Ungdom och makt : [om ungdomars delaktighet, inflytande och jämlikhet på 1990-talet] : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

-..-

v.:..,;;,. och makt

z. i

Ungdom

Om

ungdomars delaktighet, inflytande

och 1990-talet

jämlikhet på

Slülllü 1991:12

Betänkande av

ungdomskommittén

9%

Statens

offentliga utredningar

WW

1991:12 E?)

Civildepartementet

Ungdom

och makt

Delbetänkande av

L_1_11gdomskommittén

Stockholm 1991

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av rcgeringskansliets förvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress: Allmänna Förlaget

Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08/7 39 96 30 Telefax: 08/7 39 95 48

Publikationema kan också köpas i Informationsbokhandeln, Malmtorgsgatan 5, Stockholm.

Fotografier från Mira; sid 10 Cecilia Borggård sid 26 Peter Kjellerås sid 68 Anders Peterson sid 110 Denny Lorentzen sid 148 Mikael Jonsson sid 189 Mikael Andersson sid 190 Tommy Olofsson sid 268 Micke Berg sid 294 Anders Petersen sid 347 Anders Petersen sid 362 Lars Säfström sid 371 Ola Lagarhus sid 372 Lars Säfström

ISBN 91-38-10734-1

_ N Graphic Systems AB, Goteborg 1991 ISSN 0375_25OX

Till statsrådet Wallström

Genom beslut den 5 oktober 1989 bemyndigade regeringen ungdomsminister Margot Wallström att tillkalla en kommitté för att utreda hur demokrati, delaktighet och jämlikhet för ungdomar kan stärkas samt hur svenska ungdomars möjligheter att delta i det internationella ungdomsutbytet kan förbättras. Med stöd av bemyndigandet förordnades den 23 maj 1990 som ordförande förbundssekreteraren Leif Linde. Som ledamöter förordnades den 5 oktober 1989 projektledaren Lena Ag, riksdagsledamoten Ylva Johansson, journalisten Helle Klein, politiske sekreteraren Jörgen stude- Rundgren, randen Mats Sahlin, ungdomskonsulenten Roger Ticoalu, ungdomssekreteraren Mustafa Tümtürk, samt politiske sekreteraren Marie Wilén. Som experter förordnades den 21 augusti 1990 kanslirådet Bertil Bucht och departementssekreteraren Catharina samt Wettergren departementssekreteraren Eva Cederholm som sakkunnig. Till sekreterare åt kommittén förordnades den 20 november 1989 avdelningsdirektören Maicen Ekman samt den 23 november 1989 verksamhetschefen Rolf Josefsson. I sekretariatets arbete har även assistenten Anita Skogsberg deltagit. För layouten har förste byråsekreteraren Lena Blåsjö svarat. Vi har antagit namnet ungdomskommittén och avlämnade vårt första betänkande (SOU 1990:42) Internationellt ungdomsutbyte den 21 maj 1990. Kommittén får härmed överlämna sitt andra betänkande (SOU 1991:12) Ungdom och makt. I detta betänkande har kommittén kontrakterat konsulter för följande medverkan med textmaterial; Annalill Ekman Sensia Dan Konsulter, Hjalmarsson och Alexander Crawford Futures SIFO AB, journalisten Helle Klein, samt journalisten Thomas Ostlund. För illustrerade diagram står byrådirektören Anne-Marie Gustafsson och för stapeldiagram avdelningsdirektören Lars Jönsson om inget annat anges. Reservationer och särskilda yttranden har lämnats av ledamöterna Ag, Johansson, Rundgren, Sahlin, Ticoalu, Tümtürk och Wilén.

Stockholm i januari 1991

Leif Linde Lena Ag Ylva Johansson Helle Klein

Jörgen Rundgren Mats Sahlin Roger Ticoalu Mustafa Tümtürk Marie Wilén

/Maicen Ekman Rolf Josefsson

INNEHÅLL

Förkortningar

1. Inledning 13

1.1¶Delaktighet, inflytande och jämlikhet 13

1.2 När är man ung? 14

1.3¶Utgångspunkter 15

1.4¶Avgränsningar 18

1.5 Arenorna förändras 20 1.6 Maktens olika ansikten 2 1 1.7 Det egna rummet 23 1.8 J ämlikhet och biljetten till arenor for makt 24

1.9¶Disposition 25

2. Ung i världen 27

2.1¶Inledning 27 2. 1. 1 Utgångspunkter 27

2.1.2 Västvärlden i fokus 27 2.2 Materiella och sociala villkor 28 2.2.1 Levnads- och boendestandard 29 2.2.2 Arbete och arbetslöshet 29

2.2.3¶Utbildning 3 1

2.2.4 Jämställdhet? 32 2.2.5 Internationellt utbyte 33 2.2.6 Den goda miljön 33

2.3¶Delaktighet och inflytande 34

2.3.1 Att ha en uppgift 34

2.3.2¶Valdeltagande 35

2.3.3 Fackligt engagemang 37

2.3.4¶Viktiga frågor för 38 ungdomar

2.3.5 Forum for inflytande och

delaktighet

2.4. Svenska ungdomar i ett internationellt 45

perspektiv

3. Ung i Sverige 47

3.1¶Inledning 47

3.2¶Ungdomar i 49 Sverige

3.3 Jämställdhet? 49 3.3.1 Resurser 50

3.3.2¶Utbildning 5 1

3.3.3 Arbetet 54 3.3.4 Politiken 56 3.3.5 Fritiden 57

Den existentiella hemlösheten

Delaktighet i föreningslivet - erfarenheter från

Vad händer med Pippi Långstrump när hon blir

Från samråd till självstyre 149 6.1 På väg mot en mer demokratisk skola 150 6.2 Skolans demokratisyn 152

6.3¶Nya förutsättningar för skolan 153

6.3.1 Skolan i ett foränderligt samhälle 153 6.3.2 Ojämlikheten består 154 6.3.3 POJKAR och flickor 159

6.4¶Elev- och foräldrainflytande i tidigare utredningar 165

6.4.1 Skola för delaktighet 165

6.4.2¶Ansvarsfdrdelning och styrning på skolområdet 166

6.4.3 Skolans utveckling och styrning 167 6.4.4 Kommunalt huvudmannaskap ger nya

inflytandemöjligheter 169

6.4.5 Ansvaret for skolan 170

6.4.6¶Folkhögskolan i framtidsperspektiv 172

6.5 Demokrati i praktiken 17 2

6.5.1¶Inflytande i undervisningen 172

6.5.2 Formellt inflytande 174 6.5.3 Undervisning i demokrati 176 6.5.4 Skolans skötsel 177 6.5.5 Skolans arbetsmiljö. 178 6.5.6 Hinder for elevinflytande 179

6.6¶Våra bedömningar och förslag 182

6.6.1 En jämlik och jämställd skola 182 6.6.2 Garantera rätt till inflytande for eleverna! 183

6.6.3¶Inflytande i undervisningen 183

6.6.4 Undervisning i demokrati 185 6.6.5 Formellt inflytande 186

Delaktighet i arbetslivet 191

7.1¶Inledning 191

7.2 Stora förändringar på arbetsmarknaden 192 7.3 Att ha ett arbete är grundläggande 195 7.4 Inflytande iarbetet 199 7.5 inget annat område är klasskillnaderna så stora 200

Ifå

7.5.1 Okade skillnader i hälsorisker 201

7.6¶Den goda arbetsplatsen 207

7.6.1 självstyre passar ungdomar 207

7.6.2 Större inflytande ger bättre resultat 208 7.7 Facklig verksamhet 210

7.8¶Våra bedömningar och forslag 214

7.8.1 Större valfrihet och flexibilitet i utbildningen 2 16

7.8.2¶Personalutbildning 217

7.8.3¶Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet 219

7.8.4 Förändra arbetets organisation och förbättra

arbetsmiljön 222

7.8.5 självstyre 223

7.8.6 Facklig verksamhet 224

7.8.7¶Ökad befogenhet för skyddsombuden 225

7.8.8 Information infor feriearbete 226 7.8.9 Fackligt vid studier och feriearbete

medlemskap 226

Ungdomar och politik 227

8.1¶Ungdomar och politik 227

8.1.1 Intresset för stort

samhällsfrågor 227

8.2¶Ungdomar och partipolitik 232

8.2.1 kritik

Ungdomars 235

8.2.2 Okad politisk aktivitet 237

8.3¶Ungdomars valdeltagande 238

8.3.2¶Den politiska informationen 241

8.3.3 Uppföljning av vallöften 242 8.3.4 Politikerförtroendet 242

8.4¶Uppdrag i

kommunalpolitiken 243

8.4.1 Arbetet trögt 245

8.4.2¶Avhopp

246 8.4.3 Ersättning för förlorad

arbetsförtjänst 248

8.5 Lokala Ungdomsråd 249 8.5.1 i Ludvika

Ungdomsråd 249

8.5.2¶Ungdomsråd i Ljusdal 250

8.5.3¶Ungdomsråd i Lysekil 25 1

8.5.4 Flera

exempel 252

8.5.5 Några sammanfattande kommentarer 252 8.6 i

Förändringar valsystemet 254

8.6.1¶Ungdomslistor

254 8.6.2 Personval 255 8.7 Våra och

bedömningar förslag 259

8.7.1 En ny generation i

politiken 259

8.7.2 Politisk information i skolan 262 8.7.3 Lokala partipolitiska 263

ungdomsprogram

8.7.4 Utbildning av förtroendevalda 263 8.7.5 för förlorad

Ersättning arbetsförtjänst 264

8.7.6 J ämnare av makten

fördelning 264

8.7.7¶Uppdragskulturen inom

partierna 265

8.7.8¶Det politiska valsystemet 266

8.7.9 Personval

Förnyelse i kommun och stat

Sammanfattning, bedömningar och förslag 269

9.1 Förnyelse i den kommunala och centrala

organisationen for ungdomsfrågor 269 9.1.1 Kommunal omorganisation for ökat

ungdoms inflytande 269

9.1.2 Snabba resultat 271 9.1.3 Decentralisera besluten 271 9.1.4 Kommunalt stöd till 275

föreningslivet

9.2 Samordna resurserna 277 9.2.1 Medel till utvecklingsverksamhet for 278

ungdomar

9.3 Våra bedömningar och 284

forslag

9.3.1 Förnyelse i kommunerna 284 9.3.2 Förnyelse på det centrala 290

planet

10. Ungdom och makt 295 10.1 Den materiella och sociala for

grunden delaktighet och inflytande 295

10.1.1 Arenorna förändras 297 10.1.2 Sambanden mellan maktens olika arenor 300 10.1.3 Den stora utmaningen 302

10.2¶Bedömningar och 303 förslag

10.2.1¶Kultur, språk och delaktighet 303

10.2.2 i fritidsverksamheten Delaktighet 305

10.2.3 Från samråd till 310

självstyre

10.2.4 Delaktighet i arbetslivet 317

10.2.5¶Ungdomar och politik 329

10.2.6 Förnyelse i kommun och stat 337

11. Reservationer och särskilda 349

yttranden

Bilaga 1 357

Bilaga 2

Förkortningar

ABB Asea Brown Boveri ADB Automatisk databehandling BUD Regeringens barn- och ungdomsdelegation DAKS Föreningen för en demokratiserande och aktiverande

skola DIR Direktiv D M Deutsche mark DN Dagens Nyheter DsU Departementsstencil, utbildning DUK Den unga kraften EG Europeiska Gemenskapen FACTU Facktidskrifternas tidningsutgivareforening GATT General Agreement on Tariffs and Trade J AMFO Delegationen for jämställdhetsforskning KDS Kristdemokratiska Samhällspartiet KOMREV Kommunalrevisionen LGR Läroplan for grundskolan LGY Läroplan for gymnasiet LO Landsorganisationen MBL Medbestämmandelagen MTV Music television OECD Organization for Economic and

Cooperation

Development RMI Reklam och Marknadsforingsinstitutet RSFH Riksförbundet Sveriges Fritids- och Hemgårdar/

Fritidsforum SACO Sveriges akademikers Centralorganisation SSR Sveriges socionomers-, personal och

forvaltningstjänstemäns riksfdrbund SAF Svenska Arbetsgivarefdreningen SCB Statistiska Centralbyrån SFS Svensk författningssamling SIA Skolans inre arbete SIFO Svenska institutet för opinionsbildning SIL Statens institut for läromedel SKOP Skandinavisk Opinion AB SKTF Svenska

kommunaltjänstemannaforbundet SOU Sveriges offentliga

utredningar SR/PUB Sveriges Radios publik- och

programforskning SUR Statens ungdomsråd

Swedish Direct Marketing Association SWEDMA so Skolöverstyrelsen TCO Tjänstemännens Centralorganisation Ubu Utbildningsutskottet UHA Universitet och högskoleämbetet ULF Utredning av levnadsnivåförhållanden V Vänsterpartiet VECTU Svenska veckopressens tidningsutgivarefdrening VF Sveriges Verkstadsfdrening

1.

INLEDNING

1.1 och

Delaktighet, inflytande jämlikhet

Framtiden formas av dem som idag är unga. De blir lärare, bussföra-

re, poliser, statsråd, företagare, generaldirektörer, sjukvårdsbiträden,

industriarbetare och journalister.

Detta betänkande handlar om dessa unga och deras vägar in i vuxenvärlden. Det handlar om vad dagens vuxna lämnar efter sig och hur ungdomar förbereds för att ta över samhället. Redan här, i betänkandets andra stycke, reses en grundläggande Vad

frågeställning.

menas med ”vuxen” och vad menas med Kanske kan man

”ungV’? säga

att man är vuxen då man tar ansvar för sitt eget liv? I den meningen tvingas de föräldralösa barnen i Bombay tidigt att bli vuxna. Andra, ofta i rika länder, behöver kanske aldrig bli vuxna och ta anvar

på

samma sätt. En utgångspunkt i detta betänkande är att männi-

unga skor i grunden vill och kan ta ansvar. Frågan blir då på vilka villkor vuxna ger ungdomar rätten att ta ansvar och utöva inflytande.

Egentligen finns det inget val. Vi har alla ansvaret för vår gemensamma framtid. Vi fattar beslut i livets alla skeden, som konsumen-

ter, i allmänna val, i politiska partier, i fackliga sammanhang, i idrottsföreningar, i miljöorganisationer, som föräldrar etc. Alla fattar

inte avgörande medvetna beslut men agerandet och valen formar framtiden. Att inte fatta beslut är också ett val. Hur än frågan formuleras kvarstår ett fullt enskilt och för framtiden -

ansvar, kollektivt,

medvetet genom beslut eller omedvetet genom icke-beslut. Det individen och kollektivet gör mot kommande mot och

generationer, miljön

allt annat påverkarframtidenAllt för många, både och

unga gamla,

väljer att lämna över valet till andra. I samhällsdebatten hörs ofta röster som talar om att ungdomar inte längre bryr sig om frågor som

rör inflytandeti politiken och på arbetsplatsen. Ord som apati, cynism

och politikerförakt dyker ofta upp i diskussioner om och

ungdomar politik.

14 Inledning

Detta betänkande handlar om hur och

ungdomars delaktighet

inflytande i samhället faktiskt ser ut och hur deras ska kun-

ställning

na stärkas. De unga kan och vill ta ansvar. De har insikter och perspektiv som vuxna många gånger saknar. De använder också sina möjligheter på olika områden. Det är en fråga om strategier för att alla ungdomar ska få utnyttja sina resurser, att få mer att säga till om. Det handlar om förberedelser inför att ta över det fulla ansvaret. För att kunna göra detta krävs olika typer av materiella resurser. Men det handlar inte bara om materiella resurser utan också om individens egen vilja att bli delaktig. Vem som får vara med där beslut fattas bestäms av den enskildes förutsättningar och hur samhällets beslutsstrukturer ser ut, hur maktens olika ansikten ser ut.

1.2¶När är man

ung?

Det finns ingen entydig definition I

på begreppet ”ung”. utrednings-

direktiven sägs att ”ungdomstiden är en i livet då människor

period

utvecklas och formas intensivt. Då väljer man och och

utbildning yrke

får nya, egna intressen. Då testar man vuxenvärldens idéer och moraluppfattningar och skaffar sig egna åsikter. Då funderar man över hur samhället fungerar och över den roll och plats man har”. Direkti-

själv

vens definition stämmer på de flesta är om den inte

ungdomar. Frågan

också omfattar flertalet vuxna. Är det inte ett värde i att alla indi-

sig

vider, unga som gamla, ständigt får utvecklas som människor och an-

svarskännande medborgare? Utredningsdirektivens definition bör

därför kompletteras med av

ytterligare preciseringar begreppet.

Synen på vem som betraktas som ung bestäms i allra

högsta grad

av villkoren i det omgivande samhället. Den som anses vara i Sveung rige är redan gammal i Bombay. Senare i kapitel 2, i reo-

Ung världen,

visas hur man i andra länder ser att vara Men det är inte bara på ung. den geografiska aspekten som är ändras också

viktig. Uppfattningen

över tiden. När Eyvind Johnsson i boken ”Nu var det 1914” berättar om Olof, 14 år, och hans arbete i vi en män-

timmerflottningen möter

niska som snart är vuxen. Olof från

skiljer sig dagens fjortonåringar

genom att han redan deltar i vuxenvärldens arbetsliv. I detta avseende har dagens 14-åringar långt kvar till vuxenvärlden. Men i andra avseenden är de mer vuxna än Olof. Genom bl a den snabba mediautvecklingen har de fått ta del av den som

kunskap tidigare

varit förbehållen vuxenvärlden. De känner redan till de

världssvälten,

möter dagligen information om krig, och orättvisor.

miljöförstöring Deras kunskaper har inga geografiska kan nå dem

gränser. Nyheter från världens alla hörn i samma minut som de inträffar. Oron för

sjuk-

domar och kärnvapen är en realitet ned i åldrarna. När det

långt gäller kunskaper och insikter är dagens mer mer 14-åringar erfarna,

vuxna än 1920-talets Olof.

SOU 1991.-12 Inledning 15

Perspektivet är också avgörande for om någon ska betraktas som ung eller gammal. I en 12-årings ögon är en 16-åring med en Honda 125:a i allra högsta grad vuxen, medan samma 16-åring for mormor fortfarande är ett barn. Denna korta begreppsdiskussion speglar svå-

righeterna att med entydiga begrepp fånga vad som menas med att

vara ung. Vad som är ungt och vad som är gammalt beror på omständigheterna i tid och rum samt det valda perspektivet.

1.3¶Utgångspunkter

Det är en mycket omfattande uppgift som specificerats i direktiven. Ungdomars villkor på 1990-talet ska behandlas och frågor som rör delaktighet och inflytande, dvs makt, ska vara i fokus. Det rör sig således om ett arbete som kunde göras lika omfattande som det som makt-

utredningenl hade att utföra. Ungdomsutredningens uppgift är att göra en sådan maktutredning där ungdomarnas särskilda problem och

möjligheter sätts i fokus.

Vi kommer fortsättningsvis att diskutera olika ungdomsgruppers

resurser och makt i syfte att lägga en grund for forslag som stärker

demokratin och ökar ungdomarnas möjlighet till delaktighet och infly-

tande inom olika samhällsområden.

Vår utgångspunkt är ungdomars egna idéer och behov. En ny generation växer upp i ett annat samhälle än föräldrarna. Ett samhälle

med andra problem och möjligheter, nya lösningar och nya frågor. Vi

anlägger detta generationsperspektiv i betänkandet. Det handlar således mindre om specifika ungdomsfrågor och mer om att unga människor ofta for in nya frågor och synsätt i debatten. Miljöfrågan är

ett sådant exempel. När miljöengagerade ungdomar växer upp kom-

mer de troligen fortfarande att anse att miljöfrågor är viktiga. Det kan

också uttryckas som att unga människor är känsliga riktningsgivare

for framtiden.

Det är knappast någon tillfällighet att begrepp som delaktighet och

inflytande kommit att inta en central plats i ungdomsdebatten. I statens ungdomsråds utredning Ej till Salu? var en av de mer framträdande teserna att ungdomstiden i det moderna samhället kan liknas vid en slags väntetid, ett utdraget tomrum mellan barndom och vuxenliv. I detta tomrum skulle ungdomarna lätt falla offer for olika krafter i samhället. I Ej till salu utpekades framför allt den kommersiella kulturen som ett hot mot ungdomarna.

Utredningen pekade också på att ett grundläggande problem är att

ungdomar inte tilldelas uppgifter och inte tränas i att ta ansvar. Man satte därmed fokus på begreppet delaktighet eller snarare bristen på

1 SOU 1990:44 Demokrati och makti Sverige. Maktutredningens huvudrapport. 2 Statens ungdomsråd, Ej till salu, 1981.

16 Inledning

delaktighet i unga människors liv. Ej till salu fick en stor genomslagskraft och var föremål för omfattande diskussioner inom bl a föreningslivet och den kommunala fritidssektorn. Beskrivningen av ungdomsgenerationen som en marginaliserad och utanförstående grupp i sam-

hället väckte givetvis farhågor.

Delaktighetstemat for ungdomar återkom också i flera andra utred-

ningar och rapporter under samma tid, exempelvis inom regeringens barn- och ungdomsdelegation, statens kulturråd, for

sekretariatet

framtidsstudier, civildepartementets demokratiberedning och SO. Ej

till salu har därför på många sätt kommit att 80-talets

prägla

diskussion om ungdom och inte minst när det gäller ungdomars roll i

föreningslivet.

I Uppväxtvillkor nr 3/85 formulerar Henriksson

Benny begreppet

delaktighet på följande sätt: Den som är delaktig är aktiv - hon/han handlar. Hon/han är inte objekt för andras handlande utan är själv ett aktivt subjekt. Att vara delaktig innebär att kunna kontrollera istället för att vara kontrollerad. Med delaktighet följer uppgifter,

kunskaper

och makt, men också ansvar, skyldigheter och plikter. Vidare kan del-

aktighet aldrig genomföras individuellt. Delaktigheten är en social och kollektiv handling.

Vi har inte funnit anledning att ompröva den definition av

begrep-

pet delaktighet som Benny Henriksson och Ej till

salu-utredningen

gett. Definitionen kan sammanfattas som rätten att vara med, att

få

ha uppgifter, att få och ta ansvar.

Även om vi inte till fullo delar Ej till salu-utredningens

resonemang menar vi i likhet med den att ungdomar måste betraktas som en resurs i samhället. De måste få och ansvar i det samhälle de

uppgifter

växer upp i. Dvs de måste ges att vara i samhäl-

möjlighet delaktiga

lets utveckling. Samarbetet mellan måste Det

generationerna fungera.

sker bäst genom att vuxna och barn/ungdomar samarbetar i

vardagslivet. Ungdomen måste samtidigt ha tillgång till rum där de

egna

kan utveckla sina egna verksamheter.

Vi har under vårt arbete träffat olika i skilda sam-

ungdomsgrupper

manhang runt om i landet. Bl a har vi haft hearings, träffat ungdomar

på konferenser, besökt grupper av ungdomar, föreningar och skolor. Ungdomskommittén besitter också i sig själv en att kompetens genom

den är den hittills yngsta kommitté som tillsatts av

regeringen.

Vi har vidare del av erfarenheter från med

tagit utvecklingsarbete ungdomar, utredningar, forskning m m. De studier som använts byg-

ger på enkäter och intervjuer med Betänkandet handlar

ungdomar.

om ungdomar från dvs 13-14

grundskolans högstadium, år upp till 24-

26 år. I de flesta statistiska studier klassificeras som indi-

ungdomar

vider mellan 16 och 24 år.

17 Inledning

Betänkandet skildrar svenska ungdomars situation under slutet av 1980-talet och fram till årsskiftet 1990-91. Vissa historiska tillbakablickar görs for att ge relief åt dagens förhållanden. I betänkandes sätts svenska ungdomars verklighet in i ett internationellt

perspektiv.

Genom den internationella utblicken blir det lättare att ge svenska

ungdomars problem och möjligheter rimliga proportioner.

En självklar utgångspunkt i betänkandet är att betrakta

ungdomar

som i alla avseenden fullvärdiga medborgare. Det ovan redovisade åldersintervallet är, ur vetenskaplig och social synvinkel, ett

ganska

trubbigt urvalsinstrument. Att använda enbart demografiska variabler, som t ex ålder, for att olika blir allt mer

särskilja grupper idag problematiskt. Gruppen ungdomar är i många stycken inte mer homogen än gruppen norrlänningar eller bilåkare. Heterogeniteten vi-

sar sig i attityder och värderingar samt i till materiella resur-

tillgång

ser. Ungdomar är individer med mycket olika och am-

förutsättningar

bitioner. Det är därför många gånger större skillnader inom gruppen ungdomar än mellan ungdomar och äldre personer. Det finns

många

15-16 åringar som har större och kunnande att

väsentligt mycket vilja

utöva makt på olika områden än vuxna. Det kan t o m vara så att unga, bl a genom kunskap om ny teknik och närhet till mångkulturella miljöer, har bättre att förstå samhälle.

möjligheter dagens

FN-konventionen om barns- och ungdomars

rättigheter

Keshar i Indien, Fernando i Donna i USA och Martin i

Mocambique,

Sverige har en gemensam internationell Deras och

lag. rättigheter,

alla andra barns och fast den 20 novem-

ungdomars rättigheter, slogs

ber 1989 i en konvention som av FNs En-

antogs generalforsamling.

ligt denna konvention är barn lika med alla människor i världen under 18 år.

För ungdomskommittén är det att låta FNs konvention

självklart

om barns och ungdomars en av de

rättigheter utgöra grundpelare som vi vill bygga ungdomars i denna uppväxtvillkor på. Utmaningen lag

och i de olika artiklar som konventionen innehåller inte bara att

går

vifta bort. Det handlar inte om dom där borta utan i lika

längre hög

grad om vår egen syn på hur barn och ska kunna

ungdomari Sverige

tillerkännas sina rättigheter.

Flera av konventionens artiklar kommer också att ett eller

ingå, på

annat sätt, när vi senare i betänkandet olika for en ökad

lägger forslag delaktighet för ungdomar på 90-talet.

Konventionen tog tio år att Till skillnad från FNs dek-

färdigställa.

laration om barns rättigheter från 1959 är den bindande for de länder som ansluter sig. Barnkonventionen från att barn och

utgår ungdomar

är särskilt utsatta. De har rätt att äta få tid att leka och ha sig mätta, möjlighet att säga sin mening i hemmet och i samhället.

18 Inledning

En huvudprincip i konventionen är att barnets bästa ska prägla beslut på olika områden i samhället. Det kan gälla såväl läroplaner,

stadsplaner, trafikplaner som framtidsplaner.

Barnkonventionen är ur folkrättslig synvinkel det viktigaste som

hänt världens barn och - kanske Den har utsikter

ungdom någonsin.

att bli lika betydande som FNs konvention om de mänskliga rättigheterna och därmed en måttstock för hur man ska bedöma olika rege-

ringars sätt att behandla barn och ungdomar. Tillämpningen av kon-

ventionen ska bevakas av en ny FN -kommitté, en kommitté for barns

rättigheter.

Som ett av de länder som ratiñcerat barnkonventionen har Sverige en skyldighet att se till att konventionen också efterlevs inom landets gränser. Speciell uppmärksamhet bör därför riktas t ex mot fängsligt forvar av flyktingbarn i svenska häkten och andra övergrepp som fortfarande sker.

1.4¶Avgränsningar

Ungdomar är således en heterogen grupp på samma sätt som vuxna. Bland ungdomar finns grupper som har specifika behov, t ex handikappade eller invandrare. Dessa utsatta grupper är dessutom i sig heterogena. Hörselskadades behov kan exempelvis stå i strid med allergikernas behov. Det är också himmelsvid skillnad att vara invandrarbarn född i USA med en eller två svenska föräldrar eller att komma direkt från flyktinglägren i Libanon.

De här gruppernas situation tas inte särskilt upp i detta betän-

kande. Förslag som berör handikappade behandlas bl a i handikapp-

utredningen (Dir 1988:03), som särskilt kommer att utreda behoven för människor med stora funktionshinder. Flera av förslagen förväntas få betydelse även for personer med mindre omfattande funktions-

hinder. Handikapputredningen ska också ge forslag till åtgärder i syfte att öka möjligheterna till självbestämmande, inflytande och del-

aktighet for människor med olika handikapp.

Invandrarungdomarnas situation kommer att behandlas i ungdoms-

kommitténs tredje betänkande, som beräknas komma under sommaren 1991. Framför allt kommer man att titta på om invandrar- och

flyktingungdomar missgynnas i det svenska samhället, särskilt i fråga om utbildning, arbete, bostäder och sysselsättning.

Det finns även andra grupper som av ett eller annat skäl är berättigade till särskilda insatser. Det är dock inte möjligt att inom ramen for detta betänkande beakta de särskilda behov som dessa grupper har. De frågor som behandlas är gemensamma för det stora

flertalet ungdomar.

19 Inledning

Ungdomar kan vara delaktiga i och ha inflytande över olika delar av sin tillvaro. Det handlar tidigt om hemmet och Har man en

familjen.

stark och trygg familj som bryr sig om och har resurser att ställa upp med omsorg och materiella resurser får man också med i

sig bagaget

en inträdesbiljett till de maktens arenor som här diskuteras.

Familjen

och hemmiljön är avgörande för att över huvud få

möjligheten taget

tillträde till olika arenor och sedan ha resurser för att utöva

inflytande

när man väl är där. Frågor som rör familjen behandlas olika på flera håll inom forskningen, i och i andra

utredningar många sammanhang.

Analyser och förslag som rör familjen redovisas därför inte i detta betänkande. När frågor som rör familjen och hemmet tas i den upp fortsatta framställningen är det endast som och

bakgrund förklaring

till varför ungdomar har eller inte har inom olika

inflytande samhälls-

områden.

Det är inte heller att inom ramen för betänkandet

möjligt ta upp

frågor som rör unga människors bostad även om detta är en

viktig

ungdomsfråga. Tillgången till en bostad hör till de

grundläggande

kraven för att uppleva delaktighet. Bostadsbristen är i dessutom

dag

ett akut problem för Motiven för att inte behandla

många ungdomar.

boendet är desamma som när det hemmet och dvs frå-

gäller familjen,

gan tas upp i andra sammanhang.

Ungdomskommittén har, tillsammans med barn- och

ungdoms-

delegationen och initierat en studie om

socialstyrelsen, ungdomars

sexualitet och könsroller. En till detta är att vi tror

viktig anledning

att större kunskap om sexualitet och könsroller bättre kan

hjälpa oss

att förstå relationerna mellan och inom olika och i

grupper delkulturer

samhället. Det gäller exempelvis konflikter mellan

invandrarungdo-

mar och svenska ungdomar. Studien tar också homosexuella upp ungdomars och sexualitet.

handikappade ungdomars Studien, som genom-

förs av Institutet för Sociala beräknas vara slutförd

Studier, våren

1992. I avvaktan på denna studie vi i detta går betänkande inte in djupare i dessa frågor.

Föreliggande betänkande behandlar ungdomars situation och deras makt på olika arenor utanför hemmets domäner. Det handlar då i första hand om fritiden. Hur ser fritid ungdomars ut? Finns det utrymme för delaktighet och inflytande eller i före-

på ungdomsgården

ningen? Eller består fritiden av att utanför kiosken?

hänga

Ett annat område är skolan. De flesta

unga tillbringar huvuddelen

av den vakna tiden i skolan. Har alla samma Var

möjligheter? dras

gränserna, såväl ideologiska som för ett reellt

materiella, inflytande?

Det tredje området där unga människor deltar och som blir allt viktigare ju äldre blir är arbetsplatsen. Har människor meman unga ningsfulla arbeten? Ar man med i facket? Vilket har man

inflytande

på jobbet? Kan och får han eller hon ta ansvar? Har klass och kön

SOU 1991:1: 20 Inledning

för och inflytandet i arbetet?

någon betydelse delaktigheten

Tillsammans bildar skolan och arbetet de vardagliga are-

fritiden,

nor där människor lever sina liv. De som de flesta upplever som unga nära rörande arbete, skola och fritid, påverkas också i hög grad

frågor,

som sätter de institutionella ramarna och på av det politiska livet, upp andra sätt utvecklingen inom resp område. Det blir

många påverkar

därför en central att i betänkandet beskriva på vilket sätt

uppgift

deltar de politiska arenorna och hur de formar politiken,

ungdomar på

nationell och kommunal nivå.

på

1.5¶Arenorna förändras

Som redan nämnts och makt av för-

påverkas synen på ungdomar

i samhället. Flera av de arenor som nämnts ovan genomgår

ändringar

omfattande De mest påtagliga förändringarna sker inom

förändringar.

skolan och även om fritiden också omdanas. arbetslivet, politiken

Under de senaste decennierna har en omvälvande internationaliav arbetslivet rum. Handel mellan länder har ökat snabbt sering ägt och blir allt mer beroende av utlandet för sin försäljning.

företagen Men har också tagit sig uttryck i en företagens internationalisering

dramatisk av investeringarna över gränserna. För

mycket ökning

del har detta inneburit att antalet anställda i svenskägda

Sveriges

utomlands ökat från ca 150 000 år 1960 till ca 1/2 miljon 1990, företag - till

som industrisysselsättningen i Sverige minskat något samtidigt

ca 850 000 på kapitalmarknaden och en ökad

personer. Avregleringar

arbetsmarknaden har lett till att den svenska ekonomin

rörlighet på

i stort sett alla områden nu är direkt beroende av förhållandena i

på

omvärlden. att utforma egna ”svenska modeller”

Sveriges möjligheter

har därför minskat dramatiskt under senare år.

Parallellt med denna internationalisering av ekonomin har förutfor radikalt förändrats. Möjligheterna för ex-

sättningarna politiken

inom den offentliga sektorn är begränsade. Allmänhetens in-

pansion

till den offentliga sektorn har också förändrats. Man ställer

ställning

högre krav på service och effektivitet än tidigare. Sammantaget

idag

innebär detta att den verksamheten i fortsättningen måste

offentliga

effektiviseras och förändras.

En trend, när statens utgifter inte får öka och kraven på

tydlig

effektiv verksamhet är att allt mer av den offentliga verksam-

skärps,

heten decentraliseras. Primärkommunen får ta över fler och fler beslut och verksamheter från den centrala, statliga nivån. Man kan således konstatera att det sker en förändring i två riktningar. Dels blir och besluten mer globala i takt med det ökade interna-

frågorna

tionella ekonomiska beroendet där storföretagen, EG och andra internationella fattar fler och fler beslut som direkt påverkar förhålorgan

Inledning 21

landena i Sverige. Dels flyttas makten inom landet från central till lokal nivå.

I Sverige har maktutredningen konstaterat att denna utveckling

också sker simultant med en utveckling bort från en demokrati baserad på ett kollektivt beslutsfattande, där det socialdemokratiska

partiet, det centrala facket, arbetsgivareföreningen, kooperationen och

den centrala byråkratin hade stor makt, till ett mer individualiserat beslutsfattande, där makten sprids på många olika grupper och framför allt förs ned på ett mer individuellt I detta samhälle

plan. ”nya”

ersätts de centralt placerade samhällsplanerarnas ritbord med decentraliserade och svåröverskådliga beslutsmönster.

Maktutredningen får stöd for sina slutsatser i olika opinions-undersökningar, bl a SIFOs monitor- och Dessa visar

väljarundersökningar. att värderingarna har forskjutits från ett där kol- 1960-tal, stabilitet,

lektivt beslutsfattande, industri- och

teknikvänlighet, partipolitik, fackligt arbete, solidaritet, jämlikhet och den svenska modellen var nyckelord till ett 1990-tal, där flexibilitet, mångfald, individualism, postindustrialism, aktionsgrupper, miljö, integritet, självutveckling

och globala perspektiv dominerar bilden. Dessa som be-

förändringar,

handlas mer utförligt i det följande, har en stor för hur

betydelse ung-

domars resurser och makt ska betraktas i samhälle. dagens De uppfattningar som speglas i detta betänkande och de som presen-

forslag

teras ska ses mot bakgrund av de samhällsföränd-

genomgripande

ringar som skett under de senaste åren.

1.6¶Maktens olika ansikten

Demokrati, delaktighet och inflytande har att göra med makt. Den

som får delta och har har makt att

inflytande påverka utvecklingen.

Den som väljer att ställa utanför har låtit andra ta makten.

sig

22 Inledning SOU 1991:11

I den svenska maktutredningen har makten givits tre ansikten. Det första ansiktet är den synliga makten. Om vi tar exempel från de arenor som vi diskuterat ovan kan det på arbetsplatsen innebära att delta i det fackliga arbetet och på fritiden att vara med i föreningens eller skolans styrelse. I det politiska livet är deltagande i val och i andra politiska beslut en sida av maktens synliga första ansikte.

Det andra ansiktet handlar om att få formulera frågor, att bestämma vad som ska tas upp till diskussion, dvs att formulera dagord-

ningen. På arbetsplatsen har arbetsgivaren ofta förmågan och rätten

att bestämma vad som får bli frågor. Arbetsgivaren har ett reellt tolk-

ningsföreträde. Företagsledningen bestämmer ofta när man ska för-

handla och om vad, även om medbestämmandelagen formellt ger ar-

betstagarna rätt att föra upp frågor på dagordningen. Bakom dessa synliga frågor och beslut döljer sig processer som påverkar i den ena

eller den andra riktningen utan att någon för upp dessa till diskussion - av dem. I det livet är det olika faktorer

gör frågor politiska många

som samverkar så att något blir en stor fråga. I skolans elevråd diskuteras skolresor när kvaliteten i utbildningen och elevernas motivation

länge varit den viktigaste frågan. Vem har ”tolkningsföreträdd” och

vem bestämmer vad som ska stå på dagordningen? Maktens andra ansikte visar sig när frågorna ställs.

Det tredje ansiktet är dolt bakom de båda första. Det handlar inte om den formella maktens inte heller om och

utövande, förmågan

rätten att ställa frågorna utan om de bakomliggande processerna som

formar vårt medvetande, vår verklighetsbild. Vem äger förmågan att

forma ungdomars medvetande? Det handlar om de grundläggande värderingar som ges i skolan, på fritiden, på arbetet och i hemmet. Det handlar om hur man som konsument påverkas att tillägna sig en livsstil. De unga utgör en stor marknad. De måste därför, utifrån affärsmännens perspektiv, fås att uppfatta tillvaron så att de köper varor och tjänster. En del av medvetandet formas på marknaderna i rollen som konsument. tv-reklam, film, video, musik samverkar i syfte att skapa goda konsumenter.

Men det finns också helt andra krafter. Unga människor smälter

samman sina intryck till nya uppfattningar som präglas av global in-

formation, datorernas fantastiska kapacitet, multi-kulturella erfarenheter, bilder, musik i sagolika kombinationer. En helt ny värld växer fram ur det gamla. Dessa nya världsbilder drivs av teknikens enorma landvinningar och samhällets strukturella förändringar. Vem kunde för trettio år sedan föreställa sig svenska 17-åringar med Hi-Fi

anläggning i bakfickan, ryggsäck och skateboard på väg ut i Europa på månadslånga nöjesresor. Eller ungdomar som regelbundet ringer Linjeflygs automatiska telesvar för att kolla beläggningen på lågpris-

flyget, färdiga att med kort varsel flyga vart som helst i Sverige. Hur

Inledning 23

påverkar dessa nya upplevelser och möjligheter medvetandet? Vem

har makten att forma medvetandet och därmed grunden till den makt som dagens ungdomar snart utövar då de träder in som vuxna på alla livets arenor? Dolt bakom allt detta som formar medvetandet, maktens urkälla, syns maktens tredje ansikte.

1.7¶Det rummet

egna

Den föregående diskussionen, om maktens tredje ansikte, reser en viktig fråga om ungdomars egna rum. Var kan ungdomar självständigt

forma sina uppfattningar och agera fritt utan inblandning från vuxna? I mångt och mycket påverkas unga människor av de bilder och uppfattningar som förmedlas från skolan, fritidsaktiviteten, arbetet och inte minst den egna familjen. Det sker på alla områden genom en

systematisk socialisering, där vuxenvärldens uppfattningar successivt

fors över till För är livet ofta inrutat -

de unga. dagens unga familj,

skola, fritidsgård, föreningar och arbete. Utrymmet för helt egna, icke

planerade aktiviteter, tycks ofta vara begränsat.

I detta betänkande identifieras materiella resurser i form av pengar, ett gott boende samt immateriella resurser som utbildning och ett starkt socialt nätverk som de viktigaste förutsättningarna för att få tillträde till maktens arenor. Det är bra att ha resuser. Samtidigt bör man dock notera att resurser i form av utbildning och ett starkt socialt nät också kan skapa hinder och beroenden.

Unga människor som saknar resurser och starka sociala nät har å andra sidan en i någon mening större frihet. Men en frihet som inte är mycket att ha. En frihet som Janis J oplin i ”Me and Bobby McGee” karaktäriserar som ”freedom is just another word for nothing left to lose”. En frihet utan bindningar och resurser är ingenting att förlora. Det gäller därför att på olika sätt få till stånd en kombination av resurser som skapar beroenden och individuell frihet.

De förslag som presenteras senare i betänkandet ses mot bakgrund av denna avvägning mellan de behov individen har av resurser och det omistliga behovet av frihet från insyn och påverkan. Den kanske svåraste balansgången i varje samhälle är att skapa en balans mellan resurser som ger färdigheter men inte hämmar och frihet som inte ger rotlöshet och tomhet.

I ungdomars ”egna rum” möter resurser/kunnandet att göra något rätten/ friheten att utan inblandning få göra detta. Det kan också innebära att inte göra någonting, rätten att få vara i fred. I detta rum

uppstår det skapande ögonblicket som driver utvecklingen vidare. Det

är av avgörande betydelse att detta egna rum förblir fritt från styrande inblandning. Vuxna makthavare måste acceptera att de slutsatser som dras och de uppfattningar som formas i dessa ungdomars egna

24 Inledning

rum alltid är i linje med vad som tidigare ansetts vara sant och

inte

rätt. Ar det inte i dessa egna rum som lösningarna på vår tids existentiella problem kommer att formuleras? De unga tror sällan att dagens

makthavare har förmåga att lösa nord/syd-problemet, miljökrisen och

råda bot på det utbredda främlingskapet i samhället. En utgångspunkt i betänkandet är att det egna rummet har en stor betydelse

därför att det är där, i det skapande ögonblicket, som dagens ung-

domar formar framtiden.

1.8¶J ämlikhet och

biljetten

till arenor för makt

Alla får inte vara med på de olika arenorna. En grundläggande förutsättning för att få vara med är att ha tillgång till olika typer av resurser. Det handlar om att ha pengar, ett bra boende, gå i ”rätt” skola och att tillhöra ”rätt” grupp. Det är inte alla som har ”en biljett” till de arenor som vi beskrivit ovan. I ett internationellt perspektiv blir det uppenbart att 100-tals miljoner svältande ungdomar står utanför alla de arenor där inflytande kan ges. Men även inom Sverige är resurserna ojämt fördelade. Det blir därför viktigt att på flera områden och för olika grupper diskutera hur biljetterna till de olika arenorna är fördelade.

Att vara jämlika är att ha lika stora möjligheter att utöva makt. Det första kriteriet är att få delta. Man måste ha en till de arenor

biljett

där makt kan utövas. Den som har ett ”gott” hem, går i en bra skola, deltar i utvecklande fritidsaktiviteter och har ett stimulerande arbete får automatiskt en biljett till arenor där makt kan utövas. När vi

de

behandlar frågan om jämlikhet kommer vi därför att diskutera olika gruppers materiella och sociala förutsättningar. Det står klart att vissa har bättre förutsättningar än andra.

J ämlikhet har också att göra med det faktiska deltagandet och inflytandet. Vi kommer därför att diskutera olika gruppers faktiska deltagande i maktens synliga första dimension. Röstar ungdomar, deltar

man på politiska och fackliga möten, har man möjlighet att påverka

fritiden och skolan genom att vara med i olika beslutsorgan? Vi kom-

också att diskutera olika gruppers möjligheter att ställa frågor.

mer

Ar det bara en viss elit som är med när agendan fastställs?

Slutligen tas frågan om ungdomars roll för att forma egna och

and-

ras medvetande upp till diskussion på olika ställen i betänkandet. Ar

dagens ungdomar i större utsträckning än tidigare passiva mottagare

av kommersiella och politiska intressens medvetna ambitioner att forma människors medvetande eller är det dagens unga som formar framtidens världsbild?

Inledning 25

1.9¶Disposition

I betänkandet ses ungdomars demokrati och inflytande fyra olika

på

arenor (politiken, skolan, fritiden och arbetet) och ur tre olika perspektiv, maktens tre ansikten. De kartläggande kapitlen 2 och 3 kommer dessutom att diskutera dessa frågor med utgångspunkt i olika ungdomsgrupper. Avsikten med detta är att genom en diskussion om de olika förutsättningarna som råder inom dessa grupper ge ett underlag till de förslag som presenteras i betänkandets olika delar och i slutkapitlet. Grupperna kommer att formas så att de svarar på frågor kring ”orättvisor” i materiella och sociala förutsättningar till

(biljetter

arenorna) och i det faktiska deltagandet i beslutsprocessen på de olika arenorna. En första grupp som vi kan urskilja i statistiken och som blir viktig att diskutera är kvinnor och män. Här förekommer avgörande skillnader. På många arenor har kvinnor svårt att göra

sig gäl-

lande, även om det på senare år tycks som om de arenorna

politiska

öppnats på allvar just för kvinnor. Det är t ex unga kvinnor som har

det högsta Valdeltagandet.

Den sociala bakgrunden, att tillhöra rätt grupp, stor roll för

spelar

frågor som rör makt. Vi ska i kapitel 3 diskutera skillnader mellan

ungdomar från tjdnstemannahem respektive arbetarhem. Vi ska också

i ett särskilt avsnitt urskilja den blivande eliten och diskutera hur dessa skiljer sig från dem som inte räknas in i En av ut-

elitgruppen.

gångspunkterna för betänkandet är att diskutera hur för-

ungdomar

bereds för att ta över. Det blir därför att ta upp skillnader i ut-

viktigt

bildning som en viktig faktor när skillnader i deltagande och

inflytan-

de redovisas. Dessutom berörs ev skillnaderi och del-

förutsättningar tagande bland ungdomar i stad respektive på landsbygden.

Betänkandet består av tio olika kapitel. Medan kapitel 1 redovisar

utgångspunkterna, diskuterar kapitlen 2 och 3 ungdomarnas villkor i ett övergripande och faktaorienterat perspektiv. 4 till 9 be- Kapitlen

handlar de olika arenorna mer i och ett

detalj på förslagsorienterat sätt. Slutligen sammanfattas förslagen i kapitel 10.

Kapitel 1 redovisar utgångspunkterna för vilket bl a in-

betänkandet,

nefattar en diskussion om hur valt att betrakta

ungdomskommittén inflytande/makt.

Kapitel 2 berör ungdomarnas villkor i ett internationellt

perspektiv.

Här fortsätter diskussionen enligt de banor som i

angivits utgångspunkterna ovan.

Kapitel 3 beskriver de svenska ungdomarnas materiella och sociala villkor samt deras faktiska i det som

deltagande maktspel försiggår på

de fyra olika arenorna och i de tre olika dimensionerna av makt. Här

läggs en grund för de mer detaljerade och som analyserna förslagen presenteras i de följande kapitlen.

Kapitel 4 samlar frågor som rör ungdomars kultur, existensiella frågor och språk i vid mening. Kapitlet avslutas med förslag. Kapitel 5 behandlar ungdomars fritid. Kapitlet innehåller en diskussion om föreningslivet, fritidsgården och andra områden där ungdomar ges möjligheter till deltagande och inflytande samt avslutas med förslag.

6 samlar frågor som rör inflytandet i skolan. Kapitlet avslutas Kapitel med förslag. Kapitel 7 behandlar ungdomars villkor i arbetslivet. Kapitlet avslutas med förslag. Kapitel 8 diskuterar ungdomars deltagande och inflytande i politiken. Kapitlet avslutas med förslag. Kapitel 9 diskuterar de förändringar som krävs på det lokala och centrala planet för att öka ungdomars möjlighet till inflytande och ge dem en bra och positiv uppväxt. Kapitlet avslutas med förslag. Kapitel 10 sammanfattar förslagen och bedömningarna. En återknytning görs till utgångspunkterna i de inledande kapitlen.

2.

UNG I VÄRLDEN

2.1¶Inledning

Syftet med föreliggande kapitel är att redovisa ett internationellt

perspektiv på frågor som rör ungdomars delaktighet och inflytande.

I det första avsnittet behandlas svenska ungdomars materiella och sociala villkor i ett internationellt perspektiv. I det andra avsnittet

foljer en redovisning av hur ungdomar i Sverige och andra länder faktiskt upplever delaktighet och inflytande. I det tredje och avslutande

avsnittet sammanfattas kapitlet.

2.1.1¶Utgångspunkter

Vid internationella jämförelser måste hänsyn tas till att varje land

har specifika ekonomiska, sociala och kulturella förutsättningar. En

grundläggande skillnad, som är särskilt relevant i denna rapport om

ungdomars delaktighet och inflytande, är hur begreppet demokrati

betraktas. - med en kollektiv demokrati-

I rapporten jämförs Sverige

tradition - med länder som USA och Italien

vilka har en mer individualistisk tradition. Det är inte möjligt att inom ramen for en översiktlig internationell jämförelse annat än marginellt diskutera de ovan nämnda och andra djupgående orsaker till de skillnader som existerar mellan länder.

Att vara delaktig och att utöva inflytande är enligt den definition som redovisats i föregående kapitel att utöva makt. På vilka områden och på vilka sätt är dagens ungdomar och hur

”mäktiga” skiljer sig

möjligheten att utöva makt mellan olika länder?

2.1.2 Västvärlden i fokus Det händer mycket i andra delar av världen som är av stort intresse vid en diskussion om ungdomars delaktighet och

inflytandenUngdo-

mar har varit en stor kraft i den framväxande demokratin i Osteuro-

28 Ungi världen

pa under det senaste året. Både i det gamla Östtyskland och i Tjeckoslovakien utgjorde de unga en viktig faktor for förändringen. 1991 tog Sovjetiska armén litauiska ungdomars liv när de kämpade for ett demokratiskt och fritt Baltikum. Studenternas uppror i Beijing våren 1989, som slutade med massakern på Himmelska Fridens Torg, är ett

annat exempel. Ungdomarnas kamp mot apartheid i Sydafrika är ännu ett exempel på ett mycket starkt ungdomsengagemang. De ung-

as roll i den Iranska revolutionen 1979, den bittra kamp som har pågått i nära fyra år i de av Israel ockuperade territorierna är ytter-

ligare exempel. Listan kan göras lång.

Ungdomarnas kamp for delaktighet och inflytande i dessa länder är

skild från de problem och möjligheter som möter de unga i västvärlden. Den brist på resurser och inflytande som barnen och ungdomarna i den svältande tredje världen möter får inte heller glömmas bort. I industrivärlden diskuteras ungdomars inflytande och delaktig-

het samtidigt som svält och förtryck utgör många ungdomars vardag i

Afrikas och Asiens u-länder. Dessa globalt ojämnt fördelade resurser bör ses som en viktig och forsta utgångspunkt i ett kapitel som sätter svenska ungdomars delaktighet och inflytande i ett internationellt

perspektiv.

Skillnaden mellan dem som har goda resurser och dem som inte har det är fortfarande mycket stor och ojämlikheten tar även nya former. I västvärlden är fattigdomen inte i forsta hand materiell utan social, kulturell och därmed mer svårgripbar. Det kan vara känslan av att vara maktlös och utanför. Att inte behövas!

2.2¶Materiella och sociala villkor

I ett internationellt särskilt vid en nord -

perspektiv, jämförelse syd,

har ungdomar det mycket bra i Sverige. Trots detta finns det emellertid ungdomar som har det svårt i det svenska samhället; arbetslöshet, bristande utbildning och en känsla av maktlöshet är en realitet for många ungdomar. Dessutom är de ekonomiska skillnaderna mellan olika ungdomsgrupper i Sverige stora. I nästa kapitel behandlas detta

mer ingående.

Men faktum kvarstår. Hel- och deltidsanställda ungdomar mellan 16 och 24 år har en genomsnittslön på över 110 000 kronor per år, en lönenivå som ungdomar i de flesta andra länder knappast ens kan drömma om. Dagens svenska ungdomar har bättre villkor än sina for-

äldrar och tidigare generationer. Idag är startpunkten i livet helt

enkelt en annan.

Ett aktivt deltagande på olika arenor for inflytande förutsätter ”materiella och sociala resurser”. I detta avsnitt betraktas ekonomis-

Ung i världen 29

ka resurser, arbete, bostad och utbildning som bärare av förutsättningar för att kunna vara med där makt utövas.

2.2.1 Levnads- och boendestandard De materiella krav som ungdomar har idag är högre och väsentligt annorlunda än de krav som tidigare generationer hade, och milsvitt långt ifrån den situation som människori fattiga länder upplever.

Bland hushåll i Sverige där hushållsforsörjaren är mellan 18 och 24 år har 73% bil (eller tillgång till bil), 95% har television, 92% har tvättmaskin (eller tillgång till en). I motsvarande åldersgrupp (18-24 år) i Västtyskland har 58% bil (eller tillgång till bil), 70% television och 43% tvättmaskin (eller tillgång till en) och i Storbritannien har 51% bil (eller tillgång till bil), 86% television och 72% tvättmaskin (eller tillgång till en).

När det gäller andra dyra kapitalvaror är skillnaderna ännu större. Ett exempel är diskmaskiner. Av de hushåll där hushållsförsörjaren är mellan 18 och 24 år har 28% diskmaskin i Sverige. I Frankrike har 9% diskmaskin av de hushåll där hushållsforsöijaren är under 30 år. För Holland är siffran 3% och Spanien 1%.

Boendestandarden uppvisar också stora skillnader mellan rika länder. Det genomsnittliga antalet personer per rum i bostäder (exklusive fritidsbostäder) är for hela OECD-området mindre än 1, vilket betyder att i genomsnitt har alla ett rum for sig själva. Siffran for Sverige är 0,6, vilket är lite sämre än U-SA (0,5), men bättre än Italien, Japan och Frankrike (0,8). Andelen hushållsförsörjare under 25 år som bor tillsammans med mer än en person per rum 3% i

är_

Västtyskland, 2% i Storbritannien, 16% i Frankrike och 24% i Osterrike.1

2.2.2 Arbete och arbetslöshet En av de viktigaste faktorer som gör att situationen for en ung person i Sverige är helt olik den vardag som unga människor i nästan alla andra industrialiserade länder upplever, är rädslan att bli arbetslös. I Sverige är den öppna arbetslösheten väldigt låg. Under slutet av 1980-talet hade därför nästan alla ungdomar ett arbete. De senaste åren har den svenska arbetslösheten for alla åldersgrupper legat på ca 1,5 procent. Tyvärr ökar denna siffra nu. Vissa grupper är också mer utsatta, t ex unga ensamstående kvinnor och invandrare löper större risk att hamna i arbetsmarknadens utkant.

