt så stor som i alternativ l och det ter sig knappast att realisera en sådan

möjligt

utveckling utan inflationsskapande spänningar. Om så inte är fallet övergår utvecklingen mot en bana liknande den som beskrivs av altemativ 2.

5.4.2Utvecklingsbilden

Försörjningsbalansen för alternativ 5 ges i tabell 5.5. Den offentliga konsumtionstillväxten är densamma som i alternativ 2 och liksom i det alternativet växer de offentliga investeringarna med 1,8% per år 1980-1985.

122 Andra

utvecklingsvägar

Tabell 5.5 Försörjningsbalansens utveckling. Altemativ 5 1975 års priser

Milj. kr Årlig procentuell 1979 volymförändring 1979- 1980- 1980 1985

Alt. 5 Tillgång

BNP312 5122,2
Import, varor84 3543,7
Summa tillgång396 8662,5

Efterfrågan Privat konsumtion 163 055 -0,4 Offentlig konsumtion 82 977

2,6 Bmttoinvestering 59 391 3,4 Näringsliv 49 057 3,7

Industri 9 633

4,1

Offentliga myndigheter10 3341,8
Lagerinvestering”-541(-1 922)
Tjänstenettd*1 425(5 420)
Export, varor90 5596,0
Summa efterfrågan396 86692,5

”Förändring i milj. kr.

För att skapa utrymme för den nödvändiga förbättringen av bytesbalansen krävs en mycket hård åtstramning av den privata konsumtionens tillväxt.

Såsom framgår av tabellen måste denna minska med i genomsnitt 0,4 % per år 1980-1985. för intecknad kon-

En avräkning redan sumtionstillväxt för pensionärer

m. fl. skärper kraven för den aktiva delen av och korresponderande av reallönen

befolkningen minskning per sysselsatt efter skatt uppgår till denna

1,4 % per år. Bakom kraftiga minskning av den aktiva generationens köpkraft ligger också att det genomsnittliga kommunala skatteuttaget måste med 5-6 kr under

höjas

prognosperioden för att finansiera den fortsatta kommunala tillväxten.

Genom konsumtionen som

den kraftiga åtstramning av den privata nödvändiggörs i alternativ tillväxt

5 dras importen ned. Varuimportens begränsas till 3,7 96 per år. Såsom ovan påpekats medför detta att bytesbalansmålet kan uppnås med lägre exporttillväxt än i alternativ

l. Enligt beräkningarna kan den realiseras utan förändringar mel-

i prisrelationen lan svenska och utländska varor. De s. k. relativpriserna kan således hållas oförändrade och den korresponderande tillväxten i varuexporten beräknas uppgå till 6,0 96 per år i genomsnitt 1980-1985.

På grund av den lägre exporttillväxten samt den allmänt lägre ekonomiska aktiviteten kommer industrins att bli min-

produktionsutveckling

dre expansiv än i alternativ 1. Det framgår av tabell 5.6. Detta får också sitt genomslag i industrins investeringstillväxt som i alternativ 5 uppgår till 4,1 % per år 1980-1985 (mot 6,5 % per åri alternativ l). Liksom i alternativ 1 krävs en relativt kraftig

vinstuppgång för att de nödvändiga incitamenten till denna

investeringsökning skall föreligga.

Andra 123

utvecklingsvägar

Tabell 5.6 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1980-1985. Alternativ 5 Årlig procentuell volymförändring

Industrin Övriga Offentlig Totalt

närings- sektor

livet

Förädlingsvärde3,91,33 ,O 2,4
Produktivitet4,63,0 -0,32,4
Sysselsättning, antal personer0,1 -l,l4,10,8

Genom den svagare tillväxten i industrin och andra delar

av det privata näringslivet kommer sysselsättningen där att utvecklas svagare än i a]ternativ l. Räknat i antal kommer sektorns

personer den privata sysselsättning i alternativ 5 att vara nästan l år 1985.

5 % lägre än i alternativ Detta uppvägs emellertid i of-

av den kraftigare sysselsättningsökningen fentlig sektor, varför ungefär samma totala sysselsättning i de

uppnås båda utvecklingsaltemativen.

Sammanfattningsvis betyder detta att när det gäller utvecklingen av ekonomins centrala målvariabler så förefaller alternativ l och alternativ 5 att vara tämligen likvärdiga. Kalkylmässigt uppnås i båda alternativen såväl full sysselsättning som den eftersträvade

förbättringen av bytesbalansen. Skillnaden i den inhemska inflationsutvecklingen är heller inte särskilt stor.

Ett grundläggande villkor härför är emellertid att den i alternativ 5 förutsätta utvecklingen av reallöner, skatter konsumtion kan

och privat realiseras. Det är ytterst tveksamt huruvida så verkligen skulle kunna ske. Vad som krävs är sålunda att den yrkesaktiva delen

av befolkningen skall finna sig i en kontinuerlig minskning av reallönen med mer än l % per år. Detta skall ske samtidigt som företagens vinster ökar och skattebelastningen ytterligare skärps. Det troliga är snarast att löntagarkollektivet kompenserar sig för skattcökningarna samt även i övrigt skyddar sig mot alltför kraftiga förskjutningar i den funktionella inkomstfördelningen. Under sådana omständigheter drivs utvecklingen in i en bana som i allt väsentligt liknar alternativ 2.

6Sammanfattande

synpunkter

6.1Bakgrunden

Under 1970-talet har den ekonomiska instabiliteten i industriländema ökat. Arbetslösheten har stigit, inflationen har stigit, tillväxten har blivit lägre och bytesbalanssituationen har försämrats. En vanlig uppfattning har varit att den dåliga utvecklingen under 1970-talet har kunnat förkla-

samverkan under l970-talets ras av en olycklig av störningsfaktorer första år. Utvecklingen under senare delen av 1970-ta1et har emellertid visat hur svårt det är att komma ur stagflationsproblemen. Det står nu klart att l970-ta1ets svaga ekonomiska utveckling har mera djupgående orsaker.

Den ekonomiska utvecklingen i Sverige har i många avseenden varit sämre än den internationella. Framför allt har tillväxten inom den svenska ekonomin varit har varit otillfredsställande

låg. Men utvecklingen

områden såsom inflation, bytesbalansunderskott och på en rad andra budgetunderskott. Däremot har det varit möjligt för Sverige att i högre grad än andra länder klara en hög sysselsättning.

Även i den svenska diskussionen har det varit vanligt att se 1970-talets svårigheter som olyckliga tillfälligheter. För Sveriges del är det framför allt kostnadskrisen 1975-1976 samt branchkrisema som betraktats som olyckliga engångsföretelser. Utvecklingen under den senaste tiden har emellertid visat att problemen är djupgående.

Kostnadskrisen inte

kan ses som ett symptom på att vår lönebildning

så tillfredsställande som den under 1950- och längre fungerar gjorde 1960-talen. under 1979 och 1980 har också bekräftat att

Utvecklingen det finns svagheter och bristande expansionskraft i mycket stora delar av den svenska industrin. 1979 och 1980

Den goda marknadstillväxten har inte resulterat i en motsvarande ökning av den svenska exporten trots att utgångsläget borde ha varit gott efter relativprissänkningarna 1977 och 1978. Det står klart att det finns betydande inhemska restriktioner på tillväxten i den svenska industrin.

konstaterades att det var nödvän-

I den senaste långtidsutredningen digt att åstadkomma en bättre balans mellan konsumtionsutveckling

för att vi skulle kunna nå en Stabilisering i och produktionsutveckling den svenska ekonomin. Detta har inte skett. Gapet mellan konsumtion och produktion har inte slutits. Samtidigt har balansbristema fördju-

Sammanfattande synpunkter

pats. Både bytesbalansunderskott och budgetunderskott har ökat kraftigt. Medan under 1950- och l960-talen full sysselsättning var en naturlig del i en gynnsam ekonomisk bild har det under l970-talet krävts stora och växande ansträngningar för att nå detta mål. En betydande del av den offentliga utgiftsexpansionen och de växande underskotten avspeglar de höga ambitionerna på sysselsättningsområdet. Vikande internationell efterfrågan och minskad har fått efterfrågan på investeringssidan ersättas med efterfrågestimulans i en eller annan form, vilket ökat såväl statens utgifter och budgetunderskott som underskottet i bytesbalansen. svårigheterna på sysselsättningssidan hänger i stor utsträckning ihop med en fortgående försvagning av industrisektom. Under hela 1970-talet har minskat. Denna

industrisysselsättningen nedgång förstärks kraf-

tigt när den internationella konjunkturen viker, vilket har ställt sysselsättningspolitiken på svåra prov. Sålunda har antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökat under l970-talet. Vidare har kostnaderna för såväl som sats-

arbetsmarknadspolitiska industripolitiska

ningar stigit kraftigt. Den försvagade industrisektom i kombination med de stora underskotten i budget och bytesbalans har ökat den svenska ekonomins känslighet för internationella störningar. Försvagningen i industrisektom har medfört att den har små möjligheter att av egen kraft stå emot en kost-

nadsstörning eller en ef-

konjunkturmässig nedgång i den internationella terfrågan. Sådana störningar tenderar nu att ge mycket stora effekter på industrisysselsättningen. Samtidigt leder de stora underskotten till att den är beskuren.

stabiliseringspolitiska-handlingsfriheten Möjligheterna

att stödja sysselsättningen genom ökade offentliga utgifter eller genom skattesänkningar begränsas starkt när underskotten redan i utgångsläget är stora. Om det under 1980-talet skall vara att klara den fulla

möjligt

sysselsättningen liksom de övriga målen för den ekonomiska är politiken det nödvändigt att stärka industrisektom och minska underskotten.

6.2En väg mot balans

Balansbristerna i den svenska ekonomin är ett resultat av den ekonomiska utvecklingen under l970-talet. alternativ l

Långtidsutredningens

understryker det självklara förhållandet att l970-talets trender måste brytas för att vi skall nå balans i ekonomin. Vi har visat att l970-talets trender ej kan ses som resultatet För att trenav olyckliga tillfälligheter. derna skall brytas krävs en omfattande förändring av den ekonomiska politiken. Det är inte långtidsutredningens uppgift att anvisa åtgärder. Vi skall därför begränsa av de områden oss till att göra en kort uppsummering där det är av störst vikt att kommer till stånd. En start-

förändringar

punkt för en sådan uppsummering utgörs av de krav på

förändringar

som framkommer ur alternativ l.

långtidsutredningens

Sammanfattande

EI Efter en lång period av stagnation måste industriproduktionen öka

med ca 5 % per år. Industriinvesteringarna måste öka med ca 6 % om

året. Industrin måste vinna marknadsandelar hemma och utomlands. sysselsättningen i industrin måste under den närmaste femårsperioden öka med ca 60 000 personer.

måste minskas.

Oljeberoendet

Privat konsumtion får endast öka med 0,5 % per år under hela första

hälften av 1980-talet.

Utgiftsökningen i offentlig sektor måste ned från 6 a 7 % om året

mätt i fasta priser till l ä 2 % per år. Tillväxten i statlig och kommunal konsumtion måste ner kraftigt.

Kommunernas konsumtionstillväxt måste begränsas till ca l % om

året.

6.3Krav på politiken

För att de här angivna trendbrotten skall ske krävs förändringar i politiken. Vi kan dela upp kraven i utbudsinriktade åtgärder och efterfrågeinriktade åtgärder.

På efzerfrâgesidan är utvecklingen i den offentliga sektorn central. När det gäller staten måste målet att nedbringa det statliga budgetun-

derskottet med l procent av BNP per år bibehållas.

När det gäller kommunerna kan vi konstatera att den statliga styrningen av kommunerna under 1970-talet verkat i expansiv riktning. Detta har skett dels genom direkta bidrag till prioriterade verksamheter,

måste men också genom olika krav, normer och åligganden. Styrningen nu i stället verka i restriktiv riktning.

När det gäller utbudsidan har utredningen på flera ställen konstateral att det finns en rad restriktioner för en ökad industriell tillväxt. De viktigaste av dessa är:

Låg rörlighet på arbetsmarknaden som försvårar en rekrytering till

industrin.

En svag finansiell position i industrin. Låga vinster och låg soliditet

verkar tillbakahållande på investeringsviljan.

från offentlig sektor försvårar

Kraftigt efterfrågesug på arbetskraft

rekryteringen till industrin.

Ett otillräckligt virkesutbud har begränsat expansionen i skogsindu-

strin. På dessa områden måste den ekonomiska politiken aktivt verka för förändringar om det skall vara möjligt att åstadkomma en utveckling som liknar den i l.

alternativ

Den industriella utveckling som krävs för att nå balans kan inte heller komma till stånd med mindre än att olika relativpriser i ekonomin ändras: EI För att vi skall vinna marknadsandelar krävs att priser och löner i

den svenska industrin minskar i förhållande till omvärlden. Långtids-

128 synpunkter SOU 1980252

Sammanfattande

utredningen har uppskattat behovet av relativprisnedgång i export-

industrin till 6 % mellan 1980 och 1985. För lönerna krävs en ännu

större förskjutning eftersom vinsterna måste öka. EI Den industriella sysselsättningsexpansionen kräver att löneläget i in-

dustrin höjs i förhållande till andra sektorer i den svenska ekonomin.

Det är svårt att kvantifiera detta krav men det står helt klart att det

krävs en märkbar förändring.

Långtidsutredningen har pekat på de problem lönebildningen givit under 70-talet. Det är svårt att se hur vi skall kunna i en-

nå en utveckling lighet med alternativ l om det ej sker en förändring på detta område. Det förefaller nu som om vi nått en punkt där parterna

på arbetsmarknaden måste ta ansvar för sysselsättningen i den konkurrensutsatta sektorn. Detta är knappast förenligt med att den offentliga sektorn blir löneledande.

Statsmakternas insats på detta område måste bli att genom en återhållsam utgiftspolitik skapa rimliga I sin

förutsättningar för parterna. roll som arbetsgivare kan staten också spela en viktig roll för att förhindra att den offentliga sektorn blir löneledande.

När det gäller relativpriser är det också centralt att industrins lönsamhet i förhållande till andra sektorer i den svenska ekonomin förbättras. För att en stabil investeringstillväxt i industrin skall komma till stånd krävs förutom en former

lönsamhetshöjning att avkastningen på olika av icke-produktiva placeringar minskar. Ett sätt att åstadkomma detta är att minska de ränteuppdrivande underskotten i budgeten och bytesbalansen. Det är emellertid i

också nödvändigt att öka räntekänsligheten hushållssektorn.

För att få till stånd en förändring på detta område ter det sig nödvändigt med förändringari skattereglema.

Fördelningsproblemen

De förändringar i den ekonomiska politiken som krävs för att vi skall bryta 1970-talets trender och en återgång till balans måste med

påbörja

nödvändighet få effekter på den relativa inkomstfördelningen i ekonomin. Det är säkerligen också på detta plan som de största svårigheterna kommer att uppstå när det gäller att genomföra en strategi för balans. Dessa svårigheter ökas av det övergripande kravet på nära nog nolltillväxt i privat och offentlig konsumtion. Det säger sig att det i ett

självt

sådant klimat blir svårt att genomföra förändringar i skatter och regelsystem som förbättrar incitamenten för produktivt arbete och produktiva investeringar.

Det är i denna situation viktigt att tidsperspektivet

i fördelningspolitiken inte är alltför kort. Erfarenheten förut-

har visat att den viktigaste sättningen för en positiv utveckling av inkomstfördelningen är hög sysselsättning, låg inflation och god tillväxt. För att detta skall realiseras måste ekonomin återföras till balans.

Tidsaspekten

Trots att de omedelbara påfrestningarna kommer att vara stora i den kommande konjunktumedgången måste prioritet ges ât att skapa betingelser för en strukturell förbättring av ekonomin i nästa konjunkturuppgång.

Om vi av sam-

ej lyckas med detta ökar risken att vi får en utveckling ma typ som långtidsutredningens alternativ 2. Utredningens analys visar att om vi slår in på en sådan vägså ökar de framtida anpassningskraven. Utredningen har också visat att känsligheten för störningar under sådana omständigheter ökar. Det kan därmed bli allt svårare att styra den ekonomiska utvecklingen. Väntar vi för länge med att lägga om kursen mot balans kan den svenska ekonomin därför komma in i en utveckling som får alternativ 2 att framstå som en optimistisk bild.

Del II

av huvudalternativen

Analys

och metod

Syfte, uppläggning

l.l Syfte och uppläggning

Regeringen redovisar sin syn på den ekonomiska politiken för riksdagen bl.a. i samband med överlämnandet av årets De åt-

budgetpropositioner.

för det ingärder som föreslås grundar sig som regel på den prognos nevarande årets ekonomiska utveckling som ges i nationalbudgetarna. Politiken måste emellertid utformas också mot bakgrund av en uppfattför Sveriges ekonomi. Det är ning om den mera långsiktiga utvecklingen att teckna en sådan bakgrundsbild för långtidsutredningamas uppgift den ekonomiska politiken. Liksom skall LU 80 ses som en expertutredning som sina föregångare inte innehåller några för regeringen bindande uttalanden eller uppfattav de långsiktiga ekonomiska utveckningar. Den utgör en kartläggning lingsproblemen sådana de kan bedömas i slutet av 1980 och en analys av hur den ekonomiska politiken bör inriktas för att det skall vara möjligt att uppnå eller vidmakthålla centrala ekonomisk-politiska målsättningkoncentreras i första hand till utvecklingen i det medelsikar. Analysen 1979-1985. Dessutom inkluderas en utblick bortom tiga perspektivet den närmast framförliggande femårsperioden. LU för den ekonomiska ut- 80 är uppbyggd kring två huvudaltemativ vecklingen fram till 1980-talets mitt. Det ena kan sägas ange den sannoom tendenser från senare hälften av 1970-talet vad avlika utvecklingen ser resursanvändning och tillväxt bibehålls. Det andra anger en väg till balans under 1980-talet. Båda huvudaltemativen har, tillsammans med _ett antal sidoaltemativ för den ekonomiska utvecklingen fram till 1985, i del I av betänkandet. Därvid givits en sammanfattande presentation diskuterades implikationema. I det följanäven de ekonomisk-politiska av utredningens anade ges en mer detaljerad och ingående presentation lyser. , Framställningen koncentreras härvid helt till de två huvudscenarierden bedömning av den internationella utveckna. I kapitel 2 presenteras utvecklingsbilden. Belingen, som ligger till grund för den inhemska skrivningen av den senare inleds i kapitel 3 med en analys av produki de två huvudaltemativen. Därefter belyses tionskapacitetens utveckling i kapitel 4 utvecklingen av bytesbalans och utrikeshandel. I kapitel 5 ankonsumtionens tillväxt och fördelning. I samband alyseras den privata härmed diskuteras också hushållens standardutveckling i ett något vidare perspektiv.

134 och metod

Syfte, uppläggning

Utvecklingen i offentlig sektor presenteras i kapitel 6. Utvecklingen i de privata produktionssektorerna behandlas i de därpå två ka-

följande

pitlen. Kapitel 7 ägnas åt de egentliga industribranschema, medan utvecklingen i övriga privata näringslivssektorer avhandlas i kapitel 8. Beskrivningen av de medelsiktiga scenariernas reala delar avslutas med kapitel 9, i vilket utvecklingen på arbetsmarknaden analyseras. Därefter följer av den finansiella i kapitel l0 och ll en presentation utvecklingsbild som hör samman med den reala. Härvid behandlas utvecklingen av löner, vinster och priser samt

inkomstbildning och sparande i

olika samhällssektorer.

Framställningen avslutas i

i kapitel 12 med en analys av utvecklingen det något längre tidsperspektivet fram till 1990. Härvid fullföljs den medelsiktiga analysens uppläggning genom att den ekonomiska utvecklingen och kravbilden i de två huvudscenariemas

förlängning kartläggs.

1.2Arbetsmetod

Den viktigaste arbetsuppgif ten för är att konfronte-

långtidsutredningen

ra de centrala målen med de faktorer

ekonomisk-politiska som i övrigt

är av betydelse för vår ekonomiska utveckling i ett

medellångt perspek-

tiv. Exempel på viktiga sådana faktorer är den internationella ekonomiska utvecklingen och de strukturella samband som gäller för ekonomin. Inför 1980 års har särskilda långtidsutredning ansträngningar nedlagts vad gäller den internationella analysen. Prognoser över utvecklingen i enskilda länder har genomförts. Dessa har i huvudsak baserats på ländernas egna långtidsprognoser och underhandsinsamt på material formation från olika internationella De enskilda organisationer. länderprognoserna har sammanförts och med av

konsistensprövats hjälp

OECD-sekretariatets världshandelsmodell, för första som därigenom gången utnyttjats i ett enskilt lands prognosarbete. Utifrån den internationella prognosen har utvecklingen på våra exportmarknader specialstuderats. har detta skett vid När det gäller varuexporten konjunkturinstitutet, medan utvecklingen på marknaderna för tjänste- och kapitalexport behandlats av riksbanken. Beträffande de inhemska för den framtida utveck-

förutsättningarna

lingen har en rad specialstudier gjorts. Befolkningens och arbetskraftsutbudets framtida utveckling har ingående analyserats av prognosinstitutet vid SCB. Detta har skett på såväl nationell som regional nivå. På den senare nivån har i en särskild

analys utbudsberäkningarna ställts mot

den beräknade regionala för att bl.a. kunna ana-

arbetskraftsefterfrågan

lysera det framtida flyttningsbehovet. Produktivitets- och

investerings-

utveckling m. m. inom industrin har bedömts av statens industriverk. I anknytning härtill har specialstudier utförts till den av bl. a. bakgrunden industriella problembilden. Vidare har en särskild studie av industriföretagens vinster, soliditet och räntabilitet utarbetats vid

konjunkturinstitu-

tet. Utvecklingen inom de privata näringslivssektorema träd-

jordbruk,

gårdsnäring, fiske, skogsbruk, handel, tjänster och byggnadsverksarnhet

har blivit föremål för specialstudier av branschexperter. Detta gäller även energisektorn. För den offentliga sektorn spelar statens långtidsbudget liksom kommunernas och landstingens ekonomiska långtidsplaner en viktig roll i utredningens bedömningar. Särskilda analyser har utförts avseende såväl de offentliga transfereringamas utveckling som skattetryckets inverkan på löne- och inflationsutveckling. De nämnda specialstudierna liksom annat grundmaterial beskrivs i anslutning till den presentationen. En fullständig förteckning över källmateri-

följande

alet lämnas i appendix 2.

När såväl prognosperiodens ekonomisk-politiska målsättningar som de enskilda förutsättningarna för utvecklingen preciserats sker en systematisk avstämning av dessa olika faktorer mot varandra i långtidsutredningens modellsystem. Detta innehåller en real del, en prismodell och en finansiell modell. Kärnan i modellsystemet är EMMA-modellen och den databas som byggts upp kring denna modell. Den reala EMMA-modellen har dokumenterats i SOU 1976:42. Prismodellen och den finansiella modellen har dokumenterats i Ds E 1979:6.

Inför 1980 års långtidsutredning har EMMA-modellen utvecklats på ett flertal centrala punkter. Detta gäller exempelvis utrikeshandelns behandling. För såväl exporten som importen av varor och tjänster har nya samband införts vilka explicit tar hänsyn till bl.a. sambandet mellan utrikeshandel och prisutveckling. Vidare har den privata konsumtionens behandling i EMMA-modellen förbättrats, så att dess utveckling nu beräknas uppdelad såväl på producerande sektorer som på relevanta varugrupperingar. I detta sammanhang har också den privata konsumtionsef terfrågans prisberoende byggts in i modellsambanden. Dessa och övriga modellförbättringar redovisas i det publicerade underlagsmaterialet till LU 80.

I LU 80, liksom i arbetet med föregående långtidsutredning, har den reala EMMA-modellen kompletterats med en aggregerad modell AM- MA, vars speciella användningsområde är makroekonomiska avvägningsproblem på medellång sikt. Med hjälp av den mera lätthanterliga aggregerade modellen har de sidoalternativ för den ekonomiska utvecklingen t.o.m. 1985 tagits fram vilka presenterades i del I. Utredningens två huvudscenarier för den medelsiktiga utvecklingen har däremot ingående analyserats med hjälp av EMMA-modellen.

I huvudalternativen ingår som en integrerad del en pris- och kostnadsbild samt ett finansiellt perspektiv. Dessa har tagits fram med

hjälp

av den prismodell och finansiella modell, som integrerats i modellsystemet. Analys och resultat på dessa områden presenteras i kapitel 10 och 1 l. Liknande analyser har också utförts i anslutning till vart och ett av de framtagna sidoalternativen. Vissa resultat från denna analys presenterades i anslutning till beskrivningen av sidoalternativen i del I.

Utvecklingen i det längre tidsperspektivet fram till 1990 har studerats med hjälp av den s.k. LEMMA-modellen. Modellen bygger på samma sektorindelning som EMMA och har kompletterats med samband som gör det möjligt att inom modellen beräkna investeringsutvecklingen inom enskilda sektorer. LEMMA-modellen har modifierats

något jämfört

med tidigare versioner. I allt väsentligt är dock strukturen den som dokumenterats i SOU 1976:51.

Även om de ekonomiska modellerna är ett viktigt hjälpmedel i långtidsutredningarnas analys, är de i första hand ett instrument för konsistensprövning och sammanjämkning av utredningsmaterial som kommit fram genom exempelvis sektorstudier eller expertbedömningar. Huvudvikten i utredningsarbetet ligger snarast i framtagandet av sådant material liksom i utformandet av prognoser för de storheter som inte ingår i modellen.

2 Den internationella utvecklingen

Under 1970-talet försämrades utvecklingen i världsekonomin kraftigt.

oljeprisökningarna 1973-1974

En viktig orsak till detta var de drastiska och 1979-1980. De omfattande och allvarliga ekonomisk-politiska problem som härvid löstes inte under decenniet. Flertalet av dem uppkom kvarstår ännu vid början av 1980-talet- delvis med ökad styrka. Möjligheterna att under de närmaste åren lösa dessa problem kommer ekonomiska utvecklingen under att bli avgörande för den internationella 1980-talet. medför att utveckling- Sveriges stora utrikeshandelsberoende en i de dominerande industriländerna kommer att bli av stor betydelse för våra i den svenska ekonomin. Den möjligheter att lösa problemen framställningen koncentreras till en analys av de problem som

följande

förväntas fram till mitten av 1980-talet. Huvudprägla världsekonomin vikten inom OECD-området. läggs på utvecklingen

2.1Tillbakablick under 1970-talet

på utvecklingen

Produktionstillväxten i OECD-länderna uppgick 1973-1979 till i genomsnitt 2,7 % per år, vilket kan med en tillväxt på 5,2 % per

jämföras

år under femärsperioden 1963-1968 (jfr tabell 2.1 samt diagram 2.1). Mellan dessa båda perioder halverades således tillväxttakten. Samtidigt tredubblades från 3,2 % per år 1963-1968 till 10,0 96 inflationstakten, tabell 2.2). Arbetslösheten förper år 1973-1979 (jfr 2.1 samt diagram dubblades i det närmaste, från i genomsnitt ca 2,8 % under perioden 1963-1968 till ca 4,9 % under perioden 1973-1979. utvecklades också mycket ogynnsamt under 1970- Investeringarna talet. Som exempel kan nämnas att medan produktionen inom näringslivet i OECD-länderna ökade med 5,3 % per år 1955-1965 och investesamma uppgick motsvaringarna steg med 7,7 % per år under period, rande ökningstal 1973-1979 till endast 2,7 resp. 1,9 %. Produktionstillväxten inom näringslivet halverades således i stort sett medan ökningstakten för investeringarna sjönk till ca fjärdedelen av den tidigare gällande nivån. OECD-ländernas sammantagna bytesbalans svängde från ett årligt överskott motsvarande i 0,3 96 av BNP i löpande priser

genomsnitt

1963-1968 till ett årligt underskott på i genomsnitt 0,3 % av BNP Utfallen under 1973-1979 varierade dock som 1973-1979. perioden

138 Den internationella utvecklingen

framgår av tabell 2.2 mycket kraftigt mellan enskilda år. De problem som orsakades av OECD:s strukturella bytesbalansunderskott visavi omvärlden förvärrades kraftigt av den mycket fördelningen av

ojämna

underskotten mellan enskilda OECD-länder. De spänningar inom OECD-området som sammanhängde med att vissa länder - främst då

- hade Japan och Förbundsrepubliken Tyskland betydande bytesbalansöverskott samtidigt som andra länder hade stora underskott gav upphov till starka svängningar i växelkurserna. Särskilt gällde detta de tre huvudvalutorna i världsekonomin, dollarn, yenen och D-marken.

Förutom en successivt alltmer ogynnsam utveckling för produktion, inflationstakt, etc. karakteriserades utvecklingen i industriländema under l970-talet av en tilltagande instabilitet med 1960-talets för-

jämfört

hållanden. De tvära kasten mellan enskilda år och den allmänna osäkerheten om framtiden, som instabiliteten bidragit till, är en viktig faktor bakom den generellt sett mycket svaga investeringsutvecklingen i OECD-länderna under större delen av l970-talet. Världsekonomin befinner sig i dag i en fundamentalt annorlunda situation än för ett decennium sedan. 2970-talet förefaller nu vara en vattendelare i världsekonomins utveckling sedan andra världskriget.

De ekonomiska svårigheter som skulle bli kännetecknande för 1970talet uppträdde emellertid först några år in på decenniet. Under perioden 19704973 ökade totalproduktionen i OECD-ländema med i genomsnitt 5,1 % per år, vilket t. o. m. var något snabbare än den höga tillväxttakten under 1960-talet. OECD-ländema uppvisade 1973 fortfarande överskott i transaktionerna med världen i övrigt. De första mer påtagliga tecknen på fundamental balansrubbning i industriländernas ekonomier började uppenbaras först vid årsskiftet 1972/ 1973 i form av en accelererande inflationsutveckling. Prisstegringstakten i flertalet industriländer nådde då tvåsiffriga tal, vilket var något nytt för efterkrigstiden. Ännu högre inflationstal blev vanliga i utvecklingsländerna.

Tabell 2.1 Nyckeltal för den ekonomiska utvecklingen i OECD-ländema 196$l979

1963- l 968- 1973-

l968 l 973 l 979 Produktionsutvecklin g Genomsnittlig årlig volymförändring för BNP (%) 5,2 4,6 2,7

Prisstegringstakt Genomsnittlig årlig förändring i konsumentprisema (%) Bytesbalans Genomsnittligt årligt utfall, andel av BNP (%) A rbetslöshet Genomsnitt för resp. period (96) Källa: OECD-material.

Den internationella utvecklingen 139

Diagram 2.1 Bruttønationalproduktens volymutveckling i OECD-omrâdet 1960- 1979. Årlig procentuell förändring. Procent 7,0- 6,0- 5,0- 4,0* 3,0-

1 960 1 965 1 970 Källa: Economic Outlook, 27, OECD, Paris 1980. Diagram 2.2 Konsumentprisernas utveckling i OECD-omrâdet 1960-1979. Årlig prøcentuell förändring.

Procent 15,0- 14,0- 13,0- 12,0- 11,0* 10,0-

1 960 1965 1 970 Källa: Economic Outlook, 27, OECD, Paris 1980.

internationella

140 Den utvecklingen

Accelerationen av inflationstakten från 1972 hade flera orsaker. En väsentlig förklaring är den ökning av kapacitetsutnyttjandet som ägde rum mot slutet av 1960-talet, främst då i Förenta staterna. Vidare uppkom under l960-talets sista år i samband med Vietnam-kriget stora bud-

i Förenta staterna. Bytesbalansunderget- och bytesbalansunderskott skottets storlek och den oro på den internationella valutamarknaden som detta gav upphov till tvingade Förenta staterna att i augusti 1971

dollarns konvertibilitet med guldet. Beslutet innebar att en av upphäva hörnpelarna i det internationella monetära system, som existerat sedan andra slut, rycktes undan. Underskottet i Förenta stater-

världskrigets nas bytesbalans i förening med dollarns faktiska ställning som reservvaluta i det internationella betalningssystemet skapade grundvalen för en

av likviditeten i världsekonomin. Åren 1972 och mycket snabb ökning 1973 bedrevs dessutom i flertalet OECD-länder en mycket expansiv finans- Den som följde

och penningpolitik. konjunkturuppgång 1972-1973 blev också mycket kraftig och kom nära nog samtidigt i flertalet dominerande OECD-länder. Tidigare hade Förenta staterna och Europa som regel befunnit sig i olika faser av konjunkturcykeln.

medförde en kraftig acceleration av inflations-

Konjunkturuppsvinget

takten i världsekonomin. Till detta kom att dåliga skördar i Sovjet, Kina m. fl. länder tvingade dessa till stora köp av främst vete på den internationella spannmålsmarknaden. Livsmedelspriserna började öka kraftigt från 1972. Prisstegringarna på livsmedel och - med en viss eftersläpning - vissa andra råvaror, av de kraftiga ökningarna av oljepriset un-

följdes

der hösten 1973-våren 1974. Priset på råolja i stort sett fyrdubblades. Under av den turbulenta utvecklingen bröt systemet med fasta

trycket växelkurser samman i mars 1973. Länderna har sedan dess tillämpat ett antal olika växelkurssystem. Vissa länder, bland dem USA, har låtit sina valutor flyta. Detta har clock inte inneburit att valutorna fått flyta helt fritt, utan en varierande över kursrörelserna har i all-

grad av kontroll mänhet förekommit. Andra länder har knutit sina valutor till någon annan valuta, i de flesta fall USA-dollarn, eller till en korg av valutor. Sistnämnda gäller som bekant Sverige sedan augusti 1977. Andra länder

Tabell 2.2 Bytesbalans för olika ländergrupper 1970-1979 Miljarder dollar, löpande priser

Ländergrupp 1970 1973 1974 1975 1976 1977 1978 OECD 4,0 10,5 -26,0 0,5 -l9,0 -24,5 10,5 Statshandelsländer -l,5 -3,5 -9,5 -l8,0 -l3,0 -8,5 -9,5 OPEC-länder 2,0 7,5 59,5 27,0 36,5 29,0 4,5 Utvecklingsländer

exkl. OPEC-stater -6,8 -7,5 -26,0 -31,0 -19,0 -12,5 -25,5

Totalt -2,3 7,0 -2,0 -21,5 -15,0 -l6,5 -20,0 -l3,0 Anm.: Med bytesbalans avses här nettot av vam- och tjänstetransaktioner samt privata och offentliga transfereringar. Förhållandet att bytesbalansen för världen som helhet ej blir 0 beror på systematiska fel i den statistik över export, import och övriga bruttoströmmar som ligger till grund för beräkningen av tabelluppgiftema. Källa: OECD, Economic Outlook, 27, July 1980.

Den internationella utvecklingen 141

åter har bildat block med mer eller mindre fasta relationer mellan de ingående valutoma. Så har skett inom EG, som redan 1972 inledde ett monetärt samarbete, den s. k. valutaormen. I detta deltog även Sverige från mars 1973 till augusti 1977. I mars 1979 ombildades ormen till European Monetary System (EMS).

Även om man således inte kan tala om ett renodlat system med flytande växelkurser har det gamla systemets sammanbrott lett till en väsentligt ökad rörlighet hos växelkurserna. Hur detta påverkat den internationella ekonomiska utvecklingen är det svårt att urskilja klart. Allmänt kan dock konstateras att effekterna inte blivit så dramatiska som man till en förutsåg på sina håll. Å andra sidan har inte heller de

början

förväntningar som förekommit om vissa positiva effekter av de rörliga växelkurserna infriats i nämnvärd grad. I teorin skulle växelkursema så småningom stabiliseras vid jämviktslägen, som bestämdes av skillnaderi inflationstakt mellan länderna och andra fundamentala ekonomiska förhållanden. Så har inte skett, utan växelkurserna har visat en tidvis kraftig fluktuationsbenägenhet, bl. a. beroende på spekulativa kapitalrörelser. Därmed har knappast heller den ekonomiska politikens beroende av externa hänsyn minskat särskilt mycket, utan politiken har även efter övergången till mera rörliga kurser delvis bestämts av syftet att stabilisera växelkurserna. Detta har framför allt kommit till uttryck i den förda penningpolitiken.

De mycket kraftiga och plötsliga på blev en

prishöjningama olja

chock för världsekonomin. De ökade i sin tur pro-

höjda oljeprisema

duktionskostnaderna i de länderna och förstärkte de

oljeimporterande

redan mycket snabba prisstegringarna. Med en viss eftersläpning uppkom sedan krav pâ löneökningar som kompensation för redan inträffade eller förväntade prisstegringar - en kraftig pris - lönespiral uppkom.

påverkade OECD-länderna kontraktivt genom

Oljeprisstegringarna

att prisökningarna sänkte realinkomsterna. Ländernas interna efterfrågan minskade därigenom. Samtidigt ökade infla-

oljeprisstegringarna

tionstrycket i industriländerna. Den ekonomiska politiken kom därigenom i ett dilemma. Om nedgången i efterfrågan skulle kompenseras krävdes en expansiv ekonomisk politik. En sådan politik riskerade emellertid att underblåsa inflationen. För att dämpa inflationen var en restriktiv ekonomisk politik mer lämplig. Inriktningen av politiken efter den senare skulle dock innebära ökad arbetslöshet. Med några få

linjen

- däribland - valde industriländerna den restriktiva undantag Sverige

Ett ytterligare skäl för denna var de bytesbalansunderskott i

linjen. linje

de länderna som gav upphov till-

oljeimporterande oljeprisstegringama

för OECD-området som helhet uppgick detta 1974 till närmare 26 mil-

dollar. Den sammantagna effekten av den mer eller mindre sam-

jarder

tidiga omläggningen till en restriktiv politik i de dominerande OECDländerna tillsammans med oljeprishöjningarna underskattades vida av de enskilda regeringarna. Resultatet härav blev den internatio-

djupaste

nella konjunkturnedgången under efterkrigstiden. Industriproduktionen föll med ca 10 % mellan 1974 och 1975. Antalet arbetslösa, som under

1972-1973 uppgick till ca 8 miljoner i OECD-0mrå-

högkonjunkturen

det, fördubblades i stort sett och uppgick 1975 till ca 15 miljoner. Trots

142 Den internationella utvecklingen

den mycket djupa nedgången låg inflationstakten kvar på en mycket hög nivå. Termen stagflation myntades som begrepp för den samtidiga förekomsten av snabb inflation och hög arbetslöshet.

Under första delen av 1975 lades den ekonomiska politiken i de större länderna om i mer expansiv riktning. Åtgärderna var dock mycket försiktiga. Ett viktigt skäl härför var -förutom rädslan för en återigen accelererande inflation - det faktum att budgetunderskotten i många länder hade ökat kraftigt under recessionen och att dessa underskott uppfattades som påtagliga restriktioner på politiken. Den allmänna osäkerhet om framtiden som präglade utvecklingen i OECD-länderna åren efter oljekrisen 1973-1974 hade medfört en betydande uppgång i hushållssparandet och en nedgång i näringslivets investeringar. Detta ökade det finansiella sparandet i den privata sektorn. I syfte att mildra den kontraktiva effekten härav ökade många OECD-länder de offentliga utgifterna. Denna politik i förening med minskade intäkter för den offentliga sektorn till följd av lägre tillväxt medförde betydande budgetunderskott i många OECD-länder. En relativt kraftfull återhämtningsfas kom igång kring mitten av 1975. Den leddes av Förenta staterna och Japan, men med flertalet övriga OECD-länder endast något efter. Under l976 stod det emellertid klart att den expansion som ägde rum inte var tillräcklig för att få igång näringslivsinvesteringama och ge upphov till en självgenererande tillväxt. Tillväxten kom därför att plana ut under loppet av året. Ökningstakten för BNP 1975-l976 uppgick dock till 5,2 % för OECD som helhet.

Rädslan inflation - för

för en ånyo accelererande prisstegringstakten vissa råvaror hade tenderat att öka i samband med uppsvinget 1975-l976 - i förening med vad som upplevdes som otillfredsställande budget- och bytesbalanssaldon föranledde regeringarna i vissa större OECD-länder att bedriva en förhållandevis restriktiv ekonomisk politik under l977 och början av 1978. Inriktningen av politiken i dessa länder i förening med den s. k. överbryggningspolitik som vissa av de mindre OECD-länderna bedrivit sedan recessionen 1974/1975 medförde att OECD-områdets strukturella bytesbalansunderskott gentemot OPEC blev mycket ojämnt fördelat inom OECD. Främst de successivt allt större problemen med extembalansen tvingade därför vissa av de mindre länderna att under l977 lägga om politiken i en mer restriktiv riktning. Med undantag för Förenta staterna blev till följd av den allmänt restriktiva politiken tillväxten mycket svag i OECD-området under 1977, särskilt i de europeiska OECD-länderna. Arbetslösheten ökade ytterligare från de nivåer som hade varit rådande sedan nedgången 1974-1975. _ Under loppet av 1978 förbättrades läget i världsekonomin. En uppgång i den ekonomiska tillväxten noterades i flertalet OECD-länder. Av de större OECD-länderna var denna utveckling särskilt påtaglig i Förbundsrepubliken Tyskland och Japan. I båda länderna var en expansiv finanspolitik och ökande näringslivsinvesteringar de främsta pådrivande faktorerna. Den kontraktiva effekten av omläggningen till en mer restriktiv kreditpolitik i Förenta staterna bidrog till en av bytes-

utjämning

balansunderskotten mellan länderna. En annan viktig faktor bakom denna utjämning var de reala apprecieringar som ägde rum av yenen och

Den internationella 143

utvecklingen

D-marken samtidigt med att dollarn deprecierades. för

Med undantag Förenta staterna fortsatte den underliggande inflationstakten att dämpas i flertalet OECD-länder. Prisutvecklingen för färdigvaror i förhållande till priserna på olika råvaror ledde 1977-1978 till en avsevärd förbättring i industriländernas bytesförhållande gentemot omvärlden. Nettot av OECD-ländernas samlade transaktioner med omvärlden svängde som härav från ett underskott dollar 1977 till ett

följd på ca 25 miljarder

överskott på ca 10 dollar 1978.

miljarder

Avslutningsfasen av konjunkturuppgången i industriländema kom emellertid, liksom vad som var fallet 1972-1973, att av mycket

åtföljas

kraftiga prisstegringar på olja och andra råvaror. Priserna på olika råvaror (exkl. olja) i den internationella handeln öka snabbt under

började

de första månaderna av 1978. Från slutet av 1978 också

började oljepri-

serna att öka kraftigt. Uppgången i såväl oljepriserna som i priserna för övriga råvaror förklaras i första hand av det stegrade efterfrågetrycket i världsekonomin till av uppsvinget i Europa och Japan under 1978

följd

tillsammans med fortsatt tillväxt i Förenta staterna och Canada. Vad gäller oljan förstärktes prisuppgången kraftigt av minskningen i utbudet till följd av krisen i Iran.

Trots den dämpande effekten av de mycket kraftiga oljeprishöjningarna från slutet av 1978 och omläggningen till en stramare politik utvecklades den ekonomiska aktiviteten i OECD-området förhållandevis

gynnsamt under 1979. Särskilt länderna. En

gäller detta de västeuropeiska gynnsam investeringsverksamhet inom näringslivet bar upp efterfrågan i Förbundsrepubliken Tyskland och Frankrike liksom i flera av de mindre europeiska länderna. Också i Japan utvecklades ekonomin

gynnsamt. Ökningen i efterfrågan var dock i flertalet OECD-länder förenad med en allt snabbare

inflationsutveckling.

2.2 fram till 1980-talets mitt

Utvecklingen

2.2.1 Den aktuella problembilden och allmänna

utgångspunkter för

bedömningarna av den fortsatta utvecklingen

Höjningen av oljepriserna med nominellt ca 130 96 från slutet av 1978 till mitten av 1980 ökade industriländemas med ca 150

oljenota miljar-

der dollar. OECD-ländemas

bytesbalans svängde från ett överskott på ca 10 dollar 1978 till ett underskott dollar

miljarder på ca 37 miljarder

1979. Nästan hela denna omsvängning förklaras av de ökade

oljepri-

serna. OECD-områdets samlade bytesbalansunderskott 1980 beräknas uppgå till ca 80 dollar. Den av OECD-ländernas

miljarder försämring

bytesförhållande visavi omvärlden som innebär har

oljeprishöjningen

medfört en direkt sänkning av realinkomsten i dessa länder med ca 2 96, dvs. i stort sett lika mycket som effekterna av

prishöjningama

1973/ 1974. Härtill kommer den deflationistiska effekt som orsakas av att OPEC-ländernas ökade inkomster, till den del de icke spenderas, ger upphov till ett bortfall i real i OECD-området. Vilka effekter

efterfrågan

på den fortsatta utvecklingen i OECD-länderna som

oljeprishöjningama

144 Den internationella

utvecklingen

får, beror av hur hushållen och företagen reagerar på dessa samt av vilka åtgärder som vidtas. Det senare beror i sin tur av ekonomisk-politiska vilka restriktioner som kommer att tillmätas särskild vikt i på politiken industriländema under de närmaste åren samt av vilka awägningar mellan dessa restriktioner som kommer att göras. I nästan länder inflationen att accelerera under lopsamtliga började Ökningen av prisstegringstakten skilde sig dock vida mellan pet av 1978. olika länder och skedde från olika nivåer. I Förenta staterna hade en klar tendens till ökande varit tydlig redan från början prisstegringstakt av 1977. Mätt med ökningstakt steg inflationen i konsumentprisernas industriländema från mindre än 7 % räknat i årstakt vid i genomsnitt slutet av 1978 till över 14 % vid av 1980. Inflationen mätt med

början

BNP-deflatoms har inte visat samma acceleration. Detta työkningstakt der på att den ökning av inflationstakten som hittills skett i flertalet enskilda OECD-länder till stor del förklaras av inflytande utifrån. Förenta staterna ett undantag - inflationen i detta land sammanutgör härvidlag hänger främst med den inhemska utvecklingen. De nuvarande inflationsproblemen i industriländerna beror, förutom av effekter i vårldshandeln och internt inom lånav efterfrågeökningen derna under l970-talets sista år, också på en under en lång följd av år - ökad Sedan slutet av 1960-talet har en successiv

inflationsbenägenhet.

av sambandet mellan prisstegringstakt och kapacitetsut-

förskjutning av kapacitetsutnyttjan-

nyttjande ägt rum, på så sätt att en given ökning till större än tidigare. Indet idag tenderar att ge upphov prisstegringar kan av dessa skäl väntas utgöra en mycket viktig reflationsproblemen striktion i industriländema under de närpå den ekonomiska politiken maste åren.

En annan restriktion - intimt förknippad med inflationsproblemati-

förutsättningarna för att bedriva en exken - som påtagligt begränsar ekonomisk är industriländemas starka oljeberoende. Som

pansiv politik

framhålls i avsnitt 2.3.2 nedan talar både produktionstekniska och ekonomisk-sociala skäl för att utbudstillskotten på oljemarknaden under den närmaste femårsperioden blir förhållandevis små. ekonomiska

Den

tillväxt som kan av utbudet för olja beuppnås vid en given utveckling stäms av i vilken utsträckning länderna kan sänka åtgången av olja per BNP-enhet. Högre priser på resp. insatser i energisparande syfte vid

olja

kan på medellång sikt endast i viss utsträckning givna prisrelationer minska detta beroende. Härtill kommer att prishöjningar på olja i syfte att stimulera till minskad oljeförbrukning kan negativt påverka möjligheterna att begränsa inflationen. att före utgången av l980-talet i någon mer betydande

Möjligheterna

minska industriländemas nuvarande är således

omfattning oljeberoende

Det är därför risk för att energitillgången kan begränsade. en uppenbar restriktion under större delen av

bli en påtaglig på produktionstillväxten

l980-talet och därmed för att bedriva en expansiv efter-

möjligheterna

frågepolitik. Mot bakgrund av de bedömningar som i dag kan göras beträffande dels utveckling, dels att under

oljeproduktionens möjligheten

de närmaste åren ersätta olja med andra energikällor samt satsa på energisparande åtgärder m. m., är en tillväxttakt högre än 3 å 4 96 per år

Den internationella 145

utvecklingen

fram till mitten av 1980-talet inte möjlig. För att nå full sysselsättning i OECD-området 1985 krävs en klart snabbare tillväxt. denna be- Enligt dömning skulle således restriktioner som betingas av tillgången på energi göra det omöjligt att föra en efterfrågepolitik som återför industriländerna till full sysselsättning vid 1980-talets mitt. Såväl efterfrågan som utbudet av kan på kort sikt anses vara för-

olja

hållandevis litet beroende i inav prisförändringar. Ett högre oljebehov dustriländerna till följd av en medför därför lätt be-

konjunkturuppgång

tydande prisökningar på olja, vilka i sin tur föranleder omläggning av politiken i restriktiv riktning med tendenser åtföljande till prisfall på olja realt sett. Risken för att oljemarknaden också under de närmaste åren, liksom vad varit fallet under 1970-talet, kommer att karakteriseras av kraftiga prisfluktuationer måste således bedömas som betydande. Globalt sett har investeringarna i råvaruproduktion överlag varit låga under l970-talet. Produktionskapacitetens har därför varit ökningstakt betydligt långsammare än den långsiktiga efterfrågetillväxten för många viktiga råvaror i världsekonomin. Också för andra råvaror än olja gäller därför att en i industriländema riskerar att dra med

konjunkturuppgång

sig snabba prisstegringar för dessa varor. Utvecklingen i det intemationella ekonomiska systemet under l970-talet har således inneburit en allmänt ökad benägenhet att generera prischocker. Förutom de ovan nämnda också andra restriktioner för en

föreligger

expansiv efterfrågepolitik. Flera av industriländerna har stora budgetunderskott, vilket begränsar utrymmet för en expansiv politik. De senaste årens låga investeringar och produktivitetstillväxt och allmänt ökade stelheter i ekonomiema har bl. a. inneburit att risker för

flaskhalspro-

blem och därmed som en re-

åtföljande prisstegringsimpulser uppfattas

striktion för en expansivare i flertalet OECD-länder. politik Den bedömning som nu kan göras är att och

inflationsbekämpning

skapande av betingelser för återgång till högre tillväxt och sysselsättning på medellång sikt kommer att ges prioritet i den ekonomiska i politiken OECD-länderna under de närmaste åren. Rädslan för att

oljeprishöj-

ningarna skall leda till sekundära prisstegringar och därmed påspädning av andra existerande tendenser till accelererande inflation talar för att den effekten av de senaste till-

efterfrågedämpande oljeprishöjningarna

låts slå igenom fullt ut. Erfarenheter av den ekonomiska politik som fördes i många länder efter oljeprishöjningama 1973/ 1974 talar för att en alltför tidigt insatt efterfrågestimulerande politik lätt leder till återigen accelererande inflation och en ytterligare period av stram efterfrågepolitik. övervägande skäl talar således för att OECD-området som

helhet

kommer att präglas av en restriktiv finansoch kreditpolitik i syfte att begränsa konsumtionstillväxten till dess inflationen återigen är under kontroll och den realinkomstsänkande effekten av

oljeprishöjningama

slagit igenom. Vidare har i många - främst då mindre - länder den senaste tidens medfört prishöjningar på olja en så betydande ökning av bytesbalansunderskotten att en omläggning av politiken i restriktiv riktning av detta skäl redan genomförts eller måste bedömas som trolig. För att reducera inflationstakten och därmed skapa förutsättningar för en återgång till en balanserad utveckling på medellång sikt kommer

146 Den internationella utvecklingen

sannolikt betydande insatser i produktivitetsbefrämjande syfte att göras i industriländerna. Detta förutsätter i sin tur åtgärder för att få till stånd en gynnsam investeringsutveckling i syfte att dels öka produktionskapaciteten och eliminera flaskhalsar, dels rationalisera produktionen och därmed dämpa tendenser till kostnadshöjningar inom olika sektorer. Åtgärder som underlättar den strukturella anpassningen till förändrade förutsättningar, t. ex. sådana som förbättrar arbetsmarknademas funktionssätt, kommer sannolikt också att ges hög prioritet. En annan förutsättning för snabbare tillväxt och minskad arbetslöshet är att industriländerna vidtar kraftfulla åtgärder för att minska det starka oljeberoendet. Det bakomliggande motivet härför är att minska risken för att tillväxt resulterar i nya prishöjningar på olja och accelererande inflation, vilket i sin tur nödvändiggör en återgång till restriktiv politik i dessa länder.

Den awägning mellan prisstabiliseringsmål och sysselsättningsmål som främst de större OECD-länderna här bedöms komma att göra under perioden fram till 1980-talets mitt kan - åtminstone i ett inledande skede - väntas medföra en ytterligare ökning av arbetslösheten i OECDområdet. I särskilt hög grad kan detta väntas gälla arbetslösheten bland ungdomar.

2.2.2Prognos för OECD-ländernas utveckling

I föreliggande avsnitt redovisas de förutsättningar beträffande den sannolika utvecklingen i OECD-ländema som görs i LU:s scenario för den internationella utvecklingen! Den allmänna utgångspunkten härvid har redovisats i föregående avsnitt.

De utomnordiska länderna Efter det att den ekonomiska återhämtningen i Förenta staterna kommit igång under 1975 ökade produktionen mycket snabbt fram till inledningen av den andra Den snabba tillväxten möj-

oljeprishöjningsvågen.

liggjorde såväl en betydande uppgång i den totala sysselsättningen som en påtaglig minskning av arbetslösheten. Inflationstakten, vilken vid slutet av 1976, mätt med BNP-deflatorns förändringstakt, understeg 5 %, har emellertid accelererat snabbt de senaste åren och återigen nått två- Vid utarbetandet av siffriga tal. Ett viktigt drag i de senaste årens utveckling i Förenta staternedan redovisade prona - och som ses som en viktig orsak till den ökande inflationen - är den gnoser för enskilda lånder och ländergrupper kraftiga nedgången i produktivitetstillväxten. Tillverkningsindustrins har OECD-sekretaria- beräknas 1974-1979 ha ökat med i genomsnitt endast produktivitet tets handclsmodell ut- 0,9 % per år, vilket är betydligt lägre än motsvarande ökningstal för övnyttjats. Detta har gjort riga OECD-länder. Den låga ökningstakten för industriinvesteringama, det möjligt att i grova drag analysera altemati- minskade satsningar på forskning och utveckling, strukturella förändva avvägningar mellan ringar i arbetskraftsutbudet, förändringar i sektorstrukturen m. fl. fakto- BNP-utveckling, bytes- rer har satts i samband med denna nedgång. balansmål och infla-

Den fortsatta utvecklingen i Förenta staternas ekonomi är mycket tionstakt inom och mellan enskilda länder och svårbedömbar. Ekonomin befinner sig f. n. i en recessionsfas. En stram ländergrupper. penningpolitik bedrivs, främst i syfte att bekämpa inflationen. En förut-

Den internationella

utvecklingen 147

sättning för att framöver med kunna förena en högre produktionstillväxt framgångar på prisstabiliseringens område är att produktiviteten i ekonomin utvecklas gynnsammare. Förenta staternas administration har tillkännagivit ett åtgärdsprogram för att revitalisera ekonomin. Full sysselsättning, stabila priser och ökad tillväxt mål anges som övergripande för den ekonomiska politiken under 1980-talet. Ökning av produktivitetstillväxten jämte åtgärder för att lösa an-

energiförsörjningsfrågoma

ges som de viktigaste förutsättningarna för att nå dessa mål. Åtgärder för att stimulera investeringarna inom näringslivet och satsningar inom sektorn den offentliga speciellt ifråga om transporter, energi och teknologi - har aviserats.

BNP-tillväxten i Förenta staterna bedöms uppgå till drygt 2 96 per år 1979-1985. Med i arbetskraftsresursema hänsyn till den lägre tillväxt som kan väntas framöver förutsätter denna bedömning att produktiviteten fram till 1985 ökar snabbare än under 1970-talets senare hälft. Inflationstakten förutsätts ligga kvar på en förhållandevis hög nivå. I genomsnitt bedöms prisstegringama - mätt som BNP-deflatoms föränd- ringstakt uppgå till drygt 8 % per år under prognosperioden. De bedömningar beträffande produktions- och

prisutvecklingen som görs i

LU förutsätter att penningpolitiken stram än i ges en mindre inriktning läget hösten l980. Arbetslösheten i Canada uppgick i slutet av 1979 till drygt 7 %. Möjlighetema att genom en expansiv efterfrågepolitik bidra till att skapa de arbetstillfällen som krävs för att dels minska dels möta arbetslösheten, den förhållandevis snabba ökning av arbetskraftutbudet som förväntas fram till mitten av 1980-talet, av risken för att utlösa begränsas främst inflationsimpulser. I vilken externbalansen kan komma att

utsträckning

utgöra en restriktion på den ekonomiska beror i politiken hög grad på utvecklingen i Förenta staterna - ca 80 96 av Canadas export går till detta land. I LU:s kalkyler bedöms tillväxten i den kanadensiska ekonomin

uppgå till drygt 2,5 % per år 1979-1985. Inflationstakten förväntas uppgå i genomsnitt till närmare 9 96 per år under perioden. En påtaglig minskning av den potentiella tillväxten kan förväntas i

Japan framöver. Denna uppgick under perioden 1960-1973 till i genomsnitt ca 10 % per år. Den potentiella tillväxttakten fram till 1980-talets mitt kan bedömas komma att uppgå till drygt 5 % per år. Bakom denna bedömning ligger en lång rad faktorer, bl. a. nedgången i investeringskvoten under l970-talet, minskningen av det teknologiska gapet gentemot andra industriländer, ökande energikostnader och ökade satsningar på miljöskyddande åtgärder. I den reviderade plan för den ekonomiska och sociala utvecklingen under 1980-talets första hälft som vid av 1980

offentliggjordes början

förutsätts en BNP-tillväxt på 5,5 % per år 1979-1985. Sâkrandet av tryg-

gad energiförsörjning i ett långsiktigt perspektiv

anges som övergripande nationellt mål; Japans behov av energi tillgodoses idag till ca 90 % genom import. Under de närmaste åren avses investeringarna - inom näringslivet, offentliga sektorn samt i bostäder - bli prioriterade framför konsumtionen. Allmänt gäller att den inhemska i

efterfrågeutvecklingen fortsättningen kan förväntas

få ökad relativ betydelse för den ekonomiska tillväxten.

148 Den internationella utvecklingen

Effekterna av den under 1978 kraftiga apprecieringen av yenkursen, kraftigt ökade kostnader för samt en fortsatt försämring av

oljeimporten

tjänstebalansen medförde att det stora bytesbalansöverskottet 1978 vändes till ett klart underskott 1979. Den lugnare utvecklingen av de reala oljepriserna som nu kan väntas i förening med effekter av det senaste årets nedgång i yenkursen innebär att en successiv förbättring av bytesbalansen fram till 1980-talets mitt kan förutses. Liksom tidigare kommer sannolikt den ekonomiska politiken att präglas av ambitionenatt nå ett visst överskott i bytesbalansen. Mot bakgrund härav samt med anledning av den vikt som inflationsbekämpningen tillmätts, förutsätts i LU:s kalkyler en något lägre BNP-tillväxt, 5 % per år 1979-1985, än i den japanska planen. Bytesbalansen beräknas uppvisa ett överskott motsvarande drygt l % av BNP 1985. Inflationstakten antas kunna begränsas till i genomsnitt 5 % per år 1979-1985, vilket överensstämmer med den förutsättning som görs i den japanska planen. Japan förutsätts således även fortsättningsvis kunna förena en väsentligt högre tillväxttakt än övriga OECD-länder med en inflation som är betydligt lägre än genomsnittet för dessa.

Den ekonomiska tillväxten i Förbundsrepubliken Tyskland

uppgick 1973-1979 till i genomsnitt 2,4 % per år. Den svaga produktionstillväxten medförde, förutom en betydande ökning av arbetslösheten, även en nedgång i de totala arbetskraftsresursema - främst till av en

följd

minskning i antalet gästarbetare. Till av den inhemska demogra-

följd

fiska utvecklingen väntas arbetskraftsresurserna öka fram till mitten av l980-talet. För att motverka tendenserna till ökad arbetslöshet under l980-talets första del krävs mot denna bakgrund att den ekonomiska politiken inriktas på att åstadkomma en snabbare tillväxt i ekonomin än den som registrerades efter oljekrisen 1973-1974. Det krav på en mer expansiv efterfrågepolitik som således betingas av utvecklingen på arbetsmarknaden motverkas något av den nedgång i den potentiella produktivitetstillväxten som kan förutses. Den ekonomiska politiken har under senare år varit starkt inriktad på att genom främst ökad räntabilitet inom näringslivet stimulera investeringama. Förutom till att bidra till en utökning av den kapitalstock som krävs för att sysselsätta arbetskraften kan satsningarna på investeringarna ses som ett led i en strategi som syftar till att övervinna problem till av högre energipriser.

följd

Flera skäl talar för att den ekonomiska politiken i Förbundsrepubliken Tyskland även fortsättningsvis kommer att vara försiktig. Inflationsbekämpningen kommer sannolikt liksom hittills att ges hög prioritet. Åtgärder som bidrar till att minska det nuvarande bytesbalansunderskottet kan också väntas vara ett väsentligt inslag i politiken. Målsättningen att bringa ned den offentliga sektorns underskott antas även fortsättningsvis ha hög prioritet, vilket talar för att restriktivitet vad gäller utvecklingen av de offentliga utgifterna kommer att prägla politiken fram till l980-talets mitt. Sammantaget för en

talar dessa bedömningar BNP-tillväxt på i genomsnitt knappt 3 96 per år 1979-1985. Inflationstakten kan bedömas bli begränsad till ca 4-4,5 % per år. Den

jämfört

med omvärlden gynnsamma

kostnadsutvecklingen i förening med mark-

nadsutvecklingen i avnämarländema bedöms

möjliggöra en omsväng-

Den internationella utvecklingen

ning i bytesbalansen från ett klart underskott 1979 till ett visst överskott 1985.

I underlagsmaterial för den åttonde planen anges minskat beroende av importerad energi som ett övergripande mål för den nationella politiken i Frankrike. Av målen för den ekonomiska politiken anges bekämp-

av inflationen och arbetslösheten som de viktigaste. Trots en reningen lativt under 1970-talets senare hälft har, i

svag investeringsutveckling motsats till i flertalet övriga OECD-länder, produktivitetstillväxten efter

1973-1974 varit endast obetydligt lägre än före denna. Ök-

oljekrisen

ningstakten kan väntas bli något lägre under 1980-talets första hälft. Tillsammans med den betydande ökning av arbetskraftsresursema som - främst till av den demografiska utvecklingen - förutses framöver

följd

innebär detta att den potentiella tillväxten kan väntas öka snabbt även under 1980-talets första hälft. För att förhindra att utvecklingen på kapacitetssidan leder till en ytterligare ökning av arbetslösheten krävs en tillväxt på närmare 5 96 per år fram till 1985. Den höga inflationsbenägenheten i den franska ekonomin i förening med den vikt som inflationsbekämpningen nu tillmäts innebär att den faktiska tillväxten kan väntas bli klart lägre, ca 3 % per år 1979-1985. En fortsatt ökning av arbetslösheten kan således förutses fram till 1985. Trots den vikt som inflationsbekämpningen ges, bedöms prisstegringarna ligga kvar på en hög nivå framöver, i genomsnitt 10 % per år 1979-1985.

Den ekonomiska utvecklingen i Storbritannien har under l970-talet präglats av låg tillväxt, hög inflationstakt och en sedan mitten av decen-

Trots snabbt ökande exportintäkter från niet stigande arbetslöshet. oljefälten i Nordsjön kvarstår bytesbalansproblemen. Den snabba ökningen av importen under senare år sammanhänger med en ogynnsam produktivitetsutveckling inom tillverkningsindustrin i förening med stigande pundkurs. Målet för regeringens ekonomiska politik är att få ned inflationstakten och öka tillväxten. De medel som härvid används är att stimulera fri företagsamhet, begränsa den statliga sektorns verksamhet och upplåningsbehov samt framför allt att minska penningmängdens ökningstakt. I regeringens i mars 1980 framlagda budget anges som norm att sänka penningmängdens ökningstakt från f. n. 7-ll % på årsbasis till 4-8 % budgetåret 1983/84. Detta förutsätter att man lyckas få ned inflationstakten till en med utvecklingen under l970-talet mycket

jämfört

låg nivå.

Den av intäkterna i som förutses framöver, kan

ökning oljesektorn,

genom det tryck uppåt på pundkursen, som de väntas utöva, inverka menligt på tillverkningsindustrins internationella konkurrensförmåga. De nuvarande stagnationstendensema i den brittiska ekonomin antas

att vända först på längre sikt. Den bedömning beträffande ut-

möjliga

vecklingen som här innebär en genomsnittlig BNP-tillväxt på

gjorts

1,3 % per år 1979-1985. Inflationstakten antas ligga kvar på en hög nivå under större delen av prognosperioden.

Tillväxten i Italiens ekonomi har varit låg sedan mitten av l970-talet. BNP-tillväxten 1973-1979 har uppgått till i genomsnitt 2,6 % per år; perioden 1965-1973 uppgick tillväxten till 5,2 96 per år. En nedgång i arbetskraftsresursernas ökningstakt förutses framöver. I förening med en

150 Den internationella utvecklingen

påtaglig minskning i den potentiella produktivitetstillväxten - sammanhängande med minskade till omallokeringsvinster,

möjligheter låga in-

vesteringar under l970-talet m. fl. faktorer - väntas detta medföra en klar avsaktning i kapacitetstillväxten fram till mitten av 1980-talet. Den höga i den italienska ekonomin moti-

inflationsbenägenheten

verar i sig en försiktig efterfrågepolitik. Läget på arbetsmarknaden samt behovet få till stånd av att genom bl. a. ett högre kapacitetsutnyttjande

en investeringsuppgång talar

för en expansiv efterfrågepolitik. Möjligheterna att stimulera hemmaefterfrågan utan att rådande strukturella bytesbalansunderskott åter manifesterar sig i stora faktiska underskott beror i sin tur i hög grad på exportutvecklingen. Den avvägning som måste göras mellan dessa faktorer talar för att en BNP-tillväxt på i genomsnitt närmare 3,5 % per år måste upprätthållas 1979-1985. En inflationstakt på 12 % per år 1979-1985 måste därvid accepteras. Kalkylema anger vidare att överskottet på bytesbalansen, motsvarande 2,2 96 av BNP 1979, kommer att förbytas i underskott 1985. Utvecklingen i Belgien och Nederländerna är genom det stora utrikeshandelsberoendet - till exporten uppgår närmare 50 96 av BNP i båda dessa länder - i hög grad betingad av den allmänna ekonomiska utvecklingen i Västeuropa, främst då i Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike och Storbritannien. för att Åtgärder nedbringa budgetunderskotten tillmäts stor vikt i båda länderna. I LU förutsätts BNP-tillväxten i Belgien uppgå till 2,5 % per år 1979-1985, vilket implicerar en något försiktigare bedömning än i kalkyler som utförts av Bureau du Plan, där tillväxten antas uppgå till Tillväxten i Neder- 3,0 96 per år 1980-1985. länderna har bedömts bli något lägre än i Belgien, drygt 2 96 per år 1979-1985. Inflationstakten i båda dessa länder bedöms komma att ligga kvar på en jämfört med OECD-området som helhet låg nivå. Den ekonomiska tillväxten i Schweiz bedöms uppgå till knappt 2 % 1979-1985; perioden 1973-1979 beräknas BNP ha minskat med i genomsnitt 0,7 % per år. För Österrike har BNP-tillväxten förutsätts uppgå till 3 % per år 1979-1985. Även dessa två länder kan väntas få en förhållandevis långsam prisstegringstakt under 1980-talets första hälft. För övriga OECD-länder antas en BNP-tillväxt på sammantaget drygt 2,7 96 per år 1979-1985

Norden

De nordiska länderna tar ca 1/ 4 av Sveriges export och svarar för närmare 1/ 5 av vår import. Utvecklingen i dessa länder är därför av mycket stor betydelse för bedömningarna av den svenska ekonomins utsikter. Av dessa skäl kommenteras här i de de bedömningar av utvecklingen nordiska länderna som i LU utförligare än för övriga mindre

gjorts

OECD-länder. I april 1980 redovisade regeringen i Danmark ett handlingsprogram för de närmaste årens ekonomiska politik. förutsätts kraf- Australien, Grekland, I programmet Portugal, Spanien m. fl. tiga reallönesänkningar under 1980-talets första år. Den privata konlandet. sumtionen beräknas som härav minska med följd i genomsnitt drygt

Den internationella utvecklingen

Vidare förutsätts en kraftig neddragning av till- 0,5 96 per år 1980-1984. växten i de offentliga utgifterna, bl. a. på transfereringssidan. Stor vikt fästs vid åtgärder som är ägnade att in-

befrämja kapacitetsutbyggnaden

om den utlandskonkurrerande sektorn. En av huvudpunkterna i programmet är ökat stöd till näringslivets investeringar. Företagsinvesteringarna förutsätts härmed skjuta fart under de senare åren av programperioden efter den minskning som väntas 1980 och 1981. De kraftfulla åtgärder som anges i programmet har av regeringen förklarats utgöra endast ett första steg i en serie ingrepp. Strävan år framför allt att bryta tendensen mot starkt ökande underskott i bytesbalansen. Räntorna på utlandsupplåningen har under de senaste åren blivit alltmer betungande för den danska ekonomin.

Den restriktiva politik som under en första fas krävs för att komma till rätta med svårigheterna i fråga om extembalansen samt prisstabilise-

i Danmark medför enligt den bedömning som gjorts i LU att ringen BNP-tillväxten 1979-1985 blir i stort sett oförändrad jämfört med utvecklingen 1973-1979, dvs. ca 2 96 per år. Arbetslösheten påräknas minska först mot slutet av den planperiod som täcks av programmet.

Finland har under de senaste åren stärkt sin internationella konkurrenskraft. En betydande del av den kraftiga exporttillväxten 1975-1980 förklaras av andelsvinster Den gynnsamma ex-

på exportmarknaderna.

portutvecklingen bidrog i hög grad till omsvängningen av bytesbalanssaldot från ett underskott motsvarande ca 8 % av BNP 1975 till ett överskott motsvarande nåra 2 % av BNP 1978. Oljeprisstegringarna i för-

importtillväxt de två senaste åren har medfört att ening med en kraftig bytesbalansen kan beräknas visa ett visst underskott 1980. Importtillväxten förklaras väsentligen av den mycket höga produktionstillväxten 1978-1980, i genomsnitt drygt 6 % per år.

Den finska ekonomin kan antas fortsätta att utvecklas relativt gynnsamt ocksä under de första åren in på 1980-talet. I en översikt av utsikterna 1981-1984 utarbetad inom finska finansministeriet i september 1979, beräknas BNP-tillväxten uppgå till 4 % per år 1980-1984. Den neddragande effekten på exporten av den förutsatta relativt långsamma marknadstillväxten i Västeuropa antas motvägas av en fortsatt expansion av exporten till lndustriinvesteringarna förutsätts öka

Sovjet.

snabbt. Den offentliga konsumtionen förutsätts öka klart långsammare än den privata.

BNP-tillväxten i Finland har i LU bedömts uppgå till drygt 3,5 96 per år 1979-1985. Neddragningen av tillväxtantagandet i förhållande till kalkylen i den finländska översikten betingas av den något försiktigare bedömning av den internationella ekonomiska utvecklingen som görs här.

I syfte att förhindra att en väntad skillnad i bl. a. efterfrågetryck visavi omvärlden skulle medföra att de senaste årens tendens till förbättrad konkurrensförmåga bröts, träffade regeringen i Norge vid slutet av 1979 en inkomstpolitisk uppgörelse med arbetsmarknadens parter för tiden fram till våren 1982. Regeringen har i avtalet gett utfästelser om skattelättnader - samt eventuellt också vissa bidrag för att hålla nere levnadsomkostnaderna löneökningar. En

- i utbyte mot låga nominella

152 Den internationella

utvecklingen

stram politik, som främst inriktas tillbaka på att hålla den privata konsumtionen, kan väntas föras också under åren därefter. Den offentliga konsumtionen kan väntas öka klart långsammare under 1980-talets första hälft än under l970-talet. i

Investeringarna oljeborrning väntas öka

kraftigt fram till 1985, medan i samt

investeringarna oljeutvinning olje-

transporter väntas fortsätta att minska snabbt från som de höga nivåer nåddes vid av l970-talet. kan väntas

början Bostadsinvesteringarna öka

relativt snabbt under 1980-talets första del.

Norge hade vid slutet av 1979 en utlandsskuld motsvarande 45 % av

BNP. En stor del av denna har direkt samband med

utlandsupplåning

de omfattande investeringar i som

oljeverksamheterna gjorts under

l970-talet. svarade 1979 för i Oljesektorn ca 9 % av totalproduktionen Norge. Den utveckling av intäkterna från som kan för-

oljeutvinningen

utses framöver innebär emellertid att balansen i utrikestransaktionerna

för Norge som helhet inte framstår som något problem. Löneutveckling-

en i de verksamheterna samt de intäkter oljeanknutna som genereras genom oljeexporten i den norska skapar emellertid spänningar ekonomin, främst då svårigheter att upprätthålla konkurrensförmågan gentemot utlandet för näringslivet har dock ini övrigt. De åtgärder som vidtagits

neburit att de stora underskott - dvs. de

som präglar ”Fastlandsnorges

icke sektorernas - ekonomi under en av år nu min-

oljeanknutna följd skat betydligt.

BNP-tillväxten i Norge förutsätts i LU:s till kalkyler uppgå i genomsnitt drygt 3 96 per år 1979-1985.

Sammanfattning

I tabell 2.3 redovisas de beträffande förutsättningar produktionsutvecklingen för olika OECD-länder samt för området som helhet som görs i LU. resulterar dessa i en BNP-tillväxt Sammantaget för OECD-området på 2,9 % per år 1979-1985. Åren 1973-1979 uppgick tillväxten till 2,7 96

per år. Tillväxttalen för flertalet mindre länder ligger i de

bedömningar

som här under detta gjorts genomsnitt. Den antagna produktionsutvecklingen innebär att arbetslösheten i OECD-området fortfarande kommer

att ligga kvar på en hög nivå fram till mitten av l980-talet. Inflations-

takten, mätt som BNR-deflatorns väntas också ökningstakt, ligga kvar på en hög nivå; i genomsnitt beräknas till

prisstegringama uppgå drygt

8 % per år 1979-1985. Detta kan med att 1973-1979

jämföras uppgick

BNP-deflatoms ökningstakt till i genomsnitt 9,2 96 per år. Skillnaderna mellan de enskilda länderna vad inflationstakter gäller väntas även framöver, i likhet med som varit fallet under 1970-talets senare hälft, vara betydande. Dessa skillnader kan förväntas till ge upphov betydande instabilitet på valutamarknaden. med stora risker för snabba och periodvis även överdrivna

växelkursjusteringar.

Den internationella utvecklingen

Tabell 2.3 Bruttonationalproduktens utveckling i OECD-området 1965-1979 samt prognos för utvecklingen 1979-1985 Land/ Ländergrupp Andel av Årlig procentuell volymförändring

OECD-områ- dets totala BNP (%)“1335:” 13:3 låg. E? 1979- 1980- 1980 1985
Förenta staterna34,63,7 2,4 2,2 -1,0 2,8
Japan15,010,7 4,1 5,0 5,5 4,9

Förbundsrepubliken

Tyskland1 1,24,3 2,4 2,8 2,0 3,0
Frankrike8,45,4 3,0 3,1 2,0 3,3
Storbritannien5,83,1 1,1 1,3 -2,3 2,0
Italien4,75,2 2,6 3,3 3,5 3,3
Canada3,35,5 3,3 2,7 0,3 3,2
De sju stora länderna 83,04,8 2,8 2,9 1,0 3,3
Danmark1,04,3 2,0 2,1 -0,5 2,6
Finland0,65,2 2,3 3,6 6,0 3,1
Norge0,74,6 4,3 3,2 4,5 2,9
Sverige1,53,2 1,9 2,5b 2,7 2,5
Norden3,83,9 2,4 2,7 2,7 2,7
Belgien1,65,1 2,5 2,5 1,5 2,7
Nederländerna2,25,1 2,4 2,2 0,3 2,6
Schweiz1,43,9 -0,7 1,8 1,0 2,0
Österrike1,05,4 3,2 3,0 1,8 3,2
Övriga OECD-länder 7,05,5 2,5 2,7 1,8 2,9
OECD Europa44,94,7 2,4 2,6 1,5 2,9
OECD totalt100,04,9 2,7 2,9 1 3 3,2

” 1979 års priser och växelkurser. b BNP-tillväxt för Sverige enligt alternativ 1. Källa: National Accounts of OECD Countries, OECD, Paris 1979. Prognoser enligt ekonomidepartementet.

2.2.3 Den globala bilden

Den successiva nedgången i produktionstillväxten inom statshandelsländerna sedan mitten av 1960-talet beror främst på utvecklingen inom industrisektorn. Större delen av den nedgång i industriproduktionens ökningstakt som registrerats förklaras i sin tur av den minskade produktivitetstillväxten. Denna ökade under tioårsperioden 1965-1975 med 6 96 per år. Enligt tillgängliga beräkningar avseende de tre första åren av femårsplanen för 1976-1980 ökade produktiviteten inom industrin med i genomsnitt ca 4 96 per år, vilket kan jämföras med en planerad ökningstakt på 6 96 per år. Flaskhalsar i produktionssystemet - särskilt då vad gäller energi och råvaror från svårigheter att föra in mer

jordbruket,

avancerad m. fl. faktorer -

teknologi i produktionsprocesserna synes förklara denna nedgång. En klart lägre ökningstakt än tidigare i fråga

154 Den internationella

utvecklingen

om sysselsättningen har också bidragit till nedgången i industriproduktionens tillväxttakt. Stagnationen i fråga om arbetskraftsresursernas ökningstakt väntas fortsätta. För att öka effektiviteten i arutnyttjandet av de tillgängliga betskraftsresurserna planeras insatser som kan öka arbetskraftens rörlighet. Mot bakgrund av de aktuella problemen tillmäts åtgärder i syfte att öka produktivitetstillväxten stor vikt i dessa länders planering. Inom jordbruket och industrin kommer att en ökad andel av investeringarna avse utrustning till existerande företag i syfte att effektivisera produktionen inom dessa. I planen för perioden 1976-1980 förutsattes en tillväxt i nettomate-

rialprodukten på 5,3 % per år för statshandelsländerna som grupp De långsiktiga s. k. perspektivanalyser som utarbetades i samband med dessa planer anger en tillväxt på 5,0 % per år 1976-1990. Nya femårsplaner avseende utvecklingen 1981-1985 utarbetas f. n. De senaste årens problem i statshandelsländema gör det realistiskt att framöver räkna med en klart lägre tillväxt; i LU har denna antagits uppgå till 3,5 96 per år 1979-1985. I prognoser som utarbetats inom Världsbanken förutsätts en högre tillväxt, drygt 4 % per år, inom statshandelsländerna? Totalproduktionen i Polen, m. fl. länder kan väntas

Sovjetunionen, Ungern

öka något långsammare och produktionen i Bulgarien och Rumänien klart snabbare än detta genomsnitt. Nedgången i den ekonomiska tillväxten i utvecklingsländerna (exkl. OPEC-ländema) som grupp sedan 1973/ 1974 sammanhänger i hög grad med de allmänna problemen i världsekonomin under l970-talet. Totalt kan utvecklingsländemas produktion beräknas ha ökat med i genomsnitt 5,0 96 per år 1973-1979; under 1960-talet BNP-tillväxten uppgick till 5,5 % per år. Eftersom befolkningstillväxten i dessa länder under 1970-talet gått ned endast något, innebär detta att produktionen per capita ökat klart långsammare under 1970-talet än under 1960-talet. Skillnaderna i utvecklingstakt och -nivå inom utden stora gruppen vecklingsländer är emellertid betydande. Medelinkomsten capita för per

Tabell 2.4 Världsproduktionens (BNP) faktiska utveckling 1960-1979 samt prognos för 1979-1985 l Nettomaterialpro- Ländergrupp Andel av Årlig procentuell volymföräudring dukten skiljer sig från världspre- BNP därigenom att avduküonen skrivningar och s. k. 1333 1313 1313 1333 1980 (%) icke-produktiva tjänster inte inräknas. Med icke- Industriländer” 60,7 5,0 5,1 2,7 2,9 produktiva tjänster av- Statshandelsländer 22,3 6,0 6,0 5,3 3,5 ses i dessa länder för- OPEC 4,1 5,2 11,3 5,2 4,7 svar, utbildning, privata Utvecklingsländer tjänster osv., vilka inte (exkl. OPEC-länder) 12,9 5,5 6,3 5,0 4,5 direkt bidrar till varu- Världen som helhet 100,0 5,2 5,5 3,7 produktionen. 3,3 “ 7 World Development Samtliga OECD-länder exkl. Grekland, Island, Portugal, Spanien och Turkiet.

Report, 1980, The Källor: World Economic Outlook, International Monetary Fund, Washington World Bank, Washing- D. C., May 1980 samt World Development Report, 1980, The World Bank, Waston D.C., August 1980. hington D. C., August 1980. Prognoser enligt ekonomidepartementet.

Den internationella utvecklingen_ 155

bland utvecklingsländerna, vilka svarar för ca en låginkomstgruppen

av befolkning, uppgår i dag enligt Vårldsbankens be-

fjärdedel jordens

räkningar till endast ca 900 kr. Tillväxten i dessa länder beräknas ha uppgått till 4 % per år under perioden 1970-1980, vilket är klart lägre än

tillväxttakten för samtliga utvecklingsländer under den genomsnittliga l970-talet, drygt 5 96. Eftersom befolkningen samtidigt ökat med 2,3 96 per år innebär detta att per capita-inkomsterna för låginkomstgruppen ökat med i genomsnitt endast 1,7 % per år under 1970-talet. Per capitainkomsten i övriga utvecklingsländer uppskattas idag till ca 6 800 kr. Den senare gruppen länder, vilka svarar för ca 15 96 av jordens befolkning, hade en klart högre tillväxt än genomsnittet för samtliga utvecklingsländer. Den totala produktionen kan beräknas ha ökat med 5,6 % per år i volym och produktionen per capita med drygt 3 96 per år under 1970-talet.

Utvecklingsländemas att under 1980-talet höja per capi-

möjligheter

ta-inkomstema och förbättra levnadsvillkoren för befolkningen försvåras genom de grova obalanser som kommer att finnas kvar i världsekonomin under åtminstone den första hälften av l980-talet. Den svaga tillväxt i industriländema, som kan påräknas under 1980-talets första del, innebär avsättningssvårigheter för utvecklingsländerna export och därmed problem att finansiera den för utvecklingen nödvändiga importen av Den stegring i realpriset på olja som förutses för-

investeringsvaror.

sämrar också utvecklingsbetingelsema. Härtill kommer att prisutvecklingen för - som för flertalet u-länder svarar för den do-

jordbruksvaror

minerande - väntas bli ogynnsam. Även om någon

delen av exporten kraftigare försämring av bytesförhållandet visavi omvärlden inte förutses för utvecklingsländerna under l980-talet, krävs för att enbart reducera de nuvarande mycket stora bytesbalansunderskotten att exporten ökar kraftigare än importen. Många utvecklingländer har redan i

utlandsskulder att en fortsatt finansiering av dag så stora ackumulerade de löpande bytesbalansunderskotten genom kommersiella krediter kan förväntas bli mycket begränsade. De nuvarande problemen i industriländerna medför vidare att reala av biståndet till utvecklings-

höjningar

länderna ter sig osannolika under de närmaste åren. Finansieringsproblemen är särskilt besvärliga inom låginkomstgruppen av utvecklingsländerna.

Sammantaget talar dessa faktorer för att tillväxten i utvecklingsländerna under l980-talets första del blir klart lägre än under perioden 1973-1979. Enligt de förutsättningar som görs i LU kommer BNP-tillväxten för utvecklingsländerna totalt (exkl. OPEC-länder) att uppgå till

Världsbanken har i vissa prognoser för utveck- 4,5 % per år 1979-1985.

fram till 1985 förutsatt en något högre tillväxt, motsvarande 4,7 96

lingen

samma har därvid förutsatt att tillper år under period. Världsbanken växttakten för låginkomstgruppen bland utvecklingsländerna blir något snabbare än under l970-talet, medan gruppen övriga utvecklingsländer får en något lägre tillväxt.

De mycket betydande inkomstökningar som de oljeexporterande länderna (OPEC) erhöll till av oljeprishöjningarna 1973-1974 möjlig-

följd

satsningar på stora utvecklingsprogram för social service, infra-

gjorde

156 Den internationella utvecklingen

strukturanläggningar etc. Flaskhalsar i produktionssystemet, hög infla-

tion, minskande reala intäkter av m. fl. faktorer föranledde

oljeexporten

efter hand en omläggning till en mindre expansiv politik. Produktionstillväxten i de sektorerna icke-oljeproducerande kom ändå att bli mycket snabb 1973-1979, i genomsnitt drygt 9 % per år.

Oljesektorns produk-

tionsvärde ökade däremot endast obetydligt - mätt i fasta priser. BNPtillväxten för OPEC-ländema 1973-1979 kan beräknas till ha uppgått 5,2 % per år. Oljeprishöjningama 1979-1980 har gett OPEC-länderna en finansiell bas för att återigen föra en expansiv politik. Flera faktorer talar dock för att utvecklingen i OPEC-ländema under de nämaste åren blir mer balanserad än efter 1973-1974. I flera OPEC-länder är

oljeprishöjningarna

man angelägen om att framöver undvika de flaskhalsar och prisstegringar som den snabba expansionen vid 1970-talets mitt förde med sig. Brist på arbetskraft sätter också en gräns för expansionsmöjligheterna i vissa OPEC-länder. Sociala och andra skäl talar för att man i dessa länder - i motsats till vad var fallet under 1970-talet - i framtiden kommer att begränsa antalet gästarbetare. Mot bakgrund av dessa överväganden har BNP-tillväxten i OPECländerna 1979-1985 bedömts uppgå till drygt 4,5 % per år 1979-1985. Världsbanken har i sina kalkyler förutsatt för dessa länen högre tillväxt der, motsvarande drygt 5,5 % per år under perioden 1979-1985. Man har därvid antagit för de reala en något snabbare ökningstakt oljepriserna under 1980-talets första hälft än vad som här görs.

2.3 Världshandeln

Världshandeln har efter händelserna på 1973-1974 ut-

oljemarknaden

vecklats förhållandevis långsamt. Volymmässigt kan ökningstakten 1973-1979 beräknas ha uppgått till i genomsnitt 4,8 % per år, vilket innebär då nära nog en halvering jämfört med ökningstakten 1965-1973, den uppgick till 9,0 % per år. Prisstegringstakten har däremot under hela 1970-talet legat på en med tidigare förhållanden jämfört mycket hög nivå. I genomsnitt har priserna i världshandeln ökat med 14 % per år under 1970-talet. Under 1960-talet ökade de med knappt 1,5 % per år, vilket torde ha inneburit i stort sett oförändrade priser om man tar i beaktande att en stor del av prisstegiingama kvalitetsförbättåterspeglar ringar. Nedgången i världshandelns ökningstakt sedan 1973-1974 förklaras till större delen av den långsammare tillväxten i världsproduktionen. Till en del sammanhänger den också med olika åtgärder i syfte att minska importberoendet, som vidtagits i många länder under 1970-talet, ökad osäkerhet i handeln till av fluktuerande växelkurser, m. fl. faktorer.

följd

Till bilden hör också att världshandelstillväxten 1960-1973 till av

följd

vissa speciella förhållanden som då förelåg - den snabba sänkningen av transportkostnadema, eliminerandet av tullar och andra handelshinder genom tillkomsten av EG, EFTA, multilaterala avtal, etc. - kom att bli särskilt snabb.

Den internationella utvecklingen

2.3.1 Världshandelns volymutveckling

LU:s för världshandelns utveckling framkommer som ett delrekalkyler sultat som i samband med uti de beräkningar och antaganden gjorts av OECD-sekretariatets modell för analyser av den interna-

nyttjandet

tionella utvecklingen. För statshandelsländerna, OPEC samt utvecklingsländerna har fristående kalkyler utförts. De antaganden om importutvecklingen som där-

mellan produk-

vid lagts fast baseras på analyser av tidigare samband tion och import, förutsättningar om produktionsutvecklingen i dessa ländergrupper, de bytesbalansutfall för ländergrupperna som erhålls, m. fl. faktorer. Dessa kalkyler har exogena förutsättningar för

utgjort

kalkylema med världshandelsmodellen, medan export- och importutvecklingen för OECD-ländema erhållits som resultat av modellberâk-

ningarna. Världshandelns utveckling 1979-1985 har beräknats genom att väga samman resultat och antaganden beträffande de enskilda ländergruppi OECD-länderernas importutveckling. Beräkningarna anger en ökning dvs. i det närmaste oförändrad nas import på 4,1 % per år 1979-1985, tillväxttakt med utvecklingen 1973-1979 (jfr tabell 2.5). Detta

jämfört

innebär att det brott i tidigare samband mellan handel och produktion, som registrerats för OECD-ländema under 1970-talet, accentueras ytter-

ligare. 1 att OECD-ländema kan kompen- Kalkylen bygger på förutsättningen sera sina förluster i terms of trade gentemot OPEC genom en snabbare av exporten än av importen. Detta förutsätter i sin tur att övriga ökning i världsekonomin i stor utsträckning använder sina exländergrupper De antaganden som i portinkomster till inköp av industrivaror. gjorts att ett visst underskott i OECD-områmodellkalkylema ger som resultat dets bytesbalans kommer att kvarstå 1985. Flera av statshandelsländerna - främst då Polen och Ungern - har unmycket kraftigt. Dessa länder senare år ökat sin utlandsskuldsättning der kan därför antas minska kraftigt framöver. Även

importtillväxten

statshandelsländers kan väntas öka långsammare framövriga import över. Detta utöver hänsyn till skuldsättningsgraden, bl. a. av betingas, ökad insikt med införande av avanceom de problem som är förenade rad teknologi från västländema. Svårigheter att få fram varor som i kvalitetshänseende i västländer beär konkurrenskraftiga på marknaderna att öka Mot bakgrund av dessa

gränsar möjligheterna exportintäktema.

bedömningar har en påtaglig nedgång i statshandelsländemas importtillväxt förutsatts till ca i LU, från i genomsnitt ca 8 % per år 1973-1979 5 % per år under perioden 1979-1985. Efter 1973-1974 ökade OPEC-ländernas import

oljeprishöjningarna

De inkomstökningar för dessa länder som den i LU anmycket kraftigt. för 1979-1985 innebär kan väntas medföra tagna prisutvecklingen olja en relativt sett mindre kraftig importtillväxt. Flertalet befolkningsglesa OPEC-länder - till vilka räknas bl. a. Saudi-Arabien, Libyen och Kuwait - kan väntas i klart lägre takt än under l970-talet. öka sin import OPEC-ländema - Indonesien, Nigeria, Irak m. fl. - De befolkningsrika

158 Den internationella

utvecklingen

Tabell 2.5 Världsimportens utveckling 1973-1985

Ländergrupp Andel av världs- Årlig proeentuell

förändring

j;

importen (%)

19781973-1979 1979-1985
OECD65,74,04,1
Statshandelsländer10,48,05,0
OPEC-länder6,716,3

14,0 Utvecklingsländer (exkl. OPEC-länder) 17,2 4,7 5,0 Världen som helhet 100,0 4,8 5,0

Källor: World Economic Outlook, International Monetary Fund, Washington D. C., May 1980 samt World Development Report, 1980, The World Bank, Washington D. C., August 1980. Prognoser enligt ekonomidepartementet.

kan däremot väntas i takt med de ökade intäkterna av olöka sin import

jeexporten. Jämfört med övriga i världsekonomin förut-

ländergrupper

ses ändock OPEC-ländernas öka sammantagna import kraftigt, enligt

LU:s förutsättningar med

14 % per år 1979-1985.

Utvecklingsländernas (exkl. OPEC) import ökade 1973-1979 med i

genomsnitt 4,7 % per år, dvs. något långsammare än produktionen. Möjligheterna för utvecklingsländerna att framöver och däröka sin export med också utvecklingstakten, försvåras av den relativt svaga tillväxten i industriländema vilka köper ungefär 2/3 exav utvecklingsländernas port. Härtill kommer att för vilka svarar för

relativpriset jordbruksvaror,

en dominerande andel av kan förväntas

utvecklingsländernas export,

sjunka något under de närmaste åren. för in-

Realprisstegringen olja

nebär vidare att importkostnaderna ökar. För perioden 1979-1985 antas emellertid ändå en något snabbare importtillväxt i utvecklingsländerna än för 1973-1979. Detta förutsätter att

övriga ländergrupper - främst då

de mer utvecklade industriländema inkl. statshandelsländema - inte vidtar åtgärder som försvårar utvecklingsländemas export. En annan viktig förutsättning är att finansiella överskott från de lågabsorberande OPEC-ländema via det internationella

betalningssystemet på ett smidigt

sätt kan överföras också till utvecklingsländerna.

Sammantaget innebär de här redovisade i kalkylema en volymtillväxt världshandeln på 5 % per år 1979-1985, se tabell 2.5. för-

Ökningstakten

utsätts således bli endast än under obetydligt högre perioden 1973-1979, då världshandeln ökade svamed i genomsnitt 4,8 % per år. Den fortsatt

ga världshandelstillväxten innebär stora svårigheter för länder med bytesbalansunderskott att genom ökad lösa sina export balansproblem. Risken för att enskilda länder i en sådan situation tillgriper protektionistiska åtgärder i syfte att begränsa importen samt att rädda arbetstillfäl-

len måste bedömas som mycket stor.

2.3.2Oljemarknaden

OPEC-ländema svarar för ca hälften av och av världsproduktionen olja för omkring 85 % av Världen är således

världsexporten. för sin energi-

Den internationella utvecklingen 159

försörjning i avgörande grad beroende av OPEC-ländema, i synnerhet gäller detta västländema.

Investeringarna i prospektering och andra åtgärder för att öka kapaciteten i OPEC-ländernas har varit små under 1970-talet.

oljeproduktion

Med hänsyn till den långa tid det tar att bygga ut produktionskapaciteten innebär detta att OPEC-ländernas oljeproduktion kan öka endast obetydligt fram till 1985, enligt särskilda beräkningar som utförts med

1979-1985. Denna bedömning kan såhögst 2,8 % per år under perioden ledes sägas representera ett tak för inom OPEC under

oljeproduktionen

åtminstone den närmaste femårsperioden. Som jämförelse kan nämnas att under perioden 1960-1973 ökade utbudet av olja med i genomsnitt ca 5 % per år. De incitament till investeringar i oljeutvinning som de

innebär torde inte medföra några märkbara effekhögre priserna på olja ter på under 1980-talet. Utvecklingen under de senaste åren

oljeutbudet

vad gäller synen på den framtida produktionstakten inom de ledande * från dessa producentlândema markerar tvärtom att utbudet av råolja länder av ekonomiska och politiska skäl med stor sannolikhet kommer att hållas under den gräns som ges av den fysiska produktionskapaciteten.

restriktivitet på utbudssida kan således

En påtaglig oljemarknadens

väntas under större delen av 1980-talet. De tillskott till världsproduktionen som skett genom utvinningen från i och Alaska

oljefälten Nordsjön

samt genom nya producentländers i och för sig betydande exportökningar kan endast obetydligt ändra på detta förhållande i och med OPEC:s dominerande betydelse för världens oljeförsörjning.

Om samma samband mellan och BNP-tillväxt i OECD-

oljeåtgång

området antas råda fram till 1985 som under perioden 1973-1979, kan den i LU förutsatta tillväxten i OECD-området uppskattas medföra en ökning av oljeefterfrågan motsvarande 2 å 2,5 % per år. De realprishöjningar på som skedde 1979-1980 kan genom de incitament till spa-

olja

väntas sänka detta tal ytterligare nårande som härigenom uppkommit got. Den tillväxt i OECD-området som förutsätts i LU kan således uppskattas ligga inom den ram som ges av OPEC-ländernas fysiska produktionsförmåga. Realpriset på kan enligt tillgängliga uppgifter be-

olja

räknas ha ökat med drygt 47 % mellan 1979 och 1980 (jfr diagram 2.3). Den lägre tillväxt som förutses i industriländema under de närmaste åren - vilken, förutom i

av hänsynen till de interna inflationsproblemen, hög grad betingas av rädslan för att genom alltför snabb expansion utlösa nya, kraftfulla höjningar av oljepriset- talar för en lugnare prisutveckling fram till 1985. OPEC-ländema kan å andra sidan antas föra en relativt stram utbudspolitik - innefattande direkta nedskärningar av .produktionen i vissa situationer - i syfte att upprätthålla en fortsatt gynnsam realprisutveckling på olja. Sammantaget har mot bakgrund av dessa bedömningar oljepriset antagits öka endast långsamt 1980-1985, Räknat från det geeller med 2 % per ån Prisutvecklingen för olika slag av petroleumpro- nomsnittliga priset för

OECD-ländernas råoljedukter har antagits bli 2-3 procentenheter snabbare varje år.

import 1980 enligt pro-

Det råder stor osäkerhet om den framtida utvecklingen på oljemark-

gnosen i OECD, Econonaden. Framför allt gäller detta utvecklingen på utbudssidan. Risken för mic Outlook, 27, July

- vilket på ett mycket påtagligt sätt illustreras av ut- 1980. utbudsstörningar

Den internationella ^

utvecklingen

Index . 500-

Diagram 2.3 Relativprisutveckling för olja 100 x z Index l972=100. 1972 1975 1980 19185År

brottet av krig mellan Iran och Irak i september 1980 - är betydande. Störningar av detta slag kan ge upphov till betydligt kraftigare prisökningar än som här förutsätts. Innefattat i LU:s om den ge-

förutsättning

nomsnittliga prisutvecklingen ligger ett cykliskt förlopp som inte utesluter en nedgång i de reala under

oljeprisema lågkonjunkturår.

Vårldshandelns_prisutveckling

Prisstegringstakten i världshandeln har genom de senaste årens utveckling åter nått mycket höga nivåer och beräknas under 1980 uppgå till drygt 20 %. Den svaga utveckling i industriländema som förutses framöver innebär att ökningstakten för kan väntas

världshandelsprisema gå

ned. Den framtida prisstegringstakten i den internationella handeln avgörs i hög grad av den allmänna inflationsutvecklingen i industriländema. Prisutvecklingen för dessa länders export av industrivaror kan antas bli riktningsgivande för världshandelns Skillnader

piisutveckling. i pro-

duktivitetsutveckling mellan sektorerna, hård konkurrens på världsmarknaden till av enskilda länders försök att följd genom exportsatsningar lösa extembalansproblem m. fl. faktorer talar för att industriländernas exportpriser under de närmaste åren kommer att öka långsammare än den allmänna prisnivån i dessa länder.

Den internationella utvecklingen l6l

Utgångspunkten för bedömningarna av den internationella prisuthar varit dels de antaganden beträffande den allmänna prisvecklingen i OECD-ländema, dels den relativa för

utvecklingen prisutvecklingen

som görs i LU. Den allmänna inflationstakten, mätt vissa varugrupper för BNP i OECD-ländema, bedöms uppgå till 8,1 % med prisökningen avsnitt 2.2). De antaganden som gjorts i kalkylerna per år 1979-1985 (jfr med OECD:s handelsmodell innebär en ökningstakt för OECD-ländernas cxportpriser genomsnitt 7,8 % per år 1979-1985. Den nominella på i - om den reprisstegringstakt för olika varugrupper givet antagandena lativa - som är förenlig med den förutsätta prisökprisutvecklingen för OECD:s har därefter beräknats. Givet de ningstakten totalexport över i OECD-länförutsättningar som görs i kalkylerna prisutvecklingen derna i den internationella handeln beräknats har priset på färdigvaror öka med 6,9 % per år 1979-1985. Världsbanken har i vissa prognoser förutsatt en högre prisökningstakt för industriländemas färdigvaruex- Produktion och i fråport, 7,9 % per år 1979-1985 lagringsmöjligheter kan antas utvecklas förhållandevis gynnsamt

ga om jordbruksprodukter

under de närmaste åren i förhållande till befolknings- och inkomstuti världen. Mot denna bakgrund har jordbrukspriserna antavecklingen gits öka långsammare än priserna för industrivaror. Den årliga prisstegför har antagits uppgå till 6,4 96 per år

ringstakten jordbruksvaror

1979-1985. för gentemot fär- En relativptissänkning jordbruksprodukter motsvarande ca 1/2 således. Pridigvaror procentenhet per år förutsätts serna för olika mineraler i internationell handel, t. ex. koppar, zink, tenn m. fl., antas öka klart snabbare än färdigvarupriserna, eller med i ge-

nomsnitt 9,0 % per år 1979-1985, trots en relativt långsam efterfrågetillväxt i industriländerna och statshandelsländema. Den antagna relativ-

prisökningen skall ses mot bakgrund av de i ett globalt perspektiv mycket låga investeringarna i råvaruproduktionen under hela 1970-talet. Realpriset på olja förutsätts i LU, vilket framgår av avsnitt 2.3.2 ovan, Givet utvecklingen 1979-1980 innebär öka med 2 % per år 1980-l985. 8,5 96 per år 1979-1985. I nomidetta en realprisstegring på i genomsnitt nella termer motsvarar detta en prisstegring på 15,9 % per år 1979-1985. Priset på i internationell handel antas öka med 7,8 % per år

tjänster

1979-1985, dvs. i det närmaste en procentenhet snabbare per år än priset för färdigvaror. Den högre för tjänsteexport som

prisstegringstakt

här förutsätts motiveras skillnader mellan service- och av föreliggande industrisektorerna vad gäller produktivitetstillväxt. beträffande Price Prospects for Sammantaget innebär gjorda antaganden prisutveckling- Major Primary Commoen för enskilda varugrupper en genomsnittlig ökning av Världshandelsdities, The World Bank, Åren 1973-1979 ökade världs- D. C., Japrisema med 8,5 % per år 1979-1985. Washington handelspriserna som nämnts ovan med i genomsnitt 14 % per år. nuary 1980.

3Produktionskapacitetens utveckling

z l 3.1

Inledning

l

Produktionskapacitetens tillväxt bestäms på det övergripande planet av två faktorer, nämligen utvecklingen av den för produktionen disponibla arbetskraftsvolymen samt korresponderande utveckling av arbetsproduktiviteten, dvs. produktionen per arbetskraftsenhet.

Den tillgängliga arbetskraftsvolymen bestäms i sin tur av en rad faktorer, såsom t. ex. befolkningens storlek och sammansättning samt människornas benägenhet att ställa sin arbetskraft till förfogande. Huruvida den på arbetsmarknaden utbjudna mängden arbetstimmar också tas till vara i produktionen beror på i ekonomin. Även

kapacitetsutnyttjandet

vid fullt måste man emellertid räkna med en viss

kapacitetsutnyttjande

friktionsarbetslöshet, varför i

inte ens i detta läge arbetskraftsutbudet sin helhet i produktionen. I bedömningama

utnyttjas har hänsyn tagits till denna restriktion och vid fullt överensstämmer

kapacitetsutnyttjande

därför den realiserade med

produktionsutvecklingen produktionskapaci-

tetens tillväxt.

Vid en given arbetsvolym bestäms produktionens storlek av den s. k. arbetsproduktiviteten. Även dennas utveckling bestäms av en rad faktorer. Den kanske viktigaste av dessa är nydaningen och tillväxten i produktionskapitalet. Investeringsutvecklingen spelar således en viktig roll för arbetsproduktivitetens utveckling. Av stor betydelse för den övergripande produktivitetsutvecklingen är också den ständigt pågående j strukturomvandling, i vilken lågproduktiva produktionsanläggningar j i tenderar att slås ut medan de högproduktiva överlever och växer. Arbetskraften flyttar från de förra i till de senare, och den genomsnittliga l arbetsproduktiviteten tenderar därmed att höjas.

I det följande ges en presentation av faktorerna bakom

produktionskapacitetens utveckling. Framställningen omfattar utvecklingen under såväl den medelsiktiga prognosperioden 1979-1985 som andra hälften av l980-talet. Det har således i befunnits

just detta sammanhang lämpligt att även inkludera det längre tidsperspektivet. Övriga aspekter angående utvecklingen på längre sikt koncentreras emellertid i denna del i av betänkandet till kapitel 12.

Framställningen är uppdelad i två delar. Den inleds med en redogöi relse för den prognoserade utvecklingen av arbetskraftsutbud och arbetsvolym. Detta avsnitt har givits en tämligen utformning,

detaljerad

l64

Produktionskapacitetens utveckling

eftersom betänkandets behandling av dessa centrala faktorer huvudsakligen begränsas till föreliggande kapitel. Den andra delen av framställningen, som behandlar korresponderande utveckling av produktivitet och produktion, är däremot mera kortfattad. Produktivitets- och pro-

duktionsutvecklingen i enskilda näringslivssektorer behandlas mera utförligt i de kapitlen.

följande

3.2Arbetskraftsutbud och

arbetsvolym

Arbetskraftsutbudets bestämningsfaktorer

Det totala arbetskraftsutbudet av summan av alla individers arutgörs betskraftsutbud. Skillnader i individuella beteenden när man utjämnas betraktar större grupper. Man kan därför studera hur arbetskraftsutbudet för sådana grupper utvecklats under senare år och på grundval därav

göra prognoser över den framtida Det är den huvudmetoutvecklingen. dik som använts i LU:s prognos av det totala arbetskraftsutbudet. En väsentlig förutsättning är härvidlag att de generella betingelserna för arbetskraftsutbudets under liknar dem utveckling prognosperioden som rått under de senaste åren. Exempel på sådana betingelser är skatte-

systemets utformning, barnomsorgens utbyggnadstakt, utbildningssystemets omfattning och villkoren

inriktning, arbetstidsregler, för rörlighet

på arbetsmarknaden etc. En svårighet i analysen är härvidlag att tidigare vidtagna åtgärder kan antas påverka arbetskraftsutbudet även under prognosperioden. Så t. ex. kan man anta att till sex tim-

möjligheterna

mars arbetsdag för småbarnsföräldrar och till olika slag av ledighet för

studier, facklig verksamhet, vård av barn m. m. ännu inte haft fulla

sjukt

och effekter storlek. slutgiltiga på arbetskraftsresursernas En annan analytisk komplikation är att utbudet av arbetskraft i praktiken också påverkas av efterfrågan. I LU-modellen är utbudet exogent

beräknat, vilket innebär att sambanden mellan utbud och efterfrågan inte beaktas explicit. alternativ l beräknas I utredningens full sysselsätt-

ning råda 1985, dvs. alla personer som ingår i arbetskraftsutbudet blir också sysselsatta (förutom en I alternativ 2 ofrånkomlig del arbetslösa). blir men effekten arbetskraftsefterfrågan mindre, härav på arbetskrafts- För en fullständig re- deltagandet har inte kunnat kvantifieras, utan den lägre arbetskraftsdovisning av de olika efterfrågan har förutsatts helt slå igenom i en högre arbetslöshet. En avbegreppen i arbets- av utbudets stämning och efterfrågans sammansättning görs i avsnitt 9.2 kraftsundersökningama och 9.3. (AKU) hänvisas till De svenska arbetskraftsundersökningama, PM 3.2.2

1977:6, SCB. Sammanfattning

2 Beräkningarna har ut- En översiktlig presentation av arbctskraftskalkylens uppbyggnad ges i förts av prognosinstitu- diagram 3.1 . tet vid SCB. Se Befolk- Kalkylen tar sin startpunkt i Denna beräk-

befolkningsutvecklingen.

ning sutvecklingen nas utifrån antaganden om sannolik 1980-2025, Information utveckling av fruktsamhet, dödligiprognosfrågor 1980:6, het och migration? Resultaten presenteras i avsnitt 3.2.3. SCB Med utgångspunkt från i åldrarna 16-74 år utförs övri-

befolkningen

utveckling 165 Produktionskapacitetens

Befo/kn ing 16- 74 år

Ej i arbetskraften arbete i eget hushåll, studerande, värnpliktiga. på anstalt, arbetsoförmögna

Arbetskra ften sysselsatta och arbetslösa

Arbetslösa Relativ ar- e] sysselsatta betslöshet som sökt arbete

sysselsatta l arbetat minst l 1 tim/vecka och frånvarande

Frånvarande ReIati v frånvarande minst 1 vecka från vara (exkl semester)

i / arbete arbetat minst 1 tim/vecka

Arbetade veckor per år

I arbetskraftskalkylen görs prognoser för de Diagram 3.1 Begreppi

lflçpeçsávo/ymm r

variabler som anges inom ovaler i figuren. arbetskrafhçkalkylepz

De relativa AK-talen anger hur stora ga delar av arbetskraftskalkylen delar i olika åldrar som tillhör arbetskraften. Till arav befolkningen betskraften räknas de som är sysselsatta och de som är arbetslösa. Den 1 Även dessa beräkning-

relativa arbetslösheten hur av arbetskraften ar av proguttrycker många procent harqtförts nosmstitutet Vld SCB. Se Som inte är sysselsatta_ Den relativa frånvaron anger hur stor del av de sysselsatta som är

?grgâszlâäftslffscáäáfäân

frånvarande från arbetet minst l vecka på grund av sjukdom, värnpliktsiprognosfrágor Umm_ föräldraledighet eller andra omständigheter. Semesterfrån- mande nummer), SCB.

tjänstgöring,

utveckling

varon inräknas dock inte i detta Antalet i arbe-

beräkningssteg. personer

te är skillnaden mellan antalet sysselsatta och antalet frånvarande. För dessa personer beräknas medelarbetstiden per vecka, ett mått som påverkas inte bara av den ordinarie arbetstiden utan också av övertid och sådan frånvaro som är kortare än 1 vecka. Antalet arbetade veckor per år beräknas med hänsyn till den ovan angivna frånvaron och uppskattad semesterfrånvaro. Genom att multiplicera medelarbetstiden per vecka med antalet arbetade veckor per år, erhålls ctt mått på den totala arbetsvolymen per år. I ett sista steg omräknas detta mått till en nivå som motsvarar defi-

nationalräkenskapernas

nition på arbetsvolymen; föranleds bl. a. av att omräkningen NR-statistiken inkluderar arbetsinsatser av personer som är yngre än 16 år och äldre än 74 år. 1 tabell 3.1 redovisas arbetskraftsresursernas under utveckling 1970talet samt under såväl den medelsiktiga prognosperioden fram till 1985 som den långsiktiga prognosperioden fram till 1990. Mätt i personer ökade AKU sysselsättningen enligt med nära 0,9 % per år i genomsnitt under 1970-ta1et. År 1979 var nära 320 000 personer fler sysselsatta än 1970. Ökningen var framför allt en av re-

följd höjda

lativa AK-tal men också av en större minskade

befolkning. Samtidigt

antalet arbetade timmar med i genomsnitt 1970-ta- 0,7 % per år. Under lets första del förklaras denna av en snabb nedminskning övervägande dragning av medelarbetstiden per vecka. En allmän arbetstidsförkort-

Tabell 3.l Arbetskraftsresursernas utveckling 1970-1990 med fördelning på förklarande komponenter Genomsnittlig förändring i procent per år

1970- 1974- 1979-1985 1985-1990 19 74 1 979 Alt I Alt 2 Alt 1 Alt 2

Totalt antal arbetstimmar -0,9 -0,5 0,1 -0,3 -0,4 0,1

därav på grund av:

Befolkning 0,1 0,2 0,4 0,4 0,3 0,3 Relativa AK-tal 0,6 0,7 0,5 0,5 0,1 0,1 därav män -0,2 -0,1 -0,1 -0,l -0,1 -0,1 kvinnor 0,7 0,8 0,6 0,6 0,2 0,2 Arbetslöshet -0,1 -0,0 0,0 -0,4 0,0 0,4 Frånvaro (exkl semester) -0,2 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 Medelarbetstid 1 per vecka -1,2 -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 Enligt NR-statistiken Semesterfrånvaro - - - - - -O,4 var motsvarande ök- Diskrepans mellan ningstal (exkl. den rest- statistikkällor -0,1 -0,2 -0,0 -0,0 -0,0 »0,0 post som framkommer i beräkningarna av syssel- Anm.: Diskrepansen mellan statistikkällor beror pä skillnader i definitioner och sättningen i olika bran- mätteknik i arbetskraftsundersökningama (AKU) och nationalräkenskapema scher) 0,7 % per år resp. (NR). ca 270 000 personer. Källa: SCB, prognosinstitutet.

ning från 42,5 till 40 timmar per vecka genomfördes åren omkring 1972, och andelen deltidsarbetande ökade. Under den senare delen av 1970talet f orsatte deltidsandelen att stiga, och genom införandet av den femte scmesterveckan reducerades årsarbetstiden ytterligare.

Utvecklingen I 979-1985

För denna prognosperiod förutses i alternativ l en årlig ökning av antalet arbetstimmar med knappt 0,1 % per år. I alternativ 2 minskar arbetsvolymen med 0,3 % per år till följd av den högre arbetslösheten 1985. Totalt blir det därmed en skillnad mellan alternativen om 2,4 % (motsvarande 143 tim.).

milj.

Befolkningsökningen i de förvärvsaktiva åldrarna bidrar till en något större ökning av arbetskraftsresurserna än under l970-talet. Ungefär 2/ 3 beror på att de förhållandevis stora årskullarna från mitten av 1960talet kommer upp i förvärvsaktiv ålder under perioden fram till 1985. Ncttoinvandringen har antagits ge ett mindre tillskott än under andra hälften av l970-talet.

De relativa AK-talen väntas också ha en något svagare inverkan

på arbetskraftsutbudet än under det senaste decenniet. Visserligen antas männens relativa AK-tal inte i samma

sjunka takt som på 1970-talet, men samtidigt väntas en avtagande ökningstakt för de kvinnliga AK-talen. En betydande del av höjningen beror på att de kvinnor som under perioden inträder i den förvärvsaktiva åldern har betydligt högre relativa AK-tal än de kvinnor som lämnar den. Denna s. k. kohorteffekt väntas bestå fram till l985, men samtidigt har arbetskraftstalen för kvinnor i vissa regioner nu nått en så hög nivå att fortsatta ökningar i samma takt ter sig osannolika.

Arbctslöshetens utveckling har ett mycket begränsat genomslag på arbctskraftsresursernas storlek i alternativ l. I detta alternativ har arbetslösheten satts till 2,0 % 1985 (1,8 % för män, 2,2 96 för kvinnor), motsvarande en bedömd oundviklig friktionsarbetslöshet vissa struk-

(jämte

turella inslag) vid full sysselsättning. Jämfört med läget 1979 är detta en något lägre arbetslöshetsnivå. I alternativ 2 uppgår arbetslösheten 1985 till 4,3 96. Köns- och åldersfördelningen har antagits vara densamma i båda alternativen och den manliga relativa arbetslösheten blir då 4,1 % och den kvinnliga 4,5 % i alternativ 2.

Antalet sysselsatta enligt AKU-definition ökar i alternativ l med drygt 235 000 personer från 1979 till 1985. Därav är ca 215 000 kvinnor. Även i alternativ 2 blir det en ökning, med drygt 130 000, men i detta tal ligger en minskning av den manliga sysselsättningen med över 30000 personer.

Beträffande frånvaron har separata bedömningar av

gjorts sjukfrån-

varo, frånvaro på grund av värnplikt, föräldraledighet och övrig frånvaro. Sjukfrånvaron har ökat svagt för männen under 1970-talet men något snabbare för kvinnorna. Dessa tendenser väntas bestå även fram till l985, medan värnpliktsfrånvaron antagits bli oförändrad. Under för- Lttsiittning att ledighetsförmånerna enligt föräldraförsäkringen inte byggs ut, blir det ett brott i den kraftigt stigande trenden från 1970-talet

Produktionskapacitetens utveckling SOU 1930352

i frånvaron med Vidare föräldrapenning. har antagits att männen kom» mer att ta en något större del av föräldraledigheten än vad de hittills gjort, så att kvinnornas del minskar. För övrig frånvaro väntas de observerade ökningstendensema bestå. Sammantaget innebär det att den genomsnittliga frånvaron till stiger med 1,4 procentenheter 10,4 % 1985. För männen är ökningstakten 1,2 procentenheter till 8,5 %, och för kvinnorna 1,4 procentenheter till 12,4 96. Den neddragande effekten på arbetskraftsresurserna av blir därmed

frånvarokomponenten ungefär lika

stor som på 1970-talet. , Också i medelarbetstiden 1 förändringarna per vecka väntas få ungefär lika stor reducerande effekt på arbetskraftsutbudet som under 1970-talet sedan den allmänna En stor del av

arbetstidsförkortningen genomförts.

den ökade i kvinnliga sysselsättningen avser deltidsarbete, varför andelen dcltidsarbetande ökar under vilket förkortar perioden, medelarbetstiden. Männen får fortfarande 30 % längre medelarbetstid än kvinnorna 1985, trots att också männens arbetstid antas bli kortare. I diagram 3.2 visas sysselsättningens fördelning efter vanligen arbetad tid, dvs. rensat för variationer i och korttidsfrånvaro.

övertidsuttag

Milj 25_ Män Kvinnor

3%

2,0-

å 1,5-

1,0-

i

i 1

0,5-

Diagram 3.2 Syrselsatta fördelade efter kön och vanligen arbetad tid per 1970 74 79 35 1970 74 År vecka 1 970-1985.

Källa* SCB P°$°5 1-19 tim 20-34 tim 35- tim institutet. ä \\“ »\\ |:]

Utvecklingen 1 985-1 990

För den andra hälften av 1980-talet skiljer sig utvecklingen åt, beroende på vilket alternativ som antas för den första hälften av decenniet. Full sysselsättning har schablonmässigt antagits råda 1990 i båda altemativen. I alternativ l sker därvid en minskning av arbetsvolymen mätt i timmar 1985-1990. Den främsta orsaken härtill är att de kvinnliga AKtalen förutses öka väsentligt långsammare än tidigare. Detta sammanhänger i sin tur med att AK-talen för stora kvinnogrupper närmar sig männens AK-tal för motsvarande åldersgrupper. Samtidigt blir befolkningstillväxten svagare till av minskad nettoinvandring. Antalet

följd

sysselsatta kvinnor ökar sålunda blott hälften så snabbt från 1985 till 1990 som under perioden 1979-1985, eller med knappt 100000 personer. Den manliga sysselsättningen blir ungefär oförändrad. I och med att frånvaron och medelarbetstiden antas utvecklas relativt jämnt under hela 1980-talet, blir nettoeffekten en nedgång i den totala arbetsvolymen med ca 120 miljoner timmar, eller ca 2 %, från 1985 till 1990.

I alternativ 2 blir utgångspunkten för utvecklingen under 1980-talets andra hälft helt annorlunda i och med att full sysselsättning inte antas råda 1985. För att uppnå full sysselsättning till 1990 förutsätts att arbetslösheten kan reduceras, vilket ger ett avsevärt tillskott till arbetskraftsresurserna. sysselsättningen stiger därmed med nära 200 000 personer, och timvolymen ökar i detta alternativ med ca 20 miljoner timmar. Övriga komponenter antas fä samma förlopp som i alternativ l.

3.2.3Befolkning

spelar befolkningsutvecklingen en I jämförelse med andra komponenter underordnad roll i förändringen av de totala arbetskraftsresurserna. Dess betydelse kan hänföras till framför allt utvecklingen av den utrikes migrationen. Däremot påverkar förändringar i befolkningens åldersstruktur resursanvändningen i ekonomin genom bl. a. dess effekter på privat och offentlig konsumtion.

Prognosen sammanfattas i tabell 3.2. Under 1970-talet ökade folkmängden med nära 28 000 personer per år i genomsnitt. För perioden 1979-1985 kommer ökningen enligt beräkningarna att mer än halveras till knappt 13 000 personer per år. Och under andra hälften av 1980-talet förväntas en ytterligare avtagande ökningstakt. Bakom denna upp- 1

Prognosinstitutet vid bromsning i befolkningstillväxten ligger framför allt en prognos om läg- SCB har även belyst efre nettoimmigration, men också en minskande naturlig folkökning. Be- fekterna av en högre folkningens genomsnittsålder kommer liksom under 1970-talet att öka resp. lägre fruktsamhet som en av fortsatt andelar samt sti- samt av en lägre netto-

följd sjunkande barn och ungdomar

immigration än vad som gande andelar personer i pensionsåldem. Antalsmässigt blir ökningen

antas i huvudprognosen. för pensionärerna något större under första än under andra hälften av Se Information i progl980-talet. nosfrágor 1980:6, SCB.

Tabell 3.2 Medelfolkmängden per åldersldass 1970-1990 l 000-tal personer och procent

Ålder 1970 1974 1979 1985 1990

Förändring under perioderna

prognos prognos

1970- 1974- 1979- 1985-

1974 1979 1985 1990

0- 6823 779 722 689714 - 44 -57- 33 26
7-15960 1 017 l 052 9648925835- 88 - 72
16-19447 432 431 480452 - 15 -149- 28Ä
20-24662 577 558 585599 - 85 -1927 14j
25-34l 096 l 245 l 274 l 146 l 15014929 - 12853
35-44922 910 1 029 1 263 1 235 - 12119234 - 28i
45-54l 050 l 015 910 896 l 050 - 35 - 105 -14 154g
55-59510 488 520 445414 - 2232- 75 - 31»
60-64476 487 464 48442312 - 2321 -61
65-74702 764 819 819822615503
75-397 447 516 599646506983 473
Totalt 8 043 8 161 8 294 8 369 8 39711813375 28

Procentuell fördelning

0-1522,2 22,0 21,419,819,1
16-6464,2 63,2 62,563,363,4
65-13,7 14,816,1 16,917,5

Källa: SOS Befolkningsförändringar samt SCB prognosinstitutet.

F ruktsamhet

Sedan mitten av 1960-talet har det fötts allt färre barn i Sverige. Åren 1978 och 1979 föddes 93 000 resp. 96 000 barn. Detta var det minsta antalet födda sedan l930-talet, men då var antalet kvinnor i fruktsam ålder lägre. Ett mått som är oberoende av befolkningens ålderssammansättning är det s. k. summerade fruktsamhetstalet, som anger det genomsnittliga antalet barn som en kvinna föder under sin fruktsamma ålder. Detta tal uppgick 1979 till 1,65. År 1965 var det summerade fruktsam- 4 1 hetstalet 2,42. Orsakerna till den minskande fruktsamheten är bristfälligt kartlagda. Ett flertal hypoteser om i samhället

attitydförändringar har lanserats

under senare år utan att det varit att bedöma deras faktiska be-

möjligt

tydelse. Sedan mitten av 1960-talet har antalet tiofaldilegala aborter gats. För antalet graviditeter redovisas inte någon signifikant trendmässig förändring, men var graviditet beräknas fjärde nu sluta med legal abort. I vilken mån aborterna kommit att ersätta traditionella preventivtekniker är likväl inte klarlagt. Det senaste decenniet har vidare mönstret för förändrats. Antalet är lika

familjebildningen familjebildningar

stort som tidigare (trots färre giftermål), men instabiliteten i parrelationerna har tilltagit. Det summerade fruktsamhetstalet har fluktuerat under 1900kraftigt talet. Variationema beror till stor del på tidigare- och senareläggningar av barnafödandet under kvinnornas fruktsamma period. Det genomsnittliga antalet bam som föds av kvinnor av olika har

födelseårgångar

utvecklats betydligt I huvudprognosen antas det summerade

jämnare.

fruktsamhetstalet öka successivt till 1,80 år 1985 och därefter förbli konstant. Denna prognos baseras på ett antagande om att de åldersspecifika fruktsamhetstalen fortsätter sin jämna utveckling. Den nedgång i antalet födda som skett under 1970-talet, och som framför allt beror på att förstfödslarna minskat, kan då tolkas som att yngre kvinnor skjutit upp sitt barnafödande snarare än att de inte ämnar ha barn alls. Fruktsamhetstalen har mest för de allra yngsta kvinnorna, men under de

sjunkit

senaste åren har en viss ökning åter skett hos kvinnor i åldrarna runt 25 år. Den långsiktiga utvecklingen av antalet helt barnlösa kvinnor visar inte någon uppgång. Inte heller har det kunnat märkas någon förändring av antalet kvinnor som föder ett andra barn sedan väl ett första barn fötts. En viss nedgång har dock märkts i antalet kvinnor som föder tre barn eller fler.

Dödlighet

Ett sammanfattande mått på dödligheten är den återstående medellivslängden vid födelsen, dvs. hur gammal en nyfödd i genomsnitt kommer att bli om den rådande dödligheten i olika åldrar inte förändras. År 1979 var den återstående medellivslängden för män 72,4 år och för kvinnor 78,6 år. I prognosen görs antagandet att männens medellivslängd förblir konstant medan kvinnornas ökar svagt till 1985. Efter 1985 antas oförändrad medellivslängd för båda könen i och med oförändrad

dödlighet för samtliga åldersgrupper.

Sedan andra världskriget har dödligheten minskat i alla åldrar, men framför allt har barn- och ungdomsdödligheten

gått ner. Spädbamsdödligheten i Sverige är nu den lägsta i världen, och ytterligare minskningar måste därför bli begränsade. I medelåldrarna har nedgången i dödlighet så gott som upphört sedan mitten av l960-talet. För män i åldrarna 40-55 år har t. o. m. en mindre skett, vilket är första

uppgång gången detta sker i Sverige bortsett från perioder av krig, epidemier eller missväxt. Männen har genomgående högre dödlighet än kvinnorna.

Hjärtoch kärlsjukdomar är de vanligaste dödsorsakema för män över 45 år och för kvinnor över 60 år. Bland de medelålders kvinnorna är tumörer en dominerande dödsorsak.

Migration

Om fruktsamheten utvecklas

enligt huvudprognosen, men någon migration inte förekommer, skulle befolkningen minska redan under

börja

andra hälften av l980-talet. Antagandena om in- och utvandringen är således av stor betydelse för befolkningsutvecklingen på medellång och lång sikt, särskilt när det gäller befolkningen i förvärvsaktiva åldrar. Såväl immigranterna som emigranterna är genomsnittligt sett yngre än totalbefolkningen.

Utvecklingen sedan 1940 framgår av diagram 3.3. De årliga fluktuationerna är mycket stora, särskilt för invandringen, varför genomsnittsberäkningar för så korta perioder som sex år blir mycket osäkra. Härtill

utveckling

1 000-tal 80

--- Immigranter

nu u - o Emigranter 50

N

p

In f i

.c 0000

ä. ..00,01

° Diagram 3.3 Immigra- gb 10 tion och emigration ,-° 1940-1 990

?Nå

J O

”05 Källa: SCB, prognos- o institutet. 1940 50 60 70 80 90 År

kommer att invandringen i stor utsträckning ändrat karaktär under 1970-talet. En förändrad svensk invandringspolitik och en ny utvandringspolitik i de traditionella emigrationsländerna har bidragit till detta. Invandringen till Sverige synes ha blivit mindre arbetsmarknadsberoende än tidigare och i stället har släkting- och flyktinginvandringen ökat i absolut och relativ betydelse. Under perioden 1975-1977 dessa

utgjorde _

typer av invandring nära 40 96 av den totala immigrationen, som följan- å de tablå f rån Statens invandrarverk visar:

Invandring 1975-1977 Genomsnitt per år

Antal %-fördeln. Nordiska invandrare

(därav från Finland 12 500)21 00053
Familjeanknytning10 00025
Flyktingar, spontant inresta3 7509
Flyktingar, inom kvotenl 2503
Adoptivbamw 2 0005
Utomnordisk arbetskraft1 0003
Gäststuderande1 0003
Totalt40 000100

Efter den onormalt stora invandringen åren runt 1970 låg immigrationen på i genomsnitt 38 000 personer per år, varav den utomnordiska in-

vandringen uppgick till drygt 15 000 personer per år. Den utomeuropeiska invandringen ökade särskilt snabbt under 1970-talet och uppgick 1979 till drygt 10000 personer. I huvudprognosen antas invandringen uppgå till 35 000 personer per år fram till 1985. Under denna period kan arbetsmarknadsberoendet i invandringen antas fortsätta att minska. Under andra hälften av 1980-talet antas invandringen vara genomsnittligt 25 000 personer per år, vilket innebär att arbetskraftsinvandringen så gott som helt upphör.

