Drivkrafter för produktivitet och välstånd : Produktivitetsdelegationens betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

å å E å f

å E i

DELEGATION ENS BETÄN KAN DE

PRODU KTIVlTETS

SOU 199182

Drivkrafter

för produktivitet

och välstånd

Drivkrafter

för

produktivitet

välstånd

och

PRODUKTIVITETSDELEGATIONENS BETÄNKANDE SOU 1991 82

Produktivitetsdelegationens betänkande

och expertrapporter

Adress Allmänna Förlaget

Kundtjänst

106 47 Stockholm

Tel 08 739 96 30

Telefax 08739 95 48

Publikationerna kan också köpas i

Informationsbokhandeln,

Malmtorgsgatan Stockholm

Stockholm l99l Norstedts Tryckeri ISBN ISBN 9l-38-1088l-X ISSN ISSN 0375-25OX Best. nr 38-82966-5

Till regeringen

Genom beslut den 289 1989 bemyndigade regeringen dåvarande industriministern Nordberg att tillkalla delegation

en

med uppdrag att genomföra utredning om produktivitetens

en utveckling i Sverige.

Som ordförande tillkallades generaldirektör Allan Larsson och

huvudsekreterare fil. kand. Rolf Skog. Under utredningsom

arbete entledigades Larsson på begäran from 1990ens egen 02-27 och Skog fr.o.m 1990-12-01. Ny ordförande fr.o.m 1990- 04-01 blev ekon. lic. Klas Eklund och huv-udsekreterare

ny fr.o.m 1991-01-01 blev ekon. dr. Urban Karlström. Fil. dr. Lennart Erixon anställdes biträdande sekreterare fr.o.m

som 1990-02-26 för bistå delegationen med visst utredningsar-

att bete och fil. kand. Peter Blomquist fr.o.m 1991-08-12 för hjälp med administrativa göromål.

Ledamöter i delegationen har varit ekonom Dan Andersson, professor Sven-Erik Andersson, docent Villy Bergström, statistikchef Ann-Marie Brâthén, överdirektör Alf Carling tom 1991-04-30, generaldirektör Birgit Erngren, professor Hans G. Forsberg, professor Marianne Frankenhaeuser, fil. dr. Hans- Olof Hagén [from 1990-10-09, finansråd Lars 1-leikensten

1990-02-15, direktör Jan Herin, direktör Lars Hillbom,

from

professor Lennart Hjalmarsson, sakkunnig Mats Isaksson [from 1990-05-21 t.o.m 1991-09-30, direktör Olle Johansson

1990-02-01, professor Lars Lundberg, koncernchef

from

Kjell Nilsson, utredningschef Roland Spånt, professor Eskil

Wadensjö och utredningschef Christer Öhman tom 1990- 09-09.

Delegationen får härmed överlämna sitt huvudbetänkande. Två särskilda yttranden har lämnats Jan Herin, Olle Johans-

av

och Kjell Nilsson, samt Dan Andersson, Villy Bergström son

och Roland Spånt. Som underlag för sitt arbete har delegationen utgivit ett antal böcker och rapporter, förtecknas i

som en bilaga till detta betänkande.

Stockholm den 310 1991

Klas Eklund Dan Andersson Sven-Erik Andersson Villy Bergström Ann-Marie Brâthén Birgit Erngren Hans G Forsberg Marianne Frankenhaeuser Hans-Olof Hagen Lars Heikensten Jan Herin Lars Hillbom Lennart Hjalmarsson Olle Johansson Lars Lundberg

Kjell Nilsson Roland Spånt Eskil Wadensjö

Urban Karlström

Innehåll

Sammanfattning 15

Utredningsuppdraget 45

1.1 Direktiv 45 1.2 Delegationens arbete 46 1.3 Disposition betänkandet 48 av

Del Vad är problemet

Inledning 53 2.1 Produktivitetsstagnationen 53

2.2¶Vad produktivitetstillväxt 56

ger

2.3¶Varför har produktivitetstillväxten dämpats 57

Produktivitet och välfärd 60 3.1 Välfärd, tillväxt och produktivitet 60

3.1.1¶Välfärdsbegreppet 60

3.1.2 Tillväxtmåttet 61 3.1.3 Produktivitet och välstånd 62 i Kritiken tillväxten 67 3.2 mot 3.2.1 Tillväxtens sociala kostnader 67 3.2.2 Tillväxten och miljön 68 3.2.3 Tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft 70 3.3 90-talets krav 72 3.4 Slutsats 73

4. Vad är produktivitet 74

4.1 Produktivitet och effektivitet 74 4.1.1 Effektivitet 75

4.1.2¶Relationen effektivitet-produktivitet 76

4.1.3 Kvalitet och lönsamhet 78

4.2¶Olika produktivitetsbegrepp 81

4.2.1 Totala eller partiella mått 81

4.2.2¶Arbetsproduktivitet 82

4.2.3¶Arbetsproduktivitet och välstånd 84

4.2.4 Mått på den totala produktiviteten 85 4.3 Slutsatser 89

8 Innehåll

II. är

Del Hur läget

Den statistiska bilden 93 5.1 Den svenska produktivitetsstatistiken 93 5.2 En statistisk bild 95 ny 5.2.1 Näringslivet som helhet 95 5.2.2 Utvecklingen i delsektorer 97 5.3 Nationalräkenskaper och primärstatistik 104 5.4 Kvalitets- och prismätningsproblemet 108 5.4.1 Olika mätmetoder 109 5.4.2 Fallstudier 111 5.4.3 Hur stort är problemet 112 5.5 Tumregler i tjänstesektorn 114 5.5.1 Finansiell sektor 115 5.5.2 Den offentliga sektorn 115 5.5.3 Alternativa beräkningar 117 5.6 Svensk statistik jämfört med utländsk 120 5.7 Behovet förbättrad statistik 122 av 5.8 Slutsats 123

Sverige jämfört med omvärlden 125 6.1 Utvecklingen i ett längre perspektiv 125 6.2 Sveriges långsiktiga tillväxt jämfört med andra länders 128 6.3 Sveriges tillväxt under år jämfört med senare omvärldens 131 6.4 Utvecklingen BNP capita 133 av per 6.4.1 Sverige jämfört med OECD 133 6.4.2 Sverige jämfört med mindre 135 en grupp

6.4.3¶Behandlingen den offentliga sektorn 136

av 6.5 Den relativa utvecklingen produktiviteten 137 av

6.6¶Produktivitetsutvecklingen inom industrin 141

6.6.1¶Svensk industriproduktivitet jämförd med andra

länders 141 6.6.2 När inträffade nedgången 142 6.7 Slutsats 146

Det svenska produktivitetsproblemet 148

7.1¶Vad menas med produktivitetsproblem 148

7.2 Sverige i omvärlden 149 7.2.1 Konvergensteorin 149 7.2.2 Kostnader och växelkurser 152

7.3¶Produktivitetsutvecklingens betydelse för intern

balans 153 7.3.1 Demografi och växande tjänstesektor 154

Innehåll 9

7.3.2 Skattekvoten 155 7.3.3 Scenarier för svensk ekonomi 156 7.4 Kraven på 90-talet 159 7.5 Slutsats 160

lII. Vad har hänt

Vad bestämmer produktiviteten 165

8.1 Produktivitetens bestämningsfaktorer 165 8.1.1 Produktionsfaktorernas kvalitet 166

8.1.2¶Efterfrågetryck och resursutnyttjande 167

8.1.3 Drivkrafter bakom omvandling och tillväxt 168

8.2¶Hypoteser produktivitetsstagnationen 170

om 8.3 Analysens uppläggning 172

Arbetskraft och arbetsmarknad 174 9.1 Drivkrafter och produktivitet 174 9.2 Arbetskraftens sammansättning 175 9.3 Utbildning 177 9.3.1 Utbildningens effekter på produktiviteten 178 9.3.2 Utbildningens omfattning 179 9.3.3 Var finns de utbildade 180 9.3.4 Utbildningens kvalitet 182 9.3.5 Slutsats 189 9.4 Arbetsmarknadens funktionssätt 190 9.4.1 Den externa arbetsmarknaden 190 9.4.2 Interna arbetsmarknader 192 9.5 Lönebildning och belöningssystem 194 9.5.1 Lönenivåns och löneskillnadernas betydelse 194 9.5.2 Lönesystemens betydelse 198 9.5.3 Vad skall belönas 201 9.5.4 Andra belöningar 202 9.6 Skatterna 204 9.7 Arbetsorganisation 206 9.7.1 Från ordergivande till lärande organisation 206 9.7.2 Har Sverige hängt med 208 9.8 Frånvaro och arbetstider 211 9.8.1 Arbetstidens längd 211 9.8.2 Frånvaron 213 9.9 Arbetslöshet och produktivitet 219 9.9.1 Arbetslöshetens påverkan på produktiviteten 219 9.9.2 Arbetslöshetens betydelse enligt olika ansatser 220 9.9.3 Den svenska utvecklingen 222 9.10 Slutsatser 224

10 Innehåll

10. Kapitalbildningen 226

10.1 Drivkrafter för produktivitet 226 10.2 Investeringarna och produktiviteten 227 l0.2.l Investeringarna under tidigare perioder 227 10.2.2 Investeringarnas betydelse för produktivitetstillväxten 229 10.2.3 Investeringarna och stagnationen 232 lO.2.4 Kort- och långsiktiga faktorer 236 l0.2.5 Slutsats 239 10.3 Drivkrafter för investeringar 240 l0.3.l Lönsamhet och relativ avkastning 241

l0.3.2 Skattesystemet 245

10.4 Sparandet 248 10.5 Kapitalets produktivitet 251

l0.5.1 Kapitalproduktivitetens utveckling 252

lO.5.2 Obsolet kapital 253 10.5.3 Driftstiderna 254

l0.5.4 Lagerhållning 257 lO.5.5 Utnyttjandet fastighetskapitalet 258

av 10.6 Kapitalmarknadens funktionssätt 259 10.7 Infrastrukturen 262 lO.7.l Infrastruktur och produktivitet 262

l0.7.2 Infrastrukturkapitalet i Sverige 263

10.8 Den sociala organisationens betydelse 266 10.9 Slutsatser 267

ll. Strukturomvandling och teknikspridning 269

11.1 Drivkrafter för produktivitet 269 11.2 Branschstruktur och överflyttningseffekter 270

1l.2.1 Överflyttningseffekter 270

ll.2.2 Branschstruktur och komparativa fördelar 273

ll.2.3 Effekter på totalfaktorproduktiviteten 275

11.3 Har Sverige för lite high-tech 275

1l.3.l Omfattningen den högteknologiska

av produktionen 276 ll.3.2 Effekter på produktiviteten 279

11.4¶Hur snabbt går strukturomvandlingen 281

11.5 Omvandlingstryck och drivkrafter för struktur-

omvandling 282 l1.5.1 Internationaliseringen 283

1l.5.2 Inhemska drivkrafter för strukturom-

vandling 283

11.6 FoU, teknikspridning och produktivitet 285 11.6.1 FoUs effekter på produktiviteten 285 1l.6.2 Svensk FoU-verksamhet 286

11.6.3¶Teknikspridning 290

Innehåll 11

11.7¶Finansieringsfrågor 291

ll.7.l Statligt innovationsstöd 292 1l.7.2 Venture-capital-marknaden 294 11.8 Slutsatser 295

12. Konkurrens och regleringar 298 12.1 Konkurrens och omvandlingstryck 298 12.2 Bristande konkurrens 299 l2.2.l Olika former konkurrensbegränsningar 300

av l2.2.2 Effekter bristande konkurrens 302

av 12.3 Konkurrensen i Sverige 304 l2.3.l Utvecklingen konkurrensen 305

av l2.3.2 Sektorskillnader 307 12.3.3 Effekter på produktiviteten 308 12.4 Internationalisering, konkurrens och produktivitet 311 l2.4.l Internationalisering och produktivitet i

teorin 31 1 l2.4.2 Internationaliseringen i praktiken 313 l2.4.3 Effekter på produktiviteten 316 12.5 Regleringar och produktivitet 318 12.5.1 Motiv för regleringar 319 12.5.2 Regleringars effekter 321 125.3 Påverkan på produktiviteten 324 12.6 Fallstudier 325

12.6. 1 Miljöregleringar 325

12.62¶Byggsektorn 327

l2.6.3 Jordbruk och livsmedel 329 12.6.4 Skogen 331

12.6.5¶Transportsektorn 333

12.66 Slutsats 334 12.7 Den offentliga sektorn 335 l2.7.l Huvudmannaskap och konkurrens 335 l2.7.2 Sjuk- och hälsovård 338 12.7.3 Skattekvoten 339 12.8 Ny konkurrenslag 340 12.9 Slutsatser 342

IV. bör

Del Vad göras

13. Utgångspunkter för strategi för höjd produktivitet 345

en 13.1 Varför har produktivitetstillväxten dämpats 345 l3.l.1 Nedgången under 1970-talet 346 l3.l.2 Varför växer Sverige långsamt 347 13.2 Utgångspunkter för politiken 350

12 Innehåll

13.3¶Rollfördelningen i ekonomin 353

13.3.1 Behovet politiska insatser 353 av 13.3.2 Statens och företagens 354 ansvar 13.4 Slutsats 354

14. Företagens och organisationernas 356 ansvar 14.1 Delat ansvar 356

14.2¶Arbetsorganisationen 357 l4.2.l Samtidigt och långsiktigt förändringsarbete 357

14.2.2 En modern organisation 359

14.3¶Kapitalrationalisering 361

14.4¶Kvalitetssäkring 362

14.5¶Omvandlingstryck 364

l4.5.l Yttre och inre tryck 364 l4.5.2 Tryck genom kortade cykeltider 366

14.6¶Lönebildning 367

14.6.1 Lönenivån 367

l4.6.2 En produktivitetsbefrämjande lönestruktur 368

14.7 Organisationerna 371 14.8 Hur påverka attityder 371

l4.8.1 Ledningens 372

ansvar

I4.8.2 Kunskapsspridning 373

15. Statsmakternas uppgift 375 15.1 Vad kan staten göra 375 l5.1.l Nya förutsättningar för ekonomisk politik 375 l5.l.2 Den ekonomiska politikens uppgift 376

15.2¶Stabiliseringspolitiken 378

15.3¶Det mänskliga kapitalet 379 l5.3.l Utbildning 379

15.3.2 Arbetsmarknaden och arbetsmarknadspolitiken 385

15.3.3¶Arbetsmiljö och arbetsorganisation 386

15.4¶Realkapitalet 387 l5.4.1 Kapitalbildningen 388

l5.4.2 Infrastrukturen 391 15.4.3 Sparandet 394

l5.4.4 Kapitalutnyttjandet 396

15.5 Teknisk utveckling 397 15.6 Konkurrens och resursallokering 399

l5.6.l Internationaliseringen 400

15.6.2¶Konkurrenspolitik 402

15.6.3¶Regleringar 403

Innehåll 13

15.7 Skattesystemet och den offentliga sektorn 404

l5.7.l Höjd produktivitet i offentlig sektor 405

l5.7.2 skattesystemet 407 15.8 En helhetsstrategi för produktivitet 409

Särskilda yttranden 4 l 4

Bilagor

Delegationens ledamöter 427 Direktiven 429 Uppdrag samarbete med arbetslivfonden 436

om

Tilläggsdirektiv 437

Förteckning över publicerade rapporter 438

Sammanfattning

Sverige har produktivitetsproblem de kan övervinnas drivkrafterna - men om för förnyelse och förkovran förstärks och omvandlingstrycket i den svenska ekonomin skärps. Detta är huvudslutsatsen i produktivitetsdelegationens betänkande.

Produktivitetstillväxten har dämpats under 1970- och 80-talen, i Sverige liksom i andra västländer. Den svenska tillväxten har dock fallit Nedmer. gången har skett vid två perioder; vid mitten 1970-talet och under slutet av av 1980-talet. En viktig orsak till eftersläpningen under dessa perioder är utformningen stabiliseringspolitiken, minskat omvandlingstrycket och försvaav som gat drivkrafterna för kapitalbildning i Sverige. Det finns också strukturella tillväxtproblem i svensk ekonomi. Mot denna bakgrund föreslår produktivitetsdelegationen strategi för en tillväxt med tre huvudinslag

l Skärpt konkurrens för att stärka drivkrafterna för produktivitet och öka omvandlingstrycket. Detta innefattar bl. fast växelkurs, stängd akutmota. tagning, EG-medlemskap och introduktion konkurrens i fler branav mer scher, inte minst i den offentliga sektorn. 2 Förbättrade drivkrafter för människors arbete och förkovran; bättre utbildning, effektiv arbetsorganisation samt lönebildning premien mer en som

kompetensutveckling och

erar ansvar.

3¶Förbättrade drivkrafter för realkapitalbildning; fasta stabiliseringspolitiska

spelregler, bättre relativ avkastning på reala investeringar, bättre stimulans för sparande och för modernisering infrastrukturen. ett program av

Delegationen menar att programmet för tillväxt bör genomföras snarast och samlat. En fortsatt svag produktivitetsutveckling kommer att medföra svåra ekonomiska problem, med försämrad konkurrenskraft och risk för stora skattehöjningar.

I

Utgångspunkter

Produktivitetsdelegationen

Produktivitetsdelegationen tillsattes 1989 med uppdrag att ut-

reda bakgrunden till den långsamma produktivitetstillväxten och regeringen underlag för tillväxtbefrämjande politik.

ge en

Delegationen expertkommitté, med ledamöter från nä-

är en ringsliv, intresseorganisationer, administration och forskning och har haft till uppgift att besvara fyra frågor

I-Iur skall mäta produktivitet i avancerad, internatio- 0 man en

naliserad tjänsteekonomi Vad bestämmer produktivitetsutvecklingen i Sverige

Har Sverige produktivitetsproblem, och vad beror de i så fall 0

på

Vad kan göra åt dem 0 man

Delegationen har aktivt samarbetat med arbetslivsfonden, för

studera samspelet mellan arbetsorganisation och produktiatt vitet och initiera praktiskt förändringsarbete på några arbetsplatser. Vidare har delegationen genomfört ett omfattande utredningsarbete, vilket resulterat i tio volymer med expertrapporter. Dessutom har delegationen låtit publicera en debattbok vad kan göras för att modernisera arbetsorga-

om som nisationen. Föreliggande betänkande summerar delegationens slutsatser och rekommendationer.

Bakgrunden

Bakgrunden till tillsättandet delegationen är den nedgång

av

produktivitetstillväxten som drabbat hela västvärlden sedan av mitten l970-talet. Produktivitetstillväxten i OECD-områ-

av det under 1970- och 80-talen bara hälften 1960-talets.

var av Utvecklingen är i stort sett densamma i alla västliga industriländer.

En rad utredningar har genomförts runtom i världen för att utröna orsakerna till dämpningen tillväxten. Fyra typer av

av förklaringar har presenterats

Att nedgången skulle följd akuta chocker under

vara en av

1970-talet, då framför allt oljekriserna.

18 Sammanfattning

2 Att nedgången återgång till det normala, efter 1950är en och 60-talens extremt goda tillväxt. Den sistnämnda skulle

då följden ett antal tillväxtbefrämjande faktorer

vara av förelåg efter det andra världskriget, och som bl.a hängsom de med återuppbyggnaden efter kriget. När dessa samman faktorer gradvis klingade ut, dämpades tillväxten. 3 Att nedgången skulle vara en följd av att västländernas ekonomier fungerat trögare, framför allt pga högre skatter och fler regleringar. 4 Att stagnationen skulle resultatet dålig och alltmer vara av kortsiktig företagsledning, samt alltmer otidsenlig en ar-

betsorganisation.

Iden svenska debatten har samtliga dessa förklaringar diskuterats. Dessutom har stort intresse ägnats frågan hur den svenska tillväxten förhållit sig till den i jämförbara länder. Vad som särskilt diskuterats i detta sammanhang har varit skattesystemet, omfattningen den offentliga sektorn och effekterna av av

olika regleringar.

Delegationen har undersökt alla dessa frågor, inte känt men sig bunden dem. Under utredningsarbetets gång har vi av funnit det nödvändigt att omformulera hypoteser och bredda

för undersökningen.

ramen

Drivkrafter och omvandlingstryck

Delegationens analys har utgått från två centrala begrepp. För

det första vilka finns för människor och företag

drivkrafter som

att höja produktiviteten. För det andra vilket omvandlingstryck som riktas mot ekonomin. Produktivitet är vad får ut insatta resurser. Man kan man av

antingen mäta arbetsproduktiviteten [produktionen per arbe-

tad timme] eller totalproduktiviteten produktionsresultatet i förhållande till insatserna såväl arbete som kapital. Produkav tivitetsutvecklingen beror därmed kvalitet och på resursernas hur väl de utnyttjas.

0 Med arbetskraftens kvalitet menas människors motivation,

utbildning, kreativitet och förmåga att hantera förändringar. O Med kapitalets kvalitet hur modern kapitalstocken är,

menas dess tekniska nivå, etc. 0 Med effektiviteten i resursutnyttjandet menas att varje människa skall hamna på plats, där hon får tillfälle att utveckla en hela sin potential i rätt företag, i rätt bransch och på rätt -

Sammanfattning 19

plats inom företaget. På sätt skall kapitalet investeras

samma

där det störst resultat.

ger

Allt detta bestämmer produktiviteten i ett statiskt perspektiv

hur de givna utnyttjas. I det långa loppet är - resurserna emellertid inte produktionsresurser gång för alla givna; de

en kan utvecklas, förbättras och förnyas. Produktiva

resurser, konkurrenskraft och komparativa fördelar är därmed något

skapas och förädlas. I detta perspektiv blir det centrala

som vilka drivkrafter finns för att höja produktionsresursernas

som kvalitet och förbättra resursutnyttjandet.

Det handlar, för att konkret, att det skall löna

vara mer om sig för individen förkovra sig, utbilda sig, arbeta

att ta ansvar, och För företagen skall det löna sig mer att investera i

spara. produktion, utveckla teknik och höja kvaliteten än att söka

ny monopol eller spekulera i statspapper.

Det innebär också att strategi för produktivitet

senare en inte handlar att garantera företagen lönsamhet eller en

om bred, bekväm och asfalterad väg framåt. Tvärtom handlar det

att ett tydligt omvandlingstryck måste finnas. Företagen om strävar normalt inte efter produktivitet, utan efter lönsamhet;

de får ökad lönsamhet monopol och subventioner, om genom kommer de att sträva efter detta snarare än höjd produktivitet. De måste därför veta, att de inte ständigt förbättrar

om produktivitet och kvalitet, så kommer de att drabbas genom

-konkurrensen och detta utan att statsmakterna rycker in för

att rädda dem med devalveringar, skattesänkningar eller sub-

ventioner.

Det är således i spänningsfältet mellan omvandlingstryck och drivkrafter produktivitetsutvecklingen avgörs. Ett

som

hårt omvandlingstryck, drabbar den inte ständigt

som som förbättrar sig och samtidigt drivkrafter belönar den som

- som

lyckas; detta är grunden för snabb produktivitetstillväxt.

en

Det är denna väglett delegationens analys det

syn som av

svenska produktivitetsproblemet.

Varför produktivitet

Produktivitetens utveckling är grunden för det materiella välståndet. Om den totala produktionen skall räcka till höjda reallöner, god offentlig service och tillräckligt stor export för att betala importen och det dessutom skall vara möjligt att

arbeta färre timmar och slita mindre på naturresurserna då

-

måste produktiviteten ökas.

20 Sammanfattning

Under det sekel gått sedan industrialiseringen Sverisom av ge tog sin början, har produktiviteten mångdubblats. Detta är grunden för den historiskt exempellösa stegring välståndet av som skett under samma tid. Sverige har förvandlats från ett fattigt land till ett välfärdssamhälle. Arbetstiderna har kortats, reallönerna flerdubblats, boendestandarden lyfts, folkhälsan

förbättrats och utbildningsnivån höjts.

För att det materiella välståndet skall fortsätta att växa, måste produktiviteten fortsätta att stiga. Också för långsiken tigt hållbar förbättring miljön, krävs resurssnål av en mer produktion. Samtidigt har Sveriges ekonomi akuta problem, för sin som lösning kräver ökad produktivitet.

0 Under de senaste decennierna har lönekostnaderna stigit långt snabbare än produktiviteten och snabbare än i kon- kurrentländerna. Under delen 1980-talet ökade senare av produktionen per timme med procent året, medan de en om nominella timlönerna ökade med l0 procent år. Det har per lett till inflation och försämrad konkurrenskraft. Problemen har kunnat skylas över med devalveringar. Denna väg är inte längre framkomlig. Det ställer kravet att snabbt kostpressa

nadsstegringen och samtidigt höja produktiviteten.

Även andra krav har snabbare produktiviteten. När O växt än summan av alla krav med bred marginal överstigit den ekonomiska tillväxten har resultatet blivit bytesbalansunderskott och inflation. För att inflationen skall kunna brytas utan stora sociala kostnader, krävs snabbare produktivitetstillen växt. 0 En fortsatt produktivitetsökning skulle medföra struksvag turella obalanser i den inhemska ekonomin. Den offentliga sektorn finansieras med skatter. Vid långsam produktivitetsökning i offentlig verksamhet, krävs allt större andel att en av de arbetade timmarna utförs där. Det innebär att skattekvoten måste höjas. Om detta skall kunna undvikas, måste produktivitetstillväxtenen ökas i den offentliga sektorn. Kraven skärps av att det största transfereringssystemet, ATP, för att fungera kräver relativt god ekonomisk tillväxt. en

Sverige har således produktivitetsproblem i den meningen att dagens produktivitetstillväxt är för låg i förhållande till människors krav och önskningar, såväl vad gäller privat offentlig som konsumtion. Detta medför problem med konkurrenskraften

och finansieringen den offentliga sektorn. En fortsatt

av svag produktivitetstillväxt leder också i sin förlängning till hårdnan-

Sammanfattning 21

de strid mellan olika fördelningen, med risk för

grupper om skärpta sociala konflikter. Det är därför väsentligt att arbeta för ökad produktivitet oavsett Sverige halkar efter eller

om ej.

Produktivitetstillvâxten jämfört med omvärldens är dock viktig perspektiv. Den påverkar konkurrenskraf-

ur ett annat

medborgarnas relativa standard, dvs standarden i ten och avgör förhållande till levnadsnivån i andra länder. Långsam tillväxt

produktiviteten jämfört med andra länder medför att Sveriav

gradvis måste börja konkurrera med varor och tjänster som ge

lägre reallöner jämfört med omvärlden. Långsam produktiger vitetstillväxt därför successiv eftersläpning standard-

ger en av utvecklingen. Sveriges medborgare skall kunna ha hög

För att standard i förhållande till andra, krävs således en produktivitetstillväxt minst i takt med konkurrenternas.

Kan vi lita på statistiken

En del delegationens arbete har bestått i att granska vad vi

av

produktivitetens utveckling. Därvid har konstaterats vet om att statistiken fått allt svårare att fånga förändringar av pro-

duktiviteten.

En orsak produktionen blir allt intemationali-

är att mer serad. Därmed blir det allt svårare att särskilja nationella komponenter och bidrag till de färdiga produkterna.

En orsak är, att produktionen blir allt differentie-

annan mer

rad och tjänsteinriktad. Kvalitetsförbättringar blir ett allt vikti-

konkurrensmedel. Det gör det svårare att avgöra hur stor gare del prishöjning är att betrakta inflation och hur

av en som som

del är ersättning för ökad kvalitet. Problemet är stor som särskilt stort vid tjänsteproduktion eftersom konsumtion av tjänster i hög grad handlar just upplevd kvalitet. I takt med

om

tjänstesektorn ökat sin andel ekonomin, har därför att av produktivitetsmåtten blivit allt osäkra.

mer

Särskilt stora är problemen vad gäller mätning av produktivi-

i den offentliga sektorn. I de svenska nationalräkenskateten

produktivitetsökningen i offentlig verksamhet till

perna sätts noll. Också för några branscher i den privata tjänstesektorn utnyttjas likartade tumregler.

Svårigheterna att mäta kvalitetsförändringar har medfört att

produktivitetsökningen i delar tjänstesektorn sannolikt

av underskattats i statistiken. Några detaljstudier som delegationen låtit utföra den privata tjänstesektorn tyder på att den

av verkliga produktivitetsökningen, då hänsyn tas till förbättrad

22 Sammanfattning

produktkvalitet, varit högre än den noterats i nationalräsom

kenskaperna.

Osäkerheten den offentliga sektorn är Delegatioom större. nens uppfattning är att stora delar den offentliga sektorn av uppvisade en mycket sannolikt t.0.m. negativ produktisvag

vitetsutveckling under den snabba utbyggnaden på 1960- och

70-talen. Sannolikt har emellertid produktivitetsutvecklingen i den offentliga verksamheten förbättrats under l980-talet.

På grund dessa och andra mätproblem, olika av samt met0der att lösa dem, föreligger betydande svårigheter det

när gäller

att jämföra den svenska utvecklingen med den i omvärlden. Allmänt gäller därför att bör visa varsamhet vid man stor

internationella produktivitetsjämförelser.

Förbättrad statistik

Statistiken i alla länder är således osäker. Det går dock - inte att hävda att eventuell statistisk missvisning under en senare år skulle ökat så kraftigt och så systematiskt i unde-rskattande riktning att den i sig förklarar den uppmätta nedgången av tillväxten. Inte heller kan statistikbrister förklara det svenska tillväxtmönstret i förhållande till andra länder. Det finns ingen anledning att tro att den svenska statistiken under de senaste åren plötsligt skulle blivit sämre andra länders än

när det gäller att fånga produktivitetsökningar. Tvärtom tyder

det mesta på att den svenska statistiken förhållandevis är av hög kvalitet.

Likväl bör statistiken förbättras. I Sverige saknas officiell produktivitetsstatistik. De mått i den allmänna som anges debatten är oftast sammanställningar från olika statistikkällor, inte alltid är inbördes konsistenta. Delegationen som anser att detta brist. Vi rekommenderar därför följande är en

0 SCB bör i uppdrag att utveckla och för löpande ansvara en

produktivitetsstatistik, bör omfatta såväl arbetsproduk-

som

tivitet som totalfaktorproduktivitet.

0 Ett mål bör att ersätta tumregler och antaganden för vara olika sektorer inklusive den offentliga sektorn] med konkreta, löpande mätningar på så många områden möjligt. som 0 Produktivitetsstatistiken bör förenlig med nationalrävara

kenskaperna.

Vid analysen har vi måst utgå från den statistik finns, som om än med vissa reservationer och kompletteringar. Trots brister

Sammanfattning 23

visar den otvetydigt att en reell nedgång av produktivitetstillväxten ägt Detta är utgångspunkten för den analys som i rum. det följande skall redovisas.

Vad har hänt

Ett allmänt produktivitetsfall

Produktivitetstillväxten i Sverige den snabbaste i världen var under första hälften l900-talet. Sverige kunde importera av teknik från andra länder. Kapitalbildningen snabb och var utbildningsnivån jämförelsevis hög och stigande. Relationerna på arbetsplatserna förbättrades, symboliserat bl.a. saltgenom

sjöbadsavtalet, samtidigt villkoren för företagande var

som goda. Många viktiga svenska innovationer gjorde svensk industri tekniskt ledande. Under 1950- och 60-talen tillväxten i industrivärlden var snabb. Orsakerna framför allt ett starkt efterfrågetryck som var kom från de återuppbyggnadsbehoven efter kriget samt stora liberaliseringen handeln, den breda användningen av viktiga av

teknologier elektricitetsmotorn och förbränningsmotorn]

samt en stark kapitalbildning.

Den svenska produktivitetstillväxten blev under denna period snabbare någonsin tidigare. Ändå den, relativt sett, än var långsammare i flera andra länder. Orsaken framför allt än var dessa började från lägre nivå, efter kriget, för att bygga att en sönderslagen ekonomi. Redan från 1950-talet började upp en således svensk eftersläpning i tillväxttakt; flera andra euroen peiska länder började växa i kapp oss. Under 1970- och 80-talen bröts tillväxtmönstret i alla västländer. Efter snabb tillväxt under 1960-talet, följde ett en dramatiskt fall vid mitten l970-talet, i samband med oljeav Även viss återhämtning har skett i prisstegringarna. om en några länder, har tillväxten i de flesta länder varit låg även under l980-talet. Den samlade produktivitetstillväxten i OECD-området under l980-talet inte än hälften av var mer 1960-talets. Detta indikerar att grunden för tillbakagången är och hänger med allmänna förändringar av gemensam samman tillväxtförutsättningarna i världsekonomin. De tillväxtbefrämjande faktorer varit för handen vid det som

andra världskrigets slut klingade gradvis ut. När återuppbyggnaden genomförd dämpades nyinvesteringsbehovet. När

var

24 Sammanfattning

handelsliberaliseringen pågått ett tag och de stora initiala vins-

terna därav tagits hem, dämpades dess effekter på ytterligare produktivitetstillväxt. Den fulla sysselsättningen drev inupp

flationen och dämpade arbetsproduktivitetens tillväxt.

Ovanpå försvagningen de långsiktiga tillväxtförutsättav ningarna kom råvaruprishöjningarna vid mitten 1970-talet, av som utlöste en akut ekonomisk kris i hela västvärlden. Kapacitetsutnyttjandet och investeringarna föll med negativa ef- fekter på produktiviteten.

Bakom nedgången ligger således rad faktorer, såväl lången siktiga som kortsiktiga, är för hela västvärlsom gemensamma den. Nedgången den svenska produktivitetstillväxten är av en del av denna internationella stagnation.

Halkar Sverige efter

Dämpningen av den svenska produktivitetstillväxten har dock varit starkare än i västvärlden helhet. Spridningen som av tillväxten har varit betydande; vissa har vuxit snabbare, andra långsammare, och ibland har positionerna växlat. Redan på 1950-talet växte emellertid Sverige långsammare än genomsnittet för västländerna. Under 1970-talet blev nedgången av produktivitetstillväxten betydligt starkare i Sverige än i omvärlden. Mellan 1974 och 1977 föll den absoluta produktivi-

tetsnivån i Sverige. Därefter kom period starkare tillväxt, en av då Sverige växte ungefär i samma takt övriga industrilänsom der. Från mitten 1980-talet inträffade emellertid av en ny stagnationsperiod, som innebar svensk eftersläpning. en ny Sammantaget innebär detta, att den svenska produktivitetstillväxten under 1970- och 80-talet har varit något än i svagare omvärlden. Utfallet jämförelsen är i hög grad beroende av av med vilka länder samt för vilka perioder och sektorer jämförel-

sen görs. De säkraste jämförelserna gäller industrins arbetspro-

duktivitet. Jämförelser totalfaktorproduktivitet för hela av ekonomin är vanskliga, dels svårigheter att jämföra kapipga talstockar dels för att den offentliga sektorns omfång varierar. Om jämför med större länder, såsom hela man en grupp

OECD-området, blir den svenska eftersläpningen

mer markant. Detta är delvis följd att omfattar flera en av gruppen länder som startar från ett relativt lågt utgångsläge och som bl.a därför kan växa tämligen snabbt. Om jämförelsen inskränks till färre, rikare länder, finner Sveriges tillväxt man att varit i stort sett densamma deras. Jämför arbetsprosom man duktivitetens utveckling i svensk industri med viktiga konkur-

Sammanfattning 25

rentländer finner påtaglig eftersläpning under 1970-

man en och 80-talen.

Detta har medfört att Sverige sedan 1970 sjunkit från

en position med ungefär 10 procent högre materiell standard per capita än OECD-genomsnittet ned till en position mitt i grup-

Sverige är med andra ord inte längre ett land som är rikare pen. än västländernas genomsnitt, mätt på detta vis.

Tillväxtmönstret

Sveriges rörelse mot mitten har inte varit jämn eller rätlinjig. Eftersläpningen har gått i hack. Den stora nedgången kom vid mitten l970-talet. En nedgång kom under andra

av annan hälften l980-talet.

av

Detta mönster är väsentligt för analysen orsakerna bakom

av stagnationen. Cykliska variationer har uppenbarligen spelat en stor roll för svängningarna i tillväxten. Detta gör det viktigt att skilja mellan kort- och långsiktiga faktorer.

Delegationens analys visar att den underliggande, långsiktiga tillväxten totalfaktorproduktiviteten, då den från

av rensas effekter variationer i kapacitetsutnyttjandet, rör sig betyd-

av

ligt stabilt än den årliga, uppmätta produktivitetsföränd-

mer ringen. Den sjunker gradvis från 1960-talets höga nivå, når

en botten vid slutet 1970-talet och återhämtar sig något vid

av mitten 1980-talet, dock utan att nå till GO-talsnivån.

av upp

Denna underliggande trend uppvisar inte de kraftiga doppen

vid mitten av 1970-talet och slutet av l980-talet.

Analysen produktivitetsutvecklingen måste därför ske i

av två steg. För det första måste frågan ställas vad som orsakat de kortsiktiga svängningarna, för det andra måste den långsiktiga,

underliggande nedgången analyseras.

I båda fallen måste svaret i huvudsak sökas inom Sveriges gränser; delegationen har inte funnit tillräckligt starka belägg för att den relativt svaga tillväxten av industrins produktivitet i förhållande till viktiga konkurrentländer under 1970- och 80talen kan förklaras med att andra länder kunnat växa snabbare för att de startat från lägre nivå.

en

Stabiliseringspolitikens betydelse

Att den svenska eftersläpningen under de två senaste decenni-

ut den gör ett hack nedåt vid mitten av 1970erna ser som talet, därefter en svag uppgång, och så nedgång vid slutet

en ny

26 Sammanfattning

l980-talet tyder på att den har ett nära samband med av stabiliseringspolitiken och utvecklingen på arbetsmarknaden.

Att produktivitetsstagnationen vid mitten 1970-talet blev

av så djup i Sverige i förhållande till flera andra länder beror på två faktorer

0¶Efterfrågefallet och därmed fallet i kapacitetsutnyttjande

-

blev större för Sverige än för de flesta andra. Det starka

-

oljeberoendet och energitung industrisammansättning

en

gjorde att oljekriserna slog hårt. Dessutom fick svensk ekono-

kostnadskris, orsakad snabba löne- och avgifts-

mi en egen av höjningar. Det medförde ett stort produktionsbortfall.

0 De kortsiktigt negativa effekter på produktiviteten detta gav

förstärktes labour hoarding; arbetskraft hölls kvar i före-

av

tagen i högre utsträckning än i andra länder. Industripoliti-

ken höll krisföretagen under Trögheterna i den

armarna.

svenska ekonomin tycks i denna mening ha varit större.

Resultatet blev ond cirkel Produktionsfallet ledde till mins-

en kat kapacitetsutnyttjande, vilket höga fasta kostnader och

pga inlåsning arbetskraft ledde till både lägre produktivitet och

av fallande investeringar vilket i sin tur medförde lägre kapital-

intensitet dvs att de anställda fick mindre kapital att arbeta med, och därmed ännu långsammare tillväxt arbetsproduk-

av tiviteten.

Problemen förstärktes politisk vindkantring, som inne-

av en bar missnöje med strukturomvandlingen, ovilja till rörlighet och protester mot skrotning gammalt kapital. En allmän

av misstro mot industrisamhället bidrog till att dämpa tillväxten.

Samtidigt omvandlingstrycket skärptes radikalt, ökade

som omvandlingsmotståndet.

Produktivitetstillväxten återhämtade sig först efter två stora devalveringar i början 1980-talet, vilka höjde kapacitetsut-

av nyttjande och drog igång investeringarna. De cykliskt negativa effekterna den tidigare periodens labour hoarding vändes då

av i cykliskt positiv effekt. Under 1983-85 den svenska

en var

produktivitetstillväxten snabbare än i viktiga konkurrentlän-

der.

1980-talets

nedgång

Uppgången blev dock kortvarig. Från mitten l980-talet

av började en ny, successiv stagnation, och under slutet av 1980talet upphörde produktiviteten i industrin nästan helt att

Sammanfattning 27

växa. Här skilde sig Sverige från konkurrenterna, inte som upplevde någon större tillbakagång under period. samma Utvecklingen på arbetsmarknaden är central för att förstå nedgången under senare delen l980-talet. Företagen drog av ned på takten i att ersätta arbete med kapital. Sysselsättningframför allt i industrin, utvecklades långt starkare än i en, andra länder. Näringslivet valde att öka sina investeringar utomlands snabbare än i Sverige. Kapitalintensitetens ökningstakt i den svenska industrin dämpades. Ovanpå det kom desorganisationsfenomen på arbetsmarknaden i samband med överhettningen 1988-1990. De yttrade sig

i arbetskraftsbrist, flaskhalsar, stor frånvaro, och hög personal-

omsättning. Detta orsakade i sin tur stora kostnader i företag och kommuner.

Problemen har rötter

djupa

Stabiliseringspolitikens utformning tycks med andra ord

vara en viktig förklaring till produktivitetens fluktuationer över

tiden, jämfört med andra länder. Stabiliseringspolitiken har

dock i sin tur styrts centrala politiska överväganden och av prioriteringar. Problemen har således djupa rötter.

0 Ett centralt element under de senaste decenniernas ekonomiska politik var de stora devalveringarna. De kortvagav en rig produktivitetstillväxt ökat kapacitetsutnyttjande. genom

De räddade företagen lönsamhetskriser, minskade

ur men

samtidigt omvandlingstrycket i ekonomin.

0 Den bristande eftervården devalveringarna inte bara av var

ett slumpmässigt misslyckande, utan resultatet att det

av svenska politiska och ekonomiska systemet helhet som regering, riksdag och intresseorganisationer inte tillräckligt förmådde prioritera långsiktig tillväxt och inflationsbekämpning. Politiken blev alltför expansiv, vilket inflation och gav

överhettning. Problemen förstärktes att avregleringen

av av kreditmarknaden kraftigt spådde på konsumtionen. 0 Lönebildningen har inte förmått hålla sig inom de samhällsekonomiska Detta låg i hög grad bakom både inflaramarna. tionen under senare delen l980-talet och den kostnadskris av som gav konkurrenskraftsförluster och fall i kapacitetsutnyttjandet vid mitten l970-talet. Vissa skattehöjningar av

har förvärrat kostnadsproblemen.

28 Sammanfattning

Sammantaget kan långsiktig försvagning drivkraftervi se en av för produktivitet den yttersta förklaringen till vad na som som skedde. Samspelet mellan lönebildning, skatte- och transfereringssystem och valutapolitik gjorde att länken mellan insatser för produktivitet å sidan och de reala ersättningarna å den ena

andra försvagades.

Det nödvändigt att lönsamheten efter den djupa var upp 1970-talskrisen. De stora devalveringarna 1981-82 belönade emellertid företagen med höga vinster utan att de hade slagits för det ökad produktivitet. Det premierade de existegenom rande verksamheterna. Samtidigt medförde devalveringarna att reallönerna pressades ned medan realräntan efter några ökade valutarisker, pressades Drivkrafterna för år, pga av upp.

ny kapitalbildning försvagades.

Den misslyckade eftervården devalveringarna gjorde av dessutom att den för utlandskonkurrens utsatta sektorn fick svårare att konkurrera med den skyddade, som om resurserna har lättare att vältra över kostnadshöjningar på konsumenterna. Detta medförde, sammantaget, att takten i strukturomvandlingen saktade av jämfört med flera konkurrentländer. Under 1980-talet bröts den tidigare tydliga rörelsen i det svenska

specialiseringsmönstret i riktning mot produktion med högt

real- och humankapitalinnehåll. Det verkar som om Sverige har tappat en del av de komparativa fördelar vad gäller kapitalintensiv och därmed högproduktiv produktion tidigare - - som styrde tillväxtmönstret.

Detta är allvarliga, långsiktiga problem, som låter sig förklaras enbart med att stabiliseringspolitiken misslyckats. Det

är viktigt att söka också efter långsiktiga faktorer till den mer trendmässigt produktivitetstillväxten. svagare

10.

Strukturproblem

Delegationens analys har identifierat ett antal strukturella problem, som inverkat negativt på human- och realkapitalbildningen samt på effektiviteten i resursutnyttjandet. Huvuddelen betänkandet [del III] belyser dessa i detalj. Här listas av endast huvudslutsatserna, ytterst kortfattat. Arbetskraftens kvalitet och utnyttjande har påverkats negativt av problem i utbildningssystemet, vilket bl.a medfört att för välutbildade finns i den konkurrensutsatta sektorn. Arbetsorganisationen har ibland haft svårt att ta människors hela potential i bruk. Gammalmodiga styrsystem i den offentliga

Sammanfattning 29

sektorn har gjort att personalen på golvet inte haft drivkrafter att hushålla med eller öka produktiviteten. Utresurser

formningen vissa transfereringssystem har höjt frånvaron

av och kostnaderna. Realkapitalbildningen har påverkats negativt stabiliseav ringspolitiken. Energipolitiken och i mindre grad förmö- - genhetsskatten i småföretag kan dessutom ha påverkat investeringsviljan negativt. Pensionssystemets uppbyggnad har varit faktor bakom det försvagade privata sparandet. Det gamla en skattesystemet hade starkt snedvridande effekter på låntagande och sparande. Delar infrastrukturen har blivit omoderna av

och otillräckliga.

Resursallokeringen har påverkats negativt av regleringar i vissa sektorer. Konkurrens och kundinflytande har ofta varit svaga i den offentliga sektorn. Lönebildningen har inte tillräckligt premierat ansvarstagande och kompetensutveckling. Det bör påpekas, att vi inte kunnat belägga att skattekvoten på makronivå eller omfattningen det offentliga ägandet haft av någon tydlig inverkan på produktivitetens utveckling. Flera faktorerna här går in i varandra. Åtskilliga av ovan av dem återfinns även i andra länder. Sammantaget finner vi, än en gång, en allmän, gradvis urholkning drivkrafterna för av produktivitet inte bara i Sverige utan i de flesta länder. Dock förefaller del dessa krafter ha varit starkare i Sverige än en av på andra håll. i

I ndustriklimatet

Utvecklingen därmed också frågor det industriella reser om klimatet i Sverige. Ett problem har varit den ringa omfattningen av utländska investeringar i Sverige. Fler utländska investeringar skulle ge mer kapital, teknik och kanske hårdare ny konkurrens. För att företagen i internationaliserad värld en skall öka sina investeringar i vårt land, måste emellertid det långsiktiga investeringsklimatet tillräckligt attraktivt jämvara fört med andra länder. Det villkoret har inte uppfyllts.

Delvis beror detta på naturliga faktorer, vårt perifera

som geografiska läge. Till detta kommer andra faktorer osäkersom het energi- och Europapolitiken. Sådana hinder kan dock om övervinnas, genom moderniserad infrastruktur och en genom att skapa ett ekonomiskt klimat i andra avseenden är som mer gynnsamt än i andra länder. Så har emellertid inte skett. Gradvis har politiken under senaste tid vridits i om mer

tillväxtbefrämjande riktning. Skattereformen, de sjukreg-

nya lerna, ansökan medlemskap i EG och beslutet fast om om en

30 Sammanfattning

förbindelse med kontinenten är de främsta tecknen. De har dock ännu hunnit verka. Mycket återstår att göra.

ll. En för ökad

strategi produktivitet

Erfarenheterna från 1980-talet måste tas till för att formu-

vara lera strategi för tillväxt. Delegationen lämnar dels rekom-

en mendationer till företagen vad de kan göra för att skynda

om

på produktivitetstillväxten, dels förslag till statsmakterna om

politik för produktivitet bör utformas. Förslagen baseras hur en dels på de utredningar delegationen låtit göra, dels på delegationens allmänna erfarenheter och kompetens. Våra re-

egna kommendationer har två utgångspunkter.

För det första att produktivitetsproblemen har rad orsaker.

0 en

Det finns inte någon enda, övergripande faktor kan

som

pekas den viktigaste. Det finns därför inte heller

ut som

några möjligheter att enkel formel eller enda

genom en en

stor åtgärd komma tillrätta med produktivitetsproblemen. I

stället krävs rad olika åtgärder, stora små, för att

en som

tålmodigt och i alla sammanhang förstärka drivkrafterna för

produktivt arbete och sparande, förbättra produktionsfakto-

kvalitet och öka effektiviteten i resursutnyttjandet. rernas

OFÖr det andra att uppgiften att öka produktiviteten kräver

insatser såväl från statsmakternas sida från företagens

som och organisationernas. Statsmakternas uppgift är att utforma ramverket och bidra till att skapa betingelser för långsiktig tillväxt. Viaskatter, transfereringar, lagstiftning, infrastruk-

tur, utbildning, etc, skall statsmakterna lägga grund för en

en

god produktivitetstillväxt. Det är de enskilda företagens, en-

treprenörernas och individernas uppgift att utnyttja förutsättningarna till att producera, investera, skapa modern

en arbetsorganisation, utveckla teknik, etc. Det är bara

ny ge-

enskilda individers konkreta beslut på dessa områden

nom

politik för produktivitet kan resultat.

som en ge

Tillväxtpolitiken skall innefatta stabil stabiliseringspolitik,

en

via fasta spelregler håller omvandlingstrycket i eko-

som uppe nomin. Tillväxtpolitiken måste också sikta till att skapa långsiktiga drivkrafter för tre ting

l Humankapitalbildning

Att stimulera arbetskraftens utbildning, förkovran, vilja att

och förmåga att hantera ändrade betingelser.

ta ansvar

Sammanfattning 31

2 Realkapitalbildning

Att stimulera till sparande och investeringar, skrotning av gammalt kapital och förnyelse infrastrukturen. av 3 Teknisk och organisatorisk förnyelse Att stimulera till snabb teknisk omvandling, produktut-

veckling samt införandet arbetsorganisation

av en som förmår assimilera teknik. ny

Delegationens uppgift är att lägga förslag till strategi för

en

ökad produktivitet, inte att presentera ett heltäckande, detalje-

rat ekonomiskt-politiskt Det ligger utanför vårt program. uppdrag. Vi har mot denna bakgrund valt att presentera allmänna riktlinjer snarare än preciserade regelförslag, skattesatser och tidtabeller. En del våra förslag kan ha bieffekter på andra områden, av vi inte kunnat ta hänsyn till. Det finns också rad viktiga som en ekonomisk-politiska åtgärder kan motiveras från andra som utgångspunkter än produktivitet och inte återfinns i delesom gationens förslag. Där strategi för produktivitet kan komma i konflikt med en andra mål har delegationen, i enlighet med våra direktiv, sökt

belysa målkonflikten, därefter lagt de förslag

men som gynnar produktivitetstillväxten. Det är andras uppgift att göra avvägningen mellan olika mål. Att åtgärd rekommenderas i detta en betänkande betyder inte att den från alla aspekter skulle vara den bästa. Dock är delegationen övertygad att den strategi här om som föreslås gör det möjligt att nå högt ställda sociala mål.

Vad företagen

bör

göra

12. En modern

arbetsorganisation

Den äldre, tayloristiska organisationen inom näringslivet kännetecknades hierarkisk ordning och sönderdelning arbeav av tet. Den anställde blev utbytbar kugge. Denna organisation en blir alltmer omodern. nu

Sammanfattning

j

Konsumenterna har blivit sofistikerade. De kräver högre

mer kvalitet och skräddarsydda produkter. Den tekniken gör

nya det möjligt att i allt fler branscher utnyttja massproduktionens kostnadsfördelar och ändå tillverka ett stort antal varianter av

produkt. Samtidigt ökar de anställdas kompetens, liksom en deras krav på bättre arbetsmiljö och varierande arbetsupp-

mer

gifter.

Sammantaget medför detta snabb förändring av synen på

en industriell organisation. Många företag, såväl inom industri

tjänsteproduktion, har kunnat kraftigt öka sin produktivi-

som tet att modernisera sin arbetsorganisation. Den nya

genom modellen brukar innehålla följande element

Simultaneous engineering, vilket innebär att olika led i 0

produktionsprocessen utveckling, design, konstruktion, till-

verkning i ökad utsträckning sker simultant.

detta skall möjligt krävs samarbete mellan avdel-

0 För att vara

ningar och bredare kompetens hos de anställda. Plattare organisationer med färre beslutsled. Resultatansva-

förs så långt ned i organisationen möjligt.

ret som

Mer lagarbete, där tar över varandras uppgifter och där 0 man

gamla befattningsgränser suddas ut.

.

Rotation mellan uppgifter, för att bredda kompetens och 0

undvika skador kommer ensidigt och monotont arbe-

som av te. Bättre personalutbildning, inte är separat funktion,

0 som en

frikopplad från produktionen, utan ligger invävd i arbetet.

De olika inslagen hänger Möjligheten att lyckas med

samman. förändringarna ökar de görs samtidigt och helhet.

om som en

Detta gäller även offentlig sektor. Också där tyder erfarenhe-

terna på att stora produktivitetsvinster står att vinna genom en

arbetsorganisation. Sannolikt är de ofta ännu större än i ny

näringslivet, eftersom omvandlingstrycket varit mindre. Ibland

har också kundkontakterna där varit svagare.

13. Kvalitet och cykeltider

I de främsta företagen är arbetet för bättre kvalitet en integrerad del arbetsorganisationen och strävan efter att utnyttja

av företagets alla tillgångar så effektivt som möjligt.

Kvalitet innebär dels att producera det kunderna vill ha

som och beredda betala för, dels att själva tillverkningen skall

är att fungera väl, med kassationer, reparationer och produktions-

Sammanfattning 33

avbrott. För att uppnå detta tillverkas i den moderna organisationen enbart det kunden vill ha, så snabbt som möjligt,

som med så mellanlager möjligt och med målet att göra rätt

som från början, så att inget behöver kasseras eller repareras.

Det kräver medarbetarna har drivkrafter att ständigt öka

att kvaliteten. Genom de anställda får större och befo-

att ansvar genheter för kvalitetskontroll och produktutveckling och

belönas i enlighet med uppnådda kvalitetsresultaten kan

-

bättre kontroll och löpande uppgradering av produktkvaliteten

byggas in i själva arbetsorganisationen. Snabb uppföljning av uppmätta resultat höjer motivationen.

Det interna omvandlingstrycket är ofta hårt. I äldre organisationer försökte minska störningskänsligheten genom

man

buffertlager och reservpersonal. I modernare organisationer

gäller den motsatta principen. Produktion och företag skall inte skyddas utsättas för tryck tvingar dem till

utan tvärtom som ständiga förändringar. Just-in-time-produktion gör företaget

känsligt för störningar. Det driver därmed alla anställextremt da ständigt förbättra kvalitet och driftssäkerhet. Risken är

att dock det också skapar så hård att arbetskraften

att en press förslits snabbt. Det gäller därför att tillgodogöra sig den

resurssnåla organisationens fördelar utan att äventyra de anställdas hälsa och välbefinnande.

Ett sätt att höja produktiviteten är att sätta konkreta och

höga mål för hur cykeltiderna från start till färdig produkt

skall kortas. Detta tvingar olika avdelningar att samordna sitt arbete bättre. Det driver därmed på utvecklingen mot att fler lär sig varandras arbetsuppgifter. En fördel med tidsbaserade mått är att de gör det möjligt att följa tjänstemännens produktivitetsutveckling.

Kortade ledtider blir därmed också ett viktigt instrument att mäta och stimulera produktivitet i den offentliga sektorn. Kortade handläggningstider och kötider innebär ökad kvalitet för medborgarna, och bör påverka lönesättningen för de offentliganställda.

14. Ett produktivitetsbefrämjande

belöningssystem

Lönebildningen ställs inför hårda krav. Den ekonomisk-

nu politiska handlingsfriheten inskränks den ekonomiska

genom integrationen. En väl fungerande lönebildning blir därmed än

avgörande för kapacitetsutnyttjande, sysselsättning och mer

produktivitet.

Z 11-1129

34 Sammanfattning

Lönesystemen måste utformas så att de bidrar till höjd

produktivitet. Delegationen ser framför sig ett framtida lönesystem med flera inslag.

Lönesystemet skall drivkrafter till utbildning och ut-

ge

veckling i arbetet. Grunden är att kompetensutveckling bör

belönas än i dag. Ökade kunskaper och större

mer ansvar

bör avgöra den individuella löneutvecklingen, inte den for-

mella kompetensen eller organisationstillhörigheten. Ju

svårare arbetsuppgifter utför och fler arbetsuppgif-

man

ter i kombination kan utföra, desto högre bör lönen bli.

man

Det finns belägg för att individuella eller gruppbaserade

prestationslöner ger ökad produktivitet. Traditionella ac-

kord kan dock ge arbetsskador och sjukskrivningar. Det är

viktigt att i det produktionsmått som är basen för presta-

tionslönen inkludera kvalitetsindikatorer.

Ovanpå dessa med säkerhet dominerande inslag kan läggas

tredje, resultatberoende komponent. Det är då viktigt

en

att lösa frågan hur man dels skall belöna dem som arbetar i

verksamheter där resultat inte mäts, dels skall kunna und-

vika att lönestegringarna sprids på ett inflationsdrivande

sätt till andra områden. Vidare är det väsentligt att resul-

tatkomponenten inte baseras på monopolvinster.

När det gäller konjunkturberoende inslag i lönebildningen,

föreligger uppenbar målkonflikt. Konjunkturberoende löne-

en sättning innebär att omvandlingstrycket minskar, också

men att anställningstiderna förlängs och möjligheterna till intern kunskapsuppbyggnad ökar. Det förstnämnda har negativa och det sistnämnda positiva effekter på produktivitetstillväxten. Delegationens bedömning är att de positiva effekterna motive-

ett visst konjunkturberoende element i lönebildningen. rar

Därutöver delegationen att avtal om arbetstider bör

menar kunna träffas, innebär effektivare utnyttjande av resurser-

som

längre driftstider. Produktionens krav på flexibilitet na genom och individernas behov valfrihet bör att kombinera.

av Redan i dag förekommer kortare skift på obekväm arbetstid. Obekväm arbetstid är dock olika för olika människor. Det understryker vikten mer flexibla arbetstider.

av

Längre anställningstid, innebär att medarbetaren lär sig

som

arbetsuppgifter, bör premieras med högre lön. Ingångslönya

för okvalificerad arbetskraft bör inte ligga så högt att nerna företagen berövas drivkrafter att nyanställa och utbilda

personal.

Det här lönesättningen gäller i princip också

som sagts om

Sammanfattning 35

för offentlig sektor. Också där bör lönesystemen kunna bli mer

produktivitetsbefrämjande de utvecklas i riktning mot

om inslag såväl individuell lönesättning resultatstörre av som löner. De förändringar arbetsorganisation och lönesättning som av här diskuterats, innebär att traditionella fackliga gränser kan

bli föråldrade. Nu gällande befattningsbeskrivningar kommer

att bli obsoleta. Delegationen utveckling framför sig och mer ser en som mer suddar skiljelinjerna mellan arbetare och tjänstemän. Gamut strukturer kan dock blockera önskvärda förändringar av arbetsorganisationen och relativlönerna, och därmed verka produktivitetshindrande. Parterna bör verka för att utforma sina organisationer så att de bidrar till att utveckla proegna duktiviteten. Om förändringarna skall ske avtal, samgenom manslagning organisationer eller på sätt är fråga för av annat en parterna.

IV bör

Vad staten

göra

l5. En stabil stabiliseringspolitik

Stabiliseringspolitikens utformning är ett centralt inslag i en

politik för öka omvandlingstrycket. Uppgiften blir att sätta

att för den ekonomiska aktiviteten på ett stabilt sätt. ramar mer Statsmakterna bör sålunda inte, det heter, ackommodesom ra företagens lönsamhetsproblem, sig via skatter, subvenvare tioner eller växelkurspolitik. Akutmottagningen måste således hållas stängd. Det skall möjligt för företag att kompensera för höga kostnader inte vara eller dålig kvalitet med subventioner. Det minskar drivkrafterför omvandling, rationalisering och kvalitetsförbättringar. na Växelkursen skall fast. Devalveringar kan visserligen ge vara kortsiktiga produktivitetseffekter via ökat kapacitetsutnyttjande, på längre sikt dämpar de omvandlingstrycket. och men försvagar drivkrafterna för produktivitet. Devalveringar ger företagen ökad lönsamhet utan att dessa gjort några egna produktiva De sänker reallönerna och dämpar drivkrafinsatser. substituera arbetskraft med kapital. terna att

36 Sammanfattning

Ett inslag i stabiliseringspolitiken är åtgärder för skapa att

bättre balans i löneförhandlingssystemet. Konfliktvapnen bör

vara jämbördiga. Dagens system med en partssammansatt nämnd för bedömning samhällsfarliga konflikter bör förändav ras. Olovliga konflikter bör stävjas.

