å Statens offentliga utredningar & & 1991 292 & Socialdepartementet

Rätt till bostad

— om psykiskt stördas boende

Delbetänkande av psykiatriutredningen Stockholm 1991 !—

• Sida 2
•  Original

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08/739 96 30 Telefax: 08/739 95 48

Publikationerna kan också köpas i Informationsbokhandeln, Malmtorgsgatan 5, Stockholm. Omslagsfoto: Eva Björklund.

Foto: Sid. 18 och 78 Göran Bredin Sid. 52 och 97 Gert Knutsson Ovriga Eva Björklund

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-10909-3 Stockholm 1992 ISSN O375-250X

• Sida 3
•  Original

Förord

En parlamentarisk kommitté har sedan i november 1990 ar- betat med frågor om service, stöd och vård till psykiskt störda. Kommittén övertog därmed det motsvarande uppdrag som år 1989 gavs till en särskild utredare. Kommittén, som antagit namnet psykiatriutredningen, skall slutredovisa sina förslag senast under juni månad 1992.

Utredningen skall enligt sina direktiv (dir. 1990:71) främst inriktas på att överväga och föreslå åtgärder vad gäller an- svarsfördelning och organisation av stöd och vård till psy- kiskt störda. Åtgärderna skall syfta till att förbättra de psy- kiskt stördas livssituation och öka deras möjligheter till ge— menskap och delaktighet i samhällslivet. Därvid skall utred- ningen enligt direktiven särskilt uppmärksamma de psykiskt långtidssjukas behov av bostäder av olika slag.

Många personer med omfattande psykiska störningar har under det senaste decenniet skrivits ut till eget boende eller olika former av kollektivboende. Men från både psykiatrin och socialtjänsten rapporteras att vissa psykiskt störda sak- nar lämpliga boendeformer.

Många psykiskt störda som i dag vistas i sluten vård är bostadslösa i den meningen att de saknar en egen bostad och för en del av dem som har en egen bostad så fungerar inte boendet eller boendestödet tillfredsställande. Det boendestöd som hemtjänsten kan ge till dem som bor i egna lägenheter är för vissa långt ifrån tillräckligt. De känner sig otrygga, är mycket ensamma, saknar arbete eller annan sysselsättning. Tidsbegreppet suddas ut när de inte har någon fast hållpunkt på dygnet. Intresset och förmågan att klara sitt sociala liv reduceras. Ibland kan de dessutom bli mycket störande för sin omgivning. Vräkningar är också ett ökande problem i sammahanget.

• Sida 4
•  Original

För dessa personer efterlyses alternativa boendeformer av typ gruppboende, serviceboende, halv- eller helskyddade boendeformer etc. som kan anpassas efter hyresgästemas behov av stöd. Likaså efterlyses meningsfull sysselsättning som många gånger är en förutsättning för att även boendet skall fungera.

I juni 1991 anordnade därför psykiatriutredningen ett seminarium kring boende och bostadsplanering för psykiskt störda.

På uppdrag av psykiatriutredningen dokumenterades semi- nariet av arkitekten Eva Björklund. Seminariet och hennes dokumentation bildar underlag till detta delbetänkande.

Mot bakgrund av den målmedvetna satsningen på avinsti- tutionalisering och den betydelse boendet har för dessa för— ändringar är det enligt utredningens mening anmärknings- värt att boendefrågoma för psykiskt störda hittills rönt en sådan liten uppmärksamhet i det utvecklingsarbete som genomförts. Genom att ge ut den här rapporten vill psykiat- riutredningen bidra till att stimulera utvecklingen så att boendet och boendestödet får en lika självklar plats för de psykiskt störda som detta har när det gäller t.ex. omsorgen om äldre. Vår förhoppning är också att rapporten kan ge stimulans till framtagande av ytterligare kunskaper om de psykiskt stördas boende, behov av boendestöd och syssel— sättning samt om sambandet mellan dessa funktioner och behov av sluten psykiatrisk vård, tvångsvård, medicinering och möjligheter till rehabilitering.

Sammanfattningsvis belyses i rapporten de psykiskt stör— das boendesituation i samhället i dag. Vidare beskrivs kon— kreta exempel på lösningar vad gäller bostaden, boendemi— ljön m.m. i syfte att förbättra deras livssituation och öka deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhälls- livet. Rapporten ger på så sätt ett värdefullt bidrag till psy— kiatriutredningens fortsatta arbete. Kommittén vill dock betona att de redovisade verksamheterna och exemplen på t.ex. planlösningar m.m. inte innebär något ställningstagan— de från utredningens sida. Dessa beskrivningar bör ses som olika exempel som förhoppningsvis kan stimulera utveck- lingen av psykiskt stördas boende. Frågor om boendet och

• Sida 5
•  Original

boendestödet kommer självfallet att behandlas ytterligare i kommitténs slutbetänkande liksom frågor om ansvars— och uppgiftsfördelningen mellan olika huvudmän.

STEN SVENSSON

Bo Holmberg

Lars Jakobsson

/Gert Knutsson Irene Karlsson Svante Pettersson Harald Wilhelmsson

• Sida 6
•  Original

Mentalsjukhuset i Säter sprängs i luften

• Sida 7
•  Original

1. Inledning Rätt till bostad 3 Bostadssituationen för psykiskt störda

Yngre psykiskt stördas boende— och levnadsförhållanden En heterogen grupp, individuella behov

4 Hur kan man göra? Exemplet Örebro Aktivt och samlat grepp över bostäder och stöd 5 Hur kan man göra? Exemplet Västerås Bygga upp förtroende hos bostadsföretagen 6 En god bostad i en god miljö

En riktig bostad Gemensamma bostadskomplement Gemensam trädgård Grannskap med plats för alla

7. Olika boendeformer

Enskild lägenhet Egen lägenhet i gruppboende Kollektivlägenhet Vårdhem, tillfälligt boende

8. Sammanfattande diskussion N

Litteraturförteckning

11 19

19 22

3 l 3 1 45 45 53 53 63 66 69

70 72 74 76 79

85

• Sida 8
•  Original

Bilagor

2. Förordning om tillfälligt statsbidrag för viss ombyggnad av sjukhem m.m. 91

3. Socialstyrelsens föreskrifter om tillfälligt statsbidrag till anordnande av gruppbostäder och andra alternativa boendeformer 93

• Sida 9
•  Original

té—

om vi är psykiskt störda eller inte. alla de varianter av behov och önskemål, som vi har oavsett 18

• Sida 19
•  Original

4. Hur kan man göra? Exemplet Orebro

Aktivt och samlat grepp över bostäder och stöd

Inger Göransson är planeringssekreterare på socialförvalt- ningens bostadsavdelning i Örebro, till vilken även bo- stadsförmedlingen här. Han fick hösten 1989 till uppgift att svara för bostadsförsörjningsplaneringen för äldre, för utvecklingsstörda och för psykiskt störda och att få till stånd ett allmänt bättre samarbete mellan kommunen och

landstinget. Så här beskriver han hur man numera arbetar i Orebro.

Jag upptäckte raskt att det inte gick att ägna sig bara åt den fysiska bostadsplaneringen när det gäller psykiskt störda människor, utan att det handlade om att också organisera stöd i boendet. Det handlade om en meningsfull tillvaro över huvud taget. Jag tog kontakt med landstingets psykia- triförvaltning, som jag visste var mycket missnöjd med samarbetet med kommunen. Jag fick då en samarbetspart- ner, en kurator som heter Harriet Sandwall, och som tidiga— re hade svarat för avvecklingen av det stora Garphytte Sjukhem för psykiskt störda. Därmed var vi alltså två perso- ner som arbetade med bostadsplanering för psykiskt störda 1 Örebro.

Från planering till handling

Tidigare fanns egentligen inte någon planering alls annat än på papperet. I samband med den årliga revideringen av

• Sida 32
•  Original

bostadsförsörjningsprogrammet frågade kommunens stads— byggnadskontorlandstingets fastighetsavdelning, hur många bostäder landstinget behövde för sina olika ändamål. Man fick svaret att man behövde 200 bostäder för den kommande 3-årsperioden. Detta fördes in i bostadsförsörjningsprogram- met och sedan hände ingenting mer. Det räcker alltså inte med att man formellt för in de psykiskt störda i bostadsför— sörj ningsplaneringen. Det måste också följas upp i handling.

I praktiken var det ändå så, att när någon skulle skrivas ut, blev det en fråga om hur energiskt den patientens kurator stred för en bostad åt sin patient. På bostadsavdelningen var detta mycket frustrerande. Det kom signaler från olika håll till bostadsförmedlingen. De psykiskt stördas behov konkur- rerade med alla andra angelägna behov, alla andra männi- skor som behövde bostäder. De 15 kommundelsförvaltning- arna kunde inte heller planera. Det fanns inte möjlighet till framförhållning, utan när en bostad blev ledig anvisades den och någon flyttade in.

Det var över huvud taget inte fråga om bostadsplanering med sikte på att rationellt använda vårdplatserna i sluten- vården. Nu har bostadsplaneringen blivit mer socialt styrd genom att den har flyttats från den tekniska förvaltningen till socialförvaltningen och psykiatriförvaltningen, och den har blivit mer konkret.

Fria ramar för bostadssocial planering

Vi hade inga ramar när vi började samarbeta. Vårt uppdrag var helt enkelt att se till att det började fungera. Det gav oss i själva verket gränslösa möjligheter. Vi tog det som ett uttryck för tillit från politikerna och har under arbetets gång stämt av med dem och fått gensvar för vårt sätt att arbeta. Vi tog först fasta på det allmänna bostadspolitiska målet från 1985 att alla har rätt till en egen bostad där friheten och integriteten är skyddad. Vi stöder oss på det krav, som socialtjänstlagen ställer, att socialnämnden ska medverka till att handikappade får bo på ett sätt som är anpassat efter vars och ens behov av särskilt stöd. Vi tog till oss socialtjänst- lagens 21 5 om socialnämndens skyldighet att verka för att även psykiskt störda människor får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Vi inser hur

• Sida 33
•  Original

viktigt det är för den här gruppen med en meningsfull sys— selsättning och vi funderar som bäst på hur vi skall kunna tillgodose dessa behov.

