Ny kunskap och förnyelse : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

NY KUNSKAP

FÖRNYELSE

*

SUU

Statens offentliga utredningar W983 1991:36

?£3

Civildepartementet

Ny kunskap

och

förnyelse

slutbetänkande av POS-utredningen Stockholm 1991

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regenngskansliets förvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress: Allmänna Förlaget

Kundtjänst

106 47 Stockholm

Tel 08/7 39 96 30

Telefax: 08/7 39 95 48

Publikationema kan också köpas i Informationsbokhandeln, Malmtorgsgatan 5, Stockholm.

Graphic Systems AB, 1991 ISBN 91-38-10781-3

Göteborg

ISSN 0375-25OX

Till statsrådet och chefen för civildepartementet

Regeringen bemyndigade den 31 1990 chefen för maj civildepartementet att tillkalla en särskild utredare med att utreda om uppdrag forskningen den offentliga sektorn. Med stöd av förordnades den 2 bemyndigandet juli 1990 t.f. professor Janerik Gidlund, Umeå, som utredare. Som sakkunniga förordnades den 2 1990 Sören juli departementsrådet Häggroth, civildepartementet, departementsrådet Sonja Dahl, utbildningsdepartementet samt kanslichef Agneta Bladh,

statsrådsberedningen.

Som experter förordnades den 2 1990 sekreterare Sven juli Bring, Svenska kommunförbundet, sekreterare Jan Grönlund, Landstingsförbundet samt departementssekreterare Cristina Karlstam, socialdepartementet. Den 27 1990 förordnades som augusti experter departementssekreterare Katarina arbetsmarknads- Sjölander, departementet samt departementssekreterare Erik Westman, bostadsdepartementet. Som experter förordnades den 24 1991 Nils januari professor Brunsson, professor Björn Wittrock, professor Lars Strömberg, samt t.f. professor Rune Premfors. Till sekreterare förordnades den 2 1990 juli departementsekreterare Berndt Lindholm. Utredningen antog namnet FOS-utredningen för

(Forskningsprogram

den

offentliga sektorn).

Utredningen överlämnar härmed betänkandet och

Ny kunskap förnyelse.

Uppdraget är därmed avslutat

Stockholm den 25 mars 1991

Janerik Gidlund/ Berndt Lindholm

INNEHÅLL

1 SAMMANFATTNING

Summary

OFFENTLIGA SEKTORN SOM FORSKNINGSOMRÃDE Definitioner 10

Kunskapsutvecklingen

Resurserna

och 21

Forskningens inriktning omfattning

Organisationen

Mångvetenskapliga forskningsmiljöer

Sammanfattning

DEN OFFENTLIGA SEKTORNS KUNSKAPSBEHOV

av det svenska samhället 38

Strukturomvandlingen

av 41

Förnyelsen folkstyrelsen

av 43

Förnyelsen förvaltningen

av den 45

Förnyelsen offentliga problemlösningen

för sektorn 47

Kunskapsunderlag offentliga

och 48

Kunskapsförsörjning kunskapsanvändning

Gemensamt statligt utvecklingsarbete

Ökat kommunalt FoU-ansvar 52

4 NY KUNSKAP SOM ORGANISATIONSPROBLEM

Kunskapsutveckling och 55

kompetensförsörjning

sektor

forskningscentra Professur i särskilt 81

statsvetenskap, offentlig förvaltning

BILAGOR

Direktiven 93 Universitetens till

förslag mångvetenskapliga miljöer 97

Svensk om sektor i

forskning offentlig

internationella tidskrifter 108

frammarsch 119

Mångvetenskap på

5a Företagsekonomiskt forskningsprogram 150

5b Statsvetenskapligt forskningsprogram 162

Internationellt gästforskarprogram vid SCASSS 179

KAPITEL 1

SAMMANFATTNING

Utgångspunkten för utredaren har varit den omfattande av

förnyelsen

den offentliga sektorn under de senaste årtiondena. kan

Förändringar

förväntas bli ännu intensivare under 1990-talet. ett

Förnyelsen skapar

kunskapsbehov, vilket till en del kan

tillgodoses genom befintlig

kunskap. Till betydande del behövs emellertid vilken endast

ny kunskap,

kan genereras i Utredarens har därför varit

grundforskningen. uppgift

att studera att -dvs

möjligheterna organisera utvecklingen av ny kunskap

grundforskning vid universiteten - av relevans för av den

förnyelsen offentliga sektorn.

Forskning om offentlig sektor har varit ett av statsmakterna

prioriterat

forskningsområde sedan början av 1980-talet. I kapitel 2 redovisas utvecklingen inom som till tre

forskningsområdet, avgränsas områden, nämligen folkstyrelse, förvaltning och sektorsövergripande aspekter på offentlig problemlösning. Det finns ett femtiotal idag uppskattningsvis

professorer som bedriver om den sektorn. Den

forskning offentliga

nuvarande forskningen kännetecknas av flera

god spridning på

kunskapsmiljöer och mindre Det innebär att nu

många projekt. grunden

är lagd för att kunna gå vidare och

göra spetssatsningar.

Det en tyst frammarsch av institutionaliserat

pågår mångvetenskapligt

samarbete. Det finns för närvarande ett 70-tal med

Centrumbildningar

800 - 900 forskare vid svenska universitet, vilka bedriver och

mång-

tvärvetenskaplig forskning. Exempel på centrumbildningar med

inriktning mot om sektorn

mångvetenskaplig forskning offentliga

redovisas också från Norge och Danmark. Flertalet i

forskningscentra

har initierats av forskarna

Sverige själva. Mångvetenskapens utveckling

utgör en viktig del av av universiteten.

förnyelsen

I kapitel 3 ges en kortfattad karaktäristik av som har

förändringar

skett inom de tre delområdena och

folkstyrelse, förvaltning

under de senaste årtiondena. Den aktuella

problemlösning utvecklingen

kännetecknas av en från kollektivism till individualism

förskjutning

samt försök att utveckla en långtgående institutionell autonomi och

av olika effektivitetsvärden. Sammantaget synes förnyelsen

främjande

innebära framväxten av en öppnare och mera pluralistisk enhetsstat.

En av i strukturomvandlingen i det svenska

genomgång huvuddragen

samhället och i av den offentliga sektorn ger en bild av ett

förnyelsen

samhälle i snabb där de styrsystemen har

utveckling offentliga tydliga

att hantera de nya villkoren. Problemen har till stor

svårigheter ständigt

del att med den moderna demokratiska välfärdsstatens

göra

utmaningar.

Vad behov av då förnyelsen av den offentliga

slags kunskap skapar

sektorn? Behovet av ny är inte värdeneutralt. Vem som efter-

kunskap

och vad som efterfrågas är avhängigt bestämda

frågar underlaget

Den ena betonar med ett stort

styrningsfilosofier. styrningskapacitet

av och Informationen ska

inslag managementtänkande marknadssystem.

vara till för dem som blir att skaffa fram ny

nytta styr. Uppgiften

vilken antas medverka till ett mer effektivt resursutnyttjande.

kunskap

Den andra stor vikt vid och brett

lägger styrningsrepresentativitet

demokratiskt Uppgiften blir att ta fram kunskap som är

deltagande.

till allmänhetens behov av information för att kunna utöva sitt

anpassad

demokratiska Utredarens ståndpunkt är att den nya

inflytande.

bör utvecklas i sådana former att

kunskapen grundforskningens bevaras. I praktiken kan därför forskningsresultaten tjäna integritet

båda utan att av dem i förväg angetts som mål för

syftena något

verksamheten.

I 3 diskuteras även förhållandet mellan forskning och

kapitel

Vilken har när det gäller

utvecklingsarbete. betydelse grundforskningen

för av den offentliga sektorn?

kunskapsanvändningen förnyelsen

Utredarens slutsats är att den distinktion som brukar mellan

göras

och inte fångar

grundforskning, tillämpad forskning utvecklingsarbete

in de och former i vilka ny kunskap och

mångskiftande oberäkneliga

kommer fram. och av den

nya produkter Omorienteringen förnyelsen

sektorn måste ett kvalificerat och

offentliga bygga på utvecklingsarbete

utbildningsverksamhet för att utforma nya arbetssätt, ge verksamheterna en etc. roll i och

ny inriktning Forskningens utvecklingsarbetet

är och Den bidrar olika sätt till det

utbildningen mångsidig viktig. på

som behövs för att ska komma till

förändringsklimat förändringarna

stånd. Förändrarna eller innovatörerna använder kunskaper och insikter som kommer från kan därmed fungera forskningen. Utvecklingsarbetet som en länk mellan och den praktiska tillämpningen av forskningen Den sektorns bör därför ha en kunskapen. offentliga utvecklingsarbete högre grad av forskningsanknytning. I 4 diskuteras hur en innovativ och internationellt kapitel om den offentliga sektorns konkurrenskraftig kunskapsutveckling bäst ska kunna åstadkommas i En analys av förnyelse Sverige. leder fram till slutsatsen kunskapsförsörjning och kompetensutveckling att en tänkbar av inom området fördelning nya forskningsresurser sektorns kan ske efter två dimensioner: koncentraoffentliga förnyelse tion - fasta spridning, rörliga. I 5 föreslås att de nya främst bör kapitel forskningsresurserna koncentreras till ett och att par mångvetenskapliga kunskapsmiljöer vissa resurser bör avsättas för stora forskningsprogram. Härigenom som långsiktigt kan ta ansvar för skapas slagkraftiga forskningsenheter och Genom att stödja stora kunskaps- kompetensutvecklingen. parallellt att forskare inom hela forskningsprogram ges möjlighet erbjuda att delta i liksom att högskolan möjlighet kunskapsutvecklingen, behandla andra än de som är aktuella vid de forskningsproblem som inrättas. Genom denna mångvetenskapliga forskningsmiljöerna kombination av insatser är utsikterna för att åstadkomma en goda innovativ och internationellt konkurrenskraftig kunskapsutveckling. Två föreslås i - i nya forskningscentra skapas Sverige Göteborg Stockholm - vilka under tolv år får resurser för att organisera

respektive

tematiskt koncentrerad och grundforskning.

mångvetenskaplig ska handla om olika aspekter på styrning (folkstyrelse),

Inriktningen och samt utvärdering ledning organisation (förvaltning) Vid vardera av dessa har valts ut tre

(problemlösning). forskningscentra

i mellan utredaren och berörda övergripande principprogram dialog I föreslås följande teman: Den universitet/högskolor. Göteborg sektorn i ett Den sektorns inre offentliga makroperspektiv, offentliga samt Den sektorn och I Stockholm organisering offentliga medborgarna. föreslås teman: De offentliga transfereringssystemen, följande av verksamhet samt Den sektorns Utvärdering offentlig offentliga och Det sistnämnda temat skall bedrivas ledning, styrning organisation.

i samarbete med i Stockholm: och

Handelshögskolan Ledning organisation inom sektor. offentlig

Vidare bör

Humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsrådet

(HSFR) ges långsiktiga resurser för att kunna

organisera högst femåriga

stora De första bör ha karaktär av

forskningsprogram. programmen

i och i Utredaren har

disciplinprogram statsvetenskap företagsekonomi.

initierat två vilka föreslås bli samordnade med

disciplinprogram

uppbyggnaden av de båda centra och av HSFR.

vetenskapligt prövade

För att accentuera internationella dimension

ytterligare programmets

föreslås att Kollegiet för i

samhällsforskning (SCASSS) Uppsala ges

resurser för att utforma ett tema om av den

förnyelsen offentliga

sektorn i sitt Dessa en nationell

gästforskar- program. gästforskare utgör

resurs och kan alla universitet i riket.

tillgodogöras

Ansvaret för uppföljning och av stora

utvärdering forskningscentra,

forskningsprogram och det internationella gästforskarprogrammet

föreslås lämnas till HSFR. En professur i med särskild mot

statsvetenskap, inriktning offentlig

förvaltning, föreslås inrättas vid universitet i Sådana

Uppsala.

professurer finns inrättade vid övriga universitet. Universitetet i

Uppsala

har hittills saknat en sådan trots att omfattande

professur,

om den sektorn bedrivits under tid.

grundforskning offentliga lång

Slutligen föreslås att särskilt statens råd för

sektorsforskningsorganen,

byggnadsforskning (BFR) och arbetsmiljöfonden inom sina (AMFO), respektive program undersöker möjligheten att finansiera med

forskning

anknytning till Därvid förutsätts att de båda

FOS-programmet.

utvecklar ett samarbete med

forskningscentra långsiktigt sektorsforskningsorganen på basis av de detaljerade forskningsprogram

som ska formuleras. Den närmare av de insatser som fi-

inriktningen

nansieras av är emellertid ett ansvar för berörda

sektorsorgan myndig-

heter och bör komma till i deras

uttryck verksamhetsplanering.

SUMMARY

The of for the Commission’s has been the

point departure inquiry

extensive renewal of the sector in recent decades, a modernisation

public

which can be to become still more intensive the 1990s.

expected during

This renewal is a demand for of which can be

generating knowledge, part

met out of knowledge already existing. T0 a great extent, however, new knowledge is needed which can be basic research.

only generated through

The investigator has therefore had the task of the of

studying possibilities

organising the of new —that is, research

development knowledge primary

at the universities - with a on the renewal of the sector.

bearing public

Research into the sector has been a field in

public priority governmental

Science Bills ever since the of the 1980s. 2 describes

beginning Chapter

developments in this research field, which is narrowed down to three fields, viz political democracy, administration and

public public solving

problem. It is estimated that there are some devoted

today fifty professors

to research relating to intersectorial aspects of the sector. Research

public

today is characterised by good coverage of many scientific environments and by numerous minor projects. This means that the foundations have now been laid for further progress and initiatives.

spearhead Institutionalised multidisciplinary co-operation is At quietly advancing.

present there or more centres of multi- and

are seventy interdisciplinary

research at Swedish universities, with a combined research of 800-

strength

900. are also from and Denmark of centres

Examples quoted Norway

focusing on research into the sector. The of

public development

research centres is an in the

multidisciplinary playing important part

renewal of Sweden’s universities, because most of the research centres have been initiated the researchers themselves.

by

Chapter 3 is a brief, partial characterisation of which have taken

changes

place in the three fields of sector:

public political democracy, public

administration and in

public problem solving

recent decades. Current are characterised a shift from

developments by

collectivism to individualism and efforts to extensive

by develop

institutional autonomy various values. All in and to promote efficiency all, renewal is found to imply the emergence of a more

open, pluralistic unitary state.

A review of the main outlines of structural in Swedish and

change society

of the main outlines of sector renewal a of a

public conveys picture rapidly

developing society whose steering systems have obvious difficulties in with new conditions. these

coping constantly To a great extent problems

are connected with the to the modern welfare state.

challenges

What types of cognitive need, then, are the renewal of the

generated by

public sector? The need for new is not neutral in valuative

knowledge

terms. The source of demand and the nature of what is demanded

hinge

on two different One of these attaches philosophies of governance.

importance to steering capacity with a large element of management

thinking and market mechanisms. Information must be useful to those who are in The task then new which will

charge. is to procure knowledge

contribute towards more efficient utilisation of resources. The other attaches to control

philosophy great importance representative

and widespread democratic The task then is to

participation. produce

knowledge geared to the general public’s need of information and democratic influence. The investigator’s is that the new

standpoint knowledge

should be created in such forms the of research. as to preserve integrity

In practice, therefore, the benefit may both accrue to the hand

governing

and make the hand visible.

governing

Chapter 3 also discusses the between research and

relationship

development work. How is basic research as the use of

important regards

knowledge for the renewal of the public sector? The conclusion reached

by the investigator is that the distinction between basic research, customary

applied research and

development work fails to the and capture many-faceted unpredictable

form in which new and new The redirection

knowledge products emerge.

and renewal of the municipal sector must be based on

qualified

work and in order to new methods,

development training develop working

impart a new direction to activities, and so on. The role of research in development work is many-sided and important. It contributes in various ways towards the climate of which is necessary in order for

change changes

to materialise. The development work done

by municipalities and county

councils therefore to be more linked with research. The

ought closely

changers or innovators and from

employ knowledge insights emanating

research. Development work, accordingly, can act as a link between

‘ research and the practical of

implementation knowledge.

Chapter 4 discusses innovative and internation-

the best way of achieving ally comppetitivescientific in Sweden of relevance for the

development

renewal of the public sector. An analysis of and

knowledge supply

competence leads to the conclusion that a conceivable

development

allocation of new research resources in the field of sector renewal

public

can be based on two dimensions: concentration - and fixed -

distribution,

variable.

In chapter 5 it is that the new research resources

proposed ought mainly

to be concentrated on a of multidisciplinary research environments

couple

and that certain resources should be set aside for research

major

programmes. In this way research units will be created which, in

powerful

the term, can take of the of and

long charge development knowledge

competence, at the same time as researchers at other universities will be

given the of in other constellations,

opportunity contributing through

special programmes. In this way there will be of

good prospects achieving an innovative, internationally competitive process of scientific develop-

ment. Parallel support to research will make it

major programmes possible to invite researchers at other universities and to take

colleges part

in scientific and it will also make the of

development, possible processing

research other than those dealt with the

problems by multidisciplinary

research environments which are created.

Two new research centres should be created in Sweden - in

Goteborg

and Stockholm - and for twelve the resources to

years given organise

thematically concentrated, basic research. These studies

multidisciplinary

must focus on various

aspects of governance (popular government), direction and and evaluation

organisation (administration) (problem

processing). At each of these research centres, three

overriding

programmes of principle have been selected a between

through dialogue

the investigator and the universities concerned. In the

Goteborg following

themes are proposed: The sector in a macro The

public perspective,

internal organisation of the public sector, and The sector and the

public

citizenry. The themes are for Stockholm: Public

following proposed

transfer systems, Evaluation of and The direction,

public activity,

governance and organisation of the public sector. This last mentioned theme also includes the theme the Stockholm School of

proposed by

Economics: Direction and in the sector.

organisation public

In addition the Council for Research in the Humanities and Social Sciences (HSFR) should be resources for

given long-term organising major

research programmes of up to five duration. The

years’ first programmes

should take the form of programmes in science and

discipline political

business economics The has

and management respectively. investigator

initiated two and it is that these should

discipline programmes, proposed

be co-ordinated with the of the two centres and

build-up scientifically

scrutinised HSFR.

by

As a means of further the international dimension of the

accentuating

programme, it is that the The Swedish for Advanced

proposed Collegium

stydy in the Social Scienses (SCASSS) be for a

given funding designing

theme on sector renewal as of its researcher

public part visiting

programme. The researchers concerned are a national resource

visiting

and can benefit all universities in the

country.

HSFR is to be the role of and evaluator of the

proposed given supervisor FOS-programme.

A in political science, administration,

professorship especially public

should be founded at Similar chairs are

Uppsala University. already

established at the other universities. has had no such

Uppsala University

chair up till now, in of its tradition of basic research into the

spite long

public sector.

Lastly it is proposed that sectorial research agencies, the

especially

National Council for Research and the Work Environment

Building (BFR)

Fund (AMFO) should, within their the

respective programmes, investigate

possibility of funding research relating to the FOS The idea

programme. would then be for both research centres to

develop long-term co-operation

with the sectorial research on the basis of the detailed research

agencies

programmes which are to be formulated. The more detailed

deployment

of the inputs funded by the sectorial however, is a

agencies, responsibility

of the authorities concerned and should be made clear in their

operational planning.

KAPITEL 2

OFF ENTLIGA SEKTORN SOM FORSKNINGSOMRÅDE

DEF IN ITIONER

Definitioner av forskningsområden är centrala i forskningspolitiken,

eftersom sådana blir för resursinsatsen. Flera

avgränsningar styrande

har försökt att vad om

utredningar tidigare avgränsa forskning offentlig

sektor borde omfatta. Det finns både likheter och skillnader i dessa

avgränsningar.

Inför arbetet med 1982 års forskningsproposition utarbetade forskningsrådsnämnden (FRN) rapporten Svensk forskning 1982-1986, Vägar, Värderingar, Vägval. I rapporten framhålls:

Det finns ett stort behov av ökade forskningsinsatser kring den

offentliga verksamhetens styrning, funktion och ekonomi. En

sådan satsning innehåller moment av utvärdering, politik- och systemstudier, forskning om samhällsplanering m.m. Den kan beröra

verksamheten inom i alla samhällssektorer (inkl. forskningen

princip

själv). Forskning inom detta område kan vara starkt politiskt kontroversiell t.ex. i den mån den rör den offentliga sektorns storlek

och samhällsekonomiska eller balansen mellan privat och

betydelse

offentlig sektor. Inte minst härtill är det viktigt att insatserna präglas

av starka forskningsmässiga kvalitetskrav och av stor bredd i ansatser

och Inte minst kräver här som i

utgångspunkter. kvalitetsfrågorna

allmänna sammanhang stor upp-

många samhällsvetenskapliga

märksamhet. Ett huvudansvar för att stimulera och stödja sådan

forskning skulle med tanke på den disciplinära inriktningen komma

att åvila HSFR men bör i kunna samfinansieras med

hög grad berörda sektorsorgan.

I av listade en inom universitets- och hög-

början 1980-talet arbetsgrupp

skoleämbetet delområden och

(UHA) följande viktiga problemställ-

ningar för förvaltningsforskningen:

Arbetsfördelning mellan offentlig och privat sektor; arbetsför-

mellan olika delar av den sektorn; den offentdelningen offentliga liga förvaltningens mål och förhållandet

verksamhetsuppgifter; politik-förvaltning; förvaltningens struktur och organisation, inklusive

rekrytering av förvaltningspersonal; förändring och anpassning av

förvaltningsorganisationen; samspelet mellan förvaltningsnivåer;

förvaltningens arbetssätt och arbetsformer; beslutsfattande och

beslutskriterier inom förvaltningen; metoder för av

styrning offentlig

verksamhet; former för av sektoriell och

utvärdering förvaltningen;

former och för

sektorsövergripande planering; principer förvaltnings-

tjänsternas tillhandahållande och i

finansiering;f(rvaltningen

förhållande till medborgarna och olika

organisationer, myndig-

hetsutövning, rättssäkerhet, utnyttjande av offentliga tjänster (UHArapport 1982:8).

Kommunaldemokratiska kommittén (KDK), vilken i början av 1980talet kartlade den kommunala forskningen, begränsade sig också till sådan forskning som rörde den kommunala som sådan,

självstyrelsen samt kommunernas roll för och samhällsekonomin

samhällsutvecklingen mera allmänt. Denna innebar att studier som omfattade

avgränsning sektorspeciñka områden inom kommunernas verksamhet som t.ex. barnomsorg, energihushållning, skola, äldrevård och hälsovård, inte togs med.

I rapporten Den offentliga sektorns tjänsteproduktion som forskningsobjekt, 1981:12), som förre generaldirektören vid SCB,

(DsE

Ohlsson, utarbetade av dåvarande ekonomide- Ingvar på uppdrag

anfördes att av de forskare, som i ökande ompartementet många fattning intresserade sig för den offentliga sektorn, arbetar med

frågor

kring förvaltningsprocessen och beslutsfattandet. Bland annat hade demokratifrågorna i beslutsprocessen uppmärksammats i ökande

Ohlsson var man främst intresserade av utsträckning. Enligt själva

över hela fältet och inte av den beslutsprocessen speciellt själva verksamhet som besluten Om man istället vill undersöka den

gäller. offentliga sektorns verksamhet ur funktionell måste man gå

synpunkt ned på verksamhetsnivån. Intresset inriktas då mot produktionen i den offentliga sektorn.

Han avgränsning av ett sådant forskningsområde: gjorde följande

- Det omfattar och kommunala vars verksamhet statliga myndigheter i huvudsak regleras genom offentlig hushållning.

- Det är främst verksamhetsnivån som omfattas och

(produktionen)

annat än då den är direkt kopplad till sekej förvaltningsnivån torernas verksamhetsnivå som en beslutsprocess om produktionens och resultatens fördelning. inriktning

- Det därmed främst verksamhet och då

gäller tjänsteproducerande

den som har till de traditionella nationalräkenskapernas anknytning och för offentlig sektor. produktions- konsumtionsbegrepp

min kan man inte inskränka ett forskningsperspektiv på Enligt mening sektor till att enbart avse området eller enbart dess offentlig förvaltning Det är mera fruktbart att en avgränsning av det produktion. göra offentliga systemeet utifrån tre områden, nämligen folkstyrelse, förvaltning och problemlösning. Det innebär inte att räknas som en del av naturligtvis folkstyrelsen den sektorn i snäv men det understryker att det är offentliga mening, att den verksamheten utan att ta hänsyn omöjligt analysera offentliga till de demokratiska aspekterna. anser att den av om förvaltningen som Jag avgränsning forskningen den inom UHÄ 1982 är för vid, dvs det vetensakarbetsgrupp gjorde studiet av den och dess roll i sampliga offentliga förvaltningen studier av för offentlig verksamhet, förhällssystemet; styrformer struktur och verksamheten i valtningarnas organisation, myndigheter och samt dessa företeelsers effekter för medborgarna. förvaltningar Med avses här den demokratiska processen, dess folkstyrelse strukturer och värdefundament. Frågor om konstitution, politiska styrning och legitimitet konflikter, politiskt deltagande, representativitet, blir då centrala. Med förvaltning avses utformningen av politikens genomförande och materiella resurser. Frågan om bästa genom organisation, ledning modell för att ett mål blir då central. uppnå givet politiskt Med avses roll i samhället för att lösa problemlösning politikens och vilken som Metoderna gemensamma problem framgång uppnås. kan vara service, och Det handlar således transfereringar regleringar. om sektor. av detta avser produktionsaspekten på offentlig Mycket

sektoriella insatser. Men här finns även aktörer och offentliga privata

i vid Inom detta område faller även utsamhällsstyrning mening. värderingar av välfärdssystemen och infrastrukturen.

KUN SKAPSUTVECKLINGEN

Det är en stor att skildra i de

uppgift kunskapsutvecklingen vetenskapliga vilka präglar forskningen om folkstyrelsen, förvaltningen

discipliner och den Företaget kompliceras av uppsjön

offentliga problemlösningen. av teoretiska och metodiska vilka (ännu) präglar forsk-

angreppssätt

Utredaren har därför valt en mera begränsad ambition, ningen.

att ett närmast kunskapssociologiskt sätt skildra innämligen på

hos olika en översikt av riktningen discipliner. skildringen bygger på forskningen om offentlig förvaltning och sektorsövergripande aspekter

den vilken utförts av tf professor Rune på offentliga problemlösningen, Premfors. I översikten ingår ej demokratiforskningen.

Den tidiga forskningen

om den dominerades länge av dis- Forskningen offentliga förvaltningen

historia och Historiker beskrev den centrala statliga ciplinerna juridik.

under olika perioder. Ibland, fast mycket förvaltningens utveckling sällan, också den kommunala förvaltningen. Jurister

gällde forskningen beskrev, tolkade och kommenterade det formella regelverket. När statsvetare skedde detta länge utifrån

uppmärksammade förvaltningen uttalade historiska och Inom nationalekonomin

juridiska perspektiv.

statens roll i ekonomin och den ekonomiska uppmärksammades tidigt

Men det en särskild skulle dröja. politiken. förvaltningsekonomi

Det var först under tiden efter andra som vi fick en för-

världskriget

av med inriktning dess samtida

valtningsforskning någon omfattning på

roll och funktionssätt. Det är lätt att peka på några allmänna

verkliga

orsaker: Den sektorns starka tillväxt. Det sammanhängande offentliga

behovet av arbetskraft med en och kvalificerad åtföljande avpassad

och differentieringen inom samhällsvetenskautbildning. Utvecklingen perna etc.

Utvecklingen inom statsvetenskapen

Inom Gunnar Heckscher en med

statsvetenskapen gjorde pionjärinsats Svensk statsförvaltning i arbete, som publicerades i en första upplaga

1953. Heckschers arbete blev den självklara läroboken och gavs ut i en andra reviderad 1958.

upplaga

1965 ett antal lärare och forskare vid

redigerade Statsvetenskapliga

institutionen i Stockholm läroboken Svensk statsförvaltning i om-

daning. Den byggde inte som Heckschers på ny grundforskning. Den

bestod till allra största delen av artiklar beställda av kvalificerade

praktiker i den offentliga förvaltningen.

I slutet av decenniet kom den andra stora

Statsvetenskapliga

läroboken på området som kunde på originalforskning. Det var

bygga Offentlig förvaltning: stats- och kommunalförvaltningens struktur och

funktioner (1969), författad av Molin, Lennart Månsson och Lars

Björn Strömberg. Undersökningarna av statsförvaltningen hade gjorts speciellt

för läroboken, medan avsnitten om kommunal förvaltning hade kunnat

utnyttja resultaten från det stora kommunalforskningsprojekt som

svenska statsvetare vid mitten av 1960-talet.

påbörjade

På 1960- och 1970-talen har den forskningen om

Statsvetenskapliga

den sektorn i varit knuten till de stora kommunal-

offentliga hög grad forskningsprojekten. Projektet Kommunal självstyrelse - kommunal

indelning utarbetades med anledning av den då beslutade kommun-

Det finansierades av Riksbankens

indelningsreformen. jubileumsfond,

och 1965-1974 och blev den största

genomfördes rapporterades satsningen dittills på kommunalforskningens område.

1978 anslog riksdagen medel för en vetenskaplig utvärdering av

kommunindelningsreformens konsekvenser för den kommunala självstyrelsen. För detta ändmål bildades en särskild forskningsgrupp med forskare från de institutionerna vid universiteten

Statsvetenskapliga

i Stockholm, Lund, Göteborg och Umeå. Dessutom deltog

några

forskare från institutionen vid universitetet i

ekonomisk-geografiska

Lund. Sammanlagt bestod gruppen av ett 20-tal medlemmar.

var unikt i flera avseenden. Det finansierades i sin helhet

Projektet

genom att riksdagen beviljade särskilda medel för projektet. Ansvaret för genomförandet gavs inte till en vetenskaplig institution utan till en

parlamentarisk kommitté. En forskningsgrupp bildades med deltagare

från ett stort antal institutioner vilka var för sig genomförde delar av

programmet.

Under 1980-talet av ett förändrat synsätt, där

präglas forskningen

den offentliga förvaltningen som ett centralt område för

uppfattas övergripande reformer, ett eget policyområde förvaltningspolitik.

Utvecklingen inom företagsekonomin

I den tidigare nämnda boken Svensk i fanns

statsförvaltning omdaning,

ett intressant av Dick Ramström om

bidrag företagsekonomen organisationslära. Företagsekonomerna hade tidigt intresserat inte sig

bara för den privata sektorn utan också den På 1970-talet

offentliga.

fick intresset för den sektorn ett

offentliga uppsving. Offentliga

organisationer har sedan des en stor del av

utgjort företagsekonomins empiriska studieområde och offentliga organisationers speciella problem

har i Särskilt vid den

uppmärksammats teoriutvecklingen. företagseko-

nomiska institutionen vid universitet bedrevs en omfattande

Göteborgs

forskning om offentlig, särskild kommunal Från denna

förvaltning.

forskningsmiljö kommer flera forskare som är verksamma som

idag

professorer vid andra universitet.

De ledande företagsekonomiska för om den

miljöerna forskning

offentliga sektorn är idag institutionen i och den

Göteborg förvaltnings-

ekonomiska sektionen vid i Stockholm. Forskarna

Handelshögskolan

med rötter i en teoretisk och metodisk

Göteborg uppvisar påtaglig

samsyn, som i korthet handlar om ett kritiskt till

förhållningssätt

rationalistisk och beslutsteori och som

organisations- grounded theory

metodologisk bas. De bildar kanske den enda skola som att

går

identifiera i den svenska korta historia.

förvaltningsforskningens

Utvecklingen inom nationalekonomin

Under 1960-talet började även nationalekonomer inrikta sin

forskning

mer direkt på den offentliga Här kan nämnas Erik Hööks

förvaltningen.

omfattande arbete Den offentliga sektorns och

expansion (1962)

Carstens Wallinders

Offentlig hushållning (1965).

Men det var inte förrän i av 1970-talet som det blev ett

början

tydligt trendbrott för i nationalekonomin. Statens

förvaltningsekonomin

råd för samhällsforskning anordnade 1970 ett i

tvådagarssymposium

ämnet med ett femtiotal från universitet och

deltagare offentlig

förvaltning. I ett hette det:

bakgrundsdokument

En huvudtrend inom den ekonomiska i och

forskningen Västeuropa

Nordamerika under det senaste decenniet har varit den ökade in-

mot inom den offentliga sektorn. Förvaltningsriktningen problem ekonomiska metodfrågor - t.ex. gällande lönsamhetskalkylering, och redovisning i offentlig verksamhet respektive

prissättning

avseende och

offentliga styrsystem, planerings- budgeteringsproblem

- och metodernas inom olika offentliga verksamhetsom-

tillämpning

råden - och arbetsmark-

exempelvis försvar, utbildning, sjukvård

har i än blivit föremål för systematis-

nadspolitik högre grad tidigare

ka som redan resultat såväl i form av viss ny teoribild-

studier, givit

som förbättringar i förvaltningsarbetet.

ning genom organisatoriska

Ysander 1971 :5)

(Bengt-Christer Förvaltningsekonomiska problem,

Citatet är av intresse inte bara som en av vad som varit,

beskrivning

utan också som en var stor beträffande

programförklaring. Optimismen

den direkta nyttan av den nya förvaltningsekonomin.

Bibliometriskt perspektiv på forskningen

har bibliometriska metoder kommit till

Inom området vetenskapsstudier

Med av till verk

allt större användning. hjälp bibliografier vetenskapliga

kan man få indikationer innehåll, och geografis-

på forskningens volym

Utredaren har låtit utföra en bibliometrisk studie av

ka spridning.

om sektor i internationella tidskrifter inom

svensk forskning offentlig

1985-90, vid INFORSK, Umeå

främst samhällsvetenskapliga discipliner

Den avsikten var att få en bild av den

(se bilaga 2) övergripande

aktuella inom den svenska samhällsveten-

grundforskningens inriktning

skapen.

var att identifiera av innehållsmässigt lika artiklar Metoden grupper

att förekomst av referenser mellan par

under antagandet gemensamma

också innebär en ämnes- eller närhet, eftersom

av artiklar temamässig

de refererar till eller vidare en gemensam forskningstradition.

bygger på

metod har genom att pro-

Denna givna begränsningar, exempelvis

svenska och av böcker inte kommer med.

duktionen på publiceringen

sektor som är dock metoden

För att studera offentlig kunskapsområde

av stort intresse. om den verksamheten förekommer som en del

Forskning offentliga

när den framträder den internationella

av svensk samhällsvetenskap på

arenan. andel av världens samlade av forsknings-

Sveriges produktion

ökar också inom samhälls- och Mellan

artiklar beteendevetenskaperna.

den andelen från 0.6% till 1.0%. 1975 och 1988 steg procentuella

Allmänt att vid olika universitet i första hand

gäller produktionen

bestäms av universitetets storlek.

I 787 artiklar, av vilka 548

undersökningen ingick engelskspråkiga

kunde genom minst två referenser. De

kopplas ihop gemensamma

artiklarna hade således hänvisat till ingen eller enbart en förfat-

övriga

tare som också citerats i andra artiklar. Dessa artiklar kan trots den begränsade till de artiklarna, väl vara starkt

kopplingen övriga mycket

till artiklar från andra länder. Totalt bildades av kopplade 29 grupper varierande storlek. På basis av titlarna kan man karakterisera gruppernas innehåll.

Av redovisningen framgår att det inte finns någon grupp som direkt

kan benämnas forskning om förnyelsen av den offentliga sektorn. Även

med ställda krav bildar forsk-

mycket lågt på kunskapsmässigt släktskap

om sektor inte ett vid sidan

ningen offentlig urskiljbart kunskapsområde

av andra Det som framför allt är gemensamt för

kunskapsområden.

artiklarna i grupperna är att de av enskilda vetenskapliga

präglas

I den mån de enskilda artiklarna berör sektorn

discipliner. offentliga

de i mer allmänna knutna till enskilda discipliner

ingår forskningsteman

och främst i nio Det är tydligt att

grupperade kunskapsområden.

artiklarna i flertalet fall handlar om välfärdsstaten och dess effekter på ekonomi och samhällsliv, snarare än om de institutionernas

offentliga

inre verksamhet. Av att det råder brist på

artikelförteckningen framgår

som direkt handlar om organisation och

forskning styrning, ledning,

effektivitet i verksamheter. Däremot förekommer studier där

offentliga

sådana behandlas utifrån perspektiv

inriktningar organisationsteoretiska

utan att institutioner direkt berörs.

offentliga

Det är intressant att konstatera att en studie av norsk

jämförande

ger ett likartat mönster. Egentligen är detta inte

samhällsvetenskap

ägnat att förvåna, eftersom LOS-sentret (ledelse, organsasjon og

i Bergen tillkom år 1987 som ett för den bristande

styrning) uttryck

beträffande sektorns omvandling.

kunskapsförsörjningen offentliga

Resultatet av denna har ännu i de internationella

satsning ej avspeglats

tidskrifterna.

Slutsatserna i den ovan refererade studien kan kontrasteras mot en

av det internationella

bibliografisk genomgång forskningsområdet

och vilken

Offentliga organisationer: produktion, organisation styrning utförts vid COS-centret (center for offentlig organisation og styrning)

i 1989 nr omfattar artiklar i

Köpenhamn (Rapport 12). Genomgången tidskrifter, papers presenterade vid vetenskapliga vetenskapliga

och böcker i från 1980-talet - totalt 681 notiser

workshops synnerhet

inklusive en hel del I motsats till den bibliometriska

upprepningar.

finns här ett stort antal verk nordiska språk. Av

undersökningen på

dessa enheter svarar Danmark för 26% 10.6% (72) och

(178), Norge

6.2% Det i att forskare särskilt upp-

Sverige (42). ligger inget märkligt

märksammar och att danska arbeten får forskning i den egna nationen en Intressantare är dock att det förekommer fler

hög notering. betydligt

norska verk än svenska i - trots att det svenska

bibliografin forsknings-

är större än det norska. Påfallande många norska verk har en systemet till LOS-sentret i Bergen. Hoppingivande för svenskt

anknytning

vidkommande är dock att 3/4 av de svenska referenserna har publicerats efter 1985 och att utvecklingslinjen sålunda syns positiv.

Den bibliometriska - liksom länderfördelningen i undersökningen

COS-centrets - således stöd för i forsk-

bibliografi ger påståendet om att den svenska forskningen om offentliga ningspropositionen

sektorn karakteriseras av spridning över många problemfält.

RESURSERN A

Prioriterat forskningsområde

I av 1980-talet blev om den offentliga sektorn ett av

början forskning

statsmakterna forskningsområde. Inför arbetet med 1982 års

prioriterat

FRN att huvudansvaret för att stimulera

forskningsproposition föreslog

och om sektor, med tanke den disciplinära

stödja forskning offentligt på

borde åvila HSFR, men att i hög grad borde

inriktningen, forskningen

kunna samfinansieras med berörda FRN menade att i den

sektorsorgan.

mån samarbete kunde etableras med olika sektoriella intressenter skulle en uppbyggnad av underlättas.

forskningsområdet

I 1982 års uttalade det föredragande

forskningsproposition

statsrådet 1981 s. att om den offentliga

(Prop /821106 46) forskning

verksamheten skulle komma att kräva insatser av framför allt

betydande om offentlig sektor utpekades samhällsvetenskaplig forskning. Forskning

som HSFR ansvaret för detta

prioriterat forskningsområde. gavs

område. HSFR:s insatser kom främst att bestå i inrättandet av forskar-

tjänster.

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi

1981 tillkallade en expertgrupp för studier i offentlig regeringen ekonomi med att bevaka och inom (ESO) uppgift forskning utveckling området, förmedla information t.ex. genom kunskapsöversikter, utföra mindre och ge till forsknings- och undersökningar i egen regi impulser rörande skilda problem. Till utvecklingsinsatser offentligekonomiska för beslutet Bättre beslutsunderlag för budgetgrund låg utredningen Särskild utredare var professor Daniel politiken (DsB 1981:17). Tarschys. Tillkomsten av ESO kan vara ett för behovet av bättre sägas uttryck om som och den offentliga kunskaper frågor gällde budgetunderskottet sektorns ekonomi och funktionssätt. om den offentliga Kunskapsbristen sektorns verkningssätt och effekter upplevdes som ett generellt problem. Den som inom bl.a. ansågs inte kunskap genererades forskningen komma till den som den borde kunna. Det fanns därför ett behov nytta av och idéer kartläggningar, erfarenhetsåterföring, kunskapsöversikter inom området offentlig ekonomi.

Delegationen for forskning om offentlig sektor

Under andra hälften av 1980-talet tillkom med stöd av riksdagens beslut 1984 1983/ 84:107 bil.10) en delegation forskningspolitiska (prop. för om den sektorn. Den skulle arbeta under en forskning offentliga om tre år. I att verksamhetsförsöksperiod propositionen preciserades området i första hand skulle inriktas frågor som rörde på övergripande samt kommunernas, och den folkstyrelsen landstingskommunernas sektorns roll i samhällsutvecklingen. för

statliga Ämnesinriktningen

skulle av skäl i första hand vara den sam-

delegationen naturliga

hällsvetenskapliga forskningen. När det närmare anslöt sig det gäller delegationens arbetsuppgifter statrådet till kommunaldemokratiska kommitténs förslag. föredragande Det att olika sätt dokumentera och informera om aktuell gällde på kontakter mellan forskare och avnämare samt forskning, skapa stimulera till om aktuella problem. Prioriteringar nya forskningsinsatser och skulle dock liksom dittills ankomma på andra organ. anslagsbeslut behandlades nytt i 1987 års forskningspolitiska Delegationen på I den framhölls forskningens roll proposition (prop. 1986/87 :80, bil.11). i det inom både stat och kommun. Delegapågående förnyelsearbetet tionen skulle fortsätta sin verksamhet under en ny treårsperiod med

samma inriktning som Dessutom fick den att

tidigare. möjlighet

finansiera forskning för att förbättra situationen inom eftersatta områden.

Delegationens kartläggning av hade pågående forskning nämligen

visat att var och att delar av den

förvaltningsforskningen splittrad viktiga

offentliga förvaltningen var försummade av forskningen. Delegationen

skulle också arbeta för att det inom universiteten stabila

byggdes upp

miljöer för forskning om den offentliga sektorn. De områden som

delegationen särskilt skulle uppmärksamma var enligt propositionen

effektivitet och produktivitet, och decentrali-

lednings- styrningsmetoder,

och kommunal demokrati och

sering regelförenkling, självstyrelse,

ekonomi samt förhållandet mellan olika delar av den för-

offentliga valtningen.

Civildepartementet träffade en överenskommelse med de båda kommunförbunden om att man för olika under en

forskningsinsatser

treårsperiod tillsammans skulle anslå 10 kr. varav

milj. departementet

och förbunden svarade för hälften var. Forskningsdelegationens verksamhet 1 1990. Flera av

upphörde juli

de som har fått stöd från fortfarande men

projekt delegationen pågår

avslutas under 1991.

Maktutredningen

1985 beslutade regeringen att tillsätta en kommitté med att

uppdrag

analysera fördelningen av makt och inom olika delar av det

inflytande

svenska samhället. Kommittén, som namnet

antog Maktutredningen,

bestod av forskare från olika Dess var att

discipliner. uppgift fördjupa

kunskaperna om den svenska demokratins villkor, om

medborgarnas

möjligheter att påverka sina levnadsförhållanden och om de faktorer som skapar makt att forma

morgondagens Sverige.

En stor del av de resurser, 30 kronor som till-

betydande miljoner

fördes under en kom om

maktutredningen femårsperiod, forskningen

den sektorn till del. av är av

offentliga Åtskilligt utredningens forskning

relevans för den offentliga verksamheten.

Maktutredningen genomförde ingen större studie av den för-

offentliga

valtningen, särskilt inte kommuner och Trots det måste

landsting. maktutredningens forskning i all sin teoretiska och empiriska

mångfald

anses vara bland det som har hänt svensk om

viktigaste forskning

offentliga sektorn under senare år.

FORSKNINGENS INRIKTNING OCH OMFATTNING

från den av som

Med utgångspunkt avgränsning forskningsområdet

har försök att av och

tidigare redovisats gjorts uppskatta omfattningen

den som om sektor. I denna

inriktningen på forskning pågår offentlig

fokuseras enbart vid universiteten utifrån be-

översikt professurer

att är de viktigaste riktningsgivande

dömningen professurers inriktning

för Det att den omfattande

faktorerna forskningsmiljöerna. betyder

som bedrivs av forskarassistenter och lektorer ej särskilt

forskning

dokumenteras. det om folkstyrelse torde de allmänna pro-

När gäller forskning

i den resursen, den nya

fessurerna statsvetenskap utgöra viktigaste med mot i Göteborg tillhör självklart professuren inriktning valforskning

att innehavarna inriktat sin forskning mer eller detta område, låt vara

mindre centralt inom folkstyrelseområdet.

har endast ett fåtal en sådant ämnesinnehåll att

I övrigt professurer

Det i historia

de direkt hör till forskningsområdet. gäller professurerna

och där den förra har en mot stads- och

i Stockholm Uppsala inriktning

kommunhistoria och den senare en mot de svenska folkrörel-

inriktning

sernas historia.

Det finns också tre med inriktning mot massmediaforskning,

professurer

i Lund, och Stockholm.

Göteborg

Det skulle således finnas tolv som har en klar inriktning

professurer mot som rör folkstyrelsen. forskning

det om den s.k. AU-

När gäller forskning Förvaltningen gjorde

inom UHÄ en omfattande i av 1980-talet.

gruppen kartläggning början

var att förekommer vid en

Gruppens huvudintryck förvaltningsforskning

men i flertalet fall som en del av

rad institutioner, mycket ringa institutionernas totala Ämnena Statskunskap,

forskningsverksamhet.

och nationalekonomi var de enda i vilka förvaltnings-

företagsekonomi

som etablerade ämnen. Flertalet av de an-

forskning tycktes ingå stora bedrevs inom Statskunskap och företagseko-

slagsmässigt projekten

nomi (UHÄ-rapport 1982:8)

det i två med riktning; i

1980 fanns Sverige professurer förvaltningsinsärskilt vid Handelshögskolan i

företagsekonomi, förvaltningsekonomi

med mot sektor

Stockholm och i arbetslivsforskning inriktning offentlig

vid Arbetslivscentrum. Vid mitten av 1980-talet hade sju nya professurer tillkommit vid universiteten. Av dessa

med förvaltningsinriktning

inrättades fyra inom och statsvetenskap (Stockholm, Lund, Göteborg

Umeå) och två i nationalekonomi och Därtill

(Stockholm Lund).

inrättades en i

HSFR-professur implementationsforskning (Umeå).