16. Driv

på internationaliseringen

Internationaliseringen ekonomin driver fram ökad produktiav vitet. Internationell konkurrens medför ett starkt omvandlingstryck. Ett centralt inslag i strategi för ökad produktivien tet är därför att frihandelslinjen i handelspolitiken fullföljs. En viktig uppgift är att söka öppna fler sektorer, framför allt i den skyddade tjänstesektorn, för internationell konkurrens. Importkonkurrens bör t.ex bidra till att öka effektiviteten i den finansiella sektorn samt kostnaderna i bygg- och byggipressa materielindustrin. Harmoniseringen med den europeiska gemenskapen bör fullföljas. Sverige bör sträva efter att så snabbt möjligt få som tillgång till den inre marknaden. Vi bör därför fullfölja strävan efter ett EES-avtal, eller ett bilateralt avtal med EG EESom avtalet inte kan nås. Ett EG-medlemskap torde större positiva effekter på ge pro-duktivitetstillväxten än ett avtal. Ett skäl är att utländska investeringar i Sverige stimuleras. Ambitionen bör därför vara att så snart som möjligt bli medlemmar i EG. Om Sverige blir medlem bör vi verka för liberalisering en av EGs yttre handelspolitik. En snabb produktivitetsutveckling kräver frihandel med så många handelspartners möjligt. som Sverige bör också arbeta för avreglering den av gemensamma jordbrukspolitiken även inom EG.

17. konkurrens

Skärpt

Det är nödvändigt att föra målmedveten politik för öka en att konkurrensen och öppna tidigare skyddade sektorer. Flera åtgärder krävs. En konkurrenslag bör stiftas förbjuder prissamarbete ny som och uppdelning marknaden, ökar möjligheten förhindra av att fusioner monopol, och innebär hårdare sanktioner som ger som mot otillåtna konkurrensbegränsningar. Det är dock viktigt, att inte förhindra sådana omstruktureringar

som är nödvändiga

för att säkra svenskt näringslivs slagkraft på de internationella marknaderna.

Sammanfattning 37

Olika regleringar bör automatiskt omprövas vart tredje år. En rad regleringar bör avskaffas. På flera områden är konkursatt spel på ett sätt hämmar produktiviten. rensen ur som Några viktiga områden, där ingrepp bör ske, är dessa

Olordbruket och livsmedelssektorn. Gå vidare i att avskaffa

jordbruksregleringen och gränsskyddet. Bryt dessutom upp

koncentrationen inom livsmedelsindustrin. 0 Skogen. Ge den enskilde skogsägaren större frihet att sköta sin skog. Byggsektom. Skär ned antalet byggnormer och andra regle- 0 ringar, driver kostnaderna. som upp 0 Byggmaterial. Underlätta för utlandskonkurrens.

Transportsektorn. Avreglera inrikesflyget. Marknadstillträdet

0 till järnvägsnätet bör avregleras. Slopa regleringen av långväbusstrafik. ga

Takten i dessa avregleringar blir i hög grad beroende dels av takten i harmoniseringen med EG, dels den takt med vilken av EG själv genomför avregleringar på nämnda områden. ovan

18. den offentliga sektorn

Förnya

Delegationen produktivitetspotential finns

menar att en stor den offentliga verksamheten. För att utrymme för inom skattesänkningar och samtidigt säkerställa en högkvalitativ of-

fentlig service måste produktiviteten höjas.

Också inom den offentliga verksamheten kan produktivitestimuleras effektiv arbetsorganisation. Löneten genom en mer sättningen bör i högre grad stimulera till ansvarstagande och kompetensutveckling. Hierarkier bör plattas till och antalet beslutsnivåer minskas. Kostnadspressen bör hållas Detta kan ske på tre sätt uppe. Via fortsatt skattestopp i kommuner och landsting, fortsatt osthyvel på flera områden samt direkta krav på minskad personal verksamheter. Samtidigt bör strategi för ökad i vissa en

produktivitet via förändrade styrsystem fullföljas.

En tydlig åtskillnad mellan finansiering och produktion bör Huruvida finansieringen skall offentlig via skatten] göras. vara eller fördelningsfråga. Vad gäller produktionen kan är en produktivitet och kvalitet ökas att olika alternativ, genom också privata, tillåts verka inom stora delar den offentliga av verksamheten. Strikt kvalitetskontroll bör upprättas för att garantera att högt ställda sociala ambitioner upprätthålles.

38 Sammanfattning

Rollerna bör renodlas. Politikernas uppgift är att sätta mål, att detaljstyra. Ansvaret för själva verksamheten bör decentraliseras. Detta kommer att innebära att olika profiler och alternativ utvecklas. Medborgarna skall kunna välja friare än i dag vilka enheter de vill utnyttja. Enheter bör i ökad omfattning belönas utifrån vad de faktiskt presterar. För sjukvården kan detta innebära stora förändringar. En kommission på hög nivå och med stor auktoritet bör tillsättas för att snabbt utarbeta ett förslag till organisation och styrsystem för framtida sjukvård, utifrån här angivna riktlinjer.

Därutöver krävs förändring de stora transfereringssys-

en av temen för sjuk- och arbetsskadeföräkring. Kostnaderna riskerar att tränga ut andra viktiga åtgärder, samtidigt systesom men i sig är byråkratiska och har bidragit till att öka frånvaron. Sjuk- och arbetsskadeförsäkringen bör därför samordnas. Avgifterna bör stå i bättre relation till skadeutfallet. Regelverkat bör över, så att missbruk stävjas. Man bör överväga att ses bygga in ekonomiska självrisker i systemet. mer av

19. Bättre

utbildning

Såväl omfånget kvaliteten i utbildningen är stor vikt av som av för att öka arbetskraftens kompetens. Detta gäller alla nivåer och stadier utbildningssystemet. av Skolan måste förbättras. Utbildningsvolymen bör ökas avsevärt. Tydliga kunskapskrav bör känneteckna undervisningen. Lärarnas kompetens måste höjas; kunskapskraven på deras utbildning bör inte minskas. Gymnasiet bör bli treårigt för alla, utan att omfattningen de teoretiska linjerna minskas. Gymav nasieskolan bör ha breda linjer för eleverna ökad valfriatt ge het i arbetslivet. Medvetna satsningar bör göras för att utexa-

minera fler högskoleingenjörer.

Decentraliseringen av skolan bör vidare. Det bör således bli möjligt för skolorna att själva välja viss typ inriktning. av Skolans ledning bör utvidgade möjligheter att styra verksamheten, såväl vad gäller inriktning lokalutnyttjande. som Högskolan måste byggas ut. Långt fler platser behövs. Dimensioneringen den högre utbildningen bör i högre grad av avgöras av antalet sökande, snarare än spikas uppifrån. Där platsbrist uppstår bör lämplighetsprov spela större roll. Eleverstudieresultat bör avgöra större del sållningen under nas en av studietiden. En fortsatt satsning bör ske för att öka examinationen civilingenjörer. av Dagens styrsystem bör läggas Detaljstyrningen uppifrån om.

Sammanfattning 39

bör minska. Pengarna bör inte knutna till hur många som

vara börjar, utan till hur väl utbildningen uppnår sina mål. En hårdare kvalitetsutvärdering utifrån internationella kvalitets-

jämförelser bör ske.

De interna arbetsmarknaderna blir allt viktigare, vilket gör att arbete och utbildning blir allt sammanvävda i de en-

mer skilda företagen. Stora insatser kommer att krävas för kompetensutveckling och personalutbildning. Staten bör ändra stödet till vuxenutbildningen i den riktningen.

l20. Snabbare

kapitalbildning

Produktivitetsstagnationen hänger i hela västvärlden

samman med långsammare ökningstakt i kapitalbildningen. En poli-

en tik för snabbare kapitalbildning bör innehålla fem huvudingredienser

O Acceptera minst lönsamhet för produktiva investe-

samma

ringar i omvärlden, för drivkrafter för investering-

som att ge

och kapitalbildning.

ar

Ett hårt omvandlingstryck, gratis lönsamhet för 0 som ger

icke-produktiv verksamhet och inte förhindrar

som att gam-

malt kapital skrotas. Förbättrade drivkrafter för privat sparande för att underlätta

försörjningen med riskkapital.

Drivkrafter att förbättra den existerande kapitalstockens 0

produktivitet. En strategi för modernisering och utbyggnad infrastruktu-

O av

ren.

Produktivitetstillväxt kräver investeringar. Det kräver i sin tur sparande, låga kapitalkostnader och god avkastning. Därför

en krävs stram finanspolitik håller inflationen och

en som nere därmed räntan.

Sverige är redan del europeisk kapitalmarknad.

en av en Spar- och investeringsbeslut fattas alltmer utifrån relativa

avkastningsrelationer för olika sparformer och placeringar, oavsett nation eller bransch. För att behålla kapital och locka utländska investerare krävs då i än högre grad än i dag god lönsamhet och ett förmånligt investeringsklimat.

En faktor som bromsat utländska investeringar i Sverige är reglerna för företagsförvärv. Ett led i politik kan attra-

en som hera utländska investeringar bör att reglerna för företags-

vara förvärv ändras så att de överensstämmer med internationell

praxis.

40 Sammanfattning

Kapitalstocken kan utnyttjas bättre driftstiderna förom längs. Arbetstiderna bör ändras i riktning mot valfrihet mer och flexibilitet. Grunden bör årsarbetstid, med vara en en friare på dag- och veckoarbetstid. syn Insatser bör göras för att till stånd väl fungerande en kreditmarknad med låga transaktionskostnader. De transaktionsskatter bidragit till att driva ut handeln med svenska som värdepapper ur landet bör avskaffas. En strävan måste att vara på olika sätt till stånd skarpare konkurrens mellan banen kerna, t.ex. att uppmuntra ökade utländska etableringgenom i den finansiella sektorn. ar Kapitalbildning gäller inte bara nyinvesteringar. Förnyelse kapitalstocken förutsätter också att gammalt kapital skroav tas. Lönsamheten på äldre kapital skall hållas via uppe politiska åtgärder. Devalveringar, höjer lönsamheten även som på äldre kapital, bör därför undvikas. Industridepartementets akutmottagning bör hållas stängd.

21. En modern infrastruktur

Utbyggnad och modernisering infrastrukturen är grundav en bult i en strategi för tillväxt och produktivitet inför ZOOO-talet. Bakom denna övertygelse ligger tre faktorer den ekonomiska integrationen, den ökade betydelsen just-in-time-produkav tion samt behovet att underlätta människors rörlighet. För beslut framtida infrastruktursatsningar krävs bättre om urvalskriterier, som mer tar hänsyn till ekonomiska faktorer och förmår analysera hur olika system kan knytas samman. Inom för dagens infrastruktur är den för produktiviteramen ten viktigaste uppgiften allmän förbättring vägnätet, en av framför allt runt de större städerna. Det förbättrar den allmänna tillgängligheten, och i synnerhet rörelsemöjligheten för utbildad arbetskraft. För industrin är också tillgängligen till flygkapacitet och internationella varumarknader väsentlig. Mot denna bakgrund rekommenderar delegationen följande insatser under det kommande decenniet

0 Utbyggnad av vägnätet till ett sammanhängande, robust nät med hög och jämn standard. Det innebär motorvägskvalitet mellan Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall. 0 Förnyelse och utbyggnad järnvägsnäten för höghastighetsav tåg mellan storstadsregionerna och kapacitetsstark linje en för godstransporter. Därutöver prioritering banor i Mälarav dalen samt förnyelse Västkustbanan. av

Sammanfattning 41

Utbyggnad Arlanda till ett nordeuropeiskt internationellt O av

flygnav.

O En Oresundsbro för både väg- och spårtrafik.

Ansvaret för modern och effektiv nationell infrastruktur

en bör i huvudsak statens. I praktiken är det relativt större

vara projekt är möjliga att delprivatisera och avgiftsfinansiera.

som Det gäller Arlandabanan, Öresundsbron och några andra stora projekt med stora och betalningsstarka trafikflöden.

Man bör skilja mellan ansvaret för nätet å sidan och den

ena affärsmässiga driftsdelen å den andra. Koncessionsrättigheter för användning eller tillgång till infrastruktur bör utsättas för anbudskonkurrens.

22.

Höjt sparande

För investeringar krävs sparande samt drivkrafter för att

sparandet skall omvandlas till produktiva investeringar.

Inom landet finns två sparkällor vid sidan företagen; den

av offentliga sektorn hushållen. Ökat offentligt sparande

samt innebär i praktiken krav på mycket stram finanspolitik och

framgångar när det gäller att minska transfereringsutgif-

stora

Det blir svårt att uppnå så kraftig ökning av det terna. en offentliga sparandet. Huvuduppgiften blir därför att öka det privata sparandet.

Det förutsätter förbättrade drivkrafter för sparande. En av de viktigaste åtgärderna är att förändra pensionssystemet. Delegationen ATP-systemet bör kompletteras med ett

anser att

där pensionens storlek beror på inbetalade medel och systern, avkastningen på dessa. Detta skapar drivkrafter att såväl öka sparandet att sträva efter effektiv fondförvaltning.

som en

Vidare bör skatten på sparande sänkas. Kapitalbeskattning-

i dag högre i Sverige än i de flesta andra länder i Europa. en är Ju rörligare kapitalmarknaden blir, desto större blir risken att den höga skattebelastningen medverkar till kapitalutflöde. Kapitalbeskattningen bör därför sänkas.

Därutöver bör förmögenhetsskatten på företagskapital i få-

mansbolag avskaffas. Den medför att tillväxtmöjligheterna hämmas för de småföretag inte har någon riskkapi-

som annan talkälla än självgenererade vinstmedel.

42 Sammanfattning

23. Snabbare teknisk

utveckling

Politiken bör inriktas drivkrafter och goda förutsätt-

på att ge ningar för teknikutveckling och -spridning Sverige bör dock inte satsa statliga medel på stora nationella forskningsprogram i högteknologiska branscher, där FoU har stordriftsfördelar. Däremot bör politiken satsa på teknisk utveckling i meningen stimulera uppkomst och spridning innovationer i näringsli-

av

helhet. vet som

Viktiga inslag i sådan politik för spridning är att undanrö-

en

hinder för rörlighet finansiellt kapital, utbildad arbets-

av

kraft och företagsledningskompetens, inom landet såväl

som över gränserna. En huvuduppgift är att importera kunskap från omvärlden. Företagsuppköp är viktig kanal för spridning av

en kunskap, liksom ett sätt att byta ut inkompetenta företagsledningar.

Tillgång till fungerande riskkapitalmarknad är avgö-

en av rande betydelse. Statens insatser för FoU-finansiering och riskkapital bör komma tidigt i utvecklingskedjan och koncentreras på sådant kräver extra långsiktighet.

som

Det viktigaste statsmakterna kan göra för att stimulera forskning är dock att till att det utexamineras fler kompe-

se tenta forskare och att incitamenten för utbildning och forskning är goda. Det innebär att göra det möjligt för små företag och enskilda att, termen lyder, ägandegöra F0U-resul-

som tat. Därutöver krävs ett utvidgat internationellt FoU-samarbete, för att möjliggöra snabbare spridning av internationell

en forskning till svenska miljöer.

24. En för tillväxt

helhetsstrategi

Det finns rad produktivitetshämmande faktorer i svensk

en ekonomi. Det betyder också att det finns rejäl tillväxtpoten-

en tial, dessa undanröjs. Samtidigt finns betydande faror

om om ingenting görs.

Delegationen har svårt att någon övergripande huvudor-

se sak till de svenska produktivitetsproblemen. Det finns därför ingen enskild åtgärd, som ensam kan lyfta produktivitetstillväxten i Sverige. I stället lägger vi fram förslag rad

om en åtgärder. De riktar sig såväl mot företagen som mot statsmakterna och har två huvudsakliga syften

Oatt förnya och modernisera organisationen på de enskilda

arbetsplatserna,

Sammanfattning 43

0 att den ekonomiska politiken mer tillväxtbefrämjande

ge en

karaktär.

Delegationen vill de redovisade förslagen en helhets-

se som strategi för tillväxt. Ett försök att ändå lyfta fram de mest centrala inslagen i strategin, ger följande resultat

Den första handlingslinjen är att öppna för konkurrens i fler

sektorer och därigenom skärpa omvandlingstrycket. Detta

bör främst ske att skynda på internationaliseringen

genom

den svenska ekonomin. På allt fler områden bör den

av

svenska marknaden öppnas för utländsk konkurrens. En

primär åtgärd är att uppnå fördjupad integration med

en

EG. I detta ligger också fast och trovärdig växelkurs. En

en

sådan inriktning kommer efter hand att tvinga fram

pro-

duktivitet i hela ekonomin. 2 För att konkurrensen och det skärpta omvandlingstrycket

skall resultera i produktivitet krävs att drivkrafterna att

humankapitalet stärks, både för människor och

bygga upp

företag. Arbetsorganisationen bör moderniseras. Lönebild-

ningen bör reformeras, så att viljan att ta ansvar och öka sin

kompetens belönas än i dag. Utbildningen bör utvidgas

mer

och förbättras.

Samverkan mellan dessa båda handlingslinjer är det väsentligaste i strategin för ökad produktivitet. Skärpt omvandlingstryck och bättre drivkrafter för kunskapsuppbyggnad bör till-

kunna kraftiga produktivitetseffekter. Detta gäller

sammans ge inte minst i den offentliga sektorn.

3 Därnäst i strategin kommer förbättrade drivkrafter för real-

kapitalbildning. I detta ligger insatser för att effektivisera

kapitalmarknaden och öka sparandet, framför allt

genom

att omvandla pensionssystemet, samt särskilda åtgärder för

att modernisera infrastrukturen, systematiskt inriktade på

att höja produktiviteten.

Starka skäl talar för att åtgärderna vävs till helhets-

samman en politik. Uppgiften är att göra skapandet välstånd till en

av

nationell prioritet, för politiker, företagare och organisationsfö-

reträdare och för alla svenska medborgare i alla sektorer,

yrken och branscher.

KAPITEL

Utredningsuppdraget

Detta kapitel redovisar utgångspunkterna för och bakgrunden till produktivitetsdelegationens arbete. Regeringens utredningsdirektiv sammanfattas, liksom de tiHäggsdirektiv som sedermera givits. Vidare redovisas uppläggningen av delegationens arbete samt dispositionen av detta betänkande.

1.1¶Direktiv

Produktivitetsdelegationen I 89 02] tillsattes i november 1989. Den icke-parlamentarisk expertkommitté, med 20

är en ledamöter från myndigheter, forskningsinstitutioner, företag och organisationer. Delegationens sammansättning framgår av bilaga

I direktiven Dir 1989 19; bilaga 2 föreskrev industrimi-

se nistern delegationen skulle analysera utvecklingen pro-

att av duktivitetstillväxten i svenskt näringsliv under de senaste decennierna. Syftet att regeringen underlag för åtgärder

var ge

främjar tillväxten produktiviteten. som av

Industriministern framhöll att landets välfärd och den svenska ekonomins styrka i betydande utsträckning beror på produktivitetens utveckling. Mot den bakgrunden varnade direktiven för att fortsatt långsam produktivitetstillväxt kan göra det allt svårare tillgodose människors krav på välfärd.

att

Industriministern underströk i direktiven att den bristande kunskapen produktivitetens utveckling är ett problem.

om Dels gäller det osäkerhet den faktiska utvecklingen, på

om grund mätproblem och bräcklig statistik, framför allt i tjäns-

av tesektorn. Dels gäller det analysen orsakerna till nedgången

av

produktivitetens tillväxttakt under 1970- och 80-talen. av

46 Utredningsuppdraget

Direktiven pekade ut en rad områden, vilkas betydelse för produktivitetsutvecklingen särskilt borde analyseras

0 Investeringar, teknikspridning och utbildning 0 Arbetsorganisation, arbetsmiljö och medinflytande O Näringslivets internationalisering O Skatter och regleringar 0 Marknadernas funktionssätt.

Direktiven också att den svenska produktivitetsutveck-

angav lingen borde analyseras i ett internationellt perspektiv. l vilken utsträckning har den svenska nedgången varit speciell, och i vilken utsträckning har den varit del internationell

en av en nedgång Slutligen i direktiven att statistiken över

angavs produktivitetsutvecklingen i Sverige skulle granskas och att delegationen skulle lämna förslag till hur statistiken skall förbätt-

ras.

Arbetet skulle bedrivas så att delegationen använde sig av möjligheten att lägga ut utredningsuppdrag på olika forskningsinstitut, högskolor, Vidare borde kontakter tas med

mm. utländska forsknings- och utredningsinstitutioner. Delegatio-

skulle, sade direktiven, aktivt ta del konkreta erfarennen av heter från olika produktivitetshöjande insatser i svenska och utländska företag. Särskilt framgångsrika sådana borde redovi-

och delegationen borde själv initiera projekt för att öka sas, produktiviteten ändamålsenlig arbetsorganisa-

genom en mer tion.

Sedermera har delegationen och den centrala arbetslivfonden regeringsbeslut [den 98 1990 fått i uppdrag att

genom aktivt samarbeta i syfte att utarbeta riktlinjer för produktivitetsstimulerande åtgärder i näringslivet bilaga 3. Genom tillläggsdirektiv [bilaga regeringen därefter delegationen i

gav uppdrag spridning åt de erfarenheter finns

att ge som av produktivitetshöjande åtgärder i företag och myndigheter.

Regeringens direktiv underströk att delegationens arbete skulle inriktas så att resultatet analyserna kunde användas

av

underlag för politiska beslut. En slutrapport skulle föreligsom

vid utgången 1992, medan resultatet forsknings- och ga av av utredningsuppdragen borde redovisas löpande.

1.2 arbete

Delegationens

Delegationen började sitt arbete vid ingången 1990. Rege-

av ringskrisen i februari innebar emellertid byte på ordförande-

Utredningsuppdraget 47

varför det löpande arbetet i praktiken inte kom igång posten, ordentligt förrän i april. Samtidigt skärptes problemen i den svenska ekonomin påtagligt. Mot denna bakgrund beslöt delegationen i samråd med industriministern att söka skynda på sitt arbete. Målet sattes att leverera huvudbetänkandet redan hösten 1991. För att på så kort tid hinna göra den omfattande kartläggning produktiviav tetsproblemen önskvärd, beslöts att söka samverkan som var med olika finansiärer och samtalspartners. Genom samarbete framför allt med arbetslivsfonden, och bidrag från genom en rad branschorganisationer, affärsverk och myndigheter, kunde delegationen utvidga sin budget. Därigenom blev det möjligt att på kort tid genomföra ett omfattande utredningsprogram. Delegationen har publicerat

volymer med produktivitetsfrågor, med

l0 expertrapporter om sammanlagt 65 forskares och utredares medverkan i 49 rappor-

ter. Det gäller

Statistik- och mätproblem Vissa branschstudier

Kapitalbildningens betydelse

Arbetsmarknad och arbetskraft Arbetsorganisationens betydelse Fallstudier internationellt framgångsrika företag av Konkurrens och regleringar Internationaliseringen Infrastruktur 10] FoU och teknikspridning.

delegationen tillsammans med arbetslivsfonden Därutöver har låtit publicera debattskrift, där skribenter ger sin syn på en sex moderniseringen arbetsorganisationen kan skyndas på i hur av

öka produktiviteten. En detaljerad förteckning

syfte att mer delegationens publikationer lämnas i bilaga över Genom samarbete med arbetslivsfonden har specialstudier genomförts antal företag, vilka genomfört förändringar av ett Ett antal arbetsseminarier med arbetsorganisationen. stort av utredare har för diskutera de olika forskare och arrangerats att under arbetets gång, liksom 10 öppna konexpertrapporterna

ferenser samband med publicerandet rapportvolymerna.

i av konferenser arbetsorganisation och pro- En serie regionala om anordnas under hösten 1991, tillsammans med arduktivitet betslivsfonden. Delegationens sekretariat har genomfört två till OECD-sekretariatet i Paris samt samarbete arbetsresor tekniska attachéer] studieresa till företag och med Sveriges en

48 Utredningsuppdraget

forskningsinstitutioner i USA. Delegationen själv har hållit 15 protokollförda sammanträden.

Delegationen har sålunda under relativt kort tidsrymd

en genomfört ett omfattande arbete. Med detta sammanfattande betänkande överlämnar delegationen sina slutsatser till

regeringen, i hopp att de skall kunna ligga till grund för

om en långsiktig produktivitetsstimulerande politik.

1.3 av betänkandet

Disposition

Betänkandet söker på fyra frågor

svara

l Vad är produktivitet och hur skall mäta det i

man en

modern, internationaliserad ekonomi med omfattande tjänsteproduktion Vad bestämmer produktivitetens utveckling

Vad beror Sveriges produktivitetsproblem på och hur svåra

är de i förhållande till andra länders Vad kan och bör göras för att öka produktiviteten i Sverige

Betänkandet är indelat i fyra delar. Del I kapitel 2-4 be-

handlar den grundläggande problemställningen vad produkti-

vitet är. Kapitel 2 inledning, formulerar det konkreta

är en som problemet Sveriges avtagande produktivitetstillväxt. I kapi-

tel 3 diskuteras varför hög produktivitetstillväxt är önsk-

en värd, på kort och lång sikt. I kapitel 4 definieras produktivitetsbegreppet närmare, och olika definitioner och metodproblem diskuteras.

I del II kapitel 5-7 analyseras situationen i Sverige i dag. Syftet är att avgöra läget och problemens svårighetsgrad vad gäller produktiviteten. I kapitel 5 redovisas den svenska

produktivitetsstatistiken, mätproblem analyseras och den empiriska bilden revideras. I kapitel 6 jämförs den svenska utveckling-

med den i andra länder. Kapitel 7 försöker, utifrån kapitel en 5-6 och de krav medborgarna och det svenska välfärdssys-

som temet ställer på produktionsapparaten, besvara frågan hur det svenska produktivitetsproblemet är beskaffat.

I del III kapitel 8-12] ger delegationen sin analys vad

av Sveriges produktivitetsproblem beror på. Detta är betänkandets mest omfångsrika del. I kapitel 8 referensram för

ges en analysen. I kapitlen 9-12 behandlas närmare rad områden

en

betydelse för den svenska produktivitetsutvecklingen. Det

av gäller i tur och ordning arbetskraftens kvalitet och arbetsmark-

nadens funktionssätt; kapitalbildningen; branschstrukturen,

Utredningsuppdraget 49

den tekniska utvecklingen och FoU-verksamheten; samt kon-

kurrensens och regleringars inflytande.

Idel IV, slutligen, lämnar delegationen sina rekommendatiovad kan göras för att förbättra produktivitetstillner om som

Förslagen grundas dels på de olika utredningsresul-

växten. nya delegationen tagit fram, dels på delegationens egen tat som erfarenhet och kompetens. Kapitel 13 tar avstamp i resultaten i del III och innehåller också diskussion rollfördelningen en om mellan och företag. I kapitel 14 lämnar delegationen förstat slag rörande företagen, och i kapitel 15 lämnas förslag till statsmakterna. Det bör att det är relativt ovanligt för noteras, statlig utredning rekommendationer till företag i det en att ge privata näringslivet. Delegationen har dock funnit detta nödvändigt, eftersom åtgärder för ökad produktivitet i hög grad

genomföras direkt i produktionsverksamheten, och ef-

måste statsmakterna inte alltid bör eller kan styra densamma. tersom

til

Produktivitet mycket omfattande område. Det innefatär ett praktiken det rör mänsklig ekonomisk verktar i mesta som samhet. Rader forskare i olika discipliner har under decenav producerat mängder rapporter och utredningar för att nier av såga till respektive bitar i det stora pussel i bästa fall sina som

svaret på produktivitetsproblemet.

ger Detta ställer författarna betänkande detta inför av ett som

svåra avvägningsproblem. Stringens eller begriplighet Bredd

eller djup Vi har valt att relativt bred bild, men samtige en digt försöka betänkandet någorlunda lättläst och policyingöra riktat. Förhoppningen är att det skall kunna läsas i bredare kretsar dem professionellt arbetar med produktivitetsän som Den läsare intresserad stringent framfrågor. som är av en mer

ställning begränsade frågeställningar, hänvisas till de

av mer underlag tagits fram i expertrapporterna; de har publicesom rats i de volymer listats i bilaga som Detta betänkande får således i huvudsak ett försök ses som sammanfatta och syntetisera, utifrån dagens kunskapsläge att och de många expertrapporter delegationen publicerat. som Betänkandet har ändock blivit långt. Det kan finnas läsare som vill rakare på de policyrelevanta slutsatserna. Denne vill vi rekommendera att koncentrera sig på följande kapitel2 en

inledning presenterar produktivitetsstagnationen, 3 var-

som

för produktivitet är viktigt, 7 det svenska produktivitetsproblemet, 8 för analysen, samt 13-15 policyrekom-

ramen

mendationerna.

är

Vad

problemet

KAPITEL

Inledning

l detta kapitel redovisas hur den officiella statistiken ger en bild

stark försämring produktivitetens tillväxt de senaste decenav av nierna, såväl i Sverige som i andra länder. En inledande genomgång görs olika faktorer påverkar produktiviteten, och en

av som rad hypoteser om orsakerna till produktivitetsstagnationen presenteras. Syftet med kapitlet är att ge en översiktlig inledning till de problem kommer att analyseras mer i detalj senare i

som betänkandet.

2.1¶Produktivitetsstagnationen

Med produktivitet utbytet verksamhet, eller mer

menas av en bestämt hur mycket får insatta Det kan

man ut av resurser.

röra sig produktion arbetad timme arbetsproduktivi-

om per -

eller produktionen i förhållande till alla insatta resurser tet -

arbete och kapital totalproduktivitet.

av -

Produktiviteten handlar mänsklig skaparkraft, organisa-

om tionsförmåga och arbetsinsats; hur vi utnyttjar de givna resur-

och skapar med hjälp kunskaper, investeringar serna nya, av och kreativitet. I denna vida mening är produktiviteten grunden för det materiella välståndet. I längden kan man inte förbruka producerar. Vill dessutom få tid

mer än man man

till än arbete, är ett gott utbyte arbetsinsatsen över annat av nödvändigt. En hög och växande produktivitet därför

anses

viktigt mål såväl för den ekonomiska politiken för vara ett som de enskilda företagen.

Det är viktigt att skilja på nivå och tillväxttakt. Sveriges levnadsstandard är hög, på grund av att produktivitetsnivån i vårt land är hög. För ökningen välståndet är det takten i

av

produktivitetstillväxten är avgörande. Under de senaste

som

54 Inledning

100 åren har produktiviteten ökat starkt. Tillgänglig statistik pekar dock på att produktivitetstillväxten i Sverige liksom i de flesta andra industriländer under de senaste 20 åren har varit betydligt långsammare. Om orsakerna till detta omfathar en tande debatt förts, inte bara i Sverige utan i hela västvärlden. De följande diagrammen visar produktivitetens utveckling i Sverige under de senaste decennierna enligt den officiella statistiken. Diagram 2.1 är hämtat finansdepartementets långur tidsutredning 1990. Enligt det har den årliga produktivitetstillväxten i industrin och den privata tjänstesektorn minskat kraftigt. Arbetsproduktiviteten i näringslivet ökade under 1960talet och början 70-talet med drygt 5 procent år, av per men ökade under delen 70-talet och 1980-talet med bara senare av 2 procent år. per Om man studerar arbetsproduktivitetens utveckling år för år under det senaste decenniet finner att tillväxten de man senaste åren tycks ha stagnerat ytterligare. Diagram 2.2 är hämtat från den reviderade finansplanen 1991. Det visar produkatt tivitetens ökning i svensk ekonomi enligt den officiella statistiken bara ett enda år under 1980-talet överstigit 2 procent. Det

1984, under uppgångsfasen efter de stora devalveringarna i

var början l980-talet. Därefter har produktivitetstillväxten av

Diagram 2.1 Arbetsproduktivitet i näringslivet 1963-1988 Årlig procentuell ökning

1963-74 1974-88

Källa Lårgtidsutxvedningen1990

Inledning 55

Diagram 2.2 Arbetsproduktivitetens utveckling i svensk ekonomi 1981-90

Procentuellförändring

från föregående år

1981 82 83 84 85 86 87 88 89 90

KällaRevideradfinansplaii1991.

sjunkit tillbaka, och de allra senaste åren har den varit nästan obefintlig.

Delas siffrorna på sektorer statistiken för de senaste

upp ger åren vid handen att industrins årliga ökning arbetsproduk-

av tiviteten mindre än l procent 1988, 1989 och 1990. Den

var privata tjänstesektorn uppvisar nolltillväxt av produktiviteten för åren 1989-90. För den offentliga sektorn finns inga bra mått. Där antar statistiken bara att produktivitetsnivån är konstant, och att ingen förändring sker.

De siffror redovisas i den officiella statistiken är emel-

som lertid osäkra. Det gäller i synnerhet tjänstesektorn. Det finns flera problem i mätningarna. Ett är de stora svårigheterna att i resultatmåttet inkludera eventuella förändringar kvaliteten

av i produktionen. Problem finns också i mätningarna av insatser-

arbete och kapital. Revideringar statistiken genomförs na av av därför löpande. förändringar då ibland uppträder,

De stora som tyder på att statistiken är behäftad med osäkerhet.

Likväl är detta den enda statistik vi har. Det är på grundval

den regering, riksdag och de enskilda beslutsfattarna i av som näringslivet måste fatta sina beslut ekonomisk politik, inve-

om steringar och andra åtgärder stor betydelse för alla medbor-

av

i Sverige. Skulle statistiken någorlunda korrekt gare vara en avspegling verkligheten, innebär det att den delen

av senare av

56 Inledning

1980-talet den sämsta perioden i modern tid vad gäller var

produktivitetsutvecklingen, såväl i ekonomin helhet i

som som industrin. En sådan svag produktivitetsutveckling är inte önskvärd. Långsam produktivitetstillväxt betyder att medborgarnas krav på reallöner och offentlig service inte kan tillgodoses. Svag produktivitetstillväxt innebär också risk för Sverige en att gradvis tappar konkurrenskraft och landets ställning att som ledande industrination i förlängningen hotas. En god, långsiktig tillväxt av produktiviteten däremot stigande materiellt ger välstånd. Det är därför viktig uppgift att söka till stånd en

förutsättningar för snabbare produktivitetsuppgång.

en

2.2 Vad

ger produktivitetstillväxt

Produktivitet definieras produktionsresultat i förhållande som till resursinsats. De resursinsatser det är fråga produkom, är tionsfaktorerna arbete och kapital. Det produktionsresultat de ger beror dels på deras kvalitet, dels på hur effektivt de utnyttjas. Produktivitetens tillväxt beror följaktligen på hur arbetsoch kapitalinsatsernas kvalitet höjs över tiden och hur effektiviteten i resursanvändningen förbättras. För liten nation en som Sverige är det centrala hur kvalitet och effektivitet förbättras i förhållande till de viktigaste konkurrenterna. Arbetsinsatsernas kvalitet avgörs människors utbildning, av vilja, arbetsglädje, hälsa och motivation. Dessa faktorer avgör vilken produktiv potential de anställda har. För kapitalet, d.v.s tillgången på hjälpmedel maskiner, byggnader och komsom munikationssystem, gäller att dess kvalitet avgörs kapitalav stockens ålder och tekniska nivå. Av detta följer bl.a att den tekniska utvecklingen är av central betydelse för produktiviteten; snabb teknisk utveckling betyder att maskinerna blir sofistikerade, och männimer att skor får allt kraftfulla hjälpmedel till sitt förfogande i mer produktionen. Teknisk utveckling i kombination med förbätt-

rad utbildning, höjer kompetensen och det möjligt för

som gör fler att handha komplicerad utrustning och fatta beslut egna är således kärnan i vad med produktionsfaktorernas som menas kvalitet. Med effektivitet i användningen arbete och av resurserna kapital att rätt arbetar på rätt plats där han menas person eller hon gör mest nytta och att kapitalet investeras där dess avkastning är störst. Detta kräver att ekonomin fungerar väl, i meningen att resurserna rör sig dit deras produktiva potential

Inledning 57

är störst. Det kräver också att den enskilda arbetsplatsen fun-

väl, att arbetsorganisationen gör det möjligt att gerar genom utnyttja de anställdas potential. För detta krävs att de

som fattar beslut användningen har rätt informa-

om av resurserna tion och fattar rätt beslut, samt att det finns verksamma drivkrafter att arbeta och investera produktivt.

Olika faktorer har olika betydelse beroende på vilken sikt analysen gäller. Delegationen att det framför allt är

menar styrkan i och utformningen drivkrafterna för produktivitet

av som avgör den långsiktiga utvecklingen produktiviteten.

av Ekonomin kan råka ut för akuta chocker, orsakar störning-

som ar, och konjunkturen kan svänga och ned. Dessa och

upp liknande faktorer kan och för sig förklara kortsiktiga

var en svängningar av produktiviteten. Det på lång sikt avgörande är emellertid ekonomins förmåga sig till störningarna,

att anpassa svara på utmaningarna och löpande höja kvaliteten på produktionsfaktorerna.

För detta krävs ett ekonomiskt system människor

som ger och företag intresse att ständigt öka sin kompetens, höja kvaliteten i produktionen och ständigt komma på nya produktionsmetoder. Det ekonomiska systemet måste också stimulera

en effektiv resursanvändning och uppmuntra till arbete och

sparande. Därför kommer drivkrafterna för produktivitet och välstånd att stå i centrum för delegationens analys.

2.3¶Varför har

produktivitetstill-

Växten

dämpats

De svenska produktivitetsproblemen är inte unika. I hela västvärlden har produktivitetstillväxten stagnerat under 1970och 80-talen. Enligt den officiella OECD-statistiken minskade arbetsproduktivitetens tillväxt för västländerna som grupp från 5 procents årlig ökning under perioden 1960-1973, via 2,6 procents tillväxt per år under 1973-79, till bara 2,0 pro- OECD Economic cent året under perioden 1979-88

om Outlook 48 [decem- En omfattande internationell debatt har förts orsakerna

om ber 1990, tabell 48. till produktivitetsnedgången. I åtskilliga länder har statliga eller privata insititutioner lagt fram utredningar sökt förkla-

som ra den långsammare tillväxten. Många ser stagnationen som svårförståelig; flera viktiga faktorer har förändrats riktning

i en som bör ha givit ökad produktivitet. Det gäller ex. höjningen

utbildningsnivån och den snabba tekniska utvecklingen vad av gäller elektronik och materialteknik. Det gäller också omfat-

58 Inledning

tande avregleringar och skärpt internationell konkurrens un-

der l980-talet. Ändå har produktivitetstillväxten fallit.

En rad hypoteser har framförts för att förklara nedgången

av

produktivitetstillväxten. Några forskare menar att en cel av

nedgången bara statistisk missvisning. De flesta hävdar

är en

dock att den bristande statistiken inte kan förklara hela ned-

gången. Något förenklat är det, såväl i Sverige som i indra

länder, fyra typer förklaringar förts fram orsaker

av som som

till produktivitetsstagnationen

0 Oljeprishöjningar och kostnadskriser under 1970-talet med-

förde akuta chocker och utslagning, vilket djupa dopp

gav av

produktiviteten.

Utklingandet rad tillväxtbefrämjande faktorer

O av en sofn var

för handen efter det andra världskriget medförde att 1950-

och 60-talens exceptionella tillväxtperiod efterlöstes

av en,

tillväxtsynpunkt normal.

som ur var mer

O Denna avmattning produktivitetstillväxten har, hävdar en

av

del, förstärkts att västekonomierna kommit att fungera

av

trögare snedvridande skattesystem och fler regleringar.

pga

O Några hävdar att tillväxten dessutom försvagats genom att

företagsledningarna blivit kortsiktiga och arbetsorganisa-

mer tionen mer otidsenlig.

Det finns emellertid ingen övergripande vilka för-

samsyn om

klaringar är de viktigaste. Det är inte säkert att dessa

som ens

fyra typer hypoteser ställer rätt frågor. Olil a undersökning-

av

har kommit till olika resultat, beroende på att de valt olika

ar

metod, undersökt olika perioder eller branscher, använt olika

2J En de främsta datakällor osv. Det har också visat sig vara utomordentligt

av internationella ex- svårt kvantifiera olika faktorers relativa bidrag till produk-

att perterna pä området

tivitetsstagnationen

suckade vid ett tillfälle, efter med Debatten i Sverige har i stort avspeglat den i andra länder,

att stor exakthet och med och hypoteser. Det har gällt

samma typ av argument möda ha genomfört

investeringstakt, regleringar, arbetsorganisation, Den of-

omfattande för- m.m. ett

med hjälp fentliga sektorns och skatternas betydelse har diskuterats flisök att av strikta matematiska tigt. Samtidigt har Sveriges position i den internationella konmetoder göra en så-

kurrensen debatterats. Stort intresse har ägnats frågan huruvidan kvantifiering Vad har hänt da Sverige halkar efter eller ej, och vad detta i så fall skulle

som är, för att vara upp- bero på. riktig, ett mysteri-

Det är dessa frågor utgör bakgrunden till produktivitetsum. Denison Ac- som

for Slower delegationens arbete och till denna rapport. Betänkandet counting ana- Growth The Uni- lyserar den utveckling visats i siffrorna samtidigt

som ovan, ted States in the

det granskar statistikens tillförlitlighet och de olika hypol970s, Brookings som 1979. teser förts fram orsakerna till stagnationen. På grund

som om

Inledning 59

de metodmässiga svårigheterna kommer delegationen inte av att försöka pressa in undersökningen i någon avgränsad vetenskaplig skolbildning eller fålla. Inte heller känner låsta

vi oss av de hypoteser redovisats Vi tänker lägga pussel med

som ovan. det underlag finns och med hjälp de olika metoder,

som av ansatser och datakällor vi förfogar över.

Denna rapport vill således ett bidrag till diskussionen om

ge hur produktiviteten skall mätas, den vill ett på frågorna

ge svar om Sverige har ett produktivitetsproblem och hur allvarligt det är och vad kan göra åt det.

- ange man

De två närmaste kapitlen skall emellertid först ägnas åt att lägga grunden för analysen. l nästa kapitel diskuteras varför produktivitetstillväxt är önskvärd, och i kapitel 4 ges en rad definitioner och samband, är nödvändiga för de fortsatta

som analysen.

KAPITEL

Produktivitet

välfärd

och

Detta kapitel beskriver relationen mellan produktivitet och välfärd. Kapitlet delar upp välfärden i olika komponenter och förklarar hur ökad produktivitet gör det möjligt att öka det materiella välståndet, korta arbetstiderna och ge ökad social trygghet. Syftet är att visa varför det ur ett välfärdsperspektiv är väsentligt med produktivitet och tillväxt, och att strävan efter ökad produktivitet därför är en viktig uppgift.

3.1 tillväxt och

Välfärd, produktivitet

Ökad produktivitet viktig källa till ökad välfärd. God

är en produktivitet innebär att de tillgängliga stort

resurserna ger utbyte. Ökad produktivitet kan därmed medföra ökad produktion, dvs ekonomisk tillväxt. Det kan också innebära

att resursåtgången för given produktion minskar, vilket innebär mins-

en kat slitage på naturen eller ökad fritid. Alla dessa effekter ökar på olika sätt vår välfärd.

l Välfärdsbegreppet

Välfärd är det övergripande målet för människornas ekonomiska aktivitet liksom för den ekonomiska politiken. Men väl-

färd är ett subjektivt begrepp, innehåll varierar för olika

vars människor. Det är svårt enhetlig definition, och

att enas om en än svårare att konstruera ett allmänt, övergripande mått på välfärden, med hjälp man skulle kunna mäta ekonomins

vars och politikens framsteg.

I åtskilliga länder pågår arbete på att definiera en nationalförmögenhet, omfattar alla de vilka skapar möj-

som resurser

Produktivitet och välfärd 61

ligheter till konsumtion i vid mening. I detta förmögenhetsbegrepp ingår tillgång till naturresurser och orörd miljö, produktionskapitalet, tillgången på varaktiga konsumtionsvaror, mänskligt kapital samt nationens finansiella tillgångar och skulder gentemot utlandet. Utvecklingen denna nationalav förmögenhet kan tolkas som utvecklingen välfärden i form av av materiellt välstånd, med hänsyn tagen också till faktorer som god miljö och hälsa. För närvarande finns inte denna typ nationalförmögenav hetsredovisning i Sverige. Det är viktig uppgift att ta fram en Delegationen har underlag till det erfarit att nästa Målet för den ekonomiska politiken åstadkomma är att en långtidsutredning långsiktigt bärkraftig utveckling sådan tillväxt det kommer att beröra - en av frågan. materiella välståndet som är förenlig med god miljö, hälsa och balans gentemot omvärlden. I brist på tydliga mått på sådan utveckling, tvingas den en ekonomiska politiken utgå från snävare målformuleringar. En sådan är ekonomisk tillväxt, med vilket ökning avses en av bruttonationalprodukten, BNP.

3.1.2¶Tillväxtmåttet

Bruttonationalprodukten värdet alla färdiga mäts som av varor och tjänster som produceras under ett år. Det är dock inget fullständigt mått på ett lands ekonomiska verksamhet. BNP exkluderar hemarbete, samtidigt verksamheten i den ofsom fentliga sektorn värderas med hjälp godtyckliga tumregler. av Inte heller inkluderas miljöpåverkan eller effekter på inkomst- 2Miljöräkenskaps fördelning utredningen SOU Det gör bruttonationalprodukten inte något bra mått att är 1991 37 har dock på det materiella välståndet. nyligen föreslagit att nationalräkenska- Trots BNP-måttets begränsningar finns ett samband mellan perna kompletteras BNP och materiell standard. Ekonomisk tillväxt innebär det att med natur- och reala värdet av de varor och tjänster som finns tillgängliga ökar. miljöräkenskaper, så att de bättre beaktar Om den ekonomiska tillväxten är snabbare än befolkningstillmiljöeffekter av den så BNP kommer fler och växten, att per capita stiger, varor ekonomiska tillväxtjänster att vara tillgängliga för medborgarna. Däremot säger ten. Syftet är att fram miljöjus- BNP-utvecklingen ingenting hur dessa och tjänster en om varor terad nationalpro- fördelas. dukt. Ekonomisk tillväxt ökning BNP capita kan mot - av per denna bakgrund förutsättning för att kunna nå mål ses som en som höjda reallöner och förbättrad offentlig service. God tillväxt minskar också risken för uppslitande fördelningsstrider. Erfarenheter tider med nolltillväxt visar hur svårt det är att av

62 Produktivitet och välfärd

åstadkomma omfördelningar inom för oförändrad

ramen en produktion. I sådan situation blir varje omfördelning ett

en nollsummespel, där olika och organisationer slåss med

grupper varandra produktionsresultatet. Följden blir lätt infla-

om en tionsspiral med svåra sociala konsekvenser och ekonomisk tillbakagång.

Mot denna bakgrund produktivitetsdelegationen att

anser ekonomisk tillväxt även i fortsättningen bör vara ett viktigt mål för den ekonomiska politiken i Sverige. Skälet är att ekonomisk tillväxt möjligheter till ökad materiell standard och

ger skapar utrymme för hög ambitionsnivå för de offentliga

en tjänsterna. Vi vill dock gång understryka, att tillväxten

än en inte är något självändamål. Den får åstadkommas med metoder, hotar miljön och hälsan. Det är därför viktigt att

som tillväxten sker så resurssnålt möjligt.

som

3.1.3¶Produktivitet och välstånd

Den ekonomiska tillväxten kan komma till stånd på två sätt Antingen ökade insatser produktionsfaktorerna arbe-

genom av te, kapital och naturresurser; det vill säga genom att vi utnyttjar råvarutillgångar, arbetar eller använder fler

nya mer maskiner och verktyg. Eller att de redan

genom resurser som finns används på ett effektivt sätt, så att utbytet dem

mer av ökar; det vill säga att vi tillverkar arbetad

genom mer per timme, ökar skördarna odlad hektar, producerar mer per

per använd maskin, etc.

Det förstnämnda innebär att förbrukas, det

mer resurser andra produktiviten ökas. Av vad sagts framgår

att som ovan

långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt, med utrymme för att en fritid och god miljö med resurssnål produktion, bör grundas på förbättringar produktiviteten, än ständigt ökade

av snarare resursinsatser.

Det är i hög grad produktivitetsutvecklingen som drivit fram den höjda materiella standarden i Sverige och andra industriländer. Många studier som kommer att redovisas senare i detta betänkande] tyder på att det på lång sikt är den rena produktivitetsökningen när räknat bort effekterna

- man av ökade arbets- och kapitalinsatser varit den enskilt mest

-- som betydelsefulla faktorn för utvecklingen BNP capita, och

av per att den dessutom över tiden ökat sin betydelse.

Produktiviteten kan på kort sikt svänga upp och ned med konjunkturen. De kortsiktiga svängningarna av produktiviteten ofta stor uppmärksamhet. Avgörande för välfärds-

ges

Produktivitet och välfärd 63

Sveriges BNP-utveckling sedan sekelskiftet

Miljarder kr, 1975års priser

1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990

KällaNationalräkenskapema.

utvecklingen är emellertid hur den genomsnittliga produktivitetsökningen ut över längre perioder. Det är de långsiktiga

ser effekterna många års ackumulerade produktivitetsstegring-

av välstånd. Sådana effekter kan bli mycket omfattan-

ar som ger de.

Detta tydligt i ett historiskt perspektiv. Det senaste

syns seklets tillväxt har ensamt givit långt större standardsteg-

en ring än hela det föregående årtusendets. Det finns inga pålitli-

produktivitetsmått för äldre historia, olika uppskattga men ningar tyder på att BNP capita i Europa ökade med i

per genomsnitt 0,1 procent per år under medeltiden. Mänsklighe- 3För översikt tens flertal levde på låg och nästan orörlig standardnivå en en över källmaterial om Det skall kontrasteras med vad hänt sedan den industri-

som forntida produktiviella revolutionen. Under de senaste 150 åren har produktionstetsutveckling, se kapitel 2 i Baumol metoderna i västvärlden genomgått dramatiska förändringar. mf.l Productivity Resultatet har blivit i historiens ljus dramatisk ökning

en av and American Leaarbetsproduktiviteten. Vägarbetare med traktor och dership The Long En ensam View, MIT Press schaktmaskin bryter i dag väg än 100 arbetare med spade,

mer 1989. och skottkärra gjorde vid sekelskiftet. En 20-dubbling spett av antalet borrade meter skift i gruvorna har åstadkommits de

per senaste decennierna. Med fickkalkylator kan vem som helst

en i dag på några minuter utföra beräkningar, tidigare skulle

som sysselsatt en hel matematisk forskningsinstitution i månader.

64 Produktivitet och välfärd

Exemplen kan mångfaldigas. Effekterna på den materiella standarden har blivit Allt fler människor har fatt råd

enorma.

skaffa sig sådant tidigare förbehållet de alln mest att som var välbeställda. Den BNP-nivå det tog det svenska folket

som tusentals år att uppnå har än tolvfaldigats under det

mer senaste seklet. Sverige har omvandlats från ett av Eiropas fattigaste länder till ett världens rikaste. Ökningen ev pro-

av duktiviteten har samtidigt gjort det möjligt att korta anetstiderna och öka fritiden.

Produktivitet välstånd ger

En utredningstext främst har att arbeta med torra siffror

som har svårt att fånga vidden det uppsving i materiellt välstånd

av

Andra ord borde egentligen till för att belysa den som ägt rum. revolution det handlar om.

Tillväxttaktens betydelse

BNP index

l

1990 1395 20110

zdoo zolos

Diagrammet visar hur mycket även små, årliga skillnader i tillväxt betyderpå

längre sikt. Antag att BNP skulle växa med 2 procent per år under de

kommande 20 åren. Antag att finge välja mellan att i stället få 3 procents

tillväxt eller att få behålla de 2 procenten och dessutom få ett engángslyllpå 10

procent.

Många skulle sannolikt välja de 10 extra procenten. Men diagrammet vsar att

detta bara i det mycket korta perspektivet är någon fördel. Det tar inte merän

sju år innan det 3-procentiga tillväxtalternativet har växt i kapp. Vid slutet av

den enda procentens extra tillväxt 3 i stället för 2 ett

ZO-årsperioden ger

BNP-påslag ärtre gånger såstort som de 10 procentens nivålyft.Förvarje

som

år därefter växer avståndet allt snabbare.

Produktivitet och välfärd 65

Låt påminna den stora majoriteten Sveriges oss om att av befolkning vid mitten 1800-talet innan det stora lyftet av av produktiviteten skedde levde i mörker, kyla, smuts och fattigdom. Torsten Gårdlund skriver i sin avhandling om in-

dustrialismens genombrott den ohöljda nöd, den förskräcom kande trångboddhet kännetecknade l800-talets Sverigef 4 Gårdlund ln- som dustrialismens sam- Skönlitterära författare Fogelström och Moberg fångar som hälle, Tiden 1942. villkoren för de breda folklagren än klarare.

När Gustaf af Geijerstam i början 1890-talet undersökte av arbetarnas levnadsvillkor i Stockholm fann han att ca 60 pro-

arbetarfamiljerna bodde i lägenheter ett rum [med cent av om eller kök; i genomsnitt bodde det fyra personer i varje utan I dag bor mindre än 10 procent befolkningen i enrumsrum. av lägenheter och standarden är i regel ett Reallörum per person. har åttadubblats, vilket bl.a medfört att vi äter bättre, nerna klär bättre och har råd att mer.5 5Källor till detta av- oss resa snitt är bl.a Gård- Tillväxten har inte bara använts till höjda reallöner och

lund och Svensk sta- sociala reformer och förbättrade bostäder, utan också till uttistisk årsbok. byggd offentlig service. Ett exempel är utbildningen. Vid mit-

1800-talet det bara någon enstaka procent av ungdoten av var kunde studera vidare efter folkskolan; i dag börjar marna som

tio i gymnasieskolan efter avslutad grundskola.

nio av Arbetstiderna har kortats. Det beror dels på att det är fler nu förvärvsarbetar, också på att produktiviteten ökat; som men produktionen arbetad timme växer, öppnas möjlighenär per arbeta färre timmar ändå öka sin standard. Arbetsten att men tiden vid 1800-talet ofta 12 timmar dagen, var mitten av om dagar i veckan, för industriarbetare. I dag har den genomsex snittliga arbetsveckan, inkluderar dem arbetar om man som deltid, sjunkit till 28 timmar. Industriarbetarens normala årsar-

betstid har halveratszfrån 3.700 timmar år 1860 till 1.850 i

Den faktiska dag.° arbetstidsförkortning- Tillsammans med kraftig utbyggnad sjukvården och en en av en har dock inte va- medicinska tekniken har detta medfört att förbättring av den rit lika stor, efterfolkhälsan förbättrats. Det avspeglas bl.a i att medellivslängden som antalet raster samtidigt minskat. ökat från 42 år vid mitten 1800-talet till 77 år i dag. Spädav barnsdödligheten då 15 är den 0,6 procent. En var procent; nu lång rad tidigare farliga eller obotliga, kan

sjukdomar, som var

botas. nu

Social trygghet

Det bara det materiella välståndet ökat. Med är inte som produktivitetstillväxten och den förbättrade hälsan har också

följt vidgad social trygghet, vilket i sin tur givit många en

3 11-1129

66 Produktivitet och välfärd

människor ökad självständighet. Eller, folkpensionären

som Hugo Lundgren förklarade för Lars Ulvenstam i boken Så blev

mitt liv, när han berättade vad bättre bostäder och folkom pension betytt

En ska inte säga att det bara är det materiella, för det är psyket också. Om det inte blir för långrandigt kan jag berätta morfar om och mormor, hur di försökte och di hade inget att spara, men spara utåv, och hur dödligt rädda di var och ligga kommunen till last. Jag känner en helt annan säkerhet än min och far och mormor mor kände, för där låg det och gnagde hos dem natt och dag hur ska vi klara det när vi blir sjuka, hur ska vi klara âlderdomen, har vi teräckligt te begravningen

Citatet belyser att de sannolikt tjänade mest på utvecksom

lingen efter industrialiseringen de fattiga. Det deras

var var standard höjdes mest de kunde lyfta sig den som - ur rena nöden. Såväl inkomst- förmögenhetsklyftorna minskade som 7 Roland Spånt kraftigt fram till 1970-talet.7 Den svenska in- Även del tyder på skillnaderna sedan dess ökat om en att komstfördelningens något igen, och det fortfarande finns påtagliga skillnautveckling, Uppsa- även om 1976, och Den der i levnadsvillkor, är den absoluta fattigdomen i Sverige i dag svenska förmögen- praktiskt utplånad. taget hetsfördelningens Det är svårt att avgöra i vilken utsträckning det är produktiutveckling, SOU 1979 vitetstillväxten i sig orsakat utjämningen. Ökningen som av produktiviteten gör det möjligt att framställa fler och fler varor, som tidigare varit förbehållna ett Välbeställt flertal, till priser som blir överkomliga för allt fler. Men detta i sig bara ger förutsättningarna för minskade klyftor. Utfallet och graden av utjämning beror också i hög grad på den fördelningspolitik som

bedrivs via skatter, transfereringar och offentlig verksamhet,

inte minst i utbildningssystemet. Vidare spelar lönepolitiken

och förhandlingssystemet viktig roll, liksom de fackliga

en organisationernas styrka.

Produktivitetsstegringen kan dock indirekt stimulans

ge en åt utjämning, i och med att en ambitiös fördelningspolitik underlättas när den totala kakan växer. Ett exempel är utbildningen; ökad produktivitet att bygga skolan, fler ger resurser ut får utbildning, vilket möjlighet till jämnare inkomstfördelger ning, och samtidigt stimulerar den förbättrade utbildningen till ytterligare tillväxt produktiviteten. Mot den bakgrunden är av det sannolikt att produktivitetstillväxten under perioden 1870-1970 ha varit faktor bakom den jämnare inkomstfören delningen i Sverige. Huruvida snabb produktivitetsökning en kan verka utjämnande även i framtiden är dock svårt att uttala sig det beror på hur den åstadkommes. om;

Produktivitet och välfärd 67

3.2¶Kritiken mot tillväxten

Det finns också minusposter i utvecklingen. De har framför allt

med den produktionsteknik valts för att öka att göra att som tillväxt och produktivitet ibland fört med sig utslagning och

miljöskador. Ibland ifrågasätts strävan efter fortsatt ökad pro-

duktivitet med argumentet att vi i Sverige redan nått en så hög

materiell standard att fortsatt produktivitetshöjning inte en skulle så materiella vinster att däremot tillväxge stora - men kostnader i form bl. miljöförstöring kan bli omfattantens av a. de.

3.2.1¶Tillväxtens sociala kostnader

När det gäller arbetsmiljön, har den tekniska utvecklingen det

seklet inneburit att antalet tunga och farliga arbeten senaste minskat. Totalt sett har arbetsmiljön kraftigt förbättrats under

1900-talet. Samtidigt har dock arbetstempot drivits upp, bl.a

följd den uppsplittring av arbetsprocessen i många som en av små delmoment det löpande bandet och Taylorismens 3J Ett system för ar- som betsorganisation, förde med sig i delar industrin. Denna utveckling har medav uppkallat efter F W arbetsmoment, varför många fört fler repetitiva och enformiga Taylor, enligt vilket arbeten i dag kännetecknas monotona rörelser, kan arbetsprocessen de- av som las i sina be- medföra förslitningsskador olika slag. upp av ståndsdelar i ett Delegationen dock den uppfattningen att strävan efter är av hårt centraliserat ökad produktivitet i framtiden kommer att medföra vändoch kontrollerat en sy- Sevidare i till det bättre. Som kommer att framgå kapitel i stem. av- ning av senare snitten om arbetsor- den tekniska och sociala utvecklingen detta betänkande, har ganisation i kapitel nått så långt, att ökad produktivitet i många sammanhang 9 och 14. nu bör kunna hand i hand med bättre arbetsmiljö, minskad

utslagning och mindre förslitande arbeten. Här vi således ser inte någon reell motsättning på längre sikt. En allvarligare konflikt gäller den regionala utvecklingen.

Den tekniska utvecklingen har alltid lett till regionala omflytt-

ningar befolkning och produktion. Nya orter har fötts och av dött. Typexempel är tätorten Kiruna, som är resultatet av att tekniska innovationer i slutet 1800-talet plötsligt gjorde den av malmkroppen där lönsam. Under de senaste decennierna stora har emellertid efter utnyttja stordriftsfördelar, strävan att fördelen i lägga olika produktion nära varandsamt att typer av och marknaderna gjort att vissa delar landet riskerar ra nära av att avfolkas, medan andra blir överhettade. Den tekniska utvecklingens karaktär och strukturomvand-

lingen från jordbruk till industri och därefter till tjänstepro-

68 Produktivitet och välfärd

duktion har fört med stark tendens till urbanisering, sig en

med effekter åtskilliga negativa. Visserligen har som ser som

det materiella välståndet ökat, omflyttningarna har också men

fört med sig rotlöshet och känsla alienation i flera en av avseen-

den. Bedömningarna de vidare följderna denna

av av process

har gått starkt i sär; många pekar på de möjligheter till ett

rikare kulturellt liv stadslivet för med sig, andra pekar på som

de omfattande sociala problem växt fram i vissa storstadssom

miljöer. Klart är emellertid, att flera de åtgärder för ökad av

produktivitet kan komma i fråga, riskerar att komma i som

konflikt med önskan jämn regional utveckling landet. om en av

Delegationen är medveten om konflikten, vill framhålla men

följande Mot bakgrund att såväl tekniken människors av som

levnadsvanor och behov löpande förändras, är det varken rea-

listiskt eller önskvärt att mål sätta att dagens regionasom upp

struktur skall bevaras. Målet bör, delegationen, menar sana-

rare vara att skapa förutsättningar för human och socialt en

ansvarsfull omställningspolitik, underlättar anpassning till som

nya förutsättningar.