Vi ser planeringen ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Vi tycker inte att det är rimligt, att människor som inte egentligen behöver sjukhusvård, ska behöva ligga på sjuk— hus, samtidigt som andra som behöver det, inte kommer in.

7 att

Varberga i Örebro. I ett av de fyra bostadshusen kring gården finns 8 smålägenheter fördelade över två bostadsplan, och dess- utom ett gemensamt kök och vardagsrum, samt personalrum

Varaktigt boende för unga och medelålders

Vi planerar således gemensamt — socialtjänsten och psykiat- rin — för unga och medelålders psykiskt störda, framför allt för de långtidsvårdade. Långtidsvårdad kan man ju vara re- dan i 25-årsåldern. Kommunen planerar naturligtvis också för de åldersdementa och för psykiskt störda med miss- bruksproblem. Jag arbetar också med de åldersdementa,

• Sida 34
•  Original

men det gör jag på min andra stol som äldrebostadsplanera- re. Planeringen för de åldersdementa och övriga äldre hör alltså inte till samarbetet mellan socialtjänsten och lands- tingets psykiatriförvaltning, som jag ska beskriva här.

När det gäller psykiskt störda planerar vi för ett varaktigt boende, med eller utan behov av stöd. Vi ser de egna bostä— derna som en första förutsättning för arbete eller annan meningsfull sysselsättning. Den gamla sortens kollektiv- boende — ett boende där fyra personer delar en 5—rums— lägenhet — är inte en bostadsform där friheten och integrite- ten är skyddad. Det ger ett mycket vanskligt vardagsliv att ha psykisk sjukdom som enda sammanhållande faktor i en gemensam bostad. Stödet i ett sådant kollektivt boende går inte heller att anpassa efter vars och ens behov så att det leder till aktivering och normalisering. Personalen tar gärna över, för det är deras roll. De är där vissa tider på dagen och då känner de att då ska de arbeta. Det är svårt att an- passa stödet efter vars och ens behov så att det leder till en möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra. Vi har sett exempel på hur en sådan avinstitutionali— sering blir en transinstitutionalisering.

Men vi vet också att en egen lägenhet som är integrerad i det vanliga bostadsbeståndet inte heller alltid går att förena med det stöd som var och en behöver; det stöd som måste variera från person till person och över tiden. Vi har sett hur isolering kan leda till förtvivlan och så kraftiga utage- randen att det resulterar i vräkning. Vi förstår bostadsföreta- gen, exempelvis vårt allmännyttiga bostadsföretag i Örebro, som t.ex. har satt stopp för de personer som eldar i sina lägenheter. Det är självklart att de har ansvar för alla de andra människor som också bor i husen.

152 människor behövde bostad och/eller stöd

När Harriet och jag började vårt samarbete så ställde vi oss frågan: Hur många är det nu vi ska planera för? De kurato— rer som finns på de tre psykiatriska klinikerna hjälpte oss att göra en inventering. De tog reda på hur många personer som varaktigt eller återkommande vårdas inom den psykiat- riska slutenvården för att de har en psykisk störning, men också för att deras bostadssituation inte är tillfredsställande.

• Sida 35
•  Original

De fann 152 personer. 61 av dem hade ingen bostad alls medan 91 hade en bostad som dock inte var anpassad till deras behov. Det är dessa 152 personer som vi planerar för. Vi vet att det dessutom finns ett okänt antal psykiskt störda som bor hos sina föräldrar. Snart måste vi börja planera även för dem, för föräldrarna blir bara äldre.

Siffran 152 gällde hösten 1989, och beskriver inte situatio- nen i dag. En del har kommit till och för andra har det ordnat upp sig. Men vi använder siffran som ett uttryck för hur stor gruppen är.

Vi arbetar med att ordna både bostad och boendestöd i samarbete med psykiatripersonalen och hemtjänsten. Vi arbetar med två bostadsformer. Det ena kallar vi för "samlat boende med bostadskomplement". Det är ett klumpigt ut— tryck, men vi har inte kommit på något bättre. Vi vill abso- lut ha ett annat uttryck än det gamla "gruppboende", som många gånger står för delad lägenhet. Vi vill markera att det var något nytt och annorlunda än det kollektivboende som vi inte tror på.

Fyra bostadshus med omkring 70 lägenheter kring en gemensam gård med frodig växtlighet. I ett av husen har två våningsplan mellan två trapphus byggts om till 8 smålägenheter och gemen- samma utrymmen. Varberga i Örebro.

• Sida 36
•  Original

"Samlat boende med bostadskomplement"

Med "samlat boende med bostadskomplement" menar vi 5 eller 6 små fullvärdiga egna lägenheter, ganska nära varand- ra, men spridda i ett hus. En särskild lägenhet eller annat utrymme i huset är bostadskomplement för gemensamma aktiviteter, för matlagning, för gemensamma måltider, i den

KORRIDOR

Egna lägenheter med oberoende ingång från trapphuset.

1 1/2 rum och kokvrå, 45 kvm, till 2 rum och kök, 57 kvm. Planen är något justerad för bättre möblerbarhet och valfrihet' 1 användningen. Varberga 1 Örebro. Byggherre: Örebrobostäder Arkitekt: Bo Vedelfors Arkitektkontor AB

• Sida 37
•  Original

mån man vill använda sig av det. Var och en tecknar kon— trakt på sin privata lägenhet och sin del av de gemensamma utrymmena. Därför är det viktigt att den privata bostaden inte har överytor, för det kommer ju till ett antal kvadrat— meter i den gemensamma lokalen.

Lägenhetema ska när som helst kunna ingå i det vanliga bostadsbeståndet, när de inte behövs för detta särskilda ändamål. Därför bör de ha en alldeles normal utformning och innehåll. Även de gemensamma utrymmena bör enkelt kunna användas som lägenhet eller hyresgästlokal i huset, när de inte längre behövs för en grupp psykiskt störda. Därför är det viktigt att lägenheterna är fullvärdiga. Perso- nallokaler ska vanligtvis inte ingå, och särskild personal ska inte anställas för denna bostadsform, som ska betjänas av psykiatrin och hemtjänsten tillsammans i den utsträckning som det behövs.

KF || KÖK mammut

' it;: 11 ”LW. sr

KCRRIWR

' llll nu &

" » GEMESA—ml-rir'zRWl

Al .. , KGK PERSONAL 11 RUN . ROK, 501th !! 'VQÅ Il -

(r '— '

Två våningsplan i ett flerfamiljshus från 60-talet. Två trapphus har lagts samman med 3 lägenheter, gemensamma rum och personalrum på ena planet och 5 lägenheter på det andra. Var- berga i Örebro.

Denna lösning med flera bostäder nära varanda, men ändå något spridda, är enklast att få till stånd i samband med nyproduktion eller större ombyggnadsprojekt. Det är den sortens lösningar som ingår i bostadsförsörjningsprogram-

• Sida 38
•  Original

met hos oss. Målet är tre "samlade boenden" per år. Det utgår från att de tre psykiatriska klinikerna klarar att förbe- reda och genomföra var sitt "samlat boende" per år. Kom— mundelsförvaltningen kan ha större möjlighet att ge stöd till de psykiskt störda om de bor något så när samlat.

I de två kommundelar eller bostadsområden, som hittills har begärt att få inrätta " samlade boenden", har det tursamt nog varit aktuellt med större ombyggnader, där det gått ganska smärtfritt att lösgöra ett antal lägenheter för ända— målet. I några fall har bland dem som skall flytta in en viss missbruksproblematik funnits med, och där är det viktigt att ha personallokal i anslutning till bostäderna. Men då är personallokalen en bas för all personal, som arbetar med stöd till de psykiskt störda i de här bostadsområdena, inte enbart för dem som bor i "samlat boende".

In i programmet för bostadsförsörjningen

I samband med det årliga arbetet med bostadsförsörjnings- programmet undersöker vi lämpliga lägen för de "samlade boendena". I mina arbetsuppgifter ingår dels att skriva socialnämndens remissvar på detaljplaner och dels att lämna förslag till bostadsförsörjningsprogrammet om var det är lämpligt att inrymma bostäder för äldre, utvecklingsstörda och psykiskt störda.

För de psykiskt störda är centrala lägen att föredra. Det skapar förutsättningar för att de ska kunna ha ett arbete och kunna delta i samhällets gemenskap. Jag är mycket noga med att alltid ta kontakt med kommundelsledningarna, innan jag föreslår någon lokalisering. Detta för att stämma av med deras planering. Men det är också viktigt att jag tar initiativ i förhållande till kommundelsledningarna, annars händer ingenting. Genom att vår planering ingår i objektslistan för nybyggnation, har vi lagt grunden för ett förverkligande.

Kontakt med byggherren

Sedan gäller det att ta kontakt med byggherren innan plane- ring och projektering påbörjas, för att kunna påverka lägen- hetsfördelningen och få med tillräckligt många smålägen- heter och bostadskomplement, dvs. gemensamma lokaler. Vi

• Sida 39
•  Original

vill också informera byggherrarna om vilka bostäderna är avsedda för. Hittills har vi alltid känt oss glada när vi har haft kontakt med byggherrarna. Vi har visserligen mött stor okunnighet om psykiskt stördas livssituation, men också stort intresse för att lära. Vi har alltid fått gensvar på våra planer. Och faktiskt har vi fått anledning att göra upp med våra fördomar om andras fördomar.

Enskild bostad i normala beståndet

En del av de psykiskt störda behöver inte bo på det här sättet utan kan bo mer självständigt, i det normala bostads- beståndet. För dem planerar vi helt vanliga, också ganska små lägenheter, spridda en och en eller kanske ett par styck- en nära varandra och nära hemtjänst eller den psykiatriska öppenvården. När ett hus är klart för bostadsanvisning, samlas vi på bostadsavdelningen tillsammans med en av bostadsförmedlarna för att diskutera den sociala sammansätt- ningen i huset. Vi har ett bostadspolitiskt mål om allsidig befolkningssammansättning att tilllämpa. Vi tar undan lägen- heter som behövs för de befolkningsgrupper som finns sär- skilt omnämnda i bostadsförsörj ningsprogrammet, t.ex. flyk- tingar, missbrukare, äldre och psykiskt störda. Detta ger ytterligare en möjlighet för kommunen att medverka i lands— tingets vårdplanering.

