Rätt till bostad : om psykiskt stördas boende : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Statens offentliga utredningar

@E§] 1991:92

@ Socialdepartementet

Rätt till bostad

-

om stördas boende

psykiskt

Delbetänkande av

psykiatriutredningen

i

Stockholm 1991

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets törvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress: Allmänna Förlaget

Kundtjänst

106 47 Stockholm

Tel 08/739 96 30

Telefax: 08/739 95 48

Publikationerna kan också köpas i Informationsbokhandeln, 5, Stockholm.

Malmtorgsgatan

Omslagsfoto: Eva Björklund.

Foto: Sid. 18 och 78 Göran Bredin

52 och 97 Gert Knutsson

Sid.

Ovriga Eva Björklund

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-10909-3 Stockholm 1992 ISSN 0375-250X

Förord

En kommitté har sedan i november 1990 ar-

parlamentarisk betat med frågor om service, stöd och vård till

psykiskt störda. Kommittén övertog därmed det motsvarande

uppdrag som är 1989 gavs till en särskild utredare. Kommittén, som antagit namnet skall slutredovisa sina

psykiatriutredningen, förslag senast under juni månad 1992.

Utredningen skall enligt sina direktiv (dir. 1990:71) främst inriktas att överväga och föreslå vad an-

på åtgärder gäller svarsfördelning och organisation av stöd och vård till psykiskt störda. Åtgärderna skall syfta till att förbättra de psykiskt stördas livssituation och öka deras till

möjligheter gemenskap och delaktighet i samhällslivet. Därvid skall utredningen enligt direktiven särskilt uppmärksamma de psykiskt längtidssjukas behov av bostäder av olika slag.

Många personer med omfattande psykiska störningar har under det senaste decenniet skrivits ut till eget boende eller olika former av kollektivboende. Men från både

psykiatrin och rapporteras att vissa störda sak-

socialtjänsten psykiskt nar lämpliga boendeformer.

Många psykiskt störda som i vistas i sluten vård är

dag bostadslösa i den meningen att de saknar en egen bostad och för en del av dem som har en egen bostad så inte

fungerar boendet eller boendestödet tillfredsställande. Det boendestöd som hemtjänsten kan ge till dem som bor i egna

lägenheter är för vissa ifrån De känner är

långt tillräckligt. sig otrygga, mycket ensamma, saknar arbete eller annan sysselsättning. Tidsbegreppet suddas ut när de inte har någon fast hållpunkt på dygnet. Intresset och förmågan att klara sitt sociala liv reduceras. Ibland kan de dessutom bli störande för

mycket sin är också ett ökande i

omgivning. Vräkningar problem sammahanget.

För dessa personer alternativa boendeformer av

efterlyses typ gruppboende, serviceboende, halv- eller

helskyddade boendeformer etc. som kan anpassas efter

hyresgästemas behov av stöd. Likaså

efterlyses meningsfull sysselsättning som många gånger är en förutsättning för att även boendet skall

fungera.

I 1991 anordnade därför ett

juni psykiatriutredningen seminarium boende och för

kring bostadsplanering psykiskt störda.

På uppdrag av dokumenterades semi-

psykiatriutredningen nariet av arkitekten Eva Björklund. Seminariet och hennes dokumentation bildar underlag till detta delbetänkande.

Mot av den målmedvetna avinsti-

bakgrund satsningen på tutionalisering och den betydelse boendet har för dessa för-

är det ändringar enligt utredningens mening anmärkningsvärt att för störda hittills rönt en

boendefrågoma psykiskt sådan liten uppmärksamhet i det utvecklingsarbete som genomförts. Genom att ge ut den här rapporten vill

psykiatriutredningen bidra till att stimulera så att

utvecklingen boendet och boendestödet får en lika för de

självklar plats

störda som detta har när det t.ex. psykiskt gäller omsorgen om äldre. Vår är också att

förhoppning rapporten kan ge stimulans till av om de

framtagande ytterligare kunskaper

stördas boende, behov av boendestöd och psykiskt syssel-

samt om sambandet mellan dessa funktioner och sättning behov av sluten vård,

psykiatrisk tvångsvård, medicinering och möjligheter till

rehabilitering.

Sammanfattningsvis i rapporten de stör-

belyses psykiskt das boendesituation i samhället i Vidare beskrivs kon-

dag. kreta exempel på lösningar vad bostaden, boendemi-

gäller ljön m.m. i att förbättra deras livssituation och öka

syfte deras till gemenskap och i samhälls-

möjligheter delaktighet livet. Rapporten ger så sätt ett värdefullt till

på bidrag psykiatriutredningens fortsatta arbete. Kommittén vill dock betona att de redovisade verksamheterna och

exemplen på t.ex. m.m. inte innebär

planlösningar något ställningstagande från sida. Dessa bör ses som

utredningens beskrivningar olika exempel som förhoppningsvis kan stimulera utvecklingen av psykiskt stördas boende. Frågor om boendet och

boendestödet kommer att behandlas i

självfallet ytterligare

kommitténs slutbetänkande liksom om ansvars- och

frågor uppgiftsfördelningen mellan olika huvudmän.

STEN SVENSSON

Bo Lars Jakobsson

Holmberg

/Gert Knutsson

Irene Karlsson

Svante Pettersson

Harald Wilhelmsson

Mentalsjukhuset i Säter sprangs i luften

Innehållsförteckning

Inledning

N Rätt till bostad Bostadssituationen för störda

psykiskt

Yngre psykiskt stördas boende- och levnadsförhållanden En heterogen grupp, individuella behov

Hur kan man Örebro

göra? Exemplet

Aktivt och samlat grepp över bostäder och stöd Hur kan man Västerås

göra? Exemplet

Bygga upp förtroende hos bostadsföretagen En bostad i en god

god miljö

En bostad

riktig Gemensamma bostadskomplement Gemensam trädgård Grannskap med plats för alla Olika boendeformer Enskild lägenhet Egen i

lägenhet gruppboende Kollektivlägenhet Vårdhem, tillfälligt boende 8 Sammanfattande diskussion

Litteraturförteckning

Bilagor

1 Förordning om tillfälligt till

statsbidrag anordnande av och andra

gruppbostäder alternativa boendeformer 89

2 om Förordning tillfälligt statsbidrag för viss av m.m. 91

ombyggnad sjukhem

3 Socialstyrelsens föreskrifter om tillfälligt statsbidrag till anordnande av

gruppbostäder och andra alternativa boendeformer 93

Inledning

Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till arbete,

bostad och utbildning samt att

verka för social omsorg och

het en trygg-

ochför god Ievnadsmijö.

(Regerzngvormen 1:2)

I juni 1991 anordnade ett seminarium

psykiatriutredningen

boende och för störda. kring bostadsplanering psykiskt

var att redovisa en del fakta stördas Syftet kring psykiskt boende, boendestöd etc. samt den lagstiftning och de regler som gäller stördas rätt till en bostad och boen-

psykiskt god

De som seminariet i första hand demiljö. frågeställningar försökte var bl.a. följande:

belysa

- Vilka brister har boendet för störda i

psykiskt dag? - Vilka finns?

problem - Hur skall ett bra boende för olika

patientkategorier

psykiskt störda se ut?

Seminariet också till att och

syftade klarlägga problem

vad den fortsatta samt redomöjligheter gäller utvecklingen visa bra verksamheter, bostäder,

exempel på boendemiljöer m.m. för olika grupper störda.

psykiskt

Efter en inledning av ordförande

psykiatriutredningens redovisade på seminariet resultatet av en

Socialstyrelsen kartläggning av boendesituationen för störda i

psykiskt dag. Representanter från Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) och För Schizofreni (IFS)

Intresseföreningen gav därefter sin syn boendet för störda under

på psykiskt rubriken - Brister och behov. Boverket sedan

redogjorde

för behov, krav och regler vad gäller bostäder för

psykiskt och sjuka handikappade. Hur man i - Göransson från socialförvaltgör dag? Inger ningen i Örebro samt Egon och Olle från

Bergqvist Trogen socialförvaltningen i Västerås redovisade sitt arbete med att utveckla boendet för störda i dessa kommuner. psykiskt Därefter redovisade arkitekten Eva och

Björklund problem möjligheter och gav bl.a. olika konkreta till

förslag lösningar när det gäller bostäder och för

bostadsmiljöer psykiskt störda. Slutligen informerade Socialdepartementet om det avsnitt i

kompletteringspropositionen, 1990/91:150, som handlar om ekonomiskt stöd till bl.a. boendet för störda

psykiskt (se faktaruta nedan). En sammanfattande diskussion avslutade

seminariet.

Stimulansbidrag till ruppboen-

de även för psykis t störda

Riksdagen anvisar medel till ett särskilt stimulansbidra om 400 miljoner kr.

för udgetåret 1991/92 för att pås nda utvecklingen av e inom kom-

gruppboe munerna och Motsva-

landstingen. rande bidra förutsätts under

utgå de vilket

följandeåra budgetåren,

innebär att 2 000

sammanlagt miljoner kr. kommer att avsättas

detta ändamål. lämför Bidraget nas med 500 000 kr. enhet

per som färdigställts år 1991

0.m.

och framöver. Bidraget bör

utgå per färdigställd enhet som uppjyller de allmänna

förutsättningarna statligt stöd vid ny- och om bför av bostäder.

ggnad Bidraget skal z huvudsak till kommu-

utgå ner och Stimulansbidra-

landsting. get bör också kunna utgå i de fall en

uppförs

oc igräippboendeverksamhet rivs av eller

kooperativ stiftelse elleri andra ormer i enskild regi. (prop. 1990 91.150)

2¶Rätt till bostad

De som behöver stöd och hjälp i sin

livsföring eller som mer ån

dalgliñatil behover medicinsk eller

fä igt

annan vård har rätt att sådan

få

hälp i bostaden.

(prop.

984/85:I42)

Alla har rätt till en god bostad i en Det var

god miljö. utgångspunkten för det seminarium

kring boendefrågorjör psykiskt störda, som i denna rapport. Seminariet

refereras

kunde konstatera, att när denna

målsättning först formulerades för många årtionden sedan, inte dess

framhävdes giltighet även _för människor med och

psykiska stämingar med behov av vård och omsorg av olika de som tradi-

slag, tionellt levt institution. Det är under de senaste

på först åren som denna kommit att även män-

målsättning omfatta niskor med psykiska störningar.

Särskilda behov

I takt med att om bostad

principen egen börjat tillämpas även för människor med särskilda behov av olika har

slag, det också blivit att bostäderna och

tydligt bostadsmiljön måste utformas med omtanke för att kunna dessa

tillgodose särskilda behov. Förutom de traditionella

grundläggande, behoven utrymme och har det handlat om

på utrustning utrymme för rörelsehindrade, om tillgång till gemensamma utrymmen, om närhet till service etc. Men det handlar inte bara om den och utan

fysiska planeringen utformningen, också om stöd, värd och omsorg i bostaden i former som är avpassade efter olika behov, samt om till me-

möjligheter ningsfull sysselsättning och fritid. Detta gäller i hög grad

även de psykiskt störda.

r Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter be dande

i sin livsföring år möjsvårigheter

att delta i samhällets gemensliåhetp och leva som andra.

Socialnämnden skall medverka till att den enskilde år en

oc att hanmeninâgitllfår 0 på

sysselsättning ett sätt som är anpassat e er hans behov av särskilt städ. ommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av

sådana svårigheter som avses i

behöver ett sådant

första stycket

boende. 21 §)

(Socialtjänstlagen

k

Stöd och

hjälp

Det stöd som institutioner störda

tidigare givit psykiskt människor skall ersättas ute i samhället av psykiatri i öppen vård, socialtjänst, arbetsmarknad och försäkringskassa. Detta har dock inte alltid och störda män-

fungerat psykiskt niskor har fått stora svårigheter att klara sig själva i bostaden. De har fått i kontakter med grannar och bo-

problem stadsförvaltare. Därför måste rätten till en god bostad i en god miljö för de psykiskt störda även innefatta rätten till stöd i bostaden och tillgång till boendeformer med olika grad av gemensamma utrymmen, s.k. bostadskomplement, och personal i närheten av bostaden för sysselsättning m.m. Det finns exempel på att sådant stöd har beledsagat utflyttningen och exempel på gruppboenden där de boende kunnat välja grad av med resultat. Sådana exem-

gemenskap, goda

är viktiga att utgå ifrån när det att den pel gäller påverka fortsatta Behovet av olika sådana verksam-

utvecklingen. heter är trots socialnämndemas 21 §

skyldigheter enligt

i dag ifrån när det gäller socialtjänstlagen långt tillgodosett människor med störningar.

psykiska

Rätt till bostad 13

Omfattande senaste 25 åren

utflyttning

År 1967, när landstingen tog över mentalsjukhusen från

staten, var över 36 000 människor inskrivna institutioner

på

för sluten vård och i år, 1991, är de under

psykiatrisk

15 000. Detta berättade medicinalråd Börje Lassenius från

socialstyrelsen vid seminariet. Förändringarna har varit mest

uttalade när det - från 26 000 till

gäller mentalsjukhusen

under 5 000 (se nedan). Men fortfarande finns det

figur

många kvar institituoner för vård av

patienter på psykiatrisk

andra skäl än att de behöver vård.

Inneliggande patienter i psykiatrisk vård vid inventeringar vissa

anta] 40000

30000 Ä

20000 l

- - -----

-- Ensk vä

I Sjukhem

psgk k]

i

- ----

--Memals

-Totalt

0 I I I l

19.67 1973 19.79 1985 19.91

1970 1976 1982 1988

är

Landstingsförbundet gjorde den 21 mars 1990 en

genomgång av som fanns kvar inom

färdigbehandlade patienter den slutna vården i

psykiatriska landstingens regi.

Genomgången omfattade inom

färdigbehandlade patienter samtlig vuxenpsykiatrisk sluten vård med undantag av enskilda Totalt kom att om-

(privata) sjukhem. genomgången fatta 11 750

patienter.

Inom den slutna vården antalet

psykiatriska uppskattades färdigbehandlade patienter till 2 200 den 21 mars

drygt 1990. Detta innebär att ca 20 % av som

samtliga patienter var inskrivna i sluten vård bedömdes vara fär-

psykiatrisk digbehandlade men fanns kvar inom vården främst på grund av att lämpliga boendealternativ saknades för dem.

Kommunerna är genom bostadsför-

sörjnin slagen åla da att fortlöpande be riva bost

jörsö ningspla-

i att alla i ommunen

nering syfte

får en egen bostad av kvalitet.

god

(Bostads rsörjningslagen

1985:4 6)

Fortfarande saknar många bostad

Av i mars 1991

socialstyrelsens slutenvårdsinventering

att hälften av alla störda som är inskrivna framgår psykiskt på institutioner för sluten psykiatrisk vård saknar bostad. Det betyder att drygt 7 000 av de störda som i

psykiskt dag är inskrivna i sluten vård saknar egen bostad. Detta är framför allt vanligt bland dem som vistas i vissa vårdformer där vården ofta sträcker över tid, t.ex. i s.k.

sig lång familjevård eller enskilda vårdhem.

på sjukhem_och Exempelvis saknar 70 % av dem som är under 65 år och som vårdas

på enskilt vårdhem egen bostad. Av alla i mars

inneliggande 1991 är det 3 100 under 65 år som saknar egen

patienter bostad. Därför finns det l 586 bostadslösa i åldern

patienter 65 till 74 år, av vilka säkert skulle kunna bo utanför

många institution i boendeform. Eftersom de enskilda vård-

lämplig hemmen främst är till för människor med lättare vårdbehov, så finns här säkert människor som skulle kunna bo

på egen hand om de fick en egen bostad (se nedan).

diagram

Rätt till bostad 15

Tillgång till bostad inneliggande mars 1991 (vårdinrättning)

antal 6000

lllll

4000 -

3000 :-

2000 l

1000 l I §03 ” isaknar 0 Mentalsjh Sjukhem Klinik Fa-várd Várdhem

várdinráttning

Till till en och

äng god tillräckligt

bostad z är en

rymi god miljö

omist social rättighet. Bostaden

ig

är en social av

trygghetsfaktor

och sam-

betydelse

grundläggandeället har ansvaret för att säkerstäl-

la bostadsområdet.

tryggheten pä

De bostads olitiska bör

åtgärderna

framför al t sikta till att de

stärka

sva are ru ernas p osztzoner.

(prâp.må-fåå)

x J

Stora skillnader mellan länen

Det är bekant från tidigare att skillnaderna är

inventeringar

väldigt stora mellan olika när det

sjukvårdshuvudmän gäller

antalet i sluten vård vid en viss

inneliggande psykiatrisk

Vid senaste kan

dag. socialstyrelsens inventering (1991)

man åter konstatera att förhållandena varierar från

landsting

till (se nedan). Hela visar antalet

landsting diagram stapeln

16 Rätt till bostad

en viss per 100 000 invånare i resp. lands-

inneliggande dag

tingsomrâde (storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö

särredovisas). Den svarta delen är de som enligt uppgift

saknar bostad. Det talar för att det är andra orsaker till

vistelse på institution, än långvarig vård och hög ålder,

eftersom skillnaderna är så påtagliga mellan olika delar av

landet. Göteborgs kommun har förhållandevis flest inne-

Så har det varit vid alla De har också

liggande. mätningar.

bostadslösa. Vi kan se samma fenomen i

väldigt många

Kristianstads län med enskilda vårdhem.

många patienter på

Detsamma gäller Jönköpings län. På ett helt annat sätt framträder t.ex. Örebro län, Västmanlands län och Dalarna med

rätt liten andel och rätt liten andel bostadslösa.

inneliggande

Det är uppenbart att det finns som skulle

många patienter

kunna flytta ut om de fick tillgång till en bostad.

Tillgång till bostad inneliggande mars 1991 per 100 000 invånare

(landsting/storstäder)

per 100000 inv

400antal

%har

jsaknar

Tllllllllllllll HBDFHKMORTUYHCSTMM

CEGILNPSUXZBDOG

landsting/storstäder

f ä

Det allmännas engagemang i bo-

motiveras av

stadsförsörjningen bostadens be delse

zvet,rundlläfgandei ividens hä sa och

för familje

vila och rekreation.

arbetsförmåga,

Samhällets mål för

-

ningen bör vara attbostadsförsög-hela befo

ningen skall beredas sunda, rym-

och ändamålsliga, välplanerade

enli t utrustade bostäder av god

kva itet till kostnader. (prop.

skäliga

1967:100)

Sagt på seminariet

Bernt RSMH: Vi inom RSMH har i många år upp-

Klippet, levt hur bostadslösheten varit ett svårt vårdhinder, ett hinder för rehabiliteringen. Vi har också upplevt att de psykiskt störda har varit i bostadsplaneringen och den

bortglömda sociala omsorgen.

