SOU 1994:73

Ungdomars välfärd och värderingar : rapport till Barn- och ungdomsdelegationen och Generationsutredningen

National Library of Sweden

'

S(UJMW

Rapport till Barn- och ungdomsdelegationen och Generationsutredningen

86le

Rapport till Barn- och ungdomsdelegationen och Generationsutredningen

Ungdomars Välfärd och Värderingar

Rapport till Barn- och ungdomsdelegationen och Generationsutredningen Stockholm 1994

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Omslangenrik Nygren

ISBN 91-38—13682—1

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISSN 0375—250X Stockholm 1994

De senaste årtiondenas snabba samhällsutveckling har inneburit att livsvillkoren för ungdomsgenerationema förändrats på ett genomgri- pande sätt. Den generation som i dag står inför inträdet i vuxenlivet har i viktiga avseenden helt andra erfarenheter än föräldragenerationen.

Samhällets förändringar innebär nya möjligheter, men också nya prob— lem. Till dessa hör att förutsättningarna för att etablera sig i vuxenlivet förändrats under senare år, både när det gäller utbildning, arbete och bostad.

Vi behöver därför en bättre kunskap om ungdomsgenerationens livs- villkor, om välfärdens fördelning mellan generationerna och om de vär— deringsförskjutningar som sker i olika generationer. Av särskilt intresse är att få kunskap om attityd— och värderingsförändringar i ungdoms- generationen som belyser hur föräldrar och andra vuxna lyckas med normförmedlingen till de unga.

Att lägga grunden för en sådan kunskap måste betraktas som en viktig investering för framtiden. Att kartlägga samhällsförändringar eller att spåra eventuella värderingsförskjutningar låter sig emellertid inte göras genom enstaka studier. Tvärtom är det nödvändigt att utveckla metoder som siktar till en långsiktig kunskapsuppbyggnad, så att exempelvis jämförelser över tiden möjliggörs.

Regeringen har tillkallat en särskild utredare om ungdomars levnads- villkor och framtidsutsikter (Generationsutredningen dir. 1992:107) i syfte att belysa ungdomars levnadsvillkor och lägga förslag till åtgärder som kan underlätta ungdomars etablering i samhället.

Samtidigt har Barn- och ungdomsdelegationen (Ju 1983:01), som är ett rådgivande organ till regeringen i frågor som rör unga människors uppväxtvillkor (dir. 1992:15), fått regeringens uppdrag att ta initiativ till en studie om attityd- och värderingsförändringar i ungdomsgenera- tionen.

Joachim Vogel, Statistiska centralbyrån, har ansvarat för och samordnat arbetet med rapporten. Tio forskare fördjupar dessa undersökningar med analyser och ytterligare forskningsresultat från ett flertal studier. Dessa forskare är Thorleif Pettersson, Jan Carle, Maria Oscarsson, Henric Oscarsson, Lars Lorentzon, Charles Westin, Tarja-Liisa Leiniö, Erling Bjurström, Sonja Persson och Henry Montgomery. Författarna anges med namn vid respektive kapitelrubrik och svarar själva för innehållet.

Rapporten innehåller inte några ställningstaganden från Barn- och undgomsdelegationen eller Generationsutredningen. Det är vår för— hoppning att rapporten skall bidra till en ökad kunskap om ungdomars välfärd och värderingar samt stimulera till en ökad debatt om ungdo- mars levnadsvillkor. Rapporten är också ett underlag för Generations- utredningens arbete vars slutbetänkande avlämnas i juni 1994.

Stockholm den 3 juni 1994

Inger Davidson Stefan Attefall ordförande i Barn- och utredare ungdomsdelegationen Generationsutredningen

55 71 83

105 125 145

153 167 175 183 203

211 223

23 1 239 247

265 279 285 293 313

1 Inledning (Joachim Vogel) 2 Svensk mentalitet i internationellt perspektiv (Thorleif Pettersson) Del 1: RÖTTER 3 Uppväxtförhållanden (Joachim Vogel) 4 Utbildning (Joachim Vogel) 5 Den förlängda barndomen (Lars Lorentzon)

Del 2: ARBETSMARKNAD 6 Förvärvsarbete (Joachim Vogel)

7. Sysselsättningsproblem (Joachim Vogel) 8 Arbetsmoral (Joachim Vogel)

Del 3: EKONOMI

9 Inkomster (Joachim Vogel) 10 Likviditet (Joachim Vogel) 11 Kapitalvaror och semesterresor (Joachim Vogel) 12 Fördelningspolitiska värderingar (Joachim Vogel) 13 Ekonomimoral (Joachim Vogel) Del 4: BOSÄTI'NING 14 Bosättning (Joachim Vogel) 15 Bostadsstandard (Joachim Vogel)

Del 5: FAMILJEBILDNING

16. Familjebildning och hushållsstruktur (Joachim Vogel) 17 Inställning till sex och samlevnad (Joachim Vogel) 18 Barnafödande och föräldraskap (Joachim Vogel)

Del 6: SOCIALA RELATIONER 19 Sociala nätverk (Joachim Vogel)

20. Trygghet (Joachim Vogel) 21 Internationalism (Joachim Vogel) 22 Attityder till invandrare och invandring (Charles Westin) 23 Invandrarungdomars etablering (Tarja Liisa Leiniö)

427 439

453 481 495 505

525 535 543

555

28 Fritidsaktiviteter (Joachim Vogel) 29 Ungdomskulturer (Erling Bjurström) Del 9: LIVSÅSKÅDNING 30 Religion och moral (Thorleif Pettersson) 31 Framgång som livsmål (Joachim Vogel) 32 Inställning till olika samhällstyper (Joachim Vogel) 33 Egna ord om samhällsfrågor (Sonja Persson och Henry Montgomery)

Del 10:LIVSKVALITET 34 Hälsa och välbefinnande (Joachim Vogel)

35. Livsglädje (Joachim Vogel) 36 Framtidstro (Joachim Vogel)

Litteratur

" "' 311753. r L:"! -

;:

_-_, 'g'

OM MATERIELLA VILLKOR:

1. Utbildningskraven har skärpts i de flesta yrken och yrkesstrukturen har förändrats mot fler kvalificerade yrken: ungdomsutbildningen har blivit allt längre, vilket leder till senare utträde på arbetsmarknaden.

2. Ungdomar har en allt svårare ställning på arbetsmarknaden, inte bara nu på 90—talet utan sedan årtionden. De bär en allt större andel av arbetslösheten. Detta är en långsiktig trend sedan 60-talet.

3. Längre ungdomsutbildning och högre arbetslöshetsrisk innebär att inkomster och självständig ekonomi kommer senare i livet. Under allt längre perioder lever ungdomar i små omständigheter resp. med lån.

4. Etableringen i vuxenvärlden (egen ekonomi, egen bostad och fa— milj) fördröjs. Etableringsperioden blir allt längre, avslutas senare, och omfattar en allt större grupp ungdomar.

5. Såväl inkomster och konsumtion har utvecklats sämre för ungdo— mar än medelålders och äldre. Allt fler unga rapporterar betalnings- svårigheter för mat och hyra.

OM BOSÄTTNING OCH FAMILJEBILDNING:

6. Ungdomar flyttar ut från föräldrahemmet allt senare, parbildning och barnafödande sker allt senare i livet.

7. Ungdomars bostadsstandard har inte utvecklats lika positivt som de äldres. Den egna bostaden blir allt oftare en bostadsrätt.

UNGDOMAR OM UPPVÄXTTID OCH FÖRÄLDRARNA:

8. Föräldrarnas engagemang i ungdomars utbildning (läxläsning, önskan om längre utbildning etc.) verkar ha ökat. Förhållandet till föräldrarna verkar inte vara särskilt konfliktfyllt.

10. Ungdomar delar sina föräldrars toleranta inställning till sex och samlevnad, till skillnad från den äldsta generationen. Under 80-talet har ungdomars sexualmoral delvis blivit mindre tolerant, vilket kan hänga samman med AIDS.

11. Attityderna till barnafödande och föräldraskap skiljer sig inte nämnvärt från föräldrarnas.

OM ARBETE, EKONOMI OCH SAMHÄLLE:

12. Ungdomar har en mer utpräglad framgångs- och konkurrensin- riktning än äldre. Fler ungdomar än äldre anser att personlig an— strängning och hårt arbete är viktigt för framgång i livet.

13. Ungdomar är något mer positiva till löneutjämning, jämlikhet, so- cialism, sociala reformer och till offentliga sektorn, mindre intresse- rade av politik och partimöten, och positiva till alternativrörelser.

14. Under 80-talet minskade ungdomars stöd för vänstern, och mode- raterna blev största ungdomspartiet. Under 90-talet har pendeln svängt igen och socialdemokratema är äter det största ungdomspartiet.

15. Ungdomar är mer kosmopolitiska, generösa till u—hjälp och mer negativa till EU. Vare sig hos ungdomar, medelålders eller äldre har rasistiska och invandrarfientliga uppfattningar blivit mer utbredda. Däremot har man blivit mer kritisk till invandringspolitiken.

16. Jämfört med äldre har ungdomar en mer optimistisk framtidssyn när det gäller arbetslösheten och levnadsstandarden.

17. Unga kvinnor karakteriseras av starkare orientering mot altruism resp. mot ekonomisk trygghet, reproduktionens problem, mänskliga kontakter och omsorgsfrågor, större stöd för offentlig sektor och trans— fereringssystem, mer krav på jämlikhet och stöd för politikens vänster- sida, kritik av nuvarande samhälle, och mer pessimistisk framtidssyn.

18. Liksom tidigare stämmer bilden av ungdomar som avvikande och hotfulla dåligt med verkligheten. Ungdomars värderingar skiljer sig inte särskilt mycket från föräldragenerationens.

Sammanfattning

Av Joachim Vogel

1. Utredningsuppdraget 1.1 Kartläggning av ungdomars faktiska levnadsförhållanden

Generationsutredningen gav i maj 1993 SCB i uppdrag att genomföra en analys av ungdomars etablering i vuxenvärlden. Tidigare statistik hade visat att ungdomars etablering tenderade att förlängas successivt, och att ungdomars materiella situation utvecklades sämre än äldre ge- nerationers. SCBs årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF), liksom andra SCB-material gav möjlighet att följa utvecklingen under en längre tidsperiod. Generationsutredningens uppdrag till SCB omfattar en tidsserieanalys av ungdomars utbildning, sysselsättning, inkomster, materiell levnadsstandard, bostadsförhållanden, familjebildning, medborgerligt deltagande, sociala nätverk, fritidsva- nor och hälsa. Analysen omfattar en genomgång av de faktiska lev- nadsförhållandena inom dessa komponenter, där vi följer ungdomsge— nerationens situation från 70-talet och framåt, och jämför med utveck- lingen för äldre generationers. De tre generationerna är:

"ungdomar" (=16-29-åringar), "föräldragenerationen" (=35—54—åringar) resp "pensionärsgenerationen" (=55—64-åringar).

