SOU 1995:36

Förmåner och sanktioner

Till statsrådet och chefen för Finansdepartementet

Genom beslut den 17 mars 1994 bemyndigade regeringen chefen för Finansdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att definiera och kartlägga de statliga subventionerna. Samtliga inkomster och utgifter som redovisas såväl inom som utanför statsbudgeten skulle därvid beaktas. l uppdraget ingick även att lämna förslag på hur de statliga subventionerna kan redovisas för riksdagen.

Med stöd av bemyndigandet förordnades den 24 mars 1994 som särskild utredare generaldirektör Bo Jonsson.

Sakkunniga i utredningen är departementsrådet Lena Abjörner (fr o m den 9 januari 1995) och föredragande Per Mårtensson samt t o m den 8 januari 1995 f d departementsrådet Yvonne Gustafsson.

Experter i utredningen är byrådirektör Gerd Grip, byrådirektör Peter Håkansson, departementssekreterare Matts Karlson, departe- mentssekreterare Elin Landell, chefekonom Richard Murray och kanslichef Göran Schubert.

Sekreterare i utredningen är departementssekreterare Maria Kain. Utredningen har antagit namnet Utredningen om statliga sub- ventioner.

Utredningen får härmed överlämna sitt betänkande Förmåner och sanktioner - en samlad redovisning (SOU 1995:36)

Utredningen fortsätter nu sitt arbete för att i enlighet med direktiven i ett andra steg klarlägga de statliga subventionernas och statsbidragens administrativa kostnader.

Stockholm i mars 1995

Bo Jansson

/Maria Kain

linnehåll

[Nå-gra begrepp 7 Sammanfattning 9 11 Vilket uppdrag har utredningen? 19, 11 . 1 Direktiv/en 19 71.2 Utredningens utgångspunkter” 19 51.3 Utredningsarbetets bedrivande 2.1 "1.4 Användning av utredningens förslag 22 22 Vad bör ingå i en redovisning? 25" 22.1 Utredningens förslag 25 22.2 Definition 25 2.2.1 Begreppet subvention 26 2.2.2 Avgränsning 28 2.2.3 Beslutsnivåer 30 2.2.4 Förmwånernas form 31 32.3 Mätmetod 34 2.3.1 Avsändar- eller mottagarperspektiv 35 2.3.2 Brutto- och nettoredovisning 36 2.3.3 Särskilt om skatteavvikelser 38 22.4 Internationella jämförelser 41 2.4.1 Avsändarpersp'ektivet 42 2.4.2 Mottagarperspektivet 44 _3 När, var och hur bör en redovisning ske? 47 3.1 Utredningens förslag 47 3-2 Användning av informationen 47 3.3' Tidpunkt, sammanhang och ferm för redovisning» 48 3.4 Innehåll 51 3.4.1 Innehåll i databasen 41 3.4.2 Innehåll i publikationen 60 3.5 Källor och bearbetning av statistik . 6.0 3.5.1 Bruttoredövisning :60 3.5.2 Nettoredovisning 63 3.6 Prödukt-ionsansvar 64

3.7 Produktionskostnader 65

4 Vilka och hur stora är de statliga förmånerna och sanktionerna? 69 4.1 Kompletteringar av befmtlig statistik 69 4.1.1 Konsultrapport och expertbilagor 70 4.1.2 Utredningsarbetet 71 4.2 Kartläggning av statliga förmåner och vissa skattesanktioner 71 4.2.1 Kartläggning brutto 71 4.2.2 Kartläggning netto 73 4.3 Fördelning av förmånerna och vissa skattesanktioner på politikområden 73 4.4 Omfattningen av olika förmånsformer 77 4.5 F örmånernas fördelning på olika mottagare 78 4.5.1 Mottagare av transfereringar 78 4.5.2 Fördelning av förmånerna mellan kvinnor och män 80 4.5.3 Geografisk fördelning 81 Bilagor 1 Utredningens direktiv 2 En samlad redovisning av offentliga utgifter, subventioner och andra offentliga verksamheter 3 Sammanställning av internationellt material 4 Skatteavvikelser Lh Kartläggning av statliga förmåner och vissa skattesanktioner

Några begrepp

bruttoredovisn;ing i redovisningen av förmåner och- sanktioner; före skatt

konsolidering interna betalningsströmmar räknas" bort

nettoredovisning i redovisningen av förmåner och sanktioner; efter skatt

ojfentlig sektor staten (inkl socialförsäkringssektom) och kommunerna

politikområde gruppering av utgifterna som t ex använts i den långsiktiga konse- kvenskalkylen

realekonomisk fördelning indelning av utgifternai konsumtion, investeringar, transfereringaroch finansiella transaktioner utifrån System of National Accounts (SNA)

skatteavvikelse undantag i det befintliga skattesystemet

staten i redovisningen av förmåner och sanktioner; inkl socialförsäkringsek- torn

utgiftsekvivalent skatteavvikelse uttryckt till den storlek ett motsvarande bidrag skulle

ha

utgiftsområde föreslagen gruppering av utgifterna i riksdagens budgetberedning

ändamål grupp-ering av utgifterna enligt den av FN rekommenderade Classifica- tion Of the Functions Of G_ovemment (COFOG)

”Al." (

111417 ' -

sou 199536 Sammanfattning

Vilket uppdrag har utredningen?

Utred-nuigens uppdrag kan sammanfattas i tre punkter.

I utredningen ska definiera vad en subvention är I utredningen ska föreslå hur en, löpande redoVisning. av siibventioner bör se ut I utredningenska utifrån befintlig. statistik göra en kart- läggning av subventionerna

I direktiven framhålls att de offentliga ingreppen inom olika sektorer med hjälp av en redovisning av de statliga subventionerna, bidragen och skatterna lättare kan överblicka-s, följas upp och utvärderas. Resulatet bör medföra att demokrätiskkontroll, rationellt beslutsfattande och administrativ effektivitet främjas.

Utredningen har haft detta som en grundläggande utgångspunkt liksom att den offentliga sektorns begränsade resurser måste användas så effektivt som möjligt. I dags'läget'och många år framöver kommer av allt att döma den stats—finansiella situationen vara sådan att en stram finanspolitik erfordras med kraftfulla åtgärder för att förstärka statsbudgeten. Även i en situation längre fram med bättre bal-ans i statsfinanserna-och då EUs konVergenskrav är uppfyllda fmnsvstarka motiv för en förbättring av beslutsunderlaget 'så— att effektiva Och rationella förmånssystem kan utformas. Utredningen har sett det som sin huvuduppgift 'att medverka till att förbättra b'es'lutsunde—rlaget för regering och riksdag i detta arbete.

Det är utredningens mening att en förutsättning för att utforma en rationell politik är att .det finns en ändamålsenlig redovisning som ger överblick över vilka åtgärder som används för att nå politiska mål.

Utredningen framhåller särskilt vikten av att en redovisning innefattar alla typer av åtgärder som används för ett viss't ändamål. En begränsning. av redovisningen till utgiftssida'n utelämnar viktiga andra styrmedel och ger därmed en felaktig bild av vilka resurser m m som genom politiska beslut har fördelats till olika ändamål. Detta ger inte de' rätta inc-itamenten utan kan t ex medföra att skatteavvikelsereller regleringaranvänds även i fall då ekonomins funktionssätt, påverkas mer negativt.

Utgångspunkten för utredningens överväganden och förslag är »att redovisningen ska komma till operativ användning i regeringens och riksdagens budgetberedning. För att detta ska bli möjligt måSte den utgöraen del i beslutsunderl'aget och årligen uppdateras och publiceras vid lämpliga tidpunkter.

Utredningen föresiå'r att en bred redovisning .av de åtgärder som anvands för att uppnå politiska mål tas fram som underlag för budgetberedningen och att den används i första hand i samband med den samlade prövning som sker i budgetarbetet. Den kommer därvid också att utgöra en allmän utgångspunkt för regeringens fördjupade verksamhetsprövning inom ramen för statsmakternas» mål- och resultatstyrning.

När riksdagen på förslag av finansutskottet lägger fäst ramar för utgiftsområden'a ska fackutskotten först ges tillfälle att yttra sig över den samlade utgiftsnivån för respektive utgiftsområde'. I detta sammanhang har _fackuts'kotten också möjlighet-att lägga fram förslag om ändrade skatter eller avgifter. En kompletterande redovisning av skatteavvikelsema ger ett bättre- underlag för fackuts—kottens prövning i detta avseende.

Utredningen vill slutligen understryka vikten av att redovisningen så långt möjligt utformas så att internationella jämförelser underlättas.

Vad bör ingå i en redovisning?

Utredningen föreslår

I en bred redovisning .av alla de åtaganden som innebär förmåner eller sanktioner för olika. målgrupper och att begreppet Subvention- inte används för att täcka in de förmåner som tas med i en så generell redovisning.. en begränsning av redovisningens- första steg till statliga förmåner och skattesanktioner, en senare komplettering av redovisningen med övriga statliga sanktioner som används förolika ändamål.

en redovisningsom fullt utbyggd omfattar hela den offentliga sektorn, dvs staten inkl sociral-Rirsäkrinfgssektorn och kommunerna.

beräkning av förmånerna ur ett. avsändarperspektiv, dvs utgifter eller motsvarande för offentlig sektor. redovisning av förmånerna såväl brutto före skatt som netto efter avdrag av de inkomstskatter som flyter till— baka till stat och kommun.

I direktiven ges utredningen i uppdrag att för sammanhanget definiera ett entydigt begrepp för subventioner Och statsbidrag-. Utredningen vill ha ett generellt angreppssätt eeh gör den allmänna bedömningen att en användning av begreppet subvention för alla typer av-åtaganden/förmåner snarare orsakar blockeringar än för diskussion eller analys" framåt.

Vad som i grunden ligger bakom att olika åtgärder genomförs påverkar i vilken utsträckning de i allmänhet ses som givande av förmåner. Åtgärder för att upprätthålla nattväktarstaten är de åtgärder som minst har karaktären av förmåner. Bland åtgärderna för dessa ändamål finns även en del, om än liten, som utgörs av direkt stöd för vissa grupper. Med den breda ansats utredningenförordar bör samtliga åtgärder tas med i redovisningen. Samhällets insatser för att korrigera marknadsmisslyckanden leder till förmåner för vissa grupper även om det inte är det primära syftet. Huruvida dessa åtgärder är att räkna som förmåner eller om de ska ses som en självklar del av samhällets uppgifter beror på vilka utgångspunkter och sammanhang som gäller. Fördelningspolitik handlar om omfördelning såväl mellan individer och mellan företag som mellan dessa och över livscykeln.

Utredningens slutsats. är att syftet och sammanhanget för vilket informationen tas fram är. avgörande-för vad som ska finnas-i en

redovisning. Eftersom ordet subvention uppfattas så olika av olika anvandare och att det ofta används för ett begränsat antal företeelser föreslår utredningen som tidigare framgått att just detta begrepp undviks i ett så generellt sammanhang som utredningens förslag till ansats innebär. Utredningen förespråkar och väljer för sin del istället att använda begreppet förmån., Detta är ett ofta använt ord som kan definieras som ett åtagande från stat eller kommun som gynnar någon.

. Med den generella ansats utredningen föreslår bör förutom förmåner, även ”sanktioner finnas med eftersom de kan vara alternativ för nå politiska mål. Utredningen ser det som angeläget att få till stånd en redovisning som omfattar-såväl statensom hela den offentliga sektorn. Inför ett politiskt beslut är den-intressanta informationen de samlade offentliga åtgärderna för det aktuella ändamålet. Dessutom skiftar det över tiden vad som anses vara en statlig respektive en kommunal angelägenhet. I en totalsammanställning av resursfördelningen bör även samtliga EU.-stöd ingå—. Större delen (ca 95%) av de stöd som går från EU till olika ändamål i Sverige, redovisas över statsbudgeten. Därutöver bör således EU -stöd vid sidan av stats-budgeten inkluderasi den ”heltäckan- de redovisning utredningen föreslår. Sveriges avgifter till EU redbvisas i sin helhet över statsbudgeten. Utredningen anser dock att avgifterna i redovisningen av förmåner och sanktioner bör beräknas netto i förhållande till vad som kommer tillbaka till landet för" att undvikagdubbeilräkning. Förmåner kan komma mottagaren till del på olika sätt. Förmåns- formerna är i många fall direkt utbytbara. Förmåner kan ha formen av transfereringar, skatteavvikelser, förmånliga lån, garantier, reglering- ar eller tillhandahållande- av varor eller tjänster. Alla dessa bör framgå av redovisningen. Hur förmåner ska beräknas. hänger samman med i vilket samman- hang informationen är tänkt att användas. Behoven skiljer sig mellan de fall informationen ska-användas för att ur ett statsbudgetperspektiv t ex- v'äga kosmader för olika ändamål mot varandra och de fall situationen för en viss grupp i samhället ska belysas. I internationella sammanhang är utgångspunkten ofta handelspolitisk och syftet är att kunna jämföra subventionernas effekter på konkurrensförmågan för att möjliggöra konkurrens på" lika villkor mellan företag i olika länder. Utredningen anser att .det i. första hand är angeläget att få till stånd en redovisning av förmånerna sedda från statens och den offentliga sektorns sida. Denna bör dock om möjligt kompletteras med uppgifter om värdet för mottagarna eller med hänvisningar till var sådana sammanställningar finns. Avsikten är att den redovisning som utredningen nu lägger förslag till ska ge överblick och jämförbarhet mellan :olika åtgärder. Dessutom

är tanken att den ska visa hur mycket olika åtgärder egentligen" kostar offentlig sektor. För att åstadkomma detta bör redovisningen bestå av .dels en bruttoredovisning med trans-fereringarnas storlek före skatt, dels en nettoredovisning i bemärkelsen netto efter skatt.

Förmåner" kan erhållas-genom "att regleringar medför inkomst- eller pri'sstöd. Regleringar kan ha avgörande. betydelse för möttagaren men staten eller kommunerna har oftast inga direkta kostnader för dessa,. Eftersom regleringar i många fall är utbytbara mot andra "former av förmåner som t ex bidrag, bör det i en redovisning av offentliga förmåner anges inom vilka Områden regleringar finns Som", är av betydelse i sammanhanget. '

En redovisning av skatteavvikelser utgör en viktig .del av den förbättring av beslutsunderlaget som utredningens förslag tillredovis; ning innebär. Ambitionen i redovisningen är att göra "alla olika åtgärder synliga - 'att få jämförbarhet. Det innebär att alla skat-te- avvikel—ser som i princip kan ersättas med annan åtgärd för samma ändamål ska tas med.

Enligt utredningens mening bör regeringen i budgetförslaget redovisa skatteavvikelserna i' direkt anslutning till de utgiftsområden som riksdagen kommer att använda sig av- sin budgetberedning.

Skatteavvikelser handlar som framgår av benämningen om avvikelser från någOt - en norm. Valet av nerm är beroende av vilket syftet är med en redovisning av skatteavvikelSer. En norm för att analysera skatterna ur ett budgetperspektivet avviker från den norm som används om intresset är fokuserat på förde-lnings- eller effektivi- tetsperspektivet. För att en redovisning av skatteavviikelser ska vara av intresse för beslutsfattare måste även normen vara allmänt accepterad, vilket innebär att normen "bör vara förhållandevis pragmatisk. För att kunna anlysera avv-ikelseröv'er tiden bör norm-en även vara stabil öVer tiden.

I utredningens direktiv hänvisas till det arbete som bedrivs i Finansdepartementet med att beräkna skatteavvikelser. Utredningen har funnit den där använda metoden vara ändamålsenlig för sitt syfte och har dessutom genom en 'konsultinsats. kompletterat med ett arbete för att kunna ta fram en jämförelsenorm för ett antal punktskatter.

När, var och hur bör en redovisning ske?

Utredningen föreslår

. att den av utredningen föreslagna redovisningen lagreg- leras genom den” budgetlag som nu ska utredas i särskild ordning. årlig publicering av redovisningen som bilaga till rege- ringens vårproposition oc'h budgetproposition. en databas som grund för den publicerade redovisningen och för detaljerad informationssökning, Finansdepartementet söm huvudansvarig för att ta fram redovisningen.

Utred-ningen föreslår att den föreslagna redovisningen av förmåner och" sanktioner lagregleras genom den budgetlag som nu Ska utredas i särskild ordning. Den bör innefatta krav på en årlig redovisning av de offentliga förmånerna inkl skatteförmåner samt av skattesanktio'ner och övriga sanktioner och att redovisuingen bör lämnas—i form av en bilaga till finansplanen i den ekonomiska vårpröpositionen och i budgetpropositionen. Hur redovisningen ska se uti detalj bör löpande anpassas till behoven.

För att r'ed0visningen ska finnas» tillgänglig när regeringen börjar sina diskussioner Om det ekonomiska utrymmet för offentlig sektor och om prioriteringar mellan olika politikområden, bör en preliminär uppdatering göras för internt bruk i regeringskanslietredanunder årets förSta månader.

Publicering av redovisningen sker lämpligen som bilaga till finansivlanen 'i vårpropositionen senast den 15 april. Samtidigt bör detaljerade uppgifter finnas tillgängliga och uppdaterade med utfall, prognos för innevarandeår inklusive förändringari tilläggsbudget och fem år framåt enligt den långsiktiga budgetberäkningen. Redovis- ningen uppdateras sedan i och med att regeringen presenterar sitt budgetförslag i september. I en bilaga till finansp'lanen redovisas då vilka effekter förslaget har på fördelningen av förmåner och sanktio- ner mellan relevanta politikområden respektive utgiftsområden.

Utredningen föreslår att en regelbundet uppdaterad ”redovisning görs tillgänglig på två sätt. Det ena utgörs av en databas där såväl detaljerad somaggregerad information ska finnas. Det andra är i form av en tryckt publikation.

Databasen föreslås innehålla detaljerad information om enskilda förmåner. och sanktioner men även vissa färdiga aggregeradetsammam

Ställningar. Databasen ska desSutom ge .an'Vändaren möjligheter att göra egna grupperingar. Förutom uppgifter om hur stora förmånerna och sanktionema varithe'ller beräknas bli ett visst är, är det viktigt att snabbt kunna hitta beskrivningar av deras syfte och hur de fungerar.

I databasen ges användaren först en överblick över hur de offentliga respektive statliga förmånema' fördelar" sig mellan olika ändamål och vilka former förmånerna har.

Användaren av databasen kan sedan öka detaljeringsgraden och studera ett visst ändamål. Av redovisningen framgår då vilka de enskilda förmånerna är för just det ändamålet. Förmårfemaredovilsas även här i huvudgrupper efter vilken form de har.

För varje enskild Statlig förmån ellersanktion. finn'sslutli gen ett .in- formationsbl-ad med detaljerade uppgifter om: belopp,. m_å1,konstruk- tion, karaktär m m. Här finns också en tidsseri'e: som visar hur storleken förändrats under gångna år och hur den kan beräknas utvecklas de kommande fem åren.

Den redovisning av förmåner och sanktioner sem utredningen föreslår bör publiceras som bilaga till vårpropositionen respektive budgetpropositionen bygger på informationen i databasen. För att säkerställa god tillgänglighet bör åtminstone inledningsvis 'all in- förmation i databasen finnas i tryckt form-,. När elektröni—ska med-ia kommer till mer allmän användning bör dock 'den tryckta delen begränsas till mer aggregerade sammanställningar. Publikationen "bör dessutom innnehålla en verbal beskrivning. I ett senare skede bör bilagan kunna begränsas till att innehålla den verbal-a beskrivningen och de mer aggregerade sammanställningarna.

Ambitionen är att utredningens förs-lag inte ska komma att innebära någon ny omfattande informationsinsamling. Avsikten är att i största möjliga utsträckning använda befmtlig information som sedan bearbetas för att komma till användning i redovisningen av förmåner och sanktioner.

Utredningen föreslår att Finansdepartementet ges huvudansvaret för att en regelbunden redovisning av förmåner och sanktioner tas fram. Skälen till detta är att största delen av den information som redovisningen bygger på tas fram inom departementet även om vissa delar hämtas från annat håll. Huvuddelen av informationen för beräkningarna hämtas från det statsbudgetsys-tem som används inom budgetavdelningen. Inom F inansdepartementet finns dessutom den enhet som beräknar skatteavvike—lser och den enhet som ansvarar för beräkningarna vad gäller den kommunal ekonomin. För detta talar även 'det faktum att ansvaret för anknytande dokument - som t ex den långsiktiga budgetberäkningen - också tas, fram inom departementet talar för detta. Information kan då hämtas från olika enheter inom Finansdepartementet och från övriga departement på samma sätt som

vanligen sker i t ex budget-beredningen och framtagandet 'av den» långsiktiga budgetberäkningen.

'En aktuell redovisning ärockså beroende av att nära följa vad som händer i budgetberedningen vilket endast kan ske i Finansdepartemena- tet. Framför allt i budgetberedningens slutskede kan det vara svårt att få med informationen om inte den _.centrala instansen har det av- görande ansvaret. Ytterligare ett annat och avgörande skäl för att huvudansvaret bör ligga hos Finansdepartementet är vikten av att redovisningen av förmåner och sanktioner kommer in på ett operativt sätt i budgetberedningeni regeringska'nsl-iet.

Utredningens bedömning. är att ':det för att upprätthålla on an- vändbar och kv—alitetesmässigt godtagbar redovisning av statliga förmåner och ;skattesanktioner krävs åtminstone 3-4 sammanhållande årsarbetskrafter. Under vissa perioder krävs att flera persnner arbetar med redovisningen medan det under-andra kanske inte behövs någon som på heltid ägnar sig är just "detta. Vid den löpande utvärderingen bör det även göras bedömningar om de resurser .som avsatts för ta fram redovisningen av förmåner och sanktioner är av rätt storlek för att den ska bli tillförlitlig och användbar.

Inledningsvis" kommer det att behövas ytterligare res-urSer för utvecklingsarbetet. Rutiner måste utvecklas för hur informations- insamlingen ska ske och för hur sortering och beräkningar på bästa sätt kan ske automatiskt. Här krävs initialt dataprogrammering liksom. för att ta fram en användarvänlig databas.

Det åligger varje utredning att föreslå hur dess förslag lämpliga-st börfinansieras. Användningen av det förb'ättrade'beslutsunderl'ag som redovisningen av förmåner och subventioner utgör bör ge möjlighet till bättre, utnyttjande av de offentliga resurserna. Utredningen har allmänt uppfattat en höjd ambition-Shivo. för framtagande av den typ av finansiell information som redovisningen utgör. Av den an— ledningen är det inte relevant att peka ut någon annan produkt av samma karaktär som bör tas bort för att finansiera den löpande produktionen av denna redOVisning, En annan anledning är att att stora delar inom området för närvarande är under omprövning för vidareutveckling och att det därför idag inte med säkerhet går att säga vilken övrig finansiell information. som kommer att tas fram. De resurser som står till re—geringskan'sliets förfogande anvisas över ett särskilt ramanslag under första huvudtiteln. Utredningen anser inte att det ankommer på den att ange hur regeringen bör disponera detta anslag. En utgångspunkt bör ändå vara att produktionen av den föreslagna redovisningen finansieras genom att regeringen gör ompriori'teringar inom verksamheteni régeringskanslietöch stabsmyn— digheterna.

Utveeklingsarbetet för att möjliggöra produktionen av redovis- ningen av förmåner och» sanktioner” bör kunna finansieras inom ramen för 'de medel som avsatts för utvecklingsarbete inorn Finansdeparte- mentet.

Vilka och hur stora är de statliga förmånerna och sanktionerna?

I betänkandet presenteras den del av redovisningen som redan nu kunnat tas fram i utredningens arbete. Utredningen har valt ”att koncentrera den faktiska redovisningen på Statliga förmåner samt på .de mer aggregerade sammanställningama. Så långt möjligt har kartläggningen utgått från befintligt material Vissa kompletteringar— har dock gjorts, förutOm i själva utredningsarbetet, genom konsultupp- drag och exportbilagor.

Kartläggningen visar att nattväktarstaten tar mindre än en tiondel av de statliga resursernai anspråk. Ungefär två tiondelaranvänds för att korrigera marknadsm'isslyckandenrnedan huVuddelen av-re'surserna _går till områden med stora inslag av omfördelning.

Det politikområde som tar ojämförligt störst andel av de statliga resurserna i anspråk är ålderspensionername'dffolkpensioner och ATP- pens-ione'r som de tunga posterna. Arbetsmarknads'politik och stats- sikuldr—äntorna har vuxit kraftigt de senaste åren och är idag några av de mest resurskrävande områdena. Vidare är socialförs-äkringssySa temen, barnfamiljerna Och bostadsförsörjning jämte utbildning och forskning politikområden till vilka stora delar av statens resurser går.

Om 'de statliga förmånerna beräknas netto visar det sig att ' utgifterna motsvarar ett cirka 100 miljarder kronor lägre belopp. Då har den statliga inkomstskatten räknats bort från hushållstrans— fereringama och skatteförmånerna räknats om till den storlek likvärdiga icke skattepliktiga bidrag skulle ha. Det framgår av nettoredovisni-ngen att endast en liten del av hushållstransfereringama går tillbaka till Staten i form av skatt. De grupper som får förmåner tillhör i allmänhet inte de som betalar statlig skatt. Vad som inte framgår av en nettoredovisning av statliga förmåner sett ur statens perspektiv är däremot hur mycket kommunalskatt mottagarna betalar. Det rör sig Om cirka 90 miljarder kronor som via hushållen indirekt går från staten till kommunerna. Detta framgår däremot om redovis- ningen tas fram för hela den offentliga. sektörn.

