Kommunala verksamheter i egen förvaltning och i kommunala aktiebolag : en jämförande studie : rapport till Lokaldemokratikommittén

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Kommunala verksamheter

i i

egen förvaltning och

kommunala

aktiebelag

En jämförande studie

f

i

1 993:48

Rapport till Lokaldemokratikommittén

l

WN

W

Statens offentliga utredningar WW 1993:48

W Civildepartementet

Kommunala Verksamheter

i och

egen förvaltning i

kommunala

aktiebolag

En jämförande studie

Meta

Boethius

Rapport till Lokaldemokratikommittén Stockholm 1993

SOU och Ds kan köpasfrån Allmänna Förlagetsomingåri C E Fritzes AB. Allmänna Förlagetombesörjerockså, uppdragavRegeringskanslietsförvaltningskontor, remissutsändningarav SOUoch Ds.

Beställningsadress:Fritzeskundtjänst

10647 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 90 90

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-13365-2 Stockholm 1993 ISSN 0375-250X

KOMMUNALA VERKSAMHETER I EGEN FÖRVALTNING OCH I KOMMUNALA AKTIEBOLAG enjämförande studie

- INNEHÅLL su 1 UPPDRAGET 2 1.1 Utredningsuppdraget från Lokaldemokrati-

kommittén 2 1.2 Syfte 2 1.3 Några bakgrundsaspekter 3 2 GENOMFÖRANDE 6 2.1 Metod 6 2.2 Val avverksamheter och kommuner 6 2.3 Studiernas uppläggning 7 3 RESULTAT AV STUDIERNA 10 3.1 Insamling och transport av hushållsavfall 10 3.2 Fastighetsförvaltning 10 3.3 Eldistribution 11 3.4 Näringslivsverksamhet 11 4 SAMMANFATTANDE ANALYS OCH

SLUTSATSER 12 4.1 Analys och slutsatser 12 4.2 Rekommendationer i övrigt 17 Bilagor 1 Litteraturförteckning 19 2 STUDIE AV INSAMLING OCH TRANSPORT

AV HUSHÅLLSAVFALL 19 3 STUDIE AV FASTIGHETSFÖRVALTNING 27 4 STUDIE AV ELDISTRIBUTION 49 5 STUDIE AV NÄRINGSLIVSVERKSAMHET 61

FÖRORD

Lokaldemokratikommittén, somtillsattes våren 1992, har som enövergripande uppgift att överväga olika åtgärder för att stärka den lokala demokratin. Kommittén har också i uppgift att följa den pågåendeutvecklingen det kommunala området, som kännetecknasav avreglering, marknadsorientering och internationalisering.

Enligt direktiven dir. 1992:12 skall kommittén inom ramen för uppgiften att studera marknadsorienteringav kommunal verksamhet bl.a. kartlägga omfattningen och effekterna av den ökade bolagiseringen. Mot denna bakgrund har kommittén uppdragit till Statskontoretatt utreda skillnader, främst från effektivitetssynpunkt, mellan kommunal verksamhet i egenförvaltning och motsvarandeverksamheti kommunala bolag.

Fyra delstudier har genomförts avseende

insamling och transport av hushållsavfall -

förvaltning av kommunala fastigheter -

eldistribution -

näringslivsverksamhet. -

Statskontoretsutredningsarbetehar utförts av avdelningsdirektör Meta Boethius, som också utarbetatrapporten. För studienav fastighetsförvaltning har Göran Andersson och Per Dahlgren, Komrev AB, anlitats.

Författarna svarar själva för innehållet i rapporten.

Rapporten ingår i en serie skrifter, som utgör underlag för kommitténs arbete.

Stockholm i april 1993

Lokaldemokratikommittén

Sven Lindgren Kai Kronvall Ordförande Huvudsekreterare

l UPPDRAGET

1.1 Utredningsuppdraget från Lokaldemokratikommittén

Statskontoretfick den 21 september1992i uppdragfrån Lokalde-

mokratikommittén att utredaskillnadermellankommmunalverksamhet

förvaltning och motsvarandeverksamheti kommunalabolag. i egen Somallmäninriktning angavsdenkomparativaansatsenmedbetoning

ett antaleffektivitetsaspekter,nämligen

lokalanvändning bemanning -

administration -

resultatprestationsmått -

eventuellttillskott avskattemedel -

bolagetspåverkan denlokala marknaden -

insynsreglernaspåverkan bolagetsverksamhet -

användningenav eventuellt driñöverskott. -

Minst fem fall skulle studerasmedenviss variationvad gäller verksam-

hetsområden.

Uppdragetskullevaraavrapporteratsenastden 31 mars1993.

1.2 Syfte

Enligt uppdragetskallskillnader mellankommunalverksamheti egen

regi och motsvarandeverksamheti kommunalabolag utredasmed be-

toning effektivitetsaspektemaovan.

Syftet medprojektet har preciseratstill att avseom manmedutgångs-

punkt i effektivitetsparametrarkan avgöra omdet äreffektivare att

bedriva visskommunalverksamheti bolagsformän egeni förvalt-

en ning eller detår tvärtom. Vilka nyckeltal kani såfall vara intressan-

om ta att ta fram Alternativt, spelarorganisationsformeningenroll kan

andrafaktorer vara viktigare vilka ärde i såfall

-

Uppdragetseffektivitetsaspekterharkompletteratsmed bl.a.

motiv for att bedriva verksamheteni befintlig Organisationsform -

behovavinternextern kontroll avverksamheten -

påverkan utvecklingenavverksamheten. -

Ocksåandrasynpunkteravintresse,somharkommit fram vid in-

tervjuer medföreträdarefor kommunerna,dokumenteras.

1.2 Några bakgrundsaspekter

De senasteårenskrav kostnadsminskningarinom kommunal förvaltning har lett till att olika initiativ tagits for att effektivisera kommunala åtaganden.Aktiebolag ärenform for att bedriva kommunalverksamhetsomfått ökad aktualitet.

Kortfattat redovisasnågrafaktorer sombakgrundoch somutgångspunkt för genomförandetavuppdraget.

Tidigare utredningar, m.m.

Aktiebolag i kommunalägoför kommunalaangelägenheterhar funnits sedanslutetav 1800-taletoch återkommandeifrågasattsoch övervagts Offentliga utredningar har i huvudsakfokuserat den rättsliga innebördeni bolagsformen,kommunalabolagsoffentligrättsliga och privaträttsliga ställning,samtkonkurrensfrågor.

Mer allomfattandebelysningar motiv, mål, ekonomi, styrning, före-

tagskultur m.m, har desenasteårengjorts av bl.a. Collin och Hansson

- Kommunalt Bolag 1991 ochavDahlgren Meyer och Sturesson ESO-rapporten Kommunernasomföretagsägare-aktiv koncernledning i kommunal regi, Ds 1992:1l Dessarapporter har utgjort stlnmen i det referensmaterialsomutnyttjats for uppdragetsgenomförandeochsomredovisasi bilaga 1992års årgångavKommun- Aktuellt har redovisatett flertal artiklar omkommunalaaktiebolags verksamhetsombelyserden debattsompågår. SvenskaArbetgivareföreningenSAF har i flera publikationer de senastemånadernaställt sig avvisandetill kommunalaaktiebolagsomforetagsform.

Statistik mm.

SCB och SvenskaKommunförbundet samlar och publicerar enbetydandemängdstatistiskt materialöver Sverigeskommuner jfr referensmateriali bilaga En samladförteckning eller katalog saknas dock över kommunalaaktiebolag,med angivandeav kommun, verksamhet,ägarandelar,ekonomi, osv.

Kommunalabolag har varierandestatusberoende den kommunala ägarandelen.SCB använderi sin statistik majoritetsvillkoret, d.v.s. ett bolag skallägastill merän 50 % avkommunenfor att benämnaskommunalt företag

Av tillgänglig publiceradstatistik Svenska Kommunförbundet, SCB: Kommunägdaföretag 1990,sid 19 framgår att antalet kommunägda aktiebolag den januaril 1990var 920 samt dessutom148vilandebolag, medenomsättning drygt 59 miljarder kronor och med 46 093 anställdavarav 4 746 deltidsanställdaoch 2 614timanställda. Bolagenssammanlagdatotala tillgångar motsvaradecirka 240miljarder kronor, vilket ärnågotmeränkommunernassamladetillgångar. Av

Lokaldemokratikomtnittens enkättill kommunerna1992 framgåratt 131kommunerundersenare överfört eller planeraröverföraverksamhettill bolagsformmed kommunensomensamagareeller somdelagarevAtt såocksåskervisar de senastestatistiskauppgifternafrån SCBSvenskaKommunförbundet. Den 1januari 1992fanns l 034 kommunalaaktiebolag,såledesenökning med 114bolag två år. Antal anställdahadeökat med648personertill 46 741. Dentotala omsättningen drygt 85miljarder kronor, dvs en ökning cirka 26

var miljarder kronor undertvåårsperioden

Kommunalt AB bådeförvaltning och affärsverksamhet

Collin ochHanssonanvänderbeteckningennämndbolag for att detiniera denspeciellaOrganisationsformsomutmärker kommunalaaktiebolag Verksamhetenstyrsbådeavoffentligrättslig lagstiftning kommunallagen m.m. och avprivaträttslig lagstiftning aktiebolagslagen. Dessalagarmedtillämpningaruppfattas komma i konflikt medvarandra,specielltavseendedekommunalaaktiebolagens möjlighetertill ett affärsmässigtagerandeutifrån kommunallagens stadgandeom

styrningoch politiskt inflytande i bolagensverksamhet kommunnyttan

kommunallikställighet -

självkostnadsprissattning -

oftentlighetsprincipen. - Rättsligaaspekteroch exempel faktiskt agerandebeskrivsavbl.a. Dahlgren Meyer och Sturesson.Överlåtelsehandlingar,bolagsordningar,zigardirektiv,mfl dokumentsomreglerarförhållandet mellan kommunenochbolagetfår störrebetydelseför kommunalabolag än

en för privatägdaaktiebolag.I sådanahandlingarreglerasfrågor somrör insyn,avgifter, ägarensinflytande,beslutsbegränsningar,avkastningskrav, Kommunalabolag harinte ekonomiskvinstsomprimärt

m.m. mål,vilket normalt karaktäriserarprivata företag. I stället ärdet verksamhetensinnehålloch denkommunalanyttan somär dethuvudsakliga intressetfor ägarna

Verksamhet i bolagsform

Bolagiseradkommunalverksamhetär huvudsakligentekniskaverksamhetersåsomfastighetsförvaltning,el-, gas-,värme- ochvattenforsörjning samtavfallshantering.Omsorg,vård och skola förekommer inte mednågotundantag i kommunalägdabolag trots de pågående och mycket omfattandeorganisationsförändringarnai kommunerna. Skälentill dettaaroklara. Motiv åberopasför att bolagisera,så-

som

kortare beslutsvägar,egetekonomisktansvar,konkurrens i vissa som fall, frihet i personalpolicyfrågorm.m.skulle lika väl motivera bolagiseringmedkommunaltägandeaväldreomsorg,daghemmm.

De tekniskaverksamheternakanrent historiskt ha bolagsförutsättningar. Energiverk harLex. engångstartats privata initiativ i bolagsformfor att sedermeraövertasav kommuneni förvaltningsformsamtsenareåter omvandlas, till kommunalt bolag De nu tekniska verksamheterna investeringstunga,vilket kan motiveraär en ekonomiredovisningoch kapitalförvaltning utifrån ett merföretagsekonomiskt synsâtt.De hårda,tekniska, kapitalkrävandeverksamheterna bedrivsgärnai bolagsform medande mjuka, personalintensivaverksamheternafinns i egenFörvaltningeller som nu förekommer - - avknoppadetill kooperativ och helt privata företag

Förutom derenttekniska verksamheternaförekommer också näringslivs och turism i relativt stor omfattning i bolagsform, det senare ofta i delägdabolag

Motiven till att kommunernaväljer att bolagisera vissverksamhetär en enavgörandefråga for utvecklingen,ägandet,inflytandet, effektiviteten o.s.v. inom respektiveområde

Effektivitet produktivitet

Stat-kommunberedningenframhöll följande i delbetänkandetKommunala företag Ds C 1985:13: Verksamheten genom privaträttsliga organ har bådeför- och nackdelar. Till fördelarna hör ibland en större effektivitet i verksamheten än den som kan åstadkommas i nämndförvaltning.

Collin och Hanssonskriver Kommunerna står inför betydande finansiella problem. Med kommunala skattetak finns endast avgiftsökningar och rationaliseringar somförbättrar produktiviteten att tillgå somlösningar. Ett sätt att förbättra produktiviteten är att förstärka incitamenten till ökad ekonomisk effektivitet. Det äri denna tredje situation somaktiebolagsformen har setts somett möjligt alternativ. Varforjust bolagsformen skulle möjliggöra ökad ekonomisk effektivitet är fråga studerade dokument en som inte behandlat något nämnvärt. I dokumenten tas det snarast för givet att bolagsformen leder till ökad ekonomisk elTektivitet.

För att bedömaeffektiviteten bör det finnasett mål for verksamheten mot vilket produktionen skall kunnamätas.Målstyming och uppföljningavresultatmåttär enrelativt företeelse,Någon utvärdering elny ler rapport sombelyserökad kostnadseffektiviteti kommunalverksamhetöverförd till bolagsform, utifrån någonmetod sommedger jämförelser har, såvitt känt, inte publicerats.

2 GENOMFÖRANDE

2.1 Metod

I uppdraget att studienavdekommunalaverksamheternaskall

anges

komparativ. Jämförelsermellanverksamheternakangörasantingvara

fore eller efter bolagiseringav envissverksamhet,Alternativt en en kantvå, ellerflera, kommunermedsammaverksamheti egenförvaltningjämforas med andrakommunersomhar dennaverksamheti bolagsform.Bådasätteninnebärproblem. det förraI fallet innebärombildning frånegenförvaltning till bolag oña andraverksamhetsforändringar, nyadelmomenttillkommer eller försvinner, ansvarsforändringar genomförs, ekonomisystemtillämpas,m.m.,vilket innebärsvårig-

nya heteratt rättvist och i detaljbedömat.ex. lokal- elleradministrativa kostnader.I det senarefallet -jämförelser mellantvå kommuner bör

kommunernai såstor utsträckningsommöjligt likna varandra.Vilka likheter bör i såfall varaavgörande Detta har intevarit självklart for vårajämförelser.

Som nämntsfinns ingensamladredovisningtillgänglig över landets kommunermedverksamheternaredovisadei organisatoriskform

kommunalförvaltning respektivekommunaltbolag somunderlagfor

vår utredningsval avlämpliga verksamheter,respektivekommuner, Urval har skett grundvalav intervjuer och litteratur- och tidskriftsstudier. Det har därmedinte varit systematisktvadgällergeografisk spridning eller lämpligavariationerutifrån ett helhetsperspektivöver kommunalverksamhet.Varie sakverksamhet bransch harockså sina

- speciellaförutsättningarutifrån sakinnehåll,speciallagstiñning teknisk utveckling m.m.Kommunernaär sinsemellanmycket olika, organise-

verksamheternai olika konstellationer,både bolagsform och ii forrar valtningsform.

En förstudie för att testamöjligheteratt studeraolika verksamheter genomfördesundertvå dagar i enmellansvensknormalkommun normal enligt SCBsdefinition

Mot bakgrundavdettakan konstaterasatt det hadevarit värdefullt om studienhadekunnatläggasupp bredarefor att nåett merfullödigt resultat.Tid ochövriga resursermedgavatt en sådanansatsenbredare enkätundersökning,kundegenomförasendastfor ett verksamhetsområde.

2.2 Val av verksamheter och kommuner

För den bredareenkätundersökningenvaldesverksamhetsområdetInsamlingoch hushållsavfall Övrigaverksamheterär eldist-

transport av ribution somofta ärbolagiseradochsomförutsätts bli konkurrensutsattunder 1994,fastighetsförvaltningegna forvaltningsbyggnader

somärenvanlig verksamhetatt bolagisera är men som en krisbransch samtnäringslivsfrågor harmycket litet inslag afsom av farsmässighetoch därför förefaller något udda att bolagisera.

Enkätundersökningenhar omfattat de kommunercirka 20 % i Sverige somhar sin insamlingochtransport av hushållsavfallorganiserad antingeni egenförvaltning eller i kommunalt aktiebolag.

Fastighetsförvaltningavseendefastigheterför kommunensegetbruk har studeratsföre och efter ombildning till aktiebolag i enstörrestad. Denna ombildningjämförs sedanmedfastighetsförvaltningeni en separat resultat- balansenheti en annanstörre stad.Likheter mellan kommunernahar inte varit avgörande,eftersomstudienfokuserat föreeñeH-situationer,

För studienaveldistribution valdestre kommuner i mellansverige som strukturmässigtär sålika varandra möjligt. Två dessahar elsom av distribution i egenförvaltning, en i aktiebolag.

Näringslivsverksamhetharjämförts mellantvå glesbygdskommuneri Norrland, enstörre stad iNorrland och förortskommun till Stocken holm.

Kommuner somstuderatsnamngesinte, beskrivs detaljerat men mera under respektiveredovisningav studiernai bilagorna 3 -

2.3 Studiernas uppläggning

Insamling och transport avhushållsavfall

För bakgrundsinformation,branschbeskrivningm.m.har använt SPKs publikation Offentliga tjänster 1991 :3 och Verksamhetsberät telse 1991för SvenskaRenhållningsverks-Föreningenmed RVS Service AB. Vi har ocksåfått värdefull information och upplysningarfrån SvenskaKommunförbundet, SvenskaRenhållningsverks-Föreningen mfl. Avfallshanteringärett av de kommunalverksamhetsområden som är konkurrensutsatt.

StatistiskaCentralbyrånSCB i Örebro med Leif Heinstedt som handläggarehar, somkonsult, ansvaratfor enkätundersökningen.Han har därvid erhållit stöd bla. från SvenskaRenhållningsverks-Föreningen och frånÖrebro kommun Enkäten har utformats i samrådmed oss och med SvenskaKommunförbundet.

Antalet utsändaenkäteruppgick till 60,varav 19till kommunalaaktiebolag och 41 till kommuner med avfallshanteringi förvaltning, egen totalt cirka 20 % av Sverigeskommuner. Övriga kommunerhar sin avfallshanteringutlagd till privata entreprenörereller bedriverden i olika blandformer Kommunala bolagsomanlitar underentreprenörer

haringått studien.Enkäteni finns underbilagatill bilaga vilken

som utgör enredovisningavundersökningeni sin helhet.

Fastighetsförvaltning

I SCBsredovisningar denkommunalasektornsutgifter framgår inte

av kostnaderfor förvaltning avdeegnafastigheterna.Dessakostnader,

inkluderasi sakverksamheternaskostnader,ärdock betydandeoch som uppskattasenligt SvenskaKommunförbundetuppgå till cirka 30 % av denkommunalabudgeten.

Det blir alltmervanligt att konkurrensutsättade kommunalafastigheterna,d.v.s. valfrihet till dekommunalaförvaltningarnaatt hyra sina

ge lokaler marknad,Dennafrihet begränsasdock oña avatt fastig-

en heternaär projekteradeför vissaspeciellaändamål,tex. idrottshallar ochbrandstationer.Fastighetsmarknadenärför närvarandeen krisbranschmedsjunkandefastighetsvärdenoch ökandeandelouthyrda lokaler.

För studien förvaltning kommunalafastigheterför egetbruk har

av av

anlitatKomrev AB, Göran Anderssonoch PerDahlgren Studien har lagtsupp i samrådmedoss.

Konsulternahargenomfört intervjuer och samtalmedett trettiotal per-

i detvå kommunerna.Två ansatserharanväntsi studien.Dels soner har kommun bolagiseratsitt fastighetskontorkommun A stu-

en som deratsövertiden d.v.s. före respektiveefter ombildningentill bolag

- dels har kommunjämförts meden annankommun kommun B

samma

organiseratsitt fastighetskontorsom enbalansenhet.Tyngdpunksom teni arbetethar lagts ombildningtill aktiebolag i kommun A.

Studienredovisasi sin helheti bilaga

Eldistribution För introduktion till områdethar använtbl.a. SPKsOffentliga tjänster 199113. Vi harocksåtagit delavdirektiven till denpågåendeellagsutredningen.

Enligt andeleneldistibutörer29 % kommunalaverk och 26

SPK är av % kommunalabolag Andra aktörer är statliga ochprivata bolag Eldistributionen äri dag monopolverksamhetför koncessionsinnehavare,

organisatoriskaoch ekonomismenförutsätts bli konkurrensutsattom ka gränserdrasmellanlokala elnätoch som envara.

Någon formell skyldighet for kommunernaatt tillhandahålla förelig-

inte. Elforbrukningensomäravgiftsfrnansieradhar, enligt SCB, en ger täckningsgrad 100% i alla kommuner.

Vi hargenomfört intervjuer vid två kommunalaelverk ochett kommunalt aktiebolag i tre mellansvenskakommuner,som bedömtvara

jämförbara. Jämforbarhetenhar avsettbådekommunernasstruktur och storlek samtelverkensorganisationeroch försörjning avråkrañ.

Studienredovisasi sin helhet i bilaga

Näringslivsverksamhet

Näringslivsverksamhetkan forefalla udda att bolagiseraeftersom det till syneshar litet inslagavaffärsmässighet.

För orientering om sakområdethar använtSvenskaKommunförbundets näringslivsenkât1991Näringslivet i fokus. Synpunkteroch råd har dessutominhämtatsfrån personerverksammamed näringslivsfrågor i kommuner, forskare, konsulter mfl.

Av Näringslivsenkätenframgåratt den verkställandeledningen

av kommunernasnäringspolitik handhas kommunstyrelsenav ensami 60 %, avkommunalt bolagstiñelse i 24 % och särskilt inrättadnämnd,

av styrelseeller utskott i 13%, För resterande %3 redogörs inte.

Det har inte varit möjligt for ossatt hitta likvärdiga jämtörelseobjekt. Därtill ärkommunernas

förutsättningar, struktur och ekonomi och näringslivsfrågornasorganisation,roll och hanteringalltför olika. Vi ansågdet ändåvärdefullt att analyseramotiv till näringslivsverksamheternasorganisationoch att efterfråga effektivitetsaspekter verksamheten.

Vi valdeatt genomföra intervjuer i tre kommuner i Norrland, två med kommunalt aktiebolag och enmedegenförvaltning for näringslivsfrågor. Därefter behövdesytterligare enkontrollkommun med näringslivsverksamheti egenförvaltning. Vi valde då forortskommun till

en Stockholm.