Redovisningen gäller resp åldersgrupps situation varje år från 70-talet (s k upprepade tvärsnittsundersökningar). Dessutom genomförs relativt detaljerade analyser av olika ungdomsgruppers situation. Denna del av rapporten ger således en bild av hur ungdomar lever idag, hur deras situation har utvecklats, hur nivå och utveckling ser ut i jämförelse med äldre generationers, samt hur levnadsförhållandena ter sig inom olika ungdomsgrupper.

Utöver ULF för åren 1975-91 har även andra av SCBs statistiksystem använts, däribland arbetskraftsundersökningarna (AKU), inkomstför- delningsundersökningarna (HINK), valundersökningarna, undersök- ningarna av partisympatier (PSU) och bostads- och hyresundersök— ningarna (BHU). ULF- materialet omfattar totalt 126000 intervjuer genomförda 1975-91, varav 33000 med ungdomari åldern 16-29 år.

1.2. Kartläggning av ungdomars värderingar

Uppdraget från Generationsutredningen ger hårddata om utvecklingen av faktiska levnadsförhållanden. Vid samma tidpunkt fick SCB i upp— drag av regeringens barn- och ungdomsdelegation att genomföra en enkätundersökning rörande ungdomars värderingar och framtidstro, med särskild inriktning på ungdomars etablering i vuxenvärlden ("SCBs ungdomsenkät"). Undersökningen har planerats dels som en fristående och innehållsligt brett upplagd attitydstudie, dels som ett komplement till analysen av faktiska levnadsförhållanden (se ovan), för att ge röst åt ungdomarnas egna reaktioner. Undersökningspro— grammet har vidare anpassats till vissa större internationella under- sökningar samt äldre svenska undersökningar för att ge referenspunkter i tid och rum.

Enkätundersökningen omfattar även ett stickprov äldre (35—74—årin- gar), och därmed kan ungdomars värderingar även jämföras med äldre generationers. Stickprovet omfattar totalt ca 3500 personer, varav 2900

ungdomar, och datainsamlingen genomfördes under hösten 1993. Även ungdomsenkäten redovisas utförligt beträffande åsiktsskillnader mellan generationerna resp mellan olika ungdomsgrupper, t ex efter kön och åldrar, utbildning, sysselsättning, familjetyp, föräldrars socioekono- miska ställning, hemförhållanden, partisympatier, religion och natio— nalitet.

1.3. Rapportens uppläggning

Objektiva levnadsförhållanden och ungdomarnas värderingar presente- ras samlade i denna rapport i 36 kapitel. Rapporten följer en strukture— ring i arenor inom vilka ungdomar måste etablera sig (uppväxt/ut- bildning, arbetsmarknad, självständig ekonomi, bostadsmarknad, fa- miljebildning, sociala nätverk, medborgerligt deltagande, fritid/kultur) samt avslutas med olika aspekter rörande livsåskådning resp livskvali- tet i subjektiva termer. Utgångspunkten är att beskriva etableringsfa- sen, dvs den period under vilken ungdomar bygger upp ett självstän- digt liv som vuxna.

Långsamma förändringar av förutsättningarna för ungdomars etablering på arbetsmarknaden, dels i form av ökande utbild- ningskrav, dels ökande arbetslöshet, innebär en förlängning av etableringsfasen: ungdomar är äldre när de kommer ut på ar- betsmarknaden, inkomsterna kommer senare, utflyttningen från föräldrahemmet sker senare, och bosättning och familjebildning senareläggs.

Etableringen i vuxenvärlden sträcker sig över en allt längre tidsperiod, den avslutas senare, och antalet ungdomar som be- finner sig i en mellanställning, mellan barndom och ett själv— ständigt liv som vuxen, ökar. Det rör sig om en allt mer utbil- dad, allt äldre och allt större ungdomsgrupp, och dess materiel— la levnadsvillkor släpar allt mer efter de äldres.

Redovisningen i rapporten ger ett empiriskt underlag för ställningsta— ganden till den grundläggande frågan om ansvaret för ungdomars eta- blering, och för deras levnadsförhållanden under etableringsperioden. Uppväxtfamiljen, offentliga sektorn och arbetsmarknaden utgör tre försörjningssystem, där marknaden och/eller offentliga sektorn succes-

sivt tar över ansvaret från föräldrahushållet. I första hand är det ett an- svar ifråga om ekonomiska resurser och materiella levnadsförhållan- den. Man kan i princip tänka sig fyra strategier för att bemästra de problem som skapas av den förlängda etableringsfasen:

att uppväxtfamiljens ansvar förlängs, att arbetsmarknaden tar ett ökat ansvar,

att offentliga sektorn tar ett ökat ansvar (transfereringssyste— men, arbetsmarknadspolitik), eller

att överlåta ansvaret på ungdomarna själva (sjunkande levnads- standard, skuldsättning och därmed lägre levnadsstandard längre fram i livet).

Denna rapport lägger fram ett statistiskt underlag för en diskussion kring dessa strategier, dels rörande ungdomars förändrade levnadsvill— kor, dels rörande ungdomars reaktioner och värderingar.

2. Uppväxtfamilj och skolgång

Uppväxtfamiljen är betydelsefull för ungdomars framtid genom för- medling av studieintresse, överföring av kunskaper och värderingar, samt genom psykologiskt och ekonomiskt stöd under skolåren och se— nare under etableringsfasen. Föräldrastödet är en viktig resurs i skolan, där barn och ungdomar måste konkurrera och erövra nya resurser i form av meriter som sedan kan sättas in på arbetsmarknaden. Där av— görs vilka som kommer att få hög utbildning, och därmed i regel ett materiellt sett bättre liv. Statistiken visar att det sociala arvet har avgö- rande betydelse: arbetarbarn får mindre stöd av föräldrarna, och de ge- nomgår också kortare utbildning.

Splittrade hemförhållanden

Var femte 16-29-åring kommer från ett skilsmässohem, vilket är dub- belt så många som för en generation sedan. Skilsmässobarnen är över- representerade bland ungdomar med arbetsmarknadsproblem, bland arbetarungdomar och storstadsungdomar.

Ökat föräldrastöd

Föräldrarnas stöd till barnens utbildning i form av att de "önskade lång utbildning, hjälpte till med läxorna, gav beröm och gick på föräldra- möten" osv verkar ha ökat påtagligt, i takt med att föräldrarna själva fick allt högre utbildning och förståelse för utbildningens betydelse, och i takt med att utbildningskraven faktiskt har skruvats upp.

Ökande ungdomsutbildning

Ungdomsutbildningen har ökat avsevärt sedan 70—talet. Mellan 1980 och 1992 ökade andelen tonåringar som enbart studerade (ungdomar som står utanför arbetskraften) från 34 till 58 procent (gymnasieut- byggnaden), och från 9 till 16 procent bland 20-24-åringar. Dessutom hade det blivit vanligare med studier parallellt med förvärvsarbete. Okningen av antalet ungdomsstuderande var snabbast på 90—talet, vil- ket är en konjunktureffekt resp konsekvens av tredje gymnasieåret.

Den förlängda ungdomsutbildningen — i framtiden med 3—årig gymna- sieskola för nästan alla - innebär för allt fler en obruten 12—årig inlär— ningssituation, i omsorgsmiljö, isolerad från arbetslivet, i åldersmäs- sigt homogena grupper, i konkurrensinriktad och ofta stökig och kon— fliktbetonad miljö. I kapitel 5 diskuteras problemen med en fortsatt utbyggnad av ungdomsutbildningen. Klarar alla ungdomar vår utbild— ningsstrategi med långvarig skolgång, ett förlängt beroendeförhållan— de, en utdragen och kravlös parantestillvaro, långvarig inlärning av personliga misslyckanden, där praktiska begåvningar inte kan växa i självförtroende? I vilken utsträckning är utbildningsexpansionen nöd- vändig för välståndsökningen eller som förvaring?

Mer skolkonflikter

Den nuvarande ungdomsgenerationen tycks dock inte ha trivts sämre i skolan än äldre generationer, trots att de oftare har upplevt konflikter (skolk, bråk med lärare, mobbning). Det tyder kanske på en bättre eller mer tolerant skola, med mer tolerans för konflikter. Skolproblem är vanligare bland arbetarbarn och barn från splittrade föräldrahem. Ung— domar som senare får problem på arbetsmarknaden har oftare även haft Skolproblem.

Tabell 1 Uppväxtförhållanden och skolgång efter kön resp. generation. Procenttal.

16—29 är: generationer: m kv 16—29 35—54 55—74 _____________________________________________________________ Hemförhållanden: uppväxt m 2 biol. föräldrar 71,9 69,2 70,6 80,5 79,6 talade ofta om politik 22,8 20,6 21,7 36,3 24,7 föräldrarna religiösa 13,1 11,4 12,3 14,3 19,6 invandrarbakgrund 17,0 17,3 17,1 18,8 12,7 eget rum i tonåren 79,7 79,8 79,8 38,8 27,7 Föräldrarnas utbildningsstöd: tyckte utbildning viktigt 85,5 88,6 87,0 75,0 61,4 ville lang utbildning 46,8 39,2 43,1 36,0 17,4 berömde ofta 59,1 68,0 63,4 41,2 45,7 gav ofta läxhjälp 43,5 48,8 46,1 26,6 13,4 mor påverkade yrkesvalet 9,3 10,4 9,8 8,6 5,7 far påverkade yrkesvalet 13,9 9,1 11,6 11,6 14,0 Egna erfarenheter av skolan: trivdes i skolan 51,1 60,4 55,6 54,8 55,3 skolkade aldrig 55,2 59,8 57,4 71,0 90,4 aldrig i bråk med lärare 69,4 73,6 71,5 81,9 90,3 utsatt för mobbning 36,7 40,0 38,3 33,1 20,4 Utbildning: studerande 31,3 34,7 33,0 4,5 0,5 trend 1975—91 +7,2 +10,7 +8,9 +0,8 —O,l vuxenstudier, kurser 52,1 53,9 52,9 45,7 24,1 trend 1975—91 +8,2 +4,2 +6,2 +14,0 +8,3 Utbildningens pris

Sett ur ungdomsgenerationens perspektiv är den ökande ungdomsut— bildningen inte odelat positiv. Okade utbildningskrav kan bli en kon- kurrensfördel för några, men utslagning för andra. Utbildningsin- flationen innebär också allt större uppoffringar för ungdomar, såväl i form av konkurrenstryck som ifråga om kostnader i form av studie- skulder. Dessutom innebär längre ungdomsutbildning att utträdet på arbetsmarknaden sker senare, vilket betyder uppskjutna inkomster och att tidpunkten för ekonomiskt oberoende flyttas framåt i tiden. Därmed minskar också förutsättningarna för utflyttning från föräldrahemmet, egen bosättning och familjebildning. Okande ungdomsutbildning kan alltså få konsekvenser för etableringen på andra arenor, såsom arbets— marknaden, bostadsmarknaden och konsumtionsmarknaden i vidare bemärkelse, liksom ifråga om familjebildning.

