SOU 1992:10

Ett nytt bolag för rundradiosändningar

Till statsrådet och chefen för kulturdepartementet

Utredningen om nytt huvudmannaskap för rundradionätet överlämnar härmed sitt slutbetänkande — Ett nytt bolag för rundradiosändningar.

Som särskild utredare tillkallades genom beslut den 23 augusti 1991 direktören Birgitta Böhlin.

Sekretariatet har bestått av länsskolinspektören Jan Persson.

Stockholm den 20 januari 1992

Birgitta Böhlin

/J an Persson

InnehåH

1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6

1.7

1.8

2.2 2.3

Sammanfattning och förslag .............. 9 Organisationsform ...................... 9 Frekvensfrågor ......................... 9 Internationell verksamhet ................ 10 Beredskapsfrågor ...................... 10 Forskning och utveckling ................ 10 överföringar från Televerket Radio ........ 11 1.6.1 Överföring av anläggningar och

utrustning .................... 11 1.6.2 Överföring av personal ........... 12 Ekonomiska frågor ..................... 13 1 . 7.1 Avvecklingskostnader ............ 13 1 . 7.2 Självkostnadsprincipen ........... 14

1.7.3 Kompensation för gjorda investeringar 15 1.7.4 Medelsanvisning till Sveriges Radio AB 15

Den tekniska utveckling ................. 16 Bildande av ny organisation .............. 19 Olika organisationsformer ............... 19 2.1.1 Alternativet myndighet ........... 19 2.1.2 Alternativet affärsverk ........... 19 2.1.3 Alternativet stiftelser ............ 20 2.1.4 Vissa bolagsformer .............. 21 2.1.5 Aktiebolagsformen .............. 21 2.1.6 Utredningens förslag ............ 21 Bolagshandlingar ...................... 21 Behovet av särskilda regler ............... 22 2.3.1 Behov av lagstiftningsåtgärder m.m. . 22 2.3.2 Avtal mellan staten och Radio Net AB 23 Samråd ............................ 25 Synpunkter på frekvensfrågorna ........... 25 Verksamheter inom rundradionätet ........ 27 Programdistribution .................... 27

4.2 4.3

4.4 4.5 4.6

5.2

5.3

4.1.1 Ljudradiosändningar för riksradion . . 4.1.2 Ljudradiosändningar för lokalradion . 4.1.3 Sändningar till utlandet .......... 4.1.4 Närradiosändningar ............. 4.1.5 "TV—sändningar till allmänheten . . . 4.1.5.1 Sveriges Television AB .......... 4.1.5.2 Nordisk Television AB ........... 4.1.6 Svensk-finskt televisionsutbyte ..... Programinsamling ..................... Andra verksamheter ................... 4.3.1 Radiotidningar till synskadade ..... 4.3.2 Försvarsändarnål ............... 4.3.3 Direktvision .................. 4.3.4 Satellittjänster ................. 4.3.5 Radtex ...................... 4.3.6 Uthyrning av kapacitet ........... 4.3.7 Tilläggstjänster till ljudradio och television .....................

4.3.8 Övriga verksamheter ............ lntemationell verksamhet ................ Beredskapsfrågor ...................... Forskning och utveckling ................

Överföringar från Televerket Radio ....... Överföring av materiella resurser .......... 5.1.1 Aktuella anläggningar och utrustning 5.1.2 Anläggningar och utrustning för distribution och programinsamling . . 5.1.2.1 Sändarstationer för TV och FM-ljud- radio ........................ 5.1.2.2 Radiolänkstationer. Radiolänk- och förbindelsenåt ................. 5.1.2.3 AM-stationer ................. 5.1.3 Satellitstationer ................ 5.1.4 Radiodrift- och rundradiocentralema 5.1.5 Anläggningar och utrustning för andra verksamheter .................. Metoder och förslag för överföring av materiella resurser ............................ Överföring av personella resurser .......... 5.3.1 Personalen inom Televerket Radio

27 28 28 29 29 29 30 30 30 31 31 32 32 33 33 34

34 35 36 37 40

43 43 43

44 44 44 46 4 7 4 7 48 48 51 51

5.4

6.1 6.2

6.3

7.1 7.2

5.3.2 Teknisk service ................ 52 5.3.2.1 Teknisk service enligt Televerket Radio 53 5.3.2.2 Teknisk service enligt Televerket Radio,

affärsområdet rundradio .......... 55 5.3.3 Förslag inom personalområdet ..... 57 5.3.3.1 Övergripande principer och den tekniska

serviceorganisationen ............ 58 53.32 Den tekniska serviceverksamheten

finns inom Radio Net AB ......... 59 53.33 Den tekniska serviceorganisationen

delas ........................ 60 53.34 Den tekniska serviceorganisationen förs

till ett särskilt bolag ............. 61 5.335 Den tekniska serviceorganisationen

finns inom Televerket Radio ....... 61 Visa särskilda överföringsfrågor ........... 63 5.4.1 Avvecklingskostnader ............ 63 5.4.2 Konsekvenser för Televerket ....... 64 5.4.3 Vissa samordningsfrågor .......... 64 Ekonomiska frågor .................... 65 Kompensation för gjorda investeringar ...... 65 Självkostnadsprincipen .................. 66 6.2.1 Grunderna för Självkostnadsprincipen,

prisbildning och programsändning . . 66 6.2.2 Självkostnadens komponenter ...... 67 6.2.3 Självkostnadsprincipens tillämpning . 68 6.2.3.1 Självkostnadsprincipen och kortsiktig

prissättning ................... 68 6.232 Självkostnadsprincipen och långsiktig

prisbildning ................... 69 6.233 Vissa speciella frågeställningar ..... 70 6.2.3.4 Kostnadsfördelning .............. 71 Marknadsprissättning ................... 71 Medelsanvisningar och anslagsfrågor ....... 75 Medelsanvisning till Sveriges Radio AB ...... 75 Anslagsfinansierad verksamhet ............ 76 Den tekniska utvecklingen under 1990-talet . 77 Digital ljudradio ....................... 78

8.2 Digital television

8.3 Utredningens överväganden .............. Bilagor

Bilaga I Kommittédirektiv .............. Bilaga 2 Bolagsordning ................. Bilaga 3-

Bilaga 10

79 SOU 1992: 1 80

1. Sammanfattning och förslag

Jag skall utarbeta ett förslag till ett nytt huvudmannaskap för programinsamling och programutsändning för Sveriges Radio AB och för Nordisk Television AB. Utgångspunk— ten för arbetet har varit att verksamheten drivs av staten i en organisation som är fristående från televerket.

1 . 1 Organisationsform

Jag redovisar i utredningen olika organisationsaltemativ och föreslår att staten bildar ett aktiebolag, Radio Net AB, samt att bolaget börjar sin verksamhet den 1 juli 1992. För att förbereda bildandet av bolaget föreslår jag att det tillsätts en organisationskommitté.

Bolagets aktiekapital bör vara lägst 100 milj.kr. och högst 300 milj.kr. Antalet styrelseledamöter bör vara lägst fem och högst sju.

Staten kommer gentemot företaget att ha två olika rol- ler. Staten kommer att uppträda dels som ägare, dels i rol- len som statsmakt. Jag föreslår att det vid bolagsbildning- en träffas ett avtal mellan Radio Net AB och staten i dess egenskap av statsmakt, I det avtalet bör regleras de frågor som är väsentliga för den allmänna mediepolitiken. I avta- let bör också regleras sådana frågor där staten köper tjäns- ter av bolaget. '

1.2. Frekvensfrågor

Jag anser det lämpligt att Radio Net AB har frekvenstill- stånden för den utrustning som företaget arbetar med. Detta har betydelse för själva driften och det har betydelse i samband med fastställande av tekniska krav vid upp- handling.

sou 1992: it Kapitel 1

1.3. Internationell verksamhet

För att kunna följa och påverka utvecklingen är det vik— tigt att det av mig föreslagna bolaget redan från början kan deltaga i det globala och det europeiska standardise- ringsarbetet avseende nya rundradiosystem. Bolaget bör som auktoriserad operatör kunna deltaga i det internatio- nella arbetet i de organ som står öppna för andra nätope- ratörer för rundradio. Detta förutsätter att det i Sverige kommer att finnas Recognized Private Operating Agency (RPOA).

Jag förutsätter att Radio Net AB kommer att få ställning som en Svensk RPOA.

1.4. Beredskapsfrågor

För det nybildade Radio Net AB bör gälla att företaget själv svarar för kostnaderna för säkerhetsverksamhet, som har ett egenintresse. Jag föreslår att staten svarar för kost- naderna för teknisk uthållighet och säkerhet, som beror på totalförsvarets krav. Dessutom svarar staten för kostna- der för verksamhetsplanering.

Bolagets kostnader för totalförsvaret kommer inte att minska genom att verksamheten flyttas från Televerket Radio till det nya bolaget. Bolaget kan få ökade kostnader genom att de inte längre kan använda sig av televerkets centrala funktioner på detta område.

1.5 Forskning och utveckling -

Vid planering av sändarbolagets verksamhet vad avser forskning och utveckling är det viktigt att beakta både det kortsiktiga och det långsiktiga perspektivet. Jag finner det nödvändigt att Radio Net AB har kompetens att följa den tekniska utvecklingen och att det har kompetens att delta i det internationella samarbetet. Det är dessutom nödvän- digt att bolaget har beställarkompetens både vad avser köp av forskning och utveckling, samt teknisk utrustning för företaget.

SOU 1992: 1 Kapitel I

Det bör finnas ett samarbetsavtal mellan Radio Net AB SOU 1992; 10 och Telia Research AB. Telia Research AB är ett av tele- Kapitel 1 verket helägt dotterbolag.

Mitt förslag innebär att Radio Net AB bör bedriva viss egen forskningsverksamhet och följaktligen kunna uppträ- da som en kompetent beställare av forsknings- och ut- vecklingsprojekt samt kunna ingå i sådana.

1.6. Överföringar från Televerket Radio 1.6.1 Överföring av anläggningar och utrustning

Av de möjliga överföringsaltemativen föreslår jag att överföringen sker genom apport. Apportegcndomen an- vänds för att teckna bolagets aktier. Den del av apport- egendomens värde som inte används för teckning av ak- tier tillförs bolagets egna kapital.

Vid överföringen av statlig egendom till ett av staten he— lägt aktiebolag bör det inte vara aktuellt med uttagsbe- skattning.

I mitt förslag till bolagsordning för Radio Net AB är ak- tiekapitalet lägst 100 milj.kr. och högst 300 milj.kr. Det innebär att stämpelskatten blir lägst 2 milj.kr. och högst 6 milj.kr. I detta fall är det staten som äger Televerket Ra- dio och det är staten som kommer att vara ensam aktieä- gare i Radio Net AB. Med hänvisning till att synnerliga skäl föreligger bör regeringen besluta om befrielse från stämpelskatt.

De fastigheter som berörs av överföringen har inte nå- got taxeringsvärde, eftersom de betraktas som telefastighe- ter. I samband med att fastigheterna överförs till Radio Net AB skall de åsättas ett värde och det skall utgå en stämpelskatt på tre procent av fastigheternas värde. Före- ligger synnerliga skäl och är de av principiell betydelse kan regeringen medge befrielse från stämpelskatten. Jag föreslår att regeringen medgiver befrielse från stämpel- skatt i detta fall.

Den egendom som skall föras från Televerket Radio till Radio Net AB är sådan egendom som har finansierats ge- nom rundradiokontot. Genom samordning av olika verk—

samheter inom hela televerket finns det investeringar som har finansierats av televerket, men som bör föras över till Radio Net AB. Den organisationskommitté som jag före- slår bör ta ställning till vilka överföringar som bör göras. Samma sak bör gälla i den mån det finns utrustning som bör vara kvar i televerket, men som har finansierats ge- nom rundradiokontot.

De särskilda investeringar som televerket har gjort för det nya markbaserade televisionsföretaget bör överlåtas till Radio Net AB. Överlåtelsesumman bör motsvara de kost- nader televerket har haft för investeringarna minus den eventuella kostnadstäckning televerket har fått från televi- sionsföretaget.

1.6.2. Överföring av personal

Utredningsuppdraget avser byte av huvudman för en be- fintlig verksamhet. En utgångspunkt för direktiven är att de personella resurser som behövs för att utföra de tjäns- ter som nu tillhandahålls av Televerket Radio, affärsområ- det rundradio, skall föras över till den nya organisationen. Jag har därför som utgångspunkt för mina ställningstagan- den vad avser personalen att de som nu arbetar inom Te- leverket Radio, affärsområde rundradio, skall anställas i det nya bolaget.

Rundradioverksamheten måste förutom den personal som överförs till den sammanhållna organisationen kom- pletteras med viss personal. Inom det nuvarande affärsom- rådet rundradio har det beräknats att personalen behöver öka från nuvarande ca 430 personer till ca 500 personer.

Televerket Radio beslutade i juni 1991 att ha en gemen- sam teknisk serviceorganisation för samtliga affärsområ- den och att den organisationen genomförs den 1 januari 1992.

Riksdagen har tagit ställning till att det skall finnas en särskild organisation för landets rundradionät. Jag har ti- digare föreslagit att den organisationen skall vara ett ak- tiebolag och att staten skall äga samtliga aktier. Det statli- ga ägandet är en förutsättning enligt utredningens direk- tiv.

SOU 1992: Kapitel 1

Den personal som i dag arbetar inom Televerket Radio, affärsområdet rundradio, överförs till Radio Net AB. De som berörs är de som är anställda vid huvudkontoret och de som är anställda vid de regionala rundradioområdena. Personalgruppen kan avgränsas till den personal som den 1 januari 1992 ingår i den organisation som interimistiskt har bildats i avvaktan på den slutliga organisationen av rundradioverksamheten.

När det gäller den tekniska serviceorganisationen är pro- blemen av mera komplex natur. Det finns ett antal alter- nativa lösningar, men jag vill särskilt framhålla att ingen lösning i grunden är bra.

Jag föreslår att den tekniska serviceorganisationen är kvar oförändrad inom Televerket Radio.

I ett sådant alternativ måste ett antal krav vara uppfyll- da, för att det skall vara en möjlig lösning för Radio Net AB. En sådan lösning förutsätter att det finns ett avtal mellan Televerket Radio och Radio Net AB. I avtalet skall ett antal grundläggande frågor vara reglerade.

Jag förutsätter att en avtalslösning blir ett billigare alter- nativ för Radio Net AB än alternativet att företaget har en egen serviceorganisation. Samordnings— och effektivitets— vinster bör även tillfalla Radio Net AB. Storleksordningen av de vinsterna bör kunna uppskattas till närmare tjugo procent. För att säkerställa vinster i den Storleksordningen bör priset i avtalet jämföras med det interna pris som gäll- de under år 1991. Visar det sig att avtalsförhandlingarna leder till ringa eller inga vinster i form av lägre priser för Radio Net AB bör slutsatsen bli att serviceorganisationen delas upp mellan Televerket Radio och Radio Net AB.

1.7. Ekonomiska frågor 1.7.1 Avvecklingskostnader

Det är inte möjligt att i utredningsfasen ange exakta be- lopp för vilka avvecklingskostnader som kan komma att uppstå. Avvecklingskostnadernas nivå bestäms i huvudsak genom vilket samarbete det kommer att finnas mellan Te- leverket Radio och Radio Net AB.

SOU 1992: 10 Kapitel 1

I alternativet med en samlad teknikserviceorganisation inom Televerket Radio blir avvecklingskostnaderna margi- nella och uppskattas endast till några miljoner kronor. Det slutliga beloppet kan inte bestämmas förrän efter de slutli— ga förhandlingarna.

Vid en delad teknikserviceorganisation krävs en detalje- rad kostnadsanalys. En preliminär analys visar att Telever- ket Radio har kompensationskrav på i storleksordningen 100 milj.kr.

Jag har utgått ifrån att den tekniska serviceorganisatio- nen kan vara kvar inom Televerket Radio. Det ställnings- tagandet innebär att det enbart blir marginella avveck- lingskostnader.

Utredningen skall enligt sina direktiv redovisa hur de personella och materiella överföringarna påverkar telever- ket.

Genom den av mig föreslagna lösningen vad avser den tekniska serviceorganisationen uppkommer det inte nega— tiva konsekvenser av någon särskild storleksordning för televerket.

1.7.2. Självkostnadsprincipen

Med självkostnad avser jag summan av alla kostnader för en viss produkt eller tjänst tills den är levererad och be- tald.

Självkostnadens komponenter är löpande driftskostna— der, kapitalkostnader och avkastning/riskkompensation be- räknat på eget kapital.

Prissättningen kan vara kortsiktig eller långsiktig. I al- ternativet med kortsiktig prissättning tar inte företaget normala affärs—, tekniska eller finansiella risker. I alterna- tivet med långsiktig prissättning tar företaget samtliga ris- ker.

Alternativet med en långsiktig prissättning är det alter— nativ som bäst kommer att svara mot den verksamhet Ra- dio Net AB kommer att bedriva. Det ger företaget en möjlighet att utveckla sin affärsidé på ett sådant sätt att företaget kan bli effektivt. I ett alternativ med kortsiktig

SOU 1992: Kapitel I

prissättning kommer företaget inte att få de möjligheter- na.

1.7.3. Kompensation för gjorda investeringar

De investeringar som har gjorts i rundradionätet har fi- nansierats genom TV—avgifter. TV—avgiften jämställs med s.k. näringsbidrag. Detta innebär att investeringarna hit- tills har direktavskrivits.

De anläggningstillgångar som nu tillhör Televerket Ra- dio och som har finansierats enligt ovan överförs till Ra- dio Net AB som apportegendom. Det är då viktigt att ska- pa ett förfarande som innebär att TV—avgiftsbetalarna inte drabbas av avskrivningskostnader mer än en gång. Det bör vara möjligt genom att ge Sveriges Radio—koncernen en rabatt på självkostnadspriset som motsvarar koncernens andel av avskrivningskostnader för direktavskrivna inves— teringar i det gamla systemet. En förutsättning för den ra— batten är att företaget kan bedriva andra vinstgivande verksamheter eftersom man med det här förslaget inte får full självkostnadstäckning under ett antal år.

Andra programföretag än programföretag inom Sveriges Radio-koncernen skall dock betala fullt självkostnadspris och i det priset ingår kostnaderna för användning av re- dan gjorda investeringar.

Den rabatt som Sveriges Radio AB kommer att erhålla går inte att fastställa i nuläget.

1.7.4. Medelsanvisning till Sveriges Radio AB

I anslagsframställningen för år 1993 bör Sveriges Radio AB föra upp ett belopp på 401 milj.kr. exklusive mervär- desskatt. Beloppet är preliminärt. Den summa som Sveri— ges Radio AB skall betala till Radio Net AB är en för- handlingsfråga mellan bolagen. Förhandlingsresultatet blir beroende av den värdering som måste göras av de anlägg- ningar och den utrustning som har finansierats med TV— avgiftsmedel. Beloppet kommer under de följande verk—

SOU 1992: 10 Kapitel I

samhetsåren att stiga på grund av successivt ökade kapital- kostnader.

En av de tjänster som Radio Net AB kommer att erbju- da är programinsamling. Programinsamling kan också ut- föras av programföretag. Sveriges Radio AB och dess dot- terbolag har inte en verksamhet, som gör att de har en ut- gående mervärdesskatt, varför de inte heller har någon möjlighet att göra avdrag för ingående mervärdesskatt.

I nuläget har Televerket Radio fått kompensation för mervärdesskatten från rundradiokontot. Kompensationen är för år 1991 ca 120 milj.kr. En utgångspunkt för utred- ningsuppdraget är att Sveriges Radio AB i fortsättningen skall disponera de medel som Televerket Radio nu dispo- nerar för rundradioverksamheten.

Väljer Sveriges Radio AB i fortsättningen att bygga upp fasta räurser och själv svara för programinsamlingen upp— kommer inga motsvarande kostnader för mervärdesskatt. Detta innebär att de medel som riksdagen har avsett skall betalas in i mervärdesskatt i stället kan användas för pro- gramverksamhet.

Frågan kan lösas genom att riksdagen enbart anvisar medel till själva verksamheten vid Sveriges Radio AB och dess dotterbolag, men samtidigt medger att rundradiokon- tot får belastas med kostnaderna för mervärdesskatt som debiteras programföretagen av leverantör av distributions- och överföringstjänster som är skattskyldig till mervärdes- skatt. Ett sådant medgivande behöver bara lämnas av riks- dagen vid ett tillfälle.

1.8. Den tekniska utvecklingen

Det ingår inte i Utredningsuppdraget att analysera den framtida tekniska utvecklingen. Jag har dock bedömt det viktigt att ge en sådan redovisning. Utvecklingen har bety- delse för den framtida överlevnadsmöjligheten för Radio Net AB och för företagets framtida investeringsbehov. Den tekniska utvecklingen och förväntad framtida ut- veckling innebär att de markbaserade sändarnäten har bli— vit av intresse även på lång sikt. De digitala systemen för- väntas bli anpassade till markbaserade nät. Markbaserade

SOU 1992: 1 Kapitel 1

digitala nät förväntas bli mycket ekonomiskt konkurrens- kraftiga. Ett byte till digital radio och digital television kan ske med dagens sändamät som bas. Det kommer na- turligtvis att krävas vissa kompletteringar i sändarnäten.

Med kända tekniska kunskaper och förväntade nya kun— skaper kommer dagens sändamät även i framtiden att bli konkurrenskraftigt. Rätt utnyttjat kommer dagens sändar- nät med digital teknik att ha ett ekonomiskt berättigande in i 2000—talet.

sou 1992: 10 Kapitel 1

2. Bildande av ny organisation

Enligt utredningens direktiv skall ett förslag till nytt hu— vudmannaskap för verksamheter med programinsamling och programutsändning. Utgångspunkten för arbetet är att verksamheten bör drivas av staten i ett aktiebolag eller en organisation med annan lämplig associationsform. Oav- sett vilken form som väljs skall den vara fristående från televerket.

2.1. Olika organisationsformer

Det finns ett antal teoretiskt möjliga organisationsformer. De formerna är myndighet, affärsverk, stiftelse, aktiebolag eller andra bolagsformer. Jag redovisar under avsnitten 2.1.1—2.1.5 de olika alternativen, samt lämnar förslag till organisationsform.

2.1.1. Alternativet myndighet

Myndighetsalternativet redovisas i detta sammanhang en- bart för att redovisningen skall vara fullständig. Myndig- hetsformen används när det förekommer olika former av myndighetsutövning. Alternativet är inte lämpligt för en ekonomisk verksamhet. Organisationen som skall bildas har en verksamhet som bygger på programinsamling och programutsändning för främst Sveriges Radio AB och för Nordisk Television AB. Organisationen kommer att" ha ett antal tjänster inom konkurrensutsatta områden.

2.1.2. Alternativet affärsverk

Affärsverkskonstruktion är unik för Sverige och den till- kom år 1912. AffärSVerksformen är en kompromiss mel—

SOU 1992: 10 Kapitel 2

lan ett renodlat myndighetsalternativ och ett mera renod- lat affärsmässigt alternativ. Affärsverksformen har inte ett eget regelverk utan är formellt sett en myndighet.

Affärsverksformen har haft sitt berättigande i ett histo- riskt perspektiv, men jag finner det inte aktuellt att före- slå ett nytt affärsverk. De grunder som en gång fanns för affärsverkens bildande gäller inte i samband med bildan- det av en organisation för programinsamling och pro- gramutsändning för radio och television.

Inom hela tele— och radiokommunikationsområdet pågår det dessutom i Europa en överföring till bolagsform.

2.1.3. Alternativet stiftelse

Stiftelseform används i ett antal olika sammanhang. För stiftelser saknas enhetliga förvaltningsbestämmelser lik- nande de som finns för aktiebolag. Riksrevisionsverket (RRV) har föreslagit riktlinjer för användning av stiftelse- formen för statlig verksamhet. Stiftelseformen bör enligt RRV inte användas för verksamhet som är av så pass cen- tral betydelse för staten att man vill stå ensam som hu- vudman, ha det huvudsakliga finansieringsansvaret samt ha stora möjligheter till insyn och direktstyrning. Myndig- hetsformen är det naturliga valet för denna typ av verk— samhet. I vissa fall kan bolagsformen övervägas, t.ex. när det är fråga om konkdrrensutsatt näringsverksamhet. Re— geringen har med anledning av verkets rapport i prop. 1990/91:100 lagt fast vissa principer som innebär en re- striktiv hållning till statlig verksamhet i Stiftelseform och som i allt väsentligt stämmer överens med riksrevisions- vcrkets förslag till riktlinjer för statlig verksamhet i stiftel- seform. Skattereformen har fått konsekvenser för stiftelser och därmed jämställda. Beskattningsreglerna är gynnsam- mare för aktiebolag än för stiftelser.

Den verksamhet som kommer att bedrivas med rundra- dionätet som grund är inte lämplig att driva i stiftelse- form. Verksamheten bör organiseras i en modern före- tagsform.

SOU 1992: Kapitel 2

2.1.4. Vissa bolagsformer

Det finns bolagsformer utöver aktiebolagsformen som ex- empelvis handelsbolag. Den verksamhet som kommer att bedrivas med rundradionätet som grund lämpar sig inte för de bolagsformerna.

2.1.5. Aktiebolagsformen

Aktiebolagsformen är både i Sverige och internationellt den vanligaste företagsformen inom radio— och telekom- munikationsområdet. Företagsformen är internationellt känd och accepterad.

I de fall det förekommer andra organisationsformer i Europa bedöms de försvinna under 1990—talet och den sannolika organisationsformen blir aktiebolagsformen.

Aktiebolagsformen är en modernt utvecklad företags- form. som utan hinder kan användas för de verksamheter som kommer att finnas med rundradionätet som bas.

2.1.6. Utredningens förslag

Jag har ovan under punkterna 2.1.1—2.1.5 redovisat olika organisationsalternativ. Det finns enligt min mening bara ett alternativ som passar för den verksamhet som nu skall få en ny organisationsform och det är aktiebolagsformen. '”J'ag"föreslår därför att staten bildar ett aktiebolag, Radio Net AB, samt att bolaget börjar sin verksamhet den 1 juli 1992. För att förbereda och genomföra bolagsbildningen föreslår jag att det tillsätts en organisationskommitté.

2.2. Bolagshandlingar

Jag har i avsnitt 2.1.6 föreslagit att verksamheten skall be- drivas i aktiebolagsform. I bilaga 2 till utredningen lämnar jag ett förslag till bolagsordning för Radio Net AB.

I mitt förslag till bolagsordning har jag föreslagit att bo- lagets namn skall vara Radio Net AB. Namnet har valts

SOU 1992: 10 Kapitel 2

med utgångspunkt från att det skall beskriva företagets verksamhet, samt att namnet skall kunna användas inter- nationellt.

Enligt utredningens direktiv bör utredaren räkna rred att huvudkontoret även i fortsättningen förläggs till Stock— holmsområdet. I förslaget till bolagsordning har bolaget sitt säte i Stockholmsområdet. Vid beslut om bolagsord- ningen skall en ort anges.

Aktiekapitalet föreslås till lägst 100 miljoner kronor cch högst 300 miljoner kronor. Förslaget grundar sig på att aktiekapitalet dels skall spegla vilket kapital som tillförs bolaget och dels att aktiekapitalet skall ligga till grund för företagets upplåningsmöjligheter.

Antalet styrelseledamöter föreslås vara lägst fem cch högst sju. Jag finner det vara ett väl avvägt antal styrelse— ledamöter för den typ av verksamhet som bolaget kom- mer att ha. Till detta tillkommer arbetstagarrepresentanter enligt lag.

2.3 Behovet av särskilda regler Enligt direktiven skall belysas i vilken omfattning det finns behov av särskilda regler på grund av företagets spe— ciella natur.

2.3.1 Behov av Iagstiftningsåtgärder m.m.

Jag har funnit att nuvarande lagstiftning inte behöver ärd-

SOU 1992: ] Kapitel 2

ras genom den föreslagna bolagskontruktionen. Inte heller" ' " * " '

behövs det några nya lagstiftningsåtgärder.

Den pågående bolagiseringsprocessen inom en rad statli- ga områden kommer att ställa krav på att regeringsken- sliet utvecklar en ägarroll och styrmetoder. Aktiebolags- formen innebär att en större tyngd kömmer att läggas vid uppföljning och analys av resultat och måluppfyllelse. Den formella styrningen av bolaget kommer staten att ut— öva på bolagsstämman. Genom val av styrelse och möjlg- heten att i bolagsordningen föra in särskilda bestämmelser— om verksamhetsinriktning m.m. kan statens representanter

utöva ett inflytande över bolagets verksamhet. Inflytande kan också utövas genom att styrelse och ledning åläggs att lägga fast en företagspolicy och upprätta planer för fram- tida strategier.

Staten kommer att äga samtliga aktier i Radio Net AB.

2.3.2 Avtal mellan staten och Radio Net AB

Staten kommer gentemot företaget att ha två olika roller. Staten kommer att uppträda dels som ägare, dels i rollen som statsmakt. Det är i företagets intresse att statens ägar- roll är tydlig och att det görs en skillnad mellan ägarrollen och statens roll som statsmakt.

Jag finner det naturligt att det vid bolagsbildningen träf- fas ett avtal mellan Radio Net AB och staten i dess egen- skap av statsmakt. I det avtalet bör regleras de frågor som är väsentliga för den allmänna mediepolitiken. I avtalet bör också regleras sådana frågor där staten köper tjänster.