Under senare delen av 1980-talet har ytterligare fyra professurer

tillkommit som alla har en mot kommunal ekonomi och ett inriktning

starkt beroende av Det två i nationalekonomi sektorsfinansiering. gäller

(Uppsala och Umeå) samt två i och företagsekonomi (Göteborg

Stockholm). Dessutom finns en vid Stockholms adjungerad professor

universitet med mot inriktning offentlig organisation.

Utöver dessa med mot professurer inriktning offentlig förvaltning

inom och nationalekonomi finns fem statsvetenskap, företagsekonomi

professurer i offentlig rätt 2, 2, Lund I Lund (Stockholm Uppsala 1).

finns dessutom en i professur förvaltningsrätt.

Det finns dessutom ett antal som har valt att inrikta professorer

viktiga delar av sin mot Det forskning offentlig förvaltning. gäller

professorerna i ekonomisk historia i i i Uppsala, företagsekonomi

Umeå, Lund och Göteborg.

Det skulle således finnas 19 som har en klar professurer inriktning

mot forskning som rör förvaltning och som har valt en fyra professorer

sådan inriktning på sin forskning.

När det gäller forskning om är den problemlösning sektorsövergri-

pande forskningen mera begränsad. Det är den sektorsspecifika

forskningen som dominerar. Denna avser endast sådana genomgång

professurer som har en mer har då sektorsövergripande inriktning. Jag

funnit en professur i nationalekonomi med mot den inriktning

offentliga sektorns ekonomi tre i nationalekonomi (Lund), professurer

med mot inriktning arbetsmarknadsforskning (Stockholm 2, Umeå 1).

Den allmänna i nationalekonomi i har fått en professuren Uppsala

sådan att den bör kunna hänföras till detta område.

forskninginriktning

Det finns fyra professurer i som har en mot

sociologi inriktning

socialpolitisk forskning (Stockholm 2, Umeå 1, Lund 1). En

sociologip-

rofessur i Stockholm har mot levnadsnivån. l finns inriktning Göteborg

en professur i sociologi med mot

inriktning arbetsmarknadsforskning.

Det finns två allmänna i i och Umeå professurer sociologi Göteborg

som till viss del har valt sådan att de kan anses forskningsinriktning ingå

i detta forskningområde.

I kulturgeografi finns en i Umeå med mot samprofessur inriktning

hällsplanering samt en allmän i Lund där innehavaren valt en professur

inriktning mot offentlig sektor. Det finns en i ekonomisk professur

historia i Lund med mot modern ekonomisk och social inriktning

historia som också kan anses falla inom detta område liksom professuren i socialt arbete i Göteborg.

Det skulle således finnas tio som har en klar inriktning

professurer mot som rör och fem professorer som har valt

forskning problemlösning en sådan inriktning på sin forskning.

Totalt skulle det röra om 45-50 som inriktar sin

sig professorer forskning mot den offentliga sektorn.

Beträffande disciplinernas insatser inom de tre forskningsområdena dominerar företagsekonomi, statsvetenskap, nationalekonomi och

Vid universiteten bedrivs om sektor av sociologi. forskning offentlig enskilda forskare och utanför de nämnda

forskargrupper disciplinerna. Det t.ex. historia och ekonomisk historia , socialt arbete ,

gäller kulturgeografi och pedagogik.

Även om de ämnesinstitutioner som angivits ovan utför lejonparten av finns det anledning att kort nämna andra forsknings-

forskningen utförande Bland verksamheter på de mindre och medelstora

miljöer. högskolorna bör främst nämnas Förvaltningspolitiska forskningspro-

vid i Örebro. är det fråga om en grammet Högskolan Volymmässigt verksamhet som motsvarar en större forskargrupp vid en statsvetenska-

universitetsinstitution eller sammantaget sex eller forskare och plig sju doktorander. I samma kan nämnas Centrum för tjänsteforsk-

kategori ning vid Högskolan i Karlstad som även bedriver forskning om offentlig förvaltning.

Beträffande institut av skilda utom universiteten finns nämn-

slag värda förvaltningsforskning vid Arbetslivscentrum (ALC) och

volymer vid Statens institut för Vid ALC rör det

byggnadsforskning (SIB). sig om sju eller åtta forskare, de flesta sociologer. Vid SIB finns ungefär lika fördelade över de i centrala

många ganska jämnt sammanhanget samhällsvetenskapliga disciplinerna.

ORGANISATIONEN

Långsiktigt stöd till forskningsmiljöer

Som framgått av redovisningen av tillgängliga resurser för forskningen om den sektorn har det direkta ansvaret för den

offentliga högskolan

delen av dessa. Verksamheten hör i huvudsak hemma övervägande inom universitetens fakulteter. Vid sidan härav

samhällsvetenskapliga finns det en rad forskningsfinansierande organ som stöder forskning om

sektor. Det gäller främst humanistisk-samhällsvetenskapliga offentlig forskningsrådet (HSFR), statens råd för byggnadsforskning, (BFR), samt Utöver dessa myndigheter, vilka arbetsmiljöfonden, (AMFO). presenteras närmare i det är riksbankens jubileumsfond, (RBJ) följande, och det nya socialvetenskapliga forskningsrådet, (SFR) betydande finansiärer av forskning om offentlig sektor. Även myndigheter som universitets- och högskoleämbetet, (UHÄ), skolöverstyrelsen, (SÖ), och naturvårdsverket, (NV), har bidragit med energiverket, (EV) och insatser inom området. begränsade tillfälliga

Humanistisk-Samhällsvetenskapliga forskningsrådet

HSFR har till att inom sitt område främja och stödja vetenskauppgift HSFR ska verka för att information om pligt betydelsefull forskning. och samt samverka med myndigheter forskning forskningsresultat sprids och organ inom forskningens område. HSFR ska sin instruktion framför allt fördela medel till enligt och därmed verksamhet. Rådet ska forskning sammanhängande och öppet den forskning till vilken medel har begärts allsidigt granska hos rådet och utvärdera den som rådet stöder. Det disforskning budgetåret 1990/91 152 miljoner kronor. ponerade Inom HSFR finns 12 fasta beredningsgrupper som granskar forskinom olika ämnesområden och avger utlåtanden inför ningsansökningar besluten i rådets Det normala är att initieras och styrelse. projektförslag utarbetas av enskilda forskare. Därefter bedöms och dessa rangordnas utifrån vetenskapliga kriterier i den berörda beredningsgruppen förslag där endast är I rådet, där besluten vetenskapssamhället representerat. om fattas, ingår även representanter för allmänintresforskningsbidrag set. De företrädarena är dock i majoritet. vetenskapliga Vid sidan av de särskilda finns det också f.n. beredningsgrupperna tre som har fått särskilda medelsramar. Till skillnad programgrupper, från de har dessa grupper också ett ansvar vanliga beredningsgrupperna för Det kan ske i form av särskilda med

programutveckling. symposier

forskare som diskuterar och Vid sidan forskningsläge forskningsbehov. därom anordnas även särskilda konferenser, där programplaner och diskuteras med och presenteras politiker tjänstemän. sin instruktion ska HSFR i samverkan med andra forsknings- Enligt organ dels undersöka vilka forskningsuppgifter som är av stödjande intresse, dels besluta om avgränsningen mellan rådet och gemensamt organ i fråga om sådana forskningsuppgifter. övriga forskningsstödjande

HSF R har fr.0.m. 1 juli 1990 tilldelats särskilda medel för arbetsmarknadsforskning. Ansvaret för arbetsmarknadsforskningen åvilar HSFR och för

Expertgruppen arbetsmarknadspolitiska utvärderingsstudier (EFA). HSFR har bildat en särskild för att

beredningsgrupp handlägga ansökningar inom området.

HSFR disponerar också särskilda anslagsmedel för grundforskning av relevans för mkr för bå 1990/91) An-

byggnadsforskning. (3.8 slagsmedlen disponeras i samråd med statens råd för

byggnadsforskning (BF R). Ur dessa anslagsmedel kan forskningsbidrag ges till projekt som bedöms vara relevanta för den byggda miljön och faller inom HSFR:s ansvarsområde.

Tillsammans med Forskningsrådsnämnden och Riksbankens

finansierar rådet bl.a. SCASSS för samhällsjubileumsfond (Kollegiet forskning) i Uppsala. Enligt kollegiets stadgar ska forskningen vid SCASSS avse grundforskning. Denna forskning ska bedrivas inter-dis-

och med av och historiska ansatser. ciplinärt utnyttjande komparativa Verksamheten är ett antal teman. Till dessa teman har

uppbyggd kring knutits ett nätverk av svenska och internationella forskare. Man har dessutom ett särskilt gästforskarprogram. Integrationen mellan kollegiet och genom den svenska i gäst-

högskolorna garanteras komponenten forskarprogrammet, genom spridning till de svenska högskolorna av

genom de utländska och forskningsresultat, gästforskarnas föreläsningsseminarieverksamhet vid högskolorna och genom de seminarier, forskningskonferenser och ämneskonferenser som regelbundet organiseras vid

kollegiet.

HSFRs stöd till forskningsprojekt om den offentliga

sammanlagda sektorn budgetåret till fyra miljoner kronor

uppgick 1989/90 ungefär fördelade på 20 projekt. I genomsnitt kostade ett sådant projekt således 200.000 kronor per år. Sex projekt avsåg folkstyrelse, fem gällde förvaltning och nio projekt behandlade sektorsövergripande aspekter på

Till det kommer forskar- och offentlig problemlösning. doktorandtjänster vid rådet.

Statens råd för byggnadsforskning

BFR är ett organ för och under

sektorsforskning lyder bostadsdepartementet. Det inrättades år 1960 med att fördela medel till

uppgift

och inom byggområdet. Dess uppgift är att forskning utvecklingsarbete övergripande planera, samordna, utvärdera och finansiera forskningsoch om den Till rådet är knutet en

utvecklingsarbete byggda miljön.

vetenskaplig nämnd som är direkt underställd styrelsen.

Fr.o.m. år 1982 finansieras BFR:s verksamhet helt genom

anslag över BFR:s för 1990/91 omfattar ca 260

statsbudgeten. budget miljoner kronor. Av detta utgör 179,8 miljoner kronor FOU- bidrag och 31,5 miljoner kronor bidrag till experimentbyggande. Dessutom disponerar BFR medel från industri- och jordbruksdepartementen sammanlagt i storleksordningen 50 miljoner kronor. Genom samfinansiering tillförs verksamheten ytterligare ca. 75 miljoner kronor.

BFR finansierar vid universitet, högskolor och forsk-

forskning ningsinstitut. Av fördelade anslag går ca. 50% till universitet och

och 20% till institut av olika slag. Resterande högskolor ytterligare går 30% berör i stor utsträckning samfinansierade projekt. Antalet

är ca 1000 st/år och sammanlagt pågår ca 2000 projekt ansökningar motsvarande en kostnad av 900 miljoner kronor. 40% av den totala budgeten utgör långsiktigt stöd till forskarmiljöer, bl.a. treåriga bas- och ramanslag samt extra och adjungerade professurer. Därtill finns projektanslag av långsiktig karaktär.

Verksamheten vid BFR är i 13 program varav nio berör

organiserad olika FoU-aktiviteter inom skilda områden. Dessa program är i sin tur indelade i ca 25 med referens- och programgrupper. Det

delprogram programområde som har närmast anknytning till FOS-utredningen behandlar samhällsplanering på statlig och kommunal nivå.

Detta har sin i av kommuner-

programområde tyngdpunkt förnyelsen nas sektorsövergripande planering. Det gäller forskning om planerings-, förnyelse- och beslutsprocesser samt organisations- och ekonomifrågor i kommunal Inom behandlas FoU om

förvaltning. programområdet

av verksamhet, bättre ekonomisk effektivitet decentralisering offentlig och nya samverkansformer mellan offentlig och privat sektor. BFR svarar också för en mångvetenskaplig forskning om samhällsplaneringsoch beslutsprocesserna med bl.a. metodutveckling kring beslutsunderlaget.

BFR träffade år 1987 ett samarbetsavtal med Svenska kommunförbundet. Under åren 1987-1990 har ca 12 kronor ställts till

miljoner

för gemensam av FoU-arbete. Detta samarbete förfogande finansiering har nyligen utvärderats och befunnits vara positivt.

BFR har utarbetat ett program för FoU om social påverkan i

tillsammans med högskolan i Örebro och universamhällsplaneringen sitetet i Lund. Tillsammans med Svenska kommunförbundet har BFR utarbetat ett program för FoU om social

kunskap.

En översyn av BFR har genomförts för att överväga bl.a. nya

nyligen

organisations- och arbetsformer vid rådet (SOU 1991:23). När det gäller BFR:s framtida roll föreslår utredningen att BFR ska vara

spelförare

i sektorns FoU-verksamhet där ansvaret för närmare

utveckling ligger

branschen.

Som påpekats ovan disponerar HSFR 3,8 miljoner kronor av till byggnadsforskning. av till ska anslaget Fördelningen anslag projekt

ske i samråd med BFR. Denna fråga har vid

uppmärksammats

översynen av BFR:s verksamhet. Där föreslås att dessa

projektmedel omformas till stöd av FoU-miljöer av det slag FOS-utredningen ska

överväga.

Arbetsmiljöfonden

Arbetsmiljöfonden (AMFO) inrättades 1972. Fonden ska stödja

och som kan förbättra i vid

forskning utveckling arbetsmiljön mening.

Man ska stödja projekt som är viktiga för olika och

yrkesgrupper

verksamheter. Resultaten ska ha praktisk användning i arbetslivet och syfta till att förbättra och så sätt hälsa och

arbetsmiljön på främja

säkerhet. Under 1970-talet fick fonden en rad nya med

arbetsuppgifter anknytning till medbestämmande och arbetsorganisationsfrågor.

Fondens totala budget 1989/90 var 730 miljoner kronor. Cirka hälften av budgeten (370 miljoner kronor) fördelas efter beslut av rege-

Dessa medel används till största delen för den och

ringen. utbildning

information beträffande som bedrivs av

medbestämmandelagen

parterna på arbetsmarknaden, till verksamheten med

regionala skyddsombud samt till delfinansiering av arbetsmiljöinstitutets verksam-

het. Med medel från fonden finansieras också arbetslivscentrums basverksamhet.

Under budgetåret 1989/90 användes totalt ca 260 miljoner kronor av fondens totala medel till och Fonden har i ökad

forskning utveckling. utsträckning kommit att uppmärksamma behovet av

långsiktiga

satsningar på kompetens- och inom universitet och kunskapsutveckling högskolor, t.ex. genom stöd till forskartjänster, långsiktiga

åtaganden

och sammanhållna inom områden. Ett

program prioriterade exempel

riktat stöd är fondens till ett

på programstöd arbetsvetenskapligt

i under medverkan från Chalmers tekniska

kollegium Göteborg

och universitetet i Mer än hälften av

högskola Göteborg. projektmedlen

går till rent tillämpade eller

utvecklingsinriktade satsningar.

Den forskning som får stöd av AMFO är indelad i ett antal områden. I flera fall har verksamheten inom ett område förts samman i särskilda

Ett med anknytning till FOS-utredningen är

program. programområde

det som rör FoU om och medbestämmande i ledning, organisation arbetslivet, det s.k. Detta finans- LOM-programmet. programområde ierades av fonden med 10 kronor/ år under 5 år och avslutades miljonor 1990. Inom Människor-Datateknik-Arbetsliv, som fonden ramprogrammet bedriver i samarbete med för teknisk utveckling (STU), Styrelsen behandlas om ny teknik i olika typer av organisationer och frågor konsekvenserna för Den totala kostnadsramen för detta arbetsmiljön. program uppgår till 64 miljoner kronor under 6 år. På har AMFO inlett ett nytt program för att . regeringens uppdrag förbättra kvinnors villkor i arbetslivet. Programmet disponerar 60 milj. kr under 1989-1993. Fonden har också medel till perioden beviljat som för av till bl.a. projekt gäller nya strategier rekrytering personal vården samt till studier av sambanden mellan och ekonomi. arbetsmiljö har nyligen varit föremål för en Översyn av en Arbetslivsforskningen SOU 1990:54). I proposition statlig utredning.(Arbetslivsforskning, föreslås att i AMFOs ansvar bör att stimulera till ett 1990/91:69 ingå ökat samarbete mellan berörda institutioner och inom högskolor teknisk, och humanistisk forskning. Enligt samhällsvetenskaplig bör det inrättas ett vetenskapligt råd med en rådgivande propositionen och funktion i övergripande forsknings- och kvalitetsfrågor. stödjande

VISSA ANDRA ORGAN

direktiven ska utredaren överväga anknytning till delar av den Enligt som bedrivs med medel från Det forskning försvarsdepartementet. då närmast Försvarets (FOA). Dessutom ska gäller forskningsanstalt utredaren se i vilken Institutet för kvalitetsutveckling kan utsträckning den offentliga sektorns utvecklingsbehov. tillgodose

Försvarets forskningsanstalt

Försvarets vilken bildades 1945, har som forskningsanstalt (FOA), att bidra till hela totalförsvarets utveckling och anpassning huvuduppgift till förändrade villkor. för innehåll ska vara Styrande forskningens .totalförsvarets samlade forskningsbehov. FOA är indelat i fem av vilka FOA organisatoriskt huvudavdelningar 1 är den som är mest relevant för utredaren. Den har till uppgift att

medverka med omfattar bl.a.

systemanalytisk kompetens. Uppgifterna

studier av försvarsekonomi och av samhället i och kris. FOA 1

krig

svarar även för den verksamheten inom försvaret.

operationsanalytiska

Omfattningen av den för utredaren relevanta forskningen vid FOA beror delvis på hur man omrâdet. FOA finansierar f.n. en

avgränsar

tjänst av grundforskningskaraktär vid i Stockholm. Handelshögskolan

Vid FOA1 finns 4-5 ekonomer ett 60-tal personer som med

sysslar operationsanalys.

FOA:s forskning är tillämpad och hårt knuten till försvarssektorns problem och frågeställningar. Man har sedan 1960-talet bedrivit

forskning kring operationsanalys, planerings- och samt ekonomisystem kring personalsystem.

Under 1970- och 1980-talen tonades ner till

planeringsforskningen

förmån för forskning och FOA

kring uppföljning utvärdering. deltog

bl.a. i en gemensam studie med ESO om och effektivitet

produktivitet

i försvaret. Man har också ökat vad och

forskningen gäller målstyrning strategisk planering.

Försvarssektorn står inför stora förändringar. Något för-

långsiktigt

svarspolitiskt beslut kommer inte att presenteras våren 1991 som

ursprungligen planerats. Regeringen har i stället ombildat den tidigare

försvarskommittén till en parlamentarisk med

beredningsgrupp uppgift

att förbereda underlag till nästa försvarsbeslut som kan tas

långsiktiga

tidigast våren 1992.

Enligt uppgift kommer inte att behandla

beredningsgruppen

försvarets forskningsfrågor. I stället kommer en särskild att

utredning

tillsättas som med utgångspunkt från ska

beredningsgruppens förslag

se över ska omfatta

försvarsforskningen. Översynen inriktningen,

dimensioneringen, styrningen och strukturen av försvarsforskningen.

Institutet för

kvalitetsutveckling

Institutet för inrättades den 1 1990 och

Kvalitetsutveckling (SIQ) juli

lokaliserades till Institutet ska

Göteborg. enligt forskningspropositionen

1990 stimulera och aktivt bidra till en i alla

positiv kvalitetsutveckling

delar av det svenska samhället. konkurrenskraft som nation ska

Sveriges

stärkas och välfärden en

den gemensamma höjas genom fortlöpande förändringsprocess som leder till att arbete och produktion, varor och tjänster tillfredsställer kundens uttalade eller underförstådda önskemål och behov.

Bakgrunden till att institutet inrättades var den nationella

samling

inom kvalitetsområdet som inleddes 1986, då Nationalkommittén för svensk kvalitet bildades. I kommittén företrädare för regeringen,

ingick

arbetsmarknadens och den sektorn. Under

parter, näringslivet offentliga

1988 diskuterades hur en organisation för kvalitetsutveckling

permanent

i skulle kunna utformas. Diskussionerna ledde till att ett institut

Sverige

för bildades efter samma modell som de s.k.

kvalitetsutveckling kollektivforskningsinstituten.

SIQ:s för 1990/91 till 5 miljoner kronor, varav STU

budget uppgår

står för 2 kronor och en intressentförening för 3 miljoner

miljoner

kronor. beräknas SIQ ha 5 anställda. SIQ ska främst

Inledningsvis

vara verksamt inom områdena information, utbildning samt forskning och utveckling. Därutöver ska SIQ vid behov vara ett oberoende organ för inom kvalitetsområdet. Den informationsverk-

speciella uppgifter

samhet och som SIQ ska bedriva kring kvalitetsbe-

opinionsbildning

och dess ska ske genom utgivning av tidskrifter och

greppet tillämpning

anordnande av seminarier och konferenser. SIQ avser att

nyhetsbrev,

informationsbaser av olika och att ha ett omfattande

bygga upp slag

internationellt utbyte.

SIQ:s kommer att inriktas att öka utbudet

utbildningsverksamhet på

av och förbättra standarden utbildningen inom ämnesområdet

på

kvalitet. Institutet avser att stimulera av läromedel och

utgivning

av resultat från och till

överföring forsknings- utvecklingsverksamhet praktisk användning.

SIQ ska i första han bedriva SIQ ser som sin

ej egen forskning.

främsta att vara ett samlande, och resursskapande

uppgift pådrivande

organ för FoU inom kvalitetsområdet. Det ska ha en stödjande uppgift, ha överblick och kunna initiera FoU samt förmedla resultat från

Stödet till FoU ska kunna ges i form av basstöd, pro-

forskningen.

och SIQ avser att utveckla ett ramprogram för

jektstöd stipendier.

och eventuellt starta en kvartalstidskrift med

kvalitetsforskning vetenskapliga artiklar.

har via STU och SIND tillsammans med näringslivet i

Staten

och stad tillfört medel till kompetensuppbyggnad

Västsverige Göteborgs

inom området vid vid Göteborgs

kvalitetsstyrning Handelshögskolan

universitet och Chalmers tekniska högskola. Enligt forskningspro-

ska CT Hs resurser för kvalitetsteknik förstärkas med 1,5

positionen miljoner kronor från 1991/92.

MÅNGVETENSKAPLIGA FORSKNINGSMILJÖER

Mångvetenskapens tysta frammarsch

I det internationella forskarsamhället finns en stark mångvetenskaplig trend‘. I USA har sedan mångvetenskapliga enheter funnits vid

länge universiteten. Vid exempelvis University of Michigan och University of

California i Berkely spelar Organized Research Units en mycket framträdande roll. Tendensen är att mângvetenskapen är frammarsch,

på

inte minst på grund av forskarnas ambitioner att etablera kontakter över traditionella Sedan 1985 har National Science

ämnesgränser.

Foundation ett stort program där universiteten att komma in

inbjuds

med om att centra. I Kanada finns en tydlig strävan

ansökningar skapa

att förnya universiteten genom att skapa mångvetenskapliga cen-

I Storbritannien har sig i

trumbildningar. forskningsråden engagerat

av Research Centres. Varje råd

uppbyggnaden Interdisciplinary definierar problemområden och inbjuder universiteten att prioriterade

komma in med sina planer om högst tio års centrumverksamhet. I

Tyskland har Deutsche Forschungsgemeinschaft byggt upp ett stort

antal där forskare i en samarbetar

mångvetenskapliga program, region

i 12-15 års tid. I Danmark ses den omfattande framväxten av forsk-

ningscentra vid universiteten av Statens Samfundsvidenskapliga

som den största i dansk

Forskningsråd organisatoriska förnyelsen

forskning under 1980-talet.

Av den undersökning som fil. kand. Marianne Eliasson utfört för utredarens framgår att det även i Sverige pågår en frammarsch av in-

stitutionaliserat samarbete. Anabt

mångvetenskapligt (Se bilaga 3)

vid universitet och har

mångvetenskapliga forskningscentra högskolor

nästan obemärkt ökat under de senaste tio åren. Under den senaste femårsperioden har antalet nästan fördubblats. Det finns f.n. ett 70-tal

vid svenska universitet, vilka bedriver och

Centrumbildningar mångtvärvetenskaplig grundforskning.

I storleksklassen 8-900 forskare är verksamma vid dessa centra,

genom förordnanden som forskare eller dubbelanknytning.

antingen

Antalet forskare har mer än fördubblats under de senaste fem åren. De grupper som den största är och dokto-

uppvisar ökningen professorer

rander. Hälften av centra betraktar som institutionaliseringar av nya

sig

och en avser den etablerade

kunskapsområden ungefär fjärdedel

1 Den internationella ulblicken bygger främst på Forskningens villkor i omvärlden (Ds 1989:43).

forskningens fronter.

Forskningscentra kan indelas i tre kategorier: Nätverk vilka har den

lägsta institutionaliseringsgraden och utgör en samling av forskare från

olika discipliner kring ett gemensamt program. Arbetsenhet är den mest institutionaliserade formen. Här finns centra vilka disponererar egna lokaler, utgör egen institution och har föreståndare och

styrelse.

Kollegium är en blandform vilken befinner någonstans mellan

sig

nätverk och arbetsenhet.

De svenska forskningscentra är i 2/3 av fallen forskarinitierade och är därför uttryck för forskarsamhällets behov att i sin kunskapsutveckling överskrida i och institutionaliserade

indelningen discipliner skapa mång-

eller tvärvetenskapliga samarbetsformer.

Redogörelsen för de ekonomiska resurserna omfattar en jämförelse mellan och den totala

budgetåren 1984/85 1989/90 gällande budgeten

och av externa finansiärer från egna universitetet

anslag (ej anslag / högskolan).

Tabell 2.1 Total och extern

budget finansiering budgetåren 1984/85 och 1989/90. Summorna anges i miljoner kronor (n=55).

Budgçtår Total budget Externa anslag

1984/85 62,6 Mkr 36,7 Mkr

1989/90 191,4 Mkr* 109,1 Mkr*

*

en uppgift avser 1988/89

budgetåret

För dessa forskningscentra utgör anslag från externa finansiärer drygt hälften av totala budgeten, 59% respektive 57%

(1984/85) (1989/90).

En fördelning efter de olika av har

kategorierna forskningscentra gjorts

i tabell 2.2.

Tabell 2.2. Summorna anges i tusental kronor. (Medelvärden

anges

inom Total och externa för olika

parentes). (N=55) budget anslag av mångvetenskapliga centra bå 1989/90. kategorier

Total bud et Externa anslag

Nätverk-litet 2 666 kkr (444) 1 709 kkr (342)

Nätverk-stort 17 400 kkr (2 486) 12 550 kkr (1 793)

5 475 kkr (684) 4 136 kkr (591)

Kollegium-litet

32 855 kkr (3 286) 23 352 kkr (2 335)

Kollegium-stort

Arbetsenhet-liten 3 222 kkr (644) 1 294 kkr (259)

Arbetsenhet-stor 129 733 kkr (6 828) 66 016 kkr (3 475)

191 351 kkr 109 057 kkr

En för alla centra i riket ger vid handen att den totala

skattning

vid centra till ca 236 miljoner

omslutningen mångvetenskapliga uppgår

kronor, varav externa ca 135 kronor. De samman-

anslag utgör miljoner

medlen för och inom utbildnings-

tagna forskning forskarutbildning

verksamhetsområde 1991/92 till

departementets uppgår budgetåret

6 540 kronor. andel motsvarar ca 4 %

drygt miljoner Forskningscentras

av denna resurs.

En viss och en viss basstorlek har stor

institutionaliseringsgrad

för verksamhetens och vetenskapliga effektivitet.

betydelse inriktning

Att ett center blir mer etablerat torde innebära att det blir attraktivt för

kvalificerade forskare. kan den vetenskapliga

vetenskapligt Därigenom

inom centret öka. Jämförelser verksamhet i form

kompetensen gällande

av tex. seminarier och visar att också antalet i genomsnitt

publikationer

är för Arbetsenhet än för kategorin Nätverk. Forsk-

högre kategorin

har en bedömning av sin forsk-

ningscentra själva gjort sammanvägd

Denna visar att Arbetsenhet har, med

ningsinriktning. kategorin jämfört

Nätverk, en större andel centra som klassificerat sig som

kategorin

etablerade

forskningsfronter.

att centra har mindre byråkrati jämfört med

Undersökningen tyder på

Centra ses inom dansk forskning som

högskolesystemets organisation.

en organisatorisk förnyelse. Tänkbart är att centra även i Sverige bidrar till av universiteten.

förnyelsen

Ämnen från de humanistiska och

samhällsvetenskapliga, juridiska

fakulteterna ingår i ca 1/3 av Det är en

forskningscentra. vanligaste

kombination med discipliner från både och

samhällsvetenskaplig

humanistisk fakultet, det näst är enbart från

vanligaste discipliner samhällsvetenskapliga fakulteten. Statsvetenskap och sociologi är

discipliner som förekommer hos nästan hälften av centra inom denna grupp. Företagsekonomi, historia och psykologi förekommer hos nästan 1 /3. Nationalekonomi och finns med i av gruppen.

pedagogik drygt 1/5

Studien visar att förutom FoU-arbete bedriver flertalet av dessa centra forskarutbildning och annan seminarieverksamhet samt

utbildning,

produktion av olika typer av publikationer. Den största andelen centra har organiserat samarbete med t.ex. institutioner inom den

egna högskoleenheten och med andra i Internatio-

högskoleenheter Sverige.

nellt samarbete sker i olika former och flertalet centra har under de senaste tre åren böcker tidskrifter utanför

publicerat och/eller utgivna Sverige. Ungefär hälften av forskningscentra samarbetar med den

privata och/eller den sektorn. Utifrån kan

offentliga undersökningen

konstateras att flertalet centra bedriver verksamhet som riktar både

sig

till forskarsamhället och till samhället utanför universitet och

högskola.

Denna omständighet ger stöd för tanken att

mångvetenskapligt

samarbete kring ett tema nästan automatiskt ger större samhällsrelevans än traditionell inom

forskning disciplinerna.

LOS-sentret i Bergen

LOS-sentret i är en del av en stor om

Bergen satsning på forskning ledning, organisation och styrning som inleddes år 1985. Programmet

består dels av en LOS-kommitte dels av centret i LOS-

Bergen.

kommittén är såväl administrativt som vetenskapligt underställt

Norges

råd for anvendt Kommittén

samfunnsforskning,(NORAS). ska ge råd

om för som den ska ge

långsiktiga strategier LOS-forskningen samtidigt

råd om huvudprioriteringar av LOS-medel för de närmaste åren.

1989 hade LOS-programmet en total 35 kronor,

budget på miljoner

varav 1/3 eller 11,5 miljoner kronor till LOS-sentret. Finans-

gick

ieringen av programmet är knuten till de olika Det

fackdepartementen.

har inneburit att en stor del av har blivit mera sektorsbundna

projekten

och mindre sektorsövergripande än förväntat.

Den andra hörnstenen i är LOS-sentret i Centret

satsningen Bergen.

är administrativt underställt NORAS, men vad gäller forskningen är det autonomt. I förhållande till LUS-kommittén är centret fristående, men ska verka inom ramen för programmet. Forskare vid centret söker medel från kommittén endast när de önskar mer anslag än vad de

vid centret. 1989 från NORAS till

reguljärt disponerar uppgick anslaget 11,5 miljoner kronor.

Styrelsen för LOS-sentret utses av NORAS och är ansvarig för verksamheten vid centret. Den består av två företrädare för universitetet och Handelshögskolan i samt två företrädare för vardera

Bergen

finans-, samt förbruker- og Under

administrationsdepartementen.

finns ett särskilt kommunforskningsutskott som ansvarar för

styrelsen

inom LOS-programmet.

kommunforskningen

LOS-sentret i huvudsak forskare från universitetet och

rekryterar

i Man sluter kontrakt 3-5 år som kan

handelshögskolan Bergen. på

med 2 år. De forskare som kontrakteras ska ha en dokumen-

förlängas

terad och vetenskaplig kvalitet i sin forskning. Totalt fanns

produktivitet

det 1989 40 personer vid centret, varav 13 var seniorforskare, 11 assistenter och doktorander, 8 studenter och 8 administratörer. LOSsentrets verksamhet är tidsbegränsat till 10 år.

LOS-sentrets verksamhet utvärderades av NORAS 1990. (De tre första årene - och I karakteriseras LOS-

etablering drift). rapporten

sentret som en På den korta tid som centret

mycket produktiv miljö.

har varit verksamt har forskarna flera böcker, en rad

producerat

samt ett stort antal mindre arbeten. Man har aktivt rapporter deltagit i både nationellt och internationellt.

nätverksbyggande

är centret i alltför hög grad frikopplat från den

Enligt utvärderingen

De forskare som rekryterats till centret har tagit

övriga LOS-satsningen. med sina egna projekt, vilka inte alltid passade ihop med de övriga sig

vid LOS-sentret. Man har därför i mindre att

projekten grad lyckats

etablera den som har varit avsikten

mångvetenskapliga forskningsmiljö

med centret.

Under hösten 1990 antog styrelsen ett forskningsprogram som forskarna vid centret hade utarbetat i samråd med styrelsen. Programmet är indelat följande tre huvudområden:

En bättre organiserad offentlig sektor. Detta program ska bidra till att för en aktiv förvaltningspolitik i såväl stat

klarlägga betingelserna

som kommun.

Ledning och organisering., fokuseras ledning och

Programmet på

av förhållandet inom och mellan formella organisationer.

organisering

Incitament och styrningsproblem i välfärdsstaten. Detta program

ska av olika och motivations-

klarlägga betydelsen organisationsmönster

och styrsystem som instrument för att påverka resursanvändning och välfärd.

COS i Köpenhamn

COS, som står för Center for offentlig organisation og styrning

bildades 1987 och är lokaliserat till i Köpenhamn.

Handelshögskolan

Man har en nära till institutionen för och

anknytning organisation

arbetssociologi. Sex forskare har sin arbetsplats vid centret och utgör dess En av forskarna är också föreståndare och leder den

styrgrupp.

verksamheten. Vid centret finns inrättade en fast sekreterar-

dagliga

Man har dessutom knutit en kommitté till centret

tjänst. rådgivande

bestående av forskare och med kunskaper inom

praktiker speciella forskningsområdet. Det totala anslaget från det samhällsvetenskapliga forskningsrådet

(SSF) uppgår till 4 kr för 1987-1991.

miljoner perioden Anslagsramen

är således blygsam och ska främst täcka vissa administrationskostnader. I övrigt förutsätts att verksamheten finansieras med projektstöd från annat håll. Genom anslaget från SSF är COS administrativt fristående från de traditionella I är

forskningsinstitutionerna. forskningshänseende

man dock i beroende av dessa. De större studierna vid COS

hög grad

är i allmänhet till av universiteten eller till

förlagda något Handelshög-

skolan.

Eftersom från SSF inte avser att finansiera har man

anslaget projekt

valt att bygga upp ett omfattande nätverk runt centret. I nätverket ingår ett 30-tal forskare som deltar i de fem huvudprogrammen eller i andra aktiviteter vid centret. Man arrangerar seminarier som fungerar som

för såväl som teoretiker. Man har också

mötesplats praktiker goda

erfarenheter av s.k. där forskare från skilda institutio-

antologiprojekt,

ner samlas under en ett gemensamt tema.

period omkring

Forskningen vid COS sker i huvudsak inom 5 huvudprogram. Dessa

är Projekt rörande offentlig organistion och ledning, Studier av

och

offentliga ledningars styrningsbeteende informationsanvänding,

av den sektorn, Beteende i sektor

Moderniseringen offentliga offentlig

under samt Förhållandet mellan stat och marknad.

omställning

uppgift kommer COS i sin nuvarande form att vid

Enligt upphöra

av år 1991. Satsningen avsåg i första hand fem år. Men

utgången

eftersom flera av projekten vid centret har fått anslag för åren 1992 och 1993 kommer nätverket eventuellt att fortsätta i form.

någon

SAMMANFATTNING

Offentliga sektorn som forskningsområde kan indelas i tre delområden: folkstyrelse, förvaltning och offentlig problemlösning. Under senare år har forskningen särskilt upp inom

byggts disciplinerna statsvetenskap, företagsekonomi, nationalekonomi och arbete. Inemot

sociologi /socialt hälften av professorerna har sin forskning inriktad på förvaltning, medan en tredjedel studerar sektorsövergripande aspekter på offentlig problemlösning och en fjärdedel arbetar med folkstyrelsefrågor. Totalt rör det om ett 50-tal som forskar om den

sig professorer offentliga sektorn. Därtill kommer den betydande forskning som utförs av

och forskarassistenter, vars exakta är högskolelektorer omfattning något svårbedömd.

Till denna bild måste läggas de insatser som skett i stora

forskningsprogram under åren, vilka inte minst har fördjupat analysen av offentlig problemlösning och folkstyrelsen. Särskilt kan framhållas Kommunaldemokratiska 1970-talet och

forskningsgruppen på Maktutredningen på 1980-talet. Därigenom uppnåddes temporärt en bättre balans i forskningens inriktning.

Forskningen har präglats av en tydlig disciplinbundenhet i sina

av den sektorn. Det råder brist analyser offentliga tydlig på forskning om styrning, ledning, organisation och effektivitet i verksam-

offentliga heter. Forskningen kännetecknas av spridning över

många problemfält och många mindre projekt.

Vid universiteten sker en tyst frammarsch av 800-900

mångvetenskap. forskare har förlagt sin forskning till med dominans av

forskningscentra mångvetenskaplig forskning. Antalet forskare har fördubblats under de senaste fem åren. Denna i en internationell trend i

utveckling ingår forskarsamhället. I har ett

Norge mångvetenskapligt forskningsinstitut

upp -LOS-sentret i - med mot byggts Bergen inriktning ledning-, organisations-och i sektorn. Något motsva-

styrningsproblem offentliga rande finns ej i Sverige. av forskningen om

Utbyggnaden offentliga sektorn under 1980-talet har inneburit att fått en

Sverige god spridning av till de olika universiteten. De resurserna via

grundforskning rörliga

och har ökat och till de forskningsråd sektorforskningsorgan spridits olika forskningsmiljöerna. Det innebär att den långsiktiga

kompetensuppbyggnaden inom området fått en förstärkning. Bristen

betydande i resurssituationen är främst frånvaron av koncentrerade

forskningsmiljöer, samt stora forskningsprogram.

KAPITEL 3

DEN OFFENTLIGA SEKTORNS KUNSKAPSBEHOV

STRUKTUROMVANDLINGEN AV DET SVENSKA SAMHÄLLET

för arbete har varit den omfattande

Utgångspunkten utredningens

av den sektorn under de senaste årtiondena, vilken

förnyelsen offentliga

kan förväntas bli ännu intensivare under 1990-talet. Måhända utgör

av den sektorn under det kommande

strukturomvandlingen offentliga

decenniet en av de i av

viktigaste förändringsprocesserna omvandlingen

det svenska samhället. ett vilket till

Förnyelsen skapar kunskapsbehov,

en del kan Till del

tillgodoses genom befintlig kunskap. betydande

handlar behovet dock om ny vilken endast kan genereras i

kunskap I 1990 års forskningsproposition och i utredningens grundforskningen.

direktiv betonades att detta måste befrämjas med forsk-

förnyelsearbete

och av större omfattning och bredd än den nu-

nings- utvecklingsarbete

varande. Utredaren tolkar sitt uppdrag som att organisera forskning av relevans för av den offentliga verksamheten, snarare än för

förnyelsen

den offentliga sektorn i största allmänhet.

av den sektorn sker i ett komplicerat samspel

Förnyelsen offentliga

mellan interna och professionella ambitioner å ena sidan och

politiska

stora å andra sidan. Vissa

förändringar i de yttre förutsättningarna

institutioner har visat förmåga till modernisering

offentliga betydande

och till nya villkor. Andra institutioner kännetecknas av

anpassning

och till Ofta av

tröghet oförmåga förnyelse. föregås förändringarna

kritik i den allmänna debatten eller En del av

utvärderingar. förnyelsen sker under den ekonomiska knapphetens kalla stjärna.

Det finns att betrakta den aktuella situationen

knappast anledning

totalt sett som genomförandet av en väldig masterplan från 1960-talet. Inte heller bör man förvänta att i ett sektors-

sig förändringarna

är för en konsistent politik - därtill är

övergripande perspektiv uttryck

intressekampen alltför utvecklad.

av den sektorn innebär betydande rationalise-

Förnyelsen offentliga

i ett kärvt ekonomiskt klimat. Men förnyelsen handlar även om

ringar

till av det svenska samhället, vilken

anpassning moderniseringen

karaktären och inriktningen av den offentliga verksamheten.

påverkar

är starkt omvärldsberoende. En fundamental förändring i

Sverige

under senare år nationens

Sveriges politiska förutsättningar gäller

förhållande till den internationella särskilt Europa.

omgivningen,

talar för att de förändringsimpulserna under 1990-

Mycket viktigaste

talet kommer att flöda från den europeiska omgivningen. Det sker sedan en av svensk ekonomi där näringsli-

länge omvandling

vet i form av som överskrider

skapar nya koncerner produktionsnätverk

De fria flödena av finanskapital över gränserna

nationsgränserna.

stora restriktioner för den inhemska ekonomiska

skapar samtidigt

i form av luft och vattenföroreningar över

politiken. Miljöproblemen

framstår som som inte effektivt

territorialgränserna exempel på frågor

kan lösas inom ramen för existerande institutioner. En tydlig

politiska

dimension kan också noteras inom medierna - särskilt kabel-

europeisk

och olika t.ex. och miljörörel-

TV, organisationer fackföreningsrörelsen

sen. markeras av svenska beslut om att anpassa det

Förändringen tidigare

svenska i stor efter den s.k. vitboken för den

regelsystemet utsträckning

inre marknaden in i mellan EFTA och EG

i EG, att gå förhandlingarna

om ett s.k. EES-avtal Economic Space). I december 1990

(European

formellt dörren för en ansökan om svenskt EG-

öppnade riksdagen

redan under 1991. Parallellt med denna orientering mot

medlemskap

västra har i östra Europa skapat förutsätt-

Europa förändringarna

för helt och utbyten, och i synnerhet

ningarna nya politiska samspel förändrat de säkerhetspolitiska förutsättningarna.

Detta är som är väl kända, men vars innebörd för det

förändringar

svenska - inte minst den sektorn - ännu är

politiska systemet offentliga

oklar. används här som sammanfattande

Begreppet transnationalisering

av nationerna. En är

benämning på sammanvävning viktig iakttagelse

att aktörer är omfattande och i snabb

mängden icke-statliga mycket

tillväxt i denna strukturella i Europa. Det är inte fråga om

integration

i snäv utan om en förändring där snart sagt alla

utrikespolitik mening,

traditionella har en viktig omvärldsdimension.

inrikespolitiska frågor

Det är i och för olika nationella eliters kontakter nya i situationen sig ej och nät över nations - sådana har alltid funnits. Det nya är

gränserna

att av allt att döma kraftigt under senare

kontaktmängden expanderat

år och framför allt i kommuner och regioner att nya aktörer tydligen en intressant roll i nationens omvärldsrelationer. Trans-

börjat spela

handlar därmed om i

nationaliseringen genomgripande förändringar

den svenska nationalstaten. Gränsen mellan utrikes- och inrikespolitiken är en i vattnet. Det innebär att den sektorn i sin

linje dragen offentliga

helhet på ett annat sätt än behöver intressera för skeendet

tidigare sig

i omvärlden för att rätt kunna hantera

de nya utmaningarna.

På arbetsmarknaden har blivit dominerande och det

tjänsteyrkena

traditionella beroendet av de s.k. minskar Den

basnäringarna stadigt.

allmänna utbildningsnivån har i mån. S.k.

höjts betydande kunskapsyr-

ken (med och tillhör de mest

lång utbildning hög specialisering)

expansiva på arbetsmarknaden. FoU ses alltmer som en av de mest

strategiska utvecklingsfaktorerna inom samhällsekonomin.

Den nya tekniken, särskilt förut-

informationsteknologin, ger nya

sättningar för produktionen och sättet att samhället.

organisera

Infrastrukturen en snabb och flödena de

genomgår utveckling på fysiska

nätverken (flyget, telematiken, bilismen, de

snabbtågen) spränger

geografiska gränserna både inom landet och mellan nationerna. Den minskade rollen för i samhällsekonomin innebär

basnäringarna

att blir mera beroende av resurser

utvecklingsmöjligheterna mänskliga

och mindre av råvaror. nätverken revolutio-

tillgången på De nya fysiska

nerar samtidigt att och verksamheter

möjligheterna sprida produktion

geografiskt. Det innebär att och kommunernas

regionernas utveckling

i beror vad som sker i de enskilda än

högre grad grad på miljöerna på

den nationella -

fördelningspolitiken.

Sverige tillhör de länder i världen som relativt sett avsätter mest resurser för FoU. De ca 3% av BNP som det handlar om avser emellertid i den sektorn. Häri ett

hög grad privata ligger betydande

problem för andra delar av samhället, eftersom bristande

kunskaps-

investeringar efterhand resulterar i stelhet och

organisatorisk rekryteringssvårigheter. Den att inom omständigheten förnyelseverksamheten

den sektorn hämtar sina och från den

offentliga symboler begrepp

sektorn har till en del att med den eftersatta

privata göra kunskaps-

utvecklingen inom sektor. En del av inflödet av ord

offentlig väsentlig

som affärsidé, lönsamhet,

affärsmässighet, produkter, koncerntänkande,

marknadsföring, controller etc. beror givetvis också att

på många offentliga tjänster har en i den att de viktig marknadsaspekt meningen

skulle kunna ha

organiserats privat.

Med utgångspunkt från den av som

avgränsning forskningsområdet

utredaren har presenterat redovisas en kortfattad och ofullstän-

tidigare

dig karaktäristik av förändringar som har skett inom de tre områdena och under 1970- och 1980-talen.

folkstyrelse, förvaltning problemlösning

Utredarens allmänna karakteristik av den aktuella är att

utvecklingen

den särskilt känntecknas av från kollektivism till indivi-

förskjutning

dualism, försök att utveckla en långtgående institutionell autonomi och

av olika effektivitetsvéirden. En konsekvens av förändringarna främjande är att förhållandet mellan de och sektorna offentliga privata får en ny komplexitet med framträdande inslag av många offentligt-privata blandformer. En annan konsekvens är att nya styrningsproblem framträder och att försök görs att formulera nya modeller för förvaltnings- och samhällsstyrning. Sammantaget synes förnyelsen innebära framväxten av en öppnare och mera pluralistisk enhetsstat.