Studieni sin helhetredovisasi bilaga

3 RESULTAT AV STUDIERNA

Utförliga beskrivningarmedanalyseroch resultatredovisassomframgått 5för respektivestudie.I dettaavsnittgör korta i bilagorna 2 resultatenför respektiveområde. sammanfattningarav

3.1 Insamling och transport av hushållsavfall

Svarsfrekvensen enkäterna 76 % vilket motsvarar 15% av Svevar rigeskommuner. 20% Sverigeskommunertillhör detvå kategorier av förvaltning ochkommunaltbolag som skulleundersöka. - egen -

Vi kunde konstateramycketmarginellaskillnadermellanegnaförvaltningaroch kommunalaaktiebolagi SCBsredovisningavgenomsnittsvärden.Redovisningen,inklusive analys enkätsvareni detalj, har lett av i samrådmed SCB,dra slutsatsenatt det inte föreligger nåosstill att, skillnad i effektivitet mellaninsamlingoch transport avhushållsavgon fall i förvaltningjamfort med verksamheti kommunaltakegen samma tiebolag.

Eventuellt kaneffektiviteten påverkasavatt avfallshanteringenär konkurrensutsatt,vilket denuppgivits i knappthälñenav bolagenoch vara i hälften de förvaltningarna.Dennakonkurrens harpåmerän av egna verkatverksamheteni positiv riktning.

3.2 Fastighetsförvaltning

Studienhargenomförts konsulternaGöranAnderssonoch Per av Dahlgren,Komrev AB. De kallar sinrapport Ar fastighetsbolagbättre

änfastighetskontor

Konsulternaharjämfört förvaltning förvaltningsfastigheteri två av kommuner,A och B. I kommunA harmanombildat fastighetsförvaltningentill ett bolag,i kommun B till enbalansenhet.I kommun A har frånfastighetskontortill aktiebolag studerats.Aktiehelaprocessen- bolaget Ai har sedan medbalansenheteni kommunB.

Konsulternasbedömningär attdet ärmycketliten skillnad mellanfastighetsförvaltningarnai kommun A, bolaget,och B, balansenheten,i dag.Båda kommunerna att defått enbättre kostnadsbild,mer anger kostnadsmedvetnalokalanvändareoch merkostnadsmedvetenperso-

nal.

Möjligtvis kandet lättareatt till ståndenfungerandekoncernvara styrning medförvaltningsformen,balansenheten,i jämförelsemed bolagsformen,eftersomaktiebolagethar inbygdkonflikt mellanåena en sidan vinning och andraå sidankommunkoncernensväl och ve. egen

3.3 Eldistribution

Vi harstuderattvå elverk i kommunalförvaltning och ett elverk i kommunalt bolag. Inget tyder att någonav dessatvå organisatoriska former äravgörandeför omverksamhetenbedrivs effektivt. Förutsättningar i organisatoriskhänseendeär snararesärredovisning verk-

av samhetoch ekonomisamttydligt ansvarfor verksamhetensbedrivande. Avgörandeär ocksåtillgång till billig råkrañ, långsiktigaoch kloka investeringarsamtprofessionellteknisk och ekonomisk ledning

samt att somövergripandemålhaatt hållalåga eltaxor.

Möjligheter att frigöra kapital för kommunen bolagisering

genom en av ett elverk i egenförvaltning har framkommit sommotiv att ändra

organisationsform,Effektivitetsaspekter åberopasintesomskäl till ensådan förändring

Om kommer att konkurrensutsattassyneskommunallagensstadgandenom likställighet, självkostnadoch offentlighet att behövaomprövas

eldistributionsområdetom nuvarandeorganisationsformerskall kunnabibehållas.

3.4 Näringslivsverksamhet

Vi har inte kunnatavgöraom de finns någraskillnaderi effektivitet mellande studeradefyra näringslivsorganisationernadärför att de är alltför olika och därmedinte låter sigjämforas, De fyra representerar tre principiellt olika organisationsformer,nämligenkommunalt aktiebolag, resultatenhetoch nätverk. Verksamheternasinnehåll skiljer sig

väsentligapunkter, kommunernasstruktur och den politiska styrningenlikaså

I de två kommunersomhar näringslivsverksamheteni kommunal forvaltning ansågmanatt verksamhetenkunde bolagiserasnär den hade inslagavaffärsverksamhet,tex. industrifastighetsförvaltning.I de två kommunersomhar näringslivsverksamheteni aktiebolag dock det

var huvudsakligamotivet till bolagiseringatt kunnaumgåsmed näringslivet. Andra motiv till bolagiseradnäringslivsverksamhet,som funnit, är att kunna behandlaforetagsfrågorunder sekretessochatt smidigare kunna bedriva uppdragsverksamhet.

4 SAMMANFATTANDE ANALYS OCH SLUT-

SATSER

4.1 Analys och slutsatser

effektivitetsaspekter Uppdraget -

Våra delstudier har visat att organisationsformen kommunalförvalt- ning eller kommunalaaktiebolag inte är avgörandeför om verksam- hetenbedrivseñektivt. Förvaltnings- formenresultat-balansenhet medgeri princip sammaförutsättningarsomfinns i bolagsformen. Varje verksamhetsspeciellaförutsättningaroch densamladekommunala nyttanbör utgångspunkterför organisatoriskaöverväganden. vara

I detta avsnitt analyserar och sammanfattarvissaaspekter det samladeresultatetfrånvåra studier. I våra analyseranvänder oss också erfarenheterfrån andrastudieromkommunalaaktiebolag, av Collin och HanssonrespektiveDahlgren, Meyer och somredovisatsav Sturesson.Vi tar ocksåutgångspunkti erfarenheteravframgångskri-

terier i statlig förvaltning.

Utgångspunktenför vårt uppdraghar somframgått varit att belysaeffektivitet. Vi harjämfört verksamhetersinsemellanoch harjämfört verksamhetföre och efteren bolagisering. en

Vissaeffektivitetsaspektersomangavsi uppdraget;lokalanvändningâ bemanningoch administrationharvarit svåraattjämföra avflera skäl. Delsär det oña samkostnader skallfördelas bådei egenverksom samhetoch i bolag delsmedför organisationsförändringaratt kostna- derna helt enkelt inte finnsdokumenteradeföre förändringen.Exempel det första är detre elverkensomhargemensamadministration med tekniska verk. Exempel detandraärombildningenav enfastighets-

förvaltning till bolag.

Vi hardock inte i någonavstudiernakunnatvisa påtagligaskillnader mellan förvaltning ochkommunalabolag,somgår att hänföra egen till Organisationsform,i dekostnader fått fram for administration,lo-

kaler eller personal.

Förekomsten resultatprestationsmåttharockså varit eneñektiviav tetsaspekt skulle belysa.Frånvaronavsådanamått behöverinte som innebäraatt enorganisationär ineffektiv. De tre elverkenhartex. alla lågaeltaxor ett tecken yttre effektivitet menanvändersiginte av - internaprestationsmått.

Det är ändå styrkaatt kunnavisa sinaprestationermed hjälpav en olika mått. Vi har noterat att organisationernaför avfallshantering bådei förvaltning och i bolag användersådanamått effektivi-i egen tetshöjandesyñe. Sammamotiv harangettsi denfastighetsförvaltning

somärorganiseradi en egenbalansenhet.Här arbetarmanmedmånga olika mått och nyckeltal för att förbättra verksamheten

Behov avtillskott avskattemedelfor enavgiñsfinansieradverksamhet kanvara tecken ineffektivitet, det kan också följd men vara en av politiska beslut,somkan innebäramedvetenoch planeradsubventionering för att hålla låga avgiñer. Endast kommunernahar, i vår en av avfalls- hanteringsenkät,redovisattillskott avskattemedel,

När avfallshanteringeni kommunalförvaltning konkurrensutsättsinnebar naturligtvis ensubventioneringatt verksamheteninte ärkonkurrensneutralominte konkurrenter sammasätt subventionerasför att hållanereavgifter.

Näringslivsverksamhet tillär storadelar skattefinansieradeller finansierad med ägartillskott i näringslivsbolagen.Tillskottens storlek kan här inte direkt relaterastill verksamheternaeffektivitet.

Överskott kan innebäraeffektivt skött verksamhet,mendet kan också innebäratex. att för högataxor tagits kommuninvånarna. ut av

Överskott i verksamheternahar redovisats 62 %av avbolagenoch 58 % avförvaltningarna for avfallshanteringjfr bilaga2. De studerade elverken i egenförvaltning redovisaravskrivningarutöver plan och vinst, elverksbolagetredovisar skatt Vår utredning har inte varit av revisionell an och har inte, sig haft anledningeller möjlighet vare att djupare studeramaterialetför att utrönavarför överskott uppstått eller hur det använtshanterats.Någon skillnad i kostnadseffektivitet mellan de olika organisationsformernahar inte konstaterat.

Hanteringav eventuellaöverskott kan relaterastill hur effektiv den politiska styrningenäroch därmedvilken roll den vinstgenererandeorganisationenhar for den samladekommunalanyttan.Finns det ägardirektivkommunala beslutsom angeravkastningskravoch hur eventuella överskott ska disponerasi bolagenresultatenheterna Hur hanterasregelnom självkostnadsprissättningi förhållandetill de, för kommunal verksamhet,oklara avskrivningsreglerna

Att studeraorganisationernaspåverkan eneventuell lokal marknad har också ingått i uppdraget Av studeradeområden det egentligenär baraavfallshanteringensomgenerelltsettär konkurrensutsatt en marknad,i dagenslage Eldistribution kan kommaatt bli det. vissI månkan ocksåförvaltning forvaltningsfastigheterräknas konav som kurrensutsattai och medatt övriga kommunalaförvaltningar har rätt att välja hyresvärd.

Vi har inte undersökt de kommunalabolagenspåverkan de lokala marknaderna,d.v.s. analyseratmarknaderoch konkurrenter. Däremot har antagitatt, tack konkurrens, de kommunalaförvaltningarna vare och de kommunalabolagenfor avfallshanteringhar blivit effektivare grundavkonkurrens. Vi tror ocksåatt forvaltningsfastigheter som

konkurrensutsättskanförvaltas effektivare Intressantär ändåhär i

fastighetsförvaltningeni resultatenhet att denkommunalanyttansätts

i första handgenomatt enmäklarfunktion inrättatsjfr bilaga 3.

Insynsreglema reglernaför offentlighet i kommunalverksamhet som

- ocksåenligt kommunallagenskallvara inskrivna i direktiv till de kommunalabolagen har inte uppgettssomett hinder för effektivitet i nu-

varandeverksamheti detre elverken,Däremotskulle deutgöra hinder omeldistribution konkurrensutsätts.

Drygt tredjedelav de kommunalabolag sombesvaratavfallshante-

en ringsenkätenuppfattaroffentlighetsprincipensompositiv. Lika många uppfattar den somnegativ

Ett avnäringslivsbolagenbildadesmedmotivet att den sekretesssom ett bolag medger nödvändigfor att bistånäringslivet.Bolagsord-

var ningeninnehållerdock stadgandeomoffentlighetenligt kommunallagen.

Resultatenärsåledesnågot förbryllande menvår slutsatsäratt i en konkurrenssituationutgör insynsreglernaett visst hinderför affärsmässigt agerande.

Verksamhet organisation motiv och effektivitet

I fortsättningentar uppaspektersomkommit fram underutredningsarbetetsgångoch sominnebaratt vissaanalysergörs,utöver vad uppdragetkrävt.

Vi har studeratfyra olika verksamheteri dettauppdrag Litteraturstudier och intervjuer hargett inblick i ytterligareett antalkommunala verksamheter.Varje verksamhethar sinprofession,branschoch kultur. Detta innebäratt för att avgöraom enverksamhetär effektiv måstevarje verksamhetbedömasvar for sigutifrån

profession,kompetens,bransch -

utveckling, forskning -

speciallagar,föreskrifter -

finansiering -

kostnader,investeringar -

konkurrens, marknader -

roll i den kommunalaförvaltningen den kommunalanyttan -

Dessafaktorer bör ocksåvarautgångspunktnär manövervägerggg nisationsform,styrning mål och när manställerde enskildaverksamheternai relation till denkommunalanyttan.Detta är enslutsatssom dragit utifrån de olika studiernai uppdraget.

Collin och Hanssonframhållerett antalförklaringar till varför mantror Y att bolagsformenskallge effektivitetsvinster iförhållandetill egen kommunalförvaltning, Författarnapåpekaratt dessaförklaringar, med

vissavariationer, förekommer i stort sett i alla utredningarde kommit i kontakt med. Vi kännerväl igendem:

- AB skapartydligt resultatansvar AB ger finansiellhandlingsñihet - AB ger kortare beslutsvägar - AB skaparmarknadskänsla - - AB möjliggör friare personalpolitik.

Dahlgren,Meyer och Sturessonhar sinaintervju- och enkätsvarfått fram att manväntarsig att allaeffekter bolagisering, av en direkt eller indirekt leder till enhöjd effektivitet, genombl.a.

kostnadsbesparingar - - rimlig avkastning investeratkapital renodlingavkommunensrespektivebolagetsekonomi preciseringavroller ochansvar utveckling avspecialiseradeoch branschanknutnakunskaper -

Vi anseratt dessförklaringar och aspektermåste relaterastill varje verksamhetsspeciellaförutsättningar. Vi kan ocksåkonstateraatt alla dessaaspekterkan gälla ävenfor kommunalverksamheti resulegen tat- balansenhet,De möjlighetersomkommunallagen skapa ger att rev sultatenhetermedansvarsomi stort sett motsvarardenkommunala

bolagsformenärdock relativt Vi har demgenomfördabl.a. nya. sett i kommunenmedfastighetsförvaltningi balansenhet.

Fördelarnamed resultat-balansenhetframför enbolagiseringär, som uppfattat dem, flera. Det syneslättare att samordnaoch tillgodose den samladekommunalanyttanmed resultatenhet. en Politiska prioriteringaröver verksamhetsgränseravseende besparingar, t.ex. ambitionsnivåforändringar, kapitalförvaltning och personalpolitik, framstår som enklareatt göra,Eventuellasuboptimeringari bolag, de hanteras när varfor sig, undviks En organisationsforändringmedför också i sig kostnader 1sambandmed ombildningavfastighetsförvaltningundviker mande betydandestämpelskatterna väljer om man enresultatenhet.

I tillägg till de förklaringar och aspekter författarna angivit som ovan sommotiv for bolagiseringoch motiv forökad effektivitet, vill peka ytterligare någraargument kommit fram i vårastudier. som

Näringslivsverksamheten bolagiseradär for att i första handrent rollmässigt aktiebolagmed VD- motsvaradet privata näringslivet.Vi - _ har ingenanledning ifrågasättakommunernasatt uppfattning att om dettaär ett effektivt sättatt mötanäringsidkare och skapaförtroende. Samtidigt kanmannaturligtvis ifrågasättabetydelsen detta. Möjligav - heternaatt utnyttja kommunenssamladekompetensoch resurser ar-i betet medatt utveckla näringslivetkanskeocksåpåverkasnegativt. Detta förefaller ändåvaradet endamotivet till bolagiseringdärbolagsformen inte kanersättasmed resultat-fbalansenhet. en

I dennyligenbolagiseradefastighetsforvaltningenar detmycketroligargatt arbeta ani gammalkommunalforvaltning Förändringarge-

- en nerellt vet sedanlange höjereffektiviteten Nar verksamhetenför-

- ändrasmobiliseras ochkreativitetenstimulerasvilket ofta ger

resurser effekter till det battre.Organisationenhar i dettafall blivit mindre,det ärlättareatt identifiera sig.Kostnadsmedvetandetharblivit högre,man

tydligarevad gör. Dessa,bådekonkreta och psykologiska ser man faktorer ärnaturligtvis avgörandeför effektiviteten kort sikt. Det svåraär attbehållaoch vidareutveckladessapositivaaspekteroch företagskulturer. Och dekanlikaväl uppståochvidmakthållasi en nybildadrcsultatenhetsomi ett bolag.

Styrningoch effektivitet

Styrningsfrågorhar i mindreutsträckningtagitsupp i vårastudier, men debehandlasingåendeavDahlgren, Meyeroch Sturesson.Vad främst ville i vilket utsträckningförvaltningar ochbolag hade

veta var efterfrågatkommuninvånarnassynpunkter tex. serviceochavgifter, dv.s. hur marknadenstyrverksamheterna.

Brukarundersökningarärvanligt förekommande dei avgiftstinansieradeverksamheter studerat.Inomeldistributionen har samtligatre intervjuadeoch inom avfallshanteringenharcirka två tredjedelarsombesvaratenkätenanväntsig Brukarundersökningarfor att invånar-

av

synpunkter verksamheten.Detta skeroberoendeavorganisanas tionsform.

Dahlgren,Meyer och Sturessonpekar i sinrapport brister kommu-i

styrningav sinakommunalaktiebolag.harbl.a. funnit att det nernas stårhelt klart att dekommunalaföretagenutvecklat ett mycketkraftfullt immunförsvarmot aktiv ägarstyrrting. Vår studie hargett anledningtill att något funderaöver skillnadernai effektivitet i respektive organisationbolag ochentotalt sett effektiv kommunförvaltning den kommunalanyttan.

I studien fastighetsförvaltningenkonstateradekonsulterna,vilket

av instämmer att detfrån politikernassynpunktarlättare att styraintegrera stodfunktionersomär organiseradei enresultatenhetan i bolagsform,därför att det för sådanverksamhetär lättareatt till ståndenhelhetssyn

Ett inte lika framträdandeförhållandeavseendehelhetssyntyckte oss finna i detekniskaverksamheter studerat.Elverkenstillgångar, kapital och underställda kraftvärmeverk betraktassomelverkenegna

oberoende verkenär resultatenheterellerbolag.Dettakan bero

om

underlång tid utvecklatsutifrån denspeciella en traditionell syn som tekniskaprofessionsomkrävsoch sompolitikerna mångagångerhar svårtfor att sättasig i ochdärmedkan hasvårt för att styra.

Detfinns dock risk för suboptimeringaromvarje verksamhetseffektivitet bedöms för sig utan att ställasi relation till den samlade

var

kommunalanyttan Men hur skallmanageraför att nåeffektivitet i de samladenyttigheterna Ett första steg,såvitt kan utifrån vårt se material och de tidigare studiersomgjorts, är att politikerna seröver bg lagsordningaroch direktiv m.m.för kommunensaktiebolag. Vi anser också medutgångspunkti konsulternasstudie fastighetsförvalt- - av ningen att de kommunalabolagen,i likhet med kommunalförvalt- ning, bör bli föremål för regelbundenverksamhetsrevision.Vid övervägandenom organisationsförändringar,bör de möjligheter kommusom nallagenmedgerfor att bilda resultatbalansen-heternoggrantprövas.

Ledning och effektivitet

Vi har inte tagit upp ledningsfrågorsom enaspektatt undersöka vårai studier Det har dock kommit fram att problem med ledningenvar en anledningtill att bilda bolag for fastighetsförvaltning,Vikten väl av en fungerandeoch professionellledningför varje verksamhetskall inte underskattas.Erfarenhetsmässigt den enskilt viktigaste faktornär for efTektivitetsförbättring hur verksamhetenstyrsoch vilken ledning som utövas avuppdragsgivarenagaren

Organisationsformenärinte enligt våra studier avgörandefor - - om verksamhetenbedrivs effektivt. Varje verksamhetsspeciellaegenskaperoch förutsättningarsamtden samladekommunalanyttanbör tas somutgångspunkterfor bedömningarom organisationsformeroch effektivitet.

4.2 Rekommendationer, övrigt

Vårt studie har varit begränsadtill fyra områdenochett litet urval kommuner. Men har inte, och inte heller någoni litteratur, funnit exempelpåatt någonkommun dokumenterat verksamhetenföre en ombildning till kommunalt bolag eller resultatenhet för att sedan analyseraom verksamhetenblivit effektivare. Vi rekommenderarde kommunledningarverksamhetsansvariga övervägeromorganisasom tioner att bestämmaochmätaett antal effektivitetsparametrarfore en omorganisationoch analyseradem regelbundeti eñerhand. sådanaI sammanhangbör organisationsformenresultat-balansenhetockså kunnatas i beaktande.

Vi har konstateratatt varje verksamhetsspeciellaförutsättningar är avgörande för styrning, målformulering och effektivitetsmätning. Samtidigt ligger det i politikernas intresseatt inte suboptimerautansamordnamed hänsyntill den samladekommunalanyttan.De konsulter som gjort studienavfastighetsförvaltningplaneraratt utarbetachecklistor somstöd vid övervägandenom organisationsförändringar,då ävenresultat-balansenhettasi beaktande,vilket uppfattar inisomett gott tiativ. -

Kommunal verksamhetgranskasvia verksamhetsrevisionermedanrevision avde kommunalaaktiebolagensker enligt aktiebolagslagen,

d.v.s. endasträkenskapsrevisiongenomförs.Ett tillägg i kommunalla-

stadgaratt ävendekommunalaaktiebolagenskallvara foregen som mål for verksamhetsrevision,borde kunnaföreslåsavLokaldemokratikommittén.

Det harundervår studievarit besvärligtatt fram delkostnader,fördelning samkostnader,m.m. Vi tror att det for varje kommun

av - skulle underlättamedenhetligaredovisningsprinciper,överenskomna resultateffektivitetsmått och ensamladredovisning for helakommunen.

Bilaga 1

Referenser litteraturforteckning

Allmänna förlagetStatskontoret: Att lyckas i

offentlig förvaltning - Lärdomar avväl fungerandemyndigheter. Boman, Sellström, 1989:Österåkermodellen Boman, Sellström, 1992:Åremodellen uppför eller utför

- Bökmark, Svensson:Aktiebolagslagen Civildepartementet,Konkurrenskommittén: Konkurrenseninom den kommunala sektorn SOU 1991:104, 199293143Ökadkon-

prop kurrens i kommunalverksamhet Civildepartementet,Stat-kommunberedningen:kommunalaföretag Ds C 1985:13 Civildepartementet:marknadsorienteringavkommunalverksamhetDs 1992:7 Finansdepartementet,ESO: Kommunernasomforetagsägare aktiv

koncernledningi kommunal regi Ds 1992:111 Fröroth: Kommunala bolag i det kommunaldemokratiskasystemetCuppsatsHT 1991, Stockholmsuniversitet Kedner: Kommentarer till aktiebolagslagen

- Kommundepartementet,Kommunalforetagskommittén:Kommunalföretaget SOU 1982:13 Lindquist, Losman: 1991årskommunallag SAF: Perestrojka svenska SCB: Ekonomisk politik Kommunal ekonomi SCB: Kommunägdaföretag 1990 SCB: Årsbok for Sverigeskommuner 1992 SCB: Kommunernasfinanser 1991 SCB: Vad kostar verksamheteni Din kommun Bokslut 1991 SCB: Kommunernasfinanser 1990 Socialdepartementet:Alternativa verksamhetsformerinomvård och omsorg Ds 1992:108 SPK: Offentliga tjänster, BranschbeskrivningarSPKs bokserie 1991:3 SPK: Remissvar SOU 1991 104: SPK: sophämtning i kommunal och privat regi SPKs rapportserie 1991:6 SvenskaKommunförbundet: Bolagsbildning for kommunalverksamhet SvenskaKommunförbundet: Den kommunalaorganisationen kon-

som cern om förhållandet kommun kommunägdaföretag

- - SvenskaKommunförbundet: Kommunal verksamheti verksform eller i privaträttslig foretagsform Svensson,Hjalmarsson:Vägar till framgångi morgondagenskommun

Bilaga 2

2 INSAMLING OCH TRANSPORT AV

HUSHÅLLSAVFALL

2.1 Kommunal avfallshantering

För branschbeskrivning,statistik har utnyttjat SPKsOffentliga

m.m. tjänster 1991 :3. SvenskaRenhållningsverks-Föreningenhar varit behjälplig medskriftligt material,information och råd.