Ove Olsson, IFS: Det är klart att det uppstår problem när de

störda direkt ut i samhället. Det är ingen psykiskt placeras som är beredd att ta emot dem sätt. Vi har inte

på något utvecklat stöd i bostaden och då blir det

något ordentligt självfallet på det här viset.

Det saknas och för att

övergripande avgörande stategier

de stördas bostadsbehov utifrån deras tillgodose psykiskt önskemål, medverkan och De problem vi upplever

förmåga. i med bostadslöshet eller i bostaden har sin

dag övergivenhet

i detta. Dels finns det inte eller grundorsak några riktlinjer

för hur ett anpassat utvecklingsboende kan kunskapsunderlag utformas och dels saknas insikt om att till bostaden måste

stöd för utvecklande och arbete. Det kopplas sysselsättning räcker inte med en bostad med väggar, golv och tak

fyra och en viss teknisk standard där en störd människa

psykiskt placeras som då och då får besök av en hemhjälp.

Harald Wilhelmsson, Man kan fun-

psykiatriutredningen: ju dera över varför vi ännu i 10-12 år efter det att den

dag,

och av antalet patienter egentliga utflyttningen minskningen

ännu inte förmått ge bostaden på mentalsjukhusen började, och den dimension som motsvarar

bostadsmiljön mänskliga

18 Rätt till bostad

alla de varianter av behov och önskemål, som vi har oavsett

om vi är störda eller inte.

psykiskt

3¶Bostadssituationen för

psykiskt

störda

stördas boende- och

Yngre psykiskt

levnadsförhållanden

har under 1989 låtit ett urval Socialstyrelsen intervjua

1 200 psykiskt störda människor med förtids-

omfattande

pension och siukbidrag i åldrarna 16-44 år. Det

finns

ungefär 60 000 långvarigt sjuka eller handikappade personer i dessa åldrar i landet och närmare 30 % av dem beräknas lida av psykiska störningar. I absoluta tal har vi räknat fram att de yngre långtidssjuka (16-44 år)

psykiskt med eller gukbidrag är ca 17 200 i hela landet.

pension Detta berättade byrådirektör Eva Thoorfrån socialstyrelsen på seminariet.

Frågorna har bostadsförhållanden, hälsotillstånd, sys-

gällt selsättning, fritid, ekonomiska förhållanden, utbildningsbakgrund, samt tillgång till an-

samhällsengagemang, trygghet

och vänner. Avsikten med frågorna har varit att förhöriga söka beskriva hur livssituationen ser ut för de unga förtidspensionårema med Alla uppgifter i un-

psykiska problem. dersökningen bygger på de intervjuades egna upplysningar om sin hälsa och om sina livsvillkor.

54 % är män

17 200 i åldrarna 16-44 år är

personer psykiskt långtids-

med eller Vilka år de? Det är sjuka pension sjukbidrag. något fler män ån kvinnor. De flesta är i åldrarna 35-44 år.

Det är alltså ganska att man för ovanligt pensioneras psykiska problem i år. riktigt unga

15 % lider av psykoser

Var bedömer sitt allmänna hälsotilltredje intervjuperson stånd som dåligt. 15 % har uppgivit att de lider av psykoser och 8 %, både män och kvinnor, lida av har uppgett sig schizofreni. Merparten anser lida av neurotiska tillstånd sig av olika och en liten andel män kronisk alkohoslag uppger lism.

40 % behöver i bostaden daglig hjälp

Ungefär 40 % av de behöver med tillfrågade hjälp dagligen olika sysslor, t.ex. tvätt, matinköp, matlagning, städning m.m. Behovet av är bland männen. hjälp vanligare Var femte man och närmare hälften av har t.ex. kvinnorna tillgång till bil. Och allt att kvinnorna har ett aktityder på vare än männen. samhällsengagemang

De flesta bor i bostäder vanliga

De flesta bor i bostäder som småhus, villor, flerfavanliga osv. En liten andel bor i olika kollektiva boendemiljshus former och ungefär 10 % har att de bor instituuppgivit på tion och saknar annan bostad. Det är dubbelt så att vanligt männen bor institution och det är så på fyra gånger vanligt att de bor i kollektivboende.

20 % av männen bor institution eller i kollektiv på

Bostadsförhâllandena mellan män skiljer sig ganska mycket och kvinnor. Det är att kvinnorna bor i betydligt vanligare villor och småhus, medan de mer sällan bor kollektivt eller på institution. Bland männen är det få som bor i villa, medan en stor andel - var femte man - bor instituganska på tion eller i kollektiv.

De flesta bor ensamma

Mer än hälften av dem lever i ensamhushäll, mot 17 % i och 25 % är gifta eller sammanboende.

normalbefolkningen,

12 % lever och bor med sina föräldrar. Skillnaderna mellan könen är avsevärda. Männen lever ensamma i betydligt

högre än kvinnorna, som oftare är

utsträckning gifta.

Många män bor hos föräldrarna

En stor andel män lever tillsammans med

anmärkningsvärt

sina föräldrar ända 40-årsäldern. Det är lika vanligt att upp i fortfarande bor tillsammans med sina för-

35-40-äringar

äldrar, som att yngre män gör det.

De flesta bor i flerfamiljshus

De ensamboende bor framför allt i flerfamiljshus. De samboende och bor oftare i villa, men även i

gifta flerfamiljs-

hus. Av dem som bor med sina föräldrar bor de flesta också i

flerfamiljshus.

Ofta utan telefon, och TV

tidning

Bostadsstandarden är i stort sett normal vad utrymme

gäller

och man har de faciliteter man behöver. Men de

utrustning;

som bor i olika former av kollektiv har en avsevärt

lägre

standard. En stor andel män har inte telefon eller TV. Omhälften av männen och 40 % av kvinnorna har ingen

kring daglig tidning.

Ofta utan pengar och vänner

Var att de har svårt att

tredje intervjuperson har uppgett

klara sina mot 18 %

löpande utgifter, inormalbefolkningen.

40 % saknar en nära vän eller att vända till, mot

anhörig sig

17 % i 16 % av de ensamboende sva-

normalbefolkningen.

rade att de över huvud taget inte hade någon att vända sig till om de skulle bli sjuka och sängliggande en vecka.

psykiskt

En individuella behov

heterogen grupp,

På seminariet vittnade om med bodeltagarna problem stadslöshet och att i en bostad. Men det svårigheter få tag framkom också hur det var med stöd i bostaden och viktigt olika boendeformer anpassade till individuella behov.

Det handlar om att bedöma vad för bostad som slags passar olika individer, utifrån deras behov. Eftersom behoven egna hos störda är olika så måste alla bedömpsykiskt väldigt ningar ske på individuell Alla bostadsområden är inte grund. lämpliga att ta emot störda människor, varken för psykiskt deras egen skull eller för områdets skull. Sedan måste också klargöras vilket stöd och vilken de kommer att behöva hjälp för att flytta från det livet institution till ett mer skyddade på utsatt liv i egen bostad. Armbuster, (Ursula Boverket)

Problemen under ytan

Under 80-talet har olika kommit när många projekt igång det insatser för att stötta störda ute i samgäller psykiskt hället. När man då pratar med personal, adminipatienter, stratörer, politiker och närstående om sådana projekt, är de flesta ofta positiva. Personalen är för att de väldigt glad, tror att de får ett intressantare och kommer ifrån instijobb tutionerna. Patienterna är också för de får vara med glada, och bestämma lite mer. Administratörema är för positiva, det är en ny idé. Politikerna är för de det positiva, hoppas kanske ska bli De närstående är för de billigare. positiva känner att de får Detta är vad man ser i avlastning. på ytan, det fältet. synliga Sedan dyker de fälten de som eller osynliga upp, aldrig sällan syns i där de besvärande utvärderingar, påpekandena friserats bort. Personalen kanske inte var så för riktigt nöjd, det var svårt att inte kunna bestämma hur det skulle längre vara, att inte ha samma makt som förut. Patienterna tyckte att det var bra att de fick vara med och men det bestämma,

var också jobbigt att behöva ta ansvar när det gick åt skogen, att inte ha någon att Politikerna upp-

skylla på längre. täckte att de inte sparade några pengar osv. (Kjell Broström, RSMH)

Bostadslös

Svårt att få bostad över huvud taget

Psykiskt störda människor har svårt att hävda sig om inte socialtjänsten hjälper till, om inte till, om

psykiatrin hjälper inte AMI, bo-

arbetsförmedlingen, bostadsförmedlingen, stadsbolagen m.fl. till. Bostadsmarknaden är upp-

hjälper delad i olika marknader för villor, bostadsrätter,

hyreslägenheter hos privata förvaltare och hyreslägenheter hos allmännyttan. De störda hamnar lätt i vissa bostadsområ-

psykiskt den som har sociala Vi har en som före-

problem. hyreslag skriver att båda parter måste vara eniga för av

upprättande hyresavtal, ingen kan tvingas att anta en Bostads-

hyresgäst. förmedlingens roll borde i detta sammanhang diskuteras mer. På bostadsmarknaden, i de flesta städer, är

efterfrågan störst ett eller två rum och kök med

på hyresrätt. Många konkurrerar med varandra, b1.a. 140 000 ungdomar som bor hemma i föräldrahemmet och som vill ha en egen lägenhet. (Ursula Armbuster, Boverket)

Beaktas ej i den kommunala bostadsförsörjningen

Kommunerna räknar inte med de psykiskt störda i sin

planering för De äldres behov beaktas, de

bostadsförsörjningen. rörelsehindrades och de utvecklingsstördas, men inte de psykiskt stördas. När man pratar med kommunerna existerar helt enkelt inte de störda, de finns inte. Kommunal-

psykiskt tjänstemännen sätter upp ett väldigt förvånat ansikte när man kommer och Kommunerna behöver

frågar. uppmärksammas

sin att i även på skyldighet bostadsförsörjningsplaneringen beakta de stördas behov. Om de tas med i den

psykiskt tidiga planeringen kommer vi förbi många problem med motstånd från grannar och bostadsföretag. Den ändring av 21 § socialtjänstlagen, där kommunerna åläggs att ordna bostäder med särskild service för dem som behöver det, kan kanske detta. Jag tror också att

påskynda byggnormerna

måste ses över för att de stördas behov,

tillgodose psykiskt på samma sätt som rörelsehindrades behov tillgodosågs på 70-talet. (Ove S Ohlsson, IFS)

Ansvaret bollas mellan kommuner

De enskilda vårdhemmens vistas ofta vårdhem

patienter på som borta från hemorten. Ofta har dessa män-

ligger långt niskor vistats l0-tals år i en kommun hemifrån och

långt blir det viset ännu mer Den kommun de är

på bortglömda. skrivna i inte för dem; den kommun där de vistas

planerar på vårdhem planerar inte för dem. Så det är verkligen viktigt att man bevakar just den gruppens behov.

speciella (Börje Lassenius, Socialstyrelsen)

Vilken kommun ska tillhandahålla en bostad till- den psykiskt störda människa som ut? Det förekommer att

flyttar kommuner inte vill kännas vid de störda som är

psykiskt inskrivna institutioner, eftersom inte har

på många någon kommunanknytning. Frågan om vilken kommun som är an-

måste utredas och fastslås. Armbuster, Bover-

svarig (Ursula

ket)

Hemma hos föräldrar

I praktiken bostadslös

Jag tror att uppgiften om att 7 000 personer inom

drygt sluten vård saknar bostad är en

psykiatrisk underskattning. För bland dem som har bostad inräknas de som bor hos sina föräldrar, och föräldrarna kan vara Dessa är

mycket gamla. egentligen också bostadslösa, och behöver en egen bostad enskilt eller i grupp nu, eller när föräldrarna dör. Dessutom finns många som officiellt har egen bostad, men inte klarar av att bo själva. De bor i hos sina föräldrar därför

praktiken att de behöver mer vård och omsorg i bostaden, eller en bostad i gruppboende, serviceboende etc.

Oro för framtiden

Det kan handla om svårt sjuka personer, kroniker med svåra symtom. De är inte de gör skada, men

aggressiva, ingen vem tar hand om dem? Det är de som gör det. De

anhöriga

orkar egentligen inte, de är och för vad som

gamla oroliga ska hända när de dör.

Rädsla för förändring

Och även om man kan ñna bostäder,

erbjuda gruppboende eller vad som helst, så kan det bli svårt att motivera de psykiskt störda att dit. De måste få tid och att ac-

flytta hjälp ceptera en ny Det i natur att vara

lösning. ligger sjukdomens rädd för alla osv. Det är varken

förändringar, nya ansikten lätt eller rätt att bara om personer hur som haver.

flytta

De år livs levande människor, som

har sina egna behov och de är ofta individualister. De kan ha svårt att be-

väldigt stämma sig, även om man kan två olika alternativ.

erbjuda De måste få stöd även att Weckman, IFS)

välja. (Margrete

Kollektivboende i delad

lägenhet

Kan inte bo ensamma

Inget av de som vi från RSMH i Lund be-

gruppboenden söker fungerar. Patienterna upplever det som ett nödvändigt ont att bo där. därför att de inte kan bo ensamma

Många över huvud - de får sådan Andra för att de inte

taget ångest. kan få tag i egen Personalen har valt detta grupp-

lägenhet. boende för dem. Jag ska nämna två som inte be-

problem rörts och som är att fram.

jag tycker väldigt viktiga lyfta

Påtvingad gemenskap

Det första är att borde, som alla andra männi-

patienterna skor, få vem de ska bo med - att man varandra.

välja väljer Så är det inte nu. Även om ibland så

personalen säger det, har man bara fört samman dem, som ska bo

ihop, någon gång. De har fått träffa varandra, men de föses

ihop. Någon patient ska flyttas ut från en avdelning och en blir

plats ledig. (Mats Jespersson, RSMH)

Det ger en mycket vansklig grund för vardagslivet, att ha psykisk sjukdom som enda sammanhâllande faktor i en gemensam bostad. Stödet i ett sådant kollektivt boende

går inte att efter vars och ens behov, så att det leder till

anpassa

och Personalen tar över. De aktivering normalisering. gärna

är där vissa tider och känner att då ska de arbeta.

på dagen Det är svårt att anpassa stödet efter vars och ens behov så att det leder till en att delta i samhällets gemen-

möjlighet skap och leva som andra. Vi har sett hur en

exempel på sådan blir en

avinstitutionalisering transinstitutionalisering.

Göransson, Örebro kommun) (Inger

Krock mellan livsstilar

Det andra som skapar är t.ex. när perso-

jättestora problem ner med väldigt olika livsstil föses samman i en bostad. De har t.ex. olika uppfattning vad diskning, hur

gäller städning, det ska se ut i badrummet. från

Många flyttar gruppboendet därför att de inte står ut med att de andra som bor där

sina strumpor, trosor, slänger kalsonger, pizzakartonger överallt i är

lägenheten. Speciellt känsligt patienternas sexualliv, som aldrig diskuteras i samband med bostaden. De bor intimt samman i en liten där var och en

lägenhet, har ett litet rum med vanlig innerdörr. Alla andra

vanligt utrymmen är gemensamma. Det kan bli så att

påfrestande man t.o.m. in

lägger sig på psykakuten.

Sexuallivet tabu

De som har en idealistisk eller romantisk till sex

inställning kan uppleva andra i gruppen som väldigt lössläppta. Jag har ett exempel med en flicka som letar upp nya pojkar, flera gånger i veckan och tar hem och har samlag med i sitt rum. Han i grannrummet är förälskad i henne och hör detta ständiga spring. I ett annat kollektiv är det flickor som bor tillsammans och att det är med en av dem

tycker jobbigt som hämtar den ena efter den andra. Jag har sett att

aldrig dessa problem har diskuterats i samband med

gruppboende.

Personalen får inte kritiseras

Den känsligaste frågan är dock, av att

någon anledning,

att personalen är Det får man inte Det ska påstå dålig. göra. alltid talas om hur väl de vill, hur de alltid försöker, hur duktiga de Men de kan ändå vara ett problem för patientema. I ett litet kollektiv där man är beroende av ett fåtal

för psykiskt störda

personer, är det värst. Där kan man inte som en avdel-

på ning vända sig till olika personer. Patienterna

upplever översitteri från personalens sida, att de ska hela

uppfostras tiden, att de behandlas ett nedlåtande sätt, kanske omed-

på vetet. Ett är en kille i 30-årsåldem som hela tiden

exempel får höra att du är som min son där hemma.

precis 3-årige Det sa hon hela tiden till honom fruktans-

och han tog det värt hårt. Han till RSMH eller hem till och

ringde mig grät och sade att han ibland är rädd att för att

begå självmord personalen är så elak och hemsk. han inte

Samtidigt vågar säga något till dem. får inte ens lov att nämna detta

Jag på RSMH för han är rädd att det ska läcka fram till

personalen, för då kommer de att bestraffa och trakassera

mig.

Väluppfostrad och

perfekt

Som med ett får man inte

psykpatient onaturligt levnadssätt, ge uttryck för några som helst känslor och reaktioner. Det finns som ska vara så och som

inga väluppfostrade perfekta psykpatienter. Hemma i vilken familj som helst blir folk upprörda på varandra, smäller i dörrar och barn

tonåriga skriker till sina föräldrar och föräldrarna skriker åt varandra. Men måste hela tiden akta allra minsta

patienterna på uttryck, för vänds emot dem. Allt tas som för

allting uttryck aggressioner. De får hela tiden ner dessa känslor och

trycka spela falskt med Detta är

personalen. väldigt jobbigt.

