1. Inledning

Riksdagen beslutade den 6 juni 1988 (prop. 1987/88:102, UbU 1987/88: 31, rskr. 1987/88:366) om en försöksverksamhet med treårig yrkesinrik- tad utbildning i gymnasieskolan under budgetåren 1988/89—1990/91. Försöksverksamheten skulle budgetåret 1988/89 omfatta 6000 intag— ningsplatser och för de två därpå följande budgetåren minst 6 000 intag- ningsplatser (UbU 1987/88z31 s. 11). Genom riksdagens beslut med an- ledning av förslag i 1989 års budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 10, UbU 1988/89:15, rskr. 1988/89:283) utvidgades försöksverksamhe- ten till att fr.o.m. budgetåret 1989/90 omfatta 10 000 intagningsplatser.

Genom regeringens förordning (SÖ—FS 1988z84) den 9 juni 1988 om för- söksverksamhet med treåriga yrkesinriktade studievägar i gymnasie- skolan 1988/89—1990/91 överlämnades åt skolöverstyrelsen (SÖ) att ef- ter samråd med berörda yrkesnämnder eller motsvarande bestämma vilka skolhuvudmän som skulle få delta i försöksverksamheten. SÖ skulle också, enligt förordningen, fördela intagningsplatserna, i före- kommande fall uttryckti antal klasser, mellan skolhuvudmännen och bestämma vilka studievägar som huvudmännen får anordna.

Genom en tidigare förordning (SÖ—FS 1988z47) den 3 mars 1988 med provisoriska föreskrifter om försöksverksamhet med treåriga yrkesin- riktade linjer i gymnasieskolan hade regeringen överlämnat åt SÖ att besluta om vilka studievägar som får anordnas inom försöksverksamhe- ten. Denna förordning utfärdades således samma dag som regeringen beslutade om propositionen 1987/88:102. I propositionen deklarerades (s. 14) att föredraganden vid riksdagens bifall till förslagen i propositio-

• Sida 10
•  Original

nen omedelbart skulle föreslå regeringen att bemyndiga SÖ att efter samråd med arbetsmarknadens parter och skolhuvudmännen besluta om tim- och kursplaner för försöksverksamheten liksom om lokalise- ringen. Detta skulle sedermera, med hänsyn till tidpunkten för riksda- gens beslut. komma att kunna ske först ijuni 1988. Föredraganden no- terade vidare i propositionen att han erfarit att arbetet i de av SÖ till- satta preliminära kursplanegrupperna hunnit så långt att preliminära beslut om nya treåriga kursplaner samt studievägar borde kunna med— delas före utgången av mars månad 1988. Vidare noterades att detsam— ma gällde beslut om lokalisering av verksamheten.

Genom regeringens beslut (Dir. 1988:62) 1988—09—15 bemyndigades chefen for utbildningsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utvärdera försöksverksamheten med treårig yrkesin- riktad utbildning i gymnasieskolan. Departementschefen uppdrog åt landshövdingen Claes Elmstedt att vara särskild utredare med profes- sorn Ulf P. Lundgren som huvudsekreterare.

[' tvarderingen skall i första hand knyta an till vad som anfördes i propo- sitionen 1987/88:102 om att i ökad utsträckning utnyttja arbetslivet som en resurs för yrkesutbildning. Enligt riktlinjerna i direktiven är bl.a. ett antal uppräknade frågor väsentliga att få belysta i utvärdering- en. Dessa åskådliggörsi tablå 1 i det följande.

Forevarande rapport har för kommitténs räkning utarbetats av under- visningsrådet Britta Ekberg. I avsnittet 2 i det följande redovisas syftet med rapporten. För att vad som behandlas i rapporten skall kunna an- vändas på avsett sätt i den ovan nämnda utvärderingen har insamlad information bearbetats med en relativt hög detaljeringsgrad. För många läsare skulle säkerligen denna detaljnivå vara mindre njutbar. Vad som redovisas i det följande är därför till betydande del sammanfattande tex- ter som för flertalet avsnitt bygger på underlag som redovisas i bilage- form. För den som vid sin läsning av rapporten i något avseende vill ta del av dessa underliggande texter finns, i förekommande fall, — vid res- pektive avsnittsrubrik — hänvisning till relevant bilaga.

• Sida 11
•  Original

Tablå 1 Frågor att utvärderas

1. HUR PÅVERKAS tillgång- en på platser för arbetsplats- förlagd utbildning av

* konjunkturläge? * ortens storlek? * näringsstruktur?

2. VILKA EFFEKTER får en förlängd utbildning på *rekryteringen av elever till yrkesinriktad utbildning?

5. HUR FUNGERAR * samarbetet mellan arbetsli- vet och skolan?

6. TRÄFFAS DE AVTAL SOM BEHÖVS

* dels mellan skolhuvudmän och arbetsgivare? * dels mellan arbetsgivare och arbetstagare?

; UTVÄRDERING AV

3. ÄR DET MÖJLIGT att ar- betsplatsförlägga stora delar av utbildningen och samtidigt ha

* högt ställda krav på kvali- tet?

4. TILLHANDAHÅLLER ar— betsplatsen * utbildade handledare

.att i ökad utsträckning an-. .vända arbetslivet som resurs . . för yrkesutbildning

|. .................

_|

7. VILKA KOSTNADER för * staten?

* skolhuvudmännen?

* arbetsgivare?

• Sida 12
•  Original

tre:, -._ '_11' u- 'Lnllr 'i- rah'. nu... '- .-| .WJWGMÖF q.; ..|| .i rn-| :r-o-l. 'Me-h...».k'u; wi dl.-cb. ...".- .Il' ||'.- |'|.||-:ln. rr. *Ilufl- .a.

:|..-chme1835 .: .mumm lg'i'f'llul. HER-IE” rm --' w-yätiä—Hhämlq.m

._-.'|-|L. ..' 'l"lI " I'M—.l'. "|||-.. E'. un- n.-L| Iwu... lll-unfun! ble'lh'. pli... .. '='. m hr'i- 1.5 humla—ht. :

d'. [' fu'l' all" Engm- ||| mara mh '-"| , ”låt?-f '.Ellzum. tå ». -. m.meJMMIMmg

avöasanuå mamma.. man

>r..:llä'|=mD_-||s WW ||_l. ut.-| .mw ,

Ilrl

r.]..ud uthllqungE-nu item-'hhu null-nian. nimi-rutit ”...i-|| -L|.l|n|:"'n' -Iart_17|-»lmkl- 'mer. .. i""BN" imnuri-umeå rutin-|

Fp:—A*ILIQl—l-l AA -Uq

'R'-" "** J-""1|-w'|""- |||-imam. i

u... r:;hnmmllliMItlmMiitmuw-J|. |we- _3._...__ . 1- ..|-'|. U:." mmmmmlwm sms.-||- .nu

_ .|| ». .'iil'rnl för: EL" hulWlii-LW lulirtLIL'J'. :| U' bla.-;t. -.1k:up|7|lk=.d|'rngb:ifuim_ .aulafbhäymiulw -. lng-

amusement uu liian] . m.m.-| qum LBF—q %& (då? '.'|4.||.||||' ”11.1. lrww'f'tu wind-ilj"... wich—LJ && muita-w -.:n. Emund—ahh aula.-män. arga-unna”! |!!! Ill-mgl. " ...,. Han ] Innu-ua.. .:|| mån. ||||.|.| ämm-r

U| .a "..-wa.! F-u-

"threat. f: brukshu- mnlhn ml

In...; .;..'..l-=-._lk||'|'|f'1'| ler.». fll-LI.- Bmw-|l- ndi' |'..i1. | .H.. F| I'll-"718! if MV lll-ll Ull Mil-E fill] M m om Fu lagbild. |.-|-|.|=j|.|.— hmm-r Mkr.:

Rm ||... -|..-...- .f. nu: .... nu..-|...” |.,..- _... ;... [:. | nig-|| mm..; tifl 'ta in .rr managing-ni.: WIN-l. Nan-kw titt _ md nu» Fkn-.a.- _| ."_.'..l'|l|_r.|'||'| - _ ...-ösrlsnimdll mk'Mbthlnglu

• Sida 13
•  Original

En tid efter det att arbetet med utvärderingen påbörjats väcktes inom sekretariatet frågan om inte en analys av hur beslutsprocessen vid ut— läggningen av försöksverksamheten hade gått till skulle kunna ge för- klaringar av värde vid analys av resultaten av utvärderingen. Det be- dömdes också vara av intresse att få en bild av de förutsättningar, i oli- ka avseenden, som gällde för den förändringsprocess som försöksverk- samheten krävde, dvs. för genomförandet av reformverksamheten eller implementeringen.

Med den bakgrunden syftar föreliggande rapport till att ge en företrä- desvis indirekt belysning av varfor försöksverksamheten, genom beslut av riksdag och regering samt genom SÖ:s beslut — grundade bl.a. på un- derlag från länsskolnämnderna och på samråd med de centrala yrkesrå— den — om dimensionering och lokalisering 1988 och 1989, kom att ham- na där den .orde. Den syftar också till att belysa vilka förutsättningar som fanns för de olika nivåerna i skolsystemet, för arbetsmarknadens parter —- representerade i de centrala yrkesnämnderna (motsvarande) - och i viss mån för arbetslivet att vidta förväntade åtgärder avseende for- söksverksamheten inom givna tidsramar. En inte oväsentlig fråga i det- ta sammanhang är i vilken utsträckning tilltänkt försöksverksamhet kunde förankras genom beslut främst i skolstyrelser och länsskolnämn- der. Denna analys ger som bieffekt signaler om vid vilka tidpunkter be— slut i olika avseenden kan behövas av riksdag och regering samt på cen- tral myndighetsnivå för att förändringar skall kunna genomföras i det lokala skolväsendet, och då främst i gymnasieskolan, på avsett sätt ett visst läsår.

13

• Sida 14
•  Original

Det har vid genomgången av beslutsprocessen visat sig att tidsaspekten har varit av väsentlig betydelse på alla nivåer i skolsystemet och i öv- rigt vid ställningstaganden rörande försöksverksamheten. Det har ock- så framkommit att intresset för försöksverksamheten kan ha haft sin grund i tämligen skiftande uppfattningar om syftet med den. Begreppet fullskaleförsök (förklaras i avsnitt 5) har av olika skäl givits flera olika

innebörder.

Dessa iakttagelser om tidsaspekten, syfte med försöksverksamheten och tolkningen av begreppet fullskaleförsök, har vid analysen inför denna rapport bedömts som så väsentliga att de behandlas separat i det följan- de.

• Sida 15
•  Original

3. Synsätt och tillvägagångssätt

Vilka skolhuvudmän (kommuner och landstingskommuner) fick vilken försöksverksamhet och varför? Hade de olika nivåerna i skolsystemet och andra berörda tillgång till den information de kunde behöva för de ställningstaganden och för de åtgärder som direkt eller indirekt avkräv- des dem?

Utgångspunkten för analysen i det följande är att den information som politiskt sammansatta organ, myndigheter, organisationer och intres- senter på olika nivåer fick från andra eller själva tog fram har varit grundläggande för att möjliggöra agerande i olika avseenden. Med in- formation avses då alla kunskaper om och värderingar av — oavsett hur dessa tillhandahölls — vad som skulle gälla i fråga om försöksverksam- heten eller i fråga om förutsättningarna för att anordna den. Således in- begrips allt från information genom riksdagsbeslut, propositioner eller förordningar och föreskrifter till information given genom konferenser eller telefonsamtal. Sådan information blir för mottagarenjnkommande information. Varje politisk församling, myndighet, organisation eller in- tressent har möjlighet att själv samla kompletterande fakta av betydel- se för egna bedömningar. Sådan information kallas här egenproducerad information. Valje beslutande instans får räkna med att genom upp- vaktningar eller på annat sätt få del av icke efterfrågad information av- sedd att ge ytterligare underlag för ställningstaganden och beslut. Så— dan information kallas här påverkan.

• Sida 16
•  Original

Sammanfattningsvis har utgångspunkten för analysen i det följande va— rit att underlag för olika former av handlande, ställningstaganden eller beslut (beslutsunderlag) består av

- inkommande information,

— egenproducerad information,

— kunskaper, — värderingar och

— påverkan.

Beskrivningarna och analyserna i det följande avser följande fyra nivå-

er:

— Central nivå. Härmed avses i detta sammanhang riksdag och rege- ring, SÖ, de båda kommunförbunden, arbetsmarknadens parters huvud- organisationer, de centrala yrkesnämnderna (motsvarande) och Elevor- ganisationen. I vissa sammanhang betraktas samtliga dessa, utom riks- dag, regering och SÖ, som intressenter.

— Länsskolnämnderna. Vid behandling av frågor som avser länsskol- nämnderna berörs i vissa sammanhang även nämndernas interaktion med andra myndigheter eller organisationer på länsnivån. Dessa sist— nämnda får i något sammanhang inta rollen som intressenter eller ut— omstående.

— Skolhuvudmännen. Med denna term avses i rapporten förhållanden som rör kommuner och landsting, för gymnasieskolan ansvariga politis— ka organ, dvs. främst skolstyrelser och utbildningsnämnder, skolchefer, gymnasieskolor och där verksam personal samt yrkesråd.

— Arbetslivet. Härvid berörs arbetslivet representerat av såväl företag och myndigheter som av arbetsmarknadens parters lokala företrädare.

Beskrivningarna och analyserna i rapporten grundas på offentligt tryck, informationsmaterial och internt arbetsmaterial samt på inter- vjuer och samtal. De grundas vidare på svar på elva skriftliga öppna frå- gor (bilaga 1) till länsskolnämnderna och utbildningsenheten vid

• Sida 17
•  Original

länsstyrelsen i Norrbottens län (fortsättningsvis sammantaget benämn— da länsskolnämnderna). De grundas dessutom på svar på 16 skriftliga öppna frågor (bilaga 2) till de centrala yrkesnämnderna (motsvarande) (bilaga 2 A). Härutöver har använts cirkulär och skrivelser och därvid bl.a. från de underlag för SÖ:s beslut om dimensionering och lokalise- ring av försöksverksamheten som inkom till verket i januari 1988 och i februari 1989 från skolhuvudmän och länsskolnämnder.

Det insamlade materialet har använts för beskrivningarna och analy- serna i de olika avsnitten i rapporten på i huvudsak följande sätt:

I avseenden som rör grundas skrivningarna i huvud- sak på information inhämtad ge- nom

riksdag och regering offentligt tryck berörda departement intervjuer (med vissa vid försöks-

verksamhetens tillkomst berörda tjänstemän i utbildningsdeparte- mentet och ett urval tjänstemän, berörda av försöksverksamheten, vid SO)

SO offentligt tryck skrivelser intervjuer (främst med tjänste- män vid SO, berörda av försöks- verksamheten, men även med vis- sa vid försöksverksamhetens till- komst berörda tjänstemän i ut— bildningsdepartementet) informationsmaterial internt arbetsmaterial frågor till länsskolnämnder och yrkesnämnder kommunförbunden offentligt tryck cirkulär informationsmaterial frågor till yrkesnämnder (motsva- rande) intervjuer (med företrädare för Svenska kommunförbundet) arbetsmarknadens parters huvud- offentligt tryck organisationer

• Sida 18
•  Original

I avseenden som rör

grundas skrivningarna i huvud- sak på information inhämtad ge- nom

centrala yrkesnämnder (motsva- frågor till yrkesnämnderna rande)

;

Elevorganisationen

länsskolnämnderna

skolhuvudmännen

arbetslivet

skrivelser cirkulär informationsmaterial intervjuer (med ett urval av berör- de tjänstemän vid SO)

offentligt tryck offentligt tryck

skrivelser frågor till länsskolnämnderna länsskolnämndernas underlag till SO 1988 och 1989 intervjuer (med ett urval av berör- da tjänstemän vid SO)

offentligt tryck

skrivelser frågor till länsskolnämnderna frågor till yrkesnämnderna underlag från skolhuvudmännen till SO 1988 intervjuer (med ett urval av berör- da tjänstemän vid SO och Svenska kommunförbundet)

frågor till yrkesnämnderna

Not. Iovanstående uppställning hänförs även utbildningsutskottets ut- skrift 1988—04—18 av den offentliga utfrågningen i utskottet 1988—04—12

till offentligt tryck.

Med utgångspunkt i detta material beskrivs i rapporten för var och en eller vissa av de instanser som förts till de olika nivåerna en eller flera av följande aspekter:

- Avsett eller uppfattat syfte med försöksverksamheten (avsnitt 4).

— Avsedd eller tillämpad tolkning av begreppet fullskaleförsök (avsnitt

5).

— Tidpunkter för viss information och vissa händelser av central bety-

delse för dimensionerings— och lokaliseringsbesluten (avsnitt 6).

• Sida 19
•  Original

— Hur den tid som stod till förfogande för förväntade insatser eller på- bjudet agerande påverkade förutsättningarna för handlandet och konsekvenserna av gällande tidsramar (avsnitt 6).

— Tillgänglig information vid beslut om start av försöksverksamheten (avsnitt 7).

— Tillgänglig, ny information inför ställningstaganden om utökning av försöksverksamheten till 10 000 platser (avsnitt 8).

— Förberedelser och beredskap inför, tillvägagångssätt vid, tillämpade kriterier och bedömningsgrunder vid, innebörd i och syn i efterhand på dimensionerings— och lokaliseringsbesluten avseende försöksverk- samheten 1988 och 1989 (avsnitten 9, 10 och 11).

I tablå 2 i det följande antyds huvudsakliga informationsvägar för be— slut och underlag för beslut mellan i detta sammanhang relevanta poli- tiska organ, myndigheter, organisationer och intressenter.

• Sida 20
•  Original

Tablå 2 Huvudsakliga informationsvägar för underlag för stållv ningstaganden och beslut

Inkommande information

H——*N Inkommande | 44—- | information

Inkommande __ Regeringen

I i

Utbildningsdep.

Inkommande information

Inkommande information

Inkommande information

Arbetsmarknadens parter

Branschorganisa- tioner

IVot. ___—aL_______________:====a YN = yrkesnämnder

• Sida 21
•  Original

4. Vad skall prövas i försöksverksamheten? (bilaga 3)1

Vad är det som skall prövas i försöksverksamheten? Föreställningarna om detta varierar. Svaret på frågan har ett intresse i detta sammanhang då rådande uppfattningar om syftet med försöksverksamheten i viss mån kan ha påverkat såväl inriktningen av huvudmännens förberedel- ser inför eventuella försök som de bedömningar länsskolnämnderna och yrkesnämnderna har .ort av vilka försök som bör prioriteras och SÖ:s överväganden vid lokaliseringsbesluten.

4.1. Riksdag och regering

Riksdagen och regeringen har uttryckt syftet med försöksverksamheten på lite olika sätt och med olika tyngdpunkter i sina dokument. Så fram- höll föredraganden i 1988 års budgetproposition (bil. 10 s. 144—145) bl.a. att det brådskar med en modernisering av den yrkesinriktade utbild— ningen i gymnasieskolan. "Genom försöksverksamheten kan det stora intresset från huvudmän och olika branschområden att påbörja en mo- dernisering av olika delar av yrkesutbildningen snabbt fångas upp och tillgodoses." "Skolhuvudmän som bedöms ha förutsättningar att delta i försöksverksamheten redan från budgetåret 1988/89 bör alltså kunna göra det."

1 I denna, och i följande bilagor, återfinns, som nämnts, underliggande text med beskrivningar med en högre detaljeringsgrad.

• Sida 22
•  Original

En ökad andel arbetsplatsförlagd utbildning stärker, framhålls det vi- dare i propositionen, sambandet mellan skolan och arbetslivet och bid— rar till att höja kvaliteten på yrkesämnena. Det ökade inslaget av all— männa ämnen kommer bl.a. att innebära att elever som deltagit i för— söksverksamheten uppnår allmän behörighet till högskolan. Inom för— söksverksamheten skall förutsättningarna att utnyttja arbetslivet som resurs för yrkesutbildningen särskilt uppmärksammas. Ökad arbets- platsförläggning och ett större inslag av allmänna ämnen kan dessut— om, framhöll föredraganden, ge underlag till mer ingående övervägan- den av pedagogisk natur i anslutning till försöksverksamheten, liksom, givetvis, de rent yrkespedagogiska frågorna.

Det sägs också i budgetpropositionen att det föreslagna försöks— och ut- vecklingsarbetet innebär en bransch— eller studievägsanpassad moder- nisering av yrkesutbildningen och en därtill knuten försöksverksamhet på lämpliga orter. Som ett komplement till en sådan geografiskt ut- spridd verksamhet bör inom försöksverksamheten också prövas en mo— dell med viss koncentration av försök inom flera utbildningsområden till några mer avgränsade områden, t.ex. ett län eller några näraliggan— de gymnasieregioner. En sådan fullskalemodell bör ge, framhålls det, bättre underlag för en fortsatt förnyelse och bättre underlag för utvärde- ring av hur en fullt utbyggd yrkesutbildning fungerar i förhållande till arbetslivet.

I propositionen 1987/88:102 om försöksverksamheten med treårig yrkes— inriktad utbildning i gymnasieskolan (s. 12 och 14) sägs att den före- slagna utvecklingsstrategin innebär en studievägsanpassad modernise- ring av yrkesutbildningen och en därtill knuten försöksverksamhet på lämpliga orter. (I denna proposition görs således, vilket inte var fallet i budgetpropositionen en åtskillnad mellan utvecklingsstrategi och syfte med försöksverksamheten.) En förutsättning för att skolhuvudmän, som bedömdes ha förutsättningar härför, skulle få delta i försöksverksamhe- ten från budgetåret 1988/89, skulle emellertid vara att tim— och kurs- planer för de aktuella studievägarna hunnit tas fram efter samråd med arbetsmarknadens parter och att verksamheten i övrigt lades upp efter de riktlinjer som föreslogs i propositionen. (I detta sammanhang nämns således inte som i 1988 års budgetproposition att det skulle handla om

• Sida 23
•  Original

branschanpassning.) Det sägs vidare att de lokala förutsättningarna vid arbetsplatsförläggning av utbildning kan variera inom landet liksom skillnaderna mellan skolornas tillgång till maskinell utrustning och lä- romedel. Att pröva detta, framhåller föredraganden, är ett viktigt skäl för försöksverksamheten.

I försöksverksamheten skall (s. 11) prövas hur en delvis arbetsplatsför— lagd utbildning fungerar på orter med skilda näringsgeografiska, ar- betsmarknadsmässiga och konjunkturella betingelser. (Denna infalls- vinkel är ny i förhållande till vad som framhölls i budgetpropositionen.) Vilka effekter har en förlängd utbildning på rekryteringen till de yrkes- inriktade linjerna? Är det möjligt att arbetsplatsförlägga stora delar av utbildningen och samtidigt ha högt ställda krav på kvalitet? Tillhanda- håller arbetsplatserna utbildade handledare? Kan skolan och arbetsli- vet samarbeta på det föreslagna sättet? Vilka kostnader uppstår för sta- ten, skolhuvudmännen och arbetsgivarna? Sluts de avtal som erfordras dels mellan skolhuvudmän och arbetsgivare, dels mellan arbetsgivare och arbetstagare?

För att få en uppfattning (s. 12) dels om den arbetsplatsförlagda utbild- ningens kvalitet, dels om den totala belastningen på arbetsmarknaden i kommuner- av olika slag vad avser befolkningsmässiga förutsättningar som verksamheten kan leda till här försöken struktureras i två led — dels s.k. fullskaleförsök, dels ett mer utspritt nät av gymnasiekommuner. (Denna skrivning om syftet med uppdelning av försöken i två grupper avviker således något från motsvarande framställning i budgetproposi- tionen. Där betonades, som nämnts, underlag för fortsatt förnyelse och bättre underlag för utvärdering.)

Utbildningsutskottet (UbU 1987/88z31 s. 11) uttryckte syftet med för- söksverksamheten genom att ange vad som borde uppnås genom att läg- ga ut försöken på två olika sätt, dvs. dels genom fullskaleförsök, dels ge- nom ett mer utspritt nät av försökskommuner. Försöken borde, enligt utskottet läggas ut på detta sätt för att det skulle bli möjligt att få en uppfattning dels om den arbetsplatsförlagda utbildningens kvalitet, dels hur den totalt belastar arbetsmarknaden i kommuner av olika slag.

• Sida 24
•  Original

4.2. SÖ

SÖ har i beredningsarbetet inför lokaliseringsbesluten lagt stor vikt vid yrkesnämndernas bedömningar av på vilka orter och för vilka utbild- ningslinjer där som arbetsplatsförläggning kan antas vara möjlig. Dessa bedömningar har då avsett de studievägar för vilka tim— och kursplaner hade tagits fram. Detta kan tolkas så att SÖ i sitt handlande i första hand lagt tonvikt vid att det är arbetsplatsförläggningen av utbildning— en som skall prövas. Att denna inriktning borde väljas — och också val- des - vidimeras av uttalanden av dåvarande utbildningsministern Len- nart Bodström och SÖ:s generaldirektör i den offentliga utfrågningen i utbildningsutskottet den 12 april 1988. Utbildningsministern framhöll således att (utskottets utskrift 1988—04—18 s. 9) "utbildningen inte kom- mer att förläggas till andra arbetsplatser än dem som via yrkesnämn- derna har anmält intresse för utbildningen". 8013 generaldirektör dek- larerade (S. 13) att SÖ hade funnit det angeläget, i synnerhet med tanke på frågans kontroversiella karaktär under "denna vår", att så långt som möjligt bli enig med de olika yrkesnämnderna, också när det gällde lo— kaliseringen. Syftet härmed var att bädda för en så bra kvalitet som möjligt i försöksverksamheten. SÖ:s strävan har således varit att möj- ligheterna för arbetsplatsförläggningen skulle'vara så goda som möjligt, och detta i syfte att bädda för en så bra kvalitet som möjligt i försöks— verksamheten. Därmed kan det möjligen hävdas att verket, i detta avse— ende, sökt maximera förutsättningarna för att resultatet av försöks- verksamheten så långt möjligt skall svara mot det av utbildningsutskot- tet, och därmed riksdagen, angivna syftet.

4.3. Länsskolnämnderna (bilaga 3)

Länsskolnämndernas uppfattningar i slutet av våren 1989 om det främ- sta syftet med försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbild- ning i gymnasieskolan har — enligt svar på förfrågan härom — något oli- ka tyngdpunkter. För tio av dem har denna tyngdpunkt i ett eller annat avseende en koppling till att pröva arbetsplatsforläggning av utbild- ningen. Fem nämnder menar att det främst handlar om en modernise-

• Sida 25
•  Original

ring av yrkesutbildningen. Några lägger ungefär samma vikt vid att pröva ett stort antal aspekter. En handfull nämnder betonar särskilt de modulindelade kursplanerna. Andra aspekter som lyfts fram som cen- trala att pröva i försöksverksamheten rör de allmänna ämnena och yr- kesämnena och samverkan dem emellan. Endast ett fåtal nämnder pe- kar särskilt på kostnadsaspekterna. Däremot anges som ett syfte att se på hur kommuner och skolor svarar upp mot de krav som ställs i försö- ket. Ett par nämnder lägger även länsperspektiv på försöket.

4.4. Skolhuvudmännen (bilaga 3)

För att se vilka syften eller ambitioner skolhuvudmännen hade med si- na intresseanmälningar i januari 1988 har en genomgång .orts av de handlingar som kom in till SÖ via länsskolnämnderna vid denna tid- punkt för fem län, av inbördes olika karaktär, nämligen Östergötlands län, Blekinge län, Göteborgs och Bohus län, Örebro län och Västernorr- lands län.

För ett av dessa län (Örebro) fanns, som underlag för länsskolnämndens skrivelse till SÖ, intresseanmälan endast från en kommun. För ett an- nat (Västernorrlands) fanns inga intresseanmälningar från skolhuvud- männen. Det var således inte möjligt att avläsa vilka ambitioner skol- huvudmännen i dessa län kunde ha haft med sina anmälningar. Den bakomliggande orsaken till detta framgår emellertid av länsskolnämn- dernas underlag. Således beslöts i Örebro län den 20 januari 1988 vid ett sammanträde med företrädare för kommunerna inom länet och läns- skolnämnden ”att till SÖ inge en framställning i enlighet med bifogad sammanställning". Länsskolnämndens i Västernorrlands län väl ge- nomarbetade underlag hade föregåtts av en process i länet redan under hösten 1987, som också återspeglas i nämndens underlag.

Därmed kom genomgången att avse intresseanmälningar från 20 skol- huvudmän. Den gav vid handen att endast ca hälften av dem angav nå- got syfte eller någon strävan i sina ansökningar. En fjärdedel av dem, som i något avseende .orde detta, hänvisade till näringslivets krav, till näringslivet på orten, till ortens storlek eller till läget inom den sociala

• Sida 26
•  Original

sektorn. En dryg fjärdedel angav syften av kvalitativ art avseende ut- bildningen som sådan, elever eller lärare. En femtedel av de skolhuvud- män som redovisade sina ambitioner anförde motiv hänförbara till för- nyelse av yrkesutbildningen i gymnasieskolan. Ett mindretal kombine- rade sin intresseanmälan med betänkligheter avseende dels den forcera— de starten, dels oklarheter avseende försöksverksamheten och dels om erforderliga medel skulle anvisas i kommunen.

4.5. Yrkesnämnderna (motsvarande) (bilaga 3)

Yrkesnämnderna (motsvarande) har i början av hösten 1989, efter för- frågan härom, givit sin syn på vad som, enligt deras mening, är det främsta syftet med försöksverksamheten.

Majoriteten av yrkesnämnderna — motsvarande - hade (12 av 20) vid denna tidpunkt, uppfattningen att försöksverksamheten hade som främsta syfte — helt eller delvis — att se hur arbetslivet klarar den ar- betsplatsförlagda utbildningen, att se på olika företags möjligheter att medverka i yrkesutbildningen eller att utveckla samverkan mellan sko- lan och arbetslivet. Fem yrkesnämnder såg det som ett huvudsyfte, eller ett delsyfte, att få erfarenheter av hur kursplanerna fungerar. Fyra nämnder (motsvarande) fäste avseende även vid att erfarenheter skulle vinnas i fråga om de ekonomiska konsekvenserna. Fyra nämnder såg som ett syfte att i olika avseenden få erfarenheter av elevintresset, bl.a. när det gäller benägenheten att flytta för att få utbildningsönskemål tillgodosedda. För två yrkesnämnder syftar försöksverksamheten främst till att vitalisera eller förbättra yrkesutbildningen. Ytterligare tre yrkesnämnder såg det yttersta syftet — helt eller delvis — utifrån branschens behov av utbildade eller av utbildning, eller arbetslivets för- ändrade behov. För en yrkesnämnd var huvudsyftet att få lokal utveck- lingsfrihet och frihet att prova sig fram och för slutligen en att "skaffa erfarenheter".

• Sida 27
•  Original

5. Fullskaleförsök

Begreppet fullskaleförsök nämndes första gången i 1988 års budgetpro- position (bil. 10 s. 145). Där framhölls bl.a., som redan nämnts, att det föreslagna försöks- och utvecklingsarbetet innebär en bransch— eller studievägsanpassad modernisering av yrkesutbildningen och en därtill knuten försöksverksamhet på lämpliga orter. Vidare framhölls att som ett komplement till en sådan geografiskt utspridd verksamhet borde in- om försöksverksamheten också prövas en modell med viss koncentration av försök inom flera utbildningsområden till några mer avgränsade om— råden, t.ex. ett län eller några näraliggande gymnasieregioner. En så- dan fullskalemodell borde ge bättre underlag för en fortsatt förnyelse och bättre underlag för utvärdering av hur en fullt utbyggd yrkesutbild- ning fungerar i förhållande till arbetslivet.

I propositionen 1987/88:102 (s. 13) beskrivs fullskaleförsök på följande sätt: ”Försöksverksamheten bör präglas av en modell med stark koncen- tration av försök till några geografiskt avgränsade områden, t.ex. ett län eller några näraliggande gymnasieregioner. I princip bör alla linjer vara företrädda på försöksorterna." En sådan fullskalig modell, fram- höll föredraganden fortsättningsvis, ”ger bättre underlag för en eventu- ellt fortsatt utbyggnad av verksamheten och bättre underlag för en ut- värdering av hur en fullt utbyggd yrkesutbildning fungerar i förhållan- de till den lokala arbetsmarknaden." Detta sistnämnda uttrycker såle- des ett syfte med fullskaleförsök. Senare i anförandet framhålls att "några fullskaleförsök vore av värde för den fortsatta prövningen av frå- gan om arbetsplatsförlagda inslag i gymnasieskolan som helhet. Som ett

• Sida 28
•  Original

komplement till en sådan geografiskt koncentrerad verksamhet borde också ett antal spridda försökskommuner finnas över landet.

I utbildningsutskottets betänkande (UbU 1987/88:31 s. 11) framhålls, som redan nämnts, att för att få en uppfattning dels om den arbetsplats- förlagda utbildningens kvalitet, dels hur den totalt belastar arbets— marknaden i kommuner av olika slag bör försöken ha två strukturer — dels koncentrerade försök med många studievägar i några större regio- ner (fullskaleförsök), dels ett mer utspritt nät av försökskommuner.

I regeringens förordning den 9 juni 1988 om försöksverksamheten före- skrivs att fördelningen av platser bör vara sådan att försöksverksamhe- ten dels koncentreras till några geografiskt avgränsade områden där flertalet i försöksverksamheten ingående linjer skall vara företrädda, dels sprids till ett antal kommuner över hela landet med varierande be- folknings-_ och näringsstrukturer.

Avsikten med fullskaleförsök uttrycktes, som framgår, i budgetproposi- tionen så, att det handlade om att få bättre underlag för fortsatt förnyel- se och i propositionen 1987/882102 att få bättre underlag för eventuell fortsatt utbyggnad av verksamheten. Den uttrycktes också så i budget- propositionen, att det gällde att få underlag för utvärdering av hur fullt utbyggd yrkesutbildning fungerar i förhållande till arbetslivet och i pro- positionen 1987/881102 i förhållande till den lokala arbetsmarknaden. Utbildningsutskottets uttalade, refererade syfte avsåg således såväl fullskaleförsök som utspridda försök. Utöver det kvalitativa syftet var således avsikten att få en uppfattning om hur den arbetsplatsförlagda utbildningen belastade arbetsmarknaden i kommuner av olika slag. En liknande sammanfattande formulering fanns ju också i propositionen 1987/88:102 (s. 12). I det sammanhanget var uttryckssättet att det handlade om kommuner av olika slag vad avser befolkningsmässiga och näringslivsmässiga förutsättningar.

I samtliga dessa fyra dokument är utgångspunkten att försöken skall läggas ut såväl som fullskaleförsök som spridda till ett antal kommuner. Ställningstagandena att fullskaleförsök geografiskt skall omfatta några geografiskt avgränsade områden återfinns i tre av de fyra dokumenten. I

• Sida 29
•  Original

de båda propositionerna exemplifieras sådana med ett län eller några näraliggande gymnasieregioner. Utbildningsutskottet valde emellertid som geografiskt begrepp ”några större regioner”.

Uttryckssätten varierar, som framgår, också när det gäller i vilken ut- sträckning utbildningsvägar skulle omfattas i fullskaleförsök. Enligt budgetpropositionen gällde det koncentration av försök inom flera ut- bildningsområden. Enligt propositionen 1987/881102 borde i princip alla linjer vara företrädda på försöksorterna. Enligt utbildningsutskottet borde fullskaleförsöken omfatta många studievägar. I nämnda förord- ning föreskrivs, som framgår, att flertalet i försöksverksamheten ingåen- de linjer skall vara företrädda.

Dessa nyansskillnader i uttryckssätten, som ju kan vara såväl medvet- na som ett led i en politisk process, som omedvetna, kan synas som obe- tydliga petitesser. Det är givet att den formulering som återfinns i ut— bildningsutskottets betänkande, och som är riksdagens beslut, är den som skall gälla och därvid — för dem som har att följa detta beslut — på det sätt som föreskrivs av regeringen i förordningen. I praktiken kom skillnaderna emellertid att få viss betydelse. Att så blev fallet berodde bl.a. på den tidspress alla berörda måste agera under för att en försöks- verksamhet skulle kunna komma till stånd hösten 1988 och att nämnda dokument kom vid olika tidpunkter under de berednings— och besluts- processer som ägde rum. Bland dem som var berörda av formuleringar- na i dokumenten kunde en tidigare formulering fastna i minneti stället för en senare. Utskottets definition, som den uttrycktes av regeringen i förordningen, fanns inte tillgänglig förrän bortåt tre månader efter SÖ:s första beslut om lokalisering och dimensionering av försöksverksamhe- ten. Det fanns våren 1988 inga reella förutsättningar att låta fullskale— försök omfatta flertalet linjer. Vid den tidpunkten fanns kursplaner framtagna endast för 10 försökslinjer. De linjer, för vilka kursplaner fanns framme, svarade mot endast en tredjedel av hela antalet platser inom den yrkesförberedande delen av gymnasieskolan.

Budgetpropositionen lades fram för riksdagen 1988—01—11 och blev först därmed offentlig. Samma dag tillskrev SÖ länsskolnämnderna för att få underlag i fråga om försöksorter. Länsskolnämnderna, som hade att

• Sida 30
•  Original

lämna sina ställningstaganden till SÖ före 1988—01—25, hade enbart ut- talandet om fullskaleförsök i 1988 års budgetproposition att utgå från. Detsamma gällde skolhuvudmännen. Inte heller SÖ hade officiellt nå- got annat underlag i sitt beredningsarbete fram till dess propositionen 1987/88:102 lades fram den 3 mars 1988. Vid den tidpunkten återstod ca två veckor till] den tidpunkt då SÖ ansåg sig tvingad att vara klar med sitt fördelningsbeslut för att eleverna, som måste göra omval till de tre- åriga utbildningarna, skulle ha kunskap om vilka utbildningsvägar det fanns att göra omval till. Det handlade då om att få elever till försöken. Enligt gällande bestämmelser skall eleverna ges möjlighet till om— och nyval till grundskoleanknutna studievägar under maj månad.

Våren 1989, då förberedelserna för det andra beslutet om lokalisering av försöksverksamheten förbereddes på olika nivåer i skolväsendet, kunde alla berörda ha förordningstexten som ledstjärna for att tolka fullskaleförsöksbegreppet. Det var också först vid denna tidpunkt som ett fullskaleförsök i praktiken skulle kunna fastställas till att omfatta flertalet i försöket ingående linjer. I beredningsarbetet våren 1988 intog SÖ förhållningssättet att fullskaleförsök skulle innebära att det blev så god täckning som möjligt av ett visst utbildnings/arbetsmarknadsområ— de inom en region. Bakgrunden till graden av genomslagi SÖ:s lokalise- ringsbeslut år 1988 av detta synsätt behandlas i det följande i avsnittet 9.4.3 och 1989 i avsnittet 10.4.3.