Allt hänger på stödet i bostaden

När den fysiska bostadsfrågan är löst återstår stödet i boen— det. Mycket hänger på detta, för att människor med psykis- ka problem inte skall hamna mellan öppenvårdens och slu— tenvårdens eller mellan kommunens och landstingets stolar.

Förberedelserna för en utflyttning måste börja ett halvt eller helst ett år innan personerna flyttar ut. Annars kan en mycket hett efterlängtad bostad ändå komma för plötsligt. Patienten och personalen i slutenvården måste tillsammans förbereda för utflyttningen, praktiskt och känslomässigt. Först när man vet att en bostad är på gång kan det kännas aktuellt att börja öva sig på att sköta ett hem, eller att börja orientera sig i ett nytt grannskap. Det kan också behövas tid

• Sida 40
•  Original

för att bearbeta den personliga bindning, som kan råda mel— lan patient och vårdare.

Gemensam planering

Inför utflyttningen träffas vårdpersonalen i slutenvården, öppenvården och hemtjänsten och planerar tillsammans. Det är faktiskt så att kommunen och landstinget i åtskilliga år har haft ett samarbetsavtal om äldreomsorg och psykiatri, där basen för samarbetet har legat i de 15 lokala vårdplane- ringsgruppema. Men psykiatrins kundkrets och personal fanns inte företrädda i någon av dessa 15 vårdplanerings- grupper före 1989. Nu kommer denna vårdplanering i kom- munerna i och med Ädelreformen att ändras, och vi måste hitta en annan möjlighet till gemensam vårdplanering.

Personal från slutenvården följer med

Det är också nödvändigt att personal från slutenvården följer med ut i bostaden en längre tid. Den som flyttar in i egen bostad, måste få hjälp med att skapa ett hem, att orientera sig och introduceras i grannskapet. Var ligger postkontoret? Var ska jag handla min mat? Finns det någon dagcentral att äta på om jag inte har möjlighet eller vill laga maten själv? I det skedet kan inte öppenvården ta vid. Det måste vara av patienten kända personer som ger honom denna hjälp.

Sedan är det också nödvändigt att slutenvården verkligen inte släpper greppet om sin f.d. patient förrän det har bildats ett nätverk och att någon annan har tagit vid, i öppenvården och hemtjänsten. Det är viktigt att nätverket byggs upp för varje enskild person, så att det fungerar för just henne, och motsvarar hennes behov, varken mer eller mindre.

Vi har kommit ganska långt när det gäller att lyfta fram de psykiskt stördas livssituation och behov, och att engagera olika sektorer i samhället för att förbättra den. Vi har startat processer på många håll. Men vi har inte kommit så långt, om vi räknar antalet personer som fått egna bostäder. Det tar lång tid att bygga hus. De första "samlade boendena", tre stycken, blir klara i höst och efter årsskiftet. Sedan har vi planerat tre som blir färdiga under 1992 och tre under 1993. Just nu arbetar vi med planerna för de tre som skall

• Sida 41
•  Original

bli färdiga under 1994. De som ska flytta in i de första bostäderna är redan utsedda och samplaneringen mellan kommun och landsting pågår för fullt för att organisera stödet.

Till enskilda bostäder i det normala bostadsbeståndet har bara fyra personer flyttat, alla i december 1990. Vi besökte deras kliniker och talade om att det var nödvändigt att per- sonal från slutenvården följde med ut i deras egna bostäder. Men när slutenvården helt nyligen lämnade över, fungerade inte kopplingen mellan öppenvården och hemtjänsten. Med den gamla vanliga vreden och bekräftandet av misstron mellan kommunen och landstinget som följd.

Sysselsättning, det stora problemet

Vi har dock kommit ett steg längre, när det gäller att närma psykiatrin och hemtjänsten samt individ- och familjeomsor- gen till varandra. Individ- och familjeomsorgen har hittills ofta spelat en mycket liten roll för de psykiskt störda ute i samhället. De psykiskt störda har ju sin försörjning ordnad, oftast genom förtidspension, så socialsekreterargruppen har inte haft anledning att ta kontakt med dem. Men många lever isolerat och ensamt. De har inte uppmärksammats av individ— och familjeomsorgen. För några veckor sedan bjöd vi in de psykiatriska klinikerna en och en, tillsammans med resp. kliniks kommundelsförvaltningar, med äldreomsorgs- ansvarige, individ- och familjeomsorgsansvarige och kom- mundelschef, för att diskutera hur samarbetet kunde utveck- las. Det är inledningen till att varje kommundel gör upp om samarbetet med "sin" psykiatriska klinik.

Men vi har inte kommit någonstans när det gäller syssel— sättningen. Vi har startat en Fontänhus-verksamhet (Foun- tain House) och gläder oss åt det, men därutöver ingenting. Vi har försökt att ta upp sysselsättningsfrågoma med in- divid— och familjeomsorgen och försäkringskassan. Vi har talat med dem om de miljoner som finns för sysselsättnings- stöd, men hittills utan framgång.

Var finns då hindren? Och hur undanröjer vi dem?

• Sida 42
•  Original

Bekväma myter

Ett hinder finns hos de psykiskt störda själva, de som i åratal har mött sin kurator i dörren och frågat: "Har du fått någon bostad åt mig?". De blir lätt ängsliga och undrande när bostaden plötsligt finns där.

Myten om "den omöjliga kommunen" är ett annat hinder som säger, att kommunen inte ordnar några bostäder. Denna myt har blivit en ursäkt för att slippa planera utanför sjuk- husets eller behandlingshemmets väggar. De båda myterna kan upplösas genom exemplets makt. Allteftersom fler psykiskt störda börjar bo i egna bostäder, måste man förstå att det är en faktisk möjlighet. Alla inom psykiatrin tror inte riktigt på det ännu. Det har också att göra med den speciella kulturen inom psykiatrin och med de relationer som råder mellan patienter och vårdare.

Trots att vi vet att det finns 152 personer i slutenvården som är färdigbehandlade och som inte har behov av den, så har bara fyra personer varit beredda att flytta ut till de enskilda lägenheter, som vi erbjudit dem ett halvår i förväg. Nu har vi vänt oss direkt till läkarna inom psykiatrin för att få med bostadsfrågan i den individuella vårdplaneringen, eftersom vi ju redan ett halvår innan vet var bostäder finns.

Hemtjänstens arbetssätt

Ytterligare ett hinder är att hemtjänstens arbetssätt och arbetsorganisation inte stämmer med det behov av stöd som de psykiskt störda har. De behöver en mer väntande, en mer pedagogiskt inriktad attityd och hög kontinuitet. De som arbetar inom hemtjänsten är inriktad på praktisk handling för att hjälpa gamla människor. De har inte traditionen att lära ut, att stimulera, att inspirera. Men genom Ädelrefor- men tar vår kommun nu över ett antal gruppboenden för mycket gamla psykiskt störda. Och vissa av de här grupp— boendena är klart överbemannade — de har mer än en an— ställd per person. Vi kommer att minska bemanningen där och får i första skedet loss fyra skötartjänster, som vi kan föra ut till kommundelarna för stöd till de första "samlade boendena" och som stöd åt hemtjänsten.

Övertagandet av gruppboendena genom Ädelreformen ger kommunen huvudmannaskap över hälften av Skötarna 1

• Sida 43
•  Original

öppenvården. Vi har i uppdrag av kommunstyrelsen att påbörja samtal med psykiatriförvaltningen om att ta över fler skötare för att ge psykiskt störda stöd i det egna boendet i en samordnad organisation.

Mer tillgänglig öppenvård

Det behövs mer stöd än så. Med allt fler personer med psykiska problem i egna bostäder behövs en mer tillgänglig psykiatrisk öppenvård, inte minst på s.k. obekväm tid. Jag får genom hemtjänsten vittnesmål om hur illa den psykiatris- ka öppenvården fungerar för de psykiskt störda som bor enskilt. Jag har hört skildringar om hur psykiskt störda har återinsjuknat, men inte själva ansett att de är sjuka och följ- aktligen inte velat beställa tid till psykiatrins öppenvård. De kan dessutom inte vänta på vård i tre veckor då nästa tid frnns. Då står hemtjänsten sig slätt. De kan inte hantera de situationer som uppstår. De känner ofta stor osäkerhet och rädsla. Ibland löser man det genom att locka med sig den återinsjuknade till sjukhusets akutmottagning på kvällen. Sätter henne i korridoren och springer därifrån. För annars säger "akuten" nej, vi tar inte emot, det får hemtjänsten klara av.

Olika huvudmän -— frostigt klimat

Det allra största hindret är pengarna och de olika budgetar- na. Två huvudmän med skrala kassor visar inte generositet gentemot varandra. Det påverkar alla led i planeringen och ger ett frostigt samarbetsklimat där man vaktar på varandra. Också Harriet och jag har drabbats av detta sinsemellan i vårt samarbete och med stor bestörtning som följd — tills vi insåg att det inte var vår samarbetsförmåga det var fel på utan att det var så att våra huvudmäns ekonomiska mål faktiskt var oförenliga. Detta är knäckfrågan. 80 % av dem som vårdas på mentalsjukhus, har vårdats där tidigare. Om man förbättrar den psykiatriska öppenvården, tar resurser från slutenvården till öppenvården, då kan de som bor själva ute i samhället få ett bättre stöd och behöver inte tas in i samma utsträckning som tidigare. Men det tycks vara en känslig fråga.

• Sida 44
•  Original

Vi tror på vårt sätt att planera

Vi har hittills fått mycket stor förståelse för vårt arbetssätt. För psykiatrin är det helt nytt att den fjärran kommunen intresserar sig för dess värld, men vår planering är tillräck— ligt konkret för att den inte ska kunna förbigås. Det går att förmedla bilder av människor med psykiska problem och deras livssituation ur ett perspektiv där de inte beskrivs som "dom där borta " utan som människor mitt ibland oss.