Utbildningskillnaderna mellan könen är internationellt sett små. Sedan 1975 har andelen studerande ökat mer bland unga flickor än pojkar.

Utbildningspremien utdelning i form av inkomster av högre studier - har minskat långsiktigt som ett resultat av löneutjämning.

3. Etablering på arbetsmarknaden

Förlängd ungdomsutbildning innebär senare utträde på arbetsmarkna— den. Vi får därmed en "etableringseffekt" på arbetskraftens samman- sättning: andelen yrkesaktiva ungdomar i arbetskraften minskar. Det leder till lägre inkomster, lägre materiell standard, senare utflyttning från föräldrahemmet och senare familjebildning i ungdomsgeneratio- nen. Det innebär också att ansvaret för ungdomsgenerationens för- sörjning i ökande utsträckning flyttas från marknaden (arbetsmarkna— den) till sociala nätverk (föräldrafamiljerna) resp till offentliga sektorn (studiestöd, bosättningsstöd, vissa utbildningskostnader).

Unik sysselsättningsutveckling

Sveriges sysselsättningsutveckling är i övrigt unik i internationell jäm- förelse. Sysselsättningen ökade exceptionellt under 70- och 80—talet. Sverige hade dessutom en extremt låg arbetslöshet ända fram till hös— ten 1990. I de flesta industriländer stagnerade sysselsättningen efter första oljekrisen, medan den fortsatte växa i Sverige. Okningen hänger samman med en snabbt ökande förvärvsfrekvens hos kvinnorna (med 23 procentenheter mellan 1970 och 1990) till nästan samma nivå som för männen, och praktiskt taget hela ökningen kom i offentliga sektorn. Sverige utvecklades under 70- och 80-talet snabbt mot jämställdhet ifråga om rätten till arbete och ekonomiskt oberoende. I de nordiska välfärdsstatema förelåg samma utveckling, medan trenden i övriga västländer var svag eller t.o.m. negativ.

J ämställdhetseffekt

Etableringseffekten och jämställdhetseffekten präglar sysselsättnings- utvecklingen: bland unga män leder senare etablering till avtagande sysselsättningsgrad (minskning med 7,5 procentenheter sedan 1975, se tabell 2.a), bland unga kvinnor tar jämställdhetseffekten över (ökning

med 4,2 procentenheter). Jämställdhetseffekten blir tydligast bland kvinnor mellan 25 och 29 år (+14,4). Etableringseffekten kommer fram mer renodlat bland tonårspojkar (-14,8). Var tredje tonåring har för- svunnit från arbetsmarknaden sedan 1970.

Tabell 2.a Sysselsättning och arbetslöshet efter kön resp. generation. Procenttal.

förvärvsarbete: arbetslöshetserfarenhet— under de senaste 5 åren: nuläge trend nuläge trend 1988/91 1975—91 1988/91 1975—91

16—29 är 69.2 —1.8 25.0 +6.6* 16—19 år 36.0 -10.7* 9.8 —8.2* 20-24 år 76.8 +O.1 33.5 +11.1* 25—29 år 87.6 +6.5* 28.5 +12.8* 35—54 år 93.3 +8.2* 8.7 +2.1* 16—29 är män 70.2 —7.5* 23.8 +5.5* kvinnor 68.2 +4.2* 26.3 +7.8* 16—19 är män 35.3 —l4.8* 9.8 —5.1* kvinnor 36.7 —6.2* 9.8 —11.3* 20—24 är män 77.3 —5.3* 31.3 +ll.2* kvinnor 76.3 +5.8* 36.0 +11.2* 25—29 är män 89.3 —1.2 26.8 +7.5* kvinnor 85.7 +14 4* 30.3 +18.4* 35—54 är män 95.4 +O.1 8.4 +l.5 kvinnor 91.2 +16.4* 9.0 +2.6*

* =signifikans Inställning till arbetet

Ungdomars inställning till arbetet skiljer sig inte särskilt mycket från äldre generationers. Aldre anser något oftare att lön och trygghet är Viktigt, medan yngre prioriterar bra arbetskamrater. De yngre har också något oftare en mera instrumentell inställning till sitt (nuvarande) ar- bete (lönen viktigast), medan de äldre betydligt oftare anser att deras arbete ger en personlig tillfredsställelse. Det är logiskt eftersom fler äldre har hunnit avancera och få det jobb de helst vill ha. Ungdomsen-

käten pekar mera på likheter än olikheter mellan generationerna, och skillnaderna kan Väl förklaras av ungdomars och äldres skilda erfa— renheter av arbetsmarknaden (kapitel 8).

Unga kvinnor har delvis andra prioriteringar än unga män. De tycker det är viktigare med intressanta arbetsuppgifter och bra arbetskamrater än unga män som är mera intresserade av materiella aspekter som god lön, trygghet och karriärmöjligheter.

Tabell 2.b Inställning till nuv jobb efter kön resp. generation. Procenttal.

16—29 är: generationer:

m kv 16—29 35—54 55—74

viktigaste krav på jobbet: intressanta arbetsuppg 55,9 63,3 59,5 71,2 54,7 bra lön 21,8 17,8 19,9 24,0 28,2 anställningstrygghet 15,6 11,7 13,7 22,4 36,0 värdering av nuvarande jobb: instrumentell inställningl 28,2 25,3 26,8 16,3 15,5 "arbetet har egenvärde" 44,9 47,8 46,3 76,5 52,9 inställning till felaktig instruktion: accepterar order 37,8 32,8 35,3 43,2 50,8 kräver eget ansvar 44,6 41,3 43,0 46,4 28,7

I man arbetar för pengarna

4 Etablering av en självständig ekonomi Senare arbetsinkomster

Senare utträde på arbetsmarknaden leder till senare inkomster, och för ungdomsgruppen i sin helhet (16—29—åringar) yttrar sig detta främst i fallande arbetsinkomster i reala termer. Medan arbetsinkomsterna har ökat i medelåldern (p.g.a. den allmänna sysselsättningsökningen bland kvinnor) med i medeltal 23000 kr/år mellan 1975 och 91, har tonåring- arnas arbetsinkomster minskat med 14000, och hela ungdomsgenera— tionens står oförändrad. Unga kvinnors arbetsinkomster har utvecklats bättre än unga mäns, vilket beror på den ökade kvinnosysselsättningen (som motverkar den senarelagda etableringen). Som jämförelse kan nämnas att gruppen kvinnor i åldern 35-54 år i medeltal har en

tredjedel högre arbetsinkomster nu än på 70—talet, medan jämnåriga mäns stått praktiskt taget stilla.

Ökade generationsskillnader

Allt senare utträde på arbetsmarknaden innebär att inkomstklyftorna mellan generationerna vidgas långsamt och långsiktigt (kapitel 10). Samma tendens finns beträffande hushållens tillgångar (bilar, bostads- utrustning etc). Ungdomar har också betydligt sämre likviditet än äl- dre, och sedan 70—talet har deras situation försämrats ytterligare i detta avseende. Var fjärde 20-24-åring har haft akuta svårigheter att klara löpande utgifter (hyra, mat). Särskilt utsatta är ensamföräldrar, vars situation försämrats.

Stora variationer mellan ungdomar

Undersökningsresultaten understryker också en annan viktig aspekt på ungdomars materiella situation: levnadsstandarden är mera heterogen än i andra generationer. Trots låga inkomster kan den materiella situa- tionen vara mycket god om man bor kvar hos föräldrarna och betalar litet eller inget till föräldrahushållet. Å andra sidan kan standarden un- der en övergångsperiod vara extremt dålig, trots heltidsinkomster, om man nyss har flyttat hemifrån, bor ensam utan någon att dela kostna— derna med, och drabbas av hög hyra och stora bosättningskostnader. Kontrasten märks framför allt vid jämförelser mellan kvarboende ung- domar och vissa marginalgrupper, såsom unga ensamföräldrar, arbets— lösa och invandrarungdomar. Statistiken visar i vissa fall även sämre utveckling sedan 70-talet, jämfört med såväl äldre som med kvarbo- ende ungdomar. Resultaten tyder också på att kvarboende är vanligare i välbeställda föräldrahushåll.

Inställning till fördelningsfrågor

Ungdomsenkäten ger en utförlig bild av hur ungdomar ser på fördel— ningen av materiell välfärd. Ungdomar är något mer positiva till jäm- likhet, till omfördelning via skattesystemet, till sociala reformer och till offentliga sektorn än de äldre. Det gäller särskilt unga kvinnor. Ungdomsenkäten visar vidare att ungdomar är mer toleranta när det gäller moral i ekonomiska frågor.

Tabell 3.a Inkomster. Nuläge och trend. 1991 års penningvärde.

arbetsinkomst procent inkomst— (1000 kr) lagav— stan— nuläge trend lönade dard1 88/91 75—91 88/91 88/91 16—74 är 115 +11* 24.5 156.4 16—29 är 90 —1 47.8 114.4 16—29 är mån 101 —10 34.8 114.4 kvinnor 79 +8* 67.3 114.4 16—19 år 27 —14* 92.9 42.0 20—24 är 100 +3 58.9 132.1 25—29 är 129 +9* 33.9 153.2 35—54 år 163 +23* 15.3 177.4 55—74 är 62 —3 15.5 171.2 16—19 är män 28 —19* 89.2 40.3 kvinnor 27 —8* 97.4 43.6 20-24 är män 106 -5 47.3 126.9 kvinnor 93 +12* 75.0 137.9 25—29 är män 150 -3 20.3 157.5 kvinnor 107 +23* 56.5 148.6 35—54 är mån 200 +4 10.0 176.0 kvinnor 126 +42* 25.1 179.0 55—74 är män 82 —20* 11.6 179.2 kvinnor 44 +11* 23.0 163.9 l kvot mellan disponibel inkomst (inkl. bidrag, minus inkomstskatt) och socialbidragsnormen för resp hushåll. Se vidare kapitel 9.