• Sida 31
•  Original

6. Tidsaspekten

6.1. Riksdagens beslut

Vid utgången av motionstiden avseende propositionen 1987/88:102 i riksdagen stod det klart att det inte före utskottsbehandlingen fanns un- derlag för ett majoritetsbeslut kring när eller om försöksverksamheten skulle starta och i så fall med hur många intagningsplatser. De resone- mang i motionerna som avsåg om en försöksverksamhet borde startas eller inte är av relevans vid förklaring av resultaten av utvärderingen. Samma gäller platsantalet som dessutom kom att få viss betydelse för tidpunkter för SÖ:s lokaliserings— och dimensioneringsbeslut.

Det fanns i motionerna önskemål om

dels att försöksverksamheten skulle uppskjutas, (A) dels att ingen försöksverksamhet skulle äga rum. (B) Argument för A var:

För kort planeringstid. (c, fp)

Varken enskilda skolor, elever, företag och institutioner i näringslivet hade kunnat förbereda försöksverksamheten. (fp)

Yrkeslärarna hade inte fått fortbildning vad gällde de nya kursplaner- na. (fp)

• Sida 32
•  Original

Handledare hade inte kunnat utbildas. (fp)

Frågan om elevernas status är inte löst. (fp)

Argument för B var: Vikten av en yrkesutbildning med kvalitet understryks. (fp) Försöksverksamheten är onödig. (c)

Reformen, med utvärdering av försöksverksamheten först 1991, kom— mer att ge effekter i form av bättre yrkesutbildning ca tio år efter det att förslagen presenterades av ÖGY—utredningen. (c)

Resultatet av försöksverksamheten, om den blir lyckosam, får praktisk effekt först under senare delen av 1990—talet. (m, fp, c)

Försöksverksamheten bör inte utgöra ett hinder för en omedelbar mo- dernisering av hela yrkesutbildningen. (m, fp,c)

Alternativ till försöksverksamhetz

Regeringen bör återkomma med förslag till utbildning med början läs— året 1989/90 och då i full skala för de utbildningar, där kursplaner, fort- bildning och övrig planering är full.ord. (fp)

Ett nytt förslag med ett fullständigt genomförande av en reform avseen- de den gymnasiala yrkesutbildningen begärs. (c)

SÖ bör få resurser för att omgående påbörja en revision av den tvååriga yrkesutbildningen i hela dess bredd, så att alla ungdomar snarast får en förbättrad utbildning (m, fp, c). För att frigöra resurser för bl.a. SÖ:s kursplanearbete i denna del bör den i propositionen föreslagna försöks- verksamheten ha begränsad omfattning.

• Sida 33
•  Original

I 1988 års budgetproposition (bil. 10 s. 145) framhölls bl.a. att genom försöksverksamheten kan det stora intresset från skolhuvudmän och olika branschområden att påbörja en modernisering av olika delar av yrkesutbildningen snabbt fångas upp och tillgodoses. Det fanns vid den- na tid en otålig väntan från många håll på en proposition med anledning av förslagen (SOU 1986:2 och 3) från expertgruppen för översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen (ÖGY). Till utbildningsdepartementet inkom under hösten 1987 framställningar från kommuner om att få starta treårig yrkesinriktad utbildning. I en gemensam skrivelse den 20 oktober 1987 till statsministern underströk ordförandena i LO, TCO och SAF vikten av att genomförandet av en förbättrad yrkesutbildning inte fördröjdes.

I propositionen 1987/88:102 (s. 11) framhöll föredraganden att flera av de "nu aktuella" förslagen har så omfattande konsekvenser att han inte "nu" var beredd att ta definitiv ställning till hur yrkesutbildningen bor- de utformas i framtiden. För att göra detta fordrades, enligt föredragan- dens mening, konkreta erfarenheter.

Utskottets ställningstagande blev (UbU 1987/88z31 s. 10) att en så om- fattande reform som det här är fråga om bör föregås av en försöksverk- samhet. Utskottet ställde sig därmed positiv till den i propositionen fö— reslagna försöksverksamheten och till att denna skulle inledas läsåret 1988/89. Det senare borde ske med hänsyn till de förväntningar om en förnyelse som fanns i vad gäller de yrkesinriktade studievägarna.

SÖ hade erhållit regeringens bemyndigande att bedriva försöksverk- samhet med treåriga sammanhållna yrkesinriktade linjer i gymnasie- skolan inom ramen för 500 intagningsplatser 1987/88 och lika många 1988/89 (500—försöket). I sin anslagsframställning för budgetåret 1988/ 89 hemställde SÖ att dessa 500 platser utökades med ytterligare minst 500 platser. Denna försöksverksamhet hade inte sin utgångspunkt i ÖGY:s förslag.

I 1988 års budgetproposition preciserades inte närmare varför försöks- verksamheten borde omfatta just 5 000 platser. I propositionen 1987/88: 102 (s. 13) framhöll emellertid föredraganden att han vid sina övervä-

• Sida 34
•  Original

ganden om omfattningen av försöksverksamheten hade strävat efter att göra den å ena sidan tillräckligt omfattande för att få ett säkert under- lag för utvärderingen men å andra sidan inte så stor att utvärderingen blir en otymplig uppgift. Det förefaller också ha varit så att just 5 000 platser var vad finansdepartementet och utbildningsdepartementet vid sina överläggningar kom överens om. Utbildningsdepartementet hade planerat att propositionen om den treåriga yrkesutbildningen skulle komma hösten 1987 men just problem med finansieringen .orde att den kom att dröja.

I den offentliga utfrågningen i utbildningsutskottet den 12 april 1988 framhöll dåvarande utbildningsministern (utbildningsutskottets ut- skrift 1988—04—18 s. 2) att det inte rådde några tvivel om att utbildning- en skulle reformeras i samma riktning som ÖGY-utredningens förslag. Men det hade av ekonomiska skäl varit nödvändigt för regeringen att gå försiktigt fram. För att visa att man menade allvar hade emellertid ett förslag till försöksverksamhet i mycket stor omfattning lagts fram och till så stora kostnader att inte någon kan tvivla på det angelägna i denna reform. Det kommer aldrig, framhöll ministern, att bli någon återgång till den tvååriga utbildningen. Däremot kan det kanske kom- ma att finnas frågor som "vi" inte beaktat och som behöver iakttas, trots det omfattande remissarbetet.

Vpk yrkade i en motion (1987/88zUh6) att försöksverksamhetens om- fattning borde ökas jämfört med vad som föreslagits i propositionen med hänsyn till det stora antalet intresseanmälningar som inkommit till SÖ. Mot denna bakgrund borde 1 000 platser utöver regeringens förslag till- föras försöksverksamheten. Att så skulle ske blev också utskottsmajori- tetens slutgiltiga mening.

I fyra motioner (2 c, 5 och vpk) yrkades att Värmland skulle utses till försökslän med fullskaleförsök. I två motioner (c och s) yrkades att Gäv- leborgs län skulle få fullskaleförsök och en större tilldelning av intag- ningsplatser än vad SÖ preliminärt beslutat. Utskottet konstaterade att det med utgångspunkti propositionen borde ankomma på SÖ att fatta dessa beslut. . »

• Sida 35
•  Original

SÖ kallades av majoriteten i utbildningsutskottet vid två tillfällen för att lämna upplysningar om var det — med hänsynstagande till yrkes- nämnderna — fanns utrymme för att lägga ut ytterligare platser för att gynna fullskaleförsökstanken och samtidigt tillgodose önskemålet om fullskaleförsök i Värmland. SÖ lämnade därvid en tentativ fördelning av de tilltänkta ytterligare 1 000 platserna. I detta sammanhang blev utskottet också uppmärksammat på att det lägsta antal elever som en- ligt propositionen 1987/882102 skulle krävas på en försökslinje vid un- dervisningens början skulle omöjliggöra utläggning av försök på mindre orter. Detta skulle komma att beröra bl.a. Värmland. Utskottet fick där- igenom förutsättningar att ändra kravet på lägsta antal elever vid un- dervisningens början från föreslagna tolv till åtta elever. SÖ:s general- direktör bad företrädarna för utskottet om att ställningstagandet om tillkommande platser skulle offentliggöras så att SÖ hade ett underlag för att fördela platserna. Så skedde också genom ett pressmeddelande från utbildningsutskottet den 14 april 1988.

Enligt en reservation av representanterna i utskottet för moderaterna borde utskottets yttrande till en del ha haft följande lydelse:

Utskottet finner att regeringens förslag till en treårig försöks— och ut- vecklingsperiod avseende gymnasieskolans yrkesinriktade studievä- gar presenterats vid en så sen tidpunkt att det inför kommande läsår inte ens är möjligt att hinna förbereda en försöksverksamhet på ett rimligt sätt.

Utskottet konstaterar att regeringens förslag försätter kommunerna i en omöjlig arbetssituation och —- vilket är än värre — att de elever, som skall erb'udas möjlighet att delta i en förlängd utbildning, inte har kunnat f information innan de .ort sina val inför övergången till asiet. Oklarheterna gäller bl.a. så väsentliga frågor som hur försö sutbildningen kommer att värderas i jämförelse med traditio— nellt bedriven tvåårig utbildning. Det är enli utskottets up fatt- ning inte acceptabelt att eleverna ställs inför a ternativ, om v11 a de inte har all den information som de rimligen har rätt att kräva innan de träffar sina val.

Enligt representanterna för folkpartiet i utskottet borde lydelsen i ut- skottets yttrande till en del vara följande:

En försöksverksamhet enligt regeringsförslaget kan dock inte inledas redan läsåret 1988/89. Riskerna är stora att en reformering av yrkes- utbildningen blir ett misslyckande då förberedelserna måste forceras

• Sida 36
•  Original

inom såväl näringslivet som de enskilda nasieskolorna. Eleverna har heller inte kunnat få tillräcklig in ormation om utbildningens uppläggning och dess meritvärde. Flera frågor som kräver avtal mel- lan arbetsmarknadens parter är fortfarande olösta. Det allvarligaste är ändå att kompletta kursplaner saknas för flera områden.

Från centerpartiets representanter i utskottet anfördes i en reservation att en del av utskottets yttrande bort lyda enligt följande:

En total reform av yrkesutbildningen kommer dock att fördröjas ge— nom den i ropositionen föreslagna försöksverksamheten. En utvär- dering av en första gruppen elever som har tre års utbildning kan i bästa fall slutföras hösten 1991, och ett förslag till genomförande kan komma tidigast våren 1992. Detta är enligt utskottets uppfattning in- te acceptabelt.

Utskottet anser dessutom att den föreslagna försöksverksamheten är onödig. På många av de yrkesinriktade linjerna finns redan en bety— dande erfarenhet av arbetsplatsförlagd utbildning. En försöksverk- samhet enligt regeringsförslaget med start läsåret 1988/89 hinner in- te förberedas och kommer att medföra störningar av olika slag i sko- lans planering särskilt i vad gäller elevernas val till gymnasieskolan.

Sedan propositionen lades har dock förberedelserna för försöksverk— samheten gått vidare. Skolor har planerat för den, och tusentals ele— ver har förmåtts att välja om för att fylla de nya utbildningsplatser— na. Om riksdagen nu, endast ett par månader före terminsstarten, skulle besluta att inhibera försöksverksamheten skulle detta skapa en allvarlig förvirring och stora problem för enskilda skolor och ele— ver.

Detta innebär att regeringen, genom att först vänta ett år i onödan med att lägga fram örslag och därefter kräva ett forcerat genomfö- rande, försatt riksdagen i en tvångssituation som inte är acceptabel. Utskottet anser regeringens handläggning av frågan värd stark kri- tik. Av hänsyn till berörda elever och skolor bör dock riksdagen nu godta att försöksverksamheten genomförs under det kommande läs- ret.

Utskottet anser emellertid i enlighet med vad som anförts nyss att en reform som i sina huvudsakliga delar är baserad på förslagen i OGY— utredningen bör genomföras i full skala läsåret 1989/90.

I en annan reservation anfördes från centerpartiets sida bl.a. att en del av utskottets yttrande bort lyda "att det redan nu är angeläget att ge ut- bildningsanordnarna ett besked om en utökad försöksverksamhet under de kommande budgetåret”.

Mot bakgrund av betänkligheterna mot en försöksverksamhet kan ett antal frågor av relevans för utvärderingen ställas: 36

• Sida 37
•  Original

6.2

6.2.1

Var informationen i olika avseenden som besluten på olika nivåer grundade sig på tillräcklig?

I den mån den inte var det — är det sannolikt att de erfarenheter som vinns genom försöksverksamheten eljest hade kunnat erhål- las?

Hade erforderlig information kunnat ges inför ett totalt genomfö— rande vid en något senare tidpunkt?

Var förberedelserna på central, regional och lokal nivå — inom skol- väsendet och arbetslivet — otillräckliga för ett försök?

Om de var otillräckliga — vilken betydelse kan detta anses ha haft för utfallet av försöket?

Var efterfrågan på reformering av yrkesutbildningen så stor att denna kan ha uppvägt brister i information och/eller förberedelser?

Kan försökets omfattning anses ha haft någon betydelse för en re- sursprioritering i kommunerna som kan gynna en total reforme— ring av yrkesutbildningen?

Tidpunkter för viss information och vissa händelser av betydelse för dimensionerings— och lokaliseringsbesluten

Allmänt

Vid utfrågningen i utbildningsutskottet (utskottets utskrift 1988—04—18 s. 7) medgav dåvarande utbildningsministern att tiden att sätta i gång försöksverksamheten var kort. Han menade också att det skulle bli kaos om riksdagen avslog regeringens förslag om försöksverksamhet.

37

• Sida 38
•  Original

I det följande redovisas vissa tidpunkter för när viss information lämna- des och vissa händelser inträffade. Härvid har eftersträvats att ta med sådana tidpunkter som påverkade förutsättningarna och villkoren för lokalisering och dimensionering samt för skolhuvudmännens förbere— delser av försöksverksamheten. Uppräkningen avser att ge en översikt- lig bild av här nämnda förutsättningar och villkor blev kända. En del av dessa tidpunkter återkommer i resonemangen i efterföljande avsnitt i olika sammanhang. 6.2.2 Inför 1988 års dimensionerings— och lokaliseringsbeslut '

Länsskolnämnderna och skolhuvudmännen, som under januari 1988 hade att ta fram underlag för SÖ:s beslut om dimensionering och lokali- sering av försöksplatserna, hade vid sina ställningstaganden behövt ha information om i stort sett följande:

— Utbildningsvägar (vilka som skulle komma att finnas i försöksverk- samheten),

— kursplaner (innehåll), — platser för arbetsplatsförläggning av utbildning (om arbetsplatsernas beredskap att ställa upp med platser), — utrustning (behov och kostnader), - läromedel (behov, tillgång och kostnader) och — ekonomiska frågor i övrigt (t.ex. statsbidrag).

Nedanstående kalendarium visar att en stor del av denna information saknades i januari 1988. Detta - utöver tidsbristen vid beredning och be- slut - påverkade givetvis ställningstagandena på såväl länsnivån som hos skolhuvudmännen.

Eleverna behövde information om innebörden av försöksutbildningarna för att kunna ändra sina tidigare val till att avse dessa utbildningar. Denna kunde inte ges, av syo—funktionärerna eller skolledarna och lä- rarna, förrän det genom SÖ:s dimensionerings— och lokaliseringsbeslut stod klart vilka försöksutbildningar som skulle komma att finnas vid

• Sida 39
•  Original

[Sher

rember

uember

iuari

nruari

I'S

den enskilda skolan. I vilken utsträckning eleverna ansåg sig få erfor- derlig information kan inte bedömas i detta sammanhang.

Kalendarium 1

Information från SÖ till länsskolnämnderna vid konferens om vilka kursplaner som skulle komma att bli klara för tillämpning i årskurs 1 budgetåret 1988/89. Kommunfullmäktige i primärkommunerna hade att fastställa budge— ten för budgetåret 1988 före november månads utgång.

198771 1—26. Länsskolinspektörerna informerades vid chefskonferens på SO om läget ”i fråga om OGY—propositionen”.

1987—12—03. SO fick informellt, genom regeringskansliets delning av 1988 års bud etproposition, kunskap om den tilltänkta försöksverk— samheten meå 5 000 platser. Begreppet fullskaleförsök fanns inte med i detta sammanhang.

1988—01—11. Regeringens förslag om den tilltänkta försöksverksamhe- ten med 5 000 platser offentliggör-des genom budgetpropositionen.

1988—01—11. SÖ tillskrev länsskolnämnderna och bad om underlag för dimensionering och lokalisering av försöksverksamheten.

1988—01-25. Sista dag för länsskolnämnderna att inkomma till SÖ med framställningar om deltagande i försöksverksamheten.

1989-02—01. Sista dag för elevernas ansökan till gymnasieskolan.

1988—03—03. Regeringen beslutade om propositionen 1988/89:102 om utveckling av yrkesutbildningen i gymnasieskolan.

1988-03—03. Regeringen utfärdade förordning (SO—FS 1988z47) med provisoriska föreskrifter om försöksverksamheten med treåriga yrkes- inriktade linjer i gymnasieskolan. (Inget sägs i dessa föreskrifter om fullskaleförsök.)

1988—03—15. 80 tillställde länsskolnämnder, landstingens utbild- ningsnämnder och skolstyrelser i vissa kommuner sitt beslut om loka- lisering och dimensionering av försöksverksamhet omfattande 5 000 platser att gälla under förutsättning av riksdagens beslut i enlighet med förslagen i propositionen 1987/88:102.

1988, vecka 12. SO tillställde huvudmännen faktablad om färdiga kursplaner för försöksverksamhet med treåriga yrkeslinjer (bygg— och anläggningsteknisk linje, el—teleteknisk linje, fordons— och transport— teknisk linje, industriell teknisk linje, naturbrukslinjen, omvårdnads- linjen, textil- och beklädnadsteknisk linje, vårdlinjen (omsorger om barn och ungdom), värme—, ventilations— och sanitetsteknisk linje.

• Sida 40
•  Original

April

Juni

1988—03-15. SO fastställde utrustningslistor avseende kompletteran- de utrustning (jämfört med motsvarande 2—åriga linje) för årskurs 1 av försökslinjer som skulle starta läsåret 1988/89. (Gällde följande linjer: bygg— och anläggningsteknisk, el—teleteknisk, fordons— och transport- teknisk, handels, industriell teknisk, textil— och beklädnadsteknisk.) 1988—04—12. Utfrågning i utbildningsutskottet om treårig yrkesinrik— tad utbildning.

1988—04—14. Utbildningsutskottet meddelade genom ett pressmedde— lande att försöksverksamheten budgetåret 1988/89 skulle utökas med 1 000 intagningsplatser jämfört med regeringens förslag om 5 000 och att det minsta antalet elever på en försökslinje vid undervisningens början skulle vara åtta i stället för i de provisoriska föreskrifterna 1988-03-03 angivna tolv.

1988—04—15. Den preliminära intagningen till gymnasieskolans stu- dievägar skulle vara klar.

1988—04—21. SÖ meddelade med skrivelse till skolstyrelser/utbild- ningsnämnder och gymnasieskolor preliminär plan för fortbildning läsåret 1988/89 med anledning av försöksverksamheten.

1988—04—25. SO tillställde länsskolnämnder, landstingens utbild- ningsnämnder och skolstyrelserna i vissa kommuner verkets tilläggs— beslut med anledning av pressmeddelandet om de tillförda 1 000 intag— ningsplatserna och minsta antal elever vid undervisningens början att gälla under förutsättning att riksdagen beslutade i enlighet med press- meddelandet 1988—04—14. Beslutet innefattade också vissa omfördel- nårågsar som hade aktualiserats av skolhuvudmännen efter SÖ:s beslut 1 —03—25.

1988-05—05. SÖ meddelade med skrivelse till rektorer vid skolor, som skulle delta i försök, tid, plats och ämnen för introduktionsutbildning- ar avseende försöksverksamhet sommaren 1988.

1988—05—19. Besluti utbildningsutskottet om betänkandet 1987/ 88:31 omziätvleckling av yrkesutbildningen i gymnasieskolan (prop. 1987/88: 10 e vis).

Elevernas eventuella omval (i förhållande till de preliminära valen) i gymnasieskolan skall vara klara under maj månad.

1988-06—06. Riksdagen beslutade om försöksverksamhet med treåriga yrkesinriktade studievägar i gymnasieskolan.

1988—06—09. Regeringen utfärdade förordning (SÖ—FS 1988184) med föreskrifter om försöksverksamhet med treåriga yrkesinriktade stu- dievägar i gymnasieskolan.

1988—06—22. Regeringsbeslut om uppdrag till SÖ att utveckla kurspla- ner för gymnasieskolans yrkesinriktade linjer och att inrätta kurspla- negrupper.

• Sida 41
•  Original

Augusti

September Oktober November

December

1988-06—23. Förordnin en om ändring i förordningen (1987:708) om statsbidrag till ansk ning av utrustning i gymnasieskolan utkom från trycket. 1988—08—10. SÖ:s föreskrifter till förordningen (SFS 1987:708) om statsbidrag till anskaffning av utrustning i gymnasieskolan utkom från trycket. 1988—09-28. SÖ tillställde rektorer vid gymnasieskolor som deltog i försök information om planerad fortbildningi karaktärsämnet.

1988—10—26. sö meddelade föreskrifter (SÖ—FS 1988:142) om bidrag läsåret 1988/89 till kostnader för handledarutbildning. 1988—11-30. SÖ meddelade föreskrifter (SÖ—FS 1988:155) för läsåret 1988/89 om bidrag till företag och institutioner. 1988-12-29 SÖ tillställde rektorer vid skolor med försök ytterli are information om tilltänkt fortbildning av ämnesfördjupningskar tär varvid även nya fortbildningsbehov som uppkommit togs upp.

Kursplaner och normalutrustningslistor för de linjer som skulle omfat- tas av försöksverksamheten läsåret 1988/89 utkom, enligt uppgift från Utbildningsförlaget, av trycket och kom skolorna tillhanda enligt ka- lendarium 2 nedan. SÖ:s beslut om dessa kursplaner och utrustnings- listor hade då i allmänhet tagits upp till tre månader tidigare.

• Sida 42
•  Original

Kalendarium 2

Naturbrukslinjen åk 1 - 1988-03—29 1989-04—05

»

Fordons— och transporttek- nisk linje åk 1 Fordons— och transporttek- nisk linje,tillägg till normal- utrustningslista Vårme-, ventilations— och sanitetsteknisk linje, åk 1

Omvårdnadslinje, åk 1—3

Treårig vårdlinje, gren för omsor er om barn och ung- dom,å 1

Textil— och beklädnadstek- nisk linje åk 1 Textil- och beklädnadstek- råilifk linje, normalutrustning 1

Industriell teknisk linje, åk 1 Normalutrustning för indu- striell teknisk linje, åk 1

By g —och anläggningstek- nislr linje, åk 1 Normalutrustning för treårig bygg— och anläggningstek- nisk linje

El—teleteknisk linje, åk 1—3 Treårig teknisk påbyggnads-

utbildning

— gren för elektronik — gren för maskin— och motorteknik - gren för byggnadsteknik - gren för VVS—teknik

Treårig industriell tekniklin- je, en för elmekaniker, nor— ma utrustning Handelslinjen, åk 1—3

Normalutrustning för han- delslinjen

1988—03—30 1988—04-06

»

"

1988—04—05 1988-04—08

1988—04—15 1988—09—06

1988—04—21 1988—09—1 2

1988—08—05

"

1988—08—01

"

• Sida 43
•  Original

Till skolorna ca

El—teleteknisk linje, åk 1 1988—09—23 1988—09—28

N ormalutrustning för treårig _ " - el—teleteknisk linje

Naturbrukslinje, åk 2 och 3

Vårdlinjen, gren för omsor- ger öm barn ochungdom, åk 2

1989—01—24 1989—0 1-27

1989—01—27 1989—02—02

6.2.3. Inför 1989 års dimensionerings— och lokaliseringsbeslut

Länsskolnämnderna och skolhuvudmännen hade i januari 1989 samma informationshehov inför sina ställningstaganden för de försöksutbild- ningar som skulle tillkomma läsåret 1989/90 som var fallet vid motsva- rande tid 1988 (se avsnittet 6.2.2). Elevernas informationsbehov var li- kaså detsamma. SÖ:s dimensionerings— och lokaliseringsbeslut 1989 av- såg såväl förläggning av försök till ytterligare orter som utökning på or- ter som redan påbörjat försök i årskurs 1 läsåret 1988/89 och lokalise- ring av nytillkomna försöksutbildningar. Detta innebar att informa- tionsläget 1989 var bättre jämfört med 1988 i fråga om redan påbörjade försöksutbildningar. Nedanstående kalendarium 3 visar bl.a. att såväl tidspressen som informationsbristen, när det gällde nytillkomna för- söksutbildningar, blev ungefär densamma 1989 som 1988.

• Sida 44
•  Original

1988 Oktober

November

December

1989 Januari

Februari

Mars

April

Kalendarium 3

Information från SÖ till länsskolnämnderna vid konferens om vilka kursplaner som skulle komma att bli klara för tillämpningi årskurs 1 hösten 1989.

Kommunfullmäktige i primärkommunerna hade att fastställa budge- ten för budgetåret 1989 före november månads utgång. 1987—12—08. SÖ fick informellt, genom delningen av budgetpropositio- nen, inforrnation om att försöksverksamheten läsåret 1989/90 av rege- ringen skulle föreslås omfatta 10 000 platser.

1988—12—08. Regeringen utfärdade förordning om ändring i förord- ningen (SO—FS 1988:84) om försöksverksamhet med treåriga yrkesin— riktade studievägar i nasieskolan 1988/89—1990/91. (Andringen avsåg statsbidrag för ar etsplatsförlagd utbildningi årskurserna 1 och 2 överstigande tio procent.)

1988—12—21. SÖ tillskrev länsskolnämnderna med begäran om under- lag för 1989 års lokaliseringsbeslut.

1989—01—10. Regeringens förslag att försöksverksamheten skulle om- fatta 10 000 platser blev offentligt genom budgetpropositionen.

1989—01—11. Svar i riksdagen på interpellation 1988/89:94 om försöks- verksamhet med en förlängd gymnasial yrkesutbildning.

1989—01—26. Uppdrag från regeringen till SÖ angående fördelning av intagningsplatser til försöksverksamheten med treåriga yrkesinrik- tade studievägari gymnasieskolan läsåret 1989/90.

1989-02—01. Sista dag för ansökan till gymnasieskolans grundskolean- knutna studievägar.

1989—02—03. Sista dag för länsskolnämnderna att inkomma till SÖ med underlag för 1989 års fördelningsbeslut.

1989-02—21. Överenskommelse träffades mellan Sveriges Verkstads- förenin och Svenska Metallindustriarbetareförbundet gällande för— sökslyelr samheten med treåriga yrkesinriktade utbildningar i gymna- s1es 0 an. 1988-03—13. SÖ beslutade under förutsättning av riksdagens beslut om utökad försöksverksamhet med treåriga yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan läsåret 1989/90.

1989, vecka 12. SO tillställde skolhuvudmännen faktablad om nytill- komna kursplaner för treåriga yrkeslinjer (byg adsplåt— och ventila- tionsteknisk linje, livsmedelsteknisk linje, m leriteknisk linje, pro- cessteknisk linje, restauranglinje och träteknisk linje). 1988—04—15. Den preliminära inta ingen till gymnasieskolans grundskoleanknutna studievägar skul e vara klar.

• Sida 45
•  Original

aj 1989—05—02. Utbildningsutskottet beslutade om anslag till gymnasie-

skolor m.m. (1988/89zU U 15).

1989—05-24. Riksdagen beslutade om utvidning av försöksverksamhe- ten till att omfatta 10 000 intagningsplatser.

Elevernas eventuella omval (i förhållande till de [preliminära valen) i gymnasieskolan skall vara klara under maj måna . Slutet av augusti 1989. SÖ:s föreskrifter (SÖ—FS 1989z79) till förord- ningen (1987:708) om statsbidrag till anskaffning av utrustningi gym— nasieskolan utkom av trycket.

iugusti

Kursplaner och normalutrustningslistor för de linjer som skulle omfat- tas av försöksverksamheten läsåret 1989/90 utkom, enligt uppgift från Utbildningsförlaget, av trycket och kom skolorna tillhanda enligt ka- lendarium 4. SÖ:s beslut om dessa kursplaner och utrustningslistor ha- de då i allmänhet tagits upp till fem månader tidigare. Skolorna hade emellertid i en del fall fått kännedom om kursplanerna underhand ge- nom att SÖ hade sänt ut en prelimnärt godkänd version på remiss.

• Sida 46
•  Original

Kalendarium 4

By g— och anläggningstek- 1989—01—31 1989—02—06 nisi linje, åk 2—3 Textil— och beklädnadstek- _"— nisk linje,åk 2 Restauranglinje, åk 1 1989—02—10 1989—05—08

1989—02—06 1989—05—03

Byggnadsplåt— och ventila- tionsteknisk linje, åk 1 Normalutrustning för ämnet byggnadsplåt Livsmedelsteknisk linje, åk 1

Normalutrustning för ämnet livsmedelsteknik

Måleriteknisk linje, åk 1

Utrustning för ämnet måleri- teknik

Träteknisk linje, åk 1 Utrustning för ämnet trätek— nik

Processteknisk linje, åk 1

Normalutrustning för ämnet Industriell produktion på processteknisk linje

Fordons— och transporttek- nisk linje, åk 2-3

Vårdlinjen, gren för omsor- ger om barn och ungdom, åk 143

Omvårdnadslinjen, åk 3, gren för omsorger om psy- kiskt utvecklingsstörda

Värme—, ventilations— och sanitetsteknisk linje, åk 1—3 Normalutrustning för VVS- teknik och el—reglerteknik

Industriell teknisk linje, åk 1989—06—07 1—3

1989—06—12

• Sida 47
•  Original

Normalutrustning för treårig — ” — industriell teknisk linje

El—teleteknisk linje, åk 2

Normalutrustning för ämnet —”— el—teleteknik

Hantverkslinjen,åk 1

Normalutrustning för ämnet — "— hantverksteknik

6.3. Vissa förutsättningar för och konsekvenser av rådande tidsramar

6.3.1. Vissa förutsättningar

I propositionen 1987/88:102 (s. 14) framhöll föredraganden att för det fortsatta kursplanearbetet borde kursplanegrupper inrättas. Genom be- slut den 22 juni 1988 uppdrog regeringen åt SÖ att utveckla kursplaner för gymnasieskolans yrkesinriktade linjer och att inrätta kursplane- grupper enligt till beslutet fogade riktlinjer. Det hade sannolikt inte va- rit möjligt för regeringen att föreslå en försöksverksamhet med start läsåret 1988/89 om inte SÖ redan 1986 hade inlett ett kursplanearbete avseende treåriga yrkesinriktade studievägar. SÖ anordnade den 6 juni 1986 en rikskonferens med företrädare för branschorganisationerna. Vid denna konferens överenskoms om 16 kursplanegrupper, en för varje utbildningsområde i gymnasieskolan. Läroplansgrupperna började ar- beta hösten 1986. Det sades att arbetet skulle göras i följande fyra faser.

1. Bedömning inom branschområdet av vilket kompetensbehov man hade för dem som skulle arbeta inom området på 1990—talet och i början av 2000—talet.

2. Bedömning av vilken del av detta kompetensbehov som skolan kunde ge och därvid med vilket innehåll.

• Sida 48
•  Original

3. När det var möjligt att se vad skolan kunde ge: bedömning av stu— dievägsstruktur och av kursplaner.

4. Bedömning av konsekvenser, t.ex. i fråga om lärare, fortbildning, studie- och yrkesorientering, utrustning etc.

Som en följd härav kunde föredraganden i 1988 års budgetproposition (bil. 10 s. 145) konstatera att tim— och kursplaner för treåriga studievä- gar inför läsåret 1988/89 beräknades föreligga för sju linjer. Därutöver pågick kursplanearbete inom vissa områden.

SÖ:s generaldirektör gav sin syn på kursplanearbetet och försöksverk- samheten i den offentliga utfrågningen i utbildningsutskottet den 12 april 1988. Han framhöll således (utbildningsutskottets utskrift 1988— 04—18 5. 5) att ”vi har av en tillfällighet kommit så långt med kursplane— arbetet inom vissa områden att försöksverksamheten kan genomföras inom dessa. Hindret är att på andra områden kursplaner inte finns och inte heller kommer att vara färdiga till hösten. Om vi får signaler kan kursplanerna finnas till nästa höst. Naturligtvis anpassar vi vårt kurs— planearbete efter dessa signaler."

Den omständigheten att SÖ hade föreslagit regeringen att besluta om de till verket framförda förslag om treårig yrkesinriktad utbildning, som kom att utgöra det s.k. 500—försöket, hade skapat en såväl mental, som, genom läroplansarbetet för detta försök, reell beredskap inom SÖ kring frågor som rörde 3-årig yrkesinriktad utbildning. Erfarenheter vanns också hos de skolhuvudmän och övriga som kom att beröras av denna försöksverksamhet.

I början av år 1988 .ordes avstämningar mellan tjänstemän inom ut— bildningsdepartementet och SÖ av när olika åtgärder på ömse håll be- hövde vara klara för att försöksverksamheten skulle kunna starta hös- ten 1988. Det förekom underhandsdiskussioner i anslutning till del- ningen av propositionen 1987/88:102 och om de förordningar regeringen aVsåg att utfärda avseende försöksverksamheten. SÖ redovisade under- hand för departementet läget i fråga om inkomna framställningar om

• Sida 49
•  Original

att få delta i försöksverksamheten och SÖ:s avsedda ställningstaganden till dessa.

Det hade inte varit självklart att det var SÖ som skulle komma att svara för dimensionering och lokalisering av försöksverksamheten. Oavsett om regeringen eller SÖ skulle ta dessa beslut behövdes underlag från skolhuvudmännen. Med tanke på den tid som stod till förfogande för att få i gång försök gjordes inom departementet bedömningen att det var nödvändigt att denna beslutanderätt lades på SÖ.

En grundläggande förutsättning för att försöksverksamheten skulle kunna dimensioneras och lokaliseras med kort varsel var att skolhuvud- männen och parterna på arbetsmarknaden hade ett tillräckligt starkt intresse härav. Som nämnts hade huvudmännens och vissa av parternas starka önskemål om en reformering av yrkesutbildningen kunnat note- ras på olika sätt inom regeringskansliet. Utöver vad som redan sagts härom kan noteras att såväl parternas inställning i ÖGY—utredningen som de synpunkter som anfördes vid remissen på utredningens förslag gav utbildningsdepartementet anledning att tro att alla berörda skulle ställa sig positiva. Utbildningsdepartementet hade också inför proposi- tionen 1987/88:102 träffar för information och avkänning med de båda kommunförbunden, LO, TCO, SACO/SR och Småföretagens riksorgani- sation. Det fanns vid dessa träffar missnöje med takten att få fram pro- positionen med anledning av ÖGY:s förslag.

Som kommer att framgå i det följande visade det sig också såväl att ef- terfrågan på att få delta i försöksverksamheten kom att bli stor, som att yrkesnämnderna med företrädare för branschorganisationerna i all- mänhet kom att engagera sig mycket aktivt.

En viktig förberedelse för att försöksverksamheten skulle kunna bedri- vas med utgångspunkt i de nya kursplanerna hösten 1988 var den fort- bildning, i form av introduktionskurser, som SÖ anordnade sommaren 1988. Denna avsåg kursplanernas mål och innehåll, undervisningens organisation och behovet av ämnesfortbildning. I dessa introduktions- kurser deltog ca 600 lärare (inkl. ett antal skolledare). Alla som sökt till utbildningen togs emot. Antalet lärare som deltog svarade mot ca 6 000

• Sida 50
•  Original

elever. Dessa introduktionskurser följdes under läsåret 1988/89 av ett stort antal ämnesfördjupningskurser. Även sommaren 1989 anordnade SÖ introduktionskurser. Liksom 1988 omfattade dessa tre dagar och var i första hand avsedda för lärare i karaktärsämnen, som skulle undervisa i årskurs l—klasser i försöksverksamheten.

6.3.2. Konsekvenser för SÖ:s del

Även om SÖ hade hunnit skaffa sig en viss beredskap för snabba insat— ser kunde inget göras utåt förrän innehållet i budgetpropositionen blev officiellt den 11 januari 1988. Enligt gängse bestämmelser i gymnasie- förordningen (SFS 1987:743 med senare ändringar, 55 11, 12 och 18) skall SO fördela årselevplatserna i gymnasieskolan mellan länen i form av länsramar. Sedan ankommer det på länsskolnämnden att tilldela elevplatser ur länsramarna och att för varje kommun eller landstings- kommun bestämma vilken eller vilka studievägar som kommunen eller landstingskommunen får anordna från och med årskurs 1 eller motsva- rande. Länsskolnämnden bestämmer också hur många intagningsplat- ser, uttryckt i antal klasser, som varje huvudman får inrätta för varje studieväg. Endasti de fall en kommun eller en landstingskommun hos länsskolnämnden ansöker om tilldelning av intagningsplatser på låg- frekventa studievägar skall länsskolnämnden med eget yttrande över- lämna ärendet till SÖ för beslut.

För SÖ:s och länsskolnämndernas del kom i princip samma rutiner att behöva tillämpas vid lokalisering och dimensionering av försöksverk- samheten som i fråga om lågfrekventa studievägar. Härutöver hade SÖ att samråda med yrkesnämnderna före beslut. Detta innebar bl.a. att den personal vid SÖ som eljest arbetar med organisatoriska frågor och dimensioneringsfrågör inte var dimensionerad för att klara den arbets— insats som krävdes. Inom verket prioriterades emellertid tio handlägga- re våren 1988 och åtta våren 1989 för att delta i beredningsarbetet. Fler- talet av dessa hade ingen erfarenhet av att handlägga lokaliserings— el- ler dimensioneringsärenden. De kunde emellertid ha erfarenhet på an- nat sätt av organisatoriska frågor, t.ex. genom att vara skolledare. Det- ta fick emellertid till följd att alla sakliga bedömningar kom att koncen-

• Sida 51
•  Original

treras till ansvarig chefsnivå i organisationen. Tidspressen medförde båda åren att avstämningar annat än på ett mer övergripande plan inte blev möjliga i en vidare krets på chefsnivån. När samråden med yrkes- nämnderna var klara och alla avvägningar .orts på den ansvariga av— delningen fanns egentligen inget handlingsutrymme kvar. Besluten togs båda åren av generaldirektören.