3.2.2¶Tillväxten och

miljön

Ett tredje problem är de negativa miljöeffekter ekonomisk som

tillväxt kan förorsaka. Det är riktigt del den hittillsvaatt en av

rande tekniska utvecklingen och satsningen på tillväxt ofta fört

med sig miljöskador. En fortsatt tillväxt den arten är långav

siktigt ohållbar. Delegationens uppfattning är emellertid att

det inte behöver finnas någon motsättning mellan ökad pro-

duktivitet och god miljö. Tvärtom är ofta förbättrad produkti-

vitet teknisk utveckling och resurssnål produktion genom en 9 Litteraturen om förutsättning för förbättra miljön att sambanden mellan Om den ekonomiska tillväxten åstadkommes med hjälp tillväxt och miljö är av

enorm. Vi vill i det- resursslösande och nedsmutsande teknik, och det tillom som ta sammanhang verkas skadar miljön [tex för att produktionen eller avfallet bara peka på två internationella voly- innehåller kemikalier är svåra att bryta ned, kommer som

mer Environment tillväxten uppenbarligen i till god miljö. Om den motsats en and Economics; ekonomiska tillväxten däremot uppnås med modernare teknik, OECD 1985, och den Brundt- som inte smutsar ner eller förbrukar lika mycket råmaterial, s. landrapporten Our och det produceras och förbrukom som är varor tjänster vars Common Future, ning inte sliter på miljön då behöver inte tillväxten 1987, samt den - vara svenska Miljöprob- skadlig. Det är således inte den ekonomiska tillväxten i sig som lemen i framtiden, avgör effekterna på miljön, hur den åstadkommes och vad utan bilaga 25 till Långden används till. tidsutredningen 1990. Det är mot den bakgrunden fördelarna med ökad man ser

Produktivitet och välfärd 69

Har fått det bättre genom att de andra arterna har fått det sämre, de andra arterna och därtill grönskan och skogen, därtill luften, jorden, vattnet, själv, då kan man fråga sig naturen på vilket sätt vi själva fått det bättre. Det verkar inte heller vara någon förkrossande majoritet ens av vår folkhemstrivs med livet, egen art som fast många säger att de gör just det. Åtta tio svenskar äter piller. av De flestas jobb har mist sitt hantverksvärde. De flesta hushåll rymmer en person. Miljoner har ryckts med rötterna, upp och många pendlar timvis varje dag. Hur många känner sina närmsta grannar Vart tredje barn har frånskilda föräldrar. Drygt fyra svenskar tar sitt liv, drygt två vägtrafiken livet och fler tar av än hundra skiljer sig varenda dag. Göran Palm Sverige En vintersaga ur

produktivitet. Ökad produktivitet kan uppnås genom att öka produktionen vid oförändrad resursinsats, också genom men minska resursförbrukningen för given produktionsvoatt en lym. Förbättrad produktivitet kan därför innebära bättre hus-

hållning med naturresurser och mindre slöseri med energi. Den ekonomiska tillväxten kan också i sig själv i vissa fall

bidra till bättre miljö, nämligen de den ger en om resurser används till investeringar i kollektivtrafik, anläggningar för t.ex avloppsrening och miljövänliga värmepannor. Även sådan produktion räknas med i BNPl Ökad produktivitet i produktioju sådana miljövaror är naturligtvis särskilt viktig. nen av Tillväxt vrids i riktning mot sådan miljövänlig produksom således bra för miljön. Om den ekonomiska tillväxten tion är däremot stoppades, skulle det bli betydligt svårare att byta ut gamla anläggningar och ersätta dem med nya, miljövänligare. Om den totala materiella produktionsnivån stagnerar eller

sänks, måste utrymme för de nödvändiga miljöinvesteringarna skapas kraftig nedskärning såväl den privata som genom en av den offentliga konsumtionen. Det skulle riskera att skapa skarfördelningskonflikter och därigenom försämra förutsättpa ningarna att driva långsiktig miljöpolitik. en Delegationens uppfattning förbättrad miljö går att är att en uppnå med hjälp teknisk utveckling och ökad produktivitet av

70 Produktivitet och välfärd

utan kraftiga inskränkningar den materiella standarden elav ler omfattande regleringar. Det kräver dock införandet att av

produktivitetshöjande och miljöförbättrande teknik stimuleras

med hjälp ekonomiska styrmedel, vilka gör det lönsamt och av lockande att förbättra miljön. I synnerhet gäller sådaatt sätta na priser på varor och tjänster att miljöeffekterna produkav tion och konsumtion naturligen inkluderas i företagens och hushållens dagliga, löpande beslut.

3.2.3 och

Tillväxt, sysselsättning

konkurrenskraft

Ibland hävdas att ökad produktivitet riskerar att medföra arbetslöshet. Argumentet är att arbetskraft ersätts med om maskiner såsom datorer skulle många människor bli överflö- - diga och förlora sina jobb.

Detta farhåga tid efter har framförts ända är en som annan sedan den industriella revolutionens första dagar, då ludditer-

na i England slog sönder maskiner för att rädda jobben. Det gäller emellertid att skilja på olika nivåer i analysen. I det enskilda företaget kan teknik förvisso minska behovet ny av arbetskraft, då människor ersätts maskiner. Men i samhället av ° En översikt över helhet finns inte given mängd arbete att dela på.° som en debatten om tek- Den totala mängd arbete utförs samhälle som i ett avgörs nisk utveckling och dels produktiviteten, dels den samlade efterfrågan arbetslöshet, med av av som särskild inriktning riktas mot svenska varor och tjänster. Den efterfrågan behöver på datoriseringens inte minska, bara för arbete mekaniseras. Tvärtom kan den att effekter, ges i Lena öka. När produktiviteten ökar, skapas ny efterfrågan på andra Schröder och Kjell Sehlstedt Vad ställen i ekonomin. Skälet till att arbete ersätts med maskiner händer med jobben det lönsamt. Antingen denna produktiviär att är tas Om datateknik och tetsvinst ut i företaget, i form högre löner till de kvarvaransysselsättning, Ra- av bén Sjögren 1984. de anställda eller till högre vinster för aktieägarna. Alternativt sänks priset på företagens produkter, vilket gör att konsumenternas realinkomster ökar. l båda fallen skapas efterfrågan, ny som i sin tur skapar nya arbetstillfällen. Samma sker process även då produktiviteten ökar i den offentliga sektorn. Då skapas utrymme antingen för nyanställningar inom den givna

finansiella eller för skattesänkningar, vilka ökar medramen borgarnas köpkraft efter skatt och därigenom ökar den totala

efterfrågan.

Processen är långtifrån enkel. Den kan orsaka arbetslöshet

under omställningsperioden, vilket kan kräva politiska insatser för att underlätta omställningen. Det finns emellertid ingen

Produktivitet och välfärd 71

anledning att tro att ökad produktivitet i sig på längre sikt skulle minska sysselsättningen.

Om breddar analysen och tar hänsyn till den internatio-

man nella konkurrensen, kan det i själva verket tvärtom lång-

vara

produktivitetstillväxt förändrar landets konkurrenskraft sam på ett sätt riskerar att skapa ekonomiska problem. Detta är

som

skäl till att vi inte kan slå till med den i och för sig ett oss ro höga] produktivitetsnivå Sverige uppnått i dag.

En relativ försämring produktiviteten för ett land som

av redan nått hög nivå, gör att dess konkurrensfördelar ändrar

en karaktär. Tidigare kunde det konkurrera med sin höga produktivitet, vilket gjorde det möjligt att ta ut relativt höga reallöner. I takt med att produktiviteten försämras i förhållande till andra länders exportsektorer, måste i stället börja konkur-

man

med arbetskraft relativt sett är mindre produktiv och rera som därför billigare. Det är möjligt att den vägen klara balans i ekonomin, i meningen att på sikt nå både full sysselsättning och balans i utrikeshandeln. Men det måste då ske genom att reallönerna ökar långsammare än i omvärlden. Nationen får

betala för sin produktivitetsutveckling genom att kon-

svaga kurrera med billig arbetskraft, när den ska locka till sig investeringar och konkurrera på världsmarknaden.

Detta innebär relativ försämring gentemot omvärlden,

en

i och för sig kan förenlig med tämligen hög levsom vara en nadsstandard. De förändrade konkurrensvillkoren kan emellertid också medföra direkta kostnader för nationen i fråga. När landets komparativa fördelar ändras, påverkas ekonomins struktur. Vissa näringar går fram, medan andra går tillbaka. Detta brukar föra med sig betydande anpassnings- och omställningskostnader. I praktiken sker ofta omflyttningen till det nya konkurrensmönstret utslagning, vilket tvingar fram

genom en anpassning kostnadsstrukturen.

av

Även snabb produktivitetstillväxt för med sig omställningskostnader, då flyttas från företag slås ut till såda-

resurser som

klarar sig bättre. Denna anpassning kan ibland medföra na som betydande påfrestningar på arbetsmarknaden. Men skillnaden är att omflyttningen då sker till arbeten med högre produktivi-

Det medför att anpassningen sker inom för snabbt tet. ramen växande realinkomster, vilket utrymme för förbättrad ut-

ger bildning, ett gott socialt skyddsnät och andra insatser som mildrar kostnaderna.

72 Produktivitet och välfärd

3.3 90-talets krav

Diskussionen hittills har varit allmän och långsiktig. Delegatio-

nens uppfattning är, som framgått, att de långsiktiga fördelar-

na med ökad produktivitet är större än de eventuella nackdelarna. Det finns emellertid också kortsiktiga krav på att mer öka produktiviteten i den svenska ekonomin under 90-talet. Dessa hänger med dagens ekonomiska läge och stabilisamman seringspolitikens problem. Delegationen kommer att återkomtill dem i analysen i del betänkandet, vill redan ma av men stryka under deras vikt. nu Under de senaste 20 åren har de nominella lönekostnadsstegringarna med bred marginal överstigit produktivitetstillväxten. Under delen 1980-talet uppgick löneökningsenare av arna till närmare 10 procent årligen medan den uppmätta produktivitetsökningen uppgick till l å 2 procent året. När om lönestegringarna så kraftigt överskrider produktivitetsökningdrivs inflationen och konkurrenskraften försämras. en, upp Delvis som en följd detta har Sverige fått betydande underav skott i affärerna med omvärlden och djupnande industriell en kris, med snabbt stigande arbetslöshet. För att rätta till dessa obalanser krävs såväl lägre kostnadsstegringstakt en som en snabbare ökning produktiviteten. av Vidare finns omfattande krav på förbättrad offentlig service. Det gäller behovet bättre skola; det gäller växande behov av en inom sjukvården i samband med att befolkningen blir allt äldre och mer vårdkrävande; det gäller kraven på att bygga bort köerna i barnomsorgen; etc. Om dessa krav skall kunna tillgodoses inom för given eller sänkt skattekvot krävs ramen en - en kraftig förbättring av produktiviteten. En fortsatt långsam produktivitetsstegring i den svenska ekonomin kommer i praktiken att göra det omöjligt att bevara stor offentlig sektor en med höga ambitioner vad gäller kvalitet och välfärd. Denna slutsats förstärks att dagens pensionssystem och den rådanav de demografiska utvecklingen i sig kräver årlig ekonomisk en tillväxt på minst 2 procent, för att åtagandena till pensionärerna skall kunna infrias.

Samtidigt kraven på reallöneökningar och offentlig

som service är stora, vill många arbeta kortare tid. Om dessa krav skall kunna förverkligas samtidigt avsätts till export - som resurser och investeringar för framtiden måste uppenbarligen - produktiviteten i den svenska ekonomin ökas mycket kraftigt under 1990-talet. Delegationen vill inskärpa att denna slutsats gäller oavsett vad att Sveriges internationella ställning är eller bör man anser

Produktivitet och välfärd 73

Det verkliga hotet mot Sveriges välstånd ligger mera i en vara. hotfull framtida produktivitetsstagnation än i den hittillsvarande utvecklingen; än finns tid att bryta trenden. Om så inte sker, riskerar emellertid Sverige snart att hamna i allvarliga

ekonomiska svårigheter.

3.4¶Slutsats

Hög produktivitet är basen för det materiella välståndet. Dele-

det är viktig slutsats att arbeta för ökad gationen menar att en produktivitet i Sverige. Det för höjd materiell

ger utrymme standard, inklusive förbättrad offentlig service, och minskar

risken för fördelningspolitiska konflikter. Ökad produktivitet

också nödvändig för bevara den internationella konkurär att renskraften och Sveriges ställning ledande industrination.

som

Uppgiften kan emellertid omöjligen att på kort sikt

vara

produktiviteten till varje pris. Att sträva efter ökad maximera produktivitet är inte liktydigt med att acceptera alla förslag

kan öka produktiviteten. Det finns målkonflikter. Vissa som former produktivitetshöjande åtgärder kan åtminstone på

av kort sikt strida andra sociala eller politiska mål.

mot

-

Delegationen sin uppgift att beskriva och blottlägga

ser som sådana målkonflikter. Det är inte vår uppgift att lösa dem; det

söka forma ett sammanhängande politiskt helhetspro-

vore att

vilket ligger långt utanför vårt uppdrag. Delegationens gram, primära uppgift är att diskutera vilka insatser krävs för att

som öka produktiviteten och på vilka punkter dessa kan kom-

ange

konflikt med andra mål. Andra får göra de nödvändiga ma i

Som framgått detta kapitel emellertid avvägningarna. av anser delegationen på det stora hela att målet att nå god produkti-

en vitetstillväxt är förenligt med högt ställda sociala och miljömäs-

siga ambitioner.

KAPITEL

är

Vad

produk-

tivitet

I detta kapitel diskuteras produktivitetsbegreppet. Här definieras produktivitet och effektivitet. Olika produktivitetsmått typer av behandlas. Vi redovisar när de olika begreppen och definitionerna bör användas. Därefter diskuteras de svårigheter som uppstår när produktiviteten skall mätas. Syftet med kapitlet är att lägga fast de olika begrepp och verktyg som krävs för en empirisk analys av den svenska produktivitetsutvecklingen.

4.1¶Produktivitet och effektivitet

Begreppet produktivitet används ofta synonymt med begrepeffektivitet. Ökad produktivitet innebär då helt enkelt pet att kan producera tjänst eller på ett bättre sätt, i man en en vara större kvantitet eller med högre kvalitet. Produktivitet i denna allmänna mening vad får ut - man av insatta kan beskrivas i mycket vittomfattande ordaresurser lag. Det blir vad människan kan åstadkomma med material, kapital och teknologi

Produktivitet är framför allt personlig inställning. Det är en en inställning till framsteg, söker ständig förbättring det som en av som existerar. Det är en övertygelse att vi kan prestera bättre i dag än igår och i att vi i kan prestera ännu bättre än i dag. Det morgon är viljan att förbättra nuläget utan hänsyn till hur bra det egentligen är. Det är den ständiga anpassningen av mänskligt och ekonomiskt liv till förändrade förhållanden. Det är den ständiga tillämpningen av nya teorier och metoder. Det är tilltron till människans Deklaration från möjligheter att förbättra sina villkor. European Productivity Agency, Romkonferensen 1958. När vi i fortsättningen av denna rapport ägnar mycket åt oss teknik och siffror, får detta således inte skymma sikten Pro-

Vad är produktivitet 75

duktivitet handlar mänskligt arbete och skaparkraft. Att

om öka produktiviteten och effektiviteten är därför dels att arbeta

hårt, dels att utrymme för och ta till den mänskliga

ge vara

skaparkraften utnyttja människors vilja och drivkraft att

att

-

skapa ett bättre liv på alla nivåer i samhället.

-

Både produktivitet och effektivitet behöver emellertid

ges

precis innebörd, det skall bli möjligt att göra kvanti-

en mer om

tativa studier den svenska produktivitetsutvecklingen. I

av

detta betänkande kommer därför begreppen att definieras på

operationellt och ändamålsenligt sätt.

ett mer

4.1.1¶Effektivitet

Begreppet effektivitet används i nationalekonomisk litteratur

2 utförligare på två sätt

J En och mer teknisk diskussion om produk-

OI det fallet betecknar effektivitet relationen mellan

och effek- ena tivitetstivitetsbegreppen, resursinsatsen och det samhällsekonomiska resultatet av pro-

finns i Lennart Hjal- duktionen. Med det sistnämnda inte bara att produk-

menas marssons uppsats volym skall också dess och

tionens vara stor utan att art Teorier och meto-

forskning inriktning är den medborgarna önskar. Effektivitet der i om som produktivitet och handlar med andra 0rd graden måluppfyllelse. God

om av effektivitet med til-

effektivitet är att allokera rätt; att fördela dem så

resurserna lämpningar på pro-

till lägsta kostnad producerar den typ och duktionen av tjäns- att man av varor ter, i expertrapport tjänster människor vill ha och behöver. Denna typ av

som

effektivitet kommer vi i fortsättningen att kalla allokeringsef-

Relationen mellan produktivitet och effektivitet

PRODUKTION

input Output

Produktions-

reurser Prestationer

personal mm

Produktivitet Måluppfyllelse

Resultat

--.loose

4F;AL j

Effektivitet. .

å Må

76 Vad är produktivitet

fektivitet. För effektiv resursallokering krävs, specien mer fikt, att arbetskraft, kapital och andra är så fördelade resurser mellan olika arbetsområden att värdet den produktionsökav ning uppkommer då resursinsatsen ökar med enhet är som en den i alla sektorer. samma 0 Det andra sättet att definiera effektivitet är tekniskt och mer används i nationalekonomisk teori, där det beskriver den tekniska nivån produktionsprocess. Det definierar effeki en tivitet i produktionen. Begreppet används då för att beteckna avståndet mellan en produktionsenhet och den bästa tillämpade teknologin; den ligger på teknikfronten. Genom som beräkning effektiviteten för enheterna i sektor erhålles av en mått på potentialen för produktivitetsökning i sektorn.

Huvuddelen av analysen och diskussionen i detta betänkande kommer att föras i termer allokeringseffektivitet. När beav greppet effektivitet används utan närmare bestämning är

det således allokeringseffektivitet

som avses.

4.1.2¶Relationen

effektivitet-produktivitet

Begreppet produktivitet härstammar från de franska fysiokraterna på 1700-talet. Då definierades det produktionsförsom måga. Nu används det för att kvantifiera sambandet mellan resursinsats och produktionsresultat.

PRODUKTIVITETPRODUKTIONSRESULTATRESURSINSATS

Det finns flera slags produktivitetsmått, beroende på till vilken eller vilka resursinsatser produktionsresultatet relateras. Dessa mått diskuteras närmare i avsnitt 4.2. Påtagliga beröringspunkter finns mellan produktivitet och effektivitet. Båda rör resultat i förhållande till insats. Skillnaden är att produktivitetsbegreppet ofta är snävt fokuserat på produktionsinsats och prestation, medan effektivitetsbegreppet rör graden av måluppfyllelse och därmed också tar hänsyn till rätt saker produceras. Även produktivitet kan dock om användas i en något vidare mening än det tekniska och volymmässiga, nämligen värdet produktionen i förhållande till som av insatserna. Volymen antas då värderad via marknadspriser, avspeglar eller tjänstens värde för konsumenten. som varans Samtidigt som produktivitet och effektivitet hänger samman, kan man således hävda att effektivitetsbegreppet är

Vad är produktivitet 77

överordnat produktivitetsbegreppet i den meningen att det

hänsyn till det samhällsekonomiska värdet av produktiotar Att producera eller tjänst så produktivt som nen. en vara möjligt, med liten resursåtgång och låga kostnader, är i och för

sig viktigt, föga meningsfullt det som produceras är men om fel saker i betydelsen att ingen vill ha i fråga eller att varan produktionen den oönskade resultat. Samtidigt är det av ger naturligtvis viktigt att producera så resurssnålt möjligt om som det producerar är det rätta det ökar måluppfyllelsen. man - En viktig aspekt på sambandet mellan produktivitet och

effektivitet således förbättrad effektivitet i resursalloär att en keringen normalt ökar produktiviteten. Om resursallokeringen effektiv, den samhällsekonomiska inte är ex. genom att avkastningen arbetsinsats är lägre i sektor än i en av en extra en kan produktiviteten mätt som produktionsvolym annan, eller produktionsvärde timme i hela ekonomin förbättras per arbetskraft flyttar från den förra till den senare genom att sektorn. Slutsatsen det ofta är meningsfullt att göra distinktioär att mellan allokeringseffektivitet och produktivitet, samtidigt nen det viktigt att även i snävare produktivitetsanalys som är en undersöka de förhållanden kan öka allokeringseffektivitesom ten i ekonomin. Ett exempel effektivitet i denna mening kan vara intresnär

i produktivitetsanalysen är när det som produceras är

sant form mellanprodukt, infrastruktur i den offentnågon av t.ex. liga sektorn vägar, broar m.m. Produktiviteten fångar byggna-

resursåtgången för t.ex. ett brobygge. Men en tionsprocessen; väl så intressant fråga är vilka effekter denna typ av investering har på andra ekonomiska aktiviteter, på produktiviteten i and-

delar ekonomin på miljön. Allt detta rör effektivitera av samt Produktiviteten visar hur resurssnålt bron byggs, medan ten. effektiviteten bron är rätt dimensionerad och byggs anger om plats, där den får så positiva effekter på sampå rätt stora hällsekonomin möjligt. Ett exempel, kommer som annat som behandlas i detta betänkande, är utbildningsväsenatt senare det. Produktiviteten i utbildningen rör kostnaden för att ge eleverna vissa kunskaper; effektiviteten i utbildningssystemet huruvida eleverna delges rätt kunskaper och vilka gäller effekter utbildningen får på samhället i övrigt däribland vilka effekter den får på produktiviteten i hela samhällsekono-

min. Ytterligare exempel är produktionen inom jordbruket. ett

Den högproduktiv, i meningen att allt färre jordbrukare

är producerar allt livsmedel. Samtidigt har ett omfattande mer

78 Vad är produktivitet

subventionssystem medfört att produktionen sannolikt varit ineffektiv, i meningen att jordbruket producerat fel saker.

Distinktionen är viktig också när det gäller bestämma att sig för vilka åtgärder bör vidtas för öka produktiviteten, som att inte minst i den offentliga sektorn. Att öka för definien snävt erad produktivitet i kraftigt skära ned omsorgen genom att personaltätheten kanske i själva verket innebär minska att effektiviteten, eftersom målet för verksamheten mänskär just lig vilket kräver viss personaltäthet. Detta omsorg, en visar också behovet att så långt möjligt finna sådana produktivitets-

mått som inkluderar och tjänsternas kvalitet. varornas

4.1.3¶Kvalitet och lönsamhet

Det finns med andra ord klara beröringspunkter mellan produktivitet och effektivitet å sidan och begreppet kvalitet å ena den andra. De är flera. God kvalitet handlar att producera om värde för konsumenterna. I den meningen liknar kvalitetsbe-

greppet effektiviteten. Men höjd kvalitet i produktionen bety-

der normalt också att den uppmätta produktiviteten ökar. För

det första innebär hög kvalitet att kan betalt för man ta mer produkten. För det andra innebär hög kvalitet färre kassa-

tioner, omarbetningar och justeringar i produktionsprocessen. 3 För en närmare ge- Att arbeta för högre kvalitet produktionen i genom kvalikvali- nomgång av tetsstyrning, etc är därför ofta ett sätt för företag och tetsbegreppet, seBo - Bergman och Bengt offentliga institutioner att på och gång operationalien samma Klefsjö Kvalitet; såväl effektivitets-

sera som produktivitetsmåU

från behov till användning, Studentlitteratur 1991. Sambandet mellan produktivitet och lönsamhet 4Ibland förekommer i den företagsekonomiska litteraturen begreppen Lönsamhet produktivitetx prisrelation yttre respektive produktionsvolym outputpris inre effektivitet. x Någon etablerad resursinsats inputpris

taxonomi finns inte, men det vanliga är att inre effektivitet Det finns också ett samband mellan lönsamhet och produktiavser produktivitemedan vitet i det enskilda företaget. De är dock inte identiska. Företaten, man med yttre effektivi- lönsamhet beror enbart produktiviteten gets inte på definieprisrela- tet avser rad som produktionsresultat resursinsats utan också tionen och dess för- genom ändring. Företagets på vilka priser det kan ut för produktionen respektive måste

lönsamhet skulle då betala för de det använderd resurser bero på såväl yttre Priserna beror i sin tur på rad faktorer. En del dem, inre effektivi- en av som tet. såsom produkternas kvalitet, hänger påpekats intimt som ovan

Vad är produktivitet 79

Komponenter bakom produktivitet respektive lönsamhet Ett förenklat konkret exempel

Pris sålda varor 100 kr intäkter 10 000 000 kr

Såld volym 100 000 st Förädlingsvärde 6 000 000 kr Köpt volym 100 000 st Kostnader insatsvaror g, 4 000 000 kr Pris insatsvaror 40 kr Rörelse- Arbets produktivitet överskott 4 - 100 krtim 1 200 000 kr Antal anställda 30 Totala - arbetstimmar 60 000 tim Genomsnittlig arbetstid Lönekostnader Resultatföre 2 000 timår , 4 800 000 kr räntekostnader , 800 000 kr Lonekostnad. per arbets- l timme 80 kr Lönsamhet 10 a° HTK Avskrivningstid 10 år Avskrivningar _._____, 400 000 kr

Anläggningstillgångar 4 000 000 kr Totalt W kapital 8 000 000 kr Omsättnlngstillgångar 4 000 000 kr

I praktiken är sambandet mellan produktivitet och lönsamhet rätt kompliocerat. En rad olika faktorer påverkar lönsamheten, vid sidan av produktiviteten.

med produktiviteten. Andra prispåverkande faktorer samman behöver inte ha med företagets produktivitet i sig att göra. De kan gälla företagets ställning på marknaden och i vilken ut-

sträckning det kan sätta monopolpriser, råvaruprisernas svänginternationella konjunkturväxlingar, förändringar ningar, av växelkurser, etc.

80 Vad är produktivitet

På en abstrakt tänkt, väl fungerande marknad, blir skillnaden mellan lönsamhet och produktivitet liten i det kortare perspektivet. Så länge företagen strävar efter god lönsamsom het genom att öka effektiviteten i användningen tillgängliga av resurser, kommer sambandet mellan produktivitet och lönsamhet att starkt. I ett längre perspektiv finns emellertid vara inte samma koppling; om ett företag visar god lönsamhet, kommer det i fri konkurrensmarknad locka konkurrenter en att att etablera sig i branschen. Det på sikt lönsamheten, pressar även om produktiviteten fortsätter stiga. att I den verkliga världen finns rad faktorer skapar en som stora differenser mellan produktivitet och lönsamhet. Företagens och hushållens beslutssituation starkt påverkad är av yttre

faktorer, såsom skatter, regleringar och växelkursförändringar.

Monopol, karteller och gränsskydd hämmar konkurrensen, och reglerade priser skapar utbuds- eller efterfrågeöverskott på vissa marknader. Det gör att från den enskilda företagsledningens synpunkt är produktivitetsökning långt ifrån det enda en sättet att öka lönsamheten.

Lönsamhetsmålet

Företagens mål är lönsamhet, produktivitet. Ökad produktivitet är bara ett flera medel att förbättra lönsamheten. För av ett enskilt företag kan det lukrativt att i stället för produkvara tivitet satsa på att erövra och befästa monopol. Skatteplanering kan ha betydligt högre avkastning än satsningar på produkten utveckling. Devalveringar kan i ett slag öka lönsamheten för den konkurrensutsatta sektorn, utan att någon motsvarande ökning av produktiviteten har skett. Regleringar och avtal kan ibland förhindra rationaliseringar. Framgångsrik lobbyverksamhet i industridepartementet kan lönsam än hårt vara mer arbete för att höja produktiviteten. Och bristande konkurrens gör det möjligt att övervältra kostnadsökningar på konsumenterna, vilket i sin tur försvagar incitamenten att öka produktiviteten. Allt detta gör, sammantaget, att sambandet mellan lönsamhetsökningar och produktivitetsökningar är ganska diffust i en ekonomi den svenska. Ibland är i praktiken hög lönsamhet som förenad med produktivitet på skyddad marknad svag en medan låg lönsamhet kan resultatet hög produktivitet vara av på en marknad med hård konkurrens och små vinstmarg;naler. Drivkrafterna och incitamenten till ökad pr0duktivtet är med andra ord på del områden tämligen i ekmomi en svaga en den svenska. Företagens strävan efter lönsamhet innebär som

Vad är produktivitet 81

inte alls alltid att de fattar beslut bidrar till ökad produkti-

som vitet. Den viktiga slutsatsen bör söka minska gapet

är att man mellan den samhällsekonomiska och den privatekonomiska

avkastningen beslut. Uttryckt med andra 0rd central

av är en uppgift att skapa sådana drivkrafter att företagens strävan efter lönsamhet ger produktivitet.

4.2¶Olika

produktivitetsbegrepp

I föregående avsnitt definierades produktivitet produk-

som tionsresultat resursinsats. Produktivitetstillväxt defini-

genom

därmed hur relationen mellan dessa båda förändras. eras som Det finns emellertid inte något allmångiltigt, accepterat mått på hur preciserar och mäter produktivitet, sig när det

man vare gäller nivå eller utveckling över tiden. Delvis beror det på att de mättekniska problemen är svåra och att det inte existerar användbar statistik. Det beror också på att måtten, begreppsmässigt sett, fångar skilda förhållanden och därmed är relevan-

ta för olika frågeställningar.

4.2.1¶Totala eller mått

partiella

De produktivitetsmått utvecklats för att analysera förhål-

som landet mellan produktionsresultat och resursinsats kan delas in i två kategorier. De kan antingen partiella, dvs se på

vara

sambandet mellan produktionsfaktor och produktionsresul-

en

eller totala, dvs söka fånga förhållandet mellan tatet, vara insatsen alla å ena sidan och produktionsresultatet

av resurser å den andra.

I den första kategorin är arbetsproduktivitet det vanligaste måttet. Även andra partiella faktorproduktivitetsmått används ibland. Energiproduktivitet har analyserats mycket i Sverige sedan oljekriserna. Kapitalproduktiviteten är viktig i de industrier har stora kapitalkostnader, Också inom

som osv. den offentliga sektorn har under de senaste åren olika typer av nyckeltal beräknats för att analysera produktivitetsutveckling-

en.

Olika mått har sitt berättigande i olika sammanhang, beroende på vilken fråga vill besvara. Det kan dock ofta vara

man vanskligt låta partiella mått representera den allmänna

att

produktivitetsutvecklingen. Eftersom de är partiella blir resul-

ibland svårtolkade. Produktionen bestäms genom ett taten samspel rad insatser arbete, kapital, energi, råvaror,

av en -

82 Vad är produktivitet

etc. Därför bör skattningar produktivitetsutvecklingen så

av långt som möjligt bygga på analys explicit redovisar en som 5Sådana analyser vilka antaganden detta samspel gjorts om som görs i praktiken of- Alla partiella mått förutsätter sålunda de facto att insatser tast med hjälp av övriga produktionsfaktorer är konstanta under den period produktions- av s. funktioner. Det är beräkningen Gäller inte detta, uppstår problem. som avser. en matematisk for- Orsakerna till

en produktivitetsökning måste bedömas på helt

mel, där sambandet olika sätt, beroende på insatsen övriga inputs förändrats mellan olika faktor- om av insatser och produk- eller ej. tionsresultatet spe- Utvecklingen partiellt nämligen av ett mått säger ingenting cificeras. Mer om hur de totala kostnaderna för om produktionen förändrats. produktionsfunktioner följer nedan. Med Erik Lundbergs ord Begreppen god hushållning och hög effektivitet bör ju innebära något än att åtgången mer av en produktionsfaktor enhet produktionsresultat sjunkit. Fråper gan är ju vad denna produktivitetsstegring kostat i insatser av andra produktionsresurser, t.ex i form maskiner och forskav ningsutgifter av olika slag. Vi behöver med andra ord veta betydligt än att produktionen enhet produkmer per av en tionsfaktor stigit för att kunna bedöma det är fråga om om 6 Erik Lundberg bättre hushållning och god effektivitet eller ej.° Produktivitet och räntabilitet, SNS 1961, sid 36.

4.2.2¶Arbetsproduktivitet

Det vanligaste partiella produktivitetsmâttet är arbetsproduktivitet. Det definieras produktion arbetskraftsinsom genom sats och är därmed förhållandevis enkelt att beräkna. Intuitivt tolkas ofta arbetsproduktiviteten arbetskrafsom tens bidrag till det totala produktionsresultatet. Detta är dock långt ifrån självklart. Eftersom arbetskraftsproduktiviteten är

ett partiellt mått, säger det mycket lite om arbetskraftens eget bidrag till den ekonomiska tillväxten. Produktionen kan t.ex ha ökat att kapitalstocken vuxit eller blivit genom mer effektiv. Om arbetare blir utrustad med fler och bättre en maskiner så att kapitalintensiteten ökar ökar hans - - produktionsresultat även arbetsinsatsen både i tid och intensiom tet är oförändrad. Arbetsproduktivitetens utveckling behöver således inte säga någonting hur mycket arbetskraftsinsatom sen i sig påverkat eller bidragit till produktionsresultatet. Arbetsproduktivitetens utveckling behöver heller inte överensstämma med den totala produktivitetens. Arbetsproduktiviteten kan öka snabbt omfattande kapitalbildning. genom Eftersom investeringar också drar med sig kostnader, uppvisar

emellertid den totala produktivitetstillväxten ofta betydligt lägre värden. I extrema fall kan t.o.m tänka sig att kostnaman

Vad är produktivitet 83

derna för investeringarna är högre än intäkterna för den extra produktionen; då faller totalproduktiviteten. Slutsatsen är att enbart utvecklingen arbetsproduktiviteten kan ge en överav driven bild produktivitetstillväxten i meningen avkastning av på samtliga resurser.

Olika mått på arbetsproduktivitet

Det finns olika sätt att definiera och mäta arbetsproduktiviteten. Alla medför olika problem. Det bästa måttet är produktion arbetad timme. Det visar hur mycket den faktiska produkper tionsvolymen ändras för varje arbetstimme i genomsnitt. Det kan användas för att analysera arbetsproduktiviteten i en enskild anläggning, bransch eller i hela ekonomin. i en Produktionen timme kan påverkas av förändringar i per arbetskraftens sammansättning. Om konjunkturen förändras eller den ekonomiska politiken läggs så att fler människor om, med lägre produktivitet kommer i arbete, kan den uppmätta arbetsproduktiviteten på makronivå sjunka, utan att utvecklingen på de enskilda arbetsplatserna eller för den enskilde

anställde varit negativ.

BNP per capitas komponenter BNP per capita kan definieras på följande sätt Arbetade Antalet Arbets- BNP BNP timmar anställda kraften x x x Befolk- Arbetade Antalet Arbets- Befolkning timmar anställda kraften ning

identiteten att BNP arbetad timme dvs. arbetsproduktiviteanger, per ten i egentlig mening bara är en bland flera faktorer som bestämmer vältärdsindikatorn BNP capita. Det är fullt möjligt att ett land kan per förena relativt hög tillväxt l BNP per capita med en relativt Iág tillväxt i en BNP arbetstimme tack relativt hög tillväxt i antalet arbetade per vare en timmar iförhållande till antalet anställda, antalet anställda iförhållande till i arbetskraften och antalet personer i arbetskraften i antalet personer förhållande till befolkningen. Sverige under 1970- och 1980-talen utgör faktiskt ett bra exempel pá detta.

På den nationella nivån används ibland BNP per capita som

för arbetsproduktivitet. Som sådant är det

en approximation dock alltför mått för lämpligt. En anledning är ett grovt att vara BNP capita kan förändras ökade arbetsinsatser att per genom befolkning, förskjutningar sker i vid given t.ex. genom att arbetskraftens andel befolkningen, utan att produktionen av arbetstimme olika verksamhetsområden förändras. per inom

84 Vad är produktivitet

Sådana förskjutningar sker löpande förvärvsfrekvensen förom ändras. BNP per capita påverkas naturligtvis också antalet arbetaav de timmar. Om arbetskraftens storlek är oförändrad men arbetstiden arbetande ökar eller minskar så påverkas produkper tionsresultatet och BNP capita, alldeles oberoende per av om produktionen arbetstimma förändras. BNP capita kan per per således, behöver inte, bra indikation på arbetspromen vara en duktiviteten. Däremot kan det, vilket behandlas närmare nedan, rimlig uppskattning det materiella välståndet i vara en av ett land.

BNP per sysselsatt är något bättre approximation en av arbetsproduktiviteten än BNP capita. Det undviker del per en av den missvisning uppstår då förvärvsfrekvensen ändras, som men förmår inte ta hänsyn till arbetstiderna förändras. Om om förändring förvärvsfrekvensen hänger med en av samman en förändring av arbetstiderna antalet deltidsarbetan- - om ex. de stiger blir även BNP sysselsatt missvisande. - per

4.2.3 och välstånd

Arbetsproduktivitet

Även BNP capita inte något korrekt produktivitetsom per är mått, bör det framhållas, att det är det övergripande måttet på

materiellt välstånd. Det finns därmed också på nationell nivå en koppling mellan levnadsstandard och arbetsproduktivitet. Även det i enskilda företag eller branscher ändaom är mer målsenligt att använda totalproduktivitetsmått, säger arbetsproduktivitetens utveckling för hela samhällsekonomin något viktigt vad sker med den materiella levnadsstandarom som den.

Arbetsproduktivitetens utveckling kan uppfattas insom en dikation på hur den potentiella välfärden utvecklas, eller annorlunda uttryckt, vilken potentiell ersättning ekonomin kan

ge en arbetstimme. I situation med given befolkning och där en antalet arbetade timmar är konstant, kommer ökning en av arbetskraftens produktivitet lika med förändringen att vara av BNP per capita. Det är dock inte självklart att arbetskraften kommer att erhålla höjda reallöner utsträckning i samma som arbetsproduktiviteten ökar, eller det i stället blir kapitalom ägarna som får resultatet i form högre vinster. Många olika av krafter påverkar fördelningen produktionsresultatet mellan av arbete och kapital. En mängd empiriska studier pekar emellertid på ett nära samband över tiden mellan reallöneutveckling och förändringen den genomsnittliga arbetsproduktiviteten. av

Vad är produktivitet 85

Det bör i detta sammanhang påpekas, att BNP per capita också kan förändras andra skäl, t.ex förändringar av av som landets och importpriser. Sådana förändringar ökar exporteller minskar den andel produktionen som måste avsättas av till för kunna betala för importen, och påverkar export att därigenom möjligheterna till standardförbättring. Sådana för-

ändringar det s.k bytesförhållandet eller terms of trade av

[exportprisindex importprisindex] kan hänga samman

genom

med produktivitetsförändringar, behöver inte göra det.

men För liten ekonomi den svenska är de framför allt ett en som resultat prisrörelser på världsmarknaderna. Ett typexempel av hur oljeprisernas svängningar påverkar utvecklingen BNP är av per capita i Norge. Detta standardutvecklingen i ett land kan avvika från gör att

produktivitetsutvecklingen. Normalt är dock ökning av ar-

en betsproduktiviteten förutsättning för hållbar välfärdsöken en ning för arbetskraften. Som redovisades i föregående kapitel är

det bara produktivitetsökningar på lång sikt kan

som ge en bestående och omfattande ökning välfärden. av

4.2.4¶Mått på den totala produktiviteten

För att klarlägga hela samspelet mellan produktionsresultat och resursinsats måste förändringarna samtliga produkav tionsfaktorer beaktas. Det finns flera mått på den totala produktiviteten. I detta avsnitt skall två dem diskuteras. Det av total faktorproduktivitet TFF. Det andra är effektiviena är i anläggning i förhållande till den tekniska fronten. teten en

Total faktorproduktivitet

Total faktorproduktivitet ställer utvecklingen av produk-

tionsvolymen i förhållande till förändringen samtliga inputs. av Den generella definitionen är denna

TFPPRODUKTlONSVOLYMSAMTLIGA PRODUKTIONSFAKTORER

Detta den definition vanligen används, då företag määr som sin produktivitet. I täljaren ingår då produktionsvolym ter

86 Vad är produktivitet

minus kassationer. I nämnaren ingår insatserna arbete, kapiav 7För traditionell tal och energi samt materialförbrukningen.7 en framställning En förändring den totala definieras

av av faktorproduktiviteten

produktivitetsmätmatematiskt som förändringen i produktionsvolymindex mining på företagsnivå, t.ex Ahl- nus förändringen i produktionsfaktorindex. TFP fångar således se mann Produk- den tillväxt produktionsresultatet kan hänföras i som inte till tionsfunktionen i ökade kvantitativa insatser produktionsfaktorerna. Ibland omvandling, kap av 6.3 Lundgren-i hävdas att denna ökning är resultatet teknisk utveckling; av Luthman-Elgstrand TFP skulle då mått på de tekniska framstegens utgöra ett Människan i arbeeffekter. Men det finns också andra förklaringar än ren te, Sveriges Rationaliseringsförbund, teknisk utveckling till förändringar TFP, såsom förändrad av Almqvist Wiksell. arbetsorganisation, bättre utbildning och högre kompetens hos

arbetskraften, effektivare resursallokering mellan branscher

och företag, etc. Teknisk utveckling måste i detta sammanhang därför tolkas vid beteckning för alla de förändsom en ringar i produktionsprocessen sker utöver den kvantisom rena tativa förändringen av resursinsatserna.

Just på grund denna oklarhet vad egentligen ingår av om som i TFP kallades tidigare den tekniska utvecklingen, definierad

enligt för restposten. Restposten är således detsamma ovan, som TFP, dvs det som återstår när från tillväxten i man produktionsresultatet dragit effekterna ökningen i sysselsättav ning och kapital. Den har därför ibland betecknats ett som mått på vår bristande kunskap. Denna beteckning har emeller-

tid med tiden blivit allt oegentlig. Stor möda har ägnats åt mer att söka förklara och dela TFP i komponenter growth upp accounting eller åt att utöka den enkla modellen så hel att en del restposten inkluderas i analysen, t.ex att måttet av genom på arbetskraft även inkluderar arbetskraftens kvalitet.

Total faktorproduktivitet är i princip ett ganska enkelt mått.

I verkligheten kan det dock komplicerat att ta fram siffror vara på TFP, i synnerhet på övergripande, nationell nivå. Det enskil-

da företaget brukar ha användbara kostnadsmått på alla insat-

ser i produktionen, oavsett det är arbetskraft, kapital, om energi eller materialförbrukning. På nationell nivå är det emel-

lertid ofta svårt att fram statistik över såväl antalet arbets-

timmar kapitalbeståndets storlek. som En metod att beräkna TFP är att mäta skillnaden mellan

produktion och produktionsfaktorernas relativa ökningstakter.

Ett problem är emellertid att det är ytterst sällan resursinsom satserna förändras i exakt proportioner. Om insatserna samma av produktionsfaktorerna ändras i olika grad, måste väga man samman de olika resursinsatserna. Då krävs närmare been skrivning sambandet mellan de olika produktionsfaktorerna av och output för skall kunna beräkna den totala faktoratt man

produktiviteten.

Vad är produktivitet 87

Det är då vanligt att använda s.k produktionsfunktionsana-

lys för att klargöra sambandet mellan olika produktionsfakto-

och produktionsresultatet. Produktionsfunktionen faststälrer

ler matematiskt vilket produktionsresultat som genomsnittligt

kan förväntas viss insats produktionsfaktorerna och av en av

specificerar därmed vilken produktionsteknik som antas i ana-

lysen. Detta fördel i meningen att sambanden blir klara är en

och stringent uttryckta.

Problemen med TFP-analys är att den bygger på speciella

antaganden samband, vilka många gånger kan te sig orealisom 8 exempel tiska Analysens matematiska karaktär gör också att vissa Ett är, att nämnaren i TFP- faktorer viktiga för produktiviteten är svåra som är men som kvoten brukar utatt kvantifiera såsom arbetsorganisationen blir svåra att tryckas som ett vagt - de tolka, eftersom de döljs i konstanter eller allmänna termer för genomsnitt av olika faktorinsatser- teknisk utveckling. Denna problem är emellertid typ av gemenna, där vikterna utför all matematisk analys. de respekti- sam görs av faktorernas andel Den totala faktorproduktivitetens utveckling är, trots dessa ve av nationalinkoms- svårigheter, väsentlig söka analysera. TFPmåttet isolerar att ten. Detta förutsäteffekten ökade resursinsatser från andra faktorer kan av som ter emellertid matematiskt produk- förbättra produktionsresultatet. Det undviker de problem som att tionsfunktionerna i ligger den partiella analysen, och kompletterar måttet på i varje sektor har en

arbetsproduktivitet väl.

viss form och att faktorerna ersätts i enlighet med sin produktivite- Sambandet mellan produktionens, faktorinsatsens och marginella produktens tillväxttakt tivitet. Produktionens tillväxt QPF + TFPwL + 1-wK + TFP

dvs. produktionens tillväxt O är lika med summan av tillväxten av produktionsfaktorerna PF och faktorproduktiviteten TFP. Tillväxten av produktionsfaktorerna är l sin tur en vägd summa av tillväxten av arbetskraft L och kapital K. där vikterna utgörs av Iöneandelen av

förädlingsvârdet w. Produktionstillväxten kan också beräknas som summan av sysselsättningens tillväxttakt och arbetskraftens produktivltetstillväxt.

Arbetskraftens produktivitetstillväxt Q LTFP + 1 wK L - - dvs. arbetskraftens produktivltetstillväxt skillnaden mellan tillväxten i

produktionen Q och i sysselsättningen L är lika med summan av tillväxten i faktorproduktivitet TFP och tillväxten ikapitalintensitet skillnaden mellan tillväxten i kapitalinsatsen K och i sysselsättningen L

multiplicerad med kapitalandelen av förädlingsvärdet 1 w. -

Sambandet mellan TFP och arbetsproduktivitet är viktigt för

analysen produktivitetens utveckling. Matematiskt blir av arbetsproduktiviteten TFP och effekten ökad summan av av kapitalintensitet vidstående ruta. Detta samband kan ut-

se

88 Vad är produktivitet

nyttjas för att härleda vilken relativ betydelse kapitalintensiteten respektive den tekniska utvecklingen haft för produktivitetsutvecklingen.

Mer allmänt är det, mot denna bakgrund, Vanligt att

se arbetsproduktivitetens utveckling på aggregerad nivå

som en approximation av det materiella välståndets utveckling, medan utvecklingen av totalfaktorproduktiviteten approximerar den tekniska utvecklingen i vid mening. Båda måtten är således

av intresse.

Effektivitet i produktionen

Ett sätt att analysera totalproduktivitetens utveckling utgår från den definition effektivitet i produktionen i

av som gavs avsnitt 4.1.1, och analyserar med hjälp av s.k frontproduktionsfunktioner potentialen att öka produktiviteten att när-

genom ma sig den bästa tillgängliga tekniken.

En källa till produktivitetsökningar tillgodogör sig

är att man modern teknik. En anläggning kanske inte har den allra senaste tekniskt möjliga produktionsapparaten. Genom att investera i

tekniska lösningar kan produktiviteten förbättras. Skillnanya den mellan den existerade anläggningens teknik och den bästa fronttekniken utgör ett mått på effektivitet i produktionen. Olika mått för effektiviteten i denna specifika betydelse har utvecklats. De alla att mäta den potential i viss

avser som en

bestämd tidpunkt finns för produktivitetsökningar.

Distinktionen mellan total faktorproduktivitet och effektivitet i produktionen är viktig. En produktivitetsförbättring kan ju äga rum genom att anläggning eller sektor applicerar

en en modernare teknik och därmed flyttar sig närmare teknikfronten. Produktiviteten ökar, samtidigt potentialen för fram-

som tida produktivitetsförändringar töms ut. Men den teknologiska fronten kan ju också förskjutas och därmed öka möjligheterna

för ytterligare produktivitetsförbättringar för dem ligger

som efter. Information faktiska produktivitetsökningar är såle-

om des inte tillräcklig vid analysen olika anläggningar, företag

av eller branscher. Den tekniska utvecklingen i betydelsen förskjutningar teknikfronten är också stor betydelse efter-

av av

den fångar potentialen för framtida produktivitetsföränd-

som ringar.

Det bör påpekas, att det finns stora praktiska och principielproblem förknippade med att identifiera ineffektivitet i den-

na bemärkelse. Avståndet till fronten beror i praktiken inte enbart på omodern teknik i meningen föråldrad kapitalstock,

Vad är produktivitet 89

utan också på att arbetsorganisation och företagsledning inte

alltid utnyttjar det befintliga kapitalet fullt ut.° 9Dessaoch andra problem i analysen Det därför svårt front, avstånd till fronten och är att separera är nära förknippade

insats olika produktionsfaktorer.

s.k av med teorin om X-effektivitet; se Harvey Leibenstein General X-effici- Mikro- makronivâ

eller

Theory and ency Economic Develop- bör detta sammanhang peka på ytterliga- Avslutningsvis man i ment, Oxford metodproblem vid mätning totalproduktivitet. Det 1978. re ett av den nivå på vilken analysen sker. Produktiviteten kan på rör nationell nivå i princip öka på två olika sätt. Det ena är genom ökad produktivitet på de enskilda arbetsplatserna. Det andra

är flyttas från arbetsplatser [eller branscher genom att resurser med lägre produktivitet till arbeten med högre. Det viktigt att det sistnämnda höjer den är att notera, uppproduktiviteten på makronivån utan att det behöver mätta innebära ökad produktivitet på mikronivå, i det enskilda före-

Innebörden är att måste varlig vid tolkningen taget. man vara TFP-utvecklingen på aggregerad nivå i tider snabb strukav av

turomvandling. En ökning totalfaktorproduktiviteten kan

av ske på nationell nivå, till följd förändrad branschsammanav sättning i ekonomin, att det egentligen innebär teknisk utan utveckling i de enskilda företagen.

4.3¶Slutsatser

finns samband mellan begreppen produktivitet, effek- Det nära tivitet, kvalitet och lönsamhet. Vid analysen av produktiviteutveckling det sålunda viktigt måtten beaktar kvalitens är att

tetsförändringar i produktionen. Täljaren i produktivitetsmåt-

hög utsträckning möjligt avspegla det samhällstet bör i så som ekonomiska värdet produktionen. Uppgiften är inte bara att av saker rätt utan också att göra rätt saker. De åtgärdsförslag göra delegationen skall lägga fram kommer därför inte bara att som

beröra produktivitet väl så mycket kvaliteten i produktio-

utan effektiviteten i hela ekonomin. I praktiken kommer nen samt alltid möjligt skilja mellan åtgärder för det inte att vara att och åtgärder för ökad effektivitet och höjd

ökad produktivitet

kvalitet. Företagen inte spontant efter produktivitet, utan strävar efter lönsamhet. En väsentlig uppgift för att öka såväl produk-

effektivitet blir därmed söka minska gapet meltivitet som att lan samhällsekonomisk och företagsekonomisk lönsamhet.

förbättras drivkrafterna för produktiv verksamhet. Därigenom

90 Vad är produktivitet

Det finns olika produktivitetsmått, på olika frå-

som svarar

De bör användas i olika sammanhang, beroende på vad gor. analysen syftar till. Arbetsproduktivitet är ett partiellt mått och lider därmed liksom alla partiella mått brister. Det är

av dock intressant därför att det indikerar potentiell välfärds-

utveckling. Totalfaktorproduktivitet kan

ses som en approximation av den tekniska utvecklingens effekt på produktiviteten. Produktivitetsanalys måste bygga på båda arbetsproduktivitet och TFF-mått.

En slutsats som kan dras redan här, är att det är viktigt att ta fram sammanhängande statistik för båda dessa mått. I fortsättningen av detta betänkande kommer analysen att använda båda typerna mått, där de finns och där så är lämpligt.

av

är

Hur

läget

KAPITEL

Den statistiska bilden

Detta kapitel har två huvudinslag. För det första görs genom-

en

gång av den svenska produktivitetsstatistiken. De hittillsvarande

måtten och dataserierna granskas. Ny produktivitetsstatistik från

SCB presenteras. För det andra diskuteras generella svårigheter att mäta produktivitet, såväl för produktionsresultat som för resursinsatser. Avslutningsvis föreslås vissa förbättringar av den befintliga statistiken. Syftet är att lägga grunden för en bättre produktivitetsstatistik och att bedöma argumentet att den uppmätta produktivitetsdämpningen är en statistisk missvisning.

5.1¶Den svenska

produktivitets-

statistiken

I Sverige finns i dag inte någon officiell produktivitetsstatistik. Statistiska centralbyrån [SCB] för att ta fram produk-

ansvarar tionsvärden för olika sektorer och ställer i nationalräkenska-

[NR] dessa till bruttonationalprodukt. SCB perna samman en publicerar också sysselsättningsdata, dock är hämtade från

som andra källor, men arbetar däremot inte löpande fram data över kapitalstockarna.

Beräkningar av produktionsresulratet

Nationalräkenskaperna [NR] är stommen i den svenska ekonomiska statistiken. De skall helhetsbild över utvecklingen

ge en

den svenska ekonomin, där de olika delarna är inbördes av konsistenta. Detta uppnås genom att NR systematiskt ställer

statistiska uppgifter utifrån den dubbla bokföringens samman

94 Den statistiska bilden

principer; tillverkning i sektor utgör förbrukning i en annan.

en NR arbetar med s.k varubalanser, innehåller uppgifter

som om tillgång och användning av varor och tjänster. Sammantaget rör det sig numera om 330 balanser. Balanserna specificeras i s.k input-outputtabeller efter tillförsel och förbrukning i varje bransch, liksom förbrukning för slutlig användning [konsumtion, investeringar eller export.

Det innebär att får bild hur flöden och

man en av av varor tjänster går mellan olika branscher i ekonomin. Branschernas respektive bidrag till BNP, förädlingsvärdena, räknas fram

ge-

att från bruttoproduktionen [försäljningsvärdet] dra förnom brukningen och tjänster i varje bransch.

av varor

Beräkningar av resursinsatser

Någon heltäckande statistikinsamling antalet arbetade tim-

av

görs inte SCB. Uppgifter antal sysselsatta hämtas mar av om

från arbetskraftsundersökningarna AKU, månatlig,

som är en individbaserad urvalsundersökning. Inom SCB räknas dessa data till uppgifter arbetade timmar inom varje del-

om om bransch i NR-systemet. Det är dock med dagens metoder oundvikligt att dessa serier på branschnivå är behäftade med osäkerhet.

Någon serie för kapitalstockens utveckling har i flera år inte funnits i NR. Arbete för att ta fram sådana data pågår för närvarande; kapitalstocksserier kommer att presenteras

nya vid årsskiftet 199192. Det finns rad svårigheter med att

en bestämma kapitalstockens storlek; det gäller livslängder, värdering, etc. Under år har flera forskare med olika metoder

senare sökt uppskatta kapitalstocken i svensk ekonomi, i synnerhet Se industrin Resultaten varierar, beroende på urval och metod. t.ex uppsatserna av Bentzel, Hansson och Walfridsson och Hjalmarsson i

Produktivitetsdara

expertrapport 3 Kapitalbildning, SCB gör inte någon produktivitetssammanställning utkapitalutnyttjande egen och produktivitet. ifrån dessa variabler och har heller inte regeringens uppdrag

att göra det. Statistikanvändare finansdepartementet,

som konjunkturinstitutet och andra ekonomiska bedömare, utnyttjar delar SCBs statistik för att ta fram serier över

av egna arbetsproduktivitet.

Det säger sig dock självt att kvaliteten på dessa serier ofta blir svårbedömd, eftersom det föreligger brister i de olika seriernas inbördes konsistens. De är framtagna i ett sammanhang och inte användas för produktivitetsmâtning.

avses

Den statistiska bilden 95

Ingen svensk statistikproducent gör löpande serier över to-

talfaktorproduktivitetens utveckling. Alla sådana då

serier som och då används är framtagna i olika sammanhang, olika

av forskare, och bygger på skilda metoder.

5.2¶En statistisk bild

ny

Denna situation är inte tillfredsställande. Dels behövs det

en konsistent bild, utifrån den kunskap vi i dag har, dels behövs ett arbete sättas igång för att på längre sikt bygga

upp en sammanhängande och konsistent produktivitetsstatistik.

SCB har för produktivitetsdelegationens räkning utfört

en genomgång av NR, med syfte att kalkylera produktivitetens utveckling sedan 1970. Uppdraget har varit att dels systematiskt kalkylera arbetsproduktivitet och totalfaktorproduktivitet på branschnivå, dels att granska resultatet och dagens stati- 7Aspen m.fl. Pro- stik utifrån kvalitets- och konsistenskriterier duktivitetsutveck- första

Det är gången SCB på detta vis gör en systematisk lingen inom svenskt genomgång NR för att konsistent produktivitetsbild. näringsliv stu- av en - en die baserad på Att fram denna bild viktig del regeringens direktiv na- var en av tionalräkenskaper- till delegationen. na i expertrapport

Produktionsmåtten i SCBs utredning har grundats på nationalräkenskaperna. Nya data över kapitalstockarna har tagits fram för att serier över TFPs utveckling skall kunna konstru-

De kapitalstockdata använts är preliminär version eras. som en

de omfattande beräkningar inom kort kommer att av mer som publiceras. Man arbetar till större delen med den s.k perpetual inventory-metoden PI. Den variant PI-metoden

av som använts, bygger på investeringsserier i fasta priser, med antagan-

den om medellivslängder och fördelningen livslängderna.

av Linjär avskrivning dominerar. För vissa kapitaltyper, i huvudsak transportmedel, görs direkta stockkalkyler.

5.2.1¶Näringslivet som helhet

Resultatet vad avser det privata näringslivet framgår dia-

av gram 5.1 och tabell 5.1. Där anges total produktion mätt

som förädlingsvärde, antal arbetade timmar, kapitalstock, samt

arbetsproduktivitet och TFP för femårsperioder sedan 1970.

Av diagrammet framgår att produktionen ökade i näringslivet under nästan hela perioden. En nedgång skedde 1977-78 och en stagnation inträffade 1981-82, varefter viss åter-

en hämtning Resursinsatserna har varierat. Antalet arbe-

ägt rum.

96 Den statistiska bilden

Tabell 5.1

Produktivitetsutveckling i det privata näringslivet exklusive fastig-

hetsförvaltning 1970-89

Indexlog-skala

70 7172 7374 75 7677 78 79 BO 82 8384 85 87 88 89

Index,log-skala

Arbproduktivitet

___

-

__

""""" TFP

3 Källa SCB. 70 7172 7374 75 7577 7a79 80 8182 ss 84 ss se87 ss 89

tade timmar föll med nästan 20 procent mellan 1970 och 1983,

har därefter ökat med 7 procentenheter. Kapitalstocken men har däremot ökat under hela undersökningsperiooden.

Detta har medfört att arbetsproduktivitetens nivå har stigit med sammanlagt 72 procent och totalfaktorproduktivitetens med För båda produktivitetsmåtten ett tydligt

37 procent. syns cykliskt mönster. Relativt snabb tillväxt i början 1970-talet,

av stagnation vid mitten 1970-talet, kort tillväxtperiod vid

av en slutet 1970-talet, kortare stagnation i början av 1980-

av en ny, talet, därefter period tillväxt efterhand

samt en ny av som saktar in.

Redan här kan vi konstatera, att cykliska faktorer spelar

en viktig roll för mönstret över tiden. För analysen i de följande kapitlen blir det därför central uppgift att söka skilja under-

en liggande, långsiktiga faktorers inverkan från de effekter som

kortsiktiga, konjunkturella faktorer. ges av

SCBs utredning har dock inte syftat till detta utan enbart att

fram grunddata. I tabell 5.1 har resultaten räknats om ta nya till årliga tillväxttakter för femårsperioder och hela decennier,

Den statistiska bilden 97

Tabell 5.1 Arbets- och totalfaktorproduktivitet i svenskt näringsliv 1970-89

Genomsnittlig årlig utveckling i procent

1970-751975-801980-851985-891970-801980-89

Förädiingsvärde i fasta priser 2,8 0,8 2,3 3,1 1,8 2,6 Arbetade timmar -1,6 -1,8 -0,1 -1,6 -1,6 0,6 Förädlingsvärde per arbetstimme 4.6 2,8 2,4 1,5 3,7 2,0 Kapitalstock 4,6 3,3 2,4 3,1 4,0 2,7 Totalfaktorproduktiviteten 2,6 1,4 1 1,0 2,0 1,3

Källa SCB.