En uppdelning och avfallshanteringmellankommunalregi

grov avsopegenforvaltning, kommunalabolag och blandformer och privat regi visar att cirka 100,kommunereller knapptentredjedel, bedriververksamheteni kommunal regi, medanrestenharverksamhetenutlagd privata entreprenörer.Serman mängdenav soporärfördelningen ungefär hälfteni kommunalregi och hälfteni privat. Sop-och avfallshanteringär såledesenkonkurrensutsattverksamhet.

Enligt SPKsredovisningför 1987bedrevssop-och avfallshantering

förvaltning 35i kommuner12 % och i kommunalabolag i 19 i egen kommuner7 °o. Det ärdessatvå driñformer harjämfört i denna studie. Vi harocksåbegränsatverksamhetentill att avseinsamlingoch transport hushållsavfall Med hjälpav SvenskaRenhållningsverks-

av Föreningensmedlemsföneckningoch medbiträdefrån SvenskaKommunförbundethar det varit möjligt att ta fram de kommunersomingår i studien.

Kommuninvånarnabetalarenfastställdavgift för sophämtning.Kostnadstäckningvarierar mellankommunerna.Endastenkommuni Sveri-

harsophämtningenheltskattefinansierad. ge

2.2 Studiens uppläggning

Inom dettaverksamhetsområdeansåg att detfannsförutsättningar för att genomföraenbredarestudie. SCBi Örebro har anlitatssom

enkätundersökning.Handläggarehar varit Leif Heinkonsult for en stedt.Frågeformuläretutformadesdelsmed syfteatt belysauppdragets effektivitetsaspekter,delsfor att bredarebild avkostnads-och intäktssidorna.Frågornautformadesi samrådmedossoch med stödav företrädareför tekniskaförvaltningeni Örebrokommun samtav SvenskaRenhållningsverks-Föreningen.Formellt samrådharskett med SvenskaKommunförbundet

60 enkätersändesut till 19kommunalaaktiebolagoch 41 kommunala förvaltningar. Enkätenfinnssomunderbilaga till denna1 redovisning. Bolagenoch förvaltningarna ñck cirka tre veckor att besvarafrågorna.

2.3 Enkätsvar

Nedan redovisasSCBs kommentareroch sammanställning enkâtsva-av ren.

Kommunal sophantering, sammanställning av enkät.

Allmänt Huvudsyftet med studien,Kommunal sophantering,är attjämföra effektiviteten i kommunersombedriver verksamheteni kommunalabolag respektivei egenförvaltning. Vid analyseravkommunalafunktionermåstemanvaramedveten att detär svårtatt göra rättvisande om jämförelser ga. olikheter i a sammansättning,ledning och former för den löpandeverksamheten.Detta gäller i hög grad för den kommunala sophanteringen.

För att belysaskillnader i produktivitet har uppgifter kommua om nernaspersonal-,adntinistrationg drift, lokal- och kapitalkostnader samlatsin. Under insamlingsarbetetsgång har det visat sigattjämförelser avolika kostnadsslagbör begränsas ga. betydandeolikheter i organisationoch redovisning.Entreprenöreranlitast exi varierande omfattning oberoendeav om sophanteringenbedrivs i kommunalt aktiebolag eller i egenförvaltning. Det innebäratt kostnadernainte blir jämförbara då de påverkasolika beroende entreprenadverksamhetensomfattning. Dessutomfinns det skillnader i den interna redovisningensomytterligare försvårarjämförbarheten.Ansvaret för kommunenslokaler, maskineroch inventarier kant .ex.ligga ensärskild förvaltning som hyrut utrustning till övriga förvaltningar. sådanaI kommuner belastasinte sophanteringenmednågrakapitalkostnader utan dessautgör endel avdriñkostnadema.

På grund avde beskrivnasvårigheternaatt göra tillförlitliga jämförelser har redovisningenavolika kostnadsslagbegränsatstill de totala kostnadernaför sophanteringenoch vissapersonalkostnader.

Resultatetavde sammanställdaenkätemapresenterasdelsi form av medelvärdenfor de två grupperna,kommunalaaktiebolag och egen förvaltning, dels i form avett antal frekvenstabeller.De kommunala aktiebolagenbenämns i AB sammanställningenoch de kommuner som bedriver verksamheteni egenförvaltning förkortas med EF.

Population och bortfall

Antalet utsändaenkäteruppgick till 60 varav 19 AB och 41 EF. Bland AB visadedet sigatt 2 var destruktionsanläggningar enbarttar som emotinsamlatavfall.

Svarsfrekvensenär densamma,76 procent,oberoendeavverksamhetsform. Bland EF det2kommuner avstodfrån att lämnauppgif-

var som

deharomorganiseratarbetetefter 1991.Resultatfrån ter därför att 1991 inte representativaför denverksamhetsombedrivsi dag.

är

A. Gruppernas sammansättning, några genomsnittsvärden

B. Jämförbara genomsnittsvärden nyckeltal

AB EF

inv 354 330 Hushållsavfallper

kg avfall 0,85 0,88 Kostnader per

inv 307 272 Kostnad per

km2 94 00° 26 000 Kostnad per Kostnad km2 exkl. Sthlm Gbg

per o

16 400 16 600 Kostnad inv km2 294 000 242 000

per per

anställd 260 000 265 000 Personalkostnper

renharb 249 000 267 000 Personalkostnper

Abonnemangsintäkterper

kg avfall 0,93 0,97 Abonnemangsintäkterper Totala intäkter inv 367 325

per Totala intäkter kg avfall 1,00 1,00

per

C. Frekvcnstabcllcr Fördelningarna redovisasi procent

Motiv till varfor verksamhetenbedrivs i ABEF

ansvarar flera kommuner.

Lönesystem

Annat,t ex komb ackords- och månadslön 31 26 Uppgift saknas 8

-

Vilket ekonomiskt resultat uppvisades1991

Anm: O-resultatinnebarfor AB att differensenmellanintäkterkostnader var 4 milj kr. Motsvarandedifferens for EF 1,6milj

var kr.

4. Tillskott avskattemedel

Anm: 2 EF har svarat varav enkommun har sophanteringenhelt skatteñnansierad.

Följs verksamhetenupp med hjälpavresultat-prestatiomsmått 7

Har abonnenternassynpunkter de tjänstersomABEF tillhandahåller undersöktsvid någottillfälle genom ext intervjuer eller liknande

7 Finnsdetnågonkonkurrerandeverksamheti ert hämtningsområde7

- Omja, hur harkonkurrensenpåverkatverksamheten7

Hur uppfattasinsynsreglernaotTentlighetsprincipen Fråganbesvaradesbara avAB

AB

Svarsfrekvensen enkäternaär 76°o, vilket motsvarar 15% avSveriges kommuner. 20°o kommunernatillhör de två kategorier somvi

av skallstudera.

SCBharframhållit svårighetermedatt tolka enkäten.Delkostnaderbör intejämföraslikvärdigt eftersommånga,bådeförvaltningar och bolag, anlitarunderentreprenörer.Betydandeskillnaderfinnsocksåbådei 0rganisationochredovisning.Enkätenavserverksamhetsåret1991.Två kommunalaförvaltningar avstodfrån att lämnauppgifter eñersomde ansåg dessainte relevantaför dagenssituation.På mångahåll

att var pågår forändrings-och utvecklingsarbete.

Med dessareservationerkonstaterar följande.

Kostnader for lokalanvandningoch administrationharinte gått att redovisatillfredsställandeför att kunnajämföras.

Av redovisningenavseendebemanningframgåratt lönekostnaderetc

anställdi aktiebolagär 260000 kronor, i egenförvaltning 265 000 per kronor Motsvarandekostnaderfor enbartrenhållningsarbetareär 249 000kronor respektive267000 kronor. Kostnadenfor renhållningsarbetareäralltså 18000kronor högrei egenförvaltning äni bolag.

Genomsnittligt antalårsarbetarevisar att bolagenär större organisatio-

ände förvaltningarna.Bolagenärocksåvanligarei tätorter. ner egna

Beträffandeuppföljning avverksamhetenmed hjälpav resultat- eller prestationsmått,ärdetta vanligarei förvaltningarna 52 % äni bolagen31 %. Cirka hälñenavförvaltningarnaanvändersådanmått,medan ungefárentredjedelavbolagengör det.

Endastenkommun, förutom densomhar helt skatteñnansierad sophantering,har tillskott av skattemedelför sin verksamhet.Hur detta rimmar med denunderskottsredovisningsomgjorts 15% avbolagen och 32 % avförvaltningarna redovisarunderskott kan inte utrönas. - Vi kanantaatt uppkomna förluster beräknastäckasav vinsternästkommandeår. Överskott redovisasfor 62% bolagenoch 58 % av av förvaltningarna.

Påfråganom avfallshanteringen konkurrensutsatti respektivekom-är mun svarar46 % avbolagenoch 65% avförvaltningarna.Förvaltningarnaär såledesnågotmerkonkurrensutsatta.Majoriteten 80 % avförvaltningarna har ocksåansettatt dennakonkurrens påverkat verksamheteni positiv riktning 67 % avbolagenanseratt konkurrensenärpositiv

Aktiebolagenssynpunkter offentlighetsprincipendelar populationen i två lika storadelar 38,5 % ärpositiva, lika mångaär negativa.9% är bådepositiva och negativa,lika många helt neutrala.är

Att via enkätfråga ommotiv till varför verksamhetenbedrivs i nuvarandeform visadesigvaraett trubbigt instrument Någon egentlig slutsatskan inte dras från de kortfattade skälsomangivits.

Fråganom externkontroll formulerades att skulle veta om organisationernagenomfört någonform for brukarundersökning.69 % avbolagenoch 58 % avförvaltningarna har undersökt abonnenternas synpunkter organisationernastjänster

För verksamhetsspecifikauppgiñer har SCB tagit fram ett stort antal genomsnittsvärdenmed utgångspunkti enkätsvarenoch den kommunalstatistiksomSCB förfogar över jfr ovan.

Vi vill särskilt peka någraresultat.

Skillnadenvad gäller kostnadper kilo hushållsavfallmellan bolag 0,85 kr och förvaltning 0,88 kr är 3öre. Avfallshanteringenskostnader utslagna antaletinvånareär307 kr i kommuner medbolag och 272 kr i kommuner medegenförvaltning.

På motsvarandesättkan abonnemangsintäkterfördelas kilo avfall per till 0,93 kr i bolag och 0,97 kri förvaltning. Totala intäkter perkilo avfallär 1,00kr i bådaformerna.Abonnemangsintäkter invånareär per 321kr i bolag och 312 kr i förvaltning.

Genomsnittstaxanför flerbostadshusär 683 kr i kommunermed bolag och 703 kr i kommuner medegenförvaltning 20 kr, 2,8 % lägre i AB

samtför småhus727 kr i kommuner medbolag och 744kr i kommuner med egenförvaltning 17 kr, 2,2% lägrei AB.

För övrigt kan konstaterasatt ackordslönellerkombination med ackord fortfarande ärvanligt inom avfallshanteringoch någotmerförekommandeinom egenförvaltning äninom bolag.

Redovisningeninklusiveanalysav enkätsvarenledeross till att, tillsammansmed SCB,dra slutsatsenatt det inte föreligger nå-

skillnadi effektivitet mellaninsamlingochtransport avhushållsavgon fall i förvaltningjämfört medsammaverksamhetorganiseradi

egen kommunalt aktiebolag.

Vi haravnaturligaskäl intefrågat vilka parametrarsomdesvarande uppfattar avgörandefor effektivitet i verksamheten.Det får därför

som bli engissningatt konkurrens spelarenrelativt stor roll. I bådaorgani-

ocksåmed resultat-och produktionsmått, sationsformernaarbetar man ett tecken att manföljer upp produktiviteten i eñektivitetshöjande syñe. Inom bådaorganisationsformernaförefaller manocksåvara kvalitetsmedvetennär detgäller servicetill kommuninvånarna,vilket genomförandeav brukarundersökningartyder på.

Underbilaga 1

stttlsnsttttuttttttttu xanumwss

KommunKommunaltAB

KontaktpersonTEXTA

Datumochunderskrift

Telefonriktnr. ochdirektnr.

Enkät rörande kommunal sophantering i kommunalt bolag respektive i kommunal förvaltning.

SCB undersökernu, uppdrag Statskontoret.av skillnaderi kommunaladriftfomter avseendehämtningochtransportavhushållsavfallStudieningåriLokaldemokratikommitténs uppdrag belysavissaatt effektivitetsaspekteri kommunalverksamhet.Syftet jämföra

äratt verksamhet ärorganiseradsom i kommunaltbolagmedmotsvarandeverksamhetkommunal förvaltning.Måletärattförsökaavgöraomdetfinnsnågonskillnadi effektivitetmellande olikadriftformema.

Studienomfattar 20ca procentavlandetskommuner,vilketinnebärattresten.ca80procentharsophanteringi blandadellerprivatregi.Dekommunalabolag anlitarunder-

som entreprenöreringar studien.

Då undersökningen

endastgenomförsiett bestämturval kommuner varjesvarav mycketstor betydelseför denslutligaanalysen.Detär vår förhoppningatt Ni har möjlighet besvaraatt enkäten.Ingenuppgiftspliktråderfördennaundersökning.

Resultatetkonuner redovisasatt ien rapportfrånStatskontorettill Lokaldemolcratikommitten-dáirdenkommerattutgöraunderlagförkommitténsfortsattaarbete.Deltagande kommunerkommeratt ensammanfattningenkätresultatet.av

SCBhar,enligtförordning.samråttmedSvenskaKommunförbundetvid uppläggningav enkäten.Kontakter ocksåhar förekommitmedRenhållningsverksföreningenochenskilda kommuner.

Vi berErattNi efterifyllande blankettenav skickardeni bifogatsvarskuverttill SCBså snartsommöjligt.docksenastden5 februari1993.

Frågoromenkätenbesvaras Leif Heinstedt.av SCB,tel.019-176544.Frågor under-

om sökningeni sinhelhetbesvaras MetaBoethtus,av Statskontoret. 08 7384595.tel.

- Tack för Er medverkan.

lnsändningsudrrss Förfrågningar STATISTlSKACENTRALBYRÅNStatistiskacentralbyrån LeifHeinstedt019-176544 FSE.Kommunalekonomi Statskontoret MetaBocthius08-738 9545 70189ÖREBRO

Underbilaga 1

Information Pådennablankettskalluppgifteromdenkommunalasop-ochavfallshanteringenbesvaras. Sop-ochavfallshanteringenavgränsasi undersökningentill insamlingochtransportav hushållsavfall.

Medhushållsavfallavses: hushållssopor: köksavfall.sopor.pappersavfallochdylikt grovsopor: kasserademöbler.cyklarochdyliktsamtträdgårdsavfallfrån

normalträdgårdsskötsel returpapper: dags ochVeckotidningar.telefonkataloger.wellpappavfall dyliktoch

- Dessutomtillkommermiljöfarligthushållsavfallsomt.ex.överblivnaläkemedel.oljerester. kvicksilver,batterierochliknande, OBS Insamlingtransport slamochav latrinskallinteingå undersökningeni Allauppgifterskallavse1991årsverksamhet. Alla beloppangesi l 000-talkronor exklusiveeventuellmoms. Deenskildafrågornabesvarasmedhjälpavinformationsomfinnsi anslutningtill respektivefråga. Sättstrecki svarsrutordär det intekanförekommauppgifter.

Lämnadeuppgifterskyddasenl. kap.8 SFS 1980: 100sekretesslagenoch2 §sekretessförordningeu SFS 1980 657. Detinnebär principatti sekretessgällerbeträffandeenskildsafñirs-ellerdriftför-

: hållanden, detkanantasattdenenskildeliderskadaomuppgifternaröjs.

om

Underbilagá 1

Insamling och transport av hushållsavfall under verksamhetsåret 1991.

Verksamhetens omfattning och avgränsning Vilken-a kommun-er omfattarErtansvarsområde7

Kommunal förvaltning kommunalt bolag . Av vilkenorsakdrivsverksamheteni egenregi bolag t.ex. politiska,ekonomiska,administrativa.traditionellaetc.

Avfallsmängd Hurmyckethushållsavfallexkl. slamochlatrin hämtadeochtransporteradeNi inkL miljöfarligthushållsavfallochev.hushållsavfallsomåtervinns

ton m löst m komp

Angeommöjligtavfallsmängdeni bådetonochm3.Detviktigastemåttetärton.Ommängdenintekan angesexakt.angesiställetettintervallsomomfattardetsannavärdet.

hushållsaivfallet Återvinnsdelarav

Ja Nej

Omja.angeommöjligt

andel dettotalaav hushâllsavfalletenl.ovan %

- Bemanning Angetotalaantaletpersonersomvarverksammamedinsamlingtransportav hushållsavfall renhållningsarbetare.chaufförer.arbetsledare.administrativpersonal

Antalårsarbetare - varavrenhållningsarbetare

administrativpersonal ledningo Medårsarbetareavsesenheltidstjänst. uppgifterendastföreliggeriformOm avantaltjänster räknasdessaomtill heltidstjänsterårsarbetare.Förtimanställdpersonalmotsvararenårsarbetare detantaltimmarsomingåri enheltidstjânst.

Vilkentypavlönesystemtillämpasförrenhållningsarbetareochchaufförer E LAckordslön D Månadslön D Annat. vad

ange

Underbilaga 1

Lokalutrymmen VilkautrymmendisponeradeNi för Garageochverkstäder m.w Kontor.personal m2 Omintehelabyggnadeni frågaanvändesförverksamhetmedanknytningtill hämtningoch transportavhushållsavfallskalldendelavbyggnadensomavserdennaverksamhetuppskattas. Körsträckor HurmångakörkilometeruppmättessammanlagtförhämtfordonenErtområdei

km

Abonnemang hämtställen HurmångaabonnenterhadeNi i Erthämtningsområde

abonnenter Taxa,52hämtningarår Abonnemang Antal Antalhämt- Antalhämtningar

11 1991 ställen perär 160literssäckar Helår nerbost.i hus Helâri villa Delar fritidshusi Övriga

InkluderadeErtaxaävenhyra säckställstativ.av kärlellerbehållarei Enhämtningsområde

E] Ja

E] Nej Angeomhämtningavgrovsoporinkluderadesi taxansamtev.avgifterförhämtningavgrovsopor

Fastighetstyp Inkl. i taxanJa Nej Extraavgiftpergång

- Flerbost.hus

Villa Fritidshus

Underbilaga 1

Kostnader

Generelltförkostnadspostemagäller desärkostnaderatt ochdesamkostnadersomåterspeglarresursåtgångeni verksamhetenskallanges.Omvissasamkostnaderinte fördelningsbara.är skadenandelsomkanhänförastill hämtningochtransportavhushållsavfalluppskattas.FörLex,garage,kontorochpersonalutrymmengällerdåatt omintehelabyggnadeni frågaanvändsförverksamhetmedanknytningtill hämtningoch hushålls-

transportav avfallskalldenandel lokalkostnademaav somavserdennaverksamhetuppskattas.

l personalkostnader socialaavgifterPO, lön.semesterlön.ingår provisioner.gratilikationer,övertidsersätming. andrakontantalönefömiånersamtvärdet naturafönnåner.av

Totala kostnader hämmingtransport hushållsavfall1 OOO-Lalkr

av

DäravPersonalkostnaderinkl. P0

-varavför renhållningsarbetare.chaufförer

admpersonalochledning

tillfällig arbetskraft,styrelsearvoden

Adminlstrationskostnaderexkl. personalkostnader

Ekonominpersonaladm..personalutveckling,budgeudebitering

fakturering sophämtningsavav gifter.ADB,budochpost.telefon

ochliknande

Driftkostnader

Hyraleasing fordon.reparationer.av driv-ochSmörjmedel.däck.

fordons- kilometerskatter,o engångsemballage.ersättningartill

entreprenörer

Omersättningartill entreprenörer,angetypavtjänstoch

belopp OOO-tall kr:

Lokalkostnader

Hit räknaskostnaderfomii avdirektalokalkostnadersåsomhyror.

driftkostnaderuppvärmning.energi.Snöröjningetc. underhållm.m.

samtkapitalkostnaderförägdalokaler.

-varavkontorslokaler

garageverkstäder

kapitalkostnaderförägdalokaler

Kapltalkostnaderförmaskinerochinventarier

Angeenligtvilkenmetodkapitalkostnadernaberäknats.

