SOU 1986:21

Barns behov och föräldrars rätt : socialtjänstens arbete med utsatta familjer

Innehållet i ansökan

Enligt förslaget till LTU skall ansökan om en längre tids omhänderta- gande för vård inte bara ange de problem och svårigheter som föräldrar- na och den unge har utan också de resurser som finns hos dem och i deras omgivning att klara svårigheterna. I ansökan skall socialnämnden redo- göra för de frivilliga stödåtgärder som har prövats och skälen till att den unge inte kan få sitt vårdbehov tillgodosett i hemmet eller i frivilliga former. Ansökan skall också ange vilken vård som planeras både under och efter omhändertagandetiden. Till ansökan bör fogas en barn- och ungdomspsykiatrisk eller psykologisk utredning om den unge. LVU ger i dag inga närmare anvisningar om prövningen av vårdbehovet. Frågan om vilken vård som är den bästa kommer i skymundan. Många tvångs- omhändertaganden kunde sannolikt ha undvikits om socialnämnderna hade satt in mera omfattande insatser i tidigare skeden.

När det gäller att sätta in resurser i familjer där barnen far illa eller riskerar att göra det måste man ställa stora krav på socialnämnden. Barn skall inte behöva bli tvångsomhändertagna på grund av brist på resurser.

Vårt förslag innebär att tvångsomhändertagande inte skall kunna ske om den unges vårdbehov kan tillgodoses medan han bor kvar i sitt hem.

Även andra alternativ än de nämnden har föreslagit måste kunna prövas. Föräldrarna kan exempelvis önska ett annat familjehem än det nämnden har föreslagit. Då måste deras förslag noga övervägas.

I beslutsprocessen och utredningen har både barn och föräldrar en svag ställning som behöver stärkas.

Föräldrarna skall ha möjlighet att delta i de beskrivningar som görs och så långt möjligt få påverka både förslagen och utredningen. En påbörjad utredning får aldrig betraktas som ett arbete som bara kan leda till ett förslag om tvångsomhändertagande. Andra alternativ måste fin- nas med hela vägen.

Allmänt ombud

Ett omhändertagande med tvång bör inte tillgripas utan att man noga har undersökt de alternativ som kan vara möjliga. För att garantera detta föreslår vi bl.a. att ett allmänt ombud, knutet till länsstyrelsen, skall

stödja och råda socialnämnderna i ärenden om tvångsomhändertagan- den av unga. Ombudet skall också på begäran av socialnämnden kunna ta över ett ärende om omhändertagande för vård och föra nämndens talan vid domstolen. Härigenom avlastas den socialsekreterare som har hand om ärendet från sin dubbla roll som behandlare och ”åklagare” inför domstol. Samtidigt underlättar ombudets större vana vid rättsliga processer domstolens arbete.

Om nämnden beslutar om tvångsomhändertagande innebär det en kris i familjen. Samtidigt är socialarbetaren i allmänhet fullt upptagen att förbereda länsrättsförhandlingarna. Familjen lämnas inte sällan utan stöd. Både socialarbetaren och familjen skulle vinna på att det i vissa fall var en annan person som granskade ärendet innan det kom till länsrätten och även hade till uppgift att företräda nämnden inför rätten. Ett allmänt ombud kan också tillföra nya uppslag till lösningar.

Insynsnämnd, stödperson m.m.

Vi föreslår att den insynsnämnd som enligt vårt förslag i ett tidigare betänkande (SOU 1984264) Psykiatrin, tvånget och rättssäkerheten skall inrättas i varje län också får till uppgift att följa tillämpningen av lagen vid sådana hem för vård eller boende som vårdar tvångsomhändertagna unga.

Insynsnämnden skall även utse en särskild stödperson för att bistå familjen vid socialnämndens handläggning av ett ärende om omhänder- tagande för vård och vid rättens prövning. Liksom hittills skall ett offentligt biträde utses för den unge och, när det finns motstridiga intressen, också för föräldrarna. Motstridiga intressen anses regelmäs- sigt finnas i miljöfallen. Muntlig förhandling görs nu obligatorisk för länsrätten och kammarrätten i mål om omhändertagande för vård och om upphörande av omhändertagandet.

När en utredning påbörjas om ev. omhändertagande kan socialnämn- den utse ett offentligt biträde. Systemet har dock brister. J uristerna driver ibland processen som om det gällde ett brottmål och fragmentiserar problemen. Jurister har i allmänhet otillräckliga kunskaper i både socia— la frågor och frågor om barns behov. Förutom fortbildning för dejurister som åtar sig att bli offentliga biträden kan man överväga formerna för socialnämndens beslutsfattande. För det mesta bör det finnas tid att ha mer än ett sammanträde innan ett avgörande träffas. Vid ett förberedan- de sammanträde kan familjen och dess företrädare få möjlighet att diskutera alternativ med nämnden. Vi anser att den allra bästa hjälpen på detta stadium är att utse en stödperson åt familjen.

