Ungdomars välfärd och värderingar : rapport till Barn- och ungdomsdelegationen och Generationsutredningen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Ungdomars välfärd och värderingar

srmunm

Rapport till Barn- och ungdomsdelegationen och Generationsutredningen

Krim

Statens offentliga utredningar WW 1994:73 w Civildepartementet

Välfärd

Ungdomars

och

Värderingar

Rapport till Barn- och ungdomsdelegationen och

Generationsutredningen

Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets törvaltningskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 2l

Telefon: 08-690 90 90

OmslagzHenrik Nygren

ISBN 91-38-13682-1 NORSTEDTS TRYCKERI AB ISSN O375-25OX Stockholm 1994

FÖRORD

De senaste årtiondenas snabba samhällsutveckling har inneburit att

livsvillkoren för ungdomsgenerationema förändrats ett genomgri-

pande sätt. Den generation som i dag står inför inträdet i vuxenlivet har i viktiga avseenden helt andra erfarenheter än föräldragenerationen.

Samhällets förändringar innebär möjligheter, också prob-

nya men nya lem. Till dessa hör att förutsättningarna för att etablera sig i vuxenlivet förändrats under senare år, både när det gäller utbildning, arbete och bostad.

Vi behöver därför bättre kunskap ungdomsgenerationens livs-

en om villkor, om välfärdens fördelning mellan generationerna och de vär-

om deringsförskjutningar som sker i olika generationer. Av särskilt intresse

är att få kunskap attityd- och värderingsförändringar i ungdoms-

om generationen som belyser hur föräldrar och andra lyckas med

vuxna

nonnförrnedlingen till de unga.

Att lägga grunden för sådan kunskap måste betraktas viktig

en som en investering för framtiden. Att kartlägga samhällsförändringar eller att spåra eventuella värderingsförskjutningar låter sig emellertid inte göras genom enstaka studier. Tvärtom är det nödvändigt att utveckla metoder

som siktar till en långsiktig kunskapsuppbyggnad, så att exempelvis

jämförelser över tiden möjliggörs.

Regeringen har tillkallat en särskild utredare ungdomars levnads-

om villkor och framtidsutsikter Generationsutredningen dir. 1992:107 i

syfte att belysa ungdomars levnadsvillkor och lägga förslag till åtgärder

som kan underlätta ungdomars etablering i samhället.

Samtidigt har Barn- och ungdomsdelegationen Ju 1983:01, är ett

som rådgivande organ till regeringen i frågor som rör människors

unga

uppväxtvillkor dir. 1992:15, fått regeringens uppdrag att ta initiativ

till en studie om attityd- och värderingsförändringar i ungdomsgenera-

tronen.

Dessa insatser skall inte betraktas var för sig. Tvärtom utgör de delar

av en satsning för att sikt uppnå en långsiktig kunskapsuppbygg-

- nad. Därigenom bidrar de också till att lägga grunden för en långsiktig

syftar till att möta de stora utmaningar i dag

som

urågdomspolitik,st inför.

Joachim Vogel, Statistiska centralbyrån, har ansvarat för och samordnat arbetet med rapporten. Tio forskare fördjupar dessa undersökningar

med analyser och ytterligare forskningsresultat från ett flertal studier.

Dessa forskare är Thorleif Pettersson, Jan Carle, Maria Oscarsson, Henric Oscarsson, Lars Lorentzon, Charles Westin, Tarja-Liisa Leiniö,

Erling Bjurström, Sonja Persson och Henry Montgomery. Författarna med vid respektive kapitelrubrik och svarar själva för

anges namn innehållet.

Rapporten innehåller inte några ställningstaganden från Barn- och

undgomsdelegationen eller Generationsutredningen. Det är vår för-

hoppning att rapporten skall bidra till ökad kunskap om ungdomars

en välfärd och värderingar samt stimulera till en ökad debatt om ungdo-

levnadsvillkor. Rapporten är också ett underlag för Generationsmars utredningens arbete slutbetänkande avlämnas i juni 1994.

vars

Stockholm den 3 juni 1994

Inger Davidson Stefan Attefall ordförande i Barn- och utredare

ungdomsdelegationen Generationsutredningen

INNEHÅLL

sida I SAMMANFATTNING Joachim Vogel

UTGÅNGSPUNKTER

9 1 Inledning Joachim Vogel

33 2 Svensk mentalitet i internationellt perspektiv Thorleif

Pettersson

Del RÖTTER

55 3 Uppväxtförhållanden Joachim Vogel

71 4 Utbildning Joachim Vogel

83 5 Den förlängda bamdomen Lars Lorentzon

Del ARBETSMARKNAD 105 6 Förvärvsarbete Joachim Vogel

125 7 Sysselsättningsproblem Joachim Vogel

145 8 Arbetsmoral Joachim Vogel

Del EKONOMI 153 9 Inkomster Joachim Vogel 167 10 Likviditet Joachim Vogel 175 11 Kapitalvaror och semesterresor Joachim Vogel

183 12 Fördelningspolitiska värderingar Joachim Vogel

203 13 Ekonomimoral Joachim Vogel

Del 4: BOSÄTTNING

211 14 Bosättning Joachim Vogel

223 15 Bostadsstandard Joachim Vogel

Del FAMILJEBILDNING 23 l 16 Familjebildning och hushållsstruktur Joachim Vogel 239 17 Inställning till sex och samlevnad Joachim Vogel 247 18 Bamafödande och föräldraskap Joachim Vogel

Del SOCIALA RELATIONER 265 19 Sociala nätverk Joachim Vogel

279 20 Trygghet Joachim Vogel

285 21 Internationalism Joachim Vogel 293 22 Attityder till invandrare och invandring Charles Westin

3 l 3 23 Invandramngdomars etablering Tarja Liisa Leiniö

Del PARTICIPATION 347 24 Politiska resurserJoachim Vogel 357 25 De unga väljarna 1968-91 dunungar eller stormsvalor

-

Maria Oskarsson och Henric Oscarsson 391 26 Ungdom och politiskt engagemang Jan Carle 415 27 Förtroende för institutionerna Joachim Vogel

Del FRITID OCH KULTUR 427 28 Fritidsaktiviteter Joachim Vogel

439 29 Ungdomskulturer Erling Bjurström

LIVSÅSKÅDNING

Del

453 30 Religion och moral Thorleif Pettersson

481 31 Framgång som livsmål Joachim Vogel

495 32 Inställning till olika samhällstyper Joachim Vogel

505 33 Egna ord samhällsfrågor Sonja Persson och Henry

om

Montgomery

Del 10:LIVSKVALITET 525 34 Hälsa och välbefinnande Joachim Vogel

535 35 Livsglädje Joachim Vogel

543 36 Framtidstro Joachim Vogel

555 Litteratur

1 :.

SAMMANFATTNING I 18 PUNKTER

Denna rapport bygger två undersökningar utförts av SCB, de årliga

som undersökningarna levnadsförhållanden ULF resp. en enkät om ungdo-

av

och äldres värderingar och reaktioner, samt ytterligare forskningsmars material.

OM MATERIELLA VILLKOR:

Utbildningskraven har skärpts i de flesta yrken och yrkesstrukturen

har förändrats mot fler kvalificerade yrken: ungdomsutbildningen har blivit allt längre, vilket leder till utträde på arbetsmarknaden.

senare

Ungdomar har allt svårare ställning arbetsmarknaden, inte

en bara 90-talet utan sedan årtionden. De bär en allt större andel av

nu arbetslösheten. Detta långsiktig trend sedan 60-talet.

är en

Längre ungdomsutbildning och högre arbetslöshetsrisk innebär att inkomster och självständig ekonomi kommer senare i livet. Under allt

längre perioder lever ungdomar i små omständigheter resp. med lån.

Etableringen i vuxenvärlden ekonomi, egen bostad och fa-

egen

milj fördröjs. Etableringsperioden blir allt längre, avslutas senare, och

omfattar en allt större grupp ungdomar.

Såväl inkomster och konsumtion har utvecklats sämre för ungdomar än medelålders och äldre. Allt fler unga rapporterar betalnings-

svårigheter för mat och hyra.

OM BOSÄTTNING OCH FAMILJEBILDNING:

Ungdomar flyttar ut från föräldrahemmet allt senare, parbildning och barnafödande sker allt senare i livet.

Ungdomars bostadsstandard har inte utvecklats lika positivt som de äldres. Den egna bostaden blir allt oftare en bostadsrätt.

UPPVÄXTTID FÖRÄLDRARNA: UNGDOMAR OM OCH

Föräldrarnas engagemang i ungdomars utbildning läxläsning, önskan längre utbildning etc. verkar ha ökat. Förhållandet till

om föräldrarna verkar inte vara särskilt konfliktfyllt.

Dagens ungdomar 16-29-åringar verkar inte heller ha trivts sämre i skolan än tidigare generationer, trots konflikter skolk, bråk med mer

lärare, mobbning, och betydligt längre skolgång.

OM FAMILJEBILDNING OCH UPPFOSTRINGSIDEAL:

10. Ungdomar delar sina föräldrars toleranta inställning till och sex samlevnad, till skillnad från den äldsta generationen. Under 80-talet har ungdomars sexualmoral delvis blivit mindre tolerant, vilket kan hänga samman med AIDS.

11. Attityderna till barnafödande och föräldraskap skiljer sig inte nämnvärt från föräldrarnas.

OM ARBETE, EKONOMI OCH SAMHÄLLE:

12. Ungdomar har en mer utpräglad framgångs- och konkurrensin-

riktning än äldre. Fler ungdomar än äldre att personlig

anser ansträngning och hårt arbete är viktigt för framgång i livet.

13. Ungdomar är något mer positiva till löneutjämning, jämlikhet,

socialism, sociala reformer och till offentliga sektorn, mindre intresserade av politik och partimöten, och positiva till altemativrörelser.

14. Under 80-talet minskade ungdomars stöd för vänstern, och moderaterna blev största ungdomspartiet. Under 90-talet har pendeln svängt igen och socialdemokraterna är åter det största ungdomspartiet.

15. Ungdomar är kosmopolitiska, generösa till u-hjälp och

mer mer negativa till EU. Vare sig hos ungdomar, medelålders eller äldre har

rasistiska och invandrarfientliga uppfattningar blivit utbredda.

mer Däremot har man blivit kritisk till invandringspolitiken. mer

16. Jämfört med äldre har ungdomar optimistisk framtidssyn

en mer när det gäller arbetslösheten och levnadsstandarden.

17. Unga kvinnor karakteriseras starkare orientering mot altruism av

resp. mot ekonomisk trygghet, reproduktionens problem, mänskliga

kontakter och omsorgsfrågor, större stöd för offentlig sektor och transfereringssystem, mer krav jämlikhet och stöd för politikens vänstersida, kritik av nuvarande samhälle, och pessimistisk framtidssyn. mer

18. Liksom tidigare stämmer bilden ungdomar avvikande och av som

hotfulla dåligt med verkligheten. Ungdomars värderingar skiljer sig inte särskilt mycket från föräldragenerationens.

Sammanfattning

Av Joachim Vogel

1¶Utredningsuppdraget

1.1 Kartläggning ungdomars faktiska levnadsförhållanden

av

Generatiønsutredningen i maj 1993 SCB i uppdrag att genomföra

gav

analys ungdomars etablering i vuxenvärlden. Tidigare statistik

en av hade visat att ungdomars etablering tenderade att förlängas successivt, och att ungdomars materiella situation utvecklades sämre än äldre generationers. SCBs årliga undersökningar levnadsförhållanden

av ULF, liksom andra SCB-material gav möjlighet att följa utvecklingen

under längre tidsperiod. Generationsutredningens uppdrag till SCB

en

omfattar en tidsserieanalys av ungdomars utbildning, sysselsättning,

inkomster, materiell levnadsstandard, bostadsförhållanden,

farniljebildning, medborgerligt deltagande, sociala nätverk, fritidsva-

och hälsa. Analysen omfattar genomgång de faktiska levnor en av nadsförhållandena inom dessa komponenter, där vi följer ungdomsgenerationens situation från 70-talet och framåt, och jämför med utveck-

lingen för äldre generationers. De tre generationerna är:

II Sammanfattning

ungdomar 16-29-åringar,

joräldragenerationen" 35-54-åringar resp

pensionärsgenerationew 55-64-åringar.

Redovisningen gäller åldersgrupps situation varje från 70-talet

resp

s k upprepade tvärsnittsundersökningar. Dessutom genomförs relativt

detaljerade analyser av olika ungdomsgruppers situation. Denna del av

rapporten således bild hur ungdomar lever idag, hur deras

ger en av situation har utvecklats, hur nivå och utveckling ut i jämförelse

ser med äldre generationers, samt hur levnadsförhållandena ter sig inom

olika ungdomsgrupper.

Utöver ULF för åren 1975-91 har även andra SCBs statistiksystem

av använts, däribland arbetskraftsundersökningarna AKU, inkomstför-

delningsundersökningama HINK, valundersökningarna, undersökningarna av partisympatier PSU och bostads- och hyresundersök-

ningarna BHU. ULF- materialet omfattar totalt 126000 intervjuer genomförda 1975-91, 33000 med ungdomar i åldern 16-29 år.

varav

1.2¶Kartläggning ungdomars värderingar

av

Uppdraget från Generationsutredningen hårddata utvecklingen

ger om

faktiska levnadsförhållanden. Vid tidpunkt fick SCB i uppav samma

drag av regeringens barn- och ungdomsdelegation att genomföra en enkätundersökning rörande ungdomars värderingar och framtidstro, med särskild inriktning ungdomars etablering i vuxenvärlden SCBs ungdomsenkät. Undersökningen har planerats dels som en

fristående och innehållsligt brett upplagd attitydstudie, dels ett

som komplement till analysen faktiska levnadsförhållanden ovan,

av se

för att ge röst ungdomarnas egna reaktioner. Undersökningsprogrammet har vidare anpassats till vissa större internationella undersökningar samt äldre svenska undersökningar för att ge referenspunkter i tid och rum.

Enkätundersökningen omfattar även ett stickprov äldre 35-74-årin-

gar, och därmed kan ungdomars värderingar även jämföras med äldre generationers. Stickprovet omfattar totalt ca 3500 personer, varav 2900

Sammanfattning III

under hösten 1993. Även

ungdomar, och datainsamlingen genomfördes

redovisas beträffande åsiktsskillnader mellan

ungdomsenkäten utförligt

mellan olika efter kön och

generationerna resp ungdomsgrupper, t ex

åldrar, utbildning, sysselsättning, familjetyp, föräldrars socioekonomiska ställning, hemförhållanden, partisympatier, religion och natio-

nalitet.

1.3¶Rapportens uppläggning

Objektiva levnadsförhållanden och ungdomarnas värderingar presentesamlade i denna rapport i 36 kapitel. Rapporten följer en struktureras ring i inom vilka ungdomar måste etablera sig uppväxtutarenor arbetsmarknad, självständig ekonomi, bostadsmarknad, fa-

bildning,

miljebildning, sociala nätverk, medborgerligt deltagande, fritidkultur

avslutas med olika aspekter rörande livsåskådning livskvalisamt resp

i subjektiva termer. Utgångspunkten är att beskriva etableringsfa-

tet

dvs den period under vilken ungdomar bygger upp ett självstän-

sen, digt liv som vuxna.

Långsamma förändringar förutsättningarna för ungdomars

av arbetsmarknaden, dels i form ökande utbild-

etablering av

ningskrav, dels ökande arbetslöshet, innebär en förlängning av etableringsfasen: ungdomar är äldre när de kommer ut arbetsmarknaden, inkomsterna kommer utflyttningen från senare, föräldrahemmet sker och bosättning och familjebildning senare,

senareläggs.

Etableringen i vuxenvärlden sträcker sig över en allt längre den avslutas och antalet ungdomar som be-

tidsperiod, senare,

finner sig i mellanställning, mellan barndom och ett själven liv ökar. Det rör sig allt utbilständigt som vuxen, om en mer dad, allt äldre och allt större ungdomsgrupp, och dess materiella levnadsvillkor släpar allt efter de äldres. mer

Redovisningen i rapporten ett empiriskt underlag för ställningsta-

ger till den grundläggande frågan ansvaret för ungdomars eta-

ganden om

blering, och för deras levnadsförhållanden under etableringsperioden.

Uppväxtfamiyen, offentliga sektorn och arbetsmarknaden utgör tre

försörjningssystem, där marknaden ocheller offentliga sektorn succes-

IV Sammanfattning

sivt tar över ansvaret från föräldrahushållet. I första hand är det ett ansvar ifråga om ekonomiska och materiella levnadsförhållanresurser den. Man kan i princip tänka sig fyra strategier för att bemästra de

problem som skapas av den förlängda etableringsfasen:

att uppväxtfarniljens ansvar förlängs,

att arbetsmarknaden tar ett ökat ansvar,

att offentliga sektorn tar ett ökat transfereringssyste-

ansvar

men, arbetsmarknadspolitik, eller

att överlåta ansvaret ungdomarna själva sjunkande levnadsstandard, skuldsättning och därmed lägre levnadsstandard

längre fram i livet.

Denna rapport lägger fram ett statistiskt underlag för diskussion en kring dessa strategier, dels rörande ungdomars förändrade levnadsvillkor, dels rörande ungdomars reaktioner och värderingar.

2¶Uppväxtfamilj och skolgång

Uppväxtfamiljen är betydelsefull för ungdomars framtid för-

genom

medling av studieintresse, överföring kunskaper och värderingar,

av samt genom psykologiskt och ekonomiskt stöd under skolåren och senare under etableringsfasen. Föräldrastödet är viktig i skolan, en resurs där barn och ungdomar måste konkurrera och erövra i nya resurser form av meriter som sedan kan sättas in arbetsmarknaden. Där avgörs vilka som kommer att få hög utbildning, och därmed i regel ett materiellt sett bättre liv. Statistiken visar att det sociala arvet har avgörande betydelse: arbetarbam får mindre stöd föräldrarna, och de av ge-

nomgår också kortare utbildning.

Splittrade hemförhållanden

Var femte 16-29-åring kommer från ett skilsmässohem, vilket är dubbelt så många för generation sedan. Skilsmässobamen är översom en

representerade bland ungdomar med arbetsmarknadsproblem, bland

arbetamngdomar och storstadsungdomar.

Sammanfattning V

Ökat föräldrastöd

Föräldrarnas stöd till barnens utbildning i form att de önskade lång

av utbildning, hjälpte till med läxoma, beröm och gick föräldra-

gav möten verkar ha ökat påtagligt, i takt med att föräldrarna själva

osv

fick allt högre utbildning och förståelse för utbildningens betydelse,

och i takt med att utbildningskraven faktiskt har skruvats upp.

Ökande ungdomsutbildning

Ungdomsutbildningen har ökat avsevärt sedan 70-talet. Mellan 1980 och 1992 ökade andelen tonåringar som enbart studerade ungdomar

står utanför arbetskraften från 34 till 58 procent gymnasieutsom byggnaden, och från 9 till 16 procent bland 20-24-åringar. Dessutom

det blivit vanligare med studier parallellt med förvärvsarbete.

hade

Okningen antalet ungdomsstuderande snabbast 90-talet, vil-

av var

ket är konjunktureffekt resp konsekvens av tredje gyrnnasieåret.

en

Den förlängda ungdomsutbildningen i framtiden med 3-årig gymna-

sieskola för nästan alla innebär för allt fler obruten 12-årig inlär-

- en ningssituation, i omsorgsrniljö, isolerad från arbetslivet, i åldersmässigt homogena i konkurrensinriktad och ofta stökig och kon-

grupper, fliktbetonad miljö. I kapitel 5 diskuteras problemen med en fortsatt

ungdomsutbildningen. Klarar alla ungdomar vår utbildutbyggnad av

med långvarig skolgång, ett förlängt beroendeförhållan-

ningsstrategi

de, utdragen och kravlös parantestillvaro, långvarig inlärning av

en

misslyckanden, där praktiska begåvningar inte kan växa i personliga I vilken utsträckning är utbildningsexpansionen nödsjälvförtroende vändig för välståndsökningen eller som förvaring

Mer skolkonflikter

Den nuvarande ungdomsgenerationen tycks dock inte ha trivts sämre i skolan än äldre generationer, trots att de oftare har upplevt konflikter skolk, bråk med lärare, mobbning. Det tyder kanske bättre eller

en

tolerant skola, med mer tolerans för konflikter. Skolproblem är mer vanligare bland arbetarbarn och barn från splittrade föräldrahem. Ungdomar får problem arbetsmarknaden har oftare även haft

som senare

skolproblem.

VI Sammanfattning

Tabell 1 Uppväxtförhállanden och skolgång efter kön resp. generation. Procenttal. 16-29 ar: generationer: m kv 16-29 35-54 55-74 Humförhdllandan:

Föräldrarnas utbildningsstöd:

Erna erfarenheter av skolan:

Utbildning: studerande 31,3 34,7 33,0 4,5 0,5

trend 1975-91 +7,2 +10,7 +8,9 +0,8 -0,1 vuxenstudier, kurser 52,1 53,9 52,9 45,7 24,1

trend 1975-91 +8,2 +4,2 +6,2 +14,0 +8,3

Utbildningens pris

Sett ur ungdomsgenerationens är den ökande perspektiv ungdomsutbildningen inte odelat positiv. Okade utbildningskrav kan bli kon-

en kurrensfördel för några, för andra.

men utslagning Utbildningsin-

tlationen innebär också allt större för såväl

uppoffringar ungdomar, i form av konkurrenstryck ifråga kostnader i form

som om av studieskulder. Dessutom innebär längre

ungdomsutbildning att utträdet

arbetsmarknaden sker vilket inkomster

senare, betyder uppskjutna och

att tidpunkten för ekonomiskt oberoende flyttas framåt i tiden. Därmed minskar också förutsättningarna för från

utflyttning föräldrahemmet,

egen bosättning och farniljebildning. Okande kan ungdomsutbildning

alltså få konsekvenser för andra såsom

etableringen på arenor, arbets-

marknaden, bostadsmarknaden och konsumtionsmarknaden i vidare

bemärkelse, liksom ifråga farniljebildning.

om

Sammanfattning VII

Utbildningskillnaderna mellan könen är internationellt sett små. Sedan 1975 har andelen studerande ökat mer bland unga flickor än pojkar.

Utbildningspremien utdelning i form inkomster högre studier

- av av har minskat långsiktigt som ett resultat av löneutjämning.

3¶Etablering på arbetsmarknaden

Förlängd ungdomsutbildning innebär utträde arbetsmarkna-

senare den. Vi får därmed etableringseffekt arbetskraftens samman-

en sättning: andelen yrkesaktiva ungdomar i arbetskraften minskar. Det leder till lägre inkomster, lägre materiell standard, senare utflyttning

från föräldrahemmet och familjebildning i ungdomsgeneratio-

senare

Det innebär också att ansvaret för ungdomsgenerationens förnen.

sörjning i ökande utsträckning flyttas från marknaden arbetsmarkna-

den till sociala nätverk föräldrafamiljerna resp till offentliga sektorn

studiestöd, bosättningsstöd, vissa utbildningskostnader.

Unik sysselsättningsutveckling

Sveriges sysselsättningsutveckling är i övrigt unik i internationell jäm-

förelse. sysselsättningen ökade exceptionellt under 70- och 80-talet. Sverige hade dessutom extremt låg arbetslöshet ända fram till hös-

en ten 1990. I de flesta industriländer stagnerade sysselsättningen efter

första oljekrisen, medan den fortsatte växa i Sverige. Okningen hänger

med snabbt ökande förvärvsfrekvens hos kvinnorna med samman en 23 procentenheter mellan 1970 och 1990 till nästan nivå som

samma för männen, och praktiskt taget hela ökningen korn i offentliga sektorn. Sverige utvecklades under 70- och 80-talet snabbt mot jämställdhet ifråga rätten till arbete och ekonomiskt oberoende. I de nordiska

om välfärdsstatema förelåg samma utveckling, medan trenden i Övriga västländer var svag eller t.o.m. negativ.

J ämställdhetseffekt

Etableringseffekten och jämställdhetseffekten präglar sysselsättningsutvecklingen: bland män leder etablering till avtagande

unga senare

sysselsättningsgrad minskning med 7,5 procentenheter sedan 1975, se

tabell 2.a, bland unga kvinnor tar jämställdhetseffekten över ökning

VIII Sammanfattning

med 4,2 procentenheter. Jämställdhetseffekten blir tydligast bland kvinnor mellan 25 och 29 år +14,4. Etableringseffekten kommer fram mer renodlat bland tonårspojkar -14,8. Var tredje tonåring har försvunnit från arbetsmarknaden sedan 1970.

Tabell 2.a Sysselsättning och arbetslöshet efter kön

resp. generation. Procenttal.

signifikans

Inställning till arbetet

Ungdomars inställning till arbetet skiljer sig inte särskilt mycket från äldre generationers. Aldre anser något oftare att lön och trygghet är viktigt, medan prioriterar bra arbetskamrater. har också

yngre De yngre något oftare en mera instrumentell inställning till sitt nuvarande arbete lönen viktigast, medan de äldre betydligt oftare anser att deras arbete ger en personlig tillfredsställelse. Det är logiskt eftersom fler äldre har hunnit och få det jobb de helst vill ha. Ungdomsen-

avancera

Sammanfattning IX

käten pekar mera på likheter än olikheter mellan generationerna, och skillnaderna kan väl förklaras av ungdomars och äldres skilda erfarenheter av arbetsmarknaden kapitel 8.

Unga kvinnor har delvis andra prioriteringar än unga män. De tycker det är viktigare med intressanta arbetsuppgifter och bra arbetskamrater än unga män som är mera intresserade av materiella aspekter som god

lön, trygghet och karriärmöjligheter.

Tabell 2.b Inställning till nuv jobb efter kön resp.

generation. Procenttal.

16-29 ár: generationer:

m kv 16-29 35-54 55-74

viktigaste krav pá jobbet:

värdering av nuvarande jobb: instrumentell inställningl 28,2 25,3 26,8 16,3 15,5 arbetet har egenvärde 44,9 47,8 46,3 76,5 52,9 inställning till felaktig instruktion: accepterar order 37,8 32,8 35,3 43,2 50,8 kräver eget ansvar 44,6 41,3 43,0 46,4 28,7

1 arbetar

man för pengarna

4¶Etablering av en självständig ekonomi

Senare arbetsinkomster

Senare utträde arbetsmarknaden leder till inkomster, och för

senare ungdomsgruppen i sin helhet 16-29-åringar yttrar sig detta främst i fallande arbetsinkomster i reala termer. Medan arbetsinkomstema har ökat i medelåldern p. den allmänna sysselsättningsökningen bland

g.a. kvinnor med i medeltal 23000 krår mellan 1975 och 91, har tonåringamas arbetsinkomster minskat med 14000, och hela ungdomsgenerationens står oförändrad. Unga kvinnors arbetsinkomster har utvecklats bättre än mäns, vilket beror på den ökade kvinnosysselsättningen

unga

motverkar den senarelagda etableringen. Som jämförelse kan

som

nämnas att gruppen kvinnor i åldern 35-54 år i medeltal har en

X Sammanfattning

tredjedel högre arbetsinkomster nu än 70-talet, medan jämnåriga mäns stått praktiskt taget stilla.

Ökade generationsskillnader

Allt senare utträde arbetsmarknaden innebär att inkomstklyftoma

mellan generationerna vidgas långsamt och långsiktigt kapitel 10.

Samma tendens finns beträffande hushållens tillgångar bilar, bostadsutrustning etc. Ungdomar har också betydligt sämre likviditet än äldre, och sedan 70-talet har deras situation försämrats ytterligare i detta avseende. Var fjärde 20-24-åring har haft akuta svårigheter att klara löpande utgifter hyra, mat. Särskilt utsatta är ensamföräldrar, vars situation försämrats.

Stora variationer mellan ungdomar

Undersökningsresultaten understryker också en annan viktig aspekt

ungdomars materiella situation: levnadsstandarden är mera heterogen än i andra generationer. Trots låga inkomster kan den materiella situationen mycket god man bor kvar hos föräldrarna och betalar

vara om

föräldrahushållet. Å andra sidan kan standarden litet eller inget till under övergångsperiod vara extremt dålig, trots heltidsinkomster, om

en

har flyttat hemifrån, bor ensam utan någon att dela kostnaman nyss derna med, och drabbas av hög hyra och stora bosättningskostnader. Kontrasten märks framför allt vid jämförelser mellan kvarboende ungdomar och vissa marginalgrupper, såsom unga ensamföräldrar, arbetslösa och invandrar-ungdomar. Statistiken visar i vissa fall även sämre utveckling sedan 70-talet, jämfört med såväl äldre med kvarbo-

som ende ungdomar. Resultaten tyder också att kvarboende är vanligare i välbeställda föräldrahushåll.

Inställning till fördelningsfrågor

Ungdomsenkäten utförlig bild hur ungdomar fördel-

ger en av ser ningen av materiell välfärd. Ungdomar är något mer positiva till jämlikhet, till omfördelning via skattesystemet, till sociala reformer och till offentliga sektorn än de äldre. Det gäller särskilt unga kvinnor. Ungdomsenkäten visar vidare att ungdomar är mer toleranta när det gäller moral i ekonomiska frågor.

Sammanfattning XI

Se vidare kapitel 9.

5¶Etablering på bostadsmarknaden

Längre ungdomsutbildning, senare utträde arbetsmarknaden och se-

lägre och osäkrare inkomster, och ökade hyror och bostadsnare, en marknad med fler bostadsrätter tenderar att fördröja utflyttningen från föräldrahemmet. Allt bättre bostadsutrymmen i föräldrahemmet underlättar ökat kvarboende. Kvarboendet har därför ökat sedan 1975,

med 6 procentenheter bland tonåringarna gymnasieskolans utbyggnad och med 3 procentenheter bland 20-24-åringar. 89 procent av 16-

19-åringama bor kvar hos föräldrarna, och 30 procent av 20-24-åring-

Okningen kvarboendet finns i första hand bland unga kvinnor, arna. av

XII Sammanfattning

och det korresponderar med senareläggning av par- och familje-

en bildning. Tre fjärdedelar de kvarboende tonåringarna hade eget rum

av ökande tendens. Nästan tionde utflyttad 20-24-åring saknade

var

bostad, dvs eget kontrakt tabell 4.a. egen

Tabell 3.b Likviditet och materiell standard efter kön

generation. Procenttal. Generationsjämförelserna resp gäller här 25-29-åringar där praktiskt taget alla flyttat hemifrån.

16-29 ár: generationer:

m kv 25-29 35-54 55-74

Likviditet:

Tillgångar: bil 84,7 80,9 83,8 90,5 76,4

crendl -0,4 +1,9 -2, 7 +5,5 +22,6 har diskmaskin 42,2 37,6 32,1 57,6 30,0

trendl +26,4+23,0 +16,6 +34,5 +24,5 semesterresa senaste året 67,0 71,4 69,8 71,3 54,5

trendl +2,5 +6,8 +4,5 +10,3 +8.9

1 trend mellan 1975 och 1991

Tabell 3.c Inställning till ekonomisk jämlikhet efter

kön resp. generation. Procenttal.

16-29 ár: generationer:

Sammanfattning XIII

Tabell 4.a Bosättning efter kön resp. generation.

Procenttal.

16-29 år: ungdomsgrupperz

m kv 16-19 20-24 25-29

Bosättning: kvarbo hos föräldrarna 42,9 31,7 89,4 29,7 5,0

trend -0,4 +8,6 +6,3 +3,1 -2,0

kvarbo utan eget rum 11,8 8,2 25,0 7,4 1,1

trend -5,9 -2,8 -8,2 -2,2 -1,5

utflyttad utan kontrakt 6,1 6,3 2,5 9,4 6,2

trend +0,5 +0,4 +0,3 +0,6 +0,5

Ungdomar är nya på bostadsmarknaden har i regel en sämre ställ-

som ning bostadsmarknaden än de äldre, vars boendekarriär har grundlagts tidigare, och som också har större ekonomiska resurser. Småhusvågen gick i huvudsak till medelåldern, medan ungdomars andel är oförändrad. Utflyttade ungdomar bor i ökandeuutsträckning i bostadsrätter som kräver en insats ofta nybyggnation. Aven ifråga om

utvecklingen utrymmesstandarden släpar ungdomar efter. Under de

av senaste decennierna har hela befolkningen fått avsevärda förbättringar,

ungdomar däremot i mindre utsträckning tabell 4.b.

Tabell 4.b Bostadsförhállanden efter kön resp generation. Procenttal. Generationsjämförelserna gäller här 25- 29-aringar där praktiskt taget alla flyttat hemifrån till egen bostad.

generationer:

25-29 35-54 55-64

Bostadsstandard: bor i småhus 39,2 69,9 58,1

trend +0,0 +1l,8 +7,2 bor i bostadsrätt 17,2 10,0 15,5

trend +7,6 +0,1 +2,3 trángbodd enl 31 24,1 11,1 4,8

norm

trend -0,5 -3,9 -3,0

1 3 innebär att det ska finnas till varje

norm sovrum barn, delat sovrum till föräldrar, och dessutom vardagsrum och kök.

XIV Sammanfattning

6 Familjebildning

Såväl utflyttning från föräldrahemmet som familjebildning

samboende barnafödande sker än 70-talet. Kvarbo-

resp senare nu endet har ökat mest bland tonåringar och bland kvinnor. Vidare har andelen ensamstående och ensamboende efter 20-årsåldem ökat, och andelen samboende ungdomar utan barn har minskat kraftigt. I åldern

20-24 har andelen ingår i fullständiga familjer samboende med

som barn än halverats sedan 1975.

mer

Senare familjebildning

Dessa förändringar kan ses som en effekt av senare etablering, men resultaten tyder dessutom särskilt stark effekt för unga kvinnor.

en

Det tyder värdeförändringar kring samspelet mellan yrkesliv och familjebildning, kring familjeplanering mera medveten, bättre

resp

preventivteknik, abortlagstiftning. Okad förväivsfrekvens och daghem

bör leda till medveten planering av både parbildning och

en mer barnafödande: först utbildning och etablering arbetsmarknaden, sedan familjebildning. Barnen kommer sedan när man är mer förberedd och barnen är välkomna, vilket blir allt senare i takt med den ökande

ungdomsutbildningen. Dessa förändringar syns tydligast hos unga

kvinnor.

Tabell 5.a Familjebildning efter kön resp. generation.

Procenttal.

16-29 ár: ungdomsgrupper:

m kv 16-19 20-24 25-29

Familjebildning:

samboende utan barn 18,9 21,8 3,3 26,2 27,8

trend +5,4 +4,0 -2,3 +3,9 +11,4 samboende med barn 11,9 21,7 0,7 10,3 35,1

trend -11,7 -16,0 -0,6 -11,5 -22,4

Sammanfattning XV

Sex och samlevnad

Ungdomsenkäten ger även attityddata kring sex och sarnlevnadsfrågor, samt rörande ungdomars inställning till föräldraskap. Skilsmässa är be-

tydligt accepterat än otrohet. Unga kvinnor är mer toleranta än

mera män när det gäller skilsmässor, liksom betr homosexualitet, men min-

dre toleranta ifråga om prostitution. Sex- och samlevnadsfrågor tycks

inte partiskiljande. Attitydskillnadema mellan åldrarna upp till 54

vara är relativt små. Ungdomar delar sina föräldrars mer toleranta hållning,

den äldsta generationen över 55 år är i flera avseenden mer avmen ståndstagande än de yngre till bl a skilsmässa, sex med minderåriga, homosexualitet och prostitution.

Tabell 5.b Inställning till sex och föräldraskap efter kön resp generation. Procenttal. Bedömningar enligt 10gradig skala där l0kan alltid rättfärdigas, lkan aldrig rättfärdigas.

16-29 år: generationer:

m kv 16-29 35-54 55-74

barn behöver mor ggh far 79,3 67,3 73,3 77,2 87,7 delat ansvar 55,0 58,8 56,9 46,4 35,9 barn ska vara osjälviska 40,0 45,5 42,7 26,5 21,4

Föräldraskap

Unga kvinnor är positiva till äktenskapet institution, och till

mera som jämställdhet ifråga om ansvar för barnen än unga män. Aldre generationer har konservativ syn ansvarsfördelningen: de är mer

en mera negativa till pappaledighet och till att båda ska arbeta heltid och dela

ansvaret. Unga kvinnor är positiva till att skaffa barn än unga

mer män, särskilt ifråga om fler än 2 barn. Detsamma gäller högutbildade och troende ungdomar. Nära 80 procent tycker att skaffa barn är en av meningarna med livet. De allra yngsta har delvis ännu inte någon

X VI Sammanfattning

klar uppfattning ifråga om antal bam, men i 20-årsåldem skiljer sig

inte ungdomar från föräldragenerationens prioriteringar.

Uppfostringsideal

Unga mäns uppfostringsideal går mer i riktning mot frarngångsorientering flit, uppfinningsrikedom och foglighet barn ska vara välupp-

fostrade och lydiga, medan unga kvinnor oftare betonar moraliska

värden tolerans, osjälviskhet. Osjälviskhet anses viktigare än hos äldre generationer.

Det allmänna intrycket av attityderna kring barnafödande och föräld-

raskap pekar inte mot några större generationsskillnader. Det finns inte

heller några stora skillnader mellan olika ungdomsgrupper. Intrycket

homogenitet utesluter inte vissa skillnader, främst med bakgrund i av

partifärg och religion.

7¶Etablering sociala nätverk:

av

umgänge, kriminalitet, internationalism

I kapitel 19 redovisas ungdomars sociala nätverk, med tonvikt på relationerna till föräldrarna, dels kvantitativt kontaktfrekvens dels kvalitativt motsättningar, gemensamma intressen, samt stöd via andra syskon, vänner, arbetskamrater, lärare, kurator mm.

Föräldrakontakter

Pojkar och flickor har ungefär lika omfattande kontakter med sina för-

äldrar efter utflyttningen. Flickor flyttar visserligen ut tidigare, men

detta kompenseras tätare kontakter. Senare i livet övertar kvinnor

av huvuddelen farniljekontaktema, medan männens engagemang min-

av skar Mödrar har omfattande kontakter med sina utflyttade

mera. mera barn än fäder. Detta är markant vid splittrade uppväxtfarniljer.

Generationskonflikter

Generationskonflikter är en naturlig del av vuxenblivandet. Ungdomsenkäten tyder inte att de utgör något mer dominerande problem. Endast 7 procent av ungdomarna anser att de för det mesta har annan uppfattning i politiska frågor än föräldrarna. Endast 17 pro-

Sammanfattning X VII

cent hade upplevt riktiga motsättningar med mor eller far under de senaste 2-3 åren. Andra resultat tyder inte heller stora åsiktsskill-

nader mellan ungdomar och föräldragenerationen. 42 procent hade en

gemensam hobby med någon av föräldrarna.

84 procent har någon riktigt nära vän som man kan prata med om vad som helst. För de yngre spelar föräldrarna och kompisarna lika stor roll, som någon man kan vända sig till, senare spelar syskon och sambo allt större roll. Unga kvinnor har i de flesta avseenden bättre sociala kontakter än unga män.

Tabell 6.a Sociala kontakter efter kön resp. generation.

Procenttal.

16-29 ár: generationer:

m kv 16-19 20-24 25-29

träffar mor högst 2 ggrår 4,0 4,8 1,0 träffar far högst 2 ggrär 10,5 12,0 6,1 10,3 16,0

haft konflikter med mor 15,8 16,8 17,6 18,8 12,8 haft konflikter med far 17,1 19,7 19,0 21,5 14,7

har en riktigt nära vän 79,8 88,9 85,8 87,9 79,3

Offer för våld och egendomsbrott

Exponering för vålds- och egendomsbrottslighet är en indikator so-

ciala konflikter. Andelen under ett har drabbats våld är högst

som av i tonåren och minskar med ålder. Unga män är mest drabbade aggression mellan unga män. Unga kvinnor rapporterar fler inciden-

än 70-talet, särskilt ensamstående mödrar, och ofta gäller det ter nu bostadsmiljö. Dessa data tyder ökande konflikter under

parbildningsperioden och tilltagande volym av kvinnomisshandel.

en

Internationella relationer

Inställningen till internationella relationer omfattar inställning till neu-

tralitet, försvar, u-hjälp, flyktinginvandring, EG samt oro för krig.

Färre ungdomar än äldre vill bli medlem i EG, färre känner oro för krig, fler stöder u-hjälpen och vill avveckla kärnkraften. Ungdo-

men

skiljer sig inte från ifråga inställningen till flyktingin-

mar vuxna om

X VIII Sammanfattning

vandring, är övervägande negativ. Familjebildning innebär ofta att

som

är restriktiv i dessa avseenden, medan ensamstående ungman mera domar är mer generösa. Unga kvinnor visar en mer omsorgsorienterad

och positiv inställning till u-hjälp och flyktinginvandring, de är mer

positiva till neutralitet, och negativa till försvarsanslag och EGanslutning.

Just i fråga internationella attityder finns stora skillnader mellan

om vänsterorienterade och borgerliga ungdomar, liksom mellan troende och icke troende. Vänster innebär stöd för neutraliteten, minskat för-

ökad u-hjälp och flyktinginvandring, och mot EG-anslutning.

svar,

Inställning till invandring och invandrare

Antalet attentat riktade mot flyktinganläggningar och mot enskilda invandrares liv och egendom har ökat avsevärt under de senaste fyra åren. I de fall gärningsmännen har kunnat gripas har det oftast varit

pojkar. Många människor befarar att rasism och främlingsfientunga lighet sprider sig i samhället och att stora befolkningsgrupper sympatiserar med de rasistiska attentaten. Resultaten från en riksrepresentativ

attitydundersökning 1993 genomförts vid Centrum för invan-

som drarforskning vid Stockholms universitet visar dock att så inte är fallet. Rasistiska och invandrarfientliga uppfattningar har inte blivit mer utbredda hos den stora allmänheten, sig hos ungdomar, medelålders

vare eller äldre. Däremot har allmänheten blivit betydligt kritisk till

mer

invandringspolitiken jämfört med vad som kommit fram i tidigare undersökningar.

vi bör bli medlem i EG 27,4 18,9 23,3 28,3 30,7 behåll inte kärnkraften 41,8 64,7 52,9 46,8 41,5

Sammanfattning XIX

Invandrarungdomars situation

Tidig invandringsålder medför att invandrarungdomar får sin utbild-

ning i Sverige, lär sig svenska tidigt och har lättare att etablera sig på arbetsmarknaden. De som kommer senare möter både språkproblem och har ofta inadekvat utbildning. Arbetskraftsinvandrarna som tidi-

gare direktrekryterades till tillverkningsindustrin hade det betydligt lättare än dagens politiska flyktingar, som anlände till en stagnerande

arbetsmarknad.