5. Etablering på bostadsmarknaden

Längre ungdomsutbildning, senare utträde på arbetsmarknaden och se- nare, lägre och osäkrare inkomster, och ökade hyror och en bostads- marknad med fler bostadsrätter tenderar att fördröja utflyttningen från föräldrahemmet. Allt bättre bostadsutrymmen i föräldrahemmet un- derlättar ökat kvarboende. Kvarboendet har därför ökat sedan 1975, med 6 procentenheter bland tonåringarna (gymnasieskolans utbygg- nad) och med 3 procentenheter bland 20-24-åringar. 89 procent av 16- 19-åri_r_1garna bor kvar hos föräldrarna, och 30 procent av 20—24-åring- arna. Okningen av kvarboendet finns i första hand bland unga kvinnor,

och det korresponderar med en senareläggning av par- och familje- bildning. Tre fjärdedelar av de kvarboende tonåringarna hade eget rum (ökande tendens). Nästan var tionde utflyttad 20-24-åring saknade egen bostad, dvs eget kontrakt (tabell 4.a).

Tabell 3.b Likviditet och materiell standard efter kön resp generation. Procenttal. Generationsjämförelserna gäller här 25—29—aringar där praktiskt taget alla flyttat hemifrån.

16—29 är: generationer: m kv 25—29 35—54 55—74 Likviditet: saknar kontantmarginal 19,5 24,6 16,0 8,8 8,7 trendl +O,9 +l,5 +l,7 —2,8* —5,4* svårt klara löpande utg. 17,7 21,3 24,2 11,2 3,7 trendl +2,3* +5,1* +6,2* +2,1 +O,6 Tillgångar: bil 84,7 80,9 83,8 90,5 76,4 trendl —0,4 +1,9 —2,7 +5,5* +22,6* har diskmaskin 42,2 37,6 32,1 57,6 30,0 trendl +25,4*+23,0 +16,6* +34,5* +24,5* semesterresa senaste året 67,0 71,4 69,8 71,3 54,5 trendl +2,5 +6,8* +4,5 +10,3* +8.9*

1 trend mellan 1975 och 1991

Tabell 3.c Inställning till ekonomisk jämlikhet efter kön resp. generation. Procenttal.

16—29 år: generationer:

m kv 16—29 35—54 55—74 Inställning till jämlikhet: "mer jämlikhet" 63,4 80,0 71,6 63,9 73,3 "mer sociala reformer" 57,3 65,8 61,4 53,8 54,7

"minska ei offentl sektor"38,4 49,7 43,8 42,2 30,1 "skatter bör gi sänkas" 36,9 39,0 37,9 39,1 32,3

Tabell 4.a Bosättning efter kön resp. generation. Procenttal.

16—29 år: ungdomsgrupper: m kv 16-19 20—24 25—29 Bosättning: kvarbo hos föräldrarna 42,9 31,7 89,4 29,7 5,0 trend —0,4 +8,6* +6,3* +3,1 —2,0 kvarbo utan eget rum 11,8 8,2 25,0 7,4 1,1 trend —5,9* —2,8* —8,2* —2,2* —l,5*

utflyttad utan kontrakt 6,1 6,3 2,5 9,4 6,2 trend +0,5 +0,4 +0,3 +0,6 +0,5

Ungdomar som är nya på bostadsmarknaden har i regel en sämre ställ- ning på bostadsmarknaden än de äldre, vars "boendekarriär" har grundlagts tidigare, och som också har större ekonomiska resurser. Småhusvågen gick i huvudsak till medelåldern, medan ungdomars an- del är oförändrad. Utflyttade ungdomar bor i ökandenutsträckning i bostadsrätter som kräver en insats (ofta nybyggnation). Aven ifråga om utvecklingen av utrymmesstandarden släpar ungdomar efter. Under de senaste decennierna har hela befolkningen fått avsevärda förbättringar, ungdomar däremot i mindre utsträckning (tabell 4.b).

Tabell 4.b Bostadsförhållanden efter kön resp genera— tion. Procenttal. Generationsjämförelserna gäller här 25— 29—åringar där praktiskt taget alla flyttat hemifrån till egen bostad.

generationer: 25—29 35—54 55—64

Bostadsstandard: bor i småhus 39,2 69,9 58,1 trend +0,0* +ll,8* +7,2* bor i bostadsrätt 17,2 10,0 15,5 trend +7,6* +0,1 +2,3* trångbodd enl norm 31 24,1 11,1 4,8 trend —0,5 —3,9* —3,0*

1—..."—._'— . - norm 3 innebar att det ska finnas sovrum till varje

barn, delat sovrum till föräldrar, och dessutom vardags— rum och kök.

6. Familjebildning

Såväl utflyttning från föräldrahemmet som familjebildning (samboende resp barnafödande) sker senare nu än på 70-talet. Kvarbo- endet har Ökat mest bland tonåringar och bland kvinnor. Vidare har andelen ensamstående och ensamboende efter 20-årsåldem ökat, och andelen samboende ungdomar utan barn har minskat kraftigt. I åldern 20-24 år har andelen som ingår i fullständiga familjer (samboende med barn) mer än halverats sedan 1975.

Senare familjebildning

Dessa förändringar kan ses som en effekt av senare etablering, men re- sultaten tyder dessutom på en särskilt stark effekt för unga kvinnor. Det tyder på värdeförändringar kring samspelet mellan yrkesliv och familjebildning, resp kring familjeplanering (mera medveten, bättre preventivteknik, abortlagstiftning). Okad förvärvsfrekvens och daghem bör leda till en mer medveten planering av både parbildning och barnafödande: först utbildning och etablering på arbetsmarknaden, se- dan familjebildning. Barnen kommer sedan när man är mer förberedd och barnen är välkomna, vilket blir allt senare i takt med den ökande ungdomsutbildningen. Dessa förändringar syns tydligast hos unga kvinnor.

Tabell 5.a Familjebildning efter kön resp. generation.

Procenttal. 16—29 är: ungdomsgrupper: m kv 16—19 20—24 25—29 Familjebildning: ensamboende 23,5 19,0 4,7 29,1 26,6 trend +6,8* +4,0* —2,4* +5,0* +12,5* kompisboende 2,6 2,2 1,9 3,2 2,0 trend —0,1 +0,5 —0,7 +0,3 +0,7 samboende utan barn 18,9 21,8 3,3 26,2 27,8 trend +5,4* +4,0* —2,3* +3,9* +ll,4*

samboende med barn 11,9 21,7 0,7 10,3 35,1 trend —1l,7* —l6,0* —0,6* —11,5* —22,4*

Sex och samlevnad

Ungdomsenkäten ger även attityddata kring sex och samlevnadsfrågor, samt rörande ungdomars inställning till föräldraskap. Skilsmässa är be- tydligt mera accepterat än otrohet. Unga kvinnor är mer toleranta än män när det gäller skilsmässor, liksom betr homosexualitet, men min- dre toleranta ifråga om prostitution. Sex— och samlevnadsfrågor tycks inte vara partiskiljande. Attitydskillnadema mellan åldrarna upp till 54 är relativt små. Ungdomar delar sina föräldrars mer toleranta hållning, men den äldsta generationen över 55 år är i flera avseenden mer av- ståndstagande än de yngre till bl a skilsmässa, sex med minderåriga, homosexualitet och prostitution.

Tabell 5.b Inställning till sex och föräldraskap efter kön resp generation. Procenttal. Bedömningar enligt 10— gradig skala där 10=kan alltid rättfärdigas, 1=kan aldrig rättfärdigas.

16—29 år: generationer: m kv 16—29 35—54 55—74

Tolererar följande (10 gradig skala

) : skilsmässa 6,3 6,9 6,6 6,6 6,2 otrohet 2,8 2,7 2,8 3,0 3,2 homosexualitet 4,8 6,7 5,7 5,5 4,6 prostitution 3,8 3,2 3,5 3,6 3,1

Inställning till föräldraskap: "barn är meningen m livet" 76,4 80,3 78,3 82,1 81,9 "barn behöver mor ggh far" 79,3 67,3 73, 3 77,2 87,7 "delat ansvar" 55,0 58,8 56, 9 46,4 35,9 "barn ska vara osjälviska" 40,0 45,5 42, 7 26,5 21,4

Föräldraskap

Unga kvinnor är mera positiva till äktenskapet som institution, och till jämställdhet ifråga om ansvar för barnen än unga män. Äldre genera- tioner har en mera konservativ syn på ansvarsfördelningen: de är mer negativa till pappaledighet och till att båda ska arbeta heltid och dela på ansvaret. Unga kvinnor är mer positiva till att skaffa barn än unga män, särskilt ifråga om fler än 2 barn. Detsamma gäller högutbildade och troende ungdomar. Nära 80 procent tycker' 'att skaffa barn är en av meningarna med livet" De allra yngsta har delvis ännu inte någon

klar uppfattning ifråga om antal barn, men i ZO—årsåldem skiljer sig inte ungdomar från föräldragenerationens prioriteringar.

Uppfostringsideal

Unga mäns uppfostringsideal går mer i riktning mot framgångsorien- tering (flit, uppfmningsrikedom) och foglighet (barn ska vara välupp— fostrade och lydiga), medan unga kvinnor oftare betonar moraliska värden (tolerans, osjälviskhet). Osjälviskhet anses viktigare än hos äl— dre generationer.

Det allmänna intrycket av attitydema kring barnafödande och föräld— raskap pekar inte mot några större generationsskillnader. Det finns inte heller några stora skillnader mellan olika ungdomsgrupper. Intrycket av homogenitet utesluter inte vissa skillnader, främst med bakgrund i partifärg och religion.

7 Etablering av sociala nätverk: umgänge, kriminalitet, internationalism

I kapitel 19 redovisas ungdomars sociala nätverk, med tonvikt på rela- tionerna till föräldrarna, dels kvantitativt (kontaktfrekvens) dels kvali- tativt (motsättningar, gemensamma intressen), samt stöd via andra (syskon, vänner, arbetskamrater, lärare, kurator mm).

Föräldrakontakter

Pojkar och flickor har ungefär lika omfattande kontakter med sina för- äldrar efter utflyttningen. Flickor flyttar visserligen ut tidigare, men detta kompenseras av tätare kontakter. Senare i livet övertar kvinnor huvuddelen av familjekontakterna, medan männens engagemang min- skar mera. Mödrar har mera omfattande kontakter med sina (utflyttade) barn än fäder. Detta är markant vid splittrade uppväxtfamiljer.