Ansvar för fortsatt stödarbete

Bestämmelserna om vården av den som är omhändertagen innehåller flera nyheter. Socialnämnden skall bl.a. verka för att den unge får sitt behov av känslomässig trygghet tillgodosett och för att relationerna mellan föräldrarna och den unge bearbetas. Vi föreslår också bestäm- melser som tar hänsyn till den unges frigörelseprocess och, i fråga om

äldre ungdomar, till den unges behov av bostad, arbete eller utbildning sedan omhändertagandet har upphört. Socialnämnden skall utse en särskild befattningshavare hos nämnden som skall svara för en regelbun- den kontakt med föräldrarna, den unge och den som har hand om vården.

I dag görs för litet för att stödja föräldrarna sedan ett omhändertagan- de väl har beslutats. Stödet åt föräldrarna är också ett stöd åt barnen. Kan man skapa förutsättningar för föräldrarna att återta hand om sina barn är det oftast den mest verksamma hjälp man kan ge.

Det krävs också uppföljning av och insyn i vården.

Umgängesrätt

LVU innehåller liksom den tidigare barnavårdslagen endast bestämmel- ser som ger socialnämnden möjlighet att skära av kontakten mellan föräldrarna och barnet genom umgängesförbud.

1 det nya lagförslaget betonas föräldrarnas och den unges rätt till umgänge med varandra under omhändertagandetiden. Socialnämnden skall se till att den unges behov av umgänge med föräldrarna tillgodoses så långt som möjligt. Behöver nämnden besluta om inskränkningar i umgängesrätten skall dessa omprövas med längst två månaders mellan- rum.

Omprövning

Ett omhändertagande skall i fortsättningen omprövas med längst sex månaders mellanrum också i miljöfallen. Efter tre år skall det dock räcka med att nämnden överväger omhändertagandet en gång om året.

Öppenvårdstvång

De bestämmelser om s.k. öppenvårdstvång som infördes i LVU från den 1 juli 1985 förs över till den nya lagen.

Återförening

Den unges återförening med föräldrarna skall förberedas noga av social- nämnden i samarbete med den unge, föräldrarna och den som har hand om vården av den unge. Även om föräldrarnas förutsättningar har ändrats så att de åter kan ta hand som sitt barn, skall omhändertagandet dock inte upphöra, om det finns stor risk för skada på den unges hälsa eller utveckling, att han skiljs från det hem där han vistas. En barn- och ungdomspsykiatrisk, psykologisk eller därmed jämförlig bedömning skall göras innan socialnämnden beslutar att omhändertagandet inte skall upphöra på en sådan grund.

De dubbla processer enligt SoL resp. LVU som kan förekomma nu försvinner med denna nya konstruktion av lagen. Den nuvarande be- stämmelsen i 28 lj SoL om förbud att skilja barnet från det hem där det vistas föreslås upphöra. Vid frivilliga placeringar kan i sista hand en särskild regel om tillfälligt omhändertagande hindra olämpliga återflytt- ningar av barnet.

Gränsdragningen till psykiatrisk tvångsvård

När det gäller gränsdragningen till psykiatrisk tvångsvård konstaterar vi bl.a. att LVU och i framtiden LTU inte ger rätt att låsa in eller kvarhålla den som har omhändertagits med stöd av denna lag på en institution inom vare sig allmänpsykiatrin eller barn- och ungdomspsykiatrin. Inte heller ger LVU/LTU någon rätt att tvångsmedicinera den unge eller ge annan behandling mot den unges vilja.

Möjligheterna är däremot vidsträckta att utöva tvång med stöd av lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall, LSPV, som ibland tillämpas också på ungdomar under 18 år. Psykiatris- ka tvångsåtgärder enligt LSPV får dock bara ges vid institutioner inom psykiatrin och inte på t.ex. socialtjänstens hem för vård eller boende. Om den lag om akut psykiatrisk tvångsvård som vi har föreslagit i det tidigare nämnda betänkandet genomförs, kommer tvånget inom psykia— trin att minska kraftigt i framtiden.

När det gäller ungdomar som vårdas med stöd av LVU bör det slås fast att denna vård inte ger socialnämnden eller den som har den direkta vården av barnet en större rätt att bestämma om den unges personliga förhållanden än vad föräldrar normalt har. Det är endast på socialtjäns- tens hem för särskild tillsyn som LVU/LTU ger stöd för att inskränka den unges rörelsefrihet.

För framtiden bör det inte finnas någon tvekan om att man omöjligt kan värda en ung människa med tvång på en psykiatrisk institution med stöd av LTU.

Ändringar i SoL vid frivilliga placeringar

Vi föreslår också en viss komplettering av bestämmelserna i SoL. Social- nämnden skall sålunda verka för att unga som i frivilliga former har placerats i familjehem får sitt behov av umgänge med vårdnadsha- varna/föräldrarna tillgodosett så långt det är möjligt. Minst en gång om året bör nämnden också pröva om den unge kan flytta tillbaka till sina vårdnadshavare.