Enligt direktiven bör jag överväga om det behövs en särskild tillsyn av verksamheten utöver den som normalt sker i ett av staten helägt aktiebolag. Genom den av mig föreslagna konstruktionen med ett avtal finns det inga sär- skilda tillsynsbehov.

Om så önskas kan den statliga tillsynen över företaget byggas ut genom ytterligare revision genom riksrevisions— verket. I så fall bör lagen (1987:519) om riksrevisionsver- kets granskning av statliga aktiebolag och stiftelser även omfatta Radio Net AB. Riksrevisionsverket kan med stöd av den lagen utföra förvaltningsrevision. I den mån riksre— visionsverkets tillsyn även skall omfatta redOVisningsrevi- sion måste det finnas en föreskrift om det i bolagsord- ningen.

Det bör ingå i uppdraget för den särskilda organisations- kommittén att lämna förslag till avtal mellan staten och bolaget.

SOU 1992: 10 Kapitel 2

3. Samråd

Jag har under utredningsarbetet samrått med utredningen om behovet av lagstiftning på teleområdet, utredningen om ny myndighet för radio— och TV—sändningar till all- mänheten, utredningen om tekniska förutsättningar för utökade sändningar av ljudradio och TV och utredningen om frekvensförvaltningens organisation m.m. Jag har ock- så under utredningsarbetet informerat de berörda fackliga huvudorganisationerna och de berörda lokala fackliga or- ganisationerna.

3.1. Synpunkter på frekvensfrågorna

I nuläget är det Televerket Radio som har frekvenstillstån- den för den utrustning som de använder i rundradioverk- samheten. Det kan finnas något marginellt undantag för viss portabel utrustning för ljudöverföring, där både Tele- verket Radio och Sveriges Radiokoncernen har utrustning som arbetar på samma frekvenser.

Jag anser det lämpligt att Radio Net AB har frekvenstill— stånden för den utrustning som företaget arbetar med. . Detta har betydelse för själva driften och det har betydelse i" samband med fastställande av tekniska krav vid upp— handling. Tillståndsinnehavaren måste inför tillståndsgi- vande myndighet svara för att sändningarna uppfyller de tekniska kraven.

SOU 1992: 10 Kapitel 3

4. Verksamheter inom rundradionätet

Rundradionätet används för utsändning av radio— och te- levisionsprogram. Nätet används också för programinsam- ling för dessa företag. Överskottskapaciteten i nätet an- vänds för ett antal olika tjänster. Dessa tjänsterna säljs i huvudsak på marknadsmässiga villkor. Samtliga verksam- heter med undantag av MBS—tjänsten (jfr avsnitt 4.3.5) tillhör affärsområdet rundradio inom Televerket Radio.

4.1. Programdistribution

4.1.1. Ljudradiosändningar för riksradion

Sveriges Riksradio AB (RR) sänder tre program (P1, P2 och P3) över FM 1—, FM 2- och FM 3—näten. Vid ljudra- diosändningar används en del av Very High Frequency— bandet (VI-IF). Den teknik som används är Frequency Modulation (FM).

P1 sänds ca 6 600 timmar per år. Under den tid på nat- ten då programmet inte sänds används nätet för utsänd- ning av radiotidningar (se avsnitt 4.3.1). FM 2— och FM 3—näten används dygnet runt, vilket motsvarar en disponi- bel sändningstid på 8 760 timmar per år och nät.

En del av sändningstiden för FM 2 och FM 3 utnyttjas för distribution av Sveriges Utbildningsradios (UR) pro- gram. UR skall enligt nuvarande avtal med staten sända ljudradio i rikssändningar. UR har egen sändningsrätt, men disponerar inget eget sändamät. Överenskommelser om sändningstider träffas direkt mellan RR och UR.

P1 sänds dagtid även över mellanvåg från landets enda mellanvågssändare i Sölvesborg. Sändningarna omfattar ca 4 125 timmar per år. Sändningarna når södra Sverige, Danmark och de södra delarna av Östersjökusten.

Riksradions sändningar finansieras med TV—avgift.

SOU 1992: 10 Kapitel 4

4.1.2. Ljudradiosändningar för lokalradion

Sveriges Lokalradio AB:s (LRAB) verksamhet är organise- rad i 25 lokalradioområden. För utsändningen av lokalra- dions program används FM 4-nätet.

Lokalradion disponerar nätet dygnet runt, vilket motsva- rar 8 760 timmar per år. När lokalradion inte sänder egna program tappas något av riksradioprogrammen. Även UR:s program går ut över lokalradionätet. UR skall enligt nuvarande avtal med staten sända ljudradio i regionala och lokala sändningar. Överenskommelser om sändnings- tider träffas direkt mellan LRAB och UR.

Lokalradiokanalerna fungerar också som larmkanaler vid t.ex. katastrofer. Det nya AXE—systemet för telefoni omöjliggör varningsmeddelanden via telefonnätet. En möjlighet är att utnyttja Radio Data System (RDS) för larm via lokalradion.

Lokalradiosändningarna finansieras med TV—avgift.

4.1.3. Sändningar till utlandet

RR:s programverksamhet för utlandet, Radio Sweden, producerar program på svenska, engelska, franska, tyska, spanska, ryska, estniska och lettiska. Programmen ger lyss- nare över hela världen nyheter och information från Sve- rige.

Programmen sänds över kortvågssändarna i Hörby och Karlsborg, samt på kvällstid över mellanvågssändaren' i Sölvesborg. Mellanvågssändaren har på kvällstid nästan hela norra Europa som täckningsområde.

Sammanlagt sänder utlandsprogrammet för närvarande ca 14 300 timmar per är över kortvågssändarna och 2 800 timmar per år över mellanvågssändaren.

Sändningarna till utlandet finansieras över statsbudge- ten.

SOU 199 Kapitel 4

4.1.4. Närradiosändningar

Närradion gör det möjligt för föreningar och sammanslut— ningar att nå ut med sina budskap inom ett visst geogra- fiskt område. Programmen sänds ut via särskilda FM-sän- dare som hyrs ut av Televerket Radio, affärsområdet rundradio. I dag sänds närradio av mer än 2 100 förening- ar.

Televerket Radio har för närvarande ensamrätt på till- handahållandet av närradiosändare. Utredningen om vissa närradiosändare (SOU 1990:70) föreslår dock att telever- kets ensamrätt upphör att gälla.

Sändningskostnaderna finansieras av de sändande för- eningarna.

4.1.5. TV—sändningar till allmänheten

I Sverige har reguljära televisionssändningar förekommit sedan 1956 och sändningar i färg infördes 1969.

4.1.5.1 Sveriges Television AB

Sveriges Television AB (SVT) sänder två program, Kanal 1 och TV 2. Kanal 1 sänder till övervägande de] över VHF—bandet och TV 2 sänder över Ultra High Frequen- cy-bandet (UHF).

SVT skall enligt sitt avtal med staten också sända text— TV i båda kanalerna.

Kanal I:s egna program produceras huvudsakligen i Stockholm medan TV 2:s produceras i Stockholm och i tio distrikt. Över TV 2—nätet sänds även dagliga regionala nyhetssändningar över åtta regionala TV—områden.

Utbildningsradion sänder sina televisionsprogram i båda kanalerna. UR skall enligt nuvarande avtal med staten sända televisionsprogram i rikssändningar, och i regionala sändningar. UR skall också sända text—TV. Överenskom- melser om sändningstider träffas direkt mellan SVT och UR.

SOU 1992: 1 Kapitel 4

Sändningarna omfattar för närvarande ca 3 880 pro- gramtimmar per år för Kanal 1 och 3 500 timmar per år för TV 2. Utöver de sändningarna sänds testbild i båda kanalerna. Sändningarna av testbild bekostas av TV—avgif— ten.

SVT:s sändningasr finansieras genom TV-avgift.

4.152 Nordisk Television AB

På uppdrag av regeringen sker för närvarande utbyggnad av en tredje markbunden televisionskanal vars sändningar skall finansieras med reklam. Regeringen har beviljat Nor— disk Television AB koncession för de sändningarna. Test- sändningarna startade i december månad 1991. Reguljära sändningar beräknas kunna starta senast vid utgången av februari månad 1992. Sändningarna kommer då att täcka mer än 60 procent av befolkningen. I slutet av år 1992 be- räknas befolkningstäckningen vara ca 85 procent.

Inga offentliga medel används för sändningarna.

4.1.6. Svensk-finskt televisionsutbyte

Till den södra delen av Finland överförs en programkanal bestående av program från Sveriges Television.

Över Mälarområdet sänds en finländsk programkanal över särskilda televisionssändare. Kanalen vidarebefordras även av Televerkets kabel—TV—division i kabelnät till ett drygt tjugotal orter i landet.

Verksamheten finansieras över statsbudgeten.

4.2. Programinsamling

Tjänsterna inom programinsamling omfattar överföring av program samt insamling av program mellan olika perma- nenta och tillfälliga produktionsplatser. Verksamheten omfattar också ljud- och bildöverföring till och från ut- landet.

SOU 1992: 10 Kapitel 4

För programinsamling utnyttjas rundradions radiolänk- nät och förhyrda förbindelser i telenätet. Förutom perma- nenta förbindelser finns Outside Broadcasting (OB) och High Frequency (HF) förbindelser för programinsamling från tillfälligt anordnade produktionsplatser. I det perma- nenta förbindelsenätet finns förberedda inmatningspunk- ter för dessa. Begreppet permanent förbindelsenät avser radiolänknätet och de i telenätet förhyrda permanenta förbindelserna.

Radiolänknätet består av förbindelser där överföringen sker genom en kedja av sändare och mottagare med rikta- de antenner. Nätet används för överföring av bild och ljud. Numera byggs sådana nät med digital teknik, vilket kommer att göra det möjligt att överföra fyra TV—pro- gram jämte ljudkanaler över samma förbindelse. Överfö- ringshastigheten är mycket hög (140 Megabit per sekund).

Programinsamling sker också med hjälp av satellit. Televerket Radios tjänster för programinsamling utnytt- jas för närvarande främst av Sveriges Radio AB och dess dotterbolag och finansieras genom TV—avgift. Nordisk Te- levision AB m.fl. utnyttjar tjänsterna, men det sker på marknadsmässiga villkor.

4.3. Andra verksamheter

Det primära syftet med det svenska rundradionätet är ut- sändning av ljudradio- och televisionprogram till allmän- heten. Nätet används dessutom för en rad andra tjänster.

4.3.1. Radiotidningar till synskadade

Under den tid på natten då P 1 inte sänds, används FM 1- nätet för utsändning av radiotidningar.

Vid utgivning av en radiotidning låter tidningsföretaget i fråga läsa in en sammanfattning av en dagstidning, som företaget ger ut. Bandets innehåll överförs sedan till när— belägen FM-sändare, för utsändning till synskadade inom tidningens primära täckningsområde. Sändningen för-

SOU 1992: 10 Kapitel 4

vrängs så att endast tidningens prenumeranter kan ta del av den.

Även en oredigerad version av hela eller delar av tid- ningen kan överföras. I dessa fall sker överföringen direkt från sätteridatorn via FM- eller TV-näten.

Synskadade, som prenumererar på tidningen, har sär- skilda mottagare i sina hem, som automatiskt spelar in sändningen på ett kassettband. Kassettbandet kan sedan avlyssnas på valfri tid. Har tidningen överförts direkt från en sätteridator lagras informationen i en persondator. Per- sondatorn kan sedan presentera innehållet i form av syn- tetiskt tal.

För närvarande sänds ett fyrtiotal dagstidningar som ra- diotidningar.

Televerket Radio säljer också ett antal andra tjänster vad avser radiotidningar, som konsulttjänster åt tidningsföre- tag som planerar att starta radiotidningar och uthyrning av studioutrustningar. Televerket Radio hjälper även syn— skadade med installation och service av radiotidningsmot- tagare. Verksamheten är för rundradions del en kom- mersiell verksamhet. Tidningsföretagen kan få statsbidrag för sin utgivning.

4.3.2. Försvarsändamål

Ljudradionäten används också för försvarsändamål, t.ex. LUFOR (luftförsvarsorientering).

4.3.3. Direktvision

Direktvision är en tjänst som uttnyttjar TV—näten under sändningsfri tid, för att snabbt nå ut med information till många platser samtidigt. Överföringen kan ske från och till vilken plats som helst i landet och även till en annan plats i världen. Den sker oftast som direktsändning. I de fall sändningen inte sker från en studio utnyttjas transpor— tabel överföringsutrustning.

Tjänsten vänder sig till företag, organisationer och myn- digheter som vill arrangera direktsändning av bolagsstäm—

SOU 1992: ' Kapitel 4

mor, symposier, presskonferenser etc., Direktvisionen an- vänds ocksåför intern information och för distansunder- visning m.m.

Programmen kan distribueras dels genom radiolänknätet direkt till platser där mottagning sker för slutna grupper, dels krypterade för utsändning från TV—stationerna. Vid mottagning används storbildsskärmar eller vanliga TV- mottagare.

4.3.4. Satellittjänster

Satellit används för tillfälliga programöverföringar för programföretag m.fl. såväl till och från utlandet som inom landet.

Televerket Radios utrustning används också för satellit- sändningar av program avsedda för mottagning i kabel- TV—nät eller direkt av enskilda hushåll.

För överföring av ljudradio— och TV- p—rogram via satel- lit finns fast installerad sändnings— och mottagningsutrust- ning i Ågesta, Stockholm. Transportabla jordstationer dis- poneras också vilka snabbt kan flyttas till svårtillgängliga platser.

Det finns i Ågesta också utrustning för sändning av TV 4 och TV 5 Nordic. Sändningarna sker via Tele- X— satelli- ten.

' 4.3.5 Radtex

Radtextjänsten innebär överföring av digital information via televisionsnäten. Antalet mottagare är inte begränsat, men den som vill ta emot datainformation behöver sär- skilda mottagare, som sedan kopplas till en vanlig TV—ap- parat eller annan bildskärm.

Tjänsten vänder sig till företag, organisationer och myn- digheter som behöver nå många med information samti- digt. Speciellt intressant är tjänsten för den som behöver uppdatera sin information ofta.

Informationen förs över digitalt och överföringen går mycket snabbt. Överföringen sker till samtliga mottagare

SOU 1992: 10 Kapitel 4

eller till ett urval av mottagare. Ingen annan mottagare el- ler användare av tjänsten kan komma åt informationen om användaren inte vill det.

Överföringen sker samtidigt med sändningar av de van- liga TV—programmen och i den form som användaren be- stämmer.

4.3.6. Uthyrning av kapacitet

Televerket Radios mobilsökningssystem (MBS) utnyttjar såväl telenätet som FM—nätet. Via telefon initieras Söksig- naler som kan nå personer med MBS personsökare var som helst i landet dit FM—sändare når. Söksignalen inne- håller ett meddelade om att någon med ett visst telefon- nummer söker personen i fråga. Televerket Radio, affärs- området rundradio får genom interndebitering ersättning för MBS-tjänstens utnyttjande av FM—näten.

I stationshus, master och torn finns utrymme som inte behöver utnyttjas för den utrustning som används för tjänster åt programföretagen. Över tiden har det utrym- met ökat genom att elektroniken har blivit allt mindre ut— rymmeskrävande. Telefonirörelsen och Televerkets mobil- radioverksamheten samt externa intressenter har därför kunnat placera in sin utrustning i dessa anläggningar. På motsvarande sätt har utrustning som används inom rund— radioverksamheten kunnat placeras i andras anläggningar, främst telerörelsens och mobilradions. I båda fallen beta- las ersättning för det utrymme som tas i anspråk.

4.3.7. Tilläggstjänster till ljudradio och television

Sveriges Radios så gott som samtliga ljudradioprogram sänds numera med stereoljud.

En annan tjänst är RDS som innebär att'en icke hörbar datasignal sänds över FM—näten. Signalen kan utnyttjas under färd mellan olika sändningsområden, för att under- lätta inställning av önskat radioprogram. Tekniken kan också användas för att automatiskt koppla in vissa typer

SOU 1992: 1 Kapitel 4

av program samt för t.ex. utsändning av larmmeddelan— den.

I det först nämnda fallet (s.k. fast märkning av program) följer mottagaren den programkanal som man valt att lyssna på. Mottagaren växlar automatiskt över till den starkare sändaren. Tekniken finns för FM 1—, FM 3- och FM 4-näten och är färdig för FM 2—nätet i februari må- nad 1992.

Automatisk inkoppling av vissa program s.k. programre- laterad information finns inom FM 3—nätet och inom ett flertal lokalradioomräden. Tekniken fungerar på sådant sätt att om man t.ex. valt "Trafikinformation" kan motta- garen släppa fram sådan information trots att ett annat program avlyssnas. På motsvarande sätt kan en bandspela- re kopplas bort och trafikmeddelande släppas fram.

För sändningar i televisionen med stereoljud används ett internationellt digitalt system, Near Instantaneous Com- punded Audio Mulitiplex (NICAM). Systemet ger en mycket hög ljudkvalitet och gör det även möjligt att sända två språkversioner samtidigt. Hela landet beräknas vara utbyggt för stereoljud i television under år 1992.

I samband med televisionsprogrammen sänds även ett antal text—TV—linjer för att i vissa fall möjliggöra sändning av text till programmen, samt för särskilda text-TV—sänd- ningar. Text—TV-sändningarna innehåller information in- om olika områden och informationen är för konsumenten en sökbar information.

Samtliga tjänster finansieras genom TV—avgifter.

4.3.8. Övriga verksamheter

I anslutning till radiostationen i Hörby finns en mekanisk verkstad. där vissa radiomekaniska detaljer tillverkas. Till- verkningen är i första hand för Televerket Radios egna behov inom rundradioområdet, men det sker också en viss ' försäljning av tjänster.

SOU 1992: 10 Kapitel 4

4.4. Internationell verksamhet

Hittills har det globala standardiseringsarbetet vad avser ny ljudradio och nya TV—system huvudsakligen skett inom Comité Consultatif International des Radiocommunica- tions (CCIR). CCIR är den internationella teleunionens (ITUzs) rådgivande kommitté för rundradiofrågor. Av spe- ciellt intresse för rundradion har varit studiegrupperna SG 10 som avser rundradiotjänster inom ljudområdet och SG 11 som avser rundradiotjänster inom televisionen. Vidare är det av intresse att följa arbetet inom Commission mixte CCIR/CCITT pour le transmissions televisuelles et sonores (CMTT), vilket är en studiegrupp för samverkan mellan CCIR och International Telegraph and Telephone Consul- tative Committee (CCIT'l') avseende överföring av ljudra- dio och television.

Enligt regeringsbeslut är televerket svensk huvudman för arbetet inom ITU. Det pågår ett arbete som syftar till att verkets myndighetsuppgifter skall skiljas ut från affärs- verksamheten. Sannolikt kommer myndighetsuppgifterna i framtiden att finnas inom en särskild statlig myndighet, statens telenämnd. Detta kan påverka det svenska arbetet inom ITU vad avser frågan om huvudmannaskap.

På europeisk nivå har rundradiobolagens samarbetsor- gan (EBU) och dess tekniska arbetsgrupper spelat en vik- tig roll vad avser nya rundradiosystem. Förutom deltagan— de från Sveriges Radio AB har Televerket Radio deltagit i ett antal tekniska arbetsgrupper. Televerket Radios delta- gande har skett på uppdrag av Sveriges Radio AB.

På både europeisk och global nivå pågår nu ett föränd— ringsarbete, som kommer att påverka standardiseringsar- betet. Inom ITU diskuteras en omstrukturering av arbetet som bl.a. innebär en sammanslagning av CCIR och CCITT vad gäller standardiseringsfrågor. Vidare diskute- ras bildandet av en radiokommunikationssektor, som främst skall svara för frekvensfrågor. Denna sektor kom- mer att omfatta delar av CCIR och hela internationella frekvensregisterbyrån inom ITU (IFRB).

I Europa pågår en förskjutning av tyngdpunkten bort från EBU och mot mera industri- och operatörskontrolle- rade grupper. European Telecommunicatjons Standards

SOU 1992: !( Kapitel 4

Institute (ETSI) är en organisation som under senare år har fått en allt starkare ställning. Det standardiseringsar— bete som tidigare bedrevs inom Europeiska teleförvalt- ningarnas samarbetsorgan (CEPT) fördes 1988 över till ETSI. ETSIzs medlemmar är i dag teleförvaltningar, nät- operatörer, tillverkare, standardiseringsorgan och vissa forskningsinstitutioner. Mellan EBU och ETSI finns det ett samarbetsorgan (JTC EBU/ETSI) som skall koordinera frågor som är av gemensamt intresse för organisationerna.

Informationstekniska standardiseringen (ITS) är ett svenskt samarbetsorgan som har funnits sedan några år. ITS behandlar bl.a. ETSl—frågor och standardförslag från ETSI. ITS är anslutet till System International Standard.

För att kunna följa och påverka utvecklingen är det vik- tigt att det av mig i avsnitt 2.1.6 föreslagna bolaget redan från företagets start kan delta i det globala och det euro- peiska standardiseringsarbetet avseende nya rundradiosy- stem. Bolaget bör som auktoriserad operatör kunna delta i det internationella arbetet i de organ som står öppna för andra nätoperatörer för rundradio. Detta förutsätter att det i Sverige kommer att finnas Recognized Private Ope- rating Agency (RPOA). Motsvarande system finns i andra länder.

Jag förutsätter att Radio Net AB kommer att få ställning som en svensk RPOA, för att därigenom kunna delta i det internationella arbetet. Detta är en förutsättning för att företaget skall kunna fungera på ett tillfredsställande sätt. Det ingår inte i mitt uppdrag att föreslå hur det skall ske, men jag har i denna fråga samrått med utredningen om behovet av lagstiftning på televerksområdet (dir. 199134). Jag förutsätter således att företaget kan få ställning som RPOA i samband med att bolaget bildas den I juli 1992.

4.5. Beredskapsfrågor

Enligt direktiven bör bolaget i likhet med vad som gäller televerket ha i uppdrag att vidta erforderliga beredskaps- åtgärder för verksamheten i krig eller krigsfara. Televerkets engagemang inom försvarsberedskapen har hittills utövats inom ramen för ett myndighetsansvar. Det-

SOU 1992: 10 Kapitel 4

ta gäller också rundradioverksamheten inom Televerket Radio.

Televerkets kostnader för investeringar och drift i krigs- uthållighet och verksamhetsplanering har betalats med eg- na medel enligt 1987 års försvarsbeslut. Motsvarande kost- nader har för rundradion betalats via rundradiokontot. Totalförsvarsinvesteringarna har i genomsnitt motsvarat ca 5 milj.kr. årligen. Därtill komer kostnader för planering, drift, m.m.

Statens krav på en i fred, kris och krig väl fungerande rundradio har alltid varit tydlig, vilket har föranlett bety- dande insatser för att säkerställa driftsäkerheten från såväl Sveriges Radio AB som från Televerket. Rundradio anses vara av utomordentligt stor betydelse för totalförsvarets totala funktion. När rundradioverksamheten inom Tele- verket Radio övergår till ett särskilt bolag kommer över- styrelsen för civil beredskap (ÖCB) att påkalla ett engage- mang från bolagets sida. Formen torde bli att företaget blir ett s.k. K—företag (krigsviktigt företag). Skyldigheten för näringsidkare m.fl. att på detta sätt delta i totalför- svarsplaneringen är reglerat i lag 1982:1004 och de närma- re anvisningarna framgår av förordningen I982:1005.

Rundradions engagemang inom totalförsvaret innebär i fråga om verksamhetsplaneringen att upprätthålla och vid- makthålla en stor mängd gemensamma beredskapsplaner enligt SFS 1977255. Därutöver finns det ett antal planer som är speciella för rundradioområdet.

Beträffande teknisk planering innebär engagemanget in— om totalförsvarsområdet uppgifter vad avser planering, projektering och utförande inom flera områden. Det är bl.a. områdena förbindelser, utrustning i ändpunkterna, transportabel reservutrustning och lokaler.

Arbetsuppgifterna inom totalförsvarsområdet är i nulä- get fördelade mellan olika enheter inom Televerket Radio. En del arbetsuppgifter finns i den centrala organisationen och andra i den regionala organisationen. Inom huvud- kontorets säkerhetsstab sker den övergripande verksam- hetsplaneringen, samordningen och uppföljningen. Hu- vudkontorets rundradiosektion svarar för övergripande teknisk planering och projektering. Regional verksamhets- planering och samordning ligger inom radioområdenas sä-

SOU 1992: Kapitel 4

kerhetsenheter och regional teknisk planering, projekte— ring och utförande finns inom radioområdenas rundradio- sektioner.

Den totala personalinsatsen inom totalförsvarsområdet är ca 7 manår. De fördelas med ca 2 manår på huvudkon- toret och l manår per radioområde.

Verksamhetsplaneringen bedrivs i dag med underlag från televerkets huvudkontor och från Sveriges Radio AB. Underlaget från televerket är omfattande. Vid en överfö- ring av rundradioverksamheten till ett särskilt bolag kom- mer denna service att upphöra eller så måste den tjänsten köpas. Underlaget från Sveriges Radio AB är uppgifter om krigsorganisation och verksamhetsplanering.

Underlaget för den tekniska planeringen, projekteringen och utförandet är i huvudsak Sveriges Radio AB:s krigs- grupperingsplanläggning och de därav ställda kraven på förbindelser, utrustning och lokaler.

För flertalet K—företag krävs endast en produktions— och resursplanläggning. Kostnaderna för detta får företa— gen själva svara för. För företag som har en väsentlig sam- hällsbetydelse krävs betydligt fullständigare planering. För televerket i bolagsform har regeringen i prop. 1989/90:87 bedömt samhällsbetydelsen som så stor att ersättning skall utgå från staten. Formen för den ersättningen kan bli att avkastningskravet på televerket minskas med ett belopp som motsvarar kostnaderna för all olönsam försvarsbered- skap.

För det nybildade Radio Net AB bör gälla att företaget själv svarar för kostnaderna för säkerhetsverksamhet, som har ett egenintresse. Staten svarar för kostnaderna för tek- nisk uthållighet och säkerhet, som beror på totalförsvarets krav. Dessutom svarar staten för kostnader för verksam- hetsplanering. Verksamhetsplaneringen består av verksam- hetsplaner, materiella förberedelser och utbildning. Det är inte möjligt att för detta bolag använda samma avräk- ningsform som för televerket dvs. att avkastningskravet minskar i motsvarande grad. Bolaget skall till stora delar basera sin prissättning på Självkostnadsprincipen, varför det inte kommer att ha avkastningskrav på samma sätt som gäller för andra företag.

SOU 1992: 10 Kapitel 4

Bolagets kostnader för totalförsvaret kommer inte att minska genom att verksamheten flyttas från Televerket Radio till det nya bolaget. Personalbehovet kommer även i det nya bolaget att vara av samma omfattning dvs. ca 7 manår. Bolaget kan få ökade kostnader genom att de inte längre kan använda sig av televerkets centrala funktioner på detta område. Bolaget bör tillföras medel för totalför- svarskostnaderna genom direkta statsbidrag utom vad av- ser bolagets säkerhetsverksamhet. Statsbidraget bör kunna utbetalas genom Överstyrelsen för civil beredskap.

4.6. Forskning och utveckling

Forskning och utveckling är av avgörande betydelse för ett teknikbaserat företag. Det behövs för att företaget skall kunna fortsätta sin verksamhet, samt för att säker- ställa ett sådant företags fortsatta verksamhet. Radio Net AB är ett teknikbaserat företag.

Rundradioverksamheten står inför ett systemskifte under 1990—talet. Digitaliseringen är grunden för det systemskif- tet.

Internationellt satsas allt mer på radio— och televisions- utveckling och det kommer att bli viktigt att för olika kunders räkning kunna följa och bedöma utvecklingen in- om detta område. Det arbetet kommer att kräva en nog- grann planering och noggrann sortering för att optimera resursanvändningen. Ett utökat samarbete mellan intres- senter i såväl Sverige som i och kanske utanför Europa kommer att bli nödvändigt.

Under år 1991 motsvarar utvecklingsverksamheten inom rundradioverksamheten ca 20 manår. Hälften av den re— sursen finns inom Televerket Radio, affärsområdet rund- radio och hälften finns inom Telia Research AB (TRAB). TRAB är televerkets bolag för forskning och utveckling.

De största projekten år 1991 var digital högupplösnings- television (HDTV), digital ljudradio och nätsystem.

Digital högupplösningstelevision är ett samarbetsprojekt där förutom televerket, Sveriges Radio AB och det norska televerket deltar. Projektets målsättning är att kunna er-

SOU 199 Kapitel 4

bjuda de marksändande televisionsbolagen högupplös- ningstelevision vid slutet av 1990—talet.

Digital ljudradio är en utveckling av ett störtåligt, hög- kvalitativt ljudradiosystem med CD-kvalitet för såväl sta- tionär som mobil mottagning. Arbetet bedrivs till stor del inom ramen för det europeiska projektet Digital Audio Broadcasting (DAB). Det projektet bedrivs inom ramen för Eureka. Prognoserna är att digital ljudradio kan kom- ma att introduceras redan under mitten av 1990-talet.

Projektet inom nätsystem har till uppgift att följa den digitala utvecklingen genom studier och att utveckla tek- niken och systemen. Syftet är att rundradions förbindelse- nät skall erbjuda en större flexibilitet och billigare nätlös— ningar. Projektet ligger nära genomförandeskedet, varför dess tidsplan är kortare än de övriga huvudprojektens.