Ungdomar med någon utländsk bakgrund utgör cirka 15 procent av åldersgruppema 16-29 år i Sverige, varav hälften har två utländska föräldrar. De antingen är födda i Sverige eller har invandrat före

som skolåldem är oftast barn till 60- och 70-talens arbetskraftsinvandrare

eller tidiga politiska flyktingar. De utländska ungdomarna avviker från

svenska ungdomar några viktiga punkter tabell 6.c:

Invandramngdomar har sämre ekonomi, men har oftare rest

utomlands.

Invandrare som har kommit till Sverige i högre ungdomsålder har oftare låg utbildning, saknar arbete, är mindre ofta fackligt

engagerade och flyttar hemifrån tidigare. Dessa invandrare har

också oftare barn.

Största skillnaderna finns mellan utländska ungdomar har invan-

som drat efter fyllda 7 och svenska ungdomar. Här finns skillnader i stort sett varje område. Kvinnorna i denna grupp är ett undantag högre

andel med eftergymnasial utbildning.

8¶Etablering i medborgarrollen

Unga väljare har en lösare bindning till politiken och till de politiska

partierna än äldre. Under hela perioden 1968 till 1991 har de uppvisat

ett lägre politiskt intresse, lägre valdeltagande och lägre grad av parti-

identifikation, och oftare bytt parti mellan valen. Vid de senaste valen kvarstår dessa tendenser ända upp i trettioårsåldem. Under 80-talet minskade ungdomars stöd för vänstern, och moderaterna blev största ungdomspartiet. Under 90-talet har pendeln svängt igen och socialdemokraterna har åter blivit största ungdomspartiet.

XX Sammanfattning

Tabell 6.c Jämförelse mellan invandrarungdomars och svenska ungdomars etablering enbart 20-29-åringar. Streck i kolumnen betyder ingen skillnad. Sl betyder signifikant lägre andel i invandrargruppen och sh högre andel, jämfört med svenska ungdomar av samma kön och ålder.

Indikator Utländska ungdomar Halvsvenska

som invandrat ungdomar

...

en

Unga kvinnors vänsterorientering

Under 30 års ålder finns tydliga skillnader mellan männens och kvinnornas politiska engagemang. Medan de unga männens politiska enga-

snarast försvagats ytterligare, har de unga kvinnornas förgemang stärkts. Skillnaderna mellan män och kvinnor finns också i ideo-

unga

logisk position: klassröstningen har minskat kraftigt bland unga män,

och den ideologiska högervinden under 1980-talet blåste starkast bland de männen. Kvinnornas klassröstning har däremot förstärkts un-

unga der 1980-talet. Vänstern har idag ett påtagligt större stöd bland unga kvinnor med män. Däremot är män aktiva ifrå-

jämfört unga unga mer

medlemskap i politiska partier och om att paitimöten,

ga om

att delta i politiska diskussioner. resp.

Sammanfattning XXI

Valstatistiken och partisympatiundersökningama visar mer generellt

att mäns partisympatier långsiktigt har utvecklats annorlunda än kvinnors. Det var männens väljarstöd för socialdemokraterna som minskade under 80-talet, medan det ökade för moderaterna. Centerpartiet, folkpartiet och kristdemokraterna hade ett svagt kvinnoöverskott i senaste valet, och moderata samlingspartiet och ny demokrati ett stort mansöverskott i sitt väljarstöd. Dessa resultat stämmer också väl över-

ens med övriga resultat i ungdomsenkäten som visar en mer utpräglad

vänsterorientering för kvinnor, liksom ett större stöd för välfardssys-

temen och jämlikhet.

Inställning till institutionerna

Vad anser ungdomar om styrelsen av Sverige Ungdomsenkäten visar

ungdomars förtroende för olika samhällsinstitutioner, för den representativa demokratin och för utomparlamentariska rörelser. Liksom i andra avseenden har kvinnor dels samhällskritisk hållning än

en mer män, dels en mer altruistisk inställning, och det gäller alla åldrar. Unga kvinnor är mer kritiska till den centrala statsapparaten och till kon-

trollapparaten, men mer positiva till välfardssystemen och fackföre-

ningarna. Unga kvinnor är också mer positiva till olika alternativrö-

relser. Unga män är istället oftare positiva till storföretagen, statliga

institutioner, EG och partiväsendet.

Generationsjämförelsema tyder inte heller här på några större skillna-

der. Ungdomar och föräldragenerationen gör tämligen likartade be-

dömningar, de äldsta över 55 år är allmänt negativa till alter-

men mer nativrörelser och positiva till stat och partiväsende. Här finns givetvis stora åsiktsskillnader mellan vänster- och borgerligt orienterade

ungdomar, där vänstern samhällskritisk, fackföreningsvänlig och

är mer positiv till alternativrörelser. Bortsett från dessa skillnader är dock skillnaderna mellan olika ungdomsgrupper och även mellan generationerna relativt begränsade.

XXII Sammanfattning

Tabell 7 Politiskt engagemang resp. förtroende för

institutioner, efter kön resp generation. Procenttal.

16-29 ár: generationer:

m kv 16-29 35-54 55-74

intresserad av politik 50,5 34,8 42,9 62,7 61,0 deltar i politiska disk. 43,1 38,3 40.8 40,9 28,7 medlem i pol parti 7,7 4,6 6,2 12,6 17,5 deltog i partimöte sen året 6,6 4,6 5,6 7,3 9,8 valdeltagande

I kapitel 28 redovisas 24 aktiviteter inom friluftsliv och idrott, nöjesliv, hobbies och kultur. Resultaten visar relativt stora skillnader mellan generationerna, också stora likheter. Idrott och nöjesaktiviteter är

men vanligare bland och motionspromenader, strövande i natur, samt

unga, trädgårdsarbete är vanligare bland äldre. Biblioteks- och museibesök, studiecirklar, och läsning är lika vanliga i olika generationer. I vissa avseenden ökar de äldres aktivitetsnivå mer än ungdomars, vilket bör

bero på att unga i ökande omfattning ägnar sig utbildning parallellt

med arbete, och dessutom har sämre inkomstutveckling. Samtidigt har hälsa och inkomster utvecklats positivt för de äldsta. Särskilt ifråga om kulturaktiviteter relativt stora skillnader mellan arbetarbam och

syns

tjänstemannabam.

Unga kvinnor är aktiva än män undantag: idrott, och deras

mer unga aktivitetsmönster liknar de äldres. När man fått barn förändras ak-

mer tivitetsmönstret relativt kraftigt. Mycket nöjesaktivitetema faller

av bort, och det gäller även kulturaktiviteter.

Sammanfattning XXIII

Ungdomskulturer

Musiken utgör viktig del dagens ungdomskulturer. Ungdomars

en av

musikintresse och lyssnande, speciellt på olika populärmusikaliska

genrer, har också ökat under de senaste decennierna. Flera undersökningar visar att musiksmaken och intresset för olika musikaliska

genrer varierar framför allt mellan ungdomar med olika utbildningsinriktning och mellan könen.

Förekomsten av olika ungdomskulturella stilar, t hiphoppare,

som ex syntare, olika varianter av hårdrockare speedare, trashare, deathmetalare, svartrockare, proggare, etc förefaller ha tilltagit under 1980- och 90-talen. De flesta av dessa stilar har, deras vittnar tyd-

som namn om,

liga kopplingar till olika populärmusikaliska Hiphopparna och

genrer. hårdrockama utgör de största delkulturerna inom dagens ungdomsge-

neration.

10¶Livsåskådning

Religion och moral

Resultaten från stor internationell värderingsundersökning visar att

en man för befolkningen i sin helhet kan tala nordisk, särskilt

om en dansk-svensk mentalitet, som utmärks sekularisering och tillåtande

av privatmoral, en tendens till strikt samhällsmoral och betoning

av egalitära relationer. Utvecklingen under 80-talet tyder tillba-

en svag

kagång för religiös tro och kyrkligt tendenser till

engagemang, svaga mer accepterande synsätt vid vissa sexualmoraliska, bioetiska och

samhällsmoraliska frågor. Dessa förändringar tycks ha kommit till stånd genom generationsutbyten där yngre genom sina något tillåtande

mer och individualistiska synsätt successivt har ersatt äldre hade

som mer strikta och kollektivistiska synsätt.

Resultaten från ungdomsenkäten visar motsvarande skillnader mellan

dagens yngre och äldre generationer när det gäller religion och moral.

Däremot visar ungdomsenkäten att ungdomar i andra avseenden, nämligen i politiska frågor, intar en något mer kollektivistisk position än de

äldre. Dagens ungdomar är positiva till jämlikhet, socialism, fler

mer sociala reformer och löneutjämning, och de starkare stöd till offent-

ger liga sektorn. Det är dock viktigt att betona att skillnaderna mellan

generationerna är begränsade.

2 14-0756

XXI V Sammanfattning

Önskad samhällstyp

I ingick även övergripande ställningstaganden till tio ungdomsenkäten

önskvärda samhällstyper. Individualistiska värderingar för marknadsekonomi, individuell frihet är inte vanligare hos de yngre utan hos äldre De redovisar istället kollektivis-

generationer. yngre mer av

tiska värderingar för socialism, jämlikhet än de äldre. Ungdomar är vidare positiva till löneutj ämning, fortsatta sociala reformer och de

mer

är negativa till minskningar den offentliga sektorn se kapitel

mer av 12. Dessa resultat överensstämmer inte med hypotesen om den tysta revolutionen, enligt vilken årskullar ungdomar successivt under

nya av uppväxttiden skulle tillägna sig individualistiska värderingar, vil-

mer ket successivt skulle förändra opinionsläget i befolkningen.

Unga kvinnor och föräldrar, arbetare, lågutbildade, arbetslösa,

unga

vänsterungdomar och troende ungdomar är, relativt sett, mer positiva

till jämlikhet och socialism, och negativa till marknadsekonomi och individuell frihet. Jämställdhet kommer högst upp listan över önskvärda samhällstyper, både för kvinnor och män och i alla generationer. Kvinnor är givetvis mer positiva.

Äldre positiva till det ekologiska samhället än

generationer är mer

ungdomarna. Detsamma gäller för kvinnor, troende, högskoleutbildade och vänsterungdomar. Inte heller tekniksamhället attraherar ungdomar

än de äldre. Här är det män, borgerliga och högutbildade som är mer

mest positiva.

Ett samhälle med lag och ordning kommer också högt listan, mest

bland borgerliga ungdomar i den äldsta generationen. Svenska

resp

traditioner känns lika angelägna i både ungdoms- och föräldragenera-

tionen, ännu i den äldsta över 55 år. Respekt för auktorite-

men mer

ter har bottennoteringen i listan över olika samhällstyper.

I sammanfattande fråga 62 procent ungdomarna att de var

en angav av nöjda med nuvarande samhälle, vilket är fler än i äldre generationer. Den andelen hade emellertid minskat sedan 80-talet. Mer kritiska är kvinnor, vänsterungdomar, arbetare, lågutbildade och arbetslösa. Troende och högutbildade var mer nöjda.

Sammanfattning XX V

Tabell 9.a Inställning till olika samhällstyper man bör satsa pá. Särredovisning efter kön resp. ge neration. Bedömning enligt 10-gradig skatt ningsskala 1mycket bra förslag.

satsa pá samhälle 16-29 ar: generationer: med mer m kv 16-29 35-54 55-74

Procent som är nöjda med nuvarande samhälle 64,6 58,8 61,7 68,8 71,7

Ungdomsenkäten visar vidare att ungdomar har utpräglad

en mer

framgångs- och kønkurrensørientering än de äldre. Fler ungdomar

anser att ansträngning är viktigast för framgång. Aldre betonar mer de personliga kvaliñkationerna. Ungdomar lägger också oftare orsakerna till nöd på orättvisor, medan de äldre betonar otur. Unga män har

en mer kompetitiv inställning än unga kvinnor. Bland ungdomar finns även de vanliga partipolitiska åsikterna, där vänstern att nöd be-

anser ror orättvisor medan borgerliga hänvisar till modernisering och lathet.

XX VI Sammanfattning

Tabell 9.b Framgángsorientering efter kön och generation. Procenttal.

16-29 år: generationer: kv 16-29 35-54 55-74 m

orsaker till nöd i vart land:

11,9 10,7 11,3 15,8 20,1 otur

11 Livskvalitet och framtidssyn

Livsglädje

definieras med från 12 indikatorer på aktivi-

Livsglädje utgångspunkt

relationer och nämligen under de se-

tetsnivå, lyckokänsla, om man

veckorna känt uträttat något, missräknat sig, varit

naste sig engagerad,

rastlös eller uttråkad aktivitetsnivå, fick beröm eller kritik,

om man blev sviken eller relationer, hade känt att livet var under-

ensam resp

bart, eller känt sig olycklig lyckokänsla.

Det finns skillnader mellan olika ungdomsgrupper som kan re-

tydliga

till under De lägsta värdena finns i

lateras problem etableringsfasen.

20-24-årsåldem, dvs den då de flesta flyttar hemifrån

brytningsperiod

då är störst. Med stigande ålder blir

och etableringsproblemen som

sedan allt bättre. Arbetslösa, invandrare, ensamstående siffrorna

med samboende ungdomar visar oftare negativa reaktioner.

jämfört

Framtidstro

framtiden Vad de sig för och hur tror de Hur ser ungdomar oroar

kommer med arbetslösheten och levnadsstandarden i att det att framtiden Ungdomar sig framför allt för att bli arbetslösa 60

oroar

för sin ekonomi 66 procent, sina boendekostnader 41 pro-

procent,

cent, för krigsrisken 52 procent, för inbrottskadegörelse 45 pro-

Sammanfattning XX VII

cent, för att smittas av AIDS 39 procent och för miljöförstöringen i närmiljön 59 procent. Unga kvinnor känner större i de flesta

oro avseenden. Generationsskillnadema är inte särskilt anmärkningsvärda. Ungdomar är mer än äldre oroade för arbetslöshet, sin ekonomi och för AIDS; äldre oftare för sin hälsa, inbrott och krig. Unga arbetare,

arbetslösa, lågutbildade, invandrare, liksom vänsteranhängare

unga anger oftare oro för sin ekonomi, arbetslöshet, boendekostnadema. Jämfört

med äldre har ungdomar en mer optimistisk framtidssyn när det gäller

arbetslösheten och levnadsstandarden.

Tabell 10 Livsglädje efter kön resp generation.

Procenttal.

16-29 ár: generationer:

m kv 16-29 35-54 55-74

Aktivitet:

Relationer:

Lyckokänsla: tyckt livet är underbart 64,9 71,3 68.0 66,1 66,8 deprimerad, mkt olycklig 17,7 31,5 24,4 18,3 19,8 Framtidstro: arbetslöshet minskar 48,0 47,5 47,7 47,5 36,8 levnadsstandard ökar 27,5 17,5 22,6 14,5 10,0 leva i Sverige blir bättre om 10-15 ár 41,4 36,6 39,1 25,8 15,6

12¶Värderingsskillnader mellan kvinnor och män

unga

Sammantaget ger ULF och ungdomsenkäten utförlig statistik om dels

faktiska levnadsförhållanden, dels korresponderande värderingar i olika ungdomsgrupper, samt även ifråga skillnader mellan ungdo-

om mar och äldre generationer. I tabellmaterialet i denna rapport särredovisas ungdomar i tre åldersgrupper 16-19, 20-24, 25-29 år, vidare ef-

XXVIII Sammanfattning

ter kön, familjesituation, kvarboende utflyttade, efter utbildning,

resp ställning arbetsmarknaden och socioekonomisk grupp, efter social bakgrund uppväxtfamiljens socioekonomiska status, om den var

splittrad, invandrarbakgrund, region samt efter politisk orientering och

kristen tro. Tabellmaterialet många detaljer om levnadsför-

ger nya hållanden och värderingar i dessa I det följande avslutar vi

grupper. sammanfattningen med att könsskillnaderna resp genera-

summera tionsskillnaderna.

Sett i längre har kvinnors och mäns sociala situation

ett tidsperspektiv

förändrats avsevärt, och i vissa avseenden också konvergerat. Den centrala faktorn är den snabba sysselsättningsökningen bland kvinnor,

är unik i västvärlden, och konsekvenser har haft genomgrisom vars pande effekter för vår ekonomi, för hushållens inkomster, för farniljebildningen, för könsrollerna och värderingarna i vid bemärkelse, och för den sektorns utveckling. Under ett 20-tal år ökade antalet

offentliga

sysselsatta kvinnor med 40 procent från 58 till 81 procent 1970-1990. Praktiskt taget hela ökningen kom i offentliga sektorn, och en stor del i

form deltidsarbete.

av

Dessa trender inte bara betydelsefulla för folkhushållet högre

var BNP och för hushållen högre köpkraft, de innebar också en expansion självständig ekonomi för allt fler kvinnor. Of-

av jämställdheten

fentliga sektorns utbyggnad innebar dels utökade tjänster ofta kvin-

noyrken, dels utbyggnad transfereringssystemen. Parallellt med,

en av

och även med hjälp den ökade kvinnosysselsättningen fördjupades

av

folkhemsidén: tryggheten och byggdes ut, och utbyggnaden

omsorgen bars till stor del upp av kvinnor.

Man kan säga att ökad kvinnosysselsättning och offentlig expansion

samverkade till utflyttning försörjningsansvar och från

en av omsorg hushållen till offentliga sektorn, och för kvinnornas del även från hus-

hållen till arbetsmarknaden. Utvecklingen dels styrd av kvinnor-

var

värderingar, dels ideologiskt-politiska ambitioner. Men förännas av

bör också ha lett till stegvisa förändringar inte bara ifråga om

dringarna grundläggande värderingar kring yrkesroller och familjebildning,

mer

utan också kring offentliga sektorns roll och fördelningspolitiken.

Dessa åsiktsförändringar i första hand hos unga kvinnor, och de

syns

förklarar de systematiska könsskillnader inom ungdomsgenerationen

som vi har hittat.

Sammanfattning XXIX

I ULF framträder konsekvenserna av den förlängda ungdomsutbildningen utträde arbetsmarknaden, senare inkomster, ut-

senare senare

flyttning från föräldrahemmet hos både män och kvinnor, osv unga men effekterna är betydligt kraftigare bland kvinnor. Vi har viunga dare konstaterat att kvinnor senarelägger både parbildning och unga barnafödande jämfört med 70-talet, och att även den effekten är större än hos unga män. Detta tyder att kvinnor oftare sätter etanumera bleringen i arbetslivet före familjebildning: först ett fast jobb, sedan barn. Befolkningsstatistiken visar således att förstföderskoma blivit allt äldre, men att barnafödandet egentligen inte har minskat i ett längre perspektiv, utan bara förskjutits i tiden. Bidragande faktorer kan vara

utbyggnaden av barnomsorgen, bättre preventivteknik, abortlag-

stiftning och ökningen av andelen avbrutna parrelationer. Vi tror att

man planerar familjebildningen bättre: man senarelägger barnafödan-

det tills relationen känns trygg, och när andra villkor är uppfyllda

fast

jobb, tryggad ekonomi är barnet välkommet. Dessa tendenser bör således leda till större effekter bland kvinnor än män, vilket unga unga har visats i kapitel 16.

Ungdornsenkäten visar också systematiska attitydskillnader mellan

unga män och kvinnor. Unga kvinnor karakteriseras starkare mer av en orientering mot altruism, en starkare betoning ekonomisk trygghet, av

av reproduktionens problem, av mänskliga kontakter och omsorgsfrå-

gor, större stöd för välfärdsinstitutionema, mer omfattande krav på jämlikhet, stöd för politikens vänstersida, mer kritisk inställning till nuvarande samhälle, och markerad framtidspessimism. Mönstret mer är konsistent och återkommer i de flesta kapitel, och det är delvis också fråga om stora könsskillnader. Ett svep rapporten visar genom

följande:

Unga kvinnor ser mer positivt på sina föräldrar, de trivdes bättre i skolan och hade mindre konflikter kapitel 3

Unga kvinnor är mindre benägna att acceptera att invandrare och sjukliga ställs sidan vid arbetslöshet, och de är mer angelägna om att dela jobben vid hög arbetslöshet kapitel 7

Intressant arbete och bra arbetskamrater tycker fler unga kvinnor är det viktigaste kravet ett bra arbete. Unga män

betonar oftare bra lön, anställningstrygghet och karriärmöjlig-

heter. Unga kvinnor har mindre ofta skinstrumentell inställen

XXX Sammanfattning

ning till sitt arbete, och de är mindre benägna att underordna sig instruktioner kapitel 8.

Färre kvinnor accepterar löneskillnader, fler kräver sociala

unga reformer och ökad jämlikhet, fler motsätter sig minskningar av

offentliga sektorn och skattesänkningar, och fler kräver skatteökningar höga inkomster och förmögenheter, allt jäm-

fört med jämnåriga män. Unga kvinnor vill också oftare öka skatterna för att finansiera ökad sjukvård, äldreomsorg, ATP,

barnbidrag, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning, bostadsbidrag osv. I fråga om samtliga utgiftsposter var unga män mer

restriktiva kapitel 12.

Unga kvinnor är vidare mindre toleranta för ekonomisk brotts-

lighet och oegentligheter kapitel 13.

Unga kvinnor är angelägna ett delat för föräld-

mer om ansvar

de har negativ hemmafrurollen och mer porar, en mer syn

sitiv äktenskapet, till barn och offentlig bamtillsyn.

syn

Ifråga uppfostringsideal betonar de oftare att barn ska läras

om till osjälviskhet och tolerans, medan unga män oftare betonar

lydnad, och beslutsam, självständig, flitig och uppfin-

att vara

ningsrik kapitel 18.

Ifråga internationella relationer är unga kvinnor mer positi-

om

till neutraliteten, minskat försvar, ökad u-hjälp, flyktinginva

vandring, och mer negativa till EU kapitel 21.

Betr. inställningen till olika samhällsinstitutioner har kvinnor

samhällskritisk hållning än män. Unga kvinnor är mer en mer kritiska till den centrala statsapparaten, till kontrollapparaten,

positiva till välfärdssystemet, fackföreningarna och

men mer till olika altemativrörelser. Unga män är oftare positiva till

storföretagen, statliga institutioner, EU och partiväsendet kapitel 27.

Liknande värderingar kommer fram frågar efter inställ-

när man ning till olika ideala sarnhällstyper. Unga kvinnor är mer negativa till marknadsekonomi, positiva till socialism,

men mer

Sammanfattning XXXI

ekosamhället, jämställdhet och jämlikhet. Unga män är mer po-

sitiva än kvinnor till ett samhälle med avancerad teknik, lag och

ordning kapitel 32.

Dessa resultat korresponderar med de löpande valundersökningarna

25. Under 80-talet fick vi högervåg framför allt i ung-

kapitel en

domsgenerationen. När ungdomsenkäten genomfördes hösten 1993

hade pendeln svängt igen och de väljarnas partisympatier liknade

unga åter de äldres. Förändringarna har delvis gått i olika riktningar för

mer

män och kvinnor. Kvinnor blev politiskt intresserade sedan unga mer 60-talet, män blev mindre intresserade, mäns valdeltagande minskade,

kvinnors inte. Unga mäns ideologiska position flyttades högerut under

80-talet, kvinnors i påtagligt mindre utsträckning.

Den samlade bilden undersökningsresultaten, dels betr. kvinnornas

av ökade förvärvsfrekvens och materiella situation, dels betr. värderingar bör i ljuset den aktuella utvecklingen från kollektivistiskt

ses av nu en inriktad kvinnlig välfärdsstat till marknadsinriktat man-

ett mer

ligt samhälle. Män delar i högre utsträckning de värderingar som bär

den utvecklingen, medan kvinnor oftare delar de traditionella upp nya kollektivistiska värderingar bar välfärdsstaten. För kvinnornas

som upp

del tillkommer även sysselsättningsfaktom, eftersom de i betydligt

större utsträckning är anställda i och beroende av den offentliga sek-

tom. Ungdomsenkäten genomfördes hösten 1993 under en extrem låg-

konjunktur, med varsel omfattande offentliga nedskärningar. Vid-

om gade könsskillnader i allmänpolitiska värderingar är därför inte över-

raskande. Valundersökningarna och partisympatiundersökningarna vi-

sådan trend sedan början 80-talet, som troligen skärpts under sar en av 90-talet.

13¶Generationsskillnader

SCBs och Barn- och ungdomsdelegationens attitydundersökning visar

hur ungdomar sin uppväxt, utbildning, arbete, ekonomi, bostad

ser

och familjebildning, politik och samhälle, moralfrågor och framti-

den. Eftersom undersökningen även omfattar äldre finns möjligheter

till jämförelser med de äldres värderingar. Det demystiñerar del

en vanföreställningar ungdomarnas eventuella särart, som frodas bäst

om utan referenspunkter. Det allmänna intrycket är att ungdomars värde-

XXXII Sammanfattning

ringar inte skiljer sig särskilt mycket från föräldragenerationen, något

från de äldsta. Det är olikhetema utan likheterna mellan generatiomer

nemas värderingar som är iögonfallande.

I flera kapitel har förhållandet mellan de tre generationernas värderingar kommenterats i termer av hur väl resultaten stämmer med te-

en ori om den s.k. tysta revolutionen Inglehart 1978; 1990. Teorin ut-

går från att olika generationer kommer att etablera generationsspecifika

värderingar och synsätt som konsekvens att de påverkas skilda

av av

uppväxtvillkor. En generation som formas under knappa villkor

kommer att betona materiell trygghet och säkerhet; generation

en som växer upp under välfärd och överflöd kommer att betona andra värden, exempelvis sådana har att göra med jagutveckling och individuellt

som

självförverkligande. Eftersom varje generation tenderar att

vara fastlåst i sin uppväxthistoria skulle den inte ändra sig något

egen

väsentligt sätt i sina grundläggande värderingar allteftersom den åldras

och genomlöper olika faser i sin livscykel, i varje fall inte i förhållande till andra generationer. Teorin utesluter m.a.o. inte att de

vuxna gene-

rationerna kan påverkas av stora samhällsförändringar, den antar

men att denna påverkan inte påverkar förhållandet mellan generationerna m.h.t. deras grundläggande värderingar. På samhällsnivån skulle därför

långsiktiga värderingsförändringar uppträda genom att olika gene-

rationer avlöser varandra, genom att de äldre generationerna har

som

präglats av knappa uppväxtvillkor dör och ersätts generationer

av nya som har präglats av större välfärd och överflöd.

Enligt teorin anses utvecklingen gå från en hög värdering av materia-

listiska trygghetsvärden till hög värdering post-materialistiska

en av frihetsvärden. Välfärdsutveckling och ökad utbildning antas medföra

att den unga generationen får uppsättning värderingar än för-

en annan äldra- och pensionärsgenerationen samt att de får ökad med-

unga en

borgarkompetens och större förmåga att påverka samhällsutvecklingen.

De ungas synsätt skulle bl. innebära högre värdering in-

a. en av

dividens självförverkligande och lägre värdering sådant hänger

av som samman med materiell och fysisk grundtrygghet. Utvecklingen antas

från hög värdering hån arbete, flit och sparsamhet till hög

en av en värdering av glädje och njutning för stunden, från kollektivism till individualism, från undersåtlighet till aktivism, från sträng och abso-

en lutistisk moralsyn till fri och tolerant, samt inte minst från kristen

en en

livssyn till en sekulariserad och privatiserad livsåskådning. Värde-

ringsförändringarna antas således gälla ett mycket brett spektrum.

Sammanfattning XXXIII

Detta är i själva verket ett problemen med teorin om den tysta re-

av volutionen. Man kan säga att det framväxande post-materialistiska värderingsmönstret är alltför oklart definierat. Medan materialism är relativt konsistent, betoning av ekonomisk och fysisk trygghet,

som en tycks post-materialism kunna inkludera nästan vad helst, från

som

miljöskydd till ökat inflytande arbetsplatsen Svallfors 1989, sid.

88. Eftersom det post-materialistiska värderingsmönstret är oklart

definierat blir teorin vag och allmän.

Enligt teorin den tysta revolutionen skulle det alltså ytterst vara

om

välfárdsutvecklingen som ligger bakom värderingsförändringarna.

Välfärdens barn och barnbarn har vuxit upp i materiell trygghet

som

föräldra- ungdomsgenerationen skulle ta välfärden för given och

resp

betrakta den självklar rättighet och förutsättning, medan väl-

som en färdens föräldrar den äldsta generationen snarare skulle betrakta den

tillgång måste vämas, dvs. ett mål i sig. som en gemensam som som Aven sådan beskrivning teorin är tillspetsad och starkt för-

om en av enklad kan den underlätta förståelsen teorin.

av

Det teoretiska perspektiv refererats kan med rätta kritiseras

som ovan

och ifrågasättas från skilda utgångspunkter Pettersson 1988; 1992a;

1994. Teorin utesluter inte heller att minskad social trygghet och materiell välfärd skulle kunna leda till andra värderingsförskjutningar. I akuta kristider kommer den yngsta generationens värderingar att for-

under sämre livsvillkor än föregående åldersklasser och bör följmas aktligen uppvisa lägre nivåer för de postmaterialistiska frihetsvärdena och högre nivåer för kollektivistiska trygghetsvärden. Eftersom ung-

domsenkäten genomfördes 1993 då särskilt ungdomsarbetslösheten var

osedvanligt stor och då den ekonomiska krisen hade påtagliga effekter

den allmänna levnadsstandarden bör dagens ungdomsgenerationer

med föräldragenerationen uppvisa högre nivåer för kollektijämfört

vistiska och materialistiska trygghetsvärden.

Inga enhetliga generationsskillnader

Tabell 11 visar att det knappast finns något enhetligt mönster beträf-

fande värderingsskillnader mellan de tre generationerna. Sammanfatt-

ningsvis kan säga att resultaten för religion och moral åtminstone

man delvis stämmer in det teoretiska perspektivet. Både bland män och

XXXI V Sammanfattning

Tabell 11 Generationsskillnader bland kvinnor och män vid olika

värderingsdomäner. 1993 års ungdomsenkät.

a 10-gradig skala där höga värden mer tillåtande syn.

index som bygger pá flera delfrágor, se texten.

Kvinnor Män

16-29 35-54 55-75 16-26 35-54 55-75 Samhällsmoralab 3.03 2.06 1.86 3.30 2.47 2.29 Tror pá personlig Gud % 15.9 17.5 30.8 14.3 15.6 14.3

Inst till fördelningsfrágor: Önskar mer jämlikhet % 80.0 72.1 74.0 63.4 71.6 84.9 minska ej off sektorn % 49.7 53,2 24,8 38.4 32.6 36.4 stora löneskilln onödig % 82.9 81.1 80.0 70.6 57.7 78.8 eff bör belönas bättre % 43.8 53.4 46.2 54.2 68.3 56.3 mer reformer behövs % 65.8 55.0 55.5 57.3 52.8 53.7

kvinnor visar de generationerna tillåtande synsätt när det

yngre mer gäller samhällsmoral inställning till bidragsfusk, skattefusk, betala

biljett, köpa stöldgods, ta muta m.m..

Tabell 11 visar också något färre med gudstrø. Även i fråga de bio-

om etiska frågorna eutanasi, suicid, döda i självförsvar har ungdomar en mer tillåtande inställning, i linje med teorin. När det gäller sexualmoralen index över inställning till otrohet, sex med minderåriga,

homosex och prostitution finns motsvarande generationsskillnader

enbart bland kvinnorna. Om man däremot tittar närmare inställning till otrohet visar sig ungdomar strikta än äldre generationer.

mera Förklaringen kan här vara AIDS, som bör ändra sexualmoralen till förmån för mer stabila relationer. AIDS utgör just sådan viktig för-

en ändring i villkoren som enligt teorin bör leda till värderingsföränd-

ringar. En bidragande faktor kan att dagens ungdomsgeneration

vara har upplevt skilsmässor i föräldrahushållet i större omfattning än tidi-

gare generationer.

Ifråga om inställningen till fördelningspolitik kan man se tydliga skill-

nader mellan ungdomar och äldre, där ungdomar, särskilt unga kvin-

Sammanfattning XXX V

oftare kräver och sociala reformer, samt är mindre be-

nor, jämlikhet

nägna offentliga nedskärningar och stora löneskillnader.

att acceptera Dessa stämmer således inte överens med teorin

generationsskillnader

de oavsett uppväxtförhållanden, skulle vara mer intresseom att yngre, rade individualistiska frihetsvärden och att de äldre skulle vara mer

av intresserade kollektivistiska trygghetsvärden. I denna rapport har

av

visats etableringsfasen, dvs den period då ungdomar bygger upp ett

att

liv har kommit att förlängas under efter-

självständigt som vuxna,

är äldre när de kommer in i

krigstiden. Ungdomarna genomsnittligt

arbetslivet, de har sämre ekonomi än tidigare generationer, utflytt-

från föräldrahemmet sker och bosättning och familjeningen senare,

blir Detta innebär att de formbara åren, dvs den

bildning fördröjd.

då individen formar sina grundläggande värderingar, blir längre

period

och den i åren med hur det för föräldra-

att förskjuts uppåt jämfört var och pensionärsgenerationen. Den djupa lågkonjunkturen med massar-

betslöshet bland och otrygg framtid bör ha haft inverkan

ungdomar en ungdomars värderingar.

korresponderar mot dessa resultat visades i tabell En annan detalj som 9 där konstaterade att ungdomar har en mer utpräglad framgångs- och konkurrensorientering än de äldre. Fler ungdomar anser

att ansträngning är viktigast för framgång.

kan således resultaten inte visar nå-

Sammanfattningsvis man säga att

beträffande generationsskillnader skulle

got enhetligt mönster som stämma med teorin den tysta revolutionen. I vissa fall stämmer re-

om sultaten med den förväntade bilden, i några fall inte. I fråga om samhällsmoral, religiositet och bio-etiska värderingar visar de yngsta mer individualistiska frihetsvärden än de äldre, i andra avseenden där samhällsutvecklingen ställer ungdomsgenerationen inför nya förutsätt-

är det tvärtom, nämligen ifråga sexualmoral inverkan av

ningar om

bl.a. AIDS fördelningspolitik inverkan av den extrema lågkon-

resp junkturen. Den övergripande slutsatsen blir därför att de generationsskillnader har visat är alltför varierande för att

som ungdomsenkäten kunna sammanfattas i ett allmängiltigt påstående om värderingsför-

i riktning, såsom förutsägs teorin om

ändringar postmaterialistisk av

den tysta revolutionen.

.granav

Kapitel 1

Inledning

Av Joachim Vogel

1.1¶Uppdraget

Ungdomarnas allmänna livssituation har förändrats i jämförelse med den övriga befolkningens under de senaste årtiondena. Det är frågan om en relativ eftersläpning i i övrigt övervägande positiv välfärds-

en

utveckling som kan följas i de löpande statistiksystemen. Eftersläp-

ningen har efterhand väckt allt större uppmärksamhet. Det krävdes långa tidsserier och systematiska analyser för att de växande

se

skillnaderna. I arbetskraftsundersökningarna kunde hur den

man se re-

lativa ungdomsarbetslösheten växte trendmässigt ända sedan 60-talet

jämfört med de äldres arbetslöshet, och att ungdomar fick ökande

ta en del av arbetslöshetsbördan i lågkonjunktur t Vogel, 1982. I

se ex

SCBs allmänna översikt över välfärdsutvecklingen fram till mitten

av 80-talet visades att även ungdomsgenerationens inkomster och materiella levnadsstandard i vidare bemärkelse hade utvecklats än

svagare den medelålders generationens Vogel, 1987, vilket även underströks senare i SCBs analyser av inkomstutvecklingen Jansson, 1990 och 1992. Man konstaterade att medan klasskillnader och regionala skill-

10 Inledning

nader hade utjämnats åtminstone fram till början 80-talet, så hade

av generationsskillnadema ökat. Ungdomarnas levnadsförhållanden uppmärksammades alltmera i debatten, liksom ungdomars reaktioner

vidgade generationsskillnader. Debatten hade många bottnar: två hu-

vudfåror behandlade jämlikhetsfrågan hur stora materiella skillnader

kan accepteras och ansvarsfrågan kom att kopplas till offentliga

som

sektorns möjligheter föräldragenerationens roll. Några av kriti-

resp

kerna förutsäger ett kommande generationskrig mellan ungdoms-

generationen och 40-talistema t ex Kristersson m 1993.

se

Inflationens omfördelningseffekter bostadsmarknaden, ATP-löftena, offentlig överkonsumtion 70- och 80-talet, växande statsskulder och ytterligare växande generationsskillnader skulle kunna leda till

politisk revolt.

I 1993 fick SCB två uppdrag, dels rörande en genomlysning av

mars

ungdomars välfärdsutveckling, dels rörande ungdomars värderingar

och framtidssyn. Det första uppdraget som gavs av Generationsutred-

ningen gäller objektiv kartläggning av levnadsförhållanden enligt

en

SCBs löpande undersökningar av levnadsförhållanden ULF av-

seende åren 1975-1991, med komplettering av ytterligare statistiksys-

tem inom SCB. Det andra uppdraget regeringens barn- och

gavs av

ungdomsdelegation och gäller en brett upplagd enkätundersökning

med huvudinriktning mot värderingar inom främst arbetsliv, boende,

politiskt deltagande, livsåskådning, välbefin-

familjebildning, nonner,

nande och framtidssyn. Enkätundersökningen således komplet-

ger en terande bild ungdomarnas uppfattningar sin livssituation och

av om syn på framtiden. Båda uppdragen redovisas samlade i denna rapport,

där således den objektiva välfärdsbeskrivningen och ungdomarnas bedömningar och värderingar presenteras i ett sammanhang. Rapporten

omfattar mycket stora datamaterial och variabelmängder, vilket endast

utrymme för första översiktlig redovisning. Rapporten är därför

ger en

utpräglat deskriptiv, och tänkt som en utgångspunkt för fördjupade

analyser.

1.2¶Välfárdsbegreppet i forskning och samhällsplanering

ULF-undersökningarnas allmänna inriktning hur man definierar och

beskriver välfärden eller ofärden bygger sju centrala ställ-

-

ningstaganden. Den första principen observerar välfärd på

är att man individ- eller hushållsnivå. Det är i regel förutsättning för fördel-

en

Inledning 11

ningsanalyser, för studier av kausalsamband och för socialpolitiska

överväganden.

För det andra begränsar man sig inte enbart till ekonomiska mått på välfärd såsom inkomster, bidrag, förmögenhet, utan tar även med

andra förhållanden. Välfärdsbeskrivningar i olika länder utgår i allmänhet från relativt likartade listor över välfärdskomponenter i sin tur

som beskrivs närmare med ett antal statistiska mått eller indikatorer. SCBs undersökningar av levnadsförhållanden ULF omfattar följande upp-

sättning komponenter:

Utbildning

Sysselsättning och arbetstider

Arbetsmiljö

Ekonomi Boendeförhâllanden Transporter och kommunikationer Fritid Sociala relationer Politiska resurser Trygghet och säkerhet Hälsa

Social rörlighet

ULF omfattar mätningar av ett stort antal indikatorer inom varje komponent. Mätningarna avser samma personer, vilket gör det möjligt att dels teckna ett välfärdspanorama för samma personer och grupper, dels analysera samband mellan olika typer av välfärdsproblem.

Den tredje principen är att statistiken ska jämföra levnadsförhållanden i olika befolkningsgrupper. Resultaten får därmed karaktären

av sys-

tematisk statistik för jämlikhetsdebatten, för fördelningspolitisk pla-

nering och beslut. Det förutsätter har tillgång till uppgifter

att man om enskilda personer som sedan kan sammanfattas till olika befolkningsgrupper. Man beskriver hur olika människor objektivt sett har det, och man intresserar sig därför primärt för utfall, såsom människornas konkreta inkomster, bostadsstandard, hälsa etc, till skillnad från verk-

samhetsstatistik om bostadsbyggande, investeringar i sjukvård

osv.

Det femte ställningstagandet är att välfärden ska beskrivas hel-

som en het, och att samband mellan olika problem ska kunna analyseras.

12 Inledning

Detta förutsätter i princip att uppgifter olika problem samlas in för

om

personer och helst vid samma tidpunkt. samma

Det sjätte ställningstagandet gäller urvalet av de välfardsproblem som

studeras. Aven ULF har stor detaljrikedom kan undersökningen

om inte tillgodose alla intressen information vår välfärd. Urvalet

om bygger på konsensus mellan olika intressenter. Undersökningsprogrammet har utfonnats i samarbete med ett stort antal experter

inom forskning, offentlig förvaltning och intresseorganisationer. Det är i praktiken frågan om en utpräglat pragmatisk ansats, som är möjlig

den variabelbredden. ULF omfattar 700 variabler genom stora ca

välfardsindikatorer och klassiñceringsvariabler, vilket tillåter långtgående detaljredovisning. En löpande revision av hela program-

met genomförs vart annat år.

Ett sjunde ställningstagande gäller att statistiken ska kunna fungera

varningsklocka. Den ska både fakta nuläget och om försom ge om

ändringar. Förändringarna ska löpande redovisas för ett stort antal

befolkningsgrupper. Det sker inom SCBs system för social rapportering, publiceras i serien Levnadsförhållanden inom SOS.

som

1.3¶De tre försörjningssystemen

Detta är några de centrala principerna för uppbyggnaden av de cen-

av trala välfárdsstatistiska systemen. Urvalet komponenter och del-

av aspekter ingår i mätningarna anknyter i viss mån till de traditio-

som nella politikområdena utbildning, arbetsmarknad, ekonomi, bostadsmarknad, fritidssektom, transportsektorn, vårdsektom och säkerhets-

sektorn. Välfárdspolitiken ska tillgodose välfärdsförsörjningen inom

dessa sektorer, och här man välfärdsstatistiken ofta som ett

ser planeringsunderlag för den offentliga sektorns verksamhet, för offent-

liga tjänster och transfereringar. Välfárdsförsörjningen avgörs emel-

lertid i huvudsak utanför den offentliga sektorn, där välfardspolitiken har korrigerande funktion omfattning har varierat. Den har ex-

en vars panderat fram till slutet av 80-talet, men begränsats sedan dess.

Mera allmänt kan man skilja mellan tre övergripande välfárdsförsörj-

ningssystem, nämligen sociala nätverk t ex familjen, släkten, vänkretsen, marknaden och ojfentliga sektorn. Det är en distinktion som

Inledning 13

också knyter till den så aktuella politiska debatten väl-

an nu om färdsstatens omfattning och roll. Den offentliga expansionen kulminerade under 80-talet. Då kolliderade sociala ambitioner med ekonomiska restriktioner, och krav på hushållning, produktivitet och

nya marknadsorientering bryter fram. Distinktionen mellan de tre försörjningssystemen har under 80-talet diskuterats Sten Johansson 1983

av som skiljer mellan privatlivet, marknaden och politiken. Hans Zetterberg skiljer mellan den lilla världen familjen och den stora världen

marknaden och offentliga sektorn.