Till absolut övervägande del "har de staliga förmånerna formen av transfereringar. Dessa- motsvarar två tredjedelar av de sammanlagda förmånerna. Resterande tredjedel fördelar sig huVudsakli-gen mellan

skatteförmåner och statlig konsumtion. Vid en redovisningav hela den offentliga sektorn skulle konsumtionen ha en betydligt större andel.

Det kan utifrån tabellerna i föregående avsnitt konstateras att de statliga åtgärderna för att upprätthålla nattväktarstaten huvudsakligen har formen av statlig konsumtion. Inslag av transfereringar finns dock även här men däremot mga större skatteförmåner.

För att korrigera marknadsmuissly'okanden används alla former av förmåner. Den statliga konsumtionen utgör en stor del men p. g a. dagens höga arbetslöshet är tran-sfereringarna inom denna grupp-ännu större.

Inom fördelnings'politiken har inte oväntat de statliga förmånerna till största delen formen av transfereringar och skatteförmåner.

Om fördelningen mellan kvinnor och män som mottagare av statliga förmåner ska ”redovisas regelmässigt och på ett relevant sätt Så måste" ny statistik om detta samlas in. Till stor del kommer detta för- hoppningsvis att ske vid genomförandet av det beslut som nyligen fattats om att all individb'aserad statistik ska inkludera information om fördelningen mellan kvinnor ooh män. Den informationen bör sedan kunna användas i samband med redovisningen av förmåner och sanktioner.

Hur den geografiska fördelningen ser ut bland mottagarna är inte något som utredningen sett som möjligt att försöka ta fram under den tid som den haft till sitt förfogande. Att få fram sådan information vore intressant och detta bör övervägas vid vi'dareutvecklingen av redovisningen av förmåner och sanktioner.

1. Vilket uppdrag har utredningen?

1.1. Direktiven

Direktiven till utredningen om statliga subventioner finns-i sin helhet bilagda betänkandet (bilaga 1). Utredningens uppdrag kan samman- fattas i tre punkter.

utredningen ska definiera vad en subvention är utredningen ska föreslå hur en löpande redovisning av subventioner bör se ut utredningen ska utifrån befintlig statistik göra en kart-' läggning av subventionerna

För att läsaren Enkelt ska finna svaren på» just- dessa frågor följer dispositionen av betänkandet de tre punkterna.

Utredningen har senare fått tre generella tilläggsdirektiv. Det första til-läggsdirektivet (199423) avser prövning .av offentliga åtagandenl direktiven ställs också krav på att varje utredning anger hur dess förslag ska finansieras. Detta behandlas i föreliggande utredning i avsnitt 3.7.

Det andra tilläggsdirektivet (1994z73) rör uppgiftslämnande från små och medelstora företag. Direktiven Syftar till att begränsa statistikinsamlingen från dessa företag. Föreliggande utredningsförslag utgår från befmtlig statistik och medför därmed inte några krav på ytterligare uppgiftslämnande från företagen. Dessa tilläggsdirektiv blir dessutom i första hand aktuella i de fall då enskilda subventionssystem utvärderas och berör således inte denna utrednings arbete.

Det tredje tilläggsdirektivet (l994:124) gäller redovisning av jäme ställdhetspolitiska konsekvenser av utredningens förslag. Detta tas upp i avsnitt 4.5.2.

1.2. Utredningens utgångspunkter"

I direktiven framhålls att de offentligain'grepp'en inom olika sektorer med hjälp,-av en redovisning av de statliga subventiönema», bidragen

och skatterna lättare kan överblickas, följas upp och utvärderas. Resulatet bör medföra att demokratisk kontroll, rationellt besluts- fattande och administrativ effektivitet främjas.

Utredningen har haft detta som en grundläggande utgångspunkt liksom att den offentliga sektorns begränsade resurser måste användas- så effektivt som möjligt. I dagsläget och många år framöver kommer av allt att döma den statsfinansiella situationen vara-Sådan att en stram finanspolitik erfordras med kraftfulla åtgärder för att förstärka statsbudgeten. Även i en situation längre fram med bättre balans i" statsfinanserna och då "EUs konvergenskrav är uppfyllda finns starka motiv för en förbättring av beslutsunderlaget så att effektiva och rationella förmånssystem kan utförmas. Utredningen har sett det som sin huvuduppgift att medverka till att förbättra beslutsunderlaget för regering och riksdag i detta arbete.

Det är utredningens mening att en förutsättning för att utforma en" rationell politik är att det finns en ändamålsenlig redovisning som ger överblick över vilka åtgärder som används för att nå olika politiska mål. Utredningens slutsats är att beslutsunderlaget för regering och riksdag bäst kan förbättras genom att en bred redovisning tas fram. Med bättre beslutsunderlag skapas förutsättningar för att fatta bättre beslut. Det "är därför värdefullt om regering och riksdag i budgetbe- redningen, som ett komplement till redovisningen i statsbudgeten, samlat och överskådligt kanse vilka och hur stora förmåner av skilda slag som finns och hur de fördelas mellan olika ändamål.

Regering-och riksdag har att ta ställning till "fördelningen av de be— gränsade resurserna mellan olika ändamål, med andra ord hur de ska prioriteras och var resurSneddragningar kan göras. Samtidigt måste regering och riksdag kunna göra bedömningar av vilka förmånsförmer som är effektivast, dvs vilka som bäst gör att de politiska malen uppfylls. Det är då viktigt att samlat kunna se vilka åtgärder som avser ett visst ändamål.

Utredningen framhåller särskilt vikten av att en redoviSnin-g innefattar alla typer av åtgärder som används för ett visst ändamål. En begränsning av redovisningen till utgiftssidan utelämnar viktiga andra styrmedel och ger därmed en felaktig bild av vilka resurser m m som genom politiska beslut har fördelats till olika ändamål. Detta ger 'inte de rätta incitamenten utan kan t ex medföra-att skatteavvikelser eller regleringar används även i fall då ekonomins funktionssätt påverkas mer negativt. I ett annat fall skulle bristande överskådlighet i besluts— underlaget kunna göra att en åtgärd inte ges formen av skatteavvikelse trots att detta vore bäst ur samhällsekonomiskt perspektiv. Som exempel på oönskade effekter anges i bilaga 2 en situation där företag för att öka sysselsättningen inte ges kontant stöd utan istället ges lättnader 'i utsläpps—regl'er. Skälen till att väljasamhällsekonomiskt mer

kostsamma förmånsformer skulle kunna vara en önskan att inte tydligt lyfta fram förmånen eller att inte utsätta den för samma årliga prövning som ett anslag på statsbudgeten. En heltäckande redovisning bör dessutom omfatta både förmåner och sanktioner, vilket ut- redningen återkommer till i avsnitt 2.

1.3. Utredningsarbet'et bedrivande

I utredningens; direktiv anges att ett entydigt begrepp för subventioner och statsbidrag ska definieras. Ingående diskussioner har förts i utredningen om vilka åtgärder som kan kallas subventioner och samm-a frågeställningar har också tagits upp med bl a företrädare för finansutskottet och departementen. '

När det konstaterats att det är önskvärt med en bred redovisning har utredningen. arbetat fram förslag till vad 'den ska innehålla, hur den ska vara utformad,,när ochhur informationen ska göras tillgäng- lig, när .och var den bör publiceras och vem som bäst löpande producerar den.

När väl utformningen av redovisningen tagits fram'har uppgiften varit "att kartlägga subventiöner och "stöd för att så långt möjligt fylla redovisningen med information. Det har i enlighet med d'i-rekt-iVen främst gjorts utifrån befintlig statistik och med de bearbetningar som kunnat göras inom den begränsade tid utredningen haft till sitt förfogande.

I' sitt arbete har utredningen haft kontakter med olika enheter inom regeringskansliet och med andra utredningar inom området. Följande kontakter kan särskilt nämnas.

. Finansdepartementets budgetavdelning om utvecklingsprojekt rörande t ex statsbudgeten och mål- och resultatstyrning I Marknad- och konkurrensenheten på Näringsdepartementet om informationsinSamling vad gäller regleringar och rapportering av företagsstöd; särskilt angående den interdepartemental'a arbetsgruppen för rapportering av statsstöd m m inom ramen för EES-avtalet I Budgetprognosutredningen '(Fi 1994106) som bl a utreder hur statsbudgetens inkomster bäst beräknas . Underprissättningsutredn'inge'n (N 1994:05) som ska visa hur konkurrensen kan snedVridas genom att offentlig sektor sätter för lågt pris på sina varor eller tjänster

Utredningen har dessutom haft ett flertal myndighetskontakter med främst Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Kommers- kollegiet och Riksgäldskontoret.

Utredningens tankegångar har vid ett par tillfällen presenterats och diskuterats med företrädare för finansutskottet och olika departement,

Ett seminarium har anordnats för att diskutera val av norm för beräkningav skatteavvikelser.l seminariet var deltagarna förutom från utredningen från Finansdepartementet, universitet och Industriförbun- det.

Utredningen har fram till betänkandets publicering haft 11 sammanträden varav ett under två dagar.

För att utröna vad som görs i andra länder har förfrågningar gjorts i OECD, via ambassaderna i ett flertal länder och direkt i Finland och Norge. Någon lika bred redovisning som den utredningen föreslår görs såvitt utredningen funnit inte någon annanstans. Förebilder finns dock och vid studiebesök i Tyskland (Finansdepartement, forsknings— institut och statistiska centralbyrån) och USA (Office of Management and Budget, Department of the Tresury, Congre'ssi'önal Budget Off-ice, IMF, Brookings Institute, Department of Commerce) har utredningen studerat vilken redovisning som görs där och de erfarenheter som där gjorts har diskuterats. Dessutom har utredningen fått information om! vad, som görs i Holland bl a genom en besökande tjänsteman från Fin-ansdepartementet där.

Experten Göran Schubert har i en promemoria behandlat utform- ningen av en framtida redovisning och klassificeringen av de begrepp utredningen utgår från (bilaga 2).

I enlighet med direktiven har utredningen utgått från det arbete som bedrivits i Finansdepartementet när det gäller redovisning av skatteavv-ikelser inom inkomstskatten, mervärdesskatten, socialav- gifterna och den särskilda löneskatten. [ syfte att göra redovisningen mer komplett har utredningen uppdragit åt professor Nils Mattsson, Uppsala universitet, att även göra en genomgång av skattelagstift- ningen för punktskatter. Detta arbete har därefter arbetats in i bilaga 4 som tagits fram av eXperten Matts Karlson.

1.4. Användning av utredningens förslag

Den redovisning utredningen föreslår ska tas fram är i första hand tänkt att kontinuerligt anvandas 1 budgetberedningen inför avgöranden om fördelningen av de offentliga resurserna mellan olika ändamål men kan även utgöra startpunkt för bedömningar av olika åtgärders effektivitet.

Utifrån en bred redovisning av resursfördelningen i offentlig? sektor kan beslutsfattare för" det första se fördelningen av förmåner och _s'anktiöner mellan olika sektorer. För det andra. kan regering och riksdag få samlad'informatiOn om vilka åtgärder samhället vidtagit för att uppnå ett visst mål. Olika åtgärder som används för ett ändamål ställs i redovisningen bredvid varandra. Även om de inte är eXakt isummerbara ges ändå en bild av vilken roll olika åtgärder:—spelar Och hur stora de sammanlagt är för respektive ändamål. Denna överblick ger också en bra utgångspunkt för att analysera hur olika åtgärder sami/orkar eller eye—rituellt mötverkar varandra.

Utgångspunkten för utredningens överväganden och förslag är att redovisningen ska komma till operativ användning i regeringens och riksdagens budgetberedning. För att detta ska bli möjligt måste den ”utgöra endel i beslutsunderlaget Och årligen uppdateras och publiceras vidlämplig tidpunkt.

' Utredningen föreslår en bred redovisning av olika åtgärder för att uppnå politiska mål som underlag för budgetberedningen och att den i första hand används i Samband med den samlade prövning som sker i budgetarbetet. Den kommer därvid också att utgöra en allmän utgångspunkt för regeringens fördjupade verksamhetsprövning inom ramen för statsmaktemas mål- och resultatstyming.

När riksdagen på förslag av finansutskottet lägger faSt ramar för utgiftsområdena ska fackutskotten först ges tillfälle att yttra sig över den samlade utgiftsnivån för respektive utgiftsområde. I detta sammanhang har fackutskotten också möjlighet att lägga fram förslag .om ändrade skatter eller avgifter. En kompletterande redovisning av skatteavvikelserna ger ett bättre underlag för fackutskottens prövning i detta avseende.

Utredningen vill slutligen understryka vikten av 'att redovisningen så långt möjligt utformas så att internationella jämförelser underlättas.

2. Vad bör ingå i en redovisning?

Utredningens: uppdrag är "att ge statsmakterna ett mer komplett och kvalificerat underlag för ställningstaganden inför politiskabeslut. För att uppnå detta anger utredningen i följande avsnitt vad en. redovisning bör omfatta, hur begreppet subvention bör användas och på vilket sätt beräkningarna bör göras för att ge relevant, information.

2.1. Utredningens förslag

Ett bra beslutsunderlag för budgetpo'litiska ställningst-aga-nden bör samlat visa alla. de åtgärder som används för att nå politis— ka mål. Utredningen föreslår därför

* I en bred redovisning av alla de åtaganden som innebär förmåner eller sanktioner för olika målgrupper och att begreppet subvention inte används för att täcka in de förmåner som tas med i en så generell redövisining. en. begränsning av red'ovisningens första steg till statliga förmåner och skattesanktioner en senare komplettering av redovisningen med övriga statliga sanktioner som används för olikaändam'ål. en redovisning som fullt utbyggd omfattar hela den offentliga sektorn, dvs staten inkl socialförsäkringssektorn och kommunerna. beräkning av förmånerna ur ett avsändarperspektiv, dvs utgifter eller motsvarande för offentlig sektör. redovisning av förmånerna såväl brutto före skatt som netto efter avdrag av de inkomstskatter som. flyter till- baka till stat och kommun.

2.2. Definition

I direktiven ges utredningen i uppdrag att för sammanhanget definiera ett entydigt begrepp för subventioner och statsbidrag. Utredningen vill ha ett generellt angreppssätt och gör den allmänna bedömningen att en användning av begreppet subvention för alla typer av åtaganden] förmåner snarare orsakarblockeringar än för diskussion eller analys

framåt. Detta har även bekräftats vid diskussioner med företrädare för finansutSkottet och departementen—.

»F ör ett resonemang kring vad som skulle kunna kallas subvention hänvisas till bilaga 2 om hur offentliga verksamheter bör redovisas. Där utvecklas mer i detalj vilka tankegångar som ligger bakom ut- redningens förslag. I bilagan ”diskuteras olika definitioner av sub- ventioner och olika sätt att redovisa den offentliga sektorns utgifter och andra förmåner.

Utredningen motiverar i det följande sitt ställningstagande i defini- tionsfrågan.

2.2.1. Begreppet subvention

Ordet subvention kommer av latinets subvenire som betyder bistå, komma till undsättning. I svenska språket förklaras subvention som ekonomiskt understöd, bistånd (i form av pengar eller på annat sätt) och ges synonymer som bidrag, stöd, hjälp, stö'dåtgärd, prisstöd, mini- miprislagstiftning och stipendium. I engelska ordböcker anges subsidy som money granted, aid, allowance, assistance, contribution, help, stipend, support och appropriation. Motsvarande innebörd ges begreppet i franska och tyska ordböcker.

Vad som läggs i begreppet subvention skiftar i praktiken beroende på i vilket sammanhang det används.

I dagligt tal talas det om bostadssubventioner (räntebidrag, bostads- bidrag), subventioner till företag (livsmedel, glesbygdstrafik) eller subventionerad verksamhet (idrott, daghem, opera). Däremot används ordet i allmänhet inte när det gäller generella förmåner till enskilda (pensioner, barnbidrag). Med subvention menas ofta allt från ett direkt bidrag till t ex tillhandahållande av lokal.

I lag- och förordningstexter förekommer begreppet subvention i endast i några få sammmanhang. Begreppet finns i de författningar som rör bostadsstöd och studiestöd samt i instruktionen för Kommers- kollegiet och ytterligare några få förördningar på det handelSpolitiska området. I propositions- och motionstexter används inte heller ordet subvention särskilt ofta med undantag för dessa få områden.

I handelspolitiska sammanhang har subventiOne-r definierats mycket noggrant. De har där en bred betydelse som innefattar förmåner såväl i form av bidrag eller skatteförmåner som av t ex tullar eller till- handahållande av tjänster. Mottagargruppen är däremot begränsad till företag eftersom det är de internationella könkurrensvillkoren som står i fokus. Den av GATT nyligen fastlagda definitionen av subvention kan sammanfattasenligt följande.

Varj e" överföring från offentliga sektornsom för mottagaren har karaktär av förmån-. _ Med överföring avses direkt eller indirekt ekonomiskt stöd. Överföringen kan ha formen av bidrag, skatteförmån, kapital- tillskott-, lån, räntebid-rag, garanti, inkomst- eller prisstöd eller att staten tillhandahåller varor ooh tjänster andra än allmän infrastruktur.

Ytterligare en internationellt fastlagd definition av begreppet sub- Vention finns i System of National Accounts (SNA) som ligger till grand för nationalräkenskaperna (NR). Där görs en indelning av utgifterna i konsumtion, investeringar, transfereringar och finansiella transaktioner. I SNA är det klart definierat vad som ska räknas som subvention. Definitionen är snäv både vad gäller typer av förmåner och mottagare. Subvention kallas endast bidrag, dvs överföringar av pengar, till företag som gör att marknadspriset avviker från faktor- priset (kostnaden för arbetskraft, insatsvaror, kapital m m).

När det gäller enskilda länder visar de uppgifter utredningen fått att innebörden av begreppet subvention varierar men att det ingenstans används för att täcka alla de förmåner utredningen anser bör tas med i en redovisning. Se vidare avsnitt 2.4 om internationellajämförelser.

Utredningen har mot denna bakgrund funnit det angelägetatt en grundläggande struktur tas fram som utgångspunkt för en redovisning. En sådan finns i bilaga 2. Där framgår” att samhället griper in med åtgärder av olika skäl; åtgärderna har skilda syften. Med en grov indelning brukar det anges tre anledningar till att samhället agerar på olika områden. Det första skälet är grunden för en statsbildning. Detta kan sägas vara nattväktarstaten och omfattar t ex försvar, polis och rättsväsende. Det andra skälet för samhälleliga åtgärder är att öka den samhällsekonomiska nyttan genom att korrigera för marknads- misslyckanden. Det kan gälla att ta tillvara positiva eller motverka negativa externa effekter genom t ex miljövård, infrastruktur och utbildning. Det tredje skälet är att omfördela välfärden, dvs att bedriva fördelningspolitik.

Denna indelning av åtgärderna efter vilket syfte de har kan jämföras med den som görs i utredningen om Motiv för offentliga åtaganden (Ds 1994c53). Där görs åtskillnad mellan åtta olika skäl för offentliga ingripanden. De tre ovan redovisade huvudgrupperna kan sägas vara en grövre indelning utifrån samma grundtankar. Utred- ningen anser emellertid att den grövre indelningen är mer användbar i det övergripande perspektiv som är aktuellt i detta sammanhang.

Vad. som i grunden ligger bakom att olika åtgärder genomförs påverkar i vilken utsträckning de i allmänhet ses som givande av förmåner. Åtgärder för att upprätthålla nattv'äktarstaten är de åtgärder som minst har karaktären av förmåner. Bland åtgärderna för dessa

ändamål finns även en del-, om— än liten, som. utgörs av direkt stöd för vissa grupper. Med. den breda ansats utredningen för-.eor'dar bör dock samtliga åtgärder tas med i redovisningen. Samhällets insatserför att korrigera marknadsmisslyckanden leder till förmåner för vissa grupper (avenuom det inteär det primära syftet. Huruvida dessa åtgärder är att räkna som förmåner eller om de ska ses sorn en självklar del av samhällets uppgifter beror på vilka utgångsplmkter' och sammanhang som gäller. Fördelningsp'olitik handlar om omfördelning såväl mellan individer och mellan företag ,som mellan dessa och över livscykeln.

Utifrån utredningens könt'a-kter kan det konstateras att innebörden i ordet subvention varierar och att det i vissa fall haren klang, av något negativt, något som ska bort. Inte minst gäller det subvehtiöner till företag som gör att andra företag inte kan konkurrera eller sub— venti'oner som medför att resurser inte används på bästa sätt och som därmed försämrar ekonomins funktions'sätt

Utredningens slutsats är att syftet och sammanhanget för vilket informatiönen tas fram är avgörande för vad som ska finnas i en redovisning. Det understryks också av de internationella jämförelser utredningen gjort och som redovisas i avsnitt 2.4 och i bilaga 3. Eftersom'ordet subvention uppfattas så olika av olika användare och att det ofta används för ett begränsat antal företeelser föreslår utredningen som tidigare framgått attjust detta begrepp undviks i ett så generellt sammanhang som utredningens förslag till ansats innebär. Utredningen förespråkar och väljer för sin del istället att använda begreppet förmån. Detta är ett ofta använt ord som kan definieras som ett åtagande från stat eller kommun som gynnar någon.

Med den generella ansats utredningen föreslår bör förutom förmåner även sanktioner finnas med eftersom de kan vara alternativ för att nå politiska mål.

I det följande visar utredningen genom sina ställningstaganden i frågor kring bl a avgränsning och mätmetod vad som bör finnas i en användbar redovisning.

2.2.2. Avgränsning

De åtgärder som används för att nå politiska mål kan sammanfattas i två grupper, villket Visas i nedanstående uppställning. Den första gruppen innebar åtaganden som leder till förmåner för mottagarna medan den andra gruppen utgörs av krav som medfören belastning för dem åtgärderna riktar sig mot, dvsutgör sanktioner.

Förmåner

"direkta öVerfö'rin'gar, transfereringar; bidrag, räntestöd, kapitaltillskott— gynnsamma villkor-i;, garantier, mjuka lån

skatteavviikelser; S—katteförmåner

regleringar som gynnar någon»; tillsitånd, tullar, kvoter

varor och tjänster som tillhandahållsp'å förmånliga villkor

Sanktioner skatteavvikelser; skattesanktioner

regleringar som medför ekonomisk belastning för någon

En redovisning av helheten är enligt utredningen att föredra. Om vissa åtgärder utelämnas från en redovisning, kan det som tidigare nämnts få oönskade effekter på såväl målgrupp som beslutsfattare. En icke heltäckande redovisning skulle inte skapa samma möjligheter för att fatta de bästa besluten, vilket skulle medföra negativa samhällseko- nomiska effekter.

Utredningen tolkar sina direktiv så att de i första hand avser för- måner. I direktiven nämns även sanktioner men endast i form av skatteavvikelser. För att bilden ska bli heltäckande bör emellertid alla sanktioner som utgör ekonomisk belastning för någon tas med i en redovisning av detta slag. Vid utarbetandet av nya system är det dock ofta bra att gå stegvis fram för att kunna finjustera modellen innan den appliceras i" större skala. Utredningen, har därför valt att kon- centrera sig på förmånerna och stannar i sitt förs-lag vid en bred redo- visning av dessa samt skattesanktionernasom ett första steg. När den föreslagna redovisningen funnit sina former och produceras löpande anser utredningen att den bör kompletteras med övriga sanktioner för att verkligen ge en helhetsbild för att därmed i möjligaste mån undvika att besluten påverkas negativt av hur redovisningen ,av- gränSats.

Såväl skatter och skatteavvikelser _"so'm förmå-ner i förrn av offentliga utgifter påverkar i allmänhet ekonomins funktionssätt.

Samma sak gäller för regleringar. Eftersom huvudsyftet med den föreslagna redovisningen är att den ska utgöra en generell bas för budgetberedningen bör den avgränsas så att den inte inkluderar några beräkningar av förmånernas direkta eller indirekta effekter i ekonomin på t ex BNP- eller prisutveckling. Hänvisningar bör dock ges till andra källor i de fall sådana beräkningar har gjorts.

Sammantaget innebär de föreslagna avgränsningarna att följande information tillförs beslutsunderlageti förhållande till vad som fram- kommer på statsbudgetens utgiftsida.

I övriga statliga utgifter I skatteförmåner redovisas uttryckta som utgiftsekvivalenter, dvs som storleken på motsvarande bidrag . skattesanktioner redovisas tillsammans med övriga åtgärder för olika ändamål I förmåner i form av regleringar redovisas tillsammans med

övriga åtgärder som används för olika ändamål

2.2.3. Beslutsnivåer

Utredningens uppdrag gäller statliga åtgärder. Uppgiften är samtidigt att komma med förslag som utredningen själv finner lämpliga för att förbättra beslutsunderlaget för regering och riksdag.

För att få till stånd ett bra beslutsunderlag ser utredningen det som angeläget att en redovisning tas fram som omfattar såväl staten som hela den Offentliga sektorn. Inför ett politiskt beslut är den intressanta informationen de samlade offentliga åtgärderna för det aktuella ändamålet. Dessutom skiftar det över tiden vad som anses vara, en statlig respektive en kommunal angelägenhet.