En väsentkg del av utvecklingsarbetet är deltagande i in— ternationella arbetsgrupper för systemarbete och standar- disering. Större delen av det arbetet utförs idag av TRAB. För att samordna det internationella arbetet inom Norden har det i ca 10 år funnits en arbetsgrupp för rundradiofrå— gor. Gruppen har haft stor betydelse. I Sverige sker också en stor del av utvecklingsarbetet i samarbete mellan tele— verkets olika delar och Sveriges Radio AB och dess dot- terbolag.

Genom den snabba teknikförändringen kommer behovet av utvecklingsinsatser att stiga inom de närmaste åren.

Vid planer1ng av bolagets verksamhet inom detta områ- de är det viktigt att beakta både det kortsiktiga och det långsiktiga perspektivet. Jag finner det nödvändigt att Ra- dio Net AB har kompetens att följa den tekniska utveck- lingen och att det har kompetens att delta i det internatio- nella samarbetet. Det internationella samarbetets omfatt- ning har jag behandlat i avsnitt 4.4. Det är dessutom nöd— vändigt att bolaget har beställarkompetens både vad avser köp av forskning och utveckling, samt teknisk utrustning för företaget. För samtliga av dessa arbetsuppgifter ställs det stora krav på den personal som skall arbeta inom om- rådet.

Företagets kompetens inom den tekniska forskningen och utvecklingen skall vara av en sådan nivå att företaget kan delta i det internationella standardiseringsarbetet.

SOU 1992: 10 Kapitel 4

Grunden för detta ställningstagande är att företaget skall få en långsiktig handlingsfrihet och att det skall ha den friheten oberoende av andra operatörer.

Det bör finnas ett samarbete mellan Radio Net AB och TRAB. Jag finner det i grunden inte rationellt att både Radio Net AB och TRAB skall ha utvecklingsresurser in— om samma eller likartade områden. De stora resurserna finns inom TRAB, som är televerkets gemensamma bolag för forskning och utveckling. TRAB kommer inte att sälja sina tjänster utanför televerkets område, med vid mina överläggningar med televerket har det framgått att tele- verket är berett att ha ett avtal med Radio Net AB. Förut- sättningen för att detta skall fungera är bl.a. följande:

Det finns ett övergripande avtal mellan Radio Net AB och TRAB,

Det finns separata tilläggsavtal för varje projekt För att undvika störningar i pågående utvecklings- projekt och i det internationella arbetet är det viktigt att under en övergångstid samarbetet mellan TRAB och Radio Net AB fortsätter i samma omfattning som samarbetet mellan Televerket Radio och TRAB har varit.

Finns det projekt eller tillkommer det projekt där det finns en intressekonflikt mellan Radio Net AB och TRAB bör samarbete inte ske. Radio Net AB får i sådana fall söka andra lösningar. Förutsättningarna för ovanstående ställningstagande är att det går att finna en uppgörelse mellan TRAB och Ra- dio Net AB, som kan accepteras ur affärsmässig synpunkt. Visar det sig över tiden att samarbetet inte ger erforderlig utdelning eller att prissättningen blir oförmånlig för Radio Net AB får frågan omprövas.

Mitt ställningstagande innebär att bolaget bör bedriva viss egen forskningsverksamhet och följaktligen kunna uppträda som en kompetent beställare av forsknings- och utvecklingsprojekt samt kunna ingå i sådana. Företaget skall därmed ha resurser för att följa den tekniska utveck- lingen likväl som företaget skall ha resurser för att bestäl- la utvecklingsarbete. Jag förutsätter att det också kommer att finnas ett samarbete mellan Radio Net AB och Sveri- ges Radio AB inom detta område.

SOU 1992: 10 Kapitel 4

5. Överföringar från Televerket Radio

5.1. Överföring av materiella resurser

Enligt utredningens direktiv bör det vara en utgångspunkt för arbetet att de materiella resurser som nu finns inom Televerket Radio, affärsområdet rundradio förs över till det nya bolaget. De tillgångar rundradionätet represente- rar kommer att utgöra basen för bolagets verksamhet. Överlåtelsen bör göras på ett sådant sätt att verksamheten inte behöver löpande tillskott utifrån av kapital.

5.1.1. Aktuella anläggningar och utrustning

Huvuddelen av Televerket Radios anläggningar och ut- rustning för rundradioverksamhet har anskaffats för pro- gramdistribution och programinsamling för Sveriges Ra- dio—koncernen. Finansieringen har skett genom TV-av— giftsmedel. Framför allt investeringar för utlandsprogram- men samt vissa äldre investeringar inom försvars— och be- redskapsområdet har finansierats över statsbudgeten. Den utrustning som har anskaffats för att möjliggöra utsänd- ning av en finländsk programkanal i Stockholmsområdet har finansierats över statsbudgeten.

Utbyggnaden av en tredje markkanal för Nordisk Televi- sion AB:s behov pågår. Den utrustning som anskaffats för detta behov har hittills finansierats med telerörelsens me- del. Detsamma gäller de investeringar som gjorts för vissa andra tjänster inom rundradioverksamheten. Det är närra— dio-, radiotidnings—, direktvisions—, radtex- och satellit- TV-tjänsterna. För att utföra dessa tjänster används också anläggningar och utrustning som har finansierats med TV—avgiftsmedel.

SOU 1992: 10 Kapitel 5

5.1.2. Anläggningar och utrustning för distribution och programinsamling

5.1.2.I Sändarstationer för TV och FM—ljudradt'o

De markbundna sändarnäten för FM-ljudradio och TV består av 55 större sändarstationer och ca 615 mindre sta- tioner. Antalet sändare för Sveriges Radiokoncenrnens be— hov är totalt ca 1 700 exkl. reservsändare.

De större stationerna och många av de mindre är för- sedda med reservsändare för FM och Kanal 1 och TV 2. Vid de större stationerna och vid en del mindre stationer finns tillgång till reservkraft. Transportabla FM—sändare och transportabla TV—sändare kan sättas in vid katastro- fer.

Befolkningstäckningen för FM-näten är praktiskt taget 100 procent, medan den för TV-näten är 99,8 procent. Det sker fortfarande en viss blygsam utbyggnad av mindre stationer.

De större FM/TV—stationerna utgör stommen i distribu— tionsnätet. Sändarna har hög effekt och sändningsanten- nerna är monterade i högmaster, som i flertalet fall är över 300 meter höga. Täckningen blir därför god från des- sa stationer. Mer än 95 procent av landets befolkning nås av utsändningar från dessa stationer.

De mindre FM/TV—stationerna har tillkommit för att komplettera täckningen i luckorna mellan de större statio- nerna eller inom de större stationernas nominella räckvidd på de platser där det finns hinder för en bra mottagning.

Vid utsändning fungerar de större stationerna som mo- derstationer för de mindre stationerna. Dessa tar emot och vidaresänder programmen, men på en annan sänd- ningsfrekvens än den mottagna. Det är vanligt förekom- mande att utrustning av denna typ placeras in i olika för- hyrningar.

5.1.2.2 Radiolänkstationer. Radiolänk— och förbindelsenåt

Radiolänkförbindelser används såväl för att överföra pro- gram till de större sändarstationerna för utsändning som

SOU 1992: ] Kapitel 5

för programinsamlingsverksamhet. Förutom att de större FM/TV-stationerna används för radiolänkförbindelser har rundradioverksamheten egna särskilda radiolänkstationer samt hyr in sig i andra.

Radiolänkstationerna utgörs av master och betongtorn med varierande höjder. Kaknästornet i Stockholm och Jä— gersrotornet i Malmö är exempel på radiolänkstationer som också inrymmer andra funktioner. Bl.a. är radiodrift— och rundradiocentralerna på dessa orter placerade där.

Den sammanlagda längden av radiolänklinjer för distri- bution av rundradio var i mitten av år 1991 ca 6 400 km fördelade på ca 145 länkhopp.

Varje radiolänkkanal (i det äldre analoga länknätet) har kapacitet för en TV—bild, fyra ljudförbindelser samt Nl- CAM—ljudet. RDS—signalen överförs på förbindelser i det allmänna telenätet. I nätet finns, med vissa undantag, re- servkanaler som automatiskt kopplas in vid fel på ordina- rie kanal. Som reservdistributionsnät har ett relämottag- ningsnät etablerats.

I vissa fall och främst för lokalradions behov, sker över- föringarna till sändarstationerna med hjälp av kabel för- hyrd från telerörelsen i stället för med radiolänk.

För programinsamlingsverksamheten behövs ett lands- omfattande förbindelsenät med möjlighet till alternativa överföringsvägar. Detta behöv tillgodoses dels i rundradio- verksamhetens egna radiolänknät, dels genom förhyrning av kabelförbindelser från telerörelsen. Radiolänknätet om- fattar i dag ca 38 000 km bildförbindelser och ca 164 000 km ljudförbindelser. Förhyrningen i det allmänna telenä- tet från telerörelsen avser ca 100 000 km ljudförbindelser och ca 750 km bildförbindelser.

Förutom permanenta förbindelser finns OB—resurser med mastbilar och andra specialutrustade fordon avsedda för i första hand TV—överföringar. Finansieringen har skett med TV-avgiftsmedel. De helt TV-avgiftsfinansiera- de s.k. HF—resurserna för ljudöverföringar från tillfälligt anordnade produktionsplatser har ett stort antal mottagar— terminaler på platser över hela landet.

För radiolänköverföring finns ett stort antal förberedda inmatningställen anordnade i det permanenta programför- bindelsenätet.

sou 1992: 10 Kapitel 5

Överföringar sker också med hjälp av satellit. För att SOU 1992; 10 möjliggöra sådana överföringar från temporära produk- KapitelS tionsplatser finns ett mindre antal transportabla jordstatio- ner för upplänkning av program.

De internationella överföringarna sker med hjälp av så- väl terrestra förbindelser som förbindelser via satellit. Jordstationer finns i Ågesta och Tanum.

Rundradioverksamheten och telerörelsens radiolänkför- bindelser använder sig i många fall av samma linjesträck- ningar vilket möjliggör ett samutnyttjande av stationer och i viss mån även av utrustning.

5.1.2.3 AM-slationer

För sändningar till utlandet finns högeffektsändare på kortvåg, vridbara riktantenner och fasta riktantenner vid radiostationerna i Hörby och Karlsborg. Minst två sändare är i bruk samtidigt. För utsändning av riksprogram och utlandsprogram för lyssnare utanför Sverige finns också Sölvesborgs mellanvågsstation.

Kortvågsstationer

Kortvågssändaren för rundradio i Karlsborg är inplacerad i telerörelsens station för annan kortvågstrafik. Stationen i Hörby är bokförd på rundradion. Kortvågssändarna där kommer att bytas ut inom de närmaste åren. Hörbystatio- nen samt sändarna och antenner har finansierats över statsbudgeten.

Långvågsstatt'oner

Den enda kvarvarande långsvågsstationen finns i Motala och den har finansierats med TV—avgiftsmedel. Sedan mit- ten av 1980-talet betalas årligen via statsbudgeten ett be- lopp till rundradiokontot, för att återbetala den hälft av investeringskostnaden som utlandsverksamheten skall sva- ra för. Driftskostnaderna betalas delvis över statsbudgeten.

Satellitstationen i Tanum ägs av de svenska och finska te- leverken. Via stationen förmedlas för rundradioverksam- hetens del behovet av bl.a. transatlantiska TV—tjänster en- ligt särskild taxa.

Satellitstationen i Ågesta har finansierats av telerörelsen. Rundradioverksamheten svarar för ca en fjärdedel av sta- tionens kostnader, vilket avser kostnaderna för två satellit- jordstationer.

Tjänstemässigt svarar rundradioverksamheten för radio- och TV-tjänsterna medan televerkets nätdivision svarar för telefoni och datatjänster. För närvarande distribuerar rundradioverksamheten två kommersiella TV-kanaler till kabel—TV-näten från Ågesta. Vad gäller programinsam— ling sker den till största delen för Sveriges Televisions räk- ning.

Anslutningsförbindelser till Tanum och Ågesta har fi- nansierats med TV—avgiftsmedel.

5.1.4. Radiodrift- och rundradiocentralerna

l televerkets sex radioområden finns på huvudorterna en radiodriftcentral (Rdc). Via fjärrkontrollsystem övervakar radiodriftscentralen dygnet runt alla radiolänkstationer, samt alla större och ett flertal mindre FM/I'V-stationer. Dagligen görs omkopplingar mellan riks- och regional/lo- kal matning i vissa nät, samt omkoppling till reservvägar. Rdc tar också emot felanmälningar samt initierar felav- hjälpning genom kontakt med servicegrupper.

För rangering av förbindelser vid programinsamling för programföretagen och för distribution till sändarnäten in— om det egna området finns för närvarande elva rundradio- centraler (RRC). De dagliga operativa kontakterna mellan Sveriges Radio—koncernens programföretag och televerket sker också via rundradiocentralerna. På huvudorterna är de samlokaliserade med radiodriftscentralen. Utrustning- arna för rundradioverksamhetens behov i Rdc och RRC har helt finansierats med TV-avgiftsmedel.

SOU 1992: 10 Kapitel 5

5.1.5. Anläggningar och utrustning för andra verksamheter

Antalet närradiosändare är för närvarande ca 170. Sändar- na har finasierats med telemedel.

För närvarande sänds ett fyrtiotal dagstidningar som ra- diotidningar. Radiotidningsutrustningen på berörda FM/ TV-stationer och tidningsföretagens studioutrustning har finansierats med telemedel. Mottagarutrustningarna har fi- nansierats genom statsbidrag.

Direktvisionstjänsten baseras i stor utsträckning på de ljudradio- och TV—resurser som har byggts upp med TV— avgiftsmedel. Därutöver har vissa investeringar gjorts med telemedel. Till de senare hör en inspelningsbuss med ut— rustning samt krypteringsutrustning som kodare och de- kodrar och en inspelningsbuss med utrustning.

Viss utrustning för inmatning av radtexsignaler i TV—nä— tet inkl. datorer har finansierats med telemedel.

5.2. Metoder och förslag för överföring av materiella resurser

De tillgångar som finns inom Televerket Radio är statlig egendom och de överföringar som skall ske är därför en överföring av statlig egendom till ett av staten helägt ak- tiebolag.

Överföringen av de tillgångar som finns inom Telever- ket Radio, affärsområdet rundradio kan ske på olika sätt. Överföringen kan ske genom apport, genom tillskott, ge- nom försäljning eller genom näringsbidrag.

Aktie kan tecknas genom att tillskjuta annan egendom än pengar. Skall aktie kunna tecknas med rätt eller plikt att mot aktien tillskjuta annan egendom (apport) får vär- det av apportegendomen inte sättas högre än det verkliga värdet för bolaget. Endast sådan egendom som kan antas bli till nytta för bolagets verksamhet kan utgöra apport- egendom.

För att registrering skall kunna ske av egendomen måste all apportegendom vara tillförd bolaget. Revisor skall avge yttrande om att så har skett. Av revisors yttrande skall

SOU 1992: 10 Kapitel 5

framgå att apportegendomen ej åsatts högre värde än det verkliga värdet för bolaget och att egendomen kan antagas vara till värde för bolaget.

Genom tillskott kan tillgångar överföras till ett bolag. Tillskott sker helt formlöst och utan samband med aktie- teckning. Bolagets aktiekapital ökar inte genom tillskotten utan dessa tillförs bolagets egna kapital.

Försäljning av tillgångarna innebär att bolaget köper egendomen.

Tillgångar kan överföras genom näringsbidrag. Ett så- dant överförande påverkar inte aktiekapitalet. Beloppet kan vid ett senare tillfälle skrivas upp och användas som underlag för fondemission.

De ovan nämnda metoderna kan kombineras.

Av de möjliga överföringsalternativen förslår jag att överföringen sker genom apport. Apportegendomen an- vänds för att teckna bolagets aktier. Den del av apporte- gendomens värde som inte används för teckning av aktier tillförs bolagets egna kapital.

Det finns vissa punkter som särskilt bör beaktas i detta sammanhang

- Värdering av apportegendomen. - Omstrukturering skall inte leda till beskattning. - Vid bildande av aktiebolag utgår stämpelskatt med två procent av aktiernas nominella belopp. Det sak— nar betydelse om betalningen sker med pengar eller genom apport. - Vid överlåtelse av fastigheter utgår stämpelskatt med

*» tre procent av köpeskillingen alternativt på fastighe- tens taxeringsvärde om det är högre. Saknas taxe- ringsvärde måste en särskild värdering göras efter i princip de reger som gäller för åsättande av taxe— ringsvärde. Om en tillgång tagits ut ur en förvärvskälla gäller som huvudregel att beskattning skall ske som om tillgången i stället hade avyttrats för ett underlag motsvarande mark— nadsvärdet. Från denna huvudregel har gjorts ett par un- dantag dels genom lagstiftning och dels genom rättspraxis. I detta fall överför staten egendom till ett helägt statligt aktiebolag, varför uttagsbeskattning inte bör vara aktuell.

SOU 1992: 10 Kapitel 5

I mitt förslag till bolagsordning för Radio Net AB är ak- tiekapitalet lägst 100 milj.kr. och högst 300 milj.kr. Det innebär att stämpelskatten blir lägst 2 milj.kr. och högst 6 milj.kr. I detta fall är det staten som äger Televerket Ra- dio och det är staten som kommer att vara ensam aktie- ägare i Radio Net AB. Med hänvisning till att synnerliga skäl föreligger bör regeringen besluta om befrielse från stämpelskatt.

De fastigheter som berörs av överföringen har inte nå- got taxeringsvärde, eftersom de betraktas som telefastighe- ter. I samband med att fastigheterna överförs till Radio Net AB skall de åsättas ett värde och det skall utgå en stämpelskatt på tre procent av fastigheternas värde. Det är i nuläget inte möjligt att beräkna fastigheternas framtida värde, men det kommer inte att vara obetydligt. Förelig- ger synnerliga skäl och är de av principiell betydelse kan regeringen medge befrielse från stämpelskatten. Jag före- slår att regeringen medger befrielse från stämpelskatt i detta fall. I det fall så inte sker måste företagets kunder, dvs. programföretagen svara för den kostnaden.

Den egendom som skall föras från Televerket Radio till Radio Net AB är sådan egendom som har finansierats ge- nom rundradiokontot. Genom samordning av olika verk— samheter inom hela televerket finns det investeringar som har finansierats av televerket, men som bör föras över till Radio Net AB. Den organisationskommitté som jag före- slår bör ta ställning till vilka överföringar som bör göras. Samma sak bör gälla i den mån det finns utrustning som bör vara kvar i televerket, men som har finansierats ge- nom rundradiokontot.

De särskilda investeringar som televerket har gjort för det nya markbaserade televisionsföretaget bör överlåtas till Radio Net AB. Överlåtelsesumman bör motsvara de kost- nader televerket har haft för investeringarna minus den eventuella kostnadstäckning televerket har fått från televi-

sionsföretaget.

SOU 1992: ' Kapitel 5

5.3. Överföring av personella resurser

Utredningsuppdraget avser byte av huvudman för en be- fintlig verksamhet. En utgångspunkt för direktiven är att de personella resurser som behövs för att utföra de tjäns- ter som nu tillhandahålls av Televerket Radio, affärsområ- det rundradio, skall föras över till den nya organisationen. Jag har därför som utgångspunkt för mina ställningstagan- den vad avser personalen att de som nu arbetar inom Te— leverket Radio, affärsområde rundradio, skall anställas i det nya bolaget.

5.3.1. Personalen inom Televerket Radio

Rundradion verkar sedan den 1 januari 1992 som en sepa- rat, sammanhållen organisation direkt under chefen för Televerket Radio. Organisationen kommer att bestå av den personal som arbetar vid huvudkontoret och vid de fem regionala rundradioområdena. Servicepersonalen finns sedan den 1 januari 1992 i en för Televerket Radio gemensam serviceorganisation.

Rundradioverksam heten måste fr.o.m. den 1 januari 1992 antingen kompletteras med ytterligare personella re- surser eller så måste den köpa tjänster från Televerket Ra- dio. Orsaken till detta är att vissa resurser tidigare var ge- mensamma för Televerket Radio, resp. gemensamma för hela televerkskoncernen.

Rundradioverksamheten måste förutom den personal som överförts till den sammanhållna organisationen kom- pletteras med viss personal. Inom det nuvarande affärsom— rådet rundradio har det beräknats att personalen behöver öka från nuvarande ca 430 personer till ca 500 personer.

Jag finner det lämpligt att det sker ett förberedelsearbe— te av det slag som har beskrivits ovan. Jag finner det dock olämpligt att Televerket Radio redan i nuläget påbörjar nyanställning av personal. Hur det av mig föreslagna före- taget skall organiseras bör vara en fråga som behandlas av det nya företagets ledning. Om den föreslagna utökningen av personalen görs före företagets bildande innebär det att företaget inte självständigt kan ta ställning till hur företa-

SOU 1992: 10 Kapitel 5

get skall vara organiserat, samtidigt som den ekononiska frihetsgraden för företaget minskar. Det bör vara fullt möjligt för Televerket Radio att svara för gemensamma funktioner under tiden den 1 januari 1992—30 juni 1992. Under förutsättning att det finns en organisation som för- bereder bildandet av Radio Net AB under första havåret 1992 bör den organisationen kunna svara för hur överfö- ringen skall gå till, samt i vilken takt det kan vara _ämp- ligt att den genomförs. Jag har vid mina kontakter med Televerket Radio inhämtat att det av mig här redovisade synsättet inte möter några hinder.

5.3.2. Teknisk service

Teknikserviceorganisationen (TSO) är en gemensam re- surs för Televerket Radios alla tjänster.

TSO:n har under årens lopp varit organiserad på olika sätt, men har alltid samutnyttjats för all anläggn'ngs—, drifts- och underhållsverksamhet. Anläggnings-, drifts- och underhållsåtaganden ät externa kunder inom område- na luftfart, sjöfart och landmobil radio är en väsentlig del av Televerket Radios verksamhet. De stora kunderna är bl.a. luftfartsverket, rikspolisstyrelsen, SOSAM och sjö- fartsverket.

Under åren 1968—1975 var TSO en fristående neutral organisation med egna driftschefer. Organisationen svara- de under den tidsperioden också för en del arbetsuppgif— ter avseende televerkets stationer inom telefoniområdet. Under perioden 1975—1991 organiserades den personal som var stationerad på rundradiostationerna inom rundra- dioverksamheten. Omorganisationen 1975 genomfördes på grund av att arbetsuppgifterna avseende televerkets sta— tioner inom telefoniområdet flyttades över till teleområde- na.

Den tekniska utvecklingen har inneburit att bemanning— en av rundradiostationerna har förändrats. När näten bör- jade byggas ut under 1950-talet kunde sändarna inte fjärr— kontrolleras, vilket innebar att stationerna var bemannade under televisionens programtid. Utvecklingen innebar se- dan att stationerna enbart behövde vara bemannade tnder

SOU 1992: Kapitel 5

dagtid och att det fanns beredskap under övrig tid. År 1985 var utrustningens tekniska tillförlitlighet så hög att beredskapsorganisationerna kunde avvecklas.

Televerket Radio har beslutat att bilda en för samtliga affärsområden gemensam serviceorganisation. Beslutet om den gemensamma serviceorganisationen fattades i juni 1991 och den gemensamma serviceorganisationen beräk- nas vara i drift den 1 januari 1992.

Beslutet att genomföra en gemensam serviceorganisation fr.o.m. den 1 janurari 1992 beror på flera olika orsaker:

De nuvarande serviceområdena bygger på rundradio— stationerna som bas. Inom serviceområdet finns en servicegrupp som ansvarar för visst montagearbete och underhåll av anläggningarna inom det geografis— ka området. Den geografiska basen är för liten och serviceområdena ersätts av större produktionsområ- den i den nya organisationen.

Mer och mer av arbetsinsatserna utförs inom andra områden än rundradioområdet, varför rundradiosta- tionerna inte är den lämpligaste basen för service- verksamheten.

Utrustningarna har över tiden blivit driftsäkrare, vilket har medfört minskat behov av underhållsinsat— ser.

En gemensam serviceorganisation indelad i produk- tionsområden kan användas effektivare genom bättre samordningsmöjligheter.

5.3.2.I Teknisk service enligt Televerket Radio

Televerket Radio har långvarig erfarenhet av service och anläggningsverksamhet. Verksamheten bygger på hög ef- fektivitet med höga kvalitetskrav och med höga tillgäng- lighetskrav. Inom varje region finns det serviceenheter och anläggningsenheter, vilka kan utföra alla typer av uppgif— ter vad avser anläggning och service inom det radioteknis— ka området.

Arbetsuppgifterna kan generellt delas in i anläggning, förebyggande underhåll, felavhjälpning, prestandamät- ningar och driftsättningar. Beslutsfattandet är delegerat

SOU 1992: 10 Kapitel 5

och resurserna är integrerade. Ett sådant arbetssätt leder till låga administrativa kostnader.

Organisationen arbetar inom ett brett kompetensområde och den gemensamma nämnaren är radiotekniken. Det finns teknisk kompetens inom ett brett område och kom— petens för ett stort antal olika system. Denna breda kom- petens ger viktig kompetensöverföring mellan personalen, samtidigt som det ger en viktig kompetensöverföring mel- lan olika teknikområden. Utbildningen genomförs konti- nuerligt för personalen, vilket är en förutsättning för den långsiktiga verksamheten.

Den samlade kompetensen skulle kunna utnyttjas i stör- re omfattning av andra ägare av radiosystem till fördel bå- de för svenskt näringsliv och för svensk förvaltning. Den unika kompetensen som finns inom serviceorganisationen har inte någon motsvarighet i landet.

Personalen omfattar i dag ca 700 personer och de är fördelade på en gemensam del resp. olika uppdragsgivare. Televerket Radio och Televerket Radio, affärsområdet rundradio är ungefär lika stora uppdragsgivare.

Bedömingen är att en gemensam serviceorganisation ger effektivitetsvinster som inte är marginella.

Det finns ett antal fördelar med att serviceorganisatio- nen även i framtiden blir en sammanhållen organisation. Televerket Radio vill behålla den gemensamma serviceor- ganisationen inom Televerket Radio och anför i huvudsak följande skäl för en sammanhållen organisation.

1. Möjligheter till kraftsamling av resurser vid större driftstörningar eller haverier.

2. Televerkets nättjänster och Televerket Radios nät är konkurrensutsatta både nationellt och interna- tionellt. Service och drift är en strategisk resurs. Kvalitetsnivån i t.ex. de mycket komplexa mobil- telefonisystemen är i stor omfattning beroende av den tekniska serviceorganisationen. Kvaliteten är en avgörande faktor för hur kunderna värderar tjänsten och har därför utomordentlig betydelse för konkurrensförmågan.

3. Televerket Radio kan inte förlägga serviceverk- samheten till utomstående företag, eftersom ris—

SOU 1992: 10 Kapitel 5

ken är för stor för att det sker en kunskapsöverfö- ring till konkurrenterna.

4. De nuvarande stora kunderna är stora kunder till televerket i sin helhet och det är inte troligt att de väljer att arbeta med ytterligare ett företag.

5. Rundradions del kan vara mindre om det sker ett samutnyttjande av andra resurser inom televerks- koncernen. I en sammanhållen serviceorganisation kommer rundradions verksamhet att bli billigare. För år 1992 beräknas kostnaderna för oförändrad servicenivå jämfört med år 1991 att minska med närmare 20 procent.

6. En serviceorganisation inom enbart rundradiode- len skulle leda till små servicegrupper och till en koncentration av verksamheten till ett färre antal orter än vad som är fallet om resurerna är gemen- samma med televerkskoncernen. Detta leder till längre feltider. I en delad serviceorganisation kan Televerket Radio inte upprätthålla den decentrali— serade organisation, som finns i en gemensam ser- viceorganisation. Företaget räknar i det fallet med att koncentrera sin verksamhet till regionhuvudor- terna och bygga på rörliga underhållsenheter. To- talt innebär detta inte att företaget kommer att behöva färre personer anställda, men det innebär att personalen måste kunna byta bostadsort. Den personal som berörs är de som är stationerade på rundradiostationerna. Genom att behålla hela serviceorganisationen intakt blir det kvar en unik kompetens och de bästa förutsättningar- na för den framtida utvecklingen. Förutsättningarna för att kostnaderna skall kunna hållas nere blir bättre. Lång- siktiga avtal bör därför träffas mellan Televerket Radio och ett sändarbolag.

5.322 Teknisk service enligt Televerket Radio, affärsområdet rundradio

Rundradions verksamhet har skapats under en lång tids- period. Den tekniska utvecklingen har lett till att perso-

SOU 1992: 10 Kapitel 5

nalbehovet därför har minskat och att bl.a. fjärrkontroll- möjligheterna har ökat betydligt. Driftsäkerheten har bli- vit så hög att det inte längre behövs en särskild bered- skapsorganisation. I stället används en ringlista.

Den tekniska fältpersonalen är till den 1 januari 1992 stationerad på de större FM/TV—stationerna. Dessa utgör servicegrupper som ansvarar för vissa arbetsuppgifter in- om ett begränsat geografiskt område. Grupperna har tek- niskt stöd av specialister som finns på regionens huvud- kontor. Utvecklingen har lett till att vissa specialister även finns i fältorganisationen. Grupperna arbetar till ca 30 procent med entreprenadverksamhet och till 70 procent med rundradions egna verksamhet. Entreprenadverksam- heten omfattar bl.a. vissa uppgifter för Televerket Radio.