Sett i ett längre tidsperspektiv har nätverkens, marknadens och offentliga sektorns roll för välfärdsförsörjningen förändrats avsevärt. Föränd-

ringarna speglar grundläggande produktionsförhållanden och ideolo-

giska system. I det gamla bondesamhället byggde självhushåll

som spelade marknaden och offentliga sektorn marginell roll. Industria-

en lismen förde ut befolkningen i lönearbete, splittrade familjer och bröt

upp försörjningsansvar mellan farniljemedlemmarna. Efter denna

expansion av marknaden kom välfärdsstatens framväxt och offentliga sektorns expansion. I den kommunistiska visionen minskar marknadens betydelse och övergår till planekonorni. I blandekonomins Sverige dominerade istället tanken att offentliga sektorn endast skulle kontrollera och komplettera marknaden. Den skulle garantera jämlikhet och välfärd till alla där marknaden kom till korta, genom reglering, offentliga tjänster och transfereringar. Idag sker en restauration av

marknaden genom avreglering, privatisering och begränsningar i trans-

fereringssystemen. Balansen mellan marknad och offentlig sektor är fortfarande den centrala politisktideologiska motsättningen.

1.4 Välfärd som resurser och upplevelser

Välfärdsbegreppet kan konkretiseras i anslutning till de tre försörj-

ningssystemen. Inom nätverk, marknad och offentlig sektor kan

man identifiera ett antal arenor där det gäller att etablera sig och uppnå goda levnadsförhållanden. På varje sätter vi in våra och

arena resurser där skapas nya resurser som kan sättas in andra Olika typer

arenor. av resurser kedjas samman till mönster som innebär anhopning

av goda eller dåliga levnadsförhållanden. Det är sådana negativa mönster

som välfärdspolitiken ska bryta, och positiva mönster den vill för-

stärka.

14 Inledning

Inledning 15

16 Inledning

Arenabegreppet kan enklast illustreras inom marknaden, där arbetsmarknaden och varumarknadema bostadsmarknaden, livsmedels-

marknaden bildar fristående arenor. På arbetsmarknaden sätter

osv

in sina resurser förvärvade andra arenor. Exempel ingående man

arbetsmarknaden är utbildning, yrkeserfarenheter, hälsa resurser och förbindelser. Utgående från arbetsmarknaden är framför

resurser allt inkomster löner, sedan kan sättas in bostadsmarknaden,

som livsmedelsmarknaden Andra får arbets-

osv. resurser som man marknaden är erfarenheter yrkesmeriter, färdigheter, livserfarenhet, självkänsla och status har ännu bredare användningsområden.

som Förslitning i form ohälsa innebär successiv resursrninskning

av arbetsmarknaden t lägre inkomster, och indirekt även

ex genom andra marknader.

Resursflödet omfattar även de andra försörjningssystemen, nätverk lika

väl offentliga sektorn. Exempelvis är inkomster, förmögenhet och

som status förvärvar arbetsmarknaden, liksom utbildning man

som man

förvärvar i offentliga sektorns utbildningssystem, viktiga även inom

nätverk, familjen vid partnerval, inom grannskap och

t ex ex.

föreningslivet. Inom offentliga sektorn ska egentligen gälla lika beefter behov, i praktiken spelar utbildning, kunhandling resp. men

och förbindelser även där viss roll såsom resurser. skaper, status en Offentliga sektorns roll är att stärka resurssvaga medborgares ställning på marknaden bidrag kan sättas in på varumarknaden,

genom som egentliga tjänster till låg eller ingen kostnad när marknaden inte tillhandahåller dessa till de priser kan betalas, eller då det rör sig om

som

exceptionella behov, samt inte minst genom rättsregler som reglerar

maktrelationer mellan arbetsgivare och arbetstagare, producent och

konsument, mellan olika familjemedlemmar osv. Rättsreglerna kan ses

form kollektiva medan bidrag och tjänster är indisom en av resurser, viduella.

I skandinavisk forskningstradition och statistik knyts välfärdsbegreppet

oftast till Man betonar då den instrumentella aspekten: re-

resurser.

används för att individen goda levnadsförhållanden, som surserna ge således undersöks indirekt via resurser. Ett av skälen är att resurser är lättare att definiera än behovstillfredsställelse lycka, livskvalitet, livs-

glädje. Statistiken har dessutom varit inriktad mot samhällsplanering, således kunde manipuleras, dvs stärkas eller begränsas

resurser som via politiska beslut.

Inledning 17

VÄLFÄRD SÅSOM RESURSER SOM SÄTTS IN RESP SKAPAS PÅ ARENOR

SQCIALA MARKNADEN S T A T EN NA TVERK

arbetsmarknaden: offentliga sektorn:

nppväxtfamilj:

in: utbildning in: kunskaper

in: ut: studiestöd erfarenhet participation förbindelser hälsa skattesystem ekon. stöd förbindelser ut: lagstiftning ut: inkomster off tjänster

äktenskapet: erfarenheter bidrag

in: status infrastruktur status inkomster ohälsa

kapital självkänsla

skönhet

ut: gemenskap

kärlek självkänsla varumarknaden: hälsa in: inkomst stordrifts- kapital

fördelar kunskaper

senioritet släkten: ut: hälsa in: övriga resurser ut: förbindelser ekon. stöd

informatiønsmarknaden:

föreningsliv: in: kunskaper

in: deltagande ekonomi

status tillträde

ut: kunskaper ut: kunskap inflytande okunskap självkänsla underhållning

gemenskap

solidaritet status

18 Inledning

Arenabegreppet har varit utgångspunkten för dispositionen

av rappor-

ten. De båda uppdragen från generationsutredningen ungdomars objektiva välfärdsutveckling resp. civildepartementet ungdomars värderingar och framtidssyn kompletterar varandra för samlad

att ge en bild av dels förändrade levnadsvillkor för ungdomar och vidgade

generationsskillnader, dels ungdomars reaktioner. Vi följer i denna rapport

ungdomar genom de viktigaste arenorna.

1.5¶Etableringsprocessen

Etableringsprocessen innebär övergång från beroende nätverk,

en av

dvs. föräldrar, resp av offentliga sektorn studiebidrag, sysselsättningsstöd mm. till fullständig självständighet inom alla dvs. tryggad

arenor,

sysselsättning, egen inkomst, egen bostad, familj, deltagande i

egen den representativa demokratin, eget socialt nätverk etc. Steget från barn till självständig från beroende till oberoende kan kort,

vuxen, vara när alla övergångar sker under relativt kort tidsrymd, eller utdraget

en när det finns strukturella hinder såsom höga utbildningskrav,

svag efterfrågan arbetskraft och bostadsbrist. Svagt stöd för ungdomars

etablering under sådana förutsättningar kan förlänga etableringspro-

cessen.

Ungdomsgenerationen har tidvis och i växande utsträckning ställts inför alla dessa problem. Successivt har ungdomsutbildningen för-

längts, vilket i sin tur är konsekvens ökande utbildningskrav från

en av arbetsmarknaden: ökad utbildningen förutsättning för ökad

är en produktivitet. Vidare har ungdomarnas arbetsmarknad utvecklats negativt i vissa avseenden: de har mött ökad konkurrens från kvinnor snabb sysselsättningsökning och den etablerade arbetskraften LAS innebär ökad anställningstrygghet för äldre arbetskraft. Konsekvenserna i

syns

form trendmässigt ökande ungdomsarbetslöshet, jämfört med den

av etablerade arbetskraften. Bostadsmarknaden har periodvis präglats av svårartad bostadsbrist, betydelsefull är bostadskostnadsut-

men mera

vecklingen. Hyrorna har stigit mera än konsumentpriserna, vilket

särskilt drabbar ungdomar ska etablera sig bostadsmarknaden.

som Ur ett generationsperspektiv har inflationens omfördelande effekter haft negativa konsekvenser för ungdomar: de äldre köpt bostäder i

som ett annat kostnadsläge har idag relativt sett lägre boendekostnader.

Inledning 19

Om försörjningssystemen, dvs. nätverk uppväxtfamilj, arbetsmarkna-

den resp offentliga sektorn inte överbryggar etableringsproblemen

kommer man att få förändringar av ungdomars livsvillkor:

Etableringsprocessen kommer att bli långsammare och ut-

sträckas över en längre tidsperiod.

Etableringsprocessen kommer att avslutas senare för allt flera

ungdomar.

Flera ungdomar kommer att befinna sig i en mellanställning

mellan barndom och ett självständigt vuxenliv, där man t ex bor

kvar hos föräldrarna, eller drar sig fram med tillfälligt arbete

varvat med utbildning, fastnar i långtidsarbetslöshet, väntar

med familjebildning och barnafödande, lånar till uppehälle och

studier osv.

Spridningen mellan ungdomar kommer att öka. Några kom-

tidigt ut i vuxenlivet i samtliga avseenden, andra gör det

mer först uppåt 30-årsåldem.

Sett i ett längre tidsperspektiv är det dessutom en allt mera

kvalificerad och äldre ungdomspopulation som befinner sig i

allt längre etableringsfas. Den är antalsmässigt större och ge-

en nomsnittligt äldre, den är längre och bättre utbildad och välin-

formerad än jämnåriga för några decennier sedan, och den har

lägre rösträttsålder också tillerkänts tidigare genom en vuxenroll.

Allt fler och allt äldre ungdomar som befinner sig i en mellan-

ställning kan leda till en artikulering av gemensamma erfa-

renheter och värderingar, till generationsmotsättningar och

politisk konflikt.

Förändringarna av etableringsfasen kan illustreras genom att följa resursuppbyggnaden för ungdomar. Uppväxtfamiüen kan ge barnen re-

surser i form av ett psykologiskt stöd för studier, och senare även ekonomiskt stöd under etableringen och efter utflyttningen. Föräldrarna kan också hjälpa till med sina kontakter när det är dags att skaffa jobb

20 Inledning

och bostad. Studiemotivering är ingående resurs i utbildningssystemet,

och får där konsekvenser för utfallet i form studiemeriter. Så be-

av gränsas den sociala rörligheten mellan generationerna. Under studietiden svarar offentliga sektorn för en del av försörjningsbördan genom studiebidragssystemet. Studiemeriter kan sedan sättas in som resurser på arbetsmarknaden, där de kan ge inkomster som sedan kan sättas in

bostadsmarknaden och är i regel en förutsättning för utflyttningen från föräldrahemmet. Egna inkomster är också en förutsättning för etablering andra varumarknader, dvs. en självständig ekonomi. Under studietiden, liksom eljest då man saknar tillräckliga inkomster, kan of-

fentliga sektorn bidra med transfereringssystem bostadsbidrag, rän-

testöd, socialbidrag mm.. Etablering på arbetsmarknaden, en själv-

ständig ekonomi och bostad underlättarfamiljebildning, både

en egen parbildning och barnafödande.

Avgörande för ungdomars etablering och deras levnadsförhållanden är

i vilken utsträckning de tre försörjningssystemen uppväxtfamiljen,

arbetsmarknaden och offentliga sektorn understöder ungdomarna när

etableringsförutsättningama förändras. Man kan i princip tänka sig

fyra strategier, som antingen lägger ansvaret för etableringsfasen

någon av de tre försörjningssystemen nätverk, marknad eller offentlig sektor, eller ungdomarna själva. Det kan t.ex. krävas längre ansvarstagande från föräldrarna, offentliga bidrag, arbetsmarknadsåt-

mera

gärder, eller lagstiftning för att förbättra ungdomars konkurrensläge.

Om åtgärderna blir otillräckliga kommer ungdomsgenerationen att få större etableringsproblem och generationsskillnaderna kommer att öka.

Det kan då bli fråga om sjunkande levnadsstandard för ungdomsgenerationen jämfört med äldre generationer, eller också skuldsättning, dvs. lägre levnadsstandard längre fram i livet.

1.6¶Rapportens disposition

Rapporten följer ungdomars välfardsförsörjning och värderingar inom

fem centrala arenor, nämligen uppväxtfamilj, utbildning, arbetsmarknad, bostadsmarknad, egen familjebildning, nätverk och den representativa demokratin. Dessa bildar sex block av kapitel del 1-6.

Del 1 omfattar uppväxtfirhållanden och utbildning. I kapitel 3 visas hemförhållanden skilsmässa; föräldrarnas utbildning, etniska bak-

Inledning 21

grund, religion, politiskt intresse, och deras stöd till barnens skolgång,

samt ungdomarnas erfarenheter skolan trivsel, konflikter. Kapitel

av

4 beskriver ungdomsutbildningens omfattning under perioden 1970- 92. I kapitel 5 diskuteras psykologiska problem i samband med

förlängd skolgång.

Del 2 gäller etablering på arbetsmarknaden. I kapitel 6 följer vi

sysselsättningsutvecklingen sedan 1970. Kapitel 7 gäller sysselsättningsproblem, dels ungdomsarbetslöshetens utveckling sedan 1970,

dels omfattningen av förvärvshinder och osäkra anställningsförhållanden, vidare ungdomars inställning till åtgärder mot arbetslösheten. I kapitel 8 tittar vi ungdomars inställning till sitt arbete krav ett bra arbete, s k instrumentell inställning, beredskap att underordna

sig ledningen mm.

Del 3 behandlar etableringen av en självständig ekonomi. Kapitel 9

beskriver ungdomarnas inkomstutveckling, och kapitel 10 deras ekonomi i termer av ekonomiska problem likviditet, betalningsproblem.

Kapitel 11 visar levnadsstandarden i form av tillgångar kapitalvaror

mm. Kapitel 12 ger ungdomars syn ekonomisk fördelningspolitik

lönespridning, skatter, bidrag. Kapitel 13 behandlar ekonomisk moral: hur ungdomar ställer sig till olika typer av ekonomiska oegentlig-

heter skattebidragsfusk, häleri, mutor, svartjobb, mm.

Del 4 gäller etableringen på bostadsmarknaden, där kapitel 14 behandlar det ökande kvarboendet och senarelagda utflyttningen från föräldrahemmet, hur den egna bostaden har anskaffats och vilka bostadsplaner man har. Kapitel 15 redovisar bostadsstandarden för ungdomar.

Del 5 behandlar etableringen av egen familj. Kapitel 16 beskriver den

förändrade parbildningen och det senarelagda barnafödandet. Ungdo-

mars inställning till och samlevnad följer i kapitel 17, och inställ-

sex ningen till barnafödande och föräldraskap i kapitel 18.

Del 6 gäller uppbyggnaden sociala nätverk. I kapitel 19 finns

av egna

en beskrivning av utflyttade ungdomars kontakter med sina föräldrar

umgängesfrekvens, gemensamma intressen, konflikter, resp. nära

vänner. I kapitel 20 visas exponering för vålds- och egendomsbrott.

Sedan följer tre kapitel med anknytning till internationella relationer, inställningen till invandrare och invandringspolitiken, samt invandrar-

22 Inledning

ungdomarnas situation jämförd med svenska ungdomar.

Del 7 behandlar ungdomars deltagande i den representativa demo-

kratin. Kapitel 24 visar partipolitisk aktivitet, kompetens och politiskt intresse. Kapitel 25 följer ungdomsväljama mellan valen 1968-91

ifråga om valdeltagande, engagemang, partival, partiidentiñkation,

förtroende för partier och politiker Kapitel 26 gäller olika påver-

mm. kansformer, och kapitel 27 beskriver förtroendet för olika samhällsinstitutioner.

Del 8 ägnas fritid och kultur. Kapitel 28 beskriver fritidsvanornas

utveckling, medan kapitel 29 behandlar ungdomskulturer.

Del 9 omfattar fyra kapitel som berör livsåskådningsfrâgør, etik och

moral i kapitel 30, ungdomars inställning till framgång livsmål

som kapitel 31 och inställning till olika typer av samhällen kapitel 32. I samtliga kapitel i rapporten finns dels jämförelser mellan olika ungdomsgrupper, dels mellan generationer. I kapitel 33 ges en samlad

beskrivning av generationsskillnaderi värdepanoramat.

Del 10 avslutar med övergripande bilder ungdomars livskvalitet. I

av kapitel 34 visas hälsosituationen och i kapitel 35 indikatorer på livs-

glädje. Rapporten avslutas i kapitel 36 med ungdomars framtidssyn,

vad sig för och vilka förväntningar de har sysselsättning

de oroar och levnadsstandard i framtiden.

1.7¶Undersökningsmaterial

Etableringsperiodens förändring kan kartläggas antingen genom att

följa födelsekohorter födda vissa år över ett antal år fram till

personer

viss levnadsålder, eller att jämföra situationen för åldersen genom

l6-29-åringar studeras vid olika tidpunkter. Efter-

grupper t ex som som vi i första hand vill beskriva periodeffekter, nämligen föränd-

ringar etableringsmojligheterna mellan 70- och 90-talet gäller den

av statistiska redovisningen jämförelser olika åldersgruppers situation

av

70-talet motsvarande åldersgruppers situation i början av 90-

resp talet. I rapporten kallar vi åldersgrupperna generationer, och vi koncentrerar jämförelser mellan tre generationer. I rapporten

oss kommer att visas hur ungdomsgenerationens relativa situation har för-

Inledning 23

ändrats, vilket således sker genom jämförelser mellan ungdomar då på 70-talet med motsvarande åldersgrupp omkring 1990. Refe-

renspunkten för dessa jämförelser är i regel äldre generationer vid

samma tidpunkt. Ungdomsgenerationen definieras här som 16-29-

åringar, med uppdelning i tonåringar, 20-24-åringar och 25-29-åringar. Ungdomsgruppema jämförs sedan med föräldragenerationen, dvs 35-54-åringar resp. pensionärsgenerationen, dvs 55-74-åringar.

Dessa jämförelser görs således beträffande välfärdssituationen vid mitten av 70-talet, och därefter varje år fram till 1991, varvid skillnaderna mellan generationernas välfärdsförsörjning beräknas. Den kom-

pletterande ungdomsenkäten beskriver ett värdepanorama, likaledes för

såväl ungdomar som äldre, den endast år 1993 och inne-

men avser håller alltså inga tillbakablickar till 70-talet.

1.7.1 Undersökningarna levnadsförhållanden ULF

av

Sedan 1974 genomför SCB årliga intervjuundersökningar av svenska

folkets levnadsförhållanden ULF, som omfattar ett tiotal väl-

färdskomponenter se längre fram. Antalet intervjuer har varierat

mellan 6 000 och 14 000 per år. Intervjupersonerna är utvalda slump-

mässigt och utgör ett representativt stickprov ur Sveriges vuxna

mantalsskrivna befolkning i åldrarna 16-74 fr 0 m 1980 16-84 år.

Vid intervjuerna, som i regel görs vid ett besök i hemmet, ställs ett stort antal frågor om levnadsförhållandena. Intervjuerna brukar ta cirka en timme. Av praktiska skäl är undersökningen indelad i fyra kvartalsundersökningar, sedan sammanställs till årsresultat. Det

som innebär att intervjuerna i princip pågår under hela året, och att säsongsvariationer därmed sarnmanvägs till årsresultat. Deltagandet i under-

sökningen är frivilligt och intervjuuppgiftema är skyddade enligt

sekretesslagen. Materialets hantering sker enligt datainspektionens

föreskrifter och får uteslutande användas för statistiska analyser.

Totalt bygger uppgifterna i denna rapport intervjuer med drygt 126 000 personer mellan 16 och 74 år, intervjuade under perioden 1975-91. Nulägesbeskrivningarna avser 1988 t.o.m. 1991 års undersökningar som redovisas såsom ett gemensamt datamaterial, där statistiken således avser medelvärden för dessa år. Stickprovsstorleken för dessa år totalt 22 496 i åldern 16-74 år, 6 086 i

var personer varav åldern 16-29 år. För trendanalyser utnyttjas hela materialet från 1975

24 Inledning

till 1991. Totalt rör det sig 125 942 intervjuer, varav 33 252 med

om 16-29-åringar. Bortfallet i detta datamaterial varierar något mellan åren mellan 13 och 23 procent med successiv ökning under senare år.

en 199091 låg bortfallet 21,4 procent medeltal.

SCB publicerar resultaten från dessa undersökningar i serien Levnadsförhållanden i SOS Sveriges officiella statistik. Serien omfattar fyra typer av rapporter:

1 sektoriella analyser: detaljerade rapporter som avser ut-

vecklingen inom olika välfärdskomponenter vart åttonde år

2 intermittenta rapporter rörande olika utsatta gruppers situation t.ex. invandrare, pensionärer, handikappade, socialbi-

dragstagare, låginkomstfamiljer,

3 rapporter som behandlar vissa aktuella samhällsproblem

t.ex. sjukfrånvaro, boendesegregation, samt

4 översiktsrapporter över välfärden i sin helhet.

Den tekniska informationen rörande ULF är starkt begränsad i denna rapport. En mera fullständig diskussion av undersökningsmetodiken

ut appendix till serien Levnadsförhållanden. Appendix 13 ges som Teknisk rapport avseende 1984-1989 års undersökningar av lev-

nadsförhållanden ger basfakta om datainsarnlingsförfaranden bl.a.

intervj uformulär och teknisk kvalitet för det aktuella datamaterialet.

ULF-undersökningarna har sedan 1975 genomförts med konstant undersökningsmetodik, i fråga om undersökningarnas uppläggning,

intervjuteknik, definitioner och skattningsförfaranden, vilket är en

grundförutsättning för rättvisande trendanalyser.

Utvecklingen mellan 1975 och 1991 beskrivs med ett sammanfattande mått för hela perioden. I tabellerna anges förändringen mellan 1975 och 1991 procentandelen har eller saknar vissa egenskaper,

av som dvs. hur många flera + eller färre - har resp situation 1991 jäm-

som fört med 1975. Beräkningen har gjorts med modellanpassning med s.k

regressionsanalys. Med utnyttjande av skattningarna för åren 1975 till

1991 har andragradsfunktion anpassats enligt följ ande:

en

Inledning 25

ytb0+b1t+b2t2+et

Med hjälp av denna funktion har differensen mellan andelarna 1975 och 1991 frarnräknats. Skattningen bygger således hela det under 1975-91 insamlade intervjumaterialet, i regel ca 126 000 intervjuer. För några indikatorer omfattar trendanalysen en kortare tidsperiod, vilket i så fall framgår tabell.

av resp

I tabellerna anges vidare om trenden i positiv eller negativ riktning är statistiskt säkerställd. Detta har prövats med signifikanstest 95-procentsnivån och markeras med stjärna i tabellmaterialet.

en

1.7.2¶Ungdomsenkäten

Ungdomsenkäten är en omfattande postal undersökning som täcker ett

brett attitydpanorama, samt viss kompletterande information om ung-

domars levnadsförhållanden som inte ingår i ULF. Enkäten genomfördes under hösten 1993 med start under tredje veckan i augusti. Stickprovet omfattar 6 062 personer i åldrarna 16-74 år. Ungdornsgruppen 16-29 år är starkt överrepresenterad och utgör 83 procent av nettourvalet. De äldre ingår i materialet, i huvudsak som referenspunkter för

jämförelser med ungdomsgruppen, men ger även möjligheter för beräkningar avseende alla l6-74-åringar.

I ungdomsenkäten görs bortfallsuppföljning i två steg med delurval

bland dem som inte besvarat postenkäten subsampling, först per telefon och därefter i ett andra steg med personlig intervju.

Uppföljningsarbetet sträckte sig fram till början av november. Tidpunkten för ungdomsenkäten var mindre lämplig med tanke

Svarsfrekvensen, men nödvändig med hänsyn till tidsplanen för de båda uppdragen. I början av ett läsår sker en omfattande utflyttning från föräldrahemmet och omflyttning till andra studieorter. Tillgängliga adresser är då ofta inaktuella, och telefon saknas ofta. På senare tid har telefontätheten minskat, vilket antagligen främst gäller ungdomar

under en övergångsperiod. Därför förlängdes datainsamlingen med ett

tredje steg i form av kontakter via personligt besök.

Det effektiva antalet enkätsvar efter subsampling är 3 455 personer varav 2 896 i åldern 16-29 år. Detta motsvarar svarsfrekvens

en

3 14-0756

26 Inledning

71,5 procent, och ett bortfall 28,5 procent, vilket är en relativt låg siffra för ungdomsurval. Enkätfonnuläret var dessutom mycket krävande och omfattande till innehållet. 19,5 procent har anträffats och 9,0 procent vägrade delta.

Ungdomsenkäten har vidare genomförts med ett litet tilläggsurval av

studenter vid Göteborgs universitet ämnena socialt arbete, sociologi och internationell ekonomi. Detta material ingår inte i skattningarna för hela ungdomsgruppen, men särredovisas genomgående i tabellerna.

Liksom i ULF har sedan vissa strukturkorrigeringar genomförts i form

efterstratiñering betr. kön och ålder, med utgångspunkt från befolk-

av

ningsstatistik för år.

resp.

Principer för tabellredovisning och redovis-

mngsgrupper

I tabell 1.1 finns en översikt över redovisningsgruppema i denna rap-

port, med uppgifter befolkningsstorleken medeltal för 1988-1991

om betr. ULF stickprovsstorlek bastal. I tabellen visas dessutom

resp. bastal för dels det sammanlagda materialet för 1975-1991 som ligger till grund för trendanalyserna i ULF. I tabellen visas också befolk-

ningstal och bastal för ungdomsenkäten. Befolkningstalen överens-

stämmer inte alltid att undersökningarna dels olika år och

p.g.a. avser

olika undersökningsmetoder, dels att det rör sig två

p.g.a. om stickprovsundersökningar. I vissa fall skiljer sig även deñnitionema, vilket framgår av kommentarer till tabell 1.1.

För att underlätta läsarens egna studier av materialet följa upp egna

hypoteser, kontrollera slutsatserna har valts ett generellt och

resp. samtidigt kompakt sätt att presentera materialet i tabellfonn. Av ut-

rymmesskäl har inte statistik för samtliga redovisningsgrupper i tabell

1.1 tagits med i rapporten. Kompletterande tabellmaterial samt rapporten i sin helhet finns tillgängligt diskett.

Målsättningen är överskådlighet och fullständighet. Den tabellmässiga

redovisningen är standardiserad för att underlätta överblicken av re-

dovisningen. Redovisningen ska:

Inledning 27

ge information om nuläget för ett stort antal indikatorer lev-

nadsförhållanden värderingar

resp

beskriva hur levnadsförhållanden och värderingar är förde-

lade via särredovisningar avseende ett stort antal

befolknings-

grupper

visa hur levnadsförhållandena har förändrats sedan 1975,

dels för hela befolkningen, dels för olika delgrupper.

Kommentarer till tabell 1.1:

Ungdomarnas sysselsättning gäller den senaste veckan före intervjun,

där ett eller flera av följ ande alternativ är möjliga:

under utbildning tillfälligt arbete

fast arbete

anställning egen företagarejordbrukare inkl. medhjälpande familjemedlem, samt

arbetslösa

Dessa kategorier är inte varandra uteslutande. Man kan under och

en

samma vecka vara under utbildning, ha deltidsanställning, och

en

hjälpa till i ett företag.

Vidare särredovisas i ULF endast de ungdomar är fast förankrade

som

arbetsmarknaden, dvs heltidsanställda inte längre studerar, ef-

som ter socioekonomisk grupp. För ungdomsenkäten redovisas samtliga ungdomar efter socioekonomisk Definitionerna enligt denna

grupp. klassificering, som är en standard som tillämpas i de flesta sociala undersökningar, redovisas i Meddelanden i samordningsfrågor 1982:4, SCB, resp i Vogel, Det svenska klassamhället, rapport 50 i serien Levnadsförhållanden, SCB. Med arbetare avses yrken normalt

som

organiseras inom LO, tjänstemän på lägre och mellannivå ligger utan-

för LO och har mindre än års utbildning efter grundskolan, och

sex

högre tjänstemän har minst sex års utbildning efter grundskolan.

28 Inledning

Övriga indelningar gäller ungdomarnas sociala, nationella och regio-

nala bakgrund. Här särredovisas arbetar- resp tjänstemannabarn, där klassificeringen sker efter föräldrarnas socioekonomiska grupp under

barnens uppväxttid. Här tillämpas dorninansordning: klassificeringen

utgår från den högsta förekommer hos föräldrarna. Det innebär att

som arbetarbarnens föräldrar båda är arbetare, och att tjänstemannabamen har minst en förälder som är tjänsteman.

Nationellt redovisas via uppdelning mellan infödda svenska

ursprung medborgare inkl. i Sverige födda invandrarbam, samt invandrare, dvs personer som själva är födda i utlandet.

I ungdomsenkäten genomförs ytterligare särredovisningar utöver dem har gjorts för ULF. Uppväxtfamiljen redovisas via uppdelning i

som

splittrad fullständig där bott med båda sina biologiska

resp. man föräldrar fram till 16 års ålder. Partisympatier delas upp i borgerliga

m, fp, kds och nyd vänstern sap, v. Särredovisningen efter

c, resp religion bygger en intervjufråga med nämnda svarsalternativ.

Tabell 1.1 Undersökningen av levnadsförhållanden ULF resp ungdomsenkäten UE. Befolkningstal samt bastal antal intervjuer för nulägesberäkningar 1988-91 resp trendanalyser 1975-91.

Antal i befolk- Bastal

ningen tusental ------------------ --

198891 1993 1993 198891 197591

enl ULF enl UE UE ULF ULF

HELA BEFOLKNINGEN 16-74 år 6166 6250 3455 22496 125942 16-74 år män 3090 3134 1709 11188 62082

kvinnor 3075 3116 1746 11308 63860 GENERATIONER

Inledning 29

Tabell 1.1 fortsättning

Antal i befolk- Bastal

ningen tusental

------------------ --

198891 1993 1993 198891 197591

enl ULF enl UE UE ULF

UNGDOMSGENERATIONEN

FAMILJ ETYP

ARBETSKRAFTSSTATUS l

30 Inledning

Tabell 1.1 fortsättning

Antal i befolk- Bastal

ningen tusental

198891 1993 1993 198891 197591

enl ULF enl UE UE ULF ANSTÄLLDA 1

SOCIOEKONOMISK GRUPP l 2

SOCIAL BAKGRUND l

NATIONALITET

REGION

3 UB: samtliga

Inledning 31

Tabell 1.1. fortsättning. Kompletterande särredovisningar för ungdomsenkäten UE. Befolkningstal samt bastal antal intervjuer.

Antal i Bastal

befolkn

tusental

1993 1993

enl UE UE

SPECIALGRUPPER 16-29 ár

UPPVÄXTFAMILJ

PART I SYMPAT IER Vänstern 444 729 Borgerlig 371 656 RELIGION Tror pá Gud 252 461 Tror pá Gud el högre makt 857 1543 Ej troende 305 516 STUDENTURVAL

Kapitel 2

Svensk mentalitet i internationellt perspektiv

Av Pettersson

Thorleif

Sammanfattning

Resultaten från stor jämförande värderingsstudie placerar den

en svenska mentaliteten inom ramen för en gemensam nordisk mentalitet som utmärks av sekularisering och tillåtande privatmoral, en tendens till strikt samhällsmoral och betoning av egalitära sociala relationer, höga värden för subjektiv livskvalitet och en känslomässig n0rdism.

Kapitlet argumenterar för att de ungas värderingar och framtidssyn

bör analyseras mot denna bakgrund.

34 Den svenska mentaliteten

SCB:s ungdomsenkät inriktad ungdomars och

var värderingar framtidssyn, hur ungdomar såg arbetsliv, boende, familjebild-

ning, politiskt deltagande, religion och moral etc. Genom att belysa de

unga generationemas livsåskådningar och subjektiva bedömningar

av sina livsvillkor skulle ungdomsenkäten komplettera ULF-undersök-

ningarna, som bygger de svenska välfärdsmätningarnas traditionella

ansats med en inriktning ... på beskrivande än värderande in-

snarare dikatorer. Terminologin intervjufrågomas karaktär de tillfrå-

avser

--gade personerna får beskriva sina villkor, inte värdera dem Tåhlin

1987:72. I ungdomsenkäten skulle ungdomarna få artikulera sina

subjektiva värderingar. Eftersom dessa har att göra med vilka anspråk och behov man har går de utöver beskrivningen de faktiska lev-

av nadsvillkoren. Genom att kombinera den beskrivande och värderande ansatsen skulle man få en bättre bild förhållandet mellan ungdo-

av marnas värdering av sin livssituation och deras faktiska levnadsvillkor.

En adekvat beskrivning av ungdomarnas värderingar och framtidssyn

förutsätter att de jämförs med andra åldersgrupper, d.v.s. med de vuxna generationerna. Det år framförallt genom jämförelser med andra ålderskategorier man ser vad som utmärker och är typiskt för ungdo-

men. En adekvat beskrivning ungdomarnas värderingar och fram-

av tidssyn innebär m.a.o. att de i ljuset den svenska

ses av värderingsmäs-

siga kontexten. Men denna kan i sin tur knappast adekvat

ges en beskrivning utan jämförelser med andra kulturella kontexter, d.v.s. utan jämförelser med andra nationella eller regionala

värderingsmäs-

siga kontexter. De svenska ungdomarna bör således beskrivas i den svenska kulturella kontexten, som i sin tur bör i ett internationellt

ses perspektiv. Genom en sådan ansats kan fördjupa förståelsen de

man av

svenska ungdomarnas värderingar och framtidssyn.

För att möjliggöra sådan förståelse presenterar kapitel

en föreliggande

några jämförande analyser som placerar den svenska värderingsmäs-

siga kulturella kontexten i större europeisk och nord-amerikansk

en

kontext. Konkret syftar jämförelserna till att belysa frågan hur

om meningsfullt det är att tala särskild svensk mentalitet i sin

om en som tur skulle utgöra för ungdomarnas synsätt. En sådan är

ramen uppgift naturligtvis alltför omfattande för att kunna genomföras i detalj inom ramen för föreliggande kapitel. Vissa övergripande tendenser kan dock

presenteras.

Den svenska mentaliteten 35

Det finns ytterligare ett skäl till varför de internationellt jämförande

analyserna presenteras. Ungdomsenkäten innehöll nämligen flera av de

intervjufrågor som användes för att samla in det jämförande materia-

let. Därigenom kan resultaten från ungdomsenkäten jämföras med ti-

digare värderingsstudier, både inhemska och internationella. Därigenom blir det möjligt att bredare analys hur ungdomarna för-

ge en av håller sig till skilda typer värderingsförändringar. Eftersom det

av

jämförande materialet är representativt för hela befolkningen 18-75

år i resp. länder kan materialet dessutom användas för utvidgade jämförelser mellan ungdomsgenerationen och de generationerna.

vuxna

2.1¶En internationell värderingsstudie

De internationella jämförelser som presenteras nedan bygger ett

stort jämförande kultursociologiskt projekt, som ursprungligen kallades Den europeiska värderingsstudien The European Value Systems

Study; EVS-studien. P.g.a. att studien har blivit alltmer omfattande brukar den numer benämnas The World Value Study WVS-studien. Studien påbörjades under slutet av 1970-talet och syftade till att besvara två övergripande frågor. Den första frågan gällde i vilken ut-

sträckning Europa är homogent när det gäller befolkningarnas värde-

ringar och uppfattningar om arbetsliv, familjeliv, politiskt liv, fritids-

liv, religiöst liv och moraliskt liv. Den andra frågan gällde i vilken ut-

sträckning de europeiska befolkningarnas värderingar och uppfatt-

ningar inom de aktuella värderingsdomänema kännetecknas föränd-

av

ring eller stabilitet; i vilken utsträckning de europeiska befolkningarna konvergerar in mot ett gemensamt europeiskt värderingsklimat.

Att frågorna om Europas värderingsmässiga enhet eller mångfald

resp. stabilitet eller förändring har utmynnat i så omfattande studie

en sammanhänger både med ett allmänt kultursociologiskt intresse och den

alltmer centrala frågan den europeiska politiska integrationen.

om

Den europeiska värderingsundersökningen har genomförts i rad

en länder. I varje land har stora intervjuundersökningar med omfattande representativa befolkningsurval ägt rum. Hittills har två faser genomförts. En första genomfördes 1981 och andra år 1990. F.n. pågår

en diskussioner huruvida tredje fas skall genomföras 1995 eller

om en 1999. I 1981 års undersökning medverkade ett 20-tal länder,

varav merparten var europeiska. Vid 1990 års undersökning medverkade ett

36 Den svenska mentaliteten

fyrtiotal länder, varav flera utom-europeiska. Förenklat kan man säga att 1990 års undersökning innebar upprepning 1981 års. EVS-

en av materialet från 1981 och 1990 goda inblickar i de värderings-

ger förändringar som har skett i de medverkande länderna under 80-talet. Materialet också goda möjligheter att jämföra olika länder och

ger

regioner när det gäller befolkningarnas uppfattningar, attityder och

värderingar inom en rad olika områden. Det är detta material som ligger till grund för följande diskussion om den svenska kulturella arenan och i vilken utsträckning denna uttrycker en särskild svensk mentalitet. Den svenska delen av EVS-projektet har presenterats i olika rapporter Pettersson 1988, 1994; Axelson Pettersson 1992; den svenska delen av 1990 års EVS-projekt finansierades av Riksbankens jubileumsfond; 1981 års omgång finansierades av ANSVAR och SIFO. Det finns också en rad internationella studier

publicerade Ester et al., 1993.

Innan resultaten redovisas är det viktigt att uppmärksamma att jämförande analyser EVS-materialet är förenade med en rad svåra me-

av todproblem. Det är exempelvis långtifrån säkert att en och samma intervjufråga, exempelvis om hur man ser förhållandet mellan föräldrar och barn, som formuleras skilda språk och som ställs i skilda kulturella kontexter speglar en och samma bakomliggande,

latenta värdering. Det är m.a.o. vanskligt att jämföra svarsfördelningar

från olika länder eftersom man inte kan ta för givet att de mäter

sak. Det finns emellertid skilda tekniker för att hantera sådana samma

metodproblem. Det är sådana metodöverväganden motiverar att

som följande resultatredovisning avser olika typer av index där svar från flera olika intervjufrågor kombineras. Genom att kombinera från

svar

flera intervjufrågor som antas spegla samma bakomliggande värdering

minskar man inflytande från olika felkällor. Följande jämförelser gäller således sådana frågeområden där med någorlunda säkerhet

man kan säga att svaren från de olika länderna de aktuella

intervjufrågorna speglar samma bakomliggande värderingar Ester et al., 1993 och där angiven litteratur.

2.2¶Två grundläggande dimensioner

En första jämförelse mellan Sverige och 15 andra europeiska och nordamerikanska länder framgår av sammanställningen nedan. De 16 länder som jämförs är Sverige, Norge, Danmark, Island, Storbritannien, Irland, Nord-Irland, Holland, Belgien, Väst-Tyskland, Frank-

Den svenska mentaliteten 37

rike, Italien, Spanien, Portugal, U.S.A. och Canada. Uppräkningen sammanfattar resultat från ett antal värderingsdomäner och hur

anger de svenska resultaten förhåller sig till medelvärdet för samtliga länder vid resp. värderingsdomäner. För varje domän har länderna delats in i tre grupper; en ungefärlig tredjedel som ligger under medelvärdet, en ungefärlig tredjedel som i stort sett motsvarar medelvärdet och en ungefärlig tredjedel som ligger över medelvärdet. Indelningen i kategorierna över eller under de aktuella medelvärdena sammanhänger

självfallet med hur de aktuella värderingsdomänerna benämns. Om ett

visst land visar jämförelsevis höga andelar som känner förtroende för de politiska aktörerna och låga andelar som inte känner sådant förtroende kan man antingen säga att landet ligger över medelvärdet för politiskt förtroende eller under medelvärdet för politisk misstro

I jämförelse med andra länder visar svenskarna jämförelsevis äga värden för:

Uppskattning av hierarkiska, auktoritära sociala relationer Ekonomisk konservatism ägarna bestämmer; lön efter effektivitet Förtroende för maktens och ordningens institutioner

Religiositet och förtroende för kyrkanoma

Benägenhet att fostra barnen till konformitet och anpassning

Teknologisk orientering tilltro till vetenskap, teknologi

Benägenhet att fostra barnen till individuell framgång

I jämförelse med andra länder visar svenskarna jämförelsevis måga värden för:

Strikt samhällsmoral

Traditionell familjesyn

Protestbenägenhet gräsrotsaktiviteter

Offervilja för miljökampen

Krav det goda arbetet

Subjektiv livstillfredsställelse

I jämförelse med andra länder visar svenskarna genomsnittliga värden för:

Privatmoral sexuella relationer, bio-etiska frågor Förtroende för demokratins institutioner Post-materialistiska frihetsvärden Tolerans mot etniska minoriteter Tolerans mot avvikande beteende

Den kulturella gemenskapens betydelse för det goda äktenskapet

38 Den svenska mentaliteten

Sammanställningen antyder onekligen flera intressanta särdrag i sven-

ska värderingssystem. Aven om sammanställningen inte anspråk

ger

att vara heltäckande genom att resultat för samtliga de värde-

ange dimensioner som ingår i EVS-materialet kan säga att den visar

man delvis väntade, delvis oväntade resultat. I jämförelse med de aktuella 15 länderna skulle svenskarna 1 mindre intresserade auktori-

vara av tära sociala relationer önskar utveckling mot ett auktoritärt

mer samhälle, överordnades instruktioner finner riktiga behöver

man följas, 2 vara mindre intresserade av ekonomisk konservatism ägarna bestämmer själva över hur verksamheten skall bedrivas, effektiv anställd skall tjäna än mindre effektiv, 3 känna mindre

mer förtroende för maktens och ordningens institutioner polis, rättsväsende, försvar, kyrka , stora företag, 4 sekulariserade, 5

vara mer visa mindre tilltro till vetenskap och teknologi, 6 mindre

vara benägna att fostra barnen till konformitet d.v.s. att betona gott uppträdande, lydnad, religiös tro, att betona beslutsamhet, oberoende, fantasi, 7 vara mindre benägna att fostra barnen till individuell framgång d.v.s. att betona sparsamhet, hårt arbete, 8 visa

en strängare samhällsmoral ta mer avstånd från exempelvis skattefusk, socialt fiffel, stöld, att behålla hittegods, lögn i egenintresse etc, 9 ha större krav det goda arbetet exempelvis att arbetet skall bidra till personlig utveckling, att det skall stimulans, tillfälle till initiativ,

ge inte vara för stressigt, innebära bra arbetstider, respekterat, 10

vara visa större benägenhet att delta i olika protest- eller gräsrotsaktiviteter

har deltagit i eller kan tänka sig delta i namninsamlingar, vilda

strejker, demonstrationer, bojkotter, husockupationer. Det förtjänar

slutligen nämnas att svenskarna visar högre värden för olika aspekter av den subjektiva livstillfredsställelsen.

