SOU 1991:91

Forskning och utveckling för totalförsvaret : kartläggning och probleminventering : delbetänkande

Till statsrådet och chefen för ägii99l=9l försvarsdepartementet

Genom beslut den 30 maj 1991 (dir. 1991:43) bemyndigade regeringen chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Roine Carls- son, att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av forskning och utvecklingsarbete för totalförsvaret.

Med stöd av detta bemyndigande förordnade departementschefen den 24 juni 1991

- som särskild utredare teknologie licentiaten Göran Franzén, - som sakkunniga departementssekreteraren Björn Brandt, universi— tetsdirektören Ingrid Cassel, departementssekreteraren William Ingberg och departementssekreteraren Kaj Persson, - som experter överingenjören Hans Elger, kommendörkaptenen Johan Forslund, numera avdelningschefen Bo Richard Lundgren och överingenjören Lennart Lundh, — som sekreterare filosofie licentiaten Sten Ahlbom och departe— mentssekreteraren Kjell A. Jonasson.

Vi har tagit namnet 1991 års försvarsforskningsutredning (FFU 91).

Vi överlämnar härmed delbetänkandet (SOU 1991 :91) Forskning och utveckling för totalförsvaret — kartläggning och probleminventering. Vårt arbete fortsätter enligt direktiven.

Stockholm i oktober 1991

Göran Franzén

Sten Ahlbom

Kjell A. Jonasson

Inntehållsförteckning ?OUthfål :91 nne

Sammanfattning

1 Bakgrund 15 1 . 1 Utredningsuppdraget 15 1.2 Tidigare ställningstaganden 18 1.3 Avgränsning och definitioner 19 1.4 Arbetets bedrivande 22 2 Internationell utveckling av betydelse för det svenska totalförsvaret och dess forskning och utveckling 24 2.1 Säkerhetspolitisk utveckling, försvarssatsningar och ny teknik 24 2.2 Kapacitet för forskning, utveckling och produktion

av försvarsmateriel 27

3 2.3 Militärteknisk utveckling 29

3 Utveckling inom den svenska försvarssektom av

betydelse för dess forskning och utveckling 34 3.1 Statsmaktemas inriktning i stort 34 3.2 Ökad komplexitet i försvarets system 36 3.3 Ledningsorganisationens förändring 39 3.4 Försvarsindustrins ändrade villkor 41 3.5 Uttalade behov av och satsningar på forskning och

utveckling 47 4 Nuvarande forskning och utveckling för

totalförsvaret 52 4.1 Viktigare myndigheter i försvarets system för

forskning och utveckling 52 4.2 Gemensam försvarsforskning m.m. 54 4.3 Forskning OCh utveckling finansierad över de

militära materielanslagen 62 4.4 Industrins egen kompetensutveckling 81 4.5 Forskning och utvecklingsarbete för totalförsvarets civila del

SOU 1991191 5 Forskning vid universitet och högskolor av betydelse Innehåll för totalförsvaret 89 5.1 Universiteten som rekryteringsbas 89 5.2 Samverkan mellan universiteten och försvaret 90 6 Forskning och utvecklingsarbete för försvaret i andra länder 94 6.1 Inledning 94 6.2 Försvarsforskning i andra länder 94 7 Viktiga problemområden 97 7.1 En preliminär värdering 97 3 7.2 Materielanskaffningsprocessen 98 , 7.3 Säkerhetspolitiska prioriteringar och behovet av 3 forskning och utveckling 100 3 7.4 Modeller för statligt stöd till industrins 3 teknologiförsörjning 102 3 7.5 Värdet av strategiska forskningsinsatser 104 1 7.6 Försvarsforskning och tekniskt kunnande som stöd ' för totalförsvarets studier, planering och ledning 107 7.7 Avgränsning av gemensam försvarsforskning 109 7.8 Självständighet eller kundstyming 110 3 7.9 Principer för avvägning och dimensionering 112 ; 7.10 Försvarsforskning och högre utbildning inom totalförsvaret 1 13 7.11 Ökat nyttjande av universitet och högskolor 114 3 7.12 Ökad utlandssamverkan 115 1 8 Fortsatt arbete 116 3 8.1 Inledning 1 16 3 8.2 Forskningsdirektiven 1 16 3 Referenser ] 19 3 3 Bilaga 1 Utredningens direktiv 121 * Bilaga 2 Referat av vissa riksdagsbeslut om försvarsforskningen 136 Bilaga 3 Critical Technologies Plan 141 Bilaga 4 Försvarsforskning i andra länder

Sammanfattning 3 fattning

Dagens forskning och utveckling inom totalförsvaret

Sverige lägger varje år ned cirka 10 % av försvarsanslagen på forskning och utveckling för att göra försvaret mer effektivt. En tung post i denna satsning utgörs för närvarande av utvecklingen av J AS 39— Gripen.

De grundläggande motiven för försvarets forskning och utveck- lingsarbete står att finna i den internationella och krigshistoriska erfarenheten. Kvaliteten hos i krig deltagande förband och system och förmågan att taktiskt utnyttja dem och exploatera nya tekniska möjlig- heter har ofta varit avgörande för utgången och för möjligheterna att begränsa egna förluster. Som en del av den svenska alliansfria säkerhets- politiken har vi sedan lång tid genom att satsa på forskning, utveckling och en inhemsk försvarsindustri velat säkerställa en självständig förmå- ga att skapa ett slagkraftigt och effektivt totalförsvar.

Föregående budgetår satsades inom totalförsvaret cirka 3,5 miljar- der kr. på utveckling och forskning. Cirka två tredjedelar av detta belopp avsåg direkt utveckling av försvarsmateriel vid svenska systemsamman- hållande industrier, s.k. objektbunden utveckling. Staten, den ende inhemske kunden, beställer genom FMV och finansierar i regel separat över försvarsmaktens materielanslag produktutveckling av försvarsma- teriel. Inom de flesta andra sektorer i samhället finansierar industrin själv sina utvecklingsprojekt och får sina kostnader täckta via ett högre pris på produkten.

Huvuddelen av försvarets forskning och utveckling är således knuten till konkreta materielprojekt. Den resterande tredjedelen satsas på provning och på verksamhet som syftar till att skapa kunskap om egna och andra länders möjligheter att använda ny teknik för försvarstillämp- ningar, att utröna hur nya lösningar kan nyttjas taktiskt och operativt samt att göra totalförsvaret effektivt i mer än materiellt hänseende.

Dessa mer generella satsningar sker genom FMV, FOA och myndigheter inom civilt försvar.

FMV lägger inom ramen för försvarsmaktens materielanslag uppdrag omfattande knappt 300 miljoner kr per år på sin egen provnings-

SOU 1991:91 Sammanfattning

organisation och uppdrag avseende teknikutveckling omfattande knappt en halv miljard kr. per år på främst industrin.

FOA ansvarar för totalförsvarets gemensamma program för försvarsforskning, som likaså omfattar knappten halv miljard kr. per år. Gemensam försvarsforskning satsas till största delen inom det militära försvarets funktioner för konventionell krigföring, men omfattar också skydd mot icke konventionella stridsmedel, det samlade totalförsvarets och det civila försvarets funktion samt totalförsvarets verksamhet i fred.

Det civila försvarets myndigheter lägger därutöver själva ut uppdrag på forskning och utveckling omfattande cirka 30 miljoner kr. per år.

Det bör i sammanhanget vidare noteras att försvarsindustrin gör avsevärda egenfinansierade, strategiska satsningar på kompetensut- veckling , ny teknik och nya processer.

Köparkomp .

FoU inom totalförsvaret Köparkompetens (anskaffning, 1 Objektbunden utveckling (FMV) forskning och utveckling) 2 Provning (FMV) 6 Teknisk personal vid FMV 3 FMVs uppdrag teknikutveckling 7 Tekniska konsulter vid FMV (Finan- 4 Gemensam försvarsforskning sieras inom försvarsmaktens materiel- 5 FoU finansierad av civilt försvar anslag, varav kolumn 1-3 utgör en del)

Diagram Statliga utgifter 1990/91 för forskning och utveckling samt teknisk köparkompetens inom totalförsvaret.

Utöver att avdela resurser för att genomföra forskning och utveck- ling satsar försvaret avsevärda medel på att kunna styra anskaffning av materiel och därtill knuten forskning och utveckling genom att ha egen

teknisk kompetens för att vara en kompetent köpare. Teknisk kompetens erfordras också för att leda vidareutveckling, vidmakthållande och underhåll av befintlig materiel. Årligen satsas sålunda cirka 900 miljoner kr. på teknisk personal vid FMV. FMV köper också över försvarsgrenamas materielanslag tekniska konsulttjänster för cirka 800 miljoner kr. per år som ett led i materielanskaffningen. Den del av dessa tjänster som avser forskning och utveckling finansieras inom ramen för ovan angivna belopp för objektbunden utveckling och teknikuppdrag.

Förändrade förutsättningar

Förutsättningarna för totalförsvarets forskning och utveckling håller nu på att förändras i ett antal väsentliga avseenden.

Den säkerhetspolitiska situationen har radikalt förändrats. I de flesta länder minskar de militära styrkorna. För de styrkor som bibehålls läggs internationellt stor vikt vid god ledning, rörlighet, slagkraft och allsidig användbarhet. Forskning och utveckling synes fortfarande ha relativt hög prioritet.

Försvarsindustrin internationellt och nationellt genomgår en kraf- tig omstrukturering och bantning. I USA upplever flera stora företag betydande svårigheter. Trots det har försvarsindustrin i USA fortfaran- de en världsledande ställning. I Europa finns en politisk strävan och ett samarbete mellan regeringar för att stärka den europeiska försvarsindu- strin i förhållande till USAs. Detta i kombination med den krympande marknaden har lett till en snabb omstrukturering, där samgåenden och uppköp kombinerade med neddragningar samt projektsamarbete mellan företag har fått stor omfattning. Sambandet stärks också mellan militära och civila tillämpningar.

Militärtekniken blir alltmer komplex. Stora system utvecklas genom att en mängd speciella tekniker från olika områden anpassas och nyttjas för militära tillämpningar. Samtidigt sker långsiktiga satsningar på teknikutveckling inom kritiska områden i stora program, i USA ett nationellt och i Europa ett multinationellt inom IEPG (Independent European Programme Group).

Inom det svenska försvaret aviseras stora strukturella förändring- ar, utöver vad som nyligen beslutats. Genom att framför allt utvecklings- uppdragen minskar har försvarsindustrin svårigheter att trots genom- förd strukturomvandling bibehålla sin teknologiska kompetens och kapacitet.

Alla dessa förändringar motiverar en översyn av totalförsvarets

SOU 1991 :91 Sammanfattning

SOU 1991:91 Sammanfattning

verksamhet inom forskning och utveckling. Mot bakgrund av den kartläggning av området som vi presenterar i detta delbetänkande har vi identifierat bl.a. följande frågor, som vi avser att belysa i utredningens andra fas. Enligt våra direktiv skall vi därvid ej behandla FMVs uppdrag avseende objektbunden utveckling.

De olika frågorna indikerar inom vilka områden och med vilka kriterier som vi anser att ambitionssänkningar och kostnadsreduktioner kan åstadkommas. Vi har dock ännu inga konkreta förslag i dessa hänseenden , utan frågorna utgör vårt förslag till inriktning av det fortsatta arbetet.

Forskning och tekniskt kunnande som stöd för materielanskaff- ningsprocessen

Den ekonomiskt dominerande delen av den verksamhet vi skall se över avser det tekniska kunnande som på olika vägar tillförs materiel- anskaffningsp rocessen. Väsentliga aktörer på detta område är industrin (leverantören), FMV (kunden) och den gemensamma försvarsforsk- ningen. En uppdelning finns i tekniskt kunnande som stöttar kunden och sådant som stöttar leverantören.

Det är enligt vår uppfattning angeläget att söka finna lösningar, där det tekniska kunnande som utvecklas i landet kan komma till ett bättre gemensamt och mer effektivt utnyttjande vid såväl myndigheter som industri. Den gemensamma försvarsforskningen bör i större utsträck- ning än för närvarande kunna stötta industrin, samtidigt som den senare bör kunna utnyttjas mer i myndigheternas studier. Satsningar på försvarsteknisk kompetens i landet bör göras så att vi bättre kan dra nytta av internationell samverkan. Hänsyn bör också tas till de ökade möjligheterna att dubbelutnyttja avancerade tekniker för både militära och civila ändamål.

Statsmakterna har gjort allmänna prioriteringar av vilka kompeten- ser och produktionsresurser som av säkerhetspolitiska skäl är angelägna att bibehålla inom landet. Dessa prioriteringar kommer bl.a. till uttryck genom den vikt statsmakterna och ÖB tillmäter olika typer av inhemsk försvarsindustri. Inom många områden blir det långt mellan anskaff- ningarna. Studieuppdrag eller forskning kan då behöva övervägas i mellanperioden för att bibehålla och vidareutveckla kompetens och kapacitet, som det är viktigt att ha i landet. Vi gör följande tolkning av vilken innebörd statsmakternas allmänna prioritering bör ha för statliga satsningar på forskning och teknikutveckling.

Särskilt angeläget är det att ha inhemsk kompetens inom telekrig- föring. Nära knutet till detta område och också angeläget att behärska inom landet är teknik för "intelligens" i försvarssystemen genom sensorer, robotar, styrd ammunition och kommunikationer som kan fungera under störda förhållanden. Det är dock nödvändigt att också eftersträva utlandssamarbete inom dessa områden. Än viktigare är utlandssamarbete och sambruk av resurser med civila tillämpningar när det gäller teknik för stridsflygplan och stridsfartyg. När det gäller vapen, ammunition och stridsfordon bör statliga tekniksatsningar främst syfta till att värdera utvecklingen inom området , att besitta en god köparkom- petens och att kunna vidmakthålla befintliga system. Det måste dock inom alla områden finnas sådan kompetens att materielen oberoende av omvärlden kan nyttjas i kris och krig.

Vi avser att i vårt fortsatta utredningsarbete närmare pröva vilka strukturförändringrar som kan göras och vilka former som kan finnas för att göra materielanskaffningsprocessens teknikförsörjning mer ef- fektiv. Det är inte längre möjligt att inom landet behärska alla områden lika väl. Prioriteringar bör göras mot bakgrund av säkerhetspolitiska och försvarspolitiska målsättningar. Samtidigt bör försvarets satsningar ske med anknytning till landets allmänna satsningar på teknisk förnyelse och stöd till industriell utveckling.

Forskning och tekniskt kunnande som stöd för totalförsvarets studier, planering och ledning

Forskning och tekniskt kunnande spelar en väsentlig roll för att bidra till att inrikta totalförsvarets utveckling. Forskare och tekniker medverkar i och lämnar underlag till centrala stabers och myndigheters studier och värdering av olika tänkbara utformningar av funktioner, förband och system. Förändringarna i totalförsvarets omvärld och planeringssituation påverkar vilka frågeställningar som är mest aktuella att belysa. Villkoren för samarbetet förändras också genom ledningsor— ganisationens förändring inom totalförsvaret.

I vårt fortsatta utredningsarbete avser vi att granska tillgängliga kompetenser och kapacitet för att medverka till inriktning och styrning av totalförsvarets utveckling. Frågan är om kunnande och kapacitet vid FOA, FMV, FFA, högskolorna och industrin på ett rimligt sätt svarar mot den förväntade efterfrågan från försvarets myndigheter och de problemområden som kan förutses. Kunskaper behövs från en mängd olika områden för att försvaret skall kunna utvecklas och anpassas till

SOU 1991 :91 Sammanfattning

SOU 1991191 nya förutsättningar, så att det på ett effektivt sätt kan lösa sina uppgifter, Sammanfattning om det skulle sättas på prov. Ambitionsnivåer måste anpassas och

prioriteringar ske så att de mest angelägna behoven av kunskap tillgodoses.

Självständighet eller kundstyrning

Hur forskningens krav på självständighet å ena sidan och kunder- nas och marknadens efterfrågan å den andra skall vägas mot varandra vid organisation och styrning av forskning och utveckling är ett återkommande debattämne i forsknings-, teknik- och industripolitik. Totalförsvarets forskning och teknikutveckling intar en mellanställning mellan universitetens självständighet och industrins marknadsoriente- ! ring.

I vårt fortsatta utredningsarbete avser vi att diskutera försvars- forskningens grad av självständighet, styrformer och olika myndighe- ters och industrins roller bl.a. mot bakgrund av hur vi bedömer att verksamheten i olika avseenden fungerar idag. Därvid planerar vi bl.a. , att söka utvärdera hur den nyligen stärkta programfunktionen för 3 gemensam försvarsforskning har fungerat. En faktor av betydelse är också ledningssystemets fortsatta utveckling i stort inom totalförsvaret.

Principer för avvägning och dimensionering

Enligt våra direktiv skall vi i vårt fortsatta arbete lämna förslag till hur forskning och icke objektbunden utveckling inom totalförsvaret bör inriktas och redovisa konsekvenserna av ett antal olika ekonomiska ramar för verksamheten.

En utgångspunkt för våra fortsatta värderingar av detta slag utgör givetvis statsmakternas allmänna säkerhets- och försvarspolitiska prio- riteringar. Därutöver bör enligt vår uppfattning jämförelser göras med liknande verksamheter i andra länder och andra sektorer. Likaså bör erfarenheter och kunskaper från universitetens forskning om forsk- ningspolitik och från andra utredningar om åtgärder för att främja ; landets tekniska och industriella utveckling kunna utnyttjas.

En annan utgångspunkt bör enligt vår mening vara det värde som olika intressenter tillmäter forskning och teknikutveckling inom det område som insatserna avser att stödja. Insatsernas kostnad bör på något sätt relateras till förväntad nytta.

Försvarsforskning och högre utbildning inom totalförsvaret

Till skillnad från vad som är fallet vid universitet och högskolor i övrigt i samhället sker den högre utbildningen inom totalförsvaret i huvudsak åtskild från forskningen. Enligt vårt bedömande är detta till men för kvalitet och djup i både utbildningen och forskningen. Försvars- forskningen bör i större utsträckning kunna medverka till kvalificerad utbildning inom totalförsvaret.

Inom försvarsmakten genomförs för närvarande en utredning med uppgift att föreslå åtgärder för att öppna försvarets högre utbildning mot forskningsvärlden. Ett delbetänkande förväntas till nyåret 1992. Vår egen utredning kan ha anledning att mot bakgrund härav ytterligare penetrera frågan om samband mellan försvarsforskning och försvarets högre utbildning.

Ökat nyttjande av universitet och högskolor

För försvarets myndigheter och försvarsindustrin spelar den bas som universitet och högskolor utgör för kunskap och utveckling en stor roll inom många olika ämnesområden. Framför allt är det av stor betydelse att högskolan kan förse försvarssektorn såväl med grundutbil- dad som forskarutbildad personal. Det är också väsentligt att den högteknologiska försvarssektorn kan tillvarata den forskning och ut- veckling, som bedrivs vid de tekniska högskolorna inom områden med snabb utveckling och där forskningen har god internationell standard. Därutöver bör högskolan kunna bidra med olika former av insatser inom forskning och utveckling samt uppdragsutbildning, som mer direkt riktas mot försvarssektorn.

En ökad samverkan i forskningshänseende mellan försvarssektorn och landets universitet och högskolor synes möjlig och önskvärd i ett antal avseenden. Högskolan kan eller 'vill dock 'i regel inte åtaga sig att självständigt genomföra insatser, som omfattar flera ämnesområden och som kräver god kännedom om totalförsvaret och dess problem. Det måste handla om samverkan mellan försvarets egen verksamhet och forskning vid högskolan. Ett utökat nätverk av kontakter synes avgöran- de för ett kontinuerligt och bättre kunskapsflöde från högskolan till försvarets mer tillämpade verksamheter och för att inom universitet och högskolor sprida kännedom om totalförsvarets problem. För långsiktiga insatser inom för försvaret viktiga teknologiområden bör högskolan kunna medverka. Likaså bör en utökad samverkan kunna ske inom vissa

SOU 1991 :91 Sammanfatming

SOU 1991 :91 Sammanfattning

medicinsk-biologiska, beteendevetenskapli ga och samhällsvetenskapli-

ga områden. Det fortsatta utredningsarbetet bör leda fram till förslag om former och områden för ett ökat samarbete.

Ökad utlandssamverkan

I vårt fortsatta utredningsarbete avser vi att särskilt uppmärksam- ma frågor om utlandssamarbete. Det finns anledning att mot bakgrund av bedömningar av hur detta hittills fungerat inom olika delområden och de delvis nya förutsättningarna söka finna former för att stärka och förbättra det framtida samarbetet med utlandet. EES-avtalet och arbetet med en ny lagstiftning om krigsmaterielexporten bör därvid kunna vara utgångspunkter.

SOU 1991:91 Bakgrund Kapitel ]

1 . 1 Utredningsuppdraget

Direktiven (dir. 1991:43) till utredningen beslöts vid regerings- sammanträde 1991-05-30. Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet R. Carlsson, föreslog att en särskild utredare tillkallas, med uppgift att göra en samlad översyn av forskning och utvecklingsarbete för totalför- svaret. Sammanfattningsvis anförde han bl.a. följande.

Forsknings- och utvecklingsverksamhetens mångskiftande karak- tär och de många beställarna och entreprenörerna gör att särskilda insatser är angelägna för att skapa en samlad överblick över området.

Inom en mängd områden förändras nu de långsiktiga förutsättning- arna för totalförsvarets forskning och utvecklingsverksamhet:

- Avspänningen i Europa leder till konkreta nedrustningsåtgärder. Kvaliteten på ny materiel utomlands kan dock fortfarande bli hög. - Den fortskridande ekonomiska integrationen och Sveriges anslut- ning till EG påverkar också totalförsvarets villkor. - Erfarenheterna av kriget i Persiska viken, främst vad gäller mili- tärteknikens betydelse, väntas påverka försvarets utveckling i många länder. - Återhållsamhet med försvarsanslag kan förväntas i Sverige och därmed ökad kostnadspress på alla myndigheter. - Fortsatt omstrukturering av det svenska militära försvaret mot mindre kvantitet och högre kvalitet kan förutses. - En ökad tonvikt läggs på luftförsvar. - Till följd av kostnadspressen väntas modifieringar, ombeväpningar och moderniseringar få ökad betydelse. - På sikt väntas svensk försvarsindustri krympa. Kvarvarande indu- stri blir i ökande grad beroende av internationellt samarbete. - Den militärtekniska utvecklingen behöver i allt större utsträckning utnyttja drivkraften inom den civila sektorns teknisk-vetenskapliga utveckling.

Forskning och utveckling för totalförsvaret har flera drag som

SOU 1991291 skiljer den från motsvarande verksamhet inom andra samhällssektorer Kapitel 1 och som därför motiverat särskilda organisatoriska lösningar.Det finns också behov av nära samverkan med viss forskning bedriven vid

universitet och högskolor. För att lösa de av avnämarna angivna uppgifterna krävs följande av forskningsorganisationen:

Insikter i totalförsvarets uppgifter och funktion. Sådana insikter kan bl.a. erhållas genom att forskare deltar i studier och utred- ningar bedrivna av försvarets myndigheter.

- Ett forskningskunnande i form av kompetenta forskare och ett inflöde av kunskaper från forskningsorganisationens omvärld. - En långsiktig tillämpad forskning inom försvarsspecifika områden. - Systemorienterade insatser där kunskaper från flera teknikområ-

|

den integreras och utnyttjas för att finna nya sätt att utforma sys— tem och funktioner inom totalförsvaret.

För att avnämaren av forskning och utveckling skall kunna inrikta verksamheten och tillgodogöra sig dess resultat krävs en nära kontakt mellan forskare och avnämare och en ömsesidig insikt om varandras

problem.

I det rådande statsfinansiella läget måste besparingar göras inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. Därvid måste även bespa- ringar inom forskning och utvecklingsarbete övervägas. .. Utredaren skall med utgångspunkt i en prolongerad nivå belysa konsekvenserna av en minskning av de ekonomiska resurserna för forskning och utveckling med 10, 25 resp. 40 %. Det objektbundna utvecklingsarbetet berörs inte härav, och skall i övrigt endast behandlas i de fall detta särskilt anges i det följande.

Inledande uppdrag Utredaren skall

- göra en sammanställning av totalförsvarets nuvarande forskning och utvecklingsarbete (inklusive det objektbundna utvecklingsarbe- tet) vad gäller inriktning, omfattning, finansiering, ledning och organisation. . . , — mot bakgrund av de förändrade förutsättningarna och den minsk- ning av resurserna för forskning och utveckling som skall belysas,

redovisa den forskning och utveckling som totalförsvarets myndig-

heter anmält behov av eller de områden i övrigt där från totalför-

svarets utgångspunkt forskning och utveckling enligt utredarens preliminära mening är angelägen,

- översiktligt belysa internationella utvecklingstendenser av intresse för Sverige, - redovisa i vilken utsträckning en för totalförsvaret relevant forsk- ning bedrivs vid universitet och högskolor samt vilket samarbete som förekommer, - ta del av direktiven för anslagsframställningar i fråga om forsk- ning för budgetåren 1993/94-1995/96 och överväga i vilken ut- sträckning och på vilket sätt de bör tillämpas på myndigheter som berörs i denna utredning, - redovisa inom vilka områden som ambitionssänkningar och kost- nadsreduceringar kan åstadkommas, - lämna förslag till inriktning av det fortsatta arbetet.

Dessa inledande uppdrag skall redovisas senast 1991-11-01.

Fortsatt arbete

Med utgångspunkt i utredarens redovisning 1991-11-01 kan reger- ingen komma att meddela kompletterande direktiv.

Inriktningen för utredarens fortsatta arbete skall - intill dess eventuellt ytterligare direktiv har meddelats - vara följande.

Utredaren skall

- lämna förslag till hur försvarsforskningens inriktning och omfatt— ning bör anpassas till de pågående förändringarna, - bedöma vilka kompetenser som för Sverige är långsiktigt viktiga samt omfattningen av dessa kompetenser, - lämna förslag till metoder för styrning och finansiering av för- svarsforskningen, - belysa konsekvenserna av en ökad efterfrågestyrning och samti- nansiering med andra forskningsfinansiärer, - lämna förslag till förändringar i organisationen för ledning och genomförande av totalförsvarets forskning och utvecklingsarbete, bl.a. mot bakgrund av den minskning av resurserna för forskning och utveckling som skall belysas, — belysa för- och nackdelar med två huvudaltemativ för försvars-

forskningens organisation. I det ena alternativet skall en riktlinje vara att FOA även fortsättningsvis är huvudproducent för totalför-

SOU 1991:91 Kapitel 1

SOU 1991 :91 svarets tillämpade forskning. I det andra alternativet skall inrikt- Kapitel I ningen vara att försvarsforskningen förläggs till universitet och högskolor, - med ledning av slutsatserna av dessa båda huvudalternativ föreslå en framtida struktur för totalförsvarets forskningsverksamhet, - i sitt arbete samråda med utredningen om totalförsvarets lednings- organisation och myndighetsstrukturen inom försvarsdepartemen- tets verksamhetsområde.

Utredaren skall slutredovisa uppdraget senast 1992-06-15.

De fullständiga direktiven finns i bilaga 1.

1.2 Tidigare ställningstaganden

Riksdagen har vid åtskilliga tillfällen under de senaste decennierna beslutat om försvarsforskningen, utöver den årligen återkommande budgetbehandlingen. Ett referat av de viktigaste besluten, med undantag för lokaliseringsbesluten, finns i bilaga 2.

Delprogrammet och anslaget Gemensam försvarsforskning, lik- som FOA:s nuvarande organisation i stort och samlade programansvar för delprogrammet, infördes i början av 1970-talet. FOA tillhörde då försvarsmakten och det nya anslaget skulle ingå i den militära utgiftsra- men. ÖB's direktivrätt gentemot FOA vad gäller programplan och anslagsframställning preciserades.

I början av 1980-talet beslöts att totalförsvarets myndigheter skulle få likställdhet i inflytandet över forskningens inriktning. FOA flyttades ut ur försvarsmakten. Ett nytt 1 OOO-kronorsanslag skapades, utanför den militära utgiftsramen, för FOA:s intäktsfinansierade uppdragsverk- samhet.

Under våren 1991 beslöts att anslaget Gemensam försvarsforsk- ning fr.o.m. budgetåret 1992/93 skall finansieras utanför den militära utgiftsramen, och att ÖB gentemot anslaget inte skall ha till uppgift att avväga resursbehoven eller i övrigt ha någon programsamordnande roll. & Beslutet har dock ännu inte föranlett någon ändring av instruktionen för FOA. ?

I samband med de allmänna forskningspolitiska besluten 1984, i 1987 och 1990 har det förhållandet att försvarsforskningen utgör en stor del av den statligt finansierade forskningen samtidigt som den i ringa 3 grad utförs vid universitet och högskolor kommenterats och på senare '

tid ifrågasatts. Det är en bakgrund till utformningen av direktiven till vår utredning.

I 1987 års försvarsbeslut angavs vissa försvarsindustripolitiska ambitioner och riktlinjer. Under våren 1989 tillfördes det militära försvaret ekonomiska resurser i syfte att bevara de försvarsindustripo- litiska ambitionerna i avvaktan på det då planerade försvarsbeslutet 1991. Sedan det visat sig ogörligt att fatta ett sådant beslut begränsades under våren 1991 de försvarsindustripolitiska ambitionerna något, i jämförelse med 1987 års försvarsbeslut. De gällande ambitionerna och riktlinjerna redovisas i det följande, se kapitel 3.

1.3 Avgränsning och definitioner

Den allmänna innebörden av forskning anges t ex som sökandet efter (för den forskande) ny kunskap. Kanske kunde man med forskning och utveckling mena människans ansträngningar att förändra sin värld genom att söka ny kunskap, bevara den och sprida den. Med den nya insikten kan hon på något sätt förändra sin föreställningsvärld eller skapa nya eller förändrade metoder eller rutiner, strategier, färdigheter, processer eller produkter.

Gamla kunskaper kan genom efterforskning återupplivas. Sam- manställning och bearbetning av tidigare känd kunskap kan innebära att ny kunskap genereras o s v. Exakta definitioner är svåra att göra och kanske inte heller meningsfulla annat än i semantiskt - filosofiska sammanhang.

OECD har infört en nomenklatur för forskning och utveckling - FoU - för att kunna särskilja olika verksamheter. Denna indelning används regelmässigt av berörda svenska myndigheter om än med varierande gränsdragningar och kommer därför användas i utredning- en. Indelningen är följande:

- grundforskning - riktad grundforskning - tillämpad forskning - utveckling

Användningen inom svenska försvaret av OECDs definitioner är inte likformig över alla organisationsgränser. FMVs nomenklatur är exempelvis nära relaterad till budgetprocessen. Förberedande utveck-

SOU 1991:91 Kapitel I

SOU 1991Z91 ling eller forskning som syftar till att fördjupa kunnandet inom ett Kapitel 1 (teknik-)område utan att man ser någon direkt koppling till ett pågående eller planerat materielobjekt, eller som är av värde för flera objekt, rubriceras i regel av FMV som icke objektbunden utveckling. Uppdra— gen placeras huvudsakligen vid industri, FOA eller universitet/högsko- la. FOA och universiteten benämner därvid ofta uppdragen tillämpad forskning.

Nya koncept till systemlösningar som kan bli aktuella för anskaff— ning, får ofta en djupare belysning genom att FMV lägger ut studieupp— drag eller själva medverkar i s k studiegrupper vari personal från FMV, staber, FOA, eller industri kan ingå. Studieuppdrag kan läggas på flera medverkande parter parallellt för att t ex hålla konkurrensen mellan olika industrier levande. Även utländska företag kan medverka i studierna eller bidra genom att offerter infordras på färdig materiel.

Utvecklingsprojekt som visserligen utvecklas och konstrueras så som man tänker sig att en serieprodukt skulle kunna se ut, men som är avsedda att användas vid realiserbarhetsbedömning, prov och utvärde- ring går ofta under beteckningen icke objektbunden utveckling eller forskning och prov.

Utveckling av materiel till serieprototyputförande och som finns i anskaffningsplaner och offererats av industri i aktuellt antal räknas till objektbunden utveckling.

Uppenbarligen finns här gråzoner och överlapp som uppstår på grund av olika praxis och kanske av budgettekniska skäl. De siffror som anges för kostnader fördelade på olika faser av forskning och utveckling 3 är därför svåra att använda i jämförelser över tid eller mellan organisationer.Dock är kostnaderna i större block för uppdrag genom- förda av FMV med konsulter, FOA och industri i stort tämligen tydliga över åren. Kostnaden för egen utveckling inom industrin är inte alltid möjlig att avgränsa. .

Ibland finns det anledning att diskutera FoU ur andra synpunkter för att fördjupa förståelsen för olika aktiviteter. Andra indelningsgrun- der kan därför vara intressanta. Aktiviteternas syfte kan t ex vara grund för en indelning som relaterar exempelvis till budgetrubriker. Så 3 används i de amerikanska forsknings- och utvecklingssammanhangen inom försvaret - Research, Development, Test and Evaluation inom : Department of Defence - en struktur enligt följande :

- exploratory development

3 - research 3 - advanced technology development 3

— advanced development - engineering development — operational systems development

De tre första punkterna kallas sammanfattande för Science and Technology Program.

Viktigt ur utredningens synpunkt är också att identifiera den mestadels ämnesbundna någon gång tvärvetenskapliga forskning, som huvudsakligen bedrivs vid våra universitet och högskolor och som kan ha stor betydelse för försvaret. Den syftar dels till att nå fram till vetenskapligt intressanta resultat dels till att utveckla den högre utbildningen.Man forskar inom denna ram både mot i tiden näraliggan- de och angelägna tillämpade mål såsom exempelvis HIV- och AIDS- forskningen, men i allmänhet mot mer långsiktiga, inomdiciplinärt intressanta mål, som exempelvis forskning kring interstellär materia.

God forskning är en nödvändig del av inträdesbiljetten till det utbyte med den internationella gemenskapen, som är ett så viktigt inslag inom den öppna forskningen.

Den internationella vetenskapliga världen ansvarar för att inomdi- ciplinärt garantera den vetenskapliga kvaliteten och i viss mån också halten av den forskning man publicerari internationella tidskrifter. Detta kvalitetsmått är en utomordentligt viktig grund för den högre undervis- ning som bedrivs med anknytning till forskningen och med forskarme- riterade lärare. För samhällets i övrigt behov av forslming och utveck- ling är tillgången på välutbildade människor av avgörande betydelse; kontakten med forskningen i stort är viktigare än enskilda forsknings- resultat inom landet.

Det förtjänar redan här att påpekas att mycket av FOAs verksamhet vid sidan av tillämpad forskning idag består av studier, utredningar och utvecklingsbetonat (explorative development) arbete. Beroende på totalförsvarets efterfrågan skiftar karaktären på verksamheten mycket från avdelning till avdelning och från institution till institution. De tekniskt inriktade avdelningarna bedriver förhållandevis lite forskning som ger akademisk meritering; få doktorerar inom FOA 2 och 3. Detsamma kan sägas om FOA 1 som huvudsakligen är metodtillämpan- de och analytisk i sin verksamhet. B- och C-stridsområden vid FOA 4 drivs däremot med stor andel forskarmeriterade medarbetare och har därmed en större och naturligare kontaktyta mot universiteten. Motsva- rande kan sägas om delar av den humanvetenskapliga verksamheten vid FOA 5.

Naturligen förhåller det sig så att kunskapsområden, som bearbe-

SOU 1991291 Kapitel ]

SOU 1991191 tats under lång tid utan att några större genombrott ägt rum under annat Kapitel 1 än i ett tidigt skede, inte längre är lika forskningsintensiva utan mer inriktade på att överföra kunskapen till allt bättre användning.

Behovet av förändring och anpassning av försvarets presumtiva förmåga bedöms bl a genom analys gentemot en hotbild och en prognos av förändringarna i denna. För att tillgodose möjligheterna att anskaffa erforderlig materiel lägger försvaret som enda kund inom landet ut separata utvecklingsuppdrag på industrin. Forsknings- och utvecklings- kostnadema, som till endast ringa del reduceras genom försvarsindu- strins export, redovisas och behandlas därigenom på ett annat sätt än motsvarande verksamhet inom andra sektorer av samhället. Där slås oftast dessa kostnader ut på produkterna. Jämförelser av kostnader för forskning och utveckling blir därför— lätt skeva. Försvarets kostnader ser ut att vara oproportionellt höga genom att produktutvecklingen särfinan- sieras.

Begreppen program- och produktionsansvar förekommer i betän— kandet. Med program avses de (konkreta) mål en produktionsansvarig skall uppnå inom programmets tids- och kostnadsramar. Programansva- rig har att formulera programmets innehåll. Överordnad instans faststäl- ler programmet efter justeringar i en dialog med programansvarig myndighet. Program- och produktionsansvar tillämpas allmänt inom försvaret och även för den gemensamma försvarsforskningen.

1.4 Arbetets bedrivande

Arbetet med delbetänkandet har bedrivits på följande sätt. Till närmast berörda myndigheter och företag har vi skriftligen ställt ett antal frågor med anknytning till vårt inledande uppdrag enligt direktiven. Fyra myndigheter, ÖB, ÖCB, FMV och FOA, har inför utredningen redovisat sin syn på frågorna. FMV och FOA har speciellt för utredning- en utarbetat skriftligt underlag.

Utredaren har vidare fått underlag för sitt arbete genom samtal med överbefälhavaren samt cheferna för FMV och FOA. Besök har skett vid försvarsgrenarna, huvudavdelningar vid FMV (A, M, F) och FOA : (1-5), FortF , MHS, FFA, SRV och SPF. Visst underlag har inhämtats i från RRV. .

Diskussioner har förts med företrädare för Chalmers tekniska _ högskola, Linköpings och Umeå universitet. 3

Besök har vidare skett vid Ericsson Radar Electronics, NobelTech, 3 Saab-Scania Flygdivisionen, Saab-Scania Combitech och Swedish Ord- , nance. Diskussioner har också skett med försvarsindustriföreningen och 3

företrädare för IVA och ledningen för forsvarets forskningsinstitutt (FFI) i Norge.

Utredaren har samrått med utredningen om totalförsvarets led- nin gsorganisation och myndighetsstrukturen inom försvarsdepartemen- tets verksamhetsområde samt med ÖBs utredning om ett försvarsuniver- sitet.

Utredningen har utnyttjat skriftligt material från olika områden. De viktigaste dokumenten redovisas i delbetänkandets referensförteckning. Arbetstagamas huvudorganisationer på det statliga området har informerats om arbetet, och beretts tillfälle att lämna synpunkter på det.

SOU 1991 :91 Kapitel I

SOU 1991 :91 Kapitel 2

2. Internationell utveckling av bety— delse för det svenska totalförsvaret och dess forskning och utveckling

2.1. Säkerhetspolitisk utveckling, försvarssatsningar och ny teknik

Den allmänna tekniska utvecklingen och dess militära tillämp- ningsmöjligheter har sedan lång tid utgjort en betydelsefull drivfaktor för militära satsningar. Krigshistorien uppvisar många exempel på att kvaliteten hos deltagande vapensystem och förmågan att taktiskt utnyttja nya tekniska möjligheter spelar en avgörande roll för utgången och för möjligheterna att begränsa egna förluster. Inte minst demonstrerades detta i 1990-91 års Gulfkrig. I de rustningar, som pågått i de utvecklade länderna och i de europeiska militärblocken, särskilt inom NATO, har stor vikt lagts vid att utnyttja militärteknologins möjligheter vid införan- det av nya generationer av militära system. Trots att priset per enhet blivit allt högre har flertalet utvecklade länder valt att införa de mer avancerade systemen i sina arsenaler. Detta kan ses som ett uttryck för att man ansett att de mer kvalificerade systemen givit mest försvarseffekt för pengarna.