Driftverksamheten i fält är starkt integrerad med den centrala verksamheten. Denna samverkan är betydelsfull eftersom det kan ske en återkoppling av fälterfarenheter- na till den centrala specialistfunktionen.

År 1990 svarade rundradions servicegrupper för tjänster till övriga televerket motsvarande 100 manår. Under sam- ma tidsperiod användes ca 220 manår inkl. lokalvårdare för rundradions egna behov.

Rundradion anser det viktigt att de har en egen service- organisation och de motiverar det på följande sätt:

Rundradioföretaget kan inte behålla kontrollen över stationerna om en entreprenör svarar för erforderlig service.

Rundradions staber kommer på sikt att förlora sin kompetens, eftersom det inte kommer att ske erfor- derlig återkoppling av kunskap från en entreprenör.

Konkurrenter till televerket kommer inte att accep— tera att deras utrustning sköts av televerkets perso- nal. Konkurrensneutraliteten kommer att ifrågasättas.

Sekretesskraven från olika kunder kan inte klaras om Televerket Radio svarar för serviceverksamheten.

Med en egen serviceorganisation kan fältpersona- lens personliga engagemang och känsla av ansvar för anläggningar och utrustning behållas.

Rundradioföretaget kan ta det fullständiga ansvaret för driftssäkerhet och kvalitet med en egen serviceor— ganisation.

SOU 1992: 10 Kapitel 5

För uppgifter inom totalförsvaret är det av största värde att rundradioföretaget har en egen serviceorga- nisation.

Redan genomförandet av en gemensam teknikerser- viceorganisation från den 1 januari 1992 innebär nackdelar för rundradion. I den nya organisationen flyttas i vissa fall arbetsgrupper från rundradiostatio- nerna till tätorterna. Arbetsenheternas flyttning till tätorterna är till fördel för de mobila teletjänsterna, men till nackdel för rundradions verksamhet.

Om entreprenör anlitas för service kan inte rundra- dioföretaget ta ansvar för nätets skötsel och funktion annat än genom det avtal som sluts med entreprenö- ren.

Rundradions verksamhet är tillräckligt omfattande för att motivera en egen serviceorganisation.

Köpta servicetjänster riskerar att bli dyrare än om verksamheten sker i egen regi.

Rundradion ser det som en fördel om serviceorganisa- tionen delas. Teknikutvecklingen leder till allt mer kom- plexa system, samtidigt som driftsäkerheten ökar. Det blir därför nödvändigt att ha specialister i fält och dessa kom- mer att arbeta över större geografiska områden. När drift- säkerheten ökar spelar restiderna till anläggningarna en mindre roll.

5.3.3. Förslag inom personalområdet

Televerket Radio beslutade i juni 1991 att ha en gemen— sam teknisk serviceorganisation för samtliga affärsområ- den och att den organisationen genomförs den 1 januari 1992. Jag har ingen anledning att ifrågasätta det rationel- la i det beslutet. Beslutets rationalitet är i grunden givet och beslutet innebär att det skapas en teknisk serviceorga- nisation, som är en unik resurs i landet.

Riksdagen har tagit ställning till att det skall finnas en särskild organisation för landets rundradionät. Jag har ti- digare föreslagit att den organisationen skall vara ett ak- tiebolag och att staten skall äga samtliga aktier. Det statli—

SOU 1992: 10 Kapitel 5

ga ägandet är en förutsättning enligt utredningens direk- tiv.

När det gäller överföringen av personal finns det en del som kan genomföras utan problem och en del som är komplicerad.

Den personal som i dag arbetar inom Televerket Radio, affärsområdet rundradio, överförs till Radio Net AB. De som berörs är de som är anställda vid huvudkontoret och de som är anställda vid de regionala rundradioområdena. Personalgruppen kan avgränsas till den personal som den 1 januari 1992 ingår i den organisation som interimistiskt har bildats i avvaktan på den slutliga organisationen av rundradioverksamheten.

När det gäller den tekniska serviceorganisationen är pro- blemen större. Det finns ett antal alternativa lösningar, men jag vill särskilt framhålla att ingen lösning i grunden är bra. I och med att det bildas ett bolag för rundradio- sändningar innebär det att den tekniska serviceorganisatio- nen inom nuvarande Televerket Radio påverkas på ett sätt som innebär nackdelar. Det är inte möjligt att undvika detta, eftersom det är en konsekvens av delningen av Te- leverket Radio. Jag kommer därför särskilt att redovisa problemen inom området teknisk service.

5.3.3.1 Övergripande principer och den tekniska serviceorganisationen

Vid mina ställningstaganden avseende den tekniska servi- ceorganisationen har jag haft följande utgångspunkter. Te- leverket Radio och Radio Net AB är båda statligt ägda fö— retag. Båda företagen skall även i fortsättningen kunna bedriva verksamhet och de skall ha så goda förutsättning- ar för detta som möjligt. Min andra utgångspunkt har va- rit att Radio Net AB inte bildas för att skapa ett företag som skall konkurrera med Televerket Radio. Radio Net AB bildas för att svara för utsändning av ljudradio- och televisionsprogram till allmänheten.

Radio Net AB kommer att ha ett begränsat antal kun- der. Jag vill särskilt framhålla vikten av att företaget ska— par mycket goda relationer med sina kunder. Företaget

SOU 1992: 10 Kapitel 5

måste av sina kunder uppfattas som neutralt. ] ett sådant perspektiv bör det bl.a. för televerket i sin helhet vara möjligt att i framtiden ha en god affärsmässig relation med Radio Net AB. Det kommer att finnas ett omfattande samarbete mellan televerket och Radio Net AB.

Jag har i avsnitt 2.2 redovisat en bolagsordning, för det av mig föreslagna bolaget. Av förslaget till bolagsordning framgår bl.a. att företaget skall utveckla och marknadsföra andra tjänster med stöd av de resurser som finns för ra- dio- och televisionsverksamheten.

5.3.3.2 Den tekniska serviceverksamheten finns inom Radio Net AB

Den tekniska serviceorgansationen förs i sin helhet över till Radio Net AB. Ett sådant alternativ innebär att Tele— verket Radio resp. Radio Net AB får andra roller än vad de har i dag resp. en annan roll än som var tänkt.

Televerket Radio har i dag tre huvudsakliga verksamhe- ter. Det är den mobila teletjänsten, rundradioverksamhet och entreprenadverksamhet. Den tekniska serviceverksam- heten är gemensam för samtliga verksamhetsgrenar.

Televerket Radio behöver en egen serviceverksamhet vad avser den mobila teletjänsten. Inom televerket finns det en klart uttalad uppfattning att ett alternativ där hela den tekniska serviceverksamheten flyttas över till Radio Net AB innebär att Televerket Radio måste bygga upp en ny serviceorganisation. Ett sådant alternativ innebär dess- utom att Radio Net AB inte annat än i ett längre perspek- tiv skulle kunna finna externa kunder för teknikerservice- verksamheten, eftersom Televerket Radio och dess kunder inte skulle efterfråga denna service.

Alternativet med en överföring av hela den tekniska ser- viceverksamheten till Radio Net AB finner jag därför inte realistisk. En sådan överföring skulle vara till stor nackdel för såväl Televerket Radio som Radio Net AB. Förslaget har inte aktualiserats av vare sig Televerket Radio eller av Televerket Radio, affärsområdet rundradio.

SOU 1992: 10 Kapitel 5

5.3.3.3. Den tekniska serviceorganisationen delas

Den tekniska serviceorganisationen delas mellan Telever- ket Radio och Radio Net AB. I det alternativet finns det två olika delningsmöjligheter. Den ena möjligheten är att delningen görs så att den personal som i dag har sin hu- vudsakliga verksamhet inom rundradioområdet förs över till Radio Net AB och det andra alternativet är att service- personalen på de större rundradiostationerna förs över till Radio Net AB, medan övrig personal finns kvar inom Te- leverket Radio.

I avsnitt 5.4.2.1 har jag redovisat Televerket Radios syn på en delad teknikerorganisation och i avsnitt 54.22 har jag redovisat Televerket Radio, affärsområdet rundradios syn.

De argument som framförs från resp. delar av Telever- ket Radio kan användas både för att den tekniska service- organisationen skall delas resp. att den inte skall delas. Det finns skäl som talar för en delning och det finns skäl som talar mot en delning. Det finns ingen lösning som är den helt givna lösningen, men jag kommer under avsnitt 5.435 att föreslå att serviceorganisationen finns kvar in- om Televerket Radio och jag redovisar samtidigt ett antal förutsättningar som måste uppfyllas för att ett avtal skall kunna träffas mellan Televerket Radio och Radio Net AB. Är det inte möjligt att få till stånd ett sådant avtal enligt de villkor som jag skisserar i det avsnittet bör den teknis- ka serviceorganisationen delas.

Delningen av den tekniska serviceorganisationen bör i det fallet genomföras så att den personal som i dag hu- vudsakligen svarar för verksamhet inom rundradioområ- det förs över till Radio Net AB, och att övrig personal stannar kvar inom Televerket Radio. Jag beräknar att ca 220 personer då förs över till Radio Net AB.

Sveriges Radiokoncernen anser i skrivelse till utredning- en att rundradiobolaget skall ha egna serviceresurser.

SOU 1992: 1 Kapitel 5

5.3.3.4 Den tekniska serviceorganisationen förs till ett särskilt bolag

Den tekniska serviceorganisationen förs i sin helhet över till ett nybildat bolag. Det nybildade bolaget ägs gemen- samt av Televerket Radio och Radio Net AB. Det gemen- samägda företaget kommer i sin verksamhet att ha samma verksamheter som nu finns inom den tekniska serviceor- ganisationen. Företaget kommer att ha två kunder och de kunderna kommer samtidigt att vara företagets ägare.

Alternativet har i sig ett antal fördelar, eftersom det borde kunna lösa en del av de motsättningar som finns i frågan. Det finns dock vissa nackdelar i ett sådant alterna- tiv.

Bolaget kommer att i huvudsak ha två kunder, samtidigt som de kunderna äger företaget. Företaget kommer att bli ett rent serviceföretag inom ett högteknologiskt område. Den enda fördel jag kan se är att konkurrenter till Tele— verket Radio möjligen tycker att det är fördelaktigt med ett särskilt bolag. Jag finner inte den lösningen vara ett lämpligt alternativ.

53.35. Den tekniska serviceorganisationen finns inom Televerket Radio

Den tekniska serviceorganisationen är kvar oförändrad in- om Televerket Radio. Det är den lösningen som Telever- ket Radio förespråkar, men som Televerket Radio, affärs— området rundradio finner direkt olämplig.

I ett sådant alternativ måste ett antal krav vara uppfyll- da, för att det skall vara en möjlig lösning för Radio Net AB. En sådan lösning förutsätter att det finns ett avtal mellan Televerket Radio och Radio Net AB. I avtalet skall ett antal grundläggande frågor vara reglerade. Enligt ut- redningens direktiv bör bolaget och televerket genom öm- sesidiga, långsiktiga avtal på affärsmässig grund kunna ut— nyttja varandras anläggningar och tjänster.

En av de grundläggande frågorna är vad som skall ske om avtalet inte förlängs. Radio Net AB befinner sig då i en situation, som innebär att företaget inte kan svara för

SOU 1992: 10 Kapitel 5

service av sina anläggningar. Orsaken till det är att företa- get saknar den servicepersonal som erfordras, samtidigt som det är en så specialiserad verksamhet att det inte snabbt går att nyrekrytera personal. Sker det inte en för- längning av avtalet skall personalen som arbetar inom rundradioområdet kunna föras över till Radio Net AB.

Radio Net AB:s regionala organisation, med olika tek- niska specialister, kommer inte att kunna fungera tillfreds- ställande om det inte finns en koppling till serviceorgani- sationen. Kopplingen behövs för erfarenhetsöverföring. ] avtalet bör detta regleras.

Radio Net AB måste kunna förhålla sig neutralt inom de områden där det förekommer konkurrens. Televerket Ra- dios konkurrenter kommer att befinna sig i den situatio— nen att en av deras konkurrenter kommer att svara för service av de anläggningar som finns vid rundradiostatio— nerna. Jag ser detta som en viktig fråga. Avtalet måste ga- rantera att konkurrensneutraliteten bevaras. Visar det sig inte möjligt måste Radio Net AB svara för just den servi- ceverksamheten. Detta skall inte tas till intäkt för att ser- viceorganisationen skall delas. I detta sammanhang bör beaktas att det är till fördel för konkurrenterna till Tele— verket Radio om serviceverksamheten splittras.

Rundradioföretaget måste ha ett direkt ansvar mot sina kunder. Avtalet måste reglera hur kontakterna skall vara mellan serviceorganisationen och Radio Net AB. Avtalet måste garantera att Radio Net AB inte tappar kontrollen över sina sändare. Jag förutsätter att denna fråga kan reg- leras på ett tillfredsställande sätt genom ett avtal.

I alternativet med avtal förutsätts att vissa strategiska re- surser för Radio Net AB flyttas från den nuvarande servi— ceorganisationen. De resurserna avser bl.a. radiodriftcen- ." tralerna, resurserna för outside broadcasting (OB) och re- surserna för upphandling och anläggningsprospektering för rundradiostationer.

Ett avtal kan inte vara för kortsiktigt, med tanke på de stora resurser som binds. En treårig avtalsperiod bör vara rimlig sett ur både Televerket Radios och Radio Net AB:s synpunkter. Efter den perioden måste avtalet kunna om— förhandlas förutsättningslöst och vid det tillfället finns det tillräckliga erfarenheter för framtida ställningstaganden

SOU 1992: ] Kapitel 5

om det skall vara ett fortsatt avtalsförhållande eller om båda företagen skall ha egna serviceorganisationer.

Jag förutsätter att en avtalslösning blir ett billigare alter- nativ för Radio Net AB än alternativet att företaget har en egen serviceorganisation. Samordnings- och effektivitets- vinster bör även tillfalla Radio Net AB. Storleksordningen av de vinsterna bör kunna uppskattas till närmare tjugo procent. För att säkerställa vinster i den storleksordningen bör priset i avtalet jämföras med det interna pris som gäll- de under 1991. Visar det sig att avtalsförhandlingarna le— der till ringa eller inga vinster i form av lägre priser för Radio Net AB bör slutsatsen bli att serviceorganisationen delas upp mellan Televerket Radio och Radio Net AB.

Jag förutsätter att beslut i denna del fattas av den av mig föreslagna organisationskommittén.

5.4. Vissa särskilda överföringsfrågor 5.4.1 Avvecklingskostnader

Det är inte möjligt att i utredningsfasen ange exakta be- lopp för vilka avvecklingskostnader som kan komma att uppstå. Avvecklingskostnadernas nivå bestäms i huvudsak genom vilket samarbete som kommer att finnas mellan Televerket Radio och Radio Net AB.

Televerket Radio bedömer att avvecklingskostnaderna blir helt beroende av vilken lösning som väljs vad avser den tekniska serviceorganisationen.

I alternativet med en samlad teknikserviceorganisation inom Televerket Radio blir avvecklingskostnaderna margi- nella och uppskattas endast till några miljoner kronor. Detta förutsätter att beställningen från Radio Net AB blir av samma omfattning som rundradions beställning är för första halvåret 1992. Det slutliga beloppet kan inte be- stämmas förrän efter de slutliga förhandlingarna.

Vid en delad teknikserviceorganisation krävs en detalje- rad kostnadsanalys. En preliminär analys visar att Telever- ket Radio har kompensationskrav på i storleksordningen 100 milj.kr. Televerket Radio anser sig inte kunna bära de kostnaderna utan ekonomisk kompensation.

SOU 1992: 10 Kapitel 5

Jag har i avsnitt 5.4.3.5 utgått från att den tekniska ser- viceorganisationen kan vara kvar inom Televerket Radio. Detta innebär att det enbart blir marginella avvetklings- kostnader. Kostnaderna är av den storleksordningen att det inte behövs något särskilt ställningstagande fråi stats- maktens sida. Avvecklingskostnaderna bör utan problem kunna bäras av Televerket Radio.

5.4.2. Konsekvenser för Televerket

Utredningen skall enligt sina direktiv redovisa hur :le per- ' sonella och materiella överföringarna påverkar teleterket.

Genom den av mig föreslagna lösningen vad avser den tekniska serviceorganisationen uppkommer det inte nega— tiva konsekvenser av någon särskild storleksordnng för televerket.

5.4.3. Vissa samordningsfrågor

När rundradioverksamheten övergår i ett särskilt bolag kommer det att finnas ett omfattande samarbetsbehov mellan televerket och Radio Net AB. Jag har redovsat det samarbetsbehovet under resp. avsnitt. Samarbetet mellan de två organisationerna måste bygga på ett långsiktigt af- färsmässigt förhållande.

De direkta samordningsfrågorna som finns i samband med överföringen bör den särskilda organisationskommit- tén ta ställning till.

SOU 1992: 1 Kapitel 5

6. Ekonomiska frågor

6.1. Kompensation för gjorda investeringar

Jag har i avsnitt 5.3 föreslagit att de investeringar som har gjorts i Televerket Radio och som har finansierats genom rundradiokontot skall överföras till det av mig föreslagna bolaget kostnadsfritt.

De investeringar som har gjorts i rundradionätet har fi- nansierats genom TV—avgifter. TV—avgiften jämställs med s.k. näringsbidrag. Detta innebär att investeringarna hit- tills har direktavskrivits. Jag finner det angeläget att un- derstryka att investeringarna har betalats av innehavare av TV—mottagare i form av TV-avgifter genom att Telever- ket Radio direkt har tillförts medel från rundradiokontot. Jag finner det självklart att TV—avgiftsbetalarna inte skall betala dessa investeringar två gånger.

De anläggningstillgångar som nu förvaltas av Televerket Radio och som har finansierats enligt ovan överförs till Radio Net AB som apportegendom. Det är då viktigt att skapa ett förfarande som innebär att TV—avgiftsbetalarna inte drabbas av avskrivningskostnader mer än en gång. Det bör vara möjligt genom att ge Sveriges Radiokoncer- nen en rabatt på självkostnadspriset som motsvarar kon- cernens andel av avskrivningskostnader för direktavskriv- na investeringar i det gamla systemet. En förutsättning för "den rabatten är att företaget kan bedriva andra vinstgivan— de verksamheter eftersom man med det här förslaget inte får full självkostnadstäckning under ett antal år.

Andra programföretag än programföretag inom Sveriges Radiokoncernen skall dock betala fullt självkostnadspris och i det priset ingår kostnaderna för användning av re- dan gjorda investeringar.

Den rabatt som Sveriges Radio AB kommer att erhålla går inte att fastställa i nuläget. Storleken och antalet är den skall utgå beror på den värdering som måste göras vid

SOU 1992: 10 Kapitel 6

bolagsbildningen och de avskrivningsmetoder som fast- ställs. Jag förutsätter att detta kan göras.

Enligt utredningens direktiv skulle förslag lämnas till hur rundradiokontot kan tillföras ersättning för gjorda och avskrivna investeringar. Med mitt förslag till rabatt för SR-koncernen drabbas inte TV-avgiftsbetalarna av nå— gon merkostnad. Jag finner därför inga motiv för att rundradiokontot skall tillföras särskild ersättning.

6.2. Självkostnadsprincipen

I utredningens direktiv finns det angivet att de investe- ringar som har gjorts i det befintliga rundradionätet skall vara tillgängligt för samtliga programföretag som enligt 5 & radiolagen har rätt att bedriva rundradiosändningar från marksändare. Nätet skall ställas till de olika programföre— tagens förfogande på likvärdiga villkor. Varje programfö— retag skall betala hyra för sin användning av distributions- tjänsten och hyran skall grunda sig på distributionsföreta- gets självkostnad. Denna verksamhet skall bedrivas med skälig lönsamhet, vilket innebär att intäkterna skall täcka verksamhetens självkostnader. Dessa inkluderar avskriv— ningar, förräntning av kapital, risker för haverier i anlägg- ningarna samt annan investering och utvecklingsverksam- het eller andra insatser som behövs för att säkerställa att bolaget kan tillhandahålla tjänsterna även på längre sikt. När det gäller denna tjänst i det rikstäckande nätet kan inte prisbildning ske genom konkurrens, eftersom det sak- nas jämförbara alternativa sändningstjänster. Detta be- gränsar möjligheten att ange ett marknadspris. Denna be- _

gränsning gäller, _enbart programutsändning, medan 'pro- graminsamlingstjänster och övriga tjänster kan baseras på en marknadsprissättning.

6.2.1. Grunderna för Självkostnadsprincipen, prisbildning och programsändning

Enligt utredningens direktiv bör det ske en redovisning av hur avvägningen mellan Självkostnadsprincipen och den

SOU 1992: Kapitel 6

affärsmässiga principen skall göras. Likaledes bör princi- pen för ekonomisk särredovisning av huvuduppgifterna och övrig verksamhet redovisas.

Med självkostnad kommer jag att avse summan av alla kostnader för en viss produkt eller tjänst tills den är leve- rerad och betald.

Självkostnadens storlek behöver normalt beräknas inför prissättningen oavsett om denna skall vara självkostnads- baserad eller marknadsmässig. I det senare fallet utgör re- sultatet av självkostnadskalkylen en utgångspunkt för om priset kan bli konkurrenskraftigt eller inte.

Jag kommer att använda begreppen direkta och indirek- ta kostnader. Båda kan vara fasta eller rörliga. Med direk- ta kostnader avses kostnader som direkt kan hänföras till en viss produkt eller tjänst. Med indirekta kostnader avses gemensamma kostnader eller omkostnader där orsakssam- bandet är svårare att klarlägga. Uppsamling av indirekta kostnader sker på olika kostnadsställen och fördelas sedan på kostnadsbärare med hjälp av schabloner.

6.2.2 Självkostnadens komponenter Följande kostnader ingår i företagets självkostnader:

Löpande driftskostnader:

— , kostnader för personal och konsulter inom områdena drift, administration, projektering/anskaffning/anlägg- ning, information/marknadsföring/försäljning och be- redskap/säkerhet, — lokal- och kontorskostnader,

- systemkostnader,

— underhåll av anläggningar inkl. förrådshållning, — elkostnader och kostnader för andra driftsförnöden- heter, - transport- och fraktkostnader, - haveripremie och övriga försäkringskostnader, — rörelsekapitalränta beräknat på rörelsefordringar, rö— relseskulder och lager,

— skatter.

SOU 1992: 10 Kapitel 6

Kostnader för forskning och utveckling (FoU): — löpande drift- och strategiska kostnader.

Kapitalkostnader:

- avskrivningar som utgår från den nominella utgiften för investeringarna och fördelas normalt jämt över anläggningens planerade ekonomiska livslängd, — låneränta som beräknas enligt gällande räntesats på den skuldfinansierade delen av nominella investering- ar. För en enskild investering minskar normalt skul- den och därmed räntekostnaderna successivt under livscyklen. För ett i tiden jämnt fördelat investerings- program blir räntekostnaderna relativt stabil, även om den i princip ökar i takt med inflationen på grund av att denna höjer den nominella kostnaden för nya investeringar, — leasingkostnader avser kostnader för produktionsut- rustning som utnyttjas genom leasing (hyra) i stället för köp (ägande).

Avkastning/riskkompensation beräknat på eget kapital:

- realränta

- inflationsskydd,

- riskpremier som avser affärs—, tekniska och finansiel-

la m.fl. risker.

6.2.3. Självkostnadsprincipens tillämpning

En grundläggande fråga i en prissättningssituation är om prissättningen skall vara kortsiktig eller långsiktig. Jag kommer att redovisa båda alternativen. Jag förordar dock en långsiktig prissättning.

6.2.3.I Självkostnadsprincipen och kortsiktig prissättning

Vid en kortsiktig prissättning får verksamheten årlig täck- ning för sina drift- och kapitalkostnader. Detta innebär att de årliga priserna kommer att variera med investe- ringstakt, räntenivåer, underhållsgrad, utvecklingsinsatser-

SOU 1992: Kapitel 6

nas omfattning m.m. Drifts- och kapitalbudgetar upprät- tas i samråd med berörda kunder. Kundkontrakten förut- sätts omfatta en hel investeringscykel. l prissättningen skall också ingå en skälig årlig avkastning på eget kapital och en riskpremie. Dessutom skall det också ingå en kom- pensation för en eventuell minskning av det egna kapita- lets värde till följd av inflation.

Alternativet innebär att företaget inte tar normala af- färs-, tekniska eller finansiella risker. När priset baseras på de verkliga självkostnaderna ligger det i kundernas in- tresse att löpande bevaka verksamhetens effektivitet.

6.252. Självkostnadsprincipen och långsiktig prisbildning

Alternativet ger en långsiktig kostnadstäckning. Det inne- bär att nuvärdet av framtida kontrakterade eller förvänta- de intäkter förutsätts motsvara nuvärdet av framtida kost- nader. I långsiktiga kontrakt anges den av kunderna be- gärda omfattningen av och innehållet i de produkter eller tjänster som avses köpas. Den årliga prisnivån fastställs långsiktigt med utgångspunkt i verksamhetens planerade omfattning och förväntade kostnader under en hel inves- teringscykel samt indexuppräknas därefter årligen. Kon- traktet kan naturligtvis innehålla delar som under kon- traktsperioden kan omförhandlas.

Verksamheten skall dessutom ge en långsiktig och skälig avkastning på det egna kapitalet. Detta innebär att avkast- ningen långsiktigt täcker dels realavkastningskrav, dels en kommersiell. teknisk och finansiell riskpremie. Det bör också ingå en kompensation för en eventuell minskning av det egna kapitalets värde till följd av inflationen.

I detta alternativ tar verksamheten samtliga typer av ris- ker. Priset baseras i detta fall på avtalade självkostnader och effektivitetsutvecklingen blir i första hand en fråga för den egna organisationen och verksamhetens ägare. Er- sättningen enligt långsiktiga avtal utgör riktlinjer för orga- nisationens strävan att utveckla sin effektivitet.

Alternativet med en långsiktig prissättning är det alter- nativ som bäst kommer att svara mot den verksamhet Ra- dio Net AB kommer att bedriva. Det ger företaget en

SOU 1992: 10 Kapitel 6

möjlighet att utveckla sin affärsidé på ett sådant sätt att företaget kan bli effektivt. I ett alternativ med kortsiktig prissättning kommer företaget inte att få de möjligheter- na. Företaget kommer i stället att bli så styrt av sina kun- der att de egentligen inte kan bedriva en affärsmässig verksamhet.

I vissa fall kan naturligtvis den långsiktiga prissättningen kompletteras med andra principer. Exempelvis kan finan- siering av investeringar som avser utrustning för en viss speciell kund beslutas i nära samråd med kunden.

6.233. Vissa speciella frågeställningar

Speciella problem uppkommer, oavsett om kortsiktig eller långsiktig prissättning tillämpas. Ett sådant problem är när inte hela investeringscyklens kapitalkostnader och nödvändiga driftskostnader är täckta av långsiktiga bin- dande kundkontrakt. Problemet uppkommer om en kund minskar eller avslutar sitt engagemang så att beläggnings- graden minskar.

I alternativet med kortsiktig prisbildning innebär möjlig- heten till för låg beläggning att kvarstående kunder riske- rar att få betala för andra kunders agerande. Kvarstående kunder kommer inte att kunna överblicka vad det är som styr deras prissättning.

I alternativet med en långsiktig prissättning kommer det knappast att vara möjligt att genom kalkylpåslag kompen— sera verksamheten för eventuellt kommande underbelägg- ning. Detta ökar företagets affärsrisker och det påverkar finansieringsförutsättningarna.

I samband med beräkning av kapitalkostnaderna finns— det vissa saker som bör påpekas särskilt.

- En förlängd eller förkortad ekonomisk livslängd i jämförelse med gällande planer minskar eller ökar det årliga priset i alternativet med kortsiktig prissätt- ning. I alternativet med långsiktig prissättning ökar eller minskar den avkastning som verksamheten ge- nererar. — I alternativet med långsiktig prissättning kan en ojämn investeringstakt leda till att erhållna ersätt-

SOU 1992: 10 Kapitel 6

ningar under vissa perioder kan ge vinstbeskattning. Under andra perioder kan det ge otillräcklig kost- nadsersättning och förlust. - Ändrade räntekostnader påverkar direkt priset om prissättningen är kortsiktig respektive minskar/ökar avkastningen om prissättningen är långsiktig.

6.2.3.4 Kostnadsfördelning

Verksamhetens samtliga kostnader bör så entydigt som möjligt fördelas mellan distribution för programföretagens räkning och annan verksamhet. Vad avser kostnaderna för distributionstjänsterna bör det ske en kostnadsfördelning mellan de olika programföretagen.

Direkta kostnader avseende distribution för programfö- retagen bör alltid garanteras full och långsiktig täckning. Utgångspunkten för fördelning av indirekta kostnader bör vara att basverksamheten belastas med större delen av de kostnaderna och att andra verksamheter belastas med marginalkostnader.

Vad avser fördelningen av baskostnaderna mellan olika programföretag bör den kunna bygga på en fördelning ef— ter andelen planerad och/eller verkligt utnyttjande. Kapi- talkostnaden fördelas i förhållande till avtalad och i vissa fall avropad kapacitet. Den kund som har ett avtal med kortare löptid än utrustningens förväntade ekonomiska livslängd bör bära en relativt större kostnadsandel. Den större andelen blir på det sättet en kompensation för un- derbeläggning under en del av den förväntade livslängden.