Arbetsmarknadssituationen utomlands är en helt annan och sysselsättningsfrågan dominerar den politiska och ekonomiska debatten. Arbetslösheten låg i november 1990 på 8,9% i Frankrike, 5,8% i Stor-

OECD, 1986

30 Ung i uärlden

britannien, 7,2% i Västtyskland, 10,4% i Italien, 15,7% i Spanien och

5,6% i USA. Ungdomsarbetslösheten 1970 - 1987 Andel av den totala arbetskraften mellan 15 och 24, exkl militär personal

1970 1973 1976 1979 1983 1987 1987

Män Kvinnor

1988 Källa: OECD, 1990

Arbetslösheten drabbar ungdomarna hårt i många i-länder; de saknar erfarenhet och har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden. Ur

arbetsgivarens perspektiv kostar ungdomarna mer än de producerar.

Under 1970-talet drabbade arbetslösheten till stor del endast de ungdomar som saknade de färdigheter eller attityder som behövs for att hitta och behålla ett arbete - som lämnade skolan

ungdomar tidigt

och/eller kom från ekonomiskt och socialt svaga hem.

Efter den ekonomiska krisen 1974-75 förändrades situationen och arbetslösheten blev ett hot for allt fler unga människor. Situationen förvärrades av demografiska faktorer: stora barnkullar från 1950- och 1960-talet strömmade in på en redan vikande arbetsmarknad. Detta ledde till en mer permanent ungdomsarbetslöshet. Till de traditionellt svaga ungdomsgrupperna på arbetsmarknaden lades nu andra som tidigare haft lätt att få arbete.

Under senare delen av 1980-talet har arbetslösheten bland miss-

gynnade ungdomar blivit högre och mer långvarig, samtidigt som

även ungdomar med bättre utbildning har drabbats av arbetslöshet. Skälet till detta är att fler unga än tidigare slåss om färre jobb.

OECD har i en rapport identifierat tre orsaker till ungdomsarbetslöshet: svag ekonomisk tillväxt, demografin (stora ungdomskullar som träder in på en redan pressad arbetsmarknad) samt strukturella för-

Ung i världen 31

hållanden (segmentering både av utbud och efterfrågan av arbetskraft, vilket är till nackdel for de unga på marknaden).2 Bl a utifrån denna rapport kan man dra tre slutsatser beträffande

ungdomsarbetslöshet framöver:

El Problemen för ungdomar med svag social förankring och/eller in-

vandrarbakgrund kvarstår.

EI Bilden av en strukturell obalans blir allt tydligare. Den nuvaran-

de utbildningen är otillräcklig och inte anpassad for att förbereda

ungdomarna för dagens arbetsmarknad.

Cl Ungdomsarbetslöshet är en del av de gemensamma ekonomiska

problemen i industriländerna.

2.2.3¶Utbildning

I de flesta länder går ungdomari obligatoriska skolan tills de har fyllt 16 eller 18 år. En majoritet av ungdomarna fortsätter emellertid efter

den obligatoriska utbildningen. I EG-länderna, till exempel, fortsätter

56 procent av ungdomarna minst ett år utöver den obligatoriska skoltiden; 18 procent fortsätter mer än fyra år. Detta tyder pâ att vissa ungdomar inte skaffar sig en utbildning bara för att det är obligatoriskt. Man studerar för att få de “stämplari sitt pass” som man behöver senare i 1ivet.3

I en internationellt jämförande undersökning frågade man ungdo-

mar i ett antal länder vad skolan tillfört dem. Svaren tyder på att skolundervisning betraktas som ett medel för att nå andra mål.

Vad anser du att skolan har tillfört dig? Välj flera alternativ.

Sverige Japan USA

1977 1988 1 977 1 988 1977 1988

Utveckling av individuella

Källa: Japan Ministry of Labour, 1989

New policies for the young, OECD, 1985 3

EG-Kommissionen, 1989

f

i

32 Ungi världen sou 1991.-1.

I samma undersökning frågade man ungdomar vilka faktorer de

anser bidrar till ett framgångsrikt liv. Inte i något av länderna ansågs utbildningen vara den viktigaste faktorn. I Japan betraktades indivi- , duell kompetens, flit och tur som viktigast. I USA ansågs utbild-

ningen vara viktig, men inte lika viktig som personliga ansträng-

i ningar. I Frankrike ansågs familjebakgrund och social klass som vik-

tigare än utbildning. Svenska ungdomar, slutligen, angav familje-

bakgrund och social klass (7%), individuell kompetens (67%), indivil l duellt arbete och flit (67%), god utbildning (44%), tur/otur (11%) som l de faktorer som bidrar till ett framgångsrikt 1iv.4 l l roll i samhället ökar i takt med den

I Kunskapens teknologiska och

sociala utvecklingen. Skolan lär fortfarande ut att “kunskap är makt”. Men från vissa håll hävdas att denna devis inte gäller i samma

utsträckning som tidigare och att tilltron till dagens skolsystem mins-

kar. Utbildning behöver inte vara den enda nyckeln till social framgång och ekonomiskt oberoende. I många länder ser man i närings-

livet exempel på framgångsrika personer med begränsad utbildning. Många gånger upplever också ungdomarna att utbildningssystemet

inte ger svar på de frågor som unga människor tycker är viktiga.

USA är kanske det land där utbildningsfrågan har debatterats mest under 1980-talet. En utredning, National Commission on Excellence in Education, varnade for en oroväckande utveckling. I rapporten ”En nation i riskzonen” står bl a att USA ”har utövat en omed-

veten, ensidig utbildningsmässig nedrustning.”

2.2.4 Jämställdhet? I en analys av ungdomars möjlighet att komma till tals bör frågan om jämställdhet mellan könen beröras. Är det så att tillträdet till områden där inflytande kan utövas är mer begränsat for unga kvinnor?

När det gäller jämställdhet mellan män och kvinnor lever de unga i olika länder till stor del kvar i de rådande traditionerna. Dessa kulturella skillnader måste beaktas vid internationella jämförelser.

27% av tyska ungdomar nämner unga kvinnor som exempel en

på

grupp som diskrimineras när det gäller utbildning, arbetsliv, m m. Motsvarande uppgift är 31% i Grekland, 26% i Portugal, 17% i Storbritannien, 16% i Frankrike mot endast 8% i Holland. För hela EG är siffran 19%.

De grupper som anses vara mest diskriminerade är handikappade (55% av unga européer mellan 15 och 24 år nämner dem), färgade (47%), arbetslösa (34%) och barn med invandrarbakgrund (32%).5

Japan Ministry of Labour, 1989 5 1989

EG-Kommissionen,

33 Ung i världen

Dessa siffror anger hur ungdomar

upplever jämställdhetsproblemen

och verkligheten stöder att kvinnor drabbas hår-

uppfattningen unga

dare än unga män av t ex arbetslöshet. 1987 var arbetslöshetssiffran

för unga män i Frankrike 18% och 27% för unga kvinnor?

2.2.5¶Internationellt

utbyte

Till de ovan redovisade resurserna kan internationella erfarenheter

läggas. De ungdomar som haft möjligheter att resa och skaffa ett

sig

internationellt kontaktnät och en säkerhet när det

gäller att göra sig

förstådd på främmande språk, får ett framför andra

försteg ungdo-

mar.

Ett ökat resande ses som karaktäristiskt för i de utveck-

ungdomar

lade europeiska länderna. Studier visar emellertid stora skillnader

på

mellan länderna vad gäller utlandsresor. Tre - lika

grupper ungefär

stora - kan identifieras inom EG. En har varit

tredjedel aldrig utom-

lands, en tredjedel har varit utomlands mindre än

sammanlagt tre månader, och en tredjedel har en total utlandsvistelse mer än tre på

månader.

Skillnaderna mellan de olika EG-länderna är stora. i

Ungdomarna

medelhavsländerna (Grekland, Spanien, tillhör i stor ut-

Portugal)

sträckning den första tredjedelen, medan de mindre

nordeuropeiska

länderna tillhör de mest beresta.

Språkkunskaperna spelar en mycket viktig roll. Av dem som aldrig

varit utomlands talar endast hela 60 procent det egna modersmålet.

En jämförande internationell

ungdomsundersökning visar att sven-

skarna inte alls är främmande för att vistas och bo i ett annat land under något år. Och andelen som kan tänka att sig bo utomlands har stigit de senaste åren. De som är mest tveksamma till en ut-

längre landsvistelse är amerikanska och 28% ungdomar västtyskar. av unga

amerikaner säger inte bo utomlands. Motsvarande

sig vilja uppgift för Sverige är 6%, Japan 14% och 11%, Storbritannien Frankrike 16%.7

2.2.6¶Den goda miljön

Tillgången till en ren miljö är en av de

viktigaste förutsättningarna

för att ungdomar ska kunna vara med där makt utövas. Miljön är

avgörande för ungdomars levnadsvillkor och hälsa.

Hoten mot världens är Risk för

miljö många. klimatförändringar på

grund av ökande koldioxidhalt. och

Mark-, skog- jordförstöring p g a

kemikalier och felaktigt brukande. och

Försurning havsföroreningar

p g a svaveldioxid-, klor- och tungmetallutsläpp.

6 OECD, 1989 Japan Ministry of Labour, 1989

SOU 1991:11 34 Ung i världen

Trots att många hot mot miljön har en global spännvidd sig

skiljer

för ungdomar i olika länder och regioner. Okenut-

miljösituationen

bredningen drabbar Afrikas barn med svält. Spridning av radioaktiva ämnen bl a kämvapenprov i Stilla Havet leder till att missbil-

genom dade barn föds. Blyutsläpp från bilar i starkt trafikbelastade områden

ger barn hjärnskador.

Utifrån dessa miljöhot kan man konstatera att mänskligheten står

infor en stor utmaning. Hoten måste avvärjas om mänskligheten ska

överleva. Jordens resurser måste fördelas rättvist. Energisystemet

måste ställas om och bygga på förnyelsebara energikällor. Avfalls- och

måste förändras så att det kan återföras till naturen

sophanteringen utan att miljöproblem uppstår.

2.3 och

Delaktighet inflytande

I detta avsnitt görs en närmare analys av i vilken omfattning ungdomar har tillträde till de viktiga arenor som diskuterades i inledningen av detta betänkande. Att tackla frågan om ungdomars delak-

tighet och inflytande blir sannolikt ett av de viktigaste spörsmålen

under 1990-talet. På alla livets områden - i skolan,

på arbetet, på

fritiden och i - och

politiken spelar ungdomars delaktighet inflytande en avgörande roll i samhällsutvecklingen.

2.3.1 Att ha en uppgift Den viktigaste formen av delaktighet är att ha en uppgift och utöva

inflytande. Det är på många sätt avgörande att ha en roll i vardagen.

En ung människa behöver veta att han eller hon behövs och har en uppgift att fylla, som barn, vän, syskon eller lekkamrat. Senare i livet

är det viktigt att skolan upplevs som en meningsfull uppgift i sig och

som en förberedelse för kommande uppgifter. Efter avslutad utbildning tar arbetet vid och blir för de allra flesta svenskar den centrala

uppgiften i vardagen. Arbetet ger möjligheter att bygga upp ett socialt

nätverk av kontakter, ger en inkörsport till engagemang samt andra vägar att nå inflytande och delaktighet, inte minst på den egna ar-

betsplatsen.

Arbetets roll i vardagen och i samhället är stor. Trots omfattande

och långvarig ungdomsarbetslöshet i flera västländer är det mycket få

ungdomar som förmått skapa en meningsfull tillvaro i arbetslöshet. Detta är också orsaken till att frågan om att bekämpa arbetslösheten,

i synnerhet bland ungdomar, står högt upp på den politiska dagord-

i flertalet västländer. Samhället är dessutom organiserat efter

ningen

lönearbete vilket kan ställa till vissa problem, eftersom dagens ungdom har en något annorlunda inställning till arbete.

Ung i världen

2.3.2¶Valdeltagande

I de allra flesta länder finns en stor människor som av olika

grupp skäl hamnat utanför det politiska livet, inte bara att visa oin-

genom tresse for politik, utan även genom att stanna hemma

på valdagen.

Detta fenomen existerar i såväl demokratier som -

gamla ”unga”

eller snarare “pånyttfödda” - demokratier i Centraleuro-

exempelvis

pa, vilket de senaste månademas händelser visat.

Ungern tvingades nyligen göra om en folkomröstning på grund av för lågt deltagande.

Vid valtillfallena prövas demokratins vitalitet. Ett valdelta-

lågt

gande är en indikation på att de politiska arenorna inte som

upplevs viktiga. Vad tycker då ungdomar om de politiska systemen? Frågan

ställdes till ungdomar mellan 15 och 24 år i EG-länderna.

Är du mycket nöjd, ganska nöjd, ganska missnöjd eller mycket missnöjd med det sätt demokratin fungerar i ditt land?

w

Källa: EG-Kommissionen, 1989

Resultatet av undersökningen Visar stora skillnader mellan län-

på

derna. I Danmark, Holland och Tyskland är mest

ungdomarna nöjda,

medan missnöjet är störst i Frankrike och Irland.

Italien,

USA

Nationella val i någon form äger rum vartannat men det

år i USA, amerikanska politiska livet domineras av vart

presidentvalen fjärde år. Mellan presidentvalen förnyas delar av kongressen.

Den betydelse genomsnittsamerikanen fäster vid dessa olika val speglas i Valdeltagandet, betydligt fler deltar i än i vapresidentvalen len mellan presidentkampanjerna. Bland är de unga Valdeltagandet

mycket lågt och uppvisar dessutom en fallande tendens under

tydligt

de senaste 15 åren.

För att motverka dessa låga siffror har för att öka val-

kampanjer

deltagandet pågått i flera år, främst bland svarta och ekonomiskt svaga grupper. Fd presidentkandidaten Jesse Jackson har en stor

spelat

roll i denna kampanj, och nästa valrörelse kommer att visa om kampanjerna fått önskvärt resultat.

SOU 1991:1. 36 Ung i världen

Valdeltagande i USA

CI År med presidentval

Röstande

CI År med enbart kongressva/

Röstande

Källa: US Statistical Abstract, 1990

Frankrike

Av opinionsundersökningar framgår att unga är mindre benägna att

rösta än de äldre. På om de någonsin avstått från att delta i

frågan

ett val svarar 14% av de tillfrågade mellan 18 och 24 år att det ofta har hänt, 20% att det hänt någon gång, 11% att det sällan hänt och 55% att det aldrig hänt.

En orsak till ett minskande valdeltagande i Frankrike är det

möjlig

stora antal valtillfallen som medborgarna ställs infor: presidentval,

parlamentsval, lokala val och val till europeiska parlamentet.

47% av franska befolkningen att de inte hade röstat i valet

uppgav

till det europeiska parlamentet. Aldersfordelningen och andelen röst-

skolkare framgår av följande uppgifter: 54% i åldern18-24 år deltog ej, 57% i åldern 25-34 år, 44% i åldern 35-49 år, 40% i åldern 50-64 år och 40% av dem som var över 65 åns

Sverige

Svenska ungdomar har mycket högt valdeltagande, som dock minskat

sedan år 1982. Utvecklingen redovisas i tabellen nedan.

betydligt

Röstande i procent av röstberättigade vid de senaste tre riksdagsvalen

Män Kvinnor

Källa: LO-rapporten, 1990 3

SOFRES, 1990

Ung i världen 37

EG-länderna

I en undersökning inom EG där ungdomar tillfrågades om sin inställ-

ning till politiska partier, blev svaren:

15-19 âr 20-24 år 15-24 år Jag känner stor närhet tili ett politiskt parti 4 5 4 Jag känner en viss närhet till ett politiskt parti 10 15 13

Jag är bara anhängare 25 30 28 Jag sympatiserar inte med något parti 56 46 51 Tveksam/vet ej 5 4 4 Källa: EG-Kommissionen, 1989

I en svensk undersökning ställdes frågan om man uppfattade sig som anhängare av något parti. Av ungdomarna mellan 16 och 24 år sva-

rade 40% att de kände som till ett 56% svarade

sig anhängare parti,

nej och 4% var tveksamma. Den andel som kände som

ungdomar sig

var lägre än motsvarande for hela (51%).9

anhängare populationen

Aven om den svenska inte är direkt med

undersökningen jämförbar

EG-studien visar den dock att förhållandena i Sverige i stort sett liknar dem som råder i EG-länderna.

2.3.3¶Fackligt engagemang

Facklig tillhörighet betraktas i detta sammanhang som ett annat mått av deltagande och inflytande.

Det är vanskligt att jämföra av det omfattningen fackliga engage-

manget olika länder emellan, bl a på grund av att hitta

svårigheten

relevant statistik. Situationen i det fackets roll

specifika landet, på

arbetsplatsen samt typen av arbete är faktorer som försvårar internationella analyser. Från befintligt material kan man emellertid dra slutsatsen att avståndet mellan fackföreningsrörelsen och

ungdomen

vaxer.

Den internationella statistiken visar att det fackliga engagemanget minskar och att det är särskilt ungdomarnas som avtar. engagemang

Medlemskap i fackföreningar: USA

% medlemmar

Källa: US Statistical Abstract, 1990 9

SIFO, 1990

38 Ung i världen SOU 1991:1:

I Sverige visar uppgifter från LO att organisationsgraden faktiskt har

stigit något for arbetare mellan 16 och 24 år (66% 1976, 75% 1987), medan den har fallit för både lägre, mellan- och högre tjänstemän (67% resp 68% 1976, 57% resp 65% 1987).

En undersökning inom EG visar att organisationsgraden bland

ungdomar varierar från 69% i Danmark, 42% i Belgien, 30% i Storbritannien och 29% i Västtyskland till 6% och 5% för Frankrike resp Spanien. För de tolv länderna som helhet svarar 20% av ungdomarna att de är medlemmar i en facklig organisation och 79% att de inte är med1emmar.10

Till de ungdomar som uppgav att de inte är medlemmar ställdes sedan frågan om varför de inte var fackligt anslutna: 34% svarade att

det inte fanns någon facklig organisation på arbetsplatsen, 26% att de

inte tror på fackforeningar”, 5% att facket på deras arbetsplats ”inte ser efter folk som mig”, 5% att ”min arbetsgivare inte tycker om fackliga organisationer”, 7% att de inte blivit medlemmar ännu, men avser att bli det, medan 12% gett andra svar och 14% inte vet.

2.3.4¶Viktiga frågor för ungdomar

Ungdomars närvaro på den synliga maktens arena, dvs det formella

Valdeltagandet, måste kompletteras med uppgifter om ungdomars

möjligheter att ställa nya frågor och att påverka de processer som formar medvetandet, maktens andra och tredje ansikte. I det följande redovisas de frågor som ungdomar vill föra upp på samhällets dagordning.

Politik Politik är inte ett vanligt diskussionsämne när ungdomar träffas. En engelsk sociolog, som genomfört en omfattande studie av livet för de unga i nordöstra England, beskrev reaktionerna hos en grupp ungdomar då ämnet togs upp.11

”Dom sjönk djupare ner i sina stolar, rullade med ögonen för

att visa att de var uttråkade, suckade och mumlade så fort

ordet ”

politik nämndes..

Detta ointresse kan beläggas i en undersökning där EG-ungdomar

tillfrågades om de ofta, då och då eller aldrig talade om politik när de träffade sina vänner.

10 1989

EG-Kommissionen, 11

Coñield F et al, Growing up at the margins, 1986

Källa: EG-Kommissionen, 1989 Trots det bristande intresset for politik vore det fel att säga att dagens ungdomar är opolitiska. I en lista över unga människors intresseområden har ämnen som tillhör den politiska sfaren placerats rela-

tivt högt.

Vilka områden intresserar dig mycket i livet? Välj så många du vill frán listan.

15-19 år 20-24 år 1 5-24 år Män Kvinnor

Källa: EG-Kommissionen, 1989

Svenska ungdomars fidgor

Svenska ungdomars inställning till vilka som är är i

frågor viktiga

viss mån annorlunda och ett par av de ämnen som tas upp kan betraktas som helt specifika för Sverige (löntagarfonder och skatter). De två tabellerna, för Sverige och för EG, är inte jämförbara, eftersom icke-politiska frågor som sport, kultur eller nöjen inte finns med i den

svenska undersökningen.

40 Ung i världen

Vilken eller vilka politiska frågor tycker du är viktigast idag? Du får nämna

högst tre.

Källa. SIFO, 1990

Miljöengagemanget

1980-talet blev det decennium då miljöfrågan placerades högt upp

på

de politiska dagordningarna. Länderna i västvärlden har nått den ekonomiska och sociala nivån som garanterar den kortsiktiga materiella överlevnaden. När de egna behoven är

grundläggande tillgodo-

sedda vänder man sitt intresse till frågor som rör framtida

generationer. Här kommer miljöfrågan ofta i forsta hand (se tabellen ovan). 1980-talet går också till historien som det decennium då miljöpartier valdes in i ett flertal europeiska länders parlament. På lokal nivå spelar miljörörelsen ofta en ännu större roll.

Insikten om att miljöproblem oftast inte kan lösas inom den egna nationen har lett till att miljöfrågan även förs fram via internatio-

nella intresseorganisationer. Greenpeace och Världsnaturfonden är

ett par kända exempel. Tillströmningen av stödmedlemmar har varit

stor. Greenpeace i Storbritannien, for att ta ett extremt exempel, hade

150 000 stödmedlemmar i juni 1988 och 253 000 ett år senare.” I svenska Greenpeace har tillströmningen av stödmedlemmar också varit stor de senaste åren. Från 30 000 år 1986 till drygt 200 000 år 1989.

Studier visar att miljöfrågan inte är en specifik An-

ungdomsfråga. delen miljöaktivister är högre bland fyrtiotalisterna än bland dem

som är födda på 60- och 70-talen. Att ha egna barn spelar troligen en

viktig roll när det gäller intresset for framtidsfrågorna.

MORI, Financial Weekly

Ung i världen 41

Att ha ett arbete Arbete - och bristen på arbete - är en fråga som som

upplevs mycket

viktig i EG-länderna. Nästan alla ungdomar i känner andra

Europa

ungdomar som är arbetslösa.

Vilka är de tre största problem som drabbar oss idag?

15-19 år 20-24 år

Källa: EG-Kommissionen, 1989

Den fråga som upplevs som näst viktigast är även den direkt relaterad till arbetslivet.

Andra frågor

Varje land har naturligtvis sina egna som

specifika frågor engagerar

unga människor. Listan kan göras lång, men koncentreras här till de frågor som rör politik och samhälle.

I USA har narkotikan blivit en eftersom krimina-

kärnfråga, våld,

litet och fattigdom så uppenbart följer i dess i amerikanska stor-

spår

städer.

__ Europa debatterar den integrationen och i

europeiska omdaningen

Osteuropa. Händelsema i Osteuropa har inträffat så att stu-

nyligen

dier och analyser av hur de påverkat ännu inte finns till-

ungdomar gängliga. EG-frågan är däremot väl analyserad. Sammanfattningsvis

kan man konstatera att de unga i bildar i

Europa kärntrupperna integrationsprocessen, vilket framgår av nedanstående tabell.

Hur förhåller du dig till integrationsprocessen i

Västeuropa?

Källa: EG-Kommissionen, 1989

42 Ung i världen

I vissa länder, exempelvis Storbritannien under större delen av 1980talet, har detta engagemang förorsakat stora klyftor mellan ungdomars åsikter och den politik som regeringen fört.

i EG ses som en positiv eller mycket positiv förete-

Medlemskapet

else. Efter genomförandet av den europeiska inre marknaden 1992 vill 48% av alla européer mellan 15 och 24 år att man ska gå ännu

39% vill ha en politisk union, 43% en gemensam valuta och

längre,

32% en gemensam försvarsmakt.”

Även svenska ungdomar är till övervägande del positiva till ett när-

mande till EG. På en fråga svarade de följande: Tycker du att Sverige bör gå med i EG?

Alla 16-29 år Män Kvinnor

16-29 år 16-29 år

Källa. SIFO, 1990

Sociala aktioner Ett av de mest intressanta exemplen på politisk aktivitet och inflytande återñnns bland franska ungdomar. Frankrike har länge varit i centrum for social oro och motstånd mot den mycket centraliserade makten. 1968 var givetvis i detta avseende en central händelse, som fortfarande finns med i diskussioner om ungdomars delaktighet och

inflytande.

För några år sedan, i november och december 1986, lyckades de franska ungdomarna få en utbildningsminister avsatt samt stoppa ett förslag till universitetsreform. Det började med att några studenter i

Paris initierade en strejk. Inom några dagar hade strejken spritt sig

till tio andra universitet i Paris. Ett stort strejkmöte fattade beslut om att genomföra en massdemonstration och lyckades därigenom fordröja den politiska processen i parlamentet. Efter en ny demonstration en vecka senare - som slutade tragiskt med att en ung människa misshandlades till döds av polisen - backade regeringen. Myten att de franska studenterna var apatiska, ointresserade och individualistiska krossades under dessa dagar. Trots att proteströrelsen förblev politiskt oberoende togs många politiska och sociala frågor upp, inte minst solidaritets- och antirasistfrågor.

2.3.5¶Forum för inflytande och delaktighet

Diskussionen hittills har i stort knutits till de traditionella maktarenorna - och Dessa fora för och in-

politik fackföreningar. delaktighet

13 1989

EG-Kommissionen,

Ung i världen 43

flytande är fortfarande viktiga, men mycket tyder på att de förlorar i betydelse. Flera argument kan föras fram som grund for detta påstående. För det första har arbetet i de politiska och fackliga orga-

nisationerna präglats av en strävan efter helhetslösningar, ideologier.

Det minskade intresset for partipolitiskt arbete kan tolkas som ett

avståndstagande från helhetslösningar. Ungdomarna tror inte längre

på ”den stora lösningen”. Flera studier inom arbetslivsområdet visar att ungdomar helst vill strukturera sin tillvaro i projekt och kortsiktiga engagemang. Detta gäller i särskilt hög grad i länder som Sverige

14 med liten arbetslöshet.

För det andra, och nära kopplat till det forsta argumentet,

genomgår länder som Sverige - åtminstone enligt den svenska maktutredningens slutsatser - en genomgripande förändring från en kollektivt orienterad till en mer individualistisk demokrati.

I Europa kan man kanske tala om någon form av nord-syddimension. Länder som Danmark eller Holland har en av medlem-

hög grad skap i olika organisationer, både bland ungdomar och i befolkningen

stort. Länder som Spanien, Grekland, Italien eller Frankrike har däremot en låg medlemsnivå.

I Danmark är 84% av befolkningen över 25 år medlem i

någon

form av organisation (andelen for dem som är mellan 15 och 24 år är 79%). I Spanien däremot är situationen annorlunda: 16% av alla över 25 år är medlemmar i (andelen för är

någon organisation de unga

28%).

De genomsnittliga siffrorna för EG presenteras nedan.

030103030)

Organisation som jobbar med mänskliga rättigheter Naturskydd, djurskydd, miljörörelse

Ungdomsförening (scouter mm) Konsumentförening

Idrottsklubb eller idrottsförening h) i Andra grupper lngen grupp alls

gmm4üw4 O)\JUlf0l\)OIl\)

Källa: EG-Kommissionen, 1989

T ex Maccoby M, Arbeta, varfor det?, Svenska Dagbladets förlag, 1989

44 Ung i världen

SIFO orde hösten 1990 en studie av allmänhetens syn på politik och makt. Vid denna undersökning ställdes frågan om man var medlem i något parti. 9% av ungdomarna mellan 16 och 29 år uppgav att de var medlemmar i något parti. Av det totala antalet tillfrågade i alla åldrar uppgav 18% att de var partianslutna. Om dessa uppgifter ställs mot EG-studien ovan bekräftas bilden av den höga svenska organisa-

tionsgraden.

1980-talet var årtiondet då nya grupper och organisationer som

Amnesty International, Greenpeace och Världsnaturfonden fick sina definitiva genombrott.

Att de idéer som dessa organisationer företräder har spridits med stor kraft råder inget tvivel om. Greenpeace, som startade 1971 i Vancouver med ett engagemang mot kärnvapenprover och valfiske i norra Stilla Havet, har framgångsrikt etablerat en betydande internationell verksamhet. Detsamma gäller Amnesty International.

Nya medel för globalt deltagande

I takt med att traditionella partier och ideologier minskar i popularitet och inte förmår fånga ungdomars intresse, växer nya former för

delaktighet och inflytande fram.

En av 1980-talets stora händelser var den stora Live Aid-konserten i London och Philadelphia 1985. Nästan alla superstjärnor från populärmusikens värld uppträdde för att samla in pengar till de svältande i Etiopien. Live Aid-galans idé har används vid flera tillfällen sedan dess, till stöd för Amnesty International (en stor världsturné 1988), for regnskogen och andra aktuella frågor. Mode och klädsel har också

blivit ett sätt att uttrycka politiska åsikter, exempelvis T-shirts med

texter, bilder och figurer på.

Det är inte bara inom kulturområdet som nya fora för politisk

aktivitet uppstått. Studenterna i Tjeckoslovakien slogs bildligt talat

för demokrati och frihet under 1990. En intressant företeelse var också de protester som förekom vid amerikanska universitet under mitten på 1980-talet för att tvinga universiteten att upphöra med

investeringar i Sydafrika. Protesterna lyckades och spred sig över

Atlanten till Storbritannien.

Storstädernas specifika problem

En illustration av de flesta områden som berörts i detta kapitel kan ges genom att titta på de fenomen som dyker upp i de stora städerna i de flesta i-länder. Med jämna mellanrum kommer det uppgifter från olika länder att ungdomar ”invaderat” stadskärnorna och uttryckt sitt missnöje genom våldsamma kravaller.

Ung i världen 45

Det torde ändå vara en paradox att unga storstadsbor skulle ha större problem än andra. Möjligheterna till ett aktivt och varierat fritidsliv är mycket stora. Infrastrukturer finns, om än i varierande utsträckning och inte alltid i direkt anslutning till närmiljön. Men än-

då, det är 0rd som sysslolöshet, hopplöshet och brist på möjligheter

som tas upp av dessa ungdomar då de tillfrågas om varför de agerar.

Det har hänt under 1980-talet i Berlin, Zürich eller Brixton (London). Senast såg man det i Paris under november 1990. Det har även funnits vissa likheter i de bråk som förekommit i Stockholm, Kungsträdgården och Stockholms city, under 80-talet, även om massmedias roll här har spelat en icke obetydlig roll.

Alla problem har sina särdrag, och för det mesta går det inte att

samla ihop problemen i samma säck. Det kan vara långvariga, djupa

problem som i Nordirland. Det kan vara rasupplopp, som har bevittnats i England. Det kan vara uttryck för vissa extrema politiska rörelser, som husockupationema i Berlin eller Zurich. Det kan ha sina

rötter i kvasi-politiska missnöjesrörelser, som med strejkande skol-

ungdomar i Paris i november 1990. Men dessa speciella förhållanden betyder inte att problemen är endast lokala eller att ungdomar är speciellt våldsamma.

En rubrik i den amerikanska veckotidningen Newsweek för några

år sedan löd ”Europe’s dead-end kids”, ungdomarna i Europas alla sociala återvändsgränder. Det handlar om förorterna, med höga koncentrationer av marginaliserade grupper, som t ex andra-generationens

invandrare. Det arvet som tidigare generationer har överlämnat till dessa består av sterila och omänskliga bostadsområden, skolor där förhållandena är bristfälliga, och hög arbetslöshet.

Dessa områden har expanderat i de flesta storstäderna i Västeuropa och Nordamerika. Bostadsområdena ser dessutom mycket lika ut var man än befinner sig. Och kulturen har också blivit gränslös. Klädseln, dansstilarna, musiken är global. Det handlar om musiker

och band som trots att de är belgiska, tyska, franska, engelska och

svenska får sin inspiration från likartade källor. Detsamma gäller andra internationella fenomen som grafñti eller ”tagging” (att måla eller rita ett stiliserat namn på det gäng man tillhör). Storstadens dead-end kids” delar ett gemensamt arv, oberoende av om de bor i Rinkeby, Brixton eller Harlem.

2.4. Svenska i

ungdomar

ett internationellt

perspektiv

Svenska ungdomar har det bättre i många avseenden. Det är i första

hand den låga ungdomsarbetslösheten som skiljer Sverige från andra

västländer. Men även när det gäller olika materiella förhållanden,

46 Ung i världen

som t ex tillgång till en bostad, bil och andra kapitalvaror, är situationen i Sverige bättre än i övriga Europa. Svenska ungdomar har också goda förutsättningar att få internationella erfarenheter genom att resa och möta människor från andra länder. Genomgången visar att svenska ungdomars materiella förutsättningar är goda i relation till ungdomar i andra länder.

Dessutom deltar en större andel av ungdomarna i Sverige i valen

och är i högre grad politiskt eller fackligt organiserade än i de jäm-

förda västländerna. Men trots att Sverige avviker positivt är det dock knappt en tiondel av ungdomarna som är med i ett parti och det mesta tyder på att organisationsgraden minskat under slutet av 1980-talet. Ungdomars engagemang tar nya former. Flera studier tyder på att ungdomar i hela västvärlden blir allt mer tveksamma till

att helhjärtat delta i politiska eller fackliga organisationers arbete. De stora partiernas ideologier motsvarar inte längre ungdomarnas uppfattning av verkligheten. Istället väljer de unga att engagera sig i projekt och i enskilda frågor. Engagemanget tar sig också uttryck i

den musik, de kläder och det språk som ungdomar använder.

Samband finns mellan ungdomars materiella och sociala resurser och möjligheten att utöva inflytande på maktens olika arenor. Ungdomar sj älva tycks anse att miljön och arbetet är de viktigaste faktorerna. I internationella studier kommer också utbildningen högt upp på listan.

Det förefaller rimligt att anta att goda hemförhållanden, bra miljö, goda ekonomiska resurser, ett arbete, en gedigen utbildning och omfattande internationella erfarenheter stärker en individs möjligheter att delta och utöva inflytande över sin egen situation och på sin om-

givning.

Det mesta tyder på att flertalet västerländska ungdomar, genom ökade materiella och sociala resurser, faktiskt har ett större inflytande än tidigare även om detta inflytande tar sig nya uttryck. Man är idag mer medveten, ställer krav och har förmåga att artikulera dessa krav. Men ger detta faktiska inflytande en tillfredsställelse, mår ungdomar bra? Ger insikterna och tillträdet till beslutsarenorna anledning till glädje och tillförsikt?

Även om inflytandet har ökat så gäller det inte alla. Den höga ungdomsarbetslösheten hotar att skapa ett två-tredjedelssamhälle i Europa som utestänger allt för många ungdomar från ett reellt delta-

gande i vardagen och det politiska livet. Dessa ungdomars inflytande

minskar och klyftan till den starka majoriteten ökar. Samtidigt ökar också klyftan till de ungdomar som verkligen saknar resurser och inflytande - i Asien och Afrika. Dessa 1,8 miljarder barn och ungdomar har i mycket liten omfattning inflytande över världens samlade resurser.

3.

UNG I SVERIGE

3.1¶Inledning

I detta kapitel ges en bakgrund till de analyser och förslag som

presenteras mer utförligt i de följande kapitlen 4-9. Avsikten är att

göra en kartläggning av ungdomarnas situation i dagens Sverige. Det

är naturligtvis varken möjligt eller ens önskvärt att redovisa en i nå-

gon mening fullständig bild av ungdomars situation. I kapitel 1 refere-

ras till den svenska maktutredningen som under fem års tid i ett myc-

ket omfattande utredningsarbete behandlat samhällsförändringar som påverkar medborgarnas delaktighet och inflytande i samhället. Maktutredningen utgör ett i allra högsta grad relevant underlag för frågor som rör ungdomars delaktighet och inflytande.1

I detta sammanhang koncentreras faktaredovisningen till de upp-

gifter som har betydelse för de förslag som ungdomskommittén valt

att ta upp i senare kapitel. Som tidigare redovisats i kapitel 1 diskuteras här den roll som de materiella och sociala villkoren spelar när det gäller att få biljetter till de olika områden där inflytande kan utövas. Sociala och materiella förutsättningar och en faktisk tillgång till arbete och möjlighet att ta del i politiken är nödvändiga men inte tillräckliga villkor för att utöva makt. I detta kapitel diskuteras skillna-

der i olika ungdomsgruppers möjlighet att delta och ha inflytande

samt vilka demokratiska förutsättningar som ges till ungdomar.

För det första behandlas jämställdhetsaspekterna. Är unga kvinnors materiella och sociala resurser, deltagande och makt mer begränsad än unga mäns? För det andra studeras klasskillnader. Spelar det någon större roll om man kommer från ett arbetarhem eller ett tjänste-

mannahem? Nära kopplat till frågan om social tillhörighet är frågan om hög- resp lågutbildades möjligheter att utöva inflytande på olika

områden. I detta sammanhang berörs också elitbegreppet. Vilka unga

1 SOU 1990:44 Demokrati och makti Sverige. Maktutredningens huvudrapport

48 Ung i Sverige

kommer att tillhöra eliten, de som har inflytande på olika samhällsområden?

Detta val av olika grupper av ungdomar, där social bakgrund och

utbildning spelar en viktig roll, speglar utredningens grundläggande

uppfattning om att de historiska och sociala rötterna har stor betydelse. En människa föds inte i ett tomt rum utan in i ett samhälle där förutsättningen i hög grad är given av sociala och ekonomiska förhållanden.

En studie av ungdomars delaktighet och inflytande i samhället

måste ta sin början i en diskussion om hur samhället ser ut. Den tidi-

gare nämnda maktutredningen, med ett stort antal delpublikationer,

kan ses som ett underlag till betänkandet.

Även i annan litteratur, i dags- och veckopress samt etermedia be-

skrivs det svenska samhällets förändring. Det talas allt oftare om att den ”svenska modellen” är på reträtt.

I maktutredningen har den svenska modellen beskrivits i termer av ett kollektivt demokratiideal, starka centrala organisationer och partier, en centraliserad lönerörelse och ett i flera avseenden starkt samhälle. Enligt maktutredningen har dessa drag slätats ut och det svenska samhället är på väg mot ett demokratiideal som är mer

individualistiskt, mer i linje med de ideal som är vägledande i de

flesta andra europeiska länder och i Nordamerika. Vidare har de

starka organisationerna och partierna förlorat i betydelse, lönerö-

relsen har decentraliserats och ett stort antal avtalsslutande parter gör numera upp på lokal nivå.

Det starka samhället tycks successivt ersättas med ett mer decentraliserat system. Staten, som svarat för en betydande del av den

offentliga produktionen och huvuddelen av de offentliga transfere-

ringarna, lämnar nu över mer och mer till kommunerna.

Samtidigt pekar maktutredningen på att den snabba internationa-

liseringen och spridningen av den globala tekniken innebär att en stor

del av besluten flyttas över till överstatliga organisationer och privata

storföretag.

Det är mot bakgrund av de förändringsvågor som sköljer över samhället, som ungdomars delaktighet och inflytande måste ses. När samhället i stort förändras, förändras också ungdomarnas verklighet.

Som underlag för beskrivningen av ungdomars verklighet i dagens Sverige har Statistiska centralbyråns publikationer, LO-utredningen om ungdomars välfärd, ett stort antal SIFO-undersökningar samt en

särskild studie genomförd av SKOP utnyttjats?

Det blir dock allt mer uppenbart att viktiga samtida samhällsför-

2 Ungdomar och politik. SKOP-undersökning på uppdrag av ungdomskommittén, 1990

49 Ungi Sverige

ändringar inte ännu dokumenterats i statistiska studier. Vidare låter sig flera av de aspekter som rör makt inte i enkla statistiska

fångas analyser.

Maktens första ansikte, det synliga formella finns i

maktutövandet,

viss utsträckning med i statistiken medan maktens andra och

tredje

ansikte kräver andra metoder än de traditionellt statistiska.

I det följande kommer därför frågor som rör maktens andra och tredje ansikte att behandlas i ett kvalitativt och resonerande

perspek-

tiv. Trots bristen på statistik tas dessa till då det en-

upp behandling,

ligt ungdomsutredningen är bakom dessa ansikten som den

verkliga makten döljer sig.

3.2 i

Ungdomar Sverige

Det finns ca 1,4 miljoner ungdomar mellan 14-26 år (1,0 mellan

miljon

16-24 år). De flesta går i skola eller har ett arbete. Den

genomsnittliga

utbildningstiden för svenskar har ökat dramatiskt under de senaste åren.

Under de senaste 4-5 åren har varit

ungdomsarbetslösheten mycket

låg i ett internationellt perspektiv. Endast ca 3 procent av

ungdomar-

na på arbetsmarknaden saknade arbete hösten 1990.

De svenska ungdomarna har det bra. förr har de haft så

Aldrig

mycket pengar och fått så chanser till fritid och utbild-

många arbete, ning. Men bakom den generella beskrivningen en döljer sig betydligt

mer komplex bild.

Nära 125 000 ungdomar mellan 15 och 29 år är invandrare. En del unga har olika typer av handikapp.

Skillnaderna mellan ungdomar tar inte bara i en avvi-

sig uttryck

kande hudfarg, ett annat eller andra lätt språk identiñerbara egenskaper. De största och mest omfattande skillnaderna är dolda bakom olika sociala och ekonomiska strukturer eller i en skillnad

svârgripbar

i och mod att göra sin röst hörd.

förmåga

3.3¶Jämställdhet?

Den internationella utblicken visar att svenska anser att

ungdomar

skillnaderna mellan mäns och kvinnors villkor i inte är lika

Sverige

stora som i andra länder. Det är också att svenska kvinnor

tydligt på

ett unikt sätt deltar i arbetslivet. Förvärvsfrekvensen är i det närmaste lika hög för kvinnor som ett förhållande som bara har for män, sin motsvarighet i de nordiska länderna och i Holland. övriga När det gäller utbildning så har unga kvinnor en lika

lång genomsnittlig

utbildning som unga män, 10,1 resp 10,3 års utbildning.

50 Ung i Sverige

3.3.1 Resurser Men bakom denna ljusa bild finns en annan verklighet. Unga kvinnor har det sämre när det t ex gäller tillgång till bilar, båtar, dagliga tid-

ningar.

Vad har 16-24 åringar tillgång till? (i procent) 1983

Samtliga

Män Kvinnor Båda könen 16-74 år Andel som har tillgång till...

Varken fritidshus,

Källa: SCB ULF, 1987

En av lönestatistiken visar också tydliga skillnader i

genomgång

inkomst mellan kvinnor och män. I genomsnitt tjänade arbetarkvinnor i åldern 16 - 29 år ca 104 000 kronor per år, medan en man i motsvarande ålder tjänade 128 000 kronor per år.

Skillnaden mellan kvinnliga och manliga tjänstemän är nästan lika

stor. I genomsnitt tjänade en ung kvinnlig tjänsteman ca 128 000 kro-

nor, medan hennes manliga kollega tjänade 148 000 kronor.

En fördjupad analys av statistiken som tar hänsyn till skillnader i arbetstid, yrken m m visar att kvinnor i allmänhet tjänar mindre än män. I Svenska Metallindustriarbetareforbundets rapport till kon-

1989 redovisas uppgifter som visar att klyftorna mellan gressen kvinnors och mäns löner återigen ökar inom hela LO-kollektivet. Uppgifterna bygger på gemensam LO/SAF statistik.

Ung i Sverige 51

Löneskillnader mellan män och kvinnor

Männens löneläge = 100

- vinnor, Metal]/VF“~.~

. , awe

.g

& *w

av*

a*

g* “Kvinnor, hela Lo/SA‘?

:m: 5-‘

85_

§4?

-- ¢o\~:.~:¢>°’w§

80 a?

:3’

Käg

75 *Vi I i I V I l I I V I I I I T TI

1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988

Källa: Arbetarlöner LO/SAF; Meta/I/VFs gemensamma statistik, 1989

Skillnaderna i ekonomiska resurser mellan kvinnor och män kan

unga

också uttryckas på andra sätt. I LO-utredningen ställdes frågan om

hur stor del av kvinnorna resp männen som med kort varsel kan skaffa 8 000 kronor. Mer än var tredje kvinna inte

ung uppger sig kunna skaffa 8 000 kronor, medan endast var femte man har samma

svårigheter.

3.3.2¶Utbildning

Kvinnor och män går i genomsnitt lika länge i skolan. Men bakom

dessa genomsnittstal döljer sig stora skillnader.

En genomgång av avgångar från 1988-89 visar att

gymnasielinjerna

ett könsrollsmönster fortfarande styr valet av Av nedan-

utbildning. stående tabell framgår att de mest ”jämlika” linjerna är de teoretiska, högskoleförberedande linjerna, medan de yrkesförberedande linjerna

är kraftigt segregerade. På linjen för social service är 96% av de som tar examen flickor medan det omvända gäller som

på verkstadslinjen,

endast har 3% flickor.

SOU 1991:1 52 Ung i Sverige

Avgángna från Gymnasieskolan 1988-89

% Män % Kvinnor Totalt Linje i %

Linje

Källa: Statistiska Meddelanden Avgángna frán gymnasieskolans linjer läsåret 1988-89, SCB 1990

De unga kvinnorna är i majoritet på högskolan. Undenhöstterminen

1988 var 57% av de registrerade studenterna kvinnor. Aven valen på högskolan är starkt könsrollsbundna. Hälso- och sjukvård, förskole-

och lågstadielärarlinjerna är i praktiken helt förbehållna kvinnor.

?OU 1991:12 Ung i Sverige 53

Kvinnors val av högskolelinjer Linjer med fler än 80% kvinnor (rankade i fallande ordning) Påbyggnad Hälso- och Sjukvård Förskollärarlinjen Lågstadielärarlinjen Social omsorg Komplettering Hälso- och Sjukvård Laboratorieassistent Hälso- och Sjukvárdslinjen Speciallärarlinjen Rehabiliteringslinjen Anestesi och intensivvård Sociala linjen Källa: SCB Högskolestatistik 1990

Könsrollsproblematiken framträder lika tydligt i forskarutbildningen.

Av totalt 2 300 nyantagna till forskarutbildningen 1988-89 var knappt 34% kvinnor.

Nyantagna i forskarutbildning på högskolor, 1988-89

Antal Andel Fakultet , studenter kvinnor i %

Källa: SCB Högsko/estatistik, 1990

54 Ung i Sverige SOU 1991:1.

3.3.3 Arbetet Den for svenska förhållanden höga ungdomsarbetslösheten under

1982, med 10% och mer av 16-19-åringarna arbetslösa, bringades ned

till en låg nivå under mitten och slutet av 1980-talet. Den senaste tidens varsel på arbetsmarknaden pekar dock på att ungdomsarbetslösheten åter är på väg upp under början av 1991.

Det är de unga, med kort utbildning och liten yrkeserfarenhet som drabbas hårdast av arbetslöshet i lågkonjunkturer. Mycket talar också för att lågutbildade unga kvinnor relativt sett drabbas hårdare än unga män. Arbetslöshet (i procent) 1980-89 Reiativa arbetsiöshetstal

1980 1 982 1984 1986 1988 1989 Män

Kvinnor

Källa: Arbetsmarknaden isiffror, SCB, 1990

De könsbundna utbildningsvalên har sin motsvarighet i yrkesvalet.

På övergripande nivå kan man konstatera att kvinnorna i hög grad arbetar i offentlig sektor medan männen arbetar i privat industri och byggverksamhet. Hela 71 % av de anställda i den offentliga sektorn är kvinnor. Inom tillverkningsindustrin är endast 28% kvinnor och inom

byggsektorn 9%.

Detta mönster visar sig även i yrkeskategorier. Kvinnor sköter vård, administration och service medan männen dominerar tekniken

och tillverkningen.

Andel män resp kvinnor inom olika yrken, 1988

Män Kvinnor Tekniskt, natur-och samhälls-

Källa: SCB Statistisk Årsbok 1991, 1990

Ung i Sverige 55

Det finns andra skillnader mellan unga kvinnor och mäns ställning på arbetsmarknaden. Unga kvinnor får i högre grad än unga män nöja sig med vikariat och andra tidsbegränsade arbeten när de börjar sitt första arbete. Bland 16-19-åringar var, år 1989, 42% av pojkarna och 58% av flickorna anställda på vikariat.3

En första förutsättning för att kunna utöva makt på arbetsplatsen är naturligtvis att ha ett arbete att gå till. I dag har nästan alla ungdomar ett arbete även om en hotande lågkonjunktur snabbt kan förändra situationen.

Enligt LOs rapport om ungdomar i välfärd har andelen unga LOarbetare mellan 16-24 år som är med i facket ökat från 71% år 1975/76 till 79% år 1986/87. Den fackliga organisationsgraden för lägre tjänstemän resp högre tjänstemän har dock minskat från 67 till 57% resp från 68 till 65%. LO-studien visar att unga kvinnors organisationsgrad är högre än unga mäns. Efter 1986/87 har organisationsgraden minskat, särskilt i grupperna utanför LO-kollektivet.

Det fackliga medlemskapet är inte självklart kopplat till facklig

aktivitet. Bland de ungdomar som är med i facket är det bara ungefär en fjärdedel som uppger att de varit på fackligt möte under de senaste året. Andelen kvinnor som går på fackmöte är lägre än andelen män. LO konstaterar vidare att den fackliga aktiviteten har avtagit. I rapporten slås fast att det är ett allvarligt varningstecken att ung-

domar i minskad utsträckning går pá fackliga möten.

Ett konkret sätt att mäta inflytandet i arbetslivet är att se om man kan påverka sin arbetstid. I nedanstående tabell redovisas i vilken

utsträckning män resp kvinnor med olika facklig tillhörighet kan på-

verka sin arbetstid. Det är en påtaglig skillnad mellan mäns och kvinnors möjligheter att ta ledigt en timme utan löneavdrag. Inom LO-kollektivet kan 43% av männen ta ledigt medan motsvarande andel kvinnor är 22%. Det föreligger, som redovisas senare, också stor skillnader mellan olika grupper.

3 Statistisk Årsbok 1991, SCB, 1990

56 Ung i Sverige

Olika mått på frihet i arbetet

Lo TCO SACO/SR

Mån Kvinnor Man Kvinnor Mån Kvinnor Kan ta ledigt under arbetsdagen utan Iöneavdrag med kort varsel för ett ärende på en timme 43 22 69 47 82 73 Har flextid 17 19 46 28 84 70 Kan själv bestämma när man vill förlägga sin huvudsemester 44 40 44 46 45 41 Kan själv bestämma vad man ska arbeta med nästa timme 29 28 55 58 71 91 Kan själv hastigast ringa ett viktigt privat telefonsamtal 92 94 100 90 96 93 Källa: Om ungdomars välfärd, LO, 1990

3.3.4¶Politiken

Kvinnorna fick rösträtt i Sverige 1921, vilket innebar att de fick en formell inträdesbiljett till den makt som ligger i att rösta i en representativ demokrati. Idag är kvinnors valdeltagande högre än mäns. I LO-kollektivet röstade 81% av de röstberättigade männen, men 87% av kvinnorna i 1988 års val.

När det gäller politisk aktivitet är kvinnorna mer aktiva. År

överlag

1984 deltog t ex knappt 27% av de manliga medlemmarna mellan 16 och 24 år aktivt, medan andelen kvinnor i samma åldersgrupp var nästan 31%. Det är dock påtagligt att ju högre upp i den politiska hierarkin man kommer desto mindre blir andelen kvinnor. I

riksdagen

sitter ca 38% kvinnor och i regeringen är 36% kvinnor.

Aktivitet inom politiska och fackliga organisationer samt föreningar (i procent) 1984

Män Män Kvinnor Kvinnor Alla

16-24 år Alla 16-24 år Alla vuxna Aktiviteter inom politiska partier

Fackliga aktiviteter bland

anställda

Ar medlem 70,6 85,3 69,3 85,6 85,4 Andel av medlemmarna som under senaste året har...

Har varit på något möte senaste året 62,1 69,8 57,9 65,1 67,4 Källa: SCB ULF, 1984

Ung i Sverige

Det finns flera studier som visar att valdeltagande och andelen

ungdomar som har medlemskap i parti minskar. LO-

något politiskt

rapporten och andra studier som kommittén del av visar att

tagit

intresset för traditionell partipolitik minskat.

I en studie som kommittén låtit göra har mellen 16-25 år

ungdomar

fått frågan om de kan tänka sig att arbeta i politiska organisationer. En något större andel kvinnor i förhållande till män skulle kunna tänka sig att arbeta politiskt, 22% resp 21%. till detta kan

Kopplat

konstateras att 30% av alla unga kvinnor i tror att

undersökningen

arbete i politiska organistioner är det mest effektiva sättet att

påverka

politiska beslut. Män är något mer tveksamma till påståendet, 27% tror att politiskt arbete är det bästa sättet4.

I samma studie fick ungdomarna om de kunde tänka att

frågan sig

påverka olika politiska beslut att skrivadnsändare och

genom deltaga

i utomparlamentariska aktioner. Aven här kvinnor vara mer

tycks

benägna att agera. 50% av kvinnorna resp 47% av männen kan tänka sig skriva insändare. Utomparlamentariska aktioner kan 29% av kvinnorna och 27 % av männen tänka sig.

3.3.5¶Fritiden

I en i november 1990 fick svara

SIFO-undersökning ungdomar på

frågan: ”Vad gjorde du i går kväll?” Den största tittade

gruppen, 33%, på tv eller video. 17% av var hemma med och en

ungdomarna familjen

lika stor grupp, 17%, läste läxor. 15% med vänner utanför

umgicks

hemmet. 8% jobbade över, 8% ägnade åt sin och 9%

sig hobby städade,

tvättade m m. 10 % av alla tränade eller motionerade. Endast 5% läste en bok och 2% var på kurs. (Flera aktiviteter och total-

överlappar summan på just denna fråga var 146%.). Mediakonsumtionen den är

aktivitet man ägnar mest tid åt efter sömn.

Studien visar att kvinnor på ett sätt avviker när det

signifikant

gäller fritidsaktiviteter. Unga kvinnor diskar, städar, läser böcker och går på kurser i högre grad än män. Männen är å andra sidan mer aktiva när det gäller idrott.

3.4¶Ungdomar i ett klassamhälle

heterogent

I betänkandets forsta kapitel och i den internationella utblicken diskuteras olika typer av materiella och sociala resurser. Det finns många olika resurser som påverkar och

ungdomars delaktighet

inflytande. En sådan ”social resurs” är den socioekonomiska

gruppen,

klasstillhörigheten.

4 Ungdomar och politik. SKOP-undersökning 1990

på uppdrag av ungdomskommittén,

SOU 1991:1: 58 Ung i Sverige

En vanlig indelning är arbetare, tjänstemän och företagare. Drygt

45% av alla ungdomar tillhör gruppen arbetare. Knappt 34% är

tjänstemän och de resterande ungdomarna, ca 21%, är bl a företagare

och lantbrukare. Utöver dessa traditionella klasser har SCB identifierat en s k elitgrupp, som består av formögna, personer i ledande

i det privata näringslivet samt de befattningar, högre tjänstemän politiskt aktiva.