Information, utbildning, kostnader

Vi föreslår vissa informations- och utbildningsinsatser när den nya lagen genomförs. Utbildningen av socialsekreterare och av förtroendevalda i socialnämnder och distriktsnämnder bör i första hand organiseras regio- nalt i samverkan mellan kommunerna. Med denna utbildning bör också utbildningsinsatser för domstolarnas personal och nämndemän kunna samordnas, liksom för insynsnämnder och stödpersoner. Vi tar även upp en utbildning av familjehemsföräldrarna. Bl.a. skall alla nya familje- hemsföräldrar få en obligatorisk utbildning.

Vi beräknar att våra förslag om allmänt ombud och insynsnämnder kräver 20—25 nya tjänster vid länsstyrelserna. Kostnaderna för detta och för utbildning i samband med lagens genomförande bör kunna beaktas vid de återkommande överläggningarna mellan staten och kom- munförbunden om statsbidragens storlek.

Författningsförslag

1. Förslag till Lag om tvångsomhändertagande av unga

Lagens syfte m.m.

1 5 Vård av barn och ungdom inom socialtjänsten ges i samförstånd med föräldrarna och den unge enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen (1980z620).

Den som är under 20 år får dock omhändertas mot föräldrarnas eller den unges vilja under de förutsättningar som anges i denna lag.

Vissa åtgärder mot föräldrarnas eller den unges vilja får också vidtas enligt 27 5 utan att den unge omhändertas.

2 & Tillfälligt omhändertagande beslutas av socialnämnden. Omhän- dertagande för en längre tids vård beslutas av länsrätten.

För att stödja och råda socialnämnderna i ärenden om tvångsomhän- dertagande av unga skall det hos länsstyrelsen i varje län finnas ett allmänt ombud. Ombudet kan även på begäran av en socialnämnd föra nämndens talan i ett mål om omhändertagande för vård.

De insynsnämnder som har inrättats enligt lagen (l986:00) om akut psykiatrisk tvångsvård skall följa verksamheten vid de hem för vård eller boende där tvångsomhändertagna unga vårdas.

3 & Omhändertagande enligt denna lag skall ha till syfte att ge den värd som är mest förenlig med den unges bästa. Särskild hänsyn skall därvid tas till den unges behov av trygga relationer och goda uppväxtförhållan- den i övrigt.

Vården av den unge och socialtjänstens stöd till föräldrarna skall inriktas på att den unge skall återförenas med sina föräldrar så snart detta är möjligt med hänsyn till den unges behov och föräldrarnas förutsättningar.

4 5 Med föräldrar avses i denna lag den eller de som har vårdnaden om den unge enligt föräldrabalken.

Förutsättningar för tvångsomhändertagande

5 5 Den unge får omhändertas tillfälligt eller för en längre tids vård om följande förutsättningar föreligger samtidigt:

1. den unges hälsa eller utveckling är utsatt för skada eller det finns en stor risk för detta på grund av

a) brister i omsorgen, misshandel eller otillbörligt utnyttjande eller

b) den unges missbruk av berusningsmedel, brottsliga verksamhet eller något annat därmed jämförbart levnadssätt,

2. behövlig vård kan inte ges medan den unge bor kvar i sitt hem,

3. föräldrarna eller den unge själv, om han har fyllt 15 år, motsätter sig att den unge ges den vård utanför det egna hemmet som är behövlig.

Har den unge fyllt 18 år, får omhändertagande endast ske med stöd av första stycket 1 b samt 2 och 3.

65 Om föräldrarna eller den unge själv, om han har fyllt 15 år, inte motsätter sig den vård utanför det egna hemmet som är behövlig, får omhändertagande ändå göras, om det på grund av tidigare erfarenheter eller andra särskilda omständigheter finns en uppenbar risk för att vården annars inte kommer att kunna genomföras.

Tillfälligt omhändertagande

7 & Socialnämnden får omhänderta den unge tillfälligt, om den unge på grund av ett akut behov av vård måste placeras utanför det egna hemmet.

Den unge får omhändertas tillfälligt även utan att sådana omständig- heter föreligger som anges i 5 5, om den unge har placerats utanför det egna hemmet genom föräldrarnas försorg eller annars i frivilliga former och det finns en stor risk för skada på hans hälsa eller utveckling, om han skiljs från det hem där han vistas.

Kan socialnämndens beslut inte avvaktas, får beslut om tillfälligt omhändertagande fattas av nämndens ordförande eller någon annan ledamot som nämnden har förordnat. Beslutet skall anmälas vid nämn- dens nästa sammanträde.

85 Under den tid som den unge är tillfälligt omhändertagen skall social- nämnden genom hjälp och stöd åt honom och hans familj söka åstad- komma att den unge kan återförenas med föräldrarna under trygga förhållanden. I samarbete med föräldrarna och den unge skall nämnden planera de stöd— och hjälpinsatser som behövs för att trygga den unges framtida utveckling.

9 & Socialnämnden skall inom en vecka från den dag då beslutet fatta- des begära att länsrätten skall fastställa det tillfälliga omhändertagandet.