Ev.kommentarer

Underbilaga 1

Intäkter 1 OOO-talkr Abonnemangsavgifter Försäljning insamlatmaterialav Övrigaintäkterangevad

10. Vilket ekonomiskt resultat uppvisades 1991 Medekonomisktresultatmenasresultatefterfinansiellaintäkterochkostnadersamtavskrivningar. E] överskott E] underskott 0 resultat

- Omöverskott.angebeloppochhurdethardisponerats 1 mmm

Omunderskottangebelopp 1000-talkr 11. skattemedel Tillskott av Erhöllförvaltningenbolagettillskottfrånkommunen-ema under1991förinsamlingtransportav hushållsavfall

Omja,angebelopp IOOO-Ialkr 12. Resultat- prestationsmått Följsverksamhetenuppmedhjälpavresultat-lprestationsmátt kostnadperkommuninvånare.kostnad tonper etc. U l.Ja CJ 2.Nej Omja,angemåttenochresultatenför1991

Under-bilaga 1 13. Kvalitetsuppföljning Harabonnenternassynpunkter detjänstersomförvaltningendetkommunalabolagettillhandahåller undersökts någotvid tillfällegenomt.ex.intervjuerellerenkäter U l.Ja E] 2.Nej 14. Den lokala marknaden Finnsdetnågonkonkurrerandeverksamheti Erthammingsområde Verksamhetenkanomfattadelar bearbetningskedjan.av tj LJa tj 2.Nej Ev. kommentarer

Omdetfinnskonkurrerandeverksamhet,hurhardenpåverkatErverksamhet flera svarkananges . D intealls E] befrätnjateffektiviteten,påverkatkostnadema befrämjateffektiviteten,påverkatavgifterna D 6. vad annat,ange

15. Möjligheter till insyn i verksamheten Besvarasbara kommunalaav aktiebolag Huruppfattasinsynsreglemaoffentlighetsprincipen flera svarkananges positivtmedexternasynpunkter verksamheten annatpositivtangevad medförökadbyråkrati konkurrenshämmande resurskrävande annathinderangevad

Underbilaga 1 Allmänna kommentarer:

Bilaga 3 Göran Andersson 1993-04-20 Per Dahlgren

KONSULTRAPPORT

Är fastighetsbolag bättre

än fastighetskontor

l Sammanfattning

Vi harjämfört förvaltning avforvaltningsfastigheteri två kommuner kommun A och kommunB. I denenakommunenhar manbildatett bolag, deni andraenbalansenhet. bolagsk0mmunen harI studerat helaprocessenoch Försöktgöra enjämförelsemellandet gamlafastighetskontoretoch nuvarandefastighetsbolag.Vi harocksâjämfört fastighetsbolagetmedbalansenheten deni andrakommunen

Vår bedömningär att detär enmycketliten skillnad i hur debåda0rganisationernai kommun A och B fungerar.Man hadei stort sett sammaproblemfore respektiveomorganisationoch sålundaockså sammamotiv till att göranågonting detta Som resultatangerbåda kommunernaatt defått enbättrekostnadsbildoch merkostnadsmedvetnalokalanvandareoch personali respfastighetsorganisation.

Ekonomiskt finns det skillnadermellankommunernamendessakan inte hänföratill den enaeller den andraorganisationsformen.

Möjligtvis ärdet lättareatt till ståndenfungerandekoncernstyrning medförvaltningsformeni jämförelsemedbolagsformeneftersomaktiebolaget har inbyggd konflikt mellanåenasidanegenvinningoch å

en andrasidankommunkoncemensväl ochve,

2 Inledning

2.1 Uppdraget

Lokaldemokratikommittén uppdrog Statskontoret i september1992 att utreda skillnader mellankommunalverksamheti egenförvaltning och motsvarandeverksamheti kommunalabolag.De kommunala verksamhetsområdensomvaldesut var avfallshantering,eldistribution näringslivsfrâgor,vattenoch avloppsamtfastighetsförvaltning.För vart och ett avverksamhetsområdenaskaett antal k etfektivitetspa-s rametrarstuderas.Om möjligt ska dessasedanligga till grund Fören bedömningavhuruvida organisationsformenhar någonbetydelseför hur effektivt verksamhetenbedrivs.

Komrev AB har fått i uppdragav Statskontoretatt studeraområdet förvaltning avforvaltningsfastigheter.Ovriga områdenstuderas

av SCB och Statskontoret.

2.2 Metod

Två huvudansatserharanväntsi Komrev AB:s studie.Dels haren kommunsombolagiseratsitt fastighetskontor kommun A studerats över tiden, dels harsammakommunjämförts meden annankommun kommun B somorganiseratsitt fastighetskontorsom enbalansenhet. Tyngdpunkten i arbetethar lagts kommun A.

Figur l Enjämförelse har gjorts över tiden kommuni A ochför 1992 mellan kommunA och B.

Till grund for våra slutsatseri dennarapport ligger intervjuer och samtalmedett trettiotal personeri de två kommunernasamtenjämförelseavkostnadernaatt bedriva fastighetsforvaltningeni respektive

kommun. De somintervjuatsärföreträdarefor fastighetsbolagetrespektive fastighetsforvaltningen,politiker nämnds-och kommunledningsnivå,tjänstemänfrån centralaadministrativafunktioner samt representanterfor lokalanvändarnahyresgästerna.

Vi harocksågjort en analysochjämförelse avekonomiskaeffektivi-

kvadratmeter. Dennajämförelse har, i möjtetsmått kostnadsslag per ligastemån,gjorts övertiden i kommun A samtmellan detvå kommu-

år 1992se ñg Enjämförelse harocksågjorts medRepabs nerna nyckeltal för kostnaderochforbmkningar for någraav lokaltyperna,

3 Kommun A

3.1 Kommun A före bolagiseringen

Före bolagiseringenvar förvaltningenavkommunensforvaltningsfastigheter organiserad traditionellt sätt i forvaltningsform. Förvaltningarnaägde sinafastigheteroch fastighetskontoretsköttedem.

Lokalernavar for förvaltningarnaenfri nyttighet såtillvidaatt maninte behövdebekymrasigom kostnadernaför dem.Man hadede lokaler manansågsig behövaoch manfick kostnadernafor dessatäckta i budgeten.Eventuellabeviljade nyinvesteringari lokaler resulteradeautomatiskt i att mandessutomfick pengartill driften avdesamma.

Kontakterna mellanfastighetskontoretoch lokalanvändamafungerade bra. Användarnavari allmänhetnöjda med den servicesomtillhandahölls.

Det fannsett visst missnöjefrån politikernas sidavad gäller den ekonomiska redovisningenDet var svårtfor enutomståendeatt utläsavad de olika fastigheternaegentligenkostadeatt driva. T exhar manefter senaremätningarkunnat konstateraatt ytorna i fastighetsregistretinte har stämtsärskilt väl med verkligheten.Man harocksåkunnat konstatera att renainvesteringarhar bokforts somunderhålloch viceversa.

Utan att detaljer kan mansammanfattningsvissägaatt lokalanvändarnavarnöjda med den servicesomfastighetskontorettillhandahöll, menatt den interna och externakontrollen och insyneni förvaltningenvar svag.

3.2 Motiv och förväntningar på bolagiseringen

Anledningentill att manbildade fastighetsbolagetvar att detfannsflera saker fastighetskontoretsom maninte varnöjd med. Somenföljd avdettaansågpolitikernaatt manmåstegöra någonting.Man diskuterade flyktigt andraorganisationsformer,t exbalansenhetmed internhyressystem,menvaraganskasnart det klara medatt det varaktiebolag manskulle ha.

Motiven och förväntningarnakan delas i huvudsaktvå grupper.Dels deöppet redovisademotiv som mankan finna dokumenteradeoch dels andramotiv som fått fram i de intervjuer som genomfört.

De dokumenterademotiven är:

Klarare ochtydligare lokalkostnadsansvarhos nyttjarna -

Klarare och tydligarerelationer mellanhyresvärdoch hyresgäst -

Samordningochsamverkan det lokala planet skallge ekono- miska

fördelar i fastighetsforvaltningenpersonal, upphandling,finansiellt

Bevaraoch stärkakompetensenhoskommunensbostadsforetag. -

Dessapunktertarvar enförklaring, kommunenI fannsett antallokala bostadsstiñelsersomverkade de mindreorternai kommunen.Hyresgästunderlagetvarrelativt begränsatfor dessavilket gjorde att de varganskasårbaraur ekonomisk synpunkt.Man ansågatt detvar viktigt att bevaraföretagenoch mantyckte dåatt det bästavar att samordnadriften avstiftelsernagenomatt göra omdemtill aktiebolag och låtadem ingå i enfastighetskoncernsomocksåbildades.Genom koncernbildningenskullestiftelsernassårbarhetminskagenomatt tillfälliga ekonomiskasvackor skulle kunnareglerasgenombidrag från moderforetagetl. I sambandmed dennakoncernbildningbildades ocksådet kommunalaforvaltningsfastighetsbolagetvilket alltsåockså ingår i koncernen.

Det ärmycket litet somärdokumenteratavbolagiseringsprocessen och ovanståendepunkter äri stort sett allt fått fram rörandemotivbilden. Bolagiseringenligger dock inte längre tillbaka i tiden utan att de flestaavdemsom var inblandade deni fortfarandeär anställdai kommunen,Detta harmöjliggjort att genomintervjuerna kunnatfå fram en mernyanseradbild avmotiven. Dessakanredovisas följande sätt:

Bättre kontroll över kostnaderna Genomatt bildaett bolagtvingasmanatt redovisaallting rätt for att akunnagöra lönsamhetsbedömningar.Man får ocksåautomatiskt med alla kostnadersomärförknippade medförvaltningenavfastigheterna. Allting somkommunentillhandahålleri form avekonomiadministration och annanservicefår bolagetbetala.Alla kostnaderkommerhärigenom i dagenoch måsteläggas hyrorna.

Fastighetskostnaderna ökade oroväckande Att fastighetskostnademaökadeansågmanberodde att fastighetskontoret saknadegrepp över kostnaderna.Genomatt en bättreredovisning skullemanframförallt kunnaplaneradetlångsiktiga underhålletbättre. detinte ovanligt medsåkalladebrandkårsut-

Förut var ryckningar.

Det ärintetillåtetforallmännyttigabostadsföretagatttaemotellergekoncembidrag.Eventuellabidragtill företagen därförfår änsålänge enändringär gång gessåsomägartillskottdirektfrånkommunen,

- -

Bli av med önskvärd personal Fastighetschefen fastighetskontoretoch den generationens nya politiker i kommunenvar inte riktigt sammavåglängdnär det gällde förändringar i verksamheten.Politikerna ställdeorimliga krav, ansågfastighetschefen.Politikerna å sinsidaansågatt fastighetschefen var enbromsklosssomsattesig tväreni allt. Detta helt klan var ett ledningsproblemi kommunen.Att lägganer fastighetskontoretoch istället bilda ett bolag, där mankundeanställavilken personal man ville, skulle lösa detta problem. Detta har avflera intervjuadeangetts såsomett avhuvudskälentill bolagiseringen.

Bättre och billigare verksamhet Att driva verksamheti bolagsform innebäratt beslutsvägarnablir kortare,folk är mermotiveradem mvilket automatiskt höjer etTektiviteten i verksamheten.

Genomatt struktureraupp kostnadernaskulle möjlighet till ordnat mer underhåll ges.

Ruska om organisationen Det faktum att mangör någontingöverhuvudtaget de anställda gör att rycker upp sig.Man får känslanavatt börja någonting nytt om man organiserarom lite dåoch då,tyckte Man kändeatt behövde man. man ett rejält kliv bort från det gamla. Aktiebolagsformentedde sig då ganskalockande.

lnternhyressystem inget alternativ Internhyrcssystemär inte riktigt, tyckte flera avde intervjuade. I ett bolag måstemanta konsekvenserna sitt agerande.Om fastigheter av inte ärlönsammafår manförsöka säljadem eller lösa det något annatsätt.En förvaltning kanalltid överskrida sin budget, menademan. Det kan inte bolaget.

Politisk grej En delmenaratt bolagiseringenvar enpolitisk grej. Att bolagisera låg i tiden. Det var modernt. Man reflekteradeinte såmycket över alternativa organisationsformerutan vissteatt bolag det bästaför var kommunen.

3.3 Blev det bättre med bolag, tycker man

Tydligare kostnadsbild Samtliga fastigheterhar idagen specificeradkostnadsredovisning. Dettagör att kostnadernafor de olika fastigheternakanjämföras med varandra.Redovisningenligger till grund for hyresförhandlingarna mellanföretaget och förvaltningarna.

Kostnadsmedvetenhet bland personalen i bolaget

Många att de anställdai bolagetharblivit merkostnadsmedvet-

menar

i förhållandetill närde arbetade fastighetskontoret.Förvaltna ningen kommunensfastigheterskullegenomdettahablivit meref-

av fektiv, Man har inte mätt dettautanpåpekaratt detendast

menarman. ärenkänslamanhar.

Andra att någraförändringarinte har skett,och att kostnads-

menar medvetenhetävenkannåsinomandraformerav organisation.

Kostnadsmedvetenhet bland hyresgästerna I och med kommunenbolagiseradefastighetsforvaltningeninförde

att

hyresforhållandemellanbolagetoch deenskildaförvaltningarmanett

Till grund för förhandlingarnaomhyranligger fastighetsbolagets na. redovisningfor respektivefastighet.Dennaredovisasöppetav bolaget. Hyresgästenvet alltsåbolagetskostnaderfor fastighetenoch kan till stor del välja vilken servicenivå,och därmedhyresnivå,somska skrivas

i det kontrakt sedanligger till grundfor samarbetetmellan

som bolagetoch förvaltningen.

I reglernaligger att hyresgästernafår hyraavannanänkommunens fastighetsbolag.De får ocksåminskadeytor de förfogar över och användade blir över lokaler till annat.Förvaltningarna

pengarsom harutnyttjat dettaoch följden harblivit att man flera ställeni kommunenfått tommalokaler.

Kostnadsmedvetandethosförvaltningarnahängerocksåsammanmed ett allmäntkrismedvetandei kommuneni kombinationmedenallt störredecentraliseringavansvaroch befogenheter.

Generösare personalpolitik En kommun harinte sammamöjligheteratt ge personalenförmåner, tycker bådepolitiker i kommunenoch företrädarefor bolaget. Kommunenharen personalpolicysombolagetsledningbetraktar somett golv. De försöker utöver dennagöranågot lite merfor att personalenatt trivas och stannakvar i bolaget, En viss delavintäkternasätts avfor att kunna göranågotextrafor personalentill jularna.

Personalentycker att detär roligare att arbetai bolagetän fastighetskontoret.Man kännerstörregemenskapi en mindreorganisation. Man känneratt har störreansvaroch frihet och kortare avståndtill

man chefen.

Vi dom attityder

- En del vi-dom attityder har uppstått eñerbolagiseringen.Vissamenar dock att det inte ärmer nu ändetvar fastighetskontoretstid. Mycket handlarombagatellersom ext att debolagsanställdafår tillgångtill i bolagetslokaler, oenighetmellanfastig-

enbubbelpool en av hetsskötareoch skolvaktmästareom vem somskahissaflaggan skolgårdenoch vem somegentligenägerverktygslådan... Vi-dom attityderna påtagligadenforsta tideneñer bolagsbildningen

var mer ochär nuinte starkareändevar fastighetskontoretstid.

Viss suboptimering En viss suboptimeringi förhållandetill hela kommunkoncemenkan märkas.Det yttrar sigt exi att förvaltningarnakansäga sinakonupp trakt lokaler som senarevisar sig mycket svåraatt hyraut. De kan sedaniställethyraav någotannatkommunalt bolag eller avextern hyresvärd.För koncerneninnebärdet att man nu står medtommalokaler somär svårtatt göra någontingav.

Bli av med önskvärd personal Ett avhuvudsyñenamedbolagiseringen att bli med chef var av en som politikerna ansågobekväm.Det ärbaraatt konstateraatt detta harman lyckats med. Att bilda bolag för att uppnådetta kan man tycka är något i stil medatt skjutamygg med kanon Det skulleförmodligen att finnaen annanlösning. Att t exsparkaolämplig personalärinte omöjligt ävenom manbedriver verksamheteni förvaltningsform.

Politisk grej Att bolagiseravar enpolitisk grej sadeflera avde intervjuadeäven , politiker. I kommunenska för närvarandegatukontoret organiseras om. Anledningarnaärdelvis desammasomfor fastighetskontoret,d v s manvill haenklart avgränsadekonomi for avdelningen.Efter den forceradebolagiseringenav fastighetskontoret nyktert ser man nu mera det här medbolag. Nu ärmanintresseradavatt testanyalösningar och nyaerfarenheterfrån andra organisationsformeroch har därför valt balansenhetsformenfor gatukontoret.

Ledning och styrning Fastighetskontoretupplevdesavpolitikerna sommycket svårstyrt. Detta var en avanledningarnatill att manladener det och istället bildadeett fastighetsbolag.Trots dettahar manlagt ganskalite ner möda styr- och ledningsfunktionerför den koncern där fastighetsbolaget ingår.

Ledningenavbolaget sker i huvudsak dessmoder, såsombrukgenom ligt är for koncerner.De formellastyrinstrument finns,t ägardisom ex rektiv, bolagsordning,insyn och kontroll utnyttjas inte fullt ut.

Såvälpolitiker i allmänhetsomordförande och VD i bolaget talar mycketom koncernnytta.Vi har dock svårtatt senågra konkretiseringar detta.

Intern och extern kontroll Fastighetskontoretvarunderkastadkommunallagensregler reviom sion Detta innebäratt båderäkenskaperredovisningsrevision och verksamhetensändamålsenlighetoch effektivitet förvaltningsrevision står under löpandegranskningvia kommunensrevisorer.

Något motsvararkommunernasforvaltningsrevisionfinnsannu

som för kommunalabolag. Förutom sedvanligredovisningsrevisionenligt aktiebolagenskrav förekommer ingendirektformell kontroll avverksamheten.Inte hellergörsnågonkontroll avhur effektivt och ändamålsenligtverksamhetenbedrivs. Denforvaltningsrevisionsomaktiebolagslagentalar ärendast kontroll avhuruvidaVD och styrel-

om en senharbegått någraoegentlighetereller

Brukarundersökning i syñe att ta tillvara hyresgästernassynpunkterhar inte gjorts. Kontakter med hyresgästernaskerlöpandevid behoveller vid hyresförhandlingarna.

Insyn - Eñersom fastighetskontoret delavkommunengälldesjälvklart

var en

handlingarsoffentlighet i tryckfrihetsförordningen. bestämmelsernaom Vem helstkunde, i princip, begäravilken information somhelst.

som

För bolagetärdet i grundenaktiebolagslagensomgäller, Och för aktiebolaggäller inte automatiskt offentlighetsprincipen,I bolagsordning-

harmandock skrivit dennaprincip vilket i stort settjämställer en bolagetmed kommunenvad gällerhandlingarsoffentlighet. Numera skafullmäktige enligtkommunallagen kap 173 § fore enbolagsbildning besluta om att allmänhetenharrätt att ta delavhandlingarhos företaget enligt degrunder somgäller for allmännahandlingarsoffentlighet i 2 kap,tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen 1980: 100.

En ledamotavkommunstyrelsensitter, i enlighetmedkommunallagens

uppsiktsplikt, i bolagsstyrelsen.Ingakommunalrådsitter regler om dock, avprincip, i någonav styrelsernafor dekommunalabolagen.

Kommunensekonomichefharrätt att ta delav samtligahandlingari bolaget. Detta gäller dock inte kontrakt med privata hyresgäster.

Den lokala fastighetsmarknaden När detgäller påverkan den lokalafastighetsmarknadenvill man gärnafrånbolagetssidahävdaatt manpåverkarhyrornaneråt.Om mangranskarde lokaltyper sombolagettillhandahållerhar mandock lite svårtatt förstådetta. Det finnsvisserligenen potentiell konkurrens i form förvaltningarnasfrihet att hyravilka lokaler devill och var de

av vill. Men p g ade lokaltyper somefterfrågasskolor, badhus,brandstation,idrottsplatsanläggningaretc är deti praktiken en frågaom ett bilateralt ömsesidigt monopol. Förvaltningarnahari stort settbaraen hyresvärdatt vändasig till medanhyresvärdenär starkt beroendeav de hyresgästermanhar. Om fastighetsbolagetskulle bli avmed enenda störrehyresgästskulledet förmodligen i konkurs.

4 Kommun B

3.1 Kommun B före bildandet av fastighetskontorets

balansenhet

I kommunB hademanfore omorganisationenett fastighetskontor och ett nybyggnadskontor.Fastighetskontoretforvaltade alla offentliga byggnaderi kommunen Nybyggnadskontoretarbetade,somnamnet skvallrar om, med nybyggnation.Merpartenavförvaltningsbyggnaderna ägdes och forvaltadesavrespektiveförvaltning.

Lokalernavar for förvaltningarnaenfri nyttighet såtillvidaatt maninte behövdebekymrasigom kostnadernaför dem. Man hadede lokaler manhadeoch manfick kostnadernafor dessatäckta i budgeten. Eventuella beviljadenyinvesteringari lokaler renderadeautomatiskt i att mandessutomfick pengartill driften avdesamma

Kostnadsbildenvarluddig och detvar till följd avdettasvårtatt riktigt sägavad varje enskild fastighet kostadeatt driva Det var också svårt att ett grepp omde totala fastighetskostnadernai kommunen.

3.2 Motiv och förväntningar på balansenheten

l kommun B har manklaramotiv för vilka verksamhetersomär lamp ligaatt drivas i bolagsform och vilka sominte ärdet. Grundtankenmed aktiebolagetar att skaffa fram riskvilligt kapital somskaforräntas bästasatt Ur kommunalt perspektiv kan det ocksåfinnas andraskäl till bolagsformen,nämligenatt verka enmarknaddär annarsmarknaden skulle ledatill att servicenskulle bli sämreoch kostnadernahögreän om kommuneninte hadevarit representerad marknaden.Om en verksamhetligger utanför den kommunalakompetensen det bättreär att säljaverksamhetenän att lägga den i ett bolag.

Förvaltningsfastigheternaanvändsi stort settendastavkommunens förvaltningar. Marknadenärsåledeshelt intern. Enligt ovanstående synsättfinns det därför inte hellernågotskälatt driva fastighetskontoret annatsätt äni forvaltningsform.

I aktiebolagetfinns mycket somärpositivt mendet mestaavdetta kan manävenuppnåsombalansenheti kombinationmedinternhyressystem, ansermani kommunB. Det är ocksådennaform manharvalt där.

Någon lista motiv, som manhadei kommunA, harmaninte i kommunB. Skälentill balansenhetenvar att manville strukturera

upp fastighetskontoretoch ett bättre kostnadsmedvetandehospersonalen och hos förvaltningarnasomhyr fastigheterna.

4.3 Hur blev det

Kommunstyrelsepolitikerbetonaratt dehar ett mycket stort förtroende för fastighetskontoretsnämndoch personal.De anseratt kompetensen är högoch är därför inte förvånadeatt fastighetskontorethar levt upp till allaförväntningar har hatt omorganisationen.Proces-

somman

hargått smidigtoch deteftersträvadekostnadsmedvetandethar sen uppnåtts.Bådepolitiker ochtjänstemän fastighetskontoretanseratt fastighetschefenärmycket kompetentoch drivandeoch harenstor del

i att förvaltningen fungerarsåbra somdengör.

Även personaleninte direkt vantrivdesi dengamlaorganisationen

om har förändringeninneburit kick. Många uppleverdennyaorgani-

en sationensom en ny fräschstart.