6.3. Marknadsprissättning

Vid marknadsmässig prissättning är en av utgångspunkter- na självkostnaden. Prissättningen sker med utgångspunkt från den efterfrågan som råder och med tanke på att pro- dukten skall kunna säljas. Marknadsprissättning förutsät— ter att det finns flera leverantörer. Inom bolagets verk- samhetsområde bör marknadsprissättning användas för samtliga tjänster utom för programdistributionen. Pro—

SOU 1992: 10 Kapitel 6

gramdistributionen kan inte ha ett marknadsmässigt pris, eftersom verksamheten har monopolkaraktär.

I detta sammanhang finns det särskild anledning itt ak- tualisera frågan om lika förutsättningar för olika bolags möjligheter att verka inom företagets verksamhetsområde. En av de tjänster som företaget kommer att erbjida är programinsamling. Programinsamling kan också utföras av programföretag. Sveriges Radio AB och dess dotterbolag har inte en verksamhet, som gör att de har en utgående mervärdesskatt, varför de inte heller har någon måjlighet att göra avdrag för ingående mervärdesskatt. Dette inne- bär att om Sveriges Radio—koncernen själv svarar fi-r pro- graminsamling blir det billigare än om Radio Net AB sva- rar för den verksamheten. Radio Net AB komme" i sin faktura till Sveriges Radiokoncernen att påföra mervärdes- skatt och den skatten kan koncernen inte dra av fån en utgående mervärdesskatt.

I nuläget har Televerket Radio fått kompensatim för mervärdesskatten från rundradiokontot och från stztsbud- geten. Kompensationen är för år 1991 ca 120 miljkr. En utgångspunkt för utredningsuppdraget är att Sveriges Ra- dio AB i fortsättningen skall disponera de medel som Te- leverket Radio nu disponerar för rundradioverksamieten.

Väljer Sveriges Radio AB i fortsättningen att bygga upp fasta resurser och själv svara för programinsamlinge'i upp- kommer inga motsvarande kostnader för mervärdesskatt. Detta innebär att de medel som riksdagen har avsett skall betalas in i mervärdesskatt istället kan användas för pro- gramverksamhet. Ett sådant alternativ innebär att Radio Net AB inte kommer att kunna svara för prograrrinsam- lingsverksamhet gentemot Sveriges Radio AB, efteriom de genom skatteeffekten automatiskt har ett lägre pris under förutsättning att man har samma kostnads/intäktsbid i öv- rigt som Radio Net AB.

Frågan kan lösas genom att riksdagen enbart anvisar medel till själva verksamheten vid Sveriges Radio AB och dess dotterbolag, men samtidigt medger att rundratiokon- tot får belastas med kostnaderna för mervärdesskatt som debiteras programföretagen av leverantör av distribitions- och överföringstjänster som är skattskyldig till mervärdes-

SOL' 1992: I( Kapitel 6

skatt. Ett sådant medgivande behöver bara lämnas av riks- SOU 1992; 10 dagen vid ett tillfälle. Kapitel 6

7. Medelsanvisningar och anslagsfrågor

Utredningen bör enligt sina direktiv visa hur nuvarande ordning med direkt medelsanvisning till såväl Sveriges Ra- dio AB som televerket fr.o.m. verksamhetsåret 1993 kan ersättas med en samlad medelsanvisning till Sveriges Ra— dio AB som innebär att Sveriges Radio AB ges förutsätt- ningar att köpa tjänster av motsvarande omfattning som för närvarande erhålls från Televerket Radio.

7.1. Medelsanvisning till Sveriges Radio AB

Jag har i särskild skrivelse till Sveriges Radio AB redovisat koncernens behov av medel. Vid mina beräkningar i den— na skrivelse utgick jag ifrån följande förutsättningar: Beräknat belopp är i 1993 års priser. Utgångspunkten för beräkningarna är 1992 års anvi- sade medel. Driftskostnaderna har räknats upp med sju procent som inflationskompensation och med en procent för volymökning. Investeringskostnaderna har räknats upp med fem procent som inflations- kompensation. Samtliga ekonomiska beräkningar görs exkl. mervär- desskatt. Samtliga beräkningar avser enbart är 1 med ett för- ändrat huvudmannaskap dvs. år 1993. Samtliga beräkningar bygger på det s.k. huvudalter— nativet. Beräkningarna förutsätter ett oförändrat köp av pro- graminsamlingstjänster. Avskrivningstiden för investeringarna är 10 år och kalkylräntan 12 procent. Avgiftsmedel har finansierat samtliga investeringar t.o.m. 1992 och dessa är helt avskrivna. Investeringar som har gjorts t.o.m. 1992 överförs till det nya bolaget kostnadsfritt.

SOU 1992: 10 Kapitel 7

Ett nytt reklam—TV—företag betalar även för redan gjorda investeringar i infrastrukturen. Kalkylmodellen som används bygger på televerkets kalkylmodell. I anslagsframställningen för år 1993 bör Sveriges Radio AB föra upp ett belopp på 401 milj.kr. exkl. mewärdes- skar Beloppet är preliminärt. Den summa som Sveriges Radio AB skall betala till Radio Net AB är en förhand- lingsfråga mellan bolagen. Förhandlingsresultatet blir be— roende av den värdering som måste göras av de anlägg- ningar och den utrustning som har finansierats rred TV- avgiftsmedel. Beloppet kommer under de följance verk— samhetsåren att stiga på grund av successivt ökade kapital- kostnader.

Utan ett förändrat huvudmannaskap och utan en re- klam—TV-kanal skulle beloppet i stället ha varit 513 milj. kr. exkl. mervärdesskatt. Det beloppet är 112 milj.kr. hög- re ån alternativet med förändrat huvudmannaskap och en reklam-TV-kanal.

7.2. Anslagsfinansierad verksamhet

Jag har i avsnitt 2.3.2 föreslagit att det skall finnas ett av- tal mellan staten och Radio Net AB för de tjänster som staten avser att köpa av företaget. Den av mig föreslagna organisationskommittén bör lämna ett förslag till vilka tjänster staten skall köpa av företaget.

SOU 1991 Kapitel 7

8. Den tekniska utvecklingen under 1990—talet

Det ingår inte i Utredningsuppdraget att analysera den framtida tekniska utvecklingen. Jag har dock bedömt det viktigt att ge en sådan redovisning. Utvecklingen har bety- delse för den framtida överlevnadsmöjligheten för Radio Net AB och för företagets framtida investeringsbehov.

Digitala rundradiosystem har länge diskuterats. Svårig- heterna i en digital lösning ligger i att kunna överföra sto- ra informationsmängder. Överföring av stora informa- tionsmängder kräver en stor bandbredd. Det har därför inte ansetts vara möjligt att använda digitala lösningar förrän ett fiberoptiskt bredbandsnät nått in i hemmen el- ler att ett nytt bredare satellitband har skapats.

Under de senaste åren har den tekniska utvecklingen gått snabbt. Det är sannolikt att 1990—talet kommer att in- nebära en teknisk revolution inom rundradioområdet både vad avser ljud- och bildöverföring. Grunderna för det för- väntade tekniska genombrottet är bild— och ljudkodnings- tekniker, som medger en mycket kraftig minskning av er- forderlig överföring av informationsmängder. Detta kan ske med subjektivt bibehållen kvalitet. Ny modulationstek- nik gör det också möjligt att utnyttja frekvenserna effek- tivt och ger god tålighet i överföringen. Utvecklingen in— om kretsteknologin har generellt en stor betydelse för rundradiosändningar.

Den tekniska utvecklingen och förväntad framtida ut- veckling innebär att de markbaserade sändarnäten har bli- vit av intresse även på lång sikt. De digitala systemen för- väntas bli anpassade till markbaserade nät. Markbaserade nät förväntas bli mycket ekonomiskt konkurrenskraftiga. Ett byte till digital radio och digital television kan ske med dagens sändamät som bas. Det kommer naturligtvis att krävas vissa kompletteringar i sändarnäten.

SOU 1992: 10 Kapitel 8

8.1. Digital ljudradio

Utvecklingen av digital ljudradio sker huvudsakligen inom det europeiska samarbetsprojektet Eureka. Arbetet påbör- jades år 1987 och beräknas vara avslutat innevarande år. När projektet avslutas beräknas det finnas en systemspeci- fikation. Televerket Radio har deltagit i projektet sedan år 1990.

Digital ljudradio ger en högkvalitativ mottagning av ljudradio och den höga kvaliteten gäller även under be- svärliga mobila förhållanden. Det digitala systemet är fre— kvensekonomiskt. För de nationella sändningarna kan man sända 8-10 gånger fler program inom samma utrym- me som nu finns inom FM. Digital ljudradio har demon- strerats i Europa, USA och Canada. Televerket Radio, af- färsområdet rundradio planerar att under våren 1992 ge- nomföra demonstrationer och fältprov i Sverige.

Digital ljudradio förväntas introduceras vid mitten av 1990-talet. Det som påverkar introduktionen är mottagar- pris, programutbud och tillgängliga frekvensband och ko- ordinering av frekvensbanden i Europa. Det är troligt att digital ljudradio och FM—sändningar kommer att finnas parallellt under en lång tid. Parallellsändningar bedöms bli nödvändiga för bl.a. de nuvarande riksprogrammen. När det har skett en tillräckligt stor spridning av mottagare för digital ljudradio och FM-mottagarnas betydelse har mins- kat kan de parallella sändningarna successivt upphöra. Detta beräknas inte ske förrän tidigast 10 år efter intro- duktionen av digital ljudradio. Vissa nya helt digitala ljud- radiosändningar förväntas kunna etableras relativt tidigt.

Troligen kommer introduktionen av digital ljudradio att kräva extra investeringar initialt p.g.a. de parallella sänd- ningarna. På sikt bedöms digital radio bli ett billigare al- ternativ än den nuvarande tekniken. Digital ljudradio medger längre sändareffekter och de förväntade under- hållskostnaderna blir lägre.

SOU 1992: 1 Kapitel 8

8.2. Digital television

Sedan slutet av år 1990 bedrivs ett samarbetsprojekt mel- lan Sveriges Radio AB och Televerket Radio om mark- sänd digital television. Sedan år 1991 deltar även det nors- ka televerket i projektet. Den första fasen av projektet be- räknas vara färdig sommaren 1992 och skall då resultera i ett prototypssystem för digital sändning.

I USA är utvecklingen koncentrerad på helt digitala sy- stem, som kan användas över marksändare. Ett ameri- kanskt systemval förväntas ske under år 1993. Utveckling— en i Europa har koncentrerats till High Definition Multi- plexed Analog Components (HD—MAC). HD-MAC är ett analogt satellitbaserat High Definition Television—system (HDTV—system). På senare tid har dock även helt digitala systemval diskuterats i Europa.

Sverige kan få ett sändningssystem med en teknologi som tidsmässigt ligger i fas med introduktion av tjänsten. Teknologivalet kan göras på ett så flexibelt sätt att det kan följa den digitala televisionen in i 2000-talet.

Marknäten spelar idag för den europeiska televisionen en stor roll. Det är därför viktigt att över de näten kunna erbjuda en framtida digital television. Med digital sänd- ningsteknik är bedömningen att de markbaserade näten har en framtid. Näten har sin framtid genom att de kom- mer att vara kostnads- och frekvensmässigt konkurrens- kraftiga gentemot andra sändningstekniker.

Digital television ger stora vinster vad avser frekvensan- vändningen. Teoretiskt kan det över det nuvarande nätet sändas upp till 40 nationella kanaler. Detta förutsätter ett helt digitalt system och att parallellsändningarna i den nu- varande tekniken har upphört. Med hänsyn tagen till re- gionala och lokala behov bör ca 10 nationella kanaler och ett antal regionala och lokala kanaler kunna inrymmas.

Ett helt digitalt system som kan rymmas inom en vanlig TV—kanal kan lätt anpassas för andra sändningsmedier. De andra sändningsmedierna är t.ex. satellit, kabel—TV och framtida bredbandsnät. För de som är operatörer in— om kabeltelevisionen är det viktigt att kunna förmedla di- gital television utan kostsamma modifieringsarbeten.

SOU 1992: 10 Kapitel 8

Oberoende av den tekniska utvecklingen och oberoende av vilka system som kommer att väljas kommer digital te- levision inte att kunna nå någon publik förrän senare hälften av 1990-talet. Det som framför allt förhindrar en tidigare introduktion är brister på mottagarsidan. Motta— garna måste utvecklas både prismässigt och funktionellt och den utvecklingen måste ske med inriktning på att mottagarna när en massmarknad.

8.3. Utredningens överväganden

Jag har i avsnitt 4.6 redovisat min syn på bolagets behov av kompetens på forsknings— och utvecklingsområdet. Det är naturligtvis av vikt för företaget att det även i framti— den kan delta i både nationella och internationella samar— betsprojekt. Genom att delta i den tekniska utvecklingen får företaget bättre förutsättningar för att kunna avgöra när investeringar skall göras i gammal teknik och när in— vesteringarna skall göras i ny teknik. Det kommer också att vara nödvändigt för företaget att bedriva ett utveck- lingsarbete genom demonstrationer och provsändningar.

Med kända tekniska kunskaper och förväntade nya kun- skaper kommer dagens sändamät även i framtiden att bli konkurrenskraftigt. Rätt utnyttjat kommer dagens sändar- nät med digital teknik att ha ett ekonomiskt berättigande in i 2000-talet.

SOU 1992: 1( Kapitel 8

SOU 1992: 10 Bilaga I

&&

Kommittédirektiv E).—i

Dir. 1991:66

Nytt huvudmannaskap för rundradionätet

Dir. 1991:66 Beslut vid regeringssammanträde 1991—07-25

Statsrådet Persson anför.

Mitt förslag

En särskild utredare bör tillkallas för att utarbeta förslag till nytt huvudmannaskap för verksamheten med pro- graminsamling och programutsändning för Sveriges Radio och det nya reklam-TV-företaget. Utgångspunkten är att verksamheten bör drivas av staten i ett aktiebolag eller en organisation med annan lämplig associationsform, fristå- ende från televerket. Ändringen av huvudmannaskapet bör ske senast i samband med förändringar i associations- formen för televerket.

Resultatet av utredningsarbetet bör redovisas före ut- gången av november 1991.

Nuvarande organisation

Televerket svarar för att distribuera Sveriges Radios pro- gram till allmänheten. Sändarnätet för ljudradio och TV

omfattar sändare för kortvåg, mellanvåg och långvåg samt 55 större sändarstationer och ca 600 mindre stationer (slavsändare) för FM—radio och TV. Ett särskilt radiolänk- nät finns uppbyggt för programmatning från resp. pro- gramkontroll inom Sveriges Radios programföretag ut till sändarna. Nära 100 % av befolkningen nås av sändningar- na. En viss, relativt blygsam utbyggnad av mindre statio- ner sker dock fortfarande.

För programinsamling, dvs. överföring av program och programinslag mellan Sveriges Radio-koncernens produk- tionsplatser samt ljud- och bildöverföringar till och från utlandet, utnyttjas såväl rundradions särskilda radiolänk- nät som det allmänna telenätet, flyttbar radiolänkutrust- ning och flyttbara markstationer för satellitförbindelser.

Särskilda beredskapsförberedelser har gjorts för att be- gränsade utsändningar skall kunna upprätthållas i en krigssituation.

Rundradionätet, dvs. sändamät, radiolänknät. radiodrift- centraler/rundradiocentraler, master/torn, stationsbyggna- der, elkraftsutrustning m.m. har etablerats med hjälp av offentliga medel, huvudsakligen TV-avgifter men till en mindre del också skattemedel.

Kostnaderna för programinsamling och utsändning av Sveriges Radios program finansieras genom att televerket från rundradiokontot får en av riksdagen beslutad tilldel- ning av TV—avgiftsmedel som avses täcka kostnader för dels drift, dels investeringar. Medlen är beräknade på grundval av televerkets självkostnad. Investeringsmedlen avser främst återinvesteringar, t.ex. utbyte av äldre sändar- anläggningar. Den medelstilldelning som avser investe- ringar är beräknad för att täcka hela kostnaden för det ak- tuella året (omedelbar avskrivning).

De kostnader som avser utsändning av utlandsradions program (Radio Sweden) finansieras däremot över stats— budgeten (anslaget 1990/91:III D 2. Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet).

Televerket distribuerar även vissa andra rundradiosänd- ningar. Det gäller närradiosändningar, som finansieras med avgifter från sändande föreningar, överföringar av ra- diotidningar till synskadade samt TV—utbytet med Fin- land. Kostnaderna för de båda sistnämnda verksamheterna

SOU 1992: Bilaga I

täcks med medel från statsbudgeten. Detta sker dels indi- rekt genom anslaget l990/91:VIIl H 10. Stöd till radio- och kassettidningar, varifrån bidrag via taltidningsnämn- den utbetalas till dagstidningar med taltidningsverksamhet, dels direkt genom anslaget 1990/91:VIII H 23. Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland, där medlen ställs till televerkets förfogande.

Andra intäkter för rundradioverksamhet-sn erhålls ge- nom uthyrning av ledig kapacitet för slutna sändningar, uthyrning till andra delar av televerket, m.m. Behovet av medel från rundradiokontot minskas därigenom.

Rundradioverksamheten ingår organisatoriskt som ett affärsområde (en rörelsegreri) inom televerkets radiodivi- sion (Televerket Radio). Anläggningar och personella re- surser är delvis samordnade med annan verksamhet inom televerket.

Affärsområdet Rundradio utför för närvarande följande tjänster:

— Ljudradiosändningar till allmänheten omfattande riksradio, lokalradio, närradio och sändningar till ut- landet. - TV—sändningar till allmänheten vilka omfattar riks- täckande sändningar, regional-TV och sändning av finländska TV—program över Storstockholmsområdet. — Överföring av svenska TV—program till Finland. — Sändning av radiotidningar inkl. tilläggstjänster som studiouthyming m.m. — Direktvision, dvs. TV-överföring till slutna grupper. — Programinsamling för radio och TV, inom landet samt till och från utlandet. - Satellit—tjänster. - RADTEX, dvs. enkelriktade, radioburna dataöverfö- ringstjänster.

- Försäljning av överskottskapacitet, exempelvis till mobilsökningstjänsten MBS som utnyttjar FM 2- och FM 4-näten samt till olika intressenter som placerar sin utrustning i radiostationerna.

— Försäljning av konsulttjänster. — Tillverkning och försäljning av vissa radiomekaniska detaljer m.m.

SOU 1992: 10 Bilaga 1

- Tilläggstjänster till ljudradio- och TV-tjänster såsom SOU 1992: stereo, text—TV, RDS (ett system för bl.a. ohörbar Bilaga 1 programidentifikation) m.m.

Andra utredningar Närradioutredningen

Närradioutredningen (U 1988z7) har i betänkandet (SOU 1990170) Lokalt ledd närradio föreslagit bl.a. att skyldig- heten för närradion att utnyttja televerkets sändarutrust— ning skall upphöra. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom utbildningsdepartementet.

Organisationsformer inom teleområdet m.m.

Regeringen har i prop. 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt föreslagit att en förändrad associationsform för te- leverket skall införas. Alternativen är aktiebolag eller en utvecklad affärsverksform. Frågan om vilken associations- form som skall väljas övervägs för närvarande inom kom- munikationsdepartementet. En särskild utredare (K 199123) har nyligen tillkallats för att pröva behovet av lag- stiftning på telekommunikationsområdet (dir. 1991:34). Utgångspunkten är att televerkets återstående myndighets- utövning skall överföras till någon annan myndighet. Ut— redaren skall föreslå den författningsreglering som behövs för ändamålet. Uppdraget bör vara slutfört senast den 30 april 1992.

Myndighet för radio— och TV-sändningar till allmänheten

Genom regeringens beslut denna dag har jag erhållit be- myndigande att tillkalla en särskild utredare för att utar- beta förslag till organisation för en sammanhållen central myndighet för radio- och TV-sändningar till allmänheten. Den nya myndigheten skall ersätta radionämnden, kabel— nämnden och närradionämnden och även ansvara för

myndighetsuppgifter som tillkommer på grund av t.ex. nya slag av sändningar till allmänheten.

Den nya myndigheten förutsätts träda i funktion den 1 januari 1993.

Tekniska förutsättningar för utökade sändningar av ljudradio och TV

Genom regeringens beslut denna dag har jag erhållit be- myndigande att tillkalla en särskild utredare för att ta fram ett tekniskt underlagsmaterial för utökade sändning- ar av ljudradio och TV till allmänheten. I en första etapp av utredningsuppdraget skall ljudradion behandlas.

Frr-kvensförvaltnirtgens organisation m.m.

En särskild utredning, frekvensrättsutredningen (K 1990z2), har till uppgift att se över grunderna för plane- ring och tilldelning av radiofrekvenser samt frekvensför- valtningens organisation. Utredningen kan väntas avge sitt förslag vid utgången av år 1991. Enligt direktiven (dir. 1990:4) skall utredningen i första hand överväga ett alter- nativ för verket som innebär att statens telenämnd tar över myndighetsuppgifter på radioområdet. När det gäller frekvensförvaltningsfrågor som berör rundradion skall ut- redningen beakta behovet av samordning mellan tele- nämnden och berörda myndigheter på rundradioområdet.

En ny TV-kanal

Riksdagen har nyligen beslutat (prop. 1990/91:149, KU39, rskr. 370) att en ny rikstäckande TV-kanal får inrättas i Sverige. Programverksamheten i den nya kanalen skall be- drivas av ett företag som är fristående från Sveriges Ra- dio-koncernen. Sändningarna får innehålla betalda annon- ser.

Den tredje kanalen förutsätts utnyttja samma nät av

SOU 1992: 10 Bilaga 1

sändningsstationer som används av Sveriges Radio-kon- cernen.

Förutsättningar för ett förändrat huvudmannaskap för sändningsnätet för rundradio

Med tanke på de stora investeringar som gjorts i det be- fintliga rundradionätet är det nödvändigt att ett program- företag med rätt att bedriva rikstäckande rundradiosänd- ningar från marksändare enligt 5 5 radiolagen får tillgång till nätet. Den som är huvudman för detta måste därför bygga ut det för ytterligare programkanaler och ställa det till förfogande för alla sändningsberättigade på likvärdiga villkor. Varje programföretag skall betala hyra för sin an- vändning av distributionstjänster. Hyran skall grundas på den kapacitet som programföretaget i fråga utnyttjar och bör på samma sätt som nu grundas på självkostnad. Ge— nom kund-leverantörsförhållanden förutsätts programfö— retagens inflytande kunna säkerställas över de köpta tjäns- ternas omfattning, tillgänglighet, kvalitet, behov av expan- sionsinvesteringar m.m. De grundläggande krav på resp. programföretags sändningar som staten har anledning att ställa i fråga om rikstäckning etc. förutsätts bli reglerade i kommande avtal mellan staten och resp. programföretag.

När det gäller utsändningstjänster i det rikstäckande marknätet kan prisbildning inte ske genom konkurrens ef- tersom det saknas jämförbara alternativa sändningstjänster som exempelvis innefattar möjligheter till marksändningar och rikstäckning. Detta begränsar möjligheten att ange ett marknadspris. Effektiviteten i den delen av verksamheten måste därmed säkerställas med andra medel.

I fråga om programinsamling har programföretagen i viss utsträckning jämförbara alternativ till att utnyttja det särskilda förbindelsenät som är upprättat för rundradio- verksamheten. Möjligheterna till marknadsprisbildning är därför större.

Det rundradionät vi har i dag är en del av samhällets grundläggande infrastruktur och bör behållas i statlig ägo samtidigt som det avgränsas från televerket. Denna änd- ring av huvudmannaskapet bör ske senast i samband med

SOU 1992: 1 Bilaga 1

att televerket får ändrad associationsform. Den nya hu- vudmannen för verksamheten skall vara oberoende såväl i förhållande till olika programföretag som till andra nyttja- re. Varken televerket, Sveriges Radio—koncernen eller det nya marksändande TV—företaget bör således ha något ägarinflytande. Anläggningar och personal för programut- sändning och programinsamling bör därför föras till ett av staten helägt aktiebolag eller till en organisation med an- nan lämplig associationsform som är fristående från tele- verket.

Uppgiften att föreslå hur det nya bolaget/organisationen skall avskiljas från televerket och vilka grundläggande vill- kor som bör gälla för verksamheten, bör anförtros åt en särskild utredare.

Dessa förutsättningar har redovisats för riksdagen och har inte föranlett några erinringar (prop. 1990/912149, KU39, rskr. 370).

Utredningsuppdraget

Utgångspunkten för utredningen bör vara att det nya bo- laget/organisationen skall kunna fortsätta att utveckla, marknadsföra, sälja och bedriva sådana tjänster som tele- verkets affärsområde Rundradio för närvarande utför (jämför tidigare uppräkning). Vid sidan av huvuduppgif- terna programutsändning och programinsamling inom rundradioområdet bör bolaget/organisationen vara oför- hindrat att utveckla och bedriva andra tjänster med an- knytning till affärsområdets verksamhet om det kan ske utan hinder för fullgörandet av huvuduppgifterna.

En annan utgångspunkt bör vara att de materiella och personella resurser som behövs för att bedriva de tjänster som nu tillhandahålls av affärsområdet Rundradio skall föras över till det nya bolaget/organisationen. Anläggning- ar som finansierats med medel från rundradiokontot eller med skattemedel skall avträdas utan att verket ånyo er- sätts för detta. Utredaren bör ange hur detta skall ske. De tillgångar nätet representerar kommer att utgöra basen för verksamheten i det nya bolaget/organisationen.

SOU 1992: 10 Bilaga 1

Inom ramen för rundradioverksamheten har också re— surser och tjänster byggts upp med hjälp av andra medel. Detta gäller exempelvis närradio— och radiotidningsverk- samheterna samt viss utrustning som avser en ny, reklam- finansierad, TV—kanal. Utredningen bör få i uppdrag att söka former och föreslå villkor för att överlåta resurser som är knutna till rundradioverksamheten till det nya bo- laget/organisationen, så att den får möjlighet att verka in— om hela sitt nuvarande kompetensområde. Därvid skall utredaren beakta de eventuella avvecklingskostnader som kan uppstå.

Överlåtelserna till bolaget/organisationen bör göras så att den fortsatta driften kan säkerställas utan att det be- hövs löpande tillskott utifrån av kapital (t.ex. aktieägartill— skott). Möjligheterna att ge bolaget/organisationen ett till— räckligt stort eget kapital bör också belysas. Detta kan eventuellt ske genom att anläggningar tillförs bolaget/or- ganisationen som apportegendom. En redovisning bör också lämnas av hur överföringar av materiella och perso- nella resurser påverkar televerket. I denna bör också be- aktas sådan personal som indirekt berörs av rundradio-

verksamheten. Vid etablerandet av den nye huvudmannen , för verksamheten bör intresset hos de nu anställda att fortsätta arbeta hos bolaget/organisationen beaktas.

Olika nät och nättjänster för radio, TV och telekommu- nikationer får allt flera och starkare beröringspunkter. Ut- redaren bör därför av effektivitetsskäl överväga om och hur verksamhet som har dessa starka beröringspunkter kan samordnas.

Den föreslagna gränsdragningen hindrar inte att telever— ket och bolaget/organisationen genom ömsesidiga, långsik- tiga avtal på affärsmässig grund utnyttjar varandras an— läggningar och tjänster, exempelvis i fråga om uthyrning av utrymme i anläggningarna, forskning och utveckling. Det är emellertid angeläget att bolaget/organisationen i al- la avseenden kan verka konkurrensneutralt i förhållande till olika avnämare av dessa tjänster.

Utredaren bör redovisa hur kapitalkostnaderna kan för- delas rättvist mellan Sveriges Radio-koncernen och till- kommande kunder som det nya reklam-TV—företaget. Samtidigt bör utredaren lämna förslag till hur rundradio-

SOU 1992: i Bilaga 1

kontot kan tillföras ersättning för gjorda investeringar i rundradionätet som helt skrivits av vid resp. anskaffnings- tillfälle men som fortfarande används. Utredaren bör ock- så ange i vilken omfattning och under hur lång tid Sveri- ges Radio—koncernen i ett sådant fall bör tillföras medel från den ersättning som utbetalats till rundradiokontot.

Utredaren bör visa hur nuvarande ordning med direkt medelsanvisning till såväl Sveriges Radio AB som telever- ket fr.o.m. verksamhetsåret 1993 kan ersättas med en samlad medelsanvisning till Sveriges Radio AB som inne— bär att Sveriges Radio AB ges förutsättningar att köpa tjänster av motsvarande omfattning som för närvarande erhålls från Televerket Radio. Därvid bör bl.a. beaktas att Sveriges Radio (rundradiokontot) å ena sidan inte längre behöver bära hela kapitalkostnaden men å andra sidan får betala en hyreskostnad för nätet som innefattar avskriv- ningar m.m.

Däremot bör den nuvarande medelsanvisningsmodellen inte ändras för den del av det skattefinansierade svensk— finska TV—utbytet som för närvarande handhas av telever- kets affärsområde Rundradio. Huvuddelen av medlen un- der det berörda anslaget används för verksamhet som lig- ger helt utanför Sveriges Radio—koncernen.