Länsrätten skall pröva beslutet så snart det kan ske och, om synnerliga hinder inte föreligger, inom en vecka från den dag då nämndens beslut och handlingarna i ärendet kom in till rätten.

10 5 Har socialnämnden beslutat om tillfälligt omhändertagande efter det att ansökan om omhändertagande för vård enligt 12 5 har getts in till länsrätten, skall nämnden inom en vecka från den dag då beslutet fattades begära att den rätt som prövar frågan om vård skall fastställa omhändertagandet. Rätten skall pröva beslutet inom den tid som sägs i 9 & andra stycket.

Sedan ansökan om omhändertagande för vård har kommit in till rätten, får även rätten besluta om tillfälligt omhändertagande.

11 5 När det inte längre finns skäl för ett tillfälligt omhändertagande, skall socialnämnden, nämndens ordförande eller någon annan ledamot som nämnden har förordnat besluta att omhändertagandet genast skall upphöra.

Ett tillfälligt omhändertagande upphör vidare

1. om nämnden inte inom föreskriven tid begär att länsrätten skall fastställa beslutet eller, om rätten har fastställt detta, inom föreskriven tid ansöker hos länsrätten eller det allmänna ombudet om omhänderta- gande för vård,

2. om ansökan om omhändertagande för vård enligt 12, 14 eller 15 $$ inte kommer in inorn föreskriven tid,

3. när rätten avgör frågan om omhändertagande för vård. Är den unge över 18 år upphör ett tillfälligt omhändertagande om han häktas.

Omhändertagande för värd

12 5 Om socialnämnden finner att den unge måste placeras utanför det egna hemmet mer än tillfälligt, får nämnden ansöka hos länsrätten om att den unge skall omhändertas för vård. Om socialnämnden vill att ärendet skall tas över av det allmänna ombudet, skall ansökan i stället ges in till ombudet. Är den unge tillfälligt omhändertagen, skall ansökan ges in till rätten eller ombudet inom fyra veckor från den dag då omhän- dertagandet verkställdes.

Har socialnämnden beslutat att ansöka om att den unge skall omhän- dertas för vård, gäller bestämmelserna i 8 & om nämndens insatser för hjälp och stöd åt den unge och hans familj även om den unge inte är tillfälligt omhändertagen.

135 I ansökan om omhändertagande för vård skall socialnämnden redogöra för

1. de förutsättningar enligt 5 5 som finns för ett tvångsomhänderta- gande och de resurser som finns i familjen och hos den unge eller i omgivningen att klara av svårigheterna,

2. de stödåtgärder i frivilliga former som har vidtagits eller erbjudits familjen och skälen till att den unge inte kan få sitt vårdbehov tillgodo- sett i hemmet eller med en placering i frivilliga former,

3. det stöd och den vård som planeras för den unge och hans familj under den tid som den unge är omhändertagen för vård och tiden därefter.

Till ansökan bör vara fogad en barn- och ungdomspsykiatrisk, psyko- logisk eller därmed jämförlig utredning om den unge.

14 5 Har ansökan om omhändertagande för vård getts in till det allmän- na ombudet, får ombudet begära att socialnämnden skall pröva ytterli- gare frivilliga insatser eller komplettera sin redogörelse i ansökan.

Om det allmänna ombudet instämmer i socialnämndens ansökan om omhändertagande för vård, skall ombudet skyndsamt ge in ansöknings- handlingarna till länsrätten med de kompletteringar som ombudet kan finna behövliga. Är den unge tillfälligt omhändertagen, skall handling- arna ges in till länsrätten inom en vecka från det ansökan kom in till ombudet.

Det allmänna ombudet för socialnämndens talan i målet i länsrätten och högre rätt. Nämnden skall ta över talan eller återkalla ansökan, om ombudet avstår från att föra nämndens talan, innan målet har avgjorts i länsrätten eller högre rätt.

15 5 Om det allmänna ombudet inte enligt 14 5 andra stycket instämmer i socialnämndens ansökan om omhändertagande för vård, får nämnden besluta att själv föra talan i målet.

Är den unge tillfälligt omhändertagen, skall ansökningshandlingarna ges in till länsrätten inom en vecka från det nämnden fick del av det allmänna ombudets beslut.

165 Mål om omhändertagande för vård med stöd av denna lag skall prövas skyndsamt. Om den unge är tillfälligt omhändertagen, skall länsrätten hålla för- handling i målet inom två veckor från den dag då ansökan om vård kom in. Har länsrätten beslutat om tillfälligt omhändertagande enligt 10 5 andra stycket, skall målet avgöras inom en vecka från den dag då beslutet verkställdes. Länsrätten får förlänga den tid som sägs i andra stycket, om ytterligare utredning eller någon annan särskild omständighet gör det nödvändigt. Tiden får förlängas med högst en vecka, om det inte finns synnerliga skäl för ytterligare förlängning.