FÖRNYELSEN AV FOLKSTYRELSEN

Den osäkerhet som har medfört att parlamentariska präglat perioden allt större del av den processen äger rum inom riksdagsutpolitiska skotten och riksdagsgrupperna. Den kommunala demokratin har närmat den sig rikspolitiska modellen med till de partiernas och massmediernas hänsyn politiska förstärkta De har idag ett ställning. politiska förtroendeuppdragen delvis annat innehåll än vad som var fallet för ett par årtionden sedan och ställer nya krav på sina innehavare. Lekmannaadministrationen har definitivt ersatts med en professionell har inte bara övertagit tjänstemannaförvaltning. Tjänstemännen verkställighetsfunktioner utan också väsentliga beredningsuppgifter från politikerna. Ambitionen är att reducera den politiska detaljstyrningen till förmån för en mera styrning med mål, ramar och övergripande resultatkontroll. De etablerade i har partiernas ställning folkstyrelsen försvagats. förändras från trogna till Väljarna långsamt klassväljare rörliga åsiktsröstare. Valresultaten i kommun-, landstings och riksdagsvalen alltmer sinsemellan, trots den gemensamma valdagen. skiljer sig Valrörelsernas har eftersom väljarna fattar sina betydelse stigit, definitiva röstningsbeslut allt kortare tid före valdagen. Valdeltagandet ökade fram till valet 1976, men har 1980-talet visat en kontinuerligt på sjunkande tendens. och folkrörelser har utvecklats under perioden både vad Föreningar medlemsantal och verksamhet. Det är främst föreningar av s.k. gäller identitets- och interaktionstyp, dvs olika slag av hobbyföreningar, och som De idrottsföreningar gemenskapsföreningar, expanderat. ideburna rörelserna har med stagnerande eller vikande problem medlemsantal och aktivitet.

låg

som är inriktade att den centrala statliga Organisationer på påverka

nivån har i ökad utsträckning använt s.k. lobbying och olika former av

opinionsbildning. Samtidigt tenderar organisationerna att bli heterogena

och erfar svårigheter att företräda entydiga eller enhetliga medlemsintressen.

Dagspressens av tradition nära anknytning till de politiska partierna har försvagats under de senaste årtiondena. Televisionen har framträtt som folkstyrelsens viktigaste medium. Massmedierna har också kommit

att spela en mera självständig roll i politiken. Konfrontationsjournalisti-

ken har fått ett ökat utrymme i förhållande till både nyhetsrapportering och kritisk Radion har kommit att en allt

granskning. spela viktigare

roll de lokala och Närradion har fått en ökad

på regionala planen.

betydelse, främst som medium för den interna kommunikationen i föreningar och partier. Nya medier som kabel-TV kan väntas få ökad

i Under de senaste decennierna har det skett

betydelse närmiljön.

tydliga värderingsförskjutningar i de västerländska samhällena. Det har skett längs två huvudlinjer. Den ena rörelsen går från en materialistisk

orientering mot postmaterialism. De tidigare dominerande värdering-

arna, välstånd och håller att av nya, icke-

fysisk trygghet, på överflyglas

materiella värden som livstillfredsställelse och självförverkligande.

Den andra rörelsen från mot en större av

går enhetlighet grad

mångfald, variation och individualism. Många människor, framför allt

de yngre, ställer idag högre krav än tidigare generationer på vidgad

personlig handlingsfrihet och ökat utrymme för den egna individualiteten. Man ställer krav på kvaliteten i den service som i

högre erbjuds

såväl den privata som den offentliga sektorn. Man kräver ökade

flexiblare arbetstider och chans att växa som individer.

valmöjligheter,

En central fråga är vad som skall göras till föremål för kollektiva beslut och vad som bör överlåtas till den enskilde, till grupper av medborgare eller till autonoma institutioner utan löpande inblandning från den centrala statsmakten.

Maktutredningen har karaktäriserat skeendet som en utveckling från en samhällscentrerad mot en mer individcentrerad demo-

demokratisyn

En blir att finna en ny balans mellan dessa båda

kratisyn. huvudfråga

Hur man kan förena önskan om social på

demokratisyner. trygghet

av gemensamma med önskan om individuell

grundval ordningar

valfrihet. Ytterst är detta en om hur man kan kombinera fria

fråga personliga val med solidarisk gemenskap.

FÖRNYELSEN AV FÖRVALTNINGEN

1970 och 1980-talen har inneburit i av svensk

vändpunkter utvecklingen

offentlig förvaltning. Den traditionella doktrinen om den flir-

lagstyrda

valtningen, dvs. den syn som betonar likheten mellan

förvaltnings-

myndigheter och domstolar med rättssäkerhet som

grundläggande

värde, har varit på reträtt de senaste årtiondena. I detta är

perspektiv tjänstemännen politiskt neutrala, men lojala mot Grundtanstatsviljan.

ken är att förvaltningen ska ett sådant sätt att statsmakter-

fungera på

nas direktiv genomförs och effektivt och

enhetligt smidigt.

I en första förändringsfas under 1970-talet betonades alltmer doktrinen om den folkstyrda förvaltningen. Den kan sammanfattas i slagordet besluten närmare människorna. I detta är

Lägg perspektiv

demokratiska värden och särskilt fram-

typ deltagande delaktighet

trädande.

Under 80-talet har en andra fas inletts där ideer om den marknadsstyrda förvaltningen fått ökad betydelse under mottot Från

myndig-

hetskultur till servicekultur och är här

privatisering. Nyckelorden

effektivitet, service och avreglering. En förebild har varit de marknads-

styrda företagen.

Medbestämmandereformen och lagstiftningen om

anställningsskydd

under 1970-talet har inneburit att förhållandena de och

på privata

offentliga arbetsmarknaderna blivit mera likartade. Detsamma de

gäller

offentliganställdas ansvarsförhållanden och numera även lönevillkoren för stora grupper

offentliganställda.

Genom det s.k. har och fått

verkledningsbeslutet riksdagen regeringen

ökade möjligheter att styra de Ambitionen är

statliga myndigheterna.

att de målen skall Det sker en till

politiska göras tydligare. övergång treåriga budgetramar. Myndigheterna ges större frihet att själva

bestämma hur målen skall skall ske av

förverkligas. Redovisning uppnådda resultat. Möjligheterna att mäta och effektivitet produktivitet

tänkes härigenom kunna förbättras.

I den statliga och verksamhetsformer

förvaltningens organisations-

finns tendenser till närmande till de har

privata företagen. Statsföretag

bytt namn till Procordia. Affärsverken eftersträvar att bli De

aktiebolag.

affärsdrivande myndigheterna vill ha samma som

rättsliga ställning

affärsverken.

Inom de stora affärsverken har den hierarkiska

gamla myndighets-

strukturen delats in i enheter med resultatansvar.

självstyrande egna

Koncernstyrelser inrättas i ökad Det sker en

utsträckning. tydligare

mellan och verkschefen. En flora rollfördelning myndigheternas styrelse av olika gränsorganisationer, som stiftelser, råd, delegationer etc, med oklar rättsställning har skapats.

om den nivån finns en strävan mot delegering

ifråga regionala statliga av beslutsrätt från den centrala nivån och mot sektorsövergripande

vara att modernisera och effektivisera problemlösningar. Syftet anges den och få till stånd en samordnad och mer

statliga länsförvaltningen

finns tendenser ändamålsenlig organisation. Samtidigt motstridiga

att skolverket och vägverket skapar sektorsspecifika genom exempelvis regionindelningar.

När det kommunerna och är politisk decentra-

gäller landstingen

och minskad de som statsmakterna har lisering detaljreglering vägar använt för att stärka den förvaltningen. Sedan början av 80-

folkstyrda talet har staten successivt överfört och beslutanderätt från den

uppgifter statliga till den kommunala nivån.

Det har skett en till ökad och en ökad andel

övergång ramlagstiftning

vilket har kommunerna och landstingen en generella statsbidrag, givit större att utforma verksamheterna och vilka

handlingsfrihet välja

som ska Ett aktuellt till denna åtgärder genomföras. motexempel

är införandet av kommunalt från statsmakternas utveckling skattestopp sida.

Försöken med s.k. frikommuner är ett sätt att utveckla nya former för den av den kommunala verksamheten och stärka den

statliga styrningen kommunala Genom om lokala organ har

självstyrelsen. lagstiftningen kommunerna och fått stor frihet att och

landstingen välja organisationsarbetsformer.

Den ökade av har inneburit att

marknadsinriktningen förvaltningen

arbetsformer t.ex. och stiftelser har prioriteprivaträttsliga aktiebolag rats. Den offentliga verksamheten har avreglerats. Medborgaren betraktas alltmer som en kund.

Inom de kommunala för man i ökad utsträckning ut

förvaltningarna verksamhets-, och ekonomiansvar till kliniker, institutioner

personal-, och till beslutsområden. De anställda ges ökat utrymme

självständiga och stimulans för att förbättra verksamheternas resultat. Tillgängligheten förbättras av och annan teknisk

genom uppbyggnad ADB-system utveckling.

av de kommunala verksamheterna har vidgats

Medborgarnas påverkan

en ökad av men också genom att genom betoning brukarinflytande,

av i ökad driver verksamheter grupper medborgare utsträckning själva i föreningsregi eller i kooperativ regi.

FÖRNYELSEN AV DEN OFFENTLIGA PROBLEMLÖSNINGEN

Välfärdsstatens idé är att genom politiska beslut och administrativa lösningar och levnadsvillkor. Staten

höja utjämna medborgarnas (samt

kommunerna och framstår i detta som en

landstingen) perspektiv

magnifik service- och med att med-

regelproducent uppgift tjäna borgarnas välfärd.

Ett viktigt inslag i den svenska välfärdsmodellen är att såväl

produktion som och av välfärden ska ske i

finansiering reglering offentlig

regi. Vård, omsorg och utbildning av kvalitet ska

hög erbjudas på

sådana sätt så att de kommer de flesta till del. Det

medborgare gäller

även

socialförsäkringarna.

De som sker i kan, maktutred-

samhällsförändringar Sverige enligt

ningen, förklaras av interna spänningarna mellan olika särdrag i det som har betecknats som den svenska modellen. Man kan

på punkt

efter iaktta hur de som en med den

punkt drag, gång förknippats

svenska modellens samhällstyp, utmanas och omprövas.

Den gamla saltsjöbadsandan är sedan försvunnen.

länge

Den historiska mellan arbete, och stat har

kompromissen kapital

upphävts i och med den ökade av arbetslivet och

lagregleringen

införandet av löntagarfonder. Flera av har

samhällsförändringarna

försvårat den samförståndskultur som kännetecknade den svenska modellen. Det har blivit svårare att bedriva genom reformer och

politik offentlig expansion.

I och med att medborgarnas krav blir allt mer differentierade kommer den generella att få svårare att

välfärdspolitikens standardlösningar

motsvara varierande önskemål.

medborgarnas

Expertstyrets auktoritet har

försvagats. Intresseorganisationernas

i den har utsatts för kritik i

inflytande politiska beslutsprocessen

samhällsdebatten. De centralistiska storskaliga lösningarna har

bl.a. inom och kommunal för-

ifrågasatts, stadsplanering, sjukvård valtning.

Enligt maktutredningen har den svenska modellen nått en

vändpunkt.

Flera av gårdagens såsom stordrift, och

lösningar, standardlösningar offentlig expansion framstår inte som idag längre möjliga. Förändringar-

na i samhället därmed fram ett sökande efter

tvingar nya samhällsorga-

nisatoriska

lösningar.

Underådet senaste decenniet har välfärdsstaten som ide kommit att

Debatten har fokuserats kring begreppen privatisering och

ifrågasättas.

välfärdssamhälle, vilka har fått stå som samlande begrepp för

alternativen till huvudmannaskap och produktion. offentligt

När det samhällsekonomin ökade de offentliga utgifterna som

gäller

andel av BNP snabbt under 70-talet, från 44% 1970 till 66,6%

mycket

1980. Under 80-talet har dock brutits och förbytts i en svag

expansionen

under senare delen av decenniet då de offentliga utgifterna

nedgång

till drygt 60% av BNP.

uppgick

Under 80-talet har den sektorns finansiella sparande gradvis

offentliga

förbättrats så att ett underskott 7% av BNP 1982 har förändrats till

på

ett överskott motsvarande 5% av BNP 1989. Utrymmet för reformer har i ökad genom omprioriteringar inom och mellan

utsträckning skapats befintliga områden.

Under 80-talet har intresset för ökat. Expertgruppen för

utvärderingar

studier i ekonomi har publicerat en rad

offentlig (ESO) exempelvis

studier som visar på en svag och ibland negativ produktivitetsökning inom av de områden som har Ett i dessa

merparten belysts. problem

är dock att värdera eventuella kvalitetsförbät-

mätningar svårigheten

tringar i de offentliga verksamheterna.

under 1970- och 1980-talen har visat att

Levnadsnivåundersökningarna

välfärdsstaten har haft fördelningseffekter. Skillnaderna

påvisbara

mellan olika sociala grupper är dock fortfarande markanta och klasskillnaderna är har

många gånger betydande. Inkomstfördelningen

blivit något mer ojämlik under det senaste decenniet. Förmögenheterna är fördelade än inkomsterna. Pensionärerna som

betydligt ojämnare

kollektiv har förbättrat sin relativa inkomststandard sedan 1960-talet, medan relativt sett har fått det sämre, särskilt de senaste

ungdomarna

tio åren. mellan hushåll med en ensamstående föräldrer

Inkomstklyftan

och hushåll med två vuxna och barn har vidgats.

Arbetslösheten i har varit under 1980-talet vid en

Sverige låg

internationell De flesta mått på hälsa visar en positiv

jämförelse.

Den förväntade har ökat med 1,5 år under 1980-

utveckling. livslängden

talet. har dock det s.k. ohälsotalet ökat med 10 dagar från

Samtidigt

1983 till 1988.

Boendestandarden har ökat väsentligt medan däremot boendesegre-

ha ökat i storstäderna.

gationen tycks

av har medfört att andelen som saknar

Utbyggnaden gymnasieskolan har minskat kraftigt. Utbildningsmönstren följer gymnasial utbildning

i stor fortfarande sociala klassmönster. Den sociala

utsträckning

till den har inte kunnat brytas.

snedrekryteringen högre utbildningen

KUNSKAPSUNDERLAG FÖR OFFENTLIGA SEKTORN

Vad slags behov av då av den

kunskap skapar förnyelsen offentliga sektorn? Det är uppenbart att en betydande del av kunskapsbehovet har att göra med sektorspecifika insatser. Kunskaper om miljöproblem

och om metoder för att lösa om

miljöproblem. Kunskaper hälsoproblem

och olika och om infrastruk-

diagnos- behandlingsmetoder. Kunskaper

och om nya teknologier för transporter och Etc.

turproblem byggande.

Sådana kunskapsbehov ligger dock utanför utredarens att

uppdrag

behandla. Det som står i fokus har att göra med samhällsstyrningens

problem i vid mening. Det gäller folkstyrelsen, förvaltningen och den offentligt organiserade lösningen av samhällsproblem. I direktiven

framhålls att behovet av kunskap är mycket stort när det exempelvis

målstyrning, uppföljning och utvärdering samt systemen för gäller

information och erfarenhetsåterföring inom den offentliga sektorn.

ovan av i i det

Genomgången huvuddragen strukturomvandlingen

svenska samhället och i av den sektorn ger bilden

förnyelsen offentliga

av ett samhälle i snabb utveckling där de offenttliga styrsystemen har tydliga svårigheter att hantera de ständigt nya villkoren. Problemen har till stor del att göra med den moderna välfärdsstatens utmaningar.

Det finns även för styrsystemen vilka beror bristande

svårigheter på konsistens i folkstyrelsen, förvaltningen och förändringar inom/mellan den offentliga problemlösningen. Förnyelsen tar tid och medan

sker kommer vissa delar av verksamheten att av

förändringarna präglas

tidigare system, medan andra delar fungerar på nya sätt.

För att kunna bedriva en rationell förvaltningspolitik vid utformningen

av olika institutioner måste vissa villkor vara uppfyllda. Det måste finnas alternativa Man skall kunna välja mellan

organisationsformer.

dessa. Organisationsformerna måste ha olika effekter. Det måste finnas standards som effekterna kan värderas mot. På ett allmänt plan kan

anges sättz:

förvaltningspolitikens kunskapsbehov på följande

*

Det krävs kunskap om förvaltningsformerna. Det finns ett behov av

och av formella

detaljerad systematisk registrering organisations-

strukturer, finansiella och resurser samt kart-

personalmässiga läggning av omfattning och innehåll i de förändringar som sker.

Preciseringen av kunskapsbehoven för förvaltningspolitiken bygger på en artikel av en forskare

vid LOS-sentret i Bergen, Per Laegreid, Kunskapgxunnlaget for forvaltningspolitikk, i Norsk

statsvitenskaplig tidskrift, 1990, 4:255-272.

*

Det krävs kunskap om organiseringen av processerna

förändrings-

och i vilken det är att aktivt styra och ut-

grad möjligt planera formningen av förändringar i Det behövs om förvaltningen. kunskap

villkoren för att kunna Här är

styra omställningarna. maktaspekter-

na centrala liksom frågan om de folkvalda har den auktoritet som

krävs för att genomföra sina

planer.

*

Det krävs kunskap om effekterna av organisationen och vilka

konsekvenser eventuella i får.

förändringar organisationsformen

*

Det krävs också om kriterierna för att utvärdera föränd-

kunskap

i om en är succé eller

ringar förvaltningsapparaten, förändring

fiasko. Här är värderingsaspekterna och det normativa

underlaget

centralt, liksom frågan om vad man vill med

uppnå förvaltningspolitiska åtgärder.

Behovet av ny kunskap är emellertid inte värdeneutralt. Vem som efter-

frågar underlaget och vad som efterfrågas är avhängigt bestämda styrningsfilosofier. Här kan exempelvis nämnas två styrningsfilosofier:

Den ena lägger vikt vid med ett stort av

styrningskapacitet inslag managementtänkande och marknadssystem. Informationen skall vara till

nytta för dem som styr. Uppgiften blir att skaffa fram ny kunskap vilken medverkar till ett mer effektivt

resursutnyttjande.

Den andra modellen stor vikt vid och

lägger styrningsrepresentativitet

ett brett demokratiskt debatt är en

deltagande. Offentlig viktig

informationskälla och medborgarrollen är central. Forskningsinformationen skall vara allmänt så att det blir lättare för den

tillgänglig politiska oppositionen och medborgare i allmänhet att kontrollera dem

som styr. Uppgiften blir att ta fram kunskap som är anpassad till allmänhetens behov av information och demokratiskt

inflytande.

Utredarens är att den nya kunskapen bör skapas i sådana

ståndpunkt

former att forskningens integritet bevaras. l praktiken kommer forskningsresultaten därför att tjäna båda syftena, utan att något av dem

i förväg anges som mål för verksamheten.

KUNSKAPSFÖRSÖRJNING OCH KUNSKAPSANVÄNDNING

Vilken betydelse har då när det

grundforskningen gäller kunskapsan-

för förnyelsen av den offentliga sektorn? Det som utmärker

vändningen

grundforskning är att den bygger teorier om samhället. Den är inte i första hand nyttoorienterad. Det kan därför vara svårt att gå direkt från

till Den kan inte omedelbart ge för

grundforskning handling. underlag

vad som skall göras och hur det skall .

göras3

Den svenska samhällsvetenskapen har utvecklats starkt under efter-

krigstiden och är därför tydligt präglad av senare decenniers speciella

Att söka innebär att söka efter mönster och

förutsättningar. kunskap

Stora innebär att

regelbundenheter. samhällsförändringar gamla

mönster bryts upp och nya framträder. I denna process har samhällsvetenskapen kommit att spela en aktiv roll. Nationalekonomin bidrog till

av till skapandet av

utformningen stabiliseringspolitiken, pedagogiken

de stora skolreformerna, till framväxten av en om-

kulturgeografin

fattande till förståelsen av välfärdsstatens

samhällsplanering, sociologin

sociala och till utformningen av de demokra-

problem statsvetenskapen

tiska institutionerna och kunskaperna om effekterna av indelningsreformerna.

Listan kan göras mycket längre, men visar att den samhällsvetenskap-

3. Enligt en definition antagen av OECD är forskning liktydigt med ett systematiskt och metodiskt

sökande efter ny kunskap. OECD skiljer mellan grundforskning och tillämpad forskning.

Skillnaden är att grundforskningen inte har någon bestämd tillämpning i sikte, i motsats till den

tillämpade forskningen. Forskningsrådsutredningen delade upp begreppet grundforskning dels

i autonom (självstyrande) grundforskning, dels i riktad grundforskning. Den autonoma

grundforskningen avser sådan forskning där den vetenskapliga utvecklingen av teorier och

metoder skall vara dominerande och även styra inriktningen. Den riktade grundforskningen

betecknar sådan grundforskning som väntas få betydelse inom ett eller flera områden av

samhällslivet. (SOU 1977:52). Inom den autonoma grundforskningen anses denna frihet i princip

total; forskaren väljer i princip både forskningsområde, forskningsprogram och metod. Denna

frihet att välja inskränks enligt denna schematiska beskrivning successivt med ökad grad av

inriktning.

Andra begrepp som används för detta är forskning på eget programansvar och uppdrag. Med

eget programansvar avses sådan forskning där forskare ges hela ansvaret för hur problemen

ställs och uppgifterna löses och redovisas. Motsatsen är då uppdrag. Dessa begrepp bör ses som

extremfall på en skala från fullständig autonomi till fullständig heteronomi.

Forskningsrådsutredningen kom fram till att man istället bör klassificera forskningsverksamhet

enligt två andra aspekter. Den ena aspekten gäller i hur hög grad forskningen kan förmodas

påverka förhållanden i samhället. Denna aspekt kallade utredningen för forskningens

samhällsrelevans. Den andra aspekten gäller forskningens inomvetenskapliga betydelse, dvs i

vilken omfattning som den genomförda forskningen bidrar till vetenskapens framåtskridande, i

vad mån den genererar ny kunskap och löser inomvetenskapliga problem.

Grundforskning utgör en långsiktig investering i kunskap. Nyttobedömningen av grundforskning

påverkas därför av tidsperspektivet. Det kan också vara så att en inomvetenskapligt betydelsefull

forskning med låg samhällsrelevans i det korta perspektivet på lång sikt ändå framstår som

mycket samhällsrelevant.

i har av samhällsrelevansi

liga grundforskningen Sverige präglats hög

OECD har definierat som ett

begreppet utvecklingsarbete systema-

tiskt av och för att

utnyttjande forskningsresultat vetenskaplig kunskap

åstadkomma nya produkter, nya processer, nya system eller

väsentliga

förbättringar av redan existerande sådana.

Erfarenheten är att ett rakt samband mellan och

forskning (F)

utveckling (U) endast återfinns i ett fåtal fall. I enstaka fall det att

går

härleda en innovation ur en viss bestämd

forskningsinsats. Verkligheten

förstås bättre som en oändlig mängd kombinationer och möjligheter, kunskaper och behov i skiftande och sociala

ständigt mänskliga

situationer. Utvecklingsprocessen drivs fram av

väsentligen efterfrågan

ute i den praktiska verksamheten inom skilda samhällsområden och sektorer. Det kan vara marknaden som en viss ett

efterfrågar lösning på

problem, en ny produkt etc. Det kan också vara problem i

naturligtvis

den kommunala omsorgen och ett från en som kräver

tryck opinion

åtgärder som är drivkraften.

Forskningens roll i är och Den bidrar

sammanhanget mångsidig viktig.

olika sätt till det som behövs för att

på förändringsklimat förändringar-

na skall komma till stånd. Förändrarna eller innovatörerna använder

och insikter som kommer från I deras huvuden

kunskaper forskningen.

mixas forskningens med erfarenhetens insikter. Gamla kun-

kunskaper

skaper, som lagrats in och oanvända i åratal kan få liv när

legat plötsligt

de kombineras från kanske helt andra

med ny kunskap forskningsom-

råden. Kunskaper som med så att de inte

integrerats personligheten

längre uppfattas som en särskild kan mixas med resultat av ett

kunskap

aktivt sökande i moderna databaser efter en felande

pusselbit.

Distinktionen mellan och

grundforskning, tillämpad forskning

utvecklingsarbete således inte in de och obe-

fångar mångskiftande

räkneliga former i vilka ny och nya kommer fram.

kunskap produkter

4. Jfr analysen i Katrin Fridjonsdottir (red.), 1990. Svenska samhällsvetenskaper (Stockholm:

Carlssons). För ytterligare Översikter om samhällsvetenskapens utveckling i Sverige se exempelvis:

Olof Ruin, 1990. Statsvetenskap (Stockholm: Stockholms universitet, Statsvetenskapliga institu-

tionen rapport nr 3); Erik Allardt, Sverre Lysgaard & Aage Bottgcr Sorenscn, 1988. Sociologin

i Sverige. Vetenskap, miljö och organisation (Stockholm: HSFR, UHÄ); Rolf Danielsen, Gunnar

Eriksson, Hans Chr. Johansen, Tore Pryser, Hans Try & Hans Landberg, 1988. Historia i

belysning. Sex perspektiv på svensk historisk forskning (Stockholm: HSFR, UHÄ); Sten Jönsson,

1990. Vart är företagsekonomisk forskning på väg? (Göteborg: Handelshögskolan FE-rapport

nr 302); Ingemar Lind, Tord Maunsbach, Lena Olsson (Eds.), 1989. Initiation, Growth and

Consolidation. The Scientific Dynamics and Societal Relevans of a Non-Traditional Research

Organization (Stockholm: Allmänna Förlaget, UHÄ, Linköpings universitet).

GEMENSAMT STATLIGT UTVECKLINGSARBETE

Vid den aktuella översynen av stabsmyndigheternas‘ verksamhet har man funnit att myndigheterna behöver kunna erbjudas ett förstärkt verksamhetsorienterat stöd på en områden. Detta förstärkta stöd

mängd

kan i sin tur behöva byggas under med gemensamt utvecklingsarbete i

fråga om t.ex. ekonomi- och resultatstyrning, löne- och personalpolitik, användning av ADB, organisationsutveckling, metoder för produktion av offentliga tjänster och ledningsfrågor. Särskilt metodstöd kan

behövas för att göra de fördjupade som ingår i den nya

analyser budgetprocessen.

Den som i samband med översynen fann att det

kartläggning gjordes

gemensamma budgetåret 1990/91 hade en om-

utvecklingsarbetet

slutning på 55 miljoner kronor. Av de 96 projekt som identifierades svarar Statskontoret för 40% av projektantalet och 40% av projektvolymen, RRV för 25% respektive 33%, SAV för 20% och SIPU för 10% av antalet projekt.

När det gäller finansieringen av projekten är andelen egeninitierad

utvecklingsverksamhet relativt hög, oftast över 50%. Graden av

är också relativt nära 70%. Andelen konsultkost-

internfinansiering hög,

nader av den totala utvecklingskostnaden utgör 25-50%. Det är framför allt två som dominerar, nämligen Statskontoret och RRV.

myndigheter

Det tre största ämnesområdena bland utvecklingsprojekten, är

som domineras av Statskontoret och RRV med

verksamhetsanalys, drygt

80%, ekonomiadministration, som domineras av RRV med 81% samt informationsteknik som domineras av Statskontoret med 97%.

En fördelning av utvecklingsprojekten har gjorts med avseende på bedömd huvudsaklig användning. Man har därvid utgått ifrån en

i och Av totalt 19

indelning styrning, ledning, organisation utvärdering. projekt med inriktning mot styrning avser nio ekonomiadministration

och tio Av totalt 21 med mot

verksamhetsanalys. projekt inriktning ledning avser tio sex verksamhetsanalys och tre

arbetsgivarfrågor,

Av totalt 43 projekt med inriktning mot organisation personalutveckling. avser 24 informationsteknik, sex lednings- och organisationsutveckling och sex verksamhetsanalys. Av totalt 13 projekt med inriktning mot

avser 11 När det av

utvärdering verksamhetsanalys. gäller fördelningen

kostnaden de fyra områdena omfattar projekt som avser styrning

på

5. De s.k stabsmyndigheterna är riksrevisionsverket, RRV, statskontoret, statens arbetsgivarverk, SAV,

statens institut för personalutveckling, SIPU och statens pensionsverk, SPV

25%, ledning 24%, organisation 43% och utvärdering 8%.

ÖKAT KOMMUNALT FOU-ANSVAR

Kommunernas och ansvarsområde och större

landstingens vidgade

handlingsfrihet, i förening med behovet av ett effektivt av

utnyttjande

resurserna för verksamheten, ställer stora krav på ökade kommunala FoU-insatser. För att forskningens resultat skall kunna bli

tillgängligt

och användbart för andra än centrala krävs att kommu-

policy-skapare

ner och landsting tar ett ökat ansvar för sitt eget FoU-arbete med så nära till deras verksamheter som

koppling möjligt.

I de som Svenska kommunförbundet

forskningspolitiska riktlinjer

antog 1989 har man tagit fasta på denna fördelning av FoU-ansvaret. Utgångspunkten för Kommunförbundets insatser på FoU-området är

att de skall riktas mot utvecklingsarbete och viss tillämpad forskning

som är av värde för de kommunala verksamheterna. En

förutsättning

är enligt förbundet att staten svarar för grundforskning och huvuddelen av forskningen om kommunerna.

I riktlinjerna Kommunförbundet att ett ökat kommunalt

understryker

engagemang inte får följas av minskade statliga satsningar. Kommunernas insatser skall innebära ett tillskott till den samlade FoU-insatsen. En ökad - av staten finansierad - och

grundforskning tillämpad

forskning måste enligt kommunförbundet vara den på vilken det

grund kommunala utvecklingsarbetet bygger.

Ett liknande resonemang för även Landstingsförbundet i sitt beslut om det fortsatta arbetet med och När det den

forskning- utveckling. gäller

framtida inriktningen säger man att en viktig för

utgångspunkt

landstingens arbete måste vara att insatserna inriktas mot

utvecklings-

arbete och viss tillämpad forskning som är av direkt värde för den_ verksamhet som landstingen bedriver. Det förutsätter att staten även fortsättningsvis ekonomiskt svarar för huvuddelen av om

forskningen

landstingen. Kommun- och har i det samman-

landstingsförbunden

hanget ökat sina insatser för FoU.

Beräkningar visar att den privata industrin avsätter ungefär tio procent

av sitt förädlingsvärde till forskning och utveckling för att förbättra

produkter och processer. Det varierar naturligtvis stort mellan olika branscher. Den sämsta branschen ligger på ca. 0.5 procent. Den privata tjänstesektorns egna FoU-insatser är i förhållande till den

industrins små. 1987 beräknades de till 0.7%

varuproducerande mycket

av förädlingsvärdet.

Den kommunala sektorn har under många år avsatt i förhållande till sina driftskostnader en anspråkslös del till forskning- och utveckling för att förbättra sina egna verksamheter. SCB undersökte under våren 1989

av statsrådsberedningen förekomsten av forskning och på uppdrag

utveckling inom kommuner och landsting. Kommunernas totala insatser för FoU 1988 uppskattades till ca. 300 miljoner kronor, varav 250 avsåg egen FoU och ca 50 FoU. Det motsvarar 0.1% av driftskost-

utlagd

naderna. Även om är osäkra, måste slutsatsen bli att

uppskattningarna

de insatta resurserna är relativt små. 20 % av FoU-insatserna sker inom tre verksamhetsområden. Det är administration och ledning, energi,vatten och avfall samt social Insatserna är också ojämnt

omsorg.

fördelade mellan kommunerna på så sätt att de största kommunerna svarar för merparten av aktiviteten.

När det FoU-verksamhet fann SCB att samtliga

gäller landstingens

avsätter resurser för FoU. totala insatser för

landsting Landstingens

FoU 1988 till ca 150 kronor, varav 100 avsåg

uppskattades miljoner

egen FoU och 50 utlagd FoU. Detta utgör endast en tiondels procent av totala driftskostnader. omfattade dock

landstingens Kartläggningen

inte den medicinska FoU som bedrivs vid De

undervisningssjukhusen.

största insatserna inom administration och läns- och

görs ledning, regionsjukvården samt

primärvården.

Man kan i vad det beror att den kommunala sektorns

spekulera på

forskning om sina egna verksamheter inte är mer omfattande. En

kan vara att den sektoriella modellen ifrån att

förklaring gängse utgår

kommunernas och är att fungera som genomföran-

landstingens uppgift

de- och för nationellt utformade program. De har

förvaltningsorgan

därför inte ansetts behöva om sina olika

någon specialiserad kunskap

verksamhetsområden.

Det att att kommunerna och

förtjänar påpekas uppgifter tyder på

under 1990 och 1991 har intensifierat sina insatser ifråga

landstingen

om och varför den aktuella nivån

utvecklingsarbete personalutbildning

kan vara avsevärt än uppmätts. En ytterligare nyansering

högre tidigare

är att av av FoU-insatser har ett visst

varje mätning omfattningen

mörkertal om aktiviteter vilka ur alla kan hänföras till

ifråga synpunkter

men som av eller administrativa

kategorin utvecklingsarbete praktiska

skäl inte som sådant och därför inte kommer med i

registreras

statistiken. Storleken på mörkertal är svår att uppskatta.

detta

Samhällsproblem som kan angripas med FoU-insatser respekterar

dock inte alltid vare mellan eller

sig gränser vetenskapliga discipliner

gränser mellan myndighetsområden. Kommunernas och landstingens

problem är att de kan sägas representera en territoriell i ett

princip

sektoriserat samhälle. grepp måste därför tas när det den

Nya gäller

forskning som rör den kommunala sektorn. En ytterligare förklaring till kommunernas och landstingens låga FoU-satsning kan vara att den kommunala sektorn under sin expansionsfas i har kunnat ut-

hög grad

nyttja universitetens och insatser i form av nyutexamine-

högskolornas rad personal.

Omorienteringen och förnyelsen av den kommunala sektorn måste

på ett kvalificerat för att utforma nya arbetssätt,

bygga utvecklingsarbete

ge verksamheterna en ny inriktning etc. Den av FoU som

lägre grad

finns inom tjänsteproducerande verksamheter kan till viss del kompen-

seras genom förkroppsligat kunskapskapital.

Med det menas att av det som har

mycket kunskapskapital byggts upp

genom i och är av kollektiv karaktär.

investeringar utbildning forskning

Inom de statliga och kommunala sektorerna finns en

betydande kunskapsintensitet. har En Många befattningshavare högskoleutbildning.

verksamhet kan således öka sin inte bara genom egna

kunskapsnivå,

FoU-satsningar, utan också genom att anställa personal med den

som man saknar. Det innebär att man kan öka sin

kompetens kapacitet

att ta emot och nyttiggöra kunskap och FoU-resultat som finns på andra håll.

Men åtminstone till en är hos

början all ny kunskap förkr0ppsligad

enskilda forskare. För att en forskare skall kunna överföra nya

till andra krävs det och att

forskningsrön goda överföringsmöjligheter

mottagaren har en kunskapsnivå.

erforderlig

Kommunernas och landstingens utvecklingsarbete bör därför ha en

högre grad av forskningsanknytning. Utvecklingsarbetet kan därmed fungera som en länk mellan forskningen och den praktiska tillämpningen av kunskapen. Erfarenheten visar att denna samverkansprocess är viktig för kunskaps- och kompetensutvecklingen. En ömsesidig

samverkan mellan forskare och är inte bara i

praktiker viktig forsknings-

processens slutskede utan också i inledningsskedet. Det ökar intresset för att resultaten skall bli använda. I båda fallen handlar det om

ömsesidig inlärning.

KAPITEL 4

NY KUNSKAP SOM ORGANISATIONSPROBLEM

KUNSKAPSUTVECKLING OCH KOMPETENSFÖRSÖRJ N ING

Hur kan en innovativ och internationellt konkurrenskraftig kunskaps-

om den sektorns bäst åstadkommas i

utveckling offentliga förnyelse

Sverige?

Kravet internationell hos är uttryck för

på slagkraft grundforskningen

insikten om att all har en universell dimension och att

grundforskning

från ett litet land alltid en del av den

kunskapstillskottet utgör marginell

Endast genom att relatera grund-

globala kunskapsutvecklingen.

till internationella standards att bedöma om

forskningen ges möjlighet

använts för rätt rätt sätt. I motsats härtill kan

resurserna problem på och utvecklingsarbete värderas utifrån bedömningar tillämpad forskning

av om verksamheten till att lösa problem. Tillväx-

bidragit framgångsrikt

ten av sker inom ramen för de nätverken inom det

kunskap många

internationella forskarsamhället. Den som inte öppnar

grundforskning

mot världen blir och ointressant.

sig provinsiell

Men ett litet land kan ändå inte enbart förlita sig på kunskaper utifrån. Inflödet av måste främst ske till inhemska forsknings-

kunskap

där forskare kan förstå innehållet i och i det omfattande

miljöer gallra

utbudet av teorier och data. samhälle - oavsett storlek - har speci-

Varje

ella och vilka inte helt kan förstås av teorier

förutsättningar problem,

från andra Det är också så att i den internationella

miljöer. delaktighet

förutsätter en - det går ej att

kunskapsutvecklingen ömsesidighet

samarbeta mellan utan intressen och

forskningsmiljöer gemensamma ansträngningar.

om samhället får inte förväxlas med någon

Kunskapsutvecklingen

där växer enbart kvantitativt, ungefär som ett

slags process kunskapen

bibliotek blir större fler böcker. Vetenskaplig kunskap

genom ständigt

teorier vilka kan och falsifieras eller motstå

bygger på prövas empiriskt

teori har en relation till existerande problem

falsifiering. Varje ny given

och - en viss vid en särskild tidpunkt.

teoribildningar problemsituation

När denna förändras giltigheten av teorin

problemsituation påverkas

och behov Ibland innebär nya teorier att tidigare av nya teorier uppstår. ointressanta i forskarsamhället vitt omfattade skolor blir

vetenskapliga

det sker ett kvalitativt Den akademiska domineras

spring“. vardagen

emellertid av vilken utvecklar och snarare än

normalvetenskap prövar

ersätter existerande teorier.

Formuleringen av vetenskapliga en avproblemställningar utgör

görande del av till en En av-

kunskapsprocessen syftande ny teori.

skillnad mellan och är

görande naturvetenskapen samhällsvetenskapen

att kunskapen i det senare fallet - samhället

påverkar forskningsobjektet

genom inlärning. Människan är ett vetande subjekt som är

samtidigt

objekt för sitt eget vetande.

Samhällsvetenskapens problemsituation

förändras därför kontinuerligt både som ett resultat av teoretiska

genombrott och

själva samhällsutvecklingen. Nydanande problemställningar spelar samma roll i samhällsvetenskapen som inom uppfinningar

tekniken. Det internationella forskarsamhället har framträdande av

inslag

vetenskaplig konkurrens mellan olika

forskningsmiljöer, vetenskapliga

skolbildningar, utbildningar respektive enskilda forskare. Det antas

finnas positiva samband mellan

vetenskaplig kvalitet, inomvetenskaplig

betydelse och konkurrens. Det kan även förutsättas att konkurrensen stimulerar forskarna till mått av och

högre produktivitet originalitet.

Genom att forskare tävlar om och

tjänster, forskningsmedel publice-

ringsmöjligheter ges möjlighet att träffa rationella val vid

tjänstetillsättningar, fördelning av forskningsresurser och vetenskaplig upp-

märksamhet.

Konkurrenskravet riskerar att innebära en av de för

förstärkning

tillfället dominerande teorier och skolor - utifrån vilka

vetenskapliga

projektidéer och forskare värderas. ansatser och teorier vilka

Nya går

på tvären mot kan få svårt att

vedertagna sanningar göra sig gällande.

Till en del är detta önskvärt - skall man en

överge kunskapstradition,

där många forskare under tid verkat, för att förfina och utveckla

lång

analysen till förmån för annat krävs en viss tröskel om

något ifråga

vetenskapliga krav den nya teorin. Om tröskeln blir för kan

på hög

emellertid den verksamheten bli sluten och utveckla en

vetenskapliga

stel skolastik. Varje planerad koncentration av innebär en admi-

forskningsresurser

nistrativ av konkurrensen i forskarsamhället. Avdelas

begränsning

resurser för en viss eller ett

disciplin visst program löper anslagsgivaren

risken att i andra eller andra

alternativanvändningen discipliner

6. Jfr Albert Einsteins berömda genombrott med relativitetsteorin och konsekvenserna för den new tonska mekaniken.

skulle ha varit mera fruktbärande ur ett allmänt grundprogram Låses till de olika universiteten forskningsperspektiv. forskartjänsterna kan man från att konkurrensen om tjänsterna påverkas negativt, utgå även om är för sökanden utifrån och bedömningen tjänsterna öppna sker med deltagande av externa sakkunniga. Koncentrationen kan dock motiveras flera grunder. De viktigaste på torde kunna sammanfattas i stabilitet, spridning och relebegreppen vans. Stabiliteten har att med önskemålen om en långsiktig göra av utvecklade forskningsmiljöer och kunskapsuppbyggnad, skapandet traditioner och Spridningen utgår från vetenskapliga skolbildningar. tankar om värdet av med representation fullständiga kunskapsmiljöer av - oavsett hur de enskilda ämnena ur många discipliner fungerar samt om balanser. Relevansen innebär konkurrenssynpunkt, regionala att man med en viss inriktning av forskbygger upp kunskapsmiljöer skäl, vilka i utgångsläget inte nödvändigtvis är etablerade ningspolitiska eller i forskarsamhället och där konkurrensen således är mogna - åtminstone på kort sikt. begränsad För att söka ett svar den inledande är det nödvändigt på grundfrågan att i två aspekter, nämligen kunskapsuppdela problemställningen och vilka olika logiker ifråga om utveckling kompetensförsörjning, följer konkurrens och spridning. Det torde vara okontroversiellt att hävda att långsiktig kunskapsoch koncentration har starkt inbördes samband. Tre allmänutveckling na kan om karaktären av detta samband. Den mest positioner urskiljas är att inom områden utvecklas långtgående grundforskningen specifika bäst vid en maximal koncentration i ett litet land som Sverige. En sådan kraftsamling ger möjlighet att ekonomisera dyrbar forskningsutrustning och medför att den konkurrensen blir maximal - eftersom vetenskapliga alla inhemska konkurrenter om finns i forskartjänster på plats utgångsoch det internationella forskarsamhället får lätt att identifiera läget Särskilt inom med konstkunskapsmiljön. naturvetenskapliga discipliner nadskrävande laboratorier och utrustning förefaller detta synsätt

tillämpligt. En mindre är att måste långtgående position grundforskningen så att man en koncentration. Vid en given organiseras uppnår optimal storlek minskar koncentrationens fördelar raskt för att bli småningom till en nackdel. En för stor institution får interna kommunivetenskaplig och segmenteras lätt i kationssvårigheter, byråkratiska egenskaper och sociala vilka har motstridiga intressen. vetenskapliga undergrupper Detta minskar den institutionens totala slagkraft i vetenskapliga

kunskapsutvecklingen.

En tredje inställning, är att det existerar kritiska massor

slutligen,

vilka eventuellt har olika nivåer inom skilda En

discipliner. vetenskaplig

enhet måste ha en viss storlek för att kunna effektivt fungera och ge ett bidrag till kunskapsutvecklingen. Ofta nämns siffror som 6-7 forskare som kritisk nivå, vilken ett inre liv för institutionen med

medger

livaktiga seminarier, intern konkurrens om tjänster och till

möjlighet vetenskaplig karriär.

Långsiktig kompetensutveckling och spridning av den utbild-

högre

ningen har däremot starkt inbördes samband. Genom att ett stort

skapa

antal högskolor och sex universitet i landet har till

tillgängligheten

högre utbildning ökat avsevärt. för omfattande

Förutsättningen dagens utbildningssystem är en geografisk vilken även - om spridning, främjar

än - en social bredd i

ej garanterar rekryteringen. Spridningens fördelar

accentueras särskilt i samband med återkommande och

utbildningar

vidareutbildningar, där eleverna allmänt är socialt etablerade och mindre flyttningsbenägna än yngre kohorter. Spridningsargumentet är, om möjligt, ännu starkare utifrån ett

regionalpolitiskt perspektiv. Det har visat att utbildad sig tillgången på

personal i en är starkt knuten till förekomsten av

region påfallande

högre utbildning. Det var först när Norrland fick Umeå universitet som det blev möjligt att tillsätta flertalet norrländska som

tjänster exempel-

vis läkare, tandläkare och kvalificerad administrativ Mobilite-

personal.

ten bland är för att kunna

högutbildade otillräcklig regionalpolitiskt

motivera en koncentration av den till en

geografisk högre utbildningen

enstaka ort. en där

Samtidigt pågår samhällsomvandling regionernas utveckling är särskilt beroende av tillgången på kvalificerad personal.

Karaktären av spridningsargumentet att om utbild-

gör dragkampen

ningsresurserna är hård mellan olika i landet och att

orter/regioner

olika fått motivera - och

fördelningspolitiska argument lokaliseringen

ibland även dimensioneringen och - av

inriktningen utbildningsinsatser.

Under 1980-talets diskussioner, och

regionalpolitiska utredningar

reformer har en roll.

utbildningsfrågorna spelat betydande

Hur skall då relationen mellan kunskaps- och kompetensutvecklingen

gestaltas? Den svenska traditionen och är att

utbildningspolitiken grundforskningen och den högre utbildningen skall hållas samman inom

ramen för universitetsidén. formulerades klarast av den

Utgångspunkten

filosofen Wilhelm von Humboldt i samband med av

tyske invigningen

Berlinuniversitetet år 1810. Ett universitet skall stå fritt i förhållande till stat och och och undervis-

kyrka organiseras kring den egna forskningen

ningen. Det skall förena forskning och undervisning, förena de skilda

genom filosofin, förena och allmän fostran, samt

disciplinerna vetenskap förena vetenskap med allmän upplysning.

