Socialdepartementet

Psykiskt störda i socialförsäkringen

— ett kunskapsunderlag

Delbetänkande av Psykiatriutredningen Stockholm 1992

• Sida 2
•  Original

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08/739 96 30 Telefax: 08/739 95 48

Publikationema kan också köpas i Infomationsbokhandeln, Malmtorgsgatan 5, Stockholm.

Omslagsfotor Monica Lundevall

Betänkanden utgivna av Psykiatriutredningen

På väg — exempel på förändringsarbeten inom verksamheter för psykiskt störda (SOU 1991:47)

Krav på förändring — synpunkter från psykiskt störda och anhöriga (SOU l991:78)

Stöd och samordning kring psykiskt störda — ett kunskapsunderlag (SOU l99lz88)

Rätt till bostad — om psykiskt stördas boende (SOU 1991:92)

Psykiskt stördas situation i kommunerna - en probleminventering ur socialtjänstens perspektiv (SOU 19923)

Psykiatrin i Norden — en jämförande perspektiv (SOU 199744)

Psykiatrin och dess patienter — levnadsförhållanden, vårdens innehåll och

utveckling (SOU l992:37)

Livskvalitet för psykiskt långtidssjuka — forskning kring service. stöd och vård (SOU 1992:46)

Psykiskt störda i socialförsäkringen — ett kunskapsunderlag (SOU 1992:77)

Slutbetänkande: Välfärd och valfrihet — service, stöd och vårdför psykiskt sjuka (SOU 1992:73)

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-13138-2 Stockholm 1992 ISSN 0375-250X

• Sida 3
•  Original

SOU 1992:77

Förord

Psykiatn'utredningen, som är en parlamentarisk kommitté, har arbetat sedan november 1990 med frågor om service, stöd och vård till psykiskt störda. Enligt sina direktiv (dir. 1990:71) skall utredningen, utifrån en kartläggning, föreslå åtgärder som syftar till att förbättra de psykiskt stördas livs- situation och öka deras möjligheter till gemenskap och delak- tighet i samhällslivet. Uppdraget, som täcker alla områden i samhället av särskild betydelse för psykiskt störda, gäller främst de psykiskt långtidssjuka.

Utredningen överlämnade i september 1992 sitt slutbetän- kande Välfärd och valfrihet — service, stöd och vård för psy- kiskt störda (SOU 1992:73) till regeringen. De kartläggningar som genomförts har redovisats i ett antal delbetänkanden från utredningen.

Frågor om socialförsäla'ingen och den rehabilitering som sker i anslutning till denna har varit ett av de viktigaste om- rådena för analyser och förslag. För att få underlag för sina överväganden har utredningen initierat olika studier, material- bearbetningar m.m. I slutbetänkandet redovisas de uppgifter som direkt legat till underlag för arbetet med våra förslag. Utöver vad som där redovisas har våra studier givit ytterligare material och som enligt vår bedömning bör ha ett allmänt intresse. Materialet bör bl.a. kunna användas för att målin— rikta och vidareutveckla rehabiliteringen av psykiskt störda. Vi har därför valt att i detta särskilda delbetänkande lämna en mer utförlig redovisning av resultaten av våra studier. Vid utarbetandet av betänkandet har Riksförsäkringsverket sak- granskat innehållet och lämnat synpunkter.

De reformer som går under samlingsnamnet arbetslinjen och som syftar 'till att genom en utvecklad rehabilitering minska utslagningen från arbetslivet och beroendet av bidrag från socialförsäkringen är bland de mest betydelsefulla inom so— cialpolitiken under senare år. Riksdagen har beslutat att sätta

• Sida 4
•  Original

4 Förord

upp som mål att det så kallade ohälsotalet skall sänkas. Ett omfattande förändrings- och förnyelsearbete har bedrivits främst inom försäkringskassoma.

Psykiatriutredningen kunde tidigt i sitt arbete konstatera att många av dem som var verksamma med att ge service, stöd och vård till psykiskt störda var kritiska mot rehabiliteringens utformning. Det framfördes att en stor del av de med lång- variga psykiska störningar inte kommit att omfattas av de insatser som gjorts inom ramen för arbetslinjen. Våra studier initierades för att närmare belysa dessa frågeställningar. Re- sultaten är enligt vår mening till vissa delar uppseendeväckan— de. De psykiskt störda är en stor grupp bland dem som har behov av rehabilitering. Kunskaperna om de psykiskt störda har visat sig vara små och rehabiliteringsinsatsema outveckla— de. Enligt de läkare som svarar för intyg till försäkringskassan skulle uppemot en tredjedel av alla beslut om förtidspension och sjukbidrag för psykiskt störda kunna undvikas med en bättre utformad rehabilitering.

Insatserna i arbetslinjen har hittills främst inriktats mot att minska utslagningen av dem som har en anställning. De många psykiskt störda som aldrig haft något jobb eller som har en svag anknytning till arbetsmarknaden har ställts utan- för. Möjligheterna till en långsiktig rehabilitering av de psy— kiskt störda som i relativt unga år fått en förtidspension eller sjukbidrag tas inte tillvara.

Försäkringskassoma har delvis lyckats med målet att sänka ohälsotalet. Hela sänkningen gäller dock sjukskrivningen. Förtidspensioneringarna fortsätter att öka. Offensiven mot ohälsan måste enligt vår mening omfatta också insatser för att utveckla rehabiliteringsåtgärdema i anslutning till förtids- pensionema. Våra studier visar inte endast var problemen finns utan pekar också på olika möjligheter när det gäller rehabiliteringen av psykiskt störda. Förhoppningen är att det material som redovisas i det här betänkandet — tillsammans med de förslag som presenteras i slutbetänkandet — skall leda till att psykiskt störda i realiteten kommer att omfattas av arbetslinjen. Enligt vår bedömning är det nödvändigt att psykiskt störda med förtidspension eller sjukbidrag — liksom

• Sida 5
•  Original

SOU 1992:77 övriga med sådana ersättningar — erbjuds rehabilitering på samma villkor som andra för att det skall bli möjligt att uppnå det uppsatta målet om ett sänkt Ohälsotal.

Sten Svensson

Bo Holmberg Lars Jacobsson

/ Gert Knutsson Svante Pettersson Harald Wilhelmsson

Förord

• Sida 6
•  Original

• Sida 7
•  Original

SOU 1992:77

Innehåll Sammanfattning 9 1 Bakgrund 15

2. Förslag till förändringar av socialförsäkringen 17

3 Allmänna uppgifter om socialförsäkringen och psykiskt störda 21 4 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag 33 4.1 Inledning 33 4.2 Synpunkter och kommentarer från de intygs- skrivande läkarna 34 4.3 Redovisning av enkätsvaren 36 4.3.1 Enkäten till föredragande i

försäkringskassan 38

4.3.2 Enkäten till de intygsskrivande läkarna 71

Bilagor 1 Enkäten till försäkringskassan 101 2 Enkäten till de intygsskrivande läkarna 115

3 Personer som biträtt i arbetet 131

• Sida 8
•  Original

• Sida 9
•  Original

SOU 1992:77

Sammanfattning

Psykiatriutredningen har i uppdrag att redovisa förslag om hur organisation och ansvarsfördelning bör förändras för att psy- kiskt stördas välfärd skall kunna förbättras. Förslagen skall enligt utredningens direktiv baseras på en kartläggning av hur psykiskt stördas levnadsförhållanden påverkats av avveck- lingen av mentalsjukhusen. Uppdraget gäller främst de som har en långvarig och svår psykisk störning.

Utredningen har valt att redovisa sin kartläggning i ett antal delbetänkanden och detta betänkande är ett led i denna redo- visning. Psykiatriutredningens sammanfattande analyser och förslag har presenterats i betänkandet Välfärd och valfrihet — service, stöd och vård för psykiskt störda (SOU 1992:73). Slutbetänkandet överlämnades till regeringen i september 1992.

Utredningens uppdrag täcker alla de områden av samhället som är har särskild betydelse för svårt psykiskt störda. Social— försäkringen är ett sådant område både vad gäller välfärden och de samlade kostnaderna för insatser till psykiskt störda. Utredningen har beräknat att de totala samhällskostnadema för service, stöd och vård till psykiskt störda uppgår till lägst 40 miljarder kronor. Av dessa faller ca 12 miljarder på socialför— säkringen som därmed svarar för de största kostnaderna bland insatserna för psykiskt störda.

Förändringar i socialförsäkringen är ett av tre huvudom- råden för utredningsförslagen. De syftar till att på ett bättre sätt än hittills garantera att psykiskt störda omfattas av arbets- linjen och att rehabiliteringen utvecklas. I slutbetänkandet föreslås bl.a. att försäkringskassan skall få samma ansvar för rehabiliteringen av alla försäkrade oavsett om de har en an- ställning eller inte. Förslag lämnas också bl.a. om ett nytt bidrag från socialförsäkringen — rehabiliteringsbidrag — som skall utgå till dem som deltar i rehabilitering och som hittills haft förtidspension eller sjukbidrag.

• Sida 10
•  Original

1 O Sammanfattriin g

Karakteristiskt för psykiska störningar är att de ofta drabbar människor i förhållandevis unga år. Många relativt unga per— soner är alltså långtidssj ukskrivna eller har sj ukbidrag/förtids— pension med en psykiatrisk sj ukdom som grund. Detta kunde utredningen konstatera redan tidigt i sitt arbete. Utredningen kunde också konstatera att det från olika håll framfördes kritiska synpunkter på hur rehabiliteringen fungerar. Det angavs att en stor del av de psykiskt störda inte kommit att omfattas av de nya och aktiva insatser som genomförts inom ramen för arbetslinjen.

Samtidigt fann utredningen att kunskaperna om omfattningen och inriktningen av insatsernai socialförsäkringen till psykiskt störda var mycket små. Enligt vad utredningen kunnat finna har inte några särskilda studier eller mer omfattande utveck- lingsinsatser genomförts.

Mot denna bakgrund initierade utredningen en särskild studie av beslut om förtidspensioner eller sjukbidrag med en psykiatrisk första eller andra diagnos. Studien gällde beslut under oktober och november 1991. Vidare har olika bearbet- ningar av tillgängliga diagnosrelaterade uppgifter om förtids- pensioner och sjukbidrag genomförts. I detta betänkande redovisas resultaten av dessa studier. Utvecklingsstörning ses i detta sammanhang inte som en psykisk störning.

Ungefär 7 OOO—8 000 personer får varje år beslut om nytt sjukbidrag eller ny förtidspension med en psykiatrisk första diagnos. Av samtliga nya förtidspensioner/ sjukbidrag svarar de psykiska störningarna för ca 15 %.

En fjärdedel av besluten gäller personer som har en psykos- diagnos och tre fjärdedelar gäller alltså de relativt sett lindri- gare diagnoserna neuros.

Som nämnts drabbar psykiska sjukdomar oftare än flertalet andra sjukdomar människor tidigt i livet. De psykiska stör— ningarna är därför en dominerande orsak till de förtidspensio— ner som beviljas relativt unga människor. Personer med psy— kiska störningar har därmed förtidspension/ sjukbidrag under genomsnittligt längre tid än de med andra diagnoser. De psykiskt störda utgör en betydligt högre andel av det totala antalet personer som har sjukbidrag eller förtidspension än vad som motsvarar deras andel av de nybeviljade pensioner- na/bidragen.

Det har tidigare inte funnits uppgifter om hur antalet perso—

• Sida 11
•  Original

SOU 1992:77 Sammanfattning 1 l

ner med förtidspension eller sjukbidrag fördelas på diagnos och ålder. Av bearbetningar som Riksförsäkringsverket (RFV) utfört för utredningen framgår att antalet personer med en psykiatrisk första diagnos som grund för förtidspension eller sjukbidrag kan beräknas uppgå till 85 000 eller 23 % av samtliga med förtidspension eller sjukbidrag. Närmare en fjärdedel av samtliga som har förtidspension eller sjukbidrag har alltså en psykiatrisk sjukdom som främsta grund för sin ersättning. Räknar man även in dem som har en psykiatrisk andra diagnos är antalet psykiskt störda drygt 100 000 perso— ner eller 27 % av alla med förtidspension eller sjukbidrag.

Att de psykiatriska sjukdomarna i stor utsträckning drabbar unga människor framgår av att 45 % av samtliga ined förtids— pension eller sjukbidrag som är yngre än 45 år har en psykiat— risk första diagnos. Även om flertalet psykiskt störda med förtidspension återfinns i de äldre åldersgrupperna är mönstret ett helt annat än för övriga förtidspensionärer. Totalt har mer än 25 % av befolkningen i åldern 55—64 år förtidspension eller sjukbidrag; av dessa har endast en av sex en psykiatrisk första diagnos.

Det regionala mönstret för förtidspensioner och sjukbidrag med psykiatriska diagnoser skiljer sig också markant från det som gäller för förtidspensioneringarna i stort. Totalt sett har i första hand de glest befolkade delarna av landet många förtidspensionärer. När det gäller förtidspensioner och sjuk- bidrag med psykiatriska diagnoser är det däremot storstäderna som har den högsta förekomsten. Göteborg har i det närmaste dubbelt så många som riket i stort.

Detta innebär också att de psykiatriska diagnosernas andel av alla pensioner/bidrag varierar kraftigt mellan olika delar av landet. I Göteborg har närmare 40 % av alla förtidspensio— närer en psykiatrisk första diagnos, i Stockholm ungefär var tredje. I exempelvis Västerbotten och Norrbotten har bara en av sex förtidpensionår en sådan diagnos.

Utredningens studie av beslut om förtidspension eller sjuk— bidrag med en psykiatrisk diagnos som grund genomfördes på så sätt att föredragande tjänsteman på försäkringskassan besvarade en första enkät. En ytterligare enkät sändes till den läkare som utfärdat det senaste intyget till försäkringskassan. Enkäten till försäkringskassan gav 2 300 svar vilket bedöms täcka samtliga i detta sammanhang aktuella ärenden under

• Sida 12
•  Original

12 Sammanfattning

oktober — november 1991. Från de intygsskrivande läkarna kom drygt 1 500 svar, vilket motsvarar 69 % av svaren på försäkringskasseenläten. Bortfallet har studerats och bedöms inte ha påverkat resultatet.

Sammantaget visar studien mycket entydigt att rehabilite- ringen av psykiskt störda är outvecklad. Enligt de läkare som utfärdat de läkarutlåtanden som legat till grund för beslut om förtidspension eller sjukbidrag skulle arbetsförmågan hos 30 % av patienterna kunnat påverkats positivt om rehabilite- ringen varit bättre utformad. Läkarna bedömer således att många av de aktuella förtidspensionerna/sjukbidragen skulle kunnat undvikas om rehabiliteringen varit bättre utformad. Enligt Psykiatriutredningen är detta uppseendeväckande. De redovisade bedömningarna är också en viktig grund för de förslag som redovisas i slutbetänkandet.

Samtidigt ger läkarna uttryck för en betydande optimism. Enligt deras bedömning bör 57 % av alla som erhöll förtids— pension eller sjukbidrag få en förnyad rehabilitering med inriktning mot arbete. Flertalet — 41 % av samtliga — bör enligt läkarna få en rehabilitering inriktad mot ett skyddat arbete, men så många som 16 % bör få en förnyad rehabilite- ring med inriktning mot arbete på den reguljära arbetsmarkna- den. Det är samtidigt ett välkänt faktum att insatserna för att rehabilitera personer som fått förtidspension eller sjukbidrag till arbete är förhållandevis blygsamma och att en mycket liten andel av samtliga beslut gäller övergång från pension till annan form av försörjning.

Enligt läkarna är rehabiliteringssystemet outvecklat och de menar att detta är huvudskälet till att rehabiliteringspotentialen inte tas tillvara. De största bristerna finns enligt läkarna i den yrkesinriktade rehabiliteringen och i samordningen av insat- serna. Påfallande många av läkarna anser också att den psy- kiatriska rehabiliteringen år outvecklad till sitt innehåll vad gäller insatserna till de här aktuella patienterna.

Av enkäten till föredragande tjänsteman på försäkringskas- san framgår att mindre än hälften de försäkrade hade föresla- gits rehabilitering under de två år som närmast föregått det aktuella beslutet. Detta gällde även dem som enligt läkarna skulle ha kunnat påverkas positivt av en bättre rehabilitering. För dem som föreslagits åtgärder förekom ofta väntetider. Väntetider var vanligast inför arbetsmarknads- eller yrkesin—

• Sida 13
•  Original

SOU 1992:77 Sammanfattning 13

riktade åtgärder. Många av de föreslagna rehabiliteringsåt— gärdema hade inte genomförts och detta gällde i störst ut- sträckning de yrkesinriktade insatserna. Försäkringskassan hade i mycket liten utsträckning köpt rehabiliteringstjänster för de berörda patienterna.

Många av de aktuella personerna saknar eller har svag kontakt med arbetslivet. 20 % hade aldrig arbetat sex måna- der eller längre och 50 % hade inte någon anställning när det aktuella beslutet aktualiserades. Eftersom åtgärderna inom arbetslinjen främst är riktade till personer med anställning är detta en viktig förklaring till att psykiskt störda till stor del inte kommit att omfattas av de insatser som genomförs inom ramen för arbetslinjen.

Vid sidan av den aktuella psykiatriska sjukdomen var bristen på anpassat arbete och individens oförmåga att klara de socia- la krav som arbetslivet ställer, de faktorer som haft störst betydelse för det beslut som fattades. Patientens egen utsago och inställning till arbete var också annan en viktig faktor.

Förhållandevis många har ett missbruk som en del av den problematik som utgör grunden för beslutet. 125 % av åren- dena hade alkohol— eller narkotikamissbruk någon betydelse för beslutet. Sådant missbruk hade en avgörande betydelse i 10 % av besluten. I någon mån förvånande är att läkama uppger att missbruk av benzodiazepiner i 10 % av fallen var ett skäl till att beslutet aktualiserats. Detta missbruk hade en avgörande betydelse för en femtedel av dessa fall.

Flertalet av intygen (65 %) var utfärdade av läkare som var verksamma inom psykiatrin. Av övriga intyg var anmärk— ningsvärt många — hälften — utfärdade av läkare verksamma inom olika privata verksamheter. I storstäderna var närmare vart fjärde intyg utfärdat av en sådan läkare. Många av de aktuella personerna hade ofta och/eller långe fått psykiatrisk vård — hälften hade någon gång vårdats inom sluten psykiat- risk vård. En annan grupp (20 %) hade dock aldrig behand- lats med psykofarmaka.