Den del av uppdraget som avser fördelningen av kapital- kostnader och medelsanvisningen till Sveriges Radio AB bör fullgöras senast till den 7 oktober 1991, eller vid den senare tidpunkt som utredaren och Sveriges Radio AB kan komma överens om, så att Sveriges Radio kan väga in uppgifterna i den anslagsframställning för år 1993 som skall inges till regeringen senare under hösten innevarande ar.

Om det nya bolaget/organisationen föreslås bli etablerad under år 1992 bör ett förslag till övergångslösning utarbe- tas även för den återstående delen av detta år. Exempelvis skulle det nuvarande systemet med direkt medelstilldel- ning från rundradiokontot i så fall kunna behållas intill utgången av år 1992.

Utredaren bör även lämna förslag till hur bolagshand— lingar m.m. resp. instruktion för organisationen skall ut- formas.

SOU 1992: 10 Bilaga 1

Principen att varje programföretag skall betala för sin användning av distributionstjänster bör gälla även för den verksamhet med sändning av utlandsprogram som hittills finansierats direkt med skattemedel genom anvisningar till televerket.

Den del av verksamheten i bolaget/organisationen som avser utsändning av program för de företag som erhållit koncession enligt 5 5 radiolagen skall bedrivas med skälig lönsamhet, dvs. intäkterna skall täcka verksamhetens själv— kostnader, avskrivningar, förräntning av kapital, risker för haverier i anläggningarna samt utvecklingsverksamhet el- ler andra insatser som kan behövas för att säkerställa att bolaget kan tillhandahålla radio— och TV-tjänster även på längre sikt.

Utredaren bör belysa hur ett programföretags behov av förtur till det sändningsnät som disponeras kan förenas med möjligheter för bolaget att hyra ut eventuell överka- pacitet för andra ändamål. Möjligheter för programföretag att gå in med sändningar vid katastrofer och allvarliga kri— ser samt i krig och vid krigsfara bör säkerställas.

Vid sidan av sin huvudverksamhet skall bolaget/organi- sationen kunna utveckla och bedriva affärer inom eller med anknytning till rundradioområdet. Utgångspunkten för bedömningen av sådana affärer bör vara att de endast bör bedrivas om de hur utsikt att täcka sina egna kostna- der.

Marknadsmässig prissättning bör kunna tillämpas vad gäller programinsamlingstjänster och de övriga tjänster som bolaget kan erbjuda. Överskott skall kunna minska bolagets/organisationens självkostnader och därigenom le— da till att programföretagens kostnader för köp av pro- gramutsändningstjänster blir lägre.

Utredaren bör redovisa hur avvägningen mellan själv- kostnadsprincipen och den affärsmässiga principen skall göras och hur den kan kombineras med bolaget/organisa- tionens behov av att kunna vidmakthålla och utveckla verksamheten långsiktigt. Principer för ekonomisk särre-Å dovisning av huvuduppgifterna och övrig verksamhet bör anges.

Utredaren bör även lämna förslag om principer i fråga om vem som skall företräda Sverige i internationella or-

SOU 1992: Bilaga 1

gan där frågor inom bolagets/organisationens ansvarsom- råde hanteras. Samråd bör ske med den särskilde utreda- ren med uppdrag att pröva behovet av lagstiftning på tele- kommunikationsområdet.

Bolaget/organisationen bör i likhet med vad som nu gäl— ler för televerket ha i uppdrag att vidta erforderliga be- redskapsåtgärder för verksamheten i krig eller vid krigsfa- ra. Utredaren bör ange i vilken utsträckning det blir nöd- vändigt med ändringar av bestämmelser till följd av det ändrade huvudmannaskapet.

Utredaren bör överväga om det behövs en tillsyn av verksamheten utöver den som normalt sker i ett av staten helägt aktiebolag resp. organisation. Därvid bör samråd ske med den särskilde utredaren med uppdrag att lämna förslag till en organisation till en sammanhållen central myndighet för radio— och TV—sändningar till allmänheten.

Eftersom utredningsuppdraget avser enbart ett byte av huvudman för en befintlig verksamhet bör utredaren räk- na med att huvudkontoret även i fortsättningen förläggs till Stockholmsområdet.

Erfarenheterna har visat att ett avskiljande av en verk— samhet från sin huvudman kan leda till påfrestningar. Det är angeläget att utredarens förslag utformas så att påfrest- ningarna blir så små som möjligt för berörda parter.

Utredningsarbetet

Den särskilde utredaren bör beakta vad som anförs i re- geringens direktiv (dir. 19845) till kommittéer och sär— skilda utredare.

Representanter från televerket förutsätts bistå utredaren under utredningstiden. Därutöver bör utredaren vid behov kunna söka medverkan från aktuella programföretag. Där- vid bör kommande kundrelationer och konkurrensförhål- landen beaktas.

Utredaren bör vid arbetets början och vidare under ar- betets gång informera berörda huvudorganisationer och i förekommande fall annan berörd central arbetstagarorga— nisation, med vilken staten har eller brukar ha avtal om

SOU 1992: 10 Bilaga 1

löner och andra anställningsvillkor, och bereda dem tillfäl- le att framföra synpunkter.

Etablerandet av det nya bolaget/organisationen bör ske senast i samband med förändringar i associationsformen för televerket.

Resultatet av utredningsarbetet bör redovisas före ut- gången av november 1991.

Vid beredningen av detta ärende har jag samrått med chefen för kommunikationsdepartementet.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden rörande radio och television

att tillkalla en särskild utredare — omfattad av kommitté— förordningen (1976:119) — med uppdrag att lägga fram förslag om ett nytt huvudmannaskap för rundradionätet

och att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och an— nat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Utbildningsdepartementet)

SOU 1992: Bilaga ]

BOLAGSORDNING SOU 1992: 10

Bilaga 2 för Radio Net Aktiebolag (org.nr. xxxxx) efter beslut på bolagsstämma den xx.xx.l992.

å ] Bolagets firma är Radio Net Aktiebolag. 5 2

Bolaget skall ha sitt säte i Stockholmsområdet 1.

53

Bolaget har till föremål för sin verksamhet att bedriva ut- sändning och överföring av radio— och televisionsprogram. Bolaget skall vidare utveckla och marknadsföra andra tjänster med stöd av de resurser som finns för radio— och televisionsverksamheten.

54

Aktiekapitalet skall utgöra lägst 100 miljoner kronor och högst 300 miljoner kronor.

5 5 Aktie skall lyda på 1 000 kronor.

5 6 Styrelsen skall bestå - utöver av ledamöter och supplean- ter som utses enligt annan lag än aktiebolagslagen (1975:1385)- av minst fem och högst sju ledamöter med högst två suppleanter. Ledamöter och suppleanter utses årligen för tiden från ordinarie bolagsstämma till slutet av nästa ordinarie bolagsstämma.

1 Vid beslut om bolagsordning skall det här anges en ort.

57

På ordinarie bolagsstämma utses årligen för tiden intill slutet av nästa ordinarie bolagsstämma minst en revisor och högst två revisorer.

58

Kallelse till bolagsstämma skall ske genom brev med pos- ten tidigast fyra veckor och senast två veckor före stäm- man.

59

Bolagsstämman öppnas av styrelsens ordförande eller, vid förfall för honom, annan av styrelsen därtill utsedd leda—

mot av styrelsen. & 10

På ordinarie bolagsstämma skall följande ärenden före- komma:

1. val av ordförande vid stämman, 2. upprättande och godkännande av röstlängd, 3. val av en eller två justeringsmän, 4 prövning om stämman blivit behörigen sammankal- lad, 5. framläggande av årsredovisning och revisionsberättel- se samt i förekommande fall koncernresultaträkning och koncernbalansräkning, 6. beslut a) om fastställelse av resultaträkning och balansräk- ning samt - i förekommande fall - koncernresul- taträkning och koncernbalansräkning,

b) om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen,

c) om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören,

7. fastställande av arvoden åt styrelsen och revisor,

SOU 1992: 1( Bilaga 2

8. bestämmande av antalet styrelseledamöter, styrelse- suppleanter och revisorer,

9. val av styrelse och revisor(er), 10. annat ärende som ankommer på stämman enligt ak- tiebolagslagen (1975:1385) eller bolagsordningen.

511

Vid bolagsstämman får varje röstberättigad rösta för fulla antalet av honom ägda aktier eller företrädda aktier.

512

Räkenskapsår omfattar kalenderår.

SOU 1992: 10 Bilaga 2

Yttrande av Nordisk Television AB

Nordisk Television AB (NTV) har beretts tillfälle att in- komma med synpunkter på förslaget till överföring från Televerket av anläggningar och personal för programut- sändning och programinsamling till ett separat bolag, i det följande benämnt Sändarbolaget. Dispositionen i detta ytt- rande ansluter i huvudsak till dispositionen i förslaget.

1 Val av organisationsform

Utan närmare utredning finner utredaren att aktiebolags- formen är den för verksamheten mest lämpade organisa— tionsformen. NTV menar att även affärsverksformen bort övervägas för verksamheten vars karaktär i många avseen- den kan liknas vid verksamheten som bedrivs av Banver- ket och, såvitt avser stamnätet, Vattenfallsverket. Utred- ningen belyser att en övergång till aktiebolagsform är för- enad med en rad problem vilka inte har några självklara lösningar. Att bolagsformen valts i andra länder innebär inte med nödvändighet att den är ändamålsenlig för de förhållanden som kommer att råda inom Sändarbolaget.

2 Ansvarsfördelning mellan Sändarbolaget och programföretagen

NTV finner det angeläget att det klarläggs att Sändarbola- get skall kunna ta ansvar för hela överföringssträckan dvs. ända från gränssnittet vid programföretagen. Dessutom skall Sändarbolagets åtaganden avse distribution av pro— gramföretagens signaler inklusive tilläggstjänster.

SOU 1992: 10 Bilaga 3

3 Forskning och utveckling

Ur programföretagens synvinkel är det inte motiverat att Sändarbolaget upprätthåller en forsknings— och utveck- lingsfunktion utöver vad som erfordras för att bolaget skall kunna bedriva en framgångsrik upphandling av ut- rustning och tjänster. Utvecklingen inom "TV—teknikområ- det går mot alltmer standardiserade produkter och teknik- utvecklingen sker huvudsakligen hos leverantörerna av ut- rustning. En jämförelse kan i detta avseende göras med datorområdet som genomgått samma utveckling.

Om bolaget vill upprätthålla en högre eller annan kom- petens än vad som kan anses motiverat med hänsyn till programföretagens behov skall kostnaderna därför inte belasta programföretagen. Motsvarande resonemang torde vara tillämpligt även såvitt avser andra verksamheter som Sändarbolaget bedriver. Resultatet av dessa bör normalt inte påverka programföretagens självkostnad.

4 Teknisk service

NTV finner det nödvändigt att Sändarbolaget har en egen organisation för teknisk service för att trygga driften i nä- tet. Det framstår som orimligt med hänsyn till Sändarbo- lagets omfattande verksamhet och det betydande värdet av dess tillgångar, att bolaget skall vara beroende av en ent- reprenör för underhållet av den mest väsentliga resursen i företaget. Om en gemensam organisation för teknisk ser- vice skulle behållas finns dessutom en betydande risk att kravet på konkurrensneutralitet inte kommer att kunna upprätthållas.

Utredningen innehåller ingen analys av på vilket sätt kostnaderna skulle komma att bli lägre vid en gemensam serviceorganisation och inte heller av om det antydda' kompensationskravet från Televerket är motiverat. NTVs bedömning är att en gemensam organisation kommer att medföra endast marginella kostnadsbesparingar och att Televerket Radios ersättningskrav saknar underbyggnad.

SOU 1992 Bilaga 3

5 Ekonomiska frågor

Utredningens avsnitt om ekonomiska frågor är inte sådant att det är möjligt att på ett tillfredsställande sätt analysera de ekonomiska konsekvenserna av utredarens förslag. Av- snittet saknar en sammanfattande beskrivning av Sändar- bolagets affärsidé och det ställs inte heller upp några eko— nomiska krav av typ räntabilitet och soliditet. Utredaren använder uttryck som "skälig lönsamhet" utan att närma- re ange vad som därmed avses.

Utredaren anser att Sveriges Radio—koncernen bör ges en rabatt på självkostnadspriset med hänsyn till att vissa investeringar finansierats genom TV-avgifter och direkt- avskrivits. Till den del avgifterna används för att finansie- ra infrastrukturinvesteringar vilka inte är specifika för dis— tribution av en viss TV— eller radiokanal bör samtliga ka- naler ges del i den rabatt som motiveras av det sätt på vil- ket finansiering skett. Utredaren förklarar dock inte hur det skall vara möjligt att klara värdesäkring och realränta på det egna kapitalet och samtidigt ge en rabatt på det an- visade sättet.

Utredaren anger att bolaget skall tillämpa en självkost- nadsprincip och samtidigt ge skälig lönsamhet. Enligt ve- dertaget företagsekonomiskt språkbruk är vinst inte någon kostnad. Att bolagets verksamhet skall bedrivas med skälig lönsamhet är således inte förenligt med Självkostnadsprin— cipen.

I avsnitt 6.2.1 anger utredaren att de indirekta kostna- derna skall fördelas på kostnadsbärare med hjälp av schabloner. Trots att de indirekta kostnaderna kan antas utgöra en betydande del av de totala kostnaderna och att valet av schabloner kan ge mycket varierande resultat sak- nar utredningen helt diskussion och förslag i denna fråga.

1 den uppräkning av självkostnadens komponenter som återfinns i 6.22 ges ingen vägledning om hur kostnads- massan ser ut och hur den är fördelad. Inte heller behand- las frågan om skillnaden mellan skattemässig och bokför- ingsmässig avskrivning och ekonomisk livslängd. Avsnittet innehåller inte något resonemang om kalkylräntans stor- lek. Vidare används begreppet riskpremie vilket väl i nor- malt företagsekonomiskt språkbruk torde motsvara vinst.

SOU 1992: 10 Bilaga 3

NTV delar utredarens åsikt att Självkostnadsprincipen och en långsiktig prissättning torde vara det bästa alterna- tivet. För att definitivt kunna ta ställning till detta erford- ras dock ytterligare information om och utredning av verksamheten och kostnadsmassans struktur.

Utredarens uttalande i 6.2.3.2 kan tolkas som att effekti- vitetsvinster skall tillfalla bolaget. Detta står enligt vår uppfattning i strid med Självkostnadsprincipen. Effektivi- tetsvinster skall istället tillfalla kunderna.

Utredarens resonemang om problem föranledda av att hela investeringscykelns kapitalkostnader inte täcks av bindande kundkontrakt framstår som motsägelsefullt med hänsyn till att utredaren tänkt sig att Sändarbolaget skall erhålla en riskpremie bland annat som kompensation för att bolaget står den berörda risken.

Avsnittet 6.2.3.4 är alltför schablonmässigt och ger helt otillräcklig information om principerna för kostnadsför- delning. Utgångspunkten att de indirekta kostnaderna med huvuddelen skall fördelas på basverksamheten står enligt NTVs mening i direkt strid med Självkostnadsprinci- pen och allmänna affärsmässiga principer. Varje verksam- het bör självklart belastas med en skälig andel av de indi- rekta kostnaderna.

I avsnitt 6.3 om marknadsprissättning anger utredaren att en av utgångspunkterna vid prissättning är självkostna— den. Detta är enligt NTVs mening direkt felaktigt då det vid marknadsprissättning är marknaden som bestämmer priset. De företag som kan producera till en kostnad som är lägre än marknadspriset överlever på marknaden.

6 Avslutande synpunkter

NTV vill avslutningsvis framhålla att utredningen i vissa delar är så ofullständig att det inte är möjligt att bedöma konsekvenserna av utredarens förslag och därför inte hel- ler möjligt att avge något detaljerat yttrande. Det är dock angeläget att arbetet med att överföra verksamheten i en ny organisationsform inte försenas. Trots att utredningen i flera väsentliga delar således skulle behöva kompletteras

SOU 1992: Bilaga 3

anser NTV att arbetet bör fortskrida enligt den ursprung- liga tidplanen. Detta förutsätter dock

att regeringen ger den organisationskommitté som förut- sätts få huvudansvaret för att förbereda bildandet av Sän- darbolaget vidast tänkbara handlingsutrymme inom ramen för Självkostnadsprincipen,

att programföretagen bereds tillfälle att i betydande om- fattning delta i och påverka organisationskommitténs ar— bete samt

att till kommittén knyts personer med särskild kompe- tens inom områden som organisation, redovisning och ekonomistyrning i företag.

SOU 1992: 1( Bilaga 3

Yttrande av Sveriges Radio AB

Sveriges Radio har beretts möjlighet att lämna synpunkter på det förslag till slutbetänkande ”Ett nytt bolag för rund— radiosändningar", som distribuerats 1991—12—17.

Nedan följer SR-koncernens synpunkter på det förelig- gande förslaget.

SR—koncernens övergripande syn

- SR—koncernens krav på det nya Sändarbolaget är att distribution och programinsamling skall ske med hög driftsäkerhet och kvalitet samt till lägsta möjliga kostnad.

— Sändarbolaget skall vara konkurrensneutralt och ha full kontroll över sin grundläggande resurs dvs. sän- daranläggningarna och deras funktion. — Det är därför av stor vikt för rundradioverksamhe- tens långsiktiga utveckling och för en oberoende tek- nisk utvecklingsverksamhet att bolaget har det samla- de ansvaret för både de personella och materiella re- surserna.

Ansvarsfördelning mellan bolaget och programföretagen (Avsnitt 4.3.6)

Ansvarsfördelningen gällande signalernas utnyttjande framgår inte klart i utredningen. Enligt SR—koncernens uppfattning bör gälla att Sändarbolaget äger och ansvarar för förbindelse— och sändamät, medan programföretagen har ansvar och äganderätt till de tekniska signalerna i sin helhet med de tilläggstjänster som de kan bära (RDS, text-TV, PDC osv.). SR förutsätter också att koncernen har tillgång till distributionsnätet på 24 timmars basis.

SOU 1992: 10 Bilaga 4

SR-koncernen förutsätter att användning av överkapaci- tet i signalerna resp. av icke utnyttjad sändningstid regle— ras i avtal mellan bolaget och programföretagen, liksom nu sker mellan SR och televerket.

Distributionsnätet förutsätts inkludera överföringssträck- an från gränssnittet mellan programföretaget och bolaget (t.ex. terminalrummet i "IV—huset) till sändarstationerna.

Forskning och utveckling (Avsnitt 4.6)

Det är angeläget att bolaget har hög utvecklingskompe— tens. Ett samarbete med Telia Research kan därvid vara av värde i mer generella transmissionsfrågor. Den rundra- diospecifika kompetensen bör enligt SR—koncernens upp— fattning finnas inom bolaget. Det är viktigt att bolaget kan välja mellan att bygga upp egen kompetens eller att köpa tjänster från TRAB eller annat kompetent bolag.

SR förutsätter. liksom utredaren, att det även fortsätt- ningsvis finns ett samarbete med SR-koncernen.

Överföring av personella resurser (Avsnitt 5.4.1)

Det är angeläget att bolagets personella resurser kan byg- gas upp så fort som möjligt och att bolaget därvid får möjlighet att rekrytera kompetent personal. Det rekryte- ringsförbud som utredaren föreslår är därför olämpligt ef- tersom det motverkar sitt syfte.

Serviceorganisation (Avsnitt 5.4.2-5.5)

Utredaren föreslår att serviceorganisationen blir kvar i Te- leverket Radio och konstaterar att bolaget bör ha en af— färsmässigt god relation till televerket. Utredaren förutsät- ter dock att ett antal kriterier uppfylls, annars föreslås att

SOU 1992: Bilaga 4

den tekniska serviceorganisationen delas mellan bolaget och Televerket Radio.

SR har svårt att förstå televerkets uppfattning att verket inte skulle kunna köpa tjänster från bolaget om servicere- surserna skulle delas mellan parterna. Utredaren värderar i det sammanhanget inte televerkets krav om kompensa- tion på ca 100 milj.kr.

En eventuell avvecklingskostnad som skulle kunna upp- komma får inte belasta rundradioverksamheten. Hänsyn måste härvid tas till de ekonomiska och tidsmässiga förde— lar som televerket har haft av rundradionätet vid upp- byggnaden av NMT—systemet.

Någon jämförande ekonomisk analys görs tyvärr inte av de olika alternativen. Det finns t.ex., så vitt SR kan bedö- ma, ingen anledning anta att bolaget inte självt skulle kun- na sköta underhållet till högst samma kostnad såsom tele- verket.

Alla som utnyttjar resurserna såsom kunder måste kun- na uppleva bolaget som konkurrensneutralt. För program— företagen uppstår en säregen situation om bolaget har av- tal med programföretagen om kvalitet och tillgänglighet, men skulle sakna egna resurser för att driva näten. Det torde inte vara rationellt att bilda ett bolag som är helt beroende av yttre entreprenörer för de viktiga underhålls- funktionerna för en anläggningsresurs med ett återan— skaffningsvärde av ca 5 miljarder kr.

SR-koncernens uppfattning är därför att en delning av serviceresurserna bör ske redan från början.

Ekonomi och medelsanvisningar (Avsnitt 6 och 7)

Enligt utredningsdirektiven bör visas hur nuvarande ord- ning med direkt medelsanvisning till SR och till televerket fr.o.m. 1993 kan ersättas med en samlad medelsanvisning till SR. Utredaren klarlägger dock inte de ekonomiska ef- fekterna för SR av apportöverföringen.

SR har lämnat en redovisning till utredaren av olika mo— deller för prissättning av näthyra och ersättning till rund-

SOU 1992: 10 Bilaga 4

radiokontot för de befintliga anläggningarna. SR förorda- de därvid en modell med "lika hyresnivå".

Om det nya bolaget etableras under 1992 bör, enligt di- rektiven, nuvarande system också kunna behållas till ut— gången av 1992. Utredaren kommenterar dock inte detta.

I utredningen anges det belopp SR bör äska för 1993 samtidigt som det konstateras att beloppet under de föl- jande åren kommer att stiga. Kostnadsreduceringen 1993 är en följd av ändrad avskrivningsmetod och en effekt av starten av den tredje TV-kanalen som däremot inte är en följd av det nya huvudmannaskapet. Det saknas en sam- manfattande bedömning av de ekonomiska konsekvenser— na av den föreslagna organisationsmodellen för SR—kon- cernen sett i ett längre tidsperspektiv.

Baserat på erhållet siffermaterial från televerket har SR därför gjort nedanstående beräkning för den kommande tioårsperioden.

Tabellen har redovisats i SR:s anslagsframställning för 1993.

Redan efter några år har kostnadsreduceringen (skillna— den år 1993 mellan 513 och 401 milj. kronor beror på den beräknade effekten av den tredje TV—kanalen och ändrad avskrivningsmetod, dvs. skillnaden mellan 100 % avskriv- ning och planenlig avskrivning) förändrats till en kost- nadsökning. Efter tio år kommer kostnaden för distribu- tion och programinsamling att ligga på en nivå som är drygt 30 % högre än enligt nuvarande ordning.

Om koncernens anslag inte skulle justeras under tioårs- perioden, utan ligga kvar på 1993 års nya nivå, innebär det att programverksamhet motsvarande en kostnad på mer än 1 500 milj. kronor i fast penningvärde, inte har kunnat genomföras. Detta motsvarar en nivåreducering med 320 milj. kronor efter 10 år.

SR anser det därför nödvändigt att beslut redan nu fat- tas om att koncernen löpande kompenseras för dessa kost- nadshöjni-ngar.

SOU 1992: 1 Bilaga 4

1990 års kostnadsnivå exkl. moms

Ar 1993 1994 1995 1996 1997 kostnad exkl. 357,0 384,0 424,1 460,8 494,3 M3—effekt Kostnad exkl. 332,2 354,2 394,3 431,0 464,5 Mil—effekt År 1993 1999 2000 2001 2002 rasar.—.a?" 526, 35—41 5783—5155_61äs M3—effekt Kostnad exkl. 496,2 524,3 549,1 570,7 589,0 MS-effekt

I avsnitt 6 talas om för verksamheten nya och inte helt klargjorda kostnadsposter. Relevansen i att kalkylera med vissa av dessa kan diskuteras.

Vid fastställande av nivån för riskerna bör vägas in SR— koncernens långsiktiga och av statsmakten fastställda verk- samhet och den därav följande minimala affärsrisken.

Utredaren föreslår bl.a. att basverksamheten belastas med större delen av de indirekta kostnaderna och att and- ra verksamheter (dvs. de konkurrensutsatta) belastas med mariginalkostnader. Enligt SR:s uppfattning bör varje verksamhet så rättvist som möjligt belastas med sin andel av kostnaderna.

Utredarens förslag att moms på distributions- och pro- graminsamlingstjänster ska debiteras rundradiokontot di- rekt och ej SR-koncernen innebär ingen kostnadsreduce— ring för avgiftsbetalarna. Däremot kan en sådan ordning försvåra för programföretagen att effektivisera verksamhe— ten och därmed utnyttjandet av anslaget till avgiftsbetalar- nas bästa.

Utlandsprogrammet

Kostnadsutveckling för och finansiering av Utlandspro- grammet är inte behandlat i utredningen. Eftersom denna verksamhet finansieras med skattemedel via Utrikesdepar- tementet är det viktigt att UTP:s ekonomiska framtid klarläggs.

SOU 1992: 10 Bilaga 4

Organisationskommittén

I betänkandet föreslås att en särskild organisationskom- mitté bildas med uppgift att bl.a. lämna förslag till avtal med staten och svara för bildandet av bolaget (dvs. funge- ra som interimstyrelse).

Många av de frågor som organisationskommittén skall behandla är av skiljedomskaraktär och kommer att få stor betydelse för SR-koncernen. SR anser det därför angelä— get att koncernen får möjlighet att på lämpligt sätt med- verka i arbetet exempelvis med en representant i kommit- tén.

SOU 1992: Bilaga 4

Yttrande av Televerket

Televerket har tidigare i flera sammanhang framfört för- slag om organisatoriska lösningar för rundradioverksam— heten, vilka ej baserades på ett fullständigt avskiljande av densamma från Televerket. Syftet har varit att nå en opti— merad utnyttjning av tillgängliga resurser.

Fördelarna av en mycket nära samverkan mellan olika radioverksamheter är betydande vilket också konstateras av utredaren i flera avsnitt av sin rapport där rekommen— dationer ges i syfte att säkra en sådan samverkan.

Efter riksdagens beslut våren 1991 har arbetet inriktats mot och förberedelser vidtagits för att ett helt avskiljande skall kunna ske under 1992. Ambitionen från vår sida är nu att inom ramen för detta nya upplägg finna former för en fortsatt god samverkan.

Televerket stödjer således förslaget om överföring av rundradioverksamheten till ett särskilt aktiebolag från och med den 1 juli 1992. Vi vill dock erinra om att skälet för riksdagens beslut om denna förändring var att denna verksamhet i allt väsentligt var av monopolkaraktär och därför, enligt riksdagen, ej lämpligen kunde förenas med den numera helt kommersiella verksamheten som Tele- verket Radio bedriver. Detta bör tydligt anges i bolagsord- ningen.

Mot bakgrund av det direktiv som utredaren haft att ar- beta efter konstaterar Televerket att utredarens förslag i allt väsentligt är bra varför televerkets synpunkter i stor utsträckning är av kompletterande art.

Utredaren föreslår att en organisationskommitté bildas som skall omhänderta och lösa en rad tunga frågor inför bildandet av Radio Net AB och avskiljningen från Tele- verket. Denna åtgärd är nödvändig för att åstadkomma en planerbar övergång och stöds till fullo. Det är viktigt att organisationskommittén bemyndigas att träffa avtal med samarbetspartners, kunder och leverantörer som även in- nefattar perioden efter avskiljandet. Televerket vill här

sou 1992: 10 Bilaga 5

framföra den betydelse Televerket fäster vid att vara re- presenterat i denna kommitté. Televerket är också berett att medverka med representant i den kommande styrelsen för bolaget. Denna representation bör vara möjlig då, en- ligt utredaren, bolaget bildas för att lösa frågor inom massmedieområdet och inte för att konkurrera med Tele- verket Radio.

De rubriker vi använder i den fortsatta texten följer ut- redningsrapportens upplägg.

3 Samråd

Utredarens uttalande om att Radio Net AB bör vara inne— havare av frekvenstillstånden stöds. Detta område kom- mer enligt uppgift att preciseras ytterligare i det komman- de förslaget till Lag om radiokommunikation, m.m. från Frekvensrättsutredningen som föreläggs Riksdagen under varen.

4 Verksamheten inom rundradioområdet

Rundradionätet är primärt byggt för terrester utsändning av radio- och televisionsprogram. Som utredningen visar används överskottskapacitet i nätet också för ett antal öv- riga tjänster. Vi kan notera att Televerket säljer likartade tjänster som Direktvision i trådbunden form. Även RAD- TEX—tjänsten har en motsvarighet i Televerkets MINI- CALL— text—tjänst men där servicen i första hand erbjuds till fickmottagare. Televerkets inställning är att överskott— skapacitet i rundradionätet som kan användas för tele- tjänster bör marknadsföras av lämplig teleoperatör som har en för respektive tjänst fungerande marknadsorganisa- tion.