3.4.1¶Arbetarungdomars resurser

Arbetarungdomarna går i andra skolor och får andra arbeten än ung-

domar från tjänstemannahem. Den genomsnittliga utbildningstiden

för en arbetare i åldern 16-34 år är 10,8 år, medan motsvarande utbildningstid for unga tjänstemän, på mellan- och hög nivå, är 14,1 år. Skillnaderna i utbildning kan också uttryckas i den procentandel av 25-34 åringari olika grupper som gått vidare till eftergymnasial utbildning. En sådan indelning visar att det bland arbetare är 16,5% män och 15,7% kvinnor som fortsätter efter gymnasiet medan 48,7% av och 45,8% av tjänstekvinnorna går vidare efter gymna-

tjänstemän

siet. I gruppen män från högre tjänstemannafamiljer är det hela 70% som går vidare. Detta kan t ex ställas mot de knappa 14% av ej facklärda arbetarkvinnor som får gå vidare. Dessa skillnader blir avgörande for ungdomarnas möjligheter att senare i livet delta och utöva inflytande på olika arenor.5

Det är således tjänstemännens ungdomar som har den längsta utbildningen. Statistiska analyser visar vidare att en lång utbildning of-

ta är en försäkring mot arbetslöshet och trista arbetsuppgifter. I en studie av hur många arbeten en 16-20 åring haft under de forsta 18 månaderna efter avslutad skolutbildning framgår det att ungdomar med längre utbildning mer sällan blir utan arbete. De ungdomar som skaffar en utbildning kan också välja ett nytt arbete om de inte

sig

trivs. 41% av ungdomarna med lång utbildning har haft två eller flera arbeten under de forsta 18 månaderna. Motsvarande siffra for de korttidsutbildade är 30%. Dessa uppgifter stödjer också det argument

som tidigare redovisats, nämligen att dagens unga inte väljer att

stanna lika länge på ett arbete som den tidigare generationen. Man väljer bort det man inte gillar, såväl arbete, fritid som politik.

5 SCB ULF, 1987

Ungi Sverige 59 Antal arbeten under de första 18 månaderna efter avslutad skolutbildning bland ungdomar 16-20 år (i procent), 1985

Källa: SCB ULF, 1987

I LO-studien finns ett utförligt material som illustrerar klasskillnaderna. När det gäller erfarenhet av att vara arbetslös under de senaste fem åren har t ex 35 % av arbetarkvinnorna mellan 16 - 29 år upplevt detta, medan endast 20% av flickorna från högre tjänstemannahem delar deras erfarenhet. Att vara arbetarkvinna med kort utbildning ger en svag position på arbetsmarknaden.

Ett annat exempel är att 19% av arbetarna tycker att arbetet är både enformigt och jäktigt, medan endast 3% av har

tjänstemännen

samma uppfattning om sitt arbete.

Dessa skillnader i materiella resurser ger utslag i det aktiva deltagandet och inflytandet. Ovan konstateras att till arbete och

tillgången

utbildning i hög grad påverkas av social bakgrund. Aven fritiden på-

verkas av denna; Tjänstemän idrottar, utövar musik och dansar i större omfattning än arbetare. Det är endast när det gäller deltagande i organiserad fritidsverksamhet som arbetarungdomar är överrepresenterade.

Fritidsaktiviteter bland barn och ungdomar, efter hushållets socioekonomiska grupp (i procent) 1983 Ägnar sig praktiskt taget varje vecka åt att

Idrotta Spela musik- Dansa balett Delta I org

Källa: SCB ULF, 1987

60 Ung i Sverige

Vidare är arbetarungdomar signifikant mer intresserade av fritidsfis-

ke och av att titta på idrott. I övrigt tycks tjänstemännens ungdomar

vara mer aktiva på fritiden. Tretton aktiviteter: Skillnader mellan arbetare och tjänstemän (i procent), 1 983

Aktiviteten har utövats mer än 20 gånger under året, utom de markerade som utövats mer än fem gånger under året. Obs! Positivt värde innebär skillnad till arbetarnas fördel, negativt värde till tjänstemännens fördel. Källa: SCB ULF, 1987 Dessa skillnader i aktivitetsgrad förekommer på alla arenor. När det

gäller politiskt deltagande tycker t ex 78% av ungdomarna med mer än 13 års utbildning att det är meningsfullt att rösta i de politiska va-

len. Av de med nio års utbildning var det bara knappt 60% som tycker

att det är meningsfullt att rösta. Tjänstemän och högutbildade utnytt-

jar också i högre grad sin rösträtt än arbetare.5

När det gäller facklig aktivitet är situationen den omvända. Enligt den tidigare redovisade LO-studien är organisationsgraden bland tjänstemän lägre än bland arbetare. 79% av alla arbetare mellan 16- 29 år var med i facket år 1986/87 och andelen har ökat med åtta procentenheter sedan år 1975/76. Bland högre tjänstemän har organisationsgraden istället minskat från 78% till 72% under samma period.

Det visar sig vidare i de studier som ungdomskommittén låtit göra

att högutbildade har mycket större möjligheter att göra sig hörda på

olika sätt. I SKOP-studien har ungdomar tillfrågats om de kan tänka sig att skriva en insändare och tala med journalister för att påverka politiska beslut. 34% av dem med nioårig skola säger sig kunna skriva

6 Ungdomar och politikSKOP-undersökning på uppdrag av ungdomskommittén, 1990

Ung i Sverige 61

eller tala med journalister, medan 61% av de högutbildade har denna

förmåga.

Samma bild kommer fram i LO-rapporten, där 46% av arbetarungdomar mellan 16-29 år uppgav att de inte själva kunde författa en skrivelse till en myndighet år 1978. Åtta år senare, 1986/87, har andelen minskat till 43%. Bland högre tjänstemän är motsvarande siffror 15 resp 13%.

Att kunna skriva insändare, ta kontakter och ha förmågan att på olika sätt ta sig fram på olika arenor kommer att få en ännu större

i det samhälle som växer fram. De områdena -

betydelse organiserade fritidens föreningar, politiska partier, fackförbund och andra synliga

institutioner - minskar i betydelse till förmån för mindre påtagliga personliga och kollektiva nätverk. Det blir allt viktigare att ha kontakter på olika områden.

I SCBs levnadsnivåundersökning kan en sådan utveckling skönjas.

På en fråga om hur ungdomar fick sitt första arbete framkommer att 63% av pojkarna ringde runt på eget initiativ eller fick jobbet via föräldrar eller bekanta. Det gäller således att våga ta tag i problemen på egen hand eller ha de rätta kontakterna. Mycket tyder på att institutioner, allt från arbetsförmedling till fackliga organ, förlorar i betydelse till förmån initiativ. 7

för ungas egna

Denna utveckling skapar mer utrymme för egna beslut och ett reellt ansvar för sitt eget liv. Men utvecklingen bär också med sig risken att de som inte vågar eller har de rätta nätverken lämnas utanför.

3.4.2 Motion och hälsa

En viktig aspekt när det gäller ungdomars möjlighet och inflytande är

hälsan och den fysiska prestationsformågan. Det är därför oroande att tecken finns på ett allmänt sett försämrat hälsoläge bland ungdomar.

Ur exempelvis värnpliktsverkets uppgifter från pojkars mönstring i

18-årsåldern kan man vid jämförelser över perioden 1969-1989 utläsa att konditionen genomsnittligt försämrats och att fler har övervikt. För flickor finns ingen motsvarande statistik.

En ofta debatterad hälsofråga är tobaksrökningen. Här kan konstateras att rökningen ökat mycket kraftigt bland flickor och yngre kvinnor under senare årtionden, något som sannolikt kommer att resultera i ökad ohälsa på sikt. Det rör sig då om stora grupper av den

totala populationen.

7 SCB ULF, 1987

62 Ung i Sverige

Ett annat tecken på ett dåligt hälsoläge är missbruket av alkohol och narkotika. Andelen alkoholkonsumenter i årskurs nio har totalt sett minskat under de senaste 20 åren. Bland pojkarna utorde ickekonsumenterna av alkohol 12% år 1979, men har sedan ökat till 21% âr 1989. Motsvarande andel bland flickorna var 8% år 1979 och 23% år 1989.

Samma tendens kan vi se när det gäller användningen av narkotika. Andelen som någon gång använt narkotika har minskat kraftigt sedan början av 1970-talet. År 1971 hade 14% av pojkarna och 12% av flickorna någon gång använt narkotika. De senaste åren har ungefär 3% av eleverna i årskurs nio använt narkotika någon gång. Tillgången på narkotika har framför allt spridit sig till flera platser i landet, det är inte längre enbart ett storstadsfenomen. har också sjunkit,

Priset

vilket kan medföra en ökning av missbruket. Aven om det totalt sett fortfarande är en liten andel av ungdomar som kan klassificeras som missbrukare måste dock konstateras att utslagningen bland dem som använder droger tenderar att öka.3

Ett tecken på ökad ohälsa är också att 3-5% av ungdomarna idag anser sig ha problem med muskelvärk m m, åkommor som av hävd brukar tillskrivas äldre personer. Inom sjukvården märks en trend att allt fler unga människor söker vård för dyliga åkommor och då ofta ryggvärk. Det blir allt vanligare att unga kvinnor söker vård för ryggbesvär. Därvid är att notera att det i flera studier har ett

påvisats

samband mellan ryggont och faktorer som trivsel, möjlighet att

påverka sitt arbete, rökning, dålig fysisk kondition etc.

I takt med att teknologin och automatiseringen utvecklas och kommunikationerna förbättras ställs allt mindre krav på människors muskelkraft och fysiska prestationsförmåga i arbetsliv och på fritid.

tv, video, radio, telefon, telefax, persondatorer m m har minskat behovet av att förflytta sig. Och många fler ungdomar disponerar idag bil

än för 20 år sedan.

I linje härmed har andelen aktiva ungdomar minskat avsevärt i åldrarna 10-30 år. ”Spontanidrottandet” har minskat under 70- och 80-talet pga den alltmer strukturerade och organiserade förenings-

verksamheten. Inom ungdomsidrotten har en tydlig polarisering skett.

som tränar och tävlar aktivt - ofta elitnivå -

Gruppen ungdomar på har ökat. Å andra sidan, vilket är långsiktigt mycket oroväckande, har

andelen icke aktiva också ökat. Bland flickor var år 1984 hela 32% ej aktiva mot 10% år 1968. För pojkar var motsvarande siffror 26% resp 4%.

8 Andersson B, Hibell B. Skolelevers drogvanor, CAN -rapport serie 1989

Ung i Sverige 63

Det förefaller därvid finnas ett samband mellan fysisk aktivitets-

nivå och utbildningsnivå. Unga kvinnor med enbart obligatorisk skol-

gång motionerar mindre än andra grupper i samhället.

Även om tillgängligt siffermaterial inte medger alltför långtgående

slutsatser kan dock sammanfattningsvis noteras tendenser till att hälsoläget bland vissa grupper av ungdomar försämrats under senare decennier.

3.4.3¶Elit och ungdomar

Den traditionella klassindelningen, med ej facklärda arbetare i botten och ”direktionen” i topp, ger en allt mindre relevant bild av det moderna svenska samhället. Positionerna förändras. Lägre tjänstemän och anställda inom vårdsektorn har hamnat längre ned på statuslistan. Det är inte heller alltid de yngsta som har de sämsta utgångspunkter-

na. Äldre tjänstemän i mellanbefattningar är exempel på en grupp

som snabbt förlorar sin ställning i samhället, när den nya tekniken gör deras arbete överflödigt.

Den traditionella klassanalysen brukar ibland kompletteras med en diskussion om eliten. Ojämlikheten i samhället, som speglas i elitbegreppet, har egentligen två olika dimensioner. För det första en ojämlikhet ifråga om resurser och levnadsvillkor, för det andra en oj ämlikhet ifråga om tillträde och inflytande. Elitbegreppet koncentreras till den andra dimensionen.

I maktutredningen har den svenska eliten noggrant undersökts. Enligt maktutredningen är eliten ”en grupp som avviker i ett bestämt

hänseende, nämligen ifråga om makt och inflytande”. Det handlar mest om formella elitpositioner inom olika områden, som t ex statsråd, riksdagsledamöter, direktörer i såväl statligt som privat näringsliv

m fl. Eliten är den grupp som har det största inflytandet?

Historiskt har det ofta hävdats att resurser och inflytande är starkt

kopplade till varandra, att ”pengar är makt”. Som framgått av det föregående är detta fortfarande i ganska stor utsträckning giltigt. Att

ha resurser är tveklöst en viktig ”biljett” till de rätta arenorna. En inzernationell utblick visar också att Sverige kommit mycket långt i

fråga om en jämn fördelning av resurser.

Maktutredningens analys av elitens dynamik, dvs inflödesanalysen,

visar att bilden är komplex. Resurser ger inte alltid en elitposition. Många från mindre resursstarka hem får också elitbefattningar. Statistiken visar att var tredje högre tjänsteman kommer från ett aroetarhem. I maktutredningens undersökning fann man att eliten i

begränsad omfattning ”internrekryterats”. Av dem som tillhörde den politiska eliten kom endast 5% från tidigare elitfamiljer. I närings-

9 SOU 1990:44 Demokrati och makti Sverige. Maktutredningens huvudrapport

64 Ung i Sverige SOU 1991:1

livseliten var motsvarande siffra 10%, i massmedia 13% och i eliten som helhet var endast 7% internrekryterade.

Den av maktutredningen definierade eliten består av endast 13% kvinnor (31% kvinnori den politiska eliten, men endast 1% i

närings-

livets elit) och medelåldern ligger på 53 år.

Har man goda materiella villkor förbättrar detta ens chanser, även om det inte alls är en garanti for att man själv ska hamna i eliten. Då ungdomar som nyligen avslutat sina skolstudier tillfrågades om hur de fick information om sina forsta jobb svarade 31% av de med

grund-

skola att det var genom föräldrar och bekanta. För de med

tvåårig

gymnasieutbildning var motsvarande siffra 25% och for de med treeller fyraårigt gymnasium 31%. På alla nivåer spelar således kontakterna en väsentlig roll.

Hittills har diskussionen kretsat kring rekryteringen av samhällets

elitgrupp. Men ungdomseliten består egentligen av två den

grupper: blivande eliten, dvs den grupp som med stor sannolikhet kommer att ha stort inflytande över samhällets och den existerande

utveckling, ungdomseliten, dvs de ungdomar som idag har stort över inflytande

andra ungdomar och även vuxna. I de som har stort

ungdomseliten, inflytande, finns antagligen gängledare, hackers och andra som på

olika sätt skapat sig en elitposition bland andra ungdomar. Denna elit fångas inte in av vanliga demografiska och socio-ekonomiska indelningar.

3.4.4¶Skillnaderna större mellan stad och

landsbygd

Det finns få aktuella studier som ett mer sätt ställer re-

på detaljerat

surser, delaktighet och inflytande i storstad i relation till situationen

på landsbygden. Rent demografiska uppgifter pekar inkomstskillpå

nader till landsbygdens nackdel. Det är troligt att till

tillgängligheten

utbildning, lönearbete och fritid här har betydelse. När det gäller boendekostnaderna pekar dessa till landsbygdens fördel. Bristen

på

mindre lägenheter som ungdomar oftast är dock stor. Det

efterfrågar. är ett exempel på problem som landsbygdens och städernas ungdomar

delar.

I en SIFO-undersökning om ungdomar i november 1990 bl a

framgår

att 87% av dem som bor i storstäder är benägna att arbeta utomlands och 15% kan tänka sig att bo utomlands. De som bor lands-

idag på

bygden (samhälle med färre än 3 000 invånare) är mindre benägna att arbeta utomlands under viss tid, 61%. Att bo permanent utomlands kan endast 3% tänka sig.

Ung i Sverige 65

3.4.5 Politik

I SKOP-studien kan man inte få fram att ungdomarna i Stockholm skulle skilja sig från de unga i Norrland. Bl a visar intervjuerna att

75% av ungdomarna i Stockholm och 77% av norrlänningarna tycker

att det är meningsfullt att rösta i politiska val. Uppgifter från det senaste valet visar att skillnaderna i faktiskt valdeltagande var små. 86,3% av alla röstberättigade i Stockholm röstade, medan 85,1 av de röstberättigade i Norrbottens län röstade.

SKOP-studien visar dock att 56% av Stockholmsungdomarna uppger sig kunna formulera skrivelser och tala med journalister när de vill påverka i en politisk fråga, medan motsvarande andel i norrlandslänen är 46%.

I SIFO-undersökningen om ungdomar finns frågor som rör ungdo-

mars inflytande över arbetstiden. På frågan: ”Jag tänker inte finna mig i ett arbete där det krävs att jag följer strikta arbetstider, utan

jag

vill själv bestämma över min tid” svarade 18% av alla ungdomar att det stämmer helt och hållet och 34% att det stämmer bra.

ganska

Detta betyder att över hälften av alla ungdomar inte finner i strik-

sig

ta arbetstider. Denna fråga får olika svar beroende på om man bor i stad eller på landsbygd. 26% av de unga i stan finner inte alls i ar-

sig

betstiderna. Andelen landsbygdsungdomar som har samma uppfattning är 12%, dvs en signifikant mindre grupp.

När det gäller fackligt arbete visar SKOP-studien att man i norrlandslänen är mer intresserad. På frågan om de kan tänka sig att ar-

beta i fackliga organisationer svarar 34% av norrlandsungdomen

instämmande, medan endast 16% av de unga i Stockholm instämmer.

Fritid

Av SIFO-studien, där ungdomar tillfrågades om vad de i gjorde går kväll, framgår att landsbygdsungdomar arbetar över i högre grad än storstadsungdomar, 15% resp 5%. Vidare tycks ungdomar på landet

oftare ägna sig åt hobbyverksamhet. Hela 18% att de ”i

uppgav går kväll” ägnade sig åt sin hobby, medan 6% av

storstadsungdomar gjor-

de detta.

De refererade studierna innehåller flera indikationer på att det skulle finnas skillnader mellan unga i stad och och i oli-

på landsbygd

ka län. Det krävs dock statistiska studier for att med sä-

fördjupade

kerhet identifiera den geografiska dimensionen. Det finns i

antagligen

de flesta fall bakomliggande faktorer, som och social till-

utbildning

hörighet, som kan förklara vissa av de geografiska skillnaderna. Man bör också beakta att urvalen blir relativt små när

attitydundersökningarna delas in i olika regioner.

66 Ung i Sverige

Det är därför inte möjligt att utifrån de underlag som ungdomskommitten har tillgång till dra mer långtgående slutsatser om hur

resurser, deltagande och inflytande fördelas regionalt.

3.6¶Sammanfattning

Skillnader i materiella och sociala resurser har en i flera avseenden

avgörande betydelse för delaktigheten och inflytandet. Den genomgång som orts visar att kvinnor, arbetare, icke-elit och landsbygdsungdomar i vissa avseenden missgynnas.

De sociala och ekonomiska strukturerna blir dock allt mer komplexa och enkla beskrivningar kan i vissa fall leda fel. Det är natur-

ligtvis inte självklart att tjänstemannaungdomar verkligen väljer längre utbildningar och att utbildningen sedan leder till ett menings-

fullt arbete. Det är inte heller självklart att en teoretisk akademisk

utbildning ger ett välavlönat arbete. Tjänstemännens position i samhället försvagas. Byggnadsarbetare, hantverkare och egna företagare med begränsad formell utbildning och ”fel” klasstillhörighet har eröv-

rat en ekonomisk position som tidigare var forbehållen en välutbildad överklass. Huruvida dessa dessutom fått ett ökat inflytande är dock fortfarande en öppen fråga.

Företagsamma ungdomar tar sig fram på andra sätt än tidigare. De

förlitar sig på resurser som finns i olika, ofta internationella, informella nätverk. Recepten på framgång är inte alltid desamma som för 10-15 år sedan. Det har dock inte gått att, med hjälp av den befintliga statistiken, mer än ytligt behandla dessa nya nätverk. Här finns ett omfattande nytt och viktigt forskningsområde. Men även om de nya strukturerna spelar en allt större roll är det dock fortfarande relevant att beskriva deltagande och inflytande med mer traditionella statistiska mått.

Maktens tre ansikten Alla har inte giltiga biljetter till de arenor där inflytande kan utövas. Faktasammanställningen visar att unga kvinnors situation på de flesta områden är sämre. De tjänar mindre, får inte fast anställning och har arbeten inom vård och service som har lägre status än de till-

verknings-arbeten som män sysslar med. Kvinnor får därigenom ett

mer begränsat inflytande än män. De finns sällan med i företagens styrelserum. Kvinnor har ofta också en sämre position i skolan och när resurserna till olika fritidsaktiviteter fördelas.

På politikens område har kvinnors inflytande ökat. Valdeltagandet

är högre än mäns och antalet kvinnor i politiken ökar. Kvinnorna finns således med i det synliga fältet, maktens första ansikte. Av regeringens 22 statsråd är åtta kvinnor och i riksdagen är 38% kvinnor.

?OU 1991:12 Ungi Sverige 67

Arbetarungdomar, icke-elit och lågutbildade är, liksom kvinnorna, under-representerade på de olika arenorna. Arbetarungdomar har mer begränsade möjligheter att påverka sin arbetstid även om de i högre grad än tjänstemannaungdomar är fackligt organiserade. Unga kvin-

nor och lågutbildade mår fysiskt sämre än andra grupper. De är vida-

re mindre aktiva på fritiden, med undantag för organiserade aktivite-

ter, fritidsfiske och som åskådare till idrott.

De skillnader i deltagande och inflytande som kan iakttas när det gäller den formella sidan av makten förstärks när det gäller förmågan att ställa frågor, maktens andra ansikte. Kvinnor och arbetarungdomar har, även när de är representerade, svårare att göra hörda.

sig

Detta hänger bl a samman med ett ”språkligt” underläge, som behand-

las mer utförligt i kapitel 4. I styrelserummen, på årsstämman och vid planeringsmötet blir kvinnors och arbetarungdomars frågor ”bordläg-

da”.

Det är väsentligt mycket svårare att med hjälp av den

tillgängliga

statistiken och utifrån de gängse grupperna diskutera vem eller vad som formar medvetandet, maktens tredje ansikte. Det är inte lika självklart som tidigare att de traditionellt starka grupperna också dominerar de processer som formar medvetandet, maktens an-

tredje

sikte. Här samspelar ett mycket stort antal faktorer. ser

Ungdomar på

svensk och utländsk tv, de lyssnar på musik och ser video. De

på-

verkas av de och som i idrot-

värderingar attityder speglas reklamens,

tens och underhållningens värld. Madonna och Maradona blir

globala

förebilder för unga människor.

Men medvetandet formas mer än någonsin tidigare av direkta möten med verkligheten. Kompisar, från skilda hemma och

kulturer,

ibland utomlands, förmedlar olika uppfattningar och Ett

värderingar.

internationellt och mångkulturellt medvetande formas i dessa möten.

Tekniken, datorerna, binder samman ungdomar i ett globalt brödra-

och systraskap. En hacker i Los förstår en hacker i Stock-

Angeles

holm. Deras gemensamma världsbild har sitt i en

ursprung global teknologi. Arbets-platserna binds samman på ett sätt som var otänkbart för 20 år sedan.

Det har inte varit möjligt att kartlägga alla de resurser och aktörer som dominerar de processer som formar medvetandet, som

döljer sig

bakom maktens tredje ansikte. Med all säkerhet har de iden-

tidigare

tifierade socioekonomiska skillnaderna stor även i detta

betydelse sammanhang, men till detta ska läggas ett komplicerat samspel mel-

lan teknik, ekonomi och olika individuella och kollektiva nätverk.

?OU 1991:12 69

4.

SPRÅK OCH

KULTUR,

DELAKTIGHET

-

4.1¶Ungdomar hot eller hopp?

”Jag dristar mig att påstå, att samtalet mellan generatio-

samtalet mellan ”

nerna är lika viktigt som supermakterna.

fdrbundskansler Schmidt. 1 I den rådande samhällsdebatten tycks ungdomar många gånger vara

liktydigt med problem. Vuxenvärlden generaliserar och benämner den yngre generationen med begrepp som värstingar, ligister o dyl.

Men frågan är om inte mycket av det som brukar kallas ungdomsproblem faktiskt är ett vuxenproblem. I stället for att försöka sätta sig in i de ungas livssituation och förstå deras kultur ägnar sig den etablerade vuxenvärlden åt att vara ett slags smakdomare över rock-

musik, grafñtimålningar och seriemagasin.

När Alice Babs sjöng sin Swing it magistern ropade samhället på censur. Det bildade t 0 m anti-Babsfdreningar och jazzmusiken fick skällsord som djungelrytmer och negroida parnings1ekar. Men idag är slynan och ungdomens forforare Alice Babs hovsångerska.

Och studieforbunden ger jazzdanskurser. Nu är det istället Madonna, Acid House-musiken, hip-hop och rap som ses som de stora hoten mot

ungdomen.

Frågan är dock vem det är dessa kulturyttringar egentligen hotar.

Varfor uppfattas ofta det som ungdomarna dras till som så hotande for vuxenvärlden?

Ungdomen representerar ju det nya, det moderna, och därmed något som hotar det bestående. Etablissemanget slår vakt om de rådande samhällsstrukturerna och värjer sig mot det nya genom att fordöma och moralisera över det.

1 Frankfurter Allgemeine Zeitung 5 maj 1981

70 Kultur, språk och delaktighet SOU 1991 :.

Naturligtvis är problemet komplext, för samtidigt som ungdoms-

kulturen kan ses som en positiv protest mot det samhället och

gamla

ett sätt att hantera det nya, finns det starka kommersiella krafter som tar tillfället i akt att tjäna pengar på

ungdomen.

Men det är allvarligt om vuxensamhället odlar om

myter ungdo-

marna istället for att lyssna på vad de yngre och tänker.

själva tycker

Att göra ungdomar till syndabockar for det som snett går i samhället, vilket har skett i den så kallade är en direkt felak-

värstingdebatten, tig hantering av ungdomsgenerationens eventuella problem.

Makthavarna får inte okritiskt anamma myterna om

ungdomen

och på så sätt bygga ännu högre murar mellan generationerna. Om de unga ska kunna bli fullt ut delaktiga i samhället måste de tas all-

på

var också av etablissemanget och ses som en tillgång och inte ett problem.

Den yngre generationens uttryckssätt och språk måste bli accepterat och inte fordömas av moralister. Detta inte minst inom

gäller po-

litiken, där ungdomars värderingar och åsikter om vad som är rätt och fel i samhället alldeles för sällan kommer till uttryck.

I det här kapitlet tar vi upp frågan om

ungdomskulturen.

D Hur ska den tolkas?

D Vad är utmärkande för den?

D Vad är dess roll?

D hållas i schack av samhället eller tillåtas att utvecklas

fS_ka7den ritt.

Först redovisar vi fakta om ungdomars kulturella aktiviteter.

Uppgif-

terna kommer huvudsakligen från statens Årsbok for

ungdomsråds

ungdom 1991. Efter ett bakgrundsresonemang om samhällsutvecklingen behandlar vi därefter frågan om existentiella hem-

ungdomars löshet och språkets betydelse för ungdomars delaktighet.

4.2¶Barn och

ungdomars

kulturella aktiviteter

Barn och ungdomar är mer aktiva inom kulturområdet än vuxna. Redan fore skolstarten har barn kommit i kontakt med kulturli-

många

vet. Nästan samtliga har lånat böcker bibliotek. av fem har

på Fyra

en eller flera gånger sett teater och varit museum.

på

De mindre barnen, 3-8-åringarna, har ökat sin kulturella aktivitet under 1980-talet. Samtidigt har den tid barn åt massmedier ägnar minskat med en kvart, till två timmar

drygt per dag?

2 SR/PUB, 1990: Småbarnens kultur- och mediebarometer

Kultur, språk och delaktighet 71

Under skolåldern ökar intresset for musik: att spela, sjunga och

Däremot minskar intresset for att måla, rita och teckna. Inte

lyssna.

minst den kommunala musikskolan, men också ett omfattande musikutövande utanfor skolan, både privat och i mer organiserade former, resulterar i att åldersgruppen 9-14 år är mer aktiv som musikutövare än annan åldersgrupp. Många slutar dock att spela när

någon

de lämnar skolan.

Även om skolbarns kontakt med kulturen varierar framträder skillnaderna mellan olika grupper tydligare efter grundskolan. De ungdomar som har slutat skolan och börjat arbeta är t ex mindre aktiva inom kulturområdet. Detta gäller emellertid inte musiklyssnadet, vilket är som störst i åldrarna 15-25 år3

Även mediakonsumtionen är hög bland ungdomar. 15-åringar har vid avslutad grundskola ägnat medierna mer tid (15 000-16 000 tim) än de tillbringat i skolan (9 000-10 000 tim).

Mediakonsumtionen är den aktivitet vi ägnar mest tid åt efter sömn.4

Musik Musikintresset är mycket stort bland ungdomar. I den undersökning statens ungdomsråd genomförde 1990 uppgav hela 94 procent av 16-

att de är mycket eller ganska intresserade av musik.

25-åringarna

Ungdomar i 17-21-årsåldern lägger ner lika mycket tid på att spela och musik som att umgås med kompisar. Den tid ung-

lyssna på på

domar ägnar åt andra fritidsaktiviteter är kortare, t ex idrott, umgås med familjen, läsa läxor eller se på tv.5

Att spela

Statens kulturråd och Sveriges Radio undersöker regelbundet svenska folkets kulturvanor och publicerar resultaten i den s k Kulturbarometern.

Undersökningarna för 1989 visar att ungefär var tredje 9-14-åring

och var femte 15-24-åring har spelat ett instrument någon gång under

en genomsnittlig månad. SCBs undersökningar om förhållandet

1982/83 gav samma resultat. Ungefär var femte 16-25-åring spelade något så när regelbundet ett instrumentf*

3 Statens kulturråd, l989zProgram för kulturrådets insatser for barn- och

ungdomskultur

4 Werner C. Ungdomars medievanor, 1990

5 Hartman J. Ungdom och resande, 1990

6 LO-medlemmari välfárdenÄRapport 9, LO, 1990

72 Kultur, språk och delaktighet SOU 1991 :12

Att spela ett instrument är Kulturbarometern

enligt vanligare

bland högutbildade. Statens visar att vil-

ungdomsråds undersökning

labarnen spelar i större utsträckning än de som bor i

hyreslägenhet.

°/o ~Ande,l som musikinstrument after boerxdeforrw

spelar-

25 J..

2.0-- V.: \. ;...Hl).L‘. .mala IS / B

A n

..n.l.y.Il:hn‘n{ /O — oo L f “S” n o i mamman.: ‘ / _. A A

cf

‘

sm” 1i1.llH(l(L J3

E AV _:»..-,.::-:.~.:.;=:-..~;;_~ 11.:: I// , ,_,. ,/

v ma

v,,LLa_,) bostadsrätt h3resLågenhct

rad hus

Musik lyssnande

Ungdomars stora musikintresse visar också i hur de

sig mycket lyss-

nar på musik. De äldre 15-24 1989 nästan

ungdomarna, år, lyssnade

två timmar varje dag på kassetter och skivor. Därtill ska man

lägga radiolyssnandet och tv-tittandet,t ex på musikkanalen MTV.

Kasettlyssnande samt skiv- och grammofonlyssnande 1 minuter per dag 1 olika åldersgrupper.

min/dag 70 -- 63

I Kasett...

El Skiv- och

grammofon...

9-14 år 15-24 år 25-44 är 45-64 år 65-79 år

Källa: SR/PUB, 1990: Mediebarometern 1989.

Kultur, språk och delaktighet 73

Ungdomar går också i större utsträckning på konserter än vad andra gör. Närmare var tredje i åldern 15-24 år går under

åldersgrupper

en månad ett musikevenemang, mot ungefär en av fem i åldern 25-

på

64 år. De med hög utbildning går oftare än andra på konserter.7

Både bland skolbarn upp till 15 år och ungdomar mellan 15 och 20 år domineras musikintresset av pop- och rockmusik. SR/PUBs under-

från 1986/87 visar att 80 procent av 15-24-åringarna var

sökning

mycket eller ganska intresserade av pop och rock. Jazz och folkmusik intresserade bara ca fem procent och klassisk musik ca 15 procent av

ungdomarnas

Sång

Dubbelt så många tjejer (20 %) som killar (10 %) uppger att de ägnar sig åt sång. Något mindre än hälften av dessa hade under en månad sjungit i kör, sju procent av tjejerna och fyra procent av killarna

(statens ungdomsråd/SKOP:Intervjuundersökning 1990). Bland 9-14-

åringar är det vanligt att delta i körsång. Närmare tio procent av

ungdomarna i den åldersgruppen sjunger regelbundet i någon kör.9

Dans

Att dansa är mycket populärt bland ungdomar. Tre av fyra tjejer och

två av tre killar uppgav att de dansat under den senaste månaden,

enligt statens ungdomsråds undersökning. Att gå ut och dansa är

vanligast bland ungdomar i 20-årsåldern. Dansintresset är inte mindre bland dem som är yngre, men åldersgränser och entréavgifter utgör hinder.

n | I O under en

&

%

lo

90 -

30..

50-

so --

2.0-

IO - i_ 12.0.

o/° .

ink

I5-2.4 S} 2.5--’+-’13r 45-Mar cs-796;

9-Mgr

SR/PUB,1989:Kulturbar0metem

8 SR/PUB, 1988;Kulturbarometem i detalj: Tema musik

SR/PUB,1989;Kulturbar0metem

74 Kultur, språk och delaktighet

Att skriva

Fler ungdomar än vuxna skriver artiklar och berättelser. När-

brev,

mare var tredje tjej och var fjärde kille att de hade författat uppgav något under en månad.

De med hög utbildning skriver oftare brev och insändare

artiklar,

och berättelser än de med bara Bland LO-medlem-

grundskola. unga

mar mellan 16 och 24 år är tjejerna mer aktiva än killarna.

betydligt

Hela 58 procent av brukar skriva sin mot

tjejerna något på fritid,

bara 20 procent av killarna. Att skriva och dikter är

dagbok vanligast

bland yngre, 9-14 år, men även äldre 15-24

ungdomar, år, ägnar sig

mer åt dagboks- och diktskrivande än vuxna. Det är framför allt kvinnor som ägnar sig åt att skriva och dikter.”

dagbok

Andel .som under u» månad skrivit

dagbok

°/° elLer olikt. 1

W

W

9-I4 I524 zs-4445-sq as-795»

Måla och teckna

Barn i åldrarna 9-14 år målar och tecknar i större

utsträckning än

äldre ungdomar, De äldre i sin tur målar

15-24-åringar. ungdomarna

och tecknar ungefär dubbelt så ofta som vuxna. dubbelt så

Ungefär

många tjejer, 39 procent, som killar, 19 procent, i åldern 16-25 år uppger att de tecknat/målat någon gång under en månad. Ser man till hela befolkningen är det fler som tecknar eller

något högutbildade

målar. 0/ ;o Am:‘.eL som under en

gcnomsnibtuka

We/0 :tecknat cLLc’r’r\:n,v.3_La1;:-

-00

JO

%6%

o o ñ .00 “in år ?âiéiêr .’+.‘T=:*.-.5? .4.s.-.95.: es.-.295:

10 LO-medlemmar i välfärden. Rapport 9, LO, 1990

Kultur, språk och delaktighet 75

Textilsläjd och hantverk Det är nästan uteslutande kvinnor som stickar, syr eller väver. Att handarbeta är vanligast bland vuxna. Intresset for handarbete bland tjejer i åldern 9-24 år har under 1980-talet sjunkit något. Ca 38 procent uppgav att de ägnat sig åt denna sysselsättning under en genomsnittlig månad 1983-85 mot ca 30 procent 1987-89.

Det finns ett mycket stort intresse bland de yngre for mode och kläder. Av i åldern 16-25 år uppgav 89 procent att de är

tjejerna

mycket eller ganska intresserade av mode och kläder, mot 52 procent av killarna.” Att snickra, reparera eller slöjda är vanligast bland vuxna män. Intresset bland de yngre har sjunkit på samma sätt som för textilslöjd. Ca 24 procent av 9-14-åringarna uppgav att de ägnat sig åt något hantverk under en genomsnittlig månad 1983-85 mot ca 14 procent 1987-89.12

Läsa böcker

Sveriges Radios publik och programforskningsavdelning (SR/PUB) ge-

nomför i samarbete med Göteborgs universitet varje år undersökningar av massmediekonsumtionens utveckling i Sverige. Resultaten publiceras i Massmediebarometern.

Bokläsandet bland ungdomar har under hela 1980-talet legat på en relativt hög och stabil nivå. Ungdomar i åldern 15-24 år lägger ner mest tid på att läsa böcker av alla åldersgrupper enligt Massmediebarometern 1989. Den största andelen bokläsare finns i åldersgruppen 9-14 år. Barn och ungdomar i åldern 9-24 år läser sammantaget mer än vuxna.

Bokläsande 1 minuter/dag per åldersgrupp.

min/dag

9- 1 4 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år

Källa: SFI/FUB, 1989: Mediebarometern.

11 Statens ungdomsrád/SKOP:Intervjuundersökning 1990

SR/PUB, 1989:Ku1turbarometem

76 Kultur, språk och delaktighet

När det gäller läsning är boken det medium som barn och

ungdo-

mar använder flitigast. Ungdomar i åldern 15-24 år läser böcker i genomsnitt 24 minuter per dag. 9-14-åringarna läser mer se-

visserligen

rier än andra, men även här är boken mest använd.

15-24-åringarna

läser mindre serier och mer tidningar och tidskrifter ålän de yngre

dersgrupperna.

Läsandet bland bam och ungdom 1åldern 9 - 24 ár i minuter per dag.

min/dag 24 25

T

‘Q 20 q.

15 - I 9-14 är

,O _ I] 15-24 år

Bok Serietidning Morgonlidning Kvâllstidning Tidskrift Veckotidning

Källa: SF?/PUB, 1990: Mediebarometern 1989.

Killar och tjejer är ungefär lika intresserade av litteratur. I statens

ungdomsrâds egen undersökning uppgav 16 procent av tjejerna och

14 procent av killarna att de var mer intresserade av litteratur än av teater, bildkonst, dans, hantverk eller mode och De med

design. hög

utbildning har det största litteraturintresset.13

Barn och studerande ungdomar besöker ofta bibliotek. Hälften av alla 15-24-åringar och nära tre av alla hade

fjärdedelar 9-14-åringar

under en genomsnittlig månad besökt ett bibliotek.

13 statens 1990 ungdomsråd/SKOPzlntervjuundersökning

Kultur, språk och delaktighet 77

Andel i olika åldersgrupper som besökt bibliotek under en gemomsnittlig månad.

9- I 4 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år

Källa: SR/PUB, 1989: Ku/turbarometern.

Läsa tidningar

Av 16-24-åringarna läser 60 procent en morgontidning regelbundet.

Ser man till hela svenska folket läser 93 procent regelbundet en mor-

gontidning. 89 procent av 16-24-åringarna läser en dagstidning någon

gång i veckan.14

Läsandet av morgontidningar och kvällstidningar i olika åldersgrupper i minuter per dag. min/dag 40 36 35 30 25 I Morgontidningar 20 15 Kvällstidningar 10

9-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år

Källa: SR/PUB, 1990: Mediebarometern 1989.

14 Werner C. Ungdomens medievanor, 1990

78 Kultur, språk och delaktighet

Gå på utställning/museum

Med undantag för pensionärer går vuxna och lika

ungdomar ungefär

ofta på museum och oftare än

utställningar. Högutbildade går lågut-

bildade, kvinnor oftare än män. 16 procent av 15-24

ungdomarna, år,

har under en månad besökt en

utställning.

Andel i olika åldersgrupper som besökt minst en utställning under en genomsnittlig månad.

20 18% 18% 16% 16%

9-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år

Käl/a:SR/PUB, 1989: Kulturbarometern.

Ser man över hela året är det studerande och 25-44-

barn, ungdom

åringar som går mest på museum.15

Gå på teater/opera

Ungefär var tionde person i befolkningen eller går på teater opera under en genomsnittlig månad. I åldern 15-65 år är andelen teaterbesökare ganska konstant, medan pensionäörer mer sällan tea-

går på

ter. Studerande ungdomar teater i större de

går på utsträckning än

som arbetar.

Under ett år har nästan hälften av i åldern 9-24 år va-

ungdomarna

rit på teater eller opera.15

Kyrkobesök

Den vanligaste regelbundna är över 65 år. Kvinnor

kyrkobesökaren

besöker oftare än män kyrkan. besöker i mindre ut-

15-24-åringar sträckning än 9-14-åringar kyrkan. Studerande besöker ungdom kyr-

kan i minst Mindre än hälften utsträckning. av de studerande ungdomarna har varit en eller ett möte

på gudstjänst religiöst under ett

år.

15 SR/PUB, 1989:Kulturbarometem i detalj .Tema konst, museer och utställningar 16 SR/PUB, 1987:Ku1turbarometem i deta1j.’l‘ema teater och SR/PUB, 1989:Kulturbarometem

Kultur, språk och delaktighet 79

Andel i olika åldersgrupper som besökt kyrkan under en genomsnittlig månad. °^ 33%

9-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år

KäHa: SR/PUB, 1980: Kulturbarometern. Gå på bio Det är framför allt ungdomar som går på bio. Biografen kan sägas vara ungdomarnas medium. Under en månad går 42 procent av 9-14och 63 procent av 15-24-åringarna på bio, mot ungefär 13

åringarna

procent av över 25 år. I mitten av 1980-talet stärkte

befolkningen

bion sina ställningar, särskilt bland 9-14-åringar och äldre stude-

rande ungdom. Tjejer och killar går på bio ungefär lika mycket. För befolkningen som helhet gäller ju högre utbildning desto fler biobesök.

.Ãadel ;olika ålders SO‘rY\ under en ruppero 8€’\°*vrnånad varit Pa b|o.

sh“-,-§;l,.,3

7O

70 i so --

40--

30-- 2.0-~

10 --

«(Lg

9-1451 u5~.w5r as-445r 45(:‘1§r e5—79.Sr

80 Kultur, språk och delaktighet

Se på tv och video

Barn och ungdomar, med for de i är

undantag 12-13-årsåldern, inga

storkonsumenter av tv om man med andra

jämför åldersgrupper. Sve-

riges Radios publik- och mäter i forsta

programforskningsavdelning

hand hur mycket olika åldersgrupper 1 och TV 2. Det är ser på Kanal därför svårt att exakt beskriva eftersom

ungdomars tv-konsumtion,

de utnyttjar kabel- och satellitutbudet mer än andra

åldersgrupper.

Skolbarn tittar lika på satellit- och

mycket kabelprogrammen som på

Kanal 1 och TV 2.

Åldersgruppen 15-24 år tittar på Kanal 1, TV 2 och video i mindre utsträckning än någon annan en och en halv timme

åldersgrupp, per

dag, medan 10-12-åringar ser mest, tvâ till två och en halv timme per dag. Som jämförelse ser 45-65-åringarna tv och video nära två tim-

på

mar per dag.

Barn och ungdomar använder video mer än vuxna. Av

9-l4-åring-

arna tittade i genomsnitt 19 procent på video varje dag 1989, mot bara sex procent av 45-65-åringarna. Ungdomar som har video hemma tittar i genomsnitt video över timmar i veckan.

på sju 9-14-åringarna

ser flest hyrñlmer av alla För hela

åldersgrupper. åldersgruppen 9-

14-åringar gäller dock att man betydligt mindre video än

tittar på på

utbudet från Kanal 1 och TV 2. Aven kassett-

bokläsandet, och radio-

lyssnandet är större än videotittandet bland barn och

ungdomar.”

Hur mycket ud ägnar tittarna och lyssnarna åt radio. TV och video (minuter per dag).

min/dag176

I80 -

.l

140 -- 120 -- I Lyssnar pá radio 100 - El Tittar pá TV

u Tittar pá video

Hela befolkningen 914 -áringar 15-24-áringar

17 Werner C. Ungdomars medievanor 1990

Kultur, språk och delaktighet 81

Tv och video. Tittartid i minuter per dag och åldersgrupp. min/dag 180 1 64 1 60 1 40 120 1 00 8 0 60 40 20 0 9-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år

Källa: SR/PUB, 1990. Mediebarometern 1989.

Elektronik Ungdomar, särskilt 9-14-åringar, har god tillgång till olika hemelektroniska apparater, som radio, tv och video. Aldre ungdomar, 15-24åringar och åldersgruppen 45-64 år har däremot inte tillgång till så många apparater, särskilt inte till video.

Tillgång till hemelektronik i procent per åldersgrupp 9-1 4 1 5-24 25-44 45-64

i kulturlivet i betydligt större utsträckning än den vuxna befolkningen i genomsnitt. Den som börjar skolan vid sju års ålder har exempelvis redan en omfattande erfarenhet av landets kulturella institutioner.

82 Kultur, språk och delaktighet SOU 1991 :14

I skolåldern förändras barnens kulturmönster. Vissa aktiviteter ökar i omfattning, medan andra minskar. Både bland skolbarn upp till 15 år och ungdomar mellan 15 och 20 år domineras musikintresset av rock- och popmusik.

Skolbarn i allmänhet och flickor i synnerhet är mycket mer aktiva än vuxna på alla kulturområden. Eftersom många kulturevenemang sker på skolans initiativ är deltagandet inte i så hög grad beroende av barnens egen sociala bakgrund. De sociala skillnaderna framträder tydligare senare i livet.

Ungdomar som slutar skolan och börjar arbeta upphör med en stor del av sin kulturella aktivitet. Ungdomar som fortsätter att studera har också en lägre aktivitetsnivå än elever i grundskolan, även om bortfallet inte är lika stort i denna grupp. Det tyder på att de ojämlika kontakterna med kultur börjar ta form.

Trots att ungdomar minskar sin kulturaktivitet efter skolåldern är de mycket mer aktiva på mänga kulturområden än den vuxna befolk-

ningen.

Även om de kulturpolitiska insatserna är viktiga kan man konstatera att ungdomar är starkt influerade av det kommersiella kulturutbudet. Främst på musikområdet, men också på litteraturområdet präglas ungdomars kulturvanor av kommersiellt motiverad verksamhet.

4.3¶Aktiva i studieförbunden

ungdomar

studieförbunden spelar en viktig roll for att kanalisera det engagemang som finns bland ungdomar. Tillsammans med studiecirklarna i estetiska ämnen utgör studieforbundens kulturgrupper den dominerande formen for amatöraktivitet. Förbundens kulturprogramverk-

samhet samlar årligen totalt en publik på över 11 miljoner deltagare.

Kulturrådets utvärdering av kulturverksamheten inom folkbild-

ningsorganisationerna visar att organisationerna når ut bättre och

engagerar en bredare allmänhet, såväl socialt som geografiskt, än vad kulturinstitutionerna gör.18

Inte minst barn och ungdom deltar livligt i den omfattande amatörverksamheten. Enbart inom rockmusiken deltar över 70. O00 ungdomar. Men även om musikområdet dominerar tar många ungdomar även del i kampen mot fördomar, rasism och våld genom aktiviteter i

studieförbundsregi.

Både de etablerade organisationerna, som ofta är medlemmar i något av studieförbunden, och de nya rörelserna använder sig av studi-

18 Rapport frán Kulturrådet 1986:6. Utvärdering av kulturverksamheten inom folkbildningsorganisationema

Kultur, språk och delaktighet 83

ecirkeln som form. (Se vidare kapitel 5). Det är viktigt att studieförbunden tar vara på ungdomars vilja att påverka och även försöker nå nya grupper. För detta krävs en öppenhet och lyhördhet när det gäller verksamhetens arbetsformer och inriktning.

samhällsutvecklingen

- ett

bakgrundsresonemang

Genom en explosionsartad massmedial utveckling påverkas ungdo-

marnas kultur idag från många olika håll. Det är dessutom omöjligt att klart avgränsa något slags historiskt förlopp för dagens

ungdomskulturer. De har nämligen rötter långt tillbaka.

Naturligtvis betyder industrialismens framväxt under 1800-talet

med avvecklandet av skråväsendet, utbyggandet av skolan, statsmak-

tens utbredning och utvecklandet av ett modernt kapitalistiskt sam-

hälle, enormt mycket.

”Genom detta förlopp uppstod (på ett nytt sätt) ungdomen

som avskild och allmän social kategori, bestämd av det m0-

derna samhällets nya konfliktfyllda kraftflilt”

skriver Johan Fornäs, Ulf Lindberg och Ove Sernhede.19

I det gamla samhället fanns bestämda strukturer där

ungdomarna

hade sina platser och roller och på ett sätt kunde socialise-

naturligt

ras in i samhället - skriver de

gesällorganisationer, ynglingalag osv,

vidare

Men under industrialismen föll dessa sönder och ersattes efter hand med nya. I denna process spelade skolan en central roll. Dess funktion blev ju att sortera, fostra och disciplinera barnen.

Industrialiseringen ledde också till en urbanisering. Det nya stadslivet medförde också nya ungdomsproblem. Nya krav ställdes ar-

på

betskraftens rörlighet och en mer flexibel Det kunde nu

livsföring.

komma sig att man bytte arbete, bostad och vanor flera om.

gånger Detta fick till följd att de gamla familje- och släktskapsbanden splitt-

rades upp på det lokala planet.

Med den ökade invandringen följde en större kulturell

mångfald. Det ledde naturligtvis till bättre valmöjligheter och frihetskänsla,

men innebar också ett ökat individuellt ansvar för ens handlingar.

Under 60-talet kom de stora miljonprogrammen och förorter till storstadsområdena växte fort upp. 1962 beslutades att införa

9-årig

grundskola för alla, och från 1940 till 1970 växte antalet studerande vid högskolan från 10 621 till 124 440.

19 Fornäs J. Lindberg U.Sernhede O. Under rocken, 1988

84 Kultur, språk och delaktighet SOU 1991:1.

Skolan blir således en alltmer dominerande livssfar för ungdomarna under allt längre tid av deras liv. Inträdet på arbetsmarknaden senarelades. Ungdomstiden förlängdes succesivt för alla människor och samhället satsade mer resurser på ungdomarnas fritid. Fornäs och hans medförfattare beskriver också hur konsumtionsoch fritidsindustrin växer enormt under 60-talet. Det blir nu vanligare med semesterresor, husvagnar, fritidsbåtar, sommarstugor, tv-

apparater och stereoanläggningar.

Denna informations- och nöjesindustri förde omvärlden närmare familjerna. Särskilt kom kulturella strömmar från USA via media till

Sverige.

Men välfärdens baksidor har blivit allt tydligare. Trots vår höga levnadsstandard finns det stor ensamhet, ångest, drogproblem och

främlingskap. Med samhällsförändringarna följer också en upplös-

ning av normsystemet. De traditionella normgivarna som kyrkan och folkrörelserna har minskat i betydelse.

Många ungdomskulturer kan ses som ett slags försök att med hjälp

av symboler - kläder, konst, musik mm - hantera en förvirrad tid. ”Vårt samhälle är komplicerat och har undergått en snabb förändring under de senaste generationerna. Föräldrarna

och politikerna frå svårt med i ungdomarnas

att/hänga

upplevelser” skriver Kerstin Ogren.2°

Det är synnerligen viktigt att komma ihåg att de som idag utgör ung-

domsgenerationen aldrig upplevt vare sig det trygga, traditions-

bundna välfärdssamhället eller den explosionsartade

utvecklingen

under 50- och 60-talen. Fornäs menar att dagens ungdomar istället präglas av en ny osäkerhet och en ny krismedvetenhet. Han kallar ungdomarna för en

senmodem krisgeneration.

Klyftan mellan de förhoppningar som skapas i det moderna samhället och de verkliga möjligheterna att infria dem växer - därmed också frustrationen.

Sammanfattningsvis kan vi med hjälp av F0mäsanalys beskriva ungdomarnas uppväxtmiljö som en brytningspunkt mellan två huvud-

tendenser i det framväxande nya samhället: Under 50- och 60-talen drogs alltfler livsområden in under det starka samhällets institutioner. som päglades av ett slags instrumentellt tänkande där effektivitet var ledordet. Barnomsorg, utbildning och fritid professionaliserades, och experter fick rollen som

barnupp-

fostrare. De tidigare samlevnadsformerna föll sönder.

20 Ögren K. Att möta ungdomars behov. Samhällsplanering för framtiden, 1985

Kultur, språk och delaktighet 85

Medborgarna blev allt mindre autkoritets- eller traditionsberoende. Kristendomens tolkningsnycklar minskade i betydelse . Man kan kalla detta for en kulturell friställning vilket orde att individen själv i mycket högre grad fick skapa sina egna normer och livsformer. Inte minst inställningen till sexualiteten förändrades.

Å andra sidan ökade den kritiska inställningen till det starka, ge-

nomorganiserade samhällets framsteg. Frågor som individens roll

gentemot kollektivet blev centrala. Denna kritik mot ett samhälle som i minsta detalj lägger livet till rätta beskrivs i en bok av Yvonne Hirdman.”

Kerstin Ögren menar att effekterna av den starka professionaliseringen och samhällets Övertagande av fritidssektorn har lett till att fritidsledarna ger service - aktiviteter - åt ungdomarna. Det uppstår

ett slags producent-konsument förhållande, och det mer personliga

ansvaret for varandra och den grundläggande solidariteten kommer bort. De mellanmänskliga relationerna bliri stället anonyma.

Ögren pekar också på hur samhällets ambitioner att ständigt prestera och göra något för ungdomarna negligerar de yngres behov av att bara vara i en gemenskap och betyda något som individ i ett sam-

manhang.

Frågan är om man kommer åt ungdomarnas problem och behov genom att ständigt aktivera dem?

4.5¶Behovet av ett rum

eget

Utvecklingen där de professionella ungdomsarbetarna har fått en

ñxarroll har ofta lett till att man tagit ifrån ungdomarna deras engagemang och ansvar. En annan effekt är att många ungomar upplever att de är övervakade och kontrollerade av vuxenvärlden och att deras egna fria rum försvunnit.

I rapporten Bland Aros Djäknar beskriver Benny Henriksson hur

många av de professionella ungdomsarbetarna ser McDonalds

hasmburgerrestaurang i centrala Västerås som en mycket olämpliga ungdomsmiljö medan forskaren Peadar Kirby ser den som ett av de få fria rum som i dag erbjuds ungdomarna i Västerås.”

I boken Rum och rörelser. Om ungas inre och yttre livsrum be-

skriver Mats Lieberg hur ungdomar idag förhåller sig till offentliga

platser och rum på ett annorlunda sätt än de vuxna gör.23

vad

21 Hirdman Y. Att lägga livet till rätta, Maktutredningen, 1989 22 Henriksson B. Bland Aros djäknar, Västerås som ungdomsstad, 1990 23

Lieberg M. Stamställen och stråk. Ur antologin Rum och rörelser. Om ungas inre och

yttre livsrum

86 Kultur, språk och delaktighet SOU 1991 :L

”Det som speciellt fångat mitt intresse är behov

ungdomars

av att avgränsa egna rum eller territorier där de kon-

själva trollerar tillgänglighet och händelseförlopp. I en del

fall

måste detta ske ostört och utan av vuxenvärlden... ”

få insyn skriver Lieberg.

Den yngre generationen värdesätter opretentiösa det

möten, oorgani-

serade småpratet. Medan den äldre generationen har en tendens att moralisera över de yngres icke-aktivitet.

Men Lieberg och andra forskare visar tydligt att livet på gatorna,

bakgårdarna, caféerna, hamburgerbarerna osv är en betydelsefull so-

cial aktivitet som hör till de ungas identitetsutveckling och kultur.