Outbildad och oförstående personal

Dessutom är ofta oinsatt i de

personalen väldigt psykiska stömingarnas Den har förståelse för

ingen patienternas Den är helt enkelt outbildad vad

egentliga problem. gäller hur man bemöter människor med

psykiska störningar av olika Om t.ex. har svårt att

slag. patienten gå upp på morgonen, beroende på konflikter av olika så får hon

slag, hela tiden höra att hon är lat, att hon är som där

ungarna hemma. Dessa förhållanden ställer till mest för dem

problem som jag besöker eller som vänder till Det är

sig mig. viktiga frågor att ta upp när diskuteras.

bostadsfrågan (Mats Jespersson, RSMH)

28 _ för psykiskt

Grannkontakter

Grannarna kan vara oerhört solidariska om man förbereder dem innan av störda i t.ex. ett grupp-

inflyttningen psykiskt

boende. Om man förbereder grannarna på att här kommer det att vara en annorlunda verksamhet, de får veta något om verksamheten och om man tar med dem ordentligt i förberedelserna, så blir en helt annan. (Ursula

inställningen

Armbuster, Boverket)

Enskild bostad

Ensamhet

På hade man i närheten, där fanns

mentalsjukhuset patienter

läkare och vårdare, där fanns en relation till Därmed

någon.

inte sagt att det var en god relation, men det var en relation. När sedan bor för i egna bostäder, är

patienterna sig själva

det inte så lätt att få till stånd det samarbete och den sociala kontakt som också behövs. Alla mina har

intervjupersoner

talat om ensamheten, som framkallar konflikter med grannar, när de störda olika sätt vill visa att de

psykiskt på

finns.

Utflyttning behöver förberedas

De talat med, har inte gott att

bostadsföretag jag mycket

säga om när det gäller planeringen och genom-

psykiatrin,

förandet av av störda människor. De

utflyttningen psykiskt

att människorna ofta bara ut i egna lägen-

ansåg slängdes

heter och att värdama fick kännedom om det först när problem Varken eller hade

uppstod. utflyttning inflyttning

förberetts. Sedan reagerar grannarna, störda av människor som inte klarar av att bo utan stöd. Å andra sidan kan

själva

grannarna vara solidariska om man förbereder dem på

just av störda i enskilda lägenheter. inflyttningen psykiskt

(Ursula Armbuster, Boverket)

- inte till sociala

Problemet är sysslolöshet oförmåga

kontakter

Problem med ensamhet och när man bor i enskild

isolering,

för psykiskt

bostad, brukar alltid framhållas. det är fel. Det Jag tycker finns visserligen många ensamma, men har täta konmånga takter med och det finns också de som kompisar överaktiva, far överallt. Problemet med ensamhet och omkring isolering beror egentligen inte i första hand till sociala på oförmåga kontakter, utan på sysslolöshet. Man kan inte och hälsa gå på sina från till kompisar morgon kväll, och sitta prata med dem i tolv timmar Resultatet blir leda och varje dag. långtråkighet och lägenheten blir till ett Det finns fängelse. kanske inte annat att än att sitta och röka och någonting göra sätta av våra medlemmar på kassettbandspelaren. Många struntar i att och sover till klockan två gå upp på morgonen eller tre för de har annat att på dagen, inget göra. Dygnet förskjuts och de blir uppe in nätterna i stället. långt på Sedan med när de musik uppstår problemet störning spelar på nätterna. Såväl problemet med ensamhet och isolering, som med samman med att man problemet störningar hänger inte har att någonting göra på dagarna. (Mats Jespersson, RSMH)

Utsatthet, skyddslöshet, otrygghet

Människor kan hamna i en utsatt situation när de mycket bor enskilt, där de olika sätt kommer in i på utnyttjas, sociala som inte stödjer utan ned. I sammanhang bryter USA har man i fler människor i krimidag psykiskt sjuka nalvården än i Mot den kan institupsykiatrin. bakgrunden tionen vara ett för individen. Pettersson, skydd (Svante Psykiatriutredningen) När det gäller så har vi erfarenhet skyddsaspekten lång framför allt beträffande missbrukare. Vi har startat just servicehus för missbrukare som behöver att hjälp skydda sig mot andra missbrukare. Det är våra svaga A-lagsgubbar som inte kan När kommer säga nej vid porten. kompisarna och vill in tar personalen emot dem: Vem ska du träffa? Jo, jag ska träffa Kalle. Personalen Kalle: Vill du ha frågar besök av denna det vill inte. Personalen tar person? Nej jag stöten och Kalle får vara i fred i sitt hem. Vi vet att en del av våra som bor enskilt har psykiskt sjuka blivit utsatta, de har blivit en för missbrukare tillflyktsort och andra. Vi vet också att en del av de söker psykiskt sjuka

de här kontakterna, för det är de enda kontakter de kan få. Det är inte heller så att missbruk finns med i bil-

ovanligt

den. Så visst är oerhört viktig. Därför kan

skyddsaspekten

vara en bra form, där alla har egen lägenhet

gruppboende

och dessutom gemensamma utrymmen. Då kan de välja att hålla till och faktiskt leva ett ganska

sig sin egen lägenhet

eget liv, men de kan också kontakt i de gemensamma

välja

Det är en bra form, bl.a. för dem som behöver utrymmen. stöd för att hålla emot oönskade inviter. (Egon Bergkvist, Västerås kommun)

Kontakten med missbrukare och sådana beror inte bara på att de de utan det år också så att

utnyttjar psykiskt sjuka,

missbrukama ofta är och De är de

positiva tillmötesgående.

enda som år snälla och mot De andra

vänliga patienterna.

människorna dem är och awisande.

omkring otillgängliga

Därför år det att hamnar i kon-

väldigt vanligt psykpatienter

takt med narkomaner, och Men det beror

A-lagare langare.

också att de ofta är snälla och männi-

på mycket hyggliga

skor, även om man tror tvärtom. (Mats Jespersson, RSMH)

Missbrukama är snälla, de störda behöver kontakt

psykiskt

och när de får finns kontaktema där och rycker

pension

av dem Sedan har de inte till eller något

pengarna. hyra annat. Ove S Ohlsson, IFS)

4¶Hur kan

nian göra?

Orebro

Exemplet

Aktivt och samlat över bostäder grepp och stöd

Inger Göransson är

planeringssekretemre på socialförvaltningens bostadsavdelning i Örebro, till vilken även bostadwrmedlingen hör. Hon hösten 1989 till

fick uppgift att svara

för bostadsjörsörjningsplaneringen för äldre, för

utvecklingsstörda och för psykiskt störda och att till

få stånd ett allmänt bättre samarbete mellan kommunen

och landstinget. Så här beskriver hon hur man numem arbetar i Örebro.

Jag upptäckte raskt att det inte att bara åt den

gick ägna sig fysiska bostadsplaneringen när det störda

gäller psykiskt människor, utan att det handlade om att också

organisera stöd i boendet. Det handlade om en tillvaro

meningsfull över huvud taget. kontakt med

Jag tog landstingets psykia-

triförvaltning, som visste var med

jag mycket missnöjd samarbetet med kommunen. ñck då en

Jag samarbetspartner, en kurator som heter Harriet och som

Sandwall, tidigare hade svarat för av det stora

awecklingen Garphytte Sjukhem för störda. Därmed var vi alltså två

psykiskt personer som arbetade med för störda i

bostadsplanering psykiskt

Örebro.

Från till

planering handling

Tidigare fanns inte alls annat än

egentligen någon planering på papperet. I samband med den av

årliga revideringen

Hur kan man göra? Exemplet

kommunens stadsbostadsförsörjningsprogrammet frågade hur många byggnadskontor landstingets fastighetsavdelning, bostäder behövde för sina olika ändamål. Man landstinget fick svaret att man behövde 200 bostäder för den kommande Detta fördes in i bostadsförsörjningsprogram- 3-årsperioden. met och sedan hände mer. Det räcker alltså inte ingenting med att man formellt för in de störda i bostadsförpsykiskt Det måste också följas upp i handling. sörjningsplaneringen. I var det ändå att när skulle skrivas ut, praktiken så, någon blev det en om hur den kurator fråga energiskt patientens stred för en bostad åt sin På var patient. bostadsavdelningen detta frustrerande. Det kom från olika håll mycket signaler till De stördas behov konkurbostadsförmedlingen. psykiskt retade med alla andra behov, alla andra männiangelägna skor som behövde bostäder. De 15 kommundelsförvaltningarna kunde inte heller Det fanns inte möjlighet till planera. utan när en bostad blev anvisades den framförhållning, ledig och någon flyttade in. Det var över huvud taget inte fråga om bostadsplanering med sikte att rationellt använda i slutenpå vårdplatsema vården. Nu har blivit mer socialt styrd bostadsplaneringen att den har från den tekniska till genom flyttats förvaltningen och och den har

socialförvaltningen psykiatriförvaltningen,

blivit mer konkret.

Fria ramar för bostadssocial planering

Vi hade ramar när vi samarbeta. Vårt inga började uppdrag var helt enkelt att se till att det Det gav oss började fungera. i verket Vi tog det som ett själva gränslösa möjligheter. för tillit från och har under arbetets gång uttryck politikerna stämt av med dem och fått för vårt sätt att arbeta. gensvar först fasta det allmänna målet från Vi tog på bostadspolitiska 1985 att alla har rätt till en bostad där friheten och egen är Vi stöder oss på det krav, som integriteten skyddad. att socialnämnden ska medverka till socialtjänstlagen ställer, att fär bo ett sätt som är anpassat efter vars handikappade på och ens behov av särskilt stöd. Vi tog till oss socialtjänst- 21 socialnämndens att verka för att lagens § om skyldighet även störda människor får att delta i psykiskt möjlighet samhällets och att leva som andra. Vi inser hur gemenskap

Hur kan man göra? Exemplet Örebro 33

det är för den här gruppen med en sys-

viktigt meningsfull

och vi funderar som bäst på hur vi skall kunna

selsättning

dessa behov.

tillgodose

Vi ser ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

planeringen

Vi inte att det är rimligt, att människor som inte

tycker

behöver ska behöva sjuk-

egentligen sjukhusvård, ligga på

som andra som behöver det, inte kommer in.

hus, samtidigt

Varberga i Örebro. I ett av de fyra bostadshusen kring gården

finns 8 smålägenheter fördelade över två bostadsplan, och dessutom ett gemensamt kök och vardagsrum, samt personalrum

Varaktigt boende för unga och medelålders

Vi således - och

planerar gemensamt socialtjänsten psykiat-

rin - för och medelålders störda, framför allt

unga psykiskt för de långtidsvårdade. Långtidsvårdad kan man ju vara redan i ZS-årsåldern. Kommunen planerar naturligtvis också

för de åldersdementa och för störda med miss-

psykiskt

bruksproblem. Jag arbetar också med de åldersdementa,

men det min andra stol som

gör jag på äldrebostadsplanerare. Planeringen för de åldersdementa och äldre hör

Övriga alltså inte till samarbetet mellan och lands-

socialtjänsten tingets psykiatriförvaltning, som jag ska beskriva här.

När det gäller psykiskt störda vi för ett

planerar varaktigt boende, med eller utan behov av stöd. Vi ser bostä-

de egna derna som en första förutsättning för arbete eller annan

Den sortens kollektivmeningsfull sysselsättning. gamla boende - ett boende där

fyra personer delar en S-rumslägenhet- är inte en bostadsform där friheten och

integriteten är Det ett att

skyddad. ger mycket vanskligt vardagsliv ha psykisk sjukdom som enda sammanhållande faktor i en gemensam bostad. Stödet i ett sådant kollektivt boende

går inte heller att anpassa efter vars och ens behov så att det leder till och Personalen tar

aktivering normalisering. gäma över, för det är deras roll. De är där vissa tider

på dagen och då känner de att då ska de arbeta. Det är svårt att anpassa stödet efter vars och ens behov så att det leder till en möjlighet att delta i samhällets och leva som

gemenskap andra. Vi har sett exempel på hur en sådan avinstitutionaliser-ing blir en

transinstitutionalisering.

Men vi vet också att en som är i

egen lägenhet integrerad det vanliga bostadsbeståndet inte heller alltid går att förena med det stöd som var och en behöver; det stöd som måste variera från person till och över tiden. Vi har sett

person hur isolering kan leda till förtvivlan och så

kraftiga utagetanden att det resulterar i Vi förstår bostadsföreta-

vräkning. gen, exempelvis vårt i Örebro,

allmännyttiga bostadsföretag som t.ex. har satt stopp för de personer som eldar i sina

Det är att de har ansvar för alla de lägenheter. självklart andra människor som också bor i husen.

152 människor behövde bostad och/eller stöd

När Harriet och vårt samarbete så ställde vi oss

jag började frågan: Hur är det nu vi ska planera för? De kurato-

många rer som finns på de tre klinikerna oss att

psykiatriska hjälpte göra en inventering. De tog reda hur

på många personer som varaktigt eller återkommande vårdas inom den

psykiatriska slutenvården för att de har en men

psykisk störning, också för att deras bostadssituation inte är tillfredsställande.

De fann 152 personer. 61 av dem hade bostad alls

ingen

medan 91 hade en bostad som dock inte var till

anpassad

deras behov. Det är dessa 152 personer som vi för.

planerar

Vi vet att det dessutom finns ett okänt antal störda

psykiskt

som bor hos sina föräldrar. Snart måste vi

börja planera

även för dem, för föräldrarna blir bara äldre.

Siffran 152 gällde hösten 1989, och beskriver inte situationen i En del har kommit till och för andra har det

dag.

ordnat upp sig. Men vi använder siffran som ett för

uttryck

hur stor gruppen

Vi arbetar med att ordna både bostad och boendestöd i samarbete med och hemtjänsten. Vi

psykiatripersonalen

arbetar med två bostadsformer. Det ena kallar vi för samlat boende med Det är ett ut-

bostadskomplement. klumpigt

tryck, men vi har inte kommit på något bättre. Vi vill absolut ha ett annat än det gamla som

uttryck gruppboende,

många gånger står för delad lägenhet. Vi vill markera att det var något nytt och annorlunda än det kollektivboende som vi

Fyra bostadshus med omkring 70 lägenheter kring en gemensam gård med frodig växtlighet. I ett av husen har två våningsplan mellan två trapphus byggts om till 8

smålägenheter och gemen-

samma utrymmen. Varberga i Örebro.

36 Hur kan man göra? Exemplet Örebro

Samlat boende med bostadskomplement

Med samlat boende med menar vi 5

bostadskomplement eller 6 små fullvärdiga egna lägenheter, ganska nära varand-

ra, men i ett hus. En särskild eller annat

spridda lägenhet

utrymme i huset är bostadskomplement för gemensamma

aktiviteter, för för gemensamma måltider, i den

matlagning,

KORRlDOR 7_ _ _ _

ZRK 57m HALL

Egna lägenheter med oberoende ingång från trapphuset.

1 l/2 rum och kokvrå, 45 kvm, till 2 rum och kök, 57 kvm. Planen är något justerad for bättre möblerbarhet och valfrihet i

användningen. Varberga i Örebro. Byggherre: Örebrobostäder

Arkitekt: Bo Vedelfors Arkitektkontor AB

Hur kan man göra? Exemplet Örebro 37

mån man vill använda av det. Var och en tecknar kon-

sig

trakt på sin privata lägenhet och sin del av de gemensamma

utrymmena. Därför är det att den bostaden

viktigt privata

inte har överytor, för det kommer ju till ett antal kvadrat-

meter i den gemensamma lokalen.

ska när som helst kunna ingå i det vanliga

Lägenheterna

bostadsbeståndet, när de inte behövs för detta särskilda ändamål. Därför bör de ha en alldeles normal utformning

och innehåll. Även de gemensamma utrymmena bör enkelt

kunna användas som lägenhet eller hyresgästlokal i huset,

när de inte längre behövs för en grupp psykiskt störda.

Därför är det viktigt att lägenheterna är fullvärdiga. Perso-

nallokaler ska vanligtvis inte ingå, och särskild personal ska

inte anställas för denna bostadsform, som ska betjänas av

och tillsammans i den

psykiatrin hemtjänsten utsträckning

som det behövs.

VARDAGSRUH

Il

|

. GEME

Kon pmsorw. H nun sA-nlMA nu H

.valt

l

Två våningsplan i ett flerfamiljshus från 60-talet. Två trapphus

har lagts samman med 3 lägenheter, gemensamma rum och

personalrum på ena planet och 5 lägenheter på det andra. Varberga i Örebro.

Denna med flera bostäder nära varanda, men ändå

lösning

något spridda, är enklast att få till stånd i samband med

eller större Det är den

nyproduktion ombyggnadsprojekt.

sortens som i

lösningar ingår bostadsförsörjningsprogram-

met hos oss. Målet är tre samlade boenden år. Det

per

från att de tre klinikerna klarar att förbeutgår psykiatriska reda och genomföra var sitt samlat boende per år. Kommundelsförvaltningen kan ha större att ge stöd till

möjlighet de psykiskt störda om de bor något så när samlat.

I de två kommundelar eller bostadsområden, som hittills har att få inrätta samlade boenden, har det tursamt

begärt nog varit aktuellt med större där det

ombyggnader, gått ganska smärtfritt att ett antal lägenheter för ända-

lösgöra målet. I fall har bland dem som skall in en viss

några flytta missbruksproblematik funnits med, och där är det att

viktigt ha personallokal i till bostäderna. Men då är

anslutning personallokalen en bas för all som arbetar med

personal, stöd till de störda i de här bostadsområdena, inte

psykiskt enbart för dem som bor i samlat boende.

In i programmet för bostadsförsörjningen

I samband med det arbetet med

årliga bostadsförsörjningsprogrammet undersöker vi lämpliga för de samlade

lägen boendena. I mina dels att skriva

arbetsuppgifter ingår socialnämndens remissvar och dels att lämna

på detaljplaner

till om var det är förslag bostadsförsörjningsprogrammet lämpligt att inrymma bostäder för äldre,

utvecklingsstörda och störda.

psykiskt

För de psykiskt störda är centrala att föredra. Det

lägen skapar förutsättningar för att de ska kunna ha ett arbete och kunna delta i samhällets är

gemenskap. Jag mycket noga med att alltid ta kontakt med innan

kommundelsledningarna,

föreslår Detta för att stämma av med jag någon lokalisering. deras planering. Men det är också att tar initiativ

viktigt jag i förhållande till kommundelsledningarna, annars händer ingenting. Genom att vår i för

planering ingår objektslistan nybyggnation, har vi för ett

lagt grunden förverkligande.