Det skulle föra för långt att redovisa svarsfrekvenser från vart och ett av de aktuella länderna och för var och en av de aktuella värderingsdomänema. Här räcker det med att konstatera att svenskarna i flera

avseenden skiljer sig från ett abstrakt medelvärde för värderingsdi-

resp. mensioner. Men ett sådant resultat är inte tillräckligt för att utpeka särdragen i en särskild svensk mentalitet skulle skilja sig från andra

som mentaliteter. Några av de svenska särdragen skulle kunna

vara mer grundläggande än andra. I så fall skulle det framförallt de grund-

vara läggande särdragen som konstituerar den svenska mentaliteten. För det andra kan man inte utesluta att andra länder uppvisar i stort sett

samma särdrag som svenskarna. I ett sådant fall den svenska mentaliteten

vore inte typiskt svensk utan gemensam för flera länder.

Den svenska mentaliteten 39

För att beakta sådana invändningar kan det värt att något i

vara mer detalj visa resultat från en simultan fler-dimensionen analys 1990

av års EVS-material från samtliga 16 länder nämndes Ester et

som ovan al., 1993: 1580. Resultaten som redovisas i Figur 1 visar att en grund-

läggande differentiering av de aktuella nationella värderingssystemen

enklast låter sig göras efter två övergripande dimensioner. Den första dimensionen utgör en kombination å sidan kyrksamhet och

av ena religiös tro och å andra sidan sträng privatmoral och kritisk

en syn abort. Med hjälp av värdena i denna dimension kan skilja länder

man

med jämförelsevis höga värden hög kyrksamhet, strikt privat-

syn moral, motvilja mot abort från länder med jämförelsevis låga värden.

Den andra dimensionen gäller en kvalitativ indelning mellan länder som uppvisar en strikt samhällsmoral till skillnad från länder som har en jämförelsevis stark betoning individuell framgång. Den senare inställningen karaktäriseras av att man vill lära barnen hårt arbete och

sparsamhet samtidigt som man lägger mindre vikt vid osjälviskhet och

tolerans. Med en fri och sannolikt överdriven tolkning kan kanske

man säga att dimensionen speglar skillnaden mellan kollektivistiska och individualistiska värderingssystem, eller om man så vill, skillnaden mellan en betoning av det gemensamma bästa eller individens bästa.

Figur 1: Indelning av 16 västländer i två grundläggande värde-

ringsdimensioner. Resultat från 1990 års EVS-undersökning.

Kyrksamhet, strikt privatmoral,

motvilja mot abort:

Laga värden Höga värden

Strikt samhällsmoral Sverige Irland

Danmark Nordirland

Norge Italien

Storbritannien Spanien

Individuell framgång Holland U.S.A.

Belgien Canada

Frankrike Portugal

Väst-Tyskland

Island

40 Den svenska mentaliteten

Resultaten i Figur 1 antyder fyra grupper av länder. Om man bortser från detaljer kan man säga att de protestantiska nordiska länderna bildar en värderingsmässig region där Danmark och Sverige skulle utgöra kärnan. Det katolska Sydeuropa inklusive det katolska Irland skulle bilda en andra region medan det protestantiskt och katolskt blandade

Mellaneuropa med Holland, Belgien, Väst-Tyskland och Frankrike

skulle utgöra en tredje. Slutligen skulle det likaledes religiöst blandade Nordamerika med U.S.A. och Canada utgöra en fjärde värderingsmäs-

sig region. Man kan hävda sådan värderingsmässig regionalise-

att en ring förefaller intuitivt rimlig och att den ger tilltro till den analys som ligger bakom den aktuella indelningen. Här bör således nämnas att den statistiska analys som ligger till grund för resultaten inte utgick från några som helst restriktioner om att de värderingsmässiga regionerna

skulle geografiskt sammanhängande. Att analysen ändock tycks

vara bilda åtminstone delvis sammanhängande regioner ökar tilltron till resultaten.

Indelningen av länder i Figur l har skett utifrån mediansnitt i de två grundläggande dimensionerna. Av det skälet behöver skillnaderna mellan de fyra grupperna av länder inte vara särskilt stora. Skillnaderna får m.a.o. inte överdrivas. På samma sätt är det viktigt att notera att indelningen i de fyra grupperna ge utesluter att det skulle finnas betydande skillnader mellan länder inom en och samma grupp. Att de nordiska länderna förts till och utesluter således inte

en samma grupp att de nordiska länderna sinsemellan kan uppvisa betydande olikheter, också när det gäller båda de centrala dimensioner ligger till grund

som

för gruppindelningen.

När det gäller den horisontella indelningsgrunden, den som avser reli-

gion, privatmoral och inställning till abort, finns de tydligaste skillna-

derna mellan å sidan Irland, Nordirland och U.S.A. och å den

ena andra Danmark och Sverige samt i viss mån Holland och Frankrike. När det gäller den vertikala indelningsgrunden, den som avser skillnaden mellan en strikt samhällsmoral och en inriktning individuell framgång, ñnns de största skillnaderna mellan å ena sidan Irland, Danmark och Sverige samt å den andra Portugal, Belgien, U.S.A. och Canada. Om man kombinerar de båda indelningsgrundema får man de grupperingar som redovisas i Figur Figuren visar att man kan tala om en särskild nordisk kultur som skulle kännetecknas av lägre värden för religiös tro och kyrksamhet, en mer liberal privatmoral med tillåtande synsätt visavi sexuella relationer och bio-etiska frågor, inklusive abort,

Den svenska mentaliteten 41

en striktare samhällsmoral och ett lägre intresse för individuell framgång. En sådan mentalitet skulle således utgöra kärnan i nordisk,

en särskilt dansk-svensk mentalitet. Här finns dock skäl att upprepa att ett sådant konstaterande inte innebär att exempelvis Danmark och Sverige skulle vara helt lika när det gäller de aktuella värderingarna. Att det finns skillnader mellan grupper innebär inte att resp. grupper skulle vara inbördes lika

Den största skillnaden mellan de olika länder får

grupperna av man genom att längs diagonalerna i Figur Man kan därför säga att det finns en inte obetydlig skillnad mellan det sekulariserade och kollektivistiska Norden och det religiösa och individualistiska Nordamerika, resp. mellan det sekulariserade och individualistiska Mellaneuropa och det religiösa och kollektivistiska Sydeuropa.

övergripande mening kan således sammanfattningsvis tala

I en man

nordisk värderingsmässig mentalitet i två grundläggande

om en som hänseenden skiljer sig från andra kulturella regioner. Det vid

som en första anblick tycks vara en svensk mentalitet visar sig vid närmare eftertanke snarare vara en nordisk.

Resultaten från ungdomsenkäten bör i ett sådant perspektiv. En

ses viktig uppgift blir m.a.o. att studera hur de svenska ungdomarna för-

håller sig till de äldre generationerna vid de grundläggande dimen-

sioner som diskuterats ovan. Intuitivt kan man föreställa sig två diametralt skilda för sådant studium. Å sidan kan

perspektiv ett ena man

utgå från att den gemensamma andan eller kärnan i en kulturell region

definitionsenligt delas av alla, oavsett generationstillhörighet. De

skilda generationerna skulle samlas kring kärnan i den värderingsmäs-

siga nationella identiteten. Ju mer en värderingsdimension utgör en viktig komponent i en nationell anda, desto mindre värderingsskillnader mellan generationer. Omvänt skulle kunna säga att frånvaro

man av värderingsskillnader mellan generationer per definition anger kär-

i den nationella kulturen. Å andra sidan kan från de nan man utgå att nationella eller regionala kulturella identitetema utgör ett historiskt an som ständigt förändras av skilda utvecklingssprocesser där inte minst de unga skulle vara föregångare. P.g.a. ändrade livsbetingelser skulle

de unga utgöra en förtrupp i förändringsprocessema och bilda en

motkultur mot den förhärskande nationella kulturen. Generationsskillnader skulle därigenom vara särskilt påtagliga vid de aspekter av den historiskt givna nationella kulturen som är mest utsatt för föränd-

42 Den svenska mentaliteten

ringsprocesser. Oavsett vilket perspektiv utgår från kan hur

man man som helst säga att det är av synnerligt intresse att studera förhållandet mellan generationer vid de värderingsdimensioner har diskuterats

som ovan och som sitt sätt utgör kärnan i svensknordisk mentalitet.

en Sådana studier skulle kunna ligga till grund för diskussion

en om eventuella förändringar den svenska mentaliteten. Eftersom

av ungdomsenkäten innehöll flera de intervjufrågor har använts för

av som

analysen av de nationella och regionala värderingskulturema låter sig

ett sådant studium genomföras. Analyserna presenteras i kommande

kapitel.

2.3 Religion och moral i 16 länder

Som avslutning detta kapitel kommer några de nationella

av svarsfördelningar som har diskuterats ovan att redovisas i detalj. Redo-

mer visningen syftar till att belysa hur stora differenserna de olika

mellan

länderna är vid de aktuella värderingsdimensionema. Aven skill-

om naderna mellan de olika länderna är statistiskt säkerställda kan de vid närmare anblick synas triviala. När arbetar med stora material blir

man även små differenser statistiskt säkerställda. För den intresserade kan nämnas att de nationella stickproven varierar mellan 1000 och

cza 2800 svarspersoner. När det gäller de svarsfördelningar redovisas

som i det följande bör noteras att enskilda procenttal och medelvärden självfallet kan behäftade med fel utöver vad sades

vara som ovan om svårigheter att jämföra resultat från skilda kulturella kontexter. Man bör därför inte lägga alltför stor vikt vid enskilda värden utan

mer se till allmänna tendenser.

Tabell 2.1 visar resultat från 1981 och 1990 för den religiösa dimensionen. Tabellen redovisar värden för tre aspekter, gäller

en som

privat religiös tro och två gäller relationen till kyrkor och

som samfund, dels i form gudstjänstbesök, dels i form förtroende för kyr-

av av kornas förmåga att ge adekvata olika problem. Tabellen visar

svar klart att de nordiska länderna, särskilt Danmark och Sverige, ligger på avsevärt lägre nivåer än de övriga länderna, inklusive de nationer från det kyrkligt blandade Mellaneuropa i samband med Figur l sades

som visa samma låga nivåer för det religiösa de

engagemanget som nordiska ländema. I allmänna ordalag kan säga att resultaten visar

man en tydlig dansk-svensk sekulariserad särart. Tabellen visar dessutom att merparten av länderna har sett mindre tillbakagång för det religiösa

en och kyrkliga engagemanget under l980-talet. har dock

Tillbakagången

Den svenska mentaliteten 43 w

A

H

44 Den svenska mentaliteten

inte medfört att skillnaderna mellan länderna har blivit mindre. Den nordiska särarten är inte mindre tydlig vid 1980-talets slut. Minskningen har m.a.0. varit ungefär lika stor i merparten av länderna. En allmän tendens är att minskningen till betydande del har skett

genom

ett generationsutbyte, som i undersökningsteknisk mening innebär att

den äldsta generationen vid 1981 års undersökning 66-75 år, vi-

som

sade jämförelsevis höga värden för det religiösa och kyrkliga

engagemanget, nio år har fallit för det övre åldersstrecket och ersatts

senare

1990 års yngsta 18-27 år, generation visar betydligt lägre av en som värden för de olika dimensionerna av ett religiöst engagemang Ester et al., 1993: 64. Om man ser till 1990 års resultat visar sig dessutom

tydliga generationsskillnader som innebär att de yngre genomgående

visar lägre värden. Förutsättningar för att 1980-talets allmänna och långsamma tillbakagång för det religiösa engagemanget skall fortsätta finns således. En kommande diskussion av resultaten från ungdomsenkäten antyder dock att bilden för Sveriges del skulle kunna

vara annorlunda.

Enligt Figur 1 bygger den horisontella indelningsgrunden utöver reli-

gion på inställning till olika s.k. privatmoraliska frågor, inklusive

abort. Med privatmoral avses dels syn på bio-etiska frågor syn självmord, eutanasi, att döda i självförsvar, dels synsätt olika aspekter av sexualitet sexuell otrohet, homosexualitet, prostitution och narkotikabruk. Enkätfrågorna var utformade som lO-gradiga

skattningsskalor där man för varje handling fick ange i vilken utsträckning man ansåg att den kunde rättfärdigas l kan aldrig rättfärdigas; 10 kan alltid rättfärdigas. Indelningen i privatmoral

visavi samhällsmoral jfr senare i framställningen är först och främst empiriskt motiverad och inte helt klar i analytiskt hänseende. Resultaten i Tabell 2.2 visar att de nordiska länderna inte visar samma

tydliga särart för privatmoralens del som för religionens. Här

föreligger inte några skillnader visavi de mellaneuropeiska länderna,

exempelvis Väst-Tyskland, Holland, Belgien och Storbritannien.

Däremot finns en skillnad gentemot det katolska Europa och U.S.A. Om man ser till medelvärdet för de aktuella skalorna kan man knappast säga att de nordiska länderna skulle utgöra en speciell kategori. Här är bilden snarare att Nord-Irland, Irland och Portugal visar något striktare bedömningar än de övriga länderna. När det gäller inställning till abort kan man i stort sett säga att bilden är densamma. Den nordiska särarten vid den första indelningsgrunden skulle

m.a.0.

mer ha att göra med den religiösa komponenten än med den privatmo-

raliska, inklusive synen abort.

Den svenska mentaliteten 45

H

w

w . H

m

m

U

m w

n H

G

m

46 Den svenska mentaliteten

När det gäller förändringen mellan 1981 och 1990 visar Tabell

2.2 en

allmän utveckling till en mer tillåtande privatmoral. Denna utveckling

låter sig endast delvis förstås sätt vid religionen, d.v.s. i

samma som

termer av generationsutbyten. Analyser som inte redovisas här tyder

dessutom att den nordiska utvecklingen har gått skilda håll vid sexualmoralen resp. inställningen till de bio-etiska frågorna. Vid den första komponenten kan märka utveckling mot strikta

man en mer synsätt medan vid de bio-etiska frågorna utveckling mot tillåtande

en mer synsätt kan märkas Pettersson 1994. Vid den första komponenten kan en återgång bland de generationerna till striktare synsätt

yngre märkas; vid den andra komponenten kan märka fortsatt

man en utveckling mot tillåtande synsätt bland de Den nordiska

mer yngre. utvecklingen för privatmoralens del syns m.a.o. sammansatt och delvis

motsägelsefull. Inte heller vid inställning till abort syns utvecklingen

vara likartad i de olika länderna. I några länder, däribland Sverige och Danmark, har utvecklingen gått mot minskad acceptans för de aktuella

bevekelsegrunderna som legitima skäl till abort. Möjligen är denna

utveckling relaterad till utvecklingen mot en strängare sexualmoral. Om man däremot ser till Spanien, U.S.A. och Canada har utvecklingen varit den motsatta. Man kan inte finna någon

m.a.o. gemensam tendens vid synen abortfrågan.

När det gäller privatmoralen syns således bilden komplicerad

vara mer än vad som var fallet vid de religiösa värderingarna. För att

upprepa vad som sades ovan kan man sammanfattningsvis konstatera att den nordiska, dansk-svenska särarten tycks mer tydlig vid de religiösa vär-

deringarna är vid de privatmoraliska.

För att återgå till indelningen nationella värderingssystem i fyra

av grupper gällde den andra indelningsgrunden åtskillnad mellan län-

en der som visar strikt samhällsmoral till skillnad från länder visar

som större betoning av individuell framgång. De samhällsmoraliska bedömningarna avser i vilken utsträckning accepterar att göra

man anspråk sociala förmåner inte har rätt till, att inte betala

man kollektiva färdmedel, att skattefuska, att köpa stöldgods, att ta emot mutor, etc. Liksom vid privatmoralen hade de aktuella

intervjufrågorna utformats lO-gradiga skattningsskalor där

som svarspersonerna för resp. handling fick i vilken utsträckning den

ange kunde rättfärdigas. Skillnaden mellan dessa bedömningar och de privatmoraliska kan närmast sägas bestå i att de samhällsmoraliska bedömningarna gäller relationer mellan medborgarna och det offentliga medan de gäller i vilken utsträckning accepterar

senare man

Den svenska mentaliteten 47

att medborgarna i mer privata angelägenheter handlar efter eget gottñnnande.

Den andra aspekten den aktuella indelningsgrunden gällde inrikt-

av ning individuell framgång. De intervjufrågor användes för

som

denna aspekt avsåg vilka egenskaper ansåg särskilt viktiga att

man barn fick lära sig. Skilda analyser har visat att egenskaperna hårt

arbete resp. att sparsam kan användas indikatorer den

vara som aktuella aspekten. Att denna sägs ha med individuell framgång att göra motiveras av att de båda indikatorerna visar negativt samband

med egenskaperna tolerans och osjälviskhet.

Enligt indelningen i Figur l skulle de nordiska länderna kännetecknas av striktare samhällsmoral och mindre inriktning mot individuell framgång. Tabell 2.3 visar resultat för båda aspekterna. Allmänt kan sägas att resultaten knappast visar några dramatiska mellan

skillnader

de olika länderna när det gäller sarnhällsmoralen. Overlag kan

man säga att samtliga länder visar strikta bedömningar. Medelvärdet den

tio-gradiga skattningsskalan ligger runt värdet något som indikerar

att man allmänt tar starkt avstånd från de aktuella handlingarna och

anser att de nästan aldrig kan rättfärdigas. Mellan tredjedel och

en en fjärdedel tar kategoriskt avstånd från ll 12 eller mindre

av mer omoraliska handlingar. Värdena i tabell 2.3 visar att Sverige, Danmark och Norge tillsammans med Nord-Irland och Irland har givit något striktare bedömningar än övriga länder, där Frankrike visar de mest tillåtande synsätten. Men det är viktigt att betona att skillnaderna mellan den förstnämnda gruppen och de övriga länderna inte är

iögonfallande.

Allmänt kan sägas att de sarnhällsmoraliska bedömningama visar

en utveckling mot mer tillåtande synsätt under l980-talet. Aven för-

om ändringarna inte är stora är de regel statistiskt säkerställda. Andra

som analyser som inte presenteras här visar att utvecklingen mot tillå-

mer tande synsätt delvis låter sig förstås i termer sådant

av generationsutbyte som diskuterades i samband med religion och privatmoral. Till bilden hör också att skillnaderna mellan varandra

följande ge-

nerationer för Danmarks och Sveriges del är mindre vid samhällsmo-

ralen än vid privatmoralen. De skilda generationerna skulle

m.a.o. vara mer enade om en strikt samhällsmoral än de något mindre strikta

om privatmoraliska bedömningarna. Diskussionen i ett tidigare avsnitt

nämnde att de värderingsdimensioner där generationerna överens

var

48 Den svenska mentaliteten

H

m

u

m

m

m M

Den svenska mentaliteten 49

skulle kunna betraktas som centrala i den nationella andan. Det sagda kan därför anföras som ytterligare ett argument för att en strikt samhällsmoral skulle känneteckna en nordisk mentalitet.

När det gäller inriktning på individuell framgång är skillnaderna mellan de nordiska länderna och övriga länder av samma begränsade omfattning som vid samhällsmoralen. De nordiska länderna visar synnerligen låga värden för denna dimension medan enbart några av de övriga ländema kommer upp till märkbara andelar. Det gäller särskilt Frankrike, Belgien, Portugal och U.S.A.

Sammanfattningsvis kan man därför upprepa att de tydligaste särdragen i den nordiska, särskilt dansk-svenska, mentaliteten gäller den aspekt som har med religion och kyrksamhet att göra. När det däremot

gäller privatmoral, inställning till abort, samhällsmoral och inriktning

på individuell framgång, är de skillnader som antyds av indelningen i Figur 1 inte lika iögonfallande, även om de är statistiskt säkerställda. Mot den bakgrunden har det sitt intresse att något fördjupa och komplettera bilden av de nordiska ländernas eventuella särart när det gäller

samhällssynen.

Tabell 2.4 presenterar resultat för ytterligare några aspekter av samhällssynen, nämligen förtroende för maktens och ordningens institutioner resp. för demokratins institutioner, protestbenägenhet, samt

sociala och ekonomiska relationer. syn

Resultaten visar att Sverige ligger något lågt när det gäller förtroende för maktens och ordningens institutioner försvar, polis, rättsväsende, kyrka, stora företag samt visar genomsnittligt värde vid förtro-

ende för demokratins institutioner utbildningsväsendet, tidningarna, fackföreningarna, riksdagen, statsförvaltningen. Indelningen och be-

nämningen av de två typerna av institutioner är gängse i analyserna av EVS-materialet. Detta utesluter självfallet inte att den kan kritiseras. Man kan exempelvis notera att indelningen delvis går tvärs med en indelning i statliga och privata institutioner. Man kan också notera att några institutioner, exempelvis rättsväsendet, lika mycket har med

demokratiska rättigheter som med medborgerliga skyldigheter att

göra. Om bortser från sådana invändningar kan man emellertid

man notera att förtroendet för de två typerna av institutioner visar en differentierad bild. Att känner förtroende för en typ av

man institutioner innebär inte att man nödvändigtvis känner förtroende för

50 Den svenska mentaliteten

en annan. Den svenska mentaliteten skulle utgöras kombination

av en av jämförelsevis lågt förtroende för maktens och ordningens institutioner och medelhögt förtroende för demokratins.

EVS-materialet från de 16 länderna visar allmän

en utveckling mot

minskat förtroende för de aktuella institutionerna, särskilt maktens och ordningens institutioner. Denna utveckling kan åtminstone delvis åter-

föras till långsiktiga värderingsförändringar, exempelvis den fortsatta

sekulariseringen Listhaug 1990. När det gäller generationsskillnader

kan noteras att de yngre visar mindre förtroende, särskilt för de institutioner som här har kallats maktens och ordningens institutioner. Den svenska utvecklingen mot minskat förtroende för maktens och ordningens institutioner låter sig också delvis förklaras i termer sådant

av

generationsutbyte som diskuterats tidigare.

När det gäller benägenhet att delta i olika typer opinionsyttringar

av namninsamlingar, bojkott, demonstration, vilda strejker visar Sverige

jämförelsevis höga värden. Generellt kan säga att protestbenä-

man genheten är större bland de yngre och att det härvidlag finns tydliga

generationsskillnader. Protestbenägenheten ökade i så gott som samt-

liga länder under 1980-talet, inte minst i Sverige. Denna ökning låter sig till betydande delar förstås i termer sådant generationsutbyte

av som diskuterats tidigare i kapitlet, d.v.s. att 1980 års lågpro-

av testerande äldsta generation har utbytts mot 1990 års yngsta

genera-

tion, som är betydligt protestbenägen.

mer

Tabell 2.4 visar dessutom att Sverige ligger lägst när det gäller uppslutning kring vad som kan benämnas auktoritära sociala relationer resp. ekonomisk konservatism. Vid den första aspekten visar Sverige tillsammans med de övriga nordiska länderna och ytterligare några

andra länder låga andelar bejakar utveckling mot större respekt

som en för auktoriteter att den anställde blint skulle följa arbetsled-

resp. ningens instruktioner. Vid den andra aspekten visar Sverige tillsammans med Norge och ytterligare några andra länder låga andelar

som förordar att ägarna skall bestämma över företagens skötsel

ensamma resp. att det är rättvist den effektive anställde får betalt. I

mer mer båda de sistnämnda dimensionerna skulle det största avståndet föreligga mellan Sverige och U.S.A. Var tionde femte svensk

resp. var skulle omfatta resp. typvärderingar jämfört med ameri-

cza varannan kan. Dessa skillnader längs diagonalen i Figur 1 motsvarar de skillnader i religiöst diskuterats Till bilden

engagemang som tidigare. av

Den svenska mentaliteten 51

m

M

m

m a

w

m

m

m

M

A

M

m

52 Den svenska mentaliteten

de låga värdena för auktoritära sociala relationer hör även att de nordiska länderna tillsammans med Väst-Tyskland och Holland visar högst värden för demokratiska relationer mellan föräldrar och barn. Här ligger U.S.A. Frankrike, Italien, Spanien, Irland och Nordirland avsevärt lägre. När det gäller generationsskillnader kan noteras att de

är mindre benägna att förorda ekonomisk konservatism och yngre auktoritära sociala relationer.

Sammanfattningsvis kan säga att resultaten i Tabell 2.4 visar att

man Sverige, delvis tillsammans med Danmark och Norge, kännetecknas av lägre förtroende för maktens och ordningens institutioner, genomsnittligt förtroende för demokratins institutioner, en större benägenhet

till opinionsyttringar och gräsrotsaktiviteter, samt ett mindre intresse

för auktoritära sociala relationer och ekonomisk konservatism. Man kan säga att resultatet kompletterar bilden av att Sverige och de nordiska ländema skulle utmärkas av en strikt samhällsmoral. Det mest utmärkande kännetecknet den nordiska mentaliteten är kanske inte att samhällsmoralen skulle vara strikt utan lika mycket en egalitär mentalitet har svårare att acceptera passiv underordning och hie-

som rarki.

2.4¶Subjektiv livskvalitet och känslomässig nordism

Till bilden av en särskild nordisk mentalitet hör inte sällan antaganden

att den skulle kännetecknas god livskvalitet, både beträffande om av

yttre objektiva förhållanden och inre subjektiva upplevelser. Ta-

bell 2.5 redovisar några resultat för den subjektiva dimensionen. Resultaten gäller hur tillfreds man är med sitt arbetsliv gäller enbart förvärvsarbetande, vilken valfrihet känner i sitt liv, hur tillfreds

man

är med sitt liv, förhållandet mellan positiva och negativa uppleman velser under de senaste veckorna Bradbum Affect Balance Scale samt vilken tillit känner till medmänniskoma. Oavsett vilken as-

man pekt av den subjektiva livskvaliteten man ser till ligger Sverige och de nordiska länderna högst, ibland tillsammans med U.S.A. och Canada. Utan att in i detaljer och en närmare analys av vad dessa resultat egentligen speglar kan man kort och gott hävda att resultaten pekar

att den nordiska mentaliteten kännetecknas av jämförelsevis höga värden för den subjektiva utvärderingen av den egna livssituationen. Detta gällde i varje fall vid 1980-talets början och slut. Vilken betydelse de senaste årens ekonomiska utveckling härvidlag haft diskuteras

Den svenska mentaliteten 53

M M w M n

,

. . H . N . . a u u

54 Den svenska mentaliteten

i kommande kapitel. Det är möjligt att göra så eftersom några av de enkätfrågor som ligger till grund för resultaten i Tabell 2.5 också in-

gick i ungdomsenkäten.

Sammanfattningsvis kan man emellertid säga att diskussionen av en särskild svensk eller nordisk mentalitet har resulterat i bild ka-

en som raktäriserar Sverige och de nordiska länderna, särskilt Danmark, i ter-

sekularisering och delvis tillåtande privatmoral, tendens till mer av en strikt samhällsmoral och betoning av egalitära relationer samt höga värden för den subjektiva livskvaliteten. Det är inom sådan kontext

en

ungdomsenkätens bild av de unga generationerna bör ses. Begränsade och obetydliga generationsskillnader vid dessa aspekter tyder att

generationerna står enade kring den traditionella, nationella särarten. Eventuellt större generationsskillnader vid dessa aspekter kan å andra sidan diskuteras i åtminstone två olika perspektiv. En möjlighet kan vara att de unga ännu inte har hunnit anamma särdragen i den nationella kulturen men att de med tiden kommer att göra så. En

annan möjlighet kan vara att de unga p.g.a. ändrade livsbetingelser är mindre benägna att anamma dessa särdrag och är på väg att lämna vad som har varit den svenska kulturens karaktäristika. En försiktig gissning är att bilden kommer att visa sig sammansatt och komplicerad och att

man svårligen kan belägga en enhetlig, övergripande tendens vid de

aktuella värderingsdimensionema.

Avslutningsvis kan det ha visst intresse att helt kort nämna att den

nordiska särprägeln tenderar att åtföljas av en subjektiv känslomässig

nordism. Svar på en öppen fråga i de nordiska EVS-intervjuerna om vilket eller vilka folk man känner mest gemenskap med visar att de nordiska folken, särskilt svenskar, danskar och norrmän, känner

en inte obetydlig gemenskap med varandra. Här finns emellertid

antydningar till generationsskillnader. De visar något större

yngre

benägenhet att vända sig utanför Norden, exempelvis till de anglo-

saxiska länderna. Det finns f.ö. andra studier som pekar i samma riktning Weibull och Rosengren, 1993. Också detta förhållande bör beaktas när man skall diskutera ungdomarnas samhällssyn. Till sarnhällssynen hör hur man orienterar sig i sin omvärld. Här tycks för ungdomarnas del finnas en spänning mellan en traditionell nordisk

orientering och en yngre anglo-saxisk ocheller kosmopolitisk.

.. .

3 Kapitel

Uppväxtförhållanden

Av Joachim Vogel

Sammanfattning

Drygt var femte i åldern 16-29 år kommer från ett skilsmässohem, vilket är dubbelt så många för generation sedan. Skilsmässo-

som en bamen är överrepresenterade bland ungdomar med arbetsmarknads-

problem, bland arbetarungdomar och storstadsungdomar. Ungdomar

med borgerliga sympatier och ungdomar tror på personlig gud

som en

kommer oftare från fullständiga uppväxtfamiljer.

Föräldrarnas stöd till barnens utbildning i de stödde lång

form av att

utbildning, hjälpte till med läxoma, beröm och gick på föräldra-

gav möten verkar ha ökat påtagligt, i takt med att föräldrarna själva

fick

allt högre utbildning och förståelse för utbildningens betydelse, och i

takt med att utbildningskraven har skruvats Enkätsvaren

faktiskt upp.

understryker också klasskillnaderna: arbetarbam får mindre stöd,

framför alltför långa utbildningar.

4 14-0756

56 Uppväxtfirhållanden

tycks inte ha trivts sämre i skolan än äldre

Ungdomsgenerationen

Däremot har de upplevt skolk, bråk med

generationer. mera konflikter lärare, mobbning. Generationskillnadema speglar möjligen bättre

en eller tolerant skola: högre trivsel trots längre skolgång, med mera

tolerans för konflikter. Skolproblem är vanligare bland arbetar-

mera bam, vid föräldrahem. Ungdomar med arbetsmark-

splittrade nadsproblem har oftare även haft Skolproblem.

I detta kapitel börjar vi genomgången ungdomars livssituation med av uppväxtfamiljens sammansättning, dess stöd till barnen

uppväxtåren:

och erfarenheter skolan. Redovis-

uppväxtåren, ungdomarnas egna av

ska bild ungdomars förutsättningar för etablering och ningen ge en av

välfärd fram i livet. Med anslutning till diskussionen i kapitel l

längre

det alltså ungdomar kan förvärva under barn- och gäller resurser som

två nämligen uppväxtfamiljen och skolan. ungdomsåren arenor, är betydelsefull för ungdomars framtid genom för- Uppväxtfamiljen

studieintresse, överföring kunskaper och värderingar,

medling av av

och ekonomiskt stöd under skolåren och un-

samt genom psykologiskt

der Föräldrastödet är således viktig resurs i sko-

etableringsfasen. en

lan, där barn och måste konkurrera och erövra nya resurser i

ungdomar

form meriter kan sättas in arbetsmarknaden. av som

Det statistiska underlaget i detta kapitel är ungdomsenkäten, där ung-

domar i åldrarna till 29 år har svarat på retrospektiva frågor om upp

sin uppväxttid.

3.1 hemforhållanden

Splittrade

i där föräldrarna har skilts, där nå-

Att växa upp en splittrad hemmiljö,

föräldrarna har avlidit, där föräldrarna aldrig var samboende gon av eller där har vuxit med andra än de biologiska föräldrarna man upp kan ha flera nackdelar. Det kan dels innebära känslomässiga problem

under begränsade kontakter med föräldrarna, i

uppväxtåren, en av

fadern, konflikter med styvfäder, flyttning och skolbyten, kanske

regel

skolarbetet. Å andra sisämre kontinuitet i föräldrarnas uppföljning av

dan kan föräldrarnas skilsmässa ibland bättre för barnen än fortvara

satta slitningar inom uppväxtfamiljen.

Uppvälxfirhållanden 57

Sedan länge har skilsmässofrekvensen ökat, vilket idag kan avläsa

man i statistiken över andelen i olika åldersgrupper vuxit med

som upp splittrade hemförhållanden, dvs. där föräldrarna skilde sig innan barnet hade fyllt 16 år, fadern eller modern avlidit eller där barnet växte

upp med någon annan än de biologiska föräldrarna. Retrospektiva intervjuer av personer i olika åldrar visar att sett över ett längre tids-

man

perspektiv under perioden 1930-1980 flyttade ihop vid allt lägre ål-

der, men att allt fler förblev ensamstående eller det under någon

var period, och att fler förblev barnlösa. Samtidigt minskade parrelationernas varaktighet. Under de senaste 30 åren har allt fler barn upplevt att föräldrarna har skilts, den fullständiga kärnfamiljen är ändå

men helt dominerande. Av 60-talisterna upplevde 8 procent att föräldrarna skildes och 3 procent att föräldrarna aldrig levde ihop. 76 procent

av 60-talisterna levde hela tiden ihop med båda föräldrarna. Bland 50talistema rör det sig om 82 procent. Dessa uppgifter kommer från

SCBs löpande levnadsnivåundersökningar ULF SCB, 1992.

I ungdomsenkäten kartlägger vi 70-talisternas uppväxtfamiljer, där

splittrade uppväxtfamiljer blivit ännu vanligare. Men även bland 10-, 20- och 30-talisterna var andelen inte växte med båda föräld-

som upp rarna relativt hög, men då skälen något annorlunda, nämligen

var dödsfall. Man skulle kunna säga att 50- och 60-talet

var kärnfamiljens

guldålder: det var då flest barn fick växa med både och

upp pappa mamma. Sedan kom skilsmässovågen. Det är emellertid viktigt

att konstatera att den fullständiga familjen fortfarande är dominerande.

Av dagens undomsgeneration i åldern 16-29 år har 70

ca. procent vuxit upp tillsammans med båda sina biologiska föräldrar 3.1.

tabell

Bland 35-74-åringar är det 10 procent flera. Skillnaden

ca. hänger

samman med förändringar föräldrarnas skilsmässofrekvens. Av 16-

av 19-åringarna har 22 procent upplevt föräldrarnas skilsmässa före 16årsåldern. Bland 35-54-åringarna rör det sig 9 och bland

om procent, 55-74-åringarna om ca. 2 procent. Hos de äldsta är det betydligt vanligare att någon av föräldrarna dog.

Tabell 3.1 visar för det första att kvarboende ungdomar oftare

något

bor med båda sina biologiska föräldrar. kvarboende kan

Längre dels

bero föräldrarna de väljer att hålla ihop, dels

ungdomarna själva de väljer att bo kvar längre när uppväxtfamiljen är intakt.

Längre kvarboende kan också underlättas ekonomiskt det

om rör sig

om en tvåförsörjarfamilj.

U MWnä W 3%m 4%

8 n

a u m

. . a n v 0

|

H H H

Uppvaxdirrhallandenu: i O 59

manner-q Ch OONFI WO mmm FIN ON KONG DI-lñöu-l Vfñä Ov-Ä ril-iv-l r-iu-lO O I-Iñlr-i OLOFIDO 1 Fr-GF OO anna OGK\J Nam VINHWN 000m Vi ©0151 fñfñr-i r-iu-ir-I Lnbmcom -Lnwñ Fm I[\l LOCDO O lnñ POLO OOOOO 1-1010 OO 1-100 OOu-l 7 Fd r|l-|l NWONN -KD -KDWKD 000 ®l|-4 D[2 ommw Frid fVu-ilhNfW ChrñI-l 10 fWNr-l r-lv-lrl üNv-N WWWW

. . . m

.

x

n

m

60 Uppväxçfirhållanden

Enkäten visar vidare att det finns ett visst samband mellan splittrade uppväxtfamiljer och svårigheter för barnen arbetsmarknaden: av de arbetslösa ungdomarna kommer något flera från skilsmässohem. Vidare har ungdomar från arbetarhem och storstad oftare växt upp i splittrade föräldrahem. I inget fall rör det sig emellertid om starka samband.

Splittrade uppväxtförhållanden har också konsekvenser för ungdo-

grundläggande värderingar. Av de unga vänstersympati-

marnas mera sörerna för SAP och V kommer något flera från skilsmässohem,

jämfört med borgerliga sympatisörer. Detsamma gäller de som inte är

troende. Ungdomar tror personlig gud kommer oftare från

som en

fullständiga uppväxtfamiljer se tabell l.

3.2 Föräldrahemmets sociala miljö

Genom föräldrahemmet överförs kunskaper, värderingar och livsstil mellan generationerna. Föräldrarnas stöd kan innebära en betydande överföring till nästa generation, i den mån föräldrarna

av resurser främjar studier, erbjuder stimulerande intellektuell miljö och bistår

en ekonomiskt före och efter utflyttningen. I detta avsnitt tittar vi på föräldrarnas utbildning, i vilken utsträckning man talade om politik i

egen föräldrahemmet, föräldrarna religiösa, om de hade invandrar-

om var bakgrund samt den levnadsstandard de kunde ge sina barn. I nästa av-

snitt följer sedan detaljerade uppgifter från ungdomarna beträf-

mera fande föräldrarnas aktiva stöd till deras utbildning.

Andelen ungdomar vars föräldrar har högskoleutbildning är tre

gånger högre än för 20-30 år sedan. Idag har än var femte ung-

nu mer dom under 30 far är högskoleutbildad. Det finns ett

en mor resp som starkt samband mellan föräldrarnas och barnens utbildning. Den

sociala rörligheten mellan generationerna är begränsad men har ökat

framför allt förändringar klasstrukturen: andelen kvalifice-

p.g.a. av

rade jobb ökar kontinuerligt och framtvingar ökad uppåtriktad rör-

lighet. Jämförelser med andra industriländer tyder att Sverige har

större social rörlighet Vogel, 1987.

I tabell 3.2 visas att invandrarungdomar och storstadsungdomar oftare

har högskoleutbildade föräldrar, medan arbetslösa ungdomar har det

Uppväxtfirhållanden 61

mera sällan. Det hänger med det sociala arvet: det är

senare samman unga arbetare drabbas hårdast arbetslöshet, och de har också

som av oftare föräldrar som är arbetare. Det sociala arvet visar sig också i

par-

tisympatierna: borgerliga ungdomar har dubbelt så ofta högskoleutbil-

dade föräldrar.

22 procent av ungdomarna svarade i enkäten det förekom ofta att

att

man talade om politik i deras uppväxtfamilj. Aven här bety-

ser man dande klasskillnader. Politiska diskussioner är betydligt vanligare bland tjänstemannabarn än arbetarbarn 23 14 procent, och

resp mera ovanliga även bland arbetslösa och bland lågutbildade ungdomar. Tabell 3.2 tyder också på att borgerliga ungdomar oftare kommer från politiskt intresserade föräldrahem. Vårt studenturval, omfattar tre

som

samhällsvetenskapliga utbildningar, har självklart en betydande över-

vikt av politiskt intresserade uppväxthem.

12 procent av ungdomarna uppgav att någon förälder religiöst ak-

var

tiv. Det har stor betydelse för ungdomarnas religiositet. Mindre

egen än var femte under 30 år tror på en personlig gud, 40 procent

men av dessa hade någon religiöst aktiv förälder. Endast 2 procent de

av som inte var troende hade religiösa föräldrar tabell 3.2. Det finns också

se

betydande skillnader mellan invandrarungdomar och svenskar: tre-

var dje invandrarungdom hade religiöst aktiva föräldrar. Liksom politik är religion i föräldrahemmet i viss mån klassbunden: det är ett vanligare tema för tjänstemannabarn, och för tjänstemän och akademiker.

unga

Invandrarbakgrund kan vara såväl en resurs språkkunskaper, kul-

turella erfarenheter som en nackdel problem arbetsmarknaden.

17 procent av ungdomarna har invandrarbakgrund, dvs någon föräl-

av drarna är född utomlands, och 9 procent hade annat modersmål än svenska, dvs lärde sig ett annat språk före svenska. Invandrarbakgrund är endast obetydligt vanligare bland arbetslösa. Ungdomar med vän-

stervärderingar och troende ungdomar har oftare invandrarbakgrund.

Ungdomar har fått allt större möjligheter att bo kvar i föräldrahemmet, i takt med stora förbättringar bostadsstandarden. Av vår tids

av ungdomsgeneration har 80 procent haft eget under hela tonårstiden.

rum

Förändringen märks tydligt när man jämför mellan olika åldersgrup-

per. Av 35-54-åringarna hade endast 39 procent och över 55 år det

var 21 procent.

62 Uppväxtförhållanden

H . . M

D S H H H

Uppv :förhållanden 63 x x

m

64 Uppväxtfirhållanden

3.3¶Föräldrarnas inställning till utbildning

Föräldrarnas ekonomiska och psykologiska stöd till sina barns skolgång är den avgörande faktorn bakom det sociala arvet, att barn ärver sina föräldrars socioekonomiska ställning. Studiesociala åtgärder har endast haft begränsade effekter i det sammanhanget.

I ungdomsenkäten ingick en relativt omfattande utfrågning om ungdomarnas skolgång, som gällde dels föräldrarnas engagemang i deras skolgång, dels ungdomarnas egna erfarenheter av sin skoltid se nästa avsnitt. Frågorna avsåg situationen vid 15 års ålder. Föräldrarnas stöd måste anses som omfattande. 87 procent av ungdomarna rapporterar att föräldrarna tyckte det var viktigt med lång utbildning nej frågan om någon föräldrarna tyckte det bortkastat med lång utbild-

av var

ning. Varannan fick ofta hjälp med läxläsningen och två tredjede-

lar fick ofta beröm av föräldrarna. 78 procent berättar att föräldrarna regelbundet gick föräldramötena.

Om jämför olika åldersgrupper att föräldrarna har blivit

man ser man allt aktivare med åren, och att det rör sig om stora förändringar. Det beror antagligen mest att föräldrarnas utbildning har ökat, och

egen därmed också deras intresse att stödja barnens utbildning. Dessutom har också utbildningskraven ökat, vilket ställer allt större krav även

föräldrarna.

Tabell 3.3 tyder också på att unga kvinnor tycker sig uppleva ett större föräldrastöd än männen. När det däremot gäller lång utbildning föreligger omvänd skillnad mellan pojkar och flickor: 39 procent av

en flickorna och 47 procent pojkarna rapporterade att båda föräldrarna

av ville att de skulle lång utbildning. Det är svårt att avgöra hur

ta en betydelsefull denna skillnad egentligen Det rör sig svåra be-

om dömningar där de båda könens anspråk och förväntningar är varandras måttstock. Detta är nämligen den enda av frågorna där flickor fick mindre stöd än pojkarna. Det korresponderar å andra sidan väl med den faktiska fördelningen av långa utbildningar. Numera finns det knappast några skillnader mellan könen ifråga om utbildningens ge-

nomsnittliga längd. Däremot går de allra längsta utbildningarna fortfa-

rande i något större utsträckning till männen se nästa kapitel. De typiska och relativt kvinnoyrkena i offentlig sektor har ofta kort och

nya

medellång eftergymnasial utbildning, medan männen fortfarande har en viss överrepresentation när det gäller prestigeyrken.