Representeras näringsområdena SNl l-7, 832 samt privata delar avSNI

av

oavsett hur dessa förhållit sig till konjunkturmönstret. Där

framgår att arbetsproduktivitetens tillväxt kontinuerligt sjun-

kit under hela perioden. TFP har också sjunkit, med viss

men

variation mellan perioderna. För såväl arbetsproduktivitet som

TFP är produktivitetsstegringen under den senaste femårsperioden ungefär tredjedel vad den i början undersök-

en av var av

ningsperioden. Hade data för 1990 kunnat inkluderas, hade

nedgången blivit ännu tydligare.

5.2.2¶Utvecklingen i delsektorer

l SCBs rapport visas också siffrorna nedbrutna på olika delsek- 3Notera, att skalor-

är logaritmiska torer. Näringslivet har delats in i 20 sektorer, varav 10 inom na och att de skiljer sig Sammantaget studien den de-

tillverkningsindustrin. ger mest

åt mellan olika sek-

taljerade bild som hittills redovisats av produktivitetsutveck-

torer. Man skall därför försiktig lingen i svenskt näringsliv under 1970- och 80-talen. Eftersom

vara med snabba,visuel- direktiv delegationen uppdrag redogöra

regeringens givit i att jämförelser melför och kommentera aktuell statistik, vill delegationen redovisa

lan branscher. l en del mindre bran- några delsektorerna också i huvudbetänkandet. På de föl-

av scher bör man också därför detta

jande sidorna redovisas utvecklingen, mätt på sätt, vara varlig med att

för några intressanta sektorer, såväl vad gäller produktion, ta siffror för enstaka år påalltför stort all- arbetsinsats och kapitalstock som arbets- och totalfaktorprovar, framför allt om duktivitet.3 de skiljer sig kraftigt från omkringliggande noteringar. Det

enstaka felkan vara mätningar som spökar.

4 11-1129

98 Den statistiska bilden

lndexjogrskala

Jordbruket är en krympande sek- 200 tor. Arbetsinsatserna har halve- Kapstgck under perioden. Kapitalstoo 150 - - - -- - - - - --rats ---- ken har stagnerat under l980-ta-

let. Produktionen har ökat rela- °°

.. jordbruket är en av de sektorer 50 har haft den snabbaste 70 7172 7374 75 7577 78 79 80 8182 8384 85 8687 83 89 som arbetsproduktivitetsökningen. Ef-

tersom TFP var i det närmaste

konstant, framgår att nästan hela Index,logskala stegrmgen. av arbetsproduktivite 300

ten varit följd ökad kapital- 25° x en av ______ intensitet. 200 Arbproduktivitet- g i 150 , -u-h, TFP 100g- ,Jm

50 i I i w i i i I i w w 1 i . 1 . w . 70 7172 7374 75 7677 78 79 80 8182 8384 85 8687 88 89

Index,Iogwskam 200

Också inom skogsbruket har skett

kraftig minskning arbetsin- -------- en av satserna och en ökning av ar-

betskraftsproduktiviteten 10° - om v än inte lika stor som ijordbruket.

Produktionsvolymen har legat "" -----still under perioden medan kapi-

talstocken ökat starkt. Detta har ------------- 50 V medfört att TFF sjunkit Vilket 70 7172 7374 75 7577 7a 79 so 8182 83g I 84 85 se57 ss 39 innebär att hela ökningen av ar-

betsproduktiviteten berott på

stegrad kapitalintensitet.

index.Iogiskala 200

v .w Arbproduktivitet-- - - - - -i . 150 a. ø ø .. - - -- -- i, 100 TFP

50 I 1 w i I i i i w I i i i r i w i 70 7172 7374 75 7677 7879 80 8182 8384 85 8687 88 89

Den statistiska bilden 99

Indexlog-skala

Gruvindustri 200

Inom gruvindustrin är produktivitetsutvecklingen Branschen Kapstock

svag. . - har krympt och produktionen stagnerat. Kapitalstocken har 100 minskat i omfattning de senaste OUTPUT åren, vilket avspeglar en svag investeringsutveckling. Båda produktivitetsmåtten svänger kraf-

50 8182 tigt med konjunkturerna. Det be- 70 7172 7374 75 7677 78 83 89 tyder att kapacitetsutnyttjandet spelat stor roll för produktivite-

ten.

lndexiog-skala

. Arbproduktivitet .-"

4 ns .

TFP

50 w | r w | w w . | w w w w

70 71 74 77 78 79 80 8182 8384 85 8687 88 89

Indexlog-skala

Livsmedelsindustri

I livsmedelsindustrin har produk-

150 tionen varit praktiskt kon- Kapslock __

taget . -stant. Kapitalstocken har växt

_____ OUTPUT samtidigt som antalet arbetade 100 t timmar har minskat. Ökningen

arbetsproduktiviteten har va- H av rit relativt svag och har stagnerat från början av l980-talet. TFP

oförändrad SO . w w 4 w w w | x w 233314 har varit nästan över 70 7172 7374 75 7677 78 79 80 ss se hela perioden. Här ges med andra ord bild sektor med rela-

en av en

teknisk utveckling. tivt svag

Index,|og-skala

50 | w w | w | w w w w w w w w w w w w

70 7172 7374 75 7677 78 79 80 81828384 85 8687 8889

100 Den statistiska bilden

Textil- och Indexlog-skala 200

beklädnadsindustri

Textil- och beklädnadsindustrin

har genomgått den starkaste

krympningen i svensk industri.

Arbetsinsatserna har minskat med två tredjedelar och kapital- Arb OUTPUT stocken med drygt fjärdedel en under de senaste 20 åren. Pro- 50 duktionsvolymen 70 72 75 7a eo.s182 33 87 89 har halverats; det stora fallet kom mellan 1976

och 1983. Såväl arbetsproduktivi-

tet som TFP har ökat förhållan- Indexlog-skala devis snabbt. TFPs ökning kom-

mer sannolikt både från teknisk Arbproduktivitet 7 f . utveckling och strukturomvand-

ling. Lågproduktiva enheter har

med andra 0rd slagits ut i stor 100 omfattning.

50 | II .u v r | v l 1 va 1 r 1 1 r 70 7172 7374 75 7677 78 79 80 8182 8384 85 8687 88 89

Index,log-skala

Pappers- och

massaindustrin

Pappers- och massaindustrin har haft snabb stegring kapien av 100 talstocken. Produktionen visar

ett tydligt cykliskt mönster med

en relativt kraftig ökning efter 1982. Både arbetsproduktivitet

och TFP visar en snabb stegring 50 70 73 79 80 82 8384 85 8687 88 89 och följer väl produktionens cyk-

liska svängningar, vilket visar att produktiviteten hänger Index,log-skala samman 200 med graden i kapacitetsutnytt- r - Arbprodukuvnol l , jandet. Att TFP stigit så starkt f 150 få indikerar tekniska framsteg,

strukturomvandling ocheller

bättre utnyttjande stordrifts- 100 av fördelar.

50 70 86 88 39

Den statistiska bilden 101

Index,log-skala

Järn- och stålindustri

Järn- och stâlindustrin visar ett

150 något annorlunda mönster. Pro- Kapslock duktionen har ökat långsamt, u

OUTPUT med starka cykliska svängningar.

Kapitalstockens tillväxt stagnera-

de redan vid slutet av l970-talet.

Arbetsinsatserna har minskat ArbJim

kraftigt. Att skillnaden mellan

arbetsproduktivitet och TFP är så

liten hänger sannolikt samman

med den stora utslagningen av

lågproduktiv verksamhet.

indexlog-skala .-

200 - 1

,

ArbPlodukIivuler

150 __

i r

, TFP

1.

.

50 v r v 1 1 . 1 v y | 7 v y u 1 u . u

70 7172 7374 75 7677 7B 79 80 8182 8384 85 8687 88 59

Index.log-skala

Verkstadsindustri

.-

Kapstock Verkstadsindustrin, den största

150 . --- 5-delbranschen inom industrin, har

OUTPUT haft snabb ökning kapital-

en av stocken, framför allt början 100 f

i av

växt i fyra tydligt avgränsade fa-

tillväxt under första halvan ser;

l970-talet, starkt produkav 50 tionsfall 1976-78, accelererande 70 86 89

uppgång under första hälften av

1980-talet och utplaning under

andra hälften l980-talet. Pro-

av duktivitetsökningen, såväl vad Indexlog-skala

200 gäller arbetsproduktivitet som Arbproduktivitet

-- - TFP, har varit relativt snabb och 150

väl följt dessa faser. Den tekniska r

" TFP

denna . - - utvecklingen synes i me-

f

ha varit snabb, med två tyd- 100 ning liga stagnationsfaser vid mitten

1970-talet och slutet 1980av av talet.

50 v u . . u 1 u v u .1 u 1 u.

70 71 75 7677 78 79 80 8182 838485 8687 88 89

102 Den statistiska bilden

Index,Iogskala E1-, värme- och

300 J

vattenverk 250

200 E1-, värme- och vattenverken har

150 haft den snabbaste produktions-

ökningen alla de studerade

av sektorerna. Den har samtidigt

varit mycket ryckig, bl.a beroende på politiska beslut. Båda produk-

tivitetsmåtten har följt utveck- 50

70 81 59 lingen produktionsvolymen.

av Arbetsproduktivitetsökningen har varit den snabbaste i alla de

studerade sektorerna, och den

Indexlog-skala tycks hänga såväl med 300

samman ökad kapitalintensitet snabb 250

som teknisk utveckling. 200

Arb.produklivite -- - ,

,

150 r

O- ,---

.F -4

TFP

70 7172 7374 75 78 79 80 8384 858687 8889

Index,log-skala

Byggsektor 200

Byggsektorn har osäker statistik,

150 bl.a för att den består av ett stort Kapstock

. antal småföretag. Enligt det till-

gängliga underlaget har sektorn haft ungefär produktivi-

samma tetsutveckling näringslivet

som

helhet. Det gäller såväl arsom betsproduktivitet som TFP.

70 se

Index,log-skala

Arbprøduktivitet

ä-0

TFP

50 u.yvarwuuwrrwrwuu..

70 7172 7374 75 7877 78 79 80 8182 8384 85 86875889

Den statistiska bilden 103

index,log-skala

Handel 200

Kap4stoc5_-__ Handeln visar en rätt odramatisk ----

150 I bild. Arbetsinsatserna har varit ,-- OUTPUT oförändrade medan kapitalstoc-

sistnämnda -731 ken växt snabbt. Det u återspeglar omfattande investeringar, bl.a i nya, större butiker i detaljhandelsledet. Såväl arbetsproduktivitet som TFP har

50707178 71371 71677787980818128384 86817 växt ungefär i samma takt som 89 näringslivet i övrigt. På detta område är dock statistikunderlaget mycket heterogent, vilket gör produktivitetsmåtten osäk- Index,log-skala

extra

Delegationen har gjort en ra.

kvalitetsmätningsegen studie av problemen i handeln, till vilken vi återkommer nedan.

solrvvlltl11vlrlrlll

707172 7374 75 7677787980818283848586878889

Index,log-skala

Hotell- och

restaurangnäring

Hotell- och restaurangnäringen Kapslock v

. skiljer sig markant från de övriga sektorerna. Den är den enda för vilken produktiviteten, så som den här mätts, har sjunkit. TFP

OUTPUT har nästan halverats. Orsaken är att kapitalstocken femdubblats, 50

70 7172 7374 75 7677 78 79 80 8182 8384 85 8687 88 89 medan produktionsvolymen legat still. SCB dock att

menar branschens produktionsvärde sannolikt är underskattat log-skala

p.g.a Index mätproblem. Delegationen har också för denna sektor gjort en särskild studie för att undersöka mätproblemen. Den behandlas senare i detta kapitel.

Arbproduktivilel

TFP

70 7172 7374 75 7677 78 7980 8182 8384 858687 8889

104 Den statistiska bilden

Index,log-skala

Privata tjänstesektorn

200 Kapstock__ a Den privata tjänstesektom e som 150 . . helhet exklusive fastighetsförvaltning uppvisar produktivien tetstillväxt något ...CVO.u som är svagare loo .l än industrins. Kapitalstocken har Arbiim växt nästan lika snabbt i insom dustrin, medan antalet arbetade timmar, till skillnad från i indu- 50 v . . . . 1 x v | . . . . X I 1 l l strin, har ökat något under peri- 70 7172 7374 75 7877 78 79 BO8182 838485 8687 8B 89 oden. Nettot är en något långsammare stegring av kapitalintensiteten. Samtidigt har TFP lika snabbt, vilket in- Index.log-skala växt nästan 200 dikerar att andra källor till produktivitetsökning har givit för- 150 --hållandevis goda resultat. För Arbproduktivnet_____ J. tjänstesektorn gäller dock att sta- -- TFP tistiken, på grund skäl 100 av som kommer att redovisas senare i detta kapitel, är mer osäker än för industrin. 501|I||Ir|xxx|I||Yvr 70 7172 7374 75 7877 78 79 80 8182 8384 85 86878889

Detta är den bild näringslivets produktivitetsutveckling av erhålles nationalräkenskaperna, då de kompletteras som av av

SCBs kapitalstockberäkningar. För att aggregatet för

egna hela den svenska ekonomin skall tillfogas den offentliga sektorn samt del mindre sektorer såsom den finansiella seken torn. För dessa gäller dock att de anses vara så svårmätta att de i dagens nationalräkenskaper åsätts mer eller mindre godtyckliga tumregler vad gäller produktivitetsutveckling. Den ovan givna bilden är den mest detaljerade hittills i svensk statistik. Även den behöver emellertid granskas och kompletteras. I det följande kommer nationalräkenskapernas relation till primärstatistiken att redovisas, de nämnda ovan tumreglerna att granskas och del övergripande problem vid en mätning kvalitet att diskuteras. av

5.3 och

Nationalräkenskaper primär-

statistik

Det är naturligt att produktivitetsmätningarna utgår från nationalräkenskaperna. Styrkan med NR är att materialet är inbördes konsistent. Under 1980-talet uppstod emellertid bety-

Den statistiska bilden 105

dande interna restposter inom NR-systemet. Det gällde skillnader mellan BNP beräknad från användningssidan respektive produktionssidan, lönesummeberäkningarna samt restposter i

sysselsättningsberäkningarna. Genom omfattande s.k.

en generalrevidering NR, där beräkningarna från produktionssidan

av integrerades med beräkningarna från användningssidan med hjälp den input-output-metodik berörts, kunde

av som ovan restposterna minskas avsevärt. Problemet är dock, att denna förbättring den interna konsistensen i NR delvis skett på

av bekostnad ökad inkonsistens mellan NR och primärstatisti-

av ken, dvs den statistiska råvara NR bygger på.

som

Särskilt besvärande har varit den splittrade bilden indu-

av strin och dess utveckling. Industristatistiken [IS] sålunda

ger

positiv bild industrins utveckling under delen en mer av senare

1980-talet än vad NR gör. Utvecklingen i näringslivet har av framför allt under hälften 1980-talet inneburit avreg-

senare av leringar, bolagiseringar och internationalisering. Detta har gjort det allt svårare att mäta den ekonomiska utvecklingen, något bl.a. tar sig uttryck i betydande skillnader mellan

som NR och finansräkenskaperna vad gäller sparandets utveckling.

Finansstatistiken

Finansstatistiken [FS] baseras på uppgifter från bolagssektorn. Den totalstuderar icke-finansiella företag med minst 50

anställda, och gör stickprov för mindre företag. Finansstatistiken

utgår från de studerade företagens årsredovisningar och

anses ha hög inbördes variabelkonsistens och god kvalitet. En fördel är också att den goda möjligheter till kvalitetskontroll,

ger

tillgången till årsredovisningar. Vidare innehåller FS genom

uppgifter både företagens förädlingsvärden och sysselsätt-

om ning. Det innebär att statistiken har stora förutsättningar att

konsistent för varje enskilt företag. Man slipper alltså NRs vara problem med restposter på grund av att statistiksystemen inte går ihop.

Nackdelen med finansstatistiken är att den enbart omfattar bolagssektorn. Enskilda firmor täcks alltså inte. Vidare

avser den endast företag [juridiska personer, vilket gör den svår att jämföra med statistik, är baserad på arbetsställen.

annan som Vågen bolagiseringar och koncernbildningar under 1980-

av talet försvårar också FS användbarhet vad gäller produktivitetsberäkningar, eftersom detta ibland medför att små företag

i meningen få anställda i moderbolaget faller bort - - ur statistiken, trots att produktionen kan stor.

vara

106 Den statistiska bilden

Det är dessa skäl knappast möjligt att FS ett av se som heltäckande alternativ till NR. Den kan däremot användas som komplement för att belysa vissa delsektorer. Stora diskrepanser mellan FS och NR kan tjäna larmsignaler för olika statissom tikproblem.

I ndustristaristiken

En nackdel med nationalräkenskaperna är, framgått, att som täljare och nämnare i den produktivitetskvot de baseras på ger olika primärstatistiskt material. Industristatistiken IS, är som den primärstatistik används för industrisektorn, har inte som den svagheten. Där baseras såväl täljare produktionsvärde som nämnare [arbetstimmar] på ett gemensamt underlag; de insamlas genom enkät till industriföretagens arbetsställen. en En nackdel med IS är att den inte är heltäckande, eftersom den enbart behandlar arbetsställen med över 5 anställda och dessutom helt exkluderar vissa delsektorer. Som redan framgått, visar IS en högre produktivitetstillväxt för industrin än vad NR gör. Skillnaden uppträder från mitten av 1980-talet och beror framför allt på att IS uppvisar en långsammare sysselsättningsökning än NR. Ett skäl till diskre-

är att NR baserar sina sysselsättningsuppgifter på

pansen ar-

betsgivarnas kontrolluppgifter till till skattemyndigheterna,

och de lönesummor där i samband med prelimisom uppges närskatteberäkningar. IS utgår däremot från enkäter till företagen om produktionsvärde och arbetade timmar för arbetare. Kontrolluppgifterna visar från mitten 1980-talet starkare av en sysselsättningsutveckling än i enkäterna. I NR har man tillmätt kontrolluppgifterna hög trovärdighet och därför reviderat upp industrisysselsättningen jämfört med IS. Däremot har ingen motsvarande uppräkning av produktionsvärdet gjorts. Detta har i sin tur resulterat i att NR redovisar långsammare en utveckling av industrins arbetsproduktivitet under l980-talet. Skillnaderna mellan NR och IS vad gäller sysselsättning och industriproduktivitet under period betydande. SCB har var en emellertid nyligen granskat statistiken och utvärderat differen- Resultatet är att skillnaderna minskat. Man har funnit serna. att industristatistiken har underskattat sysselsättningsutvecklingen. Dels har underskattat betydelsen bortfallet man av av små arbetsplatser, dels har statistiken exkluderat s.k hjälparbetsställen, inklusive del huvudkontor, förts till den en som finansiella sektorn. Tillväxten arbetsproduktiviteten i induav strin under l980-talet har mot bakgrund detta därför i IS av nu

Den statistiska bilden 107

Diagram 5.3 Produktivitetsutvecklingen inom svensk industri 1980-1989 enligt industristatistiken respektive nationalräkenskaperna

14° Index 1980 100

|S

.-

NR 2

120 NR 1

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989

IS hdustristatistikefterrevidering. NR l Gamlanztionalrälenskapema. NR2 Mamnltuppräknadnztionalräkenskapen KällaAtbetsrmterialfrånSCB,eptenber1991.

reviderats ned med halv procentenhet år, från 3,7 till 3,2

en per procent.

Samtidigt har NR, då sökt ta hänsyn till bortfallet i IS,

man förmodligen underskattat industriproduktionens nivå. Hur

denna effekt är, kan dock inte avgöras i dagsläget. Enligt stor SCB kan den maximalt antas uppgå till en halv procentenhet

år. I och med detta minskar kraftigt de tidigare noterade per skillnaderna mellan IS och NR. Diagram 5.3 redovisar de återstående skillnaderna, så de ter sig i dagsläget, med åter-

som givande dels dagens NR-siffra dels den maximala upp-

av av revidering här angivits.

som

SCB arbetar f.n för att ta fram reviderad NR-serie under

en 1992. Denna kan således medföra en viss upprevidering av produktionstillvâxten under delen 1980-talet. Det är

senare av dock inte klart hur detta påverkar produktiviteten på nationell nivå, dvs BNP arbetad timme. Det beror på den ore-

per var dovisade produktionen används; inom industrin själv, inom tjänstesektorn eller eventuellt slutlig användning. I SCBs

som

till delegationen görs bedömningen att revideringen rapport

108 Den statistiska bilden

inte på något avgörande sätt kommer att ändra bilden den av ° Aspen m.fl Pro- ekonomiska utvecklingen i Sverige. duktivitetsutveck- Vilken statistikkälla skall då användas För produktivitetslingen inom svenskt mätningar på nationell nivå är NR det enda alternativet. För näringsliv en stu- die baserad på industrisektorn finns argument talar för IS; detta på grund na- som tionalräkenskaper- såväl täljare kommer från av att nämnare som samma källa, dvs na, expertrapport företagsenkäterna. NR baserar fortfarande sina produktions-

mätningar på enkäterna, medan uppskattningen arbetstiav derna kommer från kontrolluppgifterna, dvs helt en annan källa. Vid beräkningen utvecklingen kvot bör av av en man helst använda statistikkällor för nämnare och täljare. samma De oundvikliga skattningsfelen kan då väntas i riktsamma ning i täljare och nämnare.

En annan svaghet med IS är beräkningen förädlingsvärdeav Hittills har endast undersökt förbrukningen na. man av varor, men inte tagit hänsyn till köpta tjänster. Det har sannolikt lett till att lSs förädlingsvärdeutveckling överskattats. Ett utvecklingsarbete pågår för att i framtiden redovisa serie med en

fullständiga förädlingsvärden.

Skillnaderna mellan IS och NR har minskat de revidegenom ringar här redovisats. Ändå inte den nuvarande som är situationen tillfredsställande. SCB bör fortsätta arbetet med att reda ut orsakerna till restposterna och diskrepanserna mellan statistikserierna. Det långsiktiga målet måste att bygga vara upp en så bra nationalräkenskapsstatistik att den underlag ger för heltäckande och inbördes konsistenta produktivitetsberäk-

ningar. Samtidigt måste man kunna använda primärstatistiken där så är lämpligt.

5.4¶Kvalitets- och

prismätnings-

problemet

Produktivitetsmåttet skall hur produktionsresultatet förange håller sig till insatserna. I praktiken är det inte alltid så lätt att värdera produktionsresultatet. Det är är svårt att skilja mellan förändringar i real produktion och förändringar i priser, i synnerhet när kvaliteten samtidigt förändras. Problemen inte var så stora, när produktionen dominerades enkla, väldefinieraav de produkter. Ju sofistikerad och differentierad produkmer tionen blir, desto svårare blir det att göra uppdelningen i pris-

och volymförändringar.

Ett konkret exempel bilmodell introduceras och är när en ny priset samtidigt höjs. Hur skall då avgöra hur stor andel man av prishöjningen motiveras högre kvalitet och hur del som av stor

Den statistiska bilden 109

är inflation Den typen problem kan vara mycket stora som av för produktområden genomgår snabb teknisk utveck-

som en ling, modeller med högre kvalitet och ständigt bättre

där nya prestanda avlöser varandra i snabb takt.

Speciella problem uppstår för tjänstesektorn. Det generella kvalitetsmätningsproblemet blir här särskilt stort, eftersom tjänster i så hög grad handlar upplevd servicegrad i möten

om mellan människor. Här är pris, kvalitet och produktionsvolym intimt sammanvävda. Samtidigt är konkurrensen ofta sämre i tjänstesektorn såväl offentlig privat. Där skyddas verk-

- som samheten medvetet regleringar eller automatiskt via

genom geografiska avstånd. Ofta uppstår mikromonopol, där kunden knyts till producenten känslomässiga band; detta

genom kan gälla allt från frisör- till tandläkartjänster.

Det bör noteras, att dessa problem alls icke enbart rör produktivitetsmätning. De går betydligt djupare än så. Eftersom de handlar hur volym- och prisförändringar skall separeras,

om påverkar de reliabiliteten såväl i hela BNP-måttet i de

som olika prisindexar skall mäta inflationen. En underskatt-

som ning kvalitetsförbättringar innebär med andra ord att infla-

av tionen överskattas och produktionsutvecklingen underskattas

och att produktivitetstillväxten också därmed underskattas. -

Det är således viktigt att utveckla bättre metoder för att mäta kvalitetsförbättringar produkterna. Delegationen har

av låtit utföra specialstudie över problemet att mäta kvalite-

en 5Assarsson Kvali- ten tetsförändringar och produktivitetsmått iexpertrapport 5.4.1 Olika mätmetoder

I dag existerar rad metoder för kvalitetsmätning. Vid arbe-

en tet med att fastställa producentprisindex som delvis används

deflator för industristatistiken företagen att

som uppmanas själva identifiera och värdera kvalitetsförändringar. Där uppgiftslämnaren inte finner detta möjligt eller inte vill uppge någon värdering, sättes värdet på kvalitetsförändringen lika med noll.

För del viktiga produkter, såsom personbilar, försöker

en SCB vid beräkning konsumentprisindex med hjälp av en

av expertpanel värdera kvalitetsförbättringar och därigenom avgöra hur stor del prishöjningen ökad kvalitet.

av som avser

En vanlig metod systematiskt inskränker

annan är att man prismätningen till produkter kvalitet är oförändrad och

vars låter denna representera alla produkter. Som redan framgått är det emellertid sannolikt att den produkter inte är

gruppen av representativ.

110 Den statistiska bilden

Sammantaget måste bedömningen bli, det bara att är ett fåtal produkter i den officiella statistiken kvalitetsvärdesom ras på ett adekvat sätt.

Hedoniska index

En teoretiskt mer avancerad metod för kvalitetsmätning, som under senare år använts framför allt i USA, är så kallade hedoniska index. De söker mäta konsumentens uppskattning av varan eller tjänsten. Innebörden är söker specificera att man ett antal karakteristika för produkten, vilka åsätts kvantitativa

värden. När dessa förändras, innebär det att produktens kvalitet förändrats. När kvaliteten sålunda kvantifierats, kan den

nominella prisförändringen kvalitetsjusteras. Dessa justerade resultatmått kan därefter användas täljare i produktivisom tetskvoten. Det är framför allt för bilar, hushållskapitalvaror, datorer

och byggnader som hedoniska index använts. Allmänt tycks sådana index lägre prisstegringstakt än traditionella prisinge dex konsumentprisindex, KPI. Störst blir skillnaden melsom lan måtten för sådana produkter genomgått snabb som en teknisk utveckling, såsom datorer. Detta har förorsakat påbörjat omfattande revideatt man en ring av den amerikanska produktivitetsstatistiken. Omarbetningarna gäller både produktionsresultatet i dataindustrin och insatserna i andra branscher, använder datorer insatssom som varor. Resultatet ännu inte är klart förutspås medföra - som en upprevidering industriproduktiviteten. Nettoeffekten på av BNP är dock svårbedömd. När värdet insatsvarorna i andra av sektorer justeras kommer ju produktiviteten i dessa sekupp, ° Graden denna torer på motsvarande sätt att justeras ned.° För svenskt vidav effekt beror dock på kommande skulle övergång till hedoniska index för datorer en i vilken utsträcksannolikt medföra typ effekter. Sverige importerar ning datorer betrak- samma av tas kapaital en stor del av sina datorer. Om importen skulle justeras som re- upp, spektive inventa- skulle BNP minska eftersom importen avdragspost vid är en rier. BNP-beräkningen. En stor del av datorerna används dock som investering, vilken då också skulle justeras och alltså upp neutralisera effekten importhöjningen. En del dataimav av porten består komponenter används insats vid av som som framställningen av andra produkter och i dessa branscher skulproduktiviteten sänkas.

Den statistiska bilden lll

5.4.2¶Fallstudier

Delegationen har låtit genomföra några fallstudier för att undersöka hur den uppmätta produktiviteten i vissa branscher förändras då hänsyn till kvaliteten. I ett fall, pris- och tas kvalitetsökningen för motorcyklar, har hedoniska index an- I två andra fall, dagligvaruhandel samt hotellnäringen, vänts. har bristande underlag omöjliggjort detta. Marknaden för motorcyklar är möjlig att värdera med hedoniska index, beroende på motorcyklar har ett antal väl att definierade karakteristika [motorvolym, hästkrafter, hastighet, etc] kan kvantifieras och viktas ihop. I en utrustning, som studie hur förändringar dessa karakteristika påverkar visas av motorcyklarnas marknadspris.7 Resultatet är att stark för- Kvali- en 7 Assarsson tetsförändringar och bättring motorcyklarnas kvalitet kan konstateras under seav produktivitetsmått delen 1980, delvis följd snabb teknisk utvecknare av som av i expertrapport tillverkare.

ling och intensiv produktutveckling från japanska Den uppdelning i pris- och volymförändringar som SCB gjort

för KPI underskattar enligt denna studie kvalitetskomponenmarknadspriset. Enligt studien skulle den prisstegring ten i enligt KPI uppgick till 34 procent under delen som senare av l980-talet efter hänsyn till höjd kvalitet bara uppgå till mellan

23 och 29 procent, beroende på indexmetod.

Dagligvaruhandeln

studie detaljhandeln delegationen låtit utföra I en om som redovisas detaljerade resultat- och kostnadsmått för svensk

dagligvaruhandel under 1970-talet. Traditionella produktivi- 8Eliasson och Julander Produktivitet i tetsmått, bygger på volymutveckling i förhållande till arsom svensk dagligvaru- tillväxt. Samtidigt har betstimmar, visar relativt svag stora en handel i expertrapförändringar dagligvaruhandeln inträffat, vilka innebär att port av den produkt levereras i dag annorlunda ut än för 20 som ser år sedan. Många affärer har infört manuella diskar, höjer kostnasom derna, samtidigt innebär förbättrad service. Öppethållanmen detiderna har förlängts. Butiksytan i genomsnittsaffären har under de 15 åren fördubblats, vilket innebär höjd senaste kvalitet. Samtidigt har sortimentet utökats; antalet produkter i

genomsnittsbutiken har ökat med 40 procent under samma

period. Även detta innebär bättre service. Betydande kvalitetsförbättringar har därmed inte kommit

med i den uppmätta produktionsvolymen. Baksidan av samma antalet butiker minskat med 40 procent, vilket mynt är att

112 Den statistiska bilden

ökat många konsumenters avstånd till butiken. Det medför kvalitetsförsämring av servicen för dessa människor. Utredarna har inte funnit det möjligt att kvantifiera dessa olika effekter eller fram nettobedömning kvalitetens utveckling. en av

Hotellnä ringen

Hotell- och restaurangnäringen har den sämsta produktivitets-

utvecklingen av alla, enligt NR-beräkningarna Samtidigt

ovan. har branschens utbud under de senaste decennierna genomgått en stor kvalitetsförbättring. Delegationen har låtit genomföra studie för att bl.a diskutera dessa kvalitetsförändringen 9 Magnusson Pr0- ar.° duktivitets- och Utredningen visar att kvaliteten ökat starkt. Rumsstandarkvalitetsutvecklinghotellbran- den har stigit. Det märks bl.a på bad- och duschutrymmen en i att schen. En förstu- blivit större och modernare tidigare hade det normala hotelldie, expertrapport endast rummet ett tvättställ, har fått WC i rummen egen stället för att nyttja i korridoren, garderobernas en gemensam, och sängarnas kvalitet har förbättrats. Telefon, klockradio och TV, oftast med många kanaler, är standard. Ofta har också hotellets restaurangstandard förbättrats kraftigt, inte minst vad gäller frukostbuffén. Därutöver har datoriseringen på de större hotellen inneburit bättre service för Bokning, gästerna.

incheckning och utcheckning går snabbare Kvalitetshöjningarna har troligen inte fångats i prismät-

upp ningarna. Dessutom är branschens data egna över rumsutrustning mm dåliga. Det finns inga möjligheter ställa att samman någon heltäckande statistik. Slutsatsen de traditionella är att produktivitetsmåtten måste betraktas med skepsis. Till dessa problem skall, studien understryker, läggas som att många hotellgäster på de s.k affärshotellen är prisokänsliga eftersom arbetsgivaren betalar deras vistelse. Detta förstärktes

tidigare skatte- och traktamentsreglerna. Sammantaget kan

av detta ha medfört snedvridning i riktning överinvesteen mot ringar i kvalitet något håller på skapa motreak- - som nu att en

tion i form lågpriskedjor.

av

5.4.3 Hur stort är

problemet

Vi kan således konstatera, att redan dessa begränsade tre un-

dersökningar visar på betydande problem att kvalitetsjustera produktivitetsberäkningarna. Det är dock svårt att avgöra hur allvarligt kvalitetsmätningsproblemet är för ekonomin hel-

som het.

Den statistiska bilden 113

Den lovande mätmetoden, hedoniska prisfunktioner,

mest

svår specificera och används därför bara på ett fåtal är att områden. För övrigt används skönsmässiga metoder, där osäkerheten i kvalitetsjusteringen torde stor. Sannolikt har

vara felkällorna i statistiken ökat under efterkrigstiden, i takt med

ekonomin utvecklats mot allt större inslag heterogena att av

och tjänster, där kvalitet utgör ett viktigt konkurrensmevaror del.

Den växande osäkerheten i statistiken gör att man bör vara

vid tolkningen produktivitetsjämförelser mellan

varsam av branscher vid internationella jämförelser. Metoderna för

samt pris- och kvalitetsvärdering skiljer sig åt mellan olika länder. Det finns heller ingen anledning att tro att kvalitetsföränd-

skulle de i alla relevanta länder. Industringarna vara samma ristruktur och utvecklingsnivå är olika, vilket i sig bör ge upphov till olika kvalitetsutveckling; dessutom kan naturligtvis olika produktionsfilosofi och kompetens upphov till kvali-

ge tetsskillnader likaväl olika kvantitativa skillnader i pro-

som duktionen.

Osäkerheten i detta avseende är således stor och har sannolikt tilltagit. En viktig fråga det finns någon systematisk

är om missvisning. Har de tilltagande svårigheterna att mäta kvalitet inneburit produktivitetsutvecklingen överskattats eller un-

att derskattats eller har felen tagit ut varandra

-

Det pekar på att produktionsresultatet alltmer under-

mesta skattats i de mest betydelsefulla branscherna med heterogen produktion, dvs verkstadsindustrin och kanske delar av tjänstesektorn. Mätfelen torde mindre i branscher tillver-

vara som kar homogena produkter, t.ex skogs- och massaindustrin.

Så länge vi håller till resultatmått, torde alltså produktivi-

oss tetsutvecklingen i den statistik redovisats vara un-

som ovan derskattad, framför allt i tjänstesektorn och verkstadsindu-

strin. De forskare arbetar med kvalitetsmätning menar

som emellertid ofta att också bör kvalitetsjustera resursinsat-

man

Det innebär att ta hänsyn till att även arbetskraften ökat serna. sin kvalitet utbildning och att kapitalet blivit moderna-

genom

och tekniskt avancerat. Mest troligt är då att den re mer vanliga statistiken även på insatssidan underskattar kvalitetsförbättringen vilket innebär att den i detta avseende över-

skattar produktiviteten. En kvalitetsjustering av resursinsats-

innebär därför, allt annat lika, sannolikt att produktivierna tetsutvecklingen måste revideras ned. Nettoeffekten på

produktiviteten, då gör kvalitetsjusteringar i både täljare och

man nämnare, är därmed osäker.

Delegationen för sin del att inte i den officiella

menar man

114 Den statistiska bilden

produktivitetsstatistiken bör söka kvalitetsjustera resursinsatserna. Vår uppfattning är att då delvis definierar bort det

man

är kärnan i produktivitetsbegreppet, nämligen att produksom tiviteten ökar just att insatsernas kvalitet höjs. I

genom mer stringenta termer står valet mellan att å sidan göra TFP-

ena

residualen i produktionsfunktionsanalysen så liten som möjligt

genom att kvalitetsjustera även nämnaren och att å andra sidan att acceptera större residual, för att sedan i nästa steg

en söka bena denna produktivitet i dess beståndsdelar, bl.a

upp

att analysera t.ex utbildningens betydelse. Delegatiogenom

föredrar den sistnämnda ansatsen. Den överensstämmer nen bättre med vad vi i dagligt tal uppfattar produktivitet.

som

Sammanfattningsvis Dagens produktivitetsmätningar tenderar att underskatta produktivitetstillväxten i verkstadsindustri och delar tjänstesektorn. En kvalitetsjustering

av av produktivitetsmåtten [som inskränker sig till täljaren leder sannolikt till att produktivitetsutvecklingen bör revideras i

upp dessa delsektorer men nedåt i andra.

-

Det går dock inte, menar delegationen, att hävda att hela nedgången produktivitetstillväxten sedan 1960-talet skulle

av

bero på svårigheter att fånga kvalitetsförändringar. För det

första tyder inga studier på att kvalitetsmätningsproblemet är så omfattande. För det andra finns det inget skäl att anta att dessa mätproblem plötsligt skulle uppträda först vid mitten

av l970-talet.

5.5 i

Tumregler tjänstesektorn

I offentlig sektor åsätts tjänsterna sällan något marknadspris alls. I stället distribueras de gratis eller till starkt subventionerat pris. Det betyder att monetära mått på täljaren i produktivitetskvoten ofta helt saknas. Också i andra delar tjänste-

av sektorn har produktionsresultatet varit svårmätbart, skäl

av som redovisats ovan.

Mot denna bakgrund har olika tumregler ersatt regelbundna produktivitetsmätningar i delar den privata och offentliga

av tjänstesektorn. Så antar t.ex de svenska nationalräkenskaperna att tillväxten arbetsproduktiviteten i den finansiella sektorn

av är 2 procent per år, medan den i den offentliga sektorn satts till noll.

Tumregler av likartat slag dock ibland med andra siffror

- förekommer i alla länder. Beroende på sektorernas respektive storlek kommer de skilda utslag på produktivitetsmåttet

att ge på nationell nivå. Detta försvårar internationella jämförelser.

Den statistiska bilden 115

5.5.1¶Finansiell sektor

Många har bakgrund det senaste decenniets snabba mot av

utveckling på det finansiella området med datorisering och avreglering ifrågasatt det tvåprocentiga produktivitetsanta- gandet för den finansiella sektorn i Sverige. Det är bara en

minoritet OECD-länderna använder denna typ av tumav som regel för den finansiella sektorn; de flesta använder någon form

löpande mätningar. Bankerna har produktivitetsmått av egna

transaktioner kassaanställd tyder på en t.ex per - som snabbare tillväxt än 2 procent år. Samtidigt är det svårt att per avgöra hur bör betrakta t.ex den avkastning bankerna man som

får via det s.k räntenettot; kan hävda att detta [åtminstoman

i den typ reglerad marknad dominerade i Sverige ne av som

fram till början 1980-talet] beror på riksbankens ränteav mer

politik än på bankens produktivitet. egen Delegationen har denna bakgrund låtit göra särskilda mot

utredningar produktiviteten i den finansiella sektorn. De om använder olika metoder och datakällor. I två dem studeras av

bank- och försäkringsverksamhet med hjälp produktions-

av

funktionsanalys. En teknologifront konstrueras, innehålsom

ler de effektiva enheterna, medan produktivitetsutveckmest lingen för enhet dels förskjutning i fronten, dels en mäts som

förändring i enhetens avstånd till fronten. Med denna som en metod får mycket starka cykliska svängningar för de olika man studerade enheterna. Under uppgångsfaser 1987-89 - som -

ligger produktivitetsökningen långt över 2 procent. Under ned-

1983-85 den negativ för många enheter. ° Hjalmarsson, gångfaser är - - Zheng och Köstner Den tredje, omfattande studien, utgår från de finansimest Produktivitetsutella företagens bokslut och de förädlingsvärden som där ges. veckling och effektisvensk försäk- Den räntenettot efter avregleringen måste ses som vitet i menar att ringsrörelse; och del produktionsresultatet. Om den del de finansiella en av av Hjalmarsson, Bjurek företagens förädlingsvärde motsvaras löner deflateras Isaksson Ef- som av och med löneindex för bankanställda, och driftsöverskottet med fektivitet och pro-

duktivitetsutveck- förändringen KPI, blir resultatet ökning arbetsprodukav en av ling i svensk tiviteten med hela 5 procent år sedan början 1970-talet. bankverksamhet; per av

Om hänsyn till kursförändringar och kreditförluster blir båda i expertrapport tas

ökningen knappt 3 året. Produktiviteten har såleprocent om

des stigit snabbare än enligt den 2-procentiga tumregeln. Westlund,

Lönnqvist och Ring-

qvist Produktivi-

tetsutvecklingen i 5.5.2 Den offentliga sektorn

den finansiella sek-

torn, expertrap- För den offentliga sektorn använder NR tumregel, enligt en port definieras arbetskraftskost-

vilken produktionsresultatet som naderna. Det innebär arbetsproduktivitetsökningen defini-

att

116 Den statistiska bilden

noll. Så har många inte alla OECD-länder eras som - men gjort. Bakgrunden är att FNs statistiska kommission i sitt s.k System of National Accounts länge haft nollschablon för en

produktivitetsberäkningar i offentlig sektor. Detta

är en rekommendation, de flesta länder följer. som

Nollproduktivitetsantagandet är godtyckligt, kan på

men sätt och vis begripligt, med hänsyn till alla svårigheter ses som att mäta produktionen i delar den offentliga sektorn. Hur av skall t.ex mäta försvarets produktivitet I antalet fångman ade u-båtar Nollantagandet blir dock allt mindre rimligt med tiden. I dag utgör produktionen i den offentliga sektorn nästan tredjeen del av hela den svenska ekonomin. Bara mindre del en av verksamheten utgörs central byråkrati och nattväktarstaav tens funktioner. Huvuddelen är tjänster i andra länder till som stor del produceras privata företag, säljs på marknader av som och därmed åsätts ett resultatvärde i form pris. Det som av finns därmed inte något naturnödvändigt varför argument mått på produktionsresultatet skulle omöjliga att konstruvara era inom t.ex sjukvård, undervisning och delar den sociala av omsorgen. Det är inte tillfredsställande att godtycklig en tumregel gäller för så stor del den samlade ekonomin. en av De flesta andra länder har antagit noll produktivitetssteg-

ring, såsom Sverige, då oftast för offentlig verksamhet men som är betydligt mindre än den svenska. Vissa länder har emellertid

andra tumregler. I Europa antar Belgien, Italien, Luxemburg

och Västtyskland årlig produktivitetsökning i den offentliga

en sektorn på 0,5 procent; Australien antar 1,5 procent och Japan antar hela 2 procents årlig ökning den offentliga sektorns av produktivitet. Argumentet för att ifrån nollschablonen är att stigande utbildningsnivå och löpande rationaliseringsverksamhet, bl.a via datorisering, borde medföra viss årlig tillen växt arbetsproduktiviteten. av Olika antaganden produktivitetstillväxten i den offentliom sektorn utslag på BNP-nivån och på BNP-produktivitega ger ten. Effekterna blir större ju större den offentliga sektorn är.

Sverige har den största offentliga sektorn i västvärlden mätt som offentlig konsumtion andel BNP, vilket innebär som av att antagandena offentlig produktivitet får större om genomslag på svensk BNP-utveckling och BNP-produktivitet än i andra länder. Innebörden är att andra antaganden än nollproduktivitet skulle tydliga utslag på den aggregerade tillväxge ten. I diagram 5.4 visas översiktligt hur BNP-utvecklingen skulle blivit, andra antaganden än nollschablonen använts under om

Den statistiska bilden 117

Diagram 5.4 Utvecklingen av BNP vid olika antaganden om produktivitetstillväxt i den offentliga sektorn

Procent 140

130 120 somiJapan -- Somi Tyskland OfficiellBNP 110

40 196062 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88

KällaNorrmanElonomiskaKonsekvenserdikaantagandenm ;roduktivitetsutvecklingeni av denHemligasektorni SrerigeSCB1990.

de senaste 30 åren. Effekten blir betydande det japanska 2om procentsantagandet används, nästan försumbar det men om tyska 0,5-procentsantagandet används. Ett ersättande nollav schablonen med ett 0,5-antagande innebär att BNP-tillväxten ökar med drygt 0,1 procentenheter år. Om det japanska 2per procentsantagandet användes, skulle den årliga BNP-tillväxten i Sverige bli 0,5 procentenheter högre.

5.5.3¶Alternativa beräkningar

Nollschablonen har således viss betydelse. Det innebär dock inte nödvändigtvis att den är missvisande. För att veta huruvida nollantagandet bör överges till förmån för något annat, och i så fall vad, måste kunna avgöra i vilken riktning eventuelman missvisningar går. Utredningsdirektiven hänvisar i detta sammanhang till att rad studier på detta område under år har genomförts. en senare Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi [ESO] har låtit utföra rad studier kostnadsutvecklingen i den offentliga en av sektorn. Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och ratio-

118 Den statistiska bilden

Tabell 5.2

Produktivitetsutveckling i den offentliga sektorn 1960 -1980,

årligt genomsnitt i procent

Näringslivsfrämjande åtgärder +1,5 +2,1 +0,1 +0,4 +0,2 Hela sektorn -1,4 -1,6 -1,5

Källa Den offentligasektorn produktivitet ocheffektivitet, bilaga21 till LU 1987. -

naliseringsinstitut SPRI har publicerat många rapporter om resultat- och produktivitetsmätning i sjukvården. Kommunoch Landstingsförbunden har påbörjat omfattande produktivi-

tetsmätningsprojekt. Statskontoret har jämfört svensk offentlig verksamhet med övriga nordiska länders.

Ingen enighet råder hur resultaten skall tolkas. Statskonom torets nordiska jämförelse tyder på att de svenska styckkostna-

derna för offentlig serviceproduktion i allmänhet ligger betyd-

7 Statskontoret, ligt över våra nordiska grannländers. Med den metodik som rapport 198348. BSD-utredningarna indikeras använt, att en försämring av produktiviteten, mätt styckkostnader, skett den offentliga som i sektorn under 1960- och 70-talen. Tabell 5.2 sammanfattar

översiktligt ESO-studiernas resultat.

ESOS studier

Som synes är försämringen genomgående och mycket stark.

Sjukvården skulle således ha minskat sin produktivitet med i

genomsnitt 3 procent år under perioden 1960-80; den per sociala sektorns produktivitet skulle ha minskat med 1 12

procent om året 1970-80; skolans produktivitet skulle ha fallit med 3 procent år under perioden 1965-80; och produktiviper 3 En detaljerad i den statliga administration skulle ha minskat ge- teten 2 procent nomgång av ESOår 1960-SO. studiernas resultat per finns i Offentliga Notera att det här inte bara rör sig dämpning om en av tjänster sökarljus produktivitetstillvâxten, nedgång produktivi- - utan om en av mot produktivitet tetsnivân, dvs negativ tillväxt. Försämringen är störst i och användare, om DsFi 198613. början perioden. Vissa resultat tyder på att produktivitetsav

Den statistiska bilden 119

utvecklingen i delar den offentliga sektorn vänt uppåt under av 1980-talet, framför allt den statliga administrationen. Sebilaga 21 till inom LU 87. Om dessa siffror är korrekta, skulle nollantagandet vara en överskattning den faktiska utvecklingen. Produktivitetsökav på aggregerad nivå dvs för hela den svenska ekononingen skulle då ännu sämre än vad redovisats, min vara som ovan framför allt för l970-talet. ESOs siffror har därför väckt bety-

dande uppmärksamhet.

ESOs mätningar kan dock inte accepteras den slutliga som

produktivitetsutvecklingen inom den offentliga

sanningen om sektorn. ESO-studierna är i praktiken endast styckkostnadsmått. De använder enkla volymmått för att redovisa produktionsresultatet antal utförda operationer, undervisningstim- handlagda ärenden, och ställer dem i relation till mar, etc resursinsatsen, vanligen arbetade timmar. ESOs studier är i denna mening framåt jämfört med det godtyckliga ett steg

nollantagandet. De söker löpande mäta produktionsresultatet,

ofta på uppslagsrikt sätt. De har också väckt betydande ett

uppmärksamhet i andra länder.

finns emellertid också brister. Redovisning förändra- Det av de styckkostnader inte hänsyn till förändrad demografi. Då tar befolkningen åldras, så skett de senaste decennierna, stisom det genomsnittliga vårdbehovet capita. Allt annat lika ger per sannolikt därmed också styckkostnaderna för ingrepp i stiger vården. En del styckkostnadsökningen behöver därför inte av vara följd förämrad produktivitet, utan förändrade krav. av av

Kvalitetsproblemet

Den bristen är dock att volymmåtten tar någon hänsyn stora till kvalitetsförändringar eller medborgarnas betalningsvilja. I flera fall det därför sannolikt att ESO-studierna och liknanär

de styckkostnadsmått underskattar produktivitetsutveckling-

en. Ett exempel får illustrera problemet. En höftledsoperation visar ESO-materialet, i dag ungefär dubbelt så dyr i meär, den drar dubbelt så mycket resurser] på 1960ningen att som talet. Mätt på det viset skulle således produktiviteten ha halve- Samtidigt det faktum att patienten i dag normalt rör rats. är ett sig bättre efteråt, och har mindre ont efter operationen. Orsamedicinsk teknik och material i den inopererade ken är ny nya leden. Frågan hur detta skall bedömas. Är det förbättrad, är försämrad eller oförändrad produktivitet Så länge explicit politisk utvärdering ocheller patienternas betalningsvilja inte

fastställs, vet vi inte svaret.

120 Den statistiska bilden

Många försök till kvalitetsmätningar har gjorts under senare år, bl.a ESO själv. Ofta innebär detta vissa bestämda av att nyckeltal som av de politiska beslutsfattarna avspegla - anses kvalitetsmål i verksamheten Inkluderas kvalitetsförmäts. bättringar på detta sätt i resultatmåtten blir bilden splittmer rad och inte så entydigt negativ i de styckkostnadssom rena studierna. Det finns också gott exempel på hur resultaten, om mätt som nyckeltal, under år kraftigt förbättrats i delar senare av den offentliga sektorn.

Detta gäller dock inte överallt. Mycket talar för att en produktivitetsnedgång under de senaste decennierna ägt i rum delar av den offentliga sektorn. Ett exempel är skolan. Under-

visningen elev är i dag än dubbelt så dyr på 1960per mer som

talet. Delegationen kan inte undervisningens kvalitet

se att 5 En närmare dis- skulle ha blivit i motsvarande mån bättre.

kussion om produk- Delegationens slutsats är att nollantagandet är otillfredsstältiviteten i utbildlande. Samtidigt är det uppenbart det dag finns ningen kommer idel att i inte något

III av betänkandet. annat mått som skulle kunna ersätta det. Delegationen instäm-

mer i Lennart Hjalmarssons bedömning Den samlade erfa-

renheten är ännu alltför ringa och alltför fläckvis för skall att vi kunna känna på säker mark det gäller dra säkra oss när att 5 Hjalmarsson slutsatser produktivitetsutvecklingen i offentlig sektor.° om Metoder i forsk- Varje försök att ansätta en ny, centralt spikad tumregel skulle ning om produktivikännetcknas lika mycket godtycke dagens nollalternatet och effektivitet av som

med tillämpningar tiv. på offentlig sektor, Uppgiften måste därför bli att arbeta för bättre mått, på Ds Fi 199120. varje område där så är möjligt. Målet bör på delområde vara att efter delområde ersätta nollantagandet med löpande produk-

tivitetsberäkningar. Delegationen har inte haft möjlighet

att själv genomföra sådana beräkningar. I de statistiska analyser

som följer i nästa kapitel där jämförelser görs med omvärl- den ingår därför, där inte den vanliga nollschab- - annat anges, lonen. Detta är olyckligt, i dagens läge Det

men oundvikligt.

gäller dock att hela tiden klar kvaliteten de data vara över på som används och inte övertolka dem.

5.6¶Svensk statistik

jämfört med

utländsk

Ovan har rad brister och problem i dagens ekonomiska en statistik belysts. Läsaren har kanske fått intrycket den att svenska statistiken skulle dålig i förhållande till statistiken vara i andra länder. Det bör därför understrykas, problemen med

dataunderlag, datainsamling och metodval är i stort de

sett

Den statistiska bilden 121

överallt. Olika länder har valt olika tekniska lösningar

samma

på dessa problem.

En studie OECD-ländernas praxis för produktivitetsmät-

av

ning visar att ett stort antal olika mätprocedurer tillämpas. När

det gäller beräkning förädlingsvärdets volymutveckling har

av

således OECD-sekretariatet identifierat fem olika huvudmeto-

der vilka i sin tur har olika varianter, används i olika

som

medlemsländer beroende på förhållandena i respektive

bransch och tillgången på data.

Lönnqvist, Westlund och Westlund Andra länder kan ha valt andra tekniska lösningar, det

men Produktivitetsmät-

finns inget tyder på att den svenska statistiken i något ning i privat tjänste- som

avgörande avseende skulle stå inför större problem än något sektor några utländska erfarenhe- framstår den svenska nationella statisti-

annat lands. Snarare ter och aktuell

ken relativt tillförlitlig jämfört med statistiken i många forskning, PM till som industrideparte- andra länder. Den är inte bäst, den tillhör, enligt uppgifter

men mentets Handels- OECDs statistiker lämnat till delegationens sekretariat,

som och tjänsteråd,

den bättre tredjedelen medlemsländernas produktivi- 1990. av s tetsstatistik.

Nyligen publiceradetidskriften The Economist resultatet av en enkät, där internationellt

Statistikens jämförbarhet

verksamma statistikanvändare fick

Internationellt jämförbara data avseende produktivitet skall bedöma tio ledande

löpande fram OECD, de västliga staternas samarbetsorindustriländers eko- tas av nomiska statistik. ganisation med säte i Paris. Så sker också. OECD har dock inte Sverigekom där på

att självt bearbeta de olika medlemsländernas primärtredje plats, efter resurser

statistik. Man accepterar i stort de respektive ländernas natio- Kanada och Australien. Italien bedöm- nalräkenskapsdata. Därmed måste också acceptera att

man des ha den sämsta med metoder ofta

olika nationella serier är framtagna som ekonomiska statistiken. skiljer sig åt.

I några fall räknar emellertid OECD om de nationella serier-

Det innebär att de produktivitetsdata publiceras av

na. som OECD ibland skiljer sig från medlemsländernas national-

egna

räkenskapsdata. Det gäller också Sverige; de data vad gäller

svensk produktivitet används OECD skiljer sig ofta

som av

från den vanligast förekommande svenska statistiken. Detta av

två skäl

För de länder saknar officiell statistik över kapital- 0 som egen,

stockarnas utveckling i NR gör OECD-sekretariatet egna,

skönsmässiga uppskattningar. Detta gäller ungefär en fjärde-

del OECD-länderna, däribland Sverige. OECDs kapital-

av

stocksserier baseras på NRs data investeringar, vilka

om

åsätts för alla länder tumregel om linjär av-

en gemensam

skrivning kapitalet. Denna skiljer sig från de olika kapital-

av

122 Den statistiska bilden

stocksberäkningar olika statistikanvändare i Sverige utsom nyttjar.

0 OECDs arbetsproduktivitetsberäkningar utgår från produk-

tion per sysselsatt, produktion timme. Orsaken är per svårigheten att fram tillförlitlig timstatistik från flera av medlemsländerna.

Detta gör att även OECDs internationella jämförelser innehåller rad problem. Man arbetar för närvarande inom OECD en på att försöka harmonisera de olika nationella beräkningsmetoderna. Också inom EUROSTAT [EGs statistiska kontor] pågår ett arbete för att utveckla för produktivigemensamma system tetsmätning i tjänstesektorn i EG-länderna. Detta arbete befinner sig dock ännu bara i sin linda. Allmänt gäller därför att man bör visa stor varsamhet vid internationella produktivitetsjämförelser. I synnerhet gäller detta jämförelser produktiviav tetsnivåer i tjänsesektorer.

5.7¶Behovet av förbättrad

statistik

Sammanfattningsvis finns rad svåra mätproblem. Även en om den svenska ekonomiska statistiken väl kan hävda sig med den i de flesta andra länder, är situationen i dag inte tillfredsställande. Delegationens uppfattning är att produktivitetsstatistiken bör byggas ut och förbättras. Det första kravet SCB är att bör ett formellt uppdrag att ta fram och för ansvara en löpande nationell produktivitetsstatistik. Det innebär automatiskt ett krav på konsistens mellan täljare och nämnare, samt mellan olika delsektorer i ekonomin. Det långsiktiga målet måste att denna statistik blir vara en del nationalräkenskaperna, för att säkerställa konsistens och av internationell jämförbarhet. Såväl arbetsproduktivitet tosom talfaktorproduktivitet bör redovisas. Detta innebär också att

SCB bör i uppdrag att löpande kartlägga omfattningen och

utvecklingen av arbetade timmar samt att vidareutveckla kapitalstockberäkningarna. I båda fallen gäller detta såväl ekonomin som helhet enskilda, viktigare branscher. som Det kommer dock att ta tid innan sådan statistik byggts en Man måste därför också kunna utnyttja primärstatistiken upp.

för att göra branschvisa, detaljerade bedömningar.

Även i övrigt behövs den ekonomiska en upprustning av statistiken i Sverige, på sätt nyligen beslutat samma som man om stora ambitionshöjningar för den ekonomiska statistiken i andra länder, såsom Storbritannien och USA.

Den statistiska bilden 123

En kraftig satsning bör göras på att förbättra företagsregistret 0

för statistikanvändning. Arbetet för att samordna primärstatistik och nationalräken-

skaper bör intensifieras, så att olika primärstatistiska data

blir konsistenta med NR. 0 Uppgiftslämnare, såväl inom den privata sektorn som inom

stat och kommun, måste bättre leva till det ansvar de har

upp

för att den ekonomiska informationen och statistiken skall

bli bra. Stor vikt bör läggas vid att uppgifter är korrekta och

lämnas i tid. Samarbetet med OECDs statistiska sekretariat bör fördjupas,

så att internationell jämförbarhet uppnås så långt möjligt.

Vad gäller den offentliga sektorn, bör målet vara att ersätta nollschablonen med löpande mätningar i allt fler sektorer. Sannolikt blir det inte möjligt att finna ett enda, övergripande produktivitetsmått. Det krävs inledningsvis en mer pluralistisk ansats, där olika nyckeltal handläggningstider, volymmått, styckkostnader, kvalitetsindikatorer, konsumenternas synpunkter tas fram och vägs ihop för olika verksamheter.

Också tumregeln 2 procents produktivitetstillväxt i den

om finansiella sektorn bör överges. Delegationen att den

menar metodik utvecklats i den expertrapport redovi-

som som ovan ° Westlund mfl sats bör kunna användas för att upprätta löpande produktivia.a i expertrapport tetsmätningar även i den sektorn.

Ett särskilt problem vid produktivitetsmätningar i privat

tjänstesektor rör branschen fastighetsförvaltning. Den har

mycket omsättning, anställda, och kvoten blir

stor men utomordentligt osäker. Dessutom svänger dess resultat kraftigt beroende på fastighetskonjunktur och räntor. Den bör därför

exkluderas, när produktivitetsutvecklingen för tjänstesektorn

skall beräknas. Så har också skett i de SCB-beräkningar som redovisats ovan.

Slutligen bör i detta sammanhang också framhållas behovet

komplettera nationalräkenskaperna så långt möjligt med att statistik och beräkningar över de ekonomiska aktiviteternas effekter på miljön.

5.8¶Slutsats

Att utarbeta pålitlig produktivitetsstatistik är uppenbarli-

en

förknippat med rad problem. Framför allt är det svårt gen en

fram tillförlitliga serier över totalfaktorproduktivitetens att ta utveckling. En slutsats är att mätproblemen blir allt

annan

124 Den statistiska bilden

större i en sofistikerad, internationaliserad ekonomi med väx-

ande tjänsteinnehåll. Man bör därför ta äldre statistik med

en nypa salt. Man måste också med internationella

vara varsam

jämförelser.