Utvandringen uppgick under perioden 1974-1979 till i genomsnitt knappt 25 000 personer per år. Denna nivå antas i huvudprognosen bestå fram till 1985, varefter

den antas sjunka till 20 000 personer per år. Emigrationen är delvis beroende av tidigare invandring. Efter fem år har ca 40 % av invandrarna flyttat tillbaka. Sänkningen av emigrationsantagandet för perioden efter 1985 är därför en av den antagna lägre

följd

immigrationen under denna period. En viss ökning av utvandringen av svenska medborgare väntas dock komma att ske.

Som framgår av diagram 3.3 har Sverige under nästan hela efterkrigstiden haft en nettoinvandring. Så väntas bli fallet också under 1980-talet, men jämfört med genomsnittet för andra hälften av 1970-talet innebär prognosen att nettoinvandringen successivt minskar under det kommande decenniet. Huvudprognosens antaganden innebär en nettoinvandring om 10 000 personer per år t. o. m. 1985 och 5 000 personer per år därefter.

3.2.4 Relativa

arbetskraftstal

Det relativa AK-talet för män låg under hela 1970-talet på en hög men relativt oföränderlig nivå. För kvinnorna har utvecklingen inneburit en stark ökning, främst för dem med barn under 7 år. Den historiska och förväntade utvecklingen sammanfattas i tabell 3.3 och diagram 3.4.

För ungdomsgrupperna steg de relativa AK-talen i av 1970-ta-

början

let men har därefter fallit tillbaka något. Fram till 1985 förutses en relativt oförändrad nivå. För män i åldrarna

20-24 år steg de relativa AKtalen under hela 1970-talet, men den uppbromsning som skedde efter 1975 väntas fortsätta under l980-talets första hälft. Delvis torde ökningen kunna ses som en av minskat intresse för högre studier och

följd

att arbetslivserfarenhet före studierna ökat i betydelse. För män i åldrarna 25-54 år har de relativa AK-talen fortsatt att ligga på en hög nivå, medan i åldrarna över 55 år. Ökad för-

det skett en påtaglig minskning tidspensionering kan förklara endast en del av denna minskning. För perioden 1979-1985 antas en fortsatt stabilitet utom för åldrarna 55-59 år där nedgången accentueras något. För män över 60 år har de relativa AK-talen påverkats av sänkningen av pensionsåldern 1976.

Möjligheten

till förtida uttag av ålderspension har dock i liten utsträck-

utnyttjats

ning. Även för de äldsta åldersgruppema antas nedgången fortsätta under första hälften av 1980-talet - dock i något långsammare takt.

För kvinnor i åldrarna 20-44 år har separata bedömningar för

gjorts

dem med barn under 7 år och dem utan småbarn. AK-talen har som nämnts ökat särskilt starkt för småbarnsmödrama. Det har blivit

utveckling

Tabell 3.3 Relativa AK-tal fördelade på åldersgrupper Procent Ålder 1970 1974 1979 1985 1990

prognos prognos Män

191953,7 55,80 55,30 56,956,9
292476,7 80,60 83,60 84,584,9
293493,5 94,1 94,6 95,095,0
394496,4 95,7 96,7 96,796,7
495494,8 93,9 94,8 94,694,6
595990,8 89,2 88,1 86,184,5
60-6479,5 74,6 69,0 65,659,5
65-7428,9 22,1 14,09,9 5,5
197480,7 79,6 78,5 77,877,4

Kvinnor

191951,6 52,90 55,50 56,056,4
20-2465,2 70,90 79,80 85,685,6
med barn49,5 56,00 69,40 81,9
utan barn74,4 78,60 83,60 86,9
293460,7 68,0 78,9 87,5090,3
med barn50,0 57,6 72,8 87,6
utan barn79,9 84,2 86,9 88,9
394467,4 74,2 83,2 89,2092,0
med barn51,0 55,4 70,8 81,3
utan barn73,8 80,0 86,4 92,2
45-5465,0 72,7 81,8 91,6092,7
55-5952,8 59,3 67,9 77,780,8
60-6435,8 36,1 39,4 42,851,2
65-748,7 6,3 4,04,0 4,0
197452,9 57,0 63,5 69,4

72,2 ”

Dessa tal har korrigerats för att mätperioden i juni inte infallit normalt, dvs. med hälften före och hälften efter skolornas terminsslut. b

Dessa tal har dragits ned med hänsyn till förekomsten av regionala tak, med 0,7 procentenheter i åldrarna 25-34 och 35-44 år och med 1,5 procentenheter i åldrarna 45-54 år. Anm.: Med barn avses bam under 7 år. Källa: SCB, prognosinstitutet.

mindre vanligt att kvinnorna stannar hemma efter sitt första barn, liksom det blivit något mindre vanligt med många barn. För kvinnorna i dessa åldrar utan småbarn ligger de relativa AK-talen fortfarande

högre, trots en viss avtagande ökningstakt efter mitten av l970-talet. En nästan fullständig utjämning väntas dock ske fram till 1985 för åldersgruppen 25-34 år. Även för kvinnor i åldrarna 45-64 år har ökningstakten för AK-talen avtagit efter 1975. För perioden 1979-1985 väntas de kvinnliga AK-talen öka i samtliga åldrar utom i åldersgruppen 65-74 år. I genomsnitt sker dock en uppbromsning av ökningstakten från 1,3 procentenheter per år 1974-1979 till 1,0 procentenheter

per år 1979-1985.

För andra hälften av 1980-talet antas de manliga AK-talen stabilisera sig på 1985 års nivåer. Undantag görs dock för män över 55 år, där tendensen till sjunkande AK-tal bedöms komma att fortsätta. Det genomsnittliga AK-talet för samtliga män sjunker därför något från 1985 till 1990.

utveckling

Procent 100

därav 20-44 år

1::1:111:z:11 i

i??

irinri I l l] 1970 85 9OÅr

Anm.1 P.g.a. antagna regionala tak har det relativa AK-talet reducerats 1985, för samtliga kvinnor med 0,3 procentenheter och för kvinnor 20-44 år med 0,5 procentenheter. Diagram 3.4 Relativa Anm. 2 Med barn avses barn under 7 år. A K-Ia/ 1970-1990

Skillnaden mellan männens och kvinnornas AK-tal kommer 1990 att

ha reducerats till ca 5 procentenheter. AK-ta- Ökningen av de kvinnliga

len antas för andra hälften av 1980-talet mindre bli betydligt än tidigare i och med att de når Prognosinstitutet hari så höga nivåer. Förändringarna av de kvinnliga AK-talen under denna har beräknats form av räkneexempel period utifrån antagandet att AKillustrerat utvecklingen talen utjämnas mellan könen så att de i samtliga åldersgrupper kan bli av arbetskraftsresurserlika höga för män och kvinnor arbetstiden av år 2000 om den lagstadgade na vid en förkortning

förkortas till 30 timmar sådan arbetstiden till 30 tim-

per vecka. Någon arbetstidsförkortning

bedöms dock inte vara under och av de mar per vecka, dels för

möjlig 1980-talet, utjämningen

samtliga förvärvsarbemanliga och kvinnliga AK-talen antas därför komma att ske i långsamtande, dels för förvärvsmare takt. I genomsnitt beräknas kvinnornas AK-tal öka med arbetande småbamsknappt 0,6 procentenheter per år 1985-1990. föräldrar. Dessa exem-

För att bedöma rimligheten i utbudsprognosen är det att pel redovisas i Arbetsangeläget kraftsresursema 1979studera den i relation till de restriktioner som kan finnás för arbets- 2000, Information i prokraftsutbudets utveckling. Ett antagande som är särskilt betydelsefullt gnosfrågor (kommande är huruvida de kvinnliga AK-talen kan väntas fortsätta att öka i snabb SCB. nummer),

Produktionskapacitezens

takt. Efter 1975 har Ökningstakten avtagit något för kvinnor utan barn. Detta har beaktats i prognosen, och de kvinnliga AK-talen blir fortfarande 1990 lägre än de manliga i samtliga åldersgrupper. De ökade AKtalen för kvinnor Ökningen har

har i hög grad varit en generationsfråga. varit störst i de yngre åldersgruppema, och nivån har bibehållits när dessa kvinnor blivit äldre. Samtidigt tillkommer åldersgrupper

nya unga med höga AK-tal. Slutresultatet blir då en ökning av de genomsnittliga AK-talen för samtliga kvinnor. Denna effekt synes inte vara uttömd inför 1980-talet.

Förekomsten av förvärvshinder av olika slag kan vara svår att bedöma. Vad gäller den offentliga barnomsorgen kan läget emellertid beräknas bli förbättrat under den medelsiktiga prognosperioden. Antalet förvärvsarbetande mödrar med barn under 7 år beräknas öka med 64 000 från 1979 till 1985. I den s. k. baskalkylen för offentlig konsumtion (se kapitel 6) beräknas antalet platser i kommunala daghem och familjedaghem för barn upp till 7 år öka med 100 000. Förhållandet mellan förvärvsarbetande småbarnsmödrar och daghemsplatser

sjunker

därigenom från ca 1,9 till ca 1,5. Prognosen för småbamsmödramas arbetskraftsdeltagande måste därför anses vara väl förenlig med den förväntade utvecklingen av barntillsynen.

Vid framskrivningen av de kvinnliga AK-talen har regionala skillnader i sysselsättningsnivå beaktats. Ökningstakten har begränsats genom att AK-talen antagits inte kunna stiga över vissa nivåer.

Dessa regionala tak har fastställts med utgångspunkt från resultaten av en undersökning av förvärvshinder för kvinnor i Borås och Sundbyberg För åldersgrupperna 25-44 år innebär taken en effektiv restriktion i två riksområden och för åldersgruppen 45-54 år i fem riksområden.

3.2.5 Arbetslöshet och sysselsättning

Utvecklingen enligt LU:s alternativ 1 medför fullt kapacitetsutnyttjande 1985. Detta betyder att den arbetslöshet man har att räkna med är den lägsta tänkbara med hänsyn till arbetsmarknadens förmåga att passa ihop lediga platser och arbetslösa, dvs. i princip skall endast s. k. friktionsarbetslöshet förekomma. I LU 75 uppskattades friktionsarbetslösheten till 1,7 % och i LU 78 till 1,8 %. Under 1970-talet har arbetslösheten vid tenderat att stiga. I kapitel 9 diskuteras bak-

högkonjunkturerna

grunden till denna utveckling. Det är framför allt ungdomsgrupperna och den äldre arbetskraften som fått en förvärrad arbetslöshetssituation trots omfattande insatser av arbetsmarknadspolitiska stödåtgärder, vilka fått särskilt stor relativ betydelse för ungdomsgrupperna. Som mest stod i slutet av 1978 en av arbetskraften i åldrarna 16-19 år utanför

fjärdedel

den reguljära arbetsmarknaden (som arbetslösa eller sysselsatta i beredskapsarbeten eller arbetsmarknadsutbildning).

Bakom utvecklingen mot trendmässigt stigande arbetslöshet ligger en ökning i arbetslöshetstidernas längd, medan antalet arbetslöshetstillfäll Kvinnors förvärvsarbete och förvårvshinder. len Dessa tendenser var dock avsevärt mindre uttalade för ung- _

sjunkit.

SOU 1978:28. domsgrupperna under 1970-talet som helhet. De främsta kännetecknen

för dessa är i stället att de hade väsentligt fler arbetslöshetstillfällen än genomsnittet. Antalet något under första hälften av 1970-talet

sjönk

men har sedan stigit ungefär till den tidigare nivån. I gengäld har ungdomar kortare arbetslöshetstider men likväl, som nämnts, högre relativ arbetslöshet än övriga grupper. Ungdomsarbetslöshetens nivå och trendmässiga försämring under 1970-ta1et är en internationell företeelse. Vad beträffar den öppna arbetslösheten framstår det svenska läget snarast som gynnsamt; av 15 studerade OECD-länder hade 1979 bara fyra (Japan, Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike och Nya Zeeland) lägre relativ ungdomsarbetslöshet (i åldrarna 16-24 år) än Sverige 1979. För den äldsta åldersgruppen före pensionsåldern, 60-64 år, är förhållandena rakt motsatta till vad som gäller för ungdomsgrupperna. Arbetslöshetstiderna har stigit kraftigt med få avbrott under l970-talet. Tack vare att antalet arbetslöshetstillfällen är så mycket lägre än för ungdomarna och att de dessutom sjunkit något under 1970-talet, har dock den genomsnittliga arbetslöshetsnivån inte blivit lika hög. Även för denna åldersgrupp torde nivån ha hållits nere av politiska åtgärder, främst förtidspensionering. Åldersstrukturen hos den öppna arbetslösheten 1979 sammanfattas i diagram 3.5. Där har också prognosen för 1985 enligt alternativ 1 lagts in. Som synes har därvid antagits att de mest utsatta grupperna, ungdomarna och de äldre, får ett något förbättrat arbetslöshetsläge. Bakom denna bedömning ligger bl. a. den förutsättning som diskuteras i kapitel 9 om att en förbättrad rörlighet på arbetsmarknaden kan minska svårigheterna att finna arbete för de nyinträdande och för dem som friställts. De åtgärder som kan krävas för att minska arbetslösheten bör för ungdomsgrupperna inriktas på att reducera antalet arbetslöshetstillfällen och för de äldre på att begränsa arbetslöshetstiderna. Förbättringarna i detta avseende har dock inte ansetts vara möjliga att uppnå utan en viss I OECD Economic omhöjning av arbetslöshetsnivån för den medelålders arbetskraften. look, July 1980. i Diagram 3.5 Relativ arbetslöshet fördelad på åldersgrupper 1979 och 1985. Procent P°°°m 3- __ -8 1979 - - -- 1985

T 1 I T l l l I I I l Y l 15- 20- 25- 35- 145- 55- so- 16- 20- 45- 55- 60- 19 24 34 44 54 59 64 19 24 35a 54 59 64 Källa: SCB, arbetskraftsundersökningama och ekonomidepartementet.

Produktionskapacitetens utveckling

Tabell 3.4 Arbetskraft, arbetslöshet och sysselsättning 1970-1990 l 000-tal personer och procent

1970 1974 1979 1985

Alt. 1 Alt. 2 Anta] personer i

arbetskraften 4 504 4 504

därav män 2 380 2 380

kvinnor 2 123 2 123 Arbetslöshet i

procent , 1 2,0 4,3

därav män , , 1,8 4,1

kvinnor , 2,2 4,5 Antal sysselsatta

enligt AKU 3 853 3 959 4171 4 414 4 310 därav man 2 335 2 313 2 309 2 338 2 283

kvinnor l 518 1 646 l 861 2076 2 027

Antal sysselsatta

(exkl. värnpliktiga) enligt NR 3 864 3 964 4 132 4 375 4 271

Anm.: Antalet sysselsatta enligt arbetskraftsundersökningama (AKU)

skiljer sig något från antalet sysselsatta enligt nationalräkenskaperna (NR). Det är det senare sysselsättningsbegreppet som, omräknat till arbetstimmar, i

tillämpas LU:s modellberäkningar. Källa: SCB, prognosinstitutet.

I alternativ 2 har arbetslösheten bestämts

av den efterfrågan som genereras i ekonomin. Som nämnts tidigare antas utbudet inte komma att påverkas av att arbetskraftsefterfrågan minskar, utan den relativa arbetslösheten beräknas stiga till ca 4,3 % 1985. Av förenklingsskäl antas vidare denna arbetslöshet ha samma relativa âlderssammansättning som i alternativ l. Ungdomsarbetslösheten skulle därmed i detta alternativ komma att överstiga 10 % 1985.

Antalet personer i arbetskraften, arbetslösheten och antalet sysselsatta sammanfattas i tabell 3.4.

3.2.6 Frånvaro och medelarbetstid

I frånvaron ingår all frånvaro (utom semester) som varar minst en hel arbetsvecka. Kortare frånvaro medtas inte utan påverkar i stället medelarbetstiden per vecka. Semesterfrånvaron beaktas i beräkningen av antalet arbetade veckor per år. I dessa delar har samma antaganden i

gjorts

alternativen l och 2.

Under 1970-talet ökade den relativa frånvaron trendmässigt föri stort sett samtliga åldersgrupper. Sammantaget skedde en uppgång i antalet frånvarande män från 6,3 till 7,3 % av antalet sysselsatta män, medan kvinnornas frånvaro steg från 7,5 till 11,0 96 under perioden 1970-1979. Den högsta frånvaron har kvinnor i åldrarna 20-24 år med barn under 7 år, och den lägsta frånvaron har de allra äldsta åldersgruppema.

sjukfrånvaron steg tämligen långsamt under l970-talet. Också värnpliktsfrånvaron var i stort sett oförändrad. Den största ökningen föll i

utveckling 179 Produktionskapacitetens

där uppgången var mest uttalad för kvinstället på s. k. övrig frånvaro, nor med barn under 7 år. I den gruppen ingår frånvaro med föräldrapenning i samband med barnsbörd. Förmânerna enligt föräldraförsäksuccessivt under 1970-talet, och den betalda ledigheringen förbättrades För förutsätts ten utvidgades f rån sex till nio månader. prognosperioden att förmånsnivån inte förändras, men däremot att männen 1985 kommer att ta en av de nio månaderna och kvinnorna resterande åtta månader. För övriga typer av frånvaro (exkl. semester) antas fortsatt trendmässiga ökningar för respektive kön. skulle därmed den relativa frånvaron öka till 8,5 % för Sammantaget män och till 12,4 % för kvinnor 1985. Under andra hälften av l980-talet beräknas den manliga frånvaron återgå till att öka något långsammare än den kvinnliga. År 1990 beräknas därmed frånvaron bli 9,3 % för män och 14,2 % för kvinnor. antas bli sjukfrånvaron och vämpliktsfrånvaron oförändrade väntas trenderna bestå, med och för den övriga frånvaron för föräldraledigheten som beräknats separat. Den historiska undantag och prognoserna för män samt kvinnor med och utan barn utvecklingen visas i diagram 3.6. I alternativ l ökar antalet i arbete enligt prognosen med personer 160000 personer fram till 1985 och med ytterligare_ 25000 personer fram till 1990. I alternativ 2 blir uppgången i stället störst under andra hälften av l980-talet. Mätt i timmar reduceras ökningen av arbetskraftsresurserna av att medelarbetstiden antas fortsätta att under hela 1980-talet. Sedan

sjunka

den allmänna arbetstidsförkortningen genomfördes åren omkring 1972,

Diagram 3.6 Relativ Procent frånvaro 1970-1 990 Total frånvaro 24_

Procent Frånvaro exkl. sjukfrånvaro

zol

1a-

Kv utanbarn uuvr|rr ||u VIII] |vr|| 1970 75 79 85 90 År alAv den totala föräldraledigheten om 9 månader beräknasigenomsnitt8,5 månader bli utnyttjade i samband med barnsbörden.

Produktionskapacitetens utveckling SOU 1930352

har den genomsnittliga arbetstiden per vecka minskat med 0,4 % per år för både män och kvinnor. Bakom dessa minskningar ligger flera faktorer, särskilt arbetstidsförkortningar för Skiftarbete och

underjordsarbete,

minskade uttag av övertid, ökande andel deltidsarbetande och ökad korttidsfrånvaro (mindre än l vecka). Den ökande deltidsandelen torde ha betytt mest för medelarbetstidens minskning. För kvinnorna har deltidsarbetet med minst halvtid ökat starkt.

Heltidsarbetet har samtidigt

bara ökat svagt och den korta deltiden har minskat. Aven för männen kan noteras en uppgång av andelen deltidsarbetande. Männens ökade intresse för deltidsarbete delvis till sammanhänger med de möjligheter delpension som infördes 1976. Vid utgången av 1979 fanns det 50000 personer med delpension, varav 35 000 män. av

Majoriteten utgjordes

heltidsarbetande som skurit ned sin arbetstid till hälften. För hela 1980-talet mot ökat deltidsarbete skall antas att utvecklingen fortsätta. Medelarbetstiden kan då beräknas minska med 0,5 % per år för män och 0,4 96 per år för kvinnor. Semesterfrånvaron antas inte ge-

nomgå några förändringar fram till 1990.

3.3Produktivitet och produktion

Inledning

Under har tillväxten

efterkrigstiden i den svenska produktionskapacite-

ten påverkats i negativ riktning av i

volymförändringar tillgången på ar-

betskraf t. har en Visserligen kontinuerlig ökning skett i antalet sysselsatta mcn samtidigt har den genomsnittliga arbetstiden minskat så att net-

totillskottet räknat i arbetade timmar varit negativt sedan mitten av 1960-talet. av ekonomins

Ökningen produktionsförmåga har i stället bu-

rits upp av en snabb tillväxt i produktionen den s. k. per arbetstimme, arbetsproduktiviteten. I den enskilda produktionsprocessen är man vid givna tekniska förutsättningar hänvisad till att öka kapitalinsatsen per arbetstimme, den s. k.

kapitalintensiteten,

för att uppnå en ökad arbetsproduktivitet. Många typer av tekniska framsteg kan nyttiggöras i produktionen endast genom nyinvcsteringar. Man brukar här tala om

investeringsbunden teknisk utveckling. Kapitalbildningen är därför både kvantitativt

och kvalitativt av central betydelse för arbetsproduktivitetens utveckling inom den enskilda

produktionsprocessen.

Totalt sett beror emellertid

produktivitetsutvecklingen även på för-

skjutningar mellan olika inom ett

produktionsprocesser företag eller en

näringsgren eller mellan olika näringsgrenar. I den mån arbetskraft och

kapitalutrustning förskjuts i

riktning mot mera produktiva enheter kan produktivitetsvinster uppstå vid sidan av dem som växer fram inom varje företag eller inom enskild varje näringsgren. Med ett sammanfattande 0rd kan sådana betecknas som

förskjutningar strukturrationalisering.

Under större delen av efterkrigstiden har den del av ekonomins strukturomvandling som manifesterats i en förändrad

sektorsammansättning

givit betydande produktivitetstillskott. är här arbetskrafts-

Typexemplet

resursernas successiva från

överflyttning jordbruk och skogsbruk till in-

dustrisektorn. Sedan mitten av sextiotalet har emellertid ekonomins resurser i allt högre grad förskjutits från näringslivet till den offentliga sektorn.

Eftersom den uppmätta produktivitetstillvåxten p. g. a. statistikens konstruktion är lika med noll inom offentlig har detta

tjänsteproduktion

bidragit till att minska den registrerade produktivitetstillväxten för ekonomin totalt. Genom att offentliga inte på en marknad

tjänster försäljes

är värdet av produktionsresultatet svårt att mäta. Det uppskattas därför i nationalräkenskaperna genom värdet av insatta produktionsfaktorer. Detta utesluter dock inte att det finns en betydande produktivitetsökning inom flera grenar av offentlig verksamhet. Introduktionen av arbetsbesparande ADB-system inom förvaltningen kan här som ex-

tjäna

empel. Skulle vi ha kunnat mäta denna produktivitetstillväxt skulle vi också ha kunnat registrera en historiskt sett snabbare produktionsökning.

3.3.2 Produktivitetstillväxten fram till 1979

Produktiviteten inom industrin ökade under 1970-talet betydligt långsammare än under 1960-talet. En viktig fråga är hur stor del av denna nedgång som är konjunkturbetingad och beror på minskat kapacitetsutnyttjande och hur stor del som är att hänföra till mer djupgående och strukturella förändringar inom industrin.

Det är svårt att renodla dessa båda faktorer. Det är t. ex. uppenbart att överbryggningspolitiken efter 1973-74 kom att innebära

oljekrisen

en långsammare produktivitetstillvåxt än om anpassningen i stället hade tillåtits ske genom öppen arbetslöshet. Den utvecklings-

konjunkturella

bilden kom å andra sidan att ge strukturella effekter. Den överkapacitet som blev följden av överbryggningspolitiken, osäkerheten beträffande energiprisernas framtida utveckling samt den vikande exportefterfrågan och en dålig vinstutveckling kom att medföra en markant nedgång i industrins investeringar under senare hälften av l970-talet. Dessutom kom bl. a. den låga ekonomiska aktiviteten att påverka arbetskraftens rörlighet negativt.

Den långsiktiga utvecklingsbilden innehåller komponenter av mera strukturell karaktär, som i större eller mindre utsträckning är gemensamma för de flesta av Västeuropas industriländer. Sålunda

börjar

många av de faktorer som varit drivkraften bakom den exceptionellt snabba ekonomiska tillväxten under 1950- och l960-ta1en nu att ebba ut. Under 1950-talet innebar det europeiska återuppbyggnadsarbetet efter kriget i kombination med teknologigapet mellan Europa och Förenta staterna betydande utrymme för produktivitetsvinster i Europa. Denna utveckling fick hjälp av återupprättandet av en relativt fri handel och fria kapitalrörelser. Först omkring 1970 nådde världshandeln med industrivaror samma omfattning i förhållande till vårldsproduktionen som rådde strax före utbrottet av derförsta världskriget.

Den snabba industrialiseringen, som var en viktig drivkraft i produktivitetsutvecklingen, underlättades också av att det vid slutet av andra världskriget fanns en betydande arbetskraftsreserv i som

jordbruket

kunde föras över till industrisektorn. En ytterligare faktor som gynnsamt påverkade tillväxtmöjlighetema under är de ända

efterkrigstiden

fram till 1970-talet kraftigt sjunkande relativprisema på energi. Denna

utveckling hjälpte till att driva på utvecklingen mot att ersätta arbets-

kraft med kapital i storskalig och relativt energikrävande produktion.

Samtliga dessa faktorer innebar extremt

gynnsamma förutsättningar

för industriell utveckling och snabb ekonomisk tillväxt under de första decennierna efter andra världskriget. Flera av dem har emellertid nu för-

svagats eller helt upphört att verka vilket också har påverkat 1970-talets

utveckling. Om inte andra faktorer tillväxtskapande träder i stället finns det mycket som talar för att tillväxten under 1980-talet kommer att

följa

1970-talets mönster.

I ett historiskt material är det i princip möjligt att statistiskt undersö-

ka vilka samband som existerat mellan

produktivitetstillväxt, kapacitets-

utnyttjande och Man brukar därvid kapitalbildning. erhålla en restfak-

tor, ibland benämnd teknikfaktorn, som grovt sett kan sägas fånga upp

vissa långsiktiga strukturella drag i utvecklingen. Bland dessa kan bl. a. nämnas introduktion av ny teknik, effekterna av förbättrad

utbildning,

effektivare organisation av produktionen, som t. ex. en sektorsamman-

sättning i bättre samklang med den internationella arbetsfördelningen.

I en särskild studie har i härmed en

linje komponentuppdelning av in-

dustriproduktivitetens tillväxt under tiden 1953-1976 utförts Tabell

3.5 är hämtad från denna

undersökning. Av tabellen framgår att indu-

striproduktivitetens tillväxt successivt ökade fram till av 1970-ta-

början

let. mellan

Uppgången femårsperioderna 1953-1958 och 1959-1964

synes därvid nästan helt förklaras av en ökning i teknikfaktorns bidrag

medan den acceleration som ytterligare skedde under perioden 1965-1970 till största delen förklaras av en ökning i bidraget från kapi-

talbildningen. Man skulle kunna tolka dessa resultat så att de tidigare Omnämnda strukturella faktorerna kom att lyfta upp produktivitetstill-

växten med över en procentenhet under 1960-talet. Vidare kan konstateras att teknikfaktorns bidrag låg kvar på en hög nivå under 1970-talets första hälft trots att produktivitetstillväxten mer än halverades från en tillväxt på 6,5 % per år under perioden 1965-1970 till 3.1 % per år under perioden 1971-1976. Denna nedgång förklaras i

stället av en i

minskning kapitalbildningens bidrag tillsammans med ett

negativt bidrag från

kapacitetsutnyttjandefaktom.

Tabell 3.5 Komponentuppdelning av industriproduktivitetens tillväxt

Årlig procentuell förändring

Bidrag från 1953- 1959- 1965-

1958 1964 1970

Yngve Åberg: Pro- Kapitalintensitet1,41,42,3
duktivitetsutvecklingen i Kapacitetsutnyttj ande0.50,61,0
Svensk industri under Teknikfaktor2,23.4

3.2 åren 1953-1976. (Prel.

Produktivitet 4,1 version 1979.) 5,4 6.5

utveckling 183 Produktionskapacitetens

utveckling 1970-1979 Tabell 3.6 lndustriproduktivitetens Årlig procentuell förändring

1974-1977 1977-1979 1970-1979 1970-1974

- 0,6 5,7 3,4 5,3

Tabell 3.7 Industrins kapitalbildning 1960-1979

Årlig procentuell förändring

1960- 1965 - 7,3 Investeringamas årliga tillväxt 4,2 5,3 4,8 3.9 Kapitalstockens årliga tillväxt Investeringarnas andel av slutårets 6,7 6,3 6,8 3.8 kapitalstock (procent)

förklaras av faktorer och Att nedgången i huvudsak konjunkturella i understryks ytterligare av en jämfö-

variationer kapacitetsutnyttjandet

relse av utveckling under åren före och efter ol-

industriproduktivitetens

1973/ 1974.

jekrisen

sker i tabell 3.6 som visar hur nedgången under

En sådan jämförelse

1974-1977 motsvaras av en kraftig återhämtning under hög- ”krisen” 1977-1979. De mera långsiktiga effekter som överbrygg-

konjunkturåren

kommer genom den

ningspolitiken att få på produktivitetstillväxten

minskade kommer emellertid inte till uttryck i denna

kapitalbildningen

tabell. Produktivitetsvariationema förklaras av variationer i kapacitets-

och är i stort sett oberoende av teknikfaktor och kapitalin-

utnyttjandet

tensitet. till en framtidsbedömning är det emellertid av vikt att Som bakgrund beakta utvecklingen av kapitalbildningen. Dess betydelse för industri-

acceleration under andra hälften av 1960-talet framgår

produktivitetens kapitalbildningens betydelse

av tabell 3.5. Som redan påpekats förstärks utvecklingen i mycket hög grad är på längre sikt av att den teknologiska bunden till nya investeringar. En konsekvens av det låga resursutnyttunder senare hälften av 1970-talet jandet som rått inom svensk industri har varit minskande investeringar. Denna utveckling, som belyses av ta-

Fram till år 1979 har bell 3.7, har förstärkts av en dålig vinstsituation. andel av industrins minssålunda industriinvesteringarnas kapitalstock kat till 3,8 % från att under perioden 1960-1974 ha legat tämligen kon-

_ stant kring ca 6,5 %. andel av utgör defintionsmäs- Nettoinvesteringamas kapitalstocken tillväxt. Därför kan man se att vid en

sigt kapitalstockens procentuella

så bäddar den investeringsnivå som rådde oförändrad avskrivningstakt av 1970-talet för en minskning av tillväxten i inom industrin vid slutet med ca 3 i förhållande till tidiga-

industrins kapitalstock procentenheter

re. Om inte industriinvesteringama växa skulle sålunda kapitals-

börjar

under 1980-talet kunna komma att falla tockstillväxten inom industrin

under l % per år.

Tabell 3.8 Produktivitet och investeringar inom näringslivet exkl. industri och bostadstjänster 1965-1979

Årlig procentuell produk- Bruttoinvesteringar i procent tivitetstillväxt av förädlingsvärde i slutåret 1965- 1970 4,0 18,3 1970- l 979 3,5 20,4

Tabell 3.9 lndustriproduktivitetens tillväxt 1979-1990. Alternativ l Årlig procentuell förändring

Bidrag från1953- 1979- 1985- 197619851990
Kapitalintcnsitet1,70,91,0
Kapacitetsutnyttjande0,10,30

Teknikfaktor 3,0 3,0 3,0

Produktivitet 4,8

4,2 4,0

På samma sätt som när det gäller industrin har produktivitetstillväx-

ten inom övrigt mellan näringsliv dämpats l970-ta1et och slutet av 1960-

talct även om är mindre dämpningen än för industrisektorn. Som fram-

går av tabell 3.8 uppgick övrigsektoms produktivitetstillväxt till i genomsnitt 4 % per år under perioden 1965-1970 och till 3,5 % under

perioden 1970-1979. Under l970-talet har sålunda den

tjänstedominerade

övrigsektorn haft en produktivitetstillväxt som varit nästan lika snabb som inom industrin. Som jämförelse kan nämnas att under perioden 1965-1970 låg den årliga produktivitetstillväxten ca 1 1/ 2 procentenhet

högre inom industrin än inom den övriga delen av näringslivet. Utjäm-

ningcn av produktivitetstillväxten mellan industri och övrigt näringsliv under 1970-talet sammanhänger med att övrigsektorn i mycket mindre grad än industrisektorn kom att drabbas

av lågt kapacitetsutnyttjande

under den internationella lågkonjunkturen i 1970-talets mitt. Av tabell

3.8 framgår också att övrigsektorns investeringskvot hållits och till uppe och med ökat under 1970-ta1et. Till en del kan också detta förklaras av

ett högt kapacitetsutnyttjande men även av att tillgången till lönsamma

investeringsobjekt varit större inom

tjänstesektorema än inom industrin. Inte minst gäller detta möjligheten till lönsamma

rationaliseringar ge-

nom ökad användning av ADB.

3.3.3 under

Utvecklingen 1980-talet

I långtidsutredningens alterantiv I antas en som

utveckling återför

svensk ekonomi till balans genom bl. a. en export- och

investeringsledd

tillväxt. En bakom förutsättning detta alternativ är en återhållsam kost-

nadsutveckling och en relativt begränsad tillväxt i både den privata och

den konsumtionen. offentliga Under perioden 1979-1990 antas indu-

strins investeringar växa med ca 8 96 per år i genomsnitt.

utveckling 185 Produktionskapacitetens

Tabell 3.10 Produktivitet och investeringar inom näringslivet exkl. industri och bo- 1970-1990. Alternativ 1 stadstjänster

Årlig procentuell produk- Bruttoinvesteringar i procent

tivitetstillväxtav förädlingsvärde i slutåret
1970-19793,520,4
1979-19853,322,8
1985-19902,720,5
Industrinsi alternativ l redovisas i tabell 3.9

produktivitetsutveckling

Utgångspunkt för den kalkyl som uppdelad på olika förklaringsfaktorer. där är att teknikfaktorn fortsatt kommer att ge samma bipresenteras 1953-1976. I enlighet med den tididrag som genomsnittet för perioden diskussionen i detta avsnitt detta antagande bl. a. en gare implicerar fortsatt snabb och anpassning till nya villkor för instrukturomvandling ternationell arbetsfördelning och konkurrens. För l980-talet som helhet antas industriproduktivitetens tillväxt upp- För att åstadkomma denna gå till något mer än 4 % per år i genomsnitt. krävs ett samtidigt awecklande av utgångslägets produktivitetstillväxt och en snabb investeringstillvåxt. Under perimåttliga kapacitetsreserv oden 1979-1985 beräknas sålunda bidra

kapacitetsutnyttjandefaktom

Kapitalintensiteten beräk-

med 0,3 % per år till produktivitetstillväxten.

nas bidra med Detta är betydligt mindre än 0,9 % per år i genomsnitt. under 1953-1976. Nedgången i industriproduktivitetens tillperioden växt mellan första och andra delen av l980-talet sker trots ett ökande bi-

drag från kapitalbildningen och förklaras av att produktivitetsreserven av beräknas vara uttömd vid 1980-talets mitt.

outnyttjad kapacitet

Produktivitetstillväxten inom det övriga näringslivet beräknas i alternativ 1 ske i obetydligt takt fram till år 1985 än under långsammare l970-talet. av tabell 3.10 beräknas detta kräva en fortsatt Som framgår inom utanför induökning av investeringskvoten näringslivssektorerna strisektorn. Detta förklaras till stor del av ett förväntat införande av ny teknik i (se kap. 8). Under senare delen av l980-talet

tjänstesektorerna

beräknas inom det övriga näringslivet bromsas produktivitetstillväxten och investeringskvoten återgå till den andel på ca 20 % av förädupp som rådde under l970-talet. Uppbromsningen av produktilingsvärdet vitetstillväxten inom övrigsektom under 1980-talets senare del förklaras främst effekterna av datoriseringen inav att de arbetskraftsbesparande om ebba ut. Detta förklarar samtidigt de min-

tjänstesektorema börjar

skade investeringsbehoven inom denna del av näringslivet. För i alternativ l verkligen skall uppnås krävs förutatt utvecklingen om av industrins investeringar att teknikfaktorn den kraftiga ökningen totalt som under l970-talet. Konkret betyder detsett ger samma bidrag ta en fortsatt snabb utveckling; fortsatt snabb rationaliseteknologisk och strukturomvandling samt en fortgående anpassning av vår näring till förutsättningarna för den inringsstruktur de ständigt föränderliga ternationella Under l970-talet minskade arbetsarbetsfördelningen. kraftsutbudet i timmar med 0,8 % per år, främst som en konsekvens av en utökad Under förutsättning av oförändrad am-

ledighetslagstiftning.

186 utveckling SOU 1980352

Produktionskapacitetens

bitionsnivå på detta område kommer i arbetskraftsminskningstakten utbudet i föatt dämpas betydligt under l980-talet. Enligt diskussionen regående avsnitt skulle den genomsnittliga för hela minskningstakten 1980-ta1et uppgå till 0,1 a“ 0,2 96 per år. Hela minskningen skulle falla på andra delen av l980-talet med en svag ökning fram till 1985 och därefter en minskning med 0,4 % per år.

Sammantagna betyder gjorda antaganden för produktivitet och sysselsättning i alternativ l att den potentiella BNP-tillväxten skulle uppgå till 2,5 % per år i genomsnitt under perioden 1979-1985 och till 2,0 96 per år under perioden 1985-1990. När det gäller skillnaden i BNP:s tillväxt

på 1/2 procentenhet per år mellan 1980-talets första och andra hälft måste understrykas att inga förutsättningar gjorts om någon strukturell förskjutning nedåt av produktivitetstillväxten. Tvärtom förutsätter kalkylen att ett ökande bidrag från kapitalintensiteten kan skapas både via växande investeringar och via ett fortsatt av arbetskraftsfrigörande resurser från industrisektorn under senare delen av 1980-talet. Förklaringen till den långsammare tillväxten under senare delen av l980-talet ligger främst i arbetskraftsutbudets utveckling och i det faktum att utgångslägets kapacitetsreserv antas uttömd fram till 1985. Alternativ 2 har konstruerats av bl. a. för att visa på konsekvenserna att den för svenska ekonomin nödvändiga anpassningen skjuts upp till senare delen av l980-talet. Första delen av l980-talet präglas av fortsatt

minskande industriinvesteringar, och en en vidgning av kapacitetsgapet

ökande arbetslöshet. Fram till 1985 beräknas

industriinvesteringama

minska med närmare 2% per år. Detta minskar bi-

kapitalbildningens

drag till industrins produktivitetstillväxt till ca hälften av vad som uppnås i alternativ I. Alternativ 2 präglas också av inflationistisk utveckling och en relativ Denna medför kostnadsförsämring. utveckling förlust av marknadsandelar som imoch en mycket svag exportökning samtidigt porten ökar kraftigt. I denna situation kan, av hänsyn till bytesbalanssituationen, inte konsumtionen tillåtas öka snabbt för att er-

tillräckligt

sätta bortfallet av export- och I stället för

investeringsvamefterfrågan.

att förbättras så försämras under förs-

kapacitetsutnyttjandesituationen

ta delen av l980-talet. Härigenom inom antas produktivitetstillväxten industrin begränsas till under ca 3 % per år i genomsnitt perioden 1979-1985. En sammanfattande kalkyl för resurstillväxten i alternativ 2 presenteras i tabell 3.1 1. Bidraget från teknikfaktom till den samlade produktivitetstillväxten förutsätts vara detsamma som i alternativ 1. En minskning av den årliga produktivitetstillväxten under första hälften av 80-talet från i genomsnitt 2,4 % per år i alternativ l till 1,6 96 per år i alternativ 2 förklaras helt av en fortgående av

försämring kapacitetsutnyttjandet.

Samtidigt försämras även sysselsättningsläget. Uttryckt i timmar minskar sysselsättningen med i genomsnitt 0,3 % per år i alternativ 2

jämfört

med en liten ökning i alternativ 1. Resultatet blir att BNP-tillväxten be-

gränsas till i genomsnitt 1,3 96 per år fram till 1985 i alternativ 2. Såsom ovan framhållits har alternativ 2 konstruerats som ett altemativ där den för svensk ekonomi nödvändiga anpassningen skjuts upp till senare delen av l980-talet. med en så- De problem som är förknippade

utveckling 187 Produktionskapacitetens

Tabell 3.11 BNP-tillväxten 1970-1990 uppdelad på komponenter

Årlig procentuell förändring

Alternativ l Alternativ 2 1970- Bidrag f rån 1979 1985- 1979- 1985- l979-

1985 1990 1985 1990

1,4 0,7 0,8 0,7 0,6 Kapitalintensitet - 0,2 0,1 0 - 0,7 0,2 Utnyttjandegrad 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6 Teknikfaktor

2,8 2,4 2,4 1,6 2,4 Produktivitet - 0,8 0,1 - 0,4 - 0,3 0,1 Sysselsättning

2,0 2,5 2,0 1,3 2,5 BN P- tillväxt

dan politik diskuteras i kapitel 12 om utvecklingen på längre sikt. Här

Som framgår av tabell 3.11

redovisas endast produktivitetskalkylen.

en förhållandevis snabb fram till 1990 un-

uppnås produktivitetstillväxt

som ackumuleras under förutsättning att delar av den kapacitetsreserv

åter kan aktiveras under l980-talets senare der första delen av 1980-talet under 1985-1990 i alterdel. Om den försenade anpassningen perioden

återföra ekonomin till full fram till nativ 2 också förmår sysselsättning

år 1990 skulle den totala i timmar kunna öka med 0,1 %

sysselsättningen

åren 1985 och 1990. BNP-tillväxten under senare delen av per år mellan 2. Det mås- 1980-talet skulle på så sätt kunna bli 2,5 % per år i alternativ att ca 1/ 2 av denna tillväxt te emellertid då understrykas procentenhet av den som skulle åstadkommas genom ett inhämtande tillväxtpotential

antas förlorad under 1979-1985.

perioden

bör framhållas att i båda alternativen lämnar kapital- Avslutningsvis tillväxt mindre bidrag till produktivitetstillintensitetens ett betydligt

för 1970-talet. En förväxten under 1980-talet än vad som registrerats

av den totala tillväxt som

klaring är den uppbromsning kapitalstockens

i En anav den låga investeringsnivån utgångsläget. ytterligare

följer

i timmar inte förväntas minska lika ledning är att arbetskraftstillgången som skedde under 1970-talet vilket innebär att snabbt under 1980-talet

i dämpas. Beträffande kapi-

tillväxten kapitalutrustningen per sysselsatt

som noteras mellan altalbildningens bidrag kan en del av den skillnad, ternativen under 1985-1990, hänföras till industriinvestering-

perioden

arna. I alternativ investeringsvolym 1985 ca 40 % låg- 2 ligger industrins

re än i alternativ 1.

4 och utrikeshandel

Bytesbalans

4.1Den historiska utvecklingen och aktuell problembild

Den ekonomiska politiken under 1970-talets första år var i hög grad inriktad det som uppkommit vid

på att eliminera bytesbalansunderskott

slutet av 1960-talet. Detta bidrog till den kraftiga förbättringen av bytesbalansen 1971-1973, se diagram 4.1. Turistnettots utveckling samt det ökande underskottet - främst till följd av ökat

i transfereringsbalansen bistånd till utvecklingsländerna - innebar ett successivt ökat valutautflöde. Dessa underskott motvägdes dock av en gynnsam utveckling av

i övrigt samt överskott i varuhandeln. Prishöjningarna på

tjänstehandeln

och andra råvaror i vår import 1973 och 1974 medförde emellertid

olja

en drastisk omsvängning i externbalansen från ett överskott på ca 6 200

kr 1973 till ett underskott på ca 2 400 kr 1974. Detta skedde

milj. milj.

trots en stark tillväxt i exportvolymen.

Den internationella efter oljekrisen 1973-1974 möt-

lågkonjunkturen

från i flertalet - med en tes i Sverige - till skillnad övriga OECD-länder

som innebar stimulans av inhemsk efterfrås. k. överbryggningspolitik gan i syfte att upprätthålla den fulla sysselsättningen. Kostnadsökningarna för svensk industri kom till följd av bl. a. efterfrågeutvecklingen på arbetsmarknaden att bli väsentligt högre än i omvärlden. Som följd härav tappade den utlandskonkurrerande sektorn marknadsandelar på såväl som hemmamarknaden under 1975 t. o. m.

exportmarknaderna 1977. Också den låga investeringsaktiviteten i omvärlden bidrog till den ogynnsamma utvecklingen av Sveriges export. Detta ledde till en ytterligare försämring av bytesbalansen. Underskotten kom att uppgå till ca 7 100 kr 1976 och ca 9 500 milj. kr 1977.

milj.

Devalveringama 1976 och 1977 i kombination med den låga kostnadsökningen 1978 lade grunden för en gynnsammare exportutveckling. En avveckling av under tidigare år uppbyggda lager kom igång. I för-

i den internationella under 1978 ening med uppsvinget konjunkturen medförde detta en kraftig ökning av exportintäkterna 1977-1978. Omläggningen till en restriktiv politik under senare delen av 1977 bidrog till

minskade kraftigt. Sammantaget innebar att importvolymen samtidigt

underskott. detta att bytesbalansen 1978 uppvisade endast ett obetydligt

Under saldo ånyo mycket kraftigt, nu i

1979 svängde bytesbalansens

trots en fortsatt Den snabnegativ riktning, gynnsam exportutveckling.

i den inhemska efterfrågan medförde emellertid en ba ökningstakten

190 Bytesbalans och utrikeshandel

Procent °._ Tillgångar, netto O

__ Räntor och utdelmngar, netto _z_ Bytesbalans _3_ *4* n .O i -5-1 .

Diagram 4.1 Bytesba- Anm. Uppgifter om utlandstillgångar för år före 1974 har ej varit tillgängliga. lans, utlandstillgångar Källa: Riksbanken och statistiska centralbyrån. samt räntebetalningar I 970-1 979. A nde! av kraftig uppgång i importvolymen. Också importpriserna ökade kraftigt BNP, löpande priser. 1979, främst gällde detta oljeprisema. Handelsbalansen kom härigenom att uppvisa ett underskott på ca 5 800 milj. kr 1979. Det kraftiga omslaget från 1978 förklaras till övervägande del av volymutvecklingen inom handeln. Till detta kom effekterna av det försämrade bytesförhållandet. Delvis motverkades effekterna av av export-

oljeprisstegringarna höjda

priser. De samlade terms-of-tradeförlustema stannade enligt nationalrävid ca 3 % 1979. kenskapernas beräkningsmetoder Tjänstebalansen med hänsynstagande till korrigeringar för tidigare icke registrerad

tjäns-

teexport enligt resultaten av betalningsbalansdelegationens undersök- ningar gav ett underskott på drygt 600 milj. kr. Eftersom transfereringsbalansen samtidigt visade ett underskott på ca 4 800 kr innebar detta att bytesbalansunderskottet 1979 kom att uppgå till ca i ll 200 milj. kr. Enligt de beräkningar som redovisas i regeringens sparplan i oktober 1980 väntas importen öka betydligt i värde också 1980. Till större delen förklaras detta av de kraftigt ökade kostnaderna för oljeimporten. Prisförändringarna 1978-1980 för och beräknas för-

råolja oljeprodukter

sämra handelsbalansen med ca 15 kr sedan tagits till

miljarder hänsyn

reexporten. De bedömningar som görs av exportens pris- och volymutveckling innebär en klart långsammare ökning av exportvärdet. Sammantaget innebär dessa bedömningar en ökning av underskottet i handelsbalansen till ca 12,1 av

miljarder kr 1980. Utvecklingen tjänsteutby-

tet med utlandet i förening med en fortsatt kraftig försämring av transfereringsnettot - vilket till stor del förklaras av de ökade räntekostnaderna för den snabbt stigande utlandsskulden - innebär att bytesbalansen väntas uppvisa ett underskott på ca 21 500 kr 1980, vilket motsva-

milj.

rar ca 4,2 % av BNP i löpande priser. Detta svarar mot drygt 6,5 % av OECD-områdets samlade bytesbalansunderskott. Som framgår av tabell 2.3 i kap. 2 uppgår Sveriges andel av OECD-områdets totalproduktion till ca 1,5 %.

Bytesbalans och utrikeshandel

4.2 av för och

Sammanfattning kalkylema bytesbalans

utrikeshandel

Den strukturella obalans med omvärlden som i Sveriges transaktioner i samband med 1973-1974 har under de senaste åren

uppkom oljekrisen

förvärrats Som anges ovan beräknas underskottet 1980 ,uppgå kraftigt. ca 4,2 96 av BNP. En central föruttill 21 500 milj. kr, vilket motsvarar i LU:s alternativ får en sådan inriktning att sättning l är att politiken kan nedbringas till ca 2 % av BNP eller drygt bytesbalansunderskottet 16 skall miljarder kr i löpande priser 1985. För att en sådan utveckling vara möjlig vid bibehållen full sysselsättning krävs bl. a. att relativpriset villkor för en snabb för Sveriges export sänks. Detta är ett nödvändigt exporttillväxt samtidigt som importen hålls tillbaka. 1 LU:s alternativ 2 belyses konsekvenserna av en ekonomisk utveckmed de tendenser som varit under 1970ling ungefär i enlighet gällande (exkl. gentemot omvärlden talets senare del. Sveriges relativpriser olja) förutsätts 1,5 % per år 1979-1985 samtidigt som öka med i genomsnitt konsumtion fortsätter att växa relativt snabbt. Unprivat och offentlig väntas öka endast långsamt samder dessa förutsättningar kan exporten som importen ökar snabbt. Detta medför att bytesbalansundertidigt skotten ökar kraftigt under Enligt kalkylema för detta

prognosperioden.

alternativ kan underskottet, uttryckt i löpande priser, väntas uppgå till ca 59 kr 1985, vilket skulle motsvara ca 6,5 % av BNP detta år.

miljarder

Underskottet kan i båda alternativen vänpå transfereringsbalansen främst som av ökande räntekostnader på grund tas öka betydligt, följd av en snabbt utlandsskuld. Alternativ 2 skulle medföra en särstigande tillväxt i ränteutgiftema. För att motväga den fortsatta förskilt kraftig sämringen av transfereringsnettot och åstadkomma en minskning av bytesbalansunderskottet i enlighet med de förutsättningar som gäller i alternativ 1 krävs att varu- och tjänsteutbytet med utlandet ger ett överkr 1985, se tabell 4.1. I absoluta tal förutsätter såskott på ca 8 300 milj. förbättras med ledes denna kalkyl att nettot av varu- och tjänstehandeln

Tabell 4.1 Bytesbalansens utveckling 1970-1985 Milj. kr, löpande priser

1970 1974 1979 1985

Alt. 1 Alt. 2

Handelsbalans -1 441 -4 728 -5 768 -2 600 -22 200 522 2 785 -616 10 900 -3 800 Tjänstenetto Summa varor och -919 -1 943 -6 384 8 300 -26 000 tjänster, netto Transfereringar, netto -448 -497 -4 811 -24 500 -33 000 -1 367 -2 440 -ll 195 -16 200 -59 000 Bytesbalans

Anm. Handels- och tjänstebalans redovisas i tabellen enligt den fördelning på varu- och tjänstetransaktioner av nationalräkenskapemas uppgifter som används i LU:s beräkningar. Detta innebär att fördelningen på varu- och tjänstebalans av nettot av det totala varu- och tjänsteutbytet skiljer sig från de uppgifter som redovisas av riksbanken. › Källa: Statistiska centralbyrån. Prognoser enligt ekonomidepartementet.

192 Bytesbalans och utrikeshandel

närmare 15 kr under miljarder prognosperioden. En utveckling i enlighet med alternativ 2 skulle innebära att underskottet i varu- och

tjänste-

handeln ökade från 1,4 % av BNP 1979 till ca 2,8 % av BNP år 1985. _ I alternativ 1 beräknas varuexporten öka med 6,0 % per år under perioden 1979-l985 samtidigt som importen väntas öka förhållandevis långsamt eller med 3,9 % per år. Handelsbalansens underskott skulle därmed

begränsas till ca 2 600 milj. kr i löpande priser

1985.

Alternativ 2 skulle innebära en förhållandevis av valångsam ökning ruexporten, i genomsnitt 2,3 % per år 1979-1985. Importen däremot kan mot bakgrund av de förutsättningar om relativprisemas och den privata konsumtionens utveckling väntas öka klart som görs i detta alternativ snabbare, eller med 3,7 % per år. Underskotten på handelsbalansen kan

enligt kalkylerna för detta alternativ väntas öka till ca 22 200 kr

milj.

1985.

I alternativ I väntas utlandet

relativprisutvecklingen gentemot även

möjliggöra en gynnsam utveckling för tjänstesektoremas export samti-

digt som importen volymmässigt hålls tillbaka. Uttryckt i löpande priser kan vid en utveckling enligt detta alternativ en påtaglig förbättring av

tjänstebalansens saldo väntas, se tabell 4.1. I alternativ 2 anger beräk-

ningarna en kraftig ökning av underskotten i

tjänstebalansen.

Sverige hade 1974 en nettofordran på utlandet på ca 14 kr,

miljarder

vilket motsvarade drygt 5 % av BNP. Bytesbalansutvecklingen under de därefter åren har inneburit följande att Sverige fått en allt större nettoskuld till utlandet. Vid utgången av 1979 uppgick den till ca 26 miljarder

kr, vilket motsvarade ca 5,7 % av BNP. Den beräknade bytesbalansutvecklingen under 1980 innebär att nettoskulden ökar till ca 48

miljarder

kr vid slutet av detta år, motsvarande ca 9,2 96 av BNP.

Omsvängningen i Sveriges nettoskuldsättning på utlandet har inneburit att nettot av räntor och utdelningar visat ökande underskott

i kraftigt

under 1970-talets senare del, se tabell 4.2. Där framgår också räntebelastningen i relation 2 ökar utlandsskultill BNP och export. I alternativ den till ca 253 kr 1985. vilket motsvarar miljarder ca 28 96 av BNP. Underskottet i räntebetalningarna skulle vid en sådan utveckling öka myci

Tabell 4.2 Bytesbalans, utlandstillgångar och räntebetalningar 1974-1985

Milj. kr, löpande_priser

1974 l 979 1985

Alt. 1 Alt. 2

Bytesbalans, milj. kr-2 440 -1 1 195 -16 200 -59 000
% av BNP-0,9-2,5-2,0 -6,5
96 av exporten-3,0-8,1-5,5 -22,2

Utlandstillgångar, netto, milj. kr 13 800 -26 100 -146 000 -253 000

96 av BNP 5,4 -5,7

-l7,9 -27,7

% av exporten 16,7 -19,0 -50,0 -95,0 Räntor och utdelningar, netto, milj. kr -64 -3 378 -18 900 -26 800 % av BNP

-0,0 -0,7 -2,3 -2,9 % av exporten -0,0 -2,5 -6,5 -10,1

Källa: Sveriges riksbank. Prognoser enligt ekonomidepartementet.

Bytesbalans och utrikeshandel

ket kraftigt; enligt våra beräkningar skulle vid en utveckling enligt alternativ 2 ca 10 % av exporten åtgå för att finansiera ränteutgiftema till utlandet 1985. Även vid den förbättring av Sveriges externbalans som förutsätts i LU:s alternativ l kommer Sveriges nettoskuldsättning i utlandet fortsätta att öka kraftigt, enligt LU:s beräkningar till ca 18 % av BNP i löpande priser 1985.

En politik som medför fortsatt ökande underskott i bytesbalansen är förenad med stora risker. Underskotten måste täckas genom utländsk upplåning. Upplåningsmarknaderna har klara begränsningar både vad beträffar storleken på varje lån och och hur ofta en låntagare kan komma tillbaka. Investerama vill också ha en viss spridning på sin utlåning. Detta sätter gränser för Sveriges upplåningsmöjligheter. Härtill kommer att osäkerhet om t. ex. den framtida ränte- och växelkursutvecklingen kan leda till att vissa marknader stängs i tider av oro i den internationella ekonomin.

Särbarheten för chocker i den internationella ekonomin av den typ som inträffade 1973/74 och 1979/80 är särskilt stor för ett land som Sverige med dess stora utlandsberoende. I ett utgångsläge med stort strukturellt underskott i bytesbalansen och en betydande utlandsskuld blir det omöjligt att möta en internationell konjunkturnedgång med efterfrågestimulanser i syfte att upprätthålla full sysselsättning utan att underskotten drastiskt ökar. Handlingsfriheten i den ekonomiska politiken begränsas härigenom. Erfarenheten visar också att stora löpande underskott och stor skuldsättning även för industriländer kan leda till att utländska långivare ställer krav på den ekonomiska politikens utformning.

Sveriges nettoskuld till utlandet vid slutet av 1980 kan beräknas uppgå till ca 48 miljarder kr. Även vid en politik som bryter de senaste årens tendens till kraftigt ökande bytesbalansunderskott kan som framgår av framställningen ovan en fortsatt ökning av den ackumulerande utlandsskulden förutses under 1980-talets första hälft. Bytesbalansunderskotten utgör inteckningar i utrymmet för framtida standardstegringar. Räntekostnaderna för utlandsupplåningen har de senaste åren ökat snabbt och beräknas 1980 uppgå till ca 5 600 milj. kr, vilket motsvarar l,l 96 av BNP. Den skuldökning till utlandet som fortsatta bytesbalansunderskott av nuvarande storleksordning skulle dra med sig innebär betydligt ökade räntekostnader för utlandsupplåningen även i reala termer.

4.3Export- och

importprisernas utveckling

Fram till början av 1970-talet utvecklades export- och importpriser förhållandevis likartat, dvs. Sveriges bytesförhållande gentemot utlandet eller terms-of-trade, förändrades inte nämnvärt. Därefter har för Sveriges del ökningstakterna för export- och importpriserna skilt sig påtagligt under enskilda år. Detta framgår av diagram 4.2.

Prishöjningarna på råvaror i internationell handel 1973-1974, främst olja, medförde en betydligt snabbare ökning av importpriserna än av exportprisema. I samband med kostnadskrisen 1975-1976 översteg pris-

194 Bytesbalans och utrikeshandel

höjningarna på svenska exportprodukter betydligt prisstegringstakten för importen. Devalveringama 1977 medförde därefter att importprisernas ökningstakt under 1977 och 1978 kom att klart överstiga prisstegringen för vår export. 1979 steg oljepriserna åter kraftigt. Sveriges termsof-trade gick därmed ned ytterligare trots att relativpriset för den svenska färdigvaruexporten ökade med ca 3 96 detta år.

Totalt ökade under perioden 1974-1979 relativpriset för den svenska färdigvaruexporten med i genomsnitt 2,5 % per år. Råoljepriset samt priserna för oljeprodukter ökade samtidigt med i genomsnitt 14,7 % per år.

Index

250.-

0 --no Exportpriser

I

.ju- Importpriser I

10 3 0 1 0 i 0 .” o, \

ss-

.r x

\ 0 95- Terms-of-

.\_

\. ,i \ trade

94- “- !

x

Diagram 4.2 Sveriges 92_ \_ export och import. Priser \_ samt terms-of-trade 90.- \ 1965-1979. Index 1970 s =100.

Bytesbalans och utrikeshandel

Detta medförde en kraftig nedgång i relativpriset för handeln med råvarubetonade produkter. Sammantaget innebar detta att Sveriges termsof-trade gick ned med i genomsnitt 0,7 % per år 1974-1979.

Utgångspunkt för bedömningarna av de svenska importprisernas utveckling 1979-1985 har varit förutsättningarna beträffande Världshandelns prisutveckling (se kapitel 2). Priserna för svensk import av olika kategorier av varor har antagits öka i samma takt som priserna för motsvarande varor i den internationella handeln. Vid översättning från varugrupper till LU:s sektorsystem har följande principer tillämpats. Importprisema för jord- och skogsbruksprodukter har antagits den in-

följa

ternationella prisutvecklingen för Prisutvecklingen för

jordbruksvaror.

råolja och övriga mineraler har bestämts med utgångspunkt i antagandena om den internationella prisutvecklingen för dessa varukategorier. Prisutvecklingen för extraktiv industri totalt har därefter beräknats genom att sammanväga prisantagandena för råolja och övriga mineraler med resp. varukategoris andel av importen i sektorn som vikt. Importprisutvecklingen för sektorn petroleum- och kolindustri har beräknats genom sammanvägning av prisantagandena för enskilda typer av produkter. Priset för importen till övriga varuproducerande sektorer har antagits utvecklas i takt med den internationella prisnivån för färdigvaror.

De antaganden som här gjorts beträffande den internationella prisutvecklingen för enskilda varugrupper inkl. tjänster ger sammantaget en prisstegring för den svenska importen på 8,4 96 per år 1979-1985, se tabell 4.3.

Exportprisernas utveckling 1979-1985 har bestämts med utgångspunkt i antagandena om utvecklingen av världsmarknadsprisema och de förutsättningar om de svenska priserna i förhållande till de internationella för de olika sektorerna som görs i resp. alternativ.

För att få till stånd en efterfrågeutveckling för svensk export som är förenlig med den i alternativ l förutsatta minskningen av bytesbalansunderskottet krävs att priset för svensk export (exkl. trä, massa och papper) 1979-1985 ökar 1,0 % långsammare varje år än den genomsnittliga prisnivån för motsvarande varugrupper i internationell handel.

I alternativ 2 antas liksom 1974-1979 den svenska pris- och kostnadsutvecklingen bli klart snabbare än den i omvärlden. Prisnivån för varor och tjänster (exkl. trä, massa och papper) som är priskänsliga antas som följd härav öka 1,5 % snabbare varje år 1979-1985 än prisnivån för motsvarande importvaror. Innefattas samtliga varor och tjänster i utrikeshandeln innebär förutsättningarna i detta alternativ en uppgång i Sveriges terms-of-trade motsvarande 0,9 % per år 1979-1985.

För de produkter som exporteras av sektorerna jordbruk, skogsbruk, skyddad livsmedelsindustri samt petroleum- och kolindustri antas priserna vara bestämda av den internationella prisutvecklingen. Exportpriserna för dessa sektorer antas således förändringarna i världsmark-

följa

nadsprisema, se tabell 4.3. Den skillnad mellan export- och importpriser som föreligger för petroleum- och kolindustrin beror på den skilda strukturen för exporten resp. importen i de båda alternativen.

Mot bakgrund av skogsindustrins stora betydelse för den svenska exportutvecklingen har här mer ingående överväganden gjorts än i pris-

196 Bytesbalans och utrikeshandel

Tabell 4.3 Export- och importprisemas utveckling 1979-1985

Årlig procentuell förändring

Sektor Exportpriser

Pm”

Alt. 1Alt. 2
Jordbruk och skogsbruk6,46,46,4
Extraktiv industri8,0 _10,6 _l4,4“ 15,9

därav: olja

mineraler exkl. järnmalm järnmalm8,0 8,010,6 10,69,0 -
Skyddad livsmedelsindustn och varv 6,96,96,9
Trä-, massa- och pappersindustri8,510,17,1
Petroleum- och kolindustri17,017,017,2
E1-, gas-, värme- och vattenverk17,017,06,9
Övriga varuproducerande sektorer5,98,56,9
Varor totalt7,09,38,5
Tjänster totalt6,79,47,8
Totalt6,99,38,4

“Det i tabellen angivna värdet för prisutvecklingen för importen till sektor 3 avser LU:s alternativ l. På grund av vikteffekter blir importprisutvecklingen något lägre, 13,8 % per år 1979-1985, i alternativ 2.

prognoserna för flertalet övriga branscher. Prisutvecklingen på skogsindustrins produkter varierar starkt med Toppen i en

konjunkturcyklerna.

sådan cykel torde ha nåtts under 1980 efter det att världsmarknadspriset för trä, massa och papper mellan 1979 och 1980 ökat med ca 18 %. Förutsatt att konjunkturcyklerna även framledes har en längd på ca 5 år kan 1985 antas befinna sig i samma fas av som

konjunkturförloppet

1980. Mellan dessa år kan prisutvecklingen för trä-, massa- och pappersprodukter antas nära ansluta till den allmänna prisutvecklingen för varor i världshandeln.

Skogsindustrins expansionsmöjligheter begränsas av bristen på råvara. En exporttillväxt högre än 4,5 % är enligt de överväganden som gjorts i LU inte möjlig. Studier av skogsindustriprodukternas priskänslighet anger att en relativprissänkning på 0,3 procentenheter per år 1980-1985, givet prisutvecklingen 1979-1980, medför en exporttillväxt som innebär att branschen når sitt kapacitetstak. Det ytterligare utrymme för prissänkningar, som kostnadsutvecklingen enligt förutsättningarna för LU:s alternativ l skapar, antas utnyttjas för förbättringar av vinstmarginalen. Sammantaget för perioden 1979-1985 innebär dessa överväganden att skogsindustrins exportpriser antagits öka med i genomsnitt 8,5 96 per år. I LU:s alternativ 2 antas Skogsindustrins exportpriser 1980-1985 följa relativprishöjningen för färdigvaror. Givet prisutvecklingen 1979-1980 innebär detta alternativ en genomsnittlig prisökv från ning för exporten skogsindustrin på i genomsnitt 10,1 % per år 1979-1985.

För övriga varuproducerande sektorer samt tjänstesektorema innebär förutsättningarna i LU:s alternativ 1 att de svenska exportprisema genomsnittligt sett ökar 1,0 % långsammare varje år 1979-1985 än motsvarande importpriser. Förutsättningen i alternativ 2 innebär en årlig prisstegringstakt för exporten från dessa-sektorer som i genomsnitt överstiger motsvarande importpriser med 1,5 96 år 1979-1985.

4.4Varuhandeln

4.4.1Varuexporten

Tillbakablick på utvecklingen

ökade under 1970-talet med 3,8 % per år. Till- Sveriges varuexportvolym växttakten blev därmed klart lägre än under 1960-talet då för exporten

exportvolymen steg med ca 8 % årligen. Sveriges varuexport är i hög grad inriktad på insats- och investeringsvaror. har en klart större andel i den I synnerhet investeringsvarorna än i världshandeln totalt. Insatsvarorna svarade 1979 svenska exporten för ca 54 % och investeringsvarorna för ca 28 % av den svenska varuex- Konsumtionsvarorna utgör en förhållandevis liten andel av den porten. svenska av konsumtionsvaror har exporten - ca 18 % 1979. Exporten

emellertid ökat avsevärt snabbare än insats- och investeringsvaruexporten under 1960- och 1970-talen. Från 1965 till 1979 ökade exporten av konsumtionsvaror och med ca 15 % per år i volym medan investerings-

insatsvaruexporten steg med 9 resp. 8 % per år. Efter 1974 har den svenska varuexporten utvecklats relativt svagt. Detta dels med den svaga marknadsutvecklingen, dels sammanhänger med den ogynnsamma utvecklingen av den svenska konkurrenskraften. Bortsett från och petroleumprodukter samt fartyg expande-

jordbruks-

rade marknaden uttryckt såsom länder- och för Sveriges varuexport, från de 13 viktigaste avnämar-

varusammansättningskorrigerad import

länderna, 5 % per år 1974-1979. Motsvarande ökningstal med omkring perioderna 1964-1969 och 1969-1974 uppgick till ca 10 resp. ca 7 96 per år. Den av konkurrenskraften förklaras ogynnsamma utvecklingen främst av att de svenska relativa exportpriserna steg mycket kraftigt 1974-1976. Från 1976 till 1978 relativpriserna tillbaka. De åter-

sjönk

som rått före 1974. Till dessa förbättgick dock inte helt till de nivåer bidrog i hög grad devalveringarna av den svensringar i konkurrensläget ka kronan under 1976 och 1977. År 1979 steg de svenska relativpriserna åter med ca 3 procent. De svenska marknadsandelama dramatiskt från 1974 till 1976.

sjönk

fortsatte, om än i lägre takt, 1977. Under 1978 vände ut- Nedgången ökade sina marknadsandelar. Anvecklingen och den svenska exporten delsökningen innebar att inemot l/ 5 av de från 1974 till 1977 förlorade andelarna Från 1978 till 1979 förändrades marknadsandelama återtogs. inte nämnvärt. De stora marknadsandelsförlusterna 1974-1976 torde, förutom kunna förklaras av en kraftig uppav relativprisutvecklingen, relativa efterfrågetrycket från 1973 till 1975. Det är gång i det svenska vidare att andra länder har knappat in på ett tidigare svenskt

möjligt

kvalitetsförsprång på många produkter. Detta kan i så fall ha utövat »dels en direkt negativ effekt på den svenska marknadsandelsutvecklinginverkan via de relativa exportpriserna, vilka under en, dels en indirekt sådana omständigheter torde ha fått större betydelse som konkurrensfaktor. Marknadsandelseffekterna av 1976-1978 blev

relativprissänkningarna

än vad man kunnat vänta med ledning av olika studier av något mindre

198 Bytesbalans och utrikeshandel

samband mellan Ett försämrat pris- och volymutveckling för exporten. svenskt kvalitet konkurrensläge vad avser produkternas kan ha bidragit till detta.

Den -

framtida utvecklingen analysmetoder och förutsättningar

Bedömningarna av varuexportens utveckling under första hälften av 1980-talet har med utgångspunkt i en vid ut-

gjorts konjunkturinstitutet

förd studie över De meto-

avsättningsmöjligheterna för svensk export

der som där använts liknar i mycket dem som användes i samband med 1978 års Studien långtidsutredning. består av dels en analys av varuexporten uppdelad i konsumtionsvaror och investeringsvaror, dels särskilda analyser rörande utvecklingen för vissa varugrupper sektorvis. Den aggregerade studien omfattar den totala varuexporten med undantag av fartyg, jordbruksvaror och petroleumprodukter. Analysen av efterfrågan för den svenska exporten har i denna studie skett i två steg. I det första har de olika länderna och ländergruppemas totala be-

importefterfrågan

stämts. I det andra steget har Sveriges andel av denna import fastställts. De prognoser för Sveriges export av konsumtions-, insats- resp. investeringsvaror 1979-1985, som framkommit med denna ansats, har härefter översatts till exportprognoser för LU:s sektorer. Detta har skett genom att man först delat upp resp. sektor efter dess innehåll av konsumtions-, insats- resp. och därefter

investeringsvaror vägt samman pro-

gnoserna för de relevanta huvudgrupperna med deras andelar i resp. sektor. I den sektorinriktade specialanalysen har den ur exportsynvinkel viktiga skogsindustrin, järn- och stålindustrin samt malmexporten studerats. Analysmetodema har här anpassats efter resp. sektors konkurrensförhållanden, etc. De resultat som framkommit ur dessa studier har varit avgörande för de prognoser som slutligen fastställts för dessa sektorer. De ekvationer som skattats avseende importen i omvärlden resp. de svenska marknadsandelarna för olika i olika länder i anvarugrupper vändningsområdesstudien har i princip haft samma utformning som i LU 78. Ekvationema för de svenska marknadsandelarna har emellertid estimerats om och skattningsperioden har förlängts så att den nu omfattar utvecklingen t. o. m. 1978. Vad gäller exporten av investeringsvaror uppgår enligt skattningen den sammanvägda priselasticiteten till -l,44. För insatsvarorna uppgår enligt skattningarna priselasticiteten till -1,68. För konsumtionsvarorna har motsvarande elasticitet beräknats till -2,23. Den sammanvägda priselasticiteten för de tre varugrupperna blir -l,72. Jämfört med tidigare skattningar innebär dessa resultat att klart högre priselasticiteter erhålls för insatsvarorna och framför allt för investeringsvarorna genom förlängningen av estimationsperioden med de av starka åren 1975-1978.

relativprisförskjutningar präglade De högre vär-

Svensk export och im- den för elasticitetema som nu erhållits skulle kunna tolkas så att de port av varor 1979stora prisökningama, både absolut och relativt andra länder för svenska 1985. Publiceras som bilaga till LU 80 under vå- exportvaror efter 1974, ökat prismedvetandet hos kunderna och att fakren 1981. torer såsom hög varukvalitet, säkra, snabba leveranser etc. inte längre

Bytesbalans och utrikeshandel

ställer som konkurrensfaktor. Det kan vidare prisfaktorn i skymundan förhålla under senare år har knappat in på ett sig så att andra länder svenskt kvalitetsförsprång. Priset torde i så fall ha ökat i vikt som konkurrensfaktor. Under sådana förhållanden blir också den registrerade

priselasticiteten större. över tiden tyder de erhållna resul- Vad gäller priseffektens fördelning av infaller under det första året taten på att huvuddelen prisreaktionen efter en effekt kvarstår det tredje året

prisförändring. Ingen nämnvärd

efter en relativprisförändring.

Exporten 1 979-] 985

De förutsättningar om den internationella utvecklingen och utvecklingsom anges ovan utmynnar i en tillen av Sveriges relativa exportpriser växt för den svenska varuexporten (exkl. fartyg, jordbruks- och petroleumprodukter) från 1979 till 1985 uppgående till 6,8 % i huvudaltemati- 2 tabell 4.4). Inkluderas motvet 1 och 3,3 % per år i huvudaltemativ (jfr svarande och be-

prognoser för fartyg, jordbruks- petroleumprodukter

räknas tillväxttakten bli 6,0 96 resp. 2,3 96 per år i de två alternativen. av den svenska konkurrenskraften som den i alternativ 1 Den ökning förutsätta skulle innebära, skulle således möjlig-

relativprisutvecklingen

med den svaga utvecklingen 1974-1979 mycket kraftig

göra en jämfört

Skulle å andra sidan en relativprisutveckling i expansion av exporten. med den i alternativ 2 förutsätta utvecklingen realiseras, skulle den

linje

svenska exporten 1979-1985 öka endast något snabbare än under perioden 1974-1979. En utveckling l skulle innebäi enlighet med alternativ ra att en genomsnittlig andelsökning för Sveriges export i avnämarländernas l 1/ 2 % per år 1979-1985, medan alimport i storleksordningen ternativ 2 skulle innebära andelsförluster motsvarande ca 2 % per år unförlusterna under perioden der samma period, vilket ungefär motsvarar 1974-1979. av konsumtionsvaror till OECD-området har beräknats Öka Exporten 1, varav drygt hälften skulmed drygt 11 96 per år 1979-1985 i alternativ av andelsvinster, se tabell 4.5. Den i alternativ 2 förutsatta le utgöras skulle resultera i andelsförluster motsvarande relativprisutvecklingen drygt 1 % per år och en betydligt svagare exportökning, 5,1 % per år. Andelseffekternas bidrag till för insats- resp. inves-

exportutvecklingen

i alternativ 1 är klart mindre. Totalt har exporten för dessa teringsvaror varugrupper beräknats öka med 5,8 % och 5,5 96 per år i huvudaltemativ 1. Den i alternativ 2 förutsätta skulle däremot re-

relativprisutvecklingen

sultera i förhållandevis stora andelsförluster och till härav en ex-

följd

portutveckling som ligger-klart under marknadstillväxten. för den svenska varuexporten fördelad på LU:s sektorer Prognoserna av tabell 4.6. Exporten av jordbruks- och skogsbruksprodukter framgår livsmedelsindustrin bestäms i samt varor från den icke konkurrensutsatta huvudsak i den inhemska produktio-

av tillfälliga produktionsöverskott

av 1979-1985 antas i båda huvud-

nen. Exporten jordbruksprodukter

alternativen minska något från 1979 års höga nivå. Den icke konkurrensutsatta livsmedelsindustrins export har bedömts öka med ca 1,7 %

200 Bytesbalans och utrikeshandel

Tabell 4.4 Sveriges export exkl. fartyg, jordbruks- och petroleumprodukter för-

delad på ländergrupper 1979-1985

Årlig procentuell volymförändring

Marknad“ Marknadsandel Alt. l Alt. 2 Alt. 1 Alt. 2Svensk export
13 OECD-länder”5,0 1,6 -2,06,6 2,9
Övriga OECD-länder5,1 1,6 -l,66,7 3,4
Statshandelsländer4,5 1,5 -2,06,0 2,4
OPEC-stater14,0 0,9 -2,l15,1 11,6
U-länder (exkl. OPEC-stater) 4,5 0,8 -2,25,4 2,2
Totalt5,4 1,3 -2,0

6,8 3,3 ”

Med marknad avses här importförändringama i de olika länderna sammanvägda med ländernas andelar i svensk export. Med marknadsandel avses den svenska exportens andel av ländernas import. h

Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Italien, Nederländerna, Norge, Storbritannien, Österrike, Förenta staterna, Japan, Canada. Källa: Konjukturinstitutet.

Tabell 4.5 Sveriges export av insatsvaror, konsumtionsvaror och investeringsvaror till OECD-området” 1960-1985 Årlig procentuell volymförändring

1960- 1965- 1970- 1974- 1979- l 985 1965 1970 1974 1979b

Ah l Ah. 2

Konsumtionsvaror.
Marknad10,4 10,2 7,97,3 5,4 5,4
Andel7,4 4,1 5,0 -2,06,0 -l ,2
Svensk export18,6 14,7 13,3 5,2 11,2,

I nsatsvaror Marknad 8,4 10,7 6,1 3,5 4,9 4,9 Andel -l ,2 0,2 0,2 -6,7 0,9 -2, l Svensk export 7,1 10,9 6,3 -3,4 5,8 2,6

lnvesteringsvaror Marknad 7,4 9,7 9,8 1,0 5,0 5,0 Andel 3,2 -l ,5 -0,2 -3,1

0,5 -2,9 Svensk export 10,8 8,0 9,6 -2,l 5,5 2,0 “ Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Island, Portugal, Spanien och Turkiet. ”Beräkning på grundval av delvis preliminära data för 1979. Källa: Konjunkturinstitutet. _per år 1979-1985. Den nedgång i exporten från skogsbruket som förutses förklaras bestå.

av att bristen på skogsråvaror inom landet förväntas

Den svenska exporten av järnmalm sjönk kraftigt 1975 och var fortsatt låg t. o. m. 1978. En återhämtning till mer normal nivå skedde 1979 men exporten var ändå klart lägre än 1974. Orsakerna till den svaga utvecklingen är främst nedgången samt

i stålproduktionen i Västeuropa

och utrikeshandel 201 Bytesbalans

den hårda konkurrensen från främst Brasilien, som ökat sin andel av från 13 96 år 1970 till 25 % år 1979. Under förutsätt- Västeuropas import ning att stålproduktionen i Västeuropa ökar med 2,0 % per år har den svenska beräknats öka med 2,7 % per år enligt alter-

järnmalmsexporten

nativ l och med 1,5 % per år enligt alternativ 2. Den del av den svenska exporten av textilvaror som består av färdiga kläder är utsatt från vissa u-länder med för en mycket stark konkurrens lägre arbetskraftskostnader. Genom en fortsatt satsning på väsentligt har en viss ökning av exporten bedömts vara specialiserade produkter i textilindustrin - etc. möjlig. När det gäller insatsvaror garn, vävnader vilka f. n. utgör mer än hälften av textilvaruexporten, är sannolikt låglöneländemas kostnadsfördelar något mindre utslagsgivande eftersom produktionen av sådana varor inte är fullt lika arbetsintensiv. Ökningen för textilvaror totalt har beräknats kunna uppgå till av exportvolymen i alternativ l. I alternativ 2 skulle den förutsatta 7,0 % per år 1979-1985 visavi utlandet innebära att textilogynnsamma relativprisutvecklingen till 1,4 % per år 1979-1985, dvs. varuexportens ökningstakt begränsas något lägre ökningstakt än under perioden 1974-1979. Konsumtionen av papper och papp i de för Sverige viktigare avnämarländerna har under 1960- och 1970-talen visat en sjunkande ökningstakt med avseende Till viss del kan detta förklaras med på BNP-tillväxten. som kom till stånd 1973-1974. Därutden uppgång i pappersprisema över synes en viss måttnad ha nåtts till av bl. a. förändrad förpack-

följd

ningsteknik. För har förutsätts att papperets pris i för-

prognosperioden

hållande till den allmänna prisnivån blir i stort sett oförändrat jämfört med 1979 medan övriga faktorer antas fortsätta att verka, om än i mindtrendmässigt ökande imre grad. Med i de flesta fall mer eller mindre portandelar antas importtillväxten för papper och papp i avnämarländerna bli ca 4,3 % per år 1979-1985. papper har i Förbrukningen av pappersmassa per ton producerat länder visat en tendens. Det främsta skälet härtill är

många sjunkande

en ökad användning av returpapper och andra material, t. ex. lera, vid papperstillverkningen. För prognosperioden har antagits att dessa tendenser fortsätter som att verka. På grund av bl. a. de konkurrensfördelar

massa- och har pappersprodukligger i integrerad papperstillverkning

tionen vuxit i länder vilkas massaförbrukning huvudsaklilångsammare tillgodoses genom import. Detta har lett till att man i dessa länder gen ökat importen av papper snabbare än importen av massa. Pappersproduktionen i avnämarländema förutsätts därför öka långsammare än vilket tillsammans med tidigare redovisade effekter ger konsumtionen, en prognos för massaimportens ökning på 1,7 % per år 1979-1985. av sågar barrträ går i huvudsak, direkt eller indirekt, Förbrukningen till byggnadsverksamheten. För träförbrukningen anger skattningarna elasticiteter med avseende på sam-

tämligen låga byggnadsinvesteringar

tidigt som priset på trä relativt andra byggnadsmaterial visat sig ha betydelse. Med ett antagande om oförändrat relativpris på trä och om import enligt det historiska mönstret, så antas den sammanlagda importtillväxten bli 1,7 % per år 1979-1985. Ovanstående prognoser ger sammanvägt för gruppen trä, massa och

202 Bytesbalans och utrikeshandel

papper en Till detta kommer importökning på 3 % per år i Västeuropa. övriga produkter vilka 1979 utgjorde ca 15 96 av exportvärdet för skogsindustriprodukter, en andel som trendmässigt ökat. Totalt förutses Sveriges exportmarknader för skogsindustriprodukter växa med 3,6 % per år i Västeuropa och med 4 % per år inberäknat övriga länder. Marknadsandelsutvecklingen för skogsprodukter avgörs till största delen av kostnadsläget i Sverige visavi konkurrentländerna. Om altemativ 2 torde marknadsandelsförluster komma till stånd. Ex-

förverkligas

porten beräknas öka med 0,3 % per år i detta alternativ. I huvudaltemativ 1 kan marknadsandelar antas möjliga att vinna. En övre gräns för exporttillväxten sätts emellertid av tillgången på skogsråvara. Om avverkningsvolymen 75 m3 per år - vilken satts som tak för det framtida

nnlj.

skogsuttaget - inte skall överskridas, får exporten öka med högst 4,5 % per år. De kemiska produkterna hörde under 1960-talet till den mest expansiva delen av den svenska varuexporten. Sålunda ökade exporten volymmässigt från 1960 till 1970 med ca 14 % per år. Under 1970-talet har exportens förändringstakt legat närmare den totala varuexportens utveckling, dvs. knappt 5 96. Kalkylema för 1980-talets första hälft innebär fortsatt gynnsamma marknadsförhållanden för export av kemiska produkter från Sverige. Den faktiska blir dock exportutvecklingen i hög grad beroende av utlandet. I alternativ

relativprisutvecklingen gentemot

1 ökar exporten med 9,0 % per år 1979-1985 och i alternativ 2 med 4,1 96 per år. Exporten av petroleumprodukter bestäms till stor del från utbudssidan och uppstår främst genom att dotterbolag till vissa större

oljekoncerner

för över överskottsproduktion som uppkommer på den svenska marknaden till i andra länder. På basis av bl. a.

dotterbolag branschbedömning-

ar har här exporten schablonmässigt förutsätts öka med 1,6 % per år 1979-1985 i båda huvudaltemativen. Den svenska exporten av järn och stål har analyserats med avseende på marknaderna i Västeuropa och Nordamerika. Stålkonsumtionen har i de flesta av dessa länder tenderat att falla i relation till BNP. Detta har delvis konjunkturella orsaker. Viktiga faktorer är t. ex. investeringsnedgången i industriländema under 1970-talet och varvsindustrins problem. En mer långsiktig nedgång synes dessutom ha förelegat i många för Sverige viktiga länder. En viss av stålkonsumtionen kan emel-

återhämtning

lertid väntas under prognosperioden. Importen av stål till Västeuropa och Nordamerika har delats upp i specialstål och handelsstål. Denna indelning motiveras dels av skillnader i konkurrenssituationen, dels av att Sverige har en avsevärt större andel specialstål i exporten än konkurrentländerna. Historiskt har importen av specialstål ökat snabbast och 1979-1985 förutses ökningar på 2,5 % per år av marknaden för handelsstål och med 4,4 % per år för specialstålmarknaden. Konkurrensen på den internationella stålmarknaden är f. n. hård med betydande överkapacitet i många länder. Med de förutsättningar om relativprisutvecklingen som görs i alternativ 1 har emellertid den svenska exporten beräknats öka med 4,3 96 per år för handelsstål och med 6,6 % för specialstål. Prognoserna enligt alternativ 2 in-

och utrikeshandel 203

Bytesbalans

Tabell 4.6 Varuexport per sektor 1965-1985 1975 års priser

Sektor Milj. kr Årlig procentuell förändring

1965- 1970- 1974_ 1979-1985

1970 1974 1979

Ah. 1 Ah. 2

Jordbruk och fiske1 263 -5,8 12,0 5,6 -0,6 -0,6
Skogsbruk139 13,0 -15,1 -13,7 -2,3 -2,3
Extraktiv industri3 0532,9 7,1 - 1,4 2,7 1,5
Skyddad livsmedelsindustri8063,0 - 1,8 2,4 1,7 1,7

Konkurensutsatt livsmedelsindustri 820 4,4 8,9 7,8 3,6 0,8 Dryckesvaru- och tobaksindustri 76 7,5 14,1 - 0,5 2,3 0,0 Textil- och beklädnadsindustri 2 470 14,6 7,6 1,6 7,0 1,4 Trä-, massa- och pappers-

industri21 4755,8 6,4 0,2 4,5 0,3
Grafisk industri468 10,9 13,4 6,4 9,9 5,8
Gummivaruindustri6349,4 10,2 - 2,0 8,9 4,0
Kemisk industri6 121 13,9 9,3 5,3 9,0 4,1

Petroleum- och kolindustri 1 758 25,9 - 8,1 12,4 1,6 1,6 Jord- och stenindustri 965 6,8 _ 10,1 4,2 6,1 2,4 Järn-, stål- och metallverk 8 501 8,6 8,0 2,7 5,5 2,1 Verkstadsindustri exkl. varv 38 845 11,7 8,4 3,5 7,5 3,6 Varv 2 528 -5,1 5,0 -10,7 -8,4 -8,4 Övrig tillverkningsindustri 454 11,5 13,4 - 1,4 9,3 5,4 E1-, gas-, värme- och vattenverk 183 -3,8 10,6 4,8 0,0 19,8

0 . . . . . . . . . . Byggnadsverksamhet

Summa varor 90 559 7,7 7,2 2,0 6,0 2,3

nebär 0,5 96 ökning per år för handelsstâl och 2,6 96 ökning per år för specialstâl 1979-1985.

Av exporten av verkstadsprødukter utgörs drygt häften av investeringsvaror. Exporten från verkstadssektom är därmed i hög grad känslig för investeringsutvecklingen i våra avnämarländer, bland vilka de övriga nordiska länderna samt de övriga västeuropeiska länderna är de klart

av verkstadsprodukter, vilka 1979 utgjorde ca 45 96 viktigaste. Exporten av den totala varuexporten, ökade under 1960-talet snabbare än den öv-

Under 1970-talet har denna tendens försvagats och riga varuexporten.

relativa förändringstakt har minskat. Om den i alterverkstadsexportens nativ l förutsatta realiseras, skulle dock denna

relativprisutvecklingen

tendens kunna brytas och en exportökning för verkstadsindustrin på 7,5 % per år 1979-1985 vara möjlig. En utveckling av vår konkurrenssituation gentemot omvärlden enligt den förutsättning som görs i altemativ 2 skulle i stället innebära att 1970-talets svaga utveckling i stort sett består. för verkstadsexporten har i detta alternativ be-

Ökningstakten

räknats till 3,6 96 per år 1979-1985. I båda kalkylerna påverkas förut-

ogynnsamt av den förutsatta svaga insättningarna för exportökning vesteringsutvecklingen i våra viktigaste avnämarländer.

204 Bytesbalans och utrikeshandel

Exporten av fartyg har i volym räknat ungefärligen halverats från 1976 till 1979. Detta kan föras tillbaka på såväl en svag efterfrågan som en försämrad svensk konkurrenskraft, i synnerhet gentemot länderi sydostasien men även i förhållande till europeiska varvsnationer. En förbättring av balansen mellan vawskapacitet och i värl-

fartygsefterfrågan

den har kommit till stånd under de senaste åren. Efterfrågan på fartyg bedöms emellertid väsentligt komma att understiga varvskapaciteten under flera år framöver. av rå- En orsak till detta är att sjötransporterna olja väntas öka mycket långsamt. De svenska van/en torde även framledes få svårt att hävda sig i den internationella varvskonkurrensen. Exporten av nya fartyg blir därmed i hög grad avhängig av i vilken utsträckning statliga stödåtgärder kommer att utgå till de svenska varven. Med utgångspunkt i Svenska Van/s långtidsplan har i LU exporten av fartyg förutsätts minska med 8,4 % per år 1979-1985 i båda huvudalternativen.

4.4.2Varuimporten

1 Återblick 1 965-1 979

på utvecklingen

Från början av 1960-talet fram t. o. m. 1974 ökade importen ungefär dubbelt så snabbt med avsom BNP i volym, dvs. importelasticiteten seende på BNP:s ökning var ungefär 2. Den förhållandevis höga importtillväxten var till betydande del en återspegling av den under efterkrigstiden snabbt ökande internationella arbetsfördelningen som bl. a. tog sig uttryck i att en allt större andel av vår totala förbrukning importerades samtidigt som exporten ökade i snabb takt. Importens andel av den totala tillförseln steg från 15 96 1950 till ca 25 % 1974.

Den - och

framtida utvecklingen analysmetoder förutsättningar

Jämfört med tidigare långtidsutredningar skiljer sig den metod som använts i LU med 80 på så sätt att importen denna gång beräknats hjälp av importfunktioner, vilka förutom sambanden mellan importen till en sektor och olika av efterfrågekomponenter, även fångar upp effekterna relativprisförändringar visavi utlandet. Ekvationema har skattats för var och en av de importkonkurrerande sektorerna. Förklarande faktorer i dessa ekvationer är relativa importpriser, dvs. förhållandet mellan importpriset och det inhemska priset för resp. varugrupp, kapacitetsutnyttjande samt en trendfaktor. Som beroende variabel har importens andel av förbrukningen av resp. varugrupp använts. som Det efterfrågemått, importen satts i relation till, har erhållits genom sammanvägning av de olika efterfrågekomponenterna med hänsyn till deras importinnehåll. Detta vägningsförfarande är avsett att korrigera för att olika ef terfrågekomponenter av andra skäl än de, som de beroende variablerna kan fånga upp, har olika importinnehåll. En närmare redogörelse för skattningsmetodiken ges i konjunkturinstitutets export- och importstudie för LU 80. Resultaten av skattningama hos de för tyder på att priskänsligheten internationell konkurrens utsatta varorna än skulle vara lägre i importen

och utrikeshandel 205

Bytesbalans

enligt resultai exporten. Sammantaget uppgår importpriselasticiteten, ten av ekvationsskattningarna till ca -l,0, varav -O,4 faller ut samma år och -0,l det som en relativprisförskjutning äger rum, -0,5 året därefter året efter en relativprisförändring. En ökning av de inhemska pri-

tredje till importprisema på importkonkur-

serna med en procent i förhållande rerande varor skulle alltså, enligt dessa resultat, ge upphov till en ökning år. av importvolymen med ungefär en procent inom loppet av tre

Importen I 979-1 985

Varuimporten 1979-1985 har på basis av ovan angivna förutsättningar öka med 3,8 96 i alternativ 1 och 3,7 % per år i alternativ 2, se beräknats tabell 4.7. BNP-tillväxten i de två alternativen uppgår till 2,5 % resp. för importen rela- 1,3 % per år. Den förhållandevis låga ökningstakten tivt till BNP-tillväxten i alternativ 1 förklaras dels av den låga ökning av dels av att den antagna reladen privata konsumtionen som förutsätts, skulle innebära en successiv fördyring av importen tivprisutvecklingen varor. Den tendensen till relativt till hemmaproducerade långsiktiga skulle fortsätta, om än i långsammare takt än under ökad importandel 1960- och l970-talen. Beräkningarna i alternativ 2 anger en i förhållande till BNPzs tillväxttakt importökning. Den förhållandevis mycket snabbt som förutsatts i detta altersnabba ökning av den privata konsumtionen till detta resultat. En annan förklaring är att ett nativ är en förklaring 2 förutsatta skulrealiserande av den i alternativ relativprisutvecklingen den svenska industrins konkurrensläge gentemot le ogynnsamt påverka och därmed Importandelen av den totaomvärlden driva upp importen. la förbrukningen i landet skulle i detta alternativ öka kraftigt. av minskade 1974-1979 med i genom-

Importen petroleumprodukter

till denna utveckling snitt 4,1 % per år i volym. En väsentlig förklaring vid mitten av är utbyggnaden av den inhemska raffinaderikapaciteten för förkla-

1970-ta1et. Den ökade självförsörjningsgraden oljeprodukter

till sektorn extraktiv rar i sin tur till stor del förhållandet att importen vilken främst består ökade förhållandevis industri, av råolja, samtidigt 1979-1985 förutkraftigt, eller med 7,6 % per år. För prognosperioden om än avsaktande, nedgång i importen av petroleumsätts en fortsatt, av förutsätts öka påtagligt långsammare produkter. Importen råolja 1979-1985 än under perioden 1974-1979. De angivna utvecklingstenförklaras av dels de kraftiga bedensema för oljeimporten väsentligen dels den övergång från

sparingseffekter i fråga om energianvändningen,

inhemska som förutsätts i LU:s oljeprodukter till alternativa, energislag, markerad är denna utveckling i alternativ l. De erkalkyler. Speciellt hållna resultaten förklaras också av att importen av petroleumprodukter

blev osedvanligt stor 1979 till följd av en kraftig lageruppbyggnad. i volymtermer innebär LU:s kalkyler en nedgång i förbruk- Uttryckt av som helt- direkt indirekt i form av rå-

ningen oljeprodukter, ju eller

- minskar med 1,9 % per år för inhemsk raffinering importeras,

olja

i alternativ 2. Oljeimpor- 1979-1985 1 och med 1,5 96 per år i alternativ 1979 för ca 17 % av det totala 1980. Till följd

ten svarade importvärdet

av den i LU förutsatta beräknas denna andel sti-

relativprisutvecklingen

ga till drygt 20 % 1985, trots den volymmässiga nedgången.

206 Bytesbalans och utrikeshandel

Tabell 4.7 Varuimport per sektor 1965-1985 1975 års priser

Sektor Milj. kr Årlig procentuell förändring 1979 1965- 1970- 1974- 1979-1985 1970 1974 1979 Ah_ l Ah_ 2

Jordbruk och fiske 2 673 4,0 0,7 - 1,2 1,1 3,3

Skogsbruk 470 3,7 23,6 13,1 6,3 2,5 Extraktiv industri 7 497 13,9 -1,8 7,9 4,1 3,5 Skyddad livsmedelsindustri 1 334 5,1 -0,6 - 1,8 5,5 7,2 Konkurrensutsatt livsmedelsindustri 3 170 6,4 3,0 3,4 2,3 2,8 Dryckesvaru- och tobaksindustri 594 6,9 5,1 0,2 5,2 6,5 Textil- och beklädnadsindustri 7 329 8,7 3,6 4,1 3,8 4,7 Trä-, massa- och pappers-

industri2 47110,9 8,9 5,2 5,4 4,9
Grafisk industri5321 1,7 1,3 9,0 4,2 7,7
Gummivaruindustri1 066 8,611,3 1,8 l 1,2 8,2
Kemisk industri10 168

12,2 10,5 0,8 3,3 3,1 Petroleum- och kolindustri 7 690 4,3 0,0 - 4,1 -3,9 -2,9 Jord- och stenindustri 1 413 5,4 5,5 1,9 6,7 7,9 Järn-, stål- och metallverk 5 456 4,1 5,3 - 3,0 3,8 -O,5 Verkstadsindustri exkl. varv 30 020 6,9 6,9 3,1 5,2 5,2 Varv 1 296 -4,5 29,7 -14,0 3,4 3,1 Övrig tillverkningsindustri 960 6,1 8,3 3,0 4,3 5,1 E1-, gas-, värme- och vattenverk 219 23,9 11,8 - 8,0 -0,8 1,6

Byggnadsverksamhet 0 . . .

Summa varor 84 354 7,0 5,3 1,4 3,8 3,7

Importen av textilier, kläder, skor m. m. beräknas under prognosperio-

den öka med 3,8 % per år i alternativ 1 och 4,7 96 per år i alternativ 2.

Den betydande skillnaden i importtillväxten mellan de två alternativen

förklaras väsentligen av de antaganden om dels den privata konsumtio-

nens utveckling, dels relativprisutvecklingen

som görs i resp. alternativ.

Importens andel av den totala inhemska 1979 ca efterfrågan utgjorde 60 %. En av den svenska textilindustrins förstärkning konkurrenskraft

genom en som

relativprisutveckling i enlighet med de förutsättningar

görs i alternativ 1 skulle möjliggöra en viss ökning av hemmamarknads-

andelen. Skulle i stället den i alternativ 2 förutsatta relativprisutvecklingen realiseras kan en fortsatt förutses. ökning av importandelen y Importen av verkstadsprodukter, vilken består av bilar, maskiner, m0-

torer, hushållsapparater, verktyg

m. m., svarade 1979 för drygt 30 96 av

den totala importen. Mellan 1974 och 1979 ökade importen av verk-

stadsprodukter sakta, i genomsnitt med 3,1 % per år. Importandelen steg som härav endast under följd obetydligt denna period. I LU:s kalkyler

för utvecklingen 1979-1985 erhålls en betydligt högre tillväxttakt för im-

porten av verkstadsprodukter, 5,2 % i båda huvudaltemativen. Den förhållandevis snabba ökning av - inte minst som

verkstadsproduktionen

följd av exportkraven - samt den relativt snabba tillväxt av näringslivets

och utrikeshandel 207 Bytesbalans

investeringar som förutsätts i alternativ l, tenderar att dra upp importen till sektorn. Denna tendens motverkas dock av den antagna relativprissamt konsumtionens utvecklingstakt. De utvecklingen av den privata motsatta argumenten förklarar resultatet beträffande verkstadsimporten i alternativ 2. stål- och metallvaror minskade 1974-1979 med i ge- Importen avjärn-, nomsnitt bestäms av behoven av 3,0 % per år. Större delen av importen insatsvaror samt i verkstadsindustrin. i järn-, stål- och metallverken efter de som anges i LU:s alternativ l skulle in- En utveckling linjer nebära en förhållandevis snabb produktionsutveckling i dessa sektorer, främst som av de antaganden om investerings- och exportutveck-

följd

lingen som görs i detta alternativ. Den förmånliga relativprisutvecklingen innebär dock att till 3,8 % per år importökningen begränsas 1979-1985. Tendensen under 1970-talet till ökad importandel skulle enkalkylerna för LU:s alternativ 2 minligt detta alternativ brytas. Enligt skar av stål- och metallvaror med 0,5 % per år importen järn-, 1979-1985, främst till följd av den svaga utvecklingen av investeringar-

na.

Tjänstehandeln

Den statistiska bilden över utveckling har under en lång

tjänstenettots

följd av år visat på successivt stigande underskott. Betalningsbalansdelegationens undersökningar har emellertid bekräftat att en betydande underskattning av tjänsteexporten förelegat i den tidigare betalningsbalansstatistiken. har SCB i de hös- På grundval av dessa undersökningar ten 1980 redovisade nationalräkenskapema infört betydande revideringöver främst då vad gäller exar i den tidigare statistiken tjänstehandeln,

porten. Den reviderade statistiken visar av en mycket snabb volymökning 1970-1974, se tabell 4.8. ökade lång-

tjänsteexporten Tjänsteimporten

sammare under denna period, 3,0 % per år. Prisökningarna för tjänsteän för dvs. Sveriexporten var samtidigt långsammare tjänsteimporten, ges relativpriser i tjänstehandeln sjönk. Volymeffekterna övervägde dock varför uttryckt i löpande priser förpriseffektema, tjänstenettot bättrades med totalt ca 2 300 kr mellan 1970 och 1974.

milj.

Åren 1974-1979 ökade enligt den reviderade statistiken tjänsteexporten endast 2,3 96 per år, samtidigt som långsamt i volym, i genomsnitt ökade med 4,4 % per år. Prisstegringama för tjänsteim-

tjänsteimporten

var emellertid betydligt snabbare än för exporten. Sammantaget porten innebar en omsvängning av tjänstenettot

pris- och volymförändringama

med ca 3 400 kr till ett underskott på ca 600 kr 1979.

milj.

LU:s över utveckling 1979-1985 bygger på

prognoser tjänstehandelns

en inom riksbanken utförd studie I denna har känsligheten för prisav turistyäns- Tjänste- och transfereoch inkomstförändringar för exporten respektive importen ringsbalansen 1979ter samt skattats. Resultaten anger en betydande prisövriga tjänster 1985. Publiceras som biför främst importen men också exporten av turisttjänster. känslighet laga till LU 80 under våför transaktioner som förs till posten övriga tjänster an- ren 1981. Skattningarna

208 Bytesbalans och utrikeshandel

ger en klart lägre priskänslighet. Resultaten anger vidare en viss känslighet för såtillvida inkomstförändringar, att en given relativ inkomstförändring kan förväntas ge upphov i till en något större relativ förändring

exporten respektive importen. De skattade sambanden har, tillsammans med LU:s antaganden om inkomst- och

prisutvecklingen i Sverige och

andra länder, legat till grund för prognoserna över exporten och impor-

ten av av

turisttjänster och gruppen övriga tjänstenl Bedömningarna

samfärdselns export- och har däremot baserats

importutveckling på re-

sultat från den särskilda studie som utförts för sektorn.

I alternativ l har samfärdselsektorns export förutsätts öka med 1 % per år 1979-1985, vilket kan jämföras med en volymminskning med i genomsnitt 1,8 % per år 1974-1979. Omsvängningen i exportutvecklingen förklaras väsentligen av de antaganden som gjorts av sjöfartens utveck-

ling. Under 1970-talets senare hälft minskade till sjöfartens exportvolym följd av främst den ogynnsamma internationella

marknadsutvecklingen,

vilket bl. a. föranledde betydande utförsäljningar av fartyg. Under pro-

gnosperioden antas sjöfartsexporten öka till av bl a. ett bättre ut-

följd

nyttjande av tonnaget. En utveckling enligt alternativ 2 skulle innebära

mycket ogynnsamma betingelser för exporten av

samfärdseltjänster.

Denna har i det senare alternativet minska

schablonmässigt antagits

med i genomsnitt 4 % per år under prognosperioden, främst till av

följd

en nedgång i handelsflottans storlek och förtjänstförmåga.

Export och import som räknas till LU-sektorerna varuhandel och övri-

ga tjänster innefattar bl. a. administration, entreprenadarbeten, provisioner. Såväl exporten som importen av dessa tjänster ökade snabbt under

l970-talet. Byggsektorns är en till denna

internationalisering förklaring

utveckling. Mellan 1969 och 1979 ungefär åttadubblades de svenska

byggföretagens utlandsproduktion och motsvarade 1979 ca 6 % av byggnadsindustrins produktion i Sverige mot 1 96 1969. Värdet av den pro-

duktion som utförde utomlands 1979 till ca

byggföretagen uppgick

4 000 kr. .

milj.

Utifrån den i alternativ l förutsättning som görs om relativprisema kan en förhållandevis kraftig tillväxt, 15,8 96 per år, påräknas för den export som räknas till övriga tjänster. En utveckling i enlighet med alter-

De ovan angivna nativ 2 skulle innebära en långsammare exporttillväxt för denna sektor, skattningarna för turistenligt kalkylerna 11,5 % per år 1979-1985. Importvolymen för sektorn tjänster samt övriga beräknas öka med 6,3 96 per år 1979-1985 i alternativ l och 6,0 96 per år tjänster bygger på de definitioner i alternativ 2. som riksbanken använder. LU:s kal- Mot bakgrund av det begränsade utrymmet för ökning av den privata kyler för tjänstesektorer- konsumtionen och den förutsätta i alternativ 1

relativprisutvecklingen

nas utveckling bygger på har importen förutsätts minska av turisttjänster med i genomsnitt 4,7 % nationalräkenskapemas definitioner. Vissa olik- per år 1979-1985. Relativprisutvecklingen antas möjliggöra en relativt

heter mellan riksban- gynnsam utveckling av exporten av turisttjänster, 7,0 % per år i volym, kens och nationalräken- 1979-1985. Ett realiserande av LU:s alternativ 2 kan däremot väntas in-

skapemas uppgifter fö- nebära av en ökning av importen turisttjänster med 4,7 % per år under religger. Hänsyn härtill prognosperioden. Den höga ökningstakten för den privata konsumtiohar tagits vid de beräknen i med den förutsätta ningar som redovisas i förening höjningen av Sveriges relativa pristexten ovan. Se även an- och kostnadsläge i detta alternativ förklarar detta resultat. Antagandet märkning till tabell 4.8. om relativpriset innebär samtidigt att exporten av kan vän-

turisttjänster

och utrikeshandel 209 Bytesbalans

våra beräkningar med endast 0,2 % per år tas öka obetydligt, enligt

1979-1985. kan vid en utveckling i enlighet med förutsätt- Sammanfattningsvis alternativ l ett, med tidigare tendenser, brott ningarna för LU:s jämfört väntas för tjänstcimporten. Både den långsamma i volymutvecklingen

konsumtionen och den relativprisutveckling

ökningen av den privata i detta alternativ talar härför. Enligt de beräkningar som som förutsätts utförts kan totalt väntas minska med 0,6 % per år

tjänsteimporten

se tabell 4.8. ökar med 1979-1985 i detta alternativ, Tjänsteexporten 1979-1985, dvs. snabbare än ökningstakten 6,5 % per år i volym av LU:s alternativ 2 skulle däremot innebä- 197Ll979. Ett realiserande

annorlunda utveckling för tjänstehandeln. Tjänsteim-

ra en väsentligt skulle under de förutsättningarna öka snabbt, enligt LU:s

porten gjorde

dvs. lika snabbt som kalkyler med i genomsnitt 4,3 % per år 1979-1985, 1974-1979. däremot skulle öka relativt

under perioden Tjänsteexporten

med i genomsnitt 1,7 % per år i volym, väsakta, enligt våra beräkningar som av den som förutsätts i detta alter-

sentligen följd relativprishöjning

nativ. i alternativ 1 De antaganden som görs om relativprisernas utveckling

innebär att förbättringen av tjänstebalansen blir något mindre påtaglig i

än i volymtermer. Även uttryckt i löpande priser kan löpande priser dock vid en utveckling enligt detta alternativ väntas ge

tjänstebalansen

1985. Ett realiserande av LU:s alternativ 2 skulett betydande överskott innebära att denna av fortsatte. le däremot försämring tjänstebalansen skulle beräknat defi- Totalt tjänstenettot, enligt nationalräkenskapernas alternativ l visa ett överskott milj. kr 1985 nitioner, enligt på ca 10 900 med ett underskott kr enligt alternativ 2.

jämfört på ca 3 800 milj.

4.6Transfereringama

Underskottet i transfereringarna till och från utlandet har som fram-

under de senaste 10-15 åren. Enligt nationalrähålls ovan ökat kraftigt kenskaperna svarade transfereringarna för drygt 40 % av det totala by-

tesbalansunderskottet 1979. 1979-1985 redovisas i Kalkylerna för transfereringsnettots utveckling betalningar till i svenska tabell 4.9. Under posten löner m. m. registreras i utlandet föreföretag anställd personal med placering resp. utländska i Sverige. En trendframskrivning av bruttoströmmarna ger tags anställda ett överskott för löner m. m. på ca 300 kr 1985 i båda alternativen.

milj.

Räntebetalningur och utdelningar till och från utlandet gav 1979 ett underskott kr. Beräkningarna av räntenettot 1985 bygger på ca 3 400 milj. över utvecklingen för inkomster och utgifter av tillpå särskilda kalkyler och fordringar på utlandet under prognosperioden. Sveriges utgångar och skulder i utlandet beräknas ha uppgått till ca 84 000 landstillgångar kr vid slutet av 1979. Utlandstillgångarna antas i resp. ca 110 000 milj. med riksbankens och öka med 5 %

enlighet tjänste- transfereringsstudie

termer. Den statistiskt redovisade avkastningen på per år i nominella Sveriges utlandstillgångar är mycket låg. För 1985 har avkastningen på

utlandstillgångarna antagits uppgå till 6 96.

210 Bytesbalans och utrikeshandel

Tabell 4.8 Export och import av tjänster 1970-1985 1975 års priser

Milj. kr Årlig procentuell förändring

1970-1974 1974-1979 1979-1985

Alt. 1 Alt. 2 Export Varuhandel 1 265 15,0 3,9

7,5 4,0 Samfärdsel 7 377 7,3 -1,8

1,0 -4,0 Bostadsförvaltning 0 . . . . . . . .

Privata tjänster2 919 21,212,715,8 1 1,5
Utländska turisttjänster 2 1306,27,07,0 0,2
Summa export13 6919,12,36,5 1,7

Import

Varuhandel1 21712,5 *-0,91,0 1,5
Samfärdsel3 1722,06,1-2,5 3,0

Bostadsförvaltning 0 . . . . . . . . Privata tjänster 2 767 8,5 9,1 6,3 6,0 Utländska turisttjånster 5 111 -0,4 2,7 -4,7 4,7 Summa import 12 266 3,0 4,4 -0,6 4,3

Anm.: Tabelluppgif terna bygger på nationalräkenskapemas definitioner. Prognosema för LU:s sektor 24, turism, baseras på resultaten för turisttjänster i riksbankens studie. 1 riksbankens och nationalbudgetens resenetto ingår enbart uppehållskostnader. Till turisttjänster i nationalräkenskaperna och i LU räknas förutom resekostnader och andra utgifter i samband med turism också utgifter för diplomatisk representation, sjöfolkslöner i utländsk valuta och matkostnader för ombordanställda. Övriga defitjänster enligt riksbankens och nationalbudgetens nition svarar grovt sett mot export och import i LU:s sektorer 20, varuhandel, och 23, privata tjänster. LU:s prognoser för dessa sektorer har beräknats med utgångspunkt i de resultat som framkommit för övriga tjänster i riksbankens studie.

Sveriges nettoutlandsskuld förutsätts öka i takt med bytesbalansunderskottens utveckling enligt LU:s två huvudaltemativ. Särskilda antaganden om tidsprofilen för underskottens utveckling under prognosperioden har därvid gjorts. För åren 1980 och 1981 baseras beräkningarna på den prognos för bytesbalansutfallet dessa år som redovisades i regeringens sparplan hösten 1980. Mellan 1981 och 1985 har antagits en linjär utveckling till det bytesbalansutfall 1985 som erhålls i resp. alternativ. Vid beräkningen av ränteutgiftema har den effektiva räntan, dvs. räntesatsen med hänsyn tagen till emissionsvillkor etc. för nyupptagna och omsatta utlandslån 1979-1985, antagits uppgå till 10 96 i båda alternativen. Den genomsnittliga inflationstakten för OECD-området har förutsatts uppgå till 8,1 % per år 1979-1985 (jfr kapitel 2). Antagandet om räntesatsen på denna upplåning svarar således mot ett avkastningskrav på 1,9 96 från långivamas sida under de prognosperioden. Enligt kalkyler som utförts med utgångspunkt i de angivna

förutsättningarna

uppgår utgifterna för råntor och till utlandet till 25 600

utdelningar milj.

kr 1985 enligt alternativ 1 och 33 500 kr enligt alternativ 2. Med de

milj.

gjorda kalkylema över intäktssidans utveckling svarar detta mot ett netto av räntor och utdelningar på ca 19 000 milj. kr och ca 26 800 kr i resp. alternativ.

och utrikeshandel 211

Bytesbalans

Vid beräkningen av u-landsbistândet har det nuvarande enprocentsmålet antagits ligga kvar 1985. I enlighet med det förslag som redovisats bruttonai regeringens sparplan hösten 1980 antas dock fortsättningsvis tionalinkomsten (BNI) utgöra bas för fastställandet av biståndsanslagen till skillnad biståndsramen anfrån som tidigare BNP. Den tillgängliga fullt. under 1970-talet understeg de faktiska uttas utnyttjas Tidigare betalningarna för biståndsverksamheten regelmässigt de belopp som sattes av för detta ändamål. till enskilda länder och Inga biståndskrediter internationella biståndsorgan antas ges 1985. Enligt dessa förutsättningar kommer biståndsramen att uppgå till ca 7 800 milj. kr 1985 enligt alternativ 1 och 8 300 kr enligt alternativ 2.

milj.

Underskottet i betalningarna för licenser, røyalties och patent har ökat snabbt under 1970-talet. Denna återspeglar den växande beutveckling av internationellt kunnande. Transaktionertydelsen utbyte av tekniskt na på detta område är emellertid mycket ofullständigt belysta i statistiken. Underskottet 1985, 400 kr enligt alternativ l på denna post milj. och 500 2, har beräknats inom ramen för den milj. kr enligt alternativ särskilda transfereringsstudien. Under övriga transfereringar redovisas bl. a. försäkringspreposten u-landsbistånd till släktingar i mier, privat och privata transfereringar utlandet. På basis av analyser av utvecklingen för enskilda delposter har beräknats ge ett underskott på ca 4 600 milj. kr övriga transfereringar 1985 i båda alternativen. har i SCB:s hösten 1980 Korrigeringsposten på transfereringsbalansen reviderade åsatts värdet 3 896 kr 1979. Posten nationalräkenskaper milj. som inte fångas upp i den officiella statistiken. speglar transfereringar Korrigeringsposten har schablonmässigt antagits öka med 10 % per år 1979-1985 i nominella tenner i båda alternativen. Sammantaget innebär beräkningarna att underskottet på transfereökar från 4 81 l kr 1979 till ca 24 500 kr i alterringsbalansen milj. milj. nativ 1 och 33 000 milj. kr i alternativ 2. Kalkylema över transfereringamas utveckling 1979-1985 sammanfattas i tabell 4.9 nedan.

Tabell 4.9 Transfereringsnettot 1970-1985 Milj. kr, löpande priser

1970 1974 1979 1985 Alt. 1 Alt. 2

Löner m. m. -36 23 182 300 300 85 -64 -3 378 -18 900 -26 800 Räntor och utdelningar Licenser, royalties, -149 -337 -390 -400 -500 patent l Sådana krediter skall i U-landsbistånd (exkl.

biståndskrediter)-535 -1 296 -3 638 -7 800 -8 300 princip rymmas inom-4 600 -4 600 biståndsramen. I betal-
Övriga transfereringar -213400-745 -1 483 1 972 3 8966 900 6 900 ningsbalansstatistiken

Korrigeringspost

redovisas emellertid så-

Summa dana krediter under ka-

-448 -447 -4 811 -24 S00 -33 000

transfereringar pitalbalansen och de på- Källa: Riksbanken och statistiska centralbyrån. Prognoser enligt ekonomidepar- verkar således inte bytementet. tesbalansen.

5 av konsumtion och

Utvecklingen privat andra välfärdsaspekter

5.1Den totala konsumtionens sammansättning och

utveckling

Ett samhälles materiella välfärd brukar mätas i termer av invånarnas dvs. konsumtionen av varor och I vårt konsumtionsstandard, tjänster. konsumtion i sin tur indelas i två huvudgmpper. Den land kan denna som förmedlas via det ordinarie markena utgörs av den konsumtion och där varor och betalas till rådande marknadsnadssystemet tjänster del benämns och utgjorde 64 % av den priser. Denna privat konsumtion totala konsumtionen 1979. Den andra delen utgörs av offentlig konsumtion och består nästan enbart av Produktionen av dessa finansieras huvudsakli-

tjänster. tjänster

och sker i offentlig regi. Vid själva konsumtionsgen med skattemedel tillfället och i stauttas ingen eller mycket låg avgift av konsumenterna tistiken värdet av den offentliga konsumtionen med produkuppskattas tionskostnaderna exkl. dessa avgiftsintäkter. är till sin karaktär kollektiva nyttig- En del av de offentliga tjänsterna heter och torde endast undantagsvis kunna marknadsföras på vanligt sätt, t. ex. försvar, vägväsen och polisväsende. I dag utgörs emellertid av som till sin natur är privata nyttigheter, vilket bemerparten tjänster att konsumenternas efterfrågan på dem i allt väsentligt styrs av tyder samma faktorer. som styr efterfrågan på de varor och tjänster vilka ingår

i den privata konsumtionen. Det betyder bl. a. att priset spelar en väblir. Eftersom det pris som vid konsentlig roll för hur stor efterfrågan sumtionen betalas för de offentliga tjänsterna som regel är noll eller nästan noll blir också den manifesterade efterfrågan stor och i princip oberoende av de enskilda konsumenternas disponibla inkomst och övriga behov. Detta oberoende har ett av de motiven för

utgjort grundläggande

i det offentliga tjänsteutbudet. Genom poatt en rad tjänster inlemmats litiska beslut har konsumentpriserna för dessa nyttigheter satts i närhe-

ten av noll samtidigt som det offentliga åtagit sig att svara för utbudet. har den manifesterade efterfrågan skjutit i höjden och myn-

Självfallet

har haft svårt att öka utbudet i samma takt. digheterna drivkrafter bakom av den offentliga kon- Dessa starka expansionen sumtionen mellan utvecklingär viktiga att ha i minnet vid en jämförelse en av denna och tillväxten Under i den privata konsumtionsstandarden. 1960-talet växte den totala konsumtionsvolymen per capita med i ge-

214 Utveckling av privat konsumtion och andra

välfärdsaspekter

nomsnitt 4,3 98 per år. Tillväxten konsumtionen av den offentliga per capita var samtidigt nästan konsumtionen 5 % per år medan den privata per capita ökade med något under 3 96 per år. Under l970-talet har den genomsnittliga tillväxten i total konsumtion per capita varit 2,4 96 per år medan den offentliga konsumtionsdelen har växt med 3 % per år och den privata konsumtionsdelen med aceentuerad 1,7 % per år. Speciellt har skillnaden konsumtionstillväxt varit under sista i privat och offentlig hälften av 1970-talet. Medan, den totala konsumtionen fortper capita satte att växa i ungefär samma takt som under decenniets första hälftca 2,5 % per år - sjönk tillväxten av den privata konsumtionen per capita till konsumtionen växte sam- 1,3 % per år. Den offentliga per capita tidigt med 3,5 % per år. I det av konsumtionsutföljande ges en mer detaljerad beskrivning vecklingen. Föreliggande kapitel koncentreras till den privata konsumtionen. Dessutom behandlas en del andra som inte låvälfärdsaspekter, ter sig mätas i gängse konsumtionstermer. Den offentliga konsumtionens utveckling behandlas i det därpå följande kapitlet om den offentliga sektorns produktion och resursförbrukning.

5.2Den privata konsumtionens

utveckling

5.2.1Bakgrund

Mellan 1965 och 1979 uppgick volymtillväxten konsumtioi den privata nen till i genomsnitt 2,4 % per år. Trenden var dock vilket avtagande, framgår av tabell 5.1. Under 1970-1974 de tre perioderna 1965-1970, och 1974-1979 var tillväxttakten i genomsnitt 3,0, 2,5 respektive 1,6 % per år. Konsumtionens fördelning på olika förändras kontinuervarugrupper ligt. Under den senaste femårsperioden har den snabbast växande varugruppen varit fritidsartiklar, såsom radio- och TV-apparater, cyklar, Sportartiklar, leksaker, fritidsbåtar och liknande. Tillväxttakten för den- ,na varugrupp uppgick till inte mindre än 8,4 96 per år mellan 1965 och 1979. Andra varugrupper med snabb tillväxt under samma var period möbler och s. k. kulturella dvs. radio- och TV-licenser, under-

tjänster,

hållning samt lotterier, tips och liknande. Konsumtionen av ha-

tjänster

de däremot överlag en svag tillväxt. En stor del av de förändringar i konsumtionsmönstret, som den ovan beskrivna utvecklingen ger uttryck för, kan förklaras av inkomst- och prisförändringar. Den låga inkomstelasticiteten för livsmedel förklarar sålunda nästan helt den svaga för dessa varor. Den

volymutvecklingen

snabba inkomstutvecklingen under 1960-talet och delar av l970-talet möjliggjorde däremot på grund av höga inkomstelasticiteter en snabb tillväxt av varor som t. ex. kläder, möbler och fritidsartiklar. För andra varugrupper har förändringar i relativpriset spelat en mer avgörande roll. Huvuddelen i konsumtionen av förav den svaga tillväxten tjänster klaras dels av att relativpriset stigit snabbt, dels av att blivit

tjänster dy-

rare i förhållande till annan konsumtion. Det omvända förhållandet, dvs. snabb tillväxt av för beklädpå grund sjunkande relativpris, gäller nadsvaror och vissa varaktiga varor.

av konsumtion och andra välfärdsaspekter 215

Utveckling privat

Tabell 5.1 Privata konsumtionens utveckling i de tio huvudvarugruppema 1965-1985 1975 års priser

Milj. kr Andel Årlig procentuell förändring 979 P°°°“ 1965- 197m 1974- 1979-1985 1970 1974 1979 Ah. l Ah. 2

Livsmedel 30 638 19 1,4 0,5 1,6 0,5 1,1 l 1 792 7 4,1 1,7 -0,2 0,1 0,9 Drycker och tobak

Beklädnadsartiklar14 316 91,8 4,23,9 1,2 1,9
Kulturella8 298 54,1 6,73,6 2,9 3,0
varor och tjänster4 648 3 -3,9 -0,90,0 -0,4 0,5

Hygien och sjukvård

37 935 23 3,5 2,6 2,7 1,8 1,8 Bostadstjänster

19 138 12 2,7 3,0 1,2 -1,4 0,3 Transporter

Fritidsartiklar9 257 6 12,1 1 1,92,3 2,7 3,8
Möbler och heminredningsartiklar 11 831 75,6 4,40,2 -0,61,5
Övriga varor och tjänster15 208 94,1 -l,3-0,4 -2,01,2
Total privat konsumtion163 061 1003,0 2,51,6 0,61,5

Vid sidan av inkomst- och prisförändringar har självfallet också andra

faktorer haft stor betydelse för förändringarna i konsumtionsmönstret.

kan nämnas mellanölets införande, in- Som exempel på sådana faktorer förandet av bilar, utbyggnaden av TV-nätet och

av kontrollbesiktningen introduktionen av färg-TV. Bostadskonsumtionen har till övervägande

delen bestämts av hyresregleringen och bostadsbyggandets omfattning. Den har med andra ord mer bestämts av utbudet än av efterfrågan.

5.2.2Prognosmetod och varugruppsindelning

utveckling har utförts i två Prognoserna över den privata konsumtionens

steg. I det första steget har undersökts hur den totala privata konsumtio-

nen fördelas på tio huvudgrupper. I ett andra steg har sedan studerats

hur fördelningen sker inom respektive huvudgrupp.

med ett ekonometriskt modellsystem, som

Analysen har genomförts

med övriga delar av LU:s modellsystem. De använda modelintegrerats lerna vilka härletts ur konsumtionsteorin. Detta

är efterfrågemodeller innebär att konsumtionsutvecklingen förklaras med hjälp av inkomst- För en redogörelse av

Genom det linjära utgiftssysteoch prisförändringar. att utgå från utgifter per capita har hän-

met se C. J. Dahlman syn även tagits till befolkningsutvecklingen. och A. Klevmarken,

För prognosen över konsumtionen i de tio huvudgruppema har an-

Den privata konsumtiovänts ett s. k. med vaneberoendeJ Inom de tio hu- nen 1931-1975. Indu-

linjärt utgiftssystem

efterfrågefunktio- striens Utredningsinstivudgruppema har i de flesta fall speciellt estimerade

tut. Stockholm 1971. ner utnyttjats? Den använda varugruppsindelningen återges i tabell 5.2.

2 För en närmare be-

skrivning av modellsy-

den konsumtionen stemet se L. Flood och

5.2.3Prognosen för privata

A. Klevmarken. Pro- Den allmänt i alternativ 1, där kon- gnosmodeller för för-

svaga konsumtionsutvecklingen

att den delning av den totala sumtionsökningen begränsas till 0,6 % per år, innebär tjänstedo-

även varu- privata konsumtionen minerade övrigvarugruppen får en negativ tillväxt liksom

på 65 varugrupper. Sta-

möbler samt hygien och sjukvård. De mest ex- tistiska institutionen, gruppema transporter, pansiva grupperna i detta alternativ blir fritidsartiklar samt kulturella Göteborgs universitet.

varor och Göteborg 1980.

tjänster.

216 Utveckling av privat konsumtion och andra

välfärdsaspekter

Tabell 5.2 Privata konsumtionens varugruppsindelning på huvudgmpps- och delgruppsnivá i LU-modellen

Huvudgrupp Delgruppcr Huvudgrupp Delgrupper

NR-kod Innehåll NR-kod Innehåll 1 Livsmedel l 1 100 Bröd och andra spann- 61 100

7 Transporter Nyinköp av bilar

målsprodukter 61200 Övriga transportmedel

1 1200 Kött62100 Reservdelar och tillbehör
1 1300 Fisk62200Bensin, olja och Smörjmedel
1 140062300
Mjölk. ost och äggGarage, billeasing, kör-

1 1500 Oljor och fetter skola, bilbesiktning 1 1600 Frukt och grönsaker 63000 Köpta transporttjänster l 1700 och andra mi 8 Fritids- 71 100 Radio, TV och grammofoner ?omm ruktcr . . .

l 1800 artiklar 71200

Socker utrustning, båtar

1 1910 Kaffe. te och kakao FOÅOgTÃfISK Vamlmga

l 1920 m m ?Ãüâårifkfâfmi

Konfektyrcr 71300 Andra icke varaktiga 2 Drycker och 12000 Alkoholfria drycker fritidsartiklar

tobak 13000 71400 Alkoholhaltiga drycker Reparation, drift och under- 14000 Tobak hall av fritidsartiklar

3 Beklädnads- 21 100 Beklädnadsartiklar andra 9 Möbler och 41 100 Möbler, varor för fast monteartiklar än skodon heminring, mattor och andra golvbe- 21200 Reparation av beklädnadsrednings- läggningsmaterial artiklar andra än skodon artiklar 42100 Hushånstextiüer och andra 22100 skodm _ inredningsartiklar 22200 RePar 3110 aV skodon 43100 Spisar, kaminer, kylskåp.

4 Kulturella 72000 Kulturella °°h liknande tjänster (foto- tvflnmasklnef varor och service. radio- och TV- husháns

tänster J nven _Smrretvêgaktlga r

licenser. lotterier. spel. ar? 43200 av hushälls. underhållning Sport, veterinärränster) :ljepârrâttjsn P

73000 Böcker_ och 44100 bords- och hus-

üåningar Glasvaror,

tidskrirter

håtllsartiklar j h

l 00 fOl Privat

:lojlllaâäkmngsartiklar

5 Hygien och 81 100 Frisörarbeten. skönhets- _ vård etc_ 10 varor 45200

Sjukvård Övriga Hushållstjanster

gl 200 och tjanster 46000 Arbetshjálp i hemmet Kroppsvårdsartiklar 51000 Medicinska och farmaceu- 64000 P°st och

(de,

tiska produkter 82100 ur. ringar och

uveler,

52000 ádelsterlar Terapeutisk utrustning _ , 53000 82200 artiklar Tjänster av läkare. Skö_ Andra personliga terskor och liknande 82300 Skriv- och samt

ritartiklar

yrkesutövare kontorsmateriel

83100 Utgifter for restaurang- och 6 Bostads- 31000

Bostad inkl. vattenavgif terkafébesök
tjänster 32100 Elström83200Utgifter för hotelltjänster
32200 Gas85000Finansiella tjänster
32300 Flytande bränslen86000Andra tjänster
32400 Annat bränsle90000

Uppehållskostnaderi utlandet 32500 Ånga

och i Sverige, netto

I det mer alternativ 2, där konsumtionsök-

konsumtionsexpansiva

ningen uppgår till 1,5 % per år, får alla huvudvarugrupper en positiv utveckling. Varugruppen transporter får dock en mycket svag eller närmast stagnerande utveckling. Fortfarande är fritidsartiklar samt kulturella varor och

tjänster de mest expansiva varugrupperna.