Generationskonflikter

Generationskonflikter är en naturlig del av vuxenblivandet. Ung- domsenkäten tyder inte på att de utgör något mer dominerande problem. Endast 7 procent av ungdomarna anser att de "för det mesta har annan uppfattning i politiska frågor" än föräldrarna. Endast 17 pro-

cent hade upplevt "riktiga motsättningar med mor eller far under de senaste 2-3 åren". Andra resultat tyder inte heller på stora åsiktsskill- nader mellan ungdomar och föräldragenerationen. 42 procent hade en gemensam hobby med någon av föräldrarna.

84 procent har någon "riktigt nära vän som man kan prata med om vad som helst". För de yngre spelar föräldrarna och kompisarna lika stor roll, som någon man kan "vända sig till", senare spelar syskon och sambo allt större roll. Unga kvinnor har i de flesta avseenden bättre sociala kontakter än unga män.

Tabell 6.a Sociala kontakter efter kön resp. generation. Procenttal.

16—29 är: generationer: m kV 16—19 20—24 25—29

träffar mor högst 2 ggr/år 4,0 4,8 1,0 träffar far högst 2 ggr/år 10,5 12,0 6,1 10,3 16,0

haft konflikter med mor 15,8 16,8 17, haft konflikter med far 17,1 19,7 19,

orm m H m H ;> 4

har "en riktigt nära vän" 79,8 88,9 85,8 87,9 79,3

Offer för våld och egendomsbrott

Exponering för vålds— och egendomsbrottslighet är en indikator på so— ciala konflikter. Andelen som under ett år har drabbats av våld är högst i tonåren och minskar med ålder. Unga män är mest drabbade (aggression mellan unga män). Unga kvinnor rapporterar fler inciden- ter nu än på 70-talet, särskilt ensamstående mödrar, och ofta gäller det bostadsmiljö. Dessa data tyder på ökande konflikter under parbildningsperioden och en tilltagande volym av kvinnomisshandel.

Internationella relationer

Inställningen till internationella relationer omfattar inställning till neu— tralitet, försvar, u—hjälp, flyktinginvandring, EG samt oro för krig. Färre ungdomar än äldre vill bli medlem i EG, färre känner oro för krig, men fler stöder u—hjälpen och vill avveckla kärnkraften. Ungdo- mar skiljer sig inte från vuxna ifråga om inställningen till flyktingin-

vandring, som är övervägande negativ. Familjebildning innebär ofta att man är mera restriktiv i dessa avseenden, medan ensamstående ung- domar är mer generösa. Unga kvinnor visar en mer omsorgsorienterad och positiv inställning till u-hjälp och flyktinginvandring, de är mer positiva till neutralitet, och negativa till försvarsanslag och EG- anslutning.

Just i fråga om internationella attityder finns stora skillnader mellan vänsterorienterade och borgerliga ungdomar, liksom mellan troende och icke troende. Vänster innebär stöd för neutraliteten, minskat för— svar, ökad u—hjälp och flyktinginvandring, och mot EG—anslutning.

Inställning till invandring och invandrare

Antalet attentat riktade mot flyktinganläggningar och mot enskilda in- vandrares liv och egendom har ökat avsevärt under de senaste fyra åren. I de fall gärningsmännen har kunnat gripas har det oftast varit unga pojkar. Många människor befarar att rasism och främlingsfient- lighet sprider sig i samhället och att stora befolkningsgrupper sympa- tiserar med de rasistiska attentaten. Resultaten från en riksrepresentativ attitydundersökning 1993 som genomförts vid Centrum för invan— drarforskning vid Stockholms universitet visar dock att så inte är fallet. Rasistiska och invandrarfientliga uppfattningar har inte blivit mer ut- bredda hos den stora allmänheten, vare sig hos ungdomar, medelålders eller äldre. Däremot har allmänheten blivit betydligt mer kritisk till invandringspolitiken jämfört med vad som kommit fram i tidigare undersökningar.

Tabell 6.b Inställning till internationella relationer m.m. efter kön resp generation. Procenttal.

16-29 är: generationer:

m kv 16—29 35—54 55—74 har varit utomlands 93,0 92,2 92,6 94,9 86,0 känner oro för krig 47,0 57,2 52,0 64,0 70,9 "behåll neutraliteten" 83,5 90,3 86,8 87,6 89,2 "minska försvaret" 40,7 46,8 43,7 52,0 34,4 "öka u—hjälpen" 7,2 15,0 11,0 4,3 8,3 "ta emot färre flyktingar” 74,3 67,8 71,1 71,5 72,8 "fri invandr från Europa" 24.5 19,8 22,2 24,2 16,8 "vi bör bli medlem i EG" 27,4 18,9 23,3 28,3 30,7 "behåll inte kärnkraften" 41,8 64,7 52,9 46,8 41,5

Invandrarungdomars situation

Tidig invandringsålder medför att invandrarungdomar får sin utbild- ning i Sverige, lär sig svenska tidigt och har lättare att etablera sig på arbetsmarknaden. De som kommer senare möter både språkproblem och har ofta inadekvat utbildning. Arbetskraftsinvandrarna som tidi- gare direktrekryterades till tillverkningsindustrin hade det betydligt lättare än dagens politiska flyktingar, som anlände till en stagnerande arbetsmarknad.

Ungdomar med någon utländsk bakgrund utgör cirka 15 procent av ål— dersgruppema 16-29 år i Sverige, varav hälften har två utländska för- äldrar. De som antingen är födda i Sverige eller har invandrat före skolåldern är oftast barn till 60- och 70-talens arbetskraftsinvandrare eller tidiga politiska flyktingar. De utländska ungdomarna avviker från svenska ungdomar på några viktiga punkter (tabell 6.0):

Invandrarungdomar har sämre ekonomi, men har oftare rest utomlands.

Invandrare som har kommit till Sverige i högre ungdomsålder har oftare låg utbildning, saknar arbete, är mindre ofta fackligt engagerade och flyttar hemifrån tidigare. Dessa invandrare har också oftare barn.

Största skillnaderna finns mellan utländska ungdomar som har invan- drat efter fyllda 7 år och svenska ungdomar. Här finns skillnader i stort sett på varje område. Kvinnorna i denna grupp är ett undantag (högre andel med eftergymnasial utbildning).

8. Etablering i medborgarrollen

Unga väljare har en lösare bindning till politiken och till de politiska partierna än äldre. Under hela perioden 1968 till 1991 har de uppvisat ett lägre politiskt intresse, lägre valdeltagande och lägre grad av parti- identitikation, och oftare bytt parti mellan valen. Vid de senaste valen kvarstår dessa tendenser ända upp i trettioårsåldem. Under 80-talet minskade ungdomars stöd för vänstern, och moderaterna blev största ungdomspartiet. Under 90-talet har pendeln svängt igen och socialde- mokratema har åter blivit största ungdomspartiet.

Tabell 6.c Jämförelse mellan invandrarungdomars och svenska ungdomars etablering (enbart 20—29—äringar). Streck i kolumnen betyder ingen skillnad. Sl betyder sig— nifikant lägre andel i invandrargruppen och sh högre an— del, jämfört med svenska ungdomar av samma kön och ålder.

Indikator Utländska ungdomar Halvsvenska som invandrat ... ungdomarl

M Kv M Kv M Kv Andel studerande — — sh — sh — Högst grundutbildning — — sh sh — sh Lägst 3—ärigt gymnasium — sl — sh — Har jobb — — sl sl — Arbetslös sh — sh sh — — Flyttat hemifrån — sh sh — — Saknar kontantmarginal sh sh sh sh sh sh Upplevt ekonomisk kris — sh sh sh sh sh Gjort semesterresa — sh — — Gjort utlandsresa — sh — sh sh Sammanboende sh — — Har barn — — sh sh sh sh Fackligt organiserad - — sl sl — —

Politiskt organiserad — — — — — I endast en utländsk förälder

Unga kvinnors vänsterorientering

Under 30 års ålder finns tydliga skillnader mellan männens och kvin- nornas politiska engagemang. Medan de unga männens politiska enga— gemang snarast försvagats ytterligare, har de unga kvinnornas för- stärkts. Skillnaderna mellan unga män och kvinnor finns också i ideo- logisk position: klassröstningen har minskat kraftigt bland unga män, och den ideologiska högervinden under 1980-talet blåste starkast bland de unga männen. Kvinnornas klassröstning har däremot förstärkts un- der l980-talet. Vänstern har idag ett påtagligt större stöd bland unga kvinnor jämfört med unga män. Däremot är unga män mer aktiva ifrå- ga om medlemskap i politiska partier och om att gå på partimöten, resp. att delta i politiska diskussioner.

Valstatistiken och partisympatiundersökningarna visar mer generellt att mäns partisympatier långsiktigt har utvecklats annorlunda än kvin- nors. Det var männens väljarstöd för socialdemokratema som minska- de under 80-talet, medan det ökade för moderaterna. Centerpartiet, folkpartiet och kristdemokraterna hade ett svagt kvinnoöverskott i se— naste valet, och moderata samlingspartiet och ny demokrati ett stort mansöverskott i sitt väljarstöd. Dessa resultat stämmer också väl över- ens med övriga resultat i ungdomsenkäten som visar en mer utpräglad vänsterorientering för kvinnor, liksom ett större stöd för välfärdssys- temen och jämlikhet.

Inställning till institutionerna

Vad anser ungdomar om styrelsen av Sverige? Ungdomsenkäten visar ungdomars förtroende för olika sarnhällsinstitutioner, för den repre— sentativa demokratin och för utomparlamentariska rörelser. Liksom i andra avseenden har kvinnor dels en mer samhällskritisk hållning än män, dels en mer altruistisk inställning, och det gäller alla åldrar. Unga kvinnor är mer kritiska till den centrala statsapparaten och till kon- trollapparaten, men mer positiva till välfärdssystemen och fackföre- ningarna. Unga kvinnor är också mer positiva till olika altemativrö- relser. Unga män är istället oftare positiva till storföretagen, statliga institutioner, EG och partiväsendet.

Generationsjämförelserna tyder inte heller här på några större skillna- der. Ungdomar och föräldragenerationen gör tämligen likartade be- dömningar, men de äldsta över 55 år är allmänt mer negativa till alter- nativrörelser och positiva till stat och partiväsende. Här finns givetvis stora åsiktsskillnader mellan vänster- och borgerligt orienterade ung- domar, där vänstern är mer samhällskritisk, fackföreningsvänlig och positiv till altemativrörelser. Bortsett från dessa skillnader är dock skillnaderna mellan olika ungdomsgrupper och även mellan generatio— nerna relativt begränsade.

Tabell 7 Politiskt engagemang resp. förtroende för institutioner, efter kön resp generation. Procenttal.