Kontakt med byggherren

Sedan gäller det att ta kontakt med innan

byggherren planering och projektering påbörjas, för att kunna

påverka lägenhetsfördelningen och få med

tillräckligt många smålägenheter och dvs. lokaler. Vi

bostadskomplement, gemensamma

vill också informera om vilka bostäderna är

byggherrarna avsedda för. Hittills har vi alltid känt oss när vi har

glada haft kontakt med Vi har mött stor

byggherrama. visserligen okunnighet om stördas livssituation, men också

psykiskt stort intresse för att lära. Vi har alltid fått våra

gensvar på planer. Och faktiskt har vi fått att

anledning göra upp med våra fördomar om andras fördomar.

Enskild bostad i normala beståndet

En del av de störda behöver inte bo det här

psykiskt på sättet utan kan bo mer i det normala bostads-

självständigt, beståndet. För dem vi helt också

planerar vanliga, ganska små en och en eller kanske ett

lägenheter, spridda par stycken nära varandra och nära eller den

hemtjänst psykiatriska öppenvården. När ett hus är klart för bostadsanvisning, samlas vi tillsammans med en av

på bostadsavdelningen bostadsförmedlarna för att diskutera den sociala sammansättningen i huset. Vi har ett bostadspolitiskt mål om

allsidig befolkningssammansättning att Vi tar undan

tilllämpa. lägenheter som behövs för de som finns sär-

befolkningsgrupper skilt omnämnda i t.ex.

bostadsförsörjningsprogrammet, flyktingar, missbrukare, äldre och störda. Detta ger

psykiskt ytterligare en möjlighet för kommunen att medverka i landstingets vårdplanering.

Allt hänger stödet i bostaden

på

När den fysiska bostadsfrågan är löst återstår stödet i boendet. detta, för att människor med

Mycket hänger på psykiska problem inte skall hamna mellan och slu-

öppenvårdens tenvårdens eller mellan kommunens och stolar.

landstingets

Förberedelsema för en måste ett halvt

utflyttning börja eller helst ett år innan personerna ut. Annars kan en

flyttar

hett bostad ändå komma för mycket efterlängtad plötsligt. Patienten och i slutenvården måste tillsammans

personalen förbereda för och

utflyttningen, praktiskt känslomässigt. Först när man vet att en bostad är kan det kännas

på gång aktuellt att öva att sköta ett hem, eller att

börja sig på börja orientera sig i ett Det kan också behövas tid

nytt grannskap.

för att bearbeta den personliga bindning, som kan råda mellan och vårdare.

patient

Gemensam planering

Inför utflyttningen träffas vårdpersonalen i slutenvården,

och och tillsammans. Det öppenvården hemtjänsten planerar är faktiskt så att kommunen och i år

landstinget åtskilliga har haft ett samarbetsavtal om äldreomsorg och psykiatri, där basen för samarbetet har i de 15 lokala vårdplane-

legat

Men kundkrets och personal ringsgruppema. psykiatrins fanns inte företrädda i någon av dessa 15 vårdplaneringsgrupper före 1989. Nu kommer denna i kom-

vårdplanering munerna i och med Ädelreformen att ändras, och vi måste hitta en annan möjlighet till gemensam

vårdplanering.

Personal från slutenvården följer med

Det är också nödvändigt att personal från slutenvården följer med ut i bostaden en tid. Den som

längre flyttar in i egen bostad, måste få med att ett hem, att orientera

hjälp skapa sig och introduceras i grannskapet. Var ligger postkontoret? Var ska jag handla min mat? Finns det att

någon dagcentral äta om inte har eller vill maten

på jag möjlighet laga själv? I det skedet kan inte ta vid. Det måste vara av

öppenvården

kända personer som ger honom denna patienten hjälp.

Sedan är det också att slutenvården

nödvändigt verkligen inte släpper greppet om sin f.d. patient förrän det har bildats ett nätverk och att någon annan har tagit vid, i öppenvården och hemtjänsten. Det är viktigt att nätverket byggs upp för

enskild person, så att det fungerar för just henne, och varje motsvarar hennes behov, varken mer eller mindre.

Vi har kommit ganska långt när det att fram de

gäller lyfta

stördas livssituation och behov, och att engagera psykiskt olika sektorer i samhället för att förbättra den. Vi har startat

på håll. Men vi har inte kommit så långt, processer många om vi räknar antalet personer som fått egna bostäder. Det tar tid att hus. De första samlade boendena,

lång bygga tre stycken, blir klara i höst och efter årsskiftet. Sedan har vi planerat tre som blir färdiga under 1992 och tre under 1993. Just nu arbetar vi med planerna för de tre som skall

bli under 1994. De som ska flytta in i de första

färdiga bostäderna är redan utsedda och samplaneringen mellan kommun och landsting pågår för fullt för att organisera stödet.

Till enskilda bostäder i det normala bostadsbeståndet har bara personer alla i december 1990. Vi besökte

fyra flyttat, deras kliniker och talade om att det var nödvändigt att personal från slutenvården följde med ut i deras egna bostäder. Men när slutenvården helt lämnade över, fungerade

nyligen inte mellan och hemtjänsten. Med

kopplingen öppenvården den gamla vreden och bekräftandet av misstron

vanliga mellan kommunen och som

landstinget följd.

Sysselsättning, det stora problemet

Vi har dock kommit ett steg längre, när det gäller att närma psykiatrin och hemtjänsten samt individ- och familjeomsorgen till varandra. Individ- och familjeomsorgen har hittills ofta en liten roll för de störda ute i

spelat mycket psykiskt samhället. De störda har sin ordnad,

psykiskt ju försörjning oftast så har

genom förtidspension, socialsekreterargruppen inte haft anledning att ta kontakt med dem. Men många lever isolerat och ensamt. De har inte uppmärksammats av individ- och familjeomsorgen. För veckor sedan bjöd

några vi in de klinikerna en och en, tillsammans med

psykiatriska resp. kliniks kommundelsförvaltningar, med äldreomsorgsansvarige, individ- och familjeomsorgsansvarige och kommundelschef, för att diskutera hur samarbetet kunde utvecklas. Det är inledningen till att varje kommundel gör upp om samarbetet med sin klinik.

psykiatriska

Men vi har inte kommit någonstans när det gäller syssel-

Vi har startat en Fontänhus-verksamhet (Founsättningen. tain House) och oss åt det, men därutöver ingenting.

gläder Vi har försökt att ta upp med in-

sysselsättningsfrågoma divid- och och Vi har

familjeomsorgen försäkringskassan. talat med dem om de som finns för

miljoner sysselsättningsstöd, men hittills utan framgång.

Var finns då hindren? Och hur vi dem?

undanröjer

Bekväma myter

Ett hinder finns hos de störda de som i

psykiskt själva, åratal har mött sin kurator i dörren och Har du fått

frågat:

bostad åt De blir lätt och undrande någon mig?. ängsliga när bostaden finns där.

plötsligt

Myten om den omöjliga kommunen är ett annat hinder som säger, att kommunen inte ordnar bostäder. Denna

några myt har blivit en ursäkt för att planera utanför

slippa sjukhusets eller De båda

behandlingshemmets väggar. myterna kan makt. Allteftersom fler

upplösas genom exemplets psykiskt störda börjar bo i egna bostäder, måste man förstå att det är en faktisk Alla inom tror inte

möjlighet. psykiatrin riktigt på det ännu. Det har också att med den

göra speciella kulturen inom psykiatrin och med de relationer som råder mellan och vårdare.

patienter

Trots att vi vet att det finns 152 personer i slutenvården som är färdigbehandlade och som inte har behov av den, så har bara fyra personer varit beredda att ut till de

flytta enskilda lägenheter, som vi dem ett halvår i

erbjudit förväg. Nu har vi vänt oss direkt till läkarna inom för att

psykiatrin få med i den individuella

bostadsfrågan vårdplaneringen, eftersom vi ju redan ett halvår innan vet var bostäder finns.

Hemtjänstens arbetssätt

Ytterligare ett hinder är att arbetssätt och

hemtjänstens arbetsorganisation inte stämmer med det behov av stöd som de störda har. De behöver en mer en mer

psykiskt väntande, pedagogiskt inriktad och kontinuitet. De som

attityd hög arbetar inom är inriktad

hemtjänsten på praktisk handling för att människor. De har inte traditionen att

hjälpa gamla lära ut, att stimulera, att Men genom Ãdelrefor-

inspirera. men tar vår kommun nu över ett antal för

gruppboenden mycket gamla psykiskt störda. Och vissa av de här gruppboendena är klart överbemannade - de har

mer än en anställd per person. Vi kommer att minska där

bemanningen och får i första skedet loss som vi kan

fyra skötartjänster, föra ut till kommundelarna för stöd till de första samlade boendena och som stöd åt

hemtjänsten.

Övertagandet av genom Ädelreformen

gruppboendena ger kommunen över hälften av skötarna i

huvudmannaskap

öppenvården. Vi har i uppdrag av att

kommunstyrelsen påbörja samtal med om att ta över

psykiatriförvaltningen fler skötare för att störda stöd

ge psykiskt i det egna boendet i en samordnad

organisation.

Mer tillgänglig öppenvård

Det behövs mer stöd än så. Med allt fler med

personer psykiska problem i egna bostäder behövs en mer

tillgänglig psykiatrisk öppenvård, inte minst s.k. obekväm tid. Jag

på får genom hemtjänsten vittnesmål om hur illa den

psykiatriska öppenvården för de störda som bor

fungerar psykiskt enskilt. Jag har hört om hur störda har

skildringar psykiskt återinsjuknat, men inte ansett att de är och

själva sjuka följaktligen inte velat beställa tid till De

psykiatrins öppenvård. kan dessutom inte vänta vård i tre veckor då nästa tid

på finns. Då står slätt. De kan inte hantera de

hemtjänsten sig situationer som De känner ofta stor osäkerhet och

uppstår. rädsla. Ibland löser man att locka med den

det genom sig återinsjuknade till kvällen.

sjukhusets akutmottagning på Sätter henne i korridoren och därifrån. För annars

springer säger akuten nej, vi tar inte emot, det får

hemtjänsten klara av.

Olika huvudmän - klimat

frostigt

Det allra största hindret är pengarna och de olika

budgetarna. Två huvudmän med skrala kassor visar inte

generositet gentemot varandra. Det alla led i och

påverkar planeringen ger ett frostigt samarbetsklimat där man vaktar varandra.

på Också Harriet och jag har drabbats av detta sinsemellan i vårt samarbete och med stor som - tills vi

bestörtning följd insåg att det inte var vår det var fel

samarbetsförmåga på utan att det var så att våra huvudmäns ekonomiska mål faktiskt var Detta är 80 % av dem

oförenliga. knäckfrågan. som vårdas har vårdats där Om

på mentalsjukhus, tidigare. man förbättrar den tar resurser

psykiatriska öppenvården, från slutenvården till då kan de som bor

öppenvården, själva ute i samhället få ett bättre stöd och behöver inte tas in i samma som Men det vara en

utsträckning tidigare. tycks känslig fråga.

44 Hur kan man göra? Exemplet Örebro

Vi tror på vårt sätt att planera

Vi har hittills fått stor förståelse för vårt arbetssätt.

mycket

För är det helt nytt att den kommunen

psykiatrin fjärran

intresserar för dess värld, men vår år tillräck-

sig planering

konkret för att den inte ska kunna Det att

ligt förbigås. går

förmedla bilder av människor med och

psykiska problem

deras livssituation ur ett perspektiv där de inte beskrivs som

dom där borta utan som människor mitt ibland oss.

Men det är dessa bilder måste förmedlas till -

många som

till kommunalrådet med ansvar för bostadsfrågor och till kommunalrådet med ansvar för de sociala frågorna, till

kommundelsledningar och till hemtjänsten, till bostads-

till och inte minst till

förmedlingen, stadsplanerare byggher-

rama. Med rätt förberedelser blir dock ofta

mottagandet lyhört.

5¶Hur kan man

göra?

Västerås

Exemplet

förtroende hos

Bygga upp bostadsföretagen

arbetar på Västerås kommun inom individ- Egon Bergqvist och Han i en bostadsgrupp som familjeomsorgen. ingår att hitta bostäder och för de männi-

försöker boendefonner

skor som har bostadsmarknaden i dag. Som svårigheter på socialsekreteramas arm tar emot boförlängda gruppen människor som inte själva kan finstadsansökningar från na en bostad, av andra skäl än bostadsbrist och lämplig köer på bostadwrmedlingen. Många av dessa ansökningar gäller människor med psykiska störningar. Olle Trogen arbetar också i men har under ett halvår bostadsgruppen, arbetat direkt med landstingets psykiatriavdelning för att lösa bostaddrågan för psykiskt störda personer. Bergqvist och berättar så här om hur man arbetari Västerås. Trogen

Vi arbetar med människor som har särskilda behov av stöd i boendet. Vi har delat in bostadsansökningama i olika grupför att lättare kunna beskiiva vilka problem det gäller. per, En består av dem som har med omfattande grupp problem kriminalitet och narkotikamissbruk. Det är för närvarande ca 40 som vi finner i häktet eller i fångelsema eller personer inom Denna grupp vill ingen människa kännas psykvården. vid eftersom de ofta och förstört 1, 2, 3 har passerat genom eller 4 Det kan räcka med att man nämner ett lägenheter. efternamn så slår ifrån håller hyresvärdarna sig. Många på med blandmissbruk och många år psykiskt sjuka.

Psykiskt störda, missbrukare och 1 fángelsekunder

Varför tar vi upp kriminalitet och ett boendrogmissbruk på deseminarium om störda? Kunde vi inte lämna psykiskt drogmissbrukare, fángelsekunder och alkoholister och bara med de störda? Men bland syssla psykiskt fångelsekundema ñnns som lika väl skulle kunna kallas störmånga psykiskt g da. De göms undan de finns de på fångelsema, på häktet, åker runt mellan 5 olika ställen. Det är att inte viktigt glömma dem i detta Det ñnns en tendens inom komsammanhang. ; mun och att dela in dessa människor i olika z landsting, grupper med olika namn, för att undan ansvaret. Missslippa brukare är kommunens, är anpsykiskt sjuka landstingets svar. De kriminella får kriminalvården ta ansvar för. Ska vi kunna lösa de stördas måste vi ta psykiskt boendeproblem, med alla störda, även missbrukare och straffade. psykiskt

i

Vi ger hyresvärdarna garantier

När det enskilda i det bostadsbegäller lägenheter vanliga ståndet, talar vi med och kan dem hyresvärdarna erbjuda i vissa garantier. Vi kan ge dem en att de ska ska- l garanti gå deslösa ekonomiskt. Vi kan skriva ett förstahandskontrakt och sedan ut med andrahandskonsjälva hyra lägenheten trakt. Vårt mål är naturligtvis att så som ska många möjligt kunna bo integrerat i det bostadsbeståndet. vanliga Men alla kan inte bo helt hand. För år sepå egen några dan var det fullständigt att prata om något annat än omöjligt integration. Den som talade om eller andra gruppboende separata lösningar betraktades som en kuf. Men det är inte alltid en dröm att komma ut i en bland egen lägenhet alla andra människor. Det kan definitivt vara bättre mycket att t.ex. få bo tillsammans i ett litet servicehus.

Små servicehus

Under ett antal år har och kommunen samarbetat landstinget för att ta hand om de störda. Ett litet servicehus för psykiskt psykiskt sjuka kom till för ca lO år sedan. Det har åtta lägenheter, ñna, rejäla bostäder två rum och kök. Tvärs på över gatan ñnns ett servicehus för dit de boende är äldre, knutna, och där det ñnns en för dem. känskötartjänst Jag

JM;

Hur kan man göra? Exemplet Västerås

ner en av dem som bor där och dit

personligen jag går

ibland och träffar honom. Då märker jag hur de an

knyter

till varandra i huset och hur de besöker varandra. Och när

nattångesten kommer så knallar de ofta över till den perso-

nalgrupp som finns i servicehuset.

Ett litet servicehus För psykiskt störda i kvarteret Hugo, centralt i Västerås. Ett eget hus med 8 lägenheter, bland de andra husen på gatan

Vi har startat en verksamhet som kallas servicelä-

nyligen

genheter för sjuka. Det är 10 i ett nytt

psykiskt lägenheter

bostadskvarter i Västerås. De är också knutna till ett servicehus för äldre alldeles i närheten, med en särskild skötar-

för dem. Detta var ett mellan lands-

tjänst samarbetsprojekt

och kommunen, där vi gemensamt tagit ut dem som

ting

ñck finns det bara ca 20 psy-

lägenheter. Enligt psykiatrin

kiskt störda som behöver bostad. Enligt våra papper ñnns det fler. är ofta inte van att tänka utanför

många Psykiatrin sjukhusväggen.

l W

Ett hus i raden, kvarteret Hugo, Västerås

Tålamodsprövande process

En annan erfarenhet är att det tar tid att lösa bostads-

läng frågan för störda och man måste vara oer-

många psykiskt hört uthållig. Jag brukar säga att det är idé att röra i

ingen

om bostadsplanering för störda om man inte frågor psykiskt har en framförhållning på fem år. Men har man en rullande

fem års sikt så kommer det alltid att falla ut saker. plan på

Trovärdiga hos hyresvärden

Sammanfattningsvis arbetar vi parallellt efter olika

linjer. För det första arbetar vi med enskilda i det van-

lägenheter liga bostadsbeståndet, s.k.integrerat boende. Vi samarbetar med allmännyttan, med de med HSB

privata hyresvärdarna, och med Riksbyggen, som vi alla har avtal med, för att få

till bostäder för grupper med särskilda behov. Samtillgång arbetar vi inte, får vi inte bostäder. I Västerås har

några

och kommunen satsat oerhörda summor för att få företagen ordning på nedkörda bostadsområden och vi på socialför-

får se upp så att vi inte belastar dessa områden valtningen med nya problem. Det är ingen idé att traska upp till någon

för att få dem att ändra beslut, att politiker på allmännyttans

till en hyresgäst. Vi får bostäder om vi kan visa att säga nej det kommer att fungera. Det måste finnas en organisation som kan stötta de störda där de bor. Vi har en spe-

psykiskt

inom med speciell inriktning de cialgrupp äldreomsorgen på

De som arbetar i denna grupp har varit med psykiskt sjuka. i år och kan greppa De kan sätta in stö-

många problemen. dinsatser och göra hembesök, även och kvällar. Med

helger detta har vi blivit mer trovärdiga hos hyresvärdama.