Utveckling av privat konsumtion

Utvecklingen för olika varugrupper

Varugruppen livsmedel svarade 1979 för 19 % av den totala privata konsumtionen. Konsumtionsandelen för livsmedel var därmed den näst största - endast hade en större andel. Andelen har dock

bostadstjänster

trendmässigt sjunkit sedan 1965, då den låg vid närmare 22 %.

består i LU:s beräkningssystem av 10 olika del-

Livsmedelsgruppen

Den största av dessa är köttvaror med nästan 24 % av hela grupper. gruppens konsumtion 1979. Delgrupperna bröd, mjölk, ost och ägg samt frukt och grönsaker svarade var och en för omkring 15 %.Konsumtionsandelen för kött minskade svagt under l960-talet. Efter 1973, då statliga subventioner infördes, ökade den åter för att sedan minska under de allra sista åren på l970-talet.

Volymtillväxten för livsmedelskonsumtionen var svag under hela perioden 1965-1979. Ökningstakten uppgick i genomsnitt till drygt 1 % per år, vilket var betydligt lägre än genomsnittet för den totala konsumtionen. Den snabbaste bland delgrupperna svarade kon-

volymtillväxten fektyrer för. Även mjölk, ost och ägg hade en volymökning som låg över genomsnittet för hela gruppen.

Såväl inkomst- för livsmedelsvaror är relativt låg,

som priselasticiteten vilket beror på att de flesta av dessa varor har karaktären av nödvändighetsvaror. kan ses som en förklaring till

Den låga inkomstelasticiteten

Relativpriset för livsmedel tenderade att den svaga volymutvecklingen. öka i av 1970-ta1et. Efter 1973 har dock relativpriset sjunkit på

början

grund av införandet av de ovan nämnda statliga prissubventionerna på vissa baslivsmedel såsom kött och

mejerivaror.

Mot av bl. a. den angivna inkomstelasticiteten beräknas

bakgrund

konsumtionstillväxt i varugruppen bli relativt svag. I prognosperiodens alternativ l förutses sålunda konsumtionsvolymen öka med 0,5 % per år mellan 1979 och 1985, medan den i alternativ 2 förutses öka med l,l %

är. Bland med en relativt stark konsumtionstillväxt per delgrupper märks konfektyrer, och fisk, men även mjölk, ost och ägg, kött samt frukt och grönsaker får en tillväxt som är snabbare än genomsnittet i gruppen. Däremo. minskar konsumtionsvolymen för socker, oljor och fetter samt bröd. Detta utvecklingsmönster gäller för båda alternativen.

Konsumtionen av drycker och tobak utgjorde ca 7 % av den totala konsumtionen 1979. Den största delgruppen är alkohol, vars andel av

konsumtion 53 % år 1965 till omkring 58 % i gruppens steg från omkring slutet av l970-ta1et. Motsvarande andel för tobak däremot under

sjönk

samma period från omkring 36 % till omkring 33 %.

för drycker och tobak uppgick i genomsnitt under

Volymtillväxten

1965-1979 till 1.9 96 per år. Ökningen var snabbast under tidsperioden andra hälften av 1960-talet då den uppgick till i genomsnitt 4,1 96 per år mot endast 0,6 % per år under l970-talet.

Varugruppens relativpris, vilket huvudsakligen bestäms av den statli-

var i det närmaste konstant under perioden ga skattepolitiken, 1965-1979. För tobak fanns dock en tendens till sjunkande relativpriser under senare delen av l970-talet. Att döma av de skattade elasticiteterna

och tobaksvaror vara relativt okänslig för tycks efterfrågan på alkoholprisförändringar. Inkomstelasticiteterna tyder emellertid på att alkohol-

218 Utveckling av privat konsumtion och andra välfärdsaspekter

konsumtionen är mycket känslig för inkomstförändringar, medan däremot tobakskonsumtionen är förhållandevis okänslig härför. Den svaga inkomstutvecklingen under 1970-talet skulle därmed kunna vara en förklaring till den svaga volymutvecklingen i alkoholkonsumtionen. När det gäller tobakskonsumtionens svaga utveckling torde andra faktorer såsom ökad upplysning och den därav ökade insikten om rökningens skadeverkningar ha spelat en avgörande roll. Fram till 1985 förutses relativpriset stiga för de varor som ingår i gruppen. Detta gäller i båda prognosaltemativen. Konsumtionstillväxten blir på grund härav och på grund av den svaga inkomstutvecklingen mycket låg i alternativ 1, 0,1 95 per år i genomsnitt 1979-1985. I alternativ 2 beräknas tillväxttakten uppgå till 0,9 % per år under prognosperioden. I alternativ l beräknas alkoholkonsumtionen öka med 0,5 % per år mellan alternativ 1979 och 1985, medan den i det mer inkomstexpansiva 2 beräknas öka med närmare 2 96 per år. Tobakskonsumtionen beräknas minska med 0,7 96 per år i båda alternativen. Beklädnaøisartiklar svarade 1979_ för ca 9 % av den totala privata konsumtionen. Vid början av 1970-talet låg andelen omkring 8 96. Den största delgruppen är kläder och tyger, som 1979 svarade för drygt 80 96 av konsumtionen i gruppen. Resten föll i huvudsak på konsumtionen av skor. Volymtillväxten för hela varugruppen låg över genomsnittet för den totala konsumtionen under perioden 1965-1979. Mellan 1965 och 1970 var dock volymtillvåxten för beklädnadsvaror och skor lägre än genomsnittet för den totala konsumtionen. Det var således under 1970-talet och i synnerhet under dess andra hälft - som konsumtionen i varugruppen ökade speciellt snabbt. Mellan 1974 och 1979, då den totala konsumtionen ökade med 1,6 % per år, ökade konsumtionen av beklädnadsvaror och skor med nästan 4 % per år. Ökningstakten har genomgående varit något högre för beklädnadsartiklar än för skor. Prisutvecklingen torde förklara en stor del av den snabba volymutvecklingen under 1970-talet. Relativpriset för varugruppen var under hela tidsperioden 1965-1979 starkt Detta torde i sin tur kunna

sjunkande.

förklaras med den snabbt växande lågprisimporten. Eftersom priskänsligheten för de varor som ingår i denna grupp är ganska stor, får sjunkande relativpriser ett förhållandevis kraftigt genomslag i volymtillväxten. Inkomstelasticiteten för varugruppen är dessutom mycket stor, vilket torde förklara den förhållandevis vid 1970svaga volymutvecklingen talets början, då inkomstutvecklingen var svag. Den snabba inkomstutvecklingen omkring mitten av 1970-talet resulterade på motsvarande sätt i en mycket snabb konsumtionsutveckling för denna varugrupp. Den historiska trenden med antas fortsätta unsjunkande relativpris Beklädnadsartiklar och skor kommer der prognosperioden. härigenom trots en svag inkomstutveckling - att få en snabbare volymutveckling än genomsnittet för den totala konsumtionen. Tillväxttakten beräknas uppgå till 1,2 % per år i alternativ l och 1,9 96 per år i alternativ 2. Konsumtionen av beklädnadsvaror ökar i de två alternativen med 1,7 respektive 2,4 % per år. Konsumtionen av skor minskar däremot i alternativ l med 1,3 % per år och med 0,5 % per år i alternativ 2.

av konsumtion och andra välfärdsaspekter 219

Utveckling privat

kulturella varor och tjänster, vilken svarade för Konsumtionsgruppen drygt 5 % av den totala konsumtionen 1979, består av tre delgrupper. Den största av dessa är kulturella till vilken räknas fotoservice,

tjänster,

radio- och TV-licenser, lotterier, tips, underhållning och sport. Omkring 60 98 av de totala konsumtionsutgifterna i gruppen hänfördes 1979 till denna delgrupp. Den andra delgruppen - böcker, tidningar och tidskrifter - svarade samma år för drygt 35 % av gruppens totala konsumtion. - utbild- Resterande del hänförde sig till den tredje delgruppen privat ning. för varugruppen som helhet var snabb från 1965 till Volymtillväxten 1979 - 4,6 lö per år jämfört med endast 2,4 96 per år för den totala konsumtionen. Tillväxten var ännu snabbare under perioden 1970-1974, då tillväxten hade delökningstakten låg på 6,7 % per år. Den snabbaste gruppen kulturella som under denna period ökade med 13,3 %

tjänster,

och tidskrifter hade däremot en per år. Delgruppen böcker, tidningar endast 1,5 96 per år i genomsnitt 1965-1979. mycket svag tillväxttakt, Under 1970-talets senare hälft minskade konsumtionsvolymen för denna delgrupp. Hela gruppen karakteriseras av mycket låga inkomst- och priselasticiteter. Relativpriset för gruppen steg trendmässigt fram till 1972, men visade därefter en fallande trend. Denna prisutveckling har uppstått på grund av ökande statliga subventioner till såväl tidnings- och bokutgivningen som en del av underhållningsverksamheten. Prisutvecklingen syutveckling. Innes dock ha spelat en liten roll för konsumtionsvolymens te heller inkomstutvecklingen torde på något avgörande sätt ha påverkat Den ökade fritiden har däremot sannolikt varit en volymutvecklingen. viktig orsak till den snabba utvecklingen i denna varugrupp. Den historiskt sett snabba tillväxten i gruppen förutses fortsätta under den närmaste Visserligen tillväxttakten femårsperioden. sjunker under 1970-talet, men sett i relation till den jämfört med utvecklingen totala konsumtionstillväxten är denna varugrupp en av de mest expansiva. I både alternativ l och 2 förutses en tillväxttakt på omkring 3 % per år. Den största - kulturella - beräknas öka med delgruppen tjänster i båda alternativen, medan delgruppen drygt 3,0 % per år 1979-1985 böcker och tidningar beräknas öka med 2,5 % per år i båda alternativen. Till gruppen hygien och sjukvård räknas frisörarbeten, kroppsvårdssamt Konsumartiklar, läkemedel, terapeutisk utrustning läkartjänster. tionsandelen för denna grupp låg 1979 på knappt 3 96. Den största delär kroppsvårdsartiklar, vilka 1979 svarade för knappt 35 % av gruppen den totala konsumtionen Den näst största delgruppen - läi gruppen. kartjänster - svarade för omkring 23 %. Konsumtionen av varor och tjänster i gruppen hygien och sjukvård minskade i volym mellan 1965 och 1979 med 1,7 96 per år. Delgrupperna f risörarbeten, läkemedel och läkartjänster har samtliga haft en volymunder denna period. Delgrupperna läkemedel och läkartjänsminskning ter består till stor del av konsumtion som subventioneras via försäk- Under 1970-talet har ett flertal reformer genomförts inringskassoma. om områdena läkemedel och tandvård. Dessa reformer har

sjukvård,

haft stor betydelse för volymutvecklingen i de berörda delgruppema.

220 Utveckling av privat konsumtion och andra välfärdsaspekter

Tandvårdsreformens genomförande 1975 innebar exempelvis att konsumtionen 1974 - året före reformen - minskade mycket kraftigt i delgruppen läkartjänster för att under 1975 och 1976 i stället öka mycket snabbt. Relativpriset för gruppen som helhet ökade fram till början av 1970talet, men har därefter uppvisat en sjunkande trend. För frisörarbeten ökade relativpriset kraftigt under hela perioden, medan relativpriset för läkartjänster efter att ha ökat på 1960-talet och i början av 1970-talet stabiliserades under andra hälften av l970-talet, bl. a. beroende på de ovan nämnda prissubventionerna. Efterfrågans känslighet för inkomstförändringar är förhållandevis liten. Konsumtionsutvecklingen i varugruppen som helhet beräknas i båda alternativen stagnera under prognosperioden. l alternativ l förutses en fortsatt uppgång i relativpriset, vilket resulterar i en svagt negativ volymtillväxt. I alternativ 2 beräknas relativpriset vara oförändrat med en som De subventionerade svagt positiv utveckling följd. delgrupperna läkemedel och - beräknas minska läkartjänster med drygt 2 95 per år mellan 1979 och 1985 i alternativ l och med drygt 1 % per åri alternativ 2. För bostadstjänsterna ökade konsumtionsandelen från 21 % år 1965 till 23 70 år 1979. Under slutet av 1970-talet ökade andelen snabbare än tidigare. Dessa andelsökningar förklaras huvudsakligen av att bostadstjänster är en s. k. nödvändighetsvara. När inkomstutvecklingen stagnerar eller såsom skett under slutet av 1970-talet tenderar andelen

sjunker

att öka. Den största delgruppen är hyror inkl. vattenavgifter med omkring 82 96 av den totala konsumtionen i gruppen. För delgruppen elavgifter låg andelen 1979 vid omkring 9 % och för vid om-

eldningsoljor

kring 6 %. Volymtillväxten för hela gruppen uppgick till omkring 3 % per år under perioden 1965-l979. Konsumtionen av har således

bostadstjänster

växt snabbare än den totala konsumtionen. Tillväxttakten i delgruppen bostad inkl. vattenavgifter låg betydligt under genomsnittet i gruppen. Den delgrupp som växt snabbast är elavgifter, för vilken tillväxttakten mellan av eld- 1965 och 1979 låg på drygt 8 % per år. Konsumtionen ningsoljor ökade fram till 1973, men har därefter sjunkit med i genomsnitt 5,2 % per år till följd av kraftiga relativprisökningar. Relativpriset för uppvisade under perioden 1965-1979

bostadstjänster

en svagt stigande trend. Under slutet av 1970-talet har dock relativpriset varit i stort sett konstant. En viktig orsak till den senare utvecklingen torde som infördes 1975. Gevara det nya bostadsfinansieringssystem nom räntesubventioner och bostadsbidrag har de under slutet av 1970talet snabbt stigande byggnadskostnaderna förhindrats att helt slå igenom på hyrorna. Relativpriset för både el och för kontinuerligt under 1960-

olja sjönk

talet och av l970-talet. Från och med 1974 har dock relativpriser-

början

na för båda dessa nyttigheter stigit. För oljans del steg relativpriserna språngartat på grund av särskilt kraftiga åren 1974 och 1979.

höjningar

Dessa har lett till en substitution av med

relativprisförskjutningar olja

el, vilket återspeglas i den snabbare tillväxttakten för elkonsumtionen.

konsumtion och andra välfärdsaspekter 221

Utveckling av privat

Tillväxten för hela gruppen bostadstjänster förutses under prognosperioden öka med 1,8 % per år i båda alternativen. Även i fortsättningen beräknas således konsumtionen av växa snabbare än den

bostadstjänster

totala konsumtionen. Inom gruppen, som är den volymmässigt största av huvudgruppema, finns emellertid delgrupper med mycket varierande utveckling. För delgruppen bostad inkl. vatten beräknas tillväxttakten uppgå till omkring 2,3 % per år i alternativ 1 och till omkring 2,1 % per år i alternativ 2. Den substitution av olja med el som ägt rum under senare delen av 1970-talet när det gäller bostadsuppvärmning kommer att fortsätta i ökande takt under första delen av 1980-talet. För förutses

olja

en volymminskning med mellan 6 och 7 % per år i båda alternativen, medan elkonsumtionen förväntas öka med omkring 2,5 % per år i alternativ 1 och med omkring 1 % per åri alternativ 2.

En stor del av förändringarna i efterfrågan på för-

bostadstjänster

klaras av befolkningsutvecklingen samt åldersförskjutningar. Den dämpning av bostadsefterfrågans tillväxt som förutses skall ses mot bakgrund av att befolkningsökningcn blir väsentligt lägre under 1980-talet än under 1970-talet (för en närmare diskussion av bostadssektorns utveckling hänvisas till avsnitt 8.7).

Varugruppen transporter svarade för 12 96 av den totala konsumtionen 1979. Den största delgruppen är hushållens inköp av nya bilar. Vid mitten av 1960-talet dessa ca 37 % av hela gruppens konsumtion.

utgjorde

Under 1970-talet låg denna andel omkring 30 96 med vissa variationer under enskilda år. År 1979 den dock kraftigt till knappt 23 %.

sjönk

Åven andelen för trendmässigt under

köpta transporttjänster sjönk

1960- och l970-talen. År 1979 låg andelen för köpta transporttjänster vid omkring 20 % av hela gruppens konsumtion. En delgrupp, för vilken konsumtionsandelen ökat kraftigt, är drivmedel. Vid mitten av 1960-talet låg denna andel vid omkring 15 % och vid slutet av 1970 vid omkring 23 %. Delgruppen reservdelar och tillbehör var 1979 ungefär lika stor som delgruppen drivmedel.

för transporter låg i genomsnitt

Volymtillväxten varugruppen 1965-1979 på 2,2 % per år, vilket var något lägre än för den totala konsumtionen. Under 1960-talet var tillväxten mycket snabb under vissa enskilda år - upp mot 10-11 % per år - men också negativ under två år, nämligen under 1966 och 1967. Detta berodde på bilbesiktningens införande 1965. Före bilbesiktningens införande hade de äldsta delarna av bilbeståndet ersatts varefter bilbeståndet under några år inte behövde förnyas i lika snabb takt som normalt. Under 1970-talet har ökningstakten minskat. Mellan 1974 och 1979 uppgick den till 1,2 % per år.

Relativpriset för hela varugruppen var i stort sett oförändrat mellan 1965 och 1979. En svag tendens till en ökning i relativpriset kan dock iakttas under de allra sista åren på 1970-talet. Den delgrupp för vilken relativpriset ökat snabbast är reservdelar, medan relativpriset för såväl nyinköpta bilar som för drivmedel ökat långsamt.

I alternativ 1 beräknas den uppgång i relativpriset som kunde iakttas mot slutet av 1970-talet fortsätta, medan relativpriset i alternativ 2 bedöms vara i stort sett oförändrat. Delvis som ett resultat härav sjunker konsumtionsvolymen mellan 1979 och 1985 med drygt 1 % per åri alternativ 1, medan den i alternativ 2 stagnerar.

222 Utveckling av konsumtion och andra

privat välfärdsaspekter

Prognosen för nyinköpen av bilar, den största av delgruppema, styrs i första hand av den förväntade inkomstutvecklingen. I alternativ 1 bedöms således hushållens bilinköp minska med 1,6 % per år, medan en volymökning på 1,4 96 per år förutses i alternativ 2. Vad dessa ökningstakter innebär för personbilbeståndets utveckling fram till 1985 är mera svårbedömt. Detta bestäms dels av antalet nyregistrerade bilar, dels av antalet skrotade och tillfälligt avregistrerade bilar. Utvecklingen av antalet nyregistrerade bilar bestäms inte enbart av de ovan nämnda volymutvecklingstaktema för inköpen av nya bilar. En relativt stor andel av 1 nybilsköpen görs av företagssektom och medräknas inte i den privata konsumtionen. Skrotningens omfattning varierar tidvis starkt beroende

;

storlek och bilbeståndets Antalet 1 på bl. a. inköpens åldersfördelning. tillfälligt avregistrerade bilar har under senare delen av 1970-talet tende- 1 rat att öka, vilket bl. a. beror på att kostnaderna för användningen av bi- i len har ökat i relation till inkomsten samt på att bilhandeln fått allt större lager av begagnade bilar. Totalt sett- och med hänsyn tagen även till företagssektoms ii

nybilsköp - kan dock antalet personbilar i trafik grovt uppskattas till mellan 3,1 och 3,4 1985, vilket innebär en svag l

miljoner

ökning från 1979 års nivå på omkring 3 miljoner bilar. 1

Konsumtionsandelen för Varugmppen fritidsartiklar ökade kraftigt mellan 1965 och 1979 - från 2,5 96 till 5,7 96. l gruppen ingår en rad olika artiklar såsom radio- och TV-apparater, cyklar, mopeder, Sportartiklar, leksaker, fotoutrustning och fritidsbåtar. På delgruppsnivå urskiljes två större grupper av artiklar, nämligen radio- och TV-apparater samt grup- 1 pen fotoartiklar, fritidsbåtar Den förs- t

och andra varaktiga fritidsvaror. ta av dessa delgrupper - radio- och TV-apparater - svarade 1965 för drygt 17 % av hela gruppens konsumtion. Fram till 1979 steg denna andel till drygt 26 %.

Av ovanstående inses att volymtillväxten varit mycket snabb i denna varugrupp. Totalt sett ökade konsumtionen med 8,4 96 per år 1965-1979, vilket kan jämföras med 2,4 96 per år för den totala konsumtionen. Ökningstakten för radio- och TV-apparater uppgick till 11,7 96 per år. Från 1965 till 1974 låg ökningstakten för dessa varor på omkring 15 % per år. En starkt bidragande orsak till denna snabba utveckling är introduktionen av färg-TV.

Konsumtionen är såväl inkomst- som priselastisk. En av förklaringarna till den starka konsumtionstillväxten under 1960- och 1970-ta1en torde således vara relativprisets utveckling. Under hela perioden 1965-1979 har en mycket kraftig relativprissänkning ägt rum. I genomsnitt uppgick den till 2,7 % per år. För radio- och TV-apparater uppgick den till 7,4 % per år. Takten i relativprisets nedgång har dock avtagit under senare år.

I både alternativ 1 och 2 beräknas den snabba relativprissänkningen under 1960- och 1970-talen fortsätta. Trots

den svaga inkomstutvecklingen i alternativ 1 ökar konsumtionsvolymen med närmare 3 % per år mellan 1979 och 1985. Den snabbare inkomstutvecklingen i alternativ 2 möjliggör en volymtillväxt på närmare 4 % per år. Fritidsartiklar tillhör därmed den mest expansiva konsumtionsvarugruppen. Detta gäller i ; speciellt hög grad i alternativ 2. Samtliga delgrupper beräknas i båda altemativen under Den snab- i

få en positiv utveckling prognosperioden.

SOU l980z52 Utveckling av privat konsumtion och andra vâlfärdsaspekter 223

baste konsumtionstillväxten beräknas ske för radio- och TV-apparater, som i alternativ l ökar med över 5 % per år och i alternativ 2 med över 6 76 per år. _

Varugruppen möbler och heminredningsartiklar svarade under 1970-talet för mellan 7 och 8 % av den totala konsumtionen. Den största delgruppen var möbler med omkring 47 % av hela gruppens konsumtion.

Volymtillväxten för gruppen som helhet var l965-l979 drygt 3 % per år. Tillväxttakten har haft en trend - mellan 1974 och 1979

sjunkande

uppgick den till endast 0,2 % per år.

Konsumtionen i denna varugrupp är både pris- och inkomstelastisk. Relativpriset sjönk under 1960-talet, men har under 1970-talet stigit. Detta tillsammans med den svaga inkomstutvecklingen torde i hög grad ha bidragit till den svaga konsumtionsutvecklingen under 1970-talet. Även andra faktorer spelar dock en avgörande roll för volymutvecklingen i gruppen. Som exempel på sådana faktorer kan hushållsbildningen nämnas.

Även i denna varugrupp spelar således pris- och inkomstutvecklingen under prognosperioden en avgörande roll för den prognostiserade volymutvecklingen. I alternativ l beräknas konsumtionsvolymen i varugruppen utveckla sig svagt negativt fram till 1985. De två dominerande delgrupperna - möbler och textilier - får en svagt positiv utveckling, medan s. k. vita varor (spisar, kylskåp m. m.) och husgerådsartiklar beräknas minska med drygt 3 96 per år. I alternativ 2 möjliggör däremot inkomstutvecklingen en volymtillväxt på 1,5 % per år fram till 1985. För möbler och textilier innebär detta en tillväxt

på ca 2,5 96 per år, medan minskningen för de övriga delgrupperna begränsas något i jämförelse med alternativ l.

Gruppen övriga varor och tjänster omfattar huvudsakligen olika typer av tjänster. Bland de viktigaste är post- och

teletjänster, hushållstjånster

av olika slag, hotell- och samt nettot av

restaurangtjänster turisttjänst-

strömmarna mellan Sverige och utlandet. Konsumtionsandelen i gruppen som helhet uppgick 1979 till 9,3 %. Den största andelen har restaurangtjänsterna svarat för. Andelen har dock varit sjunkande - från 34 % av gruppens totala konsumtion 1965 till 27 96 år 1979. För postoch teletjänsterna ökade däremot andelen under samma period från 10 till 18 %. Turisttjänstema, netto, svarade 1972 för närmare 25 % av hela gruppens konsumtion, men hade 1979 sjunkit till knappt 20 %.

För perioden 1965-1979 har volymtillväxten i hela gruppen varit i genomsnitt 0,9 % per år. Under 1970-talet var volymutvecklingen i det närmaste konstant. De mest expansiva delgrupperna har varit post- och teletjänster, samt turisttjänster med 5 resp. 4 % i årlig tillvåxttakt mellan 1965 och 1979. Relativpriset i gruppen har haft den snabbast stigande trenden bland alla huvudgrupper. Snabbast har priserna ökat för hushållstjänster, vilka av denna anledning minskat mycket snabbt i volym med ca 5 % per år.

I alternativ l minskar konsumtionsvolymen i gruppen med 2 % per år under prognosperioden. Detta beror främst på att nettot av turisttjänstströmmama mellan Sverige och utlandet minskar kraftigt. Dessa förändringar är ett resultat av att kostnadsrelationen mellan Sverige och ut-

224 av konsumtion och andra

Utveckling privat välfärdsaspekter

landet utvecklas gynnsamt sett ur svensk synvinkel, vilket leder till att svenska turistutgifter i utlandet minskar samtidigt som utländska turistutgifter i Sverige ökar. Detta får i sin tur effekter på konsumtionsutvecklingen i hotell- och restaurangbranschen, som i detta alternativ ökar efter att under hela 1970-talet ha minskat. Andra såsom t. ex. fi-

tjänster

nansiella och hushållstjänster minskar däremot- dock inte post-

tjänster

och teletjänster som ökar med närmare 3 % per år. 4

I alternativ 2 ökar konsumtionsvolymen för övrigvarugruppen med drygt l % per år 1979-1985. Nettot av turisttjänstströmmama ökar i detta alternativ, vilket innebär att svenskarnas turistutgifter i utlandet expanderar samtidigt som en ökad turism i Sverige uteblir. Förklaringen återfinns liksom i alternativ l huvudsakligen i utvecklingen av kostnadsrelationen mellan Sverige och utlandet, vilken för svensk del utvecklas 1 ofördelaktigt i detta alternativ. Konsumtionsutvecklingen i hotell- och

j restaurangbranschen minskar delvis som en av detta. I övrigt är

följd i

mönstret i stort sett detsamma som i alternativ l.

j

i

i

5.3Andra l

välfärdsaspekter

l I detta avsnitt studeras fördelningen av den privata konsumtionen på olika grupper i samhället liksom fördelningen av de resurser som gör denna konsumtion inkomster och förmögenheter. Dessutom stu-

möjlig:

deras hur icke-materiella är fördelade mel-

några välfärdskomponenter

av olika kön, olika olika hushållstyper och lan personer åldersgrupper, olika socioekonomiska Framställningen baseras i huvudsak på

grupper. en redogörelse för inkomst- och välfärdsfördelningen, som publiceras som bilaga till LU 80.

Den konsumtionsstandardens fördelning

privata

Hur konsumtionen fördelar typer av hushåll be-

den privata sig på olika lyses i SCB:s hushållsbudgetundersökningar. Den senaste genomfördes 1978. Därav kan bl. a. utläsas att konsumtionen nära samvarierar med antalet i hushållet. Detta framgår i övre delen av tabell 5.3.

personer Konsumtionen sålunda ett betydligt möns-

per person uppvisar jämnare ter än konsumtionen för olika hushållstyper. Likväl är kon-

per hushåll sumtionen i hushåll med barn under 18 år klart lägre i ge-

per person nomsnitt än konsumtionen i barnlösa hushåll. Detta gäller såväl om hushållsföreståndaren är ensamstående som om denne är samboende. Vidare är konsumtionen bland de barnlösa hushållen mindre för

per person samboende än för ensamstående. I den sistnämnda kategorin har männen genomsnittligt större konsumtion än kvinnorna. Skillnaden var 1978 5 drygt 4 000 kr. g

Också vid en mellan olika socioekonomiska grupper fram-

jämförelse

står den genomsnittliga konsumtionen per person som jämnt fördelad, ,i , Inkomst_ och välfä 1_ds_ * vilket framgår av nedre delen av tabell 5.3. Endast gruppen tjänstemanfördelning. Bilaga [in LU 80. Publiceras i bör- nahushåll Inom den-

har högre konsumtion per person än genomsnittet.

torde också vara större än inom övriga socioja” al 1981- na kategori spridningen

och andra 225

Utveckling av privat konsumtion välfärdsaspekter

Tabell 5.3 Privat konsumtion efter hushållstyp och socioekonomisk grupp 1978

Antal ?lllâgâl_ltal) tkrTotal privat konsumtion Per hushåll Per persontkr
Ensamstående1 2943733
- utan barnl 1683535
- med barn1265523
Samboendel 8077025
- utan barn9515729
w med barn8568422
Övriga hushåll3967924
Samtliga hushåll3 4965926
» utan barn2 5155029
- med barn9828022
Arbetare1 268 l 19462 7024 29

Tjänstemän

Företagare2197023
Pensionärer780 3734 3923 27

Övriga ej förvärvsarbetande Anm. Med hushåll avses i detta sammanhang personer med gemensam bostad och gemensamt kosthåll. Med barn avses barn under 18 år. För definitioner av de socioekonomiska grupperna hänvisas till LU-bilagan om välfärdsfördelningen. Källa: Hushållsbudgetundersökningen 1978.

ekonomiska Lantbrukarhushållens konsumtion registreras som

grupper. låg, till stor del beroende på låga kostnader för bostad, energi, transporter m. m. samt på att inte all konsumtion inom självhushållets ram ingår i statistiken.

En dominerande del av hushållens konsumtionsutgif ter hänför sig till bostadskonsumtionen. Bostadsstandarden har också förbättrats kraftigt under efterkrigstiden. År 1975 bodde drygt 50 % av den vuxna befolkningen (16-74 år) i småhus. Denna andel torde sedan dess ha ökat. Småhusboendet var mest omfattande i åldrarna 35-44 år (ca 60 96) och var särskilt vanligt bland de samboende med 2 eller flera barn (ca 70 %). Bland ensamstående var andelen mindre än 25 %. Från 1945 till 1975 ökade lägenhetsstorleken med 25 %. Genom den

den genomsnittliga ökade lägenhetsstorleken har andelen trångbodda minskat kraftigt och

10 %. Samboende är mest trångbodda, melåg 1975 under barnfamiljer dan samboende utan barn samt ensamstående, såväl med som utan barn, är trångbodda. Samtidigt med att bo-

i mycket liten utsträckning städerna blivit större har också förbättrats. I mit-

utrustningsstandarden

ten av 1970-talet bodde ca 95 96 av den vuxna befolkningen i åldern 16-74 år i en modern bostad. Därmed menas bostad med vattenledning och avlopp i lägenheten, centralvärme, WC samt eget bad eller dusch-

År 1960 var motsvarande 1 Med trångboddhet avrum. andel knappt 60 %. Endast ca 18 % hade

ses att bostaden bebos dock 1975 tillgång till fullständig extrautrustning i form av diskmaskin,

av mer än 2 personer per tvättmaskin och frys. rum, kök och vardags-

Under LU:s kan den historiskt noterade rum oråknade.

prognosperiod utjämningen

226 Utveckling av privat konsumtion och andra

välfärdsaspekter

av boendestandarden förutses fortsätta. Snabbast kan detta förväntas ske i alternativ 1, där nyproduktionen av bostäder är högre än i alternativ 2. I båda utvecklingsalternativen ökar ombyggnadsinvesteringarna snabbare än tidigare, vilket märkbart torde boendestandarden i det

höja

redan befintliga bostadsbeståndet.

Inkomst- och

förmögenhetsfördelning

1 Ett hushålls i konsumtionsmöjligheter avgörs främst av hushållets löpande inkomster. Inkomstfördelningen är därför av stor betydelse för konsumtionsfördelningen. Innehav av förmögenhet ger därtill potentiella möjligheter till konsumtion.

1De resurser som kan användas för konsumtion vid oförändrad för- i mögenhet utgörs av den disponibla inkomsten. En översikt över inkomsternas storlek och fördelning på olika inkomstslag 1977 ges i tabell 5.4. Ett vanligt sammanfattande mått på inkomstskillnadernas storlek är den 1

maximala utjämningsprocenten. Denna del

anger hur stor procentuell i av hela inkomstsumman som måste omfördelas från de hushåll som har i inkomster över medelinkomsten till dem som har inkomster under medelinkomsten för att alla skall få lika inkomst. Under perioden 1975-1977 var den maximala

utjämningsprocenten tämligen oförändrad

för de disponibla inkomsterna bland hushållen i Sverige, ca 24 %. Uppgifter för senare år än 1977 saknas när detta skrivs. Som framgår av tabell 5.4 leder transfereringarna till en kraftig omfördelning i riktning av de som

utjämnande konsumtionsmöjligheter ;

faktorinkomsterna skapar. För hushåll med faktorinkomster under i 30 000 kr ökar därmed konsumtionsmöjligheterna kraftigt. Av ojämför-

å Tabell 5.4 Inkomststmktur för samtliga hushåll efter faktorinkomst 1977 l Genomsnitti 1 000-tal kronor

Inkomstklass, tkr

-1010-30 30-50 50-80 80-100 100-Samtliga
Antal hushåll (1 000-tal)1 119,4 566,6 661,0 849,9 390,5 626,84 214,2
Procentuell fördelning26,6 13,4 15,7 20,29,314,9 100,01
L011 _0,8 13,4 37,0 56,5 77,6 1 16,643,7|
Foretagannkomst-O,2 1,2 2,1 3,24,43, 32,7i
Övr. faktorinkomst1,74,4 2,3 4,5 7,5 |4,75_2I
Faktorinkomst2,419,1 41,4 64,3 89,6 139,651,7*
Erhållna transfereringar23,7 18,2 9,3 10,2 8,77,214,2
därav pensioner och livräntor19,8 12,0 3,53,5 1,2 1,78,5
Utbetalda transfereringar3,7 7,7 13,5 22,4 28,7 51,218,9

j därav skatter

3,4 7,6 13,3 22,2 28,5 50,9 18,7

Disponibel inkomst 22,5 29,9 37,5

52,3 69,8 96,2 47,2

Procentuell fördelning av total

disponibel inkomst 12,7 8,5 12,5

22,3 13,7 30,3 100,0

Källa: SCB:s

inkomstfördelrxingsundersökning.

ligt störst betydelse är här den omfördelning som äger rum till pensionärshushållen. För hushåll med faktorinkomster över 30 000 kr medför transfereringarna antingen oförändrade eller minskade konsumtions-

i och med ökande skatter. De flesta hushåll är, oberoende av

möjligheter

inkomstnivå, föremål för både positiva och negativa transfereringar.

Hushåll utan barn har genomgående lägre disponibel inkomst än

Detta framgår av tabell 5.5 a. De disponibla inkomster-

barnfamiljerna.

na är dock relativt jämnt fördelade mellan barnhushåll och barnlösa hushåll om man mäter per konsumtionsenhet, dvs. tar hänsyn till att konsumtionen hos två vuxna i ett hushåll är mindre än hos två vuxna ensamstående etc. Detta mått redovisas i tabell 5.5 b. Samboende har genomgående högre disponibel inkomst per hushåll än ensamstående. Även i detta avseende är fördelningen jämnare om man räknar per konsumtionsenhet, och de återstående inkomstskillnaderna beror främst på olika antal förvärvsarbetande i resp. hushållstyp. Dock sjunker de samboendes inkomst per konsumtionsenhet vid ökande antal barn, medan de ensamståendes är relativt opåverkad av bamantalet.

Inkomststatistiken ger vid handen att företagarhushåll har lägre disponibel inkomst än löntagarhushåll. I synnerhet lantbrukarhushåll har låg disponibel inkomst. Det är dock sannolikt att inkomstuppgifterna för företagare och löntagare inte är i den nuvarande in-

jämförbara

komststatistiken. De beräknas utifrån alltför olika premisser.

Förekomsten av förvärvsarbete har en avgörande betydelse för inkomstfördelningen. Ökningen av de relativa AK-talen och utjämningen mellan könen, som beskrivits en av

i kapitel 3, har medfört utjämning inkomsterna. Innehavet av förvärvsarbete är därtill en viktig välfärdskomponent genom den personliga tillfredsställelse det kan ge.

För LU:s prognosperiod förutses i båda utvecklingsaltemativen en fortsatt utjämning av förvärvsfrekvenserna, vilket i sig talar för en fortsatt inkomstutjämning. Några avgörande förändringar i transfereringssystemet, som skulle kunna motverka en sådan utveckling, förväntas inte heller. Däremot är det uppenbart att en utveckling enligt alternativ 2, med stor öppen arbetslöshet vid slutet av prognosperioden, även torde få ogynnsamma effekter på inkomst- och välfärdsfördelningen.

Innehav av förmögenhet är av betydelse för konsumtionsmöjlighetema dels genom den avkastning som förmögenheten ger, dels genom de potentiella konsumtionsmöjligheter som kan fås om kapitalet förbrukas. Förmögenhetsfördelningen har därför betydelse för fördelningen av

konsumtionsmöjlighetema.

De svenska hushållen deklarerade i slutet av 1975 för tillgångar till ett taxeringsvärde om sammanlagt ca 350 miljarder kr. Om fastigheterna värderas till marknadspris i stället för taxeringsvärde och om hänsyn vidare tas till att vissa tillgångsslag är ofullständigt redovisade i deklarationerna, ökar värdet av bruttoförmögenheterna till ca 570 miljarder kr. Vid samma uppgick hushållens skulder till ca 150 kr

tidpunkt miljarder

och nettoförmögenheten, efter hänsyn till marknadsvärde och underdeklaration, således till ca 420 miljarder kr. Fastigheter är det särklassigt viktigaste tillgångsslaget och uppgick 1975 till ca 2/ 3 av de marknadsvärderade bruttoförmögenheterna. Banktillgodohavanden motsvarade

228 av konsumtion och andra välfärdsaspekter

Utveckling privat

Tabell 5.5a Disponibel inkomst efter hushållstyp och socioekonomisk grupp 1977 Genomsnitt i l OOO-tal kronor

Ingen för- l förvärvs- 2 förvärvs- Samtvärvsarbe- arbetande arbetande

Ensamstående

- utan barn2032-27
- med barn365l-49
Samboende40607969
- utan barn40557660
- med barn42668278
Samtliga hushåll26417948
- utan barn25367639
- med bam36608273
Arbetare50
Tjänstemän67
Företagare47

Övriga förvärvsarbetande 38 Ej förvärvsarbetande 26

Tabell 5.5b Beräknad disponibel inkomst per konsumtionsenhet efter hushållstyp 1977 Genomsnitt i l OOO-tal kronor

Ingen för- l förvärvs- 2 förvärvs- Samtvärvsarbe- arbetande arbetande liga tande

Ensamstående2032-28
- utan barn2032-27
- med barn223332
Samboende23303834
- utan barn24324435
- med barn18273533
Samtliga hushåll2|313832
- utan barn21324431
- med barn21293533

Anm. Med hushåll avses i detta sammanhang en vuxen eller två sammanboende vuxna. Uppgifterna i denna tabell är därmed inte jämförbara med dem i tabell 5.3. Tabellerna avser vidare skilda år. Med barn avses barn under 18 år. För definitioner av de socioekonomiska grupperna hänvisas till LU-bilagan om välfärdsfördelningen. Källa: SCB:s inkomstfördelningsundersökning samt bearbetningar inom ekonomidepartementet.

i

l0 %. Dessa andelar har i ca l4 96, fordringar och övriga tillgångar knappt x

l i vissa fall genomgått stora förändringar sedan 1945. Hyresfastigheter

i l och aktier har minskat sina andelar. Andelen egnahem och fritidshus har däremot ökat mycket snabbt under perioden från ca 17 % till ca 45 %. Banktillgodohavandenas andel av bruttoförmögenheterna har varit relativt konstant. Likaså har skuldernas andel av bruttotillgångarna varit påfallande stabil.

av konsumtion och andra 229

Utveckling privat välfärdsaspekter

Tabell 5.6 Förmögenhetsfördelningen 1975 j Procentuell andel av total förmögenhet, värderad till marknadspns, deklarerad av de 0,l-20,0 procent rikaste hushållen

Andel rikaste Andel av total hushållen % __ __ ., ..

% Bruttoformogenhet 96

Nettoformogenhet

0,166
O 288,5
0 512,5 l713 l7

1,0

2 02424
5,03837
10,05452
20,07571

Källa: SOU l979z9, Den svenska förmögenhetsfördelningens utveckling.

1975 var mycket än fördel-

Förmögenhetsfördelningen ojämnare

av andra ekonomiska resurser. Medan de 10 % rikaste hushållen ningen ägde ca 55 % av totalförmögenheterna, uppbar exempelvis de 10 96 högs-

enbart 20 % av hushållens sammanlagda dista inkomsttagarna omkring ponibla inkomster. I tabell 5.6 redovisas några uppgifter om förmögen-

1975. Även om förmögenhetsfördelningen detta år behetsfördelningen tecknas med inkomstfördelningen, har det

som mycket ojämn jämfört skett en mycket kraftig utjämning av de taxerade nettoförmögenheterna under perioden 1920-1975. De rikaste hushållens andel av den deklarerade totala nettoförmögenheten har sjunkit mycket starkt. Ett annat ty-

har varit den starka ökningen av andelen huspiskt drag i utvecklingen håll som deklarerat ett förmögenhetsinnehav. År 1920 uppgav sig l/5 av hushållen med 3/4 år 1975. Bland de mindre för-

äga tillgångar jämfört mögenheterna dominerar tillgångar i egnahem, medan aktier och hyres-

roll i de största förmögenheterna. Skulderfastigheter spelar en viktigare nas andel av bruttotillgångarna är störst vid de lägsta och högsta förmögenhetsskikten, medan den är lägst i skikten omkring skattepliktsgränsen (200 000 kr 1975).

J ämnheten i är i hög grad beroende av vil-

förmögenhetsfördelningen

ket förmögenhetsbegrepp som används. I detta avsnitt har redovisats ett

som bygger på tämligen likvida tillgångar vilka förmögenhetsbegrepp kan överföras till annan person. Skulle även pensionstillgångar och s. k.

arbetskapacitet) ha medräknats i föregentillgängar (t. ex. utbildning,

hade förmögenhetsfördelningen blivit avsevärt mögenhetsbegreppet, jämnare.

Yttre miljö

Välfärdcn har alltmer kommit att bli beroende av tillgång till god miljö i

materiella behoven tillgodosetts. En kontakt med att de grundläggande centration av människor till tätorter har ökat belastningen på den yttre

I och med att kunskaperna om föroreningars för-

miljön. miljöeffekter

bättrats och blivit mer spridda har uppmärksamheten pâ miljöfaktorer kommit att öka.

230 Utveckling av* privat konsumtion och andra

välfärdsaspekter

lnom näringslivet har insatserna för det tekniska ökat

miljöskyddet

snabbt. Viktiga förutsättningar för den snabba ökningen har varit tillkomsten av lagstiftning och statliga bidrag i ett inledningsskede. Miljö-

skyddsinvesteringarnas volym var under 1970-talet omkring tio gånger större än under årtiondet dessförinnan. andel av de sam-

Miljöskyddets

lade investeringarna inom industrin beräknas för 1970-talet ha uppgått till 3-4 96. Då genomfördes en rad

basinvesteringar på miljöskyddsom-

rådet.

Åtgärder för att förbättra miljön behöver emellertid inte bara avse in-

vesteringar. Genom t. ex. produktkontroll kan förbud mot vissa ämnen eller bestämmelser halter av vissa ämnen om högsta tillåtna införas. Därigenom kan kostnadsökningar uppstå i produktionen. Ett exempel är att högsta tillåtna svavelhalter i - i syfte att hindra för-

eldningsoljor

surning av mark och vatten - medför merkostnader för

energiförsörj-

ningen. Enligt naturvårdsverket beräknas de samlade i i årliga investeringarna tekniska i miljöskyddsåtgärder under perioden 1980-1985 till ca uppgå 1 l 1 000 milj. kri 1975 års priser. Detta framgår av tabell 5.7. Miljöskydds- 1

investeringarna inom industrin beräknas uppgå till ca 400 kr, vilket

milj.

motsvarar lika stor andel av industrins samlade investeringar enligt LU:s alternativ 1 som under 1970-talet.

Inkl. andra insatser inom

miljövårdsområdet (tekniskt miljöskydd,

naturskydd, återställande av natur, rekreation beräknas och friluftsliv) de årliga investeringarna sammanlagt uppgå till 1 100 kr. Detta

milj.

motsvarar ca 1,5 % av de totala beräknade i den svenska

investeringarna

ekonomin under perioden.

Tabell 5.7 Beräknade investeringar i miljövárdsåtgärder under åren 1979-1985

enligt naturvårdsverket Milj. kr, 1975 års priser

Verksamhet 1979 Genomsnitt per år 1980-1985

Tekniskt miljöskydd

Industri347428
El- och värmeverk3071
Kommunal avloppsvattenrening200200
Behandling av hushållsavfall1 151 15

Behandling av miljöfarligt

avfall. Oljeskydd5050
Bullerskydd33
Trafikbulleråtgärder100
Bilavgasâtgärder12 75712 980

Naturskydd Markköp, intrångsersättning, värd 35 35 Återställandc av natur Sjörestaurering. kalkning m. m. 30 30 Rekreation, friluftsliv

i l Friluftsanläggningar 55 35 i

i Summa 877 1 080 i

1 Källa: Miljövårdskostnader 1979-1985. Ds Jo 1980:12.

privat

Insatserna i beräknas därmed av naturvårdsverket bli unge-

miljövård

fär lika stora första hälften av 1980-talet som under

per år under 1970-talet. Däremot kommer inriktningen av miljövårdsinsatserna på l980-talet successivt att ändras och i större utsträckning avse långsiktiga och irreversibla miljöproblem.

A rbetsmiljö

I SCB:s levnadsnivåundersökningar mäts arbetsmiljön genom att intervjupersonerna får beskriva sina arbetsmiljöer utifrån ett antal frå-

själva

gor om den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Över 60 % av den förvärvsarbetande befolkningen, ca 2,5 personer, beskriver sitt ar-

miljoner

bete som fysiskt ansträngande i något avseende. Det kan gälla förekomst av tunga lyft, upprepade och ensidiga arbetsrörelser, olämpliga arbetsställningar, kraftiga skakningar eller vibrationer eller att man dagligen blir svettig av kroppsansträngning. Andelen är lika hög för båda könen. Hela 80 96 av ungdomarna uppger sig ha ett fysiskt ansträngande arbete. Också bland de flesta arbetarkategorier och bland lantbrukare är andelarna över 80 %. Endast 28 % av de högre beskriver

tjänstemännen

sitt arbete som fysiskt ansträngande.

Bland övriga kan nämnas att drygt 10 % av de

arbetsmiljöaspekter

sysselsatta uppger sig bli utsatta för ett konstant öronbedövande buller

är härvidlag värst för männen. Återigen är det på sitt arbete. Situationen arbetarkategorierna som i detta avseende utsätts för störst påfrestningar. l / 4 av männen bland arbetarna har en bullrig arbetsmiljö.

I SCB:s levnadsnivâundersökningar mäter man vidare olika aspekter

psykosociala beskriver vilken

på den arbetsmiljön. Intervjupersonerna

psykisk belastning de utsätts för i arbetet samt vilket inflytande och vilken frihet de har i sitt arbete. I undersökningen för 1978 beskrev 10 % av de sysselsatta sina arbeten som både jäktiga och enformiga. Bland vissa av arbetarkategorierna är andelen ungefär dubbelt så hög. Tjänstemän, lantbrukare och övriga företagare beskriver däremot mera sällan sina arbeten som både och enformiga. Högre uppger dock

jäktiga tjänstemän

ofta att deras arbeten är jäktiga utan att för den skull vara enformiga.

I tabell 5.8 redovisas några uppgifter om vilket inflytande över arbetstempo och arbetstidens förläggning som olika kategorier anser sig ha. Kvinnor har i större utsträckning än män sådana arbeten där inflytandet över arbetstempot uppfattas som obefintligt. Beträffande arbetstidens förläggning är skillnaderna mellan könen dock små.

Att med anspråk på någon större grad av precision uttala sig om pro-

utveckling i är naturligtvis svårt.

gnosperiodens arbetsmiljöhänseende

Det kan emellertid konstateras att när det gäller den del av arbetsmiljön som avser medinflytande och medbestämmande befinner sig svenskt arbetsliv f. n. mitt uppe i en utvecklingsprocess. De mera definitiva formerna för denna verksamhet kan förväntas bli etablerade under prognosperioden. Vidare visar erfarenheten att utrymmet för satsningar på en förbättrad ökar i ett klimat med allmänt hög investerings-

arbetsmiljö

aktivitet och god tillväxt i näringslivet. Mot denna bakgrund torde förutsättningarna för en fortsatt förbättring av arbetsmiljöema vara större i alternativ l än i alternativ 2.

232 Utveckling av privat konsumtion och andra

välfärdsaspekter

Tabell 5.8 Grad av inflytande för anställda på arbetstempo och arbetstidens förläggning 1977 Procent

Arbetstempo Förläggning av arbetstid Inget Visst Stort Inget Visst Stort inflytande inflytande inflytande inflytande inflytande inflytande

p

16-24 år10,938,550,666,722,810,5
25-34 år9,328,462,351,330,917,8
35-44 år9,129,061,957,325,517,1
45-54 år11,332,156,561,625,113,3
55-64 år11,830,357,862,223,214,5E*
65-74 år5,119,375,635,426,31

38,3

l

Samtliga10,231,158,758,426,215,4i
därav män8,527,863,758,125,816,11
kvinnor12,234,853,058,726,714,6å
Arbetare13,836,849,469,319,910,8
Tjänstemän5,523,770,744,234,421,41

Källa: SCB:s levnadsnivåundersökning. 3

I Hälsa

Hälsa är ett mångfasetterat och svårmätbart Ett vanvälfärdsbegrepp. ligt sätt att mäta hälsotillståndet i en befolkning är att studera utvecklingen och nivån hos dödligheten. Detta har redan beskrivits 3. i kapitel Sambandet mellan och dödlighet sjuklighet (den negativa motsvarigheten till hälsa) kan dock variera över tiden, bl. a. till av medicinska

följd

framsteg. I SCB:s hälsotillståndet

levnadsnivåundersökningar kartläggs

på grundval av intervjupersonernas egna redogörelser. Denna mätteknik ger erfarenhetsmässigt upphov till underrapportering av

sjukdomstill-

stånd. men åtminstone förekomsten blir i av allvarligare sjukdomar på detta sätt någorlunda väl kartlagd. Ca 40 % av den vuxna befolkningen hade 1977 en eller flera långvariga sjukdomar. Andelen var något högre bland kvinnor än bland män. För 10 % medförde att blev

sjukdomstillståndet arbetsförmågan i hög

giad nedsatt. I detta avseende var könsfördelningen men varia-

jämnare,

tionerna mellan olika åldrar var stor. 16-24 år mycket I åldersgruppen hade 2 % nedsatt arbetsförmåga, medan andelen var omkring tio gånger större i åldersgruppen 55-64 år. Också mellan förvärvsarbetande och 3 icke förvärvsarbetande var skillnaderna stora. Av de förvärvsarbetande i hade medan * 5 % i hög grad nedsatt arbetsförmåga, andelen var 22 % bland de icke förvärvsarbetande, där många människor i med dålig hälsa ingår, såsom ålderspensionärer, förtidspensionärer och arlångvarigt betslösa. Efter Standardisering för köns- kan och ålderssammansättning g noteras att tjänstemän har den relativt sett bästa hälsosituationen och , arbetare förhållandevis sämre hälsoläge. Hälsotillståndet hos företagare

är något sämre än hos tjänstemannagruppema.

Befolkningens hälsotillstånd är beroende av en lång rad faktorer, så- . som t. ex. boende- och samt arbetsmiljö naturligtvis vårdapparatens kvalitet, kapacitet och tillgänglighet. Härvid inkluderas i vårdapparaten

av konsumtion och andra 233

Utveckling privat välfârdsaspekter

den rena utan även centrala områden inom sointe enbart sjukvården cialvården. Dessa områden har under 1960- och l970-talen känneteckoch tillhandahålls i de flesnats av en omfattande utbyggnad, tjänsterna ta fall till en ringa kostnad för den enskilde patienten. Tillgängligheten måste således ur denna synvinkel betraktas som god. Några avgörande förutses inte under prognosperioden. l alternativ förändringar härvidlag för en fortsatt utbyggnad begränsat, men l är visserligen utrymmet bland de områdena återfinns bl. a. äldrevård och barndag-

prioriterade

vård, l alternativ 2 förutsätts en utbyggnad ske i ungefär samma takt En mera för ut-

som tidigare. detaljerad redogörelse prognosperiodens

veckling i dessa avseenden återfinns i kapitel 6.

Utbildning och kunskaper

År [978 hade 37 % av den vuxna befolkningen högst åttaårig förgymna- 15 96 hade någon eftergymnasial utbildning och ca 6 % sial utbildning, hade sådan eftergymnasial utbildning som är längre än två år. Till följd av utbildningssystemets snabba tillväxt förelåg stora utbildningsskillnader mellan 25-34 år hade nästan 26 % yngre och äldre. I åldersgruppen mot endast 6 % av dem i åldersgruppen 65-74 eftergymnasial utbildning år. Också i de yngre åldersklassema finns det ett mycket starkt samband mellan den egna utbildningsnivån och föräldrarnas. i utbildningsnivå har det Med hänsyn till de stora ålderskillnaderna reguljära skolsystemet kompletterats med satsningar på vuxenutbildning. Totalt hade 35 % av den vuxna befolkningen deltagit i någon form av studier (inkl. hobbykurser m. m.) under 1977/ 1978. Därav avsåg ungefär l/3 kurser som arrangerats av studieförbund, och nära nog lika kurser som fackföreningar eller mycket arrangerats av arbetsgivare, AMS. Den kommunala vuxenutbildningen samt universitet och högskovardera 5 96. Studiedeltagandet varierar mellan lor svarade för knappt olika socioekonomiska Andelen studiedeltagare är större bland grupper. Studiedeltagandet var personer som redan har en hög utbildningsnivå. ca 30 % bland dem med enbart förgymnasial utbildning och 55 % bland dem med utbildning. Det finns sålunda en viss risk för

eftergymnasial

förstärker melatt vuxenutbildningen i praktiken utbildningsskillnader lan olika befolkningsgrupper. torde i sig ge begränsade välfärdseffekter. Det som är av Utbildningen för välfärden är de kunskaper och färdigheter som utbildbetydelse beskriva fördelningen ningen kan ge upphov till. Att mäta och statistiskt av kunskaper och färdigheter i befolkningen är mycket svårt. I SCB:s har hittills koncenlevnadsnivåundersökningar kunskapsbeskrivningen trerats till enklare mått på språklig färdighet i form av frågor avseende förståelsen av vissa främmande ord som ofta ingår i nyhetsmeddelanden i massmedia. Ordförståelsen har visat sig vara sämst i de yngsta och de äldsta Förutom skolutbildningen har också åldersgrupperna. vuxenlivets erfarenheter betydelse för ordförståelsen. Denna tycks för också vara beroende av dvs. föräldrarnas skolut-

övrigt uppväxtmiljön,

hänger samman med bildning. Det har vidare visat sig att Ordförståelsen

samboendepartnerns utbildningsnivå.

234 Utveckling av privat konsumtion och andra

välfärdsaspekter

Kvantitativt sett har Sverige ett av världens mest utvecklade utbildningsystem. Den kvalitativa utvecklingen är emellertid

också viktig. Till följd av i arbetsmarknadens funktionssätt

förändringar (se kapitel 9) har kraven på adekvat successivt förändrats under

utbildning 1970-talet. Kvalitetsbrister i utbildningen

kan ge upphov till negativa välfärdseffekter för i första hand de berörda generationerna. På något längre sikt kan en sådan utveckling också påverka effektiviteten och nyskapandet inom näringslivet samt därigenom tillväxten i den totala materiella välfärden.

6Den sektorns

offentliga resursförbrukning

och

produktion

6.1Inledning

Under de två första efterkrigsdecenniema växte den svenska produktionen mycket snabbt. Den starka resurstillväxten gjorde det möjligt att i snabb takt bygga ut den offentliga sektorn. Som visas i nedanstående sammanställning fortsatte den offentliga sektorns expansion också under l970-talet trots en väsentligt svagare BNP-tillväxt.

Årlig procentuell volymförändring

1950-1960 1960-1970 1970-1979 Bruttonationalprodukt 3,3 4,4 2,0 Offentligt konsumtion 4,2 5,7 3,3

För att lösa de långsiktiga balansproblemen måste den offentliga sektorns ökningstakt dämpas avsevärt under de kommande åren. Orsakerna till detta behandlas på andra ställen i detta betänkande. Huvuddelen av föreliggande kapitel ägnas åt att konkretisera innebörden av en sådan utveckling. Framställningen koncentreras därvid till statens och kommunernas resursförbrukning och tjänsteproduktion. De finansieringskrav som följer av denna utveckling och av sektorns omfattande finansiella transaktioner i form av inkomstöverföringar m. m. behandlas i kapitel ll.

I avsnitt 6.2 diskuteras den offentliga sektorns roll i samhällsekonomin samt den historiska utvecklingen i sektorn sedan 1965. I detta avsnitt behandlas också sektorns struktur. Huvudparten av kapitlet (avsnitt 6.3) ägnas åt den offentliga konsumtionen. I analysen har stor vikt lagts vid att för statlig och kommunal konsumtion precisera det utrymme som redan är intecknat av olika åtaganden. Uppbyggnad och en översikt av huvudresultaten i dessa s. k. baskalkyler anges i avnsitt 6.3.2.

Den offentliga konsumtionens utveckling enligt LU:s alternativ l diskuteras i avsnitt 6.3.3. I detta alternativ måste den offentliga konsumtionens ökningstakt dämpas avsevärt jämfört med tidigare år till en nivå som i vissa fall understiger baskalkylemas nivåer. Det är angeläget att belysa i vilken utsträckning alternativet kräver en omprövning av redan fattade beslut eller en sänkning av ambitionsnivån i offentlig sektor. I avsnittet görs därför en detaljerad redovisning av baskalkylen som sedan konfronteras med utvecklingen i alternativ l.

Enligt förutsättningarna för LU:s alternativ 2 lyckas det inte att bromsa den offentliga sektorns tillväxt. Den offentliga konsumtionen förutsätts i detta fall öka enligt 1970-talets trender. En sådan utveckling behandlas i avsnitt 6.3.4.

Motsvarande bedömningar för de offentliga investeringarnas utveckling görs i avsnitt 6.4.

6.2Den offentliga sektorn

6.2.1 Sektorns avgränsning och roll i samhällsekonomin Med offentlig sektor avses i långtidsutredningarna statliga och kommunala myndigheter. De affärsdrivande verken och de offentligt ägda bolagen hänförs däremot till det privata näringslivet.

De offentliga myndigheternas verksamhet registreras i nationalräkenskaperna som offentlig tjänsteproduktion. En del av dessa tjänster konsumeras kollektivt. Det gäller sådana odelbara tjänster som försvar, polis osv. En stor och växande del av är emellertid av s. k. privat

tjänsterna

natur, vars konsumtion kan hänföras till den enskilda individen. Exempel härpå är utbildning, sjukvárdstjänster, barnomsorg, äldreservice osv. Orsaken till att även dessa förs till offentlig konsumtion är att

tjänster

man inte tar ut marknadspriser för tjänsterna utan finansierar konsumtionen med skattemedel. För endast en mindre del av de offentligt producerade tjänsterna tar man ut marknadsmässiga avgifter och den delen redovisas som privat konsumtion.

Den offentliga sektorns ökande betydelse kan belysas genom att ange den offentliga konsumtionens och de offentliga investeringarnas andel av BNP. I tabell 6.1 görs detta i 1975 års priser. Av tabellen framgår att andelsökningen 1965-1979 faller helt på den kommunala konsumtionen. Den statliga konsumtionens och de offentliga investeringarnas andel av BNP har t. o. m. minskat något. Bilden blir dock en annan om beräkningen görs i löpande priser. Detta framgår av tablån nedan.

Andel av BNP (löpande priser)

1965 1970 1974 1979

Statlig konsumtion8,7 8,3 8,3 9,2
Kommunal konsumtion8,9 13,5 15,3 19,9
Summa offentlig konsumtion17,6 21,8 23,6 29,1

Redovisningen i löpande priser ger för den offentliga konsumtionen en mer än dubbelt så stor andelsökning 1965-1979 än när andelen beräknats i fasta priser. För de offentliga investeringarna erhålls dock också i löpande priser en sjunkande andel.

För summa offentlig konsumtion och offentliga investeringar uppgick andelsökningen 1965-1979 till 10,7 procentenheter, räknat i löpande priser. Motsvarande ökning i fasta priser var endast knappt hälften så stor, 4,6 procentenheter. Av andelsökningen i löpande priser beror således närmare hälften på att den offentliga sektorns volymmässiga tillväxt har

Den sektorns och produktion 237

offentliga resursförbrukning

Tabell konsumtionens och de offentliga investeringarnas an-

6.1 Den offentliga delar av BNP 1965-1979 1975 års priser

1965 1970 1974 1979

9,6 8,7 8,2 8,5 Statlig konsumtion

Kommunal konsumtion12,0 15,0 15,4 18,1
Summa offentlig konsumtion21,6 23,7 23,6 26,6
Statliga investeringar1,21,11,01,0
Kommunala2,53,52,3 . 2,3
investeringar
Summa offentliga investeringar3,74,63,33,3

Summa offentlig konsumtion

och investeringar 25,3 28,3 26,9 29,9

Anm. Andelama för 1965 är beräknade på icke reviderad NR-statistik. Källa: Statistiska centralbyrån.

varit snabbare än BNP:s och den andra hälften på att den offentliga sektorn har haft en ogynnsammare än landets totalpro-

prisutveckling

duktion. Denna relativa av den offentliga verksamheten kan

fördyring hänföras till konsumtionsutgifterna och i särskilt hög grad till den kommunala konsumtionen. Sålunda ökade för den kom-

implicitprisindex

munala konsumtionen 1965-1979 med 10,5 96 per år. För statlig konsumtion var motsvarande 8,8 % per år, för privat konsum-

prisstegring tion 7,4 % per år och för BNP 7,6 % per år.

En av orsakerna till den för offentlig tjänsteproduktion oförmånliga prisutvecklingen är att enligt nationalräkenskapemas redovisningsprin-

beräknas ske i offentlig verksamhet.

ciper ingen produktivitetsstegring

Såväl offentlig produktion som konsumtion mäts i nationalräkenskaperna via kostnaderna eftersom i stort sett saknas för

marknadsprisbildning

driftöverskott kan därför inte registreras och offentliga tjänster. Något eventuella kan inte beräknas. Detta innebär

produktivitetsförändxingar sannolikt att den volymmässiga utvecklingen i den offentliga tjänsteproduktionen underskattas. Därmed skulle också den relativa prisstegringen för dessa tjänster bli överskattad.

En annan till av den offentliga sektorns rela-

förklaring uppgången

med den höga löneandelen i denna verksamhet. tivpriser sammanhänger Av kommunernas bruttokostnader för sin faller ca

tjänsteproduktion

70 % på löner och arbetsgivaravgifter, räknat i löpande priser. För staten är motsvarande andel ca 60 % och för den privata delen av näringslivet ca 30 %. Eftersom lönenivån i samhället har stigit snabbare än den allmänna har också de totala kommit

prisnivån, produktionskostnaderna

att öka snabbare i den offentliga sektorn än i det privata näringslivet. Under av år har denna effekt ytterligare förstärkts av sats-

en lång följd ningen på låglönegrupperna som utgör en betydande del av de offentligt anställda.

Som framgår av tabell 6.1 tog den offentliga sektorn 1979 i anspråk ca 30 % av landets totala bidrog sektorn också till

produktion.Samtidigt

av denna Statens och kommunernas roll som uppkomsten produktion.

är dock mera begränsad än deras resursanvändning. I neproducenter

238 Den offentliga sektorns

resursförbruknin g och produktion

danstående sammanställning sektorns visas den offentliga produktionsandelar av BNP.

Förädlingsvärdets andel av BNP 1965 1970 1974 1979 Staten 5,6 4,9 4,9 5,1 Kommunerna 9,4 1 1,8 12,4 14,2 Summa 15,0 16,7 17,3 19,3

I detta fall betraktar sektorn man den offentliga från produktionssidan. Den offentliga sektorn bidrog således 1979 med närmare 20 96 av landets samlade produktion. Den offentliga sysselsättningens andel av den totala sysselsättningen framgår av tabell 6.2. Som synes har den offentliga sysselsättningens andel mer än fördubblats under perioden 1965-1979. Att

andelsökningen

här blir större beror på att den totala sysselsättningen i landet har ökat betydligt långsammare än BNP. I absoluta inneburit tal har utvecklingen att den offentliga sysselsättningen har ökat från ca 530000 1965 till ca 1 210000 personer personer 1979. Den kommunala sysselsättningen har under samma tid ökat från ca 340 000 till ca 940 000 personer. För staten är motsvarande tal 190 000 resp. 270 000 personer. Det bör observeras att dessa avser endast hos of-

sysselsättningstal

fentliga myndigheter anställd personal. Den offentliga verksamheten innefattar emellertid varför också betydande inköp från andra sektorer, den offentliga verksamheten indirekt svarar för en del av sysselsättningen därstädes.

Tabell 6.2 Den offentliga sysselsättningens andel av den totala sysselsättningen 1965-1979

Andel (96) av landets totala sysselsättning l 965 1970 1974 1979 I antal timmar

Staten5,05,1 5,8 6,6
Kommunerna7,6 12,515,1 19,1
Summa12,6 17,6

20,9 25,7 I antal sysselsatta

Staten5,25, l 5,8 6,6
Kommunerna9,0 14,517,9 22,6
Summa14,2

19,6 23,7 29,2 Källa: Statistiska centralbyrån.

Den sektorns och produktion 239

offentliga resursförbrukning

6.2.2Sektorindelning, kostnads- och sysselsättningsstruktur

framgår av nedanståen-

Det offentliga produktionsvärdets uppbyggnad

de sammanställning av olika kostnadskomponenter. Som syns täcks endast en mindre del av sektorns av intäkter från

produktionskostnader

Huvudparten av finansieras med skatteme-

försäljningen. produktionen

del och utgör offentlig konsumtion. Omkring 70 % av det totala produktionsvärdet består av sektorns egen produktion, medan ca 30 % avser varor och som producerats i andra sektorer. Andelen produkter

tjänster

från andra sektorer blir ännu större om man tar hänsyn till att också de

framställs i det privata näringslivet. Av sekoffentliga investeringarna

faller huvuddelen på lönekostnader. Resten torns eget förädlingsvärde

post som avser förslitningen av det avser kapitalets bidrag, en beräknad offentliga kapitalet.

Milj. kr i Procent av

1975 års produktions-

priser värdet

Löner och arbetsgivaravgifter57 20066,5
Kapitalförslitning3 1003,6
Förädlingsvärde (l + 2)60 30070,1

Förbrukning av varor och

25 700 29,9 tjänster från andra sektorer Produktionsvärde (3 + 4) 86 000 100,0

till andra sektorer 3 000 3,5 Försäljning

(5 ./ . 6) 83 000 96,5 Offentlig konsumtion

Den offentliga konsumtionens fördelning på delområden anges i ta-

utgår från konsumtionens ändabell 6.3. Uppdelningen på delsektorer målsinriktning. Som visas i tabellen avser mer än 1/3 av den statliga

ändamål 1979 Tabell 6.3 Den offentliga konsumtionens och sysselsättningens fördelning på olika

Staten Kommunerna

Konsumtion Sysselsått- Konsumtion Sysselsätt-

nin tim. , nin (tim. ,

kr Fördel kr

Mm Mm rdel- fördelning) fördelning) 1 1975

1 1975 års priserning i% i%års priser -mng 1% i%-
Försvar9 70036,7
Råttsväsen12,7 10,5700 14 7000,9 21,0

Utbildning

20 900 40,0 Hälso- och sjukvård Socialvård 9 900 27,4

, 900 1,5 Våg- och gatuväsen

29,6 9 500 9,2 Övriga tjänster

Totalt 100,0 56 600

Källa: Statistiska centralbyrån och ekonomidepartementets beräkningar.

konsumtionen försvarsändamål. Av den kommunala konsumtionen faller sammanlagt ca 80 % på utbildning, hälso- och sjukvård samt socialvård.

I tabellen anges också den offentliga sysselsättningens fördelning. Denna skiljer sig på några områden ganska märkbart från konsumtionsfördelningen. Inom statlig verksamhet har försvaret en väsentligt lägre sysselsättningsandel än andelen för konsumtion. Orsaken till detta är att i försvaret utgör förbrukning av varor och från andra sektorer

tjänster

(huvudsakligen krigsmateriel) 64 96 av produktionsvärdet mot endast 28 % som genomsnitt för andra statliga delområden. I kommunerna är sysselsättningsandelarna högre för hälso- och sjukvård och för socialvård än motsvarande konsumtionsandelar. Båda dessa områden är personalintensiva med stort inslag av lågavlönad arbetskraft.

6.3Offentlig konsumtion

6.3.1Utvecklingen under tidigare år

För den offentliga konsumtionen innebar framför allt perioden 1965-1970 ett mycket intensivt utbyggnadsskede. Den relativt kraftiga BNP-ökningen under denna tid, närmare 4 % per år, det

gjorde möjligt

att öka resurstilldelningen till stat och kommuner för att i snabb takt bygga ut samhällsservicen på en rad områden. Som visas i nedanstående sammanställning svarade den kommunala konsumtionen för huvudparten av denna expansion.

Årlig procentuell volymförändring

1965- 1970 1970-1974 1974-1979

Statlig konsumtion1,61,22,1
Kommunal konsumtion8,93,44,7
Summa offentlig konsumtion5,92,63,9

I tabell 6.4 anges volymutvecklingen inom olika statliga och kommunala konsumtionsändamål. Av tabellen framgår att perioden 1965-1970 framför allt kännetecknades av mycket kraftiga utbyggnader inom den kommunala hälso- och sjukvården och socialvården samt inom kommunal utbildning (skolväsendet).

Under 1970-talet blev den kommunala konsumtionstillväxten lägre än under 1960-talet men den fortsatte i en takt som väsentligen översteg tillväxttakten för landets totala produktion. I diagram 6.1 visas årliga procentuella förändringar i statlig och kommunal konsumtion sedan 1965. Som framgår av diagrammet har den statliga konsumtionens förändringar varierat relativt kraftigt från år till år. Detta sammanhänger i stor utsträckning med den utvecklingen i inköpen av försvars-

ojämna

materiel som väger tungt i den statliga konsumtionen. I den kommunala konsumtionen har förändringarna varit mera enhetliga under olika delperioder. Den kommunala tillväxttakten var förhållandevis måttlig under åren 1971-1973, men har sedan dess åter ökat.

offentliga

Procent Statlig konsumtion

4... 2_

_l-f”

G

._2-

Procent Kommunal konsumtion

1 0 -e

8_

5* Diagram 6.1 Offentlig

konsumtion 1965-1979. 4

i Årliga procen tuella

vølymförändringar 2_

_ I 965-] 979.

Källa: Statistiska cen-

1966 1970 1975 1979 År tralbyrán,

Bakom de senaste årens åter tillväxttakter för den kommunala

höjda

konsumtionen ligger bl. a. satsningen på barnomsorgen i enlighet med överenskommelsen mellan regeringen och Kommunförbundet 1975. Också utbyggnaden av har skett i enlighet med den

långtidssjukvården

centrala statsmaktens intentioner.

6.3.2 Baskalkyl för 1 979-1 985 l LU:s alternativ l framkommer det utrymme för offentlig konsumtion som står till buds om vi skall kunna lösa våra balansproblem. När det sedan gäller att bedöma detta offentliga konsumtionsutrymme är det av stort intresse att se vilken konsumtionsökning som redan är intecknad som av befolkningsförändringar och tidigare beslutade reformer. I

följd

detta syf te utarbetas baskalkyler för såväl statlig som kommunal konsumtion. Baskalkylens uppgift är således att ge en hållpunkt eller jämförelsenorm för kalkylerna i LU över den offentliga sektorns tillväxt. För att denna skall fyllas bör kalkylens innebörd vara klar och

uppgift jämförelsenormen te sig relevant och meningsfull.

I LU 78 definierades baskalkylen på följande sätt. ”I baskalkylen kvantifieras sådana förändringar som dels av redan fattade poli-

följer

tiska beslut och åtaganden, dels av förskjutningar i befolkningens åldersstruktur i kombination med kravet på oförändrad standard för de offentliga Baskalkylen skall således uttrycka den utveckling

tjänsterna.

av den offentliga konsumtionen som inte kan underskridas utan att vissa politiska åtaganden omprövas och/eller den nuvarande standarden i

tjänsteutbudet sänks.

242 Den sektorns

offentliga resursförbrukning och produktion

Det påpekades vidare att man inte bör betrakta som en

baskalkylen

miniminivå för den offentliga konsumtionen. Var en sådan miniminivå kan ligga beror bl. a. på utvecklingen i övriga delar av ekonomin. Den allmänna ekonomiska utvecklingen kan ställa sådana krav på den ekonomiska politiken att gjorda åtaganden får omprövas. Vid användningen av baskalkylen som bör man också

jämförelsenorm

observera den osäkerhet som beräkningar av detta slag med nödvändighet är behäftade med. Att på ett säkert sätt mäta befolk-

fullständigt

ningsförändringamas inverkan på efterfrågan låter sig inte göras, bl. a. då de regionala omflyttningamas effekt är svår att uppskatta. Det är vidare ofta svårt att översätta olika beslutade reformer i exakta konsumtionstermer. I LU 75 innehöll baskalkylen också ett

schablonmässigt beräknat tilllägg för viss standardföljsanmet för de offentliga I LU 78 tjänsterna.

gjordes inget sådant tillägg, vilket kritiserades av några remissinstanser. På den punkten kan sägas att de nu i baskalkylen ingående

komponen-

terna gällande kravet på oförändrad kvalitet och effekterna av politiska beslut är av sådan art att de principiellt kan entydigt kvantifieras och därför kan användas som en fast Kravet

jämförelsenorm. på standardföljsamhet är däremot definitionsmässigt betingat av utvecklingen i pri-

vat sektor och kan därför inte ligga som grund för en fast jämförelsenorm. Olika utvecklingstakter borde ifall detta elei privat konsumtion

ment ingår förskjuta baskalkylen. Dessa principiella invändningar samt

Tabell 6.4 Offentlig konsumtionsutveckling inom olika ändamål 1965-1979 samt baskalkyl för 1979-1985 1975 års priser

Årlig procentuell förändring 1965-1970 1970-1974 1974-1979 1979-1985

Statlig konsumtion Försvar -0,2 Råttsvåsen 3,5 Utbildning 2,7 Hälso- och sjukvård -l6,5 Socialvård 10,5 Väg- och gatuvåsen 2,6 Övriga tjänster 4,5 Totalt

Kommunal konsumtion Råttsvåsen 700 Utbildning

Hälso- och sjukvård20 900
Socialvård9 900
Väg- och gatuvåsen900
Övriga tjänster9 500
Totalt56 600

Källa: Statistiska centralbyrån och ekonomidepartementets beräkningar.

Den sektorns och produktion 243

offentliga resursförbrukning

att varje försök till kvantifiering nödvändigtvis måste bygga på ganska godtyckliga bedömningar gör att det också i LU 80 valts att arbeta med en ren baskalkyl utan sådana tillägg.

Baskalkyl för statlig konsumtion

För statens del bygger baskalkylen på den beräknade utgiftsutvecklingen i den statliga långtidsbudgeten för perioden 1980/81-1984/ 85 (prop. 1979/ 80: l 50, bilaga 2.1). I långtidsbudgeten kartläggs de statsfinansiella konsekvenserna sikt av redan fattade beslut och gjorda åta-

på längre

att ganden. Inga försök görs att förutse vilka nya beslut som kan komma fattas under perioden eller effekterna av dessa. Långtidsbudgeten preciserar enbart omfattningen av de resurser som krävs för att av statsmakterna fastställda mål skall kunna uppfyllas och gjorda åtaganden infrias. Långtidsbudgetens syfte överrensstämmer således väl med baskalkylens intentioner.

Det bör dock påpekas att långtidsbudgeten vad avser statliga konsumtionsutgifter i huvudsak tar hänsyn enbart till fattade beslut. Detta beror på att huvuddelen av den statliga konsumtionen avser kollektiva nyttigheter som försvar, rättsväsen, förvaltning osv. Sådan konsumtion

inte hänföras till enskilda individer som mottagare varför befolk-

kan

ningsförändringarna inte behöver beaktas.

Enligt beräkningarna i långtidsbudgeten skulle de samlade statliga konsumtionsutgiftema ligga stilla under perioden 1980/ 81-1984/ 85 räknat i oförändrad pris- och lönenivå. Vid omräkningen till löpande priser förutsätts emellertid i långtidsbudgeten att den del av statlig sektor som

kan en oförändrad verkutgörs av egentlig förvaltning upprätthålla samhetsnivå med 2 % lägre anslagsökning år än vad full pris- och

varje

skulle förvaltningens del inlönekompensation ge. För den egentliga nebär det i realiteten en lägre efterfrågan på produktionsresurser än vad som anges i långtidsbudgetens volymberäkningar. I baskalkylen har vi räknat med denna lägre volymutveckling.

Utifrån detta material har en baskalkyl för statlig konsumtion beräknats avseende perioden 1979-1985. Denna kalkyl ger en genomsnittlig minskning av den statliga konsumtionen med 0,5 % per år. För det

vägande konsumtionsområdet försvar ger baskalkylen dock en tyngst ökning med 0,2 % årligen. Detta sammanhänger med att försvarets materielinköp - och därmed också konsumtionsutgiftema - var lägre utgångsåret 1979 än normalt. Baskalkylen förutsätter för försvarets del oförändrade resursramar i förhållande till det nu gällande försvarsbeslutet, och uppgången fram till 1985 innebär således enbart att konsumtionen till denna nivå. För utbildning anger baskalkylen en ök-

återgår ning med 0,3 % per år. För övriga ändamål visar baskalkylen oförändrad konsumtion eller vissa nedgångar. Minskningen är störst för övriga

- - där den uppgår till 2,6 % årligen. tjänster huvudsakligen förvaltning

Baskalkylen för olika delområden sammanfattas i tabell 6.4.

244 Den offentliga sektorns och

resursförbrukning produktion

Baskalkyl för kommunal konsumtion

Som tidigare visats har den under senare år växande debatten om behovet av att begränsa den kommunala tillväxten ännu inte satt några avläsbara spår i statistiken över de faktiska utfallen fram till 1979. I LU:s alternativ l förutsätts emellertid att den kommunala expansionstakten kommer att brytas under de närmast framförliggande åren. Mot denna bakgrund är det synnerligen viktigt att granska bindningama i den kommunala utvecklingen. Baskalkylen för kommunal konsumtion kommer därför att spela en central roll vid den fortsatta diskussionen av den kommunala utvecklingen. Några sammanställningar liknande den statliga långtidsbudgeten finns inte för den kommunala sektorn. Beräkningarna av konsumtionsutvecklingen i enlighet med baskalkylens definition har därför utförts inom LU. I de två senaste baserades för den

långtidsutredningama baskalkylen

kommunala sektorn huvudsakligen på beräkningar av de befolkningsmässiga konsekvenserna. Hänsyn till av statsmakterna reformbe-

gjorda

slut och andra ålägganden kunde endast tas beträffande bamomsorgens

och långtidssjukvårdens utbyggnad.

I den nu utarbetade baskalkylen har beräkningsmetoden grundligt reviderats och förbättrats genom mer av de

djupgående undersökningar

faktorer som styr de kommunala konsumtionsutgifternas

utveckling.

Detta arbete har i stor utsträckning bedrivits inom en särskild arbetsgrupp om kommunernas ekonomi, KEA KEA har utarbetat en rapport om den kommunala sektorns volymutveckling 1981-1983, vilken bl. a. legat till grund för överläggningar mellan regeringen och kommunförbunden under våren 1980. I rapporten presenteras kalkyler över dels vilket konsumtionsutrymme som är intecknat av och redan fattade beslut, dels effek-

befolkningsförändringar

terna av alternativa utbyggnadstakter för olika kommunala verksamheter. En sammanfattning av rapporten finns i den tidigare nämnda statliga lângtidsbudgeten, och den kommenteras vidare i regeringens reviderade budgetförslag 1980/ 81 (prop. 1979/80: 150, bilaga 2). I sin rapport understryker KEA att en rad faktorer inte har kunnat beaktas i kalkylerna. är ett exempel på en så-

Arbetsmiljölagstiftningen

dan svårkvantifierbar faktor som har inneburit krav på större personaltäthet för att lagens föreskrifter om arbetstidens förläggning, arbetspassens längd m. m. skall kunna uppfyllas. Detta gäller bl. a. inom sjukvården där större delen av tiden är En annan sådan faktor är

schemalagd.

den geografiska rörligheten, vilken kunnat beaktas endast i kalkylerna för grundskolan. KEA påpekar vidare att den ökande andelen äldre i bei folkningen medför inte bara att antalet vårddagar ökar utan kan även leda till att den erforderliga resursinsatsen ökar. Detta per vårddag gäl- Kommunal Ekono- delar av och har inte beaktats pler för samtliga sjukvården i kalkylerna. miska Arbetsgruppen LU:s baskalkyl för den kommunala konsumtionen KEA bygger på KEA:s består av represenpovannämnda rapport och motsvarande beräkningar för de år som inte tanter för regeringskansliet och kommunförbun- täckts av KEA. Totalt anges i baskalkylen den kommunala konsumtiodens kansliet. nen öka Den konsummed 2,2 % per år 1979-1985. primärkommunala

Den sektorns och produktion 245

offentliga resursförbrukning

har beräknats till 2,3 % per år och den landstingskommutionsökningen nala till 2,0 % per år. Stora delar av den kommunala verksamheten kännetecknas av en

Detta sker bl. a. i form av att kommunerna långt gående statlig styrning. för en viss samhällsuppgift, att statliga myndigheter utåläggs ansvaret föreskrifter och normer för verksamheten, fastställer

färdar detaljerade

standarden osv. I stor utsträckning sker styrningen via specialdestinera-

för vilkas erhållande särskilda villkor fastställs. de statsbidrag För den fortsatta är det av intresse att försöka särskilja hur analysen som betingas av statliga åtstor del av baskalkylens konsumtionsökning gärder. av kommunernas egna beslut resp. av befolkningsutvecklingen. visar hälften (ca l procentenhet årli- En sådan uppdelning att ungefär

ökning kan hänföras till befolkningsförändringar,

gen) av baskalkylens medan den andra hälften är en av olika politiska beslut och åtagan-

följd

den. Endast beslut har kunnat tas med i baskalkylen. Gränsstatliga är dock här svävande. Sålunda har utbyggnadstakten på de dragningen av staten områdena (barnomsorg och långtidssjukvård) prioriterade samt avseende vissa och omsorgen om psy-

ålägganden (folktandvård

tagits från kommukiskt utvecklingsstörda) i baskalkylberäkningama

nernas långtidsplaner. besluten en betydande roll för den Som framgått spelar de statliga Eftersom endast kända beslut kan beaktas vikommunala baskalkylen. större ökningar under de närmaste åren då besluten gesar baskalkylen nomförs än mot slut. Det framgår av diagram 6.2 där kalkylperiodens den kommunala tidsprofil visas. baskalkylens för kommunal konsumtion sammanfattas i tabell 6.4. En- Baskalkylen denna den redan intecknade konsumtionsökningen inom ligt uppgår kommunal till Förutom elevutveckutbildning l,7 % per år 1979-1985. har på detta område hänsyn tagits till genomförandet av ny lälingen och SIA-reformen (samlad skoldag) samt till den roplan för grundskolan av arbetsmarknadsskäl betingade högre intagningen till gymnasieskolan. För hälso- och den årliga konsumtionsökningen till

sjukvård anges

effekterna av ingår i denna kal-

2,1 %. Förutom befolkningsförändringar

folktandvårdens och omsorgsverksamhetens ut-

kyl långtidssjukvårdens,

byggnad i enlighet med landstingens planer.

Procent

Diagram 6.2 Baskalkyl fär kommunal konsumtion I 979-1985. Årlig 1980 1981 1982 1983 1984 1985 År procentuell förändring.

246 Den sektorns

offentliga resursförbrukning och produktion SOU

1980:52_

Den kommunala socialvården står enligt baskalkylen för den största

volymökningen, 5,0 96 per år 1979-1985. För har

barnomsorgen inga

nya utbyggnadsbeslut tagits för åren efter 1980. I förutsätts

baskalkylen

dock att utbyggnaden fortsätter i enlighet med kommunernas planer,

vilket innebär en i förhållande avsaktning till överenskommelsen avseende 1976-1980.

På övriga delområden har kalkylerna utifrån

gjorts befolkningsförändringar, och baskalkylen visar därför endast

begränsade ökningar.

För baskalkylens

förutsättningar på olika delområden redogörs närmare i avsnitt 6.3.3 i samband med diskussionen om den kommunala

konsumtionens utveckling l. enligt alternativ

6.3.3 alternativ 1

Utvecklingen enligt

Som tidigare nämnts löses i LU:s beräkningar den offentliga konsumtionen ut som det utrymme som kvarstår när alla andra reala resursanspråk tillgodosetts i enlighet med de och underliggande antagandena de för samhällsekonomin uppställda målen. De tillväxttakter för den

offentliga

konsumtionen som anges i LU:s båda huvudaltemativ är således helt

betingade av förutsättningarna för nämnda scenarier.

Dessa förutsätt-

ningar preciseras på andra ställen i detta betänkande.

I alternativ l har utrymmet för den

offentliga konsumtionens ökning

1979-1985 beräknats till som i detta 0,9 96 per år. De krav alternativ ställs för att lösa de balansbristerna långsiktiga i ekonomin medger såle-

des endast en ytterst begränsad av den

ökning offentliga konsumtionen.

Den angivna är inte bara ökningstakten låg i en historisk

jämförelse

utan ligger dessutom något lägre än vad enligt baskalkylen redan är intecknat av fattade beslut och av kravet på oförändrad standard. Sam-

manvägt ger nämligen baskalkylen för stat och kommuner en konsum-

tionsökning på 1,4 % per år.

Realiserandet ställer stora krav av en sådan utveckling på den statliga

och kommunala politiken. Något utrymme för nya utgiftsökningar finns inte i detta alternativ, och i vissa fall kan man tvingas till ompriorite-

ringar mellan redan existerande verksamheter. Inte minst krävs det här ett nytänkande bland politiska beslutsfattare. Även om svårigheterna vid denna inte politik får underskattas, är dock vägen fullt

framkomlig

och innebär ingalunda

någon neddragning av den offentliga konsum-

tionsstandarden. I det försöker vi konkretisera följande vad alternativet innebär för olika delar av offentlig konsumtion.

Statlig konsumtion 1979-1985

Det i alternativ 1 beräknade innebär en utrymmet minskning av den

statliga konsumtionen i samma takt som dvs. med enligt baskalkylen, 0,5 96 per år 1979-1985. En sådan utveckling står i överensstämmelse

med av statsmakterna redan uppvisade intentioner om återhållsamhet. Arbetet med har redan att begränsa utgiftstillväxten inletts hos statliga

myndigheter, och regeringen har aviserat en mycket restriktiv budgetbe-

handling för de kommande åren. En viss neddragning av den statliga

offentliga

konsumtionen är således helt i med den aktuella inriktningen för

linje

statens politik. l tabell 6.4 konsumtionsförändringar för olika angavs baskalkylens delområden. Det förhållandet att utrymmet för statlig konsumtion överensstämmer får dock inte tolkas så att baskalkylen utmed baskalkylen över den ändamålsvisa utvecklingen, förutsatt att den gör en prognos statliga konsumtionen hålls i den givna ramen. Baskalkylen uttrycker endast vilka konsumtionsförändringar på olika delområden som följer av redan fattade beslut. Realiserandet av alternativ l kan mycket väl ske med en annorlunda konsumtionsfördelning. I detta fall krävs dock att nya utgiftsåtaganden balanseras av motsvarande neddragningar på andra håll. Mot denna bakgrund är det motiverat att något närmare diskutera och vad som således måste omprövas ifall vad som inryms i baskalkylen vissa utbyggnadsbehov aktualiseras. I detta syfte görs här en kortfattad genomgång av de olika delområdena. - - I det största av de statliga konsumtionsområdena försvaret ingår förutom det militära försvaret civilförsvar och ekonomiskt försvar. Förregleras långsiktiga försvarsbeslut. svarsutgifternas utveckling genom Även om kostnadsutvecklingen hålls inom en över en tidsperiod oförändrad ram kan kostnaderna variera mellan enskilda år. Sådana variationer hänför till inköp av försvarsanläggningar och sig huvudsakligen Dessa - som ibland eller senareläggs av krigsmateriel. inköp tidigarekonjunkturpolitiska skäl -låg 1979 på en förhållandevis låg nivå. Sett över har en viss ägt rum i fören längre tidsperiod förskjutning svarskostnademas sammansättning, innebärande en nedgång i arbetskraftskostnademas andel. Bakom denna förskjutning ligger en strävan att inom för materielanskaffden givna ramen skapa ett ökat utrymme I detta har överbefälhavaren fått regeringens uppdrag att ning. syfte minska antalet har sedan 1972 uppgått till ca sysselsatta. Minskningen 600 personer per år och planeras fortsätta i ungefär samma takt fram till 1985. F. n. sysselsätts inom försvaret närmare 50 000 anställda. Det senaste försvarsbeslutet togs av riksdagen 1977 och avsåg penoden fram t. o. m. budgetåret 1981/82. Nästa försvarsbeslut avses fattas under våren 1982 och gälla för 1982/ 83-1986/ 87. I avvaktan

perioden

beslut för budgetåren 1982/ 83-1984/ 85 på detta har i långtidsbudgeten förutsatts oförändrade ramar i förhållande till 1977 års försvarsbeslut. LU:s för försvaret från denna oförändrade nivå. Återbaskalkyl utgår från 1979 till den förutsätta normalnivån gången det låga utgångsläget 1985 innebär enligt baskalkylen en ökning av försvarskonsumtionen med 0,2 96 årligen. Till rättsväsen hör verksamheten vid polisen, åklaändamålsgruppen garväsendet, domstolarna samt kriminalvården. Under senare år har polisen förstärkts kraftigt. Sålunda ökade antalet tjänster under budgetåren 1973/ 74-1978/79 med ca 2 800. För de närmaste åren har i enlighet med medel inte beräknats för några ytterli-

långtidsbudgettekniken

Detta gäller även domstolarna, där dock gare personalförstärkningar. har stigit snabbt under senare år. Kriminalvår-

rättshjälpskostnaderna

dens om kriminalvårdens framtida inriktning styrs av det principbeslut

248 Den sektorns och

offentliga resursförbrukning produktion

utformning som fattades med beslutet av 1973 års riksdag. I enlighet

räknas i långtidsbudgeten

med en viss förnyelse av kriminalvårdens anstaltsbestånd, vilket dock endast i mindre konutsträckning påverkar sumtionsutgiftema. För hela ändamålsgruppen rättsväsen anger baskalkylen i stort sett oförändrad konsumtionsnivå. Ändamålsgruppen utbildning omfattar för statens del den högre utbildningen och forskningen. Under den senaste femårsperioden ökade statens konsumtionsutgifter inom utbildningsområdet med 2,4 % per år, beroende bl. a. på ökad ändrade tillströmning till högskolan genom be-

hörighetsregler och etableringen av högskoleutbildning på nya orter.

Några sådana förändringar har i beingår inte i baskalkylen. Hänsyn räkningarna tagits endast till beslutade ökningar av antalet

intagnings-

platser på vissa utbildningslinjer inom

högskoleutbildningen, till utbygg-

naden av lärarutbildningen av vissa mindre utsamt till förstatligande bildningsgrenar. Totalt uppgår baskalkylens ökning av den statliga utbildningskonsumtionen till 0,3 % per år. Av övriga statliga ändamålsområden torde endast socialvård och övriga tjänster behöva kommenteras. Socialvårdens starka ökning under tidigare år, närmare 8 % per år under perioden 1974-1979, beror i första hand på utbyggander av de allmänna försäkringskassornas verksamhet. För dessa har i baskalkylen en oförändrad konsumtionsnivå. antagits Ändamålsgruppen övriga tjänster omfattar i huvudsak statens allmänna förvaltning. Dessutom ingår kultur och rekreation samt vissa ekonomiska tjänster. Baskalkylens

konsumtionsminskning, 2,6 % per år, är till

större delen ett uttryck för den tidigare nämnda neddragningen av statens förvaltningskostnader.

Kommunal konsumtion 1979-1 985

Det krav som realiserandet av LU:s alternativ 1 ställer på Sveriges ekonomi innebär att utrymmet för blir be-

konsumtionsökningar mycket

gränsat. För den kommunala konsumtionen medges sålunda endast en ökning med genomsnittligt 1,5 % per år 1979-1985, vilket motsvarar 1,0 % per år fr. o. m. 1980. I baskalkylen har den redan intecknade kommunala konsumtionsökningen beräknats till 2,2 96 per år. Denna ökning kan delas upp i två delar. För det första en del motsvarande ca 1 96 per år som krävs för att den kommunala konsumtionsstandarden skall upprätthållas på oförändrad nivå. Denna ökning av i

betingas förändringar befolkningsstruk-

turen, där det ökande inslaget av äldre personer Resten av väger tungt. baskalkylens ökning hänför sig till olika utbyggnaden Statsmakternas intentioner för fortsatt utbyggnad är emellertid endast undantagsvis angivna i kvantifierbara mått. På stora delområden och (barnomsorgen vissa grenar av hälso- och sjukvården) har man i brist på beslut eller överenskommelser i baskalkylen ifrån utgått de ökningstal som anges i kommunernas egen planering. Detta får ses som en markering av att utbyggnaden på området i fråga prioriterats av statsmakterna. Detta betyder dock inte att man redan beslutat höja konsumtionen i den omfattning som anges i kalkylen.

och 249

Den sektorns resursförbrukning produktion

SOU l980:52 offentliga

att försöka förutse fördelningen LU har inte sett det som sin uppgift För LU:s överav det kommunala konsumtionsutrymmet på ändamål.

om den exakta ändamålsfördelberäkningar är också frågan

gripande

det snäva utrymmet vid av endast marginell betydelse eftersom ningen av alternativ l gör att avvikelserna från baskalkylens ett realiserande märkbart påverkas. Någon fördelning inte kan bli så stora att kalkylema konsumtionen i alternativ l ges ändamålsfördelning av den kommunala

därför inte. för baskalkylens oli- Däremot är det av intresse att närmare redogöra

de byggstenar som politikerna ka förutsättningar. Härigenom preciseras de resurserna. har att arbeta med när det gäller att fördela tillgängliga

också ef- Förutom de förändringar som anges i baskalkylen presenteras

inom olika verksamhetsfekterna av några andra utbyggnadsalternativ

Ett genomförande av dessa

med varierande grad av bindningar. grenar i alternativ l kräva att skulle dock enligt förutsättningarna program konsumtionsområden. motsvarande neddragningar görs på andra beräknats ennämnts har den kommunala baskalkylen Som tidigare som användes av KEA. Beräkningsmetoden för pri-

ligt samma metod har varit delvis olika. Detta sammanmärkommuner resp. landsting

inom flera av de tunga primärkommunala hänger med att utvecklingen verksamhetsområdena direkt påverkas av statliga beslut eller av träffade

staten och kommunerna. Vid utformningen överenskommelser mellan

för har dock förut-

av olika utbyggnadsalternativ primärkommunerna

fri bedömning. Effekterna måst efter en relativt sättningarna preciseras har däremot beräk-

av olika landstingskommunala utbyggnadsprogram

de som redovisas i landstingens långtidspla-

nats utifrån förändringstal

ner.

behandlas därför baskalkyler för primärkommuner

I det följande

att även om förändringsresp. landsting var för sig. Det måste påpekas

måste de bedömas utifrån den osäkerhet talen uttrycks mycket detaljerat

som inryms i antagandena.

Av baskalkylens ökning av den primärkommunala Primärkommuner.

1979-1985 svarar delområdet utbildning konsumtionen på 2,3 % per år för beräkningarna för

Till utgångspunkt för ca 0,6 procentenheter.

bedömning av elevutveckgrundskolan har legat dels skolöverstyrelsens

om organisation, dels uppgifter

lingen och antaganden grundskolans skolkostnader. Härfrån Svenska kommunförbundet om kommunernas

den exhar kommunförbundet försökt uppskatta volymmässiga utöver

som erfarenhetsmässigt sker och som till största delen sannolikt

pansion förklaras av befolkningsomflyttningar.

minskar successivt under prognosperio- Elevunderlaget i grundskolan

l 05l 000 åldern 7-15 år 1979 till 957 000 år 1985,

den från ungdomari

också i beräkningarna en minskning med 1,5 96 per år. Detta avspeglas

som beräknats bidra med endast 0,1 proöver grundskolans utveckling, Härvid har häncentenhet till den primärkommunala volymökningen.

intill de förändringar som grundskolans nya läroplan syn tagits även

nebär. skall införas i grundskolan har beslutat att samlad skoldag Riksdagen kommun med läsåret 1978/79. Det ankommer på vederbörande

början

250 Den sektorns

offentliga resursförbrukning och produktion

att besluta om i vilken takt införandet skall ske. I

baskalkylen har förut-

satts att reformen är genomförd läsåret 1984/85. Den beräknade effek-

ten på primärkommunernas totala är dock

konsumtionsvolym mycket

liten, endast 0,03 procentenheter Detta årligen. beror på att kommuner-

na i betydande

utsträckning antagits kunna använda

befintlig personal

för att leda aktiviteter inom den samlade skoldagen. Det bör dock starkt betonas att underlaget för beräkningar av kostnaderna för samlad skol-

dag är mycket bristfälligt.

För gymnasieskolan är sambandet mellan och

befolkningsunderlag

antalet studerande inte lika självklart som för grundskolan. Den över-

vägande delen av ungdomarna dock genomgår numera gymnasieskole-

utbildning, vilket gör att även gymnasieskolans kapacitet i stort sett är beroende av storlek.

åldersgruppemas

Åldersgruppen 16-18 år når ett maximum 1982 och kommer därefter

att minska i antal. En till intagning gymnasieskolan med 100 % av antalet beräknas bidra 16-åringar till den primärkommunala konsumtions-

ökningen med 0,3 procentenheter. Denna ökning således av be-

betingas

folkningsförändringar. I har man

baskalkylen i enlighet med riksdags-

beslutet våren 1980 därutöver räknat med att

dimensioneringen av gym-

nasieskolan utvidgas till att motsvara en intagning med 108 96 av antalet

16-åringar. Den ökade

dimensioneringen är en av åtgärderna mot ungdomsarbetslösheten genom att ge fler ungdomar.som tidigare avbrutit sin för vidare

skolgång möjlighet studier. Härigenom höjs baskalkylens

konsumtionsvolym med ytterligare ca 0,2 procentenheter.

För specialkurser som är kortare än ett år eller fordrar tidigare gym-

nasial eller viss ålder har i

utbildning baskalkylen räknats med ca 30 000

årselevplatser, dvs. oförändrat antal.

Kommunal omfattar

vuxenutbildning utbildning enligt läroplanerna

för grundskolans högstadium I och för gymnasieskolan. baskalkylen har

man räknat med oförändrad

dimensionering av denna Därutbildning.

emot förutsätts en viss av den ökning utbildning som är avsedd för vuxna som saknar i

grundläggande kunskaper läsning, skrivning eller mate-

matik. till den Vuxenutbildningens bidrag primärkommunala konsum-

tionsökningen blir

i detta fall endast 0,02 procentenheter.

Utbildningens andel av det intecknade resursutrymmet enligt den primärkommunala baskalkylen kan sammanfattas

enligt följande.

Procent-

enheter

Grundskola inkl. ny läroplan 0,1 Grundskola, genomförande av samlad skoldag 0,03 Gymnasieskola, intagning av 100 % av lö-åringar 0,3 Gymnasieskola, intagning av 108 96av 16-åringar 0,2 Vuxenutbildning ,

Summa baskalkyl för utbildning 0,6

Medan reformerna i på skolområdet hög grad styrs av statsmaktemas beslut är av

dimensioneringen vuxenutbildningen en kommunal

angelägenhet. Skulle kommunerna denna höja utbildning med t. ex. 5 % per år

och 251

Den sektorns resursförbrukning produktion offentliga

konsumtionsvolymen med

beräknas detta höja den primärkommunala

0,06 procentenheter årligen.

Till kommunal barnomsorg förs daghem, fritidshem, familjedaghem, samt hem- och barnvårdarverksamhet. I överenskommeldeltidsförskola och Svenska kommunförbundet hösten 1975 och sen mellan regeringen riksdagsbeslutet våren 1976 fastställdes en plan för

därpå följande

Enligt denna skulle 100 000 nya daghemsbarnomsorgens utbyggnad. tas i drift under perioden platser och 50 000 platser på fritidshem 1977-1981. förutsattes en utbyggnad av familjedaghemmen

Därjämte

som görs lokalt i varje kommun. enligt den bedömning Det står nu klart att den i överenskommelsen fastställda utbyggnaden realiseras till slutet av 1981. I baskalkylen har därför inte helt hinner 1975 träffade överenskommelsen skall vara helt infriad valts att den skulle antalet I detta fall skulle 1982. Därefter platser vara oförändrat. under första

den förhållandevis starka utbyggnaden kalkylperiodens

konsumtionsnivån, sett över hela peri-

hälft höja den primärkommunala oden 1979-1985, med genomsnittligt 0,8 procentenheter. Antagandet

om oförändrat visserligen med baskalkyantal platser överensstämmer eftersom om fortsatt utbyggnad lens princip, ingen ny överenskommelse en fortsatt utbyggnad. Vi har träffats. Kommunerna planerar emellertid har därför valt att i baskalkylen räkna med att barnomsorgens utbygg-

nad kommer att fortsätta i den takt som angetts i kommunernas planer 1985 under våren 1979 avseende åren fram till 1983. För åren 1984 och som under det sista året har i beräkningarna antagits samma utveckling

av kommunernas planperiod. Antalet skulle i detta fall förplatser på daghem resp. familjedaghem

ändras enligt följande.

1980 1981 1982 1983 1984 1985

+l7400 +15800 +9700 +9700 +9700 Daghem +19200 + 3000 + 2500 + 1700 +1600 +1600 +1600 Familjedaghem

att i stort sett Som syns innebär antagandet utbyggnadstakten tre sista år med den nuvarande uthalveras under periodens jämfört byggnaden. Totalt skulle antalet platser på daghem och familjedaghem öka från ca 200 000 under 1979 till ca 300 000 under 1985, en därmed med närmare 7 % per år. För barn i åldern 0-6 år skulle platstillökning barn. gången härigenom stiga från 0,28 till 0,44 platser per Detta om fortsatt utbyggnad höjer barnomsorgens bidrag

antagande

den konsumtionsnivån från 0,8 procentenheter

till primärkommunala efter (baskalkylens an- (ingen utbyggnad 1982) till 1,1 procentenheter

tagande). ändamålet socialvård hör också äldreservice, dvs. ålderdomshem, Till och m. m. För denna delgrupp har kostnader-

social hemhjälp färdtjänst

i åldersgruppen 65 år och

na skrivits fram med befolkningsutvecklingen

70 år och äldre), van/id hänsyn tagits till olika ål-

äldre (för färdtjänst

av den kommunala servicen. Ökdersgruppers faktiska utnyttjande

i antalet höja den primärkommuna-

ningen äldre personer har beräknats Några bela konsumtionen med 0,3 procentenheter per år 1979-1985. från alternativa utbyggnadstakter har inte utförts. räkningar utgående

t 252 Den sektorns

ojfentliga resursförbrukning och produktion

Tabell 6.5 Baskalkyl för primärkommuner 1979-1985

1979 Årlig Bidrag till årlig procen- Milj. kr procentuell tuell volymförändring i i 1975 volymförprimärkommunal konsumtion å” Imse ändring Till följd av Totalt

Befolk- Utbyggnader nings- utöver befolkföränd- ningsföränd-

ringring
Utbildning1,70,40,2
Grundskola0,40,1-
Gymnasieskola3 300 5,00,30,2
Hälso- och sjukvård3 0002,10,10,1
Socialvârd9 6005,10,31,1
Barnomsorg4 2008,5-1,1
1975 års överenskommelse.6,0-0,8
Fortsatt utbyggnad enligt planer.8,5-0,3
Ãldreservice4 0002,40,3-
Övriga ändamål10 2000,40,1-
Baskalkylen totalt36 800 2,30,9

1,4

För övriga ändamål har baskalkylen för primärkommunernas del be-

räknats utifrån

huvudsakligen totalbefolkningens ökningstakt. För

brandförsvaret har dessutom hänsyn tagits till den avtalsmässiga arbets-

tidsförkortningen 1981. För primärkommunal hälso- och har

sjukvård

utvecklingstakten förutsatts bli densamma som för hälso- och

sjukvår-

den under landsting (se nedan). Vidare har den allmänna

förvaltningens

utveckling knutits till den kommunala verksamhetens totala

omfattning.

Ökningen har dock inte förmodats bli lika snabb som för den totala

verksamheten, eftersom stora delar av i de snabbast

förvaltningen väx-

ande grenarna redovisas under resp. ändamålsområde (socialförvaltningen under socialvård osv.). Baskalkylens framskrivning har därför

gjorts under det beräkningstekniska antagandet att allmän

förvaltning

ökar med medeltalet för den kommunala verksamhetens totala

ökning

och Effekten totalbefolkningens ökning. av dessa beräknade

förändring-

ar i gruppen övriga ändamål på den kommunala konsumtionens vo-

lymökning uppgår till 0,1 procentenhet per år.

Baskalkylen för primärkommuner sammanfattas i tabell 6.5

Landsting. Den verksamheten

landstingskommunala domineras av

hälso- och som 1979 svarade för 90 96 av

sjukvården, landstingens totala

konsumtion. Den diskussionen koncentreras följande därför till detta ändamål.

Utgångspunkten för baskalkylen är en i vilken

beräkning endast de av

befolkningsförändringarna betingade effekterna beaktas. Denna åter-

speglar en oförändrad vårdkonsumtion per invånare i olika åldrar. Som

framgår av tabell 6.6 skulle i detta fall den hälso-

landstingskommunala

och sjukvårdskonsumtionen behöva öka med 0,9 % per år. De utbyggna-

der som anges i tabellen är beräknade utöver det av

befolkningsför-

ändringar betingade behovet och innebär således konsumtionsstan-

höjd

dard per invånare.

och 253

1980:52 Den offentliga sektorns resursförbrukning produktion

SOU

mellan Socialdepartementet och I den senaste överenskommelsen

från till om vissa ersättningar sjukförsäkringen

Landstingsförbundet

under 1980-1981 åtog sig Landstingsförbundet

sjukvårdshuvudmännen

en utbyggnad av

att verka för att sjukvårdshuvudmännen genomför

dvs. med minst 2 000 vårdlångtidssjukvården i enlighet med planerna,

För åren därefter finns ingen överenskomplatser per år t. o. m. 1981. har landstingens totala melse. Genom den överenskomna utbyggnaden

med år under konsumtion beräknats höjas 0,6 procentenheter per

hela perioden

1979-1982 eller med 0,3 procentenheter per år sett över

1979-1985.

vid av barnomsorgen har dock i baskalkylen Liksom behandlingen LKELP 80 förutsatts en fortsatt utbyggnad. I landstingens planer enligt

till 2 000 platser per år

långtidssjukvårdens utbyggnad drygt

anges förutsatts för 1985. Ef- 1980-1984. Samma utbyggnad har i baskalkylen

konsumtionen av denna fort-

fekten på den totala landstingskommunala

har beräknats till 0,3 procentenheter per år 1979-1985. satta utbyggnad

och här förutsatta höjer således lands- Den överenskomna utbyggnaden

konsumtion med 0,6 procentenheter per år utöver tingens sammantagna

som redan förutsatts till av befolkningsutvecklingden utbyggnad följd

samman med hemen. I dessa beräkningar har långtidssjukvård lagts

vårdform i huvudsak riktar sig till sameftersom denna senare

sjukvård

som och utgör ett komplema befolkningsgrupper långtidssjukvården

ment till denna.

som fastställde i december Enligt lagen om folktandvård, riksdagen

invånare mellan 0 fr. o. m. 1981 erbjuda samtliga 1979, skall landstingen

återkommande tandvård. Socialstyrelsen och 19 år årligen avgiftsfri

från där resurser saknas skall dock kunna ge dispens vârdskyldigheten

om vilket resursatt tillgodose tandvårdsbehovet. Några uppskattningar

inte. I baskalkylen har därför behov denna reform leder till föreligger

Effekten av dessa har valts att också här utgå från landstingens planer.

konberäknats till 0,1 per år av den landstingskommunala

procentenhet

sumtionen.

ansvar vad omsorgen om psykiskt utvecklings- Landstingens gäller Verksamheten har kartlagts av den störda regleras genom omsorgslagen.

enligt kommittén på att

s. k. omsorgskommittén. Kartläggningen tyder

inom området om lagen skall kunna uppdet krävs en kraftig utbyggnad som är erforderlig. Den Det anges dock inte hur stark utbyggnad fyllas. motsvarar en total konvolymökning som landstingen själva planerar

sumtionsökning på 0,2 procentenheter per år.

konsumtionsvolym till följd av ovarmämn- Totalt skulle landstingens öka med 1,9 % per år da inom hälso- och sjukvården utbyggnader med vissa inom andra verksamhets- 1979-1985. Tillsammans ökningar

för landstingen en årlig genomsnittlig ökningsgrenar ger baskalkylen

takt på 2,0 % under prognosperioden.

LKELP 80 planerar landstingen också att bygga ut den öppna Enligt år. I hälso- och Den planerade ökningen anges till 4,6 96 per

sjukvården.

av tabell 6.6 en årlig ökning på 0,6 %. Som framgår baskalkylen ingår vård landstingens konskulle den planerade satsningen på öppen höja

effekt sumtion med ytterligare 0,7 procentenheter per år. Motsvarande

254 Den sektorns

offentliga resursförbrukning och produktion

Tabell 6.6 Baskalkyl för landsting samt planer för 1979-1985

Årlig Bidrag till årlig procen- Milj. kr procentuell tuell volymförändringi i 1975

volymför- landstingskommunal konsumtion å” Pm ämm”

Till följd av Totalt

Befolk- Utbyggnader

nings- utöver befolk-

föränd- ningsföränd-

ringring
Hälso- och sjukvård17 9000,91,0
Sluten vård exkl. långtidssjukvård8 1000,5-
Långtidssjukvård4 0000,40,6
Utbyggnad t. o. m. 1981.0,40,3
Fortsatt utbyggnad enligt planer.-0,3
Öppen vård exkl. folktandvård3 400-

0,1 Folktandvård, utbyggnad enligt planer 800

-0,1 0,2 Omsorgsverksamhet, utbyggnad

enligt planerl 600-
Övriga ändamål1 9000,1
Baskalkylen totalt19 800

l,0 Andra utbyggnader enligt planer Sluten hälso- och sjukvård exkl. långtidssjukvård 8 100 1,4 0,1 Öppen hälso- och sjukvård exkl.

folktandvård3 4004,6-0,7
Övriga ändamål1 9002,7-0,10,7 0,1
Landstingens planer totalt19 8002,91,01,92,9

“Bidragen till total volymförändring avser utbyggnader utöver dessa som enligt baskalkylen betingas av be-

folkningsförändringar.

av några andra planerade utbyggnader uppgår till 0,2 procentenheter år-

ligen. Totalt uppgår således den av landstingen planerade konsumtionsökningen till 2,9 % per år 1979-1985.

Sammanfattning

Den ekonomiska utvecklingen alternativ enligt LU:s 1 kännetecknas av en av den

kraftig uppbromsning offentliga konsumtionens tillväxt. Det

resursutrymme som i detta alternativ finns till förfogande medger en ökning av den offentliga med endast

konsumtionsvolymen 0,9 96 per år

1979-1985, att jämföra med 3,9 96 per år 1974-1979. Den statliga kon-

sumtionen beräknas i alternativet minska med 0,5 96 årligen, medan den 1974-1979 ökade med 2,1 %per år. För den kommunala konsumtionen är trendbrottet ännu mera drastiskt: 1,5 96 per år 1979-1985 mot 4,7 96 per år 1974-1979. Den i alternativ l angivna utvecklingen för statlig konsumtion över-

ensstämmer med baskalkylen. I denna ingår de resurskrav som intecknats av redan fattade beslut. För att kunna ta nya utbyggnadsbeslut är det därför i alternativ 1 nödvändigt att genomföra motsvarande ned-

sektorns och 255

Den offentliga resursförbrukning produktion

verksamhetsområden. Realiserandet av en sådan skärningar på andra dock helt i med statsmaktemas intentioner och utveckling ligger linje

har redan inletts. För kommunernas del är bilden mera Det beräknade

problemfylld.

konsumtionsutrymmet ligger här lägre än vad som anges i baskalkylen.

Om man emellertid delar upp baskalkylen på en befolkningskomponent och en reformdel, finner man att utrymmet räcker för sådana utbyggnatillsammans med .der som nödvändiggörs av befolkningsutvecklingen kravet standard per invånare i olika mottagarkategorier. på oförändrad Däremot räcker inte utrymmet för sådana utbyggnader som tagits med i som markering av statsmakternas prioriteringar. Här ingår baskalkylen För att kunna genomföra alternativ kommunernas planer i baskalkylen. eller att motsvarande inl krävs antingen att dessa planer omprövas tillväxt. skränkningar görs i andra verksamheters En ytterligare svårighet ligger i den höga tillväxttakten i LU-peri-

odens Den kommunala konsumtionen beräknas 1980 öka med

början.

1980-1985 återstår endast ett ut- 4,0 %. Detta gör att det för perioden en så låg tillväxttakt kommer utan rymme på 1,0 % per år. Att realisera tvivel att kräva kraftfulla både av statsmakterna och av de

åtgärder

kommunala beslutsfattarna. att även vid denna ytterst begränsade till- Det bör slutligen observeras växt av den offentliga konsumtionen beräknas sektorns sysselsättning

öka med 180 000 personer 1979-1985. Hela denna ökning faller på kommedan beräknas vara i stort sett munerna, den statliga sysselsättningen oförändrad. Den sektorn svarar i alternativ 1 för närmare offentliga 75 % av den totala i landet 1979-1985.

sysselsättningsökningen

6.3.4Utvecklingen enligt alternativ 2

för en utveckling i linje med LU:s En av de viktigaste förutsättningarna komalternativ 1 är att nödvändiga åtgärder vidtas för att begränsa den munala I alternativ 2 förutsätts däremot att sådana åtgärexpansionen. till stånd. Vilka konsekvenser detta får för landets ekoder inte kommer

I föreliggande av-

nomi diskuteras på andra ställen i denna utredning. snitt behandlas endast den offentliga sektorns utveckling i detta per-

spektiv. i alternativ 2 att konsumtionsutgiftema hålls För statens del förutsätts 1979-1985. av verksamheten som förutoförändrade Den neddragning

satts i alternativ l kommer i detta fall inte att ske. Men även denna utförutsätter en hård restriktivitet med nya utgiftsåtaganden efveckling tersom utöver baskalkylen är begränsat till endast 0,5 96 årliutrymmet

begränsning i kon-

gen. Att man i alternativ 2 utgår ifrån att en sådan blir för staten men inte för kommunerna sumtionsutvecklingen möjlig beror här via förfogar över en efpå att statsmakterna anslagsgivningen fektiv Den statliga verksamheten har vidare sin tyngd-

styrmekanism.

lagd på kollektiva nyttigheter (försvar, polis, förvaltning osv.), på

punkt

från allmänheten som bevilka det inte ställs lika höga utbyggnadskrav träffande t. ex. kommunala vårdområden.

256 sektorns

Den offentliga resursförbruknin g och produktion

Enligt förutsättningarna för alternativ 2 kommer däremot den kommunala konsumtionen att fortsätta växa i stort sett enligt 1970-talets trender. Hänsyn har emellertid till den hittills tagits uppvisade effekten av mellan överläggningama stat och kommuner, vilka väntas fortsätta. I beräkningarna har ökningstakten mot denna satts till bakgrund 3,8 % per år 1979-1985. Detta innebär en mindre i förhållande till avsaktning 1970-1979, då den kommunala konsumtionen med steg i genomsnitt 4,1 % per år. Under den senaste 1974-1979 var den femårsperioden kommunala volymökningen ännu förstörre, 4,7 96 per år. Altemativets utsättning innebär i förhållande till de sesåledes en försiktig avsaktning naste årens expansionskraft. Som av 6.1 framgår diagram (i avsnitt 6.3.1) har den kommunala konsumtionstillväxten endast under tre år sedan 1965 (åren den nivå som i detta alternativ

1971-1973) understigit

förutsatts i medeltal 1979-1985. gälla för hela sexårsperioden Det kan i detta vara av intresse att erinra sammanhang om hur olika långtidsutredningar under 1970-talet bedömt den kommunala utvecklingen. Detta visas i diagram 6.3. Som syns var det endast LU 70 som överskattat den kommunala Denna huvudexpansionen. kalkyl byggde sakligen på trendframskrivningar, varvid man inte kunde förutse den tillfälliga avmattningen under åren 1971-1973. I LU 75 angavs utrymmet för den kommunala

konsumtionsvolymens

ökning 1975-1980 till alternativet 1 1,9 96 per år i det privatexpansiva

Index:197O = 100

Index

160-

I Faktisk / I

Diagram 6.3 Lángtidyutredningarna.: bedömningar av den kommuna- Ia konsumtionen och faktisk utveckling

sektorns och 257

Den offentliga resursförbrukning produktion

alternativet 2. Den totala och till 3,4 % per år i det offentligtexpansiva beräknades i dessa alternativ till 3,2 % resp. 2,9 %

produktionsökningen

årligen. för 1975-1979 visar en ökning av den korn- Den faktiska utvecklingen således korn att munala konsumtionen med 4,7 % per år. Att ökningen med de samkraftigt överskrida det utrymme som angavs vara förenligt

målen inte av att utrymmet blev större än vad hällsekonomiska betingas var det motsatta - BNP:s öksom av LU 75. Förhållandet

uppskattades

96 per år. Medan LU 75 1975-1979 stannade vid genomsnittligt l,l ning skulle i de räknade med att av den totala årliga produktionstillväxten

19 96 användas till att öka

två utvecklingsalternativen ca 9 % respektive

konsumtionen, blev utfallet att kommunerna tog i anden kommunala

språk hela 69 % av den tillgängliga produktionsökningen. 78 beräknades för den kommunala konsumtionens I LU utrymmet 1977-1983 För de tre första åren av denna periökning till 2,8 % årligen.

period kun-

od beräknas utfallet bli 4,2 % per år. Inte heller under denna konsumtionstillväxten försvaras med ett de den snabbare kommunala Den totala under dessa tre år be-

ökat utrymme. produktionsökningen

som räknas nu till 2,7 % årligen mot 3,7 96 per år enligt LU 78:s kalkyler,

för av det kommunala konsumtionsbildade underlag beräkningarna

utrymmet. Det kan vidare erinras om att den kommunalekonomiska utredningen

i sitt 1977 slutbetänkande (SOU 1977: (KEU) underströk publicerade för kommunala konsumtions- 78) vikten av att begränsa volymökningen i LU 75 utgifter. Utredningens överväganden grundades på kalkylerna och på analyser om de höjda över det samhällsekonomiska utrymmet som en fortsatt skulle leda till. Nödvändig-

skattekrav volymexpansion ökningstakt un-

heten av att kraftigt dämpa de kommunala utgifternas

derströks också i den som behandlade KEU:s överväganden

proposition

anslöt till KEU:s förslag att (prop. 1978/ 79:95). I denna sig regeringen överenskommelser med kommunförförsöka nå detta mål via frivilliga

bunden. Sådana överenskommelser mellan regeringen och kommunförbunden och - träffades vid - Svenska kommunförbundet Landstingsförbundet

1970-talet. Ambitionema i de tidigare överenskomflera tillfällen under i de kommunala skattesatmelsema var främst att hålla nere ökningar

För 1973 och 1974 också detta mål (de begränsade

serna. uppnåddes

dessa år framgår av diagram 6.1). Under 1976, konsumtionsökningarna 1977 och 1978 däremot, trots överenskommelser, kraftiga

genomfördes

beroende utbyggnad av

kommunalskattehöjningar bl. a. på en snabb

den kommunala verksamheten.

I överenskommelsen avseende 1979 och 1980 togs för första gången

in i bilden. Parterna enades härvid

den kommunala volymutvecklingen

om en för den kommunala konsumtionens volym-

preciserad riktpunkt godkändes i riksda-

utveckling, nämligen 3 % per år. Överenskommelsen

och hade således en bred parlamentagen av de fyra största partierna

risk förankring. och en i en stort sett enig uppfattning om be- Trots breda diskussioner tillväxten har dessa strävanden hithovet att begränsa den kommunala

258 Den sektorns

offentliga resursförbrukning och produktion

tills inte varit framgångsrika. försök att förklara detta Något skall inte göras här. Vi kan bara påpeka att också staten härvid en framspelat trädande roll genom olika krav, normer och ålägganden. En betydande del av den kommunala verksamheten sålunda som inte styrs av staten, alltid lyckats bedöma kostnadskonsekvenserna för olika åtgärder. Därtill kommer strävan kommunalpolitikemas för egna utbyggnader. Kommunernas fria beskattningsrätt har inte satt några större hinder härför. Mot denna bakgrund ter sig den i alternativ 2 förutsätta ökningstak-

ten för kommunal konsumtion på 3,8 96 per år inte som anmärkningsvärt hög, även om enigheten är stor att denna tillväxt inte är

förenlig

med de samhällsekonomiska balansmålen.

Vid denna kommunala tillväxt kommer olika verksamheter att byggas ut utöver vad som angetts i blir t. o. m. större

baskalkylen. Utbyggnaden

än vad som indikeras i kommunernas Dessa

egna långtidsplaner. har

emellertid alltid tenderat att underskatta den faktiska Såexpansionen. lunda angavs den av kommunerna

planerade konsumtionsökningen

1975-1980 till 2,6 % per år, medan utfallet beräknats till 4,5 % per år. För perioden 1977-1983 angavs den planerade ökningstakten till 3,5 %

per år, vilket ligger klart under de senaste årens faktiska De utveckling. nu aktuella planerna för första hälften av 1980-talet visar för

landstingen en ökning

på 2,9 % per år och för primärkommunema på 2,2 96 per år. Särskilt den sistnämnda kan förefalla oväntat ökningen låg, men samma ökningstakt angavs också vid avföregående planeringstillfälle seende 1978-1982.

Liksom i fråga om alternativ av 1 presenteras här ingen bedömning hur fördelningen på olika konsumtionsändamål kan väntas bli. Spelrummet för olika blir i detta fall större fördelningar än i fråga om alternativ

l, i vilket fördelningsmönstret kunde väntas ganska nära till anknyta

baskalkylen.

En ökning av den kommunala konsumtionen med 3,8 % per år har beräknats leda till att antalet kommunalt anställda ökar med sammanlagt närmare 300000 personer 1979-1985. Som kan

jämförelse nämnas att

den totala i landet i detta alternativ

sysselsättningen beräknats öka med

ca 140 000 personer. I alternativ 2 absorberar kommunerna således hela

sysselsättningsökningen, vartill kommer att ca 160000 måste personer överföras till kommunerna från andra sektorer. Bara denna information

torde vara för tillräcklig att belysa effekterna på samhällsekonomin av en fortsatt kommunal expansion av den aktuella All redovisning sker, storleksordningen. liksom i fråga om den

offentliga konsumtionen, i 1975 års priser. 6.4

Offentliga investeringar

Det erinras vidare om att med offentliga in- 6.4.1 under âr

Utvecklingen tidigare

vesteringar avses genomgående de statliga De 1979 till

offentliga investeringarna uppgick drygt 10 300 milj. kr, vil-

och kommunala myn- ket motsvarar 3,3 % av BNPJ Som visats i tabell tidigare 6.1 (i avsnitt digheternas investering- de 6.2.1) har offentliga investeringamas andel av BNP minskat under ar. Affärsverk och of- 1970-talet. fentligt ägda aktiebolag ingår således inte i den- Utvecklingen har inte varit enhetlig för statliga inresp. kommunala na redovisning. vesteringar. Detta av framgår diagram 6.4. De statliga investeringarna

har legat på en förhållandevis oförändrad nivå alltsedan 1965. De kommunala investeringarna steg däremot kraftigt, 11,0 % per år 1965-1970, varefter följde en nedgång med i genomsnitt 7,5 96 per år fram till 1974. Därefter har investeringsnivån lyfts något, men den låg 1979 fortfarande 23 % under toppnivån 1970.

Även inom olika ändamålsgrupper finner man för de statliga investeringarna med endast två undantag mycket små variationer. Det statliga vägbyggandet, som svarar för drygt 40 96 av de statliga investeringarna, sjönk under första hälften av 1970-talet och låg 1977 ca 25 % under 1970 års nivå. Därefter har en viss återhämtning ägt rum. En motsatt utveck-

i gruppen övriga (huvudsakligen allling visar investeringarna tjänster män förvaltning). Dessa investeringar steg 1970-1977 med inte mindre än 150 96. Stegringen har dock upphört under 1978 och 1979 och förbytts i en mindre nedgång.

De kommunala investeringarna steg under andra hälften av 1960-talet inom samtliga ändamälsgrupper. Också nedgången i början av 1970-talet var enhetlig, även om styrkan i investeringsomslaget varierade kraftigt. Nedgången var kraftigast för skolinvesteringama, som sjönk med 44 % under perioden 1970-1975. Inom hälso- och sjukvård, socialvård och övriga tjänster var minskningen genomgående lägre. På alla ovannämnda områden har sedan en Stabilisering eller mindre återhämtning ägt rum. Skolinvesteringarna låg dock ännu 1979 ca 30 96 lägre än 1970. Endast socialvårdens högre än 1970, i detta fall Diagram 6-4 Offenlügü

investeringar låg 1979 till av det kraftigt ökade daghemsbyggandet efter 1976. Det enda

följd ?Zâzâünáäâtsâiüfäüls al_

område där investeringar oavbrutet sedan 1970 är det kommuna-

sjunkit ternativa kalkyler la väg- och gatubyggandet, där nedgången 1970-1979 uppgår till totalt 19794935_ Millard” kr 35 %. i 1975 års priser.

M1arder kr 10-

Kommunala

Statliga

j T11Q1_____.___.

Alt. 1 =Alt.2

° l l

I

1965 1970 1975 1980

Anm.: Brottet i kurvorna 1970 beror på en statistikrevision, vilken utförts endast för 1970-talet.