16—29 år: generationer:

m kv 16—29 35—54 55—74 "intresserad av politik" 50,5 34,8 42,9 62,7 61,0 "deltar i politiska disk." 43,1 38,3 40.8 40,9 28,7 medlem i pol parti 7,7 4,6 6,2 12,6 17,5 deltog i partimöte sen året 6,6 4,6 5,6 7,3 9,8 valdeltagande

kompetent att överklaga 65,3 58,0 61,8 75,4 55,3 Förtroende för institutioner: Sveriges riksdag 27,8 22,9 25,4 27,5 35,1 statsförvaltningen 27,8 22,9 25,4 27,5 35,1 EG 24,4 16,9 20,8 24,2 23,0 polisen 66,1 68.5 67,3 63,3 61,6 fackföreningarna 24,9 32,4 28,5 31,1 33,8 storföretagen 36,8 23,7 30,4 26,9 24,3 svenska kyrkan 26,7 32,0 29,3 35,7 45,8

9. Fritidsvanor och ungdomskultur

I kapitel 28 redovisas 24 aktiviteter inom friluftsliv och idrott, nöjesliv, hobbies och kultur. Resultaten visar relativt stora skillnader mellan ge- nerationerna, men också stora likheter. Idrott och nöjesaktiviteter är vanligare bland unga, och motionspromenader, strövande i natur, samt trädgårdsarbete är vanligare bland äldre. Biblioteks— och museibesök, studiecirklar, och läsning är lika vanliga i olika generationer. I vissa avseenden ökar de äldres aktivitetsnivå mer än ungdomars, vilket bör bero på att unga i ökande omfattning ägnar sig åt utbildning parallellt med arbete, och dessutom har sämre inkomstutveckling. Samtidigt har hälsa och inkomster utvecklats positivt för de äldsta. Särskilt ifråga om kulturaktiviteter syns relativt stora skillnader mellan arbetarbarn och tjänstemannabam.

Unga kvinnor är mer aktiva än unga män (undantag: idrott), och deras aktivitetsmönster liknar mer de äldres. När man fått barn förändras ak- tivitetsmönstret relativt kraftigt. Mycket av nöjesaktiviteterna faller bort, och det gäller även kulturaktiviteter.

Ungdomskulturer

Musiken utgör en viktig del av dagens ungdomskulturer. Ungdomars musikintresse och lyssnande, speciellt på olika populärmusikaliska genrer, har också ökat under de senaste decennierna. Flera undersök— ningar visar att musiksmaken och intresset för olika musikaliska genrer varierar framför allt mellan ungdomar med olika utbildningsinriktning och mellan könen.

Förekomsten av olika ungdomskulturella stilar, som t ex hiphoppare, syntare, olika varianter av hårdrockare (speedare, trashare, deathmeta- lare, svartrockare, proggare, etc) förefaller ha tilltagit under 1980— och 90— talen. De flesta av dessa stilar har, som deras namn vittnar om, tyd- liga kopplingar till olika populärmusikaliska genrer. Hiphopparna och hårdrockama utgör de största delkulturerna inom dagens ungdomsge- neration.

10. Livsåskådning Religion och moral

Resultaten från en stor internationell värderingsundersökning visar att man för befolkningen i sin helhet kan tala om en nordisk, särskilt dansk—svensk mentalitet, som utmärks av sekularisering och tillåtande privatmoral, en tendens till strikt samhällsmoral och betoning av ega— litära relationer. Utvecklingen under 80- talet tyder på en svag tillba— kagång för religiös tro och kyrkligt engagemang, svaga tendenser till mer accepterande synsätt vid vissa sexualmoraliska, bioetiska och sam- hällsmoraliska frågor. Dessa förändringar tycks ha kommit till stånd genom generationsutbyten där yngre genom sina något mer tillåtande och individualistiska synsätt successivt har ersatt äldre som hade mer strikta och kollektivistiska synsätt.

Resultaten från ungdomsenkäten visar motsvarande skillnader mellan dagens yngre och äldre generationer när det gäller religion och moral. Däremot visar ungdomsenkäten att ungdomar i andra avseenden, näm— ligen i politiska frågor, intar en något mer kollektivistisk position än de äldre. Dagens ungdomar är mer positiva till jämlikhet, socialism, fler sociala reformer och löneutjämning, och de ger starkare stöd till offent- liga sektorn. Det är dock viktigt att betona att skillnaderna mellan ge- nerationerna är begränsade.

Önskad samhällstyp

I ungdomsenkäten ingick även övergripande ställningstaganden till tio önskvärda samhällstyper. Individualistiska värderingar (för mark— nadsekonomi, individuell frihet) är inte vanligare hos de yngre utan hos äldre generationer. De yngre redovisar istället mer av kollektivis- tiska värderingar (för socialism, jämlikhet) än de äldre. Ungdomar är vidare mer positiva till löneutj ämning, fortsatta sociala reformer och de är mer negativa till minskningar av den offentliga sektorn (se kapitel 12). Dessa resultat överensstämmer inte med hypotesen om den tysta revolutionen, enligt vilken nya årskullar av ungdomar successivt under uppväxttiden skulle tillägna sig mer individualistiska värderingar, vil- ket successivt skulle förändra opinionsläget i befolkningen.

Unga kvinnor och unga föräldrar, arbetare, lågutbildade, arbetslösa, vänsterungdomar och troende ungdomar är, relativt sett, mer positiva till jämlikhet och socialism, och negativa till marknadsekonomi och individuell frihet. Jämställdhet kommer högst upp på listan över önskvärda samhällstyper, både för kvinnor och män och i alla genera- tioner. Kvinnor är givetvis mer positiva.

Äldre generationer är mer positiva till det ekologiska samhället än ungdomarna. Detsamma gäller för kvinnor, troende, högskoleutbildade och vänsterungdomar. Inte heller tekniksamhället attraherar ungdomar mer än de äldre. Här är det män, borgerliga och högutbildade som är mest positiva.

Ett samhälle med lag och ordning kommer också högt på listan, mest bland borgerliga ungdomar resp 1 den äldsta generationen. Svenska traditioner känns lika angelägna i både ungdoms— och föräldragenera- tionen, men ännu mer i den äldsta (över 55 år). Respekt för auktorite- ter har bottennoteringen i listan över olika samhällstyper.

I en sammanfattande fråga angav 62 procent av ungdomarna att de var nöjda med nuvarande samhälle, vilket är fler än i äldre generationer. Den andelen hade emellertid minskat sedan 80-talet. Mer kritiska är kvinnor, vänsterungdomar, arbetare, lågutbildade och arbetslösa. Tro— ende och högutbildade var mer nöjda.

Tabell 9.a Inställning till olika samhällstyper man bör satsa på. Särredovisning efter kön resp. ge neration. Bedömning enligt 10—gradig skatt ningsskala (1="mycket bra förslag").

"satsa på samhälle 16—29 är: generationer: med mer m kv 16—29 35—54 55—74 marknadsekonomi 4,6 5,0 4,8 4,9 4,8 socialism 6,6 6,1 6,3 6,7 6,7 jämlikhet 5,0 4,3 4,6 5,0 4,6 rättvisa 4,3 4,2 4,3 4,3 4,8 jämställdhet 4,0 3,1 3,6 3,5 3,4 avancerad teknik 4,6 5,9 5,3 4,8 4,8 miljövänligt samhälle 4,8 4,4 4,6 4,3 3,2 svenska traditioner 4,5 4,6 4,5 4,8 4,1 respekt för auktoriteter 8,1 7,9 8,0 8,9 7,9 lag och ordning 4,1 4,3 4,2 4,2 3,6

Procent som är "nöjda med nuvarande samhälle" 64,6 58,8 61,7 68,8 71,7

Ungdomsenkäten visar vidare att ungdomar har en mer utpräglad framgångs- och konkurrensorientering än de äldre. Fler ungdomar anser att ansträngning är viktigast för framgång. Äldre betonar mer de personliga kvalifikationerna. Ungdomar lägger också oftare orsakerna till nöd på orättvisor, medan de äldre betonar otur. Unga män har en mer kompetitiv inställning än unga kvinnor. Bland ungdomar finns även de vanliga partipolitiska åsikterna, där vänstern anser att nöd be- ror på orättvisor medan borgerliga hänvisar till modernisering och lät- het.

Tabell 9.b Framgångsorientering efter kön och genera— tion. Procenttal.

___/__—

16—29 år: generationer:

m kv 16—29 35—54 55—74 ____________________________________________________ "viktigast för framgång i livet": ansträngning 32,0 25,5 28,8 11,6 19,2 familj, klass 13,0 11,2 12,1 14,6 15,9 bra utbildning 15,0 16,3 15,6 11,9 12,1 "orsaker till nöd i vårt land": lathet 19,9 12,0 16,1 14,7 19,8 orättvisa 37,9 52,1 44,8 35,7 31,4 den moderna utvecklingen 25,4 21,6 23,5 29,5 17,4 otur 11,9 10,7 11,3 15,8 20,1

_________________————

11 Livskvalitet och framtidssyn Livsglädje

Livsglädje definieras med utgångspunkt från 12 indikatorer på aktivi- tetsnivå, relationer och lyckokänsla, nämligen om man under de se- naste veckorna känt sig engagerad, uträttat något, missräknat sig, varit rastlös eller uttråkad (aktivitetsnivå), om man fick beröm eller kritik, blev sviken eller ensam (relationer), resp hade känt att "livet var under— bart", eller känt sig olycklig (lyckokänsla).

Det finns tydliga skillnader mellan olika ungdomsgrupper som kan re- lateras till problem under etableringsfasen. De lägsta värdena finns i 20-24-årsåldern, dvs den brytningsperiod då de flesta flyttar hemifrån och då etableringsproblemen är som störst. Med stigande ålder blir siffrorna sedan allt bättre. Arbetslösa, invandrare, ensamstående (jämfört med samboende ungdomar) visar oftare negativa reaktioner.

Framtidstro

Hur ser ungdomar på framtiden? Vad oroar de sig för och hur tror de att det kommer att gå med arbetslösheten och levnadsstandarden i framtiden? Ungdomar oroar sig framför allt för att bli arbetslösa (60 procent), för sin ekonomi (66 procent), sina boendekostnader (41 pro— cent), för krigsrisken (52 procent), för inbrott/skadegörelse (45 pro-

cent), för att smittas av AIDS (39 procent) och för miljöförstöringen i närmiljön (59 procent). Unga kvinnor känner större oro i de flesta av- seenden. Generationsskillnadema är inte särskilt anmärkningsvärda. Ungdomar är mer än äldre oroade för arbetslöshet, sin ekonomi och för AIDS; äldre oftare för sin hälsa, inbrott och krig. Unga arbetare, ar- betslösa, lågutbildade, invandrare, liksom unga vänsteranhängare anger oftare oro för sin ekonomi, arbetslöshet, boendekostnadema. Jämfört med äldre har ungdomar en mer optimistisk framtidssyn när det gäller arbetslösheten och levnadsstandarden.