De ekonomiska ramarna för försvaret har varierat över tiden. I början av åttiotalet hade Sovjetunionen, flertalet länder inom NATO och i särskilt hög grad USA en real tillväxt av försvarsutgifterna, medan nivån stagnerade och i vissa länder minskade något i slutet av åttiotalet, för att nu under nittiotalet med dess radikalt förändrade säkerhets- politiska läge sannolikt komma att reduceras avsevärt i många länder. Under tider av real tillväxt har det funnits utrymme för att satsa på ny teknik och successivt allt modernare materiel. Nu, när det krävs reala besparingar, uppstår svårigheter att tillgodogöra sig den ökade militära effektivitet, som ny teknik alltjämt bedöms kunna ge. Detta har lett till en strävan att öka livslängder, att uppgradera och modifiera snarare än att helt ersätta gamla system med nya samt att utveckla och producera

systemen på ett mer kostnadseffektivt sätt. De totala anskaffningsvoly- merna begränsas, men man kan också iaktta en strävan att upprätthålla satsningar på forskning och utveckling.

FOA har utarbetat sammanställningar över försvarsutgifter i olika länder. I diagram 2.1 återges USAs försvarsutgifter enligt officiella budgetdokument, uttryckta i fast penningvärde och uppdelade på kost- nadsslag, under en följd av år. Kurvorna illustrerar de kraftiga variatio- nerna särskilt i anskaffningsvolymen, att man nu också räknar med ekonomiska vinster genom reduktion av de stående styrkornas storlek, men också att man relativt sett behåller en hög nivå för satsningarna på forskning och utveckling. Av analyser, som FOA gjort av FNs statistik över försvarsbudgetar, framgår att flertalet utvecklade länder, i varje fall för den period som statistiken hittills omfattar, prioriterat satsningar på forskning och utveckling.

USA: Fenmutgmer por kamma. Miljarder US D (1982 Its vilde)

* 'Drillå uh

- Personal ' - - Materielinköp

, x, .- x _ ” ./' "* — R_D,T&E/FoU

___________ MågqnjnggL _ _

Famboslad

D_iaggamll USAs försvarsutgifter. (Källa: Budget of the United States Government, Fiscal Year 1992)

Samtidigt som försvarssatsningama i det nya säkerhetspolitiska läget tenderar att minska sker en förskjutning mot nya typer av uppgifter för försvaret. Det i Europa tidigare dominerande scenariet med ett snabbt uppblossande storkrig mellan maktblocken utgör inte längre huvudsaklig grund för stridskrafternas utformning. De betydande poli-

SOU 1991:91 Kapitel 2

Kapitel 2

SOU 1991:91 tiska, sociala, ekonomiska och etniska problemen i centrala och östra Europa, Sovjetunionens uppluckring och utomeuropeiska konflikter bedöms dock av många fortfarande kunna leda till kriser, som berör stabiliteten i hela Europa. Inom NATO betonas vikten av de politiska uppgifterna och att främja en demokratisk utveckling i centrala och östra Europa. Försvaret förblir dock en omistlig del av säkerhetssystemet och skall avskräcka mot varje form av angrepp mot något medlemsland.

Tidigare utformades förbanden i första hand för att ha hög beredskap och slagkraft i Centraleuropa och för att snabbt kunna skapa en styrketillväxt. Stor vikt lades vid att ha många och tungt beväpnade markstridsförband, att kunna föra strid över stort djup, att utnyttja flygstridskrafter i stor utsträckning, att ha ett väl utbyggt och integrerat ledningssystem och en god infrastruktur. Nu läggs större vikt vid förmåga till flexibelt uppträdande, rörlighet och att kunna uppträda med multinationella styrkor, vilkas totala numerär dock kan minska. NATO betonar nu krishantering och den stora bredd, variation och oförutsäg- barhet av risker man måste ta hänsyn till. Man betonar också vikten av att planera för en förstärkning, både över Atlanten och inom Europa och för att ha kapacitet att kunna återuppbygga styrkor om det skulle komma att erfordras. Omställningen inom NATO kommer att få finansiella konsekvenser, varför organisationen för de närmaste åren inte räknar med några stora sänkningar av försvarsutgifterna. Det finns en uttalad strävan att stärka det europeiska ansvaret inom NATO. I flera euro- peiska länder finns ett ökande intresse att kunna uppträda utanför det egna området med en gemensam militär styrka inom ramen för EG eller västeuropeiska unionen (W EU). USA planerar nu för att i första hand strukturera sina styrkor för insatser utanför Europa.

Sammantaget innebär detta en utveckling mot mer begränsade styrkor, där anspråken dock är relativt höga på god ledning, rörlighet, slagkraft och förmåga till allsidig användbarhet. De nya typerna av förband och deras delvis förändrade uppgifter kommer att ställa anspråk på ny utrustning och ny taktik. Den takt med vilken förändringar i dessa avseenden kan ske understiger i varje fall i väst dock avsevärt den med vilken de politiska förändringarna har skett i öst. Osäkerheten om den långsiktiga utvecklingen är stor och i de flesta länder finns en försiktighet att vidtaga snabba förändringar i den grundläggande resurs för att trygga säkerheten som försvaret utgör.

SOU 1991:91 Kapitel 2

2.2. Kapacitet för forskning, utveckling och produk- tion av försvarsmateriel

Försvarssatsningarnas ändrade inriktning har kraftigt påverkat förutsättningarna för försvarsindustrin. I USA var försvarsindustrin under en stor del av Reagan-perioden en utpräglad tillväxtbransch, där det också gjordes mycket stora satsningar på forskning och utveckling bl. a. genom SDI, det strategiska försvarsinitiativet. Som en följd av de minskade försvarssatsningama utgör den amerikanska försvarsindustrin idag snarast en krisbransch med krympande omsättning. Industrin omstruktureras och flera mycket stora försvarsindustrier, inte minst inom flygområdet, upplever betydande svårigheter. Några stora kon- cerner drar sig helt ur försvarssektorn. Trots detta har den amerikanska försvarsindustrin fortfarande en ledande ställning inom de flesta för- svarsteknologier och vad gäller flertalet militära system.

I Sovjetunionen har efter decennier av tillväxt i försvarssatsningama stora minskningar nu skett under de senaste åren och ansträngningar görs att omställa delar av försvarsindustrin till civil produktion. Samti- digt som försvaret bantats i storlek har det emellertid också funnits starka intressenter för att inom den mer begränsade volymen skapa ett flexibelt, professionellt försvar utrustat med modern materiel. Osäkerheten måste bedömas som mycket stor om vad sommarens misslyckade kupp och den därpå följande snabba omdaningen av hela statsapparaten kommer att få för konsekvenser på det militära området, för den sovjetiska försvarsin- dustrin och för möjligheterna att bedriva forskning och utveckling för försvarsändamål.

Inom de västeuropeiska NATO-ländema har sedan flera decennier funnits en strävan att öka samverkan vad gäller försvarsmateriel och att åstadkomma en mer samlad satsning på försvarsteknologi för att därigenom bl. a. skapa en bättre balans i förhållandet till USA. Genom större serier skulle kostnader kunna pressas och genom storskalighet skulle en bred teknologiutveckling kunna ske, som vore omöjlig för varje enskilt land. Man har därvid sett frågan inte bara i ett rent försvarsperspektiv utan också ur en mer allmän ekonomisk, industri- och teknikpolitisk synvinkel.

Den faktiska utvecklingen av samverkan har emellertid gått lång- samt genom att den också hämmats av många återhållande faktorer. Från

SOU 199lz9l Kapitel 2

mitten av 80-talet kan man dock tydligt iakttaga en förnyad vitalitet och politisk beslutsamhet att åstadkomma ett mer omfattande och praktiskt fungerande samarbete inom Europa vad gäller utveckling och produk- tion av försvarsmateriel. Framför allt har detta kommit till uttryck inom the Independent European Programme Group (IEPG) under ledning av försvarsministrama i de europeiska NATO-ländema inklusive Frank- rike. IEPG söker främja europeisk försvarsindustri genom att skapa en stor inre marknad. Stimulans och mönster för denna strävan utgör utvecklingen inom EG mot en fri marknad för varor, tjänster, arbete och kapital. Försvarsmateriel är enligt Romfördraget för EG undantagen den ekonomiska samverkan, varför särskilda åtgärder erfordras. I många fall är det både vad gäller produkter och företag flytande gränser mellan militärt och civilt, vilket ytterligare understödet IEPGs strävan- den.

Förändringarna i de tekniska och ekonomiska villkoren för utveck— ling och produktion av försvarsmateriel, i kombination med den politiska strävan till ett ökat samarbete och en gemensam marknad också vad gäller sådan materiel, har på senare tid kommit till uttryck också i en snabbt fortgående omstrukturering av den europeiska försvars- industrin. Den krympande marknaden för försvarsmateriel, inte minst när det gäller export utanför Europa, gör problemen akuta och driver på strukturomvandlingen. En drivkraft för industrins utveckling torde också vara den allmänna industriella omstruktureringen i Europa i riktning mot färre och större koncerner. De berörda koncernerna har ofta både militär och civil verksamhet, t.ex. Daimler Benz och Thom- son.

De förändringar, som sker i industrin, gäller både nationella och transnationella strukturförätidringar och samgåenden. Så har t. ex. inom flygområdet tyska Daimler Benz och Messerschmitt-Bölkow- Blohm gått samman och inom elektronikområdet brittiska GEC och tyska Siemens gemensamt köpt brittiska Plessey. De senaste åren har Thomson varit en aktiv köpare av elektronikföretag i både Storbritan- nien och Nederländerna. Det utvecklas också ett korsvis ägande mellan de större företagen och samarbete sker i olika projekt bl. a. avseende flygplan och robotar. Samgåenden, uppköp och koncernbildningar har även fått konsekvenser för valet av samarbetspartners och underle- verantörer, något som verkat försvårande för den svenska försvarsindu- strin på den europeiska marknaden. De många samarbetsavtalen mellan de dominerande aktörerna kan sägas innebära en strategisk allians dem emellan.

Betydande resurser för tillämpad försvarsforskning finns i flertalet

större länder i Europa i form av statliga institut. Inriktningen synes ännu primärt vara nationell även om informationsutbytet forskare emellan givetvis som alltid är omfattande och vidare vissa internationella samprojekt förekommer. Mer omfattande sådan samverkan förefaller vara bäst etablerad när industriellt samarbete också förekommer mellan länder och när civila tillämpningar ligger nära, t.ex. inom det flygtek- niska området. Inom IEPG arbetar man sedan några år systematiskt med att åstadkomma ett gemensamt forskningsprogram (EUCLID) med europeiskt samarbete mellan främst industrier och institut för att utveckla kunskap inom väsentliga försvarsteknologiska områden.

En påtaglig trend är också att sambandet mellan civila och militära tillämpningar ökar. Civil forskning är t.ex. inom material- och informa- tionsteknologin i flera avseenden ledande. Inom flyg- och elektronikin- dustrin blir den teknologiska basen för civila och militära tillämpningar i allt större utsträckning gemensam. Forskning och utveckling inom dessa områden intemationaliseras nu snabbt med EG och ett flertal stora europeiska program för forskning och industriell utveckling som drivkraft. I många länder görs insatser för att förbättra samverkan och överföring av kunskap från forskning till utveckling och från universitet till institut och industri.

2.3. Militärteknisk utveckling

Tidigare har det funnits ett nära samband och ömsesidig påverkan mellan den tekniska utvecklingen inom många områden och den militära förmågan. Man utnyttjade i de stora länderna ofta den mest avancerade teknologi, som gick att skapa i militära system. I takt med att civilt motiverad teknisk utveckling inom många områden blivit ledande, har det på det militära området mer blivit en fråga om att välja vad man skall utnyttja av det teknologiska utbud som finns att tillgå. De ekonomiska begränsningarna för möjliga utvecklingssatsningar har genom ökat utbud och ökad komplexitet blivit alltmer kännbara. Vilka militära system som utvecklats har därigenom mera styrts av vilka tekniker man valt, än vilka tekniker som varit möjligt att exploatera. Detta kan också uttryckas som att det inte längre i så hög grad är tillgängliga bastekno- logier, som bestämmer de militära systemens egenskaper, utan hur man väljer att utforma system och avväga deras egenskaper, så att de på ett kostnadseffektivt sätt kan lösa militära uppgifter. Det kritiska försvars-

SOU 1991:91 Kapitel 2

SOU 1991:91 Kapitel 2

tekniska kunnandet ligger därmed ofta på en högre och mer tillämp- ningsorienterad nivå.

Val av egenskaper hos system som utvecklas har sålunda träffats med hänsyn till vad man bedömt vara av störst betydelse för olika förbands förmåga att verka i sina krigsuppgifter. En omfattande verksamhet i sig av forskningskaraktär bedrivs för att med hjälp av modeller och experiment, simuleringar och fältförsök söka utröna vilka lösningar som skulle vara mest effektiva. En stark inverkan på de prioriteringar som görs har erfarenheter från krig där olika system och metoder kommer till faktisk användning. Gulfkriget har t.ex. demon- strerat betydelsen av en väl fungerande ledning inklusive dess spanings- och underrättelsefunktion, av olika typer av "smarta vapen" och av telekrigföring både mot ledningssystem och vapensystem.

Ambitioner vad gäller försvarets tekniska förnyelse i olika länder, kommer till uttryck, dels i programmen för forskning och teknologiut- veckling, dels i vilka anspråk som ställs vid utvecklingen av nya vapensystem. Även om teknikval blivit relativt sett viktigare spelar dock fortfarande, särskilt i de stora länderna den grundläggande teknologiut- vecklingen en stor roll. Man vill fortfarande, om än inte längre som ensam intressent, påverka sådan långsiktig :eknologiutveckling, som kan få stor betydelse för det framtida försvaret.

Iden amerikanska kongressen redovisarårligen försvarsministern sedan några år i rapporten ' 'Critical Technologies Plan' ' sin syn på den amerikanska militärtekniska förmågan och vilka satsningar han vill göra för att utveckla kunnandet inom ett tjugotal telmologiområden, som bedöms särskilt viktiga för att USA på lång sikt skall kunna vidmakthålla en kvalitativ överlägsenhet för sina vapensystem. Flera av de redovisade teknologierna är nära kopplade till olika former av telekrigföring. Det gäller signaturanpassning, mer avancerade sensorer och strålvapen, som kan ge verkan i optiska och elektroniska system. Andra tekniksats- ningar syftar främst till en fullständigare övervakning av stridsfåltet och en effektivare ledning, till att utveckla vapnens intelligens och till att förbättra verkan och framdrivning av konventionella vapen och robotar. Andra viktiga syften är att förbättra de militära systemens robusthet, att minska deras vikt och krav på utrymme och att minska kostnader för utveckling, produktion, utbildning, underhåll och drift. De prioriterade teknologierna redovisas utförligare i bilaga 3.

Av senare redovisningar av kritiska teknologier framgår att Japans industri och forskning bedöms vara den främsta konkurrenten om teknisk överlägsenhet inom de prioriterade områdena. Japans satsning

på militär forskning och utveckling är liten i förhållande till landets ekonomi och huvudförklaringen till den amerikanska bedömningen är att Japan utvecklat civila teknologier med användbarhet även inom de kritiska områdena. Ett betydande indirekt militärtekniskt samarbete har redan vuxit fram mellan USA och Japan genom japanska dotterbolag i USA och försäljning av japanska produkter och licenser till USAs försvarsindustri. Förhållandet illustrerar också att det bakom satsningar på militär forskning och utveckling kan li gga även allmänna industri- och teknikpolitiska motiv.

Inom IEPG görs på motsvarande sätt ett urval av teknologier, som man anser väsentliga för den europeiska försvarsindustrins framtida förmåga och genomförs gemensamma insatser inom dessa områden. Under 1991 omfattar det gemensamma forskningsprogrammet EU- CLID c:a 800 miljoner kr, vilket utgör c:a S% av IEPG-ländernas samlade utgifter för militär forskning och utveckling. Programmets olika delområden samt sammanhållande länder redovisas i tabell 2.1 nedan.

Pro r m mr d ngmanhållande Modern Radar Technology Tyskland (airbome radars) Silicon Microelectronics Frankrike Composite Structures Nederländerna Modern Avionics Tyskland Electronic Guns Storbritannien Artificial Intelligence Frankrike Signature Manipulation Spanien Opto-Elektronic Devices Italien

Satellite Surveillance Technology * Norge, Frankrike Underwater Detection Storbritannien Human Factors ** Nederländerna

* Including verification aspect ** Including technology for training and simulators

IaheILZJ. Programområden inom det gemensamma europeiska pro- grammet för försvarsforskning (EUCLID)

SOU 1991:91 Kapitel 2

SOU 1991 :91 Kapitel 2

På uppdrag av överbefälhavaren utarbetar FMV och FOA samman- ställningar och översikter av den militärtekniska utvecklingen i form av tekniska prognoser. De militära stabema gör sedan bedömningar av den tekniska utvecklingens konsekvenser för stridskrafternas utveckling. Som avslutning av detta avsnitt redovisas i sammanfattning några av de slutsatser som ÖB dragit (ur ÖB 91):

Stridskraftemas rörlighet och eldkraft utvecklades mycket snabbt under 70- och 80-talen. Under denna period Ökade andelen moderna, rörliga och allsidigt användbara stridskrafter, medan den totala volymen i huvudsak bibehölls.

Den nya tekniken medger att äldre vapensystem kan livstidsför- längas och modifieras för att möta kraven på en hårdnande stridsmiljö.

På allt fler områden utvecklas civil teknik som även kan nyttjas för militära system. Särskilt påtagligt är detta inom elektronik och datorom- rådet.

Ledningssystemen kommer att få allt större betydelse som viktiga stödsystem från högsta försvarsledningen till vapensystemnivå. Den tekniska utvecklingen ger större snabbhet vid informationsinsamling, analys och värdering samt vid distribution av information och order.

Utvecklingen inom sensartekniken kommer att få stor betydelse för praktiskt taget alla funktioner inom försvaret. Dagsljus och mörker respektive god och dålig sikt får allt mindre betydelse för såväl upptäckt som identifiering av mål, som för träffbild och verkan i målet.

Modern informationsbehandling medger att information från flera olika sensorer kan kombineras, samtidigt som stora informationsmäng- der kan behandlas och distribueras inom och mellan staber och förband.

Sensortekniken, informationsbehandlingen och mikroteknologin främjar vapenutvecklingen. Genom bättre kommunikationsteknik kan möjligheterna att med mänsklig eller artificiell intelligens fjärrstyra precisionsvapen förbättras. Intelligens och målsökare kan byggas in i allt mindre stridsdelar.

Forskning kring högenergilaser och dess tillämpning i vapen, motmedel och materialbearbetning m.m. pågår. Högenergi kan bli ett verksamt vapen mot bärande strukturer i olika plattformar på stora avstånd (km).

En ny klass av strålvapen som baseras på Högeffekt Pulsad Mikrovågsstrålning (HPM) är föremål för forskning. Vapen av HPM-typ kan bli ett framtida hot mot lednings- och vapensystem.

Avancerade material med större hållfasthet, mindre vikt och bättre dämpning mot t.ex. radar och IR-strålning utvecklas.

Utvecklingen av biotekniken har öppnat nya möjligheter vad avser

både verkan av och skydd mot kemiska stridsmedel.

Den tekniska utvecklingen går alltså snabbt inom många för försvaret viktiga områden om tillräckliga ekonomiska resurser ställs till förfogande. Forskning och utveckling kommer att kunna ge avgörande militära, tekniska och ekonomiska fördelar. Ingen part kan ta risken att hamna i efterhand. Det är därför sannolikt att vapenutvecklingen fortsätter i hög takt även om resurserna för försvarsändamål minskar.

SOU 1991:91 Kapitel 2

223,31931191 3 Utveckling inom den svenska for- svarssektorn av betydelse för dess forskning och utveckling

3.1. Statsmaktemas inriktning i stort

inom försvarssektorn karakteriseras av att det inte som planerat blev möjligt att fatta ett försvarsbeslut våren 1991 . I 1991 års särproposition om försvaret (prop. 90/91:102) redovisar försvarsministern att ett mera långsiktigt försvarsbeslut avses att fattas av riksdagen 1992. Denna avsikt har också bekräftats i den nya regeringens regeringsdeklaration i oktober 1991.

Den senaste försvarspropositionen handlar sålunda främst om att föra totalförsvaret genom 1991/92 fram till tidpunkten för nästa för- svarsbeslut. Enligt propositionen och riksdagens beslut genomförs verksamheten under innevarande budgetår inom en oförändrad utgifts- ram och med särskild hänsyn till behovet av handlingsfrihet inför ' försvarsbeslutet. Verksamheten utformas mot bakgrund av tre 3

l 5 i l i I

Statsmaktemas syn på framtiden och inriktning av verksamheten 3 !

förändringsfaktorer av mer långsiktig karaktär, nämligen det förändra- de säkerhetspolitiska läget, behovet att reformera den ekonomiska politiken och behovet att omstrukturera försvaret.

I den rådande säkerhetspolitiska situationen bör Sveriges försvars- politik enligt propositionen kännetecknas av å ena sidan öppenhet för de positiva förändringar som ter sig långsiktiga och oåterkalleliga, å andra sidan fasthet för att fortsatt bidra till lugn och stabilitet i en nordisk miljö, ; som i betydande utsträckning präglas av mer eller mindre permanenta, 3 strategiska stormaktsintressen. '

Enligt propositionen medför Sveriges ekonomiska situation att det ' är nödvändigt att minska utgiftstrycket från den offentliga sektorn. Stora krav ställs på ökad produktivitet och effektivitet samt omprövning av existerande utgiftsprogram. Ökad efterfrågestyrning och resultattänkande eftersträvas i styrningen av den offentliga verksamheten.

Det militära försvaret lider enligt propositionen av innehållsmäs- SOU 1991:91 siga och organisatoriska balansproblem. Dessa bedöms inte bara vara Kapitel 3 ett resultat av utvecklingen i närtid utan också ha sin grund i uteblivna strukturförändringar under en lång följd av år. Sådana förändringar förbereds nu bl.a. i tre separata utredningar - om totalförsvarets ledning, tjänsteplikten och totalförsvarets forskning. Arméns krigsorganisation reduceras redan nu från 21 till 18 brigader.

Inom det civila försvaret måste synen på befolkningsskyddet omprövas. I övrigt är problemen inom det civila försvaret mer att hänföra till ambitionsnivåer och prioriteringar än till strukturproblem.

Vad avser försvarsindustrin anförs i propositionen att det är angeläget att söka bibehålla de fördelar som en inhemsk försörjning i många avseenden innebär. Samtidigt är det nödvändigt att vi anpassar oss till de på väsentliga områden förändrade förutsättningar, som nu föreligger att nå dessa mål. Det kräver att vi klarare än hittills prioriterar vilken utvecklings- och produktionskapacitet, som är särskilt viktig att upprätthålla inom landet. Vi måste samtidigt vara öppna för ett utvidgat samarbete mellan svensk och utländsk försvarsindustri, liksom för att svensk industri måste kunna anpassas till den internationella omstruk- turering, som pågår på det försvarsindustriella området.

I regeringsdeklarationen hösten 1991 anförs bl.a. att även i ett Europa i stark förändring ställer vår alliansfria säkerhetspolitik krav på ett starkt försvar. De senaste åren har medfört att svårigheterna i försvarspolitiken blivit allt större. Ett nytt försvarsbeslut måste därför fattas av riksdagen våren 1992. Utgångspunkten i arbetet inför detta är att det kommer att krävas såväl omfattande strukturella förändringar som vissa ekonomiska tillskott.

Överbefälhavaren har i sittunderlag inför försvarsbeslut 1992 (ÖB 92) redovisat ett antal alternativa planer. Alternativ C avser den ekonomiska nivå med oförändrade anslag (32 miljarder per år i prisläge februari 1991), som enligt regeringens anvisningar skall ligga till grund för anslagsframställan. Alternativ B avser en ekonomisk årlig nivå som ligger 4 miljarder högre. Nivån för alternativ A ligger inledningsvis 6,5 miljarder över nivå C och ökar därefter med 3 % per år. För försvarsindustrin innebär ÖBs planering att kompetens för underhåll och vidmakthållande bedöms kunna innehållas i alla nivåer, medan förmåga till vidare- och nyutveckling inom flera områden bedöms kunna behållas inom landet först i nivå B eller högre (se vidare avsnitt 3.4).

Mot bakgrund av det faktiska läget inom totalförsvaret och för- svarsindustrin och såväl den gamla som nya regeringens uttalanden gör vi inom utredningen följande allmänna bedömning av ramvillkoren för

Kapitel 3 SOU 1991:91 försvarets forsknings- och utvecklingsverksamhet de närmaste åren. De kommer att präglas av en ambition och vilja att bibehålla och vidareut- veckla viktiga kompetenser inom landet, men också av resursknapphet och krav på ökad effektivitet, bl.a. genom ett mer omfattande utlandssamar- bete. Den förändring och förnyelse av totalförsvaret som behöver genomföras skapar i sig ett behov av forskning och utvecklingsarbete. Möjligheterna att finansiera sådana insatser och nå goda resultat beror förutom av ekonomisk nivå för försvaret också bl.a. av hur snabbt strukturförändringar både inom försvaret i stort och inom dess forskning och utveckling kan kan ge ekonomiska vinster och förhöjd effektivitet. I varje fall fram till försvarsbeslutet, men sannolikt även därefter, kommer det att råda osäkerhet om exakt vilka typer av kunnande som kommer att efterfrågas, vilka utvecklingsprojekt som kommer att kunna drivas vid svensk industri, inom vilka områden som utlandssamarbete kan etableras etc. Utvecklingen av landets kapacitet för forskning och utveckling måste därför ske med en betydande osäkerhet om framtiden och med allmänna förändringstendenser snarare än konkreta planer för försvarets utveckling som grund. I följande avsnitt av detta kapitel redovisas några utveck- lingstrender som vi bedömer väsentliga för den framtida inriktningen av forskning och utveckling inom totalförsvaret.

3.2. Ökad komplexitet i försvarets system

Inom många samhällssektorer ökar intresset för att samordna funktioner och utrustningar. Så är det också inom försvaret. Man får system (på många olika nivåer) att arbeta med snarare än enstaka utrustningar. När väl delarna i ett system blivit färdigutvecklade har man möjlighet att ägna mer uppmärksamhet åt de större helheter, som delarna skall forma. Personalen inom organisationer och organisationerna sinsemellan har också funnit allt bättre metoder för samverkan. En förutsättning för detta är ny och bättre kommunikationsteknik

Utvecklingen inom datorområdet har på senare tid dessutom möjliggjort stora språngvisa framsteg både när det gäller att koppla ihop utrustningar och mänskliga aktiviteter. Datorernas förmåga att lagra och bearbeta stora datamängder på mycket kort tid är avgörande för möjligheten att fatta beslut grundade på omfattande sammanställningar för att ge en bild av de för besluten viktiga parametrarna. En del beslut

är helt datoriserade.

Ett gott exempel är det civila flygtrafiksystemet, som nu är samordnat över stora delar av världen. Med systemets hjälp kan resenären snabbt boka invecklade resrutter och med mycket liten fördröjning få reda på avvikelser i tabeller och rutter p g a uppkomna störningar i trafiken. Flygbolagen har kontinuerligt underlag för att bedöma hur flygplan och besättningar skall disponeras. Grunden till systemet har varit dyr att utveckla. Det har successivt förbättrats med tiden genom tillägg av nya funktioner och genom att brister har upptäckts och rättats till med hjälp av praktiska erfarenheter och systematisk analys. Satsningen förefaller dock både nödvändig och lönsam med den volym civilflyget fått.

I krig är de vinster som kan nås genom att bättre och snabbare vinna och utnyttja kunskap om egna styrkeförhållanden och fiendens disposi- tioner av stor betydelse. Ett analogt exempel från det civila samhället är effektiviteten hos ett busslinjenät i en tätort. Med komfortablare bussar med bättre möjlighet att snabbt stiga på och av bussen kan restiden göras kortare och resan behagligare. Effektiviteten i persontransportema kan dock sannolikt ökas väsentligt mer genom optimeringar av linjesträck- ningar, turtätheter och passning till andra linjer i viktiga mötespunkter mellan linjerna.Det lönar sig antagligen bättre för bussbolaget att förbättra busslinjenätet än att låta vidareutveckla bussarna. Resenärerna får kortare väntetider och snabbare resor med ett bättre avpassat system.

I enskild materiel finner man givetvis liknande mönster i den mindre skalan. En radarstation med sin stridsledning ger idag en mycket mer bearbetad och koncentrerad information än för bara något decen- nium sedan förutom att den har större räckvidd, upplösning och störtålighet och mycket mer avancerad automatik för att anpassa sina egenskaper efter situationen.

Även en modern komplett stridsvagn är idag en mycket komplex maskin. En mängd svåra avvägningar i konstruktionen måste göras för att balansera egenskaper som olika materials fördelar och olägenheter, tyngd, beväpning, skydd mot projektiler från sidan och uppifrån, skydd mot stridvagnsminor, möjlighet att operera vid gasanfall, rörlighet, aktionsradie, utrymme för ammunition etc. Till detta kommer funktio- nella krav som möjligheten att snabbt kunna sikta och skjuta med vagnens kanon mot rörliga mål i en stridsvagnsduell. Denna förmåga bör även kunna upprätthållas i mörker och dålig visuell sikt. För att nå slagkraft måste därtill samband mellan vagnarnas besättningar och med stab kunna fungera väl även under fientlig störning. Allt detta betyder att en mängd utrustning måste integreras i vagnen.

SOU 1991 :91 Kapitel 3

SOU 1991:91 Kapitel 3

Konsekvensen av den utveckling vi bevittnar är alltså att vi får alltmer komplexa system på många nivåer och därmed dyrare utveckling och större krav på anpassning till den omvärld i vilken systemet skall verka.

En följd av detta blir ofta en lång tid av modifieringar för att råda bot på systemens till en början bristande robusthet för interna och externa störningar och avvikelser. I gengäld år de nya systemen effektivare och den höga kvaliteten ersätter ibland ett större antal enheter. Förutom att utvecklingskostnaden per objekt ökar ger det mindre antalet en större kostnad räknat per levererad enhet.

Kraven på FoU förändras naturligtvis av denna förskjutning mot ökad komplexitet. Eftersom trenden fortsätter är det ännu svårt att på ett övergripande sätt förstå hur kraven bör formuleras. Kraven på bättre utbildning på alla nivåer i organisationerna ökar, mer samordning behövs för att minska risken för dubbelarbete och allt större krav ställs på ledningen av berörda organisationer. Samtidigt hörs många argument för en ökad decentralisering för att få snabbare beslutsvägar och högre motivation hos personalen; långt driven samordning kostar tid och pengar. En snabb avtappning av nya kunskaper från hela världen bidrar till att möjliggöra en hög moderniseringstakt samtidigt som denna bromsas av att konkreta beslut om anskaffning och förändring tar allt längre tid att fatta.

Ett synpunkt kan formuleras: Uppfattningen att nya resultat av FoU inom basteknologierna snabbt kan driva fram praktiska förändringar och nya produkter gäller allt mer sällan. Att ta vara på känd teknik och kända metoder, anpassa dem noga till de system som skall förändras eller förnyas blir en allt viktigare uppgift. I nära samband med en anskaffning är det givetvis viktigt att nya idéers mognad prövas och att framsteg i form av bättre material och komponenter, som är tillgängliga på marknaden, införlivas i en ny konstruktion.

En annan synpunkt gäller behovet av forskning om mycket kom- plexa användarsystem och utrustningar som är komplexa i sig själva. Ledningssystem för fartyg, stridsledningssystem för flyg och liknande innefattar en komplexitetsnivå av sådan dignitet att exempelvis behovet av forskning om konsten att hantera mycket stora datorsystem framförs.Systemen omfattar många tusen funktionsmoduler, som skall samverka i olika kombinationer och lämna koncentrerad direkt informa- tion till ledningssytemets operatörer.lnom mekanisk konstruktion och produktion har man lärt sig hantera artikelantal i en produkt som rör sig om flera tusen, kanske tiotusen, efter lång tids successiv uppbyggnad av datoriserade system för teknikadministration och produktion.

De mycket komplexa (dator-)systemen ser ut att vara avsevärt svårare att hantera.

En tredje synpunkt är att anskaffningsprocessen kanske borde ses över när det gäller sådana påtagligt komplexa system. Att specificera är svårt och specifikationema blir mycket omfångsrika utan att vare sig kunden eller leverantören känner sig riktigt säkra på att specifikationen kommer att leda fram till rätt podukt. Ingen vet heller riktigt hur stor insats som utvecklingen kommer att kräva. Nu talas om förslag till en alternativ process grundad på en "evolutionär" utveckling med en stegvis anskaffning med bl a en form av successiva prototyper framtagna för att konkret och med inköpare, leverantör och operatör tillsammans klargöra vad som behövs.

3.3. Ledningsorganisationens förändring

Totalförsvarets forskning och kunskapsutveckling styrs av och samverkar på många sätt med dess ledningsorganisation. Det sätt på vilket totalförsvarets förnyelse leds spelar därmed en stor roll för anspråken på forskning och ny kunskap.

Forskning och studier spelar inom totalförsvaret en viktig och för försvarssektorn speciell roll genom att i viss utsträckning fungera som en ställföreträdande marknad. Hur pass väl det svenska försvaret och dess olika delar skulle fungera i kris och krig kan inte mer än i begränsad utsträckning faktiskt prövas i fred. Samtidigt säger krigserfarenheten från andra länder att kvaliteten hos förband och system ofta spelar en avgörande roll. Inte minst är det viktigt att kunna ta tillvara ny militärteknik och förstå att taktiskt och operativt utnyttja den.

För att så långt möjligt söka förutse krigets krav bedrivs inom totalförsvaret en omfattande studie- och utredningsverksamhet stöttad av krigsspel, simuleringar, tekniska realiserbarhetsprövningar och försök. Man utformar systematiskt alternativ för vårt framtida försvar och söker värdera hur pass väl det skulle kunna fungera, om det skulle sättas på prov. Som framgår av redovisningen i kapitel 4 nedan är en huvuduppgift för den gemensamma försvarsforskningen att på olika sätt medverka i denna verksamhet. Många av FMVs teknikuppdrag syftar också till att få underlag för att välja lämplig systemutformning.

Det måste då noteras att möjligheterna och villkoren för att studera sig fram till hur försvaret bör utformas håller på att förändras. Inom det militära försvaret har sedan sjuttiotalet de centrala ledningsorganen successivt reducerats i storlek, samtidigt som man gått från planstyrning

SOU l991:91 Kapitel 3

SOU 1991:91 Kapitel 3

mot uppdragsstyrning och decentraliserat ledningsansvar. Inom det civila försvaret har en övergripande ledning stärkts i och med tillskapan- det av överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB), samtidigt som lednings- ansvaret inom olika funktioner fördelas på de organ, som har det fredstida ansvaret inom resp. funktion.

I försvarsmaktsutredning 1988 (FU 88) utredde överbefälhavaren på regeringens uppdrag bl.a. försvarsmaktens ledningssystem avseende såväl den operativa ledningen som produktionsledningen i fred. Som en följd härav har nyligen de centrala stabemas uppgifter och omfattning begränsats. Försvarsstabens verksamhet koncentreras på underrättelse— och säkerhetstjänst, övergripande operativ ledning, försvarsmakts- gemensam personalförsörjning samtprograminriktning och den därmed förenade samordningen, ekonomiska planeringen och uppföljningen. Försvarsgrensstabernas arbete koncentreras på huvuduppgifterna att samordna utvecklingen av försvarsgrenens förband och vapensystem och att inrikta och följa upp produktionen samt försvarsgrenens perso- nalförsörjning.

Militärbefålhavarnas roll är enligt FU 88 att leda försvars- förberedelser, övervaka och hävda territoriet samt att leda insatser i fred och operationer i krig. De skall i fred även leda produktion av arméförband. Förbandschefer på lägre nivåer får ett utökat ansvar för krigsförbanden avseende såväl deras ledning i krig som produktion i fred.

Regeringen har nyligen tillsatt en utredning med uppgift att göra en översyn av totalförsvarets ledningsorganisation och myndighetsstruktu- ren inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. Utredningen omfattar såväl militärt som civilt försvar och skall behandla ledningen i både fred och krig. I december 1991 skall utredningen lämna ett delbetänkande med förslag till uppgifts- och ansvarsfördelning.

Enligt vår bedömning kommer de pågående förändringarna i ledningsorganisationen att påverka samarbetsvillkoren för sektorns forskning och kunskapsutveckling. Bl.a. kan följande tendenser noteras.

Den minskade kapaciteten vid de centrala staberna gör att man kommer att ha svårigheter att i samma utsträckning som tidigare bedriva studier i egen regi. Samtidigt ligger ansvaret för programinriktning och långsiktig utveckling kvar centralt, vilket kan komma att öka efterfrågan på mer aggregerat underlag. Studie- och försöksverksamhet läggs i ökad utsträckning vid de nyligen inrättade truppslagscentra inom armén och vid typförband (motsv.) inom de övriga försvarsgrenarna. Forsknings- organens och FMVs medverkan behöver därmed kunna göras, dels på ett mer aggregerat sätt direkt i de centrala stabemas arbete, dels på ett

mer praktiskt och fältnära sätt vid truppslagscentra (motsv.). SOU 1991 :91 En längre gående delegering och uppdragsstyrning skapar behov Kapitel 3 av utvärdering av hur uppdragen lösts. Den snabba omvärldsutvecklingen och den ofta förekommande underskattningen av kostnader och erfor- derlig tid för att genomföra förändringar gör också att det finns . anledning att pröva om tidigare inriktning står sig av hur försvaret bör . utvecklas. Den gemensamma försvarsforskningen har på senare tid : kommit att tilldelas en ökande roll för att bidra till utvärderingar av totalförsvarets funktion inom viktiga områden. Samtidigt har man från forskarnas sida försökt komma med konstruktiva förslag till förbätt- ringar. Som exempel på denna typ av insatser kan nämnas FOAs huvudprojekt ubåtsskydd, med en utvärdering av förmågan till ubåts- skydd i grunda vatten, och dess studie av samhällets funktion i kris och krig, med en utvärdering av förmågan till samverkan mellan olika delar av totalförsvaret. Utvärderingar åt statsmakterna har genomförts främst inom vissa ' specialområden, t.ex. har FOA medverkat till studier av produktivitets— utvecklingen inom försvaret. I andra fall har man i stället lånat ut personal till utredningar, där ansvaret för ledning av verksamheten och slutsatser legat utanför forskningsorganisationen.

3.4. Försvarsindustrins ändrade villkor

Som framgått av kapitel 2 sker genomgripande förändringar i världens försvarsindustri. Enligt Sipris årsbok 1991 har världens fösvarsutgifter minskat fyra år i rad efter decennier av ökningar. Handeln med konventionella vapen sjönk med 35 procent 1990. Ned- rustningsavtal och regionala säkerhetsarrangemang påverkar vapenin- dustrin.

I Sverige planerar den största vapentillverkaren Swedish Ordnance att friställa kring 25 procent av sina anställda. I sin årsrapport skriver Sipri att "USAs enorma vapenindustri ........ snabbt närmar sig en situation, som kommer att leda till grundläggande strukturförändringar och en framtida minskning i storlek".

Omkring 100.000 av 1,5 miljoner anställda i Västeuropas försvars- industri har förlorat sina arbeten sedan 1987. Sipri tror att ytterligare omkring 300.000 arbeten kan ha försvunnit inom de närmaste fyra åren. British Aerospace planerar enligt samma källa att slå igen två fabriker och tusentals man mister därmed sina arbeten.