260 Den offentliga sektorns och

resursförbrukning produktion

6.4.2 Kalkyler för 1979-1985

Utgångspunkten för LU:s bedömningar av de offentliga investeringarnas framtida utveckling är de kalkyler över för

konsumtionsutvecklingen

vilka redogjorts tidigare i detta kapitel. Syftet är att försöka bestämma vilka investeringar som behövs för att en viss produktion av offentliga tjänster, och därmed konsumtion, skall komma till stånd. En strävan är således att nå konsistens mellan bedömningarna av konsumtions- och

investeringsutveckling. _

Dessa samband är dock komplicerade och svåra att härleda ur det tillgängliga statistiska materialet. Våra investeringskalkyler har därför baserats i huvudsak på fristående beräkningar och expertbedömningar utifrån den tidigare utvecklingen samt kända behov och utbyggnadsplaner. För den statliga konsumtionen har i LU:s båda alternativ förutsatts en mycket återhållsam utveckling. Några större utbyggnadsbehov på investeringssidan torde i dessa fall inte föreligga. Återhållsamheten med de statliga utgifterna bör sätta sin prägel också på investeringsverksamheten. LU har därför bedömt att de statliga investeringarna kommer att minska med i genomsnitt 2 % per år 1979-1985 i de båda alternativen. Denna utveckling har ritats in på diagram 6.4. För de avsevärt större kommunala investeringarna tyder bedömningarna däremot på att investeringsnivån måste

höjas något för att möjlig-

göra den förutsatta konsumtionsutvecklingen. Detta gäller även i alternativ l med dess begränsade Även om neddrag-

konsumtionsökning.

ningen av investeringarna från 1970 års höga nivå på flera områden kan betraktas som en anpassning till mera normala förhållanden efter det exceptionellt snabba utbyggnadsskedet 1965-1970, tyder bedömningarna på att investeringarna under senare år blivit något eftersatta i förhållande till den snabba ökningen av produktionen. Detta anges i särskilt hög grad gälla ombyggnadsinvesteringama. Eftersatta utbyggnadsbehov anmäls också beträffande Härtill kommer

skolinvesteringar. att utbygg-

naden av långtidssjukvården förutsatts fortsätta i oförminskad takt även i alternativ l. För barnomsorgen räknas dock i detta alternativ med avsaktande utbyggnad. Investeringskráv förutses vidare beträffande kommunernas

miljö-

skyddsåtgärder. Miljöskyddet inom kommunerna domineras av av-

loppsvattenreningen och avfallsbehandlingen med kostnader kring 350

milj. kr per år i genomsnitt 1980-1985. Dessa verksamheter hör till näringslivet och behandlas i kapitel 8. De kommunala myndigheternas verksamhet omfattar åtgärder mot trafikbuller samt vid bullerskydd flygplatser och skjutfält, naturskydd, rekreation, friluftsliv osv. Förutsatt att strängare normer mot buller läggs fast skulle de årliga investeringskostnaderna i samband med åtgärderna mot bullret kunna uppgå till i runt tal 100 kr enligt statens naturvårdsverk. Det motsvarar

milj.

drygt l % av kommunernas totala investeringar. Också kommunernas egna investeringsplaner tyder på en viss uppgång under de närmaste åren. I alternativ l har därför räknats med att de kommunala kommer l % investeringarna att öka med i genomsnitt

sektorns och 261

Den offentliga resursförbrukning produktion

1979-1985. I alternativ 2, med dess betydligt per år under perioden

har investeringsuppgângen beräknats snabbare konsumtionsutveckling,

till 3 % per år (diagram 6.4).

7Industrin

7.1Inledning

För svensk industri var 1970-talet ett krisdecennium. Av diagram 7.1

framgår att tillväxten var hög och stabil under både 1950- och 1960-ta- 1960-talet framstår som ett exeptionellt tillväxtdecenlen. I synnerhet nium, medan tillväxten under 1970-talet är låg och ojämn. om varför 1950- och 1960-talens brant stigande tillväxttrend Frågan livligt under senaövergick i stagnation under 1970-talet har diskuterats inleds i avsnitt 7.2 med ett försök till samre år. Föreliggande kapitel av denna diskussion. Härvid behandlas först några av de manfattning inslagen i 1950- och 1960-ta1ens industriutveckling. mest betydelsefulla Därefter tas nâgra av 1970-talets mest framträdande problem upp till diskussion: dels kostnadskrisen, dels 1970-talets branschkriser. I avsnitt 7.3 sammanfattas de bedömningar av industribranschemas 1979-1985 som arbetat med. Kapitlet

utveckling långtidsutredningen

avslutas därefter brahsch av utvecklingmed en genomgång bransch för har utarbetats i samarbete en 1979-1985. Dessa branschbedömningar med Statens Industriverk.

7.2Den industriella utvecklingen under efterkrigstiden

7.2.1 under 1950- och 1960-talen

Utvecklingen

under 1950-talet och i 1960-talet känne- Industriutvecklingen synnerhet se diagram 7.2. Till tecknades av mycket snabb produktivitetstillväxt, detta bidrog investeringsutvecklingen och en mycket snabb strukturom- Föråldrat och/eller ekonomiskt ineffektivt kapital slogs vandlingstakt. kom att rationaliserings- och effektiviseut i mycket hög takt. Härtill i den kvarvarande var omfattande. Reringsverksamheten produktionen sultatet blev att svensk industri speciellt under 1960-talet kunde uppnå snabbare än vad som betingades av

en betydligt produktivitetsökning

och den därmed tekniska utinvesteringstillväxten sammanhängande

vecklingen. Detta var därför att det i Sverige under 1950-talet och början

möjligt

fanns en för omstrukturering och raav 1960-talet betydande potential 1930-talets av avspärrning under kriget tionalisering. utveckling, följd under aren omedelbart därefter, haoch den svaga importkonkurrensen

264 Industrin

1960-talet

1950-taIet

Diagram 7.1 Färädlingsvärdets utveckling inom 1970-talet industrin under 1950-, 1960- och 1970-talen. Fasta priser. I ndex=I 00 för 1950, 1960 och 1970. Linjär-logaritmisk skala. Tid

de gjort den svenska industrin mycket diversifierad vid slutet av 1940talet och början av l950-talet. När den internationella handeln sköt fart vid slutet av l950-talet och av 1960-talet denna starka

början utgjorde

diversifiering i sig en betydande tillväxtpotential i den meningen att ett bättre av den svenska industrins fördelar kun-

utnyttjande komparativa

de leda till omfattande produktivitetsvinster. Av stor vikt för den senare utvecklingen var också att möjligheterna till rationaliseringar i de enskilda företagen var mycket stora. Detta sammanhängde med det skyddade klimat som industrin levde i under åren omedelbart efter Även kriget. här fanns alltså en betydande potential för produktivitetsstegringar. Två faktorer kom på ett avgörande sätt att leda till att denna potential togs i anspråk. Den första faktorn var en positiv internationell Under utveckling. l950-talet och av 1960-talet inträffade ett antal början grundläggande förändringar i De successiva

konkurrensbetingelsema. tullavvecklingar-

na ledde till ett allmänt sett friare och mindre

reglerat handelsutbyte

mellan länderna. Genom transportteknikens kunde bättre utveckling och billigare kommunikationer införas. Dessa faktorer hade en allmänt stimulerande inverkan på världshandeln som växte snabbt under mycket 1950- och l960-taJen. Den andra faktorn av betydelse för realiserandet av den existerande strukturomvandlingspotentialen inom svensk industri var utformningen av den övergripande ekonomisk-politiska strategin. Grundstenen i denna strategi var den s. k. Rehnska modellen. I korthet innebar denna att stabil prisnivå skulle en allmänt stram uppnås genom efterfrågepolitik baserad på indirekta skatter.

köpkraftsindragning genom Om löntagar-

Industrin 265 sou 1980:52

Diagram 7.2 Arbetsproduktivitetens utveckling inom industrin l 950-1979. Index |I 1950=I00°Lijdrl0ga 1001|II|||III|IIII|||nIIIII ritmisk skala. 54 58 62 66 70 74 78 1950

samtidigt genom den solidariska lönepolitiken pressa-

organisationerna

i samtliga företag inom en bransch skulle de upp lönenivån likformigt De minst företagen i företagens vinstmarginaler krympas. produktiva olika branscher kom därmed att slås ut. För att den fulla sysselsättskulle kunna krävdes att de som friställts kunde

ningen upprätthållas

inom de kvarvarande mer företagen. I beredas sysselsättning produktiva omplaceringen av friställd arbetskraft byggdes de arsyfte att underlätta resurserna ut i form av arbetsbetsmarknadspolitiska flyttningsbidrag, förmedling osv. På detta sätt kunde prisnivån hållas stabil, den fulla sysoch en kontinuerlig omallokering ske av reselsättningen upprätthållas surserna från lågproduktiv till högproduktiv produktion. Sammanfattningsvis finns således mycket som talar för att den snabba industriella tillväxten i Sverige under l950-talet och en stor del av 1960-talet ytterst betingades av tillgången till en inte obetydlig produktivitetspotential. Genom en kombination av dels utvecklingen på världsdels den inhemska ekonomiska politiken kunde denna pomarknaden, tential realiseras under en lång av år.

följd

risker förknippade med en tillväxt baserad Det finns dock långsiktiga En som i första hand är på dessa förutsättningar. investeringsutveckling inriktad inom de i strukturomvand-

på att höja produktivitetstillväxten

överlevande företagen innebär stora risker för att långlingsprocessen framtidsinriktade eftersåtts. Om detta inträffar siktiga investeringar kommer så småningom utslagningstakten att överstiga fömyelsetakten. förmår i den takt som Industrin inte längre att skapa nya arbetstillfällen olönsamma slås ut. Industrisektorns storlek minskar

produktionsenheter

successivt med den yttre balansen hotar att bli beståenoch problemen de.

Industrin

Diagram 7.3 Sysselsättningens utveckling inom industrin 1950-1979. Antal arbetade timmar.

75-i

Index 1950=l00. Linjärskala. ITIT|IIIITIIIIIIITTIIIIIIIII lagaritmisk 1950 54 58 62 es 70 74 78 År

Utförda studier tyder på att svensk industri fram till senare delen av

1960-talet befann sig i en utveckling liknande den som skisserats ovan. Av diagram 7.3, som visar inom

sysselsättningsutvecklingen industrin

under efterkrigstiden mätt i antal arbetade att industri-

timmar, framgår

sysselsättningen varit nästan konstant fram till mitten av 1960-talet, men att den därefter successivt blivit allt mindre.

Lågkonjunkturen

1967-1968 kan ses som en vändpunkt. i industrisektom

Utslagningen

var då mycket stor och den totala i landet

sysselsättningsnivån kunde

upprätthällas endast genom en kraftig tillväxt sektorn. i den offentliga Därmed tenderade också situationen med en för liten industrisektor att

permanentas. Även om det är svårt att i finns som detalj belägga förloppet mycket talar för att den tillväxtpotential för svensk som

industri, möjliggjorde

den snabba tillväxten under 1950- och var 1960-talen, på. väg att uttömmas mot slutet av l960-talet. Trots detta fortsatte

löneutvecklingen

att öka i samma snabba takt under vilket 1970-talet, pressade företagen att öka takten i Eftersom strukturomvandlingen. investeringstillväxten inte ökade fick detta ökad och minskad

utslagning industrisysselsättning

1 Pehr Wissén: Struksom oundviklig konsekvens. turomvandling och till- Till denna problembild kom under l970-ta1et den akuta växt i svensk industri kostnadskriunder efterkrigstiden. sen 1975-1976 och branschkrisema. Dessa faktorer tillsammans gav oss Ds E 1980:5. en mycket under

svag industriutveckling l970-talet.

Industrin 267

7.2.2 Utvecklingen under 1970-talet

Man kan i efterhand konstatera att vi under 1970-talet inte lyckades åstadkomma den nödvändiga anpassningen. Vi har redan sett att 1970talet kom att ge oss en betydligt svagare utveckling än 1950- och 1960talen. Även i ett internationellt perspektiv framstår l970-talets svenska utveckling som svag, vilket framgår av den övre figuren i diagram 7.4. Visserligen innebar åren omkring l970-talets mitt också betydande problem utomlands. Den stora skillnaden var emellertid att konjunktumed-

blev ganska kortvarig - redan 1975 vände konjunktugången utomlands ren uppåt igen - medan nedgången i Sverige fortsatte under flera år. En avgörande förklaring till stagnationen i den svenska industriutvecklingen under dessa år återfinns i den svenska kostnadsutvecklingen, vilket framgår av den undre figuren i diagram 7.4.

Kostnadskrisen Av diagram 7.4 framgår att den svenska industriproduktionen under

- snabb tillväxt 1970-talet har varit mycket ojämn perioder med relativt har vid två tillfällen av perioder med stagnerande eller minskande

följts

produktion.

Den första av dessa nedgångsperioder inträffade 1971 och 1972. En viktig orsak till denna nedgång var den restriktiva ekonomiska politik som fördes vid denna tid av omsorg om bytesbalansen. Nedgången blev dock förhållandevis kortvarig. Redan 1973 ökade produktionen igen med ungefär samma hastighet som under 1960-ta1et.

Den andra nedgångsperioden tog sin början under 1974 och blev betydligt och långvarigare än den första. Det som utlöste denna

djupare

nedgångsperiod vad den mycket djupa internationella konjunkturnedgång som påbörjades under 1974. Den framgår mycket klart av diagram 7.4. För Sveriges del kom emellertid 1974 att bli ett utpräglat högkon-

De mycket kraftiga råvaruprisstegringar som inträffade under

junkturår.

i de råvambaserade in- 1974 gav utslag i form av stora vinstökningar dustribranschema som t. ex. och stålindustrin samt skogsindustrin.

jäm-

Lönekostnaderna i det svenska näringslivet steg under 1974 med omkring 16 %.

Mellan 1974 och 1975 fortsatte de svenska lönekostnaderna att stiga. Ökningstakten låg nu på över 20 96. På grund av sjunkande produktivitet steg arbetskraftskostnaden per producerad enhet i ännu högre takt. Samtidigt härmed stabiliserades kostnadsutvecklingen utomlands, vilket fick till följd att den svenska industrins relativpriser steg mycket kraftigt mellan i en minskad in-

1974 och 1975, se diagram 7.4. Detta resulterade ternationell efterfrågan på svenska produkter. Det svenska näringslivets vinster minskade i snabb takt.

Den starka försvagningen av den internationella konkurrenskraften inom svensk industri fick dock inte något direkt genomslag i sysselsättning och konsumtion i Sverige under 1975. Till detta bidrog den s. k. överbryggningspolitiken, vilken hade inletts under 1974. Syftet med denna var att genom konsumtionsstimulanser, lagersubventioner och

politik

268 Industrin

industriproduktionen lndex 1975=10O Källa: OECD

De små OECDländerna utom Sverige

De sju stora OECDländerna

- I Sverige l

.I ,yl/l,lo-

_,-- /

Relativpris lndex 1970=100 Källa: Kl

Diagram 7.4 Industriproduktionens utveckling i Sverige och i OECDländerna I 970-1 979 samt utvecklingen av re- QSJ Iativpriset för Sveriges export till OECD-länder-

na 1970-1 979. FIIIVIIIIFF1IIY|IIIlvrrlllllrlrllll|lrä1970 72 74

76 78

investeringsstöd motverka effekterna av den internationella

lågkonjunk-

turen och hálla Den sysselsättningen uppe på fortsatt hög nivå. kostnadsanpassning som hade varit naturlig i en situation som denna uteblev därför. Samtidigt sjönk företagens vinster dramatiskt. Detta i med

förening den svaga efterfrågeutvecklingen ledde till att investeringarna sjönk.

Nedgången i den svenska industriproduktionen avbröts först mot slu-

Industrin 269

åstadkommits tet av 1977, sedan den nödvändiga kostnadsanpassningen

Härtill bidrog också de återhållsamma gencm 1977 års devalveringar.

1978. Därefter har tillväxten i den svenska industriproduklöneavtalen se diationcn följt eller till och med varit något högre än omvärldens, att återta åtminstone en liten har det varit möjligt gram 7.4. Härigenom

del av det som förlorats.

Branschkriserna

som drabbade svensk ekonomi vid 1970-ta- Den allmänna kostnadskris

strukturproblem som under en längre pelets mitt blottlade djupgående

riod varit latenta inom vissa nyckelbranscher.

för kriserna i dessa branscher är att konkurrensbetingel- Gemensamt sätt har försämrats geserna för svensk produktion på ett fundamentalt

nom att en rad nya producentländer med förmånligare produktionsför-

successivt under 1970-talet har etablerat sig på världsmarknautsättning allt inom två som en sådan den. Det är framför produktionsområden

av de långsiktiga konkurrenspositionema har ägt rum. Det

förskjutning

industrisektorerna gruv- och första utgörs av de råvaruproducerande

och det andra av vissa delar inom tillverkningsindustri,

skogsindustri

och stålindustri samt varvsindustri.

järn-

och Produk-

De råvaruproducerande branscherna gruvor skogsindustri.

för framställning av råvaror av olika slag bestäms tionsförutsättningarna faktorer. För gruvtill övervägande delen av rent fysiska och biologiska renhet, i marken osv. För industrins del t. ex. av en malmkropps djup

och markens beskaffenhet. I dessa avseenden skogens del t. ex. klimat och svensk efter hand

har både svensk gruvproduktion skogsproduktion

i ett alltmer oförmånligt läge till föjd av att råvaruproduktion kommit kommit i värlmed bättre naturliga förutsättningar igång på olika håll

den under l970-talet. av Ännu Den svenska gruvindustrin domineras jämmalmsproduktion.

men har mätt som vid 1960-talets mitt var den en av de största i världen, blygsammare nivå. De andel av världsexporten sjunkit till en betydligt

största leverantörerna av till världsmarknaden är i dag Au-

järnmalm

Denna utveckling har i huvudsak två orsastralien, Brasilien och Indien.

ker. och av 1970-talet öppnades ett antal Vid slutet av l960-talet början

i Australien och Brasilien. I båda dessa gruvom-

stora järnmalmsgruvor

medan vid de råden kan brytas i dagbrott, gruvbrytningen

järnmalmen

ner på allt större djup. Samtidigt svenska norrlandsgruvoma tvingats till har den som Sverige har genom närheten

transportkostnadsfördel

den stora marknaden till stor del försvunnit. Transportkost-

europeiska

kraftigt under 1970-talet nadema per ton malm har nämligen sjunkit

av allt större fartyg, dels också genom ett ton-

dels genom utnyttjande

i världens rederinäringar.

nageöverskott

har en liknande utveckling som den inom gruv- Inom skogssektorn

år. De biologiskt bestämda betingelserbrytningen ägt rum under senare har relativt i

na för svensk skogsproduktion produktionsbetingelsema

länder försämrats. Medan tillväxt-

andra skogsproducerande kraftigt

270 Industrin

cykeln i genomsnitt för svensk skog uppgår till omrking 85 år, är mot-

svarande tid i t. ex. södra Förenta staterna

omkring 25-30

år och i sydöstra Canada omkring 65 år. I många av de skogsområden som under de

allra senaste åren börjat exploateras i Latinamerika, Västafrika och delar av Asien är skogens tillväxthastighet ännu snabbare. Om det dess-

utom beaktas att den svenska skogens tillgänglighet ofta är mycket säm-

re än i andra konkurrerande länder är det lätt att inse att priset på svensk skogsråvara till stor del inte är internationellt

konkurrenskraftigt.

Den internationella handeln med skogsråvara är emellertid

obetydlig

på grund av de höga transportkostnadema. Det mesta av skogsbrukets

produktion vidareförädlas därför på ett eller annat sätt inom länderna. Den största delen av svensk skogsproduktion vidareförädlas till pappersmassa och papper. I dessa har svensk industri

förädlingsled lyckats

ta igen en stor del av kostnadsdifferenserna för råvaran en mogenom dern produktionsteknik. Den svenska massa- och pappersproduktionen är i hög grad inriktad på export till viltill den europeiska marknaden,

ken Sverige jämfört med de stora utomeuropeiska producenterna har be-

tydande transportkostnadsfördelar.

Till bilden av den svenska skogsindustrins

produktionsförutsättningar

hör också problemen med att erhålla skogsråvara i

tillräcklig mängd

från det svenska skogsbruket. Under senare delen av 1970-talet har av-

verkningsnivån inom skogsbruket varit

för låg i förhållande till skogs-

industrins Flera faktorer produktionskapacitet. spelar här in, men en av

de viktigaste med sammanhänger prisutvecklingen på skogsråvara. För

en utförligare diskussion av detta problem hänvisas till avsnitt 8.3, Skogsbruk.

Järn- och stå/industrin samt varvsindustrin. För järn- och stålindustrin liksom för varvsindustrin fick utvecklingen under 1970-talets senare hälft ett mycket mer dramatiskt förlopp än för de råvaruproducerande

sektorerna. Denna skillnad berodde på att oljekrisen 1973-1974 fick ett kraftigt och omedelbart genomslag i varvsindustrin och i järn- och stålindustrin. Mot slutet av 1960-talet och början av 1970-talet fanns

tydliga

tendenser till en internationell överetablering inom båda dessa branscher. När

efterfrågan på tankfartyg föll mycket kraftigt under åren när-

mast efter 1973-1974 oljekrisen framkom överkapaciteten inom den in-

ternationella varvsindustrin på ett mycket påtagligt sätt. Den svenska varvsindustrin, som specialiserat sig på bl. a.

just tankfartyg, drabbades

speciellt hårt. Nedgången inom varvsindustrin fick dessutom betydande

återverkningar inom stålindustrin, eftersom en stor del av produktionen inom denna bransch levereras som insatsvara till varvsindustrin.

Även om sålunda den direkt krisartade inom dessa bran-

utvecklingen

scher under 1970-talets senare hälft till största delen kan hänföras till den internationella överkapacitet som tenderade att uppstå mot slutet av 1960-talet och av 1970-talet samt till

början efterfrågebortfallet

på världsmarknaden efter oljekrisen 1973-1974, kan också vissa mer

långsiktiga förskjutningar av

konkurrensbetingelserna på världsmarknaden

iakttas. Den traditionella arbetsfördelningen i det internationella pro-

duktionssystemet karaktäriserades länge av kapitalintensiv i produktion industriländema och arbetskraftsintensiv produktion i utvecklingslän-

Industrin 271

har under den senaste alltmer bruderna. Detta mönster tioårsperioden hittills tydligast komtits sönder. För svensk del har dessa förändringar och stålindustrin samt varvsindustrin. mit till uttryck inom järnför en konkurrenskraftig järn- och stål- Den främsta förutsättningen produktion har länge varit en tekniskt högstående produktionsapparat och en som är tillräcklig för att ta till vara stordrifts-

produktionsvolym

som industriländerna har framfördelarna. Det teknologiska försprång har emellertid efter hand kommit att spela en för utvecklingsländerna kunnande har under senare år i ökande utallt mindre roll. Teknologiskt

kommit genom försäljning av nyckelfärdiga

sträckning att exporteras eller genom den snabbt växande marknaden

produktionsanläggningar

konsultverksamhet. När framställningen av jäm- och stålför industriell kan ske på jämställd basis mellan produkter på detta sätt rent tekniskt och kommer andra faktorer att vara av-

industriländer utvecklingsländer

för vilken som kommer att vara mest konkurrens-

görande produktion

En sådan avgörande faktor är lönekostnaderna. kraftig. har den ovan beskrivna utvecklingen varit ännu Inom varvsindustrin mer påtaglig för svensk del. Svensk varvsindustri var länge marknads-

ledande av stora serietillverkade fartyg. I dag har denna i produktionen delen övertagits av låglöneländer. typ av produktion till övervägande har varit därför att den erforderliga teknologin har varit

Detta möjligt

lätt att överföra och kopiera.

7.2.3Sammanfattning

om varför 1950- och 1960-ta1ens expansiva industriutveckling Frågan av ovanstående övergick i stagnation under 1970-talet kan som framgår varav en del redogörelse inte ges ett enkelt svar. En serie av faktorer, ekonounika för Sverige, utlöste en akut kris inom den sektor av svensk mi som konkurrerar Kostnadskrisen 1975-1976 på världsmarknaden. industriutvecklingen i Sveriförklarar en stor del av den svaga allmänna mitt. Andra mer internationellt betingade strukge omkring l970-talets ledde till en mer krisartad utveckling inom vissa branscher. turproblem av diskussionen i avsnitt 7.2.1 kan 1970-talets utveck- Som framgick med i under

ling också förklaras utgångspunkt utvecklingsförloppet

1950- och 1960-talen. Genom att utnyttja den rationaliseringspotential

som fanns inom svensk industri efter kriget kunde företagen uppnå en uttömd och krisen träffar god lönsamhet. I dag är denna potential

svensk industri med full kraft.

7.3Industriutvecklingen i de två alternativen

7.3.1Strukturutvecklingen

Industrin spelar en avgörande roll för möjligheten att uppnå den utveck-

mot extern balans i svensk ekonomi som skisseras i alternaling tillbaks tiv 1. En ekonomisk 2 medför därutveckling i enlighet med alternativ

emot att svensk industri kommer att befinna sig i en mycket ogynnsam

situation 1985.

272 Industrin

För att bedöma den industriella i de båda alternativen utvecklingen måste man ha en uppfattning om den önskvärda omvand-

långsiktigt

lingen av industristrukturen. Man kan då konstatera, såsom gjordes i föregående avsnitt, att 1970-talets ogynnsamma inte

industriutveckling

bara berodde på den s. k. kostnadskrisen utan även på mer grundläggande strukturella obalanser i den svenska industrin. Dessa strukturella obalanser uppstod men blottlades givetvis inte plötsligt, av den lågkonjunktur som följde på 1974-1975. De fakto-

oljekrisen bakomliggande

rerna i måste sökas i grundläggande förändringar konkurrensläget för vissa delar av svensk industri. Därvid framgår att stora delar av bl. a. den råvarubaserade svenska industrin fått ändrade

konkurrensbetingel-

ser under 1970-talet. Den svenska industrins - liksom andra industriländers - konkurrens-

fördelar borde bestå i att immateriellt i kombi-

utnyttja kunskapskapital

nation med realkapital. Motivet härför är givetvis att länder på vår utvecklingsnivå har förhållandevis god tillgång arbetskraft på välutbildad och teknisk Produktion som kräver av tekniskt kunskap. mycket kunnande och yrkeskunnig personal återfinns i de flesta industribranscher, men förekommer i speciellt hög grad inom vissa branscher och tillverk-

ningsprocesser. Den kemiska industrin liksom maskinindustrin är speciellt teknikerintensiva och yrkesarbetarintensiva. Även elektroindustrin är förhållandevis teknikerintensiv. Det bör således vara främst inom dessa delar som den svenska industrin har konkurrensfördelar och där den framtida expansionen bör äga rum. Mot denna bakgrund kan skillnaderna mellan LU:s båda alternativ vad avser industrin beskrivas i termer av i vad mån som utvecklingen fram till 1985 tillåter i mot en

förändringar riktning långsiktigt mer

önskvärd industristniktur. Man kan därvid konstatera att en utveckling enligt alternativ 2 medför i den andel av industrins en liten minskning förädlingsvärde som kommer från de konsumtionsvaru-

huvudsakligen

producerande branscherna, en ökning av skogsindustrins andel, en liten minskning i andelen för gruvor och och stålindustri samt en liten

järn-

andelsökning för Verkstadsindustri (exkl. varv), allt med 1979.

jämfört

Detta framgår av tabell 7.1 och innebär en mycket långsam förändring av industrins struktur. Om man mäter prognosperiodens förändringar med över branscher

sysselsättningens fördelning framstår detta altema-

tiv som starkt strukturbevarande. I alternativ 1 ges däremot för en snabbare

förutsättningar omvandling

av industristrukturen. Detta hinner visserligen inte avspegla sig särskilt mycket i siffrorna för produktions- och men det

sysselsättningsandelar,

kan konstateras att de

huvudsakligen konsumtionsvaruproducerande

sektorerna avsevärt minskar sin andel av produktionen under prognosperioden. Skogsindustrin ökar sin andel något, den kemiska industrin likaså, medan verkstadsindustrin väsentligt ökar sin andel av produktion och med 1979.

sysselsättning jämfört

Den i alternativ l förutsedda omstrukturering i en riktning som, sett från långsiktig för svensk industri

konkurrenssynpunkt, är gynnsam

åstadkoms främst genom Denna åstadkoms

efterfrågesidans utveckling.

i sin tur främst genom den som den ekonomiska

kostnadsanpassning

Industrin 273 sou 1980:52

bruttoinveste- Tabell 7.1 Industribranschemas andelar av förädlingsvärdet (A), antalet arbetade timmar (B) och alternativ l och 2 ringarna (C) 1979 samt 1985 enligt Promille

A

Extraktiv industri Skyddad livsmedelsindustri Konkurrensutsatt livsmedelsindustri Dryckesvam- och tobaksindustri Textil- och beklädnadsindustri Trä-, massa- och pappersindustri Grafisk industri Gummivaruindustri Kemisk industri Petroleum- och kolindustri Jord- och stenindustri Jåm-,stål- och metallverk Verkstadsindustri exkl. varv Varvsindustri Övrig tillverkningsindustri Hela industrin

förutsätts ge samt genom den omfördelpolitiken och löneutvecklingen från konsumtion till investening av den inhemska resursanvändningen sker i detta alternativ (se nedan). ring som samtidigt

Det är i som, sett frân strukturanpassningsinvesteringsutvecklingen

skillnaden mellan de båda alternativen

synpunkt, den mest uppenbara

Den strukturkonserverande karaktären hos alternativ 2 syns bäst ligger. och andelar av de totala industriinveste-

däri att gruv- skogsindustrins

i stort sett oförändrade under prognosperioden samtiringarna förblir sektorerna ökar sina andelar

som de konsumtionsvaruproducerande digt

kemisk industri och Verkstadsindustri får vidkännas minskningar

medan

En sådan inte i med de

i investeringsandelen. utveckling ligger linje

konkurrensfördelarna för svensk industri. långsiktiga alternativ l kommer däremot Med de förutsättningar som genererar att ske. Av den ökning av

en förnyelse av produktionskapitalet

påtaglig

som där beräknas ske kommer en stor del att användas investeringarna av industrin uttill förnyelse av sådana delar som har goda långsiktiga Av de totala investeringarna 1985 kommer drygt

vecklingsmöjligheter.

med knappt 30 % 35 % att ske i verkstadsindustrin (exkl. varv) jämfört Gruv- och stålindustri får däremot liksom de konsumtionsår 1979. sektorerna mindre andelar av industriinvesteringama

varuproducerande

1985.

274 Industrin

7.3.2 Internationell svensk industris

efterfrågan på export

Den dominerande marknaden för svensk industris export utgörs av de högindustrialiserade OECD-länderna Denna marknad, dvs. dessa länders import vägd med respektive lands andel av den svenska exporten, beräknas växa med ca 5 % per år fram till 1985.

Det avgörande för den svenska exportens utveckling är emellertid i vilken mån man lyckas försvara eller t. o. m. förbättra sina marknadspositioner. Detta beror i sin tur bl. a. på den svenska relativprisutvecklingen. I alternativ 1 minskar de svenska med relativpriserna ca 1 % per åri genomsnitt medan de i alternativ 2 ökar med ca 1,5 % per år. Denna skillnad i relativprisutvecklingen får en kraftig effekt på utvecklingen av industrins export. växer med Exportvolymen 6,1 % per år i alternativ 1 och med 2,3 96 per år i alternativ 2. Skillnaden blir emellertid ännu stör-

re för vissa branscher, vilket framgår av tabell 7.2. Där framgår vidare, att i alternativ 1 växer från den kemiska exporten industrin och från verkstadsindustrin med 9,0 respektive 7,5 % per år under prognosperioden. Ser vi till basindustrierna bedöms för och

exportmöjligheterna järn-

stålindustrin som relativt i alternativ l. Dess goda export växer med 5,5 96 per år, vilket innebär att dess andel minskar av exporten mycket litet under prognosperioden. Däremot minskar de andra traditionella exportbranscherna skogsindustrin och gruvindustrin - sina exportandelar betydligt snabbare. Detta mönster förändras inte i alternativ 2. Exporten från alla de växer viktiga exportbranscherna visserligen långsam-

Tabell 7.2 Export från olika industribranscher 1965-1985 1975 års priser

Milj. kr Årlig procentuell förändring 1979 1965- 1970- 1974- 1979-1985 1970 1974 1979 A1t. l

Extraktiv industri 3 053 2,9 - 7,1 1,4 2,7 Skyddad livsmedelsindustri 806 3,0 -l,8 2,4 1,7 Konkurrensutsatt livsmedelsindustri 820 4,4 8,9 7,8 3,6 Dryckesvaru- och tobaksindustri 76 7,5 14,1 - 0,5 2,3 Textil- och beklädnadsindustri 2 470 7,6 Trä-, massa- och pappers-

industri21 4755,8 6,4
Grafisk industri46810,9 13,4
Gummivaruindustri634 9,4
Kemisk industri6 121

13,9 Petroleum- och kolindustri l 758 Jord- och stenindustri 965 Järn, stål- och metallverk 8 501 Verkstadsindustri exkl. varv 38 845

Varvsindustri2 528
Övrig tillverkningsindustri454
Hela industrin88 974

Se avsnitt 4.3.2.

Industrin 275

från den kemiska inmare, men även i detta alternativ växer exporten

dustrin och verkstadsindustrin relativt snabbt.

7.3.3Den inhemska efterfrågeutvecklingen

mellan al- Den inhemska ef terfrågeutvecklingen skiljer sig också kraftigt ternativen. Skillnaderna i efterfrågestrukturen. Utvecklingligger främst 2 innebär en fortsatt relativt kraftig tillväxt i privat och en i alternativ växer långsamt. I alternativ offentlig konsumtion,medan investeringarna

l är förhållandet omvänt.

En annan avgörande skillnad mellan alternativen ligger i utvecklingen

konkurrensförmågan. Denna har stor betydelse av den internationella Den som

såväl på export- som på importsidan. relativprisförbättring

för de svenska företagen att hävförutsätts i alternativ l gör det möjligt Trots att den totala efterda sig bättre i konkurrensen med importen. snabbare i alternativ l än i alternativ 2 växer imfrågan växer betydligt snabbare i alternativ l. Undantag från det allporten endast obetydligt och den konkurrensutsatta livsmemänna mönstret utgör den skyddade delsindustrin. Detta beror dels på att dessa branscher huvudsakligen som växer snabbare i alternaproducerar varor för privat konsumtion ju väl i det senare fallet tiv 2. Dels beror det på att de är relativt skyddade,

trots namnet, från importkonkurrens.

7.3.4 Produktion

l nå-

Produktionstillväxten blir i det exportledda expansionsaltemativet

hälften av 1970-talet. Detta framgår av än under den första got större 7.5. Kontrasten blir naturligtvis ännu större tabell 7.3 och diagram med utvecklingen 1974-1979, då industriproduktionen

om man jämför

tillväxttakten i alternativ 2 t. o. m. minskade. Även den blygsamma mot denna som Det bör i detta samman-

framstår bakgrund expansiv.

enligt 1980 års DIShang framhållas att företagens egna förväntningar i alternativ l. Det senare framenkät ligger mer i linje med utvecklingen

går av tabell 7.4. mellan i de olika bran-

Vid en jämförelse produktionsförändringarna

1 finner man att i stor utsträckscherna i alternativ exportutvecklingen i verkstadsindustrin och den kemiska inning slår igenom. Produktionen och stålindustrin växer kraftigt. Detdustrin växer snabbast. Även järn-

exportmarknaden och

ta är en följd av den ökade konkurrenskraften på från verkstadsindustrin från järnden stora efterfrågan på insatsvaror tillväxten för hela industrin i alteroch stålindustrin. Trots den snabba 1 minskar dock textil- och beklädnadsindustrin liksom även drycnativ av en inhemsk konkesvaru- och tobaksindustrin på grund stagnerande

sumtionsutveckling. 2 blir tillväxttakten utom för livs- I alternativ lägre för alla branscher som mest av de ändrade förmedelsbranschema. De branscher påverkas är de branscher som också är beroende

utsättningarna exportorienterade

Den kemiska inav den inhemska industrins efterfrågan på insatsvaror. samt och stålindustrin får alla tillväxtdustrin, verkstadsindustrin, järn-

i 276 Industrin

Tabell 7.3 Förädlingsvärde (till inom faktorpris) olika industrlbranscher 1965-1985 1975 års priser

Milj. kr Årlig procentuell förändring 1 979 1965- 1970- 1974- 1979-1985 1970 1974 1979 Ah. 1 Ah. 2

Extraktiv industri 1 845 4,7 4,9 -7,7 - 1,6 Skyddad livsmedelsindustri 4 652 1,0 -0,9 0,8 1,3 Konkurrensutsatt livsmedelsindustri 2 024 6,0 1,8 -0,6 1,7 Dryckesvaru- och tobaksindustri 949 6,8 -0,5 Textil- och beklädnadsindustri 2 795 0,7

Trä-, massa- och pappers-

industri13 6525,25,0
Grafisk industri4 4362,10,0
Gummivaruindustri820 6,70,2
Kemisk industri5 4109,17,1
Petroleum- och kolindustri334 7,00,4
Jord- och stenindustri2 313 3,9

2,7 Järn-, stál- och metallverk 3 824 5,4 4,8 Verkstadsindustri exkl. varv 29 190 6,6 6,5 Varvsindustri 1 400 5,8 7,6 Övrig tillverkningsindustri 5 17 8,0 0,6

Hela industrin 74 162 5,1 4,5

Tabell 7.4 Produktionens saluvllrde samt antal anställda enligt företagens förvänt-

ningar redovisade i DIS-enkätema 1980

Årlig procentuell förändring

Saluvärde Antal anställda

1979-1984 1979-1984

Extraktiv industri -1,6 Skyddad livsmedelsindustri . .

Konkurrensutsatt livsmedelsindustri -0,l Dryckesvaru- och tobaksindustri . .

Textil- och beklädnadsindustri 0,3 Trä-, massa- och pappersindustri -0,5 Grafisk industri 0,1 Gummivaruindustri . .

Kemisk industri . . Petroleum- och kolindustri 0,3 Jord- och stenindustri -0,3 Järn-, stál- och metallverk 0,0 Verkstadsindustri exkl. varv 0,8 Varvsindustri -1,5 Övrig tillverkningsindustri 1,3

Hela industrin 0,3

takter som blir betydligt lägre i detta alternativ än i alternativ 1. Skillnaden blir något mindre för skogsindustrin, vilket huvudsakligen beror på

att râvarurestriktionen - trots ett högt virkesuttag - verkar begränsande

i alternativ 1. till förmån Andelsförskjutningen för framtidsbranschema

Indusnin 277 SOlll98052

verkstadsindustrin och den kemiska industrin blir för båda branscherna hälften så stor i alternativ 2 som i alternativ l. bara omkring

7.3.5 Investeringar

kommer i alternativ l industriella investeringstillväxt

Prognosperiodens

än under medan den i alternativ 2 att vara betydligt snabbare 1970-talet, Investekommer att minska i ungefär samma takt som under l970-talet. ökar därmed i alternativ l - dock ringarnas andel av förädlingsvärdet eller av utan att nå upp till de nivåer som gällde för 1960-talet början 7.6. I alternativ 2 fortsätter där- 1970-talet, vilket framgår av diagram

emot investeringskvoten att minska.

Det mindre kapacitetsgap som enligt SCB:s kapacitetsenkäter förelåg kunna under om produktionen växer en-

1979 skulle utnyttjas perioden

De stör-

ligt alternativ l. Detta minskar följaktligen investeringsbehovet.

i den kemiska industrin och sta kapacitetsgapen återfinns gruvindustrin, - om än i mindre omfattning - i verkstadsindustrin.

till att den relativt stora produktionsök- Den viktigaste förklaringen sett blygsamma nivån ningen i alternativ l är förenlig med den historiskt

är emellertid den förändrade produktionsstruktupå investeringskvoten har en Diagram 7-5 FÖFäd/ingsren. De branscher som är expansiva i detta utvecklingsalternativ

medan basindustrier nu Yäd°”_“e°k1i3i"°m

relativt låg kapitalintensitet, kapitalintensiva Industrin 1963-1985.

stagnerar_ Fasta priser. Index mellan de båda alternativen är väsentligt mindre i investe- 1963:100_ Ljnjäpnløga. Skillnaden Mönstret är dock i stort sett detsamma ritmisk skala.

rings- än i produktionstermer.

l ndex

230%

220- Alternativ 210_ 1,,

200-

190- _,/ ,I I . _ .

I

4,4”. Alternativ 2

278 Industrin

med stora skillnader för verkstadsindustrin, den kemiska industrin och järn- och stålindustrin, medan skillnaderna för t. ex. livsmedelsindustrierna är mycket små.

Tabell 7.5 Bmttoinvesteringar i byggnader och maskiner inom olika industribranscher 1965-1985 1975 års priser

Milj. kr Årlig procentuell förändring 1979 1965- 1970- 1974- 1979-1985 1970 1974 1979 Ah. 1 Ah. 2 Extraktiv industri 360 - 0,2 6,1 7,8 0,0 -2,3 Skyddad livsmedelsindustri 707 3,4 -l,O 4,9 3,0 3,0 Konkurrensutsatt livsmedelsindustri 280 -4,6 - 0,7 2,5 -1,1 Dryckesvaru- och tobaksindustri 154 -2,8 - 7,6 -l,0 Textil- och beklädnadsindustri 253 3,2 - 6,8 2,0 Trä-, massa- och pappers-

industri1 951l 1,0 -1 1,6 10,0
Grafisk industri455-6,83,3 0,5
Gummivaruindustri72-7,915,1
Kemisk industri1 148-0 66,0
Petroleum- och kolindustri1l 113,0
Jord- och stenindustri4678,5
Järn-, stál- och metallverk733-2,65,0

Verkstadsindustri exkl. varv 2 827

7.6 Investe- 5,4 11,5 Diagram

Varvsindustri

78,5 11,2 ringskvotens (investering-

Övrig tillverkningsindustri ar/ förädlingsvärde) ut- 4,0

Hela industrin veckling inom industrin 8,0 1963-] 985.

Procent

20-

19-

18-

17-

16- Alternativ 1

15-

1FI-

“IOJ Alternativ 2

l 1 l l I

l l l l

1963 65 67 69 71

73 75 77 79

85 År Anm. Brottet i kurvan 1970 beror på en statistikrevision, vilken utförts endast för 1970-taIet.

Industrin 279

inom industrin tar LU Vid beräkningar av erforderliga investeringar i innebär också hänsyn till investeringar miljövárdande syfte. Normalt att investeringskostnadema ökar utan att motsvaran-

miljövårdskraven

sker. Eftersom emel-

de ökning av produktionen ny produktionsteknik

att vara både mer och bättre ur lertid ofta har egenskapen produktiv som kan det vara svårt att entydigt ange de investeringar

miljösynpunkt

.skall hänföras till miljöskydd. beräknas i alternativ 1 in-

För prognosperioden miljöskyddsátgärder

av storleksordningen 3 a 4 % av om industrin kräva årliga investeringar svarar för ca 40%

de totala industriinvesteringarna Skogsindustrin

skulle därmed i ca härav och av branschens investeringar genomsnitt Andra förut-

7 % avse miljöskydd. betydande miljöskyddsinvesteringar

och stålindustrin samt i och steninduses i kemiska industrin, järn- jordenligt alternativ 2 är det tro-

strin. Med en allmän investeringsutveckling

blir lägre mot slutet av peri-

ligt att också. miljöskyddsinvesteringarna

oden. För de närmaste åren bestäms emellertid de angivna miljöskydds-

investeringarna till stor del av beslut som redan fattats.

7.3.6 Produktivitet

De skilda förutsättningar som gäller för de båda utvecklingsaltemativen

olika tillväxtmöjligheter för industri-

ger, som framgått ovan, mycket Produktiviteten kraftigt av såväl denna skillnad

produktionen. påverkas

som av skillnaden i investeringsnivâ. Sålunda

i produktionsutveckling

inom olika industribranscher 1965-1985 Tabell 7.6 Produktiviteten Förädlingsvärde per arbetstimme. Årlig procentuell förändring

1965- 1970- 1974- 1979-1985 1970 1974 1979 Alt. l Alt. 2

Extraktiv industri 9,1 6,4 -3,9 3,6 1,0 3,6 3,8 2,7 1,6 1,7 Skyddad livsmedelsindustri Konkurrensutsatt livsmedels- 7,3 4,5 0,0 4,8 4,9 industri Dryckesvaru- och tobaksindustri 6,1 2,9 3,8 4,0

Textil- och beklädnads- .industri 6,7 3,0

Trä-, massa- och pappers-

industri5,53,7
Grafisk industri1,61,7
Gummivaruindustri4,93,0
Kemisk industri7,7 0,92,4 3,7

Petroleum- och kolindustri

Jord- och stenindustri 5,6 2,5

5,4 2,5 Järn-, stål- och metallverk

2,7 Enligt bedömningi Verkstadsindustri exkl. varv 5,6

2,7 ”Miljövårdskostnader Varvsindustri 2,9

1979-1985. Underlags-

4,0 Övrig tillverkningsindustri material till LU 80. Ds

Hela industrin 3,0

Jo 1980:12.

280 Industrin

finner man vid en mellan jämförelse utvecklingen 1970-1974 respektive 1974-1979 att skillnaden i produktionstillväxten motsvaras av en nästan lika stor skillnad i Detta

produktivitetsutvecklingen. framgår av tabell

7.6. En viktig förklaring är att det är lättare

erfarenhetsmässigt betydligt

att öka produktiviteten genom en ökning av

produktionsvolymen än ge-

nom en av

minskning sysselsättningen.

För prognosperioden avspeglas dessa förhållanden i en skillnad i total

årlig produktivitetstillväxt på 1,2 procentenheter mellan alternativen. Motsvarande skillnad i

förädlingsvärdetillväxten är 3,3 procentenheter. De flesta hemmamarknadsorienterade

branscherna blir inte påverkade alls i produktivitetshänseende av de skilda Effekten

förutsättningarna.

på produktionen och investeringarna blir, som framgått ovan, inte heller så stora för dessa. Bland branscherna med de största produktivitetsskillnaderna återfinns dock både exportinriktade (kemisk industri), importkonkurrerande samt

(tekoindustrin) hemmamarknadsorienterade (jord-

och branscher. stenvaruindustrin) I det senare fallet beror skillnaden bl. a. på att byggvaruefterfrågan utvecklas olika i de två alternativen.

Sysselsättning

Industrisysselsättningen, räknat i antal sysselsatta personer, har sedan mitten av 1960-talet en relativt

följt jämn långsiktig trend. Detta fram-

går av diagram 7.7 och tabell 7.7. Utvecklingen i alternativ 1 innebär ett klart trendbrott, medan utvecklingen i alternativ 2 i stort sett ansluter

Tabell 7.7 Antal sysselsatta inom olika industribranscher 1965-1985

l 000- Årlig procentuell förändring tal 1965- 1970- 1974- 1979-1985 syssel- 1970 1974 1979 satta Alt] AK2 1979

Extraktiv industri 16,3 -2,9 -1,2 -1,6 -1,0 - 1,6 Skyddad livsmedelsindustn 53,0 -0,3 -2,9 -O,2 0,3 Konkurrensutsatt livsmedelsindustri 21,8 -1,0 -0,5 1,0 - 2,4 Dryckesvaru- och tobaksindustri 6,8 -2,5 Textil- och beklädnadsindustri 50,9 Trä-, massa- och pappersindustri 156,6 Grafisk industri 59,7 Gummivaruindustri 12,1 Kemisk industri 54,5 Petroleum- och kolindustri 3,4 Jord- och stenindustri 30,1

Järn-, stål- och metallverk 64,8 Verkstadsindustri exkl. varv 401,4 Varvsindustri 29,2 Övrig tillverkningsindustri 7,5 Hela industrin 968,1

Industrin 281 sou 1980:52

& 1 0904

1080-

1060-

1050-

1040-

103001 Alternativ

1,0

1020-

1010-

1000-

950-

940-

930- Allurnuliv 2 920.. \\ s

910- 4 T *I* I I I 73 75 15år, 1963 65 67 69 71

denna trend. Nivåskillnaden 1985 mellan alternativen Diagram 7.7Sysselsätttill långsiktiga innebär M89 inom imiuwl motsvarar ca 113 000 industriarbetstillfällen. Båda alternativen omfördelningar mellan branscherna.

iåäfglmalsyssel

I alternativ 1 ökar den totala industrisysselsättningen med l % per år mellan 1979 och 1985, vilket innebär ett nettotillskott av drygt 60 000 De flesta av dessa arbetstillfällen tillkommer inom verkarbetstillfällen. stadsindustrin och den kemiska industrin. Enbart inom dessa två branberäknas närmare 100000 tillskapas under scher nya arbetstillfällen Inom andra branscher - främst inom varvsindustrin

prognosperioden.

och beklädnadsindustrin - försvinner i stället ett stort antal och textil- För industrin som helhet innebär denna utveckling inte arbetstillfällen. endast att ett stort antal nya arbetstillfällen skapas, utan också att en omfattande vad som kan bedömas som den långsiktigt

anpassningtill

önskvärda industristrukturen kommer till stånd. 2 beräknas närmare 53 000 arbetstillfällen försvinna inom I alternativ beror främst vilken industrin fram till 1985. Detta på att den takt med - Verkstadsindustri och kemisk industri - förde expansiva branscherna lägre än i alternativ l. Totalt mår skapa nya arbetstillfällen är betydligt i detta alternativ, sett skapas endast omkring 10 000 nya arbetstillfällen närmare 63 000 arbetstillfällen försvinner. De största nedskärmedan inträffar inom varvsindustrin och textil- och beklädnadsinduningarna

282 Industrin

strin, men även inom skogsindustrin, den grafiska industrin och

jord-

och stenindustrin blir

sysselsättningsnedgången betydande.

sysselsättningen mätt i antal arbetade timmar redovisas i tabell 7.8. Sysselsättningsutvecklingen mätt på detta sätt skiljer sig från utvecklingen i antal sysselsatta personer beroende på arbetstidsförkortningar, såsom t. ex. ökad semester, kortare arbetsdag, ökad frånvaro på grund av sjukdom, studier, vård av barn och liknande. Detta både den gäller historiska utvecklingen och den prognostiserade utvecklingen.

Sammanfattning

Det har av ovanstående framgått att alternativ 1 innebär en strukturomvandling inom industrin som leder till att svensk industri vid mitten av l980-talet befinner sig i en avsevärt mer gynnsam situation än i dag. I alternativet sker en viss i industrin

lönsamhetsförbättring (se kapitel

10 och l 1). Det finns emellertid inga garantier för att denna lönsamhetsförbättring utgör ett tillräckligt incitament för industriföretagen att satsa på investeringar inom långsiktigt lönsamma enheter. Det torde därför behövas kompletterande insatser natur för att av industripolitisk främja den långsiktigt önskvärda

strukturomvandlingen.

Ytterligare faktorer som kan verka hämmande

på expansionsmöjlig-

heterna år knutna till arbetskraften. Det är väl belagt att det skett en minskning av den totala i samhället

arbetskraftsrörligheten sedan lång

tid tillbaka (under slutet av 1960-talet och hela 1970-talet). I 1978 års långtidsutredning gjordes en genomgång av dessa faktorer, varvid fram-

Tabell 7.8 Antal arbetade timmar inom olika industribranscher 1965-1985

Milj. Årlig procentuell förändring 1965- 1970- 1974- 1979-1985 1970 1974 1979 Ahl AK2 Extraktiv industri 23,97 -4,0 -1,4 -3,9 -l,8 - 2,6 Skyddad livsmedelsindustri 83,61 -2,5 -4,6 -1,9 -0,4 0,4 Konkurrensutsatt livsmedelsindustri 32,82 -1,2 -2,5 -0,6 3,1 Dryckesvaru- och tobaksindustri -4,4 Textil- och beklädnadsindustri Trä-, massa- och pappersindustri Grafisk industri Gummivaruindustri Kemisk industri Petroleum- och kolindustri Jord- och stenindustri Järn-, stål- och metallverk Verkstadsindustri exkl. varv Varvsindustri Övrig tillverkningsindustri Hela industrin

Industrin 283

ambitionerna område, vissa soför allt de ökade på regionalpolitikens på arbetslivets område cio-ekonomiska förändringar och lagstiftningen betonades. Där drogs också slutsatsen att möjligheterna att genom arrealisera latenta i förebetskraftsomflyttningar produktivitetsvinster

tagen har minskat. Det finns emellertid möjligheter att på olika sätt påverka möjligheteratt rekrytera arbetskraft. Olika åtgärder na för expanderande företag riktade till individer eller företag kan tänkas: generösa flyttningsbidrag, arbetstider och löneförmåner för mer legotillverkning, individanpassade att bara nämna några. Även yrkesutbildningen bör uppmärksammas

särskilt. alternativ 1 torde därför olika åtgärder behöva I det industriexpansiva till den ekonomiska politiken för att sättas in som komplement generella undanröja expansionshinder av det slag som här berörts.

7.4Branschbedömningar

I detta avsnitt görs en genomgång av utvecklingsförutsättningama bransch för bransch. Det till buds stående textutrymmet medger inte nåav de enskilda branschernas struktur och utgon detaljerad beskrivning har i stället koncentrerats till huvuddragen i veckling. Framställningen existerande problem och möjligheter.

Extraktiv industri

som i huvudsak består av gruvindustri, är en Den extraktiva industrin, relativt liten bransch i Sverige med knappt 2 % av hela industrins sysselsättning och förädlingsvärde. På de orter där gruvorna ligger svarar emellertid ofta för huvuddelen av industrisysselsätt-

gruvindustrin

är ca hälften av malningen. Samtidigt exportberoendet mycket starkt: och återstoden används huvudsakligen som insats inom men exporteras och stålindustrin, som i sin tur exporterar en dryg tredjedel av sin

jäm- i produktion.

Lönsamheten i har successivt försämrats ända sedan

gruvindustrin

av 1950-talet. utgångsläget var lönbörjan På grund av det mycket goda dock fortfarande relativt god under 1970-talets första år. Den samheten lönsamhetsförsämringen 1975-1977 blev dock av stålkrisen betingade snabb och Därefter har en återhämtning skett, men lönsamheten

djup.

i genomsnitt inte förmådde generera var ännu 1979 så låg att branschen nettovinster. Fortsatt drift kräver därför ökad lönsamhet. En

positiva

sådan skulle kunna möjliggöras genom en uppgång av kapacitetsutnytt-

som ännu 1979 får betecknas som lågt. Detta kan ske antingen

jandet,

fortsatt eller genom nedläggning av nu olön-

genom produktionsökning

samma gruvor. Järnmalnmgruvorna, som svarar för nära två tredjedelar av gruvindustrins och har under en följd av år fått vid-

produktion sysselsättning,

kännas ett hårdare konkurrensklimat. Mellan 1950 och 1975 minskade

284 Industrin

Sveriges andel av världens totala från ca 40% till ca

järnmalmsexport

5 %. Visserligen ökade den svenska jämmalmsexporten under perioden, men denna ökning var blygsam i jämförelse med ökningen av den totala

världsexporten.

Sveriges starkt minskade roll som förklaras till

jämmalmsexportör

större delen av av bestående

långsiktiga förändringar natur. Kostnaden

för gruvbrytning är betydligt högre i Sverige än i flertalet konkurrentlän-

der, till stor del beroende på den höga andelen i Sve-

underjordsbrytning

rige. De nya gruvprojekt i Brasilien och Afrika som kan komma att sättas igång under det närmaste decenniet väntas ha klart lägre kostnader

än högkostnadsgruvorna

i dag. Samtidigt kan de svenska gruvorna för-

väntas få högre när man i framtiden

brytningskostnader tvingas ned på

större Den konkurrensfördel djup. som den svenska gruvindustrin tidi-

gare haft genom sin närhet till avsättningsmarknaderna i

Västeuropa

har nu till stor del gått förlorad genom sänkningen av kostnaderna för

sjöfrakt. I framtiden kan dock dessa kostnader förväntas öka igen ge-

nom höjda oljepriset.

Den höga fosforhalten i stora delar av de svenska malmerna är också

ett problem. Nästan alla stålverk har numera gått över till produktionsprocesser som kräver lågfosformalmer. Även är dock högfosformalmer möjliga att använda efter

nedmalmning, avfosforisering och vidareför-

ädling till kulsinter (pellets). Denna

vidareförädling höjer givetvis kost-

naderna, men användningen av kulsinter förbättrar effektivisamtidigt teten vid masugnarna. Kulsinter är dock en mycket

konjunkturkänslig

produkt. Vid nedgång i efterfrågan drabbas av olika skäl kulsintermark-

naden först.

Produktionsförutsättningama vid de svenska jämmalmsgruvoma är,

genom det försämrade konkurrensläget gentemot utlandet, i särskilt

hög

grad beroende av den internationella - och då i första hand den väst-

europeiska marknadsutvecklingen för järn och stål. Denna sammanhänger i sin tur med den allmänna självklart ekonomiska utvecklingen i dessa länder.

Utvecklingsbetingelserna är mycket olika för de norrländska och de

mellansvenska gruvorna. De mellansvenska

järnmalsgruvoma har under

lång tid haft en mycket lägre lönsamhetsnivå än gruvorna i norra Sveri-

ge. Vidare har de mellansvenska gruvorna sin marknad i

huvudsakliga

den svenska stålindustrin, och är därför direkt beroende av utvecklingen inom denna problembransch. SSAB:s Enligt strukturplan skulle 1985 endast fem finnas kvar i

järnmalmsgruvor Mellansverige. Överlevnadsmöjligheterna för vissa av de nedläggningshotade

gruvorna påverkas dock även av andra faktorer. Bl. a. kan nämnas

möjligheterna till prisök-

ningar på vissa av de metaller/ mineraler som vid sidan av järn ingår i de mellansvenska malmerna. Vid fortsatt skulle brytning järnet då slippa

att bära de fulla framställningskostnaderna.

Ickejärnmalmsgruvorna har under 1970-talet mera haft en väsentligt positiv utveckling än järnmalmsgruvorna. Tillväxten har varit snabb, till stor del beroende Aitik på den 1968 öppnade koppargruvan i Gällivare. Utvecklingsbetingelserna förefaller även i framtiden vara än för

ljusare

jämmalmen. Detta beror dels på en långsiktigt mer positiv marknads-

Industrin 285

utveckling för koppar, dels på att konkurrensförhållandet mellan svenska och utländska gruvor är mindre ogynnsamt. Härtill kommer att de starka, ofta spekulativa prisvariationema för metallema tidvis har medfört stora lönsamhetsförbättringar. Inslaget av guld och silver i flera av sülfidmalmsgruvoma har av samma skäl stor betydelse för lönsamheten.

.Den framtida utvecklingen för branschen som helhet skiljer sig ät mellan LU:s två utvecklingsaltemativ för perioden 1979-1985. I alternativ l förutses en svag produktionstillväxt, medan alternativ 2 kännetecknas av en svag produktionsminskning. Dessa skillnader avspeglar sig också i investeringsutvecklingen. Medan investeringsvolymen i alternativ l hålls uppe vid basårets nivå, minskar den i alternativ 2 med drygt 2 % per år. Den huvudsakliga förklaringen till dessa skillnader återfinns på efterfrägesidan. Dels väntas exporten växa något snabbare i alternativ l på grund av den gynnsammare kostnadsutvecklingen i detta alternativ. Dels kommer den inhemska efterfrägeexpansionen att bli mer betydande i alternativ l eftersom och stâlindustrin i detta alternativ beräk-

järn-

nas växa relativt kraftigt. Branschemas sysselsättning förutses minska i båda alternativen - snabbast dock i alternativ 2.

Livsmedelsbranscherna

Livsmedelsbranschema uppdelas i LU:s analyser i skyddad resp. konkurrensutsatt livsmedelsindustri samt dryckesvaru- och tobaksindustri. sysselsättningen i livsmedelsindustrin fördelar sig med ungefär 65 96 i den skyddade industrin, 25 % i den konkurrensutsatta och 10 96 i dryckesvaru- och tobaksindustrin.

Livsmedel i allmänhet karakteriseras av relativ okänslighet för inkomstförändringar. Detta innebär att konsumtionen av livsmedel inte i samma utsträckning som andra varor ökar när inkomsten ökar. Livsmedelskonsumtionens andel av den totala privata konsumtionen har sålunda kontinuerligt minskat. Ett uttryck för detta är att produktionen i både den skyddade och den konkurrensutsatta livsmedelsindustrin växer med omkring 1,5 % per âr i båda utvecklingsaltemativen trots att tillväxten i den privata konsumtionen är olika. Livsmedelskonsumtionen utgjorde 1979 knappt en femtedel av totala privata konsumtionen.

den

Som helhet betraktad tillhör livsmedelsindustrin de måst hemmamarknadsorienterade industriema. År 1979 utgjorde exportens andel av produktionen 3 96 i den skyddade livsmedelsindustrin, 7 % i den konkurrensutsatta samt mindre än l % i dryckesvaru- och tobaksindustrin. Exporten i den skyddade delen fungerar vanligtvis som en regulator åt den inhemska marknaden genom att överskott eller underskott av vissa varor exporteras respektive importeras.

I livsmedelsindustrin har strukturomvandlingen varit betydande sedan början av 1960-talet. Den skyddade delen kännetecknas av att sysselsättningen vid de minsta arbetsställena - med mindre än fem anställda - minskat, medan antalet anställda vid större arbetsställen liksom branschens förädlingsvärde varit i stort sett oförändrat. Antalet arbetsställen har under perioden halverats. Även inom dryckesvaru- och tobaksindustrin har antalet tillverkningsenheter minskat kraftigt. Struk-

286 Industrin

turomvandlingen kan antas komma att fortgå med nedläggning av arbetsställen och sysselsättningsminskning, speciellt inom bageriindustri, fisk- och konservindustri samt malt- och läskedryckindustri. Produktivitetstillväxten under prognosperioden antas därför i båda utvecklingsaltemativen bli betydande för den konkurrensutsatta livsmedelsindustrin och för dryckesvaru- och tobaksindustrin. Detta får effekter för sysselsättningen, speciellt i den sistnämnda branschen där sysselsättningen i båda alternativen minskar med omkring 3 % per år under prognosperioden. Däremot erhålls en viss sysselsättningsökning i den skyddade livsmedelsindustrin på grund av dess låga produktivitetstillväxt, som under prognosperioden bedömts uppgå till drygt 1,5 % per år i båda alternativen. Lönsamheten i livsmedelsindustrin har varit under god, speciellt 1960-talets sista år och under första hälften av 1970-talet. Lönsamhetsförsämringen under lågkonjunkturen efter 1974 är inte heller lika uttalad för livsmedelsindustrin. Realkapitalstrukturen och investeringsutvecklingen sig för de i

skiljer

livsmedelsindustrin ingående branscherna. - Den högsta kapitalkvoten dvs. relationen mellan realkapitalstock och förädlingsvärde - har dryckesvaru- och tobaksindustrin. Kapitalkvoten i denna bransch har ökat något under förstå hälften av 1970-talet. Investeringsnivån steg kraftigt i slutet av 1960-talet i samband med mellanölets införande. Efter 1970 har investeringsnivån fallit kraftigt. Trots en snabb strukturrationalisering med kraftigt minskad sysselsättning kvarstår en betydande överkapacitet i form av både undersysselsatt arbetskraft och ma-

outnyttjad

skinkapacitet. Det är mot denna bakgrund som prognosperiodens investeringsmveckling skall ses. För dryckesvaru- och tobaksindustrin förutses i båda utvecklingsalternativen en minskning av den årliga investeringsvolymen om ca 1 % per år. Inom den skyddade livsmedelsindustrin, som under 1970-talet kännetecknats av stigande investeringsnivå och kapitalkvot, förväntas i båda alternativen dessa tendenser bestå. l den konkurrensutsatta livsmedelsindustrin bedöms 1970-talets sjunkande investeringsutveckling fortsätta i alternativ 2. I alternativ l, där ett gynnsammare kostnadsläge ger branschen möjligheter att konkurrera med importen, beräknas investeringarna växa med 2,5 96 per år.

Textil- och beklädnadsindustri

Textil- och beklädnadsindustri har sedan länge präglats av hård importkonkurrens, stagnerande och de senaste åren krympande produktion samt en stark sysselsättningsnedgång. Importen av tekoprodukter (inkl. lädervaror och skor) har mer än fördubblats sedan av l960-talet,

början

och importen svarar nu för drygt 50 % av den privata konsumtionen av textilvaror, kläder och skor. Importen är för textil- och beklädnadsindustrin sålunda av större betydelse än för någon annan industribransch. Detta förhållande sammanhänger med branschens karaktär och med dess roll i industrialiseiingsprocessen som sådan. Produkternas användningsområde är givet och

Industrin 287

oförändrat sedan århundraden, och produktionstekniken är enkel och välkänd, åtminstone för beklådnadsindustrin. Textilindustrin är visserlioch har under efterkrigstiden genomgått en gen relativt kapitalintensiv snabb teknisk utveckling. Teknologin är emellertid i hög grad bunden till kapitalutrustningen och är därmed internationellt rörlig. Det kunnande som behövs för att tillämpa denna teknologi är också klart mindre för textilindustrin än för industrin i genomsnitt Av dessa skäl har utvecklingsländerna och låglöneländerna betydande fördelar men komparativa vid produktion av i synnerhet beklädnadsäven av textilvaror. Importandelen har också ökat mycket snabbare för beklädnads- än för textilvaror. För textilvaror är vår import fortfarande i relativt hög grad dominerad av industriländema. produkter sammanhänger direkt med Efterfrågan på tekoindustrins utvecklingen av den privata konsumtionen, som är det helt dominerande för dessa varor. Prognosperiodens skillnader i tillanvändningsområdet växten av den privata konsumtionen mellan de två utvecklingsaltemativen får naturligtvis stor betydelse för efterfrågan på tekoprodukter. Det får också prisutvecklingen för dessa produkter, vilken länge varit betydän för andra varor. Den stadiga sänkningen av relativligt långsammare en stimulans av konsumtionen. Denna trend antas priset har inneburit fortsätta under vilket medför att konsumtionen av te-

prognosperioden,

växer snabbare - med koprodukter än den totala privata konsumtionen ca l % per år i alternativ 1 och med 2 96 per år i alternativ 2. Det relativpriset är naturligtvis en följd av den ökade låg-

sjunkande

prisimporten, som samtidigt inneburit stora vinster för konsumenterna och ökade för de svenska tekoföretagen. Denna trend fortsvårigheter sätter i alternativ 2. Eftersom relativpriset på svenska tekoprodukter av kostnadsskäl förutses bli betydligt gynnsammare i alternativ l lyckas de inhemska bättre i detta alterproducenterna klara importkonkurrensen nativ, vilket dock inte uppväger den totala nedgången i inhemsk efter-

frågan. Den växande har i hög grad lett till nedläggningar av

importandelen

olönsamma produktionsenheter. Antalet sysselsatta i tekoindustrin har under den senaste femtonårsperioden minskat med över 80 000 personer, från 132 000 år 1965 till 51 000 år 1979. För att motverka en alltför snabb har branschen sedan av 1970-talet erhållit aweckling början statsstöd. Sysselsättningsminskningen beräknas i båda utvecklingssalternativen uppgå till omkring 6 % per år. Bakom denna sysselsättningsutveckling ligger - förutom den angivna produktionsutvecklingen - en

fortsatt stark ökning av produktiviteten.

Trä-, massa- och pappersindustri l Källa: Mårtha Josefs- Trä-, massa- och pappersindustrin (skogsindustrin) är tillsammans med son: Den internationella verkstadsindustrin Cirka 50 96 av pro- arbetsfördelningen. En Sveriges främsta exportbransch. duktionen att hävda jämförelse mellan förexporteras. Den svenska exportens möjligheter sig ändringar inom stålberor relativt konkurrentländerna. Untill stor del på prisutvecklingen industrin och textilder prognosperioden bedöms Canada och Förenta staterna vara de industrin. Bilaga till främsta konkurrenterna. Faktorer SOU 1977:16. som påverkar konkurrenssituationen

288 Industrin

är råvaruprisemas utveckling, dollarkursens utveckling samt den nordamerikanska skogsindustrins på hemmamarkna-

avsättningsmöjligheter

den. Den främsta nordamerikanska konkurrensfördelen den gentemot svenska skogsindustrin är väsentligt lägre råvarukostnader. Till de svenska konkurrensfördelama kan räknas närheten till den av-

huvudsakliga

sättningsmarknaden i Västeuropa, en modern och i energi- och

miljö-

hänseende effektiv produktionsapparat, samt växande fördelar av tullawecklingen inom ramen för frihandelsavtalet med EG. En ökning av exporten från 1979 års nivå beräknas under prognosperioden vara i alternativ l på grund av svagt rela-

möjlig sjunkande

tivpriser. Expertens tillväxt blir i detta alternativ 4,5 % per år. I alternativ 2 stagnerar däremot exporten, till en del beroende bepå förutsätta gränsningar i virkesavverkningarna (se avsnitt an- 8.2). Skogsindustrins del av Sveriges export minskar i båda fallen. I båda alternativen kräver den förutsedda exportökningen en fortsatt produktionstillväxt. Det viktigaste hindret för en ökning av produktionen inom skogsindustrin är att skaffa råvara möjligheten till priser som möjliggör konkurrens på världsmarknaden. Virkesförbrukningen inom industrin har de senaste åren legat på en nivå runt 50 m3fub efter

milj.

att 1974 ha varit över 60 m3fub. Mellan 1973 och 1977 steg virkes-

milj.

priserna snabbt på grund av högkonjunkturen och den därav

följande

kapacitetsutbyggnaden som medförde ett efterfrågeöverskott på råvaran. De höga råvarukostnadema har medfört att den svenska skogsindustrin under senare år har förlorat marknadsandelar på världsmarknaden, vilket är en av anledningarna de senastill den låga virkesförbrukningen te åren. En annan anledning är att awerkningsrestriktionerna har skärpts efter 1974 års höga avverkningsnivå som inte ansågs kunna uppehållas under en längre period. Våren 1979 fastlade riksdagen för den framtida riktlinjer skogspolitiken. Enligt beslut bör utgångspunkten vara att åstadkomma en avverkning av ca 75 milj. m3sk,5 vilket ungefärligen motsvarar den årliga tillväxten. Denna avverkningsnivå för möjliggör en råvaruförbrukning skogsindustrin på ca 59 milj. m3fub, vilket motsvarar ett närmare nittio-

procentigt utnyttjande av produktionskapaciteten. Denna nivå förut-

sätts vara ett genomsnitt över konjunkturcyklema. Vid

högkonjunktur

kan således awerkningsnivån tillåtas stiga ytterligare. Även om virkestillgången totalt sett sålunda förefaller att medge ett högt kapacitetsutnyttjande i skogsindustrin, bidrar flera faktorer till att göra råvarusituationen osäker. Förekomsten av en regional obalans samt obalans mellan barrträ och lövträ kan leda till att underskott på barrträ uppstår. Underskottet blir på grund av den regionala obalansen mest kännbart i södra och mellersta Sverige. Särskilt drabbar detta sågverksindustrin som är beroende av barrträ, men även massaindustrin påverkas eftersom den har sin största konkurrenskraft på barrvedsmassa. En osäkerhetsfaktor är också huruvida den antagna awerkningsnivån kan uppnås. Den awerkningsökning som måste komma till stånd faller nämligen till största delen på de privata skogsägarna. Skatteeffektema Fast mått under bark. samt effekter av förändringar i ägandestrukturen kan emellertid ha bi- 2 Skogskubikmeter. dragit till en minskad benägenhet att awerka för denna grupp. För en

Industrin 289

utförligare diskussion av dessa problem hänvisas till analysen av skogsbrukets utveckling i avsnitt 8.2. Även på returpapperssidan råder brist på råvara. Pappersindustrins kapacitet för användning av returpapper har på senare år byggts ut krafden förutsedda ökningen av insamlingen - främst ifrån hustigt medan hållen - inte kommit till stånd. Returpapperets andel av fiberförbrukningen uppgick I979 till lO % jämfört med knappt 6 % år 1970. Returhar tillfredsställts genom en kraftigt ökande import.

pappersbehovet

råvaruutbudet har i LU förutsatts leda till en strävan Det begränsade Detta kan uppnås till expansion genom ökad grad av vidareförädling. teknisk föränddels genom utveckling, dels genom marknadsmässiga

ringar. Genom installation förbättras in-

av ny teknik kan virkesutnyttjandet

om trävaruindustrin. Inom massaindustrin kan produktionen i högre s. k. mekanisk eller termomekagrad inriktas på råvarusnåla processer, nisk av inom produktion. En viss ökning returpappersanvändningen massaindustrin kan också förutses även om det för närvarande verkar att vara brist på returpapper. Den av kan marknadsmässigt betingade ökningen förädlingsgraden uppnås genom en övergång från export av avsalumassa till export av inhemskt En sådan ökning av integrationsgraden inom producerat papper. svensk massa- och pappersindustri pågår redan sedan några år tillbaka. Vidare förefaller det att finnas till en förskjutning av pap-

möjligheter

persproduktionen mot mer högvärdiga produkter.

Den under prognosperioden tidigare återgivna exportutvecklingen

kommer Givet att skogs-

att bli avgörande för produktionsutvecklingen.

industrins med råvaror kan tillgodoses och en ökad föräd-

försörjning

lingsgrad beräknas en årlig tillväxt av förädlingsvärdet med S 96 uppi alternativ i alternativ 2 komma l. Med den svagare exportutvecklingen begränsas förädlingsvärdets tillväxt till 2 96 per år. För att den snabba som förutses i alternativ l skall kunna uppnås ford-

produktionsökning

ras dock att den existerande produktionsapparaten förnyas och byggs antas därför öka med 10 % per år i alternativ l, ut. Investeringsvolymen medan den i alternativ 2 minskar med nästan 2 % per år. Genom en

förutses produktionsökningen i altergynnsam produktivitetsutveckling

nativ l kunna genomföras i stort sett oförändrad sysselsättning.

med

Produktivitetstillväxten i alternativ 2 är visserligen lägre än i alternativ l

till produktionstillväxten för att

men ändå tillräckligt hög i förhållande leda till en med närmare l % per år.

sysselsättningsminskning

industri

Grafisk

används som insatsvaror, lika Ungefär 40 % av de grafiska produkterna till konsumtion och ca 20 96 till offentlig konsumtion. mycket privat annan bransch har tillnärmelsevis så hög andel leveranser till of- Ingen fentlig konsumtion. i privat och offentlig konsumtion Prognosperiodens låga tillväxttakt leder i alternativ l till en stagnation i den grafiska industrins produk- Trots den högre konsumtionstillväxten i alternativ 2, tionsutveckling.

290 Industrin

minskar produktionen i detta alternativ med närmare l % per är. Detta beror från övrihuvudsakligen på den svagare efterfrågan på insatsvaror ga näringslivet. Under 1960-talet inleddes en teknisk omformning av den grafiska industrin. Då infördes den nya tekniken i tryckeriema och reproavdelningarna, vilket innebar till en övergång från högtryck och klichérepro offsettekniken. Fotosättningens genombrott och den fortsatta awecklingen av högtryckstekniken under 1970-talet har dock betytt mer. Samtidigt med övergången till ny teknik sker också kontinuerliga förbättringar inom respektive produktionsmetod. Speciellt kan nämnas datorisering av processerna. Trots den omfattande tekniska förändringen har sysselsättningsminskningen i jämförelse med många andra branscher varit måttlig. Detta förväntas även gälla i alternativ minskar 1, där sysselsättningen med endast 0,6 96 per år. I alternativ 2 beräknas däremot sysselsättningen minska med närmare 2 % per år fram till 1985. Lönsamheten har under första hälften av 1970-talet varit stabil. Bidragande till detta är det stöd till dagspressen som infördes 1971. Den grafiska industrin har i lägre utsträckning än andra branscher

outnyttjad

kapacitet i nuläget. Mot denna bakgrund har investeringarna, trots den svaga produktionsutvecklingen, beräknats öka något under perioden fram till 1985. Detta gäller båda utvecklingsaltemativen. Den beräknade ökningstakten är emellertid så måttlig som 0,5 96 per år.

Gummivaruindustri

Gummivaruindustrins huvudsakliga produktion utgörs av bildäck och industrigummi. Omkring en femtedel av tillförseln går till privat konsumtion. Huvuddelen används som insatsvaror. 50 96 av tillför- Knappt seln utgörs av import. Under 1970-talet har minskat En över-

däcktillverkningen kraftigt.

gång från diagonaldäck till radialdäck, vilka har betydligt längre livslängd, har minskat ersättningsefterfrågan avsevärt. Konkurrensen inom däcktillverkningen kommer även i framtiden att vara hård. De viktigaste konkurrentländema har betydande överkapacitet, vilket leder till att företagen där försöker effektivisera däckproduktionen. Denna importkonkurrens kommer huvudsakligen från de västeuropeiska länderna. Om den tekniska utvecklingen inom - vilken hittills varit

däcktillverkningen

snabb - avsaktar, finns också risk för en tilltagande konkurrens från låglöneländer.

Industrigumrniprodukterna används huvudsakligen som komponenter

och halvfabrikat inom den övriga industrin, företrädesvis inom verkstadsindustrin. Efterfrågan på industrigummi kan därför antas utvecklas i samma takt som verkstadsindustrins En konsekvens produktion. av, den ovan nämnda internationella vid däcktillverköverkapaciteten ningen är att företagen försöker hitta ersättningsprodukter. Detta kan leda till att konkurrensen blir hårdare även för

industrigummiprodukter.

Utvecklingsförutsättningama kan för den svenska produktionen inom industrigummi trots detta antas vara goda. Detta beror dels på den tek-

Industrin 291

nologiska erfarenhet som finns, dels på att en stor del av industrins komponenter till andra ingummiprodukter utgörs av specialbeställda dustriprodukter. För producentema av dessa produkter är närheten till underleverantörer av värde. Den internationella konkurrensen blir därför inte så kännbar. I alternativ l beräknas produktionen stagnera, trots att den inhemska efterfrågan på insatsvaror växer kraftigt och trots att de prismässiga exär förmånliga. Detta beror främst på att importen av portbetingelserna bildäck förväntas ut inhemsk produktion. Samtidigt förväntas tränga dock exporten av industrigummiprodukter öka och för att uppnå denna krävs en kraftig investeringsuppgång. Parallellt härmed beutveckling döms produktiviteten växa relativt snabbt, varför produktionsökningen inte motsvaras av en ökad sysselsättning. I alternativ 2 är såväl de prismässiga exportbetingelserna som den inhemska mera Exporttillväxten beefterfrågeutvecklingen ogymmsam. räknas stanna vid ca 4 % per år i genomsnitt under prognosperioden, medan den inhemska efterfrågan stagnerar. Resultatet blir en produkmed ca 2 % per år. Investeringsvolymen minskar svagt, tionsminskning medan sysselsättningen minskar med över 4 96 per år.

Kemisk industri

Kemisk industri och plastvaruindustri har tillhört de mest expansiva industribranscherna under 1960- och 1970-talen. Inom den kemiska industrin framför allt när har skett en kraftig utbyggnad av kapaciteten det gäller produktion av organiska baskemikalier och basplaster. Även plastvarutillverkningen har expanderat starkt under de senaste decennierna på grund av att plaster ersatt andra material inom flera användningsområden. Framför allt insatsvaruefterfrågans utveckling är av strategisk betydelse för produktionen i branschen. Men även utvecklingen av den privata konsumtionen och exporten har stor inverkan på den framtida tillväxten. Jämfört med den inhemska efterfrågan är exportens betydelse för produktionens utveckling större än vad dess andel av användningen anger. En given ökning av exportefterfrågan ger nämligen upphov till en större ökning av förädlingsvärdet än en motsvarande ökning av inhemsk efterfrågan. En relativt stor del av ökningen i inhemsk efterfrågan ger ju upphov till ökad import. Exporten kommer därför att till stor del vara avgörande för branschens expansion under prognosperioden. Speciellt gäller detta om tillväxten i den svenska industrin även fortsättningsvis kommer att bli dämpad. En fortsatt nedgång i den inhemska användningens tillväxt torde emellertid även kunna hänföras till strukturella faktorer. Sålunda förklaras t. ex. den snabba historiska tillväxten av att det skett en omfattande materialinom plastvaruindustrin substitution. Åtminstone när det gäller konsumtionsvaror och förpackningar torde dessa i stort sett vara uttömda. Å andra sidan

möjligheter

bör det finnas möjligheter att öka användningen av plaster i industriproduktionen i exempelvis bilar och maskinelement. Den materialsubstitution som tidigare ägt rum underlättades av den relativprissänkning

292 Industrin

på basplaster som fortgick under 1960-talet och de första åren av 1970talet. Men eftersom används som både råvara och bränsle vid fram-

olja

ställning av polymerer, dvs. plaster, syntetfibrer, syntetgummi m. m., har oljepriset stor inverkan på produktionskostnadema. Under senare delen av 1970-talet steg därför priserna kraftigt på basplaster och plasthalvfabrikat till följd av Priserna har emellertid

oljeprishöjningama.

även stigit kraftigt på andra materialgrupper såsom sågade och hyvlade trävaror, stål, aluminium m. fl. Orsaken såsom är att många material, t. ex. de båda senare, för sin framställning är mycket energikrävande, varför oljeprisemas genomslag på produktionskostnaderna kan bli större än för plastema. Även inom byggnadsindustrin har plastmaterial, såsom plattor, duk och rör, kommit till användning i betydande omfattning. Nedgången i byggnadsverksamheten under 1970-talet har emellertid dämpat denna efterfrågan. Samtidigt har det uppenbarats vissa hälsorisker vid användning av plastmaterial i inredningar, vilket begränsar

användningsmöjlig-

heterna i framtiden. Det är mot denna bakgrund som prognosperiodens produktionsutveckling skall ses. I alternativ l, där såväl den totala inhemska industriproduktionen som byggandet expanderar kraftigt, beräknas produktionen i kemisk industri den öka med drygt 7 96 per år. Till en del förklaras höga tillväxten av den relativt snabba tillväxten i inhemsk efterfrågan. Huvudsakligen står dock förklaringen att finna i en gynnsam prisutveckling och en korresponderande snabb ökning av exportvolymen, som i detta alternativ beräknas växa med 9 96 per år. I alternativ 2, där samtliga tillväxtbetingelser utvecklas betydligt mera ogynnsamt, beräknas produktionen öka med knappt 3 % per år under prognosperioden. Det medför en svag i detta alternativ. Vid den mer

sysselsättningsökmng

gynnsamma utvecklingen i alternativ l beräknas däremot sysselsättningen öka med nästan 4 % per år fram till 1985. Den starka och i huvudsak exportbetingade tillväxten i alternativ l skall ses mot bakgrunden av att den kemiska industrin tillhör de branscher där Sverige bedöms ha komparativa fördelar. I flera välutvecklade industriländer, t. ex. Förenta staterna, Storbritannien och Nederländerna, svarar branschen för en avsevärt större andel av industriproduktionen än i Sverige. Kemisk industri och plastvaruindustri är emellertid sammansatta av många olikartade som sinsemellan

verksamhetsgrenar,

skiljer sig mycket starkt åt när det gäller produktionsteknik. Man kan således inte hävda fördelar att Sverige generellt har komparativa i produktionen av kemiska produkter och plastvaror. Däremot torde detta

gälla för vissa verksamhetsgrenar.

Man utgår i allmänhet ifrån att Sverige har klara fördelar i produktion som är tekniskt avancerad och kräver arbetskraft. högt utbildad Däremot torde svensk industri knappast ha några fördelar i produktion som är speciellt kapitalintensiv. Utifrån denna tumregel bör t. ex. läkemedelsindustri och färgindustri vara långsiktigt mekonkurrenskraftiga, dan viss tveksamhet kan råda för framställning av vissa tunga organiska baskemikalier. Den expansion av exporten som skett inom kemisk industri och plastvaruindustri förklaras sålunda inte enbart av att bran-

Industrin 293

anpassad till de faktorprisrela-

schens produktionsteknik generellt är väl har även gynnats av att den intioner som råder i Sverige. Branschen växt kraftigt. Framför allt ökade världsmarkternationella efterfrågan 1960-talet, vilket nadsefterfrågan på baskemikalier mycket starkt under av i värl-

gav upphov till en kraftig utbyggnad produktionskapaciteten

kommer dock sannolikt att öka i den. Efterfrågan på dessa produkter med risk för att det kan uppkomma en långsammare takt i framtiden, internationellt. Detta framgår särskilt om bestående överskottskapacitet framför allt man beaktar att nya konkurrenter kan göra sig gällande, för baskemikalier och östländerna och arabländema. Exportutsikterna ljusa. För läkemedel och specialkebasplaster ter sig således inte alltför mikalier torde emellertid exportmöjlighetema vara desto gynnsammare, att man även i framtiden är framgångsrik när det under förutsättning och marknadsföring. Det är inom dessa mark-

gäller produktutveckling

som den framtida framför allt förväntas nadsområden exporttillväxten v äga rum. Lönsamhet i kemisk industri har sedan början av 1960-talet överstigit i alternativ l industrigenomsnittet. För att den expansiva utvecklingen Investeringsvolymen beräkskall vara möjlig krävs stora investeringar.

nas i detta utvecklingsaltemativ öka med 6 % per år under prognosperioden. Det skall med att i alternativ 2 bedöms produktionstill-

jämföras

växten kunna genomföras trots en minskning i den årliga investerings-

volymen.

Petroleum- och kolindustri

svarar för den övervägande de- Petroleumraffinaderierna, 6 till antalet, len av inom branschen. Antalet sysselsatta är dock ung-

förädlingsvärdet

- ca 1 500 - i raffinaderierna som i återstoden av branefär detsamma asfalts- och To-

schen, som består av smörjmedels-, kolproduktindustri.

och kolindustrin för knappt 5 96 av den svenska talt svarar petroleum-

industrins förädlingsvärde. i branschen har varit snabb genom den starka Produktionstillväxten av raffinaderikapaciteten. Lönsamheten har dock varit låg, utbyggnaden av den internationella raffinaderikapacitepå grund av att utbyggnaden medförde i Västeuroten under 1970-talet överskottskapacitet, speciellt under senare delen av 1978 och 1979 har in-

pa. Genom prisstegringar

dock åter blivit kostnadsmässigt konhemskt raffinerade oljeprodukter

kurrenskraftiga. De i LU bygger på att en viss kapaci-

gjorda produktionsprognosema

av Scanraff. tetsökning erhålls genom den redan påbörjade utbyggnaden förutsätts dock inte ske under prognospe- Någon ytterligare utbyggnad

rioden.

Jord- och stenindustri

används till helt övervägande del Jord- och stenindustrins produktion som insats främst i den inhemska byggnadsi produktionssystemet, Den starka till hemmamarknaden sammanverksamheten. bindningen

294 Industrin

hänger med transportkostnademas betydelse för denna typ av produkter. Exporten från sektorn har vuxit snabbt visserligen - snabbare än

den totala - men är fortfarande

industrivaruexporten relativt liten.

Produktionen inom och stenindustrin ökade

jord- starkt i början av

1960-talet, men har sedan stagnerat och t. o. m. minskat.

Utvecklingen

sammanhänger i hög grad med byggnadsverksamheten.

Bostadsbyggan-

det och näringslivets investeringar har därvid ungefär samma de vikt; svarar vardera för drygt en tredjedel av det totala byggandet i landet.

Återstoden,

ca 25 %, utgörs av de offentliga myndigheternas byggnads-

investeringar.

Den omsvängning i som inleddes

bostadsbyggandet 1972 har haft en

speciell betydelse, dels därför att nedgången varit stor, dels därför att

den samtidigt inneburit en tämligen drastisk krympning av byggandet

av flerfamiljshus. Den ökade andelen

småhusbyggande har medfört

att

efterfrågan på byggmaterial har ändrat inriktning mot mera trä, spånskivor och plywood och från material tillverkat inom och stenin-

jord-

dustrin. Samtidigt har dock efterfrågan på isolermaterial ökat kraftigt genom den starka ökningen vilket av energiprisema, gynnat jord- och

stenindustrin.

Byggandets utveckling och stenblir till stor del avgörande för jord-

, industrin även i framtiden. I alternativ 1, där byggandet växer, förutses

en viss ökning i branschenslproduktionsvolym. för-

Investeringsvolymen

utses dock växa snabbare. På grund av

produktivitetsutvecklingen för-

väntas emellertid minska. sysselsättningen I alternativ 2 beräknas däremot inte endast sysselsättningen utan även produktions- och investe-

ringsvolymerna minska.

Järna stål- och metallverk

Under perioden 1950-1970 ökade produktionen inom svensk och

järn-

stålindustri mycket starkt. Den snabba utbyggnaden hade sin bakgrund

i en gynnsam vinstutveckling under 1950-talet,

som gav förutsättningar

för stora investeringar åren omkring 1960. Lönsamheten har emellertid

under 1970-talet varit otillfredsställande. Trots detta fortsatte produktionen att öka fram till mitten av l970-talet. Den internationella stålkrisen medförda sedan ett produktionsbortfall på ca 25 % fram till 1977,

stora prisfall och en ytterligare Därefter har en

lönsamhetsförsämring.

viss återhämtning skett. Exporten har ökat och de tidigare rekordstora

lagren har minskat.

Tillsammans med de prisökningar som samtidigt ägt rum har detta fram till 1979 medfört en viss förbättring av den låga lönsamheten. Ka-

pacitetsutnyttjandet har höjts betydligt. Branschen befinner sig emellertid fortfarande långt från den lönsamhetsnivå som krävs för att ge positiva nettovinster. Den

konjunkturellt betingade förbättring som väntas

ske 1980 torde inte heller vara tillräcklig för att uppnå detta mål.

Orsakerna till den svenska stålindustrins svåra läge är delvis konjunk-

turbetingade, men står också att finna i mer strukturella för-

långsiktiga,

ändringar. En viktig konjunkturfaktor var den starka nedgången av in-

vesteringsverksamheten i både Sverige och utlandet vid mitten av 1970-

Industrin 295

talet. Denna kom att särskilt hårt drabba den svenska specialstålinduanvänds för tillverkning av investestrin, vars produkter huvudsakligen Även den extrema svenska kostnadsökningen under åren ringsvaror. 1975-1976 kan betecknas som Denna kom - mot

konjunkturbetingad.

av den redan - att medföra förbakgrund tidigare svaga lönsamheten sämrad konkurrenskraft och förlorade marknadsandelar på både exoch hemmamarknaden. För handelsstålindustrin torde förlusten portvara svår att återvinna. Den successivt skärpta in-

på exportmarknaden

konkurrensen för handelsstål fick här ett ternationella på marknaden definitivt som närmast var av konjunkgenomslag på grund av faktorer turell art. Av de mer strukturellt betingade förhållandena kan nämnas den ytter-

ligt långtgående neddragningen av industrilåndemas varvsproduktion, att bli bestående, i fall under första delen av som troligen kommer varje De svenska varvens minskade under 1979 för l980-talet. stålförbrukning femte året i De svenska stålverken har också, i högre grad än stål-

följd.

verken i andra länder, inriktat sina leveranser mot varvsindustrin.

just

som nämnts, i den hårdnande En viktig strukturförändring ligger, i bl. a. utvecklingsländerna. Unkonkurrensen från nya stålproducenter då minskade kraftigt i hela der perioden 1974-l978, stålproduktionen den industrialiserade världen, ökade råstâlsproduktionen med 49 96 i ut-

med 19 % i Kina och med 14 % i statshandelsländervecklingsländerna, av i dessa länder är emellertid i första

na. Ökningen stålproduktionen

hand avsedd för de snabbt växande inhemska marknaderna. Marknads-

tillväxten har i verket där varit så snabb att dessa länder kommit

själva

för de svenska stålföretagen. På sina att spela en viss roll som marknad - torde dessa egna marknader - och i synnerhet vad gäller handelsstål

länder i form av låga transportdock ha betydande konkurrensfördelar för såväl råvaror moderna storskaliga ankostnader som färdigvaror, och låga lönekostnader. Vissa omständigheter, bl. a. betydelläggningar sen kan men knappast förhindra en fortsatt av arbetskraften, fördröja

i utvecklingsländerna.

snabb expansion av stålindustrin Man har därför att vänta en successiv höjning av självföranledning för stål i vissa länder. Detta behöver emellertid inte ute-

sörjningsgraden

om marknadstillväxten är tillräckligt stark. sluta ett ökat importbehov, Det faktum att den svenska stålexporten i hög grad består av kvalificera-

de gör att de svenska inbrytningarna på dessa

specialstålprodukter

inte behöver betraktas övergående fenomarknader som något snabbt

men. Specialstål har, som framgår av namnet, en mera specifik användning

än handelsstål. Som handelsstål räknas stål med låg kolhalt och ingen el-

ler obetydlig halt av legeringsämnen. Genomsnittspriset per ton är ungeän för handelsstål. I de flesta länder fär tre gånger högre för specialstål av handelsstål den helt övervägande delen av den

utgör produktionen

totala stålproduktionen. Sverige har, i jämförelse härmed, en mycket

- Den svenska domineras av specialhög andel specialstål. stålexporten stål. Denna del av branschen har också huvuddelen av sysselsättningen. Handelsstálindustrin

av den dramatiska lönsamhetsförsämringen inom stål- inför l980-talet, SOU Mot bakgrund industrin tillsattes 1976 två utredningar, handelsstålutredningenl och 1977:15, 16.

296 Industrin

specialstålutredningen Handelsstålutredningen korn att bana väg för

samgåendet mellan Sveriges tre stora handelsstålverk - Domnarvets järnverk, Norrbottens och Oxelösunds - som 1978

järnverk jämverk

uppgick i det nya bolaget Svenskt Stål AB (SSAB). SSAB:s marknadsstrategi innebär -i konsekvens med slutsatser -

handelsstålutredningens

en klar inriktning på hemmamarknaden, där ett effektivt distributionsoch servicesystem skall SSAB:s möjliggöra höga marknadsandelar. strukturplan innebär vidare betydande investeringar och en koncentration av produktionen till så få enheter som för att uppnå stor-

möjligt

drifts- och samordningsfördelar samt

ett högt kapacitetsutnyttjande.

Syftet är att uppnå lönsamhet 1983. Strukturplanen möjliggörs bl. a. genom en mycket betydande finansiell medverkan från staten. Även specialstålindustrin fick under mitten av 1970-talet vidkännas hårdare konkurrens, sannolikt för hanpå grund av att överkapaciteten delsstål fått flera av handelsstålverken världen över att ge sig in på specialstålmarknaden. Specialstålutredningens bedömning var emellertid att den svenska specialstålindustrin på lång sikt mycket väl bör kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. Detta kräver dock att de svenska företagen vosatsar på både specialprodukter med begränsad lym och kvalificerade standardprodukter i stora volymer. För att ta tillvara stordriftsfördelarna krävs därvid

en betydande omstrukturering

och ökad koncentration inom specialstålindustrin. En ökad satsning på specialprodukter kräver dessutom ökade insatser vad gäller

forskning

och utveckling, finansiering och Även detta skulle mo-

marknadsföring.

tivera en ökad koncentration inom specialstâlindustrin. Mot bakgrund av vad som ovan sagts har i LU:s bedömningar förutsatts en fortsatt expansion inom den svenska specialstålindustrin. Mest markant är denna i alternativ kostnadsutveckl, där den gynnsamma lingen medför förstärkt internationell konkurrenskraft och en exporttillväxt om i genomsnitt drygt 5 96 per år under prognosperioden. I detta alternativ växer också den inhemska och branschens efterfrågan kraftigt totala produktion beräknas likaledes öka med ca 5 % per år. Sysselsättningen beräknas öka svagt. För att realisera

produktionsutvecklingen

krävs en relativt kraftig tillväxt i

investeringarna.

I alternativ 2 är branschens tillväxtmöjligheter sämre. Med en ogynnsammare kostnadsutveckling växer exporten långsammare. På grund av den allmänt sett svaga tillväxten i svensk industri, som präglar detta alternativ, utvecklas även efterfrågan på hemmamarknaden ogynnsamt. Produktionsökningen beräknas därför begränsa sig till omkring l % per år under perioden 1979-1985. minskar med Investeringsverksamheten ca 4 96 per år samtidigt som sysselsättningen minskar med närmare l 96 per år.

Verkstadsindustri, exkl. varv

Verkstadsindustrin (exkl. varv) svarade vid slutet av 1970-talet för ca 40 % av den totala industriproduktionen med ca och exporten jämfört 1977 års specialstålut- 30 % vid decenniets början. Verkstadsindustrin har således svarat för en redning, DsI 1977:3 allt större del av den svenska industriproduktionen.

Industrin 297

Även internationellt sett svarar den svenska verkstadsindustrin för en relativt totala Under perioden hög andel av landets industriproduktion. 1965-1975 har endast verkstadsindustriema i Förenta staterna, Japan, Storbritannien och Tjeckoslovakien svarat för en ungefär lika stor andel av deras totala industriproduktion. Vid en sådan jämförelse framgår stor del av de totala industriinvesteringama i Sveriockså att en relativt Under 1965-1975 är det ge gått till just verkstadsindustrin. perioden Tyskland, Förenta staterna och Singapore bara i Förbundsrepubliken inom verkstadsindustrin svarat för en större eller lisom investeringarna ka stor andel. Verkstadsindustrin har haft en snabbare än in-

produktionsutveckling

dustrin i övrigt. Detta sammanhänger med att man trots en viss nedgång kunnat hävda sin lönsamhet bättre än andra branscher. I och för sig har lönsamheten inom branschen varierat med konjunkturen. naturligtvis Särskilt markant försvagades den under den senaste lågkonjunkturen. Den har dock varierat mindre än i basindustrier såsom massabetydligt och pappersindustrin och stålindustrin. Parallellt med en snabb tillväxt har också utrikeshandelsberoendet som exportens andel av produktionen ökat unökat kraftigt. Samtidigt har branschens andel av hemmamarknaden minskat. der efterkrigstiden Detta inom branschen. Till är ett utslag av den ökade specialiseringen bilden hör också att den ökade intemationaliseringen inneburit en krafav utlandsinvesteringarna sedan av 1960-talet. tig ökning början Verkstadsindustrin brukar i första hand delas in i fem olika delbranscher enligt tabell 7.9. av tabellen är maskinindustrin den största delbranschen Som framgår med nära 128 000 anställda. Metallvaru-, elektro- och transportmedelsindustrierna är ungefär lika stora med vardera drygt 20 96 av verkstadsindustrins produktion och sysselsättning. Till metallvaruindustrin, bransch ur både som är en mycket heterogen efterfråge- och produktionssynpunkt, har drygt 6 % av den svenska industrins och produktion gått under perioden 1965-1975. investeringar Gemensamt för branschens varor är att de framställs genom olika av metallhalvfabrikat. Den svenska metallvaruinduslags bearbetningar strin är relativt hemmamarknadsinriktad jämfört med övrig verkstadsindustri. Huvuddelen av metallvaruindustrins används som in-

produkter

satsvaror Utvecklingen för branschen är därför i hög inom näringslivet. utvecklas, främst grad beroende av hur övriga sektorer inom näringslivet då byggnads- och övrig verkstadsindustri. Även maskinindustrin är relativt heterogen till sin karaktär. Under perioden 1965-l975 svarade branschen för ca 13 96 av den svenska tillverksamlade förädlingsvärde, vilket är en mycket hög andel ningsindustrins internationellt sett. Ungefär 60 % av maskinindustrins produktion går vilket motsvarar drygt 15 % av den totala industrivaruexporpå export, ten. Cirka hälften av investeringsvaror. Utveckav produktionen utgörs lingen för branschen är således starkt avhängig av investeringsaktiviteten såväl hemma som utomlands. Den sjunkande investeringsaktiviteten under senare delen av 1970-talet har ofta haft en starkt negativ effekt på maskinindustrins utveckling. Under perioden 1974-1978 sjönk produktionen inom branschen med över 3 % per år.

298 Industrin

Elektroindustrin är en relativt ung och expansiv bransch. Sedan mitten av 1960-talet har branschen inom varit den mest expansiva delbranschen verkstadsindustrin. Motsvarande utveckling för elektroindustrin kan även ses i andra länder. Drygt hälften av produktionen inom elektroindustrin består av teleprodukter, som också är den mest expansiva produktgruppen. De svarar för ca 60 96 av branschens export. Totalt exporteras hälften av ungefär elektroindustrins produktion. Utvecklingen den internationella på marknaden och är således av stor betydelse för branschens utveckling flera länder utanför OECD har under senare år blivit allt viktigare marknader. Transportmedelsindustri (exkl. varv) svarade vid slutet av 1970-talet för knappt en av produktionen inom verkfjärdedel och sysselsättningen stadsindustrin. Det dominerande tillverkningsområdet är bilindustrin som svarar för drygt 75 96 av produktionen. Flygplansindustrin svarar för ungefär 15 % av branschens produktion. Transportmedelsindustrin, och i synnerhet bilindustrin, har tillhört de mer expansiva branscherna. Detta har resulterat i en ökande andel av industrisysselsättningen. Under 1970-talet har emellertid den snabba expansionen avstannat. Med hänsyn till att närmare hälften av produktionen inom transportmedelsindustrin exporteras är förändringarna i av

utlandsefterfrågan

stor betydelse för branschens utveckling. Detta gäller särskilt för bilindustrin, som svarar för ca 95 95 av branschens totala export. För personbilar kommer marknaden troligen att försvagas inom de industrialiserade länderna dit huvuddelen av den svenska av exporten personbilar går. Inom utvecklingsländerna kan man däremot vänta sig en ökad efterfrågan, särskilt på tyngre fordon, men också på personbilar. Med hänsyn till att man också kan vänta sig en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken inom de industrialiserade länderna kan en fortsatt god marknad för lastbilar och bussar förutses. Hur den avtagande efterfrågeutvecklingen på personbilar kommer att påverka efterfrågan på svenska personbilar är svårare att bedöma med hänsyn till att både Vol-

Tabell 7.9 Verkstadsindustrins (exld. varv) sammansättning 1979

Delbransch Anställda Förädlingsvärde i löpande priser Antal Andel, 9a my. kr 1979

Metallvaruindustri87 4009 30022
Maskinindustri127 70013 70032
Elektroindustri85 2008 60020

Transportmedelsindustri (exkl. varv) 91 200 10 400 24 Industri för instrument, foto, optik och ur 9 900 900

Totalt

Industrin 299 sou 1980:52

vo och Saab har specialiserat sig på ett mindre segment av marknaden. Det förefaller dock troligt att efterfrågan kommer att vridas över mot mindre och enklare bilar. En sådan utveckling skulle göra att Volvo och Saab med nuvarande skulle kunna få svårigheter

produktionsinriktning att hävda sig på personbilsmarknaden.

Den sista delbranschen, industri för instrument, foto, optik och ur, svarar endast för ca 2-3 % av verkstadsindustrins produktion och sysselsättning, varför branschen har en relativt liten betydelse för verkstadsindustrins utveckling. Sedan den senaste investeringstoppen 1974-1975, då en betydande föryngring av verkstadsindustrins kapitalstock ägde rum, har investeringarna legat på en mycket låg nivå. Studier av hur verkstadsindustrins lönsamhetsstruktur utvecklats under 1970-talet visar också på att en stor del av branschens anläggningar saknar förutsättningar att på längre sikt generera tillräckligt med .medel för sin förnyelse. Bland de delar som särskilt märks är maskinindustrin. Maskinindustrin har i jämförelse med övriga delar av verkstadsindustrin en särskilt ogynnsam lönsamhetsstruktur som den enligt olika bedömningar är den del av samtidigt just verkstadsindustrin som har de bästa utvecklingsförutsättningama på litet längre sikt. Den bedömningen grundas framför allt på det faktum att maskinindustrin levererar sådana varor som efterfrågas i särskilt hög grad av länder som nu bygger upp sin industri i snabb takt. Vid en internationell jämförelse tyckes det emellertid som om Sverige på detta område som under senare håller på att sacka efter övriga industriländer, år bedrivit en mer framgångsrik försäljning på framför allt de nya industriländerna. Utvecklingsförutsättningama för denna potentiellt expansiva del av verkstadsindustrin är således i hög grad avhängig av kostnadsbildens - ut- - och därmed den prismässiga konkurrensförmågans veckling. Elektroindustrin, eller snarare vissa delar av denna, torde ha gynnsamma Vissa större svenska företag har

utvecklingsförutsättningar.

lyckats väl i den internationella marknadsföringen av sin speciella kompetens. Det gäller på exempelvis telekommunikationsområdet. Även transportmedelsindustri (exkl. varv) torde kunna hävda sig väl, i synnerhet lastvagnstillverkningen. På detta område har svenska företag f. n. en relativt gynnsam position. Sammanfattningsvis kan konstateras att verkstadsindustrin tillsammans med den kemiska industrin har de största utvecklingsmöjligheterna av alla industribranscher. För att dessa skall kunna tillvaratas krävs att relativprisutvecklingen blir gynnsam i förhållande till utländska konkurrenter samt att investeringar och kapitalbildning utvecklas på ett sätt. I alternativ l är båda dessa förutsättningar uppfyllda. Ingynnsamt dustriinvesteringama växer i detta alternativ med över ll % per år, vilket är betydligt snabbare än genomsnittet för industrin. Med den kostnadsbaserade relativprisförbättring som uppkommer i detta alternativ skapas förutsättningar för en exporttillväxt på 7,5 96 per år. Den ökade exportefterfrågan tillsammans med ökad inhemsk efterfrågan leder till att förädlingsvärdet kan växa med 6,5 96 per år. sysselsättningen ökar med över 3 96 per år.

300 Industrin

Den uppbyggnad och expansion av branschen som förutses i alternativ 1 kommer inte till stånd i alternativ 2.

Exportutvecklingen blir betyd-

ligt svagare knappt 4 96 per år - vilket tillsammans med en svagare inhemsk efterfrågeutveckling leder till att ökar med en-

förädlingsvärdet

dast 2,1 % per år. sysselsättningen stagnerar och investeringarna sjunker i detta alternativ med omkring 3 % per år.

Varvsindustri

Utvecklingen inom van/sindustrin har alltsedan mitten av 1970-talet präglats av den internationella varvs- och Den utlöstes av

sjöfartskrisen.

oljeprishöjningarna 1973-1974 och förstärktes av en föregående, omfattande överspekulation i stort tankertonnage. I motsats till den stadiga expansionen av oljefraktvolymen under perioden 1965-1973 med i genomsnitt 17 96 per år har världshandeln med olja praktiskt taget stagnerat sedan 1973. blev där- Överskottskapaciteten av stort tankertonnage för betydande och förstärktes av fortsatta nytillskott ända fram till 1977. För varven blev de omedelbara effekterna av mindre dra-

oljekrisen

matiska än för

sjöfartsnäringen. Orderingången upphörde visserligen

helt vad beträffar större bulktonnage, men den abnormt stora orderstocken kunde ännu medgav att en hög produktionsnivå upprätthållas under 1977. Därefter har emellertid - snabbare än väntat genomförts en betydande nedtrappning av den internationella produktionsvolymen. I Sverige orienterades varvspolitiken förhållandevis tidigt mot kapacitetsnedskärning. I samma riktning gick utvecklingen i Japan (med stor snabbhet) och i flertalet varvsländer i Västeuropa (med viss eftersläpning). Den totala volymen färdigställt tonnage demonstrerar denna utveckling. År 1979 uppgick den till ca 14 kbrt (kompenserade

miljoner

bruttoton), vilket skall jämföras med toppnivån om ca 21 kbrt

miljoner

under 1975 och 1976. Även på efterfrågesidan har under de allra senaste åren skett en utveckling mot bättre balans. Sålunda har större delen av det upplagda tankertonnaget efter viss utskrotning åter kunnat tas i bruk, dock under förhållanden som innebär en betydande och till

effektivitetssänkning

alltjämt låga fraktsatser. Dessutom har tillskottet av nya order något förbättrats, från ca 11 miljoner kbrt under bottenåret 1978 till 14

miljo-

ner kbrt för 1979. En aktuell i 1980 av efterfrågestudie (framlagd juni den europeiska varvsorganisationen AWES) räknar också med en fortsatt orderingång i storleksordningen 14-16 miljoner kbrt per år fram till mitten av 1980-talet. Härvid förutses en mera påtaglig ökning först under decenniets andra hälft när för stort bulk-

återanskaffningsbehovet

tonnage gör sig gällande. Situationen på fartygsmarknaden förblir emellertid - trots den nu balansen - krisartad uppnådda globala med ringa efterfrågan på bulkfartyg, pressade priser och fortsatt hård konkurrens. Väsentliga anpassningsproblem kvarstår, såsom den pågående omfördelningen till de nya varvsländernas fördel och - främst i Västeuropa de strukturella konsekvenserna av den lägre produktionsnivån. Till problemen i flertalet bl. a. hör även den höga subventionsnivån varvsländer, därför att stödet tenderar att reservera inhemska fartygsorder för de egna varven.

Industrin 301

och har mins- Den svenska varvsindustrins produktion sysselsättning 1974 och 1975, då endast Japan och Förkat starkt sedan toppåren hade en större Från stor-

bundsrepubliken Tyskland fartygsproduktion.

l kbrt under perioden 1974-1976 har volymen färleksordningen miljon till 505 000 kbrt för 1978 och 490 000 kbrt för digställda fartyg sjunkit mindre än hälften. Även har minskat

1979, dvs. till sysselsättningen

som Räknat i kbrt är nukraftigt, dock inte lika snabbt produktionen. mera även i Norge, Storbritannien och Spanien

fartygsproduktionen

av varvsindustrin har i större än den svenska. Den kraftiga bantningen som bl. a. inneburit att Sverige omfattats av betydande samhällsåtgärder större varv blivit helstatliga. Totalt torde de statliga insatserna samtliga och omställning, inkl. täckande för beställarstöd, aweckling (Eriksberg) av valuta- och produktionsförluster, vara långt större än i något annat

land. De svenska varvens kris kan inte lösas isolerad från den övriga

djupa

världens. är också mera omfattande än för flertalet

Anpassningskraven

andra varvsländer. Det beror dels på de svenska varvens tidigare höga

exportkvot (70 å 80 % före första oljekrisen), dels på deras starka speci-

Enbart en bantning av produktionsvolyalisering på större tankfartyg. men förslår sålunda En väsentlig kostnadsnackdel- i dag uppskattad

ej.

till storleksordningen 25 96 för större bulkfartyg jämfört med Japan, och flertalet - innebär att framtida markna- Sydkorea nya varvsländer der måste sökas för nya fartygstyper och alternativa produkter (t. ex.

för vilka kostnadsnackdelen men även produktionserfaren- ”offshore”), med den heten är mindre. Den i LU gjorda framskrivningen ligger i linje 1980 fastställda strukturplan för konav Svenska Varvs styrelse i januari för regeringens proposition i mars 1980 cernen, vilken även låg till grund stöd till varvens Vid volymberäkningen har anom fortsatt omställning. att den sedan 1975 fallande kan vändas.

tagits produktivitetstrenden

Bl. a. torde detta förutsätta att den koncentration av produktionsresursom strukturplanen räknar med ser och penetrering av nya marknader varvsländer, som söker lösa sina går snabbare än i övriga västeuropeiska

varvsproblem på väsentligen samma sätt som Sverige. har beräknats minska med I de två huvudalternativen produktionen 1979-1985. I kombination ca 8 respektive 11 % per år under perioden beräknas detta leda

med den ovan omtalade produktivitetsutvecklingen

till en om ca 9 respektive 12 % per år under

sysselsättningsminskning prognosperioden.

8 i

Utvecklingen övriga privata näringslivssektorer

I detta behandlas som inte tillhör den

kapitel de näringslivssektorer egentliga industrin. Det är sektorerna jord- och skogsbruk, energiför-

samt de privata tjänstesektorema varu-

sörjning, byggnadsverksamhet

samfärdsel, bostäder För flertalet av handel, och övriga privata tjänster. de nämnda sektorerna finns särskilda sektorstudier som underlag för de

som görs i LU. En närmare redovisning av enskild bedömningar varje sektors utveckling ges i avsnitten 8.2-8.9. I avsnitt 8.1 nedan ges en allmän översikt av sektorernas utveckling. Denna redovisas dessutom i ta-

bellform i del III av betänkandet.

8.1 Allmän översikt

Produktion. De nämnda sektorernas andel av BNP var 1979 ca 50 %. I

dessa sektorer - med undantag av byggnadsverksamhet och bosamtliga stadssektorn - används mer än hälften av bruttoproduktionen som in-

Det innebär att produktionsutvecklingen i andra

satser i näringslivet. sektorer i hög grad blir avgörande för respektive sektors produktionsoch I skogsbruket utgör t. ex. nästan hela

sysselsättningsutveckling.

råvara till skogsindustrin. Inom samfärdsel och övbruttoproduktionen riga privata tjänster utgör insatsleveransema ca 2/3 av produktionsvärdet. I och i bostadssektom är det å andra sidan ut-

byggnadsverksamhet

av investeringar respektive privat konsumtion som blir avvecklingen görande för Produktionen i bostadssektorn

produktionsutvecklingen.

motsvarar f. ö. just bostadskonsumtionen.

-

Beträffande utvecklingen fram till 1985 för de a.ree1la näringarna dvs. och skogsbruk - väntas trenden mot en långsiktigt minskad

jord-

andel av totalproduktionen fortsätta. Olika förutsättningar för skogsav-

och skogsindustriexportens tillväxt medför dock att proverkningarna

är klart mer expansiv i alternativ l duktionsutvecklingen i skogsbruket än i alternativ 2.

Produktionen i byggnadsverksamheten bestäms främst av investeringar i bostäder, m. m. Till följd av

industribyggnader, vägar, anläggningar den allmänt sett högre investeringsaktiviteten förutses produktionen öka snabbare i alternativ l än i alternativ 2.

Produktionen i sektorn beräknas un-

el-, gas-, värme- och vattenverk der prognosperioden öka med ca 5 96 per år i båda utvecklingsaltemati-

ven. Denna produktionsökning motsvarar i stort sett redan existerande utbyggnadsplaner. Dessa domineras av kärnkraftsprogrammet. Den allmänna produktionsutvecklingen förklarar som nämnts mycket av de skillnader mellan de båda huvudaltemativen som framkommer i de privata tjänstesektorernas produktionstillväxt. Även tjänsteexporten har betydelse härvidlag. I sarnfärdselsektom utgjorde exporten - främst sjöfartsintäkter - nära 1/4 av bruttoproduktionen 1979. Samfärdselsektorns export beräknas i alternativ 1 öka med 1 % per år. Förutsättningen i alternativ 2 om försämrad konkurrenskraft medför också försämrade konkurrensmöjligheter för den svenska handelsflottan, varför sektorns export utvecklas mer ogynnsamt i detta alternativ. Annan

tjänsteexport

beräknas, liksom under senare är, öka relativt snabbt. Till denna export räknas byggentreprenader utomlands, provisioner m. m. (se avsnitt 4.5).

Förädlingsvärde Milj. kr Årlig procentuell förändring V 1 979 1965- 1970- 1974- 1979-1985 1 970 1974 1 979 Alt.1 Alt.2 Jord- och skogsbruk (LU-sektor 1,2) 11 967 -0,7 2,1 -2,8 1,7 -0,l Energiproduktion och byggnadsverksamhet (LU-sektor 18,19) 26 802 3,1 0,7 2,1 2,9 1,6 Privat tjänsteproduktion (LU-sektor 20-23) 106 332 2,9 3,3 1,7 2,3 1,0

Sysselsättning. I de berörda sektorerna sysselsattes 1 960 000 personer 1979, vilket motsvarade 47 96 av samtliga sysselsatta. Inom och

jord-

skogsbruk har sysselsättningen mer än halverats sedan början av 1960talet. Inom byggnadsverksamheten fram steg antalet sysselsatta starkt till 1969, varefter det successivt ned till 1960 års nivå. Inom de

sjunkit

privata tjänstenäringama har en långsam sysselsättningsexpansion skett under hela perioden 1960-1979. Som andelar av totala antalet sysselsatta framgår utvecklingen för jord- och skogsbruk än tydligare. Andelen har sjunkit från 16 % år 1960 till 6 96 år 1979. Fram till 1985 väntas den ytterligare. Den priva-

sjunka

ta tjänstesektorns andel av totalsysselsättningen har varit nästan oförändrad 1960-1979. Andelen väntas dock falla tillbaka något fram till 1985.

Antal syssel- Procentandelar av totala antalet satta personer sysselsatta personer 1979 1960 1970 1979 1985 Alt.1 Alt.2 Jord- och skogsbruk (LU-sektor 1,2) 239 000 16,3 8,5 4,8 4,6 Energiproduktion och byggnadsverksamhet (LU-sektor 18,19) 331 000 9,2 10,3 7,5 7,4 Privat tjänsteproduktion (LU-sektor 20-23) 1 386 000 32,9 34,4 31,1

övriga näringslivssektorer 305 Utvecklingeni

Investeringarna i de angivna sektorerna utgjorde 66 % av Investeringar. samtliga investeringar 1979. Enbart bostadssektorn svarade för ca 25 96. Sammantaget väntas investeringarna öka fram till 1985 med drygt 3 % 1 och med knappt 2 98 per år i alternativ 2. Det är väper år i alternativ mindre skillnader mellan alternativen än vad som är fallet för sentligt industrin. Vid har det funnits olika bedömningen av investeringsutvecklingen tttgångsptnnkter. En har varit de bedömningar som finns i sektorstudierav relationer mellan kapital och produktion. I na, en annan beräkningar bostadssektorn har investeringskraven bestämts från efterfrågesidan. En faktor har varit de beräknade som

ytterligare miljövårdsinvesteringarna

naturvårdsverket bedömt bör komma till stånd fram till 1985 (se avsnitt 5.3).

Investeringar Milj. kr Årlig procentuell förändring 1979 1965- l970- 1974- 1979-1985 1970 1974 1979 Ah I Ah. 2

Jord- och skogsbruk (LU-sektor 1,2) 3 175 -0,4 9,7 3,2 2,4 Energiproduktion och byggnadsverksamhet (LU-sektor 18,19) 5 881 3,6 2,1 1.8 Privat tjänsteproduktion (LU-sektor 20-23) 30 368 2,2 3,5 1,8

8.2Jordbruk, och fiske

trädgårdsodling

Sektorn består av tre delsektorer: egentligt jordbruk, trädgårdsodling samt fiske. I det behandlas dessa i angiven ordning. Därefter

följande

sammanfattas sektorns utveckling och de utförda modellberäkningama.

8.2.1 Jordbruk

Jordbrukssektorns verksamhet betingas i betydligt högre grad än andra och åtgärder. Riksdagen har vid tre tillnäringars av statliga riktlinjer fällen under efterkrigstiden - 1947, 1967 och 1977 - fastställt målsättför sektorns verksamhet. I det senaste beslutet om riktlinjer för ningarna jordbrukspolitiken som fattades 1977 angavs - liksom i tidigare beslutmål för såväl och effektivitet som för jordbrukar-

jordbruksproduktion

nas inkomster. Härvid har omformulerats till att gälla

produktionsmålet

delmål för åkerareal, mjölkproduktion och driftsinriktning i övrigt. Beträffande åkerarealen har riksdagen beslutat att den brukningsvärda skall för vilket innebär ett bi-

jorden utnyttjas jordbruksproduktionen,

behållande av ungefär nuvarande åkerareal. Vidare bör mjölkproduktionen ungefär motsvara den inhemska konsumtionen av mjölk och mjölk-

produkter.

näringslivssektorer

Underlag för bedömningama av sektorns utveckling har tagits fram av jordbruksdepartementet I bedömningarna har förutsätts att nuvarande jordbrukspolitiska mål och medel blir i stort sett oförändrade. Vidare har antagits att några stora förändringar i nuvarande principer för prisregleringen på jordbruksprodukter inte sker. Beräkningarna har också gjorts med utgångspunkt i gällande bestämmelser för användning av t.ex. bekämpningsmedel i jordbruket. Den kommitté som skall bedöma konsekvenserna på produktion, sysselsättning m.m. av en mins-

miljö,

kad användning av olika kemiska preparat i vänjord- och skogsbruket tas presentera sina resultat om något år. Prognosen för det egentliga jordbrukets produktion har tagit sin utgångspunkt i riktlinjerna för åkerarealens storoch mjölkproduktionens lek samt antaganden om en förbättrad avkastning inom vegetabilie- och animalieproduktionen. Den totala åkerarealen ger en ram för produktionen av såväl vegetabilier som animalier. I hög grad styr animalieproduktionen i sin tur åkermarkens användning, eftersom ca 70% av arealen används för odling av olika foderväxter. År l985 beräknas åkerarealen omfatta 2 950000ha. in- Prognosen nebär en uppbromsning av nedläggningstakten till ca 3 000 ha om året. Det skall jämföras med att det under 1960-talet lades ned i genomsnitt 30 000 ha årligen och under första hälften av 1970-talet 10 000 ha per år. Dessa nedläggningar berörde främst skogslänen. Utvecklingen av åkerarealens fördelning på brukningsenheter av olika storlek åskådliggörs i diagram 8.1. Där framgår att av

förskjutningen

åkerarealen till större brukningsenheter väntas fortgå under de närmaste åren, men inte lika snabbt som tidigare. Fram till l985 antas en årlig nedgång med 2 500 brukningsenheter. Antalet brukningsenheter med mer än 2 ha åker skulle därmed uppgå till 106 000 år l985. Det innebär en medelareal per företag av 27,8 ha. Motsvarande tal uppgick 1961 till 14,2 ha och 1978 till 24 ha. Ungefär 1/3 av den totala åkerarealen utgörs av vallodling, varav huvuddelen slåttervall. Vallodlingen sammanhänger direkt med och

mjölk-

köttproduktionen eftersom någon nämnvärd handel med grovfoder inte förekommer. Enskilda jordbrukare odlar i allmänhet sitt eget behov av grovfoder. Inom Vallodlingen har en avkastningsökning om 20 kg per ha och år antagits. Med utgångspunkt såväl häri som i det prognostiserade grovfoderbehovet har vallarealen beräknats till ca 880000 ha uppgå 1985. Den sålunda beräknade utvecklingen innebär en fortsatt nedgång i vallodlingsarealen. Den minskade Vallodlingen att inom ramen för den

har gett möjlighet

givna åkerarealen öka spannmålsodlingen. Genom ökad tillförsel av växtnäring, förbättrat växtskydd och växtförädling har hektaravkastningen kunnat öka i snabb takt, med l,5-2% 1960- och per är under l970-talen. I fortsättningen förväntas inte bli lika

avkastningsökningen

Jordbruk, trädgårdsstor, bl.a. på grund av att ökade gödselgivor inte längre ger lika goda reodling och fiske. Sektor- sultat. Vidare har kostnaderna för handelsgödsel stigit snabbt. I sektorbeskrivningar och framtill studien bedöms därför gödselmängden tidsbedömningar per ha inte öka utöver nuvarande 1980 års långtidsutred- nivå. Den ökade hektaravkastningen torde begränsas till ca 20 kg per år, ning. Ds Jo 1980:3. ca 1% per år. Mot bakgrund härav beräknas spannmålsproduktionen vid

näringslivssektorer

50 ha Brukningsenheter 30-50 ha 1000-tal Areal 10 000 ha - 20-30 ha

10-20 ha

2-10 ha

Diagram 8.1 Utvecklingen av antalet brukningsenheter i olika storleksgrupper samt dessas an- 1961 1970 1978 1985 del av den totalt brukade (prognos) arealen.

normalskörd 1985 ge ett överskott som uppgår till ca 1,3-l,4

miljoner

ton, varav huvuddelen brödsäd. blir därmed Brödsädsproduktionen ungefär dubbelt så stor som den inhemska efterfrågan. Sockerbetsodlingens omfattning fastställs av statsmakterna. År 1979 var arealen 51 500 ha och importen av socker motsvarade 12,5% av den inhemska förbrukningen. Samma areal har antagits för 1985. Det bör emellertid framhållas att f.n. utreds hela sockernäringens inriktning och omfattning. Under 1970-talet har stigande på givit bättre

producentpriser mjölk

lönsamhet i varvid mjölkproduktionen den ökat efter en nedgång under 1960-talet. Det framgår av diagram 8.2. Sektorstudien räknar med att en

mjölkproduktion på 3 450 milj. kg

1985 skall kunna avsättas inom landet även om ökade producentpriser får slå igenom på konsumentpriset. Mjölkproduktionen 1985 antas därmed bli ca 150 kg större än 1978 och endast något större än l979.

milj.

Av diagram 8.2 framgår att den genomsnittliga avkastningen per ko stigit snabbt. 1978 uppgick den till 5 100 kg, en ökning med 2 000 kg på 20 år. Detta är en följd av att lågavkastande kor slaktats ut och av att utfodringen och avelsmaterialet förbättrats. År 1985 beräknas avkast-

Tabel1 8.1 Åkerarealens användning och avkastning 1965-1985

Genomsnitt per år Användning, 1 000 ha Avkastning, milj. kg

1965- 1975- 1985 1965- 197% 1985

1969 1978 1969 1978 Spannmål 1 507 1 655 1 655 4 197 5 436 6 242 därav brödsäd 313 448 450 1 108 1 854 2 000

fodersäd 1 194 1 207 1 205 3 089 3 582 4 242 Vali 1 197 931 880 . . .. ..

därav slåttervall933 714 677 3 501” 2 800“ 2 700”
Balj- och oljeväxter211” 330 422
Potatis1 328 1 127 1 305
Sockerbetor1 605 2 129 2 244

Övrigt . . . . . . Träda och obrukad mark

Total areal “ Avser första skörden hö. b Exkl. baljväxter.

ningen ha ökat till 5 650 kg i genomsnitt. Antalet skulle där-

mjölkkor

med behöva uppgå till 610 000 år 1985, en nedgång med ca 40 000 från D_ Iagram 82. Mmlk .. .. .. .. - _]0 P70- 1978. oka 30 till 100 000.

duktionem och koama_ Antalet kottkor beraknas daremot meduca

stimulerat kon- ,m “Wedding Subventlonenng av priset på flask- och

notkott_ har

1965-1985. sumtionen härav. Den överskottsproduktion som tidigare fanns av nöt-

Å s rod ktion kg/ko 1000-taI mjolkkor

Maj? kguresp_

5 500-

é p*

j

j

a,

Avkastning

per ko

Total produktion

2 500*i r I | I T I I 1 r | I 1965/66 1970/71 1975/76

Utvecklingen iövriga

kött har förbytts i ett nettoimportbehov. I sektorstudien antas en ungefär oförändrad nötköttsproduktion fram till 1985. Eftersom antalet bedöms vara lägre 1985 än 1979 fordras ett ökat antal köttdjur

mjölkkor

för att köttproduktionen skall kunna upprätthållas. En successiv mot fläskproduktion har skett sedan början

förskjutning

av 1960-talet. Den har under de senaste åren varit ungefär dubbelt så i fläskproduktionen förklastor som nötköttsproduktionen. Uppgången ras såväl av ökad som av framsteg inom aveln och utfod-

djurhållning

Snabbare slaktsvinstillväxt har uppnåtts samtidigt som ringstekniken. besättningarna blivit allt större. Den överskottsproduktion av fläsk om ca 10% som uppkommit väntas bestå under prognosperioden. För att styra fläskproduktionen beslutapristillägg som fördelas så des l980 om ett system med differentierade att mindre producenter får ett högre pristillägg än de större producenterna (med fler än 2 000 slaktsvin per år). Syftet är att främja fläskpro-

duktion vid familjejordbruk.

Den angivna produktionsutvecklingen baseras i de flesta fallen på anom den framtida konsumtionen. har varit en

taganden Utgångspunkt

för konsumtionen jordbruksprodukter samt prognos per capita av olika LU:s Konsumtionen av olika produkter är självbefolkningsprognos. fallet starkt beroende av livsmedelssubventionernas storlek. Subventionerna beräknas t.ex. för och nötkött ha ökat kon-

konsumtionsmjölk

med 5-l0% utgått. För sumtionen jämfört med om inga subventioner andra varor är skillnaderna mindre. Vid beräkningarna av konsumtioförutsatts att skall få åter-

nen har visserligen producentprishöjningar

verka men några större förändringar av de subvenpå konsumentpriset, 1980 har inte förutsatts ske tionsbelopp som utgick under första halvåret sektorstudien. Om emellertid livsmedelssubventionerna skärs ned enligt för att minska ändras såväl konsumtions- som statsutgifterna givetvis för olika varor. l l980 ökade livsmedels-

produktionsprognoserna juli

subventionerna med ca 770 milj. kr räknat för helt år till totalt 4 500 kr. Som ett led i regeringens ansträngningar att reducera budgetun-

milj.

derskottet att de totala livsmedelssubventionerna skall har föreslagits skäras ned successivt med 550 kr med l98l. Konsumtions-

milj. början

mjölken berörs dock inte av nedskärningen. Svsselsättning, produktivitet och investeringar. Uppgifter om sysselsätti och framför allt om antalet arbetade timmar är täm-

ningen jordbruket

Tabell 8.2 Produktion av vissa animalier 1965-1985 Milj. kg Genomsnitt per år

1965- 1970- 1969 l974

lvljölk 3 450 2 990

Nötköttl 6 ll4O
Fläskkött234 23262 3 l

F äderfäkött Ägg 99 104

ligen osäkra. Det beror bl.a. på att ofta bedrivs i kombination

jordbruk

med skogsbruk, att det förekommer omfattande och att fasäsongarbete miljemedlemmar hjälper till i jordbruket. Jordbruket bedrivs också

många gånger på deltid.

Enligt lantbrukets företagsregister (som avser förhållandena i juni resp. år) fanns det 134 000 företagare 1979 vid företag med mer än 2 ha åker. Antalet sysselsatta var 260 000, varav 217 000 stadigvarande. Under perioden 1972-1979 har minskat

sysselsättningen med i genomsnitt

2,5% per år för den stadigvarande och med 5,6% per år för den

tillfälligt

sysselsatta arbetskraften. För totala sysselsättningen har nedgången varit drygt 3% per år. Fram till 1985 väntas antalet sysselsatta enligt sek-

torstudien minska i ungefär samma takt som under l970-talet, dvs. med

3 á 4% per åri genomsnitt.