Utredningen föreslår mot denna bakgrund att redovsninge'n omfattar hela den offentliga sektorn. Den bör kunna göras utan större problem vad gäller de mer aggregerade sammanställningarna. Om det blir alltför svårt att ta fram detaljerade uppgifter beträffande de kommunala åtgärderna får redovisningen i den delen begränsas till staten. Vad gäller aktualiteteni de belopp som anges tar det längre tid' att få fram t ex utfall för den kommunala verksamheten än för den statliga. Redovisningen får då för de senaste åren begränsas till staten.

För närvarande görs inte heller nagra samlade långsiktiga prog- noser för den kommunala sektorns verksamhet fördelad på ändamål. Detta har dock diskuterats och det vore naturligtvis en tillgång för redovisningen av förmåner och sanktioner om Sådana korn till stånd.

Redovisningen avseende hela den offentliga sektom ska vara konéoliderad, dvs strommarna mellan staten och kommunerna ska

räknas bort. För tydlighetens skull vill utredningen klargöra att. begreppet staten här inkluderar hela socialförsäkringsektorn, vilket skiljer sig från natiönalräkenskapema (NR); I NR åtskiljs so'cial— försäkr'ingssektorn från Staten och innefattar delar. som redovisas såväl över statsbudgeten som utanför. Anledningen är att det i NR, till skillnad från i budgetberedningen, inte finns något intr'e'SSe att särred'o'viSa statsbudgeten.

I en totalsammanställning av resursfördelningen bör även samtliga EU—stöd ingå. Större delen (ca 95%) av de stöd som går från EU till olika ändamål i» Sverige redovisas öVer statsbudgeten. Därutöver bör således EU-stöd vid sidan av statsbudgeten inkluderas i den heltäckan- de redovisning utredningen föreslår. Sveriges avgifter till EU redovisas i sin helhet över statsbudgeten. Utredningen anser dock att avgifterna i redovisningen av förmåner och sanktioner bör beräknas netto i förhållande till vad som kommer tillbaka till landet för att undvika dubbelräkning.

Vad gäller staten bör ambitionen vara att utöver vad som redovisas över statsbudgeten eller över Riksgäldskontorets konton även få med andra utgifter som regering eller riksdag beslutar om. Som exempel på en sådan förmån kan bidrag från den Allmänna arvsfonden nämnas. Däremot bör en avgränsning göras gentemott ex forsknings- stiftelserna och Riksbankens jubileumsfond eftersom det inte är regering eller riksdag som beslutar hur dessa ska fördel—a sina medel. När forskningsstiftelser anvisas medel över statsbudgeten kommer det med i redovisningen men således inte hur dessa sedan används. Det innebär inte att det saknar intresse hur medel därifrån används.

Avgiftsfinansierad statlig verksamhet är inte att betraka som förmåner. Den bör därför inte redovisas tillsammans med förmånerna men däremot vid sidan av så att det framgår för vilka ändamål avgiftsfinansierad verksamhet förekommer.

2.2.4. Förmånernas form

Förmåner kan komma mottagaren till del på olika sätt. Förmåns- formema är i många fall direkt utbytbara. I det följande görs en genomgång av vilka former förmåner kan ha.

Transfereringar

Bland transfereringarna till hushåll är ålderspensioner, barnbidrag, socialbidrag och sjukförsäkring. välkända exempel på" förmåner.

En annan för-mån är de räntebidrag staten ger vid bostadsbyggande, Staten betalar då genom en transferering till hushållen/bostadsföre; tagen belopp som ska motsvara skillnaden mellan en angiven förhållandevis låg ränta och marknadsräntan. Om byggnadsföretagen och försälj-ama av byggmaterial som en följd av detta kan ta ut högre priser får även dessa del av förmånen.

Förmåner som direkt går till företag är t ex lokaliseringsbidrag, bidrag för forskning och till Samhall.

Kapitaltillskott ger staten ibland till företag i kris-situationer för att t ex upprätthålla sysselsättningen. Utgifter för statligt köp av aktier kommer med i en heltäckande redovisning även om värdet på aktierna motsvarar priset och det därmed egentligen inte är fråga om någon. förmån.

S*katteförmåner

En redovisning av skatteförmåner innebär ett synliggörande av den förmån som i vissa fall lämnas via undantag eller avvikelser inom skattelagstiftningen. Dessa avvikelser fyller i många fall samma funktion som ett direkt "stöd från budgetens utgiftssida. Ett exempel på en sådan avvikelse är undantaget från mervärdesskatteplikt för

dagstidningar. Det skattebortfall avvikelsen medför-är direktjämförligt med en ökning "av det allmänna presstödet. Eftersom det finns en utbytbarhet mellan de båda stödformerna är det viktigt att skatte— förmåner redovisas tillsammans med andra förmånsformer'.

Förmånliga lån

Staten erbjuder förmånliga lån för vissaändamål. Ett förmånligt län kan vara att låntagarna betalar en lägre ränta än marknadsräntan. Skillnaden mellan den ränta staten får in för länet och statens upp,- lånings'köstnad motsvarar kostnaden för denna form av förmån. Stud-ielån "är här .ett exempel, lån till företagare är ett annat-.

Enfannan typ av förmån kan vara förmånliga återbetalningsvii-lkor på län. Det gäller exempelvis sådana villkor som att låntagare inte behöver betala tillbaka om inkomsten blir för låg.

Eftersom statsbudgeten är utgångspunkten för den avrutredninfgen föreslagna redovisningen av förmåner och sanktioner får denna anpassas till hur redovisningen sker där. Tillsvidare visar statbudgeten till största delen utgifter vilket därmed även gäller huvuddelen av förm'ånsredovisningen. Det gör att hela lånebeloppen tas med i sammanställningen. Det bör dock poängteras att detta är utgifter och

inte kostnaderna för lånegivningen. Ett arbete pågår för närvarande inom Finansdeparte—mentet kring i vilka termer statsbudgeten ska uttryckas och vad den ska innehålla. Vid, utförmningen :av redovis— ningen av förmåner och sanktioner "bör resultatet av detta arbete naturligtvis beaktas-.

Garantier

Av redovisningen av förmåner och sanktioner bör det framgå vilka garantier staten lämnat. ' 'I den utsträckning garantiavg'ifter inte ens. på längre sikt täcker vad som måste betalas ut ur ett _garantisystem uppkommer—'en förmån för garantitagama och en kostnad för staten.

En garanti som finns men som i sin. helhet inte går att värdera är exempelVis att staten uppträder som garant för t ex bankväsendet. Först när pengar betalas ut för åtgärder för sådana ändamål framgår förmånens omfattning.

Regleringar

Förmåner kan erhållas genom att regleringar medför inkomst- eller prisstöd. Regleringar kan ha avgörande betydelse för mottagaren men staten eller kommunerna har oftast inga direkta kostnader för dessa. I redovisningen av förmåner och sanktioner bör inte ambitionen vara att få med kommunala regleringar framför allt eftersom det skulle innebära en alltför omfattande införmationsinsamling.

Regleringar ger ofta en viss» målgrupp en förmån i form av att priserna blir högre än vid fri konkurrens. Staten kan på' detta sätt medverka till att producenter erhåller förmåner även om detta inte finansieras via statskassan., Konsumenterna betalar istället direkt till producenterna genom det högre priset. EXempel på regleringar som innebär förmåner för inhemska producenter är tullar och kvoter. Andra regleringar som medför förmåner är tillstånd att bedriVa viss" verksamhet. Det kan gälla" lotteri eller auktorisering i" viss yrkeskår.

Eftersom regleringar i många fall är utbytbara mot andra former av ”förmåner som tex bidrag, bör det i en redovisning av offentliga förmåner anges inom vilka områden regleringar finns» som är av betydelse i sammanhanget. Detta trots att regleringari allmänhet inte har några direkt avläsbara budgeteffekter. Motivet är dels att få en samlad bild av vilka åtgärderna är för olika ändamål, dels att motverka att regleringar används när andra förmånsformer är bättre.

Även om regleringar inte föranleder några direkta kostnader för staten eller kommunerna kan de dock indirekt medföra att ekonomins funktionssätt försämras. och därmed att större eller mindre Sam- hällsekonomiska kostnader uppstår i form av högre priser och lägre ekonomisk tillväxt. Ofta innebär regleringar istället vissa direkta 'in- komster för staten exempelvis i form av att förmånstagarna betalar skatt på den ökade vinsten—. Även regleringar i form av tullar innebär inkomster men dessa går numera till EU.

Tillhandahållan'de av varor och tjänster — konsumtion

Stora delar av den offentliga konsumtionen har karaktären av förmån för användaren. Varor och tjänster tillhandahålls då gratis eller till ett pris som är lägre än vad de koätar att producera—, dvs lägre än vad stat eller kommun betalar för löner, hyror osv. Som exempel kan nämnas utbildning, sjukvård», barnomsorg, rådgivning och teater.

2.3. Mätmetod

Hur förmånernas storlek mäts avgör Vad och vilka belopp som redovisas-i tabellerna och hur informationen kan användas. Inför upprättandet av- en ny' redovisning måste därför ställningstaganden göras till vilken typ av inform-ation som är önskvärd och hur den bör tas fram.

På statsbudgeten redovisas idag utgifter tillsammans med kostnader vilket i vissa sammanhang medför problem. Utgångspunkten för den föreslagna redovisningen är hur" statsbudgeten ser ut och problemen kan därmed bli aktuella även där. Ett utvecklingsarbete kring detta pågår inom F inansdepartementet och där bör även konsekvenserna för en redovisning av förmåner och sanktioner beaktas.

Avsikten med den redovisning utredningen föreslår är att den ska ge en statisk bild av förmånernas omfattning och fördelning mellan olika ändamål. Syftet är inte. att ett underlag ska tas fram som kan använd-as för att se effekterrav förändring i politiken. Varje förändring kan »få ett antal följdeffekter vilka inte direkt framkommer i .de-n av utredningen före-slagna redovisningen Utan får analyseras 'i annan ordning. 'lznom F inansdepartementet utarbetas för närvarande —b'e—: räkningskonventioner för hur effekter av förändringar ska redovisas på ett rättvisande och enhetligt slätt. Eventuella samordning—smöjlfige heter i utförmningen av konventionerna och den av utredningen föreslagna redovisningen bör naturligtvis tas tillvara.

Utredningen anser att den föreslagna redovisningen utgör ett Värdefiillt komplement i beslutsunderlaget även om den inte i alla delar, utan ny statistikinsaml-ing och bearbetning, kan bli helt konsekvent i metodiken. Det viktiga är att regering och riksdag sam—lat ska kunna _se storleksordningen på Samhällets åtgärder för olika ändamål-och den föreslagna- redovisningen medför ett inte oväsentligt steg mot bättre överskådlighetoeh jämförbarhet sett utifrån nuvarande redovisning i statsbudgeten.

(För en mer ingående diskussion kring olika sätt att mäta de offentliga åtgärderna hänvisas till bilaga 2 om hur dessa .kan redovi- sas.

_2-'.3.1 Avsändar— eller mottagarperspektiv

Hur förmåner ska beräknas hänger samman med i vilket sammanhang införmationen är tänkt att användas.. Behoven skiljer'sig mellan de fall informationen ska anvandas för att ur ett statsbudgetperspektivt ex väga kostnader för olika ändamål mot varandra och de fall situationen för en viss grupp i samhället ska- belysas-. I internationella samman- hang är. utgångspunkten ofta handelspolitisk och syftet, är att kunna jämföra subventionernas effekter på konkurrensförmågan för att möjliggöra konkurrens på "lika villkor mellan företagi olika länder.

Förmånerna kan således analyseras antingen utifrån avsändarens perSpektiv eller utifrån mottagarens. Bland de länder söm tar” fram subventionsredowsnmgar varierar det vilket persperpektiv som valts Att utgå från vad utgifterna är i statsbudgeten är i många fall det enklaste. Den metoden används av vissa även när syftet är att peka på 't ex- konkurrenssne(ii/vridningar.

Utredningen anser med utgångspunkt i direktiven att det i SVerige i första hand är angeläget att få till stånd en redovisning av för- månerna sedda från statens och den offentliga sektorns sida. Denna bör dock om. möjligt kompletteras med uppgifter om värdet för mottagarna eller med hänvisningar till var .sådana sammanställningar finns.

Det kan i detta sammanhang finnas anledning att kort beröra ett helt annat sätt att göra beräkningar av utgifter och skatter än de utredningen föreslår. Ett Sådant är att ;mäta hur stora förmåner olika grupper i samhället netto får i förhållande till hur mycket de betalar i skatt. [ utredningens förslag tas skatter istället upp .på så sätt att avvikelser från en vald norm antingen som förmån eller sanktion beräknas. Angreppsåttet "att beräkna nettoeffekten för en viss grupp anv.-"ände inte sällan av skilda sektorsintresse'n när .det gäller att argumentera för att de mer än väl betalar för sina förmåner; Den

generella principen i regeringens och riksdagens budgetarbete är emellertid att skatter inte är specialdestinerade. En studie gjord på det viset av några förhållandevis. stora grupper såsom olika typer av hushåll eller företag kan dock vara intressant. Fördelningspolitiska studier med denna utgångspunkt görs i Finansdepartementet och presenterades senast "i, 1995 års bud'getproposition. Utredningen som har valt ett avsändarperspektiv ser det dock inte som sin uppgift att arbeta med att ta fram en sådan redovisning.

Liknande frågeställningar gäller hur mycket av omfördelningen som sker mellan individer ochhur mycket sem sker över livscykeln. Denna utredning tar inte upp den frågan men hänvisar till BSO- rapporten Skatter och transfereringar över lichykeln (Ds l994:1?35"): i vilken den behandlas.

2.3.2. B—rutto— och nettoredovisning

Termerna brutto- och nettöredövisning används på skilda Sätt i olika sammanhang.

I budgetsammanhang används för det första begreppen för skattepliktiga förmåner. Då avser bruttoutgiften den på statsbudgeten uppförda utgiften för en förmån. Nettöutgiften avser samma- utgift. reducerad med den inkomstskatt som dras från förmånen redan innan den når mottagaren. Det bör uppmärksammas att det på statsbudgeten förekommer såväl tran—sfereringar som är inkom—stskattepliktiga som sådana som inte. är det.

För det andra används begreppen brutto- och nettoredov'isning i” budgetsammanhang när det gäller viss-a utgifter som förtfarande nettoredovisas på budgeten-s.inkomstsi'da. De utgifterna redovisas—som negativa poster bland statsbudgetens inkomster. Det gäller för. innevarande budgetår 1994/95 bl a sjuk- och föräldraförsäkringarna Av budgetpropositionen 1995 framgår att arbete pågår med att öka bruttoredovisningen i denna bemärkelse. Detta ligger i linje med vad som" krävs när riksdagén hösten 1996 kommer att börja tillämpa nya former för budgetberedning. l budgeten för 1995/96 redovisas utgifterna inom sjuk- och föräldraförsäkringama i sin helhet på statsbudgetens utgiftsida— medan t ex. arbetsskadeförs-äloingen fort- farande nettoredovisas på inkomstsidan.

Avsikten är att den redovisning som utredningen nu lägger förslag till ska ge överbliCk och jämförbarhet mellan olika åtgärder. Dess-utom är tanken!-att den ska visa hur mycket olika åtgärder egentligen kostar offentlig sektor. För'att åstadkomma detta bör redovisningen bestå av dels en bruttoredov'isning med transfereringarnas storlek före skatt, dels en nettoredovisning i bemärkelsen netto efter skatt. Redovis—

ningen bör dock i båda fallen vara brutto i den andra bemärkelsen, dvs att de utgifter som ännu nettoredovisås på inkomstsida'n förs över på utgiftsid'an och därmed ökar, omslutningennågot. Ett undantag vill dock utredningen göra från detta och det gällerkommunalskattensom inte finansieras över statsbudgeten utan bara redovisas över den som in- och utbetalningar,.

Det kan här uppmärksammas att det finns ytterligareett samman— hang där brutto.- och nettoterminologin används med återigen en annan innebörd. "Det är i Riksrevisionsverkets redovisning av statens totala verksamhet i vilken termen brutto "avser en konsoliderad redovisning av .Staténs samtliga inkomster och utgifter inkl de avgiftsfinans'ierade utgifterna som inte särredovisas över statsbudgeten. l utredningens förslag till förmåns—rdovisning anges de avgiftsfinanr sierade verksamheterna vid sidan av de skattefinansierade.

I den-av utredningen före—slagna .Öruttared'ov'iSningen-känns'.5törre delen av posterna igen från t ex stats-budgeten.. Skatteförmånema redpvis-as här till den storlek skattepliktiga bidrag skulle ha för att ersätta de förmånliga avvikelserna. Ett exempel är hur stort bidrag dagspressen skulle behöva- för att kompensera för ett borttagande av den lägre mervärdesskatten. Även barnbidragen känns dock igen från statsbudgeten trots att de inte är skattepliktiga. Som skatte-fönnån anges hUr mycketstörre barnbidragen skulle behöva vara om de vore skattepliktiga men ändåskulle ge lika mycket till mottagarna. På så vis görs barnbidragen som inte är skattepliktiga jämförbara med ålderspensionerna som är skattepliktiga. Hur skatteförmån'er beräknas: beskrivs närmare i' avsnitt 2.3.3.

Den föreslagna nettoredovisningen visar nettoutgifterna för staten och kommunerna. Den kan göras på kortare eller längre sikt beroende på hur lång kedja-av indirekta effekter som ska beaktas. En regel- bunden basredoviSning, som det här är fråga om, bör så lite som] möjligt bygga på antaganden om vilka effekter olika faktorer har på varandra. Av denna anledning bör nettoredovisningen ”här begränsas till att det omedelbara återförandet till offentlig sektor räknas bort. Det betyder att skattepliktiga tranfereringar' anges till beloppen efter det att inkomstskatten dragits bort. Exempelvis. redovisas ålders- pensionema härtill det belopp som återstår när inkomstskatten dragits av. Skatteförmånerna motsvarar i nettoredovisningen storleken på likvärdiga icke skattepliktiga bidrag. Ett exempel på detta vore ett icke skattepliktigt bidrag för resor till och från arbetet istället för avdraget. Enligt vad utredningen klargjorde inledningsvis i detta avsnitt bör dock nettoredovisningen vara brutto i den bemärkelsen att alla utgifter på statsbudgetens inkomstsida lyfts fram bland övriga utgifter.

När beräkningen görs av hur mycket av hush-ållstransfereringarna som i förm av skatt går tillbaka till den offentliga Sektorn, frame kommer det också hur stor del av skatten som går till staten respekti- ve till kommunerna. Ungefär 30% av de skattepliktiga transferering- arna går från state—n via hushållen till kommunerna som skatt medan endast några få procent går tillbaka till staten. Att ha den infonnatio- nen i beslutsunderlaget är värdefullt inför avgöranden om vilken förrn olika förmåner bör ha.

2.3.3. Särskilt om skatteavvikelser

En redovisning av skatteavvikelser utgör en viktig del av den förbättring av beslutsunderlaget som utredningens förslag till redovis- ning innebär. Ambitionen i redovisningen är att göra alla olika åtgärder synliga- att få jämförbarhet.

Enligt utredningens mening bör regeringen i budgetförslaget redovisa skatteavvikelsernai direkt anslutning till de utgiftsområden "som riksdagen kommer att använda sig av sin budgetberedning. När riksdagen på förslag av finansutskottet lägger fast ramar för utgiftsom- rådena ska fackutskotten först ges tillfälle att yttra sig över den samlade utgiftsnivån för respektive utgiftsområde. I detta sammanhang har fackutskotten också möjlighet att lägga fram förslag om ändrade skatter eller avgifter. En kompletterande redovisning av skatteavvikel- serna ger ett bättre underlag för fackutskottens prövning i- detta avseende-.

Eftersom redov1sn1ngen av skatteavvikelser för Sveriges delÅ är 71151 Och metoden för att kvantifiera skatte—avvikelser inte är given, redogor utredningen kortfattad 1 detta avsnitt sarskilt för hur dessa beräkningar" bör göras.

En skatteavvikelse mäter i princip skillnaden mellan två. olika skatteregler. För detta krävs att en jämförelsenorm fastställs, från vilken awikelsen ska mätas. I varje nytt skatteförslag som regeringen lägger fram redovisas även förslagets budgeteffekter. Denna effekt är beräknad som skillnaden i skatt mellan det gällande regelsystemet och det föreslagna. Jämförelsenörmen utgörs i detta fall av det gällande under en längre period ska» göras, är 'aVvikelsen skillnaden i skatt mellan det gällande regelsystemet och det regelsystem som gällde för jämförelseåret. Jämförelsenormen i detta fall är därför det då gällande regelsystemet.

Valet av jämförelsenorm styrs alltså av syftet- med redoviSnin—gen av skatteavvikelser- Det är framför allt tre. syften som, intresaenar

beslutsfattare; "skatternas snedvridningSeffekter, skatternas omför- delnitngseffekteroch skatternas budgeteffekter.

I ekonomisk teori beskrivs ofta skatternas snedvridningsefekter. Exempel på sådana effekter är de beteendeförändringar sjom skatterna orsakar. En inkomstskatt förändrar rel—ätivpriiset mellan arbete och fritid. Ju mer "inkomSIskatten höjs, desto lägre bllir priset på fritiden, vilket innebär att :de ekonomiska incitamenten till arbete minska-r. Teoretiskt är en klumpsummeskatt den mest effektiVa skatten. för att finansiera samhälleliga.åtaganden. Emellertid ären klwnpsumm'eskatt inte praktiskt tillämpbar och dessutom uppfyller den inte de för- delning—_spo—litiska mål: som samhällethar. Den empiriska forskningen inom optimal beskattning inriktas oftast på partiella analyser, ex_- empelvis skat-ternas inverkan på arbetskråt-"tsutbudet. Att så är fallet berör inte Enbart på Svårigheten att genomföra en totalanaly—s, utan även på att verkligheten bygger på successiva förändringar av skattesystemet.

En redovisning av skatternas omfördelningsejkkter avser oftast en jämförelse av olika regelsystem eller mellan olika inkom-står. 'En- annan ansats kan utgöras av- en redovisning som visar progressivite- tens omfördelande effekter. En sådan jämförelsenorm kan exempel-vis utgå ifrån en pröpörtionegll',inkomstskatt,

För närvarande är döek det primära intresset fokuserat på skatter- nas budgetefekter. Emellertid begränsas analysen till att enbart omfatta föreslagna förändringar i regelsystemen, dvs när Väl en skatteregel är beslutad lämnas analysen därhän. En kontinuerlig uppföljning däremot kan innebära att de ekonomiska bedömningar, som en gång låg till grund för beslutet, med tiden har förändrats i sådan grad att det tidigare beslutet bör omprövas. En sådan upp- följning kräver en alternativ norm, antingen i form av att jämförelsen görs utifrån ett specifikt år eller att en alternativ jämförelsenorm väljs. Det är också ur detta perspektiv som den internationella redovisningen av skatteavvikelser vuxit fram.

En sådan norm bygger ofta på ett enhetligt skattesystem. Inom inkomstbeskattningen är en av huvudprinciperna att alla inkomster ska beskattas, vilket innebäratt även icke skattepliktiga transfereringar är skatteavvikelser. Exempel på sådana avvikelser är barnbidrag och bostadstillägg. En annan princip är att enbart kostnader för intäkternas förVärVande bör vara avdragsgilla. Kostnader för resor till och från arbetet är avdragsgilla vid inkomstbesakttningen till den del de överstiger 6 000 kronor. Eftersom denna typ av kostnader egentligen är privata levnadskostnader utgör avdragsrätten en skatteavvikelse.

Inom mervärdesskatteomr'åidet gäller som princip att all yrkes- mässig omsättning Ska vara"— skattepliktig. I den valda normen ska även en enhetlig skattesats tillämpas. Detta innebär att de undantag för

skatteplikt som gäller för dagstidningar m m är skatte'avvikelser. Beroende på normnivån på skattesatsen kan avvikelsen vara en förmån eller en sanktiön. Om normen sätts till 25 % kommer samtliga avvikelser nedåt enligt gällande regler utgöra förmåner medan många av avvikelsema kommer att vara sanktioner om normen istället Sätts till en lägre skattesats, exempelvis den genomsnittliga skattesatsen inom EU.

Normen för socialavgilfter innebär. att all ersättning som grundas på arbete ska utgöra underlag för uttag av socialavgifter alternativt särskild. löneskatt. Särskild löneskatt ska utgå om ersättningen ej ligger till grund för förmåner enligt lagen om allmän för-säkring.

För att en redövisning av skatteavvike—l-ser ska vara ändamålsenlig bör skatten vara bredbasig och allmängiltig. Inom punktskatteområdet har därför jämförelsenormer enbart tagits fram för de större skatterna, dvs allmän energiskatt, koldioxidskatt, fastighetsskatt, vägtrafi'kskatt samt särskild skatt vid produktion av elektrisk kraft. ”Skatter och avgifter med smala skattebaser 'bör därför inte redovisas som skatteavvikelSer. utan bör istället redovisas som regleringar. I redovisningen av skatteavvikeISer har därför uteslutits svavelskatten, avgift på gödselmedel och bekämpningsmedel samt avgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion.