Men det är många som dessa bilder måste förmedlas till — till kommunalrådet med ansvar för bostadsfrågor och till kommunalrådet med ansvar för de sociala frågorna, till kommundelsledningar och till hemtjänsten, till bostads- förmedlingen, till stadsplanerare och inte minst till byggher- rarna. Med rätt förberedelser blir dock mottagandet ofta lyhört.

• Sida 45
•  Original

5. Hur kan man göra? Exemplet Västerås

Bygga upp förtroende hos bostadsföretagen

Egon Bergqvist arbetar på Västerås kommun inom individ- och familjeomsorgen. Han ingår i en bostadsgrupp som försöker att hitta bostäder och boendeformer för de männi- skor som har svårigheter på bostadsmarknaden i dag. Som socialsekreteramas förlängda arm tar gruppen emot bo- stadsansökningar från människor som inte själva kan fin- na en lämplig bostad, av andra skäl än bostadsbrist och köer på bostadsfönnedlingen. Många av dessa ansökningar gäller människor med psykiska störningar. Olle Trogen arbetar också i bostadsgmppen, men har under ett halvår arbetat direkt med landstingets psykiatriavdelning för att lösa bostadsfrågan för psykiskt störda personer. Bergqvist och Trogen berättar så här om hur man arbetari Västerås.

Vi arbetar med människor som har särskilda behov av stöd i boendet. Vi har delat in bostadsansökningama i olika grup- per, för att lättare kunna beskriva vilka problem det gäller. En grupp består av dem som har problem med omfattande kriminalitet och narkotikamissbruk. Det är för närvarande ca 40 personer som vi finner i häktet eller i fängelserna eller inom psykvården. Denna grupp vill ingen människa kännas vid eftersom de ofta har passerat genom och förstört l, 2, 3 eller 4 lägenheter. Det kan räcka med att man nämner ett efternamn så slår hyresvärdarna ifrån sig. Många håller på med blandmissbruk och många är psykiskt sjuka.

• Sida 46
•  Original

Psykiskt störda, missbrukare och fängelsekunder

Varför tar vi upp kriminalitet och drogmissbruk på ett boen- deseminarium om psykiskt störda? Kunde vi inte lämna drogmissbrukare, fängelsekunder och alkoholister och bara syssla med de psykiskt störda? Men bland fängelsekundema finns många som lika väl skulle kunna kallas psykiskt stör— da. De göms undan på fängelserna, de finns på häktet, de åker runt mellan olika ställen. Det är viktigt att inte glömma dem i detta sammanhang. Det finns en tendens inom kom— mun och landsting, att dela in dessa människor i olika grup- per med olika namn, för att slippa undan ansvaret. Miss— brukare är kommunens, psykiskt sjuka är landstingets an- svar. De kriminella får kriminalvården ta ansvar för. Ska vi kunna lösa de psykiskt stördas boendeproblem, måste vi ta med alla psykiskt störda, även missbrukare och straffade.

Vi ger hyresvärdarna garantier

När det gäller enskilda lägenheter i det vanliga bostadsbe- ståndet, talar vi med hyresvärdarna och kan erbjuda dem vissa garantier. Vi kan ge dem en garanti att de ska gå ska- deslösa ekonomiskt. Vi kan skriva ett förstahandskontrakt och sedan själva hyra ut lägenheten med andrahandskon— trakt. Vårt mål är naturligtvis att så många som möjligt ska kunna bo integrerat i det vanliga bostadsbeståndet.

Men alla kan inte bo helt på egen hand. För några år se- dan var det fullständigt omöjligt att prata om något annat än integration. Den som talade om gruppboende eller andra separata lösningar betraktades som en "kuf". Men det är inte alltid en dröm att komma ut i en egen lägenhet bland alla andra människor. Det kan definitivt vara mycket bättre att t.ex. få bo tillsammans i ett litet servicehus.

Små servicehus

Under ett antal år har landstinget och kommunen samarbetat för att ta hand om de psykiskt störda. Ett litet servicehus för psykiskt sjuka kom till för ca 10 år sedan. Det har åtta lä- genheter, fina, rejäla bostäder på två rum och kök. Tvärs över gatan finns ett servicehus för äldre, dit de boende är knutna, och där det finns en skötartjänst för dem. Jag kän—

• Sida 47
•  Original

ner personligen en av dem som bor där och jag går dit ibland och träffar honom. Då märker jag hur de knyter an till varandra i huset och hur de besöker varandra. Och när nattångesten kommer så knallar de ofta över till den perso— nalgrupp som finns i servicehuset.

Ett litet "servicehus" för psykiskt störda i kvarteret Hugo, centralt i Västerås. Ett eget hus med 8 lägenheter, bland de an- dra husen på gatan

Vi har nyligen startat en verksamhet som kallas servicelä- genheter för psykiskt sjuka. Det är 10 lägenheter i ett nytt bostadskvarter i Västerås. De är också knutna till ett ser- vicehus för äldre alldeles i närheten, med en särskild skötar- tjänst för dem. Detta var ett samarbetsprojekt mellan lands— ting och kommunen, där vi gemensamt tagit ut dem som fick lägenheter. Enligt psykiatrin finns det bara ca 20 psy- kiskt störda som behöver bostad. Enligt våra papper finns det många fler. Psykiatrin är ofta inte van att tänka utanför sjukhusväggen.

• Sida 48
•  Original

Ett hus i raden, kvarteret Hugo, Västerås

Tålamodsprövande process

En annan erfarenhet är att det tar lång tid att lösa bostads- frågan för många psykiskt störda och man måste vara oer- hört uthållig. Jag brukar säga att det är ingen idé att röra i frågor om bostadsplanering för psykiskt störda om man inte har en framförhållning på fem år. Men har man en rullande plan på fem års sikt så kommer det alltid att falla ut saker.

Trovärdiga hos hyresvärden

Sammanfattningsvis arbetar vi parallellt efter olika linjer. För det första arbetar vi med enskilda lägenheter i det van- liga bostadsbeståndet, s.k.integrerat boende. Vi samarbetar med allmännyttan, med de privata hyresvärdarna, med HSB och med Riksbyggen, som vi alla har avtal med, för att få tillgång till bostäder för grupper med särskilda behov. Sam- arbetar vi inte, får vi inte några bostäder. I Västerås har företagen och kommunen satsat oerhörda summor för att få ordning på nedkörda bostadsområden och vi på socialför- valtningen får se upp så att vi inte belastar dessa områden med nya problem. Det är ingen idé att traska upp till någon politiker för att få dem att ändra på allmännyttans beslut, att säga nej till en hyresgäst. Vi får bostäder om vi kan visa att det kommer att fungera. Det måste finnas en organisation som kan stötta de psykiskt störda där de bor. Vi har en spe- cialgrupp inom äldreomsorgen med speciell inriktning på de psykiskt sjuka. De som arbetar i denna grupp har varit med i många år och kan greppa problemen. De kan sätta in stö- dinsatser och göra hembesök, även helger och kvällar. Med detta har vi blivit mer trovärdiga hos hyresvärdarna.

• Sida 49
•  Original

En hel bukett olika modeller

Men, som sagt, alla kan inte bo enskilt. Vissa behöver mer kontinuerligt stöd. Och för dem utvecklar vi gruppboende av olika slag. Det är viktigt med olika boendeformer, en hel bukett av olika modeller, för individuella behov. Från psy— kiatrisk klinik kan man gå vidare till behandlingshem, till träningslägenhet och så småningom till egen bostad, enskilt eller i gruppboende. Men man ska alltid kunna gå tillbaka till kliniken, ha kvar kontakten. Jag var ute och visade en lägenhet nu för en patient som skall flytta ut från sluten- vården. Lägenheten ligger i ett grönt fint område intill lasa- rettet och jag märkte att han var väldigt orolig. Men så sa han när han gick tillbaks: "Ja, det är ju bra ändå, om jag blir lite nervös att jag kan gå tillbaks till kliniken och till dem jag känner" _. - .. Ia UNG--. i:_,_ . II

|. ,___ . % 4—1

r_l. mm &I | _ *L' _I' %! ,II |:. ' &" &

BÅD'I 1

IIIII I!

II

Fina, rejäla bostäder med 2 rum och kök 58 kvm, i kvarteret

l Hugo Västerås. - suvnium ! 1 .. Byggherre: Byggnads, * , i lil—[.j |! !] AB Mi . Arkit kt: ""*" ** __ [g. _! __ ll. ll_

Arkitektbyrån Möller

=.=

och Olsson AB. -_--n. _E—J-u-l. —==

M

• Sida 50
•  Original

Svängrum för kluringar

I alla samhällen finns kluringarna, särlingarna. I våra mo- derna bostadsområden fmns inte svängrum för dem. Det är för trångt och inrutat där, men de skulle mycket väl klara sig om vi hade lite fria bostadslägen som vi haft tidigare i våra äldre bostadsbestånd. Vi har ett bostadsområde i Väste- rås som heter Gåsmurevreten, en kåkstad med äldre bostä— der, stora trädgårdar, höga häckar. Där har vi tillsammans med fastighetskontoret tagit fram lägenheter till psykiskt störda personer. Det är många som har tillfrisknat på Gås- murevreten. De har funnit sig väl till rätta, de har inte haft så nära till grannarna, de har inte kommit i konflikt direkt de har satt ut foten i trapphuset, utan de har kunnat leva ett ganska bra liv där.

Nu slår man ut de här typerna av bostäder i alla kommu- ner. I Västerås ska man riva Gåsmurevreten för att bygga en högskola. Och många andra äldre hus och äldre bostadsbe— stånd som har lite utrymmen, lite trädgårdar och så om- kring sig, de försvinner. Och den här gruppen får det mer

0

Servicelägenheter för psykiskt störda i Svarte Plan, Västerås, ett nybyggt bostadskvarter med drygt 100 lägenheter. 2 rum och kök, 59 kvm. Byggherre: Byggnads AB Mimer Arkitekt: Arki- tektbyrån Möller och Olsson AB.