Sammantaget ger den studie som genomförts en mörk bild av hur rehabiliteringen och insatserna i anslutning till denna fungerar i dag. Svaret på en av frågorna, nämligen den om de lokala rehabiliteringsgruppemas arbete, ger dock en positiv bild. Visserligen hade endast 20 % av ärendena behandlats i en sådan grupp, men enligt läkarna hade närmare 70 % av

• Sida 14
•  Original

14 Sammanfattning

dessa grupper fungerat bra eller mycket bra. I en öppen fråga ombads läkarna att ge förslag till hur rehabiliteringen skulle kunna utvecklas. Svaren på denna fråga visar att det finns kunskaper och idéer om hur rehabiliteringsinsatsema kan utvecklas vidare. Också svaren på denna fråga ger alltså grund för förhoppningar inför framtiden.

Enligt gällande regler skall läkarna till försäkringskassan redovisa bedömningar av den typ som gjorts i enkäterna. Försäkringskassans erfarenhet är dock att den i det vardagliga arbetet inte får del av sådana bedömningar och kunskaper. Orsakerna till detta belyses inte i studien men en orsak kan vara att det finns en uppgivenhet hos de intygsskrivande läkarna och en brist på förtroende mellan dem och försäk- ringskassan.

Psykiatriutredningens förhoppning är att de förslag till ut— vecklad rehabilitering, ökat kommunalt ansvar m.m. som redovisas i slutbetänkandet skall kunna vara en grund för att lokalt utveckla rehabiliteringen av psykiskt störda. Det behövs en samordning och samlade insatser som uppmärksammar individens alla behov. Viktigt torde också vara att en dialog mellan olika berörda parter utvecklas där bl.a. rehabiliterings- förutsättningar och rollfördelning kan klargöras. Att det finns goda erfarenheter från de lokala rehabiliteringsgruppemas arbete bör härvid kunna ses som en positiv faktor som det bör vara möjligt att bygga vidare på också i ett kortare perspektiv.

• Sida 15
•  Original

SOU 1992:77

1. Bakgrund

Socialförsäkringen är en mycket viktig del av den service, stöd och vård som riktas till psykiskt störda. Psykiska stör- ningar drabbar ofta människor tidigt i livet och det är vanligt att sjukdomen leder till svåra funktionshinder som blir be— stående under lång tid. Många psykiskt störda är därför be- roende av bidrag från socialförsäkringen för att klara sin försörjning. Ersättningar från socialförsäkringen utgör de största kostnaderna för den service, stöd och vård som riktas till psykiskt långtidssjuka.

Frågor om socialförsäkringen, dess utformning, funktion m.m. har varit ett viktigt område för Psykiatriutredningens kartläggningar, analyser och förslag. I vårt slutbetänkande Välfärd och valfrihet — service, stöd och vård för psykiskt störda (SOU 1992:73) har vi redovisat våra förslag till föränd- ringar av bl.a. socialförsäkringen.

Utredningen kunde tidigt i sitt arbete konstatera att kunska— perna om mönstret för ersättningar från socialförsäkringen till psykiskt störda var bristfälliga. Till utredningen framfördes kritiska synpunkter på hur rehabiliteringen i anslutning till socialförsäkringen fungerar för de psykiskt störda. Även vad gäller ersättningarna vid rehabilitering kunde vi konstatera att kunskaperna var dåliga och att det saknades studier som beskriver förhållandena.

För att få underlag för våra förslag har vi därför i samarbete med Riksförsäkringsverket genomfört olika studier, material- bearbetningar m.m. Detta material har legat till grund för förslagen. I vårt slutbetänkande redovisas de uppgifter som har direkt samband med våra förslag till förändringar.

Ett syfte med de förslag som redovisas i slutbetänkandet är att rehabiliteringsinsatsema för de personer som är aktuella för ersättningar från socialförsäkringen till följd av psykiska sjukdomar skall intensifieras och vidareutvecklas. Resultaten av de studier vi genomfört bör kunna vara ett viktigt underlag

• Sida 16
•  Original

16 Bakgrund

för att målinrikta och utveckla dessa insatser. Våra studier har givit en rad resultat utöver dem som redovisas i slutbetänkan— det. Vi har därför valt att mer utförligt presentera resultaten av våra studier i denna särskilda delrapport. En förhoppning är också att materialet skall stimulera till fortsatt kunskapsupp- byggnad, inte minst på det lokala planet.

I första hand riktar sig rapporten till handläggare och tjäns- temän inom försåkringskassoma. Men även de läkare som utfärdar olika intyg bör liksom andra som deltar i exempelvis de lokala rehabiliteringsgruppemas verksamheter ha intresse av att ta del av rapporten.

Karakteristiskt för de psykiska störningarna är att de ofta ger upphov till långvariga funktionshinder. De studier som vi genomfört gäller därför i första förtidspensioneringar och sjukbidrag.

Som angivits har Psykiatriutredningen i sitt slutbetänkande SOU 1992:73 föreslagit förändringar i socialförsäkringen. Förslagen syftar till att skapa bättre förutsättningar för rehabi— litering av psykiskt störda. Som bakgrundsinformation återges våra förslag kortfattat i kapitel 2.

I kapitel 3 presenteras vissa allmänna uppgifter om sjuk- skrivningar och förtidspensioner/ sj ukbidrag med psykiatriska diagnoser som grund. Bl.a. redovisas en bearbetning som Riksförsäkringsverket gjort på vårt uppdrag av uppgifter om personer som uppbär förtidspension/ sjukbidrag. Detta är ett unikt material genom att det är första gången som diagnos— relaterade statistiska uppgifter kunnat presenteras om dem som vid ett visst tillfälle uppbär förtidspension/ sjukbidrag. I kapitel 4 redovisas resultatet av en studie av beslut om sjuk— bidrag och förtidspension under oktober — november 1991 som genomförts av Psykiatriutredningen i samarbete med Riksförsäkringsverket.

• Sida 17
•  Original

SOU 1992:77

3. Allmänna uppgifter om socialförsäkringen och psykiskt störda

Socialförsäkringen, som bl.a. syftar till att garantera skydd för inkomstbortfall vid sjukdom, handikapp och ålderdom, är en av de grundläggande funktionerna i socialpolitiken. De ersättningar som utgår från socialförsäkringen motsvarar ca 20 % av bruttonationalprodukten och medför således en be- tydande omfördelning av ekonomiska resurser till förmån för grupper som permanent eller tillfälligt inte själva kan svara för sin försörjning. Under senare år har det också allt mer betonats att socialförsäkringen bör ha en central roll i rehabi- literingen av personer i arbetsför ålder.

I enlighet med lagen om allmän försäkring har försäkrings- kassoma ett ansvar för rehabilitering av sjukförsäkrade. Un— der senare år har kostnaderna i socialförsäkringen ökat kraf- tigt. Riksdagen har bl.a. annat mot denna bakgrund angivit att ett mål för försäkringskassoma är att sänka ohälsotalet och olika initiativ har tagits i en samlad offensiv för rehabili- tering. Denna offensiv brukar benämnas arbetslinjen. Bl.a. har försäkringskassoma fått nya möjligheter att köpa yrkesin- riktade rehabiliteringstjänster. Särskilda medel till sjukvårds- huvudmännen har också avsatts inom ramen för sjukförsäk— ringsersättningarna för rehabiliterings- och behandlingsinsat- ser. Även Arbetslivsfondens insatser kan ses i detta samman— hang. Det kan konstateras att av de reformer med anknytning till socialpolitiken som genomförts under senare år är de som gäller rehabilitering de enda mer betydande och som innebu- rit att avsevärda nya ekonomiska resurser för aktiva åtgärder ställts till förfogande.

Psykisk sjukdom är självfallet en grund för ersättningar från socialförsäkringen.

• Sida 22
•  Original

22 Allmänna uppgifter om socialförsäkringen och psykiskt störda

Utifrån tillgängliga diagnosuppgifter för sjukskrivningar kan uppskattas att antalet sjukdagar med diagnosen psykiska stör- ningar för korta sjukfall (1—90 dagar) uppgick till ca 0,8 per försäkrad år 1990 och för långa sjukfallen (över 90 dagar) till 1,8 per försäkrad. Ungefär 10 % av samtliga ersatta sjuk- dagar skulle därmed avse personer med någon psykiatrisk diagnos. Eftersom det — särskilt vid kortare sjukfall — inte görs någon mer omfattande medicinsk prövning av diagnoser- na kan detta dock antas underskatta den verkliga andelen sjukdagar med psykiaktriska diagnoser och den bör alltså kunna ses som en minimiuppskattning av antalet ersatta sjuk- dagar med psykiatrisk diagnos som grund.

Vad som nyss sagts innebär att kostnaderna i sjukförsäk- ringen för sjukskrivningar med psykiatriska diagnoser som grund uppgick till som lägst 3,5 miljarder kronor år 1990 varav 1,2 miljarder kronor gällde de korta sjukfallen och ca 2,5 miljarder kronor de långa sjukfallen.

Antalet förtidspensioner har ökat kraftigt under senare år. I dag är närmare 7 % av befolkningen i arbetsför ålder för— tidspensionerad. Det saknas löpande statistik över antalet personer med förtidspension eller sjukbidrag som visar vil- ken diagnos som varit grunden för den ersättning som den försäkrade uppbär. Riksförsäkringsverket (RFV) har dock på uppdrag av Psykiatriutredningen bearbetat uppgifter i tillgäng- liga register över personer med förtidspension eller sjukbi- drag.

RFV har sålunda sainkört de register som innehåller diag— noser för de personer som erhållit förtidspensioner/ sjukbidrag med registret över personer som uppbär förtidspension eller sjukbidrag. Registren med uppgifter om diagnoser avser enbart beslut fattade från och med år 1971. Samkörningen gäller är 1991. Antalet personer som finns i båda dessa typer av register uppgick till 337 000. Enligt den budgetpropositio- nen 1991/92 bil. 6 var det totala antalet personer med förtids- pension/sjukbidrag 368 000 år 1991. 31 000 personer eller 9,2 % hade alltså fått beslut om ersättning före år 1971. I vissa av de redovisningar som presenteras i det följande har antalet räknats upp med 9,2 % för att ge en uppskattning av det totala antalet aktuella personer. De som inte ingår i RFV:s redovisning har således haft ersättning i 20 år eller längre. Bortfallet ger därmed en underskattning i de högre ålders-

• Sida 23
•  Original

SOU 1992:77 Allmänna uppgifter om sociaUörzsäkringen och psykiskt störda 23

grupperna. Eftersom psykiskt störda har sin pension genom— snittligt längre än andra ger metoden sannolikt en viss under- skattning av antalet med psykiatrisk första diagnos. Felet torde dock vara litet.

Av uppgifterna framgår att 23 % eller ca 84 500 av samliga personer som hade förtidspension eller sjukbidrag år 1991 fått sin pension med en psykiatrisk första diagos som grund. Av dem som hade en förtidspension/sjukbidrag med annan första diagnos än psykiatrisk hade 5,7 % en psykiatrisk andra diagnos. Totalt uppgick således är 1991 antalet personer med en psykiatrisk första eller andra diagnos som grund för för- tidspensionen/sjukbidraget till drygt 100 000 år 1991, dvs. drygt 27 % av samtliga personer med förtidspension eller sjukbidrag. Detta innebär att närmare 1,6 % av befolkningen i arbetsför ålder är 1991 hade förtidspension eller sjukbidrag med en psykisk sjukdom som första diagnos och att närmare 1,9 % av befolkningen hade förtidspension/sjukbidrag med en psykiatrisk första eller andra diagnos som grund.

Den årliga kostnaden för förtidspensioner och sjukbidrag med psykiatriska första diagnoser kan uppskattas till ca 8 miljarder kronor. Sammantaget kan utbetalningarna från socialförsäkringen till personer med psykiska funktionshinder beräknas ha uppgått till närmare 12 miljarder kronor år 1990.

Riksförsäkringsverket har i en särskild studie uppskattat kostnaderna för produktionsbortfall till följd av förtidspensio- neringar. År 1986 beräknades att samhällskostnaden för att förtidspensionera en man yngre än 35 år var ca 4 miljoner kronor och för en kvinna i samma åldersgrupp ca 2,6 miljo— ner kronor. Tillåmpas dessa beräkningar på de förtidspensio- ner som beviljades med psykiatriska diagnoser år 1990 skulle de beslut som då fattades om personer som var yngre än 35 år ge en förväntad samhällskostnad om närmare 4 miljarder kronor i 1986 års penningvärde.

Antalet personer med förtidspension eller sjukbidrag ökar kraftigt i de högre åldrarna. I tabell 3.1 anges hur många personer i olika åldersgrupper som hade förtidspension/sjuk- bidrag år 1991 och där beslut om pensionen eller bidraget hade fattats senare än är 1970. Av tabellen framgår att endast 15 % av alla med pension/bidrag är yngre än 45 år. Ålders— mönstret skiljer sig dock åt mellan dem med psykiatriska diagnoser och övriga. Av dem med en psykiatrisk första

• Sida 24
•  Original

24 Allmänna uppgifter om socialförsäkringen och psykiskt störda SOU 1992:77 diagnos är 30 % är yngre än 45 år medan motsvarande andel av dem med andra diagnoser är 10 %. Av dem i åldern 25—34 år med förtidspension eller sjukbidrag har mer än hälften psykiatrisk första diagnos. Också i åldergruppen 35—44 år utgör de med en psykiatrisk diagnos en stor andel dem som uppbär ersättning, nämligen närmare hälften. Tabell 3.1 Antal personer med förtidspension eller sjukbidrag år 1991 och där beslutet om ersättning fattats efter den 1 januari 1971 samt antal personer med ersättning i procent av antalet inskrivna försäkrade den 31 december 1990 Diagnoser 16-29 25-34 35—44 45-54 55-64 Totalt

är år är år är Psykiatriska 1 200 5 800 16 200 23 400 30 700 T1 4CI) -% av bef 0,11 0,49 1,31 2,18 3,67 1,41 Övriga 3 100 5 700 19 500 55 400 175 900 2597(I) -% av bef 0,29 0,48 1,58 5,15 21,01 4,82 Samtliga 4 300 11 500 35 700 78 900 206 600 337(ID -% av bef 0,42 0,97 2,90 7,73 24,68 6,26 Psykiatriska diagnosers andel av samtliga med förtidsp./sjukbidrag

28% 51% 45% 30% 15% 23%

Källa: Uppgifter från statistikenheten, RFV

Könsfördelningen är jämnare bland dem med psykiatriska första diagnoser än bland övriga. Av alla med förtidspension eller sjukbidrag är 55 % kvinnor och 45 % män. Av dem med en psykiatrisk första diagnos är 51 % kvinnor och 49 % man.

Förtidspension och sjukbidrag kan vara hel, halv eller två tredjedels. Av samtliga med förtidspension eller sjukbidrag år 1991 som beslutats senare än är 1970 hade 79 % hel, 19 % halv och 1,5 % två tredjedels nivå på sin ersättning. Även här finns stora skillnader mellan dem med en psykiat— risk första diagnos och övriga. Av dem med en psykiatrisk

• Sida 25
•  Original

SOU 1992:77 Allmänna uppgifter om socialförsäkringen och psykiskt störda 25

diagnos hade 88 % hel, 11 % halv och 1,5 % två tredjedels nivå. För övriga gäller att 77 % hade hel, 22 % halv och 2 % två tredjedels förtidspension eller sjukbidrag. Ersättning på lägre nivå än hel är alltså dubbelt så vanlig bland dem med annan än psykiatrisk sjukdom som grund för sin ersätt- ning och detta trots att de med en psykiatrisk sjukdom i ge— nomsnitt är betydligt yngre än övriga.

Av samtliga som uppbar ersättning är 1991 och för vilka beslutet om ersättningen fattats efter år 1970 hade 84 % förtidspension och 16 % sjukbidrag. Av dem med en psykiat— risk diagnos som främsta grund för ersättningen hade 76 % förtidspension och 24 % sjukbidrag. Bland övriga var mot- svarande andelar 86 % och 14 %. Den högre andelen med sjukbidrag bland dem med psykiatriska diagnoser förklaras sannolikt av att dessa i genomsnitt år yngre än övriga.

År 1991 beviljades ca 7 500 förtidspensioner eller sjukbi- drag med psykiska sjukdomar som grund. Detta innebär att 15 % av de nya förtidspensionärema med en medicinsk grund för sin pension hade en psykiatrisk sjukdom som första diagnos, utvecklingsstörda ej inräknade. Huvuddelen av des- sa, ca 5 600, fick pension med neurosdiagnos som grund medan ca 1 900 fick pension med psykosdiagnos som grund (se tabell 3.2).

Antalet nya förtidspensioner eller sjukbidrag med psykiat- riska diagnoser har inte ökat under senare år. Karakteristiskt för pensioneringar med sådana diagnoser är som konstaterats att de ofta sker i relativt unga åldrar. Sedan år 1971 har det skett en trendmässig förskjutning som innebär att allt fler unga personer får förtidspension, framför allt med neuros- diagnos som grund. Ökningen synes dock ha har upphört under de senaste åren (se tabell 3.3).

• Sida 26
•  Original

26 Allmänna uppgifter om socialförsäkringen och psykiskt störda

Tabell 3.2 Antalet år 1991 nybeviljade förtidspensioner och sjuk- bidrag med psykiatriska diagnoser och dessa diagnosers andel av samtliga förtidspensionerade detta år

16-29 30-49 50-59 60—64 är år år är Psykos . 300 900 500 200 Neuros 400 2 600 1 600 900 Summa 700 3 500 2 100 1 100 Andel av samtliga pensioner 40 % 30 % 12 % 6 %

Tabell 3.3 Antalet nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag med psykiatriska diagnoser bland personer yngre än 35 är, vissa år 1971 till 1991

1971 1975 1980 1985 1988 Psykos 450 400 430 580 520 Neuros 430 460 550 770 940 Summa 880 860 980 1 330 1 460

Regionala variationer

Tabell 3.4 redovisar beräkningar av antalet personer som hade förtidspension eller sjukbidrag i olika delar av landet är 1991 och i tabell 3.5 redovisas det regionala mönstret i form av index med riksgenomsnittet som bas. I tabell 3.5 anges också de psykiatriska diagnosernas andel bland det totala antalet förtidspensionerade och sjukpensionerade.