Redovisningen av avvikelsenkan göras utifrån olika metoder. Den vanligaste metoden internationellt är skatteboryallsmetoden (eng; revenue foregone), enligt vilken avvikelsen beräknas som det skattebortfall som avvikelsen orsakar. Om intresset däremot är de budgetförstärkningar som uppstår vid ett slopande av avvikelsen används intäktsmetoden (eng. revenue gain). I denna metod tas även hänsyn till indirekta skatteeffekter och beteendeförändringar hos de skatt—Skyldiga. Eftersom det huvudsakliga syftet med en redovisning av skatteavvikelser inte är att redovisa de 'budgetförstärkningar som kan uppkomma vid ett slopande av avvikelser utan snarare att förbättra beslutsunderlageti budgetprocessen, används i rapporten i bilaga 4 istället utgiftsekvivalentmetoden (eng. outlay equivalent); Denna metod, som för övrigt intemationel'lt enbart användsi USA—, innebär att det skattepliktiga bidrag beräknas som krävs för att den skattskyldiges "inkomst efter skatt ska vara oförändradvid ett slopande av skatteavvikelsen. Effekten av undantaget blir på detta sättjämför- bart med andra skattepliktiga transfereringar [på statsbudgetens. utgiftssida. '

I de fall avvikelsen kan likställas med ett bidrag till den slattskyl! _dige utgör avvikelsen en skatteförmån. Emellertid finns även av- vike'lser 'som kan likställas med ett extra skatteuttag eller 1egat'ivt bidrag. I detta fall utgör 'skatteayvikelsen en skattesanktion. Den genomgång av skatteavvikelser som gjorts omfattar i princip,,enbasrt

avvikelser 'som- medför förmåner. Enbart de mest uppenbara skatte- sanktionerna har redovisats. Inför en eventuell regelbunden publice- ring av skatteavvi'kel—ser planeras en genomgång av gällande skattelag- stiftning att göras så att även en fullständig redovisning av skattesank- tioner kan göras.

De redovisade avvikel'Serna är olika till sin könstruktion. Vissa avvikelser medför definitiva skattelättnader, exempelvis lägre skatte- satser, undantag från skattepli'kt m fl, medan andra enbart innebär ett uppskjutande av beskattningen. Exempel på de senare är företagens avsättningartill periodiSeringsfonder. Denna re'serveringsmöjlighetkan törmånsmässigt likställas med en räntefri skatte-kredit.

Valet mellan en transferering via» budgetens utgiftssid'a och en skatteförmån är bland annat beroende av de administrativa kost- naderna för stödet., I vissa fall kan det för samhället vara mindre kostsamt med :en skatteawikelse jämfört med ett trans'fereringssystem. Jämför diskussionen om generella kontra behoVsrelate-rade bidrag.

Avvikelserna redovisas både som" brutto- och nettobelopp. I bruttoredovi—sningen finns det anledning att skilja på saldopåverkande respektive icke saldopåverkande avvikelser-. Barnbidraget är enligt normen en avvikelse, mensyftet med bidraget torde vara att det i' sin helhet ska Vara ett stöd. Ett införandeav skatteplikt, vid oförändrat nettobid'ra'g, kräver därför en ökning av bidraget, vilken finansieras med den ökning av skatten som en skatteplikt medför. En slopad avvikelsemedför under sådana förutsättningar därför ingen budgetför- stärkning.

Avvikelserna kan beräknas antingen kassamässigt eller periodise» rat. Eftersom regelsysteme'n och de bakomliggande ekonomiska faktorerna är knutna till k'alender'år har beräkni—ngama-gjorts periodise- rade per kalenderår. Periodiserade beräkningar utgör även ett bättre underlag för långsiktiga beslut, eftersom de kassamässiga beräk- ningarna även i'nkluderar effekter som enbart beror på förskjutningar i tiden. F.ör'att kunna komplettera redovisningen av statsbudgetens utgiftssida med redovisningen av skatteavvikelser, har en budgetårs- redovisning av skatteavvikelser gjorts genom att ta medelvärdet av avvikelserna avseende kalenderåren 1994 och 1995.

För?! ytterligareinform'ation om metod och beräkningar hänvisas till bilaga 4 om skatteawikelser.

2.4. Internationella jämförelser

Redovisningar av förmåner till en viss bransch eller för ett visst. ändamål görs såväl inom som utom Sverige För utredningen är det dock främst rapportering med större spännvidd som är av intresse för

jämförelser. Någon totalsammanställning som .den som *.utredningen föreslår görs såvitt utredningen funnit inte i något annat land.

För att ta del av erfarenheter som finns i andra länder och i ?in- terna-tionella organisationer har utredningen förutom kontakter med Kommerskollegiet och "NUTEK gjort förfrågningar via ambassader och haft kontakter med tjänstemän i Tyskland, USA, Holland, Finland, Norge eeh OECD.

I detta avsnitt följer en kortfattad redogöreISe för hur subventioner eller förmåner redovisas i några andra länder och intemat—ionella organisationer. En uppdelning görs efter om redovisningarna avser ett avsändar- eller mottagarperSpek—tiv. Uppdelningen är inte alltidentyd-ig eftersom redovisningarnai flera: fall används för bedömningar utifrån båda perspektiven. Det visar också att ansatsen är pragmatisk, dvs att tillgänglig och förståelig information används på flera sätt även om det vid varje tillfälle inte är teoretisk helt. korrekt.

I flera länder och organisationer görs sammanställningarav t ex transfereringar i socialförsäkringssektorn. De görs dock i särskild ordning. och redovisas inte tillsammans med t ex subventioner. I detta avsnitt anges inte vilka redovisningar som .görs inom socialförsäk- ringsområdet.

Ytterligare information om vad som görs utomlands finns i bilaga 3 och särskilt om i vilka länder skatteavvikelser beräknas i bilaga 4.

2.4.1. Avsändarperspektivet OECD

OECDs industrikommitté ställer samman medlemsländernas nettokost- nader för stöd till industrin. Syftet är i första hand att studera stödens effekter på industristrukturen. För att ta fram nettokostnadema för industristö'd vägs de olika stödformerna samman och beräknas netto. Industristödets nettokostnader tas således fram i varje medlemsland och för svensk del är det NUTEK som tar fram uppgifterna. I' bilaga 3 finns exempel på ett detaljerat informationsblad ur industrikommit- téns databas.

Tyskland

I Tyskland är det främst snedvridningar i konkurrens och! prisbildning som intresset riktar sig mot. D'är redovisas i' ens k Subventionsberichst de-subventioner .på federal nivå som anses särskilt påverkaekonomins funktionssätt. Det innebär att förutom subventioner till företag

inkluderas t ex skattefömiå'n-er och vissa transfereringar till hushåll. I varje gränsfall görs där en bedömning av vad som ska räknas. med. "Subventionsrapportenanvänd-s också som underlag för budgetarbetet och! som bas för besparingsbeting. Beloppen tas direkt från statsbud- geten, dvs redovisas brutto och skatteförmåner jämställs här med subventiOner på utgiftsidan. Eftersom redovisningen används i Ibudgetberedningen och uppgifterna visar budgeteffekter tas det tyska exemplet här med i ;avsändarperspektivet även om det främsta syftet är ett annat.

USA

'I USA har sedan länge .skatteförmåner beräknats som ett underlag för budgetberedningen. Skatteförmånema redovisas i. ett särskilt avsnitt i presidentens budgetförslag till kongressen.- Även Congress Budget Office (CBO) gör en beräkning av skatteavvikelser. Någon subven— tionsrapport tas inte fram i USA utan samtliga budgetutgifter redovisas bl a på ändamål för att tydliggöra vad utgifterna går till. En fördelning på ändamål görs även av skatteförmånern'ä men .de ställs inte direkt bredvid utgifterna i någon sam-lad redbvisni—ng. Bureau of Census (Department of Commerce) har en databas i vilken informa— tion finns om federalt stöd och om hur detta fördelar sig geografiskt.

Finland

I Finland publiceras skatteavvikelserna i en bilaga till budgetpro- positionen. De fördelas på ändamål och ställs bredvid motsvarande fördelning av utgifterna på budgeten. Ett exempel ur sammanställni- gen finns i bilaga 3.

Holland

I Holland finns en mycket detaljerad beskrivning av vad som är Subventioner. Som subvention räknas där förmåner för hushåll eller företag som stödjer särskilda syften - exempelvis en viss sorts konsumtion - men inte t ex generell inkomstförstärkning. Anledningen till att en subventionsredovisning görs: är här återigen åtminstone delvis en annan. För det första har en genomgång av alla subventioner gjorts för att utröna och åtgärda eventuella missförhållanden eller fusk. För det andra har redovisningen använts som grund för besparingsarbetet. För 'det senare syftet anses det dock inom det

holländska fmansdepartementet att en bredare redovisning av utgifter vore en bättre grund. En illustration till vilka uppgifter som finns i den holländska subventionsredov-isningen finns i bilaga 3.

2.4.2” Mottagarperspektivet OECDs j'ordbrukskommitté

OECDS jord-brukskommitté har en av de mest ambitiösa beräknings- metode'rna för att mäta förmånernäs effekter för mottagarna. Det är, också denna kommitté som hållit på längst med att göra subventions- sammanställ-ningar. Genom att beräkna Producers Subsidy Equivalent (PSE) beaktas effekterna på vinsterna av. de flesta förmånsiformer.

OECDs ekonomisk-politiska kommitté

I OECDs ekonomiskpolitiska kommitté bedriVs ett arbete för att kunna mäta och jämföra värdet för företag av olika förmåner de erhåller. Syftet är 'att jämföra dels" värdet av olika stöd, dels om- fattningen av stöd mellan olika branscher.. Ambitionen var att Ejective Rate of Assistance (ERA) skulle beräknas; vilket skulle innebära att olika åtgärders sammanlagda effekt på producenternas vinster togs fram. Åtminstone -i ett första steg har dock bedömningen gjorts att uppgifter framtagna enligt den metoden inte kan beräknas i alla medlemsländer och därför har ambitionerna fått stanna vid att indikatorer på detta mått s k Indicators of Government Assistance (IGA) tas fram.

Utredningen har föreslagit att en redovisning 'av förmåner regelbundet ska göras utifrån avsändarperspektivet. Det vore naturligt- vis- bra om denna skulle kunna kompletteras med beräkningar av effekterna för mottagarna. Att kunna ställa beräkningarna av kost— naderna för staten bredvid värdet för mottagaren vore Värdefullt i arbetet med att effektiviseraanvändningen av de offentliga resurserna-. När det gäller sådana beräkningar för näringslivet understryker utredningen därför vikten av att SVerige aktivt arbetar för att OECDs projekt för Indiicatori's of Government Assistant-:e (IGA) går vidare och om möjligt utökas till att omfatta beräkningar av Effective Rates of Assistance (ERA). Att få till stånd ERA-beräkningar i Sverige vore värdefullt. DeSSa kan troligtvis göras utifrån befmtlig statistik; i första hand natiönal'räkenskaperna. Modellutveck—l-ing och bearbetning av” statistiken kräver dock vissa resurser..

GATT

Som framgår av avsnitt 2.2.1 har subventioner noggrant definierats inom GATT numera WT'O. Enligt definitionen är en subvention varje offentlig överföring inkl inkomst- eller prisstöd som för mottagaren har karaktären av förmån. Överföringen kan ha formen av direkt transferering (bidrag; lån, kapital-tillskott) eller potentiella trans- fereringar (garantier). Som subventioner definierasäven skatteavvikel- ser och tillhandahållande av varor och tjänster förutom allmän infrastruktur.

S'Mmanställningar görs av subventibnerna i alla länder för att ge förutsättningar för så lika konkurrensvil'lkor som möjligt för företag i skilda länder. Egentligen är det värdet för mottagarna som är av in- tresse för detta syfte men de Uppgifter Som redovisas är beräknade på olika sätt eftersom förutsättningarna varierar för vad som kan. tas fram. Exempelvis lämnar Sverige Värden enligt Producers Subs'idy, Equivalent (PSE) för jordbruket medan belopp för övriga företag är beräknade enligt nettokostnads—metoden.

EU

Inom den Europeiska Unionen samlas uppgifter in om värdet för företagen av de förmåner som erhålls. Syftet-är att företag i de: olika medlemsländerna. ska kunna konkurrera på- lika villkor och nya för-— måner måste anmälas och godkännas. av unionen. Förmånerna mäts här som Gross Grant Equivalent.

Norge

I Norge beräknas sedan ett par år värdetav stöd till företag med ERA. Rapporten har hittills publicerats separat av statiska centralbyrån men det diskuteras om den istället ska presenteras tillsammans med statsbudgeten.

Finland

Förutom skatteavvikelser tas det även i Finland fram en rapport 'om vilka effekter näringslivsstödet har mätt som ERA. inte heller i Finland har ERA-beräkningarna ännu publicerats som bilaga till budgetpropositionen men även där finns sådana planer,.

3. När, var och hur bör en redovisning- ske?

Söm framgått av avsnitt 2; föreslår utredningenen bred redovisning av 'de förmåner som utgår från offentlig sektor för olika, ändamål. I. följande avsnitt anger utredningen mer preciserat vad en sådan redovisning bör innehålla ooh hur. den bör tas frm.

Resonemang och förslag utgår- från "de förhållanden som förmodas gälla när'bud—getåret reformerats till att sammanfalla—med kalenderåret vilket sker 1997.

3.1. Utredningens förslag

Utredningen föreslår

årlig publicering av redovisningen Som bilaga till rege— ringens vårproposition och budgetpro'position. en databas som grund för den publicerade redovisningen och för detaljerad informations-sökning. att den av utredningen föreslagna redovisningen lagreg— leras genom den bud-getlag som nu ska utredas i» särskild ordning. Finansdepartementet som huvudansvarig för att ta fram redovisningen.

3.2. Användning av informationen

Samtidigt som ett nytt budgetår inleds påbörjas budgetberedningen för nästa. Regeringen behöver då underlag för att i ett första steg arbeta fram riktlinjerna för det kommande året. Utredningen bedömer att den förslagna redovisningen av förmåner och sanktioner kan utgöra en viktig del av beslutsunderlaget eftersom redovisningen ger såväl överblick över vilka ändamål söm resurserna inom offentlig sektor används till som detaljerad information om enskilda förmåner. Redovisningen kan sedan också användas för 'den fortsatta budgetprof cessen inom regeringskansliet.

Redovisningen av förmåner och sanktioner i vårpropositionen kan även för riksdagen utgöra ett underlag för de prioriteringar som måste göras. Dessa preciseras efter hand till-s dess att beslut fattas i december om nästa års budget.

Den breda redovisningen där alla förmånsformer redovisas samlat bör således användas som utgångspunkt för såväl regeringens och regeringskansli'ets' arbete med budgeten som för riksdagens och utskottens behandling av den. Även partikans—lier och enskilda ledamöter bör kunna ha användning av den föreslagna redovisningen.

[ och med att uppgifterna finns tillgängliga för riks-dagen är de också att betrakta som offentliga. Alla som så önskar kan då, eventuellt mot avgift, använda informationen. Som jämförelse kan riksdagens databas RIXLEX nämnas i vilken text kan sökas från betänkanden; propositioner m m.

3.3. Tidpunkt, sammanhang och form för redovisning

Det är viktigt att redovisningen av förmåner och sanktiOner färdig- ställts och publiceras vid tidpunkter som gör att den kommer till största möjliga nytta 'i budgetberedningen.

Regeringens budgetförslag kommer. fr o m 1997 att samlas i budgetpropositionen som läggs senast 20 september. På våren, senast den 15 april, läggerregeringen en ekonomisk-politisk proposition som huvudsakligen innehåller bedömningar ,och riktlinjer för arbetet på längre sikt.

Enl-igt riksdagsutredningen bör vårpropositionen utöver förslag till ändringar av det löpande budgetårets-utgifter och inkomster i korthet ha följande innehåll.

I förnyad bedömning av det ekonomiska läget med utblickar mot efterföljande är, allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken I, inriktning på budgetpolitike'n i ett längre perspektiv utifrån en

analys av 'budgetutvecklingen närmast följande femårsperiod riktlinjer för" budgetpol'itiken närmast följande budgetår riktlinjer för vissa Verksamhetsområden (kommunerna)

Föreliggande:utredning. föreslår att den föreslagna redovisningen av förmåner och sanktioner lagregleras- genom den budgetlag som nu ska utredas. i särskild ordning Den bör innefatta krav på en årlig redovisning av de, offentliga förmånerna och sanktionerna, samt att redovisningen bör lämnas i form aven bilaga till finansplanen i den

ekonomiska vårpropositionen och i budgetpropositionen. l—lur redovisningen ska se ut i detalj bör löpande anpassas till behoven.

Före den 15 april arbetar regeringen således fram förslag till riktlinjer för budgetpolitiken under det närmast följande budgetåret, dVS det budgetår för vilket den till hösten lägger sitt budgetförslag. Riktlinjerna inför det kommande budgetåret anger troligen det totala utgiftsutrymm'et för offentlig sektor och mer eller mindre detaljerat 'hur olika ändamål i .den offentliga Sektom ska prioriteras. Under" ett flertal år kommer prioriteringarna att få göras utifrån besparingskrav för att få statsfinanserna i balans.

”"För att redovisningen ska finnas tillgänglig när regeringen börjar sina diskussioner om det ekonomiska utrymmet för offentlig sektor och,.om prioriteringar mellan olika politikområden, bör en preliminär uppdatering göras för internt bruk i regerings—kansliet redan under årets. första månader. Den kan bygga på följande delar.

den statsbudget riksdagen just fastställt för det påbörjade året prognos på utfall för 'det just avslutade året utfall för tidig-are år en preliminär långsiktig budgetberäkning vilken bör- finnas tillgänglig när regeringen börjar arbetet med att ta fram riktlinjer för det kommande budgetåret

Den preliminära redovisningen bör ingå som en del av det besluts- underlag som regeringen har redan i budgetberedningens början. Innehållet juSteras sedan med

I ' definitivt (ev preliminärt) utfall för föregående år I t'i'l'läggsbudget och prognos för innevarande år I den färdiga långsiktiga budgetberäkningen.

Det kan här noteras att formen för beräkningen av den långsiktiga utvecklingen för närvarande är under omprövning. Bl a utreds frågan av budgetpregnosutredningen (Fi 1994:06). Den långsiktiga konse- kvenskalkylen har hittills visat utvecklingen som den kan beräknas bli om inga nya beslut fattas dels för hela statsbudgeten, dels för enskilda anslag. Den har därmed kunnat utgöra en utgångspunkt för regering- ens" arbete med att ta fram förslag till riktlinjer för det kommande året. Om den långsiktiga konsekvenskalkylen skulle komma att ersättas. med en beräkning i vilken utvecklingen för enskilda anslag inte framgår, innebär det att någon beräkning av utvecklingen de framförliggande åren inte kan göras på ett enkelt sätt i den av utredningen föreslagna redovisningen.

Publicering av redovisningen sker som tidigare framgått lämpligen som bilaga till finansplanen i vårpropositionen senast den 15 april. Samtidigt bör detaljerade uppgifter finnas tillgängliga och uppdaterade med. utfall, prognos för innevarande är inklusive förändringar i tillåggsbudget och fem år framåt enligt den långsiktiga budgetberäke ningen. Riksdagen kommer i och med att det nya budgetåret sam-man- falleramed kalenderåret att behandla regeringens förslag till riktlinjer för budgetpolitiken under det kommande budgetåret under april-juni. Redovisningen uppdateras sedan i och med att regeringen p,resenmrar sitt budgetförslag i september. I enbilaga till finanspl'anen redovisas- då vilka effekter förs—laget har på fördelningen av förmåner och sanktioner mellan relevanta politikområden respektive utgiftsområden. Huruvida redovisningen av förmåner och sanktioner ska uppdateras för eventuellati'lläggsbudgetar perioderna mellan vårpropositionen och budget.—propositionen är i förSta hand en reSursfråga. Av redovisningen bör det i vilket fall klart framgå när den senast uppdaterades och hur aktuell information den baserar sig på.

För att det ska vara möjligt att i bilagan ta fram en redovisning som överenstämmer med vad som i övrigt framkommer i vårpro- positionen respektive budgetpropositio'ne—n krävs det tid och personal för beräkning, analys, textändringar och tryckning efter det att regeringen lagt fast sin ekonomiska bedömning. Erfarenhetsm-ä'ssigt sker detta mycket nära tidpunkten för trycklov. Utredningen anser" dock att det trots svårigheterna vöre värdefullt med en aktuell redovisning i samband med dessa propositioner och förhoppningen är att arbetet kan planeras så att det låter sig göras.

Figur 3.1. illustrerar tidpunkter för redovisning mm.

Figur 3.1 Budgetberedning i regering och riksdag samt tidpunkter för redovisning av förmåner och sanktioner JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC 1) 2) 3)

| __________ l __________ l __________ I __________ l __________ |_________;l __________ l._ ___________________ ! ____________________ l __________ l l I I I I | I l l | I 15 20 19-27 13-20 VÅP BP FiU, riksdag till till riksdag beslut riksdag riksdag ram- stats-

beslu't budget

]) Redovisningen av förmåner och sanktioner klar för användningen i regeringens arbete med budgeten 2) Redovisningen av förmåner och—sanktioner publiceras uppdaterad enligt beräkningar och förslagi V'ÅP 3) Publicering av budgetförslagets effekter.

MÅR vårproposition B-P budgetproposition

3'.-4 Innehåll

Vad gäller innehållet i redovisningen av förmåner och sanktioner behöver det avgöras dels vilken information som ska finnas-, dels vilken aktualitet och kvalitetredovisningen ska ha.

Utredningen föreslår att en regelbundet uppdaterad redovisning görs. tillgänglig på två sätt. Det ena utgörs av en databas där såväl detaljerad som aggregerad information ska finnas. Det andra är i form av en tryckt publikation.

3.4.1. Innehåll i databasen

Databasen föreslås innehålla detaljerad "information om enskilda förmåner och sanktioner men ävenvi—ssa färdiga aggregerade-samman- .ställningar. Databasen måste dessutöm för att bli användbar ge' an- vändaren möjligheter att göra egna grupperingar. Förutom uppgifter om hur sto-ra förmånerna och sanktionerna varit eller beräknas bli ett visst är, är- det viktigt att snabbt kunna hitta beskrivningar av deras syfte; och hur de fungerar.

I detta avsnitt ges ett förslag till vilken information databasen bör" innehålla och hur-uppgifterna bör ställas upp för att vara lättillgängli- ga för de behov som beslutsfattarna i regering och riksdag kan antas ha.

"Förslaget är utformat efter vad som är en tänkbar utv'ecklirrg av det stats-budgetsystem som för närvarande används av Finansdepartemen- tets budgetavdelning. Det är mycket möjligt att det vid det faktiska upprättandet av databasen framkommer ytterligare—möjligheter. Då ska naturligtvis dessa övervägas. Det förslag som presenteras. här begränsas dock till vad utredningen sett som rimligt utifrån vad som idag finns.

Förslaget illustreras i figur 3.2 och förklaras i den efterföljande texten.

Figur 3.2 Ett exempel på sökväg i databasen

Brutto eller netto? Vilket år?

* FÖRMÅNER OCH SANKTIONER l-O'FFENTLIG SEKTOR *

* STATLJGA FÖRMÅNER OCH SAN—KTIONEIR'*

Vilket ändamål?

Vilka är?

* FÖRMÅNER OCH SANKTIONER FÖR VISST ÄNDAMÅL *

* Vilken förmån/sanktion?

" INFORMATIONSBLAD OM VISS FÖRMÅN ELLER SANKTlON *

I eXemplet väljer användaren först om det är brutto— eller nettobe, lopp, dvs före eller efter inkomstskatt (se avsnitt 2.3.2), som är av intresse. Väl inne i databasen kan brutto växlas mot netto och. vice versa. Dessutom måste användaren i början ange vilket budgetår som ska studeras. Den aggregerade tabellen kan tas fram endast för ett år i taget eftersom den annars skulle bli tredimensionell och därmed svårläst., Däremot kan utvecklingen av enskilda ändamål eller förmåner studeras för flera år. När det gäller skatteavvikelser [kan dock inte jämförelser göras mellan olika år på samma sätt som” för utgifter eftersom varje år har detdå aktuella skattesystemetsom norm.

I databasen ges användaren först en överblick över hur de offentliga respektive statliga förmånerna och sanktionerna fördelar sig mellan olika ändamål och vilka former de har.

Indelningen i ändamål baseras på en internationellt använd indelning enligt den av FN rekommenderade Classification Of the Functions OfGovernment, COFOG som Riksrevisionsverket löpande anpassar till svenska förhållanden. Med en gruppering av förmånerna eeh sanktionerna i dessa ändamål kan således internationella jäm- förelser göras vilket utredningen bedömer kommer att bli av allt större intresse. För att bli användbar i budgetberedningen i regeringen kan ändamålen grupperas i lämpliga politikområden.

Riksdagsledamöterna kan för sitt arbete istället välja en indelning av ändamålen i de' utgiftsområden som aviserats ska gälla för riksdagens arbete—. Så länge regering och riksdag. arbetar med olika indelningar av ändamålen måste också informationen i databasen kunna sorteras på olika sätt. Utredningen utgår dock från att en enhet- lighet komm-mer att eftersträvas när systemet med utgiftsområden tagits i bruk.