På handläggarnivån försvårades arbetet 1988 av att det var oklart om platserna i det s.k. 500—försöket skulle räknas in i de 6 000 platserna el- ler inte. Inget fanns skrivet om detta. Denna fråga av-ordes emellertid genom underhandskontakter mellan SÖ och tjänstemän på utbildnings— departementet. Ställningstagandet blev att de 500 platserna med hän- syn till att 500-försöket reglerades genom en särskild förordning inte i alla avseenden skulle räknas in i de 6 000 platserna.

Den omständigheten att utbildningsutskottet 1988 ändrade lägsta antal elever vid undervisningens start från tolv till åtta elever medförde att SÖ i ett sent skede måste gå igenom alla handlingar en gång separat för att kunna lägga ut halvklasser i det dimensionerings— och lokaliserings- beslut som avsåg de av utskottet tillförda 1 000 platserna.

Våren 1989 fördröjdes de sakliga genomgångarna med yrkesnämnderna av att avtalet mellan Verkstadsföreningen och Metallindustriarbetare- förbundet dröjde. SÖ sökte på flera sätt påskynda att detta avtal skulle bli klart. I sin skrivelse den 21 december 1988 till länsskolnämnderna skrev SÖ att ”SÖ kommer emellertid att besluta om fortsatt försöks- verksamhet resp. ny försöksverksamhet för läsåret 1989/90 endast för de försökslinjer för vilka arbetsmarknadens parter senast den 1 februari träffade de avtal om den arbetsplatsförlagda utbildningen, som de fin- ner nödvändiga". Denna formulering var, enligt SÖ, avstämd med dåva- rande utbildningsministern, som för sin del i ett interpellationssvar i riksdagen den 10 november 1988 hade framhållit bl.a. att om avtal skul- le låta vänta på sig skulle han föreslå regeringen att omfördela utlagda platser för försöksverksamheten till andra yrkesutbildningssektorer. I ett senare interpellationssvar, den 11 januari 1989 (riksdagsprot. 1988/ 89 nr 49), framhöll dåvarande utbildningsministern att han erfarit att vissa kommuner redan beslutat att stoppa intagningen till berörda för-

• Sida 52
•  Original

söksutbildningar såvida inte frågan om avtal mellan parterna var löst senast den 1 februari 1989. Han framhöll vidare bl.a. att han avsåg att föreslå regeringen att uppdra åt SÖ att tilldela intagningsplatser till försöksutbildningarna endast inom sådana områden där parterna är överens. SÖ erhöll ett sådant uppdrag genom regeringsbeslut den 26 ja- nuari 1989. Där föreskrivs att intagningsplatser endast får fördelas till sådana försöksutbildningar som rör arbetsmarknadssektorer för vilka gäller att arbetsmarknadens parter är ense om de villkor som skall gälla för den arbetsplatsförlagda utbildningen. Vid utfrågningen i utbild- ningsutskottet den 12 april 1988 framhöll dåvarande utbildningsminis- tern (utskottets utskrift 1988—04—18 s. 10) att ”vi” måste i alla fall ha en bestämd avsiktsförklaring från parternas sida att de vill ha ”denna verksamhet".

6.3.3 Konsekvenser för länsskolnämndernas del

De insatser och bedömningar av dimensionering och lokalisering av för— söksverksamheten, som länsskolnämnderna hade att göra, kom såväl 1988 som 1989 att behöva ske under mycket stor tidspress. 1988 förflöt endast fjorton dagar från den dag SÖ:s skrivelse till länsskolnämnderna med begäran om underlag är daterad till sista dag för nämnderna att komma in till SÖ med detta underlag. Under denna tid skulle nämnder- na hinna med såväl att få in erforderligt underlag från huvudmännen som eget beredningsarbete och ställningstaganden. Denna process un— derlättades givetvis i de fall huvudmän redan på ett tidigare stadium hade inkommit till regeringen med anhållan att få påbörja treårig yr— kesutbildning i gymnasieskolan. I vissa fall hade också underhandsdis- kussioner, bl.a. på grundval av dessa ansökningar, skett mellan SÖ och nämnderna.

1989 fick nämnderna, i dagar räknat, något längre tid på sig för att leve- rera underlag till SÖ. Verkets begäran om underlag är daterad den 21 december 1988. Nämndernas underlag skulle vara SÖ till handa senast den 3 februari 1989.

• Sida 53
•  Original

Hur den tid som stod till förfogande kom att påverka berednings— och beslutsprocessen vid nämnderna 1988 och 1989 behandlas i det följande i avsnitten 9.3.1 resp. 10.3.1.

6.3.4. Konsekvenser för skolhuvudmännens del

Skolhuvudmännen hade inför sina ansökningar om deltagande i för— söksverksamheten läsåret 1988/89 rimligen små möjligheter att göra reella bedömningar av vilka konsekvenser — ekonomiska och andra — som ett deltagande i försöksverksamheten skulle komma att innebära. Med tanke på att de vid tidpunkten för ansökan inte hade tillgång till t.ex. kursplaner för de tilltänkta treåriga yrkesutbildningarna eller statsbidragsvillkor, vare sig i fråga om utrustning eller i övrigt kunde de svårligen bedöma vilka krav som skulle komma att ställas t.ex. på yt- terligare medel, på kompletterande utrustning, lokaler, lärarkompetens eller fortbildning. De visste inte heller hur omfattande arbetsplatsför- läggningen av utbildningen skulle komma att bli. Med tanke på att de fick kännedom om den tilltänkta försöksverksamheten först när 1988 års budgetproposition blev offentlig hade de inte heller haft faktiska möjligheter att beräkna erforderliga medel i den kommunala budgeten. Detta då budgeten för 1988 enligt gällande bestämmelser skulle fast— ställas av fullmäktige före utgången av november månad året innan.

Vilken betydelse den knappa tidsmarginalen 1988 fick för och i sam- band med skolhuvudmännens intresseanmälningar belyses fortsätt- ningsvis här på det sätt som det omnämnts från länsskolnämndernas si- da. Detta innebär att vad som framhålls får ses som exempel.

I kommunerna i Västernorrlands län fanns det, inför den försöksverk— samhet som erbjöds, en viss beredskap som en följd av tidigare fortlöpan- de information om ÖGY. I Västerbottens län hade förberedelsearbete pågått under 1987 och tack vare detta gick det atti samarbete mellan länsskolnämnden och kommuner få fram ett underlagi fråga om önskad försöksverksamhet. I Gotlands län hade det funnits en viss beredskap under flera år. Bland kommunerna i Hallands län var beredskapen vå- ren 1988 att ta emot försöksverksamhet mindre god. Tidpunkten för

• Sida 54
•  Original

slutligt besked om tilldelning av klasser för försök blev så sen att en klass fick återlämnas. Detta berodde på att kommunerna och länsskol- nämnden var dåligt informerade om vilka områden som skulle priorite—

ras för försök.

Några länsskolnämnder illustrerar skolhuvudmännens reaktioner i an- slutning till erbjudandet om försöksverksamheten. Skolhuvudmännen i Norrbottens län togs på sängen av förslaget om försöksverksamheten i 1988 års budgetproposition. I Gotlands kommun, där det funnits en be- redskap, hade. när besluten om reformering av gymnasieskolan dröjde och beskeden från SÖ blev tveksamma, prioriteringar .orts till andra områden. Nar erbjudandet om försöksverksamheten korn fanns inte be- redskapen i kommunen. Kommunerna i Stockholms län var mycket irri- terade över den korta planeringstiden inför första försöksåret. I Älvs— borgs lan kom resultatet av utskottsbehandlingen av försöksverksam— heten överrumplande för andra än en liten grupp kommunala tjänste— man och politiker.

Kraven på snabba ställningstaganden kom att påverka skolhuvudmän- nens intresse på lite olika sätt. 1 Örebro län avstod en del kommuner att anmäla önskemål för deltagande, eftersom en sådan kräver en längre planeringsperiod än vad som då fanns tillgänglig. Bland skolhuvudmän- nen i Uppsala län var intresset för försöksverksamheten utomordentligt stort. Tiden till trots var alla kommuner utom en intresserade av att del- ta i försöket. I Gotlands kommun tog man nya tag och tillsatte i augusti 1988 en arbetsgrupp för utredning, planering och introduktion av försök med inriktningen "planeringi fall vi får vara med".

Flera länsskolnämnder (t.ex. länsskolnämnden i Norrbottens län) vitt- nar om att intresseanmälningarna i vissa fall hade just karaktären av anmälan av intresse och detta för en försöksverksamhet vars konkreta detaljer man saknade kunskaper om.

När det gäller förberedelse och förankring av intresseanmälningarna är det av intresse att se bl.a. på i vilken utsträckning dessa kunde beslutas i vederbörande politiska organ. I Södermanlands län hade ingen skolhu— vudman möjlighet att ta beslut om deltagande i försöksverksamheten i

• Sida 55
•  Original

Skolstyrelsen i plenum. Samma gällde i flera fall för skolhuvudmännen, i detta fall skolstyrelserna och utbildningsnämnden, i Jönköpings län. I Västerbottens län baserade sig länsskolnämndens underlag på telefon- överläggningar och besked från kommunerna, vilka i efterhand inkom med skriftligt underlag. I Blekinge län blev beredningen i kommunerna högst informell. Skolchefer, rektorer och några lärare tog erforderliga kommunala beslut. Skolstyrelsen konfirmerade i efterhand. Medel för utrustning och lokaler anslogs likaså i efterhand av fullmäktige. I Älvs- borgs län hann någon huvudman inte förankra sina förslag hos organi- sationer och företag på rätt sätt.

Enligt Svenska kommunförbundet blev det ett vanligt förfaringssätt i kommunerna efter 1988 års intresseanmälningar att kommunstyrelsen i efterhand tog ställning till ekonomiska frågor avseende försöksverk— samheten. Det behov av medel till gymnasieskolan, som således aktuali- serade vid olaga tid, har kommit att leda till att kommunstyrelsen, på ett annat sätt än tidigare, engagerats i gymnasieskolefrågor.

Enligt länsskolnämnden i Norrbottens län kunde beredning och besluti januari 1989 hanteras på ett mera normalt och önskvärt sätt. Även om tidsutrymmet och beredskapen var bättre måste emellertid de formella besluten från skolstyrelserna i Västerbottens län även detta åri många fall komma först i efterhand. Beredskapen var nu också bättre bland skolhuvudmännen. För att förbereda en ny tilldelning av intagnings- platser för försök gick länsskolnämnden i Örebro län den 28 september 1988 ut till kommunerna med information och anmodan att inkomma med önskemål om deltagande i försöksverksamhet samt med uppgifter om förutsättningar för att starta sådan vad gällde "lokaler, utrustning m.m.". Det fanns andra varianter på detta tema. Således redovisar läns- skolnämnden i Jönköpings län att många önskemål om deltagande i för- söksverksamhet avseende de tio försökslinjer som startade läsåret 1988/89 kom in i huvudmännens organisationsförslag i juni 1988. För de sex nya linjer som skulle tillkomma var emellertid, enligt nämnden, problemen desamma som inför läsåret 1988/89.

Aspekter näraliggande dem som redovisats här återfinns i det följande i avsnitten 7.1.4, 8.2.3 och 9.2.

• Sida 56
•  Original

6.8.5. Konsekvenser för yrkesnämndernas (motsvarande) del

De yrkesnämnder (motsvarande) som inbjöds av SÖ till överläggningar för samråd kring 1988 och/eller 1989 års dimensionerings— och lokalise- ringsbeslut har tillfrågats hur den tid som stod till förfogande för SÖ:s beredningsarbete inför nämnda beslut påverkade yrkesnämndernas handlande. Svaren på denna fråga ger följande bild.

Sex yrkesnämnder redovisar inga olägenheter med den tid som stod till förfogande för SÖ:s beredningsarbete inför dimensionerings— och lokali— seringsbesluten eller hur dessa hanterades genom extra insatser. Landstingsförbundet och två yrkesnämnder upplevde att erforderliga kontakter med landsting, yrkesråd etc. inte hanns med. Kommunala Yrkesnämnden och ytterligare en yrkesnämnd fann beredningstiden alldeles för kort. Sex yrkesnämnder kunde inte genomföra sitt bered— ningsarbete på önskvärt sätt. En konstaterar att bättre framförhållning hade gett bättre beslutsunderlag. En framhåller att samarbetet med SÖ, den knappa tiden till trots, fungerade utmärkt. Tre yrkesnämnder vill för sin del understryka det olyckliga i att starta försök under stor tids- press och med väsentliga frågor oreglerade. En yrkesnämnd, slutligen, ifrågasätter om en försöksverksamhet tillkommen under så exceptionel— la förhållanden som de som rådde 1988 kan läggas till grund för utvär- dering och för reformering av gymnasieskolan.

6.3.6 Konsekvenser för eleverna

latt vik tigt motiv för SÖ att välja den tidsplan man .orde för sin bered- ning och sina beslut av dimensioneringen och lokaliseringen av försöks- w-r k samheten, såväl 1988 som 1989, var att eleverna skulle hinna få in- lo,-mn tion infor sina omval. Hur situationen kom att bli för eleverna här Mitt spm-ialstudorats i förevarande sammanhang. Nedanstående bör darfor ses som ett antal iakttagares bedömningar.

• Sida 57
•  Original

Några länsskolnämnder vittnar om hur situationen kom att bli för ele- verna. Länsskolnämnden i Västernorrlands län framhåller att effekter- na av de snäva tidsramarna drabbade framför allt skolans syo-arbete och de elever som skulle söka till gymnasieskolan. Länsskolnämnden i Skaraborgs län menar att den omständigheten att informationen blev otillförlitlig, som en följd av tidsutdräkten med riksdagens behandling av antalet intagningsplatser för försöksverksamheten, påverkade syo— informationen negativt. Eleverna borde, enligt nämnden i Hallands län, ha haft information i november—december 1987 för att kunna göra sina ansökningar i januari 1988. Tiden för information om nya utbildningar till eleverna i årskurs 9 blev, enligt länsskolnämnden i Värmlands län, alltför kort.

Enligt länsskolnämnden i Blekinge län fick eleverna välja om till ut- bildningar som endast kortfattat kunde beskrivas och i vissa fall blev valen klara först veckorna före vårterminens slut. Det har också fram- hållits att de elever som skulle välja om till de utbildningar som lokali- serades genom SÖ:s beslut den 25 april 1988, med anledning av att ut- bildningsutskottet tillfört försöksverksamheten 1 000 intagningsplatser m.m., av tidsskäl, kom i ett särskilt svårt läge. Länsskolnämnden i Ble- kinge län ger följande exempel på hur situationen kunde te sig för ele- verna: "Inför läsåret 1989/90 var problemet mindre i Blekinge. En hand- full sökande till Ve i Karlskrona fick besked om att de i realiteten sökt IN och ett 70—tal sökande till Vst i Karlshamn fick veta att deras an- sökningar hänförts till OM. Det senare ledde till att ett antal vuxenele- ver hoppade av, de kunde tänka sig att gå två år, men inte tre, i gymna- sieskolan. Detta problem löstes genom att en ettårig komvuxkurs inrät- tades."

Enligt företrädare för skolöverstyrelsen förekom det 1988 att man i kommunerna lät eleverna söka såväl till ordinarie tvååriga studievägar som till de treåriga försöksutbildningar som kommunen önskat. Detta kan ha varit en praktisk fördel för eleverna.

Länsskolnämnden i Jämtlands län sammanfattar för sin del situationen så att "det var synd om både skolor och elever”.

• Sida 58
•  Original

alla Wild'n; senil nimi: man... "när? man...» Hill! man..." ultidmråailmmlklnhmm .cn-|:” unmmmmmawu

iman-J .auuuwuhamwuimmda .,an mamman-am:.» ”31—de

Mme.wmm HMWW 'un'-Him mmm. qapuuuuomapnaursdnemwus'"Hannemaaamet 'Me-mem. ?Wlwm . QIW*Hs-Mlmwwwd amtmw

%yhrrllr. netname:]:- .:.- 'in'. ul- *u- n- 'imnuJMffm

.. "mansnamn omnämner”— ÅFFW-ri ?. MWWW'

&:de åmemAnm

”wi då u.. sae." ol. wmimam 151 M om *" mangemani: * tsar- .. . "” .=;;1 i”

.I "' ggumd. (. —,u '.lhul ISHEMUMEHH "n:-näää

".w' ".L Minifom—mn. Hurri—nl En: ina l' smekte-la...... 51%: näää. snow

|:1C'l "114-== pum' 'lunul lill inom L.M.-.:".

• Sida 59
•  Original

7. Tillgänglig information vid beslut om start av försöksverksamheten 1988 (bilaga 5)

7.1 I avseenden som omfattas av direktiven för utvärderingen (bilaga 5)

7.1.1 Allmänt

Huvudpunkterna i direktiven för utvärderingen av försöksverksamhe- ten har åskådlig.orts i det föregående i avsnitt 1. Som framgår i nämn- da avsnitt avser utvärderingen ytterst erfarenheterna av att i ökad ut- sträckning använda arbetslivet som resurs för yrkesutbildning. I det föl— jande görs en översiktlig genomgång av i vilken utsträckning infoma- tion fanns tillgänglig vid beslut och ställningstaganden på olika nivåer i avseenden som utvärderingen skall omfatta.

7.1.2 På riksnivån inför beslut (bilaga 5)

Den information som riksdagens och regeringens första beslut om för- söksverksamheten kunde grundas på, vad gäller de frågor som omfattas av direktiven för utvärderingen, avsåg, på det sätt dessa kom till ut- tryck i officiellt tryck som motiv eller underlag för beslut eller vid den offentliga utfrågningen i utbildningsutskottet, i stort följande.

• Sida 60
•  Original

Det fanns genom vad som framkommit i ÖGY:s betänkanden, i remiss— svar avseende dessa, av utbildningsdepartementet ombesörjd analys och allmänna erfarenheter, en betydande tilltro till att arbetslivet skulle ställa upp med platser för arbetsplatsförlagd utbildning, även om de la— kala förutsättningarna kunde variera över landet. Ingen torde kunna ha haft någon säker uppfattning om hur förlängningen av den yrkesinrik— tade utbildningen till tre år skulle påverka rekryteringen av elever. Be— dömningen .ordes att det var uteslutet att den treåriga utbildningen inte skulle vara överlägsen den tvååriga. Det fanns på grundval av erfa— renheter från olika håll en klar uppfattning om att utbildningsinsatser behövdes på "handledarområdet". När det gäller samarbetet mellan ar- betslivet och skolan stod det, med ledning av ÖGY:s arbete, remissvar och allmänna erfarenheter klart att detta behövde förbättras; något som gällde inte minst yrkesråden. Redan vid tidpunkten för besluten om för- söksverksamheten fanns, enligt uppgift från LO, utbildningsavtal som täckte de allra flesta av "dagens" gymnasieutbildningar med yrkesut- bildning. Inför nämnda beslut var kunskapen bättre om vilka kostnader denna skulle medföra för staten än om vilka de ekonomiska konsekven- serna skulle bli för skolhuvudmännen och arbetslivet.

7.1.3 På länsnivån inför ställningstaganden och initialt (bilaga 5)

Länsskolnämndernas uppgift inför SÖ:s dimensionerings— och lokalise- ringsbeslut 1988 var att, efter slutligt samråd med skolhuvudmännen och med beaktande av vad som anfördes i 1988 års budgetproposition, till SÖ inge en samlad framställning om länets deltagande i försöks- verksamheten. Detta innebar bl.a. att länsskolnämnderna var den för- sta instansen som skulle värdera och väga samman önskemål om och syn på deltagande i försöksverksamheten.

Mot denna bakgrund bedöms här den allmänna information som nämn- derna hade bilda en viktig förutsättning för de ställningstaganden som nämnderna kom att göra. Dessa ställningstaganden kom att utgöra det utbud av potentiella försöksorter som SÖ valde bland. De stipulerade

• Sida 61
•  Original

därmed viktiga ingångsvärden för de aspekter som i detta sammanhang primärt skall utvärderas.

Den information som länsskolnämnderna hade om försöksverksamhe- ten vid sina ställningstaganden kom, utöver den som givits genom ÖGY i första hand från SÖ via skrift, konferenser, underhandskontakter och delaktighet t.ex. i kursplanearbetet. I vissa fall tillmäter nämnderna den information som gavs av Svenska kommunförbundet, branschorga- nisationerna eller de fackliga organisationerna väsentlig betydelse. In- formationen om vad som skulle gälla för försöksverksamheten i fråga om främst kursplaner, utrustning, lokaler, läromedel och ekonomiska villkor kom för sent och var ofta osäker. Den var emellertid i allmänhet tillfredsställande, när den väl kom. Detta osäkra och otillfredsställande informationsläge hänförs främst till beslutsprocessen hos riksdag och regering och till att kursplanearbetet genomfördes successivt. SÖ be- dömdes ha fått en omöjlig uppgift. Bristande information om vilken lä- rarkompetens som skulle gälla och om hur de definitiva kursplanerna skulle se ut medförde att vissa länsskolnämnder initialt gjorde bedöm- ningen att det inte fanns underlag för diskussioner med arbetslivet om arbetslivsanknytningen. Dessutom förekom det att planeringen kring denna anknytning låg nere en tid som en följd av "konflikten" mellan Verkstadsföreningen och Metallindustriarbetareförbundet. Oklarhet kring varaktigheten av försöksverksamheten skapade också osäkerhet.

7.1.4 Vid skolhuvud männens intresseanmälningar och initialt(bilaga 5)

Skolhuvudmännen hade att anmäla sitt intresse till länsskolnämnder- na om att delta i försöksverksamheten. Det är av intresse vilken infor— mation dessa anmälningar totalt sett kunde grunda sig på. Den bild här- av, som ges i det följande, baseras på uppgifter som lämnats av länsskol- nämnderna och yrkesnämnderna. Beskrivningen avser inte samtliga län men bör ändå kunna ge en antydan om den faktiska informationsni- vån hos skolhuvudmännen.

• Sida 62
•  Original

Skolhuvudmännen hade en allmän information om den reformering av gymnasieskolan som försöksverksamheten representerar bl.a. genom att flertalet länsskolnämnder hade initierat diskussioner i länet under 1986 och/eller 1987 bl.a. vid skolledar— och skolchefskonferenser om ÖGY:s betänkanden. Gymnasieskolor med utbildning inom områdena jord, skog, trädgård, handel och med elmekanikerutbildning samt el—te- leutbildning — samt yrkesråd med ansvar för dessa områden — hade fått information om treårig yrkesinriktad utbildning redan före den tid— punkt då skolhuvudmännen första gången hade att göra intresseanmäl- ningar för försök också från respektive centrala yrkesnämnd. Svenska kommunförbundet genomförde tio informationskonferenser, som vände sig till samtliga inom kommunerna som skulle kunna komma att bli be- rörda av försöksverksamheten samt till länsskolnämnderna omedelbart efter det att propostitionen 1987/88:102 blev offentlig. Vid dessa konfe- renser, som täckte hela riket, var för försöksverksamheten ansvariga såväl från utbildningsdepartementet som från LO och SAF centralt re— presenterade. Denna information kom, trots att den var maximalt tidig, emellertid för sent för att tillföra information inför skolhuvudmännens första intresseanmälningar.

Exemplifieringar från länsskolnämnderna antyder att skolhuvudmän— nens information i fråga om vad som skulle gälla för försöksverksamhe— ten i olika avseenden var klart otillfredsställande, när de hade att göra sina "intresseanmälningar”. Man köpte "grisen i säcken". Skolorna fick planera i blindo. Det förekom att skolhuvudmännen vid sina intressean- mälningar inte hann göra ordentliga kostnadsanalyser. Informationen om statsbidrag och ekonomiska villkor kom så sent att det förekom att utrustning inte kunde beställas så att den var på plats vid skolstarten 1988. Denna bild verifierar således i stort SÖ:s syn på förutsättningarna för försöksverksamheten (avsnittet 9.2.1).

7.1.5 Yrkesnämnderna (motsvarande) vid ställningstaganden (bilaga 5)

Yrkesnämnderna har tillfrågats vad parterna i yrkesnämnden, vid överläggningarna med SÖ inför 1988 resp. 1989 års dimensionerings—

• Sida 63
•  Original

och lokaliseringsbeslut, erfarenhetsmässigt visste — när det gäller de branscher som omfattas av yrkesnämndens verksamhet — om förhållan- dena i de avseenden som tas upp i direktiven för utvärderingen av för— söksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildningi gymnasiesko- lan. De yrkesnämnder (motsvarande) som har uppfattat frågan på av- sett sätt har givit följande bild härvidlag.

Några yrkesnämnder hade vid dimensionerings— och lokaliseringsbe- sluten 1988 och 1989 för lite erfarenheter av förläggning av utbildning till företag inom branschen för att kunna bedöma förutsättningarna för arbetsplatsförläggning. Två yrkesnämnder visste erfarenhetsmässigt att detta skulle bli svårt inom respektive bransch. Detta gäller VVS— och elbranscherna.

Parternas i yrkesnämnderna erfarenheter av hur konjunkturläget på- verkar tillgången på platser för arbetsplatsförläggning av utbildning va- rierar från att lägeti detta avseende inte nämnvärt påverkar tillgången på platser t.ex. till att det vid en högkonjuktur inte finns tid att avsätta produktionsresurser för företagsförlagd utbildning. Den förstnämnda ståndpunkten har sin grund i att tillgången på platser vid företag som har ett långsiktigt engagemang i fråga om arbetsplatsförläggning inte påverkas nämnvärt av konjukturläget.

I fråga om hur ortens storlek påverkar platstillgången redovisas erfaren- heterna att tillgången kan vara bättre på större orter än i mindre och att intresset kan vara större i större företag än i mindre. Näringslivs- strukturen har givetvis betydelse i det avseendet att det är betydelse- fullt om det finns arbetsplatser med rätt inriktning och intresse eller in- te. För jordbrukets del bedöms strukturutvecklingen få stor betydelse för tillgången till utbildningsplatser i arbetslivet.

Tre yrkesnämnder som uttalar sig om effekten av förlängd utbildningen på rekryteringen av elever har olika erfarenheter i detta avseende. För en bransch är effekten svårbedömd, för en annan har förlägning av utbild— ningstiden inte medfört rekryteringsproblem. En tredje menar att det kan bli vissa svårigheter att nå skoltrötta elever.

• Sida 64
•  Original

Yrkesnämndernas erfarenheter i fråga om möjligheterna att arbetsplats— förlägga stora delar av utbildningen och samtidigt ha högt ställda krav på kvalitet är för en yrkesnämnd att stora delar av utbildningen kan ar— betsplatsförläggas inom branschen och för en annan att detta inte kan ske till någon del. Enligt en yrkesnämnd skulle kravet på hög kvalitet komma att infrias om skolan respektive arbetslivet, utan att procenttal för arbetsplatsförläggningen stipulerades, får ta hand om den del av ut— bildningen som de är bäst skickade för. Yrkesnämndernas erfarenheter när det gäller om arbetsplatserna ställer upp med utbildade handledare varierar från att så sker till att inga säkra erfarenheter finns och till att utbildade handledare inte kommer att finnas inom överskådlig tid. När det gäller i vilken utsträckning de avtal, som behövs, träffats dels mel— lan skolhuvudmän och arbetsgivare, dels mellan arbetsgivare och ar- betstagare samt i fråga om erfarenhetsmässi g kunskap om kostnader för arbetsplatsförläggning av utbildning för staten, skolhuvudmännen och arbetsgivarna ger yrkesnämnderna sin syn eller redovisar de sina erfa— renheter med avseende på försöksverksamheten.

7.1.6 Arbetslivet (bilaga 5)

Som nämnts i det föregående i avsnittet 7.1.4 gick parterna i en del branscher ut med information om ÖGY:s betänkanden och skeendet där- efter till de lokala yrkesråden (gällde träindustrin, elfacket, handeln, jord, skog, trädgård och vattenbruk).

Parterna i de allra flesta yrkesnämnderna (motsvarande), som lämnat upplysning i frågan, lämnade information om treårig yrkesinriktad ut- bildning till sina medlemmar eller företrädare för dessa; från den tid— punkt då ÖGY:s förslag presenterades fram till tiden för överläggning- arna med SÖ om dimensionerings— och lokaliseringsbesluten eller strax därefter. Detta skedde dels genom att information gavs till yrkesråden, dels genom konferenser, dels genom olika former av skriftlig informa- tion.

• Sida 65
•  Original

7.2. I fråga om planeringsläget i gymnasieskolan (bilaga 5)

7.2.1. På riksnivån inför beslut (bilaga 5)

Riksdagen var vid sitt beslut om försöksverksamheten i juni 1988 i det fördelaktiga läget att det. redan inför beslutet stod klart att det fanns en efterfrågan på att få delta i verksamheten som vida översteg det till» tänkta antalet platser. Marknaden var således skapad innan utbudet till handahölls. Föredraganden kunde konstatera i propositionen 1987/ 88:102 (s. 14) att han hade erfarit att SÖ, på grundval av ett stort antal framställningar som inkommit från skolhuvudmän efter hans anmälan om försöksverksamheten i budgetpropositionen, hade utarbetat ett för- slag till lokalisering av försöksverksamheten.

Dåvarande utbildningsministern framhöll vid den offentliga utfråg— ningen i utbildningsutskottet den 12 april 1988 (utskottets utskrift av utfrågningen 1988—04—18 s. 8) att det inte fanns någon anledning att dölja att de som gav sig in i försöksverksamheten tog på sig en extra svå- righet eftersom allt inte var klart. Han menade emellertid att "vi har anledning att vara tacksamma för att många vill ta på sig denna extra svårighet, och kommunernas intresse är ju stort, snarare än att beklaga dem som kommer att engagera sig i denna utbildning". Vid samma till- fälle framhölls från Svenska kommunförbundet (utbildningsutskottets utskrift 1988—04—18 s. 34) att det fanns "en mycket beredskap" ute i kommunerna för att sätta i gång försöksverksamheten. Ute i kommu- nerna hade man inte levt i något slags vakuum eller passivitet. I och med att "denna fråga" aktualiserades när ÖGY—utredningen lades fram under mycket bred enighet har deti praktiken pågått ett förberedelsear- bete. Man hade, framhölls från förbundet, förberett sig för en reform, och alla hade tagit för givet att den skulle genomföras. Det fanns inte bara en beredskap utan även en vilja ute i kommunerna att få sätta i

gång.

Utbildningsutskottet kunde redovisa (UbU 1987/88:31 s. 11) att det er- farit att SÖ fått intresseanmälningar för deltagande i försöksverksam-

• Sida 66
•  Original

heten från 139 kommuner och 21 landsting motsvarande ca 10 100 in- tagningsplatser i försöksverksamhet för läsåret 1988/89.

Skolhuvudmännens beredskap att, för att använda dåvarande utbild— ningsministerns ord, påta sig denna extra svårighet var således tydligt

manifesterad.

Denna beredskap dokumenterades alltså genom de anmälningar av in— tresse att delta i försöksverksamheten som kom in till SÖ.

SÖ hade genom regeringsbeslut den 10 april 1986 tillsammans med uni— versitets— och högskoleämbetet och arbetsmarknadsstyrelsen fåtti upp— drag att följa visst arbete i fråga om utbildningsplaneringen i länen. Myndigheterna skulle göra en översiktlig redovisning och bedömning av det arbete på utbildningsplaneringens område som bedrevs inom lä- nen samt i vilken utsträckning en ökad samverkan och samordning mel- lan olika utbildningsanordnare och avnämare av utbildning inom länen hade kommit till stånd. Bedömningen borde ta sin utgångspunkt i de riktlinjer som regeringen genom beslut i mars 1983 hade givit åt läns- styrelserna att medverka i planering av den yrkesinriktade utbildning— en i länen. Myndigheterna skulle vidare redovisa såväl utbud som efter— frågan på utbildning samt de former för samverkan i utbildningsplane- ringsfrågor som tillämpades inom länen. Särskild tonvikt skulle läggas vid frågor som avser fortbildning och vidareutbildning.

Detta uppdrag redovisades i april 1986 till regeringen i rapporten (SÖ R 86:84) Utbildningsplaneringen i länen. SÖ hade bl.a. genom detta arbe- te, vid sin beredning av de inkomna anmälningarna om intresse för för— söksverksamheten, en allmän kunskap om planeringsläget i länen för yrkesutbildningens del.

Således hade såväl regeringen som riksdagen vid sina ställningstagan- den klara indikationer på att marknaden för att ta sig an försöksverk- samheten var skapad hos skolhuvudmän och vid skolor innan den till- handahölls. Den klaraste signalen i denna riktning var de ca 10 000 in- tresseanmälningarna som kom in till SÖ till de då bekant-orda 5 000 intagningsplatserna. Denna situation var således uppenbar även för SÖ,

• Sida 67
•  Original

som dessutom via egna analyser och tidigare erfarenheter hade en all- män kunskap om planeringsläget i länen för yrkesutbildningens del. Svenska kommunförbundet förmedlade våren 1988 upplevelsen att det fanns såväl beredskap som vilja i kommunerna att få sätta i gång.

De centrala yrkesnämnderna (motsvarande) har tillfrågats om vad par— terna i nämnden visste — dels vid överläggningarna med SÖ inför 1988 års dimensionerings— och lokaliseringsbeslut, dels vid överläggningar- na med SÖ inför 1989 års motsvarande beslut — om i vilken utsträckning skolhuvudmän och gymnasieskolor i olika typer av kommuner hade framförhållning att påbörja försöksverksamhet inom respektive branschs verksamhetsområde.

Kommunala Yrkesnämnden .orde härvid ungefär samma bedömning som Svenska kommunförbundet. Nämnden menade att. ansökningarna till SÖ visade att beredskapen och viljan fanns från skolans sida. Nämn- den kunde emellertid konstatera att det fanns ett glapp mellan skolan och "verksamheten" i fråga om omsorgslinjen. I övrigt ansåg sig sex yr- kesnämnder (motsvarande) (däribland Landstingsförbundet) — utan att precisera innehållet häri — ha haft olika ingående kunskap om framför- hållningen hos kommuner och skolor att påbörja försöksverksamhet in— om respektive branschs verksamhetsområde. Endast en yrkesnämnd — VVS - uppgav härvid att framförhållningen var god. Yrkesnämnderna för sju branscher (transport, jord, skog, trädgård, byggnad, verkstad, el) konstaterade brister i framförhållningen i olika avseenden, delvis hän- förbara till den sena tidpunkten för "ÖGY—propositionen". Yrkesnämn— derna för fyra branscher (jord, skog, trädgård, vattenbruk) menade att framförhållningen var bättre där erfarenheter av olika slag redan gjorts inom utbildningsområdet. Två yrkesnämnder hade förväntat sig att kommuner och skolor skulle ha varit bättre informerade. Dessa yrkes- nämndernas (motsvarande) svar kan avse såväl 1988 som 1989. Fyra yr— kesnämnder (motsvarande) hade emellertid uppfattningen att framför- hållningen hos skolhuvudmän och kommuner var bättre vid tidpunkten för yrkesnämndernas överläggning med SÖ 1989, än vid motsvarande tidpunkt 1988.

• Sida 68
•  Original

7.2.2 l'å länsnivån inför ställningstaganden (bilaga 5)

En i sammanhanget inte oväsentlig fråga är om länsskolnämnderna ha- de tillräcklig information för att kunna göra en någorlunda säker be— dömning av förutsättningarna/beredskapen i konununerna att starta de försök som skolhuvudmännen önskade eller som nämnden kunde anse skulle vara önskvärda. Nämnderna har lämnat upplysning om i vilken utsträckning så var fallet för de utbildningsvägar som kom att omfattas av nämndernas förslag om försöksverksamhet till SÖ ijanuari 1988.

Länsskolnämnderna var rimligen de företrädare för staten som i detta sammanhang hade den bästa informationen om — och därmed de bästa förutsättningarna för att göra bedömningar av - de enskilda kommuner— nas och gymnasieskolornas, i första hand skolmässiga, förutsättningar/ beredskap att starta försöksverksamhet med kort varsel. Detta är en gi— ven följd av länsskolnämndernas regelbundna kontakter med skolvä— sendet i kommunerna inom ramen för tillsynen av detsamma. Drygt hälften av länsskolnämnderna upplevde den information om läget för gymnasieskoleutbildningen i länet, som de hade tillgång till, som till- räcklig för att göra en säker resp. en någorlunda eller ganska säker be— dömning av att det fanns förutsättningar/beredskap i kommuner/skolor för de förslag som nämnderna i början av år 1988 kom att vidareförmed— la till SÖ. Några nämnder hade tillräcklig information för att bedöma förutsättningarna/beredskapen för vissa av de försök som de kom att för- orda, men inte för andra. Det förekom också att informationen upplev- des som otillräcklig och att bedömningarna därmed blev osäkra. Detta hade främst samband med oklarheter t.ex. i fråga om kursplaner och ut- rustning. I efterhand har också vissa missbedömningar kunnat konsta- teras.

Flertalet länsskolnämnder hade inte .ort egna analyser eller kartlägg— ningar — utöver den informationsinsamling som regelmässigt sker vid kontakter med skolväsendet i kommunerna — om förutsättningarna för eller lämplig lokalisering av treårig yrkesinriktad utbildning i gymna- sieskolan i länet. Det förekom att nämnder (t.ex. Kalmar, Örebro och Östergötland) vid nämnda kontakter stimulerade skolhuvudmännen till beredskap att påbörja treårig yrkesinriktad utbildning i kommunerna.

• Sida 69
•  Original

De länsskolnämnder som, genom analyser eller på annat sätt, har en mer uttalad kontinuerlig framförhållning i fråga om utvecklingen av gymnasieskolan i länet (t.ex. Södermanland, Skaraborg och Jämtland) kunde givetvis nyttiggöra denna. I åtminstone sju län .ordes mer eller mindre omfattande analyser för att nå kunskap om möjligheter att ar- betsplatsförlägga utbildning. Flera nämnder ombesörjde eller deltog dessutom i utredningar eller analyser avseende främst vårdutbildning- ar.