175 I mål om omhändertagande för vård enligt denna lag eller om upphörande av sådant omhändertagande skall länsrätten och kammar- rätten hålla muntlig förhandling. I andra mål prövar rätten om det finns skäl att hålla muntlig förhand- ling. Om någon part begär muntligt förhandling, skall sådan hållas. Parterna skall upplysas om sin rätt att begära muntlig förhandling. Uteblir enskild part som har kallats vid vite att inställa sig personligen vid en förhandling, får rätten förordna att han skall hämtas till rätten antingen omedelbart eller till en senare dag.

185 Ett beslut om omhändertagande för vård upphör att gälla, om vården inte har påbörjats inom fyra veckor från den dag då rättens beslut vann laga kraft.

Vården av den som är omhändertagen

19 5 För vårdens innehåll och utformning gäller bestämmelserna i so- cialtjänstlagen (1980z620), om inte annat anges i denna eller annan lag.

Bestämmelserna i 8 5 om socialnämndens insatser för den unge och hans familj har motsvarande tillämpning sedan rätten har beslutat att den unge skall omhändertas för värd.

20 5 Socialnämnden skall tillsammans med den som nämnden har upp- dragit vården åt verka för att den unges behov av känslomässig trygghet tillgodoses och att relationerna mellan föräldrarna och den unge bear- betas.

Det bör särskilt eftersträvas att den unge ges utrymme att bestämma över sig själv efter vad som är rimligt med hänsyn till hans ålder och mognad.

Stödet till den som är i åldern 18 20 år bör dessutom inriktas på att den unges behov av bostad, arbete eller utbildning blir tillgodosett sedan omhändertagandet har upphört.

21 5 Socialnämnden bestämmer hur vården av den unge skall ordnas och var han skall vistas under den tid som han är omhändertagen.

Kan nämndens beslut enligt första stycket inte avvaktas, får beslut fattas av ordföranden eller någon annan ledamot som nämnden har förordnat. Beslutet skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

Socialnämnden eller den som nämnden har uppdragit vården åt skall ha uppsikt över den unge och, i den mån det behövs för att genomföra vården, bestämma om hans personliga förhållanden.

22 5 Socialnämnden skall noga följa den planlagda vården av den som har omhändertagits med stöd av denna lag.

Nämnden skall utse en särskild befattningshavare hos nämnden som skall svara för att personliga kontakter regelbundet tas med föräldrarna, den unge och den som nämnden har uppdragit vården åt.

235 Föräldrarna och den unge har rätt till umgänge med varandra under den tid som den unge är omhändertagen. Socialnämnden skall se till att den unges behov av umgänge med föräldrarna tillgodoses så långt det är möjligt. Socialnämnden får dock besluta om inskränkningar i umgängesrät- ten, om det är nödvändigt för att vården skall kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt och frågan om hur umgängesrätten skall utövas inte kan lösas i samförstånd mellan föräldrarna, den unge om han har fyllt 15 år, nämnden och den som bedriver vården. Sådana inskränkningar skall omprövas av nämnden med längst två månaders mellanrum. Socialnämnden får besluta att den unges vistelseort inte skall röjas för föräldrarna, om det kan antas medföra en stor risk för en skada på den unges hälsa eller utveckling att vistelseorten röjs.

Omprövning och upphörande av omhändertagande

245 Om den unge har omhändertagits för vård, skall socialnämnden inom sex månader från den dag då beslutet verkställdes pröva om omhändertagandet med tvång behöver fortsätta. Denna fråga skall där- efter prövas fortlöpande inom sex månader från senaste prövning intill dess omhändertagandet har bestått i tre år. Har ett omhändertagande pågått mer än tre år, skall nämnden regel- bundet och minst en gång om året vid sammanträde överväga om tvångs- omhändertagandet fortfarande behövs. Om nämnden har försummat att inom föreskriven tid pröva omhän- dertagandet enligt första stycket, skall nämnden så snart en sådan för- summelse har upptäckts, anmäla detta till länsrätten, som skall pröva frågan om omhändertagandet skall bestå. Bestämmelserna i 95 andra stycket skall därvid gälla i tillämpliga delar.

25 5 När förutsättningarna för omhändertagande enligt lagen inte lång- re är uppfyllda, skall socialnämnden besluta att omhändertagandet skall upphöra. Den unges återförening med sina föräldrar skall förberedas noga av socialnämnden i samarbete med den unge, föräldrarna och den som har hand om vården av den unge.

Omhändertagande för vård skall dock inte upphöra, om det finns en stor risk för skada på den unges hälsa eller utveckling, om han skiljs från det hem där han vistas. Som underlag för nämndens beslut bör det utöver den sociala utredningen ligga en barn- och ungdomspsykiatrisk, psyko- logisk eller därmed jämförlig bedömning i ärendet.

26 5 Ett omhändertagande upphör senast när den unge fyller 18 år. Om den unge har omhändertagits med stöd av 5 5 första stycket 1 b eller om det föreligger sådana förhållanden som anges där beträffande den som har omhändertagits med stöd av 55 första stycket 1 a, skall omhändertagandet dock upphöra senast när den unge fyller 21 år.