En hel bukett olika modeller

Men, som sagt, alla kan inte bo enskilt. Vissa behöver mer

stöd. Och för dem utvecklar vi gruppboende

kontinuerligt

av olika Det år viktigt med olika boendeformer, en hel

slag.

bukett av olika modeller, för individuella behov. Från psykiatrisk klinik kan man vidare till till

gå behandlingshem,

och så till egen bostad, enskilt

träningslägenhet småningom

eller i Men man ska alltid kunna tillbaka

gruppboende. gå

till kliniken, ha kvar kontakten. Jag var ute och visade en lägenhet nu för en som skall ut från sluten-

patient flytta

vården. Lägenheten i ett grönt ñnt område intill lasa-

ligger

rettet och märkte att han var Men så sa

jag väldigt orolig.

han när han tillbaks: Ja, det är ju bra ändå, om jag

gick

blir lite nervös att kan gå tillbaks till kliniken och till

jag

dem jag känner

_z-I

Fina, rejäla bostäder med 2 rum och kök 58 kvm, i kvarteret Hugo, Västerås. Byggherre: Byggnads, AB Mimer. Arkitekt: Arkitektbyrån Möller och Olsson AB.

50 Hur kan man göra? Exemplet Västerås

Svängrum för kluringar

I alla samhällen finns I våra mo-

kluringarna, särlingama.

derna bostadsområden finns inte svängrum för dem. Det är

för trångt och inrutat där, men de skulle väl klara

mycket

sig om vi hade lite fria bostadslägen som vi haft tidigare i

våra äldre bostadsbestånd. Vi har ett bostadsområde i Västerås som heter Gåsmurevreten, en kåkstad med äldre bostä-

der, stora trädgårdar, höga häckar. Där har vi tillsammans

med fastighetskontoret tagit fram lägenheter till

psykiskt

störda personer. Det är som har tillfrisknat Gås-

många på

murevreten. De har funnit väl till rätta, de har inte haft

sig

så nära till grannarna, de har inte kommit i konflikt direkt

de har satt ut foten i utan de har kunnat leva ett

trapphuset,

bra liv där.

ganska

Nu slår man ut de här typerna av bostäder i alla kommuner. I Västerås ska man riva Gåsmurevreten för att en

bygga

högskola. Och många andra äldre hus och äldre bostadsbe-

stånd som har lite utrymmen, lite och så om-

trädgårdar

kring sig, de försvinner. Och den här gruppen får det mer

Servicelägenheter för psykiskt störda i Svarte Plan, Västerås, ett

nybyggt bostadskvarter med drygt 100 lägenheter. 2 rum och kök, 59 kvm. Byggherre: Byggnads AB Mimer Arkitekt: Arkitektbyrån Möller och Olsson AB.

Hur kan man göra? Exemplet Västerås 51

och mer Det är en

trångt.

handfull människor som alla i

kommunen känner Det

igen.

kan vara som går med

käppen,

bärande en Jaså är det

påse:

honom om, honom du pratar

känner alla. Eller han som

De kommer inte

spelar gitarr.

att rymmas längre i våra kommuner om vi river fristäderna. Och när man

planerar nya

bostadsområden skulle man

inte då kunna plocka undan

några separata tomter, där man kan föra upp lite småhus för de

här människorna, där de kan

tillåtas vara det de

Bostadskvarteret Svarte Plan

i Västerås med 10 service-

lägenheter for psykiskt störda.

Vi hade ett begrepp i Västerås som vi kallade 50 kvadrat.

Tanken var att bygga småhus, 50 kvm stora, och sätta ut

dem på olika ställen. Men det visade att kostnaderna

sig

skulle bli för Men om man tänker det när man

höga. på

planerar nya bostadsområden, någon tomt lite här och var,

då blir det inte så med

dyrt vägdragningar, ledningsdrag-

ningar och sådana saker. Det här och tänkesättet

begreppet

börjar faktiskt i få i inom

dag gehör planeringsprocessen

Västerås kommun.

Bättre för alla

Vi behöver dessa fria för en del människor som vi

lägen

aldrig kommer att kunna inordna i andra Ett några system.

annat sätt att klara detta är att ordna

lägenheter med egna

ingångar i flerbostadshusen, en gavel t.ex. Vi kan också

på

t.ex. ljudisolera bättre, för att undvika störningar. Jag tror

att mer omsorg i och bättre kvalitet leder till

planeringen

bättre bostäder för alla andra också.

6¶En bostad i en

god god miljö

En bostad

riktig

Att bo, att ett hem för sig själv och familjen bygga skapa människans natur. Att höra hemma någonstans är liggeri en och i nödvändig utgångspunkt för självkänsla trygghet tillvaron. Det också att växa och utger förutsättningar vecklas søm människa tillsammans med andra. Det gäller alla, och i grad människor med psykiska störninghögsta ar. Detta var arkitekt Eva när Björklunds utgångspunkt hon seminariet tog upp olika aspekter på bostaden, på och grannskapet som kan vara viktiga att boendemiliön bealda när det av stördas boengäller planeringen psykiskt de.

Att rita och bostäder och för planera, bygga bostadsmiljöer andra handlar om att i deras ställe ge ramarna för att de ska kunna hemmet, med utrymme och själva skapa det egna för den egna och uttryck självkänslan personligheten. Det handlar om att ramar som det att klara ge gör möjligt av ett otal behov ett utrymme. Men praktiska på begränsat det handlar också om att föreställrespektera djupt liggande ritualer och känslor för att förutningar, symboler, skapa för hem, inte bara hus. Det handlar om att sättningar skapa rum för trivialiteter, men också för livets vardagslivets största glädjeämnen.

krav - behov Särskilda allmänmänskliga

- rörelsehind- När vi tagit oss an särskilda behov gamlas, rades, åldersförvirrades, synsvagas, hörselskadades, barns, - har vi sett att deras särskilda behov i ungdomars osv. allmänhet är De genom sin särskilda allmängiltiga. pekar

54 En god bostad i en god miljö

Hemma hos behöver

mig jag

../ ñn-_\.t K p*

n 0 IL_

i I | › | U V T: r_- t

RKXKTÅ.

utrymme och utrustning en Säng att SOVai för att mat

laga

r

g-EB-

J 1 i J | I . ______ - -l , - - - - .a

l u

- - - -l

- V. .A.-4 .. _p›fJ ._0-

plats för mina vänner, ett arbetsbord .för

böcker, TV och stereo Studier Och pyssel ett badrum

f:

“lina kläder (Ur Egen bostad. Karin Lidmar Arkitekt och saker,

SAR) kapphylla

En god bostad i en god miljö

känslighet på problem, brister och som har be-

möjligheter tydelse för de flesta.

Att anpassa bostäder och för särskilda behov inne-

miljöer bär därför sällan eller att allmänmänskli-

aldrig ge avkall på ga behov. Oftast är det tvärtom. Å andra sidan kan det också behöva att de som har särskilda behov eller

understrykas, känslighet, inte för den skull har mindre behov av eller rätt till den bostadsstandard som betraktas som för alla

självklar andra.

Undvik stora framtida ombyggnadskostnader

Detta sätt att tänka leder inte till likriktade och

typbostäder miljöer. De det handlar

grundläggande egenskaper, om, går att förverkliga en mängd olika sätt, om man beaktar dem

på från Eftersom bostaden är en stor och

början. långsiktig investering, och bostad kommer att bebos av

varje många människor under en tid, så handlar det om att ut-

lång ge rymme för valfrihet, och

förändring, anpassning, mångfald att ge utrymme för de boende att sina

själva skapa hem, förverkliga sig själva, ensamma och tillsammans med

familj och grannar. Det att inte fast i strukturer

gäller bygga sig som hindrar växande och eller strukturer som

utveckling, bara efter några år måste om till kostnader.

byggas höga

Heterogen grupp, olika känslighet och problem

När vi har studerat de särskilda behov som störda

psykiskt människor kan ha, har vi också funnit att det är sådana egenskaper i bostäder och som också har stor all-

miljöer mänmänsldig betydelse. De störda är, som männi-

psykiskt skor i allmänhet, en med olika

heterogen grupp, känslighet och problem, olika behov av stöd och olika

omvårdnad, behov av avskildhet och

gemenskap.

Anpassning till olika behov, valfrihet

Vi har funnit att har särskild

några frågor tyngd.

- till avskildhet

Ilojligheten men också möjligheten till

kontakt och gemenskap, i den egna bostaden, i huset,

ikvarteret och grannskapet.

- att dra undan och att vara samman.

Möjligheten sig - till ett avskilt sovrum i den bosta-

Möjligheten egna den.

- Den individuella och att

friheten tillfredsställelsen

själv mellan olika behov och önske-

göra avvägningar

mål. - God badkar.

ljudisolering, - till verksamhet och

Möjligheten skapande meningsfulla

uppgifter i bostaden, kvarteret.

trädgården, - att klara men också att

Möjligheten sig själv, få hjälp. - Närheten till service och ar-

bostadskomplement,

betsplatser. - till hemkänsla och

Möjligheten identijikation, tillhörig-

het.

Min bostad - en bostad

riktig

Det är lätt att definiera de grundläggande funktioner en bostad ska rymma, vad som behövs för det dagliga livet. Men alla dessa funktioner tillsammans blir bostad om de

ingen inte kan i rum ett sätt som stämmer med

organiseras på uppfattningen om vad som konstituerar en bostad, om vad som är vackert och funktionellt.

I den svenska bostadstraditionen är köket

hjärtpunkten, med rötter i spisrummet.

En entré eller ett i ett särskilt utrymme, som

kapprum sluss mellan regn och rusk in till bostadsrummens ombonade värme, är typiskt för hela den nordiska bostadstraditionen.

Ett avskilt sovrum har med tiden blivit en

självklar rättighet även för ensamboende i den permanenta bostaden. Ett intimt rum att dra tillbaka till, ett rum för att kunna un-

sig dandra sovplatsen gästers och besökares omedelbara blickar. För rökare - störda röker - är det särskilt

många psykiskt angeläget att kunna hålla rökfri.

sovplatsen

Till en riktig bostad hör även ett ett ñnrum,

vardagsrum, ett rum för samvaro och besök, ett rum där man kan visa sig från sin bästa sida, ett rum som är stort.

En god bostad i en god miüö 57

Den minsta bostaden

I de allra minsta bostäderna, under 50 kvm, är det svårt att

såväl kök och sovrum som vardagsrum. För det

inrymma

mesta kan man dock rymma en kokvrå, ett litet sovrum och

vardagsrum. Med kan de boende få

genomtänkt planlösning

valfrihet att ändra egna önskemål

rumsindelningen enligt

och behov. Det är särskilt när den bostadens

viktigt riktiga

alla rum inte ryms. att ett kök med

Många tycker riktigt

matplats är oundgängligt, och kan tänka att kombinera

sig

sovrum och för att få ett stort kök. Andra kan

vardagsrum

tycka att ett stort sovrum är viktigt och kan tänka sig att

kombinera kök och vardagsrum till ett allrum, för att få

utrymme för ett stort sovrum. Eftersom den här typen av

bostad oftast förekommer i med gemensamt

gruppboende

kök och kan kännas mer rimlig.

vardagsrum kompromissen

l/2 Rkv, 42 m2

Vardagsrum, litet sovrum, kokvrå

(ur Egen bostad, Karin Lidmar)

eller stort sovrum

En bostad

riktig

består av entré, kök,

vardagsrum,

sovrum och badrum. Den är mångsi-

digt användbar, utan ytslöseri.

- Praktiskt, vackert, trivsamt, tryggt det är viktiga egenskaper för alla, inte minst för psykiskt störda.

Anpassbarhet till olika behov ger de boende frihet att skapa sitt hem efter_ eget skön, och förändra det med tiden

Vacker och välkomnande entré med plats för byrå och stol. Kontakt till kök, vardagsrum, badrum och sovrum ger överblick och närhet.

(Exempel: Boszadslaget Arkitekter AB

Teckningar : Anna Axberg)

En god bostad i en god miljö

Ordentligt bostadskök med mat- Vardagsrum i kontakt med kök. Går

plats. Fönster mot gata eller att för

gård. stänga tillfällig nattgäst.

Rymliga och sovrum, som Genomblick mellan rummen

ljusa

kan möbleras flera olika sätt. och överblick.

på ger rymd, ljus

Anm; J* | ll

1 c (ma. .. ...A

Badrum med utrymme och

ljus. i Egen balkong/uteplats soligt

Plats för

tvättutmstning. väderstrcck

god

Gemensamma

bostadskomplement

Den egna lägenheten i ett sammanhang, i ett hus

finns

eller en grupp av hus. De gemensamma bostadskomplementen - - är ett

trapphus, tvättstuga, ttiifflokal praktiskt och ekonomiskt sätt att tillgodose olika behov. Bostaden är också den där lägenheten finns. Det är kvarteret med

plats gator och hus, gatan där jag bor, hemma i kvarteret, våran gård.

Hur lägenheterna grupperas kring de gemensamma utrymmena, den från mindre till större grup-

stegvisa övergången per, från till har stor för hem-

privat offentligt, betydelse känsla, tillhörighet, identifikation. Det handlar om

trygghet,

bostadsgrupper och kvarter där det finns förutgrannskap,

för tolerans och omsorg människor sättningar trygghet, emellan.

En god bostad i en god miljö 61

I är det

flerfamiljshus trapphuset gemensamma utrymme

som alla använder. Det är det första ut från

steget den egna

lägenheten. Det är viktigt att det är och trevrymligt, ljust

ligt med plats för möten. Det är att kunna överblicka

viktigt

vilka som hör hemma där, men det är också att kun-

viktigt

na eller undvika möten. Alltför

välja många lägenheter kring

ett och hus med hiss kan för en del orsaka

trapphus höga främlingsskap och bostäder otrygghet. Några med egen ing-

ång kan underlätta för de som är störda och kanske

psykiskt

särskilt skygga.

En välkomnande entré till med en bänk att slå

trapphuset,

sig ned på för en pratstund eller för att betrakta vad som

sker. Den har egen karaktär, är lätt att känna Den

igen. går

att beskriva, inte bara som ett nummer.

62 En god bostad i en god miljö

Den bör ligga

gemensamma tvättstugan

nära bostaden och delas av en liten

mycket

grupp, 10-12 hushåll, för att det ska bli

bekvämt och tryggt med bekanta ansikten.

En i entréplan med

trapphustvättstuga

fönster mot gatan eller den gemensamma

är en bra Det är

gården mycket lösning.

att det är en och mötes-

viktigt ljus trevlig plats kring vardagliga arbetsuppgifter, men

också en plats där man kan få vara ifred om man vill och en där man har en

plats

viss överblick över vad som händer.

I Träfflokalen möts man för och fritid, fester och

hobby

arbete. Den så att man passerar den på väg

ligger synlig

hem. Den har kontakt med gemensamma på gård-

uteplatser

en. som har till lokalen och delar ansvaret

Gruppen tillgång

bör inte vara för stor. till mellan 30 och 50 hushåll kan

Upp

man veta vem som är och vem som hör till grup-

främling

En sådan träfflokal kan som kontakt-

pen. dagtid utnyttjas

och för boende, som har behov av vård och om-

stödpunkt

sorg. I andra fall kan det vara nödvändigt med en särskild lokal för detta.

(Teckningar Anna Axberg)

En god bostad i en god miljö

Gemensam

trädgård

Kontakten med naturen,

blommorna, fruktema, doftema, färgerna, årstidernas att dra

växlingar, möjligheten sig tillbaka i enskild ro i en berså, under ett

träd, möjligheten att träffas i gemensamt att odla och att

arbete, påverka, vistas ute i solen - det är

viktigt för de flesta människor, och särskilt dem som, t.ex. till-

många psykiskt störda, bringar stor del av tiden i bostaden eller dess närhet.

Paradiset är en

trädgård

En kan också

gemensam trädgård inrymma egna odlingslotter för dem som så i till i

önskar, anslutning lägenheterna markplan, eller i den gemensamma för dem som

trädgården, bor

högre upp.

Utrymme, användbarhet, tillhörighet, skönhet, sol, växtlighet

god

av skönhet, att ta i och Upplevelsen möjligheten besittning ett arbete, ett intresse för påverka, meningsfullt naturligt med en orsak till en oas utbyte grannar, fysisk ansträngning, vila ut i - - har stor för det att trädgården betydelse psykiska välbeñnnandet.

Till varje hus en trädgård med

* utrymme för gemenskap och enskild ro

Om är för eller används av för många blir gården trång stort och det blir svårt att ñnna för enskild slitaget platser ro. Även den mest blir trist och torftig välplanerade gård efter ett tag, om den är för trång.

* olika mångsidigt användbara uterum för åldrar, behov, intressen och årstider

En med gräsmattor inramad av träd och buskar, gård soliga med bersåer, kullar och snår, och odlingslotter träddungar kan många olika behov. tillgodose

* överblickbara tillhörighet i och tydliga grupper

En och överblickbar upp till tydlig grupp kring gården, 30-50 hushåll, fönster mot i husgården lägenheterna, entréer som vetter mot gården, underlättar igenkännandet, och Om bebos av fler finns tillhörigheten tryggheten. gården det skäl att till eller avgränsa smågårdar varje trapphus av för att inte förlora och hemgrupp trapphus, tillhörighet känsla.

* sol, lä och lövskugga

Ofta är det solen som lockar oss utomhus, och solen som riktar vår naturens skönhet, solen som uppmärksamhet på väcker till liv. Solen skänker värme och utevisglädjen gör telsen Det är oerhört att och bygga behaglig. viktigt planera så att blir väl mot vårvindar och gårdarna solbelysta. Skydd höststormar, och mot ökar trivlövskugga högsommarsol, seln och användbarheten.

En god bostad i en god miljö 65

*

riklig växtlighet med träd, buskar och blommor

Vårens sommarens höstens

spröda grönska, fágring, färg-

explosion, vinterns kala Den rika är

grenar. växtligheten

inte bara ett skådespel för utan också hemvist för

ögat fåg-

lar, fjärilar och smådjur, och en källa till dofter och

ljud.

Träd och buskar ombonade utomhus.

skapar rum,

*

rumslig gestaltning och personlighet i gaturum, gårdsrum

och gemensamma uterum

Gatan är och tillhör är för

offentlig alla, gården gemensam

en och den har olika rum - en

avgränsad grupp, berså, en

gräsmatta, en skogsdunge, en sandlåda. Dessa olika karaktärer fordrar olika och

gestaltning tydliga Övergångar. Ingen-

mansland, som inte tillhör och inte är

någon något, skapar

osäkerhet och ointresse.