Uppvâxtfärhâllanden 65

I enkäten ställdes vidare frågor hade inflytande valet

om vem som på

av utbildning och yrke i femtonårsåldem. Tabell 3.3 visar att poj-

kar lät sig påverkas sina fader, och flickor sina mödrar.

mera av av Skillnaderna är emellertid små och det talar inte heller i detta fall för en mera omfattande diskriminering döttrarna.

av

Tabell 3.3 visar vidare att kvarboende ungdomar tyckte deras föräl-

att drar gav mera stöd, jämfört med utflyttade ungdomar. Bättre föräldrastöd till barnens skolgång leder rimligen till längre kvarboende, dels p.g.a. att utbildningen därmed faktiskt blir längre, dels

p.g.a. av goda relationer med föräldrarna. Däremot rapporterar arbetslösa de

att fått litet stöd, och detsamma gäller arbetarbarn och eljest ungdomar med lågutbildade föräldrar. Arbetarbamens föräldrar hade också haft

mindre inflytande sina barns utbildnings- och yrkesval. I linje med dessa resultat ligger klassificeringen efter partifärg: ungdomar har

som

borgerliga partisympatier har haft påfallande större stöd i föräldra-

hemmet.

I tabell 3.3 ser vi också att skolan, dvs lärarna, har haft relativt

svagt

inflytande ungdomars utbildnings- och yrkesval endast 4 procent.

3.4¶Ungdomarnas erfarenheter skolan

av

Längre skolgång bör innebära konflikter i skolan. Elever

mera som inte är studiemotiverade tvingas kvar. När etableringen

som vuxen genom arbete, en egen ekonomi, bostad, ekonomiskt oberoende

egen av föräldrarna fördröjs bör konfliktnivån öka: fler ungdomar borde

vantrivas i skolan, och hamna i olika konfliktsituationer såsom skolk, bråk med lärare och mobbning. De ungdomar deltog i

som ungdomsenkäten

fick ge retrospektiv information hur de upplevde sin

om skolgång när

de var i IS-årsåldern. Antagligen färgas dock

bedömningarna av

skolgången i sin helhet: problem inträffade bör ha

som senare någon inverkan minnesbilden. 56 procent kom ihåg de trivdes, 57

att procent anser att det inte förekom att de skolkade, och 72 procent hade aldrig bråk med sina lärare. 38 procent berättade de råkat

att någon gång

ut för mobbning under sin skoltid i eller utanför skolan.

66 Uppväxtfirhållanden

. . . .

.

H H H

Uppväxtfárhållanden 67

GWÖJOO r-|CO1®|-|[\ VM NONQ VGÖVW KDCDLO www-mv vmmvmmw Lñm WWW ON®GJCDW105

.

N

68 Uppväxtfdrhållanden

Jämförelser mellan olika åldersgrupper och generationer, alltså

som

skiljer sig ifråga om skolgångens längd visar betydande skillnader.

Andelen som trivs har ökat något: 61 procent bland tonåringarna,

varav många fortfarande går i skolan, 55 procent i åldrarna över 35. Skillnaderna kan eventuellt spegla bättre skola, den kan också

en men bero tidsavståndet till skoltiden. Däremot har dagens ungdoms-

generation haft konfliktfylld skolgång. Det är fler har

en mera som skolkat och haft bråk med sina lärare, jämfört med vuxengenerationerna. Dessa skillnader kan också påverkas minneseffekter, i den

av mån de äldre konflikter i Å andra sidan kan

förtränger ungdomsåren.

också tänka sig att skolan har blivit mindre auktoritär och tolerant man för konflikter. Det skulle kunna innebära både högre skoltrivsel och fler ungdomar hamnar i och bråk, vilket alltså

som skolk

överensstämmer med enkätresultaten. Okade konflikter kan också som

redan nämndes inledningsvis bero längre skolgång längre expone-

ring, vilket kan färga den minnesbild som kommer fram i enkäten.

Enkätsvaren visar också att pojkar trivs sämre och oftare råkar i konflikter än flickor. Tabell 3.4 visar också konsekvenserna skolgång,

av skoltrivsel och hemförhållanden för det arbete sedan får efter

man skolan. Arbetslösa ungdomar trivdes sämre i skolan, skolkade oftare, råkade i bråk med sina lärare, och fler blev mobbade. Detsamma gäller arbetarbarn och barn från splittrade föräldrahem. Det finns också tyd-

liga samband med partisympatier och religiositet: ungdomar med

vänstersympatier och icke-religiösa ungdomar trivdes sämre i skolan och hade också konfliktfylld skoltid. Mest välanpassade

en mera var

de som fick längst utbildning, dvs högskoleutbildade ungdomar.

Tabell 3.4 Erfarenheter av skolgång. Procenttal. Källa: ungdomsenkäten 1993.

trivdes skolka- ej bråk utsatt f

i skolan de ej m lärare mobbing

16-29 år, där inte annat anges

Uppväxtförhållanden 69

Tabell 3.4 fortsättning Erfarenheter av skolgång. Procenttal. Källa: ungdomsenkäten 1993.

trivdes skolka- ej brák utsatt f

i skolan de ej m lärare mobbning

FAMILJETYP Kvarbo 16-24 är 60. 62. 75. 31. Ensambo 16-24 ár 58. 58. 70. 39. SYSSELSÄTTNING

SOCIAL BAKGRUND Arbetarbarn Tjänstemannabarn Arbbarn män

kvinnor Tjmbarn män

kvinnor Invandrare Storstad 16-29 är Lágutb. föräldrar UPPVÄXTFAMILJ Fullständig splittrad Fullständig män

kvinnor Splittrad män

kvinnor Flyttade vid 15-18 PARTISYMPATIER Vänstern Borgerliga RELIGION Tror pá Gud Tror pá högre makt Ej troende UTBILDNING

2 ár efter grsk. Skolslut före 19 är Högskoleutb. STUDENTURVAL Socialt arbete Internat. ekonomi Sociologi Samtliga HELA BEFOLKNINGEN 16-74 är 16-74 år män

kvinnor

4 Kapitel

Utbildning

Av Joachim Vogel

Sammanfattning

Ungdomsutbildningen har ökat avsevärt sedan 70-talet. Mellan 1980 och 1992 ökade andelen tonåringar enbart studerade dvs

som ungdomar som står utanför arbetskraften från 34 till 58 procent gymnasieutbyggnaden, och från 8 till 15 procent bland 20-24åringar. hade det blivit vanligare med studier parallellt med

Dessutom

förvärvsarbete. Okningen antalet ungdomsstuderande snabbast

av var på 90-talet, vilket är en konjunkturejfekt konsekvens tredje

resp. av

gymnasieåret.

Utbildningsskillnadema mellan könen är internationellt sett små. Sedan 1975 har andelen studerande ökat bland än

mer unga flickor

pojkar. Invandrarbam hävdar sig väl ifråga utbildning.

om

Utbildningspremien ekonomisk utdelning högre studier har

- av minskat långsiktigt ett resultat löneutjåmning.

som av

72 Utbildning

Enligt SCBs senaste 10-årsöversikt välfardsutvecklingen Vogel

av

1986 ökar den befolkningens utbildning med ungefär ett år per

vuxna årtionde. Utbildningsökningen växer fram underifrån: välutbildade ungdomar ersätter pensionärer som växt upp under en tid med väsent-

ligt kortare skolplikt, och då längre utbildning exklusiv. Idag

var mera lämnar de flesta skolan efter 18-19-årsåldem. För 60 år sedan

var man 12-13 år slutade skolan. Detta avspeglas också i utbildningens

när man

fördelning i befolkningen, trots den omfattande vuxenutbildningen.

Bland lO-talistema har 4 procent längre eftergymnasial utbildning, bland 40-talisterna rör det sig om 14 procent.

Den ständigt ökande ungdomsutbildningen är en väsentlig förutsättning för produktivitetsutveckling och välfärdsutveckling. Ungdomsutbildningen och därefter vuxenutbildningen tillgodoser både de ökande utbildningskraven inom olika yrken, och expansionen av nya kompe-

tenskrav genom den förändrade yrkesstrukturen. Detta avspeglas inte minst i den socioekonomiska strukturen: arbetaryrkena blir allt färre, och bland dessa minskar framför allt yrken som inte har några sär-

skilda utbildningskrav. Analogt växer andelen kvalificerade tjänstemannajobb, särskilt yrken som kräver lång eftergymnasial utbildning.

Den snabbt ökande ungdomsutbildningen väsentlig individuell

är en

tillgång för ungdomsgenerationen: kunskaper färdigheter som kan

ger sättas in inte bara arbetsmarknaden, utan ger också ett rikare liv

fritiden. Samtidigt ökar utbildningskostnaderna, vilket blir en växande

belastning för de äldre generationerna, men också en framtidsinveste-

ring. Sett ur ungdomsgenerationens perspektiv är den ökande ung-

domsutbildningen inte odelat positiv. Längre ungdomsutbildning kan

bli en konkurrensfördel för vissa, men utslagning för andra. Utbildningsinflationen ställer allt större krav alla ungdomar, såväl i meriteringshänseende som ifråga om kostnader i form av studieskulder. Dessutom innebär längre ungdomsutbildning att utträdet arbetsmarknaden sker senare. Det betyder uppskjutna inkomster och att tidpunkten för ekonomiskt oberoende flyttas framåt i tiden. Därmed minskar också förutsättningarna för utflyttning från föräldrahemmet, och uppbyggnaden av den materiella levnadsstandarden förskjuts uppåt i åldrarna. Okande ungdomsutbildning kan alltså få konsekvenser för etableringen såväl arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och konsumtionsmarknaden i vidare bemärkelse, som ifråga om familje-

bildning.

Utbildning 73

Diagram 4.1 Personer utanför arbetskraften som studerar. Procent av respektive åldersklass. Källa: AKU 60 á

Män 16-19

Män 20-24 år

Kv 25-34 år

O I I 1 I I I I I I I I

u u I I i I I I I I

1970 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92

74 Utbildning

I detta kapitel redovisas utvecklingen av ungdomsutbildning och vux-

enstudier sedan 1975. Redovisningen bygger i huvudsak ULF och

AKU SCBs arbetskraftsundersökningar.

4.1¶Ungdomsutbildning och studiedeltagande

Mellan 1975 och 1991 ökade andelen studerande av 16-29-åringarna med ca 10 procentenheter till 34,5 procent. Här inkluderas samtliga studerande, både heltidsstuderande och studerande samtidigt

som

förvärvsarbetar inkl. tjänstlediga. Uppgifterna avser veckan före

intervjun. Den senare gruppen har ökat något. Om man enbart räknar de som inte förvärvsarbetade under mätveckan ökar andelen studerande ungdomar från 19,0 till 25,6 procent, dvs med endast 6,6 procentenheter se diagram 4.2. Dessa siffror visar således att ök-

ningen främst gäller ungdomar som studerar parallellt med för-

värvsarbete, resp. finansierar studier med förvärvsarbete.

SCBs arbetskraftsundersökningar ger dels längre tidsserier från 1970

dels större möjligheter för särredovisningar p.g.a. väsentligt större stickprov. I diagram 4.1 visas utvecklingen för män och kvinnor i

åldrarna 16-19, 20-24 25-34 år. Redovisningen gäller studerande

resp. som inte förvärvsarbetar. Diagrammet visar att ungdomsutbildningens omfattning ökar i samtliga åldersgrupper sedan 1980, mest bland tonåringarna. På 90-talet ökade andelen som gick i gymnasieskolan, och där också effekten lågkonjunkturen och tredje

ser man av gymnasieåret. Aven för ungdomar i 20-årsåldern ser man en markant ökning av andelen studerande 90-talet, vilket likaledes bör vara en

konjunktureffekt.

I tabell 4.1 visas andelen i olika ungdomsgrupper befinner sig

som under utbildning. Här finns de välkända tendenserna: arbetarbarn får

mindre utbildning, och detsamma gäller arbetslösa. Invandrarung-

domar utbildar sig i större utsträckning än infödda svenskar.

4.2¶Vuxenstudier

Inte bara andelen ungdomsstuderande, utan även andelen vuxenstuderande ökade under perioden tabell 4.1. Med Vuxenstudier

se avses

Utbildning 75

Diagram 4.2 Procent studerande bland 16-29 åringar. Källa: SCB: ULF 40 - Studerande som har arbete - - Samtliga studerande 30 20 10 O 197576 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91

76 Utbildning

UNGDOMAR 1 6-2 9 ÅR

Utbildning 77

Tabell 4.1 tr Utbildning. Utveckling 1975-1991. Procenttal. Plustecken anger ökning och att förändringen är signifikant.

stude deltog i Utbildningsnivå:

UNGDOMAR 16-29 år

78 Utbildning

deltagande i kurser, studiecirklar, kortare hobbykurser inkl. utbildning arbetstid under senaste året. Sedan 1975 har andelen

vuxenstuderande alla vuxna 16-74 år ökat med 10 procentenheter till

bland

42 procent. Aven bland ungdomar har vuxenstudiema ökat i omfattning, med 6 procentenheter till 53 procent, ökningen är störst i

men medelåldern. Inom ungdomsgenerationen finns den största ökningen i

20-årsåldern, efter gymnasietiden.

Tabell 4.1 visar också sambandet mellan klassbakgrund och utbildningsdeltagande, analogt med resultaten beträffande ungdomsutbildning. Arbetarbam, arbetslösa, ensamföråldrar och arbetare har lä-

gre deltagandefrekvens. Och mer utbildning redan har desto

man mer får tjänstemän, särskilt högre deltar oftare i

man: vuxenutbildning

än arbetare. Invandrarungdomar skiljer sig däremot inte från svenska ungdomar, och de har dessutom ökande deltagandefrekvens.

4.3¶Utbildningsnivå

Uppnådd utbildning beskrivs i tabell 4.1 med fyra kategorier: enbart

förgymnasial utbildning, resp mer än 2 års gymnasiestudier, kortare

eftergymnasiala studier samt minst 3 års eftergymnasiala studier. Utbildningsskillnadema mellan könen är relativt små, klart mindre än i andra industriländer. Skillnaderna mellan generationerna ännu

syns inte fullt ut i detta material, eftersom ungdomsutbildningen fortfarande

pågår för en stor del ungdomsgenerationen. Bland dagens 55-74-

av

åringar stannade andelen med enbart förgymnasial utbildning på 55

procent, medan det bland 25-29-åringarna ligger 13 procent. Då

ca. rör det sig dessutom om betydligt fler skolår, eftersom skolplikten har ökat avsevärt.

Förändringarna sedan 1975 gäller framför allt andelen med enbart förgymnasial utbildning, som har minskat bland ungdomar, och andelen

med kort eftergymnasial utbildning. Det är ett uttryck för att

senare

utbildningskraven har ökat för många yrken ligger ef-

som numera

tergymnasial och högskolenivå t vårdpersonal. Den långa efter-

ex gymnasiala utbildningen har däremot minskat en aning bland ungdomar -1,5 procent. Det är istället stor ökning bland 35-54-åringar

en

+8,3 procentenheter. Detta är den generation upplevde den stora

som

utbyggnaden av högskoleutbildningen 60-70-talet.

Utbildning 79

Utbildningsnivån i olika ungdomsgrupper följer välkända mönster.

Arbetarbarn har mindre ofta själva högre utbildning, däremot

ser man att andelen med enbart förgymnasial utbildning minskat mest bland arbetarbarn, vilket beror gymnasieskolans utbyggnad. Storstadsungdomar har högre utbildning, och invandrarbarn hävdar sig väl i jämförelse med infödda svenskar.

4.4¶Utbildningens ekonomiska konsekvenser

Ungdomsutbildningen har alltså ökat avsevärt. Det förutsättning

är en för ekonomiskt framåtskridande, och det tillför också ungdomar kunskaper och stärker deras resurser arbetsmarknaden och ett rikare

ger liv på fritiden. Men samtidigt har också ökade utbildningskrav skärpt konkurrensen på arbetsmarknaden: konkurrerar högre kvali-

man en

fikationsnivå. Kraven på ungdomar har ökat etableringskostnaderna i

form utträde arbetsmarknaden, inkomster, studie-

av senare senare skulder i allt fler yrken och lägre standard under etableringsåren.

Men lönar det sig att utbilda sig sett ett livslöneperspektiv Ut-

ur

redningen om den sociala snedrekryteringen genomförde beräkningar av utbildningspremien i ett långt tidsperspektiv Eriksson och Jonsson,

1993. Löneutjämningssträvandena, särskilt under 70-talet, minskade

successivt utdelningen högre utbildning i form årslön. Diagram

av av 4.3 visar en tillbakablickande jämförelse medelinkomsten för män

av födda 1935-44 med olika utbildningsnivå från 1951 och framöver Sammanräknad nettoinkomst, fast penningvärde. Inkomsterna visas i relation till inkomsten för den lägsta utbildningsnivån obligatorisk utbildning. Diagrammet visar att de lägst utbildade fick tidiga inkomster, och att de som skaffade sig högre utbildning sedan tog igen detta senare i livet.

Diagram 4.4 visar med samma teknik hur den ekonomiska avkastningen av universitetsutbildning har minskat årskull för årskull. De äldsta årskullama fick således bättre utdelning: de mindre och

var en mera exklusiv grupp fick bättre inkomster tidigt.

som

Några år efter 30-årsåldern tar högskoleutbildade igen vad de förlorat

jämfört med dem som endast fick obligatorisk utbildning diagram

4.5. Eriksson och Jonsson att utbildning fortfarande lönar sig,

menar inte minst att döma tillströmningen till högskolorna. Till

av

80 Utbildning

incitamenten hör dessutom inte bara inkomster utan också upplevelser ifråga arbetsmiljö och fritidsliv, och resurser som kunskap och om status som är värdefulla i vidare bemärkelse.

Diagram 4.3 Inkomst över livscykeln för män, födda 1935-44, med olika utbildning i relation till motsvarande inkomst för män med enbart obligatorisk utbildning. Fem års glidande medelvärden. Källa: LNU.

Relativ inkomst 2.5 F

r 2.0

: ------ Univer- 15 sitet -- Högre : sekundär LO Lägre sekundär ------ Yrkes- - 05 skola

- Obligar torisk O . . . . . . y . v . . . . . . . . . I . . . . . . . . . . 1 . 20 25 30 35 40 46 16 Ålder

Utbildning 81

Diagram 4.4 Inkomst över livscykeln för universitetsutbildade män i olika årskullar i relation till motsvarande inkomst för män med enbart obligatorisk utbildning. Fem års glidande medelvärden. Källa: LNU.

Relativinkomst

>>-- 1905-1914

à 1915-1924

1925-1934

-- 1955-1964 10 20 25 30 35 40 45 50 55

Ålder Diagram 4.5 Kumulerad inkomst över livscykeln för män, födda 1935-44, med olika utbildning i relation till motsvarande inkomst för

män med enbart obligatorisk utbildning. Fem års glidande medelvär-

den. Källa: LNU. Relativkumulerad inkomst 2.5 C 2.0

Z Univer-

------ 15 - 5- site - é Högre : sekundär 1.0

________Lägre - sekundär

Os

skola Z

,

torisk O 156 1 §0

25 30 35 40 46

Ålder

5 Kapitel

Den förlängda barndomen

Av Lars Lorentzon

Sammanfattning

Barn är tämligen hjälplösa i den värld de kommer till. Men de växer och utvecklas. Hur de utvecklas och den takt i vilken de utvecklas,

och kanske inte minst till vad de utvecklas beror på hur de bemöts. I

-

min egenskap barn- och ungdomsvårdare möter jag ständigt ett

av slags klagomål att ungdomar nuförtiden inte tar det ansvar som de borde, och deras föregångare gjorde. Jag delar delvis denna upp-

som fattning; jag tror att ungdomarna i vårt nuvarande samhälle snarare intar rollen som stora barn, än som unga vuxna. Men jag tror knappast att detta val beror på ungdomarna själva. Min tro är att barn faktiskt vill bli stora, starka och oberoende så fort som möjligt Att många ungdomar inte lyckas med detta handlar knappast om deras lust att förbli barn, utan vuxenvärldens, möjligen välmenande önskan och motstånd mot att till fullo ta upp dem ide vuxnas krets.

Sannolikt har alla generationer av vuxna uttryckt just detta klagomål på sina efterkommande. Men detta faktum får inte hindra oss att med

84 Den förlängda barndomen

största allvar fundera över hur vi, i vårt samhälle behandlar våra barn. För min del tror jag att uppväxande människor knappast

egen mår väl att leva avsides, och bortom det vuxensamhälle där deras

av föräldrar lever. Jag tror inte heller att det är bra att biologiskt full-

människor måste leva socialt påtvingad och förlängd barnvuxna i en dom. Det är detta denna personligt hållna, och spekulativa

om som uppsats handlar.

5.1¶Inledning

I dagligt tal, indelar vi människor i kategorierna bam, ungdom, vuxna

och gamla. Ett av de områden som ungdomsundersökningen belyser,

handlar integration mellan de unga och de vuxna. Att integrations-

om problemet överhuvudtaget uppkommit beror bl det faktum att barn

a och ungdom i hög grad lever i värd, i omsorgs- och utbild-

en egen en ningskultur vid sidan av de vuxnas, deras föräldrars försörjningssamhälle. Dessa livsvärldar tenderar att bli så åtskilda att många unga ställs inför stora svårigheter när de försöker etablera sig som vuxna. Den tes jag vill driva i denna uppsats är att det knappast räcker att marginellt förändra de sociala villkoren för de vuxna. Den bristande

unga

integrationen handlar enligt min mening vår grundläggande syn

om barn och och hur denna kommit att forma de livsvärldar där

unga syn

deras uppväxttid utspelar sig.

Min uppsats baserar sig inte på de nu aktuella resultaten i ungdomsun-

dersökningen, utan är en sammanfattning av tidigare publicerade upp-

satser. Min förhoppning är att de allmänna, och personligt hållna reso-

jag redovisar kan till viss hjälp för att utveckla den alltid nemang vara lika angelägna diskussionen om barns uppväxtvillkor.

5.2¶Den biologiska och sociala gränsen mellan barndom och

vuxenhet

Thorsten Sjövall, svensk psykoanalytiker, skriver i sin bok Från sexualism till humanism människans fyra bryggor, de mest funda-

om mentala förbindelserna mellan människa till människa och människan till samhället i stort. Det är navelsträngen, bröstet, penis och barnet i

betydelsen födandet barnet, det fortgående, reproducerade livet.

av Dessa rent kroppsligt biologiska samband mellan människor utgör en

Den förlängda barndomen 85

grund för utvecklingen av, och mönstren våra sociala relationer.

De två första av dessa bryggor, navelsträngen och bröstet, utgör bam-

domens början, dess mellanmänskliga begynnelse, medan de två andra

bryggorna betecknar dess slut och dess övergång i vuxenlivets relationsmatris. Människans barndom är, eller borde åtminstone vara till

ända då de två bryggorna blir biologiskt tillgängliga i sin fulla

senare funktion. Det verkliga och naturgivna uppbrottet från barndomen är den realitet att barnet blivit en fullvuxen, reproduktiv samhällsvarelse. Puberteten och könsmognaden borde, om man nu vill anlägga ett bio-

logiskt grundperspektiv, vara den tidpunkt då etablerandet som vuxen,

också i social bemärkelse, ägde rum.

Barndomen har alltså en biologiskt betingad början och ett biologiskt

betingat slut, vilket faktiskt utgör en förutsättning för att den kan skiljas från vuxenlivet. I de samhällen som föregått vårt nuvarande har man med ritualers hjälp kraftigt understrukit denna övergång, av den anledningen att det varit viktigt att markera skillnaden mellan barn och vuxna.

Suddas den gränsen ut, vilket jag har skett i vårt samhälle,

menar upphäves faktiskt såväl barndomen vuxenheten, psykologiska

som som och sociala kategorier. Det betyder att barnets sociala ställning blir osäker både under de verkliga bamaåren och i de följande tidiga vuxenåren. Utan slutpunkt och gräns riskerar barnet att exploateras som vore det vuxet, och i sitt begynnande vuxenliv att fortsättningsvis betraktas och bemötas som ett barn. Det är närmast en truism att påstå att den ännu inte färdigvuxna människan behöver, och har rätt att kräva sin omgivnings beskydd, att få beroende, medan den fullvuxna

vara människan måste betraktas autonom individ, likvärdig

som en en vuxen medborgare i sitt samhälle.

I min kliniska praktik har jag iakttagit som ett närmast generellt fa-

miljeproblem att barnen å sidan mycket tidigt bemöts de

ena som om vore vuxna samtidigt som de faktiskt vuxna barnen betraktas och bemöts som om de fortfarande vore barn. Jag har kallat detta för den förlängda barndomen.

86 Den förlängda barndomen

I biologisk mening tar barndomen slut i och med könsmognaden, som inträder i 15-16 årsåldem. Ofta tidigare Då är de gamla bryggorna förbrukade eller borde i alla fall det. Den psykologiska navelvara strängen till föräldrarna borde avklippt och den borde vara unge vuxne inte längre leva, närd familjens symboliska bröst. Det fortsatta livet av borde ske basis de bryggorna. På sexualitetens, och av nya reproduktionens bryggor och den fullvuxnas sociala villkor. Men förutsättningen för att det fullvuxna barnet kan lämna sin familj, prisom mär livsmiljö, är att det kan vinna inträde och tillträde till bemyndi- gas i de vuxnas samhällel. -

I konsekvens med detta har jag framfört åsikten att människan borde bli myndig, dvs få ett fullvärdigt samhällsmandat i 15-16 årsåldern. Enligt mitt sätt att tänka är detta inte bara logiskt utifrån ett biologiskt

utvecklingsperspektiv, det är också den helt avgörande och grundläg-

gande förutsättningen för att unga vuxna människor skall kunna integreras i den så kallade vuxenvärlden. Eller vill det från ett om man se annat håll; att förändra villkoren i vuxenvärlden så att den kan inrymma alla vuxna, också de yngsta. Alla de stödåtgärder politiskt som syftar till att underlätta integrationen riskerar att missa sitt mål den av anledningen att de bestäms över de unga huvud. Det borde vuxnas vara de unga driver fram ungdomspolitiken tillsammans med vuxna som de äldre. Nu blir ungdomspolitiken snarast ett välmenande förmynderi.

Dagens lagstiftning, som också avspeglar vår de försätter

syn unga, de unga i minst sagt komplicerad situation; de är fullvuxna, vuxna en men betraktas som barn. Deras straffmyndighet ökar deras men medborgarrätt är i allt väsentligt oförändrad. På grund sin ålder förav väntas de uppträda som vuxna, men utan att i social mening erkännas

som vuxna. De lever i en utdragen parentestillvaro där de i grunden

varken räknas som barn eller vuxna. Visserligen når den unge vuxne

myndighet vid arton års ålder, denna myndighet är i psykologiskt

men

väsentliga aspekter avsevärt beskuren.

Det vanligaste sättet att försvara denna tvetydiga inställning år att låta

begreppen tonåringar och ungdomar bilda en slags egen mänsklig och

psykologisk kategori, som legitimerar dessa motsägelsefulla anspråk

den unga vuxna. Det positiva med detta dvs att införa ett mel- lanområde mellan barn och är det faktum att barnet i biologiskt vuxen hänseende blir över natt. Menstruationen eller sävuxen en

desuttömningen inträffar plötsligt som en ofrånkomlig påminnelse och

Den förlängda barndomen 87

insikt att nu är man stor inte längre ett barn. Men inför detta över- väldigande besked av naturen följer sig psyket eller den sociala vare relationen med. I psykologisk och social har ofta transforma-

mening

tionen till vuxenhet redan långt tidigare påbörjats, liksom barndomen

med dess relationsmönster sitter i också tid efter det

en biologiska ge-

nombrottet.

Det finns alltså ett visst fog för den just

inställningen att könsmogna

människan är både barn och eller varken eller. kanvuxen, Ungdom är ske ett bra begrepp för detta, tid där samhället tillhandahåller en en parentes, ett utrymme där den just fullvuxna människan kan fritt röra sig

i ett ingenmansland mellan bamdomsliv och vuxenliv. Ett

övergångs-

område där både barndomsrester kan bearbetas och där

misslyckade

vuxenförsök kan förlåtas.

Min hypotes är dock den att denna parentestillvaro, i vårt nutida samhälle, av olika skäl blivit så utdragen att den suddat eller eliminerat ut,

den omständighet jag tror den d den

som ursprungligen skapade v s

-

biologiskt ofrånkomliga och plötsliga barndomens slutpunkt. Ung-

domsåren har inte blivit ett kortfristigt övergångsornråde där barndo-

men kan avslutas och vuxenlivet påbörjas i litet trygga former, utan ett utdraget ingenmansland som faktiskt pågår, rätt så ostört könsmogav nadens faktum, under nästan tio år. Den har blivit liv i År efter

ett sig.

år lever man som ett både och och ett varken eller med ytterst

oklara direktiv varför lever och vilket socialt om man uppdrag man

har. Rättigheter och skyldigheter är synnerligen inte minst juridiskt

diffusa. Ar man ett stort barn föräldrar och vuxensamhället som ens skall ta hand om, eller är med rättigheter och man en vuxen ansvar, skyldigheter Tillhör man dom skall sörja för samhället eller nu som skall försörjas och leva kvar i beroende det

man fortfarande av

familjära bröstet Ar man ett familjeberoende bam, eller själven

ständig, ung samhällsmedborgare

I denna parentestillvaro finner de socialt identitetshindrade unga vuxna, och deras ännu inte kamrater i de

vuxna en lösning många ung-

domskulturer skapas, kulturer jag har svårt förstå nåsom som att som got annat än ett sorts förlängningsstadium av barndomen. Dessa kultu-

rer präglas ofta av tidskonsumtion. Man lever i väntan att få bli, el-

ler behöva riktig Man konsumerar prylar, vård, utbildvara en vuxen. ning och omsorg, som de verkligt tillhandahåller. Man är fortfavuxna rande förankrad, ofta helt beroende sin fast

av ursprungsfamilj, man

5 14-0756

88 Den förlängda barndomen

där blivit tredje De bryggorna, sexualiteten kan inte, nu en vuxen. nya eller bör i alla fall inte användas annat än tidsfördriv, likt öl, musom

sik och andra prylar skänker njutbara upplevelseavbrott på per-

som i väntan att det verkliga vuxenlivet skall börja rongen

Denna ungdomskultur, eller ungdomstillvaro är kraftfull i sina yt-

tringar. Och förvisso skapar denna kultur också mycket vitalt som nyttiggör samhället i sin helhet. Kraften kommer från den driftsomvand-

ling sker i och med det biologiska vuxeninträdet. Den unge vuxne som stark människa i alla avseenden, kanske den starkaste samär en hällsstegen. Den just har kvar aptit, kraft och lust3vuxna

I gångna tiders samhällen de unga vuxna de verkliga oxarna som var ofta drog lassen. Deras samhällskraft betydande både när de tunga var det gällde att dra samhället vidare och göra uppror, skapa nya vägar. Deras sexuella och aggressiva kraft innoverade samhället. I de samhällsstrukturer föregått vår hälsades de unga vuxna med som egen, både bävan och ett välkomnande. Det gällde att ta vara och forma en deras kraft till allas bästa. Inträdet i vuxenlivet, barndomens slut bemöttes och erkändes med allehanda riter, bekräftade barndomens som slut och det livets början. Driften till att skapa nytt eget liv riktades nya dessa ritualer in det gemensamma samhället. genom

Detta händer enligt min mening knappast alls idag. Driftens kraft kommer varken den eller samhället tillgodo. Den finner unga vuxna bara sina objekt inom ungdomskulturen. Denna kultur blir en slags karantän, inom vilken den ungdomliga kraften fritt kan florera. En stor

del ungdomspolitiken går i praktiken ut att sysselsätta ungdo-

av så att de inte i onödan stör den ordningen. Vi fruktar, marna vuxna än välkomnar deras kraft och styrka. Vuxenvärldens inställning snarare

präglas slags förhoppning att de med hjälp av lämpliga sys-

av en selsättningsåtgärder skall fortsätta att uppföra sig lydiga stora bam som sig vuxet. Vi föräldrar, lärare, eller vad vi är, sträcker inte

som uppför

fram handen till våra barn och säger: Välkomna i vår

könsmognade

krets Vi säger inte Hur tänker du försörja dig och bidra till vuxna nu samhället försörjning och vi frågar inte hur de tänker sig en om kommande farniljebildning. Vi säger ofta ingenting alls. Vi uppegen träder och handlar vi i grunden hoppades att denna, möjligen som om livets omstörtande upplevelse omärkligt skall Att vår mest passera. telning skall fortsätta att trampa vatten ungdomsgården som om

ingenting hade hänt.

Den förlängda barndomen 89

Och i det stora flertalet fall så händer just ingenting detta biolotrots giska genombrott. Man fortsätter det barn förväntas går som man vara, kvar i en skola, där den grundläggande relationen är den mellan vuxna lärarna och bam eleverna. Om skolan erkände det faktum eleatt verna var unga vuxna skulle formerna för pedagogiken radikalt förän-

dras. Man bildar inget eget hushåll, blir kvar efter år i föräldman rarnas hushåll, där man brer ut sig så gott det går föräldrarna har om lust att krympa sig eller råd att expandera hemmet. Man lever vidare i

sitt farniljära beroende, sannolikt inte för inte skulle att man vilja separera utan för att denna separation i grunden förutsätter har att man ett tryggt och tydligt eget samhällsmandat, ett medborgarskap i samhället.

I stället för oxar som drar samhällskärran, blir de alltmer krävande

objekt för sina föräldrars ambitioner att hjälpa dem, och inte minst för

alla de samhällsvårdare och lärare försöker sysselsätta dem så som att de kan känna mening med livet. För inte så länge sedan kanske en var problemet att såväl barn exploaterades samhället. Man som unga av använde hänsynslöst deras krafter och förmögenheter till åstadatt komma social nytta. Idag kan deras situation närmast beskrivas som det motsatta. De har Niels Christie uttryckt det blivit obrukbara. som De har i sin krafts dagar blivit stående på tillväxt. Frågan är emellertid

om inte denna sociala position också kan beskrivas

som exploatering.

Hur många av oss lever inte på ungdomarna, producenter

som av prylar och vård skall tillfredsställa deras våra behov. Samhället har som bestämt att de skall stå på tillväxt, förbli beroende och inte räknas som fullvärdiga vuxna medborgare. Jag har svårt att tro att detta avspeglar

en genuin respekt för den unga ofrånkomliga svårigheter stå

vuxnas att egna ben. Jag tror snarare att det bottnar i orealistisk, idealiserad en syn barndomen, som innebär att vi överbetonar barnets behov av att få vara barn och beroende och underskattar barnets behov och att växa

bli självständigt.

Men visst finns det väl fog för denna sociala

konstruktion, dvs den att

låta den unge biologiskt få förbli i sin barndom. Ar det inte vuxne snarare så att just barnen intvingades i ett alldeles för vuxenliv i ti-

tidigt

digare historiska epoker Visar inte tonårs- och

ungdomspsykologin att

de unga adolecenterna under lång tid behöver få melvara ett slags lanting mellan barn och vuxna Ar det inte uppenbart att de allra flesta

tonåringar behöver sina vuxnas närståendes och omvårdnad

beskydd

samma sätt som de mindre barnen behöver det. Ar det inte till och

90 Den förlängda barndomen

med så att de just i denna tid kanske behöver än nå-

mer vuxenomsorg gonsin Jag har lätt att förstå dessa kommentarer utifrån de iakttagelser

de grundar sig på. Tonåringen i dagens samhälle uppträder ett i

jämförelse med tidigare generationer infantiliserat sätt. Men denna

infantilisering beror vare sig på något slags naturgivet psykobiologiskt

stadium, vårt samhälle lämnat utrymme för, eller någon slags

som moralisk slapphet från ungdomarnas sida. Deras livsmönster, socialt och psykologiskt är artefakt av de sociala villkoren, dvs kraven att

en uppträda vuxenliknande barn. De etablerar sig inte som vuxna helt

som enkelt för att de inte får det

5.3 Dagis och skola livsvärldar

som

Jag har hittills diskuterat glappet mellan det biologiska och det sociala vuxenetablerandet och de svårigheter som detta skapar för unga människor, även det stora flertalet givetvis sig också efter

om anpassar

denna ordning. Jag vill fortsättningsvis diskutera de svårigheter som

har att göra med det faktum att barn och i vårt nuvarande sam-

vuxna hälle kommit att leva i så åtskilda livsvärldar. Barnen genomlever största delen sin barndom i offentliga institutioner, medan de vuxna le-

av

ver i ett bamfritt produktionssamhälle. Mötesplatsen är familjen, som

snarast reducerats till en slags fritidskultur; en stödkultur för dess medlemmars centrala livsarenor.

mera

Det är knappast okomplicerat för föräldrar att lämna ifrån sig sina barn till dagis och skola. Det är svårt att överlämna sitt barn i andras vård, även det blivit social nödvändighet i vår tid. Den förhoppning

om en

byggs för att kompensera och legitimera separationen är att

som upp barnet skall det bra i sin livsvärld och helst bättre än det annars skulle haft det. Institutionen skall ge barnet en bra barndom, medan föräldrarna, de vuxna kan ägna sig sitt arbetsliv för att försörja fa-

rniljen.

Den grundläggande ñlosoñn i barnstugepedagogiken är att barnet främst behöver omsorg, trygghet, stimulans, lek och sysselsättning. De behöver kärleksfull omvårdnad de vuxna som trätt i föräldrarnas

en av ställe. Det är framförallt beroendeaspektema i barnets situation som betonas, inte de strävanden och behov av självständighet, oberoende och vuxenlikhet som bam också mycket tidigt präglas av. Barnstugan framstår ett slutet, för och mot omgivningen väl skyddat litet hem,

som där personalen och barnen utan störningar kan ägna sig sin omsorg

-

Den förlängda barndomen 91

att ge och ta emot vård. Det faktum att omsorgsinstitutionema praktiskt taget enbart består kvinnlig personal beror enligt min mening

av inte främst löneläget. Jag tror det avspeglar vår de små bar-

syn nens primära behov. Vi tänker oss dem främst i sådana psykologiska kategorier gentemot vilka kvinnor mödrar bäst enligt vårt traditionella könsrollstänkande är lämpade att bemöta dem. Det för att återgå till Sjövalls terminologi, bröstet de främst behöver. De

som behöver en givande, moderlig omsorg, där de kan känna sig trygga och tillitsfullt beroende.

Min uppfattning, utifrån mina erfarenheter är den att denna sorts livsvärld passar de allra minsta barnen, låt mig säga till 3-4 års åldern.

upp Under de första tre levnadsåren står modern, eller den moderliga

omsorgen, i centrum för barnets behov och uppmärksamhet. Det behöver bröstet, den tröstande famnen och allt det tålamod kvinnor

som av olika anledningar förmår att ge. Den välskyddade, moderligt dominerande bamstugan är en god och psykologiskt rationell livsvärld för de mindre barnen, säkert väl står sig i jämförelse med äldre tiders

som en barnomsorg i familjen eller hushållet. Ja, jag gissar att den överträffar

alla sina föregångare.

Enligt Erik H Eriksons välkända epigenetiska utvecklingsmodell

handlar denna tid om att bamet, med hjälp sin omgivnings bemö-

av tande förmår utveckla en grundläggande känsla självtillit basic

av trust och autonomi. Närvaron sådan inre upplevelse gör beroen-

av en dets position uthärdlig och angenäm. Ett barn upplever sin värld

som som trygg, givande och tillåtande blir värld vill ha

en man mer av.

Barnstugans moderliga kultur har stora möjligheter att stödja barnens utveckling i denna riktning.

Men i 4-5-årsåldem inträffar något nytt och dramatiskt i barnets tillvaro. Barnet inträder i den oidipala fasen, dvs upptäcker att det inte blott är ett bam, utan en flicka eller pojke. Det upptäcker att modern

inte är dess egendom, utan att livet är triangularitet, dvs kompli-

en en cerad väv av relationer, där man själv måste skapa sig plats. Från

en och med nu handlar det om att för flickan påbörja sin vandring mot målet att bli kvinna och för pojken att bli Från denna stund

en en man. blir barndomen och barnasituationen tudelad. Man är liten, vill bli

men stor. Just så stor och Man vill räknas, kunna och

som mamma pappa. duga någonting till. Man vill lära sig och det fort att bli riktig

- - en man och en riktig kvinna. Men för att detta skall behöver kon-

man

92 Den förlängda barndomen

takt och med både män och kvinnor och dessutom genom

samvaro deltagande lära känna dessa, de vuxnas värld. Skall identifikationen ske måste barnen få tillträde till och i största möjlig utsträckning

kunna göra sig gällande i de vuxnas livsvärld. Det är faktiskt i denna

ålder etableringsfasen borde ta sin början

som

I såväl äldre tiders hushållssarnhälle, liksom i vanlig familjeomsorg,

togs detta utvecklingssteg hos barnet tillvara. Det äldre oidipala

- barnet fick förändrad roll och började leva ett annat liv. Det fanns

en sysslor kunde utföra och barnet förändrad so-

som detnu som gav en cial betydelse. Aven de äldre dagisbarnen i viss mån också tillva-

om ratas arbetskraft så sker detta inom själva barnomsorgskulturen.

som Den ökade vuxenheten spränger inte gränsen för inträde i vuxenvärl-

den. Man är fortfarande ett barn, bland de andra barnen, omhändertaget

sina vårdare. Man lever vidare i sin vårdande kvinnovärld, av vuxna där faktiskt både män och kvinnor saknas, vårdens kvinnor är ur identifikatorisk synpunkt snarare mödrar än kvinnor. Den fråga jag ställer mig är denna institutionella barnomsorg för all framtid

om måste behålla denna form. Skulle det inte vara möjligt att skapa en barnomsorgskultur tog tillvara barnens tidiga förmåga och lust att

som arbeta mindre kvinnor och män i det de uppfattar som de

som som

värld med deras rättmätiga behov att också skyddas mot faror vuxnas

de inte ännu egen hand kan bemästra Min tro är att dagens som dagiskultur skulle kunna utvecklas i denna riktning. Dagis skulle kunna bli inte bara renodlade kulturer för vård, utan produktiva enhe-

De skulle kunna bli nyttiga små hushåll i sitt närområde. Det finns ter. mycket arbete de något större barnen, tillsammans med vuxna,

som skulle kunna utföra. Det är min bestämda uppfattning att bam inte alltid vill leka eller sysselsättas. De vill med och göra insats i det

vara en verkliga samhället och belönas efter sina prestationer.