Det är att det moderna universitetet i viktiga avseenden

uppenbart

från den Humboldtska visionen7. Kvar finns dock tanken på

fjärmat sig forskningsuniversitet med starka samband mellan undervisning och

forskning. Denna mer begränsade idé innebär dock att ett universitet skall innehålla ett större antal skilda, men samlokaliserade, discipliner

och forskningsmiljöer vilka skall utgöra kunskapsgrunden för den långsiktiga kompetensuppbyggnaden. I princip bör varje vetenskaplig

institution åtminstone över basforskningsresurser vilka ger

förfoga till effektivt deltagande i disciplinens kunskapsutveckling möjligheter och forskningsanknytning av undervisningen.

Förverkligandet av det moderna universitetet i Sverige innebär sålunda en mellan koncentration och

ömtålig balansgång forskningens

För att klara kvalitet finns en

utbildningens spridning. forskningens

om kritisk storlek fasta och om

föreställning på forskningsresurser

nationell konkurrens om universitetens forskartjänster och om rörliga

inom ramen för forskningsråden. Den omfattande

forskningsresurser

förekomsten av de mindre och medelstora utan fasta

högskolorna

utgör dock ett avsteg från den Hum-

forskningsresurser betydande

boldtska traditionen.

FÖRDELN ING AV NYA FORSKNINGSRESURSER OM OFFENT- LIGA SEKTORN

har så fört till slutsatsen att en tänkbar fördelning av

Analysen långt

inom området offentliga sektorns förnyelse kan

nya forskningsresurser

ske efter två dimensioner: koncentration - fasta -

spridning, respektive kan illustreras med en fyrfältstabell enligt nedan. rörliga. Resonemanget

7. Jfr. Margareta Bertilssons diskussion i Från universitet till högskola. Om glappet mellan Lehre

und Leben, i Torsten Nybom (red),1969. Universitet och samhälle. Om forskningspolitik och

vetenskapens samhälleliga roll (Stockholm Tidens förlag).

4.1 Grundmodeller för

Figur resursfördelningen

Koncentration

Råd: Stora program Universitet: Enstaka

(1) (2)

Rörlig Fast

-k *

(3) (4)

Råd: Många projekt Universitet: Många

Spridning

I utkristalliseras fyra olika grundmodeller för resursfördel-

diagrammet

Om man söker en koncentrerad lösning kommer valet att stå

ning. mellan stora forskningsprogram vid råd ( 1) eller fasta forskningsresurser

vid något enstaka universitet (2). En mellanform (1-2) utgörs av långa

satsningar vid universitet som dock är tidsbegränsade. En spridningslösning är att forskningsråd fördelar pengarna till en mångfald projekt (3).

En annan att alla eller universitet får en mindre förstärkning av

många

sina fasta En mellanform (3-4) är att univer-

forskningsresurser (4).

siteten ges möjlighet att fakultetsnivå fördela projekt-

på exempelvis

medel efter ansökan från lokala forskare. I awägningen mellan koncentration och finns också mellanformen (1-3) att

spridning

forskningsråd inrättar stora tematiska program inom vilka forskarna från hela landet kan söka projektfinansiering. En annan mellanform (2-

innebär att vid enstaka forskningsmiljöer på olika 4) forskningsresurser - t.ex. via nätverk eller - för sätt gästforskarprogram görs tillgängliga andra miljöer. modell har sina för- och nackdelar, samt verknings- Varje speciella kretsar. Ett av koncentration i någon form (modellerna 1,2,1främjande innebär främst en av Iångsiktighet i 2,1-3,2-4) betoning kunskapsoch Den mest långsiktiga lösningen av uppbyggnad forskningsmiljöer. kompetensförsörjningen utgörs av satsningar på forskningsmiljöer. vid universitet har en institutionell Forskningsmiljöer betydande Att upp en ny vetenskaplig miljö är en långsiktig tröghet. bygga vilket kräver ekonomiska resurser och kunskapsinvestering, betydande stor av Detta är omvittnat från exempelvis uthållighet anslagsgivaren. universiteten i Umeå och Linköping. De vetenskapliga traditioner, sociala nätverk och forskare vilka konstituerar en forskinriktningar, ändras ofta långsamt. För att en investering i en ny forskningsmiljö vid ett universitet skall bli effektiv inom säg ett tolvårsningsmiljö krävs att den kan vidare existerande forskningsperspektiv bygga på och inte bli beroende av nyrekrytering miljöer exempelvis fullständigt av forskare från andra universitet - eftersom hos flyttningsbenägenheten forskare ofta är än som kanske vore önskvärt. Det går därför ej lägre att basera enbart utifrån bedömningar av potentialen resursfördelningen och utan stor vikt måste även fästas vid forskningsrekryteringsläget, aktuella egenskaper och struktur. miljöns En för utredaren har varit om skall vara grundfråga huvudprincipen koncentration eller av Svaret på frågan spridning de nya resurserna. beror situationen för relaterade till förpå kunskapsområden specifikt av den sektorn ifråga om utveckling, tillgängliga nyelsen offentliga och om och långsiktig forskningsresurser potential ifråga rekrytering De samlade insatserna bör ges en sådan av-

kompetensutveckling.

att den konkurrensen är god och att sambandet vägning vetenskapliga

mellan kunskaps- och upprätthålls. kompetensutvecklingen

vid svenska universitet och högskolor om den Forskningsresurserna sektorn har ut under 1980-talet. Resursfördelningen är offentliga byggts emellertid starkt av till den långsiktiga kompetensupppräglad hänsyn och till vilket framgår av

byggnaden därigenom spridningsambitioner,

2. De resurserna via forskningsråd har ökat, men kapitel rörliga framstår fortfarande som Det har hittills varit svårt att begränsade. koncentrerade med denna inriktning, med bygga forskningsmiljöer

något enstaka

undantags.

I stort sett har en stabil för den

grund skapats långsiktiga kompetens-

försörjningen i landet av med

genom utbyggnad högre tjänster undantag

för Uppsala universitet, vilket fortfarande saknar en i stats-

professur

vetenskap, särskilt Detta allmänna innebär

offentlig förvaltning. läge

samtidigt att det finns goda argument för att genom koncentrerade

insatser göra spetssatsningar på några få i riket. En allmän miljöer

bedömning är att det inte är att enbart med till

möjligt hänsyn tillgängliga forskningsresurser peka ut någon miljö vilken är bäst

lämpad för koncentration av l

långsiktiga forskningsresurser.

forskningspropositionen och direktiven för hävdas att

FOS-utredningen

det föreligger ett behov av koncentrerad om den

grundforskning

offentliga sektorns mot av

förnyelse bakgrund forskningens spridning över många problemfält med små och många projekt begränsade

resurser. Varje koncentration av grundforskning bör ske på ett sådant sätt att kravet kvalitet och sätts

på vetenskaplig inomvetenskaplig betydelse

högt. Av detta att det kan vara att inrätta

följer exempelvis felaktigt

professurer inom områden där är outvecklad och konkurren-

kunskapen

sen mycket I ett sådant fall kan det vara klokare att investera i svag.

långsiktig kunskapsuppbyggnad genom att exempelvis få igång tidsbe-

gränsade stora forskningsprogram eller inrätta postdoc- eller doktorand-

tjänster.

Det är tydligt att forskningen om av sektorn är

förnyelsen offentliga

eftersatt och att det är av stort allmänt intresse att få till stånd en

systematisk kunskapsutveckling och en relevant högre inom utbildning exempelvis förvaltningsområdet. Av detta följer emellertid inte att det

är önskvärt att reducera antalet om

kunskapsområden offentliga

sektorn, vilka i så hög grad synes vara definierade utifrån den aktuella indelningen i vid universiteten. är

vetenskapliga discipliner Samtidigt

det tydligt att innebär att traditionella

samhällsutvecklingen gränser

mellan inrikes- och liksom mellan och

utrikespolitik, offentligt privat

håller på att försvinna till förmån för nya mönster.

komplexa Analysen

av denna varav av den sektorn är en

utveckling, förnyelsen offentliga

integrerad del, förutsätter nya kombinationer och av

omformuleringar vetenskapliga traditioner och perspektiv. Kunskapsområden och

politikområden är olika saker.

8. T.ex. Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.

Den önskvärda integrationen mellan olika

vetenskapliga discipliner kan åstadkommas två skilda sätt. Tvärvetenskap utgör den mest

på långtgående positionen och innebär integration av olika disciplinaspekter i analysen av ett forskningsproblem. Mångvetenskap är mindre anspråksfull i integrationshänseende och innebär forskarsamverkan vid analysen av ett gemensamt forskningsproblem utifrån olika disciplinbundna aspekter. Utredarens allmänna bedömning är att förslaget om

om sektorn bör innebära en av den forskning offentliga betoning mångvetenskapliga forskningen.

Uppdelningen av forskningen om den offentliga sektorn i många kunskapsområden - liksom spridningen av de tillgängliga forskningsresurserna - talar till förmån för koncentrationsidén i av

fördelningen nya resurser. Utredarens slutsats är därför att det är önskvärt att använda de nya forskningsmedlen för att åstadkomma koncentrerade forskningsinsatser.

En strategi är att åstadkomma en koncentrerad forskning genom samarbete mellan forskare inom olika kunskapsområden i form av mångvetenskapliga forskningsmiljöer vid några universitet (dvs modell 2).

En ytterligare strategi är att förstärka de kunskapsområden som har utvecklats under senare år nära knutna till enskilda vetenskapliga discipliner i landet i form av stora disciplinprogram (dvs modell 1). I en senare fas kan stora tänkas formuleras utifrån

forskningsprogram mångvetenskapliga problemställningar.

Utredarens är att den bästa till de

bedömning kompletteringen

erhålls om merparten av de nya befintliga forskningsresurserna resurserna satsas på att skapa mångvetenskapliga forskningsmiljöer. Genom att stora forskningsprogram kan forskare inom

parallellt stödja hela möjlighet att delta i kunskapsutvecklingen,

högskolan erbjudas liksom att behandla andra än de som är aktuella vid

forskningsproblem de mångvetenskapliga forskningsmiljöer som skapas.

STORA FORSKNINGSPROGRAM

Ett stort utgörs av ett antal delprojekt vid flera

forskningsprogram universitet sammanhållna av och teorier

gemensamma utgångspunkter eller Genom att sådana program skapas

problemställningar. organisera också gravitationscentra för fasta forskningsresurser vid universiteten. Utredaren betraktar sådana program som verksamheter

tidsbegränsade

- till fem år.

upp

Utredaren sitt förslagsställande till en första omgång av

begränsar

hur stora program senare kan

program och ger förslag på ytterligare

skapas. Utredaren valde att först närma sig företrädare för disciplinerna

statsvetenskap och företagsekonomi med begäran om att överväga om

det fanns skäl och intresse för med

ämnesmässigt forskningsprogram

tonvikt i Det främsta motivet var att dessa

respektive disciplin.

i - totalt sett - har den mest omfattande

discipliner utgångsläget forskningen inom de aktuella kunskapsområdena.

Svensk har två stora nationella

statsvetenskap tidigare genomfört

om kommunal demokrati vilka är internationellt

forskningsprogram

unika. Det ena - - inleddes 1960-talet

kommunalforskningsgruppen på i till den då kommunindelningsreformen. Programanslutning pågående

met finansierades av Riksbankens Jubileumsfond. Ett stort antal licentiat- och skrevs inom projektets ram och resultaten

doktorsavhandlingar

kom också att ge viktiga impulser till kommunaldemokratiska reformer.

andra - -

Det programmet kommunaldemokratiska forskningsgruppen

tillkom i slutet av 1970-talet som en utvärdering av kommunsam-

Programmet finansierades av statsmedel efter

manlägg- ningarna.

en särskild och knöts till den Kommunal-

proposition parlamentariska

demokratiska kommittén. i huvudsak av dispute-

Deltagarna utgjordes

rade forskare. I båda fallen har programmet genomförts i samarbete mellan de fem Statsvetenskapliga institutionerna i riket.

Under 1980-talet har kommit igång på bred

kommunalforskningen

front i har den svenska kommunalforskningen kän-

Europa. Samtidigt

netecknats av en aktivitet. De som har

dämpad projekt genomförts

varit relativt små och utan direkt till varandra.

regelmässigt koppling Den uppmärksammade kunstatliga Förtroendeuppdragsutredningen

rörande vissa av kommuner och

skapsbehovet aspekter på förnyelsen

och åt Gunnel Gustafsson vid statsveten-

landsting uppdrog professor

institutionen i Umeå att formulera ett till ett stort

skapliga förslag

Detta blev också

disciplinprogram (SOU 1989:108). programförslag

för utredarens eftersom dess inriktning

utgångspunkten överväganden

väl svarar mot Professor Gustafsson fick i

utredningsuppdraget. uppdrag

att fortsätta arbetet med med vissa modifikationer

disciplinprogrammet

i förhållande till det tidigare förslaget.

Inom ämnet finns inte tradition av nationella

företagsekonomi någon

av det som förekommit i statsvetenskapen. Utredaren program slag inledde en diskussion med Sten Jönsson vid Göteborgs uni-

professor

versitet - en av de mest kända svenska som i sin

företagsekonomer

intresserat för den sektorn. Diskussionen

forskning sig offentliga

resulterade i att Jönsson utarbetade ett till ett

professor förslag

vilket skulle skapa ett nytt forsknings-

företagsekonomiskt program,

samarbete mellan de institutioner vilka särskilt

företagsekonomiska

intresserat för om den sektorn. Gemensamt för

sig forskning offentliga

båda är att forskarna förväntats formulera inom-

programförslagen

intressanta inom ramen för utredarens

vetenskapligt problemställningar uppdrag.

ATI MÅNGVETENSKAPLIGA FORSKNINGS-

_QRGANISERA

MILIOER

I slutet av 1990 utredaren universitet i landet

augusti inbjöd samtliga

samt i Stockholm att inkomma med idéer och

Handelshögskolan konkreta om uppläggning och inriktning av en mångvetenskaplig förslag med med anknytning

forskningsmiljö specialisering på problemområden

till av den sektorn. I skrivelsen framhölls att

förnyelsen offentliga

kärnan i främst berörde den samhällsvetenskapli-

forskningsprogrammet

men att även de och humanistiska fakulteterna

ga fakulteten, juridiska

var i Den skulle kunna

viktiga sammanhanget. föreslagna forskningen

i ett nationellt Utredaren avsåg att senare

infogas forskningsprogram.

fortsätta med de vilka erbjudit de in-

dialogen forskningsmiljöer

tressantaste alternativen. Det underströks även att utredaren endast har ekonomiska för några få satsningar och att verksamheten

förslagsramar kan komma att tidsbegränsas.

Utredaren vände enbart till lärosäten med fasta forskningsresurser,

sig

i likhet med den med till att det är en

tidigare AU-utredningen, hänsyn

kunskapspolitiskt (dvs forsknings-och utbildningspolitiskt) viktig fråga

utanför utredarens att föreslå var miljöer med fasta

uppdrag nya

skall En för att

forskningsresurser byggas upp. nödvändig förutsättning

kunna utveckla en internationellt verksamhet inom ett

slagkraftig decennium är att miljön i utgångsläget disponerar utomordentligt goda

resurser för den aktuella - det är

vetenskapliga forskningsinriktningen

att basera en förstärkt forskningsmiljö vid ett

knappast möjligt

universitet enbart om av kompetenser

på förhoppningar nyrekrytering

från andra håll. Utredarens arbetsform är i

tämligen ovanlig forskningssammanhang

och innebär en av hela forskningsmiljöer från

öppen upphandling

universitetsvärlden. Universiteten får i konkurrens med varandra ge

förslag till betydande långsiktiga Även om

forskningssatsningar. upphandlingsformen är tämligen ny i Sverige har den praktiserats en längre tid på andra håll i världen, särskilt i USA, Storbritannien och Tyskland (jfr Ds 1989:43). Denna marknadspräglade metod har flera fördelar. Den kanske lärdomar från

viktigaste aspekten bygger på implementeringsforskningen. Nyttan är osäker av ett nationellt forskningsprogram som tillkommit fristående från de vilka

forskningsmiljöer till slut tänkes utföra arbetet. Det är alltid svårt att

implementera planer, särskilt sådana som aktörers

bygger på mycket självständiga medverkan och intresse. I sådana är det att

lägen strategiskt viktigt försäkra sig om denna medverkan genom att göra aktörerna delaktiga i planeringsprocessen. Gränsen mellan och

planering implementering görs diffus.

Styrelserna för universitet och högskolor beslutar i hög utsträckning själva hur man skall verksamheten. För att en koncentration

organisera av resurser till en forskningsmiljö skall bli framgångsrik

vetenskapligt krävs att forskningsprogrammet har en uppläggning inrikt-

respektive

vilken harmonierar med universitetens forskarnas ning respektive ambitioner och behov, så att det kan rekrytera framstående forskare och attrahera doktorander. Det är omvittnat svårt att kvali-

organisera ficerad forskning och sådant kräver

mångvetenskaplig varje företag god kännedom om dess särskilda förutsättningar. Kunskapen om de interna personnätverken och vetenskapliga samarbetstraditionerna vid universiteten finns främst i de lokala Genom att

forskningsmiljöerna. göra universiteten och forskarna i sker i bästa fall

delaktiga utredningsarbetet en mobilisering av dessa nätverk.

En annan fördel med är att

upphandlingsmetoden många specialister från skilda ställer sin överblick och till

kunskapsområden djupa kunskap förfogande genom att peka ut vad man bedömer som strategiska insatsomrâden. Detta ger unika för beställaren att

möjligheter jämföra

och inom insatsområdet. Konkurrensens problematiseringar perspektiv logik medför att universiteten redovisar synen på den egna

vetenskapliga miljöns komparativa fördelar, vilket ger utredaren möjlighet att kvalitativt bedöma de olika lärosätenas och ambitioner.

profiler

En praktisk fördel med är tidsaspekten. I

upphandlingsmetoden direktiven poängteras att skall ske i nära samarbete

utredningsarbetet med universiteten, och andra berörda

forskningsråden myndigheter. Eftersom bedrevs i under

utredningsarbetet skyndsamt, praktiken perioden 1990 - mars 1991, måste inledas så som

augusti dialogen tidigt möjligt. I annat fall riskerade utredaren att skulle bli så svagt

förslagen

förankrade iuniversitetens allmänna förutsättningar att genomförandet fordrar Den bedömning som gjordes nya och tidskrävande beredningar. var att insatsområdet var tillräckligt preciserat i direktiven och tidigare i för att ge universiteten en forskningspropositionen (1989/90:90) allmän om beställarens önskemål. uppfattning Utredarens initiativ allmänt av universiteten och mottogs positivt föranledde flera håll ett omfattande arbete. Förslag till på tämligen inkom från universiteten i Linköping, Lund, satsningar Göteborg, Stockholm och samt från i Stockholm. Umeå, Handelshögskolan Universitet i avstod från att inkomma med något förslag. Inom Uppsala universiteten har i flera fall varit föremål för en tämligen förslagen omfattande En av redovisas i beredning. sammanställning förslagen bilaga 2.

KONCENTRERAD FORSKNING OM FÖRNYELSEN AV DEN OFFENT LIGA SEKTORN

Universiteten och delar att det Handelshögskolan tydligt uppfattningen behövs om sektor i Kärnan i utvidgad forskning offentlig Sverige. utredarens program skall utgöras av forskning om styrning, ledning, och I såväl Stockholms som Linköpings förslag organisation utvärdering. det hela i två temata; dels och dels klyves styrning, ledning organisation, I fokuseras särskilt utvärdering. Handelshögskolans forskningsidé och men där finns också av utvärdering. ledning organisation, inslag Lund och Umeå har valt att från temata, vilka skär tvärs genom utgå hela kärnområdet. kan man i Umeås fall undanta folkstyrelse- Möjligen har valt att falla in kärnområdet utifrån delvis aspekter. Göteborg på andra vinklar. behandlar dock centrala kunskaps- Samtliga förslag sområden för utredaren. De olika idéerna till utvidgad forskning om offentlig sektor uppvisar stor Ett sätt att relatera förslagen till varandra är att, lite spännvidd. hårdhänt, in dem i utredarens uppdelning av politikområdena. placera De tematiskt mest koncentrerade kommer från Lund (omförslagen och organisation) och världsberoende), Handelshögskolan (ledning

Umeå (Privat-offentligt).

Tabell 4.1 Översikt över till förslagen forskning

F olkstyrelse Förvaltning Problemlösning

Göteborg x x x Linköping x x Lund x x x Stockholm x x x Handelshögskolan x x Umeå x x

De teoretiskt mest anknutna eller elaborerade idéerna finns i förslagen från Stockholm, Handelshögskolan och Göteborg. Ett fokus för utredaren av relevans för av är ny kunskap Förändringen den offentliga sektorn. kommer klarast till Förändringsdimensionen uttryck i förslagen från Linköping (strategisk förändring), Göteborg (forskningens monitor-funktion), Lund (omvärldsberoende), Handelshögskolan (institutionella förändringar) och Umeå (marknadselement och transnationalisering). Det kan tre varianter av Den ena urskiljas organisationsidéer. närmast företrädd av Umeå och - ser resurserna som en Linköping möjlighet till förstärkning av befintliga utan större miljöer inslag av nya arrangemang. Skälen är dock olika - medan Umeå betonar skalaspekten på de institutionerna, framhåller sin allmänna befintliga Linköping karaktär av centrum vilket reducerar behovet av

mångvetenskapligt

disciplinöverskridande lösningar. Den andra varianten företräds av de stora universiteten Stockholm och Lund och innebär ett organiserat samarbete mellan vetenskapligt olika institutioner genom ett konsortium eller kollegium. Argumentet är att denna form skulle av en vital främja uppbyggandet forskningsmiljö utan att institutionernas utarmas eller forskningsresurser fragmenteras. Den tredje varianten föreslås som alternativ av och Han- Göteborg delshögskolan och innebär skapandet av centra for forskning om offentlig sektor. Tanken är att en skulle underlätta samcentrumbildning verkan mellan om en koncentrerad men discipliner forskningssatsning, också innebära ett för kontakterna mellan forskare och gränssnitt

praktiker.

De olika institutionaliseringsgraderna av mångvetenskapligt samarbete ger olika synlighet för programmet. Mest synliga är naturligtvis

därnäst konsortier och minst synliga är förstärkningar forskningscentra, av Formen har också att göra med mera principiella

befintliga miljöer.

sättet att vid universitet. Det perspektiv på organisera grundforskning bör dock uppmärksammas att inget av förslagen närmar sig institutsmodellen och alla ser det som viktigt att utgå från de befint-

förslagen

vid institutionerna. liga forskningsmiljöerna

har en påfallande överensstämmelse i synen på

Förslagsställarna relationen mellan kunskapsutvecklingen och den långsiktiga kompetens-

Man framhåller att skall föras ut i grundutuppbyggnaden. forskningen

och och att det är viktigt att bildningen påbyggnadsutbildningarna,

till grundforskningen om den offentliga forskarutbildningen knyts sektorn.

Bredden i relevanta liksom tillgången på doktorander är

utbildningar,

i en av universitetens storlek. naturligtvis hög grad avspegling

Av till utredaren framgår att samtliga forskningsmiljöer

redovisningen anser ha rekryteringsmöjligheter såväl ifråga om forskare som

sig goda doktorander för den aktuella satsningen. Denna bedömning görs mot

av om antalet sökanden till för de aktuella bakgrund uppgifter

relevanta tjänster under senare år, liksom av till-

kunskapsområdena

doktorander. Den totala bilden beskrivs som Dock bör gången på ljus. den utifrån andra om situationen för de enskilda

nyanseras uppgifter ämnena, där förvisso kan föreligga.

betydande rekryteringsproblem

Utredarens blev att fortsätta dialogen med Göte-

ställningstagande

universitet och Stockholms i

borgs universitet/Handelshögskolan

Stockholm. var främst att från och

Argumenten förslagen Göteborg Stockholm hade de intressantaste inriktningarna, samtidigt som man visade stort intresse för att organisera en slagkraftig mångvetenskaplig

av universitetens forsknings- och utbildningsmiljö. Genomgångarna resurser och vetenskapliga produktion under senare år gav ytterligare

stöd för detta val. Det i sakens natur positivt ligger att en gemensam

för Stockholms universitet och i Stockholm lösning Handelshögskolan innebär vissa i de utgångspunkter vilka angavs i de tidigare

justeringar

till utredaren. förslagen

Efter detta ställningstagande tog utredaren kontakt med universitetens / rektorer och kom överens om att universitetet

handelshögskolans och skulle utse i

handelshögskolan egna representanter dialogen.

beslöt utredaren att förordna en av dessa från enhet som Samtidig varje

vetenskaplig expert -professorna Nils Brunsson, och Handelshögskolan Björn Wittrock, Stockholms universitet samt Lars Strömberg, Göteborgs universitet. Dessa experter fick huvudansvaret för att ta fram mer preciserade förslag till och förankra dem i

mångvetenskapliga miljöer

universitetet. Utredarens var att utgångspunkt miljöernas organisatoriska lösningar skulle av universiteten ha acceptans / handelshögskolan. Utredaren väntade dock med sitt intill dess slutliga ställningstagande förslagen konkretiserats. Efter av dessa inleddes en utnämningen vetenskapliga experter utredningsprocess vid universiteten med av forskare och deltagande företrädare för rektorsämbeten och fakulteter. Processen i utmynnade skrivelser från universiteten och med till Handelshögskolan förslag organiseringen och av

inriktningen mångvetenskapliga forskningsmiljöer.

Dessa skrivelser bildade den för utredarens självklara utgångspunkten överväganden. De förväntningar som utredaren ställde de lokala på utredningarna var att förslagen skulle vara och ekonomiskt organisatoriskt, personellt väl genomtänkta och att skulle utvecklas och huvudinriktningarna vetenskapligt motiveras utifrån De värden ytterligare tidigare förslag. som skulle realiseras var koncentration, inom-

mångvetenskaplighet,

vetenskaplig betydelse, vetenskaplig kvalitet och långsiktig kompetensuppbyggnad inom ramen för temata. angivna Det är uppenbart att natur - verkgrundforskningens forskarstyrd samhet - medför en men ändå reell över vilken visserligen suddig, gräns konkretiseringen av innehåll av en inte forskningens offentlig utredning bör gå. En kräver en omfattande

framgångsrik grundforskning process

inom ett kunskapsområde under medverkan av de berörda forskarna. I tanken koncentration av

på

grundforskningen ligger dock inte enbart en innebörd, utan geografisk även en tematisk. Förslagen måste ange hur forskarna skall rekryteras och vad som skall

slags mångvetenskapliga problematiseringsprocesser

organiseras för att finna de insatsområdena mera vetenskapliga specifikt.

KAPITEL S

ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

DIREKTIVEN

Enligt direktiven skall utredaren:

- lämna om hur stor andel av som

förslag de resurser, anslagits

i forskningspropositionen (prop. 1990/91:90) för forskning om

sektor, som bör avsättas direkt till

offentlig högskolorna,

respektive hur stor andel som bör avsättas till projektstöd via

forskningsråd.

- lämna om eller som skall

förslag vilket vilka forskningsråd

fördela medlen, samt hur samarbetet med andra berörda forsk-

organ kan

ningsfinansierande organiseras.

- i vilken bör

överväga utsträckning statlig sektorforskning

inriktas mot sektors och effektivitets-

respektive styrningsproblem och övriga institutionella frågor.

- om som är mer för den

pröva problem, allmängiltiga offentliga

sektorn, också kan t.ex. genom en viss av de

belysas samordning

olika sektorernas forskning.

- i vilken Institutet för

överväga utsträckning kvalitetsutveckling

kan tillgodose den offentliga sektorns behov av

utvecklingsinsatser.

FÖRSLAGEN

Det pågår en av den sektorn i genomgripande förnyelse offentliga Sverige. Till viss del är för en eftersatt i ett kärvt förnyelsen uttryck rationalisering ekonomiskt klimat, till en del är det fråga om en till förändanpassning rade villkor i samhället. Traditionella indelningar i och utrikes och inrikes, offentligt privat, arbete och får Kraven effektivitet och kapital en ny komplexitet. på hög produktivitet i den växer starka. offentliga serviceproduktionen sig Förnyelsen påverkar direkt eller indirekt den demokratin, de politiska administrativa styrsystemen och välfärden. Förnyelsen skapar ett stort i den kunskapsbehov offentliga verksamheten. Inom de olika sektorsverksamheterna blir utvecklingsarbete och personalutbildning insatsområden för viktiga kunskaps-och kompetensförsörjningen. Hur skall en ny exempelvis förvaltningspolitik formuleras på det nationella så att får en sådan planet, förnyelsen inriktning och utformning att krav på värden av typen över samordning sektorsgränser, demokratisk kontroll och rättssäkerhet tillgodoses? Utredarens har varit att studera att uppgift möjligheterna organisera utvecklingen av ny - dvs grundforskning vid universiteten - av

kunskap

relevans för av den sektorn. Den nuvarande förnyelsen offentliga forskningen kännetecknas av och god spridning på många kunskapsmiljöer många mindre Situationen innebär att nu är för att projekt. grunden lagd kunna gå vidare och göra spetssatsningar. Utredarens slutsats är att främst bör koncende nya forskningsresurserna treras till ett par och att vissa resurser

mångvetenskapliga kunskapsmiljöer

bör avsättas för stora Härigenom forskningsprogram. skapas slagkraftiga forskningsenheter som långsiktigt kan ta ansvar för kunskaps- och kompetensutvecklingen, samtidigt som forskare vid vid hela högskolan bereds att sina i andra konstellationer i särskilda möjlighet ge bidrag program. På detta sätt är utsikterna för att åstadkomma en innovativ goda

och internationellt slagkraftig kunskapsutveckling.

Utredaren föreslår att två i - i

nya forskningscentra skapas Sverige

Stockholm - vilka under tolv år får resurser för att Göteborg respektive

tematiskt koncentrerad och mångvetenskaplig grundforskning. organisera Inriktningen skall avse olika aspekter på styrning (folkstyrelse), ledning och

(förvaltning) samt utvärdering (problemlösning). Det bör organisation observeras att i dessa områden inte helt överensstämmer med

indelningen

i Många av de intressanta vetenskapliga indelningen kunskapsområden. problemställningarna är relevanta såväl för privat som offentlig sektor.

Vidare föreslår utredaren att humanistisk-samhällsvetenskapliga

(HSFR) ges långsiktiga resurser för att kunna organisera

forskningsrådet

femåriga stora forskningsprogram. Härigenom skapas möjlighet för högst forskare också utanför Stockholm och

att aktivt medverka i kunskapsutvecklingen. Utredaren föreslår Göteborg att de första programmen får karaktär av i

disciplinprogram statsvetenskap respektive företagsekonomi.

Utredaren har initierat två disciplinprogram, vilka föreslås bli samordnade med av centra och av

uppbyggnaden vetenskapligt prövade HSFR. Det har rubriken Den

företagsekonomiska programmet avancerade välfärdsstatens problem? Det Statsvetenskapliga programmet har rubriken Demokrati i förändring - svenska kommuner och landsting i det lokala välfärdssamhället.

För att ytterligare accentuera programmets internationella dimension föreslås att för (SCASSS) i ges

Kollegiet samhällsforskning Uppsala resurser för att utforma ett tema om förnyelsen av den offentliga sektorn i sitt gästforskarprogram. Dessa gästforskare utgör en nationell resurs och kan tillgodogöras alla universitet i riket.

Utredaren föreslår att ansvaret för och utvärdering av

uppföljning

stora och det internationella forskningscentra, forskningsprogram gästforskarprogrammet ges HSFR.

Utredaren föreslår att en i statsvetenskap, särskilt

professur offentlig

inrättas vid universitet. Sådana professurer finns förvaltning Uppsala inrättade vid universitet. universitet har hittills saknat en

övriga Uppsala

sådan professur, trots att omfattande grundforskning om den offentliga

sektorn bedrivits under tid.

lång

föreslår utredaren att sektorsforskningsorganen, särskilt statens

Slutligen

råd för (BFR) och (AMFO), inom

byggnadsforskning arbetsmiljöfonden

sina respektive program undersöker möjligheten att finansiera forskning med till FOS-programmet. Utredaren förutsätter att de båda

anknytning forskningscentra utvecklar ett långsiktigt samarbete med

sektorsforskningsorganen på basis av de detaljerade forskningsprogram

som skall formuleras. Den närmare av de insatser som fi-

inriktningen

nansieras av sektorsorgan är emellertid ett ansvar för berörda myndigheter och bör komma till i deras

uttryck verksamhetsplanering.

GEMENSAMMA ORGANISATIONSPRINCIPER FÖR F ORSKNIN GSCENTRA

De allmänna som skall vara för att upp

utgångspunkter vägledande bygga

de två forskningscentra som utredaren valt att satsa på, finns

antydda

redan i direktiven för utredningen. Det sägs där att insatserna måste avse

disciplinövergripande samarbete och en koncentration av forskningsinsatser

till ett fåtal mer omfattande forskningsmiljöer med en hög kvalitet, där

inom olika ämnen kan föras samman i ett

specialister flervetenskapligt

samarbete.

Det således att säkerställa bästa villkor för en

gäller möjliga grundforskning av hög vetenskaplig kvalitet och inomvetenskaplig

Denna måste innefatta ett samarbete mellan

betydelse. grundforskning

företrädare för flera

vetenskapliga discipliner

Det är att garantera sådana villkor att en långsiktig

nödvändigt kompetensuppbyggnad kan ske. Kravet på en kunskapsutveckling

långsiktig

det yttersta motivet för att inrikta arbetet mot

utgör överhuvudtaget

särskilda och att inte enbart låta satsningen följa t ex

forskningsmiljöer

forskningsrådens vanliga projektcykel.

Utöver dessa finns olika som måste

grundkrav praktiska överväganden ligga till grund för den närmare utformningen av forskningscentra. Arbetet måste ske utifrån en realistisk om resursbasen. En sådan

uppfattning någorlunda tät kräver en viss minsta omfattning.

vetenskaplig miljö Enligt utredarens mening bör basresurserna täcka kostnaderna för minst 6-7 forskartjänster, ett antal doktorandtjänster, viss biträdespersonal, expenser av olika slag samt administrativa kostnader. Utredaren finner att de båda forskningscentra vardera bör få disponera 6 miljoner kronor årligen.

All erfarenhet visar att även under gynnsamma betingelser kommer själva uppbyggnadsfasen att verksamheten i en forskningsmiljö under

prägla åtminstone tre eller fyra års tid. Med tanke på att de tilltänkta satsningarna avses vara tolvåriga, är det därför av avgörande betydelse att en kärna av seniorforskare så snart som

vetenskapligt ansvariga möjligt knyts till forskningsmiljöerna och ges möjlighet att närmare utforma de

som skissartat i de olika mångvetenskapliga forskningsprogram angivits universitetens forskningsförslag.

Utformningen av program och miljöer skall syfta till att inom ett

antal söka nå fram till någon form av begränsat forskningsfält vetenskapliga genombrott och inte bara utgöra en rutinmässig fortsättning av tidigare disciplinforskning. Verksamheten måste naturligtvis utgå från den som faktiskt finns företrädd i och

vetenskapliga kompetens Sverige som kan knytas till forskningsmiljöer med inriktning på förnyelsen av den offentliga sektorn.

Olika sätt att organisera forskningsmiljöer

För att kunna förverkliga målsättningen om en mångvetenskaplig

av kvalitet finns det två olika sätt att grundforskning hög principiellt organisera satsningen.

Det kan ske i form av ett nätverk av forskare som alla fortsätter att uteslutande verka vid sina egna tidigare institutioner. Sådana nätverk kan vara lokala eller nationella men också internationella. De stora program för statsvetenskaplig och företagsekonomisk forskning som utredaren

initierat, har en sådan nätverkskaraktär. En andra är att ett eller flera forskningsinstitut. Det

möjlighet bygga upp

finns både utländska och inhemska av

många exempel på institutsbildningar

relevans för intresseområde. I kan man t ex peka både

utredningens Tyskland

Max-Planck-institutet för i Köln och den

på samhällsforskning på väldiga satsningen på mångvetenskaplig, probleminriktad samhällsvetenskaplig

vid Wissenschaftszentrum Berlin für Sozialforschung. I Norge

grundforskning

finns LOS-sentret som förebild. I är erfarenheterna vid insti-

självklar Sverige

tutet för social i Stockholm av stor relevans. Det är dock helt

forskning (SOFI)

klart att utredarens arbete inte kan gälla förslag om att skapa några nya Varken resurser eller tidsramar medger detta och

forskningsinstitut. tillgängliga

det är heller inte vare med de utgångspunkter direktiven anger

förenligt sig

eller med de som inkommit från landets universitet och högskolor.

förslag

Vad om därför kan avse är en organisatorisk form

förslagen forskningsmiljöer

som koncentration och samarbete men som inte kräver permanens och

främjar

från de etablerade och institutionerna.

avskiljande disciplinerna

Utredaren anser det vara att de båda svenska forskningsmiljöer

uppenbart

som föreslås måste få karaktären av denna mellanform mellan det

just lyckliga

löst nätverket och det Det finns

uppbyggda permanenta forskningsinstitutet.

här svenska och utländska erfarenheter av betydande intresse? Den

åtskilliga

som utredaren har låtit utföra visar att många forskare vid

undersökning tydligt

svenska universitet valt att bedriva sin i olika slag av

forskning

att centra som regel är

centrumbildningar. Uppgifterna tyder på

institutionaliserade som annan arbetsenhet i högskoleförordningens mening.

Den effektiviteten och största betydelsen för den

högsta vetenskapliga

bland tämligen stora centra,

långsiktiga kompetensförsörjningen synes uppnås

med andra sätt att forskning.

jämfört organisera mångvetenskaplig

erfarenheter finns även i det närmast självklara sätt att

Viktiga

9 Jfr. bilaga 4,Mångvetenskap på frammarsch.

ett forskningssamarbete över disciplingränser organisera mångvetenskapligt

som i decennier varit det etablerade vid de större amerikanska forsknings-

universiteten, genom tillskapandet av s k organized research nämligen

units (ORU). Sådana ORUs bedriver till skillnad från de institutionerna ingen

vanliga

De består normalt av forskare med olika disciplinär

undervisning.

som fortsätter att undervisa i sina egna moderämnen. De

bakgrund

utvärderas och är inte existens

regelbundet garanterade någon permanent

även om de förutsätts verka under tid än vanliga projekt. _

betydligt längre

Även erfarenheter är Det särskilt de speciella

tyska viktiga. gäller

med (SFB) som det allmän-

arrangemang Sonderforschungsbereiche

(DFG) sedan länge arbetat med och

vetenskapliga tyska forskningsrådet

där också av koncentration och

inslag lokalmässig samordning, långsiktighet finns med, men inte permanent. Återkommande utvärdering

spelar en central roll.

Organisatoriska utgångspunkter

De rörande uppbyggnaden av forsknings-

organisatoriska detaljbesluten

centra ska fattas av universiteten. De organisatoriska som

utgångspunkter

utredaren här föreslår har karaktären av bekräftelse av de organisatoriska som till för diskussionerna mellan utredaren och

förbättringar legat grund

berörda och kan i så motto ses som villkor för att

högskoleenheter

universiteten ska erhålla resurser inom utredarens förslagsram. måste få karaktären av en mellanform mellan det löst

Forskningscentra

nätverket och det forskningsinstitutet. En sådan

uppbyggda permanenta

konstruktion talar för att det bör vara en satsning under en begränsad tid som dock inte bör vara alltför kort. De utländska erfarenheterna av sådana t.ex. från visar att en kan vara lämplig.

satsningar Tyskland, tolvårsperiod

I kan innebära att centra blir vad som i

praktiken förslaget

benämns annan arbetsenhet. Själva

högskoleförordningen och i forskningssatsningen och sammanhållningen långsiktigheten

då, utöver det rent vetenskapliga

kompetensuppbyggnaden garanteras

programmatiska arbetet i följande avseenden.

Det är att i en bemärkelse

nödvändigt forskningsmiljöerna påtaglig utgör

identifierbara miljöer; det måste finnas lokaler där ett antal forskare från olika discipliner under eller kortare är verksamma och

längre perioder

bidrar till den informella kontakt utan vilken mer flerå-

dagliga långsiktiga,

riga kontakter mellan forskare från olika ämnen är svåra att säkerställa. Självfallet behöver detta inte innebära annat än att ett litet antal av de forskare som i de olika vid en bestämd

ingår forskningsprogrammen,

tidpunkt och under en eller ett par terminers tid, sitter

lokalmässigt

samman vid arbetsenheten. Det skulle också kunna, beroende på vad som är praktiskt och lämpligt i en viss innefatta engagemang för

miljö, fleråriga

vissa forskare.

Avgörande för möjligheterna att bygga upp långsiktiga forsknings-

program i de givna miljöerna är att ett litet antal seniorforskare tar ett

ansvar för arbetet att initiera program med att nå

långsiktigt inriktning på genuint ny vetenskaplig kunskap på några centrala områden. Till sådana

program kan och bör efter hand även och doktorander

juniorforskare

knytas för kortare eller tid. Här finns det all att

längre anledning peka på

de tyska erfarenheterna från senare år med s.k. där

Graduirtenkollegs

doktorander på ekonomiskt villkor till där

fördelaktiga knyts miljöer

universiteten har en särskilt och där DFG en

spetskompetens spelar viktig

roll när det gäller att och övervaka dessa

stödja program.

Det första och viktigaste steget i blir därför att

uppbyggnadsarbetet

rekrytera några vetenskapligt ansvariga seniorforskare, vilka förutsätts att

under hela ägna huvuddelen av sin

satsningens livslängd vetenskapliga

verksamhet åt detta och som en kollektiv

forskningsprogram fungera

vetenskaplig ledning för det inom den givna miljön.

De vetenskapligt ansvariga skulle utöver forskningsverksamheten

förutsättas bedriva vanlig undervisning vid ämnesinstitutionerna.

Utredaren har avgränsat tre insatsområden för processer

kunskaps-

rörande förnyelsen av den offentliga sektorn; folkstyrelse, förvaltning och

sektorsövergripande aspekter på problemlösning. De vetenskapliga

discipliner som dominerat den hittillsvarande inom dessa

forskningen

områden är och nationalekonomi.

statsvetenskap, företagsekonomi Ifråga om sektorsövergripande analyser av offentliga sektorns problemlösning kan

ramen till så gott som alla fakulteter vid universiteten.

vidgas ytterligare

Utredaren utgår från att forskningsprogrammets kärna utgörs av samhälls-

ämnen, med till de resurserna och

vetenskapliga hänsyn begränsade

behovet av koncentration.

Forskningscentret i Stockholm

Rektorsämbetet vid Stockholms universitet har i en skrivelse 1991-03-21 till förklarat berett att inrätta en särskild för

utredningen sig organisation

om och i sektor.

forskning ledning, organisation styrning offentlig

Motsvarande besked har 1991-03-25 givits av i

Handelshögskolan

Stockholm.

Följande tre områden har valts ut som övergripande i

principprogram

dialogen med utredaren:

1. Transfereringssystem, levnadsnivå och fiirvaltningsorganisation. Dessa

frågor behandlas såväl i termer av faktiska fördelningseffekter och i termer

av dessa institutionella

systems organisation.

2. Utvärderingar och ekonomiska analysmetoders tillämpbarhet och

gränser i utvärderingssammanhang. Det utgör en koncentrerad

satsning

att i analytiska termer sammanfatta och vidareutveckla forskningen över

på

hela fältet, både avseende den mest grundläggande analysen av

effektivitetsmätningar och de underliggande problemen om förhållandet

mellan ekonomisk och brett samhällelig rationalitet.

3. Den offentliga sektorns ledning, styrning och organisation Det

behandlar de och administrativa institutionernas

politiska långsiktiga

och inklusive hela om deras

utveckling handlingsmöjligheter, frågan

och

kunskapsanvändning kunskapsberoende.

När det gäller Handelshögskolan i Stockholm har man utifrån

organisationsteorin formulerat ett forskningsprogram

mångvetenskapligt

rörande Ledning och organisation inom offentlig sektor. Tonvikten ligger

institutionell - drivkrafter och konsekvenser. De nivåer som

på förändring

är aktuella för studier är samhällsnivå i form av historiska och

aspekter internationella jämförelser, sektornivå genom studier av förhandlingsekonomin, samt organisationsnivå genom analyser av adaptionsprocesser. Stor uppmärksamhet ägnas åt sambandet mellan

mellan å ena sidan och organisation, och å andra förändringar ledning sidan organisationers dagliga verksamhet och produktion. Man kommer även att kunna ge kunskapsbidrag rörande hälsoekonomi, samt mätning och mätningsproblem vad avser produktivitet och effektivitet.

Om och när riksdagen tagit ställning i frågan avser universitetet och Handelshögskolan tillsätta en styrelse för organisa- tionen. Uppdrag kommer därefter att med av de

att ges till en eller ett par forskare hjälp medel, som kommer att finnas till ett

förfogande, påbörja vetenskapligt

samt initiera ett förberedande arbete kring vetenskapliga planeringsarbete

och seminarier med till de som symposier anknytning forskningsteman universitetet och högskolan tidigare skisserat. Så snart som möjligt kommer också professurer med anknytning till forskningsprogrammet att

så att en kan verka efter de utlysas vetenskapligt ansvarig ledning börja

som ansvarat för de inledande aktiviteterna. I tillfälliga forskningsledare det kommer rektorsämbetena också att medverka till en

sammanhanget

av lämplig lokalisering forskningsmiljön.

Forskningscentret i Göteborg

Rektorsämbetet vid universitet har i en skrivelse 1991-03-15 till

Göteborgs

förklarat berett att inrätta en annan arbetsenhet i utredningen sig

ska initiera, högskoleförordningens mening. Centrumbildningen befrämja och mångdisciplinär grundforskning om den offentliga sektorns

stödja ledning, styrning, organisation, finansiering och utvärdering särskilt

på

lokala och regional nivå. Följande tre områden har valts ut som övergripande principprogram i dialogen med utredaren:

1. Den offentliga sektorn i ett makroperspektiv. Den offentliga sektorns historiska förutsättningar; studier av den offentliga

länderkomparativa

sektorns och framväxt; mellan och

uppbyggnad awägningar offentligt

mellan och av välfärdsservice i

privat, politisk styrning marknadsstyrning bred mening. Forskningen som förnyelsefaktor i samhället beaktas.

2. Den sektorns inre mellan

offentliga organisation. Awägningen nationell, och lokal nivå; sektoriell, funktionell och territoriell

regional organisering; interna kommunala kompetens-, ansvars-, styrnings- och

Relationen mellan tjänstemän samt experter.

maktfrågor. politiker,

Medbestämmande och Särskild mot den

personalfrågor. orientering

offentliga sektorns förnyelse.