Trots dessa svårigheter går det inte, enligt delegationens

uppfattning, att tolka hela den kraftiga dämpningen den

av uppmätta produktivitetstillväxten enbart statistisk

som en missvisning. Även svårigheterna har tilltagit,

om att mäta är det inte möjligt att visa, att de har så kraftig och systematisk

en N Detta är också snedvridning i riktning mot underskattning tillväxten.

en av den slutsats som Framför allt det inte möjligt dessa svårigheter

är att visa, att dras av Andersen i skulle tilltagit så kraftigt just i mitten l970-talet. Den internasjonale av bakgrunnen, bilaga Problemet med nedgången produktivitetstillväxten kan

av 10 till LU 90, samt således definieras bort. Statistiken för-

inte måste naturligtvis av Fest Productivibättras, och SCB bör i uppdrag att producera löpande ty in the Service pro- Sector, OECD duktivitetsstatistik. Kanske nedgången i tillväxttakten då visar 1990. ha mindre dramatisk den den officiella sig varit än synes vara i statistiken. Även så skulle fallet, vill delegationen

om vara understryka att uppgiften att öka produktiviteten likväl är

viktig, utifrån målet att öka det materiella välståndet och

uppnå en mer resurssnål tillväxt.

Delegationens bedömning är att vi, trots alla statistikpro-

blem, kan använda den statistik finns, för att än

som - om med försiktighet dra slutsatser den ekonomiska politi-

- om

kens uppgifter och möjligheter.

KAPITEL

Sverige jämfört

omvärlden

med

l detta kapitel jämförs den svenska produktivitetsutvecklingen med den i andra länder. Inledningsvis redovisas tillväxten under en längre period, varefter de senaste decennierna studeras mer i detalj. Syftet är att avgöra huruvida den svenska nedgången under 1970- och 80-talen skiljer sig från den i andra länder. Jämförelsen sker såväl med en större grupp industriländer som med en mindre grupp. En tolkning och värdering av resultatet görs i nästa kapitel.

6.1 i ett längre Utvecklingen perspektiv

Som framgått statistiken i kapitel 2 och 5 har den svenska

av produktivitetstillväxten varit betydligt långsammare de senas-

20 åren den under 1950- och l960-talen. Allvaret i te än var detta förhållande beror dels på hur den svenska utvecklingen

jämfört med omvärlden, dels på hur 1950- och 60-talens varit tillväxt längre historiskt perspektiv. Frågan är vilken

ter sig i ett period i den svenska ekonomiska historien som varit exceptionell. Är det de årens nedgång eller är det 1950- och

senaste l960-talens snabba uppgång Det långa perspektivet samt utvecklingen i övriga länder kastar ett visst ljus över frågan.

Analysen delas i två kapitel. I detta redovisningen av

ges siffermaterialet; här beskrivs hur den svenska utvecklingen varit under olika perioder och jämfört med olika länder. I nästa kapitel kommer resultaten i detta kapitel att värderas och analyseras; de skall där utgöra del svaret på frågan hur

en av

allvarligt det svenska produktivitetsproblemet är.

126 Sverige jämfört med omvärlden

Tabell 6.1

Ökning i BNP capita 1001 -1930

per

Procent per år genomsnitti

Källa Krantz New Estimatesof SwedishHistoricalGDPsincethe Beginningof the 19th Century, The Reviewof Incomeand Wealth, 1988.

BNP-tillväxten

Den svenska BNP-tillväxten capita från tiden före industri-

per aliseringen till dess produktivitetsretardationen satte in på 1970-talet åskådliggörs i tabell 6.1. Siffrorna går tillbaka ända till början förra seklet och bygger på delvis nytt siffermateri-

av

för Sverige. De bild löpande stegring det materi-

ger en av av ella välståndet.

Den genomsnittliga ökningstakten BNP capita från

av per början 1840-talet till slutet 1970-talet under nästan ett

av av och ett halvt sekel 1,9 procent år. Två observationer

- var per kan göras med ledning siffrorna i tabellen För det första att

av tillväxten tog ett stort kliv uppåt i samband med industrialiseringen och att den därefter, än med vissa svängningar runt

om långsiktstrenden, fortsatte att stiga. För det andra att efterkrigstidens två första decennier framstår unika. Aldrig

som tidigare har den ekonomiska tillväxten i Sverige varit så snabb

under dessa årtionden. Industrialiseringsperioden i slutet som på 1800-talet innebar industriell omvälvning den svenska

en av

ekonomin, i jämförelse med efterkrigstidens snabba till-

men växt tillväxten under den perioden ändå blygsam.

var

Produktivitetstillvâxten

Observera dock, Bilden blir i stort sett densamma, går från tillväxt i produktiviteten om man att i definie- BNP capita till arbetsproduktivitet. Data i diagram 6.1 diagrammet per rats som produktion visar tydligare svängningarna i produktivitetstillväxten,l inte per anställd, med de minst efter första världskriget. Krisen i samband med krigssluproblem detta medför. tet blev den djupaste i svensk modern historia; samtidigt med-

Sverige jämfört med omvärlden 127

Diagram 6.1 Årlig anställd i Sverige, 1876-1988, glidande tillväxt i BNP per medelvärden fem år Tillväxt i BNPanställd index 0,3

0,2

A

0,1 v -

l

-0,1 188085 9095 00 051015 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 7075 80 85 90

KälktErixm SackarSverigeefter Elonomiskllbatt 890.

förde dess Stålbad att uppgången därefter blev desto starkare. 1930-talskrisens djup syns också, liksom stagnationen i samband med andra världskrigets slutfas. Nedgången produktivitetstillväxten under 1970- och 80av talen jämfört med 1950- och 60-talen framträder tydligt. Likaså framgår att de första decennierna efter andra världskriget enastående, inte bara vad gäller produktivitetstillväxtens var styrka utan också i fråga stabilitet och oavbruten tillväxt. om De senaste 25 åren ter sig i detta perspektiv vid första en betraktelse inte någon exceptionellt dålig period, utan som återgång till det normala. Samtidigt att snarare som en syns produktivitetsstagnationen under 1970-talet relativt utdravar samt att den, bortsett från perioden i 1930-talets början, gen, den djupaste nedgången i fredstid under l900-talet. Om var det historiska förloppet från världskrig och depresman rensar sioner framstår förloppet under de senaste decennierna som mörkare 2Se Erixon Omvandlingstryck och Utvecklingen skall dock inte bedömas utifrån ett isolerat produktivitet i ex- för svenskt perspektiv. Omvärldsfaktorer har spelat stor roll pertrapport den svenska ekonomins utveckling. Trender och variationer i svensk produktivitet bör därför också bedömas ett internaur tionellt perspektiv.

128 Sverige jämfört med omvärlden

Tabell 6.2

BNP per arbetstimme 1870-1950

Genomsnittlig årlig tillväxt i procent

1870-1913 1913-1950

Källa Maddison,1982,appendixA ochB.

6.2 tillväxt

Sveriges långsiktiga jämfört

med andra länders

I en betydelsefull studie av Maddison görs en analys den av

långsiktiga produktivitetsutvecklingen i närmare 20 industri-

aliserade länder. Han beräknar bl.a BNP arbetad timme per ända tillbaka till 1870. Tabell 6.2 sammanfattar produktivi-

tetsutvecklingen, mätt på detta vis, i 16 dagens OECDav länder för perioden fram till 1950.3 3Maddison Phases of Capitalist Deve- Statistiken är osäker, framför allt för de äldre delperioderna. lopment, Oxford Icke desto mindre är detta sannolikt den mest genomarbetade University Press 1982. Det bör internationella jämförelse går så långt tillbaka i tiden. Om un- som derstrykas, att siff- den används med viss varsamhet, den sannolikt hygglig ger en rorna för äldre periuppfattning huvudmönstret i tillväxten. Två ting frapperar om oder naturligtvis är mycket osäkra. Så vid läsning tabellen. en av baserast.ex måttet för arbetstimmar 0 För det första den svenska produktivitetstillväxten under var före 1913 på extrapolation och dessut- hela denna period avsevärt snabbare än något annat lands.

om pä det djärva an- Under den första hälften l900-talet den dubav var nästan tagandet att arbetsbelt så hög som genomsnittet för gruppen i övrigt. tiden var lika lång i alla länder. 0 För det andra är de uppmätta tillväxttakterna under dessa

äldre perioder för de flesta länder betydligt lägre än vad de

Sverige jämfört med omvärlden 129

kom bli under 1950- och GO-talen. I det långa

senare att

historiska perspektivet framstår 1950- och GO-talens snabba

tillväxt remarkabel inte bara i Sverige utan för hela

som

västvärldenf 4 Den genomsnittli-

ga produktivitets-

tillväxten för samtli-

de studerade län- Tabell 6.3 ga derna under peri- Ökning i BNP arbetad timme i Sverige jämfört med 16 industrialiserade

per

oden 1870-1950 länder 1870 -1989.

var 1,7 procent per Genomsnitt Sverige Sverige Antal länder

Period år. Genomsnittet genomsnitt före Sverige

16 länder för perioden 1950-

79 var 4 procent per 6

1870-1880 1,6 1,8 1,1 år; om man bara tar

1880-1890 1,4 2,0 1,4 3 50- och 60-talen blir

1890-1900 1,6 2,8 1,7 1 siffran ännu högre.

1979 -

Källa Maddison Phasesof CapitalistDevelopment Oxford UniversityPress1982.

De 15 länder ingår förutom Sverige är Australien, Belgien, Canada,

som Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Nederländerna, Norge, Schweiz, Storbritannien, Sverige, USA och Österrike. Siffrorna för 1979-88 är inte helt jämförbara med de tidigare, eftersom de baseras på BNP per sysselsatt; de är hämtade från OECD Outlook 1990.

Tabell 6.3 visar utvecklingen i detalj. Där framgår klart

mer

och hur det svenska förloppet avviker från genomsnittet när för de 16 studerade länderna. Av Maddisons siffror framgår att produktivitetsökningen i Sverige tilltog mot slutet 1800-

av talet och den svenska produktivitetstillväxten sedan låg betydligt genomsnittet för de 16 länderna under hela första

över halvan 1900-talet. Mellan 1890 och första världskriget hade

av Sverige den näst snabbaste produktivitetsutvecklingen av de länder Maddison studerar. Toppnoteringen nåddes under

som 1930- och 40-talen, då den svenska produktivitetstillväxten var dubbelt så snabb som genomsnittet.

Under efterkrigstiden har Sveriges relativa position försäm-

Den svenska produktivitetsutvecklingen i absoluta tal,

rats. var och i jämförelse med tidigare år, mycket god under 1950- och 60-talen. Ändå låg den under övriga länders produktivitetstill-

Efterkrigstiden den första period sedan den svenska växt. är industrialiseringen fört med svensk produktivitets-

som sig en

S 11-1129

130 Sverige jämfört med omvärlden

tillväxt som varit långsammare än genomsnittets. Under 1970talet försämras Sveriges relativa situation ytterligare. Produktivitetstillväxten i övriga länder överskrider då med tredjedel

en den svenska.

Då Maddisons data kompletteras med motsvarande OECDstatistik för 1980-talet framgår att produktivitetstillväxten

under det senaste decenniet stagnerat ytterligare, såväl i Sverige

i omvärlden. Det senaste decenniets svenska produktivisom tetstillväxt framstår i detta perspektiv dålig i två

som avseenden. För det första är den sämre än genomsnittet för länder-

så den svenska tillväxten varit ända sedan 1950]. gruppen som För det andra är tillväxten i absoluta tal den lägsta sedan den första industrialiseringsfasen i den svenska ekonomin på 1870talet.

I tabell 6.4 har produktivitetsutvecklingen sedan 1870 för de fem största ekonomierna USA, Japan, Frankrike, Tyskland

och Storbritannien jämförts med metod som använ-

- samma des för Sverige i den föregående tabellen. Förloppen skiljer sig åt. Den amerikanska utvecklingen bättre än genomsnittet

var fram till andra världskriget; därefter har den varit sämre. Frankrike har legat över genomsnittet under större delen

av perioden, medan Storbritannien legat under. Produktivitetstillväxten i Tyskland visar starka svängningar. Den ekonomi

Iabeu

Okning i BNP per arbetad timme i USA, Japan, Frankrike, Tyskland och Storbritannien 1870-1989. Genomsnitt i förhållande till 16 industrialiserade länder.

Källa Maddison a.a.

Siffrorna för 1979-1988 är inte helt jämförbara med ovanstående eftersom de baseraspå BNP per sysselsatt. De kommer från OECD Economic Outlook no 46, tabell 46.

Sverige jämfört med omvärlden 131

har förlopp mest likartat den svenska under perioden som ett fram till andra världskriget är den japanska. Produktivitetsutvecklingen stiger där successivt. Under efterkrigstiden skiljer sig dock de båda länderna åt Japan fortsätter att utvecklas snabbare än övriga länder medan Sveriges relativa position försämras. Sammanfattningsvis kan alltså sägas, att Sverige i ett långsiktigt perspektiv växte snabbare än snittet fram till ungefär 1950, den svenska relativa tillväxten därefter avtagit. I men att absoluta tal nåddes den snabbaste tillväxten under 1960-talet, tillväxtnoteringar i historiens ljus framstår exceptiovars som nella.

6.3 tillväxt under senare år

Sveriges

med omvärldens

jämfört

Ovan har i aggregerade termer antytts att den svenska tillväxunder de decennierna varit än omvärldens. ten senaste svagare Av det föregående tabellen framgick att de relativa tillväxttalen för BNP arbetsinsats under 1980-talet lägre i Sverige per var Japan, Frankrike och Storbritannien, att Tyskland och än i Sverige växte ungefär i takt, medan tillväxten var besamma tydligt i USA. Det dags att granska denna bild svagare är nu Hur säker är statistiken Vilka länder är den närmare. pass relevanta jämförelsegruppen Vilka perioder är intressanta Dessa frågor skall behandlas i det följande. Innan vi kastar tabellerna och diagrammen, vill delegationen dock än oss in i gång stryka under den varning utfärdades i det förra en som kapitlet. Internationella produktivitetsjämförelser är vanskliga. Statistikkällorna skiftande kvalitet, såväl inom respektive är av land i de olika länderna. I några länder är delar statistisom av ken, för tala klartext, rent undermålig. Vi ber därför läsaren att vid läsningen detta kapitel inte hårdra siffermaterialet. att av En tumregel kan dem ett intervall, med vara att se som en

5 rekom- osäkerhetsmarginal på minst 10 procent

Detta är en mendation sekretariatet fick vid ett studiebesök hos Vilka länder skall jämföra med man OECDs Statistiker; detta är den tumre- När skall granska de senaste decenniernas utveckling, är man gel de själva använ- skall det inte helt uppenbart med vilka länder Sverige jämföras. der. Urvalet beror på syftet med jämförelsen. Man kan urskilja åtminstone tre relevanta jämförelsegrupper. Den första är, självfallet, OECD-länder helhet. gruppen som

132 Sverige jämfört med omvärlden

Detta är den naturliga utgångspunkten och den norm mot vilken samtliga länder mäts i all internationell statistik.

Man kan dock hävda, att jämförelse mellan Sverige å en ena sidan och genomsnittet för så OECD-områen stor grupp som det i dess helhet inte är särskilt relevant. Orsaken OECD är att inkluderar länder på skilda utvecklingsnivåer. Detta har bety-

delse för tolkningen data, utvecklingsnivån påverkar

av om tillväxttakten.

Ofta hävdas att så är fallet. OECD inkluderar rad

en fattiga-

re länder, kan växa snabbt importera teknik som genom att från avancerade industriländer, Sverige. Denna så mer typ kallade upphinnarfaktor gör fattiga länder ofta att växer snabbare än rika. Att Sverige växer långsammare OECDän genomsnittet skulle därför inte tillräckligt för hävda vara att

att Sverige har produktivitetsproblem. Det kanske

bara är en

avspegling detta internationella tillväxtmönster. En av mer relevant jämförelse bör i stället ta sin utgångspunkt i de länder

som befinner sig på den svenska utvecklingsnivån. Detta inne-

bär att jämförelsen bör inskränkas till mindre rika en grupp länder 6 Denna ståndpunkt har förfäktats En tredje utgångspunkt av är att hävda att bredare en grupp bl.a Walter Korpi i länder

är intressanta för Sverige konkurrensperspektiv. Jäm-

ur den debatt om svensk tillväxt förelsen bör då ske med de länder industri konkursom vars utgör fördes 1990-91 i renter till svenskt näringsliv. Produktivitetstillväxten dessa i Ekonomisk Debatt. länder påverkar svensk ekonomis konkurrens- och

utvecklingsmöjligheter. De kan därför intressanta jämförelseobjekt,

vara

även om de ligger på lägre utvecklingsnivå Sverige.

en än

Länderjämförelsen beror således ytterst på vilken frågeställ-

ning som skall analyseras. Som allmän måttstock OECDär gruppen naturlig. Om frågan gäller analys tillväxten i länder av på samma nivå verkar begränsning till de rikaste länderna en naturlig. Om frågan gäller konkurrenskraft bör man välja jämförelsegrupp så att den återspeglar ställningen bland konkur-

renterna, oavsett utvecklingsnivå. I nästa kapitel, då tolkningen länderjämförelserna skall

av göras och frågan det allvarliga i den svenska

om eftersläpningen

avgöras, kommer urvalet länder ägnas uppmärksamav att mer het. I detta kapitel ställs begränsad fråga hur tillväxen mer om ten rent faktiskt ut jämfört med olika ländergrupper. ser Den tillgängliga statistiken får i stor utsträckning vägledande vara för länderurvalet.

Sverige jämfört med omvärlden 133

6.4 BNP

Utvecklingen av capita

per

I detta avsnitt beskrivning hur BNP capita utveck-

ges en av per lats i jämförelse med olika ländergrupper. Inte för att detta skulle något bra produktivitetsmått, utan för att det

vara ger

indikation på hur levnadsstandarden, mätt med materiell en måttstock, utvecklats. BNP capita kan ju, redovisades i

per som kapitel såsom ett övergripande, om än fullständigt,

ses mått på materiellt välstånd.

6.4.1 med OECD

Sverige jämfört

Walter Korpi har i uppsats han tillställt delegationen

en som studerat utvecklingen BNP per capita under efterkrigstiden

av 7Korpi Sveriges i OECD-områdeU I tabell 6.5 redovisas BNP capita-tillväx-

per produktivitet och sedan länderna Grekland, Irland, Porten 1950. De fattigaste tillväxt 1960-89 i tugal, Spanien och Turkiet samt småstaterna [Luxemburg och internationell belysning, Stencil, Island har exkluderats, och de kvarvarande 18 länderna har Stockholms univer- rangordnats utifrån respektive tillväxttakt under 1980-talet. sitet 1991.

Tabell 6.5 Volymtillväxt i BNP per invånare i 18 OECD-länder, 1950-89 procent.

Rangordning1979-89 1950-60 1960-73 1973-79 1979-89

Källa Korpi Sverigesproduktivitet ochtillväxt 1960-89 iinternationell belysning, PM till produktivitetsdelegationen1991.

134 Sverige jämfört med omvärlden

Medelvärden har angivits både för denna och för OECD grupp som helhet.

Av tabellen framgår att tillväxten i BNP capita för per OECD-området var ungefär dubbelt så hög under 1950- och 60-talen som den var under 1970- och 80-talen. Här bekräftas således, än gång, att nedgången tillväxttakten inte bara är en av ett svenskt, utan ett internationellt fenomen. Där framgår emellertid också att Sverige ända sedan 1950 haft långsamen ekonomisk tillväxt än OECD-genomsnittet. mare Sveriges eftersläpning har dock inte tilltagit. Jämfört med

gruppen 18 länder den svenska eftersläpningen störst i av var början perioden. Detta är inte förvånande, betänav om man ker att flera länderna i den studerade under dessa av gruppen år genomgick en extremt snabb återuppbyggnadsperiod efter kriget och att de startade från lägre nivå än Sverige. Den en svenska eftersläpningen också relativt betydande under var 1970-talet, medan Sveriges tillväxt under 1980-talet låg nästan i paritet med genomsnittet för gruppen.

Tabell 6.6 Köpkraftspariteter i procent av OECDs genomsnitt i 20 OECD-länder, 1970-72 och 1987-89

Rangordning efter kö 1970- För- 1987- Rangordning efter

- kog-

kraftsparitet 1970-7 72 ändring 89 kraftsparitet 1987 -8

1 USA 141 7 134 1 USA - 2 Schweiz 138 24 125 2 Kanada - 3 Kanada 114 +11 114 3 Schweiz 4 Sverige 108 7 110 4 Norge - 5 Luxemburg 106 + 2 108 5 Luxemburg 6 Nederländerna 100 12 108 6 Island - 7 Danmark 99 5 101 7 Sverige - 8 Australien 99 7 98 8 Japan - 9 Västtyskland 97 1 96 9 Västtyskland - 10 Nya Zeeland 96 -20 95 10 Finland 11 Frankrike 96 3 94 11 Danmark - 12 Storbritannien 93 1 93 12 Frankrike - 13 Norge 89 +21 92 13 Storbritannien 14 Island 89 +19 92 14 Australien 15 Belgien 86 + 1 89 15 Italien 16 Finland 83 +12 88 16 Nederländerna 17 Italien 81 + 8 87 17 Belgien 18 Japan 81 + 17 85 18 Österrike 19 Österrike 81 + 4 76 19 Nya Zeeland 20 Irland 51 + 6 57 20 Irland

Källa Korpi Sverigesproduktivitet ochtillväxt 1960-89 internationell belysning, PMi till produktivitetsdelegationen1991 .

Sverige jämfört med omvärlden 135

För de fyra tioårsperioderna har differensen mellan den svenska ekonomiska tillväxten och den i 18-gruppen varit i tur och ordning -0,6, -0,4, -0,5 och -0,2. Alltså kronisk

en eftersläpning, däremot inte några tecken på att eftersläp-

men ningen, mätt på detta sätt, skulle tilltagit under efterkrigstiden. Man bör dock notera, att tabellen slutar 1989; det finns inga jämförbara siffror för 1990 och 91. Av allt att döma har den svenska tillväxten under dessa år varit klart under snittet. Skulle de ingå, skulle med andra ord den svenska utvecklingen under 1980-talet ha tett sig sämre.

Den utveckling visas i tabell 6.5 har inneburit att Sveri-

som

relativa position vad gäller standard har sjunkit. Det gäller ges såväl 1950- och 60-talen 1970- och 80-talen. Tabell 6.6

som visar Sveriges relativa position sedan 1970 bland

samma grupp länder här inkluderande även Luxemburg och Island,

men fortfarande exklusive låginkomstländerna i OECD. Måttet 8Måttet hur används är BNP capita, uttryckt i köpkraftsparitets anger som per mycket av samma Av tabellen framgår den svenska rankingen försämrats

att slagsvaror som något under de senaste decennierna. Från att ha legat på medborgarna i olika en länder kan köpa. fjärde plats i början 1970-talet med levnadsstandard

av en nästan 10 procent över genomsnittet, har Sverige vid slutet

av 1980-talet sjunkit till sjunde plats, med standard ungefär

en en

den genomsnittliga i den studerade Sverige är som gruppen. således mätt på detta sätt, inte längre ett land är rikare än

som OECD-snittet. Om jämförelsen hade gjorts med läget 1950, hade den svenska relativa försämringen varit större. Under 1990 passerade även Japan Sverige, och under 1991 har Japan sannolikt dragit ifrån.

Dessa sifferserier visar båda viss svensk eftersläpning, om

en än inte så stor. Sverige har närmat sig mitten, uppifrån, men samtidigt har spännvidden minskat för helhet.

gruppen som Fem länder USA, Schweiz, Nederländerna, Australien och Nya Zeeland har tappat lika mycket Sverige eller i

som mer relativ standard. De länder har gått förbi Sverige har,

som bortsett från Japan, varit små [Luxemburg och Island eller haft välståndsökning inte bara berott på produktivi-

en som tetstillväxt Norge och dess oljeinkomster. Sveriges avstånd fram till ledaren har inte ökat.

6.4.2 med mindre

Sverige jämfört en grupp

Om vill jämföra Sverige med länder utveck-

man på samma lingsnivå, uppstår svårigheten att avgöra exakt vilka länder

skall ligga på svensk nivå och enligt vilka kriterier som anses urvalet skall göras.

136 Sverige jämfört med omvärlden

Walter Korpi har föreslagit jämförelsegrupp, omfat-

en som tar de sju länder jämte Sverige 1970 hade den högsta som

9Korpi Halkar materiella levnadsstandarden uttryckt i köpkraftsparitet Han

Sverige efter Vår vill dock ur den sortera bort några länder, han gruppen som ekonomiska tillväxt anser skiljer sig för mycket från Sverige andra skäl [framför och produktivitet i av

jämförande belys- allt att länderna i fråga är mycket små. Vidare inkluderar han

ning, Ekonomisk USA, vars försprång framför Sverige 1970 betydligt större Debatt 590. var än Sveriges försprång före rad andra länder [däribland Jaen

pan, Norge, Storbritannien .och Finland, inkluderas i som gruppen. Ingen dessa begränsningar är självklar, vilket visar av

hur svårt det är att göra rimlig och allmänt accepterad en ° Korpis ansats avgränsning av jämförelseländer. genererade en häftig Resultaten av jämförelsen med den snävare är dessdebatt. För kritik gruppen av utom öppna för olika tolkningar. Mäts utvecklingen med BNP bl.a länderurvalet,

seartiklar av SNS per capita i köpkraftspariteter, finner att Sveriges utveckman konjunkturråd ling under 1970- och 80-talen väl följer genomsnittet för den [Ekonomisk Debatt valda gruppen sju rika. Om i stället räknar med löpan- 790, Davidsson av man

[Ekonomisk Debatt de växelkurser, finner emellertid Sveriges position man att 890 och Hansson- från

försämrats, tredje till femte plats, under undersökningspe-

Henrekson [Ekonorioden; sammantaget har den svenska nivån då försämrats med misk Debatt 391.

ca 15 procent gentemot genomsnitt. Skulle ändgruppens man

ra gruppens sammansättning, så att även länder Japan och som Norge ingår, försvagas Sveriges relativa utveckling ytterligare.

Detsamma gäller undersökningsperioden utsträcks till om

1990.

6.4.3 den

Behandlingenav offentliga

sektorn

En svårighet vid länderjämförelser rör den offentliga sektorns

utveckling. Den offentliga sektorn har under perioden vuxit

snabbare i Sverige än i andra länder. Mellan 1960 och 1988

ökade andelen offentliganställda i OECD-området med 4 pro-

centenheter, i Sverige med hela 20 procentenheter. I men

OECD skedde den stora sysselsättningsökningen i stället i

privat tjänstesektor, ökade sin andel antalet sysselsatta som av

med 15 procentenheter. I Sverige motsvarande siffra bara var

Dessa skillnader får betydelse för BNP-beräkningen

En stor

del dem anställts i den offentliga sektorn har

av som i Sverige

varit kvinnor, tagit steget in i förvärvsarbete. I andra som

länder är den kvinnliga förvärvsfrekvensen lägre; där sker fort-

farande stor del vården barn och äldre oavlönat, en av av i

hemmet. Samtidigt antas i nationalräkenskaperna, fram-

scm gick kapitel att den offentliga sektorns produktiwitetstillav

Sverige jämfört med omvärlden 137

växt är noll. Därmed får den offentliga sektorns snabbare expansion i Sverige två effekter spelar in vid internationella som

jämförelser.

Att den typ arbete i Sverige utförs i den offentliga 0 av som sektorn i högre grad är avlönat och här utförs på den registrerade arbetsmarknaden tenderar att öka Sveriges uppmätta BNP-nivå capita jämfört med andra länders, utan att per detta i sig nödvändigtvis innebär större reell produktion. en O Att arbetet, då det registreras, utförs i den offentliga sektorn i stället för i den privata, kan samtidigt medföra att den svenska produktivitetstillväxten underskattas, nämligen om antagandet nollproduktivitet i offentlig sektor är en unom

derskattning den verkliga produktivitetsutvecklingen. Om

av det överskattning, blir den svenska tillväxten i motsvaär en rande mån överskattad i förhållande till andra länders.

Beroende på att ingen känner de kvantitativa effekterna av dessa båda faktorer, är det omöjligt att uppskatta de eventuella missvisningar de medför. Åtskilliga debattörer har dock som uttryckt farhågor för att de skulle betydande. Vissa mekavara niska omräkningar kan göras, att helt eliminera ex. genom den offentliga sektorn kalkylen och se hur tillväxttalen ur förändras. En sådan kalkyl är dock högst partiell, bl. eftersom a. den tar hänsyn till hur sysselsättningen påverkas av en eliminering den offentliga sektorn. Om sådan operation av en ändå görs, påverkas bara marginellt de relativa tillväxttakter- 1 LO-eko- na. Se t.ex. nomerna Heja blå- Samma resultat studie internationaliseringens ges av en av gultl, LO 1991. betydelse delegationen låtit utföra. I den testas effekten av som den svenska branschstrukturen på TFP-utvecklingen på makronivå. Slutsatsen är att storleken den offentliga sektorn i av Sverige bara marginell effekt. Z Hansson, Krafft, ger en Lundberg och Swedenborg Internationalisering och produktivitet, kapitel 5 i expertrap- 6.5

Den relativa utvecklingen av pro-

port

duktiviteten

Utvecklingen BNP capita i ett land behöver inte av per precis i takt med utvecklingen produktiviteten. Den ekonoav miska tillväxten kan åtminstone under perioder bero på - ökade resursinsatser, inte på att används mer proresurserna duktivt. Detta är delvis vad hänt i Sverige under 1980som talet. BNP-tillväxten har under det senaste decenniet i högre

138 Sverige jämfört med omvärlden

grad än tidigare kommit trån att antalet arbetade timmar ökat, och i mindre grad från stegring arbetsproduktiviteten.

en av Det finns därför anledning att misstänka att Sveriges relativa produktivitetstillvâxt under 1980-talet varit sämre än den relativa tillväxten BNP.

av

Relativa produktivitetstillväxter i olika länder kan således skilja sig från BNP-utvecklingen beroende på olika sysselsättningsutveckling. Jämförelser produktivitet kompliceras

av dessutom mätproblem och skilda beräkningsprinciper i olika

av länder. Med hänsyn till de stora svårigheterna att beräkna kapitalstockar och kapitalproduktivitet samt de stora bristerna i dataunderlaget på dessa områden brukar de flesta jämförelser undvika TFP. I stället begränsar sig till arbetsproduktivi-

man tet, och då framför allt i industrin. I det följande kommer dock

även OECDs beräkningar totalfaktorproduktiviteten att

av redovisas.

Tabell 6.7 BNP per sysselsatt, årlig procentuell förändring av fasta priser i genomsnitt

1961-68 1969-73 1974-82 1983-87

Sverige i 3,9 2.9 0,5 1,4 OECD totalt 4,0 3,3 1,3 2,2

Källa OECD,NationalAccountsochHistoricalStatistics

När OECD gör internationella jämförelser produktivite-

av ten används ofta BNP sysselsatt. Tabell 6.7 visar utveck-

per lingen detta mått under de senaste 30 åren. Här införs

av nu också konjunkturkomponent. OECDs siffror redovisas inte

en

decennium, utan delas i perioder avgörs den per upp som av internationella konjunkturutvecklingen. Det speciella här är att krisåren 1974-82, omfattar de båda oljekriserna, lyfts

som fram särskild period.

som en

Enligt tabellen skulle produktiviteten, mätt på detta sätt, ha utvecklats långsammare i Sverige än i OECD under hela den undersökta perioden. Särskilt eftersläpningen just un-

stor var der perioden 1974-82. Även för perioden efter 1982 hamnar Sverige bland de länder haft den långsammaste produkti-

som vitetstillväxten. Återigen kan vi konstatera, att om perioden utsträckts till 1990, hade den svenska eftersläpningen blivit mer markerad.

Man bör notera, att den svenska eftersläpningen är större när det gäller produktivitet än när det gäller BNP-utveckling.

Sverige jämfört med omvärlden 139

Detta hänger med att sysselsättningen ökat i

samman mer Sverige än i de flesta andra länder. Den svenska BNP-tillväxten hänger således, jämfört med övriga, med ökade

mer samman resursinsatser och mindre med växande produktivitet.

Dessa siffror påverkas det för Sverige typiska drag i ut-

av vecklingen berörts Under 1970-talet ökade antalet

som ovan. deltidsarbetande i Sverige betydligt snabbare än för genomsnittet OECD-länderna. Dänned sjönk arbetstiden syssel-

av per satt. Detta förhållande snedvrider de internationella jämförel-

serna.

Internationellt jämförbara data över BNP-tillväxten per tim-

svåra få fram, beroende på bristande statistik över me är att arbetskraftsanvändningen i många länder. Något OECD-snitt går således konstruera med någon rimlig säkerhet. Jämfö-

att relser med enskilda andra länder med någorlunda säker statistik tyder på Sverige med detta mått mätt haft

att även en relativt långsam produktivitetstillväxt de senaste decennierna. En källa således den årliga svenska ökningen av BNP per

anger arbetad timme 1970-1989 till 1,8 procent, vilket är högre än USA 1,1 procent klart lägre än länder Tyskland 3,3

men som procent, Frankrike 3,3, Finland också 3,3 procent, Italien 3,5 och Norge 3,8 procents tillväxt år.3 3 Näringslivets eko- per nomifakta. Den kälde i sin tur använt är OECD Employment Outlook. Produktivitetstillväxten i näringslivet

Om studerar produktivitetsutvecklingen fortfarande

man mätt med OECDs bristfälliga metod som produktion per sysselsatt enbart i näringslivet, bilden av en svensk

- nyanseras tillbakagång. Den generella slutsatsen tycks då bli att Sverige inte har genomgått i genomsnitt sämre utveckling än OECD

en i övrigt.

Utvecklingen sedan 1960 sammanfattas i tabell 6.8. Nedgången produktiviteten i näringslivet är där genomgående i

av hela OECD-området. Sveriges utveckling är i det närmaste identisk med genomsnittet för OECD.

Även här finns emellertid jämförelseproblem. OECD har sina kapitalstocksdata, kvalitet är svår att uppskat-

egna vars ta. Arbetsproduktiviteten har angetts produktion l Sekapitel som per avsnitt för en redo- sysselsatt, timme. Därför är såväl TFP-data som arbets-

per görelse av vilka ju- skakiga. Vidare innefattar begreppet produktivitetsmåtten nästeringar OECD gör ringsliv olika verksamheter och olika stora andelar ekonomiför att statistiken av skall bli internatio- i olika länder. I måttet för Sverige faller hela den del av erna nellt jämförbar. utförs den offentliga sektorn bort,

tjänsteproduktionen som av

medan siffrorna för andra länder inkluderar motsvarande

140 Sverige jämfört med omvärlden Tabell 6.8 Produktivitetsutvecklingen i OECD och Sverige 1963-1988 Årlig procentuell tillväxttakt i näringslivet

1960-73 1973-79 1979-88

OECD Sverige OECD Sverige OECD Sverige Total faktor-

Källa OECD, EconomicOutlook 1990.

Total faktorproduktivitet har beräknats ett vägt genomsnitt tillväxten

som av i arbetsproduktivitet och kapitalproduktivitet. Vinst- respektive löneandel för respektive period utgör vikter. Arbetsproduktiviteten är definierad

som produktion per sysselsatt.

tjänsteproduktion som där sköts av det privata näringslivet. Detta ljusare bild den svenska produktivitetsutveck-

ger en av lingen jämförelsen mellan länderna hade skett för iden-

än om tiska sektorer. Sveriges relativa position överskattas därmed förmodligen i tabell 6.8.

Den slutsatsen förstärks de kalkyler görs i expertrap-

av som port Där delas den svenska ekonomin i sektorer är

upp som skyddade respektive konkurrensutsatta, samtidigt

som man söker korrigera för den s.k upphinnarfaktorn vi återkommer till denna i nästa kapitel. Ett resultat från den studien är att utvecklingen TFP i svenskt näringsliv under perioden

av 1970-85 var signifikant lägre än genomsnittet för de andra 15Hansson m.fl OECD-länderna sammantagna. Internationalise- Den nämnda studien, i viktig,

senast expertrapport är ring och produktivieftersom den gör ett försök, än bara approximation, tet, expertrapport om en grov att korrigera det använda måttet på arbetskraftens utveckling

antal sysselsatta med hjälp data för tillgänglig arbetstid. - - av Syftet är att bättre fånga utvecklingen antalet arbetade

av timmar. Detta påverkar dock inte resultaten den svenska

eftersläpningen kvarstår.

Det är uppenbart att jämförelser mellan länder med skillnader i tjänstesektorernas storlek och organisation på denna höga aggregeringsnivå ger osäkra resultat. Det är därför nödvändigt att använda sig av olika sifferserier och lägga pussel för att

se om en entydig bild framträder. Under alla omständigheter

måste försiktig med TFF-jämförelser, liksom med

man vara sådana produktivitetssiffror baseras på antalet sysselsatta.

som

Sverige jämfört med omvärlden 141

6.6¶Produktivitetsutvecklingen inom

industrin

Som tidigare påpekats bör arbetsproduktivitetens utveckling främst mätas med hjälp produktionstillväxten i förhållande

av till utvecklingen antalet arbetade timmar. Sådana data finns

av emellertid inte tillgängliga för alla länder.

Jämförbara serier finns i praktiken enbart för tillverkningsindustrin i de största industrialiserade länderna. För denna snävare sektor bör det med andra 0rd att få fram säkrare slutsatser vad gäller Sveriges relativa utveckling.

6.6.1¶Svensk industriproduktivitet jämförd

med andra länders

För Sveriges del ställs vi inför frågan produktivitetsutveck-

om lingen skall bedömas enligt industristatistiken IS eller nationalräkenskaperna NR. I kapitel 5 redovisades för- och nackdelar med respektive metod. I de tidigare avsnitten av detta kapitel har NR använts, eftersom jämförelserna har gällt hela ekonomierna. Då jämförelsen sker sektorvis, kan det dock

vara

fördel att använda respektive sektors statistik. I det en egen följande kommer därför, då inget annat anges, IS att användas. 6 Den serie som använts är den av SCB Tabell 6.9 redovisar utvecklingen produktionen per arbe-

av nyligen reviderade; tad timme inom tillverkningsindustrin i 12 OECD-länder kapitel 5 för sese dan 1960, enligt officiell amerikansk statistik samt den svenska grunddata. industristatistiken. Urvalet länder är relevant, eftersom det

av inkluderar såväl de viktigaste konkurrentländerna som den

länder mest liknar Sverige i utvecklingshänseende. grupp som Dataserien har också relativt god kvalitet. Dock kan vissa konsistensproblem finnas; samtliga länders statistik kommer från det amerikanska handelsdepartementet utom Sveriges. En

del de övriga ländernas data baseras på deras nationalräken-

av skaper, medan den svenska statistik som här redovisas är primärstatistik.

Av tabell 6.9 framgår att produktivitetstillväxten i industrin

stagnerat praktiskt taget över hela linjen. De flesta länder uppvisade långsammare tillväxt under 1970-talet än under

en l960-talet, och med Storbritannien främsta undantag

- som -

ännu långsammare tillväxt under l980-talet. en

Svensk industri följer detta allmänna nedgångsmönster, samtidigt Sveriges relativa position har försämrats under

som perioden. Under l960-talet låg Sverige på tredje plats i denna

142 Sverige jämfört med omvärlden

Tabell 6.9 Svensk industris produktivitet jämfört med andra länders 1960-89 Ökning av produktion arbetad timme, genomsnitt år

per per 1960-70 1970-80 1980-89

1 Japan 10,8 1 Belgien 7,0 1 Storbritannien 5,4 2 Nederländerna 7,1 2 Japan 6,6 2 Japan 5,3 3 Sverige 6,7 3 Nederländerna 6,0 3 Belgien 4,9

Frankrike 6,7 4 Italien 5,9 4 Nederländerna 4,0

Källa USDepartmentof Laborför samtligautomSverige;lndustristatistiken för Sverige.

ländergrupp vad gäller arbetsproduktivitetens tillväxttakt,

medan svensk industri under 1970- och 80-talen hade sjunkit till

åttonde plats. Sverige växte snabbare än snittet under 1960en talet men långsammare under såväl 1970-talet som under Man bör här in- 1980-talet. Japan, Nederländerna och Belgien uppvisar den att Belgien av snabbaste produktivitetstillväxten under dessa decennier,

sk

manga ha an USA den klart sämsta. Den brittiska omsvängningen mycket dalig stati-- är remarstik. Dess noteringar kabel från placering. botten under 1960- och 70-talen till

en 1 bör därför betraktas den snabbaste tillväxten under 1980-talet. med extra stor försiktighet.

6.6.2¶När inträffade

nedgången

Denna bild kan göras tydligare, redovisning år för år.

genom en Uppdelningen i årtionden döljer den konjunkturella utvecklingen och svängningarna runt långsiktstrenden. Då denna frångås, framgår ett intressant mönster, visar den

som att svenska tillbakagången varit jämnt fortskridande

en process.

Diagrammatiskt redovisas arbetsproduktivitetens utveckling sedan 1973 i diagram 6.2 år för år i Sverige och i de övriga ll OECD-länder ingick i tabell 6.9. Där framgår den

som att relativa svenska produktivitetstillväxten under 1970- och 80talen kan indelas i tre tydligt avgränsade faser.

Sverige jämfört med omvärlden 143

Diagram 6.2 Arbetsproduktivitet inom industrin 1973-1990 i Sverige och 11 konkurrentländer

Index 1973 100

1973 75 77 79 81 83 85 87 89 90

Et ovägtgenomsnitt USÃ,Canada,Västtyskland,orbritannien,Nederlärxderna,Dammrk, av Japan,Frankrike,Italien,BelgienochNarge.Siffranför 1990ärenpngnos. Källa NlonthlyLaborReview,Industristatistiken.

Under åren närmast efter den första oljekrisen, 1974-77, 0 uppvisar den relativa produktivitetstillväxten i Sveriges indu-

stri klar tillbakagång i förhållande till industrin i andra en länder. Faktum är att produktivitetsnivån under dessa år

sjönk i absoluta tal i Sverige. Mellan 1977 och 1985 den svenska utvecklingen i stort O var sett parallell med de jämförda länderna. Under den andra hälften 1980-talet har den svenska s Under undersök- O av proningsperioden stiger duktivitetsutvecklingen fallit tillbaka jämfört med övriga länarbetsproduktiviteder. ten i den svenska industrin med drygt 40 procent enligt de Sammantaget har arbetsproduktiviteten i industrin under periicke-reviderade na- oden 1973-1990 ökat med 84 procent i ländergruppen som tionalräkenskaperhelhet, bara med 56 procent i Sverige. Det innebär att dvs bara hälften men na, ökningen ijämfö- produktivitetsnivån i industrin ökat nästan och en halv av en relsegruppen. NR den Sverige. Om NR stället gång i hela gruppen än gjort i i dock, enligt mer skall hade använts för Sverige något inte är orimligt, med vad sadesi ka- - som som pitel revideras tanke på data för flera länderna i urvalet är hämtade från un- att av der 1992. Siffran hade skillnaden blivit deras nationalräkenskaper ännu störkan då komma att re. ändras.

144 Sverige jämfört med omvärlden

Här finns således entydiga statistiska belägg för relativt en

sett långsammare svensk produktivitetsutveckling under 1970-

och 80-talen. Samtidigt är den svenska eftersläpningen

begrän-

sad till två perioder, nämligen 1974-77 och andra halvan av l980-talet. Däremellan växer Sverige takt i samma som genomsnittet.

Några känslighetsbedömningar

Det har framgått att resultaten är känsliga för val period och av jämförelsegrupp. Detta kan illustreras med några räkneexem-

pel.

I vilken utsträckning beror resultatet på att vi valt industri-

statistiken i stället för nationalräkenskaperna För l980-talet

ger de icke-reviderade nationalräkenskaperna tillväxt en av

industrins arbetsproduktivitet med 2,2 år; enligt

procent per vad som sades i kapitel 5 kan denna siffra bedömas vara en underskattning med maximalt 0,5 procentenheter. Skulle vi

ansätta 2,7 procents årlig produktivitetsökning i industrin under l980-talet, skulle Sveriges relativa placering i tabell 6.9 inte

ändras. Skulle vi ansätta 2,2 procent faller Sverige från åttonde

till elfte plats i tabellen. Skillnaden är dock inte avgörande. I

båda fallen ligger vi klart under snittet. Det bara för de är senaste fyra åren som någon påtaglig diskrepans uppstår, och

då är den svenska eftersläpningen tydlig även när används.

9 Korpi Sveriges Walter Korpi har, i studie tillställts delegationen en som produktivitet och ställt frågan inte Japan borde exkluderas jämförelseom ur tillväxt 1960-89 i gruppen. Hypotesen är, att det genomsnitt Sverige jäminternationell belys- som ning, Stencil, förs med, i hög grad dras just den snabba japanska upp pga Stockholms univer- tillväxten. Om Japan exkluderas den ll jämförelur grupp om sitet 1991. seländer använts i detta avsnitt, finner också som man att under perioden mellan krisåren vid mitten 1970-talet och av nästa svenska eftersläpningsperiod mot slutet l980-talet av växte arbetsproduktiviteten i den svenska industrin i samma takt för övriga länder exklusive Japan. Den svenska eftersom släpningen gentemot de övriga inskränks således ännu tydligatill åren 1974-77 och 1986-90. Å andra sidan beror re resultatet då på val period. Om nedgången vid mitten 1970-talet av av berodde på cykliska faktorer, är det naturligt svängningen att dessa medför att Sverige under perioden därefter av växer snabbare. Vi återkommer i del III betänkandet med av en analys av kort- respektive långsiktiga faktorers betydelse.

Om man jämför den svenska produktivitetsutvecklingen

inom industrin med den tidigare nämnda, mindre gruppen av

Sverige jämfört med omvärlden 145

de sju rikaste länderna, finner man i stort sett samma mönster. Sverige hade något snabbare produktivitetsutveckling en mätt förädlingsvärde arbetstimme i industrin än som per snittet under 1960-talet, utveckling som var långsammare en snittet under 1970-talet, medan den svenska produktiviän tetstillväxten under 1980-talet ungefär densamma i de var som sju utvalda länderna. Den svenska eftersläpningen blir således mindre markerad, jämförelsegruppen snävas in till de ju mer rikaste. Det är dock långt ifrån självklart varför just dessa länder skall studeras, då jämförelsen gäller industrins arbetsproduktivitet. Svensk exportindustri konkurrerar ju med industrier också i andra länder. För att illustrera länderurvalets och statistikkällans betydelse för resultaten har delegationen gjort en studie, där arbetsproduktiviteten i Sverige, mätt förädsom lingsvärde arbetstimme inom industrin enligt NR, jämförs per med snävare rika länder. Urvalskriteriet här en grupp om sex har varit att länderna har näringsstruktur som Sverige samma meningen liten jordbrukssektorj; det medför att Frankrike ersätts Storbritannien i jämförelsegruppen. De undersökta av perioderna är dels krisperioden 1974-82, dels efterkrispe- 2° rioden 1983-89. Resultatet framgår tabell 6.10. Erixon Produk- av tivitetsproblemet, Med detta det bara USA och Canada sätt att mäta var som arbetspapper, pro- hade långsammare produktivitetstillväxt Sverige under krisän duktivitetsdelega- 1990. åren 1974-82. Storbritannien hade då ungefär lika snabb protionen duktivitetstillväxt Sverige. Under efterkrisperioden som halkar Sverige efter alla dessa tre, vid användning svenska av NR-data. Holland och Belgien har högre tillväxttakt än Sverige

Tabell 6.10 Förädlingsvärde per arbetstimme i industrin 1974-89, Sverige och sex jämförbara länder Procent per är genomsnitti

Källa Erixon Produktivitetsproblemet arbetspapper,produktivitetsdelegationen1990 samtkompletterandeberäkningar Erixoni Omvandlingstryck ochproduktivitet, expertrappon

146 Sverige jämfört med omvärlden

under båda perioderna. Den svenska industrins viktigaste konkurrent Västtyskland hade högre tillväxt under den första perioden, men inte under den andra.

Slår ihop perioderna vilket korrigerar för konjunktu-

man rella svängningar kommer Sverige sist; bara Canada hade en

lika låg produktivitetstillväxt. Om undersökningen hade inkluderat också 1990 hade bilden svensk eftersläpning accentu-

av erats ytterligare.

6.7¶Slutsats

Den övergripande slutsatsen efter all denna exercis är att den svenska produktivitetstillväxten under efterkrigstiden har saktat in i förhållande till västländerna i övrigt. Under den första hälften 1900-talet den svenska tillväxten den snabbaste

av var i västvärlden. Hur omfattande eftersläpningen under efterkrigstiden varit beror på valet tidsperiod, produktivitets-

av

mått och jämförelseländer.

Det är svårt att utifrån de siffror redovisats i detta

som kapitel ett reservationslöst stöd för uppfattningen att Sveri-

ge

dramatiskt och oåterkalleligen halkat efter eller för den ge motsatta tolkningen, att Sverige inte skulle ha några problem alls. Det finns möjligheter att göra såväl för Sverige välvil-

en lig tolkning av produktivitetsstatistiken som en sträng sådan.

0 Den välvilliga tolkningen understryker att en del de länder

av

haft snabbare produktivitetstillväxt än Sverige befun-

som en 2 Frågan i vil- nit sig på en betydligt lägre utvecklingsnivå. Denna tolkom ken utsträckning ning heller det särskilt alarmerande

menar inte att är att den s.k upphinnar-

Sverige passerats av ett fåtal andra när det gäller nivån på effekten kan förklatillväxtmönstret BNP per capita. De ut långsammare svensk ra som ser som en kommer att diskute- produktivitetstillväxt kan delvis växande

vara en följd av ras närmare i nästa

offentlig sektor, där produktivitetstillväxten antas noll kapitel. vara

och där många deltidsarbetande anställts under de senaste

decennierna.

0 Den stränga tolkningen hävdar att varken Sveriges goda ut-

gångsläge eller stora offentliga sektor räcker för att förklara

eftersläpningen. Denna tolkning framhåller att den svenska

BNP-tillväxten kan ha överskattats i förhållande till andra,

eftersom vi räknar in i BNP det i andra länder är oavlö-

som

nat hemarbete. Den stränga understryker också

synen att

Sverige framför allt under 1970-talet har haft långsamma-

en

Sverige jämfört med omvärlden 147

produktivitetstillväxt, definierar arbetsproduk-

re om man

tivitet korrekt och jämför med relevanta länder. Det finns

också tydliga indikationer på att Sverige inte kunde återhäm-

sig lika snabbt andra efter oljekrisen vid mitten av

ta som

l970-talet. Under delen 1980-talet finns det tydliga

senare av

belägg för svensk eftersläpning, oavsett val jämförelse-

en av

grupp.

Dessa uppfattningar är inte ömsesidigt uteslutande. Delegatio-

drar för sin del slutsatsen att Sverige de senaste 20 åren nen uppvisat långsammare produktivitetsökning än de viktigas-

en te konkurrentländerna vilket är det avgör möjligheterna

- som till långsiktig standardökning. Detta med hänsyn taget såväl till

den historiska bakgrunden den ofullständiga statistiken.

som Tillbakagången har dock än så länge varit relativt måttlig.

Det är framför allt för tillväxten förädlingsvärdet per

av arbetstimme i industrin som man kunnat mäta eftersläpningen med någon större precision. Kvaliteten på statistiken tillåter

knappast några långtgående jämförelser av produktivitetstill-

växten i andra näringsgrenar än industrin.

Om analysen vidgas till fler länder, blir eftersläpningen tydli-

Den gäller dock endast krisåren under 1970-talet och den gare. andra hälften l980-talet. Kring den underliggande nedgång-

av

har således betydande cykliska svängningar ägt rum. Analyen

i detta kapitel har inte sökt kort- och långsiktiga sen separera rörelser; det blir viktig uppgift i del III betänkandet.

en av

KAPITEL

Det svenska

produktivitetsproblemet

l detta kapitel diskuteras Sveriges produktivitetsproblem. Hur är det beskaffat För att svara på den frågan ställs den uppnådda tillväxten i relation till den ekonomiska politiken och människornas krav. Vidare görs framskrivningar av några av dagens trender för att se effekterna på längre sikt av olika produktivitetsantaganden. Dessutom värderas det föregående kapitlets statistik Sveriges relativa om tillväxt. Hur allvarlig är den eftersläpning där konstaterades som Syftet är att avgöra arten och allvaret i det svenska produktivitetsproblemet.

7.1¶Vad med

menas produktivitets-

problem

Diskussionen de svenska produktivitetsproblemen har hitom tills i hög grad varit tillbakablickande. Debatten har rört i vilken utsträckning den svenska utvecklingen under de senaste decennierna skilt sig från omvärldens. Denna fråga förvisso är viktig. Enligt delegationens uppfattning finns det emellertid andra, framtidsinriktade frågor, minst lika väsentlimer som är ga. Det svenska produktivitetsproblemet bör också definieras och diskuteras utifrån ett konkurrens- och kostnadsperspektiv. En långsam produktivitetstillväxt skapar obalanser och svårig-

heter för stabiliseringspolitiken. Detta kan betydande eko-

ge nomiska problem, i synnerhet i ett läge där den internationella integrationen tilltar och konkurrensen hårdnar. En annan viktig utgångspunkt för diskussionen är de problem för den inhemska ekonomin ligger framför De som oss. rör de krav människor ställer på produktionsapparaten, om-

Det svenska produktivitetsproblemet 149

fattningen den skattefinansierade sektorn och utvecklingen av olika transfereringssystem. Redan i dag avtecknar sig betyav dande, framtida strukturella problem i den svenska ekonomin,

vilkas lösning förutsätter en snabbare produktivitetstillväxt.

7.2 i omvärlden

Sverige

7.2.1¶Konvergensteorin

Det finns samband mellan utvecklingsnivå och produktiviett längre perioder. Detta samband mellan den tetsstegring över ekonomiska utvecklingsnivån, mätt BNP arbetad timsom per l870, och årlig produktivitetstillväxt 1870-1979 för 16 me olika länder redovisas i diagram 7.1. Där framgår att de länder 1870 hade den lägsta BNP-nivån, såsom Japan, som Sverige och Finland, har haft den snabbaste produktivitetstill-

under de dryga 100 åren. De länder som hade växten senaste den högsta levnadsstandarden 1870 Australien och Storbri- har haft den långsammaste tillväxten produktivitannien av teten.

Diagram 7.1 Sambandet mellan inkomstnivå och produktivitetstillväxt för 16 länder,

1870-1973.

Årlig tillväxttakt procenti 1870-1979

3D- JaPan Svenge- 2,8 n

2,6- Fmland° oigfFrankrike

Tyskland 2 4 Österrike

l Italien. Canada

22 Dailmark

lâlederländerna

g elglen

2D 7 Schweiz

1,8- Storbntahnsen

. . 1,6- 0 Landets ttllvaxttakt O Australien 1,4 - Regressionslinje 1,2

1,0 -

0,8-

0,6 r . . . r . . 20 40 60 80 100 120 140 BNP per arbetstimme 1870 1970 års priser i US-dollar.

ProductivityandAmericanleadership.TleLongView, MITPress1989. KällaBaurmlm.

150 Det svenska produktivitetsproblemet

Hypotesen detta samband har kallats konvergensteorin. om

Den säger att central förklaringsfaktor bakom ett lands en

relativa tillväxttakt är dess position i förhållande till den rikas-

te nationen. Ju längre efter den rikaste, desto snabbare tillväxt.

Orsaken är att de fattiga kan importera teknik från de rika och

således växa extra snabbt denna upphinnareffekt. De genom

rika, däremot, får svårare att hålla sin tillväxt, i och med uppe

att upphinnareffekten faller bort när de når täten. Innebörden

är att ländernas tillväxt tenderar att variera på ett sådant sätt

1Den främste att deras inkomstnivåer närmar sig varandra, konvergeran exponenten för denna Baumol. Se Konvergensteorin är dock inte allmänt accepterad. Den har teori är a.a samt Produc- kritiserats på flera punkter

tivity Growth, 0 Urvalet länder är godtyckligt. Konvergensteorin visar att av Convergence and vissa de länder startar sent växer snabbare. Den Welfare What the av som

Long-Run Data förmår dock inte förklara vilka börjar växa och varför som Show, American andra fattiga länder fortsätter att stå eller mindre still. mer Economic Review Eftersom de länder valts ut är de växt, urvalet 586. som som ger av

länder automatiskt det skulle bevisas. 2Set.ex De Long som

Productivity 0 Inte heller förklarar teorin varför vissa fortsätter att växa

Growth, Conver- vidare, de hög även när nått en viss, nivå som Japan i dag and Welfare - gence medan andra bromsar in Sverige tycks ha gjort. Comment, Ameri- - som

Economic Revi- 0 Det betyder att teorin inte kan förklara mönstret när viss can en ew 588. grad konvergens uppnåtts. av

I den svenska debatten har likväl hypotesen konvergens om anförts viktig faktor bakom Sveriges relativt långsom en sett

sammare produktivitetstillväxt under 1970- och 80-talen. Den

svenska retardationen skulle således delvis bero Sverige på att

numera är ett av de rikaste länderna och därmed har svårare

3SeKorpi Sveriges att öka sin produktivitet än mindre utvecklade OECD-länder

tillväxt följer de Det viktigt vilken utsträckning är att avgöra i ett eventuellt andra rikaste västkonvergensmönster kan förklara den relativa svenska tillbakaländernas, Ekonomisk Debatt 790, gången. Ju mer förändringarna den svenska positionen av av och Näringslivets har denna som bakgrund, desto mindre eftersläpningen har av ekonomifakta tyvärr sin grund i att svensk ekonomi fungerar sämre. inte att lita på, Ekonomisk Debatt Det förefaller klart att del den relativa svenska tillen av 890. bakagången under 1950- och 60-talen berodde på att andra

länder kunde utnyttja upphinnarfaktor. Efter det andra en

världskrigets slut var produktivitetsskillnaderna mellan de le-

dande industriländerna stora. USA stod i särklass teknolosom gisk ledare inom i stort sett alla industriområden. Sverige var ett de länder stod med oförstörd industristruktur, av som

medan Japan och flera industriländer på den europeiska konti-

nenten var sönderslagna. Det gav de sistnämnda möjlighet att

växa snabbt, att återuppbygga produktionsapparaten

genom

Det svenska produktivitetsproblemet l5l

med den modernaste tekniken. I denna mening de första var efterkrigsdecennierna mycket speciell period, då upphinen nareffekten synnerligen stark. var Frågan är faktor kan förklara tillväxtmönstret om samma under 1970- och 80-talen. Delegationen har låtit genomäven föra två studier, testar konvergensteorin. Båda hävdar, att som kan förklara den långsammare svenska tillväxten de man senaste 20 åren med hjälp upphinnareffekten. av Diagram 7.2, hämtat från dessaf visar att det inte går 4J Erixon Styrfel en av systemfel urskilja något samband mellan inkomstnivå och produktiviinte - att orsak till Sverigesef- tetstillväxt för de rikaste länderna under de 15 åren. I senaste tersläpning7, Ekoden andra studienS testas förekomsten eventuell upphinnomisk Debatt 191. av en narfaktor antal branscher och länder. Arbetsproduktivitei ett 5Sekapitel 5 i exi varje bransch och land jämförs med det land har den pertrapport 8 om in- ten som ternationalisering högsta arbetsproduktiviteten i branschen. Enligt upphinnarhyoch produktivitet. variabel ha potesen borde länder med låga värden på denna en snabb tillväxt. En särskild dummyvariabel introduceras för s. Sverige, för att testa den svenska totala faktorproduktiviteom tillväxt skiljer sig från andra länders när upphinnareffektens ten konstanthålls.

Diagram 7.2 Genomsnittlig årlig tillväxt i förädlingsvärdet fasta priser per arbetad timme1974-88 samt förädlingsvärdet uttryckt i dollar per anställd 1973 Tillverkningsindustrin i 12 OECD-länder.

Produklivitetstillväxl °o

6 a Japan o 0 Belgien

5 Å 0 Italien

c Nederländerna

4 ° Franknke o Storbritannien o Västtyskland 0 Sverige 3 oUSA

° Nmge Canada 0 oDanmark 2 l | | 5 10 15 20 Produktivitetsnivå index

KällaOECDmhlvbnthlyLaborReview,

l52 Det svenska produktivitetsproblemet

Studien har funnit någon upphinnareffekt i de konkur-

rensutsatta branscherna. Det kan bero på teknik att ny numera

sprids snabbt inom de branscher är utsatta för internatiosom

° Detta är också nell konkurrens Det är knappast längre möjligt urskilja att slutsatsen i OECDS något klar ledare inom breda sektorer, verkstadsinstudie som ex. nya, stora om dustri. teknikspridning; se

vidare i kapitel ll. Internationaliseringen har under de senaste decennierna ta-

git stora steg framåt. I dag sprids teknik via och inom multina-

tionella företag; det är företag än länder leder snarare som

utvecklingen inom sina respektive branscher.