Tabell 10 Livsglädje efter kön resp generation.

Procenttal.

16—29 år: generationer:

m kv 16—29 35—54 55—74 Aktivitet: "engagerad för något" 68,4 64,9 66,7 69,8 53,3 "nöjd att uträttat något" 84,1 83,1 83,6 85,0 85,8 ”missräknad för något" 58,7 60,6 59,6 54,5 51,5 "rastlös” 33,2 35,9 34,5 18,5 15,8 Relationer: "fick beröm” 61,1 66,3 63,6 56,9 43,9 "sviken av någon" 15,9 22,7 19,1 18,5 19,1 "känt mig ensam" 16,6 20,2 18,4 12,1 11,7 Lyckokänsla: ”tyckt livet är underbart" 64,9 71,3 68.0 66,1 66,8 "deprimerad, mkt olycklig" 17,7 31,5 24,4 18,3 19,8 Framtidstro: "arbetslöshet minskar" 48,0 47,5 47,7 47,5 36,8 "levnadsstandard ökar" 27,5 17,5 22,6 14,5 10,0 "leva i Sverige blir bättre om 10-15 är" 41,4 36,6 39,1 25,8 15,6

12. Värderingsskillnader mellan unga kvinnor och män

Sammantaget ger ULF och ungdomsenkäten utförlig statistik om dels faktiska levnadsförhållanden, dels korresponderande värderingar i olika ungdomsgrupper, samt även ifråga om skillnader mellan ungdo— mar och äldre generationer. I tabellmaterialet i denna rapport särredo— visas ungdomar i tre åldersgrupper (16-19, 20-24, 25-29 är), vidare ef-

ter kön, familjesituation, kvarboende resp utflyttade, efter utbildning, ställning på arbetsmarknaden och socioekonomisk grupp, efter social bakgrund (uppväxtfamiljens socioekonomiska status, om den var splittrad, invandrarbakgrund), region samt efter politisk orientering och kristen tro. Tabellmaterialet ger många nya detaljer om levnadsför- hållanden och värderingar i dessa grupper. I det följande avslutar vi sammanfattningen med att summera könsskillnaderna resp genera- tionsskillnaderna.

Sett i ett längre tidsperspektiv har kvinnors och mäns sociala situation förändrats avsevärt, och i vissa avseenden också konvergerat. Den centrala faktorn är den snabba sysselsättningsökningen bland kvinnor, som är unik i västvärlden, och vars konsekvenser har haft genomgri- pande effekter för vår ekonomi, för hushållens inkomster, för familje- bildningen, för könsrollerna och värderingarna i vid bemärkelse, och för den offentliga sektorns utveckling. Under ett 20-tal år ökade antalet sysselsatta kvinnor med 40 procent (från 58 till 81 procent 1970-1990). Praktiskt taget hela ökningen kom i offentliga sektorn, och en stor del i form av deltidsarbete.

Dessa trender var inte bara betydelsefulla för folkhushållet (högre BNP) och för hushållen (högre köpkraft), de innebar också en expan- sion av jämställdheten (självständig ekonomi för allt fler kvinnor). Of- fentliga sektorns utbyggnad innebar dels utökade tjänster (ofta kvin- noyrken), dels en utbyggnad av transfereringssystemen. Parallellt med, och även med hjälp av den ökade kvinnosysselsättningen fördjupades folkhemsidén: tryggheten och omsorgen byggdes ut, och utbyggnaden bars till stor del upp av kvinnor.

Man kan säga att ökad kvinnosysselsättning och offentlig expansion samverkade till en utflyttning av försörjningsansvar och omsorg från hushållen till offentliga sektorn, och för kvinnornas del även från hus- hållen till (arbets)marknaden. Utvecklingen var dels styrd av kvinnor- nas värderingar, dels av ideologiskt-politiska ambitioner. Men förän— dringarna bör också ha lett till stegvisa förändringar inte bara ifråga om mer grundläggande värderingar kring yrkesroller och familjebildning, utan också kring offentliga sektorns roll och fördelningspolitiken. Dessa åsiktsförändringar syns i första hand hos unga kvinnor, och de förklarar de systematiska könsskillnader inom ungdomsgenerationen som vi har hittat.

I ULF framträder konsekvenserna av den förlängda ungdomsutbildnin- gen (senare utträde på arbetsmarknaden, senare inkomster, senare ut- flyttning från föräldrahemmet osv) hos både unga män och kvinnor, men effekterna är betydligt kraftigare bland unga kvinnor. Vi har vi— dare konstaterat att unga kvinnor senarelägger både parbildning och barnafödande jämfört med 70-talet, och att även den effekten är större än hos unga män. Detta tyder på att kvinnor numera oftare sätter eta- bleringen i arbetslivet före familjebildning: först ett fast jobb, sedan barn. Befolkningsstatistiken visar således att förstföderskoma blivit allt äldre, men att barnafödandet egentligen inte har minskat i ett längre perspektiv, utan bara förskjutits i tiden. Bidragande faktorer kan vara utbyggnaden av barnomsorgen, bättre preventivteknik, abortlag- stiftning och ökningen av andelen avbrutna parrelationer. Vi tror att man planerar familjebildningen bättre: man senarelägger bamafödan— det tills relationen känns trygg, och när andra villkor är uppfyllda (fast jobb, tryggad ekonomi) är barnet välkommet. Dessa tendenser bör således leda till större effekter bland unga kvinnor än unga män, vilket har visats i kapitel 16.

Ungdomsenkäten visar också systematiska attitydskillnader mellan unga män och kvinnor. Unga kvinnor karakteriseras mer av en starkare orientering mot altruism, en starkare betoning av ekonomisk trygghet, av reproduktionens problem, av mänskliga kontakter och omsorgsfrå- gor, större stöd för välfärdsinstitutionema, mer omfattande krav på jämlikhet, stöd för politikens vänstersida, mer kritisk inställning till nuvarande samhälle, och mer markerad framtidspessimism. Mönstret är konsistent och återkommer i de flesta kapitel, och det är delvis också fråga om stora könsskillnader. Ett svep genom rapporten visar följande:

Unga kvinnor ser mer positivt på sina föräldrar, de trivdes bät- tre i skolan och hade mindre konflikter (kapitel 3)

Unga kvinnor är mindre benägna att acceptera att invandrare och sjukliga ställs åt sidan vid arbetslöshet, och de är mer ange- lägna om att dela på jobben vid hög arbetslöshet (kapitel 7)

"Intressant arbete" och "bra arbetskamrater" tycker fler unga kvinnor är det viktigaste kravet på ett bra arbete. Unga män betonar oftare bra lön, anställningstrygghet och karriärmöjlig- heter. Unga kvinnor har mindre ofta en skinstrumentell inställ-

ning till sitt arbete, och de är mindre benägna att underordna sig instruktioner (kapitel 8).

Färre unga kvinnor accepterar löneskillnader, fler kräver sociala reformer och ökad jämlikhet, fler motsätter sig minskningar av offentliga sektorn och skattesänkningar, och fler kräver skatteökningar på höga inkomster och förmögenheter, allt jäm- fört med jämnåriga män. Unga kvinnor vill också oftare öka skatterna för att finansiera ökad sjukvård, äldreomsorg, ATP, barnbidrag, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning, bostads— bidrag osv. I fråga om samtliga utgiftsposter var unga män mer restriktiva (kapitel 12).

Unga kvinnor är vidare mindre toleranta för ekonomisk brotts- lighet och oegentligheter (kapitel 13).

Unga kvinnor är mer angelägna om ett delat ansvar för föräld— rar, de har en mer negativ syn på hemmafrurollen och mer po— sitiv syn på äktenskapet, till barn och offentlig barntillsyn.

Ifråga om uppfostringsideal betonar de oftare att barn ska läras till osjälviskhet och tolerans, medan unga män oftare betonar lydnad, och att vara beslutsam, självständig, flitig och uppfin- ningsrik (kapitel 18).

Ifråga om internationella relationer är unga kvinnor mer positi- va till neutraliteten, minskat försvar, ökad u-hjälp, flyktingin- vandring, och mer negativa till EU (kapitel 21).

Betr. inställningen till olika samhällsinstitutioner har kvinnor en mer samhällskritisk hållning än män. Unga kvinnor är mer kritiska till den centrala statsapparaten, till kontrollapparaten, men mer positiva till välfärdssystemet, fackföreningarna och till olika altemativrörelser. Unga män är oftare positiva till storföretagen, statliga institutioner, EU och partiväsendet (kapitel 27).

Liknande värderingar kommer fram när man frågar efter inställ- ning till olika "ideala" samhällstyper. Unga kvinnor är mer ne- gativa till marknadsekonomi, men mer positiva till socialism,

ekosamhället, jämställdhet och jämlikhet. Unga män är mer po— sitiva än kvinnor till ett samhälle med avancerad teknik, lag och ordning (kapitel 32).

Dessa resultat korresponderar med de löpande valundersökningarna (kapitel 25). Under 80-talet fick vi en högervåg framför allt i ung- domsgenerationen. När ungdomsenkäten genomfördes hösten 1993 hade pendeln svängt igen och de unga väljarnas partisympatier liknade äter mer de äldres. Förändringarna har delvis gått i olika riktningar för unga män och kvinnor. Kvinnor blev mer politiskt intresserade sedan 60-talet, män blev mindre intresserade, mäns valdeltagande minskade, kvinnors inte. Unga mäns ideologiska position flyttades högerut under 80-talet, kvinnors i påtagligt mindre utsträckning.

Den samlade bilden av undersökningsresultaten, dels betr. kvinnornas ökade förvärvsfrekvens och materiella situation, dels betr. värderingar bör ses i ljuset av den nu aktuella utvecklingen från en kollektivistiskt inriktad ("kvinnlig") välfärdsstat till ett mer marknadsinriktat ("man- ligt") samhälle. Män delar i högre utsträckning de värderingar som bär upp den nya utvecklingen, medan kvinnor oftare delar de traditionella kollektivistiska värderingar som bar upp välfärdsstaten. För kvinnornas del tillkommer även sysselsättningsfaktorn, eftersom de i betydligt större utsträckning är anställda i och beroende av den offentliga sek- torn. Ungdomsenkäten genomfördes hösten 1993 under en extrem låg- konjunktur, med varsel om omfattande offentliga nedskärningar. Vid- gade könsskillnader i allmänpolitiska värderingar är därför inte över- raskande. Valundersökningarna och partisympatiundersökningarna vi- sar en sådan trend sedan början av 80-talet, som troligen skärpts under 90-talet.