Beräkningar av produktiviteten inom får bedömas mot

jordbruket

bakgrund av vad som ovan sagts om osäkerheten av arbetsi mätningen volymen. De årliga produktivitetsökningarna verkar emellertid att ha

varit stora. ca 8% under 1960-talet och ca 5% under l970-talet. Jordbrukets fortsätter. Effekterna rationalisering i form av ökad produktivitet synes inte minska under prognosperioden.

Produktivitetsökningen

har beräknats till 4,5% per år. Förädlingsvärdet har antagits stiga med 1% och minska

sysselsättningen med 3,5% per år.

Jordbrukets till fortsatta

möjligheter rationaliseringar är bl.a. beroen-

de av I

investeringsaktiviteten. början av 1970-talet sköt i investeringar

ekonomibyggnader fart. Under 1970-talets sista år synes emellertid expansionen ha bromsats upp. Den förväntade

nedgången i djur-hållningen

kombinerad med en fortsatt strukturförändring inom animalieproduktionen ger en prognos om i stort sett oförändrade

byggnadsinvesteringar

till 1985.

Maskincrna svarar för den största delen av

investeringarna. Maskininvesteringarna i jordbruket vid mitten

nära nog fördubblades av 1970talet. Det hade flera orsaker. B1.a. kan nämnas att ett speciellt investe-

ringsavdrag (i vissa fall bidrag) medgavs vid från hösten

maskinköp

1975 samt att rekordskörden 1974 och goda virkespriser höjde lönsamheten i

jordbruksföretagen.

Efter den starka nedgången i investeringarna under några år är det sannolikt att volymen - bl.a. till följd av ersättningsinvesteringar - ökar något fram till 1985.

Trädgårdsnäringen

Till jordbrukssektorn räknas även

trädgårdsnäringen. Trädgårdsodling

sker främst i södra Sverige, men även i norra Sverige förekommer viss

produktion. Frilandsarealen uppgick 1978 till ca 14000 ha. Odlingen under glas uppgick till 420 ha. Av det totala produktionsvärdet på ca 1,1

miljarder kr i löpande priser utgörs drygt hälften av prydnadsväxter, ca

1/3 av köksväxter och resten av frukt och bär. Ca 17 000 personer är sta-

digvarande sysselsatta, vartill kommer ca l l 000 tillfälligt sysselsatta. Av de produkter som kan odlas kommersiellt i Sverige svarar den inhemska produktionen för ungefär halva marknaden sett över hela året.

Importandelen har emellertid ökat. Särskilt konkur-

växthusföretagens

Utvecklingen i övriga 311

näringslivssektorer

rensförmåga har försämrats under senare år, bl.a. till följd av ökade uppvärmningskostnader på grund av de höjda oljepriserna. Ett tillfälligt stöd utgick 1977-1979 till vissa växthusföretag för omställning till sådan produktion som på längre sikt kunde bedömas ha de bästa konkurrens-

möjligheterna.

Den inhemska efterfrågan på trädgårdsprodukter väntas öka. Konsumenternas krav på färska produkter talar för att en viss inhemsk produktion kommer att kunna vara konkurrenskraftig även i fortsättningen. Den svenska trädgårdsproduktionens framtida omfattning och inriktning blir emellertid i hög grad avhängig av gränsskyddets utformning. Till skydd mot s.k. lågprisimport höjdes under den svenska odlingssäsongen tullen på bl.a. slanggurka och tomater den 1 juli 1980. Även för många andra produkter finns gränsskydd.

8.2.3 Fiske

I sektorn ingår förutom det egentliga jordbruket och trädgårdsnäringen också fisket. Enligt de s. k. fiskeriinventeringarna som görs vart tredje år fanns 1979 ca 4400 yrkesfiskare. Därtill kom 1 800 binäringsfiskare. sysselsättningen hade därmed efter en oavbruten snabb nedgång efter andra världskriget ökat med 200 personer sedan 1976. Genom nyrekrytering har också en viss föryngring av fiskarkåren skett under senare år.

Fisket efter Saltvattensfisk svarar för ca 85 % av fångstvärdet. Dominerande fiskslag är sill och torsk. Avsättningsproblem samt minskade sillfångster på grund av överfiskning medförde att många fiskeriföretag fick awecklas från mitten av 1960-talet. Under de sista åren av 1970-talet ökade sillfångsterna igen. Sillfångstema uppgick 1978 och 1979 till 108 000 resp. 122 000 ton, varav västkustfisket svarade för ca hälften. Det skall jämföras med att det 1974-1976 fångades ca 80 000 ton per år.

Bakom den redovisade uppgången ligger bl. a. att förutsättningarna för svenskt fiske förbättrades 1978 när den svenska fiskegränsen utvidgades i Östersjön och Skagerack. En annan viktig faktor är sillfiskestoppet i Nordsjön från 1977, vilket inneburit bättre priser på den svenskfångade sillen.

Efterfrågan på fiskprodukter är relativt stabil på kort sikt. Priserna på fisk blir därmed känsliga för variationer i utbudet. De ökade fångsterna av sill och torsk under 1979 har t. ex. medfört sänkta kilopriser. När den nuvarande fiskeripolitiken lades fast 1978 beslöts att fisket borde inriktas mot minskat sillfiske och ökat torskfiske för att därigenom bli mindre beroende av exportmarknaden med dess starkt skiftande priser. Vidare beslöts att ett nytt prisregleringssystem skulle införas. Avsikten är att ett s. k. normprissystem skall tillämpas från 1981. Normpriser och normkvantiteter för olika fiskslag skall fastställas av statsmakterna efter överläggningar med bl. a. fiskets organisationer. Om fiskarnas ersättning understiger normpriset skall pristillägg kunna utgå.

Utvecklingen för fisket till mitten av l980-talet beror bl. a. på avsätt-

och fisketillgång. Det är snarare efterfrågan än till-

ningsmöjligheter

gången på fisk som f. n. begränsar det svenska fiskets omfattning. Den svenska konsumtionen av färsk saltvattenfisk har halverats de senaste 20

Tabell 8.3 Fångster av saltvattenfisk 1970-1985 l 000 kg

197019751979 1985
Sill/strömming89 600 80 500 122 000 89 000
Torskfisk35 500 27 000 27 000
Foderfisk138 700 78 000 27 000
Kokräka1 600 l 200900
Råräkal 100800700
Övrigt14 700 13 000 14 000
Summa281 100 200 600 191 600

Anm. Råräkan är yngre och mindre än kokräkan.

åren. Från 1981 kommer sannolikt ett kvoterat sillfiske att i Nordsjön tillåtas, vilket troligen medför försämrade priser för den svenska sillen på cxportmarknaderna. Av tabell 8.3 framgår fångsterna av saltvattenfisk. För 1985 antas att sillfångsterira begränsas till det genomsnittliga uttaget under 1970-talet, att torskfisket intentioner och att sker i enlighet med fiskeripolitikens f oderf iskvolymcn åter ökar efter en snabb minskning under 1970-talet. Vissa svårigheter beräknas uppstå att sysselsätta hela den befintliga flottan fullt ut de närmaste väntas däråren. Investeringsutvecklingen med bli relativt svag inom fisket. Främst torde det röra sig om ombyggnader för att modernisera fiskefartygen. En viss modernisering och en i stort sett oförändrad fångstvolym fram till 1985 leder till att sysselsättningen sannolikt minskar något. I sektorstudien beräknas att ca 4 000 yrkesfiskare skall vara sysselsatta 1985.

8.2.4Sanmzazzfattrzitzg av kallqvlerna

Av de tre behandlade delsektorerna är det egentliga störst

jordbruket

med ca 85 96 av förädlingsvärdet. därnäst kommer trädgårdsodlingen med ca 8 io och sist fisket med ca 3 % av förädlingsvärdet. Jordbruksproduktionen har ökat svagt under 1970-talet. Produktionen av mjölk och kött har stimulerats av livsmedelssubventionerna. Då mjölk- och köttproduktionen svarar för större delen av jordbrukets produktionsvärde blir livsmedelssubventionernas storlek och inriktning av central belydelse för jordbrukets och därmed hela sektorns fortsatta utveckling. Beräkningarna har dock som nämnts utgått från att några stora förändringar inte sker av de subventionsbelopp som utgick under första halvâret 1980. I tabell 8.4 redovisas av sektorns en sammanställning utveckling 1965-1985. För prognosperioden har de förutsättningar som angavs i sektorstudien I denna sektor har produktivitets- och in-

utnyttjats. just

vesteringsutvecklingen antagits bli densamma i alternativ l och 2, bl. a. till av att produktionens följd inriktning och omfattning i så hög grad styrs av statsmakternas beslut. Utvecklingen av produktion och sysselsättning skiljer sig dock något åt i de båda alternativen. I alternativ l krävs en något större produktion p. g. a. att importen av jordbrukspro-

3 l 3

Utvecklingen i övriga näringslivssektorer

Tabell 8.4 Sammanfattning av kalkylema 1975 års priser

Milj. kr Årlig procentuell förändring 1979 1965- 1970- 1974- Modellkalkyl 1970 1974 1979 1979-1985

Altl Alt2

Produktionsvärde 13081 0,5 0,9 0,5 6382 -1,0 -oä -0,2 -0,7 Förädlingsvärde Produktivitet 25,33 7,5 8,8 3,3 4,5 4,5 (kr/ tim.) Sysselsättning 251,97 -7,9 -4,4 -3,9 -4,5 (milj. tim.) 2 454 -1,7 12,1 3,8 2,3 2,3 Investeringar - 694 4,4 13,0 5,6 0,5 0,5 byggnader - maskiner 1 760 -2,9 l 1,9 3,1 2,9 2,9

Anm. l maskininvesteringarna ingår förändring i kreaturskapitalet.

dukter förutsätts bli något mindre än i alternativ 2. Med en högre privat

konsumtion i alternativ 2 krävs å andra sidan en något större produktion för detta ändamål. blir produktionen 1985 ca 2 % Sammantaget l än i alternativ 2. högre i alternativ i timmar minskar enligt modellkalkylerna i alternativ sysselsättningen 1 med 4.5 % per år. Det är samma minskning som anges i sektorstudien.

I antal sysselsatta personer beräknas nedgången bli något långsammare,

3,7 % per år. I alternativ 2 blir sysselsättningsminskningen 0,5 procent-

enheter snabbare per år.

8.3Skogsbruk

8.3.1 Allmänna utgångspunkter och problembild

är att leverera sågtimmer och massaved Skogsbrukets viktigaste uppgift 90% av awerkningsvolymen används där som till skogsindustrin. Drygt 1 För långtidsutred-

har också skogens roll som ener- ningens bedömningar av råvara. I takt med stigande energipriser F.n. dock brännveden endast skogsbrukets utveckling giproducent uppmärksammats. utgör har två sektorstudier ut- 3-49? av den totala förbrukningen. arbetats. Skogsstyrelsens virkesförbrukning har successivt ökat fram till mitten skogsindustrins prognosavdelning ger en År 1974 förbrukades den hittills största kvantiteten, 61 av 1970-talet. övergripande bild av num3 fub (fast mått under bark). Den virkesförbrukande kapaci- läge och utvecklingsmiljoner tendenser. I en studie teten har sedan 1975 i stort sett varit oförändrad. I början av 1980 skulle från Forskningsstif tel- 100 procents kapacitetsutnyttjande kräva en förbrukning på ca 64 miljosen Skogsarbeten bener m-l fub. Det skulle motsvara en bruttoawerkning på ca 80 miljoner handlas mer ingående

m3 sk (skogskubikmeter). frågor kring produktivisenare delen av 1970-talet skogsindustrins vir- tet, kostnader och lön- Under har frågan kring har be- samhet i skogsbruket.

kesförsörjning åter aktualiserats. Skogsindustrins produktion

Sektorstudiema är pubav råvarutillgången. Åren 1979 och 1980 hade en virkestillförsel licerade som bilaga till gränsals m3sk krävts LU 80. Skogbruket Ds E motsvarande en årlig bruttoawerkning på 75-80 miljoner skulle ha kunnat och marknadsläge. I 1980:4. för att industrin utnyttja kapacitet

314 Utvecklingen i övriga näringslivssektorer

Milj. m3 sk

||Växt

Awerkning

I ø;_______-__-

50*

å I I I I l l I I u 19s0 l I *ÄV es mio 75 1979 1985 Anm. Tillväxt på all mark, även sådan som inte klassas som skogsmark. Den för awerkning tillgängliga tillväxten beräknas till 75 milj. m3 sk. Awerkningsnivån år 1979 är hämtad från sektorstudien. Senare preliminära beräkningar pekar på att nivån för år 1979 var ca 59 milj. m3 sk.

Diagram 8.3 Tillväxt stället beräknas awerkningarna ha stannat m3sk vid knappt 60 miljoner 00h bmlløüvverkning- Mellanskillnaden i genomsnitt. har till en del täckts genom lageraweckling och ökad import. Den importerade råvaran är emellertid dyrare än den inhemska. Endast under några i av 1970-talet har av-

högkonjunkturår början

verkningarna legat i nivå med den bedömda årliga tillväxten. Enligt de riktlinjer för skogspolitiken som riksdagen fastställt bör en bruttoavverkning på ca 75 miljoner m3sk vara

långsiktigt möjlig. Utvecklingen

framgår av diagram 8.3. Där framgår också de två alternativ för awerkningarna till 1985 som bildat en utgångspunkt för sektorstudiernas bedömning av skogsbrukets utveckling. Bilden om man beaktar av de låga avverkningarna nyanseras träd-

slagssammansättning, olika regioner, åldersfördelningen i skogsbestån-

det och kostnadsutvecklingen. För landet som helhet råder ett överskott på löwirke. Bristen på barrvirke är markerad i Sydsverige sett i relation till industrikapaciteten där. Skogens åldersfördelning är Ett un-

ojämn.

derskott finns på skog i åldern 21-60 år som ännu inte är mogen att slutavverkas. Äldre skog har en motsvarande större andel av beståndet. Snabbt stigande kostnader under 1970-talet har medfört att många gall-

ringshuggningar på kort sikt varit förlustbringande.

De otillräckliga avvcrkningama vid slutet av 1970-talet kan främst tillskrivas det enskilt ägda skogsbruket (fysiska personer och dödsbon). Detta utgör hälften av landets och är i huvudsak skogsmark beläget i Syd- och Mellansverige där betingelserna för skogsbruk är gynnsammast. Drygt hälften av tillväxten sker på de arealer som ägs av enskilda. I diagram 8.4 jämförs de anmälningar om som de två

slutawerkning

senaste budgetåren kommit in till med det

skogsvårdsmyndigheterna

övriga 315

Utvecklingeni näringslivssektorer

bedömningar. Att den långsiktigt möjliga uttaget enligt skogsstyrelsens avverkningsnivån ligger lägst för domänverket och högst för långsiktiga beror skogsmarker är det enskilda skogsbruket på att domänverkets till norra och de enskilt ägda skogsmarkerna till södra koncentrerade

Sverige. från det enskilda skogsbruket endast Det framgår att anmälningarna till ca hälften av den möjliga slutawerkningsnivån. Diagrammet uppgår överdriver dock i någon mån den låga awerkningsbenägenheten. Hygmindre i det enskilda skogsbruket, 2-3 ha gesarealen är i genomsnitt mot 15-20 ha i domänverkets och bolagens skogar. Eftersom hyggesantorde det mälan måste göras endast när arealen uppgår till minst 0,5 ha i statistiken. Vidare bör noenskilda skogsbruket bli underrepresenterat kommer inemot 2/3 från teras att av gallringsvolymerna regelmässigt Man kan också de totalt awerkade det enskilda skogsbruket. jämföra + gallring) volymerna enligt riksskogstaxeringarna (slutavverkning nivån, som bedöms vara ca 40 milj. m3sk med den långsiktigt möjliga för det enskilda skogsbruket. I relation till denna nivå har de awerkade

volymerna legat på 70-8096 under senare år. från det enskilda skogsbruket under senare år Det låga virkesutbudet med en rad faktorer. Hit kan räknas en förändrad ägarsammanhänger Diagram 8.4 Anmälda struktur (nära hälften av ägarna till rena skogsfastigheter bor inte på s1u,avve,k,,,-nga,fö,o,ika effekter av höga marginalskatter och inflation (om skogsin- ägare. fastigheten),

Anmäld resp långsiktigt möjlig slutawerkning, procent av skogsmarksarealen. Långsiktigt möjligt uttag Anmälningar (genomsnitt för 1978/79 och 1979/80

Privatskog

/

Andel av skogsmarksarealen

komsten är inkomster på marginalen så lönar det sig oftast bättre att låta skogen stå kvar), kostnadsläget (gallringshuggningar har haft dålig

lönsamhet på kort sikt) samt skärpta miljövårdskrav (återväxten efter slutawerkning har försvårats av att tillräckligt effektivt skydd mot in-

sektsskador inte kunnat användas under andra hälften av l970-talet). Det förhållandet att virkespriserna sjönk 1977 och 1978 samtidigt som kostnaderna i skogsbruket fortsatte att stiga har också haft stor betydelse.

Vidare är fastighetsstrukturen vilket ofta bristfällig, försvårar en rationell skogsdrift. 16% av fastigheterna hade 1976 en skogsmarksareal mindre än 5 ha. Flera undersökningar visar på en lägre brukningsintensitet på de mycket små fastigheterna. Genom förvärv och

försäljningar

av fastigheter försöker lantbruksnämnderna en förbättrad strukuppnå tur. Man har t.ex. funnit att i Bergslagen bör mellan 20 % och 45 96 av

skogsmarksarealen omarronderas av de nämnda skälen. I den nya skogsvårdslagen som gäller från_ 1980 föreskrivs att slutav-

verkning skall ske så att en jämn åldersfördelning främjas på varje brukningsenhet. Ransonering av den äldre ses

awerkningsmogna skogen

som ett viktigt medel för ett långsiktigt och uthålligt skogsbruk. Vidare

anges lägsta slutavverkningsåldrar i syfte att få ett jämnt skogsbestånd och hög virkesavkastning. På grund av den ojämna åldersstrukturen

kommer domänverkets successivt att minska awerkningar i södra Sverige fram till mitten av 1980-talet. Vidare flerårsövervägs, enligt verkets plan 1980-1984, ett minskat uttag inom vissa områden i norra Sverige. Någon ökad avverkning under 1980-talet torde inte heller vara möjlig i bolagsskogarna med hänsyn till de nämnda restriktionerna.

Importen av rundvirke har som mest varit ca 3 m3 fub under

miljoner

senare delen av l970-talet. Det motsvarar 5-696 av

förbrukningen. Någ-

ra att regelbundet möjligheter skaffa större mängder till konkurrenskraf-

tiga priser torde inte finnas. För att skogsindustrin i skall

fortsättningen

kunna behålla en kapacitet med en över

konjunkturcykeln genomsnittlig

virkesförbrukning i nivå med den långsiktigt avverkningsnivån

möjliga

krävs således att awerkningarna i det enskilda skogsbruket ökar.

För att söka öka avverkningen i det goda marknadsläge som skogs-

industrin befann sig i 1979 och 1980 har riksdagen beslutat om vissa tillfälliga stimulansåtgärder för det enskilda skogsbruket. Vidare genomfördes 1980 en teknisk av omläggning skogsbeskattningen i syfte att förenkla reglerna. Den s.k.

virkesförsörjningsutredningen tillsattes 1979. I

dess uppdrag ingår att göra en allsidig översyn av reglerna för skogsbe-

skattning. Utredningens förslag väntas inom något år. Av betydelse för den totala avverkningsnivåns storlek är vidare att

skogsbrukets lönsamhet varierar avsevärt mellan olika landsdelar och mellan bäst. En olika avverkningsformer. I södra Sverige är lönsamheten större konkurrens om virket och därmed högre prisnivå är ett skäl, ett annat de allmänt bättre I norra

produktionsförutsättningarna. Sverige

blir framför allt större. transportkostnaderna Lönsamheten är som nämnts också beroende av huggningsformen. Gallringar ger en genomsnittligt lägre lönsamhet än Förhállandena illustre-

slutavverkningarna.

ras i diagram 8.5 som visar hur virkesvärde och kostnader för drivning

U w eCk h.n en .o.Vr a n.a.r .maoln..vm ek t0ra 3 l 7

oo .Wo

w . o. S

mctzmw m..

moEmw mm

nu

,Ecom

.xåmwøvåw

nå?

m:_cx._o»m«:_w

.E3

www

. o_ måâam

:ua

vw

mctzmü .

MCE Nw

mm

mm

mårvtm»ngzwa

p MN wN

...wmmujuz xbxnxøimøae..

. m.

mc_:x._o›mu:_w[1 h

\\ I

.wum5mox8:_:_._oxmuuåaww

wmw

.I kNPQ

bo. | E .U

mcrâmo _

Nw

moEmm mn §na=aåau=w=tw

:om

mm

,.53

wN mu._wmov_.__>

mmamâüåi

mn ma.

m:_:x..0»m§_w

hw

I

:Egmuå

78. no.:nom.18.

3 l 8

Utvecklingen i övriga näringslivssektorer

(huggning + terrängtransport) varierar för

slutavverkning och gallring

och för olika dimensioner. Beräkningarna baseras på de pris- och kostnadsrelationer som gällde 1979. Som framgår av diagrammet gav gallringama mycket lägre täckningsbidrag än slutavverkningarna. Det var direkt olönsamt (på kort sikt) att gallra klenare dimensioner än ca 14 cm. Vid erhölls dock

slutawerkning

ett positivt täckningsbidrag för samtliga aktuella dimensioner. Även inom andra delar förekommer

av skogsbruket lönsamhetspro-

blem. med kemiska medel

Lövslybekämpning förbjöds tillfälligt säsong-

en 1980 i avvaktan på att utredningen om användningen av kemiska medel i jord- och skogsbruket skulle komma med en redovisning av effekterna på miljö m.m. Röjningen av plant- och ungskogar har varit eftersatt under en av år. För närvarande följd finns röjningsbehov på ca 2 miljoner ha, vilket motsvarar 7-8 års normal röjning. Där kemisk lövslybekämpning kan utföras från luften (15-2096 av röjningsarealen) beräknades den 1979 kosta ca 300 kr per ha, vilket kan jämföras med kostnaden 1 000-1 200 kr per ha för manuell eller motormanuell röjning.

Skogsråvara för eldning

Ett viktigt inslag i den allmänna problembilden är att skogens roll som

energiproducent uppmärksammats i takt med att oljepriserna har stigit. Fram till mitten av 1970-talet minskade successivt av ved användningen som bränsle. Då nåddes en miniminivå till som kan uppskattas 1-1,5 miljoner m3f per år År 1979 hade den enskilda vedeldningen ökat till drygt 4 miljoner m3f per år. Enligt skogsstyrelsens uppskattningar skulle hushållsförbrukningen maximalt kunna fördubblas till omkring 9 miljoner m3f per år vid slutet av 1980-talet. År 1985 skulle förbrukningen kunna uppgå till 6-7 m3f. Storförbrukarnas

miljoner (skolor, sjukhus,

regementen, fjärrvärmeverk, industrier m.fl.) möjligheter att elda med ved har av SIND uppskattats till lika mycket 1985.7 Tillgång på ved för eldning består dels av det överskott på löwed som inte förbrukas av skogsindustrin, dels av de delar av träden som normalt inte utnyttjas. Vid awerkningama i dag tas endast stammen tillvara för industriellt bruk. Stammen utgör 60-65 96 av trädets biomassa. Totalt beräknas resterna till ca 45 efter avverkning och röjning uppgå miljoner m3f. Omkring 17 att tillvarata miljoner m3f skulle vara praktiskt möjligt genom anpassning av awerkningama. Den ved som eldas består mest av sådana marginalkvantiteter som är för dyra för skogsindustrin att ta hand om. Om tekniken utvecklas ytteri m3f = kubikmeter ligare kan det emellertid bli lönsamt att ta tillvara större mängder ved fast mått biomassa. för eldning. Med nuvarande pris- och kostnadsrelationer bedöms 3-4 7 Förutsättningarna för m3f vara lönsamt att ta tillvara. miljoner Vid en ökad anpassning av tekökad eldning med ved niken skulle kunna volymen bli drygt 10 miljoner m3f. Ca hälften av har belysts av skogsstybrännveden relsen och SIND i skulle då utgöras av hyggesavfall som blir billigast att ta till- Ökad vara. Dyrast blir stubbveden. Den beräknade tillgången eldning med och efterfrågan skogsråvara. (SIND på energived vid mitten av l980-talet kan sammanfattas

enligt följande

PM 1980:2). tablå.

Tillgång miljoner mJf

Löwedsöverskott5,3-6,9
Energivirke5,3
Summa10,6-12,2

Efterfrågan miljoner m] f

Småskalig förbrukning6-7
Storskalig förbrukning7
Summa13-14

Uppskattningarna tyder på att efterfrågan skulle kunna överstiga tillgången vid mitten av 1980-ta1et. Då har ändå förutsätts att teknik och kostnader utvecklas gynnsamt så att väsentligt större mängder kan tas ut. Det bedömda ef terf rågeöverskottet vid mitten av l980-talet leder till farhågor för att delar av skogsindustrin skall få försörjningssvårigheter. Mot denna bakgrund skall länsvisa bedömningar göras över tillgång och efterfrågan på ved för eldning i samband med länsplaneringen 1980.

En ökad konkurrens om vedråvaran kan således uppstå under 1980talet. Kan man lösa de tekniska och organisatoriska problemen finns det dock enligt Skogsstyrelsen skäl att se positivt på denna utveckling om den leder till ökad aktivitet i skogsbruket. Genom exempelvis ökad röjning och gallring skapas bättre betingelser för produktion av värdefull industriråvara.

Energipriset får ökad betydelse för fördelningen av vedråvaran. Sett i ett längre perspektiv bör veden från samhällsekonomisk synpunkt förbrukas av den som har bästa betalningsförmågan, förutsatt att inte skatter ger upphov till en felaktig fördelning. På kortare sikt kan emellertid även andra överväganden behöva göras.

8.3.3Långtidsutredningens beräkningar

Ett av de centrala antagandena i LU 80 är att skogsindustrins tillväxtmöjligheter i alternativ 2 begränsas av att awerkningarna i skogsbruket inte kan höjas nämnvärt över 1979 års nivå. I alternativ l begränsas skogsindustrins tillväxt å andra sidan av hänsynen till de långsiktiga av-

Beräkningarna av skogsbrukets utveckling har

verkningsmöjligheterna.

därför tagit som utgångspunkt två skilda awerkningsnivåer 1985.

Alternativ 1 innebär en avverkningsnivå i skogsbruket som svarar mot de riktlinjer för skogspolitiken som antogs av riksdagen 1979. Under perioden 1979-1985 kommer awerkningarna i detta alternativ att öka successivt till 75 m3sk. Alternativ 2 innebär däremot att awerk-

miljoner

ningarna 1979-1985 ligger kvar ungefär på 1979 års nivå, dvs. omkring 60 miljoner m3sk eller 15-20 % under det långsiktigt möjliga uttaget.

Med dessa allmänna förutsättningar som grund har awerkningarnas fördelning på bl. a. huggningsformer och regioner preciserats av skogsstyrelsen och Forskningsstiftelsen Skogsarbeten i samråd. En samman-

1 Sektomudiens alter_ fattning av altemativens awerkningar ges i tabell 8.5. Utifrån bl. a.

naüv Aceh ahemaüvB dessa grundförutsättningar har i sektorstudierna beräkningar gjorts av motsvara, L153 ahema. investeringskrav, produktivitetsutveckling samt konsekvenser för syssel- tiv 1 resp. alternativ 2. sättning. I det ges en redosivnings härav.

följande

Tabell 8.5 Avverkning i alternativ l och 2 Miljoner m3sk

1 979

Bruttoavverkning 62 Nettoawerkning 60,5 varav slutavverkning 43,8 gallring 16,7

Källa: skogsbruket Ds E 1980:4.

Investeringar. I skogsbrukets investeringar ingår vägar, maskiner och

vissa skogsvårdsåtgärder.

Med nuvarande investeringstakt på vägsidan beräknas 75-80 96 av landets skogsmarksareal kunna ligga inom 1 km från våg 1985. I ett högre alternativ för investeringarna skulle framför standard allt vägnätets kunna förbättras. Maskininvesteringarna bedöms behöva vara ungefär dubbelt så stora 1985 i alternativ l som under 1979. I alternativ 2 krävs inte riktigt lika snabb investeringsökning. Beräkningarna redovisas i i sektorstu-

detalj

dien med fördelning på maskintyper, system m. m. Bedömningarna skall ses mot bakgrund av att maskininvesteringarna var osedvanligt låga 1977-1979 till följd av den svaga Huvuddelen av det

skogskonjunkturen.

ökade investeringsbehovet hänförs till awerkningsarbetet, främst för inköp av s. k. skördare. Vid en optimistisk bedömning av mekaniseringstakten skulle, enligt sektorstudien, skördarna 1/ 3 av svara för omkring skogsbrukets maskininvesteringari såväl alternativ 1 som alternativ 2. Produktivitet. Genom bl. a. en snabb mekanisering av olika arbetsmoment steg produktiviteten mycket snabbt under 1960-talet och en bit in på 1970-talet - med 6 å 8 % per år. sysselsättningen sjönk i ungefär samma takt. Den lugnare under andra hälf-

produktivitetsutvecklingen

ten av 1970-talet kan till en del sammanhänga med att vissa grundläggande förutsättningar för skogsbruket ändrats. Fram till början av 1970talet skedde en övergång i awerkningarna från gallring till slutawerkning. De senare ger regelmässigt större förädlingsvärde per arbetstimme. Därefter har awerkningarna måst styras över mot mer arbetskrävande bestånd eller bestånd som inte gett lika goda virkesmängden Produktivitetsutvecklingen 1979-1985 blir beroende av flera olika faktorer. Mängden skogsvårdsarbete och hur det fördelas på underhåll och investeringar är en av dessa faktorer. En annan - och viktigare - år bedömningen av hur snabbt utvecklingen mot mer produktiva metoder l Andelen sågtimmeri awerkningarna påver- inom avverknings- och skogsvårdsarbete kan gå. ka.r relativt starkt det Både i slutawerkning och gallring väntas härvidlag av en utveckling produktivitetsmått som teknik och arbetsmetoder Med en ge fortsatta produktivitetsvinster. används i nationalräsnabb introduktion av skördare i norra och mellersta Sverige skulle nära kenskapema (kr./ tim.). hälften av i dessa områden kunna ske med denna tek- Det beror på att sågtim- slutawerkningen mer är värdefullare än nik vid mitten av 1980-talet. för skördare är nu Awerkningskapaciteten annat virke. metod 5-6 gånger högre per dagsverke än för motormanuell (man med

motorsåg). Skillnaden väntas stiga ytterligare. Ca l/ 3 av slutawerkningarna sker nu med motormanuell metod. Vid gallring är andelen drygt hälften.

Mot bl. a. denna bakgrund bedömer sektorstudien att det inom storskogsbruket är möjligt att öka prestationerna med ca 4 % per år i slutav-

sett verkning, ca 3 % per år i gallring och ca 4 96 per år i skogsodling, som ett genomsnitt för landet. Förutsättningarna skiljer sig emellertid åt för olika landsdelar. Det bör också tilläggas att mekaniseringen i awerkningsarbctet i viss män styrs av dagsverksbehovet i skogsvärden. Ett

är variationerna mellan olika säsonger. En problem för skogsbruket snabbare mekanisering av awerkningsarbetet skulle förstärka säsong-

i arbetskraftsbehovet. Den totala produktiviteten blir svängningarna därmed i hög grad avhängig av mekaniseringstakten i skogsvårdsarbetet, som kräver mycket arbetskraft under korta säsonger.

Prestationsökningen beräknas bli ca 2,5 % i alternativ l och ca 1,5 % i alternativ 2 vid en sammanvägning av alla arbeten i skogsbruket. Den ökade mekaniseringen väntas inte kunna ge lika stora bidrag som tidigare. Nästa mekaniseringsvåg kommer sannolikt först när mekaniserad skogsodling kan införas i stor skala. Det torde emellertid knappast ske under l980-talet.

Sysselsättningen mätt i dagsverken beräknas med de förutsättningar som valts öka 1979-1985 i alternativ l med ca l 96 per år men sjunka i alternativ 2 med ca l % per âr. Att den snabba sysselsättningsminskningen därmed upphör är en konsekvens bl. a. av att de arbetsintensiva skogsvårdsarbetena och övrigt arbete förutsatts få den intensitet som behövs för att upprätthålla den långsiktiga skogsproduktionen vid ca 75

m3sk. Det skulle kräva att 25-30 % av dagsverkena ägnas åt

miljoner

dessa arbeten. Om så inte blir fallet kommer sysselsättningen att sjunka snabbare.

I tabell 8:6 redovisas i sammandrag skogsstyrelsens beräkningar av sysselsättningen l979 och l985. För en mer detaljerad redovisning på olika arbeten m. m. hänvisas till bilagan.

Tabell 8.6 Sysselsättning uppdelad på Iandsdelar IOOO-tal dagsverken

Region l 979

Norra Sverige Mellersta Sverige Södra Sverige Summa

Källa: skogsbruket Ds E 1980:4.

näringslivssektorer

Sammanfattning

Sektorstudiens beräkningar har som nämnts två haft som utgångspunkt olika avverkningsnivåer 1985. Den produktivitets- och investeringsbedömning som framkommer ur sektorstudien har använts som indata till modellkalkylerna. Utvecklingen av det produktivitetsmått som används i modellkalkylerna (kr/ tim.) kan skilja sig något från utvecklingen av det gängse måttet i skogsbruket, dagsverken per 100 m3sk, beroende på t. ex.

sortimentsförskjutningar.

I alternativ l erhålls även i modellkalkylerna ett produktionsvärde 1985 som motsvarar en bruttoawerkning av ca 75 m3sk. Där-

miljoner

vid har också beaktats att förbrukningen för eldning ökar. Sysselsättningen i timmar minskar med l % per år, dvs. i samma takt som antalet dagsvcrken beräknades minska i sektorstudien. Att avverkningamai slutet av prognosperioden når 75 miljoner m3 sk innebär således att det under perioden awerkas i genomsnitt mindre än vad som är långsiktigt möjligt. Av samhällsekonomiska skäl skulle det vara önskvärt med en högre awerkning med hänsyn främst till det stora exportkrav på det svenska näringslivet som framkommer men också ur modellkalkylerna, med hänsyn till sysselsättningen i skogslänen. Alternativ l får dock anses innebära en relativt optimistisk avverkningsprognos i detta tidsperspektiv om man beaktar de faktorer som f. n. styr virkesutbudet. I alternativ 2 motsvarar en brutproduktionsvärdet enligt kalkylema toawerkning av drygt 60 milj. m3 sk. sysselsättningen i timmar sjunker i samma takt som i sektorstudien, dvs. med l 96 per år.Den regionala uppdelning som i sektorstudien gjorts pekar på att sysselsättningstillfällen vid en svagare utveckling försvinner främst i norra och mellersta Sverige. Om skogsvårdsarbetena inte blir lika omfattande i en situation med sämre lönsamhet så sjunker sysselsättningen snabbare. Kalkylema sammanfattas i tabell 8.7.

Tabell 8.7 Sammanfattning av kalkylema. l975 års priser

Milj. kr Årlig procentuell förändring 1979 1965- 1970- 1974- 1979- l 985 1970 1974 1979 Alt. 1 Alt. 2 Produktionsvärde 8 242 0,3 . . . . 3,5 0,5 Förädlingsvärde 5 585 -0,5 0,4 3,7 0,6 Produktivitet (kr/ tim.) 70,57 7,9 7,3 2,6 1,5 Sysselsättning

(milj. tim.)79,13 -7,8 -6,5l,l -l,O
Investeringar72 l 2,7 4,42,9
-vägar97 -5,3-2,4
-maskiner274 6,2 2 97,1
-skogsvård350 2,40,4

8.4Byggnadsverksamhet

för LU:s av byggsektorns utveckling har ut- Underlaget bedömningar

arbetats av Svenska byggnadsentreprenörföreningen (SBEF).

8.4.1Bakgrund och problembild

snabbt under 1950- och l960-talen då Byggproduktionen steg mycket den ökade med i genomsnitt 4-5 ?bom året. Bakom den expansiva utvecklingen låg bl. a. ambitionen att bygga bort 1950-talets bostadsbrist, vilket medförde år

att bostadsproduktionen steg från 44 000 lägenheter 1950 till l 10 000 år 1970. Även industri- och öka-

anläggningsbyggande

de starkt under ZO-årsperioden. Det sammanhängde med den relativt snabba ekonomiska tillväxten under denna tid. Byggandet var också i

faktor för produktionsutvecklingen inom andra sektosig en pådrivande rer, bl. a. inom industrin där nästan 20 7irav de producerade varorna direkt eller indirekt gick till byggsektorn.

som inrikt-

Vid början av 1970-talet stagnerade byggandet samtidigt

förändrades sätt. Det successivt minskade ningen på ett genomgripande

emellertid under första hälften av bostadsbyggandet kompenserades 1970-talet av ökat industribyggande och därefter av en starkt ökad om-

och Därigenom kom produktions-

byggnads- reparationsverksamhet.

nivå under hela 1970volymen att i stort sett ligga kvar på oförändrad

framtalet. Byggnadsproduktionens fördelning på olika slags byggande går av tabell 8.8. Där framgår att ungefär l/ 3 av byggnadsproduktionen

samt reparationer); ett föravsåg bostadssektom (ny- och ombyggnader hållande som varit likartat under hela l970-talet.

Branschens de senaste 20 åren framgår av

sysselsättningsutveckling

diagram 8.6. Som mest var 374 000 personer sysselsatta 1969. Nedgången under l970-talet, som varit drygt 2 Jb-per år i genomsnitt, har till en del motverkats av den ökade reparations- och ombyggnadsverksamheten. Denna är arbetsintensivare än vad nybyggandet är. De största bygg-

har också delvis kunnat den vikande efterfrågan i förctagen kompensera

Tabell 8.8 Byggproduktionens utveckling 1970-1979

Milj. krÅrlig procentuell förändring,
1979,1975 års priser
151mm”19704975 1975-1979

priser Totalt byggande 69 800 -0,5 0,5 därav: reparationer och ombyggnader 24 100 2,5 4,0 Nybyggande totalt 45 700 -1,5 -l,5

därav: bostäder15 400 14 900-4,0 -4,0-l,5 3,5_ ,
övriga husSektorstudien finns
industri3 5007,0publicerad bilaga
vägar och“n LU 3°- 331mm,som
anläggningarn 900-1,0-2,5

Källa: SBEF.

324 Utvecklingen i övriga

näringslivssektorer

Sverige med ökat byggande utomlands. De 15 största företagen ökade under perioden 1969-1979 antalet anställda utomlands från 400 till 2 200. År 1979 uppgick värdet av utlandsbyggandet till ca 4 miljarder kr i löpande priser, vilket motsvarade ca 6 %›av den totala produktionen. Sysselsättningsnedgången har lett till någon större arbetslöshet i

inte

branschen. Den tidigare höga medelåldern har hos byggnadsarbetarna gett en relativt hög naturlig avgång samtidigt som nyrekryteringen varit liten. Dessutom arbetskraften har en stor del av den övertaliga sugits upp av andra näringar. Under 1970-talet har det t. o. m. vid flera tillfällen rått brist på byggnadsarbetare inom vissa fack. Åren 1979 och 1980 var det just bristen på byggnadsarbetare i vissa delar av landet som utgjorde det största hindret för att öka byggproduktionen. Bristen var accentucrad i storstadsområden som arbetslösheten samtidigt bland byggnadsarbetare var relativt hög i norra Sverige. Arbetslösheten inom byggarbctarkåren under vintern och våren 1980 var emellertid den lägsta som registrerats under efterkrigstiden. Byggnadsarbetarkårens relativa storlek sig åt mellan olika delar

skiljer

av landet, vilken följande tablå antyder. I huvudsak gäller att bristen på arbetskraft andel är störst i de delar av landet där byggnadsarbetamas

av befolkningen

är minst. Med en otillräcklig rörlighet på arbetsmarknaden riskerar denna obalans att kvarstå över en längre tid och hindra en ökad produktion.

Antal sysselsatta

Diagram 8.6 Antal sysselsatta inom byggnadsverksamhet 1960-] 979. Källa: SCB, nationalräkenskapema.

näringslivssektorer 325 Utvecklingeniövriga

Andel av totala Andel av to- Arbetslöshet Byggnadsarbetare

antalet byggnads- talt byggande ikassoma per 1 000 invån.

arbetare 1979, 95 1979 (prel.)nov. 1979, 9b
Storstadslänen3432
Norrlandslänen20 4619 49

Övriga län

8.4.2 Produktion och produktivitet

Produktiviteten är känslig för såväl volymen som inrikti byggandet flerbostadshus, anningen av produktionen. Fördelningen på småhus, etc. och i vilken mån produktionen består av nybyggande, läggningar spelar således - vid sidan av den totaombyggnad respektive reparation la volymutvecklingen - en avsevärd roll för produktivitetens utveckling. Den totala har i LU:s alternativ 1 beräknats öka

byggproduktionen

med ca 1.8 iårper år. Bakom denna tillväxt ligger en ökad investeringsaktivitet i bostadssektorn och i industrin. Industrins byggnadsinvestehar bedömts behöva I boringar öka med 8 ?irper år i detta alternativ. stadssektorn hänförs ökningen till en ökad ombyggnads- och reparationsverksamhet. Investeringarna i nya bostäder beräknas emellertid ligga kvar på ungefär samma nivå som 1979. Även produktionen i anläggväntas öka, där bl. a. den fortsatta utbyggnaden av kärnningssektorn kraften i Forsmark och Oskarshamn väger tungt. I just denna del är det dock skillnad mellan alternativen. För övrigt husbyggandes del ingen har en dämpning av ökningstakten förutsetts ske inom stat och kommun av den strävan att dämpa den offentliga sektorns expansion på grund som ligger i detta alternativ. Sammantaget beräknas byggnadsinvesteöka med 1.5 %nper år 1979-1985 i alternativ 1. ringarna l alternativ 2 beräknas byggproduktionen öka med 0,6 97a per år 1979-1985 och de totala byggnadsinvesteringarna med 0,3 9bper år. Industrins byggnadsinvesteringar sjunker med knappt 2 “Zrper år. Trots att i nya bostäder beräknas ändå produktionen i investeringarna sjunker bostadssektorn öka med 1,9 *Iêrper år till av ökad ombyggnads- och

följd

Den offentliga sektorns byggnadsinvesteringar

reparationsverksamhet.

växer däremot snabbare i alternativ 2, med 1,6 im per år medan de ligger kvar på oförändrad nivå i alternativ 1. I båda alternativen bedöms således en expansion ske av reparations-. underhålls- i bostadssektorn i och med att den och ombyggnadsarbete successivt ökande och unkapitalstocken ger ett allt högre reparationsderhållsbehov. Behovet förstärks av att bostäder

miljonprogrammets

nu i ökad omfattning kommer byggda under senare delen av 1960-talet att behöva repareras och underhållas. Under blev byggandet alltmer materialinexpansionen på 1960-talet tensivt. Arbetsmoment flyttades från byggarbetsplatsen till industrin, infördes. Under 1970-talet har och arbetsbesparande monteringssystem framför allt den minskade i flerbostadsbyggandet och

objektstorleken

det ökade småhusbyggandet inneburit att det traditionella platsbyggandet ökat sin andel. Det här förhållandet avspeglas i byggnadssektorns som något under 1960-talet men åter steg förädlingsvärdeandel, sjönk

under 1970-ta1et. Enligt sektorstudien torde andelen bli i stort sett oförändrad de närmaste åren.

Produktivitetsutvecklingen för byggandets olika delar framgår av ta-

bell 8.9. Den svaga produktivitetsutvecklingen i

flerbostadshusbyggande

och i industribyggande under senare delen av 1970-talet sammanhängde med den sjunkande Industrins

byggvolymen. byggnadsinvesteringar

nådde en toppnivå 1975 och sjönk därefter till ca hälften av denna nivå fram till 1979. Det ledde till ett sämre utnyttjande av de fasta produktionsresurserna. Vidare minskade objektstorlekarna i byggandets olika delar, vilket i allmänhet ledde till att

arbetstidsåtgången ökade på ar-

betsplatserna. Den mindre marknaden för flerbostadshus kan ha medfört minskade motiv för byggföretagen att utveckla metoder för detta byggande. Den ökade ombyggnads- och reparationsverksamheten torde ha inneburit att produktivitetsutvecklingen inom denna del av byggandet har överskattats under 1970-talets senare del. Värdet av dessa arbeten räknas ti11 byggproduktionen i den mån det fångas upp av statistiken (t. ex. viss länestatistik), men motsvarande registreras inte i sam-

sysselsättning

ma utsträckning. En stor del av de mindre byggnadsarbetena utförs av hushållen själva. ofta på den s. k. svarta marknaden. Därmed torde också den sammanvägda produktivitetsutvecklingen 1975-1979, såsom den framkommer i tabell 8.9 i viss mån vara överskattad. Den som sektorstudien räknat produktionsökning med i alternativ 1 ger en gynnsam produktivitetsutveckling 1979-1985. Inom flerbostadsbyggande och industribyggande räknar sektorstudien med att produktiviteten skall kunna öka med ca 5 % per år. Inom övrigt husbyggande väntas produktiviteten stiga med 2,5 å 3 96 per år. Som nämnts väntas ombyggnads-, reparations- och underhållsarbeten öka i omfattning. Dessa arbeten är mer

sysselsättningsintensiva än ny-

Tabell 8.9 Bruttoproduktion per arbetad timme Årlig procentuell förändring

1971- 1979-1985 975 Alt. 1 Alt. 2

Flerfamiljshus 5,4 5,0 2,4 Småhus

5,42,51,9
Summa bostäder5,43,62,0
Övriga hus6,23,0

2,3 Industri

6,75,01,5
Anläggningar4,32,52,0
Summa nybyggnad5,43,02,0

Ombyggnad, reparation och underhåll 3,0”

3,2 2,6 Total byggproduktion per arbe-

tad timme inkl. tjänstemän 3,1 3,0 2,2

Produktiviteten residualt bestämd. Källa: SBEF.

Med beaktande härav beräknas den sammanvägda arbets-

byggande.

tillväxttakt i alternativ 1 för 1979-1985 uppgå

produktivitetens perioden

därmed densamma som under perioden till 3 70 per år. Den blir 1975-1979. I och med att utvecklingen under den sistnämnda perioden innebär den förutsedda utvecklingen i realiteten torde vara överskattad utveckling av arbetsproduktiviteten under prognosen något förbättrad

perioden.

tillväxten i som förväntas i Med den långsammare byggproduktionen

alternativ 2 blir den sammanvägda produktivitetstillväxten lägre än i alrationellt. Viternativ 1. Mindre möjligheter ges att utnyttja kapaciteten dare torde medföra ett sämre innovationsden lägre aktivitetsnivån vilket sikt kan ge ännu större skillnader i proklimat. på litet längre

duktiviteten.

8.4.3 Investeringar

under 1950- och 1960-talen kom att verka

Den ökade byggproduktionen

och den tekniska utvecklingen kraftigt pådrivande på mekaniseringen under denna inom byggandet. En påtaglig innovation i byggprocessen

införande i slutet av tid var t. ex. byggkranarnas på arbetsplatserna l950-talet Trots den stagnerande byggprooch i början av 1960-talet. duktionen under 1970-talet fortsatte mekaniseringen i byggandet.

domineras av maskinin-

Byggnadsverksamhetens egna investeringar

ökade maskinkapitalet under vestcringar. Enligt nationalräkenskaperna Samtidigt minskade antalet 1970-talet med ca 2 Ãrper år i genomsnitt. med ca 3 “bom året i Produktionen har såarbetade timmar genomsnitt. per timme kunnat uppledes till stor del genom en ökad kapitalmängd nivå, trots att sysselsättningen minrätthållas vid ungefär oförändrad

skat. Detta framgår av diagram 8.7. har under senare år gjort en stor del av ma-

Skärpta arbetsmiljökrav

föråldrad. En fortsatt inom reskinparken tekniskt produktionsökning och väntas dessutom öka behovet av nya

parations- ombyggnadssektorn

av mindre universalmaskiner” lämpliga för mindre byggnadstyper arbeten. att rekrytera tillräckligt med byggarbetskraft på- Svårigheter verkar också mekaniseringen. och under de marknadsförutsättningar som an- Mot denna bakgrund 1 beräknas maskininvesteringarna 1979-1985 begivits för alternativ höva öka med drygt 2 “Zøper år. Med den något svagare byggutvecklingsom en i alternativ 2 och med en likartad produktionssammansättning

1979 förutses ett ungefär oförändrat investeringsbehov. Vid bör också beaktas att det har blivit

investeringsbedömningarna

för l970-talets stagnevanligare att hyra in maskiner speciella objekt. medfört att man vill undvika att rande byggande har i många företag Osäkerhet om den långsiktiga utbinda finansiella resurser i realkapital. större att hyra in maskiner vid vecklingen medför sannolikt benägenhet De beräknade i tillfälliga marknadsuppgângar. investeringsökningama

kan därför överskatta branschens egna maskin-

byggnadsverksamheten

om en större andel av investeringarna sker hos utinvesteringar något, i stället.

hyrningsföretagen

Utvecklingen i övriga näringslivssektorer

m7 Index 1970 = 100

Maskinkapital C ê,f ä_ \

Förädlingsvärde

Diagram 8. 7 Maskinka-

pital, förädlingsvärde och

sysselsättning 1970- 1979. § s

Sysselsättning Källa: SCB, nationalrä- mi (timmar)

kenskapcrna. I I I I

19l70 7,2 74

76 78 79

Branschens egna byggnadsinvesteringar avser byggande av kontorshus. anskaf f ande av personalbodar m. m. som

Byggnadsinvesteringarna,

har en relativt liten volym. väntas minska i båda alternativen.

Sanznzaizfaltnirzg

Resultaten av LU:s bedömningar redovisas i tabell 8.10. De

gjorda uppskattningarna av och av

produktivitetsutveckling investeringsutveckling

i byggsektorn själv har redovisats ovan. Huvuddelen av byggsektorns produktion avser Produktionen investeringar. bestäms därmed till största delen av de antaganden om

byggnadsinvesteringarnas utveckling som

görs i övriga delar av ekonomin. Därtill kommer den

byggnadsproduk- i

tion som avser reparationer och underhåll.

I alternativ l uppgår den beräknade

bruttoproduktionsökningeni sek-

tom till 1.9 Vaper år. Det är en något lägre tillväxt än den som sektorstu-

dien haft som utgångspunkt vid beräkning av bl. a. produktivitetsut-

veeklingen. Produktivitetsökningen har därför

justerats ned något i detta alternativ med sektorstudien.

jämfört Hänsyn

har också tagits att för-

ädlingsvärdet, dvs. bidraget till BNP, ökar något snabbare. Det innne-

bär att

förädlingsvärdeandelen i sektorn bedömts

öka under perioden.

Utvecklingen i övriga nâringslivssektorer

Tabell 8.10 Sammanfattning av kalkylerna 1975 års priser

Milj. kr Årlig procentuell förändring

1965- 1970- 1974- 1979-1985

1970 1974 1979

Ah. l Alt 2

Produktionsvärde 3,6 . . . . 1,8 0,6 Förädlingsvärde 2,9 -0,6 1,1 2,0 0,6 Produktivitet, ( kn/tim.) 3,4 4,1 3,5 2,9 2,2 Sysselsättning, ( milj. tim.) -0,5 -4,5 -2,3 -0,9 Investeringar 0,4 -0,4 -1,5 -

byggnader -7,9 0,2 -11,3 - maskiner

1,8 -1,7

En anledning härtill är att LU - med utgångspunkt i sektorstudiens

bedömning om en oförändrad förädlingsvärdeandel 1979-1985 och i enlighet med den allmänt ökade energibesparing

som präglar detta utvecklingsalternativ - räknat med att det även i byggnadsverksamheten skall

gå åt relativt sett mindre energi 1985 än 1979 i förhållande till bruttoproduktionen. I alternativ 2 beräknas inte motsvarande

energibesparing komma till stånd. Av det skälet utvecklas bruttoproduktion och förädlingsvärde i samma takt, eller med 0,6 Iêrper år 1979-1985.

Den återgivna produktivitets- och medför

produktionsutvecklingen

att sysselsättningen mätt i timmar sjunker med 0,9 Zrper år i alternativ 1 och med 1,6 ?Zrper år i alternativ 2. Medelarbetstiden per sysselsatt har av SCB beräknats minska under perioden 1979-1985 i båda altemativen, främst beroende på en antagen ökning av antalet sysselsatta kvinnor, se avsnitt 3.2. Det innebär att antalet sysselsatta oför-

personer blir ändrat i alternativ l, medan antalet med 2 000 per år i alterna-

sjunker

tiv 2.

8.5Varuhandel

Distributionen utgör en länk mellan produktionen av

och användningen varor. För de allra flesta varor är det särskilda som utför distri-

företag butionsarbetet. I detta ingår men också marknadsfö-

transporttjänster

ring och administration m. m. Distributionsarbetet kan ske i flera

led, och man brukar indela varuhandeln i De-

detaljhandel och partihandel. taljhandeln är den del som handhar av varor till hushåll,

försäljningen

medan partihandeln varor till företag (inkl. Sam-

säljer detaljhandel).

mantaget bidrog varuhandeln 1979 med drygt 10 % av BNP. 1

Förädlings- Framställningen i detvärdet var ungefär lika stort i partihandeln som i ta avsnitt baseras i hu-

detaljhandeln. Syssel-

sättningen fördelades något ojämnare och uppgick till nära vudsak pá en sektorstu-

200 000 personer i partihandeln i die för varuhandeln, ut-

och drygt 325 000 personer detaljhandeln. De sys-

förd av Handelns utselsatta i var till 2/ 3 kvinnor och till nära hälften deltids-

detaljhandeln

redningsinstitut (HUI) arbetande. I partihandeln var dessa andelar mer likartade dem

i övriga som publiceras som bilanäringslivet ga till LU.

Tabell 8.11 Detaljhandelns sammansättning 1979 Löpande priser

Omsättning Milj. krFördelning %
Varuhushandel18 53013,5
Dagligvaruhandel45 17332,9
därav: livsmedelshandel37 63727,4
Fackhandel30 77822,4
Summa egentlig detaljhandel94 48168,9
Bil- och drivmedelshandel”31 31722,8
Apoteks- och systemvaruhandell 1 3388,3
Total detaljhandel137 136100,0

” Inkl. reparationer och underhåll av bilar. Källa: SCB:s omsättningsstatistik.

8.5. l Detaljhandeln

I tabell 8.1 l ges en översikt över de branscher som ingår i detaljhandeln.

Utvecklingen i sammanhänger dels med effektiviteten i

detaljhandeln

enskilda företag, dels med hur branschens struktur förändras. Effektiviteten har tidigare kunnat främst genom tillämpning av självbetjä-

höjas

ningssystem och moderna marknadsföringsmetoder. Självbetjäningen är nu praktiskt taget helt genomförd i dagligvaruhandeln och varuhushandeln, och möjligheterna till ytterligare utbredning i fackhandeln är begränsade. För framtiden väntas rationaliseringar huvudsakligen ske inom transport- och förpackningssystem samt genom datorisering av ar-

betsrutinema inom detaljhandelsföretagen.

strukturomvandlingen var snabbast under 1960-talet med bl. a. en rekordstor nedläggning av livsmedelsbutiker samtidigt som självbetjäningssystemet slog igenom och varuhusen expanderade kraftigt. Denna process saktade av under 1970-talet, då den svaga efterfrágeökningen gjorde företagen mindre benägna att satsa på utvidgningar. Antalet försäljningsställen fortsatte dock att sjunka under l970-talet. Minskningen var särskilt stor inom dagligvaruhandeln och varuhushandeln, där antalet försäljningsställen under perioden minskade med l/4. Inom dag- . ligvaruhandeln uppgick nedläggningama under l970-talet till i genomsnitt 665 enheter per år, medan nyetableringarna blott uppgick till 157 butiker per år. De nyetablerade butikerna var i gengäld avsevärt större än de nedlagda. I tabell 8.12 redovisas sammansättningen av butiksbeståndet i dagligvaruhandeln 1978.

En drivkraft i strukturomvandlingen har varit möjligheterna att vinna stordriftsfördelar. Det förefaller emellertid som om dessa möjligheter nu börjar bli uttömda. De allra största detaljhandelsföretagen fick sålunda vidkännas en viss minskad omsättningsandel under andra hälften av l970-talet. Till följd av utvecklingen mot stordrift har butiksnätet blivit glesare, vilket skapat utrymme för även mindre butiker med lokalisering nära konsumenterna. Ett karakteristiskt drag i l970-talets utveckling var

Tabell 8.12 Butikstyper inom dagligvaruhandeln 1978

Antal butikerAndel av Förändring av omsättningen omsättnings- 96andelen 1974-1978 procentenheter
Stormarknader384,90,8
Övriga varuhus30815,3-0,5
Dagligvarumarknader231,4-0,6
Hallbutiker404l 1,10,8
Övriga storlivsbutiker80424,82,4
Summa storlivsbutikerl 57757,52,9
Servicebutikerl 1435,43,9
Övriga dagligvarubutiker6 88037,1-6,4
Totalt9 600100,00

“Inkl 410 trafikbutiker. Anm. För definitioner, se HUI:s sektorstudie.

framväxten av de s. k. servicebutikerna, vilka lokaliserats nära bostadsområden och trafikleder och vilka har ett begränsat sortiment av produkter med hög omsättningshastighet. Servicebutikernas andel av omsättningen i dagligvaruhandeln är dock fortfarande begränsad och det är de stora butikerna som dominerar. Hos de flesta branscherna i detaljhandeln har varusortimentet kommit att breddas så att numera även betydandc delar branschfrämmande produkter ingår, t. ex. kernisk-tekniska varor i livsmedelsbutikernas sortiment. Genom samarbete i kedjebildningar har även medelstora och självständiga butiksenheter kunnat tillgodogöra sig stordriftsfördelar, framför allt på inköpssidan och inom det administrativa området.

Lönsamheten i detaljhandeln är starkt beroende av omsättningens storlek. Endast i stormarknadernas och varuhusens dagligvaruavdelningar samt stora hallbutiker med en omsättning över l5 milj. kr är lönsamheten genomsnittligt sett positiv. De mindre butikerna, som antalsmässigt utgör över 90 % av butikerna i dagligvaruhandeln, skulle i genomsnitt inte ge något överskott om marknadsmässig ägarlön och ränta på eget kapital medräknas bland kostnaderna. Även bland dessa butiker förekommer dock givetvis stora skillnader.

Inom fackhandeln har tendenserna till stordrift varit avsevärt svagare än inom dagligvaruhandeln. Strukturomvandlingen inom fackhandeln har därmed haft en något annorlunda karaktär. Nyetableringama motsvarade ungefär nedläggningarna, antalet butiker förblev således

och

relativt oförändrat under l970-talet. Aven inom delar av fackhandeln

förekommer kedjebildningar.

Ungefär 2/ 3 av den privata konsumtionen avser varor som säljs genom detaljhandeln. Genom att t. ex. bostadskonsumtionen är relativt stabil, utsätts för större konjunkturfluktuatio-

detaljhandelns försäljning

ner än den totala privata konsumtionen. Det förekommer dock stora skillnader i utvecklingstakt och mellan olika va-

konjunkturvariationer

rugrupper. Livsmedelsförsäljningen är mest stabil, medan varor för fri-

tidsbruk har fluktuerat kraftigt kring en snabbt ökande trend.

Detalj-

handelns varierar inte bara med utan kan skil-

försäljning konjunkturen

ja sig kraftigt mellan olika månader, mellan olika veckodagar och mellan olika tidpunkter på dagen. Dessa belastningsvariationer försvårar ett högt kapacitetsutnyttjande, eftersom det i många fall är svårt att anpassa faktorinsatserna till försäljningsvariationerna.

Med den uppbromsning som förutses för den privata konsumtionens ökningstakt under perioden 1979-1985 måste den genomsnittliga tillväxten i detaljhandelns omsättning bedömas bli mycket svag. I första hand gäller detta alternativ l. Sannolikt kommer omsättningen mellan enskilda år under perioden att minska. Stora volymvariationer i

detalj-

handeln kan medföra likviditetskriser för en del företag. Inom de branscher som är mest t. ex. de som va-

konjunkturkänsliga, säljer varaktiga

ror, kan man vänta sig en utslagning av företag. Även inom dagligvaruhandeln kan en omstrukturering väntas i riktning mot ökad andel lågservice- och lågprisbutiker. Utvecklingen av konsumenternas inköpsvanor kan väntas ge underlag för en fortsatt tillväxt av servicebutikerna, förutsatt att några inskränkningar i affärstidslagstiftningen inte görs.

8.5.-2 Partihandeln

I partihandeln ingår all försäljning till detaljhandeln samt alla leveranser av insatsvaror och investeringsvaror till näringslivet. Också all importverksamhet innefattas i begreppet partihandel. All sker emel-

försäljning

lertid inte genom företag som har grossistfunktionen som huvudsaklig verksamhet. År 1978 fanns det drygt 18 000 partihandelsföretag i landet. Antalet

hade ökat med 13 % från 1971. Av samtliga partihandelsföretag har hela 30 % inte någon anställd personal och ytterligare 40 % mindre än 5 anställda. I tabell 8.13 redovisas partihandelns på olika

försäljning

varugrupper.

Partihandeln är en heterogen näringsgren. Vissa

verksamhetsgrenar,

t. ex. av insatsvaror till industrin liksom distribution av dag-

försäljning

Tabell 8.13 Partihandelns sammansättning 1979 Andel av omsättningen i procent

Producentvaror Råvaror och halvfabrikat Maskiner, verktyg, apparater

Konsumentvaror Dagligvaror Urvalsvaror

Blandad användning Transportmedel Bränsle och drivmedel 30

Totalt 100 Källa: SCB Partihandelns försäljning i företag med fler än l9 anställda.

Utvecklingeniövriga

till förutsätter vanligen hantering i stora

ligvaror detaljhandelsblocken,

kvantiteter. aktiviteter, m. m. krä-

Specialinriktade agenturverksamhet

ver däremot inte nödvändigtvis storskaliga operationer för att vara kon- Den lokala marknadsbevakningen är ett viktigt konkurrenskraftiga. kurrensmedel inom branscher där huvuddelen av omsättningen går till mindre företag, t. ex. hantverk, byggmästare etc. Vissa fak-

detaljhandel,

torer som gynnar storföretagsamheten kan dock väntas få ökad tyngd i framtiden. I den hårdnande konkurrensen behövs t. ex. expertis för marknadsföring samt inköp på den internationella marknaden. Under 1970-talet har många partihandelsföretag breddat sitt sortiment och kommit att överta funktioner som tidigare utfördes i andra led i kedjan mellan producent och konsument, t. ex. paketering och prismärkning. I vissa fall har funktionsöverflyttningen uppkommit genom att integrerat bakåt och i egen regi utför partihan-

detaljhandelskedjor

delns funktioner, vilket minskat utrymmet för fristående grossister. Exempel på funktionsöverflyttningar finns också inom producentvarusektorn. Varuhandelsföretagen spelar vidare en allt större roll som informatörer vad avser industrins marknadsföring. Också har strukturomvandlingen i partihandeln fortorganisatoriskt satt under 1970-talet, framför allt genom fusioner och företagsförvärv. Den mest fusionen under decenniet var bildandet av

uppmärksammade

dagligvarublocket DAGAB. En drivande faktor bakom partihandelns har varit att existerande grossistföretag varit för strukturomvandling små för att kunna åstadkomma de kapitalresurser som krävts för invessåväl i egna anläggningar som i utbyggnader i återförsäljarledet. teringar Inom delarna av partihandeln har stordriftsförde mera specialiserade delarna dock varit mindre påtagliga. Kundföretagens struktur utgör ofta en begränsande faktor i partihandelsledet. Ge-

vad gäller storskaligheten

strävar många partihandelsföretag efter att öka nom prisdifferentiering orderstorleken från kunderna. Ett annat exempel på den genomsnittliga rationaliseringsåtgärder är införandet av s. k. snabbgross (cash and carinom flera branscher och som innebär en förenkry) som förekommer Ytterligare mekaniseringar av varuling av grossistens varuhantering. kan väntas. Den hittillsvarande utvecklingen har inneburit hanteringen att det i dag ofta är kontorsrutinerna (inköp, försäljning, administrakostnaderna i En tion) som svarar för de största partihandelsföretagen. av ADB-teknik är därför trolig de närmaste åren. ökad tillämpning

8.5.3Investeringar

Under 1970-talet fluktuerade bruttoinvesteringarna i byggnader och anrunt en relativt konstant nivå. Maskininvesteringarna ökade läggningar däremot efter 1971. var snabbast i Be-

kraftigt Ökningen detaljhandeln.

hovet av rationaliseringar kommer att bli fortsatt stort under 1980-talet. Traditionella vägar är i stort sett uttömda och nya metoder måste därför tillgripas. För att kunna hålla en rimlig utveckling av löner och lönsamhet i branschen ter det sig oundgängligt att de möjligheter som datatekniken ger också tas i anspråk.

näringslivssektorer

För partihandelns del är det främst de administrativa rutinerna som är särskilt arbetskrävande och som ännu inte automatiserats i större omfattning. På detaljhandelssidan, företrädesvis inom varuhussektom, dagligvaruhandeln samt vissa delar av fackhandeln, utgör beställningsarbetet, prismärkningen och kassarutinerna de mest arbetsintensiva momenten i verksamheten. Redan i dag finns det tekniska lösningar till datoriserade informations- och i varuhandelns olika led. Dessa kan

kommunikationssystem

ge avsevärda effektivitetsförbättringar i relationerna mellan fabrikanter och grossister, mellan grossister och mellan de-

detaljister respektive

taljister och konsumenter. Ett exempel avseende det sistnämnda ledet är det s. k. EAN-systemet. Integrerade system för hela varuflödet mellan producent och konsument skulle öka effektiviteten. Erfarenytterligare heten visar dock att en mera allmän tillämpning av sådana system kan ske först efter en ganska lång introduktionstid. Begränsningarna består framför allt i organisatoriska problem vid en snabb teknisk utveckling. Effekterna på varuhandelns produktivitet under den medelsiktiga perioden har därför bedömts bli relativt små.

Långtidvutredningens beräkningar

För perioden 1979-1985 bedöms investeringarna i alternativ 1 öka något långsammare än i den snabba takt som uppnåddes under andra hälften av 1970-talet. En återhållande faktor för tillväxten är den svaga lönsamheten i branschen resurserna Särskilt som gör de finansiella knappa. markant är detta i alternativ 2 med dess svaga utveckling för partihandeln, där ökningstakten för investeringarna antagits bli ytterligare lägre. De historiska ökningstalen och prognoserna sammanfattas i tabell 8.14.

Tabell 8.14 Varuhandeln 1965-1985 l975 års priser

Milj. kr Årlig procentuell förändring 979

1965- 19701970- 19741974- 19791979-1985 Alt. 1 Alt. 2
F örädlingsvärde2,8l,l- 2,7 1,9
Sysselsättning, antal0,40,50,6
milj. tim.-0,4-0,7-0,2
Produktivitet, kr/ tim.3,21 ,82,9
därav: partihandel2,6-0,62,2
detaljhandel3,23,53,0

Omsättning -

partihandel 150 377 4,1 2,5 0,3 2,2 -

detaljhandel86 754* 2,82,21,40,3
Bruttoinvesteringar4 1070,2l,l8,18,0
därav: bygga/anlägga845 -l,8-6,6-1,62,2
mask./invent.3 2621,86,411,89,3

Förädlingsvärde till faktorpris per arbetstimme. b

Förädlingsvärde till producentpris per arbetstimme. f Exkl. 2 546 milj. kr avseende bilreparationer

inom detaljhandelsföretag.

Produktiviteten påverkas förutom av kapitalstockens sammansättning och tillväxt även av tillväxten i produktionsvolymen. För detaljhandelns vidkommande saknas empiriska erfarenheter av produktionstillväxten

i den privata konsumtionen som under så långa perioder med låg tillväxt förutses i alternativ 1. Den prognos om 0,3 % årlig ökning av detaljhandelns omsättning som i detta alternativ är därför osäker. Under

gjorts

1970-talet ökade detaljhandelns omsättning med 1,8 % per år. Samtidigt steg produktiviteten med i genomsnitt 3,4 % per år. Sannolikt spelade funktionsöverflyttningar från till partihandelsledet en vä-

detaljhandeln snabba produktivitetstillväxt. För prognos-

sentlig roll för denna relativt

har produktivitet i alternativ l antagits stiga

perioden detaljhandelns

tillväxten i förädlingsvärdet om med 3,0 96 per år. Vid den beräknade 1,4 % per år minskar timsysselsättningen årligen med 1,6 %. Antalsmäs-

detta en minskning med ca 15 000 personer i detaljhansigt motsvarar deln.

Utvecklingen i partihandeln blir i alternativ 1 mer gynnsam under perioden 1979-1985 än under 1970-talets senare hälft. Partihandelsföretagens omsättning bedöms stiga med 2,2 % per år jämfört med nära nog stagnation från 1974 till 1979. En väsentlig förbättring av produktivitetsutvecklingen kan därvid också förutses efter den nedgång som kunde registreras för perioden 1974-1979. Sannolikt drogs den uppmätta produktiviteten ner av de nämnda funktionsöverflyttningama till partihandeln. För prognosperioden antas produktiviteten stiga med 2,2 96 per år. Partihandelns förädlingsvärde beräknas öka med 3,9 % per år, innebärande en genomsnittlig sysselsättningsökning med 1,7 % per år. Antalet sysselsatta i partihandeln skulle därmed öka med drygt 30 000 personer fram till 1985.

Sammantaget för varuhandelssektom innebär de gjorda bedömningarna att produktiviteten under perioden 1979-1985 enligt alternativ l väntas stiga med 2,9 % per år. Mätt i timmar väntas sysselsättningen minska svagt, vilket mätt i antal personer beräknas innebära en ökning med totalt ca 18 000 personer, eller 0,6 % om året, fram till 1985.

I alternativ 2 är det i stället detaljhandeln som har de gynnsammare produktionsförutsättningama. Produktiviteten bedöms i detta alternativ kunna öka med 4,0 96 om året i detaljhandeln, medan ökningstakten i partihandeln reduceras till 1,2 % per år. För hela varuhandelssektorn innebär dessa bedömningar en genomsnittlig produktivitetstillväxt om 2,8 % per år under prognosperioden. Vid den beräknade produktionstillväxten minskar sysselsättningen mätt i timmar med 0,9 96 per år. Antalet sysselsatta minskar enligt beräkningarna med närmare 10 000 personer. Såväl partihandeln som inom detaljhandeln blir sysselsättningen

inom,

1985 mindre än i alternativ 1.

8.6 Samfärdsel

Till samfärdselsektom räknas transporter samt post- och telekommunikationer. Sektom hade 1979 ca 290000 sysselsatta, vilket var 7 % av samtliga sysselsatta. Den redogörelse för samfärdselsektorns utveckling

som ges här bygger i stor utsträckning på planer och material som insamlats och bearbetats i samarbete med kommunikationsdepartementet. Därutöver har transportrådet i samband med för

anslagsframställningen

1981/82 redovisat under 1980-ta-

en prognos för transportutvecklingen let.

De bedömningar av utvecklingen för olika trafikmedel, som redovisas i avsnitten 8.6.1-8.6.4 nedan,

baseras på de nämnda underlagsmaterialen och avser i huvudsak den utveckling som förutses om de yttre förutsättningarna enligt alternativ 1 föreligger. I avsnitt 8.6.5 återges LU:s beräkningar och i detta sammanhang presenteras också utvecklingsbilden enligt alternativ 2.

8.6.1 Person- och godstransporter

Persontransporter

Persontransporterna har haft en snabb tillväxt under efterkrigstiden - 4 å 5 96 per år - men under 1970-talet har tillväxten dämpats till ca 2 % per år. Räknat per invånare har resandet ökat under 1970-talet från ca 850 mil till ca l 000 mil per år. Enligt den resvaneundersökning som

1978 arbetsresorna 21 96, 15 %, servicere-

gjordes utgjorde tjänsteresorna

sorna l l % och övriga resor - främst fritidsresor - 52 96 av totala antalet personkilometer. En betydande del av bilresorna har samband med arbetet och kan därmed inte hänföras till den privata konsumtionen.

Totalt svarar resor på fritiden för ca 50 % av bilarnas transportarbete. Vid en svagare konsumtionsutveckling och höjda drivmedelspriser är det möjligt att fritidsresandet påverkas mer än annat resande. Det talar för en relativt långsam ökning av bilarnas transportarbete framöver. Transportarbetet med personbil kan därmed sammantaget beräknas öka med högst ca l % per år fram till 1985. För en diskussion om bilbeståndets utveckling till 1985 hänvisas till kapitel 5 om den privata konsumtionens utveckling.

Den framtida omfattningen av busstrafiken beror till stor del på vilka effekter det ändrade huvudmannaskapet för regional och lokal trafik får. Primär- och landstingskommuner blir gemensamt ansvariga för denna trafik senast från den l 1981 (i Göteborgs och Bohus län, Älvs-

juni

borgs län och Hallands län från den l juli 1983). I de län där huvudmannaskapet redan ändrats har förändringarna lett till enhetliga och relativt sett lägre taxor, utökat och ökad turtäthet, vilket i sin tur

linjenät

medfört ett ökat transportarbete.

Någon ökad total subvention av trafiken förutses visserligen inte i alternativ 1 men införandet av mer enhetliga taxor och stigande bensinpriser talar för att busstrafiken kan bli mer attraktiv framöver.

Sedan SJ införde lågpriseri mitten av 1979 har antalet personkilometer på järnvägarna ökat med omkring 30 %. Ökningen berör alla avstånd. Beläggningen på SJ :s persontåg är nu den högsta sedan 1943. En Bilaga 8 till transport- SJ resenärerna skulle undersökning gjort visar att av de nytillkomna rådets anslagsframställning för 1981/82. (Även om inte lågpriset funnits - 70 % åkt bil, 15 96 åkt buss eller flyg och 15 % skulle inte åkt alls. Persontrafiken på väntas fortsätta att öka som särtryck, Transport- järnväg rådet 1980:3). under l980-talet.

övriga 337

Utvecklingeni näringslivssektorer

Pcrsontransportarbetet i inrikes sjöfart avser främst trafiken till och från Gotland. På grund av ökad kapacitet hos kan en ökning

färjorna

förväntas fram till 1985.

Under 1970-talet har det inrikes transportarbetet med flyg mer än fördubblats. Ökningen härrör främst från utökad turtäthet på tidigare etablerade linjer. Införandet av lågprisflyg hösten 1978 medförde att antalet passagerare ökade med ca 30 %.

Den framtida utvecklingen av flygtrafiken påverkas bl. a. av möjligheterna att öka beläggningen i flygplanen och att utveckla

miljövänliga

flygplan med högre prestanda. Frågan om inrikesflygets lokalisering i Stockholmsregionen blir i hög grad avgörande för möjligheterna att konkurrera med andra transportmedel på sträckor upp till 40-50 mil. Ökningen av transportarbetet bedöms bli något långsammare än under slutet av 1970-talet.

I tabell 8.15 sammanfattas bedömningama av persontransportutvecklingen.

Godstransporter

Under 1970-talet har det skett en mellan olika transportme-

förskjutning

del i det inrikes godstransportarbetet. (inkl. flottning)

Sjötransportema

har tappat marknadsandelar till landtransporterna, och inom landtransporterna har i sin tur lastbilen tagit marknadsandelar från

järnvägen,

även på mycket långa avstånd. De genomsnittliga transportavstånden för lastbilarna har därigenom ökat med ca 50 %.

Lastbilstrafiken svarade 1979 för nästan hälften av det samlade godstransportarbetet, vilket framgår av tabell 8.16.

Med utgångspunkt i den produktionsutveckling som ges i alternativ l kan lastbilamas transportarbete beräknas öka med ca 2 % per år fram till 1985 vid oförändrade marknadsandelar.

1974 utfördes det hittills största godstransportarbetet på järnväg, 19,6 miljarder tonkm. 1975-1978 sjönk transportarbetet med omkring 8 96 per år, främst till av minskade transporter av lapplandsmalm, som

följd

normalt svarar för omkring 1/4 av godstransportarbetet. Under 1979

Tabell 8.15 Inrikes persontransportarbete 1960-1985 Miljarder personkilometer

1960 1970 1979

Personbil33,2 56,3 65,5
Buss6, 1 7,4
Spårväg och tunnelbana1,1
Järnväg4,7
Sjöfart0,1
Luf tf art0,6
Summa42,9 68,9
därav kollektivtrafik9,7 12,6

Källa: Kommunikationsdepartementet.

338 i -

Utvecklingen övriga näringslivssektorer

ökade transportarbetet något igen. Godstrafiken på järnväg är starkt beroende av basindustriema. 1979 avsåg nära 70 % av transportarbetet på SJ transporter av malm, järn, stål och skogsprodukter. (SJ svarar för 95 % av transportarbetet på järnväg.) Med utgångspunkt i den utveckling av produktion och utrikeshandel som ges i alternativ l beräknas öka till mellan 19 och transportarbetet 22 tonkm till 1985.

miljarder

De inrikes sjötransporterna bedrevs av små tidigare i stor utsträckning kustfartyg. Numera består sjöfarten av modernt, större och ofta specialiserat tonnage. Tillkomsten av Scanraff i Lysekil medförde att transporterna ökade markant 1976 och 1977. Huvuddelen av de inrikes fartygstransporterna består av petroleumprodukter och bulkgods. Det framtida transportarbetet bl. a. av hur

påverkas oljeförbruk-

ningen utvecklas. Även en koncentration av tillverkningen av byggnadsmaterial - främst cement -

påverkar transportarbetet. Inrikessjöfartens

konkurrenssituation kan försvåras för sådana varor som medför ökade krav på snabba transporter. Stigande energipriser kan dock medföra att sjötransportema ökar sin andel av transporter av vissa varuslag. Sammantaget förväntas transportarbete bli oförändrat sjöfartens eller något minskande under l980-talet. Flottningen har under 1970-talet minskat till ungefär hälften. Fram till 1985 är ytterligare reduceringar av såväl havs- som älvflottningen sannolika.

8.6.2Investeringar m. m.

De investeringsuppgifter som redovisas i det följande bygger i många fall direkt på myndigheternas planer. Då regering och riksdag i stor utsträckning styr investeringsverksamheten genom anslag blir den faktiska utvecklingen beroende av de statsfinansiella överväganden som görs och den resursfördelningspolitik i övrigt som kommer att föras. Investeringar i vägar och gator räknas egentligen inte till sarnfärdselsektorn i LU:s modellsystem utan till den sektorns investe-

offentliga

ringar. Vissa vägar kan ingå i en annan sektor, exempelvis skogsbilvägar som räknas till skogsbrukets investeringar. Eftersom väginvesteringama hör samman med transporterna är det lämpligt att behandla dem här. Ansvaret för är fördelat och enskilväghållningen på stat, kommuner da. Av sammanlagt omkring 40 000 mil väg var staten 1979 väghållare

Tabell 8.16 Inrikes godstransporter 1960-1985 Miljarder godstonkilometer

1960 1970

Lastbil6,8 21,0
Järnväg10,9 17,3
Fartyg2,2 6,9
Flottning3,5 2,2
Summa _23,4

Källa: Kommunikationsdepartementet.

Utvecklingen iövriga näringslivssektorer

för ca 10 000, kommunerna för ca 2 600 och enskilda för 27 500 mil. Statsbidrag utgår till ca 9 000 rnil kommunala eller enskilda vägar. De ordinarie anslagen till vägbyggande har successivt under

sjunkit

hela 1970-talet i fasta priser. Inräknas beredskapsmedel och andra konjunkturpolitiska medel har anslagen under 1978 och 1979 varit ungefär lika stora som i av l970-talet.

början

Enligt Vägverkets bedömning blir de sammanlagda investeringarna i vägnätet av storleksordningen 1,6 miljarder kr per år i 1975 års priser från 1980 till 1985, varav 60 % i statsvågarna. Det motsvarar en nedgång med 500-600 kr med nivån 1977-1979.

milj. jämfört

Vid slutet av 1979 fanns 180 000 lastbilar, varav 43 000 i yrkesmässig trafik. Drygt hälften av bilarna hade en totalvikt 3,5 ton. understigande Med utgångspunkt i dels transportvolym, dels behovet av att förnya vagnparken kan investeringarna i lastbilar för yrkesmässig trafik beräknas öka med ca 4 % per år i alternativ l och svagt i alternativ 2.

sjunka

Den allt vanligare containerhanteringen kräver investeringar i såväl bilar som terminaler. Den nya organisationen av den lokala och regionala busstrafiken bedöms kräva en viss förnyelse och utökning av bussparken. F. n. finns ca 10 000 bussar i yrkesmässig trafik. Taxi har fått en ökad roll i den kollektiva där nu

trafikförsörjningen

hälften av alla taxiresor görs. Det gäller

färdtjänst, Skolskjutsar, komp-

letteringstrafik i glesbygden m. m. Ett stort problem är att den stora variationen i av taxis kapacitet försvårar ett effektivt

utnyttjandet utnytt-

jande av bilparken. F. n. finns ca 10000 taxibilar. Genom ett beslut i riksdagen 1980 öppnades möjligheter till nya företagsformer m. m. i syfte att öka effektiviteten inom taxinäringen. Investeringarna, som domineras av bilama, beräknas öka något. Nya system för beställning och trafikledning kan komma att introduceras. Enbart inom den spârbundna i Stockholmsområdet be-

lokaltrafiken

räknas 100-200 kr per år investeras ca 80 milj. till 1985. Ytterligare milj. kr torde investeras per år vid mitten av 1980-talet om en ny bangren av tunnelbanan byggs ut. I syfte att komma till rätta med de växande underskotten i SJ:s verksamhet har regeringen i den s. k. hösten 1980

besparingspropositionen

lagt förslag om en strukturplan för SJ. Vid sidan av rationaliseringar och taxesättning betonas investeringarna som ett viktigt medel att få SJ lönsamt. SJ:s investeringar - som nästan helt finansieras över statsbudgeten har ökat med ca 10 % per är under andra hälften av 1970-talet och uppgick l979 till drygt 800 milj. kri 1975 års priserJ Av lönsamhetsskäl har investeringarna koncentrerats till affärsbanenätet. Enligt SJ finns mycket stora investeringsbehov under 1980-talet. De kapacitetsproblem som uppstått efter lågprissatsningen har till en del klarats genom inhyrning av utländska M°d det vagnar men på längre sikt måste fler egna vagnar anskaf- l_ 1939/31 är 40 % mer än 30 år uampade uiveswnngs fas. Av SJ :s drygt 2 000 person- och motorvagnar .. __ . begreppet bhr beloppet gamla. Aven fler och modernare lok och godsvagnar bor anskaffas enhgt ca 200 milj_ hhögei SJ. 1975 års priser.

Utvecklingeni övriga näringslivssektorer

I strukturplanen föreslår regeringen att SJ i sin planering skall räkna med att investeringsvolymen ökar med 5 % per år fram till mitten av 1980-talet. SJ :s resurser bör koncentreras till de mest lönsamma investeringarna.

Det finns inga planer på nya statliga flygplatser för trafik. Ut-

reguljär

byggnader av regionala och lokala flygplatser väntas också bli lägre än under 1970-talet. När ställning tagits till flygplatsfrågan i Stockholms-

investeringsbehov för inrikesflyget på Bromma eller regionen uppstår Arlanda. Därutöver behov av ökad terminalkapacitet vid ett

föreligger antal flygplatser för att klara den ökade passagerartillströmningen.

Under 1970-talet introducerades en ny flygplansgeneration av typ

I interkontinental trawide-body med plats för 250-390 passagerare. fik har SAS satt in 1 l sådana flygplan (DC l0, Boeing 747 och Airbus). SAS avser att efter hand sätta in flygplan av denna storleksordning på delar av Europanätet. Från andra hälften av 1980-talet förutses ett successivt utbyte av den nu dominerande DC 9:an mot ett plan med något större kapacitet.

Linjeflygs investeringar i flygplan blir beroende av hur flygplatsfrågan i Stockholmsregionen löses. Om Linjeflyg stannar på Bromma påskyndas utbytet av de nuvarande F 28-planen (13 st.).

Enligt luftfartsverkets bedömning uppgår de samlade investeringarna

miljarder kr i 1975 års i flygsektorn under perioden 1979-1985 till ca 2,4

skulle uppgå till storleksordningen 1 priser. Investeringarna i flygplan miljard kr under perioden; investeringarna i flygplatser till ungefär lika

avser då till stor del investeringar för mycket. Flygplatsinvesteringarna den reguljära inrikestrafiken i Stockholmsregionen.

8.6.3Sjöfart

De kraftiga prisökningarna på råolja har under den senaste femårsperioden bidragit till en nedgång och stagnation i efterfrågan på sjötransporter. Samtidigt har världshandelsflottans kapacitet ökat från drygt 340

bruttoregisterton (brt.) 1975 till drygt 400 milj. brt. 1979. Detta

miljoner

har under de senaste åren resulterat i ett tonnageöverskott som kraftigt minskat lönsamheten i Mer omfattande uppläggningar av ton-

sjöfarten.

nage inleddes 1975 och nådde sin kulmen 1978, då ca 7 % av det samlade världstonnaget var upplagt. Sedan dess har uppläggningarna minskat.

Utsiktema för fraktmarknaden är f. n. svåra att överblicka. De hastighetsnedsättningar som tillämpas när frakterna var låga är vid

började

nuvarande höga bunkerpriser ekonomiskt fördelaktiga även vid betyd-

Vissa delar av det tonnage som fortfarande är ligt högre fraktnivåer.

torde också vara föråldrat och inte komma att sättas i trafik upplagt igen. Även det förhållandet att masslastflottan inte längre ökar kan påverka sjöfartsnäringen i positiv riktning.

Mot dessa positiva tendenser skall ställas dels osäkerheten om den framtida oljeförsörjningen och den inverkan de stigande oljepriserna kan få på fraktmarknaden, dels de problem som sammanhänger med den fortfarande överdimensionerade varvsindustrin.

SOU I980:52 Utvecklingeniövriga näringslivssektorer 341

När det gäller att bedöma de långsiktiga förutsättningarna för den svenska handelsflottan tillkommer ytterligare ett antal faktorer. Till dessa hör frågan om den svenska sjöfartsnäringens relativa kostnadsläge och hur utvecklingen inom den internationella sjöfartspolitiken kommer att påverka den svenska sjöfartens möjligheter att behålla sina marknadsandelar och bedriva verksamheten med lönsamhet.

Den svenska handelsflottan omfattade vid årsskiftet 1979/80 ca 500 fartyg på över 100 brt. med ett sammanlagt tonnage av drygt 4,3 milj. brt. Jämfört med 1975 innebär detta att handelsflottan minskat med ca 100 fartyg och med ca 3,4 milj. brt. De senaste årens kraftiga minskning av handelsflottan har nu bromsats upp. En fortsatt minskning av antalet fartyg i den svenska handelsflottan synes dock vara ofrånkomlig fram till 1985, om den svenska rederinäringen genom rationaliseringar skall kunna upprätthålla sin lönsamhet. Däremot förutses en kraftig ökning av antalet produkttankfartyg; dels på grund av utbyggnaden vid svenska raffinaderier, dels på grund av ändrade förutsättningar för oljetransporter till de svenska raffinaderierna. Det sammanlagda värdet av den svenska handelsflottan beräknas minska mindre än tonnnaget mellan 1979 och 1985.

Bruttoinvesteringama i handelsflottan, som för 1979 och 1980 beräknas till 2,6 resp. 1,4 miljarder kr i 1975 års priser enligt nationalräkenskaperna, antas under vart och ett av åren 1981-1985 uppgå till omkring 1,6 miljarder kr. Nettoinvesteringarna, dvs. investeringarna efter avdrag för försäljning av fartyg och kapitalförslitning, kan vissa år bli negativa.

Inom Sjöfartsverket har en perspektivplan för det framtida hamnväsendet utarbetats. Enligt verkets bedömningar blir investeringarna i hamnar fram till 1985 av ungefär nuvarande omfattning, dvs. 200-300 milj. kr per år i 1975 års priser. Kostnaderna för en eventuell kolhamn har därvid inte inräknats.

8.6.4 Post- och telekommunikation Postverket. Brevförsändelsernaökade under 1970-talet med omkring 3 % per år. Mass- och gruppkorsbanden och direktreklamen har under samma tid ökat något snabbare - med omkring 6 % per år - medan volymen i tidningsdistributionen varit i stort sett konstant.

Under 1980-talet väntas brewolymen - som nu svarar för 1/3 av postverkets intäkter - öka i långsammare takt än tidigare, främst till följd av ökade kostnader för postdistribution med t. ex. tele-

jämfört

kommunikationer som sannolikt kommer att kunna ersätta delar av den traditionella brevbefordran framöver. Även distributionen av mass- och gruppkorsband väntas öka långsammare än under 1970-ta1et. Nya former för betalningsförmedling kan komma att minska postkontorens roll.

Omkring 80 % av postverkets kostnader är personalkostnader. Kostnadsutvecklingen möts genom anpassning av betjäningskapaciteten och rationaliseringar. T. ex. införs maskinella brevsorteringsanläggningar, postkassamaskiner och mekaniska paketsorteringsanläggningar. Ett nytt klassificeringssystem för brevpost kan komma att införas under 1980-ta-

övriga

let. Systemet skulle innebära att kunderna kan välja mellan olika befordringshastigheter och därmed olika prisnivåer.

Exempel på nya tjänster som håller på att introduceras är social service genom brevbärarna, vidgat samarbete med PK-banken, budbilar, värdetransportsservice.

Postverket bedömer att antalet anställda kommer att öka från 46 700 år 1979 till 48 500 år 1985. Investeringsbehovet uppgår till i genomsnitt ca 150 milj. kri 1975 års priser.

Televerket har haft en snabb expansion. Telefonrörelsen svarar för ca 85 % av intäkterna, men vissa andra verksamheter - text- och datakommunikation samt larmrörelsen - snabbt.

expanderar

Under perioden 1960-1980 ökade antalet telefonapparater med 4 ä 5 % per är till 6,4 miljoner, vilket motsvarar 772 st. per 1 000 invånare. En lika snabb ökning förväntas fram till 1985. Ett nytt taxesystem med tidsdifferentierade taxor för såväl kortväga samtal som rikssamtal införs under 1982. .

Den tekniska utvecklingen inom telekommunikationsområdet går mycket snabbt. I det följande anges några av de nya tjänster som kommer att kunna under 1980-talet.

erbjudas

Telextjänsten moderniseras genom införandet av elektroniska telexapparater och telexstationer. Därigenom kan t. ex. meddelandelagring med automatisk vidaresändning och automatisk gruppskrivning utföras. Under 1980 och 1981 introduceras Telefax och Teletex. Med Telefax kan nätet utnyttjas för överföring av text och bilder. Med Teletex kan textöverföringen ske väsentligt snabbare än med telex.

Hittills har mestadels det vanliga telefonnätet använts för överföring av data. Eftersom expanderar mycket snabbt

datakommunikationerna

har ett allmänt datanät byggas upp som bättre uppfyller de krav

börjat

som ställs. Televerket räknar med att ha för 25 000

anslutningsmöjlighet

datautrustningar 1985.

Beträffande investeringarna så domineras även de av telefonrörelsen. Det elektroniska AXE-systemet kommer att successivt ersätta äldre system i telefonstationema. Därigenom ökas kapaciteten samtidigt som också underhållskostnaderna minskar. Under 1980 har de första AXEstationema tagits i bruk i Stockholms- och Göteborgsområdena.

Televerkets investeringar uppgick 1979 till ca 2 kri 1975 års

miljarder

priser. Televerket räknar med att investeringarna ökar med ca 100 kr om året fram till 1985. I ett regeringsförslag hösten 1980 föreslås televerket få möjligheter att finansiera sina investeringar i vissa abonnentutrustningar med rörlig kredit för att underlätta investeringsverksamheten.

Televerket hade 1979 43 000 anställda och räknar med att sysselsättningen fram till 1985 skall minska med ca 1 500 personer.

8.6.5Långtidsutredningens beräkningar

Med utgångspunkt i de planer m. m. som utgjort underlag för LU:s bedömningar beräknas i alternativ 1 produktiviteten i hela sektorn öka med ca 3 % per år 1979-1985. Den svagare industriutvecklingen - särskilt i några transporttunga branscher - samt den lägre utrikeshandeln i

övriga

Tabell 8.17 Samfärdselsektoms utveckling 1965-1985 Milj. kri 1975 års priser

Värde Årlig procentuell förändring

1965- 1970- 1974- 1979-1985

1970 1974 1979

Ah. l Ah. 2 Förädlingsvärde 2,1 5,7 0,8 1,2 -2,1 Produktivitet,

(kr./ tim.) 1,8 6,6 0,8 3,1 2,6 Sysselsättning,

(milj. tim.) 0,3 -0,8 0,0 -4,5 Investeringar 2,6 8,2 -1,6 3,4 0,8 därav: byggnader .

och anläggningar -3,6 0,0 -0,2 5,5 3,7 maskiner 6,3 12,0 -2,1 2,5 -0,4

alternativ 2 medför att framför allt produktivitets- och produktionsutvecklingen blir avsevärt svagare. Enligt LU:s kalkyler ökar produktionen med drygt 1 % per âr i alternativ 1 medan den minskar med 2 % per år i alternativ 2.

De totala investeringarna i samfärdselsektorn var 1979 6 300 kri

milj.

1975 års priser. Den ojämna investeringsutvecklingen under 1970-talet kan främst hänföras till som var de högsta nâ-

sjöfartsinvesteringarna,

gonsin 1974. Till 1985 bedöms att det krävs en ökning med ca 1 400 milj. kr i alternativ l, dvs. i genomsnitt 3,4 96 per år för att den beräknade produktionen i sektorn skall kunna realiseras. I alternativ 2 ökar investeringarna mindre, med 300 kr till 1985, beroende främst på lägre in-

milj.

vesteringar i sjöfarten och lastbilsåkerierna.

År 1979 var antalet sysselsatta i sektorn 290 000. I alternativ 1 beräknas sysselsättningen minska till 274 000 personer 1985 och i alternativ 2 till 230 000 personer. Den beräknade kraftiga sysselsättningsminskningen i alternativ 2 förutsätter att den vikande efterfrågan på. transporttjänster och därmed minskande produktionen slår igenom i form av ökad friställning av arbetskraft. Under andra hälften av 1970-talet motsvarades inte den vikande produktionstillväxten av en minskad sysselsättning, vilket fick till följd en kraftigt försämradproduktivitetsutveckling. Bl. a. mot bakgrund härav har lönsamheten försämrats. Företagens finansiella möjligheter att av egen kraft i tider med vikande efterfrågan hålla sysselsättningen uppe torde därför ha uttömts. Beräkningarna sammanfattas i tabell 8.17.

8.7 Bostäder

Till bostadssektom räknas permanenta bostäder och fritidsbostäder. Bostäderna ställer stora anspråk på investeringsresurser. År 1979

utgjor-

de bostadsinvesteringama 25 96 av samtliga investeringar. Bostadsutgifternas andel av den privata konsumtionen var 23 %.

i övriga näringslivssektorer

l detta avsnitt redovisas först några bedömningar av bostadsbyggnadsbehovet fram till 1985. En viktig utgångspunkt därvid år att ombyggnader och underhåll av olika skäl bör öka. Ur bedömningar-na av nyproduktion och ombyggnad härleds sedan i sekinvesteringskraven torn.

8.7. l Bakgrund

Under perioden 1965-1974 byggdes det 1 bostäder. Efter

miljon nya

1970, då 110 000 lägenheter byggdes, sjönk produktionen successivt till omkring 55 000 per år under perioden 1976-1979. Till följd av bostädernas livslängd utgör den årliga nyproduktionen en liten andel av det totala bostadsbeståndet. År 1979 var den 1,5 %. Nettotillskottet av lägenheter bestäms emellertid inte bara av antalet nyproducerade lägenheter. Även avgången av bostäder genom rivning, kontorisering, hopslagning, övergång till fritidshus m. m. har betydelse. har minskat från Avgången 35 000-40 000 lägenheter 1960-talet per år under till ca 20 000 per år under l970-talet. Det innebär av att även med en så kraftig omsvängning bostadsbyggandet som skett under 1970-ta1et så har bostadsbeståndet ökat med ca 150000 lägenheter från 1975 till 1979. Vid slutet av 1979 fanns enligt bostadsstyrelsen nära 3,7 bostadslägenheter. An-

miljoner

talet lägenheter per l 000 invånare var 1975 högre än i något annat land, Diagram 8.8 Investenämligen 430. År 445. ringar och underhåll i 1979 hade talet stigit till omkring bostäder I diagram 8.8 redovisas utvecklingen av investeringar samt reparatiopermanenta 1970-1 979. ner och underhåll för bostäder under 1970-talet. Av diapermanenta

mmm

wmm--------------------------

cvaooocnoO"cu... u S:a ny- och ombyggnadsinvesteringar jj\ ...°.

Sza ringar (sm hus + fler-nybygånadsinvestebostadshus)

Reparation och underhåll

Ombyggnadsinvesteringar

Nybyggnadsinvesteringar (flerbostadshus)

- dvs. inräknat bågrammet framgår att den totala investeringsvolymen - samma nivå vid slutet av de ny- och ombyggnader låg på ungefär 1970-talet som vid av decenniet. Det sammanhängde dels med

början

att småhusandelen mer än fördubblades, dels med att i nyproduktionen ökade starkt. Bostadskapitalstocken, dvs. ombyggnadsinvesteringarna värdet har därmed fortsatt att öka relativt snabbt av samtliga bostäder,

även efter 1975, med nära 2 96 per år. Även den ökade underhållsverk-

samheten har haft betydelse därvidlag.

8.7.2Beräkningar av bostadsbyggnadsbehovet

hushållskvotmetoden

Prognos enligt

m. m. under 1980-talet har bo- För bedömningar av bostadsbyggande räkning beräkningar av bestadsstyrelsen för långtidsutredningens gjort

hovet uttryckt i antal lägenheten i bostadsinvesteringarna är det natur- Med hänsyn till långsiktigheten dessa sätts in i ett längre tidsperspektiv. En ligt att överväganden kring har varit folk- och bostadsviktig utgångspunkt för bostadsstyrelsen 1960-1975 och de tendenser för hushållsbildning m. m. som räkningarna ges av dem. Förhållandena 1975 ger därför en startpunkt för utveckling-

en under prognosperioden, som sträcker sig fram till 1990 i bostadssty-

relsens bedömning. i antal bestäms av tre faktorer; ök-

Nybyggnadsbehovet lägenheter

av antalet bostadshushåll, förändringar av beståndets utnyttjanningen de och behovet av att ersätta lägenheter som avgår ur beståndet. (An-

talet bostadshushåll bestäms i sin tur i viss mån av ekonomiska fakto-

är att antalet lägenheter minskar vid omrer.) En viktig avgångsfaktor Samtidigt innebär ombyggbyggnader på grund av sammanslagningar. i stället att minsnad och upprustning för rivning nybyggnadsbehovet och kan därför inte bedömas kar. Ombyggnaderna nybyggnadsbehovet

oberoende av varandra. Antalet hushåll väntas till följd av befolknings- och åldersförändring-

ar öka 14000 för hela perioden med omkring per år i genomsnitt 1 En sammanfattning av 1976-1990 enligt bostadsstyrelsens bedömning? På grund av att en fortbostadsstyrelsens besatt ökning antas av det relativa antalet personer med eget hushåll i oliräkningar har redovisats - dvs. en ökning av hushållskvoterna - blir dock ka befolkningsgrupper ibilaga 8 till verkets ani slagsframställning för tillväxten i antalet hushåll avsevärt större, genomsnitt 34 000 per år. och sedan avta. budgetåret 1981/ 82. Ökningen väntas bli störst den första femårsperioden 2 att ha eget hushåll har tidigare ökat främst för unga Beräkningarna grun-

Benägenheten

- särskilt kvinnor - bor oftare än das på SCB:s befolkoch äldre personer. Yngre personer ningsprognos från 1978 eller bo kvar i förförr i egen lägenhet i stället för att vara inneboende med en nettoimmigraäldrahemmet. För äldre människor med låga inkomster har ett förbätttion på 10 0()0 personer stöd det att bo kvar i egna lägenheter. De rat ekonomiskt gjort möjligt per år. För LU 80 har innebär att hushållsbildningen i res- SCB gjort en ny befolkantaganden bostadsstyrelsen gjort ningsprognos. För 1980pektive åldersgrupp kommer att öka i ungefär samma takt som under talet blir skillnaderna in- 1960- och av 1970-talet, en då hushållsbildningen stimulebörjan period te av någon större berades av stigande realinkomster och av att bostadsbristen byggdes bort. tydelse för bostadsef ter-

Antalet hushåll med en eller två medlemmar beräknas öka starkt även frågan.

framdeles, medan hushållen Av de med tre eller fler personer minskar. nya hushållen som bildas enligt den svarar en-

gjorda framskrivningen

bart de två grupperna ensamboende under 30 år respektive över 64 år tillsammans för ca 60 %. Det leder till slutsatsen att det i första hand bör byggas fler små lägenheter. Utöver det nybyggnadsbehov som

hushållsbildningen medför krävs

också ersättningsproduktion för avgången. Avgången var under 1960-talet och de första åren av 1970-talet 35 000-40 000 per år. Under senare delen av 1970-talet beräknas avgången ha begränsats till knappt 20 000 lägenheter per år. Avgången har flera orsaker. Sålunda t. ex. överges småhus i glesbygder eller omvandlas till fritidshus.

Tvåfamiljshus blir

enfamiljshus. F. n. beräknas avgången av småhus till ca 10 000 per år. I flerbostadshus sker avgång genom sammanslagning av lägenheter vid ombyggnad, kontorisering och rivning. Rivningen av flerbostadshus har minskat under 1970-talet. Sedan 1975 har ca 4 000 lägenheter rivits om året. Ett ökat

hänsynstagande till befintliga bostadsmiljöer kan tala för

en relativt låg rivningstakt under 1980-talet. År 1980 fanns det drygt 300 000 omoderna och halvmoderna lägenheter. Att modernisera eller ersätta dessa lägenheter är ett viktigt bostadspolitiskt mål. Även i det moderna beståndet av flerbostadshus ökar behovet av ombyggnad av flera skäl. Från bostadssocial synpunkt finns ett behov av att förbättra för äldre människor att bo kvar

förutsättningarna

i vanliga bostadslägenheter. I vissa delar av beståndet, särskilt i hus från 1930-1950-talen, är vidare andelen smålägenheter stor. Om bomycket stadsbeståndet inte förändras genom sammanslagning av lägenheter, kompletterande nybyggnad eller tillbyggnad av befintliga hus, minskar möjligheterna att motverka och en ensidig hushålls- befolkningssammansättning i områden med flerbostadshus. På kort sikt kan behovet av att slå ihop smålägenheter emellertid stå i konflikt med önskemålet att göra det lättare för äldre människor att bo kvar. Mera genomgripande av beståndet måste därför

förändringar ses

på mycket lång sikt. De antaganden som bostadsstyrelsen gjort om

lägenhetsavgången

sammanfattas i tabell mot 8.18. Den större avgången i flerbostadshus slutet av 1980-talet speglar en ökad ambition att bygga om även delar av det moderna beståndet.

Tabell 8.18 Avgång av bostadslägenheter 1976-1990 enligt bostadsstyrelsens bedömning

Avgång, genomsnittligt antal lägenheter per år 1976-1980 1981-1985 1986-1990 Avgång i flerbostadshus därav: rivning, kontorisering o. d. 4 600 4 000 5 000 sammanslagning av lägenheter

eller annan ombyggnad3 4005 0001 l 000
Småhus10 0()0 . 10 00010 000
Totalt18 00019 00026 0()0

Källa: Bostadsstyrelsen.

näringslivssektorer 347 Utvecklingen i övriga

8.9 illustreras 1961-1990. Staplarna visar årli- I diagram utvecklingen för olika femårsperioder av hushållsbildning, avgång och

ga genomsnitt

Beträffande för hushållsbildningen bostadsbyggande. prognosen 1976-1990 har som nämnts hushållskvotema skrivits fram för hela fem- 1960-1975. Att de årliga tilltonårsperioden på basis av utvecklingen skotten av hushåll blir allt mindre beror således på svagare befolknings-

förändringar i övrigt. Som framgår av diagram 8.9 motiverades det höga bostadsbyggandet 1960-1975 av en stark tillväxt av antalet hushåll, 39 000 per år 1961- 1965 och därefter var också relativt stor under 54 000 per år. Avgången 30 000-40 000 per år. Under perioden 1971-1975 låg nypro- 1960-talet, duktionen produktionsbehov som framkom varje år ca 15 000 över det av som summan av hushållsbildning och avgång. Vid de bedömningar som av boendeutredningama under

bostadsbyggnadsbehovet gjordes

första hälften av 1970-talet beräknades avgången bli 45 000-50 000 per

år. Den ökade på innebar att lägenhetsreserven

tillgången lägenheter

ökade med 25 000 lägenheter från 1970 till 1975 och att vissa hushåll skaffade två bostäder. Dessa s. k. upplåtna lägenheter utan mantalsskribeven boende ökade med 9 000 per år. Det var ofta fråga om centralt som användes t. ex. vid studier utanför hemorten, för lägna lägenheter m. m. Det förekom också att hushåll som inte tillfälliga övernattningar

Diagram 8.9 Nyproduk- 100043 tion, avgång och hushålls- 1 00 bildning 1960-1 990. Genomsnitt per år.

75-

_ Övriga upplåtna lgh

50- . Avgång §

Hushållsökning

- -därav genom . befolkningsförändringar 25- _ Nyproduktion

B

1966- 1976- 1- 198 - 1970 5 1980 5 1990 (prel.) (prognos) (prognos)

348 Utvecklingen iövriga näringslivssektorer

kunde finna en tillräckligt stor lägenhet inom ett område skaffade två lä-

genheter nära varandra. Även om uthyrningssvårigheter uppträdde vid mitten av 1970-talet kan bostadsmarknaden knappast sägas ha karakteriserats av överskott på lägenheter totalt sett. Lägenhetsreserven (till uthyming lediga) var 55000 år 1975 enligt folk- och bostadsräkningen, vilket motsvarade 1,6 % av totala beståndet. En lägenhetsreserv på l å 2 % bedöms i allmänhet vara för att en önskvärd nödvändig geografisk rörlighet på arbetsmarknaden skall kunna upprätthållas. Problemet 1975 var snarare att de lediga lägenheterna var alltför koncentrerade till vissa kommuner eller bostadsområden. För beräknas prognosperioden hushållsbildningen avta successivt trots den antagna ökningen av hushållskvotema. Nedgången beror dels av befolkningsutvecklingen, dels av att hushållskvotema successivt når mättnadsvärden i vissa åldrar. Med de antaganden som gjorts om en fortsatt relativt hög hushållsbildning och en större avgång av lägenheter under andra hälften av 1980-talet blir

bostadsbyggnadsbehovet enligt bostadsstyrelsen 53 000-

55 000 lägenheter per år under 1980-talet. Med hänsyn till den brist på

lägenheter som uppkommit mot slutet av 1970-talet skulle nivån behöva öka något. Enligt bostadsstyrelsen synes det därför rimligt att i genomsnitt ca 60 000 lägenheter byggs 1981-1985. En starkare ökning av nyproduktionen framstår som tvivelaktig i ett längre tidsperspektiv, då det skulle kunna medföra behov av en

kraftig neddragning av byggandet se-

nare.

Prognos med hänsyn till inkomst- och

prisutveckling

En av hushållskvotema framskrivning koncentreras på de demografiska faktoremas betydelse för

bostadsbyggnadsbehovet. Hushållsbildningen

kan emellertid också vara beroende av ekonomiska faktorer. Exempelvis torde den relativt snabba 1960-1975

inkomstutvecklingen ha stimulerat

hushållsbildningen. Effekterna av förändrade inkomster och relativpriser på bostäder har kunnat beaktas endast i implicit form av bostadsstyrelsen vid av hushållskvoterna. Med framskrivning hänsyn till den förväntade svagare för hushållen

inkomstutvecklingen är det nödvändigt

att mer explicit försöka beakta de ekonomiska faktoremas betydelse för

bostadsefterfrågan.

I första hand kan en svagare inkomstökning och stigande relativpriser på bostäder antas medföra att krav på utrymme och högre kvalitet i lägenheterna växer långsammare än tidigare. Men även hushållsbildningen och efterfrågetillväxten i antal lägenheter kan komma att dämpas. Efterfrågan på lägenheter från ungdomar kan påverkas relativt starkt. De kan bo kvar längre i föräldrahemmet eller välja att dela lägenhet. Som exempel kan nämnas att om en procentenhet färre ungdomar i åldern 16-24 år minskar

efterfrågar egen lägenhet efterfrågan med

l0 000 lägenheter. En modell som beaktar dessa faktorer och som tämligen väl kunnat förklara antalet efterfrågade bostäder har använts under efterkrigstiden

Utvecklingeni

vid IUI:s Den baseras på samband mellan bo-

långtidsbedömningar.

och befolkningens storlek, individemas disponibla restadsefterfrågan boendets efter hänsyn till bostadsbidrag samt alinkomster, relativpris åldersfördelning. Användandet av denna modell gör det befolkningens sålunda att med skilda antaganden om inkomstutveckling och

möjligt

relativpris göra överslagsmässiga kalkyler för bostadsefterpå bostäder 1979-1985. säkra slutsatser om bostadsefterfrågans utfrågan Några veckling kan man dock inte dra. Vid dessa kalkyler har värden på pris- och inkomstberoende

följande

använts. Inkomstelasticiteten har beräknats till 0,28 och priselasticiteten till 0,14. Det innebär att när inkomsten per capita ökar med l % så ökar med 0,28 % och när bostädernas relativpris ökar med bostadsefterfrågan l 96 så minskar bostadsefterfrågan med 0,14 %. I LU:s alternativ 1 ökar den disponibla inkomsten per capita med

0,43 96 per år och i alternativ 2 med 1,35 % per år (se kapitel ll). Dessa för befolkningen. Att pensionärernas inkomster tal utgör ett genomsnitt beräknas öka något snabbare torde dock ha en viss betydelse för inrikt- Utvecklingen av drifts-, bränsle- och unningen av lägenhetsefterfrågan. derhållskostnader samt byggkostnader medför en viss relativprisstegring för boendet fram till 1985. I alternativ l har relativpriset antagits öka med ca 0,5 % per år. I alternativ 2 har relativprisutvecklingen antagits bli ytterligare något ogynnsammare. Det beror bl. a. på ännu snabbare tillväxt av drifts-, underhålls- och byggkostnader samt att höjda bränslepriser får större genomslag. I alternativ 2 förutsätts inte en lika omfattande energibesparing som i alternativ l komma till stånd. Bostadsefterfrågans förändring 1979-1985 erhålls genom att utgå från den faktiska efterfrågan vid rådande priser 1979 och applicera de och tillväxttaktema i modellsambanden. Hänsyn angivna elasticiteterna måste härvid tas också till det faktiska bostadsmarknadsläget under 1979. Bostadsstyrelsens uppgifter om tomma lägenheter är ett ofta ani de vänt mått härpå. År 1979 fanns totalt ca 11 000 tomma lägenheter statsbelånade flerbostadshusen, ca halva antalet mot 1975.2 Bilden är dock inte helt entydig, det finns kommuner där antalet tomma lägenheter ökat. Vad som främst inträffat är att Storstockholm, som ännu 1976 1 hade 6 500 tomma lägenheter, inte har några tomma lägenheter alls. En ÃULS 1513854593 klar bostadsbrist är för handen i Stockholm, på Gotland och i vissa cen-

:sååå: ?ggâåâpââelllç

tralorter, främst i Norrlandslänen. I många län tycks det vara brist på av till

specialsuidier

i en eller två orter medan andra orter har växande överskott. IUI:s långtidsbedömlägenheter på lägenheter. Ding 1979- Det finns också län där det är ett generellt överskott I tabell 8.19 sammanfattas resultaten av beräkningarna av nybygg- 2 Jämförtmed FOB vi_ nadsbehoven i de båda huvudalternativen som gjorts med den angivna sade denna serie ungefär I tabellen har hälften Så många tomma ef terfrågemodellen och med de angivna förutsättningarna. lägenheter 1975 också korrigerats för att modellen för perioden 1979-1985 något underskattar som bestäms av befolknings- och åldersför- 3 Den av befolkningsden efterfrågeökning ökar Och ändringarna? Beräkningarna anger att efterfrågan på bostäder åldefsföfäfldfingaf med 17 000 per år i alternativ 1 och med drygt 20 000 i alternativ 2, dvs. ä_

:iâäââfltiâfánåâtâ

endast 2 000 respektive 6 000 utöver den ökning som ges av befolknings- genheter blir e: 15 000

och åldersförändringama. Därutöver behöver dock bostäder byggas för per å1-(= ökning av an_ för att minska bostadsbristen och för att kom- talet hushåll). att öka lägenhetsreserven,

iövriga näringslivssektorer

Tabell 8.19 Prognos över årligt bostadsbyggnadsbehov 1979-1985 med hänsyn till

inkomst- och prisutveckling

Antal lägenheter

Alternativ 2

Efterfrågeökning21 000
LågenhetsreserV0
Minskat efterfrågeöverskottb5 000
Avgång”19 000
Nybyggnadsbehov45 000

“ En lägenhetsreserv motsvarande ca l % 1985 i alternativ l och 0,5 % i alternativ 2. b Samma antal som i bostadsstyrelsens bedömning. “I det mer expansiva alternativ l har avgången räknats upp med 6 000 per år jämfört med bostadsstyrelsens bedömning till följd av en större geografisk rörlighet.

pensera avgången. l alternativ l har avgången - med hänsyn till den större geografiska rörlighet som ligger i detta alternativ (se kapitel 9) räknats upp med 6 000 per år har anjämfört med vad bostadsstyrelsen

givit härvidlag.

Den snabbare i alternativ inkomstutvecklingen 2 ger således en något större ef terfrågeökning än i alternativ utveck- 1 trots den oförmånligare lingen av boendekostnaderna. Det totala nybyggnadsbehovet blir dock lägre i alternativ 2 till följd av att lägenhetsreserven inte ökar och av att avgångsantagandet ligger på en lägre nivå. Den nu använda metoden ger en nybyggnadsnivå som ligger 10- 15 000 lägre än bostadsstyrelsens bedömning. Det beror främst på att inkomstutvecklingen under 1980-talet bedöms bli klart ogynnsammare än under 1960- och l970-talen.

8.7.3 lángtidsutredningens beräkningar

Åren 1976-1979 färdigställdes ca 55000 lägenheter ca per år, varav 40 000 småhus. År 1980 beräknas antalet bli ca 53 000. I föregående avsnitt har bostadsbyggnadsbehovet bedömts mellan ligga någonstans 45 000 och 60 000 lägenheter per år fram till 1985. Med hänsyn dels till dessakalkyler, dels till den ökning av ombyggnads- och reparationsverksamheten som av många skäl anses nödvändig och dels till de investeringskrav som bör tillgodoses också i andra samhällssektorer har LU i alternativ l räknat med en som motsvarar

investenngsnivå en ny-

produktion 1985 på ca 50 000 lägenheter. I alternativ 2 har LU räknat med att bostadsbyggandet successivt sjunker till ca 45 000 lägenheter 1985. i båda alter- Långtidsutredningens förutsättningar ligger härmed nativen inom det intervall som anges av de två skilda metoderna. Det bör emellertid betonas att nyproduktionen inte kan ses isolerat från ombyggnaderna. Vilka investeringskrav den sålunda framräknade stälnyproduktionen ler kan beräknas under vissa antaganden om produktionskostnadema

och fördelningen mellan småhus och flerfamiljhus. Den fastprisberäknade produktionskostnaden per lägenhet ökade under 1970-talet till följd av bl. a. ökade ytor, normer för energibesparing, handikappanpassning samt utrustning i övrigt. Med hänsyn främst till behovet av något mind-

i nyproduktionen bedöms produktionskostnaden i fasta re lägenheter priser bli ungefär oförändrad 1979-1985. Med de förutsättningar som gjorts beträffande lägenhetsstorlek m. m. kan investeringskostnaden för en lägenhet i flerbostadshus beräknas motsvara ca 70 96 av småhusinvesteringen. Det beror helt på att flerbostadslägenheter har en mindre genomsnittlig bostadsyta. Enligt den s. k. låneobjektsstatistiken var produktionskostnaden per m2 bostadsyta 1979 något högre i flerbostadshusen än i småhusen.

I alternativ 1 har kalkylerats med en investeringsnivå som motsvarar att 30 000 småhus och 20000 lägenheter i flerbostadshus byggs 1985. Det skulle innebära en relativt stor nedgång av småhusbyggandet från 1979 års nivå. Stagnerande realinkomster och ett vikande antal stora hushåll kan ge kraftiga utslag i småhusefterfrågan Vidare är det troligt att ökade kostnader för småhusboende och den skärpta beskattningen på realisationsvinster vid småhusförsäljning kan komma att dämpa småhusefterfrågan något. Inom samma totala investeringsutrymme skulle t. ex. 25 000 småhus och 27 000 lägenheter eller 35 000 småhus och 13 0()0 lägenheter kunna byggas, dvs. sammanlagt 48 000-52 000 lägenheter. I alternativ 2 har investeringskravet beräknats utifrån fördelningen 30 0()0 småhus och 15 000 lägenheter i flerbostadshus. Flerbostadshusbyggandet skulle därvid ligga kvar på ungefär samma nivå som under de senaste åren.

Av de totala ombyggnadrinvesteringarna utgjorde energibesparande åtgärder en fjärdedel 1979. År 1978 antog riksdagen ett beslut om en tioårig energisparplan. Målsättningen var att energiförbrukningen, genom energibesparande åtgärder av olika slag, skulle kunna reduceras med ca 20 96 i det befintliga bostadsbeståndet.

Inom det befintliga bostadsbeståndet finns den största sparpotentialen. LU har i alternativ 1 räknat med att de energibesparande investeringarna i bostäderna blir av den omfattning som bedöms krävas för att realisera energisparplanens målsättningar. Det innebär att energiinvesteringarna i bostadsbeståndet blir något mer än dubbelt så stora 1985 som 1979. En stor del av investeringarna beräknas bli genomförda genom att statsmakterna för en sådan politik att incitamenten föreligger även utan statliga stöd. I alternativ 2 antas de energibesparande investeringarna öka något mindre bl. a. till följd av att relativpriset på energi ökar långsammare än i alternativ 1. En bidragande orsak är också att den totala investeringsaktiviteten är mindre i detta alternativ, vilket ger färre tillfällen till energibesparande åtgärder i samband med att andra åtgärder UtfÖTS- 1 Se t. ex. Hårsman, B,

Under andra hälften av 1970-talet byggdes årligen 12 000 lägenheter Snickars, F!

_B0§t3d§-

om i flerbostadshus. Under 1980-talet beräknas hela det kvarvarande

agilt?? mätâlfåk

av och halvmodema lägenheter, 175 000 lägenhe-

beståndet omodema åecxemxwtøcäolms

ter, bli modermserat eller ersatt. skulle behöva öka

Ombyggnadstakten 15m landsting, Regiontill 14 000 lägenheter per år under l980-talet. Aven i det moderna be- planekontoret, 1980).

ståndet av flerbostadshus behöva kan vissa ombyggnader göras, bl. a. för att öka tillgängligheten för äldre och handikappade. En ökad ombyggnadstakt i det något nyare beståndet av flerbostadshus kan också uppkomma på grund av att det finns ett stort eftersatt underhåll som inte kan lösas på annat sätt än genom ombyggnad. Sammantaget innebär bostadsstyrelsens bedömningar att ombyggnadsverksamheten 20-25 9% störav dessa skäl behöver vara i genomsnitt re 198l-1985 med en sucän 1979. LU har i enlighet därmed kalkylerat cessiv ökning så att den 1985 ligger 40 % över 1979 års nivå i alternativ 1. Även underhållet av bostäderna behöver öka snabbt. I alternativ 2 kommer ombyggnadema inte att få lika stor omfattning. Fritidshusen ingår också i bostadssektorn. av lantmäte- En inventering riverket 1975 visade att det då fanns 590 000 fritidshus. Antalet hade ökat med 18 000 per år sedan 1970. En statlig kommitté belyser f. n. frågor rörande fritidsboendets framtida utveckling. Utan att således ha kunnat ta del av kommitténs slutsatser men med hänsyn till den förväntade svaga inkomstutvecklingen räknar LU med att investeringarna i fritidshus skall minska något framöver.

8.7.4Sammanfattning

De redovisade beräkningarna visar att det inte med någon större grad av säkerhet går att bestämma den framtida eller de fak-

bostadsefterfrågan

torer som styr denna. Viktiga utgångspunkter är dock antaganden om befolkningsutvecklingen samt inkomst- och prisutvecklingen. Samtliga dessa faktorer pekar i samma riktning beträffande

bostadsefterfrágan,

nämligen att den kommer att utvecklas svagare än hittills. Som exempel på den svagare befolkningsutvecklingen kan man peka på hur den årliga ökningen av personer i åldersgruppen 18 år och däröver förändras

jäm-

fört med 1960- och 1970-talen.

1960-talet 1970-talet 1980-talet

59 400 30 700 ca 15 000

Enligt bostadsstyrelsens beräkningar med den s. k. hushållskvotmetoden bör omkring 60 000 lägenheter produceras per år 1981-1985, varav ca 5 000 för att reducera den bostadsbrist som finns i utgångsläget. För perioden 1986-1990 kan nyproduktionen sänkas i något. Beräkningar LU, där hänsyn tagits också till inkomst- och prisutvecklingen under prognosperioden, pekar på ett mindre behov av nya bostäder, 45 000-50 000 per år. LU har kalkylerat med en nyproduktion 1980-1985 på ca 50 OCO lägenheter per år i alternativ 1 och med en successiv nedgång till 45 000 lägenheter 1985 i alternativ 2. Men då förutsätts i alternativ l att bostadsbyggandet successivt ökar i regioner med bostadsbrist till en sådan nivå att arbetskraftens geografiska rörlighet inte skall hindras av brist på bostäder. Det innebär således att det byggs relativt mycket i de reg;oner där det i dag är bostadsbrist.

Tabell 8.20 Investeringar och underhåll 1965-1985 1975 års priser

Milj. kr Årlig procentuell förändring

1965- 1970- 1974- 1979-1985

1970 1974 1979

Ah. I Ah. 2 Nybyggnadsinvesteringar 9 691 2,4 - 3,5 -2,4 -1,3 -2,7 därav: småhus 7 41 l 5,1 9,7 -1,5 -3,3 -3,3

flerbostadshus 2 280 0,6 -l 8,7 -5,7 4,0 -0,9 Ombyggnadsinvesteringar 3 176 -9,3 5,8 23,2 8,4 6,0 Summa investeringar i permanenta bostäder 12 867 - 2,5 1,3 1,5 -O,2 Underhåll av permanenta bostäder 5 029 2,9 3,3 6,6 6,3 Fritidshusinvesteringar l 694 8,2 -0,1 -3,l -0,9

Ombyggnader och underhåll har också förutsätts öka relativt snabbt. De sammanlagda investeringskraven i permanenta bostäder ökar därmed i alternativ l med 1,5 % per år. I alternativ 2 blir investeringarna ungefär oförändrade. Inom samma givna investeringsvolym skulle antalet lägenheter i nyproduktionen kunna bli inemot 60 000 med en annan fördelning mellan småhus och flerbostadshus och med en mindre ökning av ombyggnaderna än den som LU räknat med. Summerar man investeringar och underhåll i sektorn beräknas deras andel av BNP öka något fram till 1985. Det medför bl. a. att bostadskonsumtionen liksom tidigare växer snabbare än den totala privata konsumtionen (se kapitel 5).

Om prognosperiodens befolkningsutveckling, inkomster, priser och geografiska rörlighet inte drastiskt awiker från den i LU förutsatta, är det sannolikt att det långsiktiga bostadsbyggnadsbehovet snarare ligger under än över 50 000 lägenheter per år.

Investcringsutvecklingen i bostadssektorn framgår av tabell 8.20. Det är framför allt den ökande ombyggnadsverksamheten som svarar för investeringsökningen. Nybyggnadsinvesteringarna utvecklas svagare.

8.8Privata

tjänster

I LU:s sektorsystem finns fyra sektorer för privat

tjänsteproduktion.

Varuhandeln, samfärdseln och bostadsförvaltningen har beskrivits i tidigare avsnitt. Den övriga tjänsteproduktionen sammanförs till en sektor, som därför är tämligen heterogen. De verksamheter som ingår i sektorn och sysselsättningen i dessa framgår av tabell 8.21. Totalt svarade sektorn 1979 för ca 13 % av sysselsättningen i hela ekonomin och knappt 12 % av BNP.

Tjänsteproduktionens volym är svår att mäta. Mätsvårighetema består i att uppskatta om prisförändringar beror på ändrad kvalitet hos tjänsterna eller inte. Detta gör det också svårt att uppskatta produktiviteten. I nationalräkenskaperna görs för flera branscher schablonmässiga

Tabell 8.21 Sysselsättning i sektorn privata tjänster Antal sysselsatta

SNR Bransch l 000-tal Årlig procentuell

l979 förändring

1970-1979

6300 Hotell och restaurang68 -0,7
81 10 Banker och andra finansinstitut511,8
82 l 0 Försäkringsbolag1,3

8400 Fastighetsförvaltning exkl. bostäder” . . . . 8500 Uppdragsverksamhet, maskinuthyr-

ning3,2
9200 Renhållning och städning3,5
9330 Undervisning och forskning4,5
9340 Hälso- och sjukvård2,8
9350 Socialvård0,4
9360 Intresseorganisationer m. m.2,4
9400 Rekreation, kulturell service2,6
951 I Reparationer av hushållsvaror0,8
95 l 3 Bil- och cykelreparationer32 -6,l
9520 Tvätterier, frisörer m. fl.48 -2,3
9530 Arbetshjålp i hemmet22 -9,0
Sektorn Privata tjänster5350,2

sysselsättningen redovisas i SNR 8300 Bostadsförvaltning som ingår i LU-sektom med samma beteckning. Anm.:

I tabellen ingår endast näringslivets verksamhet inom hälso- och sjukvård m. m. - den offentliga sysselsättningen är avsevärt större. Källa: SCB, nationalräkenskapema.

antaganden om produktivitetsutvecklingen, t. ex. för banker där produktionsvärdet antas öka 2 procentenheter snabbare per år än sysselsättningen. Såvitt man vet ökar produktiviteten oftast långsammare i tjänsteproduktionen än i varuproduktionen, varför tjänster tenderar att bli relativt sett dyrare än varor. Detta förhållande ger incitament till substitution av mot varor i de fall där egenproduktion av

tjänster tjäns-

terna är möjlig. Detta är särskilt påtagligt för hushållstjänster, exempelvis köp av tvättmaskiner i stället för köp av tvättjänster, men sådan substitution förekommer också i företagens löpande förbrukning.

Tjänster-

nas relativa fördyring ger vidare incitament till uppkomsten av sådan tjänsteproduktion som inte registreras i statistiken, antingen som byten av tjänster eller s. k. svart

tjänsteproduktion.

8.8.1 Produktionsstrukturen

Nära 2/3 av bruttoproduktionsvärdet i den privata avser

tjänstesektom

insatser till näringslivet och den offentliga sektorn. Den andelen tenderar också att öka. (Ca 20 96 avser insatser inom den egna sektorn, dvs. mellan privata

tjänsteföretag.)

Den privata konsumtionens andel av sektorns produktion uppgår till knappt l/ 3. Andelen varierar kraftigt mellan de olika branscherna i sektom. Minst betydelse har den privata konsumtionen i bank och försäk-

ring, fastighetsförvaltning och uppdragsverksamhet. I övriga branscher, som svarar för 2/3 av sektorns sysselsättning, avser i genomsnitt likaså 2/3 av bruttoproduktionsvärdet sådana tjänster som utförs för hushållens privata konsumtion. Utvecklingen av den privata konsumtionen har således stor betydelse för sysselsättningsutvecklingen i sektorn. I genomsnitt för hela 1970-talet ökade tjänstekonsumtionen i ungefär samma takt som hela den privata konsumtionen, eller med 1,6 % per år. Konsumtionen av kulturella tjänster, reparations- och underhållstjänster samt privat utbildning, som utgör drygt hälften av den privata konsumtionen i sektorn, ökade särskilt snabbt under l970-talet. Volymminskningar skedde för restaurang- och kafébesök samt hår- och

hemhjälp,

skönhetsvård, dvs. tjänster som relativt lätt kan utföras i egen produktion.