Om män och kvinnor, i arbetande enheter, fick uppdraget att skapa

produktivt arbete förenligt med mindre barns förmågor och

som var behov, så skulle detta möjligt. Därmed skulle barnen i rätt ålder få

vara

plats i det samhälle där de så småningom skall bli en gemensamma

vuxna medborgare.

5.4¶Skolan som livsform

Från sju års ålder, fram till femton och i allmänhet ännu längre är

- barnens huvudsakliga livsplats skolan. Hela den senare barndomstiden

Den förlängda barndomen 93

tillbringar det växande barnet i denna mycket speciella institution. Det är inom ramen för denna institution, denna livsplats, vuxenheten som skall erövras. Man kommer in i skolan ett barn, skall helst som men lämna den kapabel människa. Det är skolan är som en ung vuxen som den kultur i vilken vi söker bistå våra barn att utvecklas till vuxna samhällsmedborgare. Det är här i detta livsrum den kanske - - som mest genomgripande förvandlingen i människas liv skall äga en rum.

Det finns knappast någon seriös allmän diskussion i Vårt land eller andra länder om skolinstitutionens betydelse för samhällsutvecklingen, och knappast heller någon diskussion denna institutions förmåga om att bemöta och tillgodose alla, de växande barnens psykologiska och sociala behov. Skolan har blivit något slags självklarhet; barn av en skall i skolan, mår bra att i skolan och blir allt de där av genom lär sig redo för det kommande vuxenlivet vilket för normalbamet brukar innebära ännu mera skola. Visst diskuterar vi ivrigt problemen med problembamen de ingenting lär, eller helst hål- - som som ler sig undan Men analyserna stannar alltid vid att hitta sådant som kan förbättra skolan, eller försvara skolan att förklara dess genom misslyckanden med att vissa elever inte är dugliga grund sina av psykiska eller sociala omständigheter. Skolan förblir slags själven klarhet; i denna miljö, den bästa alla tänkbara skall våra barn leva av sin resterande barndom och där skall de erövra sin vuxenhet. Det är bara sål4

Men skolan, som livsplats, är gruppdynamisk synpunkt mycket

en ur märklig kultur Sannolikt är den de mest svåra gruppkulturer vi en av kan tänka oss. Dess rationalitet grundar sig antagandet att ett fåtal kunniga vuxna, i ett ekonomiskt och praktiskt kan förarrangemang medla kunskaper till en mångfald kunskapsbehövande bam. När denna kultur lyckas i sitt uppsåt så betyder det att för vuxenlivet och samhällslivet viktig kunskap faktiskt förmedlas och tillräckligt god att en social ordning, inom för kulturens värderingar, kan upprätthålramen las. Men frågan är i vilken utsträckning denna kultur faktiskt lyckas i sitt kunskapsförmedlande uppsåt och hur väl den lyckas bistå sina att elevers transformation från barn till människor. vuxna

Jag vill kort diskutera några frågeställningar: balansen mellan lärare

och elever, läroprocessens grundantagande, skiktningen och relationen

till samhällslivet.

94 Den förlängda barndomen

5.5 elever, få

Många vuxna

Skolvärlden livsplats innebär att leva bland ett stort antal lika

som gamla barn och ledas lärare. Ju äldre man blir,

av en ensam vuxen, en desto fler lärare träffar oftast och Många bam, en

man, men en en.

Så barndomslivets mest centrala bild ut i barnets huvud. I vuxen. ser bänkrad efter bänkrad sitter barnen vända mot den ensamme läraren. Deras uppgift är att lyssna, lära och utföra det de blir tillsagda, inklusive att initiativrika, självständiga och karnratliga. Min bild är

vara förvisso otidsenlig Vår nuvarande pedagogik placerar barnen i

och skapar frihet för sorts utveckling. Men dock är ingrupper annan

skolan, oavsett sina pedagogiska former, ändå förblivit en

trycket att

kultur där barnen, eleverna förblivit i roll främst premierar de-

en som ras förmåga att vara goda mottagare.

Den andra delen skolvärlden, den ibland kallas den dolda läro-

av som planen är allt det liv levs och lärs in rasterna. Här handlar det

som

kampen, den livsviktiga kampen att finna vänner som kan skiljas

om från ovännema. Allt detta under rubriken rast.

Att leva i ett gruppsammanhang, konstruerat detta sätt sätter givetvis sina Hur känns det, hur är det att leva så

speciella spår. som en av

många och så lika, tillsammans med de fåtaliga Vad är det för

vuxna. känslor skapas hos människa dag ut och dag in lever och

som en som söker sin livsmening i ett sådant sammanhang Tanken, rationaliteten, bakom detta gruppsliga är att vart och ett barnen skall

arrangemang av identifiera sig med den ende och införliva dennes goda kunska-

vuxne

och levnadssätt. Att bli den vuxne och kunna allt som den per som

kan är det förväntas, och antagligen i gynnsamma fall vuxne som som också sker fast bland allting annat. Ty läraren och kunskapsförrned-

landet är blott liten del livet i skolan för eleven. Varje barn

en av måste lära sig att hitta meningsfull plats i en hotande och

en egen,

överväldigande anonymitet. Försöka bli någon speciell bland kanske

30 likadana ut. Det handlar att bli någon bland likarna, och

som ser om bli någon i förhållande till fröken. Vilken häpnadsväckande social

utmaning är inte detta

I småklassema, då barnen befinner sig i den sk latensåldem är kan-

ske skolvärlden någorlunda uthärdlig. Dessa barn kan ofta i sin oskuldsfullhet tänka sig att fröken just dem, tycker om dem och

ser vill dem väl. Men när denna tid blir latensbamens

passeras

Den förlängda barndomen 95

oskuldsfulla identifikationer omöjliga. De börjar förstå att fröken måste skilja bam och barn. De vet att de tillhör barnen och måste skaffa sig platser bland barnen. Hur blir någon och hur blir man

man

i ett sånt här system Genom att bli duktig eller duktigast vuxen Starkast, farligast eller lydigast Det är knappast lätt att finna sin verkliga roll, sin genuina personlighet inom ramen för ett system av

detta slag.

5.6¶Läroprocessens grundantagande5

I sin utformning förefaller vån skolsystem utgå från anta-

generella

ganden att alla bam vill lära sig, att de känner sig trygga i en läro-

om

situation, att de uppfattar det naturligt och okomplicerat att vara

som beroende, att de känner sig i goda händer och längtar efter att till-

vara ägna sig just de kunskaper läraren kan fönnedla dvs att de be-

som finner sig i det psykiska tillstånd EH Eriksson kallar basic trust.

som Många bam känner så när de kommer till den första skoldagen, och vissa fortsätter att känna så efter år. Att lära och leva inom denna miljö blir för många barn tur är ett meningsfullt liv. De känner

- som -

i skolan, de har tid för skolan, de känner sig nöjda med sina ro relationer till lärarna och eleverna. För dessa barn är kanske skolan inte den bästa, så bra livsmiljö. De känner att de klarar av de

men en nog

kraven, upplever att de växer, styrks att de blir större och

stigande av

närmar sig vuxenlivet.

Dessa, och förhoppningsvis flertalet barn elever befinner sig alltså

av i det tillstånd Eriksson kallar basic trust, vilket i korthet innebär

som att barnet i sin livsvärld skolan känner 1 en grundläggande tillit och tilltro att tillvaron är god och pålitlig, 2 längtar efter att tillägna sig

det goda och är beredd att ta in, ta emot och införliva mer av som ges det, 3 känner sig trygg och tillfreds i en beroenderelation, 4 känner

inför sin givande omvärld och 5 förmår att vänta och lita omsorg sin tur. Jag brukar ibland kalla detta förhållningssätt för living by leaming och med detta jag att själva lärandet och

menar

-

inlärningssituationen blir acceptabel livsform.

en

Men många barn känner sig inte detta sätt. Deras tankar om livet, och uppfattning livet är närmast de motsatta. De kan snarast

om beskrivas med Erikssons alternativa begrepp basic mistrust. Detta är bam inte tror och litar livet som något gott och pålitligt, utan

som ofta något ont som man måste akta sig för, eller kämpa emot.

som

96 Den förlängda barndomen

Tillvaron är bedräglig och minsann inte alltid till den är liten. ser som Det gäller att ta hand sig själv, att lära sig fly och fakta, sin om vara vakt och slåss för sig själv. Alltså innebär basic mistrust barnet att 1 misstror tillvaron skolan, 2 känner fruktan och vrede i relation till sin omgivning och aktar sig för att ta emot ont och vill mera snarare förstöra och attackera det tvingas på, 3 försöker värja sitt som ges oberoende, hitta en strategi där inte behöver beroende och 4 man vara måste på att ta för sig i den stund Dessvärre beskrivs passa som ges.

denna kategori de misstrogna ofta form för patologi,

senare - som en en personlighetsstörning. Man skall vara god och glad Ty livet är gott

Dessa barns verklighetsuppfattning uppfattas inte något sant

som som avspeglar deras erfarenheter, utan massiva projektioner. Jag vill som

dock påstå att detta sätt uppfattar många barn verkligheten i

allmänhet, och skolans i synnerhet. För dessa barn blir

en pedagogik

som i grunden är uppbyggd antagandet grundläggande tillit

om en närmast orimlig, omänsklig. Den blir vad jag kallat form för en

godhetens tyranni i den meningen att den tar sin ordning för

- egen given och diskvalificerar dem som inte delar dess illusion.

Det misstrogna barnet är kritiskt, sin vakt, känner fruktan och vrede, vill få utrymme att själv utforska, med sin aggressions livet är

hjälp om

något att ha eller Det är ständigt sysselsatt med att lära sig hur man bäst skall skydda sig eller hitta sätt igen, komma framåt. Den att ge pedagogik som detta barn behöver skiljer sig i de flesta avseenden från den traditionella. Barnet behöver pedagogisk en arena av annat format, mer lik den där barnet enligt Erikssons utvecklingsschema för första gången brukar överkomma sin grundläggande misstro och få den ersatt med tillit; dvs den känsla livets hållfasthet den av som

tillräckligt goda modem övertygar sitt späda barn under

om, förutsättning att hon förmår uthärda och härbärgera barnets attacker av vrede och frustration utan att skada eller hämnas barnet genom att leva ut den besvikelse och vanmakt hon själv känner. Det misstrogna barnet, eleven behöver en pedagogisk form tål barnets aggression, som förstå att det måste lära att testa sin inte kan

genom omgivning, som

vänta och som tillåter det att utgå från sitt oberoende. Dvs förstår att barnet inte förmår leva genom learning i traditionell mening lär utan sig genom att leva learning by living. Skolans traditionella

pedagogik

är tyvärr en mycket ömtålig och opassande gruppkultur för dessa

elever. De behöver helt andra gruppbildningar och lärosituationer än - de som nu ställs till deras förfogande. Det finns gedigen

en kunskap

om hur de mer misstrogna lär och hur deras pedagogik bör - se ut -

Den förlängda barndomen 97

men dessa kunskaper inverkar på skolsystemet endast marginellt i

-

form av anpassad studiegång, specialklasser och skoldaghem. Tyvärr

blir dessa alternativa pedagogiska former, grund av normalskolans dominans i allmänhetens ögon definierade som andrahands-skolor.

Skall vi komma vidare måste vi börja ifrågasätta det rimliga i att tänka oss att alla barn, oavsett hur deras verklighetsbilder ser ut, under hela sin senare barndom skall vistas i ett system som nöjaktigt tillgodoser de tryggas behov, men som i allt väsentligt negligera de otryggas och dessutom diskvalificerar deras sätt att lära och skaffa sig trygghet.

5.7¶Skiktningen

Alldeles oavsett den ständiga diskussionen om betygens vara eller inte

så är det obestridligt att skolan livsmiljö är kultur där barvara som en nen ständig känner att de värderas i relation till sina formella prestationer. Skolan är inte en livsvärld där barnen kan känna att var och en kan få det stöd och den hjälp de behöver ett kärleksfullt och villkorslöst sätt så vi ofta i den allmänna retoriken, gärna ut-

- som mer trycker saken. Man vet att vid utgången av denna tidsepok kommer vissa att tillhöra toppen, andra bottnen. Och att denna indelning antagligen följer med under hela livet Visserligen kan man säga att denna skiktning är en process i alla grupper. Kampen om herraväldet avspeglar sig överallt där människor finns. Men den fråga jag vill ställa är hur ett system en livsvärld som denna påverkar de unga för framtiden.

- - Hur känns det att under nio långa år, ibland ännu fler, leva i en värld där man främst ständigt lär sig att man tillhör de sämsta, dvs det synliga och uppenbara bottenskikt som måste finnas för att de bästa skall kunna identifieras Förr i tiden, då skolan var kort kunde de som där lärde om sin okunnighet finna viss tröst att det fanns nya möjligheter. Man kunde hitta ett okvaliñcerat jobb och där faktiskt visa att man dög något till. Idag är faktiskt skolan den enda tillgängliga världen Där skall de unga vistas, förutsatt att de inte diskvalificeras till

den grad att de via anpassade studiegångar, specialklasser o dyl för-

passas till det absoluta bottenskick som bekräftar deras absoluta odug-

lighet.

Är detta rimligt system Ja kanske vi tänker skolan

ett om oss att just skall vara ett skiktningsställe som visar rågången mellan de anpassa-

98 Den förlängda barndomen

de, de trygga och de missanpassade och otrygga. Men så vill vi, åtminstone inte de flesta av oss, ha det. Vi vill tänka oss skolan som en plats där alla kan lära och känna sig stolta. Men går det

Annorlunda uttryckt; det faktum att skolan är det mest substantiella i barnens livsvärld borde innebära att denna värld är så beskaffad att alla barn har anledning att uppfatta den som en livsmiljö där var och ens behov kan tillfredsställas och där var och ens förmåga kan komma till uttryck och nytta. Om skolan behåller sin nuvarande form måste

man dessvärre räkna med att stor del barnen kanske tredjedel

en av - en kommer att erfara att deras behov inte tillfredsställs, att deras förmåga inte duger och att den mera slutgiltiga värderingen innebär att de tar plats i ett nedre skikt. De kommer att veta att de lärt sig bara litet, men lära sig mycket om att just höra till dem som vet minst.

Med det nuvarande skolsystemets utfornming måste vi räkna med att en stor del av de unga inträder i vuxenlivet med en synnerligen inarbetad självuppfattning att de har ett mindre värde och att de känner sig svikna av den vuxenvärld som de nu själva skall etablera sig

Min kritik mot skolan, både som omsorgs- och kunskapsmiljö kan sammanfattas:

den håller fast de växande människorna i ett system där mångfald - en lika gamla bam är tillsammans med få i ett systematiskt bero-

vuxna endeförhållande. Detta är ingen idealisk gruppbildning, och inte heller ett idealiskt förhållande. Åldershomogena, eller kanske rättare, åldersdikotoma grupper är som regel inga goda kulturer. De leder antingen till kamp eller underkastelse mellan åldersgruppema lärarna kontra eleverna och den leder till en svårartad konkurrens mellan likarna, där ett stort antal är systematiskt dömda att bli parias.

den bygger ett outtalat antagande att barnen hyser tillit och tror att skolan är något gott. De barn som inte omfattar sådan världsbild

en kommer att bete sig ett sätt som kommer att leda till olika slags dis-

kvalifikationsprocesser.

det faktum att skolan är kunskapsförmedlande kultur, med uppgift - en att skikta barnen leder till att många barnen främst lär sig att de inte

av

eller andra. Å andra sidan kommer vissa barn, duger, är sämre än att

med skolsystemets hjälp vidareutveckla mycket positiv självbild.

en

Den förlängda barndomen 99

Min är den den skolkultur är våra barns livsvärld

uppfattning att som

sådant den nödvändigtvis måste utdefiniera är uppbyggd ett sätt att

och andra odugliga och att den också vissa som dugliga som sys-

tematiskt belönar de barn olika anledningar känner sig trygga som av och tillitsfulla. I första hand är det inte skolan jag kritiserar eller

Snarare är det att vi inte uppmärksammar och diskuterar

ifrågasätter.

det faktum att många barn, i denna sorts livsvärld oundvikligen

kommer att utveckla negativ självuppfattning och en misstrogen en

eller fientlig samhällssyn.

Låt mig ställa några frågor:

Är det tänka sig att alla bam, livet i skolans rimligt att genom enhetskultur, får den rätta förberedelsen för sitt kommande

just

vuxenüv

Är det barn skall tillbringa hela sin barndom i ett skolsam-

rimligt att

hälle

Är barn lever i ber0endekultur under det rimligt att tro att som en nio år och ofta tolv där de ständigt betraktas som barn, skall känna - sig och kunna ta plats bland de vuxna vuxna

År förvänta sig barn genomlever hela sin barndet rimligt att att som och i värld där de lever i kaotiskt, konkur-

dom tidiga ungdom en en

bland under inflytande ett fåtal

rensinriktad gruppmiljö jämnåriga, av

utveckla demokratiskt sinnelag, hänsyn och vuxna, skall ett

samhällskärlek

Är det barn under sin uppväxt inte möter andra vuxna än

rimligt att

sina föräldrar och de är avlönade för att ta hand dem som om

barn behöver och kunskaper för att överleva som vuxna i Att omsorg

vårt samhälle är självklart. Dessvärre har vi i ett 12-årigt skolsystem fört och barnomsorg. Därmed har vi

samman kunskapsförmedling

kanske både bristfällig barnomsorg och ineffektiv kun-

skapat en en

Barnet behöver antingen den sker i hemmet

skapsförmedling. omsorg,

i institutioner, där dess växande skyddas och förstärks, intill den eller

det Under detta växande efterfrågar barnet kunskap, inte dag är vuxet.

100 Den förlängda barndomen

minst om den värld väntar. Därför blir kunskapsförrnedling alltid som en del av barnomsorgen. Men denna basala barnomsorg med dess basala kunskapsfönnedling, borde till ända då det faktiska vuxenlivara vet börjar. Skolan som bamomsorgsrniljö borde upphöra när barndomen tar slut, och kanske helst något år före

5.8¶En bamdomsskola med tydligt slut

Det är ett känt faktum att många barn under den grundskolepesenare rioden drabbas skoltrötthet. Många drabbas i och uthärd-

av en lindrig

lig form, oacceptabelt stor del eleverna erfar trötthet och men en av en en olust inför livet i dagens skola som överstiger deras smärtgräns. Det är märkligt att dessa uttryck för olust inte leder till allvarlig diskusen sion om skolans eventuella ofönnåga att möta alla de växande barnens behov. Skoltröttheten är barnens sätt att tala att skolan livsom som värld inte längre stimulerar dem, utan tröttar ut dem. Att de skulle be-

höva något nytt

Min hypotes är att barn, står tröskeln till vuxenlivet, har sitt som intresse inriktat livsaspekter faktiskt inte kan tillgodoses i som skolvärlden. Följden är att studiemotivationen minskar och att livet i skolan känns mindre meningsfullt. Deras intresse lust eller vånda - handlar om just etableringen, att snart få roll och betydelse i av en ny vuxensamhället. De och många de nästan skulle unga vuxna, av vuxna behöva komma ut i världen, inte bara tillfälliga pryoelever eller som

som nederlagsstämplade unga med anpassad studiegång. För många

unga människor skulle arbetslagen vid normala arbetsplatser nu vara en bättre livskultur än skolans klassrum. Också de barn trivs bättre som i skolvärlden skulle behöva ett avbrott från skolan, och gissningsvis skulle vuxensamhällets institutioner och företag behöva dessa unga vuxna som medarbetare. Mitt leder fram till slutsats: att resonemang en

barndomsskolan, borde upphöra då eleverna närmar sig puberteten.

Detta skulle möjliggöra att alla ungdomar möjlighet att etablera gavs sig i vuxenvärlden och att själva besluta hur de vill fortsätta sitt nyvunna vuxenliv, dvs fortsätta i arbetslivet eller söka sig till uten bildning för vuxna.

Hade barndomens skola ett sådant tydligt slut skulle grund skaen ny pas för renodlade utbildningsinstitutioner för den vill unga vuxna som och kan studera. De skulle inte förbli omärkbar förlängning som nu: en

Den förlängda barndomen 101

normkultur för alla barn och De senaste decennierav en unga vuxna. skapa allt längre skola för alla barn och unga vuxna nas projekt att en har varit nödvändigt projekt; ett försök att med skolan som redskap ett för fördjupad demokrati och ökad social

skapa förutsättningar en en

dock vi ändå inte allvar måste inse att också mobilitet. Frågan är om den demokratiska skolan, med alla sina goda föresatser, ändå förblir en institution där vissa elever kommer att sig i kraft av sin anpassa intellektuella ocheller sin förmåga att trivas i en kultur i

begåvning

vilken beroende, medan andra kommer att tvingas leva och lära man är sitt mindervärde under allt längre tid. om

Värden demokrati, och myndighet kan inte läras ut De som ansvar måste erfaras och in inom för tydligt förändrade roller i övas ramen livsvärlden. Om vi verkligen vill att alla de unga vuxna fungera som och medborgare måste vi revidera de institutioner där

vuxna dugliga

lever. Dessa måste ha tillräcklig pluralism för att allas förbarnen en och behov skall få plats. Skolan är idag ett alltför övergripande

mågor

och socialt Antingen måste vi vidga dess ramar och

instängt system.

förändra dess inre kultur, eller också begränsa dess utsträckning i tiden. Det faktum vi lever i ett samhälle, där utbildning och kunatt blir alltmer centralt, kräver att vi skapar institutioner

skapsförmedlande

för utbildning dock inte, sin gruppdynamiska struktur som genom antal människor i ett nytt proletariat där in-

samtidigt intvingar ett stort

social betydelselöshet och intellektuell okunnighet blir det sikter om mest centrala utbildningsresultatet. Detta borde inte vara en omöjlig

politisk uppgift.

5.9¶Det idealiserade barnet och den idealiserade barndomen

Under det århundradet har vår uppfattning barnet och senaste om barndomen dramatisk förändring. Intresset för barnet och

genomgått en

barndomen har utifrån psykoanalysen och barnpsykologins domäner

utvecklats till slags allmänkunskap. Tesen i denna allmänkunskap är

en barnet i grunden är slags godartad och forrnbar varelse, som om att en det blir föremål för och kärleksfull kan och kommer att en god omsorg utveckla till social och varelse. Barnets tidigaste år sig en god vuxen och livserfarelser betonas till den grad att man lätt får intrycket att om barnet får barndom så kommer det att genomgå sin

bara en lycklig

vidare utveckling större svårigheter. Omsorg, kärlek och trygghet utan i den idealiska barndomskulturen. Föräldrarnas roll

är nyckelord

betonas starkt. Det är i relationen till föräldrarna som människans

102 Den förlängda barndomen

sociala väsen utmejslas, och då främst i ålder.

tidig

Visst finns exempel på psykologiska teorier

som sökt framhäva andra och senare relationers självständiga betydelse för människans beteende

och anpassningsförmåga, deras röster

men är svaga. Syskon, kamrater och framförallt den utomfamiljära livsvärldens

psykologiska betydelse har en mycket undanskymd plats i

utvecklingspsykologiskt allmän-

tänkande. Jag vill påstå att barnets erfarenheter tidiga och deras

betydelse har lyfts fram i ljuset medan andra

mycket centrala utvecklingsaspekter förblivit mörklagda. Puberteten och vuxeninträdet

etableringen som vuxen medborgare upptar eller

- - visserligen ett

annat kapitel i allmänhetens kunskapsbok, den

men analyseras

snarare ur ett bamdomshistoriskt utvecklingsperspektiv än

som ett resultat av socialt institutionella samtidsfaktorer. De

ungas svårigheter

uppfattas som en familjehistorisk, inte artefakt.

en nutidsbetingad Det

är föräldrarnas brister orsakar barnet inte lever som att upp till skolans krav. Av och till kompletteras föräldrarnas skuld med skolans, men då främst grund förment lärare eller av dåliga bristande resurser. Skulden fästs på detaljerna, inte den på dynamiska helheten. Detta

sorts primitiva skuldtänkande hindrar från förstå och förändra oss att barnens nuvarande, mest avgörande livskulturer.

Jag hoppas att mitt kapitel inte uppfattas ett skolan,

som angrepp utan som en uppmaning att analysera och kanske ompröva de växande

människornas livsvärldar. Min avsikt är inte skolan till att göra en syndabock för att många i vår samtid unga vuxna möter oöverstigliga hinder vid den tid då de skall etablera sig som vuxna medborgare i sitt samhälle. Min tes är den skolan, liksom

att den offentliga och

institutionella barnomsorg föregått den

som skapat grunden för en barndomsvärld blivit alltför skild från de som vuxnas.

Med varje nyförvärvad förmåga kunde barnet i hushållssamhället

själv

förändra sin roll och betydelse i sin livsvärld. Det kände, gladdes eller oroades av att det blev äldre för fram till

varje dag som gick, den dag

det var framme vid barndomens Den slutpunkt. tiden är förbi, och tur

är säkert det. Det inte lätt att växande barn var vara ett då, men det är det inte heller Men risken med vårt nu. system är att barnet enbart känner att det växer längden och bredden, men att dess plats i systemet förblir oförändrad. Det blir bara allt ett större bam Duktigt om det trivs och belönas, odugligt det vantrivs och bestraffas. om Att växa in i en vuxenvärld innebär att successivt få roller,

nya betydelser

och bekräftelser vuxensamhället det samhället. av riktiga Det innebär -

Den förlängda barndomen 103

inte att rangordnas bland de andra bamen. Därför ser jag det som en

nödvändighet i ett framtidsperspektiv att kommande omsorgskulturer

kan integreras i den världen så att de växande barnen

gemensamma inte bara kan få omsorg och kunskaper, utan roller och betydelser i det

större sociala sammanhanget.

Barn behöver en barnomsorg och en skola som konkret verkar i ett socialt sammanhang, inte institutioner som ger dem en lång förberedelse för ett framtida vuxenliv. Vill vi underlätta de ungas etablering som

är den mest logiska vägen att etablera barnens och de ungas vuxna livsvärldar i det gemensamma samhället.

104 Den förlängda barndomen

Fotnoter:

l Siffermaterialet i ungdomsenkäten belyser detta förhållande. Tre av fyra i kategorin 16-19 år bor kvar hemma och var tredje bor hemma fram till 25-årsåldem. De utflyttades boendeformer tyder också att familjen och föräldrahemmet fortsättningsvis är ett slags ankare i tillvaron. Tendensen över tid är också att kvarboendet har ökat. 2 Resultaten från ungdomsenkäten, och andra undersökningar visar att familjebildning nu sker mycket senare och att även parförhållandena minskar se kapitel 6 i rapporten. Detta måste tolkas som att den sexuella funktionen för de

unga vuxna inte är accepterad eller tillåten i sin sociala, reproduktiva funktion. 3 Det finns också i vår tid ett slags förskönande och förhärligande ungdom och

av ungdomlighet. Man skall vara ung Att vara vuxen, uppfattas idag knappast

som en kategori för den fardigvuxna och självständiga medborgaren, närmast

utan som en moralisk värdering, ett sätt att vara tråkig, eller rättskaffens. Det finns snart

m a o inga vuxna. Man förblir ungdom ända fram till pensionsåldem randas, för att då inrätta sig i de gamlas krets. 4 I ungdomsenkäten svarar drygt hälften att de trivdes i skolan. Frågan är hur uppfattar detta besked. Tycker vi att det är tillfredsställande att nästan hälften av skoleleverna inte trivs, och att denna andel antagligen är betydligt högre med tanke

undersökningens bortfall. Delar upp ungdomarna i de som svarar ja, resp nej frågan om de trivs finner att deras föräldrar i fråga om att hjälpa, ge beröm och annat stöd inte skiljer sig i nämnvärd grad. Mer än hälften av föräldrarna, oavsett hur barnen har det i skolan, tycks i alla fall engagera sig i barnens skolliv. Det framkommer också tydligt att de som inte uppger sig trivas, visar detta tydligt genom skolk och bråk med lärare. 5 Jag har hämtat begreppet grundantagande från W.R Bion, en gruppteoretiker som menar att grupper och gruppkulter alltifrån små grupper, till stora system vilar

-

ett i grunden orealistiskt antagande t ex att världen är en god, eller ond

inrättning, som det gäller att del av, resp skydda sig från, och att gruppen eller systemet är ett redskap för denna goda, eller onda ordning. Bion har kallat detta beroendegrupp, respektive kamp-flyktgrupp. Skolan som system, i kraft av alla sina smågrupper, tillhör kategorin beroendegrupper. Utmärkande för den är alltså att här finns något gott att vinna och att här råder den goda och pålitliga ordningen. Dessvärre föder denna slags gruppkultur avund och girighet; det gäller att ta för sig. Jag hänvisar den intresserade läsaren till Bions bok Experiencis in groups, översatt till svenska med den missvisande titeln Gruppterapi, och till min bok

egen Gruppen skeenden och föreställningar.

-

6 Kapitel

Förvärvsarbete

Av Joachim Vogel

Sammanfattning

Sysselsättningen har ökat betydligt snabbare än i jämförbara indus-

triländer, till följd offentliga sektorns utbyggnad och ökad kvin-

av nosysselsättning. Både bland män och kvinnor minskade

unga unga sysselsättningen i absoluta termer. I relativ mening relativ till ut-

vecklingen för hela befolkningen blir nedgången ännu tydligare.

ökar under 80-talet och förstärks sedan kraftigt under 90-

Effekten

talets extrema lågkonjunktur. Orsakerna är dels förlängd ungdomsutbildning, dels en ökande arbetslöshetsbörda för ungdomar. Ansvaret

för ungdomsgenerationens materiella försörjning flyttas därmed i

ökande utsträckning från marknaden arbetsmarknaden till sociala

nätverk föräldrafamiljema till ojfentliga sektorn studiestöd, bo-

resp

sättningsstöd mm.

106 Förvärvsarbete

Arbetskraften har blivit koncentrerad till medelåldern, dels

mera ge-

nom minskad sysselsättning för ungdomar, dels tidigare

genom pensionering. Medan arbetskraftsreserven i medelåldern alltså har minskat radikalt, ökade arbetskraftsreserven bland både de yngsta och de äldsta. Mellan 1990 och 1992 försvann tredjedel ton-

en av åringarna från arbetsmarknaden.

Bland ungdomar under 20 studerar ökande andel parallellt med

en förvärvsarbete. Andelen heltidsanställda tonåringar har nästan halverats sedan 1975 ned till 19 procent, medan andelen deltidsanställda har ökat med 40 procent. Andelen kvinnor med

ca unga fast anställning har ökat, inte till nivå för män.

men upp samma som unga Den främsta orsaken till att inte arbeta är studier gäller mest tonåringarna, där har en ökning, medan arbetslöshet och föräldraledighet ökar över 20 år. Samtidigt minskar hemarbete skäl.

som

Förlängd ungdomsutbildning innebär en senareläggning utträdet

av arbetsmarknaden. I kapitel 4 visades att andelen studerande har ökat under 80-talet, särskilt bland tonåringarna. Vidare ökade andelen

som både studerade och förvärvsarbetade under en viss mätvecka. Det bör finnas en ökande andel ungdomar studier med förvärvsar-

som varvar bete, dvs feriearbetar eller gör tillfälliga avbrott i studierna för

en period av förvärvsarbete. Studier kan i viss mån också bli aktuella vid längre arbetslöshet. Vi får därmed etableringseffekt arbets-

en kraftens sammansättning: andelen yrkesaktiva ungdomar i arbetskraften minskar. Det leder till lägre inkomster, lägre materiell standard, senare utflyttning från föräldrahemmet och familjebildning i

senare

ungdomsgenerationen. I anslutning till diskussionen i kapitel 1 innebär

detta att ansvaret för ungdomsgenerationens försörjning i ökande utsträckning flyttas från marknaden arbetsmarknaden till sociala nätverk föräldrafamiljerna resp. till offentliga sektorn studiestöd, bosättningsstöd, vissa utbildningskostnader.

I detta kapitel redovisas dels data från ULF 1975-1991, dels från

arbetskraftsundersökningarna AKU som täcker ett längre tidsintervall

1970-1992. Redovisningen omfattar andelen sysselsatta under

en mätvecka före intervjun, typ av sysselsättning anställd eller fö-

som

retagare, heltid eller deltid, resp. med fast eller tillfällig anställ-

ning. Kapitlet avslutas med en uppdelning ungdomar utanför

av arbetskraften efter orsak.

Förvärvsarbete 107

6.1 Arbetskraftsstruktur: nivå- och strukturförändringar

Arbetskraftsundersökningarna räknar personer som har förvärvsarbetat minst en timme under mätveckan, inkl. frånvarande. Undersökningarna pågår hela året och ger ett årsmedeltal baserat två veckor per månad fr.o.m. 1993 varje vecka. I diagram 6.1 a och b visas andelen sysselsatta som andel av befolkningen för kvinnor resp för män i olika åldrar. Eftersom vi i första hand intresserar oss för långsiktiga trender bortser vi i det följande från den exceptionella lågkonjunkturen 90-

talet. Diagrammet visar flera genomgripande förändringar den

svenska arbetskraften:

Unik sysselsättningsökning

sysselsättningen har ökat avsevärt sedan 1970. Av hela befolkningen i åldrarna 16-64 år hade 72,3 procent förvärvsarbete 1970. 20 år senare nåddes toppnotering 83,5 procent, sedan minskade till 78

en som procent mellan 1990 och 1992, p.g.a. av ökad arbetslöshet i den djupa

lågkonjunkturen.

Sveriges sysselsättning var unikt hög i internationell jämförelse, och

även ökningstakten var exceptionellt hög under 70- och 80-talet. Sverige hade dessutom en extremt låg arbetslöshet ända fram till hösten 1990. I de flesta industriländer stagnerade sysselsättningen efter första oljekrisen, medan den fortsatte växa i Sverige.

J ämställdhetseffekt

Den svenska sysselsättningsökningen hänger samman med en snabbt

ökande förvärvsfrekvens hos kvinnorna diagram 6.l.b. Mellan 1970 och 1990 ökade kvinnornas sysselsättning med 23 procentenheter, från 58,3 till 81,4 procent, till nästan nivå för männen 85,6

samma som

procent. Praktiskt taget hela sysselsättningsökningen kom i offentliga

sektorn. Sverige utvecklades under 70- och 80-talet snabbt mot jämställdhet ifråga rätten till arbete och ekonomiskt oberoende. I de

om nordiska välfardsstaterna förelåg samma snabba utveckling, medan trenden i övriga västländer var svag eller t.0.m.negativ.

108 Förvärvsarbete

Diagram 6.1 .a

Procent sysselsatta män 1970-1992. Källa: SCB:s Arbetskrafts-

undersökningar AKU

1970 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92

Förvärvsarbete 109

Diagram 6.1.b Procent sysselsatta kvinnor 1970-1992. Källa: SCB:s Arbetskraftsundersökningar AKU 95

- . 90- 35-

70-

65-

60-

55-7

:

45-

r ss.

30;å5[

25- 20-

15-15.

10-

5n,.

Kvinnor

,

I

1970 72 92

110 Förvärvsarbete

Pensionseffekt

Under samma period minskade sysselsättningen bland äldre till

följd av tidigare pensionering, dels genom lägre pensionsålder, dels

genom rätten till delpension och generösare Denna

förtidspensionering.

pensionseffekt ger tillsammans med järnställdhetseffekten och

etableringseffekten ungdomars senare utträde arbetsmarknaden

en snabb omvandling arbetskraftens sammansättning i ål-

av fråga om

der och kön. Pensionseffekten renodlat bäst hos äldre syns män 55- 64, där sysselsättningen har minskat med 10

ca procentenheter mellan

1970 och 1990 från 84,1 till 74,5 Bland medelålders

procent. män

35-54 år, där pensionseffekten är relativt liten,

är sysselsättningen i

stort sett konstant fram till 1990.

Hos kvinnorna motverkas pensionseffekten delvis den

av långt betydelsefullare jämställdhetseffekten. Hos kvinnor 55-64 år Ökar

sysselsättningen från 43,9 till 65,2 procent, dvs med 21,3 procentenheter vilket alltså är ökning med hela 50 Om sedan

en procent. man

går till kvinnor i medelåldern 35-54 år så är

sysselsättningsökningen

ännu mera dramatisk. Där har sysselsättningen ökat med 36 procentenheter mellan 1970 och 1990. Jämställdhetseffekten slår även igenom hos kvinnor, vi kommer fram. yngre som att se längre

Etableringseffekt

Etableringseffekten innebär en viss sysselsättningsminskning för

ton-

åringarna gymnasieåldern. Bland tonåringarna har sysselsättningen

minskat med 3,2 procentenheter till 45,7 1990. finns

Minskningen i

huvudsak bland tonårspojkar -5,2 Bland tonårs-

procentenheter.

flickor är sysselsättningen i stort oförändrad -O,2

sett procentenheter. Här motverkar nämligen jämställdhetseffekten

etableringseffekten.

Diagram 6.1. a och b visar vidare att under inte

utvecklingen perioden

har varit jämn. Tonåringarna hade under åren

lägst sysselsättning kring

1983 lågkonjunktur, vilket sedan med särskilda

korrigerades arbetsmarknadsåtgärder ungdomslagen.

Bland 20-24-åringar slår den allmänna

sysselsättningsökningen ige-

nom relativt svagt bland män, däremot förstärkt

men av jämställd-

hetseffekten bland kvinnor, där det rör med 15

sig om en ökning ca

procentenheter.

Förvärvsarbete 111

koncentration arbetskraften till medelåldern

Åldersmässig av

Diagram 6.1 visar vidare att arbetskraften koncentreras alltmera mittåt till medelåldern, där sysselsättningen ligger nära ett maximun. 35-44-

åringarna har högst sysselsättningsgrad, medan sysselsättningen min-

skar bland såväl de yngsta de äldsta männen. För kvinnornas del som föreligger mönster, det framträder inte tydligt i diagram samma men 6.1.b den allmänna sysselsättningsökningen bland kvinnor p.g.a.

jämställdhetseffekten. Tidigare pensionering pensionseffekten och

utträde på arbetsmarknaden etableringseffekten leder till senare relativt sett färre äldre och yngre tonåringar.

Vi har således fått växande arbetskraftsreserv i arbetsför ålder, som en dels består studerar utbildningskraven har ökat, dels av av unga som allt fler och Detta kan problematiskt såväl

yngre pensionärer. vara ur samhällsekonomiska välfärdspolitiska perspektiv. ULF och

som

befolkningsstatistiken visar att folkhälsan och medellivslängden har

förbättrats avsevärt i de övre åldrarna, samtidigt ATP är fullt som utbyggd och utgör växande belastning de offentliga finanserna. en

Utvecklingen är välfärdssynpunkt för pensionärerna, som

gynnsam ur således blir allt flera och allt friskare och har allt bättre pensionsinkomster. Tidig pensionering är å andra sidan fördelaktig även för ungdomsgenerationen eftersom den frigör arbetstillfällen. I nästa kapitel visas att det inte bara är förlängd ungdomsutbildning som hindrar etablering arbetsmarknaden, utan även trendmässigt ökande ungdomsarbetslöshet.

Lågkonjunkturen 199192

Arbetskraftsundersökningarna visar en dramatisk minskning av sysselsättningen under konjunkturnedgången 199192 för ungdomar under

35 år, mest i åldrarna under 25 år. I diagrammen visas för ungdomskarakteristisk brant nedgång inte föreligger för de grupperna en som

äldre, där minskningen begränsad. Här visas således tydligt att

är mera

ungdomsgenerationen bär en oproportionerlig andel av sysselsättnings-

minskningen i lågkonjunktur. Mellan 1990 och l992 försvann en tredjedel tonåringarna från arbetsmarknaden. Over 35 var nedav gången relativt liten 2 procent. Bakgrunden bör var dels ökad ar-

ca

betslöshet, dels förlängd ungdomsutbildning alternativ anpasssom en

ning till konjunkturnedgången.

112 Förvärvsarbete

Diagram 6.2.a

Relativa sysselsättningskvoter för män i olika åldersgrupper.

Kvot mellan procent sysselsatta män i och bland resp. grupp samtliga män i befolkningen 16-64 år. Utvecklingen 1970-1992.

Källa: SCB:s Arbetskraftsundersökningar AKU

L25

1-13 V Tø- -45e54:§r

... Alla män 16-64år 0,88 075 0,63 05 Q38 025 0,13 0 M 1970 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92

Förvärvsarbete 113

Diagram 6.2.b

för kvinnor i olika åldersgrupper.

Relativa sysselsättningskvoter

kvinnor i grupp och bland Kvot mellan procent sysselsatta resp.

befolkningen 16-64 år. Utvecklingen 1970-1992. samtliga kvinnor i

Arbetskraftsundersökningar AKU Källa: SCB:s

1,25

35-44ár ,

uê:jääjjff--åaiåjqZ

1-13 --' -4554ár

-

25-34ár

Alla kvinnor 16-64 år

0,88

0,63

0,5

0,38

0,25

0,13

114 Förvärvsarbete

6.2¶Ungdomarnas relativa

sysselsättningsutveckling

AKU-statistiken som ligger till grund för diagram 6.1 omfattar även studerande ungdomar förvärvsarbetat under minst timme under som en mätveckan, vilket gör att sannolikt ökande volym deltids-, tillen av

fälligt och säsongsanställda ungdomar ingår. Detta innebär AKU

att inte gör ungdomarnas etablering arbetsmarknaden full rättvisenare sa. Vidare visar diagram 6.1 absoluta sysselsättningsfrekvenser, vilket också kan missvisande mot bakgrund andra effekter varit vara av som relativt kraftfulla under 70- och 80-talet, nämligen jämställdhetseffekten och den allmänna nivåhöjningen I

sysselsättningen. diagram

6.2 och 6.3 visas därför sysselsättningen efter kön och ålder i förhållande till den genomsnittliga för kön

sysselsättningen resp bland

16-64-åringar män resp kvinnor, se diagram 6.2, i förhållande till resp den genomsnittliga arbetslösheten för båda könen sammantagna

diagram 6.3.