Radio Net AB behöver som auktoriserad operatör kun- na deltaga i det internationella arbetet i de organ som står öppna för andra nätoperatörer för rundradio såsom ITU, ETSl, EBU m.fl. Om detta skall ske i form av svensk RPOA får övervägas i samband med att definitionen av en svensk RPOA klarlägges. Exempelvis är deltagande i in-

SOU 1992: Bilaga 5

ternationella kabel— och satellitkonsortier inte en självklar nödvändighet.

I rollen som K—företag är det viktigt att det nya bolaget samverkar med andra K-företag och Televerket. Skälet härför är den fortsatt omfattande samverkan som förutses och för att det gemensamma ansvaret mot tittare/lyssnare skall kunna uppfyllas.

Televerket bedriver landets mest omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet inom området och tycker där- för det är lämpligt att Televerket tillsammans med Radio Net AB och de programproducerande bolagen driver ett gemensamt F&U— program för att säkerställa bästa möjli- ga resultat.

5 Överföringar från Televerket Radio 5.1, 5.2, 5.3 Överföring av materiella resurser

Följande klarläggande bör göras beträffande överföring av anläggningstillgångar från Televerket till Radio Net AB.

— Rundradioanläggningar som finansierats genom Rundradiofonden överförs som apportegendom till Radio Net AB. Dessa anläggningar är bokförda till nettovärdet noll i Televerkets balansräkning och överförs utan att Televerket får någon ersättning. — Ovanstående gäller också rundradioanläggningar som finansierats med statsanslag. — Anläggningar för den nya markbundna televisionska— nalen som finansierats av Televerket överlåts till Ra- dio Net AB genom försäljning. Överlåtelsesumman skall motsvara Televerkets utgifter för investeringar- na inkl. räntekostnader samt drift- och underhålls- kostnader. Från detta skall dras de kostnadsersätt- ningar Televerket erhållit för dessa anläggningar. — Övriga verksamheter inom Televerkets nuvarande af- färsområde Rundradio såsom Direktvision, Radtex, Närradio m.fl. som finansierats av Televerket skall vid överföring till Radio Net AB ske till marknads- värde. Marknadsvärdet skall därvid omfatta hela vår-

SOU 1992: 10 Bilaga 5

det av resp. verksamheter inkl. ingående anlägg- nings— och omsättningstillgångar.

5.4 Överföring av personella resurser 5.4.1 Personalen inom Televerket Radio

Televerket Radio har som angivits av utredaren fr.o.m. 1992—01-01 infört en ny organisation för att förbereda kommande delning av divisionen. En av förutsättningarna för organisationsarbetet har varit att rundradioverksamhe- ten och frekvensförvaltningen kommer att utgöra lands— omfattande självständiga och självförsörjande enheter. De är nu direkt underställda chefen för Televerket Radio för att underlätta delningen. I den nya interimsorganisationen har därför den ursprungliga rundradioorganisationen till- förts vissa befattningar för att Rundradion skall kunna fungera som en egen enhet. Komplettering behövs inom personal— och ekonomiområdet, för beställarkompetens inom ett antal områden (fjärrkontroll, satellit, infrastruk- tur) samt för vissa övriga arbetsuppgifter (arbetsmiljö och säkerhet, information). Utökningarna är som anges i rap- porten drygt 70 personer.

Vid den personalplanering som föregått införandet av den nya organisationen har resurserna för personal och ekonomi i stort sett kunnat tillgodoses med interna resur— ser med undantag för Stockholmsregionen där viss nyre- krytering behöver göras. För de övriga behoven har ej re- surser funnits fullt ut internt Televerket Radio utan ett antal vakanser finns.

Televerket Radio har beslutat att stor restriktivitet skall råda beträffande externrekrytering. Det är dock nödvän- digt att besätta vissa vakanser så att en driftsättning av bo- laget möjliggörs 1992-07-01 och så att inte verksamheten äventyras.

Sammanfattningsvis delar Televerket utredarens uppfatt- ning att den personal som ingår i rundradions interimistis— ka organisation anställes av Radio Net AB.

SOU 19 Bilaga 5

Televerket delar utredarens åsikt att teknikserviceorgani- sationen hålls samman och att det nya bolaget bör köpa teknikservice från Televerket. Detta är såväl samhällseko- nomiskt som företagsekonomiskt för berörda verksamhe— ter den billigaste och mest effektiva lösningen. Vi ser utre- darens villkor som generellt affärsmässiga och rimliga.

I tillägg till argumentationen för utredarens förslag be— träffande teknikservice vill Televerket även framhålla den resursutjämning över tiden som med föreslagen lösning kan ske (t.ex. master för rundradio och mobilradio är ej lika gamla och behöver därför inte underhåll samtidigt). Vidare leder ökat programutbud och finansiering genom reklamintäkter med stor säkerhet till ytterligare skärpta krav på korta ställtider vilket innebär redundanskrav både på utrustnings— och personalsidan — faktorer som talar för personal med bred kompetens användbar för många tjäns- ter enligt föreslagen modell, samtidigt som det resulteran- de större antalet servicetekniker ökar möjligheten att dyg- net runt och med kort inställelsetid göra felavhjälpande insatser.

Det är viktigt att notera att teknikservicepersonalen, un- der de mer än 75 år som Radion i olika former varit en samordnad organisation, alltid samutnyttjats optimalt för allt radiotekniskt underhåll och anläggningsverksamhet inom Radions ansvarsområde, dvs. rundradiotjänster, mo— bilteletjänster, satellit och radiolänkverksamhet för tele- verksamheten, underhållsåtagande åt utomstående kunder m.m. Den har alltså aldrig varit en exklusiv rundradiore- surs utan alltid en gemensam tillgång. Drygt en tredjedel av den totala resursen för teknikservice inom Televerket beräknas utnyttjas för Rundradions behov under 1992.

Det råder delade meningar mellan Televerket och Tele- verket Radios affärsområde Rundradio om sammanhållen respektive delad teknikserviceorganisation. Vi har nog- grant vägt de synpunkter som framförts och har full för— ståelse för att de områden som berörs måste bli väl om- händertagna. Med beaktande av de fördelar som kan ås- tadkommas i en större enhet. kompetensmässigt och effek- tivitetsmässigt samt de erfarenheter vi har av att arbeta

SOU 1992: 10 Bilaga 5

med krävande externa kunder, som t.ex. vårt åtagande gentemot luftfartsverket gör att vi fortsatt förordar en samlad teknikserviceorganisation. En delning skulle inne- bära betydande påfrestningar både för berörd personal och ekonomin. Framtida erfarenheter får självfallet avgöra hur samarbetet kan drivas. Detta regleras från tid till an- nan avtalsmässigt.

Avtalet om teknikservice mellan Televerket och Luft- fartsverket har löpt sedan 60—talet då en liknande verk- samhetsuppdelning som den nu förestående gjordes mel- lan Luftfartsverket och Televerket. Detta avtal omfattar en arbetsinsats av mer än 100 manår/år. Denna verksam- het uppfyller de mycket höga krav på säkerhet och till- gänglighet som Luftfartsverket har.

Utredaren föreslår i sin rapport att ett långsiktigt avtal beträffande teknikservice, lämpligen 3—årigt, skall tecknas mellan bolaget och Televerket. Därefter bör — enligt Tele- verket - uppsägningstiden för avtalet vara 3 är (samma konstruktion som gentemot Lfv). Televerket tolkar skriv— ningen i 3:dje stycket under punkt 5.435 så att avtalet för den första perioden skall innehålla en paragraf som regle- rar överföringen av personal om förlängning ej sker.

Någon omfattande analys har inte gjorts i det fall en del- ning av teknikserviceorganisationen skulle bli aktuell men i tillägg till de ca 220 personer som utredaren beräknar behöva överföras till Radio Net AB bör en rimlig andel av gemensamma resurser tillkomma.

Sänkta kostnader för teknikservice är ett klart uttalat krav i rapporten. Televerket klarar att hålla rimliga kost— nader men det är viktigt att kostnadsjämförelser görs på ett riktigt sätt så att jämförelsen blir relevant. Bl.a. till— kommer under 1992 det nya marknätet för TV samt en kraftig ambitionssänkning av det förebyggande underhål- let för rundradionätet.

Personella resurser för anläggningsverksamheten har ej närmare berörts i rapporten. Det är viktigt att notera att en del av denna personal rekryterats för rundradions spe- ciella behov när det gäller högmaster. Högmastarbete är mycket speciellt till sin natur och saknar motsvarighet i branschen i övrigt. Verksamheten är omgärdad med regler och bestämmelser för arbetsmässigt skydd för denna per-

SOU l992: 1( Bilaga 5

sonalkategori. Bl.a. är personalens ålder maximerad till 50 år för att erhålla tillstånd för arbete i mast. När denna ål- der är uppnådd krävs en förändring och omskolning till andra arbetsuppgifter. Det är rimligt att Radio Net AB på ett eller annat sätt är med och tar ansvar för denna si- tuation. Anläggningsverksamheten bör liksom den teknis- ka driften regleras i avtal där hänsyn kan tas till ovanstå- ende problem.

Det har i utredningen framförts oro för att neutralitets— problem skulle kunna uppstå gentemot Televerket Radios konkurrenter om teknikserviceorganisationen odelat skulle organiseras här. För tydlighetens skull vill vi understryka att det inte är Televerket Radios avsikt att ett underhålls- monopol skulle skapas. Det är vår bestämda uppfattning att om våra konkurrenter önskar underhålla sina i Radio Net AB:s master och hus inplacerade utrustningar skall de naturligtvis ha full frihet till detta.

I förlängningen skapar rundradioföreträdarnas starka krav på att själva äga sin egen underhållsorganisation en mycket stark oro hos oss att vad som egentligen åsyftas är ett fullständigt monopol på såväl de unika högmasterna som allt till dessa anläggningar knutet underhåll och an- läggningsarbete, alltså även för Televerkets utrustningar. Televerket utgår från att Televerket har rätt att självt ut- föra sådant arbete.

5.5 Vissa särskilda överföringsfrågor

Om överföringar och överenskommelser avseende mate- riel, personal och tjänster sker enligt utredarens förslag blir de ekonomiska konsekvenserna ej av någon betydande omfattning för Televerket.

6 Ekonomiska frågor

I detta avsnitt behandlar utredaren momsfrågor för sän- darbolaget respektive programbolagen. Ur Televerkets synvinkel, liksom ur ägarens staten, är det viktigt att orga— nisationsförändringen ej leder till ökade kostnader totalt

SOU 1992: 10 Bilaga 5

sett samt att inte en snedvridning av resursanvändningen äger rum på grund av olika momsregler för olika inblan— dade företag. Om alla kunde göras momspliktiga avseende distributions- och kontributionstjänster (även Sveriges Ra- dio) skulle detta undvikas.

Utredaren beskriver vidare för— och nackdelar med oli- ka prissättningsmodeller och rekommenderar självkostnad med långsiktig prisbildning för kärnverksamheten. Som självkostnad beskrives bl.a. lokaler. Vad gäller inplacer- ingsverksamhet och hyra av nätkapacitet förutsätter därför Televerket att nu gällande ersättningsnivåer till Radio Net AB bibehålles under rimlig tid (minst 3 år) för nyttjandet av FM-nätet för MBS samt inplacering av utrustning i hus och master. Detta är nödvändigt med hänsyn till den lås- ning som den mångåriga integrationen och sambyggnaden lett till för televerkets utrustningar och tjänster. Om så ej blir fallet är risken överhängande för att Televerket i allt väsentligt tvingas etablera egen infrastruktur.

Det är också viktigt att de marginella kommersiella verksamheter som Radio Net AB skall bedriva ställs under särskild priskontroll med hänsyn till att normala prisbild- ningsmekanismer är satta ur spel genom att verksamheten bedrivs baserat på produktionshjälpmedel som är unika och redan fullt ut finansierade inom ramen för huvud- verksamheten.

Övrigt

De fackliga organisationerna har givits möjlighet att ta del av detta yttrande och uttalar därvid sitt starka stöd för förslaget om en sammanhållen teknikserviceorganisation.

SOU 1992: 1( Bilaga 5

Yttrande av Televerket Radio, affärsområde Rund- radio

Allmänt

Regeringen aviserade i proposition 1990/91:149 att en sär- skild utredning skulle tillkallas för att förbereda en omor— ganisation av verksamheten med bl.a. programinsamling och programutsändning för Sveriges Radio—koncernen och det TV—företag som skulle komma att utses till konces— sionsinnehavare vad gäller sändningar med reklam över ett tredje markbundet TV—nät (Nordisk Television AB). En förutsättning skulle vara att verksamheten skulle dri- vas av staten i en organisation som är avgränsad från Te- leverket.

Affärsområdet Rundradio inom Televerket Radio bedri- ver i dag rundradioverksamheten. Staten ställer medel till förfogande för den dominerande delen av verksamheten. Bl.a. det senare innebär att Rundradion hitintills har arbe- tat under annorlunda villkor än Televerket Radio i Övrigt. Mot denna bakgrund har det för Rundradions del varit möjligt att tänka sig verksamheten inom ramen för en självständig organisation. I dag ser de anställda inom Rundradion inkl. affärsområdets ledning fram emot att verka inom ramen för ett separat, statligt aktiebolag för rundradioverksamhet.

Att bilda en ny, helt fristående organisation genom att lyfta ut en verksamhet ur en större organisation är givet- vis en inte alldeles enkel operation. I detta fall innebär också särskiljandet vissa svåra avvägningsfrågor som är av förhandlingskaraktär. Det säger sig självt att affärsområdet Rundradio — mot bakgrund av regeringens tilltänkta pla- ner — och Televerketheleverket Radio i övrigt med sina affärsintressen inte i alla de frågor som omfattas av utre- darens direktiv har kunnat ha samma uppfattning om hur särskiljningen bör gå till.

SOU1992: 10 Bilaga 6

Mot denna bakgrund välkomnades regeringens planer på att en oberoende statlig utredare skulle gripa sig an särskiljningsproblemen och även förbereda omorganisatio- nen på vissa andra sätt. I direktiven betonades att utreda- rens förslag skulle utformas så att påfrestningarna blir så små som möjligt för berörda parter.

Utredaren har valt att arbeta utan bistånd av sakkunniga och experter men har haft tillgång till sekreterare. Inom Televerket Radio har en särskild arbetsgrupp, i vilken af— färsområdet Rundradio varit företrätt, varit utredarens kontaktpunkt. Såväl denna grupp som chefen för Telever- ket Radio och Rundradion har försett utredaren med skriftligt material.

Mot ovan angivna bakgrund och med hänvisning till att Rundradions verksamhet är huvudämnet för utredningen, avger Rundradion härmed ett eget yttrande som fogas som bilaga till Televerkets synpunkter på betänkandet. Till grund för yttrandet ligger synpunkter som framförts av såväl Rundradions ledning som personal i övrigt inom affärsområdet.

Yttrandet följer betänkandets disposition.

Avsnitt 2 Bildandet av en ny organisation Avsnitt 2.1 Olika organisationsformer

Rundradion stöder helt och fullt utredarens förslag att rundradioverksamheten bör bedrivas i aktiebolagsform. Aktiebolagsformen har funnits länge, är internationellt känd och accepterad och har ett väl utvecklat regelverk som i Sverige för närvarande moderniseras. Andra associations— eller organisationsformer finner Rundradion liksom utredaren olämpliga, inte minst med hänsyn till att delar av Rundradions verksamhet är klart konkurrensut— satt. När den ekonomiska relationen till Sveriges Radio— koncernen — enligt planerna fr.o.m. år 1993 — förändras kommer dessutom den konkurrensutsatta sektorn att öka. Utvecklingen på ljudradioområdet kan innebära att kon— kurrensen ökar relativt snart.

SOU1992: 1 Bilaga 6

Viktiga förhandlingar återstår att föra avseende bl.a. rundradiobolagets övertagande av anläggningar finansiera- de med televerksmedel eller blandfinansierade. Därtill kommer att viktiga förberedande beslut av annat slag be— höver fattas snarast möjligt. Rundradion tillstyrker därför att en särskild organisationskommitté tillsätts som förses med sådana befogenheter att den dels kan verka som part, dels kan fatta beslut som är av betydelse före att över- gången till det nya bolaget skall kunna ske så smidigt som möjligt samtidigt som Rundradion under tiden fram till dess kan verka med full kraft.

Eftersom organisationskommittén skall företräda rund- radioverksamheten vid de nämnda förhandlingarna med Televerket/Televerket Radio förutsätts att affärsområdet Rundradio blir väl representerat i organisationskommit- tén. Leverantörer, kunder och andra förhandlingsparter samt konkurrenter bör rimligen inte ingå i en sådan kom- mitté.

Avsnitt 2.2 Bolagshandlingar

Affärsområdet Rundradio anser att utredaren på ett för- tjänstfullt sätt har översatt Rundradions nuvarande upp- gifter och den affärsidé som kommer till uttryck i direkti- ven i förslaget till föremålsparagraf (3 5) i den bolagsord- ning som bilagts betänkandet. Rundradion anser dock att ett tillägg av typen "och därmed förenlig verksamhet" bör göras i paragrafen. Sådana tillägg förekommer normalt i en bolagsordning. I detta fall möjliggör ett tillägg exem- pelvis att Rundradion även fortsättningsvis i radiotidnings- sammanhang kan ge synskadade service av mottagare och hyra ut studioutrustning till tidningsföretagen.

Rundradions förslag till tillägg i bolagsordningens före- målsparagraf är: "Bolaget skall också kunna bedriva an- nan, med dessa uppgifter förenlig verksamhet".

Utredaren har även föreslagit ett namn på företaget. Erfarenheterna säger att det ofta tar lång tid att hitta och registrera ett nytt firmanamn eller varumärke. Valet av namn är också av marknadsmässigt stor betydelse. Namnfrågan började därför tidigt att bearbetas av Rundra-

SOU1992: 10 Bilaga 6

dion för att ett grundligt underlag för ägarens val av namn skulle finnas vid tiden för bolagsbildningen. Detta har utredaren haft kännedom om. Vid bearbetningen av de olika namnförslag som tagits fram har ett flertal analy- serats närmare. Bl.a. har namnförslagen språkgranskats och kontrollerats av sakkunniga på området.

Det av utredaren föreslagna namnet på bolaget, Radio Net AB, bör inte användas. Dels finns det redan i aktiebo- lagsregistret ett företag med nästan samma namn och med verksamhet inom radio— och TV—branschen, dels är det knappast gångbart internationellt. ] den anglosachsiska världen är förkortningen Net för Network mycket ovanlig och ordet skulle därför lätt kunna associeras till den för gemene man mera självklara betydelsen, nämligen hårnät eller annan typ av nät. Vidare är det tveksamt om det engelska ordet Radio, i likhet med sin svenska motsvarig- het, uppfattas som om det täcker både ljudradio och tele- vision.

I det följande används ordet rundradiobolaget för att skilja den nya organisationen från den nuvarande, dvs af- färsområdet Rundradio (Rundradion).

Affärsområdet Rundradio finner förslaget till styrelses- torlek väl avvägt. I linje med regeringens motiv för om- bildandet av affärsområdet Rundradio till en självständig juridisk person förutsätts att rundradiobolagets leverantö- rer, kunder och andra förhandlingsparter samt konkurren- ter inte kommer att vara företrädda i styrelsen.

Avsnitt 2.3 Behovet av särskilda regler (och 7.2)

Utredaren har angivit att frågor väsentliga för den allmän- na mediepolitiken och frågor där staten köper tjänster bör regleras i avtal, men har inte närmare angivit av vilka skäl detta är aktuellt.

De uppgifter som staten på rundradioområdet har kun— nat ålägga Televerket genom eller uppdrag kan inte åläg- gas ett privaträttsligt subjekt som ett aktiebolag. Istället måste avtal ingås mellan staten och ett sådant bolag där de båda parternas åtaganden fastläggs.

SOU 1992: 10 Bilaga 6

I det här aktuella fallet kommer bolaget att bli helstat- ligt ägt. Som utredaren påpekar kommer staten därvid att ha två roller, ägarens och statsmaktens. Skulle staten ingå ett avtal med detta bolag innebär det dock att staten ingår avtal med sig själv. Det är svårt att, utan att skälen härför har angetts, förstå vari vinsten med en avtalskonstruktion består. Genom avtal kan inte staten få större påverkans- möjlighet än i egenskap av ägare. Staten uppträder med andra ord rimligtvis på samma sätt i sina olika roller.

Affärsområdet Rundradio ifrågasätter alltså om avtal över huvud taget behövs, men har givetvis ingenting att invända mot att en organisationskommitté får i uppdrag att närmare analysera om och i så fall på vilka områden avtal behöver upprättas. Uppdraget kräver att kommittén får tillgång till juridisk expertis.

Affärsområdet Rundradio delar helt utredarens uppfatt- ning att det inte behövs någon särskild tillsyn av verksam- heten utöver den som normalt sker i ett av staten helägt aktiebolag. I detta sammanhang nämner utredaren att till— synen, om så önskas, kan byggas ut genom att riksrevi- sionsverket (RRV) genom tillägg till gällande lagstiftning får utöva förvaltningsrevision och — under förutsättning att det anges i bolagsordningen — även redovisningsrevi- sion. I utredarens förslag till bolagsordning återfinns dock inte någon skrivning om redovisningsrevision.

I förarbetena till lagen (1987:519) om riksrevisionsver- kets granskning av statliga aktiebolag och stiftelser anges på vilka grunder det bör avgöras om riksrevisionsverket skall få uppgifter på dessa områden.

Av de angivna skälen är det endast det som tar sikte på verksamheter med betydande inslag av monopol som har någon relevans för rundradiobolagets verksamhet. Affärs- området Rundradios uppfattning är därför att, om förvalt- ningsrevision skall ske genom RRV, skall den avse endast verksamheten med distribution av Sveriges Radio— kon- cernens och Nordisk Televisions program samt eventuellt distributionen av den finländska kanalen över Mälarområ- det. I övrigt rör det sig för rundradiobolagets del om rent affärsmässiga verksamheter, där en granskning genom RRV inte ter sig lämplig.

SOU 1992: 10 Bilaga 6

Enligt affärsområdet Rundradios mening finns det inga bärande skäl att låta redovisningsrevisionen ske på annat sätt än vad som är brukligt enligt aktiebolagslagen, nämli- gen genom revisorer som utses av bolagsstämman.

Avsnitt 3 Samråd

Affärsområdet Rundradio tillstyrker utredarens förslag vad gäller den frekvensfråga som tas upp i betänkandet. Rundradiobolaget bör vara innehavare av frekvenstillstån- den för de radiosändningar som bolaget bedriver. En så- dan ordning är naturlig och rimlig och i linje med nuva- rande ordning.

Avsnitt 4 Verksamheter inom rundradionätet Avsnitt 4.4 Internationell verksamhet

Affärsområdet Rundradio instämmer i utredarens slutsat- ser rörande förutsättningarna för att rundradiobolaget skall kunna delta i internationell verksamhet. Om rundra- diobolaget, i likhet med sina europeiska motsvarigheter, får ställning som svensk RPOA skulle det internationella samarbetet underlättas betydligt.

Rundradion instämmer vidare i utredarens uttalande att rundradiobolaget bör få ställning som RPOA redan i sam— band med rundradiobolagets bildande. Av utredningsbe- tänkandet framgår att ITU—konventionens krav kommer att uppfyllas. Det första kravet, dvs. det för att kunna klassas som POA, är uppfyllt genom den föreslagna aktie- bolagsformen och karaktären på verksamheten. Den sena- re innefattar ju såväl internationella rundradiosändningar på kortvåg och internationell programöverföring via den operativa *r'ik'scentralens (OPC/Kaknäs) egna utrustningar som omfattande rundradiosändningar av FM—ljudradio och television, vilka tekniskt påverkar den internationella radiomiljön. Det andra kravet, dvs. kravet för att en POA av regeringen skall kunna erkännas som en RPOA, är uppfyllt genom förslaget att bolaget skall vara innehavare

SOU ] 992: 11 Bilaga 6

av frekvenstillstånden för de nämnda radiosändningarna. SOU1992: 10 Svenska staten kommer därigenom att ha kontroll över att Bilaga 6 bolaget efterlever gällande internationella avtal angående radiotrafiken.

Avsnitt 4.5 Beredskapsfrågor

Affärsområdet Rundradio stöder utredarens bedömning att rundradiobolaget bör bli ett s.k. K—företag.

Rundradion anser också att utredarens slutsats att bola- get bör tillföras medel för totalförsvarskostnader genom direkta statsbidrag är riktig mot bakgrund av de speciella villkor som företaget kommer att arbeta under.

Vissa andra frågor med anknytning till beredskapsaspek- terna bör också lösas inför bolagsbildningen. En av dem rör rundradiobolagets representation i olika totalförsvars— organ. En annan rör bolagets skyldigheter och möjligheter att utöva personalkontroll.

Avsnitt 4.6 Forskning och utveckling

Det är av avgörande betydelse för rundradiobolaget att dess kompetens inom det egna teknikområdet kan upp- rätthållas på en hög nivå. En förutsättning för att lyckas med detta är att rundradiobolaget inte bara följer utan också deltar i den forsknings- och utvecklings(FoU)verk- samhet, som sker på rundradioområdet. Den tekniska ut- vecklingen går för närvarande mycket snabbt, — främst ge- nom de möjligheter som den digitala tekniken ger — och bolaget skall leva på sitt tekniska kunnande. Vidare har bolaget på detta område en mycket betydelsefull uppgift visavi framför allt sina största kunder, programföretagen. Bolaget bör och måste självt kunna vara ledande i Sverige vad gäller utvecklingen inom det egna verksamhetsområ- det. Detta förutsätter en aktiv, egen teknisk utvecklings- verksamhet.

Vidare är det viktigt att rundradiobolaget inte bara upp- rätthåller en beställarkompetens utan också arbetar med och leder teknikutvecklingen på rundradioområdet, om

bolaget skall kunna delta i internationellt standardiserings- arbete samt annat internationellt samarbete och därmed få större möjligheter att ta till vara bolagets och rundra- dioverksamhetens intressen.

Tyngdpunkten i det långsiktiga FoU—arbetet på rundrav diobolagets verksamhetsområde kan inte ligga hos en an- nan part. Det hindrar inte att det för rundradiobolaget är naturligt att finna samarbetspartners. Inte minst är det av stort intresse för bolaget att också i fortsättningen kunna samarbeta med Telia Research AB (TRAB) liksom med Sveriges Radio—koncernen. Det innebär att det är betydel- sefullt att rundradiobolaget kan teckna avtal om FoU— projekt med TRAB och då direkt med TRAB.

Det avgörande är emellertid att rundradiobolaget måste ha handlingsfrihet att självt bedöma om det från rundra- dioverksamhetens utgångspunkter är fördelaktigast att bygga upp egna utvecklingsresurser eller att köpa dem från t.ex. TRAB. Detta är särskilt viktigt eftersom det — vilket utredaren konstaterar — kan uppstå intressekonflik— ter mellan rundradiobolaget och TRAB. Kontinuiteten och långsiktigheten i verksamheten kan inte garanteras med mindre än att den tekniska utvecklingen sker på bo- lagets villkor.

En egen utvecklingsmiljö i form av kompetens och tek- niska resurser är nödvändig om rundradiobolaget skall kunna ta det fulla ansvaret för utvecklingen av sina tjäns- ter. Det tar givetvis tid att bygga upp en sådan, men det finns en mycket god grund härför i den utvecklingsperso- nal och den utrustning som redan finns inom Rundradion.

Avsnitt 5 Överföringar från Televerket Radio

Avsnitt 5.1 Överföring av materiella resurser (och 5.2—5.3)

Det framgår redan av utredningsdirektiven att anläggning— ar som finansierats med TV—avgifts— eller skattemedel skall avträdas av Televerket utan ersättning.

Enligt direktiven skall däremot utredningen söka former och föreslå villkor för att överlåta också andra resurser

SOU 1992: '

som är knutna till rundradioverksamheten till det nya bo- laget så att det får möjlighet verka inom hela sitt nuvaran- de kompetensområde. De resurser som avses är anlägg- ningar och utrustningar för att bedriva de övriga tjänster som byggts upp inom Rundradion, främst Radiotidnings- tjänsten, Närradiotjänsten, RADTEX, Direktvision och Satellit—TV.

Ifrågavarande tjänster har i flera avseenden etablerats med materiella resurser och kompetens som skapats inom den TV— avgiftsfinansierade verksamheten. Därutöver har investeringar gjorts, som har finansierats av Televerket. Med hänsyn till det förstnämnda förhållandet och med be- aktandet av att det här gäller en uppdelning av verksam- heter med samma ägare, bör det vara naturligt att anlägg- ningstillgångar som finansierats av telerörelsen överläts till rundradiobolaget för en ersättning som motsvarar anlägg- ningarnas bokförda restvärde.

När det gäller utrustning m.m. för den tredje markbund- na TV-kanalen bör ersättningen till televerket baseras på de investerings-, ränte- och driftkostnader som Televerket haft med avdrag för de ersättningar för dessa kostnader som hunnit erläggas vid överlåtelsetidpunkten.

5.4 Överföring av personella resurser 5.4.1 Personalen inom Televerket Radio

Under denna rubrik redovisar utredaren inledningsvis att Rundradions verksamhet sedan den 1 januari 1992 verkar som en separat sammanhållen organisation direkt under chefen för Televerket Radio. På motsvarande sätt har Fre- kvensförvaltningen interimistiskt bildat en landsomfattan- de, självständig och självförsörjande enhet som liksom den övriga delen av Televerket Radio, dvs. Mobila Teletjäns- ter, verkar direkt under divisionschefen.