I den aggregerade redovisningen finns ändamålen grupperade efter vilket huvudsakligt syfte de har. Som framkom 'i avsnitt 2.2.1 är .de trehuvudsyftena nattVäktarstaten, korrigering av marknadsmisslyckan- den och fördelningpolitik. Denna gruppering görs eftersom det är en bra utgångpunkt för vidare analys att se varför åtgärderna för ett visst ändamål i grunden beslutats. '

På den andra ledden i de aggregeradetabellerna delas åtgärderna upp i huvudgrupper efter vilken form de har. Det anges då om åtgärden har formen av ofentlig konsumtion, investering, transfere- ring, skatteförmån, övrigt, reglering eller skattesanktion. Indelningen utgår delvis från" System of National Account (SNA) där offentlig konsumtion är de tjänster och varor som produceras inom offentlig sektor och transfereringar är de överföringar av pengar som görs till andra sektorer. Skatteförmånerna redovisas i en egen kolumn eftersom de inte finns på utgiftsidan och beräknas på ett annat sätt ”än ut— gifterna. Även regleringarna redovisas i en egen. kolumn. För de sistnämnda anges inga belopp utan endast inom vilka ändamål förekomsten av regleringar är betydelsefull. Vid sidan av förmånerna redovisas slutligen skattesanktionemai en kolumn.

Användaren av databasen kan sedan öka detaljeringsgraden och studera ett visst ändamål. Av redovisningen framgår då vilka de enskilda förmånerna och sanktionerna är för just det ändamålet. De redovisas även här i huvudgrupper efter vilken form de har. "Det framgår således t ex hur stora transfereringarna är jämförda med skatteförmånerna för varje ändamål». Av redovisningen på denna nivå. framgår också för varje ändamål inom vilka områden regleringar har

betydelse som förmånsform. När ett enskilt ändamål studeraskan som nämnts dessutom tidserier med uppgifter för flera år tas fram med de reservationer som gjorts kring detta vad gäller skatteawikelser.

För varje enskild förmån och skattesanktion finns slutligen ett informationsblad med detaljerade uppgifter om belopp, mål, konstruk- tion, karaktär m 111. Här finns också en tidsserie som visar hur storleken förändrats under gångna år och hur den kan beräknas utvecklas de kommande fem åren.

Om det så- småningom visar sig vara av intresse, kan? en mer detaljerad redovisning tas fram i vilken utvecklingen även för visSa delar av förmåner och sanktioner framgår. Då skulle delar av dessa kunna studeras dels under ett ändamål i sin helhet, .dels under en enskild förmån. Ett tänkbart exempel vore barnbidragen specificerade för första barnet, andra barnet osv. En bedömning får då göras av inom Vilka områden behovet av mer detaljerad statistik finns och om denna finns tillgänglig.

På följande sidor visas i figurerna 3. 3 - 3. 6 hur tabeller och informationsblad i den föreslagna redovisningen av förmåner och sanktioner kan se ut.

Figur 3.3 Förmåner och sanktioner från offentlig; sektor

Bolitikpmråde Form »

Kön- Inve- Trans- Övrigt Skatte- Reg-ler- Summa Skatte- sum- ster- ferer- för- ingar för- sank— tion ingar ingar" måner måner tioner

Nattväktarstaten Föisvar

Rättsväsende

Tu'il och skatt

Umkesförvalming

beh mtematlonell

Korrigering av m knadsmissl'yckanden '_'»..dd, naturvård

oc energi Utbildning och forskning Kommunikationer ArbetSrnarknads- politik

Fördéliiingspolitik

Hushåll:

Ålderspen'sioner

Vård "och omsorg, handikappfrågor

Barnfamiljer

Sjuk- o arbetsskade- försäkring o förtidspensioner

Invandring

Företag; organisationer: Bostadsförsörjning Näringsliv och

jordbruk Samhällsplanering

och regional

utveckling Fritidsverksamhet

och kultur

Inter—nationellt: Intemationellt bistånd-

Övrig ' t Statsskuldräntor Övriga" utgifter

SUMMA

,,

Figur 3.4 Statliga förmåner och sanktioner

Politikområde Form

Kon- Inve- Trans- Ovrigt Skatte— Regler- Summa Skane-. Avgift-s- Statsbud- surn- ster- ferer- för- ingar för- sank- finans— getens tion ingar ingar måner måner tioner ierad utgifts— verk- sida samhet

Nattväktarstaten

Försvar Rättsväsende Tull och skatt

Utrikesförvaltning och internationell samverkan Central förvaltning

Korrigering, av . marknadsmisslyckanden Miljöskydd, naturvård

och energi Utbildning och

forsllming Kommunikationer Arbetsmarknads-

politik

Fördelningspojitik

Hushåll: Ålderspensioner Vård och omsorg, handikappfrågor Bamfami'ljer ' Sjuk- () arbetsskada- försäkrilng o förtidspensioner Invandring

Komma-her: Bidrag från staten till kommunsektorn

Företag, organisationer: Böstadsförsörjning Näringsliv och jordbruk Samhällsplanering ochvregion'a'l ' utveckling Fri—tidsverk'samhet och kultur

Internationellt.- Internationellt- bistånd-

Övrigt Statsskuldräntbr

Övriga utgifter

SUMMA ___—__MT:

Figur 3.5 Förmåner och sanktioner för ett visst ändamål

Ändamål

199.22'93' 199.3794. lead/25

Konsumtion

belopp , anslag 1 anslag 2

Investeringar anslag 1 Transfereringar _ tranSfereringar' till hnshåll ans-lag 1 anslag 2 _, transfereringar till företag anslag 1.

Övrigt

S'kat—tefö'rmåner

Regleringar . uppräkning av inom vilka områden regleringar är betydelsefulla

Summa

Skattesanktioner

Figur 3.6 Informationsblad

Statlig förmån/sanktion

tbed'getberakning

Utfall- Prognos

84/85 85/86 86/87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 "93/94 94/95 95/96 1997119918 [1999 2000 Anslag del 1 del 2

Utgiftsorn'råde, RD: Politikerområ'de RK:

Ändam—äl'sområ'de:

Hela varav

förmånen/ sanktionen konsum- i'n've- övrigt skatte- regler- tionn ster— förman ingar

ingar

Åtgärdens mål / syfte:

Målgrupp:

varav andel kvinnor __ %

Mottagare: Enligt realekonomiska kategori Enligt Regleringsbrev

varav andel kvinnor _ %

Åtgärdens form:

Konsumtion: tillhandahållande av vara/tjänst Investering Transferering: bidrag kapitaltillskott räntestöd Skatteav—vikelse: skatteförmån skattesanktion Övrigt: mjuka lån garantier, Reglering: inkomst / prisstöd (ru*llskydd mm)

koncession, tillstånd

Atgärden's karaktär:

målgruppen får- del av åtgärden direkt indirekt

generellt (ej krav på viss motprestation eller ikvali'tet) selektivt viss motprestation viss kvalitet

»mqnaeatsh-är kotis'uihem producent åtgärden- sker pr'opotionellt (kopplat till aktivitet som pågår över tiden)

marginellt (ai/ser att förändra omfattningen av en aktivitet)! administrationen innefattar utbetalning

individuell behovsprövn in g annat, nämligen

Typ av automatik: Styrgnde, faktor:

Anslag: Littra: Huvudtitel:

Utskott:

För ytterligare infomation:

Nyckeltal

Offentliga sektorn Andel av offentliga utg mer: % Andel av offentliga åtgärder (utgifter och skatteavvikelser): %

Andel av offentliga sektoms åtgärder (utgifter och skatteavvikelser?) inorn utgiftsområdet: % politikområdel: % ändamålsområdet: % Staten Andel av statens utgifter: % Andel av statens åtgärder (utgifter och skatteavvikelser): % Andel av statens åtgärder (utgifter och skatteavvikelser) inom utgihsområdet: % politikområdet: % ändamålsområdet: % Mottagaren , Andel av hushållens disponibla inkomst. % Andel 1 förhållande till branschens förädlingsvärde: % Utg itt/'skatteavvikelse per "mottagare: kronor UtgifiYskatteavvikeISe per sysselsatt 1 branschen: kronor

3.4.2. Innehåll i publikationen

Den redovisning av de offentliga förmånerna som utredningen föreslår b'ör publicera-s som bilaga till' vårpropositionen respektive budgetpro- pos—itionen bygger på informationen i databasen. För att säkerställa god tillgänglighet bör åtminstone inledningsvis all information i databasen finnas i tryckt form. N'är elektroniska media kommer, till mer allmän användning bör dock den tryckta delen begränsas till mer aggregerade sammanställningardmblikationen bör dessutom innneh-ål- la en verbal beskrivning.

3.5. Källor Och bearbetning av statistik

Ambitionen är att utredningens förslag inte ska komma att innebära" någon ny omfattande informationsinsamling. Avsikten-'är att idé största möjliga utsträckning använda befmtlig införm-atio'n som sedan bearbetas för att komma till användningi redovisningen av förmåner och sanktioner.

.I de resterande delarna av avsnitt 3.5 anges var och hur olika uppgifter idag beräknas som kan vara basen från vilken en reder/is.— ning av förmåner och sanktioner tas fram-. Hur förmånerna beräknas 'i desSa' källor'är utgångspunkten för vilken information. redovisningen förmedlar.

3 . 5 . 1 Bruttoredovisning

Uppgifter till redovi'sningens bruttodel finns att "hämta på följ andezsätt.

Statliga utgifter

Till stor del kan uppgifter för bruttoredovis-ningen för state—intas från .Statsbudgetens utgiftsi'da. Riksrevisionsverket redovisar statsbudgetens utfall och gör prognoser för innevarande år. inom Finansdepartemen- tet tas långsiktiga budgetberäkningar fra—m förutom att budgetförslag för statsbudgeten för efterföljande år arbetas fram. Informationen från båda dessa källor finns samlad i Finansdepartementets Statsbud- getsystem. För redovisningen av förmåner och sanktioner föndelas statsbudgetens anslag dels realekonomis—kt i konsumtion, investeringar, transfereringar eller övrigt, dels efter vilket ändamål de har. 'För "att kunna ta fram. en bra förmånsredovisning är det naturligtvis väsentligt att den realekonomiska fördelning RRV ansvarar för vad gäller

statsbudgeten håller hög kvalitet. Icke skattepliktiga tran—sfereringar som t ex barnbidrag redovisas i bruttoredovisnin'gen med samma belopp som i statsbudgeten. Skill-naden mot om det vore skattepliktigt reddvisas— istället som skatteförmån. Viss-a utgifter får hämtas från statsbudgetens inkomsts-ida. Uppgifter om staten-s utgifter vid sidan av statsbudgeten erhålls från Riksgäldskontoret eller 'de ”olika. fonderna.

Kommunala utgifter

byrån (SCB,). Uppgifterna i redovisningen av förmåner och sanktioner om den kommunala sektorn kommmer'åtminstone på två sätt att skilja =sig,från dem. om den statliga sek.-torn.

För det första bör redovisningen begränsas till att inte innehålla mer detaljerad information "än samlat per ändamål vad gäller kommu- nerna. Det är tveksamt 'om resursins—atsen för att få fram en i detta sammanhang relevant redovisning av de enskilda förmånerna i alla kommuner står-i prop-(ation till värdet av detta som beslutsunderlag för regering och riksdag.

För det andra blir uppgifterna-för ”kommunerna färdiga senare än för staten. Det innebär att om." hela den offentliga sektorn ska studeras får användaren ta fram etttidigare år.

Till den del uppgifterna avser den konsoliderade offentliga sektörn måste strömmarna mellan de olika delarna elimineras så att om-- slutningen inte blåses upp.

EU-stöd

Ungefär 95% av EU-stöden redovisas över statsbudgeten och kom-mer därmed automatiskt _även med. i redovisningen av förmåner öch sanktioner. Resterande S% registreras enligt vad utredningen inhämtat även de inom Finansdepartementet och uppgifter om dessa förmåner finns således att hämta där.

Skatteavvikelser

En redovisning av skatteavvikelser bör göras brutto till en storlek som motsvarar det skattepliktiga bidrag som skulle kunna ersätta av- vikelsen. En sådan redovisning kan tas fram av Finansdepartementets skatteekonomiska enhet.

Övrigt

På statsbudgeten finns vissa finansiella—transaktioner som i redovis- ningen av förmåner och sanktioner förs upp under övrigt. Exempel på dessa är lån som ju så småningom betal-as tillbaka till staten. Som tidigare påpekats är förmånen egentligen inte utlåningen utan skillnaden mellan den ränta staten får in och dess upplåningsränta. Den föreslagna redovisningen kan tills vidare följa hur redovisningen sker över statsbudgeten men alternativen vad gäller kostnader för denna typ av förmån bör övervägas i det fortsatta utvecklingsar'betet.

Bland övriga förmåner bör även värdet av garantier framgå. Förutom utgifter vid infriandetav garantier för det av den föreslagna redovisningen även framgå hur stora de utestående garantierna ar för olika ändamål.

Regleringar

Avsikten är att det i redovisningen av förmåner och sanktioner ska anges på vilka områden det finns regleringar vilka kan sägas för mottagaren ha samma verkan som bidrag skulle ha Här finns idag dock ingen färdig samlad information att hämta.

Det finns en sådan mängd regleringar att red0visningen åtminstone :i ett första steg främst får begränsas till sådana som skulle. kunna ersättas; med bidrag till företag. Exempel på, andra regleringar som "såledestills vidare får utelämnas är till—stånd såsom för bankverksam- het, sändn'ingsrättigheter för TV, impörtlicenser eller undantag" från _t ex konkurrenslagen. Når även dessa förmånsregleringar tagits med 1 redovisningen bör det övervägas om regleringar som innebär" ekonomisk belastning kan tas med.

En genomgång av vilka regleringar som gäller företag har initierats i regeringskansliet. Om den fortlöpande ska hållas åjour kan den för- hoppningsvis anpassas så att det till redovisningen av förmånerna kan anges vilka regleringar som gäller för ett visst ändamål. Ett alternativ är att hämta informatiönen från Kommerskollegiet och Jordbruksver- ket som täcker in vilka koncessioner och gräns—skydd i olika former som finns.

Trans'fereringar vid- särredovisni'ug av staten Vid särredovisning av staten måste "statens transfereringar till den kommunala verksamheten tas med, De. ges till största delen om. ett generelltbidrag; den s k påsen. Den uppdelningsom kan gör amt-'en

för att se vart pengarna går är mellan kommuner och landsting. De, s—pecialdestinerade transfereringarna som går till kommunema redovisas under respektive ändamål. Uppgifter om storlek på transfereringarna till kommunerna finns i statsbudgeten.

Informationsblad

Förutom förmånernas storlek finns i informationsbladen kvalitativ infomation som kan vara värdefull vid överväganden kring enskilda förmåner. initialt krävs ett ganska omfattande arbete för att fylla bladen med information-. Till viss—a delar kan uppgifter hämtas från Finansdepartementets statsbudgetsystem men ivövrigt finns sakkunska- pen lättast tillgänglig via fackdepartementen. När grunden väl är lagd för ;inforrnationsbladen bör de, på samma sätt som i budgetbered— ningen iövrigt, löpande. kunnajusteras av fackdepartement'e—n med de förändringar som sker.

3.5.2. Nettoredövisning

Såmmanfattniingsvis skiljer sig nettoredovisningen från 'bru'ttoredovis- ningen vad gäller hushållstransfereringar, förmåner för företag och skatteavvikelsenl övriga delar sammanfaller uppgifterna i brutto- och nettoredovisningarna och tas följaktligen fram på samma sätt som beskrivits i avsnitt 3.5.1. För nettoredovisningen hämtas angivna uppgifter från följande källor.

Transfereringar till hushåll

Med hjälp av mikrodata, dvs uppgifter om enskilda personer i ett urval av befolkningen, kan Finansdepartementets fördelningspolitiska grupp räkna fram statens och den övriga offentliga sektorns in- komstbeskattning av samtliga transfereringar till hushåll. Den inkomstskatt som därigenom kan beräknas dras sedan bort från bruttobeloppen för att få fram nettoutgiften för hushålls'transfereringar- na. Transfereringarna uttrycks på så sätt till den storlek de skulle haft om de inte varit skattepliktiga men ändå skulle, ge lika mycket till mottagarna.

Transfereringar till företag

Den nettokostnad'smetod som NUTEK använder för att regelbundet beräkna förmånerna till industriföretag tar hänsyn till avgifter" och återbetalningar. Metoden ger således en bild av den egentliga kostnaden för sta-ten för förmåner av detta slag. Dessa uppgifte'r'frå'n NUTEK bör därför användas i nettoredovisningen vadgäller förmåner för för-etag. Liksom för de kommunala utgifterna finns uppgifter om nettokostnader endast tillgängliga i efterhand, dvs inga progn'osergörs. För att se hur stor skillnaden är mellan brutto- och nettobeloppeniför dessa förmåner får således användaren av den löpande redovisningen studera ett avslutat år.

Skatteavvikelser

En redovisning av skatteavvikelser bör göras netto till en storlek som: motSVarar det icke skattepliktiga bidrag som skulle kunna ersättafav— vikel'sen. En sådan redovisning kan tas fram av Finansdepartementets skatteekonomiska enhet.

3.6. Produktions-ansvar

Utredningen föreslår att Finansdepartementet ges huvudansvaret för att en regelbunden redovisning av förmåner och sanktioner tas fiam. Skälen till detta är att största delen av den information som redovis- ningen bygger på tas fram inom departementet även om vissa. delar hämtas från annat håll. Huvuddelen .av informationen för beräk- ningarna hämtas från det statsbudgetsystem som används inom budgetavdelningen. Inom Finansdepartementet finns dessutom den enhet som beräknar skatteavvikelser och den enhet som ansvarar- för beräkningarna v-ad gäller den kommunal ekonomin. För detta talar även det faktum att anknytande dokument - som t ex den långsiktiga budgetberäkningen - också tas fram inom departementet talar" för detta. Information "kan då hämtas från olika enheter inom Finans-

departementet och från övriga departement på samma sätt som vanligen sker i t ex budgetberedn-ingen och framtagandet av. den långsiktiga budgetberäkningen. En aktuell redovisning är också beroende av att nära följa vad som händer i budgetberedningen vilket endast kan ske i Finansdepartementet. Framför allt i budgetbe— redningens slutskede kan det vara svårt att få med irnformati'önen'om inte den centrala instansen har det avgörande ansvaret. Ytterligare ett annat och avgörande skäl för att huvudansvaret bör ligga hos

Finansdepartementet är vikten av att redövi'sningen av förmåner och sanktioner kommer in på ett operativt sätt i budgetberedningen i" regeringskansliet.

:Rilksrev-is-ionsverket' skulle kunna utgöra ett alternativ vad gäller produktion-sansvaret. Verket arbetar redan idag med stönadelar av den information som redovisningen av. förmåner eeh sank-tioner är tänkt att innehålla:. Svårigheterna att där» följa hudgetberedningen och. därifrån samla in delar av övrig information gör dock att utredningen föreslår Finansdepartementet som" huvudansvarigt för "produktionen; Där bör sedan bedömningen göras öm det finns delar eller moment som kan produceras på annat håll inom'eller utanför regeringskansliet. Det viktiga är att alla möjligheter till synergieffekter tas tillvara— både när det gäller arbetet inom regeringskansliet och 'i kontakterna med RRV och andra myndigheter. 'En referensgrupp med experter "från Finansutskottet, Riksrevisionsverket, Riksgäldskontoret m fl bör av bl a detta skäl knyta-still arbetet inom regeringskansliet med redovis- ningen.

När det sedan gäller frågan» om det utifrån politiska utgångspunkter kan antas att det material som tas fram ärobjektivt och inte ett uttryck för en politisk v-iljeinriktning, utgår utredningen från att det inte ska finnas anledning för riksdagen att hysa betänkligheter i" denna del för den typ av redovsning det här är fråga om. Redan nu görs ett antal redovisningar inom F inan-sdepartementet som avrapporteras till riksdagen. Utredningen vill framhålla vikten av att antagandenm m som används även i' redovisningen av förmåner och sanktioner redovisas öppet. Likaså bör viktigare förändringar i beräknings- metoden anges.

När redovisningen väl produceras löpande är det viktigt att även utvärdering- sker löpande och. bedömningar görs. av var den faktiska, produktionens olika delar bör ske.

3.7. Produktionskostnader

Kostnaderna för att löpande hålla den föreslagnaredövisningen av förmåner och sanktioner uppdaterad beror naturligtvis på vilken ambitionsn—ivå som väljs. Det gäller både bredden och detaljerings- graden. Betydelsefullt är också hur mycket informationsbladet ska omfatta. Avgörande för resursåtgången är sis—t men inte minst hur ofta redovisningen av förmåner och sanktioner ska uppdateras och utvecklingen beskrivas och analyseras.

Utredningens bedömning är att det för att upprätthålla en an- vändbar och kvalitetesmässigt godtagbar redovisning av statliga förmåner och skattesanktioner krävs åtminstone 3-4 sammanhållande.

årSarbetskrajle'r. Under vissa perioder krävs att flera personer-arbetar med redovisningen medan det under andra kanske inte behövs någon som på heltid ägnar sig åt just detta. Vid den löpande utvärderingen bör det även göras bedömningar om de resurser som avsatts för ta fram redovi'Sningerr av förmåner och-sanktioner är av rätt storlek för att den ska bli tillförlitlig och anVändbar. Allt eftersom redovisningen sedan stegvis byggs ut till att omfatta kommunerna m m får be- dömningar göras.—av var ambitionsnivån ska sättas och vilka-resurser detta kräver.

Som tidigare framkommit kommer utöver de sammanhållande krafterna många andra inom bl a regeringskansliet att bli involverade som uppgiftslämnare till redovisningen av förmåner och sanktioner. Utredningen vill därför—återigen understryka vikten av att samord- ningsniöjligheterna utnyttjas med vad som i övrigt görs i budgetbe- redningen.

Inledningsvis kommer det att behöVas ytterligare resurser för utVecklingsarbetet. Rutiner måste utvecklas för hur informations- insamlingen ska ske och för hur sortering och beräkningar på bästa sätt kanske. automatiskt. Här krävs. initialt resurser för dataprogram.- mering— liksom, för att ta fram en användarvänligdatabas.

En hel del grundläggande information måste läggas in i databasen för att _t ex införmatvionsbladen ska bli fullständiga. Detta görs troligen.,- som tidigare nämnts. bäst genom att fackdeparterneri'ten får ett ansvar för att lägga in information om anslagen m m påsxina "respektive områden.

Utredningen gör bedömningen att det för att utveckla redovis- ningen av förmåner och sanktioner utöver de 3-4 sammanhållande årsarbetskrafterna under ca ett är dessutom behövs konsultinsatser för datasystemering och programmering.

Det åligger varje utredning att föreslå hur dess förslag lämpligast bör fnansieras. Användningen av det förbättrade beslutsunderlag som redovisningen av förmåner och subventioner utgör bör ge möjlighet till bättre utnyttjande av de offentliga resurserna. Utredningen har allmänt uppfattat en höjd amb'itionsnivå för framtagande av den typ av finansiell information som redovisningen utgör. Av den a_n- ledningen är det inte relevant att peka ut någon annan produkt av samma karaktär som bör tas bort för att finansiera den löpande produktionen av denna redovisning. En annan anledning är att att störa delar inom området för närvarande är under omprövning. för vidareutveckling och att det därför idag inte med säkerhet går att Säga vilken övrig. finansiell information som kommer att tas fram. De resurser som står till regeringskansliets förfogande anvisas-över ett särskilt ramans—la—gunder första huvudtiteln. Utredningen anser inte att det ankommer på den att ange hur regeringen bör disponera detta

anslag. En utgångspunkt bör ändå vara att produktionen av :den föreslagna redovisningen finansieras genom att regeringen gör omprior'iteringar inom verksamheten i regeringskanslietoch stabsmyn- digheterna.

Utvecklingsarbetet för att möjliggöra produktionen av redovisr ningen av förmåner och sanktioner bör kunna finansieras inom ramen för 'de medel som avsatts för utVecklin—gsarbete inom Finansdeparte- mentet.

4. Vilka och hur stora är de statliga förmånerna och sanktionerna?

i föregående avsnitt har utredningen redogjort för sitt förslag till hur

"de statliga resp. offentliga förmånerna bör redovisas. Til—l vissa delar kan detta göras direkt med bearbetning av befmtlig statistik. Andra delar kräver mer omfattande modellutveckling än vad som kan göras under den tid utredningen har haft till sitt förfogande.

[I detta 'avsnittpres'enteras den del av redovisningen som redan nu kunnat tas fram i utredningens arbete. Utredningen har "valt att koncentrera den faktiska redovisningen på" statliga förmåner samt på de mer aggregerade sammanställningarna. F örm'ånerna redovisas här fördelade på de politikområden söm bl -a användes för redovisningen i den långsiktiga konsekvenskalkylen i kompletteringspropositionen 1994. När riksdagen börjar arbeta med utgiftsområden, vilka det nu finns förslag till, bör även redovisningen finnas tillgänglig med denna indelning. Någon beräkning- med den indelning i de föreslagna utgiftSOmrådena har inte gjorts i förliggande utredning eftersom Finansdepartementets statsbudgetsy'stem ännu inte färdigställts för detta. En: "samordning. "av utgiftsgrupperingarna mellan regering och riksdag skulle naturligtvis underlätta arbetet äVen med att ta fram redovisningen av förmåneroch sanktioner. Löpande ska redovisningen sedan dessutom finnas grupperad efter ändamål enligt COFOG dels för-i att 'det är en internationellt överenskommen standard vilket ger föruIiSättni:ngar för "internationella jämförelser, dels för att den indel- ningen i princip inte ändras över tiden.