*

variation och omsorg i

detaljutfonnningen

Egenkaraktär, variation i och form inom fattbara ra-

färg

mar, möjlighet att identifiera enskilda kvarter

hus, skilja

från varandra - det beror av helhet

och

detaljer.

*

utrymme för förändring, egna initiativ och påverkan

med för alla

Grannskap plats

Kvarter med plats för psykiskt störda

I kvarter eller bostadsgrupper med upp till ca 60 lägenheter, av olika storlek och typ, i relativt låga hus,

grupperade

och bostadskomplement - där kring gemensamma trädgårdar är det lättast att ñnna för störda i enskilda

plats psykiskt lägenheter, i gruppboende, i kollektivboende eller i ett litet vårdhem.

- Ort, stadsdel, grannskap hembygd

Från kvarteret eller bostadsgruppen steget ut i grannska-

går pet eller stadsdelen. Ett gott är det som år sam-

grannskap mansatt och är det fattbart och har sin

mångsidigt. Samtidigt

karaktär, så att man kan känna hemma i sin egen sig bygd, på sin ort, i sin stadsdel. En allsidig befolkningssammansättning, arbetsplatser, service och kulturutbud gör grannskapet till en del av staden och inte bara en för vis-

förvaringsplats sa Det är sådana i bostads-

befolkningsgrupper. egenskaper

som är bra för alla. Ju mer sammansatt och rikt miljön

god

grannskapet är desto större är möjligheterna för

psykiskt störda att finna det utrymme, den frihet, det stöd, den

gemenskap och den uppgift som de behöver. Nedan följer några synpunkter som kan vara viktiga att beakta utifrån psykiskt störda människors särskilda behov, dels när det gäller att hitta i redan bostads-

lämpliga bostadsmiljöer befintliga områden, dels vid av nya bostadsområden.

planeringen

Inbodda grannskap

Bra bostäder och miljöer för psykiskt störda människor finns på många håll. Det gäller att ñnna dem och att få

tillgång till dem.

Sök bostäderna i äldre stadsdelar, orter och områden med sammansatt befolkning och och stabilitet, tole-

bebyggelse rans, trivsel och identitet.

Undvik stora, ensartade områden med

ensidig befolkningssammansättning och sociala problem.

Sök bostäderna i kvarter med liten skala,

med egen karaktär, gemensam trädgård och

bostadskomplement.

Undvik stora hus och anonyma kvarter där kvarteret är

höga ett i raden av flera likadana, med likadana hus, och

gårdar portar.

Sök bostäder som har nära till lokaler samvaro och

för hobby, för uppsökande vård och kontakt och helst

möjligheter till arbete.

Sök enstaka små för dem som vill bo ensamma

lägenheter eller i par, i

utspridda grannskapet.

Sök några små lägenheter i ett kvarter eller i ett hus med en gemensam lokal, för dem som behöver visst stöd av personal.

Sök små i ett eller mellan två

några lägenheter trapphus, trapphus, för för dem som behöver

gruppboende dagligt stöd av personal.

Sök stora kollektivboende, för dem som

några lägenheter för önskar och det, där sovrummen är stora,

väljer likvärdiga och kan nås utan att passera kök och

vardagsrum.

:smnliåil

Och nya områden

Kan planeras och så att de ger

byggas goda förutsättningar

för psykiskt störda. Se bara till att:

Bebyggelsens skala, hustyper, hushojder, gårdsstorlekar ger

för trygga och toleranta

förutsättningar grannkontakter.

Det olika stora samt att blir

finns lägenheter lägenheterna

välplanerade och kan anpassas till olika behov och önskemål.

Bostadskomplementen blir bekväma och grupperna över-

blickbara. Gårdama blir och ombonade och

soliga rymliga, trygga,

med rik

växtlighet.

Bebyggelsen blir varierad och vacker.

Arbetsplatser, service och inom

rekreationsmöjligheter finns

räckhåll.

7¶Olika boendeformer

Enskild bostad, delad

gruppboende, lägenhet, vårdhem;

På seminariet beskrev och arkitekt Eva

exemplifierade Björklund de grundläggande i bostad och egenskaperna

miljö för de olika boendeformerna. Vissa är

egenskaper

viktiga i alla boendeformer. Det är t.ex.

God eller enkelrum.

ljudisolering kring lägenheter

Goda väderstreck.

dagslj usförhållanden, soligt

Frihet att avskildhet eller kontakt.

välja

Möjlighet att välja mellan badkar och dusch.

Frihet att anpassa bostaden till individuella behov och

-X-X-X-X-X-

önskemål. Möjlighet att sätta sin egen ett hem.

prägel på den, skapa

*

Möjligheten till verksamhet och skapande meningsfulla uppgifter.

* Möjlighet att klara men också att få

sig själv, hjälp.

/

Hm_ , l [Svala/GJ

(Teckning Anna Axberg)

70 Olika

boendeformer

Enskild bostad

Fullvärdiga lägenheter

Minst l Rum och Kök (l RK 40-45 kvm), helst 2 Rum och kokvrä eller Kök (2 Rkv - 2 RK 55-60 kvm), 3 Rum och Kök för par.

Viktiga egenskaper:

*

Överblickbara rumssamband.

*

Klara och harmoniska rumsformer, flera

möbleringsaltemativ.

* - - -

Utblick utsikt överblick kontroll över gata och gård.

*

Solig balkong/uteplats.

Möjlighet att kunna

*

sovrum och dagsljusbelyst kokvrá eller kök

avskilja

*

mellan avskildhet och kontakt mellan kök/kokvrå

välja och vardagsrum

Alternativa lägen

Enstaka lägenheter utspridda i orten,

i en stadsdel eller i ett bostadsområde, anknutna till en dagcentral, en träff-

med ett e.d. inom gångavstånd eller inom

punkt personal, arbetskooperativ

räckhåll för kollektivtrafik.

Några lägenheter i ett kvarter eller i en bostadsgrupp.

4-8 för störda. De ligger

lägenheter upplåts psykiskt

*

eller

utspridda parvis kopplade

* hant-

med egen träff- och hobbylokal för gemensamma måltider, samvaro,

verk m.m. , eller med till kvarterets träfflokal för detta

tillgång

* i

med eller utan personal, dagtid, kvällstid lokalen.

Ett eget hus eller trapphus i kvarteret

Ett med 4-8 lägenheter med egen lokal för samvaro och och

trapphus hobby

egen tvättstuga.

Olika 71

boendefonner

_l

I

r“ I

. p*

5% szgjâiâg

l» /l

ü@“\

»

(_›

E] x :

- 1 ›

a]

?OV/i

Z rd rü/

Fullvärdiga lägenheter, ____ /3 m 0795M07/

iøw_w ”II

2 Rum och kokvrå, 54 m2. v

/x

Valfrihet mellan kokvrå ochstort vardagsrum eller stort §›__f”i \/

kök och litet vardagsrum.

eller några lägenheter utspridda i kvarteret, och en gemensam lokal för samvaro och personalstöd (Exempel: Bostadslaget Arkitekter AB)

i

Egen lägenhet gruppboende

lägenheter och gemensamma rum läillvärdiga

4-8 ca 10 personer, gemensamma utrymmen kvm/person. minst 1 Rum och Kök (l RK 40-45 kvm), Egna lägenheter helst l 1/2-2 Rum och kokvrå (1 1/2-2 Rkv 45-50 kvm).

Viktiga egenskaper:

Egen lägenhet

Egen entré utifrån -från trapphus Överblickbara rumssamband. Klara och harmoniska rumsfornter, flera möbleringsalternativ. - - - kontroll och Utblick utsikt överblick över gata gård. i väderstreck. -X-*åi-X-X- Balkong/uteplats soligt

Möjlighet att kunna * avskilja sovrum * mellan avskildhet och kontakt mellan rummen. välja

Gemensamma rum * Näraliggande, lätt tillgängliga från de egna lägenheterna. Mitt i gruppen. Ljusa, vackra rum. rymliga, Två samvarorum kan (t. ex. kök och avskiljas vardagsrum). Förråd. Tvättstuga. Utrymmen för personal. -X-X-X-X- Gemensam solig balkong/uteplats.

Alternativa lägen

Ett eller två våningsplan i ett i kvarteret. flerfamiljshus

Eget hus i kvarteret eller bostadsgruppen, t.ex. ett litet eller en svilla. punkthus flerfamilj

Eget hus egen tomt, på t.ex. en radhuslänga eller en flerfamiljsvilla.

Ett våningsplan i ett flerfa-

miljshus. Två trapphus har

E_

samman med i*

kopplats ge-

mensamma rum i mitten: kök, 2 samvarorum, tvätt-

__

stuga, personalrum. De sex lägenheterna är fullvärdiga l Rum och Kök

eller 1 1/2 Rum och kokvrå, 42-46 kvm, med oberoende entréer direkt från

trapphuset. (Exempel: Södergruppen

Arkitektkontor AB)

Kollektivlägenhet

Eget rum, delad bostad

3-5 Rum och Kök, 2-4 som valt varandra.

personer

Viktiga egenskaper

Eget rum

*

Kan nås utan att gå genom kök eller vardagsrum.

*

Kan möbleras på olika sätt, sängen på minst två ställen. *

Rymmer säng, sängbord, skrivbord, hokhylla, två fåtöljer.

*

Area ca 12-14 kvm. *

Vackra proportioner, och

ljust rymligt.

Delad bostad

*

Oberoende rumssamband, alla rum kan nås entré eller hall.

från

*

Vardagsrum och kök kan varandra, och öppnas

avskiljas från

(utnyttjas oberoende eller tillsammans).

* -

Två badrum duschrum.

Solig uteplats/balkong.

Alternativa lägen

Lägenheter utspridda i orten,

i en stadsdel eller i ett bostadsområde, i flerfamiljshus, radhus, eller friliggan-

de småhus, anknutna till en en träffpunkt med ett ar-

dagcentral, personal,

betskooperativ e.d. inom gångavstånd eller inom räckhåll för kollektivtrafik.

i ett kvarter

Några lägenheter

eller i en 4-8 lägenheter för störda som antingen

husgrupp. upplåts psykiskt har egen träff- och hobbylokal med eller utan personal, dagtid, kvällstid, eller

har tillgång till kvarterets träfflokal för detta.

Ett eget hus eller

trapphus

med 2-4 med egen tvättstuga och träfflokal samt

kollektivlägenheter personal-

stöd.

Olika 75

boendefonner

3 rejäla egna rum på övervången. De går att möblera på olika sätt, sängen kan stå på flera ställen utan att hamna under fönster eller stöta emot dörren. Rym-

mer skrivbord, bokhylla

och en eller två fåtöljer

Radhus med 4 Rum och Kök, 111 kvm. Kök och

vardagsrum på entréplanet

kan användas oberoende av varandra. Det går också

att avskilia ett gästrum

eller ett litet hobbyrum. De egna rummen på övervåningen kan nås utan att man behöver gå genom kök

eller vardagsrum. (Exempel: Bostadslaget Arki-

tekzer AB)

76 Olika

boendefonner

boende

Vârdhem, tillfälligt

Enkelrum i grupp

gemensamt kök och runt.

kring vardagsrum, personal dygnet

Enkelrum 25-30 kvm. Gemensamma rum ca 10 kvm/person.

Viktiga egenskaper:

Eget rum

*

Egen entré, eget badrum, bostadslikt.

* -

Rummet bostadsfimktioner säng, sängbord,

rymmer grundläggande

skrivbord, att ta emot besök

bokhylla, möjlighet (matbord eller ett par fåtöljer).

*

att sovalkov med

Möjligt avskilja fönster.

*

att inreda med pentry.

Möjlighet

Med detta att klara 25-30 kvm. Det motsvarar mo-

god planlösning går på

dem sjukhemsstandard eller studentbostadsstandard.

Gemensamma rum

*

lätt de egna rummen. Mitt i gruppen.

Näraliggande, tillgängliga från

*

Ljusa, vackra rum.

rymliga,

* och

Två samvarorum kan avskiljas (t. ex. kök vardagsrum).

*

Tvättstuga. Utrymmen för personal. Förråd.

*

Solig uteplats/balkong.

Alternativa lägen

I bostadsmiljo. Ett eller våningsplan

flera

i ett eller ett eget hus, i ett kvarter eller en bostads-

flerfamiljshus, beläget

STUPP-

I bostadsmiljö. Ett eget hus

tomt, eller intill ett bostadskvarter.

på egen egen husgrupp

Avskilt. -

Ett eget hus husgrupp

egen tomt avskilt från bostadsbebyggelsen. på

Olika 77

boendeformer

C

Enkelrum 28 m2. Det går att avskilja eller att avskil ja en ljus sovalkov. en kokvrå med fönster, Det gör enkelrummet bostadslikt,

och anpassbart till individuella

önskemål och behov.

Ett eller flera våningsplan i ett flerfamiljshus eller ett eget hus. De sex enkelrummen och de gemensamma rummen kan slås samman till ett bostadsplan med två vanliga treor och en tvåa. (Exempel: Egen bostad Karin Lidmar Arkitekt SAR)

8¶Sammanfattande diskussion

Psykiatriutredningen har enligt sina direktiv i uppdrag att särskilt uppmärksamma de behov av

psykiskt långtidssjukas bostäder av olika har i detta

slag. Utredningen sammanhang kunnat konstatera att om stördas boende

frågor psykiskt hittills rönt en liten Trots att ut-

mycket uppmärksamhet. vecklingen mot en avinstitutionalisering inom den

psykiatriska vården i mer än två decennier har inte

pågått utredningen kunnat finna skrifter eller motsvarande som särskilt

några behandlat om stördas boende i samhället.

frågor psykiskt

Syftet med denna rapport har därför varit att redovisa en del fakta om de stördas boendesituation i deras

psykiskt dag, behov samt deras rättigheter när det gäller en god bostad i en god Vi har också försökt de

boendemiljö. klarlägga problem, hinder och som finns för att under-

möjligheter

en fortsatt i stödja utveckling positiv riktning.

Den stördes rätt till en är en

psykiskt egen bostad grundläggande och viktig fråga att göra synlig, känd och allmänt accepterad. Vi har därför redovisat olika verk-

exempel på samheter i bl.a. Örebro och Västerås kommuner hur man

på kan gå till väga för att uppmärksamma och deras

tillgodose behov av ett bra boende. Vi har också utifrån olika

typsituationer gett exempel konkreta vad den

på planlösningar gäller enskilda bostaden, gruppboendet, och

kollektivlägenheten vårdhemmet. Vi har också försökt olika

belysa aspekter på grannskapet, bostaden och den gemensamma

boendemiljön som kan vara att beakta när det stör-

viktiga gäller psykiskt da personer. Detta för att ge och stimulans till

underlag boendeplaneringen lokalt.

Vid seminariet framkom (se 2) att mer än hälften

kapitel av de förtidspensionerade störda i åldrarna 16-44

psykiskt år lever i ensamhushåll med 17 i normal-

jämfört procent befolkningen och 40 procent saknar en nåra vän eller an-

hörig att vända till mot 17 procent i normalbefolkningen.

sig Således lever relativt unga störda ensamma

många psykiskt och isolerade.

Det framkom också att det i planeringen för ett bra boende för psykiskt störda är oerhört att samman

viktigt koppla boende, och fritid. Om den enskilde inte har

sysselsättning

eller på sin fritid någon meningsfull sysselsättning på dagtid så störs suddas ut och man kan-

dygnsrytmen. Tidsbegrepp ske vänder på dygnet. Ensamhet och isolering skapar ångest och hallucinationer som tar i beteenden m.m.,

sig uttryck som kan störa grannar och andra i personens närhet. Erbjuds inte någon meningsfull finns det risk för

sysselsättning att inte heller boendet

fungerar.

Behoven av boendeformer i kombination med

anpassade möjligheter till för störda personer är

sysselsättning psykiskt

i svenska samhälle. mycket dåligt tillgodosedda dagens Framför allt detta människor som år drabbats

gäller i unga av och har kommit ut i arbets-

psykiska störningar aldrig livet.

Orsakerna till dessa brister är många. Den

psykiatriska vården inte ha insett av eller

tycks riktigt nödvändigheten saknat förmåga att förmedla de stördas behov av

psykiskt

i det livet, utanför den vårdsituatiohjälp dagliga egentliga nen. Kommunerna, som i dag har ansvaret även för de psykiskt stördas behov av olika boendeformer, har generellt saknat kunskaper om behoven av bostäder och sysselsättning för sina störda innevånare och har därmed inte haft

psykiskt någon beredskap när behoven aktualiserats. Samarbetet mellan kommuner och landsting har fungerat dåligt eller inte alls. Detta har haft till att och arbetsformer

följd strategier för ett stödboende med i allmänhet

anpassat sysselsättning saknas inom kommuner och landsting. Här är det viktigt att få mer kunskap som vikten av att i av

belyser planeringen den här gruppens boende beakta till en menings-

kopplingen full sysselsättning och fritid. Det borde heller inte vara särskilt komplicerat för landsting och kommun att gemensamt inventera vilka störda som har behov av ett

psykiskt bättre anpassat boende i olika former. Örebro och Västerås kommuners arbetssätt borde här kunna stimulera till efterföljd.