Diagram 6.2 visar således hur ungdomars sysselsättning har utvecklats jämfört med alla kön. Här framträder såväl tonåringamas av samma

som 55-64-åringarnas vikande relativa sysselsättningsgrad betydligt

tydligare, och därmed också arbetskraftens åldersmässiga koncentration. För kvinnornas del speglar trenderna också jämställdhetsnivån i bemärkelsen andel sysselsatta och dess framväxt. Den

kvinnor ökande kvinnosysselsättningen växte fram underifrån i åldrarna, ända

sedan 60-talet. De yngsta har varit mest förvärvsarbeta.

benägna att Man kan se den ökande kvinnosysselsättningen vågrörelse

som en som under 80-talet närmar sig pensionsålder med fördröjning kommer nu en rörelse mot fler heltidsjobb. Idag detta

syns att sysselsättningen

i absolut mening har ökat mest för dagens äldre kvinnor, och den att relativa sysselsättningen därför sjunker för de kvinnorna. unga

I diagram 6.3 har motsvarande sätt i olika åldrar

sysselsättningen

relaterats till den genomsnittliga för samtliga i arbetsför ålder alla

dvs

16-64-åringar båda könen. Diagrammet visar hur arbetskraftens av tyngdpunkt mellan 1970-1990 har förskjutits inte bara mot medelåldern, utan också mot allt flera kvinnor. Eller med andra ord: kvinnor står för en allt större andel den totala arbetsinsatsen marknaden. av För samtliga åldrar minskade männens andel i arbetskraften. För kvinnornas del blev det markant ökning i åldrarna över 34 år. Under 80en talet minskar däremot den relativa andelen kvinnor under 25. unga

Förvärvsarbete 115

6.3 Utsatta grupper

I tabell 6.1 finns motsvarande statistik från ULF, avseende 1975-91 och för olika ungdomsgrupper. ULF och AKU är inte helt jämförbara. AKUs mätveckor täcker hela året även sommaren, eftersom man intervjuar året runt, medan ULF gör uppehåll under sommaren och koncentrerar intervjuerna i viss mån till fyra månader under höst, vinter och vår. Det innebär att särskilt tonåringars och andra studerandes sysselsättning feriearbete, vikariat underskattas i ULF. Däremot är sysselsättningsdata från ULF jämförbara över tid. I tabell 6.1 tr. kan

att andelen sysselsatta med ULF-definition minskar bland

man se

tonåringar -10,7 procentenheter. I 20-årsåldem föreligger en ökning

för kvinnor, men en minskning för män.

Inom ungdomsgenerationen har arbetarbamen högre sysselsättningsgrad än tjänstemannabarn, vilket naturligtvis hänger samman med att

arbetarbamen genomsnittligt får kortare utbildning och därmed kommer tidigare ut arbetsmarknaden. Vidare har infödda svenska ung-

domar högre sysselsättningsgrad än invandrarungdomar, vilket där-

emot beror högre arbetslöshet andelen i utbildning är densamma.

Bland invandrarungdomar finns dessutom en minskning av sysselsättningsgraden sedan 1975 -7,2 procentenheter, vilket dock inte gäller

för infödda svenskar. Aven bland ensamföräldrar föreligger en

minskning av sysselsättningsgraden -14,6 procentenheter.

6.4 Anställda och företagare

I levnadsnivåundersökningarna skiljer man mellan anställda och företagare samt jordbrukare inkl. medhjälpande familjemedlemmar.

Ungdomar förekommer nästan enbart som anställda eller, i den mån de

räknas som företagare såsom medhjälpare tabell 6.1. Hela ökningen

av andelen sysselsatta gäller anställda, och den ligger över 25-årsåldern och gäller kvinnor.

116 Förvärvsarbete

Diagram 6.3.a Relativa sysselsättningskvoter för män i olika åldrar. Kvot mellan

arbetslösheten i resp. grupp och i hela befolkningen 16-64 år. Utvecklingen 1970-1992. Källa: SCB:s Arbetskraftsundersökningar AKU 1,5 1.38 1,25 1,13

0,88 0,75

0,38 0,25 0,13 0

1970 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92

Förvärvsarbete 11 7

Diagram 6.3.b Relativa sysselsättningskvoter för kvinnor i olika åldrar. Kvot mellan arbetslösheten i resp. grupp och i hela befolkningen 16-64 år. Utvecklingen 1970-1992. Källa: SCB:s Arbetskraftsundersökningar AKU L25

35-44 år ,, 1 13 7 J å J

J á á

,7.-.-4s54ar

K ár 7

25-34

,

åd köne 6-64 á

A

0B8

0,5 j

0,38

i

1970 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92

6 l40756

118 Förvärvsarbete

Tabell 6.1 Arbetskraftsstatus. Nuläge 198891. Procenttal.

för- an- före- anställda:

värvs ställd tagare heltid deltid tillf. fast

kvinnor 91.2 85.5 5.7 46.9 38.4 6.5 78.9 UNGDOMAR16-29 ÅR Ensamföräldrar 68.4 65.9 2.4 37.6 28.3 14.0 52.0 Infödda svenskar 69.8 66.0 3.8 52.1 13.7 13.5 52.4 Invandrare 63.0 59.2 3.8 44.8 14.5 14.8 44.4

6.5 Heltids- och deltidsanställda

Heltidsanställningar dominerar i medelåldern, medan deltidsanställningarna utgör en klart större volym i ungdomsåren, beroende på en ökande andel som studerar parallellt med förvärvsarbete. I tabell 6.1 visas att mer än en tredjedel av tonåringarnas arbete sker på deltid. Men redan i ZO-årsåldern överensstämmer proportionerna med medelålderns, och efter 55 ökar deltidsarbetet åter igen delpensioner.

Kvinnor har traditionellt en betydligt större deltidsvolym, och i takt med ölçad kvinnosysselsättning har också deltidsarbetet ökat sedan

1975. Okningen är 3,6 procentenheter samtliga i åldrarna 16-74 år,

av

och +2,1 procentenheter bland 16-29-åringama.

Bland ungdomar under 20 studerar ökande andel parallellt med för-

en värvsarbete. Tabell 6.1 tr. visar att vi har fått både fler deltidsanställda

Förvärvsarbete 1 19

Tabell 6.1 tr Arbetskraftsstatus. Utveckling 1975-91. Plustecken anger ökning och att förändringen är signifikant.

för- an- före- anställda:

värvs ställd tagare heltid deltid tillf. fast

kvinnor +4.2 +4.0 +0.2 +1.2 +2.7 -5.7 +5.1 16-19 är män -14.8 -15.7 +0.8 -17.2 +l.4 -4.8 +1.0

kvinnor -6.2 -5.7 -0.5 -15.9 +9.9 -4.1 -2.2

kvinnor +l6.4 +18.7 -2.4 +15.8 +3.0 +0.6 -0.5 UNGDOMAR16-29 ÅR Ensamföräldrar -14.6 -15.1 +0.6 -19.6 +4.4 -3.8 +4.3 Infödda svenskar -1.2 -1.0 -0.2 -3.2 +2.0 -4.3 +2.8 Invandrare -7.2 -9.6 +2.4 -11.5 +2,1 -2.9 -1.6

1 Avser 1982-1991

ungdomar, och färre heltidsanställda. Andelen heltidsanställda tonåringar har nästan halverats ned till 19 procent, medan andelen deltidsanställda har ökat med ca 40 procent. Samma trend, men svagare,

föreligger för 20-24-åringarna. Minskningen heltiderna är exceptio-

av nellt stor bland unga ensamföräldrar, medan de däremot ökar bland samboende föräldrar. Tabell 6.1 tr. visar också att det är heltidsanställningarna som ökar mest bland kvinnor över 24.

6.6¶Tillfälligt och fast anställning

Vid intervjuerna frågades om anställningen fast tillsvidare eller

var

tillfällig, dvs tidsbegränsad, t.ex. vikariat, provanställning, beredskapsarbete, ungdomsplats, inskolningsplats, feriearbete, säsongarbete eller projektanställning. Här ingår även kortvariga anställningsförhålladen

som ännu inte ger någon anställningstrygghet mindre än 6 månader.

120 Förvärvsarbete

En tiondel av samtliga anställda har en tillfällig anställning i ovannämnda bemärkelsen. Bland ungdomar är det ungefär var femte, vilket naturligtvis hänger samman med den stora i ULF dessutom underskattade volymen av feriearbete, resp med kortare tid arbetsmarknaden. Tabell 6.1. visar också att unga kvinnor har en betydligt

större andel tillfälliga anställningar än unga män. Trendanalysema visar emellertid att andelen ungdomar med tillfälliga anställningar minskar -4,2 procentenheter, och de fasta anställningarna ökar för

unga kvinnor, dock inte upp till samma nivå som för unga män.

6.7¶Personer utanför arbetskraften

I ungdomsgenerationen är studier den viktigaste orsaken att inte förvärvsarbeta. I tabell 6.2 redovisas fem olika aktiviteter som kan vara aktuella som alternativ eller komplement till förvärvsarbete: nämligen studier, arbetslöshet, föräldraledighet, hemarbete och värnplikt. Mätningen gällde liksom beträffande förvärvsarbete i föregående avsnitt mätveckan före intervjun och bygger ULF 1975-91. Flera alternativ kan förekomma samtidigt, hemarbete och föräldraledighet, eller

t ex studier och arbetslöshet. Redovisningen i tabellen andelen i resp

avser redovisningsgrupp inte hade något arbete under mätveckan första

som

kolumnen med undergrupper enligt ovanstående klassificering

kolumnerna 2-6.

I tabell 6.2 visas att studierna självklart är den dominerande aktiviteten när ungdomar inte arbetar, och att andelen studerande har ökat med en

tredjedel i ungdomsgenerationen, mest bland tonåringarna tabell 6.2

tr.. Det finns också ökning av arbetslösheten, men längre upp i 20-

en årsåldem, och den ökningen är större än i föräldragenerationen se vi-

dare kapitel 6.

Sedan 70-talet har den betalda föräldraledigheten byggts ut tidsserien börjar 1979. 1991 hade andelen föräldralediga fördubblats bland föräldrar under 30. Istället hade andelen hemarbetande minskat till mindre än tiondel sedan 1975 bland kvinnor mellan 25 och 29 år

en som inte förvärvsarbetade, vilket halvering. Dessa båda kategorier

är en fungerar delvis som kommunicerande kärl: ökningen av föräldraledigheterna och minskningen av hemarbetet speglar vad som är ekonomiskt realistiskt, socialt önskvärt och allmänt accepterat, vilket också

Förvärvsarbete 121

stöds ekonomiskt via offentliga subventioner.

Invandrarungdomar förvärvsarbetar i mindre utsträckning än infödda svenska ungdomar. Skillnaden består dels i fler arbetslösa 7 resp 4 procent, dels i fler hemarbetande. Dessutom har andelen hemarbetande unga invandrare ökat, medan den har minskat bland unga svenskar. Det ökade hemarbetet kan vara ett uttryck för ökande problem arbetsmarknaden.

122 Förvärvsarbete

Tabell 6.2 Personer utanför arbetskraften. Nuläge 198891. Procenttal.

hade därav:

inget i ut- arbets- föräl- hem- värn-

UNGDOMAR 16-29 ÅR

Förvärvsarbete 123

Tabell 6.2 tr Personer utanför arbetskraften. Utveckling 1975-91. Procenttal. Plustecken anger ökning och att förändringen är signifikant.

hade därav:

inget i ut- arbets- föräl- hem- värn-

förv- bildn lös dra e arbe- plikt

arbete dig tande

HELA BEFOLKNINGEN

UNGDOMAR 16-29 ÅR

Tidsserien avser 1979-91

Kapitel 7

Sysselsättningsproblem

Av Joachim Vogel

Sammanfattning

Ungdomsarbetsläsheten har sedan länge ökat mer än arbetslösheten för de äldre. Ungdomar svarar för en relativt sett större andel av den konjunkturberoende variationen av arbetslösheten. För tonåringarna har mönstret brutits under 80-talet särskilda arbetsmark-

genom

nadsåtgärder för ungdomar ungdomslag, ungdomspraktik mm. För

ungdomar över 20 år och efter gymnasieåldem kvarstår dock mönstret.

Arbetslöshetserfarenhet minst en gång under de senaste 5 åren är en

ökande erfarenhet för alltfler. Ungdomar i 20-29-årsåldem drabbas i betydligt större utsträckning vid början av 90-talet än under 70-talet, medan effekterna i medelåldern är relativt små.

Studier i ökande utsträckning ungdomar förvärvshinder,

anges av som medan barntillsynsproblem och arbetsbrist på orten minskar i

betydelse.

126 Sysselsättningsproblem

Ungdomars ställning på arbetsmarknaden påverkas inte bara

av ungdomsutbildningens längd, utan också av konkurrensen med den äldre arbetskraften om arbetsplatserna. I forskning och debatt har bl

man a studerat lagen om anställningstrygghet LAS från 1974, har

som ansetts innehålla element som gynnar den etablerade arbetskraften, i

form av begränsningar av rätten till uppsägning, prioritetsordningsregler vid friställningar, förlängd uppsägningstid, företräde vid

nyan-

ställning och hårdare reglering tidsbegränsade arbeten. Andra rele-

av vanta tendenser arbetsmarknaden är ökad intemrekrytering, väx-

en ande volym av tjänstledigheter som leder till vikariatsjobb, färre okvaliñcerade nybörjarjobb och ökande ungdomslöner. Dessa faktorer ökar den äldre och etablerade arbetskraftens relativa konkurrenskraft arbetsmarknaden jämfört med ungdomarnas. Men dessa faktorer är delvis också ett uttryck för framväxande politiska värderingar skydd

mot utslagning, löneutjämning. Sett i övergripande och lång-

ett mer

siktigt perspektiv innebar LAS inte en plötslig förändring, utan snarast

en kodifiering av en praxis som till stora delar redan tillämpades tidigare och reglerades via avtal. Analyser av arbetslöshetens utveckling visar att ungdomarnas relativa arbetslöshet ökade trendmässigt alltsedan början av 60-talet, jämfört med den medelålders arbetskraften

se

t.ex. Vogel, 1983. Under lågkonjunkturer tenderade ungdomsarbets-

lösheten att öka mer än de äldres, men även över konjunkturcyklarna ökade ungdomarnas relativa arbetslöshetsbelastning alltsedan 60-talet.

I detta kapitel följer vi ungdomsgenerationens relativa arbetslöshet

upp fram till 1992, där vi både får med 70-talet, 80-talet och inledningen till den extrema lågkonjunkturen nu på 90-talet. Redovisningen bygger

dels SCBs arbetskraftsundersökningar AKU för 1970-92, dels

ULF för 1975-91. Kapitlets andra del handlar otrygga

om an-

ställningsformer, där arbetet är begränsat i tiden. Kapitlet avslutas sedan med ungdomarnas bedömningar lämpliga åtgärder mot arbets-

av löshet, där underlaget kommer från 1993 års ungdomsenkät.

7.1 Andelen arbetslösa

Antalet arbetslösa mäts i AKU månadsvis varje vecka under året. Genomsnitt av månadstalen blir sedan underlag för årsmedeltal. I diagram 7.1 a och b visas den relativa arbetslöshetsnivån för män

resp kvinnor i olika åldrar i jämförelse med den genomsnittliga arbetslöshe-

Sysselsättningsprøblem 127

ten för alla i åldern 16-64 år kvot under det aktuella året. Båda diagrammen visar hur stor del den totala arbetslöshetsbördan bärs

av som av män resp av kvinnor i olika åldrar, och hur denna belastning har förändrats sedan 1970. Beräkningen kvoter för varje år gör det

av möjligt att se hur ungdomsarbetslösheten har utvecklats i relativa termer, dvs hur ungdomars etableringsproblem har utvecklats lång-

mera

siktigt över konjunkturcyklarna generationseffekten, hur etable-

ringsproblemen har utvecklats för kvinnor män

unga resp

jämställdhetseffekten och vilken relativ belastning ungdomar ut-

sätts för i lågkonjunktur konjunktureffekten. Andra effekter

som speglas i trendberäkningama är förändringar de arbetsmarknads-

av

politiska åtgärderna för ungdomar interventionseffekt. Underlaget

för beräkningarna är AKU 1970-92.

I diagram 7.1 visas att ungdomars relativa arbetslöshet ligger högre än

genomsnittet för hela befolkningen 16-64 år kvoten ligger i regel över

1.00. Lägst relativ arbetslöshet har 45-54-åringar. När vi går nedåt i åldrarna ökar kvoterna, vilket visar att etableringseffekten ökar i betydelse. Detta mönster gäller fram till början SO-talet. Så är det även

av därefter, med ett undantag. Tonåringamas relativa arbetslöshet minskar radikalt i början av 80-talet, vilket är konsekvens införandet

en av av ungdomslagen, 1982 för 16-17-åringar, och 1984 även för 18-19-

åringar ungdomspraktik. Då minskade tonåringamas relativa arbets-

löshet ned till genomsnittet för hela arbetsmarknaden. De särskilda ungdomsåtgärdema utsträcktes också till 24-årsåldem, och bör ha fått en dämpande effekt även längre upp i åldrarna. 1984 korn rekryte-

ringsstöd, och i nästa djupa lågkonjunktur korn ungdomspraktiken

1992. 20-24-åringamas relativa arbetslöshetskvoter fortsatte emellertid att växa under hela 80-talet, och detsamma gäller för 25-34-

åringarna. Ungdomspraktikens effekter 1992 syns tydligast för tonåringarna.

Diagram 7.2 visar arbetsmarknadsåtgärdernas omfattning för ungdomar

under 25 år. Ungdomsåtgärdema visade sig ha stor effekt för både andelen berörda ungdomar och den relativa arbetslöshetsnivån, såväl under 80-talets första hälft under början 90-talet, särskilt för de

som av yngre. Effekterna var kraftigast för tonåringarna, där emellertid även

den ökande gymnasieutbildningen betydelsefull. Erfarenheterna

var av 80-talet visar att de speciella ungdomsåtgärdema berör allt äldre

ung-

Sysselsättningsprøblem

Diagram 7.1. a Relativa arbetslöshetskvoter för män i olika åldrar. Kvot mellan arbetslösheten i resp. grupp och i hela befolkningen 16-64 år. Utvecklingen 1970-1992. Källa: SCB:s Arbetskraftsundersökningar AKU

2,75

20-27

2,5

vAV

2s-34ár

1,25

, á

. 16-19

Böe1

1970 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92

Sysselsättningsproblem 129

Diagram 7.1.b Relativa arbetslöshetskvoter för kvinnor i olika åldrar. Kvot mellan arbetslösheten i resp. grupp och i hela befolkningen 16-64 år. Utvecklingen 1970-1992. Källa: SCB:s Arbetskraftsundersökningar AKU

35 325-

25 225

L75

L5 125

25-34 år .

l

05 Q25

1970 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92

130 Sysselsättningsproblem

Diagram 7.2 Antal ungdomar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder

1980-92. Källa: Schröder 1993.

Auüal 80000

Ungdonmprakük 70000

"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" 60000

ä arbetsmarknadsutb I ungdomsåtgärder

beredskapsarbete

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen historiska tabeller och månadsstatis-

tik.

Sysselsättningsproblem 131

domar, att den offentliga subventionsgraden är högre i ungdomsåtgärderna och att deltagarnas ersättningsnivåer är lägre. Åtgärderna har

också kritiserats med hänsyn till att de i alltför liten utsträckning är kompetenshöjande, att det förekommer en viss substitutionseffekt arbetsgivarna föredrar lönesubventionerad arbetskraft, och att det finns tendenser till inlåsningseffekter att övergången till den ordinarie arbetsmarknaden fördröj se t ex Schröder, 1994.

Internationella jämförelser av ungdomsarbetslösheten visar att Sverige hade ovanligt låg ungdomsarbetslöshet i absolut mening ända fram

till början av 90-talet diagram 7.3, men liksom andra länder högre

ungdomsarbetslöshet i relativ mening. Den nedre delen av diagrammet

visar att Sverige ligger i täten ifråga om gapet mellan arbetslösheten bland ungdomar och äldre. Detta är samtidigt ett uttryck för att vi länge har haft en generellt mycket låg arbetslöshet, där ungdomar har fått bära de konjunkturella svängningarna. Noteras bör också att de stora industriländerna länge har haft mycket höga arbetslöshetstal för ungdomar, och även i högkonjunktur, som först nu 90-talet har blivit aktuella i Sverige.

I diagram 7.1 ser man också andra interventionseffekter. Den relativa arbetslösheten bland 55-64-åringarna tenderade att öka under lågkonjunkturen i början av 80-talet. Okande förtidspensionering och del-

tidspensionsreformen bidrog till en dämpning av arbetslöshetskvo-

terna.

Diagram 7.1.a och b visar att det fanns betydande skillnader mellan unga mäns och unga kvinnors arbetslöshetsbelastning. Under 70-talet var tonårsflickomas arbetslöshet drygt 3 gånger större än genomsnittet,

medan tonårspojkarnas var drygt 2 gånger större. Ungdomsåtgärdema

reducerade sedan både tonårspojkarnas och flickornas nivå relativt radikalt. Högre i åldrarna skillnaderna mindre. På 90-talet

upp var hade unga män över 20 högre arbetslöshet än kvinnor över 20.

unga

En delförklaring är sysselsättningsutvecklingen i mans- resp kvin-

nodominerade näringsgrenar. Arbetslösheten drabbar män och

unga

kvinnor fasförskjutet: först kommer nedgången i byggsektorn och in-

dustrin som mest drabbar unga män, kommer nedgången i of-

senare fentlig sektor, som i framtiden kommer att i första hand drabba unga kvinnor Schröder, 1993.

132 Sysselsättningsproblem

Diagram 7.3 Procent arbetslösa ungdomar relativ ungdomsar-

resp betslöshet kvot mellan arbetslösheten för ungdomar under 25 år dividerat med arbetslösheten över 25 år i vissa västeuropeiska länder 1971-1990. Källa: Schröder 1993.

Ungdom:arbetslösheten 24 -h 22 20 18

--NL lö

GB 14

;u-N 12 10

u

I

- - - - - - e - r 1- -

4,00

Ungdomskvoten

2,00

n

1,D0

0.00 - - - - - - - - - - + T - r - -

Sysselsättningsprøblem 133

7.2 Personer med arbetslöshetserfarenhet

Arbetslöshetskvoten vid en viss tidpunkt ger en ögonblicksbild av andelen just då är drabbade. Arbetslöshet är i allmänhet kortvarig, som kretsen som drabbas minst en gång under en längre men av personer period kan betydligt större. Särskilt bland ungdomar kan vägen vara till full etablering på arbetsmarknaden vara kantad av upprepade perioder arbetslöshet. I ULF ställer därför retrospektiva frågor till av man alla har varit arbetslös någon gång under de senaste 5 åren. om man För de allra yngsta är den perioden inte relevant exponeringstiden är oftast kortare än 5 år, och därför är redovisningen inte helt jämförbar

mellan åldersgrupper däremot trendanalyserna.

Enligt tabell 7.1 hade 25 procent dagens 16-29-åringar varit arav betslösa någon gång under de senaste 5 åren. Här inkluderas emellertid alla i dessa åldrar, del fortfarande går kvar i skolan, många varav en aldrig har efterfrågat något arbete, och stor del inte varit exponeen rade för arbetsmarknaden i minst 5 år. Arbetslöshetsbelastningen underskattas således dessa skäl. Bland 20-24-åringarna rör det sig om av

tredje, och bland 25-29-åringarna något färre 28,5 procent,

var om vilket beror att många då bör ha varit ute arbetsmarknaden belängre än 5 år och därmed ha övervunnit det mesta av

tydligt etableringssvårigheterna. Etableringssvårigheterna varierar starkt

mellan olika ungdomsgrupper. Nästan ensamförälder under varannan 30 har arbetslöshetserfarenhet 45,8 procent, och även ungdomar utanför storstäderna och invandrarungdomar drabbade. I 20är mera årsåldern har vidare kvinnor högre tal män. Bland 35unga än unga 64-åringar har endast 8,7 procent varit arbetslösa någon gång de senaste 5 åren.

Andelen med arbetslöshetserfarenhet har ökatbland ungdomar sedan 1975 +6,6 procentenheter; tabell 7.1 tr.. Okningen finns endast i se åldrarna över 20 +12 procentenheter, vilket också korresponderar med den långsiktiga ökningen den relativa belastningen för ungav domar AKU visade. För tonåringarna föreligger istället en nedsom gång andelen med arbetslöshetserfarenhet -8,2 procentenheter. av

Förklaringen ligger i ungdomsutbildningens utbyggnad: fler som

kommer ut arbetsmarknaden först efter 19 år och kortare exponeringstider inom detta åldersintervall. Vidare har tonåringamas arbetslöshetsrisker reducerats avsevärt under 80-talet genom arbetsmark-

nadspolitiska åtgärder föregående avsnitt. Tabell 7.1 tr. visar

se

134 Sysselsättningsproblem

Tabell 7.1 Arbetslöshetserfarenhet och förvärvshinder. Nuläge 198891. Procenttal. Källa: ULF.

arblös samtliga arbetar ej:

förra med arbl vill arb inga arb ej barn stude-

veckan erfarenh genast pá orten tillsyn

rar

UNGDOMAR

Sysselsättningsproblem 135

Tabell 7.1 tr Arbetslöshetserfarenhet och förvärvshinder. Utveckling 1975-91. Procenttal. Plustecken anger ökning och minskning, anger signifikans. Källa: ULF.

arblös samtliga arbetar ej:

förra med arbl vill arb inga arb ej barn stude-

veckan erfarenh genast pá orten tillsyn rar

UNGDOMAR

136 Sysselsättningsprøblem

att unga kvinnors belastning verkar ha ökat än mäns. Ökmera unga ningen finns framför allt i 25-29-årsåldern +18,4

procentenheter och

bland ensamstående mödrar. Aven i medelåldern har andelen med arbetslöshetserfarenhet ökat något sedan 1975 +2,1

procentenheter,

men ökningen är således betydligt svagare.

Generationsskillnaderna är emellertid underskattade: vi hade kunom nat begränsa jämförelsema till personer i olika generationer alla som har stått till arbetsmarknadens i minst 5 år skulle skillna-

förfogande

derna ha varit betydligt större. Trots resultaten relativt svårtolatt är kade p.g.a. tidshorisonten och blir bilden

förlängda utbildningstider

ändå entydig: arbetslöshetserfarenhet är ökande erfarenhet för en allt flera, och ungdomar i 20-årsåldern drabbas i

betydligt större

utsträckning än under 70-talet, medan effekterna i medelåldern är

relativt små.

7.3¶Personer vill arbeta som genast

Utöver de öppet arbetslösa, dvs under mätvecka personer som en saknar arbete och betecknar sig arbetslösa finns andra inte heller som som arbetar, men skulle vilja börja arbeta de

om erbjöds ett lämpligt ar-

bete, s.k. latent arbetslösa. Den här är gruppen betydligt större än de öppet arbetslösa. Den omfattar utöver dessa även studerande,

pensio-

nerade och hemarbetande det orealistiskt söka m som anser att arbete. Skälen kan variera starkt: lokala

problem, barntillsynsproblem,

studier. Bland ungdomar rörde det sig totalt 7,3 medan om procent, de öppet arbetslösa utgör 3,8 procent gäller medeltal för 1988-

siffran ett 91, dvs före dendjupa lågkonjunkturen. I medelåldern

är dessa tal betydligt högre. Okande ålder innebär ökande förvärvshinder såsom

barntillsynsproblem, och lokala arbetsmarknader får större effekter för

äldre arbetskraft tabell l.

se

7.4 Hinder för förvärvsarbete

Vilka faktorer är det ligger bakom beslutet inte som att förvärvsarbeta I ULF konfronterar intervjupersonerna med man en lång lista över tänkbara skäl, där vi särredovisar

tre, nämligen inga jobb orten,

ingen barntillsyn resp studier. Därutöver finns

naturligtvis personliga

skäl, annan försörjning pension, lönsamhet, t ex dålig barn och hus-

Sysselsättningsprøblem 137

håll, fritid De nämnda skälen representerar emellertid centrala osv. tre strukturella hinder, där åtminstone de båda första kan åtgärdas via po-

litiska beslut.

Studier är naturligtvis det viktigaste skälet bland ungdomar 76,3 procent, och ökar också starkt sedan 1979, då tidsserien börjar se ta-

det

bell 7.l.tr. Okningen i ungdomsgenerationen är hela 17,3 procenten-

heter, och bland 25-29-åringarna 26,4 procentenheter. Okningen är

bland kvinnor, ensamföräldrar, invandrarungdomar och störst unga utanför storstäderna. Dessa siffror tyder att det även bör finnas en ökande andel studerar därför att de inte kan få starkt ungdomar som arbete.

Brist på lokala arbetstillfällen nämns endast av 6,3 procent av ungoch andelen verkar ha minskat ej sign. Minskningen bör domarna,

konsekvens av en långsiktig förbättring av sysselsättningsläget

vara en utanför städerna och regional utjämning. Trenden är starde stora en kast för de äldre.

Aven barntillsynsprøblem har minskat skäl för att inte förvärvssom arbeta sedan 1979. Det är konsekvens den successiva utbyggen av naden den kommunala barnomsorgen. Men vid slutet 80-talet av av fortfarande nästan samboende förälder under 30

rapporterade varannan

år skäl för att inte arbeta trots minskning med -17

barnomsorg som en

Här kan emellertid barnomsorgen ingå i ett vidare

procentenheter.

tillsammans med andra huvudskäl. Med bamom-

problemkomplex

sorgsproblem vidare att man inte kan eller vill ordna på annat menas än hemma. Det behöver alltså inte alltid vara frågan om sätt att vara för höga kostnader, eller att föredrar något annat

dagisbrist, utan man

än offentlig tillsyn.

7.5¶Otrygga jobb

13,6 ungdomarna att de hade ett tillfälligt arbete procent av uppgav 7.2. Den andelen minskar självklart med ökande ålder, både i

tabell

absolut mening och i relation till andelen med fasta jobb. Detta är ett för dels volymen tillfälliga arbeten under studietiden, för se-

uttryck

nioritet år arbetsmarknaden också för möjligheterna att

antal men

konkurrera med de äldre om de fasta jobben. Det är anmärkningsvärt kvinnor betydligt oftare har tillfälliga jobb än unga män. att unga

138 Sysselsättningsproblem

Tabell 7.2 Olika former tillfälligt arbete bland

av anställda. Nuläge 198891. Statistiken procenttal inom

avser gruppen anställda undantag kol 1. Källa: ULF.

tillf. vika- prov- bered- ferie objekt tim-

arbete riat anst. skaps- säsong

pro- anst.

arbete arbete jekt ibl.

1.8 kvinnor 17.8 9.9 1.3 0.7 1.2 0.7 3.5

16-l9 är män 9.6 1.2 2.2 2.1 1.7 0.3 1.9 kvinnor 18.8 5.4 1.5 2.0 2.7 6.9 20-24 ár män 11.0 3.1 2.6 0.5 . 0.9 1.3 2.4 kvinnor 19.5 13.7 1.0 0.2 0.9 0.7 2.7 25-29 ar män 8.2 3.3 1.2 0.2 0.6 1.4 1.1 kvinnor 15.6 10.0 1.4 0.3 0.3 1.3 1.7 35-54 är män 2.8 0.7 0.4 0.1 0.2 0.8 0.3 kvinnor 6.5 3.8 0.4 0.1 0.1 0.6 1.1 55-74 ar män 1.4 0.1 0.0 0.1 0.4 0.4 kvinnor 1.9 0.6 . 0.0 0.0 0.0 0.2 0.8 UNGDOMAR Ensamföräldrar 14.0 7.7 2 9 1.5 1 8

I tillf. arbete 100.0 45.4 12.2 5.8 8.0 6.7 19. Anställda deltid 16.7 14.6 2.4 0.7 1.9 1.4 14.0

Infödda svenskar 13.5 6.1 1.6 0.8 1.1 0.9 2.7 Invandrare 14.8 7.4 2.1 0.9 1.0 1.1 2.0

16-74 ar 6.5 2.9 0.7 0.3 0.4 0 7 1.2

I tabell 7.2 visas vidare i olika en uppdelning typer av otrygga jobb,

nämligen vikariat, provanställning, beredskapsarbete, ferie- eller

sä-

songsarbete, objekts- eller projektsanställning

samt timanställning,

samtliga som andelar i sin helhet inte

av resp befolkningsgrupp dvs

av arbetskraften. Vikariaten för 45 de svarar procent av tillfälliga jobben och timanställningama för femtedel. Vikariaten förekommer en mest bland äldre ungdomar, medan och

timanställningama ferie-

arbetena är koncentrerade till

tonåringarna. Notera att mätningarna

avser en mätvecka i princip fördelad över hela året exkl. sommaren. Om skulle mäta andelen

man ungdomar som överhuvudtaget haft

arbete någon gång under ett år skulle andelama

vara betydligt högre.

Vidare är mönstret med feriearbete under sommaren kraftigt underskattat.

Sysselsättningsprøblem 139

I ställdes frågor olika typer arbetsmarknads-

ungdomsenkäten om av

utöver arbetslöshet, nämligen att ha tvingats ta ett arbete

problem

under sina eller tvingats ta deltidsarbete i stället för

kvalifikationer

heltid 7.3. gällde de senaste fem åren. Detta har varit

tabell Frågorna

aktuellt för i större utsträckning än äldre generationer, och

ungdomar

relativt normal övergångsperiod under etableringsfasen i 20det är en årsåldem. Hit hör tillfälligt arbete under studietiden i något yrke t ex inte är utbildad för. Nästan femte i 20-årsåldern

man egentligen var

har fått göra det. Deltidsarbete istället för heltid berör mest unga kvinnor 17 procent. Det beror delvis på att det är kvinnoarbetsmarknaden deltidsjobben och därmed också deltidssom vikariaten finns.

Tabell 7.3 Ungdomars sysselsättningsproblem 1993. Procenttal. Källa: ungdomsenkäten.

arbete deltid under i.st.f. kval. heltid

140 Sysselsättningsprøblem

7.6 Åtgärder mot arbetslöshet

Massarbetslöshet är inte bara ett samhällsekonomiskt

problem, resp ett

välfärdsproblem individuellt plan. Den utlöser också intressekonflikter och politiska I

motsättningar. ungdomsenkäten frågade vi efter

åtgärder som ungdomar vill rekommendera. Det gällde dels vilka som ska ha företräde vid arbetslöshet, ska dela om man på jobben och hur samhället bör mot arbetslösa. agera

Den första frågan gällde diskriminering

av :

invandrare: svenskar bör ha företräde framför invandrare när

det jobb,

är ont om

kvinnor: män bör ha företräde framför kvinnor det när är ont

om jobb,

handikappade: orättvist att handikappade får arbete när inte friska får,

gamla: när det är ont jobb bör tvinga till

om man förtidspen-

s1on.

Diskriminering accepteras av 40 procent av ungdomarna när det gäller invandrare, av 17 procent betr. gamla, 6 betr.

av procent handikappade

och av 4 procent betr. kvinnor. I samtliga fall alltså fyra accepteras diskriminering endast av en minoritet. Generellt är kvinnor unga

betydligt mindre benägna till diskriminering än män.

unga

Skillnaderna mellan generationerna borde dels spegla egna arbetslöshetsrisker, dels grundläggande mera normsystem kring jämlikhet och rättvisa. Ungdomars inställning till inte från

invandring skiljer sig äl-

dre generationers längre fram i denna se rapport, men däremot är man mer benägen till diskriminering arbetsmarknaden föräldraän

generationen. Förklaringen bör vara den just exceptionella situatio-

nu nen, med både massarbetslöshet och relativt

stor invandring. Andelen

som vill diskriminera invandrare är nästan dubbelt så hög bland ung-

domar i föräldragenerationen 40 24

som resp procent. Detta är en

avvikelse i ungdomarnas i

värdepanorama, som övrigt skiljer sig

relativt lite från föräldragenerationens, och tenderar att vara något mer

Sysselsättningsproblem 141

orienterat mot jämlikhet och politisk vänsterorientering. Variationerna

mellan olika ungdomsgrupper tyder att otryggheten ar-

betsmarknaden spelar viktig roll: arbetarbarn, lågutbildade ar-

en betslösa och ungdomar utan fast arbete är mest negativa till att anställa

invandrare.

Dela jobben att minska arbetstiden för heltidsarbete före-

genom slår 34 procent ungdomarna, unga kvinnor i större utsträckning än

av män 42 resp 27 procent. Aldre generationer är mera angelägna än ungdomar. Aven här instämmer framför allt ungdomar med svag ställning arbetsmarknaden: arbetslösa, invandrare, ungdomar i tillfällig anställning. Dela på jobben är också central vänsterfråga. Här går

en också meningarna starkt isär i studenturvalen. 26 procent av ekonomistudenterna och 83 procent studenter i socialt arbete anser man

av

ska dela jobben.

Den sista frågan gäller arbetslösa ska ha rätt att neka ett jobb utan

om att förlora AK-ersättningen. Frågan ingick i ett större frågebatteri där det gällde att välja mellan följande två påståenden, bildar änd-

som

punkter 10-gradig skala:

en

arbetslösa bör tvungna att ta de jobb de erbjuds, annars

vara

bör de gå miste arbetslöshetsersättningen 1

om

arbetslösa bör ha rätt att neka ett jobb de inte vill ha 10.

Här ansåg ungdomar oftare att bör ha rätt att neka. Detsamma

man gäller ungdomar med ställning arbetsmarknaden, arbetslösa,

svag

lågutbildade och ungdomar med tillfällig anställning.

142 Sysselsättningsproblem

. . .

. .

H H H

Sysselsättningsprøblem 143

FNB KDLOMLON vunna vil mmm GJUDO OONWUWOOO\ WWF WWWWW WWW Lnm WWW WWW LONLOW

.

H .

.

N

a

8 Kapitel

Arbetsmoral

Av Joachim Vogel

Sammanfattning

Ungdomar skiljer sig i vissa från äldre generationer, men

avseenden

skillnaderna är inte särskilt stora. Aldre något oftare att lön och

anser

trygghet är viktigt, medan prioriterar bra arbetskamrater. De

yngre

har också något oftare instrumentell inställning till sitt yngre en mera nuvarande arbete lönen viktigast, medan de äldre betydligt oftare

att deras arbete ger personlig tillfredsställelse. Detta är naanser en turligtvis logiska konsekvenser att flera har hunnit avancera och

av

det jobb de helst vill ha, jämfört med ungdomar. Något fler äldre

också att bör underordna sig arbetsledningen. anser man Ungdomsenkäten pekar på likheter än olikheter mellan

mera

generationerna, och skillnaderna kan väl förklaras ungdomars och

av äldres skilda erfarenheter arbetsmarknaden.

av

Unga kvinnor har delvis andra prioriteringar än män. De tycker

unga det är viktigare med intressanta arbetsuppgifter och bra arbetskamrater än män är intresserade materiella aspekter

unga som mera av

god lön, trygghet och karriärmöjligheter. På detta område finns

som

146 Arbetsmoral

det också klara skillnader mellan ungdomar med olika partifärg.

Socialisation till arbetslivet sker under ungdomsåren. Då konfronteras egna förväntningar och krav på arbetslivet med villkoren arbetsmarknaden. Vi har tidigare visat att utbildningskraven har ökat väsentligt, vilket innebär att det är en äldre, välutbildad arbetskraft, mera rimligen med större krav arbetet som kommer ut arbetsmarknaden. Långsiktigt har också arbetsmiljöerna förändrats, mot större en volym av kvalificerade arbeten och humanisering arbetslivet. av

Under början av 90-talet har ungdomarnas arbetsmarknad försämrats

radikalt. Ungdomsarbetslösheten ökar snabbare än den genomsnittliga. När ungdomsenkäten genomfördes större andel ungdomsge-

var en av

nerationen arbetslös än någonsin under efterkrigstiden. Otrygghet

i anställningen blev en realitet för allt fler. Allt detta bör ha dämpat ungdomars förväntningar arbetsmarknaden, på löner, frihet i arbetet och möjligheterna att realisera egna planer.

I detta kapitel redovisas ungdomars krav arbetet, motiv för förvärvsarbete, accepterande underordnande under arbetsledningen av

och föreställningar om arbete förutsättning för framgång.

som Uppgifterna kommer från ungdomsenkäten och således år 1993. avser

8.1¶Viktigaste krav på ett bra jobb

Hur prioriterar ungdomar mellan olika egenskaper hos ett arbete

Ungdomars viktigaste krav ett bra jobb är

intressanta arbetsuppgifter 59 procent trevliga arbetskamrater 30 procent bra lön 20 procent

anställningstrygghet 14 procent karriärmöjligheter 8 procent

Som synes kommer de materiella aspekterna lön, trygghet, karriär i

andra hand, medan arbetets egenvärde och mänskliga relationer värderas som viktigare. Det är också just detta skiljer män från som unga unga kvinnor. Män sätter alla de tre materiella faktorerna högre än kvinnor, som istället lägger större vikt vid intressanta

arbetsuppgifter

Arbetsmøral 147

och trevliga arbetskamrater.

Med tanke att äldre och ungdomar under 30 år har mycket olika

erfarenheter av arbetslivet, och olika ställning ifråga om lön, arbetsupp-

gifter och anställningstrygghet är bedömningarna förvånande likartade.

Tryggheten och lönen betyder mer för de äldre, liksom arbets-

uppgifterna. Ungdomar prioriterar något oftare trevliga arbetskam-

rater.

Trygghet och lön är betydligt viktigare för ungdomar i yrken som har dålig lön och trygghet i anställningen, dvs ungdomar med lägre utbild-

ning och arbetare. Karriär och intressanta arbetsuppgifter är istället

viktigare för tjänstemän och högre utbildade. Detsamma gäller för ungdomar med borgerliga värderingar, medan vänsterungdomar oftare

prioriterar lön och trygghet. Dessa skillnader är vad man bör vänta sig, men de är inte särskilt stora.

8.2¶Instrumentell inställning till arbetet

Med instrumentell inställning till arbetet menas att man enbart arbetar

för förtjänsten. I levnadsnivåundersökningarna ingår sedan länge föl-

jande fråga: Vilken av följande meningar stämmer bäst med vad Du tycker om det arbete Du har nu:

det här arbetet är alla andra jobb. Man gör sitt, det

som men

enda som betyder något är förtjänsten.

det här jobbet är det något särskilt med. Förutom lönen det

ger

mig känsla personlig tillfredsställelse.

en av

I detta fall finns det betydande skillnader mellan generationerna. De äldre har ofta haft lång tid sig att byta till jobb som svarar mot de-

önskemål eller sina anspråk till det jobb de kan få. Ungras - anpassa domar tvingas ofta temporärt ta jobb som ligger under deras anspråk, därför att de är relativt nya arbetsmarknaden, därför att de ofta har relativt hög utbildning, samt därför att de befinner sig i början av sin yrkeskarriär, ofta i en inlärningssituation och i arbeten de inte har utbildat sig för. Tabell 8.1 visar att ungdomar betydligt oftare har en instrumentell inställning till sitt arbete 27 procent än äldre generationer 16 procent. Högst är andelen med instrumentell inställning i ål-

148 Arbetsmøral

dern 20-24 år. Det är då man gör sina första erfarenheter längre

av an-

ställningar, och flest felval. En tredjedel tonåringarna och tre fjär-

av dedelar av 35-54-åringarna hade ett arbete också dem

som gav en personlig tillfredsställelse. Inom ungdomsgenerationen finns det också mindre könsskillnader. Unga kvinnor rapporterar oftare att arbetet

ger dem tillfredsställelse.