I ÖB 92 diskuteras svensk försvarsindustri och dess framtida

SOU 1991:91 uppgifter. Inledningsvis sägs att Sveriges försvarsindustri har god Kapitel 3 bredd. Det är få länder, förutom stormakterna, som i likhet med vårt land har kompetens att utveckla och producera avancerade vapensystem för de flesta,viktiga funktionerna inom armé-, marin- och flygstridkraf-

terna Den svenska försvarsindustrin har, i internationell konkurrens, exporterat en betydande del av sin produktion. Den har därigenom visat sin höga teknologiska nivå och konkurrenskraft. Penningflödet och antalet anställda enligt Sveriges Försvarsindustrförenings skrift från maj 1991 "Fakta om försvarsindustrin" illustreras nedan:

Svensk försvarsindustri Fakturering försvarsmateriel Totalt 14,7 Miljarder kr

Expert 6,3 Miljarder kr

3,0 Miljarder kr

Annan industri Underleverantörer

SVENSK FÖRSVARSINDUSTRI ANTAL ANSTÄLLDA 30 000

FÖRSVARSMATERIEL ÖVRIG VERKSAMHET 23 000 7 000

ANNAN INDUSTRI UNDERLEVERANTÖRER 23 000

Svenska försvaret 8,4 Miljarder kr

2,0 Miljarder kr

.wa._____._. _._. _ ___—_

ANNAN INDUSTRI UNDERLEVERANTÖRER 23 000

Enligt ÖB 92 skrivs avtalen beträffande utveckling och produktion av materiel till det militära försvaret till ca 85 procent med den svenska industrin. Importen avser ca 30 procent av kostnaderna och utgörs främst av delsystem och komponenter.

I ÖB 92 bedöms konsekvenserna för försvarsindustrin i olika alternativ med antaganden om exportmöjligheter, som FMV gjort i samverkan med försvarsindustrin som grund. I korthet görs i ÖB 92 följande bedömningar :

I alt C - alternativen förklaras i avsnitt 3.1 — saknas utvecklingspro— jekt vid robotindustrin. Även om en omstrukturering skulle komma till stånd krävs utvecklingsprojekt för industrins långsiktiga överlevnad. Denna förusättning finns först i alt A. Med ett internationellt samarbete som grund inom områdena flygburet attackvapen eller luftvärnsrobotar kan ÖB stödja ett sådant projekt i alt B.

I alt C saknas förutsättningar att bibehålla utvecklingsförmågan hos den svenska elektronikindusrrin på sensor- och telekrigföringsområdet. Från och med alt B finns förutsättningar för sensorindustrin medan det är tveksamt om det ens i alt A kan inplaneras tillräcklig utveckling inom telekrigföringsområdet för att bibehålla nuvarande struktur. Med utrust— ning för telekrigföring (telemotmedel) avses här endast delar och system som explicit skall användas i sådan krigföring, ej normala åtgärder för t ex att ge system god störfasthet.

Den svenska flygindustrin kan inte bibehålla sin vidareutvecklings- förmåga i alt C på grund av att ingen utveckling efter grundversionen av J AS 39 kunnat inrymmas. Redan 1993/94 bedöms flygindustrins vidareutvecklingsförmåga börja avvecklas. Från och med alt B kan vidareutvecklingsförmåga upprätthållas under första perioden.

Med inom varvsindustrin i alt C inplanerad verksamhet och med inneliggande exportbeställningar torde nyutvecklingskompetens kunna bibehållas under första hälften av 90-talet.

Torpedindustrins vidareutvecklingsförmåga säkerställs på kort sikt. Ytterligare utvecklingsprojekt krävs därefter. Detta har inte kunnat inplaneras i något alternativ.

Riäsindustrins vidareutvecklingsförmåga säkerställs först i alt A. I alt C bibehålles endast underhållsförmåga och under en begränsad tid kompetens för vidmakthållande.

Alt C medger att stridsfordonsindustrin kan bibehålla en vidmakt- hållandeförmåga genom utveckling och produktion av stridfordon 90.

Vidareutvecklingsförmågan hos ammunitionsindustrin avvecklas i alt C utom vad avser pansarvärns— och automatkanonammunition. Resurser för bl a krut- och sprängmedelstillverkning bedöms avvecklas

SOU 1991:91 Kapitel 3

SOU 1991191 tidigt. Kompetens för utveckling av kvalificerad artilleriammunition kan Kapitel 3 bibehållas först i alt B. Underhållsindustrin kommer att innehålla erforderlig kompetens

oavsett nivå. I SOU 1989:102 "Utlandssamverkan på krigsmaterielområdet" finns under 2.2 Svensk export av krigsmateriel 1970 - 1988 ett antal diagram, som bl a visar att exporten av vapen och ammunition ökade sin andel av den totala krigsmaterielexporten från drygt 35 procent 1970 till drygt 80 procent 1988. Motsvarande kraftiga minskning i andel kan utläsas för militära flygplan. Området eletronik, övningsmateriel har en I topp med en andel av drygt 25 procent kring 1975 och minskar sedan till i under 10 procent 1988. För övriga områden finns inga tydliga tendenser.

För att möta den snabba nedgången i efterfrågan har försvarsindu-

strin genomfört en kraftig omstrukturering, som ännu inte kan betraktas som avslutad. I den ovan nämnda utredningen återfinns en tabell över . försvarsindustrins företag 1988/89, Tabell 3.1 som avkortad återges . ! nedan. Tillhörande ASEA AB: Hägglunds Vehicle AB Bandvagnar och stridsfordon Tillhörande Celsius Industrier AB:

Karlskronavarvet AB Ytattackfartyg, minjaktfartyg och sektioner till ubåtar Kockums AB Ubåtar Tillhörande Telefonaktiebolaget L M Ericsson: Ericsson Radar Electronics AB Radarsystem, strids- och

eldledingssystem Ericsson Radio Systems AB Radio- och telesystem

.._._M—__._o.__.__———_._ _ ..- _

Tillhörande afärsverket FFV:

FFV Aerotech Flygplansunderhåll och flygelektronik ' FFV Ordnance Finkaliber- och pansarvärnsvapen,

ammunition, minor samt torpeder

SOU 1991 :91 Kapitel 3

Tillhörande Nobelindustrier Sverige AB:

AB Bofors

Artilleripjäser, stridsfordon, qutväms- och pansarvämsrobotar samt ammuntion

Bofors Aerotronics AB Sikten, elektronik och flygradioutrustning Bofors Electronics AB Stids- och eldledningssystem samt

annan elektronik Lindesbergs Industri AB (LIAB)Ammunition Nobel Kemi AB (Nobel

Chemicals AB) Krut och sprängämnen SATech Electronics AB Motmedelsutrustning och annan elektronik

Tillhörande Saab-Scania AB:

Saab Instruments AB Helikoptersikten, ubåtsstyrsystem och annan elektronik Saab Missiles AB Sjömåls— attack- och jaktrobotar Saab Training Systems AB Simulatorer och annan övningsutrustning Saab-Scania AB, Saab Flygdivisionen Stridsflygplan

Tillhörande AB Volvo:

Volvo Flygmotor AB Militära flygplansmotorer

Sedan tabellen ovan upprättades har bl a följande förändringar genomförts:

Fr o m 1991 är Bofors, LIAB och Nobel Chemicals sammanförda med FFV Ordnance till Swedish Ordnance - FFV/Bofors AB.

Bofors Electronics bildades 1989 och köpte Philips Elektronikin- dustrier AB och övertog 1990-01—01 divisionen för ledningssystem från Ericsson Radar Electronics AB. 1991—07-01 ändrades namnet till NobelTech AB, Nobel Industrier vari även SATech Electronics och Bofors Aerotronics AB (BAAB) ingår. Verksamheten inom Lednings— system är samlad inom NobelTech Systems AB. Omstruktreringen är ej

SOU 199lz9l Kapitel 3

Saab-Scania Combitech AB (industrigrupp) rymmer på försvarssi- dan Saab Missiles AB, Saab Training Systems AB och Saab Instruments AB.

För företag som ingår i större koncerner pågår också interna omstruktureringar. Ericsson Radar Electronics AB har förutom tidigare verksamhet inom rymdområdet och med mikrovågslänkar för markbun- den kommunikation inom den civila sektorn nyligen beslutat att i Mölndal satsa också på mobiltelefoni. Det är en volymmässigt starkt | expanderande verksamhet inom moderbolaget. Resuser för denna ] satsning tas så långt möjligt från överkapacitet inom försvarsdelen.

Denna bild av svensk försvarsindustri med kraftiga neddragningar och omstruktureringar liknar den i (väst)världen i övrigt. Se även avsnitt 2.2

Sammanfattningsvis har försvarsindustrin i Sverige reagerat kraft- I fullt på de förändrade förutsättningarna för framtiden. Den försöker genom sammanslagningar och nedläggningar hålla för företagen väsent- liga verksamheter och kompetenser livskraftiga för att möta kraven på hög teknisk nivå trots den krympande marknaden, den allt hårdare konkurrensen på den internationella marknaden och osäkerheten beträf- I fande reglerna för export från Sverige och hur de kan komma att i harmoniseras med EGs regler. Enligt ovan referade skrift från Försvars- industriföreningen fördelar sig leveranser till svenska försvaret och exportleveranser på följande vis :

Förng som gör: Till svenska Export mma I

försvaret ' Vapensystem och ! ammunition 2.741 3.334 6.075 ? Vapenbärare 2.513 866 3.379 & Försvarselektronik 1 .928 2.001 3 . 929 I Övrigt 1.803 234 2.037 ' SUMMA 8.453 6.273 14.726 -

Siffrorna ovan anger Mkr och avser 1990.

Svensk industri har alltid försökt hålla vägarna öppna för interna- tionellt samarbete, Önskemålen på nationell nivå om en ökad europeisk samverkan kan förväntas öka även inom försvarssektorn. Det kan bli svårt att finna strukturer för detta som både passar företagen och de olika

nationernas intresse av ökande kunskapsutbyte. För nationerna tävlar intresset av ökad samverkan, för att hålla nere kostnaderna och kunna hålla jämnare steg med stormakterna främst USA, med önskemålen om att bibehålla egen konkurrenskraft och en nationell försvarsprofil. Det finns således olika hinder för en fortsatt omstrukturering.

Samtidigt strävar naturligtvis de företag som är aktörer på mark- naden efter att försöka lösa sina överlevnadsproblem medan de ännu kan förhandla från en styrkepostion. Värdet av att aktivt deltaga i den europeiska industriomdaningen som påbörjats även inom försvarsindu- strin får för svensk del vägas mot samverkan med försvarsindustri i USA, som haft och har stor betydelse.

Allmänt skall framhållas att den svenske kundens engagemang är en förutsättning för nästan all verksamhet inom svensk försvarsindustri. Samverkan mellan kund och leverantör skapar produkter med gott värde även på en intenationell marknad. Det är oftast också en förutsättning för en exportorder att produkten är färdigutvecklad och accepterad av den inhemske kunden.

3.5 Uttalade behov av och satsningar på forskning och utveckling

Satsningar på forskning och utveckling har sedan lång tid av statsmakterna tillmätts stor betydelse som en del av vår alliansfria säkerhetspolitik och för att säkerställa att försvaret har förutsättningar att bli effektivt och slagkraftigt. Den inhemska försvarsindustrin har, liksom den allmänna värnplikten, kommit att betraktas som en symbol och ett uttryck för långsiktigheten i vår alliansfria utrikespolitik och för beslutsamheten och viljan att vidmakthålla ett starkt försvar. Det har utgjort en stor fördel att vi haft de tekniska och ekonomiska förutsättnin- garna att kunna förse försvaret med materiel i huvudsak från inhemska leverantörer.

Dessa grundläggande politiska värderingar kvarstår, men det blir nu nödvändigt att hårdare prioritera vad som bör bibehållas i landet och att öka samverkan med utlandet (jämför avsnitt 3.1). I vissa avseenden är det dock av mycket stor Säkerhetspolitisk betydelse att vi kan behålla kompetens inom landet. Vi måste säkerställa att materielen oberoende av omvärlden kan nyttjas i kris och krig. Vidare framstår förmåga att vidmakthålla och vidareutveckla redan anskaffade system som särskilt angelägen, liksom tillgång till teknisk kompetens på områden som har stor betydelse för försvarets operativa effekt och där någon internatio-

SOU 1991:91 Kapitel 3

SOU 1991 :91 Kapitel 3

nell marknad inte finns tillgänglig. (Jämför SOU 1990: 108 ' '5 rapporter från 1988 års försvarskommitté" och Prop. 1990/91:102 "Verksamhet och anslag inom totalförsvaret 1991/92", bilaga 1, kapitel 10).

IÖB 92 lämnar Överbefälhavaren sitt underlag inför försvarsbeslut 1992 och redovisar därvid även sin syn på försvarsforskning och försvarsindustri (kapitel 11 och 12). Enligt ÖB bör huvuduppgifter för försvarsforskningen även fortsättningsvis vara att

— ' 'larma' ' om hot och möjligheter till följd av den tekniska utveckling- en, I - identifiera och beskriva nya vägar att lösa totalförsvarets problem genom att utnyttja tekniskt och vetenskapligt kunnande, samt bedöma risker och möjligheter med nya utvecklingsalternativ, - säkerställa tillgång till sådan nödvändig kompetens, som enbart

forskning kan ge och som erfordras i studier, utveckling och genom- förandeverksamhet.

Den gemensamma försvarsforskningens omfattning bör enligt överbefälhavaren variera med planeringsinriktningen för försvarsmak- ten. I alternativ A i ÖB 92, som ger utrymme för att vidmakthålla försvarsmakten på nuvarande organisatoriska nivå, med en rimlig materiell förnyelse, samt bibehålla försvarsindustrin i huvudsak i, nuvarande omfattning förordar ÖB en höjning av den ekonomiska ramen! med 10%. I alternativen B och C förordas 1 stället en minskning med - 10% med hänsyn till de stora förändringar som försvarsmakten och försvarsindustrin där genomgår. I alternativ C måste på sikt' ännu lägre i nivåer övervägas.

Vad gäller försvarsindustrin konstaterar ÖB att höga utvecklings- kostnader, teknisk komplexitet och restriktiva försvarsramar gör det svårt att upprätthålla hittillsvarande bredd i industrins kompetens (Jämför även avsnitt 3.4). Beroende på ekonomisk nivå för försvaret kommer möjligheterna att vidmakthålla denna att variera. Sverige har I dock enligt OB ingen onödig försvarsindustriell kompetens och behöver . även på sikten försvarsindustri. Omstruktureringar och rationaliseringar & måste ske fortlöpande bl.a. utgående från den tekniska utvecklingen och ? försvarsmaktens behov. Det måste dock ske på industrins eget initiativ. ;

ÖB anser att kriterier för en omstrukturering utgående från försvarsmaktens behov måste vara att vi själva skall kunna utnyttja och vidmakthålla anskaffade system vid kris och krig utan att vara beroende av stöd utifrån. Dessutom måste vi kunna säkerställa egen förmåga inom områden som andra länder omger med särskild sekretess och säkra vår

försörjning i ett avspärrnings- eller krisläge och i krig. Det är också viktigt inför framtiden att vidmakthålla sådan kompetens inom valda områden att vi utgör en intressant part inom internationella samverkans- projekt och att vi kan få tillgång till sådan teknologi vi inte själva förmår utveckla.

Tillräckliga underhållsresurser, en ammunitionsindustri med ka- pacitet för viss beredskapsproduktion samt vissa delar av elektronikin- dustrin är resurser som enligt överbefälhavarens uppfattning är nödvän- diga komponenter i alla framtida industristrukturer. Därutöver utgör industrier med kapacitet till systemsammanhållande förmåga en viktig grundsten för såväl fortsatt svensk produktion som att vi kan upprätthålla en god beställarkompetens.

Överbefälhavaren trycker på behovet av ökad styrning och samord- ning av försvarsforskningen och på behovet att ÖB utövar en övergri- pande programsamordnande roll för att säkerställa de långsiktiga behoven av såväl forskning som utveckling. För att kunna tillgodose detta avdelar ÖB resurser för att klarlägga försvarsmaktens långsiktiga behov av FoU, befintlig struktur för FoU, möjligheter till effektivisering och att utöva en ledning inom området. Den övergripande långsiktiga programsamordningen bör ske inom en beredningsgrupp under ledning av överbefälhavaren med deltagande från CA, CM, CFV, FOA och FMV. Gruppen bör ha en rådgivande funktion och beslut fattas i militärledning. En stark koppling mellan överbefälhavarens och FOA:s programansvar är även fortsättningsvis nödvändig.

Överbefälhavaren betonar också vikten av ett ökat samarbete såväl nationellt som internationellt för att försvarsmaktens behov av teknolo- gisk kompetens skall kunna tillgodoses. Såväl FMV som FOA ser över sina möjligheter och förutsättningar till ökat deltagande i nationella och internationella forsknings- och utvecklingsprojekt i framtiden. Ett ökande industriellt samarbete med andra stater måste också sökas.

Överbefälhavaren konstaterar att utlandssamarbete kan ske i många olika former. Militärtekniskt informationsutbyte bidrar till ökade kun- skaper och ger möjligheter till verifikation och underlag för prognoser och hotbildsbedömningar. Projektsamarbete om militära system kan innebära stora fördelar genom delade utvecklingskostnader och längre serier, men är erfarenhetsmässigt också svårt att åstadkomma. Det är lättare att uppnå på delsystem—, apparat- och komponentnivå. Icke projektbundet samarbete på tekniknivå kan vara ett sätt att undvika de långsiktiga bindningar som kan hämma ett direkt projektsamarbete. Det är lättare att åstadkomma och kan utgöra ett första steg mot ett mer omfattande samarbete. Överbefälhavaren anser det angeläget att regler

SOU 1991 :91 Kapitel 3

SOU 1991:91 Kapitel 3

och villkor för myndigheters och företags utlandssamarbete ses över, inklusive möjligheten av ett svenskt närmande till IEPG.

Den svenska försvarsindustrin agerar inom ramen för sin strate- giska planering för att utveckla sin egen kompetens och kapacitet för att i framtiden kunna förbli leverantör till det svenska försvaret, samtidigt som man fortlever med en konkurrenskraftig och lönsam verksamhet.

Vid de besök, som utredningen gjort vid försvarsindustrin, har man pekat på betydelsen för den egna kompetensen av att erhålla utvecklings- uppdrag. En stor del av kompetensutvecklingen sker inom ramen för objektbunden utveckling eller uppdrag för att utveckla prototyper och teknologier. Det är också mycket väsentligt att FMV och det svenska försvaret har studerat hur försvarssystem kan utnyttjas taktiskt och förmår att ställa väl avvägda anspråk på vilka egenskaper som de bör ha samt kan fungera som kvalificerade köpare.

Försvarsindustrin gör emellertid också egna satsningar för att utveckla sin kompetens och kapacitet. En väsentlig post utgör därvid investeringar i avancerade verktyg för utveckling av både hård- och mjukvara och för speciella typer av produktion. Vidareutbildning av personal och mer forskningsbetonade insatser inom teknikområden av förväntad betydelse för framtida produkter har också avsevärd omfatt- ning. Tendensen är att man gått ifrån centrala forskningslaboratorier och genomför även mer långsiktig utveckling av kompetens i nära anslutning till pågående utveckling och produktion och med ett direkt inflytande från affärsområdenas bedömning av den framtida marknadens efterfrå- gan och konkurrensvillkor.

I den rådande situationen med krympande efterfrågan på försvars- materiel och färre utvecklingsobjekt visar försvarsindustrin ett växande intresse för samarbete både med andra länder, civilt inriktad verksamhet och den statliga försvarsforskningen.

Överstyrelsen för civil beredskap anger i sin forsknings- och studieplan "Grundläggande forskning och studier för civil beredskap, ÖCB augusti 1991 ' ' att forsknings- och studieverksamheten syftar till att bidra till en effektiv och funktionell utformning av det civila försvaret. Detta kan ske bl.a. genom att bygga upp kunskaper om de villkor och förutsättningar som är styrande för det civila försvarets åtgärder, genom att föreslå och medverka i utformningen av olika slags åtgärder för det civila försvaret, och genom att påverka den inriktning och de utgångs- punkter som statsmakterna lägger fast för det civila försvaret. ÖCB planerar forskning och studier av gemensamt, funktionsövergripande intresse för det civila försvaret. Därutöver behandlar respektive funktionsansvarig myndighet den forsknings- och studieverksamhet och

.m.._ -..—___...n .

.. ...—..... .. _ -..-.— a_n—w_a.

den utveckling som närmast är att hänföra till den enskilda funktionens behov. Det civila försvarets behov av forskning och Studier tillgodoses till del inom ramen för programmet för gemensam försvarsforskning, särskilt i frågeställningar som har anknytning till militärt försvar och totalförsvarets samlade funktion. Till del tillgodoses behoven genom samarbete med andra forskningsproducenter, främst universitet och högskolor och genom studier inom den egna organisationen.

Funktionsövergripande studier och forskning inom civilt försvar har enligt ÖCB två huvudsyften. Det första är att bygga upp kunskaper om den civila beredskapens förutsättningar, t.ex. om det militära hotets utveckling, om verkan av konventionella vapen och ABC-stridsmedel samt om samhällsutveckling av betydelse för civilt försvar. Det andra huvudsyftet är att bygga upp kunskap om det civila försvarets funktion, t.ex. genom att analysera det civila försvarets samlade förmåga att lösa sina uppgifter under olika förutsättningar.

Sammanfatmingsvis har således den forskning och utveckling, som bedrivs inom totalförsvaret, till uppgift dels att allmänt bidra till att det svenska totalförsvaret kan utformas med egna värderingar och eget kunnande som grund, dels mer specifikt bidra till att dess försörjning med materiel så långt möjligt kan ske från inhemsk industri. Verksam- heten bedrivs av många olika producenter och med skiftande styrnings- och finansieringsvägar. Detta beskrivs mer utförligt i nästa kapitel.

SOU l991:91 Kapitel 3

201]. 199191 4 Nuvarande forskning och utveck— apztel4

ling för totalforsvaret

4.1 Viktigare myndigheter i försvarets system för forskning och utveckling

Myndigheter inom försvaret som har ett av statsmakterna uttalat produktionsansvar för forskning och utveckling är:

fortifikationsförvaltningen (FortF), försvarets materielverk (FMV), försvarets forskningsanstalt (FOA), militärhögskolan (MHS), flygtekniska försöksanstalten (FFA).

Här beskrivs kortfattat dessa myndigheters uppgifter och resurser inom området.

_ _-..a..._.m—.__.w.m -_.—

FortF

FortF har produktionsansvaret för den forskning och utveckling som finansieras över en mindre anslagspost om ca 10 milj. kr. för fortifikatorisk forskning inom anslaget Fö/Gl. Gemensam försvars- forskning. Verksamheten utförs huvudsakligen inom FortF:s forsk- ningsavdelning som omfattar ca 20 personer, och ger i första hand stöd till Forths egen projekteringsverksamhet. ;

FMV

FMV har produktionsansvaret för den forskning och utveckling som finansieras över dels det militära försvarets materielanslag, dels en mindre anslagspost om ca 15 milj. kr. för skepps-, flyg- och robotteknik inom anslaget Fö/Gl. Gemensam försvarsforskning. Den förra delen

beskrivs i det följande (avsnitt 4.3). Den senare delen utförs huvudsak- ligen vid FFA och statens skeppsprovningsanstalt (SSPA), på uppdrag av FMV som i första hand använder resultaten för att vidmakthålla och utveckla sin beställarkompetens vad gäller försvarsmateriel.

FMV har ca 3 000 anställda (personår), varav ca 85% ägnar sig åt att leda, administrera och medverka i forskning, utveckling och mate- rielanskaffning. Myndigheten är organiserad i sex huvudavdelningar för resp. central ledning, kommersiell verksamhet, armé-, marin-, flygma- teriel och gemensamma fackfrågor.

FOA

FOA har programansvaret för hela och produktionsansvaret för den helt dominerande delen av den forskning och utveckling som finansieras över anslaget Fö/Gl. Gemensam försvarsforskning (ca 475 milj. kr. per år). Vidare bedriver FOA verksamhet som finansieras över anslaget UD/F5 . Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning (ca 17 milj. kr. per år). Slutligen bedriver FOA verksamhet som redovisas över 1000—kronorsanslaget Fö/Ll . Försvarets forskning- anstalt: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet (omslutning ca 90 milj. kr. per år).

FOA har ca 1070 anställda (personår), och är organiserad i fem huvudavdelningar, ett centralt kansli och ett programsekretariat. Vid huvudavdelningama är verksamheten inriktad mot resp.: Försvarsana— lys; Vapensystem, verkan och skydd; Informationsteknologi; ABC-skydd; Mänsklig prestation och funktion. Det centrala kansliet svarar för gemensamma administrativa funktioner, och programsekretariatet för inriktningen av den verksamhet som finansieras över anslaget Fö/Gl.

MHS

Skolan svarar för den militärhistoriska forskningen inom försvars- makten. Verksamheten btKIl'ivs huvudsakligen inom skolans militärhis- toriska avdelning som omfattar ca 6 personer. Den kostar ca 3 milj. kr. per år, och finansieras över anslaget Fö/F9. Militärhögskolan.

SOU l99l:9l Kapitel 4

SOU 1991 :91 Kapitel 4

FFA bedriver verksamhet som finansieras över anslaget Fö/L2. Flygtekniska försöksanstalten (ca 10 milj. kr. per år), samt verksamhet som redovisas över 1 OOO-kronorsanslaget Fö/L8. Flygtekniska försöks- anstalten: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet (omslutning ca 120 milj.kr.).

FFA är den centrala instansen för uppdragsfinansierad forskning och provning inom det flygtekniska området. Den skall främja utveck- lingen av flygtekniken inom landet och bidra till utveckling och genomförande av försvarsmaktens materielplaner samt den svenska industrins förmåga att utveckla och tillverka flygplan- och robotsystem.

FFA har ca 250 anställda (en betydande personalminskning pågår), och är organiserad i tre avdelningar för resp. aerodynamik, flygsystem- teknik och hållfasthet samt ett antal Stödenheter.

4.2 Gemensam försvarsforskning m.m.

4.2.1 Inledning

I det följande beskrivs den militärhistoriska forskning som MHS bedriver, och den gemensamma försvarsforskning som FOA har programansvar för och till större delen också genomför.

4.2.2 Inriktning och uppgifter

Militärhistorisk forskning

I 1991 års regleringsbrev anges att MHS skall bedriva militärhis- torisk forskning. Forskningens närmare inriktning regleras inte av statsmakterna.

Ett antal forskningsprojekt pågår avseende det militära försvarets utveckling under 1900-talet, och samspelet mellan försvaret och sam- hällsutvecklingen. Ett stort projekt avseende Östersjöproblemen pågår, i samarbete med utländska institutioner. Vidare pågår arbete med en lärobok i svensk militärhistoria samt medverkan i undervisningen vid MHS.

___—___... ..-—___...mm

. . www.—...

SOU 1991:91 Kapitel 4

Gemensam försvarsforskning

I 1991 års regleringbrev anger regeringen, efter viss bearbetning

av myndigheternas förslag, följande inriktning för verksamheten: "Försvarsforskningen skall fungera som en länk mellan veten- skapens och teknikens möjligheter och totalförsvarssektorns behov. Den skall svara för de insatser som krävs för att applicera vetenskapligt och tekniskt kunnande på problem som totalförsvaret ställs inför, och överbrygga avståndet mellan grundforslming och sektorns tillämpning- ar. Försvarsforskningen skall till övervägande del utgöras av tillämpad forskning. Den skall också kunna ha inslag av grundforskning, om nödvändig sådan saknas eller bedöms otillräcklig vid universitet och högskolor eller motsvarande institutioner.

Försvarsforskningens huvuduppgift är att bidra till totalförsvarets utveckling och anpassning till förändrade villkor. Den gemensamma försvarsforskningen skall därvid

— visa på hot och möjligheter till följd av den vetenskapliga och tekniska utvecklingen, - genom att utnyttja vetenskapligt och tekniskt kunnande identifiera och beskriva nya vägar att lösa de problem totalförsvaret har att möta och samtidigt bedöma risker och möjligheter med dessa vägar, samt tillsammans med ansvariga totalförsvarsmyndigheter aktivt driva nödvändiga förändringar, — bidra till att realisera nya vägar genom att säkerställa tillgång till sådan nödvändig kompetens, som enbart forskning kan ge och som erfordras i studier, utveckling och genomförandeverksamhet."

Huvuduppgifterna för FOA anges i regleringsbrevet vara att

- följa och analysera den tekniska och vetenskapliga ututvecklingen inom områden som är betydelsefulla för totalförsvaret och härvid medverka i prognosarbete, - framföra önskemål om totalförsvarsintressant grundforskning vid svenska universitet och högskolor, - analysera olika hot samt medverka i utformningen av miljöunder- lag. - bedriva tillämpad forskning och studier som stöd för värdering av

försvarsmaktens struktur, funktioner och system för konventionell

krigföring,

bedriva tillämpad forskning för att finna metoder och tekniker som

SOU 1991:91 Kapitel 4

förbättrar försvarsmaktens effekt inom bl.a. områdena konventio- nella vapen och vapensystem, telekrigföring, ledningssystem och människans funktioner, - bedriva tillämpad forskning och studier rörande det civila totalför- svarets förutsättningar, uppgifter och funktioner vid kriser och konventionellt krig, - bedriva tillämpad forskning och studier rörande totalförsvarets förutsättningar samt dess samlade funktion vid kris och konventio- nellt krig, - bedriva tillämpad forskning och studier avseende totalförsvarets skydd mot icke-konventionella stridsmedel (A-, B- och C-stridsmedel) bl.a. som grund för statsmakternas återkommande prövning av inriktning och mål för svenskt hänsynstagande till dessa stridsmedel, - bedriva forskning och studier avseende totalförsvarets fredstida ledning och produktion, - genomföra viss del av den tillämpade forskningen som samlade funktionsorienterade insatser för sådana större problemområden som bl.a. forskningens huvudavnämare aktualiserar, - i den tillämpade forskningen samarbeta med universitet och hög- skolor, med bevarade möjligheter till snabba omställningar, - regelbundet lämna samlade förslag till sådant utvecklingsarbete som resultaten av anstaltens tillämpade forskning aktualiserar, - ha beredskap att ersätta nödvändig, icke-statlig försvarsforskning som avvecklas, - skapa överblick över genomförd, pågående och planerad forskning som finansieras via olika totalförsvarsanslag.

Uppgiften för FortF anges i regleringsbrevet vara att bedriva tillämpad forskning och studier inom området fortifikatoriskt skydd, och för FMV att producera tilllämpad forskning och studier inom området skepps-, flyg- och robotteknik.

4.2.3 Indelning av gemensam försvarsforskning

Den gemensamma försvarsforskningen omfattade under budgetår- et 1990/91 ca 490 milj. kr. FOA delar in den i fem delprogram och totalt ett 50-tal projektområden enligt följande tabell.

__... ...a—.."... .

D 1 r r m Omfattning Antalpro- SOU 199l:9l 12%)I21,Mkr jämnades Kapitel 4

Forskning avseende försvars- 342 36 maktens funktioner för kon- ventionell krigföring

Forskning avseende civila försvarets funktioner i kris och konventionellt krig

Forskning avseende totalför- 17 4 svarets förutsättningar samt funktion i kris och konven- tionellt krig

Forskning avseende skydd mot 79 6 A-, B- och C-stridsmedel

Forskning avseende totalför- 19 4 svarets fredstida ledning och produktion

Summa delprogram 477 53 FOAs bygganslag (Fö F6) 13 -

Toälsgmma & 5.3

Indelningen är anpassad till den f.n. tillämpade metoden för inriktning och dimensionering av den gemensamma försvarsforskning- en. Metoden innebär att FOA:s förslag till regeringen utarbetas i samverkan med berörda totalförsvarsmyndigheter. Vad gäller försvars- maktens myndigheter diskuterar FOA inledningsvis ett förslag med var och en av de berörda myndigheterna. Dessas yttranden samlas hos ÖB, som bereder ett underlag för diskussion i militärledningen (formerna för denna beredning övervägs f.n.). Efter diskussionen tar ÖB ställning och överlämnar sitt förslag till FOA. Slutligen utformar FOA sitt förslag till regeringen. FOA utvecklar f.n. en motsvarande beredningsprocess gentemot myndigheterna inom totalförsvarets civila del.

Indelningen används i FOA:s preliminära programplan för perio-

SOU 1991191 den 1992/93-95/96. I planen beskrivs de olika delprogrammen, pro- Kapitel 4 jektområdena och projekten utförligt.

4.2.4 Olika intressenters användning av försvarsforskningen

Den gemensamma försvarsforskningen, dess delprogram, projekt- områden och projekt är på olika sätt till nytta för totalförsvaret, dess olika ledningsorgan och producenter. Flera projektområden är till nytta | för flera olika avnämare. I

På statsmakternas nivå finns i första hand ett intresse av att kunskap på lämpligt sätt förs in i den process genom vilken totalförsvaret agerar och utvecklas. I vissa fall finns också ett mera direkt intresse av att i första hand för regeringskansliets arbete få tillgång till kunskap grundad ; på tillämpad forskning och kvalificerade studier. Det gäller t.ex. frågor I av säkerhetspolitisk/strategisk karaktär, frågor om inriktning och mål för totalförsvarets skydd mot icke-konventionella stridsmedel (A-, B- och C-stridsmedel), studier av det samlade totalförsvarets funktion och frågor om planerings- och Iedningssystemets utformning.

Exempel på projektområden enligt FOA:s indelning som till i väsentlig del ger underlag för statsmakterna ir: "Totalförsvarets . omvärld, mål och struktur", "Beroendet mellan civilt och militärt försvar" och "Hot från och skydd mot kärnvapen".

För överbefälhavaren ger försvarsforskningen underlag för att I bedöma den tekniska utvecklingens strategiska konsekvenser och inver— kan på potentiella hot mot landet samt på möjligheter att i stort utforma det svenska försvaret.

Myndigheten ÖB:s studier och planering både för den framtida utformningen av försvarsmakten och för stridskrafternas utnyttjande behöver stöd av aggregerad teknisk kunskap, metoder för värdering av förband och funktioner, och på utvalda områden en granskning av huruvida viktiga funktioner inom försvaret kan väntas fungera tillfreds- ställande. Mycket av det underlag av detta slag som ÖB behöver slussas via försvarsgrenarna och FMV, och utgör i viss utsträckning en biprodukt av mera detaljerade studier på lägre nzvåer. ÖB får också i . olika frågor FOA:s samlade och självständiga värdering grundad på ; såväl teknisk-vetenskaplig insikt och överblick som en förtrogenhet med ' försvarets funktion och problem. En central kanal för att framföra sin syn har FOA genom att dess generaldirektör regelmässigt deltar i militärledningens överläggningar.

Exempel på projektområden som till väsentlig del ger underlag för

.-.... -H.”. "mamman-___.- _. .... . _

ÖB är: "Försvarsmaktens struktur", "Kontroll av operativa systems funktion" och "Hot från och skydd mot kemiska vapen".

F örsvarsgrenama och den operativa ledningen har likartade behov som ÖB när det gäller att få stöd för den långsiktiga utformningen och förnyelsen av resp. ansvarsområde. Frågeställningama blir dock min- dre aggregerade. De är ofta knutna till de studier som försvarsgrenama bedriver inför beslut om utveckling och införande av nya typer av förband och system. Såväl FOA som FMV lämnar här underlag om tänkbara prestanda och kostnader för möjliga system, såväl egna som fientliga, och bidrar med värderingsunderlag.

Exempel på projektområden som till väsentlig del ger underlag för denna nivå är: "Pansarvärnssystem' ' , "Fysiskt skydd till egna vapen- bärare" och "Utbildning".

Det civila försvaret och dess fimktionsansvariga myndigheter har i princip likartade behov av forskning och utveckling som det militära försvaret. Några skillnader finns dock och ger delvis andra villkor. Det militära försvaret är en centralstyrd och enhetlig organisation, medan det civila försvaret utgör en speciell aspekt på verksamheten inom snart sagt varje sektor av samhället. Trots existensen av ÖCB som centralt sammanhållande myndighet är möjligheten att styra verksamheten inom det civila försvaret långt mindre än inom det militära försvaret. Det handlar om att försöka påverka samhällsutvecklingen så att beredskaps- hänsyn tas. Kapaciteten för att utveckla det civila försvaret är mindre än inom det militära försvaret. Av dessa annorlunda förhållanden följer att villkoren för att nyttiggöra och föra över kunskap från forskningsvärl- den också blir annorlunda.

Exempel på projektområden som till väsentlig del ger underlag för det civila försvaret är: "Kritiska samhällsfunktioners sårbarhet' ' , "Metodstöd till civilförsvar" och "Studier av ABC-skydd".

En viktig del av den förnyelse och utveckling som sker i totalför- svaret sker vid skolor och utvecklingscentra för olika funktioner. Kontakt med forskningsvärlden både vid universitet och högskolor och vid totalförsvarets egna forskningsorgan är avgörande för kvaliteten i den utbildning och den utveckling som sker. Av tradition är sådana kontakter svagt utvecklade. En strävan att utöka dem har dock på senare tid klart kunnat urskiljas.

Försvarets materielverk har ett behov av kunskaper från forskning och tekniska studier och försök för att väl kunna sköta sin uppgift att anskaffa, vidmakthålla och underhålla försvarsmateriel. Det handlar om att kunna utforma kravspecifikationer med en god avvägning mellan prestanda och kostnader, att kunna jämföra och värdera konkurrerande

SOU 1991 :91 Kapitel 4

SOU 1991:91 Kapitel 4

alternativ, att kunna granska kvalitet och färdiga produkter från indu- strin och att kunna agera så att gynnsamma villkor skapas för att erforderliga kompetenser vidmakthålls och utvecklas inom landet.

Även på områden där inköp på en internationell marknad övervägs är det väsentligt att ha tillräcklig inhemsk kompetens för att kunna bedöma värdet av olika prestanda, realiserbarhet, tillförlitlighet, under- hålls- och utvecklingsmöjligheter, etc. Det är också ofta fråga om att tekniskt integrera inköpta delsystem i ett vidare systemsammanhang i det svenska försvaret och att anpassa dem till svenska förhållanden.

För att kunna ha kompetens och kunnande att vara en kompetent köpare lägger FMV ut uppdrag på industrier, konsulter, FFA och FOA för att utveckla försöksutrustningar, göra funktionsstudier och realiser- barhetsprövningar, utveckla nyckelteknologier, beräknings- och mät- metoder och genomföra granskningar. Verksamheten stöds också i betydande grad av medverkan utan betalda uppdrag från främst försvars- tekniskt kunniga personer vid FOA. Ur FMV:s synpunkt utgör den gemensamma försvarsforskningens viktigaste uppgift att medverka till att FMV kan uppträda som en kompetent köpare. En väsentlig uppgift som den därvid fyller är att bidra med metoder och underlag för kvalificerade värderingar.

Exempel på projektområden som till väsentlig del ger underlag för FMV är: ' 'Huvudprojekt telekrigföring' ' , ' 'Teknik för precisionsstyrda vapen' ' och ' 'Flygmedicin' ' .

Försvarsindustrin pekar ofta på att det viktigaste tekniska bidrag som man får från försvaret utgörs av den styrning son FMV kan ge som kompetent köpare. Kontakter med FOA har värde får industrin främst för att få ett bidrag till den egna mera långsiktiga kompetensutvecklingen och indirekt genom det bidrag som FOA ger till FMV:s köparkompe-

tens.

4.2.5 Vidareutveckling av vissa forskningsresultat

Det är i första hand ÖB, försvarsgrenama och FMV som beslutar om vilka tekniska idéer som skall vidareutvecklas med finansiering över materielanslagen. Underlag för sådana beslut skapts bl.a. genom den gemensamma försvarsforskningen. FOA försöker at förbättra underla- get, dels genom det faktiska arbetet inom de olika prq' ektområdena, dels genom att systematiskt inventera och lämna förslagom sådana idéer. I februari 1991 anmälde FOA till ÖB följande forikningsprojekt där forskningsarbetet, som i flertalet fall har förts fram tll en teknikdemon-

stration, har nått så långt att en fortsättning i form av utvecklingsarbete finansierat av försvarsmakten borde övervägas:

motmassekanon, - höghastighetsraket,

- lasertändsystem,

- hydroakustiskt informationssystem, - laserradar med störfunktion, - lasersystem för sjömätning och kartläggning, - frekvenshoppande radiosystem för kortvåg, - lägesbestämningssystem mot bl.a. frekvenshoppande truppradio, - fjärrstyrt nätstörsändarsystem, - beslutsstödssystem inom ABC-området.