Kommunnyttanhartidigare varit ochär alltjämt enviktig fråga för kommunen.Även bildar bolag ellerbalansenheterärdet i

omman forsta handkommunkoncernensväl ochve somärviktigast. För nyttjandet fastigheternai kommunenhar manförsökt tillgodose detta

av

att hanågonslagsmäklarñznktion fastighetskontoretdit logenom kalanvändarnafår vändasig medönskemål lokaler. Mäklaren tar då

om fram alternativ lokalanvändarenfår väljamellan.Ibland kan detta

som

kommunalalokaler Ibland kandetvara privata. Den enskilda vara förvaltningenhar alltsåinte fullständigfrihet att hyra lokaler var man finner för gott. Kommunnnyttangår alltid före förvaltningensnytta.

5 Ekonomi

5.1 Kommun A

5.1.1 En jämförelse mellan fastighetskontoret och bolaget i

kommun A

En av anledningarnatill att fastighetskontoretbolagiseradesvar att det var svårt att enklar bild avkostnaderna.Bilden av fastighetskontoretskostnaderhar inte blivit skarparemedårenoch därför får nöja ossmedatt redovisade kostnadersom kanvaranågorlundasäkra på.Med hjälpfrån anställda kommunensekonomiñanlctionhar kunnat fram kostnaderfor bamomsorgsfastigheteroch skolor for några åren 1988-1992.Året 1992 inte kommunenutan ärde

av avser kostnadersomredovisatsavbolaget sedandetta har tagit över driften av lokalerna.I posternaingårföljande:

Energi: Uppvärmningochfastighetsel Löpandeunderhåll: Akut underhåll Periodiskt underhåll: Planeratunderhåll,t ex byteavtak Övriga driftskostnader: VA, renhållning,viss fastighets-

skötsel,försäkring,fastighetsskatt,

serviceavtal Kapitalkostnader: Avskrivning och intern ränta Förvaltningskostnader: Kostnader for administrativ personal

fastighetskontoret

Fastighetstyp: Barnomsorgsfastigheter Kostn kvm

7988 1989 19.90 1.932

1992. 1992 avserfastighetsbolagets kostnader.Löpande priser, kronorper kvmB TA.

Fastighetstyp: Skolor Kostnkvm

7988 7989 7990 7992

Tabell 2 Kostnaderför skolfastigheteri kommunA 1990och 1992.

fastighetsbolagetskostnader.Löpandepriser,

1992 avser

kronor per kvm B TA.

Pågrund av osäkerheteni siñroma från fastighetskontoretstid är det vanskligt att uttala sigomhuruvidaeffektiviteten i förvaltningen av fastigheternaharförändrats.Kostnadernai löpandepriser har ökat mycket måttligt Om deflaterarkostnadernamedett indexöver lokalhyrorsutveckling SCB ärkostnadenper kvadratmeteri bamomsorgslokaler 199273 procent vad devar 1988.Motsvarandesiffra

av for skollokaler är 82 procent

5.1.2 Driftöverskottl-underskott Bolaget gick under 1992medett visst underskotttill följd av mindre lyckadefinansiellatransaktioner I reglernafor den koncernsombolaget ingåri ligger att eventuelltuppkomnaöverskott ellerunderskott i driften är enintern angelägenhetfor koncernen Sålundafår dettalösas med koncernbidrag.

5.1.3 Produktivitets- och effektivitetsmått Några produktivitets ocheffektivitetsmått användermansig inte av i den löpandeuppföljningenavbolagetsverksamhet VD själv följer sporadisktuppvissamått såsomolika kostnaderper kvadratmeter. Dessajämförs sedanmed Repabskostnaderför forvaltningslokaler.

5.2 Kommun B

5.2.1 Driftöverskott-underskott Kommun B harsomprincip att eftersomfastighetskontoretnu är en balansenhetskade ocksåkunna klara avsinekonomi själva.Man får sålundata med sig bådeover och underskotttill följandeår. detI fall manbefararlångsiktiga underskottfår lokaler i möjligastemån avyttras

5.2.2 Produktivitets- och effektivitetsmått I kommunB arbetarmanmycket medproduktivitets- och effektivitetsmått.Förutom renakostnadsmåttsåsomolika kostnadsslagper kvadratmeter, mätermanocksåforbrukningar m mi olika lokaler. Man

planerardessutomatt mätaytor och driftskostnader och ställadem i relation till forvaltningarnasverksamhet.Även driften fastighe-

om av terna i sig kanvaraeffektiv kan fastighetskostnadernaändå for

vara högaom ext antaletkvadratmeter elev blir for stor,

per resonerarman.

5.3 En jämförelse mellan kommun A och kommun B 1992

I tabell 3 nedangörs enjämförelse mellankostnaderoch intäkter för olika typeravfastigheteri kommunA och kommunB. Siffrorna är rättvisandesåtillvida att sammasakerredovisasunder rubriker

samma for de bådakommunerna.Vi kan ändåinte garanteraattjämförelsenär hundraprocentigtratt Som exempel felkällor kan ta kostnaderna for fastighetsskötsel. kommunI A finns inteskolvaktmästarnamed i dessakostnader Dessadefinierasi kommunensåsomverksamhetsvaktmästareochäranställdaavskolforvaltningen.I kommunB finns dessamed bland de vanliga vaktmästarna.

Andra källor till skillnadermellankommunernaär lokalanvändamas önskemålom servicenivå.Det ärmed andra0rd inte tjänst

samma som erbjudes.Den relativt höga kostnadenfor underhåll for daghemi kommunB beror t ex att hyresgästernabegärt kortare perioder mellanommålning,mattbyten etc.

KommunA xømmuns

1211011 :ghamSzolor ;nuo. mur- SmbDaghemmay lamm: En Hyra 399 467 557 381 Hymr 515 527 789 370 Övngu91mm: 2 Övriga51mm: Summn samma

Kannada: Kostnader napuurane: 17 1a 1a 15 Repuubng: 15 15 14 15 lhdurhil 40 41 50 27 Underhåll 62 62 98 45 Kapiukøsmadar177 225 220 160 Knpinknsvudel 2:40 23a 390 134 5.3-anaman: 34 :17 97 13 Fuaynautaua 32 34 42 21 Vnmn s 5 12 1a Vatten a 7 10 10 Sophnnrsmg 2 3 5 2 Sophnnrenhg 9 s 9 9 saniauu 4 5 5 3 årvizaavnl s s 14 s Fårikringn 3 3 5 3 Iälaiknhgnr 11 1:1 a e Energi s s 37 20 Enarpi rumynam 20 22 15 20 F-.øymm 21 1a 21 32 Varma 45 49 33 :sa Vinna 45 45 53 ae lärvnlmingdrøwvnd13 14 15 14 Fälvalmhgdronud 12 12 12 12 ;asapresan 1 Fuoynauzan Öwigakomme: 1 0 7 0 diary.køamndu 6 6 7 5 Summa summa ...111knpskouml nnklkapjroml Bøulvnlumkvm141020155760 11a1145492 human-Anm 2105391580981592442567 Endastägdalanlqheler Endutlänlitadelustighetel

Tabell 3 Kostnader

och intäkter för förvaltningen av

förvaltningsfastigheter i kommunA och kommunB 1992,

kronor per kvm BTA.

6 Vad påverkar utvecklingen inom kommunal

fastighetsförvaltning

Hur fastighetsforvaltningenut i kommunernaom femår eller tio

ser Dennafråga ställde i bådakommunernaoch fick i stort sett samma

i båda.Det ärforvaltningarnasbehovavlokaler somtill syvende svar och siststyr bolagetsrespektivebalansenhetensutveckling och omfattning.

Denfysiska miljön i skolornaoch barnomsorgenhar blivit uppmärksammadundersenareår. Ett allt störreantalallergiker gör att saneringar olika slagbehövergöras.Det kan röra sig från ett byte av en

av heltäckningsmattatill omfattandeombyggnaderavventilationsanläggningar.Justventilation förutspåsta stor andelavframtida inves-

en teringar i fastigheterna.

Ett eventuelltmedlemskapi EG får effekter upphandlingvid t ex störrereinvesteringarellernybyggnation,Detta är dock inget specifikt för fastighetsförvaltningutan gäller alloffentlig verksamhet.

Forskning ochutveckling haralltid hañen stor påverkan kommunal fastighetsförvaltning,främst inom derent tekniskabitarnaavverksamheten.Det finnsingenting talar for att intressetfor forskning

som ochutveckling skaminska framöver.

7 Analys

7.1 Före omorganisationen

Förebolagiseringeni kommun A respektivebildandetavbalansenheten i kommun B var fastighetsförvaltningenorganiserad i stort sett sammasätti debådakommunerna.Man upplevdeocksåi stort samma problem meddåvarandeordning. Man tyckte hadedåligt att man grepp omkostnadernaochmanhadesvårt att motivera lokalanvändamaatt hushållamed lokalerna

7.2 Motiven till omorganisationen

Eñersommanupplevdesammaproblem före omorganisationen detär inte så konstigt att motiven ocksåvarliknande i kommunA ochB. Denstoraskillnadenär det förtroendesompolitikerna i kommunerna kändeför personalen respektivefastighetskontor. I kommun B var dettastort medandet i kommun A närmastkan betraktas obefintsom ligt. Detta kan hapåverkatvaletavorganisationsformi debådakommunerna.I den kommun där mankändeett litet förtroende ville man göra någonting radikalt medanmani den andratyckte att detvar värt att utveckla förvaltningsformen och den personalsomarbetade kommunensfastighetskontor.

7.3 Hur blev det efter omorganisationen

Följden avatt manavgränsarenverksamhetsom manhar gjort i debåda kommunernaär att mantvingas renodla sin kostnadsredovisning.I och medatt manhar resultatkrav måsteman,för att kunnabedömasin lönsamhet,föra enrelativt detaljeradkostnadsredovisningför varje fastighet i sitt bestånd.Dennamåsteocksåföljas kontinuerligt, vilupp ket ocksågörs i kommun B. Följdenav allt dettablir naturligtvis att det ärbetydligt lättareatt ett grepp om kostnadernaän baom man kar ihop allting ett jättekonto varsendasyfteär att det ska kunna följas upp ochjämföras med budgeten gång året. en om

I sambandmed omorganisationeninfördesett hyresförhållandemellan fastighetsförvaltningenoch lokalanvändarna.Lokalanvändamahar i bådakommunernamöjlighetatt välja servicenivåoch yta. Eftersom förvaltningarna får användapengarsomblir över lokalkontot till annathar kostnadsmedvetandetsjälvfallet förstärkts.

Resultatkravethar också bidragit till att kostnadsmedvetandetbland personaleni respektiveorganisationhar ökat. Man känneratt maninte längreären delav en stor obestämd vid kommunen,utan massa namn ingår i enmindre och flexiblare organisation.

Sammanfattningsvisharförändringenlett till i huvudsaktre saker:

En tydligare kostnadsbild -

Högre kostnadsmedvetandehoslokalanvändarna -

Högre kostnadsmedvetandehosanställdpersonal - Somtidigare påpekatshar det allmänekonomiskaläget,ett ökat kris-

ökaddecentraliseringpåverkatkostnadsmedvemedvetandeoch en tandet.

Någon skillnadmellankommun A och kommun B kan inte se härvidlag,

7.4 Ledning och styrning

Ledning och styrning sker liknandesätt.Man användersig i huvudsak resultatstyrning,dv s man angerett önskemålom resultati mo-

av netära,kvantitativa och kvalitativa termer. Till dettaär i kommun A fogat ägardirektiv, omäni liten omfattning, samt enbolagsordning.I kommunB har precis i kommun A ett avkastningskrav sin

man som balansenhet.Man harocksåskriftliga direktiv for hur förvaltningenska skötas. kommun AI är detganskaluddigt formulerat i bolagsordningenvad sombolagetegentligenärtill for. I kommunB harman en tydlig och klar skriftlig verksamhetsidésom aframhålleratt detär kommunensintressesomärdet viktigaste,därefter forvaltningarnas och sist enheterinom förvaltningarna.

Man talar mycket koncernnyttani bådakommunerna.Vi bedömer

om det dock såatt mani kommunB harenbättremöjlighet att efterleva detta eftersomstyrningenavlokalanvändarnaär betydligt starkareän i kommun A.

Ibland sommotiv till bolagiseringatt manvill hakortare

angerman beslutsvägar,dv satt VD skulle hastörrebefogenheteränen forvaltningschef.Vid tidpunktenfor bolagsbildningenvardetta riktigt. Numerager kommunallagenmöjlighet till delegationsåatt enförvaltningschefkan sammarörelsefrihetsom enVD.

7.5 Intern och extern kontroll

Det är stora skillnader huri den internaoch externakontrollen är uppbyggd, Medan denskerrelativt sporadiskti kommun A ärdenmer formaliseradochrutinartad i kommun B, I kommunA nöjer mansig med att då och dåjämföra sinakostnadermedRepabstabeller. KommunB följer mer kontinuerligt olika slagsmått for sinverksamhet. Man sökerocksåaktivt eñerjamforelsemöjlighetermedandrakommuner.

7.6 Fastighetskompetens

I ett systemdär manhar ensäljandepartoch enköpande,krävs for att

enfungerandemarknadatt bådaparternahar enlikvärdig kompetens.I kommunA ärdet fastighetsbolagetsomhar all kompetensmedan hyresgästernaskompetensärbristfällig. Detta har lett till att hyresgästemakännersig underlägsnai förhandlingarnamedfastighetsbolaget ävenomfastighetsbolagetredovisaralla kostnaderöppet vid forhandlingarna.Man kan inte bedömarimligheten i det materialsomfastighetsbolagetpresenterar.

Kommun B har enmäklarñinktion somtillgodoser behovetavfastighetskompetensvid val avlokaler och vilken servicenivåsomminst behövs for att inte äventyrafastighetensskick etc.Man får visserligen ingen riktig marknad det har viset, mendet får manåandra sidan inte heller i kommunA sålängemaninte har dubbla kompetenser

7.7 [nsyn

Kommun A har i bolagsordningenfor sitt bolag skrivit offentlighetsprincipen.Rent finns alltså inga skillnader, for allmänheten,vad gäller offentlighet och insyn mellanbolagetoch enförvaltning. Man har dock i kommunA från lokaltidningamas

sida hañ lite svårt att

tillgång till den information som manvelat ha. I praktikenär det alltså lite så där medprincipen. Fråganärdock om detär sämreän det varit tidigare eftersomden information mandå fick åtminstone vad gäller ekonomi var avtvivelaktig kvalitet.

I ägardirektivenståratt kommunenska insyngenomatt kommunens ekonomichef ska tadel avhandlingar.Detta har inte riktigt etterlevts Bl ahar bolaget inte velat lämnaifrån sig uppgifter rör ut-

som hyrning till privata hyresgäster.inte heller har manfått ta del vissa

av uppgifter somrör fastighetersomkommunenfortfarande står

som ägarefor men sombolagetförvaltar.

Det finns alltså någonting i bolagetsnatur somgör att endel saker börjar betraktassomaffarshemligheteroch inte tål granskning

en av utomstående,Detta problem harmaninte alls i kommun B.

7.8 Ekonomi

Förvaltningenavfastigheternaär billigare i kommunA än i kommunB. Detta ärdock inte någontingsom kan hänföratill organisationsformen.Vi har sett att kostnadernaintenämnvärthar förändrats i kommun A i sambandmed bolagsbildningen.

finns får förmodligensökasi självafastighetsbestån- De skillnadersom efterfrågan Eñer närmareanalysavåldetoch hyresgästernasi en dersstruktur,fastighetstyper,servicenivåetc skulle förmodligen

vari skillnadernaegentligenligger kunna svara

Underhållet fastigheternai kommunB tidigare eftersatt.Komav var B har därför under årmedvetetsatsatmycket pengar mun senare underhålli syfte till stånd bra standardavsinafastigheter. att en Ävendettakan förklara en delavskillnaderna.

7.9 Slutsatser

Det finns skillnadermellandebådakommunerna.Framförallt ärdet skillnaderi kostnadernaför att driva fastigheterna Skillnadernaär

dock inte såstora

ifrån personligaförhållandenvar motiven och förvänt- Bortser rent ningarnadesamma omorganisationen,Resultatetblevockså i stort detsammaMan harfått kostnadsmedvetandehosverksamheten sett ett och hoslokalanvändarna bidrar till att minskaefterfrågan lokasom ler.

Man arbetarmedledningoch styrning liknandesatt Vissaskillnader i intern och kontroll finns ochdessaberor skillnaderi lagextern stiftning för de olika organisationsformerna.

deskillnader kan kansägas följd avdenenaeller Ingenav se vara en denandraorganisationsformen.Vi vill då hellre betonavikten aven klar ochtydlig ledningoch styrning vill verksamhettill om man en fungera effektivt och brasätt.När det gäller sådanasaker att ett internastödfunktioner tillhandahållandeavförvaltningssomrent som fastigheter, att ledningoch styrning skereffektivare i förvalttror ningsform Dock inte såsomfastighetsförvaltningarnatraditionellt har . balansenheter.Inte bedrivits, i utveckladeformer såsomt ex utan mer de lättare till stånd helhetssyn koncernen.Det finns minst är att en inbyggdkonflikt i detregelsystemochdirektiv somdet kommunala en bolaget haratt rätta sig etter Dels skamanenligtaktiebolagslagen tjäna och medvinst delsskamani kommunallagensandase pengar koncernochfinna sin platsi denna.Dennakonflikt kommunensom en finns sätt ochvis också for forvaltningsformenom denbedrivs såsom resultat- eller balansenhet,meneftersompolitikerna kan en och styra förvaltning ett merhandfastsätt finns det större en möjligheteratt tidigt ta om handeventuellaavarter.

Bilaga 4

4 ELDISTRIBUTION

4.1 Kommunal eldistribution

För introduktion till området har bl.a. SPKs Offentliga tjänster, BranschbeskrivningarSPKs bokserie 1991:3 använts.

Regler omelöverforing och eldistribution finns i ellagen.För transporter över långa avståndfor den högspändakraften krävs linjekoncession För den lokalaeldistributionenfordras områdeskoncession.KoncessionsbeviljandemyndighetärNUTEK Närings- och teknikutvecklingsverket. Innehavarenavområdeskoncession en pergeografiskt

område är skyldigatt tillhandahålla for normala forbrukningsända-

mål. Samtidigt ger koncessioneninnehavarenensamrätttill distribution inom området. El somkommunal tjänstutgör i huvudsakeldistribution.

En översynpågårEn.avlagstiftningen elområdet.En särskildutredare har till uppgift att lämnaförslag till nylagstiftning.Den skall bl.a. innefatta ändraderegler for koncessioneri syñeatt åstadkommaökad konkurrens elmarknaden.Förslagenväntaslämnasinom kort

De kommunalaverken och bolagenutgjorde 1988enligt statistik från Svenskaelverksforeningen29 resp26 % avantalet eldistributörer. De levererade till 40 respektive25 % avalla abonnenter.Andra aktörer på marknadenär statliga verk och privata bolag.

Någon formell skyldighet for kommunenatt tillhandahålla föreligger inte. Enligt tillgänglig statistik avgiftsfmansieraseldistributionen från kommunala verk och bolag till abonnentema.Täckningsgradenär 100%.

Kommunala verk och kommunalabolag for eldistribution elverk

- samverkarsomregel i förekommandefall med de kommunalakrañvärmeverken for fjärrvärmedistribution och elproduktion.

Krañvärmeverk, liksom distributionsanläggningarfor och fjärrvärme, är långsiktiga och kapitalkrävandeinvesteringar.Kraftvänneverk har entekniskt livslängd 20-25år, distributionsanläggningar cirka 40 år.

Priset på varierar betydligt mellanolika distributörer beroende sådanafaktorer sområkraftskostnad,ledningslängd,när investeringar gjorts och principer

for kapitalkostnadsberäkningarm.m.

4.2 Intervjuundersökning

Urval

i kommuneri mellerstaSverigeharstuderats.Verk- Eldistribution tre samheteneldistribution elverken har i dessakommunerna,av företrädareför kommunförbundetmfl., framhållitssommycketvälskötta och medlåga elavgiñer.I två kommunerbedrivsverksamheteni egenförvaltning närai samverkanmedkommunalt bolagför ijärrvänne och elproduktion. I bådadessakommunerförs diskussioner politisk nivå

elverken. denI tredjekommunenäreldistriombolagiseringävenav bution elverket, resultatenhet och ljärrvärmeproduktion till-

egen

med tekniskverksamhetsamladi ett helägtkommunalt sammans annan bolag. I dennakommunpågårensärskildutredningom kommunens bolag.

Intervjuade

Intervjuer har genomförtsmed cheferoch ekonomiansvarigasamti en kommunmedpolitisk företrädare.Perbrev erhöll deintervjuadefrågeområdenai förväg. Intervjutidernaharvarierat mellandrygt entimme till 3 4timmar beroende antaletintervjuade.De intervjuade hari

efterhandfått möjlighet att korrigera deminnesanteckningarsomgjorts efter intervjuerna. I dettasammanhangharocksåvissaekonomiska uppgifter kompletterats,bl.a.fördelning avsamkostnadermedandra tekniskaförvaltningar.

Frågeområden

intervjuerna harsyftattill att belysadeeffektivitetsaspektersom an-

i uppdraget.De har omfattat, dels fakta uppgiñer avseendekostgavs naderför administration,personalochlokaler drift- och kapitalkost-

eventuellaöverskottunderskott intäkter, avgiñnader, hanteringav tertaxor samtförekomstenav resultatprestationsmått, delsmer subjektiva uppfattningarominsynsregler,marknadssituationen,kontroll av verksamheten,utveckling ochframtid. Dessutomhar intervjuernasyftat till att motiv till varför verksamhetenbedrivsi nuvarandeorganisatoriskaformer.

De tre kommunerna

I detföljande refererastill följandeidentiteterför detre kommunerna med respektiveelverk,

EF l kommunmedgod ekonomi, eldistribution i egenförvaltning

EF 2 kommunmed inte fullt sågod ekonomi,eldistribution i egen förvaltning

AB kommun medgod ekonomi eldistribution i helägt kommunalt aktiebolag

Enligt SCBsÅrsbok for Sverigeskommuner 1992och SCBs- Svenska kommunforbundetsVad kostar verksamheteni Din kommun tillhör samtligatre kommunerkategorinstörre städer,d.v.skommuner med merän75 % tätortsgrad ochmerän 50 000invånaretotalt 26 kommuneri Sverige, närmarebestämtmellan 120000 och 125 000 invå nareoch medeni princip identisk ålderssammansättning.Alla tre kommunernahar näringskaraktärskoden037 sysselsatta ijordbruk 0%, i industri 30 % och i service70 %.

Ekonomierna i detre kommunernaskiljersig åt. Total skattesats1992 var 30,48 EF 32,52EF 2, respektive30,85AB krskattekrona. EF 2 har ett sämreskatteunderlagände två övriga samthögreutgifter och högre låneskuldperinvånare.

Även ytmässigtskiljer sig detre kommunernanågot åt. EF l ärcirka 500 kvkm mindreärde två andra,somi stort settär lika stora.