Andra åtgärder än tvångsomhändertagande

275 Kan det antas att den som är under 20 år till följd av ett sådant levnadssätt som avses i 5 5 första stycket 1 b kommer att behöva omhän- dertas enligt denna lag om levnadssättet fortsätter och motsätter sig föräldrarna eller den unge själv, om han har fyllt 15 år, det stöd eller den behandling som behövs, får socialnämnden besluta

1. att den unge skall hålla regelbunden kontakt med en särskilt utsedd kontaktperson,

2. att den unge skall delta i behandling i öppna former inom social- tjänsten.

När ett sådant beslut meddelas skall det finnas en särskild behand- lingsplan.

285. Bestämmelserna i 22 5 första stycket, 24 5 första och tredje styckena samt 26 5 andra stycket gäller i tillämpliga delar också i fråga om beslut

enligt 27 5. Prövning enligt 245 första stycket av frågan, om sådant beslut skall upphöra att gälla, skall ske första gången inom sex månader från dagen för nämndens beslut.

29 5 Ett beslut enligt 27 5 upphör att gälla, om ]. beslut fattas om tillfälligt omhändertagande, 2. ansökan om omhändertagande för vård bifalls.

Hem för särskild tillsyn m.m.

30 5 För vård av unga som på grund av missbruk av berusningsmedel, brottslig verksamhet eller något annat därmed jämförbart levnadssätt behöver stå under särskilt noggrann tillsyn skall det finnas hem som är anpassade för sådan tillsyn. Regeringen eller, efter regeringens bestäm- mande, socialstyrelsen beslutar vilka hem som skall anses som hem för särskild tillsyn.

31 5 Om den unge vistas i ett hem för särskild tillsyn av anledning som sägs i 30 5, får han hindras att lämna hemmet och i övrigt underkastas den begränsning av rörelsefriheten som är nödvändig för att vården skall kunna genomföras. Den unges rörelsefrihet får också inskränkas när det påkallas av övriga intagnas eller personalens säkerhet.

32 5 Om vissa inskränkningar i rätten att inneha berusningsmedel m.m. finns bestämmelser i lagen (1986:000) om särskilda befogenheter vid vård på vissa institutioner.

Insynsnämnden

335 Insynsnämnden skall genom regelbundna besök på de hem för vård eller boende där tvångsomhändertagna unga vårdas följa tillämp- ningen av lagen och med den ansvarige för vården, övrig personal samt dem som vårdas där och deras föräldrar diskutera de former som vården bedrivs i och de stöd- och hjälpinsatser som behövs för att trygga den unges framtida utveckling.

Stödperson

34 5 På begäran av föräldrarna eller den unge själv, om han har fyllt 15 år, skall insynsnämnden utse en stödperson för att bistå familjen vid socialnämndens handläggning av ett ärende om omhändertagande för vård och vid rättens prövning av en ansökan om ett sådant omhänder- tagande.

Insynsnämnden skall föra en förteckning över personer som är lämp- liga och villiga att åta sig uppdrag som stödperson.

Föreskrifter om ersättning till stödpersoner meddelas av regeringen.

Biträde av polis

35 5 Om socialnämnden eller rätten har beslutat om barn- och ung- domspsykiatrisk, psykologisk eller därmed jämförlig utredning, skall polismyndigheten på begäran av den som har fattat beslutet eller social- nämndens ordförande lämna biträde för att bereda undersökaren tillträ- de till den unges hem eller för att inställa den unge till undersökningen.

36 5 Polismyndigheten skall på begäran av socialnämnden eller av nå- gon ledamot eller tjänsteman som nämnden har förordnat lämna biträde för att genomföra ett beslut om omhändertagande med stöd av denna lag.

Om den unge vårdas i ett hem för särskild tillsyn av anledning som sägs i 30 5, skall polismyndigheten på begäran av den som förestår vården vid hemmet lämna biträde för att efterforska och återhämta den unge, om han har avvikit från hemmet, eller för att flytta honom på något annat sätt.

Processuella bestämmelser m.m.

37 5 Har den unge fyllt 15 år, har han rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden enligt denna lag.

Barn som är yngre bör höras, om det kan vara till nytta för utredning- en och barnet inte kan antas ta skada av det.

385 Socialnämnden, föräldrarna och den unge själv, om han har fyllt 15 år, har rätt att överklaga länsrättens eller kammarrättens beslut i mål om omhändertagande för vård.

395. Socialnämndens beslut får överklagas hos länsrätten genom be- svär, när nämndens beslut gäller

1. var vården av den unge skall inledas, att flytta den unge från det hem där han vistas eller avslag på en begäran om flyttning,

2. frågan om fortsatt omhändertagande för vård,

3. åtgärder enligt 27 5,

4. inskränkningar enligt 23 5 i umgänget med den unge eller att den- nes vistelseort inte skall röjas.

Andra beslut av nämnden enligt denna lag får inte överklagas. Rättens beslut enligt 25 5 om barn— och ungdomspsykiatrisk, psykolo- gisk eller därmed jämförlig utredning får inte överklagas.