7.2.3. Vid skolhuvud männens intresseanmälningar

Skolhuvudmännen kunde, rent allmänt, ha en mental beredskap för en reformering av gymnasieskolan i den riktning som ÖGY hade föreslagit. Från Svenska kommunförbundet framhölls, som nämnts, också att vil— jan fanns. I och med att information, då huvudmännen hade att göra si— na anmälningar, i huvudsak saknades när det gällde t.ex. kursplaner, lärarkompetens, lokaler, utrustning, läromedel, statsbidrag och ekono- miska villkor i övrigt kan emellertid den faktiska beredskapen att ta emot försöksverksamheten inte ha varit särskilt omfattande. Detta sagt i medvetande om att det förekom att länsskolnämnder kommunicerade utkast till eller underhandsinformation om t.ex. tilltänkta kursplaner med företrädare för skolhuvudmännen. Detta förbättrade givetvis möj- ligheterna till konsekvensbedömningar på en del håll. Med utgångs— punkt i den information som fanns tillgänglig före den 11 januari 1988 bör det emellertid ha varit mycket svårt för flertalet skolhuvudmän/ gymnasieskolor att ha en reell framförhållning att ta emot försöksverk— samheten.

7.3. I fråga om intressenters önskemål

7.3.1 Allmänt

Olika intressenters intresse av en reformering av den yrkesinriktade ut- bildningen i gymnasieskolan har redan berörts. I detta avsnitt läggs

69

• Sida 70
•  Original

tonvikten vid de önskemål eller reaktioner i fråga om försöksverksam- heten som kunde iakttas på olika nivåer inför beslut eller ställningsta- ganden i fråga om försöksverksamheten.

7.3.2 På riksnivån inför beslut

Inget som framkommit i detta sammanhang talar för att det intresse av en reformering av yrkesutbildningen i gymnasieskolan som regeringen kunde notera före 1988 års budgetproposition hade tillvägagångssättet att påbörja reformeringen genom en försöksverksamhet som utgångs- punkt. Reaktioner på just det valda tillvägagångssättet kunde således avläsas först från januari 1988. Ett sådant tillfälle var vid utskottsut- frågningen den 12 april 1988, dokumenterad genom utbildningsutskot- tets utskrift 1988—04—14 (nedan benämnd utskriften). Denna ger å ena sidan givetvis ingen fullständig bild av de uppfattningar och reaktioner som kunde finnas, bl.a. därför att var och en av intressenterna vid detta tillfälle kanske främst hade anledning att uttala sin uppfattning enbart efter förfrågan härom. Å andra sidan var utskottsutfrågningen ett av utbildningsutskottet givet tillfälle, för dem som deltog, att ge uttryck för respektive myndighets eller organisations officiella ståndpunkter. Ut- över företrädare för utbildningsdepartementet och SÖ (företrädare för staten) hade företrädare för de båda kommunförbunden, arbetsmarkna- dens parter och eleverna kallats till utfrågningen. I förevarande sam— manhang betraktas samtliga dessa utom företrädarna för staten som in- tressenter. Intressenternas ståndpunkter i fråga om den föreslagna för- söksverksamheten var vid utfrågningen i huvudsak följande.

LO (utskriften s. 18, 19) hade gärna sett att det lades fram ett förslag för riksdagen som innebar en definitiv reform. Det vore, menade LO, bra med ett beslut som innebar ett successivt genomförande av reformen i gymnasieskolan. LO motsatte sig emellertid inte den föreslagna försöks- verksamheten. TCO (utskriften s. 19) .orde bedömningen att om det kom ett klart besked att reformen skall genomföras och att det lönar sig att planera, kommer man att kunna ta till vara det positiva intresse som finns ute i arbetslivet. SACO/SR (utskriften s. 19) ansåg att man borde ge klartecken för reformen, men man borde använda det kommande året

• Sida 71
•  Original

till att ge en ordentlig information och förbereda sig och sedan genomfö- ra en bred försöksverksamhet ett år senare.

SAF (utskriften s. 18, 21, 23) framförde sin besvikelse över att det inte skulle bli ett genomförande av reformen av gymnasieskolan förrän en lång bit in på 1990—talet. SAF framhöll att det är oacceptabelt att man skenbarligen försöker visa prov på något slags handlingskraft genom att göra dåligt förberedda försök hösten 1988, när man samtidigt de fac- to skjuter på hela den efterlängtade reformen till en oviss tidpunkt nå- gon gång på 1990—talet. Det vore, menade SAF, av stort värde om riks- dagen tog ett principbeslut om att yrkesutbildningsreformen skulle ge- nomföras snabbast möjligt över hela landet i takt med de förutsättning- ar som finns för att få undervisningen att fungera på avsett sätt inom olika studievägar. Ett successivt genomförande med start hösten 1989 och hösten 1990 uppdelat på lämpligt sätt var vad som föresvävade SAF. Småföretagarnas riksorganisation (utskriften s. 19) var negativt inställ— da till försöksverksamheten eftersom organisationen var intresserad av att få reformen av gymnasieskolan genomförd snabbare och bredare än vad utbildningsministern hade föreslagit.

Genom ett inlägg av Larz Johansson (c) (utskriften s. 11) framkom att Byggnadsindustrins Yrkesnämnd, Handelns Yrkesnämnd, Motorbran- schens Yrkesnämnd, pappersindustrin, elfacket, motorbranschens ar- betsgivare, Yrkesnämnden för fabriksindustrin, Livsmedelsbranscher- nas Yrkesnämnd, Lantbrukets Yrkesnämnd, Skogsbrukets Yrkes- nämnd och Trädgårdsnäringens Yrkesnämnd uttalat sig mot att få den föreslagna försöksverksamheten.

Svenska kommunförbundet (utskriften s. 34) hade inte några speciella synpunkter på huruvida vad som föreslagits skulle kallas försöksverk— samhet eller ett successivt genomförande. I kommunerna hade man ut- gåtti från att reformen skall genomföras. Förbundet kunde acceptera en ordning som innebar en start fr.o.m. läsåret 1988/89, eftersom det fanns en beredskap för detta. Landstingsförbundet (utskriften s. 33) trodde att man inom landstingens utbildningar skulle känna sig mycket besviken om försöksverksamheten inte kom till stånd, eftersom man arbetat hårt för "detta”.

• Sida 72
•  Original

Elevorganisationen (utskriften s. 35, 38) framförde att man insåg att allt inte kan genomföras på en gång, när en så stor reform skall genom- föras. Samtidigt ville organisationen att man skulle ha fler fullskaleför— sök och därmed inte bara 5 000 platser. Då skulle man lättare kunna ut— värdera försöken. Enligt organisationen kunde man, om man hade 5 000 platser hösten 1988, öka platsantalet till 20 000 nästa därpå följande höst. Ökningen borde inte gå så långsamt som med t.ex. 5 000 platser per år.

Intressenternas ståndpunker inför riksdagsbeslutet 1988 om försöks- verksamheten var således sammanfattningsvis i huvudsak följande. LO, de båda kommunförbunden och Elevorganisationen motsatte sig inte el— ler var positiva till försöksverksamheten. TCO och SACO/SR önskade klarsignal om att reformen skulle genomföras; TCO för att det skulle lö- na sig att planera och SACO/SR för att det närmast liggande läsåret skulle kunna användas för information och förberedelser. SAF och ett antal yrkesnämnder motsatte sig försök; SAF för att reformeringen av gymnasieskolan därmed skulle komma att skjutas framåt i tiden.

7.3.3. På länsnivån inför ställningstaganden

Sett ur länsskolnämndernas synvinkel bör eleverna, andra länsmyndig- heter, regionala branschorganisationer, företrädare för arbetsgivare och arbetstagare på länsplanet, de enskilda arbetsplatserna i länet, de loka— la yrkesråden, i förekommande fall de regionala SSA—råden och kanske även de lokala SSA—råden kunna ses som intressenter. Det kunde givet- vis inte vara möjligt, med tanke på nämndernas huvuduppgifter, att vid sina ställningstaganden våren 1988 ha en mer ingående bild över hur dessa intressenter ställde sig till en försöksverksamhet, där arbetsplats- förläggning av utbildningen är en viktig del. De länsskolnämnder som .orde kartläggningar och analyser av möjligheterna till arbetsplatsför— läggning av utbildning hade rimligen ett försprång i fråga om informa— tion om intressenternas beredskap. Om beslutsprocessen varit den sed- vanliga vid etablering av nya studievägar (se vidare avsnittet 9.3.1.2) hade branschorganisationerna, med stor sannolikhet, från länsskol-

• Sida 73
•  Original

nämnderna fått skolhuvudmännens intresseanmälningar för synpunk- ter. Nämnderna kunde emellertid på flera olika sätt ha mer eller mindre ingående information om intressenternas inställning. De kunde ha fått sådan t.ex. vid reguljärt samarbete mellan länsmyndighetema och/eller andra intressenter på länsnivån, genom företrädare för arbetslivet och] eller länsstyrelsen i länsskolnämnden, genom ev. regionalt SSA—råd, vid sin tillsyn eller vid sin planering och samordning av gymnasiesko— lan i länet. Vilka uppfattningar länsskolnämndernas intressenter hade kring försöksverksamheten och de ställningstaganden rörande denna som nämnderna kom att göra finns emellertid inte underlag för att be- döma i detta sammanhang. Värmlands län, där samtliga relevanta in- tressenter visade sig beredda att ställa upp nämndens ställningstagan- den i januari 1988, utgör emellertid ett undantag.

7.3.4. Vid skolhuvudmännens intresseanmälningar

För skolhuvudmännens del kan eleverna, företrädare för de lokala ar- betstagarna och arbetsgivarna (och i vissa fall de regionala), de enskilda arbetsplatserna i kommunerna, andra kommunala myndigheter och landstinget, yrkesråden och SSA—rådet ses som intressenter. I detta sammanhang finns inte underlag för att bedöma inställningar hos dessa av relevans vid skolhuvudmännens intresseanmälningar våren 1988 om deltagande i försöksverksamheten. Ett skäl till detta är att MBL-för- handling ofta inte hanns med vid detta tillfälle. Återigen (jämför avsnit— tet 7.3.3) ut;-orde Värmlands län ett undantag. Formellt sett fanns där en positiv inställning till föreslagna försök från såväl kommunstyrelser som landstinget, samtliga berörda fackliga organisationer och enskilda företag.

• Sida 74
•  Original

' %."u angr-a'm—

- .-.fr.,r'.,, '”'W' tränar 'r— .,..w. rr ,. 'vÄ-äl'frl "linn-'|'? I'M; 'un'-”' ?.

,'fm mr; "PW " ' .'lll'r . :d'äFu-uånl ;. |, ..-" — tag)—gif" fil.lic.-ph ,,: .r arte.

namram rgr ""Låt? MW -,'"i"="|""'"--

. ' l.. ' ..' .l'" .' ,, ”fn.-' .,n. ., , . .'..

"' 't" ait-ism)!" '." "i J"" ""-'" "U . Åmål.—'ME- . .* u .).if! '_'

# "'L. ".a .-f'. ål.-'.' ;.li'ial'lfu klå—' ETT—, sårar "safu-Luv '

&%wglpäihr jun-l Sääf-' IF . "I L.! i-..-.-. .'.].F , .v, -,— L

' .. Mu , ”man". äga,—(mm i:,L.rr,,5uF .- +,—f,r-v'1m—r--"sr & 3;- , '

' ,. "_l-,...l' 'nLnr'. '

• Sida 75
•  Original

8. Tillgänglig, ny information inför ställningstaganden om utökning av försöksverksamheten till 10 000 platser (bilaga 6)

8.1 Allmänt

Riksdagen gav, vid 1988 års beslut om försöksverksamheten, regering— en som sin mening till känna (UbU 1987/88:31 s. 11) att regeringen skulle återkomma med förslag i 1989 års budgetproposition vad gällde frågan om ytterligare utökning av försöksverksamheten med hänsyn till intresset från skolhuvudmännens sida att delta i försöksverksamhe- ten.

SÖ:s bedömningi verkets anslagsframställning för budgetåret 1989/90 (SÖ R 88:21 s. B 19:44), att ytterligare minst 5 000 platser borde kunna tillföras försöksverksamheten läsåret 1989/90, .ordes genom beslut i juni 1988. Försöksverksamheten hade således ännu inte startat vid den- na tidpunkt. Dåvarande utbildningsministern delade i 1989 års budget- proposition (bil. 10 s. 107) SÖ:s uppfattning att försöksverksamheten borde utvidgas och föreslog att den fr.o.m. läsåret 1989/90 fick omfatta 10 000 platser. Vid den tidpunkten — i januari 1989 — hade försöket såle- des pågått en termin. Den ytterligare information som kunde finnas vid dessa båda beslutstidpunkter samt vid ställningstaganden till dimensio- nering och lokalisering av de nytillkomna platserna, jämfört med den som fanns inför de första besluten om försöksverksamheten, kunde i för- sta hand vara hänförbar till:

• Sida 76
•  Original

— de allmänna erfarenheter kring förutsättningarna för försöket som olika instanser kunde ha vunnit, — erfarenheterna av intresseanmälningarna om deltagande i försöket inför läsåret 1989/90 och på grundval härav, — SÖ:s beslut om dimensionering och lokalisering samt — parternas beredskap att reglera vad som skulle gälla för eleverna vid arbetsplatsförlagd utbildning.

Regeringen och riksdagen kunde också notera på vilket sätt och i vilken utsträckning eleverna sökt till försöksutbildningarna.

Inför riksdagsbehandlingen av förslaget i 1989 års budgetproposition om utökning av försöksverksamheten framfördes i motionen 1988/89zUb 806 (m) kritiska synpunkter på försöksverksamheten, bl.a. att försöks- verksamheten bygger på schablöniseringar, där ingen egentlig hänsyn tas till olika yrkesutbildningars speciella karaktär och deras faktiska behov av ytterligare undervisningstid. Där framfördes också att de ar- betsplatsanknutna inslagen riskerar att bli en förlängd praktisk yrkes- orientering genom elevernas ställning på arbetsplatsen. I denna motion, liksom i motionen 1988/89zUb289 (m), yrkades att förslaget om utvidgad försöksverksamhet skulle avslås av riksdagen. I motionen 1988/89zUb 817 (fp) föreslogs att försöksverksamheten borde omfatta 12 000 intag- ningsplatser, dvs. 2 000 platser utöver regeringens förslag. Enligt mo- tionen 1988/89zUb837 (fp) borde ökningen av intagningsplatser i första hand tilldelas vårdlinjen. I motionerna 1988/89:Ub276 (c) och 1988/89: Ub811 (c) yrkades att försöksverksamheten skulle tillföras 1 000 platser utöver regeringens förslag. Detta tillskott borde i första hand användas för att starta försök med treårig yrkesutbildning inom småindustri och hantverk.

Dessa ståndpunkter fullföljdes av m och ci sin helhet och av fp vad gäll- de antalet platser genom reservationer till utbildningsutskottets beslut. Vpk reserverade sig vad gällde antalet ytterligare platser och menade att utskottet borde ha föreslagit att försöksverksamheten tillfördes yt- terligare 1 000 platser utöver de 10 000 intagningsplatser som regering- en föreslagit i budgetpropositionen. Detta tillskott borde användas för att genomföra s.k. fullskaleförsök.

• Sida 77
•  Original

8.2 I avseenden som omfattas av direktiven för utvärderingen

8.2.1 På riksnivån inför beslut

Den nytillkomna information avseende de frågor som omfattas av direk- tiven för utvärderingen, avsåg, på det sätt detta kom till uttryck i offici- ellt tryck som motiv för beslut, i stort följande.

Dåvarande utbildningsministern redovisade i 1989 års budgetproposi- tion (bil. 10 s. 105—106) att han med tillfredsställelse hade kunnat kon— statera att - trots den korta planerings— och informationstid som stod till buds — intresset för att delta i försöksverksamheten hade varit myck- et stort från både kommuners och elevers sida. Antalet elever som sökte var betydligt större än antalet intagningsplatser. Bland de förstahands- sökande fanns också elever som ändrat sina val från en teoretisk till en yrkesinriktad utbildning. Andelen sökande flickor till pojkdominerade utbildningar och vice versa var även större än normalt. Slutligen kon- staterade han att antalet sökande till verkstadsinriktad utbildning för första gången sedan gymnasiereformen år 1971 nu översteg antalet till- gängliga platser. Vissa nya erfarenheter hade således vunnits i fråga om rekrytering av elever till förlängd yrkesinriktad utbildning.

Det var en allmän kunskap vid tidpunkten för riksdagens ställningsta- ganden till förslagen i 1989 års budgetproposition att arbetsmarkna- dens parter hade träffat erforderliga centrala avtal avseende försöks- verksamheten med treåriga yrkesinriktade utbildningar i gymnasiesko- lan. Det kan (med utgångspunkt i avtalet mellan Sveriges Verkstadsför- ening och Svenska Metallindustriarbetareförbundet) vara värt att note- ra att den arbetsplatsförlagda utbildningen enligt vissa av arbetsmark- nadens parternas uppfattning skall omfatta högst 10 % av studietiden i årskurs 1 och 2 samt högst 60 % av studietiden i årskurs 3. Motsvarande skrivning återfinns i överenskommelse mellan Stål— och Metallförbun- det och Svenska Metallindustriarbetareförbundet. Riksdagen har stipu- lerat dessa procentandelar som den minsta andel av studietiden som skall arbetsplatsförläggas.

77

• Sida 78
•  Original

Genom avtalen gör arbetsmarknadens parter, bortsett från vad som nyss nämnts om omfattningen av arbetsplatsförläggningen, i huvudsak åtaganden som principiellt svarar mot statsmakternas intentioner. Så- ledes görs åtaganden i fråga om den arbetsplatsförlagda utbildningens kvalitet, om samverkan mellan skola och arbetsliv och om handledarut- bildningen, vilka korresponderar mot riksdagsbeslutet. Svenska kom- munförbundet redovisade ijuni 1988 (cirkulär 1988:77 s. 7) om utveck— lingen av yrkesutbildningen i gymnasieskolan till primärkommunerna ett exempel på hur ett avtal om arbetsplatsförlagd utbildning kan utfor—

mas.

Arbetsmarknadens yrkesråd gav i juli 1988 en rekommendation (Aktu— ellt om yrkesutbildning Nr 5,juli 1988) rörande utbildning av handleda- re. Avsikten var att denna snarast skulle komma till berörda skolors och arbetsplatsers kännedom.

Svenska kommunförbundet hänvisade i ovan nämnda cirkulär till pri- märkommunerna (cirkulär 1988:77 s. 9) till ett material om handledar- utbildning som arbetsmarknadens yrkesråd skulle komma att ge ut un- der augusti 1988. I ett senare cirkulär -i november 1988 — (1988:120 3. 2) redovisade Svenska kommunförbundet bl.a. att förbundet hade tagit initiativ till en arbetsgrupp med representanter för arbetsmarknadens parter m.fl. för kontinuerligt samråd och erfarenhetsutbyte kring hand- ledarutbildningen. Under februari—april 1989 anordnade förbundet sex regionala konferenser med deltagande av arbetsmarknadens parter för information och erfarenhetsutbyte om handledarutbildningen.

Således kunde regeringen och SÖ grunda sina ställningstaganden våren 1989 på kunskap om skolhuvudmännens och elevernas visade intresse för försöksverksamheten. Riksdagen och SÖ kunde dessutom ta sina be— slut i medvetande om att arbetsmarknadens parter centralt hade slutit erforderliga avtal. Samtliga här nämnda hade möjlighet att känna till att såväl arbetsmarknadens parter som Svenska kommunförbundet .ort insatser för att främja utbildningen av handledare.

78

• Sida 79
•  Original

Sju länsskolnämnders uppfattningar får här spegla det förändrade in- formationsläge som rådde när länsskolnämnderna skulle lämna under- lag inför SÖ:s dimensionerings— och lokaliseringsbeslut 1989. De krav som ställdes på det underlag som nämnderna härvid skulle redovisa till SÖ beskrivsi det följande i avsnittet 10.3.3.

Vid detta tillfälle var erfarenheterna från 1988 viktiga. Inför försöks- verksamheten läsåret 1989/90 var informationsläget också ett helt an— nat. Detta var avsevärt förbättrat. Alltjämt fanns emellertid vissa bris- ter av samma karaktär som ett år tidigare (Västernorrlands, Älvsborgs och Norrbottens län).

Timplan och kursplaner fanns (Västernorrlands län), vilket gjorde si- tuationen något bättre än 1988. De färdigproducerade läroplanerna di- stribuerades snabbt för kännedom. Vid centrala SÖ—konferenser gavs fyllig information om arbetsläget i de olika läroplansgrupperna, liksom beskrivningar över hur arbetet med fördelning av platser över landet inom olika försöksområden hade lagts upp (Gotlands län). Ett informa— tionstillfälle var en planeringskonferens den 25 januari 1989. Då gavs ytterligare information bl.a. om utbildningarnas innehåll (Jönköpings län). Dessförinnan hade emellertid SÖ, vid förfrågan avseende läropla- ner, hänvisat till att den tryckta upplagan från Liber måste avvaktas och att inget material fick lämnas ut (Jönköpings län).

Även om informationsläget således av nämnderna bedömdes som bättre än året innan fanns ofullkomligheter. Enligt länsskolnämnden i Mal- möhus län var informationen otillfredsställande angående vissa ekono- miska frågor som t.ex. i fråga om ersättning till företag och handledar- utbildningen. Det "försenade kursplanearbetet” i fråga om de högre års— kurserna var (länsskolnämnden i Älvsborgs län) fortfarande en källa till irritation på skolorna.

Nämnderna hade rimligen härutöver vunnit en hel del erfarenheter av den försöksverksamhet som startade läsåret 1988/89. :

79

• Sida 80
•  Original

För länsskolnämndernas del var således informationsläget i centrala avseenden som i fråga om kursplaner och ekonomiska frågor avsevärt förbättrat inför nämndens ställningstaganden 1989 jämfört med 1988. Fortfarande fanns emellertid ofullkomligheter i informationen från cen— tralt håll. I samtliga län, där försöksverksamhet hade startat läsåret 1988/89, bör denna verksamhet som sådan ha givit väsentlig tilläggsin— formation.

8.2.3 Vid skolhuvud männens intresseanmälningar och tiden närmast därefter

Vad som beskrivits i det föregående avsnittet 8.2.2 ger en antydan om att informationsläget rimligen var bättre detta år även för skolhuvud— männens del, liksom om i vilka avseenden informationsbrist kvarstod. Enligt länsskolnämnden i Stockholms län var flera av de frågor som var oklara för skolhuvudmännen 1988 (se bil. 5, avsnittet 7.1.4) alltjämt oklara inför starten av läsåret 1989/90. Länsskolnämnderna .orde, som framgår av avsnittet 9.3.1.1 i bilaga 7, en rad insatser för att öka kun- skapen i kommunerna och vid gymnasieskolorna däri fråga om försöks— verksamheten.

Sådana insatser .ordes också av så gott som samtliga yrkesnämnder (motsvarande). Dessa har uppgivit att de gick ut med information efter det att SÖ beslutat om dimensionering och lokalisering av försöksverk- samheten. Flertalet nämnder .orde så efter 1988 års beslut. Denna in- formation kan — i de fall den riktades till skolhuvudmännen eller yrkes— råden — ses som en ökning av informationsnivån hos dessa inför 1989 års intresseanmälningar. Andra nämnder gick ut med information först ef- ter 1989 års beslut; detta då deras ansvarsområden inte berördes av 1988 års beslut eller då centrala avtal inte var klara. Information efter 1989 års beslut bör ses som en tillgång inför genomförandet av försöks- verksamheten under läsåret 1989/90. Den information som inte riktades till skolväsendet och/eller yrkesråden avsåg medlemmarna och redovi— sas i det följande under avsnittet 8.2.4 Arbetslivet. I de fall det inte framgår av lämnade svar vilket är informationen avsåg hänförs den

• Sida 81
•  Original

här, i det fall branschen berördes av försöksverksamheten först genom 1989 års beslut, till 1989.

Sju yrkesnämnder (motsvarande) har uppgivit att de, genom konferen- ser eller på annat sätt, informerade "skolan" eller företrädare för den om 1988 års dimensionerings— och lokaliseringsbeslut; eller, med anledning av detta beslut, om försöksverksamheten. Detta gällde för branschområ- dena jord, skog, trädgård, vattenbruk, byggnadsindustrin, teko, fabriks och VVS. VVS—Branschens Yrkesnämnd lämnade information även till elever och föräldrar genom att anordna informationsträffar. Byggnads- industrins Yrkesnämnd kallade skolledarna och de lokala parterna till en endagskonferens i län med försöksverksamhet inom branschen. Där- vid informerades om försöket och läroplanens innehåll. Informationen för branschområdena jord, skog och trädgård riktades även till syo— funktionärerna. Fyra yrkesnämnder (Elfackets, Tekoindustrins, Fa- briksindustrins och Transportfackens) gav information även till yrkes- råden.

Ett färre antal yrkesnämnder vände sig, enligt lämnade uppgifter hä- rom, i anslutning till 1989 års dimensionerings— och lokaliseringsbeslut direkt till skolväsendet med information. Så .orde emellertid Motor- branschens Yrkesnämnd, som uppger att man gav en bred och djup in- formation till berörda skolor och lärare. Stål— och Metallindustrins Yr- kesnämnd arrangerade samverkansträffar med representanter för sko— lan, arbetslivet, SÖ m.fl. i maj/juni 1989. Lackerarnas Yrkesnämnd an- ordnade i början av mars 1989 en lacklärarträff med företrädare för sko- lor och företag. Skolorna med jord—, skog— och trädgårdsutbildning samt syo—funktionärna fick en informationsbroschyr om naturbrukslinjen från av linjen berörda yrkesnämnder (motsvarande). Centrala Yrkes- nämnden Byggnadsplåt gav information till skolor.

Således hade skolhuvudmännen, inför sina intresseanmälningar som grund för 1989 års dimensionerings— och lokaliseringsbeslut, fått möj- ligheter att höja sin informationsnivå. Dessa möjligheter hade givits ge- nom information från SÖ, länsskolnämnderna, Svenska kommunför- bundet, Landstingsförbundet och de centrala yrkesnämnderna eller par-

• Sida 82
•  Original

terna i dessa. Detta till trots saknades behövlig information delvis fort-

farande.

8.2.4 Arbetslivet

Arbetslivet, representerat av företag, fackliga organisationer, lands- tingen och socialförvaltningarna, fick i varierande utsträckning infor- mation från parterna i yrkesnämnderna (motsvarande) om 1988 års di- mensionerings— och lokaliseringsbeslut. I vilken utsträckning så skedde har efterfrågats, då information med anledning av detta beslut kunde vara ett tillfälle att ge arbetslivet information om den kommande för- söksverksamheten. Motsvarande information med anledning av 1989 års dimensionerings— och lokaliseringsbeslut, eller i anslutning härtill, kunde öka arbetslivets informationsnivå inför den försöksverksamhet som skulle genomföras läsåret 1989/90. Yrkesnämndernas information till de lokala yrkesråden med anledning av de båda besluten har berörts i det föregående i avsnittet 8.2.3.

Parterna i de centrala yrkesnämnderna (motsvarande) ombesörjde i be- tydande utsträckning - gemensamt eller var för sig — att arbetslivet fick information om — eller i anslutning till - SÖ:s dimensionerings— och lo- kaliseringsbeslut 1988 och 1989. Denna information riktades, utöver som tidigare nämnts till de lokala yrkesråden, till företag, landsting och socialförvaltningar och till fackliga organisationer eller funktionärer på olika nivåer.

Två yrkesnämnder — Motorbranschens och Verkstadsindustrins — avstod från att ge någon sådan information 1988, eftersom avtalsläget var oklart. Verkstadsföreningen gick i stället i september 1988 ut till sina medlemsföretag med en rekommendation att inte ta in elever i företags— förlagd utbildning, eller att sluta avtal härom, och att inte sluta avtal om studieplatser för elever i företagen. Svenska Metallindustriarbetare- förbundet intog emellertid en annan hållning. Förbundet gick aktivt ut med information om innebörden i riksdagsbeslutet om försöksverksam— heten och bakgrunden till detta. 1989 gjorde emellertid dessa båda par- ter gemensamt genom Verkstadsindustrins Yrkesnämnd omfattande in-

• Sida 83
•  Original

satser för att öka informationsnivån hos i första hand de av deras med- lemmar samt de skolor, skolstyrelser och yrkesråd som berördes av för— söksverksamhet inom nämndens verksamhetsområde.

Den information yrkesnämnderna gav 1988 kan ha varit av betydelse för arbetslivets beredskap inför försöksverksamheten läsåret 1988/89 och inför ställningstaganden om ny eller utvidgad försöksverksamhet i början av 1989. Informationen med anledning av — eller i anslutning till - 1989 års beslut kan ha haft betydelse för arbetslivets agerande inför och under försöksverksamheten läsåret 1989/90.

8.3. I fråga om planeringsläget i gymnasieskolan

8.3.1 På riksnivån inför beslut

SÖ:s bedömning att ytterligare minst 5 000 platser borde tillföras för- söksverksamheten kan (SÖ R 88:21 5. B 19:43—44) hänföras till två mo- tiv. Verket såg det för det första som nödvändigt att de huvudmän som inlett försöksverksamhet läsåret 1988/89 gavs förutsättningar att fort- sätta med nya intagningsklasser inom samma linjer och grenar även under återstoden av försöksperioden. För att försöksverksamheten skul- le kunna utvidgas krävdes således ett tillskott av platser. SÖ menade emellertid att det i princip var angeläget att utökningen relaterades till i vilken takt kursplaner inom nya försöksområden blev färdiga att tas i bruk. För det andra hade SÖ kunnat notera förutsättningarna att utöka försöket genom att intresset från skolhuvudmännens sida redan inför läsåret 1988/89 var så stort att över 10 000 platser hade kunnat läggas ut. Det fanns också ett stort antal skolhuvudmän som visat intresse för försöksverksamheten men som av planeringsskäl inte ansett sig kunna starta redan 1988/89. Arbetet med kursplanerna var våren 1988 inte så långt kommet att försöksverksamhet var möjlig att starta läsåret 1988/ 89 inom ett antal områden, där förutsättningarna bedömdes föreligga inför läsåret 1989/90.

• Sida 84
•  Original

SÖ hade också den erfarenheten att den försöksutbildning som lagts ut inför läsåret 1988/89, som regel, också hade bedömts kunnat komma i gång. Detta hade varit möjligt att avläsa genom det antal platser som skolhuvudmännen "lämnade tillbaka" efter SÖ:s dimensionerings— och lokaliseringsbeslut. Nämnda platsantal uppgick till ca 3 % av antalet utlagda platser.

SÖ kunde således vid sitt förslag om utvidgning av försöksverksamhe- ten konstatera att skolhuvudmännens intresse för försöksverksamhet var stort och att den försöksverksamhet som lagts ut inför läsåret 1988/ 89 med få undantag hade kommit i gång. Verket gjorde också bedöm- ningen att påbörjad försöksverksamhet borde få fortsätta i efterföljande årskurser.

8.3.2 På lånsnivån inför ställningstaganden

I avsnittet 7.2.2 i det föregående har redovisats i vilken utstäckning länsskolnämnderna ansåg sig ha tillräcklig information för att kunna göra en någorlunda säker bedömning av förutsättningarna/beredskapen i kommunerna att starta de försök som skolhuvudmännen önskade eller som nämnden kunde anse skulle vara önskvärda läsåret 1988/89. Fler- talet nämnder har inte lämnat upplysningar, utöver vad som framgår av nämnda avsnitt, i fråga om vad som gällde i detta avseende inför de ställningstaganden nämnderna hade att göra inför SÖ:s dimensione- rings— och lokaliseringsbeslut 1989.

Gotlands län deltog inte i försöksverksamheten läsåret 1988/89. När det blev dags att aktualisera eventuellt deltagande i försöket läsåret 1989/ 90 fanns emellertid en god grund för nämndens bedömning att försöks— verksamheten skulle kunna genomföras framgångsrikt inom både na- turbruks— samt fordons— och transportteknisk linje. Nämnden hade del- tagit i uppläggning och planering av den utredning som skett inför skol- huvudmannensintresseanmälan, haft representation vid överläggning- ar med yrkesråden, hållit kontinuerlig kontakt med skolledargrupper och den centrala skolledningen i kommunen och medverkat i förank- ringsarbetet i kommunledningen.

• Sida 85
•  Original

I Gävleborgs län hade nämnden ett bättre informationsunderlag att grunda sina ställningstaganden på jämfört med närmast föregående är, särskilt i fråga om försök som fick hög prioritet. Även i Malmöhus län var underlaget bra inför läsåret 1989/90. Sedan året innan hade nämn- den .ort ett antal besök i gymnasiekommuner för att med skolstyrelser och skolledare diskutera frågor kring försöksverksamheten. I Väster- norrlands län medförde erfarenheterna från 1988, samt bättre känne- dom om förutsättningarna, att underlag för någorlunda säkra bedöm- ningar fanns för alla förslag som fördes fram till SÖ.

Med utgångspunkt i uttalanden från ett fåtal nämnder var alltså infor- mationsläget om skolhuvudmännens beredskap att starta önskade för- sök bättre 1989 än 1988.

8.4. I fråga om olika intressenters önskemål

8.4.1. På riksnivån inför beslut

Olika intressenters inställning till försöksverksamheten som sådan har redovisats i det föregående i avsnittet 7.3 2. Den redovisningen grunda- de sig på uttalanden vid utfrågningen i utbildningsutskottet den 12 ap- ril 1988. Vid det tillfället gav intressenterna även sin syn på i vilken takt de ansåg att reformeringen av den yrkesinriktade utbildningen i gymnasieskolan borde ske. De båda kommunförbunden och Elevorgani- sationen .orde klara uttalanden (utbildningsutskottets utskrift s. 35, 38) om att antalet platser just i försöksverksamheten borde ökas till läs- året 1989/90. Mot denna sammantagna bakgrund fanns det knappast någon anledning för regeringen att befara att någon av intressenterna skulle motsätta sig att försöksverksamheten tillfördes ytterligare plat- ser inför läsåret 1989/90. Motionsyrkandena, och ställningstagandena med anledning av dessa, vid utskottsbehandlingen av förslaget om ut- vidgning av försöksverksamheten visade emellertid att det inte var gi- vet hur eller på vilket sätt de ståndpunkter som intogs inför eller vid riksdagens beslut 1988 skulle komma att fullföljas. Detta kunde gälla

85

• Sida 86
•  Original

även intressenterna. Deras inställningar våren 1988 var således kända vid riksdagens beslut om utökning av försöksverksamheten 1989. Som framgått var skolhuvudmännens samlade önskemål om deltagande i försöksverksamheten redan år 1988 mer omfattande än den för läsåret 1989/90 i 1988 års budgetproposition föreslagna omfattningen.

86

• Sida 87
•  Original

9 1988 års dimensionerings— och lokaliseringsbeslut (bilaga 7)

9.1. Förberedelser inför ställningstaganden och beslut

9.1.1 sö

Som nämnts i avsnittet 6.3.1 startade SÖ ett kursplanearbete avseende treåriga yrkesinriktade studievägar i gymnasieskolan redan 1986. Ing- en såg emellertid vid den tidpunkten kursplanearbetet som en del av ett genomförande av ett helt försöksschema. När avsikten att en försöks- verksamhet skulle starta blev känd, slogs det inom SÖ fast att verket in- te skulle lokalisera utbildningar för vilka det inte fanns en färdig kurs- plan.

Vid utläggningen av platser för försöksverksamheten 1988 fanns for- mella beslut inom SÖ om kursplaner, åtminstone för årskurs 1, för de 10 studievägar som försöken kom att omfatta. I fråga om en av dessa — eko- nomiskt—merkantil utbildning - fanns motsättningar såväl mellan branscherna inbördes som mellan dessa och SÖ. Det handlade vid den aktuella tidpunkten om behovet av ett tredje år. Dåvarande utbild- ningsministern påverkade, enligt SÖ, aktivt att det blev ett tredje år för denna utbildning.

Organisatoriska frågor avseende försöksverksamheten och kursplane- frågor avhandlades med länsskolnämnderna på planeringskonferenser hösten 1987 och i januari 1988. Inom SÖ .ordes förberedelser genom be-

• Sida 88
•  Original

räkning av hur direktramen avseende gymnasieskolan skulle komma att belastas vid en försöksverksamhet, bl.a. med utgångspunkt i teore— tiska analyseri fråga om årskurs 3. Dessa förutsatte datatekniska änd— ringar i SÖ:s informations— och planeringssystem för gymnasieskolan (IGYM).

SÖ vidtog således vissa åtgärder som kom att bli eller som avsåg förbe- redelser för 1988 års dimensionerings— och lokaliseringsbeslut. Dessa innebar bl.a. att det år 1986 inledda kursplanearbetet forcerades och att pedagogiskt—organisatoriska frågor och kursplanefrågor avseende för- söksverksamheten avhandlades vid planeringskonferenser med läns- skolnämnderna.

9.2. Syn på förutsättningarna för försöksverksamheten (bilaga 7)

9.2.1. SÖ:s syn (bilaga 7)

Enligt SÖ:s uppfattning visste många huvudmän säkert inte vad de an- mälde intresse för. De hade vid tillfället för sina intresseanmälningar inte tillräcklig information om organisatoriska konsekvenser eller kon- sekvenser t.ex. i fråga om lärarförsörjning, lokaler och utrustning. Många såg nog främst ett tillfälle att förnya den yrkesinriktade utbild— ningen. Beredskapen för försöken kunde samvariera med aktiviteten från länsskolnämndernas sida. Två genomgående drag, som SÖ iakttog, var dels att mindre kommuner tenderade att vara bättre förberedda än större, dels att huvudmännens beredskap var bättre 1989 än 1988. Vid slutet av våren 1989 hade SÖ utarbetat konsekvensbeskrivningar i för- hållande till kursplanerna när det gällde lokaler, normalutrustning och lärarfortbildning.

• Sida 89
•  Original

9.3. Tillvägagångssätt inför och vid ställningstaganden om dimensionering och lokalisering (bilaga 7)

9.3.1. Länsskolnämnderna (bilaga 7)

9.3.1.1 Tillvägagångssätt (bilaga 7)

Det är uppenbart att länsskolnämnderna informellt hade fått kunskap om att en försöksverksamhet skulle komma att föreslås i 1988 års bud- getproposition.