För ungdomar är nämligen offentlighetens sociala dimension mycket

viktig. Därför söker man upp platser där man bara kan få vara för

sig

sj älv och bryta åsikter, tankar och med varandra.

handlingsmönster

”Bilden av den farliga gatan som säte för destruktiva handlingar, kriminalitet och vandalisering tynar bort. Istället växer det fram en bild av staden som en berikande där

miljö

de unga kan mötas, och hämta och

umgås inspiration styrka” fortsätter Lieberg.

Han definierar olika typer av rum som de om att be-

unga tycker

finna sig i:

D Stamställen:

t ex caféer, fritidsgården, järnvägsstationen

D Stråk: t ex gågator, torg. Saknar fasta Innebär

gränser. rörelse, trängsel, konfrontation och oplanerade möten.

E] Mellanrum: - som för-

pressbyråkiosken, trappuppgången platser

binder det offentliga och det - att bara stå och vid.

privata hänga

Vuxensamhället måste sj älvkritiskt fråga sig om det inte i all sin prestationsiver alltför hårt har organiserat upp och över

tagit styrningen

av ungdomarnas fritid. Behovet av den spontana leken, idrotten och småpratet tycks idag vara stort bland de unga.

Det är också nödvändigt att inse att det som i allmänhet betecknas som det rummet - massmedia o - behärskas

offentliga politken, dyl av

de vuxna. Medan gatan, som faktiskt också är ett rum är

offentligt

ungdomarnas område. Därför vågar många vuxna sig inte in där - de

är ju inte kungarna.

Vi menar att det är viktigt att det för att

göra möjligt ungdomarna

skapa autonoma, självstyrande och fria rum och tillåta en lite mer kontinental stämning.

Kultur, språk och delaktighet 87

4.6¶Ungdomskulturen

- sätt att hantera en tid

ett ny

Krossar klockan med mina tankar -jag lever endast

med livets hastighet

Skiftar snabbt

till ny förklädnad -jag behöver förändringar med livets hastighet

Skapar kontrast

behöver inget kamouflage

- död och trött på att inte vara mig själv

Skiftar färg

anarkistisk kameleont - död och trött på att inte vara mig själv

Mitt sinne växer ut ur mitt huvud - sinne

skiftande

efter att ha varit död

Äntligen

det ser ut som jag vet nu - att jag inte har

ett oförgängligt själv

Vem vet vad ens själv är likt?

-jag är liknojd skapar själv mitt själv

Skiflar hastighet jag behöver det

-jag ändrar mitt liv innan det ändrar mig

Michael Strunge

88 Kultur, språk och delaktighet SOU 1991:1.

Thomas Ziehe, professor i i Franfurt är

pedagogik samhällsanalytiker

och ungdomsforskare. Han försöker om

problematisera frågan ung-

domskulturen och emot alla försök att moralisera. Men han

går pekar

också på faror och problem när han beskriver sätt att

ungdomars

hantera sin livssituation och sitt förhållande till det moderna

just

samhäl1et.24

Den samhälleliga utvecklingen har inneburit att fått

ungdomarna

och blivit medvetna om att de har ett rätt att relatioslags säga upp nen till föräldrarna, menar Ziehe. Dessutom är till sexu-

möjligheten

ella relationer inte längre ett kriterium på skillnaden mellan och ung vuxen. Snarare finns det skäl att anta att människor

många unga

idag har haft mer sexuella erfarenheter än sina föräldrar.

mångsidiga

Ungdomarna översköljs dessutom av mängder av olika livsstilar som är ganska påträngande , särskilt massmedierna. Dessa genom framtvingar inidividuella val, men leder också till ett känsla av

slags

ambivalens och tvekan om man valt rätt.

egentligen

Ziehe pekar också på frigörelsen från auktoriteter och traditioner som utmärkande för vår tid. Den enskilde har helt enkelt fått större spelrum för egna beslut - men också beslutsproblem.

I vår massmediala värld blir det allt svårare att se för de unga sig själva med egna ögon. Deras syn grumlas av ett av

ju spektrum

massmedialt förmedlade synsätt, bilder och Att a

tolkningar. väij sig

mot detta, att bygga upp och befästa subkulturella motkrafter egna har blivit lika svårt som anser Ziehe.

nödvändigt,

Men det är just denna som är

fortgående modernisering själva

drivkraften bakom de olika som såle-

ungdomkulturella yttringarna,

des kan ses som sätt att bearbeta dessa nya kriserfarenheter. Vad det handlar om är att försöka hantera bristen

kylan, på me-

ning och tomheten i denna senmoderna tillvaro!

4.6.1¶Sociala och sätt

psykologiska

att hantera en paradoxal tillvaro

”Moderniseringen av alla våra livsområden verkar skrida

framåt oemotståndligt. Konsekvenserna är uppenbara, de be-

rör vårt dagliga liv. är inte bara

Där/ör moderniseringen

samhällelig utan också i lika hög grad kulturell, Moderniseringen genomtränger med andra 0rd vårt sätt att varsebli livsvillkoren. Den in i våra av

tränger tolkningar

världen, och den präglar ass...” skriver Ziehe.

Barndomen och ungdomen är i samhällets och kul»

ju idag indragna

turens omfattande har till-

moderniseringsprocesser. Ungdomarna

24 Ziehe T. Kulturanalyser: ungdom, utbildning, modemitet, 1989

j SOU 1991:12 Kultur, språk och delaktighet 89

gång till debatter kring stora samhällsproblem. Världen har på ett sätt trängt in i vardagsrummet via radio och tv. Ingen kan undgå att beröras. Ungdomarna har således tillgång till samma värld som de vuxna.

Detta leder naturligtvis till tidig mognad, men innebär också att

skyddsnätet försvinner. Ungdomarna bombarderas dagligen av de stora världsproblemen: miljöförstöring, krig, svält, katastrofer osv.

Hur bearbetar man då denna förändrade livssituation?

Allmänt vill vi peka på några drag som vi i likhet med Ziehe tycker

är tydliga bland dagens ungdomar.

Längtan efter individualisering. Ungdomar söker sig själva och

längtar efter att få betyda något som individ. Det handlar också om en vilja till att fördjupa de personliga relationerna och uppleva intensiva känslor.

Om man hårdrar det kan man säga att förr så kom arbetet såväl socialt som psykiskt i första rummet och först därefter relationerna. I dag tycks de flestas arbetsförmåga höra nära samman med hur deras

personliga relationer fungerar.

”Alltfler unga människor fungerar inte enligt den kyliga lo-

gik som definieras av mål och medel...utan deras behov har

såväl vad artikulation som tillfredsställelse anbelangar

blivit mer ostrukturerade, flytande och obegripliga för

utomstående” hävdar Ziehe. Det teknokratiska samhällets starka centrering kring effektivitet och

rationalitet och detaljplanering fungerar inte på den nya generationen medborgare.

Självkänslans ökade sårbarhet. Dagens unga är mycket känsliga

inför vad kamrater och omgivning ska anse och förvänta sig av dem. Tillsammans med denna att leva sig in i andras situation

förmåga

ökar också rädslan for att den andre ska ringakta mig, avvisa eller

såra mig.

Motivationsförskjutning. Ziehe pekar på förmågan att ställa frågor

till sig själv av typen: Ska jag kräva det här av mig? Behovet av att vara berörd ingår i detta. Ungdomars handlingar och engagemang drivs mer av ett slags lustprincip än en pliktprincip. I en livsvärld som upplevs som kylig och anonym växer ju behovet av att få respons.

Personer, relationer, ideologier osv. granskas ur perspektivet: Vad

har de med mig att göra?

Intresset för realism. Genom massmediaexplosionen har medvetenheten om omvärlden och om samhällsfrågorna ökat. Dagens ungdomar vänder den tradtionella politiken ryggen, men är högst engagerade i hur samhället ska vara utformat.

90 Kultur, språk och delaktighet

Intressant är också att se hur stilarna - kläderna - har

exempelvis

fått en ökad betydelse. också -

Kroppens expressivitet betyder mycket

t ex finns ett växande intresse for tatueringar och de flesta rockvideo-

filmerna har det kroppsliga i förgrunden.

Men också i den samhälleliga kampen utgör ett

kroppen viktigt språk och verktyg att protestera med. Tänk på husockupanterna,

trädkramarna och andra civil olydnadsaktioner. kan i detta

Kroppen

fall sägas representera det sista man har, men som kan ta ifrån

ingen

oss.

Ziehe med flera ungdomsforskare beskriver ungdomskulturerna

som olika slags orienteringsforsök i tillvaron. Framförallt tar man

fasta på tre inriktningar:

Subjektivering -längtan att bli älskad och bekräftad som den man är. Fruktan för tomhet och mellanmänsklig

kyla.

Ontologisering -längtan efter att befinna sig i ett större sammanhang. Fruktan for förlusten av en överordnad mening. Religiösa ytt-

ringar. Ekologisk naturfilosofi.

- efter Fruktan

Estetisering längtan stegrad intensitet. for tristes-

sen och ledan i det välordnade samhället. datori-

Klädstilar, graffiti,

serade tecken.

Ziehe påpekar att ungdomar provar olika livsstilar försök hela

på

tiden. En tid tillhör de kanske punken, en annan rapen osv. Hela tiden är de utsatta for en press att och sina liv. I

gestalta sig själva detta ligger naturligtvis en större valfrihet, men också att ungdo-

marna är mer utlämnade åt kommersiella och andra krafter som erbjuder den mening och vertyg att tolka med.

verkligheten

Denna kolonialisering av medvetandet genom mediaformedlade bilder och symboler gör det också svårare för att

de unga särskilja

egna erfarenheter från de massmediaproducerade eller

produkterna från nöjesindustrin.

Därför bör vuxensamhället vara vaksamt farorna i

på ungdomskul-

turens mer kommersiella delar samtidigt som ett moraliserande och fordömande inte är rätt väg att gå.

Irritationen över ungdomens beteende speglar ju i verket en

själva

djup ovisshet och oförståelse. Framförallt bör

vuxengenerationen göra

klart för sig att ungdomens situation inte blir mer för

idag begriplig

att de äldre erinrar sig sin egen tid som unga. Ungdomsproblematiken - dvs. övergången från barndom till att bli vuxen - kan nämligen aldrig ses som ett kris

slags evig, oföränderlig

som sett likadan ut i alla tider. Det är ett ohistoriskt

olyckligt perspektiv.

Kultur, språk och delaktighet 91

Tvärtom handlar det ju om ungdomens livssituation i en bestämd historisk och kulturell miljö. Därför är det viktigt att inse hur genom-

gripande de socioeknomiska förutsättningarna förändrats ijämforelse med den äldre generationens.

En växtplats? Du föds

Ingen har frågat dig om du vill leva Du lever Du formas av allt du möter samtidigt som du försöker leva ut det som är du Du mognar och du anpassas Du slår rot, växer och utvecklas,

bär frukt och förtvinar så småningom

Så blir det om livet får möjlighet

Men ibland får livet inte chansen Det som var tänkt som en vacker blomma förvtinade redan innan den hade fått möjlighet att slå rot Det som var tänkt att bära frukt frös bort i kyla och blåst

Olika människor behöver olika jordmån Att växa innebär att få en spänningens balans mellan det inre och det yttre mellan växt och miljö

Många far illa under sina första år

Man får inte möjlighet att uppleva trygghet

närhet, omsorg, tillit och gränser Man far illa och en del av det som växt kan brytas av, frysa bort eller helt enkelt inte våga växa mer Men ofta vinner ändå livslusten

nyfikenheten och skaparglädjen spontaniteten och öppenheten Möjligheten till utveckling

Möjligheten till att växa till en hel människa beredd att möta allt det livet innehåller

J an-Erik L Perneman

92 Kultur, språk och delaktighet

4.7¶Den existentiella hemlösheten

”Att vara utan väggar är inte frihet, det är hemlöshet”,

Så skriver den finlandssvenske poeten Claes Andersson i en av sina dikter. Denna strof beskriver mycket av vårt välfárdssamhälles dilemma.

Många människor, inte minst ungdomar upplever idag ett exslags

istentiell hemlöshet. Frågor om med kärlek

meningen livet, ångest,

och solidaritet ryms inte inom vårt teknokratiska och ekonomifixerade samhälle.

De traditionella folkrörelserna har många gånger fastnat i sina forlegade strukturer och arbetssätt och fungerar inte alltid som hem for människor där de djupare livsfunderingama kan komma fram.

I skriften Livets mysterier som civildepartementet ut givit

framkommer hur stort behovet är bland att få tala om

ungdomar just

existentiella frågor, men att de upplever ett ointresse från vuxenvärldens sida - saknar

många överhuvudtaget någon som 1yssnar.25

Hans Åkerberg visar i rapporten Livet som en att

utmaning självmorden ökar bland de svenska tonåringarna. I dag är självmord

den dödsorsaken ——t o m än - bland

vanligaste vanligare trafikolyckor ungdomarna.25

Detta måste tas på allvar av beslutsfattarna som bör

självkritiskt

fråga sig vad det är for ett välfárdssamhälle man Att känna

skapat.

sig existentiellt hemlös är tecken på att demokratin och

delaktigheten

inte fungerar som den ska.

Dessutom bör den stora tillströmningen av unga människor till mer eller mindre seriösa religiösa sekter ses som ett tecken att det inte

på

står rått till med samhällets innersida.

4.7.1 Ångestens tidsålder

Hans Åkerberg visar i sin stora att en av

undersökning majoritet

ungdomar i 16-19 årsåldern känner inför samhällets

ångest oförmåga att ta deras livsfrågor och grubblerier på allvar.

Just i denna ålder sker ett intensivt identitetssökande.

Frågor som,

Varfor lever jag? Varfor finns lidande? Varfor måste man dö? Finns

25 Barn och ungdomsdelegationen. Livets mysterier, En bok om ungdomar och livsfrågor, 1989 26 Åkerberg H. Livet som en utmaning-Existentiell ångest hos svenska gymnasieelever, 1987

Kultur, språk och delaktighet 93

det någon Gud? Vad är egentligen livets mening?, präglar ens tanke-

arbete. Internationell forskning definierar vår tidålder som ångestens tid, och man kan inte komma ifrån att antalet självmordsförsök och ge-

nomförda självmord påtagligt har ökat bland särskilt tonåringarna

under det senaste decenniet. ”Individen tvingas vända sig inåt; han besatt av identi-

blir

tetsproblemet i dess nya form, nämligen:Aven-om-jag-vetvem- jag-är-så-betyderjag-ingenting. Jag kan inte påverka

andra. Nästa steg är apatin. Och det som kommer därnäst är våldet. Ingen människa kan nämligen uthärda den ständigt av att vara maktlös. ” bedövande känslan Rollo May om sin syn på ångestens tidsålder.27

Som vi sett ovan talar Ziehe om ungdomars behov av subjektivering, och om hur en helt ny socialisationsform vuxit fram för dagens unga.

Dessa tvingas nämligen numera att själva lösa sina problem och skapa sig sina jagideal.

Åkerberg visar hur denna i och för sig värdefulla frihet och kultu-

rella friställning också skapar existentiell ångest. Att ungdomssjälv-

morden kraftigt ökat ser han som ett folkhälsoproblem.

Åkerberg skiljer på tre slags ångesttyper som många ungdomar drab-

bas av: ü Ångesten för ödet och döden D Ångesten for tomhet och meningslöshet E] Ångesten för skuld och fortappelse När det gäller dessa sorters existentiell ångest kan olika samhällsin-

stitutioner, på grund av oförmåga och stelbenthet, i hög grad medverka till en förstärkning av ångesten.

Åkerberg konstaterar att det finns mekanismer i samhällsstrukturen som hindrar individen att ge ut av sig själv. Istället skapas en känsla av vanmakt och isolering. Typiskt för vårt teknokratiska samhälle, där allt ska vara rationellt och mätbart, är att den så kallade vertikala dimensionen, dvs tillvarons djupare frågor - innersidan - inte får plats, utan trängs undan av den dominanta och expansiva horisontella dimensionen.

Ekonomi, arbete och välfärd blir trygghetsattributen, men hos da-

gens gymnasieelever spelar dessa frågor blott en andrahandsroll

27 Ur Åkerberg H. Livet som en utmaning - Existensiell ångest hos svenska gymnasieelever, 1987

94 Kultur, språk och delaktighet

skriver Åkerberg och konstaterar att är intresse-

ungdomen måttligt

rad av alla tekniska framsteg som välfärdssamhället har att

erbjuda.

Dagens ungdomsgeneration reagerar i mångt och mycket mot vårt

avindividualiserade och teknikñxerade samhälle. För den äldre generationen var det materialismens hägrande mål som drev dem i sin samhällskamp, men dessa mål tycks idag inte i lika stor

utsträckning

hägra för de unga. Istället längtar man efter en av

rehumanisering

samhället.

4.7.2 Finns plats för

själen?

Han var femton år och sköt sig själv med gevär

femton år

och galen av olycka

och ändå fick han så mycket coca-cola han ville ha och hamburgare och pommes frites och pengar om han bara sagt till kunde han fått mer så sköt han sig själv med gevär han var femton år och galen

av olycka

Ur Den inre revolutionen av David F Olson.

Olof Palme varnade en gång for att den materiella välfärden bara skulle bli ett skal utan innehåll och att samhället skulle förlora sin

själ.

I en diskussion om ungdomars delaktighet bör även om

frågan

ungdomars existentiella frågor få plats och tillåtas komma till

uttryck

i samhällsformandet. Vi måste fundera över hur samhället rent och

fungerar mänskligt

om våra politiska och folkrörelser om även männis-

partier bryr sig kans själ.

Socialpsykologen Erich Fromm beskriver tvâ olika livsstilar: ägandets och varandets. Hans att använda även vårt sven-

analys går på

ska samhälle.”

Samhället präglas mycket av ett ekonomistiskt där strä-

tänkande,

van efter maximal vinst är dominerande. Detta även kulturen

präglar

och människors vardagliga relationer till varandra. Med eknomismen

28 Fromm E. Att ha eller att vara, 1972

Kultur, språk och delaktighet 95

följer en viss människosyn, nämligen den ekonomiska människan,

Homo oeconomicus.

Den ekonomiska människan styrs av sitt egenintresse och hennes handlingar går ut på att för egen del skapa största möjliga vinst. Detta gäller inte bara det materiella utan lika mycket de mänskliga relationerna. Vänskap ses som ett slags marknadsmässig kontraktsrelation. Kärleken blir därmed ett resultat av ett slags rationell kalkyl; man älskar om vinsten av att älska överstiger kärlekens kostnad.

Naturligtvis finns inte denna människa, men dragen och tendenserna att eknomisera allt i tillvaron är tydliga i dagens samhälle. Även politikerna har anammat detta synsätt och mycket av den politiska debatten handlar om hur mycket väljarna tjänar på att rösta på

ett parti.

”Som en konsekvens av egoismens dominerande ställning

tror våra samhällsledare att människor endast kan påverkas

av utsikterna till materiella fördelar.”

Erich Fromm Fromm beskriver också vilken denna ekonomistiska -

otrygghet ägan-

dets - livsform skapar. Människan har ju hela sin trygghet i något som är utanför henne själv och är därför ständigt rädd för att förlora vad hon har. För om hon är det hon har och hon förlorar detta, så vad är hon då?

I varandets livsform har människan däremot sin trygghet i sig sj älv och inte i yttre saker. Jag är den jag är och har ett oerhört värde just i det att jag är människa helt enkelt. Därför har jag också mod att ge av mig sj älv till andra och solidariteten kan utvecklas.

Vårt samhälle är i mångt och mycket inriktat på konsumtion och ägande. Vi tillhör ett av världens rikaste länder samtidigt tycks vi vara experter på ensamhet och ångest.

I en tid då många befinner sig i ett slags existentiellt vakum och

kyrkans tradtionella symboler och språk inte längre fungerar som tolkningsverktyg uppstår en normlöshet och förvirring.

Kyrkorna, liksom de traditionella folkrörelserna, förmår inte alltid kanalisera ungdomars längtan och engagemang. Därför uppstår andra rörelser som suger åt sig de unga.

4.7.3 Jakten på de starka ledarna som har sanningen I en tid då många befinner sig i ett slags existentiellt vakuum och

kyrkornas traditionella symboler och språk inte längre fungerar som tolkningsverktyg uppstår en normlöshet och förvirring.

96 Kultur, språk och delaktighet

Kyrkorna liksom de traditionella folkrörelserna förmår inte alltid kanalisera ungdomars längtan och engagemang. Därför uppstår andra rörelser som suger åt sig unga.

I början av 1980-talet kom den så kallade framgångsteologin från USA till Sverige. Denna rörelse äri sin struktur ytterst auktoritär. Medlemmarna får inte ifrågasätta ledarens ståndpunkter, för han står i Guds tjänst och talar Guds sanningar. Livets Ords bibelskola i Uppsala drillar sina elever i lydnad och underdånighet gentemot lärarna, t ex lär de sig att skratta på order.

Framgångsteologin kan ses som ett slags ekonomisk variant av kristendomen. Det är den starka människan som lyfts fram och rätt tro anses ge framgång i livet, även materiellt sett. Sjukdom och tvivel anses bero på felaktig tro och är av Djävulen.

Förutom Livets Ord finns en mängd liknande auktoritära, religiösa sekter som attraherar ungdom idag.

Den Svenska kyrkan spelar en viktig roll när det gäller den existentiella hemlösheten. Statskyrkan har tyvärr alltför mycket blivit en myndighet. Formerna har blivit viktigare än innehållet. I den statliga famnen slår man sig till ro och antar inte de utmaningar som bjuds i det moderna samhället. Detta ger utrymme för rörelser som Livets Ord att värva medlemmar bland ungdomen.

4.7.4 Behov av att bli bekräftad

Man vill bli älskad

i brist därpå beundrad

i brist därpå fruktad

i brist därpå avskydd och föraktad

man vill ingiva människorna

någon slags känsla

själen ryser för tomrummet

och vill kontakt

till vad pris som helst

Hjalmar Söderberg

Söderbergs beskrivning av själen som ryser för tomrummet och vill

kontakt är mycket talande för hur sin

många ungdomar upplever

livssituation idag.

Dagens ungdomsgeneration har växt upp i ett starkt och väl fungerande välfärdssamhälle och fått del av en hög materiell levnadsstandard.

Den äldre generationen upplever kontrasten mot den hårda krigs-

och efterkrigstiden, då samhället i mycket präglades av brist på

grundläggande förnödenheter. De äldre har därför svårare att begripa

ESOU 1991:12 Kultur, språk och delaktighet 97

ungdomars missnöje med tillvaron. De uppfattar inte den nya sortens brist som i stället uppstått, nämligen bristen på mening och tillit till livet.

Dessa bristformer kan aldrig bli begripliga så länge de jämförs med

efterkrigstidens. Vuxengenerationens erfarenhetsvärld går inte att

kopiera till den yngre generationens.

Tvärtom är det viktigt att det etablerade äldresamhället är ödmjukt infor de ungas existentiella oro och tar deras frågor på allvar.

Varje människa har ett behov av att bli bekräftad. Om verklig delaktighet ska kunna uppnås, bör hela människan få plats.

Psykologen Margareta Berggren beskriver i boken Livets myste-

rier hur mängder av ungdomar ringer hennes radioprogram Dialog

och beskriver sin längtan och sina innersta

funderingar.29

Det är vanligt att ungdomar säger till henne. Vuxna oss det de

ger tror vi behöver: prylar och aktiviteter. Men vi vill ha något annat, nå-

gon som lyssnar.

Finns det plats for själarnas möte i vårt samhälle, undrar

Margareta

Berggren. Det är en viktig fråga även ur ett demokratiskt

perspektiv. Existensfrågorna har alltför länge varit tabubelagda inom politiken.

Men det är nödvändigt att lyssna in den yngre

generationens grubb-

lerier och brottningsmatch med tillvaron.

4.8 som ett hinder för

Språket delaktighet

Språket är som etzt oändligt träd med ständigt nya skriver

rötter, po-

eten Göran Sonnevi i diktsamlingen Språk Eld. Sonnevi ser

Verktyg

språket som ett verktyg att greppa verkligheten med, och hans dikter beskriver en människas kamp att förstå tillvaron trots att hennes

språk är dött och inte fungerar längre.

”Du ser också ditt liv försvinna, som om utan

språk analysens verktyg måste uppfinnas

på samma sätt

som Marx uppfann sina verktyg i Kapitalet

leninsimens verktyg

lika otillräckliga som de tidiga kapitalistiska apologeternas verktyg”

Termen språk använder vi på många olika sätt, alltifrån

den gramma-

tiska till den mer sociala eller psykologiska betydelsen. I diskussionen

29 Barn och ungdomsdelegationen. Livets mysterier. En bok om ungdomar och

livsfrågor, 1989

98 Kultur, språk och delaktighet SOU 1991:1.

om delaktighet och demokrati bör även språkets betydelse lyftas fram.

Språket är nämligen en starkt gruppsammanhållande faktor. Det

gäller inte bara olika nationaliteter, utan resonemanget kan brytas ned till - den lilla

individplanet gruppens språk.

”I själva verket är just språket i allmänhet den faktor som mer än något annat håller samman (rent av definierar) en viss social ” skriver

gruppering. språkforskaren Per Linell

Linell menar att individens identitet också i högsta grad är beroende av språket. En person som inte riktigt behärskar någon grupps

språk

har ofta problem med sin egen identitet och självkänsla.

Just språklösheten eller detta att inte tala samma språk som det etablerade samhället är ett hinder för delaktigheten och därmed ett hot mot demokratin.

Språket är i sig komplext, för det är både en konserverande kraft som befäster samhällsmönster och exempelvis men kan

fördomar,

också utmana det bestående och vara en del i

samhällsförändringen.3°

I detta kapitel ska vi beröra språket ur ett

delaktighetsperspektiv.

Framför allt lyfter vi fram problemet med språk och

klasstillhörighet, språk och kön, och ungdomsspråk contra vuxenspråk. Grundfrågan

handlar om Maktens språk som ett hinder för

ungdomars delaktighet och inflytande

4.8.1¶Språk och klass

Lâginkomstutredningen har ett kapitel om politisk fattigdom, som

berör språkproblemen. Utredningen beskriver hur en svenska

miljon

medborgare uppgav sig inte kunna författa ett brev till en

myndighet,

lika många sade sig inte heller känna till som skulle kunna

någon hjälpa dem.

Språket är till stor del ett socialt arv, och med socia-

språkets hjälp

liseras individen in olika i samhället: kamrat-

grupperingar familjen,

gruppen, skolan, arbetet, den sociala klassen osv.

Under det senaste decenniet har en hel del om

forskning gjorts språk och klasstillhörighet. En av föregångarna är den socioengelske

logen Basil Bernstein som studerade variationer i och

språkbruk

skolframgång hos engelska skolbarn framför allt i Londonområdet. Bernstein konstaterade att arbetarbarnen klarade sämre i

sig mycket

skolan än medelklassens och att detta till stor del hade med arbetar-

barnens bristfälliga språk att göra.31

30 Linell P. Människans språk, 1985 31 Bernstein B. refererad i Linell P. Människans språk, 1985

Kultur, språk 99

och delaktighet

Utan att fördjupa oss i Bernsteins teorier, som blivit kritiserade från olika håll, menar vi dock att sambandet mellan och klass-

språk

tillhörighet är en viktig fråga, inte minst för debatten om hur vår svenska skola ska kunna fungera bättre och bli mer demokratisk.

Som vi beskriver i kapitel 6 är det i mångt och mycket medelklassens värderingar och språk som dominerar skolarbetet och läromedlen. Det innebär något av en kulturkrock för arbetarbarnen. Deras erfarenheter får inte någon plats. För att måste

lyckas de anpassa sig och sitt språk till rådande värderingar. En för den som vill

uppgift

demokratisera skolan bör därför vara att se till att alla elevers erfarenheter och språk värderas, men också att alla får att ut-

möjlighet

veckla sitt språk och får de nödvändiga verktygen för att hantera

verkligheten.

”Språket spelar en avgörande roll i människans liv. Att få

tillgång till ett fullgott språk måste ses som en

grundläggande mänsklig rättighet.” skriver Per Linell.

4.8.2¶Språk och självförtroende

Språk och självkänsla hör oerhört nära ihop. Att inte fullt ut behärska det språk som ens omgivning använder skapar osäkerhet och otrygghet. Den så kallade språkfattiga kan inte eller vågar inte använda sitt språk i särskilt Därmed av-

många situationer, offentliga. händer hon sig många möjligheter att påverka politiskt, ekonomiskt

och kulturellt och genom det förbättra sin livssituation.

I stället är det de språkligt som besitter

avancerade, kunskaperna

och det etablerade normerande språket, som får utöva den

politiska,

ekonomiska och kulturella makten.

Särskilt i en tid då det gamla industrisamhället, där den stora klasskillnaden rörde sig om kapital, nu till ett

övergår postindu-

striellt eller ett informationssamhälle kommer och

just kunskaper

språket att vara en maktfaktor.

Den språkfattiga tvivlar på sig själv och sin att delta i

förmåga

samhällsarbetet och känner sig helt enkelt inte delaktig i den demokratiska processen. Klyftan mellan de som innehar det etablerade språket och de som inte har det tycks öka idag. Det är ett hot mot demokratin.

4.8.3 Språk och kön

Under 70-talet diskuterade man ganska om hur

mycket frågan språ-

ket förhöll sig till kvinnors och mäns roller i samhället - särskilt

yrkeslivet. Språket avspeglar tidigare samhällsmönsters normer och värderingar. T ex kan idag en vara ombudsman och en kille

tjej sjuk-

100 Kultur, språk och delaktighet SOU 1991 :L

sköterska. Språket befäster dock att egentligen är vissa yrken till for män och andra for kvinnor.

”Bruket av han gör kvinnan osynlig i våra lagtexter. Det

framkallar föreställningar som gör att läsaren hela tiden

tänker på situationer där män förekommer och agerar. Då

kvinnor genom jämlikhetskampen har kommit i nya rättsliga

relationer till män, kommer bevarandet av en könsspecifik

språkform oftast att leda till förvirring, i enstaka fall till

skriver Berit 32

osynliggörande” Ås

Idag strävar man efter könsneutrala texter, men fortfarande kvarstår många foråldrade skrivningar. En könsneutral lagstiftning kan också innebära att männens dominans befästs. Ett resultatet av jämställdhetslagen blir att männen, de redan priviligierade, var for sig och tillsammans, bvefaster sin dominans i umgänget med kvinnor.

Berit Ås beskriver på ett träffande sätt hur det manliga språket (vilket också innefattar ett kroppspråk) gör kvinnorna i politiken osynliga och nedtryckta. Hon skriver om fem så kallade härskartekniker som den manliga kulturen på ett sofistikerat sätt behärskar: D Att göras osynlig

D Förlöjligande

D Undanhâllande av information

D Dubbelbestraffningen

D Påforande av skuld och skam

Osynliggörande försiggår när kvinnor blir bortglömda, förbigångna

eller överkörda. Osynliggörandet fråntar kvinnor deras identitet eller påminner dem om att de är mindre värda. Att de är oviktiga och

betydelselösa.

Förlöjligande forsiggår när kvinnors insats blir förhånad, utskrat-

tad eller inte tagen på allvar.

Undanhållande av information försiggår när män som en självklarhet vänder sig till andra män och kvinnor inte ges information om

viktiga saker på arbetsplatsen eller i det politiska livet.

Dubbelbestraffning forsiggår när det är fel både det kvinnor gör och det de inte gör. Den här tekniken tas i bruk mot dem som man har fördomar mot. T ex när kvinnor i kvinnorörelsen beskylls för att vara orsak till alla skilsmässor och for att inte vara till-

samtidigt beskylls räckligt aktiva i politiken.

Påforande av skuld och skam sker och dubbel-

genom forlöjligande

bestraffning. Det försiggår när kvinnor får veta att de inte är tillräck-

32 Ås B. Handbok i frigörelse, 1982

Kultur, språk och delaktighet 101

även om kan vara att de tänker och handlar an-

ligt bra, anledningen

norlunda och ett sätt i förhållande till män, eller att de inte

på nytt har kunnat skaffa till information som männen behär-

sig tillgång

skar.

De här härskarteknikerna kan också användas mellan män. På skolans område har en hel del forskning bedrivits om skillna-

derna i killars och (se kapitlet om skolan). Men

tjejers språkbruk.

alltför lite har det området. Maktens språk har säl-

gjorts på politiska

lan definierats i termer som -

manligt kvinnligt.

När kvinnorna dock sitt inträde i det offentliga livet

började göra

och engagera vittnade de om hur de som kvinnor kände

sig politiskt det svårt att uttrycka sig offentligt.

l och kommunpolitiken är fortfarande kvin-

riksdags-, landstings-,

för låg för att jämställdhet kan sägas vara upp-

norepresentationen

nådd. I de brottas man med problemet att det är

politiska partierna

alldeles för få kvinnor som sitter på ledande poster.

De ungdomsförbunden är än idag alldeles för pojkdominepolitiska

och ofta är det som sitter tysta på sammanträdena och

rade, tjejerna

kurserna.

”Den politiska kulturen är intimt förknippad med den tradi-

tionella mansrollen med avseende på samarbetsformer, kon-

debatteknik, och Både kvinnor och

flikter, språk organisation.

en ny män har svårt att anpassa sig till den

generation unga mansdominerade politikerrollen” hävdar förtroendeupp-

dragsutredningen.33

När vi tittar flickor och pojkars deltagande och inflytande på olika

på

arenor ser vi att språket är centralt. På område efter område visar det sig att det är den manliga medelklassens språk som gäller. Hösten 1989 hade DN en artikelserie om klassresan, kvinnor och män som bytt klass. En genomgående erfarenhet för de som kom till tals i artikelserien är språkets betydelse. Många beskriver hur de varit

tvungna att byta språk för att bli accepterade och lyssnade på i sin

nya miljö. Att kvinnors sätt att uttrycka sig också innebär att inte bli

lyssnad på.

Det är att flickorna - och också för den delen -

viktigt många pojkar

får ett sådant självförtroende att de vågar yttra sig på t ex sammanträden och vågar ta kontakt med olika myndigheter. Ett sådant

självförtroende kan man få, om man märker att omgivningen lyssnar

med allvar och respekt på det man har att säga. Det är därför viktigt, inte bara att flickor lär sig våga prata offentligt, utan också att poj-

33 SOU 1989:108 Förtroendevald på 90-talet. Betänkande från

förtroendeuppdragsutredningen

102 Kultur, språk och delaktighet

karna vänjer sig vid att lyssna med allvar och även på

respekt,

flickor. De ska också visa att de lyssnar, så att den som talar får den återkoppling som stärker den språkliga sj älvtilliten.34

När kvinnor väl yttrar sig på tex sammanträden tycker de många gånger att deras 0rd inte möter samma respekt som männens. Einarsson beskriver att man inte så sällan hör kvinnor berätta ungefär så här:

”Jag satt på ett möte och så sa jag nånting. Men det var

ingen som brydde sig särskilt mycket om det. Fem minuter

senare så sa en karl ungefär samma sak. Och då minsann!

Då var det viktigt, då skulle det diskuteras och då skulle det

utredas! ”

Einarsson gjorde ett experiment där en grupp studerande en

fick

text som började så här: Ingvar Lind, byrådirektör vid UHA, in-

stämde vid journalistkonferensen i Uppsala i den utbredda uppfattningen att svensklärarutbildningen är dålig. Den har utretts två

gånger redan och är under utredning, bla bla bla.

De studerande skulle bedöma på olika skalor hur trovärdig, kompetent, nonchalant och mänsklig den här byrådirektören verkade. Varannan försöksperson fick emellertid en text där byrådirektören hette Ingvor Lind och omnämndes som hon istället för han. Enda skillnaden mellan texterna var att a hade övergått till 0 på tre ställen. Trots att Ingvar och Ingvor hade sagt exakt samma ord bedömdes

Ingvar som mer kompetent och trovärdig än Ingvor. De var ungefär lika nonchalanta, men Ingvor var mänskligare.

Många samhällsdebattörer pekar på att 90-talet kommer att bli just kvinnornas årtionde, då de ska dominera

kvinnliga principerna

samhället. Men vad innebär detta egentligen? Vilka värden står det

kvinnliga for?

”Vård av människor och människors närmaste har va-

miljö

rit kvinnors arbete och ansvar i det mänskliga samhället. De

gemensamma erfarenheterna från detta arbete och ansvar är

kvinnokulturens kunskapskapital” skriver forskaren Louise

Waldén.35 Waldén menar att om man använder de traditionella som

begreppen ekonomi, effektivitet och organisation ur ett kvinnoperspektiv,

ändra begreppen innebörd. Det är helt enkelt en annorlunda

ekonomi,

effektivitet och organisation!

34 Einarsson J. Språk och Kön i skolan. Ur Flickor och pojkar lika utbildning?

Pedagogiskt utvecklingsarbete vid Lunds universitet nr 862146 1986 35 Waldén L. Pockettidningen R, nr 4:89

Kultur, språk och delaktighet 108

for kvinnokulturen är det icke-hierarkiska tänkandet. I

Typiskt stället för den traditionella pyramidala organisationen som präglar

både och folkrörelser är nätverket och de små överblickbara

företag

organisationsformerna kvinnokulturens motbild. Helhet, mångfald, relation, behov, omsorg och process blir därför viktiga begrepp.

Det språket bärs upp mer av värdeladdade 0rd. Det är

kvinnliga

och mera rakt än det tradtionellt manliga. Ofta hänvisar

personligare

en talare till sina vardagserfarenheter snarare än abstrakta

kvinnlig

teorier. är mer kvalitativt inriktat än kvantitativt.

Språket

Även och börjar nu söka kvalitativa mått.

politikerna planerarna

Tänk om våra olika världar kunde mötas på jämbördigt vis säger Elsa Bolin, socialarbetare och författare till boken Porträtt utan guldram - sex kvinnor i vården i en intervju.35

Men det är att skapa ett nytt språk, som ser till hela männis-

dags

kans behov och inte stannar vid de tekniska, mätbara resultaten.

I boken pojkar och flickor diskuterar författarna Jan

Godmorgon

Einarsson och Tor G. Hultman just språk och kön. De gör en uppdel-

ning i det offentliga språket och det privata37:

CI Det - används för att

offentliga fjärrspråket opersonligt, planera,

analysera och kontrollera. Cl Det - används framförallt i

privata närspråket personligt, familjen

och på fritiden.

Flera undersökningar visar att flickornas språk ligger närmare det

närspråket, medan pojkarnas mot det offentliga. privata

Einarsson/Hultman lät elever associera till olika ord och kunde på så sätt se hur tjejer och killar uppfattar 0rd på skilda sätt.

T ex visade det att tjejer ofta associerade till personer, medan

sig

killar associerade till miljöer: redskap och möbler. Men ordet talare gav motsatt resultat. Pojkarna associerade till personer, men tjejerna

till ta1arsto1, estrad, papper, vattenglas osv. Bristen på kvinn-

förebilder inom det livet är - associerade

liga offentliga tydlig ingen till någon kvinnlig talare.

Intressant är också att associerade till nervositet och en-

tjejerna

samhet i talarstolen. Förmodligen ett uttryck för vad många tjejer i det politiska livet ofta känner.

Åtskilliga undersökningar visar dessutom att män talar mer än kvinnor i offentliga och mer formella situationer.

36 Pockettidningen R, nr 4:89 37 Einarsson J. Hultman T G. Godmorgon pojkar och flickor. 1985

104 Kultur, språk och delaktighet SOU 1991 :I:

4.8.4¶Maktens språk

”Bestjál oss och kalla det nationalekonomi Gör oss hemlösa och kalla det

regionplanering

F örnedra oss och kalla det socialvård Gör oss galna och kalla det mental

hygien Förgifta oss och kalla det miljövård

Söv ner oss och kalla det

konsumtionsideologi

Gör oss arbetslösa och kalla det

rationalisering

Vilseled oss och kalla det ” reklam... ur en dikt av Claes Andersson.

När det gäller det etablerade finns både ett

språket slags offentligt

byråkratispråk och ett politiskt I det dock som om

språk. dag tycks

dessa båda språkvarianter närmar varandra.

sig

Utmärkande for det byråkratiska språket - eller SOU-svenskan som den också kallas- är inte bara att det ofta är

mycket krångligt

med långa meningar. Det är också och

abstrakt, opersonligt mer

tekniskt inriktat.

Människor får t ex som av att det inte

beteckningar ger intryck

längre handlar om personer. I stället kallas de

normalkonsumenter, vårdbehövande, klienter osv.

De mänskliga aktiviteterna och beskrivs mer som ett

handlingarna

slags tekniska processer. Språket är och inte värde-

avpersoniñerat

laddat.

I och med att det inte är ett rakt språk kan det till viss del bidra till en mystiñering av verkligheten. Att tala om att friställa i stället för att sparka eller om ifrågavarande klientel anser... distans

skapar

och skymmer vad det egentligen handlar om.

”Utredningar, beslut, betänkanden och rapporter på

avfattas

kanslisvenska. Ett språk som är mycket

svårtillgängligt för

vanligt folk. SOUenskan blir därmed maktens som

språk

mystifierar och skapar distans till ämnet och människorna”

menar Bo Holmberg.-33

Holmberg menar att typiskt for SOU-språket är att det gör människor till föremål och tillvaron SOU-svenskan alla

fortingligas. avskyr

intima ord, i stället används abstrakta ordkonstruktioner.

Kanslisvenskan är klätt i en exakt och

högtravande språkdräkt, men är egentligen många gånger och Vad är t ex vagt oprecist. problembetonad ungdom eller ett indiciplinärt beteende? Och vem

definierar ordens betydelse?

38 Holmberg B. Öppet brev till betänkare, 1972

Kultur, språk och delaktighet 105

SOU-svenskan saknar termer för mänskliga egenskaper, relationer och beteenden och blir därför ett auktoritärt distanserat

maktspråk.

”Makt kan utövas lättare om man inte är konkret och om

man uttrycker sig så att få orkar läsa. Vi måste få det di-

rekta, ickemanipulativa språket åter” menar Bo Holmberg.

Även det politiska språket har blivit alltmer teknokratiskt

och oengagerande. Brandtalen - den värdeladdade agitiationen har ersatts med

ett utslätat och opersonligt språk.

Politikernas tal förmår inte engagera och beröra I stället

längre. upplever alltfler medborgare det som tomt och meningslöst pladder.

Politik tycks mer handla om att på ett så och sätt

snärtigt säljande

som möjligt fiska röster, än att på ett djupare sätt engagera människor för grundläggande idéer. Väljarna får rollen som konsu-

passiva

menter av maktens fraser, och blir inte medskapare i samhället.

Det teknokratiska språket är slutet och öppnar inte för

delaktighet.

Det går inte rakt på sak, utan snirklar fram med teknikalite-

sig fyllt

ter. Politikerspråket är format av den kulturen med dess hie-

manliga rarkiska organisering och värderingar.

När ungdomars delaktighet i samhället diskuteras bör även

frågan om språket lyftas fram. Mycket av det som främlingsskap ungdomar

känner inför det politiska livet hänger samman med just språket.

Den yngre generationen har lärt sig kritiskt tänkande och reflexion i skolan och finner sig inte i auktoritära strukturer.

En ung människa vill inte bara vara en passiv konsument av samhällets eller markna-

dens tjänster, utan själv medskapare och delaktig i samhällslivet.

Ett politiskt språk som i grunden är auktoritärt och ser människor som objekt/ting och inte personer förmår inte engagera

den unga generationen. I stället skapas en distans och en klyfta mellan makthavarna och de unga.

Unga människor använder i allmänhet ett betydligt rakare

språk

än de vuxna, och det är ofta fyllt med värdeladdade ord. Dessutom skapar ungdomsvärlden ett eget innespråk som ofta innehåller sym-w boler som ter sig obegripliga för den utomstående

vuxengenerationen.

I ungdomskulturens språk finns ofta hetta och vilket är

intensitet,

raka motsatsen till det etablerade slätstrukna

maktspråket.

106 Kultur, språk och delaktighet SOU 1991 :I:

4.8.5 Rocken - ett sätt att tala

”Våra kroppar dansar och vi skriker med jordens rytm: med våra kläders kollage...

Tillståndet, skriket av liv

när de drömmar vi har kvar strömmar ut och blandas abstrakt

blir verklighetens grafiiti. Aggressionerna som vi inte förtränger

leds ut genom våra sinnen. Vi vet att vi ska förstå våra djupaste drifter för att kunna styra stärka dom... drifter som får folks ritualer att svartna i fixering och teknokrater att löpa amok i sublimering.

Vi rasar ut i energi med stadens ljudljus och låter spridda visioner av västvärld sväva ut till rytm från Jamaica. Vi vägrar stå stilla i köerna för sökande Vi vägrar bli behandlade som köer

i dom syntetiska affärernas fäbodar

som stinker av överskott och fattigdom.

Vi bryter anonymiteten

med blå, lila, pink färger under det svarta, oranga håret som spretar fräckt mot himlen.

Vi är en energisk gerilla

krigare utan vapen och blod. Vi slåss med vrede och energi

Vi skjuter med gitarrackord

Vi slänger granater av refränger

som rungar som gatpojkarnas och flickornas

fêirskräckliga skrik

medan våra armar varsamt åker upp i

luften

och barnen... ”

pekar ut nya riktningar för

Så lyder delar av en dikt av den danske Michael

unge punkpoeten

Strunge som på ett utmärkt sätt ger uttryck för ett slags protestens

språk ur ett ungdomsperspektiv. Musiken ligger som tema och dess

livsstil utgör själva samhällskritiken. Fornäs och hans kollegor har studerat rockens funktion i

ungdo-

mars identitetsarbete. De diskuterar musiken som ett som

språk ung-

domar i hög grad använder for att sina känslor.

uttrycka

Kultur, språk och delaktighet 107

Visst är rockmusiken till stor del en massproducerad vara med starka kommersiella inslag, men det vore dumt att tro att den som språk inte skulle ha ett viktigt bruksvärde. Den är ett uttryck för

just

behov hos stora grupper av människor. Dessutom kan gemensamma den innebära en kritik mot rådande socialisationsformer. Fornäs på rockens förmåga att föra samman livsområden som

pekar

annars är splittrade i det moderna vardagslivet. Musiken innefattar både det individuella och känslomässiga och det sociala och for-

ju nuftsmässiga.

”V ill man försöka förstå unga människors dragning till rock och pop, ligger det närmast till hands att hänvisa till beat och sound, till rytmen och kraften, till behovet av idoler som

övergångsobjekt eller musikmiljöerna som totalupplevelser”

menar författarna till Under rocken. Helt klart är att rocken tycks erbjuda stora möjligheter till kollektiv kommuniaktion och gemenskap. Genom dess symboler for den helt enkelt människor samman. Texterna, klädstilarna, kroppspråket ut-

unga människors verklighetsuppfattning eller samhällspro-

trycker

test. Aven denna form av språk måste få ha sin plats i samhällsdanandet.

Språket - En fråga om demokrati

Om ungdomarna ska kunna bli verkligt delaktiga i samhällsbygget

och se det meningsfullt att engagera sig politiskt måste också det politiska och etablerade språket förändras. Det gäller att hitta ett nytt, öppet och mer demokratiskt språk som inte skapar distans utan engagemang. Om vi ska kunna få en fungerande demokrati måste även de språkliga orättvisorna bekämpas. Skolan har en viktig uppgift att se till att alla barn ges möjlighet att utveckla sitt språk och därmed sin identi-

tet och på så sätt få självförtroende som samhällsmedborgare.

Om alla ska kunna vara delaktiga i samhället måste människors och olika gruppers språk få en plats. Den yngre generationens sätt att uttrycka sig och beskriva verkligheten bör tillmätas ett värde i samhällsdebatten.

4.9¶Våra och

bedömningar förslag

Mycket tyder på att humanistisk folkbildning och kulturupplevelser

kommer att bli allt viktigare i en tid av snabba omställningar inom teknik, arbetsliv och informationsindustri. Tillsammans med studiecirklama i estetiska ämnen utgör studieförbundens kulturgrupper den dominerande formen for amatöraktivitet. Inte minst ungdomar deltar i denna verksamhet.

108 Kultur, språk och delaktighet SOU 1991:1:

Olika utredningar har visat att organisationerna bättre än kulturinstitutionerna förmår att engagera kortutbildade och kulturellt passiva grupper.

Unga, kvinnor och arbetare deltar i hög grad när det det

gäller

egna skapande som sker inom föreningslivet via studieförbunden. Trots detta har stat, landsting och kommuner under årens ökat

lopp

stödet till kulturinstitutionerna, utan att i motsvarande öka stö-

grad

det till det folkliga kulturlivet.

Vi menar att man bör prioritera stödet till kulturverksamheten i

studieförbund, kulturorganisationer och folkrörelser. Det är också

viktigt med ökade kontakter mellan institutionerna och organisationslivet, liksom mellan de nya rörelserna och de etablerade organisationerna.

Vi uppmanar därför stat, landsting och kommuner i bidrags-

givningen att prioritera ungas eget skapande och

engagemang inom kulturområdet.

För att underlätta studieforbundens arbete bland måste

ungdomar

den statliga detaljregleringen tas bort. Studieforbunden och dess

medlemsorganisationer måste själva få fatta beslut om exempelvis viss prioritering av olika åldersgrupper.

Kommittén menar att det är viktigt att studieforbunden även i ett mindre detaljreglerat system har kvalitetskrav.

höga Exempelvis på

rockmusikens område måste så att studiecir-

ansträngningar göras

keln blir ett sätt att lära mer och inte ett stöd till rutinartad

spelning.

Detta ställer krav på goda studiematerial och ledare.

Vi kräver att regeringen föreslår att reglerna för kulturverk-

samheten via folkbildningen förenklas och ger större

möjlig-

het till egna prioriteringar. Bl a bör åldersregeln tas bort.

Barns och ungdomars möjligheter att utveckla sin kreativitet och sitt intresse for olika kulturformer påverkas av deras De

uppväxtmiljö.

studier som orts visar skillnader mellan olika samhällsklasser samt mellan landsbygd och stad. Skillnaderna är dock förhållandevis små så länge barnen går i skolan. Efter skolåldern ökar även

skillnaderna,

om de är mindre idag än förr. De som får att utveckla ett

möjligheter

aktivt kulturintresse under sin uppväxt får impulser for resten av livet.

Vi uppmanar därför kommunerna att ge kulturen en större

plats i det dagliga arbetet igrundskolan och gymnasiet.

Vi uppmanar också regering och riksdag att i skolans styrdokument ge kulturen en stor plats i grundskolan och gymnasiet.

Kultur, språk och delaktighet 109

Med hänvisning till ungdomars stora musikintresse anser vi det

olyckligt med de nedskärningar och ökade deltagaravgifter som drab-

bat den kommunala musikskolan. Vi menar att alla ungdomar bör ha rätt att utveckla och utöva sitt musikintresse. Möjligheten till detta ska inte vara beroende på var man bor och familjens ekonomi. Vi uppmanar därför kommunerna att underlätta för ungdomar att utöva och utveckla sitt musikintresse. Det kan antingen ske genom den kommunala musikskolans verksamhet eller inom studieförbundens regi. Kommunen bör därvid sträva efter att hålla deltagaravgifterna på en så låg nivå att de inte utgör ett hinder för vissa grupper av ungdomar att delta. Vi konstaterar att ungdomar upplever ett stort behov av att få tala om existentiella frågor, men att de upplever en hemlöshet och ett ointresse från vuxenvärlden, inte minst från folkrörelserna. Vi uppmanar föreningslivet att se till att de existentiella frågorna ges en större plats i verksamheten. Självklart har kyr-

korna här en viktig uppgift.

Vi konstaterar att språket har stor betydelse för ungdomars delaktig-

het och inflytande. På område efter område visar det sig att det är

den manliga medelklassens språk som gäller.

Om vi ska kunna få en fungerande demokrati måste de

språkliga

orättvisorna när det gäller klass, kön och bekämpas. Aven den

ålder,

yngre generationens sätt att uttrycka sig och beskriva verkligheten

bör respekteras och tillmätas ett stort värde i samhällsdebatten. Bl a skolan måste se till att alla barn ges möjlighet att utveckla sitt språk och därmed sin identitet och på så sätt få självförtroende

som samhällsmedborgare.

Vi uppmanar därför samhällets alla instanser, folkrörelser,

utbildningsväsende, myndigheter på alla nivåer, massmedia, riksdag och regering att aktivt arbeta för att bekämpa de språkliga oprättvisorna och göra det möjligt för alla, oavsett

kön, klass eller ålder att delta och göra sin röst hörd.

5.

DELAKTIGHET I

FRITIDSVERKSAMHETEN

5.1¶Det breda engagemanget

I följande kapitel kommer vi att diskutera ungdomars foreningsengagemang och då särskilt i anknytning till frågor som rör inflytande och delaktighet.

Folkrörelserna betraktas allmänt som ett viktigt inslag i den svenska demokratin. Riksdagen har i flera olika sammanhang uttalat

sig positivt om folkrörelsernas betydelse. Genom olika former av ekonomiska bidrag stödjer stat och kommuner föreningslivet.

Mot denna bakgrund är det naturligt för kommittén att ställa

sig frågan om foreningslivets roll när det gäller ungdomars

möjligheter att i ökad utsträckning vara med och påverka samhällsutvecklingen.

Det är från början viktigt att slå fast att dessa frågor är komplicerade och svåra att avgränsa. Föreningsaktiviteter av olika är en

slag del av de flesta ungdomars vardag. Men det är för

givetvis vanskligt, att inte säga omöjligt, att avgöra vilket inflytande foreningsengagemanget har på ungdomar, i förhållande till påverkan från skola, kamrater, föräldrar, media etc.

När vi talar om att öka ungdomars demokratiska är det

inflytande viktigt att slå fast att demokrati inte är något statiskt begrepp. Det har olika innebörd för olika människor, i olika samhällen och vid skilda tidpunkter. Vi har i inledningen av detta betänkande utifrån ett ungdomsperspektiv gjort några reflektioner

kring ungdomars möjligheter till inflytande i olika sammanhang. Låt oss här endast göra några ytterligare reflektioner med anknytning till foreningslivets roll när det gäller att öka ungdomars demokratiska

inflytande.

112 Delaktighet i fritidsverksamheten SOU 1991 :12

5.1.1¶Delaktighet

Utan att överdriva kan man påstå att ”delaktighet” blivit något av ett modeord i ungdomsdebatten under den senaste ”Att

tioårsperioden. öka ungdomars delaktighet” har varit ett mål i otaliga ungdomsprojekt i föreningar, kommunala förvaltningar, skolor etc. Delaktighet

var också, tillsammans med utveckling och fred, teman för FNs

Världsungdomsår 1985.

Ei till Salu Som vi redovisat i kapitel 1 genomförde statens ungdomsråd i slutet av sjuttiotalet en barn- och ungdomsutredning som i sin slutrapport kom att kallas Ej till salu. Rapporten betonade sambandet mellan samhällsförändringar och barns och ungdomars situation i samhället. Välfardssamhället har gett de unga materiell trygghet, utbildning och sociala skyddsnät som är unika i världen. Men samtidigt pekade ut-

redningen på allvarliga brister i de ungas uppväxtvillkonl

Detta bekräftades också av en övervägande av remissin-

majoritet

stanser. Ett grundläggande problem är att barn och ungdomar inte tilldelas uppgifter och inte tränas i att ta ansvar.