4..11 Kompletteringar av befintlig statistik

Så långt möjligt har kartläggningen utgått från befintligt material:. V'iss'a; kompletteringar har dock gjorts—, förutom i själva utrednings- arbetet, genom konsultuppdrag och. experthilagor.

4.1.1 Konsult-rapport och expertbilagor

Utred—ningens expert Göran Schubert har i bilaga 2 beskrivit det bakomliggande resonemanget till utredningens ställningst'aganden angående hur den statliga/offentliga verksamheten bör redovisas. I bilagan presenteras en klassificering och indelning av verksamheterna som utredningen anser vara ett bra underlag för budgetberedningen och en bra utgångspunkt för vidare anlays av resu'r-sförd-elningen inom offentliga sektorn. I bilagan diskuteras även begreppet subventiönoch vad som skulle kunna inkluderas i ett sådant.

Professor Nils Mattsson har på uppdrag av utredningen även gjort en genomgång av skattelagstiftningen för ett antal punktskatter. Utifrån detta arbete har avvikelser kunna redovisas för energiskatt, koldioxidskatt, vägtrafikskatt, fastighetsskatt 'och de särskilda skatter som utgår på produktion av elektrisk kraft. Emellertid är framtagandet av en norm för dessa skatter betydligt svårare jämfört med övriga skatter. I bilaga 4 om skatteavvikelser finns därför två alternativa normer redovisade för energiskatten ooh koldioxidskatten. Denvalda normen har större likhet med det befintliga regelsystemet genom att en högre normskattesats tillämpas för energi för transporter och uppvärmning medan den alternativa normskattesatsen är lika obe- roende av för vilket ändamål energin förbrukas. Den valda normen redovisar femton avvikelser, varav tolv so—m grundar förmåner och tre som grundar sanktioner. Den alternativa normen redovisar tjugoåtta avvikelser, varav tjugoen förmåner och sju sanktioner. Valet av norm accentuerar återigen kopplingen mellan syftet med redoWsningien och den valda normen.

] bilagan om skatteavvikelser finns ett förslag hur en redövisning av skatteavvikelser skulle kunna göras. Redovisningen omfattar avvikelser inom inkomstskatten, socialavgifter och särskild löneskatt, mervärdesSkatten, energiskatten. koldioxidskatten, vägtrafikskatten, fastighetsskatten samt desärski'lda'skatterna på produktiön :av. elektrisk kraft.

En heldel av avvikelser-na har inte kunnat kvantifierats beroende på att underlag för beräkningar saknas. Avvikelserna är redovisade efter skatteslag, ändamål och utgiftsområde'n. Dessutom redovisas exempel på olika typer av stöd "brutto och netto inklusive respektive exklusive skatteavvikelser.

Beräkningarna a—v skatteaVvikel'serna är marginalberäkningar, vil- ket innebär att varje delberäkning har gjorts på marginalen. Detta innebär att de enskilda skatteavvikelserna egentligen inte bör summeras, eftersom en korrekt beräknad skatteavvikelse för samtliga avvikelser kommer att avvika från summeringen av de" enskilda _avvijkelsema.

41 .2 Utredningsarbetet

Utredningens eget arbete har vad gäller kartläggningen av tidsmässiga ekål'och eftersom uttedningen enligt direktiven haft att utgå ifrån. befintligt materialE begränsats till staten. Arbetet har huvudsakligen inriktats på följande fyra områden.

1"): En modellföt att föra-samman infor-mation från olika källor. 2) Bearbetning av den information som tas fram på olika håll så

att den i. möjligaste mån motsvarar de uppgifter utredningen anser bör finnas” i en redovisning. 37)? En modell för att kunna gruppera toch redovisa.—informationen * på önskvärt sätt. 4); Kommentarertifli vad kartläggningen visar.

4.2. Kartläggning av statliga förmåner och vissa skattesanktioner

Med utgangspunkt 1 de resonemang som förts iavsnitt 2 och 3 om hur en redov1spmg bör se ut har en kartläggning gjorts av de statliga |förmånerna. Den information som" finns idag har bearbetats för att kunna ställas.. samm-an på önskvärt sätt.

Utredningen vill återigen understryka att det år en statisk redovis- ning som görs. Det innebär att beloppen är beräknade var för sig och med de förutsättningar Som då gällde. Detta gör att om exempelvis en förmån tas bört så motsvarar besparingen oftast inte det belopp som förmånen uppgår till enligt redovisningen av förmåner och sanktioner. En förändring kan i vissa fall ha stora effekter utöver det belopp som anges i redovisningen för en viss förmån. Besparingama får därför beräknas i annan ordning för att fånga upp olika följdeffekter på inkomster eller andra utgifter. Samma sak gäller i andra sammanhang som. t ex i statsbudgeten.

Kartläggningen ger trots reservationerna intressant information om förmånerna. Den visar storleksordningen av olika åtgärder och hur förmånerna fördelar sig mellan olika ändamål.

4.2.1. Kartläggning brutto

I bruttoredovisningen av de statliga förmånerna ställs utgifter bredvid skatteavvikelser uttryckta som utgiftsekviValenter. I den löpande redovisningen bör dessutom antalet regleringar som innebär förmåner

anges,. I och med detta,—ges" en samlad bild av de statliga åtgärderna för skilda ändamål.

Figur 4.1 visar hur information förts samman och bearbetats för att sedan presenteras.

Figur 4.1 Informationsfiöden för redovisning av ståtliga förmåner brutto

' realekonomisk

Utgifter fördelning av _ utanför statsbudgetens utgifter på stats- skatte- . anslag inkl. statsbudgetens 4 budgeten avvikelser huvuddelen :av inkomstsida in_kl. visst , Ett-stödet . , ' EU.;stödu ' -

statliga förmåner fördelade på politikområden

(reglenhgar) * realekonomisk fördelning av förmånerna inom * , varje politikområde. (detaljerade intormatiims'blad)

' aggregerad sammanställning

Huvuddelen av uppgifterna kommer från en realekonomisk fördelning av statsbudgetens anslag av vilken det framgår om förmånerna har formen av- statlig konsumtion, investering eller transferering. Utifrån denna sorteras anslagen- för det första på poli- tikområden, för det andra realekonomiskt inom varje politikområde och för det tredje så att anslagen kommer i ordning efter huvudtiteil och littra.

De utgifter Som nettoredovisas på stats-budgetens inkomstsida lyfts fram och fördelas på politikområde och realekonomiskt.

Förmåner utanför statsbudgeten fördelas även de på politikområden och klassificeras realekonomiskt.

De bruttoberäknade skatteavvikelserna Sar—nt regleringarna fördelas på politikområden.

All 'införmation samlas sedan så att varje politikområde kan studeras vad gäller vilka enskilda förmåner som finns inom detta och hur de fördelar sig mel-lan olika förmånsformer.

Utifrån redovisningen per politikområde görs sedan en aggregerad sammanställning där de sammanlagda förmånerna samt skattesanktio- nerna inom varje politikområde framgår. Det framgår också hur mycket av förmånerna som har formen av konsumtion, investering—, transferering—, skatteförmån, reglering eller något annat.

4.2.2. Kartläggning av förmånerna netto

För att få fram nettoredovisningen ersätts uppgifterna vad gäller hus- hållstr'ansfer'eringar, industristöd och skatteavvikelser med nettob'eräk- ningar. Dessa har hämtats från särskilda källor.

Vad gäller hus-hållStransferer'ing—arna har den förd'elningspolitiska gruppen inom Finansdepartementet tagit fram hur mycket statlig respektive kommunal inkornstskatt 'som går tillbaka till offentliga sektorn.

Eftersom NUTEKs nettoberäkningar görs i efterhand finns: det ännu inga uppgifter om 1994/95 utan endast beräkningar för 1993/94 vilka fårdigStälls under?” Våren.

Finansdepartementets skatteekonomiska enhet har beräknat 's'katteavvikeisemas utg-iftsek'vivalenter netto.

4.3. Fördelning av förmånerna och vissa skattesanktioner på politikområden

I tabell 4.1 visas hur. stora förmånerna och vissa skattesanktioner är brutto och "hur de fördelar sigpå skilda politikområden. I den löpande produktionenav redovisningen av förmåner och sanktioner är tanken 'att motsvarande redovisning—ska finnas med informationen. fördelad på de utgiftsområden som riksdagen arbetar med och på ändamål enligt COFOG—.

Tabell 4.1 Statliga förmåner och vissa skattesanktioner 1994/95, milj kr Baserad på prognosen för 1994/95 i budgetpropositionen 1995

Politikomride Form

Kons'um- Investe- tion

NattVäktarstaten Försvar 38724 Rättsväsende 1 8525 Tull och skatt 7421 Utrikestörvaltning

och internationell

samverkan , 2744

Central förvaltning 537]

Korrigering av

marknadsmiss'lyckanden Miljöskydd, naturvård

och energi 998 Utbildning och

forskning 22853 Kommunikationer 1 29 12 Arbetsmarknads-

politik 4587 Fördelningspolitik Hushåll: Ålderspensioner 1026 Vård och omsorg, handikappfrågor ] 267 B.amfami'ljer 10 Sjuk- o arbetsskado-

försäkringar o

fonidspensioner 4806 Invandring 1539 Kommuner: Bidrag från "staten till kommunsektorn 10

Företag, organisationer: Bostadsförsörjning 175 Näringsliv och

jordbruk 1781 Samhällsplanering

och regional utveckling 789 Fritidsverksamhet

och kultur 935 Internationellt: Internationellt

bistånd 766 Övrigt Statsskuldräntor 1 086 Övriga utgifter 112_

SUMMA 128437:

ringar"

140

382 14661

163

0

0 58

5

0 0

16603-

Trans- ferer- ingar

761 2288

1681 178

1053

18694 3681

90876

180241 9219 51214

59336 9783

46366

32068 4295

2527

3843 '

14236

1 17000 9773

659113

Övrigt

558 66 109

2180

8

9394 124

0

Oxl

184 12

52 65

62 109

0 2000

14932

Skatte- Regler- fönnån- ingar er

000

09

6870

6219 8735

13126

28651

1888 201301

3451

32208 15686

1 093 9055

0 22385

169498

Sum'm'a for- måner

40913 21109

7530

4427 7799

9070

57542 40114

108753

209918

12385 71356

67778 1 1343

46375

64503 21884

4478 13941 15009

118036 34270

988582

Skatte- Stats- sank- budgetens tioner» utgi'h's- sida

" 40913 .21109 7530

4427 5619?

—490 »2200

43022 31379

42629

66417

10497 35330

26013 11343

46375

-8167 32295 -1640 6198

3384 4886 15009 118086

—213 11685 -10512 586347

Tabell 4.1 bygger pålden information som redovisas i bilaga 5. Av bilagan framgår hur stora de enskilda förmånerna är och de redovisas där grupperade efter vilken form de har. Vad gäller de förmåner som *har formen av statlig konsumtion är redovisningen _i bilaga '5 enligt utredningens mening. allt-för detaljerad. Det bör räcka och ger bättre överblick om det olika ikonsumtionsutgifterna redovisas tillsammans. Detta bör kunna göras till datarutin vid utvecklandet av den föreslagna redovisningen.

Tabell 4.1 visar att nattväktar'staten tar mindre än en tiondel av de statliga resurserna i anspråk. Ungefär två tiondelar används för att korrigera marknadsmisslyckanden medan huvuddelen av resurserna går till områden med stora inslag av omfördelning.

Det politikområde som tar ojämförligt störst andel av de statliga resurserna i anspråk är ålderspens-ionerna med folkpensione'r och ATP.- pensioner som de tunga posterna. Arbetsmarknadspolitik och stats- kuldräntorna'har vuxit kraftigt de senaste åren "och är idag några av de" mest resurskrävande Områdena. Vidare är socialförsäkringssys- temen, barnfamiljerna och bostadsförsörjning jämte utbildning och forskning politikområden till vilka stora delar av statens resurser går.

Av tabell 4.1 framgår tydligare än i statsbudgeten hur stora utgifterna innevarande år är inom pensionssystemen, arbetsmarknad— spolitiken, sjuk-', arbetsskade- och föräldraförsäkringarna. Redovis- ningen av skatteförmånerna visar att dessa till största används när det gäller bostadstörSörjning, pensionärer och barnfamiljer. Åtgärder på skattes'idan används inom bostadstörsörjningen i förhållandevis betydandeomfattning även i form av skattesanktioner.

Tabell 4.2 är uppställd på samma sätt som tabell 1 men visar istället förmånsbeloppen netto efter statlig inkomstskatt.

Tabell 4.2 Statliga förmåner och vissa skattesanktioner 1994/95, milj kr, netto Baserad på prognosen för 1994/95 i budgetpropositionen 1995

Politikområde Form Konsum- Investe- Trans- tion ringar ferer- ingar

Nattväktarstaten Försvar 38724 871 761 Rättsväsende 18525 231 2288 Tull och skatt 7421 0 0 Utrikesförvaltning.

och internationell samverkan 2744 3 1681 Central förvaltning 5371 70 178 Korrigering av marknadsmisslyckanden Miljöskydd, naturvård

och energi 998 140 1053 Utbildning-_ och

forskning 22853 382 18666 Kommunikationer 12912 14661 3681 Arbetsmarknads-

politik 4587 163 89423 Fördelningspolitik Hushåll: j_ . Ålderspensioner 1026 0 178001 Vård och omsorg, . handikappii'ågor 1267” 3 9219 Barnfamiljer 10 0 50448 Sjuk- o arbetss'kade-

försäkring—ar o ,

förtidspensioner 4806 0 58049 Invandring 1 539 9 9783 Kommuner: Bidrag från staten

till kommunsektorn 10 0 46366 Företag, organisationer: Bostadsförsörjning 175 0 32068 Näringsliv och

jordbruk 1781 58 4295 Samhällsplanering

och regional .. . utveckling 789 7 25.27 Friti'd'sverksamhet .

och kultur 935 0 3843 Internationellt: Internationellt

bistånd 766 5 142536 Övrigt Statss'kuldräntor 1086 04 117000 Övriga utgifter 1112; 0 9773 SUMMA 16603 653338 128437

Övrigt

558 66 109

2180

9394 124

184 12

52 65

62 109

2000 14932

Skatte- förmån- er

OOO

GO

4440

6390 5985

5943 894

22868 9535

760 6790

144786. 718392

Regler- ingar

S_umma för- måner

40913 21109 7530

4427 7799

6640

512950 37769

100159

184970

1 13191 50459

63040 1 1343

46375

55163 15733

4144 11676 ism»

118086

26671 891501

Skatte- sank- tioner

Stats.- budgetens utgifts-

sida

-330

-5914 -123'0

.-tsii-f _nou

40913" 21 109 7530

4427 5619

2200

43022 31379

42629

66417

10497 35330

26.013 1 1343"

46375- 32295 6198

"3384 4886?

15009 118086

111685 586347

Om .de statliga förmånerna beräknas netto visar det sig att utgifterna motsvarar ett cirka 100 miljarder kronor lägre belopp. Då har den statliga inkomstskatten räknats bort från hushållstrans- ifereringama och skatteförmånerna räknats om till den storlek likvärdiga icke skattepliktiga bidrag skulle ha. Vid redovisning av statliga förmåner och sanktioner ät- skillnaden mellan brutto och netto för hushållstransfereringarna den skatt som går tillbaka till staten av existerande transfereringar. Skillnaden för Skatteförmånerna utgörs däremot av även den kommunala inkomstskatten eftersom det är vad statens! utgift skulle bli Vid inrättandet av bidrag - med respektive utan skatteplikt - istället för skatteavvikelsen.

Som framgår av tabell 4.2 går endast en liten .del av hushållstrans- fereringarna tillbaka till staten i form av skatt. De grupper som får förmåner tillhör i allmänhet inte de som betalar statlig skatt. Vad. som inte framgår av en nettoredövisning av statliga förmåner sett ur statens; perspektiv är'därem'ot hur mycket kommunalskatt mottagarna betalar. Det rör sig om cirka 90 miljarder kronor som via hushållen indirekt går från staten till kommunerna. Detta framgår däremot om redovis- ningen tas fram för hela den offentliga sektorn.

4.4. Omfattning av olika förmånsformer

Till absolut övervägande del har de statliga förmånerna formen av transfereringar. Dessa motsvarar två tredjedelar av de sammanlagda för-månerna. Resterande tredjedel fördelar sig huvudsakligen mellan skatteförmåner och statli g konsumtion. Vid en redovisning av helardein offentliga sektorn skulle konsumtionen ha en betydligt större andel.

Det kan utifrån tabellerna i föregående avsnitt konstateras att de statliga åtgärderna för att upprätthålla nattväktarstaten huvudsakligen har formen av statlig konsumtion. Inslag av transfereringar finns dock även här men däremot inga större skatteförmåner.

För att korrigera marknad—smisslyckanden används alla former av förmåner. Den statliga konsumtionen utgör en stor del men p g a dagens höga arbetslöshet är transfereringarna inom denna grupp ännu större.

Inom fördelni—ngspolitiken har inte oväntat de statliga förmånerna till största delen (formen av transfereringar och skatteförmåner. Skatteförmånerna är huvudsakligen koncentrerade till politikområdena bostadsförsörjning, ålderSpensioner, bamfamiljer samt näringsliv och jordbruk. Inom *pol'itikområdena bo'stad'sförsörjning samt näringsliv och jordbruk finns även den största delen av de skattesanktioner som här har beräknats.

4.5. F örmånernas fördelning på mottagare

4.5.1. Mottagare av transferering-ar

Den gruppering som idag går "att göra utifrån F inansdepartementet's statsbudgetsystem- för att se, hur de statliga förmånerna för dela-t sig mellan olika mottagare är en gruppering av transfereringarna.

Av den mer detaljerade redovisningen av förmånerna för varje politikområde som finns i bilaga 5 "framgår" hur transfereringarna fördelar sig på olika mottagare såsom hu'Shåll, företag Osv. En sammanställning av detta visas i tabell 4.3. Där framgår det att över hälften av transfereringama går til'l"hushållen och det helt dominerar-' de politikområdet är ålderspen'sionerna.

Varje anslag kliaSSificer'as som tillhörande endast ett politikområde oavsett om mindre delar av det hör till ett annat. Utredningen grupperar sedan politikområden-a efter vilken. sektor de huvudsakligen riktar sig mot. Av tabell 4. 3 framgår att det inom polikområden 'som t ex huvudsakligen avser hushåll då även finns mindre delar trans- fereringar till tex företag.

Tabell 4. 3 Statlig a förmåner 1 form av transfereringar 1994/95, milj kr Baserad på prognosen för 1994/95'1 budgetpropositionen 1995

Poil'itikomrade Transfereringar til'l Hushåll Företag Orga- Utlandet Kommu- Räntor Summa ni'sae ner tioner

Nattväktarstaten Försvar 106 339 48. 0 268 ;0 761 Rättsväsende 49 801 0 0 1438 '0 2288 Tull och skatt 1) 0 0 0 0 0 0 Utr1kesförvaltning och internationell

samverkan 12 106 208 1355 0 0 1681 Central förvaltning 174 _3 1 1' 10 '0 17.8 Korrigering av .ma—rknadsmisslyckanden . 'Milj ö'sky dd, naturvård och energi 220 498 38 189 108 0 1053 Utbildning och forskning 10591 965 5569 121 1.051 398 18694 Kommunikationer 0 1446 836 33 1 366. 0 3681 Arbetsmarlmadspolitik 62129 19967 4274 0 4507 0 90876 Förd'elningsp'olitik Hushåll. Ålderspensioner 1 80241 '0 0 0 0 0 180241 Vård och omsorg, handikappfrågor 5203 3 767 0 3246 .0 9219 Barnfamiljer 45812 0. 3 0 5399 0 51214 Sj 'uk- o arjbetsskadeförsäkring

och förtidspension 57541 152 0 0 1551 92 59336 Invandring 3541 15 50 3 93 65 0 9783 Ko'mmuner: Bidrag från staten till kommdnsekt'öm 0 0 5 0 46361 0 463,66 Företag, organisationer: Bostadsförsörjning 4778 26330 329 0 631 0 32068 Näringsliv och jordbruk 4 4052 195 10 13 20 4295 Samhällsplanering och regional utveckling 0 2096 274 0 157 0 2527 Fritidsverksamhet och kultur 239 1169 2121 8 305 0 3843 Internationellt: In'temationellt bistånd 882 0 126 13229 0 0' 14236 Övrig t Statssgkuldräntor 0 0 0 0 0 1 17000 1 17000 Övriga utgifter 0 6 208 9008 551 0 9773 SUMMA 368332 57949 15050 23956 76316 117510, 659113

________________—_————-————

4.5.2. Fördelning av förmånerna mellan kvinnor och män

I utredningens direktiv anges att skillnader mellan kvinnor och män ska redovisas där så är relevant. Tanken är att det av informations- bladen ska framgå hur stora andelar av mottagarna respektive målgruppema som är kvinnor respektive män. Intressant statiStik om hur de statliga förmånerna fördelar- sig.» mellan kvinnor och män finns färdig endast inöm vissa områden för redovisning i utredningens kartläggning. På viss-a områden skulle sådan statistik kunna tas fram medan det på andra inte finns sådan information.—

Följande exempel ger en bild av vad, utredningen avse-r med intressant information i detta sammanhang.

I statsbudgeten finns vissa anslag "som *är specialdestineragle till kvinnor. Som exempel kan stöd till kvinnoorganisationer och det nyinrättade stödet till kvinnligt företagande nämnas. Skulle om- fattningen av förmåner direkt riktade till enbart mäneller kvinnor jämföras skulle resultatet bli 'att kvinnor får mer eftersom inga förmåner - åtminstOne inte på anfslaglsnivå- uttryckligen endast är till för män. Det är dock knappast denna typ av information som är intressant.

Inte heller säger det faktum att t ex kvinnorna står som mottagare av vårdnadsbidrag eller barnbidrag något om hur vårdansvaret skiljer sig mellan kvinnor och män. Vad gäller föräldraförsäkringe'n kan sådan statistik däremot tas fram.

Ytterligare ett exempel på vad som i detta sammanhang inte är" relevant information är att andelen kvinnor som uppbär ålderspen- siöner är Större eftersom kvinnor i allmänhet lever längre. Information om pensionemas storlek för kvinnor respektive män är däremot intressant.

Vad som skulle vara av värde vore att veta fördelningen mellan kvinnor och män som mottagare av andra typer av förmåner. Hur stor del av exempelvis regionalstödet mottages av kvinnor respektive män? Hur stor andel av de arbetmarknadspolitiska åtgärderna kommer kvinnor respektive män till del?

Vissa förmåner som t ex stöd till idrott kan fördelas på idrötts- grenar och om dessa klas-sas som kvinnliga eller manliga kan fördelningen på kön uppskattas. Problemet är det finns flickor ,som"

spelar ishockey och pojkar som rider.

Slutsatsen är att om lördelningen mellan kvinnor och "man som mottagare av statliga förmåner ska redovisas regelmässigt och påett relevant sätt så måste ny statistik om detta samlas in. Till stor del kommer detta:.förhoppn'ingsvis att ske vid genomförandet av det'beisltn som nyligen fattats om 'att all— indirvidbaserad,statistik ska inkludera information om fördelningen mellan kvinnor och män. Den ine

formationen bör sedan kunna användas—i samband med redovisningen av förmåner och sanktioner.

4.5.3. Geografisk fördelning

Hur den geografiska fördelningen "ser ut bland mottagarna är inte något Som utfedningen sett söm möjligt att försöka ta fram under den tid som den haft till sitt förfogande. Att få fram sådan information vore intressant och detta bör övervägas vid vidareutvecklingen av redovisningen av förmåner o'ch sanktioner. Eventuellt kan NUTEKS' arnete kring detta då komma till användning. Som'jzämförelse kan den databas nämnas som finns i USA och ur vilken detaljerad information om federal-a program ,nedbruten på olika distrikt kan tas fram.

Kommittédirektiv

Kommittédirektiv

Kartläggning och redovisning av statliga subventioner

Dir. 1994: 13

Beslut vid regeringssammanträde den 17 mars 1994

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall definiera och kartlägga de statliga subventionerna. Utredaren skall härvid beakta samtliga inkomster och utgifter som redovisas såväl inom som utanför statsbudgeten.

Utredaren skall även lämna förslag på hur de statliga subventioner- na kan redovisas för riksdagen.

Bakgrund

Samspelet mellan den offentliga sektorn och den övriga samhällseko- nomin har över tiden vuxit i betydelse, bl.a. i takt med att de offentliga utgifterna och inkomsterna ökat. Därmed har också statsbudgetens och finanspolitikens betydelse i samhällsekonomin ökat. Merparten av statsbudgetens utgiftssida utgörs av transfereringar till hushåll, företag, kommuner, organisationer m.fl. Även statsbudgetens inkomstsida innefattar subventioner genom skatteavvikelser i form av s.k. skatteutgifter, där subventionen mäts i relation till ett på visst sätt fastställt normativt skattesystem. Samtidigt finns på inkomstsidan omvända avvikelser i form av s.k. skattesanktioner, som innebär ett högre skatteutag i relation till det normativa systemet. Avvägningen mellan vad som uppfattas som subventioner och sanktioner blir beroende av en mer eller mindre subjektiv bedömning av vad som skall anses vara det normativa systemet.