Totalt

1 900 5 600

7 500

15%

510 840

1 350

• Sida 27
•  Original

SOU 1992:77 Allmänna uppgifter om socialförsäkringen och psykiskt störda 27

Tabell 3.4 Beräknat antal personer med förtidspension eller sjuk- bidrag år 1991 per försäkringkasseområde samt andelen personer med förtidspension eller sjukbidrag av antalet inskrivna försäkrade 16—64 år den 31 december 1990

___—___

Psykiatriska diagnoser Samtliga Pro- Antal Promille Antal mille

a_—

Stockholm 18 700 17,4 58 700 54,8 Uppsala 2 300 13,4 8 900 51,9 Södermanland 2 100 12,9 12 800 80,3 östergötland 3 600 14,2 16 400 65,5 Jönköping 2 600 13,9 11 500 61,3 Kronoberg 1 400 12,4 6 500 59,9 Kalmar 1 900 13,4 9 400 65,0 Blekinge 1 300 13,7 7 400 80,2 Kristianstad 2 400 13,7 12 200 70,1 Malmöhus 5 100 14,8 21 100 60,6 Halland 2 200 13,9 9 400 60,0 Göteb. o Bohus 3 200 16,6 13 000 66,9 Älvsborg 3 700 13,6 17 500 64,2 Skaraborg 2 100 12,5 8 600 52,3 Värmland 2 300 13,2 13 600 78,2 Örebro 2 300 13,9 11 100 66,1 Västmanland 2 200 13,2 13 500 82,0 Kopparberg 2 400 13,9 14 900 85,4 Gävleborg 2 900 16,3 15 100 84,3 Västernorrland 1 900 11,6 12 600 77,9 Jämtland 900 11,0 5 700 70,0 Västerbotten 1 700 10,7 12 200 78,0 Norrbotten 2 400 13,7 15 800 93,0 Gotland 400 10,4 2 000 56,3 Malmö 3 100 21,4 11 700 80,6 Göteborg 8 600 30,8 22 100 79,6 Totalt 84 500 15,7 368 000 68,4

m..—___

Källa: Uppgifter från statistikenheten, RFV.

• Sida 28
•  Original

28 Allmänna uppgifter om socialförsäkringen och psykiskt störda

Tabell 3.5 Regionala variationer i andel personer med förtidspension eller sjukbidrag år 1991 samt de psykiatriska diagnosernas andel av samtliga med förtidspension eller sjukbidrag. Antalet personer med förtidspension eller sjukbidrag är relaterat till antalet inskrivna försäkrade i åldern 16—64 år den 31 december 1990. Index: Riks- genomsnittet år 1991 = 100

Psykiatriska diagnoser Män Kvinnor

Tot

Stockholm 1 1 1 Uppsala 85 Södermanland 82 Östergötland 90 Jönköping 89 Kronoberg 78 Kalmar 85 Blekinge 87 Kristianstad 88 Malmöhus 94

Halland 88 Göteb.o Bohus 106 Älvsborg 87 Skaraborg 80 Värmland 84 Örebro 88 Västmanland 84 Kopparberg 88 Gävleborg 104 Västernorrl. 74

Jämtland 70 Västerbotten 68 Norrbotten 88 Gotland 66 Malmö 136 Göteborg 196 Riket 100

1 18 82 80 90 85 76 86 82 83 95

85 99 79 79 80 84 81 86 105 75

68 71 91 70 151 196

100

105 88 84 9 1 9 1 82 84 92 92 96

91 112 94 82 88 92 88 91 103 73

72 72 85 62 123 197

100

16-34 år

1 11 99 98 93 94 89 80 78 88 93

99 100 84 81 99 98 110 95 114 82

65 87 122 80 88 141

100

Källa: Uppgifter från statistikenheten, RFV

35-50 år

1 17 92 8 1 94 92 73 84 86 82 86

80 98 79 79 83 84 89 8 1 106 79

70 74 93 56 137 211

100

SOU 1992:77 Alla diag- Andel psyk- noser diagnoser

80 76 1 17 96 90 88 95 1 17 102 89

98 94 75 114 97 120 125 123 114

102 114 136

82 118 117

100

av alla (%)

32 26 16 23 23 21 21 17 20 24

23 25 21 24 17 21 16 16 19 15

16 14 15 19 27 39

• Sida 29
•  Original

SOU 1992:77 Allmänna uppgifter om socialförsäkringen och psykiskt störda 29

I tabell 3.6 beskrivs den regionala fördelningen av nybevilja— de förtidspensioner och sjukbidrag med psykiatriska diagno— ser under åren 1985—1989. En uppdelning har gjorts på psy- koser och neuroser. De psykiatriska diagnoserna har också ställts i relation till det totala antalet nybeviljade förtidspen— sioner och sjukbidrag. Det årliga antalet nya pensioner/ bidrag i kassaområden med liten befolkning är inte tillräckligt stort för att läggas till grund för statistiska analyser varför tabellen avser en femårsperiod.

Tabell 3.6 Genomsnittligt antal nybevil jade förtidspensioner och sjuk- bidrag med psykiatriska diagnoser regionvis samt totalt per år 1985—1989 per 100 000 inskrivna försäkrade i åldern 16—64 år. In- dex: Riksgenomsnittet = 100

___—___

Försäkrings- Diagnos Psykisk kassa Psykos Index Neuros Index Summa Index Totaltl Index diagn. psyk. andel av tot. (%)

R— Stockholm 43 134 125 117 168 121 675 82 25

Uppsala 34 106 86 80 120 86 618 75 19 Södermanland 27 84 83 78 1 10 79 947 1 15 12 Östergötland 23 72 100 93 123 88 655 80 19 Jönköping 28 88 95 89 125 90 801 97 16 Kronoberg 3 3 103 91 85 124 89 821 100 15 Kalmar 26 81 78 73 104 75 806 98 13 Blekinge 18 56 91 85 109 78 961 117 11 Kristianstad 18 56 96 90 1 14 82 857 104 13 Malmöhus 39 122 115 107 154 110 842 102 18 Halland 21 66 97 91 1 18 85 699 85 17 Göteb. o Bohus 22 69 130 122 152 109 7 89 96 19 Älvsborg 22 69 95 89 1 17 84 760 92 15 Skaraborg 22 69 78 73 100 72 603 73 17 Värmland 21 66 8 8 82 109 78 1006 122 1 1 Örebro 34 106 91 85 126 91 826 100 15

• Sida 30
•  Original

30 Allmänna uppgifter om socialförsäkringen och psykiskt störda SOU 1992:77 forts. Tabell 3.6 Genomsnittligt antal nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag med psykiatriska diagnoser regionvis samt totalt per år 1985-1989 per 100 000 inskrivna försäkrade i åldern 16—64 år. In- dex: Riksgenomsnittet = 100 Försäkrings- Diagnoser Psykisk kassa Psykos Index Neuros Index Summa Index Totaltl Index diagn. psyk. andel av tot. (%) ___—_____.____———— Västmanland 35 109 83 76 1 18 85 969 1 18 12 Dalarna 26 81 107 100 133 96 1074 131 12 Gävleborg 25 78 105 98 130 93 964 1 17 13 Västernorrland 23 72 74 69 97 70 951 1 16 10 Jämtland 19 59 67 63 86 62 838 102 10 Västerbotten 34 106 49 46 84 60 924 1 12 9 Norrbotten 35 109 70 65 106 76 1030 125 10 Gotland 23 72 58 54 81 58 724 88 1 1 Malmö 43 134 163 152 205 147 1079 131 19 Göteborg 44 138 217 203 261 188 867 105 30 Totalt 32 100 107 100 139 100 822 100 17

* Exkl. arbetsmarknadsskäl

Källa: Bearbetade uppgifter från statistikenheten, RFV

Av tabellerna 3.5 och 3.6 framgår att det finns mycket stora regionala skillnader både vad gäller andelen personer som har förtidspension eller sjukbidrag och vad gäller andelen nya sådana ersättningar per invånare. Förtidspensioneringarna med psyldatriska diagnoser uppvisar alltså betydande regiona- la variationer och mönstret för dem avviker från det som gäller för förtidspensioneringarnai stort. Generellt gäller att de glest befolkade delarna av vårt land har en relativt högre frekvens av förtidspensioneringar än övriga delar av landet. För förtidspensioneringar med psykiatriska diagnoser som grund gäller det motsatta. Här är det i stället storstäderna som har de högsta andelarna.

Göteborgs kommun har i det närmaste dubbelt så många förtidspensionärer med psykiatriska diagnoser som landet i

• Sida 31
•  Original

SOU 1992:77 Allmänna uppgifter om socialförsäkringen och psykiskt störda 31

sin helhet. Malmö och Stockholm har 36 % resp. 11 % fler än i riket. Som andel av befolkningen varierar antalet perso- ner med förtidspension med psykiatriska diagnoser mellan 3 % (Göteborg) och drygt 1 % (Västerbotten, Jämtland, Väs- ternorrland och Gotland).

Som konstaterats är fördelningen mellan könen i stort sett jämn totalt sett vad gäller förtidspensioneringar och sjukbi- drag med psykiatriska diagnoser. I Malmö och Stockholm har dock männen markant höga andelar förtidspensioner med psykiatriska diagnoser. I påfallande många av de övriga länen svarar kvinnorna för relativt fler av pensioneringarna med psykiatrisk diagnos; särskilt uttalad övervikt för kvinnorna finns i Älvsborgs, Blekinge och Kristianstads län.

Det regionala mönstret skiljer sig något mellan olika ålders— grupper. Variationerna är störst i de högre åldersgrupperna.

Som nämnts svarade förtidspensioneringar med psykiatriska diagnoser för 23 % av alla förtidspensioner/sjukbidrag är 1991. De regionala variationerna är även här högst betydan- de. I Göteborg har närmare 40 % av alla med förtidpension/— sjukbidrag en psykiatrisk första diagnos, i Stockholm 32 %. I några län är andelen förtidspensionerade med psykiatriska första diagnoser betydligt mindre. Sålunda har endast om- kring 15 % av förtidspensionärema en psykiatrisk första diagnos i Södermanland, Blekinge, Värmland, Västmanland, Kopparberg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten.

Det ovan redovisade regionala mönstret gäller i huvudsak också för de nybeviljade förtidspensionerna och sj ukbidragen. I tabell 3.6 har psykos- och neurosdiagnoser särredovisats. Det framgår att fördelningen av neurosdiagnosema förklarar huvuddelen av de regionala variationerna av de nya förtids- pensionerna/sjukbidragen. Mönstret för psykos— resp. neuros— diagnosema är ganska olika inom några av länen. T.ex. har Västerbotten, Västmanland och Örebro en högre andel pen- sioneringar med psykosdiagnoser än landet i stort samtidigt som man har en betydligt lägre andel än riket både totalt och för neurosdiagnosema. Skillnaderna är svårtolkade men kan tyda på att diagnossättningen varierar mellan olika delar av landet.

• Sida 32
•  Original

• Sida 33
•  Original

SOU 1992:77

4. Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

4.1. Inledning

Psykiatriutredningen har genomfört en särskild studie över de beslut om förtidpension/ sjukbidrag som fattades med en psy— kiatrisk första eller andra diagnos under perioden oktober — november 1991. I studien redovisade försäkringskassan vissa uppgifter om det aktuella ärendet i en enkät varefter de in— tygsskrivande läkarna tillställdes en ytterligare enkät om samma ärenden där de ombads lämna vissa uppgifter och göra vissa bedömningar. Enkäterna samt missivskrivelsen med instruktioner till föredragande på kassan och till läkarna finns i bilaga 1 resp. 2.

Totalt inkom närmare 2 300 enkätsvar från försäkringskas- soma. Psykiatriutredningen gör den bedömningen att dessa enkätsvar omfattade så gott som samtliga avsedda ärenden med tanke på att försäkringskassan har mycket väl utvecklade rutiner för att föra ut information och för att få likartad hand- läggning av ärenden landet över. Svaren från läkarna täckte 1 550 (69 %) av de ärenden som kartlades genom enkäten till försäkringskassan.

Sammantaget bekräftar resultaten att det i dag finns stora brister i rehabiliteringen av personer med psykiska störningar. Enligt de bedömningar som de intygsskrivande läkarna gjorde skulle många av dem som erhöll förtidspension eller sjuk— bidrag kunnat ha en större arbetsförmåga om rehabiliterings— systemet Varit bättre utformat. Samtidigt ger läkarna uttryck för en betydande optimism: de bedömer att man för mer än hälften av de aktuella personerna bör kunna påbörja en för- nyad rehabilitering med inriktning mot arbete.

Generellt ger läkarna uttryck för uppfattningen att rehabilite- ringssystemet är mycket outvecklat. De största bristerna finns enligt deras bedömningar i den yrkesinriktade rehabiliteringen

• Sida 34
•  Original

34 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

och i svårigheterna att erbjuda ett arbete som är anpassat efter de psykiskt stördas förutsättningar. Men de framhåller också att även den psykiatriska rehabiliteringen de själva bedriver är mycket outvecklad i relation till de problem som de rehabi- literingsbara patienterna har.

Av samtliga intyg utfärdades drygt 60 % av läkare som var verksamma inom den psykiatriska organisationen. Närmare 17 % av dem som utfärdade intygen arbetade inom primärvår- den och en nästan lika stor andel arbetade inom olika privata verksamheter.

De reformer som genomförts inom den tidigare omnämnda arbetslinjen omfattar i huvudsak enbart personer som här någon form av anställning. Ett påfallande stort antal av de personer som erhöll förtidspension/ sj ukbidrag med psykiatrisk diagnos hade ingen anställning då det aktuella beslutet togs och har således inte kunnat få del av de särskilda insatser som finns tillgängliga inom arbetslinjen.

Ett stort antal av dem som får förtidspension/ sjukbidrag med psykiatrisk diagnos hade ofta och/eller länge fått psykiatrisk vård. Många har någon gång vårdats i sluten vård och flerta- let har någon gång behandlats med psykofarmaka.

Av studien framgår vidare att skillnaderna mellan storstä- derna och övriga landet är mycket stora bl.a. vad gäller den verksamhet som de intygsskrivande läkarna arbetade inom; i storstäderna var närmare vart fjärde intyg utfärdat av privat- praktiserande läkare. Enkåtsvaren tyder också på att det finns stora regionala skillnader i hur rehabiliteringen fungerar.

Allmänt kan konstateras att studien visar att det bl.a. hos de läkare som utfärdar intygen om förtidspension eller sjukbidrag flnns kunskaper och idéer om vad som skulle kunna ge en bättre rehabilitering av psykiskt störda och som i dag inte tas till vara fullt ut. Med utgångspunkt i bl.a. de resultat som studien givit har Psykiatriutredningen i sitt slutbetänkande redovisat förslag till ett förbättrat system för rehabilitering av psykiskt störda.

4.2. Synpunkter och kommentarer från de intygsskrivande läkarna

Som en avslutning av enkäten till läkarna ombads de bl.a. att redovisa de tre viktigaste aspekterna som de anser mest out—

• Sida 35
•  Original

SOU 1992:77

vecklade i dagens system för rehabilitering av psykiskt störda. Frågan besvarades i närmare hälften av alla enkäter som in- kommit från läkarna, dvs. i ca 750 enkäter. En del läkare har svarat mycket ingående medan andra besvarat frågan mer översiktligt.

I det följande redovisas i punktform de viktigaste synpunk—

terna och kommentarerna som framförts.

Problem

*

bristen på tillgång till ett arbete som är anpassat till psykiskt stördas förutsättningar och behov nämns i flertalet av svaren

brister i behandlingen

samverkansfrågorna berörs i stort antal svar; man anser att samarbetet mellan psykiatrin, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och socialtjänsten inte fungerar i dag AMI, AMU och Samhall ställer för höga krav, vilket får till följd att många psykiskt störda inte kan få del av insatser därifrån

brister i kunskaper om de aktuella patienterna hos arbetsförmedlingen och försäkringskassan resursbrist inom den psykiatriska verksamheten möjligheten att ge psykoterapi är ofta alltför begränsad och man menar att psykoterapeuterna borde vara an- slutna till försäkringskassan, möjligheterna att ge kog- nitiv terapi är dåliga utslussningen av patienterna ut i samhället fungerar inte; bristerna i individernas sociala situation får för— ödande effekter på deras möjligheter till rehabilitering samhällets attityder och fördomar gentemot psykiskt störda är en Viktig orsak till svårigheterna att rehabilite— ra dem.

Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

• Sida 36
•  Original

36 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

Förslag till lösningar

*

*

4.3

klarare ansvarsfördelning och färre inblandade bättre utvecklade former för kunskaps— och informa- tionsöverföring mellan de olika inblandade organen samtliga inblandade parter arbetar tillsammans med patienten och tar tidigt i processen fram en plan för rehabiliteringen med tydligt angiven målsättning snabbare beslutsvägar och snabbare handläggning större kunskaper hos organen utanför psykiatrin förbättrad lagstiftning bättre möjligheter till anpassning av tidigare arbetsplats och ett system som innebär att individen inte tillåts tappa kontakten med sin arbetsplats under en sjukpe- riod

större tillgång till anpassade arbetsplatser och anpass- ning av arbetsuppgifter, ökad tillgång till lönebidrag— sanställningar bättre överenstämmelse mellan den yrkesinriktade rehabiliteringen och patientens behov

en komplettering av nuvarande former för skyddade an- ställningar som innebär att man inledningsvis inte stäl- ler några lönsamhets— eller uttalade prestationskrav och där man tillåter individens arbetsförmåga växa i den takt som passar honom snabbare och bättre diagnostik fler och bättre anpassade boendeformer åtgärder för en meningsfull och utvecklande fritid utveckla hemtjänsten och annat stöd i samband med utskrivningarna från sluten vård bättre stöd till bl.a. familj och vänner.

Redovisning av enkätsvaren

De två enkäterna omfattade totalt närmare 70 frågor och över 200 olika delfrågor. I slutbetänkandet och i den översiktliga redovisning som lämnats tidigare i detta betänkande har bara

• Sida 37
•  Original

SOU 1992:77 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

ett mindre antal frågor berörts. Det material som inhämtats är till vissa delar unikt genom att det detaljerat belyser olika frågeställningar i anslutning till de beslut som fattas om för- tidspensioner och sjukbidrag med psykiatriska diagnoser som grund.

Psykiatriutredningen kan inte avgöra vilka av de i enkäterna ställda frågorna som är av särskilt intresse för försäkringskas- san, de intygsskrivande läkarna eller för andra berörda. Ut- redningen har därför valt att tabellariskt redovisa svaren på praktiskt taget samtliga frågor som ingått i enkäterna. Avsik- ten är att göra materialet tillgängligt och att var och en skall kunna ta del av svaren på de frågor han är intresserad av.

I tabellerna redovisas tre olika urval:

1. Hela urvalet, dvs. samtliga beslut i försäkringskassoma oktober — november 1991 med psykiatrisk första eller andra diagnos. Urvalet omfattar totalt 2 274 svar i försäkringskas— seenkäten och 1 549 svar från intygsskrivande läkare.

2. Nya beslut, dvs. beslut som gäller endast de personer som inte tidigare haft förtidspension eller sjukbidrag före oktober 1991. Detta urval omfattar totalt 877 svar på försäkringskas- seenkäten och 591 svar från intygsskrivande läkare, dvs. en svarsfrekvens om 67 % i läkarenkäten. Ett skäl till att detta urval särredovisas är att det gör det möjligt att relatera upp- gifterna i enkätsvaren till Riksförsäkringsverkets allmänna uppgifter om personer som beviljats förtidspension eller sjuk- bidrag under oktober — november 1991.