Utredningen satte fokus på begreppet delaktighet eller snarare

bristen på delaktighet. Man menade att barn och inte trä-

ungdomar

nas tillräckligt i att ha ansvar. Ungdomstiden beskrevs som en väntetid - väntan på att komma in i vuxensamhället.

Ej till salu-utredningen beskrev också hur barn och unga avskiljs från de vuxna. Något som i stort sätt alla barn och

ungdomar ogillar.

Man längtar efter bättre kontakter och samarbete med vuxna i var-

dagen. Inte bara med s k profesionella vuxna, som dagispersonal, lä-

rare eller fritidsledare.

Vidare belystes närmiljöernas brist på verksamhet där barnen kan delta. Det saknas ofta produktiva verksamheter där de unga kan möta vuxna att identifiera sig med och som kan leda och stödja de ungas inträde i vuxenlivet. Samtidigt saknas tillfällen då får

ungdomar själva

ta ansvar för lokal verksamhet.

Barn och ungdomar har ett stort behov av som kan

uppväxtmiljöer

ge spännande upplevelser, stimulera känslor och fantasin. Man menade att brister i uppväxtmiljöerna kunde förklara den kommersiella kulturens attraktionskraft som for bristerna.

kompensation

Statens ungdomsråd. Ej till salu, 1981

Delaktighet i fritidsuerksamheten 113

5.2¶Ungdomars fiireningsengagemang

Föreningssverige

Enligt folkrörelseutredningens betänkande finns omkring 195 000 lokala föreningar i Sverige. Av dessa är 145 000 knutna till någon av 577 riksorganisationer. Folkrörelseutredningen beräknar det totala antalet medlemskap till 31 miljoner. Några beräkningar av andelen ungdomar i föreningslivet, totalt sett, finns inte. Men sannolikt

rymmer en övervägande del av de 195 000 föreningarna ungdomar bland sina medlemmar?

Bland de knappt 600 riksorganisationerna i Sverige finns en hel del ungdomsorganisationer. Som definition på en ungdomsorganisation används ofta de kriterier som fastställts centralt i för att

riksdagen, organisationen ifråga ska vara berättigad till statliga bidrag. Som kriterier gäller bland annat att ska ha minst 3 000

organisationen medlemmar i åldern 7-25 år samt att andelen medlemmar i denna åldersgrupp ska utgöra minst 60 procent av det totala medlemsantalet i organisationen (för invandrar- och handikapporganisationer samt för nybildade organisationer görs vissa undantag från dessa regler).

Medlemskap Flera undersökningar har under de senaste åren studerat

ungdomars medlemskap i föreningar. Undersökningarna har genomförts olika

på sätt och i varierande åldersgrupper. resu-

Sammanfattningsvis tyder ltaten på att omkring 70 procent av alla är med i minst en

ungdomar förening.

Undersökningar bland grundskoleelever i Stockholm, Göteborg, Västerås, Eskilstuna och Norrköping visade att andelen

föreningsmedlemmar uppgick till 68 procent. Bland 877 i Gävle

Skolungdomar uppgav 69 procent att de var med i minst en förenings, 4

I en opinionsundersökning år 1989 bland 1 000 i åldern

ungdomar 16-25 år uppgav 83 procent att de var med i minst en Den

förening. högre andelen föreningsmedlemmar i denna kan förkla-

undersökning ras med en större anslutning till fackliga i den ålders-

organisationer gruppen.5

Som jämförelse till ovanstående uppgifter om medlem-

ungdomars skap i föreningar kan vi ställa maktutredningens vad

undersökning

SOU 1987:33 Ju mer vi är tillsammans. Betänkande från 1986 års Folkrörelseutredning Blomdahl U. Folkrörelserna och folket, 1989

ACO

Statens ungdomsråd. Ungdomars konsumtion -85, 1986 5

Statens ungdomsråds Årsbok om ungdom 1990, Uppväxtvillkor nr 4-5/1989

gäller den vuxna befolkningens föreningsanslutning. Där framgår att

hela 94 procent av personer över 16 år är medlem i åtminstone en

förening.5

Att ansluta sig till en förening förutsätter naturligtvis ett visst mått av engagemang från den enskilde individen. Men medlemskapet i sig

säger dock inte mycket om föreningslivets betydelse när det gäller enskilda ungdomars möjligheter till påverkan.

Samtidigt är det viktigt att slå fast att medlemskapet i en organisa-

tion har betydelse i den bemärkelsen att man som enskild medlem

valt att ingå i ett större kollektiv. Medlemskapet berättigar vanligtvis

till ett visst mått av inflytande, åtminstone i formellt hänseende.

Det är heller inte orimligt att anta att krav och ståndpunkter som förs fram av organisationer med många medlemmar har en större tyngd än krav som förs fram av enskilda eller små organisationer.

Olika typer av föreningar Vad är det då för slags föreningar som ungdomar är med i? Vill man försöka besvara frågan är det först nödvändigt att använda någon form av mall, utifrån vilken man kan klassificera olika föreningar. Varje form av klassificering innebär dock ett visst mått av ”fyrkantighet”. Vi vet till exempel att idrott förekommer i mer eller mindre hög

grad i många partipolitiska föreningar. Samtidigt är det också ett fak-

tum att många idrottsföreningar inte enbart ägnar sig åt idrottsverksamhet utan även agerar politiskt i många olika frågor.

Med dessa förbehåll i minnet kan det ändå vara intressant att se vad det är för olika föreningar som ungdomar är med i. Om vi utifrån Ulf Blomdahls undersökningar jämför andelen ungdomar som är med i någon idrottsförening med andelen medlemmar i andra typer av föreningar framträder följande bild:

Andel medlemmar (procent)

Källa: Blomdahl U. Folkrörelserna och folket, 1989 6 SOU 1990:44 Demokrati

och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport

När det gäller medlemskap i föreningar för ungdomar i åldern 16-25

år är bilden delvis en annan. Enligt en undersökning bland 1 000 ungdomar i denna åldersgrupp är 39 procent av flickorna och 55 procent

av pojkarna medlem i en idrottsförening.7

Ännu högre i denna åldersgrupp är emellertid andelen som är med i en fackförening, 50 procent för både pojkar och flickor. Vidare framkommer av undersökningen att nio procent av flickorna och tolv pro-

cent av pojkarna är med i ett politiskt parti eller ungdomsförbund, samt att sju respektive sex procent är med i en religiös organisation.

Vi kan alltså sammanfattningsvis konstatera att idrottsföreningar är den vanligaste föreningstypen bland ungdomar. I och med att ung-

domarna börjar arbeta väljer också många att ansluta sig till en fack-

förening.

Idrotts- och fackföreningsrörelsens dominerande ställning vad gäller ungdomars medlemskap i föreningar är givetvis en viktig faktor att

ha i minnet när vi diskuterar föreningslivets betydelse vad gäller

ungdomars delaktighet och möjlighet till inflytande.

5.2.1¶Ungdomars inflytande i föreningar

Vi har alltså konstaterat att en stor andel av Sveriges ungdom är med i en eller flera föreningar. Varför är de med i föreningarna? Vad gör

ungdomarna i föreningarna? I vilken utsträckning är de med och be-

stämmer?

Dessa frågor är naturligtvis intressanta utifrån vår övergripande frågeställning om föreningslivets betydelse när det gäller att öka ung-

domars inflytande i samhället.

Aktiviteterna viktigast I en undersökning bland knappt 500 13-, 15-, och som ge-

17-åringar,

nomfördes 1985, fick de som uppgivit att de var med i någon förening frågan om den främsta anledningen till varför de blivit med1em.3

Hela 79 procent svarade att det var ”aktiviteterna” som hade lockat i första hand. För tolv procent var det främsta skälet att de ”hade kamrater som var med”. Endast fyra procent uppgav att de hade blivit medlem i första hand därför att de kunde instämma med

föreningens målsättning.

Vara med och besluta

I vilken utsträckning har då ungdomar inflytande i föreningslivet?

Som vi tidigare framhållit är frågan komplicerad och inte lätt att ge

Statens ungdomsráds Årsbok om ungdom 1990, Uppväxtvillkor nr 4-5/1989 8

Englund K & B. Ung fri tid, 1988

116 Delaktighet i fritidsuerksamheten SOU 1991 :1.‘

något enkelt svar på.

Ulf Blomdahl har i sina undersökningar av ungdomars förenings-

vanor belyst frågan med hjälp av enkätmetoden.

Bland annat ställdes följande fråga till eleverna i mellan- och högstadiet: ”Har du varit med på något möte i din förening/dina föreningar där ni beslutat vad ni ska göra i föreningen?”

Varlt pa möte och Varlt pá möte och beslutat

Källa: Blomdahl U. Fo/krörelserna och folket, 1989

Som framgår av tabellen har en av tre föreningsmedlemmar på mellanstadiet bestämt något på ett möte i föreningen minst en un-

gång

der det senaste året. Motsvarande gäller för hälften av föreningsmedlemmarna på högstadiet. Som vi kan se är det en mindre an-

betydligt

del av föreningsmedlemmarna som deltagit i beslut möte minst sex

på

gånger under året.

Hur ska man då tolka dessa uppgifter? En är natur-

viktig fråga

ligtvis vad det är för tolkningar som de svarande in i

lagt begreppen

”beslut” och ”möte”. Blomdahl ställer sig själv denna fråga.

Mot bakgrund av de provintervjuer som genomförts hävdar han att barnen och ungdomarna gett begreppen en vid tolkning. Svaren, me-

nar Blomdahl, ”ska därför mer tolkas så att de ger en indikator i

på

vilken utsträckning i allmänhet som barnen vara med att

upplevt sig

besluta i föreningen än som ett exakt besked i vilken

på utsträckning

de varit med i en verklig beslutssituation”.

Trots detta menar vi att det måste vara svårt att de svaran-

avgöra

des tolkningar. Det är inget orimligt antagande att beslut om många

vad man ska göra i föreningen inte är ett resultat av formell

någon

beslutssituation, utan växer fram successivt i ett samspel mellan olika

aktörer i föreningen.

Med denna utgångspunkt är en intressant utifrån Blomdahls

fråga

data om det finns en överensstämmelse mellan det vi kan kalla

upp-

levt deltagande i beslut” och ett ”faktiskt deltagande i beslut”.

Oaktat de intressanta frågor som Blomdahls data väcker kan vi konstatera att för ett stort antal ungdomar är en arena där

föreningen

man deltar i aktiviteter som man är intresserad av. Blomdahl visar dessutom att ett stort antal ungdomar är med och beslutar om vad man ska göra i föreningen.

Vi har pekat på några osäkra faktorer, men menar ändå att Blomdahl visar att föreningslivet spelar en viktig roll i att medverka till att öka ungdomars medvetenhet om demokrati och delaktighet.

Föreningsmötet

Det är kanske i detta sammanhang värt att nämna något om föreningsmötet som sådant. Blomdahls fråga gällde ju i vilken utsträckning man varit med på ett möte och beslutat om vad man ska göra i föreningen. I detta fall var det upp till de svarande själva att definiera

begreppet möte.

Folkrörelseutredningen betonar det traditionella föreningsmötets

betydelse i den svenska demokratin. Men man påpekar samtidigt att många möten är trista och att det är svårt att locka folk till dem. Mötet är naturligtvis viktigt som ett forum för formellt beslutsfattande. Vi menar dock att man inte ska övervärdera det traditionella

mötets betydelse vad gäller ungdomars möjligheter till inflytande.

Att locka ungdomar till traditionella föreningsmöten är svårt. Istället menar vi att det ligger en stor utmaning för föreningslivet i att pröva nya former för hur ungdomars inflytande kan öka.

Förtroendeuppdrag

I vilken utsträckning har ungdomar förtroendeuppdrag i förenings-

livet. Ulf Blomdahl har ställt till de som är

frågan högstadieelever medlemmar i någon förening.

Uppdrag Medlem Medlem Hjälper Ledare Annat

ifören i iarb till vid uppdrag

Totalt styrelse grupp/ möten

kommit mm

Källa: Blomdahl U. Folkrörelserna och folket, 1989

Som framgår av tabellen är det ungefär en av fem

ungdomar på högstadiet som har något uppdrag i sin förening. Det vanligaste uppdra-

get är att hjälpa till vid möten. Som vi ser är det ganska ovanligt att.

118 Delaktighet i fritidsverksamheten SOU 1991:1,

ungdomar i högstadiet har styrelseuppdrag i sina föreningar. Skillna-

den är dock betydande mellan olika föreningstyper och andelen varierar mellan fyra procent (lagidrott och religiös förening) och 27 procent

(politiskt ungdomsförbund).

Försök med fler unga i styrelserna

Många av de föreningsprojekt som genomförts i föreningslivet under

de senaste åren har syftat till att öka ungdomars andel i styrelser och andra beslutande organ i föreningarna. Ofta har det handlat om att förändra strukturerna för beslutsfattande från en strikt representativ demokrati till mer direktdemokrati.

I många föreningar har man decentraliserat beslutsfunktioner från

styrelserna ”närmare verksamheten”. I olika arbetsgrupper, sektioner,

kommittéer etc har man ökat ungdomarnas deltagande.

5.2.2¶Föreningslivet som fostrare i demokrati

I direktiven till denna utredning sägs bland annat att den ska ge förslag på hur ungdomars demokratiska inflytande i samhället kan öka.

Ett av de vanligaste argumenten för att på olika sätt stödja ung-

domars föreningsengagemang är antagandet att föreningslivet socia-

liserar den unga generationen på ett sätt som ansetts som positivt för såväl den enskilde som for samhället i stort.

Att föreningslivet ”fostrar till demokrati och samhällsengagemang” är en beskrivning som ofta använts, liksom att föreningslivet fungerar som en slags ”medborgarskola”.

Dessa, ofta lite svepande, generaliseringar om föreningslivets bety-

delse har emellertid varit föremål för debatt och även ifrâgasatts i

olika sammanhang.

Idérörelsernas kris? En farhåga som ibland har framkommit hänger samman med vad som ibland har betecknats som ”idérörelsernas kris”. Begreppet idérörelse

definieras i folkrörelseutredningen som ”organisationer med ett brett program för vad man vill med samhällsutvecklingen, grundad på en

väl utvecklad idé, politisk, religiös eller social”. Idérörelser har betraktats som särskilt viktiga när det gäller den demokratiska fostran.

Men mycket tyder idag på att ungdomar inte i lika hög utsträckning

som tidigare är beredda att engagera sig i organisationer ”med ett brett program för vad man vill med samhällsutvecklingen”.

Statens ungdomsråds statistik visar att medlemsantalet i idéorganisationerna har sjunkit i en följd av år. Visserligen har en del föränd-

ringar av medlemsrapporteringen genomförts, vilket medför att upp-

inte exakt går att jämföra. Man kan dock spåra en tendens av

gifterna

att de av staten idéburna organisationemas medlemsantal

godkända

minskar. Detta gäller i första hand ungdomsorganisationerna. Det be-

inte att deltagande i idéburna organisationer i stort har mins-

tyder kat. Tvärtom har ungdomarnas deltagande i de fackliga organisatio-

nerna ökat under de senaste åren.

Statens ungdomsråd har även genomfört en undersökning i lokala föreningar i sex svenska kommuner. Undersökningen genomfördes

1986-87 och är en uppföljning av en liknande studie som samma forskare i slutet av 70-talet, vilket innebär att jämförelser kan

orde

göras. Sammanlagt finns 337 föreningar med i undersökningen, varav

74 klassats som idéburna.9

Utredarna konstaterar att idéföreningarna har större svårigheter än andra i undersökningen. Den allmänna tendensen tycks

föreningar

vara att verksamhet mister alltmer av sin attrak-

idéföreningarnas

tionskraft och har uppenbara svårigheter såväl med att rekrytera ledare som barn och ungdomar till sin verksamhet. Idrottsföreningar och rapporterade tvärtom ett ökat intresse för sin

”övriga föreningar”

verksamhet.

En annan kommentar som forskarna gör är att bristen på självkritik är påfallande hos många representanter för idéföreningar. Ett

allmänt mönster tycks vara att skylla svårigheterna på ”dagens ung-

dom” som for utredarna beskrivits som splittrade, rastlösa, ointresserade, oengagerade, lättledda och karaktärslösa. Många pekar också ut ”onda krafter” som exempelvis video, kabel-tv och ”andra kommersiella frestelser”.

Utredarna stötte även på idéburna ungdomsföreningar som hade uppenbara svårigheter att Visa upp någon verksamhet överhuvud taget.

De som vi kan beteckna som idérörelser och som tradi-

föreningar

tionellt betraktats som viktiga för att stimulera till samhällsengagemang och demokratisk fostran tycks alltså ha uppenbara svårigheter.

Förlorad helhetssyn

I folkrörelseutredningen förs också ett resonemang om olika typer av

rörelser. Utgångspunkten är Jan Engbergs avhandling ”Folkrörel-

serna i välfardssamhället”och Gösta Vestlunds ”Hur vårdar vi vår demokrati”.

Engberg lanserar en typologi där folkrörelserna delas in i fyra kategorier: Arbetets rörelse, Idérörelsen, Interaktionsrörelsen samt Identitetsrörelsen.

9 och föreningslivet,

Dahlgren A & Dahlgren R. Ungdomarna statens ungdomsråd, 1989

Engberg konstaterar att det svenska folket aldrig varit så engagerat i kollektivt agerande som under välfardsepoken.

Men det finns också tecken på att det kollektiva agerandet ändrar

karaktär. ”Trenden är att klassmässigt och ideologiskt betingade rö-

relser är på tillbakagång framför sådana som bygger identitet och

på

behov av samvaro och rekreation”. Där återfinns Identitetsrörelsen som samlar människor med vissa gemensamma egenskaper (föräld-

raföreningar, handikapporganisationer, invandrarföreningar etc).

Framgångsrik är också Interaktionsrörelsen. Där samlas människor inriktade på individuella och strävan efter

prestationer gemenskap, exempelvis idrottsföreningar, friluftsorganisationer och olika slags hobbyföreningar.

Det finns alltså tecken som tyder på att människor idag söker

sig

till andra typer av föreningar än tidigare. Föreningar som, vad man med ett något diffust begrepp skulle kunna säga, har en ”helhetssyn” på samhället förefaller ha svårigheter.

Istället tycks det som om föreningar som till

appellerar något

intresse eller engagerar sina medlemmar i en viss samhällsfråga har

större framgång. Vestlund sammanfattar utvecklingen på följande

sätt:

”Välfärdssamhällets folkrörelser formulerar sina lojaliteter i

allt snävare begrepp. Medborgarna sin identitet

fördelar

bland flera kollektiv i ett system av individua-

organiserad

lism.”

Folkrörelseutredningen ser vissa risker med denna utveckling. Ris-

kerna är snarare kopplade till den representativa demokratin än till enskilda människors förmåga till deltagande i olika demokratiska

processer.

Även så kallade smala föreningar bidrar, enligt utredningen, till att

träna människor i demokratiskt deltagande. Men man

poängterar samtidigt att med många föreningar som driver en eller ett in-

fråga

tresse starkt finns risk att helhetssynen går förlorad och att demokratin blir en kamp mellan särintressen.

Nya organisationsformer

Vi har hittills diskuterat olikheter mellan organisationer i termer av inriktning på verksamheten. finns det stora varia-

Naturligtvis

tioner i organisationemas struktur och Men i huvudsak

uppbyggnad.

är de flesta uppbyggda enligt en traditionell demokra-

representativ

tisk modell, där medlemmarna i utser och där

lokalföreningen styrelse lokalföreningen eventuellt är ansluten till en regional organisation och även till en riksorganisation.

Under 80-talet har vi dock sett organisationer med en delvis annan organisationsstruktur växa fram. Det kanske mest tydligaste exemplet är Greenpeace som på bara några år samlat hundratusentals anhängare i Sverige. Organisationen, som är internationell och finns i 23 länder, är inte uppbyggd som en vanlig svensk folkrörelse med representativ demokrati. Istället bestämmer de som är anställda över

verksamheten. De nationella Greenpeacekontoren är uppbyggda på olika sätt. Greenpeace i Sverige har t ex inga lokalforeningar, vilket

finns i vissa andra länder.

Greenpeace finansieras uteslutande av sina stödmedlemmar och tar inte emot statliga bidrag eller sponsorpengar. Stödmedlemmarnas inflytande består i att man kan välj a att sluta stödja verksamheten ekonomiskt.

För att föra ut miljöfrågorna i skolan startade Greenpeace i Sverige 1989 mellanstadieprojektet Greenkids. Greenkids sätt att arbeta

byg-

ger på Greenpeace arbetsmetoder. Eleverna ansluter sig klassvis till Greenkids och de bestämmer själva vilka ämnen de vill arbeta med. De samlar in fakta, sprider information och väcker uppmärksamhet omkring lokala miljöproblem. Stöd och handledning får de från Greenpeace. Idag omfattar projektet ca 26 000 elever uppdelade på 1 200 klasser i hela landet.

En annan typ av rörelser är olika slag av aktionsgrupper och nätverk. Det kan röra sig om grupper med en uttalad

politisk inriktning,

exempelvis trädkramare och husockupanter. Utmärkande för just dessa, och för den delen också Greenpeace, är att de har aktualiserat debatten om civilt motstånd och civil olydnad.

Men mer informellt organiserade finns också inom

ungdomsgrupper

andra områden. Ett område som särskilt bör nämnas är de tusentals musikgrupper som vuxit upp på senare år och nu finns runt om i Sve-

rige.

Enbart i studieforbundens olika rockcirklar och

kulturrockgrupper

har drygt 70 000 ungdomar funnits med under 1990. Bland rockgrupperna är det mest pojkar som är aktiva. Flickorna är i större ut-

sträckning med i teater, dans och showdansgrupper.1°

Om man till detta lägger alla de spontana och mer eller mindre

organiserade rock-, musik-, dans-, och körgrupper som finns i landet

blir det en stor folkrörelse bland enbart människor.

unga

Kunskapen om dessa nya, och i många fall tillfälliga, är

grupper bristfällig. När man talar om att öka ungdomars demokratiska

infly-

tande i samhället menar vi att det är att man från olika

viktigt myndigheters/statens sida har en öppen och lyhörd inställning till att ung-

10 SÖ-statistik

122 Delaktighet i fritidsverksamheten SOU 1991:1:

domar väljer nya former for att öka sitt inflytande i samhället än genom de organisationer som bygger på den traditionellt representativa demokratiska modellen.

Det finns också många ungdomar som deltar i en organiserad verksamhet utan att vara medlem. Man kommer till föreningens möten eller sammankomster och upplever sig ofta som mycket delaktig i det som for tillfället sker. Men man är inte medräknad i någon fore-

ningsstatistik.

Orsakerna till detta kan vara många men oftast handlar det om ungdomars sätt att engagera sig kort och intensivt och att vissa ung-

domar inte tycker om den byråkratiska uppbyggnad som många orga-

nisationer har.

Engagemanget

I statens ungdomsråds årsbok for 1990 har man låtit göra en speciell undersökning, i samarbete med Skandinaviska Opinionen (SKOP), om ungdomarna och framtiden.

Sammanfattningsvis säger man i årsboken att resultaten knappast lämpar sig for några enkla generaliseringar. Snarare visar de att ungdomar, precis som vuxna, inte utgör någon enhetlig grupp med likar-

tade värderingar, attityder eller åsikter.

Försöker man trots detta dra några allmänna slutsatser blir bilden

lätt motsägelsefull.

Många ungdomar är miljömedvetna och många vill hellre ha familj,

frihet och vänner än ekonomisk framgång. Men samtidigt är många for att Sverige ska ansluta sig till EG. Och en ganska stor grupp ha en intolerant inställning till flyktingar och invandrare.

Hur man väljer att tolka resultaten beror givetvis på vilket perspektiv och vilka värderingar man utgår ifrån.

Andelen ungdomar som är politiskt aktiva är relativt konstant över tiden. I runda tal kan man säga att nio ungdomar av tio inte ger ut-

tryck åt något starkt politiskt intresse, inte är medlemmar i något politiskt parti och inte har deltagit i några politiska aktioner.

Mot denna bild står, som utredningen visar och som vi beskrivit

tidigare i detta kapitel, många ungdomars uttalade vilja att engagera sig i olika samhällsfrågor och delta i protestaktioner.

På liknande sätt förhåller det sig när det gäller ungdomarnas miljöengagemang.

De grupper som kämpar for en bättre miljö och ett ökat miljömedvetande kan säkert glädja sig åt ungdomarnas vilja till engagemang och beredskap att offra en del av sin materiella standard.

Men samtidigt inställer sig frågan vart detta engagemang tar vägen. Vilka grupper och organisationer fångar upp det och hur kanaliseras det?

SKOP-undersökningen besvarar knappast denna fråga. Däremot

ger den en antydan om att de ungdomar som visar den starkaste viljan att arbeta för en bättre miljö också är de som är minst benägna att kanalisera sitt engagemang via traditionella politiska partier och

organisationer.

Paradoxalt nog tycks inte heller de s k nya eller alternativa rörelserna fånga upp detta engagemang annat än mycket begränsat.

Det troliga är att det vi kallar för det nya finns både inom och utanför de traditionella organisationerna. Många av de rörelser som

arbetar med frågor som av ungdomarna upplevs som mest väsentliga uppfattas av ungdomarna som etablerade.

Ungdomsrepresentation

Det förekommer att representanter för ungdomsorganisationema in-

bjuds av statliga myndigheter, departement och andra organ inom

”statsförvaltningen för att delta i olika former av arbetsgrupper, rådslag, konferenser etc för att ge ungdomens syn på de frågor man efterhör.

Vi menar att dessa olika former av kontakter är för att stär-

viktiga

ka ungdomsperspektivet i en rad olika frågor för stat och kommun.

Vi dessa möten är det viktigt att det faktiskt är ungdomar man talar med och inte representanter för ungdomen. Därför måste detta

klart framgå vid de inbjudningar som går ut att det är ungdomar

under 25 år som bör representera ungdomsorganisationen.

Det är också viktigt i detta sammanhang att representanter för nya

föreningar och rörelser blir inbjudna i dessa sammanhang.

Det ideella ledarskapet

Folkrörelsernas betydelse i det svenska samhället är väl dokumenterat genom åren. På senare år har de traditionella folkrörelserna, med

undantag av några få, exempelvis idrottsrörelsen, haft svårt att hävda

sig när det gäller rekryteringen av nya medlemmar. Man säger

sig

också uppleva stora bekymmer när det gäller att rekrytera och behålla ledare i organisationerna.

De minskade bidragen är här en stor bidragande orsak, enligt tidi-

gare rapporter från bl a statens ungdomsråd. I en vikande ekonomi tvingas organisationerna minska sina utgifter och det drabbar tyvärr

ofta utbildnings- och utvecklingsverksamheten i organisationerna.

Landets folkrörelser engagerar ca 750 000 ideella ledare. Till detta kommer ett okänt antal ledare i nya och lokala,

ej registrerade grup-

per. Ledarna beräknas under ett år utföra ca 225 miljoner oavlönade arbetstimmar. Därtill kommer att många också gör insatser som kräver egna ekonomiska uppoffringar.”

Det ideella ledarskapet har en enorm betydelse för samhället, men

också for de individer som deltar i verksamheten. Den största betydelsen har de ideella insatserna när det gäller barns och ungdomars fritid och fostran. De pedagogiska och sociala insatser som görs på detta om-

råde har många gånger livsavgörande betydelse for ungdomarna.

Utan detta komplement till samhälleliga insatser i form av barnomsorg och skola skulle samhället vara bra mycket fattigare.

Utan åtgärder riskerar samhället att mista en stor del av föreningslivet, vilket skulle vara till stor skada, framför allt när det gäller barn- och ungdomsarbetet. Verksamheten har nämligen mycket svårt att hävda sig i framtiden om man inte i allt väsentligt kan bygga det hela på ett omfattande ideellt ledarskap.

Ett problem är att finna lämpliga former för att stimulera det frivilliga ledarskapet. Den mest konkreta åtgärden skulle vara att finna någon form av ekonomiskt stöd som gör det möjligt att utbilda sig for

ledaruppgiften på arbetstid.

Möjligheten att använda sig av lagen om rätt till ledighet för utbildning (1974:981) bör prövas mer än vad som görs idag. Denna lag bör garantera ledighet även för merparten av den ledarutbildning som bedrivs inom de ideella organisationerna. Vi kommer inte i detta betänkande att föreslå ändringar eller tillägg till denna lag, utan vill en-

dast peka på den möjlighet som lagen faktiskt idag erbjuder.

Jämn könsfördelning bland ledarna Vi vet också att könsfördelningen bland tränare och ledare är ojämn. Generellt sett minskar andelen kvinnor ju högre upp i hierarkin man kommer. Men i de enskilda organisationerna kan variationerna vara stora. I vissa verksamheter är det övervägande antalet ledare kvinnor, medan de i andra organisationer är sällsynta. Kvinnorna finns framför allt i verksamheter med mindre barn.

För barn och ungdomar är det emellertid viktigt att båda könen är representerade bland ledarna. Kvinnors och mäns olika erfarenheter är en tillgång for verksamheten.

Inte minst har ledarna en viktig funktion som kvinnliga respektive manliga förebilder. De mindre barnen har ofta brist på manliga förebilder, medan situationen för ungdomarna är den motsatta.

Ahlström A. Ideellt ledarskap - en resurs i tiden. Rapport från

Jordbruksdepartementet, 1988

Praktiska hinder

Ett praktiskt hinder för att kunna åta sig ledaruppgifter är bristen

på

barnpassning. Det finns inte en lösning som är självklar i alla situationer utan här krävs flexibilitet. Det kan vara att anordna aktivi-

egna teter för barnen vid tider då föräldern/föräldrarna utför sina ledaruppgifter. Det kan också innebära hjälp med barnpassning i det egna hemmet. En lösning av problemet behöver inte innebära större

några

kostnader utan mer bygga på ett gemensamt ansvarstagande.

Andra hot mot idealiteten

Under de senaste åren har förslag och beslut i omvärlden

- läs rege-

och - som i det ideella

ring riksdag presenterats, hög grad påverkar

arbetet. Dit hör:

D nya Skatteregler

D beskattning på områden som särskilt berör föreningslivet

D försämrade möjligheter till

lönebidragsanställningari föreningsli-

vet

D urholkade bidrag på olika nivåer i På de senaste

organisationerna.

tio åren har de generella bidragen till barn- och

ungdomsorganisa-

tionerna halverats (se kapitel 9)

D ökad konkurrens från de statliga spelbolagen när det

gäller bingo

och traditionella folkrörelselotterier m m (se kapitel 9)

Den nu genomförda 1991) leder bl a

skatteomläggningen(januari

till att barn- och ungdomsorganisationerna drabbas av stora

mycket

kostnadshöjningar för sin verksamhet. Införandet av moms kollek-

på

tiva transporter har ökat resekostnaderna avsevärt. moms

Höjd på restaurang- och hotelltjänster gör att organisationernas utbildningar blivit mycket dyrbar.

Föreningslivet har också pekat på att medför skatteomläggningen

andra negativa konsekvenser för dem. Sedan 1 1987 har ideella

juli

föreningar varit undantagna från momssystemet. Den svenska idrottsrörelsen har ställt krav på att föreningarna ska kunna om de vill

välja

vara med eller stå utanför systemet.

Regeringen har förklarat sig positiv till i EG. Ett even-

medlemskap

tuellt medlemskap kommer att påverka olika sätt.

föreningslivet på

Inom EG strävar man exempelvis efter att skatteharmoni-

uppnå sering. Ett av de stora EG-länderna, Tyskland, har från den 1 januari

1990 infört vissa förändringar i beskattningen av föreningslivet.

Det tyska föreningslivet är i princip omfattat av moms och skatteplikt. De mindre s k allmännyttiga har valfrihet. Om-

föreningarna

kring 90 procent av dem behöver inte längre fastställa och beskatta

sina överskott från kommersiell verksamhet. Därmed avlastas också de icke-arvoderade funktionärerna i föreningarna.

Om intäkterna från kommersiell verksamhet förra året inte översteg 60 000 DM har de från och med år 1990 möjligheten att schablonmässigt göra avdrag för ingående moms med 7 procent av sin omsättning. Om de beslutar sig för denna schablonisering, är de bundna till detta val i fem år.

Valfrihet att vara med eller stå utanför delar av skattesystemet skulle för svensk del t ex innebära att de negativa konsekvenserna av

skatteomläggningen motverkas.

I den mån man skatteharmoniserar inom EG är det angeläget att man från svensk sida inte ställer föreningslivet i ett sämre läge.

För att minska det byråkratiska krånglet för både föreningarna och

ledare/förtroendevalda i föreningslivet, menar vi dessutom att inga

föreningar ska behöva lämna inkomstuppgift på ersättning till ideell

ledare upp till en nivå av ett halvt basbelopp.

5.3 i -

Delaktighet föreningslivet erfarenheter

från och

forsknings- utvecklingsarbete

Under 1980-talet har det, vilket tidigare påpekats, genomförts ett

omfattande försöks- och utvecklingsarbete i med av-

föreningslivet

seende på ungdomars delaktighet. Forskare och utvärderare har ibland knutits till projekten och resultaten av deras arbete finns samlade i en rad böcker och rapporter, delvis olika till sin karaktär vad

gäller teoretiska och metodologiska utgångspunkter.

Givetvis finns också en mängd mer eller mindre

fragmentariska

kunskaper och erfarenheter samlade bland foreningsledare, anställda

i organisationer, kommunaltjänstemän och inte minst bland

de ungdomar som på ett eller annat sätt varit inblandade i de olika

projekten.

Mot den bakgrunden är det inte heller förvånande att det är svårt att dra några entydiga slutsatser utifrån det material som

föreligger.

Vi vill ändå sammanfatta några av de resultat och erfarenheter som framkommit under de senaste åren.

FNs Världsungdomsår

1979 beslutade FNs generalförsamling att året 1985 skulle prokla-

meras som internationellt ungdomsår. Delaktighet-Utveckling-Fred

fastställdes som teman för ungdomsåret.

I Sverige beslutade regeringen 1983 att en beredningsgrupp skulle

tillättas med ansvar för de svenska insatserna i samband med Världs-

ungdomsåret.

Regeringen beslutade vidare att avsätta 30 miljoner kronor ur allmänna arvsfonden för beredningsgruppen att fördela till företrädesvis

lokala ungdomsprojekt i organisationer och kommuner.

Till de svenska insatserna under Världsungdomsåret ska också

tillfogas ytterligare två särskilda ungdomssatsningar. Den ena gällde

regeringens beslut 1983 om att anslå 30 miljoner kronor till utveck-

lingsarbete på fritidsgårdar.

Den andra satsningen gällde utvecklingsarbete inom idrottsrörelsen

och även här anslogs 30 miljoner kronor ur allmänna arvsfonden. Även för de sistnämnda satsningarna tillsatte regeringen två arbetsgrupper med uppgift att fördela pengarna och följa arbetet.

Beredningsgruppens slutsatser

De ungdomsprojekt som fick stöd av beredningsgruppen för Världs-

ungdomsåret var sinsemellan olika. De 30 miljonerna delades upp i tre lika stora potter som riktades till:

Cl Försöks- och utvecklingsarbete inom barn- och ungdomsorganisa-

tioner.

EI Försöks- och utvecklingsinsatser inom övriga organisationer, t ex studieförbund, handikapporganisationer, freds- och miljöorganisa-

tioner.

E] Försöksverksamhet i 13 lokala miljöer. Det finns givetvis en mängd erfarenheter från detta arbete. Vi ska här lyfta fram några som återkommer ofta och som vi därför menar har särskild relevans for vårt arbete.

Ungdomar och vuxna

För de allra flesta ungdomar som är engagerade i föreningsaktiviteter

innebär detta kontakter med vuxna människor. Det kan vara ledare eller förtroendevalda inom föreningen, men också vuxna utanför före-

ningen, som exempelvis kommunala tjänstemän.

Vill man närma sig frågan om ungdomars möjlighet till inflytande

är ett sätt att rikta fokus till de möten mellan vuxna och ungdomar

som sker i samband med ungdomars föreningsengagemang.

För det första vill vi påpeka det positiva i enbart det faktum att ungdomar genom sitt foreningsengagemang kommer i kontakt med vuxna, som inte har rollen som föräldrar eller lärare. Såväl föräldrar

som lärare är givetvis viktiga för ungdomar, men många uttrycker

också det positiva med vuxenrelationer utanför familjen och skolan.

Många av de projekt som stöddes i samband med Världsungdomsåret hade också som ett uttalat syfte att försöka skapa ”mötesplatser” eller ”rum” för kontakter över generationsgränsema.

Går det då att dra några slutsatser från projekten när det gäller relationen ungdomar - vuxna? Beredningsgruppen ha fun-

tycker sig

nit stöd for tesen att ungdomar i allmänhet önskar ha en bättre kontakt med vuxenvärlden. Samtidigt konstaterar man att ”ut-

ungdomar

talar ett starkt behov av att få tillgång till egna territorium, där de kan få möjlighet att utveckla kulturyttringar sina villkor”.12 på egna Viljan från ungdomars sida att ”dra sig tillbaka” i ett frizoner

slags

utan någon form av vuxenmedverkan är kanske en för

utmaning

många. Detta faktum behöver dock inte stå i någon

motsatsställning

till ungdomars uttalade behov av relationer till vuxna i olika sam-

manhang.

Ett viktigt mål bör därför vara att och underlätta erbjuda for ungdomar att ha en betydelsefull roll i olika sociala i famil-

sammanhang, jen, skolan, föreningslivet, tillsammans med enbart jämnåriga etc.

Hur ska vuxna vara?

Vi har konstaterat att föreningslivet är en arena där och

ungdomar

vuxna möts. Det gäller inom idrottsrörelsen, men också inom

många

andra föreningar. Det finns visserligen ett antal

ungdomsorganisa-

tioner som består av uteslutande i en viss ålder. Dit hör

ungdomar exempelvis Elevorganisationen och de politiska ungdomsforbunden.

Ofta finns dock mer eller mindre starka kopplingar till ”moder-

någon organisation”.

Hur ser då relationen mellan vuxna och ut? Vilka är det

ungdomar

som har inflytande och möjlighet att påverka beslut i olika sammanhang? Och hur ser ungdomarna de vuxna som de möter i

själva på föreningslivet?

Utifrån de intervjuundersökningar som gjordes i samband med världsungdomsårsprojekten kan vi göra några reflektioner.

”Vi trodde att vuxenvärlden under detta år skulle ge mer utrymme åt ungdomar och deras värld. Vi trodde att de skulle lyssna mer åsikter”

på ungdomars

Med detta citat inleds rapporten ”Låt oss bestämma - röster från 300

ungdomsprojekt”. Rapporten är inget vetenskapligt dokument i strikt

bemärkelse, utan det är just fråga om ett stort antal röster från del-

tagarna i pr0jekten.13

Svårt att få ungdomar att ta ansvar

Många av hade som uttalat att med

världsungdomsårsprojekten syfte

12 Beredningsgruppen för Världsungdomsåret 1985. Utveckling till delaktighet. Rapport från 13 lokala projekt, 1988 13 Beredningsgruppen för Världsungdomsáret 1985. Låt oss bestämma - röster från 300 ungdomsprojekt, 1988

den lokala föreningen som grund öka ungdomars delaktighet. Det

skulle ske dels genom att få fler medlemmar att ta aktiv del i beslutsprocessen, dels genom att nå ut till nya grupper ungdomar som inte

tidigare varit med i föreningen.

Många är också de projekt som i sina utvärderingar uttrycker svå-

righeter med just detta att få ungdomar att vilja ta ansvar och vara med och besluta om verksamheten.

Det är kanske inte underligt att projekt som syftar till att få ungdomar att ta ansvar och vara delaktiga i beslut och planering möter på svårigheter. Man kan spekulera i orsakerna till detta.

En förklaring kan vara att ungdomar helt enkelt inte är vana att ta ansvar. I föreningslivet (liksom för övrigt också i skolan) ligger ansvaret för verksamheternas planering och genomförande fortfarande i

hög

utsträckning hos vuxna. Ungdomarna är vana att ”konsumera” fritidsaktiviteter och det förväntas inte heller av dem att de ska ta egna initiativ och själva arbeta för att förverkliga sina idéer.

”IVär ungdomarna först kommer i kontakt med Vi Unga blir

de ofta förvirrade. Barn och ungdomar av idag är varken

vana vid att okända vuxna bryr sig om eller att de kan

själva

påverka sin situation”.

Svårt för vuxna att lämna ifrån sig ansvaret En bild som framträder i många av från världs-

utvärderingarna

ungdomsårsprojekten är svårigheten for vuxna att fullt ut lämna ifrån sig ansvaret.

”Är det kanske rentav så att ordföranden eller annan

någon

ledare, som kanske alltid tjatar på att ingen gör någonting,

själv omedvetet/ medvetet inte låter någon annan göra

någonting.”

5.3.1¶Att ge och ta

Sammanfattningsvis vill vi påstå att en avgörande fråga när det gäller

delaktighet i föreningslivet är relationen mellan dem som har inflytande och dem som inte har. Det är givetvis inte alltid så att det alltid är vuxna som återfinns i den första kategorin och som åter-

ungdomar

finns i den andra. Ofta tycks dock så vara fallet.

Att fördjupa demokratin i föreningen är man åstadkom-

ingenting

mer över en natt. De erfarenheter som istället att det

gjorts tyder på är fråga om en långsiktig, men medveten, där process makt, inflytande

och ansvar ska spridas i allt större utsträckning. Hindren dock

tycks vara många.

Vi ser framför allt två slags svårigheter. De som har makt och ansvar, men också en vilja att dela med sig av denna, beskriver oftast

130 Delaktighet i fritidsverksamheten SOU 1991 :12

svårigheterna i termer av passivitet och ointresse från ungdomars

sida att syssla med dessa frågor.

I de fall svårigheterna beskrivs av dem som kräver inflytande och vill ta ansvar handlar det om svårigheter i termer av inskränkta vux-

na som inte förstår sig på ungdomars behov, som är byråkratiska och ovilliga att släppa ifrån sig ansvar och inflytande.

”I några fall där ungdomar erhållit en stark självkänsla och

vågat ställa krav på politiker har de ibland uppfattats som uppnosiga och inte villiga att följa spelets regler och gå de vanliga vägarna.”

”Spelets regler” och ”de vanliga vägarna”. I flera av utvärderingarna från projekten återkommer liknande formuleringar. Varje organisa-

tion har sin egen ”kultur” med ett särskilt språk, traditioner och regelsystem. Det kan gälla såväl föreningar som kommunala förvaltningar.

I citatet ovan antyds vad som kan hända när någon utomstående kräver förändringar, men inte accepterar ”spelets regler” i den organisation som man kräver något av eller vill förändra. Att organisationer inte är tillräckligt flexibla, att ”saker och ting ska skötas som de alltid

har skötts” tycks gälla även i många ungdomsorganisationer.

Att vuxna måste tillåta ungdomar att göra samma misstag som de själva har gjort är kanske en lärdom att dra. De måste också acceptera att när ungdomar tar ansvar kanske de inte alltid genomför saker och ting på det sätt som upplevs som mest effektivt av de vuxna.

Det handlar om att ungdomar ska få möjlighet att lära sig spelets regler, att de ska få tillgång till den kunskap som krävs för ett aktivt

deltagande och ansvarstagande. Samtidigt måste ungdomar också få

ändra på reglerna utifrån deras egen verklighet.

Men det finns också exempel på att man har kunnat föra över ansvaret för verksamheten från vuxna till unga utan att för den skull ställa de vuxna vid sidan av.

”Papper från kommun, distrikt, riksorganisationer är inte

alltid lätta att förstå. Nu fick de vuxna träda in i sina nya roller. Nu handlade det inte om att utföra saken snabbt och enkelt själv utan att vara den förklarande och svarande

cessen ta form. Steg för steg har deltagarna blivit delaktiga i

besluten och från att gruppen från början varit helt ledar-

den nu helt demokratiskt med vuxenstöd. ”

styrd, fungerar

En ambition med försöksverksamhet av detta slag är givetvis att

åstadkomma varaktiga förändringar i de föreningar som bedrivit

projekten. En annan tanke är att erfarenheter och idéer ska spridas

inom och utom de organisationer som deltagit.

Att sprida demokratin betyder att vissa aktörer måste släppa ifrån sig makt och ansvar. Det betyder också att andra måste ha kunskap och intresse av att erövra makt och inflytande.

I de projekt som initierats i samband med Världsungdomsåret har det funnits en medveten tanke att försöka öka delaktigheten. Metoderna och resultaten har visserligen varierat. Men enbart det faktum att man på ett aktivt sett har tagit sig an demokratifrågorna i före-

ningarna får betraktas som positivt.

5.4¶Idrottsrörelsen

Idrottens dominerande ställning när det gäller ungdomars förenings-

engagemang gör det givetvis intressant att granska hur man inom

idrottsrörelsen ser på frågor som rör ungdomars möjligheter till infly-

tande.

Frågor om delaktighet, inflytande och ansvar har varit föremål för omfattande diskussioner inom idrottsrörelsen under de senaste åren.

En förändring i synen på verksamheten kan skönjas, från tävlingsinriktad bam- och ungdomsidrott till en fokusering på mångfald

och ge-

menskap.

Idrottsskolor har startats där barnen får pröva olika idrotter

på

istället för en för tidig specialisering och man har satsat ledarut-

på bildning. Ungdomsidrotten bygger i allt större utsträckning på en helhetssyn, med ställningstaganden i moral- och etikfrågor.

Ungdomars delaktighet och inflytande diskuteras i allt större utsträckning, bl a på ungdomsriksdagen 1988 och ungdomsforum 1990.

Ett resultat är bildandet av DUK, Den Unga Kraften. Lika

många

flickor som pojkar är aktiva. För att engagera och få in fler ungdomar i beslutande positioner har de byggt nätverk och arbetar bland

upp annat med en förändring av arbetsformer och organisation.

Men fortfarandet stöter vi på liknande som i

svårigheter många andra sammanhang inom föreningslivet, nämligen en diskusdjupare

sion om innebörden i begreppen demokrati och delaktighet.

Idrott på mäns villkor Vi lever i ett manssamhälle där idrotten är den manligaste av alla företeelser bortsett från krigsmakten. Idrottsrörelsen är skapad för män, av män, styrs av män, beskrivs av män, refereras och värderas av män. Flickors idrott styrs av den här traditionen och de här värde-

ringarna.

Tjejfotbollen har vuxit starkt och är idag den näst största idrotten på flicksidan. Idag räknar man med ungefär 80 000 aktiva. Forskarna Anita och Rune Dahlgren, som har studerat flickors

och unga kvinnors delaktighet och inflytande i fem olika tar fotbol-

organisationer, upp

132 Delaktighet ifritidsverksamheten SOU 1991 :L

len som ett exempel på att flickidrott har sämre status inom idrottsrörelsen än pojkidrott. De konstaterar att flick-/damfotboll många

endast motvilligt tagits upp i föreningarna efter påtryckningar gånger

underifrån av tjejer, som velat spela fotboll.14

Forskarna mötte under sitt projekt många gånger åsikter som att flick-/damfotboll ger alldeles for lite i relation till vad den kostar. Det har framförts att flick-/damfotboll har en oviss framtid, eftersom den inte är - och uppenbarligen inte antas bli - en publiksport. Och om den inte är någon publiksport finns det inget PR-värde i den och om det inte finns något PR-värde i den genererar den inte några sponsringspengar. En ond cirkel med andra 0rd.

Flickorna tilldelas sämre resurser. De får sämre träningsmöjlig-

heter, träningstider, tränare, instruktörer, ledare osv.

Inom exempelvis simningen är det tydligen mer meriterande för en tränare att få fram en bra kille än en bra tjej. Tränare som får fram bra killar uppges få högre status och sägs ha lättare att få uppdrag på

landslagsnivå etc.

Enligt forskarna tycks det helt klart att män/pojkar på ett helt annat sätt än kvinnor/flickor kan ges möjligheter att kombinera sitt civila liv, dvs arbetsliv och familjeliv, med idrottsutövandet. De manliga utövarna har lättare att få ett för denna kombination lämpligt jobb, har lättare att få ledigt för att kunna delta i matcher och

träningar etc.

Finns det då några möjligheter för kvinnliga värderingar att göra

sig gällande i idrotten? Hur ska det i så fall gå till? I den jämställdhetsplan infor 90-talet som antogs av riksidrottsmötet 1989 menar man att det kan ske genom att påverka representationen, resursför-

delningen, inriktningen och värderingarna.

Genom att synliggöra maktstrukturer och göra flickorna medvetna om sin historia och sina möjligheter kan självkänslan och tron på den egna förmågan stärkas. Det finns också områden där flickors erfaren-

heter värderas, exempelvis inom gymnastiken.

Vi menar att det är nödvändigt med en fördjupad debatt på gräsrotsnivån om vilken idrott ungdomar vill ha.

Det finns dock ett stort behov av forskning på detta område. Det är också nödvändigt att all statistik är könsfördelad för att kunna följa

utvecklingen.

Utveck lingsprojekt

Som vi tidigare har nämnt beslutade regeringen att med 30 miljoner kronor stödja ett utvecklingsarbete inom idrottsrörelsens barn- och

Dahlgren A & Dahlgren R. Kom igen flickor! Rapport nr 1821990, JÄMFO.

ungdomsverksamhet. Utvecklingsarbetet omfattade totalt 13 verksamhetsområden. Ett av dessa var inflytande/delaktighet.Riktlinjerna

för detta område formulerades enligt följande:

”Olika former av verksamhetsplanering bör prövas för att öka barnens och ungdomarnas inflytande över verksamheten. Det är angeläget att utveckla demokratiska arbetsformer så att

barn och ungdomar får möjlighet att delta i planerings- och be-

slutsprocesser. Det är därvid viktigt att även de yngsta medlemmarna blir insatta i hur föreningar arbetar, hur styrelser utses, vilka ekonomiska och andra förutsättningar som gäller för föreningens verksamhet etc. ”

Av totalt 422 projekt tilldelades 22 pengar för att utveckla verksamheten inom området delaktighet/inflytande. Men även projekt inom

andra områden, som exempelvis ”utbildning av unga ledare”, ”socialt ansvar” och ”jämställd idrott” anknyter till frågor om inflytande och

delaktighet.

Det finns en hel del dokumenterade erfarenheter från denna 30-

miljonerssatsning. Bland annat finns en kort beskrivning av projekten i en idékatal0g.15

I den centrala projektgruppens slutrapport redovisas också en del av projekten kompletterade med sammanfattande kommentarer kring

utvecklingsarbetet. Idrottsgruppen skriver att man inom ramen för

sin slutrapport inte har möjlighet ”att försöka göra rättvisa åt den

samlade erfarenhet, som finns i projekten”.15

Den centrala gruppen menar att den utvecklingssatsning som genomförts ”är en förnyelse av idrottens verksamhet”. Låt oss peka på några av erfarenheterna som gruppen redovisar: EI Förändringsarbete som syftar till att utvidga demokratin och öka

inflytande och ansvar för ungdomar är fråga om en långsiktig pro-

cess.

Cl Man måste sträva efter att göra så många som möjligt delaktiga i

projektet.

E] Om arbetet sprids på fler blir fler involverade, engagerade och där-

med också informatörer utåt. EI Delaktighet kan endast nås om medlemmar in i och

går projektet tar ansvar för arbetsuppgifter.

Utvecklingsprojekt av detta slag tillsammans med initiativ som Den Unga Kraften och en spridning av debatten till gräsrotsnivå förebådar förhoppningsvis ett förändrat synsätt och ett ökat inflytande för ungdomar i en idrottsrörelse som fungerar också på flickors villkor.

15 1989

Idrottsgmppens idékatalog, Socialdepartementet, 15

Idrottsgruppens slutrapport, Socialdepartementet, 1989

134 Delaktighet i fritidsverksamheten SOU 1991 :12

5.5¶Fritidsgårdsverksamhet

Det finns ungefär 1 500 fritidsgårdar i Sverige. De flesta av dem drivs av kommunerna, men omkring 20 procent har föreningar som huvudmän.

För många ungdomar är fritidsgården den naturliga samlings-

platsen i bostadsområdet. Genom Ulf Blomdahls undersökningar har vi fått en hel del kvantitativa data om fritidsgårdsbesökarna. Blomdahl har ställt frågor till ca 10 000 7-16- åringar i Stockholm, Göteborg, Västerås, Norrköping och Eskilstuna.”

Andel besökare på fritidsgård

I tabellen kan vi få en uppfattning om hur vanligt det är att ungdomar

på högstadiet besöker fritidsgårdar.

Andelen gárdsbesökare senaste månaden i olika kommuner (procent)

Källa: Blomdahl U. Fritidsgården - dess besökare och framtid, 1989 Vi ser att det är ungefär hälften av högstadieungdomama som

någon

gång under den senaste månaden besökt en fritidsgård. I samtliga kommuner utom Göteborg finns också en andel

ungdomar på ungefär tio procent som är mycket flitiga fritidsgårdsbesökare (mer än tio

gånger den senaste månaden).

Mellanstadieungdomar besöker fritidsgården i mindre utsträckning

än ungdomar i högstadiet. I Stockholm och Göteborg var det ca 20 procent som uppgav att de besökt en fritidsgård den senaste veckan.

Skillnaden mellan de olika kommunerna är dock stora. Exempelvis uppgav 39 procent av mellanstadieungdomarna i Västerås att de besökt en fritidsgård den senaste veckan. När man betraktar siffrorna

över fritidsgårdsbesök bland mellanstadieungdom bör man dessutom ha med i beräkningen att många fritidsgårdar är stängda för denna åldersgrupp.

Vilka besöker fritidsgård? Det kanske mest intressanta resultatet av Blomdahls

undersökning

visar att det finns väsentliga skillnader mellan de ungdomar som besöker och de som inte besöker

fritidsgårdar.

17 Blomdahl U. Fritidsgården - dess besökare och framtid, 1989

Utan att in i detalj på undersökningen visar Blomdahl att ungdo-

gå

mar ur de lägre socioekonomiska grupperna är överrepresenterade

bland fritidsgårdsbesökarna.

Gårdsbesökare trivs sämre i skolan än icke gårdsbesökare. Vidare

har gårdsbesökarna sämre betyg, deltar i lägre utsträckning i före-

ningsliv och i den kommunala musikskolan, besöker oftare spelhall samt använder mer alkohol och tobak.

För att förklara dessa skillnader gör Blomdahl en distinktion mellan det han kallar instrumentella och expressiva fritidsaktiviteter. För att kort sammanfatta Blomdahl beskriver han instrumentella fritidsaktiviteter som mer ”skollika”. Det är frågan om strukturerade och organiserade aktiviteter med bestämda och klart uttalade mål.

fritidsaktiviteter beskriver han som mer ”kravlösa”, lösare

Expressiva

organiserade och inriktade på omedelbara belöningar och mål.

Den öppna fritidsgårdsverksamheten är enligt Blomdahl mer

expressiv till sin karaktär än vad som är fallet med föreningsaktiviteter. Det skulle också förklara varför vissa ungdomar väljer att söka sig till fritidsgårdar. ”Ungdomar som inte erövrar eller tar avstånd från skolans instrumentella kod väljer i huvudsak att syssla med

expressiva fritidsaktiviteter”, skriver Blomdahl.