Den nya rundradioorganisationen har så långt möjligt utformats i linje med en tänkt, kommande fristående or- ganisation. Det innebär att organisationen har utformats och dimensionerats så att den med vissa mindre undantag redan nu skall kunna verka självständigt i stället för att,

SOU1992: 10 Bilaga 6

som tidigare, köpa en stor andel av vissa, då gemensamma resurser från Televerket/Televerket Radio i övrigt. Vid di- mensioneringen har givetvis bemanningstalen prövats. Bl.a. har Rundradion vid planeringen varit återhållsam med att ersätta vakanser som uppkommit (t.ex. på grund av förtida pensionering).

Den nya interimistiska organisationen innebär att Rund— radion sedan årsskiftet själv svarar för ekonomi-, personal- och utbildnings- samt ADB/AU-funktionerna vid såväl huvudkontoret som rundradiokontoren ute i lan- det i de (numera) fem rundradioområdena, i stället för att som tidigare så gott som helt repliera på resurser inom Televerket Radio. På motsvarande sätt sv:» tI' Rundradion fr.o.m. årsskiftet för sin egen informations, skydds— samt säkerhetsverksamhet istället för att, som tidigare, repliera på resurser inom Televerket/Televerket Radio. Detsamma gäller beredskapsplaneringen där Rundradion utför en viktig uppgift inom totalförsvaret.

Televerket Radio har vidare beslutat att Rundradion får förstärka sin kompetens bl.a. projektering, drift och un- derhåll på fjärrkontroll-, radiolänk— och satellitområdet. På dessa områden har såväl Rundradions huvudkontor som rundradioområdena tidigare replierat på resurser inom Televerket Radio, resurser som numera organiseras av telerörelsen. Beslutet har tagits mot bakgrund av att dessa rekryteringar är synnerligen angeläget och av strate- gisk vikt för att Rundradion som en självständig organisa— tion skall kunna ta ett nödvändigt helhetsansvar för sina tjänster.

Slutligen har det också ansetts nödvändigt att Rundra- dion också skaffar viss egen kompetens vad gäller anlägg- ningsdokumentation samt, i vissa fall, på mast/hus och el- kraftområdet.

De nämnda personaltillskotten medför inga ökade kost- nader eftersom entreprenörskostnader och kostnader för gemensamma funktioner i stort sett bortfaller.

Vid bodelningen inom Televerket Radio har befintlig personal inom ekonomi samt personal— och utbildnings- området fördelats mellan de nya enheterna. Behovet av personal för funktioner som tidigare har varit gemensam- ma har för Rundradions del i stort sett kunnat tillgodoses

SOU 1992: 1 Bilaga 6

inom fyra av rundradioområdena, medan en vakanssitua- tion föreligger inom huvudkontoret och östra rundradio- området, dvs. inom Stockholmsområdet.

Inom övriga nämnda funktioner samt inom Rundradions teknikområden i övrigt föreligger ett stort antal vakanser. Skälet till detta är inte bara interimsorganisationens till- komst utan även dels att det varit naturligt att vara mycket återhållsam med återbesättningar av uppkomna vakanser under en lång period av omorganisationsarbete, dels att en rad förtida pensioneringar har genomförts.

Utredaren har i betänkandet uttalat sig för det lämpliga i ett sådant förberedelsearbete för det kommande rundra- diobolaget som beskrivits inledningsvis. Utredaren föror- dar samtidigt ett nyanställningsstopp och menar att Tele- verket Radio skall svara för de gemensamma funktionerna under första halvåret 1992, samt angett att organisations- kommittén skall svara för hur överföringen skall gå till och i vilken takt den skall genomföras. Förslaget framförs utan att Rundradion fått redovisa sin syn på resurs— och rekryteringsfrågan.

Det är angeläget att Rundradion inte nu hindras att ge- nomföra nödvändiga rekryteringar av ytterligare personal. I annat fall kommer möjligheterna att minska kraftigt att rekrytera för verksamheten strategiskt viktig kompetens och resurser för att över huvud taget på ett rimligt vis klara verksamheten. Detta hänger bl.a. samman med att viss personal som tidigare arbetat med rundradioprojekt, men inom en annan organisationsenhet inom Televerket Radio, från årsskiftet 1991/92 överflyttats till andra enhe— ter inom Televerket utan att möjlighet funnits att erbjuda anställningar inom Rundradion.

Även om ytterligare rekryteringar således måste få ge- nomföras är det emellertid naturligt att vara fortsatt åter- hållsam med rekryteringar när så är befogat och möjligt inför bolagsbildningen. Rundradion förutsätter emellertid att Televerket/Televerket Radio genom sina beslut gör det möjligt att genomföra nödvändiga rekryteringar enligt Rundradions bedömning och att vidtagna och planerade åtgärder kan stämmas av med organisationskommittén så snart det är genomförbart.

SOU1992: 10 Bilaga 6

Avsnitt 5.4.2 Teknisk service (och 5.4.3 samt 5.5)

Utredaren föreslår att Rundradion - under förutsättning att vissa villkor kan uppfyllas av Televerket Radio — skall tillgodose sitt behov av servicetjänster för drift och under- håll samt anläggningsverksamhet genom köp från den sammanhållna teknikserviceorganisation som Televerket Radio har etablerat fr.o.m. den 1 januari 1992.

Det råder delade meningar mellan affärsområdet Rund- radio och Televerket Radio i övrigt om var personalen vid Rundradions stationer skall organiseras, dvs. om Rundra— dion skall få behålla egna resurser för drift och underhåll, en egen serviceorganisation.

I det underlag som tillställts utredaren har Rundradions skäl för en egen serviceorganisation sammanfattats på följande sätt.

Rundradions behov av insatser för anläggnings—, drift— och underhållsverksamhet är tillräckligt stort för att en sådan skall kunna motiveras. En egen ser- viceorganisation är den största garantin för att kost— naderna för servivceinsatserna hålls på en rimlig ni— vå.

Med en egen serviceorganisation kan fältpersona- lens personliga engagemang och känsla av ansvar för anläggningar och utrustningar behållas, vilket har klara ekonomiska implikationer. Felavhjälpningsti- derna riskerar inte att förlängas, som när en entre- prenör skall ha hand om verksamheten, utan organi- sation och arbetsformer kan optimeras efter Rundra- dions och dess kunders behov. Ett nära samarbete mellan Rundradions stabsspecialister, driftövervak- ningspersonal och servicegrupper kan även fortsätt— ningsvis åstadkommas till fromma för kompetens— och tjänsteutveckling.

Rundradion kan som nu ta det fullständiga ansva— ret för driftsäkerhet och kvalitet i tjänsterna som ef- terfrågas från programföretagen och som Rundradion är skyldig sina egentliga kunder, lyssnarna/tittarna. Ett sådant ansvar kan inte övertas av en entreprenör.

SOU 1992: 1 Bilaga 6

Rundradions möjligheter att verka konkuzrens- neutralt försvåras betydligt om en tänkbar konkur- rent till kunder hos Rundradion, och i vissa avseen- den en konkurrent till Rundradion själv, har insyn i och kontroll över en del av verksamheten och därige- nom kan påverka Rundradions möjligheter till affärs- utveckling och till nya kundkontakter. Därmed på- verkas även Rundradions möjligheter att erbjuda dis- tributionstjänster till programföretagen till lägsta möjliga kostnad.

För Rundradions uppgifter inom totalförsvaret är det av största värde att den servicepersonal som skall förberedas för beredskapsuppgifter inom Rundradio- området är knuten till Rundradion. Utredaren anser att det vad gäller serviceorganisationen inte finns någon lösning som är den givna lösningen, men har ändå förordat alternativet med en sammanslagen tek- nikserviceorganisation inom Televerket Radio. Utredaren har dock i betänkandet förtecknat vissa villkor som skall vara uppfyllda om Televerket Radio skall organisera all servicepersonal. Kan inte dessa villkor uppfyllas skall den sammanslagna serviceorganisationen delas mellan Telever- ket Radio och rundradiobolaget. Beslut härom skall i så fall fattas av organisationskommittén.

De villkor som utredaren har förtecknat i betänkandet talar enligt Rundradions uppfattning för att utredarens huvudalternativ borde varit att Rundradion skall fortsätta svara för sin egen teknikservice.

Därtill kommer att drift och underhåll är centrala funk- tioner i Rundradions verksamhet. Felavhjälpning av ra- dio— och "FV—sändare, nät och stationer representerar sto- ra ekonomiska värden vars bevarande kräver väl avvägda underhållsinsatser. Rundradion har genom åren gjort stora insatser för att bygga upp den specialkompetens som be— hövs. Hur verksamheten bedrivs är av stor betydelse för utvecklingen av de terrestra nättjänsternas möjligheter att attrahera kunder och därmed rundradiobolagets möjlighe- ter till ett gott resultat. Dessutom har en entreprenör, som har driftpersonalen helt i sin hand, inte de incitament till rationaliseringsåtgärder som bäst tar till vara rundradiobo- lagets intressen. Sammantaget är det därför svårt att för—

SOU1992: 10 Bilaga 6

stå att utredaren föreslår en lösning där Rundradion läm- nas utan reell möjlighet till den tillsyn och kontroll som är så viktig för att bolaget och dess verksamhet skall kunna fungera och utvecklas på ett tillfredsställande sätt.

Som tidigare framhållits kommer rundradiobolagets verksamhet att i ökande grad utsättas för konkurrens. En viktig förutsättning för att bolaget skall lyckas är då att tjänster med rätt servicenivå och kvalitet kan tillhandahål- las. Detta kräver att bolaget har en egen serviceorganisa- tion. '

Utredarens avgörande skäl för sitt val synes vara att — Televerket Radio uppger att inom en sammanhållen

teknikserviceorganisation kan service erbjudas till lägre kostnad,

- Televerket Radio anser att konkurrensneutraliteten

kan garanteras,

— Televerket Radios avvecklingskostnader vid uppdel—

ning av serviceresurserna uppstår till ca 100 milj. kr. Kalkyler utförda inom Rundradion visar att Rundradion med en egen serviceorganisation har avgjort bättre förut- sättningar att hålla servicekostnaderna nere jämfört med om Televerket Radio anlitas som entreprenör. Bl.a. kan då rundradiostationspersonalen samutnyttjas med övriga resurser inom Rundradion. Vidare behöver inte Rundra— dion vara med och betala för den sammanhållna teknik— serviceorganisationens samkostnader. Inte heller är något vinstpåslag aktuellt, vilket Televerket Radio för sin del har aviserat för tiden fr.o.m. 1 juli 1992

När det gäller konkurrensneutraliteten ligger det redan i förutsättningarna för rundradiobolagets bildande att det skall verka konkurrensneutralt. Med de starka bindningar och det beroendeförhållande som uppstår om Televerket Radio svarar för servicen på Rundradions stationer kan inte denna förutsättning uppfyllas.

Dessutom försvåras starkt allmänhetens och de lokala kundföretagens möjligheter att rätt uppfatta ansvarsför- hållandena om Televerket Radio skall organisera persona- len på FM/TV—stationerna trots att rundradiobolaget äger dem och svarar för företagens programutsändningar där- ifrån m.m.

SOU1992: 10 Bilaga 6

Som nämnts grundar utredaren också sitt ställningsta— gande på uppgiften att Televerket Radio får avvecklings- kostnader på ca 100 milj. kr., och därmed kommer att re— sa krav på kompensation med motsvarande belopp, om den nyligen sammanslagna organisationen måste delas. Det har inte redovisats hur detta belopp har tagits fram.

Affärsområdet Rundradio har sedan år 1975 och fram till den 1 januari 1992 organiserat personal vid FM/I'V— stationerna och är också den största användaren av dessa resurser.

En uppdelning av den nu sammanslagna teknikservice- organisationen, där Rundradion behåller sin del, innebär inte att Televerket/Televerket Radio i övrigt behöver flytta sin utrustning ut ur Rundradions stationer. Tvärtom utgår Rundradion från att Televerket/1" eleverket Radio och rundradioverksamheten även fortsättningsvis har behov av och önskemål om inplaceringar i varandras stationer till affärsmässigt grundade ersättningar och att olika andra villkor ömsesidigt kan tillgodoses.

Uppdelningen bör genomföras innan rundradiobolaget bildas. Den behöver inte innebära några dramatiska för— ändringar för servicepersonalen. Studier inom flera rund- radioområden visar att endast marginella förändringsbe- hov föreligger. Det förutsätter givetvis att parterna bemö- dar sig om att finna lösningar på de begränsade problem som kan uppstå.

Rundradion är givetvis i en sådan situation beredd att ta på sig sin del av ansvaret även för den personal som anli— tas av Rundradion för tyngre anläggnings- och underhålls- arbeten.

Om Televerket Radio finner det önskvärt att som tidiga- re köpa service från Rundradion är detta givetvis fullt möjligt.

Mot denna bakgrund framstår ett kompensationskrav i storleksordningen 100 milj. kr. som orimligt.

Sammanfattningsvis anser således affärsområdet Rund- radio att det finns övervägande och mycket starka skäl för att rundradiobolaget skall ha en egen serviceorganisation. En egen serviceorganisation är av avgörande betydelse för rundradiobolagets framtida verksamhet.

SOU1992: 10 Bilaga 6

Det finns en mycket stor uppslutning kring de ovan SOU1992; 1( framförda synpunkterna bland Rundradions personal. Bilaga 6 Aven Rundradions viktigaste kunder, programföretagen, delar av allt att döma denna syn.

Avsnitt 6 Ekonomiska frågor

Avsnitt 6.1 Kompensation för gjorda investeringar (och 7.1)

Enligt utredningens direktiv skall utredaren lämna förslag på hur rundradiokontot kan tillföras ersättning för gjorda och avskrivna investeringar. Utredaren har härvid lämnat ett förslag som inte ger rundradiobolaget möjligheter att på vanligt sätt göra avskrivningar på de anläggningsvärden som genom apport förs in i bolaget. Förslaget innebär för Sveriges Radio—företagens del att kostnaderna för rundra- diobolagets tjänster under år 1993 blir förhållandevis låga, men sedan kommer att stiga avsevärt för att täcka in ackumulerade avskrivningskostnader.

Ett alternativ som undanröjer sådana betänkliga nackde- lar i utredarens förslag och som skulle kunna ligga till grund för Regeringens kommande förslag till Riksdagen, år att rundradiobolaget till rundradiokontot årligen erläg- ger ett belopp motsvarande avskrivningar på de anlägg— ningars bokförda restvärde som bestäms utgöra apport i samband med bolagets bildande.

Alternativet har flera fördelar: —- I prissättningssammanhang påverkas inte självkost- nadskalkyler, och därmed prissättningen, av kompo- nenter (rabatt) som ur metodsynpunkt inte kan anses tillämpliga. — En enhetlig prissättningsmodell kan användas oavsett kund. — Begreppet rabatt elimineras och därmed undviks missförstånd. — Rundradiokontot, och därmed TV-avgiftsbetalarna, gottskrivs för gjorda investeringar. - Det tillskott som på nämnda sätt tillföras rundradio- kontot används för att möjliggöra för Sveriges Radio

att köpa rundradiotjänster som prissatts på normalt sätt, dvs. utan s.k. rabatter.

Avsnitt 7 Medelsanvisningar och anslagsfrågor Avsnitt 7.1 Medelsanvisning till Sveriges Radio AB

Sveriges Radio—koncernens medelsbehov för 1993 kom- mer bl.a. att bli beroende av vilken modell som kommer att tillämpas för att kompensera rundradiokontot/Sveriges Radio-koncernen för tidigare gjorda investeringar och därmed de värderingar som måste göras av anläggningar och utrustning samt i vissa fall resultat av förhandlingar med Televerket om överlåtelser.

Enligt Rundradions uppfattning är det angeläget att re- geringen i sitt förslag till riksdagen om medelsanvisning för Sveriges Radio—koncernens behov tar hänsyn till detta och lämnar utrymme för justeringar med hänsyn till kommande värderingar och förhandlingar. Rundradion fö- reslår därför att regeringens kommande förslag till medel- sanvisning för Sveriges Radio—koncernens köp av programutsändnings- och programinsamlingstjänster ses som preliminär och att det anvisade beloppet kan justeras, exempelvis i samband med förslag på tilläggsbudget hös- ten 1992.

I detta sammanhang vill Rundradion också påtala vikten av att den ekonomiska relationen mellan rundradiobolaget och Sveriges Riksradio i vad avser de över statsbudgeten anvisade driftmedlen till utlandssändningar blir densamma som för Sveriges Radioverksamheten i övrigt.

Bakom yttrandet står chefen för affärsområdet Rundradio Valdemar Persson, rundradioområdescheferna Dan An- dersson, Hans Granqvist, Mats—Ove Jacobsson, Bengt Lundberg och Bo Östlund samt sektionscheferna vid Rundradions huvudkontor Nils Bohman, Kurt Hassel, Rolf Jaensson, Sven-Erik Laingren, Per Mellberg, Gun Stahle och Arne Svanteson.

SOU 1 992: 10 Bilaga 6

Yttrande Statsanställdas Förbund/Telesektionen

Statsanställdas Förbund ställer sig i huvudsak positiv till utredarens förslag avseende "Nytt huvudmannaskap för rundradionätet". De synpunkter som nedan framföres är att se som kompletterande och ej ifrågasättande av utreda- rens slutsatser.

2.3.1

2.1.6

4.3.5

4.4

5.1.3

5432

Vi förordar att statens inflytande säkerställs ge- nom ledamot i styrelsen. Policy för svagt instru- ment för styrning.

Vi ställer oss positiva till förslaget om bildandet av aktiebolag. För "organisationskommittén" mås— te mandat, befogenheter och sammansättning framtagas. Vi förutsätter att Statsanställdas För- bund erhåller en plats i kommittén.

För att underlätta övergången till aktiebolag för de anställda förutsätter vi att BOA (bolagsav- talet) tillämpas i bolaget.

Rundradioanläggningar finns också i många loka- ler tillhörande telefonirörelsen.

Televerket bör även fortsättningsvis vara huvud- man för arbetet inom ITU. Vi föreslår att organi— sationskommittén får i uppdrag att påbörja arbe- tet med bildandet av ett RPOA.

Radiolänkstationerna ägs ofta av telerörelsen.

Vi anser att den bästa lösningen är en samlad ser- viceorganisation, men om en delning görs måste en mycket noggrannare bedömning göras av vilka personalresurser som krävs för att respektive bo- lag skall klara statens krav och ingångna avtal.

SOU1992: 10 Bilaga 7

5.435

6.1

6.3

Utredaren har i sin bedömning av personalbe— hovet inte tagit med redan anställda resurser inom områdena mast och el.

Utan att ta ställning till huvudman delar vi utre— darens uppfattning om att en samlad teknikservi- ceorganisation är det mest rationella och kost- nadseffektiva för samtliga parter. En samlad servi- ceorganisation garanterar fortsatt hög servicegrad, tillgänglighet och goda möjligheter till anpassning till kommande kompetensnivåer. Dessutom möj- liggör det att behålla en geografiskt spridd organi- sation och arbetsuppgifter i glesbygd. Vi kräver därför att förslaget till riksdagen fastslår — att en samlad teknikserviceorganisation behål- les - att organisationskommittén (partsammansatt) ges i uppdrag att tillse att rimliga avtal upprät— tas — att avtalet skall vara minst 3 år för att kunna bedöma fördelar och affärsmässighet med en gemensam teknikserviceorganisation.

Analogt med utredarens ställningstagande att li- censbetalarna ej skall betala redan gjorda invester- ingar, måste staten försäkra sig om att bilaget för- valtar och utvecklar nätet, så att alla licensbetalare har samma tekniska kvalitet på rikstjänsterna i framtiden.

Momsproblematiken är komplicerad och kan på många sätt skapa problem. Om utredarens förslag till lösning inte löser alla problem, bör det övervä- gas om inte Sveriges Radio också skall bli moms- pliktig såsom övriga nyttjare av nätet.

En sådan åtgärd skulle sannolikt lösa komman- de problem med anledning av allt friare regler för att starta programföretag.

SOU1992: 10 Bilaga 7

Yttrande av Statstjänstemannaförbundet/Televerket

Vi har tagit del av utredningen om nytt huvudmannaskap för rundradion och vill särskilt trycka på en del punkter.

Vi tycker att det viktigaste är att serviceorganisationen hålls samman, inkluderat mast och anläggningsresurser. Vi anser vidare, att ett långsiktigt avtal (3 år) måste tecknas. Detta för att en sammanhållen serviceorganisation, skall få möjlighet att visa att det är den bästa lösningen för alla parter.

Beträffande stycke 5.4 vill vi att personalen "skall erbju- das anställning i det nya bolaget".

Momsfrågan som belyses i avsnitt 6.3 måste lösas på det sätt som beskrivs i sista stycket, så att det blir konkurrens på lika villkor.

Beträffande avsnittet 7.2 anser vi det viktigt att de tjäns— ter som staten köper har samma tillgänglighet över hela landet.

SOU 1992: 10 Bilaga 8

Yttrande av Överbefälhavaren

Försvarsmaktens utnyttjande av rundradioresurserna är i första hand för "LUFOR — och LVORDER” (luftförsvars- orientering till totalförsvaret och civila enheter samt order m.m. till luftvärnsförband). Lufor/lvorder—systemet samut- nyttjas dessutom av det civila totalförsvaret för Rädd- ningsverkets alarmeringsorder.

Utnyttjandet av rundradiosändarna för lufor/lvorder och alarmering grundar sig på dels ett avtal mellan Överbefäl- havaren, Televerket, Sveriges Radio och Civilförsvarssty- relsen (nu Räddningsverket) angående P2—sändarnas dis- position i krig, dels på 1976 års Lufor—utredning utförd av Överbefälhavaren tillsammans med bl.a. de nämnda myn- digheterna.

Tidigare var Lufor—systemet ett separat nät, baserat på särskilda långvågssändare. Från 1985 är dock systemen in- tegrerade och utnyttjar följande sändarresurser:

— Ordinarie P2—sändare (för krig och enstaka prov i

fred)

- Försvarsmaktsägda kompletteringssändare, ofta sam- lokaliserade med P2—sändare (för krig och övningar i fred) — Försvarsmaktsägda transportabla sändare (för reserv och komplettering vid höjd beredskap och i krig samt för övning i fred) — Försvarsmaktsägda mindre beredskaps- och övnings— sändare (för höjd beredskap och för övning i fred). Mellan försvarsmakten och Televerket Radio finns avtal och samarbete beträffande inplacering av och tillgång till sändare, programförbindelser, service, underhåll, fre- kvenstilldelning, inplacering i anläggningar m.m.

SOU 1992: 10 Bilaga 9

Förutom att P2—sändarnas ordinarie frekvenser utnyttjas i krig erfordras särskilda frekvenser för kompletteringssän- dare samt för övningssändare i fred.

Fram till årsskiftet 1991/92 har övningsverksamheten kunnat bedrivas på frekvenser i bandet 104 - 108 MHz som disponerats av försvarsmakten. För närvarande pågår frekvensplanering för att tillgodose behovet av frekvenser i rundradiobandet för samtliga sändare inom lufor/ lvord- er-systemet. Tills vidare sker tillfälliga tilldelningar vid varje övningstillfälle.

Teknisk utveckling

Som en utveckling för lufor/lvorder—systemet studeras en tillämpning av en särskild RDS—lik kanal över vilken sändning av datameddelanden kan ske. Detta skulle öka kapacitet, snabbhet och flexibilitet inom luforf'lvorder—sy- stemet. Studierna sker inom försvarsmakten i samråd med Televerket Radio.

Synpunkter på utredningen

Överbefälhavaren förutsätter att den nya enheten till fullo övertar hantering av beredskapsfrågorna från Televerket Radio, dvs. enligt utredningens förslag.

Aktuella avtal och samarbete för lufor/lvorder—systemet enligt ovan måste också övertas av den nya enheten så att inte möjligheterna att genomföra och utveckla detta sy- stem försämras.

Utredningens punkt 3.1 är något oklart utformad. And- ra stycket talar om "...frekvenstillstånden inom de fre- kvensområden...". Överbefälhavaren förutsätter att Fre— kvensmyndigheten även fortsättningsvis tilldelar frekven- ser/tillstånd för respektive rundradiosändare tillhörande Radio Net AB eller annan ägare, t.ex. försvarsmakten.

I övrigt har inte Överbefälhavaren något att erinra mot utredningen.

SOU 1992: Bilaga 9

Yttrande SOU 1992; 10 " .. . . Bilaga 10 av Overstyrelsen for c1v1l beredskap

Yttrande över utredningen om nytt huvudmannaskap för rundradionätet

Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) har beretts tillfäl- le yttra sig över rubricerad utredning.

ÖCB har följande att anföra över utredningens förslag.

Utredningen ger en god bild av nuvarande delar av Te- leverket Radio som ansvarar för rundradionätet. Dock saknas en djupare beskrivning av de beredskapsuppgifter som i dag ligger på Televerket Radio. Här borde en analys göras om vilka uppgifter det nya bolaget skall utföra. Att bara konstatera att statens krav på en i fred, kris och krig väl fungerande rundradio är inte nog preciserat. Här finns också kopplingar mot det militära försvaret. Detta bör ses över ytterligare.

Vad avser finansiering av de kostnader som föranleds av totalförsvarets krav, föreslår utredningen att ÖCB skall svara för dessa. ÖCB:s principiella uppfattning när det gäller finansiering av beredskapsuppgifter som överförs från myndigheter till aktiebolag och andra företag är:

Regeringen reglerar skyldigheten att beakta bered- skapsaspekten.

Kraven på beredskapsverksamheten regleras av resp. funktionsansvarig myndighet, som ansvarar för . _ att avtal upprättas mellan staten (den funktionsansva- riga myndigheten) och företaget.

Huvudprincipen för finansieringen bör vara att sta- ten svarar för de särskilda kostnader som uppkom- mer i samband med investeringar påkallade av sär— skilda beredskapsskäl. Investeringar av säkerhetsskäl som betingas av fredsförhållanden belastar inte stats- budgeten. Administrativa kostnader av verksamhets- planerande karaktär betalas av företaget. Som sådan verksamhet räknas bl.a. upprättande av beredskaps- planer, beredskapsutbildning och övningsverksamhet.

Avsteg från principen betingade av särskilda skäl SOU1992: beroende på karaktären av den beredskapsverksam- Bilaga 10 het som företaget åläggs kan ske. Ansvaret härför åvilar den funktionsansvariga myndigheten.

Beträffande finansieringen av nämnda beredskapsin- vesteringar, kan detta ske över anslag inom det civila försvarets planeringsram, sänkt avkastningskrav på berörda företagets kapital eller på annat sätt. Detta regleras genom statsmakternas beslut. Mot denna bakgrund anser ÖCB att styrelsen för psyko- logiskt försvar (SPF) som är berörd funktionsansvarig myndighet under regeringen skall reglera företagets bered- skapsverksamhet. Det är också SPF som skall bestrida fi- nansieringen av beredskapsbetingade investeringar inom Radio Net AB med medel som ingår i det civila försvarets planeringsram. Övriga beredskapsuppgifter får företaget bestrida självt.

Statens offentliga utredningar 1992

Kronologisk förteckning

l. Frihet — ansvar — kompetens. Grundutbildningens villkor i högskolan. U. 2. Regler för risker. Ett seminarium om varför vi tillåter mer föroreningar inne ån ute. M. 3. Psykiskt stördas situation i kommunerna _en probleminventerin g ur socialtjänstens perspektiv. S. 4. Psykiatrin i Norden —ett jämförande perspektiv. S. 5. Koncession för försåhingssammanslutningar. Fi. 6. Ny mervärdesskattelag. -— Motiv. Del 1. -— Författningstext och bilagor. Del 2. Fi. 7. Kompetensutvockling - en nationell strategi. A. 8. Fastighetslaxering m.m. — Bostadsrätter. Fi. 9. Ekonomi och rätt i kyrkan. C. 10.Et1 nytt bolag för rundradiosändningar. Ku.

Statens offentliga utredningar 1992

Systematisk förteckning

Socialdepartementet

Psykiskt stördas situation i kommunerna _en probleminventering ur socialtjänstens perspektiv. [3] Psykiatrin i Norden — ett jämförande perspektiv. [4]

Finansdepartementet

Koncession för törsäkringssammanslumingar. [5] Ny mervärdesskattelag.

— Motiv. Del 1.

—— Författningstext och bilagor. Del 2. [6] Fastighetstaxering m.m. — Bostadsrätter. [8]

Utbildningsdepartementet

Frihet — ansvar — kompetens. Grundutbildningens villkor i högskolan. [I]

Kulturdepartementet Ett nytt bolag för nmdradiosändningar. [10]

Arbetsmarknadsdepartementet Kompetensutveckling - en nationell strategi. [7] Civildepartementet Ekonomi och rätt i kyrkan. [9]

Miljö- och naturresursdepartementet

Regler för risker. Ett seminarium om varför vi tillåter mer föroreningar inne än ute. [2]

A l, |. M it N N A P(") R I. AG li'l'

BESTÄLLNINGAR: ALLMÄNNA FÖRLAGBT, KUNDTJÄNST, 10647 STOCKHOLM,

Tu: 08—739 96 30, Fax: 08—739 95 48. Iuponuartonsnoxnxunzm, MALMTortesoATAN 5 (vro Blunxnnosrortc), STOCKHOLM.

ISBN 91-38-10969—7 lSSN 0375-250X