__ FOA avser att i fortsättningen lämna samlade sådana förslag årligen till OB och ÖCB.

4.2.6 Uppföljning och utvärdering

Uppföljningen av den gemensamma försvarsforskningen görs på flera sätt. Inom FOA görs kvartalsvis en uppföljning av huvudsakligen ekonomisk art. Halvårsvis görs en mera resultatorienterad uppföljning som omfattar bl.a. forskningsresultat och kompetensutveckling. I an- slutning till slutförda huvudprojekt har gjorts interna utvärderingar av nytta och arbetssätt. I fortsättningen avses avnämarna engageras direkt i sådana utvärderingar.

Utvärdering av verksamheten i termer av vetenskaplig kvalitet är inte enhetlig inom FOA. Vad gäller ABC—skydd vid FOA 4 och humanvetenskap vid FOA 5 görs en vetenskaplig bedömning av projekt- förslag, som en grund för beslut om att starta projekten. En omfattande publikation av forskningsresultaten i vetenskapliga skrifter stödjer kvalitetskontrollen.

Det finns ett stort antal forskningsinsatser som kommit till konkret och dokumenterad nytta för totalförsvaret. Några exempel är följande.

Samhället i kris och krig Genom en svit av studier har samhällets funktion och särskilt beroendena mellan militära och civila funktioner uppmärksammats. Studierna har också lyft fram de mjuka funktionernas (socialtjänst m.m.) betydelse för totalförsvarets funktion.

Nya pansarvåmsvapen FOA har under lång tid bedrivit forskning om raketmotorer, eldrör, utskjutning av stridsdelar m.m. Under senare

SOU 1991:91 Kapitel 4

SOU l99lz91 Kapitel 4

år har de grundläggande insatserna omsatts i förslag tll nya typer av vapen som kännetecknas av att de når målet snabbt och med hög sluthastighet. Också möjlig räckvidd har förbättrats.

Laserteknik FOA har genom sina insatser in(m laserteknik, framför allt genom att utforma apparater, bidragit till utvecklingen såväl vad gäller laser för spaning som vad gäller laser för störning (i det senare fallet ett system som har verkat som larmsignal om laserhotets betydel- se).

Värdering av ABC-skyddetsjimktion FOA har ett särskilt ansvar för att värdera ABC-Skyddets funktion med hänsyn till lotutvecklingen och totalförsvarets utveckling. De övergripande värderingar av detta slag som FOA gör är ett viktigt ingångsvärde för statsmakternas och myndigheternas ställningstaganden till satsningar på ABC-skydd.

Flygstridsdräkt FOA har utvecklat en flygstridsdrikt som förbätt- rar möjligheterna att fullt ut utnyttja JAS-flygplanets svängprestanda.

4.3 Forskning och utveckling finansierad över de militära materielanslagen

4.3.1 Sammanställning

] ri l 1990/91 1991/92 __— 2.903 _m- anna_-mm

M_E”.- "

O - ratrv lednm 227

..- o- .

lä

Anslagen är angivna i prisläge februari 1991 och uttrycks i Mkr.

Såväl objektbunden som icke objektbunden utveckling finansieras över materielanslagen.

Definitionema för vad som är objektbunden respektive icke objekt- bunden utveckling följer, som nämnts i utredningens avsnitt 1.3, olika praxis beroende på vilken huvudavdelning på FMV, som svarar för arbetet. Praxis kan också variera med exempelvis bulgetsituationen.

SOU 1991 :91 Kapitel 4

Nedanstående är den bästa uppskattning, som FMV för närvarande kunnat göra.

mansnamn

1990/91 1991/92 __— Armen anslaet 132 Marinen ansla_et cz Fl va net ansla et D2 2.084 3.174

288

Flygvapnet anslaget

D2**

Siffrorna ovan avser utfall (1990/91) resp. planerade utgifter (1991/92) 1 prisläge februari 1991

*Anslaget har tidigare varit ca 50 Mkr och chefens för armén framtida inriktning är 30 -3__5 Mkr. Här redovisade år var för armén exceptionella bl a tillkom FOSIND-medel (se nedan).

42

**FoU-andelen kommer i stort att halveras enligt planerad inrikt- ning.

Av ovanstående totalsummor för icke objektbunden utveckling går ca 80 - 85 % till industrin i form av uppdrag medan resten ca 15 - 20 % går till FOA (ca 50 - 60 Mkr/år). Andelen till universitet och högskolor rör sig uppskattningsvis om 1 %.

För budgetåren 1989/90 och 1990/91 beslöt riksdagen att tillföra särskilda medel för att bibehålla handlingsfrihet inom vissa områden där försvarsindustrin på grund av brist på uppdrag annars riskerade att behöva avveckla kapacitet för utveckling. Medlen benämns här FÖSIND- medel.

Kapitel 4

Viktigare anskaffningsobjekt i sammandrag under den planerings- tid som omfattar perioderna 1992/ 1997 och 1997/2002 enligt planerna i ÖB 92. Här redovisas inte skillnader i tidplaner som kan förekomma mellan de bägge alternativen:

Pansarskott 95 _ Lv medellån rackwdd _—

(

_ (BONUS) _- Gusta

_— __- mörkerf. ___—

modif. A/U

N stridsva_n

Beteckningar: A innebär anskaffning A/U anskaffning med (viss) utveckling i Sverige ( A anskaffning i lägre kostnadsram än i alternativ B - ingen anskaffning

För armésystem som utvecklas i landet utgör kostnaden för utveckling normaltcirka 10-25 % av den totala anskaffningskostnaden.

___ __ng ,

&..—ä'”-

SOU 1991391 Kapitel 4

IIE_—— [ram—__ -__—— I-__—— XYSM tstridsfa -_ mindre) modifierin_)

__— A/U

Beteckningar: A innebär anskaffning A/U anskaffning med (viss) utveckling i Sverige ( A anskaffning i lägre kostnadsram än i alternativ B - ingen anskaffning

För marina system som utvecklas i landet utgör kostnaden för utveckling normalt cirka 10 - 25 % av den totala anskaffningskostnaden.

SOU 1991 :91 Kapitel 4

Alternativ C Alternativ B

Stridslednin , lu bevaknin; A/U A/U

A/U ( A/U A/U

.—

"I

_— . .... | _

AA AA >>

Fl _buren sanin_sradar RAS kommunikationssystem

Otioner StriC ( (A/U A/U

&

.

RAS 90 JA 37 A/U A/U Radar PS 46 t [oförbättrim A/U

Motmedel A/U A/U _ A/U r A/U A/U

N 'aktrobot Ammunition automatkanon

HH

_ A/U A/U Bombka | sel A/ U A/U

Transportflygoch helikote 'rband Ersättnin_ TP 85

A > H

Beteckningar: A innebär anskaffning A/U anskaffning med (viss) utveckling i Sverige i

(A anskaffning i lägre kostnadsram än i alternativ B »;

- ingen anskaffning I

i

För flygsystem som utvecklas i landet utgör kostnaden för utveck- ling normalt cirka 25 - 50 % av den totala anskaffningskostnaden. '

I!

4.3.2 Materielanskaffningsprocessen

STABER SERIE- PROTOTYP UTVECKLING ; TAKTISKA UTVÄRDE - ING. FAS , BEHOV

' EALISER- BARHET?

TEKNISKA MÖJLIGHETER

FMV FOA INDUSTRI UoH M FL

PRODUKTION uns MODIFIERING ATS UNDERHÅLL

UTBILDNING

PRODUKT

PRELIMI ÄR SPECIFIKATION SPECI ' IKATION

Här skall inte anskaffningsprocessen och framför allt inte de organisatoriska ansvaren under skilda delar av processen diskuteras i detalj. Dock förtjänar att påpekas ett antal karakteristika i processen, som den i praktiken genomförs.

Tiden för att genomlöpa hela processen kan vara lång, speciellt om man t ex genom brist på ekonomiska resurser får problem att genomföra arbetet i den takt som ursprungligen planerats. En tidsutdräkt om 10 - 20 år är inte ovanlig för större objekt från det de första ideérna omsätts till s k spelkort, som ingår i taktiska studier och preliminär ekonomisk planering, till dess de första serieexemplaren producerats. Ofta är det behovet av omsättning av viss materiel (nytt flygplan, ny robot, etc.), som startar processen. Man väljer om möjligt att påbörja studier för en materielomsättning så snart lämplig personal frigörs från pågående projekt. Anledning till detta är dels att FMV, industri m.fl. som engageras i utvecklingsarbete då har kapacitet för nya uppgifter, dels att kompetensen hos personalen behöver kunna vidareutvecklas i takt med kommande krav. Den situationen är mest tydlig för verksamhet inom smala nischer där specialistkompetensen med nödvändighet är mycket produktinriktad, som exempelvis vid framtagning av nya

SUO 1991 :91 Kapitel 4

Kapitel 4 SOU 1991:91 torpeder. Där är omsättningstakten ca 20 år.

Behovet av en långsiktig planering i nära samarbete mellan berörd industri och stab/FMV är uppenbar. Lyckas man med detta undviker man stora svängningar i resursbehovet och kan klara sig med en förhållandevis liten specialistkader, som arbetar mer eller mindre kontinuerligt över anskaffningscyklerna.

I de fall de utvecklande organisationerna har kapacitet för att ; engageras i närbesläktade utvecklingsprojekt för flera tillämpningar över tiden krävs helst också samordning, exempelvis mellan olika . försvarsgrenars anskaffning, för att få ett så rationellt utnyttjande av ' nyckelresurserna som möjligt. En effektiv utveckling och tillverkning förutsätter att merparten av de anställda tillika med investeringar i produktionsapparaten kontinuerligt kan utnyttjas fullt ut. Samma intres- ! se för att skapa en jämn beläggning av personalresurserna finns givetvis 1 inom beställarens organisationer. .

I Sverige går vi sällan hela vägen från grundforskning vid UoH via tillämpad forskning, studier, försök, teknikdemonstrationer, teknisk- taktisk utvärdering, funktionsmodeller etc till serieutveckling av ny materiel. I allmänhet följer vi vad som händer inom forskningsområden ' som kan ha intresse för försvaret och avvaktar till dess att nya kunskaper har nått mer tillämpade resultat i form av nya komponenter, nya, operativsystem för datorer, nya systemtankar för luftförsvar för fartyg,? . konkretiserade nya hotbilder eller liknande Ofta ar reaktionstiden lång ! innan "larmsignaler" om påtagliga framsteg eller förändringar 1 om- världen leder till nya objekt i anskaffningsplanerna. Detta betyder dock inte att den materiel vi utvecklar är underlägsen den som omvärlden tar i,! fram. Det finns många exempel på att vi genom att ta vara på redanl utvecklad teknik och genom ett gott systemarbete på taktisk och teknisk nivå nått fram till produkter, som mycket väl hävdat sig internationellt. i Detta visas av exportframgångar och jämförande utvärderingar mellan ; svensk och utländsk materiel.

Det tar i allmänhet relativt lång tid innan enighet nåtts inom aktörernas led att ny kunskap kan vara aktuell att tillämpa. Varje aktör 5 har oftast själv både möjlighet att ta egna initiativ och att ta ansvar för ; att konsekvenserna av ny kunskap utreds och värderas. Ett tillräckligt. sakunderlag är en nödvändig förutsättning för att nå enighet. I den_ utredande och värderande fasen uppstår ofta konkurrens om aktuella och;- potentiella arbetsuppgifter, som bedöms attraktiva för personer eller organisationer. Det kan ibland försvåra arbetet, ibland stimulera till en ytterligare belysning av frågorna.

En bedömning av den taktiska användningen och det stridsekono—

wc.-n:. -

miska värdet av en tilltänkt ny produkt måste iterativt upprepas flera gånger för att ge grund för att avbryta utvecklingen i tid, om produkten inte håller måttet, eller för att forma en specifikation så att pris/prestanda blir väl avvägda inför ett fortsatt arbete.

Under hela den anskaffningsprocess, som schematiskt illustreras i figuren överst i avsnittet, finns moment som innefattar forskning och utveckling. Förmågan att köpa komponenter och delar till den nya produkten under utvecklingens gång har stor betydelse för kostnader, projektsäkerhet, kvalitet, tillgänglighet, tillgång till reservdelar, lön- samhet etc. Inköp bör skötas professionellt vare sig beställaren själv står för kompletterande anskaffning i ett utvecklingsprojekt eller den ingår, som en del av det utvecklande företagets åtagande.

4.3.3 Försvarets materielverk - uppgifter och arbetssätt

FMVs huvuduppgiji är att tillse att försvaret tillförs materiella resurser och att de vidmakthålls, till på lång sikt fördelaktigaste villkor för statsverket/försvaret.

FMV skall också ge råd och stöd rörande materiel och förnöden- heter och deras handhavande i försvarets organisation.

FMV's verksamhet och preciserade uppgifter grundas på uppdrag från de externa uppdragsgivarna enligt följande mönster.

Framtagning, anskaffning och vidmakthållande av materiel till försvaret innebär en omfattande tjänsteproduktion, produktion av ma- teriel/varor och arbete. Den sker i samverkan mellan staber, FMV, andra myndigheter samt industrin och konsultföretag. De först nämnda representerar den operativt-taktiskt-tekniska kompetensen (den s k miljökompetensen), de sistnämnda den tekniskt-industriella kompeten- sen.

Staberna utarbetar i samarbete med FMV långsiktiga planer, programplaner och budgetar för anskaffningsverksamheten. Staberna tar också i samarbete med materielverket fram målsättningar. Verket inhämtar härvid tekniskt/ekonomiskt underlag från bl a industrin. FMV svarar även för att miljökrav och erforderligt annat underlag härvid överförs till industrin.

Anskaffning och vidmakthållande av materiel leds av materielver- ket. Industrin svarar för utveckling och tillverkning.

Industrin och konsultföretagen medverkar i materielverkets tjäns- teproduktion genom deltagande i studier, i den tekniska beredningen inför anskaffning samt i vidmakthållandet.

SOU 1991:91 Kapitel 4

SOU 1991 :91 Kapitel 4

Detta innebär att FMV och industrin/konsutföretagen måste utveckla ett effektivt, nära samarbete. Bl a måste de utbyta information om militärteknikens utveckling, miljöfaktorer, prrduktionsförutsätt- ningar etc, men samtidigt måste ett strikt kund-leverantörsförhållande råda. Som framgått av avsnitt 4.2.4 medverkar även FOA i denna process.

Den ovan beskrivna verksamheten och nämnda aktörer kan sägas I utgöra materielförsörjningsfunktionen. j

FMVs myndighetsanslag, anslaget FS, kan 'rrdelas i tre olika ' kategorier av verksamhet enligt följande: ;

Kategori 1: Teknisk kompetens för icke-objektbunden FoU-verk-

samhet Kategori 2: Teknisk kompetens för materielanskaffning (inkl ob—

jektbunden FoU-verksamhet) Kategori 3: Övrig verksamhet

Verksamheten inom de tre kategorierna fördelas ( i Mkr) över myndighetsanslaget enligt tabellen nedan. Tabellen visar härutöver fördelningen av de av FMV utnyttjade konsulttjänsterna.

Anslaget F5 omfattar (avser 1991/92) 1067 Mkr i prisläge februari 1991.

FMV utnyttjande av konsulttjänster utgör ca 384 Mkr (prisläge _ februari 1991, avser 1989/90) som huvudsakligen finansieras via - anslagen för materielanskaffning BZ, C2 och DZ. Verket arbetar nu på ; att minska andelen konsultverksamhet. '

I

4.3.4 Arméns forskning och utveckling SOU 1991:91 Kapitel 4

Siffrorna anger utgifter i Mkr prisnivå februari 1991, utfall för 1988/89 - 1990/91 och planerat för 1991/92 - 1993/94.

FQSIND-megel

För armén har anslagen för forskning och utveckling krympt från ett snitt på ca 500 Mkr per år för att under den senaste 5-årsperioden tendera att sjunka till en så låg nivå på antalet utvecklingsprojekt att den svenska försvarsindustrins utvecklingskapacitet inom vissa områden snabbt skulle riskera att avvecklas. För att bibehålla handlingsfriheten satsades särskilda s k FÖSIND-medel varmed nivån bibehölls i avvaktan på ett försvarsbeslut 1991 . Resurserna satsades främst på ett antal större utvecklingsprojekt av betydelse för arméns framtida stridsvärde:

- BONUS (styrd artillerigranat) vid Swedish Ordnance - Landminsystem vid Swedish Ordnance, NobelTech, FFV — Mineringsgranat vid Swedish Ordnance, FFV - Stridsfordonsutveckling vid HB Utveckling - Robotsystem vid Swedish Ordnance, Ericsson - Pansarvämssystem vid Swedish Ordnance, FFV - Sensorer vid Saab Combitech, Ericsson - Laserskyddsmaterial vid NobelTech

AnmärQ'mg företagsnamnen är förkortade. FMV- k r m- r ' k Ett exempel på ett gemensamt (militärt - civilt) projekt mellan FMV och dåvarande STU (NUTEK) är "Skyddskeramer", planerat att löpa 1989 - 1992, med finansiering genom STU 10 Mkr, FMV 10 Mkr och

SOU 1991 :91 Kapitel 4

fem företag sammanlagt 2,5 Mkr. Projektet är av intresse också för utvecklingen av ubåtsskydd.

Det är ett samprojekt mellan å ena sidan försvaret och försvarsin- dustrin och å den andra keramtillverkande industri och institut/högsko- lor. Projektet syftar till att för den förstnämnda parten bygga upp . kunskap om kerampansars konstruktion och tillverkning; kartlägga . verksamma mekanismer vid projektilgenomträngning; tillverka och prova prototyper i kompositpansar. För den andra parten är syftet att 3' bygga upp kunskap om hur ett kompositpansar skall viktoptimeras för en given skyddsförmåga; att i detalj kartlägga olika material-, struktur- och processparametrars inverkan på skyddsförmågan; finna ny teknik; tillverka prototyper av keramkomponenter.

4.3.5 Marinens forskning och utveckling

FOU över C2 Marinmateriel Varav:

Siffrorna anger utgifter 1 Mkr prisnivå februari 1991, utfall för 1988/89 - 1990/91 och planerat för 1991/92 - 1993/94.

1 det följande visas två exempel på utvecklingsprojekt:

Eggjektet SMYQE;

Marinen har redovisat samverkansformer för ett utvecklingspro- jekt SMYGE, som är ett fartyg framtaget för att pröva ett flerskrovsfar- tyg för ytstrid. Fartyget skall vara svårt att upptäcka både optiskt och med radar. Mönstret för samverkan som redovisas nedan uppges vara typisk för den nya generationens ytstridsfartyg.

Fartygsframtagning och teknisk integrering: SOU 1991:91 Kapitel 4 Studier och projektering FMV, Karlskronavarvet, SSPA,

KTH, FOA, Bofors, NobelTech Systems, Ericsson, KaMeVa iKonstruktion FMV, Karlskronavarvet, SSPA, I KTH, Bofors, Ericsson, KaMeVa, I MTU

:Byggnad FMV, Karlskronavarvet, KTH, % KaMeVa MTU

Studier, försök och övrig anskaffning:

Radar- och IR-signatur FMV, KTH, FOA, Karlskronavarvet,

. FFV

; Materiel FMV, KTH, FOA, Karlskronavarvet å Antennarrangemang FMV, KTH, FOA, NobelTech

? Systems, Ericsson, FFV

Pjäs FMV, Bofors, Karlskronavarvet Robot FMV, Saab, Bofors, Karlskronavarvet . Teleskopmast, MP—antenn FMV, NobelTech Systems, Hiss-och

_ Krankonsult, Karlskronavarvet

Utprovning, justering FMV, Kfl, KTH, FOA, Karlskronavarvet, NobelTech

Systems,Ericsson,Saab,Bofors,Telub, FFV

Anmärkning förkortade

företagsnamnen är å s r ' k'

När det gäller metoder för reducering av buller från ubåt finns speciella förhållanden, som gör att man, förutom att repliera på kunskap om buller och bullerutbredning från exempelvis flyg- och byggnadstek- niken, måste skaffa sig ett eget kunnande. Kopplingen mellan skrovkon- struktionen och ett strömmande vattenmedium och ljudutbredningsför- hållandena i hav av Östersjöns typ är två exempel.

FMV har bedrivit forskning och utveckling inom området sedan kriget med viss intensifiering under 60-talet. FMV anlitar härvid en civil konsultfirma (Akustikbyrån AB) som sedan 60-talet byggt upp ett kunnande inom detta område. Dessutom utnyttjas Skeppsprovningsan- salten (SSPA) och Kockums AB.

SOU 1991:91 4.3.6 Flygvapnets forskning och utveckling

Kapitel 4 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 ___-_- FoU över 2 764 2 084 3 174 1 998 1 486 D2 Fl _materiel ___-_- _-IEl--- Icke 259 300 288 293 164 132 objektbunden __"! 119 49 Försöksplatser, 141 196 281 280 214 184 drift och

underhåll

Siffrorna anger utgifter 1 Mkr prisnivå februari 1991, utfall för 1988/89 - 1990/91 och planerat för 1991/92 - 1993/94.

Flygvapnet har behov av många tekniska kompetenser. FMV. FLYGMATERIEL anger följande områden för forskning och utveckling under rubriken. Studier, försök och prov. Årliga uppdrag (Budgetåret 1989/90):

Flygsystem Hållfasthet, aerodynamik, skyddsprestanda, flygmotorteknik, flygelektronik, flygspaningsteknik, drivmedelsstudier Robotsystem System, aerodynamik, motor, material, målsökare Bas- och Basmateriel, reparationsmetoder, underhållsteknik underhållsteknik, miljöstudier Strilsystem System, radar, kommunikation, strilcentraler Systemstudier Flygplan, robot

Uppgifter inom hållfasthet är att utveckla och bevara kompetens för att vidareutveckla krigsflygplan och robotar, lösa uppkomna pro- blem på befintlig flygmateriel, skapa rutiner för skadehantering, beräk- ning av skydd vid fågelkollisioner. Berörda utanför FMV är FFA, Saab

- ”mama.—»

. .eu-_rs—ue- . -

_-_ :=

flygdivisionen, FOA 2. Intressanta utvecklingar är "Smart skins", SOU 1991:91 ' 'Stealth' ' Kapitel 4 Uppgifter inom aerodynamik är att utveckla och bevara kompetens för att utveckla/ vidareutveckla krigsflygplan och robotar, lösa uppkom- na problem på befintlig flygmateriel, medge tekniskt utbyte med andra länder. Berörda utanför FMV är FFA, Saab flygdivisionen, Volvo flygmotor, utländska institutioner. Flygmekanik och styrsystem är angelägna områden att starta upp. Intressant utveckling är "Stealth" Uppgifter inomflygmotorteknik är att utveckla och bevara kompe- tens för att svensk industri skall kunna vara jämbördig partner med utländsk flygmotorindustri, lösa uppkomna problem på befintlig flyg- materiel, medverka i definitionen av framtida flygsystem. Teknikområ- den är t ex cykel- och systemanalys, motorkonstruktion, fladder, rotoraerodynamik, material- och tillverkningsteknik, brännkammare och efterbrännkammare, reglerteknik, mätteknik. Berörd industri Vol- vo flygmotor. Uppgifter inom flygelektronik är att utveckla och bevara kompetens för att utveckla/vidareutveckla flygelektroniksystem, vara kompetent systembyggare och köpare, medge tekniskt utbyte med andra länder. Verksamheten omspänner bl a flygradarteknik, målareaberäkningar, varnare (radar,laser mm), radioteknik, navigeringssystem, landnings- system, antennteknik, flygdatorteknik, programvaruteknik, kunskaps- baserad teknik (artificiell intelligens), presentationssystem, man/ma- skin gränssnitt, motmedelsteknik, komponenter, elmiljö. Berörda utan- för FMV är Ericsson Radar Electronics, NobelTech, NobelTech Systems , SAAB, FOA 3, FOA 5, FFA, KTH. Angelägna områden för kunskapsuppbyggnad är elmiljö och High Power Microwaves. Uppgifter inom spanings- och beväpningsteknik är att utveckla och bevara kompetens för att utveckla och/eller direktanskaffa spanings- och beväpningsfunktioner. Verksamheten spänner över lR-sensorer, andra elektrooptiska sensorer, bildbehandling, laservarnare och laserskydd. Berörda utanför FMV är FOA, Ericsson Radar Electronics, FFV, SAAB Combitech, GEC Marconi. Uppgifter inom robotteknik är att utveckla och bevara kompetens för att utveckla och/eller direktanskaffa robotar, att svensk industri skall vara jämbördig partner med utländsk leverantör, att medge tekniskt utbyte med andra länder. Verksamheten spänner över målsökarteknik, robotaerodynamik, robotmotorteknik, verkansteknik, styr- och regler- teknik och kvalitetsteknik. Berörda utanför FMV är SAAB Missiles, Swedish Ordnance, Saab-Bofors Missiles Co, FOA, Akustikbyrån. Uppgifter inom FMVs elektro-område är att utveckla och bevara

SOU 1991:91 Kapitel 4

kompetens för att utveckla strilsystem, ledningssysten, sambandssys- tem, flygtrafikledarsystem, väderinformationssystem taktiska signal- spaningssystem, lösa uppkomna problem i befintliga s'stem och medge tekniskt utbyte med andra länder. Berörda utanför FMV är FOA 3, Communicator, Telub Teknik, Ericsson Radar Electrmics, NobelTech och NobelTech Systems. Intressanta utvecklingar km förutses inom robusta ledningssystem, bi- och multistatisk radar, daafusion, presen-

tation och beslutsstöd. Uppgifter inom bas- och underhållsteknik är att utveckla och bevara kompetens för att utveckla basmateriel, metocer för krigsrepa- rationer, metoder för underhållsberäkningar. Särskilt ntressanta områ- den är krigsreparationer av kompositmaterial och datiriserade repara- tionshandböcker.

4.3.7 Verksamheten vid flygtekniska försöksanstrlten

Nedanstående tabell redovisar flygtekniska forsöksanstalten - FFAs - uppdragsintäkter. Summorna under rubrike1 Gem. försvars- forskning är medel som avdelats från anslaget Gl Genensam försvars- forskning för vilket FOA är programmyndighet och IMV har produk- tionsansvar. Övriga uppdrag från FMV har finasierats över de militära materielanslagen. Från staten uppbär FFA ett eget ansag på ca 10 Mkr/ år. Dessutom har vissa större investeringar i vindtunnhr, mätutrustning m in under åren finansierats med särskilda investeringsmedel som

direktavskrivits. Det grundläggande motivet för FMVs uppdra; till FFA är att säkerställa ett sådant flygtekniskt kunnande i landet at militära flygsys- tem och robotar kan utvecklas, modifieras, underlållas och drivas. Resultat och metoder ställs till flygindustrins förfogarde. Specialistom- råden för FFA är främst hållfasthet, aerodynamik och lygsystemteknik.

FMV använder FFA som en granskare av flygtrkniska konstruk- tioner inom dessa områden. FFA utnyttjas även för cvil flygkonstruk- tion. Samarbete med högskolorna, främst KTH, ha betydelse för att lösa aktuella problem och för att skapa en rekryterings-och vidareutbild- ningsbas för kvalificerad personal.

*” Tabell. Uppdragsintäkter vid FFA. (Mkr. Prislägen 90/91)

Uppdrag

Från FMV Gememensam försvarsforskn Tillämpad forsknin; Forsknings- simulator Systemstudier, fl : Systemstudier, robot Invest T 1500 Investerin_ar övr. Bidra_ underhåll Konsultu - -dra_

Summa FMV Från Saab-Scania AB Från STU Från STEV Från kunder

Summa exkl. FMV Summa totalt

övriga

-;ro nos utfall __ _ ___-_ _lrl _- 25,2 32,0 27,0 33,6 _ 5,2 5,5 5,3 5,0 . .- ___—_ __”!- —=—m— 4_6 ___ [hg—__?- -m . ___-Iman ___-sum _-u' . ___—_ m m "malm 116,5

SOU 1991191 Kapitel 4

sou 1991:91 Kapitel 4

FFA inlänkar

150 .: 100 = 50

0 87/88 88/89 89/90 90/91

Budgetår

4.3.8 Försvarsmaktsgemensam forskning och utveckling

lcke objektbunden utveckling finansieras också via anslaget E4 som avser gemensam verksamhet (minst två försvarsgrenar). Verksam- heten inom anslaget E4 syftar till att fylla ut luckan mellan försvarsforsk- ningen och den objektbundna FoU—verksamheten inför en anskaffning genom att finansiera realiserbarhetsprövningar och teknikspridning.

För E4 är ÖB programansvarig. För att markera anslagets för- svarsgemensamma inriktning har sammanhållningen av produktionen inom FMV lagts på FMV:LEDNING.

ÖB och FMV har med detta anslag fått en resurs för bevakning och utveckling inom viktiga teknologiområden och för inledande utredning- ar rörande försvarsmaktsgemensamma system och funktioner.

Anslaget har givit de försvarsgrensgemensamma sakavdelningar- na vid FMV, med god överblick över vilken FoU- verksamhet som sker inom de olika huvudprogrammen, en möjlighet att föreslå kompletteran- de försvarsgemensamma FoU-satsningar inom sina respektive ansvars- områden. Utveckling som genereras ur anslaget kan därefter överföras till andra materielanslag för vidareutveckling inom respektive försvars— gren. Anslaget E4 var ursprungligen uppdelat i tre 5 k materielsystem,

nämligen:

- teknologi - system — oförutsedda behov

___—___ Arm—_ ..

Det sistnämda utnyttjas för attiprogramplanen avdela resurser för SOU 1991 :91 ommande ännu ej specificerad verksamhet inom materielsystemet Kapitel 4 eknologi. Fr.o.m budgetåret 90/91 har tillkommit:

vidmakthållande av gemensamma FoU resurser

__— Bud_etår 1990/1991 __— 1991 . | ' | _ | * . tekniku föl'nin_ Sensorteknik ___ Elektronik och b --sätt __- Datorarkitekmr ___ Dators stemteknik ___ lnfos stemteknik Vaenteknik __— Roboneknik ___ Sk ddsteknik relekrintörin ___ Prod-materialteknik ___ R mdteknik .nu—m Summa E4 m 18 472 69 754 Jtan IT4 m m m m m ___ ."r4 __ rAKSIs __— ?örsvarsgem. datorsyst. __- ;90 Jidmakthållande FoU _ 845 845 'es. >förutsett ___ tumma IT4 m m __ ___ tumma E4 lila.—EEE

Indelningen i "materielsystem" har brutits ned i ett femtontal 'delsystem' ' . Anslaget utnyttjades första gången budgetåret 1985/86. Enligt

SOU 1991;91 FMVs nomenklatur återfinns såväl objektbunden som icke objektbun- Kapitel 4 den utveckling inom 134 -verksamheten. Att gränserna mellan dessa båda

slag av utveckling är flytande framgår t ex av att hela informationstek- nologiprogrammet 4 (IT4) redovisas som objektbunden utveckling.

Uppdrag som finansieras med E4-anslag läggs ut på industri, FOA ,

och till viss del på universitet och högskolor. Anslagets storlek varierar , med tiden men har i snitt legat kring 50 Mkr vad avser icke objektbunden

utveckling.

Kkr i prisläge februari 1991

Budgetåren 89/90 to m 93/94 redovisas även den andel av anslaget

som avsatts för IT4 - programmet vartill förutom FMV även televerket, i FOAoch STU tillskjuter medel. IT4 - programmet planeras och följs upp 1 i särskild ordning tillsammans med industrin, som i princip tillskjuter j hälften av medlen för genomförande av de projekt som ingår. % & xml inrik in vvrksmhe inm el m

Sensorteknik avser teknikområdena: Laserradar, laserskydd, un- . derlag för realiserbarhet av marksensorsystem, laserhotbild. "

Datorarkitektur avser: Produktions- och konstruktionsresurser, | teknik och metoder för mikroelektronikproduktion samt datorn D80M, Very High Density Logic, produktionsresurser för mikrosystem, pro- ! totypresurs för avancerade mikrovågssystem, kretsar. ;

Försvarsgemensamma datorsystem 590 avser: Datasäkerhet Informationssystem avser: Epitol, utvärdering av databaser, tekno- logi för programspråket ADA, objektorienterade systemutvecklingsme- toder, standard och normer inom dataområdet

Vapenteknik avser: Korrigerbar luftvämsammunition, nya eldrörs- material, nya krut och sprängämnen, direktriktningssikte för luftvärn, ' kassationskriterier för eldrör, artificiell intelligens i robotsystem. _

Material och produktionsteknik avser: Termoplastbaserade pro- : dukter, MMC, keramer, livslängdsteknik.

.chddsteknik avser: Provningsresurser för EMP-provning (elek- tromagnetisk puls vid kämvapenexplosion), metoder för RÖS-mätning, , handböcker för elmiljö och livslängdsteknik.

SUO 1991:91 Kapitel 4

Anslag E4

140, 120, 100, Im 800 .: ' Objektb : 60, B 40,0 _ Icke obj.b 20,0 0,0 mmmmo—vawwm åååååååååååå mmmmmmmmmmmm Budgetår

[_

Diagram. Anslaget E4. Genomförd och planerad utveckling under perioden 1985/86 till 1996/97

4.4 Industrins egen kompetensutveckling

Den svenska försvarsindustrin utgör ungefär 10 % av landets verkstadsindustri. Eftersom försvarsmaterielen ofta är tekniskt mycket avancerad kan försvarsindustrins andel av verkstadsindustrins samlade högteknologiska kompetens bedömas vara avsevärt större. Den utgör därmed en betydande kunskapsresurs också i ett allmänt industri- och näringspolitiskt perspektiv

Behovet av kompetensutveckling inom den försvarsinriktade in- dustrin skiljer sig inte från behovet inom motsvarande civilt inriktade. För försvarsindustrin gäller dock att det svenska försvaret är en dominerande kund för de flesta av de involverade företagen. Mate- rielutvecklingen finansieras i allmänhet helt eller delvis av försvaret och leverans av ny materiel till försvaret är med få undantag en förutsättning för export. Nyutveckling mot enbart exportkunder förekommer endast undantagsvis även om utveckling i form av anpassning till en ny kunds krav kan vara nödvändig. Intäkter från export används bl.a. för att finansiera investeringar i kompetensutveckling, i maskiner och utrust-

Kapitel 4 SOU 1991:91 ning och för att bekosta studier och utveckling av nya produkter.

Samtliga företag som utredningen besökt, har en strategisk plane- ring i vilken exempelvis för företagen på lång sikt viktiga teknologi- eller forskningsområden identifieras. De strategiska riktlinjerna omsätts i uppdrag och åtgärder som syftar till att bibehålla eller stärka konkur- renskraften. Det kan gälla forskning på nya material t. ex. keramer eller? kolfiberarmerade plaster, nya byggsätt för snabb elektronik, konstruk—1 tion eller urval av elektronikkomponenter som tål höga mekaniska accelerationspåkänningar, införandet av nya operativsystem och program- " språk, nya sprängämnen eller krut med högre energiinne- håll. Tillverkningsprocesser kan ha stor betydelse för möjligheten att få _ fram nya komponenter eller för produkternas tillverkningskostnader, och kan därför också vara föremål för FoU 1 företagen. '!

Procentandelen för långsiktig FoU varierar givetvis med tiden och med företagets verksamhet, men ligger 1 genomsnitt kring den gängse; för verkstadsindustri d v 5 mellan 2 och 5 % . NobelTech Systems har dock f 11 en FoU-kostnad som ligger i nivå med läkemedelsindustrins. Försvarsindustrins egna utvecklingskostnader är sammantaget flera hundra miljoner kronor årligen.

FMV bidrar till företagens kompetensuppbyggnad på ett väsentligt vis, dels genom att finansiera studier och realiserbarhetsprövningar av; FoU-karaktär på olika systemnivåer, dels genom att på ett kompetent vis beställa utvecklingsuppdrag (icke objektbundna och objektbundna)._ Båda typerna av stöd är en förutsättning för produktutvecklingen och” kompetensen i företagen och ges i någon mån beroende på respektive! företags export. Man kan påstå att försvarsindustrins export håller nerezj det svenska försvarets kostnader för att få fram den materiel och de andra produkter som det svenska försvaret har behov av att anskaffa eller åtminstone pröva realiserbarheten och det presumtiva värdet av. Ex- portpriserna är i allmänhet väsentligt högre än de som gäller för det. svenska försvaret. Detta beror dels på de högre kostnader, som ärl förknippade med marknadsföring och olika garantiåtaganden, och delså på att den internationella marknaden accepterar att en del av utvecklings-=" arbetet räknas in i produktkostnaden.

Till företagens utveckling bidrar också den kompetens som UoH, FMV, FOA, FFA, institutet m fl helt eller delvis statsfinansierad organisationer delar med sig av eller stimulerar till genom direk samarbete eller genom kontakter av mer punktvis karaktär. Företagem lägger också ut uppdrag till de nämnda organisationerna eller till andra” företag med lämplig kompetens.

Möjligheten att rekrytera välutbildade personer från UoH ochi

andra utbildningar är en av de allra viktigaste förutsättningarna för att företagen skall kunna förnya sin kunskap. Avsevärda ansträngningar görs också för att vidareutbilda och skola personalen internt i företagen eller externt.

Naturligt personalutbyte mellan företag och organisationer inom ' och utom försvarssektorn är ytterligare ett viktigt inslag i kompetensför- sörjningen.

Nationella satsningar som mikroelektronik— och informationstekno— logiprogrammen bidrar på ett väsentligt vis till högteknologiföretagens kunnande även inom försvarssektorn.

Alltmer väsentliga blir också internationella kontakter dels och framför allt med utländska företag, dels genom deltagande i internatio— nella utbyten i form av konferenser, seminarier och exempelvis euro- peiska organisationer för FoU-samverkan.

Företagen sluter ofta samarbetsava av olika slag med utländska företag, speciellt med sådana som ej är direkta konkurrenter utan som snarare kompletterar det egna företaget.

Ett allt vanligare sätt att utöka kompetens och kapacitet är att köpa upp mindre specialistföretag och på något sätt integrera verksamheten med sin egen. En förutsättning är att företaget antingen kan belägga det . uppköpta företagets kapacitet eller att detta kan fortsätta att sälja på den

öppna marknaden utan att man får problem med sekretess gentemot konkurrenter till det större, uppköpande företaget. Man får inte kväva det lilla företagets livskraft.

Problemet att hålla livskraften uppe är ett allmänt problem i den utvecklingssituation med hög komplexitet, som flera av företagen har att bemästra. Kraven på antalet specialistkompetenser ökar och det blir svårt att hålla alla dessa över en underkritisk storlek och dessutom att ge dem en jämn beläggning över tiden. I bl.a. USA kan man se en tendens till att en mängd små specialistföretag avknoppas och växer i områden med en anhopning av större företag som har likartade kompetensbehov men som inte var för sig kan belägga en egen grupp.

4.5 Forskning och utvecklingsarbete för totalförsva- rets civila del

Forskning och utvecklingsarbete för civilt totalförsvar har under senare år i viss utsträckning initierats direkt från regeringen.. Under 70-talet förekom en relativt omfattande studieverksamhet under för—

SOU 1991 :91 Kapitel 4

SOU 1991 :91 Kapitel 4

svarsdepartementets ledning om samhällsutveckling av betydelse för totalförsvaret. Särskilt uppmärksammades därvid sairhällets sårbarhet i kris- och krigssituationer. Medverkade i studierna gjorde det civila försvarets centrala myndigheter, FOA, Utrikespolitiska institutet m.fl.

Under 80—talet sammanhöll FOA på regeringens uppdrag ett flerårigt större forsknings- och studieprojekt om samhälet i kris och krig (SKRIK), som koncentrerades på frågeställningar on beroenden och! samverkan mellan olika delar av det samlade totalförswaret. Arbetet har bidragit till att hos myndigheter inom såväl civilt som mlitärt försvar öka ' förståelsen för det ömsesidiga beroendet och till att lyfta fram bl.a. omställningsproblem vid mobilisering och de mjuka fmktionernas bl.a. socialtjänstens betydelse.