Kommittén har tidigare påtalat ungdomars behov av att röra sig i olika miljöer. Vi har talat om behovet av så kallade frizoner eller ”egna rum”. Samtidigt har vi också uppmärksammat det faktum att

många ungdomar efterlyser fler vuxenkontakter.

Med risk for att generalisera kan vi kanske beskriva fritidsgården som ett mellanting, eller möjligen en brygga, mellan å ena sidan ungdomarnas frizoner, som ofta utgörs av gator, torg, centrum, hamburgerbarer etc och å andra sidan de, med Blomdahls uttryck, mer instrumentella fritidsaktiviteter som föreningslivet erbjuder.

Att fritidsgårdama snarare är ett komplement än en konkurrent till föreningslivet är givetvis ett skäl som talar for en fortsatt satsning på denna verksamhet. Det är också viktigt att fritidsgårdarna förblir ett alternativ för de ungdomar som av olika anledningar inte söker sig till andra former av fritidsaktiviteter.

Tjejerna på gården

Könsfördelningen bland de ungdomar som besöker fritidsgårdar är

relativt jämn om man ser på den andel ungdomar som besökt fritidsgård den senaste månaden.

Om man däremot studerar samtliga gårdsbesökare i Stockholm 1987 finner vi att andelen manliga besökare var 66 procent och andelen kvinnliga besökare 34 procent. Framför allt är det i de övre tonåren som pojkarna dominerar.

136 Delaktighet ifritidsverksamheten SOU 1991:1:

På senare år har flickornas fritidssituation i allt

uppmärksammats

högre utsträckning. Flera kritiker har menat att en alltför stor del av

de kommunala fritidssatsningarna görs på pojkdominerade områden.

Som Blomdahl visar är det en stor andel som besöker fritids-

tjejer

gårdarna. Samtidigt vet vi att killarna i allmänhet tar mest utrymme och resurser på fritidsgårdarna. Lokaler och aktiviteter är mer anpassade till pojkars behov och intressen.

Jämställdhet mellan könen bör självklart också fritids-

gälla på

gårdarna. På senare år har man med som

framgång genomfört projekt

särskilt syftar till att göra fritidsgårdarna mer till

anpassade tjejernas

behov och intressen. Det är att detta arbete fortsätter.

nödvändigt

Brukarnas fritidsgård

Vår grundläggande inställning är att brukare ska ha fritidsgårdens

makten Vilka är då brukarna? Svaret den

på fritidsgården. på frågan

kan givetvis variera. På flera håll i ser vi en

Sverige utveckling där

fritidsgårdarna förändras från att vara renodlade till

ungdomsgårdar ett slags fritidscentrum för olika och

grupper föreningar i bostadsområdet. Här måste givetvis brukaransvaret delas mellan dessa olika

grupper.

Samtidigt vet vi att många kommuner gör särskilda för

satsningar

ungdomar i form av ungdomshus, aktivitetshus etc. Dessa

musikhus,

hus är ofta belägna i centrum av kommunen och det är

givetvis bru-

karna, främst ungdomar, som besöker huset.

Hur ska då brukarnas Även i detta fall

inflytande organiseras? ser

vi en mängd olika

möjligheter: föreningar, kooperativ, stormöten, gårdsråd etc.

Finns det då inte risk att de kommer i kläm om man

”resurssvaga”

överlåter makten till brukarna? Vad händer med de som

ungdomar

idag enligt Blomdahl i högre än andra besöker fritids-

utsträckning

gårdar, de som föredrar den öppna verksamheten med löst strukturerade aktiviteter? Hur kommer dessa

ungdomars inflytande att te sig i

förhållande till andra som kan

medborgargrupper göra anspråk på

gården?

Här finns givetvis för Vi

utrymme intressemotsättningar. menar

dock att en ökad inte behöver

satsning på brukarinflytande betyda att

de resurssvaga stängs ute. Det är naturligtvis viktigt att hitta former för brukarinflytandet som gör att så som blir

många möjligt delaktiga

i de beslut som fattas. Här ser vi det som med angeläget ett fortsatt utvecklingsarbete. Det är också att intensifiera arbetet med

viktigt

forskning och utvärdering av olika modeller för ett ökat

brukarinfly-

tande.

Mål för fritidsgårdarna

Vi har tidigare i detta betänkande beskrivit politikernas huvuduppgift i termer av att fastställa övergripande mål och att utvärdera verksamhet. Detta bör också gälla för fritidsgårdarna.

De övergripande målen kommer givetvis att variera mellan olika gårdar och mellan olika kommuner. Utifrån detta är det brukarnas ansvar att se till att verksamheten på fritidsgården drivs i överensstämmelse med de politiskt fastställda målen. Naturligtvis kommer även de metoder som brukarna väljer för att uppnå de politiska målen att variera. Vi beskriver detta ytterligare i kapitel 9. Som princip kan man säga att vi ser tre olika möjligheter för ett ökat brukarinflytande, vilket således också bör gälla för fritidsgården.

Cl Delegera till tjänsteman, fritidsgårdsföreståndaren, som t ex efter

samråd med gårdsbesökarna får fatta beslut inom givna ramar, s k

villkorad delegation.

EI Överfora verkställighetsfrågor till en förening eller ett kooperativ.

Det kan gälla att sköta en anläggning, genomföra ett avgränsat

projekt eller driva ett daghem.

EI Delegera beslutanderätten till en grupp av människor, brukare, på

en gård, i en förening eller i ett område. I debatten om fritidsgårdarna har det förts en diskussion om huruvida gårdarna ska bedriva så kallad öppen verksamhet eller om verksamheten ska vara mer strukturerad och planerad.

Det är viktigt att föra en diskussion om fritidsgårdsverksamhetens

innehåll, form och inriktning samt att dessa anpassas till både flickor

och pojkars situation. Men om fritidsgårdarna huvudsakligen ska ha

öppen verksamhet eller inte är ett exempel på en fråga som måste avgöras av brukarna.

Fritidsgården är inte den enda plats där kommunal verksamhet bedrivs för ungdomar. I många kommuner har andra kommunala institutioner en mycket fin ungdomsverksamhet. Det kan vara på biblioteket, i simhallen eller i skolan.

De principer för ett ökat inflytande som vi skissat ovan, bör kunna gälla för verksamhet som bedrivs även inom dessa institutioner.

Försök med gårdsdemokrati

På flera fritidsgårdar runt om i landet har man satsat att öka

på inflytandet för gårdsbesökarna. Den fritidsgårdsgrupp inom socialdepar-

tementet som 1983 tillsattes av regeringen fördelade 30 miljoner kro-

nor till olika försöks- och utvecklingsprojekt på fritidsgårdar. Gruppen

har redvisat erfarenheter från försöken i ett antal varav ett

häften,

har undertiteln ”Inflytande” och behandlar olika projekt med

just syfte

138 Delaktighet ifritidsverksamheten

att öka brukamas inflytande över gårdsverksamheten.”

Den slutsats man drar är att erfarenheterna från de olika demokratiprojekten stämmer ganska väl överens med varandra. I ett antal punkter sammanfattar man de olika hinder som finns för ett brukarinflytande på fritidsgårdama: D Personalens attityder och arbetssätt. D Gårdsbesökarna är vana att inte kunna vara med och påverka. Cl Politikerna kan tycka att de får mindre och att insyn möjlighet påverka utvecklingen. E] Människors olika förutsättningar, till vad arbetsexempel gäller och familjesituation, skolunderbyggnad, och sospråksvårigheter cial isolering.

ü Det finns inga fungerande kanaler för att människors fånga upp behov. Cl Formella hinder i form av komunallagens delegationsbestämmelser, tj änstemännens budgetansvar och en som

förvaltningsapparat

inte är anpassad för att stödja förändringar. El Den kommersiella ungdomskulturen och utanförståungdomars ende (den förlängda ungdomstiden).

Det är kanske lätt att låta nedslås av denna av hinder sig uppräkning som finns för ett ökat brukarinflytande. Vi menar istället att en förutsättning för ett framgångsrikt förändringsarbete är att identifiera de hinder och det eventuella motstånd som finns.

De flesta bedömare är överens om att ett ökat är brukarinflytande en långsiktig process som innebär förändrade roller och för synsätt många grupper: personal, politiker, gårdsbesökare, förvaltningstjänstemän etc.

”De senaste 20 årens visar att erfarenheter gårdsdemokrati inte införs av sig själv, skriver Blomdahl. honom är Enligt dock en huvudorsak till att inte i gårdsdemokrati införts högre utsträckning att ytterst få förtroendevalda och chefstjänstemän intresserat sig för frågan.”

5.6¶Vad händer med

Pippi Långstrump

när hon blir

tonåring?

I juni 1990 anordnade Ungdomskommittén tillsammans med Barnoch ungdomsdelegationen och Civildepartementets jämställdhetsenhet

18 Fritidsgård i utveckling, Socialdepartementet, 1988.

ett seminarium om flickors och pojkars könssocialisation och uppväxt-

villkor idag.19

Även här var de forskare som medverkade eniga om att flickorna kommer till korta både i skolan, på fritidshemmet och i föreningslivet.

Klassrumsstudier visar att bara en tredjedel av lärarens tid i skolan går till flickorna. Resten får pojkarna.

Anne-Marie Helmadotter har studerat mellanmålet på fritids för att se om det även där finns skillnader i personalens sätt att bemöta flickor och pojkar. Hennes slutsats är att mellanmålet sker på pojkarnas villkor. De bestämmer hur lång samvaron ska vara. De bestämmer samtalsämnet och vem som ska få delta. Personalen låter det ske för att få lugn och ro vid matbordet. Om en flicka bryter mot reglerna blir hon hårdare bestraffad.

På låg- och mellanstadiet är flickor och pojkar lika aktiva i före-

ningslivet, men på högstadiet händer något. Generellt sett slutar

flickorna tidigare och tar betydligt mer sällan än pojkar och unga män förtroendeuppdrag. Därmed blir de inte på samma sätt delaktiga i den demokratiska processen, även om dörrarna formellt sett är öppna.

Anita och Rune Dahlgren har, som tidigare nämnts, studerat flickors och unga kvinnors delaktighet och inflytande i fem olika

organisationer. Dessa var Svenska fotbollsförbundet, Svenska ridspor-

tens centralförbund, Svenska simförbundet, Svenska scoutförbundet och Förbundet Vi Unga.2°

Forskarna Dahlgrens slutsats är att flickorna inte har samma infly-

tande och inte känner samma delaktighet. Föreningslivets organisa-

tionsformer passar pojkar bättre än flickor.

Forskarna konstaterar att flickorna och kvinnorna finns representerade på lokal nivå men blir allt färre och färre uppåt i organisationerna. Undantaget är Svenska scoutförbundet.

Könsfördelningen bland tränare och ledare är ojämn och andelen kvinnor i styrelser och andra beslutsfattande organ är mycket liten. En orsak är tendensen inom föreningslivet att ersätta amatörer och

idealister med professionella i ledningen. Att driva föreningarna som

företag. Då försvinner kvinnorna från beslutande positioner, eftersom

de inte finns i dessa positioner inom näringslivet.

Andra orsaker är att kvinnor är betydligt mindre tränade att agera i formella situationer. De menar att flickorna inom föreningslivet lär sig att de är mindre värda än pojkar och att de alltså också känner sig

Vad händer med Pippi Långstrump när hon blir tonåring? Rapport från ett seminarium arrangerat av Barn- och ungdomsdelegationen, J ämställdhetsrådet och Ungdomskommittén, 1990.

Dahlgren A & Dahlgren R. Kom igen flickor! Rapport nr 1821990, JÃMFO.

mindre värda. Dessa olika leder till

verklighetstolkningar en negativ

självbild hos flickorna.

Forskarna tvivlar på att könsintegrationen inom scou-

exempelvis

terna, alltid är av godo. De menar att det behövs frizoner i tonåren. Andrum då man slipper för varandra.

fjädra upp sig

Forskarnas slutsats är att i stort sett allt är

föreningsengagemang

viktigt för socialisationen till både arbetslivet och det livet.

politiska

Ett mer medvetet agerande från föreningarnas sida att öka kvinnorepresentationen skulle kunna leda till reell i samhället i

jämställdhet

stort. Istället tycks många föreningar mena att de bara sam-

speglar

hället, när de skulle kunna vara pådrivande samhällsförför en positiv

ändring.

Forskarna menar också att föreningarnas med idrotten och

syfte

flickornas/kvinnornas motiv för idrottandet ofta är i konflikt med varandra.

Även på fritidsgårdama är flickorna en eftersatt Verksamgrupp. heter och arbetsformer är idag mer efter killarnas behov

anpassade

och intressen. Men en förändring är Marie Hanström infor-

på gång.

merade om Riksförbundet Fritids- och

Sveriges Hemgårdars (RSFH)

försöksverksamhet med tjejgrupper och stöd till ledare ute

kvinnliga på fritidsgårdarna.

Hon menade att är

gårdarna lokalmässigt disponerade så att killar-

nas aktiviteter tillgodoses. De har plats för

pingis, innebandy, styrke-

träning och rockmusik. Flickorna däremot dans gillar teater, och personlig omvårdnad. Det finns det sällan lokaler till.

För många flickor är det viktigaste fritidsintresset helt enkelt att vara tillsammans med kompisar. En som i

undersökning gjordes

Halmstad 1987 med elever i årskurs 9 i och årskurs 1 och

grundskolan

2 på gymnasiet visar att 20 procent av i all flickor

flickorna, synnerhet

från arbetarmiljö, menar att det är det fritidsintresset. Det

viktigaste

var bara en tredjedel, sju procent av som att

pojkarna, ansåg kompisar

var deras viktigaste fritidsintressefil

Att vara tillsammans har i ett värde för ett värde

sig många flickor,

som ofta underskattas, missförstås och förbises i den debat-

offentliga

ten om jämställdhet. I en nära relation får flickorna träna både i

sig

förståelse och auktoritet. Intresset för hästar och är t ex stort

ridning

bland flickor, därför att de får lära detta.

sig just

När nära relationer bryts förlorar flickorna inte bara relade unga tionen i sig utan en del av sitt eftersom deras i

jag, utveckling hög

grad är förknippad med denna relation. i

Uppdragen föreningarna

21 Dahlgren A Åkerström M. Att hänga på stan. Sociologiska institutionen, Lunds universitet och Halmstads kommun, 1987.

bygger emellertid på utbytbarhet: omval, val av nya ombud och därmed nya konstellationer och jag. Flickorna vill skapa stabila självbilder i dessa unga år, varfor tanken på utbytbarhet av allt att döma är dem mycket främmande.

Medan flickorna är mer relationsinriktade är pojkarna mer aktivitetsinriktade. De nappar på förslag från personalen, medan det ser ut som om flickorna mest sitter i ett hörn och fnissar.

Enligt Marie Hanström handlar det mer om att många ledare har en underlig syn på vad som är aktivt och passivt än att flickorna verkligen är ointresserade och viljelösa. Det anses mer aktivt att gå iväg i grupp och titta på hockey än att sitta och samtala på gårdens café.

Utgångspunkten för projektet är att lyfta fram tjejerna på gården

och ge dem utrymme för sådant som intresserar dem. Det handlar inte om att få tjejerna att göra killgrejor. Men inte heller om att aktivera flickorna med vad vuxna tror att de vill göra. Snarare att stötta flickorna och ge dem plats efter deras intressen och behov. Målsättningen med projektet är att stärka tjejerna. Att nå både stökiga och tysta flickor och att stärka de kvinnliga ledarna i deras

yrkesroll.

Sexualitet och könsroller

En viktig del av förklaringen till att många flickor som tidigare tagit

för sig plötsligt blir passiva i tonåren kan vara könsrollsmönstrens och sexualitetens betydelse. Det är fråga om mönster och värderingar som ligger djupt och ofta förnekas på ytan. Det allra viktigaste för en 15-åring kan vara att bli accepterad av det motsatta könet.

För tjejer innebär det fortfarande att de inte får utmärka sig för

mycket genom att vara för duktiga i skolan, för drivande i förenings-

livet etc. De står tillbaka frivilligt. Däremot strävar de enligt könsrollsmönstren efter att vara killarna till lags, att vara attraktiva och beundra killarna för att dessa är duktiga och drivande. Men myntet har två sidor. Killarna känner kravet att att vara den som är aktiv, framåt och drivande. Även om en del förändrats gäller det också i kontakterna med tjejerna.

Att flickorna står tillbaka, till synes frivilligt, är till syvende och sist en maktfråga. Som vi konstaterar på olika håll i betänkandet lever vi fortfarande i ett samhälle där männen har makten. Det är männens syn på, och värdering av, hur kvinnor respektive män ska

vara och uppföra sig som gäller.

Ungdomskommittén har, tillsammans med Barn- och ungdomsdelegationen och Socialstyrelsen, initierat en studie om ungdomars sexua-

litet och könsroller. Studien, som beräknas vara klar våren 1992, kommer att belysa de här frågorna närmare.

142 Delaktighet i fritidsverksamheten SOU 1991 :12

Pojkar mer värda

Enligt den danska forskaren Eva Ethelberg har flickor och

pojkar

redan i 5-7 årsåldern klart för att män har större mer sig utrymme, makt och ett högre värde än kvinnor. I den åldern slits den lilla

just

flickan mellan att känna sig bäst i som man i den

världen, gör

åldern, och att erkänna tillhöra en andra klassens av män-

sig typ

niska. Hon löser den konflikten att en överlevnads-

genom välja

strategi, dvs hur hon ska förhålla till den dominansen.

sig manliga

Det val hon gör behöver inte vara ett val för livet.”

Strategi 1: Förnekande. Jag är inte har blivit

förtryckt. Jag aldrig

förhindrad på grund av mitt kön. Kvinnor har samma som

möjligheter

män, det är upp till en själv att göra något av dem.

Strategi 2: Accepterande. erkänner mäns dominans och det

Jag tycker är i sin ordning.

Strategi 3: Uppror. Jag vet att män värderas men det

högre, jag tycker

är fel. Det här klarar jag lika bra som du.

5.7¶Våra och

bedömningar förslag

5.7.1 Det breda

engagemanget

En stor del av Sveriges är i form

ungdomar engagerade någon av föreningsaktiviteter. Ungdomar söker sig till föreningar av olika anledningar och föreningarnas och medlemsstruktur varieuppbyggnad

rar också.

Det är en stor utmaning för att bidra till att stärka

föreningslivet

ungdomars inflytande och på så sätt bidra till samhällets demokra-

tiska utveckling.

Utifrån de erfarenheter som under 1980-talet kan vi konsta-

gjorts

tera att det finns som ett

åtskilliga exempel på föreningar på fram-

gångsrikt sätt arbetat med Detta arbete har skett

demokratifrågor.

med olika metoder och utifrån skilda

förutsättningar.

Kommittén anser att stat och kommun bör bidra till fortsatt utvecklingsarbete på detta område. Basen för bör vara

utvecklingsarbetet

den lokala föreningen där behoven är störst. om vad som

Kunskapen

behöver utvecklas är störst det lokala Det är vidare

på planet. viktigt

att öka kunskapen om samt att

föreningslivets betydelse sprida

erfarenheter vidare.

De utvecklingsinsatser som stöd från samhället bör i större ges utsträckning än tidigare ha konkreta och utvär-

målformuleringar

22 Lundström A & Nordenfors G. Bryt tystnaden - om sexualiserat våld mot kvinnor och

flickor, Brevskolan,1990.

Delaktighetifritidsverksamheten 143

deringsmetoder som gör det möjligt att värdera projekten. Samhället måste också hjälpa föreningslivet att utveckla utvärderingen så att

kunskap kan förmedlas kring de viktigaste erfarenheterna.

Allmänna arvsfondens stöd till lokala och centrala barn- och ung-

domsorganisationer för att stimulera försöks- och utvecklingsinsatser

har huvudsakligen gått till ett fåtal traditionella och etablerade organisationer.

De reguljära statliga bidragen till organisationerna har under de

senaste tio åren i det närmaste halverats genom riksdagsbeslut. Barnoch ungdomsorganisationerna har alltså ett skriande behov av resurser för att kunna bedriva och utveckla sin verksamhet för att kunna möta de möjligheter och svårigheter som det nya samhället skapar.

Samtidigt tror vi det är riktigt att konstatera att formen med ansökan av öronmärkta pengar, vilket är ganska vanligt i den centrala och

lokala byråkratin, gynnar etablerade organisationer med kunskap om

hur ansökan ska skrivas. Små och framför allt nya rörelser, som ofta också till största delen består av ungdomar, har mycket svårare att nå fram med sina ansökningar.

Ungdomar vill ta ansvar Vi vill framhålla vikten av att ungdomar, i större utsträckning än vad som sker idag, både vill och har förmåga till att ta på sig ledarupp-

gifter i det ideella föreningslivet. En del organisationer arbetar redan

idag aktivt för att på detta sätt fostra ungdomar till ett reellt ansvar i unga år.

De politiska ungdomsförbunden och Elevorganisationen är här ett

föredöme. Där är de flesta som innehar förtroendeposter, eller är ledare på annat sätt, under 25 år.

Det är alltså viktigt att de vuxna ledarna också på denna punkt är beredda att stå tillbaka i sin egen ledarkarriär till förmån för ungdomar. Framför allt är det viktigt att äldre stimulerar yngre medlemmar att gå in som ledare, och då de gör det på olika sätt stötta dem i deras ledarroll.

Nya föreningar

I takt med att samhället förändras sker också förändringar inom

föreningslivet och trots problem inom det ideella föreningslivet kan vi se en ökad folklig aktivitet. Aktionsgrupper, enfrågerörelser och nya föreningar växer fram. Detta gäller också ungdomarnas organisationer där vi ser många exempel på nya föreningsbildningar.

Ofta har de nya föreningarna en lokal förankring och är inte alltid

uppbyggda enligt en traditionell föreningsstruktur. Det kan röra sig om tillfälliga aktionsgrupper eller informella nätverk. Grupper som

144 Delaktighet ifritidsverksamheten SOU 1991 :12

uppstår för ett särskilt syfte, t ex musikgrupper, teatergrupper, miljögrupper.

Ett närmare umgänge mellan det nya och det etablerade är både viktigt och fruktbart. Både den demokratiska strukturen och den mer aktionsinriktade handlingen måste gå hand i hand för att lite

på längre sikt kunna fungerar bra.

I många av dessa nya grupper visar också det framtida före-

sig

ningslivets stora resurs - kvinnorna. Flera undersökningar, av

gjorda

bl a SCB, visar att det är männen som sköter de traditionella föreningarna, pratföreningarna och kvinnorna de nya, som står för ini-

tiativ och är mer handlingsinriktade.

Detta är kanske inget nytt, eftersom kvinnorna alltid funnits med i bakgrunden i folkrörelsearbetet. De har stått for det mer

praktiska

föreningsarbetet, som att koka kaffe, samla in pengar eller

sy dukar

till försäljning för föreningens insamlingsmål etc.

Det nya är att kvinnorna inte längre finner sig i att verka i bak-

männens villkor, utan bildar sina egna grupper och före-

grundenpå

ningar. Aven inom de etablerade föreningarna visar kvinnorna större företagsamhet och vilja att ta ansvar på ett annat sätt.

Det vuxna samhället måste också möta och

våga ungdomars nya

ibland annorlunda sätt att vara aktiva på. Erfarenheten från de försöks- och utvecklingsprojekt som visar att

genomförts tydligt ung-

domar är både kompetenta och att ta ansvar om de bara får det

villiga

och dessutom får göra det sitt sätt.

på

Särskilt viktigt är det därför att stödja de initiativ som i före-

görs ningslivet för att stärka ungdomars inflytande. Sådana initiativ finns såväl bland inom de mer etablerade folkrörelserna

lokalföreningar

som bland nya föreningsbildningar av det som vi

och grupper slag tidigare beskrivit.

De nya rörelser som idag växer upp kan känna vilsna när det

sig gäller kunskap om hur en organisation byggs upp, hur man sköter

ekonomisk redovisning, hur man bär åt för att få fram medel till

sig

sin verksamhet, hur man i kontakterna med

praktiskt går tillväga

myndigheter m m. Det innebär inte att de är att struk-

villiga köpa

turen i etablerade organisationer.

De behöver istället kunskap för att utifrån sina behov

egna bygga

upp en mer eller mindre fast med så lite som

organisation, byråkrati

möjligt for att underlätta verksamheten och det att

göra möjligt expandera. Den här kunskapen kan man att naturligtvis få genom

kontakta olika organ och

myndigheter.

Delaktighet i 145

fritidsverksamheten

Det finns redan idag ett samarbete mellan de etablerade

organisa-

tionerna och nya rörelser, bland annat via studieförbunden. Ett samarbete som bär frukt för båda parter. Vi kan konstatera att redan

idag

är en väldigt stor andel av studieförbundens faktiskt

cirkeldeltagare

ungdom under 25 år.

Vi menar därför att en utvecklad studiecirkelform skulle kunna vara lämplig för att understödja nya rörelsers behov och ta

specifika

tillvara den kritik mot profil, ämnesval och former som finns.

Vi tror dock att studieförbunden, vars

medlemsorganisationer

främst tillhör de etablerade organisationerna, måste hitta former nya som passar både de nya rörelserna och de etablerade. En nära

dialog

med de nya rörelserna är därför viktig för studieforbunden för att utveckla former och metoder. Studieförbunden med sina rötteri

djupa

folkrörelserna skulle kunna bli en brygga mellan det gamla och de nya genom mer handlingsinriktade studiecirklar.

Det ideella ledarskapet

Vi konstaterar att svårigheten att ideella ledare ökar. Vi

rekrytera

tycker därför det är angeläget att kommun och stat ser

föreningsliv,

ledarutvecklingen som en av de viktigaste delarna för att utveckla barn- och ungdomsverksamheten i landet. som bör fram

Något lyftas

och få ökad prioritet både och ekonomiskt.

ideologiskt

Därför krävs snabba åtgärder för att stimulera människor att engagera sig och att fortsätta som ideella ledare. bör i första

Åtgärderna

hand ska ta sikte på att markera ett aktivt intresse och

uppskattning

från samhällets sida för de insatser ledarna i första hand det gör, på

lokala planet.

Vi menar att det krävs ökade insatser från för att

föreningslivet

könsfördelningen bland tränare och ledare ska bli Inte minst

jämnare.

genom deras roll som förebilder för Vi menar vidare att

ungdomarna. föreningslivet bör satsa på flexibla lösningar för att undanröja prak-

tiska hinder mot att åta

sig ledaruppgifter.

Förslag

Hur arbetet med att stärka ska bedrivas

ungdomars inflytande måste

givetvis även i fortsättningen vara till Vi vill

upp föreningarna själva.

ändå peka på några principer som kommittén finner särskilt väsent-

liga:

För det första menar vi att

ungdomars formella inflytande

bör stärkas genom i

att engagera fler ungdomar styrelsearbe-

te och i andra i

beslutsfunktioner föreningarna.

För det andra vill vi poängtera vikten av att stärka ungdomars inflytande ett mer Här menar

på informellt plan. vi

att det är viktigt med vuxna ledares vilja och förmåga att

låta ungdomar själva ta ansvar för och ha inflytande över

den konkreta verksamheten. För det tredje uppmanar vi organisationslivet att pröva nya arbetsformer för att engagera de ungdomar som idag upp-

fattar föreningarna, inte minst föreningsmötena, som stela

och trista. För det fjärde menar vi att föreningslivet måste satsa på tjejer utifrån deras egna intressen och behov. Kvinnor utgör

hälften av befolkningen, men missgynnas ändå i många fall, även i föreningslivet.

För det det femte är det viktigt att föreningslivet mer än vad

som sker idag inlemmar flykting- och invandrarungdomar samt handikappade ungdomar i sin verksamhet.

Utifrån våra resonemang vill vi lägga fram följande förslag: Vi uppmanar folkrörelserna att aktivt arbeta för en grundsyn där vuxna kontinuerligt överlåter viktiga funktioner till yngre medlemmar utan att därför lämna föreningen eller ungdomarna åt sitt öde. Vi uppmanar de olika folkrörelserna att se till att man har en jämn köns- och åldersfördelning. Målet bör vara att det i varje styrelse/ samråd eller annat organ ska ingå minst två personer under 25 år. Vi uppmanar barn- och ungdomsorganisationerna att också

se till att man har en jämn könsfördelning i styrelser o dyl

samt att övervägande delen ska vara ungdomar under 25 år i beslutande organ.

Vi menar att det förutom att eftersträva jämn könsfördelning

också är angeläget att det är ungdomar under 25 år som

representerar ungdomsorganisationerna vid tillfällen då man efterhör ett ungdomsperspektiv. Detta gäller såväl på statlig

som kommunal nivå. Vi uppmanar vidare folkrörelserna att aktivt arbeta för att båda könen är representerade bland ledare och tränare på olika nivåer och inom olika verksamheter för att barn och

ungdomar ska få både kvinnliga och manliga förebilder.

Vi uppmanar folkrörelserna och andra föreningar att aktivt

söka efter flexibla lösningar i syfte att undanröja praktiska

hinder för att kunna fullgöra ett aktivt ledarskap. Det kan

exempelvis gälla barnpassning och ersättning för ledarutbildning etc.

Vi konstaterar att behovet av forskning om flickor och pojkars villkor och möjligheter i föreningslivet, inte minst idrotten, är stor. Vi kräver att all statistik är uppdelad på kön och ålder

för att göra strukturer synliga och kunna följa utvecklingen.

För att engagera fler ungdomar uppmanar vi studieförbunden att utveckla verksamheten och pröva nya, friare arbets-

former.

Vi uppmanar studieförbunden att erbjuda ungdomar som

har startat, eller vill starta, en verksamhet att utveckla och

öka sina kunskaper om hur man kan bygga upp en fungeran-

de föreningsstruktur. Formerna för hur detta kan ske måste utarbetas i dialog mellan ungdomarna /de nya rörelserna och

studieförbunden.

Vi uppmanar folkrörelser, kommuner, regering och riksdag

att aktivt stödja och arbeta för att underlätta för nya grupper och rörelser att etablera sig och få rimliga ekonomiska resurser att arbeta med. Kommittén menar att det är viktigt att stat och kommun har

en positiv inställning till dynamiken i föreningslivet. Ung-

domars egna initiativ bör stödjas och uppmuntras även om de inte passar in i traditionella former. Möjligheten att organisera sig på annat sätt än vad vi traditionellt tycker är

riktigt måste få förekomma.

Att förenkla och avbyråkratisera ansökningsrutinerna för

utvecklingsstöd måste ses som ytterst viktigt för att öka ungdomars möjlighet till delaktighet även på detta område.

Vi kräver att regeringen ser över principerna för beskattning

av föreningslivet. Ett syfte med detta bör vara att bl a stärka

stödet till utveckling av det ideella ledarskapet i förenings-

livet, framför allt bland barn och undomar.

Vi föreslår att regeringen ger möjlighet för föreningslivet att inkomstuppgift på ersättning till ideella ledare upp till en

nivå av ett halvt basbelopp inte behöver lämnas till skatte-

myndigheterna.

Vi föreslår att finansdepartementet tillsätter en expertgrupp

för att gå igenom hur föreningslivet kan erbjudas en valfrihet

när det gäller att ingå i momssystemet och vilka konsekvenser detta skulle få.

Vi föreslår att en förändring av Skatteregler för föreningslivet

skall utvärderas efter en begränsad tidsperiod på ca år.

fem

Vi föreslår också att regeringen inför treårsbudget när det gäller bidrag till organisationslivet. Detta skulle underlätta

148 Delaktighet i fritidsverksamheten

planeringen, samtidigt som man klart skulle kunna avläsa statens och kommunernas ambitioner och av det

värderingar fria och frivilliga folkrörelsearbetet.

Ö

6.

TILL SJALVSTYRE

Förändringarna i samhället ställer allt större krav alla medbor-

på gare. Grunden for att kunna vara delaktig i

samhällsutvecklingen läggs i grundskolan och gymnasieskolan, där nås nästan alla barn och ungdomar. Skolan är Sveriges största och cirka en

arbetsplats miljon barn och ungdomar i I finns

går grundskolan. gymnasieskolan ytterligare cirka 300 000 ungdomar. En stor del av deras vakna tid

upptas av skolarbete, i eller utanför skolan.

Skolan som institution och människorna i den utövar en enorm

påverkan på våra barn och ungdomar, ibland ibland omedve-

medvetet, tet. Hur skolan arbetar med och förhåller till demokrati- och

sig inflytandefrågor är av avgörande betydelse både för elever och med-

övriga borgare.

Därför är det viktigt att en demokratisk skola alla

ger

ungdomar en god utbildning, oavsett bostadsort, eko-

nomi, social miljö, ras, språk, kön,

tro/livsåskådning

och samhällssyn.

Det är dock lika nödvändigt att skolan

organiseras ef-

ter demokratiska principer och genom och ar-

miljö

betssätt själv fungerar demokratiskt. Dvs till

vägen

målet är minst lika viktig som målet i sig.

En tredje grundsten är att alla elever ska un-

få god

dervisning i demokrati.

De grundläggande demokratiska för

värderingarna, aktningen varje människas egenvärde och respekten för är en

miljön självklar plattform för demokratin i Sverige. Enligt vårt är ökad delak-

synsätt tighet och ökat inflytande for eleverna i skolans olika

arbetsprocesser lika nödvändigt for att och stärka demokratin i

fördjupa Sverige.

150 Från samråd till självstyre SOU 1991:1:

Det är vår uppfattning att vi under 1970- och 1980-talen flera

tagit

steg på väg från en auktoritär skola som fostrade

lydiga medborgare,

mot en mer demokratisk skola. Eleverna har genom politiska beslut

kring skolans styrdokument t ex fått större möjligheter till delaktig-

het i skolans beslutsprocesser. Försöksverksamheter med förändrade arbetssätt finns på flera håll, enskilda lärare arbetar hårt för att öka elevernas medverkan, delaktighet och ansvar i skolverksamheten och skolans olika styrdokument ses över och revideras. för

Förändringar

elevinflytandet har dock alltid kommit i andra hand efter det att förtroendevalda och skolpersonal fått större

inflytande.

Trots att skolan till viss del lyckats fostra kritiska och ansvarskän-

nande samhällsmedborgare i enlighet med läroplanernas mål finns enligt vår uppfattning vissa grupper som systematiskt i missgynnas

skolan. Vi vill därför lyfta fram skolans dolda i och

normsystem ljuset

lämna förslag till åtgärder.

Vi tycker att tiden nu är mogen att ta ett större i skolans

steg demokratiarbete. De processer som pågått i skolan under framför allt 1980-talet gör att såväl politiker som skolpersonal och elever står

idag

bättre rustade för en omfördelning av beslutanderätten över

viktiga

frågor i skolan. Det vill vi diskutera och lämna förslag i detta

kring kapitel.

6.1¶På mot en mer demokratisk skola

väg

Ungdomars inflytande handlar ytterst om demokrati. För ett reellt inflytande krävs en demokratisk skola. Men begreppet demokrati kan tolkas på olika sätt. När det gäller själva för det vi kal-

värdegrunden

lar demokrati är enigheten dock stor, inte bara i utan också

Sverige

inom den västerländska kulturkretsen i kan

övrigt. Värdegrunden

enligt skolforskaren Åke Isling sammanfattas i två

följande principer:1

Cl Respekten för mänskligt liv - en om människolivets

uppfattning

okränkbarhet.

D Uppfattningen om alla människors lika värde.

Statsvetarna Julius Gould och William Kolb definierar

begreppet

demokrati som medborgarnas att fritt delta i fattandet av

möjligheter

de beslut som påverkar deras liv både individuellt och kollektivt?

Vad innebär det att fritt delta i fattande av beslut? Den

frågan

har under senare år diskuterats inom

ivrigt samhällsvetenskaperna.

Isling Ä. Kampen för och mot en demokratisk skola, del 1,1980.

Gould J. Kolb W, Dictionary of the Social Science, 1964.

1991:12 Från samråd till självstyre 151 SOU

av och kommentarer till debatten har gjorts av

sammanfattningar

statsvetarna Leif Lewin och Sten J ohansson.3 I denna debatt står å ena sidan de som i demokratin endast ser ett medel för beslutsfattandet och å andra sidan de som ser demokratin också som ett mål. Målet är att föra in alla medborgare i de politiska och så vis dem till samhällelig aktivitet och processerna på påverka

samhälleligt ansvarstagande.

m fl bedömer medel-sidan demokratin främst ur

Enligt Isling

funktionell den s k massan kan vara passiv, ja, det kan

synvinkel:

rentav stabilitet åt ett samhälle, om den politiska apatin är ge ökad utbredd. Det är att dugliga eliter fritt får konkurrera och föras

viktiga

fram till som då kan bli effektiv och således gynna folket

styrelsen,

som helhet. I denna teori om den demokratiska elitismen blir, som Sten Johansson skriver, folket demokratins säkerhetsrisk. Mot en sådan mål-sidan riktat kritik. För dem är själva syn har i den demokratiska beslutsprocessen avgörande för om en

deltagandet

demokrati ska bedömas som väl fungerande eller inte.

Detta ansluter till den klassiska demokratiteorin, så som den formulerades av liberalismens ledande politiske teoretiker John Stuart Mill och som Sten Johansson sammanfattar i följande teser:

E] Endast om alla deltar i den politiska beslutsprocessen kan man få for att alla intressen ingår i avvägningarna

garanti medborgares

av de politiska besluten. E! tränar alla som deltar så att de blir i stånd att vane-

Deltagandet

mässigt försvara sina intressen.

ü utvecklar personligheten så att medborgaren känner Deltagandet

som en del av helheten och får ansvar inte bara för sig själv

sig

utan också för helheten. Demokrati betecknar maktrelationer mellan människor, deras inöver varandra och över sin miljö samt möjligheter till delak-

flytande

och ansvar i praktiken. För oss innebär demokrati bl a att makt

tighet

utövas av många och att många också är ansvariga för hur denna makt hanteras. I en organisation som karaktäriseras av en hög grad av demokrati är makt och inflytande jämnt fördelad. För att demokrati ska kunna både upplevas och tillämpas i skolan behöver vissa förändringar ske i skolans olika styrdokument om vem/ vilka som ska ha makt.

Vår uppfattning är att det är politiker och skolpersonal som måste

avstå makt till eleverna och i vissa delar till elevernas föräldrar.

3 Lewin, L. Folket och eliterna, 1970. Johansson S. Politiska resurser, 1971.

152 Från samråd till självstyre

6.2¶Skolans

demokratisyn

Den medvetenhet om faran av människors som andra passivitet

världskriget gav, gjorde att man i Sverige gav skolan att uppgiften

fostra ungdomar till kritiskt tänkande och aktivt

deltagande. Infly-

tandefrågor i skolan började diskuteras i och med 1946 års skolkommission men först på 1970- och 1980-talen fick dessa

tankegångar fäs-

te i skolans verksamhet.

Det har varit en politisk strävan att alla föräldrar i ska

Sverige

känna att de kan sända sina barn till en skola. Därför är god skolans

styrdokument resultat av politiska kompromisser.

Lgr 80, läroplan for grundskolan, har under avsnittet mål och rikt-

linjer följande syn på demokrati:

”Skolan skall Det innebär att skolan aktivt och

fostra. med-

vetet skall påverka och stimulera barn och

ungdomar att vilja omfatta vår demokratis grundläggande och värderingar

låta dessa komma till i hand-

uttryck praktisk, vardaglig ling.”(sid 16)

Det är enligt samma läroplan skolans att utveckla

uppgift sådana

egenskaper hos eleverna som kan bära och förstärka

upp demokratins

principer om tolerans, samverkan och mellan

likaberättigande männi-

skorna. Skolan ska ge eleverna insikt om att ingen människa får utsättas för förtryck. Den ska också verka för kvin-

jämställdhet mellan

nor och män.

När det gäller deltagande i skolans beslutsprocesser ger Lgr 80

riktningsangivelsen att samråd och samverkan bör ske

huvudsakligen

i informella former men att skolan också behöver vissa

fastare sam-

råds- och beslutsformer. Dessa är för närvarande reglerade i skolfor-

ordningen och omfattar klassråd,

arbetsenhetskonferens och skolkon-

ferens.

Under rubriken Elevernas ansvar kan man läsa att ett av skolans mål är att och en ge barn ungdom demokratisk fostran. Eleverna ska bl a tillsammans med kamrater kunna

fördela arbetsuppgifter, organisera redovisningar och utställningar. Eleverna behöver

öva sig i att argumentera rationellt och kritiskt granska olika utsagor. De måste vänja sig vid att andras lyssna på argument och förslag, även om dessa är olika deras

mycket egna.

Lgr 80 lyfter också fram kravet ett elevaktivt på arbetssätt:

”Kravet på elevaktiva arbetssätt utesluter

en ensidig kate-

derundervisning, dvs en som enbart består av

undervisning

att läraren redogör ett som sedan eleverna

för stoff me-

morerar med hjälp av och lärobok

anteckningar varefter de

SOU 1991_-12 Från samråd till självstyre 153

förhörs muntligt eller skriftligt. Det utesluter också ett arbets-

sätt, där elevernas insatser begränsas till att enbart passivt

samla material ur någon bok genom att skriva av olika

uppgifter med ledning av förhandsproducerade frågor.” (s

49)

I den nu 20 år gamla Läroplanen for gymnasieskolan finns också

uttryck för vad som menas med demokrati:

”Skolan skall ge eleverna möjlighet att sina ar-

påverka

betsvillkor (s 10), Skolan bör fungera efter som är

regler

grundade på demokratiska och som eleverna själva

principer

är med om att utforma(s 14) och Over huvud taget bör eleverna betraktas som personalens medarbetare i skolans verksamhet med möjlighet och rätt att påverka både undervis-

ningsfrågor och spörsmål som gäller skollivet i övrigt.”

(s 23)

Det finns således en hel mängd uttalanden om ökat elevinflytande i de båda skolformernas läroplaner, ändå visar efter un-

undersökning

dersökning att eleverna i praktiken har mycket litet att säga till om. Klassråd, arbetsenheter, skolkonferenser och elevråd till trots är det fortfarande de vuxna som bestämmer i skolan. Att eleverna är med

på

sammanträden och konferenser betyder inte att de har medbestämmande, skriver t ex länsskolnämnden iVästmanland i en rapport till

Skolöverstyrelsen 1990.4

6.3 för skolan

Nya förutsättningar

6.3.1 Skolan i ett samhälle

föränderligt

Efterkrigstidens reformer i samhället genomfördes under stark central styrning. Sedan 197 O-talet pågår en som

reformstrategi bygger på

decentralisering. Att lägga besluten närmare de berörda och öka den lokala friheten förväntas öka delaktighet, ansvar och effektivitet.

Samtidigt ställer dagens medborgare allt större krav den på offentliga

verksamheten.

Ett genomgående tema i diskussionerna om framtiden har varit att kunskaper får ökad betydelse i framtiden och att blir en

utbildning allt viktigare förutsättning for Vi att fol-

samhällsutvecklingen. tycker

jande tendenser är viktiga att lyfta fram: D Sverige blir alltmer beroende av i andra länder och

utvecklingen

kommer i allt närmare kontakt med andra länders kulturer. Våra

internationella kontakter kommer att öka bl den

a genom europe-

Fri rapport - några iakttagelser från länsskolnämndens tillsynsarbete 1989/90,

Länsskolnämnden iVâstmanlands län i en rapport till SÖ, 1990

154 Från samråd till självstyre SOU 1991 :1.‘

iska integrationen och genom den ökade politiska öp-

ekonomiska

penheten i Osteuropa.Ungdomsturism och ungdomsutbyte leder

till ökad förståelse mellan folk i olika delar av världen Att arbeta i

ett annat land eller att ha dagliga utlandskontakter i arbetet kommer att bli allt vanligare. Sverige kommer också att bli ett mer

mångkulturellt land.

D Beslutanderätt och ansvar decentraliseras både inom offentlig för-

valtning och i foretagen. Detta arbete pågår och målet är att åstadkomma bättre styrning av verksamheten, bättre kvalitet på besluten och större engagemang och effektivitet.

D En förnyelse av arbetslivet pågår. En strävan är att få bort farliga

och hälsovådliga arbetsplatser. En annan strävan är att minska det rutinbetonade arbetet, göra arbetsinnehållet mer omväxlande och öka det personliga ansvaret i arbetet.

D Människors möjligheter att själva bestämma över sina liv har

ökat, bl a genom längre utbildning och ökad social trygghet, och

kommer också successivt att öka.

Det ökade utrymmet för självförverkligande skapar samtidigt ris-

ker för nya kultur- och utbildningsklyftor genom att de aktivaste och bäst förberedda tar för sig det mesta av de nya möjligheter som

skapas.

Det framtida samhället beskrivs ofta som ett kunskapssamhälle. Allt fler människor kommer att arbeta med att sprida kunskap och information, att utveckla ny teknik för kommunikation och kunskapsspridning, allt fler verksamheter blir beroende av nya kunskaper. Kunskapen blir viktig som en utvecklande kraft inom allt fler områ-

den och mängden tillgänglig kunskap ökar också ständigt.

6.3.2¶Ojämlikheten består

Det har funnits en period i vårt svenska samhälle där av oss

många

har trott att begreppen sociala klasser inte längre är relevanta för svenska förhållanden. Som vi i tidigare avsnitt visat för Maktutredningen emellertid i sin huvudrapport från år 1990 en diskussion om klassamhället som vi finner relevant även for förhållanden inom skola

och utbildning.

Alla har idag fonnell rätt till utbildning i den

nioåriga grundskolan

och målet med en gymnasieskola för alla är snart uppnått. Men fortfarande följer barns ojämlika uppväxt och levnadsvillkor med in i klassrummet och skolan. Flera forskare, senast Jan O Jonsson menar att vårt utbildningssystem förstärker och befäster klasskillnader i samhället snarare än undanröjer och utjämnar dem.5

Jonsson Jan O. Utbildning, social reproduktion och social skiktning, 1988.

Från samråd till självstyre 155

En målsättning för SÖ:s förslag till ny linjestruktur för gymnasies-

kolan är att alla linjer ska förbereda för såväl fortsatta studier som yrkeslivet. I en analys av förslaget menar Gunilla Fürst att det gamla mönstret med en yrkesskola och en mer teoretisk gymnasieskola i realiteten är bevarat. Hon är tveksam till om den nya gymnasiestrukturen mer än den nuvarande kommer att minska statusskillnaderna

mellan linjerna och fungera mer klassutjämnandef*

Många barn och ungdomar känner inte igen de dominerande värderingarna i skolan och för många elever känns språket främmande. De värderingar som gäller och det språk som används är medelklassens. För elever som kommer från arbetarklassen innebär det något av en kulturkrock. Undervisningen knyter inte an till deras vardagserfarenheter. För att lyckas måste de anpassa sig till rådande vär-

deringar. Elevens självförtroende får sig svåra törnar, många känner

att de inte duger, att de inte ryms inom de angivna måtten. I vissa

lågstatusskolor är omsättningen på lärare hög och antalet outbildade

lärarvikarier stort. Den för barn och ungdomar så viktiga kontinuiteten går förlorad. Skolan som institution i samhället har förändrats och fått en ny roll. Men skolan är samtidigt traditionell och har ett för många dolt normsystem, där mannen/pojken och medelklassens värderingar är norm och kvinnan/flickan och arbetarklassens värderingar är avvikelsen.

Hembakgrundens betydelse

En av hörnstenarna i svensk skolpolitik har varit att skolan ska vara

ett j ämlikhetsfrämjande instrument. Att skapa jämlikhet mellan olika

samhällsklasser och undanröja ekonomiska och geografiska hinder för en likvärdig utbildning har alltsedan slutet av 1940-talet varit en

huvuduppgift för det svenska utbildningsväsendet.

Sambandet mellan föräldrarnas sociala och ekonomiska situation och ungdomarnas utbildning är fortfarande mycket starkt och har i vissa avseenden förstärkts under 1980-talet. Att olika sociala grupper behandlas olika är inte alltid en medveten intention. Orsaken till att olika grupper behandlas olika kan istället vara en effekt av hur samhället är uppbyggt och fungerar. Denna typ

av särbehandling kan benämnas strukturell särbehandling, enligt for-

skarna Göran Arnman och Ingrid Jönsson.7 särbehandling innebär att grupper som finns i olika positioner i den sociala strukturen svarar på samhällets åtgärder på skilda sätt.

6 Fürst G. Ett nytt gymnasium för flickor och pojkar, 1990. 7 Arnman G. Jönsson J. segregation och svensk skola, 1983.

156 Från samråd till självstyre SOU 1991 :I:

Amman och Jönsson studerade särskilt boende och skola och menade att segregation kan avläsas två

på plan:

CI dels på ett samhälleligt i t ex

plan boendesegregation, dvs geogra-

fisk åtskillnad av socialgrupper,

ü dels inom skolan där den tar sitt i ett

uttryck parallellskole-

system inom ramen för den sammanhållna

grundskolan. segregationen i boendet återspeglas i skolan av genom indelning

rektorsområden, skolenheter och bestämmel-

klassavdelningar. Enligt

ser i 2 kap (1988:655) ska eleverna i kommu-

grundskoleförordningen

nens grundskola fördelas på skolenheter med till vad som är

hänsyn

ändamålsenligt från till vad som krävs för

kommunikationssynpunkt,

att effektivt utnyttja lokaler och andra samt till

utbildningsresurser

elevers och föräldrars önskemål.

Fördelningen ska göras av skolstyrel-

sen om inte länsskolnämnden meddelat särskilda föreskrifter.

Genom den samverkan mellan förskola-skola som utvecklats finns numera också krav och önskemål om att i

placera förskolegrupper

samma klass. En god tanke som dock kan förstärka den

ytterligare

strukturella

särbehandlingen.

Elevsammansättningen i skolan har som grund ett be-

geografiskt gränsat upptagningsområde. Därigenom skapas också

klassavdelning-

ar med olika sociala skikt inne i dels mellan

skolan, klassavdelningar

beroende på vilket bostadsområde eleverna kommer ifrån och dels genom gruppindelning av olika slag inom skolan.

Segregationen i skolan är således en effekt av den omfattande bo-

stadssegregationen i samhället.

Olika kurs- och ämnesval och tillval leder Amman och Jöns-

enligt

son till en social inom den sammanhållna skolans

segregation ram.

Valen har ett klart samband med elevernas som i

skolprestationer,

sin tur är starkt kopplade till elevernas sociala

bakgrund.

På detta sätt blir både inom boendet till

segregationen och skolan

sin konsekvens en del av den process i vilken sociala klasser i samhället reproduceras enligt de båda författarna.

Arnman och Jönsson visar således att det sätt vilket skolan på organiserar sin och av klass och un-

elevrekrytering sammansättning

dervisningsgrupper lett till att den sociala som finns i bo-

segregation, endemiljön, återspeglas i den sociala segregationen inom skolorganisa-

tionen. Principen om elevernas fria val av tillvalskurser m m förstärker effekten.

Enligt de båda forskarna har inte verkat för att

skolstyrelserna

klasserna anordnas så att en så social som

allsidig sammansättning

möjligt erhålls. Detta föreskrevs i såväl läroplan 69 som 80.

läroplan

Från samråd till självstyre 157

Skolan är således genom sin egen organisation ett hinder för förverk-

ligandet av den jämlikhetsfrämj ande målsättningen.

Mångåriga forskningsresultat har visat att hembakgrunden är och

har varit av avgörande betydelse för elevernas val av utbildning och yrke, såväl när det gäller den obligatoriska skolan som när det gäller

högre utbildningar. Det fanns föreställningar om att en enhetlig och

sammanhållen grundskola skulle minska den sociala snedrekrytering-

en till olika utbildningsnivåer.

Den socialt bestämda uppdelningen på olika utbildningsvägar

märks således redan under lågstadiet och fortsätter genom hela

grundskolan. Tydligast framträder den vid övergången till gymnasie-

skolan. Grundskolans sortering av elever från olika socialgrupper till

skilda utbildningsvägar och skolbetygens samband med socialgrupp

får klart avläsbara konsekvenser för intagningen till och hur man faktiskt går vidare i och avslutar gymnasieskolan.

Det visar sig också att elever tycks vara duktiga på att sortera sig

själva enligt forskaren Gun Malmgren som analyserat ett antal upp-

satser från elever i årskurs 8. De skulle beskriva hur de trodde att deras framtid skulle bli.3

Uppsatserna jämfördes några år senare med samma elevers val till

gymnasieskolan.

I uppsatserna visade det sig att elever med arbetarbakgrund hade

ett mycket kortare tidsperspektiv än övriga elever när de planerade

sin framtid. Detta gällde både pojkar och flickor. De planerade att skaffa barn någon gång i 20-årsåldern och hade en kortsiktig planering av framtiden jämfört med den andra gruppen.

Eleverna med arbetarbakgrund hade när det gällde studier och ut-

bildning en låg aspirationsnivå och vågade inte planera så högt för

framtiden som de utifrån sina betyg borde ha kunnat göra. Arbetar-

pojkar med höga betyg planerade t ex för fyraårig teknisk linje och se-

dan direkt ut i yrkeslivet medan akademiker- och

tjänstemannapoj-

karna skulle in i högskolan.

De högpresterande flickorna med arbetarbakgrunddrömde om yr-

ken som sjuksköterska, lågstadie- eller förskollärare medan de andra flickorna såg detta som något som man alltid kan bli om man inte lyckas bli det man har tänkt sig.

Man kan också ha så olika syn på drömyrket. Arbetareleverna hade få alternativ i sin planering medan medelklasseleverna hade

många

dörrar öppna, flera alternativ och gärna garderade alternativen.

Malmgren G. Min framtid - en analys av högstadieelevers uppsatser om framtiden,

1985.

158 Från samråd till självstyre SOU 1991 :12

Elever ur arbetarklass och lägre medelklass har enligt Gun Malmgren ett slags behovsnärhet när de planerar på ett sätt som inte i

syns de andra elevernas uppsatser. Nuet är viktigt, kompisar är viktiga, släkten är viktig, de nära relationerna är viktiga, idrottsklubben är viktig. Man vet att man borde tänka mer på framtiden än vad man gör. Samtidigt handlar det för arbetarbarnen om att så snabbt som möjligt finna vägen till ett vuxenliv.

Vid uppföljningen några år senare visade det sig att de föreställ-

ningar ungdomarna hade om sina framtida gymnasie- och yrkesval i

stort sett slagit in.

Jan O Jonsson visar i sin avhandling Utbildning, social

reproduk-

tion och social skiktning att varken jämlikhet i el-

utbildningschanser

ler i den sociala mobiliteten har ökat i någon större trots

utsträckning

flerfaldiga skolreformer med detta syfte. Han menar att enbart utbildningspolitik sannolikt är ett kraftlöst instrument för att förändra samhället i riktning mot ökad jämlikhet. Han gör emellertid reservationen att mängden faktorer vid studier av jämlikhet gör det

mycket

svårt att uttala sig som om effekter?

Geografiska bakgrundens betydelse

Även den geografiska bakgrunden påverkar ungdomars utbildning

och utbildningsval. Enligt SCB finns det skillnader mellan

påtagliga

olika delar av landet. Starkt förenklat kan man det så att

uttrycka ju

mera tätbebyggelse desto större andel personer med eftergymnasial

utbi1dning.10

Andel med eftergymnasial Andel med eftergymnasial utbildning

bi i i m lik ål - i d kld a H- i 1986/87.