3. Påverkbara av rehabilitering. Detta urval avser endast de personer vilkas arbetsförmåga läkarna anser sannolikt skulle kunnat påverkats positivt om rehabiliteringssystemet fungerat bättre (fråga 22). Detta urval omfattar 467 personer. Syftet med att särredovisa detta urval är att ge en fyllig bild av den grupp som i framtiden bör kunna få del av intensifie— rade rehabiliteringsinsatser.

Svaren på fyra frågor, fråga 4 och 13 i försäkringskassenkä— ten och fråga 17 och 22 i läkarenkäten, har bearbetats särskilt för att belysa regionala skillnader. Svaren på dessa frågor från försäkringskassoma i Stockholm, Göteborg och Malmö samt övriga riket särredovisas. Denna bearbetning avser endast Hela urvalet. Från Stockholm inkom 494 svar i försäk—

• Sida 38
•  Original

38 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

ringkassenkäten och 325 i läkarenkäten. För Göteborg, Mal— mö och övriga riket var motsvarande antal, 173 och 122, 68 och 44 resp. 1 487 och 1 032.

I anslutning till tabellerna lämnas en kortfattad kommentar till flertalet frågor där Psykiatriutredningen pekar på vissa förhållanden som utredningen anser vara värda att särskilt uppmärksamma.

Punktmarkeringar i tabellerna innebär att antalet observatio- ner är för få för att redovisas statistiskt.

4.3.1. Enkäten till föredragande i försäkringskassan

Tabell 4.1 Vad det aktuella beslutet avsåg. Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober -— november 1991, enkäten till försäkringskassan

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Förtidspension 41,6 41,7 32,5 Sjukbidrag 58,3 58,0 67,0 Ej svar 0,1 0,2 0,4

Merparten av besluten gällde sjukbidrag och andelen sådana beslut var störst i den grupp som läkarna ansåg skulle kunna påverkats positivt om de fått en bättre rehabilitering. Att besluten i första hand gäller sjukbidrag torde delvis bero på att beslut om sjukbidrag omprövas med vissa intervall. Att andelen beslut om sjukbidrag var högst bland dem som skulle kunna påverkats positivt av en bättre rehabilitering kan till viss del också ses som ett uttryck just för läkarnas uppfattning att de kan rehabiliteras.

• Sida 39
•  Original

SOU 1992:77 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

Tabell 4.2 Ersättningsnivå. Procent av antalet beslut om förtidspen- sion eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till försäkringskassan

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Hel 82,3 79,8 84,8 Två tredjedels 1,1 0,8 1,3 Halv 16,4 19,0 13,5

Fördelningen på ersättningsnivåer är i stort sett densamma som för förtidspensioner och sjukbidrag med psykiatriska diagnoser totalt (se sid. 24). De som skulle kunnat haft en bättre funktionsförmåga om rehabiliteringen varit bättre utfor— mad har emellertid hel pension i något högre utsträckning än övriga.

Tabell 4.3 De intygsskrivande läkarnas specialitet. Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till försäkrings- kassan

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Psykiater 67,4 62,3 64,9 Allmänläkare 15,6 17,0 18,4 Somatisk specialist 4,1 5,6 4,7 FV-läkare 7,2 9,9 6,2 AT-läkare 3,1 2,6 3,4 Ej svar 2,6 2,6 2,4

Ungefär två tredjedelar av intygen var enligt försäkringskas- san utfärdade av specialist i psykiatri. Specialist i allmänmedi— cin svarade för en sjättedel av intygen. Att 10 % av intygen utfärdats av läkare under utbildning kan möjligen ses som en brist, men eftersom intygen kan ha utfärdats under handled- ning av en specialistkompetent läkare är det svårt att säga om detta har påverkat kvaliteten på bedömningarna och intygen.

• Sida 40
•  Original

40 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

Tabell 4.4 De intygsskrivande läkarnas verksamhetsområde. Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till försäkringskassan

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Psykiatrisk klinik eller motsv. 61,0 53,8 61,0 Allmän primärvård 16,7 17,0 18,0 Somatisk specialist- klinik 1,8 3,1 3,2 Företagshälsovård 6,7 10,7 4,9 Privat psykiatrisk verksamhet 7 ,9 9, 1 5,8 Annan privat verksamhet 5,2 5,6 6,2 Övrigt 0,2 0,2 0,2

Läkare i den reguljära psykiatriska verksamheten svarade endast för 60 % av intygen. Det finns inte skäl att anta att den medicinska kvaliteten på intygen i och för sig är sämre om de utfärdas av läkare inom annan verksamhet än psykiatri. Men att företagshälsovård och privat verksamhet inte självklart har det kontaktnät med vårdgrannar som psykiatrin kan förutsättas ha, kan indikera att man vid utfärdandet av många av intygen inte kunnat väga in den potential som finns i rehabiliterings- systemet i stort. Psykiatriutredningen har exempelvis erfarit att det i första hand är offentliganställda läkare som medver- kar i de lokala rehabiliteringsgruppemas arbete. Med hänsyn till den betydelse som samverkan och helhetsbedömning har i dessa ärenden bör försäkringskassoma enligt Psykiatriutred— ningens mening överväga om rutiner bör etableras som med- för att den psykiatriska organisationen alltid kopplas in i be— dömningarna när det gäller beslut som rör relativt unga för— säkrade.

• Sida 41
•  Original

SOU 1992:77 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

Tabell 4.5 Intygsskrivande läkares verksamhetsomräde, regional fördelning. Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjuk- bidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — novem- ber 1991, enkäten till försäkringskassan

Hela urvalet __ Sthlm Göteborg Malmö Ovriga Totalt

% % % riket % %

Psyk. klinik 54,7 57,8 63,8 63,8 61,0 Allm. primärvård 16,2 9,2 5,8 18,3 16,7 Som. spec.klin. 1,2 2,9 1,4 2,0 1,8 Företagshålsovård 4,7 6,4 4,4 7,5 6,7 Priv. psyk.verksam. 15,2 15,0 15,9 4,3 7,9 Annan privat verksamhet 7,7 8,7 8,7 3,9 5,2

De regionala skillnaderna är mycket stora när det gäller de intygsskrivande läkarnas verksamhetsområde. I Stockholm var förhållandevis få intyg utfärdade av läkare som arbetade inom den psykiatriska verksamheten. I Göteborg och särskilt Malmö var förhållandevis få intyg skrivna av läkare verksam- ma inom allmän primärvård. I storstäderna var påfallande många intyg utfärdade av privat verksamma läkare. Där hade närmare vart fjärde intyg utfärdats av en privatpraktiserande läkare medan i övriga landet endast ett av tolv intyg var utfärdat av en sådan läkare. Den regionala fördelningen speg- lar självfallet skillnader i sjukvårdsstrukturen vad gäller till— gång till läkare i olika delar av landet.

• Sida 42
•  Original

42 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

Tabell 4.6 Har personen haft sjukbidrag någon gång tidigare. Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till försäkringskassan

Hela ur- Nya be- Påverk. av valet beslut rehab % % % Nej, ej tidigare sjukbidrag 40,6 100,0 36,8 Ja, har tidigare haft sjukb. 59,2 0,0 63,0 Ej svar 0,2 0,0 0,2

Mer än hälften av besluten rör försäkrade med sjukbidrag och som tas upp till förnyad prövning.

Tabell 4.7 Har personen haft förtidspension någon gång tidigare. Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober -— november 1991, enkäten till försäkringskassan

Hela ur- Nya be- Påverk. av valet beslut rehab % % % Nej, har ej tidigare haft fp 93,6 100,0 93,6 Ja, har haft fp tidigare 4,8 0,0 4,3 Ej svar 1,5 0,0 2,1

Det fåtal beslut som rör personer som tidigare haft förtids- pension gäller sannolikt ärenden om höjd ersättningsnivå.

• Sida 43
•  Original

SOU 1992:77 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

Tabell 4.8 Antal tidigare perioder med förtidspension. Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober —— november 1991, enkäten till försäkringskassan

Hela ur- Nya be- Päverk. av valet beslut rehab % % % En tidigare period 76,4 Två eller fler tidigare per. 9,1 Ej svar 14,5

Tabell 4.9 Åldersfördelning. Procent av antalet beslut om förtids- pension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till försäkringskassan

År Hela ur- Nya be- Påverk. av valet beslut rehab % % % 16—19 0,0 0,0 0,0 20—24 3,0 4,0 2,0 25—29 7,0 6,0 10,0 30—34 12,0 10,0 12,0 35-39 15,0 11,0 16,0 40—44 18,0 15,0 22,0 45—49 16,0 13,0 17,0 50—54 13,0 14,0 10,0 55—59 10,0 14,0 7,0 60—64 7,0 13,0 4,0

Ett mycket litet antal beslut gäller personer i de allra yngsta åldersgrupperna men påfallande många ärenden gäller relativt unga personer. I hela urvalet var 22 % yngre än 35 år och 55 % yngre än 45 år. Den yngsta gruppen är de som enligt läkarna skulle kunna påverkats positivt av en bättre rehabilite— ring. I den är 79 % yngre än 50 år. Motsvarande andel i hela urvalet är 71 % och bland dem som inte tidigare hade förtids— pension eller sjukbidrag 59 %. I den sistnämnda gruppen

• Sida 44
•  Original

44 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

finns alltså den högsta andelen äldre personer. Bland dem som ingår i denna undersökning torde andelen relativt unga perso— ner vara betydligt högre än bland övriga som genom beslut av försäkringskassoma erhållit förtidspension eller sjukbidrag.

Tabell 4.10 Könsfördelning. Procent av antalet beslut om förtids- pension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till försäkringskassan

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Man 45,1 47,7 47,1 Kvinna 54,6 52,3 52,9 Ej svar 0,3 0,0 0,0

Besluten rör i något högre utsträckning kvinnor än män. Samma mönster gäller för förtidspensionerade och sj ukpensio- nerade i stort med psykiatriska diagnoser som grund.

Tabell 4.11 Civilstånd. Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till försäkringskassan

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Ogift 44,8 39,8 52,2 Gift 30,5 36,1 25,7 Frånskild 21,8 20,9 20,6 Änka/änkling 2,6 3,2 1,3 Ej svar 0,3 0,0 0,2

Påfallande många av besluten rör personer som inte är gifta, särskilt påtagligt är detta för de personer som enligt läkarens bedömning skulle kunna påverkats positivt av en bättre reha— bilitering.

• Sida 45
•  Original

SOU 1992:77 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag 45

Tabell 4.12 Sammanlever med. Procent av antalet beslut om förtids- pension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till försäkringskassan

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Ingen 51,1 46,6 54,0 Maka/make 35,5 40,7 31,5 Föräldrar 5,3 5,2 6,0 Syskon 0,5 0,5 0,6 Annan 5,2 5,1 5,2 Ej svar 2,4 1,8 2,8

Mer än hälften av besluten rör personer som inte sammanle- ver med någon. Anmärkningsvärt många sammanlever med sina föräldrar med tanke på att förhållandevis få personer var yngre än 24 år.

Tabell 4.13 Egna barn under 21 år. Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till försäkringskassan

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Har inga egna barn 68,2 69,9 67,9 Har egna barn 28,6 26,2 29,3 Vet ej 0,6 1,0 0,2 Ej svar 2,6 2,9 2,6

Med hänsyn till åldersprofilen i urvalen har få egna barn under 21 år.

• Sida 46
•  Original

46 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag SOU 1992:77 Tabell 4.14 Nationalitet. Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till försäkringskassan

Hela ur- Nya beslut Päverk. av valet % % rehab % Svensk 87,9 87,5 88,9 Nordisk 3 ,9 3 , 8 3 ,2 Utomnordisk 7,9 8,6 7,9 Ej svar 0,4 0,2 0,0

Invandrarna förefaller inte vara överrepresenterade i förhål- lande till deras andel av befolkningen.

Tabell 4.15 Utbildning. Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober - november 1991, enkäten till försäkringskassan

Hela ur— Nya be- Påverk. av valet % slut % rehab %

Ej fullföljd grundutbildning 5,1 4,9 5 ,8 Grundskola eller motsv. 47,9 43,6 50,7 Upp till tre års påbyggutb. 18,3 18,9 18,0 Högskoleutbildning 10,0 11,3 1 l, 1 Vet ej 17,9 20,9 13,7 Ej svar 0,8 0,5 0,6

Utbildningsnivån är låg bland dem som ingår i undersökning- en. I befolkningen i stort har omkring 10 % enbart grund— skola. I urvalen är det över 50 % som endast har sådan ut- bildning eller som inte fullgjort den. Behoven av komplet- terande utbildning är alltså stora. Samtidigt har anmärknings— värt många (10 %) högskoleutbildning av dem som fått för- tidspension eller sjukbidrag på grund av psykisk störning.

• Sida 47
•  Original

SOU 1992:77 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

Tabell 4. 16 Sjukpenninggrundande inkomst före beslutet, inkomst av anställning. Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjuk— bidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — novem- ber 1991, enkäten till försäkringskassan

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab %

Ingen SGI 48,6 11,6 51,6

1 — 50 000 3,2 2,5 2,4 50 000 —100 000 18,9 17,6 18,0 100 000 —150 000 18,6 41,3 16,7 150 000 —200 000 6,9 17,8 6,4 200 000 —300 000 2,6 5,5 1,9 300 000 — 0,2 1,7 0,3 Ej svar 2,7 2,1 2,4

I hela urvalet och bland dem som bedömdes kunna påverkas positivt av rehabilitering hade ungefär hälften ingen sjukpen- ninggrundande inkomst vid beslutstillfället. De flesta av dem som saknade sådan inkomst hade sannolikt sjukbidrag, dvs. beslutet gällde för deras del en omprövning av ett tidigare beslut om sjukbidrag. Av de nya besluten avsåg dock mer än var tionde personer utan Sjukpenninggrundande inkomst. Påfallande många hade förhållandevis låga inkomster.

Tabell 4.17 Första diagnos. Procent av antalet beslut om förtidspen- sion eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos samt procentuell fördelning av underdiagnoser inom varje diagnosgrupp, oktober — november 1991, enkäten till försäkringskassan

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab %

Demenser 0, 1 0,2 0,2

Alkohol- och drogpsykoser 0,6 0,3 0,0

• Sida 48
•  Original

48 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

forts. Tabell 4.17 Första diagnos. Procent av antalet beslut om förtids- pension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos samt procentuell fördelning av underdiagnoser inom varje diagnos- grupp, oktober —— november 1991, enkäten till försäkringskassan

Hela ur— Nya beslut Påverk. av valet % % rehab %

Schizofreni 14,1 9,5 15,2 Varav — ospecificerad 55,3 59,0 61,9 — paranoid form 13,4 9,6 5,9 —— schizoaffektiv form 11,9 15,7 14,1 — gränsschizofrena tillstånd 6,6 6,0 7,0 — övriga 12,8 9,7 11,1 — Summa schizofreni 100,0 100,0 100,0 Affektiva psykoser 6,9 6,9 4,3 Varav — annan specificerad 24,8 19,7 — unipolär affektiv psykos,

mani 22,9 4,9 — ospecificerad 22,3 23,0 — bipolär, blandform 19,7 21,3 — övriga 10,3 31,1 — Summa affektiva psykoser 100,0 100,0 Paranoida tillstånd 2,8 2,4 2,6 Varav — ospecificerade 54,7 — paranoid psykos 47,2 — parafreni 3,1 — Summa paranoida tillstånd 100,0 Reaktiva psykoser 3,5 3,0 2,8 Varav —— ospecificerad 72,5 — reaktiv depressiv psykos 17,5 — övriga 10,0

— Summa reaktiv psykoser 100,0

Totalt psykoser 28,0 22,8 25,1

• Sida 49
•  Original

SOU 1992:77 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

forts. Tabell 4. 17 Första diagnos. Procent av antalet beslut om förtids- pension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos samt procentuell fördelning av underdiagnoser inom varje diagnos- grupp, oktober -— november 1991, enkäten till försäkringskassan

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab %

Neuroser 30,5 27,7 31,5 Varav — ångestneuros 36,9 33,3 41,5 — neurotisk depression 23,5 23,9 20,4 — ospecificerad 14,7 17,7 15,6 — neurasteni 10,7 12,0 10,9 — fobi 4,8 3,7 4,8 — tvångsneuros 4,5 5,3 2,7 — övriga 4,9 4,1 4,1 — Summa neuroser 100,0 100,0 100,0 Personlighetsstörningar 14,0 12,7 18,6 Varav — gränspsykotiska tillstånd 33,3 33,3 36,8 — ospecificerade 32,1 28,9 29,9 — andra specificerade 12,9 14,4 15,0 — astenisk personlighets-

störning 7,2 7,2 8,0 -— schizoid personlighets-

störning 6,3 7,2 4,6 — övriga 8,2 9,0 5,7 — Summa personlighets-

störningar 100,0 100,0 100,0 Alkohol/drogberoende 3,6 4,2 5,6 Övriga psykiatr. diagnoser 14,1 20,3 11,8 Varav — depressiva störningar 41,1 43,8 34,5 — andra ospec. psyk.symp. 35,5 35,4 32,7 —- krisreaktioner 5,8 7,9 5,5 —— psykofysiol. reaktioner 4,7 4,0 7,2 — anorexia nervosa 4,0 2,2 5,5 — spänningshuvudvårk 2,2 2,2 5,5 —— övriga 6 7 4 5 9 1

— Summa övr. psyk. diagn. 100,0 100,0 100,0

• Sida 50
•  Original

50 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

forts. Tabell 4. 17 Första diagnos. Procent av antalet beslut om förtids- pension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos samt procentuell fördelning av underdiagnoser inom varje diagnos— grupp, oktober — november 1991, enkäten till försäkringskassan

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Totalt neuroser 62,2 64,9 67,5 Totalt psykiatriska diagnoser 90,1 87,7 92,5 Totalt somatiska diagnoser 9,4 12,1 7,5 Ej svar 0,4 0,0 0,0

Tabell 4.18 Andra diagnos. Procent av antalet beslut om förtidspen— sion eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos samt procentuell fördelning av underdiagnoser inom varje diagnosgrupp, oktober — november 1991, enkäten till försäkringskassan

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Demenser 0,0 0,0 0,0 Alkohol- och drogpsykoser 0,2 0,3 0,0 Schizofreni 0,2 0, 1 0,2 Affektiva psykoser 0,7 0,7 0,0 Paranoida tillstånd 0,2 0,3 0,0 Reaktiva psykoser 0,5 0,6 0,2

Totalt psykoser 1,8 2,0 0,4

• Sida 51
•  Original

SOU 1992:77 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

forts. Tabell 4. 18 Andra diagnos. Procent av antalet beslut om förtids- pension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos samt procentuell fördelning av underdiagnoser inom varje diagnos- grupp, oktober — november 1991, enkäten till försäkringskassan