40 5 Beslut om tillfälligt omhändertagande enligt 7 eller 10 5 och beslut enligt 27 5 gäller omedelbart.

Annat beslut av socialnämnden enligt denna lag gäller omedelbart, om nämnden inte förordnar något annat.

Rätten får förordna att annat beslut som rätten har meddelat skall gälla omedelbart.

41 5 Om offentligt biträde och annan rättshjälp i mål och ärenden enligt denna lag finns bestämmelser i rättshjälpslagen(1972:429).

42 5 Vid handläggning i kammarrätt av mål enligt denna lag skall nämn- demän ingå i rätten. Detta gäller dock inte mål om tillfälligt omhänder- tagande.

435 I mål och ärenden enligt denna lag får delgivning inte ske med tillämpning av 12 eller 15 5 delgivningslagen(19701428).

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 198., då lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga skall upphöra att gälla.

2. Beslut om omedelbart omhändertagande enligt den gamla lagen skall anses som beslut om tillfälligt omhändertagande enligt den nya lagen. Beslut om vård med stöd av den gamla lagen skall anses som beslut om omhändertagande för vård enligt den nya lagen. Beslut enligt 1 5 andra stycket 1 den gamla lagen anses härvid som beslut enligt 5 5 första stycket 1 a den nya lagen och beslut enligt 1 5 andra stycket 2 eller tredje stycket den gamla lagen som beslut enligt 5 5 första stycket 1 b den nya lagen.

3. Den i 23 5 den nya lagen angivna tiden av två månader räknas från den 1 198..

4. Den i 245 den nya lagen angivna tiden av sex månader skall, beträffande vård som har beretts den unge enligt 1 5 andra stycket 1 den gamla lagen, räknas från den 1 198..

5. Föreskrifterna i 5 och 6 55 den nya lagen om förutsättningarna för tvångsomhändertagande skall tillämpas i mål som har anhängiggjorts före den 1 19.. men avgörs först därefter.

2. Förslag till Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen(1980:620) dels att 28 och 29 55 skall upphöra att gälla, dels att 26, 30, 32, 47—49, 73 och 75 55 skall ha följande lydelse.'

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse 26 5

Socialnämnden skall medverka till att de underåriga som avses i 25 5 får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållanden, verka för att de får lämplig utbildning och

'Endast 265 är medtagen i denna sammanfattning. Övriga ändringar i social- tjänstlagen är följdändringar till den nya lagen om tvångsomhändertagande av unga.

lämna vårdnadshavarna och dem som vårdar sådana underåriga råd, stöd och annan hjälp som de behöver.

Har den underårige placerats i familjehem genom nämndens för- sorg, bör nämnden verka för att den unges behov av umgänge med vård- nadshavarna tillgodoses så långt det är möjligt. Nämnden bör minst en gång om året pröva om den un- derårige kan Hytta tillbaka till sina vårdnadshavare.

Socialberedningens sammansättning m.m.

] beredningen har ingått som ledamöter försäkringsrådet Lars Grönwall, ordförande, f.d. riksdagsledamoten Britta Bergström, riksdagsledamo- ten Göte Jonsson, f.d. riksdagsledamoten Erik Larsson, landstingsrådet Ove Löfgren, riksdagsledamoten Anita Persson, avdelningschefen Kurt Sjöström och riksdagsledamoten Evert Svensson.

Sakkunniga vid utarbetandet av betänkandet har varit kammarrättsas- sessorn Christina Bergenstrand (fr.o.m. 9 oktober 1985), utredningsse- kreteraren Ingemar Färm, avdelningschefen Arne Gustavsson, hovrätts- assessorn Gertrud Holmquist (t.o.m. 8 oktober 1985), föreståndaren Ber- til Håkansson, sektionschefen Karl-Axel Johansson, departementsråden Jakob Lindberg och Kerstin Wigzell samt sektionschefen Bengt Wikto- rin. Experter har varit överläkaren Bertil Kettner, departementsrådet Anita Meyerson och kammarrättsrådet Margit Kärrström. »

I sekretariatets arbete med betänkandet har deltagit avdelningschefen Birgit Högberg, huvudsekreterare fr.o.m. den 1 september 1984, utred- ningssekreteraren Mats Andersson, leg. psykologen Gunilla Lindén, barn- och ungdomspsykiatern Ebba Neander samt socialinspektören Kristian Tilander.

En expertgrupp inom beredningen har biträtt vid utformningen av lagförslagen. I denna har även ingått företrädare för Riksförbundet För Familjers Rättigheter, RF FR, Föreningen Barnens Rätt ] Samhället, BRIS, Sveriges Socionomers Riksförbund, SSR, socialdepartementet och socialstyrelsen.

Av beredningens åtta ledamöter har två, Jonsson och Larsson, reser- verat sig mot bl.a. förslagen att ersätta LVU med en ny lag, ändra lydelsen av förutsättningarna för omhändertagande, införa allmänt om- bud och slopa 28 5 SoL.