°°

Si...l“å2.$gáe7s7f°pn?ceå°s SåTeâs

0 10 20 30% H-Region 0 l0 20 30%‘

Stockholm

f(_’]e9 ,á

/ l

_ A/ orrc fdfbyg en /A

Södra mellonbygden 5564 Norra glesbygden 65-74 W/////j 75-84

Jonsson Jan O. Utbildning, social reproduktion och social skiktning, 1988. 10

Utbildningsstatistisk årsbok 1988, SCB.

Från samråd till självstyre 159

Andel med eftergymnasial utbildning bland dem vars föräldrar tillhör viss yrkesgrupp. Procent

Högreüönsteman Tjänsteman på mellannlvå Lagre fjönstemön Yrkesutb. arbetare Ej yrkesarb. arbetare

%/////%

Avstånd till högskoleutbildning samt vilken sorts utbildning, kan av-

göra val av exempelvis gymnasielinje. Men det är svårt att dra några säkra slutsatser om den geografiska bakgrundens betydelse i relation till hembakgrundens betydelse.

Dessa faktorer kommer förhoppningsvis att belysas i den studie om

utbildning och uppväxtförhållande som SCB kommer att presentera

under våren 1991.

6.3.3 POJKAR och flickor Jämställdhet har alltför ofta framstått enbart som en kvinnofråga och som en social angelägenhet. Men vi tycker också att det är en fråga om demokrati.

Det är inte svårt att se en rad förhållanden som läggs tillrätta för pojkar så att de får ett försprång när det gäller att delta i den demokratiska processen. Här har skolan ett stort ansvar i att göra lärare medvetna om dessa förhållanden och förändra undervisningsformerna så att flickor både i och utanför skolan är lika väl förberedda som pojkarna för att hävda sina intressen och vara med och påverka.

Det är viktigt att fler flickor får ett sådant självförtroende att de vågar yttra sig på t ex sammanträden och vågar ta kontakt med olika myndigheter. Ett sådant självförtroende kan man få om man märker

att omgivningen lyssnar med allvar och respekt på det man har att

saga.

Även i jämställdhetsfrågorna ger skolans styrdokument klara be-

sked om att skolan ska verka för jämställdhet mellan kvinnor och

män. Ett speciellt ansvar läggs på skolledningen för att material om könsrollsfrågor tillförs skolan och för att läroplanens syfte i detta avseende förverkligas (Lgr 80, mål och riktlinjer).

160 Från samråd till självstyre

POJKAR som norm

I SOU 1989:114, Livlina för livslångt lärande, diskuteras olika roller och olika strategier i skolan for flickor och Där kan man läsa

pojkar.

att en del forskare idag anser att i skolan vid närmare

könsklyftan betraktande är ännu djupare än klassklyftan.

Forskare som t ex Jan Einarsson och Tor G Hultman menar att skolan i forsta hand är inrättad efter och att flickor-

pojkarnas behov,

nas behov inte tillgodoses samma sätt. Det flickorna lärt

på sig genom sin flickuppfostran hjälper dem att till visserligen anpassa sig skolsys-

temet, särskilt på lägre stadier, men inte detta flic-

samtidigt gynnar

kornas utveckling sikt.”

på längre

Vad är det i flickornas som dem i fatet i skolsitua-

uppfostran ligger

tionen? Ytligt sett verkar det som om små flickor finner väl

sig mycket

tillrätta i skolan. De hjälper t ex gärna fröken att hålla

ordning på

de bråkiga pojkarna och trivs ofta bra till en

mycket början. Flick-

orna beskrivs ibland som skolans då man deras an-

kitt, syftar på passningsformåga.

Långsiktigt framträder dock en annan bild. Skolan behöver flickorna och de får bättre än men vad har de

betyg pojkarna, egentligen

lärt sig som kan hjälpa dem i deras och skaffa dem

medborgarroll

makt och inflytande i och samhällslivet? Vilken har de fått

yrkes- syn på sig själva och sina egna möjligheter? Hur ser den dolda läroplan ut,

som bidrar till att snälla och småflickor blir och glada tysta osäkra

gymnasieflickor, som nöjer sig med kortare och löner? utbildning lägre

Genom Einarsson/Hultman med fleras vet vi att

forskning pojkarna

upptar två tredjedelar av tiden till elevernas i klassrum-

förfogande

met. Risken är mycket stor att skolan förstärker älvfor-

pojkarnas sj

troende på flickornas bekostnad.

Vi vet också att lärare tenderar att arbete

ge pojkars högre betyg än

flickors.

Flickor lyckas bättre än med de centrala i svenska pojkar proven i

årskurs 3 på gymnasiet, som i enligt Hultman, på Lärarhögskolan

Malmö har utvärderat de centrala i svenska i den sista proven årskursen på två- och

treåriga linjer.

Enligt Hultman får flickorna lägre sina preliminära betyg på upp-

satser av sina egna lärare än av bedömare som sätter utan

betyg att

veta om uppsatsen är skriven av en flicka eller När de defini-

pojke.

tiva betygen på sänks flickornas uppsatserna sätts, betyg relativt sett. Samma sak gäller i svenska i tal

avgångsbetygen språket och skrift.

Eftersom man granskat prov från hela landet kan fenomenet inte be-

11 Einarsson J. Hultman T. Godmorgon pojkar och flickor, 1984.

Från samråd 161 till självstyre

lastas enskilda lärare. visar en strukturell dis-

Misskrediteringen på

kriminering och det av läraren fordras en stark medvetenhet om

att

sitt eget sätt att undervisa, kommunicera och bedöma.

Flera klassrumsstudier visar att utan att vara med-

lärarna, själva

vetna om det, systematiskt behandlar och flickor olika. De ta-

pojkar

lar t ex på olika sätt till flickor

respektive pojkar. Pojkar pratar ge-

nomgående mer i klassrumsoffentligheten och tar oftare ordet utan att ha fått frågan. De tillåts göra flera och lärarna kom-

utvikningar

menterar oftare och bygger vidare på sådant som

pojkarna sagt.

Flickorna får mera reproducerande

uppgifter.

Det visar sig att lärarna gärna använder flickorna till att återföra lektionen till sin plan, efter det att fått komma in med sina

pojkarna

intressanta utvikningar. Tysta medan flickor

pojkar aktiveras, tysta negligeras.

Könssegregerad gymnasieskola

I SOU 1989:113, diskuteras också könsskill-

Ungdomars kompetens,

nader. Där sägs att i många avseenden är flickors och relation

pojkars

till utbildning och arbetsliv relativt likartad. Det framför

idag gäller

allt den generella anknytningen, och flickor lika

pojkar går ungefär

länge i skolan och det för både och flickor är att i sitt

naturliga pojkar

vuxna liv ha ett lönearbete. Flickor arbetar med jämsides gymnasiestudierna i lika hög grad som pojkarna m m.

I andra avseenden finns emellertid stora skillnader mellan könen. Flickor och pojkar olika och olika

väljer gymnasielinjer yrken. Den

svenska arbetsmarknaden är en av de starkast

könssegregerade i

världen. Pojkarna anses göra rationella eftersom de leder in dem

val,

på en arbetsmarknad med de bättre avlönade med sta-

jobben högre tus, självbestämmande och goda avancemangsmöjligheter. Flickornas

val har länge betraktats som eftersom de

irrationella, väljer sig in i de

underordnade sämre betalda jobben. Mot denna har flickor-

bakgrund

nas tämligen stabilt könsbundna val tett Men

sig svårbegripliga. är

de det?

Vi har idag mycket forskning Wernersson som , t ex Inga pekar på

att det finns skillnader mellan hur

genomsnittliga systematiska

flickor och pojkar förhåller i det sociala livet. Flickorna vill ha

sig jobb

som har att göra med människor och människors villkor. I de fall flickor är intresserade av teknik är det framför allt

teknikutveckling

utifrån dess konsekvenser för och människa.”

miljö

Man kan också konstatera nuvarande studieatt i gymnasieskolans vägsorganisation överväger de linjer som inriktas mot traditionella

12 Wernersson I. Olika kön, samma skola? Skolöverstyrelsen, 1988

162 Från samråd till självstyre SOU 1991 :1.‘

I mindre kommuner begränsas flicklinjerna till en eller

mansyrken.

två.

I praktiken har vi nästan ett flickgymnasium och ett pojkgymnasi-

um. Endast sex linjer av 28 har en något så när jämn könsfördelning.

Hälften av gymnasieskolans linjer är könsspecifika, dvs över 90% av

eleverna är antingen bara flickor eller bara pojkar.13

När riksdagen behandlade jämställdhetspolitiken infor 90-talet beslutades bl a att andelen elever av s k underrepresenterat kön skulle öka till minst 10% i de utbildningar där flickor respektive pojkar nu utgör mindre än 5%. Detta är en ganska blygsam målsättning, men trots detta konstaterar regeringen i årets budgetproposition att någon

mellan könen inte har skett.” 15

utjämning

Det har visat sig lättare att rekrytera pojkar till flickdominerade utbildningar än tvärtom. Dagens gymnasieskola bidrar alltså inte till att öka flickornas valmöjligheter på arbetsmarknaden.

Flera studier visar att pojkar som börjar på flickdominerade linjer och män som tar anställning i typiska kvinnoyrken oftast blir väl

Omhändertagna. Tyvärr gäller detta inte lika ofta för flickor på pojk-

dominerade linjer och ännu mindre för kvinnor i mansyrken.15

På de linjer där könsfordelningen sned är avhoppen betydligt är

större bland minoritetskönet. Enligt SO avbryter 80% av flickorna på verkstadsteknisk linje studierna. På fordonsteknisk linje har bortemot hälften (42%) av flickorna hoppat av innan andra årskursen. På industri- och jordbrukslinjerna har en tredjedel av flickorna slutat. På motsvarande sätt slutar också pojkarna på beklädnads- och socialservice-linjerna. Det är inte så att dessa elever byter till en linje med annan könsfördelning, i alla fall inte i samma årskurs, utan nästan

alla slutar i gymnasiet. Dessvärre visar uppföljningsstatistiken att

flickor som gått mansdominerade linjer har varit mer arbetslösa än andra. Nästan 60% av flickorna från dessa linjer arbetade inom ett annat än de utbildat for.” 18 19

yrke sig

Hur kommer då den nya gymnasieskolan att flickornas

tillgodose

intressen? Av de yrkesförberedande linjer som SO föreslagit till den

13 SCB Statistiska bland 1:a

meddelanden U 50 SM 89 01. Könsfördelning

handssökande till gymnasieskolans linjer ht -88.

Jämställhetspolitiken infor 90-talet, Prop. 1987/88:105.

15 1989/902100.

Budgetproposition

Mál blir verklighet, s 88:25, sö, 1990.

Flickorna hoppar av, SÖ informerar, I 88:13.

18 Gymnasieskolan hösten 1989. SO, 1990.

19 SCB Statistiska meddelanden U 55 SM 89 02.

Fyra år efter gymnasieskolan,

Från samråd till självstyre 163

nya gymnasieskolan, som ska starta i mitten av 1990-talet, kan endast två av 18 locka flickor i större omfattning.2°

Alla analyser av utvecklingen på arbetsmarknaden pekar på att sysselsättningen inom tillverkningsindustrin minskar och att tjänstesektorn ökar. I gymnasieforslaget saknas en lång rad yrkesinriktade

utbildningar for denna arbetsmarknad, som till stor del också är kvinnornas arbetsmarknad. Det handlar om utbildningar inom adminis-

tration och samhällsservice, kommunikation, information, fritid, kul-

tur m m.

Bristande lärarstöd Det finns naturligtvis många orsaker till att pojkar och flickor väljer olika linjer i gymnasieskolan. Det finns också flera orsaker till att

flickor i högre utsträckning än pojkar hoppar av pojklinjerna.

Ett ganska vanligt skäl är att flickorna upplevt ett bristande lärarstöd - ofta till och med motstånd. Undersökningar har visat att flickornas minoritetsstatus sätter dem i en påpassad situation. De blir synliga som avvikande i traditionellt manligt könsmärkta sammanhang. De får utstå mycket gliringar och mer eller mindre råa skämt. Deras eventuella tabbar synliggörs och forlöjligas. Flickorna som varit med berättar samstämmigt att man måste ha skinn på näsan, våga bita ifrån osv for att stå ut och klara av det.21 22

En annan orsak till är att är så illa an-

avhoppen utbildningen

passad efter flickornas behov och vardag. Erfarenheterna har visat att pojkar ofta gynnas i de laborativa momenten i tekniska och naturvetenskapliga ämnen. De håller sig bättre framme än flickorna. För att stödja flickorna anser många forskare - bl a Bodil Jönsson, lärare vid Tekniska Högskolan i Lund - att undervisningen måste

ges ett annat innehåll och läggas upp så att såväl flickors sätt att tänka som deras erfarenheter tas bättre tillvara i undervisningen. Bodil Jönsson menar att detta arbetssätt gynnar både flickor och pojkar.23

Flickornas erfarenheter utnyttjas inte i undervisningen. I läroböck-

erna används exempel från pojkarnas vardag. Redan på lågstadiet får

flickor lära sig att pojkars erfarenheter är mer betydelsefulla

genom

att huvudpersonerna i barnlitteraturen huvudsakligen är pojkar. Tydligast blir kulturkrocken på gymnasieskolans pojklinjer. Det blir

svårare for flickorna när exemplen är valda ur ett manligt perspektiv och där gruppen arbetar med ett mansdominerat tänkande. Flickorna

Fürst G. Ett nytt gymnasium for flickor och pojkar, 1990.

21 Flickors studieavbrott

på tekniska linjer. Länsstyrelsen i Stockholms län, rapport

nr 8, 1989.

Fürst G. Ett nytt gymnasium for flickor och pojkar, 1990.

Vill vi, så kan vi, så gör vi det. SÖ informerar I 86:13.

164 Från samråd till självstyre SOU 1991:1.

har inget att knyta an till och undervisningen blir för abstrakt. Det förstärker fördomar om att teknik är något manligt. Exemplen måste knytas också till flickomas vardagserfarenheter, t ex hårtorkar eller

symaskiner som alternativ till mopedmotorerna.

Läromedel Såväl Statens institut för läromedel (SIL) som SÖ och forskare har vid olika tillfällen granskat de vanligast förekommande läroböckema från

jämställdhetssynpunkt. Resultaten är samstämmiga. Exempelvis

presenterade SIL 1987 en rapport om granskning av läromedel i matematik för högstadiet. Enligt rapporten är flickorna nästan helt osynliga i böckerna. Det finns matematikböcker som inte har en enda flicka/kvinna på bild. I en bok finns endast en kvinna med och det är

häxan Pomperipossa.24

Den av läroböcker i naturorienterande ämnen som

granskning pre-

senterades av SO våren 1988 visar liknande resultat. Läroböckerna är oftast författade av män och präglade av och

manliga värderingar

erfarenheter. En välkänd läromedelsserie i no-ämnen försöker väva

samman de naturvetenskapliga kunskaperna och sätta in dem i mänskliga sammanhang. Skol- och experimentbilder visar både

flickor och pojkar, men trots detta finns det dubbelt så män

många

som kvinnor på bilderna i hälften av de granskade häftena. I häftena finns inte en enda kvinnlig person ur historien - inte ens Marie Curie.25

Samstämmiga rapporter visar således att dagens läromedel inte

uppfyller läroplanens jämställdhetskrav. Detta är oacceptabelt. Nu

krävs kraftfulla åtgärder för att eleverna ska få läroböcker som är anpassade även till flickors behov och erfarenheter.

Enkönad undervisning

Det finns i dagens gymnasieskola mängder av enkönade t ex klasser, många konsumtionsklasser och bygg- och anläggningsklasser. Detta

bidrar inte till att ge flickorna ökade valmöjligheter arbetsmarkna-

på

den.

Enkönade klasser/grupper som ett resultat av ett medvetet

jäm-

ställdhetssyfte kan däremot tänkas leda till resultat for

positiva jäm-

ställdhet och för en ökad delaktighet för flickorna.

På flera ställen i landet genomförs försök med enkönade

grupper/

klasser. Det gäller framför allt undervisning i teknik. samlad

Någon

utvärdering finns inte, men bland både lärare och elever råder en stor överensstämmelse om att det är en bra form under vissa restriktioner.

Matematikgranskning, Rapport 1987:3, Statens Institut för Läromedel (SIL). 25

Riktar sig läroböckema i No-ämnen mer till pojkar än till flickor? R 88:11 SÖ.

Från samråd till självstyre 165

Det ska vara ett medel för att öka flickors sj älvtillit och ge kunskap som gör att de känner sig mer delaktiga.

Ett intressant exempel är på en verkstadsteknisk linje där man första året arbetat enbart flickor för sig och pojkar for sig. Vid grenvalet i årskurs 2 har sedan både pojkar och flickor haft gemensam undervis-

ning.

Jämställdheten mellan flickor och pojkar är alltså i allra högsta

grad en inflytandefråga. Vi ser att pojkarna lägger beslag på mer tid och får därigenom mer offentlighetsträning. Flickor överlämnar det offentliga utrymmet - och troligen därmed också inflytandet.

Vi menar att flickor är en grupp som systematiskt missgynnas i skolan, pojken/mannen utgör alltid normen och flickan/kvinnan blir avvikelsen.

6.4¶Elev- och

föräldrainflytande

i

tidigare utredningar

Det har gjorts flera olika utredningar kring elevers och även föräldrars möjligheter till inflytande i skolan genom åren. De gemensamma dragen i dessa är kraven på formellt inflytande i olika typer av partssammansatta organ.

Grunden till dagens skolutveckling lades egentligen i samband med

utredningen om skolans inre arbete, SIA. Besluten i samband därmed

innebar ett viktigt principiellt ställningstagande för en övergång till ett decentraliserat målstyrt skolsystem. Ett nytt statsbidragssystem med friare resursanvändning och en ny läroplan för grundskolan blev nya viktiga styrdokument. Skolan skulle också tydligare vara en del

av närsamhället och släppa in föreningar och andra resurser utifrån närsamhället.25

Lgr 80 understryker en samhälls- och människosyn där både barn

och vuxna förutsätts vara aktiva, skapande, kunskapssökande och

villiga att ta och ge ansvar. En konsekvens härav var att skolans innehåll och arbetssätt måste utformas så att denna samhälls- och

människosyn främjas.

6.4.1¶Skola för delaktighet

1985 lämnade en arbetsgrupp inom 1983 års demokratiberedning

betänkandet Skola för delaktighet (SOU 1985:30). Arbetsgruppen drog slutsatsen att

”mövergången till ett målstyrt, decentraliserat skolsystem, ny läroplan för grundskolan och det pågående försöks- och

SOU 1974:53. Skolans inre arbetsmiljö.

166 Från samråd till självstyre SOU 1991:1:

utvecklingsarbetet för att reformera gymnasieskolan, ger ett

stort, ännu outnyttjat, handlingsutrymme för medverkan,

delaktighet och ansvar i skolans inre arbete för både elever

och föräldrar.”

Arbetsgruppen föreslog att rätten till inflytande skulle slås fast cen-

tralt men att formerna för elevernas inflytande skulle beslutas lokalt.

I remissvaren blev skillnaderna mellan Elevorganisationens och

Hem och Skolas syn tydlig. Elevorganisationen ville då inte ha något

beslutsorgan, eftersom de menade att skolan ska styras politiskt och att ansvar ska kunna utkrävas av politikerna. De förordade istället rätt till samråd och forhandlingsrätt. Formen for detta kunde enligt Elevorganisationen inte vara skolkonferensen där eleverna skulle vara i minoritet och få svårigheter att framföra sina åsikter. Ett system mer likt MBL och byggt på information och förhandling förorda-

des istället av Elevorganisationen.

Hem och Skola har länge arbetat för ett beslutande organ, helst på varje skolenhet, där både elever, föräldrar och personal skulle finnas med.

6.4.2¶Ansvarsfördelning och styrning på skolområdet

Denna utredning (DsU 1987:1) urskiljer under rubriken Avvägningen

av ansvar, befogenheter och medbestämmande mellan skolans olika

intressenter, fyra huvudgrupper av intressenter, de politiskt förtroen-

devalda, de anställda, eleverna samt föräldrarna.

Av de tre intressentgrupper som är närmast involverade i rektorsområdet eller skolenhetens verksamhet har enligt utredningen perso-

nalen genom medbestämmandelagstiftningen och medbestämman-

deavtalen fått ett både formellt och reellt betydligt större inflytande

än tidigare.

Enligt samma utredning visar rapporter och erfarenheter tydligt att elev- och föräldragrupperna ännu inte fått ett tillfredsställande inflytande genom de kanaler som hittills stått dem till buds, dvs genom

elevråd, klassråd, klasskonferenser, arbetsenhetskonferenser, skol-

konferenser och rektors samråds- och informationsskyldighet.

Utredningen föreslog att det formella inflytandet skulle kunna ske i

någon form av styrelseorgan för varje rektorsområde eller skolenhet med väl avgränsad och angiven kompetens och funktion. I utredningen beskrivs den direktion som från och med läsåret 1985/86 finns för varje gymnasieskola och grundskola i Finland. Direktionen består

av sju vuxna medlemmar, på högstadiet tillkommer två elevrepresen-

tanter. Två av medlemmarna ska representera skolan (en lärarpersonal och en övrig personal), tre ledamöter bör ha barn i skolan och

Från samråd till självstyre 167

Eleverna har inte rösträtt i direk-

övriga väljs enligt kommunallagen.

tionen. hänvisar också till diskussioner i Danmark. (Sedan 1

Utredningen

1990 finns i Frederiksberg kommunes skolevaesen en skole-

januari

som består av valda på

bestyrelse fem-sju föräldrarepresentanter, år, två skolpersonal som väljs för ett år och två elevrepresenfyra

tanter som ett år. Formanden for bestyrelsen udpeges blandt

väljs på foraeldrerepraesentanteme.)

6.4.3¶Skolans utveckling och styrning

I regeringens proposition 1988/8914 om skolans utveckling och styr-

slås fast att skolan ska vara ett gemensamt ansvar för stat och

ning

kommun, för politiker och anställda. I att förstärka och fördjupa elevernas och föräldrarnas infly-

syfte tande och medbestämmande föreslogs följande åtgärder:

”Eleverna och har rätt till och sam-

föräldrarna information

råd innan rektor fattar beslut i frågor av stor betyelse för eleverna. Formerna för informationen och samrådet fastställs av från varje skolenhet eller

skolstyrelsen efter förslag

rektorsområde. Elevföreträdare på låg- och mellanstadierna skall, i likhet med vad som gäller för högstadiet, kallas till arbets-

idag

och ha rätt att deltaga i dess beslut vad

enhetskonferensen

gäller frågor om planering och uppföljning av arbetsenhetens

verksamhet. Formerna och kontakt mellan skolan och

för information

föräldrarna och mellan lärarna och föräldrarna om de enskilda elevernas skolsituation skall avgöras gemensamt av berörda föräldrar och lärare. I bestämmelserna om lokalt utvecklingsarbete skall uttryckligen anges att bidragen får användas även till sådant

utvecklingsarbete som har till syfte att främja och förstärka

elevernas inflytande och medbestämmande.

För årskurs på grundskolans högstadium skall utses varje

två företrädare för eleverna med uppgift att medverka i skolans skyddsverksamhet. Bland dem utses två representanter som med närvaro- och yttranderätt skall ingå i skolans De skall även ha rätt att till beslut i proto-

skyddskommitté. koll anteckna kortfattad avvikande mening. Jag förutsätter

att översyn av arbetsmiljölagen kommer att leda

pågående

till att elevernas ställning i skolans skyddskommitté skrivs in

i arbetsmiljölagen.

168 Från samråd till självstyre SOU 1991 :12

Vid skolor, som bedriver med s k

utvecklingsprojekt självför-

valtning, bör Skolstyrelsen få rätt att till rektor vissa

delegera

särskilt angivna beslut av villkor

verkställighetskaraktär på

att rektor beslutar samråd”

först efter fullgjort (sid 36).

Vidare föreslogs att skolkonferensen och den i gymnasieskolan for vuxenutbildningen föreskrivna konferensen ska rätt att besluta i ges frågor av stor betydelse för eleverna de studerande.

respektive

”Skolkonferensen i gymnasieskolan och den för vuxenutbild-

ningen föreskrivna konferensen skall i fortsättningen bestå

av tio ledamöter. Hälften av dessa skall vara

elevföreträdare

och den övriga delen bestå av tre lä-

rektor, företrädare för

rarna och en för Rektor skall vara

övrig skolpersonal. ordfö-

rande och ha utslagsröst. För ledamöterna skall utses suppleanter vilka inkallas vid ordinarie ledamot.

förfall för

Elevföreträdarna utses av en bestående av två

valförsamling

ombud för varje klass. skall

Konferensen sammantråda

minst fem gånger per år kallelse av rektor eller

på efter begä-

ran från någon av de där representerade grupperna. Motsvarande skall i princip

gälla för vuxenutbildningen.

I gymnasieskolan skall klassrådet sammanträda minst ett

par gånger per termin. Beslut skall protokollföras och

följas

upp på närmast följande sammanträde.

För varje studievåg skall utses

i en gymnasieskola två företrädare för eleverna med att medverka uppgift i skolans skyddsverksamhet. Bland dem utses två som representanter med närvaro- och skall i skolans

yttranderätt ingå skydds-

kommitté. De skall även ha rätt att till beslut i

protokoll an-

teckna avvikande

kortfattad mening. Jag förutsätter att på-

gående översyn av kommer att leda till

arbetsmiljölagen att

elevernas ställning i skolans skrivs skyddskommitté in i arbetsmiljölagen. Motsvarande skall i princip gälla vuxenför

utbildningen” (sid 44).

I samma proposition, 1988/89:4, lämnar statsrådet

förslag till prin-

ciper och riktlinjer som ska vara för

vägledande skolledningens orga-

nisation och bl a anförs att

arbete, möjligheterna bör uppmärksam-

mas att inom ramen för den samlade

skolledningsresursen skapa en

funktion som platschef med

ledningsansvar på varje skolenhet eller

skolanläggning.

Dessutom föreslås att enskilda skolor ska ha

möjlighet att profilera

skolan när det gäller innehåll och arbetssätt. Försöksverksamhet med

timplanejämkningar startas.

Från samråd till självstyre 169

I samma proposition föreslås att ett särskilt lokalt utvecklingsarbete som inriktas på utveckling av arbetsformer och arbetssätt inleds på

grundskolans högstadium.

Riksdagen fattade beslut i enlighet med regeringens proposition. I

SFS 1989:463 finns skolkonferensen på gymnasieskolan reglerad i

förordningstext i 7 kap Samverkansorgan.

Beträffande förslagen om elevernas rätt att delta i skyddsarbetet har

riksdagen med anledning av (v)-motion uttalat sig i frågan:

”Enligt vad utskottet erfarit kommer en översyn av arbetsrättslagstiftningen att göras. Utskottet utgår från att det vid denna översyn

skapas förutsättningar för att elevskyddsombuden förutom yttrande-

rätt även skall i 27

ges förslagsrätt skyddskommittén”

I SFS 1990:233 utfärdad den 17 1990 om i arbets-

maj Lag ändring

miljölagen (1977:1160) och i SFS 1990:234 Förordning om ändring i

arbetsmiljöförordningen (1977:1166) regleras elevernas medverkan i skyddsverksamheten.

6.4.4¶Kommunalt huvudmannaskap

ger nya inflytandemöjligheter

I propositionen (1989/90:41) om kommunalt for lä-

huvudmannaskap

rare m fl, sägs att utvecklingen inom den offentliga sektorn

generellt

mot en ökad som innebär att ansvaret för verk-

går decentralisering

samheten läggs närmare de enskilda människorna. Kravet ett ökat

på medborgerligt inflytande över den offentliga verksamheten är stort.

Detta är en naturlig utveckling i ett samhälle där människor är välutbildade. Skolan har som en huvuduppgift att utbilda

medborgarna

för att kunna delta i den demokratiska processen.

Arbetet vid den enskilda skolan, i klassen och i arbetsenheten är basen. Det samspel som utvecklas mellan lärare och elever och mellan lärarna inbördes är grundläggande för av en demokra-

utvecklingen

tisk skola. En förutsättning för en sådan är att lärare och

utveckling

elever har ett reellt inflytande över sin arbetssituation.

Vidare ska lärarnas möjligheter att inom ramar in-

givna påverka

nehåll och arbetssätt i skolan vara stora. A

Ett villkor for en utveckling i denna riktning är enligt

propositionen

att besluten och ansvaret för besluten närmare verksamheten.

läggs

Genom kommunernas samlade ansvar för driften av skolan ökar möjligheterna till lokala lösningar och Därvid ökar

prioriteringar.

också möjligheterna för såväl lärare och skolledare som för elever och föräldrar att, i direkt samspel med de

politiskt ansvariga, påverka

villkoren i skolan. Riksdagen beslutade

enligt propositionen.

27 UbU28 1989/90

170 Från samråd till självstyre

6.4.5 Ansvaret för skolan I oktober 1990 lade regeringen fram en proposition (1990/91:18) till riksdagen som tar upp frågor om ansvaret för skolan. Denna är en viktig del i reformarbetet med skolan och innebär, om den genomförs, att många fler beslut kommer att kunna tas ute på respektive skola.

I propositionen föreslås en klarare ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna när det gäller verksamheten inom grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala utbildningen för vuxna.

Staten ska ange mål och riktlinjer som är nationellt giltiga. Grund-

läggande mål ska anges i skollagen. Mål och riktlinjer för utbildning-

en ska anges i läroplanerna för de olika skolformerna. Läroplaner ska primärt rikta sig till lärare och skolledare. De ska vara klara och tyd-

liga.

Kommunerna ska svara för att verksamheten genomförs inom de

ramar och riktlinjer som riksdag och regering lagt fast. Kommunen

föreslås få stor frihet att organisera skolverksamheten. Skyldigheten att använda lärare som har en utbildning som huvudsakligen svarar mot den undervisning som läraren ska bedriva föreslås bli lagfast. Kommunerna föreslås också bli skyldiga att verka för att lärarna fortbildas.

Ett nytt statsbidragssystem föreslås också i propositionen. Bidraget ska utgå till samtliga primärkommuner i form av ett generellt stöd till

verksamheten i skolan. Det bygger på ett uttalat ansvar för kommunerna att erbjuda sina innevånare utbildning. Bidraget ska beräknas

schablonmässigt enligt olika beräkningsmodeller för de olika skolfor-

merna, där kommunernas mycket skiftande strukturella och demo-

grafiska förutsättningar och behov beaktas.

Vidare presenteras ett system för uppföljning och utvärdering. Det ska ge riksdagen och regeringen en samlad bild av skolverksamheten och ge underlag för att bedöma om åtgärder behöver vidtas för att nationella mål och riktlinjer ska upprätthållas och resultaten i skolan förbättras.

I bakgrundstexten till förslagen förs en diskussion om vikten av

inflytande i skolan:

”Just därför att utbildningen är så viktig, kräver allt fler större inflytande över skolan och den utbildning som erbjuds.

Detta gäller såväl föräldrar och elever som de politiskt

ansvariga i kommunerna.

Arbetet i skolan skall utgå från och baseras på elevernas

förutsättningar och behov. Även eleverna har berättigade

krav på att få del av ett ökat lokalt inflytande. Deras

möjlighet att medverka i planeringen och uppläggningen av

Från samråd till självstyre 171

arbetet i skolan varierar givetvis efter ålder och mognad. Hur deras intresse och - som dessutom är helt avgöengagemang rande utbildningsresultaten - till skall tas tillvara

för fullo

är inte som kan lösas central nivå. Den fostran till något på demokrati som vi alla vill barn börjar i hemmen och ge våra

i skolan. Det är från denna principiella utgångspunkt som en

elevernas inflytandefrågor i skolan måste sökas

lösning på och finnas.”

Vidare sägs:

”Det är angeläget att decentraliseringen av beslutanderätten

och det ansvarstagandet inte gör halt vid kom-

förändrade

eller hos politikerna. Det är i nära kontakt med mungränsen verksamheten som det framgår tydligt vilka åtgärder som måste vidtas och vilka förbättringar som bör göras för att skolan skall bli bättre. Möjligheten att- inom de ramar som det kommunala ansvaret - mera

dragits upp för själv-

ständigt styra och ansvara för verksamheten lokalt på de enskilda skolenheterna måste bli större. Ansvaret för att sådana förändringar kommer till stånd ligger på kommunal nivå. ” Ledstjärnan for den nya skolan verkar således vara; nationella mål och utökat lokalt inflytande. Man skriver bl a: ”I en skola med decentraliserat verksamhetsansvar kan elevoch föräldrainflytande inte garanteras av centrala bestämmelser. Om möjligheten att påverka inte bara skall bli skenbar och formell måste det finnas ett reellt utrymme för ett

inflytande. Därför fordras det ställningstaganden både på politisk nivå i kommunen och av skolledningen till framför

allt innehållet i elev- och föräldrainflytandet. Jag avser att återkomma till dessa frågor i samband med de aviserade ”

översynerna av läroplanerna.

En tolkning kan vara att regeringen i samband med propositionen om den gymnasieskolan samt översyn av läroplanerna våren

nya 1991, som aviseras i den nu framlagda propositionen, tänker föreslå

avregleringar på de flesta av de områden som idag är reglerade. Det

kan t ex områden som skolkonferenserna och klassråden. Om

gälla

denna framtid vet vi inget och Ungdomskommittén utgår därför från

den verklighet som råder idag.

172 Från samråd till självstyre

6.4.6¶Folkhögskolan i framtidsperspektiv

I betänkandet Folkhögskolan i framtidsperspektiv (SOU 1990:65) me-

nar folkhögskolekommittén att folkhögskolornas frihet och självstän-

dighet ska öka genom förenklade

forfattningsregler. Detaljstyrning

från statens sida ska ersättas av löpande och ut-

tillsyn, uppföljning värdering.

Huvudmännen ska i särskilda måldokument ange syfte, mål och in-

riktning for sina folkhögskolor samt själv kontinuerligt utvärdera sko-

lornas verksamhet gentemot dessa mål.

Varje skola ska i dialog med lärare och via en verk-

skolledning,

samhetsplan som fastställs vart tredje år, formulera mål och in-

syfte, riktning.

Kursutvärdering ska ingå som en naturlig del i kursplaneringen

och kursdeltagarnas/elevernas aktiva medverkan betonas.

De nuvarande bestämmelserna om att lärarråd och kursråd

obliga-

toriskt ska finnas på varje skola föreslås utgå. ska

Varje styrelse själv

avgöra vilka samrådsorgan som ska finnas och deras

befogenheter.

6.5¶Demokrati i

praktiken

Demokrati i praktiken innebär för oss att eleverna:

ü är i och av un-

delaktiga planering genomförande dervisningen,

D deltar som fullvärdiga medlemmar i skolans be-

slutsprocesser (formellt inflytande),

CI erbjuds en god i demokrati och

undervisning

D aktivt medverkar i skolans skötsel.

Alla fyra delarna är av stor for demokratiarbetet. Här

betydelse

koncentrerar vi oss emellertid att diskutera i undervis-

på inflytande

ningsprocessen, det som de flesta ungdomar enligt våra kontakter anser som det viktigaste, och deltagande i skolans

beslutsprocesser.

6.5.1¶Inflytande i undervisningen

Trots att de båda läroplanerna föreskriver ett elevaktivt arbetssätt genomsyrar den traditionella fortfarande både

katederundervisningen

grundskolan och gymnasieskolan. Den aktiva läraren förmedlar kunskaper till eleverna som dessa. i

passivt tillägnar sig Kunskaperna

skolan meddelas på ett sådant sätt att de blir lätta att mäta.

Lösryck-

ta fakta och detaljkunskaper är dominerande. Sällan undervis-

knyter

ningen an till elevernas erfarenheter och deras Detta stri-

verklighet.

der faktiskt mot nu gällande läroplan!

Från samråd till självstyre 173

Gunilla Svingby, forskare i pedagogik, menar att det finns en speciell form av skolkunskaper som inte finns i övriga livet. Dessa kunskaper är lätta att memorera och skriva av på prov men kunskaperna fastnar inte, går inte på djupet.23

Ofta försvinner helheten i skolans undervisning. Ämnena styckas

sönder i detaljfakta och lösryckta sammanhang. Elevernas förmåga

att se sammanhang och tillämpa sina kunskaper stimuleras inte till-

räckligt.

På de flesta skolor får eleverna aldrig vara med och planera och ta ansvar för undervisningen, bestämma arbetsformer och utvärderingsformer. Allt detta styrs till största delen av läraren.

Utvärderingen av undervisningen sker oftast genom individuella prov vars främsta uppgift uppfattas vara att ge underlag för lärarna

inför betygssättningen. Proven mäter i regel enbart faktakunskaper.

Elevernas förmåga att förstå och sätta fakta i sitt sammanhang utvärderas sällan. Trots att många inte klarar proven bra går undervisningen vidare till nästa moment.

I en undersökning utförd 1990 av KOMREV i Kristianstad framgår att endast en av fem lärare låter eleverna vara med och un-

planera

dervisningen. Många elever lämnar skolan utan att ha känt minsta delaktighet. I deras rapport sägs att läroplanen betonar hur viktigt elevinflytandet är, ändå gör skolan förvånansvärt lite av de möjligheter som finns. Rapporten lägger en del av skulden på lärarna: Lärare vill i allmänhet inte att eleverna ska delta mer i planeringen än de gör idag. Inflytandet är stort, anser de lärare. 29

lagom flesta

Elevernas inflytande över undervisningen är minimal, t ex kan ele-

verna få välja i vilken ordning de ska läsa läroboken. Ibland

ges också eleverna möjlighet att tillsammans med lärarna läromedel. Ef-

välja

tersom eleverna endast känner till den bok de själva har haft är valet egentligen inget val. Läraren kan då hänvisa till att eleverna varit med och valt läroböcker.

Grupp-, tema- och projektarbeten kan vara god träning för eleverna

att självständigt och tillsammans med andra söka efter fakta, bearbeta och sammanställa dessa. Bra grupp-, tema- och

projektarbeten

kräver en aktiv handledning från läraren och skapar aktiva elever. Genom ett sådant arbetssätt utvecklar eleverna

viktiga egenskaper

som t ex samarbetsförmåga och stimulerar sin naturliga

nyfikenhet och lust att tillägna sig nya kunskaper. Aktivt tillägnade kunskaper

blir levande kunskaper, som man lättare minns och kan in i

placera ett sammanhang.

Svingby G. Sätt kunskapen i centrum, Utbildningsförlaget, 1985.

29 Kristianstads

kommun, Granskning av samverkansformer i gymnasieskolan,

Kommunförbundets revisionsavdelning (KOMREV), 1990.

174 Från samråd till självstyre

Skolan skall inte längre vara ett auditorium, den måste vara ett la-

boratorium, säger skolforskaren Åke Isling. Andra forskare, bl a Svingby, menar att just detta att undervisningen är abstrakt, icke-

manuell, att man inte arbetar tillsammans, att man inte kan se resultat förrän efter lång tid, systematiskt missgynnar barn ur arbetarklassen. I SÖ:s skrift Mål blir verklighet påvisas också hur flickor i

högre utsträckning än pojkar missgynnas av sådan undervisning.

Olika former av kulturprojekt, skapande verksamheter som bild, rytm, teater, musik m m ökar arbetstillfredsställelsen och skapar nya uttrycksformer som lockar fram andra sidor hos eleverna än den traditionella undervisningen. Ett aktivt kulturarbete i skolan gör att fler elever blir delaktiga. De elever som får möjligheter att utveckla ett aktivt kulturintresse under sin uppväxt får impulser for resten av livet.

Kulturens roll har under de senaste åren betonats i skolans utvecklingsarbete. Bidrag till kultur i skolan har fördelats av bl a länsskolnämnderna och rapporterats till utbildningsdepartementet. Av utvärderingen framgår att kulturverksamheterna ofta lett till att man prövar nya arbetssätt i sk0lan.3°

Vi anser att hur undervisningen bedrivs är lika viktigt som under-

visningens innehåll. Därför bör vissa principer för hur undervisningen

ska bedrivas finnas med i skolans styrdokument.

6.5.2¶Formellt inflytande

Skolförordningen ger eleverna rätt till deltagande i de flesta formella organ som finns for att handlägga frågor av allmän pedagogisk art. Eleverna har dessutom rätt att bilda egna organisationer som elevråd, elevkår och andra elevforeningar. Trots dessa formella har

rättigheter

eleverna mycket begränsat inflytande över sin arbetssituation.

egen

När nu rektors samrådsskyldighet prövats under några år har en del svagheter kommit fram. Om tidsbrist behöver rektor in-

föreligger

te samråda fore beslut som har stor betydelse för eleverna. På flera skolor har eleverna uppfattat att rektor anger tidsbrist när han inte vill samråda.

En annan svaghet har varit att samtidigt som samrådsplikt infor-

des fattade riksdagen beslut om en ny konferens i skolan, skolkon-

ferensen.

Syftet med skolkonferensen är att personal och elever ska få tillfälle att diskutera frågor som är viktiga for alla grupper i skolan.

3°

Kulturprogram for barn och ungdom, Civil-, Social- och Utbildningsdepartementen,

1990.

Från samråd till självstyre 175

De flesta rektorer har dock förlagt informations- och samrådsskyldigheten till skolkonferensen. I skolkonferensen är en grupp av flera delta-

elevrepresentanterna

och av de närvarande är vuxna. Elever, som inte

gare majoriteten

har samma vana som lärare och andra vuxna att göra sin röst hörd, försvinner lätt i skolkonferensen. Eleverna blir här en svag grupp och elever har svårt att arbeta i ett stelt konferenssystem, särskilt

många

om de är i minoritet. Fr 0 m hösten 1989 har skolkonferensen med lika antal elever som vuxna införts Erfarenheterna från första året kan

på gymnasieskolan.

vara lärorika sätt. Vi har varit i kontakt med gymnasie-

på många

skolor där eleverna att de är väg mot större inflytande, men

tycker på

andra håll har verksamheten inte kommit igång bl

på överhuvudtaget

a därför att lärarnas i konferensen inte reglerats ekono-

deltagande

miskt! Klassråd tillhör de konferenser som är obligatoriska i både grundoch På grundskolan finns nästan alltid klassråd,

gymnasieskolan. medan de förekommer sparsamt på gymnasieskolan enligt uppgift

från flera länsskolnämnder. SÖ menar i en att är stora mellan

utvärderingsrapport skillnaderna

skolor och mellan linjer och klasser. SO lyfter fram följande

stadier, problem:

El Det råder en utbredd osäkerhet om syftet med klassråd och om vad klassrådsverksamheten egentligen ska innehålla. D Det är att lärare en skeptisk inställning till forma-

vanligt hyser

liserad klassrådsverksamhet. E! Klassråd förekommer på många håll sporadiskt eller inte alls. D En är att verksamheten med klassråd tar bort

vanlig föreställning tid från ämnesundervisningen.

kan klassråden ibland vara hinder för

Enligt Elevorganisationen

att utveckla ett reellt elevinflytande. När eleverna vill diskutera undervisningen i enskilda ämnen hänvisas de ofta till klassrådet?” För diskussioner av andra frågor än själva undervisningen, t ex samvaron i klassen, utflykter m m fungerar klassrådet som

mobbing,

ett bra forum. Återkommande och för lärarna ibland oändliga diskussioner om t ex klassresor är för att eleverna ska lära sig argumentera och

viktiga

delta i en demokratisk process.

31 remissvar: Skola för delaktighet och en programförklaring Elevorganisationen, 1986.03.11.

176 Från samråd till självstyre SOU 1991 :12

I läroplan for grundskolan lyfts organisationsforrnen arbetsenheter fram, en lagarbetsmodell för lärare. Avsikten var dels att göra det lättare för lärare att samarbeta och dels samarbetet

samplanera, ansågs

mellan de vuxna i skolan vara ett viktigt föredöme i demo-

praktisk

krati för eleverna. De vuxnas samarbete är också for elevernas

viktigt

kontinuitet i undervisningen. Här kan också som vaktövrig personal

mästare, skolmåltidspersonal och lokalvårdare ingå.

Vi menar att innebär att man föränd-

arbetsenhetsorganisationen

rat lärarnas arbetsform från en enskild och hierarkisk form till en samarbetsform som främjar demokratin.

Så länge lärare arbetar var för utan att samarbeta och

sig

diskutera med varandra, utan att mötas som vuxna med

jämlika möj-

lighet att se sin egen riskerar de att låsa

undervisning i ett nytt ljus,

sig i sin ämnesuppfattning och sin lärarroll. Med en sådan låsning är det svårt för eleverna att få över

inflytande undervisningen.

Därför ser vi arbetsenhetsorganisationen

som en positiv utveckling som på sikt kan öka elevernas

inflytandemöjligheter. Arbetslagstan-

ken kolliderar emellertid idag med skolans och med det

organisation

rådande hierarkiska systemet i skolan. Dessa förhållanden måste

tyd-

ligare tas med i diskussionerna kring varför så skolor ännu

många ej lyckats skapa fungerande arbetsenheter.

Arbetsenhetstanken har utvecklats konkret

på grundskolans låg-

och mellanstadieri stor men det har varit svårt att

omfattning, få ge-

hör för dessa tankar på grundskolans högstadium. På gymnasieskolan görs idag på en del håll trevande försök att få arbetsenheter.

igång

Enligt skolans styrdokument har eleverna rätt att delta i den formaliserade arbetsenhetskonferensen som ska sammanträda minst två

gånger varje termin.

Vi menar att är en arbetsform

arbetsenhetsorganisationen som le-

der till ökat samarbete mellan Detta bl a

skolpersonalen. ger i sin tur

ökade möjligheter för och för

organisatoriska förändringar sampla-

nering mellan olika lärare och ämnen. En mer varierad

undervisning

kan bli en effekt liksom ett ökat Därför bör

elevinflytande. arbetet

med att skapa fungerande arbetsenheter intensifieras.

6.5.3¶Undervisning i demokrati

Undervisningen ska givetvis ordnas ett sådant sätt att alla ämnen

på

använder sig av demokratiska arbetsformer som en gynnar god arbetsmiljö i skolan. De samhällsorienterade ämnena har ett särskilt ansvar for att eleverna får en i demokrati.

god undervisning

På gymnasieskolan saknar idag elever på yrkesinriktade en

linjer

god undervisning i rustade att samhällskunskap. Det gör dem sämre

bli delaktiga i samhällsfrågor.

Från samråd till självstyre 177

1985 genomfördes en undersökning bland 2 000 ungdomar av stats-

vetarna A Lindqvist och A Westholm i syfte att mäta kunskaperna i

samhällsfrågor. Resultatet visade att ungdomar saknar kunskaper för

att följa den politiska debatten. Sämst ställt var det för den genom-

snittlige eleven på tvååriga yrkesinriktade linjer. Eleverna där hade

fyra av nio rätt på frågorna. Motsvarande andel på treåriga teoretiska linjer var sju av nio.32

Det största hindret för att ungdomar ska få politisk information i skolan är skolan själv. Trots läroplan och uttalade rekommendationer från SÖ vägrar många skolor att ta emot de politiska

ungdomsförbunden och partierna.

Detta är allvarligt och hindrar många ungdomar att på det sättet

komma i kontakt med de politiska ungdomsorganisationerna. Kon-

takter som skulle kunna leda till politiskt

engagemang.

Idag saknar många elever på yrkesinriktade linjer helt undervis-

ning i samhällskunkap. För närvarande försöksverksamhet

pågår med treåriga yrkesförberedande gymnasielinjer. Där finns samhälls-

kunskapsämnet med. Vi utgår från att slutsatsen av försöksverksamheten blir att alla elever på gymnasieskolan, oberoende av

linjeval, ska få undervisning i samhällskunskap.

Vi vill också lyfta fram att visar att

Wingborg samhällskunskaps-

böckerna för såväl högstadiet som gymnasiet behandlar demokra-

tibegreppet mycket bristfälligt och missvisande utifrån en djupare de-

finition av begreppet demokrati.33

Slutligen tycker vi att det talas för litet om kommunala angelägenheter i samhällskunskapsämnet gymnasiet. Det är kommuna-

på just

la frågor som i stor utsträckning berör t ex

ungdomar, frågor kring

boende, arbete och omsorg.

6.5.4 Skolans skötsel Att på olika sätt efter ökande ålder delta i skolans skötsel vi är

tycker

en naturlig del i hela skolans pedagogiska verksamhet och i ansvar-

stagandet för gemensamma angelägenheter. Samtidigt får eleverna

insikter i de vuxnas arbetsliv.

Lgr 80:s sätt att betona elevers medverkan i det arbetet har

dagliga

fått till följd att eleverna skolor deltar i enkla re-

på många lokalvård, parationer, servering, dukning osv. I dag finns också många exgoda empel på föreningsmedverkan, kooperativ och sk självförvaltning.

Östlund B. Ungdom i politik - en utvecklingsuppgift. Tema teknik och social

förändring, Linköpings universitet, 1989. 33

Wingborg M. Vilken demokrati? En granskning av demokratibegreppet i böcker for

samhällskunskap, 1987.

178 Från samråd till självstyre SOU 1991 :1:

För många elever har medverkan i det dagliga arbetet skapat förståelse för andra människors arbetssituation och betytt mycket för deras eget ansvarstagande samt ökat känslan av att vara till nytta.

Men det får inte enbart handla om att utföra de sysslor som vuxna ger eleven. För att öka demokrativärdet i sådan verksamhet och för en aktivt medverkan bör enligt vår uppfattning eleverna också vara med och utforma rutiner och regler för arbetet i skolan och lokalernas utnyttjande. Kanske finns möjligheter för eleverna att påverka matsedeln och rutiner i matsalen på ett sätt som ger dem större delaktighet.

Enligt vår uppfattning bör deltagandet i skolans skötsel fortsätta att utvecklas på alla stadier och i de båda skolforrnerna.

Att eleverna medverkar i skolans skötsel ska enligt vår mening inte förväxlas med att deras inflytande och makt ökar.

6.5.5¶Skolans arbetsmiljö.

Arbetsmiljölagen talar om arbetsmiljön som en helhet. Arbetet ska anpassas till människans behov och förutsättningar. Det gäller också för skolan.

Undervisningen ska ske i en säker miljö. Den fysiska miljön ska va-

ra så bra att elever inte skadas eller råkar ut för ohälsa. Den fysiska

miljön är ofta ganska lätt att uppmärksamma och åtgärda, men den

ekonomiska situationen i kommunerna har att kortsik-

ort politiker

tigt försökt spara på underhåll och utrustning i våra skolor. Därför är

den fysiska miljön i skolan idag ganska nedsliten. Det är upprörande

att det på vissa skolor har gått så långt att yrkesinspektionen dömt ut lokalerna.

Den psykiska och sociala miljön är svårare att både se och åtgärda. Det finns i skolans organisation inbyggda faktorer som gör att det kan kännas tungt för en del elever. En elev som lyckas i skolarbetet och får höga betyg trivs troligen bättre i skolan jämfört med en annan elev som ständigt misslyckas och får bekräftelse på detta genom dåli-

ga betyg.

Linjeindelningen i praktiska och teoretiska linjer ger också helt

olika arbetsmiljöer för eleverna.

En god fysisk och psykosocial arbetsmiljö ger goda arbetsresultat. Man trivs, utvecklas och har större möjligheter att tillägna sig viktiga

kunskaper. Det blir roligare att vara i skolan både för elever och personal i en bra skolmiljö.

Skolan är inte någon säker arbetsplats. Det har visat att det

sig

finns risker för såväl fysisk som psykisk ohälsa. Hundratals elever råkar varje år ut för mer eller mindre allvarliga olyckor i skolan.

Från samråd till självstyre 179

Det elevfackliga arbetet har efter långt och tålmodigt arbete resulterat i rätt att utse elevskyddsombud. Till en början ansågs eleverna

ej mogna att få några fastlagda rättigheter, men från 1 juli 1990 har

eleverna rätt att delta i skolans skyddskonferens men utan beslutande- och initiativrätt.

6.5.6¶Hinder för elevinflytande

Trots nationella påbud och lokalt tryck på skolan så fungerar inte

elevinflytandet på de flesta skolor. Vi stödjer detta påstående dels på

egna intervjuer under skolbesök hösten 1990, dels på flera rap-

porter.34

Länsskolnämnden i Södermanlands län har under flera år arbetat med demokratifrågor och samlat kunskaper och erfarenheter inom området. De redovisar svårigheterna men också möjligheterna och har kartlagt vissa av de fallgropar man lätt kan hamna i.

De menar i sin rapport att demokratisering ytterst är en fråga om maktfordelning. Om vissa grupper ges större inflytande sker detta på bekostnad av andras. Eftersom det är en smärtsam och konfliktfylld process har skolan ofta sökt lösa detta genom att ge elever inflytande över frågor som inte hotat andra personalgruppers makt och privilegier.

Det har då blivit frågor som gällt den yttre miljön, Skolresor,

elevcafeteria och liknande. Strategin har haft som syfte att egentligen inte rubba den rådande maktfördelningen och ändå ge eleverna

infly-

tande.

Skolans dilemma är att det är de inflytelserika och erfarna som ska lämna ifrån sig delar av sitt inflytande till grupper som av tradition och uppfostran sällan formulerar några krav. Trots detta pågår en maktkamp i skolan.

Donald Broady belyser denna maktkamp. Den tar sig uttryck i exempelvis tuggummituggande på lektionerna eller jackor i klassrummet. Det viktiga är inte jackorna eller tuggummit. De fungerar

enbart som symboler i kampen, där läraren står för överhetens makt som hela tiden ifrågasätts av eleverna. Det är fråga om underkastelse eller inte.35

Det kanske är så att så länge den enskilda skolan inte tillåter elever att utöva inflytande inom de områden som verkligen avgör sko-

34 Ekman 1989.

B. m fl, Ingenting har hänt...,Uppsala Universitet, Eriksson E, Elevinflytande på grundskolans högstadium i Västmanlands län verklighet eller illusion, Uppsala universitet 1990. Demokrati i skolan - möjligheter och hinder, Länsskolnämnden i Södermanlands län 1989. 35 Broady D. Den dolda läroplanen, 1981.

180 Från samråd till självstyre

lans verksamhet och utformning kommer ingen demokratisering av

skolan att äga rum. I stället kommer skolan att vara sysselsatt med att leta harmlösa områden där elevers inflytande är ofarligt samtidigt

som maktkampen om tuggummi och jackor eller andra symboler kom-

mer att fortsätta.

Hindren eller utmaningarna finns således hos både människor i skolan, skolans arbetssätt och arbetsformer och i skolorganisationen.

Organisatoriska hinder for ett ökat elevinflytande är t ex ämnes-

splittringen, lektionsindelningen, betyg, centrala prov och standard-

prov samt läromedlen. Dessa hinder finns främst

på grundskolans högstadium och i gymnasieskolan.

På högstadiet får eleverna flera olika lärare, som i sin tur har flera olika klasser som de arbetar parallellt med. Det kan vara svårt för läraren att utveckla ett demokratiskt arbetssätt med så klasser.

många

För eleverna leder ämnessplittringen till att helheten försvinner och

det blir svårare att påverka undervisningen.

Ämnessplittring och lektionsindelning gör undervisningen sönder-

styckad. Som skoldagen är planerad är det lättare att endast läraren är aktiv och förmedlar kunskaper till eleverna.