Länsskolnämnderna agerade i förhållande till skolhuvudmännen, med anledning av SÖ:s skrivelse den 11 januari 1988 om underlag för beslut om dimensionering och lokalisering av försöksverksamheten, så snabbt som det var formellt och praktiskt möjligt. Nio nämnder hade redan hös- ten 1987 informerat och inlett samtal med skolhuvudmän och tjänste— män inom skolväsendet i kommunerna om den försöksverksamhet som förväntades bli föreslagen i 1988 års budgetproposition. Under den tid, ca en vecka, som skolhuvudmännen kom att få på sig att utarbeta sina önskemål om deltagande i försöksverksamheten förekom en intensiv kontaktverksamhet i olika former mellan nämnderna och företrädare för skolhuvudmännen samt tjänstemän i skolväsendet i kommunerna.

Knappt hälften av nämnderna hann under beredningstiden fram till den 25 januari 1988 med att ta kontakter med andra berörda länsorgan som t.ex. länsstyrelsen och länsarbetsnåmnden. Arbetslivet blev invol- verat i beredningsarbetet genom att nämnderna i varierande utsträck— ning tog kontakter med eller informerade en eller flera av följande: De organisationer och/eller myndigheter som fanns företrädda i nämnden, företrädare för parterna på arbetsmarknaden, branschorganisationerna eller existerande organ eller tjänstemän för kontakter mellan skola och arbetsliv. Alla nämnder såg det inte som sin uppgift i detta samman- hang att ta kontakter med branschorganisationerna bl.a. av det skälet att detta skulle ske centralt. Länsskolnämnden i Värmlands län valde

• Sida 90
•  Original

ett aktionsinriktat arbetssätt som involverade alla berörda intressenter

i länet.

9.3.1.2 Beslutsprocessen (bilaga 7)

Vid i stort sett samtliga länsskolnämnder blev det nödvändigt att göra avsteg från den berednings— och beslutsprocess som eljest tillämpas in— för ställningstaganden om organisation i gymnasieskolan. Endast två nämnder, Malmöhus och Västernorrlands, uppger att inga eller inga större avsteg .ordes i beredningsarbetet på grund av tidsskäl inför ställningstagandena om underlag till SÖ i fråga om dimensionering och lokalisering av försöksverksamheten.

Inställningen till de improvisationer som blev nödvändiga varierar mel- lan nämnderna. Så menar t.ex. en länsskolnämnd att en försöksstrategi som går ut på att sätta i gång en försöksverksamhet, där inte alla detal— jer är klara och i stället efter hand lösa de problem som uppkommer, för- utsätter ett dynamiskt arbetssätt hos berörda parter. En annan nämnd framhåller att det inte är helt säkert att ett grundligare förberedelsear- bete skulle leda till annorlunda eller bättre beslut. En tredje menar att sättet från riksdagens och regeringens sida att hantera försöksverksam— heten var otillfredsställande. En fjärde finner ordningen med förslag i budgetpropositionen, som skall omsättas samma höst, otillständi g.

Hur går då en länsskolnämnd normalt till väga när det gäller organisa— tionsbeslut avseende gymnasieskolan? Länsskolnämnden i Östergöt- lands län ger följande bild:

"I slutet av april i år (1989) går förfrågan ut till skolhuvudmännen om önskad organisation inför 1990/91 och 1991/92. Beslut tas av skolstyrel— serna och länsskolnämnden förväntar sig att beslutet är väl förankrat i yrkesråd, SSA—råd, bland lärare etc. Länsskolnämnden gör, efter att skolstyrelsernas önskemål kommit in, en sammanställning av dessa som tillsänds samtliga branschorganisationer och regionala institutio- ner och myndigheter för yttrande. Länsskolnämnden gör därefter ett förslag till organisation som i de flesta fall diskuteras ytterligare med

• Sida 91
•  Original

berörda skolor och/eller skolchefer. Förslaget diskuteras också i den samverkansgrupp vad gäller utbildning som finns, bestående av repre- sentanter för länsskolnämnden, länsarbetsnämnden, länsstyrelsen och högskolan. Förslaget presenteras för länsskolnämnden efter MBL—för- handling regionalt och beslutet tas i början av oktober.”

Nämnden konstaterar, liksom övriga nämnder belyser på olika sätt, att "det säger sig självt att någon sådan handläggning inte kunde komma i fråga när det gällde ÖGY-försöken".

Länsskolnämnden i Blekinge län ger ytterligare en belysning av ett nor- malt förfarande från en länsskolnämnds sida i fråga om organisations- beslut avseende gymnasieskolan. Detta exempel antyder tidsramarna för de olika stegen i ett sådant förfarande. Nämnden beskriver detta en- ligt följande:

- Efter riksdagsbeslut i maj/juni och med anledning av detta SÖ:s be- slut om länsram hade länsskolnämnden begärt in kommunernas önske- mål om utbildningar och platsantal till 1 juli.

— Efter beredning på nämnden, remiss till branschorganisationer, över- läggningar med kommuner, länsarbetsnämnden, fackliga organisatio- ner osv. lägger kansliet förslagi september.

- Länsskolnämnden beslutar i oktober om utbildningar som skall star- ta nästa höst.

— Eleverna söker i februari.

Nämnden i Blekinge framhåller att detta är en önskvärd arbetsordning som ger möjlighet för alla berörda att lägga synpunkter och för eleverna att få information om studievägarna innan de söker. Vidare har, konsta- terar nämnden, kommunerna möjlighet att förankra önskemål om nya kostnadskrävande studievägar i kommunstyrelse och fullmäktige så att kostnaderna kommer med i budgeten för det år utbildningen startar. Budgetarbetet i kommunerna pågår parallellt med länsskolnämndens

• Sida 92
•  Original

behandling (juni—oktober) och den kommunala budgeten beslutas, som nämnts i det föregående, i november.

Som framhållits i det föregående i avsnittet 6.3.2 ankommer det nor- malt på länsskolnämnderna att tilldela elevplatser ur länsramarna och att för varje kommun eller landstingskommun bestämma vilken eller vilka studievägar som kommunen eller landstingskommunen får anord- na fr.o.m. årskurs 1 eller motsvarande. De ovan beskrivna exemplen på den ”normala" processen vid beredning och beslut avser således dessa organisationsbeslut.

I bilaga 7 redovisas länsvis avvikelser från den "normala" beslutspro- cessen. Dessa var exklusiva för respektive län. Vid flertalet nämnder fö- rekom det emellertid avvikelser, i ett eller flera av följande avseenden, från den beslutsprocess som eljest skulle ha ägt rum vid nämnderna vid etablering av en ny studievägi gymnasieskolan. Nämndernas beslut att anmäla önskemål om deltagande i försöksverksamheten måste grundas på ett tunt underlag från skolhuvudmännen. Detta underlag hade inte alltid kunnat förankras hos organisationer och företag. Det var inte MBL—förhandlat. Skolhuvudmännens underlag var inte förankrat i skolstyrelsen i plenum. Detta skedde i efterhand. Underlaget kunde så- ledes vara ett tjänstemannautlåtande. Vid länsskolnämndernas be- handling av underlaget kunde beredningsarbetet inte göras på ett grundligt sätt. "Normal" beredning var omöjlig. Ett skäl till detta var att nämnden hade begränsat inflytande över hur försöksplatserna skul- le fördelas och över vilka sektorer som skulle komma i fråga för länet. Samråd och MBL medgavs inte av tidsskäl. Branschkontakter hanns in- te med. Nämndens till SÖ lämnade underlag diskuterades i efterhand i länsskolnämnden i plenum. Även fackliga kontakter togs i efterhand.

Länsskolnämnden i Värmlands län fann en egen väg att hantera tidsnö- den och samtidigt komma fram till ett beslut om förslag till SÖ, vilket skulle komma att resultera i vad som kommit att kallas fullskaleförsö— ket i Värmland. Tillvägagångssättet förtjänar att återges på det sätt som nämnden själv har beskrivit det.

• Sida 93
•  Original

”Nämnden arbetade under 10 d gn via alla tänkbara kanaler. På detta sätt fick nämnden en fullstän ig uppbackning från nedanstående in- tressenter.

a. Ansökan från samtliga kommuner genom skolstyrelse— och kom- munstyrelseordförande.

b. Ansökan från Värmlands läns landsting genom förvaltningsut- skottets och utbildningsnämndens ordförande.

c. Tillstyrkan från länsstyrelsen, länsarbetsnämnden och utveck- lingsfonden.

d. Tillstyrkan från SAP:s regionkontor, samtliga berörda arbetsgi- varorganisationer och branschförbund.

e. Tillstyrkan från Småföretagarnas riksorganisation. f. Tillstyrkan från berörda yrkesnämnder/yrkeskommittéer.

. Tillstyrkan från LO-distriktet och samtliga berörda fackliga orga- nisationer (LO, TCO, SACO), totalt ca 90 000 värmländska arbetare och tjänstemän.

h. Tillstyrkan från ca 250 enskilda företag i Värmland med under- skrift av VD eller styrelseordförande."

9.3.1.3 U tomståendes inflytande på ställningstagandena (bilaga 7)

Länsskolnämnderna har tillfrågats i vilken utsträckning arbetsmark— nadens parter, branschorganisationerna, företag och/eller myndigheter samt skolhuvudmännen (utöver genom ev. ansökan om försök) hade in- flytande på de ställningstaganden om lämplig lokalisering av försök i länet som nämnden vidareförmedlade till SÖ. (Nämnda myndigheter och organisationer benämns fortsättningsvis sammantaget "utomståen— de".) I avsnittet 9.3.1.1 har redovisats i vilken utsträckning nämnderna, enligt egen uppgift, hade kontakt med andra länsorgan, arbetsmarkna- dens parter och/eller branschorganisationerna i sitt beredningsarbete. Detta är givetvis en form av inflytande. Vad som redovisas i detta av- snitt avser således nämndernas egna bedömningar av i vilken utsträck- ning utomstående har haft inflytande på nämndens ställningstaganden. Kontakterna med skolhuvudmännen har behandlats i det föregående och berörs därför ej vidare här.

• Sida 94
•  Original

Det har inte gått att klart urskilja om nämndernas uppgifter i fråga om utomståendes (arbetsmarknadens parter, branschorganisationer, före- tag, andra myndigheter) inflytande på länsskolnämndernas ställnings— taganden avser våren 1988 eller våren 1989. Vad som framhållits i den— na fråga från nämndernas sida förefaller emellertid främst avse 1988. Med denna reservation hade i sex län utomstående inget eller i stort sett inflytande på nämndens ställningstaganden. I förekommande fall hade länsstyrelsen och arbetsmarknadens parter inflytande genom sin repre- sentation i länsskolnämnden. Branschorganisationerna och parterna kunde också — med eller utan uppmaning från respektive länsskol- nämnd härom - ha givits möjligheter till inflytande på skolhuvudmän- nens önskemål. Arbetsmarknadens parter hade ingående synpunkter vid en lokalisering av försök i ett län (Uppsala) och ett stort eller avgö- rande inflytande på ett antal lokaliseringar i fyra län (Kronobergs, Älvsborgs, Skaraborgs, Jämtlands). Landstinget hade naturligen infly- tande på lokalisering av vårdutbildningen i vissa län. Det förekom att utomstående inom länet kom att påverka utfallet i fråga om lokalise- ringen av försöksverksamheten efter nämndernas ställningstagagan- den genom telefonkontakter och enligt en nämnd genom riksdagsleda- möterna i länet.

9.3.2. Yrkesnämnderna (motsvarande) (bilaga 7)

Flertalet av de yrkesnämnder (motsvarande) som inbjöds till SÖ för överläggningar kring 1988 års dimensionerings— och lokaliseringsbe- slut, och som har uttalat sig i frågan, uttrycker sin syn på samarbetet med SÖ i positiva termer. Två yrkesnämnder upplevde emellertid sam- arbetet som mindre bra. Landstingsförbundet och Kommunala Yrkes- nämnden redovisar härvid helt motsatta erfarenheter av i vilken ut— sträckning SÖ tog hänsyn till deras synpunkter i fråga om vårdutbild- ningarna. Landstingsförbundet är tillfreds medan Kommunala Yrkes- nämnden till stor del är besviken på SÖ:s agerande. Två yrkesnämnder (tekoindustrins och fabriksindustrins) noterar att överensstämmelse nåddes vid överläggningarna mellan SÖ och dessa nämnder. Byggnads- industrins Yrkesnämnd, som sedan flera år hade önskat försöksverk- samhet i hela län, fick detta tillgodosett. En yrkesnämnd (verkstadsinv

• Sida 95
•  Original

dustrins) pekar på en tudelning i bevakningen av förutsättningarna för försök med innebörden att yrkesnämnden bevakade förutsättningarna för arbetsplatsförläggningen, medan SÖ bedömde kommunernas möjlig- heter.

Yrkesnämnderna (motsvarande) var, med ett par undantag, nöjda med det material och den information som SÖ presenterade som underlag för överläggningarna.

Så gott som samtliga yrkesnämnder (motsvarande), som lämnat infor- mation härom, hade överläggningar internt for att nå fram till gemen- samma ståndpunkter parterna emellan inför överläggningarna med SÖ. Dessa avsåg en eller flera av följande frågor: Utbildningens innehåll, omfattning eller struktur, dimensionering, lokalisering, verksamhetens behov, arbetsplatsförläggning eller handledare. Parterna intog härvid, utom i Verkstadsindustrins Yrkesnämnd i fråga om lämpliga skolor och orter, gemensamma ståndpunkter.

Parterna i yrkesnämnderna (motsvarande) hämtade i allmänhet, på oli- ka sätt, från representanter, intressenter och/eller parter på regional och/eller lokal nivå eller från skolor in underlag för sina ställningsta- ganden vid överläggningarna med SÖ.

9.3.3 sö (bilaga 7)

Som framgått av tidigare avsnitt skedde beredningsarbetet inför SÖ:s beslut om dimensionering och lokalisering av försöksverksamheten un- der betydande tidspress och utan att riksdagen hade beslutat vare sig om försöksverksamheten som sådan eller om förutsättningarna för den. Underlagen för besluten skulle komma in från länsskolnämnderna till SÖ senast den 25 januari 1988. SÖ:s dimensionerings— och lokalise- ringsbeslut avseende de först tilltänkta 5 000 platserna togs den 15 mars 1988. Vad som beskrivs i det följande ägde rum mellan dessa båda datum. Utbildningsutskottet kunde således i sitt betänkande inför riks- dagens beslut konstatera (UbU 1987/88:31 s. 12) att SÖ hade "den 18 mars 1988" på uppdrag av regeringen fattat beslut om på vilka orter för-

• Sida 96
•  Original

söksverksamhet med treårig yrkesinriktad utbildning fick äga rum läs- året 1988/89.

SÖ hade den 11 januari 1988 tillställt länsskolnämnderna en anmodan att, efter slutligt samråd med utbildningshuvudmännen och med beak- tande av vad som anförts i 1988 års budgetproposition, till SÖ inge en samlad framställning om länets deltagande i försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning läsåret 1988/89. Härvid skulle nämn— den särskilt beakta huvudmännens förutsättningar att på ett fram- gångsrikt sätt bedriva försöksverksamheten. Det var, enligt SÖ:s me— ning, bl.a. angeläget att utbildningsministerns uttalande om dispositio— nen av medel för lokalt utvecklingsarbete noga följs upp av länsskol- nämnden.

SÖ gav således genom denna skrivelse inga mer precisa uppgifter om vilken information som borde återfinnas i framställningarna.

SÖ:s beredningsarbete inför det första dimensionerings— och lokalise— ringsbeslutet 1988 pågick således mellan den 25 januari 1988 och den 15 mars 1988. Tidspressen, vid sidan av att en tillfällig arbetsorganisation måst skapas inom SÖ för beredningsarbetet och att en rad sammanväg- ningar i förhållande till kriterier och bedömningsgrunder måste göras, .orde, att ställningstagandena i detta skede, i stor utsträckning, kom att göras av ansvarigt undervisningsråd vid verket.

Den omständigheten att SÖ hade tillställt länsskolnämnderna en anmo- dan att komma in med underlag för SÖ:s beslut utan att precisera vad detta skulle innehålla — tillsammans med tidspress och brist på informa- tion hos skolhuvudmännen och länsskolnämnderna — medförde, att det underlag som kom in till SÖ i stor utsträckning var otillfredsställande. Detta medförde i sin tur extra arbetsinsatser och ett ofta osäkert bered- ningsunderlag. Andra oklarheter i beredningsarbetet var att grendel- ningen i årskurs två inte kunde överblickas för vissa utbildningsvägar och att det var oklart hur de 500 intagningsplatser som hade avdelats för det s.k. 500-försöket skulle behandlas.

• Sida 97
•  Original

1988 redovisades, enligt flera tjänstemän som var involverade häri, varje steg i SÖ:s beredningsarbete för ansvariga tjänstemän i utbild- ningsdepartementet. Det handlade om tre eller fyra sittningar och täta telefonkontakter. Därvid redovisades till en början samrnanställningen med länsskolnämndernas önskemål och därefter resultaten av respekti- ve genomgång med yrkesnämnderna. Utbildningsdepartementet hade, enligt en uppgift, härvid att bevaka att SÖ:s dimensionerings— och loka— liseringsbeslut, när det fattades, skulle komma att svara mot de över- enskommelser som träffats mellan finans— och utbildningsdepartemen- ten. SÖ lär, enligt samma källa, ha varit lyhörd för utbildningsdeparte- mentets synpunkter. Dessa kontakter mellan SÖ och utbildningsdepar— tementet har av andra involverade tjänstemän uppfattats avse enbart ömsesidig information.

Finansdepartementet hade ursprungligen önskat att en interdeparte- mental grupp med företrädare för finans— och utbildningsdepartemen- ten skulle komma fram till hur en försöksverksamhet, som var begrän- sad, men som samtidigt omfattade alla utbildningslinjer, borde lokalise- ras. Dessa överväganden, som avsågs utmynna i ett regeringsbeslut, borde inte i första hand grundas på intresseanmälningar från huvud- männen. Detta för att utvärdering skulle kunna grundas på ett repre- sentativt urval. Utbildningsdepartementets ställningstagande, att SÖ borde handha dimensioneringen och lokaliseringen av försöksverksam- heten, kom emellertid så småningom att bli utslagsgivande.

En inom SÖ given utgångspunkt för beredningsarbetet var att samrådet med yrkesnämnderna skulle ligga till grund för SÖ:s beslut om dimen- sionering och lokalisering av försöksverksamheten. Enighet med par- terna skulle således eftersträvas. I den offentliga utfrågningen i utbild- ningsutskottet 1988—04—12 (utbildningsutskottets utskrift 1988—04—18 s. 13) utvecklade SÖ:s generaldirektör verkets ståndpunkt så, att SÖ så långt möjligt sökte bli enig med de olika yrkesnämnderna också när det gällde lokaliseringen. Syftet härmed, framförde han, var att därigenom bädda för en så bra kvalitet som möjligt i försöksverksamheten. Dåva- rande utbildningsministern framhöll vid samma tillfälle (utbildningsut- skottets utskrift 1988—04—18 s. 9) att utbildningen inte skulle komma

• Sida 98
•  Original

att förläggas till andra arbetsplatser än dem som "nu" via yrkesnämn- der hade anmält intresse för utbildningen.

Enligt SÖ:s uppfattning innebar slutresulatet efter ett antal överlägg- ningar med yrkesnämnderna att överensstämmelse nåddes. Överlågg- ningarna kom till en väsentlig del att handla om vilka av de av länsskol- nämnderna framförda önskemålen om ca 10 000 intagningsplatser som skulle strykas. Det fanns inte några generella förhållningssätt som var gemensamma vid SÖ:s överläggningar med yrkesnämnderna. Det ge- mensamma var avsikten från SÖ:s sida att det skulle bli en överenskom- melse som alla stod bakom.

Såväl länsskolnämnderna som kommuner sökte vid kontakter med SÖ påverka att de egna önskemålen om försök blev tillgodosedda. Dessa kontakter bedöms emellertid inom SÖ inte ha haft andra effekter än att beslutsunderlaget härigenom blev bättre, vilketi sin tur kan ha främjat att önskemål inte blev strukna.

Efter den sista genomgången med yrkesnämnderna redovisade SÖ sitt tilltänkta dimensionerings— och lokaliseringsbeslut såväl på utbild- ningsdepartementet som för företrädare för utbildningsutskottet. Beslu- tet togs av SÖ:s generaldirektör.

Genom ett beslut den 25 april 1988 effektuerade SÖ vad som framhållits den 14 april 1988 i ett pressmeddelande från utbildningsutskottet om att ytterligare 1 000 platser skulle fördelas för försök och att minsta an- tal elever vid undervisningens början skulle vara åtta i stället för i pro- positionen 1987/88:102 föreslagna tolv. Även detta beslut föregicks av överläggningar med berörda yrkesnämnder och med företrädare för skolhuvudmännen.

• Sida 99
•  Original

9.4. Kriterier och bedömningsgrunder vid ställningstaganden och beslut (bilaga 7)

9.4.1. Länsskolnämnderna (bilaga 7)

De underlag för 1988 års dimensionerings— och lokaliseringsbeslut som länsskolnämnderna tillställde SÖ i januari 1988 har analyserats för att utröna vilka prioriteringsgrunder som nämnderna där kunde ha utgått från. Vad som fortsättningsvis sägs härom härrör således från denna analys. Det kan ha förekommit att nämnderna, muntligt eller på annat sätt, meddelat SÖ kompletteringar i detta avseende eller i fråga om prioriteringar av skolhuvudmännens intresseanmälningar. Sådana till- lägg har emellertid inte beaktats här.

Genomgången av underlagen ger vid handen att nämnderna i detta sammanhang endast undantagsvis redovisade en eller flera sammanfat- tande bedömningsgrunder för sina ställningstaganden. En knapp tredje— del av nämnderna prioriterade på ett eller annat sätt skolhuvudmän- nens önskemål; dock utan att grundvalen härför redovisades. Detta kunde ske samtidigt som önskemålen motiverades och bedömdes, främst var för sig. I underlaget från elva län är det svårt att identifiera några prioriteringar av skolhuvudmännens önskemål. Tre länsskolnämnder .orde inga prioriteringar men dock markeringar i olika avseenden. Härutöver .orde fem nämnder bedömningar av innebörden att alla som anmält intresse för att få försök hade förutsättningar för dessa. En läns- skolnämnd] redovisar, vilket mycket väl kan ha varit fallet även för nämnder som inte sagt detta rent ut, att just skolhuvudmännens förut- sättningar varit utgångspunkt vid nämndens bedömningar. En annan antyder samma sak. Endast en nämnd (Västernorrlands län) tillkänna- ger en mer övergripande och sammanfattande bedömningsgrund. Den avsåg att skolhuvudmännens förslag bedömdes med avseende på deras betydelse för arbetslivet, förankring hos yrkesråd och arbetsmarkna- dens parter samt skolornas resurser och beredskap att framgångsrikt genomföra ett försök.

• Sida 100
•  Original

9.4.2. Yrkesnämnderna (motsvarande) (bilaga 7)

Yrkesnämnderna (motsvarande) har tillfrågats vad de i första hand sök- te nå med de dimensioneringar och lokaliseringar som nämnden föror- dade inför 1988 års dimensionerings— och lokaliseringsbeslut.

Tretton yrkesnämnder (motsvarande) har besvarat denna fråga. De har redovisat tämligen olikartade strävanden inför det nämnda beslutet. Dessa har få gemensamma drag.

Tre yrkesnämnder (motsvarande) (Verkstadsindustrins, VVS—Bransch— ens, Vattenbrukarna) hari sina redovisningar av vad man eftersträvade fäst avseende vid frågor som rör innehållet i utbildningen och/eller en utvecklad yrkesutbildning och tre (Kommunala, Tekoindustrins, Vat- tenbrukarna) vid avseenden som rör branschernas behov. Två (Kommu- nala och Landstingsförbundet) lade vikt vid att få många platser för för- sök, samtidigt som tre (Jordbrukets, Skogsbrukets, Trädgårdsnäring- ens) eftersträvade försiktighet och samtidig volym för försök. I fråga om lokaliseringen lade tre yrkesnämnder (Verkstadsindustrins, Fabriksin- dustrins, VVS-Branschens) vikt vid omständigheter som avsåg förut- sättningar för försök, två vid att försöken skulle förläggas till kommu- ner med olika storlek (Transportfackens) eller spridas till fler och till mindre orter (Kommunala), en (Byggnadsindustrins) vid att försöks- verksamheten för branschens del skulle omfatta hela län, en (Transport— fackens) vid att förläggningen skulle ske till orter med olika närings— struktur och slutligen eftersträvade en (Fabriksindustrins) förläggning till orter med olika branschinriktning. I övrigt såg en nämnd (Trans- portfackens) också till formen för rekrytering av elever. Slutligen efter- strävade en nämnd (Elfackets) "god överblick samt att akivt delta i för- söken och utvärderingen av dem".

• Sida 101
•  Original

9.4.3.1 Givna kriterier och bedömningsgrunder

Vid tidpunkten för sin anmodan till länsskolnämnderna att komma in med underlag för 1988 års dimensionerings— och lokaliseringsbeslut ha- de SÖ att utgå från den information verket hade fått i samband med del— ningen av 1988 års budgetproposition och genom propositionen den da- gen den kom. Nämnda skrivelse gick till nämnderna samma dag som budgetproprositionen presenterades. Begreppet fullskaleförsök fanns inte med i texten vid delningen av propositionen. Däremot fanns då en skrivning om att det skulle finnas försöksverksamhet inom samtliga sektorer. Avsikten med denna skrivning, som mjukades upp i den slutli- ga propositionstexten, var att påskynda kursplanearbetet. Avsikten med detta var i sin tur att bädda för fullskaleförsök.

Det formellt riktiga hade givetvis varit att SÖ:s dimensionerings— och lokaliseringsbeslut utgick från regeringens föreskrifter med anledning av riksdagens beslut. Detta var emellertid en faktisk omöjlighet. N ämn— da föreskrifter beslutades av regeringen den 9 juni 1988. Reellt måste SÖ:s beslut således grundas på de utgångspunkter (kriterier) som an- gavs i 1988 års budgetproposition. På SÖ:s önskan meddelade regering- en genom beslut den 3 mars 1988 förordningen med provisoriska före- skrifter för försöksverksamheten. I dessa föreskrevs emellertid inte i nå- got avseende vilka kriterier som skulle gälla för dimensioneringen och lokaliseringen. Genom delningsförfarandet fick SÖ under loppet av sitt beredningsarbete kännedom om det tilltänkta innehållet i propositio- nen 1987/88:103 om försöksverksamheten. Skrivningarna härvid, som av SÖ uppfattades som motsägelsefulla och i vissa avseenden oklara, föranledde kontakter mellan utbildningsdepartementet och verket.

Den faktiska information om regeringens intentioner, när det gällde på grundval av vilka kriterier försöksverksamheten skulle dimensioneras och lokaliseras, var därmed den som gavs genom 1988 års budgetpropo— sition och genom propositionen 1987/88:102. Detta innebar att SÖ:s ut— gångspunkter skulle vara följande.

• Sida 102
•  Original

Enligt 1988 års budgetproposition (bil. 10 s. 23) skulle försöksverksam- heten bedrivas i kommuner och regioner med olika arbetsmarknads- mässiga förutsättningar. Enligt samma proposition (bil. 10 s. 145) skul- le det handla om en försöksverksamhet "på lämpliga orter”. Som ett komplement till en sådan geografiskt utspridd verksamhet skulle en fullskalemodell prövas. (För definitioner i olika dokument av begreppet fullskaleförsök hänvisas till avsnittet 5 i det föregående.)

Enligt propositionen 1987/88:102 (s. 12) borde försöksverksamheten, som nämnts, — "för att få en uppfattning dels om den arbetsplatsförlagda utbildningens kvalitet, dels om den totala belastningen på arbetsmark- naden i kommuner av olika slag vad avser befolkningsmässiga och nå- ringslivsmässiga förutsättningar” — struktureras i två led — dels koncen— trerade försök med många studievägar i några större regioner (fullska— leförsök), dels ett mer utspritt nät av gymnasiekommuner. Detta ut— vecklades av föredraganden i det följande (s. 13) så, att försöksverksam- heten borde präglas av en modell med stark koncentration till några geografiskt avgränsade områden, t.ex. ett län eller några näraliggande gymnasieregioner. I princip borde alla linjer vara företrädda på försöks— orterna. (Fullskalig modell.) Som ett komplement till en sådan geogra- fiskt koncentrerad verksamhet borde också ett antal spridda försöks- kommuner finnas över landet. Föredraganden hänvisade också till att det pågick ett relativt stort antal projekt med ämnesanknuten praktik inom i första hand gymnasieskolans teoretiska studievägar. Han såg en naturlig koppling mellan den föreslagna försöksverksamheten och äm- nesanknuten praktik inom ramen för några fullskaleförsök. Vidare bor- de den försöksverksamhet med treåriga linjer, som enligt riksdagens be- slut påbörjades 1987/88 inom ramen för 500 platser (500—försöket), och som innebar att ett tredje är tillfördes genom att en påbyggnadsutbild— ning samtidigt utgick, där så var möjligt anpassas till de i propositionen föreslagna riktlinjerna.

Beskrivningen enligt ovan av syftet med att strukturera försöken i två led och beskrivningen i propositionen av vad den där föreslagna utvär- deringen borde omfatta (prop. 1987/88:102 s. 15) kan indirekt tolkas så att SÖ vid sin dimensionering och lokalisering borde uppmärksamma

• Sida 103
•  Original

kommuner och regioner med olika förutsättningar vad gäller befolk- ningsstruktur och differentiering av näringsliv. De föreskrifter för för- söksverksamheten som utfärdades i juni 1988 talar för att propositionen borde tolkas på detta sätt. Denna tolkning är emellertid inte given vid läsning av propositionstexten. Utvärderingen kunde givetvis bl.a. gälla att följa utvecklingen i kommuner och regioner med olika förutsättning- ar utan att detta hade varit en utgångspunkt vid dimensioneringen och lokaliseringen.

De för SÖ givna kriterierna och bedömningsgrunderna avsåg således

sammanfattingsvis:

— fullskaleförsök och

— försök i ett utspritt nät av gymnasiekommuner i kommuner och regio— ner med olika förutsättningar vad gäller befolkningsstruktur och dif— ferentiering av näringsliv — koppling till ämnesanknuten praktik inom ramen för några fullskale- försök

— anpassning av 500—försöket.

9.4.3.2 Av SÖ tillämpade kriterier och bedömningsgrunder

Proportionaliteten (förklaras nedan), arbetsmarknadsbedömningar, be- dömningari fråga om pedagogisk organisation och regional utbredning var inslag i SÖ:s beredning av intresseanmälningarna 1988.

En av SÖ:s första åtgärder efter det att sammanställningar .orts stu- dievägsvis av inkomna önskemål om att få delta i försöksverksamheten var att beräkna hur många intagningsplatser som borde tilldelas för för- sök inom respektive studieväg. Detta .ordes på så sätt att varje motsva- rande tvåårig studievägs andel av det sammantagna antalet intag- ningsplatser för de tvååriga linjerna som svarade mot försökslinjerna räknades fram (proportionalitet). Därefter var utgångspunkten att mot- svarande treårig studieväg skulle tilldelas denna andel (ett procenttal) av det antal intagningsplatser som stod till förfogande för försöksverk- samhet.

• Sida 104
•  Original

En övergripande och viktig bedömningsgrund i SÖ:s beredningsarbete kom att bli att varje studieväg skulle tilldelas försöksplatser som svara- de mot en viss andel av det totalt tillgängliga antalet intagningsplatser för försök (proportionaliteten). Skälet till att proportionaliteten kom att bli betydelsefull var att den var en neutral startpunkt vid diskussioner- na med yrkesnämnderna. I vissa fall .ordes emellertid avsteg från till- lämpningen av denna princip. Genomgående blev det så att studievägar med ett litet antal platser blev proportionellt överrepresenterade. Andra uthildningsvägar fick en mindre andel än de borde ha haft proportio- nellt. Detta gällde t.ex. handelsutbildningen. Arbetsmarknadsskäl kun- de också motivera avsteg från principen. Ett annat skäl att inte tillämpa principen var att alla varianter skulle kunna anordnas i årskurs 3. Det- ta gällde t.ex. naturbrukslinjen.

En annan utgångspunkt var att varje klass som tilldelades försöksverk- samheten skulle ersätta en befintlig klass i motsvarande tvåårig utbild- ning och således inte utöka organisationen. Detta kunde emellertid inte följas fullt ut. Om en ort hade t.ex. sex klasser tvåårig verkstadsutbild- ning byttes inte samtliga dessa klasser ut mot försöksutbildning. Dels räckte de intagningsplatser som fanns tillgängliga för försöksverksam— heten inte till härför, dels gavs härigenom de elever som inte acceptera- de en förlängning av utbildningstiden möjlighet att söka tvåårig utbild— ning. Detta har i sin tur, vad gäller verkstadsutbildningen, och möjligen även fordonsutbildningen lett till en rädsla för att det skulle kunna upp- stå ett A— och B—lag i dessa utbildningar.

SÖ avstod från att göra systematiska genomgångar av kommuner och regioner med utgångspunkti befolkningsmässiga och/eller näringslivs- mässiga förutsättningar. I dessa avseenden utgick verket från tjänste- männens egna kunskaper.

Anpassningen av 500-försöket till de principer som föreslagits för för- söksverksamheten .ordes på flera sätt. Så räknades dessa platser sam- man med de som avsatts för försöksverksamheten. Det förekom dessut- om att ett av de villkor som gällde för den treåriga utbildningen inom ramen för 500—försöket kom att få betydelse även för den nu aktuella försöksverksamheten. Således undersöktes, speciellt för el—tele—områ-

• Sida 105
•  Original

det, om en kommun som önskade försök inom utbildningsområdet hade påbyggnadsutbildning inom området. Denna kontroll hade sin grundi att förekomsten av påbyggnadsutbildning kunde ge en indikation på skolhuvudmannens förutsättningar för att starta försöksutbildning.

När det gäller möjligheterna till arbetsplatsförläggning av utbildning utgick SÖ på ett mer övergripande plan från att dessa inte är generella utan branschspecifika. Verket utgick också från att möjligheter till ar- betsplatsförläggning skulle finnas på orter med större industrier eller på orter med vana vid arbetsplatsförläggning av utbildning. Det finns, har det framhållits inom SÖ, två instanser som har reella möjligheter att bedöma tillgången på platser för arbetsplatsförlagd utbildning: De centrala yrkesnämnderna och de lokala yrkesråden. Iberedningsarbetet utgick SÖ från involverade tjänstemäns personliga kunskaper om orter- na. Bedömningarna av de reella förutsättningarna för arbetsplatsför- läggning gjordes, enligt SÖ, av yrkesnämnderna. Möjligheterna till ar- betsplatsförläggning av utbildning kom att bli en viktig utgångspunkt för dimensioneringen och lokaliseringen.

SÖ:s överväganden i fråga om fullskaleförsök utgick från att härmed av— sågs en så god täckning som möjligt av ett visst utbildnings/arbetsmark- nadsområde inom en region. Det fanns inom verket en viss glidning i tolkningen av denna SÖ:s definition. Det fanns således uppfattningar om att man kunde tala om fullskaleförsök även i det fall ett försök inne- bar en bred satsning på en utbildningsväg men lokaliseringen av denna var spridd över landet. Möjligheterna till fullskaleförsök, i betydelsen att sådana skulle omfatta yrkesinriktade studievägar inom alla områ- den, begränsades av antalet färdiga kursplaner. De linjer för vilka kurs— planer fanns framme svarade endast mot en tredjedel av hela antalet platser inom den yrkesförberedande delen av gymnasieskolan.

Länsskolinspektören i Värmlands län efterhörde hos SÖ så snart inne— hållet i 1988 års budgetproposition blev känt om det fanns intresse inom verket för ett fullskaleförsök i Värmland. Svaret blev jakande. Således fanns det en preliminär klarsignal för detta försök innan mobiliseringen startade i Värmland. Gävleborgs län hade varit ett av de län som ana- lyserats i samband med att utbildningsdepartementet inför propositio-

• Sida 106
•  Original

nen 1987/88:102 sökte få en säkrare bild om möjligheterna att arbets— platsförlägga utbildning. Denna omständighet, liksom senare motioner i riksdagen om försöksverksamhet till länet, kunde ha stimulerat fram ett intresse för försöksverksamheti länet. Det blev emellertid inget full- skaleförsök i Gävleborgs län eftersom beredskapen inte var tillräckligt god. SÖ sökte också positivt medverka till ett fullskaleförsök i Blekinge län. Inom verket .ordes emellertid bedömningen att det inte fanns för- utsättningar för ett sådant försök. Intresset var t.ex. inte tillräckligt stort.

Sammantaget korn SÖ — utöver de av riksdagen och regeringen givna kriterierna för dimensionering och lokalisering av försöksverksamheten - att utgå från ytterligare kriterier och bedömningsgrunder.

Det mest väsentliga av dessa kriterier var principen om proportionali- tet. Denna innebar att varje mot en försökslinje svarande tvååriga stu- dievägs andel av det sammantagna antalet intagningsplatser på tvååri- ga linjer, som korresponderade mot försökslinjerna, räknades fram. Där- efter var utgångspunkten att motsvarande treårig studieväg skulle till- delas denna andel (ett procenttal) av det antal platser som stod till förfo- gande för försöksverksamheten. Denna princip bedömdes vara en neu- tral utgångspunkt vid överläggningarna med yrkesnämnderna.

En annan utgångspunkt var att varje klass som tilldelades för försöks- verksamheten skulle ersätta en befintlig klass i motsvarande tvåårig utbildning och således inte utöka organisationen. När det gällde hän— synstaganden vid lokaliseringen till befolkningsmässiga och/eller nä— ringslivsmässiga förutsättningar utgick SÖ från tjänstemännens kun- skaper härvidlag.

Anpassningar .ordes av det s.k. 500—försöket till de principer som före- slagits för försöksverksamheten. De reella bedömningarna av möjlighe- terna att arbetsplatsförlägga utbildningen .ordes, enligt SÖ, av yrkes- nämnderna. SÖ:s överväganden i fråga om fullskaleförsök utgick från att härmed avsågs en så god täckning som möjligt av ett visst utbild- nings/arbetsmarknadsområde inom en region. SÖ uttalade sig under- hand, på förfrågan härom från länsskolinspektören i länet, i anslutning

106

• Sida 107
•  Original

till att förslagen i 1988 års budgetproposition blev offentliga, positivt till ett "fullskaleförsök" i Värmlands län.