Överstyrelsen för civil beredskap har ett samordiingsansvar även vad gäller forskning och utveckling inom de civila ddama av totalför-— svaret. Denna samordning utövar ÖCB genom att inventera vilket, kunskapsbehov man anser vara väsentligt för den ciiila beredskapensj framtida utveckling, genom att påverka vilka insatser som faktiskt görs? för att tillgodose dessa behov och genom att sprid; information om! forskning och utveckling och dess resultat inom det civila försvareti OCB koncentrerar sig dock till vad som är av gememamt intresse. Dei olika funktionsansvariga myndigheterna ansvarar sjilva för att dera " behov av forskning och utveckling tillgodoses.

En inventering av kunskapsbehovet har nyligen genomförts a . ÖCB och augusti 1991 presenterats i ett dokument "Grundläggande forskning och studier för civil beredskap' '. Där redovsas motiv bakom och syftet med verksamheten, hur den är tänkt att läggas upp och; genomföras samt i sak vilka problemområden man a1ser angelägna at behandla under de kommande åren.

ÖCB noterar att den civila beredskapens kunscapsbehov unde senare år uppmärksammats av statsmakterna i försvar:- och forsknings propositioner och av försvarskommittén. Det hantlar om att finn lämpliga former för att långsiktigt hantera frågor rm sårbarhet oc beredskapshänsyn i samhällsutvecklingen, inte minstmot bakgrund a den internationella integrationen.

Forsknings- och studieplanen, som utarbetats i dixlog mellan ÖCB FOA och funktionsansvariga myndigheter, syftar tll att bygga up kunskaper dels om den civila beredskapens förutsättniigar, dels om des funktion. Till förutsättningarna hör kunskaper om (et militära hotet utveckling, om verkan av konventionella vapen och A-, B— oc _

!

C-stridsmedel, samt kunskaper om samhällsutveckingen både inom

:

landet och internationellt. Det civila försvarets funkion studeras bl.a'

genom att analysera och värdera dess samlade förmåga att lösa sina uppgifter under olika förutsättningar. Det sker genom ett operativt orienterat forsknings- och studiearbete om samverkan och beroenden, balansering och prioritering av olika åtgärder m.m. Urval av problemområden har gjorts genom att prioritera sådant ; som har klar betydelse för totalförsvar och nationell säkerhet, har ekonomisk betydelse och präglas av kunskapsbrister. Sådana konkreta ' projekt prioriteras som utöver att behandla viktiga problem eftersträvar samarbete och utbyte av erfarenheter med såväl det civila försvarets myndigheter som med andra forskningsområden och som bedöms kunna genomföras med lämplig kompetens och rimlig resursinsats. De problemområden som ÖCB lyfter fram är när det gäller den civila beredskapens förutsättningar:

— den militärstrategiska utvecklingen och dess tänkbara konsekven- ser för de civila funktionernas uppgifter, hot— och risksituation och för deras möjligheter att lösa sina uppgifter i krig, - utvecklingen av vapenverkan och skydd både vad gäller konventio- nella vapen och ABC-vapen och denna utvecklings konsekvenser för den civila beredskapen, - den ekonomiska integrationens konsekvenser för den civila bered- skapen genom att företagen intemationaliseras, Sveriges juridiska och reella möjligheter att stödja beredskapsåtgärder förändras, etc., - möjligheter till utrikeshandel i kris och krig och betydelsen därav för landets försörjning, — den teknologiska utvecklingen vad gäller bl.a. energiförsörjning, informationsteknologi och logistik och dess konsekvenser för sårbarhet och försörjningsmöjligheter i kris och krig, — hur informationsspridning och andra faktorer påverkar försvarsvil- ja i fred och motståndsanda i krig, - olika typer av säkerhetshotande utvecklingar som kan skapa säker- hetspolitiska konfliktorsaker och hot av ny karaktär med såväl militär som icke-militär maktutövning.

N är det gäller det civila försvarets funktion pekar ÖCB på följande problemområden

- vad som faktiskt kan hända i ett samhälle som utsätts för en svår kris- eller krigssituation — vilken förmåga som olika beredskapshöjande åtgärder kan skapa

SOU 1991291 Kapitel 4

SOU 1991:91 Kapitel 4

var för sig och sammantaget för att bidra till att lösa det civila försvarets uppgifter i olika krissituationer, - vilket ömsesidigt beroende som finns mellan militära och civila delar av totalförsvaret särskilt när det gäller möjligheterna att mobilisera vid ett hastigt genomfört militärt angrepp mot Sverige, - lämpliga former för att hantera frågan om sårbarhet och bered- skapshänsyn i den fredstida samhällsutvecklingen, - lämpliga former för att planera och styra det civila försvaret.

En väsentlig väg för det civila försvaret att tillgodose sitt kunskaps- behov är via programmet för gemensam försvarsforskning, som bekri- vits i avsnitt 4.2. ovan. Inom detta program har ÖCB ett samordnings- ansvar för frågor som gäller totalförsvarets civila del. Detta utövas genom en regelbunden dialog med FOA såväl om konkreta projekt som om den övergripande inriktningen av programmet. Till de projektom- råden som är av stort intresse för det civila försvaret hör bl.a. kritiska samhällsfunktioners sårbarhet, befolkningsskydd och räddningstjänst, beroendet mellan civilt och militärt försvar, samt metodstöd till civil beredskap. Därutöver bedriver FOA också forskning av väsentligt intresse för det civila försvaret kring bl.a. ABC-frågor och totalförsva- rets omvärld, mål och struktur.

En stark ambition vad gäller forskning och studier för det civila försvaret är vidare att öka samarbetet med universitet, högskolor och andra forskningsinstitutioner. Vissa projekt har startats t.ex. vad gäller sårbarhet i nätverk i samarbete med centrum för regionalvetenskaplig forskning i Umeå (CERUM) och inom ramen för ett ramprogram om nya beroendeförhållanden, koncentrationstendenser etc. som kan ge upphov till andra villkor än de traditionella för landets förmåga att stå oberoende i kris och krig.

De ekonomiska resurser som ÖCB direkt kan disponera för grundläggande forskning och studieverksamhet uppgick år 1990/91 till ca 3,5 miljoner kr. och innevarande budgetår till ca 3 miljoner kr.

Gemensam försvarsforskning är av intresse för civilt försvar i första hand inom delprogrammen ABC-skydd, totalförsvarets förutsätt- ningar och funktion, det civila försvarets funktioner samt fredstida ledning och produktion. Som framgått av avsnitt 4.2 uppgick resurserna för dessa områden år 1990/91 till respektive 79, 17, 20 och 19 miljoner kr. Av de funktionsansvariga myndigheterna har statens räddningsverk (SRV) den mest omfattande satsningen på forskning och utveckling. , Dess verksamhet innebär krav på att kunna ge riktlinjer för framtiden, -'

”"unmw -...

.mmm- _.J _.

ge normer och utöva tillsyn. Detta förutsätter att man är långt framme kunskapsmässigt, vilket innebär att forskning och studier blir ett naturligt inslag i verksamheten.

Räddningsverket finansierar genom sitt eget anslag forsk— * ningsverksamhet för ca 10 miljoner kr. per år och avsätter ungefär samma belopp för materielutveckling. Därutöver påverkar verket inrikt- ningen och utnyttjar resultat av forskning inom anslaget gemensam försvarsforskning i en omfattning som verket bedömer motsvarar ca 10 miljoner kr. per år. Inom ansvarsområdet bedrivs även forskning som leds av styrelsen för svensk brandforskning (BRANDFORSK), som är näringslivets och statens gemensamma organ för brandforskning och som omsätter ca 8 miljoner kr. per år. De totala insatserna kan jämföras med samhällets kostnader för brandskador och skyddet däremot som omfattar ca 11 miljarder kr. per år.

Forsknings— och utvecklingsverksamheten inom räddningsverkets ansvarsområde omfattar både fred och krig. Strävan är att formulera projekten så att de blir av värde för både fred och krig. Ett undantag utgör härvid verksamheten inom anslaget gemensam försvarsforskning som enbart avser kris- och krigsförhållanden, ett förhållande som medfört vissa komplikationer i samverkan mellan SRV och FOA.

Räddningsverket rullar årligen en forskningsplan som inriktas mot områden där man för tillfället upplever angelägna kunskapsbehov. Planen utarbetas i nära samverkan mellan olika sakansvariga inom SRV för att säkerställa en nära koppling till det dagliga arbetet och dess problem. Detta har medfört att långsiktiga projekt på hög systemnivå har minskat till förmån för konkreta väl avgränsade projekt. Producenter av forskningen finns vid FOA, universitet och högskolor, andra myndig- heter såsom SP och SMHI och vid privata företag.

När räddningsverket bildades 1986präglades forskningsinrikmingen av den tidigare civilförsvarsstyrelsens koncentration på vapenverkan i bebyggelse och ABC-frågor. Sedan sin tillkomst har verket successivt sökt odla upp nya forskningsområden t.ex. forskning kring transporter av farligt gods, värdet av brandförebyggande åtgärder och bekämpning av kemikalieutsläpp. En ansvarsuppdelning har också gjorts mellan SRV och BRANDFORSK. Utvecklingen har medfört att forskning kring vapenverkan och ABC-frågor nu utgör en mindre andel av den totala verksamheten, medan frågor kring risk och riskhantering lyfts fram. Ett annat område som vuxit kraftigt under senare år avser olika typer av geografiska informationssystem. Det finns också en strävan till ökad nationell och internationell forskningssamverkan. Områden som man planerar att behandla är samhällsnyttan av räddningstjänsten och

SOU 1991z91 Kapitel 4

sou 1991:9i Kapitel 4

dess kostnader samt möjligheter att effektivisera och förbilliga ut- bildningen vid verkets skolor.

Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) har bl.a. till uppgift att bedriva forskning om psykologiskt försvar och psykologisk krigföring samt att följa svensk opinionsutveckling av betydelse för det psykologis- ka försvaret. Myndigheten har bedrivit forskning och studier så att erhållna kunskaper har kunnat nyttiggöras i utbildnings- och övnings- sammanhang och för planläggning av informationsberedskapen.

SPF genomför årligen en stående opinionsundersökning om inställ- 4

ningen till försvarsfrågor och kompletterar denna med specialstudier av attityder hos skilda grupper och kring vissa för året aktuella frågor. ' Vidare bedrivs forskning kring nyhetsinflöde och nyhetsvärdering. Denna forskning inriktas på den bild av världen som olika medier förmedlar till Sverige och hur svensk källkritik utövas i detta samman- hang. Ett aktuellt projekt är forskning kring ' 'svenskarna, medierna och Gulfkriget' '. Ett tredje forskningsområde gäller information i samband med störningar i samhället. För att medborgarna skall lita på systemet i krig måste förtroendet ha grundlagts i fred.

För att genomföra forskningsverksamheten har SPF två anställda forskare som leder verksamheten samtidigt som de bedriver viss egen forskning. De arbetar i övrigt med ett brett kontaktnät till forsknings- verksamhet som bedrivs vid landets universitet och högskolor samt vid utländska forskningsinstitutioner. SPF initierar oftast tvär- och mångve- tenskapliga projekt, formulerar problemställningar och håller nära kontakt med forskare som medverkar i projekten från olika institutioner. Projekten finansieras åtminstone delvis från SPF, berör aktuella frågeställ- ningar och är i regel ganska kortvariga. Resultaten publiceras i två skriftserier från SPF. I betydande omfattning uppmärksammas resulta- ten också i massmedia.

Särkostnaderna för forskning vid SPF uppgår till drygt 2 miljoner kr. per år vilket utgör cirka en fjärdedel av SPFs budget. Av forsknings— kostnaderna avser ca två tredjedelar utlagda uppdrag.

Även övriga funktionsansvariga myndigheter inom civilt försvar avsätter vissa resurser för forskning och utveckling avseende bered- skapsfunktionen. Störst omfattning har sådan verksamhet inom social- styrelsen och televerket. Totalt bedöms satsningarna vid dessa övriga myndigheter omfatta cirka 7 miljoner kr. per år.

naiv-—ru. — __

Forskning vid universitet och hög- skolor av betydelse för totalforsva— ret

5.1 Universiteten som rekryteringsbas

För den varierade och i många fall mycket kvalificerade verksam- het som bedrivs inom totalförsvaret, vid dess myndigheter och inom försvarsindustrin, spelar den bas som universitet och högskolor utgör för kunskap och utveckling en stor roll inom många olika ämnes- områden. Framför allt är det av stor betydelse att högskolan kan förse försvarssektorn såväl med grundutbildad som forskarutbildad personal från en mångfald av utbildningslinjer och ämnesinriktningar. Forskning som bedrivs vid universitet och högskolor spelar stor roll för att högskolans utbildning på olika nivåer skall kunna hålla kvalitet och modernitet.

Särskilt stort är försvarets behov av utbildad personal inom ett antal tekniska utbildningsinriktningar bl.a. elektronik, datateknik, mekanik, flygteknik, materialteknik och teknisk fysik. Försvarsindustrin har stort behov av välutbildade tekniker. Den utgör cirka 10% av den svenska verkstadsindustrin och hör dessutom till den mest högteknologiska delen av denna. Därtill är behovet stort av kvalificerade tekniker vid många av försvarets myndigheter främst FMV, FOA och FFA för att försvarets avancerade system skall kunna utvecklas, anskaffas och underhållas. Många andra kompetenser efterfrågas också om än inte i samma omfattning t.ex. inom byggnadsteknik, vissa medicinska, biologiska, beteendevetenskapliga och samhällsvetenskapliga områden.

Universitet och högskolor har sin största och helt avgörande betydelse för försvaret genom att svara för den grundläggande försörj- ningen med kompetent och välutbildad personal. Det är också väsentligt att försvaret snabbt kan ta tillvara den kunskap som skapas genom särskilt de tekniska högskolornas forskning och utveckling. Därutöver bör högskolan kunna bidra med olika former av insatser inom forskning och utveckling samt uppdragsutbildning som mer direkt riktas mot

SOU 1991 :91 Kapitel 5

SOU 1991291 försvarssektorn. Försvarssektoms samverkan med universitet och hög— Kapitel 5 skolor diskuteras närmare i det följande mot bakgrund av den bild som

utredningen fått efter ett antal intervjuer med berörda aktörer vid såväl högskolan som försvarets myndigheter och företag.

5.2 Samverkan mellan universiteten och försvaret

Inom vissa ämnesområden utgör försvarssektorn en av de tyngsta intressenterna i landet av den kunskap som skapas genom högskolans forskning. Det gäller t.ex. mikrovågsteknik, höghastighetselektronik, optoelektronik, flygteknik, lättkonstruktioner, strömningslära, skepps- i teknik, vissa medicinska specialiteter och internationell politik. Inom ? andra områden utgör försvarssektorn inte en lika dominerande intres— : sent men har ändå ett stort intresse av att kunna tillgodogöra sig och l utnyttja de nya kunskaper som kommer fram t.ex. inom informations- '

i

i

i

teknologi, tillämpad matematik och materialteknik.

Inom de särskilt försvarsintressanta områdena är det för försvaret väsentligt att ha en så bred kontaktyta till den akademiska kunskapsut- vecklingen att man löpande kan ha överblick över utvecklingen och tillgodogöra sig nya rön. Enligt erfarenheter från såväl försvarets myndigheter och företag som högskolan har en sådan kunskapsöverfö- ring fungerat bäst när den skett i ett utvecklat nätverk av personliga kontakter mellan högskolan och sektorn. _

Olika former för att bilda sådana nätverk har kommit till använd- l ning, t.ex. genom adjungerade professorer vid högskolan från myndig- heter och företag, genom högskoleforskare som medverkar i eller granskar verksamhet inom försvarssektorn, genom vidareutbildning även på forskarnivå av försvarsanställda, genom gemensam handled- ning av examensarbetare och doktorander mellan högskolan och för- , svaret, genom att avancerad utrustning och anläggningar kunnat samut— % nyttjas etc. Sverige är inte större än att sådana nät relativt lätt kan utvecklas och hållas vid liv under lång tid, även latent tills kontaktbehov uppstår. Personer och organisationer i nätverket måste dock alla känna att det är till nytta.

Inom gemensam försvarsforskning har sådan nära universi- tetssamverkan lång tradition och relativt stor omfattning inom områdena skydd mot biologiska och kemiska stridsmedel och mot radioaktiv strålning samt inom det humanvetenskapliga området. I Umeå finns ett nära samarbete mellan FOAs huvudavdelning för ABC—skydd och universitetet. Exempelvis är en av universitetets kemiinstitutioner '

placerad inom FOAs lokaler och man utnyttjar gemensamt avancerade analysinstrument. Ett annat exempel på samverkan i Umeå utgör det centrum för miljövetenskaplig forskning, där verksamheten genomförs i form av gemensamma insatser från universitetet, lantbruksuniversite- ? tet, FOA och arbetsmiljöfonden. Inom det humanvetenskapliga området tillhandahåller FOA i Stockholm ett speciallaboratorium för den medi- cinska högskolans traumatologiska forskning. På senare tid har samar- betet ökat mellan FOAs huvudavdelning för informationsteknologi i Linköping och universitetet där.

Även industrin har i en del fall en utvecklad samverkan med högskolan, t.ex. för att vidareutbilda egen personal eller för att anskaffa och driva tunga instrument och utrustningar såsom superdatorer. Inom det flygtekniska området finns en nära samverkan mellan FFA , industrin och högskolan. Andra områden där industriell samverkan sker är reglerteknik, antenner, bildbehandling, optik och mätteknik.

I vissa fall läggs också konkreta uppdrag på högskolan att genom- föra forskning för att lösa för försvaret intressanta problem. Sådana uppdrag kräver en väl avgränsad och specificerad problemformulering och en kompetent beställare för att reultaten skall kunna tillgodogöras inom totalförsvarets utvecklingsprocess. Styrelsen för psykologiskt försvar hanterar t.ex. helt sin forskning på detta sätt.

I några fall har mer utvecklingsbetonade uppdrag lagts på forskar— personal i nära anslutning till högskolan (i forskarbyar, teknikcentra, avknoppningsföretag). I andra fall har idéer som har sin grund i högskolans forskning kunnat utvecklas till produkter som utnyttjats i försvarsindustrin. Det rör sig i regel om komponenter eller metoder och processer av basteknologisk natur. En svårighet är ofta att få den nya tekniken och försvarets tillämpade verksamhet att passa ihop. Inom det mikroelektroniska området har en särskild lösning prövats med Elek- trum i Kista, som erbjuder en industriell utvecklingsmiljö i högskolans närhet. Försvaret har också medverkat i de nationella programmen för mikroelektronik (NMP), informationsteknologi (IT) och mate- rialteknologi, som syftar till att utveckla industrins kompetens.

Exempel på direkta kopplingar mellan svensk universitetsforskning och nya försvarsprodukter är svåra att finna. Svensk industri bygger ofta snarare på att snabbt kunna utnyttja nya teknologier som utvecklats från andra länders mer grundläggande forskning. Det är givetvis också naturligt att vi måste repliera på den internationella forskningens samlade resultat snarare än på vad just Sverige kan prestera, som bara svarar för c:a 1 % av världens forskning. Detta kan illustreras med några exempel.

SOU 1991:91 Kapitel 5

SOU 1991191 Kapitel 5

I Storbritannien utvecklades grundläggande forskning kring galli- umarseniddetektorer och pyroelektriska sensorer till kompletta kameror och målsökare inom IR-området. I Sverige tog man vara på utvecklingen av IR-detektorer och arbetade sedan via en apparatutveckling vid FOA * och vid industrin fram produkter såväl på den civila som militära sidan. Inom lasertekniken gäller något liknande. I Sverige tog man tidigt bl.a. . vid FOA upp studier, praktiska och teoretiska, av möjligheter att tillämpa lasertekniken. Efter fortsatt industriell utveckling har så % småningom några produkter kommit fram. Exempel utgör militära !: laseravståndsmätare och civilt instrument för beröringsfri mätning i verkstadsindustrin. &

Ett exempel på svårigheterna att inom landet exploatera även i mycket framstående forskningsresultat har nyligen uppmärksammats ' vid Chalmers tekniska högskola. Forskning där kring användning av '( flytande kristaller har lett till möjligheter att utveckla en ny typ av platta bildskärmar, något som även skulle kunna ha försvarsapplikationer. Exploateringen av forskningsresultaten sker nu emellertid vid utländsk industri.

Vid våra kontakter med representanter för universitet och högsko- i lor och deras potentiella kunder inom försvaret har vi funnit att i högskolan gärna medverkar med kunskap men samtidigt inte kan eller vill åtaga sig att ensam genomföra sådana insatser som kräver en god, kunskap om totalförsvaret, dess struktur, problem, beslutsprocesser och verksamhetsformer. Det måste i stället handla cm ett samarbete mellan—'? försvarets egen verksamhet på sådana områden och forskning vid ”. högskolan.

Högskoleforskare ser i regel mycket positvt på och stimuleras av att deras forskning kommer till tillämpad nytta. men de styrs samtidigt och ska också styras i sitt konkreta arbete av inomvetenskapliga kriterier och behovet att kunna meritera sig inom sitt ämnesområde. Försvarets—, tillämpade problemlösning kan därför i regel inte genomföras självstän-j digt vid högskolan, även om högskolans utbildn'mg och kunskaper måsteå vara grunden för sektorns eget arbete med att göra detta.

En stor del av de verksamheter som ligger inom ramen för va försvarssektorn rubricerar som forskning och utveckling har karaktär av studier, utredningar och utvecklingsprojekt vid industrin. Dessa verk samheter ligger ofta på relativt hög systemnivå )ch karakteriseras av a man söker använda kunskaper från många ämnesområden för att lösa e tillämpat problem. Insatserna är för sektorn väsentliga att genomföra

:i

men till sin karaktär artskilda från den forskning som traditionell-' bedrivs vid högskolan. Det ökade inslaget av tvärvetenskaplig forsknin

vid universitet och högskolor liksom deras engagemang i olika interna- tionella program bör kunna underlätta samarbetet mellan försvaret och högskolan.

I vissa fall finns särskilda skäl att förlägga även mer rent forsk- ningsbetonad verksamhet till försvarets egna organ. Även om det inte 1 ska överdrivas kan sekretesskraven ibland vara sådana att forskningen måste bedrivas i mer slutna former. I andra fall, främst när det gäller vapen och sprängämnen samt skydd mot biologiska och kemiska stridsmedel, kan riskfaktorema i den experimentella verksamheten vara sådana att forskningen måste ske vid speciella anläggningar.

FOA genomför för närvarande en inventering av vilken forskning som bedrivs vid universitet och högskolor och som skulle kunna vara av nytta för försvaret. Särskilt när det gäller långsiktig utveckling inom sådana teknologiområden som bedöms kunna få stor betydelse för försvaret (jämför avsnitt 2.3) bedöms möjligheter till en utökad samver- kan kunna föreligga. FMV genomför en motsvarande inventering av kompetenser vid industrin. Resultaten av de båda kartläggningarna bör kunna utgöra en grund för de överväganden och förslag om ökad samverkan med universiteten, som vi skall utarbeta under vårt fortsatta arbete.

SOU 1991:91 Kapitel 5

SOU 1991 :91 Kapitel 6

6. Forskning och utvecklingsarbete för försvaret i andra länder

6.1. Inledning

Vi har i avsnitt 2 belyst internationell utveckling av betydelse för det svenska totalförsvaret och dess forskning och utveckling, bl.a kapaciteten för forskning, utveckling och produktion av försvarsmate- riel.

I bilaga 4 finns en sammanställning av vissa uppgifter om försvars— forskning i Storbritannien, Frankrike, Tyskland (V ästtysrland), Neder- länderna, Norge, USA och Australien. För sammanstäliningen svarar utredningens expert Hans Elger, FOA. I avsnitt 6.2 nedan redovisas en sammanfattning av den.

Vi har ambitionen att i det fortsatta arbetet belysa viktigare förhållanden och utvecklingstendenser vad gäller försvarsforskningen i vissa andra länder.

6.2. Försvarsforskning i andra länder

Den andel av den totala försvarsbudgeten som försvarsforskning och teknikutveckling utgör är av storleksordningen några procent. Exakta jämförelser är svåra att göra m.h.t. olika definiticner av vad som räknas in, olika organisationsformer, olika industristructur m.m. I de mindre länderna (Australien, Nederländerna och Norge) är andelen en , till två procent. I de medelstora länderna (Storbritanntn, Frankrike, Tyskland) är andelen två till tre procent. I USA är anlelen drygt tre procent.

Uppgifterna för försvarsforskningsorganisationeria har likartad . bredd i de olika länderna vad avser vilka typer av problenområden som bearbetas och vilka avnämare de arbetar för. Problemonrådena omfat- : tar allt från operativa/strategiska frågor till materielfrågcr. Forskningen : är överallt tekniktung men har också inslag av samiällsvetenskap, :" Operationsanalys och humanvetenskap.

Det finns i Storbritannien och Australien en strävan att renodla de särskilda försvarsforskningsinstitutens verksamhetsinriktning till att främst omfatta tillämpad forskning och med denna sammanhängande verksamheter av mera värderande och utredande karaktär. Konkret tar detta sig uttryck i att utvecklande insatser förs över till industrin där så — är möjligt. I Australien ägnar sig forskningsinstituten även åt förhållan- devis mycket provning, modifiering och liknande insatser. I Frankrike, där forskningsenhetema till stor del finns inom materielmyndigheten, vilken i sin tur innehåller såväl anskaffande som utvecklande och producerande delar, tycks forskningen i förhållandevis hög grad vara inriktad på strategisk teknikforskning vid sidan av gängse typ av tillämpad försvarsforskning. I Tyskland är instituten i några fall av ren forskningskaraktär men till stor del av blandad karaktär och utför såväl forskning som provning och försök m.m.

Universiteten har en mer eller mindre framträdande roll inom försvarsforskningen i de olika länderna. Det är dock i samtliga fall fråga om en mindre del av de totala försvarsforskningsanslagen. Andelen varierar kraftigt och torde till en del avspegla traditioner och den allmänna forskningspolitiken i resp. land. I Nederländerna utnyttjas universiteten praktiskt taget inte alls för försvarsforskning. Där domi- nerar det stora statliga institutet för naturvetenskaplig forskning. I Storbritannien, där den akademiska världen sedan mellankrigstiden är engagerad i försvarsangelägenheter, utnyttjas närmare 20 % av forsk- ningsmedlen i form av samverkan mellan försvarets institut och univer- siteten. I Tyskland med dess starka institutsforskning utnyttjas univer- siteten i mera begränsad utsträckning. För Frankrike tycks motsvarande gälla. I USA utnyttjas ett brett spektrum av institutioner, även univer- sitet, för försvarsforskningsuppgifter. Den forskning som försvaret i USA lägger ut på universiteten utgör ca 15% av försvarsforskningen, mätt i pengar.

Forskningen finansieras normalt genom anslag eller större uppdrag från myndigheterna. Styrningen sker genom samlade dialoger mellan försvarsforskningsavnämama och forskarna. Härtill kommer en kom- pletterande intäktsfinansierad verksamhet som kan vara mera splittrad till sin karaktär.

I flera länder är försvarsforskningen, liksom annan försvarsverk- samhet, föremål för översyner, ifrågasättanden m.m. Motiven varierar. Genomgående handlar det om en viss neddragning. I ett fall - Storbri- tannien - är det fråga om väsentliga neddragningar. Neddragningama skall ses mot bakgrund av de samtidiga neddragningar som görs av de totala försvarsbudgetama i flera länder. Den andel som försvarsforsk-

SOU 1991 :91 Kapitel 6

SOU 1991 291 ning och teknikutveckling utgör av den totala försvarsbudgeten tenderar Kapitel 6 dock att öka i de flesta länder.

7. Viktiga problemområden

' 7.1 En preliminär värdering

Inom utredningen har vi hittills koncentrerat arbetet på det omfat- tande underlagsinhämtande som vi ansett nödvändigt för att kunna få en överblick över totalförsvarets mångfacetterade forsknings- och utveck- lingsverksamhet. Vår avsikt har, med hänsyn till tillgänglig tid för den första fasen, inte varit att genomföra några djupare analyser av fråge- ställningar angående inriktning och avvägning eller än mindre angående styrning och organisation. De värderande uttalanden som vi likväl gör i det följande skall därför ses som en förteckning över problemområden och frågeställningar, som vi anser det angeläget att bearbeta i det fortsatta utredningsarbetet. Förteckningen gör inte anspråk på fullstän- dighet utan redovisar ett arbetsläge. Den indikerar inom vilka områden och med vilka kriterier som vi anser att ambitionssänkningar och kostnadssänkningar kan åstadkommas.

Vi har försökt att bedöma i vilka avseenden konsekvenserna kan bli stora för totalförsvarets forskning och utveckling av de många föränd— ringarna i verksamhetens yttre förutsättningar. Vi har också genom besök och samtal med aktörer och intressenter inom området sökt bedöma var verksamhet, samarbete och inlemmande i vidare processer tycks fungera väl och var problem kan finnas. Vi har slutligen givetvis också utgått från de frågeställningar som vi enligt våra direktiv skall belysa.

De närmast följande avsnitten (7.2 - 7.4) behandlar olika aspekter på forskning och utveckling som stöd för försvarets materielförsörjning. Därefter följer i några avsnitt (7.5 och 7.6) en diskussion av frågeställ- ningar i anslutning till andra viktiga uppgifter för försvarsforskningen. De därpå följande avsnitten (7.7 - 7.9) redovisar några aspekter på avgränsning, styrning och avvägning. Slutligen diskuteras i tre avsnitt (7.10 - 7.12) samverkan med universitet och högskolor och högre utbildning samt med utlandet.

SOU 1991 :91 Kapitel 7

SOU 1991 :91 Kapitel 7

7.2. Materielanskaffningsprocessen

Som framgått av den tidigare framställningei i kapitel 4 är e dominerande del av totalförsvarets forskning ocl utvecklingsarbet (totalt cirka 3,5 miljarder kr./år) närmast knutet tll materielanskaff- ningen.

De verksamheter omfattande cirka 1 miljarl kr./år, som vi utredningen enligt våra direktiv fortsätmingsvis närnare skall granskaÅI omfattar gemensam försvarsforskning (490 Mkr/ir), militärhistorile forskning (3 Mkr/år), uppdrag från FMV avseende icke objektbunde utveckling (knappt 500 Mkr/år) och forskning och itveckling inom det civila försvaret (cirka 30 Mkr/år). Av gemensan försvarsforskning avser en stor de] (340 Mkr/år) försvarsmaktens furxtioner för konven ! tionell krigföring. Enligt FOAs bedömning svarar drygt hälften av de i senare summan mot verksamheter, vilka som väsentligt syfte har at stödja materielanskaffningen vid sidan av stöd till stabemas arbete pi. högre systemnivåer. Således avser även en dominerande andel av de - verksamhet vi direkt skall granska olika former av stöd till materiel -' anskaffningen. _

Mot denna bakgrund framstår det som särskit angeläget att i de fortsatta utredningsarbetet behandla forskning och teknikutvecklin- som led i materielanskaffningsprocessen.

Det tekniska kunnande som tillförs i materielanrkaffningsprocesse ; slussas i princip två vägar, dels till försvaret som kund och köpare oc i dels till försvarsindustrin som producent och leverartör. FMV som kun-- är angeläget om att ha en oberoende teknisk kompetens för att kunn precisera sina anspråk på de system man avser att anskaffa och för at granska och utvärdera industrins offerter, arbete och produkter. Indu strin å andra sidan behöver i vissa avseenden motsvarande teknisk kompetens för att kunna studera systemlösningir, lämna offerter genomföra utveckling och produktion. Det har i Sverige liksom i andr länder ansetts väsentligt att genom åtskillnad kunna upprätthålla ett stri förhållande mellan kund och leverantör och att så låigt möjligt vidmakt hålla en konkurrens i upphandlingen.

Utvecklingen och strukturomvandlingen inom den inhemska för svarsindustrin har nu lett till att det inom de flesta områden bara finn en tänkbar inhemsk leverantör. Konkurrensen lommer främst frå utlandet. I några fall är överlevnaden av den kvarvarande inhemsk industrin hotad. ;

Av säkerhetspolitiska skäl är det enligt statsmikterna angeläget a i? söka bibehålla de fördelar som en inhemsk försörjning i många avsee *

den innebär. Samtidigt anser de det nödvändigt att vi anpassar oss till de på väsentliga områden förändrade förutsättningar som nu föreligger att nå detta mål. Det kräver att vi klarare än hittills prioriterar vilken utvecklings- och produktionskapacitet som är särskilt viktig att upprätt- i hålla inom landet (jämför avsnitt 3.5).

Man kan fråga sig om inte kund och leverantörer av försvarsmateriel i Sverige i framtiden i större utsträckning skulle kunna sambruka tekniska kompetenser utan att därmed urholka den affärsmässiga relationen. I så fall skulle bättre förutsättningar kunna skapas för att utveckla försvarsmateriel inom landet. Sådant kunnande som tas fram speciellt inom gemensam försvarsforskning borde utöver av försvarets myndigheter kunna utnyttjas också mer direkt inom industrin än vad som nu är fallet. I varje fall bör detta vara möjligt för sådana faser i industrins arbete som föregår konkreta utvecklingsprojekt. Industrins tekniska kunnande borde å andra sidan mer systematiskt kunna utnyttjas som underlag för studier av potentiella framtida system och deras önskvärda egenskaper.

Det bör i sammanhanget noteras att steg i denna riktning redan tagits genom att FMV under 80-talet i ökande utsträckning genomfört upphandlingar med hjälp av huvudleverantörer. Tanken har varit att därigenom minska behovet av detaljerad och gentemot industrin dubb- lerad teknisk kompetens vid FMV. Det är dock tveksamt om någon rationalisering i praktiken genomförts. Verket har visserligen minskat sin personalstyrka, men samtidigt ökat utnyttjandet av fristående kon- sulter. Det synes därför som om en uppdelning på kundens resp. leverantörens tekniska kompetenser i stor utsträckning kvarstår.

Ytterligare ett skäl att söka utöka samverkan mellan kund och leverantör är den stora komplexiteten i de flesta försvarssystem. Det är vanskligt att i förväg göra specifikationer, som kan ligga till grund för utveckling. För industrin är det likaså svårt att lägga en offert på ett stort och komplext och därför i många avseenden ännu okänt utvecklingsob- jekt. Detta talar för ett mer stegvist förfarande med större samverkan. Sannolikt verkar också de utdragna beslutsprocesser i sig fördyrande, som tenderar att följa med dagens anskaffningssystem.

Enligt hittills gällande planer för en prolongerad försvarsekonomi kommer satsningarna på såväl objektbunden som icke objektbunden utveckling under de närmaste åren att minska kraftigt i förhållande till vad som gällt under senare år. Även om vissa resursförstärkningar till försvaret nu aviseras av den nya regeringen kommer enligt vårt bedömande svårigheter likväl föreligga att vidmakthålla de senaste årens volym på utvecklingssatsningar. Därmed kommer det också att bli svårt

SOU 1991 :91 Kapitel 7

SOU 1991 291 att med finansiering från försvaret vidmakthålla alla nuvarande teknisk Kapitel 7 kompetenser i försvarsindustrin. Antalet utvecklingsoajekt kommer a vara litet och verka styrande för vilka kompetenser sam kan vidareut vecklas. Vid valet av övriga åtgärder för att utvzckla långsiktig eftersträvad försvarsteknisk kompetens i landet finns let därför anled ning att se samlat till kompetenserna inom såväl industrin som försvare tekniska myndigheter.

Den ökande internationaliseringen och de ökandemöjligheterna at , utnyttja civil teknik för militära ändamål gör det ock;å nödvändigt at bedöma det framtida behovet av teknikförsörjning tillmaterielanskaff ningsprocessen i ett bredare perspektiv. Såväl företag rom myndighete kan förväntas i ökad utsträckning komma att samarbetamed forskare oc tekniker i andra länder och hämta hem kunskap och teknik genom utbyt och köp utifrån.

En viktig uppgift för oss i det fortsatta utrednngsarbetet är at närmare pröva vilka strukturförändringar som kan genomföras för a göra materielanskaffningsprocessens teknikförsörjning mer effektiv. V bör därvid indikera inom vilka områden som en ökal samverkan oc effektivisering skulle kunna ske samt diskutera täikbara styr- oc organisationsformer för detta.

7.3. Säkerhetspolitiska prioriteringar och behovet av forskning och utveckling

I samband med försvarspolitikens inriktning i sort har statsmak terna uttalat vilka tekniska kompetenser och produktbnsresurser, so ' man av säkerhetspolitiska skäl anser det särskilt angeäget att bibehåll inom landet. Dessa prioriteringar har bl.a. kommit tll uttryck geno den vikt statsmakterna och ÖB tillmäter olika typer av inhems försvarsindustri.

Inom många områden blir det långt mellan anskaffningarna Studieuppdrag eller forskning kan då behöva öve'vägas i mellan perioden för att bibehålla och vidareutveckla kompetens och kapacitet som detär viktigt att ha i landet. Även i övrigt bör satsnngar på forsknin och teknikutveckling göras så att de står i överersstämmelse m statsmakternas allmänna säkerhetspolitiska prioritenngar beträffand inhemsk kompetens. Samtidigt gör ekonomiska begränsningar i kombi nation med ökad teknisk komplexitet det nödvändigt att anpassa ambi tionen när det gäller den grad av teknisk kompetens vipå olika område kan ha inom landet.

Vi gör inom utredningen följande tolkning av vilken innebörd som statsmakternas säkerhetspolitiska pioriteringar av tekniska kompetenser och produktionsresurser bör få för försvarets satsningar på forskning och teknikutveckling.

Telekrigföring utgör ett betydelsefullt och svårtillgängli gt område, där detär särskilt angeläget att ha tillgång till inhemsk kompetens. Det gäller att ha insikt om den tekniska utvecklingens möjligheter, att kunna värdera telekrigföringens potential och att kunna utveckla och tillverka materiel. Sådan förmåga prioriteras högt av både statsmakter och ÖB när det gäller värdering av områden, där vi borde säkerställa inhemsk kompetens. Samtidigt anser ÖB i sina planer i ÖB 92 det inte möjligt att vidmakthålla en utvecklande industri för telemotmedel annat än i den högsta redovisade ekonomiska nivån (nivå A). Vi avser att i vårt fortsatta arbete därför lägga särskild vikt vid att söka finna nya former för att säkerställa en inhemsk kompetens inom telekrigföringens område. Härvid bör även undervattensmiljön beaktas.

Andra systemområden där den teknologiska nivån spelar stor roll för försvarsmaterielens effektivitet är sensorer, robotar och styrd ammunition. Telekommunikationer måste också kunna fungera effek- tivt även under motverkan. Telekrigföringen avser ofta just att motverka effektiviteten av de militära systemens ' 'intelligens' ' . Även inom de just nämnda områdena är det väsentligt att landet har tillgång till avancerad teknik, för att säkerställa att våra systern blir effektiva och för att ha baskunskaper nödvändiga för att utveckla telekrigföringsförmågan. Det är svårt att i tekniskt hänseende skilja mellan medel och motmedel. Möjligheter till utlandssamarbete kan dock vara något större när det gäller medel än inom det strängt sekretessomgärdade rena motmedels- området.

Volymen av tänkbara svenska nybeställningar av avancerade ' 'intelligenta' ' system är dessutom sådan att export och utlandssamarbete torde vara en nödvändig förutsättning för att inhemsk vital kompetens inom områdena på sikt skall kunna vidmakthållas. Vårt fortsatta arbete bör därför inom dessa områden syfta till att förbättra såväl inhemsk som utländsk samverkan. Möjligheter torde också finnas till ökad samverkan med civila tillämpningar.

Avancerad teknologi är väsentlig för funktionen hos stridsflygplan och stridsfartyg. Dessa plattformar liksom deras ledningssystem har hittills i allt väsentligt varit utvecklade och tillverkade inom landet. De system som nu finns i krigsorganisationen och som är under utveckling kommer under lång tid att utgöra en stomme i det svenska försvaret. Det är givetvis väsentligt att vi har förmåga att vidareutveckla och vidmakt-

SOU l991:91 Kapitel 7

SOU 1991 :91 hålla dessa system. Samtidigt kommer möjligheterna till fortsatt nyut- Kapitel 7 veckling för enbart svenska behov att vara begränsade. Export, ut- landssamarbete och sambruk av resurser med civila tillämpningar kan bidra till att säkerställa för försvaret erforderlig kompetens inom dessa områden. Framtida försvarssatsningar på forskning och teknikutveck- ling inom området bör ses i detta perspektiv.