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab %

Neuroser 9,2 8,4 9,2 Varav — ångestneuros 23,0 25,7 -— neurotisk depression 25,8 31,1 — ospecificerad 15,3 16,2 -— neurasteni 12,9 13,5 — fobi 14,8 9,5 — tvångsneuros 2,9 1,3 — övriga 5 ,3 2,7 — Summa neuroser 100,0 100,0 Personlighetsstörningar 3,0 2,7 2,8 Varav — grånspsykotiska tillstånd 24,6 — ospecificerade 32,0 — andra specificerade 18,8 — astenisk personlighets-

störning 10,1 — schizozd personlighets-

störning 2,9 — övriga 11,6 —- Sumnn personlighets-

störningar 100,0 Alkohol/drogberoende 4,8 5,3 6,9 Övriga psykiatriska diagnoser 6,8 8,1 8,5 Varav — depressiva störningar 39,1 38,0 — andra )spec. psyk. symp. 25,3 31,0 — krisreaktioner 3,2 4,2 - psykofysiol. reaktioner 13,6 12,7 — anorexia nervosa 2,6 :: — spänn'ngshuvudvärk 2,6 2,8 — övriga 13,6 11,3

-— Sumrm övr. psyk. diag. 100,0 100,0

• Sida 52
•  Original

52 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

forts. Tabell 4. 18 Andra diagnos. Procent av antalet beslut om förtids- pension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos samt procentuell fördelning av underdiagnoser inom varje diagnos- gmpp, oktober — november 1991, enkäten till försäkringskassan

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Totalt neuroser 23,8 24,5 27,4 Totalt psykiatriska diagnoser 25,6 26,5 27,8 Totalt somatiska diagnoser 12,8 15,5 12,2 Ej svar 61,6 58,0 60,0

Tabell 4.19 Tredje diagnos. Procent av antalet beslut om förtidspen- sion eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, okto- ber -— november 1991, enkäten till försäkringskassan

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Totalt psykoser 0,4 0,0 0,0 Neuroser 1,0 1,0 1,5 Personlighetsstömingar 0,2 0,2 0,4 Alkohol/drogberoende ] , 1 1,0 0,9 Övr. psyk. diagnoser 0,7 0,9 0,2 Totalt neuroser 3,0 3,1 3,0 Totalt psyk. diagnoser 3,0 3,1 3,0 Totalt somat. diagnoser 5,5 6 0 5,6 9 Ej svar 91,5 90,9 91,4

• Sida 53
•  Original

SOU 1992:77 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag 53

Tabell 4.20 Anställningsförhållanden när beslutet aktualiserades. Procent av det totala antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober -— november 1991, enkäten till försäkringskassan

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab %

Reguljärt arbete på

öppna marknaden 38,7 50,2 32,8 Skyddad anställning

(lönebidrag, Samhall) 8,8 8,1 8,6 Egen företagare 2,0 2,7 1,5 Inget av ovan 49,5 38,5 56,5 Ej svar 0,9 0,5 0,4

Hälften av alla beslut gällde personer som hade anställning vid tidpunkten för beslutet. I detta sammanhang är emellertid de nya besluten av särskilt intresse eftersom samtliga dessa avsåg personer som inte hade sjukbidrag vid beslutstillfället. Att närmare 40 % av de nya besluten avsåg personer utan anställning eller arbetsgivare är sålunda värt att notera med tanke på att de reformer som genomförts under senare är vad gäller rehabilitering haft en markerad inriktning på att aktive- ra insatserna för anställda. Arbetsgivarna har genom refor- merna givits ett ökat ansvar och försäkringskassan skall prio- ritera insatser till anställda. Trots detta gäller alltså 40 % av de nya besluten personer som inte kan få del av de insatser som refomema möjliggjort.

• Sida 54
•  Original

54 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag SOU 1992:77

Tabell 4.21 Yrke/sysselsättning när beslutet togs. Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till försäkrings- kassan

Hela ur— Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Tjänstemannayrke 14,2 17,9 12,2 Arbetaryrke 17,8 18,6 14,6 Serviceyrke 7,2 10,0 6,6 Vårdyrke 8,1 8,3 7,1 Annat 2,5 2,6 3,4 Egen företagare 1,9 2,7 1,3 Stud. gymn., KOMVUX 0,7 0,8 0,6 Stud. högskola 0,3 0,2 0,4 Andra studier 0,6 0,5 0,4 Hemarbetande 3 ,2 2,5 2, 1 Annan sysselsättning 2,1 1,3 2,6 Arbetslös 37,0 33,4 43,7 Ej svar 4,4 1,1 0,6

Av dem som första gången fick förtidspension eller sjukbidrag var en tredjedel arbetslösa när beslutet fattades. Detta innebär att 85 % av dem med nya beslut och som enligt tabell 4.20 saknade anställning var arbetslösa.

Tabell 4.22 Om personen haft anställning mer än sex månader någon gång. Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991 och som då erhöll hel förtidspension eller helt sjukbidrag, enkäten till försäkringskassan

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Har aldrig arbetat 6 mån. 19,8 15,9 22,2 Har arbetat 6 män. eller mer 79,2 81,9 76,8 Ej svar 1,0 2,0 1,0

• Sida 55
•  Original

SOU 1992:77 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

Var femte person som erhöll hel förtidspension eller helt sj uk- bidrag hade aldrig haft anställning mer än sex månader. Många av dem som får förtidspension eller sjukbidrag med en psykiatrisk diagnos som grund har alltså aldrig någonsin haft fast kontakt med arbetsmarknaden.

Tabell 4.23 Yrke bland dem som arbetat sex månader eller längre. Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991 och som någonsin har arbetat sex månader, enkäten till försäkringskassan

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Tjänstemannayrke 20,6 24,0 20,7 Arbetaryrke 38,2 35,9 37,2 Serviceyrke 16,4 14,8 16,1 Vårdyrke 14,7 15,3 16,8 Annat förvärvsarbete 6,2 5,5 6,3 Egen företagare 3,5 3,7 3,3 Ej svar 0,4 0,6 3,6

Bland dem som haft någon gång anställning mer än sex måna- der har mer än en tredjedel haft ett arbetaryrke. I förhållande till befolkningen i stort är antalet som haft ett tjänstemanna- yrke relativt sett litet medan framför allt arbetaryrken är över- representerade.

• Sida 56
•  Original

56 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag SOU 1992:77 Tabell 4.24 Boendeform vid beslutet. Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till försäkringskassan

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Primärkommunal institution 0,7 0,9 0,4 Psykiatrisk institution 3,9 3,4 4,1 Annan institution 1,5 1,0 2,4 Totalt institution 6,1 5,3 6,9 Eget boende 81,7 82,9 82,0 Annan boendeform 10,9 10,8 10,3 Ej svar 1,1 0,9 0,6

Påfallande många bodde på institution vid beslutet.

Tabell 4.25 Bostadstyp vid beslutet. Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till försäkringskassan

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Hyresrum 4,2 4,6 4,7 Flerfam.hus — hyresrätt 47,2 43,1 51,6 Flerfam.hus — bostadsrätt 5,3 4,3 4,3 Flerfamhus -— ospecificerat 10,8 12,1 12,4 Villa/radhus 25,6 29,8 20,3 Annat 0,4 0,3 0,2 Ej svar 6,5 5,6 6,4

Närmare hälften bodde i flerfamiljshus —- hyresrätt, ca en fjärdedel bodde i villa/radhus.

• Sida 57
•  Original

SOU 1992:77 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

Tabell 4.26 Har rehabilitering föreslagits under de senaste två åren. Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till försäkringskassan

Hela ur— Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Nej, rehabilitering har ej föreslagits 52,2 42,9 45,0 Ja, rehabilitering har föreslagits 45,2 54,3 52,7 Ej svar 2,5 2,9 2,3

Mer än hälften av alla som ingår i studien hade inte föresla- gits någon rehabilitering under de två år som närmast föregått beslutet. I urvalet som omfattar de nya besluten är andelen som inte föreslagits rehabilitering något lägre (43 %) liksom bland dem som enligt läkarnas bedömning skulle kunna på- verkats positivt av en bättre rehabilitering (45 %). Det är anmärkningsvärt att försök till rehabilitering inte ansetts vara motiverad för en så hög andel av dem som fått beslut om förtidspension eller sjukbidrag. Att närmare hälften av dem som skulle kunna påverkats positivt av en bättre utformad rehabilitering inte föreslagits någon rehabilitering är en myck- et tydlig indikation på att rehabiliteringen av personer med psykiska störningar inte fungerar tillfredställande.

• Sida 58
•  Original

58 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

Tabell 4.27 Har rehabilitering föreslagits under de senaste två åren, regional fördelning. Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober —— november 1991, enkäten till försäkringskassan. "Ej svar" exkluderade

Hela urvalet __ Sthlm Göteborg Malmö Ovriga Totalt

landet % % % % % Nej, rehabilitering ej föreslagits 57,9 50,6 63,2 52,1 53,5 Ja, rehabilitering har föreslagits 42,0 49,4 36,8 47,6 46,4

De regionala skillnaderna är ganska stora vad gäller andelen försäkrade som föreslagits rehabilitering. I Malmö och Stock— holm har rehabilitering föreslagits i förhållandevis liten ut- sträckning, i Malmö endast till drygt var tredje försäkrad. Högst andel som föreslagits rehabilitering återfinns i Göte- borg.

• Sida 59
•  Original

SOU 1992:77 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

Tabell 4.28 Typ av föreslagna rehabiliteringsåtgärder. Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991 och där rehabili- tering har föreslagits under de två senaste åren, enkäten till försäk- ringskassan

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Omplac. till annat arbete 19,3 22,9 19,1 Arbetspröv. på tid. arbete 15,7 17,2 15,0 Psykiatrisk åtgärd 49,0 50,2 49,6 Somatisk åtgärd 11,0 12,8 13,4 Psykoterapi 18 ,9 20,2 17,5 Sociala åtgärder 1 1,5 11,6 13,8 Yrkesinriktad AMI eller motsv. 20,0 24,2 22,3 Yrkesinriktad AMU eller annan utbildning 7,3 7,3 7,7 Övr. rehab.åtgärder 22,3 20,6 22,0 Antal åtgärder/person som föreslagits åtgärder 1,75 1,87 1,80

Av de föreslagna rehabiliteringsåtgärdema är psykiatriska åtgärder klart vanligast — ca 50 % av de aktuella personerna hade föreslagits någon sådan åtgärd. Ca var femte person som föreslagits åtgärd hade föreslagits psykoterapi. Av de arbetsmarknadspolitiska insatser som föreslagits är yrkesinrik- tad AMI och omplacering till annat arbete de vanligaste. För- hållandevis få — drygt 10 % — har föreslagits sociala åtgärder. Totalt har 1,75 åtgärder föreslagits per person. Mönstret i de olika urvalen är ganska lika. Några fler åtgärder har dock föreslagits dem med ett nytt beslut och denna grupp hade föreslagits relativt sett flest arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

• Sida 60
•  Original

60 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag SOU 1992:77

Tabell 4.29 Förekomsten av väntetider innan de föreslagna åtgärderna igångsatts. Förekomsten av väntetider i procent av antalet föreslagna åtgärder inom olika åtgärdsområden, oktober — november 1991, enkäten till försäkringskassan

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab %

Väntetid till

omplacering till annat arb. 53,5 51,4 53,2 arbetspröv. tidigare arb. 32,9 25,6 29,7 psykiatrisk åtgärd 22,6 25 ,1 27,9 somatisk åtgärd 49,6 47,6 54,5 psykoterapi 29,9 32,3 44,2 sociala åtgärder 25,4 23,6 29,4 AMI 65,0 67,8 70,1 AMU 46,7 45,7 78,9 övriga åtgärder 35 ,4 43,9 44,4

Väntetider till de föreslagna rehabiliteringsåtgärdema var mycket vanliga, särskilt till de arbetsmarknadspolitiska insat— serna: inte mindre än två tredjedelar fick vänta på föreslagna AMI—insatser. Bland övriga åtgärder har främst de somatiska rehabiliteringsinsatsema en hög andel väntetid — ca 50 %. Väntetider förekommer generellt sett i större utsträckning för dem som enligt läkarna skulle kunnat påverkats positivt av en bättre rehabilitering. Detta kan ses som en klar indikation på att väntetiderna är en av de faktorer som förklarar varför rehabiliteringspotentialen inte kunnat utnyttjas för dessa perso— ner.

• Sida 61
•  Original

SOU 1992:77 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

Tabell 4.30 Väntetid i månader till de olika åtgärder där väntetid förekommit. Procentuell fördelning för olika antal månaders väntetid för de beslut där väntetid förekommit. Beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till försäkringskassan

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab %

___—__

Omplacering till annat arbete 1—3 månaders väntetid 51,9 55,4 4—6 månaders väntetid 18,9 19,6 7 el. fler män. väntetid 29,2 25,0

Arbetsprövning på tidigare arbete

1—3 månaders väntetid 58,5 4—6 månaders väntetid 18,9 7 el. fler män. väntetid 22,6

Psykiatriska åtgärer

1—3 månaders väntetid 70,2 70,0 76,5 4—6 månaders väntetid 10,5 16,7 11,8 7 el. fler män. väntetid 19,3 13,3 11,7 Somatiska åtgärder 1—3 månaders väntetid 55 ,3 4—6 månaders väntetid 26,8 7 el. fler män. väntetid 17,9

Psykoterapi

1—3 månaders väntetid 72,4 71,0 4—6 månaders väntetid 15,5 16,1 7 el. fler män. väntetid 12,1 12,9

Sociala åtgärder 1—3 månaders väntetid 70,0 4—6 månaders väntetid 3,3 7 el. fler mån. väntetid 26,7

Yrkesinriktad AMI 1—3 månaders väntetid 64,2 64,1 59,0 4—6 månaders väntetid 18,7 19,2 25 ,6 7 el. fler män. väntetid 17,1 16,6 14,4

• Sida 62
•  Original

62 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

forts. Tabell 4.30 Väntetid i månader till de olika åtgärder där vänte- tid förekommit. Procentuell fördelning för olika antal månaders väntetid för de beslut där väntetid förekommit. Beslut om förtids- pension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till försäkringskassan

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab %

Yrkesinriktad AMU eller annan utbildning 1—3 månaders väntetid 57,1 4—6 månaders väntetid 22,9 7 el. fler mån. väntetid 20,0

Övriga rehabiliteringsåtgärder

1—3 månaders väntetid 65,4 72,1 4—6 månaders väntetid 18,5 16,3 7 el. fler mån. väntetid 16,1 11,6

Väntetiden är i många fall lång. För flertalet av de rehabilite— ringsåtgärder där väntetid förekommit har en femtedel av personerna tvingats vänta längre tid än sju månader och för flera av åtgärderna har bara drygt 50 % av de aktuella perso— nerna kunnat få sin rehabiliteringen efter kortare väntetid än tre månader.

• Sida 63
•  Original

SOU 1992:77 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

Tabell 4.31 Om ärendet rörande dem som föreslagits rehabilitering har behandlats i lokal rehabiliteringsgrupp eller motsvarande där försäkringskassan medverkat. Procent av antalet ärenden där rehabili- teringsåtgärd föreslagits under de två senaste åren. Beslut om förtids- pension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till försäkringskassan

___——

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Nej, har ej behandlats i lokal rehab. grupp 78,8 72,9 78,3 Ja, har behandlats i lokal rehab. grupp 21,2 27,1 21,7

För en femtedel av dem som föreslagits rehabilitering har ärendet behandlats i lokal rehabiliteringsgrupp eller motsva— rande där försäkringskassan medverkat. De lokala rehabilite— ringsgrupperna har ganska liten betydelse för de rehabilite- ringsåtgärder som föreslagits. Dessa grupper är uppenbarligen inte några fora i vilka läkarna i någon större utsträckning tar upp frågor om utformningen av rehabiliteringen av dem som enligt deras bedömning skulle kunnat påverkas positivt. Mönstret skiljer sig något mellan de olika urvalen så tillvida att de lokala rehabiliteringsgruppema spelar en något större roll i de nya besluten än i övriga.

• Sida 64
•  Original

64 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

Tabell 4.32 Förslag till åtgärder som tagits upp till följd av behand- lingen i den lokala rehabiliteringsgruppen. Procent av antalet föreslag- na åtgärder under de senaste två åren. Beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober —- november 1991, enkäten till försäkringskassan

Hela ur— Nya beslut Påverk. av valet % % rehab %

Lokala rehabiliteringsgrupperna och

omplac. till annat arb. 33,8 38,5 40,4 arbetspröv. tidigare arb. 32,3 34,1 37,8 psykiatrisk åtgärd 7,5 9,2 9,0 somatisk åtgärd 10,6 13,1 18,2 psykoterapi 9,3 12,5 16,3 social åtgärd 17,8 23,6 20,6 AMI-åtgärd 28,2 29,6 25,5 AMU el. annan utbild. 18,7 20,0 21,1 övr. rehab.åtgärder 21,8 28,6 16,7

Andel ärenden i LRG som inte föranledde någon åtgärd 6,1 7,4 1,8

Övriga rehabiliteringsåtgärder har i mindre utsträckning för- eslagits till följd av att ärendet behandlats i total rehabilite- ringsgrupp. De lokala rehabiliteringsgrupperna är i första hand fora för samverkan med arbetsmarknadsorganen.

• Sida 65
•  Original

SOU 1992:77 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

Tabell 4.33 Andel genomförda åtgärder av dem som föreslagits under de senaste två åren. Procent av de åtgärder som föreslagits. Beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till försäkringskassan

R_—

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab %

___—___—

Omplacering till annat arbete

genomförda 50,5 48,3 36,0 delvis genomförda 14,6 14,7 20,0 pågående 5,6 0,8 8,0 ej genomförda 35,9 36,2 36,0 Arbetsprövning på tidigare arbete

genomförda 49, 1 55,2 42, 1 delvis genomförda 19,9 12,6 18,4 pågående 4,3 1,1 7 ,9 ej genomförda 31,0 31,0 31,6 Psykiatriska åtgärder

genomförda 28,2 35,9 32,4 delvis genomförda 9,1 10,7 7,4 pågående 43 ,1 46,6 57,4 ej genomförda 5,7 6,8 2,8 Medicinskt somatiska åtgärder

genomförda 50,0 62,7 delvis genomförda 10,6 6,8 pågående 29,2 27, l ej genomförda 6,2 3,3

Psykoterapi

genomförda 28,9 31,7 28,9 delvis genomförda 8,2 6,1 10,5 pågående 44,8 48,8 55,3 ej genomförda 7,2 13,4 5,3 Sociala åtgärderna

genomförda 34,7 44,6 35,2 delvis genomförda 13,6 12,5 20,6 pågående 44,9 32,1 44, 1 ej genomförda 7,6 10,7 0,0

• Sida 66
•  Original

66 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

forts. Tabell 4.33 Andel genomförda åtgärder av dem som föreslagits under de senaste två årens. Procent av de åtgärder som föreslagits. Beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till försäkrings- kassan

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Yrkesinriktad AMI genomförda 41,7 48,6 35 , 3 delvis genomförda 16,5 19,6 25,5 pågående 8,2 4,7 7,8 ej genomförda 30,0 27,1 31,4 Yrkesinriktad AMU eller annan utbildning genomförda 24,0 34,4 delvis genomförda 25,3 21,9 pågående 13,3 15,6 ej genomförda 38,7 28,1 Övriga rehabiliteringsåtgärder genomförda 30,5 35,1 24,6 delvis genomförda 22,2 28,7 24,6 pågående 25,8 17,0 29,8 ej genomförda 20,1 19,2 21,1

Om de föreslagna insatserna har genomförts, pågår eller inte har genomförts varierar mycket mellan olika typer av rehabi— literingsåtgärder. Relativt många av de psykiatriska åtgärderna inkl. psykoterapi och av de sociala insatserna pågick vid beslutstillfället. Andelen icke genomförda insatser var högst bland de olika yrkesinriktade rehabiliteringsåtgärdema. Att dessa åtgärder också hade de längsta väntetiderna är en av förklaringarna till att åtgärderna inte genomförts.