3. Den offentliga sektorn och medborgarna. Medborgarnas dubbla roll

som å ena sidan och skattebetalare och å andra sidan som klient

väljare och serviceutnyttjare; medborgarnas möjligheter att påverka

och - demokratisk

servioeproduktionens omfattning inriktning effektivitet;

och effektivitet i servicens

produktivitet offentlig serviceproduktion; kvalitet och tillgänglighet.

Lokaler ställs till i storleksklassen tiotalet kontorsrum,

förfogande

sammanträdeslokaler och arkivutrymmen i den nya universitetsbyggnaden

i utan att ekonomiskt belasta centret.

Haga,

Så snart beslut fattats om avser universitetsstyrelsen att

FOS-programmet

tillsätta för centret samt utse föreståndare.

styrelse

PROFESSUR I STATSVETENSKAP, SÄRSKILT OFFENTLIG FÖRVALTNING

Utredaren föreslår att en i statsvetenskap, särskilt

professur offentlig

inrättas vid Uppsala universitet. Sådana professurer finns

förvaltning,

inrättade vid universitet. universitet har upp en

övriga Uppsala byggt

intressant om den offentliga sektorn och

statsvetenskaplig forskning

bedriver även en omfattande har

förvaltningsutbildning. Forskningen

inriktats som rör för den förda i olika

på frågor principer politiken

sektorer, insättande av olika styrmedel och styrmedelsystem, hur

och kan vara vad

genomförandesystem principiellt praktiskt organiserade,

som underlättar respektive försvårar rörande

implementering, problem

utvärdering av offentlig politik samt användningen av kunskap och forskning i och administrativa

politiska beslutsprocesser.

Professuren i kommunal ekonomi i har nyligen tillsatts med

Uppsala ordinarie innehavare av tjänsten, vilket innebär att forskningsmiljön förstärkts på den sidan. har

förvaltningsekonomiska Civildepartementet nyligen initierat uppdragsut- mastersnivån vid Uppsala

bildningar på universitet, med mot kompetensutveckling rörande fömyelsen

inriktning

av den sektorn.

offentliga

STORA FORSKNINGSPROGRAM

Utredaren har initierat två stora disciplinprogram - i statsvetenskap och företagsekonomi - vilka föreslås samordnas med av centra

uppbyggnaden och vetenskapligt prövas av HSFR som första stora

uppsättning forskningsprogram.

Det företagsekonomiska programförslaget heter Den avancerade välfärdsstatens problem. redovisas i 5A. Det

Förslaget bilaga övergripande syftet med programmet är att inom ramen för tre

prioriterade forskningsfält analysera de rationalitetsproblem som offentlig sektor upplever när en komplex och verksamhet konfronteras med

verklighet abstrakta välfärdsprinciper. Välfärdsstatens framtidsproblem har blivit dess att hantera På samma sätt som i i

förmåga detaljer. tjänstesektorn

måste den sektorn ñnna former att åstadkomma

övrigt offentliga

individuellt utformade av till den enskilde En

paket tjänster medborgaren. uppgift som skiljer sig radikalt från välfärdsstatens första

grundläggande

reformer då enhetlighet och hierarki var naturliga och

riktiga lösningar.

För framtiden krävs blandade strukturlösningar med

organisationsformer

som flexibilitet och lokal från

medger utvecklingsförmåga. Omställningen

toppstyrda hierarkiska organisationsformer till differentierade serviceorganisationer medför problem som är ofullständigt med

belysta grundforskning.

Det första omfattar studier av utarbetandet och genom-

forskningsfältet

förandet av för offentliga sektorn. Det andra

nya strukturlösningar

omfattar studier av verksamheten i sektor. Det omfattar

offentlig tredje

studier av den offentliga sektorns marknader och nätverk Det är en och precisering av

Statsvetenskapliga programmet bearbetning

det till om kommuner och landsting, som formulerades

förslag forskning

för (SOU redovisas

Förtroendeuppdragsutredningen 1989:108). Förslaget

i 5B. har utarbetats vid två konferenser där den

bilaga Programmet

närmare och av forskningen om svenska

inrikningen uppläggningen

kommuner och i det lokala välfärdssamhället diskuterats.

landsting

och referenser till relevant litteratur

Frågeställningar, metodöverväganden

är redovisade i nio Studierna föreslås bedrivas på

ingående promemorior.

tvâ huvudområden förändringar i kompetens och

nämligen,

samt förverkligande. Fem

värdefördelning medborgarönskemålens

av har Dessa Kvinnors

huvudgrupper frågeställningar preciserats. gäller (1)

makt och i lokalsamhället, och lokal

inflytande (2) Transnationalisering

autonomi, Val, och politiker, (4) Lokalsamhällets

(3) medborgare

Lokal - kvalitet och

förvaltning, samt (5) välfärdsproduktion omfattning,

tillgänglighet.

Svensk har två stora nationella

statsvetenskap tidigare genomfört

Den om kommunurval och

kommunforskningsprogram. uppläggning ifråga bas för arbetet som nu planeras medger longituinell analys empirisk

särskilt om vissa aspekter av medborgarönskemålens

ifråga

Vad och teoretiska

förverkligande. gäller frågeställningar utgångspunkter

mer allmänt innehåller det här programmet en rad nyheter.

presenterade

det lokala terrritoriet, inte enbart de lokala politiska

Fokuseringen på

medför således vissa i såväl

systemen, genomgripande förändringar

teoretiskt som empiriskt avseende. Det har bedömts vara att ta tillvara och vidareutveckla den

viktigt

tradition av som redan finns i Sverige. När

praktiknära kommunforskning

de två anknöts till då aktuella frågor

tidigare programmen genomfördes

rörande utvärderingen av densamma.

indelningsreformen respektive

Samtidssamhällets för det nu motiverat att ett brett

komplexitet anlägga

teoretiskt perspektiv på den lokala och att få till stånd en

välfärdspolitiken

kontinuerlig dialog mellan forskarna och dem som är verksamma i det

pågående förnyelsearbetet.

De två tidigare har i

kommunforskningsprogrammen genomförts

samarbete mellan de institutionerna i Denna

Statsvetenskapliga Sverige.

samverkan har varit av värde för den och

inomvetenskapliga utvecklingen

dessutom lett till att blivit av kvalitet. Även vid detta

forskningen god

tredje tillfälle föreslås ett för de institutionerna i

Statsvetenskapliga

Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och gemensamt Uppsala program.

INTERNATIONELLT GÄSTFORSKARPROGRAM VID SCASSS I UPPSALA

För att acoentuera internationella karaktär

ytterligare programmets

föreslås att Kollegiet för i

samhällsforskning (SCASSS) Uppsala ges

resurser för att utforma ett tema om av sektorn i sitt

förnyelsen offentliga

i med skrivelsen till utredaren från SCASSS

gästforskarprogram enlighet (bilaga 6).

Dessa gästforskare utgör en nationell resurs och kan alla

tillgodogöras

universitet och högskolor i riket. Om verksamheten vid SCASSS skulle

ej

fortsätta sedan den från HSFR och FRN

gällande finansieringen upphört,

föreslås HSFR få disponera medlen för motsvarande ändamål.

ADMINISTRATION AV PROGRAMMET

En utgångspunkt för utredaren har varit att skall vara programmet och successivt Utredaren föreslår därför att

långsiktigt förnyas.

programmet i första hand under en dvs. från 1

genomförs tolvårsperiod,

januari 1992 till 31 december 2003. Såsom redovisats bör de båda

tidigare

forskningsmiljöerna vara en mellanform mellan det löst

uppbyggda

nätverket och det permanenta forskningsinstitutet.

Utredaren föreslår att ansvaret för och utvärdering av

uppföljning

stora och det internationella

forskningscentra, forskningsprogram

bör åvila HSFR. Rådet har en utomordentligt god

gästforskarprogrammet

vid universiteten och har redan tidigare av statsmakterna givits

förankring

ett särskilt ansvar för att stimulera och detta forskningsområde. Ett

stödja

skäl för att HSFR bör roll vad gäller viktigt ges en sammanhållande

är att det är om en nationell satsning som är

programmet fråga

till 12 år. Bland vilka är relaterade till HSFR

tidsbegränsad disciplinerna

finns också kärnämnena i Utredaren har funnit dessa

FOS-programmet.

HSFR så centrala att det inte funnits att i detta

aspekter på anledning

skede en av i andra tänkbara former.

överväga förvaltning programmet

Vidare föreslås att HSFR resurser för att kunna

ges långsiktiga högst stora forskningsprogram. Härigenom skapas organisera femåriga

även för forskare utanför Stockholm och att aktivt

möjlighet Göteborg

medverka i Ett stort program är flerårigt och

kunskapsutvecklingen.

omsluter minst 2-3 kronor Utredaren föreslår att de

miljoner årligen.

första får karaktär av i statsvetenskap

programmen disciplinprogram varav enbart det Statsvetenskapliga

respektive företagsekonomi

får finansiering via HSFR:s resurser.

programmet Utredaren har initierat två vilka föreslås samordnas

disciplinprogram, med av centra och vetenskapligt och resursmässigt prövas uppbyggnaden

av HSFR som första stora Jag har därför

uppsättning forskningsprogram.

inte haft att ta till fördelningen av kostnaderna för

anledning ställning

Det blir en för HSFR och för vid

programmen. fråga styrelserna

att I torde det innebära beslut om

forskningscentra avgöra. praktiken

av medför att nästa stara program vid HSFR

antagande dessa program

kan om fem år. I det fall HSFR beslutar att ej anta ett av

genomföras

föreslås HSFR få att initiera andra

(eller båda) dessa program uppgift

inom och statsvetenskap.

program företagsekonomi

När det formerna för hur bör hanteras inom HSFR

gäller programmet

är det inte en för utredaren att föreslå. Kontakter har dock ägt rum

fråga

med huvudsekreteraren i HSFR, som har anmält i rådet. I en

frågan

skrivelse till utredaren han att HSFR bör kunna tillsätta en anger

beredningsgrupp med programansvar Ordförande blir då för storprogram. normalt en ledamot av rådet. ledamöter blir forskare olika fält

Övriga på

inom området. En sådan ska i detta fall dels utöva en allmän av

beredningsgrupp tillsyn

programmet dels för av stora

sörja vetenskaplig kvalitetsprövning

En blir dessutom att utvärdera

forskningsprogram. viktig uppgift forskningsmiljöerna. Vid bör i anlitas

utvärderingen sedvanlig ordning

utländsk som arbetar tillsammans med en med

expertis ledningsgrupp

anknytning till HSFR. I till arbetet i kan

anslutning beredningsgruppen

resurser tas i för internationellt

anspråk kunskapsöversikter, symposier, utbyte etc.

Rådet bör genomföra en första efter 6 år. utvärdering av programmet Centra bör bedömas utifrån kriterierna koncentra-

mångvetenskaplighet,

tion, inomvetenskaplig betydelse, vetenskaplig kvalitet och

långsiktig

inom ramen för fastställda temata. Om utvärder-

kompetensuppbyggnad

ingen faller väl ut kan ett centrum resurser för en

beviljas ytterligare

I det fall resultatet blir har rådet att mellan

sexårsperiod. negativt välja att

föreslå ett nytt vid universitet

mångvetenskapligt forskningscentrum något

eller att att få medlen för stora inom

begära disponera forskningsprogram

de aktuella

kunskapsområdena.

FINANSIERINGEN AV PROGRAMMET

Medel för av finns avsatta i 1990 genomförande programmet års

forskningsproposition. Det gäller 7,5 kronor för miljoner budgetåret

1991/92, som har reserverats Det

på civildepartementets utredningsanslag.

gäller vidare anslaget 17,5 kronor som avsattes i

på miljoner årligen

forskningspropostionen fr. o. m. budgetåret

1992/93.

Utredaren har övervägt hur stor andel av dessa resurser som bör avsättas direkt till hur stor andel som bör

forskningsmiljöerna respektive fördelas

till stora via HSFR. är att

forskningsprogram Förslaget forskningscentra

erhåller en om 2.2 kronor bå 1991 och därefter

anslagsram miljoner /92

6.0 kronor vardera.

årligen miljoner

Under våren 1991 kommer en att med

medborgarundersökning planeras

stöd det första året av medel från samt från kommun-

civildepartementet

och Arbetet med ansluter väl till det

landstingsförbunden. undersökningen

De resultat som skall

föreslagna Statsvetenskapliga disciplinprogrammet.

tas fram är i samhällsrelevanta. Det bl.a. om

hög grad gäller frågor

relationerna mellan olika samhällsnivåer samt om De övriga

författningen.

teman som finns i det kommer till viss del

Statsvetenskapliga programmet

att vara beroende av resultaten från denna undersökning. till att det första året sker på detta sätt är att

Anledningen finansieringen

studien i till valet. Den kan således bara vart tredje

görs anslutning göras

år. de båda kommunförbunden samt forskarna själva

Civildepartementet,

denna studie som och att den inte kunde

bedömde mycket angelägen

till valet 1994. Därför beslutades att det första året i undersök-

förskjutas

skulle finansieras i särskild ordning.

ningen

Även om HSFR skulle besluta att inte genomföra det Statsvetenskapliga det som är det viktigt att

programmet enligt förslag föreligger,

av resultaten från kan fullföljas.

bearbetningen medborgarundersökningen

för de två åren förutsätts därför ske inom centrets

Finansieringen följande

i oavsett av HSFR:s av hela det

Göteborg anslag, utgången prövning

Statsvetenskapliga disciplinprogrammet.

För av en i särskilt offentlig

finansieringen professur statsvetenskap,

föreslås att universitet erhåller 0.5 kronor

förvaltning Uppsala miljoner

årligen fr. o. m. budgetåret 1992/93.

För av stora samt ett internationellt

finansiering forskningsprogram

om av den sektorn vid SCASSS

gästforskarprogram förnyelsen offentliga

föreslås att HSFR erhåller 3.1 kronor bå och därefter 5.0

miljoner 1991/92

kronor Av dessa medel bör en viss del som successivt höjs

miljoner årligen.

till en kronor anslås till SCASSS.

miljon årligen

undersökning)

SEKTORSFORSKNINGEN

Utredaren har i 2 redovisat verksamheten hos vissa

kapitel

forskningsfinansiärer. Diskussioner har förts med företrädare för dessa organ, samt även med representanter för och

skolöverstyrelsen

socialvetenskapliga forskningsrådet.

Omstruktureringen av den centrala inom skolväsendet

förvaltningsnivån

genom bildandet av det nya skolverket har med

pågått parallellt

utredarens arbete. Det har därför inte funnits för fortsatta

förutsättningar

diskussioner i detta har

sammanhang. Socialvetenskapliga forskningsrådet

visat stort intresse för de utredaren har att behandla, men har

frågor

genom i praktiken att vara ett

ombildningen upphört sektorsforsknings-

organ och istället framträtt som inom det social-

grundforskningsråd vetenskapliga området.

Samordningen med sektorsforskningen

Utredaren har samrått med den som har sett över verksamheten

utredning

vid BFR delade uppfattningen att BFR

(SOU 1991:23). Utredningarna

bör kunna till om det är nödvändigt som bas för

ge stöd grundforskning

en mer Stöd bör i första hand ges där

tillämpad forskning. till nya miljöer

finns så att stödet genom hävstångseffekter

utvecklingsbar kompetens

förstärker andra resurser och befintliga utbildningar. BFR:s att avsätta ökade resurser för forskning om den

möjligheter

sektorn måste avgöras inom BFR:s normala verk-

offentliga

infrastruktur och i vid

samhetsplanering. Samhällsplanering, förvaltning

mening är eftersatta områden med svaga beställare och svaga FoU-miljöer i förhållande till den traditionella och mer tekniskt inriktade FoUverksamheten om Detta bör beaktas vid den fortsatta

produktionsfrågor.

av verksamheten vid de forskningscentra.

planeringen föreslagna

BFR avsätter resurser för Man

idag samhällsvetenskaplig grundforskning.

har ett samarbete med HSFR, som 3.8 kronor av

disponerar miljoner

till Efter hand har medlen kommit att få ett

anslaget byggnadsforskning.

brett Denna fråga har också

mycket användningsområde.

av den som nyligen har genomförts av BFR:s

uppmärksammats översyn

verksamhet. Där föreslås att dessa omformas till stöd av

projektmedel

Utredaren delar denna Hälften av dessa medel,

FoU-miljöer. uppfattning.

ca. två kronor, bör så snart de är kunna användas

miljoner tillgängliga

inom ramen för för forskning om offentliga sektorn som det program utredaren föreslår. Utredarens kontakter med visar att dessa är väl

sektorforskningsorganen

medvetna om behovet av som rör respektive sektors styrnings-

forskning och effektivitetsproblem samt övriga institutionella frågor. Omfattningen

av sektorfinansierad forskning med denna inriktning är emellertid fortfarande relativt Den närmare av de insatser

begränsad. inriktningen

som finansieras av måste vara ett ansvar för de berörda

sektorsorgan

Utredaren bedömer att det finns för

myndigheterna. goda förutsättningar att berörda sektorforskningsorgan skall kunna ge långsiktigt stöd till de

föreslagna forskningsmiljöerna.

Utredaren är därför inte beredd att föreslå att vissa medel eller viss andel av de medel som för sektorsforskning avsätts för

disponeras

som den sektorns styrning och

forskning gäller offentliga ledning,

organisation. Mot av det redovisade intresset från

bakgrund

sektorsorganens sida utgår utredaren ifrån att dessa i ökad utsträckning kommer att avsätta resurser för ändamålet. Berörda myndigheter bör i anslutning till de som kommer att göras av de av utredaren

utvärderingar,

föreslagna insatserna, redovisa utvecklingen av de sektorsfinansierade insatserna.

ANKNYTNING TILL FÖRSVARSFORSKNINGEN

Utredaren har även övervägt anknytning till delar av den forskning som bedrivs med medel från Ett möte har hållits med

försvarsdepartementet.

företrädare för Försvarets forskningsanstalt (FOA). Utredaren bedömer

till mellan den som skulle i

möjligheten samordning grundforskning ingå

satsningen och den tillämpade forskning som bedrivs med stöd av FOA som mycket liten.

Forskningen vid FOA, som är ett forskningsinstitut, är klart

tillämpningsinriktad och hårt knuten till försvarssektorns problem och

frågeställningar. 95% av forskningsanslaget går till egen FoU. Endast 1%

går till basstöd vid universitet och

högskolor.

I en i försvarsbeslutet, 1990-10-

promemoria (Forskningspolitiska hänsyn 19) som utarbetats i anslutning till försvarsutredningen, diskuteras möjligheten att inom försvarsforskningen utveckla grundforskningen rörande ledning, styrning och organisation. Enligt promemorian är det inte

en uppgift för totalförsvarssektorn att avdela medel för grundforskning eller ytterligare medel än vad som redan sker för forskning inom icke-

försvarsspecifika områden.

som bedrivs inom och finansieras av försvaret kan dock

Forskning idag

i andra former, t.ex. genom samverkan mellan universitet,

genomföras högskolor och FOA i Centrumbildningar, genom direkt finansiering av

universitets- och högskolegrupper eller genom inflyttning av sådana grupper till FOA. En förutsättning är att det kan ske med bevarande av

till snabba

möjligheten omställningar.

Utredarens om av med in-

förslag uppbyggnad grundforskningsmiljöer

riktning mot och bör leda till

ledning, styrning, organisation utvärdering

att FOA får fler intressanta högskolemiljöer att samarbeta med.

FORSKNING OM KVALITET I TJÄNSTEPRODUKTION

Utredaren har övervägt i vilken Institutet för

utsträckning kvalitetsutveckling (SIQ) kan tillgodose den offentliga sektorns behov av

utveckling. För att få en genomlysning av anordnade utredaren

frågan

tillsammans med SIQ ett särskilt seminarium i där om

Göteborg frågan

kvalitet i diskuterades.

tjänster

Utredaren anser att det finns ett nära samband mellan utvecklingen av nya politiska styrformer, en vidgad roll för de anställda och brukarnas

Den sektorns är i inte

inflytande. offentliga tjänster regel några färdiga produkter. Ett ökat inflytande från dem som efterfrågar tjänsterna gör att

bättre kan anpassas till efterfrågan. Ytterst beror verksamheten

tjänsterna

av om av konsumenterna - Det är

tjänsterna uppskattas medborgarna.

detta som kvalitet i tjänsterna i hög grad handlar om.

Forskningen har därför en viktig uppgift att utveckla nya metoder för

och som är till i

resultatanalys utvärdering anpassade uppgifterna tjänstesektorn, både den offentliga och den Med dessa privata. utgångspunkter blir forskning som rör t.ex. personalutveckling, medborgarnas och brukarnas inflytande, nya sätt att organisera

verksamheterna, nya samverkansformer mellan och samt

privat offentligt kooperativa former i offentlig verksamhet betydelsefull.

Syftet med sådan forskning skulle vara att få fram metoder för att ta reda på om man gör rätt saker, dvs. om verksamhetens mål och

inriktning

överensstämmer med vad kunderna eller avnämarna förväntar sig. Det kan

också vara viktigt att klarlägga hur brukarna uppfattar tillgänglighet och

bemötande.

I det underlag om utvidgad forskning om den offentliga sektorn som

utredaren har erhållit från universitetet i redovisas tänkbara

Göteborg

programområden för den framtida Ett av

forskningen. programområdena

handlar om den offentliga sektorn och medborgarna. Det avser analyser av olika medborgarroller i förhållande till offentlig verksamhet.

både som och på output-

Medborgarna uppträder på input-sidan väljare

sidan som klienter och brukare. Dessa olika roller är ofullständigt

belysta. Man pekar i underlaget också att ett föga uppmärksammat och

på

teoretiskt belyst område är serviceproduktionens kvalitet och

tillgänglighet.

En viktig förutsättning för utveckling inom detta område är att den

inom som ännu befinner i sin

forskning service-managementområdet, sig

linda, kan utvecklas och anpassas till de förutsättningar som gäller för

politiskt I underlaget framhålls också betydelsen av styrda organisationer.

alternativa former för kontakt mellan patienter och sjukvård och

av dessa former med avseende vårdkvalitet och

utvärdering på

samhällsekonomiska konsekvenser.

SIQ avser inte att bedriva egen grundforskning. Dess främsta uppgift blir att vara ett samlande, och organ för FoU inom

pådrivande resursskapande

kvalitetsområdet. SIQ bör i vara av att det i dess

hög grad betjänt

omedelbara närhet utvecklas en som är relevant för SIQ

grundforskning

och dess intressenter.

Utredaren anser därför att det behov av grundforskning, som onekligen finns när det metoder för att utvärdera kvalitet i såväl privata som

gäller

bör kunna beaktas inom ramen för det

offentliga tjänster,

som utarbetas vid det forskningscentrum som föreslås

forskningsprogram

byggas upp i Göteborg.

Bilaga 1

Kommittédirektiv

&

E?

Dir. 1990:22

Forskningsprogram för den offentliga sektorn

Dir. 1990:22

Beslut vid regeringssammanträde 1990-05-31

Chefen för civildepartementet, statsrådet Johansson, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att utreda forskningen om den offentliga sektorn. Utredaren skall lämna förslag till ett program för forskning om den offentliga sektorn och om hur forskning om den offentliga sektorn skall bedrivas.

Program för forskning om den offentliga sektorn

l 1990 års forskningsproposition (prop. 1989/90:90) anmäler regeringen (s. 452) att den under budgetåret 1990/91 avser att låta utföra ett programarbete för forskning om den offentliga sektorn. I propositionen anförs (s. 450):

Det pågår idag ett omfattande förändrings- och förnyelsearbete inom den offentliga sektorn. Regeringen anser att detta fömyelsearbete måste befrämjas med forskning- och utvecklingsarbete av större omfattning och bredd än den nuvarande. Det är nödvändigt, inte minst med tanke på den omstrukturering som den offentliga sektorn befinner sig i, och som kan förväntas bli ännu kraftigare under 1990-talet. Finansieringen av forskningen bör därför vara långsiktig. Det är en förutsättning för att stabila forskningsmiljöer skall kunna byggas upp och för att locka nya forskare att etablera sig inom området.

l detta förnyelsearbete kan forskningen bidra med kunskaper och metoder som stöd, men också ge stimulans och status åt arbetet. Behovet av kunskaper är mycket stort när det gäller exempelvis utveckling av målstyrning, uppföljning och utvärdering av resultat samt för att utveckla effektiva system för information och erfarenhetsåterföring.

I propositionen redovisas kortfattat huvuddragen i det förnyelse- och förändringsarbete som pågår inom de kommunala och statliga sektorerna. Med utgångspunkt från denna redovisning pekar regeringen på (s. 451) att forskning som rör medborgarnas/brukarnas inflytande, nya sätt att organisera verksamheterna, nya samverkansformer mellan privat och offentligt samt kooperativa former i offentlig verksamhet blir betydelsefull.

Även frågor som rör ledning, styrning, utvärdering, personalutveckling, det nya statliga budgetsystemet, tillämpning av marknadsmekanismer, de finansiella relationerna och ansvarsfördelningen mellan stat och kommun samt studier om den offentliga sektorns effektivitet och produktivitet blir enligt regeringen i detta perspektiv viktiga forskningsområden.

Regeringen anger i propositionen följande inriktning för programarbetet (s. 452):

Programarbetet skall huvudsakligen gälla grundläggande forskning om den offentliga sektorns ledning, styrning, organisation och utvärdering. Forskning med denna inriktning är i dag spridd över ett stort antal problemfält med många små projekt. insatserna är begränsade till sin omfattning och spridda över många discipliner och organisationer, vilket gör att information och erfarenheter gentemot den praktiska verksamheten ofta fungerar dåligt.

Utgångspunkten i programarbetet skall vara att den traditionella arbetsfördelningen mellan statens ansvar för grundläggande forskning och forskarutbildning och produktionens ansvar för forskningsanknutet utvecklingsarbete skall ha sin giltighet även här. Avsikten är således att utreda vilka fasta resurser som krävs vid universiteten och högskolorna samt vilka satsningar som bör ske genom forskningsråden.

Forskning som rör den offentliga sektorns ledning, styrning, organisation och utvärdering har en sektorsövergripande karaktär. Den ger generell kunskap som inte är knuten till en enskild sektor. Den rör problemområden som är gemensamma för den statliga och den kommunala sektorn.

l programarbetet bör bl.a. den statliga sektorsforskningen granskas i syfte att undersöka om det är lämpligt att den i vissa stycken kan få en inriktning mot problem som är mer allmängiltiga för den offentliga sektorn. Visserligen förekommer sektorsforskning med inriktning på ledning, styrning, organisation och utvärdering. Men den utgör som regel inte självständiga program, utan ingår i större ämnesstrukturer som gäller utvecklingen av innehållet i verksamheterna.

l propositionen föreslår regeringen att ett institut för kvalitetsutveckling bildas (s. 416). Verksamheten i detta institut skall stimulera och aktivt bidra till en positiv kvalitetsutveckling i alla delar av det svenska samhället. Regeringen anmäler för riksdagen (s. 453) att den har för avsikt att inom ramen för det föreslagna programarbetet närmare utreda i vilken utsträckning institutet kan tillgodose den offentliga sektorns utvecklingsbehov.

Regeringen föreslår en total bas om 17500000 kr. för forskning om den offentliga sektorn vid slutet av den trcårsperiod som forskningspropositionen omfattar, dvs. budgetåret 1992/93.

Uppdraget

l. En forskningsprogram

l enlighet med regeringens förslag i forskningspropositionen skall utredaren redovisa ett program för forskning om den offentliga sektorn. Programarbetet skall huvudsakligen gälla grundläggande forskning. Utredaren bör vara öppen inför vilka problemområden som kan vara aktuella samt belysa i vilken utsträckning ett erfarenhetsutbyte mellan den privata tjänstesektom och den offentliga sektorn kan spela en roll för forskningen om den offentliga sektorn.

Utredaren skall beakta vad som sägs i forskningspropositionen (s. 451) om viktiga forskningsområden. Det finns också anledning att överväga anknytning till delar av den forskning som bedrivs med medel från försvarsdepartementet.

2. Forskning pr! egel programansvar

Under senare år har förutsättningarna för forskning om den offentliga sektorn förbättrats bl.a. genom tillkomsten av särskilda professurer (stats-

på förvaltningsforskning och kommunal ekonomi). kunskap med inriktning Det finns en viss tendens att enskilda universitet och högskolor var för sig börjar bygga upp särskilda forskningsproñler med inriktning på olika verksamhetsomräden och aspekter på den offentliga sektorn.

Utredaren skall utarbeta förslag om hur och i vilka former det går att vidareutveckla de forskningsmiljöer och forskningsprofiler som nu växer fram. Därvid bör utredaren som

belysa betydelsen av de särskilda professurer finns på förvaltningsområdet. Det är samtidigt viktigt att forskningsresurserna inte splittras upp. utan att insatserna koncentreras till ett fåtal mer omfattande forskningsmiljöer med en hög kvalitet, där specialister inom olika ämnen kan föras samman i ett flervetenskapligt samarbete. Utredaren böri detta sammanhang utgå från vad som i propositionen sägs i avsnittet 10.3.1.

Utredaren skall lämna förslag om vilka resurser som kan komma att krävas för detta. Eventuella tillkommande medel för tjänster/forskarinsatser skall finansieras inom ramen för det belopp som i 1990 års forskningsproposition avsatts för forskning om den offentliga sektorn (l7,5 milj. kr. årligen fr.o.m. 1992/93).

Utredaren skall föreslå hur stor andel av dessa resurser som bör avsättas direkt till högskolorna respektive hur stor andel som bör avsättas till projektstöd via forskningsråd. Utredaren skall föreslå vilket eller vilka forskningsråd som skall fördela medlen samt hur samarbetet med andra berörda forskningsfinansierande organ kan organiseras.

Utredaren skall också. i enlighet med forskningspropositionen, överväga i vilken utsträckning det av regeringen föreslagna institutet för kvalitetsutveckling kan tillgodose den offentliga sektorns behov av utveckling.

3. Sekrorsforskningen

Inom sektorsforskningen inriktas insatserna huvudsakligen på utveckling av olika verksamheter, såsom social omsorg, hälso- och sjukvård, skola, trafik etc. Forskning med inriktning på styrnings- och effektivitetsfrågor har som regel ett begränsat utrymme. l diskussionen om den offentliga sektorns förnyelse har uppmärksammats att få program särskilt proñleras mot sådana problem.

Utredaren skall överväga i vilken utsträckning statlig sektorsforskning bör inriktas mot respektive sektors styrnings- och effektivitetsproblem och övriga institutionella frågor. Det bör därvid prövas om problem, som är mer allmängiltiga för den offentliga sektorn, också kan belysas t.ex. genom en viss samordning av de olika sektorernas forskning.

Hur arbetet bör bedrivas

Utredningsarbete skall ske i nära samarbete med universitet och högskolor. forskningsråd och andra berörda myndigheter.

Det är angeläget att utredaren tar del av erfarenheterna från de övriga nordiska länderna av olika sätt att organisera forskning om den offentliga sektorn.

Det är också angeläget att utredarens förslag beaktar resultatet av det beredningsarbete om den kommunala sektorns forskning- och utveckling som pågår inom Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet.

Utredaren skall beakta vad som sägs i Dir. 1984:5 angående utredningsförslagens inriktning.

Utredaren skall redovisa sina förslag senast den 1 april l99l.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för civildepartementet

att tillkalla en särskild utredare - omfattad av komittéförordningen (1976:l I9) —för att utreda vissa frågor om forskning om den offentliga sektorn

att besluta om sakkunniga. experter. sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Civildepartementet)

Bilaga 2

UNIVERSITETENS FÖRSLAG TILL MÅNGVETENSKAPLIGA

MILJÖER

FÖRSLAGEN TILL FORSKNINGSINRIKTNING

Göteborgs universitet

De tre förslagen till programområden spänner över ett brett fält. Den offentliga sektorn i ett makroperspektiv (1) avser historiska och länderkomparativa studier av den offentliga sektorns framväxt och

avvägningen mellan politisk styrning och marknadsstyrning av välfärdsservice, samt nivåmässig organisering och olika fördelningsaspekter

på offentlig verksamhet.

Den offentliga sektorns inre organisering (2) olika på

gäller aspekter

sektoriell, funktionell och territoriell samt interna

organisering,

kommunala ansvars- och maktfrågor. Grundfrågan är hur den

kompetens-,

offentliga sektorn fungerar på lokal nivå. Den offentliga sektorn och medborgarna (3) avser av olika medborgarroller i förhållande till

analyser offentlig verksamhet, nämligen som väljare på inputsidan och klienter och

brukare på outputsidan. Hit hör också studier av serviceproduktionens

kvalitet och

tillgänglighet.

Universitetet i Linköping

Universitetet presenterar idéskisser knutna till olika temaområden.

fyra

Denna första skiss gäller Utvärdering av den offentliga sektorns verksamhet (1). Utifrån ett underifrån eller brukarperspektiv analyseras användarnas att målen och sättet på vilket målen

möjligheter påverka

kommunikationerna mellan organ och institutioner förverkligas, offentliga å ena sidan och brukarna å den andra. Vidare studeras de

verkliga konsekvenserna av den offentliga sektorns agerande när det t.ex. gäller teknikval och naturresurshantering.

Den andra skissen avser Personalutveckling inom offentlig sektor (2). Här innefattas studier av vilka faktorer i och

företags myndigheters omvärld, och verksamhet vilka bestämmer de satsningar som

organisation olika för På individ-

görs på åtgärder personalutbildning/-utveckling.

/gruppnivå analyseras arbetsuppgifter, kvalifikationskrav samt förutsättning och hinder för lärande i arbetet.

Nästa skiss Strategi-, styrnings- och ledningsfrågor inom offentlig

gäller sektor (3). Fokus i offentlig

ligger på strategiska förändringsprocesser sektor och behandlar drivkrafter, strukturella och kulturella

analysen hinder, ledarskap, normsystem, innovation, strategiformuleringsprivilegiet inom hierarkiska strukturer, jämförelser privat-offentligt.

Den skissen, är mera och behandlar Teori-

fjärde slutligen, ospecificerad och metodutveckling i forskning om offentlig verksamhet, särskilt barnomsorg och utbildning (4). Utgångspunkten är att

har intressanta att ge som tidigare inte lärarutbildningssektorn bidrag tagits tillräckligt till vara.

Lunds universitet

Universitetet föreslår en mångvetenskaplig analys av offentlig organisation och verksamhet där Sveriges allt större omvärldsberoende (1) utgör det

som avser att analysera. Den svenska grundläggande problem programmet

kan inte ses isolerad utan måste studeras i ett internationellt utvecklingen

uppfattas som en variabel bland andra perspektiv. Nationalitetsgränser med restriktioner och inriktas såväl beteende

möjligheter. Analysen på som idéer. Den teoretiska kärnan utgörs av en dynamisk

som relaterar beståndsdelarna i aktörstrukturanalys myndighetsstaten,

och konkurrensstaten till varandra och till det civila förhandlingsstaten samhället i ett Gemeinschaft-Gesellschaft-perspektiv.

Detta ett antal fundamentala lednings-, styrnings-

problem appliceras på och i offentlig verksamhet. Av frågeställningarna utvärderingsfrågor

även att klassiska demokrati- och finns med

framgår effektivitetsanalyser

i bilden.

Stockholms universitet

Universitetet föreslår tre huvudtemata. Det första avser De offentliga (1), vilka behandlas såväl i termer av faktiska

transfereringssystemen

och i termer av dessa systems institutionella

fördelningseffekter

organisation.

Det andra av verksamhet (2) och utgör en

gäller Utvärdering offentlig koncentrerad att i termer sammanfatta och

satsning på analytiska

vidareutveckla över hela fältet, både avseende den mest

forskningen av effektivitetsmätningar och de underliggande

grundläggande analysen

om förhållandet mellan ekonomisk och brett samhällelig

problemen

rationalitet.

Det sista temat av Den offentliga sektorns ledning, styrning och utgörs (3) och om de och administrativa institutionernas organisation politiska

och inklusive hela frågan om

långsiktiga utveckling handlingsmöjligheter,

deras och

kunskapsanvändning kunskapsberoende.

Handelshögskolan i Stockholm

formulerar utifrån ett

Handelshögskolan organisationsteorin

rörande Ledning och organisation

mångvetenskapligt forskningsprogram

institutionell -

inom offentlig sektor (l). Tonvikten ligger på förändring

drivkrafter och konsekvenser. De nivåer som är aktuella för studier är

samhällsnivå i form av historiska och internationella jämförelser,

aspekter

sektornivå studier av samt organisationsnivå

genom förhandlingsekonomin,

av Stor ägnas åt

genom analyser adaptionsprocesser. uppmärksamhet

sambandet mellan mellan å ena sidan ledning och

förändringar

och å andra sidan verksamhet och

organisation, organisationers dagliga

produktion.

Högskolan framhåller även dess att ge rörande

möjlighet kunskapsbidrag

hälsoekonomi, samt mätning och vad avser

mätningsproblem produktivitet

och effektivitet.

Umeå universitet

Universitetet tar som utgångspunkt för sitt av

förslag Överföringen

erfarenheter från det privata näringslivet till den sektorn

offentliga (1).

Inom näringslivet sker en och som i

kontinuerlig förnyelse effektivisering

grunden orsakas av ekonomiska krafter. Det är att se

möjligt

marknadselement inom den sektorn som De

offentliga förnyelsekrafter.

element som särskilt ska studeras är konkurrens,

incitamentsstruktur, betalningsansvar för kunden, utvärderingar, ersättande av med regleringar ekonomiska styrmedel, samt slutligen

transnationaliseringen.

ORGANISERINGEN AV MÅNGVETENSKAPLIGA MILJÖER

Göteborg

Utan att i detta skede binda för bestämd

sig någon organisationslösning,

pekar universitetet på möjligheten av en för att få centrumbildning

organisatorisk stadga åt ett redan etablerat samarbete mellan i första hand samhällsvetenskapliga fakultetens ämnen. en sådan skulle också underlätta och vidmakthålla en redan etablerad området och

nätverksbildning på

tjäna som informationscentral. Särskilt det universitetet

angeläget synes

vara att koncentrera och överblick om i den

kunskap förändringar

offentliga sektorns och beslutsfattande till ett ställe - dvs en

organisation

monitorfunktion för

forskningen.

Tonvikten bör ligga på och

tidsbegränsade forskartjänster

Forskare vid centret ska kunna ut från

doktorandtjänster. köpas

moderinstitutionerna genom bör

dubbelanknytning. Programmet ge

utrymme för ett betydande internationellt

utbyte.

skulle en sådan centrumbildning kunna bli samlokaliserad

Lokalmässigt

med de flesta institutionerna, samt Handels- och

samhällsvetenskapliga

i universitetets nya lokaler i i

Förvaltningshögskolorna Hagaområdet centrala Göteborg.

Linköping

Universitetet i utgör en unik mång- och tvärvetenskaplig

Linköping

struktur, vilket underlättar etableringen av ett ytterligare

Det handlar dock ej om att skapa något nytt

mångvetenskapligt program.

tema, utan om att organisera tvärtematiska konstruktioner. Exakt hur en sådan konstruktion kan tänkas se ut och vilka tjänster som bör inrättas går

att i ska att lösa inom ramen för

ej avgöra dagsläget. Lokalfrågorna gå

nuvarande lokalresurser.

Lund

Universitetet lanserar en organisatorisk ram som benämns Kollegiet för forskning om offentlig sektor och innebär:

Ett antal forskare och

(8-12) heltidsengagerade (doktorandtjänster för inklusive s.k. rörlig forskningsresurs för forskartjänster disputerade

Till kollegiet ska därutöver knytas forskare som arbetar

högskolelektorer).

med likartade men som bedriver sin verksamhet i

problem, huvudsakliga

fristående projekt. Kollegiet ska sammanträda regelbundet och ansvara inför fakultetsnämnden, vilken garanterar

programmets mångvetenskaplig-

het. En av forskare ska också vara föreståndare (ca 20%),

kollegiets

därutöver ska finnas en sekreterare (50%). Kollegiet ska ha regelbundna seminarier och information om sin

kontinuerligt sprida forskning.

De lokaler som finns institution kan användas, såväl som

på respektive

flera större lokaler för sammankomster som finns vid

gemensamma Universitetet.

Stockholm

Universitetet föreslår ett för de och

samhällsvetenskapliga juridiska fakulteterna gemensamt, flerdisciplinärt forskningskonsortium. Konsortiet innebär ett fast och från de institutionernas

varaktigt åtagande ingående och sida att under en av år ett

forskningsenheternas följd genomföra gemensamt forskningsprogram. Till programmet knyts dels sekretariatsresurser, dels ett En sådan konstruktion

forskningsseminarium. medger att forskare arbetar kvar vid de egna institutionerna.

Merparten av de nya resurserna ska användas för och post-

doktorandtjänster

med till konsortiet. Förebilden är de doctjänster anknytning tyska Graduirtenkolleg som med stöd av till våra

motsvarigheten forskningsråd, DFG, byggs upp vid olika universitet för att vitalisera forskarutbildning och forskarmiljö på områden där enskilda universitet har en särskild kompetens. Resurserna vid hela 13 institutioner utgör den

vetenskapliga potentialen för konsortiet. Nätverket kan dessutom inkludera andra vetenskapliga enheter i som KTH och

Stockholmsregionen Handelshögskolan.

Handelshögskolan

Den organisatoriska grundidén är att omstrukturera Sektionen för förvaltningsekonomi (med 11 forskare) till ett centrum för forskning rörande ledning och organisation inom den sektorn. Sektionen

offentliga

redan i SCANCOR, där bl.a. LOS-senteret ingår samarbetsorganisationen i och Stanford är medlemmar. Detta kan

Bergen University nya centrum organisera samarbetet med andra sektioner och institutioner

vetenskapliga inom och utanför Ledande forskare i Norden bör

Handelshögskolan. rekryteras till centret.

Handelshögskolan är en privat institution och ett

statligt forskningsprogram medför principiellt viktiga awägningar ifråga om arbetsgivaransvaret för de ordinarie som kan komma

forskartjänster ifråga. Lokalmässigt finns ett par integrerade alternativ, att

nämligen expandera

Sektionens nuvarande inom huset eller centret till nya

lokalytor flytta

lokaler.

Umeå

Grundidén är att ska förstärkas vid de aktuella institutionerna

forskningen

forskar- och Helst önskas fasta tjänster rörande

genom doktorandtjänster. förvaltningsekonomi, hälsoekonomi, utvärdering av rumslig organisation

samt av verksamhet. En viktig bakgrund är

ledning/styrning offentlig

att de existerande institutionerna i utgångsläget är

omständigheten

små och att strukturer riskerar

jämförelsevis nya mångvetenskapliga

dränera institutionerna kompetens. Hur samordningen ska ske lämnas

på

men universitetet framhåller att erfarenheterna från arbetet vid

öppet,

Centrum för ska tas till vara.

regionalvetenskaplig forskning (CERUM)

Universitetet räknar med att en stor del av den personal som behöver redan finns inom lokaler. Den utökning av

programmet befintliga

lokaler som krävs löses genom att 12% av avsätts till

programanslaget

förhyrning.

LÅNGSIKTIG KOMPETENSUPPBYGGNAD

En till i de olika

viktig aspekt på förslagen kunskapsinvesteringar

är deras roll för den långsiktiga

universitetsmiljöerna

inom området, dvs förhållandet till den

kompetensuppbyggnaden högre

utbildningen.

Göteborg

I framhålls av att den koncentrerade satsningen på

förslaget betydelsen

om sektor bidrar till den långsiktiga

forskning offentlig kompetensuppbyggnaden. Perspektivet är att grundläggande utbildningar

och är förstahandsavnämarna för

påbyggnadsutbildningar

och att till dessa utbildningar är

forskningsresultaten, rekryteringen

strategisk också för tillgången på forskarstuderande. Genom förslaget skulle kunna stärkas de olika rekryteringen påtagligt på nivåerna, enligt universitetets bedömning. Förutom ett brett utbud av för utredaren relevanta vid

grundutbildningar

universitetet, finns i

påbyggnadsutbildningar samhällsekonomi,

management och socialt arbete samt

företagsledning, offentlig

administration. Förslagets ambition är att starkt till forskarknyta forskningsprogrammet utbildningen.

Linköping

Universitetet framhåller att den är den grundläggande utbildningen viktigaste kanalen för att föra ut och från ny kunskap kompetens universitetet till samhället i Förutom de stora utbudet av övrigt. reguljära utbildningar har universitetet i samarbete med universitet och Uppsala Handelshögskolan i Stockholm utvecklat en för

påbyggnadsutbildning

statstjänstemän. Den allmänna intentionen är att samman koppla forskning om offentlig sektor med utbildning. Förslaget innebär också att forskarutbildningen ska till knytas forskningen om den sektorn. offentliga

Lund

Universitetet framhåller vikten av att den institutionsbaserade knyta forskningen om sektor till och

offentlig grundutbildning forskarutbildning.

Genom förslaget underlättas till och

rekryteringen forskarutbildningen

forskningsresultaten kan komma grundutbildningen till Det godo. samspel som äger rum mellan och innebär, forskning grundutbildning enligt universitetet, den bästa garantin för att forskningen sprids. Förslaget innebär en tydlig mellan och

koppling forskningsidén

forskarutbildningen, genom att bl.a. en del av resurserna används för inrättandet av doktorandtjänster.

Stockholm

Universitetet att det utbildar ett stort antal studenter

understryker mycket

för kommande verksamhet inom den sektorn, bl.a. inom

offentliga

och Det medför särskilt goda

ekonomlinjen förvaltningslinjen. för en effektiv spridning inom den samhällsvetenskapliga förutsättningar fakulteten av forskningsresultaten. föreslås en betydande satsning på bl.a. doktorandtjänster.

I programmet

Handelshögskolan

bedriver bl.a. en omfattande och ser

Högskolan managementutbildning

att föra ut praktikens fält.

goda möjligheter forskningsresultaten på

Genom att förslaget innebär en ombildning av F-sektionen får programmet

en stark anknytning till forskarutbildningen.