Inom områdena vapen, ammunition och stridsfordon sker det också en teknisk utveckling, som främst karakteriseras av en successiv förbättring av såväl verkan som skydd samt en fortlöpande integration av informationsteknologi för att effektivisera systemens funktion. Det svenska försvaret behöver kunna följa med i utvecklingen även på dessa områden, men statsmakterna och ÖB bedömer det inte lika angeläget att materielförsörj ningen sker från svenska leverantörer. Det stora arv som finns måste dock kunna vidmakthållas och det är angeläget att vi har inhemsk förmåga till forcerad produktion av mängdammunition i kris och krig. Statliga tekniksatsningar inom området synes främst böra syfta till att säkerställa en förmåga att värdera utvecklingen, att besitta en god köparkompetens samt att kunna vidmakthålla befintliga system.

I våra fortsatta överväganden om inriktning, avvägning och prio- ritering av satsningarna på forskning och teknikutveckling för att i första hand stödja materielanskaffningen avser vi att ha de i detta avsnitt redovisade prioriteringarna som en utgångspunkt. Det är inte längre möjligt att inom landet behärska alla områden lika väl. Det måste dock alltid finnas sådan kompetens att materielen oberoende av omvärlden kan nyttjas i kris och krig.

7.4. Modeller för statligt stöd till industrins teknolo- giförsörjning

I publikationen (SOU 19901108) 5 rapporter från 1988 års försvarskommitté sägs bl.a. följande:

"Det brukar hävdas att försvarsindustrin ger samhällsekonomiskt positiva effekter genom att t.ex. skapa sysselsättning och ge en lägre direkt belastning på bytesblansen än vad direktköp utifrån skulle ge. För att bedöma den samhällsekonomiska betydelsen av försvarsindustrin måste man emellertid också se till hur försvarsindustrins resurser alternativt skulle kunna utnyttjas. Rent principiellt gäller då att det långsiktigt är samhällsekonomiskt mindre lönsamt att stödja en inhemsk försvarsindustri med svag konkurrenskraft än att lägga ned den och i stället satsa på en lönsam produktion".

Exportmarknaden för svensk försvarsindustri är fortsatt vikande och antalet anskaffningsobjekt från det svenska försvaret minskar drastiskt under de kommande åren enligt alt C i ÖB 92 (Jämför avsnitt 4.3). Om prognosen, som kan formuleras utifrån i ÖB 92 givna förutsättningar, blir verklighet, kommer en del av försvarsindustrins verksamhetsområden att slås ut. Motsvarande materiel får köpas på den internationella marknaden, när behov av ny materiel så småningom åter uppträder. Företag verksamma inom dessa materielområden kan vara betjänta av viss hjälp för att avvecklingen skall kunna genomföras i acceptabla former.

Inom en del andra områden av vitalt intresse för det svenska försvaret kommer efterfrågan under en alltför lång tid att vara så liten att kompetensgruppema hamnar under den kritiska storleken för en livskraftig grupp. Speciellt kan problemen bli stora för företag med en systemkompetens, som för att vara fullgod kräver att grupper med många olika specialiteter samtidigt skall vara intakta kompetensmässigt. För sådana grupper inom försvarsindustrin kan olika former av stöd behöva lämnas under åtminstone en övergångstid i väntan på en ånyo större efterfrågan eller på eventuella beslut om avveckling, om markna- den inte förväntas bli bättre på rimlig tid.

N är man talar om stöd till industrin får man ha klart för sig att stödet måste lämnas i former,som är förenliga med företagens villkor. Före- tagens uppgift är att på marknaden erbjuda sina tjänster och produkter och få avsättning för dem till ett sådant pris och i sådan volym att företaget kan leva vidare och leverera skälig vinst till sina ägare. Verksamheten måste rymmas inom en affärsidé.

Det bästa stödet för företagens utvecklingsgrupper är naturligtvis att få uppdrag avseende materielutveckling eller utvecklingskrävande delar i system, som leder företagets kunnande och kompetens framåt mot en bedömd framtida efterfrågan från det svenska försvaret. Tack vare att en del svårigheter bemästrats i förväg höjs också beredskapen för att komma igång med nya anskaffningsprojekt, om så skulle visa sig erforderligt.

En annan möjlighet är att försvaret eller staten stöttar företaget i ett eventuellt omstruktureringsarbete t.ex. genom att medverka till att finna en svensk eller internationell partner eller genom att stödja företagets medverkan i exempelvis europeiska forskningsorganisationer eller teknikcentra, där man kan få den teknologiförsörjning man inte kan vidmakthålla internt.

Informationsteknologiprogrammet (IT 4) är ett nyligen genomfört program för att stötta kompetensutvecklingen i landet. Det är ett exempel

SOU 199119] Kapitel 7

SOU 1991 :91 Kapitel 7

på en koncentrerad form av stöd. Programmet har givit större industrier och bl.a. FOA möjlighet att tillsammans förkovra sig inom vitala teknikområden och bygga upp resurscentra för tillämpningar. IT 4 har utvärderats vad avser programmets uppstartning och förberedelser pågår för en slutlig utvärdering.

Det nationella programmet för mikroelektronik (NMP) skall också nämnas. NMP har genomförts under andra halvan av 1980-talet och har nyligen utvärderats. I de två programmen IT 4 och NMP sammantagna har staten och näringslivet satsat ca 700 Mkr. Nuläget för forskning och utveckling inom IT-området i Sverige har därutöver givit anledning att genomföra en utredning IT 2000 som nu är i det närmaste är färdig att redovisa.

I sammanhanget bör som ytterligare exempel nämnas förutvarande STUs (NUTEK) satsningar med en stor nationell bredd på bildbehand- ling. Satsningen har utvärderats.

Stöttning i form av att staten medverkar till att institut byggs upp tillsammans med intresserad industri, är en beprövad metod för att för en längre eller kortare tid vidareutveckla ett teknikområde, som annars håller på att bli underkritiskt bemannat. Instituten bör ha sådan nivå och kvalitet på sin verksamhet att internationellt utbyte blir naturligt. Exempel på redan nu existerande sådana är Institutet för verkstadstek- nisk forskning, Optiska institutet, Institutet för mikroelektronik och Swedish institute for computer science. FOA kan tänkas vara en partner till försvarsindustrin i en snarlik roll.

Industridepartementet gör nu en översyn över institutens verksam- het.

Vi avser att försöka finna och rekommendera lämpliga åtgärder för stöttning i de fall som kan bli aktuella med förväntad anskaffnings— och

exportvolym.

7.5. Värdet av strategiska forskningsinsatser

Med strategisk forskning avser vi här långsiktig forskning med bedömd kritisk betydelse för ett eller flera verksamhetsområdens utveckling. Långsiktigheten betonas när man talar om FoU. Det är inte heller svårt att hitta en mängd exempel där en utveckling börjat med en forskningsinsats i världen, som givit upphov till så många nya frågor och så nytt tänkande att forskarvärlden bitit sig fast i problemområdet och olika vinklingar av detta. Ett tacksamt exempel är den ännu mycket aktiva forskningen inom den kondenserade materiens (solid state) fysik,

som bl a har givit till resultat nya kunskaper om halvledare. Ur dessa växte så småningom bl a transistorteknologin fram.

Utvecklingen av halvledare i mer integrerad form fick en kraftig injektion med utvecklingen i USA av den ballistiska missilen "Minute- man" i vilken den s k diod-transistor—logiken fick en konkret och krävande tillämpning. Utvecklingen av digitaltekniken fortsätter än med till synes oförminskad kraft. Mycket stora belopp satsas nu civilt på att ta fram komponenter, som rymmer åtminstone 64 millioner minnesele- ment (Mbit) på ett chip.

Behovet av fördjupat kunnande inom halvledarområdet är fort- farande stort, såväl på processteknikens område för framställning av mycket stora mängder transistorfunktioner m m på ett chip, som om de fysikaliska processerna i materialen. Forskningen och utvecklingen inom området har redan lett till det välkända genomslaget direkt och indirekt för informationsteknologi, såväl i vardagslivet och i samhällets administration, som inom försvarssektorn.

En annan men nära gren av halvledarkunnandet tillämpas för att utveckla transistorer som arbetar vid mikrovågsfrekvenser med hög effekt avsedda både för mottagare med låg brusfaktor och för sändare. En målsättning är att skapa s k aktiva antenner där antennaperturen är försedd med kanske tusentals centralt styrbara moduler för sändning/ mottagning. Tillämpningar är exempelvis antenner för satellitkom- munikation och för radarstationer.

Betydelsen av långsiktig och, när väl något forskningsresultats vikt identifierats, strategisk forskning är ovedersäglig och den har visat sig mycket lönsam i termer av samhällelig expansion och förändring.

För ett litet land som Sverige, som står för ca en procent av världens samlade forskning, är behovet att välja rätt och att vara nogräknad när det gäller ekonomiska satsningar på forskning tydlig. På kämfysikens område liksom på rymdteknikens, för att nämna några, har vi kunnat få större utbyte genom att delta i flemationella forskningsprogram. Allt fler sådana vägar ser ut att öppnas genom sameuropeiska program, där även försvarsforskningen kan rymmas. Inom försvaret har sedan länge flemationell samverkan mellan försvarsindustriföretag och mellan för- svarets forskningsorganisationer förekommit.

För områden där genombrott redan exploaterats och en mer statisk situation inträtt blir uppgiften att successivt förbättra och anpassa. Det gäller att med redan känd och tillämpad kunskap skapa system, som blir mer effektiva och trots hög komplexitet lättare att använda. Det senare är viktigt i ett land med allmän värnplikt. Tendensen att sådan teknik- utveckling får ökad tyngd har tidigare diskuterats.

SOU 1991:91 Kapitel 7

SOU 1991:91 Kapitel 7

Några frågor förtjänar att närmare penetreras. En är den om hur det svenska försvaret skall förhålla sig till inom områder, där tekniken utvecklas mycket snabbt. Vilken roll skall svensk forsknng skall spela, på vilka kriterier skall svenska försvaret avgöra när tiien mogen att omsätta omvärldens framsteg i en (potentiell) materielarskaffning? Att vara en "fast follower" kan spara stora ansträngningar När finns det egentligen för det svenska försvaret behov av och m-ijlighet till en materielanskaffning, som utnyttjar landvinningama? I viken takt utnytt— jar en potentiell angripare i framtiden de nya möjligheterna?

En närbesläktad fråga är hur förslag till och bedömningar av materiel- och systemfömyelse skall behandlas i de fall de avser mycket komplexa system, ur användarsynpunkt eller konstnktionsmässigt. Resultat av forskning på grundläggande nivå får svårt atttrånga igenom och forskningen blir svår att planera och leda i ändamålsenlig riktning. Vikten av att forskarna får tillräcklig frihet att söka då” de finner det intressant och givande måste på något vis vägas mot behovet att inlemma målen inom de ramar som bl a komplexiteten ställer. Temiska progno- ser och verksamhet med s.k. "spelkort" i försvarets Studer kan behöva kompletteras med mer djupgående analyser för att bedöma värdet en teknisk möjlighet, som väcker intresse, men som endast terör en mindre del av ett komplext system.

Nyttan av den larmfunktion som forskningen svararför kan behöva prövas och de vägar, som larmsignalema skall sändas och an emot kan behöva förändras. Det tar nu ofta mycket lång tid innan larmen resulterar ikonkreta åtgärder. Ofta behövs en förstärkning i form av någon rapport om signifikanta krigsoperationer i världen för att någon påtaglig effekt av larmen skall kunna noteras som en konkret åtgärd eller en anpassning av planeringen.

Kundernas (staber och FMV) kompetens och kapacztet att behandla komplexa systemfrågor har stor betydelse för kvalitezen i arbetet. I många fall har försvarsindustrins systemexperter ktmpetens, som kanske mer systematiskt kunde komma till nytta.

För vårt vidkommande är bl a följande frågor aktuella. I vilken omfattning och med vilken inriktning bör strategisk forskning bedrivas inom gemensam försvarsforskning? Kan universitet och högskolor i högre grad utnyttjas för denna typ av verksamhet? Vilken vikt skall ett eventuellt svenskt deltagande i IEPGs EUCLID - program tillmätas? Vilka problem kan samverkan med EG innebära vad de: giller återvin- ning i Sverige av nya kunskaper? Vad kan samverkan med civilt motiverade långsiktiga nationella och internationella forskringsatsning- ar bidra med?

7.6. Försvarsforskning och tekniskt kunnande som stöd för totalförsvarets studier, planering och ledning

Som beskrivits i tidigare avsnitt spelar gemensam försvarsforskning och tekniskt kunnande vid främst FMV en väsentlig roll för att bidra till att inrikta totalförsvarets utveckling. Forskare och tekniker medverkar i och lämnar underlag till stabemas studier och värdering av olika tänkbara utformningar av funktioner, förband och system. Därvid utvärderas dagens lösningar och prövas framför allt alternativ för framtiden. Den gemensamma försvarsforskningen bidrar främst med metoder för simulering och värdering, med att peka på nya tänkbara hot och nya egna lösningar för att utforma funktioner och system. FMV och i någon mån industrin medverkar främst med att följa den vapentekniska utvecklingen i omvärlden, uppskatta prestanda och kostnader hos alternativa framtida materielsystem och med att bedöma realiserbarhet och risker.

Enligt vår bedömning kvarstår behovet av denna typ av verksamhet tämligen oberoende av de många förändringarna i totalförsvarets internationella och nationella omvärld. Däremot påverkas givetvis vilka frågeställningar som är mest aktuella att belysa. I den tid av snabba omvärldsförändringar, som vi lever i, är det väsentligt att totalförsvaret följer och uppfattar vilka förändringarna i omvärlden är, vilka tendenser som finns och analyserar tänkbara konsekvenser för totalförsvarets uppgifter och utformning. De satsningar vi gör och de förband och system vi väljer att utveckla och anskaffa liksom de operativa principer, den taktik och stridsteknik vi utvecklar måste göras tillräckligt flexibla och effektiva för att passa det spektrum av hot och uppgifter för försvaret, som vi kan föreställa oss.

Försvarsforskningens medverkan till totalförsvarets inriktning och utveckling sker på många olika nivåer och på olika sätt. På höga nivåer (statsmakterna, ÖB, ÖCB) handlar det mycket om metoder för studier, planering, styrning och utvärdering och om att tillämpa dessa i regel i nära samverkan med ansvariga myndigheter. Omvärldstudier av säker- hetspolitisk och strategisk karaktär genomförs också, bl.a. mot bak- grund av den tekniska utvecklingens konsekvenser.

Gentemot försvarsgrenar och funktionsansvariga myndigheter i civilt försvar handlar det om att finna lämpliga utformningar av funktioner, förband och system så att de blir väl avvägda och har förutsättningar att lösa sina uppgifter i tänkbara kris— och krigsmiljöer.

SOU 1991 :91 Kapitel 7

* SOU 1991:91 ' Kapitel 7

Försvarsforskningen men också kunskaper från FMV och industrin bidrar här bl.a. med modeller för att värdera alternativ i form av bl.a. funktionsanalyser, simuleringar och spel och med s.k. spelkort på egna och andras system.

I tidiga stadier av materielanskaffningsprocessen bic'rar försvars- forskningen och teknikuppdrag från FMV till att peka på nya tekniska möjligheter och till att bedöma vad som kan vara realiserbara och väl avvägda systemprestanda. Därigenom ges en grund för ltt formulera målsättningar och specifikationer för upphandling.

I vårt fortsatta utredningsarbete avser vi att gransla tillgängliga kompetenser och kapacitet för att medverka till inriktning och styrning av totalförsvarets utveckling. Frågan är om kunnande vid FOA, FMV, FFA, högskolan och industrin på ett rimligt sätt svarar mot den förväntade efterfrågan från försvarets myndigheter och de problem- områden som kan förutses. Ett bristområde förefaller att vara kompetens att insiktsfullt bedöma funktion, prestanda, realiserbarhet och kostnader för de allt mer komplexa försvarssystemen. Industriell erfarenhet behöver här integreras med forskningens tekniska överblick. Sam- arbetet behöver öka mellan olika organisationer, som besitter relevanta delkompetenser. Ett område där detta är påtagligt är, sm påpekas i FFA—utredningen, studier av militära flygsystem. Det är vidare tvek- samt om forskningen tillräckligt har uppmärksammat behovet i en ansträngd ekonomi att snarare söka modifiera och vidareutveckla arvet än finna helt nya lösningar.

Som påpekats i avsnitt 3.3 har de centrala stabemas kapacitet för att själva hålla i och genomföra studier successivt minskat. Det kan då bli aktuellt att, liksom fallet är i t.ex. Norge, lägga ut mer omfattande uppdrag med forskningsorganisationen som sammanhålltnrle. Det kan då behövas förändringar för att medge bättre insyn och styrning från stabemas sida och bättre tillgång till militär kompetens inom forsknings- organisationen.

Det behövs således kunskaper från en mängd olika områden och kapacitet för studier och utredningar för att försvare: skall kunna utvecklas och anpassas till nya förutsättningar, så att dei effektivt kan lösa sina uppgifter, om det skulle sättas på prov.

Vi avser i vårt fortsatta arbete söka bedöma vilka ambitionsnivåer som är rimliga och göra prioriteringar så att de mest angelägna behoven av kunskap kan tillgodoses.

7.7. Avgränsning av gemensam försvarsforskning

När program- och produktionsansvaren för den ej objektbundna försvarsforskningen definierades av statsmakterna i början av 1970-talet ' (se även bilaga 2), gavs FOA programansvaret för viss forskning som FortF resp. FMV behöll produktionsansvaret för. Vi har vid våra kontakter med berörda myndigheter fått intrycket att den delen av FOA: s programansvar hittills har haft ett begränsat värde, och att det finns skäl att pröva om den bör finnas kvar.

ÖCB:s och de funktionsansvariga myndigheternas behov av forsk- ning och studier tillgodoses inte enbart genom programmet för gemen- sam försvarsforskning. Som framgår av avsnitt 4.5 ovan strävar ÖCB att öka samarbetet med universitet, högskolor och andra institutioner. Detta samarbete etableras och bedrivs i direkt kontakt mellan ÖCB och berörda institutioner.

SRV:s behov av forskning och utveckling tillgodoses endast delvis genom programmet gemensam försvarsforskning.

Den gemensamma försvarsforskningen skall enligt regleringsbre- vet fungera som en länk mellan vetenskapens och teknikens möjligheter och totalförsvarssektorns behov. FOA har, också enligt regleringsbre- vet, som en av sina huvuduppgifter att framföra önskemål om totalför- svarsintressant grundforskning vid svenska universitet och högskolor.

Det finns anledning att ställa följande frågor kring den gemensam- ma försvarsforskningen och hur den utnyttjas av myndigheterna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde:

- Bör den så långt möjligt vara heltäckande för verksamhetsområ- det? - Om inte, vilka begränsningar bör i så fall gälla för täckningsområ- det? - I de fall då produktionen av den gemensamma försvarsforskningen inte lämpligen sker vid FOA, eller i vissa fall ens vid någon för- svarsmyndighet, vad bör vara innebörden av FOA:s programroll?

Detta är frågor som vi avser att överväga i det fortsatta arbetet. Våra eventuella förslag idenna del är givetvis beroende av vilka förslag i övrigt vi kan komma att lägga i slutbetänkandet.

SOU 1991:91 Kapitel 7

SOU 1991:91 Kapitel 7

7.8. Självständighet eller kundstyrning

Enligt allmänt omfattade forskningspolitiska värderingar, i Sverige liksom i de flesta länder, är det av stor betydelse att forskning kan bedrivas vid akademiska institutioner under stor frihet och sj älvständig- het. Det är för forskningens kvalitet väsentligt att forskars1mhället självt får granska vad som görs och att projekt väljes med hänsyn till vad forskarna själva anser vara väsentliga problem och brskningsbara frågeställningar. Det senaste decenniets forskningspolitiska utveckling i Sverige har inneburit en strävan att stärka universiteten och deras självständighet. För att motverka institutionella bindningar och främja konkurrens och ett flexibelt resursutnyttjande fördelas en stor del av forskningsmedlen via forskningsråd, där vetenskapliga fireträdare har majoritet. Statsmaktema styr resursfördelning i stort til forskningen men påverkar inte den närmare inriktningen av verksanheten.

Inom den svenska industrin har utvecklingen snarast gått i motsatt riktning. Ledstjäman är decentralisering och divisionäisering så att affärsområdenas marknadskontakt skall få starkt genorrslag och bidra till hög produktivitet och koncentration till det för narknaden och lönsamheten nödvändiga. De tidigare vanliga centrala forsknings- och utvecklingslaboratorierna har sålunda försvunnit och ersatts med ut- veckling i ansluming till konkreta projekt, pågående el'er förväntade. För att undvika alltför små kompetensgrupper söker man lock i varje fall inom koncerner koncentrera en specialitet till någon vss enhet, som sedan blir underleverantör till andra. Många specialkonpetenser köps också utifrån. I större koncerner styrs och i viss mån särfmansieras långsiktig kompetensutveckling, speciellt i tyngre utrustning och an- läggningar, genom en strategisk planeringsfunktion i edningen. Det finns de som hävdar att industrins nuvarande arbetsforner visserligen kan bidra till kortsiktig lönsamhet, men att man riskerar att genom de kortsiktiga resultatkravens dominans försumma sin långsiktiga kompe- tensutveckling.

Forskning och utvecklingsarbete bedrivs ide flesta länder förutom vid universitet och industri också vid institut, som bedriver sektor- och branschorienterad tillämpad forskning och teknikutveckling. Deras verksamhet är inte lika projektorienterad som industrins utvecklingsar- bete, men mer styrd av kundintressen än vad fallet är vit universiteten. Instituten fungerar som en brygga mellan den akademiska forskningen ' och den rena industriella verksamheten. Deras verlGamhet är ofta samfinansierad mellan staten och industrin. I Sverige är institutens verksamhet i internationell jämförelse av mycket blygsrm omfattning.

!

i i i,

Ett undantag utgör dock försvarssektorn, där staten är enda kund och själv svarar för en stor del av utvecklingsarbetet. Den gemensamma försvarsforskningen och satsningarna på icke objektbunden utveckling befmner sig emellan den akademiska självständigheten och industrins marknadsorientering. Även industrins utvecklingsarbete är särfinansie- rat och relativt noga styrt av staten.

När det gäller styrningen av försvarets forskning och utveckling kan det finnas skäl att diskutera hur avvägningen bör ske mellan autonomi och uppdragsstyrning och hur en lämplig avvägning bör göras mellan olika former och typer av forsknings- och utvecklingsarbete. Intressanta jämförelser bör då kunna göras med de metoder och organisatoriska lösningar som internationellt används för att ta fram stora och tekniskt komplexa system och få ett effektivt informationssflö— de till stånd mellan forskning och tillämpning.

Den gemensamma försvarsforskningen styrs idag inom ett samlat program för vilket FOA har ansvar och som utformas i en samrådspro- cess på flera nivåer med totalförsvarets myndigheter. För att undvika institutionella bindningar har programfunktionen på senare tid fått en mer självständig ställning i förhållande till produktionen. FOAs pro- gramansvar innebär ingalunda någon fullständig autonomi för FOA att styra, utan påtagliga hänsyn måste tas till olika intressenters önskemål.

Vägen till påverkan är dock ganska lång från en intressent till en viss forskningsaktivitet. Det finns heller inget omedelbart samband mellan producerade resultat och finansiering av verksamheten. För att stimulera de enskilda forskningsgrupperna, nödvändiggöra en direkt marknadsorientering hos dem och ge en möjlighet till direktinflytande på vad som görs från den instans hos kunderna som har sakkompetens skulle en högre grad av decentraliserad uppdragsfmansiering kunna övervägas. Idag omfattar den cirka 15 % av verksamheten.

Emot en sådan åtgärd talar å andra .sidan att den långsiktiga kompetensuppbyggnaden riskerar att försummas och att det kan vara svårt att driva verksamheter av utvärderande och omprövande karaktär i konsultform. I varje fall behövs för det senare en uppdragsgivare på relativt hög nivå och med mer än ett operativt genomförandeansvar. Det bör också noteras att de s.k. huvudprojekten vid FOA inneburit en intensifierad kundkontakt.

Universitetens egen forskning kan inte direkt styras av försvars- sektorn, men det har stor betydelse att sektorns tillämpade verksamhet har tillgång till universitetens generiska kunnande. Det är ur försvars- sektoms synpunkt önskvärt att universitet och högskolor kan bidra med ny kunskap till sektorns utveckling.Ett utvecklat kontaktnät och samar-

SOU 1991191 Kapitel 7

SOU 1991 :91 Kapitel 7

bete med högskolevärlden är därför enligt vår mening av stor vikt. Systemet för styrning av forskning och utveckling inom örsvarssektorn . måste ge utrymme för detta. De icke objektbundna utvecklingsuppdragen har enligt vår bedöm— ning hittills i praktiken 1 stor utsträckning styrts av FMV. Försvarsgre- narna som programansvariga börjar nu som följd av den pressade -, ekonomin att mer i detalj granska och ifrågasätta dessa insatser samtidigt som kompetens att bedöma insatsemas tekniska värde knappast finns vid staberna utan vid FMV.

Industrin styr givetvis sina interna satsningar på kompetensutveckling

& _a. _ __

och har genom en dialog med FMV viss möjlighet att påverka inriktning- » en av de uppdrag som FMV lägger ut. Industrins påverkan på program- , met för gemensam försvarsforskning är mycket begränsad.

I vårt fortsatta utredningsarbete avser vi att diskutera för- ? svarsforskningens grad av självständighet, styrformer och olika myndig- = heters och industrins roller bl.a. mot bakgrund av hur vi bedömer att verksamheten i olika avseenden fungerar idag. Därvid planerar vi bl.a. att söka utvärdera hur den nyligen stärkta programfunktionen för ' gemensam försvarsforskning har fungerat. En faktor av betydelse är . också ledningssystemets fortsatta utveckling i stort inom totalförsvaret.

7.9. Principer för avvägning och dimensionering

Enligt våra direktiv skall vi i vårt fortsatta arbete lämna förslag till f hur forskning och icke objektbunden utveckling inom tctalförsvaret bör , inriktas och redovisa konsekvenserna av ett antal ol'ka ekonomiska , ramar för verksamheten. En utgångspunkt för våra fortsatta värderingar är de säkerhetspo- litiska prioriteringarna enligt avsnitt 7.3. En annan utgångspunkt bör ' enligt vår uppfattning vara jämförelser med liknande verksamheter i andra länder och andra sektorer. Likaså bör erfarenheter och kunskaper - från den allmänna forskningen om forskningspolitik och från andra , utredningar om åtgärder för att främja landets tekniska utveckling kunna '

utnyttjas.

Det är svårt att ens i efterhand mäta nyttan av satsningar på '

forskning och ny kunskap i ekonomiska termer eller att många gånger ens följa hur_ökad kunskap och kompetens påverkat verksamheten inom '; ett område. An svårare är det att i förväg bedöma det förväntade värdet . av sådana satsningar. Det måste i hög grad bli en fråga om bedömningar. "

Vi avser att göra sådana bedömningar mot bakgrund av det värde,

som olika intressenter tillmäter forskning och ny kunskap inom det område som insatserna avser att stödja. Forskning och utveckling som primärt syfter till att stödja materielanskaffningsprocessen bör värderas mot bakgrund av sina kostnader och sin potentiella betydelse för att vi ska kunna få tillgång till effektiv materiel till rimlig kostnad. Forskning inom det beteendevetenskapliga området bör primärt värderas mot bakgrund av vad den kan betyda för försvarets hantering av frågor om urval, utbildning, ledarskap etc.

Det kan vara svårt att väga en viss typ av tillämpad forskning mot någon annan typ av tillämpad forskning utan att också överblicka respektive tillämpningsområden och deras inbördes betydelse. En mer decentraliserad ekonomisk styrning av forskningen skulle automatiskt ta hand om detta problem. En sådan styrning skulle emellertid som påpekats ovan kunna ha andra nackdelar.

7.10. Försvarsforskning och högre utbildning inom totalförsvaret

Till skillnad från vad som är fallet vid universitet och högskolor i övrigt i samhället är den högre utbildningen inom totalförsvaret i huvudsak åtskild från forskningen. Enligt vårt bedömande är detta till men för kvalitet och djup både i utbildningen och forskningen. Det försvårar sannolikt ett fruktbärande utbyte av kunskaper med samhället i övrigt och kan försvåra för försvarets ledande befattningshavare att förstå och ta till sig kunskaper från forskning och utvecklingsarbete.

Visserligen är försvarssektorn en mycket stor beställare av forsk- ning och utveckling och kan därmed hävdas ha stor förståelse för värdet av sådan verksamhet. Man kan likväl fråga sig om inte utbytet skulle bli ännu större om officerarna i större utsträckning finge kontakt med forskningsverksamhet inom ramen för sin utbildning och om i varje fall vissa befattningshavare hade en egen forskarutbildning utöver sin rent militära utbildning.

Det är enligt vår uppfattning angeläget att söka finna former för att i större utsträckning nyttja försvarsforskningens kompetenta personer och kunnande inom totalförsvarets högre utbildning.

Inom försvarsmakten genomförs för närvarande en utredning med uppgift att föreslå åtgärder för att öppna försvarets högre utbildning mot forskningsvärlden. Ett delbetänkande förväntas till nyåret 1992. Vi själva kan ha anledning att mot bakgrund härav ytterligare överväga

SOU 1991:91 Kapitel 7

SOU 1991 :91 Kapitel 7

frågan om samband mellan försvarsforskning och försvarets högre utbildning.

7.11. Ökat nyttjande av universitet och högskolor

En ökad samverkan i forskningshänseende mellan försvarssektorn och landets universitet och högskolor synes möjlig och önskvärd i ett antal avseenden. Som framgått av kapitel 5 kan högskolan dock inte ensam genomföra all tillämpad och forslcningsliknande verksamhet som förekommer inom sektorn. Det måste handla om ett samarbete mellan sektorns egen verksamhet och forskning vid högskolan.

Ett ökat sambruk av tekniska kompetenser mellan myndigheter och industrin i materielanskaffningsprocessen bör även kunna omfatta högskolan. Det är väsentligt att den högteknologiska försvarssektorn kan tillvarata den forskning och utveckling, som bedrivs vid de tekniska högskolorna inom områden med snabb utveckling och där forskningen har internationellt god standard, t.ex. inom datateknik och reglerteknik. Ett utökat nätverk av kontakter synes avgörande för ett kontinuerligt och bättre kunskapsflöde från högskolan till försvarets mer tillämpade verksamheter och för att inom universitet och högskolor sprida känne— dom om totalförsvarets problem.

Inom forskningsområden där naturliga kontaktytor föreligger mellan försvarets verksamhet och universitet och högskolor har kontak- tytorna byggts upp, särskilt under det senaste decenniet. Detta gäller bl.a. verksamheterna vid FOA och universiteten, i Linköping och Umeå. För långsiktiga insatser inom för försvaret strategiskt viktiga teknologiområden bör högskolan kunna medverka i ökad utsträckning. Likaså bör en utökad samverkan kunna ske inom vissa medicinsk-bio- logiska, beteendevetenskapliga och samhällsvetenskapliga områden.

Det fortsatta utredningsarbetet bör leda fram till förslag om former och områden för ett ökat samarbete. Det syns oss angeläget att försvarssektorn inte bara kan nyttja den kompetens som utvecklas vid universitet och högskolor utan att sektorn också som en betydande kunskapsintensiv verksamhet i landet får möjlighet attpåverka statsmak- ternas inriktning och resursfördelning i stort. Detta kan ske inom ramen för forskningsberedningen och arbetet med att förbereda de forsknings- politiska statsmaktsbesluten.

7.12. Ökad utlandssamverkan

Iden senaste försvarspropositionen (prop. 1990/91:102) anförde den förre försvarsministern att det enligt hans mening finns särskild anledning att, med hänsyn till den snabba utvecklingen på det försvars- industriella området i Europa och det snabbt fortgående europeiska ekonomiska samarbetet, överväga svenska relationer till existerande samarbetsorgan i Europa på det försvarsindustriella området, i första hand IEPG. Riksdagen betonade vid sin behandling av propositionen (1990/91 :FÖU8, rskr. 285) vikten av att den svenska försvarsindustrins behov av närmare samverkan med utländsk industri, särskilt ifråga om IEPG vars medlemsstater hittills begränsats till NATO-länder, görs till föremål för en noggrann prövning med beaktande också av neutralitets- politiska aspekter. Riksdagen delade försvarsministems mening att det från försvarspolitiska och försvarsindustriella utgångspunkter är vä- sentligt att svensk försvarsindustri bereds förbättrade möjligheter att samverka med försvarsindustriföretag i dessa länder.

Enligt vår mening måste ett utökat utlandssamarbete också inbegri- pa forsknings- och utvecklingsarbete. Som framgått av kapitel 2 utgör just det gemensamma programmet för försvarsforskning ett väsentligt inslag i det samarbete som organiseras inom IEPG.

Redan idag förekommer ett omfattande utlandssamarbete på bila- teral basis. Sverige har inom olika delområden avtal med andra länder om försvarsteknologiskt samarbete. Försvarsindustrin har många ut- ländska underleverantörer, exporterar själv och har i vissa fall ett tekniksamarbete med företag i andra länder. Forskare och tekniker vid svenska försvarsmyndigheter har inom olika specialområden upparbe- tade kontakter med motsvarande institutioner i andra länder.

I vårt fortsatta utredningsarbete avser vi att särskilt uppmärksam- ma frågor om utlandssamarbete. Det fmns anledning att mot bakgrund av bedömningar av hur detta hittills fungerat inom olika delområden och de delvis nya förutsättningarna söka fmna former för att stärka och förbättra det framtida samarbetet med utlandet. EES-avtalet och arbetet med en ny lagstiftning om krigsmaterielexporten bör därvid kunna vara utgångspunkter.

SOU 1991:91 Kapitel 7

SOU 1991:91 Kapitel 8

8. Fortsatt arbete

8.1. Inledning

I våra direktiv anges att vi i arbetets första etapp skall ta del av direktiven för anslagsframställningar i fråga om forskning för budget- åren 1993/94—1995/96 (forskningsdirektiven ), och överväga i vilken utsträckning och på vilket sätt de bör tillämpas på myndigheter som berörs i vårt arbete. Forskningsdirektiven är fogade till våra direktiv, se bilaga 1. Våra överväganden och förslag idenna del redovisas i avsnitt 8.2 Forskningsdirektiven.

I avsnitt 7 ovan redovisas viktiga problem inom olika områden, problem som vi i vårt fortsatta arbete vill belysa ytterligare och söka lösa. Vi bedömer att våra direktiv ger utrymme härför.

8.2. Forskningsdirektiven

I de treåriga forskningspolitiska besluten har försvarsforsknings— frågor behandlats i liten omfattning. Sådana frågor har i stället behand- lats i anslutning till de femåriga försvarsbesluten, eller vid särskilda tillfällen däremellan.

Direktiven i fråga om forskning för budgetåren 1993/94-1995/96 är avsedda att ge underlag för ett nytt forskningspolitiskt beslut under * våren 1993. F.n. gäller direktiven inte för några myndigheter inom försvarsdepartementets verksamhetsområde.

Under våren 1991 beslöt riksdagen att anslaget Fö/Gl. Gemensam ' försvarsforskning fr.o.m. budgetåret 1992/93 inte längre skall ingå i den militära utgiftsramen. Som en följd härav har FOA nu börjat göra treåriga långtidsplaner för anslaget.

I regeringsförklaringen den 4 oktober 1991 angavs att ett nytt försvarsbeslut måste fattas under våren 1992.

Vårt fortsatta arbete skall avslutas i juni 1992, och det torde kunna ' ge ett underlag för statsmaktsbeslut om vissa frågor rörande försvars- ,, forskningen under våren 1993.

Dessa omständigheter leder oss till att anta att statsmakterna

1. 2.

3.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

kommer att behandla försvarsforskningen under våren l993,i anslutning till 1993 års forskningspolitiska beslut.

Vi har övervägt frågan om forskningsdirektiven helt eller delvis

bör gälla även för berörda försvarsmyndigheter, och därvid beaktat i vad mån den information som begärs i direktiven ändå kommer att lämnas till regeringen vid rätt tid. Direktiven innebär i sammanfattning att berörda myndigheter skall/bör

redovisa resultatanalyser för forskningsverksamheten, belysa utvecklingen inom sina ansvarsområden med avseende på såväl grundforskning som tillämpad forskning, belysa behovet och möjligheterna att inom landet täcka olika forskningsområden, .

belysa hinder för ett förändringsarbete och behovet av föränd- ringar, belysa den nuvarande resursfördelningen utifrån aspekten balans mellan fasta och rörliga resurser för forskning, redovisa sina förslag inom ramen för de resurser som man dis- ponerar under budgetåret 1992/93, redovisa hur arbetet med produktivitets— och kvalitetsförbätt- ringar bedrivs, redovisa bedömningar av om den forskning man bedriver eller finansierar är väl anpassad till sektorns behov, redovisa det arbete som utförts för att den forskning som man bedriver eller finansierar skall komma till kännedom, nytta och användning i samhället, redovisa på vilket sätt forskningsarbetet som man bedriver på en ort där det finns universitet eller högskola, samordnas eller kan samordnas med högskolan, belysa möjligheter och behov av att öka användningen av forsk— ning och utveckling i produktionslivet, belysa omfattningen och inriktningen av det internationella samarbetet, belysa de finansiella konsekvenserna av samarbetet med EG om och när ett s.k. EES-avtal träder i kraft, belysa i vilken utsträckning som det ökade internationella sam- arbetet kan medföra omprioriteringar av forskningsresurser, ange om det under 1990-talet kommer att aktualiseras ytterliga- re svenskt deltagande i stora internationella anläggningar eller program, . belysa möjligheterna att systematiskt knyta forskare från andra

SOU 1991:91 Kapitel 8

SOU 1991:91 länder under längre perioder till svenska forskningsinstitutioner, Kapitel 8 och möjligheterna för svenska forskare att på motsvarande sätt bygga upp en kompetens under längre perioder utomlands,

17. redovisa hur de forskningsinsatser som gjorts på de mindre och medelstora högskolorna har följts upp och utvärderats samt, om möjligt, vilka resultat de givit, 18. i sina resultatanalyser och ev. förslag till förändringar av verk- samheten belysa olika lokaliseringsaltemativ ur perspektivet att vetenskaplig verksamhet bör bedrivas där de vetenskapliga kvalitetskraven kan uppfyllas bäst, 19. göra en uppskattning av behovet av forskare inom sina respekti- ve verksamhetsområden till omkring år 2 000, 20. lämna förslag som kan leda till att förutsättningarna för rekryte- ring av nya generationer forskare förbättras.

En betydande del av den information som begärs i forskningsdirek- tiven lämnas regelmässigt till regeringen av berörda försvarsmyndighe- * ter, iprogramplaner, forskningsplaner och anslagsframställningar. En ' annan del av informationen lämnas av oss, i detta delbetänkande och i slutbetänkandet, se avsnitt 7 ovan.

Det är dock enligt vår mening motiverat att i vissa delar låta ' forskningsdirektiven gälla även för berörda försvarsmyndigheter. Det gäller de delar som berör försvarsforskningens anspråk på universitet och högskolor, vad gäller både personalförsörjning och forskningsinsat- ser. Det gäller också kravet på redovisning av hur försvarsforskningen , kommer till kännedom, nytta och användning utanför försvarssektorn. Det gäller slutligen de delar som berör det internationella forsknings— samarbetet.