13 Generationsskillnader

SCBs och Barn- och ungdomsdelegationens attitydundersökning visar hur ungdomar ser på sin uppväxt, utbildning, arbete, ekonomi, bostad och familjebildning, på politik och samhälle, moralfrågor och framti- den. Eftersom undersökningen även omfattar äldre finns möjligheter till jämförelser med de äldres värderingar. Det demystifierar en del vanföreställningar om ungdomarnas eventuella särart, som frodas bäst utan referenspunkter. Det allmänna intrycket är att ungdomars värde-

ringar inte skiljer sig särskilt mycket från föräldragenerationen, något mer från de äldsta. Det är olikheterna utan likheterna mellan generatio- nemas värderingar som är iögonfallande.

I flera kapitel har förhållandet mellan de tre generationemas värde- ringar kommenterats i termer av hur väl resultaten stämmer med en te- ori om den s.k. "tysta revolutionen" (Inglehart 1978; 1990). Teorin ut- går från att olika generationer kommer att etablera generationsspeciflka värderingar och synsätt som konsekvens av att de påverkas av skilda uppväxtvillkor. En generation som formas under knappa villkor kommer att betona materiell trygghet och säkerhet; en generation som växer upp under välfärd och överflöd kommer att betona andra värden, exempelvis sådana som har att göra med jagutveckling och individuellt självförverkligande. Eftersom varje generation tenderar att vara "fastlåst" i sin egen uppväxthistoria skulle den inte ändra sig på något väsentligt sätt i sina grundläggande värderingar allteftersom den åldras och genomlöper olika faser i sin livscykel, i varje fall inte i förhållande till andra generationer. Teorin utesluter m.a.o. inte att de vuxna gene— rationerna kan påverkas av stora samhällsförändringar, men den antar att denna påverkan inte påverkar förhållandet mellan generationerna m. h t deras grundläggande värderingar. På samhällsnivån skulle därför långsiktiga värderingsförändringar uppträda genom att olika gene- rationer avlöser varandra, genom att de äldre generationerna som har präglats av knappa uppväxtvillkor dör och ersätts av nya generationer som har präglats av större välfärd och överflöd.

Enligt teorin anses utvecklingen gå från en hög värdering av materia- listiska trygghetsvärden till en hög värdering av post-materialistiska frihetsvärden. Välfärdsutveckling och ökad utbildning antas medföra att den unga generationen får en annan uppsättning värderingar än för- äldra- och pensionärsgenerationen samt att de unga får en ökad med- borgarkompetens och större förmåga att påverka samhällsutvecklingen. De ungas synsätt skulle bl. a. innebära en högre värdering av in- dividens självförverkligande och lägre värdering av sådant som hänger samman med materiell och fysisk grundtrygghet. Utvecklingen antas gå från en hög värdering av hårt arbete, flit och sparsamhet till en hög värdering av glädje och njutning för stunden, från kollektivism till 1n— dividualism, från undersåtlighet till aktivism, från en sträng och abso— lutistisk moralsyn till en fri och tolerant, samt inte minst från en kristen livssyn till en sekulariserad och privatiserad livsåskådning. Värde- ringsförändringarna antas således gälla ett mycket brett spektrum.

Detta är i själva verket ett av problemen med teorin om "den tysta re— volutionen". Man kan säga att det framväxande "post-materialistiska värderingsmönstret" är alltför oklart definierat. "Medan 'materialism' är relativt konsistent, som en betoning av ekonomisk och fysisk trygghet, tycks 'post-materialism' kunna inkludera nästan vad som helst, från miljöskydd till ökat inflytande på arbetsplatsen" (Svallfors 1989, sid. 88). Eftersom det post-materialistiska värderingsmönstret är oklart definierat blir teorin vag och allmän.

Enligt teorin om den "tysta revolutionen" skulle det alltså ytterst vara välfärdsutvecklingen som ligger bakom värderingsförändringarna. "Välfärdens barn och barnbarn" som har vuxit upp i materiell trygghet (föräldra- resp ungdomsgenerationen) skulle ta välfärden för given och betrakta den som en självklar rättighet och förutsättning, medan väl- färdens föräldrar (den äldsta generationen) snarare skulle betrakta den som en gemensam tillgång som måste värnas, dvs. som ett mål i sig. Aven om en sådan beskrivning av teorin är tillspetsad och starkt för- enklad kan den underlätta förståelsen av teorin.

Det teoretiska perspektiv som refererats ovan kan med rätta kritiseras och ifrågasättas från skilda utgångspunkter (Pettersson 1988; l992a; 1994). Teorin utesluter inte heller att minskad social trygghet och ma- teriell välfärd skulle kunna leda till andra värderingsförskjutningar. I akuta kristider kommer den yngsta generationens värderingar att for— mas under sämre livsvillkor än föregående åldersklasser och bör följ- aktligen uppvisa lägre nivåer för de postmaterialistiska frihetsvärdena och högre nivåer för kollektivistiska trygghetsvärden. Eftersom ung— domsenkäten genomfördes 1993 då särskilt ungdomsarbetslösheten var osedvanligt stor och då den ekonomiska krisen hade påtagliga effekter på den allmänna levnadsstandarden bör dagens ungdomsgenerationer jämfört med föräldragenerationen uppvisa högre nivåer för kollekti- vistiska och materialistiska trygghetsvärden.

Inga enhetliga generationsskillnader

Tabell 11 visar att det knappast finns något enhetligt mönster beträf— fande Värderingsskillnader mellan de tre generationerna. Sammanfatt— ningsvis kan man säga att resultaten för religion och moral åtminstone delvis stämmer in på det teoretiska perspektivet. Både bland män och

Tabell 11 Generationsskillnader bland kvinnor och män vid olika

värderingsdomäner. 1993 års ungdomsenkät. a 10—gradig skala där höga värden = mer tillåtande syn. b index som bygger på flera delfrågor, se texten.

Kvinnor Män 16—29 35—54 55—75 16-26 35—54 55—75 ___##_______1;__________________———————————————————————— Samhallsmorala 3.03 2.06 1.86 3.30 2.47 2.29 Tror på personlig Gud % 15.9 17.5 30.8 14.3 15.6 14.3 Sexualmoralab 3.73 3.55 3.30 3.75 3.88 3.83 otroheta 2.7 2.8 3.4 2.8 3.2 2.9 skilsmässaa 6 9 7.0 6.0 6 3 6 4 6 4 Bio—etiska frågorab 5.80 5.40 4.90 5.57 5.27 4.83 Inst till fördelningsfrågor: önskar mer jämlikhet % 80.0 72.1 74.0 63.4 71.6 84.9 minska ej off sektorn % 49.7 53,2 24,8 38.4 32.6 36.4 stora löneskilln onödig % 82.9 81.1 80.0 70.6 57.7 78.8 eff bör belönas bättre % 43.8 53.4 46.2 54.2 68.3 56.3 mer reformer behövs % 65.8 55.0 55.5 57.3 52.8 53.7

kvinnor visar de yngre generationerna mer tillåtande synsätt när det gäller samhällsmoral (inställning till bidragsfusk, skattefusk, ej betala biljett, köpa stöldgods, ta muta m.m.).

Tabell 11 visar också något färre med gudstro. Även i fråga om de bio- etiska frågorna (eutanasi, suicid, döda i självförsvar) har ungdomar en mer tillåtande inställning, i linje med teorin. När det gäller sexual- moralen (index över inställning till otrohet, sex med minderåriga, homosex och prostitution) finns motsvarande generationsskillnader enbart bland kvinnorna. Om man däremot tittar närmare på inställning till otrohet visar sig ungdomar mera strikta än äldre generationer. Förklaringen kan här vara AIDS, som bör ändra sexualmoralen till förmån för mer stabila relationer. AIDS utgör just en sådan viktig för- ändring i villkoren som enligt teorin bör leda till värderingsföränd- ringar. En bidragande faktor kan vara att dagens ungdomsgeneration har upplevt skilsmässor i föräldrahushållet i större omfattning än tidi- gare generationer.

Ifråga om inställningen till fördelningspolin kan man se tydliga skill- nader mellan ungdomar och äldre, där ungdomar, särskilt unga kvin-

nor, oftare kräver jämlikhet och sociala reformer, samt är mindre be- nägna att acceptera offentliga nedskärningar och stora löneskillnader. Dessa generationsskillnader stämmer således inte överens med teorin om att de yngre, oavsett uppväxtförhållanden, skulle vara mer intresse- rade av individualistiska frihetsvärden och att de äldre skulle vara mer intresserade av kollektivistiska trygghetsvärden. I denna rapport har visats att etableringsfasen, dvs den period då ungdomar bygger upp ett självständigt liv som vuxna, har kommit att förlängas under efter- krigstiden. Ungdomarna är genomsnittligt äldre när de kommer in i arbetslivet, de har sämre ekonomi än tidigare generationer, utflytt- ningen från föräldrahemmet sker senare, och bosättning och familje— bildning blir fördröjd. Detta innebär att "de formbara åren", dvs den period då individen formar sina grundläggande värderingar, blir längre och att den förskjuts uppåt 1 åren jämfört med hur det var för föräldra- och pensionärsgenerationen. Den djupa lågkonjunkturen med massar- betslöshet bland ungdomar och en otrygg framtid bör ha haft inverkan på ungdomars värderingar.

En annan detalj som korresponderar mot dessa resultat visades i tabell 9 b, där Vi konstaterade att ungdomar har en mer utpräglad fram- gångs- och konkurrensorientering än de äldre. Fler ungdomar anser att ansträngning är viktigast för framgång.

Sammanfattningsvis kan man således säga att resultaten inte visar nå- got enhetligt mönster beträffande generationsskillnader som skulle stämma med teorin om den tysta revolutionen. I vissa fall stämmer re— sultaten med den förväntade bilden, i några fall inte. I fråga om sam- hällsmoral, religiositet och bio-etiska värderingar visar de yngsta mer "individualistiska frihetsvärden" än de äldre, i andra avseenden där samhällsutvecklingen ställer ungdomsgenerationen inför nya förutsätt- ningar är det tvärtom, nämligen ifråga om sexualmoral (inverkan av bl.a. AIDS) resp fördelningspolitik (inverkan av den extrema lågkon- junkturen). Den övergripande slutsatsen blir därför att de generations- skillnader som ungdomsenkäten har visat är alltför varierande för att kunna sammanfattas i ett allmängiltigt påstående om värderingsför- ändringar i postmaterialistisk riktning, såsom förutsägs av teorin om den "tysta revolutionen".

. nl _] Häll , . i put, .; |__ ' .-_- _ </