• Sida 67
•  Original

SOU 1992:77 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

Tabell 4.34 Andel fall försäkringskassan köpt tjänst till den försäkra- de av de fall rehabiliteringsåtgärd har föreslagits under de två senaste åren. Procent av antalet föreslagna åtgärder. Beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till försäkringskassan

Hela ur— Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Ja, tjänst har köpts 3,3 4,2 3,9 Nej, tjänst har ej köpts 96,6 95,8 96,1

Försäkringskassans nya möjligheter att köpa rehabiliterings- tjänster för de försäkrade hade utnyttjats i mycket få av de aktuella ärendena. Det fanns anledning anta att denna möjlig— het skulle ha utnyttjats i högre grad för dem som fått nya beslut men även bland dessa är andelen mycket låg om än något högre än bland övriga. Detta kan sägas vara en indika- tion på att försäkringskassans nya ansvar och roll i rehabilite- ringen inte annat än i mycket liten omfattning kommit att på- verka insatserna i rehabiliteringen av de aktuella personerna med psykiska störningar. Noteras bör dock att försäkrings— kassan endast kunnat köpa tjänster för personer med anställ- ning.

• Sida 68
•  Original

68 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

Tabell 4.35 Kostnad i kronor för tjänster som försäkringskassan har köpt inom olika åtgärdsområden. Beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till försäkringskassan

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet rehab Psykiatriska åtgärder 132 750 132 750 0 Somatiska åtgärder 88 867 22 050 45 150 Psykoterapi 47 592 34 590 0 Sociala åtgärder 1 560 1 560 1 560 AMI 261 358 188 508 93 910 AMU 2 500 2 500 0 Ovriga åtgärder 54 276 5 400 14 576 Summa 588 903 387 358 155 196

De största kostnaderna för köp av tjänster faller inom åtgärds- området AMI-tjänster.

Tabell 4.36 Andel försäkrade med önskemål om ytterligare rehabili- teringsåtgärder. Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till försäkringskassan

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Nej, inga önskemål om ytterligare åtgärder 86,9 88,9 84,4 Ja, har önskemål om ytterligare åtgärder 11,0 9,5 14,3

Ej svar 2,0 1,6 1,3

• Sida 69
•  Original

SOU 1992:77 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

Endast drygt 10 % av de försäkrade har själva uttryckt önske- mål om att ytterligare rehabiliteringsåtgärder skall genom- föras.

Tabell 4.37 Typ av ytterligare åtgärder som de försäkrade har önske- mål om. Procent av antalet önskemål om ytterligare åtgärder. Beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till försäkringskassan

& Hela ur- Nya beslut Påverk. av

valet % % rehab % ___— Omplac. till annat arbete 13,2 14,5 17,9 Arbetspröv. på tidigare arb. 6,3 3,6 6,0 Psykiatriska åtgärder 17,9 22,9 17,9 Somatiska åtgärder 4,1 8,4 6,0 Psykoterapi 9 ,4 18 , 1 4,5 Sociala åtgärder 5,0 4,8 6,0 Yrkesinriktad AMI eller motsv. 10,3 18,1 13,4 Yrkesinriktad AMU eller annan utbild. 12,2 15,7 10,5 övrig rehabilitering 21,6 26,5 38,8

Antalet önskemål per person som hade sådana 1,28 1,33 1,21

De försäkrades önskemål gällde i störst utsträckning andra rehabiliteringsåtgärder än dem som fanns angivna i enkäten. Vilka dessa var kan inte utläsas av svaren. I övrigt gällde önskemålen i första hand psykiatriska åtgärder och omplace- ring till annat arbete. Mönstret skiljer sig mellan de olika urvalen vad gäller vissa åtgärder. Exempelvis gällde 9 % av önskemålen psykoterapi i hela urvalet medan motsvarande andel bland de nya besluten var 18 % och bland dem som enligt läkarna skulle kunnat ha en bättre funktionsförmåga endast 5 %.

• Sida 70
•  Original

70 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

Tabell 4.38 Andel ärenden i vilka rehabilitering för tillfället planera- des för den försäkrade. Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till försäkringskassan

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Ja, rehab. planeras 20,9 18,9 28,3 Nej, rehab. planeras ej 77,3 79,5 69,0 Ej svar 1,7 1,6 3,7

I hela urvalet planerades ytterligare rehabilitering för var femte person. Bland dem som bedömts skulle kunna påverkas positivt av en bättre rehabilitering planerades ytterligare rehabilitering för drygt var fjärde.

Tabell 4.39 Andel försäkrade med handikappersättning. Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — n0vember 1991, enkäten till försäkringskassan

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Ja, har handikapp- ersättning 0,6 0,2 0,4 Nej, har ej handikappersättning 98,8 99,4 99,4 Ej svar 0,6 0,3 0,2

Det förekommer i stort sett inte alls att de som får sjukbidrag eller förtidspension med en psykiatrisk sjukdom som grund också får handikappersättning. Detta betyder att de psykiska störningarna inte bedöms ge upphov till hjälpbehov eller merkostnader som berättigar till handikappersättning. Detta är enligt Psykiatriutredningen anmärkningsvärt med tanke på

• Sida 71
•  Original

SOU 1992:77 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

de behov av stöd och hjälp som påvisats i andra av utred— ningens kartläggningar.

4.3.2. Enkäten till de intygsskrivande läkare

Tabell 4.40 De intygsskrivande läkarnas specialitet. Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till intygsskrivande läkare

___

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab %

___—__

Psykiater 62,4 57,9 56,3 Allmänläkare 16,9 19,5 17,3 Annan specialistläkare 8,1 10,3 . 9,8 FV-läkare 9,8 9,1 12,4 AT—läkare 2 ,6 2 ,2 3 ,6

___—__

Tabell 4.41 De intygsskrivande läkarnas verksamhet då intyget ut- färdades. Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till intygsskrivande läkare

___—___

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab %

___—___ Psykiatrisk klinik

eller motsv. 65,9 58,1 64,5 Allmän primärvård 12,8 13,3 13,5 Somatisk Specialistklinik 2,6 3,7 4,5 Företagshålsovård 6 , 9 1 1 , 3 5 ,1 Privat psyk. verksamhet 7,5 8,4 6,0 Annan privat verksamhet 4,2 4,4 5,1 Övrigt 0,2 0,6 1,1

Fördelningen av svaren på dessa frågor ger en bild av vilka läkare som inte svarat på enkäten och av var dessa är verk- samma. Främst gäller detta fråga 2 (tabell 4.41) eftersom det

• Sida 72
•  Original

72 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

finns skäl att anta att tjänstemännen på försäkringskassan har bäst kännedom om i vilken verksamhet som läkaren arbetade. I förhållande till svaren på motsvarande fråga i enkäten till försäkringskassan är här en något högre andel verksamma inom psykiatrisk klinik eller motsvarande och inom företags— hälsovård. Läkare i dessa två verksamheter har således be- svarat enkäten i något större utsträckning än övriga. Skillna- derna är dock endast någon eller några procentenheter varför det inte finns skäl att anta att skillnaderna i svarsfrekvens mellan läkare inom olika typer av verksamheter på något av— görande sätt snedvridit resultaten av läkarenkäten. Noteras bör dock att läkare verksamma i allmän primärvård är underrep- representerade i läkarenkäten.

Tabell 4.42 Första diagnos. Procent av antalet beslut om förtidspen- sion eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, okto- ber — november 1991, enkäten till läkarna

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Demenser 0,3 0,7 0,2 Alkohol och drogpsykoser 0,5 0,5 0,4 Schizofreni 16,5 10,6 16,3 Affektiva psykoser 8,7 9,1 4,3 Paranoida tillstånd 3,1 3,9 3,6 Reaktiva psykoser 2,0 2,4 0,9 Totalt psykoser 31,1 27,2 25,7 Neuroser 29,6 26,4 29,6 Personlighetsstömingar 16,6 13,8 19,3 Alkohol/drogberoende 4,4 5,4 6,4 Övriga psyk. diagnoser 10,9 16,6 11,1 Totalt neuroser 61,5 62,2 66,4 Totalt psyk. diagnoser 92,6 89,4 92,1 Totalt somatiska diagnoser 7,3 10,1 5,8 Ej svar 0,1 0,5 2,1

• Sida 73
•  Original

SOU 1992:77 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

Tabell 4.43 Andra diagnos. Procent av antalet beslut om förtidspen- sion eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, okto- ber — november 1991, enkäten till läkarna

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Demenser 0,0 0,0 0,0 Alkohol- och drogpsykoser 0,6 0,7 0,2 Schizofreni 0,5 0,7 0,2 Affektiva psykoser 1,0 1,4 0,6 Paranoida tillstånd 0,5 0,5 0,4 Reaktiva psykoser 0,5 0,5 0,4 Totalt psykoser 3,1- 3,8 1,8 Neuroser , 11,6 11,7 11,1 Personlighetsstörningar 5 ,9 5,9 6,6 Alkohol/drogberoende 7,4 5,9 9,4 Övriga psyk. diagnoser 8,7 9,4 8,0 Totalt neuroser 33,6 32,9 35,1 Totalt psyk. diagnoser 36,7 36,7 36,9 Totalt somatiska diagnoser 15,5 16,9 15,2 Ej svar 47,8 46,4 47,9

Även tabellerna 4.42 och 4.43 ger en bild av om det finns något systematiskt bortfall i läkarenkäten. Främst gäller detta första diagnosen eftersom det finns skäl att anta att denna sätts med störst säkerhet. Överenstämmelsen mellan försäkrings— kassans och läkarnas första diagnoser är mycket hög. I läka- renkäten har dock psykosema en något högre andel (31 %) än i försäkringskasseenkäten (28 %). För neuroserna är skill- naden mindre än en procentenhet och för de somatiska diag- noserna är skillnaden två procentenheter. Skillnaderna kan delvis bero på att allmänläkarna besvarat enkäten i något mindre utsträckning än andra specialister. Det har hävdats att försäkringskassans och läkarnas diagnoser ibland inte överens- stämmer. Vid en eventuell fortsatt bearbetning av enkäterna kan detta kontrolleras på individnivå. Jämförelsen mellan fördelningen i de två enkäterna tyder dock på att det inte finns något mer betydande systematiskt bortfall i läkarenkäten vad avser olika diagnosgrupper.

• Sida 74
•  Original

74 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

Tabell 4.44 Antal sjukbidragslförtidspensionsintyg som läkaren ut- färdat under de senaste 12 månaderna. Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till intygsskrivande läkare

0— 1 intyg 2— 4 intyg 5— 9 intyg 10—19 intyg 20—29 intyg 30—80 intyg Vet ej Ej svar

Hela ur- valet %

9,8 16,4 14,6 28,2 15,9

9,5 1,7 3,9

Nya beslut %

11,8 18,6 13,1 26,4 14,9 9,6 1,0 4,6

Påverk. av rehab %

8,3 17,8 15,0 29,5 13,3 11,6

1,7 2,8

Över hälften av intygen var utfärdade av läkare som utfärdat 10 intyg eller fler. En stor andel av intygen härrör alltså från läkare som ganska ofta utfärdar intyg om förtidspension eller sjukbidrag med en psykiatrisk diagnos som grund.

• Sida 75
•  Original

SOU 1992:77 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

Tabell 4.45 Antal månader som läkaren känt den aktuella patienten. Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till intygsskrivande läkare

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % 0— 1 månader 3,1 1,9 3,2 1— 3 månader 8,3 7,9 10,1 4— 6 månader 5,5 4,7 7,3 7— 12 månader 11,5 14,5 10,7 13— 24 månader 16,5 25,2 17,1 25— 36 månader 13,9 14,0 13,3 37— 48 månader 9,5 9,1 8,4 49— 60 månader 8,5 6,2 9,2 61— 72 månader 4,8 4,1 3,9 73— 84 månader 3,2 1,9 3,2 85— 96 månader 3,0 1,9 2,3 97—120 månader 5,2 4,1 4,3 fler än 120 månader 6,7 4,2 5,8 Vet ej 0,0 0,0 0,0 Ej svar 0,3 0,3 1,2

Generellt sett har många av de läkare som svarat på enkäten haft långvarig kontakt med den aktuella patienten och kan därmed antas också ha haft god kännedom om patientens för- hållanden och förutsättningar. I drygt 15 % av fallen har den intygsskrivande läkaren kännt den aktuella patienten mindre än ett halvt år. Det bör dock noteras att studien avsåg den läkare som utfärdat det senaste intyget, vilket innebär att den läkare som svarat på enkäten kan ha utfärdat ett kompletteran- de intyg.

• Sida 76
•  Original

76 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

Tabell 4.46 Läkare som haft det huvudsakliga behandlingsansvaret för den aktuella patienten det senaste halvåret. Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till intygsskrivande läkare

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Den intygsskr. läkaren 77,0 78,5 74,3 Annan läkare 21,7 19,6 23,3 Ingenl 0,6 0,5 0,2 Annan vårdpersonal' 0,7 1,2 1,7

' Svarsaltemativ som inte angavs i enkäten

Tre fjärdedelar av intygen hade utfärdats av den läkare som hade det primära behandlingsansvaret för den aktuelle patien— ten. Även svaren på denna fråga indikerar att flertalet av intygen är utfärdade av en läkare med god kännedom om patientens förhållanden.

• Sida 77
•  Original

SOU 1992:77 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

Tabell 4.47 Behandlingar och rehabiliteringsåtgärder som patienten genomgått de två senaste åren relaterade till den aktuella funktions- nedsättningen och som den intygsskrivande läkaren känner till. Pro- cent av antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiat- risk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till intygsskrivande läkare

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Psykofarmakabehandling 79 , 3 74, 8 74, l Samtalsbehandling inom psykiatrin 66,4 64,3 64,0 Psykoterapi 18,2 18,2 17,8 Psyk. rehabilitering 32,2 28,9 34,7 Somatisk behandling 37,3 42,4 37,7 Somatisk rehabilitering 13,1 17,1 13,3 Missbruksrelaterad rehab./vård 12,9 11,7 16,7 Rehabilitering inom socialtjänsten 10,5 12,8 13,7 Omplacering till annat arbete 21,1 25,7 22,1 Arbetsprövning på tidigare arbete 17,8 20,1 17,6 Yrkesinriktad rehab., AMI 1 1,0 12,5 14,1 Yrkesinriktad rehab., AMU 5,2 4,4 5 ,8 Annan utbildning, ej yrkesinriktad 7,4 6,3 9,6 Annan yrkesinriktad rehabilitering 6,0 7,3 8,4 Annan rehabiliteringl 7,1 8,8 13,0 Annan behandlingl 8,6 8,1 9,8

' Öppna svarsalternativ

Psykofarmakabehandling och samtalsbehandling är de två vanligaste åtgärderna som är riktats till den aktuella gruppen av patienter de två åren närmast före det här aktuella beslutet. Det kan dock noteras att 20—25 % av personerna i de olika urvalen inte fått någon psykofarmakabehandling för den psy- kiatriska sjukdom som ligger till grund för beslutet om för-

• Sida 78
•  Original

78 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

tidspension/ sjukbidrag. En tredjedel hade fått psykiatrisk rehabilitering och närmare var femte hade fått psykoterapi. Mer än var tredje patient hade fått en somatisk behandling som varit riktad mot den aktuella funktionsnedsättningen. Denna åtgärd är den tredje vanligaste insatsen, vilket tyder på att många av patienterna har en kombination av psykiska och somatiska sjukdomar. Förhållandevis få — 13 % — hade er- hållit somatisk rehabilitering. Ungefär lika många hade fått missbruksrelaterad vård eller behandling. Här är dock andelen större — 17 % — bland dem som skulle kunnat påverkas posi- tivt av en bättre rehabilitering. Rehabilitering inom socialtjän— sten förekommer endast för drygt 10 % av patienterna. Av de yrkesinriktade åtgärderna är omplacering till annat arbete den vanligaste, den hade genomförts i 21 % av ärendena i hela urvalet och i 26 % av de nya besluten.

Tabell 4.48 Verksamheter inom vilka den medicinska behandlingen givits. Procent av antalet alternativ som uppgivits. Beslut om förtids- pension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till intygsskrivande läkare

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Psykiatrisk öppenvård 53,0 49,9 52,9 Psykiatrisk slutenvård 17,0 15,9 15,2 Somatisk öppenvård 21,9 24,6 23,9 Somatisk slutenvård 3,2 3,3 2,4

Huvuddelen — drygt hälften — av den medicinska behandlingen har givits inom psykiatrisk öppenvård. Påfallande många har också fått behandling i somatisk öppenvård, mellan 22 % och 25 % i de olika urvalen.

• Sida 79
•  Original

SOU 1992:77 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

Tabell 4.49 Andel patienter som någon gång erhållit olika former av psykiatrisk vård som den intygsskrivande läkaren känner till. Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till intygsskrivande läkare

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Någon gång psyk. sluten vård 53,0 43,9 53,1 Någon gång psyko— farmakabehandling 80,9 76,4 77,9 Någon gång samtals- behandling 68,3 64,5 67,2 Någon gång psykoterapi 21,7 18,4 23,3 Någon gång annan psyk.behandling 27,4 22,0 30,2

Mer än hälften av de aktuella patienterna har någon gång vårdats 1 sluten psykiatrisk vård. Över 80 % har någon gång behandlats med psykofarmaka och drygt 20 % har vid något tillfälle behandlats med psykoterapi. Många av dem som erhöll förtidspension eller sjukbidrag har alltså någon gång behandlats psykiatriskt. Det är dock värt att notera att 20 % av besluten gällde personer som inte någon gång behandlats med psykofarmaka.