Referenser SOU 1991:91

Referenser

Det riksdagstryck som refereras i bilaga 2 Budget of the United States Government 1992 Försvarsbudgetanalyser, arbetsmaterial, B. G. Bergstrand, FOA, 1991 Anteckningar från Östgruppen vid FOA

NATO Documentation, Ministerial Session in Copenhagen on 6th and 7th June 1991

Towards a stronger Europe, rapport från en oberoende studiegrupp till IEPG, Bryssel dec. 1986

Slutligt underlag för 1991 års försvarsbeslut, ÖB 1990—08—31 PLANL 483:62709 (ÖB 91)

Slutligt undeflag för 1992 års försvarsbeslut, ÖB 1991-06-14 PLANL 483261800 (OB 92)

The Department of Defence Critical Technologies Plan for the Committees on Armed Services, United States Congress, lst May 1991

Teknisk Prognos - en framsynt aktivitet, häfte nr 1 & 2 1991 , Fst/FMV/ FOA

Globala trender inför 90—talet, STU—INFO 731-89

Relationships between defence & civil science and technology, May 1991 , Parliamentary Office of Science & Technology, Storbritannien

Prop. 1990/91:102, FöU8, rskr. 285

Regeringsförklaring 1991-10-04

SOU 1991291 Programplan för perioden 1989-92 med försvarsmaktsutredning 88, ÖB Referenser (FU 88)

FMV underlag till FFU 91 kartläggningsarbete, FMV 1991-10-21 LEDNING HA 310:6469/9l (hemlig)

Underlag till FFU 91, FOA 1991-09-19 nr 91-4632/S

1. Anslagsframställningar för budgetåret 1992/93 från FortF, FMV, FOA, i MHS och FFA !

Gemensam försvarsforskning - preliminär programplan 1992/93-95/96 (anslag Fö/Gl), FOA 1991—08—23

Grundläggande forskning och studier för civil beredskap, ÖCB augusti 1991

Underlags-PM till FFU 91 från SRV Underlags-PM till FFU 91 från SPF

Regleringsbrev för försvarsdepartementets verksamhetsområde, regeringsbeslut 1991-05-30

Elektroniksystemindustriutredningen 1990 (ELSIND 90), FMV 1990-09-19

Forskning och teknik för flyget (SOU 1991253)

Fakta om försvarsindustrin, Sveriges försvarsindustriförening, maj 1991 '

RESEARCH, The Swedish Approach, The Swedish Institute/ Lilian Öhrström, mars 1991, ISBN 91-520-0265-9

Broschyrer och föredragnings—PM från forslmingsorganisationer i an- dra länder

Broschyrer från företag och myndigheter som besökts

SOU 1991 :91 Bilaga ]

Kommittédirektiv

Dir. 1991:43

Forskning och utvecklingsarbete för totalförsvaret

Dir 1991:43

Beslut vid regeringssammanträde 1991—05-30

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet R. Carlsson, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att göra en sam- lad översyn av forskning och utvecklingsarbete för totalförsvaret. Utred- ningen skall lämna förslag rörande behov, inriktning, omfattning, styrning, finansiering och struktur för att skapa en forskningsorganisation som svarar mot de framtida behoven.

Bakgrund

I proposition 1990/91:102 om verksamhet och anslag inom totalförsvaret 1991/92 (5. 24) har jag anmält behovet av en samlad översyn av totalförsva- rets forskning och utvecklingsarbete. Översynen bör ses som ett led i den översyn som redovisats i propositionen och som syftar till att skapa en mer entydig och effektiv styrning, finansiering och organisation av myndighe- terna.

Regeringen har som en förberedelse inför 1993 års forskningspolitiska proposition utfärdat direktiv för anslagsframställningar i fråga om forskning för budgetåren 1993/94—1995/96. Direktiven avser ej myndigheter inom för— svarsdepartementets verksamhetsområde.

Definitioner

1 det följande utgår jag från de definitioner som anges i regeringens propo- sition 1989/90:90 om forskning (s. 11):

— Grundforskning är att systematiskt och metodiskt söka efter ny kunskap

SOU 1991191 Bilaga 1

och nya idéer utan att någon bestämd tillämpning är i sikte. Man brukar indela den i . ren grundforskning, där ingen restriktion läggs på forskningens inrikt- ning och 0 riktad grundforskning. som kan tänkas lägga grunden för tillämpning. - Tillämpad forskning innebär ett systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap och nya idéer men, med en bestämd tillämpning i sikte. — Utvecklingsarbete utnyttjar systematiskt och metodiskt forskningsresultat och vetenskaplig kunskap för att åstadkomma nya produkter. nya proces- ser, nya system eller väsentliga förbättringar av dem som redan existerar. Inom försvaret skiljer man på . objektbundet utvecklingsarbete och . icke objektbundet utvecklingsarbete.

Nuvarande forskning och utveckling

För innevarande budgetår avdelas ca fyra miljarder kr. till forskning och utvecklingsarbete för totalförsvaret.

Merparten eller drygt tre miljarder kr. utgörs av objektbundet uvecklings- arbete vid svensk industri beställt inom ramen för anslagen för anskaffning av materiel hos försvarsgrenama och anslaget Operativ ledning m.m. (fjärde huvudtitelns anslag B 2, C2, D 2 och EZ). För närvarande dominerar JAS 39-projektet volummässigt.

För tillämpad forskning inom totalförsvaret avdelas 450 miljoner kr. inom anslaget G 1. Gemensam försvarsforskning. Försvarets forskningsanstalt har programansvar för denna forskning och svarar också för huvuddelen av pro- duktionen. Denna genomförs främst inom de naturvetenskapliga, tekniskt— vetenskapliga, samhällsvetenskapliga, medicinska och beteendevetenskap- liga forskningsgrenama. Mindre delar av produktionen genomförs vid forti- fikationsförvaltningen och försvarets materielverk.

För icke ob jektbundet utvecklingsarbete avdelas 300—400 miljoner kr. fi- nansierade inom ramen för försvarsgrenamas anslag för materielanskaffning samt inom anslaget E4. Operativ ledning m.m.: Forskning och utveckling.

Flygtekniska försöksanstalten disponerar ca 8 miljoner kr. för bl.a. tilläm- pad forskning under anslaget 1.2. Flygtekniska försöksanstalten.

Militärhögskolan disponerar en anslagspost för forskning och utveckling, under anslaget F9. Militärhögskolan, om 2,4 miljoner kr.

Inom totalförsvarets civila del avdelas resurser för forskning och utveck- ling från flera olika anslag, totalt ca 25 miljoner kr. De största posterna är tillämpad forskning för industriell varuförsörjning och för befolkningsskydd och räddningstjänst.

Grundforskning förekommer inom totalförsvaret endast i ringa utsträck-

SOU 1991:91 Bilaga I

ning (inom anslaget G 1), i huvudsak koncentrerat till sådana områden där utvecklingen är snabb och kan få väsentliga konsekvenser för vår försvarspo- litik och utformningen av vårt försvar.

Forsknings- och utvecklingsverksamhetens mångskiftande karaktär och de många beställarna och entreprenörerna gör att särskilda insatser är ange- lägna för att skapa en samlad överblick över området.

Vissa pågående studier och utredningar

På överbefälhavarens uppdrag genomförs vid försvarets forskningsanstalt och försvarets materielverk en kartläggning och utvärdering av försvarsrela- terad forsknings- och utvecklingskompetens. Detta är ett första led i framta- gandet av en långsiktig strategi för kompetensförsörjningen vad avser forsk- ning och utveckling för försvarsmaktens behov. Detta första steg skall redo- visas före den 1 september 1991.

Överbefälhavaren har inrättat en projektgrupp för att under medverkan från försvarets forskningsanstalt utveckla idén om ett försvarsuniversitet. Projektet beräknas pågå fram till den 1 juli 1992.

Tillsammans med styrelsen för psykologiskt försvar, försvarets forsknings- anstalt och televerket har överstyrelsen för civil beredskap under år 1990 på- börjat olika aktiviteter för att utveckla forsknings- och studieverksamheten kring det civila försvarets grundläggande förutsättningar. Ett antal framväx- ande problemområden samlas till ett ramprogram för forskning.

En särskild utredare har på regeringens uppdrag granskat verksamheten vid flygtekniska försöksanstalten. Utredarens förslag skall ingå som ett un- derlag till denna utredning.

Förändrade förutsättningar

Inom en mängd områden förändras nu de långsiktiga förutsättningarna för totalförsvarets forskning och utvecklingsverksamhet:

— Avspänningen i Europa leder till konkreta nedrustningsåtgärder. Kvalite- ten på ny materiel utomlands kan dock fortfarande bli hög. — Den fortskridande ekonomiska integrationen och Sveriges anslutning till EG påverkar också totalförsvarets villkor. - Erfarenheterna av kriget i Persiska viken, främst vad gäller militärtekni- kens betydelse, väntas påverka försvarets utveckling i många länder. — Återhållsamhet med försvarsanslag kan förväntas i Sverige och därmed ökad kostnadspress på alla myndigheter. —— Fortsatt omstrukturering av det svenska militära försvaret mot mindre

kvantitet och högre kvalitet kan förutses.

SOU 1991 :91 Bilaga 1

— En ökad tonvikt läggs på luftförsvar. — Till följd av kostnadspressen väntas modifieringar, ombeväpningar och moderniseringar av befintlig materiel få ökad betydelse. — På sikt väntas svensk försvarsindustri krympa. Kvarvarande industri blir i ökande grad beroende av internationellt samarbete. — Den militärtekniska utvecklingen behöver i allt större utsträckning ut— nyttja drivkraften inom den civila sektorns teknisk-vetenskapliga utveck- ling.

Överväganden Uppgifter för totalförsvarets forskning och utvecklingsarbete

Totalförsvarets forskning och utvecklingsarbete har som sin viktigaste uppgift att stödja försvarssektorns utveckling och anpassning till förändrade villkor. I enlighet härmed skall forskningen och utvecklingen.

— bidra till sådan inhemsk kompetens att det svenska totalförsvaret kan ut- formas efter svenska förutsättningar och värderingar och att det kan själv- ständigt operativt utnyttjas och underhållas. tidigt upptäcka och analysera hot och möjligheter till följd av den tekniska och vetenskapliga utvecklingen, identifiera och beskriva nya vägar att lösa totalförsvarets problem genom att utnyttja tekniskt och vetenskapligt kunnande, bedöma risker och möj- ligheter med dessa vägar samt driva på förändringar, bidra till sådan teknisk kompetens i materielanskaffningsprocessen att vi kan anskaffa system som är väl awägda med hänsyn till uppgifterna, den militärtekniska utvecklingen och kostnaderna. bidra till kompetens för inhemsk utveckling och produktion av försvars- materiel samt bidra till kunskapsbasen för en framtida tillväxt av försvaret om en sådan skulle erfordras.

Verksamheten inom programmet "Gemensam försvarsforskning” har främst uppgifterna (proposition 1989/90:90 om forskning s. 122) att — följa och analysera den tekniska och vetenskapliga utvecklingen inom om- råden som är eller kan bli betydelsefulla för totalförsvaret, stödja utvecklingen av försvarsmateriel genom att ta fram och värdera idéer samt medverka vid tekniska systemutredningar, underbygga statsmakternas planering för att möta hotet från icke konven- tionella stridsmedel, analysera olika hot samt medverka i utformningen av säkerhetspolitiskt underlag och av prognoser.

SOU l99lz9l Bilaga 1

— utveckla metoder för och medverka i totalförsvarets studier och planering.

- kartlägga påfrestningar på olika samhällsfunktioner under kriser och krig.

— lämna underlag om olika vapensystems effekt på människan samt — bedöma människans prestationer i relation till de krav som ställs under kriser och i krig samt i speciella situationer i fred.

Försvarsforskningens villkor

Forskning och utveckling för totalförsvaret har flera drag som skiljer den från motsvarande verksamhet inom andra samhällssektorer och som därför motiverat särskilda organisatoriska lösningar. Det finns också behov av nära samverkan med viss forskning bedriven vid universitet och högskolor. Det kan gälla att ta till vara det kunnande som finns där, få möjligheter att rekry- tera kvalificerad personal samt att göra försvarsforskningens resultat till- gängliga för verksamheten vid universitet och högskolor. I vissa fall har det också visat sig fördelaktigt att förlägga försvarsforskning till universitet och högskolor.

Av världens samlade forskning och utveckling bedöms Sverige bidra med ca en procent. Detta innebär att huvuddelen av vår kunskap måste bygga på resultat från andra länder. Egen forskningsverksamhet kan vara ett sätt att förstå och rätt värdera resultat uppnådda i andra länder, men också ett sätt att bli en intressant samtalspartner för informationsutbyte. Forskning kan alltså i varierande utsträckning ses som en metod att få tillgång till forsk- ningsresultat från andra länder.

Tillämpad forskning och utveckling för försvaret är mestadels tvärveten- skaplig, styrd av övergripande mål och tidsplanering hos olika avnämare och i många fall sekretessbelagd. Tillgång till utländskt kunnande kan i sådana fall erhållas genom avtal med andra länder.

För att lösa de av avnämarna angivna uppgifterna krävs följande av forsk- ningsorganisationen

— Insikter i totalförsvarets uppgifter och funktion. Sådana insikter kan bl.a. erhållas genom att forskare deltar i studier och utredningar bedrivna av försvarets myndigheter. — Ett forskningskunnande i form av kompetenta forskare och ett inflöde av kunskaper från forskningsorganisationens omvärld. — En långsiktig tillämpad forskning inom försvarsspecifika områden. — Systemorienterade insatser där kunskaper från flera teknikområden inte- greras och utnyttjas för att finna nya sätt att utforma system och funktio- ner inom totalförsvaret.

För att avnämaren av forskning och utveckling skall kunna inrikta verksam- heten och tillgodogöra sig dess resultat krävs en nära kontakt mellan fors-

SOU 1991 :91 Bilaga ]

kare och avnämare och en ömsesidig insikt om varandras problem.

I det rådande statsfinansiella läget måste besparingar göras inom försvars- departementets verksamhetsområde. Därvid måste även besparingar inom forskning och utvecklingsarbete övervägas.

Utredningsuppdraget

Utredaren skall göra en samlad översyn av totalförsvarets forskning och utvecklingsarbete. Därvid skall utredaren med utgångspunkt i en prolonge- rad ekonomisk nivå belysa konsekvenserna av en minskning av de ekono- miska resurserna för forskning och utveckling med 10, 25 respektive 40 %. Det objektbundna utvecklingsarbetet berörs inte härav och skall i övrigt en- dast behandlas i de fall detta särskilt anges i det följande.

Inledande uppdrag

Utredaren skall göra en sammanställning av totalförsvarets nuvarande forskning och utvecklingsarbete (inklusive det objektbundna utvecklingsar- betet) vad gäller inriktning, omfattning, finansiering, ledning och organisa- tion. Utredaren skall även redovisa vilka prioriteringar som görs, hur resur- serna fördelas på olika insatser och hur verksamheten och dess resultat följs upp.

Utredaren skall - mot bakgrund av de förändrade förutsättningarna och den minskning av resurserna för forskning och utveckling som skall belysas — redovisa den forskning och utveckling som totalförsvarets myndigheter an- mält behov av eller de områden i övrigt där från totalförsvarets utgångspunkt forskning och utveckling enligt utredarens preliminära mening är angelägen.

Utredaren skall översiktligt belysa internationella utvecklingstendenser av intresse för Sverige.

Härutöver skall utredaren redovisa i vilken utsträckning en för totalför- svaret relevant forskning bedrivs vid universitet och högskolor samt vilket samarbete som förekommer. Utredaren skall också ta del av direktiven för anslagsframställningar i fråga om forskning för budgetåren 1993/94—1995/96 (bifogas) och överväga i vilken utsträckning och på vilket sätt de bör tilläm- pas på myndigheter som berörs i denna utredning.

Utredaren skall redovisa inom vilka områden som ambitionssänkningar och kostnadsreduceringar kan åstadkommas och lämna förslag till inriktning av det fortsatta arbetet.

Dessa inledande uppdrag skall redovisas senast den 1 november 1991.

Fortsatt arbete

Med utgångspunkt i utredarens redovisning den l november 1991 kan re- geringen komma att meddela kompletterande direktiv.

Inriktningen för utredarens fortsatta arbete skall — intill dess eventuellt ytterligare direktiv har meddelats — vara följande.

Utredaren skall lämna förslag till hur försvarsforskningens inriktning och omfattning bör anpassas till de pågående förändringarna. I detta samman- hang skall utredaren bedöma vilka kompetenser som för Sverige är långsik- tigt viktiga samt omfattningen av dessa kompetenser.

Utredaren skall lämna förslag till metoder för styrning och finansiering av försvarsforskningen. Utredaren skall belysa konsekvenserna av en ökad efterfrågestyrning och samfinansiering med andra forskningsfinansiärer.

Utredaren skall vidare lämna förslag till förändringar i organisationen för ledning och genomförande av totalförsvarets forskning och utvecklingsar- bete, bl.a. mot bakgrund av den minskning av resurserna för forskning och utveckling som skall belysas. Utredaren skall därvid särskilt beakta.

— behovet att med ett minimum av administrativa hinder genomföra tvärve- tenskapligt arbete och upprätthålla nära kontakter mellan forskare och av- nämare, — fördelar med och möjligheter till ökat samarbete med andra länder, med svensk försvarsindustri, med andra samhällssektorer och med universitet och högskolor samt — möjligheter och metoder att överföra resultat från försvarsforskningen till verksamheten vid universitet och högskolor och vice versa.

Utredaren skall belysa för- och nackdelar med två huvudalternativ för för- svarsforskningens organisation.

I det ena alternativet skall en riktlinje vara att FOA även fortsättningsvis är huvudproducent av totalförsvarets tillämpade forskning.

I det andra alternativet skall inriktningen vara att försvarsforskningen för- läggs till universitet och högskolor. Därvid eftersträvas att

— öka samordningen med högskolans egen forskning, — stärka den inomvetenskapliga konkurrensen och påverka kvaliteten i forskningen, — öka påverkan från andra samhällssektorer och forskningsmiljöer, — göra publiceringen av forskningsresultat mera offentlig.

Eventuella förslag till förläggning av verksamhet till universitet och högsko- lor skall utarbetas efter samråd med berörda högskoleenheter.

Utredaren skall med ledning av slutsatserna av dessa båda huvudalternativ föreslå en framtida struktur för totalförsvarets forskningsverksamhet. För-

SOU 1991 :91 Bilaga 1

SOU 1991 :91 Bilaga I

slaget kan innehålla inslag från båda huvudalternativen.

Utredaren skall i sitt arbete samråda med den planerade utredningen om totalförsvarets ledningsorganisation och myndighetsstrukturen inom för- svarsdepartementets verksamhetsområde.

Utredaren skall beakta vad som har anförts i direktiven (dir. 198415) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning.

Utredaren skall slutredovisa uppdraget senast den 15 juni 1992.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen be- myndigar chefen för försvardepartementet

att tillkalla en särskild utredare — omfattad av kommittéförordningen (19761119) — med uppdrag att göra en översyn av forskning och utvecklings- arbete för totalförsvaret,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utre- daren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta fjärde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Försvarsdepartementet)

Bilaga till Direktiv 1991:43

Direktiv för anslagsframställningar i fråga om forskning för budgetåren 1993/94—1995/96

Regeringen beslutar att bilagda direktiv skall gälla för följande myndighe- ters arbete med anslagsframställningar i fråga om forskning inför budgetåren 1993/94—1995/96:

rikspolisstyrelsen

statens kriminaltekniska laboratorium kriminalvårdsstyrelsen brottsförebyggande rådet

SOU 1991 :91 Bilaga 1

styrelsen för u-landsforskning statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik statens bakteriologiska laboratorium socialstyrelsens läkemedelsavdelning statens institut för psykosocial miljömedicin banverket statens geotekniska institut statens väg- och trafikinstitut sveriges meteorologiska och hydrologiska institut transportforskningsberedningen vägverket konjunkturinstitutet Kungliga biblioteket skolverksutredningen universitetet i Stockholm tekniska högskolan i Stockholm Karolinska Institutet högskolan för lärarutbildning i Stockholm universitetet i Uppsala högskolan i Falun/Borlänge högskolan i Gävle/Sandviken högskolan i Örebro universitetet i Linköping universitetet i Lund högskolan i Kalmar högskolan i Karlskrona/Ronneby högskolan i Kristianstad högskolan i Växjö universitetet i Göteborg Chalmers tekniska högskola högskolan i Borås högskolan i Karlstad högskolan i Skövde universitetet i Umeå högskolan i Luleå högskolan i Sundsvall/Härnösand högskolan i Östersund handelshögskolan i Stockholm universitets- och högskoleämbetet utrustningsnämnden för universitet och högskolor forskningsrådsnämnden humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet

SOU 1991 :91 Bilaga 1

medicinska forskningsrådet naturvetenskapliga forskningsrådet polarforskningssekretariatet statens psykologisk-pedagogiska bibliotek socialvetenskapliga forskningsrådet teknikvetenskapliga forskningsrådet institutet för rymdfysik Manne Siegbahn-institutet för fysik statens delegation för rymdverksamhet statens kulturråd riksantikvarieämbetet

riksarkivet naturhistoriska riksmuseet

Sveriges lantbruksuniversitet skogs- och jordbrukets forskningsråd centrala försöksdjursnämnden lantbruksstyrelsen Skogsstyrelsen

arbetsmiljöfonden

statens råd för byggnadsforskning statens institut för byggnadsforskning statens energiverk styrelsen för teknisk utveckling utredningen om en ny näringspolitisk myndighet Sveriges geologiska undersökning kemikalieinspektionen

statens naturvårdsverk

statens strålskyddsinstitut

Anslagsframställningama och de rapporter som myndigheterna önskar inge till regeringen skall, förutom till vederbörande departement, även skickas till statsrådsberedningen i 2 ex. och finansdepartementet i 3 ex.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Björn von Sydow

SOU 199lz9l Bilaga ]

Kopia till

samtliga departement angivna myndigheter

statskontoret statistiska centralbyrån arbetslivscentrum

arbetsmiljöinstitutet

Kungliga skogs- och lantbruksakademien Kungliga vetenskapsakademien Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien Ingenjörsvetenskapsakademien Stiftelsen riksbankens jubileumsfond

Bilaga

Gemensamma direktiv för anslagsframställningar i fråga om forskning för bd 1 993/94—1 995 / 96

Inledning

Regeringens strävan är att föra en politik som gör att forskningen får ökad betydelse i det svenska samhället. Syftet är att öka vårt lands produktiva för- måga, förbättra levnadsförhållandena och miljön, höja livskvaliteten i vårt samhälle samt bidra till en god internationell utveckling.

Regeringen och riksdagen måste inför sina forskningspolitiska ställnings- taganden ha underlag och förslag som visar på olika förändringsmöjligheter inom svensk forskning. Det måste ställas särskilda krav såväl på kompetens och kontinuitet som på förnyelse i ett relativt litet land, både för att forsk- ningen skall ha möjlighet att bidra till en önskvärd samhällsutveckling och för att kontakten med den internationella forskningsfronten skall kunna bi- behållas och utvecklas.

Forskningspropositioner har sedan början av 1980-talet lagts fram vart tredje år. De har inneburit att resurs— och awägningsproblem inom svensk forskning kunnat få en samlad behandling.

Riksdagen har är 1988 beslutat att regering och riksdag vart tredje år skall göra en fördjupad prövning av omfattningen och inriktningen av myndighe- ternas verksamhet.

Regeringen kommer för forskningens del att redovisa förslag för riksda- gen år 1993 avseende treårsperioden 1993/94—1995/96. En utgångspunkt för förslagen skall vara berörda myndigheters resultatanalyser för forsknings- verksamheten. De skall innehålla såväl kvantitativa som kvalitativa redovis-

SOU 1991 :91 Bilaga 1

ningar av de uppföljningar och utvärderingar som utförts (se prop. 1989/90:90 kap. 10). Myndigheterna bör därvid koncentrera analyserna och redovisningarna till de centrala delarna av forskningsverksamheten inom sina områden.

Statistiska centralbyrån kommer i början av år 1992 att, på regeringens uppdrag, publicera en forskningsstatistisk årsbok med samlade uppgifter om svensk forskningsverksamhet.

Hittillsvarande utveckling och framtida behov

Myndigheter som disponerar statliga medel för forskning, eller där forsk- ning är en väsentlig del av myndighetens arbete, (se prop. 1989/90:90) skall således inför budgetåren 1993/94—1995/96 belysa: — utvecklingen inom sina ansvarsområden med avseende på såväl grund- forskning som tillämpad forskning. Det är angeläget att få en utförlig och för lekmannen förståelig bild av rådande förhållanden och uppnådda resul- tat. — behovet och möjligheterna att inom landet täcka olika forskningsområden inom myndighetens övergripande ansvarsområde.

— hinder för ett förändringsarbete och behovet av förändringar för att svara mot de krav som den vetenskapliga och samhälleliga utvecklingen ställer. — den nuvarande resursfördelningen utifrån aspekten balans mellan fasta och rörliga resurser för forskning. Myndigheterna bör här också redovisa sina bedömningar av för- och nackdelar med olika alternativa fördel-

ningar.

Utgångspunkten för regeringens politik är att forskningen i landet skall växa utan att de statliga kostnaderna ökar. Myndigheterna skall därför redo- visa sina förslag inom ramen för de resurser man disponerar bä 1992/93. Myndigheterna skall också redovisa hur arbetet med produktivitets— och kvalitetsförbättringar bedrivs och vilka resultat man på det viset åstadkom- mit den senaste treårsperioden, resp. räknar med att åstadkomma under den period som anslagsframställningen avser.

Mer omfattande analyser bör vara regeringen tillhanda senast 10 maj 1992, om inte tidigare datum anges i annat sammanhang. Anslagsframställ- ningama skall vara ingivna senast 31 augusti 1992. För myndigheterna under utbildningsdepartementet gäller att anslagsframställningama skall lämnas senast den 1 juni 1992.

Samhällsnyttan

Allmänt sett löses samhällsproblem mer effektivt, om arbetet sker på en god vetenskaplig grund. En viktig frågeställning inom alla samhällssektorer

SOU l99l:9l Bilaga 1

är om forskningen spelar en väl avvägd roll i förhållande till de problem och otillfredställda behov som man möter inom sektorn.

Alla myndigheter som har sektoriellt motiverade forskningsanslag skall i sina anslagsframställningar redovisa bedömningar av om den forskning man bedriver eller finansierar är väl anpassad till sektorns behov. Myndigheterna skall också kunna lämna förslag till omfördelning av medel avsedda för verk- samheten inom sektorn och medel för forskning. Myndigheterna bör också belysa möjligheterna till ökad samverkan kring gemensamma forsknings- uppgifter för myndigheter inom olika sektorer.

Alla myndigheter skall redovisa det arbete som utförts för att den forsk- ning som man bedriver eller finansierar skall komma till kännedom, nytta och användning i samhället. Resultatet av detta arbete bör också belysas så utförligt och åskådligt som möjligt.

Myndigheter som utför forskning och som är verksamma på samma ort som universitet och högskolor skall redovisa på vilket sätt forskningsarbetet redan nu samordnas eller kan samordnas med högskolan. Förslag till när- mare samordning skall utarbetas av myndigheterna i samverkan.

Produktionslivets forskning och utvecklingsarbete

Svenska företags insatser för forskning har ökat kraftigt under 1980-talet. men för åren 1988 och 1989 redovisas en minskning. Näringslivets forsk- nings- och utvecklingsarbete är också mycket ojämnt fördelat mellan olika branscher, storlek på företag och lokalisering. Företagen samarbetar på forsknings- och utvecklingsområdet i ökande grad internationellt. På senare år har också en viss utlandsetablering förekommit. Inom hela tjänstesektorn är forskningen relativt begränsad. Det gäller såväl den offentliga sektorn som den enskilda.

Myndigheter med forskningsanslag som är av direkt relevans för produk- tionslivet skall, efter kontakt i lämpliga former med företag, kommuner, landsting, organisationer osv, belysa möjligheter och behov av att öka an- vändningen av forskning och utveckling i produktionslivet. Myndigheterna bör även belysa möjligheterna att få näringslivet, kommunerna etc. att ta på sig ökade uppgifter i syfte att sprida ny teknik, som härrör från forsknings- och utvecklingsarbetet, ut på marknaden.

Internationell sam verkan

Det internationella forskningssamarbetet får alltmer ökad omfattning och svenska forskargrupper och företag lägger i ökad utsträckning ned arbete i internationell samverkan. Inte minst de senare årens utveckling i Europa har

Bilaga 1 SOU l99l:91

skapat förutsättningar för detta. De pågående förhandlingarna mellan EF- TA-ländema och den Europeiska ekonomiska gemenskapen (EG) kan san- nolikt leda till att Sverige under den aktuella budgetperioden kommer att medverka fullt ut i EGs ramprogram för forskning. Konsekvenserna av detta kan bli att vissa inhemska satsningar kan reduceras eller att andra bör utökas för att en erforderlig intern forskningsbas skall erhållas.

Myndigheterna bör belysa omfattningen och inriktningen av det interna- tionella samarbetet. Vidare bör redovisas de finansiella konsekvenserna av samarbetet med EG om och när ett s.k. EES-avtal träder i kraft. Myndighe- terna bör också belysa i vilken utsträckning som det ökade internationella samarbetet kan medföra omprioriteringar av forskningsresurser. Vidare skall man ange om det under 1990-talet kommer att aktualiseras ytterligare svenskt deltagande i stora internationella vetenskapliga anläggningar eller program.

Myndigheterna bör belysa möjligheterna att systematiskt knyta forskare från andra länder under längre perioder till svenska forskningsinstitutioner. Utgångspunkten bör vara att forskarnas kompetens skall komma såväl de svenska värdarna som hemlandet tillgodo. Myndigheterna bör även belysa möjligheterna för svenska ”forskare att på motsvarande sätt bygga upp en kompetens under längre perioder utomlands.

Regionala frågor

I ett internationellt perspektiv är det naturligt att vi slår vakt om att det i Sverige utföres omfattande och kvalificerad vetenskaplig verksamhet. Att så sker har stor betydelse för det svenska samhället, såväl ekonomiskt som soci- alt och kulturellt. Därför är det naturligt att regeringen och riksdagen verkar för att alla delar av Sverige får del i den vetenskapliga verksamheten. Denna har i hög grad kommit att koncentreras till universitetetsorterna, samtigt som det också inom dessas omgivande regioner änns stora skillnader mellan olika orter. Forskningen har genom olika åtgärder ökat markant även vid de mindre och medelstora högskolorna. Myndigheterna skall redovisa hur de forskningssatsningar som gjorts på dessa högskolor har följts upp och utvärderats samt, om möjligt, vilka resultat de givit. Det är oundgängligt att vetenskaplig verksamhet bör utföras där de veten- skapliga kvalitetskraven kan uppfyllas bäst. Alla myndigheter skall därför, i sina resultatanalyser och ev. förslag till förändringar av verksamheten, be- lysa olika lokaliseringsaltemativ ur detta perspektiv.

Rekrytering av forskare

Myndigheterna skall, mot bakgrund av bl.a. de analyser som de före- gående uppdragen leder till, göra en uppskattning av behovet av forskare

SOU 1991 :91 Bilaga I

inom sina respektive verksamhetsområden till omkring år 2000.

Myndigheterna bör avge förslag som kan leda till att förutsättningarna för rekrytering av nya generationer foskare förbättras. Det gäller inte minst att underlätta för kvinnor och studerande från miljöer utan studietradition att satsa på en fullödig forskarkarriär. Högskolorna och universiteten bör vidare redogöra för sådana åtgärder som utförts i syfte att stimulera de studerandes intresse för forskning.

SOU 1991191 Bilaga 2

Referat av vissa riksdagsbeslut om försvars- forskningen

Prop. 1973z88, FöU17, rskr. 196

I propositionen föreslogs dels riktlinjer för organisation m.m. av den ej objektbundna försvarsforskningen, dels nedläggning av militärp— sykologiska institutet och försvarsmedicinska forskningsdelegationen. Besluten byggde delvis på förslagen från 1969 års försvarsforsknings- utredning, men tog i vissa avseenden avstånd från dem. Beslutet om riktlinjer innebar i huvudsak att

utredningen inte på ett övertygande sätt kunnat visa att några fördelar totalt sett uppnås genom att en särskild styrelse för försvarsforskning inrättas, programansvaret för i princip all ej objektbunden försvarsforskning, och produktionsansvaret för huvuddelen av denna forskning hålls samman inom en myndighet, försvarets forskningsanstalt, försvarets forskningsanstalt övertar program- och produktionsansva- ret för den ej objektbundna forskning som bedrivs vid militärpsyko- logiska institutet, militärmedicinska undersökningscentralen, armé- och navalmedicinska forskningsgrupperna och flygmedicinska insti- tutionen samt övrig försvarsmedicinsk forskning som finansieras genom försvarsmedicinska forskningsdelegationen, programansvaret för den ej objektbundna flygtekniska, robotteknis- ka, skeppstekniska och fordonstekniska resp. fortifikatoriska forsk- ningen övertas av försvarets forskningsanstalt, medan produktions- ansvaret ligger kvar hos försvarets materielverk resp. fortifikations- förvaltningen, program- och produktionsansvaret för den militärhistoriska forsk- ningen som bedrivs vid militärhögskolan skall inte övertas av försva- rets forskningsanstalt, försvarets forskningsanstalt skall ha program- och produktionsansvar för långsiktig, kunskapsuppbyggande forskning för det psykologiska

ter,

- försvarets forskningsanstalt organiseras med ett centralt kansli och

fem huvudenheter,

- det är en viktig uppgift för försvarets forskningsanstalt att verka för en samordnad utveckling och ett samordnat utnyttjande av forsknings- organ inom och utanför försvaret med hänsyn till både försvarets och andra samhällssektorers behov. Den lämpligaste formen härför är att delar av forskningsprogrammet läggs ut på forskningsorgan utanför försvaret som större, sammanhållna forskningsuppdrag med inplane- rad, flerårig löptid samt att försvarets forskningsanstalt på motsvaran- de sätt åtar sig forskning för uppdragsgivare utanför försvaret, - ett nytt delprogram med benämningen Gemensam försvarsforskning

skapas inom huvudprogrammet Gemensamma funktioner,

- ett förslagsanslag med samma namn som delprogrammet förs upp på

riksstatens driftbudget,

- anslaget till flygtekniska försöksanstalten förs inte över till Gemen-

sam försvarsforskning, - försvarets forskningsanstalt skall även i fortsättningen följa överbe- fälhavarens direktiv, när anstalten gör upp förslag till programplan och anslagsframställning för delprogrammet Gemensam försvars- forskning, - överbefälhavaren skall utfärda sina direktiv i samråd med myndighe-

ter som har ansvar för perspektivplanering inom övriga delar av totalförsvaret.

Prop. 1981/82:102, FöU18 (p. 4,9), rskr. 374

Besluten innebar att

- riksdagen ställer sig bakom 1978 års försvarskommittés principiella syn på försvarsforskningen, som bl.a. innebär att totalförsvarets myndigheter bör tillförsäkras likställdheti inflytandet över forskning— ens inriktning och att överbefälhavarens ställning gentemot försvarets forskningsanstalt bör ändras. Forskningsanstalten bör lyda direkt under regeringen (försvarsdepartementet), - uppdragsverksamheten vid institutionen för flygteknik vid tekniska

högskolan förs över till flygtekniska försöksanstalten.

försvarets behov, medan beredskapsnämnden (numera styrelsen) för psykologiskt försvar alltjämt skall ha ansvaret för de forsknings- och undersöknings projekt som följer av dess instruktionsenliga uppgif-

SOU 1991 :91 Bilaga 2

SOU 1991:91Prop. 1982/83:100 (bil. 6), FöU9 (p. 20), rskr. 271 Bilaga 2

Besluten innebar att

försvarets forskningsanstalt får en ställning utanför försvarsmakten, och att totalförsvarsmyndighetema får ett likställt inflytande över försvarsforskningen i planerings- och budgethänseende, - anstalten inför nästa försvarsbeslut på regeringens uppdrag och i samråd med totalförsvarsmyndighetema skall utarbeta en samlad syn på försvarsforskningens långsiktiga utveckling, - endast den rent anslagsfmansierade verksamheten skall redovisas under anslaget Gemensam försvarsforskning, som alltjämt skall finansieras inom utgiftsramen för det militära försvaret, - för forskningsanstaltens intäktsfinansierade verksamhet förs upp ett

1 OOO-kronorsanslag, som ligger utanför utgiftsramen men inom

försvarshuvudtiteln.

Prop. 1983/84:107 (bil. 2), FöUl9, rskr. 403

Besluten innebar beträffande riktlinjer för flygteknisk forskning bl.a. att

- verksamheten vid FFA även i fortsättningen skall inriktas mot kompetens att bidra till svensk flygindustriell förmåga att utveckla och tillverka flygplan, robotsystem m.m., — ett flygtekniskt råd inrättas, som skall främja och samordna den flygtekniska forskningen. I rådet skall ingå företrädare för civila och militära flygtekniska sektororgan, högskolor, FFA och industrin, och beträffande försvarsforskningens omfattning och inriktning bl.a. att - huvuddelen av forskningen för totalförsvaret skall hållas samman i en gemensam forskningsorganisation, - en omfattande vidgad samverkan med andra forslmingsinstitutioner är nödvändig, vilket kan bevara erforderlig kompetens inom landet och leda till effektivare utnyttjande av de totala resurserna, - några av de för försvaret angelägna forskningsområdena skall väljas ut för ökad samverkan mellan olika samhällssektorer, - att samverkan bör ske vid forskningens genomförande men också i

form av gemensamt finansierade forskningsprogram.

Prop. 1989/90:90, UbU25, rskr. 328 SOU 1991:91 Bilaga 2

I propositionen (p. 3.2 Avvägningsfrågor i det svenska systemet) anfördes bl.a. följande:

Under senare år har det hävdats att det råder en obalans mellan

sektorsforskning och annan uppdragsforskning å ena sidan och forskning på eget programansvar eller grundforskning å den andra. Kritiken kommer framför allt från högskolesystemet och har endast i begränsad utsträckning utgått från de behov som de enskilda sektorerna har.

Några statistiska uppgifter kan belysa frågan. Enligt SCBs statsbudgetanalys gick både 1977/78 och 1986/87 ca 43 % av statsanslagen för forskning och utveckling (FoU) till ' 'främjande av allmän vetenskaplig utveckling", dvs statens anslag till forskning vid universitet och högskolor (inklusive de statliga ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen enligt läkarutbildningsavtalet). För- svaret har den näst största andelen av de statliga FoU-anslagen. Försvarets andel uppgick både 1977/78 och 1986/87 till ca 25%. Försvarets FoU är således omfattande, och är i betydande utsträck- ning lagd utanför universitet och högskolor.

Diskussionen om bristande balans beror självfallet på att vi i Sverige i största möjliga utsträckning undvikit att skapa särskilda statliga forskningsinstitut med sektorsforskningsuppgifter. Ett undantag är just försvarets forskningsanstalt (FOA). Svensk forsk- ningspolitik har i stället inneburit att universitet och högskolor har betraktats som ' 'samhällets samlade forskningsinstitut' ' , där forsk- ning utförs oberoende av statlig finansieringsform.

I samband med riksdagsbehandlingen av 1987 års forskningsproposition (prop. 1986/87:80) fördes i flera motioner fram krav på att medel för sektorsforskning skulle överföras till högskoleenheter och forskningsråd. Riksdagen beslutade emeller- tid inte om några sådana överföringar utan uttalade i stället att regeringen inför den nästföljande planeringsperioden 1990/91-1992/ 93 borde se över sektorsorganens verksamhet och komma med förslag som innebär att viss del av anslagen till sektorsforskningen förs över till högskolans fakultetsanslag m.m. för den långsiktiga

SOU 1991 :91 Bilaga 2

kunskapsuppbyggnaden i högskolan (UbU 1986/87:26 s. 17, rskr. 1986/87:282).

Regeringen anser att utförandet av forskning även fortsätt- ningsvis bör koncentreras till universitet och högskolor. Så länge vi håller fast vid denna princip kommer finansieringen av forskning att ske från skilda håll, även vad gäller statens FoU-satsningar.

Prop. 1990/91:102 (bil. 1), FöU8, rskr. 285

Beslutet innebär, för bl.a. anslaget Gemensam försvarsforskning, att det fr.o.m. budgetåret 1992/93 skall finansieras utanför utgiftsramen för militärt försvar, och att överbefälhavaren gentemot anslaget inte längre skall ha till uppgift att avväga resursbehoven eller i övrigt ha någon programsamordnande roll.