Umeå

Universitetet har ett brett utbud av för utredaren relevant grundutbildning. Vårterminen 1991 startar f.ö. en i offentlig administration.

påbyggnadslinje

Genom att förstärka institutionerna räknar universitetet med att till med denna ska främjas och

rekryteringen forskarutbildningen inriktning

att doktorander kommer att en viktig roll i programmet.

spela

KOMPARATIVA FÖRDELAR

Universitetens syn sina egna komparativa fördelar utöver förslagens

på

substans stor variation.

uppvisar

Göteborg

Väl etablerad av kvalitet om den sektorn. Unik

forskning hög offentliga

samarbetsmiljö mellan disciplinerna. till

Utomordentliga möjligheter långsiktig kompetensuppbyggnad genom det goda rekryteringsläget. God forskningsmiljö genom lokallösningarna i den nya

Cityuniversitetsbyggnaden.

Linköping

Unik Omfattande med

tvärvetenskaplig forskningsmiljö. forskning hög kvalitet av relevans för den sektorn. Nära relation till

offentliga offentliga verksamheter genom stor mot t.ex kommuner och

kontaktyta landsting.

Lund

De nya resurserna för kan användas för

grundforskning operativ verksamhet utan större omkostnader för administration och lokaler.

Hög vetenskaplig kompetens inom kunskapsomrâdet.

Strategiskt geografiskt läge genom närheten till (och samarbetet universiteten i

med) Köpenhamn och Roskilde, i och läroanstalter

Handelshögskolan Köpenhamn på kontinenten. Forskningen och är väl etablerade. Exis-

grundutbildningen terar en vittomfattad filosofi för i Goda

mångvetenskaplighet forskningen. personliga nätverk inom universitetet.

Stockholm

Hög vetenskaplig kvalitet och god internationell förankring karakteriserar universitetets forskningsmiljöer. till disciplinövergripande

Förmåga

samarbete. Gynnsamt till och

rekryteringsläge forskarutbildning

Geografisk närhet till arbetsställen inom den

forskartjänster. många viktiga

offentliga sektorn.

Handelshögskolan

Omfattande forskning av hög kvalitet inom kunskapsområdet. Utom-

ordentligt för forskarstuderande och framstående forskare

rekryteringsläge

i Norden. inom Goda

Integrerad lokallösning högskolan.

med institutioner inom - särskilt

samarbetsmöjligheter övriga högskolan

företagsekonomi, nationalekonomi och ekonomisk statistik - och med andra lärossäten i

regionen.

Umeå

Omfattande forskning av kvalitet vid de berörda institutionerna.

hög

Norrlandsdimension krävs i såväl kunskapsområdet som forsknings-

politiken. Lokalmässigt koncentrerad och disciplinmässigt komplett

universitetsmiljö. Samarbetstradition mellan

disciplinerna.

Bilaga 3

om sektor i

Svensk forskning offentlig

internationella tidskrifter

av Olle Persson

Inledning

av svensk om sektor kan inriktas på såväl

Kartläggning forskning offentlig

insatsfalctorer som resultat. Vare man den ena eller andra ansat-

sig väljer

hur skall och hur man sen är det osäkert forskningsområdet avgränsas

skall kunna omfattning och inriktning. empiriskt uppskatta forskningens

Man kan diskutera om området skall avgränsas till studier av offentliga institutioner och i vad mån som har relevans for den offentliga

forskning

sektorns skall medräknas utan att offentliga institutioner direkt

problem

den vidare definitionen blir det svårt att kartstuderas. Om vi accepterar eftersom ett mycket brett fält måste sökas av, vi kan inte

lägga forskningen ens utesluta naturvetenskap och teknik. Utgår vi från att forskningen expli-

skall handla om sektor kan vi med större lätthet identifiera

cit offentlig

relevant men vi riskerar då att utesluta kunskapsfält som kan ha

forskning,

teoretisk och Ett sätt att, åtminstone inled-

stor metodologisk betydelse.

av detta slag är att mer förutsätt-

ningsvis, undgå avgränsningsproblem

försöka beskriva den forskningen. På basis

ningslöst samhällsvetenskapliga

av en sådan kan man i efterhand ställa sig frågan om det finns

beskrivning

som har direkt eller indirekt relevans for den offentliga

forskningsteman

sektorn.

Inom området vetenskapsstudier har bibliometriska metoder kommit till allt större användning. Med hjälp av bibliograñer kan man få indikationer

på forskningens innehåll, volym och geografiska spridning. Inom sam-

hällsvetenskap är tillgången till bibliografiskt material begränsad med

avseende på hur stor del av forskningslitteraturen som finns och

registrerad

i vad mån klassifikationssystemen går att använda för att

urskilja forskning

med ett specifikt innehåll. När det gäller forskning om offentlig sektor kan man omedlebart konstatera att förutsättningarna för bibliometriska

analyser

är mindre goda. Forskningen på detta område sker inom olika

discipliner

och resultaten presenteras i böcker, tidskrifter och Det sven-

rapportserier.

ska trycket registeras förhållandevis i

systematiskt forskningsbibliotekens gemensamma katalog Libris. Men här saknas fullständiga adressangivelser,

det finns inte någon klassifikation som tillräckligt väl täcker in området

offentlig sektor eller som gör det möjligt att skilja på forskningslitteratur

och annat material. Enskilda titlar i rapportserier registeras heller full-

ej

ständigt. Om en studie avgränsas till monografier registerade i Libris måste man göra ett mycket brett urval och sedan genomföra ett omfattande och relativt godtyckligt manuellt sorteringsarbete. Vad gäller tidskriftslitteraturen finns det ett antal att ifrån, tex

ämnesbibliografier utgå Sociological

Abstracts, ERIC eller Journal of Economic Literature. Här brister bibliografierna vad gäller adekvata klassifikationer och att identi-

möjligheterna

fiera svenskt material.

Den på samhälls- och beteendevetenskapliga tidskrifter baserade bibliografin Social Science Citation Index (SSCI) har några intressanta fördelar. Det är förhållandevis lätt att identifiera svenska arbeten, databasen är tvärvetenskaplig och artiklarna har passerat ett redaktionellt filter som innebär att materialet värderats av forskarkolleger och kan betraktas som

verkligen forskningslitteratur. Det finns också möjlighet att på basis av citeringslän-

kar identifiera kluster av besläktade artiklar som alternativ till manuell klassifikation. Metoden att gruppera artiklar efter likheten mellan deras referenslistor kallas för bibliografisk och har den fördelen att de

koppling

indelningar man får fram inte styrs av subjektiva bedömningar av artiklarnas innehåll. Den främsta nackdelen med SSCI är att enbart tidskriftsartiklar registeras och att vissa svenska och nordiska tidskrifter inte finns med. Man kan dock hävda att databasens är god för att

täckning tillräckligt

analysera innnehållet i svensk när den den

samhällsvetenskap uppträder på

internationella scenen. Använder vi oss av SSCI anlägger vi således ett

svensk - hur den framstår i

specifikt perspektiv på forskning nämligen

mötet med en internationell publik.

Metod

baserar onlineversionen av Social Science Citation

Undersökningen sig på

Index. Från denna databas nedladdades 787 st artiklar med svensk författar-

adress publicerade i engelskspråkiga tidskrifter under perioden 1985-1990

inom följande tidskriftsornråden: Business Finance, Communication,

(sept)

Economics, Education, Environmental Studies, Geography, History, Industrial Relations and Labor, International Relations, Law, Management,

and Development, Political Science, Social Psychology, Public

Planning

Administration, Social Issues, Social Work, Sociology, Transportation, Urban Studies, Women Studies. Dessa tidskriftsområden täcker väl in de

samhällsvetenskapliga disciplinema medan täckningen av beteendeveten-

till delar av pedagogisk forskning och socialpsykologi. För skap begränsas

att få ett gjordes ett motsvarande urval av 384 norska

jämförelsematerial

artiklar inom samma områden och tidsperiod.

Syftet med undersökningen år att identifiera kluster av innehållsmässigt

lika artiklar under antagandet att förekomst av gemensamma referenser mellan av artiklar också innebär en ämnes- eller temamässig likhet

par eftersom de refererar till eller bygger vidare på en gemensam kunskapsbas.

Att denna bibliografisk koppling leder fram till meningsfulla grup-

typ av

av litteratur har påvisats i flera undersökningar

peringar vetenskaplig

1963, & 1984, Stern 1990). Med hjälp av ett vid

(Kessler

Inforsk utvecklat datorprogram benämnt BIBMAP räknades först

speciellt

antalet citerade författare för alla möjliga par av artiklar

gemensamt (Persson 1990). Eftersom likheten mellan två artiklar kan antas bero av hur ofta enskilda författare citeras i hela dokumentmängden och antalet citerade författare i artikel bildades även ett normaliserat mått på likhet

respektive eller kopplingsstyrka.

De slutsatser som vi kan dra om svensk forskning om offentlig sektor från denna undersökning är begränsade av flera skäl. Vi har t ex inte fått med den som i rapporter. Emellertid torde

forskning publicerats

béclielrooch

merparten av monografierna vara publicerade på svenska. Tidskriftspubli-

cering är rimligen den huvudsakliga kanalen för internationell publicering.

Men det måste samtidigt klargöras att databasen inte täcker in alla tidskrifter av betydelse, t ex finns inte Scandinavian Politic Studies med. Våra data måste därför betraktas som indikationer på forskningsaktivitet snarare än som resultat av en heltäckande kartläggning. Det är också viktigt att framhålla att bibliografisk koppling baserad på citerade författare påverkas

av forskarnas citeringsbeteende. En artikel kan mycket väl ha släktskap

med andra artiklar även om referenslistoma inte uppvisar någon likhet. Emellertid finns det knappast skäl att misstänka att detta skulle gälla forskning om offentlig sektor i högre grad än inom andra områden.

Resultat

Klustringsprocessen gick i detta fall till så att enbart länkar där det förekommer minst två gemensamt citerade författare räknades med. Detta relativt låga likhetskrav ställdes för att fånga upp så stor del av den relevanta forskningen som möjligt. I startläget återstod då totalt 548 artiklar, dvs 70 procent av hela det svenska urvalet. De övriga 239 artiklarna har således hänvisat till ingen eller enbart en författare som också citerats av andra artiklar i urvalet. Dessa artiklar är med andra ord löst kopplade till övriga artiklar i det svenska materialet, men de kan mycket väl vara starkt kopplade till artiklar från andra länder. Målet med undersökningen var dock att identifiera grupper av artiklar inom det svenska materialet.

Jämför vi det svenska och norska materialet finner vi att andelen länkar med åtminstone en gemensam referens av alla möjliga länkar är mycket lika - 2.6 procent för de svenska artiklarna och 2.5 procent för de norska. Men, de norska artiklarna är mindre starkt kopplade med varandra eftersom bara 57 procent av artiklarna hade åtminstone två eller fler citerade författare gemensamt med minst en annan artikel.

Klustringsprocessen gick till på följande sätt. För att undvika alltför

små, eller alltför stora och blandade kluster ställdes krav på att klustren ej fick innehålla färre än fem artiklar eller fler än 30 artildar, förutom villkoret på minst två gemensamt citerade författare. När dessa tröskelvärden satts kunde det stora klustret brytas upp i mindre delar genom att successivt

höja kravet på likhet med hjälp av den normaliserade kopplingsstyrkan. l det svenska materialet bildades 29 kluster av lite varierande storlek. Dessa kluster fångade upp 48 procent av de ursprungliga 787 artiklarna. När samma klustringsvillkor ställdes på de norska artiklarna bildades 10 kluster, vilka tillsammans innehöll 34 procent av det artikelurva-

ursprungliga

let. Det kan framstå som mindre tillfredsställande att en stor andel dokument inte hamnar i något kluster. Klustringens krav likhet och kluster-

på

storlek tvingar dock alltid fram en förlust av artiklar. När vi arbetar med nationella urval och dessutom är på jakt efter forskningsteman med en viss volym blir andelen klustrade artiklar av naturliga skäl mindre jämfört med internationella artikelurval inom välavgränsade forskningsområden.

På basis av de titlar som ingår i klustren kan man göra en

beskrivning

av deras innehåll trots att artiklarna i vissa fall handlar om olika saker. Den lämpliga benämningen av klustren kan alltid diskuteras, men för denna studies syfte är detta inget avgörande problem eftersom vi i första hand vill se om forskning kring offentlig sektor bildar egna kluster vid sidan av

andra forskningsteman. Det fullständiga klustringsresultatet i återges

Tabelll för de svenska artiklarna och i Tabell 2 redovisas de norska klustren.

En första översikt visar att det inte finns kluster som direkt kan

något

benämnas forskning om offentlig sektor i det svenska materialet. Det som framförallt är gemensamt för artiklarna i klustren är att de tycks tillhöra samma tidskriftsområde eller disciplin. I den mån de enskilda artiklarna berör offentlig sektor ingår de i mer allmärma forskningsteman knutna till enskilda discipliner. Vi kan också se att dessa artiklar i de flesta fall handlar om sambanden mellan välfárdsstaten och dess effekter ekonomi och

på

samhällsliv snarare än om de offentliga institutionernas inre verksamhet. T ex finner vi att en artikel behandlar statligt och

ägande priskänslighet

inom ett ekonomikluster som handlar om råvaruhandel och

priser

(kluster 2).

definierade via

Tabell 1 Svenska samhällsvetenskapliga forskningsteman bibliograjisk koppling av tidskrifisaniklar från 1985-,90

Kluster Antal nummer artiklar Beskrivning av klustrens innehåll:

1 5 Elevstudier 2 9 Råvaruhandel och -priser

3 6 Frivilliga exportrestriktioner

4 13 Säkerhetspolitik och kärnvapen 5 6 Sekularisering, industriell demokrati 6 30 Iandanvândning, bosåttningsmönster, tidsgeograñ,

ekonomisk historia, icke-jâmviktsmodeller

7 7 Rustningsekonomi 8 6 Inkomstbeskattning, mariginalskatter 9 5 Partier och väljare 10 11 Arbetstider, lönesättning, sysselsättning 11 6 Rättvisa löner, liberalism 12 17 stryming och kontroll

Qrganisationskultur,

13 10 Agandetörhållanden, arbetsorganisation 14 27 Skattereformer, hushållens ekonomi, offentligt sparande 15 8 Budgetering, prissättning 16 21 Kvinnoforskning, massmediestudier, socialpolitik 17 7 Arbetsmarknad, teknik och samhälle 18 6 Handelsvillkor och öppna ekonomier 19 5 Miljöstudier 20 5 Rumspsykologiska studier 21 18 Skolreformer, utbildningsforskning 22 17 välfärdsstaten

Reformpolitik, 23 22 Penningteori, inflation, räntor 24 14 Penningteori, valutakurser 25 7 Stat, ekonomi, inflation

26 26 Planering, optimeringsmodeller

27 29 Regional ekonomi

28 25 Socialpsykologi, psykiatri

29 7 Socialpsykologi, personlighetsforskning

som artiklar om inkomst-

I ett annat kluster huvudsakligen inrymmer en artikel av offentliga utgifter

beskattning dyker upp om välfärdseffekter

11 förekommer en artikel om relationen mellan indivi-

(kluster 8). l kluster

frihet och värlfárdsstaten bland artiklar som behandlar utilitarism och duell rättvis En studie av välfárdspolitik och klasser förekommer

lönesättning. tillsammans med forskning om könsroller och socialpolitik (kluster 16).

och som att när forskning om Fler exempel kan ges av detta slag antyder

sektor förekommer så är den kopplad till traditionella discipliners

offentlig

kunskapsbas och inte till en för studier av sektor forsk-

offentlig specifik ningstradition.

Har vi en mycket vid definitionen av sektor finner vi att

offentlig

merparten av de svenska artiklarna i ett eller annat avseende berör statens roll eller offentlig verksamhet. vi en sådan finns

Accepterar utgångspunkt

det några kluster där offentliga framträder starkare än i andra. system Kluster 14 handlar om kluster 19 innehåller artiklar om

skatter, miljöfrågor

och relationen mellan lokal och centralt beslutsfattande och kluster 21 behandlar utbildningssektorn. I kluster 22 diskuteras välfárdsstaten i mer allmänna ordalag, i kluster 25 och 26 finns artiklar som har relevans

några

för statens roll i samhällskonomin och Ställer vi däre-

samhällsplanering.

mot krav på att forskningen skall avse offentlig sektor och dessutom direkt behandla frågor om kontroll och effektivitet återstår bara

styrning, några

enstaka artiklar. Kluster 12 är det enda kluster som direkt behandlar organisationer, ledarskap och kontroll, men här handlar det inte om den

primärt

offentliga sektorns institutioner utan snarare om förhållanden inom

privata företag.

Hur ser då den norska ut inom I

forskningsprofilen samhällsvetenskap?

Tabell 2 återges de vi får fram med exakt samma kriterier

forskningsteman

för klustringen som använts i det svenska materialet. Studerar vi de olika klusterrubrikerna finner vi som direkt berör

knappast någon offentlig

sektor. Närmast kommer kanske kluster 6 som handlar om i

skatter,

kluster9 återfinns frågor om arbetsmarknaden och löner och kluster 10 handlar framförallt om och Det är

politiska partier ideologiska problem.

jämförelsevis svårare att hitta studier av institioner i det norska

offentliga

materialet jämfört med det svenska.

Forskning kring säkerhetspolitik,

arbetsmarknad och politiska

partier tycks utgöra det dominerande inslagen

inom norsk när den den internationella

samhällsvetenskap uppträder på

arenan.

Tabell via 2 Norska samhällsvetenskapliga forslmingsteman definierade bibliografisk koppling av tidskrzfrsartiklarfidn 1985-90

Kluster Antal nummer artiklar Beskrivning av klustrens innehåll:

22 Säkerhetspolitik och rustningar 13 Optimeringsmodeller för resursexploatering (oljeutvinning) 7 Entropirnodeller, resursutvinning och trañkplanering 6 Handelsteori och -politik 5 Säkerhetspolitik, nordiska området 9 Skatter och bidrag 14 Utbildning, kön, industriell demokrati 8 Socialpsykologi, identitet och beslutsfattande 26 Arbetsmarknad, löner, sysselsätning 21 Värderingsförândringar, partisplittring

S\D®\)O\UI-BUSIQV-4

Att på det här sättet låta artiklarnas referenslistor klassifikationen styra av artiklarna bygger på ett om att kan defi-

antagande forskningsområden

nieras via en gemensam Det är att denna metod

kunskapsbas. uppenbart

ibland har förmågan att områden av viss inom ett lands

urskilja volym

forskning. Emellertid är det också klart att detta i första hand för

fungerar

olika specialiteer inom i ämnen som har en mer utvecklad kumulativ tradition som t ex nationalekonomi och psykologi. I-lur kan då en gruppering av artiklarna baserad en studie av deras

på

titlar se ut? En expert på området fick till att enbart med av

uppgift ledning

artiklarnas titlar välja ut de som var av relevans for om

forskning offentlig

sektor i vid mening. I det svenska materialet återfarms 75 sådana artiklar vilket motsvarar cirka 10 procent av hela artikelmaterialet. Urvalet är givetvis godtyckligt eftersom titlarna inte alltid motsvarar artiklarnas innehåll och att titeltextema ofta ger ett för klent En

bedömningsunderlag.

genomläsning av titlarna visar på ett blandat innehåll med avseende

på

vilka verksamhet som berörs och det är inte lätt att

aspekter på offentlig

utskilja några dominerande teman. Vi kan dock konstatera att

knappast

någon artikel berör den offentliga sektornas inre arbete med för

undantag

en del studier av byråkratitillväxt. I de flesta fall handlar det om den offentliga sektorns relationer till det omgivande samhället och övergripande

frågeställningar. Vi kan också utföra en bibliografisk ekonomiskt-politiska

av de 75 utvalda artiklarna, dvs de som med ledning av

koppling speciellt

titeln handlar om offentlig sektor. Vi får då fram 36 artiklar som är kopplade med minst två gemensamt citerade författare. Bryter vi sedan upp dessa artiklar i kluster får vi tre grupper. Det största klustret innehåller 17 artiklar som diskuterar välfårdsstatens funktionssätt, ett kluster med nio

artiklar avser organisationsteoretiska frågor om adminstration och ledning

samt ett kluster med fem artiklar om planering och frarntidsstudier. Det är med andra 0rd möjligt att med detta styrda urval igenkänna några forsk-

kring offentlig sektor. Kopplingen inom detta urval är dock

ningsteman

sugs upp i helt andra grupperingar då relatiomycket svag och artiklarna nerna till hela det samhällsvetenskapliga fältet finns med i analysen. Hade en gemensam kunskapsbas funnits skulle betydligt fler av de utvalda

tydlig

titlarna ihop och rimligen bildat ett eller flera innehållsmässigt

kopplats

koherenta kluster i det svenska artikelmaterialet.

Studerar vi de 75 artiklarnas regionala fördelning finner vi att 40 författaradresser avser Stockholm, 15 Umeå, nio Lund, fem Göteborg och

adresser avser Uppsala och Linköping samt en adress Örebro. Motsva-

fyra

rande antal för hela urvalet av 787 artiklar är Stockholm 394 adresser,

Lund 102, Göteborg 97, Uppsala 83, Umeå 77, Linköping 57, Örebro 4

samt Karlstad 3. Jämför vi ortsandelarna i båda dessa urval kan vi konstatera att Stockholm har cirka hälften av både alla artiklar och de som handlar om offentlig sektor. Umeå har ett överskott på artiklar om offentlig sektor medan Uppsala, Lund och Göteborg har färre än väntat.

När de norska titlarna bedömdes på liknande sätt som de svenska av samme expert befanns 35 av 384 artiklar beröra offentlig sektor i vid mening, dvs ungefär samma andel som i det svenska materialet. Man finner också här endast ett fåtal artiklar som berör de offentliga institutionernas inre liv. som direkt berör ledning, och kontroll saknas

Forskning styrning

nästan helt. Detta framstår som något förvånande med tanke på det

speciella institut för forskning om organisationsledning och styrning som

inrättats i Bergen, det sk LOS-Sentret. Emellertid bildades institutet först 1987 och det är rimligt att det tar ett antal år innan forskningssatsningen sätter spår i den internationella litteraturen.

Slutsatser

Sammantaget har denna studie av tidskriftsartiklar visat att forskning om offentlig sektor visserligen förekommer som en del av svensk samhällsvetenskap när den uppträder på den internationella arenan, men den har ett

varierat innehåll och är i hög grad knuten till forskning inom tradi-

mycket tionella discipliner. Med mycket lågt ställda krav på kunskapsmässigt släkt-

bildar om offentlig sektor inte ett urskiljbart kluster vid

skap forskningen sidan av andra forskningsteman.

Det saknas forskning som direkt handlar om styrning, kontroll och effektivitet i verksamheter. Däremot finns det flera studier där

offentliga dylika frågetällningar behandlas utifrån organisationsteoretiska perspektiv

utan att offentliga institutioner direkt berörs.

En jämförande studie av norsk samhällsvetenskap visar att det också här är svårt att urskilja enhetliga kluster som handlar om offentlig sektor. Detta stärker intrycket av att nordisk forskning om offentlig sektor inte utkristalliseras som ett tydligt forskningstema när den presenteras for en internationell publik. Detta innebär dock inte att en sådan utpräglad kunskapstradition saknas. Den kan mycket väl återfinnas i böcker och rapporter, men då är den sannolikt mer nationellt orienterad jämfört med de

samhällsvetenskapliga forskningsteman vi här identifierat.

Referenser

Kessler M M, Bibliographic coupling between scientific papers, American Documentation, 14 (1963), 10-25

Vladutz G, Cook J, Biblographic Coupling and Subject Reiatedness, Challenges to an Infonnaton Society, Proceedings of the 47th ASIS Annual Meeting, 21 (1984), 204-207

Persson O, Stern P, Holmberg K G, BIBMAP - a Toolbox for Mapping the Structure of Scientific Literature, paper presented at the International Conference of Scientific and Technology Indicators: Representations of Science and Technology, Bielefeld 11-13 jun 1990

Stern P, Vetenskapens kognitiva landskap - en bibliometrisk studie av svensk nationalekonomi, Bibliometriska Rapporter No 3, Umeå: Inforsk, 1990

UMEÅ UNIVERSITET 4

Bilaga

institutionen

Statsvetenskapliga

MÅNGVETENSKAP PÅ FRAMMARSCH

- vid svenska universitet och högskolor

forskningscentra

Marianne Eliasson

SYFTE

kan bedrivas tvär- eller om forskare från minst

Forskning mångvetenskapligt

två olika Mångvetenskap innebär studiet av ett gemensamt

discipliner ingår.

utifrån olika Tvärvetenskap innebär

problem disciplinbundna aspekter.

av olika i studiet av ett problem.

integration discip-linaspekter

Syftet med uppsatsen är att studera mångvetenskapliga forskningscentras och vid svenska universitet och högskolor. Studien har

ställning utveckling

till att inom utbild-

avgränsats gälla statliga högskoleenheter

område, med för konstnärliga högskolor? ningsdepartementets undantag

Hur ser svenska ut i med centra i andra

forskningscentra jämförelse

länder? de som fristående enheter eller är de fast integrerade i

Fungerar

och universitetens Vilket förhållande har de till

högskolornas organisation?

universitet och nationellt och internationellt, till det

högskolor respektive

samhället? Vilken har de? Innebär forsk-

omgivande forskningsinriktning

eller av den

ningscentra institutionaliseringar av nya kunskapsområden

I texten kaniner mångvetenskapliga centra att användas om flervetenskapliga forskningsmiljöer oavsett om tonvikten ligger på mång- eller tvärvetenskap. Däremot görs åtskillnad mellan rnång-och tvärvetenskap vid analyser av inriktningen av kunskapsutvecklingen.

etablerade forskningens fronterz. Inom universitet och är verksamheten i veten-

högskolor organiserad

skapliga discipliner och institutioner. En institution är i särskilda

inrymd

lokaler, den under en styrelse och en den arbetar

lyder prefekt, enligt

fastställda regler och företräder ämnet både inåt mot dess studenter och utåt mot överordnade myndigheter och allmänheten

( Broberg m.fl,1988:9).

Den berör bl.a. om

statliga forskningspolitiken frågor forskningens pla-

nering, organisation och styrning på nationell nivå. Universitet och

hög-

skolor i svarar för en stor del av utförande och har

Sverige forskningens

huvudansvar för av forskare. Den

utbildning statliga satsningen på forskning

har ökat under 1980-talet och under innevarande

treårsperiod görs ytterligare satsningar på grundforskning och forskarutbildning (Prop. 1989 / 90:90-

,s.29).

Tre principer bildar för den svenska Den

grunden forskningspolitiken.

första principen är hög och kvalitet inom hela Resur-

likvärdig högskolan.

serna skall fördelas så att den forskning som bedrivs skall kunna möta de internationella kvalitetskraven. Den andra är en sammanhållen

högskoleorganisation. Forskningen bör i huvudsak bedrivas inom högskolan

och inte i fristående För det att

forskningsinstitut. tredje gäller planeringen

av forskning och bör vara mål- och resultatorienterad. Central

utbildning

reglering har ersatts av ett system där och anvisar

regering riksdag anslag

och hur verksamheten skall och

universitet/högskolor avgör läggas upp

genomföras.

Forskningens förhållanden i Sverige jämförs ofta med andra länder och forskningens ökade betydelse i samhället medför ett ökat intresse både från politiker och forskare vid av en svensk Inför

utformningen forskningspolitik.

den senaste sammanställdes

forskningspropositionen (1989 / 90:90) rapporten

Forskningens villkor i omvärlden vilken tar

(Ds 1989:43) upp pågående

utveckling av forskning och även olika av centra i

ger exempel på typer

andra länder. I Canada finns programmet Centres of Excellence där universitet,

inom OECD-länderna har man enats om följande definitioner av aktuella begrepp: Med grundforskning menas att systematiskt och metodiskt söka efter ny kunskap och nya idéer utan att någon bestämd tillänpning är i sikte. Han talar om både ren grundforskning och riktad grundforskning, där den riktade grundforskningen kan tänkas lägga grunden för tillänpning. rillTqad forskning innebär ett systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap och nya idéer men med en bestånd tillänpning i sikte. utvecklingsarbete utnyttjar systematiskt och metodiskt forskningsresultat och vetenskaplig kunskap för att åstadkonma nya produkter, nya processer, nya system eller väsentliga förbättringar av dem som redan existerar. sektorsforskning omfattar både riktad grundforskning, tillänpad forskning och utvecklingsarbete inom en sanhällssektor.

och år 1988 fick ansöka om

företag, sjukhus självständiga forskningsinstitut

240 dollar för en Dessa pengar skulle

sammanlagt miljoner fyraårsperiod.

fördelas tio till femton centra. Vid urvalet kriterier rörande

på tillämpades

ett centers industriella konkurrenskraft samt administrativa kvalitet, nätverk,

struktur och dessa kriterier vikt. Ett centers kvalitet med interges olika nationella mått Vid av kvalitet skulle gavs vikten 50 procent. bedömningen

man beakta innehåll, den vetenskapliga ledningen, forskningsprogrammets

de medverkande forskarna samt att skola kvalificerad

förutsättningarna

Kriterierna nätverk och industriell konkurrenskraft gavs

forskningspersonal.

vardera vikten 20 och vikten 10 lades en bedömning av

procent procent på

att ett center hade den administrativa struktur som krävs för att driva ett och Kriteriet nätverk avsåg att

månginstitutionellt mångdisciplinärt projekt.

centret skulle omfatta framstående forskare oberoende av var de var att det länkar mellan universitet, industri och verksamma, skapade samt att det innehöll medverkan från industrin och provinserna.

regeringar

skulle bidra till att öka Canadas industriella konkurrenskraft.

Projekten

(Ibid.,s.40).

I USA bildas centra vid universiteten för att samla resurserna vissa

kring

och underlätta från universitets-laboratorier till närings-

problem överföring

livet används för att koncentrera och samla

(ibid.,s.21). Centrumbildningar

resurser. centra har fortsatt att öka i antal i USA.

Mångvetenskapliga

beror inte bara att man vill underlätta

Ökningen på göra besparingar,

eller utan

forskarutbildningen angripa tvärvetenskapliga problemområden,

är för en att etablera kontakter över traditionella ämnesgränser.

uttryck vilja

kombinationer vid centra - ett exempel är

Nya mångvetenskapliga uppstår

kombinationen och filosofi.

biologi, samhällsvetenskap

En dansk vilken ges ut av Statens Samfunds-

tidskrift, Samfundsforskning,

kallar i ett temanummer forskningscentra för

videnskabelige forskningsråd,

den största i dansk forskning under 1980-talet. År

organisatoriska förnyelsen

sektorns - 1987 inrättades två centra inom den offentliga forskningsområde Center for og Styring (COS) samt Forskergruppen

Offentlig Organisation

vedrørende det samfundsøkonomien. Dessa centra inrättades

offentlige og

av Statens för en femårsperiod. Ett

Samfundsvidenskabelige Forskningsråd center beskrivs enligt följande:

Grunden för ett center är ett Ett center skall med

forskningsprogram.

av och liknande skapa en forsk-

hjälp seminarier, konferenser, nyhetsbrev

tvärs över består av

ningsmiljö institutionsgränserna. Forskargruppen

seniorforskare och licentiatstuderande. Seniorforskarna skall handleda

centrets stipendiater. Den ekonomiska basen för ett center är ett från

anslag

staten som centret bl.a. kan använda till av forskare från

stipendier, friköp undervisningsuppdrag, möten, resor m.m. Forskningsrådet förutsätter att ett

center försäkrar sig om ekonomiskt stöd även från annat håll.

(Samfundsforskning, nr 2, 1989:5).

Centra kan användas för att både danskt och internationellt fokus

skapa

på en och de kan i bästa fall få en innovativ

perspektivrik forskningsaktivitet

eller roll, när det vid läroanstalter.

förnyande gäller nya arbetsformer högre

(ibid., s.4). Jørgen Søndergaard, sekretariatschef i Det økonomiske Råds sekretariat, anser att centermodellen förutsätter välmeriterade seniorforskare eftersom ett centers arbete inte uteslutande kan vila på unga forskare. Seniorforskarna är också en för att ett center skall

förutsättning

kunna användas till förbehåll är att det

forskarutbildning. Några principiella

gäller att finna rätta storleken för ett center. Om det blir för litet kommer det arbetet med att en att sluka

organisatoriska bygga upp forskningsmiljö

alltför mycket kraft. Blir det för stort kan det vara svårt att finna en gemensam teoretisk och metodisk ram för Hans

forskargruppen. Engstrøm

anser att ett center inte bör ha färre än 7-9 forskare och inte flera än 12-13.

(ibid.,s.5).

Centermodellen anses ofta vara ett bra och sätt

obyråkratiskt att orga-

nisera forskning har det att samla en

på. Centeranslaget gjort möjligt

forskargrupp tvärs över universitetsgränserna och även gett forskare frihet att bestämma vilka de vill som Hanne

själva knyta till gruppen stipendiater.

Foss Hansen, som är forskare vid COS, anser att ett för att recept ge forskare goda arbetsvillkor är mera och mindre

ramstyrning detaljstyrning.

Centermodellen passar som hand i handske med

ramstyrning. (ibid.,s.7).

Vid Danmarks Tekniska högskola i inrättades i slutet av

(DTH) Lyngby

1988 tre centra. Erik Nilsson från Statens teknisk-

ingenjörsvetenskapliga

vetenskapliga forskningsråd menar bl.a., med till amerikanska hänvisning

erfarenheter, att ett center skall vara en enhet med en bestämd

synlig

adress. Det skapar fokus och kan bl.a. internt användas till att licen-

göra

tiatstuderande uppmärksamma centrets arbete. Även för omvärlden är

på

det att centret inte som en diffus enhet. Dessa

viktigt uppfattas (ibid.,s.14).

tre centra baserades på tre existerande och startade med att

forskarmiljöer

en kärna två-tre anställda en 6-12

på skapade forskargrupp kring sig på

personer bestående av licentiatstuderande och andra anställda.

Finansiering

har skett genom EGs forskningsprogram, Forskningsrådet och andra fonder. Genom att centra för danska forskare att få del

skapa ges förutsättningar

av internationella Om vi kan visa att det redan finns danska

programanslag.

av kvalitet som kan komplettera den öviga forsk-

forskningsmiljöer hög

i EG kan vi komma med i EGs säger Erik

ningen forskningsprogram, Nilsson. (ibid.,s.14).

I Danmark finns även 14 inom regeringens bio-tekno-

forskningscentra

och Alla centra har ett ramanslag,

logiska forsknings- utvecklingsprogram.

men de flesta med den om centra genom att

bryter gängse föreställningen

inte vara enheter. Det vill säga att dessa centra fungerar som ett

fysiska

för en rad aktiviteter som är över många adresser. Ett

paraply utspridda

centrum som en ram för samarbete mellan många insti-

fungerar primärt

tutioner och eftersom i kräver och

verksamheter, forskningen regel expertis

i en som inte finns samlat vid en enstaka institution.

apparatur omfattning

I boken Universitet och Samhälle diskuterar Francis Sejersted forskningsi Norge, och även i hela OECD-området, på 1980-talet. Han menar

politik

att man kan etablera centra i form av ett slags centres of

vetenskapliga

excellence i till universiteten. Ett sätt kan vara att använda

anslutning stiftelseformen som en utvidgning av universitetsorganisationen. Etable-

av sådana centra bör ses som ett strategiskt grepp för att höja

ringen

kvaliteten och att sätta standard i Dessa centra bör ha

forskningssystemet.

en stark av och karaktär. De

kärnmiljö allmänvetenskaplig tvärvetenskaplig

bör inte betraktas som institutioner, utan som ett tillskott till de redan nya existerande enheterna. Dessa bör kunna sända dit

forskningsutförande

forskare för en kortare eller tid för att hämta och för att

längre inspiration

i större Satsningen bör vara

pröva och se sina egna projekt sammanhang.

koncentrerad till få centra. (19892366 f.)

några

Metod och material

enheter för forskning. Med

Undersökningen gäller mångvetenskapliga

enheter menas här institut, forum och liknande

forskningscentra, kollegier,

för där flera discipliner är berörda. Urvalet avser arrangemang forskning enheter för vid svenska inom

forskning statliga högskolor utbildningsområde, med undantag av konstnärliga högskolor t.ex. departementets

Dramatiska institutet. Urvalskriterier: *

förtecknade i universitets-/högskolekatalog

* flera discipliner berörda

*

organisatoriskt del av universitet/ högskola

* syftet bedriva

forskning

*

ej stipendiefonder

*

ej kontaktsekretariat eller enhet för kommersiell verksamhet

* ej enheter för infrastruktur t.ex.

forskningens utrustning.

* ej startat under år 1990

Det finns ingen central över Därför har

förteckning forskningscentra.

och urvalsram. Vissa enheter har

högskole- universitetskatalogerna utgjort

direkt kunnat uteslutas med från ovanstående

utgångspunkt urvalskriterier,

men urvalet har även skett i ett andra steg genom att som

frågeformuläret

skickades ut innehöll tre frågor med urvalsfunktion.

Universitetet i har sin som Temaforsk-

Linköping forskning organiserad

ning. Temainstitutionerna har inte tagits med i denna

undersökning

eftersom fokus ligger på vid de

mångvetenskapliga arrangemang

traditionella universiteten. Vid en allmän av och

bedömning mång-

tvärvetenskap i temauniversitetet en framträdande

Sverige spelar självklart

roll.

Det empiriska material som ligger till för av

grund undersökningen utgörs

besvarade frågeformulär med inskickat material i form av

kompletterat

broschyrer, verksamhetsberättelser etc. från de olika forskningscentra.

Svarsfrekvensen är 81%, 122 svar av 151 De tre i

möjliga. urvalsfrågorna

formuläret medförde att 65 svar föll bort urvalskriterierna. Dessa 65 pga. centra kan indelas i

fyra kategorier:

1. De som har som att bedriva utan t.ex. samordnar

ej syfte forskning

forskning, initierar fungerar som bedriver

forskning, paraplyorganisation, kontaktverksamhet, informations-verksamhet, kursverksamhet. (34 st)

2. De som ej har flera involverade i enhetens

discipliner forskning. (15 st)

3. De som ej organisatoriskt tillhör universitetet/ t.ex. stiftelse.

högskolan,

Även om står bakom stiftelsen är en stiftelse

universitetet/högskolan ingen förvaltningsmyndighet. (11 st).

4. Övriga orsaker t.ex. att verksamheten startat under 1990.

(5 st)

Bortfallet av uteblivna svar till 19% och

på grund uppgår (29 st) ligger på

en acceptabel nivå. En av över de

genomgång förteckningen forsknings-

centra som ej har besvarat formuläret inte att de skulle awika från

tyder på

gruppen som helhet. I redovisningen görs i några fall en till

skattning upp

100%.

Brevenkät valdes som och

datainsamlingsmetod pga. tidsmässiga praktiska

skäl. omfattar både och med fasta

Frågeformuläret öppna frågor frågor

svarsalternativ. Frågeformuläret skickades ut till föreståndare eller motsvarande vid svenska i slutet av oktober 1990.

forskningscentra

Forskningscentra i olika former. För att underlätta en

uppträder

har valt att indela den undersökta gruppen av

jämförelse jag forskningscentra i tre olika kategorier utifrån institutionaliseringsgrad. - NÄTVERK är den kategori som har den lägsta institutionaliserings-

graden. Ett center inom denna kategori har t.ex. en föreståndare och kanske en ledningsgrupp, men har ingen styrelse och utgör inte en egen institution.

- ARBETSENHET är den kategori som har den högsta institutionali-

seringsgraden. Inom denna kategori har alla forskningscentra egna lokaler,

föreståndare, och utgör en egen institution. arbetsenhet

styrelse (Namnet

skall här inte förväxlas med annan arbetsenhet enligt högskoleförord-

ningen).

- KOLLEGIUM kallas en blandkategori. Ett center inom denna kategori kan en egen institution, men sakna och före-

utgöra ha egna lokaler styrelse ståndare. Andra kan ha lokaler, och föreståndare men inte utgöra

styrelse

en egen institution. I något fall har ett center placerats inom denna kategori

på av den Någon pågående grundval sammanvägda bedömningen.

förändring har medfört att det ännu inte kan anses höra till kategorin med

högsta institutionaliseringsgrad.

en görs utifrån storlek , där

Ytterligare indelning budget plus projekt-

anslag samt antalet anställda personer utgör kriterier.

- LITEN betecknar de forskningscentra där total budget+totalsumma för

under en gräns ca 1 kronor och/eller har

projektanslag ligger på miljon

mindre än tre personer anställda.

- STOR betecknar de centra där summan av budget + projektanslag uppgår till mer än ca 1 miljon kronor och/eller har tre eller fler personer anställda.

Tabell 1. Förekomst av av centra efter

institutionaliserings-

grad och storlek.

Andel i tal inom

procent (Absoluta parentes)

SLQLIQK

Indelning

Liten Stor

Nätverk 11 (6) 12

(7)

Kollegium 14 (8) 19 (11)

Arbetsenhet 9 35

(5) (20)

Totalt 34 66

(n=57) (19) (38)

ETABLERINGEN AV FORSKNINGSCENTRA

Rikard Stankiewicz har studerat akademiska forskargrupper vid de matema-

och tekniska fakulterna. Dessa forskargrupper växte

tisk-naturvetenskapliga

i storlek, i antal medlemmar, under de första 8-9 åren och därefter

tenderade de att stabilisera

sig. (1980:8) En åldersfördelning av de i denna undersökning ingående forskningscentra

visar att nästan har etablerats under de senaste 10 åren. Under den

3/4

senaste femårsperioden har det skett nästan en fördubbling av antalet. Vid en jämförelse visar det sig att centra vid universitet en inom

utgör majoritet

kategorin Arbetsenhet och centra från utgör en inom

högskolor majoritet kategorin Nätverk.

Med hjälp av från Lund och har

universitets/högskolekataloger Uppsala

jag undersökt eventuella förändringar över tid vad antalet

gäller forsknings-

centra. Redovisningen avser att försöka få fram om det skett en eller

ökning

minskning av antalet forskningscentra under de senaste tio åren. Härvid har

det heller inte varit möjligt att skilja ut enbart

mångvetenskapliga

forskningscentra. Jag har sett på förhållandet mellan antalet centra som etablerats och antalet som försvunnit under en viss

tidsperiod.

För universitet har från åren

Uppsala jag jämfört uppgifterna 1979/80, 1984/85 och 1989/90. Mellan åren 1979/80 och 1984/85 tillkom ett antal

nya centra och inget center försvann. Perioden mellan 1984/85 och 1989/90 innebär att nya centra tillkom men också att centra försvann.

Förändringen

innebar dock en nettoökning. Under hela ökade antalet

tioårsperioden

centra.

Samma mönster kan man se om man studerar uppgifterna för Lunds universitet för åren 1983/84, och Perioden

1979/80, 1985/86 1989/90.

innebar totalt en av antalet trots att centra också

ökning forskningscentra

försvann under perioden från 1983 /84 till 1989/90. För dessa båda universitet kan man se en markant ökning under första hälften av 1980-talet, åtminstone en fördubbling av antalet centra. Senare delen av 80-talet innebar en svag

ökning.

Av katalogerna för södra högskoleregionen kan man dessutom få fram att

Centrumbildningar vid högskolorna i denna region vuxit fram under 1980-

talet, de flesta under senare delen. Från 1983/84 till 1989/ 90 skedde en

fördubbling av antalet.

Jag antar att förhållandena vid andra universitet och inte

högskolor

awiker från detta mönster.

Initiativtagare

Initiativtagare till bildandet av enheten finns till inom den egna hög-

2/3

skolan /universitetet. 39% av dessa har angett en grupp av personer, två eller flera forskare lärare, som Förutom personer anges

och/eller initiativtagare.

t.ex. att en fakultet, sektion eller forskningsnämnd står bakom bildandet. Andra alternativ är att högskolan tillsammans med annan

högskoleenhet,

myndigheter eller andra externa intressenter bildat enheten. Inom kategorin Nätverk har 69% bildats initiativ av högskolan/universitetet. I

på den egna kategorin Arbetsenhet är motsvarande siffra 32%. Inom denna senare kategori har 40% bildats genom initiativ av högskola /universitet tillsammans med någon eller några externa intressenter. Det kan eventuellt finnas ett samband mellan för centrets bildande och I

tidpunkten initiativtagare.

Nätverk, med större andel interna finns en större

kategorin initiativtagare,

andel yngre centra. Flertalet centra inom denna har etablerats

kategori

under de senaste fem åren. Inom hela gruppen av forskningscentra har en

större andel bildats med utgångspunkt från interna vilket bör

initiativtagare,

kunna tolkas som att behovet har uppstått inifrån, inom det egna

universitetet/högskolan.

Att bilda centra är ett sätt att organisera över

forskning disciplingränser,

men även ett sätt att bygga upp nya forskningsmiljöer. För utan

högskolor fasta forskningsresurser utgör en att Centrumbildningar möjlighet bygga upp varaktiga forskningsmiljöer på sektorsmedel.

Orsak till bildandet

I formuläret frågades efter vetenskaplig bakgrund till enhetens bildande och avgörande argument för den Organisationsform som valdes.

Behovet av att centralisera, att verkar vara en

medelpunktssamla, viktig

orsak till etableringen. Det kan innebära en av resurser

samordning (perso-

nella och ekonomiska och i form av utrustning). kan man få en

Därigenom

ökad effektivitet både ur ekonomisk att man får en

synpunkt och genom samlad kompetens och kan utveckla och upprätthålla en

hög vetenskaplig nivå. Mång- och tvärvetenskapliga fördelar kan uppnås och därigenom

tillgodose behovet av en inom olika veten-

parallell kunskapsutveckling

skaper. Syftet kan vara att bedriva både och

forskning undervisning. Många

forskningscentra har bildats därför att det funnits behov av inom

forskning

ett speciellt område, kanske ett helt nytt omrâde. kan vara av

Forskningen regional och/eller nationell betydelse.

Det verkar vara så, att för sker eller har det skett en mot

många utveckling en högre grad av institutionalisering. Det kan ha börjat som ett samarbete

inom ett och därefter utvecklats till en fastare

forskningsprojekt

organisation. Några har angett en något annorlunda genom att

utveckling

storleken på en institution ansetts som ett hinder och därför

har en ny,

mindre, organisation bildats. Några anger att man valt en Organisationsform

som ger sjävständighet, t.ex. genom egen styrelse, eller som är flexibel och innebär ett minimum av Möjligheter till samverkan med intres-

byråkrati.

senter både inom och utanför det egna universitetet/ högskolan anges ibland som ett argument och om finansieringen sker genom externa kan en

anslag

finansiär ges i Universitetets eller

representation styrelsen. högskolans inställning kan ha varit avgörande för vilken som valdes Organisationsform

vid

etableringen.