Tabell 4.50 Andel patienter som avböjt eller uteblivit från psykiat- risk behandling eller rehabilitering.(Avser mer väsentlig behandling/- rehabilitering och omfattande uteblivande.) Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till intygsskrivande läkare

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Ja, har avböjt/uteblivit 34,7 33,6 39,2 Nej, har ej avböjt/uteblivit 50,4 53,7 43,9

Vet ej 15,0 12,3 15,8

• Sida 80
•  Original

80 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

Mer än en tredjedel av patienterna har någon gång avböjt eller uteblivit från en mer väsentlig psykiatrisk behandling eller rehabilitering. Andelen är högre — närmare 40 % — bland dem som av läkarna bedömts skulle kunnat påverkas positivt av en bättre rehabilitering. Svaren visar att det kan vara svårt att motivera vissa av de aktuella patienterna att ta del av de behandlingar eller rehabiliteringar som erbjuds.

Tabell 4.51 Andel ärenden som behandlats i lokal rehabiliteringsgrupp eller motsvarande och där intygsskrivande läkare medverkat. Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till intygsskrivande läkare

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Nej, ej i lokal rehab. grupp 79,7 77,7 76,9 Ja, i lokal rehab. grupp 20,0 22,3 22,3

20 % av ärendena hade behandlats i lokal rehabiliteringsgrupp där den intygsskrivande läkaren medverkat. De lokala rehabi- literingsgrupperna har alltså en tämligen begränsad betydelse som fora för diskussion och beslut om rehabiliteringen. Att andelen ärenden inte är påtagligt högre i den grupp som enligt läkarna skulle kunnat påverkas positivt av en bättre utformad rehabilitering är anmärkningsvärt och visar att läkarna i dag inte använder de lokala rehabiliteringsgrupperna för att ut- veckla rehabiliteringen av dem som enligt deras bedömning bör få en förbättrad sådan.

• Sida 81
•  Original

SOU 1992:77 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

Tabell 4.52 Läkarnas bedömning av hur den lokala rehabiliterings- gruppen har fungerat i det aktuella ärendet. Procent av antalet pati- entärenden som behandlats i lokal rehabiliteringsgrupp och där intygsskrivande läkare medverkat. Beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till intygsskrivande läkare

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Gruppen har fungerat mycket bra 22,8 24,4 17,3 bra 45,7 45,8 40,4 vare sig bra eller dåligt 21,2 21,4 23,1 dåligt 6,4 5,3 13,5 mycket dåligt 1,9 3,1 3,8

Läkarna anser att den lokala rehabiliteringsgruppen har funge- rat bra i det stora flertalet fall då ärendena tagits upp i en sådan grupp. Läkarna uttrycker missnöje med gruppens arbete endast vad gäller en mycket liten andel av ärendena. Svaren indikerar alltså att det finns goda möjligheter att vidareutveck- la rehabiliteringen av psykiskt störda om de lokala rehabilite- ringsgrupperna aktiveras. Resultaten skiljer sig åt mellan de olika urvalen så tillvida att andelen ärenden där gruppen anses ha fungerat dåligt är något högre vad gäller dem som enligt läkarna borde ha kunnat påverkas positivt av en bättre rehabi- litering. Även för detta urval anser läkarna dock att gruppen fungerat bra i flertalet ärenden.

• Sida 82
•  Original

82 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag SOU 1992:77

Tabell 4.53 Vem som i praktiken har aktualiserat frågan om sjuk- bidrag/sjukpension. Procent av det totala antalet beslut om förtids- pension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till intygsskrivande läkare

Hela ur— Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Pat. har aktualiserat frågan 36,8 30,7 40,7 Intygsskrivande läkare 15 ,4 21 ,6 l 1 ,6 Annan läkare 4,8 3,7 3,6 Försäkringskassan 32,1 31,6 31,2 Arbetsförmedlingen 0,5 0,6 0,8 Arbetsgivaren l , 1 l ,3 1 ,5 Socialtjänsten 1,9 3 ,9 2, 8 Annan vårdpersonal| 2,2 3,2 2,4 Anhörigl 0,7 0,8 0,6 övrigt1 1,0 1,7 1,1 Vet ej 2,2 0,6 2,4

' Öppet svarsalternativ

Formellt är det den försäkrade själv som ansöker om förtids- pension eller sjukbidrag. I praktiken aktualiseras dock frågan oftast av annan än den försäkrade. I drygt en tredjedel av fallen har den försäkrade själv aktualiserat förtidspensionen eller sjukbidraget. Försäkringskassan har tagit initiativet i nästan lika många fall. Den intygsskrivande läkaren har aktua- liserat frågan i vart sjätte fall. Andra instanser spelar en liten roll i sammanhanget.

• Sida 83
•  Original

SOU 1992:77 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

Tabell 4.54 Betydelsen av olika faktorer för besluten om sjukbidrag- lförtidspension. De intygsskrivande läkarna har bedömt olika fakto- rers betydelse för beslutet på en skala från 0 till 100 %. Tabellen redovisar hur stor andel av läkarna som angett resp. faktors betydelse i olika intervall av skalan. Beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till intygsskrivande läkare

Hela ur— Nya beslut Påverk. av valet % % rehab %

Den funktionsnedsättning som den/de aktuella psykiska sjukdomarna ger

0 % betydelse 2,1 2,3 3,2 1—25 % betydelse 10,5 12,4 15,0 26—50 % betydelse 29,5 31,8 34,1 51—75 % betydelse 16,6 21,9 24,8 76—100 % betydelse 41,2 30,4 22,5

Den funktionsnedsättning som den/de aktuella somatiska sjukdomarna ger

0 % betydelse 68,4 67,2 69,7 1—25 % betydelse 18,0 18,9 19,1 26—50 % betydelse 10,8 11,1 9,6 51—75 % betydelse 1,9 2,0 1,0 76—100 % betydelse 0,7 1,0 0,5

Arbetsmarknadsläget på orten

0 % betydelse 87,3 85,7 79,9 1—25 % betydelse 11,2 12,8 19,0 26—50 % betydelse 0,9 1,2 1,5 51—100 % betydelse 0,0 0,3 0,0

Bristen på anpassat arbete

0 % betydelse 72,9 74,3 52,3 1—25 % betydelse 23,4 22,6 38,9 26—50 % betydelse 3,2 2,7 8,4 51—100 % betydelse 0,0 0,3 0,2

• Sida 84
•  Original

84 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

forts. Tabell 4.54 Betydelsen av olika faktorer för besluten om sjuk- bidrag/förtidspension. De intygsskrivande läkarna har bedömt olika faktorers betydelse för beslutet på en skala från 0 till 100 %. Tabellen redovisar hur stor andel av läkarna som angett resp. faktors betydelse i olika intervall av skalan. Beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till intygsskrivande läkare

Hela ur— Nya beslut Påverk. av valet % % rehab %

Oförmågan att klara de sociala krav som förvärvsarbete ställer

0 % betydelse 50,9 52,3 42,3 1—25 % betydelse 34,6 32,3 43,2 26—50 % betydelse 12,8 13,8 14,0 51—75 % betydelse 0,7 1,2 0,4 76—100 % betydelse 0,7 0,3 0,6

Patientens ålder

0 % betydelse 83,7 76,7 84,0 1—25 % betydelse 12,9 17,7 15,1 26—50 % betydelse 2,7 5,3 1,1 51—75 % betydelse 0,7 0,3 0,2 76—100 % betydelse 0,3 0,0 0,2

Patientens egen utsago och inställning till aktiv rehabilitering

0 % betydelse 67,0 66,5 54,9 1—25 % betydelse 25,6 26,5 36,1 26—50 % betydelse 5,9 5,9 7,3 51—75 % betydelse 0,7 0,8 1,1 75—100 % betydelse 0,3 0,1 0,4

I hela urvalet uppgav läkarna i 7 % av fallen att en eller flera andra faktorer än de som redovisas i tabellen haft betydelse för beslutet. Medianen för denna faktors/dessa faktorers be- tydelse var 13 %. I urvalet med nya beslut var motsvarande andel 9 % (median 20 %). I rehabiliteringsurvalet var mot- svarande andel 10 % (median 17 %).

• Sida 85
•  Original

SOU 1992:77 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

Vid beslut om en person skall erhålla förtidspension eller sjukbidrag vägs ett antal olika faktorer samman. Läkarna har i enkäten fått bedöma betydelsen av olika faktorer för beslutet i de ärenden där förtidspension eller sjukbidrag föreslagits. Störst betydelse har självfallet den funktionsnedsättning som den/de aktuella psykiska sjukdomarna medför. I urvalet som helhet har denna faktor tillmäts mer än 75 % betydelse i drygt 40 % av fallen. Skillnaderna mellan urvalen år dock tämligen stora. För dem som skulle kunnat påverkas positivt av en bättre rehabilitering har den psykiatriska sjukdomen tillmäts sådan betydelse endast vid ett av fem beslut och av de nya besluten ca en tredjedel. Den faktor som vid sidan av den psykiska sjukdomen tillmäts störst betydelse är "oförmå— gan att klara de sociala krav som förvärvsarbete ställer". Läkarna tillmäter denna faktor upp till 25 % betydelse i en tredjedel av fallen och 26—50 % betydelsei 13 % av fallen. Andra faktorer som läkarna anger vara av stor betydelse är "patientens egen utsago och inställning till aktiv rehabilite- ring" och "bristen på anpassat arbete". Dessa faktorer har tillmätts upp till 25 % betydelse för en fjärdedel av besluten. Även "den funktionsnedsättning som den/de aktuella soma- tiska sjukdomen/sjukdomama ger" tillmäts viss betydelse: upp till 25 % betydelsei 18 % av fallen och mellan 26 % och 50 % betydelse i 11 % av fallen. För faktorerna "patientens egen utsago och inställning till arbete" och "bristen på an- passat arbete är skillnadema mellan de olika urvalen stora så tillvida att dessa faktorer tillmäts större betydelse för det förslag som lämnats i intyget för den grupp som enligt läkarna skulle kunnat påverkas positivt av en bättre rehabilitering. En slutsats som kan dras av detta är att den psykiska sjuk- domen har mindre betydelse och att andra faktorer än de medicinska spelar större roll för läkarens beslut att föreslå förtidspension eller sjukbidrag för denna grupp. Det pekar på att dessa faktorer måste påverkas om en bättre och mer adekvat utformad rehabilitering skall kunna ges de personer som skulle påverkas positivt av en utvecklad rehabilitering.

• Sida 86
•  Original

86 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag SOU 1992:77

Tabell 4.55 Läkarnas bedömningar av vilken målsättning vad gäller arbete som man bör ha för en eventuellt förnyad rehabilitering. Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till intygsskrivande läkare

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab %

Rehab. bör inriktas mot att patien- ten skall kunna arbeta inom:

— reguljär arbetsmarknad 15,7 19,4 15,4 — skyddat eller anpassat

arbete 41,3 38,0 64,9 Summa rehab. mot arbete 57,0 57,4 80,3

Pat. kan sannolikt aldrig arbeta 41,5 40,4 18,8

Läkarna anser att en förnyad rehabilitering med inriktning mot förvärvsarbete är motiverad i 57 % av de aktuella ärende- na. Enligt deras bedömning bör 16 % av de berörda personer- na få en rehabilitering med inriktning mot den reguljära ar- betsmarknaden och 41 % en rehabilitering som inriktas mot arbete inom skyddat eller anpassat arbete. Bedömningarna skiljer sig åt mellan de olika urvalen främst mellan dem som anses positivt kunna påverkas av en förbättrad rehabilitering och de båda övriga. Läkarna anser att var femte patient av dem de nya besluten gäller bör få en rehabilitering inriktad mot arbete på den öppna arbetsmarknaden. Motsvarande andel av dem som som skulle kunnat påverkats positivt av en bättre rehabilitering är 80 %, varav fyra av fem inom ett skyddat eller anpassat arbete. Svaren kan konstateras ge uttryck för att det finns en mycket starkt optimistisk syn på rehabilite— ringsmöjlighetema hos de intygsskrivande läkarna. Försäk— ringskassans erfarenhet är att läkarna inte ger uttryck för denna optimism i sina kontakter med kassan. Enligt vad utredningen erfarit får mycket få av dem som fått förtids- pension eller sjukbidrag med en psykiatrisk diagnos som

• Sida 87
•  Original

SOU 1992:77 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

grund i dag en förnyad rehabilitering med inriktning mot arbete. De bedömningar som redovisats i svaren bör därför kunna tas som utgångspunkt för en bred och offensiv satsning på arbetslivsinriktad rehabilitering också för personer som har förtidspension eller sjukbidrag med en psykisk sjukdom som grund. Även om förutsättningar endast kan skapas för att ta tillvara delar av den potential som finns enligt enkätsvaren kan ett stort antal personer rehabiliteras till arbete bort från bidragsberoende.

Det kan självfallet finnas skäl att prioritera rehabiliterings- insatser för de personer ännu inte erhållit förtidspension och sjukbidrag eller som nyligen fått sådan ersättning. Men efter- som man kan anta att många av dem som redan erhållit pen- sion tidigare har förutsättningar att återgå till arbete i enlighet med de bedömningar som läkarna angivit i svaren, finns starka skäl att etablera program där möjligheterna för en förnyad rehabilitering av personer som redan har pension med en psykiatrisk diagnos som grund prövas. För detta talar också att många av dem som har förtidspension eller sjuk- bidrag är relativt unga.

Tabell 4.56 Läkarnas bedömningar av vilken målsättning vad gäller arbete som man bör ha för en eventuell förnyad rehabilitering. Regio- nal fördelning. Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till intygsskrivande läkare

Hela urvalet _ Sthlm Göteborg Malmö Ovriga Totalt

landet % % % % % Rehab.bör inriktas mot att patienten skall kunna arbeta inom: — regulj. arbetsmark 16,3 14,8 9,3 16,2 15,7 — skyddad el. anpass 40,3 29,5 30,2 44,4 41,3 Summa rehabilitering mot arbete 56,6 44,3 39,5 60,6 57,0

Pat. kan sannolikt aldrig arbeta 43,4 55,7 60,5 39,4 41,5

• Sida 88
•  Original

88 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

Bedömningen av vilken målsättning som man bör ha för en eventuell förnyad rehabilitering skiljer sig åt mellan storstä- derna och övriga delar av landet. Man har en mer pessimis- tisk syn i storstäderna, särskilt i Malmö, där man anser att en förnyad rehabilitering mot arbete kan vara aktuell endast för 40 % av patienterna.

Tabell 4.57 Vilken omfattning av arbete bör man sikta mot för dem som bör få en rehabilitering inriktad mot arbete. Procent av de personer som bedömts böra få en förnyad rehabilitering inriktad mot arbete. Beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till intygsskrivande läkare

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Rehabilitering bör inriktas mot: — heltidsarbete 16,2 17,0 15,2 — 3/4—tid 11,6 10,3 11,2 — halvtid 51,5 54,1 50,1 — l/4-tid 6,2 5,3 7,7 — arb. under vissa perioder 12,0 10,9 12,3

Enligt läkarnas bedömningar bör den förnyade rehabilitering- en med arbete som mål i drygt 50 % av fallen vara inriktad mot att personen skall kunna arbeta på halvtid. De bedömer att man endast för 16 % bör inrikta sig på heltidsarbete. Med tanke på att förtidspension eller sjukbidrag inte kan ges på annan nivå än hel, halv och två tredjedels är det värt att notera att läkarna i drygt 10 % av fallen bedömer att rehabili- teringen bör inriktas mot arbete på 3/4-tid och i 12 % av fallen mot arbete under vissa perioder. Om man i det praktis— ka arbetet med rehabiliteringen finner att ersättningar på dessa nivåer skulle vara realistiska alternativ — vilka alltså inte är möjliga i nuvarande regelsystem — finns skäl att aktualisera frågan om en ändring av reglerna för sjukbidrag eller förtids- pension för att göra dem mer flexibla vad gäller ersättnings— nivån. Sådana ändringar kan aktualiseras redan i beredningen

• Sida 89
•  Original

SOU 1992:77 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

av det förslag om införandet av rehabiliteringsbidrag som Psykiatriutredningen föreslagit i sitt slutbetänkande.

Tabell 4.58 Typ av rehabilitering eller behandling som skulle behövas för att hjälpa patienten till att kunna arbeta och som läkaren känner till. Procent av antalet personer som enligt läkarens bedömning bör ges en förnyad yrkesinriktad rehabilitering. Beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till intygsskrivande läkare

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Psykofarmakabehandling 52,4 47 , 1 50,9 Samtalsbeh. inom psykiatrin 49,5 49,7 51,5 Psykoterapi 19,1 19,7 18,1 Psykiatrisk rehabilitering 39,3 41,5 48,5 Somatisk behandling 12,1 11,5 12,3 Somatisk rehabilitering 6,3 7,1 6,9 Missbruksrelaterad vård/rehab. 9,2 9,1 13,6 Rehab.inom socialtjänsten 1 1,4 1 1,8 14,1 Omplacering till annat arbete 24,6 27,4 30,4 Arbetsprövning på tid.arb. 11,2 12,4 9,9 Yrkesinriktad rehab, AMI 27,6 28,2 34,7 Yrkesinriktad rehab., AMU 19,4 19,4 25,1 Annan utbildning 11,8 12,9 12,3 Annan yrkesinriktad rehab. 13,7 12,9 17,6 Annan specificerad rehab.' 12,2 10,1 14,1 Annan specificerad beh.' 9,7 9,1 8,6

' Öppet svarsalternativ

Enligt läkarna behövs psykiatriska insatser i flertalet fall för att en förnyad rehabilitering skall kunna leda till ett arbete. Psykofarmakabehandling, samtalsbehandling och psykiatrisk rehabilitering är de insatser som de anser behövs i störst utsträckning. Att sådana rehabiliteringsinsatser inte kommer till stånd är anmärkningsvärt med tanke på de ligger inom läkarnas eget ansvarsområde. Det talar för att det behövs en mycket nära samverkan och koordination mellan den psykiat- riska verksamheten och försäkringskassans rehabiliterings— insatser för att den rehabiliteringspotential som angivits skall

• Sida 90
•  Original

90 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

kunna tas till vara. Läkarna bedömer också att yrkesinriktad AMI, omplacering till annat arbete och yrkesinriktad utbild- ning i t.ex. AMU bör sättas in i många fall. De som skulle kunnat påverkas positivt av en bättre rehabilitering har enligt läkarna behov av flest insatser. Insatser där behovet är marke— rat högre för denna grupp än för de två övriga är psykiatrisk rehabilitering , missbruksrelateradvård/ behandling , rehabilite- ring inom socialtjänsten, omplacering till annat arbete, AMI och AMU.