9.4.3.3 SÖ:s beslut

Tabell 1. Linjevisa uppgifter avseende 1988 års beslut

Framställningar om in- Beslut tagningsplatser

Antal % Antal platser Proportionellt platser 1) 2 % av beslut 3)

___-

__”- w w

_ ___

___—— 9 726 (x 100 100 (100) 31

m_-

1) Procentandel av inkomna framställningar. 2) Antal platser i beslutet 1988—03—15. Inom ( ) antal platser om samtli- ga platser hade tilldelats proportionellt. 3) Procentandel av platser i beslutet 1988—03—15. Inom ( ) procentandel av beslutade platser om samtliga platser hade fördelats proportionellt. A) och B) är gemensamma tal för industriell teknik och el—tele. C) och D) är gemensamma tal för vårdlinjen och omvärdnadslinjen. 4) Procentandel av intagningsplatser på motsvarande tvåårig linje.

x) Uppgift per 1988—01—25.

Studieväg i försöks- verksamheten

Naturbruk Textil och beklädnad Bygg och anläggning

Fordon och transport Industriell teknik

Vårdlinjen

Omvårdnadslinjen

Summa

• Sida 108
•  Original

y) Korrigerad uppgift under SÖ:s beredning.

Som framgår av tabell 1 omfattade de inkomna önskemålen om platser ungefär dubbelt så många platser som fanns tillgängliga för fördelning. Önskemålen var särskilt omfattande i fråga om vårdlinjen och omvård- nadslinjen. Vid en jämförelse av önskat antal platser och tilldelat antal platser framgår att för naturbruk avdelades fler platser än vad fram- ställningarna avsåg. För övriga studievägar avdelades färre. Den an- talsmässigt största nedskärningen av önskemålen avsåg industriell tek- nik, vård— och omvårdnadslinjen, dvs. de studievägar för vilka önskemå- len var särskilt omfattande.

För naturbruk avsattes ett större antal platser än vad som skulle ha till- delats för studievägen vid en proportionell fördelning av de 5 000 plat- serna. Samma gällde för vård- och omvårdnadslinjen sammantagna. För textil och beklädnad, fordon och transport samt sammantaget för in- dustriell teknik och el—tele avsattes av de 5 000 tillgängliga platserna för vardera ett platsantal som ungefärligen svarade mot vad de skulle ha fått vid en strikt proportionell fördelning. Det platsantal som fördela- des för bygg— och anläggningsteknisk linje svarade mot mindre än hälften av den procentandel som skulle ha tilldelats för linjen vid en pro- portionell fördelning.

Bakgrunden till denna bild av SÖ:s dimensionerings— och lokaliserings- beslut den 15 mars 1988 är att SÖ .orde en medveten satsning på na- turbruk. Önskemålen på vårdsidan måste få stå tillbaka för att skapa utrymme för försök inom andra områden. I fråga om bygg och anlägg- ning önskade vederbörande yrkesnämnd inte lägga ut lika många plat- ser som verket ville. Sammantaget måste emellertid dimensionerings— och lokaliseringsbeslutet, som det blev, ses som resultaten av bedöm- ningar av huvudmannens förutsättningar, yrkesnämndernas önskemål, de bedömningar och den information som berörts i det föregående och av riksdag och regering givna kriterier och bedömningsgrunder. Ytligt sett fördelades emellertid bortåt 2 100 intagningsplatser eller ca 40 procent av de tillgängliga platserna proportionellt.

• Sida 109
•  Original

SÖ presenterade innebörden i beslutet på följande sätt i ett pressmedde- lande den 16 mars 1988.

Inom Värmlands län skulle sju av försöksutbildning arna komma att prövas i en brett upplagd verksamhet som skulle omfatta 770 intag- ningsplatser.

Naturbruksutbildnin en skulle komma att bedrivas som fullskaleförsök (med utgångs unkt 1 en definition som SÖ tillämpade)' 1 två län, nämli- gen Värrnlan och Östergötland.

Textil— och beklädnadslinjen fick en naturlig tyngdpunkt 1 Borås, Mark och Ulricehamn.

Försöksverksamhet avseende bygg och anläggningstekniska utbild- nin en koncentrerades helt till tre än, nämligen Värmlands, Västman- lan s och Jämtlands län.

Fordons— och trans ortteknisk utbildning skulle 1 försöksverksamheten komma att bli väl fdreträdd på flera orter 1 landet. Genom beslutetr .'or- des omfattande lokaliseringar av försök avseende denna utbildnin, bl.a. till Värmlands, Blekinge och Kristianstads län. Andra orter till vi - ka denna försöksutbildnin förlades var Botkyrka, Nyköping, Västerås, Hudiksvall, Ljusdal, Vilhe mina och Östersund.

Den industriell—tekniska linjen blev genom beslutet särskilt väl repre—

senterad 1 Värmlands och Ko parbergs län samt på orter som Götebor ,

Edldeåvalla, Trollhättan, Eski istuna, Orebro, Sundsvall, Skellefteå oc u e

ill—teknisk utbildning lokaliserades bl.a. till Hässleholm och Sandvi- en.

Vårdlinjens gren för barn och ungdom, liksom omvårdnadslinjen, skulle komma att bli väl representerad i Östergötlands län. Omvårdnadslinjen lokaliserades i betydande omfattning även till Stockholm och Göteborg samt till Kristianstads, Värmlands och Norrbottens län.

I sitt tilläggsbeslut den 25 april 1988 med anledning av utbildningsut- skottets pressmeddelande eftersträvade SÖ att främja ”s.k. fullskaleför- sök" och försöksverksamhet i glesbygd. Det sistnämnda hade sin grund i att det ändrade kravet på elevantal vid undervisningens början möjlig- .orde utläggning av halvklasser i glesbygd. SÖ tolkade vid sitt beslut utbildningsutskottets mening så att just fullskaleförsök och försöks- verksamhet i glesbygd skulle tillgodoses vid fördelningen. Härutöver sökte SÖ genom beslutet att beakta önskemål om ytterligare platser från de län som vid den tidigare fördelningen fått liten tilldelning.

• Sida 110
•  Original

Hur SÖ, vid detta tillfälle, eftersträvat att gynna fullskaleförsök och glesbygdssatsningar framgick av ett pressmeddelande den 26 april 1988.

I meddelandet framhölls att det genom beslutet blev fullskaleförsök på många håll. Således fick Värmland ca 400 nya platser och därmed ett re- jält fullskaleförsök, liksom Gävleborgs län som tilldelades ca 200 nya in- tagningsplatser. Beslutet innebar vidare att det blev ett fullskaleförsök inom utbildningsområdet fordonsteknik i Blekinge län. Bland övriga or- ter med fullskaleförsök nämndes Hudiksvall och Örebro inom utbild- ningsområdet industriteknik samt Hässleholm och Trollhättan i fråga om utbildningsområdet el—teleteknik. SÖ lanserade också försöksverk— samhet inom utbildningsområdet ekonomisk—merkantil i Stockholm, Malmö och Göteborg.

I fråga om glesbygdssatsningar blev det genom beslutet också en gles- bygdsprofil i Värmlands län. Andra glesbygdsregioner som fick försöks- verksamhet var Tierp, Uppsala län, Lysekil, Göteborgs. och Bohus län, Åmål, Älvsborgs län samt Härjedalen i Jämtlands län. Utökning av re- dan tilldelade platser skedde också i Västerbottens och Norrbottens in— land.

Som nämnts omfattade, sammanfattningsvis, till SÖ inkomna önskemål om intagningsplatser för försöksverksamhet dubbelt så många platser som fanns tillgängliga för fördelning. Önskemålen var särskilt omfat- tande i fråga om vårdlinjen och omvårdnadslinjen. Sammantaget måste SÖ:s dimensionerings— och lokaliseringsbeslut, som det blev, ses som re— sultatet av bedömningar av skolhuvudmännens förutsättningar, yrkes— nämndernas önskemål, bedömningar med utgångspunkt i av SÖ tilläm- pade kriterier och bedömningsgrunder och möjligen,vid sidan härav, ett informellt samspel med i första hand skolhuvudmän och länsskolnämn— der.

Ytligt sett fördelades bortåt 2 100 intagningsplatser, eller ca 40 procent av de tillgängliga platserna proportionellt. 770 intagningsplatser avde— lades för "fullskaleförsöket" i Värmland.

• Sida 111
•  Original

I sitt tilläggsbeslut den 25 april 1988 med anledning av utbildningsut- skottets pressmeddelade eftersträvade SÖ att främja "fullskaletanken" och försöksverksamheti glesbygd.

• Sida 112
•  Original

'.',Fui" '- H ' HI . '

',.,_'.5lfr['l| ' ' ' ) V__

1- är "('i' ..

" ":lll

.1. .! "u.. _ dhl '.thräll- . l 'F- "u -.

• Sida 113
•  Original

10 1989 års dimensionerings— och lokaliseringsbeslut (bilaga 8)

10.1. Förberedelser inför beslut och ställningstaganden

10.1.1 SO

SÖ har haft som utgångspunkt, sedan verket erfarit att försöksverksam- heten skulle komma att föreslås, att beslut om kursplaner skulle finnas i december året innan för de uthildningsvägar och de årskurser som skall omfattas av försöksverksamheten året därpå. Detta var emellertid inte möjligt är 1988 för el—teleområdet och år 1989 för VVS-teknisk lin- je. Det första undantaget hade, enligt SÖ, sin grund i en schism mellan Verkstadsföreningen och Elfackens Centrala Yrkesnämnd. Dessa var oense om vilka yrkeskategorier som skulle finnas. Detta fick konse- kvenser för vad som kunde hållas samman i en utbildning och därmed för kursplanerna. SÖ tog emellertid egen ställning i denna fråga och kunde därmed 1989 lokalisera el—teleutbildning med tre ingångar. Det- ta ställningstagande ändrades sedermera i verkets förslag till regering- en 1989—02—27 om studievägsstrukturen i gymnasieskolan. Kursplanen för VVS—teknisk linje försinkades genom att arbetet med denna kurs— plan lagts ut på en konsult.

Liksom i oktober 1987 informerades länsskolnämnderna i oktober 1988 vid en planeringskonferens avseende den frivilliga utbildningen om vil- ka kursplaner som skulle komma att bli klara i december samma år. Vad som därvid meddelades har, enligt SÖ, kunnat hållas utom i fråga

• Sida 114
•  Original

om den grafiska utbildningen. En kursplan för denna utbildning har in- te kunnat tas fram på grund av oenighet inbördes bland grafikerna.

Även pedagogiskt organisatoriska frågor avseende försöksverksamhe- ten togs upp vid nämnda planeringskonferenser.

10.1.2. Länsskolnämnderna

Länsskolnämnderna försökte på olika sätt eliminera de olägenheter som processen våren 1988 hade inneburit. Det förekom således att nämnder redan på hösten 1988 tillskrev skolhuvudmännen och gav möjlighet till anmälan av intresse för nya eller utvidgade försök. Det förekom också att nämnder vid denna tidpunkt gick ut med information till skolhuvud- männen i syfte att förbereda en eventuell ny tilldelning av försöksplat-

ser .

10.2. Syn på förutsättningarna för försöksverksamheten

SÖ tolkade de intresseanmälningar inför läsåret 1989/90 om deltagande i försöksverksamheten eller om utvidgning av tidigare försök så att skolhuvudmännens beredskap i fråga om fortbildning, lärarnas omställ- ning, lokaler och utrustning var bättre än vad som hade varit fallet 1988.

Ett antal länsskolnämnder ger sammantaget följande bild av förutsätt- ningarna för försök vid tiden för anmälan av intresse inför läsåret 1989/ 90.

Processen vid anmälan av intresse för försök var inte lika frustrerande för skolhuvudmännen som året innan. Våren 1989 var skolhuvudmän— nen beredda på att det troligen skulle läggas ut fler försök. Planerings— förutsättningarna var också helt annorlunda. Skolhuvudmännens förut- sättningar vari vissa fall bättre än närmast föregående år. Det förekom att skolhuvudmännen anmälde sitt intresse för ny eller utvidgad för— söksverksamhet i samband med ordinarie förslag till nämnden i slutet

• Sida 115
•  Original

av våren 1988 om organisation av gymnasieskolan för läsåret 1989/90. Dessa intresseanmälningar kunde gälla önskemål om försök som inte hade tillgodosetts inför läsåret 1988/89. Beredskapen i kommunerna var ganska god. Detta gällde då de försökslinjer som hade startat läsåret 1988/89. För de nya linjerna, som tillkom inför läsåret 1989/90, var pro- blemen desamma som våren 1988. (Länsskolnämnderna i Östergöt- lands, Jönköpings, Blekinge, Hallands och Skaraborgs län.)

10.3. Tillvägagångssätt inför och vid ställningstaganden om dimensionering och lokalisering (bilaga 8)

10.3.1. Länsskolnämnderna (bilaga 8)

Som redovisas mer ingående i avsnittet 10.3.3 i det följande tillställde SÖ den 21 december 1988 länsskolnämnderna en anmodan att inkomma med underlag för 1989 års dimensionerings— och lokaliseringsbeslut se— nast den 3 februari 1989.

Länsskolnämnderna vidareförmedlade omgående till skolhuvudmän- nen SÖ:s önskemål om underlag för 1989 års dimensionerings— och loka- liseringsbeslut. Med utgångspunkt i uppgifter från drygt hälften av nämnderna blev skeendet därefter i stort följande. Erfarenheterna från våren 1988 kunde tas till vara. Beredskapen inför de ställningstagan- den som krävdes var därmed bättre. Prioriteringar bland skolhuvud- männens önskemål ägnades större uppmärksamhet än 1988. En fjärde- del av nämnderna uppger sig ha haft kontakt i beredningsarbetet med branschorganisationerna eller med företrädare för parterna på arbets- marknaden på annat sätt än genom att dessa är representerade i nämn- den. Kontakter med andra länsorgan förekom också. Detta innebar i ett fåtal redovisade fall ett mer aktivt stöd eller mer ingående engagemang från utomstående i de ställningstaganden som nämnden kom att göra. I en del fall understöddes dessa genom en skrivelse eller uppvaktning.

• Sida 116
•  Original

10.3.2. Yrkesnämnderna (motsvarande) (bilaga 8)

De centrala yrkesnämndernas (motsvarande) allmänna erfarenheter av samrådet med SÖ inför 1989 års dimensionerings— och lokaliseringsbe— slut var, liksom inför 1988 års beslut, i det stora flertalet fall positiva. De som i något avseende hade varit kritiska 1988 konstaterade en för- bättring härvidlag 1989. Det förekom emellertid synpunkter som att materialet inför överläggningarna kom för sent (Lackerarnas Yrkes- nämnd) och att beredningstiden blev för kort (Stål- och Metallindu- strins Yrkesnämnd). Detta påverkade möjligheterna till representation vid överläggningarna och till egna sonderingar av arbetslivets bered- skap. För två nämnder (Livsmedelsbranschernas Utbildningsorgan och Träindustrins Yrkesnämnd) innebar överläggningarna med SÖ att nämnderna sammantaget nästan helt "fick som de ville". För Lands- tingsförbundet var konkurrensen om platserna ett större problem än 10- kaliseringen.

Nämnderna var i allmänhet nöjda med den information och det under— lag som SÖ presenterade vid överläggningarna. I ett fall befanns det bättre än 1988 även om det enligt en annan nämnd omöjlig.orde kvali- tativa bedömningar. Liksom 1988 hade de yrkesnämnder som lämnat information härom interna överläggningar inför samrådet med SÖ, var- vid parterna blev överens om ställningstagandena. Dessa avsåg samma typer av frågor som 1988. Även de nämnder som nu berördes av försöks- verksamheten för första gången hämtade på olika sätt in underlag för sina ställningstaganden från "skolrepresentanter", från berörda företag och skolor, genom lokala ombud eller från de lokala branschparterna. En av dessa nämnder hade även samråd med övriga yrkesnämnder in- om sektorn.

10.3.3 sö (bilaga 8)

SÖ gick inför sitt beslut den 13 mars 1989 om dimensionering och lokali- sering av de 10 000 intagningsplatserna för läsåret 1989/90 till väga på ungefär samma sätt som inför motsvarande beslut 1988.

• Sida 117
•  Original

Verkets anmodan den 21 december 1988 till länsskolnämnderna att komma in med underlag för beslutet före den 3 februari 1989 innehöll emellertid, till skillnad mot vad som varit fallet förra gången, en preci- sering av vilken information verket ville ha. Liksom 1988 skapades en temporär organisation för beredningsarbetet inom SÖ. Medlemmarna i denna fick klara instruktioner om vilken information som skulle finnas tillgänglig för vart och ett av de inkomna önskemålen. Den sakliga ge- nomgången med yrkesnämnderna fördröjdes av att de centrala avtalen om försöksverksamheten mellan arbetsmarknadens parter lät vänta på sig. Enligt ett regeringsbeslut skulle inte heller någon lokalisering av försöksverksamhet ske förrän dessa var klara.

SÖ:s beredningsarbete kom till stor del att handla om att bland inkom- na önskemål om ca 15 000 intagningsplatser prioritera fram 3 500 in— tagningsplatser för vilka nya eller utvidgade försök kunde beviljas. Denna situation uppkom genom att 6 500 av de tillgängliga platserna för försök måste avsättas för fortsatta försök i årskurs 2 vid skolor som hade inlett försöksverksamhet läsåret 1988/89. Skolhuvudmännen hör- de i än högre grad än närmast föregående år, genom uppvaktningar el— ler på annat sätt, av sig med frågor eller kompletterande information. Detta hade dock, enligt SÖ, liksom 1988 betydelse enbart som besluts- underlag.

10.4. Kriterier och bedömningsgrunder vid ställningstaganden och beslut (bilaga 8)

10.4.1. Länsskolnämnderna (bilaga 8)

Länsskolnämnderna hade inte anmodats av SÖ att i sina underlagi feb- ruari 1989 inför 1989 års dimensionerings— och lokaliseringsbeslut ange utifrån vilka mer övergripande grunder eller kriterier som de priorite- rade, tillstyrkte eller avstyrkte skolhuvudmännens önskemål om ny el- ler utvidgad försöksverksamhet. Inte desto mindre var det naturligt att så skedde. En genomgång av underlagen ger vid handen att nämnderna i allmänhet redovisade sina motiv för de förslag som fördes fram eller

• Sida 118
•  Original

avstyrktes. Dessa kunde emellertid avse de enskilda önskemålen från skolhuvudmännen. Motiven blir då inte möjliga att hänföra till några mer generella kriterier eller bedömningsgrunder med mindre än att nämnden själv har redovisat en sådan koppling. Detta innebär bl.a. att någon koppling inte — såvida inte nämnden själv har gjort en sådan — kan göras för de nämnder (gäller tre nämnder) som inte redovisade nå- gon prioritering av huvudmännens önskemål. Samma gäller de nämn- der som .orde - med eller utan motiveringar till varje önskemål - en icke rangordnad prioritering av dessa (gäller tre nämnder). Samma gäl— ler även de nämnder som — med eller utan motiveringar för varje önske- mål — redovisade en rangordnad prioritering av önskemålen (gäller sju nämnder).

Två nämnder prioriterade en fortsättning av redan påbörjad försöks— verksamhet i första hand. Åtta nämnder prioriterade skolhuvudmän- nens önskemål gruppvis och beskrev i allmänhet på något sätt på vilka grunder detta hade skett. Härutöver redovisade likaså åtta nämnder si- na mer övergripande prioriteringar och bedömningsgrunder. Utan hän- syn tagen till graden av prioritering från nämndens sida eller till vad som var giltigt sammantaget för varje enskild nämnd kan ett antal kri- terier och bedömningsgrunder, som var giltiga för flera nämnder, ur— skiljas. Önskemål om ny eller utvidgad försöksverksamhet kom med denna inskränkning att förordas med utgångspunkt bl.a. i att — förutsättningarna för försök var goda,

— intresset var stort,

— det handlade om fullskaleförsök omfattande en linje eller alla linjer i en kommun eller i en region, - en viss utbildning på en ort eller i en region var av intresse från för- sökssynpunkt, — det var önskvärt att undvika att ha såväl två— som treårig utbildning för samma utbildningslinje på en ort eller i en region, — det handlade om en ”ny" försöksutbildning för kommunens eller lä— nets del,

— det var önskvärt att fler kommuner i länet fick försök,

— öka elevefterfrågan på utbildningen,

— det fanns behov av utbildad arbetskraft inom utbildningsområdet.

• Sida 119
•  Original

10.4.2. Yrkesnämnderna (motsvarande) (bilaga 8)

Yrkesnämnderna (motsvarande) har, efter förfrågan härom, redovisat vad dei första hand sökte nå med de dimensioneringar och lokalisering- ar som de förordade vid överläggningarna med SÖ inför 1989 års dimen- sionerings— och lokaliseringsbeslut. För flertalet av de nämnder (mot— svarande) som berördes av 1988 års beslut var ambitionerna härvid de- samma inför 1989 års beslut, som inför beslutet närmast föregående år (jfr avsnittet 9.4.2).

Således hade fem av yrkesnämnderna vid sina överläggningar med SÖ inför 1989 års dimensionerings— och lokaliseringsbeslut ambitioner som avsåg dimensionering av försöksverksamheten. En eftersträvade en hanterbar dimensionering som kunde stödjas och följas upp (Lackerar- nas). En (Måleribranschens) önskade en "lugn anpassning”. Tre (Jord- brukets, Skogsbrukets, Trädgårdsnäringens) hade ambitionerna att nå ett breddat underlag i län med enstaka försöksklasser och ytterligare ”fullskaleförsök". Sex yrkesnämnder har redovisat en viljeinriktning i fråga om lokalisering av försöksverksamheten. Så eftersträvade tre yr- kesnämnder (Jordbrukets, Skogsbrukets och Trädgårdsnäringens) för- sök i län med ett komplett utbud av näringarna inom branschen och yt- terligare försök i Norrland, en (Träindustrins) geografisk spridning till orter med hög resp. låg koncentration av arbetsplatser inom branschen, en (Byggnadsplåt) geografisk spridning av försöken i landet med både hel— och halvklass och en nämnd (Livsmedelsbranschens) försök på or- ter med sinsemellan olika inriktning. En nämnd (Motorbranschens) vil- le att försöksverksamhet skulle påbörjas på orter där de skolmässiga förutsättningarna, enligt parternas mening, var goda.

• Sida 120
•  Original

10.4.3 sö

10.4.3.1 Givna kriterier och bedömningsgrunder

SÖ hade att utgå från två dokument vid 1989 års dimensionerings— och lokaliseringsbeslut, nämligen dels förordningen av den 9 juni 1988 (SÖ— FS 1988:84) om försökverksamheten med treåriga yrkesinriktade stu- dievägar i gymnasieskolan 1988/89—1990/91, dels vad föredraganden anfört om dimensionering och lokalisering av försöksverksamheten i 1989 års budgetproposition (bil. 10 s. 107).

Enligt ovan nämnda förordning (12 &) bör fördelningen av platser vara sådan att försöksverksamheten dels koncentreras till några geografiskt avgränsade områden där flertaleti försöksverksamheten ingående lin- jer skall vara företrädda, dels sprids till ett antal kommuner över hela landet med varierande befolknings— och näringsstruktur.

I nämnda budgetproposition framhöll föredraganden följande i här aktu- ell fråga:

1. Det är angeläget att så snart som möjligt pröva i försöksverksam- het de kursplaner för ytterligare verksamhetsområden som SO har tagit ram.

2. Det är viktigt att försöksverksamheten kan spridas till fler orter av olika karaktär så att därmed en bättre allsidighet i fråga om närings- livsstruktur m.m. kan säkerställas.

3. Det är viktigt att öka möjligheterna till att genomföra s.k. fullska- leförsök.

1 O.4.3.2 Av SÖ tillämpade kriterier och bedömningsgrunder samt SÖ:s beslut

Som redovisats i det föregående i avsnittet 10.3.3 återstod för SÖ att 10- kalisera 3 500 intagningsplatser, sedan de 6 500 platser, som i prakti- ken redan var intecknade genom år 1988 medgiven försöksverksamhet, hade räknats bort. Dessa 3 500 intagningsplatser skulle således lokali-

• Sida 121
•  Original

seras med utgångspunkt i de inkomna önskemålen om ca 15 000 intag— ningsplatser för nya eller utvidgade försök.

Skolhuvudmännens önskemål om intagningsplatser för ny eller utökad försöksverksamhet med treåriga yrkesinriktade studievägar inför läs- året 1989/90, erhållna platser läsåret 1989/90 i proportion till antalet intagningsplatser på motsvarande tvååriga linjer, antal platser vid pro— portionell fördelning 1989/90 och SÖ:s beslut fördelade sig på linjer en- ligt följande.

Tabell 2. Linjevisa uppgifter avseende 1989 års beslut

Hantverks

_—

Intagningsplatser

prop portio- beslut nellt 3)

16

Omvårdnads

Vårdlinje, gren för 1 236 omsorg om barn och unga

Handels HA 2 3—_0 19,1 Restaurang RE 1_- 213 Livsmedelsteknik

Bygg— och anlägg- ningsteknik

Måleriteknisk

Byggnadsplåt och ventilationsteknik BV

" " _" _-i glansportteknik FT _— _ IA_ IE_

ELEI

• Sida 122
•  Original

Intagningsplatser önskade ppro ortio- beslut I»)nepllt 3) 4) 536

Produktionsteknisk PT _ "lm _ m— __

Textil— och bekläd- nadsteknisk

Individuell uppläggningA _ Summa 1 5 443

1) Av skolhuvudmän önskade intagningsplatser. 2) Andel av det totala antalet intagningsplatser på dessa linjer läsåret 1988/89. 3) Proportionell fördelning av de nya platserna (andelen av 4 000 plat- ser), 4) SÖ:s beslut 1989-03—13.

Liksom närmast föregående år var proportionaliteten (se avsnittet 9.4.3.2) en utgångspunkt vid överläggningarna med yrkesnämnderna.

Inledningsvis under beredningsarbetet var utgångspunkterna i SÖ:s be- redningsarbete texterna i den i avsnittet 10.4.3.1 nämnda förordningen och i 1989 års budgetproposition. Den 27 februari 1989 formulerade SÖ de kriterier och bedömningsgrunder som beredningsarbetet utgick från i prioritetsordning enligt följande.

1. De som tidigare erhållit försöksverksamhet skall få fortsatt intag- ning läsåret 1989/90.

2. Kriterier omnämnda 1 1989 års budgetproposition är följande

a) nya utbildningoar bör prövas i försöksverksamhet

b) spridning av rsöksverksamheten till fler orter med olika karak- tär för att tillgodose allsidighet vad gäller näringslivsstruktur m.m.

c) ökade möjligheter till fullskaleförsök.

För lokaliseringsarbetet skulle förutom att nå de ovan nämnda målen gälla att — proportionaliteten är en utgångspunkt, — överensstämmelse med berörda yrkesnämnder eftersträvas, — rel eringsuppdraget om överenskommelse mellan parterna skall

ämlpas,

• Sida 123
•  Original

— berednin sarbetet inom SO och med berörda yrkesnämnder, hu- vudmän, änsskolnämnder med flera skall vara avslutad fredagen den 10 mars 1989, — eneraldirektören fattar beslut senast den 15 mars 1989. Pressin- orrnation och listor till länsskolnämnderna samma dag som beslut.

De nya kursplaner som skulle prövas enligt den första prioriterings- grunden avsåg utbildningsområdena livsmedel och restaurang, process, måleri, byggnadsplåt och ventilation samt träteknisk utbildning. Det hade inkommit framställningar om ca 2 500 intagningsplatser för försök inom dessa områden. Vid tillämpning av proportionaliteten vid utlägg- ning av platser för de nämnda utbildningsvägarna skulle ha åtgått 1 200 av de intagningsplatser som fanns att fördela. SÖ .orde bedöm- ningen att det för vissa av dessa nya linjer skäl som "linjens överlevnad, eller möjlighet att fullt ut pröva grenvalet, t.ex. restaurang talade för en överdimensionerad försöksverksamhet". Ett annat stort utbildningsom— råde som prövades endast marginellt läsåret 1988/89 var handelslinjen. Skolhuvudmännen hade önskat 2 370 platser för detta område. För den- na linje bedömde SÖ det, i motsats till de tidigare nämnda, det angelä- get att av arbetsmarknadsskäl hålla tillbaka försöksverksamheten. Med utgångspunkt i tabell 2 ovan tilldelades 1 182 platser för dessa nya uthildningsvägar (inklusive handelslinjen). Detta innebar att ca en tredjedel av de platser som fördelades för nya försök eller utvidgning av tidigare försök avsattes för utbildningslinjer med nya kursplaner.

SÖ kunde konstatera att huvuddelen av länsskolnämndernas priorite- ringar avsåg nya orter, dvs. svarade mot det andra av ovan nämnda kri- terier. 1 922 av de 3 874 platserna enligt tabell 2 är hänförbara till att försöksverksamheten skulle spridas till fler orter av olika karaktär. Som en följd härav tillkom ny försöksverksamhet bl.a. på Gotland och i mindre kommuner som Uppvidinge och Osby. Till större städer som Stockholm, Göteborg, Malmö, Helsingborg, Örebro och Västerås, Skel- lefteå och Umeå lokaliserades flera linjer och intagningsklasser.

SÖ konstaterade också att möjligheterna till fullskaleförsök "avseende enskilda linjer" var goda vad gällde naturbruk, restaurang, livsmedel bygg m.fl. Verket tog till vara dessa möjligheter genom att fullskaleför- sök i denna mening lokaliserades enligt följande: Bygg— och anlägg- ningsteknisk linje i Skaraborgs län, naturbrukslinje i Skaraborgs och 123

• Sida 124
•  Original

Örebro län. Sammantaget kan 1 952 av de 3 874 platserna enligt tabell 2 ses som fullskaleförsök i betydelsen att det handlade om en så god täck— ning som möjligt av ett utbildnings/arbetsmarknadsområde i en region/ huvudman.

Länsskolnämnden i Värmlands län hade förordat ytterligare 900 platser för fullskaleförsök i länet. SÖ:s beslut kom att innebära att länet tillde- lades ytterligare 110 intagningsplatser. Avsikten från länets sida var att alla uthildningsvägar i länet skulle omfattas av försöksverksamhe— ten. SÖ .orde bedömningen att Värmlands sammantagna önskemål - med hänsyn till "bristen" på platser i förhållande till de totala önskemå- len — borde få stå tillbaka till förmån för ny eller utvidgad försöksverk- samhet på andra orter. Ett väsentligt skäl till detta ställningstagande var att SÖ, med hänsyn till utredningsuppdraget, uppfattade att den här aktuella utvärderingen av försöksverksamheten skulle omfatta en— bart de intagningsplatser som lades ut år 1988.

SÖ:s ställningstagande följdes, när det blev känt, av en kraftig reaktion i länet. Denna manifesteradesi skrivelser till regeringen bl.a. från läns— avdelningen av Svenska kommunförbundet och landstinget i Värm- lands län.

Som kan utläsas ur tabell 2 tilldelade SÖ för försök på åtta utbildnings- linjer en större andel av tillgängliga platser än de skulle ha fått vid en proportionell fördelning och utbildning på sju utbildningsvägar en mindre andel.

När det gällde verkets ambition att nå överenskommelse med berörda yrkesnämnder upplevde SÖ det som ett problem att Svenska kommun— förbundet, Landstingsförbundet och Kommunala yrkesnämnden (KYN) gärna såg en utläggning av platser för omvårdnadslinjer i storleksord— ningen 2 000—2 500 intagningsplatser. Härvid noterades att det även fanns motsatta ambitioner. Så ville t.ex. Byggnadsindustrins Yrkes- nämnd (BYN) helst inte att försöksverksamheten avseende bygg— och anläggningsteknisk linje skulle utökas.

• Sida 125
•  Original

Regeringsbeslutet den 26 januari 1989 om att intagningsplatser fick för— delas endast till sådana försöksutbildningar som rörde arbetsmarknads- sektorer för vilka arbetsmarknadens parter var eniga om de villkor som skulle gälla för den arbetsplatsförlagda utbildningen, kom inte att till-

lämpas.

De tidsmässiga ambitioner som SÖ formulerat för sitt arbete kunde hål-

las.

De kriterier och bedömningsgrunder som SÖ sammanfattningsvis kom att tillämpa vid 1989 års dimensionerings— och lokaliseringsbeslut sva- rade mot de som givits genom regeringens förordning om försöksverk- samheten i juni 1988 och genom uttalanden i 1989 års budgetproposi- tion. Liksom närmast föregående år var härutöver proportionaliteten och enighet med yrkesnämnderna viktiga prioriteringsgrunder. Till- lämpningen av dessa kriterier och bedömningsgrunder resulterade i att 1 182 intagningsplatser, eller en tredjedel, av de 3 874 intagningsplatser som fördelades avdelades för försök med utbildningsvägar för vilka det nu fanns nya kursplaner. 1 922 eller ca hälften av fördelade platser är hänförbara till att försöksverksamheten skulle spridas till fler orter av olika käraktär. 1 952 eller hälften av fördelade intagningsplatser avsåg fullskaleförsök i betydelsen att det handlade om en så god täckning som möjligt av ett utbildnings/arbetsmarknadsområde inom en region/hu- vudman. Länsskolnämnden i Värmland län hade önskat ytterligare 900 intagningsplatser för fullskaleförsök i länet. SÖ tilldelade 110 platser härför, vilket ledde till kraftiga protester från länets sida. SÖ:s beslut kom vidare att innebära att för försök på åtta utbildningslinjer tilldela- des en större andel av tillgängliga platser och för försök på sju utbild- ningsvägar en mindre andel av fördelade platser än vad som skulle ha tilldelats vid en proportionell fördelning.

• Sida 126
•  Original

.:.wm-wmmwmmmhm .. ...... ram..... wwmm mms.... . . .nu—mmm .yummwmmWMumu. .. .'- JIBIMerui-md Hultin-ihm Malawi.-Iwan... namumm

. und! IL.-.cn uno-... ' .;tr- .r.- .'.: .__- r; ...:r—- - ,'l'; || _;.- ril-”pin...” r. Mmmema IfM- Jr'lH -trl!-'.'- rL misär—Inti" M ** "." mitin-t-tr' 11. "”| :un- LU'J '.Lri'dHil-Jhw'llr' -.!JuIJn-nuu'._2'_-.1'J.rxå3k9c.nm1h.c

- .-ri.lEMl.W-l=m1l!iilnll hemma—1.1... ...i: MM'QWWMmm lmMMle—nw. MM

www-ämm"—

! i., mm.-whom Winam— WWW åla-Him sm u. ...min—| %%:in när! Meat nanna ww. m | 'wmmmmwumm . mmwwm minns] in_l ...i!!- hun-räl waramwwmmu Huciihlll. 'LJLJ-wml mahn u UML-..'! vila!-äe [ "Maud!!!! mama-la!. hwhummwäi maträtter! im s- ...a-funna.... NWWW LWLDNMMMM Malinda-utv 5... .mm Hasan &.me mah-diii?! diem-wet ull-|] ww quam! lm dubai 33111... M album, WII-Mumllqw mammas... mm..-ii

Aunli-Mmm: mm Mau-Hmmm

Mimmi-IW Slitz.—m

mm..-Ju. '! ...i-..:: .nwth- He.. .MMM' piren ä.: & nål-...min: nu pinnar u.. Invit-_..hllujpc'i Min.-M ateism. WFL-flm leda-lnmlltl'r Inc."." .. 'hHu MF det sv.-l "mna 1121-1th [.'.n'cthanr. 44115.- uu H..-.. m.m. mlnuå -n-.u '.'-J:r. --. m..... mr... 1.4... i..-... .u Ww s...-udd ä.... ...... w lugn.-igår'mful' i'm].- lhillr utan

• Sida 127
•  Original

11. Syn i efterhand på 1988 års dimensionerings— och lokaliseringsbeslut (bilaga 9)

11.1. SÖ

I efterhand konstateras inom SÖ att verket kanske gick lite långt när det gällde att sprida ut försöksverksamheten 1988. Det hade varit lätta- re att stödja och utvärdera försöksverksamheten med en större koncen— tration. En annan aspekt på den stora spridningen är att det pedago- giskt—organisatoriskt inte är tillräckligt med en försöksverksamhet som omfattar enbart en klass på en ort eller skola. Flera linjer per ort och mera av en linje på en och samma ort hade således varit bättre från flera utgångspunkter. Det konstateras också att det blev vissa skevheter i lo- kaliseringen, så har t.ex. storstadsområden missgynnats. Nationellt sett blev proportionaliteten hygglig. Det blev emellertid en viss övervikt för värden på grund av ”arbetskraftsbehovet, klassfyllnad, rationalitets- skäl m.m." Det blev också en viss övervikt för mindre och medelstora or- ter. De tio största städerna är underrepresenterade. I fråga om de tre största städerna poängteras en uppfattning från yrkesnämnderna om att de skolmässiga förutsättningarna för försök är mindre goda där.

1 1.2 Länsskolnämnderna (bilaga 9)

Länsskolnämnderna har, efter förfrågan härom, sammantaget givit föl- jande bild av i vilken utsträckning de kommuner/skolor i länet som fick

• Sida 128
•  Original

ny eller utökad försöksverksamhet genom 1988 års beslut också var de som var bäst förberedda. Fyra nämnder uttrycker sin bedömning här- vidlag så, att de inte har något att erinra mot SÖ:s beslut. En nämnd är nöjd med beslutet och ytterligare en finner det acceptabelt. Sju länsskol- nämnder har uppfattningen att det var de kommuner/skolor i länet som var bäst förberedda som fick ny eller utvidgad försöksverksamhet ge- nom beslutet. Fyra länsskolnämnder redovisar lokaliseringar till kom- muner och skolor som inte var tillräckligt förberedda. I fem län fanns det skolor som hade lika bra eller kanske t.o.m. bättre förutsättningar att bedriva försöksverksamhet än de som fick försök. I fyra län uttrycker nämnderna sin besvikelse över att länet fick så få platser för försök. En länsskolnämnd understryker särskilt att SÖ i ringa utsträckning tog hänsyn till nämndens förslag och bedömningar.