Elverken

Uppgifterna avserverksamhetsåret1991.

EF 1

Organisation;kommunalförvaltning i tekniskt verk medegenVerksstyrelse,resultatenhetElverk. Verksstyrelsenfattar beslutomtaxeändringar Underställt elverket finnsett kommunalt helägt aktiebolag kraftvärmeverk för fjärrvärme och elproduktion. Chefenfor det tek-niskaverket är tillika VD for krañvärmeverket.

EF2

Organisation;kommunalförvaltning i Energiverk medegenVerksstyrelse,resultatenhetElverk. Verksstyrelsenfattar beslutomtaxeändringar. Underställt elverket finns ett kommunalt helägt aktiebolag krañvärmeverk for fjärrvärme och elproduktion. Chefenfor energi-verket ärtillika VD for kraftvänneverket.Krañvärmeverket har inga anställda,personalhyrs från elverket.

AB

Organisation;kommunalt helägt aktiebolagfor teknisk förvaltning. Elverketären resultatenheti bolaget.I bolagetfinns också resultatenhet for ljärrvänne- och elproduktion. Förutom bolagsordningfinns särskilt ramavtalupprättat mellankommunenoch de tekniskaverken bolaget, sombl.a. reglerar vilka frågor somskall godkännas kommunfullav mäktige, respektivenärfullmäktige skall underrättasomfattade beslut. Exempelvis skall bolaget inhämtakommunensgodkännandeöver principiella ändringareller tillägg i taxan.Bolagsstyrelsenfattar beslut om

icke principiellataxeändringar.Avtalet reglerar ocksåhandlingarsoffentlighet, i princip gällersammabestämmelsersomtillämpasför kommuneni övrigt, menmediakttagandeavvad aktiebolagslagensärskilt kanföreskriva.Kommunstyrelsensberedningsutskottskall hafull insyni ochrätt att ta del bolagetshandlingar.Kommunstyrelsen

av skallockså till att regelbundnasamrådskermellan bolagetochut-

se skottet.

Elverkensekonomi De tre elverkenredovisari princip sinverksamhetoch sinaresultatenligt regler och praxis for aktiebolagsredovisning.Trots detmedför

detaljeradjämförelseinte låter siggöras utanomfattanolikheter att en de ochtidskrävandedetaljstudier. Vissajämforelsetal hardock tagits fram.

Av resultatredovisningarochvidareanalyseravdessa,framgårfor år 1991följande belopp i miljoner kronor:

EF l EF 2 AB

Antal abonnenter: 60 272 64 581 66 902

Intäkter -drift 235,4 334,9 349,8 exkl. anslutn.avg totalt

Kostnader -drift 197,6 296,9 311,3 totalt

inköp råkrañ 156,8 2l 2,3 243,9 - varav

- varavfördelat gemen-

sammaadm.kostnader 5,5 4,1 2,2

lokalkostn. 5,4 3,2 1,7 - varav

25,1 29,8 31,9 - varavlöner egen

personal

varavlöner gemen- 5,5 4,8 7,0 -

sam,fördelad personal

53 KapitaIkostnader-intäkter m.m.

alternativt kalkylmässig

Avkastning 15% insatt kapital till kommunen 3,0

Investeringar 29,7 28,7 64,7 inkl. anslutnavg.

Skattekostnader 1,3

- -

Personal, 1991, antal:

Egen personal 93 131 107 inkl. viss adm

Gemensam,fördelad adm. personal 12 26 17

Elavgiften bestårav enfast avgiñ och enforbmkningsavgift rörlig kostnad. Taxoma har ytterligare variabler beroende förbrukning, typ avuppvärmningm.m.För att jämföra taxoma har elverkenberäknatkostnaderna1991,for ennormal lågspänningskundmed för-

en brukning 5 500 KWh per år. Elavgiften blir i detta fall exkl. skatt och moms

i kommun med EF 1 EF 2 AB

kronor per år 2123 1815 1.914

4.3 Intervjusvar

För allatre elverkenärdet lågaeltaxor somärtecken framgång effektivitet. Kostnaderavbetydelsefor lågataxor ärråkrañskostnader, investeringskostnadero.dyl. De intervjuadehar samtligaansettatt

kostnaderfor administration,lokaler mm. är av underordnadbetydelse vid jämförelser aveffektivitet,

Motiv till varfor verksamhetenbedrivs i befintlig form

AB elverket i aktiebolag harhaft dennaorganisationsformsedan

- början seklet, denärlika gammalsomellagenochmotivet till bola-

av gisering därmedbortglömt. Verksamhetenbedrevsursprungligen,i slutetav 1800-talet,i privat form somblev olönsam.Den övertogs av kommunenfor att sedermeraombildastill kommunalt bolag.

Förutsättningenför att verksamhetenskall kunnabedrivaseffektivt och kunnakontrollerasär for allatre elverken särredovisningavverk-

- samhetoch ekonomi,självständighetoch ett tydligt ansvarfor hela verksamhetensbedrivande.Dessafaktorer kan tillgodosesbådenär verksamhetenär organiseradi aktiebolagsformochi enegenresultatenhet Långsiktigt välsköttainvesteringaroch for eldistribution gynnsammafonitsättningar äravgörandefor framgång,d.v.s. lågaeltaxor.

I detvå kommunernamedelverk i egenförvaltning ser mandet som en naturlig och praktisk torm Om däremotdistributionenav kommer att bli utsatt for konkurrens ändrasförutsättningarna.Synpunkter detta berörs längre fram i redovisningenavintervjusvaren.

Inom EF 2har personalorganisationernaSKTF, SKAF tidigaremotsattsig bolagiseringavelverketnär dettakommit upptill diskussion. Justnu övervägerpolitikerna enbolagisering.Kommunenbehöver kortsiktigt behöver pengarfor amorteringavskulder. Köpesummansomdetnybildadekommunalabolagetskall erläggatill kommunen måstedåtas ut via höjdataxor och avgifter Politikern poängteradeatt detnu inte finns någraandramotiv, Lex.demokratiskäl eller konkurrensneutralitetsskäl,för att övervägaenombildningavelverket till aktiebolag. Endaanledningenärmöjlighetenatt förbättra den kommunala ekonomin

De kommunalaaktiebolagenfor kraftvärmeverkenär underställda elverkenEF 1ochEF Det underströks,frånföreträdareför EF att uppbyggnadenav krañvärmebolagetfinansieratsmed intäkter från eloch värmeforsäljning,d.v.s.inte avkommunenmedskattemedeleller avkastningaravgifter frånandraverksamheter.Krañvärmeverket betraktas somtillhörigt elverket

I EF 2 etableradeskrañvärmeverket i bolagsform medmotivet bl.a.att detinte skullegått att byggaupp medtillfredsställandetidsmarginaler

grund avdealltför långsammakommunalabeslutsvägama.Motivet var såledesatt bilda ett bolag bl.a. for att snabbauppprojekteringsfasen.

Kombinationen elverkmed underställt krañvärmeaktiebolajzmöjliggör i bådaorganisationsformernaatt råkrañ kan köpastill rabatterade priser, dvs. någonvinstbehöverinte uppståfor beskattningi produk-

tionsbolaget.Ett lågt råkraftprisär ocksåavgörandefor att kunna hålla låga eltaxor.

Resultatmått

Alla elverken har enligt deintervjuadesommål låga elavgiñer for kommuninvånarna.Målen ärnågot olika formulerade;

att ligga bland de 10billigastedistributörerna for och värme EF - 2,

att långsiktigt hålla lågataxor 5 % på el lägreänfem motsvaran- - destora städer EF

I AB finns inte målet inskrivet i bolagsdokumenten.

Några interna resultat- eller produktivitetsmått användsinte. aktiebo-I laget, AB, skall mansomförsöksverksamhetinföra resultatlön. IEF 2 pågårförbättring avekonomisystemetsomskall medgeutarbetande av interna produktionsmåttsamtbonussystemfor olika personalkategoner.

Överskottunderskott gränsdragningtill kommunensekonomi

Inte i något fall förekommer någonform for subventioneringav skattemedeltill elverken Omvänt bidrar inte heller elverkentill kommunenssamladeekonomi, frånsett denavkastning insatt kapital i det bolagiseradeelverket somredovisatsovan.För detvå elverken,EF l och 2 finnsinte, liksom inte heller for andrakommunalainvesteringar, någrareglerfor avskrivningar gjorda investeringar.Elverav kens fasta och rörliga tillgångarbetraktassomelverkens tillegna gångar.

Insynsreglerför kommunalverksamhet

Inte i någotavdetre elverkenser manregler for insyn och offentlighet somnågot hinder i verksamheten,med nuvarandeverksamhet.

I det bolagiseradeelverket finns,somnämnts,regler offentlighet om inskrivna i avtalet mellankommunenoch bolaget.

Om verksamhetenkommeratt konkurrensutsättasmåstedäremotreglerna for offentlighet ändras.Detta ärallatre organisationernaöverens om.

Internextern kontroll, styrningsfrågor

Samtligatre elverk redovisar i princip sin verksamhet i den form som brukasför aktiebolagsredovisning.För AB sker sedvanligbolagsrevision, revisorer 2-3 revisorer med suppleanter utses bolagsstämman.

Det framhölls i AB särredovisningutgör grundenfor att verksamhe-

att

tillfredsställandeskall kunnakontrolleras. Det är viktigt att elverket ten har tydligt ägarenverkligenvisar och respekterardetta.

ett ansvar,att

Ägarskapet,politikernasstyrning,bör utövas bolagsstämman.Avtalet med kommunenföreskriver dock regelbundetsamrådmed kommunstyrelsensberedningsutskott.

Även företrädarnafor EF l och EF 2 poängteradetydliga ansvarsförhållandenochsärredovisning väsentligaförutsättningarfor enef-

som fektiv kontroll.

Enuppfattning redovisatsär att politikernaiblandtror att de skall

som skötaverksamhetensDet uppfattasinte heller förenligt medaffärsmässighetatt politiker i bolagsstyrelsedriver bådesysselsättningspolitik

en och kommunalmiljöpolitik. Men detkan också, andraå sidanvara lät-

for politikerna att släppadet de inte kan,till deprofessionellatektare nikerna.

Hur mycketpåverkarmedborgarnautvecklingen Med målsättningen

hålla sålågataxor möjligt hardet varit naturligt att vändasig att som till kommuninnevånarna Alla tre elverkenhargenomförtbrukarun-

enkätertill elabonnentema.Sammanfattningsvisuppfatdersökningartaselverkensomkompetenta,menokända.

Marknadsutveckling ochframtid

Utgångslägetinfor framtiden ocheventuelltinförandeav konkurrens inom eldistribution uppfattassompositivt i allatre elverken.Det beror till stor del enligt de intervjuade tidigare gynnsammainvesteringar och bra skötselavverken.

Utvecklingen och satsningarnasomgjorts inom kommunenberor i hög grad att politikerna förstår verksamhetsområdets branschens

- förutsättningar. Politikerna harvågat satsa,detfinns entradition att driva teknikprojekt, mångapolitiker kommerfrån enhögteknologisk sektor och är lönsamhetsmedvetna.Kommunensnäringsstruktur har såledesvarit betydelsefull.

Volymtillväxt ochStandardiseringhar ocksåinneburitatt kostnader kunnathållasnere.

Påmarknadeni dagkonkurrerar for uppvärmningmedfjärrvärme.

En elverkschefansågatt utvecklingeninom området en fri elmarknad inte kommeratt präglas nyatekniskarön, utan merinriktas

av mot att förnya affärsmetoderoch effektiviserakapitalförvaltningen, d.v.s att anpassaspelreglernatill marknaden.

Samtligaintervjuadeansågatt avgörandeför ett agerande enkonkurrensutsattelmarknad,omden införs 1994,är att enändringav kommunallagenkommer till stånd,Oberoendeav omverksamheten sker i kommunalt verk eller i kommunalt bolag ärreglernaomlikställighet, självkostnadspnssättningoch offentlighet ett hinder for konkurrens.

I de två kommunernamed elverk i egenförvaltning ansågsocksåatt i enkonkurrenssituationskulle bolagsformenmarkerasaklighetoch professionalitet.

Regler för energi- och miljöskatter kommer ocksåatt spelastor roll. För att belysadetpåpekadesatt 58 % avfjärrvärmeomsâttningeni ett avkrañvårmeverkenärfiskal verksamhet,d.v.s. inbetalning olika

av skatter.

Elmarknadeni Europa kommer endastindirekt att påverkaelmarknaden i kommunen,ansågenelverkschef.Hanförutspår, att tio år

om kommer det baraatt finnaskvar två storaråkraftdistributörer, De övriga ärutkonkurrerade.

Ambitionen äratt finnaskvar inom alla verksamhetsområdenAB, men ellagenoch de kommunalaprincipernamåsteändras.

4.4 Analys

Tre elverk har såledesstuderatsutifrån de effektivitetsaspektersom angettsför vårt uppdrag, för att utröna det finnsnågonskillnad i

om effektivitet mellaneldistribution i egenförvaltning och i bolagsform.

Konsessionsinnehavarenelverken har i dagoavsettorganisations-

- form monopol sin verksamhet.Verksamheteni sigär tekniskt komplicerad, prissättningsmekanismervarierar och marknadenstår inför storaförändringar. Det bör slåsfast att detär förenat medstora svårigheteratt avgöraom eneldistributör äreffektiv eller

De effektivitetsaspektersomangivits i uppdraget,såsomlokalanvändning, bemanningoch administrationskostnadertorde somde intervjuadeocksåframhållit vara avunderordnadbetydelsenär det gäller be-

att döma effektiviteten i eldistribution.Andra faktorer såsområkrañförsörjning, tekniska förutsättningarm.m.torde vara av avgörandebetydelseför att bedömaeffektiviteten i verksamheten.Detta ligger utanför ramenfor vårt uppdrag.

Vi redovisar dock de efterfrågadeuppgiñerna i nedanståendetabell.

58 Nyckeltal Elverkensdelkostnaderi procentandelaravdetotala driñkostnaderna är

Lönekostnader egenpersonal 12,7 10,1 10,2 gemensam 2,8 1,6 2,2 -

Sammadelkostnaderrelateradetill abonnenternakronor perabonnent är

Lönekostnadcr

egenpersonal 4l5:95 461144 476182 -

gemensam 91:52 74:33 104263 - Sammantagetkaninga slutsatseromeffektiviteten drasfrånovanstående.

Intervjuerna har inte resulterat i någrapåvisbaraskillnaderi effektivitet mellan elverkeni förvaltningsform ochelverket i bolagsform. Alla tre anseratt enegenresultatenhetär enförutsättningFöratt verksamheten skall kunnadrivas effektivt och kunnakontrolleras.

De tre kommunernaoch detre elverkenmycketlikartade. Syñenaär att distribuera till låga priser. De tre elverkenhar allalågataxor och avgiñer somindikation sin eñektivitet. Elverkensmålmotsvarar uppfattadekrav och förväntningarfrån kommuninvånarna.

Trots att två avelverkenärkommunalaförvaltningar och ett äraktiebolag är styrformer verksstyrelserrespektivebolagsstyrelse och

- former för redovisninglikartade.Den utpräglattekniska professionalitetenärutmärkandeför denroll de intar deni kommunalaförvaltningen.

En hög yttre effektivitet lågataxor behöverinte nödvändigtvisinne-

- bäraatt verksamheteni sinaolika beståndsdelaräreffektiv elleratt produktiviteten inte kan förbättras. Inget avdetre elverkenanvänder sigav nyckeltal, resultat-ellerprestationsmåttför uppföljning av respektiveverksamheter.

Skillnaderkan konstateras mellanförvaltningarna och aktiebolaget i

- hanteringenavkapitalkostnadermm. För bolaget finnsavskrivnings-

regler och reglerombeskattningsamtavkastningskravfrån ägaren

kommunen.Elverken EF l och 2 redovisaravskrivningarutöver plan samtvinst ökning avresultatutjämningsfond, sominte beskattas. Klara reglar saknassamtidigtsomsjälvkostnadsprincipenskall gälla. De två elverken i forvaltningsform har störremöjligheteratt stärka sin soliditet änvad det bolagiseradeelverkethar.

Insynsreglernauppfattas inte i dag somnågot problem.Hotet inför framtidenär att konkurrenter skall kunna tillgång till affärsuppgifter eller andrauppgifter omverksamhetensomkan viktiga for ett af-

vara färsmässigtagerande.

Likställighetssprincipenär idagenutgångspunktfor taxesättningoch avgiñsberäkning.I enkonkurrenssituationmåstedet finnasfrihet att ge rabatterm.m. avolika slagtill olika enskildakunder, samtidigt

som uppgifter omdessamåstekunna hemlighållas.

Självkostnadsprincipenförefaller visserligenredannu vara ett tänjbart begreppmed de relativt storamöjligheter till överavskrivningaroch fonderingarsomfinns. Påenöppenmarknadkan reglering dock

en utgöra enkonkurrenshindrandefaktor for ett affärsmässigtagerande

Tre huvudprinciper for kommunal förvaltning uppfattas således,i alla de intervjuade elverken,somhinder for att i framtiden kunnaagera enkonkurrensutsatt elmarknad.Frågornaförutsätts bli losta inom ramenfor den översynavellagstiñningen, väntasbli färdig inom

som kort.

Ett motiv for bolagiseringsomkom fram under intervjuerna, att

var kommunen,genomatt omvandladet kommunalaverket till kommunalt bolag, omedelbartskulle kunna disponeraen köpesummafor andraändamål.

Det har tidigare nämntsatt resultat och prestationsmåttinte utarbetats vid någotav detre elverken.Det förtjänar kanskeatt härockså

markeraatt de tre elverkensersig somrelativt oavhängigakommunens övriga verksamhetoch politisk styrning. Till detta bidrar ocksåden speciellatekniska professionellamiljön.

4.5 Slutsats

Två elverk i kommunalförvaltning ochett elverk i kommunalt bolag

samtligautpekadesomvälskötta har studeratsochjämförts. Inget ty-

der att de organisatoriskaformernaär avgörandeför

om verksamheternabedrivs effektivt. Förutsättningar i organisatoriskt hänseendeärsnararesärredovisningavverksamhetoch ekonomisamt tydligt ansvarfor verksamhetensbedrivande,Avgörande ärocksåtillgång till billig råkrañ, långsiktiga och kloka investeringar,professionell teknisk och ekonomisk ledningsamtatt somövergripandemål haatt hålla låga eltaxor.

Möjligheten att frigöra kapitalför kommunernagenom enbolagisering

elverkenharframkommit motiv att ändraOrganisationsform. av som Effektivitetsaspekteråberopasinte skälför sådanförändring.

som en

Om kommer att konkurrensutsättassyneskommunallagensstadgan-

likställighet, självkostnadoch offentlighetatt behövaomprövas den om

nuvarandeorganisationsformerskall

eldistributionsområdetom kunnabibehållas.

6l

Bilaga 5 5 NÅRINGSLIVSVERKSAMHETt

5.1 Kommunala näringslivsfrågor

Inledningsvis vårti utredningsarbetekonstaterade att näringslivsfrågor föreföll udda att bedriva i aktiebolagsformeñersomde till

synes har litet inslagavaffärsmässighet.Motivet till vald Organisationsform var därför av särskilt intresseatt beskrivanärdet gäller kommunalnäringslivspolitik.

Som bakgrundsinformationoch for orienteringom sakområdetharanväntsSvenskaKommunförbundetsnäringslivsenkät1991Näringslivet i fokus Synpunkteroch råd har inhämtatsbla. frånföreträdare för SvenskaKommunförbundet, frånpersonerverksammamed näringslivsfrågor i kommunersamtfrån professorBennyJärnsom bearbetat Kommunförbundetsenkätmm. vid Umeåuniversitet.

Av Näringslivsenkäten1991framgåratt den verkställandeledningenav kommunernasnäringspolitik handhasavkommunstyrelsenensami 60 %, av kommunalt bolagstiñelse i 24 % ochavsärskilt inrättad nämnd,styrelseeller utskott i 13%. För resterande % redogörs3 ej. Genomsnittlig total årskostnadfor kommunernasnäringspolitiska verksamhetuppskattastill 1,9miljoner kronor per kommun och år. Antalet tjänstemänengageradei näringslivsverksamhetvar 1991totalt 925 i landet.

Kortfattat syftar näringslivspolitikengenerelltsetttill att främja näringslivsutvecklingeni kommunen.Ambitionerna varierar, främst i förhållandetill sysselsättningsläge,statlig industri- och regionalpolitik samtbehovav att stärka kommuneninfor framtiden. Verksamheten kan innefattat.ex. utbildning och information, serviceoch rådgivning omstödformer, marknadsföring,förvaltning avindustrifastighetersamt omfattandekontaktverksamhetmedmyndigheter alla nivåer och med enskilda.En näringslivssekreterarei mellansverigebeskrevsitt arbetesomatt förr handladedetom lokaler och mark, nu rör det sig

om kunskapoch infrastruktur.

Det inslagavkonkurrens somfinns i verksamhetenhandlari huvudsak om konkurrens kommuner emellan om nyforetagsverksamhet,om

inrättandeavgymnasieroch högskolor, utbyggnad AXE-växlar,

om av omriksvägarm.m.

5.2 Intervjuer i fyra kommuner

Urval

Ett stort antal kommunerframhöllssomintressantaochvälskötta avseendehantering näringslivsfrågor,under vårt inledandearbetedå vi

av orienterade sakområdet.Relativt snabbtframstod detemellertid

ossom

mycket svårtatt hittalikvärdigajämförelseobjekt, d.v.s. likvärdiga som från utgångspunkternakommunal struktur och ekonomi, näringslivsfrågornasorganiseringoch roll mm. Relativt snabbtframstod detdärmedocksåsomutomordentligt svårtatt kunnajämföra effektivitet i kommunalnäringslivsverksamhet.

Tre kommuneri Norrland valdes två medkommunaltaktiebolag och

-

med förvaltning för näringslivsfrågor.Efter genomfördainen egen tervjuer i de tre kommunernabehövdesytterligare en kontrollkommun mednäringslivsverksamheteni egenförvaltning och intervjuer genomfördesmeden sådanfjärde kommun.

Intervjuade

Intervjuer har genomförts med VD för aktiebolagen,politiker i två kommuner, näringslivssekreterare,chef för näringslivsenhetmfl. Per brev erhöll deintervjuadefrågeområdenai förväg. Intervjutiderna har varierat mellan2 5 timmarberoende antaletdeltagare.De

intervjuadehari efterhandfått möjlighetatt kontrollera ochjustera uppgifternai de minnesanteckningarsomgjorts. Därefter har vissa ekonomiskauppgifter kompletterats,

Frågeområden

Intervjuerna harsyftat till att belysade effektivitets- aspektersom angavsi uppdraget.De haromfattat delsfaktauppgiñer avseendekostnader för administration,personaloch lokaler driñ- och kapitalkostnader, ägartillskott eller kommunalbudgetför näringslivsfrågor, hantering aveventuellt överskott, förekomstenavresultatprestationsmått, delsmersubjektivauppfattningarom insynsregler,marknaderoch konkurrens samtstyrnings-och kontrollfiågor. Motivet till vald organisationsformharvarit avcentraltintresse.Stor del avintervjuerna har ocksåägnats verksamhetensinnehåll.