Ledamoten Sjöström i en reservation samt ledamoten Grönwall och den sakkunnige Gustafsson i ett särskilt yttrande har ansett att det s.k. öppenvårdstvång som infördes den 1 juli 1985 redan nu borde utmönst- ras ur sociallagstiftningen.

Ledamöterna Grönwall, Löfgren, Persson, Sjöström och Svensson har tillsammans med de sakkunniga Färm, Gustavsson och Håkansson i ett särskilt yttrande om tvånget inom sociallagstiftningen förordat att ingri- pande med tvång skall läggas på ett samhällsorgan som är fristående från socialtjänsten och anfört att nästa steg i socialtjänstens utveckling bör bli att utreda en sådan förändring.

Ledamoten Persson har avgett ett särskilt yttrande beträffande försla- get att slopa 28 5 SoL och ledamoten Sjöström beträffande utformningen av skadebegreppet i LTU.

Ett särskilt yttrande har avgetts av de sakkunniga Johansson, Lind- berg och Wigzell samt experterna Kettner, Kärrström och Meyerson beträffande bl.a. förslagen att ersätta LVU med en ny lag, ändra lydelsen av förutsättningarna för omhändertagande, slopa 28 5 SoL och införa allmänt ombud.

Slutligen har den sakkunnige Håkansson avgett ett särskilt yttrande om socialsekreterarnas yrkesroll och utbildningsbehov samt den sak- kunnige Wiktorin ett särskilt yttrande beträffande förslaget om insyns- nämnder.

Statens offentliga utredningar 1986

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Översyn av rättegångsbalken 2. Högsta domstolen och rätts- bildningen. [1] Påföljd och brott 1. Lagtext och sammanfattning. [13] Påföljd och brott 2. Motiv. [14] Påföljd och brott 3. Bilagor. [15]

Försvarsdepartementet

Militära skyddsområden. [7] Datorer, sårbarhet, säkerhet. [12]

Socialdepartementet

Aktuella socialtjänstfrågor. [19] Barns behov och föräldrars rätt. [20] Barns behov och föräldrars rätt sammanfattning. [21]

Finansdepartementet Soliditet och skälighet i försäkringsverksamheten. [8]

Utbildningsdepartementet

En treårig yrkesutbildning —— riktlinjer. [2] En treårig yrkesutbildning beskrivningar, förslag. [3] Enklare skolförfattningar. Del 1. Sammanfattning, författnings— förslag. [10] Enklare skolförfattningar. Del 2. Motiv m.m. [11]

Arbetsmarknadsdepartementet Ny lönegarantilag. [9]

Bostadsdepartementot

Bostadskommitténs slutbetänkande. Sammanfattning. [4] Bostadskommitténs slutbetänkande. Del 1. 5 Bostadskommitténs slutbetänkande. Del 2. 6

Industridepartementet Vägar till effektiv energianvändning. [16]

Civildepartementet

Framtid i samverkan. 0511. 17 Framtid i samverkan. Del 2. 18

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningens nummer i den kronologiska förteckningen.

Statens offentliga utredningar 1986

Kronologisk förteckning

PWPNPQPPN

N.................. PPPHPP'PPPT'

&

Översyn av rättegångsbalken 2. Högsta domstolen och rättsbildningen. Ju. En treårig yrkesutbildning riktlinjer. U. En treårig yrkesutbildning beskrivningar, förslag. U. Bostadskommitténs slutbetänkande. Sammanfattning. Bo. Bostadskommitténs slutbetänkande. Del 1. Bo. Bostadskommitténs slutbetänkande. Del 2. Bo. Militära skyddsområden. FÖ. Soliditet och skälighet i försäkringsverksamheten. Fi. Ny Iönegerantilag. A. Enklare skolförfattningar. Del 1. Sammanfattning, författ- ningsförslag. U. Enklare skolförfattningar. Del 2. Motiv m.m. U. Datorer, sårbarhet, säkerhet. Fö. Päföljd och brott 1. Lagtext och sammanfattning. Ju. Påföljd och brott 2. Motiv. Ju. Påföljd och brott 3. Bilagor. Ju. Vägar till effektiv energianvändning. |. Framtid i samverkan. Del 1. C. Framtid i samverkan. Del 2. C. Aktuella socialtjänstfrågor. S. Barns behov och föräldrars rätt. 5. . Barns behov och föräldrars rätt. Sammanfattning. $.

KUNGLMIL 1986 415-12

O'TOCKHOLM

| .fi—.it]-

”r"-".fl' i...” |» '._.'* , . Wri-ll [1,22 :| -"|" ': |]: 'VL'IJF'ij'II'3' | . .'|.--:'_. "| | "'i. ”|| ' ' '" '

| | "||' | 1|_l"'| 'vr] |i||Hr 'i' ,, ||

'I [IIJ [ lll ' r ' ll'l | .". '. )

'; ' *”"? '". w. ' —- * __ __ | ,. : __ .. —_ . . >? ,! g . ' . 1” ' r. _ u.. , . i

Liber

Allmänna Förlaget ISSN 0375-2so>x

ISBN 91-38-091522-6