Det finns förstås stora skillnader mellan arbetare och tjänstemän, och mellan olika utbildningsgrupper. Detta speglar variationer i arbetsmiljö och frihet och omväxling i arbetet. Mindre skillnader finns också

mellan vänster- och borgerliga ungdomar, där de borgerliga verkar

mera nöjda med sitt arbete. Likaså är instrumentell inställning mindre

vanlig bland troende ungdomar.

8.3¶Att underordna sig arbetsledningen

Numera bygger uppfostringsideal i hem och skola i allt större utsträckning individens frihet och rationalitet i stället för hierarkiska principer. Tillsammans med ökad ungdomsutbildning bör det leda till ökande konflikter under de första åren arbetsmarknaden. Å andra

sidan har även arbetslivet moderniserats. Svårigheter att underordna sig sin arbetsledning handlar dels om konkreta händelser ungdo-

som mar utsätts för, dels om en beredskap inför sådana konflikter. Det är

den senare aspekten har tagits i ungdomsenkäten, kart-

som upp en läggning av händelser är nämligen alltför krävande mätteknisk

ur synpunkt i en enkätsituation. Följande fråga ställdes:

Människor har olika uppfattning när det gäller att följa in-

struktioner i arbetet. En del tycker i princip bör följa

att man överordnades instruktioner, även inte håller med

om man om

instruktionerna. Andra tycker bör följa sina överordna-

att man

des instruktioner endast är övertygad att instruk-

om man om

tionerna är riktiga. Vad tycker Du

35 procent av ungdomar 16-29 år tyckte skulle följa instruktioner

man även om man övertygad, och 43 procent att måste

intevar man vara

övertygad först. Ovriga hade ingen uppfattning. Här det vissa

var skillnader mellan könen. Unga män hade lättare för att ta ställning. Något flera var beredda att underordna sig 37 33 procent. Men

resp dessutom krävde något fler män ett eget jämfört med

ansvar, unga

Arbetsmoral 149

kvinnor där alltså flera var tveksamma.

Här fanns det också skillnader mellan generationerna: de äldre

var mera benägna att följa instruktionerna utan att ifrågasätta. Det kan dels hänga samman med att de har haft längre tid på sig att anpassa sig till arbetsmarknaden, såväl ifråga om att hitta rätt jobb som ifråga

om attityder. Dessutom har många äldre själva hunnit få arbetsledande befattningar. Om man bortser från tonåringarna, så är andelen

som kräver eget ansvar ungefär densamma i olika generationer. På det hela taget har de äldre lättare att ta ställning till denna fråga färre

som svarar vet ej, och skillnaden består som nämnts av att något fler i medelåldern tycker att man ska underordna sig, och då gäller det i första hand äldre män. Skillnaderna är emellertid inte särskilt stora.

Man kan knappast tala om någon generationsmotsättning eller

omfattande konflikter under de första åren på arbetsmarknaden.

Här finns det vidare tydliga skillnader mellan vänster och borgerliga, där de senare är mera benägna att underordna sig. Detsamma gäller vid högre utbildning. Just i detta avseende finns det också klara skillnader mellan de tre studenturvalen. Studenter i sociologi och socialt arbete är betydligt mera negativa till att underordna sig än studenter i internationell ekonomi.

8.4¶Framgång genom arbete

Lönar det sig att arbeta I ungdomsenkäten ställdes fråga där

en man skulle välja mellan två påståenden:

på lång sikt ger hårt arbete oftast framgång i livet

hårt arbete inte nödvändigtvis framgång. Framgång är

ger ofta

en fråga om tillfälligheter och förbindelser.

Svaret skulle ges enligt en tiogradig skala där 10 motsvarar att

man helt instämmer i det senare alternativet. Hög poäng innebär alltså att man anser att hårt arbete inte alltid framgång. Tabell 8.1 visar att

ger unga kvinnor förefaller mera pessimistiska än män 6,1 5,5.

unga resp Inte heller här finns det några större generationsskillnader.

Vänsterungdomar är mera pessimistiska än borgerliga, medan troende

ungdomar tycks vara något mera optimistiska än icke troende.

7 14-0756

150 Arbetsmoral

H H H

Arbetsmoral 151 mvm mmmhooxo LDOF ON MFF O COM Dr-CFDI WVCD LDLDID mmmmmm mmm Dln mmm LO mm OInD\D mmm

N

W, ,

9 Kapitel

Inkomster

Av Joachim Vogel

Sammanfattning

Längre ungdomsutbildning och därmed minskande sysselsättning har

lett till en minskning av arbetsinkomsterna bland män till 30

unga upp årsåldem. Okad förvärvsfrekvens bland kvinnor i 20-årsåldem bidrar emellertid till inkomstökningar bland kvinnor, där således jämställd-

hetseffekten kompenserar. Störst inkomstökningar finns i åldrarna

över 35, där kvinnornas sysselsättningsökning likaledes för

svarar

stora inkomstförstärkningar.

Skillnaderna i arbetsinkomst har alltså vidgats mellan generationerna, både för män och kvinnor. De disponibla inkomsterna inkomststandard har utvecklats analogt.

154 Inkomster

I detta kapitel redovisas ungdomarnas ekonomiska resurser i form av inkomster. Ekonomiska resurser skapas inom de tre försörjningssyste-

nämligen på arbetsmarknaden löner och företagarinkomster,

men,

via offentliga sektorn genom kollektiva resursöverföringar: inkomstförsäkringar vissa konsumtionsbidrag, samt inom sociala nätverk

resp

anhörigas underhållsskyldighet och kontantbidrag; resp välgörenhet,

vidare referensramen i kapitel I detta kapitel kommer vi att titta se

utvecklingen dels marknadens bidrag till försörjningen, dvs ar-

av betsinkomster, och dels den samlade effekten av marknad och offentlig sektor i form disponibla inkomster totala inkomster av för-

av värvsarbete och kapital, inkl. transfereringar, minus direkta skatter och

avgifter.

Dataunderlaget i detta kapitel är HINK SCBs årliga undersökningar

hushållens inkomster ULF. HINK omfattar samtliga inkomstav resp slag och inkomstskatter från administrativa register och deklarationer

för 10000 hushåll år, med kompletterande uppgifter om familj

ca per och arbete hämtas in via telefonintervjuer. HINK ger jämförbar-

som het över tid, med tillbakablick till 1975, i viss mån till 1967 låginkomstutredningen. ULF i princip motsvarande information för en

ger

kortare period från börjanmitten av 80-talet och utnyttjas därför endast för vissa kompletteringar, särredovisningar och nulägesbeskriv-

ningar. Båda undersökningarna följer inkomstsituationen fram till taxeringsåret 1991, som var tillgängligt under 1993. Det innebär att den extrema lågkonjunkturen och arbetslösheten 199293 ännu inte finns med i resultaten. Å andra sidan det inte effekterna den

är av just

nu aktuella konjunkturläget vi ska beskriva, utan de mera långsiktiga

trenderna i inkomst- och välfärdsutvecklingen för olika generationer.

9.1 En överblick över den allmänna inkomstutvecklingen

Hushållens disponibla inkomster har ökat med ca 15 procent under 80talet, efter viss nedgång i början och därefter en kraftig kon-

en

junkturuppgång. Inkomstökningen beror i huvudsak att sysselsätt-

ningen ökade markant efter 1983 inom offentliga sektorn. Kvinnornas förvärvsfrekvens och arbetstider ökade, vilket gav påtagliga inkomstförstärkningar i samboendehushållen.

Inkomster 155

Inkomstfördelningen har långsiktigt blivit allt jämnare ända fram till

1982, då vi fick ett trendbrott. Sedan dess ökar inkomstskillnaderna 1990 åter nivå 1975

igen. låg inkomstspridningen samma som

Jansson och Sandquist, 1993. Utvecklingen visas i diagram 9.1.

Ginikoefñcienten mäter i inkomstfördelningen för två

ojämlikheten

olika inkomstmâtt följer längre fram. Jämfört med andra

definitioner

länder bör Sverige dock fortfarande ha den minsta inkomstspridningen.

Diagram 9.1 Ginikoefñcienten för inkomststandard resp disponibel inkomst konsumtionsenhet. Källa: HINK 1975-90. per

0.245 W

0.240 -

inkomst- 0235 -standard 0230 -X disponibel - - 0225 inkomst

Q2l5

Q2l0

Q20O

Ql90

0185 --

0180 1 l I I l 1 I I I I I i I u 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 75 78

156 Inkomster

Analyser för 80-talet baserade HINK visar att den ökade inkomst-

spridningen beror snabbare inkomstökningar för höginkomstta-

garna. Låginkomsttagarnas inkomster har inte minskat, visar

men tecken på stagnation. Eftersom arbetslösheten och i

försärnringama transfereringssystemen sjukpenning, arbetslöshetsstöd framförallt

drabbar i inkomstfördelningens nedre del bör efter 1991 räkna

man

med ytterligare ökad inkomstspridning, ännu inte i till-

som syns gänglig statistik.

I diagram 9.2 visas inkomstutvecklingen för olika percentiler i in-

komstfördelningen. P 10 är den gräns avskiljer de 10 procent

som av befolkningen som har den sämsta inkomststandarden begreppet inkomststandard definieras i avsnitt 9.3. De ligger under denna gräns, medan P 90 avskiljer 90 procent således

av befolkningen som ligger

under gränsen. Ovan ligger de 10 har den bästa inkomst-

procent som standarden. Diagrammet visar att vi under 80-talet fick större inkomst-

Diagram 9.2 Inkomststandard vid olika percentilgränser. Samtliga individer. Källa: HINK 1980-90.

2,5-

990 W

Ã

P75

1,5--

- ÅDi

1 - - - -- -

-

r . . . . . . , ,

0,5 i i i i i i i

Inkomster 157

ökningar för högre inkomsttagare, och därmed desto större inkomst-

spridning. 1980 förfogade den procent befolkningen som hade de

av högsta inkomsterna över 2,5 procent den totala inkomstsumman i av landet. 1990 förfogade de över 3,5 procent.

Den ökande inkomstspridningen kan i första hand återföras till ökade löneskillnader. Arbetarnas löner ökade långsammare än för det övre tjänstemannaskiktet. Under 80-talet minskade också transfereringarnas och skatternas omfördelande effekter. Inkomststandarden efter skatt och transfereringar bestämdes i allt större utsträckning av marknaden löner och i minskande utsträckning offentliga sektorn. av

9.2¶Ungdomars arbetsinkomster

Inkomstskillnadema mellan olika generationer präglas i första hand av

arbetskraftsdeltagandet. I kapitel 6 visades att det har inträffat stora

förändringar i arbetskraftens storlek och sammansättning. Okad förvärvsfrekvens bland kvinnor jämställdhetsfaktorn bidrar till inkomstökningar i alla åldersgrupper, och därmed även bland kvinunga Ungdomarnas inkomstsituation präglas även av en successiv nednor. gång i andelen förvärvsarbetande Cetableringseffekten, vilket i sin beror längre ungdomsutbildning, i viss mån också trendtur en

mässigt ökande arbetslöshetsbelastning. I kapitel 4 visades att andelen

tonåringar enbart studerade hade ökat från 34 till 58 procent som sedan 1980. I kapitel 7 visades att den relativa arbetslösheten kvoten mellan och äldres arbetslöshetsandel tenderar att öka ända ungas sedan 60-talet. Detta innebär lägre och arbetsinkomster för senare ungdomsgenerationen, vilket bidrar till ökande inkomstskillnader mellan generationerna. I medelåldern slår däremot den ökade syssel-

sättningsgraden bland kvinnor igenom helt. Därigenom vidgas in-

komstskillnaderna mellan ungdomsgenerationen och medelåldern.

I tabell 9.1 redovisas arbetsinkomsterna inkl. ersättningar för inkomstbortfall sjukpenning, föräldrapenning som medelvärde i resp redovisningsgrupp, allt i 1991 års penningvärde. Den samlade inkomstvolymen beräknas således i relation till befolkningsgruppens storlek, oavsett hur arbetsinkomsterna är fördelade inom gruppen. Beräkningarna speglar således marknadens roll för försörjningen av ungdomsgenerationen, och hur denna roll har förändrats sedan 1975. Underlaget är ULF 1975-91.

158 Inkomster

198891 var arbetsinkomsten för 16-29-äringarna 90000 krår, prak-

ca tiskt taget oförändrat mellan 1975 och 1991. Men inom

ungdomsgruppen har inkomstutvecklingen gått i olika riktning, ett sätt kor-

som

responderar mot sysselsättningsutvecklingen kapitel 6. Bland

se unga män slår etableringseffekten igenom fullt ut: sedan 1975 har arbetsinkomstema minskat med tiondel 10000 krår. Bland kvin-

en ca unga

nor motverkas etableringseffekten jämställdhetseffekten: sysselsätt-

av

ningsökningen ger en inkomstökning + 8000 krår.

Kraftigast är effekterna bland tonåringarna, där arbetsinkomstema har minskat med tredjedel sedan 1975 -14000 kr. AKU mins-

en Enligt

kade andelen sysselsatta tonåringar från 54 till 42 under

procent samma period se kapitel 6, medan andelen tonåringar som enbart ägnade sig studier ökade från 33 till 51 procent 4. Bland

se kapitel

20-24-åringar, där sysselsättningen relativt konstant och de heltids-

var studerande endast ökade med 5 procentenheter, också arbetsin-

var komstema relativt oförändrade med 100000 krår. Bland

25-29-åring-

arna, med något ökande sysselsättning, ökade också arbetsinkomstema med 9000 krår. Hela denna ökning faller på kvinnorna

jämställdhetseffekten, med +23000 kr.

Störst emellertid inkomstökningen bland 35-54-åringar, där

var ungdomsutbildningen sedan länge är avslutad och de flesta har etablerat

sig arbetsmarknaden. Här föreligger kraftig inkomstökning

en +23000 krår, vilket i huvudsak beror den starka

sysselsättnings-

ökningen bland kvinnor. Vi alltså bättre arbets-

ser en utveckling av

inkomstema för kvinnorna i samtliga åldersgrupper. Fortfarande har dock kvinnor lägre arbetsinkomster än män. Det beror i viss mån lägre sysselsättningsgrad, men mera lönenivåer inom kvinno- och mansyrken. Statistiken visar således att medan

etableringseffekten

spelar störst roll för män, motverkas den för kvinnornas del

unga av en

jämställdhetseffekt i riktning mot ökad sysselsättning och högre

arbetsinkomster.

I tabell 9.1 redovisas vidare andelen lågavlönade bland de heltids- och

helårssysselsatta. 1975 beräknade man ett belopp avgränsade de

som 25 procent av de heltids- och helårssysselsatta då hade den

som lägsta

arbetsinkomsten. Beloppet har sedan dess varje räknats med in-

upp flationen. Tabell 9.1 visar att andelen lågavlönade är starkt åldersberoende, där 93 procent av tonåringarna och 15 procent 35-54-

av åringarna tillhör låginkomsttagama. Unga ensarnföräldrar och tillfäl-

Inkomster 159

anställda bland lågavlönade. Tabellen visar

ligt är överrepresenterade

också stora skillnader mellan kvinnor och män.

UNGDOMAR 16-29 ár

tusen kr 2 bland heltid- och helársanställda

9.3¶Disponibel inkomst och inkomststandard

Inom inkomststatistiken redovisar disponibla inkomster genom

man

relatera de totala inkomsterna i det hushåll individen tillhör dvs aratt betsinkomster, inkomster kapital, transfereringar, minus direkta

av

till normerade levnadskostnader i den aktuella typen av hus-

skatter

160 Inkomster

håll. Man får därmed jämförbarhet mellan olika hushåll efter behov,

dvs hushållssammansättning och boendeform. bedömer

Utgifterna man därvid med utnyttjande socialbidragsnormerna. Man beräknar

av en s k inkomststandard att bilda kvoten mellan hushållets disgenom ponibla inkomster och socialbidragsnormen vid motsvarande hushållstyp. Inkomststandardl,0 innebär att hushållet lever just på socialbidragsgränsen. Vid 2,0 har dubbelt så mycket, och under 1,0 man betecknas i det följande under existensminimum. Statistiken som avser individer lever i hushåll med viss inkomststandard. som

Denna metod tar emellertid inte hänsyn till alla relevanta faktorer. Det finns vissa jämförelseproblem när det gäller inkomstsidan. Inkomst-

uppgiftema kommer nämligen från taxeringen där

underrapportering och inkomstdispositioner kan innebära underskattningar. Beräkningar-

na är inte heller helt rättvisande för materiella

ungdomsgenerationens

standard. I inkomststandarden den beräknas här

som ingår nämligen

inte föräldrastödet i form kontantbidrag eller naturaförmåner av genom kvarboendet i föräldrahemmet. Dessa brister kan eventuellt åt-

gärdas genom schablonmässig justering inkomstdata för ungdomar.

av Det är emellertid metod innebär

en som ett betydande inslag av god-

tycke.

I diagram 9.3 finns en översiktlig jämförelse mellan 1980 och 1990 av den genomsnittliga inkomststandarden vid olika levnadsålder. Dia-

grammet illustrerar att inkomstutvecklingen har varit positiv för alla åldrar utom för ungdomar, just vid den ålder då söker man sig ut arbetsmarknaden 21 år, i diagrammet åldersca som representerar gruppen 16-24 år. Då är inkomsterna i stort oförändrade. Försett klaringen är minskande sysselsättning och minskande arbetsinkomster bland ungdomar, ökande i medelåldern. Lägg även märke till men att förbättringarna är störst i 50-årsåldern.

I diagram 9.4 jämförs tre generationer, där ungdomars resp pensionärsgenerationens inkomststandard beräknas procent inkomst-

som av standarden för 45-54-åringar. Detta procenttal ligger under 100, eftersom både ungdomar och pensionärer har inkomststandard

lägre än i

medelåldern. Procenttalet minskar mellan 1975 och 1991 för

ungdo-

mar. Detta är ett uttryck för att den medelålders generationen drar

ifrån i inkomstutvecklingen. har 45-54-åringarna som tidigare visats i

kapitel 5 ökat sin sysselsättning avsevärt, medan ungdomarnas sysselsättning och därmed arbetsinkomster har minskat. För

pensionä-

Inkomster 161

de inte har sysselsättningsökning under

rerna gäller analogt att samma

däremot successivt förbättrade pensioner. Vidare har

perioden, men pensionsåldem sänkts.

9.3 Inkomststandard i olika åldersgrupper. Källa: HINK

Diagram

1990. 1980 resp

Inkomststandard

2,2

1,9

1,6-

1,3-

l I l I I l I I 312 2130 40 50 60 70 80

Ålder

mellan kontrollerar för hushålls-

Inkomstjämförelser generationerna

struktursskillnader, eftersom inkomsterna räknas i relation till behov enl socialbidragsnormen. I diagram 9.5 konkretiseras de ökande generationsskillnadema jämförelse mellan gifta samboende

genom eller

ungdomar barn och äldre i hushållstyp. Aven här ser man utan samma att inkomstutvecklingen är bättre för de äldre.

162 Inkomster

Diagram 9.4 Inkomststandard för ungdomar och pensionärer

som andel av inkomststandarden för 45-54-åringar. Källa HINK 1975-90

resp LNU 68.

95,0

85,0 a 80.0 75,0 70.0 65.0 6040

18-24 ör 55.0 --

- r 25-34 ör

65-74 år 45,0 - 40,0IYII|III.I.|IIIIIIIIT

67 75 78 8081828384858687888990

Inkomster 163

Diagram 9.5 Inkomststandard för giftasamboende utan barn. Källa: HINK 75-90 resp LNU 68. 2,70

2,30 -

1,70 -b

-- 18-29 år

30-64 år 1,50 1,30 - 1,10IIITIF1I|IIIIIIIIIXYII

67 75 78 8081828384858687888990

164 Inkomster

Inkomstskillnadema har således ökat mellan generationerna. Variatio-

nerna av inkomststandardutvecklingen mellan åldersgrupper överens-

stämmer i huvudsak med sysselsättningsutvecklingen. Bäst inkomst-

standardutveckling föreligger i åldersgrupper där sysselsättningsök-

ningen är störst dvs i medelåldern. Ungdomsgenerationen har negativ

sysselsättningsutveckling, och därför också sämst inkomstutveckling.

I tabell 9.1 samt i det utförligare underlagsmaterialet till denna rapport finns detaljerade nulägesbeskrivningar olika inkomststan-

av gruppers dard baserade ULF korta tidserier tillåter inte trendanalyser. Här finns avsevärda skillnader beroende på förvärvsintensitet och hushållstyper, trots att beräkningsmetoden tar hänsyn till stordriftsfördelar och försörjningsbörda. Här inverkar emellertid också åldersfaktorn:

i medelåldern ingår oftare i familjer, och de flesta har också etablerat

man sig arbetsmarknaden.

9.4¶Ungdomar under existensminimum

Beräkningarna av inkomststandarden kan också utnyttjas för att illustrera utvecklingen när den gäller andelen som lever under existensmi-

nimum enligt de gäller för socialbidrag dvs med in-

normer som komststandard under 1,0. I diagram 9.6 visas procenten i olika

generationer som lever under gränsen. Under 80-talet vidgades visserligen inkomstskillnadema, trots detta minskade andelen fattiga enligt

men denna definition. I medelåldern 30-64 år är minskningen klar. Bland ungdomar har vi istället en ökning sedan slutet 70-talet.

av

I diagram 9.7 sker sedan en relativ jämförelse, där andelen ungdomar under existensminimum jämförs med motsvarande andel bland 30-64åringarna. Andelen ungdomar under existensminimum har inte bara ökat i absolut mening sedan 60-talet diagram 9.6, utan också rela-

se

tivt äldre generationer. 1967 andelen under existensminimum

var ungefär en femtedel högre bland ungdomar, och 1990 den fem

var gånger högre. Förändringen beror i första hand att andelen fattiga minskade bland de äldre från 10 till 4 procentenheter, medan andelen bland ungdomar praktiskt taget oförändrad.

var

Inkomster 165

Diagram 9.6 Procent under existensminimum. Källa: HINK 1975-90.

24,0 23,0 22.0 21,0 20,0 19,0 18,0 17,0 16,0 15,0 14,0 18-29 ör i- 13.0 12,0 år 30-64 -° 11,0 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 | 1 1 1 1 I 1 1 1 1 8081828384858687888990

166 Inkomster

Diagram 9.7 Procent under existensminimum bland ungdomar jämfört med andelen bland äldre i åldern 30-64 år kvot. Säxredovisning av samtliga ungdomar resp ensamstående. Källa: HINK 75-90

resp LNU 68.

5.20 5,00 - 4,80 r 4,60 r 4,40 -- 4,20 - 4,00 - 3,80 -r 3,60 -- 3,40 -- 3,20 -4- 3,00 - 2,80 2,60 r 2,40 - 2,20 4- 2,00 - 1,8O -- 1,60 - 1.40 r ensamstående

j- 1,20 -- I6-29Ör 1,00 -e

- - samtliga 0,80

16-29år 0,60 0,40-- 0.20-amI|V|XIIIIIIIIIIIIIIII

67 75 78 8081828384858687888990

10 Kapitel

Likviditet

Av Joachim Vogel

Sammanfattning

Det påtagliga och dessutom ökande skillnader mellan gene-

finns

rationerna när det gäller tillgången till en kontantmarginal kunna

skajfa 12000 kr på vecka. Ungdomar har givetvis i min-

fram en klart

dre utsträckning tillgång till ett eget bankkonto på denna nivå. Aven i

detta avseende har de äldre generationernas rörelsefrihet förbättrats

sedan 70-talet, medan ungdomarnas minskar eller stagnerar.

Det betydande skillnader mellan ungdomar när det gäller risken

finns

att hamna i betalningssvårigheter. Tonåringarna är mera skyddade ef-

tersom de bor kvar i föräldrahemmet. Problemen

flesta fortfarande

kommer i huvudsak utflyttningen från föräldrahemmet och i åld-

efter

20-29 år, där vi konstaterar att fjärde haft akuta problem rarna var det senaste året, och att andelen dessutom har ökat från 20 till 25

ca

168 Likviditet

procent sedan 1975. Särskilt utsatta är ensamföräldrar, där

unga flera

faktorer samverkar: förlängd utbildning, inkomster och

senare

splittrad familj förstärker problemen. Andelen de

av unga ensamföräldrama som senaste året haft svårigheter att klara mat och hyra har på 10 år ökat från 36 till 64 procent.

Inkomstberäkningar ger inte en fullständig bild individs ekono-

av en miska situation. Såväl arbetsinkomster disponibla inkomster efter

som skatt och transfereringar resp inkomststandarden relaterad till socialbidragsnormerna som redovisades i kapitel 9 kan för låga med

vara hänsyn till de aktuella levnadskostnadema, t extrema bo-

ex p.g.a. stadskostnader eller Å andra sidan kan

stor försörjningsbörda. lev-

nadskostnaderna vara extremt låga, t bor billigt eller

ex om man om man ingår i föräldrahushållet och betalar inget eller lågt för mat och bostad. Inom ungdomsgenerationen alla dessa varianter. Ingen

ryms generation är så heterogen såväl ifråga inkomster och inkomstbe-

om hov. Före utflyttningen från föräldrahemmet är inkomstbehoven små. Om man har inkomster från heltidsarbete och samtidigt bor och äter gratis hos föräldrarna har man en bättre ekonomisk situation än

man någonsin kommer att få i livet. Efter utflyttningen från föräld-

senare rahemmet uppstår ofta extremt höga levnadskostnader, hög hyra i

t ex nybyggda bostäder, och omfattande bosättningskostnader möbler, husgeråd, telefon, kapitalvaror osv som redan ingår i de äldres stock av tillgångar. Nyanskaffningsbehovet måste till stor del finansieras med löpande inkomster. Under den närmaste tiden efter utflyttningen från föräldrahemmet blir därför den ekonomiska rörelseförmågan

starkt begränsad.

I detta kapitel kompletterar vi inkomststatistiken med indikatorer likviditet. Låga inkomster resp höga levnadskostnader utslag i

ger form av att man saknar en kontantmarginal, att är beroende

man mera av anhöriga, banker, socialbidrag osv för att klara de dagliga levnadskostnadema, och att man oftare drabbas tillfälliga kriser i hus-

av hållskassan. Låga inkomster leder också till mindre såsom

tillgångar

hushållsmaskiner, mediautrustning, bilar, båtar och fritidshus, samt semesterresor och utlandsresor, vilket kommer att behandlas i nästa

kapitel.

Likviditet 169

Det vi här intresserar oss för är etableringsfasens långsiktiga förskjut-

ning uppåt i åldrarna: när utbildningen förlängs alltmera kommer inkomsterna allt senare och därmed även den likviditet och den materiella standard som är normal i vuxenvärlden. Därmed kommer

skillnaderna mellan generationerna definierade som åldersgrupper att

växa successivt. Den försenade etableringsfasen innebär samtidigt att ungdomar blir beroende föräldrarna och samhället för sin

mera av av försörjning, och vid allt högre åldrar. Detta kan innebära ut-

senare flyttning från föräldrahemmet, mera studiebidrag, ökande kontantbidrag från föräldrarna, och att ungdomar utnyttjar föräldrarnas till-

gångar längre upp i åldrarna. Försörjningen av ungdomsgenerationen

förskjuts därmed från marknaden arbetsinkomster till offentliga sek-

torn studiestöd resp till familjen föräldragenerationen.

10.1¶Indikatorer

Indikatorerna på likviditet utgörs av intervjufrågor i ULF betr tillgång till kontantmarginal 12000 kr, hur man klarar detta, resp ett antal

en intervjufrågor rörande tillfälliga finansiella problem. Tablån nedan visar definitionerna och procent:

Indikator: 16-29 år 16-74 är

Saknar kontantmarginal: kan inte skaffa fram 12000 kr inom en vecka vid behov 22,0 12,8 Metod att klara 12000 kr:

tvungen låna av släkt och vänner för att

170 Likviditet

10.2¶Kontantmarginal

Som synes finnes det påtagliga skillnader mellan ungdomsgenerationen och befolkningen i sin helhet. Ungdomar har sämre kontantmarginal och tvingas i stor utsträckning luta sig mot föräldrar och släkt när det gäller stora utbetalningar. Tabell 10.1 visar att tillgången till en kontantmarginal successivt förbättras med ökande ålder, och att kvinnor har sämre likviditet än män. Efter 20 års ålder har minst 40 procent ett bankkonto 12000 kr 79 procent bland 55-74-åringarna. Tillgång till ett eget bankkonto är den avgörande skillnaden

mellan generationerna. De yngsta ofta kvarboende i föräldrahemmet

kan ofta låna inom hushållet. Unga män har oftare bankkonto och kan tänka sig banklån, medan unga kvinnor lutar sig mot sociala nätverk lån inom hushållet eller släkt och vänner.

av

Trendanalysema försvåras inflationen, och därför har beloppet i in-

av tervjufrågan höjts successivt med jämna tusen kronor i takt med penningvärdesförsämringen. Trots detta kan trenderna för olika generationer jämföras, eftersom mätningarna och belopp är identiska år

resp för de olika åldersgrupperna. Tabell 11.1 tr. överensstämmer helt med

generationsskillnaderna när det gäller inkomstutvecklingen. Vi kon-

staterar att de äldre generationerna har en positiv utveckling av kon-

tantmarginalen, dvs allt färre saknar kontantmarginal minustecken i

tabell 11.1 tr., kol 1, däremot inte ungdomar. Detsamma gäller för

andelen som förfogar över ett bankkonto på 12000 kr: andelen ökar för de äldre särskilt pensionärerna, minskar för de yngsta.

men

Inom ungdomsgenerationen finns flera med extremt dålig

grupper likviditet. Ensamföräldrar, arbetslösa och med invandrarbak-

personer grund har mindre ofta en kontantmarginal på 12000 kr. Medan detta gäller för endast 22 procent av hela ungdomsgruppen, ökar andelen till 49 procent bland ensamföräldrarna, 41 procent bland de arbetslösa och 38 procent bland invandrarungdomarna. Bland de fast etablerade arbetsmarknaden fast anställda ligger andelen 16 procent. Bland ensamföräldrar och invandrarungdomar tycks denna andel dessutom öka.

Likviditet 171

10.3¶Betalningsproblem

Kris i hushållskassan slut, akuta lån eller socialbidrag eller

pengarna

inställd hyresbetalning hade 19 procent av ungdomsgenerationen

upplevt under det senaste året, vilket är påtagligt vanligare än bland äldre. I 20-årsåldern rör det sig fjärde, medan tonåringarna sällan om var detta, eftersom de flesta fortfarande bor kvar hos föräldrarna.

berörs av

Aven här är kvinnor mera drabbade än unga män. unga

visar, analogt med inkomststatistiken, att det är i 20-

Trendanalysema

årsåldern ökar, och där är det också en

som betalningsproblemen

ökande andel får tillgripa lån för att klara löpande hushållsutsom De bor kvar i föräldrahemmet är skyddade: de saknar

gifter. som mera visserligen ofta kontantmarginal, har sällan drabbats av

en egen men

akuta 6 Likviditetsproblem finns således i penningproblem procent.

första hand efter utflyttningen från föräldrahemmet. Var tredje ensamboende i åldern 16-24 år har haft svårt att klara maten eller hyran under det senaste året, och fjärde har fått låna till löpande utgifter. var Ensamföräldrar under 29 år mödrar har haft de största

mest unga

64 procent och 45 procent hade fått låna för uppe-

svårigheterna hela

hället det senaste året, 29 procent hade sökt socialbidrag och 14 prohade underlåtit att betala hyran. Tabell 10.1 tr. visar också att de cent ensamföräldrarnas ställning har försämrats avsevärt i alla dessa unga avseenden under de senaste 10 åren. Tabellen visar att andelen med

akuta betalningsproblem har ökat med 28 procentenheter, andelen som

sökt med 15 och att andelen underlå-

socialbidrag procentenheter, som

tit att betala hyran ökat med 10 procentenheter till ca 14. Dessa siffror talar för en samverkan mellan flera faktorer: förlängd ungdomsinkomster, låga kvinnolöner, ökande arbetslöshets-

utbildning, senare

risk, i kombination med familjesplittring. Ensamföräldrar i högre åldrar har väsentligt bättre ställning. Kontrasten till medelåldern, en där de flesta är etablerade arbetsmarknaden, är dramatisk: bland äldre ensamföräldrar har endast 11 procent haft betalningsproblem, 5 procent fått låna, 1,5 procent fått socialbidrag och 1 procent inställt betalningarna. Dessa data redovisas i tabellform i denna rapport.

Den personliga likviditeten varierar vidare med graden av etablering arbetsmarknaden. De är fast etablerade, dvs företagare och fast som anställda, har bättre likviditet och sällan svårigheter att klara de mera

löpande utgifterna. Ungdomar i tillfälligt arbete resp arbetslösa har

klart sämre likviditet. Dessa skillnader speglar naturligtvis olika steg i

I nu MMummwt

.

.

.

Likviditet I 73

D

1 74 Likviditet

etableringsfasen. När man just har sökt sig ut arbetsmarknaden har man ofta tillfälliga anställningar eller är arbetslös. De fast anställda har varit ute längre, liksom företagarna. Då har också haft in-

man egna komster en längre tid och har kunnat bygga penningreserv.

upp en

Deltidsanställda ofta kvinnor har självklart lägre inkomst, och i konsekvens därmed också oftare ekonomiska problem. Markanta skillnader finns också mellan unga arbetare särskilt kvinnliga och

unga tjänstemän, vilket naturligtvis speglar löneskillnader. Aven föräldrarnas klasstillhörighet samvarierar med barnens ekonomiska situation. Eftersom barn i stor utsträckning ärver föräldrarnas statusyrkesställning fortplantas klasskillnadema mellan generationerna, även betr den ekonomiska situationen. Lika påtagliga är skillnaderna mellan

infödda svenskar och invandrarungdomar.

Kapitel 11

Kapitalvaror och semesterresor

Av Joachim Vogel

Sammanfattning

Utvecklingen ungdomars stockar av tillgångar resp semesterresor

av visar konsekvenser etablering på arbetsmarknaden och

av senare

inkomster för den materiella levnadsstandarden. Resultaten visenare

att ungdomsgenerationens standardutveckling har varit sämre än

sar

de äldre generationemas, analogt med utvecklingen inkomster och

av likviditet i olika generationer.

De yngsta ungdomarnas standardutveckling följer medelåldems efterde flesta bor kvar i föräldrahemmet och tillgångar som bilar, fri-

som tidshus, hushållsmaskiner delas hushållsmedlemmama. Den

mm av

sämre utvecklingen för ungdomarna märks framför allt i ZO-årsåldern,

där de flesta flyttat ut. Den fulla effekten av senarelagd etablering på

arbetsmarknaden och inkomster antagligen delvis av

senare pareras

att ungdomar kan utnyttja föräldrarnas tillgångar en längre tid.

176 Kapitalvaror

Genomgången av den materiella levnadsstandarden i denna rapport omfattar fyra kapitel. I kapitel 9 redovisades inkomster och kapitel 10 kompletterar bilden av inkomstsituationen genom indikatorer likviditet och akuta inkomstproblem. Kapitlen ll och 15 beskriver den materiella standarden i form av tillgångar, där kapitel 11 fakta

ger om kapitalvaror och resor, medan kapitel 15, som ingår i ett block rörande bostadsmarknaden, beskriver bostadsstandarden.

11.1 Etablering i vuxenvärldens konsumtionsmönster

Hushållens materiella tillgångar skapas normalt inte under ett år utan byggs upp under en delvis lång följd av år. Vi kan här tala

om en successiv etablering i vuxenvärldens konsumtionsmönster, kan

som sträcka sig långt upp i medelåldern. Varje ungdomsgenerations materiella standard präglas av att den jämfört med de äldre har haft

en kortare yrkeskarriär och en kortare period med regelbundna och säkra inkomster. Under den första tiden efter utflyttningen från föräldrahemmet är ensamboendet mera utbrett, vilket innebär att inte kan

man tillgodogöra sig sarnboendets stordriftsfördelar. En större andel av inkomsterna går då till fasta kostnader för bostad, och anskaffningskostnader för bil, telefon och hushållsmaskiner kan inte delas. Sam-

tidigt är investeringsbehovet bostad, möbler och bohag, bil

osv

störst under etableringsfasen i ZO-årsåldem. Senare tillkommer kostna-

der i samband med familjebildning investeringar, bamtillsynskostna-

der för förskolebarn, inkomstbortfall.

Det leder både till pressad vardagsekonorni sämre likviditet,

en mera

se kapitel 10 och sämre försörjning med kapitalvaror i ungdomsge-

nerationen. Det vi här intresserar oss för är etableringsfasens långsik-

tiga förskjutning uppåt i åldrarna: när utbildningen förlängs alltmera

kommer inkomsterna allt och därmed även den materiella

senare standarden som är normal i vuxenvärlden. Sett i ett tidsperspektiv kommer skillnaderna mellan generationerna ålders-

definierade som

grupper att växa, inte bara ifråga om inkomster och ekonomisk rörel-

sefrihet, utan också att uppbyggnaden ungdomshushållens stockar

av

av tillgångar senareläggs och därmed blir mindre. Etableringen i

vuxenvärldens konsumtionsmönster och konsumtionsnivå förskjuts uppåt i åldrarna.

Detta kan också innebära att ungdomar utnyttjar föräldrarnas tillgångar

Kapitalvarør 1 7 7

längre i åldrarna. Även efter utflyttningen från föräldrahemmet

upp brukar ungdomar utnyttja föräldrarnas bilar, fritidshus, båtar och följa med semesterresor. Dessutom förekommer kontantbidrag eller lån från föräldrahushållen även efter utflyttningen, regelbundet eller tillfälligt i krissituationer. Overgången till en helt självständig ekonomi sker i regel inte abrupt utan stegvis, ofta i takt med att de egna resur-

byggs Det innebär i så fall att ungdomsgenerationens mateserna upp. riella eftersläpning delvis av föräldrarna. Vi kommer vidare att

pareras

att tonåringar ofta har bättre standard i vissa avseenden än äldre se ungdomar i ZO-årsåldem, eftersom tonåringarna i stor utsträckning bor kvar i föräldrahemmet. Många de tillgångar hushållen äger

av som

nyttjas samtliga hushållsmedlemmar, och delvis även av utflyttade

av barn.

Undersökningsmetoden bygger på jämförelser tillgångar i olika ål-

av dersgrupper från 1975 till 1991 enligt ULF. Urvalet av indikatorer har begränsats och gäller i denna rapport tillgång till bil, husvagn, båt, fritidshus, TV, video och diskmaskin, medan bostadsstandarden redovisas i kapitel 15. Med tillgång avses här att hushållet förfogar över

produkt äger, leasar, hyr eller får låna. Vidare redovisas semesresp terresor utlandsresor minst vecka under den senaste 12-måna-

resp en

dersperioden.

11.2¶Kapitalvaror mm

Hushållens fasta tillgångar i form av hushållsmaskiner, transportmedel och fritidsredskap byggs successivt under lång följd år. Där-

upp en av

för är det naturligt att dessa tillgångar är vanligare i högre åldrar. Det

intressanta är om detta mönster har förändrats över tid, dvs om det är så att ungdomarnas tillgånger kommer senare i livet. Huvuddelen av frågorna gäller tillgång inom hushållet, vilket innebär att föräldrarnas nyttigheter bilar, maskiner ska räknas in i den mån de kan

osv

utnyttjas. De yngsta, särskilt de som fortfarande bor kvar i föräldrahemmet har oftare tillgång till föräldrahushållets standard än de något äldre ungdomarna, där det har gått några år sedan utflyttningen. Därför bör man räkna med en U-formad tillgångskurva med ökande ålder, där

i 50-årsåldem når någon form optimum. man av

Tabell l1.l visar att man i tonåren och i medelåldern har störst till-

178 Kapitalvaror

gångar bilar, husvagnar, båtar, video, diskmaskin, fritidshus. För be-

folkningen i sin helhet har standarden förbättrats i samtliga avseenden

mellan 1975 och 1991. Utvecklingen är visserligen positiv för samtliga generationer, men förbättringarna är mindre för ungdomsgenerationen,

med reservation för de ofta kvarboende tonåringarna, som följer för-

äldrarnas standardutveckling. För pensionärsgenerationen föreligger

en

exceptionell ökning av bilinnehavet +22,6 procentenheter, och

av fritidshusägandet +7,3 procentenheter. Sedan ATP är fullt genomförd och allt flera kvinnor har egenpensioner från förvärvsarbete kan den äldsta generationen i stort sett bibehålla standarden från de

yrkesaktiva åren. Bland ungdomar ligger bilägandet kvar nivå

samma som 1975, medan ökningen för befolkningen i sin helhet ligger +9,3 procent.

Tabellen visar också att tonåringarnas situation har förbättrats

avsevärt. Eftersom de flesta är kvarboende 89 procent rör det sig dock i regel om ökningar av föräldrarnas tillgångar. I 20-årsåldern är standardförbättringen klart sämre, vilket beror på att andelen utflyttade

ungdomar är högre. I själva verket är ökningstakten störst bland

tonåringar se tabell 11.1 tr., och minst i åldern 25-29 år där endast 5 procent bor kvar i föräldrahemmet. Då har också nämligen avståndet

till utflyttningstidpunkten vuxit så mycket att föräldrarnas tillgångar

inte längre blir lika relevanta för den egna standarden. Exempelvis äger 24 procent av tonåringarna fritidshus givetvis är det föräldrarna som äger, men endast 8 procent av 25-29-åringarna, och denna skillnad har ökat med ca 4 procentenheter sedan 1975.

Dessa resultat understryker en viktig aspekt ungdomars materiella situation. Levnadsstandarden inom ungdomsgenerationen är betydligt mer heterogen än i andra generationer. Trots låga eller inga inkomster kan den materiella situationen mycket god bor kvar hos

vara om man föräldrarna. Standarden bör extremt god har inkom-

vara om man egna

bor kvar och betalar litet eller till föräldrahushållet. Å ster, men inget andra sidan kan standarden under övergångsperiod extremt

en vara dålig, trots heltidsinkomster, om man nyss har flyttat hemifrån, drab-

bas av hög hyra och stora bosättningskostnader, och bor utan

ensam någon att dela kostnaderna med. Kontrasten märks framför allt vid

jämförelser mellan kvarboende ungdomar och vissa marginalgrupper,

såsom ensamföräldrar, arbetslösa och invandrarungdomar. Här

unga visar statistiken såväl sämre standard vid slutet 80-talet och sämre

av utveckling sedan 70-talet, jämfört med såväl äldre med kvarbo-

som

Kapitalvaror 179

ende ungdomar. Resultaten tyder också på att kvarboende är

vanligare