Tabell 4.59 När en förnyad rehabilitering tidigast kan bedömas kunna starta. Procent av antalet personer som läkaren bedömt bör få en för- nyad rehabilitering. Beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till intygsskrivande läkare

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab %

En förnyad rehabilitering

bör kunna starta — omedelbart 16,9 18,8 24,3 — inom 1—3 månader 10,0 8,2 13,1 — inom 4—6 månader 14,4 7,9 10,4 — inom 7—12 månader 19,1 22,6 18,9 — senare än efter 12 mån. 9,3 8,2 8,0 Rehab.pågår' 6,9 6,7 4,8 Vet ej' 6,7 6,2 5,6 Ej svar 23,0 21,4 15,5

' Alternativ som ej ingått i enkäten

För 17 % av dem som bör få en förnyad rehabilitering anser läkarna att rehabiliteringen bör påbörjas omgående. För många anser man att rehabiliteringen inte bör påbörjas inom det närmaste halvåret. I förhållandevis många fall (23 %) har läkarna inte besvarat frågan, vilket tyder på att det är svårt att göra de bedömningar som efterfrågats. Läkarna bedömer dock att en förnyad rehabilitering bör kunna påbörjas omedelbart eller inom några månader för ganska många patienter, särskilt

• Sida 91
•  Original

SOU 1992:77 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

av dem som skulle kunnat påverkats positivt av en bättre rehabilitering.

Tabell 4.60 Hur lång tid rehabiliteringen kan bedömas behöva pågå för att arbetsförmågan skall kunna förbättras. Procent av antalet personer som läkaren bedömt bör få en förnyad rehabilitering. Beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till försäkringskassan

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab %

Rehabiliteringen bör pågå

— 0 månader 1,6 2,9 0,8 — 1—6 månader 11,1 12,9 14,4 — 7—12 månader 27,6 25,3 56,5 — 13—24 månader 17,2 19,4 20,5 — mer än 24 månader 6,7 5,5 8,0 Pågår' 2,2 2,6 4,8 Vet ej' 7,8 7,0 5,6 Ej svar 25,7 24,4 15,5

' Svarsaltemativ som ej ingick i enkäten

Även denna fråga är svarsprocenten förhållandevis låg vilket kan tolkas så att detär svårt att bedöma hur länge rehabilite- ringsinsatserna behöver pågå för att ge resultat. Det är emel— lertid påfallande att läkarna bedömer att rehabiliteringen måste pågå under förhållandevis lång tid. Den stora majoriteten har enligt läkarnas bedömning behov av rehabilitering under längre tid än sex månader och många har behov av rehabili- tering mellan ett och två år.

• Sida 92
•  Original

92 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

Tabell 4.61 I vilken utsträckning som missbruk av alkohol eller narkotika varit en orsak till funktionsnedsättningen. Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till intygsskrivande läkare

Hela ur— Nya beslut Påverk. av valet % % rehab %

Alkohol— eller narkotikamissbruk

— helt avgörande 2,9 3,7 4,9 — i hög grad 8,6 7,1 9,9 — i någon mån 13,7 12,2 15,6 — inte alls 73,5 75,7 67,2

Enligt läkarnas bedömning hade missbruk av alhohol eller narkotika betydelse för den funktionsnedsättning som motive- rade förslaget i intyget i ca 25 % av fallen. Endast i 3 % av det totala antalet fall bedöms dock sådant missbruk ha varit helt avgörande och i ytterligare 9 % i hög grad avgömade. I urvalet med personer som bedömts kunna påverkas positivt av en bättre rehabilitering var andelen med missbruk av alko- hol/narkotika högre och av mer avgörande betydelse än i totalmaten'alet. Av svaren att döma är således alkohol- och narkotikamissbruk en viktig orsak till förtidspensioneringar och sjukbidrag med en psykiatrisk diagnos som grund utan att vara en dominerande del av den problembild som utgör grun- den för dessa förtidspensioner och sjukbidrag.

• Sida 93
•  Original

SOU 1992:77 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

Tabell 4.62 I vilken utsträckning som missbruk av benzodiazepiner varit en orsak till funktionsnedsättningen. Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991 , enkäten till intygsskrivande läkare

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab % Missbruk av bezodiazepiner — helt avgörande 0,0 0,3 0,6 — i hög grad 2,2 1,7 3,4 — i någon mån 7,9 5,7 12,2 — inte alls 88,2 90,2 81,2

Läkarna bedömer att missbruk av benzodiazepiner haft be— tydelse i 10 % av de aktuella fallen. För merparten — ca 80 % — av dessa har sådant missbruk dock endast spelat in i någon mån. Mönstret i de olika urvalen skiljer sig åt så tillvida att missbruk av benzodiazepiner haft en mindre betydelse för de nya besluten och större i den grupp som skulle kunnat på- verkats positivt av en bättre rehabilitering. Att missbruk av benzodiazepiner spelar en roll vid så mycket som 10 % av alla beslut om förtidspension eller sjukbidrag med en psykiat- risk diagnos som grund är alarmerande och har inte tidigare uppmärksammats. Att missbruk av benzodiazepiner är ett problem för ett icke obetydligt antal av dem som är aktuella för förtidspension eller sjukbidrag med psykiatriska diagnoser måste uppmärksammas i anslutning till de insatser som vidtas för att utveckla rehabiliteringen. Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att det inte finns någon särskild diagnoskod för denna typ av missbruk.

• Sida 94
•  Original

94 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

Tabell 4.63 Läkarens bedömning av sannolikheten för att arbetsförmågan hos patienten skulle ha kunnat påverkas positivt om rehabiliteringssystemet fungerat bättre. Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober —— november 1991, enkäten till intygsskrivande läkare

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab %

Bättre rehabilitering skulle kunnat ha givit positivt resultat

— Ja 30,1 27,7 100,0 _. Nej 68,4 69,6 090 Ej svar 1,5 2,7 0,0

I Psykiatriutredningens inledande arbete med att bestämma vilka problem som särskilt skulle belysas i bl.a. kartläggning- en angavs från läkare att ett stort antal - upp till en tredjedel — av alla intyg om förtidspensioner eller sjukbidrag för psy- kiskt störda inte skulle skrivas om rehabliteringssystemet fun- gerat tillfredsställande. Detta var ett av de viktigaste skälen till att studien av beslut om förtidspensioner och sjukbidrag genomfördes. Som framgår av tabell 4.63 bedömde de intygs— skrivande läkarna i enkäten att 30 % av samtliga patienter skulle kunnat haft större arbetsförmåga om rehabiliterings- systemet varit bättre utformat. Andelen bedöms vara ungefär densamma i urvalet med nya beslut. Detta kan sägas vara det viktigaste resultatet av den studie som genomförts och är också det viktigaste skälet till de förslag till förändringar i rehabiliteringen och socialförsäkringen som föreslås i vårt slutbetänkande.

• Sida 95
•  Original

SOU 1992:77 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

Tabell 4.64 Läkarnas bedömning av sannolikheten för att arbets- förmågan hos patienten skulle ha kunnat påverkats positivt om reha- biliteringssystemet fungerat bättre, regional fördelning. Procent av antalet beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till intygsskrivande läkare. "Ej svar" exkluderade

___—___

Hela urvalet Sthlm Göteborg Malmö Övriga Totalt landet % % % % %

&

Bättre rehabilitering skulle kunnat givit positivt resultat

— Ja 33,4 30,2 43,2 29,2 30,5 — Nej 66,6 69,7 56,8 70,8 69,4

Läkarnas bedömning är att en bättre rehabilitering skulle kunnat påverkat arbetsförmågan positivt i ungefär en tredjedel av fallen. I Malmö skulle så många som 43 % enligt läkarna kunnat påverkas positivt av en bättre rehabilitering.

• Sida 96
•  Original

96 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

Tabell 4.65 Läkarnas bedömning av vilka orsakerna är till att rehabi- literingspotentialen inte kunnat utnyttjas optimalt i de fall som läka- ren bedömt kunnat påverkas positivt av en bättre rehabilitering. Pro- centuell fördelning på svarsalternativ för vissa faktorer. Beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till intygsskrivande läkare

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab %

Den psykiatriska rehabiliteringen är outvecklad till sitt innehåll vad gäller de problem som patienten har

Instämmer inte alls 13,3 16,7 13,3 Instämmer inte 19,5 17,9 19,5 Instämmer 32,5 31,4 32,5 Instämmer helt 29,8 33,3 29,8

Den yrkesmässiga rehabiliteringen är dåligt anpassad till de problem som patienten har

Instämmer inte alls 7,5 10,2 7,5 Instämmer inte 12,6 17,2 12,6 Instämmer 32,7 29,9 32,7 Instämmer helt 43,0 42,7 43,0

Den sociala rehabiliteringen är outvecklad till sitt innehåll vad gäller de problem som patienten har

Instämmer inte alls 14,5 17,2 14,5 Instämmer inte 20,6 22,3 20,6 Instämmer 30,4 33,1 30,4 Instämmer helt 28,5 27,4 28,5

Samordningen och samverkan mellan den yrkesmässiga rehabiliteringen och psykiatrin har ej fungerat tillfredställande

Instämmer inte alls 16,3 21 ,7 16,3 Instämmer inte 21,6 21 ,7 21,6 Instämmer 27, 8 26, 1 27,8 Instämmer helt 26,6 28,0 26,6

• Sida 97
•  Original

SOU 1992:77 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

forts.. Tabell 4.65 Läkarnas bedömning av vilka orsakerna är till att rehabiliteringspotentialen inte kunnat utnyttjas optimalt i de fall som läkaren bedömt kunnat påverkas positivt av en bättre rehabilitering. Procentuell fördelning på svarsalternativ för vissa faktorer. Beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till intygsskrivande läkare

___—__

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab %

Samordningen och samverkan mellan den yrkesmässiga rehabiliteringen och den sociala rehabiliteringen har ej fungerat tillfredställande

Instämmer inte alls 23,3 27,0 23,3 Instämmer inte 21,4 21,7 21,4 Instämmer 27,8 33,6 27,8 Instämmer helt 18,0 17,8 18,0

Samordningen och samverkan mellan den sociala rehabiliteringen och psykiatrin har ej fungerat tillfredställande

Instämmer inte alls 24,0 30,0 24,0 Instämmer inte 22,7 26,7 22,7 Instämmer 24,8 26,7 24,8 Instämmer helt 18,8 16,7 18,8

Det finns oklarheter i ansvarsfördelningen mellan olika inblandade rehabiliteringsorgan

Instämmer inte alls 16,3 21,4 16,3 Instämmer inte 16,3 16,2 16,3 Instämmer 25 ,7 22, 1 25 ,7 Instämmer helt 35,3 40,3 35,3

Det saknas resurser inom den yrkesmässiga rehabiliteringen som patienten har behov av

Instämmer inte alls 12,4 15,9 12,4 Instämmer inte 11,1 13,2 11,1 Instämmer 25,9 20,5 25,9 Instämmer helt 43,3 50,3 43,3

• Sida 98
•  Original

98 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

forts. Tabell 4.65 Läkarnas bedömning av vilka orsakerna är till att rehabiliteringspotentialen inte kunnat utnyttjas optimalt i de fall som läkaren bedömt kunnat påverkas positivt av en bättre rehabilitering. Procentuell fördelning på svarsalternativ för vissa faktorer. Beslut om förtidspension eller sjukbidrag med psykiatrisk första eller andra diagnos, oktober — november 1991, enkäten till intygsskrivande läkare

Hela ur- Nya beslut Påverk. av valet % % rehab %

Det saknas resurser inom den sociala rehabiliteringen som patienten har behov av

Instämmer inte alls 20,3 22,7 20,3 Instämmer inte 17,8 20,8 17,8 Instämmer 26,6 2836 26,6 Instämmer helt 27,8 27,9 27,8

Det saknas resurser inom den psykiatriska rehabiliteringen som patienten har behov av

Instämmer inte alls 15,0 17,3 15,0 Instämmer inte 18,4 21,2 18,4 Instämmer 28,3 25,0 28,3 Instämmer helt 32,8 35,9 32,8

Det saknas generellt resurser och kunskaper för rehabilitering av de problem som patienten har

Instämmer inte alls 10,3 14,9 10,3 Instämmer inte 15,4 16,2 15,4 Instämmer 31,9 28,6 31,9 Instämmer helt 35,8 40,3 35,8

Vad gällde de patienter som enligt läkarnas bedömning skulle kunnat påverkas positivt av en förbättrad rehabilitering tick läkarna ta ställning till ett antal påståenden om hur rehabilite- ringssystemet fungerat i det aktuella fallet. Syftet var att få en bild av läkarnas uppfattning om varför rehabiliteringspo- tentialen inte kunnat utnyttjas. Svaren visar mycket entydigt att läkarna anser att det finns mycket stora brister i det sam- lade rehabiliteringssystemet vad gäller insatserna för berörda patienter. Kritiken gällde främst de yrkesinriktade insatserna.

• Sida 99
•  Original

SOU 1992:77 Studie av beslut om förtidspension och sjukbidrag

I 75 % av fallen ansågs den yrkesmässiga rehabiliteringen vara dåligt anpassad till patientens problem. I närmare 70 % av fallen angavs att det saknas resurser inom denna rehabilite- ring. Oklarheter i ansvar mellan inblandade rehabiliterings- organ bedömdes ha inneburit att rehabiliteringen inte funge- rat i 70 % av fallen.

I anmärkningsvärt många fall (62 %) anser läkarna att den psykiatriska rehabiliteringen är outvecklad till sitt innehåll vad gäller de problem som patienterna har. I lika många fall (61 %) anser läkarna att det saknas resurser inom den psykiat- riska rehabiliteringen. I drygt hälften av fallen anser läkarna att det finns motsvarande brister i den sociala rehabilitering— en och att denna saknar resurser I påståendet att det generellt saknas resurser och kunskaper för att komma till rätta med de problem som patienten har instämmer läkarna i 68 % av fallen.

De påståenden som läkarna i minst utsträclming — ca 45 % av fallen — instämmer i är att samordningen mellan den socia— la rehabiliteringen och psykiatrin inte har fungerat samt att samordningen och samverkan mellan den sociala och yrkes- mässiga rehabiliteringen inte fungerar.

• Sida 100
•  Original

• Sida 101
•  Original

SOU 1992:77

Justitiedepartementet

Bundna aktier. [13] EES-anpassning av kreditupplysningslagen. [22] Översyn av sjöpolisen. [51] Ett reformerat åklagarväsende. Del A och B. [61]

Försvarsdepartementet

Forskning och utveckling för totalförsvaret — förslag till åtgärder. [62]

Socialdepartementet

Psykiskt stördas situation i kommunerna _en probleminventering ur socialtjänstens perspektiv. [3] Psykiatrin i Norden — ett jämförande perspektiv. [4] Kroppen efter döden. [16]

Den sista undersökningen — obduktionen i ett psykologiskt perspektiv. [17] Tvångsvård i socialtjänsten — ansvar och innehåll. [18] Statens hundskola. Ombildning från myndighet till aktiebolag. [20]

Bostadsstöd till pensionärer. [21] Rätten till folkpension — kvalifrkationsregler i internationella förhållanden. [26] Smittskyddsinstitutet — ny organisation för Sveriges nationella smittskyddsfunktioner. [29] Psykiatrin och dess patienter — levnadsförhållanden, vårdens innehåll och utveckling. [37] Begreppet arbetsskada. [39] Livskvalitet för psykiskt långtidssjuka — forskning kring service, stöd och värd. [46] Avgifter och högkostnadsskydd inom äldre- och handikappomsorgen. [50] Ett samhälle för alla. [52] Välfärd och valfrihet - service, stöd och vård för psykiskt störda. [73] Psykiskt störda i socialförsäkringen — ett kunskaps- underlag. [77]

Kommunikationsdepartementet

Nya Inlandsbanan. [32] Råd för forskning om transporter och kommunikation. Råd för forskning om transporter och kommunikation. Bilagor. [55] Färjor och farleder. [56] Telelag. [70]

Finansdepartementet

Koncession för försäkringssammanslumingar. [5] Ny mervärdesskattelag.

- Motiv. Del 1.

— Författningstext och bilagor. Del 2. [6] Fastighetstaxering m.m. — Bostadsrätter. [8] Fastighetsskatt. [1 l] Långtidsutredningen 1992. [19] Kontrollfrågor i tulldatoriseringen m.m. [23] Avreglerad bostadsmarknad. [24] Kartläggning av kasinospel — enligt internationella regler. [28] Kreditförsäkring — Några aktuella problem. [30] Risk- och skadehantering i statlig verksamhet. [40] Avreglerad bostadsmarknad, Del II. [47] Effektivare statistikstyming - Den statliga statistikens finansiering och samordning. [48]

Skatt på dieselolja. [53]

Beskattning av vissa naturaförmåner m.m. [57] Enklare regler för statsanställda. [60] Fortsatt reformering av företagsbeskatmingen. Del 1. [67] Bostadsförmedling i nya former. [71] Ekonomisk politik under kriser och i krig. [75]

Utbildningsdepartementet

Frihet — ansvar — kompetens. Grundutbildningens villkor ihögskolan. [1]

Konstnärlig högskoleutbildning. [12] Ledning och ledarskap i högskolan —- några perspektiv och möjligheter. [15] Utvärdering av försöksverksamheten med 3-årig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. [25] Fristående skolor. Bidrag och elevavgifter. [3 8] Resurser för högskolans grundutbildning. [44] Läraruppdraget. [59]

Jordbruksdepartementet

Mindre kadmium i handelsgödsel. [14] Skogspolitiken inför 2000-talet. Huvudbetänkande. [76] Skogspolitiken inför 2000-talet. Bilagor 1. [76] Skogspolitiken inför 2000-talet. Bilagor II. [76]

Arbetsmarknadsdepartementet

Kompetensutveckling - en nationell strategi. [7] Årsarbetstid. [271

Kulturdepartementet

Ett nytt bolag för rundradiosändningar. [10] Lagstiftning om satellitsändningar av TV-program. [31] Radio och TV i ett. [36] Meningsqu vistelse på asylförläggning. [69]

_________________——-——————

• Sida 135
•  Original

Statens offentliga utredningar 1992

Systematisk förteckning

Näringsdepartementet

Prova privat — Provning och mätteknik inom SP och SMP i europaperspektiv. [74]

Civildepartementet

Ekonomi och rätt i kyrkan. [9] Kasinospelsverksamhet i folkrörelsernas tjänst? [33] EES-anpassning av marknadsföringslagstiftningen.[49] Mer för mindre — nya styrformer för barn- och ungdomspolitiken. [54] Regionala roller — en perspektivstudie. [63] Utsikt mot framtidens regioner — sju debattinlägg. [64] Kartboken. [65] Västsverige — region i utveckling. [66] Det kommunala medlemskapet. [72]

Mil jö- och naturresursdepartementet

Regler för risker. Ett seminarium om varför vi tillåter mer föroreningar inne än ute. [2] Fastighetsdatasystemets datorstruktur. [34]

• Sida 136
•  Original