De fyra intervjuerna redovisasi det följandevarför sig. Därefter görs ensamladanalysochredovisasslutsatser.

5.2.1 Glesbygdskommun 1 aktiebolag

-

Kommunenhade,enligt SCB, den1januari 1992 14580 invånare,bestod 6 21l kmZ 2 invånareper km2. Skattesatsenvar32,85 och

av -

näringskaraktärskod13610 % sysselsattaijordbruk, 30 % i industri och 60 % i servicenäringar. Kommunenstotala budget uppgick 1991 till 700miljoner kronor.

Intervju har genomförts medverkställandedirektören VD för näringslivsaktiebolaget.

Näringslivsverksamhetenbedrivs i aktiebolag sedan1972med en person, enVD, anställd Dessutomhar kommunenen personanställdoch anlitar två kontrakteradelångtidskonsulterför näringslivsfrågor Iantbruks- respektivelandsbygdsrådgivning.Dessatre ärarbetsmassigt underställdaVDn bolaget.i

Styrelsenbeståravsju ledamötersamtfem suppleanterför dem. Samtliga ärpolitiker. Representanterfrån näringslivet haransettsinnebära risk for jäv eftersomstyrelseärendeninnebärinsyn i lokala affarsangelägenheter.

Föremålsparagrafeni bolagsordningenangeratt bolaget skall främja näringsverksamheteni kommunen.Något avtal, utöver bolagsordningen,mellan kommunenoch näringslivsbolagetfinns inte Bolagetsmät sättningäratt värna om detsomfinns och att satsa tjänstesektorn inom datateknologiområdet. Kommunenharocksåett övergripande mål,sompåverkarnäringslivsbolaget,nämligenatt öka invånarantaleti kommunentill 16000.

Verksamhetenpräglassåledesmycket att värna det finns. av om som Det tar sig bla. uttryck i att stimuleratill bildandet byalag,att bibeav hålla och utveckla bygemenskapgenomt.ex. projektering av gemensammalokaler, etableringavföretagarföreningaroch kooperativ, upprättandeav lokala avtal mellanbyalagoch kommunen bibliotek, om daghem,restauranger,m.m.Givetvis stimulerasockså nyföretagande från andra delar avlandet

Motivet till att verksamhetenbedrivs i aktiebolagäri första hand att kunna umgåsmed näringslivet,specielltvad gäller nyforetagsamhet.I kontakter ärenlikasinnadmotpart viktig. Därtill kommer sekretessfrågorna. Alla aspekter privata företags ekonomi måstekunna diskuteras,t.ex. vid ennyetableringmed stöd, vilket inte är möjligt i kommunstyrelsen.Enbart det faktum att överläggningar medföretaget NN står kommunstyrelsensdagordningkan omöjliggöra vidare kontakter med företaget Företagskontakterkan såledesskötastillfredsställandediskret närverksamhetenbedrivs i aktiebolagsform,

Enligt bolagetsårsredovisningför 1991varrörelsensintäkter, i kronor följande

kommunalt bidrag 1 150 000 övriga intäkter 521 302 -

Summaintäkter 1 671 302

Postenövriga intäkter bestårav intäkter frånvaruförsäljning 401 000,engagemangsvinster 00049 samtvidarefördeladebygdemedel71 000.Bygdemedel ersättningfrånvattenkrañsutbyggnadsomvia

är en länsstyrelsenutgår till alla bedömtslida skadaavvattenkrañspro-

som jekteringar. Viss del dessamedelkanutgå till nyetableringar.

av

Rörelsenskostnader 1991var l 744 138

varav lönertill styrelsen och VD inkl. LKP 633 000

Administrativa kostnaderuppfattassomheltförsumbara.

Kommunen svararfor lokaler, kostnadernabelastarinte aktiebolaget, menkan uppskattastill cirka 75 m2 a 1500 112500

De tre medarbetarnaen anställdoch två konsulter redovisasinte över aktiebolagetutanbelastarannatkommunaltutgiñskonto. Med en anta-

månadslön 18 000 personblir det enårskostnad,inklusive gen om per

907200 LKP, om

Rörelsenskapitalkostnadervar 1991 cirka 30 000 Bolagetsredovisadeskattvar ll 580 En vinst redovisades 253

Verksamhetendrivs i huvudsakmedbidrag skattemedel från kom-

Någon återbetalning förekommer naturligen inte eftersom munen. inslaget affärsverksamhetär mycket litet. Bolagetförvaltar inga fas-

av tigheter. Ingendel verksamhetenäravgittsbelagd,servicegentemot

av näringsliv och kommuninvånareäri princip kostnadsfri. Bolaget köper

viss maskinellutrustningtill småföretagaresomi sintur betalarav dennatill bolagetenligt avbetalningsköpmedäganderättstörbehåll. Detta forfarandeärfördelaktigareänleasing.Kostnaderoch intäkter for detta balanserasi bolagetsårsredovisningjfr kapitalkostnader. Det förekommer ocksåatt näringslivsbolagetstöder lokala näringsidkare genomtillfälligt delägande,dock aldrig merän49 %.

Konkurrens, i denmånkonkurrensbegreppetärtillämpligt, kanvara av två slag.Dels kanviss konkurrensformärkasgentemotkonsulter. Men eftersomkonsultertar betalt för sinatjänsterutgör det inte något reellt hot. Dels handlardetomkonkurrens kommuneremellan,somtidigare varett problem.Näringsidkare,lycksökare, försökte spelaut kommunernamot varandra.Näringslivsbolagetger ingaextrautfastel-

och har policy att inte ställaupp medborgen,vilket inte heller ser som kommunengör. Länsstyrelseninfonnerasomdetta.

Inom bolagetsramutgör regler for insyn inga problem.Däremot var offentlighetsprincipeni kommunal verksamhetett av skälentill varför bolaget bildades

För att utveckla verksamhetenkrävsatt bolagetsanställdahåller sig allmänt orienterade.Information i facktidskrifter spelarroll, vissaidéer kommer från politiker. En strävanär att tillsammansmedgrannkommunenutveckla detgemensammaområdet. kommunenI finns ett antal exportföretag att kunna informeraomEES-avtaletstillämpning blir allt viktigare.

För internextern kontroll svarari forsta handbolagetsrevisorer. Någonbrukarundersökningom t.ex. bolagetsservicehar inte gjorts. Däremothar enenkätundersökningomvad företagenbehövergenomförts. Det framkom bI.a.att företagen önskarEG-rådgivning och rådgivning om kvalitetsnormering, kvalitetsmätning.

5.2.2 Glesbygdskommun 2 aktiebolag -

Kommunen hade,enligt SCB, den januari1 19927 708invånare,bestodav 7 485 km2 1invånareperkm2. Skattesatsen 32,55 och - var näringskaraktärskod127lO % sysselsattai jordbruk, 20 °o i industri och 70 % i servicenäringar. Kommunenstotala budget uppgick 1991 till 223 miljoner kronor varav 207 mkr drift och 16mkr investeringar.

Intervjuer har genomförts med kommunstyrelsensordförande, kommundirektör, verkställandedirektör VD for näringslivsbolagetmfl. Kompletteringar har gjorts per telefon medhandläggare näringslivsbolaget

Näringslivsverksamhetenbedrivs i aktiebolagsformbenämntutvecklingsbolag sedanbörjan av l970-talet. Utvecklingsbolagethar for närvarandesexpersoneranställdamed följande kompetenser:

- VD, affärsutveckling och informationsteknologi IT två utbildare varav enuppdragsutbildning enföretagsutvecklare,mot befintligt näringsliv - - enforetagsekonom,rådgivning till nyaoch gamlaföretag - enassistent,videokonferensvärdinna,ekonomiskuppföljningoch allmänadministration.

Styrelsenbeståravfem ledamöter med lika mångaersättare.Representanterfrån näringslivet ingår i styrelsen.

Föremålsparagrafeni bolagsordningenangeratt bolaget skall främja utvecklingenav industri, hantverk och turism inom kommunensamt bedriva uppdragsutbildningoch kurs- och konferensverksamhet.Bolaget skall vidare uppföra, förvärva, säljaoch förvalta lokaler för hant-

verk, småindustriochturistanläggningarinom kommunensamtbedriva därmedförenlig verksamhet.

Kommunfullmäktige harfebruari 1992 antagitett Näringspolitiskt programmed angivandeavmål,åtgärder,resurser,m.m.för den näringspolitiskaverksamhetenför denkommandefemårsperioden.Det ankommeri huvudsak utvecklingsbolagetatt genomföraprogrammet.Mä for näringslivsutvecklingenär

att tillskapa 150nyaarbetstillfälleninomIT-foretag att tillskapa 100 arbetstillfälleninom traditionell verksamhet - nya

att fortsätta arbetetmedkonsolidering ochutveckling avbefintliga företag.

Dessutomfinns @ för befolkningsutvecklingochutbildning.Båda dessaområdenengagerarocksåutvecklingsbolaget.

Måttet framgångfor näringslivsarbetetär att befolkningssiffran ökar.

Verksamhetenär såledesomfattandeochinnebärkontakter med och stöd till näringslivet,utbildningsverksamhetmeddistansundervisning

högskolenivåsamtförvaltning avfor närvarandesexindustri- och kontorsfastigheter.

Motiv till att bedriva närlngslivsfrågomai bolagsformärenligtvad som framhållitsflerfaldigt. Ett motiv är att via bolag skapaenviss image

motverkarfördomar mot kommunalanställda.Kompetenseni bosom lagetskallocksåmedgekontakter med företagare.VD-rollen är bra i umgängetmedomvärlden,förtroendevaldapolitiker väljs andra meriter.Förtroendevaldaskall inte hellerdiskuteratekniskafrågor, utananvändas ambassadörer.Näringslivsutvecklingärinte myn-

som dighetsutövningoch kandärför bolagiseras.

Bolagetredovisarfor 1991följande intäkter, i kronor:

hyresintäkter 1423 000 uppdragsutbildning,konferenser, konsulttjänster 3 624 000

bygdeavgiñsmedel 1987 000 -

övrigarörelseintäkter 1 010 000 -

ägartillskott -driñ 1400 000 -

Summaintäkter 9 444 000

Redovisadekostnaderför 1991,i kronor:

- lönekostnadersex personer 1 324 000

övriga arbetskrañskostn. 863 000 -

driñkostnader fastigheter 4 857000 -

lokalkostnaderegna 199 000 -

finansnetto 1092 000 -

ränteintäkter 118 000 räntekostnader 1 210 000 avskrivningar 500 000

-

Summakostnader 8 835 000

Netto 609 000 utgör reservationer.

Bolaget redovisaringenvinst och betalaringen bolagsskatt.Ågartillskottet, d.v.s. kommunensbidrag till verksamhetenkan användasdels for drift av denegnaverksamhetenlöner, administration m.m. dels for att täcka eventuelltunderskott somgenererasi fastighetsförvaltningen.

Fastighetsforvaltningenärkonkurrensutsattverksamhet Kommunens ambitionerär dock att tillgodose näringslivetsbehovavlokaler, varför visst underskott i verksamhetentolereras Hyran bestämsefter forhandling med hyresgäst.

Konkurrensen med andrakommunerom foretagsetableringaruppfattas somknivskarp. Konkurrrensmedelärdelsatt tillhöra stödområdemed möjlighet till särskildabidrag, dels sådanafaktorer somden kommunalaekonomin, möjligheter till fritidsaktiviteter m.m.Viktigt ärockså att upprättapersonligakontakter ochge ett personligt bemötande.

Några problem medregler for insyni bolagetsverksamhetfinns inte. Det påpekadessärskiltatt bolaget inte bildadesför att dölja någrafrågor, och det stövlar inte så många Kommuninvånarnakan också

svarpå fullmäktiges frågestunder.

Utvecklingen avbolagetsverksamhetärsomframgått dokumenteradi det näringspolitiskahandlingsprogrammetfor fem framåt.

Internextern kontroll sker delsgenomför bolag sedvanligrevision, delsgör politikerna uppföljningaravdetantagnahandlingsprogrammet. Det senaresker vid kvartalsvisagenomgångarmed kommunstyrelsensarbetsutskott.

5.2.3 Kommun större stad egenFörvaltning

- Kommunen hade,enligt SCB, den januari1 1992 75 565invånareoch enlandarealav 6 838km2 11 invånareper km2. Skattesatsen

- var

32,31 och näringskaraktärskod036 0 % sysselsattaijordbruk, 30 % i industri, 70 % i servicenäringar. Företrädareför kommunenframhåller

det egentligenskall 3 % sysselsattaijordbruk och 25 % i inatt vara dustri. Kommunenstotala budgetuppgick 1991till cirka 4miljarder kronor.

Intervjuer hargenomförtsmedordförandeni kommunalstyrelsenoch mednäringslivssekreteraren.

Näringslivsverksamheten näringslivsfrågor hanterasinom i stort sett

- all kommunalverksamhet,samordnadi en stabsfunktion ett närings-

-

anställdhandläggare,näringslivssekreteraren i livssekretariatmed en kommunkansliet.

Politiskt är näringslivsfrågorochekonomi alltid aktuellaämnenoch diskuterasi sambandmed deflestaärendenvid varje kommunstyrelsesammanträde,De inte skildafrån eller separerasut från andraak-

ses tiviteter. Näringspolitik bedrivsi nätverk i heladenkommunalaverksamhetenoch bör alla,såvälfysiska planerare,investerare,

engagera utbildnings- och omsorgsansvariga,informatörer sompolitiker.

Någraprogramför näringslivsverksamhetenfinnsinte. Verksamheten skall drivassåatt näringslivetutvecklasaktuellt företagsregisteromfattar cirka 500företag Uppgiñernaförändrasi förhållandetill konjunkturema. Förr hämtadesarbetskraftfrånNorge, nu gesstöd dock

inte ekonomiskt till företagsrekonstruktioner.Verksamhetenredovi-

sasregelbundet engångper i kommunens

- planeringsmeddelandeNäringspolitisk rapport Rapporten utgör underlag for bl.a. debatt i kommunfullmäktigeomfortsatta sysselsättningspolitiska och näringsfrämjandeinsatser olika områden. dennaI angesföreslås målinriktning for olika åtgärdersomrör infrastruktur, arbetsmarknad,utbildning, turism Bl.a. att kommunensmål

m.m. anges är att ordna arbeten allautförsäkrade.

Kostnadernaför näringslivsverksamhetenkan, grundavatt frågorna ärintegreradei sågott all annanverksamhet,inte budgeteraseller

som estimeras.Medel för sysselsättningsfrämjandeåtgärder,t.ex.beredskapsarbeten, 60 miljoner kronor haravsattsi 1993års budget.

om Kostnader for handläggartjänst,näringslivssekreteraren,är också

en direkt relateradtill näringslivsverksamheten.Övriga kostnadersominnebärled kommunensi näringspolitik för politiker och tjänstemän,för

åtagandenoch aktiviteter kan intesärskiljas.Det statliga lokalise-

ringsstödetär med nuvarandenivåerav underordnadbetydelseför kommunalsysselsättningspolitik,statligt regionalpolitik bedrivs inte längre Bygdeavgiñsmedelavsättsinte för näringslivsfrågorprojekt.

Motivet for att bedrivasysselsättningspolitiki förvaltningsform har framgått ovan.Verksamhetenär integreradi sågott somall annan verksamhet.Genom att isoleraverksamhetentill enorganisatoriskenhet av1övar manansvaroch intressefrån demsom nu olika sätt

och i olika roller ärengageradei frågorna.Verksamhetenärberoende avkontinuerliga ägartillskott omden bedrivs i bolag.

Motivet mot aktiebolagsformen flerfaldigt och följande har fram-är hållits. Tidigare var momsreglernaett skäl till att överföra verksamheter i bolagsform det harnubortfallit. För att enverksamhetskall be-

drivas i bolagsform skall denbaseras externaintäkter och väl

vara avgränsad,Exempelvisdrivs förvaltning avindustrifastigheter med

externahyresgäster i ett särskilt aktiebolag,vilket medgerenaffars-

mässighyressättning.Avgiñsfinansieradverksamhet,t.ex. elverket, skall drivas i förvaltningsform. Denna form äröverlägsenbolagsformen;inga Skattereglerm.m.Monopolverksamhetskall inte heller bedrivas i aktiebolagsform.Detta för att insynoch medborgarkontroll skall underlättas.

Men motiven for elleremotär funktionellt betingadeoch styrs avviljan att skaffa sysselsättning

5.2.4 Förortskommun till Stockholm egenförvaltning

-

Kommunen hadeenligt SCB, den januaril 199265 224 invånareoch en landarealom 95 km2 684 invånareperkm2. Skattesatsen

- var 29,26 och näringskaraktärskod028 0 % sysselsattai jordbmk, 20 % i industri, 80 % i servicenäringar.Kommunenstotala budget uppgick 1991till cirka 950miljoner kronor.

Intervju har genomförts med kommunensnäringslivschef.

Näringslivsverksamhetenbedrivs i ennäringslivsenhet,en egenresultatenhet,medtvå anställdainkl. chef. Kommunstyrelsenharett särskilt organ, ennäringspolitiskberedning,bestående åtta förtroende-

av valda,somskall bevakautvecklingen inom näringslivet.Beredningen sammanträderåtta gångerper år.

Verksamhetenärmålstyrd inom fastlagdaekonomiskaramar.Inriktningsmålhar fastställtsavkommunstyrelsen,efteratt ha utarbetatsi den näringspolitiskaberedningen.Produktionsmålfastställsavdetvå handläggarnaför den löpandeverksamheten.Uppföljning sker dels i beredningen,dels övergripandei kommunstyrelsen.Någon annanpolitisk styrning eller inblandning från politikerhåll förekommer inte.

Inriktningsmålenangeratt de näringspolitiskainsatsernaskall

- ge kommunensnäringslivgoda verksamhetsbetingelseroch utvecklingsmöjligheter

främja nyaföretagsbildningarsom gynnaroch tar tillvara -

kommunbomasönskemålomarbetesom svararmot deras utbildning och yrkesinriktning

kommunbornasbehovavservice

kommunenskvaliteter och karaktärav grön kommun

stödjautvecklingenav helaStockholmsregionen. - Verksamhetenför detvå handläggarnainnebäratt varasamordnare, nätverksbyggareoch länkari kommunenstöretagarliv. Målgrupper är existerandeföretag,presumtivaföretag,branschorganisationer,konsulter, fastighetsägaremfl. Produkter ärråd och servicetill målgrupper-

och fördelasocksåhandläggarnaemellan i två na.Arbetet kan ses tidsperspektiv, delskortsiktiga insatserför att lösaolika frågor ett årssikt, t.ex. förmedlingav lokaler, delslångsiktiga insatsersomsyftar till att förbättra infrastruktur; kommunikationer, utbildning, kultur m.m.I dennaverksamhetdeltarockså kommunstyrelsensordförande med lobbyinsatser när såanseslämpligt.

Motiven till att verksamhetenbedrivs i törvaltningsform ärflera. Kommunen ägeringen mark ellerfastigheterfor näringsverksamhetför eventuell förvaltning i bolagsform.Kommunenhar helleringen tradition att bolagiserasinaförvaltningar endast energioch bostäderfinns i aktiebolag, Kommunalförvaltning avnäringslivsñågorhar varit ochär ennaturlig form

Verksamhetenskostnader kronor denkommunalabudgeten 1992:

Löner, inkl. LKP l 000 000 Lokaler, 60 m2 75 000 Allmänna omkostnader,

Avgiñsfmansieradverksamhetbedrivsdessutomför:

Särskilt projekt för lokalförmedling Intäkter, cirka 200 000 Kostnader, cirka 200 000

Särskilt projekt for företagsträffar Intäkter, cirka 50 000 Kostnader,cirka 50000

Konkurrens förekommernästanalltid om olika etableringar,t.ex. inrättande av en ny högskoleenhet,med Stockholm och med övriga förortskommuner Vid företagsetableringarfungerarnäringslivshandläggama

som smörjolja, förmedlar lokaltörslag o.dyl. Kommunen kan egentligenbara påverkamarginellt eftersomden inte förfogar över mark och lokaler. Men ingetetableringsärendehar egentligengrundats analyseroch kalkyler avgörandeäralltid irrationella faktorer före-

- som var tagsägarenbor o.likn. Konkurrens-medelärlångsiktigainfrastrukturella satsningar att visa kommunenspositiva möjligheter, kommu-

nikationsmässigt,miljömässigtoch kulturellt.

Konkurrenterna grannkommunerna är också samarbetspartnersi

- gemensammafrågor.

Regler for insynhar aldrigvållat någraproblem alla handlingarär

öppna.

Att utveckla verksamhetenär att stärka hela Stockholmsregionenmot bakgrundav intemationaliseringen.Konkurrenterna i dennautveckling ärKöpenhamni kampenom Nordens centrum och Helsingforssom viktigaste kongressort. detta utvecklingsarbeteI samverkarhelaregionen.

Uppföljning avverksamhetenredovisadesovan.Någon ytterligare styrningzkontrollavverksamhetenförekommer inte. Avnämarnasintressenoch behov registrerasvid företagsträlfar och dylikt,

5.3 Analys

Det har intevarit möjligt att, under den tid somstått till förfogande, hitta kommunersom ett likvärdigt ellerjämförbart sätthanterarsin näringslivsverksamhet.Fråganärom det överhuvudtagetlåter sig gö- ;as. Kommunernasstrukturer och politikernas prioriteringar m.m.innebärsåstoravariationeratt det antagligeninte finns någonkommun somärden andralik avseendenäringslivsfrågor.Dennastudiekandå sessom enillustration till olikheter fyra kommuner emellan.Effektivitetsparametraravtyp administrationskostnader,personalkostnader m.m.blir följaktligen inte heller helt

Analyseni det följandegörs mot bakgrundavdetta konstaterande.Intressetfokuseras attjämföra motiv, måloch Organisationsformutifrån syftet medverksamheterna.Prioriteringar i form avbeslutadeanslag till näringslivsverksamhetjämförsnär såär möjligt, samtdetaljkostnader. Konkurrensfrågortasocksåupp.