Dessa visar att det finns likheter med centra i andra länder. Av

uppgifter

den tidigare refererade rapporten 1989:43, att centra i

(Ds s.23) framgår

USA bildats t.ex. för att koncentrera och samla resurser och samarbeta över disciplingränserna. I den danska tidskriften den ett center

pekas på uppgift

kan ha i kunskapsutvecklingen genom att skapa ett vetenskapligt fokus. (Samfundsforskning nr 2, 1989:14). Där framkommer även att centermodellen kan anses vara en

obyråkratisk organisationform.

FINANSIERING

För en fjärdedel av forskningscentra ordnades den första helt

finansieringen genom fakultetsmedel. Drygt hälften anger att finansieringen ordnades genom externa medel och nästan en fick både fakultets- och

fjärdedel externa medel. av de externa kom från forskningsråd,

Merparten anslagen fonder, forskningsorgan och offentliga myndigheter på olika nivåer. Endast ett mindre antal från den sektorn. Ett flertal centra

har angett anslag privata har fått från flera olika externa hälften av alla

anslag anslagsgivare. Ungefär centra erhöll vid bildandet således ekonomiskt stöd från den egna högskoleenheten.

I Canada satsas på att skapa länkar mellan universitet, industri och myndigheter, både centrala och 1989:43, s.40). Centra kanske

regionala.(Ds

även i Sverige kan ha den funktionen. I Danmark förutsätter

forskningsrådet att ett center även har ekonomiskt stöd utifrån. nr

(Samfundsforskning

2,1989:5)

Redogörelsen för de ekonomiska resurserna omfattar en jämförelse mellan budgetåren och 1989/90 gällande den totala budgeten och anslag

1984/85

av externa finansiärer (ej anslag från egna universitetet/ högskolan).

Tabell 2. Total budget och extern finansiering budgetåren 1984/85 och

Summorna anges i kronor

1989/90. miljoner (n=55).

Total budget Externa anslag

1984/85 62,6 Mkr 36,7 Mkr

1989/90 191,4 Mkr* 109,1 Mkr*

*en uppgift avser budgetåret 1988/89

För dessa utgör från externa finansiärer drygt

forskningscentra anslag hälften av totala budgeten, 59% (1984/85) respektive 57% (1989/90). Vid universitet och svarade externa medel i för 20-30

högskolor genomsnitt procent av verksamheten år Dessa medel även

(drygt) 1988/89. avsåg uppdragsutbildning. 1990:3, s.16f.). En fördelning i de olika

(UHÄ-rapport

av har i tabell 3. Summorna kategorierna forskningscentra gjorts gäller budgetåret 1989/90.

Eftersom centra inte fanns 1984/85 har motsvarande fördelning

många

inte En över kan för Arbetsenhet -

gjorts. jämförelse, tid, göras kategorin Stor där externa 1984/85 utgjorde 60% av den totala

anslag budgetåret

1989/90 var motsvarande siffra 51%. Tabell 3 visar på skillnader budgeten, i budgetmedelvärde för de tre kategorierna - Stor.

Den som har den har det

kategori högsta institutionaliseringsgraden högsta budgetmedelvärdet.

Tabell 3. Total och externa för olika kategorier av centra

budget anslag

bå 1989/90. Summorna anges i tusental kronor. (Medelvärden

anges inom parentes). (N =55)

Total budget Externa anslag

Nätverk-litet 2 666 kkr (444) 1 709 kkr (342)

Nätverk-stort 17 400 kkr (2 486) 12 550 kkr (1 793)

Kollegium-litet 5 475 kkr (684) 4 136 kkr (591)

Kollegium-stort 32 855 kkr (3 286) 23 352 kkr (2 335)

Arbetsenhet-liten 3 222 kkr (644) 1 294 kkr (259)

Arbetsenhet-stor 129 733 kkr (6 828) 66 016 kkr (3 475)

191 351 kkr 109 057 kkr

Anm. En avser 1988/89. Alla centra har ej externa

uppgift budgetåret

anslag.

Om man gör en för alla centra i riket blir budgetsumman ca 236

skattning

Mkr och summan för externa ca 135 Mkr. Budgetåret

anslag 1988/89

omsattes ca 6,4 kronor inom forskning och forskarutbildning. miljarder

andel motsvarar ca 4 % av denna resurs.

Forskningscentras

från beställande organ år 1984/85 31% av de externa

Anslag utgjorde

och 90 36%. Den andel av som kommer från offent-

anslagen 1989/ anslagen

avnämare har minskat mellan åren och andelen från

liga 1984/85-1989/90,

avnämare har ökat. Hälften av summan gällande anslag från bestäl-

privata

lande avnämare fanns år inom Arbetsenhet-Stor. I

1989/90 kategorin

verksamhetsberättelsen för 1988 / 89 förklaras skillnaderna mellan

högskolan

olika med att de som har fasta forskningsresurser är mer

högskoleenheter

attraktiva för 1990:3, s.16 Skillnaderna

FoU-uppdrag. (UHÄ-rapport ff.).

mellan i - skulle kunna förklaras med

forskningscentra, kategorierna Stor,

att Arbetsenhet - Stor har och

kategorin högre institutionaliseringsgrad

därigenom större ekonomiska resurser än de

övriga.

I formuläret ställdes en om aktuella år Totala

fråga projekt 1989/90.

antalet projekt till 363 st och det blir i 7

uppgår (n=49) genomsnitt projekt

per centra. Variationer förkommer mellan de olika och kate-

kategorierna

Arbetsenhet - Liten har ett medeltal 2 medan

gorin på projekt per centra

kategorin - Stor har 13 centra. Totalsumman för

projekt per projektanslag

uppgår till 62,7 Mkr (n=45). Aven här förekommer variationer mellan kategorierna och Arbetsenhet - Stor 59% av den

kategorin disponerar sammanlagda summan för projektanslag. för de enstaka Anslagssumman

projekten varierar mellan ca 10 000 kr och ca kr. De flesta

2,3 miljoner

projekt har en mellan 1 och 3 år.

varaktighet på

REGLERING

Institution - Lokaler

Över hälften av har status som eller mot-

forskningscentra egen institution

svarande. Med motsvarande menas annan arbetsenhet

(enligt högskoleförordningen 15 kap. 24§) eller särskild inom inrättning högskoleenheten.

I kategorin Arbetsenhet har alla centra denna status. Av alla lokaler, med varierande

forskningscentra har 84% egna storleksyta.

Inom kategorin Arbetsenhet har alla centra Av de 62% i kateegna lokaler. gorin Arbetsenhet - Stor som angett yta så är medelstorleken 470 m2 med en variation mellan 75 m* till 1600 m2.

-

Styrelse Stadgar

70% av alla I Nätverk har

forskningscentra har egna styrelser. kategorin

ingen egen styrelse, men 3 av 13 har referens- eller

ledningsgrupper. Drygt

hälften av centra har enbart interna representanter i Sådana

styrelsen.

styrelser kan bestå av representanter från flera institutioner och fakulteter eller enbart från kan vara en en

det egna centret (som institution). Ungefär

tredjedel har styrelser vilka, förutom företrädare för

det egna universitetet/-

högskolan, innehåller representanter för t.ex. andra universitet eller

hög-

skolor, myndigheter etc. Drygt en tiondel av dessa centra har representanter i som företräder både den och eller

styrelsen offentliga privata sektorn,

enbart den privata sektorn, samt även från representanter det egna universitetet/ högskolan. Dessutom förekommer det att är

fackliga organisationer

representerade i styrelserna. Företrädare för olika externa intressenter finns representerade i styrelserna hos nästan hälften av med

forskningscentra

egen styrelse.

Hälften av centra har egna stadgar. Tre av dessa har stadgar fastställda av

utbildningsdepartementet. De övriga har stadgar som fastställts av styrelse

vid eller konsortium vid universitet.

universitet/högskola

PERSONAL

Föreståndare

Vid 82% av finns som föreståndare, eller mot-

forskningscentra tjänst

svarande, inrättad. Inom Nätverk saknar hälften tjänst som

kategorin drygt

föreståndare. Inom Arbetsenhet har alla centra inrättat tjänst som

kategorin föreståndare/motsvarande.

På om vilken vetenskaplig kvalifikation som krävs för tjänsten anges

frågan

för 19% att formella krav finns, men några anger att, informellt

(n =42) inga

eller sikt, finns krav på minst doktorsexamen. Högskoleexamen,

på

behörighet för lärartjänst vid högskolan eller licentiatexamen anger 10% som krav. Doktorsexamen eller krävs vid 29% av centra.

lektorsbehörighet

14% anger och 29% anger som krav

docentkompetens professorskompetens

för innehav av

chefspositionen.

Stankiewicz visar i sin studie (a.a.,1980) att i forskargruppen kan ledarens akademiska status ha viss betydelse för effektivitet. Grupper som

gruppens

leds av professorer eller lektorer skulle vara något mer effektiva. Stankiewicz studie innefattar faktorer som kan ha för forskar-

många betydelse

gruppens och han påpekar att dessa resultat bör behand-

prestationsförmåga

las med (ibid.,s.83ff.). försiktighet.

Beslut om tjänster

För de flesta centra gäller att beslut om inrättande och tillsättning av tjänster fattas på samma nivå. Drygt en tredjedel inom denna grupp har att beslut fattas inom av t.ex. föreståndaren eller angett det egna centret, centra att i samband med beslut sker samråd

styrelsen. Några har angett

med annan instans. Beslut om inrättande och tillsättning av tjänster fattas i de flesta fall av instans inom universitetet eller högskolan, av t.ex.

högre

rektorsämbete eller högskolestyrelse.

Richardson behandlar i rapporten Den forskningspolitiska paradoxen

och förhållandet mellan central planering

(a.a.,1989) styrningsproblematiken

och för enskild att inrätta professur. Vid en

möjligheten högskoleenhet

fjärdedel av centra har inrättats av andra än statsmakten.

professurer

Flertalet har inrättats av en Tre att det handlar

högskoleenhet. har angett

om tjänster som adjungerad professor och en har angett att det är

tjänst som extra professor.

Det totala antalet anställda vid centra var: år 1984/85: 383 personer

(n=32) år 1989/90: 699 personer (n=57)

Gruppen forskare har delats in i två examinerade forskare

huvudgrupper:

och övriga forskare. Inom gruppen examinerade forskare har antalet

profes-

sorer skiljts ut och inom gruppen forskare doktorander.

övriga anges antalet Antalet examinerade forskare har mer än fördubblats och inom denna grupp har antalet professorer tredubblats. Antalet forskare har inte

övriga

ökat lika mycket. Antalet doktorander/ forskarstuderande har

inom gruppen mer än fördubblats.

Sammanfattningsvis kan man se en av antalet anställda forskare

expansion

och att har ökat. Denna kan att

speciellt professorskategorin ökning tyda på

forskningscentra har blivit mera etablerade ur och att

forskningssynpunkt

därigenom Hera examinerade forskare och dras till

speciellt professorer

dem. Att antalet doktorander också har ökat vid centra bör

sammanhänga

med de till i

vidgade möjligheter handledning forskarutbildningen.

Tabell 4. Anställda forskare bå och

1984/85 1989/90.

Antal anges i absoluta tal.

Budgçtår

Anställda Forskare 1984/85 1989/90

Examinerade forskare E

1_8___

(därav professorer) (16) (52)

_1_2.. A

(därav dokt./forsk.stud) (27) (67)

Totalt 204 (n=31) 418

(n=53)

Om man en totala antalet examinerade forskare vid centra

gör skattning på

år blir antalet 231. Räknar man med både examinerade och övriga

1989/90

forskare blir summan 516. År 1988/89 fanns vid statliga högskoleenheter 8 462 som kan med gruppen examinerade forskare, dvs.

tjänster jämföras forskarassistent och särskilda forskningstjänster professor, högskolelektor,

1990:3, andel skulle då utgöra ca

(UHÄ-rapport s.67). Forskningscentras

6%.

en är forskare som är knutna till enheten utan

Ytterligare personalgrupp

att ha ett formellt Dessa anknutna forskare redo-

anställningsförhållande.

visas i tabell 5, examinerade och forskare.

uppdelade på övriga

Tabell 5. Anknutna forskare. Bå 1984/85 och 1989/90.

Antal anges i absoluta tal.

Budgçtår

Anknutna forskare 1984185 1989129

Examin r f r k r Q1 LIA

(därav professorer) (7) (21)

Övriga forskare ü mg (därav doktorander) (19) (53)

Totalt 100 (n=14) 282 (n=34)

För inte av materialet, men deltids-

dessa grupper framgår tjänstgöringsgrad tjänstgöring torde vara vanligt förekommande. Den anknytningsform som

anges i de flesta fall är att personer är knutna till projektarbete, projektarvoderade eller Dessutom förekommer t.ex.

samarbetspartners.

gästforskare, doktorand, associerad medlem.

Även i dessa grupper av anknutna forskare kan man se en nästan

ökning,

en tredubbling av antalet. Antalet examinerade forskare har nästan fördubblats och antalet har tredubblats. forskare

professorer Gruppen övriga

har mer än fyrdubblats och inom denna grupp har antalet doktorander nästan tredubblats.

En summering av antalet forskare, både de anställda och de som är knutna

till forskningscentra, blir

år 1984/85: 304 forskare i antal och

(räknat personer) år 1989/90: 700 forskare (räknat i antal personer).

För år 1989/90 blir detta i 12 forskare per centra. Om man

genomsnitt

bara räknar med gruppen examinerade forskare ger det ett medeltal på 5 per centra. I kategorin Arbetsenhet - Stor finns det i genomsnitt 6 examinerade forskare och om man räknar med både examinerade

per centra och blir medeltalet 11. Nätverk- Stor och

övriga Kategorierna Kollegium-

Stor har ett medeltal på 7-8 forskare, examinerade plus övriga.

I den danska tidskriften om finns ett uttalande om att ett

forskningscentra

center bör omfatta mellan 7 och 13 forskare nr 2,

(Samfundsforskning

1989:5). Stankiewicz visar på ett samband mellan och veten-

gruppstorlek

skapligt erkännande. Det skulle tyda på att både arbetets kvantitet och kvalitet storlek och 6-7 forskare skulle vara en

påverkades av gruppens bästa gruppstorlek. Han hänvisar också till en annan undersökning om gruppintegration som visar att gruppen tenderar att en signifikant

genomgå

när den blir större än 5-7 medlemmar. s.15).

förändring (Stankiewicz,1980,

Enligt verksamhetsberättelse för högskolan (UHÄ-rapport 1990:3, s.67) fanns det år 1988/89 1529 vid antalet

professorer statliga högskoleenheter,

vid konstnärliga högskolor i Stockholm ej medräknade. Det antal professorer som är anställda vid eller anknutna till de undersökta

forskningscentra (år utgör ca 5% av antalet vid statliga högskoleenheter. 1989/90) professorer

Sammanfattningsvis kan sägas att antalet forskare, anställda och anknutna, har ökat under perioden 1984/ 85 - 1989/90. Trots att dessa siffror får tolkas

försiktigt visar de ändå en utveckling mot en vetenskaplig

på

uppkvalificering inom dessa centra bl.a. genom ökningen av professorer.

Dessa har likheter med centra i Danmark. Där består ett

forskningscentra

centers forskargrupp av både licentiatstuderande och seniorforskare. Den sistnämnda gruppen är en för att ett center skall kunna

förutsättning

användas till nr 2, 1989:5)

forskarutbildning. (Samfundsforskning

VERKSAMHET

Forskningens karaktär och inriktning

Nästan hälften av de undersökta karakteriserar den

forskningsoentra

aktuella verksamheten som och en som

mångvetenskap ungefär tredjedel

tvärvetenskap. Ca en har båda alternativen.

fjärdedel angett

En annan är att relatera till när enheten

aspekt vetenskaplig inriktning

bildades. Jag har valt att göra en i två med

indelning grupper skiljelinjen

mellan åren 1983 och 1984. Den som är etablerad år 1984 och senare

grupp består av 27 centra. Av dessa har hälften svarat att de bedriver

ungefär

mångvetenskaplig forskning. En femtedel har angett både och tvär-

mång-

vetenskaplig forskning och lika ungefär många tvärvetenskaplig forskning.

Iden andra som etablerades år 1983 eller karakteriserar

gruppen, tidigare,

40% den aktuella verksamheten som och lika stor andel har

mångvetenskap

angett alternativet

tvärvetenskap

Jämförelsen visar att de äldre centra har en mellan

jämn fördelning mångvetenskap och tvärvetenskap, medan det inom den finns en

yngre gruppen övervikt för Den övervikt för som finns

mångvetenskap. mångvetenskap

inom gruppen i stort kan även ses inom den av som

grupp forskningsoentra

år 1984 och senare.

är__etablerade

Over hälften av bedriver som involverar

forskningsoentra forskning discip-

liner från två eller flera fakulteter, är humanistisk och

exempel

samhällsvetenskaplig fakultet eller humanistisk, och samhällsvetenskaplig matematisk-naturvetenskaplig fakultet. [undersökningen finns alla fakulteter

representerade genom de angivna Det förekommer en

disciplinerna. mång-

fald kombinationer av discipliner och antalet varierar

deltagande discipliner

mellan två och tolv.

skall lämna till om den

FOS-utredningen förslag forskningsprogram

offentliga sektorn och detta berör främst humanistisk

samhällsvetenskaplig,

och fakultet. Därför en särskild av från

juridisk görs granskning discipliner

dessa fakulteter. Dessa tre fakulteter är var och en för

sig representerade

i kombinationer med andra fakulteter. Ca av de undersökta

1/3 forsknings-

centra har discipliner involverade från en eller flera av dessa tre fakulteter. Det vanligaste är en kombination med från både samhällsveten-

discipliner

skaplig och humanistisk fakultet, det näst är enbart

vanligaste discipliner

från fakulteten. och är

samhällsvetenskapliga Statsvetenskap sociologi

discipliner som förekommer hos nästan hälften av centra inom denna

grupp. Företagsekonomi, historia och förekommer hos nästan

psykologi 1/3.

Nationalekonomi och pedagogik finns med i drygt 1/5 av gruppen.

hälften av centra att de bedriver Av dessa

Drygt anger grundforskning.

flertalet kombinerat med annat. 16% bedriver enbart

anger grundforskning

56% kombinerat med ett

tillämpad forskning, har angett tillämpad forskning

eller flera alternativ.

Verksamheten kan med från detta indelas enligt följande:

utgångspunkt

alternativet finns angivet i svaret) och

grundforskning (där grundforskning

alternativet saknas i Resultatet blir då att

övrigt (där grundforskning svaret). 58% av alla forskningscentra bedriver grundforskning.

Arbetsenhet-Stor har den största andelen centra som bedriver

Kategorin grundforskning.

De undersökta forskningscentra har gjort en sammanvägd bedömning

Hälften av centra betraktar sig som institu-

gällande forskningsinriktning.

och en fjärdedel avser den

tionaliseringar av nya kunskapsområden ungefär

etablerade fronter.

forskningens

Högre utbildning

Hälften av centra bedriver grundläggande högskoleutbildning. Grundläg-

samt har angetts av 30%.

gande högskoleutbildning forskarutbildning

Andelen som bedriver redovisas för Alternativet

forskarutbildning sig.

kombinerat med andra alternativ, har angetts av 16%.

uppdragsutbildning,

12% bedriver annan t.ex. klinisk utbildning, men kom-

typ av utbildning,

binerat med eller av de andra alternativen. Flertalet centra

något några

bedriver verksamhet i form av både utbildning och forskning.

Andelen doktorander utgör 28% (1984/85) och 30% (1989/90) av gruppen

forskare vid centra. De redovisade summorna kan under det

övriga ligga

antalet eftersom det är tänkbart att av som har verkliga några de personer andra t.ex. forskningsassistent, också kan vara forskar-

tjänstebeteckningar,

studerande. År finns 25% av i

1989/90 doktoranderna/forskarstuderande

Nätverk och 64% finns i kategorin Arbetsenhet.

kategorin

hälften av alla brukar anordna doktorandkurser.

Drygt forskningscentra

Genomsnittet är 2 kurser centra med ett maximum på 6 kurser.

per Kursernas varierar mellan 4 och 20 poäng, men 5- poängskurser är

längd

vanligast förekommande.

På om den aktuella verksamhetens karaktär har 70% angett

frågan

bland Av dessa har 25 % angett

forskarutbildning utbildningsalternativen.

enbart utan kombination med annan typ av utbildnings-

forskarutbildning

verksamhet. seminarier anordnas på doktorandnivå (och

Vetenskapliga högre) av 55% av alla forskningscentra.

Forskare, anställda eller knutna till enheterna, som doktorerat inom

resp. centers under de senaste fem åren uppgår totalt till 114

kunskapsområde

personer. på respektive läsår är relativt jämn, under fyra år 18-

Fördelningen

20% och under 1989/90 25% av det totala antalet.

Tabell 6. Antal som doktorerat under åren 1984/85-1989/90

fördelade olika Andel i

på kategorier. anges

procent. (Absoluta tal anges inom parentes).

Kategori An l i An i l

tal)

Nätverk-litet 4 (5) Nätverk-stor 11 (12)

Kollegium-litet 6 (7) Kolegium-stort 8 (9)

Arbetsenhet-liten 3 (3) Arbetsenhet-stor 68 (78)

Totalt: 100 (114)

Arbetsenhet-Stor har den största andelen av de forskare som

Kategorin

doktorerat under de senaste åren. Antal doktorsexamina år

fem avlagda

1988/89 i riket var 1 100 (UHA-rapport 1990:3,s.8). Inom gruppen av forskningscentra utgör antalet för detta år 20 st, ca 2%. Antalet avlagda doktorsexamina visar att det sker en inom centra.

långsiktig kompetensuppbyggnad

Flertalet centra används till vilket även är fallet i USA,

forskarutbildning,

Canada och Danmark.

Seminarieverksamhet - Publikationer

Nästan alla forskningscentra anordnar vetenskapliga seminarier. I genomsnitt har 10 seminarier per center anordnats under 1989/90. Fördelade på de tre blir för Nätverk med 6 st

kategorierna genomsnittet lägst kategorin

och för Arbetsenhet med 13 seminarier per center.

högst kategorin Drygt

hälften har och 18% har angett att

angett forskarutbildningsnivå högre.

seminarier anordnats enbart för forskare. På frågan om vilken/vilka typ/er av som främst vid enheten visar det att artiklar

publikationer producerats sig

för i facktidskrifter får det 71%. Nedan görs

publicering högsta procenttalet,

en av olika av samt procentandel av

sammanställning typer publikationer

som alternativ. De flesta flera

forskningscentra angett respektive har angett

alternativ. 23% har angett ett alternativ.

Under de tre senaste åren, har forskare vid 81% av de

1987/88 -1989/90, undersökta publicerat böcker utgivna på utländska förlag forskningscentra

i internationella tidskrifter. Alla centra i

och/eller uppsatser vetenskapliga

Arbetsenhet - Stor har svarat denna fråga. Antalet angivna

kategorin ja på

böcker till 153. Svar på antal saknas från några som t.ex. kom-

uppgår

menterar att de inte antal, inte har översikt över antalet

kan ange exakt eller inte kan svara utan tidsödande 86% (av dessa 153) har

undersökning.

vid centra inom Arbetsenhet_- Stor.

publicerats kategorin

Antal böcker, svenska och utländska, som under de senaste tre

publicerats

åren till ca 192 Av dessa har ca 73% producerats inom

uppgår (n=49).

kategorin Arbetsenhet - Stor.

Nästan hälften av att typ av

forskningscentra anger de utger någon

som kommer ut ett visst antal år. En mellan

publikation per jämförelse

visar att i Nätverk ger 15% ut någon regelbunden

kategorierna kategorin

medan motsvarande siffra i de andra två kategorierna är 52%.

publikation

Det verkar vara informationsblad etc.

vanligaste någon typ av nyhetsbrev,

Även tidskrifter och andra typer av publikationer förekommer. Upplagorna varierar mellan ca 100-1 400 ex. och även frekvensen varierar, men 2-4

gånger per år verkar vanligt.

Dessa har i detta avseende likheter med danska centra.

forskningscentra

Ett danskt center skall med av seminarier, konferenser, nyhetsbrev och

hjälp liknande en forskningsmiljö tvärs över institutionsgränserna. skapa

nr 2,1989, s.5).

(Samfundsforskning,

Självbilden av verksamheten

Denna undersökning är som De olika

tidigare påpekats ingen utvärdering.

centra har fått en och av

själva göra bedömning värdering de egna verksam-

heten under de senaste tre åren skalor. Dessa

på femgradiga bedömnings-

frågor har, med viss hämtats från Stankiewicz av

bearbetning, undersökning akademiska forskargrupper (a.a.,1980:138 f.).

Produktivitet definieras här som i av att ha

produktiv betydelsen bidragit

till kunskapsutvecklingen inom centrets 66% bedömer att

kunskapsområde.

de har

hög produktivitet.

Frågan gällde om centret varit innovativt, genom att ha

nyskapande,

utvecklat användbara nya idéer, metoder, etc. inom sitt

tillämpningar

kunskapsområde. 71% bedömer att de har hög grad av

nyskapande.

Den tredje internationellt anseende och

delfrågan gällde vetenskapligt

centret skulle placera in skalan med

sig på motpolerna högt vetenskapligt

anseende resp. så gott som okänd i utlandet. Hälften bedömer att de har ett högt internationellt anseende. En tredjedel den del av skalan där

ligger på

man bedömer att centret är relativt okänt i utlandet.

En i formuläret var centret kunde in

bedömningsfråga gällde placeras på

en femgradig skala med effektiv

motpolerna forskarmiljö respektive

administrativt arrangemang (t.ex. för att kanalisera ekonomiska eller

anslag

av infrastruktur för - datorer

organisera användning forskning lokaler, etc.).

Bedömningen gällde den aktuella situationen. Inom den undersökta gruppen finns en stark övervikt den del av skalan där man bedömer

mycket på sig

som en effektiv och en har i

forskarmiljö ungefär tredjedel placerat sig

mitten av skalan.

Svaren om vad de olika har bedömt som det

på frågan forskningscentra

bästa som gjorts vid/av resp. center konkreta redovisas i form

(tre utflöden)

av en sammanfattning hela gruppen. Olika typer av

gällande publikationer samt utbildnings- och forskningsverksamhet anges som Publikaexempel.

tionerna kan vara skriftserier, samt

avhandlingar, rapporter, nyhetsbrev

böcker utgivna både på svenska och utländska utbild-

förlag. Exemplen på

omfattar samt anordnade av kortare och kurser.

ning kursutveckling längre

Kurserna har anordnats både för olika samt

på grundnivå kategorier på

forskar- och Seminarier, seminarieserier,

forskarutbildningsnivå. symposier

och konferenser som De kan vara både nationella och

anges exempel.

internationella. Forskningsverksamhet anges i form av t.ex. utveck-

projekt,

ling inom ett visst område, och samarbete eller av

samordning utveckling

metod. Exempel ges på internationellt samarbete. kommentarer om

Några

vad det bästa som även kan vara: av centret, av

gjorts etablering skapande god forskningsmiljö, hög aktivitet på forskarutbildning, av utgivande

som håller hög kvalitet.

publikationer

Målgrupper

tre att forskarsamhället utgör den viktigaste mål-

Ungefär fjärdedelar anger

för eller av Nästan en fjärdedel

gruppen någon några typer publikationer.

att riktar till forskarsamhället. Ungefär en

anger samtliga publikationer sig

tiondel har som också har allmänheten som en

någon typ av publikation

tre femtedelar har som riktar sig till

viktig målgrupp. Ungefär publikationer utanför universitet och högskolor (ej allmänheten). Exempel på målgrupper

sådana är beslutsfattare, olika tjänstemanna-

målgrupper myndigheter, kategorier, industrin, praktiker.

Som för enhetens och seminarieverk-

viktigaste målgrupp utbildnings-

samhet har hälften doktorander, färre har angett

ungefär angett något

forskare och en studenter. en tredjedel har angett

drygt fjärdedel Ungefär

externa intressenter sektorn. Ett fåtal har angett att

typ industrin, offentliga

man vänder till särskilt intresserade eller allmänheten. 70% har angett

sig

två eller flera har utbildnings- och semi-

viktiga målgrupper, några skiljt på

narieverksamheten. Om man mellan inom respektive utanför universitet/-

skiljer målgrupper

får man två av En utifrån denna

högskola typer målgrupper. jämförelse görs

för Nätverk samt Arbetsenhet i tabell 7. Där görs

indelning kategorierna

denna och både för och och

indelning jämförelse publikationer utbildnings-

seminarieverksamhet.

Tabell 7. Jämförelse mellan olika oentras målgrupper för verksamhet.

Andel anges i procent.

_Iiätmrk

EE S I QR LUEN S I QR

Målgrupper för

P LJ BLIKATIg :NER

inom 75 83 100 100

univ./högsk.

utanför 25 50 60 72

Målgrupper för

LJTBILDNINQ i§oçh SEMINARIE- VERKSAMHET

inom 100 100 100 90

univ./högsk.

utanför 33 86 20 60

Av tabellen ovan att när det har alla kategorier

framgår gäller publikationer

en större andel som riktar till målgrupper inom universitet och högskola.

sig

När det utanför har

gäller målgrupper universitet/högskola kategorin

Arbetsenhet ett än Nätverk och skillnaderna är speciellt

högre procenttal

stora för kategorierna Liten.

och seminarieverksamheten riktas mest till inom

Utbildnings- målgrupper

universitet och men alla riktar sig även till grupper

högskola kategorier

utanför Nätverk-Stor har ett högt

universitet/högskola. Speciellt kategorin

procenttal för dessa externa målgrupper.

Verksamhet: tyngdpunkt och förändring

Närmare 2/3 har angett att av centrets verksamhet för

ligger tyngdpunkten

närvarande på FoU-arbete, eller FoU-arbete och en

utbildning. Ungefär

femtedel har angett speciellt område och något färre har svarat undervis-

ning/ utbildning. Inom kategorin Nätverk har en tredjedel angett tyngdpunkt

på FoU-arbete och för Arbetsenhet är närmare hälften.

kategorin

En fråga i formuläret gällde om verksamhetens och karaktär

inriktning

förändrats under de senaste fem åren. hälften har svarat denna

Drygt ja på

fråga. Av de som angett vilket sätt den förändrats har de flesta en

på angett tillväxt inom olika områden. Det kan även en av antalet verk-

gälla ökning

samma och någon har angett en kompetenshöjning. Några har skrivit att verksamheten stabiliserats organisatoriskt t.ex. från till

utveckling projekt

arbetsenhet eller att verksamheten blivit mera inlemmad i den normala

högskoleorganisationen. Andra kommentarer är att utvecklingen gått mot

en starkare inriktning mot FoU-verksamhet eller mera utbildningsverksamhet på olika nivåer. En visar att i

jämförelse kategorierna

Kollegium, både Liten och Stor, har ungefär 3/4 angett att verksamhetens

och karaktär förändrats. I Arbetsenhet - Stor har

inriktning kategorin

ungefär 1/3 svarat ja på denna och i Nätverk, både Liten

fråga kategorierna

och Stor, ungefär hälften.

Samarbete - internt och externt

Fem frågor berörde samarbete både inom och utanför den egna

högskole-

enheten. En har och med i

sammanslagning gjorts universitet/högskolor

Sverige menas både det egna och andra universitet och högskolor samt forskningscentra. Samarbete med utländska universitet och

högskolor

redovisas för Privat och sektor redovisas som

sig. offentlig en gemensam

grupp-

Sam r m

-svenska 80%

univ./högsk.

-utländska univ./högsk. 74%

-privat-offentlig sektor 54%

Det föreligger vissa skillnader mellan vad

kategorierna, speciellt gäller

samarbete med den och den sektorn.

offentliga privata

Samarbetet med instititutioner och fakulteter vid det egna

universitetet/

högskolan sker genom seminarier och Per-

projektsamarbete, utbildning.

sonalsamverkan sker genom att man

dubbelanknytning eller genom utbyter

eller utnyttjar tjänster. Centret kan utgöra en del av en institution och

vara i verksamheten. Samarbete i form av

därigenom integrerad gästföre-

läsare förekommer både inom det egna universitetet och med andra i

Samverkan med andra universitet, och

Sverige. högskolor forskningscentra

sker i likartade former som för det interna samarbetet. Det är

vanligaste

och samarbete seminarier, symposier, kon-

forskningssamarbete gällande

ferenser. Forskarutbildningen medför ett samarbete både inom den egna högskoleenheten och med andra genom de forskarstuderande, t.ex. anställ-

och och genom anordnande av doktorandkurser. Gemen-

ning handledning,

samma t.ex. artiklar, anges också som en form

publikationer vetenskapliga

av samarbete mellan Mera samarbete

högskoleenheterna. stadigvarande

förekommer med i Norden, i övriga Europa, i USA

universitet/högskolor

och i delar av världen.

övriga

Ett flertal samarbetar med flera i

forskningscentra universitet/ högskolor

olika länder. Några har samarbetsavtal med utländska universitet/ högskolor. Det förekommer samverkan i form av gemensamma projekt, gästforskare,

gästföreläsare, seminarier, konferenser, forskarutbildningskurser och gemen-

samma publikationer, t.ex. böcker. Samarbetet med den privata och den

sektorn sker främst i form av och

offentliga samarbetsprojekt uppdrag

forskning och utbildning. Samarbete kan även ske genom referens-

gällande

grupper och i styrelse.

representation

av forskningscentra verkar ha utvecklat ett kontaktnät av olika

Merparten

både inom och utanför högskolor och universitet och

samarbetspartners

samarbete bedrivs i olika former. Samarbete med utländska universitet tyder

att centra är medvetna om av internationellt samarbete, i

på betydelsen

med vad som sägs i den refererade rapporten. 1989:43,

enligt tidigare (Ds s.5).

Universitetcentrerad - samhällscentrerad orientering.

En av har att de har en universitetscent-

fjärdedel forskningscentra angett rerad genom sin en femgradig skattningsskala. En orientering placering på

har mitten och inte fullt hälften har enligt skalan

tredjedel placerat sig på

en samhällscentrerad Kategorin Arbetsenhet avviker från

orientering. något

att ha en mellan inrikt-

profilen genom någorlunda jämn fördelning

Nätverk har, med en något mindre

ningarna. Kategorin jämfört profilen,

andel som angett universitetcentrerad orientering.

MÅNGVETENSKAP PÅ FRAMMARSCH

Studien visar en frammarsch i liksom inter-

på mångvetenskap på Sverige,

nationellt. Antalet centra vid universitet och

mångvetenskapliga forsknings-

högskolor har ökat under de senaste tio åren. Under den senaste femårsperioden har antalet nästan fördubblats.

Inom den undersökta gruppen av forskningscentra har antalet forskare mer än fördubblats under de senaste fem åren. De grupper som den

uppvisar

största ökningen är professorer och doktorander/ forskarstuderande. Det bör att det inom centra har skett och sker en

tyda på kompetenshöjning,

dels genom ett ökat antal forskare med vetenskaplig kvalifikation, dels

högre genom möjligheter till forskarutbildning och därigenom flera examinerade

forskare. Huruvida även att centra fått en ökad

ökningen tyder på betydelse

inom svensk kan inte avgöras av denna

forskning på grundval undersökning.

Utifrån graden av har centra delats in i tre

institutionalisering kategorier.

Kategorin Arbetsenhet har den och

högsta institutionaliseringsgraden

kategorin Nätverk den lägsta. En indelning har även gjorts utifrån storlek. Stora centra har minst tre personer anställda och /eller ekonomiska resurser i form av och en kronor. Jäm-

budget projektanslag överstigande miljon

förelser mellan total och externa visar

kategorierna gällande budget anslag

att både och storlek torde ha för centras

institutionaliseringsgrad betydelse

ställning och situation. Jämförelser mellan stora centra i de tre

kategorierna visar att kategorin Arbetsenhet, med högsta institutionaliseringsgrad, har det

mer än dubbelt så som i mitten-

högsta budgetmedelvärdet per center, högt kategorin Kollegium. Jämförelser mellan de små kategorierna uppvisar ej

detta mönster. Ett stort center inom Arbetsenhet har i

kategorin genomsnitt

ett större anslag av externa finansiärer, jämfört med stora centra inom de två andra kategorierna. Det tyder på att centra inom kategorin Arbetsenhet är mer etablerade och att de bör vara mer attraktiva för Fou-

därigenom

uppdrag. Inom kategorin Arbetsenhet-Stor har centra större personella resurser, jämfört med de andra Arbetsenhet-Stor

kategorierna. Kategorin

har flest antal och i det antalet forskare per

professorer genomsnitt högsta

center. I kategorin Arbetsenhet finns den största andelen doktorander och inom Arbetsenhet-Stor har ett större antal forskare doktor-

kategorin avlagt

sexamina under de senaste fem åren, med de andra

jämfört kategorierna.

En högre institutionaliseringsgrad och en viss basstorlek i form av ekonomiska och resurser torde ha stor för verksamhetens

personella betydelse

inriktning och vetenskapliga effektivitet. Att ett center blir mer etablerat torde innebära att det blir attraktivt för kvalificerade forskare.

vetenskapligt

kan den inom centret öka. Jämförel-

Därigenom vetenskapliga kompetensen

ser verksamhet i form av tex. seminarier och publikationer visar att

gällande antalet i genomsnitt är högre för kategorin Arbetsenhet än för kategorin

Nätverk. inom den undersökta gruppen har gjort en

Forskningscentra själva

av Denna visar att kategorin

sammanvägd bedömning forskningsinriktning.

Arbetsenhet har, jämfört med kategorin Nätverk, en större andel centra som klassificerat sig som etablerade forskningsfronter. Tänkbart är att centras ålder har samband med Stabilisering och institu- Andelen äldre centra är större i kategorin Arbetsenhet

tionaliseringsgrad.

med Nätverk. Det kan tyda på att en utveckling kan ske

jämfört kategorin

från till högre Inom kategorin Nätverk har

lägre institutionaliseringsgrad.

flertalet centra bildats under de senaste fem åren och, med kate-

jämfört

gorin Arbetsenhet, har en större andel centra inom kategorin Nätverk bildats intiativ från den kan bil-

genom egna högskoleenheten. Möjligen

dande av centra att det funnits behov av en ny eller förändrad

tyda på

En mellan äldre och yngre centra gällande

forskningsinriktning. jämförelse forskningsinriktning visar, att mångvetenskaplig respektive tvärvetenskaplig

inom av centra finns en viss övervikt mot mångvetenden yngre gruppen

skaplighet.

Centra kan användas som form för att organisera forskning över disciplingränser och för att samordna resurser. Undersökningen tyder på att centra har mindre med organisation. Centra

byråkrati jämfört högskolesystemets

ses inom dansk forskning som en organisatorisk förnyelse. Tänkbart är att centra även i kan bidra till av universiteten.

Sverige förnyelsen

Studien visar att förutom FoU-arbete bedriver flertalet av dessa centra verksamhet i form av och annan seminarieverk-

forskarutbildning utbildning,

samhet samt av olika typer av Den största

produktion publikationer.

andelen centra bedriver samarbete med t.ex. institutioner inom

organiserat

den egna och med andra i Sverige.

högskoleenheten högskoleenheter

Internationellt samarbete bedrivs i olika former och flertalet centra har under de senaste tre åren publicerat böcker och/ eller tidskrifter utgivna

utanför Sverige. Ungefär hälften av forskningscentra bedriver samarbete

med den den sektorn. Med utgångspunkt från

privata och/eller offentliga

kan konstateras att flertalet centra bedriver verksamhet som

undersökningen

riktar både till forskarsamhället och till samhället utanför universitet och

sig

Den undersökta gruppen av forskningscentra visar sig vara väl

högskola. integrerade i högskolans organisation.

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING

OFF ENTLIGT TRYCK Proposition 1989/90:90 om forskning Ds 1989:3 Svensk sektorsforskning Ds 1989:43 Forskningens villkor i omvärlden Utbildningsväsendets författningshandbok UFB Del 3 Högskolans utbildning och forskning 1989/90

MYNDIGHETS- OCH ORGANISATIONSTRYCK UHÄ-rapport 1990:3 Året som gick. Verksamhetsberättelse för

högskolan 1988/89 UHÄ Högskolefakta Nr 10 1990-11-21 Högre utbildning & forskning i Sverige 1990 (UHÄ)

LITTERATUR Gunnar Broberg; Gunnar Eriksson; Karin Johannisson; 1988, Kun-

(red.), skapens trädgårdar, (stockholmtAtlantis) Göran Wallén, 1978, Kunskapsutveckling och i

forskningsorganisation Tvärvetenskapliga forskargrupper, Jan Bärmark, Göran Wallén m.fl., (Rapport nr 101,Inst. för vetenskapsteori, Göteborgs universitet) Jan Bärmark, 1982, Om vetenskap, pseudovetenskap och motvetenskap, (Rapport nr 134 Inst. för vetenskapsteori Göteborgs universitet)

Francis Sejersted, 1989, Forsknigspolitikk i et forskningsavhengig samfunn

i Universitet och samhälle, Thorsten

Nybom (red.), (Stockho1m:Tidens

förlag)

Odén, 1972, Samhällsmål i i Samhäll-

Birgitta _ochmåluppfyllelse forskning

smål och forskningsprioritering, Osten Johansson (red.)

(Stockholm: Läromedelsförlagen)

Gunnar Richardson, 1989, Den forskningspolitiska paradoxen, ( UHÃ FoU

Projektrapport 1989:1, Stockholm )

Rikard Stankiewicz, 1980, Leadership & the Performance of Research

groups, (Lund: Studentlitteratur)

TIDSKRIFTER

Danmark

Samfundsforskning, Nyt fra Statens samfundsvidenskabelige forsknings-råd,

Nr. 2-7. Årgang 1989

Bilaga 5A

F ÖRETAGSEKONOMISKT FORSKNINGSPROGRAM

Den avancerade välfärdsstatens problem.

Den välfärdsstat som vi känner upp som lösning på stora folk-

byggdes

gruppers problem. Relativt väl definierade behov tillgodosågs genom

av reformer med av central

systematiskt genomförande hjälp planering,

rikstäckande system och hierarki. Enhetlighet genom standardiserade

värderades i dessa rättvisereformer som

tjänster högt legitimerades

genom att de innebar en av av samhällets

korrigering fördelningen

välfärd. Likabehandling genom ett centralt utformat

garanteras

som upprätthålles genom hierarkisk

regelverk organisation.

En nödvändig förutsättning för att ett sådant system skall fungera tillfredsställande är såväl som informationsbehand-

hög kompetens hög

i centrala organ. Dessutom krävs i

lingskapacitet naturligtvis disciplin

hierarkins bas så att reformernas intentioner inte korrumperas.

Allteftersom välfärdsstatens komplexitet ökar uppstår också en ökad risk för överbelastning av centrala styrorgan. Kraven

på differentiering

av erbjudna tjänster skapar allt större variation i systemet som kräver

Centrala organ motverkar denna genom

uppmärksamhet. överbelastning delegering av befogenheter och ansvar att fatta policy-beslut. Denna

decentralisering tar sig t.ex. uttryck i en ökad användning av ram-

och detta ger efter hand utrymme för en ökad differentie-

lagstiftning

ring av verksamheten.

Denna beskrivs i termer av

differentiering positivt regional / lokal / indi-

viduell av till existerande lokala förhållanden och

anpassning tjänsterna

kan i detta ljus ses som genom att de

välfärdsökning tillgängliga

resurserna kommer till bättre nytta. Differentieringen förstärks av att olika klientgrupper ges ökat utrymme att driva sina särkrav

(korpora-

tism) och av att ökad detaljeringsgrad i informationen visar att behoven inte är när de reformerna

längre enhetliga grundläggande genomförts.

Differentieringen medför att de centrala politiska organen inte

längre

med blir fokus för nya reformkrav. Istället processer

självklarhet uppstår

där inom ramen för blir föremål för påverkan.

praxis gällande regelverk

Samtidigt upplever centrala förtroendemän en känsla av bristande

kontroll över verksamheten. Detta med hjälp av administrativa

åtgärdas

av en idé om att man skall centrala organ

reformer vägledda bespara

och reservera deras för Men eftersom

detaljfrågor energi principfrågor.

den servicekrävande allmänheten söker en förändring av praxis

uppnå

i är av

(inom regelverket stort) till resp. grupps förmån principfrågorna

mindre intresse. Centrala organ förlorar så att säga förmågan

politiska

att kommunicera om välfärdsstatens aktuella frågor som är komplexa

och detaljerade.

På detta sätt har välfärdsstatens blivit dess förmåga

framtidsproblem

På samma sätt som i i övrigt måste

att hantera detaljer. tjänstesektorn

den sektorn finna former att åstadkomma individuellt

offentliga

av till den enskilde medborgaren. En uppgift

utformade paket tjänster

som radikalt från välfärdsstatens första grundläggande

skiljer sig

reformer då och hierarki var naturliga och riktiga lösningar.

enhetlighet

För framtiden krävs blandade med organisations-

strukturlösningar

former som flexibilitet och lokal Framför-

medger utvecklingsförmåga.

den avancerade välfärdsstaten finna former för att hantera allt måste det ökade informationsflöde som kräver. Den

kraftigt differentieringen

avancerade välfärdsstaten är en vars

kunskapsintensiv organisation

verksamhet kräver i det första, operativa ledet.

hög kompetens

hierarkiska former till

Omställningen från toppstyrda organisations-

differentierade medför som är ofullstän-

serviceorganisationer problem

med Framförallt teoretiska problem

digt belysta grundforskning. uppstår

av att den forskningen med

till följd tidigare samhällsvetenskapliga

ekonomisk baserats i ett social engineering-perspektiv på

inriktning

och ett att

samhället naturvetenskapligt vetenskapsideal (tanken

och samband beskriver det studerade

naturlagar stabila, generella

medan studiet av differentierade serviceorganisationer

systemet)

kräver med och kritiskt anlagda

sannolikt komplettering interpretativt

att unika företeelser och

studier (som är bättre ägnade fånga upp för dessa).

generera beskrivningsspråk

Uppgifter för grundforskning med fiiretagsekonomisk inriktning.

Grundforskning till att och teori över det syftar generera pröva studerade området. God teori att beskriva och förklara

ger möjlighet

företeelser i området. Om den bärande normativa inom

orienteringen

Statskunskap är demokrati har en mot

Företagsekonomi orientering

effektivitet och effektiv av av

styrning användningen tillgängliga

resurser. En är då förståelse av hur

nödvändig förutsättning förvaltning

fungerar.