1 1.3 Yrkesnämnderna (motsvarande) (bilaga 9)

Tolv yrkesnämnder (motsvarande) har i början av hösten 1989, efter för— frågan härom, redovisat sin syn på 1988 års dimensionerings— och loka- liseringsbeslut, och därvid om det var de orter som var bäst förberedda som fick försöksverksamhet genom detta beslut. Så var inte fallet — eller är tveksamt - enligt fyra (Motorbranschens, Elfackets, Kommunala, Handelns) av de tretton yrkesnämnder (motsvarande) som har besvarat frågan. För en yrkesnämnd (Byggnadsindustrins) var det centrala att få försök i hela län och inte skolhuvudmännens beredskap. 'IW/å nämnder (VVS—Branschens, Målarnas) och Landstingsförbundet besvarar frågan närmast jakande. Fem nämnder finner det svårt att ge svar. En av dessa (Verkstadsindustrins) menar emellertid att de flesta skolor/kommuner var dåligt förberedda. Tre (Lantbrukets, Skogsbrukets, Trädgårdsnä- ringens) framhåller att det gällde att utnyttja de få ansökningar som ha- de kommit in till SÖ och det därmed markerade intresset. En, slutligen, (Transportfackens) upplyser, att alla, som önskade, fick försök.

• Sida 129
•  Original

12. Syn i efterhand på 1989 års dimensionerings— och lokaliseringsbeslut (bilaga 10)

12.1. SÖ

SÖhar, liksom i fråga om dimensionerings— och lokaliseringsbesluten 1988, uppfattningen att försöksverksamheten, i ett utvärderingsper- spektiv hade vunnit på en större koncentration. En större koncentration hade varit fördelaktig också för skolhuvudmännen. Framför allt skulle inte ett så stort antal huvudmän, som blivit fallet, ha engagerats i försö- ket. Som det nu har blivit bedrivs gymnasieskoleutbildningen i ett stort antal kommuner i två parallella organisationsformer. I de fall det i en kommun finns såväl tvåårig utbildning vid en utbildningslinje som för- sök med treårig utbildning på linjen skall två olika regelsystem tilläm- pas i fråga om t.ex. timplaner och lärarbehörighet samt olika krav i frå— ga om t.ex. läromedel och utrustning. Detta blir en följd av att inte all utbildning på en linje vid en skola i en kommun omfattas av försöks- verksamheten. Skolledare, som SÖ har haft kontakt med, liksom SÖ:s egen utvärderingsverksamhet har emellertid vittnat om att möjligheter ofta inte funnits att låta försöksverksamheten omfatta all utbildning på en linje. Samtidigt var trycket på att få detta i försöksverksamheten mycket stort, även räknat i antalet huvudmän.

SÖ har emellertid kunnat konstatera att man, tillsammans med yrkes— nämnderna, i allmänhet har hamnat rätt i lokaliseringen av försöken. Detta om man ser till hur rekryteringen av elever har lyckats. Att få av tilldelade intagningsplatser har återlämnats talar samma språk. Detta

• Sida 130
•  Original

gäller med undantag av industriell teknisk linje. För denna linje finns rekryteringsproblem. En annan fråga är i vilken utsträckning klasser- na är fyllda. Strax efter skolstarten, hösten 1989, innan exakta uppgif— ter härom finns tillgängliga, görs bedömningen att klassfyllnaden är god utom i fråga om vårdutbildningarna.

SÖ har bibringats uppfattningen att alla skolhuvudmän ser försöks- verksamheten som en inledning av en reformering av gymnasieskolan. Detta kan således innebära att man ser på den treåriga utbildningen ut- ifrån andra dimensioner än att det handlar om ett förutsättningslöst för- sök. Samtidigt kan oklarheten kring vilka ställningstaganden som framöver kommer att göras om reformeringen av gymnasieskolan skapa osäkerhet.

12.2. Länsskolnämnderna (bilaga 1 0)

Länsskolnämnderna har redovisat sina allmänna erfarenheter i slutet av våren 1989 av SÖ:s dimensionerings— och lokaliseringsbeslut i mars samma år. På samma sätt som för motsvarande beslut 1988 (avsnittet 11.2) har de .ort bedömningar av om de kommuner/skolor i länet som fick försök också var de som var bäst förberedda. I detta sammanhang har nämnderna, i högre grad än i fråga om beslutet närmast föregående år, vid sidan av sina bedömningar av kommunernas/skolornas bered- skap, valt att ge sin syn på SÖ:s beslut.

Två länsskolnämnder har inte något att erinra mot SÖ:s dimensione- rings— och lokaliseringsbeslut 1989. I åtta län var det de kommuner som var bäst eller väl förberedda som fick nya eller utvidgade försök genom beslutet. Det förekom att det fanns kommuner/skolor som var lika väl förberedda för försök som de som tilldelades. I ca en fjärdedel av länen finns missnöje med att nämndens prioriteringar inte följdes. Att så inte skedde fick en rad effekter. Av skolhuvudmännen gjorda förberedelser och befintligt engagemang kunde inte tas till vara. Det blev mindre väl förberedda skolor/kommuner som fick försök. Planeringen måste hastigt göras om. Det hände att tilldelade platser för försök inte togs i anspråk. I andra fall var den allmänna framförhållningen tillräcklig för att försök

• Sida 131
•  Original

ändå skulle kunna starta. Entusiasmen hos dem som satsat, men som inte fick önskade försök, sattes på prov. Den ändrade prioriteringen kunde medföra att volymen för försök blev så liten att situationen blev ogynnsam när det gäller t.ex. schemaläggning och tjänstefördelning. Den kunde också innebära att befintliga länsperspektiv på gymnasie— skolan åsidosattes, vilket kunde få till följd att försöken störde ordinarie verksamhet mer än nödvändigt. Det kunde också bli svårt att fylla till- delade platser, åtminstone med förstahandssökande. Det förekom att skolor/kommuner som inte hade ansökt om försöksverksamhet fick så- dan. Sju av länsskolnämnderna är besvikna främst över att länet tillde— lats "för få" platser för försök.

1 2.3 Yrkesnämnderna (motsvarande) (bilaga 1 0)

Fem av 20 yrkesnämnder (Verkstadsindustrin, Målarnas, VVS, Han- delns, Kommunala) var i början av hösten 1989, efter förfrågan härom, snarast benägna att bejaka frågan om de orter som fick ytterligare eller nytillkommande försöksverksamhet genom 1989 års beslut också var de som var bäst förberedda. En (Byggnadsplåt) menade att vissa skolor var förberedda. Tre yrkesnämnder (Jordbrukets, Skogsbrukets, Trädgårds- näringens) såg det svårt att besvara frågan och en (Motorbranschens) att det är för tidigt att uttala sig. Inom landstingen och träindustrins in- tresseområden var de skolor som fick försök väl förberedda för detta. Förbundet och vederbörande yrkesnämnd tar upp missnöjet hos och ef- fekterna vid de skolor som var beredda, men som inte fick försök. En yr- kesnämnd, Trasportfackens, konstaterar att kommunerna var bättre förberedda än närmast föregående år. Ingen skola med billackerarut— bildning var förberedd för att starta försök. För Byggnadsindustrins Yr- kesnämnd var det viktiga att kommunerna var intresserade så att för- söksverksamheten kunde omfatta ett helt län. Vattenbrukarns Riksför- bund konstaterar att grenen vattenbruk på naturbrukslinjen saknar elever andra året. Tekoindustrins Yrkesnämnd upplyser i detta sam- manhang att nämnden i fråga om två lokaliseringar hade en annan upp- fattning än SÖ och Yrkesnämnden för fabriksindustrin att nämnden ”i

• Sida 132
•  Original

kompromiss fick avstå från några orter”. Livsmedelsbranschens Yrkes- nämnd var nöjd med SÖ:s beslut.

• Sida 133
•  Original

13. Sammanfattande kommentarer

När riksdagen i juni 1988 beslutade om försöksverksamhet med treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan var marknaden för en refor- mering av yrkesutbildningen sedan länge skapad, och då framför allt genom de förslag som ÖGY hade presenterat 1986. Ändå blev regering- ens. förslag härom i 1988 års budgetproposition överrumplande för många. Detta av två skäl. Det ena handlade om att skolhuvudmännen, myndigheter och företrädare för arbetslivet efter att länge ha väntat på förslag från regeringen om reformering av den yrkesinriktade utbild- ningen i gymnasieskolan helt plötsligt försattes i en situation då snabba ställningstaganden avkrävdes. Detta skulle ske samtidigt som informa— tion inte fanns tillgänglig om vad ställningstaganden om deltagande i försöksverksamheten i praktiken skulle komma att innebära. Det andra handlade om att regeringens förslag, och sedermera riksdagens beslut, skulle komma att avse en kvantitativt avgränsad försöksverksamhet och inte en reformverksamhet som omfattade all yrkesutbildning i gym- nasieskolan.

Motivet för att inleda reformeringen av den yrkesinriktade utbildning- en i gymnasieskolan med en försöksverksamhet var att det handlade om en så omfattande reform, att den borde föregås av en försöksverksam— het. Vid riksdagsbehandlingen av förslaget om försöksverksamheten i propositionen härom i mars 1988 (ÖGY-propositionen) fanns bland de borgerliga partierna önskemål såväl om att försöksverksamheten skulle uppskjutas som om att ingen försöksverksamhet skulle äga rum. Dessa önskemål hade då inte sin grund i motstånd mot en förändring, utan handlade om tidpunkter för och tillvägagångssätt vid reformeringen.

• Sida 134
•  Original

Eftersom regeringens förslag i 1988 års budgetproposition om en för- söksverksamhet omfattande 5 000 platser skulle starta läsåret 1988/89 krävdes omedelbara och snabba insatser av alla nivåer i skolsystemet och av berörda företrädare för arbetslivet. Det som ytterst styrde takten i olika insatser var att eleverna skulle få information för att — före ut- gången av maj månad 1988 — kunna ändra sina val om yrkesutbildning från februari 1988 till att avse försökslinjerna. På det sättet kom såväl de redan föreslagna 5 000 intagningsplatserna som de ytterligare 1 000, som skulle tillkomma i maj 1988 genom utbildningsutskottets ställ- ningstaganden till ÖGY—propositionen, att vara lokaliserade, genom be- slut av SÖ, vid utskottets besluti maj 1988.

Dåvarande utbildningsministern Lennart Bodström hade vid en offent- lig utfrågning i utbildningsutskottet i april 1988 menat, att det skulle bli kaos om riksdagen avslog regeringens förslag om försöksverksamhe— ten. Inget motsäger detta antagande. ÖGY:s förslag hade skapat ett ny- tänkande kring den yrkesinriktade utbildningen i gymnasieskolan. För- slaget i 1988 års budgetproposition hade lett till en snabb mobilisering hos dem som hade att ombesörja att en försöksverksamhet skulle kom- ma till stånd. Mobiliseringen kom att avse att hantera ett tämligen ostrukturerat tillstånd. Detta till trots var den sannolikt ändå en mind— re sak, jämfört med att återta beslut, fattade under förutsättning av statsmakternas ställningstaganden, om lokalisering av försöksverk- samheten och att återföra elevernas val till den sedvanliga tvååriga ut— bildningen. I och med att centerpartiet slutgiltigt vid riksdagsbehand— lingen, med hänsyn till berörda elever och skolor, intog ståndpunkten att riksdagen borde godta försöksverksamheten, kom denna till stånd. Detta dock samtidigt som partiet konstaterade att regeringen hade för- satt riksdagen i en icke acceptabel tvångssituation.

Så kom det att bli ett kaos som i någon mening kunde ses som granne med Gud; och då i betydelsen att det blev samstämmighet mellan tanke och handling genom att den allmänna önskan om en reformering av yr- kesutbildningen i gymnasieskolan fick alla inblandade att ställa upp och göra vad som behövdes, tidsbrist och informationsbrist till trots. Det fanns emellertid också händelser som gick i annan riktning. En sådan

• Sida 135
•  Original

var dröjsmålet till i februari 1989 med arbetsmarknadens parters cen- trala avtal om försöksverksamheten. En annan sådan var Sveriges Verkstadsförenings rekommendation i september 1988 till sina med- lemsföretag, att tills vidare inte ta in eleveri företagsförlagd utbildning eller att sluta avtal om detta med skolan. Senare följdes emellertid detta avsteg med en omfattande och ingående informationsverksamhet kring försöksverksamheten i Verkstadsindustrins Yrkesnämnds hägn.

Försöksverksamheten har det av utbildningsutskottet — och därmed riksdagen — formulerade syftet att att ge en uppfattning om den arbets- förlagda utbildningens kvalitet och hur denna utbildning belastar ar- betsmarknaden i kommuner av olika slag. För att nå information om detta skulle försöken läggas ut dels genom fullskaleförsök, dels genom ett mer utspritt nät av försökskommuner. Syftet med försöksverksam— heten och innebörden av begreppet fullskaleförsök kom att formuleras lite olika i riksdagens och regeringens dokument avseende försöksverk- samheten. Detta kan vara ett skäl till att uppfattningarna om vad för- söksverksamheten syftar till kan vara ganska varierande upp till ett och ett halvt år efter regeringens första förslag om försöksverksamhe- ten. Ett annat skäl kan vara attjust syftet inte har lyfts fram vid resone- mang och information kring försöksverksamheten.

Fullskaleförsöken tillmättes av statsmakterna vikt för att nå syftet med försöken. I realiteten fanns det inte möjligheter att svara upp mot någon av de definitioner som statsmakterna .orde av detta begrepp förrän in- för läsåret 1989/90. Först då fanns kursplaner framme för samtliga lin- jer som försöksverksamheten skulle kunna omfatta. Detta ledde till att pragmatismen tog över och att SÖ — i avvaktan på att alla kursplaner blev klara — utgick från att ett fullskaleförsök skulle innebära att det blev en så god täckning som möjligt av ett visst utbildnings/arbetsmark- nadsområde inom en region. Denna SÖ:s ståndpunkt kom givetvis att påverka SÖ:s tillvägagångssätti de fall försöken koncentrerades och av verket betecknades som fullskaleförsök. Så kunde SÖ t.ex. konstatera att dimensionerings— och lokaliseringsbesluten avseende läsåret 1988/ 89, utöver fullskaleförsök i Värmland, omfattade fullskaleförsök t.ex. avseende området el—teleteknik i Hässleholm och Trollhättan, utbild— ningsområdet fordonsteknik i Blekinge län och utbildningsområdet in-

• Sida 136
•  Original

dustriteknik i Hudiksvall och Örebro. Av de 6 000 intagningsplatser som försöksverksamheten, enligt riksdagens beslut, skulle omfatta läs— året 1989/90 återstod 3 874 att lokalisera, efter det att det antal platser som var intecknade genom 1988 års beslut hade räknats bort. Av dessa kom ca hälften att avse fullskaleförsök enligt SÖ:s definition.

Ingen nivå, som har haft att ta ställning, i ett eller annat avseende, till försöksverksamheten, har haft en fullständig information vare sig i de avseenden som utvärderingen av försöket skall avse eller i övrigt. För riksdagen och regeringen var givetvis försöksverksamheten som sådan av betydelse just för att få kompletterande kunskap om hur en treårig yrkesinriktad yrkesutbildning med avsedd utformning skulle komma att fungera. Så hade det t.ex. knappast varit möjligt att få en säker upp— fattning om i vilken utsträckning arbetslivet skulle ställa upp med plat- ser för arbetsplatsförläggning av utbildning med mindre än att frågan blev reell. Sannolikt kunde inte heller behovet av att komplettera ut- rustning avgöras med mindre än att detta kunde bedömas med utgångs- punkt i färdiga tim— och kursplaner med uppgift om andel av utbild- ningen som fick arbetsplatsförläggas och i utrustningslistor.

För dem som hade att ombesörja att försöksverksamheten kom till stånd — och detta under tidspress — fick informationbristen en annan betydel- se. Dels medförde de tidsramar som gällde för ställningstaganden på oli- ka nivåer, att det inte fanns reella möjligheter att tillhandahålla den in— formation som kunde behövas vid ett givet tillfälle. Dels medförde den att skolhuvudmännen inte hade möjligheter att överblicka vilka konse- kvenser i olika avseenden ett önskemål om deltagande i försöksverk- samheten skulle komma att medföra. Tidsbristen medförde också att be- slut inte alltid kunde tas på sedvanligt sätt i politiskt sammansatta or- gan.

Främst länsskolnämnderna, men i viss utsträckning även de centrala yrkesnämnderna, hade i olika utsträckning lämnat information till skolhuvudmännen om innebörden i ÖGY:s förslag. Yrkesnämnderna, eller dess parter, hade också ombesörjt sådan information till arbetsli- vet. Det var uppenbart att intresset för en reformering av yrkesutbild-

• Sida 137
•  Original

ningen i gymnasieskolan var väckt. Sannolikt fanns det också en all- män kunskap om hur ÖGY hade tänkt sig en sådan reformering.

Vad skolhuvudmännen i allmänhet inte hade kunskap om när de i janu- ari 1988 - inom loppet av ungefär en vecka — första gången hade att an- mäla intresse för att delta i försöksverksamheten var t.ex. vilka kurs- planer som skulle gälla, hur omfattande arbetsplatsförläggningen av ut- bildningen skulle bli, statsbidragsvillkor samt krav på lärarbehörighet, fortbildning, utrustning och lokaler. Detta hade de givetvis behövt veta för att kunna bedöma vilka insatser som skulle behöva göras inom kom- munen, såväl i fråga om personal som utrustning och lokaler och därvid också kompletterande ekonomiska insatser för att försöksverksamheten skulle kunna genömföras. Detta osäkra läge till trots, och då inte minsti fråga om vilka ekonomiska åtaganden ett deltagande i försöksverksam- heten skulle komma att innebära, kom skolhuvudmännens anmälning- ar av intresse att delta i många fall att avgöras på tjänstemannanivå. Detta hindrade emellertid inte att skolhuvudmännens intresse av att delta vida översteg antalet tillgängliga intagningsplatser för försök. Ve- derbörliga politiska beslut togs, där så behövdes, i efterhand. Detta fick som en bieffekt att kommunstyrelserna, som kom att få ta ställning till kompletterande medel till gymnasieskolan på olaga tid, i många fall blev engagerade i frågor som gällde gymnasieskolan på ett mer ingåen— de sätt än tidigare.

Inför sina anmälningar av intresse för ny eller utvidgad försöksverk- samhet i januari 1989 hade skolhuvudmännen på olika sätt - bl.a. ge— nom länsskolnämnder, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbun- det och de centrala yrkesnämnderna eller parterna i dessa — fått ytterli- gare allmän information om försöksverksamheten. Från SÖ hade de successivt informerats om utbildningens innehåll och uppläggning samt om villkor i olika avseenden. Detta skedde genom att kursplaner fast- ställdes och föreskrifter meddelades. För de utbildningar som tillkom för inför läsåret 1989/90 saknades emellertid alltjämt information i väsent- liga avseenden.

Länsskolnämnderna, som hade att med egna ställningstaganden vidare- förmedla skolhuvudmännens önskemål till SÖ, hade genom sin reguljä-

• Sida 138
•  Original

ra tillsyn av skolväsendet i kommunerna en allmän kunskap om till- ståndet i de olika skolorna i länen och förändringsbenägenheten där. I en del län fanns härutöver en mer ingående kunskap genom en mer långsiktig planering av utvecklingen av gymnasieskolutbildningen i lä- net. En del nämnder hade dessutom .ort mer eller mindre ingående analyser av tillgång på platser för arbetsplatsförläggning av utbildning. Inte desto mindre ansåg sig nämnderna långt ifrån alltid ha underlag för att kunna göra en säker bedömning av att det fanns en reell bered- skap hos skolhuvudmannen att starta en önskad försöksutbildning. Det skulle också visa sig i efterhand att en och annan felbedömning hade .orts.

SÖ hade, enligt regeringens beslut, att samråda med de centrala yrkes- nämnderna (motsvarande) inför sina beslut om dimensionering och 10- kalisering av försöksverksamheten. Verket lade härvid stor vikt vid att komma överens med yrkesnämnderna. Såväl information från yrkes- nämnderna som från SÖ ger intryck av att dessa båda parter ömsesidigt, i stor utsträckning, visade förståelse för varandras situation i det tids- pressade läget. Yrkesnämnderna (motsvarande) hämtade i ett flertal fall in information från regionala och lokala representanter för att kun- na bedöma lämpliga lokaliseringar. I ett eller annat avseende hade ock- så parterna i yrkesnämnderna överläggningar inbördes inför överlägg- ningarna med SÖ.

Med en viss generalisering kom det att bli så att länsskolnämnderna blev den instans som tillhandahöll förslag om ett potentiellt utbud av försöksorter. I någon mening hade nämnderna härvid bedömt främst de skolmässiga förutsättningarna för försök på dessa orter. Inför 1989 års dimensionerings— och lokaliseringsbeslut prioriterade nämnderna i stor utsträckning, på olika sätt, inkomna önskemål. Detta skedde i mindre utsträckning närmast föregående år. Prioriteringarna utgick oftast inte från några, redovisade, övergripande bedömningsgrunder. SÖ och yr- kesnämnderna valde i detta av länsskolnämnderna tillhandahållna ut- bud. Härvid kom yrkesnämndernas roll — även om deras ambitioner vid överläggningarna med SÖ var ganska skiftande — att till en inte ovä- sentlig del bli att bedöma möjligheterna till arbetsplatsförläggning av utbildning vid föreslagna försök. SÖ hade att bevaka att det blev full-

• Sida 139
•  Original

skaleförsök, spridning av försök över landet och att alla utbildningar, för vilka kursplaner fanns framme, kom att omfattas. Detta tillsam- mans med av statsmakterna i övrigt för besluten 1988 resp. 1989 givna kriterier och bedömningsgrunder.

I sina samlade bedömningar kom SÖ att lägga till en princip för priori te- ringar bland inkomna intresseanmälningar som gick utöver vad riksdag och regering hade påbjudit. I syfte att ha en neutral startpunkt vid över- läggningarna med yrkesnämnderna utgick SÖ från en princip om pro— portionalitet. Denna innebar att varje mot en försökslinje svarande två- åriga studievägs andel av det sammantagna antalet intagningsplatser på tvååriga linjer, som korresponderade mot försökslinjerna, räknades fram. Därefter var utgångspunkten att motsvarande treårig studieväg skulle tilldelas denna andel (ett procenttal) av det antal platser som stod till förfogande för försök. Denna princip kom av olika skäl inte att till- lämpas genomgående någotdera åren. Den blev emellertid betydelsefull. 1988 fördelades, ytligt sett ca 40 procent av tillgängliga intagningsplat- ser proportionellt. Vid 1989 års beslut tilldelades på åtta utbildningslin— jer en större andel av tillgängliga platser för försök och på sju utbild- ningsvägar en mindre andel av fördelade platser än vad som skulle ha tilldelats vid en proportinell fördelning.

Principen om proportionalitet hade inte nämnts i de propositions— eller förordningstexter som verket hade att utgå från. Principen gynnade an- tagligen att det blev ett utspritt nät av gymnasiekommuner som fick försök samtidigt som den rimligen missgynnade förutsättningarna för att komma fram till fullskaleförsök. Mot detta kan ställas att verket svårligen kunde besluta om fullskaleförsök med mindre än att det fanns framställning härom från huvudmännen och förutsättningar härför be- dömdes finnas. Som nämnts var också den omständigheten att kurspla- ner inte fanns framme för samtliga studievägar en begränsande faktor.

Med den definition av fullskaleförsök som verket mot denna bakgrund kom att tillämpa 1988 (dvs. att därmed avsågs en så god täckning som möjligt av ett visst utbildnings/arbetsmarknadsområde i en region) kun- de SÖ trots allt, som nämnts, redovisa att man genom besluten skapat förutsättningar för ett antal fullskaleförsök.

• Sida 140
•  Original

Försöken skulle lokaliseras till kommuner och regioner med olika förut- sättningar vad gäller befolkningsstruktur och differentiering av nä- ringslivet. SÖ utgick uppenbarligen från att hänsyn skulle tas till olika förutsättningar i dessa avseenden. Detta .ordes emellertid inte på ett systematiskt sätt. Tidsbristen till trots borde det ha varit möjligt att på ett ganska enkelt sätt, som en komplettering till tjänstemännens egna kunskaper i dessa avseenden, använda tämligen enkla, vedertagna och redan framtagna klassificeringar av kommuner och regioner. Från Års- bok för Sveriges kommuner, som ges ut årligen, hade verket — för varje kommun - således kunnat hämta uppgifter om såväl tätortsgrad, som utvecklingsklass (befolkningsförändring i procent under de senaste tio åren) och näringskaraktär (antal sysselsatta i 10—tals procent i jord— bruk, industri och service). Med en sådan en klassificering utifrån t.ex. dessa mått hade verket successivt under beredningsarbetet kunnat av- läsa hur spridningen av försöken skulle komma att bli med hänsyn till befolkning och näringsliv. Hur besluten 1988 i efterhand kom att te sig i dessa avseenden analyseras, inom ramen för utvärderingen av försöks- verksamheten, i annat sammanhang.

Inför 1989 års dimensionerings— och lokaliseringsbeslut hade SÖ ett flertal påbjudna kriterier och bedömningsgrunder att utgå från. Även detta år utgick verket från principen om proportionalitet. I slutändan kom emellertid en tredjedel av de intagningsplatser som fanns att förde- la att avdelas för försök med utbildningsvägar för vilka det nu fanns nya kursplaner. Hälften av fördelade platser var hänförbara till att det handlade om att försöksverksamheten skulle spridas till fler orter av olika karaktär. Hälften var dessutom hänförbara till att intagningsplat- serna avsåg fullskaleförsök i den bemärkelse som SÖ utgick från.

Det blev 1989 tämligen många kriterier och bedömningsgrunder som SÖ tillämpade för ett ganska begränsat antal platser. Utöver de som gi- vits av riksdag och regering kom återigen proportionaliteten och ambi- tionen att nå enlighet med yrkesnämnderna att bli väsentliga.Redan de tre viljeyttringarna om att nya kursplaner skulle prövas, om spridning av försök till fler orter och om ökade möjligheter till fullskaleförsök som föredraganden uttalade i 1989 års budgetproposition kan möjligen ses

• Sida 141
•  Original

som en strävan att nå lite väl många mål med begränsade resurser; i detta fall ett begränsat antal platser. I den allmänna debatten, bland dem som hade insikt i försöksverksamheten, hade vid denna tidpunkt frågan om fullskaleförsök återkommit. Frågan kan ställas om inte för- söksverksamheten, med tanke på det av riksdagen uttalade syftet att den handlar om att få en uppfattning om den arbetsplatsförlagda utbild- ningens kvalitet och hur den totalt belastar arbetsmarknaden i kommu- ner av olika slag, inte hade gynnats bättre av om fördelningen av till- gängliga platser 1989 fått ske med större kraftsamling, dvs. med färre kriterier och bedömningsgrunder. 1989 års beslut kom att innebära så— väl ytterligare spridning av försöket som koncentration inom denna ram. Med tanke på att spridningen redan var ganska stor hade försöks- verksamhetens syfte möjligen gynnats av en mer markerat uttalad vilja om ytterligare koncentration.

Denna typ av reflexioner är naturligtvis lätta att komma med i efter- hand. De görs här i medvetande om att det är en helt annan sak atti ett tidspressat läge fullgöra en ålagd uppgift på, vid rådande omständighe— ter, bästa möjliga sätt.

Det har emellertid framkommit synpunkter om att den stora spridning- en av försöksverksamheten, i ett längre perspektiv, och då vid en total reformering av yrkesutbildningen i gymnasieskolan, kan ha fördelar. Dessa skulle innebära att just spridningen gör att fler får erfarenhet av vad den treåriga utbildningen innebär och att det därmed sker en kun— skapsuppbyggnad på många håll. På samma sätt har det framhållits att det också kan ha fördelar att även orter./skolor, som kanske inte var de som var bäst förberedda för försöken, ändå fick sådana. Detta då erfa- renheterna från dessa lokaliseringar kan vara värdefulla inför ett ge- nerellt genomförande av treårig yrkesinriktad utbildning som då kom- mer att avse alla kommuner/skolor, oavsett graden av förändringsbenä- genhet där.

Metoden att initiera försöksverksamhet i det kommunala skolväsendet genom beslut av riksdag och regering under samma år som den skall starta och genom utläggning av försöken på det sätt som nu har skett har föranlett en del tankar bland dem som lämnat uppgifter inför sam—

• Sida 142
•  Original

manställningen av förevarande rapport. Som redan har nämnts har den valda metoden fått som en följd att skolhuvudmännens anmälningar av intresse att delta i försöksverksamheten inte alltid har kunnat förank- ras i främst skolstyrelserna i plenum. Inte heller länsskolnämnderna kunde i alla fall besluta om de underlag de hade att vidareförmedla till SÖ i plenum. Den omständigheten att den primärkommunala budgeten för ett visst kalenderår skall fastställas av kommunfullmäktige före ut- gången av november månad året innan omöjliggjorde för kommunerna att budgetera erforderliga medel för den försöksverksamhet som skulle komma att önskas av dem. Som en länsskolnämnd har påpekat är denna situation inte unik. Den kan uppkomma varje gång förändringar i det kommunala skolväsendet beslutas av riksdag och regering med en tidta- bell motsvarande den här aktuella.

Sannolikt hade riksdagens beslut om försöksverksamheten behövt fat- tas senasti början av hösten 1987 för att skolhuvudmännen skulle kun- na anmäla intresse för försöksverksamheten inför läsåret 1988/89 med utgångspunkt i en någorlunda tillfredsställande information om inne- håll i och uppläggning av utbildningen och om konsekvenseri fråga om personal, utrustning, läromedel, lokaler och kostnader. En sådan tidta- bell hade också givit gymnasieskolorna bättre möjligheter för nödvändi- ga föreberedelser och förändringar inför försöksverksamhetens start. Skulle dessutom kommunfullmäktige ha kunnat budgetera medel för tilldelad försöksverksamhet hade besluten om försöksverksamhet san- nolikt ha behövt komma ändå tidigare. Detta hade antagligen behövts också om elevernas val i februari till gymnasieskolan inför efterföljande höst skulle kunna grundas på kunskap om vilka utbildningar som skulle finnas att välja i hemkommunen och om vad de innebar.

Intresset för en förnyelse av den yrkesinriktade utbildningen i gymna- sieskolan var, som nämnts, stort, redan när försöksverksamheten ak— tualiserades. Såväl länsskolnämnder som centrala yrkesnämnder har reflekterat över att detta intresse fick många att engagera sig för att för- söksverksamhet skulle komma till stånd, men att denna satsning av mänskligt kapital inte alltid gav utdelning genom att försöksverksam- het tilldelades genom SÖ:s beslut. Man har också frågat sig vilka konse— kvenserna blir, där man har engagerat sig förgäves.

• Sida 143
•  Original

Den metod som valdes för samråd från statens sida med branschorgani- sationerna (motsvarande) kring dimensionering och lokalisering av för- söksverksamheten innebar ett avsteg från vad som eljest tillämpas. I "normala” fall hade länsskolnämnderna, på ett eller annat sätt, samrått med vederbörande branschorganisation kring en ny lokalisering av en utbildning eller av lokalisering av en ny utbildningi länet. Nu blev det en centralisering av detta samråd som fick till följd dels att länsskol— nämnderna i första hand hade anledning att intressera sig för de skol- mässiga förutsättningarna för försök, dels att branschorganisationerna centralt, i de fall de behövde kompletterande information för sina be— dömningar, fick vända sig till sina regionala och lokala företrädare. Det- ta kan också ha varit ett av skälen till att länsskolnämndernas priorite- ringar av önskade försök i länen inte alltid följdes av SÖ. Den valda me— toden i detta avseende hade givetvis fördelar med hänsyn till de tidsra- mar som gällde för ställningstaganden och beslut om dimensionering och lokalisering av försöksverksamheten.

Med det stora intresse som fanns och den metod som valdes för dimensio- nering och lokalisering av försöksverksamheten var det en given följd att alla skolhuvudmän som önskade försöksverksamhet inte kunde få sådan och att länsskolnämndernas ambitioner för länets del inte i alla avseenden kunde tillgodoses. Det var också en given följd att en del ar- betsinsatser skulle komma att göras i onödan. Även om detta var givet har det lett till en del besvikelser. Detta hade möjligen kunnat undvikas om lokaliseringen hade skett t.ex. genom någon form av beställningsför- farande, där statsmakterna hade beställt av SÖ att försöksverksamhe- ten skulle lokaliseras så att en viss angiven andel av försöksplatserna skulle lokaliseras som fullskaleförsök och resten, till vissa angivna an- delar, i kommuner i olika tätortsgradsintervall, och vissa andra angivna andelar i kommuner med olika sammansättning näringslivsmässigt. Med denna utgångspunkt, sina allmänna kunskaper om gymnasieskole- utbildningen i landet och ett datorprogram hade SÖ då kunnat be varje länsskolnämnd att, genom kontakter med skolhuvudmännen, bransch- organisationerna, arbetslivet i länet och andra länsorgan, så långt möj- ligt ombesörja lokalisering av angivet antal intagningsplatser för de oli- ka försökslinjerna, utspritt eller som fullskaleförsök. I ett idealtillstånd

• Sida 144
•  Original

hade en sådan beställning givetvis varit kombinerad med information om vad som skulle gälla i fråga om kursplaner, fortbildning, statsbi- dragsvillkor etc. En sådan metod hade såväl givit andra förutsättningar för utvärderingen av försöksverksamheten, som varit en garanti för att mänskligt engagemang skulle ge utdelning.

Det är lätt att konstatera att den process som dimensioneringen och lo- kaliseringen av försöksverksamheten sammantaget har inneburit rym- mer ofullkomligheter. Detta gäller därvid också den information som fanns tillgänglig för olika nivåers ställningstaganden och beslut och därmed för förutsättningarna för deras agerande. Det är emellertid lika lätt att imponeras av hur ett brett intresse för en förändring kan få alla berörda, myndigheter, organisationer och enskilda anställda där samt intressenter, att, vid givna förutsättningar, göra vad som behövs för att förverkliga ett steg på vägen mot ett gemensamt mål. I vilken utsträck- ning denna mobilisering har kunnat väga upp ofullkomligheterna får utvärderingen utvisa.

• Sida 145
•  Original

Utredningen ang. Utvärdering av för- söksverksamheten med treårig yrkes- inriktad utbildningi gymnasieskolan

Ref

cl 5 '( cc. ut. x O »— C.

Länsskolnämnden i samtliga län samt utbildningscnhetcn, lans— styrelsen Norrbottens län

Hed brev 1989-03—01 informerade undertecknad om den kommitté som skall utvärdera försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning i gymnaSieskolan. Därvid framhölls bl a att den kunskap som finns inom länsskolnännderna är av största betydelse

för vårt arbete.

Det har kommit att franstå som angeläget att — som 'n bakgrund till de resultat som kommer fram genom utvärderingen — göra en analys av hur beslutspr cessen när det gäller lokalisering av försöksverksamheten har gått till och Vilken information be- sluten på olika nifåer har grundat sig på. Denna analys genom- förs for korritténs räkning av undertisningsrådet Britta Ekberg.

Länsskolnämnderna har spelat en riktig roll i närnda besluts- process bl & genen att ge 50 underlag för lokaliseringshesluten. -* att ;roc 5 n " ll kunna ana.ys=ras på ett tillfredsstäl- a därför a? stcrt värde att få länsskolr

ei : ade fräqu. Vi är : 'refna ;: att fråg nte tai besvaia utan extra arLeISinsats från Då:.äcns Sida.

t är emellertid var förhoppning att nån derna skall finna nna insats meningsfull so: ett led i att ge en så bra bakgrund so: mojligt for att kunna förklara resultaten av utärderingen.

&

,.

sätt V

.55 57.73!

(J)—”(M

"J .) m

& i! s

rdesatter en näznderna sandei sina svar på fragorna till

Bri.ta Ekberg Utbildningsdepartementet Svartmangatan 9 111 29 STOCKHOLM

senast den 13 "aj l9å9.

Hed Tänllg hälsring

Claes Elnsteéi ordförande

• Sida 146
•  Original

KOMMENTlitt-RJJLIJ. ERAGOR TILL .LÅJESKOLEILHNDERNA 1. äras

Son framgår av missivskrirelsen är avsikten med bifogade frågor att få viktigt underlag för att belysa Vilken informa- tion besluten om lokalisering av försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning på olika nivåer bar grundat sig på.

2. Qnskrärda_srar

För flertalet av bifogade 11 frågor beskrivs efter varje frågas slut i en ruta vad svaret på frågan bör omfatta.

Länsskolnämnderna har haft att lämna underlag till SO inför såväl 1988 som 1989 års lokaliseringsbeslut. För sex av de 11 frågorna ter det Sig svårt att ge ett samlat svar som kan vara giltigt både för 1988 och 1939. Detta gäller frågorna 1, 2, 3, 4, 5 och 8. Det vore därför värdefullt om nämndernas svar för var och en av sistnämnda frågor utformades så att det går att utläsa hur det som efterfrågas tedde Sig

445.352in

anden från nämndens sida 0: änet budgetåret 1933/89,

a

nu!—l

Y. av 50 önskade ställningstaganden från nämndens sida ot lämplig utläggning av forsok i länet budgetåret 1989/90.

Fråga & Jag fcrestaller 21; att n'1näans behov av information kan ha rört tl a fölganae

a. utbildnings ägir tVZlkä se; skulle komma att finnas i

forsdksr rtsazneten: b. :ursplan ' hall! c. platser f; sp" ' utbildning (on

arbetsli”= med platser;

d. sar' "KBR

e. f.

13:e

• Sida 147
•  Original

Hed "forutsattnzngarlberedska;” kan a ses gene iord' utred— ningar eller analyser som indikerar =tt förutsattn:nga. finns. att överenskommelser traffats el al slutits och/eller

fs av huvudn nnen o: deltagande 1 äga or erforderliga ekonomiska

att vederbörliga beslut fatta försöksverksamheten. även i resurser för ev försök.

Jag har föreställt sig att det kan ha varit relevant for nämnderna att ha information cr förutsättningarna/beredskapen i följande avseenden:

tillgång till erforderliga lokaler tillgänglig utrustning och kcnpletteringsbehov mö)ligbeter till arbetsplatsförläggning av utbildning möjligheter att tillgodose behovet av handledare beredskap att starta handledarutbildning

ekonomisk m : beredskap att anordna lärarfortbildning förekomst av överenskommelser eller avtal om arbetsplats— förläggning a: utbildning

skolledning

behöriga lärare inställning till försök pa skolenhetsnivå huvudmannens ekonomiska beredskap för försok (erforderliga medel avsatta för ändamålet 1 en ko.. nala budgeten)

ammar—im»

(;" fx: C—d H

I de: fall förtydligand kr-ng bifogade fr" ” 03/763 30 21.