Det skulle innebära, att det bland rika OECDgruppen

länder inte längre går att nation snabbt som växa extra genom

att fylla i teknologigapet gentemot det ledande landet. Det

innebär också att inte kan förklara ett visst lands långsamman

7J Dummyvariabeln tillväxt med att andra imiterar det.7 mare för Sverige får i stu- Slutsatsen konvergensteorin, det speciella är att i läge som dien i expertrapport rådde efter det andra världskriget, kan belysa varför vissa 8 dessutom ett negativt värde, vilket länder växte snabbare än Sverige under 1950- och 60-talen, och

innebär att TFP i den därmed också indirekt kan förklara del den att en av Sverigeäven sedan svenska relativa tillbakagången under delar perioden. Det är hänsyn tagits till av en potentiell upphin- dock svårt att att upphinnarfaktorn skulle kunna fortsätta se nareffekt utvecklats förklara relativt snabbare tillväxt för andra länder efter att en sämre under 1970- 1970, när de i så hög grad hunnit växa i kapp. Än mindre och 80-talen än genomsnittet för de förklarar den mönstret i den svenska relativa tillväxten; varför

övriga studerade Sverige långsammare just under l970-talet och växt mitten av länderna. Samma slutet av l980-talet. slutsats nås i en in-

ternationell studie

av hela OECD av

Dowrick Nguyen.

OECD Compara- 7.2.2 Kostnader och växelkurser

tive Economic

Growth 1950- Frågan produktivitetsproblem vid internationell jämföom en 85 Catch-Up and relse handlar inte bara långsiktig konvergens, också Convergence, om utan

American Economic om konkurrenskraft. Då måste jämförda länder vidgruppen Review 1989. Resul- eftersom svensk industri konkurrerar med industri flera gas, i tatet där innebär att länder. Samtidigt bör analysen produktivitetstillväxten försvagning av en av Sverigestillväxtför- kompletteras med en analys av kostnadsutveckling och växel-

måga motsvarande kursförändringar, eftersom konkurrenskraften påverkas alla av en procent per år indessa faktorer. träffat sedan 1970-

talet, efter det att Den långsiktiga retardation tillväxten redovisades i av som hänsyn tagits till det förra kapitlet har den ägt rum samtidigt som svenska upphinnarfaktorn. kronan kraftigt skrivits ned gentemot de flesta konkurrenter-

na. I synnerhet gäller det gentemot den viktigaste konkur-

rentvalutan, den tyska marken. Ändå har Sverige under perio-

den dragit på sig stora och växande bytesbalansunderskott.

Västtyskland har å andra sidan haft stora överskott i bytesba-

Det svenska produktivitetsproblemet 153

lansen. Den olikartade utvecklingen bytesförhållandet har

av medfört att nationalinkomstutvecklingen och reallöneutvecklingen i Västtyskland har varit betydligt starkare än i Sverige under 1970- och 80-talen, trots att produktiviteten och BNP per capita utvecklats ungefär i Sverige.

som

Devalveringarna i sin tur följd den snabba pris- och

var en av

kostnadsstegringen i Sverige. Vid bedömning den

en av svenska utvecklingen i förhållande till andra länder är det således viktigt att inte bara analysera produktivitetsutvecklingen

per

i respektive land, utan både denna och kostnadsutvecklingse en. Visserligen har produktiviteten växt ungefär lika snabbt i svensk industri som i tysk under 1980-talet samtidigt

- men har timlönerna ökat dubbelt så snabbt i Sverige.

Den viktiga slutsatsen är att Sverige i denna mening har haft ett betydande produktivitetsproblem, nämligen att den

svenska produktivitetstillväxten inte räckt till för att betala de snabbt stigande kostnaderna.

Detta har drivit fram serie devalveringar. Dessas effekter

en på produktiviteten är omstridda. Det är dock vilket kommer

att behandlas i del III mycket tyder på att de på kort sikt

- som givit snabba uppgångar produktion och produktivitet,

av men

att de på längre sikt försvagat produktivitetsutvecklingen yt-

terligare och därmed förvärrat problemet.

-

När Sverige ansöker medlemskap i EG, innebär det

nu om att den ekonomiska politiken avsvär sig möjligheten att devalvera kronan på det skedde under 1970- och 80-

sätt som talen. Därmed skärps kraven att minska gapet mellan produktivitetstillväxten å sidan och kostnadsstegringen å den

ena andra. I denna mening blir produktivitetsproblemet akut. Devalveringarna har tidigare, samtidigt de kanske varit

som en del problemet, kunnat hålla det mindre synligt. Det kom-

av

mer inte att i fortsättningen.

7.3¶Produktivitetsutvecklingens

för intern balans

betydelse

Sverige har således produktivitetsproblem, sett utifrån konkurrenskrafts- och externbalansperspektiv. Vårt land står också inför inhemska strukturella förändringar, som ställer krav på långsiktigt ökad produktivitet. De hänger med den

samman

demografiska utvecklingen och produktivitetsdifferenser mel-

lan olika sektorer. Tillsammans riskerar dessa båda faktorer att

svåra ekonomiska balansproblem. ge

154 Det svenska produktivitetsproblemet

Tabell 7.1

- Pensionsutbetalningar som andel av BNP under olika produktivitetsantaganden

ATP, folkpensioner och kommunalt bostadstillägg, procentuell andel i löpande priser

1988 2000 2025

Näringslivets produktivitet växer med 2 procent per är oförändrade ATP-regler 10.8 10.9 11 .7 Höjt tak i ATP-systemet 10.8 11.0 13.3

Näringslivets produktivitet växer med 1 procent per år

oförändrade ATP-regler 10.8 12.1 15.8 Höjt tak i ATP-systemet 10.8 12.1 16.6

Källa Revideradfinansplan1989

7.3.1¶Demografi och växande

tjänstesektor

Andelen äldre i befolkningen blir större i många länder. För Sveriges del gäller att denna effekt slår igenom starkt bit in

en på nästa sekel, när 40-talskullarna går i pension.

En åldrande befolkning får stora effekter på ekonomin. En i detta sammanhang viktig effekt det ökar behovet vård

är att av och omsorg. Efterfrågan på sociala tjänster blir större. Dessutom ställer det växande krav på att den yrkesverksamma

gene- 5 rationen skall avstå konsumtionsutrymme för de äldres En översikt av problemställningarna En särskild faktor detta

i sammanhang är de principer

som ges i Wetterberg styrt uppbyggnaden av pensionssystemet. Ett antal utredning- Hur ska vi råd att bli gamla, Fi- ar har visat att ATP-systemet förutsätter god produktivi-

en nansdepartementet, tetstillväxt för anspråk starkt växande

att inte ta i en andel av Ds 198959. En samhällets Av tabell 7.1 framgår att fortsatt långuppskattning där är resurser. en att 10 procent sam produktivitetstillväxt i näringslivet, med l procent år, ca av per de sociala utgifterna innebär andel från

att pensionsutbetalningarnas av BNP stiger

måste omfördelas

ll till 16 procent drygt 30 år. Om det s.k. taket i från och ca ca om yngre yrkesverksamma till ATP-systemet skall höjas för att behålla dagens standard för de äldre under nästa dem med den högsta pensionen, stiger andelen med ytterligare generation. Även en procentenhet. vid dubbelt så hög produktivitets-

en tillväxt, 2 procent år, stiger andelen till drygt 13 procent.

per

Även 1970- och 80-talens produktivitetsretardation till

om viss del kan återgång till normal till-

sägas vara en en mer växttakt, medför den således problem, eftersom vi i Sverige

under 1950- och GO-talens snabba tillväxt tog politiska reformbeslut, byggde på att den periodens unikt snabba tillväxt

som skulle fortsätta.

Det svenska produktivitetsproblemet 155

Också den växande tjänstesektorn kan skärpa produktivitetsproblemet. Ofta är det svårare att öka arbetsproduktiviteten i tjänsteproduktionen än i industriproduktionen. Orsaken är att tjänsteproduktion är arbetsintensiv och handlar om-

om

och möten mellan människor. Dessa är svårare att rationasorg lisera än verksamheten i industrin. Hemsamariten måste tillbringa viss tid med varje åldring, frisören kan inte ersättas

en med maskiner och symfoniorkestern blir inte dubbelt så produktiv att spela Beethoven dubbelt så snabbt.

genom

Det går naturligtvis att öka produktiviteten också i tjänstesektorn. Datorer kan ersätta tjänstemän och organisationer kan rationaliseras och bantas. Symfoniorkestern kan nå fler lyssnare via radio och skivinspelningar. Det finns möjlighet till många och goda tekniska lösningar inom olika tjänstepro-

nya ducerande branscher. I genomsnitt gäller likväl att det i betydande delar tjänstesektorn har varit svårare att öka arbets-

av produktiviteten än det varit i industrin.

Detta är ett skäl till att tjänstesektorn kontinuerligt växer i förhållande till industrin. Eftersom produktiviteten stiger lång-

i delar tjänstesektorn, måste dessa öka sin andel sammare av av sysselsättningen för att kunna leverera de tjänster människor efterfrågar. Detta orsak till varför tjänster normalt stiger i

är en pris jämfört med industriprodukter; de kräver relativt sett ökande resursinsatser.

7.3.2¶Skattekvoten

Förhållandet det alla industriländer. Över-

är samma i mogna allt växer tjänstesektorn, samtidigt som tjänsterna stiger i pris. Detta är inte något problem, så länge utvecklingen avspeglar medborgarnas och konsumenternas eget val att efterfråga mer tjänster och betala vad det kostar.

Ekonomiska svårigheter kan dock uppstå, när stor del

en av denna relativt sett långsamt växande tjänstesektor organiseras i den offentliga sektorn och finansieras via skatter. Skattekvo-

påverkas hur stor andel antalet arbetstimmar i ekonoten av av min krävs för den offentliga verksamheten. Om produkti-

som

vitetsutvecklingen i den offentliga tjänsteproduktionen är

långsammare än i ekonomin helhet, krävs att denna andel

som ökas, för att den givna offentliga verksamheten skall kunna utföras. Detta kräver i sin tur höjning skattetrycket. Om

en av skattekvoten är relativt låg, behöver detta inte medföra några problem. Om skattetrycket redan är högt, kan emellertid fortsatta skattehöjningar skapa störningar i resursallokeringen. Sti-

156 Det svenska produktivitetsproblemet

gande skattekilar mellan ersättningen före respektive efter

skatt snedvrider information och beslut.

Samma sorts dilemma förekommer i alla industriländer.

Tjänsteproduktionens långsammare produktivitetstillväxt,

samt det faktum att den offentliga sektorn i så hög grad ägnar

sig just åt tjänsteproduktion, tenderar att medföra stigande

skattekvot. Samma utveckling gör det också svårt att sänka

skattetrycket, oavsett på vilken nivå det ligger. Rationalisering-

den offentliga sektorn räcker sällan till än att bromsa ar av mer den automatiska ökning av skattekvoten ligger i tjänstesom sektorns långsammare produktivitetstillväxt. Då nedskärning-

arna varit tillräckligt kraftiga för att faktiskt sänka skatterna

9Hypotesen det- har det ofta gått ut över kvaliteten i den offentliga servicen att ta skulle inträffa Sverige har offentlig sektor och skattekvot en stor en som som en följd av vad ligger långt över västvärldens genomsnitt. Lönesättningen har han kallade kostnadssjukan inom dessutom hittills styrts principen att skall ha - - av man tjänstesektorn fram- likartade löner för likartade arbeten. Det har funnits bred fördes avBaumol reenighet om att de offentliganställda bör ha i genomsnitt dan på 60-talet samma Macroeconomics löneutveckling som de privatanställda, Till detta skall läggas

of Unbalanced det transfereringssystemet ATP med dagens att största - - Growth The Anaregelsystem och avgiftsuttag förutsätter ekonomisk tillväxt of Urban Cri- en tomy sis, American Eco- på minst 2 procent per år.

nomic Review 1967. Mot denna bakgrund det lätt teckna mycket bekymär att

framtidsscenarier för svensk ekonomi. Skulle den mersamma totala produktivitetsökningen i den svenska samhällsekono-

min fortsätta långsam, samtidigt takten fortsätter att vara som

ännu lägre i [den skattefinansierade delen av] tjänsteatt vara

sektorn, de offentliganställda även i framtiden får lön samma som de privatanställda, och pensionssystemet består då blir -

följden en kraftig ökning de offentliga utgifterna. Detta

av kommer att tvinga fram höjning skattekvoten. en av

7.3.3¶Scenarier för svensk ekonomi

Den senaste långtidsutredningen gjorde ett antal känslighets-

analyser hur stark denna effekt Delegationen har låtit av var. komplettera och uppdatera dem med beräkningar nya som

särskilt belyser produktivitetsutvecklingens betydelse. Resul-

o Beräkningarna taten visas i tabellerna 7.2 och 7.3 samt i diagram 7.3.° har utförts av Lars Utgångspunkten för kalkylerna är att arbetskraftsutbudet Engström vid fikommer att sjunka något efter år 2000, huvudsakligen nansdepartementet. p.g.a att Delegationen vill åldersstrukturen förändras enligt vad redovisats. som ovan tacka honom för Därmed sjunker den potentiella BNP-tillväxten. Två olika anhjälpen. taganden för produktivitetsutvecklingen i näringslivet har

Det svenska produktivitetsproblemet 157

Tabell 7.2 BNP-tillväxt 1990-2025 vid olika produktivitetstillvåxt i näringslivet och offentlig sektor. Procent per ár i genomsnitt

°°9

1990-1995 1996-2000 20012010 2011-2025

Sek Näringsliv 0% 1,51% 0% 1,5% 0% 1,5% 0% 1,5%

2°o produktivitetsökning 2,1 2,4 2,2 2,5 1,2 1,6 1,0 1,6 1 °o produktivitetsökning 1,3 1,6 1,4 1,7 0,4 0,6 0,2 0,7

Källa Lângtidsutredningen1990ochfinansdepartementet.

gjorts l respektive 2 procent år. Dessutom har produktivi-

per tetsutvecklingen i den offentliga sektorn varierats 0 respektive 1,5 procent per år.

Resultatet vad gäller BNP-tillväxten framgår tabell 7.2.

av Vid 2 procents årlig produktivitetstillväxt i näringslivet och noll i den offentliga sektorn stagnerar den ekonomiska tillväxten gradvis. Vid l procents produktivitetstillväxt i näringslivet upphör den nästan helt bit in på nästa sekel. Självfallet

en skulle sådan utveckling allvarligt förvärra alla de ekonomis-

en ka problem redovisats.

som ovan

Tabell 7.3 Offentliga utgifters andel av BNP 1990-2025 under olika antaganden

1990 1995 2000 2010 2025

Viss offentlig utgiftsökning per capita, 0 °o produktivitetstillväxt i offentlig sektor, 1% produktivitetstillväxt i näringslivet

Ingen offentlig utgiftsökning per capita, 1,5 % produktivitetstillväxt i offentlig sektor, 2% produktivitetstillväxt i näringslivet

Källa Lângtidsutredningen1990ochfinansdepartementet.

158 Det svenska produktivitetsproblemet

Vid produktivitetstillväxt blir utfallet ännu sämen svagare Om produktivitetstillväxten i näringslivet bara blir l prore. år, samtidigt den offentliga sektorn inte uppvisar cent per som någon ökning produktiviteten och den offentliga konsumav tionen fortsätter att växa något capita, slår kostnadssjuper kan obönhörligt. En allt större del de stagnerande resurserav måste föras över till offentlig sektor. I detta fall som alltså na är framskrivning de allra senaste årens utveckling Vi har laborerat en av med två olika alter- kommer de offentliga utgifterna att motsvara 71 procent av nativ när det gäller BNP år 2025. de offentökning av näringsliv och offentlig

utgifterna. Om produktivitetsutvecklingen i

liga Det är den s.k. bas- sektor förbättras, blir också utfallet kalkylen i motsvarande ena av kalkylen som inne- kombinationer redovisas diamån bättre [några alternativa i bär att de offentliga 7.3. Om dessutom antar att offentliga utgifter utgifterna ål- gram man per per dersgrupp är oför- åldersgrupp inte tillåts öka, så hålls utgiftsandelen i stort sett

ändrade under hela dessa fall blir det dock möjligt konstant. I ingetdera av att kalkylperioden. Ofpåtagligt bygga den offentliga sektorn eller sänka skattetrycfentlig konsumtion ut

ökar då årligen med ket. 1,2% 1990-1995, sistnämnda skall möjligt krävs betydligt För att det vara en l °0 1995-2000 och 2000-2025. starkare produktivitetstillväxt. För att visa effekterna av en 0,2 00 Det andra alternati- sådan har vi låtit räkna fram scenario, där återhållsam ett en vet innebär en viss ökning av den offentliga konsumtionen 1,600per år 1990-2000 och 1,000 år 2000- Diagram 7.3 per 2025. Offentliga utgifter som andel av BNP 1990-2025 under olika antaganden

°a 80

75 Vissoffentligutgiflsökning capitaper 0°nproduktiviletsökningi offentligsektor 70 1%i näringslivet

65 Vissoffentligutgiftsökningcapitaper 0%produktivitetsökningi offentligsektor 2%inäringslivet 60

55 Ingenoffentligutgiftsökningcapitaper 0°nproduktivitetsökningi offentligsektor 2%i näringslivet . 50 Ingenoffentligutgiftsökningcapitaper 1,5%produktivitetsöknlngi offentligsektor 1%i näringslivet 45 Ingenoffentligutgiftsökningcapitaper 1,5%produktivitetsökningi offentligsektor 2%inäringslivet

40 1990 1995 2000 2010 2025

KällaLángtidsutredningen19%ochfinansdepartementet.

Det svenska produktivitetsproblemet 159

offentlig utgiftsökning antas vid sidan av en 2-procentig stegring av produktiviteten i näringslivet och en ökning av produktiviteten i den offentliga sektorn med 1,5 procent per år. I det fallet sjunker utgiftsandelen redan under 1990-talet och fram till år 2025 har den minskat till 45,6 procent BNP.

av

Skillnaden mellan det sämsta respektive det bästa alternativet är således hela 26 procent av BNP. I dagens penningvärde och BNP-nivå motsvarar detta 380 miljarder kronor.

I praktiken finns inget fritt val mellan de här redovisade ytterlighetskalkylerna. En ökning utgiftskvoten innebär ett

av motsvarande krav på ökning av skattekvoten. En sänkning kan i motsvarande mån medföra sänkt skatteuttag. Skattetrycket bestäms ju i sista hand de offentliga utgifternas storlek.

av Höga skatter kan emellertid medföra effektivitetsförluster. Det beror på att skatten utgör kil mellan ersättning före respek-

en tive efter skatt och därmed snedvrider resursallokeringen. En så kraftig höjning av skattekvoten framkommer i lågpro-

som duktivitetsscenariot skulle därför medföra påtagligt negativa effekter på produktiviteten i näringslivet. Den skulle dessutom vara oförenlig med en framgångsrik svensk integration i EG. Den utvecklingen innebär således svåra ekonomiska problem

varför den också, i realiteten, skulle brytas långt dessförinnan.

Scenariot med de mest produktivitetsantagan-

gynnsamma dena visar på vilken potential för skattesänkningar finns

som om produktivitetstillväxten kan öka i näringsliv såväl som i offentlig sektor. Skattekvoten är i år 56 procent; en sänkning till 45 procent, vilket skulle möjligt med de mest

vara gynn-

antagandena produktivitetsutvecklingen i kalkylen samma om

motsvarar 160 miljarder kronor med bibehållen offentovan, lig servicenivå.

Slutsatsen är tydlig. Vid fortsatt långsam produktivititetsutveckling går Sverige mot svåra interna obalanser. Snabbare produktivitetstillväxt gör det däremot möjligt att påtagligt sänka skattetrycket eller höja servicegraden i den offentliga verksamheten eller att åstadkomma någon kombination därav.

-

7.4¶Kraven 90-talet

på

Frågan Sveriges produktivitetsproblem måste således dis-

om kuteras i samband med Sveriges relativa kostnadsutveckling samt ekonomins struktur och graden av skattefinansiering.

Allmänt uttryckt rör problemet inte enbart produktivitets-

160 Det svenska produktivitetsproblemet

tillväxten produktivitetens utveckling i förhållande

i sig, utan

till de önskemål och krav medborgarna inom landet ställer

som

på produktionen såväl ökade reallöner utbyggd och

- som

förbättrad offentlig service. Såväl under 1970- 80-talen

som

dessa krav med bred marginal produktivi-

översteg summan av

tetsutvecklingen. Resultatet blev inflation och underskott i

bytesbalansen.

Också i denna mening har Sverige ett betydande produktivi-

tetsproblem, nämligen i meningen att produktivitetstillväxten

inte räcker till för att tillgodose medborgarnas krav. Detta är

egentligen det grundläggande produktivitetsproblemet i den

svenska ekonomin.

Tidigare har även detta problem kunnat hållas mindre syn-

ligt, inte minst den inflation uppstått. Men också

genom som

denna lösning blir omöjlig under 1990-talet. Den tilltagande

integrationen med omvärlden omöjliggör fortsatt svensk

en

inflation långt över konkurrentländernas. Det innebär att

pro-

blemet blir akut. Gapet mellan den långsamma produktivitets-

tillväxten sidan och de växande kraven å den andra

å ena

måste snabbt minskas.

7.5¶Slutsats

Slutsatsen är att fortsatt produktivitetsutveckling på läng-

svag

sikt medför utomordentligt svåra problem, inte minst på

re grund tilltagande svårigheter att finansiera den offentliga

av

sektorn. Risken är påtaglig att ekonomin kommer in i ond

en

cirkel, där produktivitetsutveckling upphov till

en svag ger

stigande skatter vilket i sin tur ytterligare försvagar produk-

-

tivitetstillväxten. Också i denna mening står Sverige inför be-

tydande produktivitetsproblem.

Mot denna bakgrund är det viktigt att söka förbättra 2 Cecchini Euro- propas inre marknad duktiviteten, alldeles oavsett mätproblem eller internationell 1992, SNS 1988.

position. Kalkylresultaten

för Kravet inskärps den internationella utvecklingen. 1990har dock utsatts av hård kritik från flera talet ställer svensk ekonomi inför stora krav, med hårdnande håll, och måste tas

internationell konkurrens och stor utslagning. Samtidigt tycks med en stor nypa

potentialen stor, med enandet Europa nära föreståensalt. För svenskt vid- vara av kommande torde ef- de. Prognoser finns den inre marknaden i EG kan

om att fekten bli lägre, bl.a

innebära ett engångslyft av produktivitetsnivån på ca 5 proför att vi vid ett EG-

skaleffekter, andra regler för offentlig upphandmedlemskap måste cent, genom

osstill EGs ling slopade handelshinder. Långsiktiga, dynamiska efanpassa samt yttre handelshinder,

fekter kan tillkomma därutöver. Om Sverige i det läget inte vilket ger negativa

förmår öka produktiviteten är risken stor för betydande baeffekter.

Det svenska produktivitetsproblemet 161

lansproblem. Det skulle tvinga fram lång och plågsam an-

en passning via åtstramning, arbetslöshet och utslagning.

Delegationens slutsats blir att Sverige har betydande produktivitetsproblem. Dess beskaffenhet är dock en något

av

än vad hittills framkommit i den allmänna annan art som debatten.

Produktiviteten i Sverige har utvecklats långsammare än industriländernas genomsnitt under efterkrigstiden. Men de verkliga problemen ligger i vad sker i framtiden, om pro-

som duktivitetstillvâxten fortsätter att i förhållande till

vara svag Sveriges relativa kostnadsutveckling och medborgarnas krav på höjda reallöner och förbättrad offentlig service. Framför allt den framtida utvecklingen skattetryck och offentlig sektor

av

anledning till oro. ger

Produktivitetstillväxten måste ökas för att komma upp i nivå med framgångsrika industriländerna, också för

de mest men

framtidens krav på sjukvård, åldringsvård, bättre

att möta miljö och stigande materiell standard.

Det därför viktigt att analysera den svenska produktivi-

är tetsutvecklingen i detalj. Varför har produktivitetstillväx-

mer

dämpats Var ligger hindren mot och möjligheterna till ten

produktivitetsförbättringar Det är ämnet för de följande ka-

pitlen.

6 11-1129

hänt

Vad har

DEL

KAPITEL

bestämmer

Vad

produktiviteten

l detta kapitel redovisas översiktligt, som en inledning till den följande analysen, olika faktorer som påverkar produktiviteten. Det rör sig om produktionsfaktorernas kvalitet och utnyttjande. På längre sikt handlar det om vilka drivkrafter som finns för att löpande höja kvaliteten och öka effektiviteten i resursutnyttjandet. Vidare redovisas de olika hypoteser som framförts rörande orsakerna till de senaste decenniernas lägre produktivitetstillväxt. Syftet är att ge en tankeram för de följande kapitlen och belysa vilka frågeställningar som kommer att analyseras i denna del av betänkandet.

8.1¶Produktivitetens bestämningsfaktorer

Om produktivitet definieras produktionsresultat i förhål-

som lande till resursinsats gäller, i allmänna termer, att produktivitetsnivån avgörs produktionsfaktorernas kvalitet och hur

av effektivt de kan utnyttjas. I ett längre perspektiv är det centra-

hur drivkrafterna för förnyelse och förkovran ut och

ser fungerar. l det följande redovisas först de olika faktorer

som påverkar produktiviteten för de givna produktionsresurserna. Därefter genomgång vad avgör resursutnyttjan-

ges en av sorn det på kort och lång sikt, och vilka drivkrafter långsiktigt

som är viktiga.

166 Vad bestämmer produktiviteten

l Produktionsfaktorernas kvalitet

Med arbetskraftens kvalitet människors hälsa, utbild-

menas ning, arbetsmoral och förvärvsfrekvens. En faktor påver-

som kar detta är arbetskraftens sammansättning. Tidigare, då kroppsarbete dominerade, bör produktionen arbetstimme

per ha påverkats vilken andel arbetskraften befann sig i

av av som de fysiskt mest produktiva åldrarna. Denna effekt torde dock minska, i takt med att den tekniska utvecklingen gör intellektuell kapacitet, erfarenhet och förmåga till problemlösning vik-

tigare än kroppskrafter.

I stället blir arbetskraftens kompetens och utbildningsnivå allt mer central. Ju bättre utbildning desto högre borde arbetskraftens produktivitet bli. Orsaken är att utbildning ökar förmågan

till komplex problemlösning samt förmågan att hantera kom-

plicerade maskiner och hjälpmedel.

Kulturella faktorer spelar självfallet viktig roll för arbets-

en

produktiviteten, Det handlar svårgripbara faktorer,

om som oftast är omöjliga att kvantifiera kan mycket

men som ge konkreta resultat på så olika områden på kvinnors

som synen arbete, frånvaro, maskning och extraknäck.

Kapitalets kvalitet kan förbättras modernisering och

genom teknisk utveckling. Detta ökar totalproduktiviteten. Det ökar också arbetsproduktiviteten, då kapitalintensiteten ökar. En snabb kapitaltillväxt och ökad automatisering gör det möjligt att producera mer på arbetstimme. Investeringarna för-

en kroppsligar också teknisk utveckling, vilket ökar totalfaktorproduktiviten.

En del nations totala kapitalstock utgörs infrastruk-

av en av tur, dvs kommunikationer såsom järnvägar, vägar, broar och telekommunikationssystem. En väl utbyggd infrastruktur underlättar flödet och tjänster och sänker därmed

av varor transportkostnaderna. En god infrastruktur underlättar också

effektiv lagerhantering. Detta ökar produktiviteten en mer såväl för arbetskraft för övrig kapitalstock.

som

En snabb produktivitetsökning förutsätter således nyinueste-

ringar, moderniserar kapitalstocken. För detta krävs att

som sparandet i samhället är högt eller att kapital importeras och används till investeringar. Men en modernisering kapitals-

av tocken kräver också hög takt vad gäller utrangering

en av gammalt kapital. Det är således inte bara kapitalstockens storlek, utan också dess ålder, är väsentlig för produktiviteten.

som

Vad bestämmer produktiviteten 167

8.1.2¶Efterfrågetryck och resursutnyttjande

Det är också viktigt hur produktionsfaktorerna utnyttjas. Detpåverkas arbetsmarknadsläget, efterfrågetrycket, möjligta av heten att utnyttja stordriftsfördelar samt förskjutningar av

faktorpriserna.

Läget på arbetsmarknaden har två omedelbara effekter på

arbetsproduktiviteten.

I kärva tider med hög arbetslöshet, slås de minst produktiva 0 arbetsplatserna ut. Det höjer den genomsnittliga produktivii ekonomin. I goda tider med gott jobb och hög teten om efterfrågan på arbetskraft, dras arbetskraft som ger lägre produktionstillskott in i produktionen, varvid den genomsnittliga arbetsproduktivitetsnivån sjunker, allt annat lika. Styrkan i denna effekt beror på rörligheten på arbetsmarkna- O den. Ju trögare arbetsmarknaden är, desto motverkas mer denna effekt Om företagen behåller arbetskraft av en annan

i konjunkturnedgång s.k labour boarding, minskar den

även

uppmätta arbetsproduktiviteten, då minskande produk-

en tion slås ut på konstant arbetsstyrka. en

Nettoeffekten är inte given. Den beror på underliggande faktorörligheten på arbetsmarknaden och sysselsättningsrer som graden. Samtidigt är svängningarna på arbetsmarknaden i sig kortsiktiga och konjunkturella och deras effekter på produktiviteten kan variera starkt över tiden. För långsiktig analys måste de rensas bort. Under 1900-talet har den kapitalmängd krävts i indusom strin gradvis ökat. För att traditionell fabrik, t.ex i verken stadsindustrin eller skogsindustrin, skall kunna konkurrera

framgångsrikt, har krävts allt större kapitalinsatser. Ett lön-

utnyttjande detta dyra kapital kräver tillverkning i så samt av långa serier möjligt. Ju kunnat utnyttja sådana som mer man stordriftsfördelar, desto högre har produktiviteten blivit. Med flexibel produktionsteknik datorstyrda maskiner, mer - ex. kan ställas med kort varsel kan dock betydelsen av som om stordriftsfördelarna minska i vissa sektorer. En del kapitalet binds i lager. Ju effektiv lagerhållav mer ningen mindre lager behövs för den löpande är som -

produktionen desto högre blir kapitalproduktiviteten. Ett

öka kapitalets produktivitet är att utnyttja realannat sätt att kapitalet större del dygnet. Ju längre tid dyra maskiner en av och lokaler står oanvända, desto högre blir kapitalkostnaderna producerad enhet och desto lägre blir kapitalets produkper -

168 Vad bestämmer produktiviteten

tivitet. Enskift och hög sjukfrånvaro påverkar således kapital-

produktiviteten negativt. Utökad skiftgång, det som gör möjligt att utnyttja kapitalet fler timmar, ökar däremot kapitalets

produktivitet. Låg frånvaro är, med också samma argument, en faktor hög kapitalproduktivitet. som ger Innebörden det sagda är att det samlade efterfrâgetrycket av spelar betydelsefull roll för produktiviteten. Det gäller på en kort sikt när konjunkturerna förändras och på lång sikt. På - kort sikt beror effekterna på vad arbetssom ovan sagts om Den har formalise- marknaden. På längre sikt är relationen tydligt positiv Stark rats i den s. Ver- efterfrågan driver fram nyinvesteringar och utbyggnad kadoorns lag, av somsäger paciteten. Efter hand brukar detta medföra ökad kapitalintenatt snabb produktionstillväxt också sitet och därmed ökad produktivitet. för med sig snabb Slutligen bör detta

i sammanhang påpekas, att utvecklingen

produktivitetstillav de relativa kostnaderna för utnyttjande olika produkväxt. av tionsfaktorer påverkar hur produktiviteten utvecklas för var och dem. Om lönekostnaderna stiger i förhållande till kapien talkostnaderna, brukar detta medföra att arbetskraft ersätts med kapital. Det ökar kapitalintensiteten och höjer arbetspro-

duktiviteten. Om kapitalkostnaderna stiger, relativt sett, tvingas en snabbare kapitalrationalisering fram, vilket ökar kapitalets produktivitet. Om energipriserna kommer stiger,

hushållningen med energi att förbättras, Effekterna på

osv. totalproduktiviteten dessa relativa förskjutningar kan av inte avgöras på förhand.

8.1.3¶Drivkrafter bakom och

omvandling

tillväxt

De redovisade faktorerna påverkar kvaliteten och ovan som utnyttjandet produktionsresurserna påverkas i sin av tur av andra faktorer. Dessa rör hur fördelas på olika resurserna användningsområden och hur de förändras över tiden. Produk-

tionsresursernas kvalitet och utnyttjande är ju inte något som är statiskt och givet, gång för alla, något kan en utan som påverkas mänsklig aktivitet. På lång sikt detta genom är mer väsentligt än hur dagens uppsättning produktionsresurser av ser ut.

Allokeringseffektivitet

För att arbete och kapital skall kunna hög produktivitet, ge måste resurserna sättas in där de ger störst utbyte. Detta kräver att ekonomin fungerar väl; att de fattar beslut som om

Vad bestämmer produktiviteten 169

användningen har rätt information och fattar av resurserna

rätt beslut; att arbetsorganisationen placerar varje anställd per-

plats där hon kan utveckla hela sin potential; samt son på en

det existerar belöningssystem drivkrafter att att ett som ger

arbeta och investera produktivt och att flytta resurserna dit

avkastningen är störst.

Detta förutsätter i sin att marknaderna fungerar smidigt, tur

prissystemet sänder ut rätt signaler, att skatte- och bidragsatt

belönar den arbetar och investerar på ett produksystemet som

tivt sätt, utbildar sig för produktiva ändamål, ökar sin kompe-

Det innebär också att det inte bör löna sig tens, tar ansvar, etc.

för företag att skatteplanera än investera, att det inte snarare

bör lönsamt att söka monopolställning snarare än att vara mer produktutveckla, att det inte skall lockande för den vara mer 2Se Schumpeter enskilde att svartjobba än att arbeta och utbilda sig, etc. Dessa The Theory of Economic Develop- krav hänger med vad tidigare kallats allokeringssamman som ment 1911. En effektivitet; dvs rätt saker produceras. I detta perspektiv att svensk efterföljare med effektiv allokering att resurserna sätts in på är Erik Dahmén, menas en

doktorsavhand- rätt ställe. vars ling Svensk indu- Detta sistnämnda, helt avgörande kriterium låter sig emel-

striell företagarverklertid bara med svårighet inordnas traditionell produksamhet, IUl 1950, i en

exempel på tionsfunktionsanalys. För att förstå de yttersta drivkrafterna är ett tillväxt- och om- bakom produktivitetsutvecklingen och de faktorer diskusom vandlingsanalys i den terats i detta avsnitt, måste perspektivet breddas och hela schumpeteriansk anda. dynamiska omvandlingsprocessen i ekonomi behandlas. En en

sådan analys måste inkludera institutionella ramar, omvand- 3SeRosenberg och

Birdzell Västvärl- ling och konkurrens, belöningssystem, arbetsmiljö och psyko-

dens väg till väl- detta för sociala faktorer. Med ett brett begrepp kallar vi stånd, SNS 1991, North och drivkrafter för produktivitet. samt Thomas The Rise Drivkrafter i denna mening är särskilt viktiga, det vi är om of the Western dess intresserade inte primärt är produktivitetens nivå, utan World, Cambridge av tillväxt över tiden och hur denna förhåller sig till produktivi- University Press

1973. Deras tes är tetsutvecklingen i andra länder.

att privat ägande-

rätt och möjlighet

till konkurrens var

Ansatser för analysen av drivkrafter

de centrala faktorer

somgjorde den in- Det finns lång ekonomisk tradition, behandlar sådana dustriella revolutio- en som

möjlig. frågor. En tankefåra förknippas med Joseph Schumpeters teorinen entreprenörens betydelse; hur kreativ förstörelse 4Se Porter The er om om-

Competitive vandlar och slår ut äldre verksamheter för att ersätta dem med

Advantage of Nanya betonar ägande- och kontraktsförhållandenas tions, Free Press En annan

vikt för att skapa incitament för långsiktig utveckling och 1990,och Sölvell,

Zander och Porter produktivitet

Advantage Swe- En ansats är Michael Porters försök att knyta samman den, Norstedts annan nationalekonomi och företagsekonomi. I den analysen ligger 1991.

170 Vad bestämmer produktiviteten

betoningen på samspelet mellan konkurrens och omvandlings-

tryck. Olika hinder och trösklar kan positiv effekt, när

företagen söker vägar att övervinna dem under förutsättning att de har frihet att söka lösningar och belöningssystemet nya den ökar produktiviteten. Det nationella företagynnar som garklimatet framstår med detta synsätt centralt för möjligsom heterna att löpande höja produktiviteten.

Det viktiga i samtliga dessa ansatser är viss faktoruppatt en sättning inte bara är något finns och måste accepteras; som produktionsfaktorer och komparativa fördelar är något som skapas. Ökad produktivitet och konkurrensfördelar kommer av högkvalitativa institutioner skapar specialiserade faktorer som med särskilda, konkurrenskraftiga egenskaper och sedan lö-

pande uppgraderar dem. Med detta synsätt blir det viktigas-

te inte att göra det bästa möjliga de givna produktionsfaktoav rerna utan att målmedvetet arbeta för att förädla snarare dem; att löpande höja arbetskraftens kompetens, driva på den

tekniska utvecklingen, utveckla spetskompetens på viktiga områden och löpande pressa kapitalkostnaderna.

Delegationen finner detta rimligt. Man bör vid analysen av

produktivitetsfrågor fokusera på de grundläggande faktorer rör ekonomins funktionssätt, än på kortsiktiga

som snarare ingrepp. Dynamiska aspekter innovationsförrnåga och som om-

vandlingstryck är viktigare än statisk analys givna tillgångar.

av Det är således drivkrafterna för omvandling bör stå i som centrum när konkurrensfördelar och långsiktig produktivitets-

tillväxt skall analyseras.

8.2 om

Hypoteser produktivitets-

stagnationen

En omfattande internationell debatt har förts nedgången om av produktivitetstillväxten. En rad hypoteser har framförts om orsakerna.

Debatten dominerades till början relativt kortsiktiga en av

förklaringar. Man observerade att produktivitetsnedgången

kom i samband med olje-, livsmedels- och råvaruprischockerna

5Den McCrac- under l970-talet. Dessa ledde såväl till allvarliga kostnadskris. ken-rapporten fäste till betydande efterfrågebortfall. Effekten blev ser som sjunstor betydelse vid

kande kapacitetsutnyttjande, utslagning kapital och låg in-

denna typ exter- av av chocker; T0- vesteringsnivå och därmed ett fall i produktiviteten na wards Full Emplo- Vissa bedömare har i stället anlagt långt historiskt ett peryment and Price spektiv. De hävdar att det inte är 1970- och 80-talen är Stability, OECD som 1977. särskilt dåliga, utan 1950- och 60-talen är unikt bra. Det som

Vad bestämmer produktiviteten 171

behöver förklaras således inte tillbakagången under som är

l970-talet, den snabba uppgången under de första utan snarare

Exempel på denna efterkrigsdecenniernaf

är Abra- Det enligt detta synsätt, gjorde tillväxten så snabb ansats som, movitz Rapid den samtidiga förekomsten under 1950- och 60-talen var av ett Growth Potential antal tillväxtbefrämjande faktorer efter det andra världskrigets and its Realization The Experience of slut. Bland dessa brukar nämnas att krigets förstörelse skapade

Capitalist Economi- dels form och återett starkt efterfrågetryck, i av investeringsesin the Post-War

uppbyggnadsbehov, dels i form uppdämda konsumtionsbe-

Period, Internatio- av

nal Economic Asso- hov. USAs dominans stabila växelkurser under flera år, gav ciation 1977. underlättade handelsutbytet. USAs tekniska vilket i sin tur

överlägsenhet andra länder möjlighet till snabb tillväxt gav imitation USA understödde via Marshallhjälpen. genom - som

Handelsliberaliseringen i form avregleringar och sänkta - av

tullar vidgade marknaderna och skärpte konkurrensen. - Dessa och del andra faktorer automatisk, stark en gav en

efterfrågetillväxt, samtidigt de möjligheter till kraftiga

som gav

produktivitetsförbättringar. Dessa klingar efter hand natur-

ligen och med Västeuropa och Japan byggs efter ut, i att upp

kriget, hämtar in USAs försprång, dollarn börjar vackla, han-

delsliberaliseringen blir genomförd och arbetskraften flyttar

från industri till tjänstesektor.

Enligt denna förklaring skulle vi alltså i botten på produk-

tivitetsproblemet historisk utvecklingsfas naturligt

se en

över i som ur produktivitetstillväxtsynpunkt är mer

en annan,

normal än den tidigare.

Denna avmattning produktivitetstillväxten har, menar

av

några, förstärkts att västekonomierna under 1970-talet kom av

fungera allt sämre.7 Ekonomierna blev trögare, anpassnings- 7En exponent för att

detta synsätt är långsammare och effektiviteten i resursallokeringprocesserna Assar Lindbeck, brukar framhållas detta sämre. De faktorer som i sammanen som drivit tesen att hang bl.a högre inflation på grund snabbare lönekostväststaterna drab- är av

bats åderför- nadsstegringar och större budgetunderskott. Det har medfört av kalkning på grund förkortats att priserna fluktuerar mer, planeringshorisonterna av för stor offentlig och investeringarna stagnerat. Stigande marginalskatter och sektor, för höga

skatter och för högre inflation medförde att de reala effekterna skattesysteav många regleringar. snedvridande. Några framhåller i detta met blev alltmer sam- SeLindbeck The manhang den offentliga sektorns tillväxt faktor bakom Recent Slowdown som en

of Productivity höjd skattekvot och förändrade incitament.

Growth, Economic rad studier med företagsekono- Under senare år har en mer Journal, mars 1983, misk inriktning koncentrerat sig på frågor hur företagen där han söker värde- om

denna förklaring leds. De hypoteser diskuteras är bl.a att företagen har varit ra som tillsammans med de arbetsorganisationen till den för långsamma att anpassa nya övriga ovan nämntekniken och de krav dagens välutbildade arbetskraft da. nya som

ställer. Till detta kan läggas hypoteser att företagsledningom

172 Vad bestämmer produktiviteten

arna i den anglosaxiska världen blivit allt kortsiktiga, i mer

meningen att de inte tillräckligt satsar på långsiktig tillväxt

3 diskussion utan allt för mycket på kortsiktiga vinster För en

om företagsledning-

ens ansvar för pro-

duktivitetsstagna-

Den svenska debatten

tionen i ameri-

kanskt näringsliv, se Debatten i Sverige har i stort avspeglat den i andra länder, med Dertouzos samma typ av argument och hypoteser. Den tidigare forskningm.fl Made in

America, MIT en om produktivitet betonade starkt kapitalbildningens bety-

Press1989. delse. När diskussionen produktivitetsstagnationen kom om 9 Se Faxén, Odhner igång, förekom såväl den ekonomisk-historiska de ansatsen om och Spånt Löneutklingande tillväxtfaktorerna hypotesen de akuta bildningen i 90-ta- som om

lets samhällsekono- chockernas betydelse.

mi, Rabén Sjö- Debatten den svenska produktivitetsutvecklingen om svaga gren l988, som lyfunder 1980-talet har framför allt rört två problemkomplex. Det ter fram efterfråge-

trycket den första är efterfrågetryckets betydelse Det andra rör ekonosom avgörande skillnaden funktionssätt. Där har bl.a effekterna de devalvemins av stora jämfört med 1950ringarna lyfts fram debattörer, menat att dessa minskat och 60-talen. av som

omvandlingstrycket och låst in i sektorer med sämre O Se Erixon resurser t.ex Den tredje tillväxtpotential. De frågor varit särskilt framträdande vägen som

inlåsning eller för- under år, har rört offentlig sektor, skattekvot, reglering- - senare nyelse, Ekono-

ar och transfereringar [såsom sjukförsäkringenl På tid

misk Debatt 389, senare

och OhlssonVinell har också frågan arbetsorganisationens betydelse blivit allt

om

Tillväxtens driv- uppmärksammad. mer krafter, Industri-

förbundets förlag

1987.

Set.ex. SNS 8.3

Analysens uppläggning

konjunkturrådsrap-

port 1986 och Assar En analys av Sveriges produktivitetsproblem måste göra bruk Lindbeck The Swedish såväl av den nationalekonomiska produktionsfunktionsanaly- Experien-

ce, Seminar Paper sens stringenta matematiska metoder som den dynaav mer 482, Institute for lnmiska och breda ansats Schumpeter mfl förespråkar. som ternational Econo- Tankeramen blir i denna mening eklektisk. Det är oundvikmic Studies 1990.

ligt, när det gäller ett så omfattande område produktivitet. Z Se LO-eko- som ex. skrift Eftersom det visat sig omöjligt att på ett tillfredsställande sätt nomernas Heja blågult Om förklara produktivitetsstagnationen för fast, inom ramen en produktivitet och hård teoretisk ram, har också internationellt måst tillväxt i Sverige, man

LO 1991. lägga pussel med olika ansatser och metoder. Pluralism har

3 J I relativt därmed under år kommit att känneteckna forskningen en senare färsk översikt sum- produktivitet. om merade Stanley Detta är också vad karakteriserat produktivitetsdelega- Fischer sina intryck som

efter tionens arbete. Vi har använt olika underlag från skilda en konferens i oss av

ämnet med att säga discipliner, använder olika metoder. Som framgått som anser Ekonomerna har delegationen att det centrala är hur drivkrafterna för produktiännu inte lyckats specificera de rela- vitet utvecklats över tiden och hur detta påverkat allokerings-

Vad bestämmer produktiviteten 173

effektiviteten och produktionsfaktorernas kvalitet. För detta tiva bidragen från de tänkbara fakto- krävs analytisk stomme hård produktionsfunktions-

en av rerna bakom pro- utanför denna då så

metodik, också beredvillighet att duktivitetsstagna- men

krävs, då det gäller arbetsorganisationens och skattesystetionen. Fischer ex.

Symposium on the effekter på produktivitetsutvecklingen.

mets Slowdown in Pro- för del III detta

Det är detta är utgångspunkten av

Growth, som ductivity

betänkande. Att granska de skilda förklaringsfaktorema, att

Journal of Economic Perspectives 188. och möjligt rangordna dem är uppgiften för de

värdera dem om

följande kapitlen.

9-10 behandlar produktionsfaktorerna arbete och

Kapitel

Kapitel 9 analyserar arbetskraftens kvalitet, arbets-

kapital.

marknadens funktionssätt, och betydelsen väl fungeran-

av en

de enskilda företagen, medan kapitel 10

de arbetsorganisation i

behandlar investeringar och kapitalbildning. Kapitel 11 analy-

den svenska branschstrukturen, överflyttningselfekternas

serar

roll, teknikspridning och devalveringspolitik. Kapitel 12 rör

effektiviteten i resursallokeringen, däribland konkurrensens

och regleringarnas betydelse.

KAPITEL

Arbetskraft och arbetsmarknad

l detta kapifelanalyseras effekterna på produktivitetsutvecklingen

i Sverige av humankapitalets kvalitet och utveckling. Med detta menas människors utbildning, motivation, sysselsättning och frånvaro; vidare arbetskraftens rörlighet samt arbetsmarknadens funktionssätt. Betydelsen av organisationen arbetet på den enskilav da arbetsplatsen diskuteras. Särskild vikt läggs vid drivkrafterna för ansvarstagande, förkovran och förnyelse.

9.1¶Drivkrafter och

produktivitet

Av produktionsfaktorerna är arbetskraften humankapita- let den avgörande. Människors påhittighet, deras förmåga att lära, deras motivation och förmåga hantera förändringar att avgör den ekonomiska utvecklingen och gör det möjligt att

övervinna begränsningar vad gäller tillgång till naturtillgångar

och kapital. Den ekonomiska historien visar många exempel på det. Dagens framgångshistoria Japan Där har - - är ett. produktiviteten mångdubblats under efterkrigstiden, lantrots att det inte har några naturtillgångar tala och egna att om trots att en stor del av kapitalstocken sönderslagen efter världskrivar gets förödelse. Arbetskraftens påverkan på produktiviteten sker på två sätt. För det första via arbetskraftens sammansättning, hälsa och utbildning. Dessa faktorer avgör arbetskraftens kvalitet; vilken potential humankapitalet har. För det andra påverkas produktiviteten hur denna potential utnyttjas. Detta av avgörs i sin tur bl.a arbetsmarknadens funktionssätt, dvs i vilken av utsträckning systemet fungerar så uppnår balans mellan att man individens och arbetets krav. Lika viktigt är hur företaresurser gens interna arbetsmarknad fungerar. Varje anställd borde

Arbetskraft och arbetsmarknad 175

utvecklingsplan och kontinuerlig utbild-

ha en personlig genom

möjlighet utveckla sin potential. En annan viktig ning att omständighet den ekonomiska utvecklingen på makronivå; rör och arbetslöshet påverkar via ett antal mekanis-

sysselsättning

utnyttjandet arbetskraften. mer av I detta kapitel analyseras hur dessa faktorer utvecklats över tiden. Centralt vilka drivkrafter människor haft att höja är kvaliteten arbetsinsatser, dvs att utbilda sig, förkovra på sina sig till ändrade omvärldsbetingelser, hitta på nya sig, anpassa och produkter kort sagt att göra rätt saker och

metoder

arbeta Frågan dessa drivkrafter förändrats på

produktivt. är om

sådant det kan förklara nedgången den svenska ett sätt att av

produktivitetstillväxten under 1970- och 80-talen.

9.2¶Arbetskraftens sammansättning

Med arbetsproduktivitet vanligen produktion per tim-

menas Den påverkas arbetskraftens sammansättning, hur stor me. av del den arbetsföra befolkningen befinner sig i arbetsav som kraften aktivt söker och hur del arbetskraf-

dvs arbete stor av

faktiskt har sysselsättning samt i vilken grad arbetsten som kraften produktionen frånvaro, arbetstider m.m.]. utnyttjas i arbetskraftens sammansättning förändras kan därför När produktionen timme också förändras utan att varje persons per arbetsinsats eller resultat förändrats. I den meningen har också

arbetsproduktivitetsmåttet brister.

Sverige har under relativt lång tid haft högre andel den en av arbetsföra befolkningen i arbetskraften än i andra länder.

Tabell 9.1 Andel sysselsatta på arbetsmarknaden 1989 Procent

Land 16-64 ár 55-64 år Män Kvinnor Män Kvinnor

Källa OECD1989

176 Arbetskraft och arbetsmarknad

Förvärvsfrekvensen har under efterkrigstiden till högre stigit nivåer än i något annat västland, tabell 9.1. Orsaken se är framför allt att fler kvinnor sedan 1960-talet sökt sig ut på den öppna arbetsmarknaden. En icke oväsentlig faktor har annan varit en aktiv politik för att stimulera handikappade att engagera sig på arbetsmarknaden i eller form. en annan Ibland har antagits, ökad andel kvinnor och ungdomar att en i arbetskraften medför negativa effekter på arbetsproduktivite-

ten. Hypotesen är dock svår att testa, bl.a eftersom könsfördel-

ningen skiljer sig åt mellan branscher, varför riskerar man att dubbelräkna eller fånga effekterna branschstruktur upp av snarare än kön.

Ett argument varför hög kvinnlig förvärsvfrekvens skulle

påverka produktiviteten negativt kvinnor dubbelarär att pga bete och fortsatt för barn] har högre frånvaro ansvar än män. Ett annat argument anförts kvinnor ofta har lägre som är att löner, vilket avspegla lägre marginalproduktivitet. Det anses finns emellertid andra faktorer än marginalproduktivitet som

styr relativlönerna, däribland könsdiskriminering. En rad

undersökningar av den svenska arbetsmarknaden hävdar bara att en mindre del löneskillnaderna mellan och kvinnor av män beror på sådana faktorer kan ha anknytning till som antas

För en översikt marginalproduktivitet, såsom utbildningsnivå och frånvaro

över debatten, seJo- Det går därför verifiera

inte att hypotesen att könsfördelning-

nung och Persson en på den svenska arbetsmarknaden skulle påverka produktio- Kvinnors roll i ekonomin, bilaga 23 nen per arbetad timme.

till långtidsutred- Det också är svårt att belägga att den omfattande invandring ningen 1990. skett sedan 1960-talet skulle påverkat produktiviteten som åt något bestämt håll. 1960-talets arbetskraftsinvandring föreav trädesvis män kan ha haft positiva effekter. Det yngre senaste årtiondets våg flyktingar utan språkkunskaper kan möjligen av ha haft negativa effekter. Det beror dock så fall i snarare på att den svenska arbetsmarknaden haft svårt assimilera dem att än

på flyktingarna själva; de har ofta hög formell utbildnings-

en nivå. Det går heller inte att hävda att detta skulle vara en faktor bakom relativ svensk eftersläpning; andra länen även der har haft stor invandring under 1980-talet.

Sysselsättningen

Det är sannolikt att hög sysselsättningsandel medför

en att personer med lägre produktivitet än genomsnittet både kom-

mer in på arbetsmarknaden och håller sig kvar där. Sveriges

ambitiösa och framgångsrika arbetsmarknadspolitik för arbets-

handikappade kan leda till sänkning produktivitetsöken av

Arbetskraft och arbetsmarknad 177

ningstakten. Detta innebär inte någon kritik handikappoliti-

av ken, visar endast på det inte går att okritiskt använda utan att arbetsproduktion timme ett mål för den ekonomiska per som

politiken.

Till detta kommer att arbetslösheten hållits på en internatio-

nellt mycket låg nivå. Sammantaget betyder detta att sett

sysselsättningens andel befolkningen är högre i Sverige än i

av något annat industriland. 1 Sverige hade år 1988 81 procent av

befolkningen i åldern 15-64 år arbete, att jämföra med 65

i de viktigaste 14 konkurrentländerna Differensen 2 LO-ekonomerna procent Heja blågult Om har ökat sedan mitten 1970-talet. av produktivitet och och andra länder

Sysselsättningsskillnaden mellan Sverige är

tillväxt i Sverige, betydande. Om Sverige hade samma sysselsättning som ge- LO l99l. nomsnittet för övriga industriländer, skulle femtedel en av dem har arbete i vårt land utan arbete, antingen som vara arbetslöshet eller att befinna sig utanför arbetsgenom genom marknaden. Det 800.000 Omvänt skulmotsvarar ca personer. antalet sysselsatta i de andra länderna vara 25 procent högre

de hade sysselsättningsandel som i Sverige

3En del av denna om samma skillnad kan bero på Det innebär i Sverige arbetar många, som i ett kärvare att konjunkturella skill- arbete. Det förefaller

sysselsättningsklimat skulle svårt att

nader i arbetslösherimligt dessas tillskott till produktionen är mindre än det ten, eftersom ar- att betsmarknaden i kommer från dem med stabilare position på arbetssom en Sverige vid tidpunk- skulle antaglimarknaden. Produktionen timme i Sverige per ten för jämförelsen högre inte sysselsättningen här vore så mycket [1990] var överhet- gen vara om tad. Konjunkturlä- högre än i de övriga länderna i undersökningen gets betydelse för produktiviteten behandlas i det sista avsnittet i kapitlet.

4Observera dock, detta inte behö- 9.3 Utbildning att ver innebära att den Arbetskraftens kvalitet och potential påverkas dess utbildtotala produktionen av skulle bli större; läg- ningsnivå. Utbildning höjer kompetensen att sköta avancerade re arbetsproduktivi- komplimaskiner, kommunicera på främmande språk och lösa tet kan kompensecerade problem. l-lur utbildningen utvecklats är därför ett cenras av fler sysselsatta. tralt ämne i den internationella debatt undersökt produksom

tivitetsstagnationen.

Det finns två huvudinriktningar i forskningen utbildom funktion. Den utbildningen filter eller ningens ena ser som sorteringsmekanism. Genom utbildning sållas de individer

fram är mest lämpade för vissa befattningar. Här är det som väsentliga således i vilken utsträckning utbildningssystemet del arbetsmarknaden -lyckas placera rätt person på som en av rätt plats. Den andra betonar i stället att utbildningen i synen sig ökar individens produktivitet att öka värdet av genom

178 Arbetskraft och arbetsmarknad

hennes humankapital. Med denna ansats kan också beräkman värdet utbildning att hur individernas ersättna av genom se

ning förändras då deras utbildningsnivå höjs; lönehöjningar

betraktas då avkastning på investeringar i humankapital. som

9.3.1¶Utbildningens effekter på produktiviteten

Utbildningssystemet har haft stor betydelse för produktivitets-

utvecklingen. I många av de growth-accounting-studier som genomförts hänförs den oförklarade restposten [se kapitel

till effekter utbildning. I andra studier har sökt hitta av man mer direkta empiriska kopplingar. I de studier delegatioen av låtit genomföra undersöks sambandet mellan de kunskanen förvärvats i skolan å sidan och produktivitet å den per som ena 5Bishop Produkti- andra i ett antal industriländens Undersökningen hävdar att vitet och kunskaper det finns kvantifierbart sådant samband; författaren vågar ett från utbildning i sig t.0.m på att dra slutsatser hur stor andel produkom av expertrapport tionsstagnationen i USA beror på försämrad utbildning. som För Sverige har inga sådana studier gjorts. Samtidigt framhål-

ler många i allmänna ordalag utbildningens betydelse för till-

växt och välstånd. Införandet den allmänna folkskolan år av 1842 pekas ofta ut viktig faktor bakom den svenska som en snabba tillväxten några decennier Genom reformen senare. fick Sverige, trots sin relativa fattigdom, tidigare än många

6 Sandberg The andra länder litterat arbetsstyrkaf en Case of the Impove- Under de 150 år gått sedan dess har

som utbildningsnivån

rished Sophisticate stigit kraftigt. Arbetskraften är långt bättre utbildad än någon- Human Capital and Swedish Economic sin förut. Under de senaste 30 åren har framför allt gymnasiet Growth before och den högre utbildningen byggts Det borde, den ut. enligt World War I, Jourkonventionella visdomen, ha bidragit till stigande produktinal of Economic en History 379. vitet. Det är dock inte bara utbildningens omfång och nivå som är viktiga, utan även dess inriktning och kvalitet. I allt en mer

integrerad värld är dessutom utbildningssystemets inriktning

och kvalitet i förhållande till konkurrentländernas stor betyav delse.

Dessa omständigheter gör det svårt att göra kvantitativa test sambandet mellan utbildning och prduktivitet. Det är inte av förvånande att försök att med enkel regressionsanalys förklara

produktivitetsstagnationen på makronivå med förändringar

av utbildningens omfattning och längd har misslyckats någatt ge ra signifikanta resultat. SCB har, då de använt denna metod,

dragit slutsatsen att den formella utbildningsnivån är ett

Arbetskraft och arbetsmarknad 179

trubbigt instrument för analys utbildningens betydelse av

7¶Utbildning för produktiviteten.7

SCB och produktivitet. Delegationen har därför låtit utföra ett antal studier som

En studie av svensk utbildningens effekter på ställer mer specifika frågor om proindustri under de decennier- duktiviteten. senaste na, i serien Infor- Är utbildningen i Sverige tillräckligt omfattande jämfört med 0 mation om arbetsutbildningen i andra länder marknaden, Finns de utbildade på rätt ställe 19912. 0

Hur är utbildningens kvalitet 0

9.3.2¶Utbildningens omfattning

formella utbildningsnivån har höjts kraftigt under de se- Den

30 åren. Den nioåriga grundskolan infördes successivt naste 1960-talet. Mellan 1960 och 1986 ökade den andel under av

arbetskraften hade minst treårigt gymnasium från 6 prosom till 31 I dag går över 90 procent av varje årsgrupp cent procent. med drygt 60 1965.8 i gymnasiet, att jämföra procent 3 Såvitt inte annat

härrör alla till den högre postgymnasiala utbildningen anges, Antagningen uppgifter i detta av- 1960-talet och nådde sin kulmen i ökade explosionsartat under snitt från Ingemar decenniet. Efter kraftig nedgång i början 1970- Fägerlind Utbild- slutet av en av

ningsstandarden i tillströmningen under delen 1970talet, ökade igen senare av Sverige 1970-1990 till nivå i slutet talet, har ännu inte nått upp samma som och produktivitets- men dag går 31 varje årsgrupp vidare till utvecklingen, i 1960-talet. I procent av ex- av utbildning, jämföra med 13 procent 1965. pertrapport postgymnasial att

relativt väl med den allmänna ut- Detta överensstämmer

OECD. Sverige har 9 års obligatorisk utbildvecklingen inom

det de flesta andra länder har; det ning, vilket är samma som

USA med 12 år. l de flesta OECD-länderstora undantaget är

tonåringarna i sekundärskola går omkring 90 procent av na eller den obligatoriska skolan har antingen frivilligt genom att

Vad postgymnasial utbildning ligger Sverige i förlängts. gäller

med de flesta andra OECD-länder. Ungefär tred-

jämnhöjd en får högskoleutbildning. Sverige har

jedel 20-24 åringarna av andel äldre över 25 år] i den högre utbildningen dock en större

andra OECD-länder. USA och Canada skiljer sig från övriga än OECD-länder andelen får högre utbildning genom att som

ungefär dubbelt så högt övriga länders. ligger som

Utbildningens mängd bestäms emellertid inte enbart av an-

och den andel årsgrupperna deltar. Den bestäms tal år av som

hur skoldagar eleverna har på ett år. Här är också av många

skillnaderna mycket En grundskoleelev i Sverige går i stora.