• Sida 51
•  Original

och mer trångt. Det är en handfull människor som alla i kommunen känner igen. Det kan vara som går med käppen, bärande en påse: "Jaså är det honom du pratar om, honom känner alla". Eller han som spelar gitarr. De kommer inte att rymmas längre i våra kom- muner om vi river "fristäder- na". Och när man planerar nya bostadsområden skulle man inte då kunna plocka undan några separata tomter, där man kan föra upp lite småhus för de här människorna, där de kan tillåtas vara det de är.

Bostadskvarteret Svarte Plan i Västerås med 10 service- lägenheter för psykiskt störda.

Vi hade ett begrepp i Västerås som vi kallade 50 kvadrat. Tanken var att bygga småhus, 50 kvm stora, och sätta ut dem på olika ställen. Men det visade sig att kostnaderna skulle bli för höga. Men om man tänker på det när man planerar nya bostadsområden, någon tomt lite här och var, då blir det inte så dyrt med vägdragningar, ledningsdrag- ningar och sådana saker. Det här begreppet och tänkesättet börjar faktiskt i dag få gehör i planeringsprocessen inom Västerås kommun.

Bättre för alla

Vi behöver dessa fria lägen för en del människor som vi aldrig kommer att kunna inordna i några andra system. Ett annat sätt att klara detta är att ordna lägenheter med egna ingångar i flerbostadshusen, på en gavel t.ex. Vi kan också t.ex. ljudisolera bättre, för att undvika störningar. Jag tror att mer omsorg i planeringen och bättre kvalitet leder till bättre bostäder för alla andra också.

• Sida 52
•  Original

• Sida 53
•  Original

6. En god bostad i en god miljö

En riktig bostad

Att bygga bo, att skapa ett hem för sig själv och familjen liggeri människans natur. Att höra hemma någonstans är en nödvändig utgångspunkt för självkänsla och trygghet i tillvaron. Det ger också förutsättningar att växa och ut- vecklas som människa tillsammans med andra. Det gäller alla, och i högsta grad människor med psykiska stöming- ar. Detta var arkitekt Eva Björklunds utgångspunkt när hon på seminariet tog upp olika aspekter på bostaden, boendemiljön och grannskapet som kan vara viktiga att beakta när det gäller planeringen av psykiskt stördas boen- de.

Att planera, rita och bygga bostäder och bostadsmiljöer för andra handlar om att i deras ställe ge ramarna för att de själva ska kunna skapa det egna hemmet, med utrymme och uttryck för den egna självkänslan och personligheten.

Det handlar om att ge ramar som gör det möjligt att klara av ett otal praktiska behov på ett begränsat utrymme. Men det handlar också om att respektera djupt liggande föreställ- ningar, symboler, ritualer och känslor för att skapa förut- sättningar för hem, inte bara hus. Det handlar om att skapa rum för vardagslivets trivialiteter, men också för livets största glädjeämnen.

Särskilda krav — allmänmänskliga behov

När vi tagit oss an särskilda behov — gamlas, rörelsehind— rades, åldersförvirrades, synsvagas, hörselskadades, barns, ungdomars osv. — har vi sett att deras särskilda behov i allmänhet är allmängiltiga. De pekar genom sin särskilda

• Sida 54
•  Original

Hemma hos mig behöver jag

utrymme och utrustning

för att laga mat ett bord att äta vid ' ' _|

plats för mina vänner, böcker, TV och stereo studier och pyssel

skåp för mina kläder och saker, kapphylla

(Ur "E gen bostad", Karin Lidmar Arkitekt SAR)

• Sida 55
•  Original

känslighet på problem, brister och möjligheter som har be- tydelse för de flesta.

Att anpassa bostäder och miljöer för särskilda behov inne— bär därför sällan eller aldrig att ge avkall på allmänmänskli— ga behov. Oftast är det tvärtom. Å andra sidan kan det ock- så behöva understrykas, att de som har särskilda behov eller känslighet, inte för den skull har mindre behov av eller rätt till den bostadsstandard som betraktas som självklar för alla andra.

Undvik stora framtida ombyggnadskostnader

Detta sätt att tänka leder inte till likriktade typbostäder och miljöer. De grundläggande egenskaper, det handlar om, går att förverkliga på en mängd olika sätt, om man beaktar dem från början. Eftersom bostaden är en stor och långsiktig investering, och varje bostad kommer att bebos av många människor under en lång tid, så handlar det om att ge ut- rymme för förändring, anpassning, valfrihet, mångfald och att ge utrymme för de boende att själva skapa sina hem, förverldiga sig själva, ensamma och tillsammans med familj och grannar. Det gäller att inte bygga fast sig i strukturer som hindrar växande och utveckling, eller strukturer som bara efter några år måste byggas om till höga kostnader.

Heterogen grupp, olika känslighet och problem

När vi har studerat de särskilda behov som psykiskt störda människor kan ha, har vi också funnit att det är sådana egenskaper i bostäder och miljöer som också har stor all— mänmänsklig betydelse. De psykiskt störda är, som männi— skor i allmänhet, en heterogen grupp, med olika känslighet och problem, olika behov av stöd och omvårdnad, olika behov av avskildhet och gemenskap.

Anpassning till olika behov, valfrihet Vi har funnit att några frågor har särskild tyngd.

— Möjligheten till avskildhet men också möjligheten till lontakt och gemenskap, i den egna bostaden, i huset, ikvarteret och grannskapet.

• Sida 56
•  Original

— Möjligheten att dra sig undan och att vara samman.

— Möjligheten till ett avskilt sovrum i den egna bosta- den.

— Den individuella friheten och tillfredsställelsen att

själv göra avvägningar mellan olika behov och önske- mål.

— God ljudisolering, badkar.

— Möjligheten till skapande verksamhet och meningsfulla uppgifter i bostaden, trädgården, kvarteret.

— Möjligheten att klara sig själv, men också att få hjälp.

— Närheten till bostadskomplement, service och ar— betsplatser.

— Möjligheten till identifikation, hemkänsla och tillhörig- het.

Min bostad -— en riktig bostad

Det är lätt att definiera de grundläggande funktioner en bo— stad ska rymma, vad som behövs för det dagliga livet. Men alla dessa funktioner tillsammans blir ingen bostad om de inte kan organiseras i rum på ett sätt som stämmer med uppfattningen om vad som konstituerar en bostad, om vad som är vackert och funktionellt.

I den svenska bostadstraditionen är köket hjärtpunkten, med rötter i spisrummet.

En entré eller ett kapprum i ett särskilt utrymme, som sluss mellan regn och rusk in till bostadsrummens ombonade värme, är typiskt för hela den nordiska bostadstraditionen.

Ett avskilt sovrum har med tiden blivit en självklar rättig- het även för ensamboende i den permanenta bostaden. Ett intimt rum att dra sig tillbaka till, ett rum för att kunna un— dandra sovplatsen gästers och besökares omedelbara blickar. För rökare — många psykiskt störda röker — är det särskilt angeläget att kunna hålla sovplatsen rökfri.

Till en riktig bostad hör även ett vardagsrum, ett fmrum, ett rum för samvaro och besök, ett rum där man kan visa sig från sin bästa sida, ett rum som är stort.

• Sida 57
•  Original

Den minsta bostaden

I de allra minsta bostäderna, under 50 kvm, är det svårt att inrymma såväl kök och sovrum som vardagsrum. För det mesta kan man dock rymma en kokvrå, ett litet sovrum och vardagsrum. Med genomtänkt planlösning kan de boende få valfrihet att ändra rumsindelningen enligt egna önskemål och behov. Det är särskilt viktigt när den riktiga bostadens alla rum inte ryms. Många tycker att ett riktigt kök med matplats är oundgängligt, och kan tänka sig att kombinera sovrum och vardagsrum för att få ett stort kök. Andra kan tycka att ett stort sovrum är viktigt och kan tänka sig att kombinera kök och vardagsrum till ett allrum, för att få utrymme för ett stort sovrum. Eftersom den här typen av bostad oftast förekommer i gruppboende med gemensamt kök och vardagsrum kan kompromissen kännas mer rimlig.

Eå ' * . #+ 51 . . I ' ""I—++ ? —'—-— 1/2Rkv,42 m2

: '" II-llli Vardagsrum, litet sovrum, kokvrå (ur "Egen bostad, Karin Lidmar)

& '- /'Valfrihet: den boende kan välja stort kök eller stort sovrum

• Sida 58
•  Original

En riktig bostad

består av entré, kök, vardagsrum, sovrum och badrum. Den är mångsi- digt användbar, utan ytslöseri.

Praktiskt, vackert, trivsamt, tryggt - det ärviktiga egenskaper för alla, inte minst för psykiskt störda.

Anpassbarhet till olika behov ger de boende frihet att skapa sitt hem efter eget skön, och förändra det med tiden

Vacker och välkomnande entré med plats för byrå och stol. Kontakt till kök, vardagsrum, badrum och sov- rum ger överblick och närhet.

(Exempel : Bostadslaget Arkitekter AB Teckningar : Anna Axberg)

• Sida 59
•  Original

Ordentligt bostadskök med mat— Vardagsrum i kontakt med kök. Går plats. Fönster mot gata eller gård. att stänga för tillfällig nattgäst.

Rymliga och ljusa sovrum, som Genomblick mellan rummen kan möbleras på flera olika sätt. ger rymd, ljus och överblick.

Badrum med utrymme OCh ljus. Egen balkong/uteplats i soligt Plats för tvättutrustning. väderstreck

• Sida 60
•  Original

Gemensamma bostadskomplement

Den egna lägenheten finns i ett sammahang, i ett hus eller en grupp av hus. De gemensamma bostadskomple- menten — trapphus, tvättstuga, trafflokal — är ett praktiskt och ekonomiskt sätt att tillgodose olika behov. Bostaden är också den plats där lägenheten finns. Det är kvarteret med gator och hus, gatan där jag bor, hemma i kvarteret, vå- ran gård.