Exporten av privata tjänster växte snabbt under l970-talet. År 1979 uppgick exportvärdet till 3,8 miljarder kr i löpande priser, motsvarande 2,8 % av landets totala export. Denna andel hade ökat under 1970-talet. Nära 90 % av den privata tjänsteexporten utgörs av entreprenader,

och annan teknisk uppdragsverksamhet i utlandet.

byggkonsulttjänster

Entreprenaderna ökade särskilt snabbt och volymen mer än tredubblades från 1974 till 1979. Importen av privata tjänster var 1979 något större än exporten mätt i löpande priser. Även importen domineras av entreprenader, varav en del avser kostnader i utlandet för den svenska entreprenadexporten.

Den privata sektorns samlade förädlingsvärde i fasta priser steg under 1970-talet med 2,5 % per år. var mindre än för

Konjunkturvariationerna

t. ex. industriproduktionen. sysselsättningen mätt i timmar sjönk under samma period med 0,9 % per år medan antalet sysselsatta steg med nära 10 000 personer.

8.8.2 Utvecklingen iskilda branscher

Hotel/branschen kännetecknades av en stark kapacitetsökning under första hälften av l970-talet, då ett antal storhotell, främst motorhotell, byggdes. Trots en samtidig nedläggning av småhotell ökade antalet rum från 38 000 till 58 000 under perioden 1972-1979.

Samtidigt med att hotellens rumskapacitet ökade, sjönk den genomsnittliga rumsbeläggningen, från 65 96 till 58 % under perioden 1970- 1979. Detta har självfallet accentuerat branschens lönsamhetsproblem. Till detta har också bidragit de kraftiga säsongsvängningarna i rumsbeläggningen. Sommarmånadema har regelmässigt låg beläggning och höstmånaderna hög beläggning. Framför allt de stora tätortshotellen och motorhotellen har specialiserat sig på tjänsteresande och konferensdeltagare som sina viktigaste kundgrupper, medan turister numera kommer i andra hand. Uppskattningsvis 35 % av hotellens intäkter härrör från konferensverksamhet. Konkurrensen är dock relativt hård, också från anläggningar i andra branscher, såsom interna kursgårdar, passagerarfartyg i färjetrafik, utländska charterresor m. m. Av alla konferenser förläggs ca 50 % till arrangörernas egna lokaler.

Även i restaurangbranschen återfinns en tendens till specialisering. Till

skillnad från hotellen har satsningama emellertid inte avsett större produktionsenheter. Mer än 3/4 av restaurangerna har färre än 5 anställda.

Kedjebildningar är vanliga i såväl hotell- som restaurangbranschen. Sammantaget svarar de för nära hälften av omsättningen. I genomsnitt är produktionsenheterna större inom kedjebildningarna.

Hotell- och restaurangbranschen kännetecknas av en viss överetablering totalt sett. Den svaga efterfrågan har försvagat lönsamheten, och investeringstillväxten dämpades mot slutet av 1970-talet. Möjligheterna att rationalisera produktionen är förhållandevis små, även om punktinsatser givit god avkastning. I stor utsträckning har dessa inriktats på att kompensera relativprisökningarna med förenklingar av serviceutbudet. Andelen deltidsarbetande har ökat i branschen, vilket varit ett annat sätt att dämpa kostnadsökningarna vid den svaga efterfrågan. Sedan mitten av 1960-talet har sysselsättningen mätt i timmar minskat med 1/ 4 och antalet sysselsatta med inemot 10 000 personer. För ho-

sjunkit

tellen var nedgången mest markerad i slutet av 1960-talet, medan restaurangsysselsättningen minskat under de senaste åren.

För perioden 1979-1985 förutses i alternativ l en mer positiv efterfrågeutveckling än tidigare i och med att turistnettot mot utlandet förbättras. De mindre enheterna inom hotell- och restaurangbranschen torde dock sannolikt ha en otillräcklig potential för rationaliseringar för att en fortsatt utslagning av mindre enheter skall kunna undvikas under l980-talet. Inom restaurangnäringen finns skäl att räkna med att också många nya företag tillkommer. I alternativ 2 uteblir förbättringen av turistnettot, och den efterfrågan som riktas mot hotell- och restaurangsektorn väntas då bli svag. För branschen som helhet beräknas produktivitetsutvecklingen bli mycket långsam - från 1970 till 1979 skedde över huvud taget ingen tillväxt i produktiviteten - och investeringarna ligga på en lägre nivå än under 1970-talet.

I banknäringen ingår förutom affärs-, spar- och föreningsbanker även hypoteksinstitut, kreditbolag, finansbolag, investmentbolag, girocentraler m. fl. Under 1970-talet steg sysselsättningen med ca 7 500 personer.

Antalet bankkontor minskade kraftigt under det föregående decenniet. Framför allt var det sparbankema som rationaliserade kontorsstrukturen och minskade antalet kontor med drygt l/4 från 1967 till 1977. Bankernas produktion rationaliserades i snabb takt genom datorisering. Denna omfattade bl. a. intern redovisning, kassaarbete, installation av uttagsautomater, betalningsförmedling och utlandstransaktioner. Datoriseringen möjliggjorde en snabb ökning av transaktionsvolymen. Inför 1980-talet är det sannolikt att volymexpansionen kan fortsätta. Liberaliseringen av kapitaltäckningsreglerna har skapat ett utrymme för en sådan expansion, som dock kan komma att bromsas om inflationen ger upphov till räntabilitetsproblem i bankerna. Tillväxten kan väntas bli särskilt snabb på betalningsförmedlingsområdet och i utlandsrörelsen. Awecklingen av den nuvarande kontorsetableringskontrollen väntas inte föranleda någon ändring i den nuvarande tendensen till minskning av antalet bankkontor. Den fortgående tekniska utvecklingen på dataområdet bedöms leda till ett fortlöpande utbyte av bankernas utrustning, och investeringarna i sektorn beräknas därför öka i minst samma takt som under 1970-talet, 8 % per år.

Som nämnts redovisas finansbolagens verksamhet i statistiken för banksektorn, men deras investeringar i leasingobjekt redovisas i bransch SNR 8500, maskinuthyrningsrörelse. Denna uppdelning ger upphov till stora redovisade internleveranser” inom den privata

tjänstesektorn.

Den finansiella leasingen omfattar ungefär 1/3 av de totala maskininvesteringarna i den privata tjänstesektorn. Ökningen har varit utomordentligt snabb under 1970-talet; från 1973 till 1979 var den genomsnittliga ökningstakten 35 % per år. Av kunderna är nästan hälften industriföretag, och nära 80 % är företag med färre än 50 anställda. I förhållande till den totala utbyggnaden av maskinkapitalet i de varu- och kraftproducerande företagen ökade den finansiella leasingen från 0,5 % 1973 till 4,5 % 1979. Som jämförelse kan nämnas att motsvarande andel i Förenta staterna är ungefär fyra gånger så hög. Bakom den snabba tillväxten av den finansiella leasingen ligger flera faktorer, bl. a. de förhållandevis gynnsamma effekterna på företagens soliditet med lå-

jämfört

nefinansierade investeringar. Vidare är den tekniska utvecklingen för vissa typer av maskinutrustning så snabb, att många företag föredrar att upprätthålla flexibiliteten genom att år för år leasa den modernaste utrustningen framför att binda upp sig vid egen utrustning som måste användas under längre tid. Finansbolagen kan också arrangera leasing av svenska varor för kunder i utlandet, s. k. exportleasing. Denna gren förefaller ha ökat särskilt snabbt.

Det finns anledning att räkna med en fortsatt stor marknadspotential för finansiell leasing. Ökningstakten torde dock avta något efter introduktionsfasen. I denna riktning verkar också införandet

av kreditpolitiska instrument som kan komma att tillämpas på finansbolagen. Eftersom såväl näringslivets investeringar som exporten under perioden 1979-1985 beräknas öka snabbare enligt alternativ 1 än som skedde 1974-1979, antas ökningstakten för finansbolagens investeringar i lea-

i stort kunna upprätthållas. I alternativ 2 finns skäl att räkna

singobjekt

med en något långsammare ökningstakt.

sysselsättningen i de privata försäkringsbolagen ökade något långsammare än banksysselsâttningen under l970-talet. Inom sakförsäkringsområdet följde utvecklingen den relativt långsamma ökningstakten i hushållsbildningen. Bolagen har nu en hög marknadstäckning för hemförsäkring. Datoriseringen av administrationen är i stor utsträckning genomförd. Kapitalförsäkringarna ökade snabbare under 1970-talet som komplement till det allmänna försäkringsskyddet och olika tjänstepensionssystem. Rådgivningen och försäljningen av kapitalförsäkringar är personalintensiv och svår att rationalisera. Också försäkringsbolagens verksamhet i utlandet expanderade under 1970-talet, en utveckling som väntas fortsätta under prognosperioden.

Branschen fastighetsförvaltning exkl. bostäder var tidigare funktionellt avgränsad i statistiken och framkom som ett slags för att re-

hjälpkonto

dovisa kostnader för hyrda lokaler. Vid revisionen av nationalräkenskaperna hösten 1980 infördes en institutionell definition av branschen, så att numera endast företag som huvudsakligen ägnar sig åt uthyrning av lokaler ingår. Genom omläggningen reducerades förädlingsvärdet i branschen med ca 80 %. Investeringarna i branschen motsvarar ca 2/3

av hela den privata tjänstesektorns byggnadsinvesteringar. De avser så gott som helt byggnader som används i andra branscher. Investeringarna i fastighetsförvaltningsbranschen ökade med ca 2,5 % per år under 1970-talet, medan de totala byggnadsinvesteringarna (exkl. bostäder) gick ned. Också under 1980-talet väntas investeringarna i lokaler för uthyrning öka snabbare än de totala byggnadsinvesteringama.

Branschen uppdragsverksamhet inrymmer en heterogen samling delbranscher inom teknisk och administrativ konsulting, exempelvis byggkonsulter, arkitektkontor, bokföringsbyråer, dataspecialister, reklambyråcr, organisationskonsulter m. fl. Många företag i branschen är små. En hårdnande konkurrens från såväl utländska konsultföretag som företagskunderna själva (som utreder i egen regi) gör branschens framtidsutsikter riskfyllda. För exporten, som 1979 kan uppskattas till omkring 15 % av branschens produktionsvärde, förutses dock en expanderande marknad.

Branschen renhållning och städning fick en något vikande produktion mot slutet av 1970-talet. Genom mekanisering av tjänsterna torde dock relativprisökningarna kunna begränsas och avsättningen åter öka. Tillväxten för den privata delen av hä/so- och sjukvården under 1970-talet till stor del bestod i en utbyggnad av företagshälsovården. Vid en dämpning av ökningstakten för den offentliga sjukvården under 1980-talet vidgas utrymmet för privat verksamhet inom detta område. Branschen rekreation och kulturell service, som inrymmer museer, teatrar, konstnärlig verksamhet m. fl., har till stora delar åtnjutit offentliga subventioner. I dessa delar förutses en något dämpad utveckling, medan lotteriverksamhet etc. kan antas fortsätta att öka snabbt under 1980-talet. Tvätterier och andra personliga serviceaktiviteter kan väntas fortsätta sin kräftgång fram till 1985 i takt med en ökad användning av engångsmaterial inom t. ex. sjukvården och en ökad egenproduktion av personliga tjänstcr.

Bilreparationsverkstäderna var den bransch inom den privata tjänstesektorn som uppvisade snabbast produktivitetstillväxt under 1970-talet, 5.5 % per år i genomsnitt. Sedan vissa delar av de bilreparationer som utförs vid bensinstationer överförts till varuhandeln i samband med revisionen av nationalräkenskaperna, ingår i branschen främst märkesverkstäder och fristående bilreparationsverkstäder.

Av verkstädernas produktion avser drygt hälften för privat

tjänster

konsumtion. Produktionen för insatser i näringslivet domineras naturligt nog av arbeten för samfärdselsektorn. Utvecklingen av antalet bilar har stagnerat sedan 1976, då nyregistreringama nådde en topp. Den sjunkande nyregistreringen har medfört att antalet äldre bilar i bilbeståndet ökat. Detta kunde förväntas ha bidragit till ett ökat behov av reparationer och underhåll. Samtidigt har emellertid de genomsnittliga körsträckorna minskat som av höjda bränslepriser och aktivare

följd

priskonkurrens från alternativa transportmedel.

Produktionen inom den renodlade reparationsbranschen sjönk kraftigt i början av 1970-talet, när bensinstationerna ökade sin andel, och har därefter stigit med ca 1,5 % per år. Även sysselsättningen föll drastiskt från 1970 till 1974 och har sedan gått ned med drygt 3 % per år.

Produktiviteten under hela decenniet. En viss avmattsteg relativt jämnt dock märkas mot slutet av 1970-talet. En förklaring är att ning kunde Man kan anta att och svart

beläggningsgraden sjunkit. egenproduktion

under 1970-talet, och i konkurrensen med produktion ökat i omfattning

en prisnackdel. De har dessa har de etablerade reparationsverkstäderna

tidvis också haft svårt att rekrytera yrkesutbildad arbetskraft, och personalomsättningen i branschen är allmänt sett ganska hög. Nära hälften är (inkl. arbetsledare). Rationaliseringsav de sysselsatta tjänstemän har bäst kunnat tas till vara av märkesverkstädema, där

möjligheterna

av arbetsmomenten är störst. En förutsättningarna för Standardisering metod som kunnat allmänt i branschen är arbetsbesparande utnyttjas i stället för att reparera förslitna deatt i högre grad använda reservdelar lar. har sålunda ökat snabbare än den totala

Reservdelsförsäljningen

omsättningen i branschen. Till en del kan detta också avspegla en ökad och svarta Reservdelama härtill grad av egenproduktion reparationer. utsträckning i de etablerade verkstäderna. köps i betydande som förutses i Med den måttliga ökning av den privata konsumtionen alternativ 1 kan inköpen av nya bilar väntas ligga kvar på en låg nivå för ett ökat behov av reparationer och underhåll och ge förutsättningar av bilarna. att riktas mot den etablerade Hur mycket därav som kommer verkstadssektorn är dock ovisst. I alternativ 2 kan förutses en uppgång i nyregisteringarna och sålunda en mera dämpad tillväxt i reparationsbehovet. I branschen finns som nämnts en viss överkapacitet på kapitalråder En torde sidan, medan brist på arbetskraft. produktionsökning därför inte av än som

möjliggöra större ökningar arbetsproduktiviteten

skedde under 1970-ta1ets senare del.

8.8.3Långtidsutredningens beräkningar

l tabell 8.22 sammanfattas den historiska utvecklingen och beräkningsför 1979-1985 för hela sekresultaten enligt de två alternativen perioden torn privata tjänster. Enligt alternativ 1 stiger sektorns förädlingsvärde med 3,5 % per år Detta snabbare än den

under prognosperioden. är någon procentenhet

Tabell 8.22 Privata tjänster 1965-1985 1975 års priser

Milj. kr Årlig procentuell förändring 1979 1965- 1970- 1974- 1979-1985 1970 1974 1979 ;TT-

2,4 2,4 3,5 2,2 Förädlingsvärde 1,1 -0,3 1,0 Sysselsättning, antal -0,1 0,5 milj. tim.

Produktivitet, kr/ tim.2,53,1
Privat konsumtion2,6 9,70,5 15,8

Export Bruttoinvesteringar 9,5 5,9

l 1,7 0,5 därav: byggn/anläggn.

mask./invent. 6,8 8,7

360 Utvecklingen iövriga näringslivssektorer

genomsnittliga ökningstakten under l970-talet, vilket framför allt sam-

manhänger med att behovet av insatsleveranser till näringslivet stiger. Den privata konsumtionen av sektorns tjänster ökar samtidigt mycket långsamt, eller i samma takt som hela den privata konsumtionen. Jäm-

fört med 1970-talet blir ökningstakten fram till 1985 mindre än hälften,

eller ca 0,5 % per år. Exporten, däremot, beräknas kunna stiga i ungefär samma snabba takt som på 1970-talet. Då kunde den höga tillväxten förklaras av att utgångsnivån vid decenniets början var låg, knappt 750 kr, men under 1980-talet milj. tillkommer att särskilda satsningar på denna typ av export kommer att göras.

Den registrerade produktiviteten i sektorn privata tjänster är till stor del ett utslag av beräkningstekniska konventioner i statistiken för flera

av dc ingående branscherna. I genomsnitt redovisas en ökning av produktiviteten med 3,4 % per år under l970-talet. Med utgångspunkt från att ökningstakten avtog något i slutet av l970-talet i de branscher där

produktiviteten faktiskt mäts har genomsnittet för perioden 1979-1985

antagits bli 3,1 96 per år. Därmed ökar sysselsättningen mätt i timmar

med 0.5 % per år, vilket beräknas motsvara en ökning av antalet sysselsatta med närmare 35 000 personer under perioden.

Investeringarna beräknas än under öka något långsammare 1970-ta-

let, framför allt genom att den mycket snabba

ökningstakten för investe-

ringarna i finansiella leasingobjekt väntas bli något dämpad.

Enligt alternativ 2 beräknas tillväxten i sektorns produktion bli avsevärt långsammare. ökar sålunda

Förädlingsvärdet med endast 2,2 %

per år under perioden 1979-1985 enligt detta alternativ. Trots att den

privata konsumtionen totalt sett ökar något snabbare än i alternativ l, blir efterfrågan på privata tjänster något mindre i alternativ 2, beroende

på att omsvängningen av turistnettot mot utlandet helt uteblir. Vid den

ofördelaktigare utveckling av det relativa som förutses i

kostnadsläget

alternativ 2 dämpas också tillväxten av den privata tjänsteexporten. För-

utsättningarna för en produktivitetstillväxt eni takt med utvecklingen

ligt alternativ 1 urholkas av de sämre

avsättningsmöjligheterna, men

också kan väntas bli drabbad och minska

sysselsättningen med 0,4 %

per år mätt i timmar. Antalet sysselsatta beräknas likväl öka, men med mindre än 10 000 personer fram till 1985. Jämfört med alternativ 1 be-

döms bli mindre. investeringarna såväl när det gäller realkapital som an-

vänds i branschens egen produktion som när det gäller leasingobjekt.

Energiförsörjningen

8.9. l Bakgrund

Fram till av 1970-talet karakteriserades den ekonomiska början utveck-

lingen av en snabb och stabil tillväxt. Detta medförde en kraftig ökning av industrin energianvändningen.Inom bidrog en teknisk utveckling un-

derstödd till andav en förmånlig prisutveckling på energi i förhållande

ra insatsfaktorer verksamt till detta. Den materiella

standardutveckling-

en innebar också en allt energiintensivare konsumtion bland hushållen, som bl. a. tog sig uttryck i en ökad personbilsanvändning.

av under dessa år åtfölj-

Den snabba ökningen energiförbrukningen

I mitten av 1950-tades av en övergång från fasta till flytande bränslen. År 1973 hade let svarade oljan för ca 45 % av den totala energitillförseln. mån minskade tillförseln av dess andel stigit till ca 73 %. I motsvarande fasta bränslen - särskilt av kol.

präglats av språngvisa Sedan 1973 har utvecklingen i energisektorn

höjningar av priserna på råolja. Dessa slog relativt snabbt igenom på priset på färdiga

prishöjningar

dramatiska har kunnat note-

petroleumprodukter. Särskilt prisstegringar

och lokala överskott omras på den s. k. spotmarknaden där tillfälliga

sätts. Eftersom mer än 30 % av sina färdigproduk- Sverige tidvis skaffat ter från denna marknad har dessa priser haft ett stort inflytande på pris-

utvecklingen för våra oljeprodukter. Våra totala för oljeprodukter har stigit mycket kraf-

importkostnader

1979 till 25 miljarder kr, vilket kan jämföras tigt sedan 1973. De uppgick kr 1973. Under motsvarande period var importvolymen

med 5 miljarder

vilket innebär att det anpraktiskt taget oförändrad, genomsnittliga

femdubblades 1973-1979. skaf f ningspriset Mot denna bakgrund har det statliga engagemanget på energiområdet berörde i huvudsak endast den ökat. Till en början energipolitiken samt villkoren för och

kortsiktiga försörjningsberedskapen produktion

distribution av elektricitet. Efter hand har energipolitiken vidgats till att

även omfatta användningen av energi. Ett uttryck för detta är de statliga

satsningarna på hushållning med energi. Utöver statliga medel anslagits dessa åtgärder har också betydande Resultaten treårsperioden samt till energiforskningen. av den gångna

för de kommande tre åren har nyligen redovisats av delegationen förslag

för Dessutom har oljeersättningsdelegationen lagt fram

energiforskning.

i november 1980. ett handlingsprogram över som här presenteras baserar sig

De kalkyler energiförsörjningen

från SINDÅ Industriverkets energistudie grun-

på ett underlagsmaterial

som LU 80; LU 80 har å andra sidan dar sig på samma förutsättningar i sina kalkyler. Det har i första hand utnyttjat SIND:s bedömningar av den specifika åtgången av energi i olika sektorer av gällt utvecklingen har genomförts för bl. a. näringslivet. Dessutom konsistensprövningar

privat konsumtion av energi och total import av energiråvaror.

Tabell 8.23 Realpriser på energi i konsumentledet 1965-1979

Årlig procentuell förändring

1965-1973 1973-1979

1,6 16,3 Tjock eldningsolja (eo 4 NS) Högspänd el -3,6 5,8 (eo 1) -1,4 5,2 Villaolja (eol) 1,9 13,9 Villaolja Hushållsel -3,2 4,1

Anm.: Områkning till reala priser har skett med KPI för samtliga energislag. 1 Energi på 304mm, Högspänd el exkluderar elskatt. SIND 1980: 17. Källor: Statistiska centralbyrån och svenska elverksföreningen.

362 i

Utvecklingen övriga näringslivssektorer

Energianvändningen

Energianvändningen redovisas normalt uppdelad - inpå tre sektorer dustri-, transport- och övrigsektom. Dessa tre huvudsektorer är i sin tur

uppdelade på ett sätt som relativt väl ansluter LU:s sektorindelsig till ning. Totalt byggs industriverkets prognoser upp genom analyser av ett 30-tal delsektorer.

Innan en närmare av

redovisning energianvändningsprognoserna görs

kan det vara skäl att något uppehålla sig vid de

realprishöjningar på

energi som inträffat sedan 1973. under Utvecklingen de närmast före-

gående åren berörs också för skull. I tabell jämförelsens 8.23 har sålunda prisdata ställts samman för några oljekvaliteter samt el - allt mätt som priset hos den slutliga konsumenten i reala termer.

Av tabellen att framgår realprisema på oljeprodukter var relativt

oförändrade från 1965 till 1973 medan elprisema föll med drygt 3 96 per år. Under perioden 1973-1979 har

kraftiga realprishöjningar inträffat

för medan däremot

eldningsoljoma, prisstegringama på motorbensin

varit mer har måttliga. Elprishöjningama inte heller varit lika snabba

som för vilket

eldningsoljorna, sammanhänger med den relativt

ringa andelen oljebaserad kraftproduktion samt de långa kontraktstiderna

mellan råkraftleverantör och storkonsumenter.

De observerade kan

relativprisförändringama förväntas utlösa an-

passningsåtgärder av olika slag - en insatsfaktor sparas eller byts mot en annan. Vissa åtgärder kan enkelt genomföras medan andra tar lång tid och är förbundna med

investeringar.

Några säkra av hur stor

uppskattningar energipriskänsligheten är

finns varken för industrins eller hushållens

del. Tillgängligt material

tyder dock på att är liten priskänsligheten på kort sikt men växer efter hand som tiden ökar. för anpassning

Ett skäl för den observerade trögheten är givetvis att energianvänd-

ningen är starkt förbunden med existerande

kapitalutrustning. Det blir

härigenom kostsamt att snabbt ställa om

energiförbrukningen.

Man finner att i

energiinsatsen industriproduktionen fallit

något snabbare efter 1973 än under åren närmast dessförinnan. En slutsats synes uppenbar, nämligen att prishöjningama på energi slagit igenom på

förbrukningen.

De som beskrivs i tabell

relativprisförskjutningar 8.23 har också bi-

dragit till en i förskjutning användningen mellan olika energislag. Dessa

förhållanden framgår av tablå.

följande

Energianvändningen fördelad efter energislag och bransch 1973 och 1979 Procentuella andelar

1973 E1Övrigt1979 E1
Träförädlingsindustri19,342,4 21,7
Jord- och stenindustri9,613,4 11,4
Jäm- och metallverk24,439,5 25,4
Verkstadsindustri29,22,6 30,7
Övriga branscher33,45,1 35,5
Summa industri24,2

25,8 26,6

Utvecklingeni övriga näringslivssektorer

visar att elandelen har ökat från 1973 till 1979. I

Tablån genomgående

från olja till branscher har en inte obetydlig övergång vissa energitunga Inom är det bl. a. en

bränslen ägt rum. träförädlingsindustrin

övriga av sulfat- i stället för sulfitmassaframställ-

följd av en fortgående ökning

som bränsle i störatt avfallslutar kan nyttiggöras ning, vilket möjliggör kan den observerade utre utsträckning. Inom jord- och stenindustrin

i cementtillverkvecklingen återföras på ett byte av produktionsmetod

som bl. a. innebär att ersätts med kol. ningen olja

Industrin

i alternativ l LU:s kalkyler ökar industrins bruttoproduktion Enligt Härigenom förbättras resursutnyttjandet med 3,6 % per år 1979-1985.

medför en av investeringsakti-

inom industrin, vilket betydande höjning

en i produktionstillväxten

viteten. Samtidigt sker också förskjutning

olika branscher mot en ökad andel för de energiintensiva. mellan

dessa faktorer den framtida energianvändningen

Förutom pâverkas

1979-1980 succesinom industrin av att de kraftiga oljeprishöjningarna

kommer förutsatt en sivt kommer att slå igenom. Härtill att utredningen

med i genomsnitt 2 % per år under fortsatt stegring av realpriset på olja

En ökad strävan efter hushållning samt en fortsatt 1980-1985.

perioden

bedöms av industriverket bli en direkt övergång till el och fasta bränslen

konsekvens av detta.

kunna realiseras i alternativ l, där Framför allt bedöms denna strävan

är hög och medger införandet av ny teknik. Ener-

investeringsaktiviteten

kunna öka relativt snabbt i detta alterförväntas därför

gieffektiviteten

kommer den tonativ och med de i övrigt redovisade förutsättningarna

inom industrin att öka med 3,4 % per är

tala energianvändningen

bedöms öka med 1,5 96.

1979-1985. Oljeanvändningen

endast uppgår till 0,8 %

I alternativ 2, där bruttoproduktionstillväxten

av till l 96 per år,

sig ökningen energianvändningen

per år, inskränker kan väntas minska. Vid denna låga produk-

medan oljeanvändningen

varför förtionstillväxt beräknas investeringsverksamheten stagnera,

l. av energieffektiviteten inte går lika snabbt som i alternativ bättringen

Transportsektorn

i samhället utanför jord-

omfattar allt transportarbete

Transportsektorn innefattas här biltransporter, flygtrafik, järn- och spårbruket. Sålunda

samt inrikes Av den totala energiförbrukvägar, busstrafik sjötrafik. - i huvudsak privatbiningen i sektorn avser ca 70 % persontransporter

lismen.

blir därmed av avgörande betydelse

Utvecklingen för privatbilismen Under efför hur kan komma att te sig framöver.

energianvändningen

vilket lett till terkrigstiden har antalet personbilar ökat mycket kraftigt,

Förbrukningen av en mycket snabb ökning av drivmedelsanvändningen. som permotorbensin har ökat med 4,5 % per år sedan 1960 samtidigt

sonbilsparken ökat från 1,2 till 3,0 miljoner.

i antalet bilar upphört beroende Sedan några år tillbaka har tillväxten

Utvecklingeni övriga näringslivssektorer

på en stark nedgång i nyinköpen av bilar. Skälen till denna är utveckling troligen både höjda realpriser på motorbensin och en begränsad

ökning

av hushållens disponibla inkomster sedan början av 1970-talet. de

Enligt förutsättningar

som legat till grund för prognoserna till 1985 fortsätter

priserna på motorbensin att öka realt samtidigt som utrymmet för in-

komsthöjningar kommer att vara litet. mycket Personbilsbeståndets storlek kommer i båda utvecklingsalternativen att öka mycket svagt från 1979 till 1985 (se kapitel 5).

LU räknar med en viss förskjutning från personbilsåkande till järnvägs- och flygresande. Av detta följer att användningen av motorbensin kommer att minska till 1985. En

minskning av bensinåtgången

per fordon har därvid också antagits komma till stånd - dels beroende på den

tekniska utvecklingen, dels beroende på att hushållen kan förväntas sänka den årliga körsträckan som en av de

följd höjda bensinpriserna. Godstransportarbetet, som ökade i samband

med den industriella expansionen och det snabba bostadsbyggandet, har minskat under senare år. Den återgång till en snabbare ekonomisk aktivitet som väntas ske i

alternativ l medför att energiförbrukningen för detta ändamål förutses öka till 1985. En ökad andel för

godstransporter på järnväg har därvid

antagits.

Den totala energianvändningen för transportändamål förutses med dessa i alternativ

förutsättningar 1979-1985.

l stiga måttligt En min-

skande användning för persontransporter uppvägs av en för

ökning godstransporter.

Enligt industriverkets ökar den totala

bedömning energianvändningen

för transportändamål lika svagt i alternativ 2 som i alternativ l. Fördel-

ningen på person- respektive

godstransporter skiljer sig dock från alter-

nativ l. Den privata konsumtionen ökar snabbare i alternativ 2, medan

motsatsen gäller för tillväxten i

industriproduktionen. En i omkastning förbrukningsmönstret jämfört med alternativ l blir

följden av detta.

Övrigsektorn

Inom den s. k. övrigsektorn samlas all

energiförbrukning för uppvärm-

ning (exkl. industrin) samt energianvändningen inom de varuproducerande näringarna utanför industrin och de privata och

offentliga tjänste-

sektorerna. Ca 2/3 av energianvändningen i sektorn kan hänföras till

bostadssektorn. Av stor betydelse blir sålunda vilka antaganden som

görs om bostadsbeståndets liksom om utveckling omfattningen av ener-

gihushållningen.

Bostadsbeståndets efter

fördelning lägenhetstyp

och uppvärmningsform redovisas i

följande sammanställning.

Enligt de som redovisas beräkningar i avsnitt 8.7 kommer bostads-

beståndet att uppgå till ca 3,84 miljoner lägenheter 1985 i alternativ l och ca 3,85 miljoner lägenheter i alternativ 2.

Denna förutsättning behöver

också kompletteras med antaganden om

hur nyproduktionen fördelar sig på olika uppvärmningsformer. Dessutom påverkas kalkylerna i hög grad av i vilken takt som

konverteringar

sker mellan olika uppvärmningsformer i det beståndet.

befintliga

SOU |980:52 Utvecklingeni övriga näringslivssektorer

1979 och Bostadsbeståndet fördelat efter lägenhetstyp och uppvännningsform

1985 Procentandelar

1979 1985 Alt. l och 2

45 Småhus, totalt därav: elvärme 17 3 fjärrvärme 25 övrig uppvärmning totalt 55 Flerbostadshus, 2 därav: elvärme 30 fjärrvärme 23 övrig uppvärmning Totalt l00

därav: elvärme 19 33 fjärrvärme 48 övrig uppvärmning

till med el och har skett

En ökad anslutning uppvärmning fjärrvärme

Anunder 1970-talet både i nyproduktionen och genom konvertering. minskat succesdelen oljeuppvärmda bostadsfastigheter har därigenom

ca 60 % av hela bostadsbeståndet med olja. sivt. F. n. uppvärms ökning av För utvecklingen fram till 1985 har antagits att en fortsatt bostäder sker. Som framgår av ta-

andelen el- och fjärrvärmeanslutna

andelen dvs. minska till strax under blån skulle övrig uppvärmning olja av förefaller av flera 50 %. En fortsatt minskning oljeuppvärmningen att kommer att få en skäl trolig. Det har bl. a. antagits oljeprodukter än el och Dessutom torde osä-

oförmånligare prisutveckling fjärrvärme.

för den framtida leda till att kerheten om villkoren oljeförsörjningen flexiblare - en tendens som redan kunnat

uppvärmningssystem väljes

till en ökad övergång från olje-

skönjas de senaste åren. Möjligheterna

till elanvändning har bl. a. påvisats av den s. k. elanvändningskommit-

tén i dess betänkande El och Ds I 1980:22.

Olja

När det gäller utvecklingen av energiförbrukningen per lägenhet peinformation 1977 för att därefter kar tillgänglig på att den steg fram till falla. energiåtgången har bl. a. påverkats av den bygg- Den specifika norm 1977. Dessutom har energisom antogs 1975 och kompletterades i det befintliga bostadsbeståndet påverkats av de åtgärder användningen som ingår i den s. k. energisparplanen. också de snabba Vid sidan av de statliga åtgärder som här angivits har betydelse för utvecklingen. De mycprisstegringarna på energi haft stor som inträffade för bl. a. 1979 har

ket kraftiga prishöjningar villaolja

lönsamma. De kan beräknas komma att

gjort många besparingsåtgärder

i under de närmaste åren. realiseras betydande utsträckning för 1985 räknar industriverket med att den genomsnittli- I prognosen i bostadsbeståndet kommer att minska

ga specifika energiförbrukningen

l. Härvid förutsätts att statsmakterna med ca 3 % per år i alternativ kommer att föra en sådan politik att de energibesparingar som antagits

realiseras. Detta kräver i sin tur att bli uppnådda i den s. k. sparplanen i mer än förbostadssektorns årliga investeringar energibesparingar

366 Utvecklingen iövriga näringslivssektorer

Tabell 8.24 Slutlig energianvändning 1965-1985 Årlig procentuell förändring

1965- 1979- l 985

Alt. l

Industri3,4-0 63,4
därav olja3,91,5
Transporter3,52,50,6
därav olja3,72,60,6
Övrigt3,71,3-2,1
därav olja3,7-O,2-5,1
Totalt3,50,70,6
därav olja3,8-0,3-1,8
dubblas underI alternativ
prognosperioden.2 realiseras inte sparpla-
nens intentioner fullt ut och motsvarandetill ca 2 %

minskning uppgår

per år. Sammantaget beräknas i bostadssektom minska

energianvändningen

med knappt 3 % per år 1979-1985 i alternativ l. Användningen av el och

fjärrvärme förutses stiga medan minskar med 6 a 7 %

oljeanvändningen

per år vilket kan översättas till en av med

inbesparing oljeprodukter

2 m3 från 1979 till 1985.

milj.

Adderas till i bostäder även

energiförbrukningen energianvändningen

i lokaler, jordbruk m. m. visar industriverkets kalkyler på en minskning med ca 2 96 per år 1979-1985 för övrigsektom som helhet i alternativ 1. Detta är ett klart omslag i utvecklingen jämfört med tidigare år. I alternativ 2 uppgår minskningen till drygt l 96 per år. Det bör i detta observeras sammanhang att 1979 var ett exceptionellt år; dels ledde den väderleken kyliga till ett stort uppvärmningsbehov, dels ledde de fortlöpande prisstegringarna till en spekulativ

lagerpåfyll-

nad. Om dessa faktorer beaktas blir den beräknade år-

överslagsmässigt

liga minskningen av i stället ca l %

energiförbrukningen i övrigsektorn

lägre. Den totala redovisas energiförbrukningen i tabell 8.24. Där framgår att SIND räknar med en ökning om ca 0,6 96 per år 1979-1985 i altemativ 1. minskar Oljeförbrukningen med knappt 2 % medan elanvändningen väntas fortsätta 2 förutses att stiga. I alternativ totalt sett en stagnerande energiförbrukning på 1979 års nivå. För att få ett mått på hur energieffektiviteten förändrat sig i ekonomin som helhet har i ställts samman följande tablå uppgifter över ener-

gianvändning resp. bruttonationalprodukt (BNP). Differensen mellan

de årsvisa för

förändringarna energianvändning och BNP ger en indika-

tion om hur mängden insatt energi har förhållit sig till det totala pro-

duktionsresultatet i ekonomin. Av följande tablå kan utläsas att

energiförbrukningen - både totalt

och för olja - ökade snabbare än BNP fram till 1973. Efter 1973 har en

omsvängning skett så att energiinsatsen, särskilt av mins-

oljeprodukter,

kat i förhållande till produktionen. Enligt industriverkets kalkyler fortsätter denna utveckling i ännu snabbare takt efter 1979.

i 367

Utvecklingen övriga näringslivssektorer

Årlig procentuell förändring

1965- 1973- 1979-1985

1973 1979 Ah. l

Total 3,5 0,6 (l) energianvändning 3,8 -1,8 (2) Därav oljeprodukter 3,3 2,5 (3) BNP 0,2 -l,9 (1) ./.(3) 0,5 -4,3 (2) ./.(3)

8.9.3 Produktion och tillförsel av energi

Det som knyter an till de redovisade användnings-

försörjningssystem

i tabell 8.25. Den totala tillförseln har förberäkningarna sammanfattas

delats centrala energislagen. I det i energiproduktionssampå de mest som LU arbetar med kan det manhang tämligen korta tidsperspektiv om de att ändra finnas skäl att särskilt påminna begränsade möjligheter

I det följande kommentillförsel/ produktionsssystemet som föreligger.

som varit nödvändiga i arbeteras några av de mest centrala antaganden

tet. av i elsystemet ansluter sig helt

Utbyggnaden produktionskapaciteten

var kända hösten 1980. Det betyder att till de planer och beslut som

det beslut som riksdagen kärnkraftsproduktionen följer energipolitiska

våren 1980. För dessa innebär det att 10 kärnkraftsfattade kalkyler 1985. Produktionen av kärnkraftsbaserad el stiblock antas vara i drift 1979 till 44TWh 1985. Utöver detta kan från ca 20 TWh ger därmed tillskott från en fortsatt utbyggnad av vattenkraf-

också vissa marginella

ten tillföras kraftsystemet. av elefterfrâgan leder i alternativ l till att värmekraf- Bedömningarna behöver utsträckning bl. a. för kortten endast tas i anspråk i begränsad 2 blir industriverkets bedömningar clantidsreglering. I alternativ enligt

ca 10 TWh än i alternativ l. Vid en sådan utveckling vändningen lägre första hälft ett överskott av uppkommer under 1980-talets temporärt i elsektom som i dessa kalkyler antagits medföra

produktionskapacitet

en ökad Den av regeringen tillsatta elanvändningskommittén elcxport. i sitt betänkande (El och olja, Ds I 1980:22) lagt fram detalhar nyligen om hur denna överskottssituation skall utnyttjas. jerade förslag

Tabell 8.25 Totalt tillförd energi 1973-1985

PJ

Vatten- och kärnkraft 223

av el 3 Nettoimport Inhemska bränslen” 138

Kol- och koks 70

l l57 Petroleumprodukter

Totalt tillförd energi 1 591

“ Inkl. spillvärmeleveranser.

Inhemska bränslen svarade l979 för ca 10 % av den totala energitillförseln. Huvuddelen hänför sig till industrins egen användning av avfallslutar. av brännved hos hushållen En viss användning ingår också i kalkylerna även om omfattningen av denna är mycket svårt att beräkna. Fram till 1985 beräknas användningen av inhemska bränslen öka. Det gäller inom såväl hushållssektorn som industrin. För industrins del har förutsätts att främst massaoch pappersindustrin kommer att ersätta vissa med flis. Även som bränsle

oljekvantiteter i fjärrvärmesystemet

förutses ett ökat utnyttjande av flis under prognosperioden. (Se avsnitt 8.3.2.) Tillförseln av kol och koks hänför sig för närvarande så gott som enbart till den användning som järn- och stålindustrin resp. cementindustrin behöver för processändamål. För de närmaste åren föreligger planer på en ökad kolanvändning för främst värmeproduktion i hetvattencentraler och värmeverk. Verkställandet av dessa planer försvåras av ovissheten beträffande miljövårdskraven. P. g. a. långa byggnadstider kan man inte räkna med någon större ökning av kolanvändningen fram till l985.

Bakom den utveckling som redovisas i tabell 8.25 ligger en viss ökning av inom industrin kolanvändningen som ersättning för olja samt ett antagande om att ett fjärrvärmeverk och en hetvattencentral kommer att utnyttja kol i sin värmeproduktion. Om nödvändiga ska-

förutsättningar

pas - bl. a. när det gäller lösande - kan kolanvänd-

miljöproblemens

ningen öka snabbare än vad som här angivits. Enligt industriverkets beräkningar skulle leveranserna av

oljeproduk-

ter som en konsekvens av den redovisade utvecklingen för övriga energislag minska från l979 till 1985. i alternativ Minskningen l blir ca 1,5 % per år och i alternativ 2 ca 2 % per år. Minskningen ligger till allra största delen på eldningsoljor medan däremot de lätta som

oljekvaliteterna

bensinoch dieselprodukter ligger kvar på en oförändrad nivå l979l985. Omräknat till ekvivalenta motsvarar oljeton detta en reduktion av leveranserna av oljeprodukter på mellan 2,5 och 3,3 miljoner ton för perioden som helhet.

Oljeandelen i den totala skulle härmed minska

energiförsörjningen

från 68 96 år l979 till 6l % år 1985. Oljan ersätts genom en betydande ökning av mängden av kärnkraftsproducerad el samt i någon mån också av en ökad tillförsel av fasta bränslen.

En vidgad försörjningsbas kom-

mer sålunda successivt till stånd under l980-talets första hälft.

Oljans

dominerande roll kvarstår dock i allt väsentligt.

Investeringar inom el- och värmeverk

Som redan framhållits är ledtiderna för investeringar i el- och värmesektorn mycket långa. Det betyder att de investeringar som kommer att ske l979-l985 till stor del är en konsekvens av beslut som redan fattats under l970-talet. När det gäller elsystemet utgår beräkningarna, som tidigare nämnts, från att l0 kämkraftsblock kommer att vara i drift 1985.

Investeringar-

na för dessa är dock nedlagda till den alldeles övervägande delen före

Utvecklingeni

1979. Det som tillkommer fram till 1985 är investeringar i block ll och

av investeringskostnaden för block l2. Elproduktionen i merparten dessa block ligger dock efter 1985.

Beträffande har förutsatts vissa nytillskott

fjärrvärmeförsörjningen

från kraftvärmeverk; huvuddelen av det ökade värmebehovet kommer emellertid att tillgodoses med en utbyggnad av hetvattencentraler.

Med dessa förutsättningar beräknas investeringarna i produktionsoch distributionsanläggningar öka med 2,6 % per år 1979-1985 i båda utvecklingsalternativen.

9 Arbetsmarknaden

Detta om arbetsmarknadens utveckling är indelat i tre avsnitt. I

kapitel det första avsnittet diskuteras arbetsmarknadens funktionssätt under 1970-talet med särskild tonvikt på uppkomna tendenser till avtagande rörlighet mellan olika delar av arbetsmarknaden. Sysselsättningens för-

1985 enligt de båda alternativen redovisas i avdelning på olika sektorer snitt 9.2. I det avslutande avsnittet behandlas det regionala perspektivet och de krav på geografisk rörlighet som utvecklingen under prognosperioden ställer.

9.1 Arbetsmarknadens funktionssätt

9.1.1Inledning

Från 1970 till 1979 ökade sysselsättningen med ca 270 000 personer eller med drygt 0,7 % om året i genomsnitt. Som beskrivits i kapitel 3 ledde

dock inte till en ökad arbetsinsats mätt i timsysselsättningsökningen mar. Till av ökad frånvaro och kortare medelarbetstid sjönk den

följd

totala timvolymen med ca 0,7 % per år under 1970-talet.

Parallellt med ökningen av den totala sysselsättningen kom ett växande antal personer att möta svårigheter att få sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden, liksom många företag kom att få det svårare att tillfredsställa sin arbetskraftsefterfrågan. Det skedde i detta avseende grundläggande i arbetsmarknadens funktionssätt under

förskjutningar

1970-talet. Utvecklingen gick mot längre och stabilare anställningsförhållanden, vilket ledde till en långsiktigare bindning av arbetskraften till arbetsgivarna. Färre slutar numera frivilligt sina anställningar och den

arbetsmarknaden har alltmer begränsats till att omfatta dem som öppna

eller slås ut vid driftsinny- resp. återinträder på arbetsmarknaden skränkningar etc. Detta har medfört tendenser till ökad sortering av arbetstagarna ef ter konkurrensförmåga. De som inte klarar inträdesprovct

löper stor risk att bli permanent utan och de på arbetsmarknaden jobb som tvingas lämna en anställning får det svårare att finna en ny. Bildligt kan man tala om högre murar runt den arbetsmarknaden. Ge-

reguljära

nom bindningarna av arbetskraften har det samtidigt uppkommit en ”inlåsning av arbetskraften i befintliga företag, så att expansiva företag mött växande svårigheter att nyrekrytera.

Denna utveckling har haft sitt stöd i den arbetsrättsliga lagstiftningen

372 A rbetsmarknaden

och i under 1970-talet. Båda dessa

arbetsmarknadspolitikens inriktning

har haft inslag som betonat anställningstryggheten och inneburit en strävan att åstadkomma likartade villkor i detta avseende över hela arbetsmarknaden. Som en följd härav har arbetskraftskostnaden alltmer fått karaktären av en fast kostnad för vilket ökat deras krav företagen, på arbetskraften vid nyanställningar. Utvecklingen har lett till att allt fler personer kommit att befinna sig utan stabil sysselsättning på den reguljära arbetsmarknaden. De högre murarna runt denna arbetsmarknad har gjort dem mer svárplacerade och framkallat ökade arbetsmarknadspolitiska satsningar. Dessa har syftat till att dels påverka arbetskraftsutbudets egenskaper för att underlätta anställningar arpå den öppna

1000-tal personer

Arbetslösa AKU

Beredskaps- I, arbeten /\ / \ .n°.

\\/ .o...

Arbetsmarknadsutbuldningll

j _.guøi .ø

Diagram 9.1 Arbetslös- Skyddat het och arbetsmarknads- arbete rn m2 politiska åtgärder. Antal berörda personer, ârsgenorrtsnitt. l Källa: AMS arbets- 79 År marknadsstatistik och 1) Exkl. utbildning vid permitteringshot. SCB:s arbetskraftsun- 2) Skyddat arbete och hemarbetscentraler, arbetsprövning/arbetsträning, halvdersökningar. skyddat arbete samt arkivarbete och musikerhjälp.

Arbetsmarknaden 373

sou 193052

betsmarknaden, dels skapa eller vidmakthålla en arbetskraftsefterfrågan

Den största delen av utgifterna för arbetssom är anpassad till utbudet. har avsett åtgärder, särskilt un-

marknadspolitiken efterfrågepåverkande

En markerad tendens är här ökningen av de före-

der lågkonjunkturår.

för att förhindra ofrivilliga avgångar, t. ex. i tagsinriktade åtgärderna vid utbildning inom företagen och särform av lagerstöd, subventioner Strävandena att bevara existerade arbetstill-

skilda sysselsättningsstöd.

fällen också med insatser inom industri- och regionalhar underbyggts

politiken. Antalet som berörts av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderpersoner ökat snabbt under 1970-talet. Det framgår av diana har trendmässigt decenniet ökade antalet berörda personer gram 9.1. Fyra år av tio under tio samtidigt som den öppna arbetslösheten gick ned. Bara två år av insatserna i omfattning. Mellan minskade de arbetsmarknadspolitiska 1970 och 1979 mer än fördubblades antalet personer i sådana åtgärder

till ca 150 000. Mätt i förhållande till arbetskraften skedde en uppgång

ökade samtidigt från från ca 1,8 till ca 3,5 %. Den öppna arbetslösheten

1,5 till 2,1 % av arbetskraften.

9.1.2Balansen på arbetsmarknaden

kan vara en förklaring till att ar-

De nämnda segregationstendenserna

betslösheten alltsedan l960-talet tenderat att ligga successivt högre ock- Den arbetslösheten är emellertid ett

så i högkonjunkturlägen. öppna

mått som inte funnit sysselsättofullständigt på det arbetskraftsutbud arbetsmarknaden. måste också tas till att ning på den öppna Hänsyn arbetslösa bereds tillfällig sysselsättning i arbetsmarknadspolitimånga och antalet personer i beska åtgärder. Summan av öppen arbetslöshet

redskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning (exkl. företagsutbild-

84 000 personen*

ning) steg från 1970 till 1979 med Oavsett vilket mått som används personer som står till arpå antalet utan att finna kan en betsmarknadens förfogande stadig sysselsättning sålunda konstateras ha skett under förra decenniet. trendmässig ökning Vad avser den öppna arbetslösheten kan den intressanta iakttagelsen gömedan antalet ras att ökningen är en följd av längre arbetslöshetstider, Det framgår av diagram 9.2. Dessa tenarbetslöshetstillfällen sjunkit. man ser till olika åldrar, denser gäller båda könen och i stort sett vare sig Samtidigt minskade antalet arolika regioner eller olika näringsgrenar. betslöshetstilllällen individ under 1970-talet, och i genomper drabbad av arbetslöshet som snitt berörs idag ungefär lika många personer per år

för tio år sedan.

Det kan finnas skäl att inkludera också en del av antalet personer i skyddad

sysselsättning i denna summa, nämligen till den del den skyddade sysselsättarbetsmarknaden. Delningen anordnats som en direkt följd av utslagningen på vis syftar dessa åtgärder till en rehabilitering av de berörda personerna för senare På samma sätt kan en betydande del anställning på den öppna arbetsmarknaden. Å av förtidspensioneringen ses som en följd av utvecklingen på arbetsmarknaden. andra sidan är det oklart i vilken utsträckning dessa grupper verkligen kan antas arbetskraftsutbud. hur ingå i ett potentiellt Analysen påverkas inte nämnvärt av definieras; utvecklingstendensema år likdet icke sysselsatta arbetskraftsutbudet artade för samtliga här nämnda kategorier.

374 Arbetsmarknaden

SOU 1980352 Procent Relativ arbetslöshet, årsgenomsnitt 2,5*

2,0

19s2

Promille Relativt inflöde per vecka, årsgenomsnitt 3,0 2,5

l I I I I I I I Y 7 I I 1962 65 70 veckor Arbetslöshetstid, årsgenomsnitt 15

Diagram 9.2 Arbetslöshet, inf/öde och varaktighet. Källa: SCB:s arbets-

kraftsundersökningar

och SOU 1978:60, sid 175.

Arbetsmarknaden 375

1000-taI , v A Kvarstäende Iedngaplatser, arsgenomsnm

1000-tal Nyanmälda lediga platser per månad, årsgenomsnin

Tlllllllllll 1962 65 70 Veckor Vakanstider, årsgenomsnitt

Diagram 9.3 Vakanser, inf/öde och Iiggtid. Källa: SCB:s arbetskraftsundersökningar och SOU 1978:60, sid 175.

376 Arbetsmarknaden

SOU 1930:52

Trots en likhet i utvecklingsmönster kvarstår stora skillnader i nivå mellan olika kategorier, t. ex. ungdom och äldre. Ungdomar, som cominerar bland dc nyinträdande på arbetsmarknaden, drabbas väsentligt oftare av arbetslöshet, i gengäld avser denna dock kortare tider. Arbetslösheten bland kvinnor kännetecknas av samma förhållanden. Industrianställda lika ofta som drabbas ungefär offentliganställda av arbetslöshet, men arbetslöshetsliderna för dem som friställs från industrin är väsentligt längrc och har ökat under l970-talet. De kortare arbetslöshetstiderna inom den sektorn offentliga är framför allt en följd av den snabba sysselsättningsexpansionen där och kan inte tolkas som ett tecken på högre grad av rörlighet än inom näringslivet. Också arbetsmarknadens efterfrågesida har kännetecknats av en liknande utveckling. Detta visas i diagram 9.3. Antalet nyanmälda lediga platser har minskat under kraftigt perioden, medan det kommit att ta allt längre tid att besätta de lediga platserna. Beståndet av antalet kvar-

stående lediga platser visar dock inte någon trendmässig förändring sedan av 1960-talet, trots att allmän början platsanmälan successiw införts i olika län under de senaste åren. Att detta inte syns i statistiken

antyder att det finns en

sjunkande underliggande trend.

Det är i detta sammanhang av intresse att ställa den observerade ut-

vecklingen av antalet öppet och dolt arbetslösa mot utvecklingen av antalet vakanser. Detta sker i diagram 9.4. Som diagrammet visar har en successiv förskjutning skett i denna relation, framför allt på grund av de högre nivåerna för de

arbetsmarknadspolitiska insatserna under 1970-

talet jämfört med 1960-talet. Ett givet antal vakanser har kommit att bli

förknippat med fler personer som står till

arbetsmarknadens förfogande

utan att få jobb. Denna obalans är en indikator på att arbetsmarknaden

kommit att fungera sämre när det gäller a_tt passa ihop utbud och efter-

frågan på arbetskraf t.

..,_.,.

9.1.3Rörligheten på arbetsmarknaden

Den beskrivna obalansen är ett tecken på sämre flexibilitet på arbetsmarknaden. Bilden är emellertid sammansatt, och det finns fler indikatorer på flexibiliteten och

anpassningsförmågan, vilka nyanserar be-

skrivningen av utvecklingen under l970-talet. Vi skall här fästa särskilt

avseende vid olika aspekter av rörligheten på arbetsmarknaden. Med rå-

dande lönestruktur är arbetskraftens rörlighet den

viktigaste jämvkts-

skapande mekanismen på arbetsmarknaden.

s

Rörligheten in i och ut ur

arbetskraften

Enligt AKU tillhörde i genomsnitt nära 4,3 miljoner personer arbetskraften och (som sysselsatta arbetslösa) 1979. Detta av är ett genomsnitt 3,8 miljoner som tillhörde arbetskraften hela året och ca 850 000 som gjorde det under någon del av året. Nära l/5 av dem som någon gång tillhörde arbetskraften inträdde och/ eller lämnade således arbetskraften under året. Rörligheten i detta avseende var alltså betydande, även om

A rbetsmarknaden

U+AMS % av AK

Diagram 9.4 Öppen arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder jämfört med va- I l kanser 1965-1979. Pro- I 0,5 1,0 1,5 2,0 cent av arbetskraften, V, % av AK årsgetzontsnitt. Anm.1. U+AMS avser summan av antal arbetslösa enligt AKU och antal personer i arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbeten och skyddat arbete m.m. Källa: SCB:s arbetshar successivt införts allmän vilket höjt kraftsundersökningar Anm. 2. Under 1970-talet skulle Elatsanmälan, och AMS arbetmarkantalet yakanser mot periodens slut. _Vidülikartad statlsti insamlln smet_odock Inte slutpunktsvarmenspvre de_I något tull yanster. Detta kullkastar nadsstatistik. satsen att en forskyutmngInga:)s ett av relationen mellan arbetslöshet och vakanser.

minskade under 1970-talet, såväl i förhålden s. k. delårsarbetskraften till hela årsarbetskraften som i absoluta tal. Detta framgår av dialande till de stigande relativa arbetskraftsgram 9.5. En väsentlig förklaring under decenniet är att allt fler fått en fastare anknytning till artalen betsmarknaden och kommit att tillhöra arbetskraften hela året. Framför inträde utslag i dessa tal: Den allt ger kvinnornas på arbetsmarknaden helårsarbetskraften ökade mellan 1969 kvinnliga med 479 000 personer medan den delårsarbetskraften minskade med och 1979, kvinnliga

147 000 personer. har således minskat under 1970-talet, vilket i sig Delårsarbetskraften skulle kunna tänkas bidra till en minskad rörlighet. Långt ifrån samtliga

i delårsarbetskraften är dock i den meningen att de personer lättrörliga till särskilda av arbetsplatser, regioner etc. och saknar anknytning typer sålunda kunde vara som arbetskraftsresurs vid strukturförstrategiska

378 A rbetsmarknaden

ändringar i ekonomin. Delårsarbetskraften bestod 1979 till ca 40 % av personer med en mediantid i arbetskraften Huvuddelen av på 10 veckor. dessa utgörs av feriearbetande Skolungdomar och kan således ställa sin arbetskraft till förfogande endast under en preciserad och väl avgränsad tid under året. Gruppen tenderar dessutom att vara geografiskt bunden. Vidare utgjordes drygt l5 % av pensionärer och emigranter, vilka slutgiltigt lämnade arbetskraften. Endast resten, knappt 45 % av delårsarbetskraften, utgjordes av grupper med en större flexibilitet i ovan nämnda avseenden. Av betydelse för rörlighetens under 1970-talet är utveckling att bakom delårsarbetskraftens en relativt minskning ligger kraftig minskning av just denna grupp.

Rörligheten inom

arbetskraften

Det finns givetvis en rörlighet också bland de personer som befinner sig i arbetskraften. Dels förekommer mellan och arårliga flöden sysselsatta betslösa, dels byter sysselsatta arbetsgivare eller arbetsuppgifter utan mellanliggande arbetslöshet. Det finns statistik som belyser denna typ av rörlighet sedan mitten av l960-talet. Antalet personer som blivit arbetslösa ett år har någon gång under fluktuerat kraftigt med inte visat nå-

konjunkturläget, men trendmässigt

gon nämnvärd förändring under l970-talet. År 1979 var det ca 320 000 personer, motsvarande 6,9 % av hela årsarbetskraften. Den genomsnitt-

Milj. personer

T 4 Delårsarbetskraften

z--zäj

Helårsarbetskraften

Diagram 9.5 Helârs- och delårsarbetskraften. Källa: AKU februariundersökningarna. 1967

Arbetsmarknaden 379

detta år uppgick till 88 000 personer, 2,1 % av den geliga arbetslösheten nomsnittliga arbetskraften. En negativ trend finns det emellertid, som framgår av diagram 9.6, i under ett år (rörligden andel av de sysselsatta som byter arbetsgivare Totalt 505 000 personer arbetsgivare under 1979, hetskvoten). bytte motsvarande en rörlighetskvot om 10,9 %. Den trendmässiga nedgången sedan 1966. Det är framför allt en minskad rörvar 2,7 procentenheter medan kvinnorlighet hos männen som ligger bakom denna utveckling, nas rörlighetskvot legat ungefär oförändrad. Denna minskade externa rörlighet är till stor del en följd av att antalet sysselsatta i delårsarbetskraften gått ned. Det är nämligen ungefär dubunder ett år än att de belt så vanligt att dessa har mer än en arbetsgivare sysselsatta i helårsarbetskraften har det. Dessutom har rörlighetskvoten i delårsarbetskraften, medan helårsarbetskraftens rörlig-

sjunkit något

hetskvot hållit oförändrad (bortsett från konjunkturvariatiosig relativt ner). lntc oväntat är det de yngre åldersgrupperna som gör de flesta arbets- För ungdomar i åldrarna 16-19 år och 20-24 år var rörliggivarbytena. hetskvoten 25 respektive 20 % år 1979, medan blott 3 % av de sysselsatta i åldrarna 55-64 år bytte arbetsgivare under året. Tendensen till minsde äldre arbetstagarna. Bland olika yrkeskad rörlighet gäller främst den högsta rörlighetskvoten, medan grupper uppvisar byggnadsarbetare inom såsom administrativt, karörligheten typiska tjänstemannayrken, meralt och kontorstekniskt arbete, genomsnittet. Tillverklåg under rörlighetskvot, men ningsarbetare hade 1979 en nära nog genomsnittlig nivån Den allmänna tendensen är i hög grad avhängig konjunkturläget. till trendmässigt fallande rörlighetskvot gäller samtliga yrkesgrupper. Den externa är starkt kopplad till den allmänna efterfrårörligheten desto större är gan på arbetskraft. Ju fler platser som ledigförklaras, för dem som önskar byta arbete att förverkliga sina

möjligheterna

Procent

15-

Trend 1966-79

Diagram 9.6 Antal arbetsgivarbyten i procent av antal sysselsatta (rörlighetskvoten).

I I I | I I I I | I | Källa: AMS Meddelanj 1955 70 75 de från utredningsenheten 1979:25. Anm.: För 1969 och 1971 saknas observationer.

3 80 A rbetsmarknaden SOU i980z52

Procent

45-*

n Arbetare

111 1 _ änstemän

Diagram 9. 7 Pâ egen be- 5... gäran avgångna industriarbetare resp. industritjänstemän i procent av antalet anställda. Källa: SCB:s företagsstatistik.

Arbetsmarknaden 381

är dock dubbelriktat, eftersom de allra flesta önskemål. Detta samband

efarbetsgivarbytare som besätter en ledig plats lämnar en ny ledig plats

att 1 000-tals ökning av antalet nyanter sig. Man har konstaterat varje

är till en ökning av antalet arbetsgivarbyten mälda vakanser kopplad har varit anmärkningsvärt stabil under med ca 3 500. Denna relation

tillväxt och avden undersökta perioden sedan 1966. Den långsammare

som inträtt under 1970-talet har således

tagande arbetskraftsefterfrågan effekter i den externa rörligheten. haft multiplikativa på nedgången

av är distinktionen Viktigt för bedömningen rörlighetsbenägenheten

Gränsen mellan dessa begrepp mellan frivillig och påtvingad rörlighet.

slutsatser får dras med försiktighet. Mycket tyder är flytande, varför

ökat under 1970-talet som en dock på att den påtvingade rörligheten medfört friställningar i följd av att den svaga arbetskraftsefterfrågan

med driftsinskränkningar. I viss mån kan de senaste årens arsamband

och satsningar för att stödja sysselsätt-

betsmarknads- näringspolitiska

ha hållit tillbaka den påtvingade rörligheningen i krisdrabbade företag än ten. Men i den frivilliga rörligheten synes vara större nedgången externa varför den påtvingade minskningen av den totala rörligheten,

likväl måste bedömas ha ökat. rörligheten är andelen avrörligheten på egen begäran Ett mått på den frivilliga 9.7 har nedgången härav varit industrianställda. Enligt diagram gångna enligt diagram 9.6. Minskningen starkare än för den externa rörligheten men är har varit mest markerad för arbetarna, personalomsättningen

fortfarande arbetarsidan än på tjänstemannasidan. på en högre nivå på minskade externa rörligheten er- En intressant fråga år i vad mån den inom Tyvärr finns statistik satts av en ökad intern rörlighet företagen.

fr. o. m. 1975. Ur detta material kan för den interna rörligheten endast

för 1979 då antalet ininte utläsas någon större ökning med undantag

Det året ökade även den exterterna arbetsplatsbyten steg med ca 40 %.

Även 1979 låg emellertid den interna rörlighetsna rörligheten kraftigt.

antalet sysselsatta. Sammanlagt kvoten så pass lågt som kring 4 % av

arbetsplats inom sitt eget företag. Den interna bytte då 190 000 personer underordnad roll med

jämfört

rörligheten spelar alltså en kvantitativt

den externa.

Geografisk rörlighet

och är förknippade med byte av bostads- En del av arbetsgivarbytena

att i urskilja de

arbetsort. Tyvärr är det inte möjligt flyttningsstatistiken

landet som är arbetsmarknadsbetingade. Flyttningar flyttningar inom

arbetsmarknadsbetingade till

kan emellertid antas vara över länsgräns

största delen även om där ingår också medföljande familjemedlemmar.

1970-talen av diagram 9.8. under 1960- och framgår Utvecklingen fluktuerade flyttningarna runt en relativt Fram till mitten av 1970-talet

under konstant nivå, strax under 200 000 per år. De årliga variationerna

med förändringarna i denna väl samman period hänger förvånansvärt mätt som beståndet av lediga platser (jämför arbetskraftsefterfrågan, av det totala antalet arbets- 9.3). Till skillnad från utvecklingen diagram är dock samvariationen med inflödet av lediga platser mindgivarbyten

3 82 A rbetsmarknaden

1000-tal personer

Diagram 9.8 Inrikes

flyttningar över länsgräns Källa: SOS Befolknings- 150% I

I 961 III|IIIII1III|III l

förändringar 65 70 75 79 År

re uttalad för den geografiska rörligheten. Under andra hälften av l970-

talet bröts också samvariationen mellan geografiska flyttningar och vakansbeståndet i och med att antalet flyttningar sjönk väsentligt snabbare än antalet kvarstående lediga platser. Denna utveckling är svårför- ,

klarlig

också om man tar hänsyn till den regionala fördelningen av efter-

frågeutvecklingen på delarbetsmarknaderna, mätt som skillnaden

mellan vakanser och arbetslösa i de 24 länen.

Till bilden av den minskade geografiska rörligheten hör vidare att det skett stora i

förändringar nettoflyttningsmönstret mellan 1960- och

l970-talen. Nettoinflyttningen till storstadslänen ersattes av en nettout-

flyttning och vice versa för skogslänen. Detta framgår av diagram 9.9. Nettoströmmarna mellan de tre områdena minskade samtidigt också i storlek. En faktor bakom denna utveckling är att

efterfrågeöverskotten

på arbetskraft i storstadslänen minskade.

Samtidigt ökade visserligen ut-

budsöverskotten i skogslänen, vilket kunde ha givit upphov till ett för-

stärkt utflyttningstryck. Detta kom emellertid inte till stånd eftersom ar-

betsmarknadspolitiska åtgärder

sattes in med stor styrka i skogslänen. Även

förtidspensioneringarna ökade. Kombinationen

av svag arbetskraftsefterfrågan i de tidigare expansiva storstadslänen och

möjligheter-

na för de arbetslösa i skogslänen att inplaceras i arbetsmarknadspolitis-

ka åtgärder verkade därför sannolikt dämpande

på flyttningsbenägenhe-

ten. Dessa tendenser på arbetsmarknaden förstärktes successivt under

1970-talet, nettoflyttningsmönstret

stabiliserades och

bruttoflyttningar-

na avtog mot slutet av decenniet, vilket antyder att också

flyttnings-

benägenheten verkligen avtog.

A rbetsmarknaden

1000-ta|

u_I--I1 Storstadslän

30-]

ooonoooooooo Övriga [än

- -- -- Skogslän

Diagram 9.9 Inrikes

flyttningsnetton 1961-1 979.

Källa. SOS Befolknings-

förändringar

9.1.4 Faktorer bakom den minskade rörligheten

under 1970-talet. Vishar alltså avtagit Rörligheten på arbetsmarknaden skilda mått något olika utvecklingsförserligen uppvisar på rörligheten är ändå klar. Parallellt med att rörligheten lopp men huvudriktningen fått det ned har de s. k. marginalgrupperna på arbetsmarknaden gått och stabil Detta representesvårare att ordna permanent sysselsättning. effektivitetsförlust, även om många av de rar i sig en samhällsekonomisk kan ha förbättrat förutsätt-

arbetsmarknadspolitiska stödâtgärdema

hos de individer som berörts av dem. ningarna för senare sysselsättning och ökad strukturarbetslöshet har inte bara uppträtt Minskad rörlighet också ett orsakssamband mellan dem. Segregasamtidigt, utan det finns har att det är de med svationstendenserna på arbetsmarknaden gjort som tvingats flytta. Dessa gast ställning på hemmaarbetsmarknaderna stora risker att få en svag ställning också på den nya arbetslöper ofta riskerna för att en flyttning inte skall marknaden, och de genomsnittliga har därmed ökat. Riskerna skul-

leda till förbättrad sysselsättningsstatus

samhällsekonomiskt mer effektiv om le ha minskat och rörligheten blivit arbetsmarknaden deltagit i den. Som de med starkast ställning på nämnts är det dock den frivilliga rörligheten som avtagit. mot ökad stabilitet i de enskilda an- Utvecklingen under 1970-talet

3 84 A rbetsmarknaden

ställningsförhållandena har varit

av stort värde för de företag och an-

ställda som stabil åtnjutit sysselsättning på en väl avvägd nivå. Samti-

digt har det skett förändringar i såväl institutionella förhållanden som incitament och attityder till hur anpassningsbördan skall fördelas mel-

lan företagen, de anställda och state . *

Till de institutionella förändringarna som särskilt rör industrisektorn hör att en fortlöpande teknisk utveckling ställer successivt större kompetenskrav på dem som skall nyanställas. I ett läge med låg rörlighet bland

de sysselsatta blir det ny- och återinträdande på arbetsmarknaden. dvs.

personer utan utpräglad

yrkeserfarenhet, som utgör företagens rekryte-

ringsbas. De relativt enkla inträdesjobb som tidigare fanns för

nybörjare

på arbetsmarknaden utan utbildning har i stor utsträckning rationaliserats bort. måste därför Företagen satsa på intern

utbildning av de ny-

anställda, och för att åtnjuta avkastningen av denna satsning har före-

tagen ett intresse av långsiktiga anställningsförhállanden samtidigt som granskningen av de arbetssökande blir hårdare.

Ett annat exempel på institutionella begränsningar är den

18-årsgräns

som för Skiftarbete och vid tillämpas inom Såda-

anställning sjukvården.

na faktorer har bidragit till att det i dag inte finns med ar-

tillräckligt

betstillfällen som är anpassade för ungdomar som kommer direkt från

grundskolan.

De attityder som styr beteendet på arbetsmarknaden kan i brist på

någorlunda heltäckande empiriskt underlag här blott exemplifieras med

några typiska utvecklingstendenser under de senaste åren. Ett allmänt

intryck är att attityden till geografisk rörlighet kraftigt förändrats under

l970-talet. Så t. ex. ställs större

förväntningar på samhället att ingripa

vid regionala brister på arbetstillfällen, den ökade frekvensen dubbelar-

betande hushåll försvårar flyttningar genom att två måste finna jobb på

inflyttningsortema m. m.

En annan tendens, vars omfattning likaså är svår att bedöma, är att

beredvilligheten för arbetslösa att acceptera erbjudna arbetstillfällen avtagit. Sådana attityder har sannolikt förstärkts av en liberalare

tillämpning hos arbetsförmedlingarna

av reglerna för arbetslöshetsunderstöd.

Därmed skulle de arbetssökandes krav och önskemål respekteras mer än

tidigare, också i sådana fall där lediga platser finns på orten. Också ut-

vecklingen av de ekonomiska incitamenten kan ha spelat en roll för denna beredvillighet. År 1970 hade ungefär varannan arbetslös ersättning från arbetslöshetskassa. Under loppet av decenniet ökade andelen, så att nu ungefär 3/4 av de arbetslösa har antingen ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd.

Klarast synes attitydförändringama ha kommit till uttryck när det

gäller inställningen till arbete inom industrin. I särskilt hög grad förefaller detta gälla ungdomar. Enligt en undersökning som utförts av Stu-

dieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) är det t. o. m. så, att ungdomar föredrar och

beredskapsarbete fram-

arbetsmarknadsutbildning

för fast anställning inom industrin. Inom

arbetsmarknadsutbildningen

har det också visat sig svårt att besätta platserna i kurser för

utbildning

SNS Konjunkturråds till

tillverkningsyrken.

rapport 1979-80, sid. 73. Vakanstiderna har stigit mer för industrin än för övriga näringsgre-

Arbetsmarknaden 385

nar. Detta om att industrin fått det svårare än är i sig en klar antydan andra att rekrytera arbetskraft. skulle man ocknäringsgrenar Möjligen arbetskraft inom industrin hade så vänta sig att bristen på yrkesutbildad accentuerats under l970-talet. En sammanställning av konjunkturbarometrarnas av detta under det senaste decenniet antyder dock mätning En orsak till detta är säkerligen att inte någon trendmässig förändring. industrins totala arbetskraftsbehov minskat till följd av den stagnerande produktionen. Detta exemplifieras av att industriproduktionen 1980 ligöver 1974 års nivå. Samtidigt är bristen på yrkesutger endast obetydligt bildad arbetskraft som den mäts i konjunkturbarometrarna ungefär lika stor 1980 som den var 1974.

9.2Sysselsättningens utveckling

mot ökade bindningar och minskad rörlighet på arbets- Den utveckling marknaden som beskrivits i föregående avsnitt begränsar möjligheterna till strukturomvandling i ekonomin. Det är därför angeläget att studera mellan och regioner som vilka krav på rörlighet näringsgrenssektorer krävs under för att sysselsättningsstrukturen enligt

prognosperioden

och att bedöma huruvida det LU:s modellberäkningar skall förverkligas är realistiskt att tro att dessa krav kan uppfyllas. I detta avsnitt görs en

sådan avstämning av sysselsättningens fördelning på näringsgrenssekto-

rer. I avsnitt 9.3 görs motsvarande avstämning när det gäller fördel-

ningen på regioner.

Beräkning av antalet sysselsatta

som beräknas för de olika sektorerna i LU-modellen Den sysselsättning bestäms Kalkylen baseras sålunda på utav efterfrågan på arbetskraft. och i var och en av sektorerna. vecklingen av produktion produktivitet överensstämmer i alternativ l med det prog- Den totala sysselsättningen noserade utbudet av arbetskraft (bortsett från en viss friktionsarbetslös- 2 förslår inte arbetskraftsefterfrågan till att ge full syshet). I alternativ selsättning. Utbudet antas i beräkningarna inte påverkas av att efterarbetslöshet förutses därför i detta frågan blir lägre, och en betydande alternativ. arbetslösa plasysselsättningen påverkas endast i den mån de ceras i t. ex. beredskapsarbeten. I LU:s är avseende sysselsätt-

modellsystem beräkningsresultaten

i timmar. Vid omräkningen från timmar till antal perningen uttryckta mellan män och kvinnor och till gesoner tas hänsyn till fördelningen årsarbetstid kön i sektor. Den ökade nomsnittlig för respektive varje sysselsättningen under 1970-talet har slagit igenom i en ökad kvinnliga andel kvinnor i flertalet sektorer. Endast i sektorn privata tjänster (inkl. har andelen kvinnor mera markant. År 1979 bostadsförvaltning) sjunkit var kvinnoandelen lägst inom sektorn byggnadsverksamhet (9 %) och den kommunala socialvården (93 %). Den genomsnittliga högst inom mer för kvinnor än för män under l970-talet. Det årsarbetstiden sjönk

386 Arbetsmarknaden SOU l980r52

berodde på att den kvinnliga frånvaron än den manliga steg snabbare och att deltidsarbete fortsatte att bli vanligare bland kvinnor än bland män. År 1979 var kvinnornas genomsnittliga årsarbetstid 75 % knappt av männens. I näringsgrenar med hög kvinnlig sysselsättning var därmed den genomsnittliga årsarbetstiden kortare än i mansdominerade sektorer. Mellan t. ex den offentliga sektorn och industrin var skillnaden 1979 ca l7 96 av årsarbetstiden i industrin. För utvecklingen under prognosperioden antas i alternativ l andelarna för den kvinnliga sysselsättningen i de olika sektorerna utvecklas enligt de observerade tendenserna från 1970-talet. Detta ger mycket god överensstämmelse med arbetskraftsutbudets beräknade sammansättning av män och kvinnor (se kapitel 3). I alternativ 2, där den totala arbetskraftsefterfrågan är lägre, blir sysselsättningsutvecklingen svagare i de sektorer som domineras av män. Samtidigt beräknas sysselsättningsutvecklingen i de kvinnodominerade sektorerna bli starkare än vad utbudet av kvinnor beräknas växa. I alternativ 2 måste således de rådande utvecklingstendenserna för könsfördelningen inom olika delar av näringslivet förändras för att jämvikt mellan arbetskraftsutbud och sysselsättning skall säkerställas. Konkret innebär detta bl. a. att den manliga sysselsättningen i den offentliga sektorn måste öka mer än i alternativ l. För kvinnornas del innebär alternativ 2 fler sysselsättningstillfällen i den offentliga sektorn än alternativ l, men den kvinnliga industrisysselsättningen sjunker - liksom den manliga - fram till 1985. Den manliga och kvinnliga sysselsättningen i olika näringsgrenar framgår av diagram 9.10. Den genomsnittliga årsarbetstiden beräknas i båda alternativen följa 1970-talets utveeklingstendenser med undantag för att någon allmän arbetstidsförkortning eller semesterförlängning inte antas samt att den kvinnliga frånvaron förväntas öka något långsammare (se kapitel 3).

Den historiska utvecklingen

Under perioden 1970-1979 steg den totala sysselsättningen med i genomsnitt ca 30000 personer per år. I den offentliga sektorn var ökningen ca 50 000 per år. sysselsättningen i det privata näringslivet minskade således med ca 20 000 personer per år. Jämfört med utvecklingen under andra hälften av 1960-talet omförvar detta en något snabbare delning mellan privat och offentlig sektor, och utvecklingen accelererade under loppet av 1970-talet. I tabell 9.1 redovisas sysselsättningsutvecklingen sedan mitten av 1960-talet inom olika näringsgrenar tillsammans med beräkningsresultaten avseende sysselsättningen 1985 enligt LU:s båda huvudaltemativ. Förskjutningama mellan olika huvudgruppers andelar av den totala sysselsättningen illustreras i diagram 9.1 l. sysselsättningen i de varuproducerande sektorerna hade fram till 1979 sjunkit till 37 % av den totala sysselsättningen. År 1970 var andelen 46 %. Den privata tjänstesektom svarade under hela 1970-talet för ungefär l/ 3 av den totala sysselsättningen, medan den offentliga sektorn ökade sin andel från 20 till 29 96.

SOU l980z52 A rbetsmarknaden 3 87

u 1 2

Diagram 9.10 Antal sys- .ve/satta män och kvinnor Kommun i olika näringsgrensgnzp- 1-2 Jord- och skogsbruk per 1970, 1979 och 1985. 3-17 Industri 18-19 Kraftverk och byggnadsverksamhet Källa: SCB, 20-23 Privata tjänstesektorer prognosinstitutet.

388 Arbetsmarknaden SOU 1980152 Tabell 9.1 Antal sysselsatta i olika näringsgrenar 1965-1985

1965 1970 1974 1979 1985 prognos

Alt. 1 Alt. 2
Jordbruk och fiske344 200 245 400 209 400 182 600 145 900 141 200
Skogsbruk106 100 82 200 62 900 55 900 62 40055 900
Industri1 088 700 1 054 900 1 040 100 968 100 1 028 500 915 400

E1-, gas-, värmeoch vattenverk 27 800 27 900 29 500 31 900 31 200 29 600 Byggnadsverksamhet 359 500 369 600 331 600 298 700 296 400 287 200

Summa varu- och kraft-

produktion1 926 300 1 780 000 1 673 500 1 537 200 1 564 400 1 429 300
Varuhandel478 900 506 100 513 600 525 700 543 500 516 200
Samfärdsel253 500 262 100 278 800 290 800 274 300 230 800

Privata tjänster (inkl. bostadsförvaltning) 526 800 559 400 552 000 569 900 605 100 579 500 Offentlig sektor 529 300 756 200 945 800 1 208 300 1 388 200 1 515 200

Summa tjänste-

produktion 1 788 500 2 083 800 2 290 200 2 594 700 2 811 100 2 841 700

Totalt 3 714 800 3 863 800 3 963 700 4131 900 4 375 500 4 271000 därav:

Näringslivet3 185 500 3 107 600 3 017 900 2 923 600 2 987 300 2 755 800
Staten193 700 195 900 231 100 274 000 274 100 284 900
Kommunerna335 600 560 300 714 700 934 300 1 114 100 1 230 300

Anm. Offentliga sektorn omfattar endast offentliga myndigheter. Offentligt ägda bolag och affärsverk ingår i näringslivet. Källa: SCB, nationalräkenskapema och prognosinstitutet.

Procent

Offentliga tjänster

Privata tjänster

Övr. varuprod.

Diagram 9.11 Sysselsättningens fördelningpå näringsgrensgrupper

Industri 1965-] 985.

Källa: SCB, nationalrä-

I I kenskapema och 1970 1935 prognosinstitutet. alt. 1 Och 2

Arbetsmarknaden 389

Utvecklingen 1 979-1 985

Under fram till 1985 ökar antalet sysselsatta i alterna-

prognosperioden

tiv 1 snabbare än under 1970-talet, eller med i genomsnitt ca 40 000 perfördelas dock väsentligt annorlunda än vad soner pcr år. Detta tillskott 1970-1979. Näringslivets sysselsättning beräksom gällt under perioden nas behöva öka med 10000 blir personer per år, och omsvängningen särskilt kraftig i de varuproducerande sektorerna. Den statliga syssel-

sättningen blir i stort sett oförändrad. Den kommunala sysselsättningstillväxten blir således ca 30 000 personer per år. I alternativ 2 råder inte full sysselsättning 1985. Vid den långsammare som förutses i detta alternativ beräknas arbetskrafts-

produktionsökning

öka med endast ca 23 000 personer per är. Visserligen acceleefterfrågan rerar omfattningen av den offentliga sektorn i absoluta tal så att tillväxten blir ca 50 000 personer per år, men näringslivets förmåga att upprättblir kraftigt försvagad, och sysselsättningen i den hålla sin sysselsättning delen av ekonomin väntas därför sjunka med hela 28 000 perprivata från utvecklingen under 1970soner per år fram till 1985. Till skillnad talet drabbas även den privata tjänsteproduktionen av sysselsättningsvilket för denna del av näringslivet innebär en nästan dubminskningar, belt så stor omsvängning i utvecklingen som för de varuproducerande

sektorerna. Krympningen av jordbrukssektorn var mycket snabb i slutet av 1960talet. då nära 20000 den näringen. Under personer per år lämnade l970-talet bromsades den utvecklingen successivt upp, och under progväntas komma att stabiliseras på nivån 6 ä 7 000 nosperioden avgången per år. Också i skogsbruket förutses en Stabilisering av sysselpersoner efter en utveckling under 1970-ta1et som påminner om sättningsnivån i Iqyggnadssektorn väntas fortsätta att minjordbrukets. sysselsättningen 8 000 ska, men i väsentligt lägre takt än den nedgång med i genomsnitt per år som skedde från 1970 till 1979. l samtliga de nämnda personer sektorerna förutses i alternativ 2

något större sysselsättningsminskning

än i alternativ 1, men skillnaderna i antal personer är relativt små. För industrin är skillnaden mellan alternativen väsentligt större. I alternativ en tillväxt av in- 1 medger den beräknade produktionsökningen dustrisysselsättningen med i genomsnitt ca 10 000 personer per år under vilket är ett markant trendbrott i förhållande till ut-

prognosperioden,

sedan mitten av 1960-talet. Omsvängningen är särskilt stor i vecklingen under senare delen av l970-talet, då injämförelse med utvecklingen dustrisektorn med över 14 000 personer per är. Möjligheten att krympte få till stånd en ökad industrisysselsâttning enligt detta alternativ under diskuteras nedan. I alternativ 2 fortsätter

prognosperioden utförligare

industrisysselsättningen att minska i ungefär den takt som i genomsnitt

gällt för 1970-ta1et som helhet. innebär alternativ l en fortsatt För den privata tjänsteproduktioneiz som tillväxten under sysselsättningsökning av ungefär samma storlek i samfärdselsektom förl970-talet, drygt 6 000 personer per år. Endast utses en I alternativ 2, däremot, sker, till skill-

sysselsättningsminskning.

under både 1960- och 1970-talet, en minskning av nad f rån utvecklingen

390 A rbetsmarknaden

sysselsättningen med inte mindre än ca 10 000 personer per år. Huvudorsaken till denna kraftigt försvagade utveckling är att såväl insatsleveranserna till näringslivet främst som exporten, sjöfartsexporten, går en betydligt mer negativ utveckling till mötes i detta alternativ.

Industrins

rekrytering

Utvecklingen av sedan 1960-talet

industrisysselsättningen illustreras i

diagram 9.12. Där framgår att minskade under

industrisysselsättningen

tre perioder, nämligen i 1971-1972

konjunkturnedgångarna 1966-1968,

och 1977-1978. 1 konjunkturuppgången efter den första nedgången återhämtades endast hälften

av den tidigare sysselsättningsminskningen,

och industrisektorn krympte således mellan

konjunkturtoppama 1965

och 1970 med ca 3 % mätt i antal sysselsatta. I den nästföljande kon-

junkturcykeln kunde industrisysselsättningen i stort sett upprätthållas mellan 1970 och 1975. När

konjunkturtopparna konjunkturen ånyo vek

1975-1976 stimulerades

industrisysselsättningen med lagerstöd etc., var-

för effekterna på sysselsättningen Effekterna blev emellertid

fördröjdes.

desto större 1977 och 1978 i den av

överbryggningspolitikens sviter för-

längda inhemska 1980 blev

konjunkturnedgángen. Återhämtningen

mycket svagi förhållande till tidigare

konjunkturuppgångar, blott något

tusental personer. Mellan konjunkturtopparna 1975 och 1980 minskade härigenom industrins arbetsstyrka med nästan 8 %. Utvecklingen enligt alternativ l innebär att

industrisysselsättningen

1985 kommer att uppgå till en nivå som är ca 2 % lägre än 1975. Denna till synes beskedliga återhämtning innebär likväl en ökning av antalet

1 000-tal

1 100-

Diagram 9.12 Sysselsättningerz inom industrin 1960-] 985.

Källa: SCB, nationalräkenskaperna och prognosinstitutet.

Arbetsmarknaden 391

med ca 60000 Det är en uppgång som markant sysselsatta personer. mot vad som varit under de två senaste decennierna.

bryter möjligt

för att detta trendbrott skall komma till stånd En första förutsättning av de totalt tillgängliga arbetskraftsresurserna är att vid given utveckling i andra delar av ekonomin begränsas. Som arbetskraftsefterfrågan nämnts ovan krävs sålunda vid givna förutsättningar om årsarbetstidens

utveckling att den offentliga sektorns sysselsättningsökning begränsas prognosperioden. Endast om så sker, till ca 30 000 personer per år under i räcker arbetskraftsresurserna till den angivna sysselsättningsökningen

industrin. i alternativ l är En andra förutsättning för sysselsättningsprognosen arbetskraftsutbudet söatt tillräckligt många personer i det disponibla Som nämnts i avsnitt 9.1 har just denna sekker sig till industrisektorn. att rekrytera arbetskraft. kan anta att tor haft särskilda svårigheter Man i industrin inte anses vara konkurrenskraftiga anställningsvillkoren hittills, kunnat i andra i förhållande till vad som, åtminstone erbjudas Till industrins nackdel att den erbjudit otillräcknäringar. gäller därvid som oundgängligen är förlig kompensation för det högre risktagande i den utlandskonkurrerande sektorn. Bland anknippat med anställning ställningsvillkoren är inte bara relativlönen av betydelse utan också de arbetstider som kan av inom

erbjudas. Organiserandet deltidstjänster

sektorn har väsentligt underlättat rekryteringen av kvinnden offentliga i industrin i lig arbetskraft. Av den erforderliga sysselsättningsökningen l beräknas mer än hälften avse kvinnor. Redan under 1970alternativ inom industrin vidmakthållas talet kunde den kvinnliga sysselsättningen bättre men det skedde inom ramen för en sjunkande än den manliga,

När industrisysselsättningen behöver

sysselsättning. nu den kvinnliga särskilda att krävas för att öka intresset härför. öka, kommer åtgärder Även männen under väntas för övrigt öka sitt intresse för deltidsarbete

prognosperioden.

En förbättrad skulle också underlätta rörlighet på arbetsmarknaden Om arbetsmarknaden vore tillräckligt flexibel så industrins rekrytering. finnas ett varierat utbud av lediga platser, skulle att det där kunde riskerna minska med att söka anställning i hotade industribranscher. för att underlätta Också i geografiskt hänseende krävs en större rörlighet industrins att rekrytera. Detta förhållande belyses i nästa

möjligheter

avsnitt.

9.3Den regionala sysselsättningsutvecklingen

9.3.1Inledning

Under 1970-talet minskade förskjutningarna i befolkningens regionala med förhållandena under 1960-talet. Den kraftiga fördelning jämfört nettoutflyttningen från skogslänen på ca 10 000 personer per år under 1960-talet ersattes av en nettoinflyttning. Storstadslänen, som under

392 A rbetsnzarknaden

1960-talet hade den jämfört med övriga regioner snabbaste befolkningstillväxten. hade under 1970-talet Stockholms län en dämpad utveckling. har dock under de senaste åren återigen uppvisat flyttningsvinster till följd av bl. a. ökad från utlandet.

nettoinvandring

Även inom länen har det i flertalet i befolkfall skett en omsvängning ningsutvecklingcn. Detta har särskilt gällt länen utanför stödområdet, där folkmängden i regionala centra och kommuneentra genomsnittligt sett utvecklats lika snabbt som befolkningen i primära centra. Regionala centra inom stödområdet fortfarande en vikande uppvisar folkmängd. Även här har dock en Stabilisering med 1960-talet. Nedskett jämfört gången i glesbygdens befolkning har fortsatt under 1970-talet om än i

väsentligt lägre takt än under föregående decennium. Den under 1970talet ökade stabiliteten

i den inomregionala befolkningsfördelningen

sammanhänger bl. a. med en kraftigt ökad

arbetspendling.

De större orternas tillväxt under 1960-talet hängde i hög grad samman med tjänstenäringarnas expansion. Ökningarna för dessa har under 1970-talet fördelats betydligt mellan jämnare olika typer av orter än under 1960-talet. sysselsättningen inom industrin i samt byggnadssektorn storstadsläxien har minskat sedan 1960-talets mitt. I det redovisas följande beräkningar av den regionala sysselsättningsutvecklingen 1979-1985 som utförts i LU:s två humed utgångspunkt vudalternativ. Dessutom har fristående utförts för arbetsberäkningar kraftsresursernas utveckling i olika regioner. Genom att ställa dessa två beräkningar mot varandra erhålls ett underlag för bedömning av huruvida LU:s resultat kan realiseras med hänsyn till trögheter i olika omställningsproccsser som betingas av rumsliga faktorer. Analysen av realismen i LU:s kalkyler utifrån rumsliga aspekter är särskilt angelägen i fall då kalkylerna förutsätter ett påtagligt trendbrott i

samhällsutvecklingen

jämfört med tidigare trender. Beräkningarna anger också vilken regional utveckling som impliceras av LU:s resultat för sektorernas utveckling på nationell nivå samt om antaganden förskjutningar i sektorernas regionala fördelning. erhålls Härigenom bl. a. ett underlag för bedömning av vilka regional- och insatser som skulle krä-

arbetsmarknadspolitiska

vas för att skapa balans på de regionala arbetsmarknaderna. Vidare görs här en jämförelse med de prognoser för sysselsättningsutveeklingen som redovisats i den nyligen avslutade

länsplanerings-

omgången länsplanering 1980 (LP 80). Landets län har i dessa analyser indelats i 8 riksområden

enligt följan-

de tablå.

Landets indelning i riksområden

Län Riksområde

AB Stockholm CDETU Östra Mellansverige Sydostsverige Sydsverige Västsverige Norra Mellansverige Nedre Norrland Övre Norrland

Arbetsmarknaden 393

9.3.2 av LU:s sysselsâttningskalkyler

Regional fördelning

inom olika sektorer som er-

De resultat för sysselsättningsutvecklingen

har fördelats med hjälp av hålls i LU:s två huvudalternativ på regioner

av den modell som användes vid motsvaranen vidareutvecklad variant

Den i denna metod är

de kalkyler i LU 78. principiella utgångspunkten

beroende på de faktorer som påatt sektorerna kan indelas i två grupper

verkar t. Den första gruppen utgörs av sektorer efterfrågan på arbetskraf av den natiovars i en region antas bestämmas

sysselsättningsutveckling

nella utvecklingen samt förskjutningarna i regionens andelar av denna,

och internationell marknad för sina pros. k. basnäringar med nationell

av sektorer vars sysselsättningsut-

dukter. Den andra gruppen utgörs den totala el-

sysselsättnings-

veckling i en region antas vara bestämd av med i ler i samma region, s. k. servicenäringar

befolkningsutvecklingen

har förts till endera av dessa huvudsak lokal marknad. LU-sektorerna

Jord- och de olika industribranschema och partvå grupper. skogsbruk, som i modellen förts till basnäringtihandel är exempel på verksamheter undervisning och forskning,

arna. Byggnadsverksamhet, detaljhandel,

som hälso- och sjukvård samt socialvård är exempel på verksamheter

räknats till servicenäringarna. I ett första har framskrivningar gjorts av regionernas beräkningssteg med av andelar av inom de olika basnäringarna hjälp

sysselsättningen

brutits ned re- Sedan prognoserna för basnäringarna tidsserieanalyser. inom servicenäringarna beräknats genom

gionalt har sysselsättningen

Dessa relaterar andelen av de sysseltillämpning av s. k. servicekvoter.

satta som arbetar i en viss serviceverksamhet i en viss region till mot-

svarande nivå och kan ses som mått på regional speandel på nationell har beräknats i en särskild framskrivcialisering. Även servicekvoterna bestäms således

ningsmodell. Sysselsättningsutvecklingen i regionerna

- förutom av de förändringar som betingas av

med denna prognosteknik

nivå och som är den regionala analysens scktorutvecklingen på nationell andelar av basnä- - av såväl förskjutningar i regionernas

utgångspunkt

trenden som multiplikatorringarnas sysselsättning enligt den historiska av förändringar i basnäringarnas sys-

effckter på servicesysselsättningen

selsättning. från arbets- De regionala framskrivningama bygger på uppgifter

för 1970-1979. I kalkylerna kraftsundersökningarna (AKU) perioden mellan riksområhar även hänsyn tagits till den förutsatta pendlingen

observeras att prognoserna för regionernas den 1985. Det bör särskilt och för servicekvoterna är desamma för de bå- l En mer utförlig reandelar av basnäringarna Skälet för detta är att progno- dogörelse för beräkda LU-alternativ som behandlas nedan. de av bestämda totalnivåer för lan- “i“$5r.“°d°“°n °Fh serna avser den regionala fördelningen som

S-tansnika maten?

som framdet som helhet Skillnaden vad gäller arbetskraftsefterfrågan hgger till grund for be- _ branschkommer mellan alternativen har således primärt samband med räkningarna ges i en Särskild promemoria, Reförskjutningar på riksnivå. aV av antalet enligt dels den iâi°na1nedbrxtniqs Utvecklingen sysselsatta i olika riksområden av sektorberäkningarna för LU:s två huvudalter-

regionala fördelningen ågdglgåâsâåâgáârâilgsâä

dels 1980 redovisas i tabell 9.2. utarbetad av tekn_ dr

nativ, länsplaneringen

av tabel- Folke Snickars. av LU:s alternativ l skulle, som framgår Ett förverkligande

394 Arbetsmarknaden

len, för flertalet riksområden innebära att antalet sysselsatta ökar klart

snabbare än under 1974-l979. perioden En särskilt snabb expansion skulle erhållas i Stockholm samt Östra Dessa delar av

Mellansverige.

landet skulle få en större andel av

sysselsättningen 1985 än de hade

l979. Sysselsättningsutvecklingen skulle enligt denna kalkyl bli svagare i

Norra och Norrland Mellansverige än under perioden 1974-l979.

En utveckling i enlighet med LU:s alternativ 2 skulle innebära en viss av

minskning sysselsättningen i Norra Mellansverige och en myc-

ket långsam ökning av antalet i sysselsatta Sydostverige. Sysselsättningen i Nedre och Övre Norrland skulle dock öka endast något långsammare än enligt alternativ l. För övriga riksområden och för riket

som helhet skulle ett realiserande av alternativ 2 innebära att den årliga ökningen av antalet sysselsatta blir grovt sett endast hälften så stor som

enligt alternativ l. I Stockholms län och Östra

Mellansverige skulle dock

tillväxten även enligt detta alternativ bli snabbare än under 1970-talets

senare del.

Ökningen av antalet sysselsatta i riket som helhet 1979-1985 enligt

bearbetningarna av

länsplaneringens prognoser och LU:s alternativ 2

överensstämmer. Även på riksområdesnivå ligger kalkylerna vad gäller den totala sysselsättningsutvecklingen i en del fall tämligen nära var-

andra. Länsplaneringens material

anger dock en snabbare ökning av an-

Tabell 9.2 Sysselsättningsutvecklingen i olika riksområden 1970-1979 och 1979-1985 enligt den regionala fördelningen av LU-kalkylen samt länsplanering 1980

Riks- Antal Genomsnittlig årlig förändring av antalet sysselsatta °“åd° 1970- 1974_ 1979-1985

,979 1974 1979

Enligt långtidsutredningen Enligt

_______j__.

Alt. 1Alt. 2lggälm°ñng
830000 +4500+7700+11300+9700+9700
697000 +7700+4500+10400+6600+4500
373000-2200+2200+2700+300+1200
578000 +5000+3500+4700+2600+4300
807000 +8300+6l00+7200+2400+3700
411000-1300+4500+1700-600+1100
192000+700+1300+1000+500+300
244000 +2300+3800+1600+1700-500
4132000 +25000+33600

+4060O +23200 +243OO Anm.: Uppgifterna i tabellen över den historiska sysselsättningsutvecklingen samt den prognoserade utvecklingen enligt långtidsutredningen bygger på regional AKU-statistik, vilken anpassats till

nationalräkenskaper-

nas uppgifter över totalsysselsättninge direkt uppmä

dsräkningen 1975. Angivna sysselsättningstal enligt de regionala fördelningama av LU:s två huvudalternativ kan ses som mått på den potentionella utvecklingen av nya arbetstillfällen i olika delar av landet. Hänsyn har härvid inte tagits till eventuella svårigheter att besätta dessa arbetsplatser. material avser däremot den förväntade Sysselsättningsprognoserna enligt länsplaneringens sysselsättningsutvecklingen vid en balanserad arbetsmarknad i region. varje

och Norra Mellansverige samt talet sysselsatta i Sydsverige, Västsverige för Nedre och Övre Norrland än LU:s alen ogynnsammare utveckling ternativ awikelserna mellan LU:s resultat för detta al- 2. De regionala ternativ och beräkningarna på grundval av länsplaneringens prognoser sammanhänger främst med de skilda resultaten vad gäller den branschvisa Länsplaneringen förutsät-

sysselsättningsutvecklingen på riksnivå.

av i den ofter en väsentligt långsammare utveckling sysselsättningen fentliga sektorn än i LU:s alternativ 2. För samtliga övriga delar av näförutsätter en snabbare tillväxt. Skillnaden är ringslivet länsplaneringen särskilt och samfärdsel. Förhållandet att stor för tillverkningsindustri visar en mindre utveckling för länsplaneringens prognoser gynnsam Norrland av LU:s alternativ 2 förklaras i än den regionala fördelningen första hand av de nämnda olikhetema vad gäller bedömningarna av nä-

ringsgrenarnas utveckling.

9.3.3Regionala arbetskraftsberäkningar

Fristående har utförts över arbetskraftsresursernas utveckberäkningar ling i olika riksområden. På nationell nivå överensstämmer dessa med den i kapitel 3 beskrivna arbetskraftskalkylen. Tre olika antaganden beträffande det framtida flyttningsmönstret har därvid lagts till grund för har befolkningen skrivits fram beräkningarna. I ett beräkningsalternativ att ingen nettoflyttning sker mellan regionerna. I ett under förutsättning andra alternativ har förutsatts att omflyttningen inom landet följer samma mönster som under perioden 1968-1974 och i ett tredje alternativ har flyttningsmönstret 1973-1979 antagits gälla även perioden 1979har hänsyn tagits till den sysselsättning som 1985. l samtliga prognoser nettoimmigrationen från utlandet under perioden 1979-1985 kan väntas och dödstal har i de tre prognoserna ange upphov till. Fruktsamhetstal tagits utvecklas på samma sätt i varje region som i motsvarande prognos för riket. Med utgångspunkt i dessa befolkningsprognoser har i nästa steg antalet personer i arbetskraften i region beräknats. De relativa AK-

varje

talen för var och en av de analyserade befolkningsgrupperna i varje refram med utgångspunkt i analyser av den historiska utgion har skrivits De högsta värden som de relativa AK-talen bevecklingen i regionerna. dömts kunna uppnå har fastställts. I de fall de först beräknade prognosvärdena för de relativa AK-talen överskrider dessa regionala maxima har i stället de fastställda högsta värdena använts i beräkningarna. Vissa av de beräknade regionala arbetskraftstalen har

schablonjusteringar

därefter med motsvarande nationella gjorts för att få överensstämmelse kalkyler. Vidare har antaganden beträffande den relativa arbets-

gjorts

lösheten i Hänsyn har därvid tagits till registrerade samvarje region. band mellan ålder occh arbetslöshet. I övrigt förutsätter kalkylema att den relativa arbetslösheten i riksområdena äri stort sett densamma 1985 som 1979. Det statistiska material som utgjort utgångspunkt för kalkylerna innebär mellan riksområdena vid att hänsyn tagits till pendlingen beräkning av arbetskraftsresursema.

396 Arbetsmarknaden

Den i LU förutsatta nettoimmigrationen har fördelats på riksområdena i enlighet med den regionala fördelningen av antalet

nettoimmigran-

ter i befolkningen 1977-1979. Vid beräkning av den som

sysselsättning

nettoimmigrationen väntas ge upphov till har immigranterna förutsatts

ha samma relativa arbetskraftstal och arbetslöshetstal som övriga be-

folkningen i motsvarande och kön.

åldersgrupp

Tillsammans resulterar dessa kalkyler i tre beräkningar över tillgång-

en på arbetskraft mätt i antalet sysselsatta per region 1985. Resultaten av redovisas arbetskraftsberäkningarna i tabell 9.3. Den totala ökningen av arbetskraftsresurserna i riket som helhet 1979-1985 uppgår till 244 000 i samtliga tre alternativ. Vid en av arbetskrafts-

beräkning

resursernas utveckling i olika riksområden under

förutsättning att ingen

inrikes nettoomflyttning sker, skulle, som framgår av tabellen, de krafti-

gaste tillskotten uttryckt i antalet personer ske i Östra Mel-

Västsverige,

lansverige samt Stockholms i relativa län. Uttryckt termer skulle ök-

ningen bli kraftigast i Övre Norrland, Östra samt Väst-

Mellansverige

sverige, medan Nedre Norrland, och Norra

Sydsverige Mellansverige

skulle få en relativt långsam ökning av arbetskraftsresurserna. För respektive riksområde har även beräknats den

nettoflyttning

som skulle uppstå, i förhållande till den renodlade

befolkningsfram-

skrivningen om prognosperioden kännetecknades av samma

flyttnings-

mönster som 1973-1979 Med samma

resp. 1968-1974. flyttningsmönster

som perioden 1973-1979 skulle totala prognosperiodens nettoflyttning uppgå till :10 400 personer. Appliceras flyttningsmönstret från 1968-1974 - då den mellanregionala rörligheten var större - på prognos-

perioden, skulle den totala till :32

nettoflyttningen uppgå 300. De på

detta sätt framräknade flyttningstalen äger relevans enbart som

jäm-

förelsenormer. I det kommer följande de att ställas mot de faktiska totala som kan komma

nettoflyttningskrav

att ställas i de olika utvecklings-

alternativen för att uppnå balans på de regionala arbetsmarknaderna.

Tabell 9.3 Arbetskraftsresurseri olika riksområden under skilda förutsättningar beträffande flyttningsmönstret 1979-1985

Riks- Antal sys- Arbetskraftsresurser 1985 område selsatta beräknat under förutsättning av 1 979 Ingen in- Nettoom- Nettoomzikes netto-

flyttningflyttning
omflyttningenligt mönstret 1973-1979enligt mönstret 1968-1974
( l)(2)(3)
876 000874 100876 900
748 300744 400747 600
397 000392 200391 600
604 700605 100617 900
863 600868 200881 800
429 000433 800420 600
196500196800190200
260 500260 800248 900
4 375 5004 375 5004 375 500

Arbetsmarknaden 397

9.3.4 Regionala obalanser 1985

Resultaten av fördelningen på riksområden av sysselsättningsutvecklingen enligt LU:s tvâ huvudaltemativ samt arbetskraftskalkylen enligt

att nettoflyttning sker mellan riksområdena reförutsättningen ingen dovisas i tabell 9.4. Skillnaden mellan en-

sysselsättningsberäkningarna

de två alternativen och arbetskraftsberäkningarna kan ses som utligt

för de gap eller obalanser på de regionala arbetsmarknadema som tryck kan uppkomma under prognosperioden.

här utförda kalkyler skulle en utveckling i enlighet med LU:s

Enligt alternativ l innebära i Stockholm, Östra Mellansve-

efterfrågeöverskott

Norrland. I antalstermer är efterfrågeöverskotten särskilt rige och Nedre stora för Stockholm och Östra Mellansverige. Arbetsmarknaden i Syd-

skulle vara i balans. För övriga riksområden sverige enligt kalkylema

utbudsöverskott. Detta är särskilt stort för anger kalkylema potentiella

De utbudsöverskott som erhålls för Sydostsverige, Norra Västsverige.

och Övre Norrland är lika stora i antalstermer men rela- Mellansverige tivt sett störst för Övre Norrland. För Sydsverige och Nedre Norrland liksom kanske för Sydostsverige och Norra Mellansverige kan kalkylresultaten en i stort sett balanserad arbetsmarknad. För övri-

sägas antyda

kan avvikelserna mellan kalkylema sägas vara av sådan ga riksområden storlek att de kan anses ligga utanför den marginal som ges av osäkerheten i För dessa riksområden kan skillna-

själva beräkningsmetodiken.

derna mellan ses som obalanser vid

kalkylema på arbetsmarknaderna slutet som således påvisar behovet av nettoomflytt-

av prognosperioden, ningar vid sidan av eventuella anpassningar via ändrade förvärvsgrader och förändringar i arbetskraftsefterfrågans geografiska fördelning.

Det summerade behovet av nettoutflyttningar/nettoinflyttningar un-

der prognosperioden, förutsatt att beräknade obalanser elimineras genom regionala arbetsmarknademas utbudssida en-

anpassningar på de bart, uppgår i alternativ l till i 35 000 personer. Detta skall jämföras med de summerade nettoflyttningstal som erhålles vid applicering av historiska utveckling. Vid en så-

flyttningsmönster på prognosperiodens dan framkommer att den totala nettoflyttning, som ett rea-

jämförelse

liserande av alternativ l förustätter, större än den netto-

är betydligt

som erhålls vid en av flyttningsmönstret från flyttning applicering 1973-1979. Den erforderliga nettoflyttningen är lika stor som den vilken erhålls av flyttningsmönstret från 1968-1974. Av det-

vid en applicering ta kan slutsatsen dras att ett realiserande av alternativ l kan komma att kräva en nettoflyttning av ungefär samma omfattning som den under

1968-1974, ehuru med ett annorlunda flyttningsmönster såviperioden da det hittillsvarande mönstret vad gäller den geografiska fördelningen av nya arbetstillfällen inte kraftigt förändras . Detta skulle i sin tur krä-

som är avsevärt större än va en geografisk rörlighet på arbetsmarknaden den, vilken registrerats under senare hälften av l970-talet.

En utveckling i med de förutsättningar om arbetskraftsutveck-

linje

2 skulle enligt de beräkningar som lingen, etc. som görs i LU:s alternativ sammanfattas i tabell 9.4 innebära en mycket stor arbetslöshet i samtli-

med undantag för Stockholms län. I relativa termer ga riksområden

3 98 A rbetsmarknaden

skulle den största arbetslösheten uppstå i

Sydostsverige, Västsverige och

Övre Norrland. Arbetslösheten i Västsverige skulle bli mer än dubbelt så hög som den riksgenomsnittliga arbetslösheten enligt detta alternativ. Den förhållandevis

gynnsamma arbetsmarknadssituation som fram-

kommer för Norrland

sammanhänger med den

kraftigt ökade sysselsättningen inom den offentliga sektorn i detta alternativ. Detta tenderar att gynna områden med stark tillväxt i

offentlig tjänsteproduktion under

1970-talet.

Stora svårigheter föreligger att bedöma i vilka regionala anpassningar form av ändrat flyttning, pendlingsmönster etc. en arbetsmarknadsutveckling i landets olika delar i med de resultat linje som framkommer i beräkningarna för LU:s alternativ 2 skulle innebära. En slutsats är att den kraftigt ökade obalansen i den nationella ekonomin, som en utveck-

ling enligt detta alternativ innebär, skulle kunna till mindre ge upphov regionala obalanser, såvida anpassningarna kommer till stånd genom en allmän av arbetskraftsutbudet minskning dvs. svagare tillväxt i förvärvs-

gradema. En utveckling enligt LU:s alternativ l skulle innebära ett betydande

efterfrågeöverskott i Stockholms [än till följd av snabb expansion inom främst verksamheter offentliga men också inom industrin. be- Enligt räkningarna skulle i grova tal ca en av den totala fjärdedel sysselsättningsökningen inom industrin ske i Stocki landet enligt detta alternativ holm. De i utgångsläget mycket höga förvärvsfrekvensema i länet in-

nebär att obalansen främst skulle behöva lösas genom inflyttning, såvida inte en av

avlänkning efterfrågetillväxten sker genom t. ex. regional-

politiska insatser. Resultaten av beräkningarna anger således att risk för konflikter kan mellan krav som föreligga följer av en politik som syftar till att återställa den ekonomiska balansen i riket och regionala balansmål.

Även vid en utveckling enligt LU:s alternativ 2 skulle en förhållandevis stor andel av den totala inom sektorn

sysselsättningen offentliga falla

Tabell 9.4 Antal sysselsatta per riksområde 1979-1985 enligt den regionala fördelningen av LU:s sektorberäkningar jämfört med arbetskraftsresurser (exkl. inrikes nettoomflyttningar) enligt fristående kalkyler

Riksområde Antal sysselsatta Arbets- Differens 1985 mellan

1979 1985 enligt den regio- den regionala fördelningen

l_

nala fördelningen av av LU:s sektorberäkningar 1985 LU:s kalkyler och arbetskraftskalkylerna

Alt.1 Alt.2 Alt. 1 Alt.2 (1) (2) (3) (1)-(3) (2H3) 898 000 888 000 876 000 22000 12000 760 000 736 000 748 0()0

12 0()0-12000
373000390 000 375 000397 0()0 -7 000 -22000
578000605 000 593 000605 0000 -12000
807000850000822000864000 -14000-42000
411000422 000 408 0()0429 000 -7 000 -21000
192000198 0()0 195 000197 000 1 000-2000
244000253 0()0 254 000260 000 -7 000-6000
Riket 4 132 000 43760004271000 43760000

-105000

Arbetsmarknaden 399 SOU 1980252

Trots inpå Stockholmsregionen. den generellt sett svaga utvecklingen skulle en utveckling enligt detta alternativ innebära om övriga sektorer ett klart cfterfrågeöverskott 1985 på arbetsmarknaden i regionen. Stockframstår som en stabil tillväxtregion vid holmsregionen i beräkningarna

nationella utvecklingslinjer.

alternativa

för 1985 ett betydande ef- För Osti-a Mellansverige anger kalkylerna i alternativ l och ett klart utbudsöverskott för altematerfrågeöverskott tiv 2. l relativa termer erhåller Östra Mellansverige den snabbaste sysselav samtliga riksområden i alternativ l. Tillvåxttakten sättningstillväxten alternativ 2. är väsentligt lägre i det offentligtexpansiva för alternativ l anger en snabbare ökning av antalet Beräkningarna arbetstillfällen 1979-1985 än under perioden 1974i Svdostsverige 1979. Denna motsvaras av en ännu större arbetskraftsökning, varför arbetsmarknaden i regionen enligt detta alternativ uppvisar ett visst potentiellt utbudsöverskott 1985. Detta accentueras kraftigt i alternativ 2

till följd av nedgången i industrisysselsättningen. Sysselsättningsutvecklingen i Sydsverige under senare hälften av 1970talet har präglats av en viss dämpning. En utveckling i enlighet med alternativ l skulle innebära att ökningstalen för sysselsättningen ånyo i detta alternativ anger en balanserad arbetsmarknad ökade. Kalkylerna 1985. Ett realiserande av LU:s alternativ 2 skulle innebära att den beräknade av antalet i stort sett halveras nettoökningen nya arbetstillfällen med alternativ l.

jämfört

alternativ l skulle den successiva nedgång av I en utveckling enligt tillväxten i antalet arbetstillfällen i Västsverige som ägde rum under 1970-talet under Den ökning av sysselsätt-

dämpas prognosperioden.

som framkommer i kalkylema motsvaras av en liningen inom industrin Den offentliga sekka stor nedgång inom andra delar av näringslivet. av sysselsättningen i torn kan således sägas svara för den nettoökning i kalkylema. Kalkylresultaten för detta alterregionen som framkommer ett utbudsöverskott i regionen 1985 trots en nativ anger betydande i landet som helhet. Till större delen

gynnsam sysselsättningsutveckling

förklaras detta resultat av den snabba ökning av regionens arbetskraftsutbud, som förutses för prognosperioden. LU:s alternativ 2 skulle innebära en ogynnsam arbetsmarknadssituation i Västsverige. I grova termer skulle regionen kunna komma att svara för en fjärdedel av den totala arbetslösheten i landet enligt detta alternativ. Antalet arbetstillfällen inom näringslivet skulle minska med ca

6 000 per år, dvs. endast något mindre än den beräknade sysselsättningsverksamheterna. Den potentiella arbetslösökningen inom de offentliga het som framkommer i detta alternativ förklaras till stor del av den proutbudssida. gnoserade utvecklingen på arbetsmarknadens Under 1974-1979 ökade antalet arbetstillfällen i Norra Melperioden ca lansverige med i genomsnitt ca 4 500 per år. En lägre ökningstakt,

i sysselsättningskalkylema

1 700 nya arbetstillfällen per år, framkommer för alternativ l. Nedgången i sysselsättningen inom industrin i regionen under 1970-talet beräknas fortsätta under trots en

prognosperioden

nivå. Hela nettoökningen av anökad industrisysselsättning på nationell talet arbetstillfällen av utvecklingen av de ofi regionen kan förklaras

400 Arbetsmarknaden

fentliga verksamheterna. En under förutsätt-

befolkningsframskrivning

ning att ingen nettoflyttning sker över regiongränserna under prognosperioden skulle enligt kalkylresultaten innebära utbudsett potentiellt överskott om ca 7 000 arbetstillfällen 1985. Ett realiserande av LU:s alternativ 2 skulle innebära föratt nettoökningen av nya arbetstillfällen bytts i en minskning. Ett betydande utbudsöverskott på arbetsmarknaden i regionen skulle uppstå fram till 1985. Enligt LU:s alternativ 1 kan antalet arbetstillfällen i Nedre Norrland väntas öka med ca 1 000 per är 1979-1985, dvs. ungefär lika snabbt som under perioden 1974-1979. sektorn och i viss mån in- Den offentliga dustrin svarar för nästan hela denna ökning. En utveckling i enlighet med LU:s alternativ 2 innebär halverades att sysselsättningstillväxten jämfört med alternativ 1. Under förutsättning att ingen nettoinflyttning sker, skulle enligt beräkningarna ett visst efterfrågeöverskott föreligga på arbetsmarknaden 1985 i alternativ l och ett visst utbudsöverskott i alternativ 2. sysselsättningen i Övre Norrland ökade 1974-1979 med i genomsnitt ca 1,6 % per år, dvs. klart snabbare än i övriga delar av landet. I absoluta tal innebar detta en ökning med i genomsnitt 3 800 arbetstillfällen per år. Arbetskraftsresursernas tillväxt innebar emellertid att en

jämfört

med övriga riksområden betydande arbetslöshet kom att kvarstå under hela denna period. En utveckling i enlighet med LU:s alternativ l skulle innebära halveraatt ökningen av antalet nya arbetstillfällen ungefär des till ca 1 600 per år 1979-1985. Om LU:s alternativ 2 realiserades skulle sysselsâttningstillväxten eller ca i regionen bli ungefär densamma l 700 per år under prognosperioden. Den kalkyl över arbetskraftsresursernas utveckling som gjorts under förutsättning att ingen nettoflyttning sker skulle innebära en ökad arbetslöshet i regionen i båda alternativen. Beräkningar på grundval av länsplaneringens material anger en minskning av sysselsättningen med i genomsnitt ca 500 personer per år 1979-1985, således en väsentligt annorlunda bild än den som framkommer vid den regionala fördelningen av LU:s

sysselsattningsutveckling.

10 löne- och vinstutvecklingen

Pris-,

För att den reala utveckling som behandlats i tidigare avsnitt skall kunna förverkligas ställs bestämda krav på pris-, löne- och vinstutvecklingen. Vilka med av en enkel modell över dessa krav är, har beräknats hjälp visar bl. a. att utrymmet för reallöpris- och lönebildningen. Kalkylerna Mot denna behandlas i kaneökningar är mycket begränsat. bakgrund kommer att pitlets senare del, vilka problem som stabiliseringspolitiken ställas inför 1979-1985 om den reala utvecklingen skall under perioden kunna förverkligas.

10.1 Utvecklingen under 1970-talet

Den svenska under 1970-talet kännepris- och kostnadsutvecklingen tecknas i ett historiskt av ovanligt stora fluktuationer i förperspektiv hållande till utlandet. för Koreainflationen finns under Med undantag 1950- och 1960-talen till dessa snabba svängningar i inga motsvarigheter priser, löner och vinster. Schematiskt kan man tala om fyra olika faser i den svenska pris- och kostnadsutvecklingen under I970-talet. Detta belyses av tabell 10.1. Under den första fasen 1971-1972 låg de svenska lönekostnadsökningama inflationen kulminerat kvar på en hög nivå trots att den internationella redan 1970. Orsaken var framför allt de avtalsmässiga lönehöjningar som förhandlats fram i treårsavtalet för 1971-1973. Som framgår av diai förhållande till kongram 10.1 steg de svenska exportpriserna något kurrenternas 1971-1972. Denna relativa prisuppgång återspeglas även i av exportens marknadsandel samt en mindre en volymmässig nedgång sammanpressning av vinstandelen i näringslivet. Den andra fasen 1973-1974 kännetecknas av den snabba internationella inflationen orsakad av den kraftiga samt ol-

konjunkturuppgången

Som framgår av tabell 10.1 släpade lönekostnadssteg-

jeprishöjningarna.

efter Med viss växte mark-

ringarna exportprisstegringama. fördröjning

nadsandelama under 1974. Framför allt kom dock för svensk export till uttryck i en kraftig ökning av vinstförbättringen i kostnadsläget andelen i den konkurrensutsatta sektorn. Som härav hölls investe-

följd

ringsaktiviteten uppe på en hög nivå. Under den fasen 1975-1976 då världsinflationen redan kulmi-

tredje

nerat sköt lönekostnadsökningama i Sverige fart och blev betydligt kraf- Lönekostnadema i det svenska näringslivet växte tigare än utomlands.

402 Pris-, /öne- och

vinstutveckling

105- Marknadsandel, volym 100- Ä

n: uu

an: OJ

8G

Relativpris Diagram 10.1 Marknadsandelar och relativa priser fär Sveri ges export av bearbetade varor till OECD -Iänderna 1970-1 980. Sdsongrensade halvárdsdaia. Index l 970=100. 95 Källa: Konjunkturinsti- L] l I 1 I I tutet. 1970 71 72 73 74 75

med ca 40 % under 1975 och 1976. Produktivitetstillväxten upphörde under samma period som en att beföljd av att företagen stimulerades hålla mer arbetskraft än vad de behövde. stabiliserades kost- Samtidigt nadsutvecklingen i konkurrentländerna på världsmarknaden. Resultatet blev en försämring av de svenska relativprisema med ca 15 96, vilket i sin tur ledde till en förlust av andelar volymmässig på exportmarknadema med inemot 20 96 (se diagram 10.1). De relativa kostnadsökningama medförde också att vinstandelen i den konkurrensutsatta sektorn minskade till en historiskt sett mycket låg nivå. Den fasen 1977-1979 kännetecknades fjärde av en förbättring av prisoch kostnadsläget. Under kost- 1977 bestod visserligen det ogynnsamma nadsläget, då kostnadsökningama koni Sverige ungefär motsvarade kurrentländernas. Men under 1978-1979 kom effekterna av devalveringarna, övergången från bindningen till D-marken till en fast växelkurs gentemot en valutakorg och ett förhållandevis återhållsamt löneavtal med uteblivna kompensationskrav att bidra av de retill en förbättring lativa exportprisema med ca 12 %. En viss återhämtning av tidigare förlorade marknadsandelar kom även till stånd. Som framgår av diagram 10.1 hade emellertid inte relativpriset eller marknadsandelarna vid slutet av 1979 återtagit den nivå som var rådande före kostnadskrisen 1975-1976. Även vinstandelen förbättrades från den extremt låga nivån 1977, men den nådde under 1979 endast upp till den nivå som rådde un-

der lågkonjunkturen 1971-1972.

Flera faktorer samverkade till att kostnadskrisen En första uppstod. faktor var den som av den internationella inflatio-

felbedömning gjordes

nens utveckling. Den internationella prisstegringen 1973-1974 ledde till den snabbaste vinstuppgången i svensk industri sedan av 1950-

början

läne- och vinstutveckling 403

Pris-,

i vinstuppgången drev fram lönekrav som senare visatalet. Hastigheten det samhällsekonomiska utrymmet. Den de sig komma att överstiga recession i världsekonomin som följde efter oljekrisen ovanligt djupa 1973-1974 snabbt den internationella inflationen. Utrymmet dämpade blev därmed vid för löncökningar betydligt lägre än vad som förutsattes Denna samt den offentliga sekavtalsförhandlingarna. felbedömning torns löneledande roll i samband med tvåårsavtalet 1975-1976 gjorde det löneutvecklingen när det stod klart att den inomöjligt att korrigera ternationella föll.

prisstegringstakten

kom att överstiga om- Ett annat skäl till att lönekostnadsökningarna världens var skillnaden i och ekonomisk politik mellan

konjunkturläge

i av 1975 då tvåårsavtalet slöts. I syfte att Sverige och omvärlden början hålla den svenska konjunkturen uppe bedrevs en expansiv ekonomisk som skulle överbrygga vad de flesta bedömde vara en kortvarig politik, internationell Resultatet blev markant högre lönehöj-

lågkonjunktur.

i Sverige än i omvärlden samt en urholkning av den internationingar nella konkurrenskraften. De höjningar av arbetsgivaravgif terna och socialförsäkringsavgifterna ca 12 % som genomfördes 1975-1977 bidrog till att göra de topå totalt större. Samtidigt apprecierades den sventala lönekostnadsstegringarna ska kronans effektiva kurs med ca 8 % till av bindningen till D-

följd

marken i den s. k. valutaormen. Detta skedde efter det att löneavtalen slutits och var inte förutsett vid avtalstillfället. Den minskning av exoch i svensk valuta som blev av

port- importprisstegringarna följden

av kronan därför inte av motsvarande uppvärderingen kompenserades lägre lönckostnadsökningar.

Tabell 10.1 Utvecklingen av priser, löner och vinster 1970-1979

1970- 1971- 1972- 1973- 1974- 1975l97l 1972 1973 1974 1975 1976

Exportpriser, årlig förändring 4,7 2,5 10,5 26,0 14,6 6,3 procentuell lmportpriser, årlig procentuell förändring 5,1 1,9 12,5 5,0 6,4 Terms-of-trade, årlig procentuell förändring -0,4 0,6 -l ,7 9,1 -O, 1 Lönekostnad per arbetstimme i privata näringslivet, årlig procentuell förändring Konsumentpriser, årlig procentuell förändring Vinstandel i det privata näringslivet, procent av förädlingsvärdet (genomsnitt för de två angivna åren) 22,2

Källa: Statistiska centralbyrån.

404 Pris-, Iöne- och

vinstutveckling

Sammantaget bidrog de faktorer som nämnts till ett försämrat relativt kostnadsläge gentemot konkurrentländerna samt förluster av marknadsandelar. Vinsterna till ett historiskt medan sjönk bottenläge sysselsättning och inhemsk efterfrågan hölls uppe genom en expansiv ekonomisk politik. Erfarenheterna av 1970-talets kostnadsproblem för svensk industri visar tydligt på nödvändigheten av att kostnadsnivån och kostnadsutvecklingen inte avviker markant från den i våra konkurrentländer. Det står också klart att när den ekonomiska politiken är restriktiv i vår omvärld samtidigt som den inhemska stabiliseringspolitiken är expansiv är riskerna mycket stora att olikheter

i pris- och kostnadsutvecklingen upp-

står, som försämrar konkurrenskraften. De relativa kostnadernas samt relativprisernas utveckling hänger intimt samman med det relativa kapacitetsutnyttjandet hemma och utomlands. Vid ingången av planeringsperioden 1979-1985 kvarstår flera balansbrister på pris- och område. konkurrens-

lönebildningens Näringslivets

kraft har inte återställts efter kostnadskrisen. Svenska företag har endast i begränsad utsträckning återvunnit tidigare förlorade marknadsandelar på export- och hemmamarknaderna. Vinstandelen i näringslivet ligger ännu markant lägre än genomsnittet för 1970-1974. Soliditet Företagens har trendmässigt försämrats och är på en historiskt sett mycket låg nivå. Sammantaget medför dessa faktorer att tillräckliga investeringsincitament inte skapas.

Kalkylernas uppläggning

Utvecklingen av priser, löner och vinster prognostiseras med hjälp av en modell som hämtat sina grundläggande beståndsledar från den s. k. EFO-mod ellen. 2 Enligt EFO-modellen bestäms den långsiktiga huvudkursen för den inhemska prisutvecklingen av de internationella och prisstegringarna skillnaderna i produktivitetstillväxt mellan den sektor som är utsatt för utländsk konkurrens konoch den sektor som är skyddad för utländsk kurrens. Utländska prisimpulser ekoantas sprida sig till den inhemska nomin via för i

lönebildningen som styrs av det utrymme löneökningar

den konkurrensutsatta sektorn som skapas av internationella prisstegringar och produktivitetsökningar. Ett i modellen är

huvudantagande

Se L. Calmfors, Löneatt löneökningarna i den konkurrensutsatta sektorn skall detta utbildning, internationell följa konkurrenskraft och rymme, så att löne- och vinstandelarna håller sig i stort sett konstanta. ekonomisk politik, Vä- Modellen utgår ifrån att man startar i en situation med konkurrenskrafgar till ökad välfärd, bi- tiga priser och på svenska export- och importkonkurrerande produkter laga 3, Ds Ju 1979:1. med vinstandelar som medger ökade produktions-, sysselsättnings- och 2 EFO-modellen finns investeringsvolymer i de båda sektorerna. När detta gäller kommer en beskriven i G. Edgren, pris- och löneutveckling enligt EFO-modellens huvudkurs att garantera K-O Faxén och C-E. den internationella konkurrenskraften och en önskad tillväxt. Odhner, Lönebildning och samhällsekonomi, EFO-modellen i sin ursprungliga form kan inte användas för att be- Stockholm 1970. stämma löneutrymmet och inflationstakten i den svenska ekonomin un-

Pris-, läne- och 405

vinstutveckling

der den kommande sexårsperioden eftersom

utgångsläget präglas av att det råder flera obalanser.

För det första är vinstläget för lågt för att åstadkomma den investeringsvolym som krävs för att det uppställda tillväxtmålet skall klaras. Det går inte att starta kalkylen ett år med en alltför liten vinstandel och sedan beräkna utrymmet för lönekostnadsökningar som summan av pris- och produktivitetsökningar under prognosperioden. En

nedjuste-

ring av löneutrymmet måste därför ske med hänsyn till kravet på en vinstandelsökning.

För det andra måste hänsyn tas till det rådande prisläget på svenskproducerade varor samt deras relation till de internationella priserna. Kostnadskrisen åren 1975-1976 påvisade hur kostnadsstegringar tvingade upp svenska exportpriser och importkonkurrerande priser i förhållande till de utländska konkurrenternas med förluster av marknadsandelar som resultat. Beräkningar av utrymmet för

lönekostnadsökningama

måste utgå från de internationella prisökningarna, som är utifrån givna, men ta hänsyn till att svenska priser måste stiga långsammare än i konkurrentländerna för att generera den export- och importutveckling som uppfyller vårt bytesbalansmål. Företagen i den konkurrensutsatta sektorn antas sålunda kunna påverka sina priser och därmed också sina marknadsandelar såväl på den internationella marknaden som i konkurrens med importen på hemmamarknaden. Prisökningstakten

på den konkurrensutsatta sektorns produkter blir därmed, vid rådande växelkurs, beroende av den inhemska kostnads-

och efterfrågeutvecklingen.