180 dagar år, vilket placerar i botten tillskolan bara per oss

med USA och Belgien. Siffran kan jämföras med sammans

180 Arbetskraft och arbetsmarknad

Japan; den japanska eleven går i skolan 243 dagar året,

om

vilket betyder att hon får tredjedel undervisning än den

en mer

svenska får på ett år Dessutom läser hon tre gånger så mycket

läxor den svenska eleven 6 timmar i veckan jämfört med

som 9Det finns dock tec- 219 De facto är således den svenska grundutbildningen

numera ken på att omfatt- mindre omfattande

än i många andra länder. ningen av hemarbetet i den svenska skolan ökat de allra

Källa Långt kvartill kunskapssamhälletSIND19912

Vidare har höjningen den formella utbildningsstandarden

av

gått snabbare i flera andra länder. Det har länge funnits en myt

att Sveriges konkurrensfördelar ligger i väl utbildad en av en

arbetskraft. Det är inte längre så. Flera konkurrenter har hun-

nit ifatt och förbi. Tabell 9.2 visar att den andel arbetskrafav

ten som har lägre utbildning än gymnasium fortfarande är så

hög som 44 procent i Sverige. Det är dubbelt så mycket i som

Västtyskland och nästan tre gånger så mycket i USA. Inte som

heller när det gäller den andel har högskoleexamen ligger som

Sverige påtagligt väl framme. Sverige har visserligen fler hög-

skoleutbildade än Västtyskland, betydligt färre de men än

övriga länderna i urvalet. Det tyder på att den svenska utbild-

ningsstandarden har brister såväl vad gäller bredd topp. som

° Det dock tvek- 9.3.3 Var finns de utbildade

är

samt om den siffran

helt internatio- En sak är utbildningens omfattning. En hur är annan är männi-

nellt jämförbar. I skor med olika utbildning fördelar sig på olika branscher och

gruppen ingår t.ex sektorer. Sverige skiljer sig härvidlag från många andra länder. sjuksköterskor, som

i andra länder inte Hela 71 procent de högskoleutbildade är offentliganställda.

av

alltid definieras som Det är högre siffra för något OECD-land. en än annat Den högutbildade. Se näst största arbetsgivaren är den privata tjänstesektorn. Något Ohlsson Kun-

skapsbildning för under 50 procent dem med traditionell akademisk utbildav

strukturell förnyel- ning återfinns inom den sektorn. privata De examina som se, bilaga 13 till utbildar för den privata sektorn har efterhand ökat andel. I Långtidsutred- sin

ningen 1990. den privata sektorn är dock förekomsten högutbildade lägre av

Arbetskraft och arbetsmarknad 181

jämförbara länder. Få universitetsutbildade finns i den än i

konkurrensutsatta sektorn. Den andel arbetskraften av som

har högskoleutbildning är bara hälften så stor i industrin som i

ekonomin helhet. Andelen är lägre i Sverige än i jämförbasom

länder. ra Anmärkningsvärt tillverkningsindustrin, som är lanär att

särklass arbetsgivare än dubbelt så stor som dets i största - mer

den därnäst näringsgrenen, hälso- och sjukvården största -

sysselsätter så högutbildade. Trots att tillverkningsindustrin under 1980-talet graderat produktsortimentet och höjt

upp kvalitet, har inte på långa vägar höjt de

produktionens man

anställdas formella kunskapsnivå i motsvarande mån.

låga utbildningsnivån inom industrin innebär Den relativt

kunskaperna basämnen svenska, engelska och mateatt i som delar de anställda där. Det är dock matik är svaga hos stora av

inte självklart vad detta haft för påverkan på produktiviteten

sidan hävda de bristande kunskaperna Man kan å ena att

detta eftersom introduk-

hämmat produktivitetsutvecklingen;

produktionsteknik ställer högre krav på arbetstionen av ny kraften tidigare. Att kunna läsa instruktioner, förstå ritän

maskiner och våga ta större eget ansvar ningar, programmera konsekvenser har förstärkts blir allt viktigare. Dessa negativa

snedfördelad och främst går till

att personalutbildningen är

av redan har god formell kompetens i botten. Å andra dem som en

sidan många arbeten inom industrin fortfarande monotona är hög formell kunskapsnivå; SIND har och kräver inte någon

hävdat andelen sådana arbeten t.o.m ökat under senare att skulle, krasst uttryckt, innebära att hög formell Långt tid. Detta en SIND kunskaps- människor överkvalificerade för del kvar till utbildningsnivå gör en samhället, 19912. försvårar rekrytering och höjer industrijobb vilket i sin tur Innebörden är att polari- kostnaderna. det skett en

sering inom indu-

strin; å ena sidan

har kraven på

högkvalificerad ar-

Brister i industrin

betskraft skärpts,

samtidigt som anta- Det sistnämnda är dock inte, menar delegationen, något prolet lågkvalificerade duktivitetsproblem härstammar från utbildningen. Det arbeten ökat. Det som

gäller inte minst i de hänger ihop med arbetsorganisationens svårigheter att snarare s.k framtids- och till fulla tillgodogöra sig människornas kompetens potentibranscherna, t.ex al; fråga vi återkommer till i detta kapitel. På elektronikindustrin, en som senare

där använder längre sikt kan med viss säkerhet hävda att kompetensman man såväl högkvalificerakraven kommer att höjas. Mot den bakgrunden är det delegade tekniker som tionens slutsats utbildningsnivån i industrin visar brister i okvalificerade mon- att

teringsarbetare. förhållande till de framtida kraven, såväl vad gäller bredd som

Vår slutsats är därför att ambitionerna vad gäller utbildtopp.

182 Arbetskraft och arbetsmarknad

ningen av de industrianställda bör höjas, både vad grundavser

utbildning och personalutbildning.

Bland universitetsutbildade inom industrin dominerar tekniker och ekonomer. Ett särskilt problem har varit examina-

tionen av civilingenjörer. Delegationen att civilingenjö-

menar rerna är en strategisk för att utveckla och tekresurs anpassa nik. I tider med snabb teknisk och organisatiorisk utveckling är det särskilt viktigt att utbildningen ingenjörer har hög kvaliav tet och är ordentliga dimensioner. av Från slutet 1960-talet och framåt minskade efterfrågan på av ingenjörer; många avbröt sina studier och färre sökte in. Det medförde att antalet utbildningsplatser vid de tekniska högskolorna minskade under l970-talet. Följden blev stark brist en på civilingenjörer i mitten 1980-talet, när den ekonomiska av uppgången kom. Sedan dess har utbildningskapaciteten ökat men fortfarande finns, delegationen, risk för att utbildmenar ningen är för liten, i synnerhet i jämförelse med de konkurrent- 2 Enligt länder satsat hårdast på den tekniska utbildningen. Det en upp- som skattning från IVA inte uteslutet bristen på flaskhals är att ingenjörer varit en som utexamineras unge- hämmat produktivitetsutvecklingen under l980-talet. fär dubbelt så många ingenjörer av samma kompetensnivå] per capita 9.3.4 Utbildningens kvalitet i Japan som i Sverige. Ingenjörer för Sverige har världens dyraste och lärartätaste skola. Utbildningframtiden, Meddekvalitet är dock både svårbedömd och omdebatterad. Det ens lande 249, IVA finns belägg för såväl positiv negativ utveckling i förhållan- 1986. som de till tidigare svensk standard, respektive jämfört med andra länder.

Grundskolans kvalitet

Under de senaste 30 åren har ett stort internationellt projekt [International Association for the Evaluation of Educational

Achievement, IEA sökt jämföra utbildningsresultat i olika

länder. Resultaten har varit blandade. På den positiva sidan är att svenska grundskoleelever har visat sig ha goda kunskaper i främmande språk samt visat god läsförståelse. Resultaten var, i jämförelse med barn i andra länder, bäst för åldersgrupperna

runt 10 år. Ju äldre barnen blev, desto sjönk resultaten i mer förhållande till andra länder. 3 Alla uppgifter i detta avsnitt kom- Negativt de svenska matematikresultaten från är att grundmer, om inte annat skolan var bland de sämsta i industrivärlden, såväl på 1960uppges, från Fägerlinds uppsats i talet på l980-talet. Detta är särskilt allvarligt med tanke ex- som pertrapport 4. på studier delegationen låtit utföra tyder på starkt att som ett samband mellan just matematisk kompetens förmåga att göra

Arbetskraft och arbetsmarknad 183

kalkyler, sköta datorer, etc] sidan och samhällsekonoå ena

mins produktivitetstillväxt å den andra.

Bishop a.a.

andra områden tycks Sverige hävda sig bättre; svenska På

ligger ungefär på genomsnittet i de flesta

grundskoleelever

vad gäller allmänna kunskaper. På ett område visar den ämnen, svenska skolan klart bättre resultat än alla andra, nämligen vad

dess förmåga likvärdig utbildning. Spridningen i

gäller att ge

kunskaper mellan elever i olika regioner och socialgrupper är

mindre Sverige i något annat land. Detta minskar utslagi än

och håller rad sociala kostnader, vilket har positining nere en

effekter på produktiviteten på makronivå. va svenska skolan har således både starka och sidor. Den svaga

Generellt har svenska elever medelgoda resultat jämfört sett

med elever andra industriländer. I absolut mening har också i

resultaten förbättrats under de senaste decennierna. Men i

flera andra industriländer har studieresultaten förbättrats än

Svensk skola tycks i denna mening halka mer än i Sverige.

efter. det så vissa, för produktiviteten väsentli- Dessutom är att

delar utbildningssystemets resultat har varit dåliga i ga av förhållande till kostnaderna. Speciellt för Sverige är att en 5 Detta motsäger

inte att utbildning- del satsats på ökad lärartäthet i grundskolan. stor av resurserna en i andra avseen- bl.a för hem- Framför allt finns ett stort antal speciallärare, den kan ha nått språksundervisning, där klasserna är små. Detta har gjort att goda resultat. Utgångspunkten för Sverige vid internationell jämförelse har ett mycket en numera delegationens arbelågt antal elever i varje klass. te gäller dock effekproduktivi- Det finns emellertid inga pedagogiska forskningsresultat som terna på

teten. stöd för direkt samband mellan klasstorlek och elevpresger ett f I Sverige gick det har Japan, har de bästa internationella elevretationer; som 1987 genomsnitti 10 elever på lära- sultaten, relativt stora klasser. en I Norge var mot- Däremot finns tydligt samband mellan mängden hemarre. ett svarande siffra 16, i bete å sidan och elevernas prestationer å den andra. Ju mer Västtyskland 18, i ena tid eleverna åt hemarbete läxor desto bättre kunska- Frankrike 19, Stor- ägnar - -

britannien 20, och i får de. l Sverige minskade läxgivning och hemarbete märkper Japan gick det 22 bart under l970-talet. Sverige hade, vid internationell jämlära- en elever på varje förelse, mycket lite hemarbete. I synnerhet gällde att läxläsre. Källa SCB.

matematik extremt liten; matematikläxorningen i ämnet var

Sverige uppgick på högstadiet till mindre än hälften vad na i av

de de länder i undersökningen näst efter Sverige

gjorde i som

hade den minst omfattande läxläsningen, och till mindre än en

tredjedel genomnsnittet. De senaste åren har dock hemarav

betet ökat.

Slutsatsen de pedagogiska experimenten från 1970är att

talet med minskat hemarbete och stor satsning på lärartät- het negativa än positiva vad gäller sammantaget var snarare de långsiktiga effekterna på kunskaper och produktivitet. Till

184 Arbetskraft och arbetsmarknad

detta kommer experiment med matematikundervisningen mängdläran fick negativa konsekvenser på matematik-

som kunskaperna.

Till detta skall läggas försämring lärarnas kunskaper, i

en av synnerhet i matematik. En undersökning lärarkandidater-

av nas matematikkunskaper i mitten 1980-talet drog slutsatsen

av att andelen klasslärarkandidater med stora eller mycket

stora brister i sin förmåga att räkna är oroväckande och räkne-

stor förmågan tycks också ha försämrats i förhållande till tidiga- 7 J Citerat i Fäger- re. Med tanke på matematikämnets betydelse detta

stora är lind a.a. kvalitativ försämring, riskerar en som att betydande

negativa effekter på den svenska ekonomin, och i framtiden.

nu

Skolans kostnader

Utbildningens kvalitet skall ställas mot utbildningens kostnader. Då framstår det svenska utbildningsväsendet än

som mer problematiskt. Sverige är det land på

som satsar mest resurser utbildning. Drygt 7 procent BNP användes till utbildning

av 1986 och det är den högsta siffran jämfört med andra OECDländer; genomsnittet ligger på 5 procent, tabell 9.3.

se

En betydande del kostnadsökningen hänför sig till grund-

av

Tabell 9.3 Procent av bruttonationalprodukten till utbildning i olika OECD-länder

Källa TabellX. OECD1990. Education OECDCountries1987-88. A Compendiumof StatisticalInformation.ParisOECD.

Arbetskraft och arbetsmarknad 185

skoleutbildningen. Från början 1960-talet till mitten av av 1980-talet tredubblades kostnaden elev, mätt i fasta priser. per Vad är orsaken till denna kostnadsexplosion Den ökande

lärartätheten har varit viktig orsak till detta; den har redan en berörts. Skolans sociala uppgifter har också lett till ökade kost-

nader. Några andra kostnadsdrivande faktorer är

En snabb ökning icke undervisande personal [kuratorer, 0 av psykologer, vaktmästare, städare, etc.8 8 Detta kan delvis vara en följd av den Snabbt stigande lokalkostnader, ofta som en följd av att 0 höga svenska för- skolor skolpolitikerna i några större kommuner inte lagt ned i värvsintensiteten, takt elevunderlaget krympt. vilken kräver en re- samma som lativt hög andel icke Snabbt stigande kostnaderna för vikarier, stigande lärar- 0 pga undervisande perso- frånvaro.

nal. Snabbt stigande administrationskostnader. De administrati- O kostnaderna är störst i de mycket stora och de mycket små va kommunerna. q Såhar antalet centrala administratörer per elev i Bristerna skolans kommer här i bjärt belysning. i styrsystem Stockholm mer än Den politiska detaljstyrningen har bl.a medfört fördubblats på 25 av resurserna år. 1963gick det vågat lägga ned övertaliga lokaler vilket lett till att att man - 287 elever på varje del håll sådana för underde fasta kostnaderna på en trängt ut administratör i visningskvaliteten centrala inslag inköp skolböcker. grundskolan; 1989 som av siffran 124. Centralstyrningen har också förhindrat rektorerna att själva var utnyttja lokalerna effektivt, att hyra ut lokaler mer t.ex genom används. Kommunaliseringen skolan kan möjligen som av minska den typen problem. Tillskapandet av det nya av Skolverket kan också tyda på nytänkande från statsmakterna.

Högskolans kvalitet

del går till högre utbildning är relativt Den av resurserna som Vid 1980-talet gick 0,6 procent BNP till låg. mitten av av universitetsutbildning i Sverige. OECD-genomsnittet ligger på

knappt l BNP; Kanada ligg. högst med 2,1 procent. procent av Ett mått på hur utbildningsresursama används är hur stor

andel åldersgrupp pektivc de inskrivna som tar av en re av Med detta kriterium har den högre svenska utbildexamen. uppvisat tämligen slätstrukna resultat. af Trolle har ningen antalet .ridexamina under de senaste 30 åren med

jämfört gr

antalet ZS-åringar i landet. Den stora ökningen av examina

skedde mellan 1965 och 1970. Därefter stagnerade utveckling-

Den andel åldersgruppen tar grundexamen har en. av som minskat. 1 dag 12 procent åldersgruppen ZS-åringar tar ca av Det låg andel, jämfört med andra län-

högskoleexamen. är en

186 Arbetskraft och arbetsmarknad

der. Ännu färre går vidare till forskning och till doktors-

färdig

2°af Trolle Mot examen. Dessutom har studietiden för doktorander blivit allt en internationellt kon- längre, syfte med den doktorsexamen trots att ett nya var just kurrenskraftig inter-

att öka genomströmningshastigheten och sänka doktorernas

nationell utbildning, Studentlitte- genomsnittsålder.

ratur 1990. Det sannolikt och är att antagnings- styrsystemen samt di-

mensioneringen av den högre utbildningen varit orsak till en dessa problem. Dimensioneringen avgörs inte studenternas av

val [med efterföljande, nödvändiga hårda sållning] i de

som flesta andra länder, utan centrala politiska beslut. Det har av kommit att innebära tämligen stelbent procedur, med svåen

righeter utbildningen efter utbud och efterfrågan.

att anpassa Till detta skall läggas svårigheterna att anställa kvalificerade

lärare och hålla kvar begåvade forskare i universitetskarriären.

Företrädare för universiteten har hävdat att detta i sin kan tur

hänga samman med den dramatiska minskningen i avkastning-

2 Assar Lindbeck en av högre utbildning under 1970-talet. Här finns dock stora

hävdar att kombina- variationer mellan olika linjer och institutioner. tionen av höjda Åldern vid disputation har stigit efterhand. Det beror dels på marginalskatter och sammanpressad lö- att de börjar doktorandutbildningen har blivit äldre, dels som nestruktur sänkte att det tar längre tid Det internationellt att ta examen. är ett reallönerna för profenomen; utvecklingen är ungefär densamma i USA. Det finns fessorerna med över flera förklaringar till detta. 40 procent under 1960- och 70-talen. Ett speciellt problem är finansieringen doktorandstudierav Lindbeck Systemna, men även de postdoktorala studierna. Forskarassistentfel vid universiteten, Ekonomisk tjänstens 4 år är i regel för kort för meritering för fast en en Debatt 686. tjänst inom universiteten. Det medför bl.a. del dröjer att en med att ta ut sin doktorsexamen.

Problemen är också stora på lektorsnivån. Många innesom har tjänster fick dem på 1960-talet konkurrens och med i svag ofta bara licentiatexamen meritering. Nyrekryteringen en som till lektorstjänster är också svår med tanke på tjänsternas ut-

formning [relativt låga löner och omfattande undervisning.

Yrkesutbildningens kvalitet

Kopplingen mellan utbildning och näringsliv har stor betydelse

för produktiviteten. Det är inte omöjligt att den verklighetsnä-

ra, vardagliga vidareutbildningen i praktiken har större bety-

delse för teknikspridning och dagligt produktivitetsarbete än

den så uppmärksammade spetsutbildningen. Detta gäller i syn-

nerhet i dag, då arbetsorganisation och teknik förnyas i snabb

takt och kraven på höjd kunskap i arbetslivet skärps kraftigt.

Personalutbildningen mycket omfattande. I takt är numera

med att de interna arbetsmarknaderna ökat i betydelse

se

Arbetskraft och arbetsmarknad 187

avsnitt 9.4.2 nedan, har den företagsinterna personalutbild-

ningen vuxit. I dag uppgår kostnaderna för personal- och vux-

enutbildning till närmare 30 miljarder kr, vilket är nästan

hälften kostnaderna för den formella utbildningen. av Denna utbildning är dock svår att värdera utifån produktivi-

tetshänseende. Statistiken är dålig, och några gemensamma kriterier för utvärdering [som betyg eller examen] finns inte.

En hypotes är att personalutbildningen, i och med att den kan

skräddarsys efter företagens behov, får direkt egna en mer effekt på produktiviteten. Samtidigt är det uppenbart är att

delar personalutbildningen de facto är betald konsumtion; av många de företagsinterna seminarier ordnas är kravlöav som sa. Detta kan delvis ha varit följd det gamla skattesysten I enkät hin- en av en om der för produktivi- met, gjorde obeskattade löneförrnåner mycket lönsamma. som tet som delegatio- Personalutbildningen är mycket ojämnt fördelad. De med låtit utföra, nen

relativt god grundutbildning får personalutbildning än de

framhålls att de an- mer ställda gärna åker på lågutbildade. Offentliganställda får än industriarbetare. mer kurs, men att de är form 1989 deltog 24 procent LOs medlemmar i någon av ovilliga på sig av att ta efteråt. personalutbildning, 48 procent TCOs och 60 procent av mer ansvar av Fischer och Nyman SACOs. I vilken mån denna fördelning är uttryck för slentrian Enkät om hinder undandrar sig delegationens bedömning. Vi vet dock att persoför ökad produktivinalutbildningen alltid är behovsprövad utan alltför ofta är tet, Handelshögskolan 1991. belöning till tjänstemän redan har god utbildning. Det som en inte omöjligt att fördelning kan ge är en annan av resurserna positiva effekter på produktiviteten, framför allt arbetsorom ganisationen förändras. En viktig lärdom från bl.a de snabbväx-

ande japanska företagen är deras begränsade uppdelning på olika personalkategorier, i tayloristisk anda sysslar med

som planering respektive utförande [se vidare nedan.

Yrkesutbildningen för ungdomar är organiserad på olika sätt

i olika länder. Det finns i huvudsak tre vägar för utbildning

efter den obligatoriska grundskolan; generell, teknisk eller yrkesinriktad. De generella utbildningarna innehåller traditio-

nellt enbart teoretiska kurser. De tekniska utbildningarna har

blandning teori och praktik, medan de yrkesinriktade är en av nästan uteslutande praktiska. Ibland bedrivs de lärlingsutsom bildningar på företag, ibland kurser inom utbildningsväsom sendet. Som framgår tabell 9.4 har olika länder valt helt olika lös-

ningar. Storbritannien skiljer ut sig sin låga nivå. I övrigt genom har USA och Japan generell utbildning, Västtyskland har mest ett omfattande system för lärlingsutbildning, medan Sverige

har mellanform den yrkesinriktade utbildningen i en genom gymnasiet. I samtliga länder finns trend mot bredare linjer, som ger en

188 Arbetskraft och arbetsmarknad

Tabell 9.4

17-åringars deltagande i efterobligatoriska utbildningar 1984 procent

enbart 2-åriga yrkesinriktade linjer ingår

Källa OECD,1987.

mer generella kunskaper. Den enskilde eleven får större frihet

att välja efter avslutad utbildning. På många håll finns dock i

praktiken värdeskala, där de teoretiska linjerna värderas en högst och yrkesutbildningen lägst. Det blir ofta de elever som klarar av mer teoretiska kurser väljer yrkesinriktad som en linje. Utbildningen fungerar sållningsmekanism. som en Ett land tycks ha mindre problem än andra i detta som avseende är Tyskland, har alternativa system med parallelsom värdeskalor. I Tyskland har man lyckats lärlingsskapet ge en 23SeWadensjö och egen och ganska hög status, med betydande yrkesstolthet.

Schober-Brink- Den tyska lärlingsutbildningen sker inom företagen mängd

i en mann Contrasting

olika branscher [även offentlig sektor. Utbildningens längd

forms of youth and emplo- varierar mellan 2 och 3,5 år. Praktisk övning med teoretraining varvas yment in Sweden tisk utbildning, allt under ledning speciellt utbildade handav and West Germaledare. Under lärlingsutbildningen utgår lön och sociala förmåny, Institutet för social forskning, ner. Lönen är 20-50 procent fullt utbildad arbetares lön. av en Meddelande Arbetsgivaren står för samtliga kostnader. Lärlingsutbildning- 111989. kan viktig faktor bakom den höga tyska tekniska en vara en kompetensen på alla nivåer i industrin. Ett problem med det

tyska systemet är dock att den enskilde får snävare utbildning,

kan inlåsning redan vid början yrkeslivet. som ge av

Det går således att både för- och nackdelar med det se svenska systemet. Det går inte att med någon säkerhet hävda

att utformningen yrkesutbildningen skulle någon fakav vara tor betydelse bakom produktivitetsstagnationen. Däremot av kan man tror att kompetenskraven kommer att öka, man, om betydande fördelar med ett treårigt gymnasium, med bredase linjer och där särskilda insatser görs för att höja statusen re för de praktiskt inriktade delarna i undervisningen. mer

Arbetskraft och arbetsmarknad 189

9.3.5¶Slutsats

Slutsatsen i detta avsnitt är i huvudsak negativ, dvs att det är svårt att finna klara samband. Utbildningsnivån har stigit, vilket enligt traditionell uppfattning borde ha givit ökad

produktivitet. Också i termer resursinsatser lärare, lokalkost-

av nader, administratörer har utbildningssystemet tillvuxit

snabbt.

Å andra sidan kan urskilja rad problem i utbildnings-

man en systemets produktivitet, vilka har negativa återverkning-

egen

på produktiviteten i samhällsekonomin som helhet. Några ar problem är dessa

0 Sverige har världens dyraste grundskola, kvaliteten i

men

utbildningen har inte stigit i takt med resursinsatserna. 0 Studieresultaten är medelmåttiga, delvis på grund misslyc-

av

kade pedagogiska experiment. O Lärarna har ofta dåliga kunskaper. 0 Industrianställda har jämfört med några viktiga konkurrent-

länder lägre utbildning. 0 Antalet utexaminerade från högskolan är relativt litet. 0 En oproportionerligt stor andel de högskoleutbildade går

av

till den offentliga sektorn. 0 Utbildningssystemet klarar inte industrins behov. 0 Systemet för dimensionering den högre utbildningen är

av

stelt.

På flera områden således den svenska utbildningens rela-

synes tiva utveckling, både vad gäller omfattning och kvalitet, vara sämre än i viktiga konkurrentländer. Det gång för länge

som en sedan betydande svensk konkurrensfördel är det inte

var en

längre.

Det är likväl svårt att med kvantitativa metoder belägga att utbildningssystemet skulle ligga bakom den svenska produktivitetsstagnationen. Det går inte att klart och tydligt härleda någon nettoeffekt den stigande formella nivån å sidan

av ena och de möjligen tilltagande kvalitetsproblemen å den andra. Ett skäl är fördröjningsfaktorer det går således inte att utesluta att de stora kostnaderna för 1970- och 80-talsförsyndelserna kommer först på 90-talet.

att synas

Även problemen i utbildningsväsendet inte med säker-

om het kan visas ha varit avgörande för den tidigare produktivitetsstagnationen, är det uppenbart att de kan betydande

ge

produktivitetsproblem i framtiden. Eftersom utbildningssek-

torn förfogar över så stora resurser, tror vi inte att det är

190 Arbetskraft och arbetsmarknad

resursbrist är problemet eller resurstillskott som är lös-

som ningen. Uppgiften är framför allt att öka utbildningssystemets

produktivitet och höja kvaliteten i utbildningen. Vi återegen kommer till de frågorna i policykapitlen.

9.4¶Arbetsmarknadens funktionssätt

Det är viktigt att varje människa hamnar på plats, där hans

en eller hennes kompetens kan utvecklas och kommer till nytta. Det gäller såväl att hamna på rätt arbetsplats som att hamna på rätt arbetsuppgifter på sin arbetsplats. Detta är vad som kallats statisk effektivitet, att de existerande resurserna utnyttjas väl. På längre sikt fordras dynamisk effektivitet, att drivkraf-

finns för ytterligare förbättringar, att utveckla sig själv och ter organisationen så att man nästa år kan platsa på ett ännu mer produktivt arbete eller förmår göra den egna arbetsuppgiften

-

än mer produktiv.

För detta krävs såväl rörlighet stabilitet, i och mellan

som

företag.

9.4.1¶Den externa arbetsmarknaden

Rörlighet mellan företag antas arbetskraften till

anpassa en föränderlig ekonomisk verklighet, att expanderande fö-

genom

yrken och branscher drar till sig arbetskraft från tillbakaretag, gående områden. Därigenom ökas förädlingsvärdet per anställd. Traditionellt har därför ekonomer sett låg rörlighet

som negativ för produktiviteten.

Å andra sidan behövs stabilitet på arbetsmarknaden. Om

personalomsättningen i företagen blir hög, uteblir den höjning

produktiviteten normalt följer när anställda lärt sig och av som fått erfarenhet i att utföra sina arbetsuppgifter. Personalomsättning medför också kostnader för rekrytering, upplärning och inskolning vilket påverkar produktiviteten negativt.

-

Det är därför inte klart hur hög rörligheten bör för att

vara främja produktiviteten. Behovet stabil arbetskraft varierar.

av För vissa verksamheter är hög personalomsättning mer negativ

för andra. Detsamma gäller olika personalgrupper. Det finns än skillnader mellan arbetsgivarens och den anställdes värdering- Rörlig- individens synvinkel är vanligen rörlighet något positivt. 24 Grand ar; ur het och stabilitet på Alla dessa komplikationer föranleder den utredning i frågan den svenskaarbets-

delegationen låtit göra att hävda det är meningslöst att marknaden som i exsöka fastställa optimal rörlighetsnivå för hela ekonomin. pertrapport en

Arbetskraft och arbetsmarknad 191

Diagram 9.1 Andel externa byten på arbetsmarknaden 1966-89 och antal vakanser 1950-89

Vakanser Bytenprocent

130000 -15

vakanser

50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 7072 74 76 78 80 82 84 86 88 89

KällaLeGrandRöilighetochstabilitetpådensvenskaarbetsmarknaden,exprtrapport4.

Motsättningen mellan kraven på rörlighet respektive stabili-

tet har tidvis varit skarp. Inställningen har växlat. l Sverige

ondgjorde sig således under 1950-talet och slutet av 80-

man

talet över Hopp-Jerkor, medan 1960-talet kritiserade

snarare

Stann-Anders. Debattens växlingar följer förändringen den

av

externa rörligheten. Av diagram 9.1 framgår att denna, mätt

andel byten arbetsgivare trendmässigt sjönk från 1950-

som av talet ända till början 1980-talet, varefter viss uppgång

25Den officiella sta- av en tistiken över exter- skedde. na byten går bara

En del ekonomer har hävdat att 1970-talets nedgång i den tillbaka till mitten

1960-talet, externa rörligheten indikerar ökade trögheter i ekonomin, vilav men med ledning av va- ka kan förklaring till produktivitetsfallet under den

vara en kansnüen,soninära

perioden. följer bytestalen, kan uppskatta Samtidigt är det diagrammet tydligt att efterfrågetrycket

man av rörelseriktningen av på arbetsmarknaden så det avspeglas i antalet vakanser

som den externa rörhg-

spelat avgörande roll för flyttningen. Den minskade externa heten även under en 1950-talet och bör- rörligheten låter sig därför bara delvis förklaras trögheter

av jan av 196%taleL och minskad flyttningsbeniigenhet. Snarare tycks den huvud-

sakliga förklaringen till nedgången av rörligheten vara att den

försvagning den allmänna efterfrågan inträffade under

av som

1970-talet minskade flyttningsmöjligheterna.

192 Arbetskraft och arbetsmarknad

Den nedgång av den externa rörligheten som då följde, kan i och för sig ha bidragit till att den svenska produktivitetstillväxten dämpades i förhållande till 1960-talet. Det är dock inte

möjligt att peka ut den någon viktig, självständig faktor.

som Den kan heller knappast förklara att den svenska produktiviteten under denna period försvagades i förhållande till andra länder. Internationella studier hävdar att den svenska arbetsmarknaden, vid en jämförelse med andra länder, är relativt 26 Brooking- flexibel. Se t.ex ekonomernas studie svensk ekonomi om The Swedish Economy, Brookings

9.4.2¶Interna arbetsmarknader

1987. Medan den externa rörligheten tycks ha minskat sin betydelse under efterkrigstiden, har de interna arbetsmarknaderna ökat i betydelse.

En orsak till detta är att den företagsspecifika kvalifikationen blivit viktigare. Med kvalifikation sådan kompe-

menas tens är användbar i ett företag till skillnad från generell

som kompetens, är överförbar mellan företag. Den tekniska

som utvecklingen har, även om det finns undantag, gjort att mer kunskap och kompetens fordras för att utföra arbetsuppgifter-

Upplärningstiden i företagen har ökat och företagen inves-

na. terar i varje nyanställd. Marknaderna och tekniken diffe-

mer rentieras, vilket innebär att de anställda i allt mindre grad får nytta den kvalifikation de byggt de flyttar till andra

av upp om företag. Det ligger därför i både företagens och de anställdas intresse att utveckla långsiktiga anställningskontrakt med företagsintern rörlighet och interna belönings- och befordringsmöj-

ligheter.

Samtidigt som behovet av stabilitet ökat, skärps kravet på flexibilitet, såväl inom industrin i tjänstesektorn. Den

som internationella konkurrensen har skärpts i industrin och de ekonomiska ramarna i den offentliga sektorn har blivit snävare. Flexibiliteten kan två slag att arbetskraften behärskar

vara av fler uppgifter och flyttar mellan dessa inom företaget, eller att företagen varierar antalet anställda eller antal arbetstimmar. Variation i antal anställda är dock inte förenligt med långsikti-

anställningskontrakt. I sådan situation är det fördelaktigt ga en för företagen att dela arbetskraften i stabil kärna

upp en av anställda med långsiktiga arbetsvillkor och variabel buffert

en

anställda med tidsbegränsade villkor. Denna tudelning av av arbetsmarknaden är typisk för Japan, och har under år

senare börjat påverka också arbetsmarknaderna i USA och Europa.

Arbetskraft och arbetsmarknad 193

Den svenska arbetsmarknaden

I Sverige är den s.k sekundära arbetsmarknadssektorn betydligt mindre omfattande än i andra länder. Arbetsmarknadslagstiftning, starkt fackligt inflytande och låg arbetslöshet har förhindrat uppkomsten stor delarbetsmarknad med instabiav en

la, lågavlönade jobb för lågutbildad arbetskraft. 1 synnerhet

kvinnor har i Sverige långt stabilare arbetsförhållanden än i 27 kvin- andra länder. De arbetsgivarbyten som sker i Sverige är i 1 Sverige är nornas anställnings- högre grad frivilliga byten för att bättre arbete. Den externa tid ungefär 80 proarbetsmarknaden i Sverige har således morot och mindmer av cent av männens; i piska än arbetsmarknaderna i andra länder. USA är motsvaran- re de siffra under 70 Den svenska arbetsmarknaden kännetecknas stor anställav procent och Japani ningsstabilitet, också har ökat över tiden. De anställda den knappt 60 som är procentfSe alltså längre hos arbetsgivare än tidigare. stannar samma nu Grand a.a. Detta hänger i hög grad med att kvinnors anställningssamman mönster allt kommit att likna männens. Vidare har skillmer nader i anställningsmönster mellan privat och offentlig sektor

minskat. Lagarna anställningsskydd också ha spelat

om synes roll. Den viktiga slutsatsen är följande I takt med att den externa rörligheten minskat, har de interna arbetsmarknadernas betydelse ökat. För produktivitetens utveckling synes väl fungerande interna arbetsmarknader väl så viktiga de numera vara som externa. Det går därför inte att dra slutsatsen att en sämre fungerande arbetsmarknad skulle utgöra någon viktig förklaring till produktivitetsstagnationen i Sverige. För det första är tecknen på minskad extern rörlighet För det andra svaga. skulle det finnas några sådana effekter, kan de gott och väl ha uppvägts bättre fungerande interna marknader. av

Nya uppgifter för arbetsmarknadspolitiken

Däremot utvecklingen anledning att ställa andra frågor. ger Rehn-Meidner-modellen och den aktiva arbetsmarknadspolitiken byggde på tanken att slussa från lågproduktiva personer företag, slogs ut, till högproduktiva arbetsplatser. 1 som nya, takt med att de interna arbetsmarknaderna blir viktigare, ökar dock betydelsen att arbetskraft flyttar inom företagen, från av

arbetsuppgifter med lågt förädlingsvärde till arbeten med högt,

eller att anställda utbildas och ökar sin kompetens så att deras

förädlingsvärde ökar på den befattning de har.

Frågan bör ställas är huruvida arbetsmarknads- och som utbildningspolitiken hängt med i utvecklingen. Har tillman räckligt uppmärksammat de interna arbetsmarknadernas bety-

7 11-1129

194 Arbetskraft och arbetsmarknad

delse I det läget bör arbetsmarknads- och utbildningspolinya tiken kanske inrikta sig på att stödja denna interna rörligmer het och utbilda personal inom företagen än att slussa människor mellan företag och enbart arbeta via det traditionella utbildningsväsendet. Gymnasiers och högskolors uppgift blir inte bara att utbilda människor före och mellan olika arbeten, utan också att knyta kontakter med arbetsplatserna och medverka i att höja kompetensnivån direkt på platsen. Eventuellt har här funnits brister här under l980-talet. Det är dock svårt vilken betydelse de skulle haft för produkatt se tivitetsstagnationen. Utformningen av arbetsmarknadspolitiken är heller inte något belastar Sverige, internationellt som sett. Snarare är situationen den motsatta.

9.5 och

Lönebildning belöningssystem

Vilka drivkrafter är det då avgör människors strävan att som utbilda sig, öka sin kompetens och röra sig på arbetsmarknaderna Det handlar både materiella och icke-materiella om faktorer. Löner och skatter fungerar morot och piska. De som påverkar produktiviteten på arbetsplatsen direkt, i form av belöning för det arbete utförs, och indirekt att som genom påverka viljan att utbilda sig, och vidga sin kompeta ansvar tens, samt att byta arbete. Hur lönebildningen och skattesystemet fungerar är därför viktigt för produktiviteten.

9.5.1¶Lönenivåns och löneskillnadernas

betydelse

Delegationen har låtit utföra ett studier för att belysa par frågan om lönesättningens påverkan på produktiviteten. Det handlar dels lönens storlek, också vad belönas. om men om som

Lönenivân Den s.k effektivitetslönehypotesen säger att det enskilda företaget kan öka de anställdas produktivitet att höja lönen genom i förhållande till konkurrerande företag. Detta beror dels på att 28Shapiro och Stighöga löner motiverar de anställda att arbeta hårdare [att malitz Equilibrium Unemployment ska mindrezs, dels på att företaget via högre löner kan locka as a Worker Discipline till sig arbetssökande med marginalproduktivitet. hög Lönen Device, American används således ett sorteringsinstrument. Economic Review som 1984. De empiriska studier gjorts tycks bekräfta hypotesen som

Arbetskraft och arbetsmarknad 195

högre lön stimulerar till högre produktivitet. Sambandet att tycks starkare ju högre arbetslösheten är, och ju högre vara risken därmed förlora den relativt goda lönen företaär att om

get går omkull. 29SeHolmlund Produktivitetsut- Det bör understrykas, att effektivitetslönehypotesen inte

veckling och belö- för generell nominell lönekan användas argument att en som ningssystem, samt skulle positiva effekter på produktiviteten i den Arai Lönesättning höjning och arbetsproduk- nationella ekonomin. Resultatet kan bli det motsatta Om alla

tivitet, båda i ex- för höjda relativlöner och alla arbetsgivare anställda agerar pertrapport det höjer betalar sina anställda lite med argumentet att mer, produktiviteten, kan resultatet i stället bli högre inflation,

utslagning och lägre produktivitet. 3°Däremot skulle, möjligen, höjning makrovariant effektivitetslönehypotesen säger dock en En av lönen och en höja produktiviteten av lönehöjning från alla företag kan arbets- att en sänkning av arbetslöshet lönehöjningarna leder till som i sin tur givaravgifter inom genom att

given kostnads- påverkar produktiviteten.

en ram stimulera pro-

duktiviteten.

Löneskillnader

Det svårt kvantifiera löneskillnadernas effekter på är att produktivitetsutvecklingen. Sverige har västvärldens minsta löne-

skillnader. De krympte dessutom kraftigt under 1960- och 70-

talen. Detta gäller såväl skillnaderna mellan branscher som

mellan individer. Inom SAF-LO-området halverades index för

lönespridningen vad avtalsområden från början av 1960avser talet till slutet l970-talet. Hoppressningen lönestruktuav av under delen denna period motsvarades inte ren senare av av of någon lika stark reduktion av produktivitetsskillnader.3 3 OECD Survey Sweden 1981. hävdats minskningen lönedifferenserna skulle Det har att av faktor bakom den långsammare produktivitetstillväxvara en de små löneskillnaderna, särskilt i komten. Argumentet är att skulle otillräckliga för bination med höga marginalskatter, vara

locka fram ökad arbetsintensitet, rörlighet, utbildning, föratt kovran och nytänkande. Med anledning vad som tidigare 32Jonsson och av Siven Varför löne- de arbetsmarknadernas betydelse, bör man i sagts om interna skillnader, SAF framhålla möjligheten till lönedetta sammanhang också att 1986. kan spela betydande roll för viljan att stanna och höjningar en

förkovra sig inom ett företag.

Emellertid säger inte lönedifferenserna i sig något om pro-

Stora löneskillnader kan locka fram duktivitetsmotivationen.

hårdare ansträngningar de kan också upplevas som - men Små löneskillnader kan göra att de skillnader som orättvisa. återstår känns påtagliga. Huruvida detta i sin tur utgör mer starka eller drivkrafter för produktivitet går inte att svaga uttala generellt. Det hänger på i vilken mån löneskillnasig om

196 Arbetskraft och arbetsmarknad

33För diskussion derna uppfattas rättvisa och och i vilken mån

en som rationella

om vad som uppfat- de faktiskt avspeglar skillnader i produktivitet. Om det och som tas som rättvist belönas är beteenden och insatser inte i motsvarande grad hur sådanauppfatt- som ningar påverkar bidrar till samhällets produktion, innebär vidgade löneskillnaarbetsinsatsen, se der drivkrafterna till hårdare att och bättre arbetsinsatser för- Arai a.a. svagas. Ett försök att värdera den svenska lönestrukturen har nyli-

34Lönestruktur gen gjorts av Edin, Holmlund och Zetterberg. Frågan de ställt och rörlighet på den vilken löneskillnader är i utsträckning mellan branscher beror svenska arbetsmarkpå lönepåverkande egenskaper hos arbetet och arbetskraften i naden, kapitel 7 i Tid och råd om Sverige respektive USA. Ju större överensstämmelse, desto mer hushållens ekono- lik den verkliga lönestrukturen är idealbilden produkav en ur mi, IUI 1990. tivitetssynpunkt perfekt fungerande lönestruktur.

Resultatet analysen är, att större del branschlöneav en av skillnaderna i Sverige förklaras skillnader i arbetskraftens av egenskaper och olika arbetsmiljöfaktorer än i USA. I USA finns

stora lönedifferenser inte tycks bero på kompenserande som skillnader mellan olika branscher. Den svenska arbetsmarkna-

den uppvisar alltså mindre avvikelse från frikonkurrensmoen dellens än vad den amerikanska gör. I USA tycks lönenorm skillnaderna återspegla inte bara rationella, ekonomiska fakto-

rer utan också andra, såsom lokal monopolmakt, traditioner

och fördomar, i betydligt högre grad än i Sverige.

Undersökningens resultat är osäkra. Den viktiga poängen är

dock, att det inte är löneskillnadernas storlek i sig som är intressant, utan huruvida de avspeglar skillnader i produktivi-

tet, kompetens och arbetsmiljö. Det är lönestrukturen snarare än löneskillnaderna är det viktiga. Tydligen går det inte, på som

grundval de knapphändiga undersökningar finns,

av som att hävda att den svenska branschlönestrukturen skulle vara mindre produktivitetsfrämjande än den amerikanska. Inte hel-

ler kan dra slutsatsen att ökad produktivitet generellt man sett skulle kräva ökade löneskillnader, i meningen ökad spännvidd

mellan topp och botten.

Däremot kan det krävas andra löneskillnader än dagens.

Vissa, speciella kan ha för lite betalt i förhållande till grupper

deras betydelse för produktivitetsutvecklingen, medan andra

har för mycket. Sannolikt finns rad justeringar bör en som göras i förhållande till dagens fördelning. I vissa fall kan skillna-

derna för stora, i andra fall för små. Det måste dock vara analyseras från fall till fall.

På en punkt är den ekonomiska forskningens resultat entydi-

ga. De svenska ingångslönerna, oftast individer som unga utan 35The Swedish Ecoyrkeserfarenhet erhåller ligger relativt sett högt. Som tabell nomy, Brookings 1987. 9.5 visar, är den procentuella avvikelsen mellan högsta och

Arbetskraft och arbetsmarknad 197 Tabell 9.5 Procentuell avvikelse mellan högsta och lägsta lön för industriarbetare

Källa För 1984återfinnasspridningsmåtteni Hibbs Wage compressionundersolidarity bargainingin Sweden FIEF.Beräkningenförår 1990ärgjordavid SAF. skillnadenmellanhögstaochlägstadecil. Siffromaavser

lägsta lön låg för industriarbetare i Sverige jämfört med några andra länder. Karriärstegen vad gäller lön för svensk induen striarbetare är således mycket begränsad. Det viktigt lönebildningen drivkrafter till utbildär att ger ning och utveckling i arbetet. Med dagens höga ingångslöner och begränsade lönedifferenser är det för företagen mest lön-

anställa färdigutbildad och erfaren yrkesarbetare. samt att en Detta kostar inte företaget mycket än att anställa en mer oerfaren och okvalificerad En lägre ingångslön ung person. skulle i stället innebära att det blev lönsamt för företaget att anställa okvalificerad oerfaren och ge denna en ung person god utbildning och träning i jobbet i företaget. person I Japan har sådan lönestruktur. En kan man en ung person ha lönenivå ligger på hälften eller tredjedel den en som en av lön erfaren har. Det är lönsamt för japanska som en person företag anställa och till att deras kompeatt unga personer se utvecklas. Denna faktor har sannolikt haft betens successivt

tydelse för produktivitetsutvecklingen.

I detta sammanhang bör ytterligare aspekt på löneskillnaen der och produktivitet beröras. Det gäller effekten på struktur-

omvandlingen olika principer för löneskillnader av

Om principen lika lön för lika arbete skall gälla, pressas de O lönsamma företagen och sektorerna att lägga ned verkminst samheten snabbare. Under förutsättning att rörligheten på arbetsmarknaden god, blir strukturomvandlingen snabb, är vilket skyndar på produktivitetsstegringen. Om olika löner får sättas för arbete, kan lågvinstföre- 0 samma betala lägre löner och därmed klara sig längre. Det kan tag dämpa takten i strukturomvandlingen och därmed långge

produktivitetstillväxt.

sammare

I Sverige har tidigare den förstnämnda principen dominerat. Den kan, tillsammans med den aktiva arbetsmarknadspoliti-

198 Arbetskraft och arbetsmarknad

36Hjalmarsson ken, ha bidragit till hög strukturomvandlingstakt.36 Probleen The Scandinavian har emellertid varit denna lönepolitik bl.a till

met att bidragit

Model of Industrial att vi erhållit alltför liten konkurrensutsatt sektor. Policy i Blomstrom en och Meller Diverging Paths A Cen- of Scandinavi- 9.5.2

tury Lönesystemens betydelse

an and Latin Ameri- Development, Många hävdar att prestations- och resultatlöner har betydelse can Johns Hopkins för produktiviteten. Motiveringen de starkare drivär att ger 1991. krafter att anstränga sig i arbetet. Samtidigt finns komplikatio-

ner vid empiriska test av hypotesen. Sambanden går åt båda

hållen. Eftersom ackordslöner belönar individer med hög arbetskapacitet, tenderar dessa att söka sig till företag med ac-

kordslönesystem. Produktivitetsjämförelser mellan företag

med olika lönesystem kan därför lätt bli missvisande; företag

med ackordslöner kan uppvisa högre produktion arbetstimper enbart för att de dragit till sig särskilt högproduktiv arbetsme kraft.

Ackordslönesystem riskerar också att driva arbetsintenupp siteten så högt, att arbetsskador och psykisk stress ökar. Det

kan långsiktig försämring produktiviteten via försämrad ge av hälsa.

Vidare är gränsen mellan prestationslön och konventionella lönesystem i praktiken flytande. Även den formellt har som månadslön, kan i praktiken ha sorts prestationslön, nämlien månadslönen höjs över tiden i takt med att gör gen om man karriär och prestationerna ökar. Löneprofilerna för olika be-

fattningar i företag och förvaltningar stiger ofta över tiden,

vilket bygger på antagandet att den anställdes prestationer

ökar med den tid hon varit anställd. Som påpekats, är ovan detta vanligt i de stora japanska företagen. Där är löneskillna-

derna relativt små, jämfört med t.ex USA. Däremot kan lönen

för och samma förändras kraftigt över tiden. Löneen person nivån är låg i början anställningen; ju längre varit av man anställd och fler uppgifter lär sig behärska, desto högre man blir lönen. Ovanpå denna grundlön ligger också en konjunktur-

och resultatberoende komponent. Detta innebär att de japans-

ka lönerna i själva verket är starkt kopplade till prestationer,

Maruo Econ0- även de kan fasta. om synas vara mic Policy Manage- Dessa omständigheter det svårt värdera effekterna gör att av ment. A Japanese ackordsarbete. De empiriska studier gjorts, där för- Approach, Chuo som man University Press sökt eliminera betydelsen att ackordlönesystem attraherar av 1990. högproduktiv arbetskraft, tyder på ackordslöner har att en viss,

kortsiktigt produktivitetsbefrämjande effekt, via högre arbets-

33En översikt över intensitet. Den är dock inte särskilt stor, och kan möjligen resultaten återfinns i Holmlund tänkas bli ännu mindre, hänsyn till arbetsskadorna. a.a. om tas

Arbetskraft och arbetsmarknad 199 Tabell 9.6 Ackordsarbete i verkstadsindustrin

Källa SOSLöner.

I Sverige har omfattningen ackordsarbete minskat betydav ligt de decennierna. Av tabell 9.6 framgår dessutom att senaste ackordslönepremierna har minskat markant. Det tyder på den äldre ackord med raka att typen av påslag, satta utifrån arbetsintensitet och produktionsvolym mindre rationella i dag. Andra former prestationsses som av löner, särskilt resultatorienterade grupplöner, har i stället blivit vanligare. De innebär hela arbetslagets löner till viss del att

påverkas uppsatta mål, t.ex vad gäller produktionens volym

av eller kvalitet. Också för tjänstemännen har prestationslönesys-

införts på allt fler företag. tem Detta det svårt finna något samband mellan förändragör att de lönesystem sidan och den svenska produktivitetsstagå ena den andra. Några har befarat att övergången från nationen å ackordslöner till månadslöner hämmat produktiviteten. Detta

kan dock inte beläggas. Eventuella negativa effekter har antagligen motverkats andra och rationella former av att mer av

prestationslöner ökat i betydelse.

Förhandlingssystemet

Det har hävdats decentraliserad lönebildning bättre stimuatt lerar produktiviteten än det tidigare centrala förhandlingssys- Skälet skulle centraliseringen lägger restriktiotemet. vara att dels på relativlöneskillnader, vilket minskar den externa ner rörligheten, dels på företagens val löneprofil över den anav ställdes anställningstid, vilket hämmar den interna arbets-

marknaden.

200 Arbetskraft och arbetsmarknad

Det är dock svårt att belägga sådana effekter empiriskt. Argumentet säger egentligen bara att de centrala

om parterna detaljstyr lönerna på ett sätt hindrar de enskilda företagen

som att sätta produktivitetsbefrämjande löner, så kommer produktiviteten att hämmas. Frågan är dock de centrala

om parterna någonsin haft den makten. Det avgörande vilken frihet för

är lokala beslut medges inom för med

som ramen ett system samordning av löneförhandlingarna. Den traditionella svenska modellen med samordnade förhandlingar har förhindrat

inte vare sig lokal löneglidning eller omfattande användning

en av ackordslöner bland industriarbetare.

Alternativet till centraliserade förhandlingar decentralise-

är rade förhandlingar på bransch- och företagsnivå. De kan

göra

det möjligt att sätta produktivitetsbefrämjande löner.

mer Men det också det lokala facket inflytande, vilket kan

ger mer tänkas bromsa introduktionen arbetskraftsbesparande

av ny,

Tabell 9.7 Produktivitetstillväxt och grad av centralisering i löneförhandlingarna i Europa 1960-86 Procent per ár i genomsnitt

1960-68 1968 73 1973 -79 1979 -86

centraliserade system

intermediära system

Decentraliserade systern

Källa Jackman Wage formation the Nordic CountriesViewed from an international Perspective Calmforsi red Wage Formationand MacroeconomicPolicy the Nordic Countries, SNSoch OxfordUniversityPress 1990.

Arbetskraft och arbetsmarknad 201

teknik i förhållande till fackföreningsrörelsen på central om nivå skulle ha inflytande. Centraliserade förhandlingar mer kan också tänkas ta hänsyn till nationella intressen av mer kapitalbildning och lönemoderation på makronivå.

Dessa effekter är dock högst omstridda och svåra att belägga. Den studie delegationen låtit göra frågan att efterav menar förhandlingssystemets effekter går i olika riktning, går det som inte att på teoretiska grunder säga något bestämt hur om produktivitetens nivå och tillväxttakt påverkas av graden av samordning i löneförhandlingarna. Inte heller empiriskt går det, visas tabell 9.7, att finna några statistiskt signifisom av kanta korrelationer mellan produktivitetens tillväxttakt å ena

sidan och förhandlingarnas centraliseringsgrad å den andra.

39Tabellens indelning i centraliserade För svenskt vidkommande gäller att graden av centralisering respektive decentra- skifvarierat under det senaste decenniet, delvis på grund av liserade system är tande statligt Det är därför inte möjligt att dra dock inte oomtvis- engagemang. tad. några slutsatser förhandlingssystemets effekter på löneom struktur och produktivitet. Däremot finns ett indirekt samband, via kapacitetsutnyttjandet. De mest centrala formerna för avtal har upphört utan något kommit i stället. De gamla institutionerna för att nytt

löneförhandling kunde inte lönestegringstakt på

generera en den låga nivå 1980-talets internationella omgivning krävsom de. Konkurrensen mellan olika har tilltagit och resultagrupper blivit löne-lönespiral med väl kända negativa effekter. tet en Hög inflation har givit försämrad konkurrenskraft. Detta har i

sin tur givit effekter på kapacitetsutnyttjande och produktivi-

tet.

9.5.3¶Vad skall belönas

En generell fråga, kan ställas oavsett lönernas nivå och som lönebildningssystemets utformning, är huruvida rätt verksamheter belönas. Inte bara lönens relativa nivå är viktig för att

befordra produktivitet, utan också vad belönas för. man I enkät utförts för delegationens räkning framgår att en som det ofta är svårt att de anställda att ta ändrade arbetsuppgif-

ter och ökat Några chefer t.o.m att detta är det ansvar. menar

svåraste hindret för produktivitetsutveckling i företagen. Det

° Fischer och Nytyder på felaktig utformning belöningssystemet; drivkrafterman a.a. av för produktiva insatser än vad de skulle behöva na är svagare

vara. En kritik ofta förs fram är att lönesättningen alltför som mycket sker efter stela befattningsbeskrivningar, som inte

202 Arbetskraft och arbetsmarknad

längre är giltiga. Den tekniken ställer högre krav på nya ansvarstagande, kompetensutveckling och förmåga till problemlösning. Det är emellertid inte alltid dessa egenskaper som lönesystemet belönat. Två hypoteser har framförts lönesysom temets problem

0¶Låglönesatsningar individer lönepåslag enbart utifrån

ger lönen i utgångsläget, inte utifrån viljan vidareutbilda att sig eller höja sin kompetens. Om så är fallet, innebär det att

lönebildningen visserligen bidrar till att slå ut lågproduktiva

enheter och den vägen höja den genomsnittliga produktivite-

ten, men den medför samtidigt att trycket såväl på den enskilde på företaget att gradera kompetensen och som upp Brulin och Nils- den vägen höja produktiviteten blir lågtf son Mot en ny har allt för hög grad arbetsinten-

0¶Lönebildningen i premierat

svensk modell, sitet och i allt för liten grad kompetensutveckling. Den Rabén Sjögren en- 1991. skilde kollektivanställde höjer sin lön att öka sin genom kroppsansträngning snarare än genom att ta ansvar och höja sin kompetens. Det har bidragit till fler belastnings- och förslitningsskador och motverkat viljan att Båda ta ansvar. 42Det utvecklande effekterna har varit skadliga för produktiviteten. arbetet, rapport till LO-kongressen Det finns ingen möjlighet att kvantifiera de eventuella effekter 1991 . på produktiviteten

som en dylik tilltagande felaktig löne-

sättning skulle ha inneburit. Delegationen delar dock den all-

männa oron över att trögheter på arbetsplatserna när det gäller att anpassa organisation och belöningssystem; vi återkommer till detta i avsnittet arbetsorganisation nedan. om

9.5.4¶Andra

belöningar

Också andra belöningar än löner påverkar produktiviteten. Det gäller dels konvertibler och vinstdelning, dels icke-materi-

ella belöningar.

Bertil Holmlund har för delegationens räkning gjort en 43Holmlund Pro- översikt över effekterna vinstdelning. Det finns rad av en duktivitetsutveck- sådana studier, gjorda på olika datamaterial i olika länder. ling och belönings- Studierna visar i nästan samtliga fall att vinstdelning positisystem, expertrap- ger port va produktivitetseffekter. De verkar framför allt indirekt och på längre sikt, att knyta den anställde närmare till genom

företaget och därmed öka anställningslängden, minska

perso-

nalomsättningen och öka den företagsspecifika kompetensen.

Den kvantitativa effekten är begränsad, inte obetydlig. men Vid genomsnittliga värden på vinstdelningsvariablerna handlar

Arbetskraft och arbetsmarknad 203

det sammanlagd ökning produktivitetsnivån med om en av ca 7 procent över ett antal år. Vinstdelningssystem har fått ökad spridning i svenskt nä-

ringsliv under l980-talet. Tillgängliga uppskattningar tyder på 10 procent alla löntagare ägde vinstandelar vid 1980att ca av talets slut; bland medlemmar i Metall och SIF hade 22 respekti- 15 vinstandelar. De stigande andelarna bör, mot ve procent bakgrund vad sagts, ha påverkat produktivitetsutav som ovan vecklingen i positiv riktning. Personalkonvertibler är en speciell typ av ersättning, som blivit vanlig i Sverige under de senaste 10 åren. Det finns dock inga tillförlitliga undersökningar deras effekter på produkav tiviteten. De pekuniära belöningarna påverkar individens inställning till arbetet. Arbetsglädje, motivation och utveckling styrs dock

inte bara I undersökning hur tjänstemän av pengar. en av rangordnade olika belöningar fann man att löneförhöjning rankades ett. Därefter kom i tur och ordning gratifisom nummer kation för bra förslag och idéer, ökat ansvarsområde, beröm,

utbildning, specialuppdrag, självständigt arbete, be-

egen mer fordran utan höjd lön, extra ledighet, studieresa, tjänstebil, bättre tjänsterum, personalfester, fritt kaffe och subventione-

rad lunchf Redovisat i Berglund m.fl Ta tem- vidare perspektiv har psykologisk forskning framhållit I ett peraturen på företa- och

fyra grundläggande faktorer för motivation arbetsglädje

get, SAF 1989.

Att uppleva sin arbetsinsats meningsfull och angelägen,

som möjlighet till inflytande och kontroll sin arbetssituatt av ation, samt att möjligheter till stöd, kontakt och gemenskap för utveckla sin förmåga och yrkesskicklighet. Om dessa att krav uppfylls känner den anställde i stället meningslöshet, maktlöshet och isolering. Belöningssystemens utformning 45Frankenhaeuser Stress, hälsa, ar- och arbetsorganisationen har stor betydelse. Modiga männibetsglädje, Arbets- kan fram skor höjer produktiviteten organiseras gemiljöfonden, 1987. som att den anställde får pröva att göra saker. Varje gång ° En översikt över nom nya psykosociala fakto- lyckas tilltron till den förmågan. Regel- och man växer egna rers betydelse för utformas människor tillåts belöningssystemen bör så att att produktiviteten ges och misslyckas utan risk för sanktioner. Om man i Aronsson och Jo- pröva nytt att hansson Produkti- inger människor modet att misslyckas, släpper man samtivitet och effektivitet digt lös de kreativa krafterna. ur psykologiskt och Dessa frågor är viktiga för produktiviteten men det går socialt perspektiv i expertrappon tyvärr inte att på något stringent sätt avgöra huruvida eventuella förändringar det psykosociala klimatet på arbetsplatserav under 1970-talet skulle påverkat produktivitetens utveckna ling.

204 Arbetskraft och arbetsmarknad

Delegationen återkommer till dessa frågor i avsnittet om

arbetsorganisation nedan.