Med i den ovan är det att

utgångspunkt givna problembilden rimligt

dra slutsatsen att en för med

huvuduppgift grundforskningen företags-

ekonomisk under framtid kommer att vara att

inriktning överskådlig

beskriva och de som sektor

analysera rationalitetsproblem offentlig

upplever när en komplex verksamhet konfronteras med

(verklighet)

abstrakta

välfärdsprinciper.

Under en rationalistisk är detta större

byråkratisyn inget problem.

Lösningen är klarare för centrala

målformuleringsprivilegier (makt)

organ och bättre Men mot av den

planering. bakgrund organisationsteo-

retiska som skett under de senaste 30 åren framstår det som

utveckling

ytterst angeläget att genom empiriska studier utveckla teori över offentliga sektorns att från tanke till konkret Det

förmåga gå handling.

gäller alltså att inse att processens inte är ett beslut.

slutpunkt

Det rationalistiska bidrar till

planeringsidealet (beslutsorienteringen)

att uppmärksamheten i diskursen sektorn riktas mot

kring offentliga

input-sidan. Planeringstänkandet utgår ifrån (antar) att motivation,

kompetens och andra faktorer av för utförandet av

betydelse goda

prestationer är för handen och åt av resurser.

ägnar sig samordning

Denna som kan hänföras till från

kostnadsfixering, troligen inflytande Taylorismen snarare än klassiska byråkratimodeller, en omöjliggör

diskussion av värdet av de sektorn tillhandahåller och

tjänster offentliga

därmed en informerad samhällsdebatt. metoder

Grundforskning kring

för att mäta och värdera prestationer olika nivåer inom

på offentlig

sektor kan till en balanserad samhällsdebatt och till teori med

bidraga deskriptiv bas.

Kunskapsinnehållet ökar i alla former av organiserad verksamhet. Detta är en för och en av

förutsättning följd tjänstesamhällets framväxt,

som innebär ett ökat av individuellt Konstruk-

inslag avpassade tjänster.

tionen av för klienten individuellt utformade måste ske

tjänstepaket

i nära till den klient som Traditionell

anslutning efterfrågar tjänsten.

beslutsteori sådan den utvecklats som del av ekonomisk mikro-teori är här eftersom är att konstruera beslutsalternativ

otillräcklig problemet

snarare än att mellan alternativ. Professionell kompetens,

välja färdiga

till inlevelse och kreativitet är hos individer och

förmåga egenskaper

som är svåra att relatera till ekonomisk effektivitet

organisationsenheter i där saknas. Teori över kunskapsintensiva, tjänsteprodumiljöer priser

cerande är och utvecklas lämpligen

organisationer bristfällig idag på

basis av studier av t.ex. sjukvård.

empiriska

med sektorns tjänsteproduktion är att åstadkomma

Syftet offentliga

effekter i första hand i den del av samhället som inte utgörs av

positiva den offentliga sektorn. Det betyder att grundforskningen kring offentlig

sektor måste behandla dels de som sammanhänger

speciella problem

med som är dels de mätsvårigheter

tjänsteproduktion bristfälligt belysta,

som med att av tjänsterna inte kan ske på

sammanhänger värderingen

basis av så som i Den

marknadspriser privat tjänsteproduktion. sektorns är på ett speciellt sätt integrerad

offentliga tjänsteproduktion

i och kräver som är alternativ till

samhällskroppen troligen teoribildning

marknads- och som förmår beskriva offentlig

resp. byråkratimodellerna

sektor i termer av nätverk i samhället. I det välfärdssamhället har styrningen i hög grad

post-hierarkiska

karaktär av inom nätverk av sociala, politiska och ekono-

förhandling

miska relationer. Detta innebär att åstadkoms genom komplice-

styrning

rad interaktion mellan och intressen. Antagandena om

publika privata

den ekonomiska autonomi, dvs att ekonomisk eller

politikens politik

av den sektorns verksamhet utgår från ett

styrningen offentliga

oberoende, autonomt maktcentrum blir ohållbara och måste ersättas av om som varande endogena delar av en

antaganden policy-organ

decentraliserad Istället för en analys av

resursfördelningsprocess.

effektiviteten av olika i termer av inputs

styrinstrument ensidigt

bör det också förekomma i termer av de

och/eller outputs analyser

individer och använder vid av data och

procedurer grupper hantering information, och vid bedömning av policies.

i att behandla information i alla noder

Begränsningarna kapaciteten

av samhällets nätverk ger nya perspektiv på effektivitet. Individens roll, som klient eller anställd, i välfärdssamhällets nätverk är

mycket dåligt

i ekonomisk De ansatser som utvecklats,

belyst forskning. agency

the rational etc, från att

theory, expectation hypothesis utgår

individens beteende styrs av de förväntningar som ekonomisk teori föreskriver att en rationell beslutsfattare har. Därför kan inte teorin hantera samspelet mellan politik och ekonomi på mikro- och makroplanet med dess processer av sense-making, manipulation och övertal-

Kort sagt det behövs för av alternativ

ning. grundforskning utveckling till den teori som bygger på föreställningar om single-authority, top-

down- styrning av stora hierarkier, eller antaganden om renodlade marknadsformer.

På samma sätt medför den i

post-hierarkiska organisationsformen

välfärdsstaten att nätverken i vilka individer (klienter eller anställda) ingår sträcker utöver traditionella Enheter inom

sig förvaltningsgränser.

offentlig sektor kan ha som mål att mobilisera grupper i det civila samhället i arbete mot gemensamma mål och vice versa.

Förvaltningens

gränser suddas ut. Ansvarsförhållanden och redovisningsrelationer blir oklara om de ses i traditionellt hierarkiskt för

perspektiv. Strategier

aktioner i nätverk och dynamiken hos sådana formationer, som alltså varken kan kallas marknader eller hierarkier, behöver belysas genom

studier så att en adekvat och analys-

empiriska begreppsapparat

instrument kan utvecklas.

Dessa spekulativa illustrationer till grundforskningens uppgifter när

det och av den avancerade välfärdsstatens

gäller beskrivning analys

egenskaper och problem avses endast indikera att stora problemfält ligger öppna för grundforskning som överskrider de traditionella ämnesgränserna och som drar nytta av senare års inom

framsteg organisationsforskningen.

Senare års forskning om offentlig sektor inom företagsekonomin.

Tyngdpunkterna i den baserade forskningen med företagsekonomiskt

den offentliga sektorn som studieobjekt har varit dels institutionell Organisationsteori i nära samverkan med forskare som March vid

Stanford och Olsen vid Bergens Universitet, dels ekonomistyrningsfrågor där en skandinavisk tradition av den teori över

påverkats budgetprocesser som Wildavsky vid representerar.

Berkeley

Som ett led arbetet med att utforma ett med

disciplinprogram företagsekonomisk bas har samtal förts med representanter för de mest produktiva forskningsmiljöerna i och därvid kommit fram till

Sverige följande beskrivning av situationen och inriktning av framtida forskning:

F-sektionen vid i Stockholm, under av Nils

Handelshögskolan ledning Brunsson, har under senare år varit den mest

produktiva forskningsenheten avseende organisatoriska aspekter offentliga sektorn. Arbetet

på

där har en stark i institutionell teori, dvs

förankring (organisations-) läran om hur sociala struktureras av och genererar in-

handlingar stitutionella regler.

Sektionen har känd som en pregnant av

gjort sig iakttagare samspelet mellan politik och förvaltning, reformer och av skillnaden mellan retorik och Den har visat att kommuni-

praktisk handling. god förmåga cera sina resultat till praktikens män. Kanske mera orienterad

något mot centrala ämbetsverk och kanslihuset än mot lokal politik. Verksamheten har internationell t.ex. nära samarbete

god förankring, genom med Stanfords

sociologer.

Sektionen vill i sin fortsatta ett institutionellt

forskning anlägga perspektiv och studera interorganisatoriska relationer, organisatorisk förändring, och

styrsystem organisationers praktik.

Kommunforskningen vid vid

Handelshögskolan/Förvaltningshögskolan

Göteborgs Universitet under ledning av, tidigare Sten Jönsson, nu i huvudsak Brorström, har inriktats mot och

Björn organisering styrning för bättre ekonomi i kommunal verksamhet. Denna forskning är nog den mest extrema i landet i sin betoning av fältbasering och aktionsforskning. En stor del av har karaktär av försöksverksamhet

projekten med nya former för styrning av verksamhet. Forskarna är starkt

i att föra ut resultaten snabbt seminarier. engagerade genom

har haft stor men har

Gruppen påverkan på praxis, publicerat sig internationellt i relativt ringa grad även om det finns ett

fungerande samarbetande forskargrupper i Spanien och Norge. Vidare finns en inriktning mot att utveckla och pröva metoder

för att ge mera differentierade bilder av vad som är ekonomi och effektivitet i kommunal

god

verksamhet. Man utvecklar för närvarande två forskningsprogram. Det ena handlar om hur man kan beskriva ekonomi. Det andra handlar

god

om vad som kännetecknar i kommunal verksamhet.

god organisation

samarbete och närhet till väl fungerande för-

Tvärvetenskapligt

kännetecknar största

valtningsutbildning Göteborgsforskningen.Det

för de närmaste åren blir utvärderingen av stads-

samarbetsprojektet

delsnämndsreformen i (21 stadsdelsnämnder), som genom

Göteborg

förutseende har den unika att utgångsläget är

planering egenskapen Här samarbetar företagsekonomi, psykologi mycket noggrant kartlagt.

och med mot en samlad till

Statskunskap inriktning avrapportering

Göteborgs Kommun 1995.

I Lund har man samlat den forskningen i KEFU

företagsekonomiska

knutet till den vid Lunds Universitet. Med

nybildade Ekonomihögskolan

traditioner från Erik Rehnmans studier av t.ex sjukvårdsorganisationer och Richard Normanns studier av har man lagt en grund

tjänsteföretag

av olika kommunala serviceverksamheter. Man har

genom processtudier

också och förändrad ansvarsfördelning in

ägnat decentralisering

kommunal verksamhet. En del studier inom sjukvård pågår.

Lunds Universitet tillfördes en förstärkning genom att en ny professor

med inom ämnesområdet,

(Czarniawska-Joerges), betydande meritering

har tillträtt en i år. Ett avseende strategier

tjänst nytt forskningsprogram i fler-kontextuella organisationer, dvs organisationer (multi-contextual)

vars flera huvudmän ställer krav som är varandra

på organisationen fackföreningar, rörelser), är under motstridiga (politiska organisationer,

utveckling. Här blir studier av processer som transformerar politisk vilja

via till samhällsservice ett En databas över

strategier viktigt inslag.

kommunala bilder logos) som används för att ge kommuner

(t.ex. är under uppbyggnad. symboliska profiler

Vid Umeå Universitet har man inom företagsekonomiska institutionen under 80-talet ett antal fallstudier av omorganisationer i

genomfört

kommunal verksamhet. Där finns också sedan gammalt ett intresse för kommunal och för småföretagens lokala roll. Under

näringspolitik

senaste året har ett program om kommunikationsbe-

organisationers

teende startat.

Man arbetar tillsammans med nationalekonomiska institutionen att

på

etablera ett kommunalekonomiskt Cerum bedriver

forskningscentrum.

regional forskning vid Umeå Universitet. För den närmaste framtiden önskar man inrikta som syftar

forskningen på organisationsförändringar

till att dvs lokal anpassning av offentlig verksam-

uppnå differentiering,

het.

Vid finns också forskning kring offentliga övriga högskolor naturligtvis

sektorns organisatoriska och ekonomiska problem, men inte av samma fokuserade karaktär. Sådan forskning kan och bör beredas utrymme via

anslutning till det nätverk som centmmbildningama och disciplinpro-

grammet konstituerar.

Prioriterade kunskapsomräden

Med i ovanstående och kännedom

utgångspunkt problemuppfattning

om den befintliga forskningskompetensens profil föreslås att följande

problemområden prioriteras:

1. Studier av utarbetandet och genomförandet av nya strukturlösningar för offentliga sektorn studier som avser ansvarsfördelning,

(Dvs

mellan och stat - kommun-

inom, landsting, lokaliseringsfrågor,

för ett mera differentierat service-utbud,

regionalpolitik, organisering motivations- och kompetensproblem som sammanhänger med nya strukturer, investeringar och deras fördelning i nya strukturer, ut-

av effekter av Sådana studier förväntas ge en

värdering förändringar). empirisk bas för vidareutveckling av institutionell Organisationsteori där

svenska forskare givit betydelsefulla bidrag.

2. Studier av verksamheten i offentlig sektor studier som avser

( Dvs. verksamhetens effektiva och tillfredsställande be-

kvalitetsmässigt

drivande, och av utfall, organisering,

mätning rapportering styrning, utveckling av service, kompetens- och informationsförsörjning inom

offentlig verksamhet). Sådana studier kan förväntas ge belysning av den

teoretiska problematik som sammanhänger med

effektivitetsbegreppets

innehåll vid variabel eller inkonsistent hos huvud-

preferensordning

mannen. Av krävs, förutom effektivitet i

offentlig förvaltning gängse

en mot de som blir av de

mening, följsamhet omprioriteringar följden

demokratiska organens av för tillfället

ständiga ifrågasättande gällande

mål. Sådan går naturligtvis ut över den operativa effektivite-

beredskap

ten, och kanske också över kvaliteten, men är ändå av stor vikt vid osäkra Hittills har det varit vanligt att använda

majoritetsförhållanden.

ett traditionellt rationalistiskt effektivitetsbegrepp som baseras i

antaganden om stabila mål och kända, mätbara effekter. Detta medför

att förklara observerade fenomen. i

svårigheter Föränderligheten

målstrukturer också av brytningen mellan professionella

påverkas

normer, som utvecklas i funktionell eller sektoriell diskurs, och de lokala normer som etableras i decentraliserade ansvarsstrukturer. Om sådana socialt formerade normer bestämmer förvaltningens praktik vad är då innehållet i ett adekvat effektivitetsbegrepp?

3. Studier av den offentliga sektorns marknader och nätverk (som

avser metoder för och utvärdering av tillgodoseendet av kartläggning

klienternas behov, informationsflödet medborgare- politiker- för-

valtning- klienter, offentliga sektorns policy-skapande funktion, t.ex. i den avancerade välfärdsstaten, lobbyverksamhet, partisystemet arbetsmarknad-fackligt inflytande, professionella gruppers (t.ex. läkare)

att ta rollen som talesmän för etc, dvs

förmåga intressegrupper kravmaskinen, offentliga sektorns retorik, bilden och självbilden av offentliga sektorn). Sådana studier förväntas ge empirisk grund för

av nätverksteori, speciellt dess

vidareutvecklingen interorganisatorisk dynamiska aspekter som varit bristfälligt belysta tidigare.

Genomförandeorganisation.

för ett utformas mot

Genomförandeorganisationen disciplinprogram

bakgrund av att en resurskoncentration till två centra, ett i Stockholm

och ett i Göteborg, genomföres. I Stockholm ligger tonvikten åt

institutionell Organisationsteori med studier av samspel mellan politik och förvaltning, makt- och förväntningsstrukturers förändring och reformers dynamik. I Göteborg ligger tonvikten vid användning av

ekonomisk information i och av

styrprocesser, rationalisering utveckling

verksamheten. är besläktade och kan samman-

Problemställningarna

fattas som studier av de processer genom vilka demokratisk/politisk vilja omsätts i konkret utförd samhällsservice.

Till dessa båda forskningsmiljöer, som svarat för en betydande del av

den om sektor under det

managementorienterade forskningen offentlig

senaste årtiondet, knyts forskargrupper vid andra universitet

i part-

nerskap.

Vid universitetet i Umeå vidareutvecklas

forskningsprogrammet kring

omorganisationer i samarbete med Stockholm. I Lund finns intressanta utvecklingsmöjligheter särskilt med tanke att en

på ny professor

installeras. Förankringen av i ansvarsstruktu-

decentraliseringsåtgärder

rer, å ena sidan, och kopplingen av ledarskap, via

strategiformulering,

till av effektiv i del

mobilisering handling organisationernas operativa

å den andra, har beröringspunkter. och dessas

Styrprocesser föränderlig-

het under förändrade såväl med

strukturförutsättningar samspelar

ansvarsfrågor som motivation och i sista hand resultatet av verksamheten. i Lund föreslås utvecklas i med

Programmet partnerskap

Göteborg. Utöver denna grundstruktur skall finnas

naturligtvis utrymme för projektvisa och programvisa satsningar vid andra forskningsin-

stitutioner.

Som samordnare för föreslås Nils

disciplinprogrammet professor

Brunsson vid i Stockholm.

Handelshögskolan

Det bedöms vara nödvändigt att en viss i

uppnå volym forsknings-

insatsen för att åstadkomma effekter och effektiv

långsiktiga kunskap-

Därför har en koncentration till få

suppbyggnad. befintliga miljöer

ansetts nödvändig. Ett par-tre forskare bör finansieras inom

program-

mets ram på varje satsningsort. kan koncentrationen Förhoppningsvis

leda till att dessa kan attrahera kvalificerade forskare och

miljöer ytterligare resurser.

Det vore önskvärt att vid de blivande

skapa förutsättningar, speciellt

centra, för nyrekrytering av forskare så snart som genom

möjligt

inrättande av doktorandtjänster. Detta med tanke

på satsningens

långsiktighet. Möjligen kan val av mindre resurskrävande datainsamlingsformer ge utrymme för detta.

Efter insatsen inom ned

två år trappas disciplinprogrammet samtidigt

som forskningscentra i Stockholm och Detta

Göteborg byggs upp.

innebär de resurser som avdelats för Stockholm och överföres

Göteborg

till centrumbildningarna, medan programmen i Lund och Umeå

trappas

ned till motsvarande 1 forskare

per program.

Nyttiggörande av programmets resultat.

Det finns flera pragmatiska argument för att inrätta ett disciplinpro-

med Den sektorn är

gram företagsekonomisk inriktning. offentliga

under kraftig omdaning samtidigt som den utgör en stor del av samhället. vid universitet och högskolor kring den

Forskningen sektorns ledning och organisation har varit eftersatt, möjligen offentliga

därför att centrala ämbetsverk haft ett har

utvecklingsansvar. Samtidigt

den sektorn avsatt en extremt låg andel av sin för

offentliga själv budget

FoU-verksamhet. har blivit lidande av bristen

Förvaltningsutbildningen på kunskapsutveckling av grundforskningskaraktär.

för en universitetsbaserad blir inte

Huvuduppgiften grundforskning

utan att tillhandahålla analyser av processer och

instrumentutveckling

resultat i den sektorns Medan man i

offentliga omdaning. tidigare

reformer av verksamheten inom den sektorn kunde urskilja

offentliga

en central och försök till av implementeringen

viljeinriktning styrning så är och fragmenterad. Man urskiljer dagens omdaning mångfacetterad

en av och den

ingen masterplan, mångfald lösningar prövas offentliga

verksamhetens karaktär differentieras.

Det som då uppstår är att kartlägga, upptäcka kunskapsproblem

mönster i, förklara och förstå den som sker.

utveckling Forskningen

tillkommer därmed att och sprida allmän

uppgiften bygga kunskap

om och kritik av de företeelser som blir föremål för studier.

upplysning

Ja, till och med att biträda i formuleringen av problem som är

förstådda. kommer forskningen att påverka sitt

ofullständigt Härigenom studieobjekt med de speciella vetenskaps- teoretiska problem som detta

medför.

i stora behov av instrument-

Naturligtvis uppstår omdaningsprocessen

för i de olika ansvarsstrukturer och verksamhets-

utveckling styrning

former som konstrueras, men av sådana behov får i

tillgodoseendet

huvudsak ske FoU-insatser från huvudmännen inom den

genom

offentliga sektorn.

Rent kommer den ovannämnda upplysningsuppgiften för

praktiskt

att kräva särskilda ansträngningar för spridning av

grundforskningen

resultaten till dem som deltar i samhällets processer vad

policyskapande

den sektorns roll. Man kan t.ex. tänka att årliga

gäller offentliga sig

konferenser anordnas med att sammanföra och

syfte forskning praktik, att särskilda ansträngningar görs för att popularisera forskningsresultat

via tidskrifter med mot i

professionella inriktning tjänstemän offentlig

sektor och att årsböcker eller skriftserier produceras.

Det bör också de forskare som verkar inom disciplinpro-

åläggas

ram att göra särskilda ansträngningar för att anpassa

gammets

av så att de kommer förvalt-

presentationen forskningsresultaten

ningsutbildningen tillgodo.

Bilaga 5B

DEMOKRAII I FÖRÄNDRING

- svenska kommuner och landsting i det lokala välfärdssamhället

av

Professor Gunnel Gustafsson

1 BAKGRUND

Föreliggande disciplinprogram utgör en bearbetning och precisering av det

till forskning om kommuner och som formulerades inom

förslag landsting, Förtroendeuppdragsutredningen (SOU 1989:108). Civildepartementet har

senare tilldelat mig särskilda medel för att utarbeta det program som här presenteras. har använts för två konferenser där den närmare

Bidragen inriktningen och uppläggningen av forskningen om svenska kommuner och

i det lokala välfärdssamhället diskuterats. Den första hölls i

landsting

i december 1990 och den andra i Umeå i februari 1991. Vid båda

Göteborg

dessa tillfällen deltog statsvetare från institutionerna i Lund,

Göteborg,

Stockholm, Umeå och Uppsala. En mer ingående redovisning av vad arbetet resulterat i återfinns i avsnitt nedan.

fyra

2 FÖRÄNDRINGAVSAMHÃLLETOCH HUVUDFRÃGESTÄLLNINGAR

Sverige är i ökande grad en del av världen och internationalisering påverkar

även kommunalpolitiken. Min bedömning är, att vår tid i historiens eftersken kommer att framstå som början på en ny De så kallade västdemokrati-

epok.

erna befinner i ett skede då det industridominerade samhället ersätts av

sig

ett som är informations- och De etablerade

kunskapsbaserat. politiska

systemen står samtidigt inför krav på konstruktiva förändringar. Inte minst den lokala demokratin befinner i ett Den

sig viktigt förnyelseskede.

av makt och ansvar från staten till kommuner och

pågående omfördelningen

landsting och sedan vidare nedåt inom dessa är exempel försök att

på

förbättra demokratin genom att mobilisera ett stort antal människor i

syfte

att diskutera och besluta om framtida samhällsmål liksom sätten att nå dem.

När det gäller den sektorn i Sverige är en huvudtendens således,

offentliga

att beslut och ansvar i formellt avseende flyttas från nationell nivå till lokal och övernationell. ändras emellertid relationerna mellan nivåer,

Samtidigt

aktörer och stater sätt som bara delvis är kända och

på analyserade.

Hierarkier och politisk styrning tenderar att ersättas av nätverk och förhandlingar som inte bara är transnationella utan ofta också överskrider gränserna mellan privat och offentligt. Det faktum att en formell ansökan om svenskt EG-medlemskap kan komma att föreligga relativt snart

understryker givetvis

behovet av kunskaper om hur kompetens och värdefördelning ändras såväl inom den offentliga sektorn som inom hela det lokala välfärdssamhället. Med andra ord: Hur är den svenska välfärdsstaten, särskilt kommuner och

numera och i hur är det fråga om en lokal

landsting, organiserad hög grad

stat? Hur de olika delarna? Hur har förändrats och

samspelar samspelet

varför? Vad har frikommunförsöken i detta avseende? Vilka organ

betytt

och nivåer sköter mellannationella kontakter i vilka frågor? Vilka kontakter förekommer mellan å ena sidan svenska kommuner och och å den

landsting

andra motsvarande i andra länder och vilken förändring i kontaktorgan mönstren har ägt rum? _ så att sambanden med värdefördel

Kompetensfördelningen analyseras

klart. Det under vilket studien genomförs

ningen framgår förändringsskede

det att åstadkomma en samlad av handlandet hos olika

gör viktigt analys

aktörer ett visst lokalt eller territorium, vilket sammanfaller med

på regionalt

t ex kommun eller om och hur lokala beslutsfattare

landsting. Frågan gäller

samarbetar eller förhandlar med, styr eller styrs av, offentliga och

respektive

aktörer eller nationell nivå i och i andra länder.

privata på regional Sverige

Mer Hur ser sambandet mellan demokrati och välfärd ut i ett lokalt

precist:

Hur det sätt på vilket olika aktörer samspelar

perspektiv? påverkar

välfärdsnivå och av service? Vad kännetecknar det lokala välfärds-

fördelning

samhället om vem som får vad, när och hur, dvs genom staten,

ifråga

eller andra sammanslut-

kommunerna, landstingen, företagen, familjen

Vilka har rum i detta avseende?

ningar? förändringar ägt

inom det lokala välfärdssamhället är, som framgått,

Organiseringen

föremål för Service och välfärd som tidigare beslutades,

omvärdering.

och inom sektor tenderar att privatise-

organiserades producerades offentlig

ras och En i den debatten ofta framförd

marknadsanpassas. politiska

att ansvaret för viss verksamhet, till

ståndpunkt år, offentlig exempel

och bör föras över till ideella eller individuella aktörer.

sjukvård barnomsorg,

Debatt om fördelar och nackdelar med nya kollektiva lösningar av typen och eller med eller utan subventioner från

kooperativ entreprenader företag

det förekommer allmänt och gäller ett flertal politikom-

offentliga ganska

råden. Det intressanta blir i detta att undersöka hur landsting,

sammanhang

kommundelar och av olika typer diversifierar

kommuner, samarbetsorgan

och vilken betydelse detta får för medborgarönskemålens

lösningarna

Vilka olika av lokala och samverkansformer

förverkligande. typer organ

mellan kommuner och finns? I vilka frågor förekommer gränsorga-

landsting

mellan och sektor? Vad introduktionen av

nisering privat offentlig betyder

och i samband med kommuners

nya prisbildnings- prissättningsmekanismer

och och av Hur och vilket sätt

landstings köp försäljning tjänster? mycket på

försöker och särskilt maktlösa grupper t ex kvinnor, ungdomar

medborgare

och invandrare utbudet av service och välfärd och hur lyckas de?

påverka

Med andra ord: Vilka kommunernas och landstingens

frågor tas upp på

av vem och med vilket resultat? I vilka råder och

agenda, frågor enighet

vilka frågor är kontroversiella? Vilka intressen och behov

tillgodoses direkt

av kommuner och och vilka av andra aktörer landsting i det lokala

välfärdssamhället, eventuellt efter eller

påstötningar reglering genom

kommunala eller andra beslut? Vilka är aktiva och och

grupper inflytelserika

vilka har svårare att sin stämma hörd?

göra

Forskningsprogrammet Demokrati i föreslås således samman-

förändring

fattningsvis bedrivas i med två huvudteman;

enlighet

1 Faktisk mellan

kompetensfördelning stat, landsting, kommuner och

privata aktörer som och samt härmed

familj företag sammanhängande

inomnationell och inomkommunal variation om av

ifråga fördelning

service och välfärd

(Central local government relationships extended).

2 Det lokala i första hand kommuners och

välfärdssamhällets, landstings,

förmåga att fånga upp och önskemål och krav

förverkliga medborgarnas

(Responsiveness to citizens’

demands).

Det faktum att lokalsamhället i förändrats och bland

Sverige kraftigt annat

blivit mer internationellt leder till att

slutsatsen, kommunforskningen bör

bedrivas i ett med

komparativt perspektiv tyngdpunkt på jämförelser med

särskilt de kommunerna. Detta att

europeiska betyder, jämförbarhet och

praktiska jämförelsemöjligheter bör skapas med den som kommunforskning

förekommer på annat håll. För att få de svenska kommuner-

perspektiv på

nas verksamhet skall mellannationella vad

översiktliga jämförelser göras gäller följande relativt indikatorer av för lättillgängliga betydelse program-

mets huvudteman;

* nationell, regional och lokal och sektorns

självstyrelse offentliga uppgifter inom det lokala välfärdssamhället;

* historisk tradition och vad kommuninvånares

bakgrund gäller inflytande

samt lika och

behandling tillgång till service;

* lokal särskilt lokal

resursmobiliseringsförmåga, beskattningsrätt och

faktiska t ex inkomstskatt, m m.

beskattningsprinciper, förmögenhetsskatt

Vid sidan om dessa bör i delstudie

översiktliga systemjämförelser varje en viss, men empiriskt begränsad, jämförelse med annat land

något genomföras.

Syftet är i detta fall att borra om av

på djupet ifråga någon viktig aspekt medborgarönskemålens förverkligande eller

kompetensfördelningen.

3 FÖRNYELSE OCH KONTINUITET I KOMMUNFORSKNINGEN

Svensk har två stora nationella kommunforsknings-

statsvetenskap genomfört

Den första så kallade inledde sitt

program. kommunalforskningsgruppen arbete 1960-talet i anslutning till den då pågående indelningsreformen på

och finansierades av Riksbankens Jubileumsfond. Ett stort antal licentiatoch skrevs inom projektets ram. Den andra forsknings-

doktorsavhandlingar

sin verksamhet i slutet av 1970-talet och lade

gruppen påbörjade tyngd-

punkten på en utvärdering av kommunsammanläggningarna. Programmet

finansierades av statsmedel efter en särskild och knöts till den

proposition

parlamentariska Kommunaldemokratiska kommittén. Deltagarna utgjordes

i huvudsak av forskare. Under 1980-talet har kommunforskning

disputerade

kommit bred front i har den svenska forskningen

igång på Europa. Samtidigt

inom området av aktivitet. De som genomförts har

präglats dämpad projekt

ofta varit relativt små och utan direkt till varandra. Det är

koppling

att det program som här föreslås kännetecknas av god balans

angeläget

mellan Förnyelse och kontinuitet. Den om kommunurval och bas för arbetet

uppläggning ifråga empirisk som nu (se nedan) medger longitudinell analys särskilt ifråga om planeras

vissa av förverkligande. Vad gäller

aspekter medborgarönskemålens

och teoretiska mer allmänt innehåller det

frågeställningar utgångspunkter

här en rad Fokuseringen på det lokala

presenterade programmet nyheter.

territoriet, inte enbart de lokala systemen, medför således vissa

politiska

i teoretiskt avseende. Konsekvenserna av dessa

genomgripande förändringar

om av av avsnitt nedan.

ifråga precisering frågeställningarna framgår fyra

Redan här bör dock framhållas att två den lokala välfärdspoliti-

aspekter på

ken är helt Den ena gäller kvinnors

nya i kommunforskningssammanhang.

och och den andra transnationaliseringen av det

organisering inflytande

svenska samhället.

Demokrati, Organisering, Makt, Reglering, Autonomi, Decentralisering

och är som kommer att stå i centrum för den

Styrning exempel på begrepp

teoretiska diskussionen. Det finns inom som helhet

forskningsprogrammet

en ambition att teoretiska till tänkandet om hur det lokala väl-

ge bidrag

färdssamhället förändras, varför förändringarna sker och särskilt hur de av och påverkar den lokala demokratin. Pluralism kommer att råda

påverkas

i teoretiskt avseende och även normativ analys planeras ingå i

politisk

aktiviteterna. Detta innebär inte att eller de praktiska bidragen på

empirin

sätt ses som underordnade. Det finns tvärtom stora ambitioner att få

något

till stånd ett konstruktivt och mellan kvalificerade

långsiktigt samspel

och kommunforskare. Det bedöms således vara viktigt att ta

praktiker

tillvara och vidareutveckla den tradition av praktiknära kommunforskning

som redan finns i

Sverige.

När de två tidigare

kommunforskningsprogrammen genomfördes gjordes,

som nämnts, en anknytning till då aktuella

frågor gällande indelnings-

reformen av densamma. Samtidssamhällets

respektive utvärderingen

komplexitet gör det nu motiverat både att ett brett teoretiskt

anlägga

perspektiv på den lokala välfärdspolitiken och att få till stånd en

kontinuer-

lig dialog mellan forskarna och dem som är verksamma i det

pågående

förnyelsearbetet. Mitt förslag är att det svensk eller nordisk basis

på gärna

tillskapas en motsvarighet till den amerikanska APPAM organisationen (Association for Public Policy Analysis and Management). Organisationen

bör bygga på individuellt Dess aktivitet blir anord-

medlemskap. viktigaste

nandet av årliga konferenser där både forskare och praktiker presenterar idéer, projekt och resultat av eller Forskarna bör

utvecklingsarbete forskning.

komma från ett flertal humanistiska och tekniska

samhällsvetenskapliga,

ämnen med ekonomi och Aktiviteterna

tyngdpunkten lagd på statsvetenskap.

organiseras i första hand inom ramen för eller debattfora men

arbetsgrupper

utgör också viktiga inslag. Vid konferenserna förevisas

prestigeföreläsningar

dessutom skriftligt materiel av olika

slag.

En fördel med att föra ut detta sätt är, att

forskningsresultat på grunden

läggs för goda kontakter även mellan de tillfällen då nya böcker publiceras och konferenser rum. Det skede som samhället nu befinner i

äger sig gör

det, enligt min särskilt att och forskare

mening, viktigt praktiker skapar

förtroendefulla relationer mellan varandra och att ömse

förväntningarna på

håll är realistiska. Forskare kan ofta medan

belysa viktiga samhällsproblem,

det bör vara upp till att med av ta

politikerna hjälp tjänstemän och experter

ställning till hur problemen bör lösas och vidta av

åtgärder lämpligt slag.

Under en bör konferenser efter APPAM-

etableringsperiod (ca fyra år)

modell basfinansieras av i och

disciplinprogrammen företagsekonomi

statsvetenskap. Forskare och från andra länder kunde till

praktiker inbjudas vissa engelskspråkiga specialseminarier.

Med tanke vilka det ovan skisserade

på problemställningar forskningspro-

grammet är avsett att bör i det arbetet

belysa tyngdpunkten empiriska läggas

på intervjuer och kvalitativa data snarare än på enkäter. I likhet med vid 1979 års urval bör såväl ett större (cirka 25 som ett mindre

kommuner) (fem

kommuner) urval göras. Därutöver i

planeras undersökningar fyra landsting.

Urvalen konstrueras så att största med studier

möjliga jämförbarhet tidigare

åstadkoms. De tre storstäderna ingick inte i urval. Såväl

tidigare praktiska

som teoretiska skäl gör det att utesluta dem de

orimligt idag. Enligt

preliminära överväganden som finns skall två av de tre storstäderna i

ingå

de som inom ramen för föreliggande program?

undersökningar genomförs

4 PRECISERING AV FRÅGESTÄLLNINGARNA

Efter diskussion vid de två konferenserna i Göteborg och Umeå

ingående

kunde fem av Dessa gäller: (1)

huvudgrupper frågeställningar preciseras.

Kvinnors makt och i lokalsamhället, och

inflytande (2) Transnationalisering autonomi, och politiker, (4) Lokalsam-

regional/lokal (3) Val, medborgare

Lokal - kvalitet

hällets förvaltning, samt (5) välfärdsproduktion omfattning,

och Som nämnts är de två första områdena helt nya

tillgänglighet. tidigare

i Tema tre, och fem anknyter däremot

kommunforskningssammanhang. fyra

nära till klassiska inom kommunforskningen. De

problemställningar

som emellertid starkt av den här

perspektiv på frågorna anläggs påverkas

valda det lokala territoriet. Ett inte obetydligt inslag av

fokuseringen på

kommer därför att också i de undersökningar som

nytänkande återspeglas

under dessa rubriker. Nedan sammanfattas översiktligt tankar

genomförs

som är redovisade i särskilda vilka förutom

ingående promemorior,

och också innehåller referenser till

frågeställningar metodöverväganden

relevant litteratur inom respektive område?

Kvinnors makt och i lokalsamhället

inflytande

och könsteoretisk har sällan kombinerats.

Kommunforskning forskning endast i ringa utsträckning Tidigare kommunforskningsprogram ägnar

kvinnorna I den mån kön förekommer är det som en

uppmärksamhet.

1 i en De närmare övervägandena om urval rn rn är redovisade promemoria, - tankar om urval rn Kommuner och landsting i samspel med sin omgivning några m, Folke Johansson, mars 1991.

h! Om kvinnors Följande promemorior avses: Maud Landby Eduards organisering i den kommunala mars 1991; Janerik Gidlund och

och inflytande välfärdspoIitiken,

Magnus Jerneck Transnationaliseringen av det svenska samhället, mars 1991; Folke Johansson, Lars Strömberg och Jörgen Westerståhl Medborgarunderdecember och sökningen, 1990; Henry Bäck Politiker och partier i kommuner februari 1991; Björn Beckman Professionalisering, organisering och landsting, autonomi i lokalsamhällets förvaltning, mars 1991; Evert Vedung Den svenske - lokal tillsyn, utvärdering och informationsåterfÖring, mars 1991;

gatubyråkraten

Tommy Möller Offentlig serviceproduktion, februari 1991 samt Lars Strömberg och Folke Johansson i det lokala välfärdssamhället, mars 1991.

Serviceproduktion

Promemoriorna finns vid statsvetenskapliga institutionen, Umeå

tillgängliga

universitet.

en variabel i likhet med ålder, och

individegenskap, socialgrupp utbildning,

inte som en Detta kan delvis ses som ett

självständig analytisk kategori.

tidsfenomen. Det första programmet Kommunal - kommunal

självstyrelse

indelning, startade redan 1966, i en tid då var

kvinnoforskningen föga

utvecklad. Den totala frånvaron av kvinnor i vissa studier kan

(och män)

ändå te sig märklig. I delar av det andra stora av

programmet, Utvärdering

kommunindelningsreformen presenteras data av intresse ur ett

könsperspektiv. Någon systematisk analys av dessa genomfördes dock inte. Här finns

således möjligheter till vissa jämförelser över tid. Forskning om kvinnors och den kommunala

påverkan på lokalpolitiken

välfärdens mellan kvinnor och män torde vara fruktbar i flera

fördelning

hänseenden. Den teoretiska främst av en

förnyelsen utgörs fördjupad analys

av medborgar- och När könsdimensionen

demokratibegreppen. analyseras

i förhållande till rådande individ- och kan intressanta

klassparadigm

jämförelser göras. Ett studium av det nära och livets kan

vardagliga politik

förväntas få såväl teoretisk som praktisk Den

betydelse. övergripande frågan

formuleras sätt: Hur handlar kvinnor lokal nivå för att

på följande på

påverka sina villkor och vilka förmåner tilldelas dem? Det är att

viktiga göra

en analytisk mellan och den

koppling medborgarnas politiska agerande offentliga politikens utfall.

Den teoretiska är kvinnors kollektiva handlande och mot-

utgångspunkten

ståndet mot dess dvs vad som hindrar dem att vidta I

yttringar, åtgärder.

detta ligger ett medvetet aktörs- och en vem

maktperspektiv, fokusering på

som gör vad, när och hur snarare än vem som får när och hur. Kvinnors

vad,

kollektiva handlande kan vara av olika karaktär. Det kan av

utgöras nätverk,

demonstrationer, samarbete över aktivitet etc.

partigränserna, facklig

Framgångsrik kvinnopolitik innebär att kvinnor agerar tillsammans i

frågor

som är viktiga för kvinnor och med ett utfall kvinnor.

som gynnar Naturligt-

vis måste även utfall diskuteras som är för men där en

positiva kvinnor, medveten och organiserad saknas. kvinnopolitik

Utifrån ovan skisserade kan utformas

frågor empiriska undersökningar på

en olika sätt. Huvudtanken är här att ut ett antal

mängd välja policyområden

som studeras från initiativ till resultat. Dessa områden bör vara brett definierade, ha könsteoretiskt innebörd och vara olika till sin

grundad

karaktär. Tre sådana är: arbete, och

politiskt inflytande kroppslig integritet.

Kvinnors krav arbete och förbättrade arbetsvillkor till stor del

på ligger

utanför traditionell Arbete sker i som

partipolitik. hemmet, i egen regi,

anställd i det eller inom den sektorn. Kravet

privata näringslivet offentliga

på fler kvinnor i politiken har däremot till stor del riktats mot de

politiska

partierna, men kvinnor har också skaffat andra

sig plattformar för att agera

politiskt och ta i det rummet som

därigenom plats offentliga medborgare.

Slutligen har eller livskvalitet- aspekten, här

klient/konsumentperspektivet,

till en kvinnospecifik fråga, dvs stöd till kvinnor som utsatts för

begränsats

våld. Även annan välfärd och service, som barn- och kan

äldreomsorg,

emellertid diskuteras ur ett könsteoretiskt perspektiv. Detta kommer också att ske inom ramen för Lokal -

delprogrammet välfärdsproduktion omfattning, kvalitet och tillgänglighet.

En studie av kvinnors arbete blir framför allt en studie av kvinnors organiserade krav på kommunen som arbetsgivare; arbetstider, löneförhandlingar, lönesystem, m m. Stora kvinnodominerade

jämställdhetsplaner arbetsplatser, som barnomsorgen, skolan, äldrevården och annan offentlig omsorg kommunaliseras, bolagiseras och avregleras. Vad betyder dessa

för kvinnor? Hur är frågan om kvinnors arbets-

förändringar politiserad

villkor?

Analysen av politiskt inflytande gäller i första hand hur kvinnor agerar för att öka sin och aktivitet. Partiernas av

politiska representation nomineringar

kvinnor, deras arbete i för att engagera fler kvinnor i den kommunala

övrigt partipolitiken samt de politiska partiernas kvinnoförbund är viktiga att

studera. Men även kvinnors utomparlamentariska aktioner för att öka sitt politiska inflytande bör undersökas. Flera studier visar att kvinnor och män

sina intressen i olika former. I denna delstudie

uttrycker politiska ingår

också diskussioner om synen demokrati samt

principiella kvotering, på frågan om representation medför makt och inflytande. Det sista policyområdet, frågan om kvinnors kroppsliga integritet, gäller

såväl kontrollen över den egna som rätten att ej behöva frukta

kroppen

övergrepp. Våld mot kvinnor är ett problem som, trots aktiva kvinnogrupper, sent kommit den i Två av tre kommuner

på politiska dagordningen Sverige.

underlåter att ge stöd till misshandlade kvinnor i form av

kvinnojourer.

Kvinnors krav på den här får svag respons från den lokala

punkten

välfärdsstaten. Varför? Vilka andra har Frågorna

lösningar problemet?

knyter an till diskussionen om politikens räckvidd och distinktionen

offentligt-privat.

Transnationaliserin och r ional lokal autonomi

En fundamental förändring i Sveriges politiska förutsättningar under senare år gäller nationens förhållande till den europeiska omgivningen. Förändringen av tidigare svenska beslut gällande anpassning av regelsystemet markeras

i den så kallade vitboken för den inre marknaden i EG, genom förhand-

mellan EFTA och EG om ett s k EES-avtal (European Economic

lingarna

Space) samt i regeringens krispaket hösten 1990 där önskvärdheten av ett svenskt medlemskap i EG framhölls. I december 1990 öppnade riksdagen

formellt dörren för en ansökan om svenskt redan under

EG-medlemskap

1991. Inom ekonomin sker en omvandling på så sätt att näringslivet skapar nya koncerner i form av produktionsnätverk som överskrider nationsgränserna. utgör de fria flödena av över

Samtidigt finanskapital gränserna

restriktioner för den inhemska ekonomiska i form

politiken. Miljöproblemen

av luft- och vattenföroreningar framstår som på frågor som inte

exempel

effektivt kan lösas inom ramen för existerande institutioner. En

politiska

dimension kan också noteras inom medierna.

tydlig europeisk

Dessa förändringar är väl kända, men innebörd för det svenska

deras poli-

tiska systemet år ändå oklar. I synnerhet som osäkerheten är stor ifråga om EGs färdriktning. Går den mot ett United States of Europe eller mot ett

utvidgat politiskt och ekonomiskt samarbete? Begreppet transnationalisering

används här som sammanfattande benämning på denna sammanvävning av staterna i västra Europa. En viktig iakttagelse är, att mängden

icke-statliga

aktörer är omfattande och i snabb tillväxt inom denna

mycket integrerade struktur. Transnationalisering syftar således inte på utrikespolitik i snäv

mening, utan antyder en förändring där snart sagt alla traditionella inrikes-

har en dimension. Det i sakens natur att

politiska frågor europeisk ligger

denna berör många aspekter av svenskt samhällsliv och att ett

förändring forskningsprojekt tvingas koncentrera sig på några få områden. Särskilt intressanta teman bedöms vara folkstyrelse, välfärdssystem, infrastruktur,

och lokal autonomi samt de inbördes sambanden mellan dessa.

regional

är här, att studera innebörd för kommuner

Syftet transnationaliseringens och landsting - med särskild tonvikt på folkstyrelsen och välfärdssystemen.

Skapar EGs institutioner nya förutsättningar för hela den politiska

I vilken länkar och till

processen? utsträckning sig partier organisationer

transnationella nätverk? Hur implementeras beslut som fattas utanför Sverige? Hur rättssäkerheten och omprövningen

påverkas domstolssystemet,

av det svenska välfärdssystemet? Hur förändras regionala och lokala investeringar i infrastruktur? Förekommer kommunal utrikespolitik?

Den nordiska välfärdsstaten är en avvikare i Europa. När Sverige transnationaliseras kommer detta därför, med stor sannolikhet, att innebära omprövning och förändring i riktning mot ett samhälle där staten är en av flera möjliga producenter av välfärd och service. Tendensen till uppluckring av gränserna mellan privat och offentligt kommer därmed att förstärkas. Politiskt och ideologiskt kan den nya situationen innebära betydande utmaningar. Företrädare för den svenska välfärdsstaten har tenderat att betrakta vårt samhälle som ett ideal eller en modell mot vilken andra stater

borde sträva. Detta har inte sällan lett till både ointresse för och

naturligt

om förhållandena i andra länder. Nu framförs emellertid krav

okunskap på

såväl grundläggande vad gäller relevansen av utländska

attitydförändringar

erfarenheter som om inte minst de och administrativa

kunskap politiska

förhållandena i Hur kommer den här

Europa. antydda förändringsprocessen

att påverka självstyrelsen på olika nivåer? att trans-

Mycket tyder på

medför en stark den nationella demokratin.

nationaliseringen påfrestning på

En är, att detta demokratiska underskott av starka

möjlighet kompenseras

lokala och regionala enheter. Kommuner och med

landsting betydande

självständighet skulle således, i med sin lokala kunna

samspel omgivning,

tänkas vara viktiga aktörer under den förestående Det

integrationsprocessen.

är emellertid också att en av statsmakten

möjligt, försvagning genomsyrar

även andra politiska och administrativa nivåer. för

Viktiga impulsgivare

kommuner och är Kommunförbundet och