För det är det viktigt att lönekostnadema ökar i sådan takt att

tredje

produktionskapaciteten i den konkurrensutsatta sektorn kan ges

möjlig-

het att växa så att bytesbalansen förbättras i den utsträckning som förutsatzs i de reala kalkylerna. Den produktivitetstillväxt man antar är den som bedöms kunna äga rum vid en tillräcklig

storlek på den konkurrensutsatta sektorn. Produktivitetstillväxten är delvis betingad av lönekostnadsökningarna. I den mån alltför höga lönekostnadsökningar slår ut lågpraduktiva företag i den konkurrensutsatta sektorn kan man få en snabb produktivitetstillväxt till följd av att sektorn krymper. Även om det i efterhand skulle visa sig att vinstandelen ökat kan en sådan utveckling tvinga fram en så stor krympning av den konkurrensutsatta sektorn att en förbättrad bytesbalans knappast

kan uppnås vid en tillfredsställande sysselsättningsnivå.

Mot denna bakgrund har pris- och löneprognoserna

i föreliggande långtdsutredning utförts med en modell som i flera avseenden modifierar den renodlade EPC-ansatsen Det innebär bl. a. att de konkurrensutsatta företagen själva antas kunna påverka I

sina relativpriser. modellen är det möjligt att analysera de prismässiga och reala konsekvenser för export- och importutvecklingen som följer om t. ex. de svenska företagen genom en återhållsam inhemsk kostnads- och prisutveckling förbättrar sin internationella konkurrenskraft. Vidare har förutsätt- En detaljerad beskriv-

om oförändrade vinst- och löneandelar Orsaker här- mms * ningarna frångåtts. “måav m°$ienm

publicerad 1 E 1979:6 till stir att finna i utgångslägets låga vinstnivåer samt de krav på fram- DTQ _ _ _ _ _ . . Modellutvecklingsarbete tida avkastning inom näringslivet som ställs för att prognosperiodens 1n-

och finansiena kajkyjeri vesteringar och produktivitetstillväxt skall kunna realiseras. LU 1978.

406 Pris-, Iöne- och

vinstutveckling

10.3Prognosperiodens utveckling av priser, löner och

vinster

Den i kalkylerna framräknade pris- och löneutvecklingen för prognosperioden 1979-1985 är direkt beroende av de antaganden som görs angående utvecklingen av internationella priser, produktiviteten, vinster samt kraven på svensk relativprisanpassning.

Den internationella prisutvecklingen antas under prognosperioden vara densamma i de båda huvudalternativen. Produktivitetstillväxten och vinstutvecklingen är mer gynnsam i alternativ l och liknar den utveckling vi hade under 1970-talets första hälft. I alternativ 2 präglas vinst- och produktivitetsutvecklingen under prognosperioden av den svaga utveckling som gällt under 1970-talets senare del. För att realiseras kräver den reala utvecklingen i alternativ l att våra internationella prisrelationer förbättras under prognosperioden. Priserna på svenska exportprodukter samt importkonkurrerande varor och tjänster måste stiga i långsammare takt än världsmarknadspriserna för att den internationella konkurrenskraften skall kunna förbättras och de prognoserade reala export- och importvolymerna kunna förverkligas. Detta ställer sålunda krav på en motsvarande återhållsamhet i den inhemska kostnads- och prisutvecklingen. I alternativ 2 antas inte denna återhållsamhet kunna förvckligas, vilket leder till att de svenska relativpriserna kommer att försämras under prognosperioden. Bytesbalansens utveckling blir under dessa förhållanden markant sämre.

lO.3.l Utvecklingen av priser, löner och vinster i den konkurrensutsatta sektorn

De senaste årens utveckling har visat att det finns ett starkt samband mellan svenska relativpriser och förändringar i de svenska marknadsandelarna på export- och på hemmamarknaden. På basis av erfarenheterna från perioden 1965-1978 har, såsom närmare redovisas i kapitel 5, priselasticiteten för exporten av varor och tjänster uppskattats till -1,5 samt för importen till -0,9.

Prisstegringstakten i den internationella handeln avgörs i hög grad av den allmänna inflationsutvecklingen i industriländerna. Bedömningar av den internationella prisutvecklingen för olika varugrupper redovisas närmare i kap. 2. För världshandeln totalt innebär dessa bedömningar att prisstegringstakten beräknas uppgå till 8,4 98 per år under perioden 1979-1985.

En förutsättning i LU:s överväganden beträffande den ekonomiska utvecklingen 1979-1985 enligt alternativ l är att Sverige genom en i förhållande till omvärlden långsam kostnadsutveckling skall kunna vinna marknadsandelar utomlands och hemma samt få en gynnsam exportutveckling och en dämpad importutveckling. Priset på svensk export av sådana varor och där marknaden är priskänslig och inte utbudsre-

tjänster

striktioner begränsar exporten måste då öka i genomsnitt 1,0 96 långsammare år under perioden 1979-1985 än priserna för motsvaran-

varje

de varor i världshandeln. Innefattas samtliga varor och tjänster i expor-

Pris-, Iöne- och vinstutveckling 407

ten innebär förutsättningarna att priset på svensk export ökar 0,8 % långsammare per år än priserna för de varor och tjänster som exporten konkurrerar med. De reala kalkylerna förutsätter även att prisutvecklingen på importkonkurrerande produkter ökar i genomsnitt 1,0 % långsammare per är 1979-1985 importvaror. Priserna för svensk än priserna för motsvarande import av olika kategorier av varor har antagits öka i samma takt som priserna för motsvarande varor i den internationella handeln (se kap. 4). för den konkurrensutsatta sektorns produkter antas Relativpriserna därmed i alternativ 1 förbättras med 0,8 % per år. Detta är liktydigt med att terms-of-trade, dvs. förhållandet mellan export- och importpriser i motsvarande Inkluderas även oljan i im- (exkl. olja) försämras grad. totalai terms-of-trade-försämring, som portpriserna uppgår Sveriges framgår av tabell 10.2, till 1,5 % per år under perioden 1979-1985. Den genomsnittliga tillväxttakten 1979-1985 för världsmarknadspriserna beräknas till 8,4 % per år. Prisutvecklingen i den konkuruppgå rensutsatta sektorn måste sålunda i alternativ 1 begränsas till 6,9 % per år. I alternativ 2 med växande bytesbalansunderskott försämras de svenska relativpriserna (exkl. med 1,5 96 per år samtidigt som terms-of-

olja)

trade (inkl. olja) förbättras med 0,8 % per år. Priserna i den konkurrensutsatta sektorn stiger därmed med 9,2 % per år. l tabell 10.2 anges de genomsnittliga prisutvecklingstakterna för exoch importen samt förändringen i terms-of-trade, dels historiskt porten under 1970-talet, i de båda alternativen. De dels för perioden 1979-1985 prisökningstakterna för perioden 1979-1985 uppgår sågenomsnittliga lunda i alternativ 1 till 6,9 % per år för exporten och 8,4 % per år för importen. I alternativ 2 beräknas exportprisema stiga med 9,2 % per år samt importpriserna med 8,4 % per år. För att få till stånd den investeringsökning inom industrin på 8 96 per 1979-1985 som förutsätts i alternativ 1 krävs en höjär under perioden vinstnivå och soliditet. Enligt de kalkyler som redovining av företagens sas i avsnitt 1 1.2 bedöms det vara nödvändigt att återföra bruttovinstandelen samt Soliditeten till den genomsnittliga nivån för åren 1970-1974. En tillfredsställande soliditet krävs för att företagen skall våga ta de finansiella risker som stora investeringar innebär. De senaste årens erfarenheter visar att företagens investeringsbenägenhet minskat till följd av de senaste årens chocker. Detta talar för att en vinstökning krävs för att effekter som skakompensera de långsiktiga på produktionskapaciteten

Tabell 10.2 Utvecklingen av export- och importpriser samt terms-of-trade 1970-1985 Årlig procentuell förändring

1970- 1971- 1972- 1973- 1974- 1975- 1976- 1977- 1978- 1979-1985 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 Ah I Ah 2 Exportpriser 4 2,5 10,5 26,0 14,6 6,3 5,5 6,2 1 1,0 6,9 9,2 Importpriser 1,9 12,5 35,7 5,0 6,4 11,2 10,1 14,4 8,4 8,4 Terms-of -trade 0,6 -l ,7 -7,2 9,1 -0, l -5,2 -3 ,6 -3,0 -1,5 0,8

408 Pris-, Iöne- och

vinstutveckling

Tabell 10.3 Utvecklingen av löne-, kapitalförslitnings- och nettovinstandelar i den konkurrensutsatta sektorn l970-1985 Procentuell andel av förädlingsvärdet

1985 l970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 Alt.1 A1t.2 Löneandel (löner inkl. kollektiva avgifter) 76,2 78,7 73,4 68,0 74,6 84,7 83,2 Kapitalförslitningsandel 8,5 9,0 9,3 9,0 8,6 9,5 11,4 12,0 11,2 Nettovinstandel 17,0 14,8 12,0 17,6 23,5 15,9 8,1 3,8 4,8 12,9

pats av kostnadskrisen och branchkriserna. Det är också från soliditetssynpunkt nödvändigt att de mycket låga vinsterna under senare delen av 1970-talet kompenseras av bättre lönsamhet under ett antal år. Som framgår av tabell 10.3 krävs i alternativ l att nettodriftsöverskottets andel av förädlingsvärdet från 12,9 % 1979 till 15,6 % 1985.

höjs

Bruttovinstandelen, dvs. summan av nettodriftsöverskottets och kapitalförslitningens andelar av förädlingsvärdet, förutsätts öka från 24,1 % till 26,7 %. Detta innebär att löneandelen under samma period faller från 75,9 % till 73,3 %, dvs. den genomsnittliga nivå som gällde under penoden l970-1974. I alternativ 2, med lägre antas bruttovinstandelen

investeringstillväxt,

fortsätta att falla från 24,1 % 1979 till 20,0 % 1985, vilket motsvarar genomsnittet för perioden 1975-1979. Den korresponderande utvecklingen av löneandelen innebär en ökning från 75,9 % till 80,0 96. Utifrån antagandena om

produktivitetsutvecklingen, relativprisför-

ändringarna och bruttovinstandelens utveckling beräknas timlönekostnaderna i den konkurrensutsatta sektorn kunna öka under perioden 1979-1985 med 9,2 % per år i alternativ l samt 12,5 % per år i alternativ 2. Detta redovisas i tabell 10.4. Lönekostnaderna inkluderar förutom de egentliga lönerna även kollektiva avgifter. I kalkylema har beaktats dels den höjning av ATP-avgiften med 0,21 % per år, som vid prognostillfället var beslutad, dels en höjning av med 0,23 96

sjukförsäkringsavgiften

per år. vilken krävs för att utgifter skall finansieras.

sjukförsäkringens

Därutöver växer de tillräknade pensionsavgifterna, bl. a. till ITP, trendmässigt med ett belopp som motsvarar ca 0,2 % per år. Den nominella kontanta timlönen i den konkurrensutsatta sektorn beräknas sålunda öka med 8,5 % per år i alternativ l och med 11,8 % per åri alternativ 2. Skillnaden mellan dessa båda lönetillväxttakter innebär, vid givna förutsättningar, att konkurrenskraften och bytesbalansunderskottets andel av BNP kommer att förbättras i det förra fallet medan de försämras i det senare.

löne- och vinstutveckling 409

Pris-,

löner och priseri den konkurrensutsatta sektorn 1970-1985 Tabell 10.4 Utvecklingen av arbetsproduktivitet, Årlig procentuell förändring

1970- 1971- 1972_ 1973- 1974- 1979 1976- 1977_ 1978- EEE: 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 Alt.1 Alt.2 1971

Arbetsprodukti- 7,8 3,3 -O,8 1,2 -1,4 3,8 7,2 4,2 3,0 vitet 5,4 5,1 Löner inkl. kollektiva avgifter per arbetstimme Priser på den konkurrensutszitta sektorns 2,8 4,2 8,6 23,7 10,6 9,2 8,5 7,9 11,6 produkter

l0.3.2 av löner och vinster i den

Utvecklingen priser, skyddade sektorn

Den konkurrensutsatta sektorn antas vara löneledande och bestämmer Med i därmed löneutvecklingen i den skyddade sektorn. utgångspunkt denna har för den skyddade sektorns

löneutveckling prisutvecklingen

bestämts från kostnadssidan. Detta innebär att den givna löprodukter samt förneutvecklingen, den reala prognosens produktivitetsutveckling utveckling har bestämt prisutsättningar angående bruttovinstandelens . ökningstakten i den skyddade sektorn. av tabell 10.5 antas bruttovinstandelen under prognos- Som framgår 1979-1985 1 och falla perioden stiga från 40,5 % till 40,8 % i alternativ till 39,2 % i alternativ 2. Vinstandelens utveckling i de båda alternativen som om räntabilitetens och soliditetens följer av de antaganden gjorts samband med i de reala kalkylerna. (Se avsnitt

investeringsutveckligen

11.2) samt de reala förutsättningarna för På grundval av dessa uppgifter produktivitetstillväxten kan den årliga prisökningstakten i den skyddade sektorn, såsom anges i tabell 10.6, beräknas uppgå till 6,8 % per år i alternativ 1 samt 9,6 % per år i alternativ 2.

Tabell 10.5 Utvecklingen av löne-, kapitalförslitnings- och nettovinstandelar i den skyddade sektorn 1970-1985 Procentuell andel av förädlingsvårdet

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 19791985 A1t.l Alt.2

Löneandel (löner inkl. kollektiva 59,2 57,8 59,3 61,1 62,5 61,4 59,6 avgifter) Kapitalförslitningsandel 14,3 14,8 14,9 14,9 15,7 15,6 15,7 Nettovinstandel 26,5 27,5 25,8 24,0 21,8 23,0 24,8

410 Pris-, löne- och

vinstutveckling

Tabell 10.6 Utvecklingen av arbetsproduktivitet, löner och priser i den skyddade sektorn 1970-1985 Årlig procentuell förändring

1970- 1971- 1972- 1973- 1974- 1975- 1976- 1977- 1978- 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 Alt.l A1t.2

Arbetsproduktivitet 4,4 5,9 4,1 5,2 1,3 1,5 1,6 5,0 2,9 3,1 2,8 Löner inkl. kollektiva avgifter per arbetstimme 9,8 10,7 8,7 16,8 20,4 18,0 13,3 14,3 8,5 9,2 12,5 Priserpå den

skyddade sektorns produkter 6,4 5,9 9,1 13,1 12,6 12,4 9,2 10,8 8,8 6,8 9,6

10.3.3 olika av varor

Prisutvecklingen för grupper och tjänster

samt i

försörjningsbalansens utveckling löpande priser

De ovan angivna pris- och

löneutvecklingstaktema har legat till grund

för av inom

beräkningar prisutvecklingen privat konsumtion, offentlig

konsumtion och tabell 10.7 tillinvesteringar. Prognosresultaten angesi sammans med för motsvarande

volymutvecklingen komponenter. I ta-

bellen kan därmed även anges försörjningsbalansens utveckling i löpande priser för de båda alternativen under perioden 1979-1985.

10.4 för en och

Förutsättningar dämpad pris-

löneutveckling

De ovan beskrivna modellresultaten huvudkursen anger för prisernas och lönernas utveckling under

planeringsperioden. Tillväxttakterna för

priser och löner måste hålla genomsnittligt sig på angivna nivåer för att de tillväxt- och bytesbalansmål som anges i alternativ 1 skall kunna uppnås. Risken är annars stor att man över glider i en utveckling som mer liknar alternativ 2 med högre pris- och lönestegringstakter som försämrar konkurrenskraften.

Lönebildningen spelar sålunda en central roll i det

utvecklingsförlopp

för alternativ l som beskrivits ovan. För att åstadkomma en löneutveckling som följer huvudkursen ställs bestämda krav

på stabiliseringspoliti-

kens utformning. Erfarenheterna visar att

stabiliseringspolitiken i läng-

den inte, utan stora anpassningskostnader, kan bemästra de problem som uppkommer till av att lönekostnaderna

följd skjuter över det ut-

rymme som samhällsekonomiskt finns Den ekonomiska

tillgängligt. po-

litiken bör därför inriktas att sådana

på att förhindra kostnadsstöming-

ar uppstår. l detta diskuteras i det sammanhang följande ett antal faktorer som påverkar pris- och lönebildningen.

10.4. 1

Reallöneutrymmet

Löneökningsutrymmet i alternativ 1 begränsas, som nämnts, av att före-

tagsvinsterna måste normaliseras för att tillräckliga investeringsincitament skall skapas samt av att

kostnadsutvecklingen måste vara lägre än

omvärldens för att bytesbalansmålet skall uppnås.

r ...I0..ne. 0Ch v.mStutVeck l.mOO 4 1 ll D.. .U.› SOU 1980: 52

,mqcwoäna

.å _

wmzmømäoøuw

ba u

Am. .: ...wå å 3 3 S. E .å 3 E å 3

§14322130_

å .

“om

m

_

wøzimåonøw

od 2

§14. .: än

3212.0_

.wnixoi›_o

98705_

commäm8Sn :o m»a”oâSoSoå 80.å

N o m 3 om ä 8

E... ä” m: 8aSNNä.å

.: _

å.. E. o?ä_ SN.m2sm5 ;mm3:ms: 80

ämâañåarsnø._ o o

8 om : bara 8... ä_ S_ 8_ ä 8_...äo;

mwo_.= _

ovâmâ

102.222.:

5=...

.§._._§os_ ä

u=§3z==;_o›

;S

.ovmzoa.soåøâe

at..

aoussâox

Ssøwmvåa

E:

aonaøâoxøouaaâoxâweruao

mcnawssa

mwêsm.§90 .mzm

.sin32mSmumvaäoååümnacsaaoz:omxm.såtoan.:

:Bah aaøasâ.

wøcozøzâzemmacvamxzsmaq

412 Ione- och

Pris-,

vinstutveckling

En sänkning av löneandelen i hela näringslivet från 69,4 % av närings-

livets till förädlingsvärde faktorpris 1979 till 67,7 96 1985 i alternativ l

innebär att de årliga

lönekostnadsstegringarna måste hållas ca 0,4 pro-

centenheter lägre än den privata produktionens värdetillväxt.

Den relativa höjningen av

importpriserna i förhållande

till exportpriserna motsvarar ca 0,5 96 per år av reallönerna.

Som framgår av de tidigare redovisade kalkylerna, vilka återges i ta-

bell l0.8, beräknas lönekostnaderna inkl. kollektiva för hela lönavgifter tagarkollektivet kunna stiga med 9,3 % per år om en utveckling enligt alternativ l skall kunna Därav förverkligas. är ca 0,7 % per år intecknat bl. a. av ATP- och

höjda sjukförsäkringsavgifter, och exkl. löneökningen

kollektiva avgifter uppgår således till 8,6 9:3 per år.

Konsumentprissteg-

ringen beräknas till 8,4 96 per år, varför reallönen före skatt kan beräknas öka med 0,2 96 per år. För att den reala skall kunna

utvecklingen

förverkligas måste skatterna sänkas så att reallönesumman efter skatt för löntagarkollektivet ökar med 0,4 % per år under perioden. Antalet

sysselsatta beräknas öka med 1 % per år, varför reallönen per sysselsatt

sjunker med 0,6 % per år.

Det negativa reallöneutrymmet framkommer även om en avräkning

görs från den totala privata konsumtionstillväxten. I reala termer beräk-

nas den privata konsumtionen växa med 0,6 % per år. Som framgår av

diagram 10.2 motsvarar detta 5,8 miljarder kr i 1975 års priser för hela

perioden 1979-1985. Av denna intecknar ökning pensionärerna 2,9 miljarder kr samt övriga

transfereringsmottagare och kapital- och företag-

sinkomsttagare 0,9 miljarder kr. För blir därmed konsum-

löntagarna

tionsutrymmet 2,0 miljarder kr. Detta svarar mot en

reallöneökning ef-

ter skatt på 0,4 96 per år för hela löntagarkollektivet.

För att åstadkomma oförändrad reallön per sysselsatt 1979-1985 krävs att ett realekonomiskt utrymme om ca 3 miljarder kr skapas för en

Tabell 10.8 Reallöneökning före och efter skatt 1979-1985

Årlig procentuell förändring

1979-1985” ____á_.________ Alt. 1

Lön inkl. kollektiva

avgifter 9,3 Lön exkl. kollektiva

avgifter 8,6 Pris privat konsumtion 8,4 Reallöneökning före skatt 0,2

Reallöneökning efter

skatt 0,4 1,1 Reallöneökning efter skatt per sysselsatt -0,6 0,5

”De små skillnaderna i utvecklingstakt mellan löntagarkollektivet i dess helhet och K-sektoms timlön beror dels på vikteffekter, dvs. förskjutningar mellan olika

grupper i lönetagarkollektivet, tar. dels i alternativ 2 på att den totala timvolymen av-

löne- och vinstutveckling 413

Pris-,

ökad privat konsumtion. Vid ett bibehållet bytesbalansmål 1985, enligt alternativ därmed den kommunala konsumtionen behöva sän- I, skulle kas med ca 4 kr i fasta priser eller växa ca 1,2 % långsammare Diagram 10.2 Fördel-

miljarder

att den kommunala konsumtionens tillväxt skulle ning av den privata konper år. Detta innebär sumtionen: ökning Om man räknar av den kommubegränsas till 0,3 % per år 1979-1985. 1970-/ 985. Genomsnittnala konsumtionsökningen under 1980, som beräknas till ca 4,0 %, in- Ii g årlig tillväxt i procent. att den kommande konsumtionstillväxten begränsas till Miljarder kr, 1975 års nebär detta priser. -O,4 % per år 1980-1985.

Övriga Löntagare Totalt Pensionärer Övriga transfe- inkomster reringar (Kapital m.m.l 1970-1979

8 Mdr ,8 %

Alternativ 1 1979-1985 - - - - - oförändrad reallön/sysselsatt

_EEMEE _.

I 2.0 Mdr l 0,4%

Alternativ 2 1979-1985

414 Pris-, läne- och

vinstutveckling SOU 1980252

Med de förutsättningar som ligger bakom kalkylema kan sålunda inte

en oförändrad reallön efter skatt uppnås för den aktiva befolkningen.

Stora krav kommer därmed

att ställas på stabiliseringspolitiken samt på

arbetsmarknadens parter i en situation när reallönema måste falla och vinstandelen höjas under Det finns

planeringsperioden. betydande ris-

ker för kompensatoriska lönekrav som höjer inflationstakten och gör det omöjligt att nå de balansmål som förutsatts i de reala kalkylema.

Med ett negativt utrymme för reallöneökningar kommer möjligheterna till låglönesatsningar att vara begränsade. För att vissa grupper skall

få det relativt bättre måste andra få en sänkning av reallönen utöver vad

som genomsnittligt förutsatts i kalkylen. Även av denna anledning är ri-

sken för kompensatoriska och inflationsdrivande lönekrav betydande. Under 1950- och l960-talen har avtalsrörelsema följt ett mönster där industrin varit löneledande. Andra sektorer, bl. a. den offentliga, har

följt efter och inriktat sig på att upprätthålla en fast relation till lönerna

i industrin. Den sektorns snabba offentliga expansion har emellertid medfört att denna under 1970-talet fått en alltmer ledande roll och kom-

mit att styra lönebildningen i hela ekonomin. I en situation med ett ne-

gativt utrymme för ar emellertid reallöneökningar risken stor att den offentliga sektorn inte upplever de restriktioner som finns i den konkurrensutsatta sektorn, utan i stället försöker driva

igenom reallönesteg-

ringar. Risken finns därmed sektorn att den offentliga blir löneledande

på ett sätt som verkar inflationsdrivande från kostnadssidan. I så fall

blir också löneökningarna i den konkurrensutsatta sektorn större än det

tillgängliga utrymmet, och resultatet blir en försämrad konkurrenskraft.

För att alternativet 1 skall krävs sålunda att den konkur-

förverkligas

rensutsatta blir löneledande delen av näringslivet under perioden, så att

konkurrenskraften mot utlandet blir bestämmande för

lönesättningen.

Som framgår av tabell 10.8 beräknas reallönen efter skatt i alternativ 2 kunna stiga med l,l 96 per år under perioden 1979-1985. Detta är i lin-

je med den historiska utvecklingen. Under perioden 1974-1980 ökade reallönen efter skatt med i genomsnitt 0,9 % per år. Det reala löneök-

ningsutrymmet skapas emellertid i detta fall till priset av sänkta investe-

ringar, växande bytesbalansunderskott och ökad

utlandsupplåning.

l0.4.2

Efterfrâgeutvecklingen

Kostnadsutvecklingen hänger nära samman med det faktiska och för-

väntade sysselsättnings- och

efterfrågeläget. Löneglidning, avtalsmässi-

ga lönehöjningar samt produktivitetstillväxt av

påverkas efterfrågeläget

på arbetsmarknaden. I diagram 10.3 visas för perioden 1970-1979 sam-

bandet mellan lönekostnadsökningar per producerad enhet och efter-

frågeläget på arbetsmarknaden. Det framgår att lönekostnaden per producerad enhet historiskt sett har ökat när efterfrågan på arbetskraft är

hög, dvs. när differensen mellan antalet arbetslösa och vakanta platser är låg. Ju större arbetskraftsefterfrågan är, desto fler är antalet lediga platser och desto färre antalet arbetslösa. med åt- En expansiv politik,

följande högt efterfrågetryck på arbetsmarknaden, kan därmed ge upphov till höga lönekostnadsökningar som kan överstiga det samhällseko-

Iöne-och vinstutveckling 415

Pris-,

nomiska Erfarenheterna från den s. k. överbryggningspolitiutrymmet. ken 1974-1975 påvisar också att vi genom att föra en mer expansiv politik än vår omvärld riskerar att konkurrenskraften försämras. Ett högt efkan medföra en betydande löneglidning som kan rubba terfrågetryck etablerade lönerelationer mellan olika grupper och ge upphov till kom-

pcnsationskrav.

varu- och tjänstemarknader-

Ett högt efterfrågetryck på de inhemska leda till att den förutsatta inte

na kan också relativprisanpassningen

kommer till stånd. i den konkurrensutsatta sektorn kan på Företagen finna det lönsamt att höja prisergrund av den starka hemmaefterfrågan och produkter varvid marknads-

na på export- importkonkurrerande

andelarna inte återhämtas i den omfattning som förutsatts i de reala ka]-

kylerna. har även visat att löneökningama inte endast 1970-talets erfarenheter förväntberor på arbetsmarknadsläget utan även på arbetsmarknadens om Löntagama försöker i förväg kompensera

ningar prisutvecklingen.

Lönekostnadsstegring per enhet, procent

75 25-

Diagram 10.3 Sambandet mellan Iönekostnadsstegring per enhet och arbetsmarknadsläget 1970-1 979. Källa: Statistiska centralbyrån, Lönekostnad per producerad enhet, AKU och AMS, Antalet Antal arbetslösa arbetslösa minus antalet minus vakanser (1 OOO-ral) vakanta platser.

416 Pris-, löne- och

vinstutveckling SOU 1980352

sig för väntade höjningar av levnadskostnadema. mot- Arbetsgivarnas ståndskraft mot lönekrav dämpas, när man förväntar sig kunna höja priserna i motsvarande som lönerna. utsträckning Sålunda sluts avtal om högre löneökningar, vid ett givet

arbetsmarknadsläge, ju större prissteg-

ringar som förväntas.

Prisstegringsförväntningarna påverkas emellertid

av den ekonomiska politikens En relativt stram

utformning. efterfråge-

politik kan utgöra en signal till arbetsmarknadens parter att dämpa de

egna prisstegringsförväntningarna, vilket kan

möjliggöra ett lägre avtalsutfall.

lO.4.3 Skatter och

inflation

Fram till mitten av 1970-talet vägleddes den ekonomiska politiken i hög grad av uppfattningen att verkar

skattehöjningar inflationsdämpande.

Genom att reducera

den privata efterfrågan via skattehöjningar dämpas

tendenserna till

efterfrágeinflation.

Erfarenheterna under 1970-talet har emellertid

visat att skattehöj-

ningar kan ge upphov till inflationsdrivande effekter från kostnadssidan när skattehöjningar i olika utsträckning övervältras på priser och löner. Man brukar tala om tax-push inflation. En utgångspunkt för detta

synsätt är hypotesen att förändringar i reallönen efter skatt utgör basen för hushållens och deras organisationers agerande. En höjning av en skatt leder därmed till krav på ökad lön före skatt. Detta kan utlösa en

inflationsprocess som i grunden är ett resultat av inkonsistenta krav mellan den privata och den offentliga sektorn. Löntagarna inom den of-

fentliga sektorn för kan t. ex. kräva kompensation skattehöjningar som

just är avsedda att finansiera löneökningar inom denna sektor. Skatteinflation av detta slag kan belysas med hjälp av diagam 10.4, som visar hur under 1960- och 1970-talen

löneökningarna har samvari-

erat med förändringar i de skatter som faller på löneinkomsterna. I den övre delen av diagrammet beskriver kurvan A företagens årliga kost-

nadsökning per arbetad timme för en industriarbetare (dvs. inkl. kollektiva avgifter), medan kurvorna förän- B och C anger den procentuella dringen av den till industriarbetaren utbetalade nominella timlönen re-

spektive årlig ökning i den reala timlönen efter skatt. I diagrammets nedre del redovisas för samma period den årliga procentuella förändringen i den skatt som belastar industriarbetarens lön. Skattebördan

har beräknats dels som i kvoten mellan förändringen summan av direkta och indirekta skatter och den egentliga lönen, dels som förändringen i

löneskatternas andel kan tolkas av den egentliga lönen. Diagrammet som att löntagarna försökt kompensera sig för de skattehöjningar som

genomförts. De år de indirekta och direkta skatterna samt löneskatterna

höjts har de nominella löne- resp.

lönekostnadsökningama pressats upp

och viceversa.

Av diagrammet framgår även att relativt stora nominella

löneökning-

ar medfört begränsade efter skatt.

realinkomstökningar Detta kan för-

klaras av det progressiva skattesystemet, som därmed får en inflations-

drivande verkan från kostnadssidan. För att åstadkomma realinkomstökningar efter skatt tvingas

löntagarorganisationema driva igenom myc-

ket stora

löneökningar.

Pris-, Iöne- och vinstutveckling 417

Procent Diagram 10.4 Läneökning samt skattefördnd- 25_ ring l 964-1979. A = Total arbetskraftskostnad per timme, nominellt. B = Mottagen lön per timme (dvs exkl. arbetsgivaravgifter men före inkomstskatt), nomineilt C = Realiön efter skatt per timme1

Förändring av indirekt och direkt skatt

_HmHnH_gUHUU

Förändring av arbetsgivaravgifter

År

mEMHMHQFnHHWHJ-t_

1 Beräkningarna av reallön efter skatt är gjorda med hjälp av IUI :s TAX-modell. Se U. Jakobsson och G. Normann, lnkomstbeskattningen i den ekonomiska politiken, IUI 1974.

418 Pris-, löne- och

vinstutveckling

Under perioden 1973-1978 har därför återkommande skatteförändringar använts för att tillföra löntagarna köpkraft. Den inpersonliga komstskatten har sänkts i syfte att dämpa kraven på kontantlönestegringar. Skattesänkningarna har finansierats genom höjda arbetsgivaroch av skattesocialförsäkringsavgifter. Syftet med dessa omläggningar systemet har varit att tillföra löntagarna utan att inköpkraftstillskott flationistiska och konkurrensförsämrande skulle lönestegringar uppstå. Erfarenheterna från de s. k. Hagaöverenskommelsema 1975-1977 visar att till att in-

skatteomläggningarna bidragit höja de disponibla

komsterna genom att minska

inkomstskattesystemets marginaleffekter.

Man kan emellertid konstatera, att dessa år

lönekostnadsökningarna

blev högre än det utrymme som samhällsekonomiskt fanns tillgängligt. Förekomsten av tax-push inflation i den svenska ekonomin belyses även av undersökningar gjorda vid OECD samt av en empirisk studie som utförts Resultaten från båda på ekonomidepartementets uppdrag.” undersökningarna ger stöd för hypotesen att löneutvecklingen influeras av den skattepolitiska utvecklingen. Den hypotes som testats innebär att löni den senare undersökningen tagarna inför en lönerörelse formulerar ett mål för vil-

löneutvecklingen,

ket baseras på förväntningar av inflationstakt och skatom utvecklingen teuttag. Målet antas bero på hur faktiskt real inkomst efter skatt tidigare utvecklats i förhållande till en önskad” Den önskade ökutveckling. ningstakten kan uppfattas som den man vant sig vid under några tidigare år. Om ett gap mellan önskad och faktisk utveckling registreras för en gången period kommer enligt hypotesen att söka sluta en organisationen del av detta gap i den förestående lönerörelsen.

Undersökningsresultaten tyder sammanfattningsvis på att förväntningarna om ökat lönekraven samt att en historiskt

skatteuttag höjer

ogynnsam utveckling i real inkomst efter skatt även verkar skärpande på lönekraven. Vad gäller frågan om man med paketlösningar av typen Hagaöverenskommelser kan undvika eller reducera inflationsdrivande effekter så implicerar resultaten att detta kan vara möjligt så länge som den önskade tillväxten i real inkomst efter skatt Vad upprätthålls. som i dagsläget försvårar uppnåendet av gynnsamma resultat via denna teknik är att det saknas utrymmme för ökningar reala ini de yrkesaktiva gruppernas komster efter skatt, om angelägna balansmål skall kunna i den uppnås svenska ekonomin.

l0.4.4

Revalveringspolitik

För att som beskrivits i LU:s alternativ förverkliga den reala utveckling l krävs att löneökningarna håller an- Se Public Expenditure sig inom det utrymme som tidigare Trends, OECD 1978. givits. Detta löneutrymme har beräknats om oförmed en förutsättning ändrad växelkurs. 2 Undersökningen har Eftersom reallönen per sysselsatt måste falla med totalt närmare 4 % utförts vid Industriens under prioden 1979-1985 samt med ca 5 96 1980-1985 kan man ställa Utredningsinstitut under ledning av fil. dr Göran sig frågan om inte samma skulle kunna åstadkommas

reallönesänkning

Norman. vid en lägre nominell löne- och Detta förutsätter emel-

prisstegringstakt.

Iöne- och vinsturveckling 419

Pris-,

lertid att den svenska kronan kontinuerligt revalveras så att utifrån

kommande inflation hindras sprida sig i landet. Det har också i olika sammanhang framförts förslag om en revalvesom innebär att samma reallöneutveckling skulle kunna ring av kronan, realiseras En revalvevid lägre nominella pris- och lönestegringstakter. och importpriserna sänring som får fullständigt genomslag på exportker deras tillväxttakt i inhemsk valuta och lämnar terms-of-trade oför-

ändrat. för privat konsumtion blir därmed lägre. Om Prisutvecklingen även de nominella påverkas inte löneökningama dämpas i samma grad, reallönen eller företagens vinstläge. Den reala utveckling som förutsätts i alternativ l skulle därmed inte komma att rubbas. skall kunna fungera är En förutsättning för att en revalveringspolitik deklarerar vilken valutapolitik som att regering och riksbank på förhand kommer att föras, så att arbetsmarknadens parter har full kunskap och kan bedöma vilket för lönehöjningar som finns tillgängligt. utrymme Det är emellertid förenat med flera svårigheter att genomföra en

framgångsrik revalveringspolitik med de balansbrister som i utgångs-

läget råder i svensk ekonomi. kostnadssituation, vinstnivå För det första är svenska företags relativa och soliditet inte återställd efter den senaste kostnadskrisen 1975-1976.

Det är därför mycket riskfyllt att pröva med åtgärder som eventuellt återigen kan försämra konkurrenskraften och hindra en återgång till en

mer normal vinstnivå. En osäkerhet i detta sammanhang gäller t. ex. hur mycket löntagarna vid en revalvering. För att skulle vara villiga att räkna av på lönekraven inte skall skada industrins lönsamhet och konkurrensrevalveringen kraft, måste sänkas lika mycket som löneutrymmet

lönehöjningarna

storlek. Om inte fullständig avminskas, dvs. med hela revalveringens sker mot lönerna, och konkurrenskraften därmed skadas, är det räkning inte lätt att i efterhand korrigera detta med andra åtgärder, såsom en

sänkt löneskatt. Sådana korrigerande åtgärder kan ge den ekonomiska politiken en alltför expansiv inriktning. Utgångsläget för en revalvering var 1973 i flera avseenden mycket mer Den internationella inflationen var väsentligt högre än den gynnsamt. och goda vinster. En revalvering kunde

svenska, exportindustrin gjorde

då ha avskärmat oss från de internationella inflationsimpulserna utan att man riskerade som då snarare beskadeverkningar på vinstnivån, dömdes vara ett hinder för en lugn lönebildning. kan också få det svårt att i samband med

Löntagarorganisationerna

minska de nominella löneökningskraven i samband med en revalvering under en på förhand bestämd miniminivå. Troligen avtalsförhandlingar finns en sådan nivå, vilken man inte kan komma under oavsett hur låga blir. En orsak till detta kan vara att löntagarna lider av prisstegringarna s. k. anses vara mer värd ”penningillusion”, dvs. en given reallöneökning högre den nominella löneökningen blir. Ett annat och kanske viktiga-

ju

re skäl torde vara att samt olika tekniska avtalskon-

låglönesatsningar

struktioner löneökningama. En revalvesätter ett golv för de nominella ring kan sålunda hindras av att det inte är möjligt att pressa ner det nominella för avtalsenliga under en viss nivå även

utrymmet lönehöjningar

420 Pris-, Iöne- och

vinstutveckling

om sådana lägre kontantlönehöjningar skulle ge samma reallöneföränd-

ring efter skatt. En del av utrymmet för är i al-

lönekostnadsstegringar

ternativ l intecknad av beslutade och tvingande höjningar av löneskatten (ATP-avgif ten plus sjukförsäkringsavgiften höjs totalt 0,7 % per år).

Lägger man därtill en löneglidning som i genomsnitt till hälften uppgått av de egentliga löneökningarna, återstår i alternativ l, utan en revalve-

ring, ca 4 % per år till avtalsenliga lönehöjningar. Det fundamentala problemet med en torde emel-

revalveringspolitik

lertid vara svårigheterna att göra en revalvering trovärdig på valutamarknaderna. LU:s alternativ l innebär att hittillsvarande tendenser på bytesbalanssidan mot minskade unbryts och vänds till en utveckling derskott, men fortfarande kommer emellertid ett betydande bytesbalansunderskott att kvarstå mot denna bak- 1985. Om en revalveringspolitik grund skulle betraktas som orealistisk, kan en destabiliserande spekulation uppstå som starkt försvårar eller rent av omöjliggör revalveringarna. Det är att en

möjligt revalveringspolitik, för att bli trovärdig, måste

kombineras med en ännu starkare återhållsamhet av den inhemska för-

brukningen, och då speciellt den offentliga, så att

bytesbalansjämvikt

uppnås snabbare än vad som bedöms vara i alternativ l. När väl

möjligt

det relativa och extembalansen förbättrats kan det bli

kostnadsläget

möjligt att föra en aktiv växelkurspolitik som avskärmar oss från den in-

ternationella inflationen.

ll Den finansiella utvecklingen

den finansiella utvecklingen inom olika delar I detta kapitel behandlas av vår ekonomi dels historiskt sett dels under planeringsperioden 1979-1985. För att den reala utveckling som beskrivits i tidigare kapitel till stånd krävs att olika finansiella storheter såsom skall kunna komma vinster, löner, transfereringar, skatter m. m. utvecklas på ett sådant sätt och motiverar det beteende hos företag och hushåll,

att de möjliggör

förutsätter. vinster och Soliditet som den reala utvecklingen Företagens så att det skapas investeringar i en sådan omfattmåste t. ex. utvecklas Hushållens disponibla inning som krävs enligt de reala kalkylerna. komster måste utvecklas i en sådan takt att dessa, vid givet antagande svarar mot konsumtionsutveckling som om sparkvoten, den privata Vissa skatteförändringar kan t. ex. framkommer ur de reala kalkylerna. behöva genomföras för att hushållens disponibla inkomstutveckling

skall gå ihop med det privata konsumtionsutrymmet. De skatter sektorn ger tilloch avgifter som flyter in till den offentliga sektorns finansiella Till-

sammans med utgiftsutvecklingen sparande.

framkommer en s. k. sammans med övriga sektorers finansiella sparande Denna nettoflödet av fisparbalans för ekonomin. anger det erforderliga nansiellt kapital mellan sektorerna och är därmed en viktig utgångssom avslutar kapitlet. Den offentlipunkt för den kreditmarknadsanalys måste t. ex. finansieras det ga sektorns underskott på ett sådant sätt att inte medför en likviditetsökning i ekonomin som leder till inflation.

l 1.1 Den finansiella i sammandrag

utvecklingen

för ekonomin, varvid olika sektorers I tabell 11.1 visas sparbalansen investeringar och finansiella sparande uttryckts i probruttosparande, cent av BNP. En sektors bruttosparande är vad som återstår när löpanifrån den totala disponibla inkomsten. de konsumtionsutgifter dragits Detta kan användas till bruttoinvestering eller till utbruttosparande till andra sektorer. Det finansiella i en sektor är skill-

låning sparandet

naden mellan bruttosparande och bruttoinvestering (inkl. lagerinvestevisar därmed vilka sektorer, som har firing). Det finansiella sparandet dvs. lånar ut till andra sektorer och vilka som har nansiella överskott, underskott, dvs. måste tillföras kapital från andra sektorer.

422 Den

finansiella utvecklingen

Tabell 11.1 Bruttosparande, bruttoinvesteringar samt finansiellt sparande 1970-1985 Procent av BNP, löpande priser

1970- 1975- 1979 1974 1979

Bruttosparartde Stat Kommun Socialförsäkr. sektor Bostäder Hushåll Icke-finansiella företag Finansiella företag Summa

Bruttoinvesteringar (inkl lager) Stat Kommun Socialförsåkr. sektor Bostäder Hushåll Icke-finansiella företag Finansiella företag Summa

Finansiellt sparande Stat Kommun Socialförsäkr. sektor Bostäder Hushåll Icke-finansiella företag Finansiella företag Summa

Källa: Statistiska centralbyrån.

I en ekonomi utan utrikeshandel är summan av alla sektorers finansiella sparande lika med noll. Vad som lånas ut upp i en sektor lånas ju av någon annan. I en ekonomi med utrikeshandel blir det totala finansiella sparandet lika med bytesbalansens saldo. Ett underskott i bytesbalansen innebär att landets totala bruttosparande inte räckt för att finansiera investeringarna, utan landet har måst låna i utlandet. Ett överskott i bytesbalansen betyder att bruttosparandet inte bara finansierat de inhemska utan att landet investeringarna, också lånat ut pengar till utlandet. Diagram 11.1 visar utvecklingen av det finansiella sparandet i privat och offentlig sektor samt bytesbalanssaldot, allt uttryckt i procent av BNP. Bostäder har hänförts till den offentliga sektorn, som i övrigt består av staten, kommunerna och

socialförsäkringssektorn. Den privata

utvecklingen 423

Den finansiella

och företagssektorerna. Ett av den ekonomissektorn utgörs av hushållssparande i den privata ka politikens mål är att vid ett givet finansiellt

hålla den offentliga sektorns finansiella sparande på en nivå sektorn som - åtminstone över konjunkturcykeln ger balans i utrikeshandeln. av oli- Alternativt kan nås genom att staten med hjälp

bytesbalansmålet

i den privata sek-

påverka det finansiella sparandet

ka åtgärder söker

torn. 1970-1975 kunde statsmakterna i huvudsak uppfylla

Under perioden

Inte något av åren översteg bytesbalansunderskottet

bytesbalansmålet.

ett visst överskott. Efter Diagram 11.1 Finansi- 1 % av BNP och genomsnittligt sett förelåg - ellt sparande i privat och - med undantag av 1978 bytesbalansunderskott på 1975 har emellertid offentlig sektor

mer än 2 % av BNP noterats. 1970-1 985. Procent av

står att finna i de balansbrister som BNP. Grunderna till denna utveckling framförallt i samband med över- Källa: Nationalräkendrabbat ekonomin under l970-talet,

och kostnadskrisen 1975-1976 samt genom oljepris- skaperna.

bryggningspolitiken

Procent av BNP

Privat sektor

“lgzøCooocoooooa-cnoooooç

Totalt l=bytesbalansenl

424 Den

finansiella utvecklingen

höjningarna 1973-1974 och 1979-1980. Under kostnadskrisens år ökade den sektorns finansiella offentliga sparande främst genom att de offent-

liga inkomsterna växte snabbt. Detta kan förklaras av den höga reallöne- och

konsumtionstillväxten, som utlöstes av löneexplosionen samt

av att skattesatserna Den höjdes. privata sektorns finansiella sparande sjönk emellertid drastiskt under samma period och i högre grad än vad den sektorn ökade offentliga sitt sparande. Det finansiella negativa sparandet i den privata sektorn berodde främst på att vinstnivån föll i företagsektorn i samband med kostnadskrisen.

Under 1977-1979 skedde en omkastning i den finansiella sparfördel-

ningen mellan privat och offentlig sektor, vilket framgår av diagram 1 1.1. Åren 1978-1979 förelåg betydande finansiella sparöverskott i den

privata sektorn medan sektorn den offentliga uppvisade underskott. In-

om den privata sektorn förklaras detta främst av ökningen av det finansiella sparandet inom företagssektom. Efter 1977 för-

började företagen

bättra sin vinstsituation. Eftersom denna vinstuppgång skedde vid en

låg investeringsnivå kom den att slå ut i en

kraftig förbättring av före-

tagens finansiella sparande. Härtill kom att det finansiella sparandet i hushållssektorn steg. Inom den sektorn

offentliga var utvecklingen den

rakt motsatta. Den kraftiga nedgången i offentligt sparande förorsaka-

des av det starkt växande statliga budgetunderskottet. Staten har således, för att hålla uppe sysselsättningen, motverkat nedgången i nettoefterfrågan från utlandet, som det växande bytesbalansunderskottet avspeglar, samt den privata sektorns minskade

investeringar genom att

öka sin egen efterfrågan, varvid budgetunderskottet ökat.

De förändringar i det finansiella sparandet som här beskrivits avspeglar vissa av balansbristema i den svenska ekonomin vid

ingången av pla-

neringsperioden. Dessa kan sammanfattas i

följande punkter.

D Den svenska ekonomins totala sparande är för lågt vilket är detsam-

ma som att underskottet i bytesbalansen är för stort.

D Den sektorns privata finansiella sparande till är högt främst följd av en låg investeringsaktivitet. Den privata sektorns

bruttoinvesteringar

som andel av BNP har från sjunkit l 1,8 96 1970-1974 till 10,0 % 1979.

Under samma period har den privata sektorns som

bruttosparande

andel av BNP ökat från 11,7 % till 13,0 96. D Den sektorns offentliga finansiella sparande av är lågt som en följd att den varit offentliga utgiftstillväxten hög.

För att minska den totala sparandebristen (dvs. bytesbalansunderskot-

tet) samt sparandebristen i den sektorn offentliga (dvs. främst det statli-

ga budgetunderskottet) vid ett bibehållande av full

sysselsättning, måste

den privata sektorns investeringar och exporten öka och motverka det

efterfrågebortfall, som en i den förbättring offentliga sektorns finansiel-

la sparande medför.

Kalkylerna för 1985 över den finansiella utvecklingen har dels

gjorts

utifrån de reala dels utifrån

kalkylerna, beräkningarna av priser och lö-

ner, som redovisats i Den föregående kapitel. privata sektorns finansiella sparandeöverskott beräknas i båda huvudalternativen

sjunka något

från den höga nivån 1979 (se diagram 11.1). Som framgår närmare av ta-

Den utvecklingen 425

finansiella

bell l l.l hänförbar till ett starkt växande finansiellt är nedgången i de icke-finansiella (företagssektorn exkl. bansparunderskott företagen Detta innebär för alternativ l att ökker, försäkrings- och finansbolag). större än den ökning i brutningen i investeringsutgifterna är väsentligt som den ökade lönsamheten medför. I alternativ 2 är de tosparandet icke-finansiella bruttosparande nästan oförändrat och sjunföretagens investeringarna beräkker om det uttrycks som andel av BNP. Eftersom mån lägre med alternativ l, blir nas bli i ungefär motsvarande jämfört

det finansiella sparandet emellertid ungefär lika stort i de båda alternativen. De finansiella har, i motsats till de icke-finansiella, en företagen starkt Detta positiv sparandeutveckling enligt båda kalkylalternativen. främst med att ränteintäkterna stiger kraftigt, i sammanhänger (netto) beaktande av de finansiella företagens stora nettoutlåning i utgångslä-

get. sektorns finansiella i motsats till den Den offentliga sparande blir, starkt olikartat i de två alternativa kalkylerna för 1985. privata sektorns, växande utgör det I alternativ 2, med fortsatt statligt budgetunderskott, för den totala offentliga sektorn, som framfinansiella sparunderskottet en avsevärt större andel av BNP än under 1979. I går av diagram ll.l, i det statliga inberäkalternativ l, där en minskning utgiftsöverskottet sektorns finansiella underskott något förminskat, nas, blir den offentliga men fortfarande storlek. För uttryckt som andel av BNP, av betydande

innebär kalkylerna därmed, i alternativ l, att underskotbytesbalansen kan minskas i förhållande tet, mätt i procent av BNP, endast obetydligt till 1979. I alternativ 2 sker i stället mer än en fördubbling av bytesba-

lansunderskottets andel av BNP. avsnitten genomgång av l de närmast följande görs en mer detaljerad under 1979-1985 i var och en av den finansiella utvecklingen perioden sektorerna. har utförts med ett de i tabell I l.l redovisade Beräkningarna finansiellt som med övriga LU-modellen modellsystem integrerats har härvid och omläggningar av statis- Hänsyn tagits till de revideringar vid SCB under hösten 1980 och som berör såväl tiken, som genomförts

den historiska utvecklingen som prognosperiodens utveckling.

11.2Den finansiella utvecklingen i företagssektom

I detta avsnitt behandlas (bolagssektorns) lönsamhet företagssektorns och icke och finansiella utveckling? Företagen uppdelas på finansiella

finansiella företag. Därefter koncentreras uppmärksamheten på indu-

i En närmare beskriv_

strin. “Industriinvesteringarnas beroende av lönsamhets- ochproduk-

diskuteras. En särskild finansiell kalkyl for industrin tionsforväntnmgar ning av den finansiella ägarkapital ges spe- modellen finnsi Ds E visas slutligen, vari industrins behov av nyemitterat 1979:6 Modellutveek-

den uppmärksamhet_

lingsarbete och finansiella kalkyler i LU 78.

ll.2.l Företagssektorns finansiella sparande 2 En mer utförlig analys

de finansiella företagen Företagssektorn uppdelas på två delsektorer, êzcüäâgåárââcriitláâäiia_

m. fl.) samt de icke-finansiella fö- iet kommer att publice_ (banker, försäkrings- och finansbolag, dvs. industri-, handelsföretag etc.). rasien bilaga till LU 80. retagen (övriga företag, byggnads-,

426 Den

finansiella utvecklingen

Dessa båda sektorer har haft en sins emellan olikartad finansiell mycket utveckling under l970-talet.

För de finansiella företagen varit har utvecklingen mycket positiv under 1970-talet. Sektoms disponibla inkomster med

(lika bruttosparande,

eftersom företag inte har

definitionsmässigt konsumerar) vuxit från en

nivå på ca 3 miljarder kr vid 1970-talets till

början ca 20 miljarder kr

1979. De reala i de finansiella investeringarna företagen är mycket små, varför deras finansiella sparande (se diagram ll.2) endast är obetydligt lägre än bruttosparandet. Sektom har ett starkt

följaktligen uppvisat

växande finansiellt sparöverskott under l970-talet. År 1979 uppgick det till drygt 18 miljarder kr.

Den främsta faktorn bakom denna utveckling har varit att ränteintäkterna ökat mycket kraftigt, bl. a. med sammanhängande det allt högre ränteläget. Det privata kollektiva försäkringssparandet, som hänförs till

den finansiella företagssektom, har vidare till uppgått mycket betydande under senare år.

belopp

Fram till 1985 har de finansiella företagens bruttosparande och finansiella sparande i de båda alternativen beräknats växa ytterligare, såsom framgår av diagram 1 1.2. År 1985 beräknas det finansiella sparandet uppgå till 44 resp 50 miljarder kr. Bakom kalkylerna ligger bl. a. ett antagande om en genomsnittlig räntenivå på 10 96 1985. Att i

ökningen

det finansiella sparandet blir så kraftig beror bl. a. på att sektorns nettoutlåning är så stor i utgångsläget och att ränteinkomstema därför kom-

mer att betydande framöver.

bli

I de icke-finansiella företagen har den finansiella utvecklingen under

1970-talet varit helt annorlunda och under senare år ett av de

utgjort

centrala balansproblemen i den svenska ekonomin.

I diagram 1 1.2 visas hur de icke-finansiella företagens bruttosparande

och finansiella utvecklats under sparande 1970-talet. Bruttosparandet består för de icke-finansiella del främst företagens av de i företagen kvarhållna vinstmedlen samt av avskrivningar och utgör det belopp som

företagen har disponibelt för bruttoinvesteringar (inkl. lagerinvestering-

ar). Efter den dramatiska fram till och med nedgången 1976 har en viss förbättring av de icke-finansiella företagens finansiella Det läge ägt rum. finansiella sparunderskottet minskade sålunda mellan påtagligt 1976 och 1978 beroende Inte

på att investeringsutgifterna sjönk. minst med-

verkade omslaget i till detta resultat. Under

lagerinvesteringarna 1979

ökade emellertid behovet för såväl fasta av kapital investeringar som la-

gerinvesteringar. Trots att en av lönsamheten och en be-

återhämtning

tydande ökning av bruttosparandet 1978-1979 kom därför det ägde rum finansiella sparandet 1979 att åter räknat från försvagas något 1978. Spaninderskottet beräknas 1979 ha uppgått till närmare 12 kr.

miljarder

Trots förbättringen är företagens finansiella läge fortfarande ett problem för den ekonomiska under de närmaste politiken åren. Det finansiella sparunderskottet har kunnat minskas främst genom att företagens

fasta bruttoinvesteringar minskat

kraftigt i volym. Redan en oförändrad

investeringsvolym under 1979, räknat från 1975, skulle ha medfört att

kapitalbehovet varit mer än 10 kr större, med det fak-

miljarder jämfört

tiska utfallet under 1979.

Den utvecklingen 427

SOU l980:52 finansiella

Mili. kr., a FINANSIELLA FÖRETAG löpande priser

60-i

50-

Finansiellt sparande

b |CKE-F|NANS|ELLA FÖRETAG

r AK. 2 Bruttosparande af.-o-o--°

Finansiellt sparande

I»7071'72'73'74'7s'76'77'78'79'

Anm.: Bostäder har hänförts till den offentliga sektorn. Diagram 11.2 Bruttospa- . .. . . . .. rande och finansiellt spaav diagram 11.2 beraknas de icke-finansiella foretagens rande i företagssektøm Som framgår i alternativ l öka 1979-1985. En faktor som begränsar 1970.1 935_ Maj_ kn 15_ bruttosparande är att ränteutbetalningarna ökar kraftigt. Investeringsök- pande priser. ökningen stark och det finansiella spamnderskottet Källa: SCB, Nationalräningen är i detta alternativ kr. I alternativ 2 blir kenskapema- 1985 blir härigenom mycket stort, över 40 miljarder

428 Den finansiella

utvecklingen

bruttosparandets ökning relativt obetydlig. Härigenom blir, trots de avsevärt lägre

investeringsutgifterna, det finansiella

sparunderskottet ungefär lika stort som i alternativ 1.

l 1.2.2 lönsamhet

Investeringar, och Soliditet

I diagram 11.3 åskådliggörs utvecklingen av industrins bruttoinveste-

ringar tillsammans med dels industrins räntabilitet (enligt företagsredo-

visningarna) dels industrins resursutnyttjande (enligt konjunkturbaro-

metern). Resursutnyttjandet och räntabiliteten förändras som synes ganska parallellt. En viss kan i

tidseftersläpning skönjas investeringamas

reaktion. Den starka i

ökningen investeringarna 1980 kan sålunda ses

som en något reaktion

förskjuten på återhämtningen av lönsamheten

och under 1979. Också

resursutnyttjandet vid ef-

konjunktumedgången

ter 1974 kunde ett liknande något tidsförskjutet mönster observeras.

Lönsamheten

har också betydelse för investeringsutvecklingen

genom att de finansiella restriktionema för utvecklingen påverkas. För att före-

tagen skall expandera krävs att investeringarna finansieras med en viss

minimiandel eget kapital.

Anledningen till att inte

företagen i längden kan finansiera investe-

ringarna med en stor andel lånat kapital är främst att den ökade skuld-

- dvs. den sättningsgraden sjunkande Soliditeten ökar de förluster

ägarna måste bära i händelse av att verksamheten inte skulle

gå ihop. De

som lånat ut pengar skall ju ha tillbaka dem och få ut sin

avkastning,

räntan, under Om i princip alla omständigheter. förräntningen av det to-

tala företagskapitalet råkar bli

lägre än räntesatsen på lånen, kommer

förräntningen av ägarkapitalet (efter att skuldräntoma att bli

betalats)

sämre ju mer skuldsatt är. Detta företaget är det s. k.

hävstångssamban-

det. Den ökande s. k. finansiella risk som följer av ökad

skuldsättning

kan antas spela olika stor roll för olika typer av Ett

företag. företag med

god förväntad lönsamhet och med stabila avsättnings- och kostnadsförhållanden - med liten s. k. rörelserisk - kan i själva verket ha anled-

ning att välja en hög Här

skuldsättningsgrad. verkar hävstångssamban-

det i den andra

riktningen: ju högre skuldsättning desto bättre för-

räntning på ägarkapitalet om förräntningen på det totala kapitalet över-

stiger låneräntan. Ett som är

företag konjunkturkänsligt, eller där stor

osäkerhet råder om den framtida avsättnings- och be-

prisutvecklingen,

höver däremot ha en så pass låg skuldsättningsgrad god Soliditet - att

inte risken för avsevärda förluster på ägarkapitalet blir alltför stor.

Parallellt med att Soliditeten under Skuldsättningsgraden sjunkit 1970-talet har företagan-

är kvoten mellan ett fö- dets risker ökat i många avseenden. Osäkerheten om

efterfrågeutveck-

retags skulder och egna lingen, om varor och

prisutvecklingen på olika om försörjningen med

kapital och Soliditeten är energi och råvaror är större Med kvoten mellan ett före- nu än på 1960-talet. de väsentligt högre

investeringar som en ekonomisk tags eget kapital och to- utveckling i enlighet med alternativet 1

förutsätter krävs därför att i Soliditeten tala kapital (summan av nedgången hejdas och helst

skulder och eget kapi- bringas att öka, vilket i sin tur gör en ytterligare förstärkning av lönsam-

tal). heten

nödvändig.

1980:52 Den finansiella utvecklingen

SOU

Procent Procent _1 4

Bokföringsmässig räntabilitet -12 A (högra skalan) \ -10

-8

-e

-4

Bruttoinvestering i procent av rea|kapitalstock (vänstra skalan)

Kapacitetsutnyttjande (högra skalan)

Bruttoinvestering i procent av reaikapitaistock (vänstra skalan)

r u n u I I I i I 80 Diagram I 1.3 Industrins 73 71 72 73 74 75 räntabilitet, resursutnytt- 20 jande och bruttoinveste- Anm: Realkapitalstocken i fasta priser har beräknats under antagande om ringar 1970-1 980. års li/slängd hos investeringarna.

11.2.3 Industrins finansiering

påverkas av den reala expansionstakten Industriförctagens kapitalbehov och av Ökad tillväxt i industriproduktionen ökar

prisstegringstakten.

den priser ökar de nominella belopp benövliga kapitalvolymen. Höjda som miste bindas i maskiner, lager, fordringar, etc. En beanläggningar,

430 Den 11a finansi utvecklingen

_ko_

nä_ §2 m:man

N47.än_§3 S.:

.muäuou

n_ âåowøäø_

.__ man nmñmwñmwqbnion

ossmanma?oem_max2_

møuwoñon_.E93

nä__.__ o: man noåoâöü

odäman_nä..wo:...mmm

2.3.5_

.w »uni

ma_S: oi. En ma.:maama:e: _oøå

ämqüwwmäøb_

_å_ En man doåmøuam

Q8_0.2_3a 32ä_ .E

ovøoamunä

324.5_

noe :oo 8.8 ma.: .nu

wâouo_3:a

15nå En a_1.8 3:53

os_ :m: S:

_oüawwwa_

._00 _ä_mi_0.:. R nä th_

nä_ 3.: _än_ aøowoüon

wâåâxâ

_ow

GoEEoä_

Näää_av

Sö_o.:n? o.: 8 nä :oo _wääm E: nå_ So

_82_ o3

m5_mi.8 _wmNä man

nå_ 8_ _oqüwaa

:omåo

menEn å: 05705_

NS_ S:...um8 :ä noxuozaeü

:a

ämâmå

nu _S_mannu. ännu_8 .än .gäng nä_

om _ohx_

.._o:.m._mm§._o»w

nu ånga:

.EE nä_

834.8_ una

05_änå.. :a mä8 _un_

nomosm

A00 v05 05_

._8323.Bwwääxruoönønznoook_

.E2280Q_

åäåäas_ 5:08_än_

_SES_

_§39_äzäåo

._85_En_

wâøuøaâmøvø_v05

232.5_ _

E_ _minä_

a.: såååøaåqw_

noäzvmomaâosøaom

.essä

_ N m Easzäoe_uäwuzowmv m o n _85_ z

:Bas.o_å.___2äåaszzuusaz_øzasäsaâcw__Qv_§:o.__.__oma auaEo=åøwoâåu n

^_\m_§__o›__m§=_n_Anu??ovan

Den utvecklingen 431

finansiella

av det framtida måste därför utgå från anta-

dömning kapitalbehovet

i industriföretagens materiella och finansiella kapiganden om tillväxten

tal. av det Ett växande kapitalbehov kan tillgodoses dels genom en ökning Det egna kapitalet - riskkapitalet - dels genom en ökning i skulderna.

genererande vinstmedel

egna kapitalet kan i sin tur ökas genom internt

som kvarhålls i företagen och genom nyemission. i industrins under perioden 1970-1979

Utvecklingen kapitalstruktur

l 1.2. Där framgår att företagens finansiella kapital under återges i tabell vuxit snabbare än det materiella kapitalet, dvs. finanskvoten 1970-talet

har ökat. En förklaring till detta är bl. a. att finansiella tillgångar gett

i maskiner Under än investeringar och anläggningar. högre avkastning bli oförändrad i alternativ 1. Den antas finanskvoten

prognosperioden

antas medföra att det mateökade räntabiliteten på reala investeringar och finansiella växer i samma takt. I alternativ 2, med riella kapitalet fallande räntabilitet, antas däremot tillväxten i det finansiella kapitalet

vilket resulterar i en fortsatt ökning av fortsätta som under 1970-talet,

finanskvoten. under 1970-talet av räntabilitet efter skatt, kapitaltill- Utvecklingen redovisas i tabell växt och soliditet i privata identiska industriföretag kapital i kombination 1 1.3. För denna period har avkastningen på eget endast under ett år (1979) medfört att med emissioner och utdelningar år har skulderna ökat lika snabbt

Soliditeten ökat. Övriga procentuellt

Detta har medfört en solidieller snabbare än företagens egna kapital.

tetsförsämring på i genomsnitt 0,7 procentenheter per år. Soliditeten, som erhålls genom att de materiella

Även den justerade

till har fallit

värderas återanskaffningsvärden, anläggningstillgångarna

Den Soliditeten tar hänsyn till den

kraftigt under perioden. justerade

och som delvis dolda förmögenhetsökning som uppstår i inflationstider i den Soliditeten är kompenserar skuldökningen. Nedgången justerade

soliditeten. därför något mindre än nedgången i den redovisade

i genomsnitt

Av tabell 11.3 framgår att de årliga fondemissionerna

2 % av det egna kapitalet och investeringsfondsutuppgått till knappt med till 1,5 % av det egna kapitalet. Utdelningarna uppvisar,

nyttjandet

räntabiliteten, en stabil rehänsyn till den kraftigt varierande påfallande

lation till det egna kapitalet (drygt 3 %).

av hur stora nyemissionsbehoven blir

I tabellen redovisas beräkningar

1979-1985 uttryckta som andel av det egna kapitalet. antas växa i samma takt som Det totala kapitalet i industriföretagen

sektorns i löpande priser, den konkurrensutsatta industriproduktion 1 och med 11,1 % i alternativ 2. Undvs. med 12,0 96 årligen i alternativ ökade det totala i industrin med der perioden 1970-1979 kapitalet

med 10,6 % årlig ökningstakt för industriproduk- 10,5 % per år jämfört

tionen. räntabiliteten kapitalet efter skatt an- Den genomsnittliga på det egna l och 9,7 76 i alternativ 2. Dessa räntabilitetsnitas bli 12 % i alternativ nettodriftsöverskottsandelama i de våer svarar mot de genomsnittliga

1985 års nettodriftsöverskottsandel på 15,6 96 samt bägge alternativen. alternativ motsvarar en avkastning efter skatt på 8,9 96 i respektive 13 % i alternativ l och 8,3 % i alternativ 2. knappt

432 Den finansiella

utvecklingen

Utdelningarna antas uppgå till 3,5 % av det egna kapitalet. Fond-

emissioner av och utnyttjande investeringsfonder antas sammantaget_ öka det egna kapitalet med 0,3 % per år, vilket motsvarar genomsnittet

för 1970-talet. För att underlätta den som förut-

investeringsuppgång

sätts i alternativ 1 antas soliditeten stiga med l/2 procentenhet per år till 29,5 96 1985. Denna soliditetsnivå svarar mot genomsnittet under

första hälften av 1970-talet. För att belysa känsligheten i kalkylema be-

räknas även nyemissionskraven i alternativ 1 när soliditeten är oföränd-

rad.

I alternativ 2 förutsätts den fallande vinstnivån att det

omöjliggöra

egna kapitalet växer i takt med skulderna. När lönsamheten faller mins-

kar också möjligheten att få kapitaltillskott utifrån. Därför antas solidi-

teten falla med 1/2 % per år till 23,5 % 1985.

Med dessa antaganden är det att beräkna ett teoretiskt

möjligt behov

av riskkapitaltillskott utifrån. Hur dessa nyemissionskrav utvecklas över

Tabell 11.3 Privata industriföretags räntabilitet, kapitaltillväxt och soliditetsutveckling 1970-1985”

År Riâb- U/E- If/E + Fe/E + Ne/E = E 1* Förändringi

soliditet, pro-

centenheter

1970 l 1971 -l ,5 1 1972 -l ,4 1 l973 -0,7 1 1974 0,0 1 1975 -0,7 2 1976 -0,7 2 1977 -0,5 2 1978 -l,5 1 1979 -0,7 1 0,3

1979-1985 (Alt. 1)1,14,0 12,0 0,5?
1979-1985 (Alt. 1)1,12,0 12,0 0,0
1979-1985 (Alt. 2)9,7 1,

8,9 l 1,1 -0,55

“Tabellen avser privata identiska industriföretag. En soliditetsförsämring uppstår om det egna kapitalet växer

långsammare än skulderna. Förändringen i det egna kapitalet kan beräknas på följande sätt. E = RE_ U/E- If/E + Fe/E + Ne/E

där E = procentuell förändring av eget kapital under året RE = räntabilitet på eget kapital vid årets början efter beräknad skatt och extraordinärt netto (inkl. lagerprisvinster) E = eget kapital och hälften av obeskattade reserver vid årets början U = If = utdelning till aktieägarna

investeringsfondsutnyttjande

Fe = fondemissioner mot uppskrivning av anläggningstillgångar Ne = nyemissioner l Genom att rent bokföringsmässiga balansräkningar används påverkas tillväxten i eget kapital av investe-

ringsfondsutnyttjande för avskrivningar samt av fondemissioner mot uppskrivning av anläggningstillgångar. Investeringsfondsutnyttjande minskar rent tekniskt det egna kapitalet och fondemissioner ökar det egna kapitalet. b Inklusive lagerprisvinster. f T = procentuell förändring av totalt kapital under året. d I denna siffra inkluderas 500 milj. kr till Södra Skogsägarna från staten. Exkluderas detta tillskott återstår 2,3 procent. e Avser årlig förändring.

Den utvecklingen 433

finansiella

11.4. Som där framgår krävs i alternativ 1 ett tiden belyses i diagram 3 kr i början av perioden och 4,5 nyemissionsbelopp på drygt miljarder succesmiljarder kr i slutet av perioden (i fasta priser) för att soliditcten och vinstnivån. I sivt skall kunna stiga vid den givna expansionstakten motsvarar detta ett tillskott av riskkapital utifrån på knappt genomsnitt kr. Om Soliditeten däremot är konstant under perioden re- 4 miljarder duceras nyemissionskraven till i genomsnitt drygt 2 miljarder kr per år. Nyemissionskraven kan också uttryckas i procent av det egna kapitalet som i tabell 1 1.3. Om Soliditeten är konstant i alternativ l växer både

det totala och det egna kapitalet med 12 % nominellt per år. De årliga minskar det egna kapitalet med 3,5 98 per år, medan utdelningarna fondcmissionerna och investeringsfondsutnyttjandet ökar det egna kapitalet med 0,3 % per år. Nyemissionsbehovet blir därmed 3,2 % av det egdvs. 2,3 kr per år i genomsnitt. Skall Soliditeten na kapitalet, miljarder växa snabbare än det totala kapitalet. Däröka måste det egna kapitalet med krävs ökar med 14 % årligen, vilket gör att att det egna kapitalet nyemissionskravet stiger till 5,2 % av eget kapital, dvs. till i genomsnitt

3,9 miljarder kr per år. I alternativ 2 blir nyemissionskraven lägre eller i genomsnitt knappt faller med l/2 pro- 1.5 miljarder kr per år i fasta priser om Soliditeten motsvarar, som framgår av centenhet per år. Detta nyemissionsbehov tabell 1 1.3, 2,4 % av det egna kapitalet. i den privata industrin har under 1970-talet i genom- Nyemissionerna första hälften snitt ökat det egna kapitalet med ca 1,5 % per år. Under av 1980-talet krävs sålunda avsevärt större nyemissionvolymer. Nytillinskott av storleksordningen 3-5 % av det egna kapitalet måste tillföras utifrån för att Soliditeten skall vara konstant eller stiga i dustriföretagen alternativ 1. I med 1970-talet innebär detta 2-3 gånger större

jämförelse

skulle nyemissionsvolymer som andel av eget kapital. En högre vinstnivå minska nyemissionskraven samtidigt som kapitalplaceringar i företagen blir mer attraktiva. Det behövs dock en mycket hög vinstnivå under en

av år för att företagen enbart den vägen skall få fram tillräckligt

följd

med riskkapital. Endast om vinsterna under de närmaste fem åren i genomsnitt klara det nämnda solidilåg på 1974 års nivå skulle företagen tetslyf tet utan nyemissioner. inte kan öka det egna kapitalet är alternativen Om industriföretagen att antingen sänka expansionstakten eller sänka soliditeten. Att genom åstadkomma den industriella som förutsätts i sänkt soliditet expansion alternativ l ter sig inte realistiskt. Om inte industrin kan öka det egna i tillräcklig omfattning är risken därför stor att den industriella kapitalet uteblir. Även om de kalkylema inrymmer en

expansionen presenterade

del osäkra torde det stå klart att en industriell tillväxt under antaganden 1980-talet förutsätter historiskt sett mycket stora tillskott av riskkapital. Företagen måste därför ges ökade möjligheter att dra till sig riskkapiär då om det finns placerare som kan tal genom nyemissioner. Frågan ställa dessa belopp till aktiemarknadens förfogande. En viktig placerarav hushållen, vars finansiella tillgångar uppgår till över kategori utgörs 300 miljarder kr enligt tabell 11.8. Det betyder att endast en liten överav hushållens finansiella tillgångar till aktier kan ge ett stort tillföring

skott till företagens riskkapitalförsörjning.

434 Den finansiella

utvecklingen

Räntabilitet på eget kapital efter skatt % 20

1970 Finanskvot för privata industriföretag

fI-____11? 11111112- Alt. 1

Nyemissioner för privata identiska industriföretag i miljarder kr, for 1979-19854 1980 års priser MiU-arder kr Alt_ 1 höjd Soliditet

Alt. 1 konstant Soliditet i? i i 1 1 i 11 i?

Alt. 2 sänkt soliditet

l l 71 72 73

Diagram 11.4 Räntabilitet, /inanskvot samt nyemissiøner inom industrin 1970-1985.

Den utvecklingen 435

finansiella

11.3Hushållssektoms inkomster, skatter och sparande

Till hushållssektorn räknas löntagarhushåll, ideella organisationer samt

hushåll jordbrukare). Den statistikomsom äger personliga företag (t ex läggning som SCB nyligen genomfört påverkar i hög grad hushållssektorn. Som konsekvens av dessa omläggningar har bl. a hushållens kon-

sumtion i fasta priser ökat med ca 5,5 96 1979.

Ökningen i hushållens konsumtion beror dels på att man reviderat

upp värdet av bostadskonsumtionen i egnahemmen, dels på att man

hushållsbudgetundersökningens uppskattningar av den privata följt konsumtionen. Till viss del motverkas detta av att hushållens konsum-

tion av läkemedel, läkar- och tandläkartjänster beräknas till de priser

som hushållen faktiskt betalar i stället för som tidigare till försäljnings-

priser plus subventioner. På inkomstsidan motsvaras dessa förändringar

av driftsöverskottet i egnahemmen, dels av en indels av en ökning komststatistisk som man infört för att få hushållens inkomsdiskrepans ter att bli lika med summan av hushållens konsumtion och sparande.

Tabell 11.4 Hushållssektoms finansiella konto 1979-1985

Milj. kr, löpande priser Årlig procentuell förändring, 1975 års priser“

1979 1985 1970- 1979-1985 1979 Alt. l Alt. 2 Alt. 1 Alt. 2

Faktorinkormter 329 513 561 849 655 319 2,5 0,9 1,5

4 762 8 370 8 930 2,5 2,5 2,2 Kapitalförslitning netto 25 482 42 097 47 184 -2,4 0,3 0,3 Driftöverskott, Löner och kollektiva avg. 299 269 511 382 599 205 3,1 0,9 1,6

-76 035 -136 903 -152 254 4,2 1,8 Inkomstomfördelning - - - - * Indirekta skatter - - - - Subventioner Direkta skatter -99 494 -160 183 -193 910 3,7 -0,1 ll 833 netto 4 426 -2 445 -0,9 Transfereringar, Kapital- och företagar- 19 033 25 725 29 823 3,1 inkomster, netto

253 478 424 946 503 065 2,1 0,6 Disponibelt (1 +2)

243 875 410 666 482 772 2,1 0,7 Slutlig efterfrågan Konsumtion 239 041 400 724 474 390 2,0 0,6 4 704 9 942 8 382 -1,2 5,7 Bruttoinvestering - - - - Lagerinvestering 1 30

Nettoköp av mark 2 259 3 655 4 101 6,8 0,0 0,0 och fastigheter

6 7 344 10 625 16 192 0,3 -0,2 5,0 Finansiellt sparande

“ Ka italförslitnin p g och investerin g deflateras med investeringsprisindex, övriga poster med prisindex för pri- . vat konsumtion.

436 Den

finansiella utvecklingen

Denna inkomststatistiska diskrepans, som bl. a. kan bestå av underrapportering av inkomster från och av deklarerade personliga företag ej sidoinkomster för övriga inkomsttagare, har vuxit snabbare än

betydligt

BNP eller från ca 6 kr i av 1970-talet

miljarder början till 16,5 miljarder

kr 1979. I den utsträckning detta är ett mått på den s. k. svarta sektorns utveckling är det en oroväckande snabb ökning. Den finansiella i hushållssektom utvecklingen återges i tabell ll.4. Prognosperiodens utveckling av de olika posterna har framräknats på följande sätt. För faktorinkomsterna av hushålgäller att utvecklingen lens löner inkl. kollektiva avgifter direkt följer från de tidigare presenterade pris-, löne- och vinstkalkylerna.

Kapitalförslitningen antas utgöra

en konstant andel av den totala privata kapitalförslitningen. Den del av driftsöverskottet som ej är inkomststatistisk residual antas minska trendmässigt i reala termer medan den inkomststatistiska residualen förutsätts öka i samma takt som BNP. Även utvecklingen av den slutliga cfterfrågans komponenter följer av tidigare redovisade prognoser. Bruttosparkvoten anger hur stor del av den disponibla inkomsten som inte går till konsumtion. Med ett givet antagande om sparkvoten 1985 kan man således bestämma hur stor den disponibla inkomsten skulle behöva vara för att ge den beräknade konsumtionen. Utifrån den sålunda beräknade disponibla inkomsten och hushållens faktorinkomster framkommer det behövliga totala nettot av hushållens inkomstomfördelningsposter. De enskilda har med un-

inkomstomfördelningsposterna

dantag av den direkta beskattningen framräknats var för sig. Genom att såväl övriga inkomstomfördelningsposter som den totala inkomstomfördelningen redan framräknats, framkommer hushållens som

beskattning

en residual. Den sålunda bestämda beskattningen är den som krävs för att den i övrigt prognostiserade utvecklingen av inkomster, slutlig efter-

frågan och sparande skall kunna realiseras.

l l.3.l Hushållens och

kapital- företagarinkomster

Av tabell ll.5 framgår att hushållens ränteoch utdelningsnetto 1979 var negativt, och uppgick till 4 miljarder kr. Sedan 1975 har denna post

Tabell ll.5 Hushállssektoms kapital- och företagarinkomster 1979-1985

Milj. kr, löpande priser Årlig procentuell förändring 1975 års priser

1985 1970- 1979-1985 1979 Alt. l Alt. 2 Alt. l Alt. 2

Räntor, utdelningar, arrenden, netto -ll 100 -ll 100 8,4 6,3 Driftöverskott i bostäder 28 740 31 872 l,l Inkomststatistisk residual 8 084 9 05l 2,7 Saldo 25 725 29 823 -2,4

Den utvecklingen 437

finansiella

utvecklats huvudsakligen till av en ökande difmycket ogynnsamt, följd ferens mellan de räntor som hushållen i genomsnitt betalar för sin upplåning och de räntor som hushållen erhåller vid utlåning. En bidragande orsak till denna utveckling är att skattesystemet och den höga inflatiorelativt ränteokänsliga samtidigt som nen gjort hushållen vid upplåning kreditrestriktionerna hushållen att lånei viss utsträckning tvingat välja med hög ränta. Perioden 1979-1985 kan förväntas likna pe-

möjligheter

rioden 1975-1979 när det gäller utvecklingen av ränteläge, kreditrestriktioner och hushållens finansiella schablonmässigt har sparande. Relativt hushållens ränte- och utdelningsnetto därför antagits utveckla sig enligt trenden 1975-1979 även under 1979-1985. Den stora

prognosperioden

inkomstposten bland hushållens kapital- och företagarinkomster utgörs av driftsöverskottet i de av hushållen ägda bostäderna. Denna post antages utgöra en konstant andel av bostadsbeståndet. Som inkomstpost ingår även en del av den inkomststatistiska restposten. Schablonmässigt antas denna öka i samma takt som BNP i löpande pris.

1l.3.2 Hushållens transfereringar

Av tabell 11.6 framgår att de för hushållen helt dominerande transfereutgörs av transfereringama från stat och ringsposterna på inkomstsidan

Tabell 11.6 l-lushållssektorns transfereringar 1979-1985

Milj. kr, löpande priser Årlig procentuell förändring, 1975 års priser 1985 1970- 1979-1985 1979 Alt. l Alt. 2 Alt. 1 Alt. 2

Inkomster Utbetalda pensioner inkl. KBT 94 330 117 321 Övriga transfereringar från socialförsäkringssektom 29 183 Övriga transfereringar från stat och kommun 33 880

Utgifter Socialförsäk- 62 578 116 376 136 339 9,0 2,3 3,1 ringsavgifter Pensionsavgifter 20 493 40 104 45 834 6,3 3,2 3,5 Övriga utgifter, netto” 2 326 3 357 4 475 16,0 -1,9 1,0 ll 833 - - Saldo 4 426 -2 445 -0,9

”Innehåller nominella avgifter till kommunerna, arvs- och gåvoskatt, betalda inoch övriga transfereringar netto. vesteringsbidrag, netto, skadeförsäkringsnetto

438 Den

finansiella utvecklingen

socialförsäkringssektorn samt på utgiftssidan av och

socialförsäkrings-

pensionsavgifter. De senare motsvarar de kollektiva avgifter som enligt

nationalräkenskapspraxis inräknas bland faktorinkomstema.

Under har prognosperioden socialförsäkringsavgiftema förutsatts föl-

ja lönesummans tillväxt, varvid hänsyn tagits dels till en redan beslutad höjning av från ATP-avgiften l 1,75 till 13,0 procent, dels till en

höjning

av sjukförsäkringsavgiften från 10,6 till 12,0 procent, vilken krävs för att

sjukförsäkringens inkomster och utgifter skall balansera. Den andra stora utgiftsposten, tillräknade beräknas växa ca 2 %

pensionsavgifter,

per år snabbare än de nominella lönerna.

Utvecklingen följer därmed

samma mönster som under tidigare perioder. Övriga utgiftsposter har f ramskrivits relativt

schablonmässigt.

Translereringarnas inkomstsida består dels av pensioner från före-

tagen och transfereringar från den sektorn, dels av en liten

offentliga

post schablonframskrivna övriga

transfereringar. Företagens pensions-

utbetalningar har framskrivits med en real

trendmässig ökning på 1,8 96

per år. Den offentliga sektorns till hushållen har i alter-

transfereringar

nativ l beräknats med utgångspunkt i den prognostiserade befolknings-

utvecklingen samt politiska Häri gjorda åtaganden. inbegripes sparplanens effekten I detta sammanhang beaktas även de effekter som för-

ändringarna i regelsystemet för priskompensationen har efter budgetåret 1981/82. Underlaget för dessa

beräkningar har givits av riksförsäkrings-

verket och I alternativ budgetdepartementet. 2 har antagits att bespa-

ringsåtgärderna inte kommer

till stånd och att transfereringarna därför

ökar enligt historiska trender.

Huvudresultaten för de

offentliga transfereringarna redovisas i tabell

1 1.7 med sektorer. uppdelning på utbetalande Uttryckt i fasta priser beräknas de totala transfereringarna till hushållen öka med 1,3 96 per år i

alternativ 1. Detta är en markant lägre ökningstakt än under 1970-talet, vilket förklaras av den mycket omfattande reformverksamhet som då

ägde rum samt av den övergång från obeskattade till beskattade bidragsformer som genomfördes. Dessutom bidrar sparplanen att sänka genom tillväxttakten med uppskattningsvis 1,5 % per år. I alternativ 2 beräknas

Tabell 11.7 Offentliga sektorns transfereringar till hushållen 1979-1985

Milj. kr, löpande priser Årlig procentuell

förändring, 1975 års priser

1979 1985 1970- 1979-1985

1979 Alt. l Alt. 2 Alt. 1 Alt. 2

Transfereringar från stat 67815 88 959 5,6 -0,8 1,8 Transfereringar från kommun 14 815 16 623 4,7 2,5 2,5 Transfereringar Se regeringens pro- från socialförsäk-

position 1980/81: 20 Be- ringssektor 64 423 81298 13,6 3,7 5,7 sparingar i statsverk- Totalt 147 053 samheten, m. m. 186880 7,9 1,3 3,4

Den utvecklingen 439

finansiella

till hushållen öka med 3,4 % per år huvudsakligen till transfereringama att besparingarna inte

följd av högre pensionsutbetalningar, genom

kommer av större utbetalningar av arbetsmarktill stånd, samt till följd och arbetslöshetsförsäkring. De senare är ett renadsutbildningsbidrag förutsätts bli högre i alternativ 2. sultat av att arbetslösheten

l 1.3.3 H ushållssparandets utveckling

Hushållens sparande kan ske antingen i real form, till exempelvis köp av småhus, eller i finansiell form genom placeringar i bank, aktier, obligationer m. m. Det finns ett samband mellan sparformema bl. a. genom nyutlåning från att hushållens reala sparande ofta finansieras genom kreditmarknaden. som i sin tur minskar det finansiella sparandet. l LU betraktas hushållssektoms nettosparande exklusive egna förelagerinvesteringar och nettoköp av fastighetagares bruttoinvesteringar, etc. som ett finansiellt (se tabell Il.4). Hushållens ter, mark sparande i små- och fritidshus bokförs som ett realt sparande reala nettosparande i bostadssektorn medan de utgör ett finansiellt sparande i hushållssekredovisas hushållens i små- och fritidshus i torn. l stället investeringar bostadssektorn. I detta avsnitt betraktas dock hushållens köp av små-

och fritidshus som ett realt sparande (se tabell 11.8).

Skillnaden mellan det gamla och nya sparandet

Skillnaden mellan andel av den disponibla inkomsten

nettosparandets

före efter SCB:s statistikomläggning framgår av diagram respektive 11.5. Som synes innebär den nya statistiken att sparkvotens ökning unl970-talet helt försvinner. Hushållens nettosparkvot ändras från der till denna minskning i hushålls- 9,6 % till 3,9 % år 1979. Anledningen är dels att vissa definitionsförändringar vidtagits, dels att den sparandet reviderade statistiken sparandeminskning i förhållanpåvisar en faktisk de till vad man tidigare trott. Hushållens totala definierades i den tidigare statistiken som

sparande

mellan hushållssektoms inkomster, enligt inskillnaden disponibla komst- och dess konsumtion. l de reala och transfereringsberäkningarna erhölls det finansiella sparandet som det totala nettosparäkenskapema randet minus hushållens i små- och fritidshus. l de revideinvesteringar bestäms hushållssparandet genom att det rade nationalräkenskapema erhållna finansiella sparandet adderas till husfrån finansräkenskapema Hade denna beräkningsteknik använts i den hållens reala investeringar. statistiken skulle sparkvoten ha varit ca 1,7 procentenheter lägre tidigare under de sista åren på l970-talet. Den kvantitativt viktigaste skillnaden mellan den gamla och den nya statistiken är att hushållens kollektiva STP och

försäkringssparande,

ITP, från hushållen till finansiella företag. Denna omdefiniering flyttats av sparandet förklarar mer än hälften av den finansiella sparandeskett under l970-talet. Qmminskning som enligt finansråkenskaperna innebär med ca l procentenhet i läggningen en nedgång i sparkvoten av l970-talet och 2,5 - 3 under slutet av l970-ta-

början procentenheter

let.

440 Den finansiella

utvecklingen

v: Pc 3 E 2_ 3 Qv

mmv

o m ma_

__

08_ wvm | | I -ammozuq

_m_

v: v8qvma mmm md m.v

Svmmv

w m. mwwm_

ma_ omm

:v 2 2 ä_ m.. Wv

vs mä

o m êvmm.

Pm_ mom u |

Go _mm mm avEn mm of

vvo Awiøåmöbåñv_

v v o

mmnv

E.: m: i |

v

v2m8 avma om_ mm_ _d v.v

m m

maumsnmvwt_

m5_ m2

zoo

:z än av3 av_ md av

mmm mvm -maa

o e

v3_ mv_

_Mza_

Gm omm 2 ma .s v.. m6

vvo

v _ v5_ m .Am

m8_ mm_ - u

UNG

m! 0._ 2 8_ m.m m6

vvv ms

_ m v

_mvm _

m3_ 8_ i Eoäømâänmâ_

I

»vn väma vwm2 m8 0.0 om

avg

m m

_S_ s_ uvøøäømozua u

Q.

__5755_ 50 m: 2 i md mm va:

Em åvomv

.Saves m m

_ä_ 8

cowziåøuohuzamv_ :u

»sååå

a uvnüwam

mi

:Snow

w ...s .En :m8

.xmääuuoa w

.s _mêcxz_

251m. ._00

ä.

,kamin 5 G

ATC

3891._ ...vsaâm va.:

vuvnwämw

mEos_8m_==_m== .:\8.oüvam

_oâøomüw

m.: nunnan_

vouøsâm .obama :oo

5_

_onaoåö :vä .så

.oazvamozoz ...gåvan ___o_m=m:_.._ __2325_

:så .saa ovâavâozoz ;oazaamozem väoavxâuååvø_ m w o v m_ Euacain_

:oxvâtmawozåm _UUCN_

Den utvecklingen 441

finansiella

Gamla nettosparkvoten

Nya nettosparkvoten

Procentuell förändring av real disponibel inkomst

Real sparkvot

Nettosparkvot

Finansiell År sparkvot

Förutom dessa tekniska av statistiken har också en fak- Diagram 11.5 Sparkvøomläggningar ens “Weck/inâ tisk skett i den bemärkelsen att finansräkenskaper-

sparandeminskning 19704979

- staten, icke-finansiella företag, utnas revidering av övriga sektorer landet etc. - medfört att hushållssektorns finansiella sparande minskat, med mellan unvilket dragit ner sparkvoten 0,5 och 2,5 procentenheter der slutet av l970-talet. i de Det reala sparandet är i stort sett oförändrat

reviderade nationalräkenskaperna.

och utveckling under 1970-talet

Sparkvotens sparkomponenternas

nettosparande utvecklats under Av diagram l l.5 framgår hur hushållens l970-talet. dvs. hushållens nettosparande i förhållande till Sparkvoten, inkomsten, har även delats upp i real och finansiell den disponibla sparkvot. Som framgår har den reala sparkvoten varit mycket stabil. Efprocentenheter, varav ca 80 % utter l972 har den pendlat runt ca 4,5 i små- och fritidshus. Den finansiella sparkvoten gjort nettoinvesteringar har däremot flukturerat betydligt. Det finansiella sparandet har varit

endast under åren 1970, l97l och 1974. positivt

442 Den

finansiella utvecklingen

Buda

ananas.

å

:uånoooumawâwå

.hamen

06m än _KN .än me” Q5 t?

2.2 0.00_ QS_

novâñüoaw 3: “än12m

ovwøåuon

2 QN o;

man ...omm §1

.momaxo

Q0

änm3 n?

muEouSxum

v..

E: S: Qom

ma:

§50

av

m.: E: å_ m

n,...

ozon

o :o

0.2 E8

aoe.: S: ä

220.5_ I 10 w.. t_ å

0.0. ma_ e.: o.: S:

.Gänga-ändå

av

._0251

NE m..m.. _ 3: _ å. .må

:ae »dl å-

wâunüâ

.d v.. No m...0.0 md

§2Eb_ _d_N61å. .du ä_ _ö_

:näsa .øvümamon

:använt

.åouiêu

øowåmvganHm

to?? å:

...mmm

s_ .ausüäa.§5 aozon.S353

êøsümâizm »mrüwüx»utnämna

:oo BNNNNHRBRQ.

a.: .to .Samoa

ionoumwzøomzøäøuøubzvuü_

uêxâm.åmzmwthaåzåm.

añåøåøøovwunxoømönasså 33D

:ÄFF52.mp5330m.mm “§5ämniåm“M50_ämâwzuSEJ.. a

åxa=uxi-vananuonoauwznouzøzuêøa.a§ww§c:..kSNa§a:..k

ovüäocåom

øuuâänøuøwanxâmuoxvøimvmøwwzm

Den utvecklingen 443

finansiella

I tabell 1 1.9 återges finansräkenskapemas bild av hur hushållens spautvecklats under senare år. rande, fördelat på olika sparkomponenter, Dessa siffror visar att ca 60-70 % av den årliga finansiella tillgångsök-

banktillgodohavanden. Trots

ningen fr. 0. m. 1973 placerats i sedlar och har hushållen valt en negativ real avkastning på banktillgodohavanden att placera den övervägande delen av sina finansiella tillgångar på bank. Detta förklaras troligen av att hushållen önskar att hålla en viss proportion av sina inkomster i form av bankinlåning, beroende på transaktions-, likviditets- och försiktighetsmotiv. En viss trendmässig nedgång av i förhållande till disponibel inkomst har dock

banktillgodohavanden

skett under l970-talet. Vid sidan har varit den vikti-

av bankinlåning obligationssparandet

under l970-talet. Obligationemas andel av gaste finansiella sparformen hushållens finansiella tillgångar har stigit från 5 % till ll %. Hushållens obligationssparande domineras helt av placeringar i premie- och sparob- Den snabba ökningen i innehavet av premie- och sparobligaligationer.

sparande fram-

tioner torde bero på att avkastningen efter skatt på detta i förhållande till alternativa finanstått som mycket konkurrenskraftigt siella sparformer. aktiernas andel av tillgångarna har fal- De börsnoterade procentuella lit från 15 % till 9 96 under 1970-talet. Hushållen har under samtliga år, utom 1975-1976, varit nettosäljare av börsnode stora nyemissionsåren till att hushållen i ökad utsträckning lämnat terade aktier. En förklaring är den under l970-talet starkt försämrade avkastaktiemarknaden

ningen. har alltså hushållen under 1970-talet i stor ut- Sammanfattningsvis Små- och fritidssträckning valt att spara i småhus och obligationer. under husplaceringar har även efter skatt givit en positiv real avkastning 1970-talet. Småhusinvesteringar utgör inget egentligt nettosparande” eftersom huvuddelen av investeringen sker genom upplåning på kreditvilken minskar det finansiella sparandet. För

marknaden, följaktligen

både småhus- och premieobligationssparandet gäller att hushållen genom låne- och kan förbättra den privateko-

ränteavdragsmöjligheterna

nomiska lönsamheten. även hur hushållens finansiella skulder utveck- I tabell 11.9 framgår lats. Dessa har som synes stigit snabbare än de finansiella tillgångarna, andel av vilket resulterat i ett negativt finansiellt sparande. Skuldernas de finansiella tillgångarna har ökat från 54 % 1971 till 76 % 1979.

och utveckling till 1985

Sparkvotens bestämningsfaktorer fram

är huruvida sparkvoten kan En viktig fråga i ett medelfristigt perspektiv förväntas nivån under prognosperioden. ligga kvar på den nuvarande storlek skatteutta- Sparkvotens är av stor betydelse för det nödvändiga En högre sparkvot innebär att en given konsumtionsgets omfattning. utveckling kan uppnås med ett lägre skatteuttag. Hushållen eftersträva att hålla en konsumtionsstandard tycks jämn över tiden. kan i detta sammanhang ses som en buffert”.

Sparandet

den faktiska disponibla inkomsten den förväntade ökar spa-

Överstiger

444 Den

finansiella utvecklingen

randet och vice versa. På kortare sikt kan därmed sparandet sägas vara

konjunkturmässigt stabiliserande.

Sparkvotens utveckling under 1970-talet har även, som framgår av diagram 11.5, verkat stabiliserande 1973-1976, dvs. sparkvoten ökade när den reala disponibla inkomsten ökade 1973 och 1974 och föll när inkomsttillväxten avtog 1975 och 1976. I debatten under senare år har ofta framförts att osäkerheten vad beträffar utsikter till framtida inkomster m. m. skulle hushållspåverka sparandet. Vissa empiriska studier, där osäkerheten operationaliserats med bl. a. inflationstakten, visar att denna haft ett positivt inflytande på sparkvoten. En annan kompletterande förklaring till att hushållen, trots negativ realränta, ökat sparandet vid hög inflationstakt är hushållens strävan att bibehålla de finansiella den s. k. tillgångamas realvärde, realbalanseffekten. Om finansiella tillgångar såsom kassa- och banktillgodohavanden hålls i en viss proportion till inkomsten beroende på transaktions-, likviditets- och osäkerhetsmotiv, leder en ökad inflation till ett högre sparande därför att hushållen vill vidmakthålla denna relation. I båda alternativen förväntas en långsammare av real disutveckling ponibel inkomst än under l970-talet. Detta talar för en mindre nedgång i sparkvoten. Under prognosperioden förutses även en sänkt inflationstakt vilket genom realbalanseffekten bör verka dämpande på sparkvoten. Tillgången på kredit medför en i tiden mellan

omfördelning sparande

och konsumtion. En restriktiv kreditpolitik bör därför medföra att sparandet ökar och vice versa. Den relativt strama kreditsituation som förutses i alternativ l antas motverka tendensen till sänkt sparkvot som följer av sänkningen i inflationstakt och den lägre tillväxten i disponibel inkomst. I alternativ l förutsätts därför är oförändrad att sparkvoten under perioden. Även i alternativ 2 antas sparkvoten bli oförändrad, vilket motiveras av att tillväxttakten i real disponibel inkomst bibehålles på samma nivå som under den senaste femårsperioden. I detta alternativ förutses dessutom en ökning i arbetslösheten, vilket kan öka hushållens osäkerhet vad beträffar den förväntade inkomsten. Denna osäkerhet motverkar tendensen till sänkning av sparkvoten som den något lägre inflationstakten medför.

l 1.3.4 Den direkta av hushållen

beskattningen

I föregående avsnitt angavs skäl för att i båda alternativen anta en i förhållande till utgångsläget oförändrad under

sparkvot planeringsperio-

den. Bruttosparkvoten uppgick år 1979 till 5,7 96. Med ledning härav är det möjligt att beräkna det skattekrav som faller på hushållen för att generera den konsumtionstillväxt som förutsätts i de båda alternativen. Av tabell 11.10 framgår att det direkta skattekravet på hushållen år 1985 uppgår till 160 kri alternativ l samt 193 kri

miljarder miljarder alterna-

tiv 2. storlek Beräkningar av skatteuttagets år 1985 med 1979 års skatteregler visar att under i övrigt givna förhållanden skulle det direkta be-

finansiella

Tabell 11.10 Hushållens skattekvot 1979-1985 Milj. kr, löpande pris 1979 1985 Alt. l Alt. 2 l Direkt skattekrav på hushållen 99 494 160 183 193 910 2 Direkta skatter från hushållen , 1979 års Skatteregler 99 494 169 889 206 481 0 9 706 12 571 l 3 Skattesänkningskrav 1 4 BNP 456 007 816 600 914 284 5 Skattekvot 96(1/4) 21,8 20,5 21 ,2

skattningsuttaget, dvs. summan av statlig och kommunal skatt, uppgå till 170 kr i alternativ l och 206 kr i alternativ 2. Be-

miljarder miljarder

visar således att skatteautomatiken ökar de direkta skatteräkningarna intäkterna med 70 kr i alternativ l samt med 107 kri

miljarder miljarder

alternativ 2. Som följd härav föreligger ett skattesänkningskrav på 10 kr i alternativ l och 13 kr i alternativ 2. Kommunal-

miljarder miljarder

skattesatsen är oförändrad i alternativ 1 men höjs med ca 2 kr i altemativ 2, vilket medför ökade kommunalskatteintäkter på ca 9 miljarder kr. De statliga skattesatserna enligt 1979 års regler kan således sänkas med 10 kr i alternativ 1 resp. 22 miljarder kr ett belopp motsvarande miljarder i alternativ 2. Därmed blir inkomstutvecklingen förenlig med den reala som förutsätts i de båda alternativen. Det bör konsumtionsutveckling att skattesänkningskravet, i sin egenskap av restpost, samlar påpekas upp alla prognosfel för inkomster, utgifter och direkt skatt enligt auto- : matiken. Små procentuella fel ger stora utslag i skattesänkningskravet. Bland hushållens är särskilt den ”svarta sektorn och kainkomstposter pitalinkomsterna svåra att prognostisera. Skattekvoten, definierad som hushållens direkta skatter som andel av BNP, uppgick år 1979 till 21,8 96. Som framgår sänks skattekvoten till 20,5 98 i alternativ 1 samt till 21,2 % i alternativ 2.

1 1.3.5 av hushållens konsumtionsutrymme mellan

Fördelningen övriga transfereringsmottagare och löntagare pensionärer,

I svensk ekonomi har sedan ett antal år tillbaka pågått en kraftig inkomstomfördelning dels från den yrkesverksamma delen av befolkningen till pensionärerna, dels inom den yrkesverksamma delen av befolkningen. För pensionärerna har både en ökning av antalet pensionärer per yrkesverksam och en ökning av pensionärernas per capita-inkomst orsakat denna omfördelning. För omfördelningen inom den yrkesverksamma delen av befolkningen svarar i stor utsträckning en skattefinansierad utbyggnad av olika transfereringar till hushållen. Under 1970-talet har pensionärernas reala disponibla inkomst och konsumtion uppvisat en mycket kraftig real tillväxt, som i genomsnitt uppgått till 7,6 % per år. Samtidigt har det, som framgår av tabell 11.11, även funnits ett realt utrymme för konsumtionsökningar inom den yrkesverksamma delen av befolkningen av storleksordningen l % per år.

446 Den finansiella utvecklinge SOU l980=52

Tabell 11.11 Den privata konsumtionens fördelning mellan pensioner och övriga inkomster 1970-1985 1975 års priser

Miljarder kr Årlig procentuell förändring 1970 1979 1985 1970- 1979-1985 1979 Alt. 1 Alt. 2 Alt. 1 Alt. 2

Pensionärer 15,6 30,1 32,9 36,4 7,6 1,5 3,3 Övriga 120,8 133,1 135,9 141,9 1,1 0,3 1,1

Total privat konsumtion 136,4 163,1 168,8 178,3 2,0 0,6 1,5 “ I beräkningarna betänkande har pensionskommitténs lagts som grund för upp» skattningen av pensionärernas konsumtion 1979. Vidare har antagits att pensionärernas konsumtion ökar i samma takt som deras realt disponibla pensionsinkomster.

Orsaken härtill konsumtion 1970 en är dels att pensionärernas utgjorde relativt liten andel av den totala dels att tillväxtprivata konsumtionen, en i den privata konsumtionen var relativt hög under 1970-talet eller i

genomsnitt ca 2 % per år. I alternativet 1 med dess mycket låga

privata konsumtionstillväxt, kommer fördelningsproblemen mellan

pensionärer och yrkesverksamma att bli mycket mer accentuerade. Trots medför att sparpaketet att pensionärernas disponibla inkomster och konsumtion bara växer realt med

1,5 % per år, kommer de yrkesverksammas konsumtion att kunna öka med endast 0,3 96 per år 1979-1985. Eftersom antalet yrkesverksamma ökar nemed ca 1 % per år blir utvecklingen av per capita-konsumtionen gativ för denna, grupp. Utav den privata konsumtionstillväxten pá 0,6 96 per år under perioden 1979-1985 kommer sålunda pensionärskollektivet att inteckna 0,3 % per år. I alternativet 2, med dess snabbare konsumtionstillväxt, blir fördelningsproblemen inte lika trots kritiska, att pensionärernas konsumtion beräknas växa dubbelt så snabbt som i altemativ 1 genom att en fullständig priskompensation antas ske. En uppdelning av konsumtionen på pensionärer och övriga är

möjlig

att genomföra eftersom det rör sig om två klart avgränsade När grupper. det gäller inkomstomfördelningen inom den yrkesverksamma delen av befolkningen kan man inte på samma enkla sätt som

urskilja en grupp

är och en annan som inte

transfereringsmottagare är det, eftersom näs-

tan alla löntagare tar emot av Däremot

någon typ transfereringar. kan

man är finansierad tala om att en viss del av den privata konsumtionen av transfereringar och en annan del med löneinkomster samt kapitaloch företagarinkomster. l tabell 11.12 redovisas en sådan

uppdelning. g

v Där framgår konsumtionsstandarden att den privata för icke transfere- i ringsmottagare beräknas växa i alternativ 1 med endast 0,2 96 per år under perioden 1979-1985. Utav den totala konökningen i den privata sumtionen pá 0,6 96 per år intecknar konden transfereringsfinansierade sumtionen O,5 % per år.

finansiella

Tabell 11.12 Den privata konsumtionens fördelning mellan transfereringar och öv-

riga inkomster l970-1985

1975 års priser

Miljarder kr Årlig procentuell förändring

l970 1979 1985 1970- 1979-1985

Alt. l Alt. 2 Alt. l Alt. 2 1,

Transfereringsi finansierad” 27,2 47,3 51,7 57,5 6,3 1,5 3,3 t,

Övrigt 107,2 115,8 117,1 120,8 0,9 0,2 0,7 i

Total privat

konsumtion 136,4 163,1 168,8 178,3 2,0 0,6 1,5 i “ Vid beräkningen har för 1979-1985 antagits att sparkvoten för alla inkomster är f densamma, 5,7 %. För pensionärer har skattesatsen beräknats 1979 så att pensio-

närernas konsumtion överensstämmer med uppskattningen för 1979. För övriga

: skattebelagda inkomster har erlagts samma skattesats 1979. Dessa skattesatser v har redan tillämpats för 1985 med skattesänkningar schablonmässigt utfördelade

i proportion till den skatt varje inkomstslag beräknas bära.

1 1.3.6 Realinkomst efter skatt för hushållen

1 I tabell l 1.13 redovisas utvecklingen av olika typer av hushållsinkomster

räknade realt efter skatt. Beräkningarna är på basis av relativt

gjorda

om vilket även redovisas i

schablonmässiga antaganden skatteuttaget,

tabellen. Som framgår har de reala löneinkomstema ökat med 0,9 96 per

år under 1970-talet medan och företagarinkomstema under

kapitalsamma period ökat med 0,3 % per år. En helt annan utveckling uppvisar

pensions- samt övriga transfereringsinkomster som vuxit med 7,6 %

resp. 4,5 96 per år.

Tabell 11.13 Realinkomst efter skatt för hushållen 1979-1985

1975 års priser

Procentuell förändring per år

1970-1979 1979-1985

Alt. l Alt. 2

Pensioner7,61,53,3
Övriga transfereringar4,51,43,4
Kapital- och företagarinkomsterb0,3-0,3 -0,3
Löner0,90,41,1
Disponibel inkomst2,10,61,5
Pensioner per capita5,80,52,3
Löner per sysselsatt0,1-0,60,5
aom

Beräkningarna är gjorda på basis av relativt schablonmässiga antaganden beskattningen av olika typer av inkomstslag. Sålunda har antagits att samma skatt på alla inkomstslag utom pensioner vars skattesats bestämts så att pensionärerna I979 har en disponibel inkomst på 31,8 miljarder kr i 1975 års priser. b Denna post består av räntor, utdelningar, arrenden, driftsöverskott i bostäder, inkomststatistisk residual samt nettodriftsöverskott och kapitalförslitning för egenföretagare.

448 Den

finansiella utvecklingen

Under 1970-talet har antalet löntagare ökat med 0,8 % per år. Den 0,9-procentiga ökningen av reallönesumman efter skatt för löntagarkollektivet har därmed medfört en reallöneökning per sysselsatt om 0,1 96 per år. Även antalet pensionärer har under 1970-talet vuxit med ca 1,8 96 per år bl. a. på grund av pensionsålderns sänkning år 1976. Den genomsnittliga inkomstökningen per pensionär uppgår inte desto mindre till ca 5,8 96 per år. Realinkomsten efter skatt för samtliga inom

inkomsttagare

hushållskollektivet har ökat med 2,1 % per år. Under planeringsperioden 1979-1985 förutses i alternativ 1 en tillväxt av pensioner per capita om ca 0,5 96 per år, vilket är en kraftig neddragning i förhållande till 1970-talets utveckling. I alternativ 1 ger den lägre tillväxten av reallönen av reallönen efter skatt en minskning per sysselsatt med 0,6 % per år. I alternativ 2 med dess större

konsumtionsutrym-

me ökar lönen per sysselsatt med årligen med 0,5 % och pensionema 2,3 96 per capita.

11.4Statens inkomster, och utgifter sparande

Den statliga sektorn har påverkats av SCB:s statistikomläggning huvudsakligen genom att vissa socialförsäkringar utan självständiga finansiella beslut överförts till staten. Den mest betydelsefulla av dessa är folkpensionen.

l 1.4.1 Statens inkomster

Den största inkomstposten för staten är de indirekta skatterna. I tabell 11.14 redovisas de indirekta skatternas i huuppdelning och utveckling ;i vudalternativen 1 och 2. I kalkylerna har hänsyn tagits till de moms- och punktskattehöjningar som beslutats under 1979 och 1980. Andra stora för staten är de direkta skatterna och de

inkomstposter

socialförsäkringsavgifter som förs till staten (se tabell 11.15). Intäkterna

från socialförsäkringsavgiftema

antas växa i ungefär samma takt som lönesumman medan de statliga direkta skatternas framför utveckling allt bestäms av skattekravet på hushållen. Skattekravet på hushållen resulterar i alternativ l i en real minskning av statens direkta skatter med 2,6 % per år. Automatiken i skattesyste-

Tabell 11.14 Indirekta skatter 1979-1985

Milj. kr, löpande priser Årlig procentuell förändring, 1975 års priser 1979 1985 1970- 1979-1985 1979 Alt.l A1t.2 Alt.l Alt.2 Moms 30 950 64 332 76 159 7,0 4,3 5,2 Löneskatter 6 010 9 203 11 205 11,1 -0,9 0,4 Punktskatter, tullar m. m. 23 174 56 170 61 086 -l,4 7,0 6,4 Totalt 60 134 129 705 148 450 2,9 4,9 5,3

finansiella

Tabell 11.15 Statens inkomster 1979-l985

Milj. kr, löpande priser Årlig procentuell tillväxt, 1975 års priser 1979 l985 1970- 1979-l985 979 Alt. 1 Alt. 2 Alt. 1 Alt. 2 t Direkta skatter 35 635 49 l43 50 702 -0,9 -2,6 -3,9

1Indirekta skatter 60 134 129 705 148 450 2,9 4,9 5,3 Socialförsäkringsavgifter 20 445 35 752 41 886 13,8 1,3 2,0

E

5 13 063 23 013 24 824 4,3 1,4 0,5 Övriga inkomster Totalt 129 277 237 613 265 862 2,9 2,1 2,1

Enligt nationalräkenskapsdefinition.

en ökning med 0,4 96 per år. I alternativ 2 med met ger i detta alternativ dess högre reallöneutveckling ger automatiken en real ökning av den direkta skatten med 1,2 96 per år. Skattekravet på hushållen medger inte högre statlig direkt skatt än att det leder till en real minskning av den 1 statliga direkta skatten med 3,9 96 per år. Socialförsäkringsavgiftema till staten har under 1970-talet realt ökat med 13,8 96 per år. Det huvudsakliga skälet till den snabba historiska har varit den kraftiga ökningen av folkpensionsavgiften som ökningen genomförts under l970-talet. Prognosens lägre reala tillväxt, ca 1,3 96 i alternativ l baserar sig på ett antagande om oförper år 1979-1985, ändrade avgiftssatser. I alternativ 2 med dessa högre reallönetillväxt ökar intäkterna från socialförsäkringsavgif terna realt med 2,0 96 per år.

l 1.4.2 Statens utgifter Som av tabell l 1.16 växte statens utgifter under perioden framgår 1970-1979 realt med 5,7 96 per år. Särskilt snabbt ökade subventioner, räntor och transfereringar. Subventionernas utveckling anges i tabell 11.17 och transfereringarnas i tabell 11.18. Räntebetalningamas höga reala tillväxttakt är en konsekvens av den snabba statsskuldökningen som orsakats av de stora budgetunderskotten efter 1976. För perioden 1979-1985 förutses i alternativ l en kraftig uppbromsning av de statliga utgifternas ökningstakt till 0,5 per år realt. Bland orsakerna till denna kan nämnas en real nedgång av subventionema med av transfereringarnas tillväxttakt till 8,2 96 per år, och en uppbromsning däremot växer t. o. m. snabbare under prognos- 0,7 96 per år. Räntorna perioden än under 1970-talet eller med 15,9 96 per år realt. I alternativ 2 blir uppbromsningen av statens utgifter mindre markant dels som växer snabbare i detta alternativ, då följd av att ränteutgiftema budgetunderskottet ökar sin andel av BNP, dels som följd av att transfereringarna till hushållen och socialförsäkringssektorn ökar snabbare. Dessutom antas staten täcka det underskott i arbetslöshetskassorna, som orsakas av den högre arbetslösheten.

450 Den finansiella utvecklingen SOU 1980152

Tabell 11.16 Statens utgifter 1979-l985

Milj. kr, löpande priser Årlig procenzuell tillväxt, 1975 års priser”

1979 1985 1970- 1979-1985 1979 Alt. 1 Alt. 2 Alt. 1 Alt. 2

subventioner 18 363 17 836 18 629 19,0 -8,2 -9,2 Transfereringar 86 009 144 675 198 497 6,3 0,7 4,1 Konsumtion och investeringar” 45 398 68 305 81 074 1,7 -0,6 -0,2 Räntor . 10 315 40 431 54 277 10,9 15,9 19,4 Summa exkl. utlåning 160 085 271 247 352 477 6,2 0,8 3,3

Utlåning och övriga finansiella transaktioner 1 1 120 14 504 14 529 0,8 -3,5 -5,3 Summa utgifter 171 205 285 751 367 006 5,7 0,5 2,8

Deflatering med prisindex för privat konsumtion. b Deflaterade med prisindex för statlig konsumtion resp. statlig investering. c Enligt nationalräkenskapsdefinition.

Vad beträffar subventionerna förklaras den mycket kraftiga uppbromsningen av deras ökningstakt dels av sparpaketets effekter på framför allt ränte- och livsmedelssubventioner, dels av ett antagande om en kraftig neddragning av de industripolitiskt motiverade subventionerna. Uppbromsningen av transfereringama till hushållen i alternativ 1 orsakas dels av att inga reformer, jämförbara med de som genomfördes under 1970-talet, planeras under perioden 1979-l985, dels av sparpaketets effekter på pensionerna? Således antas om inte

bidragsbeloppen,

hänsyn tas till sparpaketets effekter, vara realt oförändrade under perioden och eventuella volymförändringar beror på demografiska faktorer eller ökat av förmåner. effekter utnyttjande Sparpaketets svarar för ungefär 1,5 % av uppbromsningen av transfereringarnas reala tillväxttakt. I alternativ 2 antas samma reformstopp som i alternativ l. Den högre vo-

Tabell 11.17 Statliga subventioner 1979-l985

Milj. kr, löpande priser Årlig procentuell förändring, 3 1975 års priser I

1979 1985 1979-1985 ver s Bismütâari e en m. m. Stats-R e- ; gerjngens proposition Alt. 1 Alt. 2 A11. 1 All. 2 1980/8110 Industripolitiska 2 Pensionemas basbe- subventioner 6 900 2 308 2 308 -23,1 -24,6 lopp beräknas på basis Räntesubventioner 3 610 7 300 7 300 3,8 1,8 av ett prisindex som an» Livsmedelssubventioner 3 570 3 750 3 750 -6,9 -8,7 tar punkt- subventioner 4 283 4 478 oförändrade Övriga 5 271 -7,0 -6,3 °°h Totala subventioner 18 363 17 836 18 629 -s,2 _9,2

üfå:§“5°

finansiella

lymtillväxten orsakas dels av att sparpaketets förslag angående pensio-

dels av att den högre arbetslösheten ökar nerna ej antas bli genomfört, statens bidrag till arbetsmarknadsutbildning och kontant arbetslöshetsunderstöd.

Invcsteringsbidragen till kommunerna antas realt oförändrade medan invcsteringsbidragen till företagen antas bli neddragna till noll. Driftsbidragen till kommunerna följer i stort sett den kommunala konsumtionsutvecklingen i alternativet 1. Därmed ökar driftsbidragsandelen från ca 32 96 1979 till ca 33 % 1985. Driftsbidragen i alternativ 2 antas följa 1970-talets trend, vilket innebär att dessa utgör en växande andel av kommunernas totala utgifter. Driftsbidragsandelen ökar därmed till ca 36 % 1985.

Den statliga konsumtionen minskar realt i alternativ l med 0,5 % per är under prognosperioden medan den är oförändrad i alternativ 2. Detta är en kraftig uppbromsning i förhållande till perioden 1970-1979 då ökningen var 1,7 % per år. Även de statliga investeringarnas tillväxttakt minskas markant i båda alternativen. Under perioden 1979-1985 beräknas de statliga investeringarna minska 2 % per år, vilket kan jämföras med tillväxten 1970-1979 som uppgick till 1,2 % per år. Prisutvecklingen för den statliga konsumtionen beräknas till 8,6 96 per år i alternativ l och till ca 1 1,3 % per år i alternativ 2.

Utgiftsräntorna växer från 10,3 kr 1979 till 40,4 miljarder kr

miljarder

1985 i alternativ 1. I denna kalkyl har antagits en nyupplåningsränta på 10 % samt att statens budgetsaldo till och med 1980 följer den prognos som ges i den reviderade nationalbudgeten. Samma antaganden leder i alternativ 2 till att statens utgiftsräntor växer till 54,3 miljarder kr 1985. Statens utlåning och andra finansiella transaktioner av samma karaktär antas den prognos som angavs i lángtidsbudgeten 1980.

följa

Tabell 11.18 Statens transfereringar 1979-1985

Milj. kr, löpande priser Årlig procentuell

förändring,

1975 års priser

1979 1985 1970- 1979-1985

Alt. l Alt. 2 Alt. 1 Alt. 2 Till hushåll 44 099 67 815 88 959 5,6 -O,8 1,8 Till företag investerings-

1 134 - - - - -

bidrag netto

Till kommuner32 916 59 153 85 674 6,1 1,8 6,2
-2 715 4 393 4 929
investeringsbidrag-2,4 0,0 0,0
-netto 30 201 54 760 80 745
driftsbidrag7,4 1,9 6,7

Till socialför-

säkringssektorn3 803 9 541 14 721 6,4 7,7 13,4
Till utlandet m. m.4057 8 166 9 143 13,3 3,7 3,7
Summa86 009 144 675 198 497 6,3 0,7 4,1

Driftbidrag som andel av kommunal konsumtion 32,3 33,2 36,4

l 1.4.3 Statens budgetunderskott

De budgetunderskott som dessa kalkyler resulterar i anges i tabell 11.19. I alternativ 1 uppnås i stort sett den målsättning som formuleratsi samband med besparingspropositionen, nämligen att fr. 0. m. 1980 nedbringa budgetunderskottet som andel av BNP med ca l % per år. 1 alternativet 2 växer emellertid budgetunderskottets andel av BNP fram till 1985.

Statsskuldräntornas andel av BNP växer kraftigt i bägge alternativen. En stor del av budgetunderskottet kan 1985 hänföras till räntorna. I alternativ 1 uppgår budgetunderskottet exkl. räntor endast till ca 1,3 % av BNP.

I den senaste långtidsbudgeten beräknades ett budgetunderskott 1984/85 på ca 75 miljarder kr. I alternativ 1 beräknas budgetunderskottet år 1985 uppgå till ca 55 kr. Skälen till differensen kan i

miljarder

stort förklaras med poster.

följande

Miljarder kr 1985 Effekt av indirekta skattehöjningar + 15 Effekt av sparpaketet + 10

+ 5 3 Lägre räntor p. g. a. bättre budgetsaldo

- 10 Direktskattesänkning

För det första räknar inte långtidsbudgeten (LB) med de moms- och punktskattehöjningar som beslutats under 1980. För det andra tar inte LB hänsyn till sparpaketet, som förbättrar budgetsaldot 1985 med ca 10 miljarder kr. För det tredje innebär LU:s kalkyler, med mindre budgetunderskott, att räntebelastningen blir ca 5 miljarder kr lägre. Slutligen sänks den direkta statliga skatten i LU:s kalkyler med 10 miljarder kr.

Ovanstående jämförelse är svår att göra mer exakt. LB bygger på en budgetanknuten redovisning, medan LU:s kalkyler baseras på de reviderade nationalräkenskaperna. Dessutom sig LB:s antaganden be-

skiljer

träffande lönesummans och prisemas utveckling från dem som ligger till grund för LU-kalkylerna. Slutligen utgår LB i sina beräkningar från en

á ofullständig priskompensation av vissa punktskatter och transfereringar. 1

1.

1 Tabell 11.19 Budgetunderskottet 1979-1985 Milj. kr, löpande priser

1979 19s0= 1985 1

Alt 1 Alt. 2 ;

45 490 55 000 55 139 108 144

Budgetunderskottb

Procentuell andel av BNP10,010,66,711,8i
Budgetunderskott exkl. räntor 35 175 38 660 14 708 53 867«_
Procentuell andel av BNP7,77,51,85.9
Statsskuld”175 000 220 000 506 000 639 0()0
Procentuell andel av BNP38,442,561,969,9
BNP456000 518000 817000 914000

Prognos.

För 1985 antages schalonmässigt att under-

”Enligt nationalbudgetdefinitioner.

skottet enligt nationalbudgetdefinitioner överstiger nationalräkenskapemas bud-

Långtidsbudgeten

getunderskott med 7 000 milj. kr. 1980. Bilaga till prop 1979/ 80: 150 CVid slutet av året.

Den utvecklingen 453

finansiella

11.5 Kommunernas inkomster och utgifter

Den kommunala sektorn innefattar kommunala myndigheter och affärsverk. I kommunala myndigheter inkluderas både primärkommuner och landsting.

l 1.5. l Kommunernas inkomster

Kommunernas inkomstutveckling anges i tabellen 11.20. Som framgår ökade kommunernas direkta skatter realt med 6,7 % per år under perioden 1970-1979. Detta är en konsekvens av ett snabbt ökande skatteunderlag och en ökning av den kommunala medelutdebiteringen från 21: 00kr till 29:09 kr. l kalkylerna bestäms kommunalskatten 1985 residualt, när övriga utgifter och inkomster är bestämda, så att kommunernas finansiella sparande blir noll. Detta leder i alternativ 1 till en oförändrad medelutdebitering, vilket motsvarar en real ökning av kommunalskatteintäkterna med 0,9 96 per år. I alternativ 2 däremot krävs en skattehöjning med ca 2 kr till 31:30 kr och en real ökning av kommunernas direkta skatter med 3,1 96 per år.

De statliga transfereringarna till kommunerna uppdelas i driftsbidrag och investeringsbidrag. Investeringsbidragen antas realt oförändrade mellan 1979 och 1985 i de bägge alternativen. Vad beträffar driftsbidragen består de dels av allmänna, dels av speciella bidrag. De allmänna statsbidragen har realt antagits utveckla sig enligt den prognos som anges i långtidsbudgeten 1980. De speciella statsbidragens reala utveckling beror, vid gällande regler på volymutvecklingen inom de områden bidragen avser att Vid beräkningen av de speciella statsbidragens reala

stödja.

utveckling i alternativ 1 har den kommunala konsumtionsutvecklingen lagts till grund. I detta alternativ har omräkningen av driftsbidragen till löpande priser skett med prisindex för kommunal konsumtion, som under planeringsperioden beräknas öka med 8,8 % per år. I alternativ 2 utgår kalkylerna från att driftsbidragens andel av kommunernas totala utgifter kommer att öka i samma takt som under 1970-talet. Prisindex för kommunal konsumtion beräknas i detta alternativ växa med 1 1,9 96 per år.

Tabell 11.20 Kommunernas totala inkomster 1979-1985

Milj. kr, löpande priser Reala tillväxttakter

Procent per år

1979 1985 1970- 1979-1985

Alt. 1 Alt. 2 Alt. 1 Alt. 2 Direkta skatter 68 942 1 18 040 150 208 6,7 0,9 3,1 Statliga driftoch investerings-

32 916 59 153 85 674 6,1 1,8 6,2

bidrag

Övriga inkomster 19 552 37 751 44 388 4,8 3,0 3,8 Summa 121 410 214 944 280 270 6,2 1,5 4,1 Övriga inkomster/ totala inkomster, 96 16 17 16 ” Deflaterade med prisindex för privat konsumtion.

454 Den finansiella

utvecklingen

Kommunernas övriga inkomster antas öka realt med 3,0 % per år i alternativ 2. Under l och med 3,8 % per år i alternativ perioden 1970- 1979 var den reala tillväxten 4,8 % per år. Kommunernas totala inkomster ökade 1970-1979 realt med 6,2 % per är. l alternativ 1 krävs en real ökning av inkomsterna med 1,5 % per år samt i alternativ skall 2 med 4,1 % per år för att utgifter och inkomster balansera 1985 i resp. alternativ.

1 1.5.2 Kommunernas

utgifter

Kommunernas totala utgifter var 1979 ca 118 frammiljarder kr, vilket går av tabell 11.21. Utav dessa utgifter 77 % kommunal kon-

utgjorde

sumtion och 12 96 kommunala Till skillnad från vad som investeringar. gäller för staten och socialförsäkringssektorn ställer alltså kommunernas utgifter till stor del direkta krav på reala resurser. Av de övriga utgifterna var 1979 58 % transfereringar till hushållen och 21 % subventioner

huvudsakligen till lokaltrafikföretag. Resten och

utgjordes av kapitalf öretagarinkomster och övriga transfereringar.

Kommunernas konsumtion har uppvisat en mycket hög volymtillväxt under perioden 1970-1979, eller 4,1 % per år i genomsnitt. Den kommui nala konsumtionsökningen i alternativ 1 till dämpas mycket kraftigt 1,5 % per år i genomsnitt 1979-1985. I alternativ 2 fortsätter kommunernas konsumtionstillväxt i

i ungefär samma takt som under 1970-talet eller med 3,8 % per år. Den antagna prisutvecklingen för den kommunala konsumtionen överensstämmer i stort med och är

löneutvecklingen g

8,8 % per år i alternativ 1 och 11,9 % per år i alternativ 2. Kommunala myndigheters och affärsverks investeringar uppvisar en

volymminskning

på 2,9 % per år 1970-1979. Denna trend bryts såväl i alternativ 1 som 2 med volymtillväxter på 1,0 96 resp. 3,0 96 per år för perioden 1979-1985. Posten övriga utgifter, som inkluderar subventioner, kapital- och företagarinkomster, transfereringar till hushållen och övriga transfereringar netto, ökade realt med 7,0 96 per år 1970-1979. l alternativen 1 och 2 minskar tillväxttakten till ca 2,0 % per år 1979-1985.

i

Sammanfattningsvis leder den inkomst- och som

utgiftsutveckling

förutses i de bägge alternativen till att kommunernas finansiella sparande försämras från ca 3,1 kr 1979 till 0 år 1985.

miljarder t,

Tabell 11.21 Kommunernas totala utgifter 1979-1985

Milj. kr, löpande priser Reala tillväxttakten g Procent per år

1979 1985 1970- 1979-1985 _ 1979 Alt. 1 Alt. 2 Alt. 1 Alt. 2 i Konsumtion 90 622 164 656 222 003 4,1 1,5 3,8 Investeringar 13 945 24 766 30 176 -2,9 1,0 3,0 Ovriga utgifter 13 658 25 520 28 090 7,0 2,4 2,1 Totalt 1 18 225 214 942 280 269 4,9 2,0 4,5 ” Övriga utgifter och totalt deflaterad med prisindex för privat konsumtion. Konsumtion och investeringar deflaterade med respektive pnsindex.

Den utvecklingen 455

finansiella

Tabell 11.22 Bostadssektoms finansiella konto 1970-1985

Milj. kr, löpande priser Årlig procentuell tillväxt, 1975 års priser 1970 1979 1985 1970- 1979-1985 1979 Alt. 1 Alt. 2 Alt. 1 Alt. 2

Fakrørirzkonzster 12 382 35 908 62 970 69 830 3,1 1,4 1,2 3 998 12 293 21 557 23 906 3,7 1,4 1,2 Kapitalförslitning Nettodriftöverskott 8 384 23 615 41 413 45 924 2,7 1,4 1,2

- 8 384 -23 615 -41 413 -45 924 2,7 1,4 1,2 lnkomsrondärdelning - 8 384 -23 615 -41 413 -45 924 2,7 1,4 1,2 Kapital- och företagsinkomster Disponibelt 3 998 12 293 21 557 23 906 3,7 1,4 1,2

Slutlig efterfrågan” 10 488 25 429 40 953 41 207 -0,3 1,0 -0,3 10 488 25 429 40 953 41 207 -0,3 1,0 -0,3 Bruttoinvestering” Finansiellt - 6 490 -13 136 -19 396 -17 301 -1,0 -1,5 -5,2 sparande “ Deflaterad med prisindex för bostadsinvesteringar.

11.6Bostadssektorns finansiella utveckling

Bostadssektorn är en statistisk konstruktion i vilken kapitalförslitning, driftsöverskott och investeringar, som hänförs till permanenta bostäder och fritidshus, samlats under en rubrik. Sektorns nettodriftsöverskott slussas i sin helhet i form av kapital- och företagarinkomster över till de institutionella sektorer som äger bostäderna, i första hand hushåll, före- Det finansiella i bostadssektom blir därtag och kommuner. sparandet med lika med nettoinvesteringarna i permanenta bostäder och fritidshus. Kontots utveckling under perioden 1979-1985 anges för bägge alternativen i tabell 11.22. Det finansiella sparandet bestäms i stor utav bruttoinvesteringamas utveckling. Skillnaden i kapitalsträckning stockutveckling mellan alternativen påverkar i begränsad utsträckning det finansiella sparandet i bostadssektorn.