Hur lägenheterna grupperas kring de gemensamma utrym- mena, den stegvisa övergången från mindre till större grup- per, från privat till offentligt, har stor betydelse för hem— känsla, trygghet, tillhörighet, identifikation. Det handlar om grannskap, bostadsgrupper och kvarter där det finns förut- sättningar för trygghet, tolerans och omsorg människor emellan.

• Sida 61
•  Original

I flerfamiljshus är trapphuset det gemensamma utrymme som alla använder. Det är det första steget ut från den egna lägenheten. Det är viktigt att det är rymligt, ljust och trev- ligt med plats för möten. Det är viktigt att kunna överblicka vilka som hör hemma där, men det är också viktigt att kun— na välja eller undvika möten. Alltför många lägenheter kring ett trapphus och höga hus med hiss kan för en del orsaka främlingsskap och otrygghet. Några bostäder med egen ing- ång kan underlätta för de som är psykiskt störda och kanske särskilt skygga.

En välkomnande entré till trapphuset, med en bänk att slå sig ned på för en pratstund eller för att betrakta vad som sker. Den har egen karaktär, är lätt att känna igen. Den går att beskriva, inte bara som ett nummer.

• Sida 62
•  Original

Den gemensamma tvättstugan bör ligga mycket nära bostaden och delas av en liten grupp, 10—12 hushåll, för att det ska bli bekvämt och tryggt med bekanta ansikten. En trapphustvättstuga i entréplan med fönster mot gatan eller den gemensamma gården är en mycket bra lösning. Det är viktigt att det är en ljus och trevlig mötes— plats kring vardagliga arbetsuppgifter, men också en plats där man kan få vara ifred om man vill och en plats där man har en viss överblick över vad som händer.

I Träfflokalen möts man för hobby och fritid, fester och arbete. Den ligger synlig så att man passerar den på väg hem. Den har kontakt med gemensamma uteplatser på gård- en. Gruppen som har tillgång till lokalen och delar ansvaret bör inte vara för stor. Upp till mellan 30 och 50 hushåll kan man veta vem som är främling och vem som hör till grup— pen. En sådan träfflokal kan dagtid utnyttjas som kontakt- och stödpunkt för boende, som har behov av vård och om- sorg. I andra fall kan det vara nödvändigt med en särskild lokal för detta.

(Teckningar Anna Axberg)

• Sida 63
•  Original

Gemensam trädgård

Kontakten med naturen, blommorna, frukterna, doftema, färgerna, årstidernas växlingar, möjligheten att dra sig tillbaka i enskild ro i en berså, under ett träd, möjligheten att träffas i gemensamt arbete, att odla och påverka, att vistas ute i solen — det är viktigt för de flesta människor, och särskilt dem som, t.ex. många psykisld störda, till- bringar stor del av tiden i bostaden eller dess närhet.

Paradiset är en trädgård

En gemensam trädgård kan också inrymma egna odlings- lotter för dem som så önskar, i anslutning till lägenheterna i markplan, eller i den gemensamma trädgården, för dem som bor högre upp.

Utrymme, användbarhet, tillhörighet, skönhet, sol, växtlighet

• Sida 64
•  Original

Upplevelsen av skönhet, möjligheten att ta i besittning och påverka, ett meningsfullt arbete, ett naturligt intresse för utbyte med grannar, en orsak till fysisk ansträngning, en oas att vila ut i — trädgården — har stor betydelse för det psykis- ka välbefinnandet.

Till varje hus en trädgård med * utrymme för gemenskap och enskild ro

Om gården är för trång eller används av för många blir slitaget stort och det blir svårt att finna platser för enskild ro. Även den mest välplanerade gård blir trist och torftig efter ett tag, om den är för trång.

* mångsidigt användbara uterum för olika åldrar, behov, intressen och årstider

En gård med soliga gräsmattor inramad av träd och buskar, med bersåer, kullar och snår, träddungar och odlingslotter kan tillgodose många olika behov.

* tillhörighet i överblickbara och tydliga grupper

En tydlig och överblickbar grupp kring gården, upp till 30—50 hushåll, fönster mot gården i lägenheterna, hus— entréer som vetter mot gården, underlättar igenkännandet, tillhörigheten och tryggheten. Om gården bebos av fler finns det skäl att avgränsa smågårdar till varje trapphus eller grupp av trapphus, för att inte förlora tillhörighet och hem— känsla.

* sol, lä och lövskugga

Ofta är det solen som lockar oss utomhus, och solen som riktar vår uppmärksamhet på naturens skönhet, solen som väcker glädjen till liv. Solen skänker värme och gör utevis— telsen behaglig. Det är oerhört viktigt att planera och bygga så att gårdarna blir väl solbelysta. Skydd mot vårvindar och höststormar, och lövskugga mot högsommarsol, ökar triv— seln och användbarheten.

• Sida 65
•  Original

* riklig växtlighet med träd, buskar och blommor

Vårens spröda grönska, sommarens fägring, höstens färg- explosion, vinterns kala grenar. Den rika växtligheten är inte bara ett skådespel för ögat utan också hemvist för fåg- lar, fjärilar och smådjur, och en källa till dofter och ljud. Träd och buskar skapar ombonade rum, utomhus.

* rumslig gestaltning och personlighet i gaturum, gårdsrum och gemensamma uterum

Gatan är offentlig och tillhör alla, gården är gemensam för en avgränsad grupp, och den har olika rum — en berså, en gräsmatta, en skogsdunge, en sandlåda. Dessa olika karaktä- rer fordrar olika gestaltning och tydliga övergångar. Ingen- mansland, som inte tillhör någon och inte är något, skapar osäkerhet och ointresse.

* variation och omsorg i detaljupformningen

Egenkaraktär, variation i färg och form inom fattbara ra- mar, möjlighet att identifiera enskilda hus, skilja kvarter från varandra — det beror av helhet och detaljer.

* utrymme för förändring, egna initiativ och påverkan

• Sida 66
•  Original

Grannskap med plats för alla

Kvarter med plats för psykiskt störda

I kvarter eller bostadsgrupper med upp till ca 60 lägenheter, av olika storlek och typ, i relativt låga hus, grupperade kring gemensamma trädgårdar och bostadskomplement — där är det lättast att finna plats för psykiskt störda i enskilda lägenheter, i gruppboende, i kollektivboende eller i ett litet vårdhem.

Ort, stadsdel, grannskap — hembygd

Från kvarteret eller bostadsgruppen går steget ut i grannska- pet eller stadsdelen. Ett gott grannskap är det som är sam- mansatt och mångsidigt. Samtidigt är det fattbart och har sin egen karaktär, så att man kan känna sig hemma i sin bygd, på sin ort, i sin stadsdel. En allsidig befolkningssammansätt— ning, arbetsplatser, service och kulturutbud gör grannskapet till en del av staden och inte bara en förvaringsplats för vis- sa befolkningsgrupper. Det är sådana egenskaper i bostads- miljön som är bra för alla. Ju mer sammansatt och rikt

• Sida 67
•  Original

grannskapet är desto större är möjligheterna för psykiskt störda att finna det utrymme, den frihet, det stöd, den ge- menskap och den uppgift som de behöver. Nedan följer någ- ra synpunkter som kan vara viktiga att beakta utifrån psy— kiskt störda människors särskilda behov, dels när det gäller att hitta lämpliga bostadsmiljöer i redan befintliga bostads— områden, dels vid planeringen av nya bostadsområden.

Inbodda grannskap

Bra bostäder och miljöer för psykiskt störda människor finns på många håll. Det gäller att finna dem och att få tillgång till dem.

Sök bostäderna i äldre stadsdelar, orter och områden med sammansatt befolkning och bebyggelse och stabilitet, tole— rans, trivsel och identitet.

Undvik stora, ensartade områden med ensidig befolknings— sammansättning och sociala problem.

Sök bostäderna i kvarter med liten skala, med egen karaktär, gemensam trädgård och bostadskomplement.

Undvik stora höga hus och anonyma kvarter där kvarteret är ett i raden av flera likadana, med likadana hus, gårdar och portar.

Sök bostäder som har nära till lokaler för samvaro och hobby, för uppsökande vård och kontakt och helst möjlig— heter till arbete.

Sök enstaka små lägenheter för dem som vill bo ensamma eller i par, utspridda i grannskapet.

Sök några små lägenheter i ett kvarter eller i ett hus med en gemensam lokal, för dem som behöver visst stöd av perso- nal.

Sök några små lägenheter i ett trapphus, eller mellan två trapphus, för gruppboende för dem som behöver dagligt stöd av personal.

Sök några stora lägenheter för kollektivboende, för dem som önskar och väljer det, där sovrummen är stora, likvärdiga och kan nås utan att passera kök och vardagsrum.

• Sida 68
•  Original

Och nya områden

Kan planeras och byggas så att de ger goda förutsättningar för psykiskt störda. Se bara till att:

Bebyggelsens skala, hustyper, hushöjder, gårdsstorlekar ger förutsättningar för trygga och toleranta grannkontakter.

Det finns olika stora lägenheter samt att lägenheterna blir välplanerade och kan anpassas till olika behov och önske— mål.

Bostadskomplementen blir bekväma och grupperna över— blickbara.

Gårdarna blir soliga och rymliga, ombonade och trygga, med rik växtlighet.

Bebyggelsen blir varierad och vacker.

Arbetsplatser, service och rekreationsmöjligheter finns inom räckhåll.

• Sida 69
•  Original

***-**

**

[S&M—Stl

(Teckning Anna Axberg)

• Sida 70
•  Original

Enskild bostad

Fullvärdiga lägenheter

Minst 1 Rum och Kök (l RK 40—45 kvm), helst 2 Rum och kokvrå eller Kök (2 Rkv — 2 RK 55—60 kvm), 3 Rum och Kök för par.

Viktiga egenskaper:

* Överblickbara rumssamband. * Klara och harmoniska rumsformer, flera möbleringsaltemativ.

* Utblick — utsikt — överblick — kontroll över gata och gård.

* Solig balkong/uteplats.