Vid seminariet framkom också att drygt 7 000 av de psykiskt störda som i är inskrivna i sluten vård dag psykiatrisk saknar egen bostad. Eftersom många tusen av dessa patienter är under 65 år år det att i samarbete angeläget psykiatrin med aktivt verkar för att dessa får en socialtjänsten patienter bostad var de än vårdas. Om de vårdas utanför hemegen ortslänet måste initiera en utskrivningsprocess psykiatrin den ort där det enskilda vårdhemmet ligger. lämpligen på En i detta sammanhang är vilken kommun som viktig fråga är för att dessa erhåller ett för dem anpassat boenansvarig de. är det vistelsekommunen, dvs. Enligt socialtjänstlagen den kommun där institutionen som är ansvarig. ligger, Denna kommun är dock ofta inte intresserad av att planera ett boende för dem som vistas institution och kanske är på mantalsskrivna i andra kommuner. Men mantalsskrivningskommunen har i det här avseendet inga skyldigheter enligt bestämmelser och oftast vet man där inte socialtjänstlagens ens om att de finns, eller att de borde finnas med i underför kommunens bostadsförlaget boendeplaneringen enligt och psykiatrin, som betalar söijningsprogram. Landstinget vistelsen t.ex. ett enskilt vårdhem, kan ha ett ekonomiskt på intresse av att den störde att bosätta sig i en hjälpa psykiskt viss kommun men denna kommun är inte ansvarig att hjälpa till förrän den enskilde har bosatt sig där. Dessa förhållanden hinder för dessa människors möjligheter att få ett utgör för eget boende. Ansvaret bollas lätt mellan dem anpassat olika kommuner och Detta är också en landsting. troligtvis till att de enskilda vårdhemmen hittills berörts förklaring relativt lite av och den utavinstitutionaliseringen övriga under 1980-talet. Det är viktigt att ansvarsfrågan vecklingen här klargörs. De störda har dessutom mycket svårt att själva psykiskt hävda bostadsmarknaden både när det gäller att få en sig på bostad och att kunna behålla den. Bostadsföretagen redovisar ofta en rad som i samband med olägenheter uppkommer till störda personer. Det rättsliga skyddet uthyrning psykiskt i bl.a. är inte och vräkningar av hyreslagen tillräckligt störda rapporteras från kommunalt håll bli psykiskt personer allt med vanligare. Upprepad försening hyresinbetalningar kan användas för att bli av med en icke önskvärd hyresgäst. Plan- och också ett medinflytande som bygglagen reglerar

ibland används för att mot att i bostadsområskapa opinion den etablera t.ex. för störda. gruppboenden psykiskt Samtidigt redovisas från olika verksamheter (se psykiadelbetänkande På - förtriutredningens Väg exempel på ändringsarbeten inom verksamheter för störda, psykiskt SOU 1991:47) erfarenheter av mycket positiva psykiskt störda som i sitt boende har ett stöd som kan personligt till att orsaker till och lindra hjälpa undanröja olägenheter verkningarna när de uppkommit. Ett bra boende med ett anpassat stöd och en är en meningsfull sysselsättning självklar rättighet om även de störda skall få del av psykiskt samhällets välfärd. Detta är också för en grunden god prognos i den psykiatriska behandlingen. Dessutom ger det dem möjlighet att leva ett liv med:

- färre intagningar i sluten psykiatrisk vård, mindre medicinering, mindre tvång, - ökad möjlighet till rehabilitering, - ökad autonomi.

Rätten till för störda handlar om den egen bostad psykiskt grundläggande mänskliga rättigheten att kunna ett skapa sig eget hem. Kvaliteten i ett bra boende handlar om avvägningen mellan avskildhet och mellan ensamhet gemenskap, och kontakt, mellan att dra undan och att vara samman sig och mellan att klara och att få stöd. sig själv Frågorna om boendet och boendestödet för störda psykiskt kommer att behandlas i kommitténs slutbetänkansjälvfallet de, som beräknas kunna under sommaren 1992. presenteras De stördas rätt till en bostad och ett väl anpsykiskt god passat boendestöd behöver dock redan nu. uppmärksammas Det behövs positiva för att stimulera den nödvändiexempel ga processen i kommuner och Vår är landsting. förhoppning att denna skall starta som leder rapport ytterligare processer till att fler störda kan få del av den rätten psykiskt självklara till en egen bostad. Ekonomiska stimulanser brukar också kunna starta processer. kan det därför vara sin att Avslutningsvis på plats påminna om det som beslutat om Stimulansbidrag riksdagen i samband med Ädelreformen. Detta även bidrag gäller psykiskt stördas behov av alternativa boendeformer. Social-

utskottets i detta därför att skrivning sammanhang förtjänar upprepas.

En stor och bortglömd grupp är de människor

ofta

som drabbats av Under ett psykiska störningar. drygt decennium har en krajiig utflyttning ägt rum från de stora Denna fortfarande. En mentalsjukhusen. pågår följd av utflyttningen från institutionerna är ett starkt växande behov av alternativa boendeformer även för störda. Bland de boendeformer som sålunda psykiskt behövs kan nämnas olika former av gruppboende och men också bostäder med bostadsgruppbostäder komplement.

Mot denna utskottet ett särskilt bakgrund föreslår för att stimulera av nya Stimulansbidrag utbyggnaden boendeformer sjuka och fysiskt handikapför psykiskt pade. För detta ändamål bör staten avsätta 100 miljoner kronor under vart och ett av de kommande

fem

åren, således sammanlagt 0,5 miljarder kronor.

(Socialutskottets betänkande l990/9l:SoU 9).

I 1990/91:150) säger kompletteringspropositionen (prop. regeringen sedan följande:

Vid behandlingen av propositionen 1990/91:14 om ansvaret för service och vård till äldre och handikappade m.m. uttalade Socialutskottet att det också behövs en kraftig av alternativa boendeformer för människor med utbyggnad av olika och för människor som fysiska handikapp slag drabbats av från institupsykiska störningar. Utflyttningen tionerna innebär att olika former av gemensamt boende behöver utvecklas b1.a. i form av gruppboende. För vissa grupper kan också ett antal separata men organisatoriskt och med vissa personalmässigt sammankopplade lägenheter vara En viss gemensamma utrymmen lämpliga. utbyggnad sker redan i av boendeformer för sjuka och dag psykiskt beslut om fysiskt handikappade. Riksdagens tydligare

ansvarsförhållande när det boendet för dessa grupper gäller kan nu antas påskynda utvecklingen och ansluter jag mig till utskottets bedömning att ett statligt stimulansbidrag bör utgå även för dessa grupper. När det alternativa gäller boendeformer för och psykiskt sjuka fysiskt handikappade utgår jag ifrån att utformning och innehåll måste planeras flexibelt utifrån de enskilda människornas behov. be- Jag dömer att samma bör för erhållande av stimuregler gälla lansbidrag till gemensamma boendeformer för psykiskt sjuka och fysiskt handikappade som för de tidigare nämnda gruppbostädema.

r _ j Riksdagens beslut

Riksdagen anvisar medel till ett särskilt stimuom 400 för lansbidrag milj.kr. budgetåret 1991/92 för att påskynda av utvecklingen gruppboende inom kommunerna och landstingen. Motsvarande under de bidrag förutsätts utgå följande ma vilket innebär att sambudgetåren, 2 000 kr. kommer att avsättas manlagt milj. för detta ändamål. Bidraget lämnas med 500 000 kr. per enhet färdigställts kom. år 1991 och framöver.

ksom J

Riksdagen beslöt således i enlighet med socialutskottets förslag att utöka som kunde få del av detta personkretsen boendestöd så att även boendeenheter för och psykiskt sjuka fysiskt handikappade omfattades. utökades medels- Samtidigt ramen med 500 så att det nu ytterligare milj.kr. sammanlagt finns anvisat 2 kronor att utbetalas under fem år miljarder för att stimulera anordnandet av och andra gruppbostäder alternativa boendformer. I bilaga l redovisas om regeringens förordning tillfälligt statsbidrag till anordnande av gruppbostäder och andra alternativa boendeformer och i 2 om tillfalbilaga förordningen ligt statsbidrag för viss av sjukhem m.m. I ombyggnad 3 redovisas föreskrifter om bilaga Socialstyrelsens tillfälligt statsbidrag till anordnande av och andra altergruppbostäder nativa boendeformer.

Litteraturförteckning

Att institution - en av och sociala bo på inventering miljö 3: institutionen. förhållanden. Del rapport Allmånpsykiatriska Stockholm: PM 1988:54. Socialstyrelsen,

En av behov av Behovsinventering psykiatri. kartläggning boende/stöd/vårdalterrtativ hos inom och patienter öppen sluten vård 1989-05-01. i Alvsborg, psykiatrisk Landstinget 1989.

av långtidssjuka i Jönköpings Behovsinventering psykiskt lån: länsavd. Svenska slutrapport. Jönköping: Jönköpings i län, 1988. kommunförbundet, Landstinget Jönköpings

E., E. Bostäder livets olika skeden. Björklund, Edsjö, för Svenska Kommunförbundet, Stockholm, 1989.

Bo-boken; att bo med Stockholm: jiinktionsnedsåttningar. Centralkommitté, 1987. Handikappförbundens

Boende handikappade och långvarigt sjuka. för gamla, Stockholm: i samarbete med Boverket, SoS Socialstyrelsen PM 1988:22.

Bo villkor. Stockholm: Bepå egna Bostadsdepartementet. tänkande från för vissa boendefrågor avsearbetsgruppen ende äldre och mil. SOU 1987:78. handikappade

och långvar- Bostadsförsörjningen för gamla, handikappade Stockholm: i samarbete med Boigt sjuka. Socialstyrelsen verket, PM 1988:49.

J. Mitt i - Carlsson, förändringen en intervjuundersökning av inom sluten vård. tidigare långtidsvårdade psykiatrisk Stockholm: Stockholms Univer- Psykologiska institutionen, sitet, 1985.

Creutzer, M., Grip, L. Bort från institutionen. Lar- Täby: son, 1988.

Creutzer, M., Grip, L., Karupää, M-A. Den nya hemtjänsten. Stockholm: 1986. Konsultförlaget,

Från till boende. av den mentalsjukhus eget Förändringen psykiatriska vården i Sundsvall 1943-1982. Stockholm: Spri rapport 109, 1982.

Hallands-projektet: en av rehabiliterade efterundersökning psykiatriska patienter 8-12 år efter utskrivning. Växjö: Landstinget Kronoberg, 1987.

Hughes, M. Från till villa i hemkommunen. Mentalsjukhus Dagbok från Töreboda. Stockholm: 1986. Spri,

Kajandi, M. Psykiatrisk slutenvårdi C-län. En undersökning av psykiatriska resurser inneliggande patienters livssituation, och behov. Uppsala: Institutionen Projekt öppen psykiatri, för psykiatri, 1987.

Karupää, M-A. Mötet med den psykiatriska patienten. Stockholm: Primärvårdsservice, 1987.

Krav på förändring synpunkter från psykiskt störda och anhöriga. Delbetänkande från SOU psykiatriutredningen, 1991:78, Allmänna Stockholm. Förlaget,

Lidmar K. bostad - Reinius, Egen smålågenheter och kollektivbostäder för Stockholm: ungdomar. Bostadsdepartementet, ungdomsboendedelegationen, 1987.

Lidmar Reinius, K., Rydberg-Mitchell, B. Gruppboende för och oberoende - diskussion om av gemenskap utformning kollektiva bostäder service och vård. Stockholm: Statens för råd för 1986. byggnadsforskning,

Nilsson, I-B. Från till i Hålahults sjukhem gruppboende och Örebro. Institutionen för Lindesberg Oreöro: politik med förvaltning, Högskolan i Orebro, 1988.

och patientenkät avseende långtidsvårda- Patientinventering de inom vård. Landstinget Gävleborg: patienter psykiatrisk Hälso- och Landstingets kansli, 1990. sjukvårdsavdelningen,

På - inom verksamheter Väg exempel på förândringsarbeten för psykiskt störda. Delbetänkande från psykiatriutredningen, SOU 1991:47, Allmänna Förlaget, Stockholm.

- av Stängningen turerna kring nedläggningen Sundby sjukhus. R, nr 2, 1990. Pockettidningen

Stöd och störda - ett samordning kring psykiskt kunskaps- Delbetänkande från psykiatriutredningen, SOU underlag. 1991:88, Allmänna Stockholm. Förlaget,

A. tid: dokumentation ett boen- Topor, Tvetydighetens från dekollekti vprojekt för äldre långtidsvárdade mentalpatienter: ett mellan socialdistrikt 7 och Enskedesamarbetsprojekt sektor. Hägersten: FoU-byrån, Skarpnäcks psykiatriska Stockholms 1988. socialförvaltning,

1 Bilaga

SFS 1991:1280

Förordning

om till anordnande av

tillfälligt statsbidrag

och andra alternativa boende-

ruppbostäder

ormer;

utfärdad den 12 september 1991.

Regeringen föreskriver följande.

l § I denna förordning meddelas föreskrifter om statsbidrag för att anordna gruppbostäder och andra alternativa boendeformer för åldersdementa och andra äldre samt handi-

långtidssjuka fysiskt

kappade, psykiskt sjuka och personer som avses i l §

lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda

m.fl.

2 § statsbidrag för anordnande av boende 1 § lämnas med

enligt

500 000 kronor per boendeenhet som under åren

fårdigställts

1991-1995 och som uppfyller kraven i 3 §

förordningen (1991:149) om allmänna förutsättningar för statligt stöd vid ny-

och ombyggnad av bostäder.

Bidraget länmas inom en ram om 400 000 000 kronor för vart och ett av åren. Om bidrag ett år har lämnats med ett som

belopp

understiger ramen för det året, får ramen för bidraget

påföljande

år ökas med det belopp som inte

utnyttjats.

3 § Med boendeenhet enligt 2 § avses ett mindre antal bostadslägenheter där de boende har tillgång till personalstöd och gemensamma för måltider och samvaro.

utrymmen matlagning,

Jfr prop. l990/9l:150 (bil. 1:3), SoU25, rskr. 384.

90 Bilaga 1

4 § Beslut i fråga om bidrag enligt denna förordning meddelas av

Ansökan skall ges in till styrelsen inom den tid

socialstyrelsen.

som denna bestämmer.

Bidrag får inte beviljas för en boendeenhet för vilken det har

beviljats eller samtidigt beviljas bidrag enligt förordningen (1991:1281) om tillfälligt statsbidrag för viss ombyggnad av

sjukhem m.m.

5 § Beviljade bidrag betalas ut av socialstyrelsen till den som

driver verksamheten i boendeenheten.

6 § Socialstyrelsen får besluta att ett utbetalat bidrag skall betalas tillbaka om oriktiga eller ofullständiga uppgifter från sökanden

har förorsakat att bidraget felaktigt beviljats.

7 § Pâ eller riksrevisionsverkets begäran är den

socialstyrelsens

som stöd enligt denna förordning skyldig att tillhandahål-

beviljats

la det underlag som behövs för dessa myndigheters granskning.

8 § Socialstyrelsens beslut enligt denna förordning får inte över-

klagas.

9 § Socialstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning.

Denna förordning träder i kraft den l oktober 1991. Bidrag enligt får dock lämnas för tiden från och med den 1

förordningen

januari 1991.

Pâ regeringens vägnar

BENGT LINDQVIST

Karl-Ingvar Rundqvist (Socialdepartementet)

2 Bilaga

SFS 1991:1281

Förordning

om för av

tillfälligt statsbidrag ombyggnad sjukhem m.m.;

utfärdad den 12 september 1991.

Regeringen föreskriver följande.

1 § I att Öka boendekvalitén för och

syfte äldre, handikappade långtidssjuka lämnas statsbidrag enligt denna för förordning

ombyggnad och annnan av

förändring

-

sjukhem och andra som avses i l och 2 §§

vårdinrättningar

lagen (1991:1402) om Övertagande av vissa och andra

sjukhem vårdinrättningar, samt

- andra långvårdsenheter och enskilda vårdhem med

huvudsaklig

omvårdnadsinriktning.

statsbidrag länmas också för nybyggnad av särskilda boendeformer för service och omvårdnad 20§

enligt socialtjänstlagen

(1980:620) samt av bostäder med särskild service enligt 21 §

socialtjänstlagen. För att statsbidrag skall lämnas detta enligt

stycke skall också kraven i 3§ om

förordningen (1991:149)

allmänna förutsättningar för statligt stöd vid och

ny- ombyggnad

av bostäder vara

uppfyllda.

2 § statsbidrag enligt 1 § länmas med 500 000 kronor per tillkommande enbäddsrum eller som

bostadslägenhet fárdigställts

under åren 1992-1996.

Bidraget länmas inom en ram om 200 000 000 kronor för vart och ett av åren. Om ett år har lämnats med ett som

bidrag belopp

understiger ramen för det året, får ramen för

bidraget påföljande

år ökas med det belopp som inte

utnyttjats.

Jfr prop. 1990/91:150 (bil. 1:3), SoU25, rskr. 384.

92 2

Bilaga

3 § Beslut i om bidrag denna förordning meddelas av

fråga enligt

Ansökan skall ges in till inom den tid

socialstyrelsen. styrelsen

som denna bestämmer.

Bidrag får inte beviljas för tillkommande enbäddsrum eller bo-

stadslägenhet för vilka det har beviljats eller samtidigt beviljas

bidrag enligt förordningen (1991:1280) om tillfälligt statsbidrag

till anordnande av och andra alternativa boendefor-

gruppbostäder

me.

4 § betalas ut av till den som

Beviljade bidrag socialstyrelsen

driver den verksamhet som anges i 1 §.

5 § får besluta att ett utbetalat bidrag skall betalas

Socialstyrelsen

tillbaka om oriktiga eller ofullständiga uppgifter från sökanden

har förorsakat att bidraget felaktigt beviljats.

6 § På eller riksrevisionsverkets begäran är den

socialstyrelsens som beviljats stöd enligt denna förordning skyldig att tillhandahål-

la det underlag som behövs för dessa myndigheters granskning.

7 § beslut denna får inte över-

Socialstyrelsens enligt förordning

klagas.

8 § får meddela de föreskrifter som

Socialstyrelsen ytterligare

behövs för verkställigheten av denna förordning.

Denna förordning träder i kraft den l oktober 1992.

På regeringens vägnar

BENGT LINDQVIST

Karl-Ingvar Rundqvist

(Socialdepartementet)

3 Bilaga

SOSFS 1991:21

Socialstyrelsens föreskrifter

om till anordnande av

tillfälligt statsbidrag

och andra alternativa boende-

ruppbostäder

ormer;

den 4 oktober 1991.

Bakgrund

Riksdagen har beslutat att årligen avsätta 400 miljoner kronor under fem är för att stimulera och av

utbyggnaden utvecklingen

gruppbostäder och andra alternativa boendeformer för människor med demens och andra äldre Beslutet omfattar även

långtidssjuka.

psykiskt utvecklingsstörda m.f1., fysiskt handikappade och psykiskt sjuka. Regeringen utfärdade den 12 september 1991 en förordning

(1991:1280) om tillfälligt statsbidrag till anordnande av gruppbostäder och andra alternativa boendeformer.

Med stöd av 9 § nänmda förordning meddelar socialstyrelsen följande föreskrifter att tillämpas fr.o.m. den l januari 1991.