9.6¶Skatterna

Skattesystemet har stor betydelse för de flesta de faktorer av behandlats i detta kapitel förvärvsfrekvens,

som arbetsvilja,

benägenhet att utbilda sig och bredda sin kompetens mm. Skatten påverkar drivkrafterna för produktivitet slå genom att in kil mellan ersättning före respektive efter skatt. Beroende en på storleken dessa s.k skattekilar och hur de uppfattas, av kommer olika verksamheter att påverkas på olika sätt. Det gamla skattesystemet många negativa effekter på gav produktiviteten under l970-och 80-talen. Kombinationen av höga marginalskatter, obegränsad avdragsrätt och nominalis-

tisk beskattning negativa och slumpmässiga effekter för gav arbete och sparande. Skattesystemet medförde ofta felaktiga

drivkrafter; produktiva resursinsatser missgynnades, och i stäl-

let gynnades olika typer skatteundandragande, vissa finansiav ella transaktioner, lånefinansierad konsumtion vissa forsamt mer av boende.

47Set.ex skatteut- Dessa effekter är genomlysta i antal utredningarf och ett redningarna SOU delegationen har därför inte gjort någon egen studie ämnet. 198933, 34 och 35 av

Till följd kraftiga marginalskattehöjningar, kombinerade

samt Bröms m.fl av Enhetlig inkomst- med hög inflation, steg den samlade marginaleffekten

margi-

. skatt; SACO 1986. nalskatt plus arbetsgivaravgifter minus skatteberoende transfe-

reringar kraftigt under l970-talet. Det bör dock noteras att införandet särbeskattning i början 1970-talet sänkte av av marginalskatten för kvinnor.

Vid mitten 1960-talet marginaleffekten 55 av var ca procent för genomsnittlig industriarbetare. Vid slutet 1970-talet en av hade den stigit till 76 procent. Det nästan och halv ca var en en gång så mycket genomsnittet i OECD; tabell 9.8. som se Ersättningen efter skatt blev med andra ord nästan halverad

således på ett decennium. Denna snabba och avsevärda för-

sämring satte ned effektiviteten i ekonomin, såväl i absoluta tal

som i jämförelse med andra länder. En skattekil på 75 procent innebär att obeskattad löneförmån löntagaren värderar en som till lOO kronor kan kosta till 400 kronor för arbetsgivaupp ren och ändå konkurrenskraftig med fullt beskattad konvara tantlön. En hederlig snickare måste fyra gånger så effektiv vara som en som jobbar svart de båda skall ha om samma nettoersättning för arbetstimme. Det detta föranledde en var som

Arbetskraft och arbetsmarknad 205

Tabell 9.8 Skattesystemets marginalelfekter Procent

Land Marginaleffekt

för genomsnittlig

industriarbetare 1978

Källa OECD.

Gunnar Myrdal för att skattesystemet höll på att göra

att varna

svenska folket till ett folk fifflare.

av

En rad studier har försökt uppskatta den samhällsekonomis-

ka kostnaden för denna stegring skattekilarna. Ingemar

av

Hansson har sammanfattat resultatet på följande sätt Om

hänsyn tas till värdet den ökade fritiden kan den indirekta

av kostnaden i form ökade snedvridningar uppskattas till i

av storleksordningen 5-7 procent BNP. Denna kostnad får då

av

vägas mot avsedda effekter uppnåtts genom ökningen av

som

skattekilen i form ökad inkomstutjämning och ökad jäm-

av

ställdhet mellan könen. De refererade beräkningarna är givet-

vis förknippade med stor grad osäkerhet och skall därför

en av

endast tolkas indikatorer på den möjliga storleksordning-

som

för effekterna den ökade skattekilen. 43Hansson Det en av

svenska skattesyste- Under 1980-talet genomfördes några smärre sänkningar av

met i Södersten medförde inkomstskatterna, höjningar andra skatter Marknad men av red Struktu- att skattekilarna bara minskade marginellt. Fördröjningseffekoch politik.

rer och problem i medförde sannolikt negativa följder 1970-talets margiter av svensk ekonomi, naleffekter även under 1980-talet. Den stora skattereformen Dialogos 1987. 1990-91 blir i detta perspektiv oerhört väsentlig. Delegatio-

att den bör kunna goda effekter på produktivitenen menar ten. Vi återkommer till frågan i våra förslagskapitel.

206 Arbetskraft och arbetsmarknad

9.7¶Arbetsorganisation

Organisationen av arbetet på arbetsplatsen är viktig för hur den enskildes potential utvecklas och förverkligas. Förändringar av arbetsorganisationen kan både små, dagliga omändvara ringar som ger löpande, kumulativa produktivitetseffekter och stora omvälvningar med omfattande, omedelbara effekter på produktiviteten.

9.7.1¶Från lärande

ordergivande till

organisation

Mellankrigstiden var det stora genombrottet för Taylorismen och massproduktionen. De första framgångarna kom i USA på 1910-talet, med Fords löpande band. Fordfabriken fördubblade sin produktivitet på ett år, och kunde inom några sänka år priset på T-forden med två tredjedelar. Arbetsorganisationen kännetecknades uppdelning

av extrem av arbetsprocessen, där

varje arbetare bara gjorde ett enda i högt moment tempo, samt

en hård vertikal uppdelning i hierarkier, där

styrningen var hårt centraliserad och gick via strikt ordergivning. Varje arbetare blev utbytbar kugge. Ford också

en utgör standardexemp-

let vad gäller effektivitetslöner [en lön klart marknadsöver lönen sattes vid omorganisationen.

Vi japaner kommer att segra och det industrialiserade västerlandet kommer att förlora. Det finns inte mycket kan göra åt det, för orsaken till ert misslyckande ligger i er själva. Era företag bygger på Frederick Tayiors schema, där cheferna tänker och jobbarna sköter skruvmejslarna. Djupt inuti tror fortfarande att det är så man ska sköta

företag.

Konosuke M atsushita Ägare till Panasonic

I Sverige introducerades de tankegångarna i modifierad nya

form. Svenska förhållanden, t.ex fackföreningsrörelsens styrka

och svenska brukstraditioner med breda kontaktytor mellan kapitalägare och arbetare, gjorde att det ursprungliga, kärva taylorsystemet aldrig korn i regelrätt bruk i Sverige. Tidsstudier slog igenom, men i övrigt omplanterades det utländska inflytandet i mjukare former. Den s.k rationaliseringsrörelsen var

Arbetskraft och arbetsmarknad 207

försök förena rationaliseringsarbete i företagen med en

ett att

svensk tradition. Höjdpunkten för detta rationaliseringsarbe-

49de Geer Ratio-

naliseringsrörelsen i nåddes 1960-talet. Under 1970-talet skedde hel del te på en

Sverige, SNS 1978. förändringar och med utvecklingen ett sociotekniska i av

gruppbaserat arbete.

mer

Under 1980-talet har emellertid den fordistiska traditionen

Ny teknik elektronik, numeriskt styrda verktygsutmanats. -

maskiner, det möjligt att producera med automation, gör etc -

hög kvalitet även i korta serier, under förutsättning att man

snabbt kan ställa produktionen. Det gör det möjligt att om

kombinera massproduktionens kostnadsfördelar med produk-

skräddarsys för konsumenten. ter som

Detta kräver emellertid bättre utbildning för de anställda.

För de skall kunna behärska även de nya, komplicerade att

maskinerna och samtidigt löpande höja kvaliteten, krävs att de

behärskar fler arbetsmoment, tar initiativ och ansvar egna -

dvs bryter med det beteende de drillats i den tayloristisom av

ska traditionen. För den tekniken skall kunna exploateatt nya

fullt krävs således stor förändring produktionsapras ut, en av

parat och arbetsorganisation.

produktionssystemet slog först igenom i stor skala i Det nya

storföretagen, framför allt i bilinidustrin. Princi- 50Påengelska är den de japanska

har fått många olika En vedertagna termen för arbetsorganisationen namn. perna Lean Production. med vilket att tillbeteckning är Mager produktion, avses

SeWomack, Jones använder mindre allt; mindre lager, mindre och Roos The Ma- verkningen av

chine That Changed mindre fabriksytor, färre anställda, och inte minst materiel,

the World, Raw- tid. andra välkända begrepp innefattas i denna mindre Flera son 1990.

beteckning, däribland Just-in-time-produkövergripande

5 Grundaren av To-

betecknar produktion med så lite lagerhantering

Kiiricho To- tion, som en yota, myntade be- Simultaneous Engineering, avser lagarbeyoda, som möjligtf som

greppet just-in- led utförs samtidigt i stället

te där olika i produktionsprocessen

time redan 1937. för sekventiellt, och Kaizen, betecknar strävan att i Han formulerade som

drivkrafter för löpande kvalitets- och grundtanken sålun- organisationen bygga in

da Gör bara det

produktionsförbättringar.

som verkligen beledande företagen i världen går snabbt mot hövs, och varken för De runt om nu

denna organisation. I de studier tidigt eller för sent. olika varianter av sorts en av

Citerat i Helling låtit arbetsorganisationens fördelegationen genomföra av som Världsmästarna ändring har förändringen beskrivits att företagen nu över- En som ny generation av tillverkningsföre- från ordergivande organisation till organisation som går en en

tag, Sellin 1991. lärande, dvs flexibilitet, kompetensutkännetecknas av av Notera att bara ökat för den enskilde. veckling och ansvar på engelska heter

just.

52Anders Broström

Arbetsorganisation

och produktivitet i

expertrapport

208 Arbetskraft och arbetsmarknad

9.7.2 Har

Sverige hängt med

Delegationen har låtit Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA,

genomföra omfattande studie vad kännetecknar en av som

några de mest högproduktiva företagen i för Sverige av intres-

53Bäst i världen. santa branscher. De skiljer sig givetvis åt, beroende på Vad kan vi lära av bransch, land och institutionella Ändå

förutsättningar. finns

världens ledande fö-

några drag, rör arbetsorganisationen. Flera

retag. Expertrap- gemensamma som

av dessa härstammar från Japan. I studie delegationen port en som

låtit göra sammanfattas bilden de ledande japanska företaav gen på detta sätt

Vissa beskrivningar japansk industri leder osökt tankarav

na till prestationer idrottslig karaktär och inte till ekonoav

misk verksamhet. Man arbetar i lag markerad utan upp-

spjälkning av olika funktioner. Lagmedlemmarna skall kun-

na gripa in och hjälpa varandra. Lagarbetet får betydande

konsekvenser för kompetensbildningen. Ingen uppgift får bli

så specialiserad att endast klarar den. Man en person strävar

efter att så många möjligt i laget lär sig så många som

arbetsuppgifter som möjligt. Det är dock värt att notera att

de tidigare erfarenheterna från Japan pekar snabb på en

utslagning av människor. Förbättringar har dock skett under

senare år.

Det anses viktigt att medarbetarna har kunskap om stora 54Ekstedt Arbets- delar företagets verksamhet och de också tänker av att på organisation för- kunden, - den skall använda eller tjänsten person som varan ändring och kompeman arbetar med. Det också självklart de specialistensutveckling, i anses att Efter Taylor, ter trots allt finns, skall befinna sig produktionen en som nära debattskrift från och ett direkt stöd för de olika lagen.54 vara produktivitetsdele-

gationen och arbets-

livsfonden, Allmän- Japanska företag har under 1980-talet byggt framgångsrika upp na förlaget 1991 . enheter, baserade på dessa principer, i andra länder. Det visar

55Det har dock häv- flertalet att av principerna är universellt tillämpliga; de är inte dats att en del framjapanska eller beroende speciell nationell kultur. gångarna för de ja- av en

panska s.k trans-

plants beror på att

de etablerat sig i Mager produktion pâ svenska

områden med hög

arbetslöshet och De svenska företagen i många fall var sent ur startgroparna. därför kunnat välja Först under de allra senaste åren har några de ledande och vraka bland de av

företagen börjat stöpa arbetsorganisationen enligt dessa

arbetssökande. Se om

Berggren, Björkman principer. I Sverige har delar industrin under 1970- och 80av och Hollander Är talen i stället utvecklat internationellt unika, produkegna, de oslagbara, tionssystem, ofta reaktion på ökande svårigheter Kungliga Tekniska som en att

Högskolan 1991. behålla arbetskraften. Från tidigt l970-tal har på många man

Arbetskraft och arbetsmarknad 209

håll arbetat för åstadkomma bättre arbetsmiljö. Svensk att en arbetsorganisation beaktade tidigt psykosociala faktorer, sam-

tidighet i tekniska och sociala förändringar, gruppbaserad orga-

nisation etc. Förändringar inom bilindustrin där man prövat

socio-tekniska principer för arbetsorganisationen är ett nya exempel. De växte fram övertygelsen att sociala och teknisur ka förändringar måste åstadkommas samtidigt. Ökat självstyre

och frihet arbeta i sin takt infördes, med förstörre att egen hoppningen bättre kvalitet och ökad produktivitet skulle att

följa spontant.

Resultaten har dock hittills, är säkrast att understryka - inte varit de önskade. Arbetsskadorna har fortsatt att öka,

insatserna för förbättrad arbetsmiljö. I studie för deletrots en gationen hävdas, att arbetsmiljöinvesteringar i allmänhet inte

visat sig ha några mätbara positiva effekter på produktivite-

ten. En förklaring till detta förutom förändringen av praxis 56Wibe Reglering- ar och produktivi- vid bedömningen skador kan att man inte lyckats av - vara tet, expertrapport utforma riktiga arbetsplatser.

med att ergonomiskt

I internationell studie hävdas vidare att det svenska en 57Isaksson Proi boken kallat Uddevallamodellen, innehåller för duktionstekniken i systemet, Sverige, PM till mycket hantverk och därför aldrig kommer att kunna tävla

produktivitetsdele- I svensk med fullt utvecklad mager produktion.58 en ny gationen 1991. undersökning är slutsatsen att experimenten varit öar snarare 58Womack m.fl a.a. i organisation i övrigt fortsatt att präglas fordistiska en som av 59I-Ielling a.a. transformationen principer59. Problemet skulle alltså vara att

inte gått tillräckligt snabbt och varit tillräckligt genomgripan-

de. I debattskrift delegationen givit ut, hävdas att en som

mager produktion visserligen ger stora produktivitetseffek-

att den, för att kunna utnyttjas i Sverige, måste ter, men till svenska förhållanden. Det innebär bl.a. ett mänskanpassas ligare arbetstempo än i de anläggningar i Japan, USA och

Storbritannien där stor fysisk förslitning redan kunnat konsta-

kunnat välja ut de anställda bland eliten teras, trots att man mängd arbetslösa. °° Björkman Lean av en stor

production på Ett konkret exempel på svagheter i den svenska industrins svenska i Efter organisering rör brister i integration mellan konstruktions- och Taylor, Allmänna

förlaget 199 produktionsavdelningarna. Internationella undersökningar tyder på att uppåt tre fjärdedelar produktionskostnaderna

6 av För diskussion avgörs design och konstruktion. Svenska företags höga prooch exempel, set.ex av Carlsson Integra- duktionskostnader kan ofta bero på att designen produkterav tion of Technical de svenska inte är produktionsvänligf Tabell 9.9 visar att for Incre- na Functions bilföretagen rankas bland de sämsta i världen vad gäller att ased Efficiency in the Product Deve- knyta ihop design, konstruktion och produktion. lopment Process, Chalmers tekniska högskola 1990.

210 Arbetskraft och arbetsmarknad

Tabell 9.9

Biltillverkarnas produktionsvänlighet

Hurtillverkarnarankarvarandra,1990

Rangordningenharfastställtsgenomatt 19 tillverkaretillfrågadeshur de rankadekonkurrenternavadavserhur bra varjeföretagvarpå att konstrueraprodukter lättaatt

som var tillverka.

Källa Womack a.a.

Stora förändringar krävs

Behovet av genomgripande förändringar framhålls i flera de

av studier delegationen genomfört. För att omorganisation

en skall lyckas, krävs att förändringar genomförs simultant på

flera områden. Det gäller såväl belöningssystem och arbetsorga-

nisation som förändring av befattningssystem och uppdelning

mellan tjänstemän och arbetare. Detta beror de olika

på att

komponenterna i den moderna arbetsorganisationen hänger

z Osterman Me- ihop. Lagarbete kräver personalutbildning, kan

så att man rotetoder för att organira; detta kräver i sin tur att lönesystemet läggs så de interna om, att sera arbetsmarknaderna förmåga att lösa olika arbetsuppgifter belönas, etc. Ett vanligt

och produktivitets- skäl till försök med förändrad arbetsorganisation

att misslyckas

utvecklingen i exär att experimenten varit för snäva och begränsade till ett eller pertrapport 63 ett områden. Stjernberg Miss- par lyckade exempel i Det är ogörligt att avgöra i vilken utsträckning tidigare för- Arbetsorganisation summelser vad gäller arbetsorganisation varit någon viktig fakoch produktivitet, tor bakom den försämrade produktiviteten i svenskt näringsliv. expertrapport

Arbetskraft och arbetsmarknad 211

Däremot delegationen att arbetsorganisationen i stora menar delar den offentliga sektorn länge varit omodern. Hierarkierav har varit för höga och stelheten för stor. Frontlinjepersonana len har haft alldeles för litet eget ansvar och praktiskt taget

aldrig uppmanats att ta initiativ. Någon press på cykeltiegna der eller någon medveten strategi för kompetensutveckling har

inte förekommit. Det dock knappast möjligt på huruvida svenskt är att svara näringsliv i allmänhet är bättre eller sämre än i andra länder.

Delegationen har svårt arbetsorganisationen skulle vara tro att någon väsentlig faktor bakom svensk eftersläpning utom en möjligen gentemot Japan. Däremot är det uppenbart, att en

moderniserad och förbättrad arbetsorganisation innebär en be-

tydande produktivitetspotential för framtiden.

9.8¶Frånvaro och arbetstider

I detta sammanhang kan det finnas anledning att beröra ar-

betstidernas och frånvarons effekter på produktiviteten. De

hänger med arbetsorganisation, arbetsmiljö, lagar och samman avtal också med kortsiktiga cykliska faktorer såsom - men arbetslöshet och kapacitetsutnyttjande, behandlas i nästa som

avsnitt.

9.8.1¶Arbetstidens längd

Långsiktigt tycks det finnas ett negativt samband mellan ar-

betsproduktivitet och kortare arbetstid; kortare arbetstid har

hand hand med stegrad produktivitet. Under de senaste gått i 100 åren har den ordinarie veckoarbetstiden för heltidsanställ-

förkortats från 60 timmar till den nuvarande da successivt ca 40-timmarsnormen. Den faktiska utvecklingen har skilt sig

från denna, beroende på övertid, frånvarofrekvens, delnågot tidsarbete, etc.°4 4 En översyn ar- pauser, av

betstider och arbets- Det självklart produktivitetsutvecklingen påverkat ar-

är att tidsreformer i Sveri- timme ökat, har det blivit betstiden. Då produktionen per ges i arbetstidsge arbetstiden. Frågan det också finns möjligt att korta är om en kommitténs betänkande, SOU andra riktningen, så att kortare arbetstid i sin tur

påverkan i

198953. Kring detta har förts lång och

stimulerar produktiviteten. en

diskussion. I början seklet, då arbetstidsfråstundtals livlig av 5 En kort översikt Arbets- stod för den politiska debatten, hävdade företrägesi Anxo gan i centrum tidens längd och arbetarrörelsen kortare arbetstid skulle minska dare för att produktiviteten, förslitning och trötthet öka de anställdas motivation. samt expertrapport

212 Arbetskraft och arbetsmarknad

Ökad fritid skulle också det möjligt för arbetarna göra att studera vilket i sin tur skulle verka positivt på produktivimer, teten. Dåtidens nationalekonomer tycks i stort ha instämt,

även om man var osäker på effekternas storlek.

När 8-timmarsdagen infördes 1920, svarade arbetsgivarna

med krav på ökad arbetsintensitet. Tempot ökade, tidskontrol-

len skärptes [bla stämpelur, och genom pauser raster togs bort. Taylorsystemet medgav effektivare arbetsdelning. Enligt

en uppskattning reducerades vad kallats den ineffektiva som tiden med till 8 timmar i veckan till följd dessa upp av förändringar. Trots att den nominella arbetstiden kortades från

57 till 48 timmar, förkortades således den faktiska, effektiva

arbetstiden inte än timma. Produktiviteten ökade mer en 66Alf Johansson starkt. Förkortningen arbetstiden skärpte alltså omvandav Den effektiva arlingstrycket på företagen och drev dem att höja produktivitebetstiden, Alqvist ten. Detta faktor bakom produktivitetstillväxten under 8 Wicksell 1977. var en l920-talet.

Delegationen har låtit utföra särskild studie för belysa en att

frågan om arbetstidsförkortningar även i dag skulle få sådana

effekter, och förändringen arbetstiderna under 1970om av och 80-talen kan förklara någon del produktivitetens av retardation. 67Anxo a.a.

Diagram 9.2 Arbetstidens utveckling 1963-1989

Timmarvecka

44. n 43- , . r

. 41-

40- Handel o. .Isâstaurang , .. ... - Industri

ss- Såüåâms

37. försäkr Samtliga 36- Bygga , nndustn 35 Ott. , förvalta 34- , , .

32 1963 1970 1975 1980 1985 1987

Källa Auxo Abetstidenslängdochproddcivitetm,expertrappon4

Arbetskraft och arbetsmarknad 213

I diagram 9.2 visas utvecklingen den avtalade inte den av faktiska] arbetstiden inom olika branscher sedan början av

1960-talet. Där framgår att arbetstiderna sjönk under 1970talet, under l980-talet. Orsakerna är arbetstidsförmen steg kortningar och för del stigande marginalskatter - en grupper under den första perioden. Under den senare perioden sjönk

marginalskatterna, samtidigt reallönerna stagnerade och i

som flera fall föll; detta kan ha givit drivkrafter att öka arbetsinsat-

serna. Undersökningens huvudslutsats är att förändringar av arbetstiden inte kan förklara den svenska produktivitetsstagna-

tionen under l970-talet. Det finns två skäl.

De produktivitetshöjande effekterna arbetstidsförkort- 0 av en ning är beroende arbetstidens längd i utgångsläget. När av förkortningen sker från hög nivå, är de produktivitetsen höjande effekterna minskad trötthet, rationaliseringar av Allt eftersom arbetstiderna reduceras, blir dessa mm, stora. potentiella effekter på produktiviteten mindre. Inom delar den växande tjänstesektorn såsom undervis- 0 av

ning och sjukvård] är rationaliseringsmöjligheterna redan

från början begränsade. Den förändrade branschsammansätt-

ningen minskar därmed ytterligare produktivitetspotentialen arbetstidsförkortningar.

av

Studiens slutsats effekterna arbetstidsförkortning är att av en

på produktiviteten är så små, att de inte meningsfullt

numera går I vissa fall kan kortad arbetstid t.o.m negativa att mäta. effekter eftersom kostnaderna för inskol-

på produktiviteten,

och allt större del arbetstiden måste tas i ning stiger en av anspråk för information. Förändringar arbetstiderna under s Ett exempel är av sjukvården. Kortare l970-och 80-talen kan därför inte förklara mönstret i produktiarbetstider innebär vitetsutvecklingen. att en större del av tiden måste avsättas för information om patienternas hälsotillstånd, journaler, 9.8.2 Frånvaron etc, då ett arbetslag går och nästa går I diskussionen arbetstidens längd är det viktigt att observeav om på. SeAnxo a.a. mellan den avtalade årsarbetstiden och den fakskillnaden ra tiska. Differensen i några länder belyses för tillverkningsindu- 1990. Av tabell 9.10 framgår att inget länderna har så strin av differens mellan den kontrakterade och den faktiskt utstor nyttjade årsarbetstiden Sverige. Detta beror på att Sverige som har frånvaro betydligt högre omfattning än i andra järnen av förbara länder. I diagram 9.3 redovisas frånvaron arbetare i per

214 Arbetskraft och arbetsmarknad

Tabell 9.10 Avtalade och faktiskt arbetade timmar per arbetare i verkstadsindustrin 1990

Faktiskt

arbetade

Årsarbetstid Frånvaro Övertid timmar

för normalarbetstid. 2Endastsjukfrånvaro. Källa WEM, bearbetningVF

verkstadsindustrin 1990. Den är uppdelad på två kategorier, sjukfrånvaro och övrig frånvaro. I den svenska Verkstadsindustrin var antalet frånvarodagar arbetare 49,5 dagar 1990.

per Frånvaron nästan dubbelt så stor i det land med

var som näst

Diagram 9.3

Frånvaro per arbetare i verkstadsindustrin 1990

Antal dagar

f

Sverige Väst Holland FinlandDanmarkNorge italien Stor- island

tyskland britannien Källa Verkstadsföxeningen.

Arbetskraft och arbetsmarknad 215

frånvaro, nämligen Norge. I västra Tyskland frånvahögst var 20 och i flera viktiga konkurrentländer ron ca timmar var lägre. Det bör dock att principerna för frånvaron ännu noteras, frånvaron skiljer sig åt mellan olika länder. redovisning av Vidare siffrorna, bl.a. före övertid, starkt konjunkturberoär

ende.

Sverige skiljer sig från omvärlden både vad gäller sjukfrånva-

och frånvaro. Det beror bl.a. på de mycket ro annan senare omfattande ledighetslagarna i Sverige. Det handlar bl.a om

ledighet för vård barn - av ledighet för närståendevård ledighet för grundläggande svenskundervisning för invand- rare ledighet för utbildning -

ledighet för vissa föreningsuppdrag

-

ledighet för fackliga uppdrag.

-

Hälften den svenska frånvaron består sjukfrånvaro. Om av av

enbart jämför sjukfrånvaron mellan länder ligger Sverige

man högst, skillnaden till de övriga inte blir lika stor som även om för den totala frånvaron. En svensk arbetare i Verkstadsindu-

strin i genomsnitt borta 27 dagar från arbetet pga sjukdom. I är Nederländerna har högst sjukfrånvaro är antalet dasom näst 22. Island visar i denna sammanställning den lägsta sjukgar frånvaron med endast 9 dagar år. Den höga svenska frånvaper anmärkningsvärd. Den innebär utan tvekan klar ron är en konkurrensnackdel för svenska företag eftersom den ökar före-

kostnader. Sjukfrånvaron minskar företagets direkta tagens lönekostnader, de indirekta lönekostnaderna som t.ex. men sjukförsäkringsavgiften, kostnader för administration, intern-

arbetslokaler ofta oförändrade. Även produkservice och är tionskostnaden stiger vid frånvaro. Det blir fler fel som kräver

tillrättaläggande och övertid måste användas för att klara upp-

produktionsmål. Många företag med hög frånvaro tvingas satta till överanställningar höjer kostnaderna. SeLiukkonen, som Vad kostar frånva- I den studie världens bästa företag delegationen av som ron, SAF 1989.

låtit genomföra är ett genomgående drag den mycket låga

frånvaron. I studie jämförs Motorola med Ericsson och 70Bäst i världen. en Vad kan vi lära kan då konstatera såväl nominell arbetstid faktisk av man att som världens ledande fö- väsentligt. utvecklingsingenjör på utförd tid skiljer sig högst En retag, expertrap- Motorola kan ha 25 procent längre arbetstid per år än sin port 6 till produktivitetsdelega- kollega på Ericsson. Frånvaron på Motorola ligger på 1,5 ca tionen. för och l för tjänste-

procent personal i produktionen procent

Den siffran är uppskattad eftersom frånvaro normän. senare

216 Arbetskraft och arbetsmarknad

Diagram 9.4 Utvecklingen av sjukfrånvaron 1971-89

26 24 Sjuktal

22 äFallsjuktal

18 16 14 12 10

71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90

AnmNledsjuktalmenasantaletunderåretersattasjukpenningdagarförsäkrad.Nkdfallsjuktal per menasmtaletersattasjukpenningdagaijför underåretavslutadesjukfall försäkrad. per Källa BjörklundNémfårsplqaenningE1enpiriskanalys sjukñånvaronsbestämningsfalcorer, av expertrappcxt

malt inte noteras för tjänstemän. På Ericsson ligger tjänstemännens frånvaro på 3 procent och de kollektivanställdas på 20 procent. En förklaringarna till Motorolas låga frånvaro av är att bonusdelen för produktionspersonal starkt beroende är av närvaron. Ett annat exempel från den refererade studien gäller SKF. Två anläggningar i företaget har jämförts, i Sverige och i en en Frankrike. Frånvaron vid den svenska anläggningen 1989 var 30 procent och vid den franska endast 7 procent. Vid den svenska anläggningen har trenden varit uppåtgående under några år, medan den fallit vid den franska anläggningen. Statistik över sjukfrånvaron visar att Sverige har brottats med detta problem under lång följd år. I diagram 9.4 en av redovisas sjukfrånvaron sedan början 1970-talet. Siffrorna av visar att det totala antalet ersatta sjukpenningdagar successivt stigit från 20 dagar till närmare 25 dagar år. ca per Vad ligger då bakom den höga svenska sjukfrånvaron Produktivitetsdelegationen har genomfört undersökning för att en analysera sjukfrånvarons bestämningsfaktorer. Studien syftar inte till att klarlägga vad är orsaken till den, i förhållande som till omvärlden, höga svenska sjukfrånvaron. En viktig fråge-

Arbetskraft och arbetsmarknad 217

ställning är i stället frånvaron beror på individspecifika

om eller företagsspecifika förhållanden. Undersökningens resultat

kan sammanfattas enligt följande.

Personliga egenskaper påverkar sjukfrånvaron. Kvinnor har

0 betydligt fler långa sjukfall [mer än 6 dagar än män. Arbetsförhållandena har dock större betydelse för sjukfrån- 0

än de personliga egenskaperna. Enformigt och smutsigt

varon arbete samt Skiftarbete har stor effekt på antalet sjukdagar. Inget samband hittas i denna undersökning mellan företagets 0

72Andra studier eller arbetsställets storlek och sjukfrånvaron. visar dock på ett Branschvariationerna är mycket stora. Sjukfrånvaron varierar

O samband. I SAFzs

mellan 5 och 50 dagar. tidsanvändnings-

För de korta sjukfallen finns inga skillnader mellan olika statistik har små- 0 företagen lägre lönegrupper. Däremot har de långa sjukfallen påtaglig

en frånvaro än större

låglöneprofil.

företag och yngre medarbetare högre frånvaro än äld- Det flera samverkande faktorer förklarar den höga

är som re. svenska sjukfrånvaron. Björklund pekar i sin undersökning på

arbetsmiljöfaktorernas betydelse. Sjukfrånvaron påverkas

emellertid också det allmänna ekonomiska läget. I perioder

av

med hög arbetslöshet faller sjukfrånvaron och tvärtom. Mönst-

Diagram 9.5

Sjuktal och arbetslöshet 1971-90

Sjukpenningdagar Arbetslöshet

per försäkrad i procent

71 73 75 77 79 81 83 85 87

KällaRiksförsälringsverket.

218 Arbetskraft och arbetsmarknad

ret är tydligt under de två senaste decennierna, diagram 9.5. se

Regelsystemets utformning har betydelse för sjukfrånvaron

bl.a. att kompensationsnivån påverkar frånvarons genom omfattning. Sänkningen ersättningsnivån i 1991 av mars sammanföll med markerad nedgång i sjukfrånvaron. Om denna en observation står sig i ett längre perspektiv är dock ännu för tidigt att veta. Av det underlag delegationen haft tillgång till kan som man

dra slutsatsen att sjukfrånvaron trendmässigt har bidragit till

att minska produktionen anställd. Delvis också produktioper nen per timma, inte alls så mycket påståtts i den men som allmänna debatten. Det redovisade materialet pekar också på att det finns möjligheter till sänkning den svenska sjuken av frånvaron och att åtgärder på detta område kan ett viktigt ge bidrag till att höja produktiviteten. Det är nödvändigt att också närmare analysera den omfattande frånvaro beror som på andra orsaker än sjukdom. I den delen avviker Sverige betydligt från konkurrentländerna än vad gäller sjukfrånmer varon. Enligt delegationens mening finns det anledning att se

över ledighetslagstiftningen ifrån produktivitetssynpunkt. De-

legationen återkommer till vissa konkreta förslag i kapitel 15.

Arbetsrätten

Under de två senaste decennierna har ett omfattande lagstiftningsarbete ägt på arbetsrättens område. Det rör många rum av de områden som behandlats i detta kapitel. Lagstiftningen har varit betydelsefull för att förbättra de anställdas situation i arbetslivet och öka insyn och inflytande. Samtidigt har det i företagen ibland funnits för att lagstiftningen orsakar inoro flexibilitet hämmat den ekonomiska utvecklingen. Det är som

delegationens uppfattning att denna lagstiftning nu behöver

utvärderas. Delegationen med tillfredsställelse på att ser regeringen tillsatt utredning för att över den arbetsrättslinu en se

ga lagstiftningen [Dir 199176.

Mot bakgrund att arbetsrätten är föremål för speciell av en utredning gör delegationen ingen samlad analys arbetsrättsav lagstiftningens effekter på produktivitetstillväxten. Delegatioberör dock vissa delar arbetsrätten i olika avsnitt i detta nen av betänkande. En hel del indikationer tyder på att delar av arbetsrättslagstiftningen kan ha haft negativa effekter på pro-

duktivitetsutvecklingen. Det är därför helt nödvändigt att

en utvärdering arbetsrätten beaktar de effekter lagstiftningen av har på produktiviteten i enskilda företag och samhällsekonomin i stort.

Arbetskraft och arbetsmarknad 219

9.9 Arbetslöshet och produktivitet-

Analysen hittills har handlat vad bestämmer produk-

om som tiviteten på mikroplanet; dvs hur arbetskraftens kvalitet, arbetsmarknadens funktionssätt och organisationen på den en-

skilda arbetsplatsen påverkar produktiviteten. Produktiviteten

påverkas emellertid också faktorer som verkar på makropla-

av net, dvs på aggregerad nivå för hela samhällsekonomin. Det handlar då framför allt arbetslösheten och kapacitetsut-

om nyttjandet. Dess cykliska svängningar ofta starka utslag i

ger

produktiviteten. Den får också betydelse för frånvaron.

9.9.1¶Arbetslöshetens påverkan på

produktiviteten

Det finns olika hypoteser sambandet mellan arbetslöshet

om och produktivitet. En är att sambandet är positivt. När arbetslösheten stiger under lågkonjunkturen, skulle även produktivi-

växa, medan produktivitetstillväxten blir långsammare

teten

arbetsmarknadsläge. Flera faktorer kan tänkas ligga vid ett gott bakom detta mönster

Vid låg arbetslöshet kan arbetsmotivationen försvagas. Vid O

liten risk för avskedanden och god tillgång på alternativa arbeten kan arbetstagarna förväntas anstränga sig mindre. Bristande arbetsmotivation på överhettad arbetsmarknad

O en

kan leda till ökad korttidsfrånvaro. Därmed minskar inte

bara produktionen anställd, utan eventuellt också pro-

per

duktionen arbetstimme, nämligen verksamhetsplane-

per om

ringen försvåras och störningar uppstår i produktionen. 0 Till detta kommer också sammansättningseffekt på ar-

en

betskraften. I tider med låg arbetslöshet får människor med

låg marginalproduktivitet arbete, medan hög arbetslöshet in-

nebör utslagning lågproduktiva.

av

En överhettad arbetsmarknad med låg arbetslöshet kan med- O

föra så hög rörlighet på arbetsmarknaden att personalpla-

en

nering och kompetensuppbyggnad försvåras.

Det finns emellertid också argument för den motsatta hypote-

dvs att låg arbetslöshet ger hög produktivitet

sen,

0 Framför allt i kontraktsteoretisk litteratur framhålls att

an-

ställningstrygghet motiverar arbetstagarna att maximera sin

arbetsinsats, bidra till upplärningen av andra löntagare samt

acceptera arbetsorganisatoriska och tekniska förändringar.

220 Arbetskraft och arbetsmarknad

O Hög rörlighet kan stimulera kunskapsöverföringen mellan

företag, med ökad produktivitet följd. som 0 Låg arbetslöshet dvs knapphet på arbetskraft kan också - höja reallönerna och öka företagens benägenhet att ersätta arbetskraft med realkapital, vilket höjer arbetsproduktivite-

ten på längre sikt.

Dessa motverkande effekter gör att arbetslöshetens effekter på produktiviteten är svåra att analysera med enkel ekonometri.

Bilden kompliceras också av vad som kallas labour hoarding, dvs att arbetskraft hålls kvar i företag när kapacitetsutnyttjan-

det sjunker. Om företagen behåller arbetskraft i stället för att avskeda, faller arbetsproduktiviteten kraftigt, eftersom den stagnerande produktionen slås ut på fortsatt stor arbetsstyren ka.

9.9.2¶Arbetslöshetens

betydelse enligt

olika ansatser

Allt detta gör att olika analysmodeller och ansatser kommer att olika resultat. Delegationen har låtit genomföra ett antal ge studier på olika sätt granskar arbetslöshetens betydelse för som stagnationen i Sverige. En enkel ekonometrisk korrelation ett positivt samband ger mellan arbetslöshet och produktivitet inom industrin, med ett 7 Erixon Produk- års fördröjning. De effekter arbetslöshet driver av som upp tivitetsnedgången i produktiviteten således åtminstone inom industrin synes - svensk industri. starkare än dem hämmar den. Hypotesen har också Fem hypoteser, vara som arbetspapper för testats efter att hänsyn tagits till kapacitetsutnyttjande och produktivitetsdelega- labour hoarding. Sambandet då.

var signifikant även

tionen, 1990. Denna metod är dock, på grund de problem redoviav som sats ovan, inte helt tillfredsställande. Det är fördel en om analysen sker inom för sammanhållen teori, där ramen en tydliga hypoteser om kausalitet kan testas. Det visar sig då att resultaten delvis blir olika, beroende på modellspecifikation, produktivitetsmått och graden rensning för konjunkav tursvängningarna. I en av de utredningar delegationen låtit göra, hävdas som att

vändningen uppåt i industrisysselsättningen under 1980-talet

är avgörande faktor bakom den uppmätta, utvecken svagare lingen av arbetsproduktiviteten. Under 1960- och 70-talen

minskade antalet arbetade timmar påtagligt i industrin. Under 1980-talet bröts trenden, och under andra hälften decenniet av ökade i stället antalet arbetade timmar med 1,2 år. procent per

Arbetskraft och arbetsmarknad 221

Det är omsvängning sysselsättningen med nästan 3

en av pro-

centenheter år jämfört med 1970-talet, vilket är en interna-

per

tionellt sett unikt stark förändring. När investeringarna inte

vände i takt, blev följden att kapitalintensiteten

upp samma

föll. Varje anställd fick alltså mindre kapital till sitt förfogande.

Detta påverkade arbetsproduktiviteten negativt. 7 Ragnar Bentzel

Produktivitetens Enligt utredning, använder delvis

en annan som samma anutveckling under nedskuren för det bidra-

sats, står industrisysselsättning största

1970- och SO-talen,

get till arbetsproduktivitetens utveckling i flera länder i Europublicerad i expert-

I nästa ka- pa. I Storbritannien skulle, enligt denna undersökning, hela rapport pitel, om kapital- produktivitetsuppgången hänförlig till minskad sysselsätt-

vara bildningen, gesen andra ytterligheten Japan, där produktivitetsök-

ning. Den är mer ingående analys

kapitalintensite- ningen inte till någon del går att förklara med minskad sysselav tens betydelse för Resultatet för Sverige ungefär hälften

sättning. är att av proproduktiviteten.

duktivitetsstegringen under 1970- och 80-talen förklaras Det bör understry- av

kas, att Bentzels sysselsättningsförändringar. De kvantitativa uppskattningarna

undersökning bygger osäkra, styrker bilden den låga arbetslösheten

är men av att i på nationalräken-

Sverige bidragit till långsammare tillväxt arbetsprodukskaperna. Skulle in- en av

dustristatistiken, tivititeten.

med dess registrera- I studie delegationen låtit används

en annan som göra, en de långsammare sys-

mer komplicerad modell, som studerar både arbetsproduktiviselsättningsökning, ha använts i stället, tet och totalfaktorproduktivitet.76 Då blir bilden delvis en an-

blir inte resultatet Den använda modellen komponentuppdelning

nan. gör en av lika tydligt.

TFP i term mäter effekterna variationer i kapacitets-

en som av 75John Hassler

utnyttjande, en term som mäter den kostnadsbesparing som Arbetsproduktivi-

känslighet för kan uppnås genom prisanpassning och en term som mäter den tetens volymfluktuationer tekniska utvecklingen. Poängen med modellen är att

rensa och faktorprisför-

utvecklingen från kortsiktiga icke-jämviktseffekter för ändringar att ren-

- en studie svenskt och odla den underliggande utvecklingen produktiviteten.

av av

utländskt närings- Utredningens resultat visar att det är viktigt att hålla i sär

liv, Handelshög-

kort- och långsiktiga förlopp. De kortsiktiga variationerna av skolan 1991.

TFP förklaras i hög grad variationer i kapacitetsutnyttjan-

av 76Walfridsson och

det, medan den långsiktiga utvecklingen bestäms av investe- Hjalmarsson Produktivitetsutveck- ringar och kapacitetsutbyggnad. Den intressanta slutsatsen är

lingen inom svensk slutet 1980-talet kortsiktigt

att stagnationen mot av är ett industri 1964-

konjunkturfenomen, beror på svängningar i kapacitets-

som 1989 i expertrapport utnyttjandet, medan den underliggande TFP-utvecklingen

inte tycks sjunka. Det gäller för arbetsproduktiviteten;

samma

dess långsiktiga utveckling domineras nästan helt den kapi-

av

talbundna tekniska utvecklingen, medan de kortsiktiga varia-

77En närmare dis-

tionerna i hög grad styrs svängningar kapacitetsutnytt-

model- av av kussion av lens resultat vad jandet.

avser kapitalbildning

och teknisk utveck-

ling redovisas i nästa

kapitel.

222 Arbetskraft och arbetsmarknad

9.9.3¶Den svenska utvecklingen

Kapacitetsutnyttjande och labour hoarding bidrar till att förklara del det faktiska mönstret i produktivitetsutveck-

en av lingen under 1970- och 80-talen. I kapitel 6 konstaterades, att den svenska utvecklingen avvikit negativt från omvärldens framför allt under två perioder; vid mitten 1970-talet samt

av under slutet 1980-talet. I båda fallen kan här redovisade

av faktorer bidra till att belysa orsakerna till detta.

Vid mitten av 1970-talet gick Sverige genom en djup ekonomisk kris. Resultatet blev att den samlade efterfrågan som riktades mot svenskt näringsliv föll, varpå kapacitetsutnyttjandet minskade. Dessa problem tilläts inte att slå ut i öppen arbetslöshet, i de flesta andra länder. Den ekonomiska

som politiken inriktades i stället under åren efter oljekrisen på att överbrygga nedgången i väntan på nästa konjunkturuppgång. Industristöd [bla i form stöd till produktion för lager

av höll produktionen. När kapacitetsutnyttjandet efter

uppe hand ändå föll, hölls arbetskraft inledningsvis kvar i företagen, till viss del beroende på de nya trygghetslagarna.

När de fasta kostnaderna slogs ut på den minskade produk-

Diagram 9.6 Kapacitetsutnyttjande och arbetsproduktivitet i Sverige 1971-89

Procent Procent

produktivitetsförändring kapacitetsutnytijande

l O l Oo

Kapacitetsutnyttjande

4 f

z

71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 Källa LO-elonomenHejaHågult.LO 1991.

Arbetskraft och arbetsmarknad 223 Tabell 9.11 Personalomsättning och sjukfrånvaro 198990 inom Volvo personvagnar Procent av antalet anställda

sjukfrånvaro personalomsättning

Källa VolvoMetall.

tionen, föll den uppmätta produktiviteten. Överbryggningspolitikens labour hoarding förstärkte därmed i Sverige det starka fall i produktiviteten drabade hela västvärlden.

som

Även den långsamma tillväxten under andra halvan 1980-

av talet tycks hänga samman med utvecklingen på arbetsmarknaden. Den öppna svenska arbetslösheten föll då ned mot l 12 procent, att jämföra med 7-9 procent för de viktigaste kon-

kurrentländerna. Kapacitetsutnyttjandet framgår

steg, som av diagram 9.6, till närmare 90 procent, vilket än någon

var mer gång tidigare under 1970- och 80-talen. Detta orsakade svåra problem på arbetsmarknaden. Flaskhalsar och brist på arbetskraft drev upp lönekostnadsstegringarna till en dubbelt så hög nivå i konkurrentländerna. Samtidigt uppstod desorgani-

som sationsfenomen i form hög frånvaro och stor personalom-

av sättning på arbetsmarknaden.

När förvärvsfrekvensen är hög och arbetslösheten låg, blir det svårt att tag i arbetskraft, som är både väl utbildad och motiverad. De har stark ställning på arbetsmarknaden kan

som söka sig bort från mindre attraktiva jobb. Det betyder i realiteten att det blir svårare för industrin med den snabbaste

pro-

duktivitetsökningen att behålla personal. Personalomsättningökar och den genomsnittliga anställningstiden förkortas.

en Samtidigt ökar korttidsfrånvaron. Skillnaderna mellan svenska och utländska anläggningar i dessa avseenden blev under sena-

delen 1980-talet mycket stora, tabell 9.11. re av se

Kostnaderna för den ökade personalomsättningen är svåra att uppskatta. De är givetvis olika stora för olika personalkategorier. Ett räkneexempel kan likväl illustrera storleksordning-

Antag att kostnaden för att rekrytera och utbilda en. en nyanställd motsvarar tre månaders lön. Om personalomsättningen stiger med 10 procent [som den gjorde inom industrin under andra hälften l980-talet] motsvarar detta kostnadsök-

av en ning på 3 procent för företagen, utan någon motsvarande in-

224 Arbetskraft och arbetsmarknad

730,10 gånger 311 täktsökning. Exakt hur detta slår på produktiviteten är svårt ca 0,03. uppskatta. Det torde dock klart att effekten är negativ. att vara

Sammanfattningsvis tycks labour hoarding viktig

vara en faktor bakom produktivitetsdoppet vid mitten 1970-talet,

av medan stagnationen vid slutet 1980-talet hänger samman

av med överhettad arbetsmarknad. Båda dessa nedgångar kan

en dock betraktas kortsiktiga svängningar. I nästa kapitel görs

som

ett systematiskt försök att dela produktivitetstillväx-

mer upp tens fluktuationer i kortsiktiga och långsiktiga komponenter.

9.10¶Slutsatser

Användningen arbetskraft och dess kvalitet har en stor

av

betydelse för produktivitetsutvecklingen. En mängd olika fak-

torer spelar roll för hur humankapitalet förvaltas.

Sysselsättningen i Sverige har varit mycket hög under efterkrigstiden, både för män och för kvinnor. Det har bl.a. medfört

handikappade fått fotfäste på arbetsmarknaden. att grupper av Detta har varit stor social och mänslig betydelse samtidigt

av

det inneburit att grupper med lägre marginalproduktivitet som kommit in på arbetsmarknaden. Hur betydelsefullt detta varit

för produktivitetsutvecklingen har inte varit möjligt att utvär-

dera.

På lång sikt spelar arbetskraftens utbildning en avgörande

roll för produktivitetsutvecklingen. Sverige har i jämförelse

med flera viktiga konkurrentländer en mindre utbildad arbetskraft. Det svenska utbildningssystemet är världens dyraste. Kvaliteten på de utbildas har höjts de senaste decennierna

som

i mindre utsträckning än i andra länder. Antalet välutbilmen dade är lågt i industrin. Sverige halkar efter.

Arbetsmarknaden har avgörande betydelse för att arbets-

en kraften används. Den svenska arbetsmarknaden är mycket flexibel vid en internationell jämförelse. Den externa rörlighetens betydelse minskar dock i vikt i och med att arbetskraftens rörlighet allt äger på de företagsinterna arbetsmarkna-

mer rum derna.

Utformningen belöningssystemet spelar stor roll för hur

av produktiva insatser görs. Prestationsrelaterade löner ökar

som produktiviteten. Det är dock inte endast den materiella ersättningen har betydelse. Motivation och arbetsglädje påver-

som kas också inflytande och kontroll över arbetssituationen.

av Arbetsorganisationens utformning har därför stor betydelse för produktivitetstillväxten. Svensk arbetsorganisation har börjat

Arbetskraft och arbetsmarknad 225

förändras. Det är angeläget att denna process skyndas på att

såväl i näringslivet i den offentliga sektorn.

som skattesystemet har successivt motverkat arbetskraftens

drivkrafter till produktiva insatser att slå in kil genom en mellan före och efter skatt. Marginalskatten på arbeersättning har dock sänkts och det bör betydelsefulla effekter på te

produktiviteten.

Lönebildningen har haft betydelse för användningen av arbetskraften. Det svenska förhandlingssystemet har inte fungetillfredsställande lett till återkommande kostnadskrirat utan Det har slagit ut jobb och minskat kapacitetsutnyttjandet. ser. finns också tecken tyder på att det inte förmått Det som åstadkomma de justeringar i relativlönerna är nödvändiga som för flexibelt och effektivt användande arbetskraften. ett av faktor påverkar användningen arbetskraf- En annan som av frånvaron. Den hög i Sverige jämfört med ten är är extremt andra länder. Det gäller såväl sjukfrånvaro frånvasom annan Arbetsmiljöförhållanden spelar väsentlig roll för sjukro. en frånvarons omfattning. Mycket talar också för att regelsyste-

utformning avgörande betydelse.

mens har en

8 11-1129

KAPITEL

Kapitalbild-

ningen

l detta kapitel analyseras kapitalbildningens betydelse för produktivitetsutvecklingen i Sverige. Stor vikt läggs vid investeringarnas och kapitalintensitetens påverkan på produktiviteten. l samband därmed diskuteras takten i den tekniska utvecklingen och den sociala organisationens betydelse för att investeringar skall medföra ökad produktivitet. En uppdelning av kort- och långsiktiga faktorers relativa betydelse görs. lnfrastrukturens effekter berörs. Kapitlet behandlar också utvecklingen av kapitalets produkegen tivitet vad gäller lagerhållning, driftstider och hushållning med fastighetskapital. Skattesystemets betydelse för kapitalbildningen diskuteras.

10.1¶Drivkrafter för

produktivitet

Produktiviteten avgörs produktionsfaktorernas kvalitet och av hur effektivt de utnyttjas. För kapitalet gäller dess kvalitet att bl.a hänger med kapitalstockens ålder. Ju snabbare samman kapitalet förnyas, desto modernare och produktiv blir mer kapitalstocken. Viktigt för förnyelsetakt och användning av kapitalstocken är investeringarnas relativa avkastning samt om relativpriserna mellan kapital och arbete gör det lönsamt att ersätta arbete med kapital. För att kapitalets produktiva potential skall kunna utnyttjas, krävs också att investeringarna funihop med arbetsorganisationen och den sociala struktugerar ren. Kapitalets bidrag till produktivitetsutvecklingen beror inte enbart på kapitalstockens ålder och tekniska nivå, också utan på hur effektivt den existerande kapitalstocken utnyttjas. Det gäller att till att inte dyrbara anläggningar står outnyttjade, se att så lite som möjligt produkter och insatsvaror ligger av vilande i lager, att byggnader och lokaler utnyttjas på rätt sätt, etc. De drivkrafter här skall analyseras är således de får som som

Kapitalbildningen 227

företag investera nytt och utrangera gammalt kapital samt att olika kapital så att de så hög avkastning utnyttja typer av ger möjligt. Eftersom det framför allt är inom näringslivet och som främst industrin maskininvesteringar ägt och analysesom rum blir det dessa sektorer främst behandlas. Vissa utblicrats, som kar skall dock göras även mot infrastruktur och fastighetskapi-

tal.

10.2 Investeringarna och produkti-

viteten

Investeringar höjer, vid given sysselsättning, kapitalintensite-

och därmed arbetsproduktiviteten. Dessutom ligger i dem ten teknisk utveckling, vilket ökar TFP. en En rad metodproblem gör det svårt att kvantifiera investe-

betydelse i dessa båda aspekter. Dels finns ofta svåringarnas

righeter och kapitalstockan Dels är det

Det finns inom att mäta aggregera nationalekonomiskt formalisera investeringarnas betydelse vad gäller efsvårt att tänkande väl ingen- utvecklingen och dennas påverkan på fekterna på tekniska ting såförbryllande, produktiviteten. I detta avsnitt kommer därför olika metoder sådimmigt och oklart, så ekono- och statistikkällor att användas för att fånga investeringarnas av merna genom tider- Särskild vikt kom-

betydelse för produktivitetsutvecklingen.

olikartat uppfatna kommit fram de dock att läggas vid de resultat som i tat och formulerat mer nya begreppet kapi- studier delegationen låtit utföra. som tal Erik Lundberg Produktivitet och räntabilitet, SNS 1961,sid 80. För en

lO.2.l Investeringarna under tidigare

kort redovisning av några mätproblem,

perioder

sekapitel Alla empiriska studier pekar, oavsett mätmetod, på att investe-

ringarna historiskt har haft stor betydelse för produktivitetsut-

vecklingen, i Sverige såväl i andra länder. Produktivitetens som uppsving i västvärlden hänger med industrialiseringen samman vid mitten l800-talet. Denna karakteriserades bl.a av att av realkapitalstocken började växa snabbt. Historiskt finns såle-

des samband mellan kapitalstockens tillväxt å ena ett nära sidan och produktivitetens utveckling å den andra. Storbritannien under 1800-talet världens industriella levar dare, och också det land fram till slutet seklet hade den som av kapitalstocken capita. Strax före sekelskiftet passestörsta per rades Storbritannien USA vad gäller kapitalstock per capita, av och ungefär samtidigt också vad gäller BNP capita. År 1950 per hade den amerikanska kapitalstocken blivit dubbelt så stor

den brittiska samtidigt produktivitetsnivån i USA som - som

228 Kapitalbildningen

Diagram 10.1 Utvecklingen av kapitalstock brutto, exklusive bostäder, BNP och arbetade timmar per capita 1880-1977 Logaritmisk skala, index 1880 100

1800 Japan 1600 j Brunokapiialstock - - I g BNP

- - - Arbetadetimmar

50 50 1880 1913 1950 1977 1880 1913 1950 1977

KällaMaddisonPhasesofCapitalistDevelopmentOxfordUniversityPress1982.

under mellantiden fortsatt att dra ifrån den i Storbritannien.

Under efterkrigstiden har emellertid såväl kapitalstock som produktivitet växt snabbare i Tyskland och Japan USA. än i Diagram 10.1 visar de relativa tillväxttakterna för de nämnda länderna sedan 1880. Där framgår antalet arbetade att timmar per capita sjunkit i alla länder, medan kapitalstock

exklusive bostadskapital och produktion capita stigit i per olika takt. Det starka sambandet mellan kapitalstockens till-

växt och tillväxten produktion capita i respektiva land av per 2Kravis och Lipsey framgår tydligt. I omfattande studiez, för 50 nationer, en mer Is the US a visas i tvärsnittsdata korrelationen mellan kapitalstock och att Spendthrift Na- BNP capita är så stark, skillnader i kapitalstock förklati0n, NBER Wor- per att king Paper N0 2240, rar 95 procent skillnaderna i BNP mellan nationer. Samvaav 1987. riationen mellan kapitalstock och materiellt välstånd, mätt

som BNP capita, är med andra ord klar. per Också i Sverige medförde industrialiseringen starkt ett uppsving i kapitalbildningen. Investeringarnas andel BNP ökade av under hela den hundraårsperiod fram till 1960-talet, då den

svenska produktivitetstillväxten kulminerade. Investerings-

kvoten bruttoinvesteringar andel BNP

som av mer än tredubblades från 8 till 26 procent mellan 1860 och 1965. - -

Kapitalbildningen 229

Ökningen först relativt långsam, gick snabbare under var men efter det första världskriget Även för Sverige finns 3Sekapitel l i Lars perioden

Lundberg Kapital- således klar samvariation mellan kapitalbildning och proen bildningen i Sverige duktivitet. 1861-1965, IUl Det bör dock understrykas, att figur 10.1 och den nyss 1969. refererade internationella studien bara visar korrelation,

kausalitet. De redovisade resultaten kan således inte i sig tas

till intäkt för att det är investeringarna som styrt produktivite-

Sannolikt går sambandet åt båda håll; nation med stor ten. en kapitalstock får god produktivitet, samtidigt som en nation

med hög produktionsnivå har råd att satsa på att bygga ut

och normalt också uppvisar betydande ef-

kapitalstocken, en

terfrågan En omfattande debatt har förts på investeringsvaror. vilken dessa effekter dominerar, det statistiska om av som men materialet inte helt entydigtf Analysen i detta kapitel utgår 4En kortfattad är översikt i kapitel från sambandet går åt båda hållen, dvs att investeringar ges att 8 i Baumol m.fl och produktiviteten i sin

påverkar produktiviteten positivt att

Productivity and tur positivt påverkar investeringarna. American Leadership The Long View, MIT Press

10.2.2 för

1989. För en redogö- Investeringarnas betydelse

relse av de historis-

ka sambanden Sve-i produktivitetstillväxten

Lars Lundrige, se Förenklat uttryckt påverkar investeringarna produktiviteten i berg a.a. ökad de teoretiska modellerna via två mekanismer; dels genom

och substitution mellan arbete och kapital,

kapitalintensitet

dels den tekniska utveckling som ligger i investeringargenom

na. svårt dessa båda effekter. Några ekono- Det är att separera

har gjort skönsmässiga uppskattningar, genom att grovt mer TFP-utvecklingen med arbetsproduktivitetens tillväxt.

jämföra

I kapitel 4 visades i de enklaste modellerna är arbetsprodukatt tillväxt TFPs tillväxt och förändringen av tivitetens summan av I kraftigt förenklad analys kan man

kapitalintensiteten. en

därför tolka arbetsproduktivitetens utveckling resultatet som dels teknisk utveckling i vid

dels av höjd kapitalintensitet av

Via olika metoder kan sedan söka uppskatta hur mening. man andel den sistnämnda effekten förkroppsligas gestor av som

nom investeringar.

Internationella studier

Resultaten dylika övningar varierar beroende på databas av i också den faktiska relationen mellan och metod. Självfallet har

arbetsproduktivitet och TFP varierat över tiden i olika länder.

Det svårt något systematiskt långsiktigt mönster. En är att se

230 Kapitalbildningen

Tabell 10.1

Arbetsproduktivitet och TFP i olika industriländer, 1880-1979

samt

1950-1979

Källa Baumol Productivity andAmericanLeadershipThe LongView, MIT Press1989

möjlig men osäker tolkning är att investeringarnas - - pro-

duktivitetseffekter via kapitalintensiteten tenderar minska, att

medan deras effekter via den tekniska utvecklingen ökat. Eko-

nom-historikern Paul David hävdar t.ex TFP i att genomsnitt

står för så mycket två tredjedelar arbetsproduktivitesom av

5David Invention tens ökning i USA under 1900-talets

and Accumulation Andra undersökningar ger andra resultat. William Baumol in Americas Econohar givit bred översikt över undersökningsresultaten för mic Growth i en

Brunner och några de ledande industriländerna. Den återges tabell av som

Meltzer red In- 10.1. Resultatet är, att runt 40 procent arbetsproduktiviteav ternational Orgatens tillväxt härrör från ökad kapitalintensitet och nization, National resten -

Policies and Deve- alltså uppemot 60 arbetsproduktivitetens tillväxt procent av lopment, North kan hänföras till annat än ökade kapitalinsatser, dvs till TFP. Holland 1977. Det är intressant att det land haft den snabbaste arbetssom

produktivitetstillväxten under de 100 åren, Japan, ock- Senaste

så är det land där kapitalintensiteten förklarar den minsta

andelen, medan TFP-andelen det brukar kallas teknisk - som

utveckling är störst.

-

Vi vill påminna om att TFP definieras såsom allt inte som är

direkt hänförligt till direkta faktorinsatser. Det betyder att

effekter organisatoriska förändringar, ökade

av kunskaper och förbättrad allokeringseffektivitet också

ingår i denna term.

Japans höga TFP-värden innebär helt enkelt där lycatt man

kats i rad dessa avseenden. Samtidigt har den japanska en av

Kapitalbildningen 231

investeringstakten varit snabb, vilket bör ha medfört att även den tekniska utveckling ligger i investeringar bör ha varit som snabb. Kvar står dock att stegrad kapitalintensitet i genomsnitt tycks förklara runt 40 procent tillväxten i arbetsprodukav tiviteten i västländerna under de hundra år som föregick oljekriserna och 1970-talets produktivitetsstagnation. Om till man detta lägger den tekniska utveckling som förkroppsligas i inves-

framgår kapitalbildningen har stor betydelse för

teringar, att