Möjlighet att kunna * avskilja sovrum och dagsljusbelyst kokvrå eller kök

* välja mellan avskildhet och kontakt mellan kök/kokvrå och vardagsrum

Alternativa lägen

Enstaka lägenheter utspridda i orten, i en stadsdel eller i ett bostadsområde, anknutna till en dagcentral, en träff- punkt med personal, ett arbetskooperativ e.d. inom gångavstånd eller inom räckhåll för kollektivtrafik.

Några lägenheter i ett kvarter eller i en bostadsgrupp. 4—8 lägenheter upplåts för psykiskt störda. De ligger utspridda eller parvis kopplade * med egen träff- och hobbylokal för gemensamma måltider, samvaro, hant— verk m.m., eller med tillgång till kvarterets träfflokal för detta * med eller utan personal, dagtid, kvällstid i lokalen.

Ett eget hus eller trapphus i kvarteret Ett trapphus med 4—8 lägenheter med egen lokal för samvaro och hobby och egen tvättstuga.

• Sida 71
•  Original

Fullvärdiga lägenheter,

2 Rum och kokvrå, 54 m2. Valfrihet mellan kokvrå ochstort vardagsrum eller stort kök och litet vardagsrum.

eller några lägenheter utspridda i kvarteret, och en gemensam lokal för samvaro och personalstöd (Exempel: Bostadslaget Arkitekter AB)

• Sida 72
•  Original

Egen lägenhet i gruppboende

Fullvärdiga lägenheter och gemensamma rum

4—8 personer, gemensamma utrymmen ca 10 kvm/person. Egna lägenheter minst 1 Rum och Kök (1 RK 40—45 kvm), helst l 1/2—2 Rum och kokvrå (l 1/2—2 Rkv 45—50 kvm).

Viktiga egenskaper: Egen lägenhet

Egen entré utifrån — från trapphus

Överblickbara rumssamband. Klara och harmoniska rumsformer, flera möbleringsaltemativ. Utblick — utsikt — överblick — kontroll över gata och gård. Balkong/uteplats i soligt väderstreck.

***-**

Möjlighet att kunna * avskilja sovrum * välja mellan avskildhet och kontakt mellan rummen.

Gemensamma rum

* Näraliggande, lätt tillgängliga från de egna lägenheterna. Mitt i gruppen. Ljusa, rymliga, vackra rum. Två samvarorum kan avskiljas (t.ex. kök och vardagsrum). Tvättstuga. Utrymmen för personal. Förråd. Gemensam solig balkong/uteplats.

***-*

Alternativa lägen Ett eller två våningsplan i ett flerfamiljshus i kvarteret.

Eget hus i kvarteret eller bostadsgruppen, t.ex. ett litet punkthus eller en flerfamilj svilla.

Eget hus på egen tomt, t.ex. en radhuslänga eller en flerfamiljsvilla.

• Sida 73
•  Original

Ett våningsplan i ett flerfa— miljshus. Två trapphus har kopplats samman med ge- &?

mensamma rum i mitten: kök, 2 samvarorum, tvätt- i?

stuga, personalrum.

De sex lägenheterna är fullvärdiga 1 Rum och Kök eller 1 1/2 Rum och kok- vrå, 42—46 kvm, med obe- roende entréer direkt från trapphuset.

(Exempel: Södergruppen Arkitektkontor AB)

• Sida 74
•  Original

Kollektivlägenhet

Eget rum, delad bostad

3—5 Rum och Kök, 2—4 personer som valt varandra.

Viktiga egenskaper

Eget rum * Kan nås utan att gå genom kök eller vardagsrum. * Kan möbleras på olika sätt, sängen på minst två ställen. * Rymmer säng, sängbord, skrivbord, bokhylla, två fåtöljer. * Area ca 12—14 kvm. * Vackra proportioner, ljust och rymligt.

Delad bostad * Oberoende rumssamband, alla rum kan nås från entré eller hall. * Vardagsrum och kök kan avskiljas från varandra, och öppnas (utnyttjas oberoende eller tillsammans).

* Två badrum — duschrum.

* Solig uteplats/balkong.

Alternativa lägen

Lägenheter utspridda i orten, i en stadsdel eller i ett bostadsområde, i flerfamiljshus, radhus, eller friliggan- de småhus, anknutna till en dagcentral, en träffpunkt med personal, ett ar- betskooperativ e.d. inom gångavstånd eller inom räckhåll för kollektivtrafik.

Några lägenheter i ett kvarter eller i en husgrupp. 4—8 lägenheter upplåts för psykiskt störda som antingen har egen träff- och hobbylokal med eller utan personal, dagtid, kvällstid, eller har tillgång till kvarterets träfflokal för detta.

Ett eget hus eller trapphus med 2—4 kollektivlägenheter med egen tvättstuga och träfflokal samt personal— stöd.

• Sida 75
•  Original

3 rejäla egna rum på över- vången. De går att möblera på olika sätt, sängen kan stå på flera ställen utan att hamna under fönster eller stöta emot dörren. Rym- mer skrivbord, bokhylla och en eller två fåtöljer

Radhus med 4 Rum och Kök, 111 kvm. Kök och vardagsrum på entréplanet kan användas oberoende av varandra. Det går också att avskilja ett gästrum eller ett litet hobbyrum. De egna rummen på övervå- ningen kan nås utan att man behöver gå genom kök eller vardagsrum. (Exempel: Bostadslaget Arki- tekter AB)

• Sida 76
•  Original

Vårdhem, tillfälligt boende

Enkelrum i grupp

kring gemensamt kök och vardagsrum, personal dygnet runt. Enkelrum 25—30 kvm. Gemensamma rum ca 10 kvm/person.

Viktiga egenskaper:

Eget rum * Egen entré, eget badrum, bostadslikt. * Rummet rymmer grundläggande bostadsfunktioner — säng, sängbord, skrivbord, bokhylla, möjlighet att ta emot besök (matbord eller ett par fåtöljer). * Möjligt att avskilja sovalkov med fönster. * Möjlighet att inreda med pentry.

Med god planlösning går detta att klara på 25-30 kvm. Det motsvarar mo- dern sjukhemsstandard eller studentbostadsstandard.

Gemensamma rum

* Näraliggande, lätt tillgängliga från de egna rummen. Mitt i gruppen. Ljusa, rymliga, vackra rum. Två samvarorum kan avskiljas (t.ex. kök och vardagsrum). Tvättstuga. Utrymmen för personal. Förråd.

Solig uteplats/balkong.

***-X-

Alternativa lägen

I bostadsmiljö. Ett eller flera våningsplan i ett flerfamiljshus, eller ett eget hus, beläget i ett kvarter eller en bostads—

ngP-

I bostadsmiljö. Ett eget hus på egen tomt, eller egen husgrupp intill ett bostadskvarter.

Avskilt. Ett eget hus — husgrupp på egen tomt avskilt från bostadsbebyggelsen.

• Sida 77
•  Original

..Illllllllll _ IE.-III

Enkelrum 28m2.Detgår att avskilja eller att avskilja en ljus sovalkov. en kokvrå med fönster, Det gör enkelrummet bostadslikt. och anpassbart till individuella önskemål och behov.

_l _ __ ,, . . |: -———-—-|- i: . 22%L 22 ml (; » 9.8 wi '

l " ;> za...Z

Ett eller flera våningsplan i ett flerfamiljshus eller ett eget hus. De sex enkelrummen och de gemensamma rummen kan slås samman till ett bostadsplan med två vanliga treor och en tvåa. (Exempel: "Egen bostad", Karin Lidmar Arkitekt SAR)

• Sida 78
•  Original

• Sida 79
•  Original

Litteraturförteckning

Att bo på institution — en inventering av miljö och sociala förhållanden. Delrapport 3: Allmänpsykiatriska institutionen. Stockholm: Socialstyrelsen, PM l988:54.

Behovsinventering psykiatri. En kartläggning av behov av boende/stöd/vårdaltemativ hos patienter inom öppen och sluten psykiatrisk vård 1989-05-01. Landstinget i Alvsborg, 1989.

Behovsinventering av psykiskt långtidssjuka i Jönköpings län: slutrapport. Jönköping: Jönköpings länsavd. Svenska kommunförbundet, Landstinget i Jönköpings län, 1988.

Björklund, E., Edsjö, E. Bostäder för livets olika skeden. Svenska Kommunförbundet, Stockholm, 1989.

Bo-boken; att bo med fitnktionsnedsättningar. Stockholm: Handikappförbundens Centralkommitté, 1987.

Boende för gamla, handikappade och långvarigt sjuka. Stockholm: Socialstyrelsen i samarbete med Boverket, SoS PM l988z22.

Bo på egna villkor. Stockholm: Bostadsdepartementet. Be— tänkande från arbetsgruppen för vissa boendefrågor avse- ende äldre och handikappade m.fl. SOU 1987:78.

Bostadsförsörjningen för gamla, handikappade och långvar— igt sjuka. Stockholm: Socialstyrelsen i samarbete med Bo- verket, PM 1988249.

• Sida 86
•  Original

Carlsson, J. Mitt i förändringen — en intervjuundersökning av tidigare långtidsvårdade inom sluten psykiatrisk vård. Stockholm: Psykologiska institutionen, Stockholms Univer- sitet, 1985 .

Creutzer, M., Grip, L. Bort från institutionen. Täby: Lar- son, 1988.

Creutzer, M., Grip, L., Karupää, M-A. Den nya hemtjäns— ten. Stockholm: Konsultförlaget, 1986.

Från mentalsjukhus till eget boende. Förändringen av den psykiatriska vården i Sundsvall 1943—1982. Stockholm: Spri rapport 109, 1982.

Hallands—projektet: en efterundersökning av rehabiliterade psykiatriska patienter 8—12 år efter utskrivning. Växjö: Landstinget Kronoberg, 1987.

Hughes, M. Från Mentalsjukhus till villa i hemkommunen. Dagbok från Töreboda. Stockholm: Spri, 1986.