Gruppbostäder och andra alternativa boendeformer

Med gruppbostäder och andra alternativa boendeformer avses ett mindre antal bostadslägenheter där de boende har tillgång till personalstöd och gemensamma utrymmen för matlagning, måltider och samvaro. Nedan används ordet boendeenhet som en gemensam benämning för och andra alternativa

gruppbostäder

boendeformer.

Bidragets storlek

Bidrag utgår med 500 000 kronor per boendeenhet som färdigställts under åren 1991-1995. Enheten är färdigställd då den tagits i bruk av personalen och de boende.

Ansökan om bidrag, utbetalning m.m.

Ansökan görs av den som driver verksamheten. Ansökan skall vara inkommen till senast den l februari året efter

socialstyrelsen

det att boendeenheten tagits i bruk.

Socialstyrelsen prövar ansökan kalenderårsvis och meddelar beslut samt utbetalar beviljade bidrag senast den 30 juni året efter det att boendeenheten tagits i bruk.

Bidraget utbetalas till den som driver verksamheten. Det kan vara kommuner och landsting. Bidrag utgår också till enskilda som bedriver verksamhet i t.ex. stiftelse eller i annan

kooperativ,

form.

Bidrag utgår inte för en boendeenhet för vilken

bidrag enligt förordningen (1991:1281) om tillfälligt statsbidrag for viss ombyggnad av sjukhem m.m. har beviljats.

Ansökningshandlingar

Ansökan om tillfälligt statsbidrag skall inlänmas på särskild blankett (SoSB 70180). Till ansökan skall bifogas bevis om

bygg-

lov och beslut om statligt bostadslån eller annan dokumentation som visar att villkoren i 3 § förordningen (1991:149) är upp-

fyllda.

Grunder för av ansökan

bedömning

Bostadslägenheterna i boendeenheten skall uppfylla kraven i 3 §

föordningen (1991:149) om allmänna förutsättningar för statligt

stöd vid ny- och ombyggnad av bostäder.

3 § Bostäder i byggnadsprojektet skall vara avsedda för

permanent bruk och självständigt boende. I fråga om

bostäder som skall upplåtas med skall det själv-

hyresrätt

ständiga boendet garanteras genom hyresavtal av normalt

slag. Mindre avsteg från kraven får göras i fråga om

bostäder som är avsedda för speciella ändamål eller om det

annars finns särskilda skäl.

Lägenheterna skall uppfylla de grundläggande krav på

utrymmes- och utrustningsstandard som följer av bestäm-

melserna i plan- och (1987:10). Kraven skall

bygglagen

Bilaga 3 95

anses uppfyllda om bygglov har lämnats för projektet.

I fråga om särskilda boendeformer för äldre får en lägenhet bestå av ett rum och kokskåp, utrymme med toalett och dusch samt under att

entréutrymme förutsättning

l. lägenheten har en sådan storlek och utformning att den kan användas av en rullstolsburen och

person

2. den lägre standarden i lägenheten kompenseras av

gemensamma utrymmen for matlagning, måltider och samvaro och med utrustning som finns där.

När det gäller gruppbostäder för åldersdementa får undantag göras från kravet i tredje på köksutrust-

stycket

ning i varje lägenhet.

Boverket får meddela ytterligare föreskrifter för

tillämpningen av denna paragraf.

Övriga bedömningsgrunder

* Boendeenheten skall bestå av ett mindre antal

bostadslägen-

heter där de boende har tillgång till personal för vård och omsorg och gemensamma for

utrymmen matlagning,

måltider och samvaro. Boendeenheten skall den enskildes behov av

tillgodose

valfrihet, trygghet och integritet samt planeras och utfor-

mas så att den enskilde kan bo kvar trots ett

tilltagande

behov av service och vård. Boendeenheterna skall vara för personer med

tillgängliga

rörelsehinder och andra

handikapp.

Institutionsliknande boendeformer bör undvikas. Antalet lägenheter per boendeenhet skall och alltför

begränsas

många boendeenheter bör inte lokaliseras i direkt anslut-

ning till varandra.

Beträffande gruppbostad som särskild omsorg

enligt omsorgsla-

gen (1985:568) gäller det som sagts i propositionen 1984/85: 176 med forslag till lag om särskilda omsorger om utvecklingsstörda. Detta innebär att * riktmärket fyra gäller för antalet bostäder som kan ingå i

en boendeenhet,

institutionsliknande boendeformer skall undvikas samt att flera gruppbostäder inte skall i omedelbar närhet

placeras

av varandra.

Återbetalning av bidrag

Om bidrag felaktigt beviljats på av att sökanden länmat

grund

oriktiga eller ofullständiga uppgifter kan socialstyrelsen besluta att

utbetalt bidrag skall betalas tillbaka.

Granskning av verksamheter

Enligt 7 § förordningen (1991:1280) är den som erhållit stimulansbidrag att ge och riksrevisionsverket

skyldig socialstyrelsen

underlag för granskning.

Överklagande

Socialstyrelsens beslut enligt förordningen (1991: 1280) kan inte

överklagas.

Uppföljning

har att noga följa effekterna

Socialstyrelsen regeringens uppdrag

av stimulansbidragen.

Dessa föreskrifter tillämpas från och med den 1 januari 1991.

(fvarsson, Ording, Hájgdrdf Gadd, Brusén, Gillman.

Söderström,

(A1dre- och handikappenheten)

(föredragande).

KUNGL. BIBL.

1992 -02-0 3

STOCKHOLM

Statens 1991

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

. Flykting- och immigrationspolitiken. A. 33. Branden på Sally Albatross. Den 9-12 januari 1990. Finansiell tillsyn. Fi. Fö. Statens roll vid främjande av export. UD. 34. HIV-smittade - ersättning för ideell skada. Ju. Miljölagstifmingen i framtiden. M. 35. Några fragor i anslutning till en arbetsgivarperiod PMÅS-“N” Miljölagstiftningen i framtiden. Bilagedel. inom sjukpenningförsäkringen. S.

Sekretariatets kartläggning och analys. M. 36. Ny kunskap och förnyelse. C. 7* . Utvärdering av SBU. Statens Beredning för Ut- 37.Räkna med miljön! Förslag till natur- och värdering av medicinsk metodik. S. miljöräkenskaper. Fi. 7. Sportslig och ekonomisk utveckling inom trav- 38. Räkna med miljön! Förslag till natur- och och galoppsporten. Fi. miljöräkenskaper. Bilagedel. Fi. 8. Beskattning av kraftföretag. Fi 39. Säkrare förare. K. 9. Lokala sjukförsäkringsregister. S. 40. Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner - ny 10. Affarstidema. C. organisation av stödet till myndigheter och regel 1. Affärstidema. Bilagedel. C. ringskansli. C. l2.Ungdom och makt. C. 41. Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner - ny 13. Spelreglema på arbetsmarknaden. A. organisation av stödet till myndigheter och regel4. Den regionala bil- och körkortsadministrationen. K. ringskansli. Bilagedel. C. 15. lnformationens roll som handlingsunderlag - 42. Aborterade foster, m.m. S. styrning och ekonomi. S. 43. Den framtida länsbostadsnämnden. Bo. 16. Gemensamma regler - lagstiftning, klassiñkationer 44.Examination som kvalitetskontroll i högskolan. U. och informationsteknologi. S. 45.Påföljdsfrågor. Frigivning från anstalt, m.m. Ju. 17.Forskning och utveckling - epidemiologi, kvalitets- 46. Handikapp, Välfärd, Rättvisa. S. säkring och Spris utvecklingsprojekt. S. 47. Pa väg - exempel på förändringsarbeten inom 18.Informationsstruktur för hälso- och sjukvården - en verksamheter för psykiskt störda S. utvecklingsprocess. S. 48. Bistånd genom intemationella organisationer. UD. 19. Storstadens trañksystem. Överenskommelser om 49. Bistånd genom internationella organisationer. trafik och miljö i Stockholms- Göteborgs- och Annex l. Det multilaterala bistândets organisationer. Malmöregionema. K. UD. 20. Kapitalkostnader inom försvaret. Nya fonner för 50. Bistånd genom internationella organisationer. finansiell styrning. Fö. Annex 2. Sverige och u-ländema i FN - en återblick. 2l.Personregistrering inom arbetslivs-, forsknings- och UD. massmedieomrâdena, m.m. Ju. 51. Bistånd genom internationella organisationer. 22. Översyn av lagstiftningen om träfiberrâvara. I. Annex 3. Särstudier. UD. 23.Ett nytt BFR - Byggforskningen på 90-talet. Bo. 52. Alkoholbeskattningen. Fi. 24.Visst går det an! Del l, 2 och 3. C. 53.Forskning och teknik för flyget. Fö. 25.Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöken med 54. Skola - skolbarnsomsorg - en helhet. U. en friare närnndorganisation. C. 55. Sveriges nationalrapport till FNs konferens om miljö 26.Kommunala entreprenader. Vad är möjligt? En och utveckling - UNCED 1992. M. analys av rättsläget och det statliga regelverkets 56. Kompetensutveckling - en utmaning. A. roll. C. 57. Arbetslöshetsförsäkringen - finansierings- 27. Kapitalavkasmingen i bytesbalansen. Tre systemet. A. expertrapporter. Fi. 58. Ett nytt turistråd. I. 28. Konkurrensen i Sverige - en kartläggning av konkur- 59. Konkurrens för ökad välfärd. Del 1. rensförhällandena i 61 branscher. Del 1 och 2. C. Konkurrens för ökad välfärd. Del 2. 29. Periodiska hälsoundersökningar i vissa statliga, Konkurrens för ökad välfärd. Bilagor. C. kommunala och landstingskommunala anställningar. 60. Olika men ändå lika. Om invandrarungdomar i det C. mångkulturella Sverige. C. 30. Särskolan -en primärkommunal skola. U. 61. Statens bostadskredimämnd - organisation och 31. Statens arkivdepåer. En utvecklingsplan till år 2000. dimensionering. Bo. U. 62. Vissa särskilda fragor beträffande integritets- 32.Naturvårdsverkets uppgifter och organisation. M. skyddet på ADB-områdeL Ju.

Statens 1991

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

63. Tillsynen över hälso- och sjukvården. S. 64. Att förvalta kulturmiljöer. U. 65. Ett samordnat vuxenstudiestöd. U. 66. Hemslöjd i samverkan. I. 67. Samhall i går, i dag, i morgon. A. 68. Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöksverk-

samheten med avsteg frân statlig reglering m.m. C. 69. Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöksverk-

samhcten med avsteg från statlig reglering m.m. Särskild bilaga. C.

70. Ombudsman för barn och ungdom. S. 71. Teaterns kosmadsutveckling 1975-1990

med särskilda studier av Operan, Dramaten och Riksteatern. U.

72. En kreativ studiemiljö - högskolebiblioteket som

pedagogisk resurs. U. 73. Vänersjöfarten. K. 74. Krediter för utveckling. UD. 75. Organiserad rasism. A. 76. Miljön och förpackningarna. M. 77. Miljön och förpackningarna. Livscykelanalyser

för förpackningsmaterial › beräkning

av miljöbelastning. Bilaga. M. 78. Krav på förändring - synpunkter från

psykiskt störda och anhöriga. S. 79. Det framtida uafiksäkerhetsarbetet. K. 80. Kommunalt partistöd. C. 81. Fastighetsleasing. Ju. 82. Drivkrafter för produktivitet och välstånd. I. 83. FoU för industriell utveckling. Svensk kollektiv-

forskning 1991. I. 84. smuggling och tullbedrägeri. Fi. 85. Historiska arrenden - förslag till friköpslag. Ju. 86. Ny hyreslag. Bo. 87. Yrkesofficeramas pensionsålder och aldersstruktur.

Fö. 88. Stöd och samordning kring psykiskt störda

- ett kunskapsunderlag. S. 89. Försäkringsrörelse i förändring 1. Fi. 90. Konkurrensneutral energibeskattning. Fi. 91.Forskning och utveckling för totalförsvaret.

Kartläggning och probleminventering. Fö. 92. Rätt till bostad - om psykiskt stördas boende. S.

Statens 1991

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet På väg - exempel pá förändringsarbeten inom

verksamheter för psykiskt störda. [47] Personregistrering inom arbetslivs-, forsknings- och massmedieontrâdena, m.m. [21] Tillsynen över hälso- och sjukvården. [63] HIV-smittade - ersättning för ideell skada. [34] Ombudsman för barn och ungdom. [70]

Páföljdsfrâgor. Frigivning frân anstalt, m.m. [45] Krav pä förändring - synpunkter frän psykiskt

störda och anhöriga. [78] Vissa särskilda fragor beträffande integritetsskyddet pä ADB-omrâdet. [62] Stöd och samordning kring psykiskt störda Fastighetsleasing. [81] - ett kunskapsunderlag. [88]

Historiska arrenden - förslag till friköpslag. [85] Rätt till bostad - om psykiskt stördas boende. [92]

Kommunikationsdepartementet Utrikesdepartementet

Den regionala bil- och körkonsadministrationen. [14] Statens roll vid främjande av export. [3] Storstadens trañksystem. Överenskommelser om

Bistånd genom internationella organisationer. [48]

trafik och miljö i Stockholms- Göteborgs- och Malmö- Bistånd genom internationella organisationer. Annex 1.

regionerna. [19] Det multilaterala bistandets organisationer. [49] Säkrare förare [39]

Bistånd genom internationella organisationer. Annex 2. Vänersjöfarten [73]

Sverige och u-ländema i FN - en återblick. [50]

Det framtida trafiksäkerhetsarbetet. [79] Bistånd genom internationella organisationer. Annex 3.

Särstudier. [51]

Finansdepartementet

Krediter för utveckling. [74]

Finansiell tillsyn. [2]

sportslig och ekonomisk utveckling inom trav- och

Försvarsdepartementet galoppsporten. [7]

Kapitalkostnader inom försvaret. Nya former för Beskattning av kraftföretag. [8] finansiell styrning. [20] Kapitalavkastningen i bytesbalansen. Branden på Sally Albatross. Den 9-12 januari 1990. [33] Tre expertrapporter. [27]

Forskning och teknik för flyget. [53] Räkna med miljön! Förslag till natur- och miljö-

Yrkesofñceramas pensionsålder och âlderssmiktur. [87] räkenslcaper. [37] Forskning och utveckling för totalförsvaret. Räkna med miljön! Förslag till natur- och miljö-

Kartläggning och probleminventering. [91] räkenskaper. Bilagedel. [38]

Alkoholbeskattningen. [52]

smuggling och tullbedrägeri. [84] Socialdepartementet Försäkringsrörelse i förändring l. [89]

Utvärdering av SBU. Statens Beredning för Ut-värde- Konkurrensneutral energibeskattning. [90]

ring av medicinsk metodik. [6] Lokala sjukförsäkringsregister [9]

Utbildningsdepartementet

Infonnationens roll som handlingsunderlag - styrning

Särskolan -en primärkommunal skola. [30] och ekonomi. [l5].

Statens arkivdepäer. En utvecklingsplan till är 2000. Gemensamma regler - lagstiftning, klassifikationer och

[31] informationsteknologi. [16].

Examination som kvalitetskontroll i högskolan. [44] Forskning och utveckling - epidemiologi, kvalitetssä-

Skola - skolbarnsomsorg - en helhet. [54] laing och Spris utvecklingsprojekt. [l7].

Att förvalta kulturmiljöer. [64] lnformationsstruktur för hälso- och sjukvården - en

Ett samordnat vuxenstudiestöd. [65] utvecklingsprocess. [18].

Teaterns kostnadsutveckling 1975-1990 Några frågor i anslutning till en arbetsgivarperiod inom

med särskilda studier av Operan, Dramaten sjukpenningförsäkringen. [35]

och Riksteatern. [71] Aborterade foster, m.m. [42]

En kreativ studiemiljö - högskolebiblioteket som Handikapp, Välfärd, Rättvisa. [46]

pedagogisk resurs. [72]

Statens 1991

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet Olika men ända lika. Om invandrarungdomar i det

mångkulturella Sverige. [60] Flykting- och immigrationspolitiken. [l]

Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöksverk- Spelreglema på arbetsmarknaden. [13]

samheten med avsteg från statlig reglering m.m. [68] Kompetensutveckling - en utmaning. [56]

Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöksverk- Arbetslöshetsförsäkringen - ñnansieringssystemet. [57]

samheten med avsteg från statlig reglering m.m. Samhall i går, i dag, imorgon. [67]

Särskild bilaga. [69] Organiserad rasism. [75]

Kommunalt partistöd. [80]

Bostadsdepartemntet Miljödepartementet

E11 nytt BFR - Byggforskningen på 90-talet. [23]

Miljölagstiftningeni framtiden. [4] Den framtida länsbostadsnämnden. [43]

Miljölagstifmingen i framtiden. Bilagedel. Statens bostadskredimämnd - organisation och

Sekretariatets kartläggning och analys. [5] dimensionering. [61]

Naturvårdsverkets uppgifter och organisation. [32] Ny hyreslag. [86]

Sveriges nationalrapport till FNs konferens om miljö

och utveckling - UNCED 1992. [55] Industridepartementet Miljön och förpackningarna. [76]

Miljön och förpackningarna. Livscykelanalyser Översyn av lagstiftningen om träñberråvara. [22]

för förpackningsmaterial - beräkning av Ett nytt turistråd. [58] Hemslöjd i samverkan [66] miljöbelastning. Bilaga. [77] Drivkrafter för produktivitet och välstånd. [82] FoU för industriell utveckling. Svensk kollektivforskning 1991. [83]

Civildepartementet

Affarstidema. [10] Affärstidema. Bilagedel. [11] Ungdom och makt.[l2] Visst går det an! Del l, 2 och 3. [24] Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöken med en friare nämndorganisation. [25] Kommunala entreprenader. Vad är möjligt? En analys av rättsläget och det statliga regelverkets roll. [26] Konkurrensen i Sverige - en kartläggning av konkurrensförhâllandena i 61 branscher. Del 1 och 2. [28] Periodiska hälsoundersökningar i vissa statliga, kommunala och landstingskommunala anställningar. [29] Ny kunskap och förnyelse. [36] Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner - ny

organisation av stödet till myndigheter och regeringskansli. [40] Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner - ny

organisation av stödet till myndigheter och regeringskansli. Bilagedel. [41] Konkurrens för ökad välfärd. Del 1. Konkurrens för ökad välfärd. Del 2. Konkurrens för ökad välfärd. Bilagor. [59]