11.7 inkomster, utgifter och

Socialförsäkringssektoms

sparande

Till socialförsäkringssektorn förs sådana socialförsäkringar i den offentsom bygger på fonderade system där självständiga finansielliga sektorn la beslut kan fattas beträffande av fonderade medel t. ex. placering (ATP, sjukförsäkring och arbetslöshetskassorna). finansiella konto redovisas i tabell 11.23. Socialförsäkringssektoms Av tabellen att sektorns finansiella minskar med ca

framgår sparande

1 % per år i alternativ 1 medan det försämras med ca 5 % per år i alternativ 2 till följd av de högre pensions- och arbetslöshetsbetalningama. Under 1970-talet har det finansiella sparandet varit realt oförändrat.

456 Den finansiella

utvecklingen

Tabell 11.23 Socialförsäkringssektorns finansiella konto 1979-1985

Milj. kr, löpande priser Årlig procentuell förändring, 1975 års priser 1979 1985 1970- 1979-1985 1979

Alt. lAlt. 2Alt. l Alt. 2
l Faklormkorøzsler1834375,62,62,1
Kapitalförslitning1834375,62,62,6
Driftöverskott------

Löner inkl kollektiva

avgifter------
2 Inkmnstorwölzielning17 75528 22626 4650,7 -0,3-3,2
Indirekta skatter------
subventioner- 3 548 - 9 624 -l l 1229,89,09,5
Direkta skatter------
Transfereringar. netto9 58214 64815 040 - 3,3-0,9-2.4

Kapital- och före-

tagarinkomster. nettol 1 72123 20222 5469,8 -0,11,0
3 Disponibel! (l + 2)17 77328 26026 5020,8 -O,l-3,2
4 Slutlig efterfråganl 9974 4225 28910,95,46,5
Konsumtion1 9614 3745 23711,15,56,6
Investering3648524,5 -3,2-3,7
Lagerinvestering------

5 Nettoköp av mark och fastigheter - - - - - -

6 Finansiellt sparande 15 776 23 838 21 213 › 0,0 -1,1 -4,9

Förutsättningar för att denna utveckling skall realiseras är dels att ATP-avgiften höjs från 1 1,75 till 13,0 %, vilket redan är beslutat. dels att sjukförsäkringsavgiften höjs från 10,6 % till 12,0 %. Därmed finansieras sjukförsäkringen av avgifter samt av statens 15-procentiga Vidabidrag. re förutsätts i alternativ l men inte i alternativ 2 att sparplanens förslag om justering av indexregleringen för ATP-pensioner genomförs. AP-fondens inkomster. utgifter och sparande redovisas i översiktligt tabell l 1.24. Av tabellen framgår att det finansiella i AP-fonsparandet den minskar med ca 1 % per år i alternativ 1 medan försämras med ,m...

nansiella sparandet realt oförändrat. För enskilda beposter föreligger tydande skillnader mellan utveckligen 1970-1979 och 1979-1985. Både ränte- och utbetalade får en avsevärt och utdelningsinkomster pensioner lägre ökningstakt under perioden 1979-1985 än under perioden 1970-1979. Den långsammare tillväxten för AP-fonden leder naturligt nog också till en lägre ökningstakt för räntorna. När det gäller pensionsmedlen är den lägre ökningstakten till stor del en konsekvens av att antalet pensioärer med ATP inte växer så snabbt. eflängre Sparplanens fekt på indexering bidrar också till att sänka 1970-1979 ökningstakten med ca 2 % per år i alternativ l. I alternativ 2 ökar pensionsutbetalningarna snabbare då sparplanens om en förslag justering av indexregleringen av ATP inte antas bli genomförd.

Den 457

finansiella utvecklingen

Tabell 11.24 AP-fondens inkomster och utgifter 1979-1985

Milj. kr, löpande priser Årlig procentuell förändring, 1975 års priser

1979 1985 1970- 1979-1985

1979 Alt. 2 Alt. 1 Alt. 2 Alt. 1

Inkonzster 19 342 36 814 43 145 4,1 2,4 3,5 ATP-avgifter Procentuellt 11,75 13,00 13,00 uttag ll 472 22 877 21 893 9,9 3,6 0,8 Räntor och utdelningar, netto

Utgifter 15 077 35 240 44 425 21,7 6,3 8,4 Pensionsmedel

512610 4,25,06,1
Administration m m23623 939 20 003 - 0,1 -0,8-5,5
Finansiellt sparande15 501 148 255 286 295 257 0186,43,0-0,8

AP-fondens storlek

Vid slutet av âret. Källa: AP-fondens årsredovisning 1979.

l AP-fondens storlek ökar i reala termer med ca 3 % per år i alternativ och minskar med ca 1 % per år i alternativ 2. AP-fondens styrka, dvs. som fonden kan finansiera utan av-

det antal år pensionsutbetalningar

l och till sjunker från 9,8 1979 till 8,1 1985 i alternativ

giftspåfyllning

5.8 i alternativ 2.

11.8 och skatteuttagets utveckling

Sparbalansens

I tabell 1 1.25 och l 1.26 har den ovan beräknade sektorvisa utvecklingen i en för år 1985. Sektoi alternativ 1 resp. 2 sammanfattats sparbalans sektorkolumner överensstämmer med dem som presenterats rernas har de enskilda posterna summerats ovan. och i tabellens högermarginal av faktorinkomsterna uttrycker BNP mätt över alla sektorer. Summan Aoderas härtill summan av i tabellen angivna indirekta till faktorpris. skatter och subventioner erhålles definitionsmässigt BNP mätt till mark-

användningssida kan

nadspris. Även posterna på försörjningsbalansens identifieras i tabellens summakolumn. Summan av försörjningsbalankonsumtion är sålunda identisk med den i tasens privata och offentliga bellen totala konsumtionen. Motsvarande identitet gäller beangivna träffande bruttoinvesteringar och lagerinvesteringar. sektorernas finansiella skall defini- Summan av de enskilda sparande överensstämma med saldo i de båda alter-

tionsmässigt bytesbalansens

om 16 kr i alternativ l

nativen. Det totala sparunderskottet miljarder

samt 59 kr i alternativ 2 uppfyller detta konsistenskrav.

miljarder

Det totala skatteuttagets utveckling i de båda alternativen belyses i ta- 1979 till 50,1 % av BNP. Motsvarande bell 11.27. Skatteuttaget uppgick l och skatteuttag beräknas år 1985 utgöra 50,9 96 av BNP i alternativ 2. Mätt som andel av BNP beräknas sålunda de totala 53,4 % i alternativ öka med 0,8 i alterskatterna under perioden 1979-1985 procentenheter nativ 1 samt med 2,3 alternativ 2.

procentenheteri

458 Den finansiella

utvecklingen m U W, 8 %

1 u

mmm mm_ m: mmm m0m mmo mm0 mom mom mvm ä_ ;m _ omo vmm mmm

mm m o

mm mm m_ 0_

m: m: .m mm_ mmm m0_

mom _m0

355m I | 1 I

| u I |

mm

moo mmm mmv _ mm0 mvo mom _mm En ;m mmm mmm omm

m m m v

mm cvmm 0v mm mm

QMOH mm: i

azoüqmød mazzâ mmn | _vz

| u | 1 -

.om mv0 mvv mm_ mom 0mm Em mmm v0m v0m mvm m0_

m v _ _ _ _

om _ mm 0v

wüøkå | | I vv

âumøødømm

m I m I | | | n - I

omm mmm :. _v m_v mmm mmm mmm

0mm

m0 .m _v a ov ov

.ovmuom :1 :1 2-

I a I -

mvm omm mmo mmm mom mm_ mvvmmm 0vm 000 vmm mvm mm0

m _ mm0

m m m

mv mm 2

_0m _m vmvo_v

02- I oov

_Enwzm 007

1 1 | | u z

vm vm mv

0mm vm0 mv0 mom o0m mmv vmm mmm

mm v_ v v

m: mm mm mm

-..ohâoow -mwqüåm 803.8

_

I -

m0m m0m mmm mmv mmm mmm .m ovo mvm m0v mmv mmv 0m0 00m _mn

m_ m v m 0 âaeøå 0m_ c m0 .T vm

m: mm_ mm_ v0_

.suâäøaøülâcâäâä

møuoøsññøv_

.maa

m | ›

mm_ omm .m mom 0mm mv_ mm_ m0m

mmv om0 mom mmo 0om vom mmm

m _

mm m_ mv 0 mm_ om vm m0 m0 mm

åâaa

938m 1 mo_| r 1

502.2.: uâinilliasaaålaøssiaävnii

:S

.Sååå

G419

ozon Am

...ia

+

C §åw...ä§ä

u=_..:_._use._=. 230.73_ .§83 .oaaoäåmazco. »Sååå

zoo få:

.Säga

»väns :oo

ma.: ...måste .S

á_

& gummi &

52e... mäuhø -azâm »Sån SEZ

.E2 _ wnaazeâazmøx zoâaøsømccø m .oaâøeââ åâgønøoq ssazuxc_

:så .äwaueamsmm m v aoasaaom wacoaäaøzem møcoäâiowaq m 0

Den utvecklingen 459

finansiella

mmm OSwom :b mmm 5 vmm vmm Eb sm ovo

82 w

mo :w om mw

k: än o: _mm ovm w: _

238 I I

NEEDM Små:

a_ m3. mom :m 80 vowmom vwm En mmm ovo Em

w o w w

me mv m_ mm E. E

83 mm| .. S: I .B91

åøiqøcc 9282

m5 m8 Em Bm wmm 23 wmv mwm ma

v _ wmv_ _

83 ow m_ vv a.

I m_mmw

i I

åomwømim .W322

omm 00m vmo vmø vmm 00m SN BN sm

.s mm wv mm z. _v

a.: wvI E|

Bømüom

om... vm_ 90 mmm m8 mi. com mmm _o_ mo_

o: wom vwm

m m v o_

hv mmm: om

www än mow mmv E.

me: m3.. I

_agâm

| r hm R

-såsom -mwøiäm M88.:

u

5 a

mmm at. 80 om: m: So mom m5 S.. o: o: 8a e:

m w m h _

§Eå 3 ow mm om

hmm _ mwm mwm mmm

I |

.maa NEoGSEEOVm

»oscar

523m

...ouâau

.se

.öåwå

Awlvimv

&

0:0: a

...ia + 3

c

wnxo=ox äüåoxøiøwøaøacm wwåüuâ.

.Essä :oo Vis.:

u.._=_.__._aae_=. 3:81,

:oo :ammäxhzxm .S

å.: 02.25.

.E

gonna .W285 match SSZ

sååå.: -Fånga åaseaøau aocênmøov_ åkaáuiwm

xågexztåxøk auoxâoâmciü .öøoccuâsm .ämøcouummqweh mniuäoämozam mnioüokøøtømwq

:så .52 waaaeozsmaâ. mzusmwvsøxêånåexå

460 Den finansiella

utvecklingen

Tabell

11.27 Skatteuttagets utveclding 1979-1985

Milj. kr, löpande priser, andel av BNP till marknadspris

19791985 Alt. lAlt. 2
1 Direkt skatt104 577 167 183 200 910
statlig35 635 49 143 50 702
kommunal68 942 l 18 040 150 208
andel av BNP (1/4)22,920,522,0
2 Löneskatt68 588 125 939 147 544
andel av BNP (2/4)15,015,416,1
3 Indirekt skatt55 823 122 514 139 617
moms30 95064 33276 159
övr. indirekta skatter24 873 58 182 63 458
andel av BNP (3/4)12,215,015,3
4 BNP456 007 816 600914 284
5 Total skattekvot (1 + 2 + 3/4)50,150,953,4

I ett historiskt perspektiv innebär detta en kraftig uppbromsning av

skattetryckets utveckling. Under perioden 1965-1979 har den totala skattekvoten växt med i genomsnitt 1,3 procentenheter per år. Som framgår av tabellen sänks de direkta skatternas andel av BNP under perioden medan de indirekta skatternas samt löneskatternas andel av BNP

ökar. För statens del täcks skattebehovet av den automatiska intäktsök-

ning som följer vid oförändrade skatteregler. Det blir i båda alternativen

möjligt att sänka statsskatten. För kommunernas del krävs en

höjning

av i alternativ 2 medan aomuammmmnmuyamaamssrammmna.

skatteuttaget kommunalskattesatsen kan bibehållas oförändrad i alternativ 1. l båda alternativen höjs löneskatten som av av ATP- och

följd höjningen sjukförsäkringsavgifterna. Snabbast

ökar de indirekta skatternas andel av BNP då kalkylerna tar hänsyn till den samt de

momshöjning punktskattehöjningar som genomförts 1980.

Vidare förutsätter kalkylerna att de nominella punktskatterna hålls realt oförändrade.

11.9 samt av

Likviditetsutvecklingen finansieringen

statens

budgetunderskott

l 1.9.1 . Penningmängden och likviditetsnivån i ekonomin

7154.51»

(w Penningmängden definieras som summan av allmänhetens w.: x_v.4..›m.».muemmu.nam

(hushållens, företagens och och innehav

kommunernas) banktillgodohavanden av

. sedlar och mynt. Sedan början av 1960-talet har ökat

penningmängden

med ca 10 98 per år eller med ca 200 miljarder kr till 258 kr Mm_ _

miljarder .

1979. av faktorer Penningmängden påverkas på både utbuds- och efter-

frågesidan.

_rIV\:›§-,v_4

tm...

Penningutbudet

De faktorer som ligger bakom utbudsökningen av pengar är huvudsakligen finansieringen av statens budgetunderskott och bankernas kreditgivning. Budgetunderskottets finansiering i riksbanken och utlandet kan

mamsmumwmww-.

,ensam

Den utvecklingen 461

finansiella

Tabell 11.28 Statens upplåning i riksbanken och utlandet 1970-1979 Årsmedeltal

1970-1976 1977-1979

kr: 2 ll Miljarder 29 36 i 96 av budgetunderskottet: 15 45 i 96av penningmängdens ökning:

den främsta till den trendmässiga ökningen av sägas vara förklaringen medan av likviditets- och kassakrav, utpenningutbudet, verkningarna och liknande kreditpolitik närmast förklarar svängningarna låningstak kring trenden. Under åren 1970-1976 finansierade staten ca 70 % av budgetunder- 7 kreditmarknaden. Resterande 30 % lånades upp i skottet på den svenska i riksbanken och utlandet, vilket medförde ett årligt tillskott av likvida

i ca 2 kr i genomsnitt. Under medel banksystemet på miljarder riksbanks- och utlandslån till i medeltal 36 % 1977-1979 steg andelen som ökade till en femdubbelt högre nivå.

samtidigt budgetunderskottet

i ekonomin från statens sida

Effekten blev en årlig likviditetsinjektion

på ca 1 l miljarder kr (tabell 11.28).

Efterfrågan på pengar

Om man ställer i relation till BNP får man ett mått på

penningmängden

den reala likviditetsnivån i ekonomin. Likviditeten uppvisar en långsik-

tigt fallande trend (se diagram 11.6). kan tolkas på pengar sjunker i förhål- Diagrammet så att efterfrågan BNP. Efter hand som bl. a. med elektronilande till rationaliseringar, kens införs i betalningsrutinerna och innovationer av typen betal-

hjälp,

och kreditkort vinner marknad behöver allmänheten hålla en relativt

sett allt mindre del av sina tillgångar i form av sedlar och banktillgodo-

havanden.

Procent Procent

-60 60-

Jämviktskvot Faktisk kvot

55 -55

Trenden = 63,7 - 0,42 T1g50= g Diagram 11.6 Real lik-

50- F50

viditetskvot 1965-1985. ? Penningmängden i pro- I I I 85 cent av BNP.

462 Den finansiella

utvecklingen

sammansättningen av BNP spelar sannolikt också stor roll för penningefterfrågan. När ökar relativt sker tjänstesektorn varuproduktionen en relativ minskning av kapitalbindning i lager och investeringsvaror och i de genomsnittliga transaktionsvärdena.

Penningmängdsnormen fram till 1985

För att undvika riskerna för

inflation, bytesbalansförsämring och valu-

tautflöde med en har den överlikvidisering av ekonomin, erforderliga ökningen av penningutbudet beräknats med utgångspunkt i efterfrågan

på pengar på längre sikt. Det trendmässiga värdet för efterfrågan på real likviditet 1985 är 53,3 % enligt diagram 11.6. Med till den osähänsyn kerhet som ligger i har samma kvot fått för båda

beräkningen gälla hu-

vudalternativen. Normen för den långsiktiga skulle då bli att öka utpenningpolitiken budet av pengar i den takt som behövs för att tillgodose den långsiktiga

efterfrågan på real likviditet. Det innebär en ökning av penningmängden med i genomsnitt 9 resp. 11 96 per år i de båda alternativen (tabell 1 1.29).

l 1.9.2 av statens

Finansieringen budgetunderskott

Statens budgetunderskott har beräknats till 55 och 108 kr 1985

miljarder

för alternativ 1 resp. 2. för att täcka underskottet kan dels

Upplåningen

ske i kreditinstituten och hos allmänheten. av den to-

Någon förändring

tala sker inte med denna form penningmängden av finansiering. Dels sker statens i riksbanken och i utlandet. När staten upplåning betalar ut medlen ökar att allmänheten sätter penningmängden genom in pengarna i bankerna. Bankernas utlåning av medlen skapar sedan i sin tur en ut- och inlåningsexpansion i ekonomin som medför en fortsatt ökning av penningmängden.

Tabell 1979-1985 11.29 Penningmängdsnonn

Faktisk Planerad Genomsnittlig 1979 1985 ökning i % per år 1979-1985

Alt. 1 Alt. 2 Alt. 1 Alt. 2 1 Penningmängd, årsmedeltal, miljarder kr. 258 435 487 9 11 2 Ökning från föregående år, miljarder kr. 33 36 49 3 Real likviditetskvot, % (1/4) 56,6 53,3 53,3

Minnespøster 4 BNP i löpande marknadspris miljarder kr. 456 817 914 10,0 l 1,7 5 Inflation (BNP-deflatom) 7,2 0 3 6 BNP:s volymökning

Den utvecklingen 463

finansiella

Tabell 11.30 Tillskottet av likvida medel i banksystemet 1985 Miljarder kr

Statens upplåning i riksbanken/ utlandet Valutautflöde ur privata sektorn Kvarstående likviditetstillskott 12 l 6

i riksbanken och utlandet

Upplåningen

Det är således av budgetunderskottet i riksbanken finansieringen och/ eller i utlandet som medför likviditetsökningar i ekonomin. Med till den avsnitt beräknade normen för ökningen i hänsyn i föregående blir den del av budgetunderskottet som får finansieras penningmängden i riksbanken och utlandet given. Penningmängden påverkas emellertid också av den privata sektorns utlandstransaktioner. Ett valutautflöde ur den privata sektorn medför som minskar basen för bankernas ut- och inen likviditetsavtappning, låning. I alternativ l beräknas utflödet 1985

p. g. a. bytesbalansunderskottet

till 16 miljarder kr. Företagen antas dock bidra till finansieringen genom egen utlandsupplåning som begränsar valutautflödet ur den privata sektorn till lO miljarder kr netto. Nettoflödet måste kompenseras genom att staten lånar motsvarande belopp i utlandet, dels för att penningåtstramningen inte skall bli hårdare än planerat, dels för att hålla valutareserven intakt. har i alternativ l beräknats till Den statliga utlandsupplåningen 15 kr. Det medger också en uppbyggnad av valutareserven

miljarder

med 5 kri takt med importökningen.

miljarder

I alternativ till 59 miljarder kr. Fö-

2 uppgår bytesbalansunderskottet

har här schablonmässigt antagits bidra med en nettoupplåning retagen kr till bytesbalansens finansiering. Kravet på staten att på lO miljarder låna utomlands blir med denna kalkyl 55 miljarder kr - en betydande i fast med 1980.

ökning penningvärde jämfört

Skillnaden mellan i riksbanken och utlandet å ena statens upplåning sidan och det beräknade valutautflödet ur den privata sektorn å den andra sidan utgör således nettotillskottet av likvida medel i banksystemet. Detta visas i tabell 11.30.

Statens upplåning i bankerna

Bankernas av statens budgetunderskott beror i bidrag till finansieringen Vid givet tillskott av likvida medel i bankhög grad på kreditpolitiken. och utlandstransaktionerna kommer kreditsystemet från statsbudgeten att avgöra kreditexpansionen och därmed bankernas placepolitiken Riksbankens likviditetskrav på bankerna innebär att en ringsförmåga. bestämd del av deras inlåning och övriga kapital placeras i stats- och bostadsobligationer. En likviditetskvot på nuvarande nivå (ca 40 %) antas bli gällande under perioden fram till 1985.

464 Den utvecklingen SOU 1980352

finansiella

Tabell 11.31 Bankernas köp av statspapper 1985 Miljarder kr

Alt. lAlt. 2
Bankernas inlåningsökning 19853243
Bankernas statspapperköp8ll
Statspapperköp i 96av inlåningsökningen2526

Av intresse i detta sammanhang är hur stor andel av kvoten som kommer att fyllas med statspapper resp. bostadsobligationer. De senare ut-

gör nu ca 35 % av totala obligationsinnehavet i bankerna. Andelen bedöms snarast komma att minska

med hänsyn till att bostadsbyggandets nivå sänks i förhållande till den historiska Detta

utvecklingen. betyder att minst 65 % av köpen skulle bestå av statspapper l l.3 l).

(se tabell

Upplåningen i kapitalmarknadsinstituten

AP-fondens kapitaltillväxt är lika med dess finansiella som

sparande, tillsammans med de övriga mindre betydande delarna av socialförsäkringssektorn, beräknas bli 24 resp. 20 kri alternativ

miljarder l resp. 2.

Försäkringsbolagens tillväxt har legat i nivå med kreditmarknadens totala ökning, dvs. inemot

20 96 per år i löpande priser. I överensstämmelse med antagandena om en lägre total kredittillväxt antas även försäkringsbolagen öka något långsammare än under 1970-talet. I kalkylerna har tillväxten satts till 15 96. Detta innebär en ökning av det för placeringar tillgängliga kapitalet med 28 kr 1985.

miljarder

AP-fondens och

försäkringbolagens placeringar i statsobligationer och bostadsobligationer bestäms i instituten och

av kapitaltillväxten riksbankens föreskrifter om placeringarna. Under de senaste åren har placeringskraven höjts, innebärande att ca 35 96 av tillväxten avsätts för placeringar i statspapper. i

Under planperioden antas liksom hittills v

att kapitalmarknadsinstitutens val mellan stats- och inom be-

bostadsobligationer det givna kravet

stäms i årliga överenskommelser med riksbanken. visar

LU-kalkylerna att bostadssektorns faller tillbaka relativt

anspråk på lånemarknaden sett. I alternativ l kommer därför den

tillgängliga placeringskapaciteten i kapitalmarknadsinstituten att vara större än tidigare i förhållande till

i placeringskraven. I alternativ 2 däremot behövs fortsatt

höga bidrag från i

kapitalmarknadsinstituten till budgetunderskottets

finansiering.

Kapitalmarknadsinstitutens placeringskapacitet 1985 framgår av tabell 11.32.

Tabell 11.32 Kapitalmarknadsinstitutens [985

placeringskapacitet Miljarder kr

Alt lAlt. 2
AP-fonden2420
Försäkringsbolagen2828
Sza placeringskapacitet5248
Statens krav i miljarder kr.1517

Statens krav i % i av placeiingskapaciteten

finansiella

Tabell 11.33 Statens upplåning hos allmänheten (hushållen) * Miljarder kr

Alt. l

Hushållens totala finansiella placeringar 48 10 l5 Statens upplåning i % 21 28 Statens upplåning

Upplåningen hos allmänheten

Statens upplåning hos allmänheten redovisas i tabell 11.33. I praktiken är det endast hushållen som hittills statspapper och då i form av köpt I alternativ l har 10 miljarder premieobligationer och sparobligationer. kr eller 20 % av statens lånebehov beräknats kunna bli tillgodoknappt hos allmänheten. Andelen är ungefär lika stor som sett genom upplåning för hela 1970-talet. Det torde därför inte vålla några större genomsnittet att verkställa avsedd hos allmänheten enligt alternaproblem upplåning tiv l. l alternativ 2 behövs en i absoluta tal 50 % större upplåning hos allmänheten. hos allmänheten skulle därför öka

Statspappersinnehavet

snabbt i relation till inkomsterna och övriga tillgångar. Risken mycket härmed är att ett stort och växande statspappersinnehav hos allmänhe-

ten kan utlösa svårbedömda effekter på räntan, konsumtionsefterfrågan

etc. Sammanfattningsvis underlättas finansieringen av budgetunderskottet i alternativ l av att underskottet realt sett. Med av en

sjunker hjälp

stram kan statens utlandsupplåning minskas och upppenningpolitik marknaden i viss mån skiftas från kredilåningskrav på den inhemska

Tabell 11.34 Finansieringen av statens budgetunderskott 1985 Miljarder kr

Statens nettoupplåningiAlt. lAlt. 2
Riksbanken710
Utlandet1555
Bankerna8l 1
Kapitalmarknadsinstituten1517
Allmänheten10l5
Summa budgetunderskott55108

Minnesposter

32 43 Bankinlåning

4 6 Ökning sedelmängd

36 49 Ökning penningmängd

Penningmängd435487.
Bytesbalansen-16-59
Privata sektorns nettoupplåning i utlandet610
Summa valutaflöde netto ur privata sektorn -lO-49
BNP löpande marknadspris817 5914 6

Ökning av valutareserven

Den

466 finansiella utvecklingen SOU 1980152

tinstituten till allmänheten. I alternativ däremot 2 uppkommer betydande problem - sannolikt Det efter bara en kort tid in på planperioden. gäller först och främst statens som fortsätter att öka

utlandsupplåning

från den nuvarande mycket höga nivån men även den starka ökningen av upplåningen hos allmänheten som blir nödvändig i detta alternativ, kan möta svårigheter att få till stånd utan negativa sidoeffekter. Villkoren på statens upplåning hos allmänheten måste vara marknadsmässigt anpassade till skatteförhållandena. Det innebär att marknaden för finansiella placeringar med god avkastning breddas. Sparviljan främjas men risken är samtidigt att kapital som annars skulle användas för reala

investeringar, på olika vägar dras över till denna finansiella marknad, om investeringsavkastningen inte medges stiga tillräckligt. Budgetunderskottets finansiering sammanfattas i tabell ll.34. En utförlig analys av kreditmarknadens utveckling ges i en särskild bilaga till

Långtidsutredningen.

SOU I980:52

12 sikt

Utvecklingen på längre

12.1Inledning

De svenska långtidsutredningarna behandlar främst den ekonomiska utvecklingen i ett perspektiv som sträcker sig 5 å 6 år framåt i tiden. Denna tidsperiod är tillräckligt lång för att täcka en konjunkturcykel, vilket

en diskussion av resursfördelningsproblemen relativt oberoen-

möjliggör

de av konjunkturella faktorer. En analys av utvecklingstendenser i ett perspektiv som sträcker sig bortom långtidsutredningamas traditionella femårsperspektiv tilldrar sig samtidigt ett allt större intresse bl. a mot bakgrund av energiplaneringens och den regionala planeringens långsiktiga karaktär. I det läge som svensk ekonomi för närvarande befinner sig krävs dessutom en analys av de mera långsiktiga utvecklingstendenserna mot bakgrund av att bytesbalansproblemen är så stora att det torde krävas minst en tioårsperiod för att återskapa balansen.

Detaljerade kalkyler för utvecklingen på längre sikt publicerades första gången i l975 års långtidsutredning. Sedan dess har den ekonometriska modell som ligger bakom beräkningarna (LEMMA) successivt förbättrats och ambitionen i fråga om den numeriska precisionen höjts. Det modellutvecklingsarbete som skett kommer att presenteras i en särskild bilaga till LU 80.

kalkyler för utvecklingen på längre sikt har endast ge-

Detaljerade

nomförts för alternativ 1. Det har inte ansetts meningsfullt att för alternativ 2 utarbeta någon disaggregerad utvecklingsbild gällande perioden efter 1985. Anledningen härtill är att den instabilitet som ligger i detta utvecklingsförlopp inte gör det meningsfullt att i dess förlängning genomföra sektoranalyser för 1980-talets andra hälft. Likväl

detaljerade

har det befunnits belysande att på en mer aggregerad nivå analysera vilka krav som skulle ställas 1985-1990 om alternativ 2

på utvecklingen verkligen fullföljdes fram till 1985 och man därefter ändå försöker uppnå balans fram till 1990. Den utvecklingsbild för 1985-1990 som därvid framkommer presenteras i avsnitt 12.3. Där jämförs den också med den aggregerade utvecklingsbild för 1985-1990 som erhålls vid ett fullföljande av alternativ l. Dessförinnan presenteras nedan den disaggregerade långsiktiga utveeklingsbilden för alternativ l.

468 sikt

Utveckling på längre

12.2 fram till 1990 i alternativ l

Utvecklingen

12.2.1Bakgrund och förutsättningar

Alternativ l skall inte i första hand betraktas för den som en prognos mest sannolika utvecklingen för svensk ekonomi under 1980-talet utan snarare som ett exempel på ett program för att i viktiga avseenden återskapa balansen i ekonomin. Sannolikheten för att denna utvecklingsbild skall komma att förverkligas blir bl. a. beroende av den internationella utvecklingen samt av den ekonomiska politikens inriktning. Alternativet kännetecknas bl. a. av att de löpande utlandstransaktionerna bringas i jämvikt fram till 1990 samtidigt som investeringskvoten återställs till den nivå på ca 20 96 av det samlade produktionsresultatet som rådde vid 1970-talets mitt. Lärdomarna från

konjunkturuppgången

1978/ 1979 tyder på att en investeringsökning inom näringslivet är en förutsättning för att svenskt näringsliv skall kunna möta den växande exportefterfrågan som krävs för att återställa den yttre balansen. Den internationella till LU:s .- bakgrunden bedömningar för utvecklingen under 1980-talets första hälft har utförligt behandlats i kapitel 2 ovan. Den internationella utveckling som faktiskt kommer att förverkligas under denna period kommer att få konsekvenser även på längre

Gl.A-L:›øuAtJ2;›.t§A -

sikt. Vid en snar återgång till fullt kapacitetsutnyttjande och balanserad tillväxt i världsekonomin kommer den långsiktiga resurstillväxten att bli bestämmande för den fortsatta tillväxten. Vid en långsammare anpassning till balanserad tillväxt kommer efterfrågeutvecklingen snarare än resurstillväxten att bli avgörande för världsekonomins tillväxt även under senare delen av 1980-talet. En samlad bedömning av de internationella utvecklingstendenserna på längre sikt är naturligtvis mycket svår att göra. I kalkylen har vi utgått från att marknadstillväxten för svensk export i genomsnitt kommer att ligga något under 5 96 per år under 1980-talets senare hälft. Mycket talar nämligen för en viss uppbromsning av världshandelstillväxten, åtminstone vad gäller industriländerna. Enligt diskussionen ovan kan grovt sett två fall inträffa. Antingen återvänder världsekonomin till en balanserad tillväxt, bestämd av resurstillväxten, eller så fortsätter stagnationen bortom 1985. I det senare fallet kan tilltagande protektionistiska tendenser komma att dämpa världshandelns tillväxt. Också i det förra fallet finns internatecken som tyder på en försvagning. Tillgängliga tionella studier pekar på att också den trendmässiga tillväxten i industriländema håller på att bromsas upp genom minskad tillgång på arbetskraft efter 1985. Denna tendens till långsammare tillväxt under 1980-talets senare hälft förstärks dessutom i många länder av den låga investeringsaktiviteten under senare delen av 1970-talet. Sedan 1970-talets mitt har och ut-

inflationsutvecklingen oljeprisemas

veckling spelat en avgörande roll för industriländernas ekonomiska utveckling. De genomsnittliga svenska importprisema förutsätts under perioden 1979-1990 öka med ca 7 96 per år. De nominella an-

oljeprisema

tas öka med 12,5 96 per år under samma period. Detta betyder en realprisstegring på oljeprodukter på ca 2 % per år under perioden 1980-1990. Ett annat viktigt antagande gäller räntan på den utländska

sikt 469

Utvecklingpå längre

Tabell 12.1 Bruttonationalproduktens tillväxt 1970-1990. Bidrag från olika komponenter Årlig procentuell förändring

l 970- l 979-

1979 1990

Kapitalintensitet1,4 0,8
Utnytt j andegrad-0,2 0,1
Teknikf ak tor1,6 l ,6
Produktivitet2,8 2,5
Sysselsättning-0,8 -0,2
BNP2,0 2,3

upplåningen. Vi har förutsatt en 10-procentig nominalränta på nyupplå- Genom fordringarna utomningen. en lägre avkastning på de svenska lands mäste emellertid räntan på nettoskuldstocken sättas högre. Den

har satts till 14 %, vilket är samma värde som har beräknats gälla för pe-

rioden 1979-1985. för den svenska tillväxt

Förutsättningarna produktionskapacitetens

diskuterats i kapitel 3. I tabell 12.1 sammanfattas denna har utförligt diskussion. En bakom kalkylen i alternativ

grundläggande förutsättning

1 är att teknikfaktorn fortsatt bidrag under 1980-talet som ger samma hittills under l970-ta1et. Detta innebär bl. a. krav på fortsatt strukturtill fortgående föromvandling och anpassning av näringsstrukturen i den internationella arbetsfördelningen. Under l970-talet ägändringar de en snabb rum av kapitalinsatsen per arbetstimme, den s. k. ökning Till bidrog både den snabba investekapitalintensiteten. denna ökning under senare delen av 1960-talet och l970-talets fortringstillväxten

Det låga kapacitetsutnyttjandet inom in-

gående arbetstidsförkortning. dustrin under l970-talets senare del gav emellertid samtidigt ett negativt tillskott till För hela ekonomin uppgick pro-

produktivitetstillväxten.

duktivitetstillväxten 1970-1979 Genom till 2,8 % per år under perioden att sysselsättningen i timmar minskade med i genomsnitt 0,8 % per år under samma tillväxt att stanna period kom bruttonationalproduktens vid i genomsnitt 2 % per år 1970-1979.

Under 1980-talet beräknas produktivitetstillväxten genomsnittligt lig-

l970-talet. Denna nedgång förga 3/ 10 procentenheter lägre än under klaras helt av ett minskat bidrag från kapitalbildningen. Medan kapitalbildningen inklusive utnyttjandeeffekter bidrog med 1,2 % per år under 1970-1979 beräknas motsvarande bidrag stanna vid 0,9 % per perioden år under 1979-1990. Förklaringen till denna nedgång är dels perioden under senare delen av l970-talet, dels den låga investeringsaktiviteten i i timmar som förutsätts i

den dämpning sysselsättningsminskningen

kalkylen. Båda dessa faktorer bidrar till att kapitalutrustningen per arbetstimme beräknas under 1980-talet än under 1970öka långsammare talet. Dämpningen av sysselsättningsminskningen från 0,8 % per år under 1970-talet innebär emellertid samtill 0,2 96 per år under 1980-talet BNP-tillväxten beräknas kunna uppgå till 2,3 % tidigt att den potentiella 1979-1980. per år under perioden

470 sikt

Utvecklingpå längre

12.2.2 Den makroekonomiska

utvecklingen

För att balansen i den svenska ekonomin skall kunna återställas måste merparten av BNP-tillväxten under l980-talet i vid megå till sparande ning. Investeringarna måste öka något snabbare än BNP som samtidigt bytcsbalansen för varor och tjänster måste förbättras för

kontinuerligt

att betala för bl. a. u-landsbistånd, ökande reala kostnader för oljeimporten samt växande räntebetalningar på utlandsskulden. l tabell 12.2 redovisas den volymmässiga resurstillväxten och resursanvändningen under perioden 1960-1990. Om vi betraktar perioden 1960-1979 kan vi konstatera att BNP och den totala konsumtionen ökade i ungefär samma takt, nämligen med De 3,3 96 per år i genomsnitt. totala växte men investeringarna något långsammare, samtidigt ökade den volymmässiga snabbare än den exporten volymmässiga importen. Räknat i fasta priser var i ekonomin således konstant sparkvoten sett över perioden 1960-1979 som helhet.

Förklaringen till att de ekonomiska obalanserna ändå uppkommit lig-

ger i prisutvecklingen på export- och importvaror. Obalansen i våra utrikcsaffärer förklaras i huvudsak av, att ända sedan mitten av 1970-talet

priset på vår oljeimport har ökat avsevärt snabbare än priset på våra exportvaror. För att betala mellanskillnaden har vi lånat utomlands och

sänkt Därmed har vi

investeringskvoten. skjutit anpassningen på fram-

tiden.

De krav som ställs under 1980-talet för på anpassning att återställa balansen innebär för det första att räntor vi genom på utlandslånen måste betala för redan inträffade

realprisstegringar på Till detta olja.

kommer kostnaderna för en beräknad fortsatt realprisstegring på oljeprodukter om 2 % per år. En anpassning vid full kan en-

sysselsättning

dast ske genom en kombination av ökade exportansträngningar och en substitution av import med inhemsk I båda fallen krävs en produktion. ökad inhemsk Denna ställer krav

produktionskapacitet. på en investe-

ringstillväxt inom näringslivet av ungefär samma som storleksordning under 1960-talet. Genom att från

investeringskraven bostadssektorn och

den offentliga sektorn hålls mindre nere ställs dock betydligt anspråk på de totala tillväxt. måste investeringarnas Enligt kalkylerna de totala investeringarna öka med 2,9 % per år under dvs. perioden 1979-1990, 6/ 10 procent snabbare än BNP.

Trots en snabbare BNP-tillväxt under l980-talet än under 1970-talet . är den endast volymmässiga importtillväxten obetydligt snabbare än un- g der 1970-talet. krävs att i Samtidigt exporten volymmässigt ökar något snabbare än den tillväxt som förutsatts. För att åstad-

marknadsmässiga

komma denna förbättring av utrikeshandelns varu- och

tjänstebalans

krävs att den svenska mätt i utländsk valuta ökar prisnivån långsammare än Detta leder emellertid till en

världsmarknadspriserna. samtidigt

försämring av vårt bytesförhållande som adderas till den försämring som orsakas av realprisstegringen på Detta accentuerar i

oljeprodukter.

sin tur kravet på den i varuvolymmässiga anpassningen och tjänstebalansen. usa-a. ._

Modellkalkylen pekar mot en årlig genomsnittlig försämring av bytes-

Tabell 12.2 Försörjningsbalans 1960-1990 Årlig procentuell förändring, 1975 års priser

1 960-

1979 1970 1979 l 990

BNP3,34,52,0 2,3
Privat konsumtion2,83,62,0 0,8
Offentlig konsumtion4,65,73,3 0,9
Total konsumtion3,3 4,22,4 0,9
Näringslivsinvesteringar3 ,l4,31,7 4,2
Bostadsinvesteringar2,4 4,9 -0,41,0
Offentliga investeringar3,88,8 -l ,8 0,5
Totala investeringar3,0 5,20,5 2,9
Export6,1 7,64,4 5,4
Import5,4 7,33,2 3,3
förhållandet1979-1990. Ungefär hälften

på l % per år under perioden av detta är en följd av de förutsätta realprisstegringarna på oljeimporten. Resten är den kostnadsanpassning som krävs för att öka svenskt näringslivs marknadsandelar på hemmaplan och på exportmarknadema. Den totala exporten beräknas i kalkylen öka med i genomsnitt 5,4 % per år och den totala importen med 3,3 % per år under perioden 1979-1990.

Sedan realkapitalbildningen och externbalansen intecknat den andel av resurstillväxten som krävs för att återskapa balansen i ekonomin återstår för att öka konsumtionsstandarden. Totalt sett

ett utrymme uppgår detta utrymme i modellberäkningen till 0,9 96 per år. I beräk-

har valts att fördela utrymmet ungefär jämnt mellan privat och ningarna offentlig konsumtionsökning.

Om balansen i den svenska ekonomin skall återställas fram till 1990 måste sålunda såväl privat som offentlig konsumtionsökning begränsas till något mindre än l % per år. För den privata konsumtionen betyder

som är mindre än hälften av ökningstakten i de todetta en ökningstakt tala inkomsterna i samhället (BNP). Som ovan påpekats utvecklades dessa storheter i det närmaste under perioden 1960-1979. Det

parallellt

av konsumtionsutrymmets tillväxt av är uppenbart att en begränsning den omfattning som kalkylresultaten för 1980-talet här anger kommer att ställa den ekonomiska politiken inför betydande problem. Stora

i samhället måste räkna med oförändrad eller sänkt real stangrupper dard. Samtidigt måste arbetskraftens rörlighet ligga på en hög nivå, vilket framgår av de sektorresultat som presenteras i nästa avsnitt. (Jfr. tabell 12.3)

l2.2.3 Utvecklingen inom enskilda sektorer

Långtidsutredningens kalkyler på lång och medellång sikt har många gemensamma element. Sektorindelningen är med få undantag densamma. Avvikelserna samt

gäller främst en aggregering av livsmedelsindustrin LU-sektorerna och utländska Dessutom

privata tjänster turisttjänster.

på längre

särskiljscn speciell energisektor i de långsiktiga kalkylerna l båda kalkylerna utnyttjas samma statistiska bas. Den mest betydande skillnaden mellan kalkylerna ligger i stället i tillgången på detaljerad information om framtiden. På medellång sikt finns en mängd information på sektornivå om investeringsbehov, produktivitetsutveckling etc. Kalkylerna i det där-

medelsiktiga perspektivet tjänar

för bl. a. syftet att konsistenspröva befintliga sektorplaner och att från dessa bygga upp en samlad bild av den makroekonomiska utvecklingen. I det längre perspektivet saknas i de flesta fall sådan informa-

detaljerad

tion på scktornivå. Syftet med den långsiktiga analysen blir därför snarast att skapa sådan information och ställa den i relation till en konsistent helhetsbild. Osäkerheten ökar emellertid nrä tidsperspektivet förlängs. Varje långsiktskalkyl måste därför samtidigt betraktas Dess som ett räkneexempel.

största förtjänst

är att de olika delarna av kalkylen hänger samman.

Jordbruk

Bruttoproduktioncns tillväxt inom beräknas jordbruket dämpas från ca 2 % per år under 1970-talet till ca 1 % per år under 1980-talet. Denna dämpning förklaras främst av den långsammare konsumtionsprivata tillväxten under l980-talet. Bidragande faktorer är också en ökad importtillväxt och en viss minskning av exportvolymen i förhållande till 1979 års höga nivå. sysselsättningen under 1980-talet inom

jordbruket

beräknas - mätt i timmar - minska i samma takt som under ungefär 1970-talet. dvs. med ca 4 96 per år. Jordbrukets andel av ekonomins totala investeringar beräknas minska till andelen 1979. något i förhållande Andelen 1990 beräknas ligga någonstans mellan 1970 och 1979 års värden.

Skogsbruk

Bruttoproduktionen inom skogsbruket minskade under 1970-talet med ca 2 % per år. För 1980-talet beräknas en motsvarande ökning kunna ske. Avverkningsnivån 1990 beräknas därigenom komma upp i ungefär samma nivå som i av 1970-talet. Under 1970-talet skedde en

början

kraftig minskning av exporten av skogsråvara, och importen ökade snabbt. Under 1980-talet förutsätts handelsutbytet av skogsråvara stabi- I nuvarande version liseras. Exporten minskar som endast betydligt långsammare samtidigt utgör långsiktsmodelen begränsad ökning sker av importen. lens energisektor en agg- Under 1970-talet minskade sysselsättningen inom skogsbruket (mätt i regering av EMMA-sektorerna 12 och 18, dvs. timmar) med 5 96 per år i genomsnitt. Under 1980-talet beräknas minsk-

olje- och elsektorema. ningstakten dämpas till ca 1 96 per år. Skogsbrukets andel av ekonomins Till denna energisektor totala investeringar beräknas fortsätta att öka. förs också hela importen i av energiråvaror. Iden medelfristiga modellen Gruvor förs importen av råolja till sektor 3 (Extraktiv Den svenska gruvindustrin är starkt exportberoende. Ungefär hälften av industri). malmen exporteras, och återstoden används som insats

huvudsakligen

längre sikt 473

Utvecklingpå

Jämmalmsgruvoma svarar för nära 2/3 av inom järn- och stålindustrin.

branschens totala produktion och sysselsättning.

Under 1970-talet minskade inom gruvindustrin

bruttoproduktionen

som en konsekvens av en förlust med i genomsnitt 1,5 % per år, främst av marknadsandelar både hemma och utomlands. Till nedgången bidrog minskade roll även stagnationen inom järn- och stålindustrin. Sveriges till större delen av långsiktiga förändsom förklaras

järnmalmsexportör

natur. Under 1980-talet blir framför allt konkurrenringar av bestående i Brasilien och Afrika betydande. sen från nya gruvprojekt har under 1970-talet haft en bättre utveck-

Icke-järnmalmsgruvoma

för dessa förefal-

ling än jämmalmsgruvorna. Utvecklingsbetingelsema

vara än för Detta beror dels på ler även i framtiden ljusare järnmalmen. mera gynnsam marknadsutveckling, dels på ett stort inslag en långsiktigt

av guld och silver i flera av dessa malmer. beräknas inom gruvsektom

Under 1980-talet bruttoproduktionen

Förutom ett ökande inslag kunna öka med ca 0,5 % per år i genomsnitt. förklaras detta av en beräknad expansion in-

av icke järnmalmsbrytning

Gruvsektoms exporttillväxt förutsätts om den inhemska stâlindustrin. ökar snabbt. Gruvsekdämpas samtidigt som importen att ytterligare torns andel av de totala investeringarna antas öka något under 1980-ta- - mätt i timmar - accele-

let samtidigt som sysselsättningsminskningen

till ca 3,5 96 per år i genomsnitt reras från 2,8 % per år under 1970-talet under 1980-talet.

Tillverkningsindwtri

domineras av

Den svenska tillverkningsindustrin produktionsmässigt

verkstadsindustrin (32,7 %), livsmedelsindustrin (19,5 96), skogsindustrin och stålindustrin industri (6,8 %). Till- (18,6 96), järn- (7,2 96) och kemisk

Tabell 12.3 Bruttoproduktion och sysselsättning 1970-1990 Årlig procentuell förändring, 1975 års priser

Bruttoproduktion Sysselsättning

1970- 1979- 1970- 1979- 1979 1990 1979 1990

2,0 0,9 -4,1 -4,0 Jordbruk -2,3 2,1 -5,0 -l ,0 Skogsbruk Gruvor -l,5 0,6 -2,8 -3,6 1,3 2,9 -2,3 -0,7 Tillverkningsindustri - Livsmedelsindustri 1,0 1,1 -2,9 -2,3 - 1,7 2,9 -2,1 -1,2 Skogsindustri

- Jäm- och stálindustri-0,l 3,3 -2,6 -2,1
- Verkstadsindustri2,5 4,4 -1,21,0
- Kemisk industri4,0 4,8 -0,61,9

0,2 1 ,8 -3,3 -1 ,4 Byggnadsverksamhet

2,4 2,6 -0,7 -0,2 Handel, samfärdsel och privata tjänster

3,0 0,5 0 Energiproduktion 5,3

2,8 1,8 0,5 0 Bostadsförvaltning

3,4 0,9 3,6 1,3 Offentliga tjänster

Hela ekonomin 2,0 2,4 -0,7 -0,2

474 sikt

Utveckling på längre

sammans svarade dessa branscher för ca 85 % av den totala tillverk-

ningsindustrins bruttoproduktion 1979. Samtliga med undantag av livs-

medelsindustrin arbetar under stark utländsk konkurrens. Utvecklingen inom Iivsmedelsindustrin beräknas under l980-talet fort-

gå ungefär som under 1970-talet. beräknas Bruttoproduktionen öka med ca l 96 per år, sysselsättningen i timmar beräknas minska med ca 2,5 96

per år, och sektorns andel av ekonomins totala fortsätter

investeringar

enligt modellkalkylen att minska fram till 1990.

Bruttoproduktionen inom skogsindustrin ökade under 1970-ta1et med

1,7 % per år i genomsnitt. Under 1980-talet förutsätts ökningstakten ligga runt 3 96 per år. Denna acceleration av produktionstillväxten är främst avhängig av exportens tillväxt, som antas öka från ca 3 % per år under l970-talet till ca 4 % per år under 1980-talet. Importens tillväxt

dämpas samtidigt från i genomsnitt 6,8 % per år under 1970-ta1et till 5,4 % under l980-talet. En förutsättning för att denna utveckling skall komma till stånd är en allmän relativ

kostnadsförbättring för svensk in-

dustri.

Det viktigaste hindret för skogsindustrins expansion på längre sikt är

emellertid inte marknadstillväxten utan tillgången på skogsråvara. Mo-

dellkalkylen bygger på förutsättningen av en ökad som förädlingsgrad

på marginalen minskar skogsindustrins En sådan utveckråvaruåtgång. ling kräver en fortsatt ökning av

integrationsgraden inom pappers- och

massaindustrin. Dessutom krävs en ökad övergång till den råvarusnålare

s. k. termomekaniska metoden för

massaframställning.

För att den förutsätta utvecklingen inom skogsindustrin skall komma till stånd krävs därför en betydande strukturomvandling inom bran-

schen. En konsekvens härav är att inom

investeringsandelen sektorn i

det närmaste beräknas fördubblas mellan åren 1979 och 1990.

Samtidigt

beräknas takten i

sysselsättningsminskningen - mätt i timmar - gå ner

från 2,1 % per år under l970-talet till 1,2 98 under l980-talet.

Inom järn- och stå/industrin är bruttoproduktionsvärdet lika ungefär stort som värdet av

hemmamarknadsförbrukningen. Denna domineras

av varven och av verkstadsindustrin. Ungefär hälften av branschens produktion omsätts emellertid samtidigt i internationell handel. Specialise-

ringsgraden är med andra 0rd hög. Tendensen går mot en växande andel

specialstål i den svenska produktionen, medan handelsstålet i ökad ut-

sträckning importeras.

Under 1970-talet stagnerade bruttoproduktionen inom och stå-

järn-

lindustrin. Delvis berodde

detta på en konjunkturbetingad av nedgång

investeringsverksamheten i både Sverige och utlandet. Av mera struktu-

rellt betingade faktorer är industriländernas minskade varvsproduktion den främsta orsaken. Under 1980-talet beräknas järn- och stålindustrin kunna öka sin produktion med något över 3 96 per år i genomsnitt.

Främst är detta en av en beräknad följd expansion inom verkstadsindustrin. inom branschen Specialiseringen förutsätts fortsätta med ökad importkonkurrens på handelsstålsidan. Såväl importen som exporten inom sektorn beräknas öka med något mindre än 4 % per år. Kravet

på strukturrationalisering inom branschen är stort.

Investeringsandelen

inom järn- och stâlindustrin beräknas därför behöva fram öka kraftigt

längre sikt 475

Utvecklingpå

till 1990. Samtidigt visar kalkylerna på en sysselsättningsminskning (mätt i timmar) under 1980-talet med ca 2 % per år. Detta är något långsammare än under l970-talet. Verkstadsindustrin utgör den största branschen inom tillverkningsindustrin. Under 1970-talet ökade bruttoproduktionen med 2,5 % per år. Detta med 1960-talets senare hälft då var en kraftig nedgång jämfört verkstadsindustrin ökade sin produktion med ca 6 % per år. Huvuddelen torde kunna förklaras av den ned-

av nedgången konjunkturbetingade

i industrins Bilden gången investeringar både i Sverige och utomlands. innehåller emellertid också strukturella drag av mera långsiktig karakfaktor är den internationellt vikande personbilstär. En sådan viktig marknaden. Under l980-talet anger modellkalkylen en bruttoproduktionstillväxt för verkstadsindustrin i förhållande till på 4,4 % per år. Accelerationen 1970-talet förklaras delvis av den ökade investeringsaktivitet som förutsätts i den svenska ekonomin. Till detta kommer ett antagande om en ökning av exporttillväxten inom sektorn från 5,6 % per år under 1970- För att åstadkomma denna ökatalet till ca 7 % per år under l980-talet. de exporttillväxt krävs inte bara en förmånlig svensk kostnadsutveckling utan också en omställning mot nya produkter och nya marknader. räknas investeringsansträngningar och en l kalkylen med betydande ökad inom verkstadsindustrin under l980-talet. Sysselsysselsättning i timmar beräknas öka med ca l % per år jämfört med en sättningen under 1970-talet, då också sektorns andel av ungefär lika stor minskning ekonomins minskade. Under l980-talet beräknas i stället investeringar en fördubbling av verkstadsindustrins investeringsandel. Den kemiska som också inkluderar var

industrin, plastvaruindustrin,

under 1970-talet den i särklass tillverkmest expansiva grenen inom Medan för inom tillningsindustrin. ökningstakten bruttoproduktionen verkningsindustrin som helhet uppgick till ca 1,5 % per år under perioden 1970-I979 inom den kemiska industrin ökade bruttoproduktionen med 4 % per år. Den kemiska industrin är relativt importberoende. Direktimporten till sektorn till ca l/ 3 av den totala tillförseln. Utrikeshandelsbeuppgår roendet Av den totala tillförseln till på exportsidan år något mindre. sektorn går ca 3/4 till hemmamarknaden och ca l/4 till export. Under l980-talet räknar vi i alternativ l med en mer än dubbelt så snabb tillväxt inom svensk industri totalt sett som under l970-talet. inom hela industrin beräknas öka med ca Bruttoproduktionstillväxten För den kemiska industrin leder detta till att 3 % per år i genomsnitt. takten i tillförseln måste öka i förhållande till l970-talet. Den relativa som förutsätts i alternativet leder samtidigt till att kostnadsförbättring importtillväxten hålls tillbaka och exporten stimuleras. Importtillväxten beräknas dämpas från 5 96 per år under 1970-talet till 3 96 per år under l980-talet, och exportens tillväxt beräknas öka från ca 7 % per år till 8 %

per år. innebär dessa effekter att bruttoproduktionen inom Sammantagna den kemiska industrin beräknas öka med något mindre än 5 96 per år under l980-talet med 4% under l970-talet. sysselsättningen

jämfört

476 sikt

Utveckling på längre

(mätt i timmar) inom branschen 2 % antas behöva öka med i genomsnitt per år samtidigt som sektorns andel av de totala fortinvesteringarna sätter att växa. Inom den kemiska industrin

accentueras investerings-

kraven av de som måste ställas vid en fortsatt miljökrav snabb expansion. Bland de industribranscher vars utveckling inte explicit anges i tabellerna 12.3-12.5 kommenteras några nedan. 1970-ta1ets utveckling inom innebar byggnadsverksamheten en produktionsmässig kontraktion inom jord- och stenindustrin. Bruttoproduktionen inom denna sektor minskade med ca 2 96 per år och sysselsättningen i timmar med 5,5 %. Den mera positiva utvecklingen av byggandet under 1980-talet (se nedan) innebär en mera positiv utveckling inom jord- och stenindustrin. Bruttoproduktionen under l980-talet beräknas öka med ca 2 % per år. sysselsättningen i sektorn, räknat i timmar, beräknas minska med ca 4 % per är. Jord- och stenindustrins andel av ekonomins totala beräknas nivå investeringar ligga kvar på samma som 1979. Branscher med minskande under 1980-talet produktion beräknas fortsatt bli tekoindustrin, gummivaruindustri och varvsindustri. Tillsammans svarar dessa branscher för ca 10 96 av den totala

industrisysselsättningen

i timmar. Vid l980-talets slut beräknas denna andel ha minskat till lite mer än 5 %. Kontraktionen inom de ovan nämnda branscherna är en

fortsättning

av en anpassningsprocess till förändrade villkor för den internationella

arbetsfördelningen, som inleddes redan under 1970-talet. Denna anpassningsprocess har enligt kalkylresultaten mognat ut i varierande grad inom de tre branscherna. Inom tekoindustrin sker en viss

uppbromsning

under l980-talet och

av takten i produktions- sysselsättningsnedgângen.

Produktionens minskningstakt inom tekoindustrin gå ner från ca 3,5 % per år under 1970-talet till ca 2 % per år uner 1980-talet som samtidigt sysselsättningsminskningen dämpas från närmare 8 % per är till 5,5 % per år. Inom gunzmivaruindustrin och varvsindwtrin beräknas

sysselsättnings-

minskningen däremot bli snabbare under l980-talet än under 1970-talet. Inom varvsnäringen beräknas sysselsättningen minska med ca 6 % per år i genomsnitt under l980-talet och inom gummivaruindustrin med ca 7 96

per är (mätt i timmar).

Byggnadsverksamhet v

øugøø _ Under 1970-talet inom svenskt stagnerade produktionen byggande och sysselsättningen i timmar minskade med i genomsnitt ca 3,5 % per år.

mins investeringar.

.,-.,_...- En av de grundläggande förutsättningarna bakom alternativ 1 är en relativt snabb i den svenska ekonomin

investeringstillväxt under 1980-

talet. För byggnadsverksamheten innebär detta att bruttoproduktionen beräknas öka med 1,8 96 per år och att sysselsättningen i timmar beräk- ;gg_,g_yv;,^,n./W;F›Ä

sikt 477

Utveckling på längre

Tabell 12.4 Export och import 1970-1990 Årlig procentuell förändring, 1975 års priser

Export Import 1970- 1979- 1970- 1979- 1979 1990 1979 l 990

Jordbruk 8,4 -0,3 -0,3 1,7 -14,3 -1,3 17,6 5,3 Skogsbruk Gruvor 2,3 1,4 . . 6,4 4,4 5,6 4,1 4,3 Tillverkningsindustri - Livsmedelsindustri 3,8 2,2 1,7 4,5 2,9 3,9 6,8 5,4 - Skogsindustri

- Järn- och stâlindustri5,0 3,8 0,6 3,7
- Verkstadsindustri5,6 6,9 4,8 4,9
- Kemisk industri7,1 8,0 5,0 3,0 5,2 5,7 3,7 1,8

Handel, samfärdsel och privata tjänster 11,2 9,5 . . -1,5 Energiproduktion Hela ekonomin 4,4 5,4 3,2 3,3

Sektoms andel av nas minska med knappt 1,5 % per år i genomsnitt. ekonomins totala beräknas vara i stort sett oförändrad investeringar mellan 1979 och 1990.

Tjänsteproduktionen

varuhandel, och privata tjänster sva-

De tre tjänstesektorerna samfärdsel

för ca 1/3 av den totala och för ca rar för närvarande sysselsättningen l/ 4 av den totala och de totala investeringarna. I fråga om

produktionen

och är andelen lägre. Andelen för båden totala export- importvolymen da dessa variabler ligger för närvarande något över 10 %. Under 1970-talet ökade betydligt snabbare än genom-

tjänsteexporten

snittet för industrin samtidigt som tjänsteimportens ökningstakt låg bidrag till

ungefär i nivå med industrigenomsnittet. Tjänstesektorernas

förbättrades således under 1970-talet. Fram-

varu- och tjänstebalansen

tjänster, där exportens årliga volymför allt gällde detta sektorn privata

begränsades till ca

tillväxt låg på ca ll % samtidigt som importtillväxten 3,5 %. Ett förbättrat turistnetto och en expansiv svensk entreprenadverksamhet utomlands dessa siffror. Denna utveckling på ligger bakom beräknas i alternativ 1 fortsätta under 1980-talet, under-

tjänstesidan

stödd av ett förbättrat relativt kostnadsläge. av privata tjänster beräknas öka med 9,5 % per år under Exporten som beräknas minska från i gel980-talet samtidigt importtillväxten nomsnitt 3,4 per år under 1970-talet till ca 2,5 % per år under 1980-talet. Trots en minskad takt i den inhemska efterfrågan beräknas bruttoproduktionstillväxten öka från 2,8 % per år under 1970-talet till något över Detta beräknas kräva att sysselsättningen 3 % per år under 1980-ta1et.

Investeringsandelen, däremot,

ökar med ca 0,5 % per år (mätt i timmar). minskar med 1979. något fram till 1990 jämfört beräknas accelerera un-

Även inom varuhandeln produktionstillväxten

dämpas. Inom samfärdselder 1980-talet, och nedgången i sysselsättning

478 sikt

Utveckling på längre

sektorn, däremot, dämpas produktionstillväxten, och nedgången i syssel-

sättning ökar. En bidragande orsak till denna utveckling inom samfärdseln är att kombinationen av ökade energipriser och ett minskat ut-

rymme för privat verkar konsumtionsökning dämpande på den privata

konsumtionen av samfärdseltjänster. Enligt kalkylerna beräknas denna

konsumtion minska med 0,8 96 per år under l980-talet.

Energiproduktionen

Det bör understrykas att den använda analysmodellen inte är en energi-

modell, även om en utvecklingsbild för en aggregerad energisektor fram-

kommer som ett beräkningstekniskt resultat. Liksom tidigare har på denna punkt ett samarbete ägt rum med statens industriverks energibyrå. Med utgångspunkt i preliminära siffror i har

långsiktskalkylen

energibehoven räknats fram sektor för sektor uppdelade på olika energi-

slag. Dessa resultat redovisas på annat håll

För den aggregerade energisektorn i LEMMA-modellen pekar kalkylerna på en bruttoproduktionstillväxt under l980-talet som är långsam-

mare än under 1970-talet. Bl. a. innebär de

höjda relativprisema på

energi att den privata konsumtionen inom sektorn

(uppvärmning och

drivmedel) minskar. I kombination med en god tillgång på elektrisk

energi innebär detta att den

volymmässiga importen av oljeprodukter

beräknas kunna minska med något mer än 10 96 sett över 1980-talet som

helhet. De totala investeringarna i energiproduktion beräknas behålla

sin andel av ekonomins totala

investeringar.

Tabell 12.5 Investeringsutvecklingen 1970-1990

Procentuella andelar, 1975 års priser

l 970 l 979 1990

Jordbruk 2,3 4,1 3,1 Skogsbruk 1.1 1,2 1,9 Gruvor 0,8 0,6 0,3

Tillverkningsindustri 18,6 l 5,4 26,1 - Livsmedelsindustri 2,1 1,9 1,7 - Skogsindustri 4,2 3,3 5,1 - Järn- och stålindustri 2,4 1,2 3,1 - Verkstadsindustri

5,5 4,8 9,5 - Kemisk industri 1,6 1,9 3,2

Byggnadsverksamhet2,32,0 2,0
Handel, samfärdsel och privata tjänster18,7 26,6 24,9
Energiproduktion9,08,17,8
Bostadsförvaltning25,8 24,620,0
Offentliga tjänster21,417,4 13,4
Hela ekonomin100
SIND:s energiprognos.100 100

12.3Två makroekonorniska perspektiv för utvecklingen

l 985- l 990

l2.3.l Bakgrund och förutsättningar

Alternativ 1 för utvecklingen fram till år 1990 innebär en väg som, via en återhållsam kostnadsutveckling och en begränsad konsumtionstillväxt, återför Sveriges ekonomi till balans mot 1980-talets slut. Om emellertid utvecklingen fram till 1985 kommer att följa alternativ 2 förhindras i praktiken att nå balans under 1980-talet. I detta av-

möjligheterna

snitt redovisas konsekvenserna för utvecklingen under perioden 1985-1990 av en utveckling under 1980-talets första hälft i enlighet med alternativ l respektive alternativ 2.

I alternativ 1 har utvecklingen för perioden 1985-1990 erhållits genom en avräkning av den medelfristiga kalkylen. Ett sådant förfaringssätt kan anses tillåtet mot bakgrund av den kontinuitet i anpassningen som för hela 1980-talet ligger i detta alternativ* I alternativ 2 har en annan metod måst Med utgångspunkt i det beräknade läget år 1985

väljas.

enligt alternativ 2 har en makrokalkyl genomförts med hjälp av en aggregerad version av LEMMA-modellen. Förutsättningarna beträffande importpriser och räntan på utlandsskulden är desamma i båda alternativen sett över 1980-talet som helhet.

Det måste understrykas att kalkylen för alternativ 2 under perioden 1985-1990 är ett i hög grad konstruerat räkneexempel. Avsikten med denna räkenövning är att ge en grov uppskattning av den samhällsekonomiska kostnaden av att anpassningen mot jämvikt inte påbörjas omedelbart utan upp ytterligare ca 5 år.

skjuts

Produktivitets- och produktionskalkylen i båda alternativen har utförligt behandlats i kapitel 3 ovan. I alternativ l förutsätts produktivitctstillväxten vara oförändrad mellan 1980-talets båda delar. Genom variationer i tillgången på arbetskraft minskar dock den genomsnittliga BNP-tillväxten i alternativ l från 2,5 96 per år under perioden 1979-1985 till 2 % per år mellan 1985 och 1990. I alternativ 2 antas produktivitetsoch produktionstillväxten under perioden 1979-1985 begränsas av ett tilltagande av produktionsresurserna. Under 1980-ta-

underutnyttjande

lets första hälft beräknas härigenom BNP endast öka med 1,3 96 per år. Större delen av dessa lediga resurser antas kunna aktiveras under 1980talets senare hälft. Härigenom beräknas BNP-tillväxten i alternativ 2 kunna uppgå till 2,5 % per år mellan 1985 och 1990.

l2.3.2 Försöyningsbalansens utveckling 1985-1990

Alternativ 1

Trots att bruttonationaproduktens tillväxt bromsas upp under 1980-talets senare hälft kan konsumtionen i alternativ 1 tillåtas öka snabbare

_

I De förtlänal påpekas under perioden 1985-1990 än under den första delen av l980-talet. Detta framgår av siffrorna i tabell 12.6 nedan. Investeringstillväxten planar

:itrâzfånânsâçââvâáfnde

ut och följer produktionstillväxten. Samtidigt planar exportens tillväxt sektor Visa, en kontinu_ ut mot marknadstillväxten under 1980-talets senare hälft. Någon ytterli- erlig bild.

480 sikt

Utveckling på längre

Tabell 12.6 Försörjningsbalansens alternativ 1 och 2

utvecklingi Årlig procentuell förändring, 1975 års priser

1979-1990 1979-1985 1985-1990

Alt. l Alt. 2 Alt. l Alt. 2 Alt. l Alt. 2

BNP2,3 1,8 2,5 1,3 2,0 2,5
Privat konsumtion0,8 -0,4 0,61,5 1,2 -2,5
Offentlig konsumtion0,9 0,9 0,9 2,7 1,0-l ,2
Total konsumtion0,9 0,1 0,71,9 1,1 -2,0
Näringslivsinvesteringar4,2 4,2 5,5 1,8 2,6 7,2
Bostadsinvesteringar1,0 1,0 1,5 -0,3 0,9 2,6
Offentliga investeringar0,5 0,5 0,1 1,5 1,0 -0,8
Totala investeringar2,9 2,9 3,6 1,2 2,0 4,9
Export5,4 4,7 6,0 2,2 4,7 7,8
Import3,3 2,1 3,3 3,8 3,3 0,1

gare svensk kostnadsanpassning förutsätts inte efter år 1985. Tillsammans med en snabbare privat konsumtionstillväxt under senare delen av 1980-talet leder detta trots till att importtillväxten, den långsammare BNP-tillväxten, fortgår i ungefär samma takt under perioden 1985-1990 som under 1980-talets första del.

Alternativ 2

Den utvecklingsbild som presenteras för alternativ 2 under senare delen av 1980-talet visar hur svårt det blir att återskapa balansen i den svenska ekonomin om marschen mot inte inleds under 1980-talets första

jämvikt

år. - Även i alternativ 2 förutsätts når kalkylmässigt att bytesbalansen jämvikt fram till 1990. För att åstadkomma en anpassning från den obalans som i detta alternativ beräknas råda vid 1980-talets mitt krävs en volymmässig ökning av exporten med 7,8 96 per år fram till 1990 samtidigt som importen måste förbli i stort sett oförändrad. För att uppnå denna utveckling krävs en kraftig anpassning av den svenska exportindustrins kostnader och priser i förhållande till de internationella konkurrenternas. Det är svårt att se hur en sådan anpassning skulle kunna ske utan

växelkursjusteringar.

De totala investeringarna förutsätts i alternativ 2 öka med ca 5 % per år mellan 1985 och 1990. samma Härigenom uppnås investeringsnivå 1990 som i alternativ l. De två alternativen har därmed likvärdiga

gjorts

med avseende på De ökade

realkapitalbildningen. anpassningskostna-

derna i alternativ 2 kan på så sätt uppskattas mellan genom skillnaderna alternativen i fråga om konsumtionens och utlandsskuldens utveckling fram till 1990. För att ytterligare öka jämförbarheten mellan alternativen har även den offentliga konsumtionsnivån vid 1980-talets slut likställts i de båda alternativen. Detta innebär att den offentliga konsumtionen måste minska med 1,2 96 per år under 1980-talets senare hälft. Denna kon-

sikt 481

Utveckling på längre

SOU 1980: 52

är emellertid inte tillräcklig för att skapa utrymme sumtionsminskning av som krävs. Även den privata för den förbättring sparandebalansen

konsumtionen måste minska. Mellan åren 1985 och 1990 uppgår den ge-

i den privata konsumtionen till 2,5 % per nomsnittliga minskningstakten

år. 1979-1990 som helhet är det totala konsumtions- Sett över perioden i alternativ 2. Detta skall med en i stort sett konstant jämföras utrymmet 1. Vid slutet av 1980årlig genomsnittlig tillväxt på ca l 96 i alternativ ca 4 % lägre i alternativ 2 än i talet är den privata konsumtionsvolymen

l. Detta för den uppskjutna anpassalternativ utgör en del av kostnaden i alternativ 2. En annan del utgörs av en ökad utländsk upplåningen

ning.

l2.3.3 Utlandsskuld och räntebetalningar

i båda alternativen balansen i de löpande Såsom framhällits förutsätts 1990. Som framgår av tabell 12.7 utlandstransaktionema vara återställd

nettoskulsig emellertid alternativen åt i fråga om den utländska

skiljer

ocksä när det de ränteutgifter som dens storlek och därigenom gäller

kommer att belasta 1990-talet.

Alternativ 1

nettoskuldsättningen från beräknade I alternativ 1 ökar den utländska mitt till ca 200 kr 1990. ca 150 kr vid 1980-talets miljarder

miljarder

i de reala resurserna minskar emellertid skuldbör- Mätt som inteckning senare hälft. År 1985 beräknas nettoskuldstocken dan under 1980-talets värde och 50 % av År 1990 bemotsvara 17,9 96 av BNP:s exportvärdet.

räknas motsvarande andelar var 16,3 96 respektive 40,7 %. Räntenettots

värde är samtidigt oförändrat

inteckning i bruttonationalproduktens

2,3 % under hela senare delen av 1980-talet.

1979-1990 Tabell 12.7 Bytesbalans, utlandsskuld och räntebetalrüngar

Miljarder kronor, löpande priser

1979 1985 1990

Alt. 1 Alt. 2 Alt. 1 Alt. 2

-l 1,2 -l6,2 -59,0 0 0 Bytesbalans, miljarder kr 0 -2,0 -6,5 0 % av BNP -2,5 -22,2 0 0 -8,l -5,5 % av exporten

26,1 146,0 253,0 193,0 420,0 Nettoskuld, miljarder kr 5,7 17,9 27,7 16,3 37,0 %av BNP 19,0 50,0 95,0 40,7 90,3 % av exporten

-3,4 -l8,9 -26,8 -27,0 -58,8 Räntenetto, miljarder kr -2,9 -2,3 -5 2 % av BNP -0,7 -2,3 -2,5 45,5 -10,1 -5,7 42:6 %av exporten

482 sikt

Utveckling på längre

Alternativ 2

I alternativ 2 beräknas de utländska nettofordringama på Sverige uppgå till 420 kr vid slutet av 1980-talet. miljarder Mellan åren 1985 och 1990 beräknas skuldbördans i

inteckning bruttonationalproduktens värde öka

från ca 27 % till 37 %. Vid 1980-talets slut beräknas räntorna på utlands-

skulden ha ökat från mindre än 1 % av BNP:s värde 1979 till över 5 96 1990.

En utveckling i enlighet med alternativ 2 innebär således dels att den

privata konsumtionen under 1980-talet måste med ca 4 96

begränsas

jämfört med en utveckling enligt alternativ l, dels att 1990-talets utveck-

ling belastas med räntekostnader som är mer än dubbelt så stora som i alternativ l.

Avslutning

Problemen i den svenska ekonomin år så allvarliga att vi även i en relativt optimistisk kalkyl måste räkna med att hela 1980-talet har löpt till ända innan balansen kan återställas. Omkring 1990 kan vi i bästa fall räkna med att ha nått balans i de löpande utrikesbetalningarna. Efter-

dyningar av kriser kommer emellertid även under gynnsamma omstän-

digheter att märkas under 1990-talet i form av räntor och amorteringar på utlandsskulden. Vägen till balans är svår och kräver uppoffringar av alla grupper i samhället. Som kalkylema i avsnitt 12.3 visar blir emellertid anpassningen svårare ju längre den skjuts upp. Dessutom förutsättundergrävs ningarna för en gynnsam ekonomisk under 1990-talet av att

utveckling den nödvändiga framåt

anpassningen skjuts i tiden. Man torde till och med kunna inte kommer påstå att om anpassningen till stånd tämligen skyndsamt så blir det i praktiken omöjligt att återskapa balansen fram till 1990.

En utveckling i enlighet med alternativ l är svår att genomföra, men

svårigheterna är inte oöverstigliga. En första svårighet gäller att begränsa konsumtionens tillväxt till mindre än l % per år utan att detta utlöser

fördelningspolitiska spänningar som driver inflationstakten. En upp andra svårighet är att skapa incitament för växande

investeringar och

förnyelse av En

kapitalutrustningen. tredje svårighet, slutligen, är att ka-

nalisera merparten av

produktionsökningen till exporten och samtidigt

begränsa importens tillväxt. De nämnda kraven samman. Om inte

hänger förväntningarna om

standardförbättringar när det gäller både privat och offentlig konsumtion anpassas till den ram som ges av resurstillväxten, blir resultatet en

inflationistisk utveckling med en relativ som

kostnadsförsämring följd.

Denna håller tillbaka och accelererar exporttillväxten importökningen. Detta leder i sin tur till en fortgående försämring av bytesbalanssituationen. I ett sådant klimat blir det svårt att få näringslivets investe-

igång

ringar. Produktivitetstillväxten dämpas och den relativa kostnadsför-

längre sikt 483

Utvecklingpå

En startar som för utvecklingen i sämringen accentueras. kedjereaktion

alternativ 2:5 riktning. sålunda misslyckas under 1980-talets första hälft, blir de Om politiken

anpassningsproblem som faller på perioden efter 1985 så svåra att det år tveksamt om de över huvud taget går att hantera. Det är svårt att före-

1 ställa sig hur svensk ekonomi under en femårsperiod skall kunna uppnå

en BNP-tillväxt som konsumtionsstandarden på 2,5 % per år samtidigt minskar skall kunna klaras krävs med 2 % per år. För att externbalansen en nedåt i den svenska kronans värde. dessutom förmodligen justering ökar sålunda både från efterfråge- och kostnadssidan Inflationstrycket hot mot att förverkliga en

och utgör ett grundläggande möjligheterna

2. Inflationstendenserna i detta alanpassning fram till 1990 i alternativ förstärks dessutom snabba tillväxten av den ternativ genom den relativt under 1979-1985. inoffentliga konsumtionen perioden Kvardröjande höjs för att finanflationsspänningar torde uppstå oavsett om skatterna siera denna konsumtionsökning eller om finansieringen sker genom

I det senare fallet sker en inför

ökad upplåning. likviditetsuppladdning

att hålla tillbaka senare delen av 1980-talet som kan göra det omöjligt

efter 1985. den privata konsumtionstillväxten

1LU 78 och den faktiska

Appendix utvecklingen

officiella av den svenska ekono- Den senast föregående bedömningen

sikt gjordes i 1978 års långtidsutredning

mins utveckling på medellång 1977-1983. Publiceringen av LU 80 (LU 78) och omfattade perioden av denna Definitiv statistik för att besker således i mitten kalkylperiod. finns emellertid endast för de två första lysa den faktiska utvecklingen åren 1978 och 1979. Avseende utvecklingen under 1980 har i den följan-

i viss utsträckning använts de preliminära bedömningde avstämningen

med framläggandet av re-

ar som gjorts under hösten detta år i samband

geringens s. k. besparingsproposition?

av LU:s kalkyler är förknippad med stora problem av En avstämning skall teoretisk och statistisk art. Speciellt gäller detta när avstämningen endast en del av Orsaken till detta är att LU:s

omfatta kalkylperioden.

utvecklingen på medellång sikt utan kalkyler avser den trendmässiga till variationer. Härtill kommer i fråga om

hänsyn konjunkturmässiga

nyligen har den nu aktuella avstämningen att nationalräkenskaperna

avsevärda revideringar. Dessa beror dels på att ny primärinundergått formation har erhållits, dels på att vissa definitions- och klassificerings-

ändringar genomförts. vars ni- De viktigaste revideringarna avser den privata konsumtionen, vå med 12 kr som av resultaten av 1978 års hus-

höjts miljarder följd

samt förändrade beräkningar vad avser egna-

hållsbudgetundersökning

i bostadskonsumtionen. Vidare har med anledning av behemsposten av revide-

talningsbalansdelegationens undersökningar exporten tjänster

4 kr och transfereringsnettot med drygt rats upp med närmare miljarder 4 innebär de nya beräkningarna att BNP, bemiljarder kr. Sammantaget räknad anges 1979 ligga ca 20 miljarder kr högre från användningssidan,

än vad som tidigare redovisats. har för 1970-talet. Enligt de äldre natio- Revideringarna genomförts nalräkenskapema skulle BNP, mätt i fasta priser, ha vuxit med 1,6 96 i

perioden 1970-1979. De nya beräkningarna tygenomsnitt per år under om ca 2 96 per år. För enskilda år är revideringama der på en tillväxt

större. Också BNP beräknad från inkomstsidan har reviderats, bl. a. genom

av den s. k. finansstatistiken. Vidare har vissa metodom-

utnyttjandet

bl. a. hushållens sparkvot har sänkts krafläggningar gjorts, varigenom hushållssparandet nu ha stigit från 3 Langtidsutredningen tigt. Mätt i löpande priser anges 1973173-

kr 1979, 24 miljarder kr som de sug. 19785011 miljarder kr 1970 till 9,5 miljarder ej

7 angav. Prop. 1980/8120. re nationalräkenskaperna

486 Appendix I

Som framgått är dessa revideringar av sådan omfattning att en jämförelse av kalkylerna i LU 78, vilka baserats på gammal statistik, med utfallet enligt de reviderade inte är helt rättvisan-

nationalräkenskaperna

de. Den avstämningen kvalitativ reföljande begränsas till en kortfattad dogörelse för vissa huvuddrag i utvecklingen fram till 1980. Vidare visas i tabellform utvecklingen för de viktigaste posterna i försörjningsbalan-

sen samt för förädlingsvärdet

inom olika näringsgrenar. Utgångsåret för analysen i LU 78 präglades av ett betydande kapacitetsgap i näringslivet, obalans i utrikeshandeln och ett sedan 1975 successivt försvagat internationellt huvud-

konkurrensläge. Utredningens

alternativ angav en i vilket utvecklingsväg det prismässiga konkurrensläget återställdes, den externa balansen förbättrades och fullt kapacitetsutnyttjande i näringslivet kunde uppnås fram till 1983. Förbättringen i den externa balansen förutsattes ske genom en kraftig uppgång i exporten, medan importökningar skulle hållas tillbaka. Detta krävde skulle sänkas. att de svenska relativprisema Som en avgörande förutsättning härför angavs dels en återhållsam inhemsk kostnadsutveckling, dels den relativt kraftiga produktivitetsstegring som kunde realiseras om utgångslägets

outnyttjade produktionskapacitet togs i fullt

anspråk. Bedömningen av den baserades

möjliga produktivitetsstegringen på

det dubbelriktade samband mellan och

efterfrågan produktionsvolym

som förelåg på grund av den stora produktivitetsreserven i det svenska näringslivet. Sänkta l

relativpriser skulle ge ökad försäljningsvolym som i

sin tur skulle möjliggöra stigande produktion och, på grund av befintliga kapacitetsreserver, ökad produktivitet. Produktivitetsökningen skulle ge ytterligare sänkta relativa priser. Efter hand som slöts

kapacitetsgapet

skulle lönsamheten förbättras och åter komma

investeringsaktiviteten

igång. Ett sådant

händelseförlopp byggde på förutsättningen att om väl pro-

duktivitetsökningen kom igång skulle i ekonomin inbyggda faktorer leda till att den fortsatte. Det var emellertid uppenbart att det krävdes en kraftig inledande förändring av de svenska relativa

företagens priser för

att processen skulle starta. Devalveringarna under 1977 förutsattes utgöra en sådan startpunkt. Utvecklingen närmast efter 1977 låg i långa stycken i med LU

linje

78:5 huvudaltemativ. Inte minst tack vare det måttfulla tvåårsavtalet för 1978 och 1979 fick devalveringen den åsyftade effekten. De svenska företagens konkurrensförmåga återhämtades påtagligt under loppet av 1978, och i takt med den internationella vände

konjunkturförbättringen

utvecklingen. Industriproduktionen ökade ånyo. Såsom väntat ökade produktiviteten snabbt i takt med att slöts, vilket

kapacitetsgapet ytterli-

gare förstärkte konkurrenskraften. Under loppet av 1978 och fram till händelserna un-

på oljemarknaden

der sommaren l979 sålunda den faktiska följde utvecklingen tämligen väl den i LU utstakade vägen. Bl. a. på grund av utgångslägets stora kapacitetsreserv fortsatte emellertid investeringarna att även 1978.

sjunka

Ett annat undantag utgjordes av att den offentliga konsumtionstillväxten - främst den kommunala - fortsatte i förhållande att ligga för högt

och därmed inkräktade på utrymmet för den till den givna resursramen konsumtionstillväxten. Dessutom visade utvecklingen på arbetsprivata marknaden att den i LU 78 förutsatta flexibiliteten inte förelåg. Flask-

i ett relativt tidigt stadium av den ekonomiska halsproblem uppträdde

uppgången. kunde således inte komma till stånd i

Återhämtningen i ekonomin

den utsträckning som förutsattes i LU 78. Det visade sig bl. a. inte möjåtervinna förlorade marknadsandeligt att via de sänkta relativprisema som förutsatts. Härtill kom att balansbristen i lar i den utsträckning förvärrades ol- Sveriges utrikesbetalningar ytterligare genom de kraftiga

1979 och 1980.

jeprisstegringama

för kalkylema i LU 78 förutsattes

I enlighet med utgångspunktema

underskottet förbättras från 13 miljarder kr 1977 till 5 i bytesbalansen

kr 1983 (i löpande priser). En kraftig förbättring ägde också

miljarder

rum under beräknas under- 1978, men efter den senaste oljeprischocken skottet nu uppgå till 21 kr 1980. Det är i första hand i fråga

miljarder

om denna balansbrist som den faktiska utvecklingen awikit från kalky-

lerna i LU 78. I tabell utveckling 1977-1980. Som

A 1 anges försöijningsbalansens

har den totala tillväxttakt varit långsammare

framgår produktionens

i LU 78 för 1977-1983 i me- 1977-1980 än vad som förutsattes perioden resurstillväxt har i första hand resulterat i deltal. Denna långsammare uteblivit. Särskilt orogivande är

att den förutsatta investeringsökningen

del. Dessa minskade 1978 denna utveckling för industriinvesteringarnas

och ut- Tabell A 1 Försörjningsbalansens utveckling 1977-1980. Kalkyler i LU 78 fall 1975 års priser

1977 Årlig procentuell Milj. kr volymförändring

1977-1983 1977-1980

enligt LU 78 prel. utfall

Privat konsumtion 160 200 1,8 0,9 77 500 2,2 3,4 Offentlig konsumtion 25 500 0,9 1,7 Statlig konsumtion

Kommunal konsumtion52 000 2,84,2
Summa konsumtion237 700 2,01,8
Privata bruttoinvesteringa:40 500 2,9 ll 900 4,7-1,6 -2,0

Industriinvesteringar

10 300 1,1 2,0 Offentliga bruttoinvesteringar

10 800 4,1 4,5 Bostadsinvesteringar

Summa bruttoinvesteringar 61 600 2,8 0,1

-2 400 . . Lagerförändring

89 500 7,9 7,9“ Export av varor och tjänster

90 000 4,0 3,6 Import av varor och tj ånster BNP 296 400 3,7 . 2,7

“Avser utvecklingen 1977-1979.

488 Appendix 1

med 22 %, vilket inte uppvägts av den beräknade uppgången 1980 på 16 %. Den totala konsumtionen utveckhar, trots det snävare utrymmet, lats i stort sett enligt LU:s kalkyler. Den avsevärt starkare ökningen för framför allt kommunal konsumtion har dock inskränkt på den privata konsumtionens tillväxt. Produktionsutvecklingen inom olika näringsgrenar anges i tabell A 2. Som framgår har produktionen under de två första åren av LU:s kalkylperiod ökat väsentligt långsammare i de varuoch kraftproducerande sektorerna än vad som förutsattes av LU 78. I

tjänsteproduktionen har

förhållandet varit det motsatta. Sammanfattningsvis kan konstateras att den faktiska utvecklingen hittills - trots många positiva inslag under periodens början - i många avseenden har awikit från den bana som utstakades i LU 78 och som på längre sikt skulle Den leda till en lösning av Sveriges balansproblem. förstärkning av industrisektorn härför som var en viktig förutsättning har inte kommit till stånd. Den offentliga sektorn har fortsatt att expandera och tagit ett i förhållande till resurstillväxten alltför stort utrymme. Utvecklingen har vidare lett till en ytterligare försämring av bytesbalansen. Härtill har i avgörande

utsträckning de kraftiga oljeprisstegringarna

1979-1980 bidragit. Dessa inte i LU 78.

förutsågs

Tabell A 2 Förädlingsvärdets utveckling 19774979. Kalkyler i LU 78 och utfall Årlig procentuell volymförändring

1977- l 983 1977- l 979 enl. LU 78 prel. utfall

Jordbruk och fiske Skogsbruk Industri E1-, gas-, värme- och vattenverk Byggnadsverksamhet Summa Varuhandel Samfärdsel Bostadsförvaltning Privata tjänster Offentliga tjänster Summa Totalt

källor för 1980 års

2Viktigare

Appendix långtidsutredning

utgångspunkt i nationalräkenska- LU:s beräkningar tar i hög grad sin har den version som publicerats i SM N pema. För perioden 1963-1970 använts och för perioden 1970-1979

l979:7.4 jämte underlagsmaterial

SM N 1980:44. Utredningen bygger i övrigt på en stor mängd material från och enskil-

och informationer myndigheter, företag, organisationer

källor som direkt åberopas i da personer. Här redovisas endast viktigare material som redovisas nedan finns som regel betänkandet. Ej publicerat

tillgängligt på ekonomidepartementet.

Avsnitt i del II Källor . Publikationer och underlagsmaterial från Den internationella främst ECB, Världsbanken och utvecklingen OECD, IMF för riket 1980-2025. Produktionskapacite- . Befolkningsprognos Information i IPF 1980: tens utveckling prognosfrågor.

6, SCB .Arbetskraftsresurserna 1979-2000. In-

formation i prognosfrågor, SCB . Svensk och import av varor och ut- export

Bytesbalans

rikeshandel 1979-1985. Bilaga till LU 80. Utarbetad av Lennart Lindström, KI

. Tjänste- och transfereringsbalansen 1979-1985. Bilaga till LU 80. Utarbetad av Alek Markowski, Riksbanken . för privat konsumtion. Utvecklingen av pri- Prognosmodell och till LU 80. Utarbetad av Anders vat konsumtion Bilaga Klevmarken, Göteborgs universitet andra välfärdsaspekter . Inkomst- och välfärdsfördelning. Bilaga till LU 80. Utarbetad av Staffan Wahl-

ström, SCB . 1979-1985. Under-

Miljövårdskostnader

till LU 80. Ds Jo 1980: 12

lagsmaterial

sek- . för perioden 1980/81

Den offentliga Långtidsbudget

torns resursförbruk- -l984/ 85. Prop. 1979/80: 150 bilaga 2.1 . Kommunal ekonomisk långtidsplanering

ning och produktion

1979-1983 79-83), enkät utförd (KELP av bostadsstyrelsen och SCB

490 Appendix 2

. 1980-1984 Landstingens planer (LKELP

80). Landstingsförbundet och socialsty-

relsen 7 Industrin . Statens industriverks 1979

höstrapport

och 1980, SIND 1979:11 och 1980:12 . och tillväxt i svensk

Strukturomvandling

industri under

efterkrigstiden. Bilaga till

LU 80. Utarbetad av Pehr Wissén. Ds E 1980:5 8.2 Jordbruk, trädgårds- . Jordbruk, och fiske

trädgårdsodling (Ds

odling och fiske Jo 1980:3). Expertstudie utförd inom ramen för lantbruksekonomiska samarbetsnämndens verksamhet

sektorgrupps

8.3 Skogbruk . Skogsbruket. Bilaga till LU 80. Ds E

1980:4. Utarbetad av och

Skogsstyrelsen Forskningsstiftelsen Skogsarbeten

8.4 Byggnadsverksamhet . Byggnads- och Bi-

anläggningsindustrin.

laga till LU 80. Utförd av Svenska bygg-

nadsentreprenörföreningen

8.5 Varuhandel . Varuhandeln. Bilaga till LU 80. Utarbetad av Handelns och

Forskningsinstitut

AB Handelns

Utredningsinstitut

8.6 Samfärdsel . Planer för vissa delsektorer insamlade i samarbete med

kommunikationsdepar-

tementet (stenciler) . Promemoria utarbetad inom kommuni-

kationsdepartementet för LU 80 (stencil)

8.7 Bostäder . SCB:s

kapitalstocksberäkningar för bo-

städer . PM utarbetad inom för

bostadsstyrelsen

LU 80.

(Sammanfattning i bilaga 8 till styrelsens anslagsframställning för 1981/82)

8.8 Privata . Den

tjänster privata tjänstesektom. PM utförd

av Jens Albrâten 8.9 Energiförsörjningen . Energi på SO-talet. SIND 1980: 17 9. 1 Arbetsmarknadens . till Tilläggsfrågor arbetskraftsundersökfunktionssätt ningarna (AKU) i februari, löpande år. Sammanställning i AMS Meddelande från 1979:25

utredningsenheten

. i

Arbetsmarknadspolitik förändring. Be-

tänkande avgivet för av expertgruppen

utredningsverksamhet i arbetsmarknads-

frågor (EFA). SOU 1978:60. 9.3 Den regionala syssel- 1. Regional nedbrytning av LU 80 samt

sättningsutvecklingen jämförelser med länsplanering 1980. PM

utarbetad av tekn. dr Folke Snickars 10 Pris-, löne- och vinst- . Besparingar i statsverksamheten m. m. utveckling Regeringens proposition 1980/ 81 :20

2 491

Appendix

. Skatter och inflation. PM utarbetad av fil. dr Göran Normann, IUI ut- . 1980/81-1984/ 85. 11 Den finansiella Långtidsbudgeten vecklingen Prop. 1979/80: 150, bilaga 2.1 i statsverksamheten m. m. . Besparingar 1980/ 81 :20.

Regeringens proposition

till hushållen, prognos i . Transfereringar fast 1979-1985. PM ut-

penningvärde

arbetad av Tor Eriksen, Riksförsäkringsverket. . Företagens finansiella utveckling. Bilaga till LU 80. Utarbetad av Hans Olsson, SIND . Kredit- och utveck-

kapitalmarknadens

till LU 80. Utarbetad av ling. Bilaga Bengt Wahlstedt, ekonomidepartementet . utveckling och be-

Hushållssparandets

stämningsfaktorer. Bilaga till Lönspardelegationen. Utarbetad av Arne Björhn, ekonomidepartementet. sikt. Bilaga till på läng- 1. Utvecklingen på längre 12 Utvecklingen LU 80 utarbetad av Ekon. dr Tomas re sikt Restad

Del III

i tabellform

Sammanfattning

i 495

Sammanfattning tabellform

Tabell l Sektorindelning och sektordefinitioner i LU-modellen

SektorSNISNR
Jordbruk och fiske11, 13 121100,1300 1200

Skogsbruk Extraktiv industri 2 2000

31 l 1/2,31 16/ 8 31 l 1 Skyddad livsmedclsindustri Konkurrensutsatt livsmedelsindustri 3113/5,3119,3121/2 3112

och tobaksindustri 313/ 4 3120 Dryckesvaru-

Textil- och beklädnadsindustri3200
Trä-, massa- och pappersindustri3410,3420
Grafisk industri3430
Gummivaruindustri3510
Kemisk industri3520
Petroleum- och kolindustri3530
Jord- och stenindustri3600
121m-, stál- och metallverk3700
Verkstadsindustri exkl. varv38./ .38413800./ .3843
Varv3841 393843 3900

Övrig tillverkningsindustri

4 4000 El-, gas-, värme- och vattenverk

5 5000 Byggnadsverksamhet

Varuhandel61/26100
Samfärdsel7 83 1017000 8300

Bostadsförvaltning

63,81,82 6300,8100, Privata tjänster

83102,83103,8200,8400,8500,
832/ 3,99000
--

Utländska turisttjänster “ Standard för svensk näringsgrensindelning. b Kod för svenska nationalräkenskapemas ADB-system.

496 i

Sammanfattning tabellform

Tabell 2 Bruttonationalproduktens i OECD-området

utveckling 1965-1979 samt prognos för utvecklingen 1979-1985

Land/ Ländergrupp Andel av procentuell

Årlig volymförändring

1965- 1973- 1979- Därav

ålffgåffåp

1973 1979 1985

“YW792 19-80_ 1980 1985
Förenta staterna34,63,7 2,4 2,2 -l,0 2,8
Japan15,010,7 4,1 5,0 5,5 4,9

Förbundsrepubliken

Tysklandl 1,24,3 2,42,0 3,0
Frankrike8,45,4 3,02,0 3,3
Storbritannien5,83,1 1,1-2,3 2,0
Italien4,75,2 2,63,5 3,3
Canada3,35,5 3,30,3 3,2
De sju stora länderna 83,04,8
Danmark1,04,3
Finland0,65,2
Norge0,74,6
Sverige1,53,2
Norden3,83,9
Belgien1,65,1
Nederländerna2,25, 1
Schweiz1,43,9
Österrike1,05,4
Övriga OECD-länder7,05,5
OECD Europa44,94,7
OECD totalt100,04,9

1979 års priser och växelkurser. b

BNP-tillväxt för Sverige enligt alternativ 1. Källa: National Accounts

of OECD Countries, OECD. Paris 1979. Prognoser enligt ekonomidepartementet.

i 497

Sammanfattning tabellform

Tabell 3 Försörjningsbalansens utveckling 1965-1985

Milj. kr, Milj. kr, Årlig procentuell volymförändring löpande 1975 ars 1979-1985 1965- 1970- 1974priser priser 1970 1974 1979 1979 1979 Alt. l Alt. 2

239 041 163 055 2,5 1,6 0,6 1,5 Privat konsumtion 132 482 82 977 2,6 3,9 0,9 2,7 Offentlig konsumtion 41 860 26 430 1,2 2,1 - 0,5 0,0 Statlig 90 622 56 547 3,4 4,7 1,5 Kommunal

Total konsumtion 371 523 246 032 2,5 0,7 (1 + 2)

Bruttoinvestering, totalt 89 012 59 391 1,7 3,6

22 748 12 867 -2,6 1,5 Bostäder 15 102 10 334 -5,2 Offentlig”

Stat4 6393 2571,1
Kommun10 4637 077-7,5
Privat51 162 36 1905,6
Industri14 076 1 8569 633 -541 (1 237) (-2 215), 6,3

Lagerförändringb

Inhemsk resursför- 304 882 3,8 2,0 brukning (3 + 4+ 5) 462 391 Summa kapitalbild- 84 484 66 480 3,5 3,5 ning (4+ 5 + 8-9) Export av varor 137 665 104 250 7,6 7,4 2,0 och tjänster Import av varor 144 049 96 621 7,6 5,0 1,7 och tjänster BNP” 456 007 312 512 3,8 2,7 1,4

“ Med offentliga investeringar avses endast offentliga myndigheters investeringar. Investeringar affärsverk och aktiebolag ingår i privata investeringar gjorda av offentliga b Förändring i my. kr. ° Till mottagarpris.

498 i

Sammanfattning tabellform sou 1980:52

Tabell 4 Resursemas fördelning 1965-1985 Procent av BNP

1965 1970

1975 års priser Privat konsumtion 54,0 Offentlig konsumtion 21,6 Total konsumtion ( 1+ 2) 75,6 Bruttoinvestering, totalt 21,9

Bostäder5,8
Offentlig3,7
Privat12,4
Lagerförändring3,0

Bytesbalansens saldo” -0,5 Summa kapitalbildning

(4 + 5 + 6) 24,4 BNP* 100 100

Löpande priser

Privat konsumtion 56,3 52,4 Offentlig konsumtion 29,1 Total konsumtion

( l + 2) 73,9 8 1,5 Bruttoinvestering, totalt 19,5 Bostäder 5,0 Offentlig” 4,1 3,3 Privat 11,2 5 Lagerförändring 0,4 6 Bytesbalansens saldo” -1,4 7 Summa kapitalbildning

(4 + 5 + 6) 26,1 24,9 23,1 18,5 22,6 15,1 8 BNP 100 100 100 100 100 100

” Med offentliga investeringar avses endast offentliga myndigheters investeringar.

Investeringar gjorda av offentliga affärsverk och aktiebolag ingår i privata investex-ingar. b Skillnaden mellan export och import av varor och tjänster. ” Till mottagarpris.

i 499

Sammanfattning label/form

Tabell 5 Konsumtion och investering inom privat och offentlig sektor 1965-1985 1975 års priser

Milj. kr Årlig procentuell förändring l 979 1965- 1970- 1974- 1979-1985 1970 l 974 1979

A1t.1 _Alt.2

Privat sektor199 2453,0 3,0 1,1 1,5 1,5
Konsumtion163 0553,0 2,5 1,6 0,6 1,5
Bruttoinvestering36 190 29 6873,3 5,6 -1,3 5,2 1,6 1,4 1,2 2 2 -0,6 -0,2

Statlig sektor

Konsumtion26 4301,6 1,2 2,1 -0,5 0,0
Bruttoinvestering”3 257 -O,l l,l 1,3 -2,0 -2,0
Kommunal sektor63 6249,2 1,6 4,3 1,4 3,7
Konsumtion56 5478,9 3,4 4,7 1,5 3,8

7 077 11,0 -7,5 1,0 1,0 3,0 Bruttoinvestering”

I Total offentlig sektor 93 31 16,2 1,4 3,5 0,8 2,6
Konsumtion82 977 10 3345,9 2,6 3,9 0,9 2,7 7,8 -5,2 1,1 0,1 1,6

Bruttoinvestering

12 867 1,3 -2,6 1,3 1,5 -0,2 Bostadsbyggande Offentlig sektor +

106 178 5,3 0,9 3,2 0,9 2,2 bostadsbyggande “ Exkl. bostadsbyggande.

Tabell 6 Privat konsumtion inom olika huvudvarugrupper 1965-1985 1975 års priser

Milj. kr Årlig procentuell förändring

[979

1965- 1970- 1974- 1979-1985

1970 1974 1979

w

Livsmedel 0,5 1,6 0,5 Drycker och tobak 1,7 -0,2 0,1 Beklädnadsartiklar 3,9 Kulturella varor och tjänster 3,6 Hygien och sjukvård 0,0

2,7 Bostadstjänster Transporter 1,2 Fritidsartiklar 2,3 Möbler och heminredningsartiklar 0,2 Övriga varor och

-0,4

tjänster

Totalt 1,6

500 i

Sammanfattning tabellform

Tabell 7 Bruttoinvesteringar inom olika näringsgrenar 1965-1985 1975 års priser

Milj. kr Årlig procentuell förändring

1965- 1970- 1974- 1979-1985

1970 1974 1979

Ah. l Ah. 2

Jordbruk och fiske -1,7 12,1 3,8

2,3 2,3 Skogsbruk 2,7 4,4 -1,0 6,3 2,9 Industri

3,9 6,3 -7,3 8,0 -1,8 El-, gas-, värme- och vattenverk

4,7 3,1 -3,9 2,6 2,6 Byggnadsverksamhet 0,4 -l ,5 -0,4 0,2

Summa varu- och

kraftproduktion3,3 5,4 -4,7 5,5
Varuhandel0,21, l8,0
Samfärdsel2,68,23,4
Bostadsförvaltning1,31,0
Privata tjänster9,5 4,55,9
Offentliga tjänster7,8 -5,20,1

Summa tjänste-

produktion 3,8 -0,4 2,7

Totalt 3,6 1,7

3,6

Tabell 8 Bruttoinvesteringamas fördelning 1965-1985 Procent av totala bruttoinvesteringar, 1975 års priser

l 965 1 970 l 974

Jordbruk och fiske3,2 2,3 3,4
Skogsbruk1,2 1,1 1,2
Industri19,2 19,4

23,2 El-, gas-, värme- och vattenverk 8,5 8,9 9,5 Byggnadsverksamhet 3,0 2,3 2,0

Summa varu- och

kraftproduktion 39,3

Varuhandel 4,6 Samfärdsel 1 1,2

Bostadsförvaltning22,8
Privata tjänster5,9
Offentliga tjänster16,2

Summa tjänsteproduktion 60,7 Totalt 100 100 100

i 501

Sammanfattning tabellform

inom olika näringsgrenar 1965-1985 Tabell 9 Byggnadsinvesteringar

1975 års priser

Milj. kr Årlig procentuell förändring

1979 1965- 1970- 1974- 1979-1985

1970 1974 1979 Ah. l Ah 2

4,4 13,0 5,6 0,5 0,5 Jordbruk och fiske 1,3 -3,6 2,0 6,8 - 2,4 Skogsbruk - 4,8 4,9 -10,3 7,8 1,8 Industri

El-, gas-, värme- och 4,1 2,1 - 4,7 0,4 0,4 vattenverk 0,2 11,1 -9,8 -1 1,3 Byggnadsverksamhet -7,9

Summa vam- och 3,8 3,7 - 5,7 3,0 - 0,8 kraftproduktion - 1,6 2,2 0,0 Varuhandel -1,8 -6,6 0,0 - 0,2 5,5 3,7 Samfärdsel 1,3 -1,5 1,1 1,1 - 0,3 Bostadsförvaltning 11,7 0,5 2,6 0,6 - 0,4 Privata tjänster 7,4 0,3 0,1 1,6 Offentliga tjänster

Summa tjänste- 3,2 -2,8 0,8 1,1 0,6 produktion

3,3 -1,4 - 0,7 1,5 0,3 Totalt

m. m. inom olika näringsgrenar 1965-1985 Tabell 10 Maskininvesteringar

1975 års priser

Årlig procentuell förändring Milj. kr 1979 1974- 1979-1985 1965- 1970-

1970 1974 1979 Ah. l Ah. 2

1 760 -2,9 11,9 3,1 2,9 2,9 Jordbruk och fiske 624 4,8 5,7 -1,4 6,2 3,6 Skogsbruk 7 417 3,5 6,8 -6,3 8,0 -1,7 Industri

E21-, gas-, värme- och 1 419 6,9 6,0 -1,8 7,0 7,0 vattenverk 918 1,8 -1,7 -2,6 2,3 0,6 Byggnadsverksamhet

Summa varu- och 12 138 6,4 -4,2 0,7 kraftproduktion

3 262 6,4 11,8 7,9 Varuhandel 4 537 12,0 -2,l -0,4 Samfärdsel 41 7,5 15,4 0,0 Bostadsförvaltning 3 260 10,1 13,8 6,4 Privata tjänster 2 121 -3,2 4,7 1,6 Offentliga tjänster

Summa tjänste- 13 221 7,4 5,1 3,9 produktion

25 359 4,2 6,8 0,0 6,2 2,4 Totalt

Anm.: ingår investeringar i såväl avelsdjur som I jordbrukets maskininvesteringar maskininvesteringar ingar investeringar i skogsvårdandc dikning. I skogsbrukets

åtgärder.

502 i

Sammanfattning tabellform SOU 1980152

Tabell ll Export från olika näringsgrenar 1965-1985 1975 års priser

Milj. kr Årlig procentuell förändring 1979 1965- 1970- 1974- 1979-1985 1970 1974 1979 Ah. l Ah. 2

Jordbruk och fiske 1 263 -5,8 12,0 5,6 -0,6 -0,6 Skogsbruk 139 13,0 -15,1 -13,7 -2,3 -2,3 Industri 88 974 7,9 7,2 1,9 6,1 2,3 E1-, gas-, värme- och vattenverk 183 -3,8 10,6 4,8 0,0 19,8 Byggnadsverksamhet - - - - -

Summa varu- och

kraftproduktion90 559 7,72,3
Varuhandel1 265
Samfårdsel4,0

7 377 -4,0

Bostadsförvaltning - - - -

* Privata tjänster 2 919 9,7 Utländska turisttjänster 2 130 3,7 6,2 Summa tjänsteproduktion 13 691 6,6 9,1 6,5

Totalt 104 250 7,6 7,4 6,0

Tabell 12 Importen av varor och tjänster fördelad efter produktionssektorer 1965-1985 1975 års priser

Milj. kr Årlig procentuell förändring 979 1965- 1970- 1974- 1979-1985 1970 1974 1979

Jordbruk och fiske2 6730,7
Skogsbruk47023,6
Industri80 993

, 5,5 E1-, gas-, vänne- och vattenverk 2 I 9

1 1 ,8 Byggnadsverksamhet - - -

Summa varu- och

kraftproduktion 84 355

5,3

Vamhandel1 217
Samfärdsel3 172
Bostadsförvaltning-
Privata tjänster2 767

Utländska turisttjänster 5 111

Summa tjänste-

produktion 12 266

Totalt 96 621

i tabellform 503

Sammanfattning

Tabell 13 Förädlingsvärde (till faktorpris) inom olika näringsgrenar 1965-1985 1975 års priser

Milj. kr Årlig procentuell förändring 1979 1965- 1970- 1974- 1979-1985 1970 1974 1979

Ah. l Ah. 2

Jordbruk och fiske6 382 -1,0 4,1 -0,7 -0,2 -0,7
Skogsbruk5 585 -0,5 0,4 -4,9 3,7 0,6
Industri74 162 5,1 3,5 -l,0 4,5 1,2

E1-, gas-, värme- och vattenverk 7 032 3,7 6,2 5,0 5,4 4,3 Byggnadsverksamhet 19 770 2,9 -0,6 1,1 2,0 0,6

Summa varu- och

kraftproduktion112 9313,9 2,7 -0,5 3,8 1,2
Varuhandel29 7724,2 2,8 1,1 2,7
Samfärdsel20 5472,1 5,7 0,8 1,2 -2,1
Bostadsförvaltning23 6482,6 3,3 2,1 1,0 0,7
Privata tjänster32 3652,4 2,4 2,5 3,6 2,2
Offentliga tjänster58 4886,1 3,7 1,0 2,9

Summa tjänste-

produktion 164 820 3,9 3,4 2,4 1,8 1,7

Totalt 277 751 3,9 3,1 1,1 2,7 1,5

Tabell andelar av den totala produktionen 1965-1985

14 Näringsgrenamas Procent av BNP till faktorpris, 1975 års priser

1965 1970 1974 1979 1985

Alt. 1 Alt. 2

Jordbruk och fiske3,1 2,4 2,5 2,3 1,9 2,0
Skogsbruk3,7 3,0 2,7 2,0 2,1 1,9
Industri28,9 29,2 29,7 29,7 26,2

E1-, gas-, värme- och vattenverk 1,9 2,1 2,5 3,0 3,0

8,3 7,1 7,1 6,8 6,7 Byggnadsverksamhet

Summa varu- och

kraftproduktion 44,8 44,1 43,5

Varuhandel

Samfärdsel7,5
Bostadsförvaltning8,1
Privata tjänster10,9

Offentliga tjänster

Summa tjänste-

produktion

Totalt

504 i

Sammanfattning tabellform

Tabell 15 Antal arbetstimmar inom olika näringsgrenar 1965-1985

Milj. tim. Andeli Årlig procentuell förändring 1979 1965- 1971» 1974- 1979-1985

?âââcnt

1970 1974 1979 Alu A1”

Jordbruk och fiske 251,97 4,2 -7,9 -4,4 -3,9 -4,5 -5,0 Skogsbruk 79,13 1,3 -7,8 -6,5 -3,9 1,1 -1,0 Industri 1 487,96 -1,8 -1,8 -2,8 0,2 -1,7 E1-, gas-, värme- och vattenverk 57,3 l -0,6 0,3 0,4 -O,9 -2,1 Byggnadsverksamhet 470,72 -0,5 -4,5 -2,3 -0,9 Summa varu- och

kraftproduktion2 347,10-2,6 -2,8 -2,8-0,4
Varuhandel8 18,430,1 -0,4 -0,7 -0,2
Samfärdsel458,820,3 -0,8 0,0 -1,8
Bostadsförvaltning43,5 l0,7 0,0 0,9-0,2
Privata tjänster765,42-0,1 -1,7-0,3 0,5
Offentliga tjänster” 1 535,796,1 3,5

1,2 Summa tjänsteproduktion 3 621,98 1,9 0,6 1,2 0,4

Totalt 5 969,08 -1,0 -0,5 0,1

Exkl. värnpliktiga.

Tabell 16 Antal sysselsatta inom olika näringsgrenar 1965-1985

1 OOO-tal Årlig procentuell förändring 1979 1965- 1970- 1974- 1979-1985 1970 1974 1979 Ah. l Ah. 2

Jordbruk och fiske 182,6 -6,5 -3,9 -2,7 -3,7 -4,2 Skogsbruk 55,9 -5,0 -6,5 -2,3 1,8 0,0 Industri 968,1 -0,6 -0,4 -1,4 1,0 -0,9 El-, gas-, värme- och vattenverk 3 l ,9 0,1 1 1,4 -0,4 -1,3 Byggnadsverksamhet 298,7 0,6 -2,7 -2,1 -0,1 -0,7 Summa varu- och

kraftproduktion1 537,2-1,7-1,2
Varuhandel525,70,5-0,3
Samfärdsel290,80,8-3 ,8
Bostadsförvaltning34,50,80,5
Privata tjänster535,40,60,3
Offentliga tjänster” 1 208,35,0

3,8 Summa tjänste-

produktion2 594,72,51,5
Totalt4 131,90,80,6

Exkl. värnpliktiga.

i tabellførm 505 Sammanfattning

Tabell 17 Produktiviteten inom olika näringsgrenar 1965-1985

Förädlingsvärde per arbetstimme. Årlig procentuell förändring

1965- 1970- 1974- 1979-1985

1970 1974 1979 Ah. l Ah_ 2

7,5 8,8 3 3 4,5 4,5 Jordbruk och fiske 7,9 7,3 -1,1 2,6 1,5 Skogsbruk 7,0 5,3 1,8 4,2 3,0 Industri

E1-, gas-, värme- och 4,3 5,9 4,6 6,4 6,5 vattenverk 3,4 4,1 3,5 2,9 2,2 Byggnadsverksamhet

Summa varu- och 5,6 2,3 3,2 kraftproduktion

3 ,2 1 ,8 2,8 Varuhandel 6,6 0,8 1 2,6 Samfärdsel 3,3 1,2 1,0 Bostadsförvaltning 4,2 2,8 3 2,6 Privata tjänster -0,1 0,0 -0,3 Offentliga tjänster 2,8 1,1 1 1,1

Summa tjänsteproduktion

4,1 1,6 1,9 Totalt

inom olika industribranscher 1965-1985 Tabell 18 Bruttoinvesteringar

1975 års priser

lviilj. kr Årlig procentuell förändring

1979 1979-1985 1965- 1970- 1974-

1970 1974 1979 Ah. l Ah. 2

6,1 - 7,8 -2,3 Extraktiv industri -1,0 4,9 3,0 Skyddad livsmedelsindustri -1,1 livsmedelsindustri -4,6 - 0,7 Konkurrensutsatt -2,8 - 7,6 -1,0 Dryckesvam- och tobaksindustri 3,2 - 6,8 -4,0 Textil- och beklädnadsindustri 11,0 -11,6 -1,8 Trä-, massa- och pappersindustri -6,8 3,3 0,5 Grafisk industri -7,9 -15,3 -1,2 Gummivaruindustri -0,6 5,3 -3,9 Kemisk industri 79,5 -28,2 13,0 Petroleum- och kolindustri 3,2 - 0,8 -3,7 Jord- och stenindustri -2,6 - 9,6 111m-, stál- och metallverk 5,4 - 5,9 -3,0 Verkstadsindustri exkl. varv 78,5 -37,9 11,2 Varv 11,1 -14,2 Övrig tillverkningsindustri 6,3 - 7,3 Totalt

506 i

Sammanfattning tabellform

Tabell 19 Export från olika industribranscher 1965-1985 1975 års priser

Milj. kr Årlig procentuell förändring 1979 1965- 1970- 1974- 1979-1985 1970 1974 1979 Ah. l Ah. 2 Extraktiv industri 3 053 2,9 7,1 -1,4 2,7 1,5 Skyddad livsmedelsindustri 806 3,0 -1,8 2,4 1,7 1,7 Konkurrensutsatt livsmedelsindustri 820 4,4 8,9 7,8 3,6 0,8 _ Dryckesvaru- och tobaksindustri 76 7,5 2,3 0,0 Textil- och beklädnadsindustri Trä-, massa- och pappersindustri Grafisk industri Gummivaruindustri Kemisk industri Petroleum- och kolindustri Jord- och stenindustri Järn-, stál- och metallverk Verkstadsindustri exkl. varv Varv Övrig tillverkningsindustri

Totalt

i 507

Sammanfattning tabellform

1965-1985 Tabell 20 Förädlingsvärde (till faktorpris) inom olika industribrancher 1975 års priser

Milj. kr Årlig procentuell förändring

1965- 1970- 1974- 1979-1985

1970 1974 1979

Ah. l Alt. 2

Extraktiv industri 4,7 4,9 -7,7 1,7 -1,6

1,0 -0,9 0,8 1,2 1,3 Skyddad livsmedelsindustri Konkurrensutsatt livsmedelsindustri 6,0 1,8 -0,6 1,8 1,7 Dryckcsvaru- och tobaksindustri 949 6,8 -0,8 Textil- och beklädnadsindustri 2 795 -0,8 Trä-, massa- och pappers-

industri13 6523,9
Grafisk industri4 436-0,6
Gummivaruindustri8202,0
Kemisk industri5 4108,0
Petroleum- och kolindustri334-3,4
Jord- och stenindustri2 313-0,7
Järn-, stål- och metallverk 3 8244,0

Verkstadsindustri exkl.

varv29 1905,1
Varv1 400 5176,2 2,8

Övrig tillverkningsindustri Totalt 74 162 3,5

1965-1985 Tabell 21 Antal arbetstimmar inom olika industñbranscher

Milj. tim. Årlig procentuell förändring 1979 1979-1985 1965- 1970- 1974- 1970 1974 1979 Ah. l Ah. 2

Extraktiv industri 23,97 -4,0 -1,4 -3,9 -1,8 -2,6 83,61 -2,5 -4,6 -1,9 -0,4 -0,4 Skyddad livsmedelsindustri Konkurrensutsatt livsmedelsindustri 32,82 -l,2 -2,5 -0,6 Dryckesvaru- och tobaksindustri 11,24 -4,4 -6,5 Textil- och beklädnadsindustri 74,37 -6,9 -6,9 Trä-, massa- och pappers-

industri235,36 -2,l
Grafisk industri93,78
Gummivaruindustri17,40 -0,1
Kemisk industri82,82 2,9

Petroleum- och kolindustri 5,49 -8 2 Jord- och stenindustri 46,40 Järn-, stál- och metallverk 98,66 Verkstadsindustri exkl.

varv622,63
Varv47,62
Övrig tillverkningsindustril 1,80
Totalt1 487,96

508 i

Sammanfattning tabellform sou 1980:52

Tabell 22 Antal sysselsatta inom olika industribranscher 1965-1985

l 000-tal Årlig procentuell förändring 1979 1965- 1970- 1974- 1979-1985 1970 1974 1979 Ah_ 1 Ah_ 2

Extraktiv industri 16,3 -2,9 -1,2 -l ,6 -l,6 Skyddad livsmedelsindustri 53,0 -0,3 -2,9 -O,2 0,3 Konkurrensutsatt livsmedelsindustri 21,8 -0,5 1,0 Dryckesvaru- och tobaksindustri 6,8 -2,5 Textil- och beklädnadsindustri 50,9 -6,8 Trä-, massa och pappers-

industri156,6-0,2 0,3 -0,8
Grafisk industri59,7-0,7 -1,4 -0,5
Gummivaruindustri12,1 1,8 -l ,2-5,1
Kemisk industri54,5

3,1 1,4 0,2 Petroleum- och kolindustri 3,4 -6,0 -1,0 7,2 Jord- och stenindustri 30,1 -3,3 -4,l

-3,7 Järn-, stål- och metallverk 64,8 -1,5 0,9 -l ,6 Verkstadsindustri exkl. varv 401,4

0,9 1,4 -0,8 Varv 29,2

-2,6 5,2 -4,6 Övrig tillverkningsindustri 7,5 -1,5 -2,0 -4,2

Totalt 968,1 -0,6

-0,4 -1,4

Tabell 23 Produktiviteten inom olika industribranscher 1965-1985 Förädlingsvärde per arbetstimme. Årlig procentuell förändring

1965- 1970- 1974- 1979-1985

1970 1974 1979

Ah. 2

Extraktiv industri9,1-3,91,0
Skyddad livsmedelsindustri3,62,71,7
Konkurrensutsatt livsmedelsindustri 7,30,04,9
Dryckesvaru- och tobaksindustri11,72,94,0
Textil- och beklädnadsindustri8,23,03,0
Trä-, massa- och pappersindustri1,23,7

Grafisk industri

3,8 1,7 Gummivaruindustri 4,2 Kemisk industri

2,3 Petroleum- och kolindustri -6,5 Jord- och stenindustri

2,1 Järn-, stâl- och metallverk 0,1 Verkstadsindustri exkl. varv

2,1 Varv

-2,8 Övrig tillverkningsindustri . 6,6

Totalt

1,8

lit;

“5.?3{2ie$.a›.'@brw2f:§www «-›:;

i 509

Sammanfattning tabellform

om å_

mmo mmm mmm omm _: mmm own mmm 8_ am mmm m5 mmm

_ a. om mm s m- T om

o_v vml .mv m2. :m

oom

r | 1 | m

-amma m3 om_ mom m: vvmmvo .m omm omm. v: mmm mmm m5

m m.. mm .m vn mm o.. om m:

:u

oxå sann »§88 mm- vmn

u | I m 1 u

mmm Em omo m8 E. Fo mmm ...om

of... mm.. m: .ou v _ _

o_ m_ m_

mm

m.. m-

.Euüqmavm wåuaâ

| u u

ms mom om.. omv om,

m_ mm mm

mm: mT

.oøämom

| |

m_m m8 mmo ma. m5 :ö v?om_ ...mm vvm mmm mm... ...mm vovomv m

v v v m

mm 2

omm oom s.- oo: mmm mmm omm

_Rnmzi

a u I | u m_ m_ om

mmm wvm mmm _mm m: sm .mm

o _ _ 2 ml : 2

-ucäamoow -mwnäm E028

u u om

sm Em oâ mmm ooo www mvo mmm :o mmm sm mmm mvo

h v m _ m_

m.. mm mm T oo

8_ S_ å_

»SEEOMuEuø

E.:

539m

0.522:

...massa

...S

.öåwâ G472

0:a: .mäwmäm

Am + å..

gamba

c

_swaoäämazamm »värva

230.6; 5:87 :oo få:

bznxm

:oo :ammmøsxv ä

m=_=_.=emse_=_ utmana.

vm 5_

:E3 msübø Maia 2:2 spazsmi

siøbvnm ?max äâaaøå . . aouaaøoz . .

. :oxâuâzmtø . öaoaaoâmøw ,kawacøêwâä m=co_3=_o.::m wzcoüoâiuwaq

:så .52

510 i

Sammanfattning tabellform

I

mmm ä_ m: mmm Sw ä»

Po mom En âo m: .å ä_ ;m

5 2 o

m: m: :m mm_ m-

m? En NE m8 So S_

| I | |

-annu m8 En ma. ä_

Ro m3 En 5 o.” mmm ;m mmm

o En

mm 8 mm m- o

oxå annu 3 8 8 vi

många mml ä- :W

I | u | I

2.. 5 m8 mä »om

a 8 o..

.övmømom :T

2:

o | I

aa o: S.. mmm 8a m: m3. mmm o: .å m3

w 000 www

s. m m

Gm :n m| wm

å.. o; 8.. nä.:

om: 02..

_ I

må m8 än ma. mmm mmm So a; 5 Sv m? nä. 08 02.

h v m m_ o| s

aEuq o: m: T vm

åEEoM a: m: v0_

›ua=..o=

_m8_

538m

35.5%

5015::

._00

uuâwâ

0:2. a .$um.mm.§ä\

.ömma

+ ana

c

.E5234 3:8... uøäâoxøtøwüøuøu

noe

kozuaø *GE

».._.._.§§=oä. noe

mm ovana_ åmäbsx» .G

5_

.ännu wiøhvå aåøhø mâå SEZ

. :oåhäcata . uoøouaøåsm .växa .Easâwn .

:så .på êäåzrøszx wsøâeøåzaøx .äwøcohaâøhh . øouñåøov_ . .

®i§u=.zaaa=3.äa=..m

i tabellførm 51 l Sammanfattning

|

:N wwNoNwBN :b NNw :N oc»SN ...wNvwN:b Sw03

m 8 _w om m:

Sw S_Sw _ om- NN: _wwo: m:w:

a | .. u

-annua_ wo»www Sw 80 änwoNwwwEN wwwevo:w :o

w m N...w..w_ m! wN 2 E m-

oxå mm- ä- NT

uzøñwawokâ

- | | - 1

o: msNS EN Swwwwå. w; ww..ww.. m8 Sw

_ _ m- T om _| i 3. Nm a.

mzoaååmwâøwå

| I u I

.å 00a SN SN SN

mm S S

a.. :u

Hoømwwom

I I I

vw_ wNw...å ut.änNww _o_ NZ

o: o? SN .å 05www

w w v Z NN 2

s. E..

m8 än wowNww

NE- ma:

N n l a

o: o.:msn coowcNwsS.. NE N: m8e: a:

wwwSw

w w n om z hl 8 T

SN om_ NwN NwN NNN

åEEoM aEon

åasaz...

.82

528m

Sååå

52%..:

..8

.såå G179

ååwwaøx

ozon

^N+ 8

sea

C

_sågas_äwaøäâwsøsw»wâäâ

Nozwxw.to få.

.se wozwxw

:awwzbmåmä

äaäâsoä_»våga

wN

5_

:.25 aåøbøwâsm...az

“E365-umeå.wwwsonøaN. . :oasaøoz. swmêasø..

.eäowgreäwm. :owaozwaco. uoøoøøyønøm.awesawwâåwøuuaozxozåmmøtoüoâucøwøq

.E2 waøâeøwasaøm

Statens 1980

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

1 . Fjorton dagarsfängelse. Ju. 2 . Skolforskning och skolutveckling. U. 3. Lärare i högskolan. U. 4. Preskriptionshinder vid skattebrott. B. 5. Förenklad skoladministration. U. 6 . Offentlig verksamhet och regional välfärd. l. 7 . Kompensation för förvandlingsstraffet. Ju. 8. Privatlivets fred. Ju. 9. Övergång till fasta bränslen. l. 10 . Ökad kommunal självstyrelse. Kn. 11 . Vildsvin i Sverige. Jo. 12. Mineralpolitik. I. 13. Lönar det sig att tillsätta fluor i dricksvattnet? S. 14 Kärnkraftens avfall. l. 15 . Läromedlen i skolan. U. 16. Vissa frågor rörande flerhandikappade. S. 17 . Datateknik och industripolitik. l. 18 . Att vara skolledare. U. 19. Fler kvinnor som skolledare. U. 20 . Jämställdhet i statsförvaltningen. B. 21 . Hem och skola. U. 22 . Utbyggnad av yrkesmedicinen. A. 23 . Statligt kunnande till salu. B. 24 . Bättre miliöinformation. Jo. 25 . Studiestöd. U. 26 . Mot bättre vetande. U. 27 . Barn och vuxna. S. 28 . Massmediekoncentration. Ju 29. Vilt och trafik. Jo. 30 . Den selektionun till gymnasiestadiet. U. . Offentlighetsprincipen och ADB. Ju. . Stödet till dagspressen. U. . Svensk läkemedelsindustri. l. . Handikappad-intagrerad-norrnalisarad-utvârderad. U. . Energi i utveckling. EFUD81. l. . Arbstskooperation. I. . Nyjärnvägslagstihning ll. Ju. . Utbildning för uppdrag i u-land. UD. . Vattenplanering. Jo. . Vattenplanering. Exempel och bilagor. Jo. . Olja för kristid. H. . Arbetstagares uppfinningar. Ju.

ñâäâåâlääfååää

. Program för energihushållning i befintlig bebyggelse. Bo. . Bidrag till kvinnoorganisationer. Kn. . Översyn av vallagen 2. Ju. . Högskolan i FoU-samverkan. U. . Samspel för balanserad utveckling i glesbygd. l. . I livets slutskede. Transplantationskirurgiska frågor. S. . Tomträtt. Ju. . Personal-utveckling-värd-planering. U. . Valutareglering och ekonomisk politik. E. . Långtidsutredningen 1980.Huvudrapport. E.

Statens 1980

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Bostadsdepartementet Program för energihushållning i befintlig bebyggelse. [43] Fjorton dagars fängelse. [1] Kompensation för förvandlingsstreffet. [7] Privatlivets fred. [8] Industrldepartementet Massmediekoncentration. [28] Offentlig verkaemhet och regional välfärd. [6] Offentlighetsprincipen och ADB. [31] Övergång tIll fasta bränslen. [9] Ny jârnvägslagstiftning ll. [37] Mlneralpolltlk. [12] Arbetstagares uppfinningar. [42] Kärnkraftens avfall. [14] Översyn av vallagen 2. [45] Datateknik och lndustripolitik. [17] Tomträtt. [49] Svensk Ilkemedelslndustri. [33] Energi l utveckling EFUD81. [35] Utrikesdepartementet Arbetakooperatlon. [36] Utbildning för uppdrag i u-land. [38] Samspel för balanserad utveckling i glesbygd. [47]

Socialdepartementet Kommundepartementet Lönar det sig att tillsätta fluor i dricksvattnet? [13] Ökad kommunal slalvstyrelse. [10] [16] Bidrag tIll kvlnnoorganisationer. [44] Vissa frågor rörande flerhandikappada. Barn och vuxna. [27] I livets slutskede. Transplantationskirurgislra frågor. [48]

Ekonomidepartementet Valutareglering och ekonomisk politik. [51] Långtidsutradningen 1980. Huvudrapport. [52]

Budgetdepartementet Preskriptionshinder vid skattebrott. [4] Jämställdhet i statsförvaltningen. [20] Statligt kunnande till salu. [23]

Utbildningsdepartementet Skolforskning och skolutveckling. [2] Lärare i högskolan. [3] Förenklad skoledministration. [5] Lâromedlen i skolan. [15] Un dningen om kvinnliga skolledare. 1.Att vara skolledare. [18] 2. Fler kvinnor som skolledare. [19] Hem och skola. [21] Studiestöd. [25] Mot bättre vetande. [26] Den sociala selektionen till gymnasiestadiet. [30] Stödet till dagspressen. [32] Handikappad-integrerad-normaliserad-utvârderad. [34] Högskolan i FoU-samverkan. (46) Personal-utveckling-vårdplanering. (50)

Jordbruksdepartementet Jakt- och viltvårdsberedningen. 1.Vildsvin l Sverige. [11] 2. Vilt och trafik. [29] Bättre miljöinformation. [24] Vattenplaneringsutredningen. 1.Vettenplanering. [39] 2. Vattenplanering. Exempel och bilagor. [40]

Handelsdepartementet Olja för kristid. [41]

Arbetsmarknadsdepartementet Utbyggnad av yrkesmedicinen. [22]

num l den kronologleka förteckningen. Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas

:*› a hyiükøu. LnLu-.a 1981-31- u

tm-z me C,F\_|L SIM! u. 0.5* ..*..,.,å

%

LiberFörIag |saNg1-33;-o59s1-.4.

Allmänna Förlaget ussu oaws-:zsox