Kajandi, M. Psykiatrisk slutenvårdi C—län. En undersökning av inneliggande psykiatriska patienters livssituation, resurser och behov. Uppsala: Projekt öppen psykiatri, Institutionen för psykiatri, 1987.

Karupää, M—A. Mötet med den psykiatriska patienten. Stockholm: Primärvårdsservice, 1987.

Krav på förändring — synpunkter från psykiskt störda och anhöriga. Delbetänkande från psykiatriutredningen, SOU l99lz78, Allmänna Förlaget, Stockholm.

Lidmar Reinius, K. Egen bostad — smålägenheter och kol- lektivbostäder för ungdomar. Stockholm: Bostadsdeparte— mentet, ungdomsboendedelegationen, 1987.

• Sida 87
•  Original

Lidmar Reinius, K., Rydberg-Mitchell, B. Gruppboende för gemenskap och oberoende — diskussion om utformning av kollektiva bostäder för service och vård. Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning, 1986.

Nilsson, I-B. Från Hålahults sjukhem till gruppboende i Lindesberg och Örebro. Orebro: Institutionen för politik med förvaltning, Högskolan i Orebro, 1988.

Patientinventering och patientenkät avseende långtidsvårda- de patienter inom psykiatrisk vård. Landstinget Gävleborg: Hälso- och sjukvårdsavdelningen, landstingets kansli, 1990.

På Väg — exempel påförändringsarbeten inom verksamheter för psykiskt störda. Delbetänkande från psykiatriutredning— en, SOU l99l:47, Allmänna Förlaget, Stockholm.

Stängningen — turerna kring nedläggningen av Sundby sjuk— hus. Pockettidningen R, nr 2, 1990.

Stöd och samordning kring psykiskt störda — ett kunskaps- underlag. Delbetänkande från psykiatriutredningen, SOU l99l:88, Allmänna Förlaget, Stockholm.

Topor, A. Tvetydighetens tid: dokumentation från ett boen- dekollekti vprojekt för äldre långtidsvårdade mentalpatienter: ett samarbetsprojekt mellan socialdistrikt 7 och Enskede- Skarpnäcks psykiatriska sektor. Hägersten: FoU—byrån, Stockholms socialförvaltning, 1988.

• Sida 88
•  Original

• Sida 89
•  Original

Bilaga 1 SFS 1991 : 1280

Förordning om tillfälligt statsbidrag till anordnande av

ruppbostäder och andra alternativa boende- ormer;

utfärdad den 12 september 1991. Regeringen föreskriverl följande.

1 5 I denna förordning meddelas föreskrifter om statsbidrag för att anordna gruppbostäder och andra alternativa boendeformer för åldersdementa och andra äldre långtidssjuka samt fysiskt handi— kappade, psykiskt sjuka och personer som avses i 1 5 lagen ( l985z568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.

2 5 Statsbidrag för anordnande av boende enligt l & lämnas med 500 000 kronor per boendeenhet som färdigställts under åren 1991—1995 och som uppfyller kraven i 3 & förordningen (1991:l49) om allmänna förutsättningar för statligt stöd vid ny- och ombyggnad av bostäder.

Bidraget lämnas inom en ram om 400 000 000 kronor för vart och ett av åren. Om bidrag ett år har lämnats med ett belopp som understiger ramen för det året, får ramen för bidraget påföljande år ökas med det belopp som inte utnyttjats.

3 5 Med boendeenhet enligt 2 & avses ett mindre antal bostads- lägenheter där de boende har tillgång till personalstöd och gemen- samma utrymmen för matlagning, måltider och samvaro.

' Jfr prop. 1990/91:150 (bil. I:3), SoU25, rskr. 384.

• Sida 90
•  Original

J ustitiedepartementet

Personregistrering inom arbetslivs-, forsknings- och massmedieområdena, m.m. [21] HIV-smittade - ersättning för ideell skada. [34] Påföljdsfrågor. Frigivning från anstalt, m.m. [45] Vissa särskilda frågor beträffande integritetsskyddet på ADB-området. [62] Fastighetsleasing. [81] Historiska arrenden — förslag till friköpslag. [85]

Utrikesdepartementet

Statens roll vid främjande av export. [3] Bistånd genom internationella organisationer. [48] Bistånd genom internationella organisationer. Annex 1. Det multilaterala biståndets organisationer. [49] Bistånd genom internationella organisationer. Annex 2. Sverige och u-låndema i FN - en återblick. [50] Bistånd genom internationella organisationer. Annex 3. Särstudier. [51] Krediter för utveckling. [74]

Försvarsdepartementet

Kapitalkostnader inom försvaret. Nya former för finansiell styrning. [20] Branden på Sally Albatross. Den 9-12 januari 1990. [33] Forskning och teknik för flyget. [53] Yrkesofficeramas pensionsålder och åldersstruktur. [87] Forskning och utveckling för totalförsvaret. Kartläggning och probleminventering. [91]

Socialdepartementet

Utvärdering av SBU. Statens Beredning för Ut-värde- ring av medicinsk metodik. [6] Lokala sjukförsäkringsregister [9]

lnforrnationens roll som handlingsunderlag — styrning och ekonomi. [15]. Gemensamma regler - lagstiftning, klassifikationer och inforrnationsteknologi. [16]. Forskning och utveckling - epidemiologi, kvalitetssä- kring och Spris utvecklingsprojekt. [17]. Informationsstruktur för hälso- och sjukvården - en utvecklingsprocess. [18].

Några frågor i anslutning till en arbetsgivarperiod inom sjukpenningförsäkringen. [35] Abonerade foster, m.m. [42] Handikapp, Välfärd, Rättvisa. [46]

På väg - exempel på föråndringsarbeten inom verksamheter för psykiskt störda. [47] Tillsynen över hälso- och sjukvården. [63] Ombudsman för barn och ungdom. [70] Krav på förändring — synpunkter från psykiskt störda och anhöriga. [78] Stöd och samordning kring psykiskt störda — ett kunskapsunderlag. [88] Rätt till bostad — om psykiskt stördas boende. [92]

Kommunikationsdepartementet

Den regionala bil- och körkortsadministrationen. [14] Storstadens trafiksystem. Överenskommelser om trafik och miljö i Stockholms- Göteborgs- och Malmö- regionema. [19] Säkrare förare [39] Vänersjöfarten [73] Det framtida trafiksäkerhetsarbetet. [79]

Finansdepartementet

Finansiell tillsyn. [2] Sportslig och ekonomisk utveckling inom trav- och galoppsporten. [7] Beskattning av kraftföretag. [8] Kapitalavkasmingen i bytesbalansen. Tre expertrapporter. [27] Räkna med miljön! Förslag till natur- och miljö- råkenskaper. [37] Räkna med miljön! Förslag till natur- och miljö- räkenskaper. Bilagedel. [38] Alkoholbeskattningen. [52] Smuggling och tullbedrägeri. [84] Försäkringsrörelse i förändring 1. [89] Konkurrensneutral energibeskattning. [90]

Utbildningsdepartementet

Särskolan -en primärkommunal skola. [30] Statens arkivdepåer. En utvecklingsplan till år 2000. [31] Examination som kvalitetskonlroll i högskolan. [44] Skola - skolbarnsomsorg - en helhet. [54] Att förvalta kulturmiljöer. [64] Ett samordnat vuxenstudiestöd. [65] Teaterns kosmadsutveckling 1975-1990 med särskilda studier av Operan, Dramaten och Riksteatern. [71] En kreativ studiemiljö - högskolebiblioteket som pedagogisk resurs. [72]

• Sida 102
•  Original

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet Flykting- och immigrationspolitiken. [1]

Spelreglerna på arbetsmarknaden. [13] Kompetensutveckling — en utmaning. [56] Arbetslöshetsförsäkringen — finansieringssystemet [57] Samhall i går, i dag, imorgon. [67] Organiserad rasism. [75]

Bostadsdepartemntet

Ett nytt BFR - Byggforskningen på 90-talet. [23] Den framtida länsbostadsnämnden. [431 Statens bostadskreditnärnnd - organisation och dimensionering. [61]

Ny hyreslag. [86]

Industridepartementet

Översyn av lagstiftningen om träfiberråvara. [22] Ett nytt turistråd. [58] Hemslöjd i samverkan [66] Drivkrafter för produktivitet och välstånd. [82] FoU för industriell utveckling. Svensk kollektiv- forskning 1991. [83]

Civildepartementet

Affärstidema. [10] Affärstidema. Bilagedel. [11] Ungdom och makt.[12] Visst går detan! Del 1, 2 och 3. [24] Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöken med en friare nämndorganisation. [25] Kommunala entreprenader. Vad är möjligt? En analys av rättsläget och det statliga regelverkets roll. [26] Konkurrensen i Sverige - en kartläggning av konkur- rensförhållandena i 61 branscher. Del 1 och 2. [28] Periodiska hälsoundersökningar i vissa statliga, kom- munala och landstingskommunala anställningar. [29] Ny kunskap och förnyelse. [36] Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner - ny organisation av stödet till myndigheter och rege- ringskansli. [40]

Marknadsanpassade service— och stabsfunktioner - ny organisation av stödet till myndigheter och rege— ringskansli. Bilagedel. [41] Konkurrens för ökad välfärd. Del 1. Konkurrens för ökad välfärd. Del 2.

Konkurrens för ökad välfärd. Bilagor. [59]

Olika men ändå lika. Om invandrarungdomar i det mångkulturella Sverige. [60] Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöksverk- samheten med avsteg från statlig reglering m.m. [68] Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöksverk- samheten med avsteg från statlig reglering m.m. Särskild bilaga. [69]

Kommunalt partistöd. [80]

Miljödepartementet

Miljölagstifmingeni framtiden. [4] Miljölagstifmingen i framtiden. Bilagedel. Sekretariatets kartläggning och analys. [5] Naturvårdsverkets uppgifter och organisation. [32] Sveriges nationalrapport till FNs konferens om miljö och utveckling - UNCED 1992. [55] Miljön och förpackningarna. [76] Miljön och förpackningarna. Livscykelanalyser för förpackningsmaterial - beräkning av miljöbelastning. Bilaga. [77]