På vissa gymnasieskolor med koncentrationsläsning läser man

färre ämnen samtidigt. I de fall man då lägger samman det större antalet timmar till stora, sammanhängande block, anser man nå

sig

en bättre ram for bl a elevinflytande.

Betygen gör att samarbetet mellan elever-elever och elever-lärare försvåras. Läraren upplevs nästan alltid som domare.

De nuvarande betygens inverkan på undervisningen utgör ett stort hinder for ökat elevinflytande. Genom att eleverna är med-

ständigt

vetna om att de bedöms i relation till varandra hämmas deras förmåga att kritisera och komma med konstruktiva forslag.

Centrala prov och standardprov av lärare som allt-

upplevs många

för styrande. Eleverna förbereds tidigt för proven och den frihet som läroplanerna ger elever och lärare att tillsammans utforma undervisningens innehåll och uppläggning motverkas. Om elever och lärare vill fördjupa sig i vissa moment kan det leda till att andra moment

på

proven inte klaras av.

Ett annat organisatoriskt hinder for ökat är

elevinflytande

klasstorlek/gruppstorlek. Stora klasser leder ofta till att den enskilda elevens inflytande minskar. Eleverna får sällan komma till de får

tals,

mindre lärarstöd och arbetsmiljön blir

oroligare.

En mycket stor effekt på undervisningen utövas av läromedlen.

Lgr

80 betonar att valet av läromedel ska ske i samråd med eleverna. Läromedel är sådant som lärare och elever kommer överens om att an-

Från samråd till självstyre 181

vända for att nå uppställda mål. Valet av läromedel ska vara en del

av undervisningsplaneringen och ge eleverna verktyg för att söka

kunskap.

För läraren blir ofta läroboken lika med kursen. Friheten att sj älva utforma undervisningens former och innehåll försvåras av läromedlens utformning. Ett annat hinder i detta sammanhang är att den dåliga kommunala ekonomin lett till att läroböckerna återanvänds i många år. Detta förhållande gör att det i praktiken är ekonomiskt

omöjligt att välja läromedel.

Mänskliga hinder är t ex attityder hos skolpersonalen. Lärare och

skolledare kan tycka att lärarna (överheten) vet bäst och att eleverna är för små, omogna eller okunniga. Andra kan tycka att elevinflytandet tar för mycket tid från undervisningen. En del lärare tycker att de har för liten kunskap för att kunna arbeta med demokratifrågor i skolan. Att de helt enkelt inte är utbildade för detta. Om skolans arbetssätt och arbetsformer är odemokratiska och passiviserande lär sig eleverna inte heller att utöva något inflytande.

I Fri - från

rapport några iakttagelser länsskolnämndens tillsyns-

arbete i Västmanlands län 1989/90 påpekas att många av de hinder som finns for ökat elevinflytande handlar om brist information.

på

Eleverna säger att de inte känner till sina rättigheter och skyldigheter.

Av en enkätundersökning som riktats till högstadieskolornas rekto-

rer och elevråden i länet framgår att språket kan innebära en barriär mellan lärare och elever. Både rektorer och elever hävdar att kommunikationen på konferenser ofta blir problematisk, man talar förbi varandra och förstår inte varandras språk.

Hindren blir svårforcerade, eftersom det sker en ständig växelverkan mellan mänskliga och organisatoriska hinder. En lärare som är negativt inställd till elevinflytande kan få sin attityd förstärkt genom t ex ämnessplittringen. Å andra sidan kan en lärare som har ambitionen att fungera och arbeta demokratiskt kanske inte lyckas med detta

pga ämnessplittring och lektionsindelning.

De nu anförda hindren finns främst på gymnasieskolan och grundskolans högstadium. På låg- och mellanstadierna

fungerar elevinfly-

tandet mycket bättre bl a beroende på att dessa stadier är

organi-

serade på ett helt annat sätt. På högstadiet och har man

gymnasiet

ett ämneslärarsystem och de ämnes- och yrkesspecifika kraven ökar med elevernas stigande ålder. Elevinflytandet får vika till förmån för

specifika ämneskunskaper.

Våra iakttagelser bekräftas i forskningsrapporten Ingenting har

hänt.. från Uppsala universitet 1989. I rapporten visas hur

elevinfly-

182 Från samråd till självstyre SOU 1991:11

tandet är störst på låg- och mellanstadierna for att sedan minska på

högstadiet och vara minst i gymnasieskolan.

Detta är tvärt emot vad läroplanen for grundskolan föreskriver. Eleverna menar enligt samma undersökning att det är frånvaron av

tillämpningsföreskrifter av gällande regler som gör att elevinflytandet

inte blivit starkare.

Av E Erikssons rapport från 1990 framgår att när det gäller frågan om elevernas ålder och mognad, och därmed ökat ansvar och inflytande, ser lärarna enbart till sitt eget stadium. Detta innebär en risk att helheten försvinner och att eleverna får börja om i årskurs 4, 7 och på gymnasiet. Eleverna däremot ser utvecklingen i ett helhetsperspektiv och anser att de bör vara mer lämpade att medverka mot slutet av årskurs nio än under forsta läsåret på lågstadiet.

6.6¶Våra och

bedömningar förslag

6.6.1¶En jämlik och jämställd skola

J ämlikhetsbegreppet, som starkt präglat utbildningspolitiken, utgår

från allas lika värde men bygger samtidigt på insikten att människor är olika.

Den framtida skolan bör tillgodose kravet på en jämlik och likvärdig skola. Utbildningen måste vara rättvis och solidarisk och verka på ett sådant sätt att olika förutsättningar hos eleverna inte blir ett hinder utan en styrka i undervisningen och samvaron på de olika skolorna.

Flickor och pojkar Flickor och pojkar har olika behov och erfarenheter. Därför är det viktigt att såväl pojkar som flickor genom undervisningen rustas for att kunna hävda sina intressen och vara med och påverka samhället.

Vi föreslår att det i skollagen förs in en text som lyfter fram

jämställdheten mellan kvinnor och män.

Utvecklingsarbete för missgynnade grupper

I proposition 1988/89:4 om skolans utveckling och föreslås

styrning

att ett särskilt lokalt utvecklingsarbete inleds, som inriktas på utveckling av arbetsformer och arbetssätt på grundskolan.

Vi föreslår att utvecklingsarbetet inriktas

på arbetsformer

och arbetssätt som leder till att de grupper som idag miss-

gynnas, flickor och arbetarklass, ska bli mer delaktiga i

undervisningen och rustade för att hävda sina intressen och

vara med och påverka i samhället.

Från samråd till självstyre 183

Läromedel anpassade till både FLICKOR och pojkar av läromedlen i olika ämnen på högstadiet och gymnasiet

Granskning

har vid flera tillfällen. Samstämmiga resultat visar att de inte

orts

uppfyller kraven på en jämställd undervisning.

Vi att stimulerar framtagandet av läro-

föreslår regeringen

medel som till både och pojkars behov och

anpassas flickors

er arenheter. Det kan exempelvis ske genom de arbets-

som riksdagen fattade beslut stipendier för läroboksförfattare om i februari 1989 (Proposition1988/ 89:4).

Utvärdering av enkönade klasser och grupper

samlad utvärdering av enkönade klasser/grupper som ett me-

Någon del for att öka flickors sj älvtillit och ge kunskap som gör att de känner

sig mer delaktiga har inte orts.

Vi att en utvärdering av de försök som gjorts med föreslår

enkönade grupper och klasser genomförs.

6.6.2 Garantera rätt till inflytande för eleverna!

Skoldemokrati Vi ställer oss till en förenklad forfattningsreglering och större

positiva

lokalt inflytande inom skolan. Men detta måste också innebära att

elevernas rättighet till inflytande garanteras!

En skola som arbetar med stort lokalt inflytande och kommunalt ansvar utifrån nationella och lokala mål med regelbunden utvärdering nya spännande möjligheter. För att få den lokala öppnar många kraften att sprudla krävs vissa nationella beslut och minimikrav. Vi att skollagen skrivs om så att elevers rätt till

föreslår inflytande slås fast.

Vi föreslår vidare att skoldemokrati ska utgöra en viktig

beståndsdel i lärarutbildning och kommande fortbildning.

Vi föreslår också att skoldemokrati blir en viktig del i ut-

värderingen av skolan.

6.6.3¶Inflytande i undervisningen

Rätten till inflytande över vardagssituationen är det viktigaste for ele-

verna. Att få växa i känslan av att faktiskt kunna påverka sin egen situation är grunden för en bra medborgarroll. Vi tycker att rätten till

inflytande ska finnas i såväl skolmiljön som i undervisningssituatio-

nen, då ñnns eleverna med i både deltagardemokratin och i den formella demokratin i skolan.

184 Från samråd till självstyre SOU 1991 :1:

Dessa rättigheter måste också slås fast för elever inom

folkhögsko-

lan.

Basen for elevernas inflytande i skolan år

undervisningsgruppen/

klassen. Där ska ett direkt ske

inflytande på undervisningens planering, uppläggning och genomförande. I takt med stigande ålder och

mognad ska eleverna ta ökat ansvar och utöva större

inflytande.

Lärare, arbetslag och skolledning har ett stort ansvar for att elevernas rätt till inflytande i undervisningen Vi vill därför åter

genomförs.

peka på det samband som finns mellan lärarnas arbetsformer och elevernas möjligheter till inflytande. Vi tror att lärarnas

organiserande

av sitt arbete har mycket stor betydelse för hur eleverna hit-

mycket

tills fått vara med och påverka. Om lärarna är låsta i sin egen ämnesuppfattning och i sin lärarroll är det svårt for eleverna att få in-

något

flytande. Bättre utvecklade arbetsenheter och underlättar

arbetslag elevinflytandet.

Vi menar också att en viktig för att hinder är in-

åtgärd undanröja tensifierade utbildningsinsatser. Den nya

grundskollärarutbildning-

en ger möjligheter att bryta gamla mönster så att får

elevinflytande

det innehåll som beskrivs i De lärare som redan

läroplanen. tjänstgör

i grundskolan kan genom nås.

kompletteringsfortbildningen

Undervisningsplaneringen bör dokumenteras och i den lokala

ingå arbetsplanen som är föreskriven, men som eleverna enligt praxis idag

inte är delaktiga i. Denna planering kan lätt kommuniceras till föräldrarna om elever och lärare så bestämmer. Genom den gemensamma planeringen har man ett grundmaterial att från när elever och

utgå

lärare tillsammans utvärderar arbetet.

Vi föreslår att rätten till i klassrummet inflytande tydligare

slås fast i skolans styrdokument. Rätten till

klassrumsinfly-

tande bör följas

upp genom utvärdering.

Principer för hur ska bedrivas

undervisningen

Vi anser att hur bedrivs är lika

undervisningen viktigt som undervis-

ningens innehåll. Vi menar att skolarbetet ska vara

ämnesövergripan-

de, att undervisningen ska styra och inte tvärt-

lektionsindelningen

om, att man ska använda ett undersökande och elevaktivt

arbetssätt,

vilket utesluter ensidig och att elevernas var-

katederundervisning,

dagserfarenheter ska tas tillvara.

Vi kräver därför att vissa hur

principer för undervisningen

ska bedrivas ska finnas i skolans

styrdokument.

Från samråd till självstyre 185

Undanröj organisatoriska hinder

Det är ganska självklart att det blir lugnare och lättare att ha ett

inflytande på undervisningen om man arbetar i mindre grupper/klasser. Likaså att viss undervisning, t ex filmvisning eller gästforedrag

kan ske i större grupper.

Med ca 20-25 elever i klassen ges större möjligheter att använda

olika undervisningsmetoder, som t ex rollspel, projekt och grupparbe-

ten. Läraren skulle också få mer tid per elev och därmed större möjlighet att ta tillvara elevens egna idéer och intressen.

Det finns redan i dag stora möjligheter att använda flexibla gruppindelningar så att man ibland kan arbeta i små grupper och ibland i riktigt stora grupper. Den möjligheten borde utnyttjas mer. Men det kräver att lärarna samarbetar och samplanerar och att eleverna får ta ett större ansvar, såsom avsikten var i läroplanen for

grundskolan.

Vi uppmanar kommunerna att prioritera mindre klasser när

de planerar skolområdet.

Vi har tidigare lyft fram betydelsen av förändrade arbetssätt och arbetsformer. Fortfarande reser dock skolans organisation hinder for detta. Om skolan ska bli trovärdig i sin strävan att öka brukarinfly-

tandet måste förändringar i den hierarkiska skolorganisationen vid-

tagas.

Det är givetvis också viktigt att skolpersonalen genom olika

insatser ges stöd i att diskutera hur ett ökat elevinflytande i klass-

rummet, i undervisningssituationen, kan förverkligas. Här har lärarutbildare och fortbildningsansvariga en viktig uppgift.

Vi kräver att de organisatoriska hindren för elevinflytande i

undervisningen undanröjs.

Det måste innebära förändringar som rör lektionsindelning och

ämnessplittring, centrala prov och standardprov samt att nuvarande

betygssystem avskaffas.

6.6.4¶Undervisning i demokrati

Utvärdera samhällskunskapsämnet

Idag saknar många elever på yrkesinriktade linjer helt i undervisning samhällskunskap. I forsöksverksamheter med treåriga yrkesförbere-

dande linjer finns idag sådan undervisning. Vi från att slutsat-

utgår

sen av forsöksverksamheten blir att alla elever

på gymnasieskolan

ska få undervisning i samhällskunskap. Emellertid har kritik riktats från flera håll både mot innehåll, uppläggning och läromedel i sam-

hällskunskap på såväl grundskolan som gymnasieskolan.

186 Från samråd till självstyre

Vi vill betona att innehållet i samhällskunskapsämnet måste vara sådant att alla ungdomar, oberoende av linjeval, ska lära sig kritiskt

granska, argumentera och påverka. Utbildningen i samhällskunskap

ska förmedla en förväntan om allas aktiva påverkan på vårt samhälle.

Vi föreslår att en jämförande utvärdering av samhällskunskapsämnet görs över olika gymnasielinjer.

Praktisk insyn och kontakt

För att både fånga upp och stimulera ungdomars intresse för delaktighet och demokrati borde alla elever någon gång under sin skoltid få praktisk insyn i hur prioriteringar och beslut i våra gemensamma angelägenheter i samhället fattas och hur dessa verksamheter bedrivs. Hur detta ska ske bör bestämmas på lokal nivå. Det är exempelvis tänkbart att låta eleverna följa arbetet i fritidsnämnden, på fritids-

gården eller idrottsanläggningen.

Vi uppmanar skolorna att aktivt arbeta för att eleverna ska

få praktisk insyn i hur samhällets gemensamma angelägen-

heter beslutas och genomförs

För att levandegöra demokratin måste enligt vår uppfattning även organisationer och föreningar utanför skolan komma in i skolan och

medverka i större omfattning. I framför allt samhällskunskapsämnet

är det viktigt att eleverna kommer i kontakt med de politiska ungdomsförbunden. Hinder i form av nekad ledighet från både skola och arbetsliv för att informera om politisk verksamhet måste undanröj as.

6.6.5¶Formellt inflytande

Klassråd Trots sina brister är klassrådet en arena där eleverna både kan delta i en demokratisk process och utöva ett inflytande över gemensamma angelägenheter. Klassrådet kan också ut till ett forum för dis-

byggas

kussioner kring undervisningsfrågor. Aven om det är klassföreståndaren som ansvarar för att klassråden kommer till stånd, kan andra lärare bjudas in för diskussioner.

Arbetet med att få igång fungerande klassråd på högstadiet och igymnasieskolan måste intensifieras.

Skyddskommittéer

Vi kan inte acceptera att eleverna ej är fullvärdiga medlemmar i sko-

lans skyddsarbete.Ytterligare steg bör tas i skyddskommittéarbetet enligt utbildningsutskottets uttalande med anledning av en (v)-moti-

on. I såväl arbetsmiljölagen som de båda läroplanerna och skolförordningen finns bestämmelser som säger att eleverna ska få påverka sin arbetssituation.

Från samråd till självstyre 187

Vi att eleverna får förslagsrätt och rösträtt i skydds-

föreslår

kommittéerna.

Ett beslutande organ ska för barn och ungdomar vara tydligt och möjligt att

Inflytandet överblicka. Vi tycker att riksdagsbeslutet (1988/89:UbU 7) med anled-

av 1988/89:4 om elevinflytande, tillsammans med

ning proposition

den (1990/91:18) som kom i oktober 1990, som också talar

proposition

om att även eleverna har berättigade krav på att få del av ett ökat lo-

kalt inflytande och de ansträngningar som idag görs för att ge varje skolenhet en ledare (platschef), ger goda förutsättningar att på allvar diskutera en skolenhetsstyrelse på varje skolenhet.

Även om man i denna senare proposition säger att i en skola med decentraliserat verksamhetsansvar kan elev- och föräldrainflytande inte av centrala bestämmelser, menar kommittén att en garanteras och decentraliserad skola med en effektiv skolledning med

målstyrd

platschef för varje skolenhet borde kunna ge nya förutsättningar för

sj älvstyrande skolenheter.

Ute i samhället har man tidigare försökt med rådgivande organ, som t ex kommundelsråd. Dessa har lagts ned därför att medborgarna inte fann det mödan värt att enbart vara rådgivande och ej få delta i beslutsfattandet. Varför skulle elever vara annorlunda än vuxna medborgare? I de beslutande organ som vi tidigare redogjort för i Finland och Danmark finns med som en klar minoritet och

elevrepresentanter med begränsade rättigheter. I debatten om elev- och föräldrainfly-

tande i svensk skola refereras ofta till dessa båda länders lösningar. Ur Ungdomskommitténs synpunkt är dessa länders former för inflytande helt oacceptabla. Vi menar att det istället är eleverna som ska ha ett ökat inflytande över sin egen arbetssituation. Det är också viktigt för oss att de som finns i skolan förutom eleverna, dvs skolans personal, också har ett stort inflytande över sin arbetssituation. Vi tycker att det är lika självklart att de vuxna utanför skolan kanaliserar sitt inflytande genom de politiska system som finns idag. Annars blandas särintressen samman med allmänintresset och an-

svar blir svårt att utkräva. Idag finns i Sverige goda exempel på politisk decentralisering som ger medborgarna möjlighet till ett

inflytande i sin närmiljö. I dessa politiskt decentraliserade nämnder

finns också möjligheter till en helhetssyn på ungdomar och insatser

för dem kan samordnas över sektorsgränserna.

Principema för en skolenhetsstyrelse skulle enligt vår uppfattning

vara följ ande:

188 Från samråd till självstyre

Cl Klar gräns mellan det politiska ansvaret och

förvaltningsansvaret på skolenheten. Inga politiker ska finnas i skolenhetsstyrelsen.

D Endast elever och personal på skolenheten ska i På

ingå styrelsen.

grundskolans låg- och mellanstadier kan elever till viss del representeras av föräldrar.

E] Styrelsen leds av en ansvarig personal, utsedd viss tid av den

på politiska nämnden.

CI Styrelsen ska bestå av hälften elever som utses i direkta och hemliga val bland eleverna.

Skolenhetsstyrelsen ska fatta beslut i de frågor som berör skolenhetens drift och verksamhet och ha ansvar för en av fast-

politikerna

ställd budget. Med kommunens skolplan som ska dis-

grund styrelsen

kutera och enas om lokala mål för skolenheten. Inom ska

budget sty-

relsen prioritera insatser som leder fram till målen. Det kan frå-

gälla gor om lokaler, inköp, Skolmåltider, läromedel, anställning av perso-

nal m m.

Valet av elever till styrelsen ska ske i direkta och val. Då

hemliga

blir inte eleverna hänvisade till val enbart inom klassens den egna ram, valet blir fritt från vuxenstyrning och ger en funktionell demokratisk träning. Det kan vara att dela in skolan i

lämpligt Valkretsar,

t ex olika årskurser eller olika sektorer av skolan.

Om eleverna vill ha valkampanjer eller annat for valen utrymme till styrelsen är det de vuxnas att underlätta för sådana

uppgift

aktiviteter. Mandatperioden bör vara ett år.

Vår modell innebär att ordförande i inte behöver vara nu-

styrelsen

varande rektor. Ordförande/platschef forordnas för tre av år i taget den politiska nämnden.

Skolenhetsstyrelsen kan kombineras med ett politiskt

faddersystem

eller ett för diskussioner skol-

kontaktpolitikersystem löpande kring

plan och utvärdering.

Enligt vår modell skulle skolkonferensen ersättas av ett

verkligt beslutande organ på varje skolenhet.

Den nu gällande tillåter inte att beslutanderätten

kommunallagen

delegeras till ett beslutande organ. får endast ske till en

Delegation

tjänsteman. Vi utgår från att

Stat-kommunberedningens arbetsgrupp

för vidgat brukarinflytande kommer att som lägga lagförslag möjlig-

gör beslutande organ i kommuner och

landsting.

I regeringens proposition 1990/91:18 slås fast att kommunerna ska svara för att verksamheten genomförs inom de ramar och

riktlinjer

som riksdag och regering lagt fast. Kommunen föreslås få stor frihet att organisera skolverksamheten. Vidare att sägs att det är angeläget

Från samråd till självstyre 189

decentraliseringen av beslutanderätten och det förändrade ansvarsta-

inte gör halt vid kommungränsen eller hos politikerna. gandet

Vi kommunerna att på varje skolenhet på

uppmanar därför

och gymnasieskolan inrätta skolenhetsstyrelser grundskolan

med beslutanderätt. För att det ska fungera i praktiken krävs dock ett uttalat intresse från de enskilda skolorna.

Vi föreslår vidare att regeringen lägger förslag till riksdagen

om sådana av kommunallagen som krävs

förändringar

för att underlätta inrättandet av skolenhetsstyrelser.

7.

DELAKTIGHET I

ARBETSLIVET

”Jag ska bli mamma eller sjuksyster. Om jag vore

pojke skulle jag vilja bli pilot.”

Maria 8 år

7.1¶Inledning

Under de senaste decennierna har utbildningsnivån i Sverige höjts. Människorna är idag mer kunniga, fria och självständiga som medoch de ställer stora krav på arbetslivet. Möjligheterna att på-

borgare verka beslutsfattare inom politiken, föreningslivet och myndigheterna

har ökat maktutredningen. Men alltför lite av denna utveck-

enligt

ling har satt spåri arbetslivetÅ Där känner människor fortfarande vanmakt och är svaga. Bristen leder till en rad problem i arbetsmiljön. Den har inte

på inflytande

förbättrats i motsvarande mån, och utjämningen av orättvisa villkor har inte nått lika långt i arbetslivet som i samhället i övrigt. Men ungdomars arbetsliv har trots allt förändrats under de senaste decennierna. Bland annat som en följd av att skolgången har

förlängts har andelen heltidsarbetande ungdomar sjunkit starkt,

bland 16-19 Deltidsarbetet bland ungdomar har

speciellt åringarna.

däremot ökat kontinuerligt sedan början av 7 0-talet. Generellt har tiden från det man slutar skolan till dess man får sitt första arbete förlängts under de senaste 20 åren. till ett fast arbete har också ökat? Det kan å ena

Övergångstiden

sidan ha att göra med en generellt sett längre ungdomsperiod. Många

1 SOU 1990:44 Demokrati huvudrapport. och makt i Sverige. Maktutredningens 2 inträde i arbetslivet Ungdomars 1973 -85, Rapport nr 64 i serien Levnadsförhållanden, SCB 1990.

192 Delaktighet i arbetslivet

ungdomar använder idag ett eller flera år efter skolan till att arbeta tillfälligt, resa och pröva sig fram före ett mer definitivt Att

yrkesval.

varva förvärvsarbete och studier har blivit och

vanligt, familjebildningen, som är kopplad till ett fastare försöijningsansvar, har skjutits

upp i åldrarna.

Resultaten i om inträde i arbets-

SCB-undersökningen ungdomars

livet tyder å andra sidan att arbetsmarknadssituationen har stor på

betydelse. Samvariationen mellan konjunkturläge och de studerade förhållandena är påfallande. Den ökande rörligheten och den

längre

tiden till ett fast arbete i det tillstånd av

ingår påtvingad permanent tillfällighet som många ungdomar fastnari då arbetsefterfrågan på

kraft minskar.

Det sker således långsiktiga och strukturella

förändringar i ung-

domars arbetsliv som är kopplade till förändrade

utbildningsmönster,

förändrade klass- och könsmönster, i arbetslivet och

förändringar

förändrade attityder till arbete.

7.2¶Stora arbetsmarknaden

förändringar på

Arbetsmarknaden för ungdomar har genomgått stora förändringar

under 80-talet. För mindre än tio år sedan var

ungdomsarbetslöshe-

ten ett stort problem i Nu i av 90-talet har vi

Sverige. början återigen

en ökande arbetslöshet.

I slutet på 80-talet talade istället om bristen

många på yrkesut-

bildade ungdomar som söker till vården och andra

sig industrin,

arbetsområden. En orsak till denna brist, en del är

enligt bedömare,

av demografisk art. Antalet mellan 16 och 25 år kommer

ungdomar

drastiskt att minska under de närmaste 10-15 åren. Den unga arbetskraften blir därmed i ett lite en framtida bristvara

längre perspektiv

och omfattande arbetslöshet bland blir endast ett

ungdomar minne

bl0tt.3

En annan orsak som nämns är att

ungdomarnas attityder till

främst industriarbete har blivit mer De vill i minskad ut-

negativa.

sträckning jobba inom industrin. Det skulle vara en orsak till indus-

trins svårigheter att rekrytera arbetskraft.

ung

Ungdomarna väljer enligt olika studier bort främst industrijobb på

grund av bristande stimulans och dålig Det är ett ratio-

arbetsmiljö.

nellt val samtidigt som det i kombination med minskat antal

ungdo-

mar kan skapa betydande för industrin. För en

rekryteringsproblem

långsiktig ekonomisk tillväxt är det att kan re-

nödvändigt ungdomar

kryteras till industrin. Inte endast för att ersätta utan även

avgångar,

3 Ohlsson J. Ungdomars etablering på arbetsmarknaden, BUD 1990

Delaktighet i arbetslivet 193

for att ny kunskap tillförs och ökade möjligheter till

förändringar skapas.

Vården är en annan tung sektor i samhället som är beroende av att

kunna rekrytera ungdomar. Här är problemen inte så mycket bristande stimulans som liten möjlighet att påverka arbetssituationen,

stress, tunga lyft och låga löner. För att kunna konkurrera

om ungdomarna krävs t ex en förändrad arbetsorganisation som innebär att de som arbetar inom vården också har inflytande över hur arbetet ska goras.

En tredje orsak till bristen på ung arbetskraft under senare år är helt enkelt den långvariga konjunkturuppgången och den allmänna bristen på främst yrkesutbildad arbetskraft. arbetslös-

Ungdomarnas het och sysselsättning är mer konjunkturkänslig än den arövriga

betskraftens.

Ungdomar mer utsatta

Särskilt de lågutbildades chans att få ett arbete efter är

grundskolan starkt konjunkturberoende. En långvarig medför konjunkturuppgång

att bristen på ung arbetskraft framstår tydligare än bristen annan

på

arbetskraft. Skälet är att ungdomarna utgör den största delen av inflödet på arbetsmarknaden. Vid högkonjunkturer, med stor efterfrågan på arbetskraft, är antalet nyanställningar stort, varfor de flesta ungdomar relativt lätt kan finna ett arbete.

Vid lågkonjunktur reduceras antalet vil-

nyanställningar kraftigt,

ket medför att de nytillträdande på arbetsmarknaden får svårare att finna ett arbete. Ungdomar med kort drabbas särskilt

utbildning

hårt.

Denna konjunkturkänslighet torde inte försvinna under det närmaste decenniet. Vi kan därför räkna med att arbets-

ungdomarnas löshet även fortsättningsvis varierar kraftigare med

konjunkturläget

än vad den gör för den övriga arbetskraften.

En konjunkturnedgång tycks nu vara 1990 har

på väg. Under läget på den svenska arbetsmarknaden försämrats. Inte oväntat ar-

steg betslösheten bland ungdomarna mer än bland den arbetskraf-

övriga

ten.

Det här innebär att 90-talets kan komma att

ungdomsgrupper

möta en situation som liknar den i an 80-talet då

bötj på ungdomsar-

betslösheten vissa perioder nådde över tio procent.

Lågutbildade drabbas hårdast

Samtidigt pekar ett minskat antal ungdomar under 90-talet mot att ungdomar kan bli en knapp resurs på arbetsmarknaden. Det kan innebära en minskning av arbetslösheten bland Men denna

ungdomar.

194 Delaktighet i arbetslivet SOU 1991:1.

slutsats gäller endast de ungdomar som har de efterfrågade egen-

skaperna. För övriga, med bristande utbildning och andra egenska-

per, kan utslagningsriskema fortsätta att vara höga.

Medan en del ungdomar förmår hävda sig i konkurrensen tenderar andra att få bestående problem med sysselsättningen. De riskerar att marginaliseras eller kanske till och med slås ut frân arbetsmarknaden på lite längre sikt. De som främst drabbas är lågutbildade arbe-

tarimgdomar. Unga lågutbildade kvinnor har den svagaste ställning-

en på arbetsmarknaden. Detta beror bl a på att tillfälliga anställningar och deltidsarbeten är vanligare bland dessa kvinnor än bland männen. Dessutom finns ett starkt samband mellan socioekonomisk

grupptillhörighet och arbetslöshetstidens längd. Ju högre utbildning

föräldrarna har, desto kortare är den genomsnittliga arbetslöshetstiden.

Ökad efterfrågan på kunskap

Under de senaste två decennierna har i forsta hand den kunskapsintensiva delen av det svenska näringslivet expanderat. Inom industrin är det främst de kunskapsintensiva sektorerna som ökat sysselsättningen och det är inom dessa sektorer som Sverige har konkurrensfördelar på de internationella marknaderna. Mycket tyder på att den utvecklingen fortsätter under 90-talet. Det innebär bl a en fortsatt datorisering av arbetslivet.

Arbetsfördelningen inom såväl företag som förvaltning ändras också i riktning mot ökad integrering av arbetsuppgifterna och ökat ansvarstagande hos de enskilda individerna för arbetsuppgifternas utförande. Denna teknologiska utveckling medför ökad efterfrågan på

ny kunskap, bredare kompetens och förmåga till ökad flexibilitet vad

gäller inlärning och problemlösning.

Samtidigt har organisationsfilosofier med plattare organisation som mål har börjat slå igenom i Sverige, liksom i övriga Europa. Det handlar om att snabba på genomströmningen i produktionen. Istället

för att titta på hur lång tid varje moment tar, ser man på hur lång tid det tar för en produkt att passera fabriken från start till mål.

I det perspektivet lönar det sig att flytta ner tjänstemannauppgifter

på verkstadsgolvet, även om verkstadsarbetaren i början tar lång tid på sig för att knacka ner något på datorn.

Den platta organisationens principer kommer också i allt större ut-

sträckning att tillämpas inom offentlig förvaltning. Det handlar om

att ha färre personer inblandade, de får rätt stora befogenheter, och

frontpersonalen blir en nyckelgrupp.

Delaktighet i arbetslivet 195

Tudelad arbetsmarknad

Ungdomar har i stor utsträckning just dessa egenskaper, vilka på

ökad efterfrågan kan förväntas. Men som ovan nämnts förefaller det som om ungdomar i allt mindre utsträckning är intresserade av att mer permanent arbeta på arbetsplatser med dålig miljö, auktoritär

styrning och begränsade utvecklingsmöjligheter.

Man kan även uttrycka problematiken så att det föreligger ett strukturellt (långsiktigt) matchningsproblem mellan å ena sidan

ungdomar och deras krav och å andra sidan de rådande arbetsvillkoren

inom stora delar av näringsliv och förvaltning.

Under de senaste två decennierna har vid sidan av de kunskapsintensiva arbetsuppgifternas expansion även skett en tillväxt av ser-

viceinriktade arbetsuppgifter med låga utbildningskrav, udda arbets-

tider och med anställningsvillkor präglade av att det är förväntade

tillfälliga anställningar. Det äri stor utsträckning ungdomar som ut-

för dessa arbeten. Antingen vid sidan av studierna eller som ett första jobb efter avslutade studier. Ungdomarnas arbetsmarknad kan därför förenklat uttryckt sägas vara tudelad. Det finns indikationer att

på

denna dualisering har förstärkts under 70- och 80-talet. En sådan är att risken för arbetslöshet har stigit för ungdomar med

förgymnasial

utbildning samtidigt som den minskat för ungdomar med efter- gym-

nasial utbi1dning.4

7.3¶Att ha ett arbete är

grundläggande

En av de mest grundläggande förutsättningarna för känsungdomars

la av delaktighet är att ha ett arbete. En långtidsstudie av

samtliga

1 100 elever som gick i årskurs nio 1981 i Luleå visar att välfärden är påtagligt ojämlikt fördelad. Den mest gynnsamma situationen återfinns bland de flickor och pojkar som efter årskurs nio fortsätter att studera. Näst mest gynnade förhållanden finns bland dem som under femårsperioden efter grundskolan får arbete på ordinarie arbetsmarknaden. Mest ogynnsam situation återfinns bland de flickor och pojkar som blir arbetslösa.5

Olika uppväxtvillkor medför i och för olika i års-

sig utgångsläge

kurs nio. Men en slutsats från undersökningen är att utifrån liknande ogynnsamma levnadsvillkor kan det gå bra eller dåligt beroende

på

om man får ett arbete eller ej.

Ohlsson J. Ungdomars etablering på arbetsmarknaden, BUD 1990 5 Hammarström

A. Hur mår ni flickor och pojkar? En femårsuppfciljnig av ungdomars

arbete och hälsa, Socialmedicinska forskningsenheten, Luleå, 1990

196 Delaktighet i arbetslivet

Arbetslöshet förödande för ungdomar

Arbetslösa ungdomar råkar i högre utsträckning än andra ut for

ohälsa, missbruk och utslagning. Såväl psykiska som kroppsliga be-

svär ökar mest bland de arbetslösa exempelvis magkatarr, hudutslag,

depression, nervositet, sömnproblem och mindervärdighetskänslor.

Värst drabbas de som saknar gymnasieutbildning. Av dem får drygt hälften sämre humör, var tredje försämrar hälsan och ungefär lika många försämrar sin fritid. Cirka var femte försämrar kontakten med vänner och lika många försämrar kontakten med familjen. Sju av tio försämrar ekonomin. Av de pojkar som blir arbetslösa mer än ett halvår riskerar ungefär var tredje att hamna i alkoholmissbruk och

social utslagning.

Arbetslöshet är inget minoritetsproblem bland Luleåungdomarna.

Under femårsperioden efter årskurs nio drabbades ungefär hälften av arbetslöshet och lika många fick olika arbetsmarknadspolitiska åt-

gärder, framför allt ungdomsplats och ungdomslag. Många av 16-

åringarnas föräldrar har också egen erfarenhet av arbetslöshet.

Fler flickor än pojkar blir arbetslösa och får arbetsmarknadspoli-

tiska åtgärder, men fler pojkar än flickor blir långtidsarbetslösa. In-

tervjuer med de arbetslösa visar att flickor är beredda att pröva på fler alternativ än pojkar. Fler flickor än pojkar börjar studera, tar icke-attraktiva jobb, flyttar, skaffar barn m m för att komma ur sin arbetslöshet. Ett viktigt motiv for flickor att bryta sin arbetslöshet är

att omgivningen trycker på, mamman eller pojkvännen tjatar på dem

att göra något.

Anne Hammarström ger i rapporten förklaringen att flickor alltsedan barnsben har uppfostrats till att det viktigaste målet i livet är att skapa och vårda relationer till andra. Därför tar flickorna i större

utsträckning till sig omgivningens synpunkter. I pojkars uppfostran

ingår istället ofta att det viktigaste i livet är prestationer, inte relationer. Närståendes reaktioner och önskemål är inte lika viktiga for dem. I den traditionella pojkrollen ingår att vara stark och att lyckas hävda sig inom olika områden. Hammarström konstaterar också att många pojkar nästan sliter livet ur sig i olika övertidsarbeten. En del pojkar som inte lyckas med prestationerna på arbetsmarknaden blir psykiskt knäckta. Andra väljer motkulturer i strid med samhällets värderingar, t ex kriminalitet och missbruk.

Både alkoholforbrukning och narkotikamissbruk är påtagligt lägre

bland flickor och pojkar i Luleå jämfört med rikssiffrorna. Bland dem som varit arbetslösa mer än sex månader under femårsperioden ökar dock alkoholkonsumtionen dramatiskt, men med tydliga skillnader mellan flickor och pojkar.

Delaktighet i arbetslivet 197

Genomsnittlig alkoholkonsumtion bland flickor och pojkar under

femårsperioden

dl ren alkohol/år

75 . . . .. .

25 21 år

.

16 år

J.

Flickor Pojkar

Genomsnittlig alkoholkonsumtion bland flickor och pojkar som varit

arbetslösa mer än 6 månader under 5-årsperioden

dl ren alkohol/år

200 _

E 21a:

v74 16år

Flickor Pojkar Medan alkoholkonsumtionen minskar med åldern bland de arbetslösa

flickorna, nästan sjudubblas den under femårsperioden bland pojkar-

na. En starkt bidragande orsak till flickors jämförelsevis låga alko-

holförbrukning är flickornas större ansvarstagande för närståendes

välbefinnande. När exempelvis flickor får barn minskar de sin alkoholkonsumtion. Pojkar som får barn minskar däremot inte sin konsumtion.

198 Delaktighet i arbetslivet

Ungdomar vill arbeta Det är mer än dubbelt så vanligt att flickor på arbetsmarknaden får

tillfälliga jobb jämfört med pojkar.

Flickors och pojkars anställningssituation 5 år efter årskurs 9 Procent 50

i 20

.. 10

ä Pojkar

Ål Flickor Fasta jobb Tillfälliga jobb

Undersökningen visar också att betydligt fler av dem som har fasta

jobb gör vad de själva helst vill, jämfört med dem som har tillfälliga

jobb. Det innebär att pojkar i högre utsträckning än flickor kan göra vad de själva helst vill. Ett genomgående resultat i hela är att flickor och

undersökningen

pojkar vill förvärvsarbeta. Vid 21 års ålder föredrar totalt sett 86 procent av flickorna och 81 procent av pojkarna att arbeta även om arbetslöshetsunderstödet är högt. Tre fjärdedelar skulle vilja jobba även om de vann på tipset och två tredjedelar av flickorna och

pojkarna

tycker att ett jobb är bland det viktigaste i livet. Att få barn minskar inte den höga värderingen av ett förvärvsarbete.

Jag blir sjuk av arbetslöshet En 21-årig flicka som varit arbetslös nio månader i sträck berättar så här i rapporten: ”Det är för jäkligt. Jag tappar allt värde, känner helt

jag mig

värdelös, kan inte prestera nånting. Jag är inte nöjd med mig själv. Det känns hemskt att och de

träffa gamla kompisar

frågar vad jag gör. Det är helt säkert att blir av ar-

jag sjuk

Delaktighet i arbetslivet 199

betslöshet. Jag får alla krämpor. Jag tappar livsluften, tröstäter, blir förstoppad, får magsjuka, blir nervös och apatisk...

som ett autistiskt barn. Folk säger att visst finns det jobb...

men jag ska bara slängas hit och dit som en slit- och släng-

trasa. Det är skitjobbigt. Jag vill inte gå ut på stan, jag

känner mig utstämplad. Min familj (make och barn) är mitt

”

stora stöd. Utan dem klarar jag mig inte.

7.4 i arbetet

Inflytande för delaktigheten nödvändigt

Arbetslöshet får således allvarliga konsekvenser for ungdomar. Men det räcker inte med att ha ett arbete for att känna delaktighet i arbetslivet. Det krävs också inflytande. Det handlar om inflytande över planeringen av arbetet, inflytande över utförandet av själva arbets-

uppgiften och inflytande över utvärderingen. Delaktighet i arbetslivet

kräver också att arbetet är en lärandeprocess.

Ungdomar har under några år haft goda möjligheter att få ett bra

arbete och därmed en bra start i yrkeslivet. De senaste arbetslöshetssiffrorna antyder emellertid att situationen nu håller på att försämras.

Ungdomar, som idag genom skolan får en utbildning som ligger långt utöver vad tidigare generationer erbjudits, kan ställa sig frågan

vad det är för mening med denna utbildning om stora delar av arbetslivet som man möter är sådant att kunskaperna knappast alls kommer till användning. För många ungdomar leder detta till stor besvikelse och vantrivsel.

Problemet kan i korthet beskrivas på följande sätt: Ungdomarna kommer att behövas på nittiotalets arbetsmarknad. Men vill de ha de jobb som de kommer att erbjudas? Vad ska arbetsgivare locka med for att få in i yrkessektorer där det redan idag råder brist på

ungdomar

arbetskraft? Ar det höga löner, anställningstrygghet, kaniännöjlighe-

ter eller någonting annat?

Bland de ungdomar som deltagit i ungdomsrådets SKOP-undersök-

ning är det endast elva procent som sätter lönen främst. Lönen är viktigare för pojkar än for flickor. För hela 44 procent av ungdomarna är det främsta kravet på ett bra jobb att det innehåller intressanta

arbetsuppgifter.

Ett sätt att mäta arbetstrivsel, arbetsglädje och arbetstillfredsstäl-

lelse, som länge använts inom samhällsforskningen, är att se på vad

man kallar för instrumentell inställning till arbetet. Med det menas att man endast ser arbetet som ett sätt att klara försörjningen. Alternativet är att man anser att arbetet ger något därutöver, att det ger arbetstillfredsställelse.

200 Delaktighet i arbetslivet SOU 1991:1.

Av SCBs undersökningar av levnadsförhållanden att mer

framgår

än 40% av alla privatanställda unga arbetare har instrumentell inställning till arbetet, vilket får ses som ett

mycket allvarligt varnings-

tecken. Bland privatanställda unga kvinnliga arbetare andelen

ligger ännu högre.

7.5¶På annat område är

inget klasskillnaderna så stora

En genomgång av olika välfardsundersökningar visar att det finns knappast något välfárdsområde (möjligen med undantag for förmö-

genhetsinnehav) som är så starkt klasskiktat som friheten i arbetet. Det är viktigt att understryka att skiktningen i arbetet är minst lika stark i gruppen som i andra De sämst ställda

ungdomar grupper.

bland ungdomarna - med en bildmässig liknelse stående ner

längst

på ofrihetens trappa - är de unga arbetarkvinnorna. Av dem står de

unga invandrarkvinnorna allra längst ner.

Som vi ser av ett i 3 är arbetarkvinnor

exempel kapitel det unga

som är sämst ställda när det att sina ar-

gäller möjligheterna påverka

betstider och sin ledighet. En annan viktig frihet i arbetet är att kunna sin ar-

aspekt på styra

betssituation. Mönstret mellan de fackliga kollektiven är som vi ser detsamma här. Frihet att kunna styra sin arbetssituation Ungdomar 16-29 år 100 90 80 70 60

50 40 30

Kan välja i vilken Kan själv Kan gå ifrån sin arordning man skall bestämma vad man betsplats 5 minuter utföra sina arbets- skall arbeta med utan att be om lov uppgifter nästa timme eller kalla på ersättare

E

LO TCO SACO/SR

Delaktighet i arbetslivet 201

Så här stora är skillnaderna. Samtidigt vet vi alltså att friheten att kunna sina arbetstider och sin arbetssituation upplevs som

påverka

något oerhört centralt ur välfardssynpunkt.

Som framhållits ovan står det alldeles klart att dagens ungdomar inte kommer att den ofrihet som nu finns i stora delar av

acceptera vårt arbetsliv!

7.5.1 Ökade skillnader i hälsorisker SCBs levnadsnivåundersökningar har visat att klasskillnaderna i materiella levnadsvillkor som löner och bostadsstandard har minskat. Däremot har skillnaderna ökat när det gäller allvarliga hälsorisker som alkohol, jäktiga och enformiga arbeten och arbetslöshet.

rökning, Skillnaden i dödlighet mellan yrkesgrupperna är mycket stor och

växer enligt ny statistik från socialmedicinska institutionen i

klyftan

Stockholm.5

industriarbetaren 50 procent större risk än den högre

Idag löper

att dö i förtid. Av 100 000 industriarbetare dog drygt

tjänstemännen

1 200 en for tidig död år 1961. Nästan lika många dog en for tidig död bland gruppen högre tjänstemän. År 1986 dog nära 1 300 av 100 000 industriarbetare fore 69 års ålder. Motsvarande siffra for tjänstemännen var 900.

Skillnaderna kan varken förklaras av olika åldersstrukturer eller

att sjukare människor hamnar på industrijobb. De som blir sjuka på

ett tidigt stadium i de tunga jobben slutar, blir omplacerade eller för-

tidspensionerade. Forskarna menar att förklaringen istället ligger i

arbetsmiljön.

Nästan hälften av LOs medlemmar har nedsatt arbetstid innan 65 års ålder. Många arbetsuppgifter inom vården och industrin är så krävande att man inte orkar utföra dem åtta timmar i sträck. Gruppen unga kvinnor inom Kommunalarbetareförbundet toppar exempelvis listan när det gäller tunga lyft - hela 61 procent av dem har sådanafl

Arbetsmiljölagstiftningen har hittills riktat in sig främst på fysiska

och kemiska risker. Men de psykosociala förändringarna av arbetsmiljön har man inte kommit åt. Hårt uppdrivna monotona arbe-

ten är förbundna med hjärt-kärlsjukdom. Arbetsmiljöer med höga

krav och samtidigt små möjligheter for människor att påverka arbetet har negativ effekt på hälsan.

6 1990 Stockholms län. socialmedicinska institutionen i Stockholm

Folkhälsorapport 7 Klass och kön. LO, 1990

202 Delaktighet i arbetslivet

Monotont arbete ökar hälsørisken För 25 år sedan fanns exempelvis små sociala skillnader i

mycket

rökvanor. Tobaksrökning var något bland anställda i ser-

vanligare

viceyrken och ovanligt bland jordbrukare. Ovriga yrken uppvisade

små variationer. Detta mönster finns fortfarande. Nu förekommer dessutom avsevärda skillnader inom olika Det är en

yrkesområden.

påfallande samvariation mellan rökning och upplevelse av monotont arbete relaterat till olika fackförbund.

Andel rökare och andel med monont arbete i några stora fackförbund

Fackforeningari Sverige 1980-85

Livsmedel sarb.f6rb.

Meta1Iind.arb.f6rb.

LO

Kommunalarbfdrb.

Industritjm.fdrb.

TCO

&

SACO/SR

Läkarforbundet

.lläktigt och enfolrmiggl arbelte

0 10 20 30 40 50 60 Källa: ULF 51/1987

Medlemmarna i bl a Metall- och Livsmedelsarbetareforbundet

upplever ofta sitt arbete som monotont och är här också

rökning vanligt

förekommande. Motsatsen är fallet for akademiker och andra med omväxlande arbeten, som läkare, lärare m fl. Mönstret blir ännu tydligare när man studerar i

tobaksrökningen

relation till hur människor sin arbetssituation i lönearbete

upplever

och sin situation i hemmet. Av de individer som har ett monotont arbete eller har arbete med krav och litet

höga beslutsutrymme (kon-

troll) röker en mycket stor andel.

Delaktighet i arbetslivet 203

Andel arbetare och som röker dagligen i relation till arbetsortjänstemän ganisatoriska förhållanden

Män Kvinnor Arbetare Tjänstemän Arbetare Tjänstemän Låga krav hög kontroll 32,0 17,1 34,0 22,7

Höga krav lag kontroll 41,8 30,6 56,1 31,4 Källa: Folkhälsorapport 1990, Stockholms län

arbetare med ett arbete karaktäriserat av höga krav Oak-

Kvinnliga

och med små att bestämma röker i över hälften av

tigt) möjligheter

fallen. Det är över tre så hög andel jämfört med tjänstemän

gånger

som upplever låga krav och god kontroll i arbetet. Man kan också det så att det finns jobb som är så tunga

uttrycka

och så trista att är den stimulans som erbjuds. En cigarett är

rökning

ett sätt att ta en paus. Det är de unga lågutbildade kvinnor-

legitimt

na som röker i allt högre utsträckning. Ensamstående mammor som arbetar som sjukvårdsbiträden tillhör de grupper som röker absolut

mest i landet. Mikropauser är enligt modern forskning livsviktiga för Idag hänger mikropausen ofta ihop med cikroppens återhämtning.

garetten. Kombinationen av i arbetet (utföra samma arbetsmo-

påfrestningar

ment hela tiden) och upplevelsen av en belastande arbetssituation i hemmet visar både bland män och kvinnor ett samband med rökning. Andel som röker dagligen bland män och kvinnor med olika arbetssituation på arbetsplatsen och hemma Män Kvinnor Arbetare Tjänstemän Arbetare Tjänstemän Varken monotont lönearbete eller betungan- 26,0 18,5 34,5 26,1 de hemarbete

Enbart monotont 37,5 17,7 46,9 28,0 Iönearbete

Enbart betungande hemarbete 34,7 26,0 39,3 28,2

Både monotont Iönearb och betungan- 42,6 26,7 51,1 35,7 de hemarbete

Källa: Folkhälsorapport 1990, Stockholms län

204 Delaktighet i arbetslivet SOU 1991:1.

Skillnaden i ohälsa ökar mest bland

ungdomar

I en studie av socioekonomiska skillnader i rök- och alkoholvanor i Stockholms län 1984 och 1990 konstateras att skillnaderna i levnadsvanor ökar mest bland de unga.3I studien tre

jämförs åldersgrupper,

nämligen de som är födda 1960-66 och således var 18-24 år de

1984, som är födda 1940-59 och 1984 var 25-44 år och de som är födda 1910- 39 och 1984 var 45-74 år. Följer man de som är födda ett visst årtal i

hälsoundersökningama 1984 respektive 1990 ser man att ungdomar-

na inte förändrar sina vanor när de blir äldre. De stora skillnaderna i ohälsa som man kan notera i 1990 års fanns inte

hälsoundersökning

för samma åldersgrupp i hälsoundersökningen 1984. Det är således

fråga om en generationsförändring, vilket är illavarslande inför framtiden. Om ingenting görs kommer skillnaderna att bli ännu större

genom att kombinationen av flera riskfaktorer i levnadsvanor ökar risken för ohälsa. Det handlar mindre om och mer om

hälsoupplysning

att levnadsvillkoren måste förändras.

Medan konsumtionen av alkohol och tobak har minskat har

totalt,

skillnaden mellan socioekonomiska ökat. Alkoholkonsumtio-

grupper nen har minskat i alla grupper utom för där kon-

unga arbetarmän,

sumtionen istället ökat.

Andel högkonsumenter av alkohol 1984 resp 1990 bland män efter

födelseår och socioekonomisk grupp

Arb. Tjm. Arb. Tjm. Arb. Födelseår 1960-66 1940-59 1910-39

Boström G. Socioekonomiska skillnader i levnadsvanor

- jämförelse 1984-90. Föredrag vid läkarsällskapets riksstämma 5 dec 1990.

Delaktighet i arbetslivet 205 ?OU 1991:12

arbetarmän är också de som har de sämsta matvanorna, medan

Unga

arbetarkvinnor är den grupp som röker mest. unga

Andel 1984 resp 1990 bland kvinnor efter födelseár och dagligrökare socioekonomisk grupp

E] 1984 1990

Arb. Tjm. Arb. Tjm. Födelseår 1960-66 1940-59

Arbetsmiljön måste förbättras

om ungdomars arbete och hälsa visar att redan

Luleåundersökningen

vid 21 års ålder är flickors diastoliska blodtryck högst i monotona arbeten. Dessutom har såväl flickor som pojkar i sådan arbetsmiljö flest

psykiska besvär.9

bland flickor i olika arbetssituationer Blodtryck

mm Hg

Lågt inflytande

V/ø 355333;

70 Låga krav Höga krav

9 Hammarström A. Hur mår ni flickor och pojkar? En femårsuppföljning av ungdomars arbete och hälsa, Socialmedicinska forskningsenheten, Luleå, 1990

206 Delaktighet i arbetslivet SOU 1991:1.

Luleåundersökningen om ungdomars arbete och hälsa visar att arbetsmiljön behöver förbättras for har ska-

många ungdomar. Några

dats svårt i arbetsolyckor med som Andra

livslångt handikapp följd.

har fått olika belastningsskador. Bland flickor i arbetslivet

21-åriga

drabbas 40 procent av av skuldervärk. Beryggvärk och 37 procent svären förekommer i lägre bland flickor som mestadels

omfattning

studerat.

Rygg- och skuldervärk bland 21-åriga flickor och pojkar i respektive utanför arbetslivet Procent 50

40 Pojkar i E arb.liv

30 Pojkar ej § i arb.1iv

Flickor i 20 E arb.liv

Flickor ej 10 § i arb.1iv

Ryggvärk skuldervärk

Kvinnor stannar i allmänhet kvar än män med

längre gör i jobb dålig

arbetsmiljö. De blir inte tillfrågade om nya lika ofta och drabbas

jobb

mer än män av fördomar om vad som är och

manliga kvinnliga ar-

beten.

Att inte ännu fler kvinnor än drabbas av

idag förslitningsskador

beror på att de arbetar deltid i stor

mycket utsträckning. Kvinnor

löser i dag själva sin att arbeta deltid.

dåliga arbetsmiljö genom De

tar var och en hela ansvaret för ett som och

problem arbetsgivaren

samhället har smitit ifrån.

Kunskapen om arbetsskador är I den mån den

bristfällig. bygger på

statistik över anmälda arbetsskador är den missvisande. Kvinnor anmäler inte arbetsskador i samma som visar bl a

utsträckning män, undersökningar som Kommunalarbetareforbundet Undersökgjort.

ningar visar också att när kvinnor anmäler sina får de dem

skador,

inte godkända i samma som männenÅO

utsträckning

1° Klass och kön, LO, 1990

Delaktighet i arbetslivet 1207

7.6¶Den goda arbetsplatsen

Hösten 1987 en grupp ungdomar i Trollhättan om sin

intervjuades

arbete och framtidJlPå frågan om vilka idealbilder man hade syn på av det goda arbetet svarade de flesta följande: Ett bra arbete är ett där man har ansvar och där man får tänka. Det är ett arbete där man får uppgifter sig tilldelade, vilka man får lösa eller i grupp tillsammans med andra. Arbetet ska

självständigt ge möjligheter till personlig utveckling.

Den är en där man känner sig delaktig, blir

goda arbetsplatsen

där man blir informerad om vad som händer och där man får

sedd, att de kunskaper och färdigheter som man tillgomöjlighet tillämpa

dogjort sig under sin långa skoltid. De arbeten man inte vill ha är monotona och enformiga, arbeten

som upplevs utifrånstyrda och inrutade.

Vad väntar man sig for utbyte av arbetet? I en uppmärksammad

Sifo—studie,12 om det s k osynliga kontraktet, urskiljer Zetterberg m fl

tre grundläggande typer av värderingar av varför man arbetar. Det är

E] forsörjningens värderingar, som främst hörde till agrarsamhället,

D vars innebörd är att ha siktet inställt på

yttrevärldsvärderingar, att skapa goda materiella livsvillkor,

E] som att arbetet ses som ett medel