Critical Technologies Plan

I denna bilaga presenteras en kort sammanfattning av The Depart- ment of Defense Critical Technologies Plan for the Committees on Armed Services, United States Congress, 1 May 1991. De olika teknologiområdena redovisas med sina engelska beteckningar samt en kort förklaring av vad området avser samt uttalade mål för planerade insatser. Sammanställningen har gjorts av laborator Allan Linnarson, FOA.

Nr 1 Semiconductor Materials and Microelectronic Circuits Förutsättning för kompakt intergrerad elektronik. Mål: Signalbehandling i GHz -området. Utveckling av instabila flygplan och avancerad kontroll av dessa samt utveckling av smarta vapen och snabba informationssystem.

Nr 2 Software Engineering Nyckelområde för användning av datorer i militära system. Mål: Realtidsprogram, program som kompenserar operatörsfel, möjlig- heter till återanvändning och omprogrammering.

Nr 3 High Performance Computing Utbildning av snabba datorer för militära system. Mål: 1012 operationer/s (Ops) och överföring av 109 bitar/s. Utveckling av smarta vapen och för effektiva C3I-system.

Nr 4 Machine Intelligence and Robotics Införa viss artificiell intelligens (AI) i datorsystemen. Mål: Ge operatörer snabbt beslutsstöd genom att behandla stora mäng- der data, sammanställa och jämföra dessa på kort tid. Möjlighet att genomföra datoroperationer i snabbt tempo.

SOU 1991 :91 Bilaga 3

SOU 199lz9l Nr 5 Simulation and Modelling Bilaga 3 Åskådliggöra processer och operationer, pröva uppslag och konstruk- tioner utan att behöva tillverka försöksmodeller eller prototyper. Mål: Minska konstruktions- och produktionskostnader, förkorta tiderna för utveckling av nya system. Förbättra systemens prestanda. Åstad- komma effektiva medel för inlärning av systemens användande.

Nr 6 Photonics Öka hastigheten och säkerheten vid signalbehandling. Mål: Att åstadkomma optisk signalbehandling med hög hastighet i nära anslutning till detektorer och sensorer, öka överföringshastigheten av information (10lo bitar/s). Utveckla snabba lasersystem. (Optisk signal- behandling okänslig för EMP—stömingar (Electro Magnetic Pulse)) | | I Nr 7 Sensitive Radar Förbättra möjligheten att upptäcka mål med liten radarmålyta. Mål: Förbättra radarteknik. Speciellt för OTH-radar (Over The Hori- zon) och laserradar. Nr 8 Passive Sensors Skapa effektiva varnarsystem och effektiva målsökare för signaturan-

passade objekt. Mål: Varnarsystem för radar och laser. Passiva målsökare för robotar

inom IR- (Infra Red) och MMW- (Milli Meter Wave) områdena. Hydroakustiska sensorer och magnetiska sensorer spec för under- vattensbruk.

Nr 9 Signal and Image Processing Skapa möjligheter att upptäcka, klassificera och målfölja objekt genom

| signalbehandling i realtid. i Mål: Minska arbetsbelastningen för stridsledare, förbättra vapensyste- mens effekt, skapa möjligheter att utnyttja autonoma vapenbärare. Detta möjliggörs med ATR (Automatic Target Recognition). Signaler från akustiska sensorer i arrayer för ubåtsjakt är ett annat viktigt tillämp-

i

ningsområde.

Nr 10 Signature Control Kvalificerad signaturanpassningsteknik för att öka vapenplattformars och vapensystems överlevnad. Mål: Anpassa emitterade och reflekterade signaler till bakgrund. Viktiga åtgärder är avancerad formgivning. Framtagning av kamou-

flagematerial med anpassade absorptions— och emissionsegenskaper, av effektiva kylmetoder för reducering av IR-strålning.

Nr 11 Weapon system Environment Studier av den naturliga omgivningens inverkan på vapensystemens funktion. Mål: Undersöka hur den naturliga omgivningens tillstånd (Väder, vind, årstid, terräng) påverkar vapenfunktion och bekämpningsrisk.

Nr 12 Data Fusion Integration av data från flera källor till en för operatören hanterbar form. Mål: att med datateknikens hjälp leda större förband. Att kunna presentera data från C3l-system så att operatören erhåller ett beslutsstöd.

Nr 13 Computional Fluid Dynamics (CFD) Konstruktionshjälpmedel för avancerad formgivning av farkoster och vapenbärare. Mål: Utveckla avancerade skrov för flygplan, fartyg och robotar. Konstruktionen av flygplansmotorer. Framtagning av höghastighets- projektiler.

Nr 14 Air-breathing Propulsion Utveckling av lätta, bränslesnåla motorer. Mål: Att förbättra gasturbinmotorer inom IHPI'ET-programmet (Inte- grated High Performance Turbine Engine Technology). Att utveckla ramjet— och scramjetmotorer.

Nr 15 Pulsed Power Generering av korta högenergipulser. Mål: Att åstadkomma energipulser för drivning av elektromagnetiska kanoner, för genering av HPM-pulser (High Power Microwave) och laserpulser.

Nr 16 Hypervelocity and Propulsion Teknik för utskjutning av projektiler med en hastighet över 2000 m per sekund. Mål: Utskjutningssystem för elektromagnetiska kanoner, elektrokemis- ka kanoner, "travelling charge' '—kanoner. Framtagning av höghastig- hetsrobotar, pilar och projektilformande RSV.

SOU 1991:91 Bilaga 3

SOU 1991:91 Bilaga 3

stabilitet och inte är giftiga för handhavare. Vid användning skall de ge liten signaturpåverkan. Nr 17 High Energy Density Materials Utveckling av sprängämnen, drivämnen och pyrotekniska material. Mål: Framtagning av material som har mycket högt energiinnehåll, hög

Nr 18 Composite Materiels Utveckling av lätta och starka material. Mål: Utveckla material lämpade för framtida flygplan, stridsfordon och robotar. Materialen anpassas till användningsområdet och kännetecknas av hög mekanisk hållfasthet, låg vikt och motståndskraft mot höga temperaturer.

Nr 19 Superconductivity Framtagning av material med mycket liten elektrisk resistans. Mål: Utveckla material för magnetiska sensorer, snabba elektroniska kretsar och minnen med hög packningstäthet. Materialen skall kunna användas vid så höga temperaturer att ingen extern kylning behövs.

Nr 20 Biotechnology Utnyttjandet av biologiska system som sensorer eller tillverkning av material för konstruktion, medicinska ändamål eller som kemisk/ biologiska stridsmedel. Mål: Tillverkning av material för biologiska sensorer i form av enzymer. Även tillverkning av material på sådant sätt att petroleum- baserade råvaror ej fordras.

Nr 21 Flexible Manufacturing Metoder för tillverkning av långa eller korta serier och för snabb omställning av produktionen. Mål: Att med hjälp av datoriserad konstruktion, produktionsplanering och produktion göra det möjligt att ekonomiskt tillverka korta serier (av försvarsmateriel) att snabbt få igång produktion av materiel vid mobi—

lisering.

SOU 1991:91 Bilaga 4

Försvarsforskning i andra länder

Redovisningens inriktning och källor

Nedan redovisas huvuddragen i försvarsforskningen i Storbritan- nien, Frankrike, Tyskland (Västtyskland), Nederländerna, Norge, USA och Australien.

Redovisningen omfattar i huvudsak följande: struktur på den organisation som genomför försvarsforskningen, ekonomiska mått på verksamheten, viktiga motiv för verksamheten sådana de framträder i tillgängliga dokument, försvarsforskningsorganisationens viktigare enheter och deras forskninginriktning samt tendenser som förväntas prägla försvarsforskningens framtida inriktning.

Beskrivningarna baseras på tillgängligt underlag i form av reserapporter, internationellt tillgänglig statistik, officiella dokument, tidningsartiklar mm. Materialet är ojämnt varför en helt standardiserad beskrivning av respektive lands försvarsforskning ej kunnat göras. Den något varierande innebörd som ges åt begrepp som forskning, tekno- logiutveckling, studier m.m. försvårar jämförelser mellan länderna.

Storbritannien

Den brittiska försvarsforskningen utförs till dominerande de] vid särskilda försvarsforskningsinstitut och vid industrin.

Verksamheten vid instituten har tills nyligen omfattat såväl tilläm- pad forskning som utvecklingsarbete. Under senare år har en viss renodling av institutens roll skett genom att utvecklingsarbete så långt möjligt förts över till industrin, medan forskning samt analys och utredningsverksamhet, såsom värdering av militära system och för- band, behållits vid instituten.

SOU 1991:91 Bilaga 4

- bedrivs i dag till en omfattning av ca 450 milj pund, vilket svarar mot knappt 3 % av den totala försvarsbudgeten. Två tredjedelar av anslagen går till de särskilda försvarsforskningsinstituten och resten till industrin.

Av de medel som går till instituten utnyttjas uppemot 20 % för uppdrag vid universiteten. Samarbete mellan institut och universitet sker till stor del på lokal basis, dvs forskning drivs i samverkan mellan institut och närbelägna universitet. I mycket liten utsträckning, 2% av den totala försvarsforskningsbudgeten, finansieras forskning vid universitet di- rekt av försvarsdepartementet.

Uppgiften för de särskilda försvarsforskningsinstituten anges vara att stå för en oberoende vetenskaplig och teknisk kunskap. Tillämpning- ama avser hotvärdering, försvarets inriktning i stort, operativa koncept samt utformning av materielsystem. Instituten skall stödja de inom staber och förvaltning som är ansvariga för materielanskaffning och ,

Den totala försvarsforskningen - exklusive kämvapenforskningen

förbandsverksamhet. För att lösa sina uppgifter skall härför nödvändig forskning genomföras. Instituten skall också tillsammans med industrin och andra länder inom NATO säkerställa att kunskaper inom för försvaret nödvändiga teknologier finns tillgängliga.

Försvarsforskningen har uppgifter i alla delar av försvarets ledning och produktion. Instituten deltar i definition av operativa koncept, förbandskoncept och systemkoncept, stödjer industrin i utveckling av system i den mån industrin saknar nödvändig kompetens samt biträder r staber och förvaltning med kunnande vid utveckling av taktik samt vid ; systemmodifiering och underhåll. 1

De brittiska försvarsforskningsinstituten är i dag uppbyggda dels i som försvarsgrensorienterade institut, dels som institut med viss funk- tionsinriktning. De funktionsinriktade har verksamhet inom områdena spaning, samband och ledning, skydd mot kemisk och biologisk krigfö- ring samt analys av strategiska och operativa frågor. Instituten omfattar idag ca 14000 anställda.

Forskningsorganisationen är fn föremål för omorganisation och neddragningar. Ett viktigt motiv härför är att den samlade forskningsor- ganisationen anses rymma onödiga kompetensdubbleringar. Vidare är idag åldersstrukturen hos den vid instituten anställda personalen sådan, att det är aktuellt med mycket stora åldersavgångar inom den närmast tioårsperioden, vilka bedöms vara svåra att ersätta på arbets-kraftmark- naden för tekniker och forskare. Slutligen har också den generell strävan att privatisera och marknadsstyra offentliga verksamhete . kommit att omfatta även försvarsforskningen. Mot denna bakgrund han en radikal omorganisation av den brittiska försvarsforskningen beslu-

tats. Det är ännu för tidigt att dra några definitiva slutsatser om vad omorganisationen slutligen kommer att resultera i. Den renodlade marknadsstyrningen, som ursprungligen föreslogs, kommer dock inte att genomföras för de delar av forskningen som gäller BC-skydd och operativa frågor. Inom övriga områden tycks styrningen närmast komma att ske i form av uppdragsstyrning med dialoger. Vidare är det inte heller klart att den eftersträvade omstruktureringen av instituten, innebärande att försvarsgrensinriktningen hos de tre största instituten ' skulle överges, kommer att genomföras. Försvarsgrenarna är angeläg- na att behålla den nära samverkan som nuvarande organisation möjlig- gor.

Frankrike

Den franska försvarsforskningen bedrivs till övervägande del vid försvarets egna institut samt vid det statliga institutet för flygteknik.

Forskningen är av tillämpad karaktär och med ett relativt starkt inslag av forskning av strategisk karaktär inom för försvaret viktiga basteknologier.

För försvarsforskning - exkl kämvapenforskningen - avdelas något över 6 mrd Ffranc, vilket svarar mot drygt 3 % av det samlade försvarsanslaget. Av detta belopp går 2/3 till de statliga försvarsforsk- ningsinstituten. Utöver dessa belopp torde den franska försvarsindu— strin, som till väsentlig del ägs av staten, satsa egna medel för långsiktig kompetensutveckling.

Försvarets forskning ligger till sin huvuddel inom den myndighet, DGA, som har samlat ansvar för forskning och materielanskaffning och som dessutom driver omfattande egen industriell produktion. Forsk- ningen är till sin huvuddel teknisk. Inslagfinns av forskning kring ergonomi samt även Operationsanalys för värdering av system och förband.

I den statliga försvarsforskningen ingår idag institut som driver verksamhet inom följande områden: systern - och Operationsanalys, ABC - skydd, verkan och skydd mot konventionella vapen, flygteknik. Den försvarsforskning DGA finansierar omfattar databehandling och robotik, telekommunikationer och spaning, fysik och fysisk miljö, optik och optronik, halvledare, kontinuumdynamik, kemi, energikällor och framdrivning,materialteknik samt bioteknik och humanvetenskaper. Till centrala delar av försvarsdepartementet finns även forskare inom ekonomi och samhällsvetenskap knutna.

SOU 1991 :91 Bilaga 4

SOU l991:9l Försvarsforskningen styrs genom en planeringsprocess med ett Bilaga 4 starkt inslag av dialoger. Dialogema sammanhålles och inriktas centralt inom DGA. l dialogerna deltar forskare, tekniker och taktiker. De ekonomiska resurserna fördelas centralt på basis av genomförda dialo- ger. Omfattningen av forskningen har under flera år varit låst till 7 % av materielanskaffningen. Inga väsentliga förändringar av forskningens organisation och dimensionering tycks fn vara aktuella. De franska satsningarna på FoU inom försvaret har under 80 - talet uppvisat en anmärkningsvärd tillväxt.

Tyskland

Försvarsforskning och teknologiutveckling utförs i Tyskland till dominerande del vid försvarets egna institut och vid industrin.

Fn avdelas c:a 900 milj DM för forskning och teknologiutveckling. Detta svarar mot knappt 2 % av den totala försvarsramen. Av detta belopp går 40 % till försvarets egna institut och lika mycket till industrin. Återstående 20 % delas i ungefär lika delar mellan forskningsinstitut utanför försvaret, universitet och tekniska konsulter.

Viktiga, angivna motiv för forskning och teknologiutveckling anges vara att säkerställa det teknisk-vetenskapliga kunnande som erfordras för att täcka försvarets behov av materiel och för att få tillgång till teknologi som erfordras för rustningskontroll. Särskilt betonasl vikten av vetenskaplig kompetens för att kunna hävda tyska, säkerhets- politiska ståndpunkter inom NATO. Det ökande samarbetet inom försvarsindustrin med andra länder ställer krav på egen kompetens för att kunna hävda tyska intressen i sådant samarbete. Generellt gäller att hög prioritet ges åt insatser som svarar mot specifika, tyska behov (sekretess mm) och där kompetens är viktig för att kunna samarbeta med andra länder. Forskningen skall stödja framtagandet av nya systemkon- cept samt skapa förutsättningar för den långsiktiga teknologiförsörjning— en. Teknologiinsatserna skall vara inriktade på att stödja framtagninge av beslutade systern. ' Forskning bedrivs inom följande områden : ledningssystem, robo-j tik, spaningssystem, avionik, material och konstruktionsteknik, far—l koststyrning, framdrivning, flygteknologi, vapen- och stridsdelar, skyd mot vapenverkan, telekrigföringsteknik samt humanvetenskap. i Försvarets institut innehåller såväl forskning som försöksverksam-i het. Renodlade forskningsinstitut finns inom områdena ABC-skydd,? hydroakustik och geofysik samt materialteknik.

De tyska försvarssatsningama planeras att reduceras väsentligt. Detta kommer även att beröra FoU satsningarna men ipåtagligt mindre grad, varför FoU-andelen i de tyska försvarsbudgeten tenderar att öka.

Nederländerna

Den nederländska försvarsforskningen genomförs till övervägan- de del inom försvarsdelen av det holländska institutet för tillämpad naturvetenskaplig forskning, TNO.

Forsknings- och utvecklingsinsatserna faller inom tre kategorier som i Nederländerna betecknas som grundläggande forskning, tilläm- pad forskning och teknologiutveckling. Verksamheten svarar mot vad vi i svenska försvarssammanhang betecknar som försvarsforskning och icke objektbunden utveckling ( teknologiutveckling ).

Den samlade satsningen på försvarsforskning och teknologiutveck— ling (dvs exklusive den egentliga utvecklingen av materiel ) uppgår fn till ca 500 milj SEK. Detta kan ställas mot den totala försvarsramen som är ca 45 mrd SEK. Större delen av satsningen på forskning och teknologiutveckling eller 65% sker vid TNO. Resten fördelas mellan bidrag till NATO:s forskning, EUCLID, rymdprogram, teknologiut- veckling vid industrin, internationella utvecklingsprojekt och universi- teten.

Forskningen skall stödja försvaret vad gäller operativa och taktiska frågor, materielanskaffning och även ekonomifrågor. Huvudavnämarna till forskningen är således försvarssektorns egna myndigheter. Som särskilda mål anges att försvarsforskningen skall bidra till att landet skall kunna uppträda som en kompetent och respekterad samarbetspartner internationellt. Den skall ge trovärdighet åt försvarets funktion. Även försvarsforskningens betydelse för forskningsstödet till rustningskon- troll och miljöövervakning markeras.

Den grundläggande försvarsforskningen genomförs praktiskt taget helt av TN 0. Universiteten genomför enbart marginella delar av sådan forskning. Denna andel bedöms dock komma att öka något under 90 — talet som följd av bl.a. den ökade betydelsen av sk dualteknologier. Den mera tillämpade forskningen genomförs till sin huvuddel vid TNO men också inom industrin. Teknologiutveckling och forskning står samman- taget för ungefär lika stora delar av avdelade medel.

Forskningen vid försvarsdelen av TNO omfattar områdena spa- nings-, sambands- och informationssystem, konventionella vapen och skydd mot sådana, skydd mot icke konventionella stridsmedel samt

SOU 1991 :91 Bilaga 4

SOU 1991 :91 Bilaga 4

humanteknologi. Denna del omfattar idag 900 personer. Inom de icke försvarsspecifika delarna av TNO bedrivs forskning för försvaret inom områdena medicin, humanvetenskap samt materialteknik.

Försvarsforskningen inriktas inom ramen för en dialog där, förutom försvarsforskama själva, företrädare för de viktigaste avnä- marna och även vetenskapliga rådgivare med en självständig ställning i förhållande till försvarsforskama deltar. Dialogen förbereder beslut på departemental nivå om anslaget för försvarsforskning. Idag är försvars- delen av TNO anslagsfinansierad till 80% . Övriga intäkter kommer från kunder utanför försvaret och även försvarsbeställningar i form av provnings- och utvecklingsuppdrag.

Som följd av det förändrade säkerhetspolitiska läget har även satsningarna på FoU inom försvaret kommit att ifrågasättas och fn pågår utredning av hur den framtida inriktningen skall vara. Den hittillsvaran- de bilden av nederländska satsningar på försvars-FoU är dock att de har ökat sin andel av den samlade försvarsramen under 80-talet.

Norge

Försvarsforskningen i Norge bedrivs till dominerande del vid försvarets eget institut, FFI.

Verksamheten vid FFI, som väsentligen är av forskningskaraktär, svarar mot 1% av försvarets budget.

Verksamheten vid FFI omspänner ett stort antal olika typer av tillämpningar: säkerhetspolitiska frågor och långsiktig försvarsplane- ring, stöd vid materielanskaffning, utveckling och prov, människans kapacitet att lösa försvarsuppgifter mm. Verksamheten omfattar således inte enbart vad som normalt inkluderas i begreppet tillämpad forskning. Eftersom den norska fösvarsindustrin är begränsad och materiel till stor del köpes utomlands, är viktiga uppgifter för FFI att ta fram koncept till produkter så långt att industrin kan ta vid samt att värdera den materiel som är aktuell att köpa utomlands.

FFI har 500 anställda. Forskningskompctens finns inom bla statsvetenskap och ekonomi, teknik med tygdpunkt i elektronik samt medicin och psykiatri.

Förenta staterna

Karaktäristiskt för den statliga (federala) försvarsforskningen i

USA är dess stora organisatoriska mångfald, där den sammanhållande kraften utövas av programmyndigheter som DARPA (Defense Advan- ced Research Project Area), DNA (Defense Nuclear Agency) m.fl.

Huvuddelen av denna FoU utförs av federala institut under försvarsdepartementet (DOD) eller energidepartementet (DoE). Till detta kommer den forskning som bedrivs vid självständiga federala myndigheter (exvis NASA), universitet och högskolor, icke-statliga forskningsinstitut samt vid konsultföretag av varierande storlek och profilering.

Utöver vad som beskrivits ovan tillkommer den mer projektinrik— tade FoU-verksamheten vid industrin samt provning och systemutvär— dering.

Antalet forskare och ingenjörer vid laboratorier under DoD uppgår till ca 27000.

Den ekonomiska ramen för militär forskning och utveckling är idag c:a 250 mrd kronor, vilket utgör drygt 12 % av den totala försvarsramen. Drygt 3 %—enheter härav kan hänföras till sådan forskning och teknologiutveckling som inte är knuten till utveckling och produktion av beslutade materielobjekt.

De forskningsinstitut som ligger under DoD är i allmänhet organi- serade försvarsgrensvis, medan övrig icke—industriell forskning gene- rellt sett är funktionsinriktad. Ett exempel på det senare är kämvapenforskningen, vilken under DNA:s överinseende väsentligen utförs vid några av DoEzs större laboratorier och som täcker behovet för samtliga försvarsgrenar.

En grundtanke i USA är - eller åtminstone har varit — att likartat FoU—arbete av konkurrensskäl gärna får bedrivas vid flera organisatio- ner utan att detta upplevs som slöseri med anslagna medel. Inte minst gäller detta för industrin. Vissa signaler tyder dock på att man kan komma att tumma på denna regel i framtiden.

Rent allmänt kan sägas att den mest grundforskningsinriktade verksamheten förutom vid universiteten också bedrivs vid de laboratori- er som sorterar under DoE. Idet senare fallet är det främst frågan om riktad grundforskning, där universiteten av olika anledningar inte anser sig kunna eller vilja investera iden nödvändiga forskningsutrustningen. Självfallet förekommer också en avsevärd mängd provningsverksamhet i DoE—institutens regi. Försvaret är en väsentlig finansiär av grundforsk- ning i USA. Hälften av de medel som försvaret avdela för riktad gmndforskning går till universiteten. Universitetens andel av den tillämpade försvarsforskningen är däremot enbart 10 %.

SOU 1991 :91 Bilaga 4

SOU 1991 :91 Bilaga 4

Vid försvarsindustrin utvecklas huvudsakligen avancerade teknis- ka koncept till högteknologiska produkter av olika slag.

Strategiska och taktiska principer samt operativa koncept tas fram inom DoD och vid privata institut och konsultföretag.

Forskningsinstituten under DoD, slutligen, bedriver förutom ren materielprovning till stor del tillämpad forskning. Detta hindrar givetvis inte att avancerad grundforskning också förekommer inom dessa institut - i förekommande fall ofta i samverkan med universitet.

Trots en förhållandevis kraftig neddragning av försvarsanslagen tycks detta inte i någon större omfattning drabba försvarsforskningen för närvarande. Den uttalade strävan från DoD är att öka den procentuella andelen av FoU som läggs på forskning och teknikutveckling.

Australien

Försvarsforskningen genomförs f.n. till helt dominerande del inom försvarets egen forskningsorgaisation DSTO (Defence Science and Technology Organisation ).

Verksamheten inom DSTO omfattar såväl forskning, teknologiut- veckling som utveckling av materiel - den senare komponenten dock i avtagande grad.

DSTO:s verksamhet, som till stor del är forskning men enligt ovan också annan verksamhet, omfattar för närvarande ca 1100 mkr. Detta svarar mot 25% av försvarsanslaget och 13% av materielanslaget.

Forskningens mål är väsentligen att svara för uppbyggnaden av en teknisk—vetenskaplig kunskapsbas inom för försvaret viktiga teknikom- råden, förbättra försvarets effekt genom att tillämpa ny teknik och vetenskap så att utrustning och personal blir effektivare samt anpassa utländsk materiel till australiska förhållanden. Mindre insatser görs också i form av att som rådgivare delta i försvarsmyndigheternas arbete i samband med anskaffningsärenden och i utveckling av förbandens sammansättning och taktik. DSTO har också särskilda rådgivare place- rade inom de centrala militära myndigheterna. Eftersom försvarsindu- strin ännu är av begränsad omfattning har DSTO en viktig roll som en instans som tar fram teknologi och för den initiala utvecklingen fram till en punkt där industrin kan ta över. !

Forskning bedrivs inom fyra institut med inriktning på flygteknik, % elektronik, materialteknik resp teknik för spaning. Vapenforskningeni ingår som del av samtliga dessa instituts verksamhet. Forskningen är; inriktad på framtida system men i hög grad även på utnyttjande,

modifiering och underhåll av befintliga system. Som ett komplement till instutsforskningen stödjer DSTO också doktorandprojekt vid UoH. Även om denna insats ekonomiskt sett är mycket blygsam ( mindre än 1 % av DSTO:s omslutning ), ses den som ett viktigt instrument för att försäkra sig om tillgång till kompetenta forskare att rekrytera på sikt.

Forskningen är till övervägande del anslagsfinansierad. Forsknin- gens inriktning utarbetas i en dialog där avnämare och forskare deltar. En kommitté där bla forskningsorganisationens chef och företrädare för försvarsgrenar ingår, granskar och föreslår vid behov förändringar i de långsiktiga målen för försvarsforskningen. Varje projekt som initieras skall stämma med dessa mål men också ha en tydlig uppdragsgivare. Knappt hälften av uppdragen kommer fn från forskningsorganisationens egen ledning. I övrigt är det försvarsgrensstaber och materielverk som är uppdragsställare. I mindre utsträckning är departement och ÖB uppdragsställare. Dessas andel är dock i ökande.

Instituten genomgår fn en minskning innebärande att de delar som svarat för utveckling systematiskt överförs till industrin. De kvar- varande delarna får därigenom väsentligen den tillämpade försvars- forskningen som sitt arbetsfält. Personalreduktionerna kommer att bli ca 20%. Anslagen minskas dock enbart med S%. Mellanskillnaden skall användas för att lägga ut uppdrag vid industri, forskninginstitut och universitet.

SOU 1991 :91 Bilaga 4

itä—list.. enat. 1991 *12—1 2

__ CTÖÖMQW

Flykting— och immigrationspolitiken. A. Finansiell tillsyn. Fi.

Statens roll vid främjande av export. UD. Miljölagstiftningen i framtiden. M.

Miljölagstiftningen i framtiden. Bilagedel. Sekretariatets kartläggning och analys. M. Utvärdering av SBU. Statens Beredning för Ut-

värdering av medicinsk metodik. S.

7. Sportslig och ekonomisk utveckling inom trav- och galoppsporten. Fi.

8. Beskattning av kraftföretag. Fi

9. Lokala sjukförsäkringsregister. S. 10. Affärstidema. C. 11. Affärstidema. Bilagedel. C. 12. Ungdom och makt. C. 13. Spelreglerna på arbetsmarknaden. A. 14. Den regionala bil- och körkortsadminisu'ationen. K.

15.1nformationens roll som handlingsunderlag - styrning och ekonomi. S. 16. Gemensamma regler — lagstiftning, klassifikationer och informationsteknologi. S. 17 . Forskning och utveckling - epidemiologi, kvalitets- säkring och Spris utvecklingsprojekt. S. 18.1nfonnationsstruktur för hälso- och sjukvården — en utvecklingsprocess. S.

19. Storstadens trafiksystem. Överenskommelser om trafik och miljö i Stockholms- Göteborgs— och Malmöregionema. K. 20. Kapitalkostnader inom försvaret. Nya former för finansiell styrning. Fö. 21.Personregistrering inom arbetslivs-, forsknings- och massmedieområdena. m.m. Ju. 22. Översyn av lagstiftningen om träfiben'åvara. I. 23.Ett nytt BFR — Byggforskningen på 90—talet. Bo. 24. Visst går det an! Del 1, 2 och 3. C. 25. Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöken med en friare nämndorganisation. C. 26. Kommunala entreprenader. Vad är möjligt? En analys av rättsläget och det statliga regelverkets roll. C. 27. Kapitalavkasmingen i bytesbalansen. Tre expertrapporter. Fi. 28. Konkurrensen i Sverige - en kartläggning av konkur- rensförhållandena i 61 branscher. Del 1 och 2. C. 29. Periodiska hälsoundersökningar i vissa statliga. kommunala och landstingskommunala anställningar. C 30. Särskolan -en primärkommunal skola U. 31.Statens arkivdepåer. En utvecklingsplan till år 2000. U. 32. Naturvårdsverkets uppgifter och organisation. M. 1. 2. 3. 4. 5. 9 -———___

Statens offentliga utredningar 1991

Kronologisk förteckning

33. Branden på Sally Albatross. Den 9-12 januari 1990. Fö. 34. HIV-smittade - ersättning för ideell skada. Ju. 35. Några frågor i anslutning till en arbetsgivarperiod inom sjukpenningförsäkringen. S. 36. Ny kunskap och förnyelse. C. 37. Räkna med miljön! Förslag till natur- och miljöräkenskaper. Fi. 38.Räkna med miljön! Förslag till natur- och miljöräkenskaper. Bilagedel. Fi. 39. Säkrare förare. K. 40. Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner - ny organisation av stödet till myndigheter och rege- ringskansli. C. 41. Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner - ny organisation av stödet till myndigheter och rege- ringskansli. Bilagedel. C. 42. Abonerade foster, m.m. S. 43. Den framtida länsbostadsnämnden. Bo. 44. Examination som kvalitetskontroll i högskolan. U. 45.Påföljdsfrågor. Frigivning från anstalt, m.m. Ju. 46. Handikapp, Välfärd, Rättvisa. S. 47. På väg - exempel på förändringsarbeten inom verksamheter för psykiskt störda. S. 48. Bistånd genom internationella organisationer. UD. 49. Bistånd genom internationella organisationer. Annex ]. Det multilaterala biståndets organisationer. UD 50. Bistånd genom internationella organisationer. Annex 2. Sverige och u-ländema i FN - en återblick. UD. 51. Bistånd genom internationella organisationer. Annex 3. Särstudier. UD. 52. Alkoholbeskatmingen. Fi. 53.Forskning och teknik för flyget. Fö.

54. Skola - skolbarnsomsorg — en helhet. U.

55. Sveriges nationalrapport till FNs konferens om miljö och utveckling — UNCED 1992. M. 56. Kompetensutveckling — en utmaning. A. 57. Arbetslöshetsförsäkringen — finansierings- systemet. A. 58. Ett nytt turistråd. I. 59. Konkurrens för ökad välfärd. Del 1. Konkurrens för ökad välfärd. Del 2. Konkurrens för ökad välfärd. Bilagor. C. 60. Olika men ändå lika. Om invandrarungdomar i det mångkulturella Sverige. C. 61. Statens bostadskreditnämnd — organisation och dimensionering. Bo. 62. Vissa särskilda frågor beträffande integritets- skyddet på ADB -området. Ju.

Statens offentliga utredningar 1991

Kronologisk förteckning

___—___———-————-—

63.Tillsynen över hälso- och sjukvården. S. 64. Att förvalta kulturmiljöer. U. 65. Ett samordnat vuxenstudiestöd. U. 66. Hemslöjd i samverkan. I. 67. Samhall i går, i dag, i morgon. A. | 68. Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöksverk- ' samheten med avsteg från statlig reglering m.m. C. j 69. Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöksverk- ; samheten med avsteg från statlig reglering m.m. [ Särskild bilaga. C. | 70. Ombudsman för barn och ungdom. S. i 71.Teatems kosmadsutveckling 1975-1990 med särskilda studier av Operan. Dramaten och Riksteatem. U. 72. En kreativ studiemiljö - högskolebiblioteket som pedagogisk resurs. U. 73. Vänersjöfarten. K. i 74. Krediter för utveckling. UD. 75. Organiserad rasism. A. 76. Miljön och förpackningarna. M. 77. Miljön och förpackningarna. Livscykelanalyser för förpackningsmaterial — beräkning av miljöbelastning. Bilaga. M. 78. Krav på förändring — synpunkter från psykiskt störda och anhöriga. S. 79. Det framtida trafiksäkerhetsarbetet. K. 80. Kommunalt partistöd. C. 81. Fastighetsleasing. Ju. 82. Drivkrafter för produktivitet och välstånd. I. 83. FoU för industriell utveckling. Svensk kollektiv— forskning 1991. I. 84. Smuggling och tullbedrägeri. Fi. 85. Historiska arrenden — förslag till friköpslag. Ju. 86. Ny hyreslag. Bo. 87. Yrkesofficeramas pensionsålder och åldersstruktur. Fö. 88. Stöd och samordning kring psykiskt störda — ett kunskapsunderlag. S. 89. Försäkringsrörelse i förändring ]. Fi. 90. Konkurrensneutral energibeskattning. Fi. 91.Forskning och utveckling för totalförsvaret. Kartläggning och probleminventering. Fö.

J ustitiedepartementet

Personregistrering inom arbetslivs-, forsknings- och massmedieområdena, m.m. [21]

HIV—smittade — ersättning för ideell skada. [34] Påföljdsfrågor. Frigivning från anstalt, m.m. [45] Vissa särskilda frågor beträffande integritetsskyddet på ADB—området [62]

Fastighetsleasing. [81]

Historiska arrenden — förslag till friköpslag. [85]

Utrikesdepartementet

Statens roll vid främjande av export. [3] Bistånd genom internationella organisationer. [48] Bistånd genom intemationella organisationer. Annex 1. Det multilaterala biståndets organisationer. [49] Bistånd genom internationella organisationer. Annex 2. Sverige och u—ländema i FN - en återblick. [50] Bistånd genom internationella organisationer. Annex 3. Särstudier. [51] Krediter för utveckling. [74]

Försvarsdepartementet

Kapitalkostnader inom försvaret. Nya former för finansiell styrning. [20] Branden på Sally Albatross. Den 9-12 januari 1990. [33] Forskning och teknik för flyget. [53] Yrkesofflceramas pensionsålder och åldersstruktur. [87] Forskning och utveckling för totalförsvaret. Kartläggning och probleminventering. [91]

Socialdepartementet

Utvärdering av SBU. Statens Beredning för Ut-värde- ring av medicinsk metodik. [6] Lokala sjukförsäkringsregister [9] Infonnationens roll som handlingsunderlag - styrning och ekonomi. [15]. Gemensamma regler - lagstiftning, klassifikationcr och informationsteknologi. [16]. Forskning och utveckling - epidemiologi, kvalitetssä- kring och Spris utvecklingsprojekt [17]. Infonnationsstruktur för hälso- och sjukvården - en utvecklingsprocess. [18]. Några frågor i anslutning till en arbetsgivarperiod inom sjukpenningförsäkringen. [35] Abonerade foster, m.m. [42] Handikapp, Välfärd, Rättvisa. [46]

Systematisk förteckning ___—___—

På väg - exempel på förändringsarbeten inom verksamheter för psykiskt störda. [47] Tillsynen över hälso— och sjukvården. [63] Ombudsman för barn och ungdom. [70] Krav på förändring — synpunkter från psykiskt störda och anhöriga. [78] Stöd och samordning kring psykiskt störda — ett kunskapsunderlag. [88]

Kominunikationsdepartementet

Den regionala bil- och körkortsadministrationen. [14] Storstadens trafiksystem. Överenskommelser om trafik och miljö i Stockholms- Göteborgs- och Malmö- regionema. [19] Säkrare förare [39]

Vänersjöfarten [73]

Det framtida trafiksäkerhetsarbetet. [79]

Finansdepartementet

Finansiell tillsyn. [2] Sportslig och ekonomisk utveckling inom trav- och galappsmnen- [7] Beskattning av kraftföretag. [8] Kapitalavkasmingen i bytesbalansen. Tre expertrapporter. [27] Räkna med miljön! Förslag till natur- och miljö- räkenskaper. [37] Räkna med miljön! Förslag till natur- och miljö- räkenskaper. Bilagedel. [38] Alkoholbeskattningen. [52] Smuggling och tullbedrägeri. [84] Försäkringsrörelse i förändring 1. [89] Konkurrensneutral energibeskattning. [90]

Utbildningsdepartementet

Särskolan —en primärkommunal skola. [30] Statens arkivdepåer. En utvecklingsplan till år 2000. [31] Examination som kvalitetskontroll i högskolan. [44] Skola - skolbamsomsorg - en helhet. [54] Att förvalta kulturmiljöer. [64] Ett samordnat vuxenstudiestöd. [65] Teaterns kosmadsutveckling 1975-1990 med särskilda studier av Operan, Dramaten och Riksteatern. [71] En kreativ studiemiljö - högskolebiblioteket som pedagogisk resurs. [72]

Systematisk förteckning

___—___—

Arbetsmarknadsdepartementet Flykting- och immigrationspolitiken. [1]

Spelreglema på arbetsmarknaden. [13] Kompetensutveckling — en utmaning. [56] Arbetslöshetsförsäkringen - finansieringssystemet. [57] Samhall i går, i dag, i morgon. [67] Organiserad rasism. [75]

Bostadsdepartemntet

Ett nytt BFR — Byggforskningen på 90—talet. [23] Den framtida länsbostadsnämnden. [43] Statens bostadskreditnämnd - organisation och dimensionering. [61] Ny hyreslag. [86]

Industridepartementet

Översyn av lagstiftningen om träfiberråvara. [22] Ett nytt turistråd. [58] Hemslöjd i samverkan [66] Drivkrafter för produktivitet och välstånd. [82] FoU för industriell utveckling. Svensk kollektiv- forskning 1991. [83]

Civildepartementet

Affärstidema. [10] Affärstidema. Bilagedel. [1 l] Ungdom och makt.[12] Visst går det an! Del 1. 2 och 3. [24] Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöken med en friare nämndorganisation. [25] Kommunala entreprenader. Vad är möjligt? En analys av rättsläget och det statliga regelverkets roll. [26] Konkurrensen i Sverige - en kartläggning av konkur- rensförhållandena i 61 branscher. Del 1 och 2. [28] Periodiska hälsoundersökningar i vissa statliga, kom- munala och landstingskommunala anställningar. [29] Ny kunskap och förnyelse. [36]

Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner - ny organisation av stödet till myndigheter och rege— ringskansli. [40] Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner — ny organisation av stödet till myndigheter och rege- ringskansli. B ilagedel. [41] Konkurrens för ökad välfärd. Del 1. Konkurrens för ökad välfärd. Del 2. Konkurrens för ökad välfärd. Bilagor. [59]

Olika men ändå lika. Om invandrarungdomar i det mångkulturella Sverige. [60] Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöksverk- samheten med avsteg från statlig reglering m.m. [68] Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöksverk— sarnheten med avsteg från statlig reglering m.m. Särskild bilaga. [69] Kommunalt partistöd. [80]

Miljödepartementet

Miljölagstiftningeni framtiden. [4] Miljölagstifmingen i framtiden. Bilagedel. Sekretariatets kartläggning och analys. [5] Naturvårdsverkets uppgifter och organisation. [32] Sveriges nationalrapport till FNs konferens om miljö och utveckling - UNCED 1992. [55] Miljön och förpackningarna. [76] Miljön och förpackningarna. Livscykelanalyser för förpackningsmaterial - beräkning av miljöbelastning. Bilaga. [77]

ALLMÄNNA FÖRLAGET

_ BESTÄLLNINGARZ ALLMÄNNA FÖRLAGET, KUNDTJÄNST, lo6 47 STOCKHOLM,