Hed vänlig hälsning

Britta Ekberg

• Sida 148
•  Original

FRÅGOR TILL LÅNSSKOLNÅHNDERNI (LI)

FRÅGA 1. Pä vilket sätt påverkade rädande tidsramar nänndens sätt att göra erforderliga insatser - i beredningsarbetet eller i samband med beslut - inför av SO önskat underlag för lokalise- ring av försöksverksamheten med J—ärig yrkesinriktad utbild-

ning?

Var vänlig besvara fräga 1 genom att kortfattat beskriva

' eventuella. av tidsskäl, nödvändiga avsteg frän hur

nämnden eljest hade velat handla i beredningsarbetet eller vid beslut

' ev effekter i övrigt av tidsramarna

YRAGA 2. I vilken utsträckning hade LN fätt erforderlig information om den tilltänkta försöksverksamheten med treärig yrkesinriktad utbildning frän central nivä?

Var vänlig beskriv kortfattat som svar på fräga 2

& å %

* inom vilka omräden den infornation son nämnden fick var tillfredsställande sant hur och frän vilken central instans (t ex utbildningsdeparte- mentet, SO, komnunförbunden, arbetsmarknadens parter, branschorganisationerna) nämnden i första hand fick denna information och

inom vilka omräden som infornationen frän central nivä var otillfredsställande.

• Sida 149
•  Original

IÅGÅ 4.

Vilka Åtgärder vidtog nlmnden ned anledning av SO:: skri- velse till LN angdende önskeall om franstlllning on resp yttrande och prioriteringar av försök (SO:: skrivelser 1988- Ol-llldnr 5000—88:19/ respektive 1988-12-21 /50 dnr 5000 - 88:1711)?

Var vänlig beskriv kortfattat som svar pl fråga 3

* lv utätriktad information (bifoga glrna ev skriftlig information med uppgift on ungefär när informationen distribuerades)

?>. *”: ä 1.

' Vilka kontakter som togs med huvudmännen (bifoga gärna kopia av ev generella skrivelser som till- stålldes huvudmännen)

% * Omfattning av och innebäll i kontakter sed arbetslivet, % parterna och branschorganisationerna %

?

;

f ' Omfattning av och innebdll i kontakter ned andra llnsorgan

Ovriga Åtgärder av betydelse och syftet härmed

Hade LN tillräcklig information för att kunna göra en någor- lunda säker bedömning av förutsättningarna/beredskapen i kommunerna att starta de försök son koanunerna önskade eller som nämnden kunde anse skulle vara önskvärda?

Var vänlig beskriv översiktligt som svar pä fråga 4

* för vilka av de utbildningsvägar/kommun — som kom att omfattas av nämndens fra-ställning resp yttrande till SO - som nämnden — av tidsskäl eller av andra skäl - inte hade sådan information att den kunde anses vara tillräcklig för att kunna göra en nägor- lunda säker bedömning av förutsättningarna/bered-

skapen.

(För övriga utbildningsvägar/kommun soa kom att omfattas av nämndens framställning resp yttrande till SO förutsätts härvid att informationen var

• Sida 150
•  Original

YRÅGÅ 6.

YRÅGÅ 7.

.'— >.

3 Var vänlig ange som svar på frige S 5 I å————-————————-——————————————————————-————————————— ; g ' vilka frlgor/förbällanden av bl initierade kartlägg— % % ningar eller analyser avsäg. & % (Bifoga gärna ev skriftlig dokumentation av kartlägg- % ? ningar eller analyser med uppgift om vilket eller % % vilka läsär de avsåg) &

Hade LN initierat kartläggningar eller analyser om förut- sättningar för eller lämplig lokalisering av J-ärig yrkesin- riktad utbildning i länet med anledning av 06Y:s förslag före SÖ:s skrivelse 1988-01-11?

(På

Var vänlig besvara fräga 6

' genom att bifoga kopia av ev sådana kartläggningar eller analyser eller

;mwmmnawwmenvemmw F

' ange i punktform vad kartläggningarna eller analy- serna avsåg ocb vid vilken tidpunkt de genomfördes

Initierade LN diskussioner i länet om 3-ärig yrkesinriktad utbildning med anledning av ÖGY:s förslag före 1988—01-11?

Var vänlig besvara fråga 7 genom

att ange ungefärligen vid Vilken tidpunkt detta skedde och

vilka grupper (t ex skolledare, länsorgan) som var involverade

• Sida 151
•  Original

k. arbetsmarknadens parter B. branschorganisationerna C. företag och/eller myndigheter D. huvudmännen (utöver genom ev ansökan om försök)

inflytande på de ställningstagnaden om lämplig lokalisering av försök i länet som nämnden vidareförmedlade till 50?

Var vänlig besvara fråga 8 genom att kortfattat ange

% å * på vilket sätt och i vilken utsträckning

& k. — D. enligt ovan hade inflytande på * de ställningstaganden om lämplig lokali— ring som nämnden kom att göra

' om endera eller flera av k. ' C. enligt ovan i något fall hade ett avgörande inflytande på nämndens ställ- ningstagande till viss tilltänkt försöksort eller till vilka utbildningsvägar som borde ingå dår. V v ange i sä fall vilka orter/utbildningsvägar

detta gällde.

>:—:-m:—:m-:->:—>:-:-m—:=

FRÅGA 9. Vilka är LN:s allmänna erfarenheter av SD:s lokaliserings- beslut 1988 (avseende budgetåret 1988/89): Var de kommuner/- skolor i länet som fick försök de som också var bäst för- beredda?

VRÅGÅ 10. Hur ser LN i nuläget på SÖ:s lokaliseringsbeslut 1989 (av— seende budgetåret 1989/90): Var de kommuner/skolor i länet som fick försök de som också var bäst förberedda?

FRÅGA 11. Vilket är, enligt Lst mening, det främsta syftet med för- söksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning?

KONTAKTPERSON: V v lämna uppgift om vem på nämnden som kan kontaktas rörande nämndens svar på dessa frågor.

• Sida 152
•  Original

nu annu-ism” mm ]. m=; nu mm " .! m E; __=f: :äj. __ __ _ __ __ , ”___ '.': f ' (ilj-*. . .'1 F) m slum man'-a "Jm '. ut var ___ "_ ___ mum—sr 'na—WITH? % . (1111. ""'-*I"? w ml'f ___H [Må ___, __ .___:l__*s'_ :; _; '-' '4' '='4 — ' - _ -,_ ,. f; ? [m:-gi alu]. &! E' :"lglel-Iinlr_hlulnl ": . - u ,' =

aula-.'."'ei:_ai._r.".-="'s;t;1fti.fu'." firm- i ”Melua-w salliv .: sne ma wti: ! ' _ng |! Öhlund enl me'-n 3:11" 41 &

l i .|. Må Ii . ' ww m...: _m-l Magni gu aa_nuw mit-når 41 m _- = lm

" nu nu um Messi-mel "martin utv it;? a:aiusaäg

' -:.u£|- m amm- nm. u rv nun .wnllvu-t-ue'n " |" ali-ulf." init

"WWW "'I?!” 1. "I " :" I: N _ ' ] " ).4. _.r Å.”.J %:?” .l- "IHJ ..' m

==” - - ' * . , _ "'i "F:-.. -

rm mt- ankdamm e: 6! se nunn- I u n- aus .ei m

' ”'" imam—mom...

"" "'memwmå . "

___—Var aänllg_ la_e'm'. Evig-|. T quam

amkm hung-nh u; &.wqmm atm.—ak: i"

__ ”nu. "",", : nu! lg nu "unika

' vm repr-nr .L 'ta 'ahllnln -. Li.-acuanl ln ur "salu-ne.-

l_. maj-wer- mmm anv -mm4- %.:

• Sida 153
•  Original

1989-06-14 Dnr 89/025

De centrala yrkesnämnderna (notsvaran- de)

På regeringens uppdrag har undertecknad kallats som ordförande för den kommitté som skall utvärdera försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning i gymnaSieskolan. Huvudsek- reterare l ke. itten är professor Ulf P. Lundgren.

Det har kommit att framsta som angeläget att — som en bakgrund tlll de resultat som kommer fram genom utvärderingen - göra en analys av hur beslutsprocessen. när det gäller lokalisering av försöksverksamheten, har gått till och vilken information be- sluten på olika nitåer har grundat sig på. Denna analys genom- förs för kommitténs räkning av undervisningsrådet Britta Ekberg.

Yrkesnämnderna har spelat en Viktig roll l nämnda beslutsprocess gener att SÖ:s beslut om dimenSicnering och lokalisering av försöksverksamheten - enligt gällande bestämmelser — skall föregås ar sa rei sed berörda yrkesnämnder eller notsvarande o: vilka skolhuvudman som skall få delta i forsoksverksamheten. För at: processen skall kunna analyseras på ett tillfredsställande sätt Vore det därför av stort värde att få yrkesnämndernas svar på bifogade frågor. Vi är nedvetna or att frågorna inte kan ' ;aras utan extra arbetsinsats från nämndens sida. Det ai e ellertid var förhoppning att nämnderna skall finna denna insats meningsfull som ett led 1 att ge en så bra bakgrund so: möjligt för att kunna förklara resultaten av uttarderingen.

|

U' värdesätter om nannderna sande: Sina va£_på_fråqg£g t1L_

Britta Ekberg Utbildningsdeparterentet S" 'tmangatan 9 lll 29 STOCKHOLM

ru m . |)— m " *o ." ll le )" w ,. u» a 'l.

• Sida 154
•  Original

UGY Utredningen ang. Utvärdering av för- söksverksamheten med treårig yrkes- inriktad utbildning i gymnasieskolan Datum Ref.

Britta Ekberg Tel.

1989-06—14 Dnr 89/028

08/763 30 21

Landstingsförbundet Box 6606 113 84 STOCKHOLM

Del av utvärdering av försöksverksamheten med treårig yrkesin— riktad utbildning 1 gymnasieskolan

På regeringens uppdrag har undertecknad kallats som ordförande för den kommitte son skall utvärdera försöksverksamheten med treårig yrkeSinriktad utbildning 1 gymnasieskolan. Huvudsek— reterare i kommittén är professor Ulf ?. Lundgren.

Det har komrit att framstå so.. angeläget att - som en bakgrund till de resultat som kommer fram genom utvärderingen — göra en analys av hur beslutsprocessen, när det gäller lokalisering av försöl'S'Jerksamncten. har gått till och vilken inforzation be- sluten på olika nivåer har grundat Sig på. Denna analys genom— förs för konmittens räkning av undervisningsrådet Britta Ekberg.

Enligt för försöksverksamheten gällande bestämmelser skall SÖ:s beslut om dimens:oner-.g och lokal- ering av försoksverksamheten föregås av samråd ned berörda yrkesnämnder eller motsvarande om Vilka skolhuvudmän sor. skall få delta i försöksverksamheten. För vårdområdet: del har således, enligt vad Vi erfarit, ett sazråd ägt rum mellan Landstingstörbundet och SD Vllkét svarar mot det samråd son skett zellan 50 och yrkesnämnderna. Lands- tingsförbundet och yrkesnarnderna har härigenom spelat en viktig roll 1 ovan nämnda beslutsprocess.

K-ititten har t1_-stall: sa: liga yrkesnäznder har bifogade frågor. För att b. s' utspiocess . skall kunna analyseras på ett tillfredsställande sat t ':cre jet av stort värde om även Lands- tingsförbundet — från sina utgångspunkter— Ville besvara samma frågor. Vi ar medvetna om att frågorna inte kan besvaras utan extra arbets;nsats. Det är ewellertid vår förhoppning att fcrbundet skall finns denna insats ? ningsfull sor ett led i att ge en så bra balzgrrnd so? möjligt för att kunna förklara resul— taten at "arderingen.

• Sida 155
•  Original

Britta Ekberg Utbildningsdepartementat S artmangatan 9 111 19 STOCKHOLM

1.._s_é.sod title.-1993h_t_,_före_ än _se2£e3_b=,,r_l38_9.

Med vänlig hälsning Claes Elmstedt ordförande

Britta Ekberg

• Sida 156
•  Original

-.Vilket lasår kom första gången en eller flera a" de studie- agar _'r.aSieskolan sor faller incr TM:s verksanhetsområde att omfattas av försök =erksamheten.1ed treårig yrkes;nriktad utbildning i gymnaSies :olazi? Deltgg re presentanater för YH ' :d överläggningar se 50 ;nför lokaliseringen av forsokSVerksar— heten inför detta läsåi?

a. Läsåret 1938/89? b. Läsåret 1989/90?

;_ VQÅ_ -netsma551gt — när det gäller .erksan.net - om fcrnalla upp i direkti"en för

ai Vid överläggningarna . år 1958 års beslut?

b) Vid överlaggnizigarna n ; inför 1989 års beslut?

(Frågar avser de sju punkter sor återfinns 1 bifogad översikt över direktiven.?

5. Vad v_i_ste parterna 1 YL om i Vilken utsträckning skol— huvudmän och gyznaSLeskolor i olika typer av lznmmuner hade frazförhällnini att påbcrja försöksverksamhet inom resp

branschs veré'sa:h_zsområde:

a) Inför 1983 års b) Inför 1989 års beslut?

5- Hur untitled? ' presenterade som

a) Vid överlaggningerna inibr b) vid överläggningarna inför

6. Hade Y? b"erläogniscar i sa: ma stånd pun.__r part ) .'

a)

• Sida 157
•  Original

9.Vil5en information hämtade parterna i YN in - och från vem/vilka — som underlag för sina ställningstaganden vid

överläggningarna med 50?

a) Inför 1988 års beslut' b) inför 1989 års beslut?

10. Hur påverkade den tid som stod till förfogande för SÖ:s beredningsarbete inför dimensionerings- och lokaliserings- besluten Yst handlande?

a) Inför 1988 års beslut? b) Inför 1989 års beslut?

11. Kilken information gick parterna i YH ut med när 50 be- slutat on dir ensionering och lokalisering av försöksverksam- heten?

a. 1988? Ven/vilka fick denna information? När? b. 1989? Vem/vilka fick denna information? När?

12._yilken information i fråga om reformering av den yrkeszn— riktade utbildningen i gynnaSieskolan hade parterna i YN tigigare gått u ned (från den tidpunkt ÖGY:s förslag lär- nades, fram till dess överläggningarna ned so on lokalise— ringen påbörgadesii ver/ il).a fick denna internation? När?

Hur ser YH i efterhand på 1988 års lokaliseringsbeslut- var det de orter som var bäst förberedda so: fick försöks- verksamhet? 1 r..

e Fternand på 1989 års lokaliserings'eslut-

14) Hur er YH i — var det de orter sor '.'ar bäst förberdda som fi cr. y. terli gar eller nytillkomnande försöks'erksanhet?

15) !åå_3£l enligt YN, det främsta syftet med försöksverksam- heten?

16; Information eller reflexioner i & riot _från YH: 5 Sida 59: kan vara a': b5_ydej55 !:r den del a'. ut.arderingen av :ör- soksv=rksa..he ter sc. c anstående frågor - enligt miSSivskri— relsen till frågorna - avser.

Var vänlig la: na_,'.ppgi_t ;: Ven_ eller Vilka hos yr:;esn*::' en som - vid beho. — han kontaktas rörande nämnde ns s.ar på frågorna.

• Sida 158
•  Original

för utvärderingen av utbildning-i gymnasieskolan

TABLA. Frågor som skall utvärderas

1. HUR PÅVERKAS tillgången på__ platser för arbetsplats- förlagd utbildning av * konjunkturläge? 1 (

' ortens storlek? * näringsstruktur?

|.) . VILKA EFFEKTER får ———+——— 6. en förlangd utbildning .

på

till yrkesinriktad

' rekryteringen av elever utbildning?

un

försöksverksamheten

!!!! ! EM.!!! !!!!!!l!!! i!!! !!!!!!l

UTVÄRDERING AV

med yrkesinriktad

. HUR FUNGERAR

* samarbetet mellan

arbetslivet och skolan?

TRÄFFAS DE AVTAL SOM BEHÖVS

* dels mellan skolhuvudmän och arbetsgivare?

* dels mellan ar— betsgivare och arbetstagare?

.nu

___-an

!

! att i ökad utsträckning använda ! arbetsli' et som resurs för yr- | kesutb ildning

'.!!!!i! !: !!!!t.!!!!!!!ll !!!!2!!! E!!

__.» .nu—un-

3. AR DET .IOJLIGT ___—_____—__+______ 7. VILKA KOSTNADER att arbetspi atsför— ! för lagga stora delar * av utbildningen : * staten? och samtidi;t ha ! ! ' skolhuvudmännen? * högt ställda krav på kvalitet? ; * arbetsgivare? . 4. TILLZANDAHALLEP ___—_———_————

arbetsplatsen

' utriléad: handledare

• Sida 159
•  Original

Bilaga 2 A

Yrkesnämnder (motsvarande) SÖ haft samråd med 1989

Yrkesnämnden för fabriksindustin, YFIND SAF:s allmänna grupp Box 16105 103 23 STOCKHOLM

Måleribranschens Yrkes- nämnd*) Att. Börje Johansson Svenska Målareforbundet Box 1 1 l 3 1 1 1 81 STOCKHOLM

Motorbranschens Yrkes- nämnd, MY N Blasieholmsgatan 4 A

1 1 1 48 STOCKHOLM

Verkstadsindustrins Yrkes— nämnd, VYN Box 5510 114 85 STOCKHOLM

Pappersindustrins Yrkes- nämnd!) Kronobergsgatan 6 285 00 MARKARYD

Handelns yrkesnämnd .sox 1720 i 1 ! 87 STOCKHOLM

uldningsrådet för hotell estaurangef'l 1) ' 1 58 11 STOCKHOLM

Kommunala Yrkesnämnden, KYN Svenska Kommunförbundet PA—avdelningen Hornsgatan 15

116 47 STOCKHOLM

Centrala Yrkesnämnden Byggnadsplåt, CYB Box 19015 104 32 STOCKHOLM

Transportfackens Yrkes— och Arbetsmiljönämnd, TYA Box 1826

171 26 STOCKHOM

Stål- och Metallindustrins Yrkesnämnd, SMY Box 1721 111 87 STOCKHOLM

Livsmedelsbranschernas ut- bildningsorgan” Blasieholms atan 5 111 48 STO KHOLM

Träindustrins Yrkesnämnd” Box 14033 104 40 STOCKHOLM

Skogsbrukets yrkesnämnd Box 16026 103 21 STOCKHOLM

Byggnadsindustrins Yrkes— nämnd, BYN

Box 34013 100 26 STOCKHOLM

VVS—branschens Yrkes- nämnd Blasieholms atan 4 A 111 48 STO KHOLM

Elfackets Centrala Yrkes- nämnd, ECY - Box 1610 111 86 STOCKHOLM

SVEMEKS Yrkesnämnd Svets Mekaniska Arbetsgivaretörbundetll 2) Blasieholms atan 4 A 111 48 STO KHOLM

Tekoindustrins Yrkesnämnd Tekoförbundet Box 151 16 103 23 STOCKHOLM

Lackerarnas yrkesnämnd” Blasieholms atan 4 A 111 48 STO KHOLM

Landstingsförbundet Box 6606 113 84 STOCKHOLM

• Sida 160
•  Original

Trädgårdsnäringens yrkes- Vattenbrukarnas Riksfor- Lantbrukets yrkesnämnd

nämnd bund LRF __

Rektor Bertil Permén Hushållningssällskapet Klara 0 K rkogata 12 ' Säbyholmsskolan Box 253 _ _ 105 33 ST CKHOLM 197 00 BRO 871 01 HARNOSAND

*)Var ej inbjudna av SÖ 1988 1) Svar har ej inkommit 2) Deltog ej vid överläggningarna

• Sida 161
•  Original

Bilaga 3

12.3. Yrkesnämnderna (motsvarande)

20 yrkesnämnder (motsvarande) har, efter förfrå an härom, i början av hösten 1989 redovisat sin syn på, i vilken utsträc nin det var de orter som var bäst förberedda som fick ytterligare eller nyti lkommande för- söksverksamhet genom 1989 års dimensionerings— och lokaliserin be- slut. Enligt Verkstadsindustrins Yrkesnämnd var det sannolika s , att de orter som fick ytterli are eller nytillkommande försöksverksamhet genom beslutet var bäst örbredda. Måleribranschens Yrkesnämnd tror också att det förhöll sig så. VVS—Branschens Yrkesnämnd finner det sannolikt att så var fallet och Handelns Yrkesnämnd att detta gällde "till stora delar”. Enligt Kommunala Yrkesnämnden var det så i större utsträckning än vid 1988 års beslut. Fem av 20 yrkesnämnder (motsva- rande) var således snarast benägna att bejaka att det var de orter som var bäst förberedda som fick ytterligare eller nytillkommande försök ge— nom beslutet.

Livsmedelsbranschens Yrkesnämnd förklarar sig i stort sett nöjda med lokaliseringsbeslutet och framhöll att det kan vara en fördel atti försö- ket ta med orter som inte är de bäst förberedda. Det viktiga för Bygg- nadsindustrins Yrkesnämnd var att kommunerna i Skaraborgs län var intresserade av att delta i försök och att det därmed blev en verksamhet som omfattade ett helt län.

Landstingsförbundet och två yrkesnämnder gör uttalanden om bered- skapen allmänt i kommunerna inför läsåret 1989/90 eller i fråga om de orter som fick försök genom beslutet. Enligt Landstingsförbundet var samtliga orter som fick försöksverksamhet genom beslutet väl förbered- da. Problemet var i stället alla de orter som inte fick försök; trots att så— väl skolan som ”vården" hade hög beredskap för en försöksverksamhet. Förbundet frågar sig hur många år de skall bli besvikna, och vilka effek- ter det har på deras arbetsinsatser. Träindustrins Yrkesnämnd, som framhåller att res ektive skola var väl förberedd, tar upp samma tråd som Landstingsför undet. Nämnden framhåller således att det, genom det begränsade antalet försöksplatser för träteknik, finns ett stort miss-

• Sida 226
•  Original

nöje från skolor som anser sig ha "minst lika stor beredskap" som skolor som ingår i försöket. Transportfackens Yrkes— och Arbetsmiljönämnd menar att man inför 1989 års beslut kunde märka att kommunerna var bättre förberedda än närmast föregående år. Vissa kommuner hade på- börjat ändringar av lokaler eller nybyggnad av sådana för att anpassa verksamheten till försöksläroplanerna. Nämnden konstaterar att för dess utbildningsområde var lokalfrågan av avgörande betydelse.

Centrala Yrkesnämnden Byggnadsplåt anser att vissa skolor är väl för- beredda. Nämnden upplyser om att två skolor inte fullt ut utnyttjar er— hållna platser och att det kan förekomma lokalbrist. Lackerarnas Yr- kesnämnd gör bedömningen att ingen av landets skolor med billacke- rarutbildning var "förberedd att bedriva" treårig försöksutbildning; det- ta till följd av stor osäkerhet om linjestruktur och bidragsförutsättning— ar. Om valet av lokalisering skulle ske ”i dag" skulle nämnden har fler och möjligen bättre alternativ för förläggning av försök.

Lantbrukets, Skogsbrukets och Trädgårdsnäringens Yrkesnämnder an- ser det, liksom i fråga om 1988 års beslut, knappast möjligt att avgöra om lokaliseringen skett till de bäst förberedda orterna. Motorbran- schens Yrkesnämnd ser det som för tidigt att uttala sig när det gäller den ställda frågan.

Två yrkesnämnder redovisar graden av överensstämmelse mellan egna önskemål och SO:s ställningsta anden. Tekoindustrins Yrkesnämnd hade en annan uppfattning än S i fråga om två orter. Yrkesnämnden för fabriksindustrin upplyser, att eftersom branschen gick in i 1989 års försök med ett begränsat antal platser, fick nämnden, "i kompromiss" avstå från några orter. Elfackets Centrala Yrkesnämnd konstaterar att det inte skedde någon utökning av försöksverksamheten inom bran- schens verksamhetsområde genom 1989 års beslut.

Vattenbrukarnas Riksförbund framhåller att avsikten har, när det gäl- ler elevernas möjlighet att få känna på de olika näringsgrenarna jord- bruk, skogsbruk, trädgård och vattenbruk, varit att eleverna under för- sta utbildningsåret praktiskt skall få deltaga under minst fyra veckor i de olika näringsgrenarnas verksamhet. Detta skall bl.a. ligga till grund för det senare slutgiltiga valet. Under det första försöksåret har det, en- ligt förbundet visat sig, att endast ett fåtal av skolorna för jord—, skog— och trädgårdsutbildning har beaktat detta, vilket har fått till följd att grenen vattenbruk helt saknar elever andra året.

• Sida 227
•  Original

Kronologisk förteckning

1. Rapport av den särskilde utredaren för granskning av hotbilden mot och säkerhetsskydder kring stats- minister Olof Palme. C. Beskattning av fämansföretag. Fi. Integriteten vid siatislikprodukrion. C. Fasra Öresundsförbindelser. K. Samordnad länsförvallning. Del 1: Förslag. C. Samordnad länsförvalming. Del 2: Bilagor. C. Vidgad elableringsfriher för nya medier. U. UD:s presstjänst. UD. . Särskild inkomstskatt för utländska artister m.fl. Fi. 10. Två nya treåriga linjer. U. 11. Hushållssparandet - Huvudrappon frän Spardelega- tionens sparundersökning. Fi. 12. Den regionala problembilden. A. 13. Mångfald mot enfald. Del 1. A. 14. Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och rälLsfrägor. A. 15. Storstadstrafik 2 - Bakgrundsmalerial. K. 16. Kosmadsurveckling och konkurrens i banksektorn. Fi. 17. Risker och skydd för befolkningen. Fö. 18. SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder. C. 19. Regionalpolitikens förutsättningar. A. 20. Tullregislerlag m.m. Fi. 21. Sätt värde på miljön - miljöavgifter pä svavel och klor. ME. 22. Censurlagen - en modernisering av biografförord- ningen. U. 23. Parkeringsköp. Bo. 24. Statligt finansiellt stöd? I. 25. Rapporter lill finansieringsutredningen. I. 26. Kustbevakningens roll i den framtida sjööver- vakningen. Fi. 27. Forskning vid de mindre och medelstora högskolor- na. U. 28. Utbildningar för framtidens tandvård. U. 29. Samarbete kring klinisk utbildning och forskning inför 90-lalet. U. 30. Professorstillsänning. En översyn av proceduren vid tillsättning av professorsljänster. U. 31. Statens mät- och provslyrelse. I. 32. Miljöprojekt Göteborg - för en renare Hisingen. ME. 33. Reformerad inkomslbeskalming — Skattereformens huvudlinjer. Del 1. - Inkomst av kapital. Del 2. - Inkomst av tjänst, lagtext och kommentarer. Del 3. - Bilagor, expenrapponer. Del 4. Fi.

owsoweww

34. Reformerad förelagsbeskaltning - Motiv och lagförslag. Del 1. - Expenrapponer. Del 2. Fi.

35. Reformerad mervärdeskan m.m. - Motiv. Del 1. - Lagtext och bilagor. De12. Fi.

36. Inflalionskorrigerad inkomstbeskanning. Fi.

37. Utländska förvärv av Svenska företag — en studie av utvecklingen. ]. 38. Det nya skatteförslaget - sammanfattning av skane— utredningamas betänkanden. Fi. 39. Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - kartlägg- ning och bedömning. S. 40. Datoriserin g av lullruiinema - slutrapport. Fi.

41. Samerän och sameting. Ju. 42. Det civila försvaret. Del 1. Det civila försvaret. Del 2. Förfatmingstexl. Fö. 43. Storsladstrafik 3 - Bilavgifter. K. 44. Översyn av vapenlagstifmingen. Ju. 45. Slandardiseringens roll i EFI'A/EG - samarbete!. 1. 46. Arméns utveckling och försvarets planeringssystem. Fö. 47. Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - Bilagor. S. 48. Energiforskning för framtiden. ME. 49. Energiforskning för framtiden. Bilagor. ME. 50. Stiftelser för samverkan. U. 51. Den gravida kvinnan och fostret - tvä individer. Om fosterdiagnosu'k. Om sena aborter. Ju. 52. Det statliga energiforskningsprogrammet - aktörer inom energisektorn. ME. 53. Arbetstid och välfärd. Arbetstid och välfärd. Bilagedel A. Arbetstid och välfärd. Bilagedel B. A. 54. Rätt till gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar. S. 55. Fungerande regioner i samspel. A. 56. Fiskprisreglcringen och fiskeriadminisualionen. 10. 57. DO och Nämnden mot etnisk diskriminering — de tre första ären. A. 58. Undantagandepensionäremas ekonomi. S. 59. Nominering av redovisningskonsulter. C. 60. Huvudbetänkande från allemalivmedicinkommittén. S. 61.Hälsohem. S. 62. Altemativa terapier i Sverige. S. 63. Värdering av altemativmedicinska teknologier. S. 64. Kommunalbot. C. 65. Staten i geografin. A.

• Sida 228
•  Original

Kronologisk förteckning

66. Begreppet krigsmateriel. UD. 67. Levnadsvillkor i storstadsregioner. SB. 68. Storstadens partier och valdeltagande 1948—1988. SE. 69. Storstadsregioncr i förändring. SE. 70. Storstädemas arbetsmarknad, SB. 71. Ny bostadsfinansiering. Bo. 72. Värdepappersmarknaden i framtiden. Fi.

73. TV - politiken. U.

74. Forskningsetisk prövning. Organisation, information och utbildning. U. 75.Etisk granskning av medicinsk forskning. De forskningsetiska kommittéernas verksamhet. U. 76. Att förebygga ALLERGI lövcrkänslighet. S. 77. Expertbilaga. Beskrivningar av ALLERGI / över- känslighet. S. 78. Statistikbilaga. Omfattning av ALLERGI / över— känslighet. S.

79. Storstadstrafik 4 - Ytterligare bakgrundsmaterial. K. 80. Förenklad handläggning hos HSAN m.m. S. 81. Ny generalklausul mot skatteflykt. Fi. 82. Nedsätming av energiskatter. ME.

83. Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Energi och trafik. ME. 84. Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Energi och trafik. Bilagedel. ME. 85.Civil personal i försvaret. Uppgifter och kompe- tens i freds- och krigsorganisationen. Fö. 86. Samhällets åtgärder mot allvarliga olyckor. Fö. 87. Skördeskadeskydd för trädgårdsnäringen. JO. 88. Skadeförsäkringslag. Ja. 89. Översyn av lagen om pliktexemplar. U. 90. Utvärdering av försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. Första året. U. 91. Statligt förhandlingsarbete. Fi. 92. Prospekteringspolitik. 1. 93. Prospekteringspolitik. Rapportdel. I. 94. Särskild redovisningsmetod för enskild näringsverk— samhet. Fi.

95. Riksgäldskontoret - en finansförvaltning i staten. Fi. 96. Förenklad handläggning av ansökningar om bostadslån m.m. Bo. 97. Vad händer med folkhögskolan? U. 98. Transplantation - etiska, medicinska och rättsliga aspekter. S. 99. Organdonation och transplantation - psykologiska aspekter. S.

100. 101. 102. 103. 104. 105.

106.

Adoptionsfrägor. Ju. Förtidspension och rörlig pensionsålder. S. Utlandssamverkan pä krigsmaterielomradet. UD. Hypoteksinstituten i framtiden. Fi. Terroristlagstifmingen. A. Prövning av industrilokalisering enligt natur— resurslagen. Bo. 6000 platser och 10 000 platser för försök i gymnasieskolan. Hur, var och varför? U.

• Sida 229
•  Original

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen

Levnadsvillkor i storstadsregioner. [67] Storstadens panier och valdeltagande 1948-1988. [68] Storstadsregioneri förändring. [69] Storstädernas arbetsmarknad. [70]

J ustitiedepartementet

Samerätt och sameting. [41] Översyn av vapenlagstiftningen. [44] Den gravida kvinnan och fostret - två individer. Om fosterdiagnostik. Om sena aborter. [51] Skadeförsäkringslag. [88]

Adoptionsfrägor. [100]

Utrikesdepartementet

UD:s presstjänst. [8] Begreppet krigsmateriel. [66] Utlandssamverkan pä krigsmaterielomradet. [102]

Försvarsdepartementet

Risker och skydd för befolkningen. [17] Det civila försvaret. Del I. [42] Det civila försvaret. Del 2. Författningstext. [42] Arméns utveckling och försvarets planeringssystem. [46] Civil personal i försvaret. Uppgifter och kompetens i freds- och krigsorganisationen. [85] Samhällets åtgärder mot allvarliga olyckor. [86]

Socialdepartementet

Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - kartläggning och bedömning. [39] Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - Bilagor. [47] Rätt till gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar. [54] Undantagandepensionäremas ekonomi. [58] Huvudbetänkande frän altemativmedicinkommittén. [60] Hälsohem. [61] Alternativa terapier i Sverige. [62] Värdering av altemativmedicinska teknologier. [63] Att förebygga ALLERGI / överkänslighet. [76]

Transplantation - etiska, medicinska och rättsliga aspekter. [98] Organdonation och transplantation - psykologiska

aspekter. [99] Förtidspension och rörlig pensionsålder. [101]

Kommunikationsdepartementet

Fasta Öresundsförbindelser. [4] Storstadstraf'tk 2 - Bakgrundsmaterial. [15] Storstadstraf'ik 3 - Bilavgifter. [43] Storstadstrafik 4 - Ytterligare bakgrundsmaterial. [79]

Finansdepartementet

Beskattning av fämansföretag. [2] Särskild inkomstskatt för utländska artister m.fl. [9] Hushållssparandet - Huvudrapport frän Spardelega— tionens spamndersökning. [11] Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektom. [16] Tullregisterlag m.m. [20] Kustbevakningens roll i den framtida sjöövervakningen. [261 Reformerad inkomstbeskattning

- Skatterefonnens huvudlinjer. Del 1. [33] - Inkomst av kapital. Del 2. [33] - Inkomst av tjänst, lagtext och kommentarer. Del 3. [33] - Bilagor, expertrapporter. Del 4. [33]

Reformerad företagsbeskattning

— Motiv och lagförslag. Del 1. [34] - Expenrapporter. Del 2. [34] Reformerad mervärdeskatt m.m. - Motiv. Del 1. [35] - Lagtext och bilagor. Del 2. [35]

Intlationskorrigerad inkomstbeskattning. [36]

Det nya skatteförslaget - sammanfattning av skatte- utredningamas betänkanden. [38] Datorisering av tullrutinema - slutrapport. [40] Värdepappersmarknaden i framtiden. [72]

Ny generalklausul mot skatteflykt. [81] Statligt förhandlingsarbete. [91] Särskild redovisningsmetod för enskild näringsverksam- het. [94]

Riksgäldskontoret - en finansförvaltning i staten. [95]

Expertbilaga. Beskrivningar av ALLERGI löverkänslig- Hypoteksinstituten i framlidem [103] het. [77] Statistikbilaga. Omfatming av ALLERGI / överkänslig- het. [78] Förenklad handläggning hos HS AN m.m. [80]

• Sida 230
•  Original

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet

Vidgad etableringsfrihet för nya medier. [7] Två nya treåriga linjer. [10] Censurlagen - en modernisering av biografförordningen. [221 Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. [27] Utbildningar för framtidens tandvård. [28] Samarbete kring klinisk utbildning och forskning inför 90-talet. [29] Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid tillsättning av professorstjänster. [30] Stiftelser för samverkan. [50]

TV - politiken. [73]

Forskningsetisk prövning. Organisation, information och utbildning. [74] Etisk granskning av medicinsk forskning. De forskningsetiska kommittéemas verksamhet. [75] Översyn av lagen om pliktexemplar. [89] Utvärdering av försöksverksamheten med treårig yrkes- inriktad utbildning i gymnasieskolan. Första året. [90] Vad händer med folkhögskolan? [97] 6000 platser och 10 000 platser för försök i gymnasie- skolan. Hur, var och varför? [106]

Jordbruksdepartementet

Fiskprisregleringen och fiskeriadministrationen. [56] Skördeskadeskydd för u'ädgärdsnäringen. [87]

Arbetsmarknadsdepartementet

Den regionala problembilden. [12] Mångfald mot enfald. Del 1. [13] Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och rättsfrågor. [14] Regionalpolitikens förutsättningar. [19] Arbetstid och välfärd. Arbetstid och välfärd. Bilagedel A. Arbetstid och välfärd. Bilagedel B. [53] Fungerande regioner i samspel. [55] DO och Nämnden mot etnisk diskriminering -— de tre första åren. [57] Staten igeografin. [65] Terroristlagstiftningen. [104]

Bostadsdepartementet Parkeringsköp. [23]

Ny bostadsfmansiering. [71]

Förenklad handläggning av ansökningar om bostadslån m.m. [96] Prövning av industrilokalisering enligt natur- resurslagen.[105]

Industridepartementet

Statligt finansiellt stöd? [24] Rapporter till finansieringsutredningen. [25] Statens mät- och provstyrelse. [31]

Utländska förvärv av svenska företag - en studie av utvecklingen.[37] Standardiseringens roll i EFT A/EG -

samarbetet. [45]

Prospekteringspolitik. [92] Prospekteringspolitik. Rapportdel. [93]

Civildepartementet

Rapport av den särskilde utredaren för granskning av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring statsministe Olof Palme. [1]

Integriteten vid statistikproduktion. [3] Samorde länsförvaltning. Del 1: Förslag. [5] Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. [6]

SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder. [18] Nominering av redovisningskonsulter. [59] Kommunalbot. [64]

Miljö- och energidepartementet

Sätt värde på miljön — miljöavgifter pä svavel och klor.[21] Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. [32] Energiforskning för framtiden. [48] Energiforskning för framtiden. Bilagor. [49] Det statliga energiforskningsprograrnmet - aktörer inom energisektorn. [52] Nedsättnin g av energiskatter. [82] Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Energi och trafik. [83] Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Energi och trafik. Bilagedel. [84]

• Sida 231
•  Original

l:a-w.] it tar,]..-

.”f'l jr.-".-*'5d.""

- IL .unr'r

• Sida 232
•  Original

• Sida 233
•  Original

• Sida 234
•  Original

ALLMÄNNA FÖRLAGET

BESTÄLLNINGAR: ALLMÄNNA FÖRLAGET, KUNDTJÄNST, 106 47 STOCKHOLM, TEL: 08-739 9630, FAX: 08-739 95 48. INFORMATIONSBOKHANDELN, MALMTORGSGATAN 5 (vm BRUNKEBERGSTORG), STOCKHOLM.

XOSZ'SLCO NSSI 9'6970 L'BS' 16 NESI