Redanvid de inledandeförhandskontakterna för orientering omsak-

området framkom ett antal motiv för bolagiseringav näringslivsverk-

samheten;

Gentemot företagsledare somredanfinns i kommunenoch - - presumtiva företagaresomövervägeretablering är detmerpå sammanivå

att uppträdasomVD för ett bolag,änsomkommunal tjänsteman. Sagt av många

När industrifastighetsförvaltningingår somdel i näringslivsverksam- hetenar detnaturligt medbolagsformen.Hyresgästernaaccepterar lättare ett beslut hyreshöjningfrånett bolag änfrånenkommunal

om förvaltning. Normalkommun

Bolagsformenmedgersubventioneringavlokala näringsidkare. - Många

Kommunalabolagiscradenäringslivskontor kanfungerasom kommunala mini-NUTEK NUTEKzNärings- ochteknikutveck-

lingsverket. Konsult

Att bolagiseranäringslivsverksamhetenär ett sättatt skaffaen snygg retrattplatsi näringslivssektornfor kommunalpolitiker.

Kommundirektor

l aktiebolaggår detatt utvecklaprofessionalitetoch att dölja re- - ett presentationskostnaderForskare

Det framkom i deforhandsupplysningarsom gavs från mångahåll

- -

målet för kommunalnaringslivsverksamhetärlegitimitet hosdet loatt kalanäringslivet.Framgångär att uppfattassomserviceinriktadmot

företagen,att skapaförutsättningarfor orten, att byggainfrastruktur,

Effektivitet har såldesen mycketvid och svårmätbarinnebörd.

Organisationsform

Tre modeller kanurskiljasutifrån intervjuerna. deI två glesbygdskom-

har näringslivsverksarttheteni aktieolagärverksamheten muner som

kommunalverksamhet Styrning skervia boval avgränsadmot annan lagsordningoch långsiktigt fastlagdaprogram. Synen bolagsstyrel-

sammansättningskiljer sig dock åt. l det enabolagetuppfattas sens naringslivsrepresentanteri styrelsensomenrisk de kan insyni

eventuellakonkurrentersaffärer, i det andrasomett stöd. I fororts-

kommunen,där näringslivsenhetenutgör enorganisatoriskenhetmed

budget ochprogramansvar,ärverksamhetenocksårelativt väl egen avgränsad,styrningenskervia målstyrning,menfrågornaföljs också

löpandei politiskt sammansattberedning, denI störrestadskommu-

en

utgör naringslivsfrågornaett nätverkmellanett stort antalkommunen nalaverksamheter,ardefinieradsomett ämne integreradi andra

verksamheter,och ständigtaktuell vid politiska överväganden.

Huruvida någonavdeorganisatoriskaformernabidrartill högreeffek-

tivitet ännågonannankan inteavgöras.Effektiviteten skall avgöras

mot uppställdamål.De övergripandemål somfinns eller syñenamed

defyra organisationernaärmycketlikartade att utveckla och skapa

-

förutsättningar för näringslivet och for detvå glesbygdsgynnsamma kommunerna att öka invånarantalet.Måluppfyllelse ärdärmedockså

mycket svåratt mäta frånsettbefolkningstal, därsiffrorna for närva-

-

negativ tendens.Produktionsmål redovisadesi glesrandevisar en

bygdskommun Huruvida dessamål uppnåskan inteavgörasförrän om fem år. Yttre förutsättningar, konjunkturer, statliga infrastruktursatsningarm,m.ärockså avgörandefaktorer for organisationernas måluppfyllelseoch kan dännedocksåbli avgörandeom måleninte nås.

De studeradeorganisationsfomiemaharbådefor- och nackdelarmed hänsyntill verksamheternassyñen.

Den ständigaanpassningentill yttre faktorer konjunkturer, statligt

agerande,störrenedläggningarnuläget m.m. somkräver politiska bedömningarom kommunalt agerande,kan antagligentillgodoses bättre i ennätverksorganisationäni merlåsta bolagsformer. Samtidigt harnäringslivsverksamhetenocksåenlångsiktig inriktning som mankan behövavärnaom eni stabilegenorganisation.En risk med den fasta organisationsformen då åär enasidanatt annankommunal verksamhetinte olika sätt medverkartill utveckling avnäringslivet, intresseoch motiv bortfaller Å andrasidankan speciellkompetensoch näringslivsinriktad verksamhetutvecklasoch sin speciellaprofession i en avskild miljö

Motiv

Vilken tyngd har dessafor- och nackdelarhañ for motivet till val av Organisationsform Ochhur stårsig motiven i förhållandetill de motiv som uppgavsvid utredningsarbetesinledning

I storstadskommunenmed nätverksorganisationen det alldelesklanär att manuppfattar att frågornaskall drivassåatt de aktivt engagerar alla politiker och kommunanställda.Att bolagiserahärvore helt fel. I

forortskommunenär detennaturlig form medegenmålstyrdresultatenhet,manhar egentligeninteövervägtbolagisering.Men verksamhetenär inte fullt såintegreradi övrig kommunalverksamhetsomi storstadsexemplet.

I detvå näringslivsbolagen det alltär annatöverskuggandemotivet till vald organisationsfomi via formen kunnaumgåsmed näringslivs-

att - representanter ett for näringslivetaccepteratsätt.Ett ytterligare motiv till att välja bolagsfonnen,äratt kunnavärna sekretessfor

om att tillgodose näringslivet.

I en av glesbygdskommunernabedrivs uppdragsverksamhetoch forvaltning avindustri och kontorsfastigheter,vilket skulle motivera aktlebolag.

I storstadskommunenpoängteradesatt motiven for eller emotbolagsformen är funktionellt betingadeoch styrsavviljan att skaffasysselsättning. Bedömningenav vad näringslivetbehöver vemnäringslivet

föredrar att möta i form avkommunalrepresentation skiljer sig såle-

desåt. Det är via dennastudie omöjligt att avgöraom näringslivet

- föredrar att mötaen VD i ett kommunalt bolag eller enpolitiker eller en näringslivssekreterare.Ofta samverkardessaockså i lämpliga kon-

stellationer. Antagligen beror det professionalitet frånbåda sidor

- i varje enskilt fall vad äreffektivast. Enreflexion somär svåratt

som förbigåär dock att kommunermednäringslivs-VD kanskeunderskattar den kommunalastatusen.

Motivet för bolagiseringavnäringslivsverksamhet att manmedett

bolagkommer sammanivåsomnäringslivet som uppgavsvid de

inledandeförhandskontakternahar såledesbekräftats dei två glesbygdskommunerna.

Motivet till bolagiseringatt verksamhetsomär avgiñsfmansieradeller ärkonkurrensutsattpå enmarknad bör bedrivasi aktiebolagbekräftadesockså.I en avglesbygdskommunernainkluderasi näringslivsbolagenbådeuppdragsfmansieradutbildningsverksamhetochförvaltning avindustrifastigheter. I förortskommunenärett avmotiven till att ha verksamheteni kommunalförvaltning att maninte har industrifastigheter eller markatt förvalta. I storstadskommunenärförvaltningenavindustrifastigheterförlagd till ett särskilt aktiebolag.

Medger ocksåbolagsformensubventioneringavlokala näringsidkare Svaret ärja, ävenom subventioneringensker medfiness.Av exemplet från glesbygdskommunernaframgåratt näringslivsbolagettillfäl-

en av ligt kan somägarei enskildaprivata företagsomstödoch att bo-

mellanhandvid företagsmaskinköpavbetalning laget kan fungera som medäganderättsförbehåll.I det andrastuderadenärlngslivsbolagetkan hyror i industri- ochkontorsfastigheterförhandlassåatt näringsidkares betalningsförmågatillgodoses.Hur dettaärförenligt medkommunallagentasinte upp i dettasammanhang.

Övriga,tidigare uppgivna motiv, somhar litet avskval lerkaraktär över sig har intetagitsupp för seriösaöverväganden.

Kostnader ekonomi m.m.

De i uppdragetfrånLokaldemokratikommittén efterfrågadeekonomiska effektivitetsaspektemaredovisasochjämförs när såär möjligt, nedan.De bör dock sessomett försök att fram nyckeltal och ärinte uttryck för effektivitet.

Redovisadekommunalakostnaderanslag, ägartillskott, lokal- och lönekostnader for näringslivsverksamhetoch sysselsättningsbeñämjande åtgärderkan beräknasoch för- delasper kommuninvånare,enligt följande belopp i kronor:

1991 Glesbygdskommun 1 -

Ägartillskott l 150000 Lokalkostnad 112500subv.från kommunen Löner 907 200anställda avkommunen

Totalt 2 169 700 Per kom.inv 149:-

Glesbygdskommun 2 1991- Ägartillskott l 400 000 Totalt 1 400 000 Per k0m.inv 182:- Förortskommun 1992

- Budget for resultatenheten l 355 000 Totalt 1 355 000 Per k0m.inv 21:- Redovisningenför storstadskommunenavserkommunenstotala satsningar sysselsättningsfrämjandeåtgärder, anslag60 milj kr 1993. Med tillägg för enantagenlönekostnadfor ennäringslivssekreterareårslön inkl LKP 370000 blir kostnadenper kommuninvånare cirka 800 kronor. Lönekostnaderjämförs, utifrån uppgifter somerhållits,enligt följande: Glesbygdskommun 19911 Lön VD och styrelse 633 000 Lön tre medarbetare 907 200 Totalt inkl. styr. 1574 000 Per anställd 4 pers 385 050 Glesbygdskommun 19912 Löner VD, fem medarb 1324 000 Ovr arbetskrañskostn 863 000 Totalt inkl. övr 2 187 000 Per anställd 6 pers 364 000 Förortskommun 1992

Lokalkostnader per anställdberäknastill följande:

Glesbygdskommun1 Lokalkostnad 112 500 Per anställd 4 pers 28 000 1991

Glesbygdskommun2 Lokalkostnad l 19 000 Per anställd 6 pers 19 833 1991

Förortskommun Lokalkostnad 75 000 Per anställd 2 pers 37 5001991

Ovanståendenyckeltal därbasuppgiñerför lönekostnaderdessutom

är olika visar endastatt löne- ochlokalkostnaderi Stockholmstrakten

ärhögre än i glesbygd.

Tillskott av skattemedel

I detvå kommunernamednäringslivsverksamheti egenförvaltning är verksamheternai princip helt anslagsfinansierade.Iförortskommunen förekommerintäktsñnansieradeaktiviteter lokalfönnedling ochföre-

tagsträffar sombär sinaegnakostnader.

- Näringslivsverksamheternai aktiebolagsformharkommunalaägartillskott. Bolaget i glesbygdskommun1har knapptentredjedel avsina intäkter i form externaintäkter, i glesbygdskommun2bedrivs kon-

av kurrensutsattintäktsñnansieradverksamheti störreomfattning, cirka 85 % intäkterna. I det första bolagenredovisasskatt, vilket kan

av av förefallanågot märkligt. Det bolaget redovisarpositivt årsnetto

senare somreservation.

Konkurrens marknader

För näringslivsverksamhetenförekommertvå slagavkonkurrens,dels konkurrens kommunernaemellan etableringarm.m., delskonkur-

om

medegnatjänster ochprodukter enmarknad. rens

Den första formenbejakades i stort settavallaintervjuade.Numera

av finns dock etiska regler för hur kommunernafår betesig och lycksökare har insettatt detinte går att spelaut kommunermot varandra.

I rollen rådgivareoch stödjandetill företagarekan näringslivssek-

som reterareoch anställdai näringslivsbolaguppfattassomkonkurrenter till privata konsulter. Dennaroll äregentligeninte uppmärksammadoch konkurrensenför kommunerna ärinte särskiltbetungandeeftersom tjänsterna de inte äralltför omfattande är kostnadsfriaför nä-

- om ringslivet. Det är ocksåbl.a. via sådanrådgivning somkommunen skapar legitimitet hosdet lokala näringslivet.

Näringslivsbolagenbedriverocksåfastighetsförvaltningoch utbildningsverksamhet, är att betraktasom renaffärsverksamhet.

som mer Vad fastighetsförvaltningbeträffar ansermångaatt det ärlättare att sättamarknadsmässigahyror i ett bolag äni egenförvaltning, menden kommunalabolagsformenmedgerocksåatt hyressättningkananpassas till hyresgästernasbetalningsförmåga.

Insynsreglernaspåverkan

l näringslivsverksamheternaiegenförvaltning ser maninga problem med offentlighetsprincipen snararetvärtom maneftersträvaröppen-

- hetoch insyn.Förhållandetär i princip detsammai glesbygdskommun

I glesbygdskommunl däremothar ett avmotiven till att bilda aktiebolagetvarit att därmedkunnahanteraföretagsfrågorunder sekretess. Något direktiv, överenskommelseeller annanhandling,somi enlighet med kommunallagenreglerar insyn, finns inte heller upprättatmellan kommunenoch bolaget.

5.4 Slutsats

Motivet till att bolagiseranäringslivsverksamheten framhölls frånär, företrädare i detvå kommunersomhar verksamheteni egenförvaltning, att verksamhetenhar inslagavaffärsverksamhet.

Av de två studeradenäringslivsbolagenförekommerkonkurrensutsatt verksamheti ett av dem fastighetsförvaltningoch utbildningsverk-

samhet.Det huvudsakligamotivet till vald Organisationsformi detvå bolagenardock inte añärsvcrksamheten,utan att jämställd nivå kunnaumgåsmed näringslivet Aktiebolagsformenoch VD-rollen innebären garanti for kompetensoch statusi relationermed näringslivsforeträdare kommunermed näringslivssekreterareeller närings-I livsenhetupprätthållsrelationernaviapolitiker och tjänstemän vad somförefaller, lika framgångsriksätt.

Eñer intervjuer i fyrakommunerhar funnit tre principiellt olika formerför att bedriva naringslivsverksamhet,nämligenaktiebolag rçsul; tatenhetwoclrnägerk.De fyra kommunernasnäringslivsverksamhethar, avföreträdare för kommunförbundet,forskare, mfl framhållitssom

, väl fungerandeoch offensiva.Det går inte att bedömavilken organisationsform somäreffektivast. Därtill ärkommunernasstruktur, politikernasmotiv och inställningtill frågornashanteringsamtyttre faktorer alltför olika. Den övergripandemålsättningenför samtligaär att skapa gynnsammaförutsättningarfor näringslivetoch därmedfor kommunensstrukturella, ekonomiskaoch kulturella utveckling. Verksamheten styrsoch följs upputifrån dennamålsättning.

Det har motsvarandesättvarit svårtatt göra ekonomiskadetaljjämförelser. Påtagligtverkar ändåvarade betydligt högre kostnadernaper invånaresomsatsas näringslivsverksamhet glesbygdjämfört medi en Stockholmsförort 150-180kronor per invånareoch årjämfört med

cirka 20 kronor.

Vi har konstateratatt näringslivsverksamhetenvissi månkonkurrerar med konsultverksamhet.Näringslivet har att välja mellan oñast dyra

- privata konsulteroch densomregel kostnadsfriarådgivningsom ges

kommunalanäringslivssekretariat-bolag,medkommunensbästa av och legitimitet hosnäringslivetsommålsättning.

Förvaltning av industri- och kontorsfastigheterförekommeri näringslivsbolagen.Det haruppfattatssomdubbel styrka. Dels medgerbolagsformenatt manuppfattassomaffärsmässighos hyresgästerochkan sättamarknadsmässigahyror, dels kanhyressättninggörassomtar hänsyntill hyresgästensbetalningsfönnåga.

Kommunernakonkurrerar ocksåmedvarandraomföretagsetableringar m.m.Dennakonkurrensärdock numerareglerad genomsamförståndsöverenskommelseravolika slagoch kommunernasamverkar ocksåi störrefrågor.

Affärsverksamhetkan utanproblem med kommunalainsynsreglerbedrivas i näringslivsbolag.Däremothar insynsreglernai ett fall utgjort motiv till att bilda bolag för att därmedkunnaskyddaprivata företagsfrågor från behandlingi kommunstyrelsensNär näringslivsfrågoma bedrivs i forvaltningsform eftersträvasöppenhetoch insyn.

Statens offentliga 1993 utredningar

Kronologisk förteckning

Lstymings ochsamarbetsformeri biståndet,UD 36.Lagomtotalförsvarsplikt.Fö. 2.Kursplanerför grundskolan.U. 37.Justitiekanslern.Enöversyn JK:sarbetsuppgifter

av 3.Ersättningför kvalitetocheffektivitet. m.m.Ju.

- Utformningavettnyttresurstilldelningssystcmför 38.Halso-ochsjukvårdenframtideni tremodeller.S.

grundläggandehögskoleutbildning.U. 39.Engränsför filmcensurcn.Ku. 4.Statligtstödtill rehabilitering tortyrskadadcav 40.Fri-ochrättighetsfrágor.DelA ochB. Ju,

flyktingarm.tl. S. 4l,F0lk- ochbostadsräkningår 1990ochi framtiden. 5.Bensodiazepinerberoendeframkallandepsykofar- Fi.

-

maka.S. 4 Försvaretshögskolor.Fö,

Livsmedelshygienochsmåskaliglivsmedelsproduk4 Politik motarbetslöshet.A.

tion.Jo. 44.Översynavtjansteinkomstbeskattningen.Fi.

Löneskillnaderochlönediskriminering. 45.Trosabrytersigloss.Bytankandeellerdemokratins

Omkvinnorochmänpåarbetsmarknaden,Ku. räddning.C.

LöneskillnaderochIönediskriminering.Omkvinnor 46.Vissakyrkofrågor.C.

ochmänpáarbetsmarknaden.Bilagedel.Ku, 47.Konsekvenservalmöjligheterav inomskola, 9.Postlag.K. barnomsorg,äldreomsorgochprimärvård.C. 10.Ennydatalag.Ju. 48.Kommunalaverksamheteri förvaltningochi

egen

.Socialförsäkringsregister.S. kommunalaaktiebilag, jämförandeEn studie.C, 12.Várdhögskolor

- kvalitet utveckling huvudmannaskap.r - U. l3.Ökadkonkurrens järnvägen.K, 14.EGochvaragrundlagar.Ju. 15.Svenskareglerför internationellomfördelningav

oljavidenoljekris.N. 16.Nyavillkor för ekonomiochpolitik ekonomi-

kommissionensförslag.Fi. 16.Nyavillkor för ekonomiochpolitik ekonomi-

r

kommissionensförslag.Bilagor.Fi, 17.Ägandetavradioochtelevisioni allmänhetens

tjänst.Ku. 18.AcceptansToleransDelaktighet,M. 19.Kommunernaochmiljöarbetet.M. 20.Riksbankenochprisstabiliteten.Fi. 21.Ökatpersonval.Ju. 22.Vadärettstatsrådsarbetevärt Fi. 23.Kunskapenskrona,U. 24.Utlänningslagen partiellöversyn.Ku.- en 25.Socialaåtgärderförjordbrukare.Jo. 26.Handläggningenvissasäkerhetsfrågor.av Ju. 27.Miljöbalk.Del 1och M. 28.Bankstödsnämnden.Fi, 29.Fortsattreformering företagsbeskattningen.av

Del2. Fi. 30.Rättentill biståndinomsocialtjänsten. 31.Kommunernasroll pâalkoholomrádetochinom

missbrukarvárden.S. 32.Nyanställningsskyddslag.A. 33.ÅtgärderförattförberedaSverigesjordbrukoch

livsmedelsindustriför EG.Jo. 34.Föraxprövare.K. 35.Reaktionmotungdomsbrott.DelA ochB.Ju.

Statens 1993

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Utbildningsdepartementet Ennydatalag.[10] Kursplanerför gmndskolan.[2] EGochvåragrundlagar.[14] Ersättningför kvalitetocheffektivitet. Ökatpersonval.[21] Utformningavettnyttresurstilldelningssystemför

- Handläggningenavvissasäkerhetsfrågor.[26] grundläggandehögskoleutbildning.[3] Reaktionmotungdomsbrott.DelA ochB.[35] Vårdhögskolor Justitiekanslern.EnöversynavJK:sarbetsuppgifter kvalitet utvecklinghuvudmannaskap.[12]

- - m.m.[37] Kunskapenskrona.[23] Fri- ochrättighetsfrågor.Del ochB. [40]A

Jordbruksdepartementet Utrikesdepartementet Livsmedelshygienochsmåskaliglivsmedelsproduktion. Styrnings-ochsamarbetsformeri biståndet.[l] [6]

Socialaåtgärderforjordbrukare.[25] Försvarsdepartementet Åtgärderför attförberedaSverigesjordbrukoch

totalförsvarsplikt.[36] livsmedelsindustriforEG.[33] Lagom Försvaretshögskolor.[42]

A l eb tsmar k nadsd epart emen et t Socialdepartementet Nyanställningsskyddslag.[32] Statligtstödtill rehabilitering tortyrskadade Politikmotarbetslöshet.[43]

av flyktingarm.fl. [4]

Kulturdepartementet Bensodiazepinerberoendeframkallandepsykofarmaka.

- [5] Löneskillnaderochlönediskriminering. Socialförsäkringsregister.[11] Omkvinnorochmän arbetsmarknaden.[7] Rättentill biståndinomsocialtjänsten.[30] löneskillnaderochlönediskriminering.Omkvinnor Kommunernasroll alkoholområdetochinom ochmän arbetsmarknaden.Bilagedel.[8] missbrukarvården.[31] Ägandetavradioochtelevisioniallmänhetenstjänst. Hälso-ochsjukvårdeni framtiden tremodeller.[38] [17]

-

Utlänningslagenenpartiellöversyn.[24]

- Kommunikationsdepartementet Engränsror ñlmcensuren.[39]

Postlag.[9] Ökad Näringsdepartementet

konkurrens jåmvägen.[13] Förarprövare.[34] Svenskareglerförinternationellomfördelningavolja

videnoljekris.[15] Finansdepartementet

Civildepartementet Nyavillkor förekonomiochpolitik ekonomi-

kommisionensförslag.[16] Trosabrytersigloss.Bytänkandeellerdemokratins Nyavillkorför ekonomiochpolitik ekonomi- räddning.[45]

kommisionensförslag.Bilagor.[16] Vissakyrkofrágor.[46] Riksbankenochprisstabiliteten.[20] Konsekvenseravvalmöjligheterinomskola, Vadärettstatsrådsarbetevärt [22] barnomsorg,äldreomsorgochprimärvård.[47] Bankstödsnämnden.[28] Kommunalaverksamheteri egenförvaltningochi Fortsattreformering foretagsbeskattningen. kommunalaaktiebilag.Enjämförandestudie.[48]

av Del2. 291

Miljö- och naturresursdepartementet Folk-ochbostadsräkningår1990ochi framtiden.[41] Översynavtjänsteinkomstbeskattningen.[44] AcceptansToleransDelaktighet.[18]

Kommunernaochmiljöarbetet.[19]

Miljöbalk.Del loch [27]