I Sverige finns en rad studier som analyserar enskilda statliga subventioners omfattning och effektivitet för att uppfylla mer eller mindre välpreciserade mål. Däremot saknas idag en sammanställning av, och redovisning över, inriktningen av alla statliga subventioner. Det finns i detta sammanhang heller inte någon entydig avgränsning av subventions— begreppet.

I flera andra länder görs regelbundet en översikt av samtliga statliga subventioner på statsbudgetens utgiftssida, men också

inkomstsida - s.k. skatteutgiftsbudget. I t.ex. Tyskland publiceras återkommande en "Subventionsbericht" över bidrag och skattelätt- nader. Antalet länder som regelbundet publicerar fullständiga skatteutgiftsbudgetar har ökat betydligt under 1970- och 80-talet. Bland de nordiska länderna publicerar Finland en skatteutgiftsbudget, i form av en bilaga till regeringens proposition till riksdagen med förslag till statsbudget. Även OECD och EFTA har under 1980-talet studerat subventioner till bl.a. näringslivet i växande utsträckning.

Under andra hälften av 1980-talet har Riksrevisionsverket (RRV) utarbetat sammanlagt 18 rapporter som belyser effekterna av stats- bidrag till olika ändamål. En sammanfattning av dessa rapporter redovisas i rapporten Att ge statsbidrag (dnr 198911666), som presenterades i slutet av år 1990. Rapporten riktar sig i första hand till personer som har till uppgift att värdera, konstruera och fatta beslut om utformning av statsbidragssystem.

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) redovisade 1992, i rapporten "Skatteförmåner och andra särregler i inkomst- och mervärdesskatten" (Ds 199216), en modell för hur olika typer av skatteförmåner löpande kan redovisas. Rapporten är ett första försök i Sverige till skatteutgiftsredovisning. Med denna rapport som utgångspunkt bedrivs ett utvecklingsprojekt inom Finansdepartementet där även avvikelser inom socialförsäkringsområdet kartläggs. Arbetet beräknas vara klart under våren 1994. I en annan rapport från ESO "Statliga bidrag - motiv, kostnader, effekter?" (Ds 1992:46) ges en översikt över samtliga statliga bidrag. I rapporten diskuteras också vilka motiv som finns för statliga bidrag och vad effekterna blir av olika bidragskonstruktioner.

Frågan om kartläggning av subventioner har även behandlats i riksdagen. Finansutskottet har med anledning av en motion (bet. 1990/91:FiU30, rskr. 1990/911386) uttalat följande:

"Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är av värde för bl.a. riksdagen om en kartläggning görs av de statliga subventionerna. Regeringen bör därför med utgångspunkt i första hand från befintligt material lämna en redovisning över vad som är möjligt att redovisa och eventuellt också lämna ett förslag till hur en sådan subventions- rapport skulle kunna utformas."

Utredningsuppdraget

Statens bidrag och skatteutgifter uppgår till betydande belopp. En regelbundet publicerad subventionsrapport torde i flera avseenden underlätta bl.a. statsmakternas budgetarbete, eftersom sambandet mellan olika budgetutgifter och olika särregler i skattesystemet blir

tydligare. De offentliga ingreppen inom olika sektorer kan med hjälp av en redovisning av de statliga subventionerna, bidragen och skatterna lättare överblickas, följas upp och utvärderas. Resultatet bör medföra att demokratisk kontroll, rationellt beslutsfattande och administrativ effektivitet främjas.

Utredarens uppgift är att genomföra och redovisa en kartläggning av de statliga subventionerna på såväl statsbudgetens utgifts— som inkomstsida och i förekommande fall även för de inkomster och utgifter som redovisas utanför statsbudgeten. Utredaren bör i sin redovisning av subventioner på inkomstsidan utgå från det arbete om skatteavvikelser som görs inom Finansdepartementet. För att möjlig— göra en kartläggningen bör ett för detta sammanhang entydigt begrepp för subventioner och statsbidrag definieras. Kartläggningen bör också inbegripa en redovisning av subventionernas inriktning samt en fördelning på för demokratisk kontroll och rationellt beslutsfattande relevanta områden, som t.ex. efter mottagare och målgrupper, samhällsekonomiska ändamål, politikområden, bidragens konstruktion och grad av automatik samt realekonomisk fördelning. Skillnader mellan kvinnor och män skall redovisas där så är relevant. I ett andra steg bör utredaren klarlägga de statliga subventionernas och stats- bidragens administrativa kostnader.

Utredarens uppgift är också att pröva av vem, i vilken form, med vilket innehåll, i vilket sammanhang, vid vilken tidpunkt och hur ofta en redovisning till riksdagen av statens subventioner och statsbidrag bör ske.

Produktions- och redovisningsansvaret för en rapport om sub- ventioner och statsbidrag kan åvila regeringen och dess kansli, myndighet underställd regeringen, annan statlig eller annan utanför staten adekvat huvudman. Produktions- och redovisningsansvaret kan eventuellt också delas mellan flera huvudmän. Varje val av ansvarig huvudman är förenad med för- och nackdelar i olika avseenden. Utredaren bör klarlägga olika huvudmäns för- och nackdelar samt lämna förslag på lämplig huvudman.

En utgångspunkt i utredarens arbete är att kartläggningen, och förslag till redovisning av de statliga subventionerna och statsbidragen, bedrivs och utformas på ett sådant sätt att en utveckling över tiden av metoderna för redovisning av subventionernas och statsbidragens måluppfyllelse och samhällsekonomiska effektivitet underlättas och kan inrymmas i en rapport till riksdagen. Utredaren bör pröva huruvida utvecklandet av en sådan redovisning bör samordnas med den fördjupade verksamhetsprövningen inom ramen för statsmakternas mål- och resultatstyming.

Det är av vikt att utredaren tar del av och redovisar de erfaren- heter som finns från andra relevanta länders i förekommande fall bruk

av rapporter om subventioner och statsbidrag. Särskilt EG, EFTA och dess medlemsstaters engagemang, men också OECD:s arbete i dessa frågor bör beaktas.

Utredaren bör bedriva sitt arbete och lägga fram förslag till en första rapport att delge riksdagen och tjäna som underlag för dess arbete under hösten 1995. Eventuella etappvisa genomföranden bör inbegripas i utredarens prövning.

Utredaren bör i första hand, av främst tidsmässiga skäl, utgå från befintligt material, bl.a. RRst, ESO:s och riksdagsrevisorernas redovisade arbeten, Finansdepartementets pågående arbete om skatteavvikelser men också andra för Sverige relevanta länders erfarenheter på detta område.

Sammantaget innebär ovan redovisade riktlinjer en kartläggning av de statliga subventionerna och statsbidragen samt en prövning av form och innehåll för deras redovisning. Där det är möjligt bör kart- läggningen utformas så att den bidrar till att synliggöra skillnader mellan könen och därmed underlätta analyser av jämställdhetspolitiska konsekvenser. Syftet med uppdraget är i första hand att ge stats- makterna ett mer kvalificerat underlag för ställningstaganden i frågor rörande fördelnings-, finans- och budgetpolitiken samt frågor rörande de olika subventionernas och statsbidragens måluppfyllelse och kostnadseffektivitet m.m.

Utredningsarbetet

Utredaren skall presentera förslag som utgår från de riktlinjer som ovan angetts. Om utredaren, mot bakgrund av den analys som görs, anser det lämpligt kan också förslag med annan inriktning lämnas. Utredaren bör bedriva sitt arbete i kontakt med företrädare för riksdagen.

Utredaren skall beakta direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare om utredningsförslagens inriktning (dir. 1984205), om redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992z50) samt om beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988z43).

Budgetpropositionsutredningens betänkande Ny Budgetproposition (SOU 1990:83) och Riksdagsutredningens betänkande Reformera riksdagsarbetet! (juni 1993) bereds för närvarande av regeringskansli— et. Inom Finansdepartementet pågår ett utvecklingsarbete som bl.a. inbegriper budgetdokumentens form och innehåll samt budget- och redovisningsprinciper. Utredaren bör fortlöpande hålla sig informerad om arbetet i de delar som har beröring med föreliggande uppdrag.

Inom Näringsdepartementet har det inrättats en interdepartemental arbetsgrupp för rapportering av statsstöd m.m. inom ramen för EES- avtalet. Utredaren bör ta del av detta arbete.

Det bör stå utredaren fritt att också överväga andra frågor som har nära samband med utredningsuppdraget.

Uppdraget bör redovisas etappvis. Den del som avser en kart- läggning av de statliga subventionerna bör redovisas senast den 31 mars 1995 .

Utredarens uppdrag bör i sin helhet vara slutfört senast den 31 maj 1995.

(Finansdepartementet)

Bilaga 2,

En samlad redovisning av offentliga utgifter, subventioner och andra offentliga verksamheter

Gör-an Schubert

2

Innehållsforteckning 1 Inledning 2 Motiv för en samlad redovisning av offentliga

3.1 3.2

4.1 4.2

4.3

4.4 4.5

5.1 5.2 5.3 5.4 5.5

6.1 6.2 6.3

6.4

utgifter och offentliga verksamheter

En sammanhållen redovisning av offentliga utgifter m.m. Olika klassificeringsgrunder Modell för en sammanhållen redovisning

Olika mått på offentliga utgifter och utgiftsekvivalenter lnledning Att mäta utgifter för transfereringar och offentlig

konsumtion

Olika utgiftsmått 4.3.1 Bruttoutgifter 4.3.2 Omedelbara nettoutgifter 4.3.3 Nettoutgifter inklusive påverkan på andra transfereringssystem 4.3.4 Nettoutgifter för offentlig konsumtion 4.3.5 Kortsiktig och långsiktig nettoutgift, samhällsekonomisk kostnad m.m. Sammanslagning av utgifter och skatteavvikelser Avslutande kommentar

Möjliga avgränsningar av subventionsbegreppet lnledning

Transfereringar Överföringar in natura (offentlig konsumtion) Skatteavvikelser Regleringar

Förslag till subventionsdefintion

lnledning

Uppdelning efter den offentliga verksamhetens "syften" Uppdelning på styrmedel 6.3.1 Transfereringar 6.3.2 Skatteavvikelser 6.3.3 Offentlig konsumtion 6.3.4 Regleringar Förslag till definition

x]

11 11

12 14 16 16

18 18

22 24 26

27 27 29 32 33 34

35 35 35 37 37 41 41 42 42

1 Inledning

Utredningen om statliga subventioner (USS) har fått till uppgift att kartlägga "statliga subventioner". Begreppet subvention skall enligt vad som framgår av direktiven ges en vid tolkning. Exempelvis skall bidrag, skatteförmåner (Tax Expenditures) m.m. räknas som sub- ventioner. Det finns dock inte någon definition och därmed inte heller någon klar avgränsning av utredningsområdet i direktiven.

I utredningsuppdraget ingår vidare att utarbeta en redovisning av subventionernas inriktning med fördelning "på för demokratisk kontroll och rationellt beslutsfattande relevanta områden".

Syftet med denna bilaga var ursprungligen att redovisa förslag till en definition av begreppet subventioner. Rätt snart stod det klart att utredningens arbete skulle inriktas på att utforma en sammanhållen redovisning av alla statliga eller offentliga utgifter och skatteavvikel- ser samt även vissa regleringar som innebär förmåner för olika målgrupper. En del av det underlag som låg till grund för detta ställningstagande återfinns i avsnitt 5 i denna bilaga.

Diskussioner i utredningen och kontakter med bl.a. Riksdagens finansutskott visade därefter att ordet subventioner i de flesta sammanhang ansågs ha en relativt begränsad betydelse. Utredningen beslutade då att inte använda begreppet subventioner för att beteckna de förmåner som den föreslagna redovisningen omfattar. Arbetet med denna bilaga kom därmed främst att inriktas på att beskriva hur en samlad redovisning av utgifter, skatteavvikelser och vissa regleringar — som i betänkandet givits den gemensamma benämningen förmåner — skulle kunna utformas.

Som en bakgrund till utredningens ställningstaganden och en rest från det ursprungliga syftet återges i avsnitt 5 diskussionen om möjliga avgränsningar av subventionsbegreppet.l avsnitt 6 lämnas ett förslag till subventionsdefinition som skulle vara förenligt med en sammanhållen redovisning av stora delar av offentliga sektorns utgifter, skatteavvikelser m.m, men som efter närmare överväganden som nämnts förkastats av utredningen.

2 Motiv för en samlad redovisning av offentliga utgifter och offentliga verksamheter[

Ett uppenbart motiv för att utarbeta en samlad redovisning är att ge en överskådlig information om statens eller den offentliga sektorns utgifter och inkomstbortfall eller annan inkomstomfördelning till följd av statliga eller offentliga åtgärder inom olika områden. För närvaran— de finns flera sammanställningar som fyller liknande syften eller som avser delar av den offentliga sektorn, t.ex inom ramen för national- räkenskaperna, det statliga budgetarbetet, RRV:s rapporteringar, sammanställningar av finansstatistik från kommuner och landsting m.m. Den nu aktuella redovisningen skiljer sig dock från de nyss nämnda sammanställningarna på åtminstone två sätt. För det första skall den inkorporera flera aspekter av de offentliga verksamheterna, exempelvis skatteavvikelser samt eventuellt även regleringar. För det andra skall redovisningen vara uppdelad på områden som är relevanta för den svenska politiska beslutsprocessen — s.k. ändamåls- eller utgiftsområden.

Ett andra tänkbart motiv för redovisningen kan vara att visa sam- hällsekonomiska kostnader — s.k. snedvridningskostnader eller excess burden — och samhällsekonomiska intäkter av den offentliga verksam- heten. En sådan redovisning är emellertid dels komplicerad att utarbeta, dels mycket beroende av vilken kunskap som finns och vilka olika antaganden som görs om ekonomins funktionssätt, hushållens och företagens beteenden etc. En sådan redovisning måste därför grundas på ett omfattande forskningsarbete och någon form av modell över den svenska ekonomin, se även avsnitt 4. Det är mot den bakgrunden inte möjligt att nu utarbeta en samlad redovisning av statens/offentliga sektorns samhällsekonomiska kostnader. Sådan information utgör dock i många fall värdefullt beslutsunderlag och kan — för vissa områden — lämnas som komplement till den ordinarie sammanhållna redovisningen.

Ett tredje motiv skulle kunna vara att ge en samlad information om den offentliga verksamhetens fördelningseffekter. Mycket talar för att en sådan redovisning bör visa värdet eller nyttan för mottagaren av de offentliga aktiviteterna. När det gäller exempelvis offentlig konsum- tion kan detta värde avvika från den offentliga sektorns utgifter. Genomarbetade beräkningar av mottagarens nytta ställer i princip

' En bakgrund till ställningstagandet för en samlad redovisning återfinns i kapitel 5

samma krav på kunskaper och bedömningar som de ovan nämnda samhällsekonomiska kalkylerna. De kan därför inte ingå i en löpande heltäckande rapportering. Fördelningseffekter av enbart skatter och transfereringar kan däremot i princip mätas på samma sätt som statens/offentliga sektorns inkomster och utgifter. Inte heller en sådan rapportering av fördelningseffekter bör dock utgöra huvudsyftet med den tänkta redovisningen.

Slutsatsen är att syftet med den i direktiven nämnda redovisningen bör vara att ge en överblick av statens eller hela den ofentliga sektorns utgifter2 uppdelade på för politiken relevanta områden. För verksamheter som inte medför några direkta utgifter, exempelvis skatteavvikelser eller regleringar, bör redovisningen avse utgiftsekvi- valenter. Utgiftsekvivalenterna klassificeras ofta med utgångspunkt från mottagarens situation, men de mäts/kvantifieras med ett avsändar- perspektiv. Med utgiftsekvivalenter för skatteavvikelser avses de transfereringsutgifter som skulle uppkomma om skatteinkomsterna ökades genom eliminering av skatteavvikelserna och samtidigt transfereringarna ökades lika mycket. Vad som mäts är således statens/den offentliga sektorns förlorade inkomst vilken likställs med en utgift. För regleringar är beräkningen av utgiftsekvivalenter däremot mer komplicerad. Utgiftsekvivalenten är i detta fall den utgift i form av transfereringar eller offentlig konsumtion som skulle uppkomma om något av dessa medel användes för att uppnå samma effekt som regleringen. Sannolikt kan därför regleringarna bara förtecknas och de gynnade respektive missgynnade grupperna eller områdena anges.

[ direktiven anges att redovisningen skall visa utgifterna fördelade på för politiska beslut relevanta områden. Den kommer därmed även att ge viktig information om vissa av de offentliga verksamheternas fördelningseffekter, exempelvis fördelningen på livscykelkategorier som ungdomar, barnfamiljer och pensionärer. Uppdelningen på utgifts- eller ändamålsområden får i själva verket till stor del antas vara utformad för att spegla fördelningen av olika åtgärder på befolkningsgrupper, näringar eller motsvarande. Exempel på detta är utgiftsområden som ekonomisk trygghet vid ålderdom, ekonomisk trygghet för familj och barn samt samhällsplanering, bostadsför- sörjning och byggande. Redovisningen skall emellertid visa för- delningen av statens/den offentliga sektorns utgifter och inte för- delningen av den nytta mottagarna får av verksamheterna. Bedöm-

Z 1 denna promemoria används termen utgifter för att beteckna statens/den offentliga sektorns resursanvändning. 1 ett annat sammanhang bör ställning tas till om redovisningen skall vara utgiftsmässig ( kontantmässig) eller kostnadsmässig så att exempelvis investeringsutgifter periodiseras som avskrivningar över investeringens livslängd (accrual basis).

ningar av mottagarnas nytta i förhållande till utgifterna bör självfallet göras, men det får ske i särskild ordning eller som kompletterande information. Sammanfattningsvis skall redovisningen således ge en helhetsbild av samtliga offentliga utgifter, skatteavvikelser och vissa regleringar fördelade på utgifts- eller ändamålsområden med syfte att utgöra underlag för politiska beslut om medelstilldelning, beskattning, regleringar etc. Ett centralt syfte är därvid att minska risken att intressegrupper med hjälp av påtryckningar i olika instanser kan erhålla totalt sett större förmåner än statsmakterna och kommunerna önskar till följd av dålig samordning mellan olika delar av regerings- kansliet, Riksdagen eller den övriga offentliga sektorn. Med detta politiska resursfördelningsperspektiv är det också naturligt att redovisningen skall avse utgifter, eller utgiftsekvivalenter, och inte samhällsekonomiska kostnader eller mottagarens nytta.

3 En sammanhållen redovisning av offentliga utgifter m.m.

Den offentliga verksamheten kan klassificeras efter olika grunder — i olika "dimensioner". Några sådana dimensioner presenteras i avsnitt 3.1. Därefter visas i avsnitt 3.2 en modell för sammanhållen redovis- ning av de offentliga utgifterna.

Politikens styrmedel

Utgångspunkten för avsnittet är en uppdelning av den statliga/offent- liga verksamheten i transfereringar, överföringar in natura (i huvudsak offentlig konsumtion och offentliga investeringar), beskattning — där skatteavvikelserna är det som kan klassificeras som förmåner — samt regleringar inklusive tullar. Dessa fyra områden benämns i bilagan, i brist på bättre, statliga/offentliga styrmedel.

Den offentliga verksamhetens syften

lnom ekonomin brukar offentlig verksamhet delas upp efter ett antal syften, men uppdelningarna är inte alltid entydiga eller oomtvistade. En första nivå av offentlig verksamhet brukar kallas för "nattväktarsta- ten" eller "minimal role of government" (Se t.ex. Robert lnman: Markets, Governments and the "New" Political Economy. [ Handbook of Public Economics 11). Denna verksamhet omfattar i sin mest extrema form bara rättsväsen, försvar, polis etc. som är till för att skapa säkerhet och garantera invånarnas rätt till sin egendom (property rights).

Nästa ambitonsnivå för offentliga ingrepp är att korrigera s.k. marknadsmisslyckanden. Grundtanken är här att staten kan öka effektiviteten i ekonomin genom att tillhandahålla kollektiva varor (t.ex infrastruktur) eller subventionera verksamheter med positiva externa effekter (utbildning) eller begränsa verksamheter med negativa externa effekter (föroreningar). Några av dessa ingrepp, t.ex. tillhandahållade av grundläggande infrastruktur, är så vanliga att de av många räknas som en del av nattväktarstaten. Bland marknads-

misslyckandena kan också nämnas arbetslöshet och konjunktursväng- ningar som staten försöker motverka med stabiliseringspolitik. Ibland hänförs stabiliseringspolitiken till en egen kategori effektivitetsmotive- rade ingrepp.

Den tredje nivån innebär att den offentliga sektorn också sätter upp fördelningspolitiska mål som uppfylls genom beskattning och inkomstöverföringar (i pengar eller in natura).

Det är ofta oklart om en verksamhet motiveras av effektivitets- eller inkomstomfördelningsskäl. Subventionerad sjukvård kan exempelvis både ses som en korrigering av en informationsbrist som leder till underskattning av sjukvårdens värde och som en inkomstu- tjämning. Motsvarande resonemang kan föras om idrottsstöd. barnomsorg m.m.

I SNS:s konjunkturrådsrapport för 1994 redovisas (s. 66) en indelning av de offentliga utgifterna som i stor utsträckning följer de ovan nämnda syftena.

En mer detaljerad indelning görs av Per Molander i Ds 1994:53 "Motiv för offentliga åtaganden". Där anges 8 motiv som bygger på samma välfärdsteoretiska grund och som — delvis med viss möda — kan fördelas på de ovan angivna tre syftena med offentlig verksamhet. lbland anges "paternalism" , dvs. att politikerna vill påverka med- borgarnas beteende för de sistnämndas "eget bästa", som ett eget syfte. Det hänförs dock här till fördelningspolitik.

Ändamål, utgiftsområden eller motsvarande

Det finns flera olika uppdelningar av statens eller den offentliga sektorns verksamheter. En grundläggande uppdelning speglas av Riksdagens uppdelning på utskott och regeringskanslietsdepartements- indelning. Olika indelningar på "politikområden" används också.

För statistiska ändamål har SCB tillsammans med Riksrevision- sverket utarbetat "Svensk ändamålsindelnlng av den offentliga sektorns utgifter" (SCB: Meddelandeni samordningsfrågor 1987:3). Den grundas på den av FN fastställda indelningen av den offentliga sektorn, COFOG (Classification of the Functions of Government).

Riksdagsutredningen har presenterat ett förslag till ny ända- målsindelning av statsutgifterna. Den omfattar 26 stycken "utgiftsom- råden"

En grundtanke med den modell för rapportering som diskuteras nedan är att indelningen på ändamål eller motsvarande skall göras så att det blir möjligt att gruppera verksamheterna efter de ovan nämnda "syftena", från nattväktarstat till fördelningspolitik.

Staten eller offentlig sektor

Ett särskilt avgränsningsproblem skapas av att utredningen enligt direktiven skall behandla statliga subventioner. Skiljelinjen mellan statlig och annan offentlig verksamhet är ofta godtycklig och kan förskjutas genom riksdagsbeslut. Rätten att välja att tillhandahålla barnomsorg kan exempelvis tas ifrån kommunerna genom beslut av Riksdagen.

Mycket talar för att det är den konsoliderade offentliga sektorn som är den mest meningsfulla redovisningsnivån. lnom en sådan total- redovisning kan sedan beslutsansvarig nivå anges särskilt. För exempelvis barnomsorgen anges då att kommunerna har ansvaret för produktion och detaljutformning medan staten reglerar övergripande skyldigheter. Skulle en sådan helhetssyn på offentlig verksamhet inte vara möjlig eller önskvärd får vissa statliga verksamheter klassificeras som transfereringar till/reglering av övriga delar av offentlig sektor.

De fyra klassificeringsgrunder som presenteradesi föregående avsnitt kan användas i en sammanhållen "förrmånsredovisning". Tanken är att bygga upp rapporteringen med en stomme i två dimensioner — som sedan kan brytas ned ytterligare. De båda grunddimensionerna är "styrmedel" och "ändamål/utgiftsområde". Den faktiska indelningen — dvs. klassificeringen av anslag och verksamheter — måste utarbetas efter en genomgång av hela statens/den offentliga sektorns anslag, verksamheter, skattesystem m.m. vilket ligger utanför ramen för denna bilaga. Sannolikt kan och måste dock uppdelningen samordnas med Riksdagens och regeringskansliets nomenklatur.

I tabellen bör vidare klassificieringen i syften göras genom att tabellen över ändamåls-/utgiftsområdena delas upp i tre delar; överst ändamål som ingår i nattväktarstaten, i mitten ändamål som innebär korrigering av marknadsmisslyckanden och nederst fördelnings— politiken.

Den fjärde klassificeringsgrunden kan tas om hand genom att redovisningen består av en tabell för staten och en tabell för den konsoliderade offentliga sektorn.

För att illustrera tekniken visas nedan en tabellmall som grundas på den av SCB och RRV utarbetade ändamålsindelnlngen, men som omgrupperats något. Tabellutkastet syftar bara till att illustrera tekniken. För att få fram en fungerande rapportering krävs ett omfattande arbete för att klassificera och sortera de offentliga verksamheterna.

Tabell 3.1 Samlad redovisning av statens/offentliga sektorns utgifter, skatteavvi- kelser och regleringar som innebär förmåner.

Ändamål Styrmedel Trans- Skatte- Offent- Summa Reglering ferering avvikel- lig kons./ se Offent- liga inv.

] Nattväktarstaten

Försvar Militärt försvar Civilt försvar Ekonomiskt försvar Adm. och forskning

Samhällsskydd, rättsskipning Polisväsendet Brandväsen (ev. ej här) Rättsskipning Kriminalvård Adm. och forskning

[I Korrigering av marknadsmisslyckanden

Utbildning, universitets/orskning Grundskola Gymnasium Eftergymnasial utbildning

Kommunikationer Vägtransporter Spårbundna transporter

lll Fördelningspolitik m.m.

Social trygghet

Ekonomisk trygghet lnkomsttrygghet vid sjukdom Pensioner Arbetslöshetsunderstöd Bamfamiljsstöd

Social omsorg Barnomsorg Åldringsomsorg

4 Olika mått på offentliga utgifter och utgiftsekvivalenter

Det finns i olika sammanhang behov av att få fram mått på om- fattningen eller betydelsen av statens/den offentliga sektorns verksam- heter. För det första måste det finnas uppgifter som uppfyller bokför- ingsmässiga och administrativa krav. Det krävs uppgifter om bruttoutgifter inom varje område för att det skall vara möjligt att upprätta budget och styra verksamheten. Nettobelopp är inte till-

räckliga för detta? Det kan illustreras med Riksförsäkringsverket som inte kan påverka hur stor del av utbetalda pensioner som kommer tillbaka till statskassan ellr till kommunerna i form av skatt och som därför inte kan styras med hjälp av uppgifter om nettoutbetalningar. Genom att pensionsutbetalningar och skatteuppbörd separerats administrativt måste det också finnas en uppdelning av redovisningen på utbetalningar och skatteinbetalningar.

1 officiella redovisningar, oavsett om de avser offentliga verksam— heter eller företag, skall vanligtvis alla inkomster och utgifter, tillgångar och skulder redovisas brutto. Av bl.a. kontrollskäl är nettoredovisning inte tillåten. 1 Nederländerna är det exempelvis enligt uppgift i lag förbjudet för departementen att nettoredovisa inkomster eller utgifter.

Det andra behovet är att få underlag för att bedöma hur olika förändringar i de statliga verksamheterna påverkar budgetunderskottet och statens upplåningsbehov. l detta fall betraktas inte varje myndig- het eller område för sig utan det intressanta är nettoeffekten på alla statliga/offentli ga verksamheter sammantagna. Beräkningar av sådana nettobelopp innebär att det inte längre är fråga om ren bokföring utan i stor utsträckning om ekonomisk analys. Hur stora nettoutgifterna är beror nämligen i hög grad på individers och organisationers be- teenden. Det innebär också att redovisningen blir osäkrare och beroende av de antaganden som görs om dessa beteenden. Ofta delas nettoberäkningar av detta slag upp på statiska, kortsiktiga och långsik- tiga, beroende på i vilken utsträckning som det ingår antaganden om beteenden och beteendeförändringar (Se exempelvis Bensinskatteför- ändringars effekter, Rapport till E80, Ds 1994255)

Ett tredje syfte med beräkningarna är att bedöma statens/den offentliga sektorns anspråk på reala resurser i ekonomin. Det är då fråga om att vid given produktion i samhället beräkna hur stor del som konsumeras eller omfördelas av den offentliga sektorn.

Ett fjärde syfte med sådana mätningar är att försöka få fram ett mått på hur mycket de statliga åtagandena kostar i samhällsekonomis- ka termer. Här är produktionen inte längre given, utan jämförelsenor- men är den potentiella produktionen, dvs. även produktion som uteblir på grund av de snedvridningar som den offentliga verksamheten leder till måste räknas som kostnad.

" Med bruttoutgift menas här den totala utgiften utan avdrag för ev. skatt som kan komma att betalas av den som får förmånen. Med nettoutgift menas bruttoutgiften minus vad som kommer tillbaka till staten/offentliga sektorn i förrn av skatt på förmånen. 1 andra sammanhang kan nettoredovisning innebära andra former av kvitt- ning mellan utgifter och intäkter, t.ex. genom att vissa utgifter dras av från in- komstcma.

De samhällsekonomiska kostnaderna är ofta svåra att beräkna men är det mest (enda) relevanta måttet på den reala kostnad som den offentliga verksamheterna lägger på ekonomin. Medan nettoutgiften för en verksamhet visar hur mycket lägre den offentliga sektorns upplåningsbehov skulle bli om verksamheten upphörde så visar den samhällsekonomiska kostnaden hur mycket mer resurser som skulle finnas tillgängliga för andra ändamål. Den långsiktiga nettoutgiftskal- kylen och en samhällsekonomisk beräkning grundas på likartade underlag. De måste båda beakta de offentliga systemens påverkan på de ekonomiska aktörernas beteenden.

Det är i många fall relativt komplicerat att klarlägga hur olika utgifts- och kostnadsmått skall beräknas och vad de betyder. För att underlätta analys och förståelse konkretiseras framställningen på vissa punkter med exempel från en modellekonomi.

[ princip alla mätningar av den offentliga sektorns ekonomi grundas på data som används i, kommer från, eller på något sätt är gemensamma med nationalräkenskapssystemet. Det kan exempelvis gälla uppgifter från den statliga eller kommunala redovisningen. En naturlig utgångspunkt är därför att ställa upp en enkel ekonomi utan utrikeshandel i nationalräkenskapstermer:

Tabell 4.2 En enkel tresektors ekonomi utan utrikeshandel

Näringsliv

Produktion marknadspris - varuankn indir skatter Produktion producentpris - Förbrukning mottagarp. Förädlingsv producentp. - lcke varuankn indir sk. Förädlingsv faktorpris

Löner Sociala avgifter Driftsöverskott brutto Kapitalförslitning

Företagsskatt

Driftsöv. netto (: skatt

S:a bruttospar (=3+12)

Investeringar

Saldo=tinansiellt spar

Minnesposter

Tillgång och användning av varor:

Tillgång:

Bruttoproduktion till marknadspris

Användning: Förbrukning Investeringar Offentlig förbrukning Privat konsumtion Summa användning

150

30 120

70 50 1 49 25 8 16 12 1 3

15 20 -5

Staten

lndir skatter Varuankn ej varuankn

Inkomstskatt Sociala avgifter Företagsskatt S:a skatteink.

Statlig konsumtion Löner

Sociala avg. Förbrukn varor

Transfereringar Skattepliktiga Skattefria S:a utgifter

Budgetsaldo= finansiellt sp.

Slutlig användning:

28 13

73

15

UIUI

30 25 80

-7

Hushåll

Löner

- inkomstkatt Skattepliktiga transf. -inkomstskatt transf. Skattefria transf

S:a disponibel inkomst

Privat konsumtion

Saldo=finansiellt spar.

150

70 20 lnvesteringar minus kapitalförslitning 5 Offentlig förbrukning 55 Privat konsumtion

150 Summa slutlig användning

Som referenspunkter kan det vidare vara lämpligt att klarlägga hur BNP beräknas i denna förenklade ekonomi:

BNP från produktionssidan: Förädlingsvärde faktorpris i näringsliv (lnkl hushåll, dvs ideella org+"övriga hushåll") + Off löner o soc avgifter (o kapitalförslitning)

ll

Il

ll

BNP faktorpris

lckevaruankn. indirekta skatter BNP producentpris

Varuanknutna indirekta skatter BNP marknadspris

49 20 69

70

30 100

40 16 30 12 25 67

55 12

55 68

BNP från användningssidan:

Investeringar 20 + Offentlig konsumtion 25 + Privat konsumtion 55 = BNP marknadspris 100 BNP från inkomstsidan:

Löner 40 + Sociala avgifter 13 + Driftsöverskott minus kapitalförslitning 4 = Nationalinkomst till faktorpris 57 + kapitalförslitning 12 = BNP till faktorpris 69

De olika måtten på statens utgifter kan illustreras med hjälp av modellen. Nedan ges exempel på hur bruttoutgifter och nettoutgifter kan beräknas. Det förs också en diskussion om andra mått, exempelvis samhällsekonomiska kostnader.

4.3.1. Bruttoutgifter

Bruttoutgifterna för statlig konsumtion och transfereringar är lätta att få fram i modellen. De beräknas som summan av statens utgifter i modellen på följande sätt:

Statlig konsumtion 25 Skattepliktiga transfereringar 30 Skattefria transfereringar 25 Summa bruttoutgifter 80

4.3.2. Omedelbara nettoutgifter

Statens nettoutgifter kan beräknas på flera olika sätt. De olika sätten kan klassificeras efter hur lång tid som beaktas efter den inititala offentliga utgiften. Här används en uppdelning på omedelbara, kortsiktiga och långsiktiga nettoutgifter. Det är i och för sig möjligt med ett oändligt antal sådana indelningar, men det kan vara lämpligt att inskränka framställningen till dessa tre klasser.

Med den omedelbara nettoutgiften menas bruttoutgiften med avdrag för vad som omedelbart flödar tillbaka i form av skatt. Det finns argument för att i denna nettoutgiftsberäkning även beakta eventuella utgiftsreduktioner i andra system. Av skäl som framgår

nedan är det dock lämpligt att i den ordinarie basredovisningen endast ta hänsyn till skatteåterflöden. Beräkningar av den omedelbara nettout- giften skall endast inkludera sådana poster för vilka övergången från brutto- till nettoredovisning inte behöver bygga på osäkra antaganden om individernas beteende. Det innebär att den omedelbara nettout- giften bara beräknas för de skattepliktiga transfereringarna. Den köpkraft som genom transfereringar tillförs individen uppgår till bruttobeloppet minus skatt. l princip bör denne därför inte bry sig om huruvida det på bidragsbeskedet anges ett högt bruttobelopp, avdrag för skatt och "att utbetala" eller bara ett skattefritt nettobelopp att utbetala. Som framgår bygger resonemanget på att skatten redan vid utbetalningen hålls inne i form av preliminärskatt. Skulle hela bruttobeloppet betalas ut och skatten betalas senare — kanske upp till något år senare — skulle det vara av betydelse om transfereringen beskattades eller inte, även om nettobeloppet efter skatt vore detsam- ma.

Motivet för att beräkna den omedelbara nettoutgiften är att göra det möjligt att jämföra statens utgifter mellan skattepliktiga och skattefria transfereringar. För att det skall vara fullständigt likgiltigt om transfereringarna är skattepliktiga eller ej krävs dock att indivi- dernas beteenden inte alls påverkas av vilken utformning som väljs. Detta villkor är sannolikt ofta inte helt uppfyllt. Motivet för att beskatta transfereringar är i själva verket att minimera oönskade beteendeeffekter. Om beskattade transfereringar — exempelvis sjukpenning — ersätts med skattefria kommer kompensationsgraden och därmed i detta fall individens benägenhet att sjukskriva sig att på ett svårförutsebart sätt variera beroende på marginalskatt. Det innebär att sjukpenningen kan medföra högre statsfinansiella och samhällseko- nomiska utgifter om den är obeskattad än om den är beskattad.

l beräkningarna av de omedelbara nettoutgifterna bortses från den nyss nämnda potentiella skillnaden i beteendepåverkan mellan beskattade och skattefria transfereringar. Motivet är att de flesta transfereringar som ersätter inkomstbortfall i praktiken är skatteplikti— ga och att de flesta övriga transfereringar är skattefria. lncitaments— effekterna av om transfereringarna är skattepliktiga eller inte bör därför vara försumbara. De omedelbara nettoutgifterna för statens transfereringar kan då i modellekonomin beräknas som:

Skattepliktiga transfereringar brutto 30 - Skatt på transfereringarna -12 Skattepliktiga transfereringar netto 18 Skattefria transfereringar (netto=brutto) 25 Summa nettoutgifter för transfereringar 43

4.3.3. Nettoutgifter inklusive påverkan på andra transfereringssystem

En näraliggande fråga som uppkommer i samband med förändringar i transfereringssystemen är hur dessa interagerar med varandra. Antag att de skattefria transfereringarna i modellekonomin är inkomst- prövade. Det innebär att en nedskärning av de skattepliktiga trans- fereringarna orsakar både skattebortfall och höjda skattefria trans- fereringar. Den sistnämnda höjningen antas inträffa automatiskt och på en gång så att den kan klassificeras som en omedelbar effekt.

För att illustrera denna mekanism antas de skattefria transferering- arna öka med 25 procent av det bruttobelopp med vilket de skatteplik— tiga transfereringarna minskas. Nettobesparingen av att ta bort de skattepliktiga transfereringarna blir då:

Minskade skattepliktiga transfereringar brutto 30

Bortfall av skatt -12 Ökade skattefria transfereringar - 7,5 Nettobesparing 10,5

Exemplet visar att en besparingskalkyl måste ta hänsyn till påverkan på andra utgiftssystem än det som är aktuellt att skära ned. Beräkningar av hur mycket statens nettoutgifter skulle sjunka vid en minskning av olika transfereringar bör dock inte vara grunden för en heltäckande och kontinuerlig redovisning av de offentliga utgifterna. Orsakerna är flera. För det första blir varje sådan beräkning i hög grad beroende av de antaganden som den baseras på. Beräkningen är därför inte lämplig som "officiell redovisning" av nettoutgifterna, utan har mer karaktären av kompletterande — relevant men något osäkert — beslutsunderlag. För det andra är det inte möjligt att addera denna typ av nettoutgifter för olika transfereringar. Minskning av flera trans- fereringsslag samtidigt kan exempelvis ge lägre nettobesparingar än summan av nettotalen. Det beror på att utgifterna för de olika transfereringarna påverkar varandra på olika sätt. Det innebär att "grunduppgifterna" över detta slag av nettoutgifter inför varje beslut måste kompletteras med beräkningar över en sådan "interaktion— skomponent".

4.3.4. Nettoutgifter för offentlig konsumtion

Mer komplicerat är det att beräkna omedelbara nettoutgifter för offentlig konsumtion. En sådan kalkyl kan ha ett renodlat stats- /offentlig-finansiellt perspektiv — och ge en bild av vilka besparingar

som olika nedskärningar ger — eller kan ta hänsyn till realekonomiska frågeställningar. Nettoutgiftsberäkningar över besparingsmöjligheter bör dock av skäl som redan framhållits inte ligga till grund för en reguljär "basredovisning" av den offentliga verksamheten och behandlas därför inte vidare i detta avsnitt.

Nettoutgiftsberäkningar med realekonomisk inriktning har som utgångspunkt de resurser som den offentliga sektorn tar i anspråk eller omfördelar. Transfereringarna netto visar hur mycket resurser — mätta som köpkraft i konsumentledet — som den offentliga sektorn i en statisk kalkyl omfördelar från skattebetalare till transfereringsmottaga- re. Dessa resurser mäts till marknadspris. Den offentliga konsum- tionen kan i princip mätas på samma sätt. De offentliganställdas löner efter skatt visar hur mycket köpkraft som omfördelas från skattebeta— lare till offentliganställda. Det finns dock en stor skillnad mellan att erhålla köpkraften genom transfereringar och genom offentlig anställning. För att få lön från den offentliga sektorn måste individen som motprestation utföra ett arbete, vilket medför att han eller hon inte står till förfogande för arbete i den privata sektorn. I stället för att se på den köpkraft som omfördelas mellan individer kan man därför se på de produktionsfaktorer — dvs. den arbetskraft samt de varor och tjänster — som omfördelas mellan privat och offentlig sektor. Den offentliga sektorns inköpskostnad för produktionsfaktorerna blir då5 ett mått på omfördelningen av reala resurser. En sådan beräkning bygger bl.a. på antagandet att arbetskraften skulle haft anställning i den privata sektorn om den inte varit anställd i den offentliga.

Ett problem med de ovan diskuterade beräkningarna av statens nettoutgifter för transfereringar och konsumtion är att de mäts i olika "prisnivåer". dvs. de belastas med olika många skattepåslag. Ett synsätt är då att den privata konsumtionen genom att den är momsbe- Iagd belastas med ett skattepåslag mer än den offentliga. En möjlighet att få jämförbarhet blir då att räkna bort momsen från transfereringar- nas nettoutgift för att denna skall bli uttryck i "faktorprisnivå". En kalkyl över statens omfördelning av reala resurser i vår modellekono- mi skulle då få följande utseende:

5 Under förutsättning att arbetskraften och de övriga resurserna har samma värde i privat och offentlig sektor.

Summa nettoutgift för transfereringar (se ovan) 43

— Moms därpå - 8,8 Transfereringar "mätta till faktorpris" 34,2 Offentliga löner + sociala avgifter 20 Offentlig förbr. av varor och tjänster 5

— Moms därpå -1 Summa statliga resursanspråk till faktorpris 58,2 BNP till faktorpris 69 Statens resursanspråk i relation till BNP 84,3%

Detta tal kan jämföras med det oftast använda, nämligen statliga bruttoutgifter i procent av BNP till marknadspris:

Offentliga utgifter (brutto) 80 BNP till marknadspris 100 Statens resursanspråki relation till BNP 80%

Ett problem med ovanstående mått är att de statliga resursansprå- ken hänför sig till olika led i produktionsprocessen. Det innebär att om dessa resursanspråk adderas så blir resultatet svårtolkat. En konse- kvens är att statens totala resursanspråk mätt på detta sätt teoretiskt kan överstiga 100 procent av BNP. Om som ett extremfall inkomst- skatten sätts till 100 procent— i stället för 40 procent som i modelle— konomin ovan — och hela köpkraften som en konsekvens tilldelas hushållen i form av transfereringar så uppgår statens resursanspråk mätt till faktorpris till 117 procent av BNP. Mätt till marknadspris uppgår statens resursanspråk till 126 procent av BNP.

Allvarligare för tolkningen än dessa extremresultat är dock att den offentliga sektorns omfattning i procent av BNP står i ett svårförutse— bart förhållande till skattesatser, offentlig konsumtion och andra faktorer som är av stor betydelse för samhällsekonomins funktionssätt. Detta kan illustreras med två tabeller. Tabellerna bygger på den ovan redovisade modellekonomin där inkomstskattesatsen och andelen statligt sysselsatta varierats.

De indirekta skatterna och de sociala avgifterna antas utgå med fasta procentsatser, 25 resp. 32 procent beräknade som påslag. Vidare antas fasta inputkoefficienter i näringslivet, fast företagsskattesats på 25 procent, ett konstant statligt underskott i procent av statsin- komsterna och att de skattepliktiga transfereringarna hela tiden uppgår till 30 i absoluta tal. Streck i tabellerna innebär att statens inkomster under ovan nämnda restriktioner inte räcker till att täcka utgifterna.

Tabell 4.3 den offentliga sektorn

lnkomstskattesats i procent 0 20 40 60 80 100

Tabell 4.4

Andel sysselsatta = Andel av lönesumman i offentlig sektor i procent

0

72 81 91 100 110 119

10

70 79 89 99 109 1 19

20

67 77 88 98 108 118

30

65 75 86 96 107 1 17

40

73 84 95 106 116

50

82 94 105 116

60 70 80

Offentlig sektor till faktorpris i procent av BNP vid olika skattesatser och storlekar på

Offentliga utgifter brutto i procent av BNP till marknadspris vid olika skattesatser och

storlekar på den offentliga sektorn

Andel sysselsatta = Andel av lönesumman i offentlig sektor i procent

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

lnkomstskattesats i procent

() 55 54 52 51 - - - - - - - 20 67 66 66 65 64 - - - - - - 40 79 79 7 80 80 81 - - - - - 60 91 92 93 94 96 98 100 102 - - - 80 103 105 107 109 111 115 118 122 128 - - 100 115 117 120 123 127 131 137 143 150 - -

Tabellerna visar tydligt hur svårtolkade procenttalen är. Antag att utgångspunkten är en ekonomi med en inkomstskattesats på 40 procent och där 10 procent av arbetskraften arbetar åt staten. Statens andel blir då 89 procent av BNP till faktorpris och 79 procent av BNP till marknadspris, när mätningen görs på de sätt som presenterats ovan. Antag att inkomstskatten höjs till 60 procent och statens andel av sysselsättningen till 50 procent. Statens andel av BNP till faktorpris ökar då, trots de drastiska ingreppen i ekonomin, med endast fem procentenheter till 94 procent. 1 procent av BNP till marknadspris ökar statens andel med 19 procentenheter till 98 procent.

Dessa enkla kalkyler visar hur svårtolkade aggregerade mått på den offentliga sektorns storlek är. Det finns därför anledning att rekom- mendera stor försiktighet vid användningen av dem. Därtill visar genomgången att det behöver utarbetas en uppsättning relevanta och tillförlitliga nyckeltal för offentlig sektor. Sådana nyckeltal bör omfatta skattekvoter, utgiftskvoter, skuldberäkningar m.m. som görs mer jämförbara såväl över tiden som mellan länder genom att skillnader

i bl.a. skatte- och transferingssystem beaktasé. Därigenom skulle bättre jämförbarhet kunna erhållas mellan länder som har skattefria respektive skattepliktiga transfereringar eller transfereringar resp. skattelättnader. 1 ett sådant nyckeltalsprojekt skulle kunna delta nationalekonomer, redovisningsexperter och finansmarknadsrepresen- tanter. Bland annat eftersom stater är minst lika viktiga låntagare som företag bör det finnas lika stora behov av nyckeltal grundade på nationalräkenskaper som av nyckeltal för företag.

Självfallet är de resultat av räkneövningarna som visas i tabellerna beroende av vilka antaganden som görs om ekonomins reaktioner på de statliga ingreppen. Detta ökar dock snarare än minskar behovet av försiktighet vid tolkningen av procenttalen.

Slutsatsen är att stommen i en löpande basredovisning av stat- liga/offentliga utgifter eller subventioner måste utgöras av bruttobe- lopp. 1 en sådan basredovisning kan ingå uppgifter om omedelbara nettoutgifter för skattepliktiga transfereringar. Accepterandet av en sådan nettoredovisning skulle då grundas på en konvention, snarare än en från samhällsekonomiska grunder härledd redovisningsprincip. En sådan konvention motiveras av att beskattningen är en del av transfereringssystemet och att utgifterna därför bör redovisas såväl brutto som netto.

Andra uppgifter om nettoutgifterna för den offentliga sektorn, t.ex. i form av olika nyckeltal, bör utarbetas som komplement till den löpande redovisningen. Det är särskilt angeläget då en bruttoredovis- ning i hög grad påverkas av exempelvis hur stor rundgången i de offentliga systemen är. Det innebär också att även om en statlig/of- fentlig förmånsredovisning är heltäckande så är totalsiffrorna svåra att tolka. Redovisningens främsta uppgift blir därför att tillåtajämförelser mellan ändamål/politikområden som omfattar alla statliga/offentliga verksamheter.

4.3.5. Kortsiktig och långsiktig nettoutgift, samhällsekonomisk kostnad m.m.

Det har redan konstaterats att de mått som bör användas i redovis- ningen är bruttoutgifter samt för skattepliktiga transfereringar omedelbara nettoutgifter. Övriga utgiftsmått är därför av begränsat in- tresse för "basrapporteringen" och behandlas således kortfattat.

En möjlig gränsdragning mellan kortsiktig och långsiktig nettout- gift kan baseras på om hänsyn tas endast till följdeffekter på ekono-

” Vissa sådana beräkningar finns redovisade i ESO-rapporten "Nettokostnader för transfereringar i Sverige och några andra länder" Ds 19942133

mins efterfrågesida eller om även effekter på utbudssidan beaktas. Med denna uppdelning kan den kortsiktiga nettoutgiften exempelvis beräknas med hjälp av en traditionell keynesiansk multiplikatorkalkyl, grundad på någon variant av IS-LM-modellen. Med hänsyn till bilagans inriktning redovisas emellertid inte någon sådan här.

Beräkningar av statens/den offentliga sektorns långsiktiga nettout- gifter måste i princip bygga på simuleringar av en modell över den svenska ekonomin. För närvarande torde det bara vara Konjunktu- rinstitutet som har någon sådan modell. En nackdel med institutets modeller är dock att de beskriver ekonomin på en i förhållande till budgetarbetet starkt aggregerad nivå. Skillnader mellan olika slag av offentliga utgifter fångas därför inte upp av modellen. Modell- resultaten bör därför i många fall kompletteras med mer detaljerade beräkningar. Som ett alternativ till den ovan nämnda multiplikatorkal- kylen kan även den kortsiktiga nettoutgiften beräknas med hjälp av modellsimuleringar.

De samhällsekonomiska kostnaderna kan också beräknas genom modellsimuleringar. l princip kan samma simuleringar användas som ligger till grund för att beräkna statens/ den offentliga sektorns lång— siktiga nettoutgifter. Det finns dock avgörande skillnader när det gäller sammanställningen och tolkningen av simuleringsresultaten. Vid beräkning av de långsiktiga nettoutgifterna så jämförs statens nettoutgifter mellan två alternativ — exempelvis med och utan räntebi- drag till bostadsbyggande. Vid beräkning av de samhällsekonomiska kostnaderna jämförs i stället skillnaden i total välfärd mellan olika alternativ — den kan teoretiskt och under vissa förutsättningar mätas som skillnader i summan av producent- och konsumentöverskott. Under vissa ytterligare villkor kan välfärdseffekten vidare approxime- ras med påverkan på produktionen, exempelvis mått som BNP.

Vid beräkningar av de samhällsekonomiska kostnaderna behövs mått på betalningsvilja i en eller annan form. För marknadsprodukter kan betalningsviljan härledas från ekonometriskt skattade efter- frågefunktioner medan andra metoder måste användas för kollektiva varor och andra delar av den offentliga sektorns produktion som inte säljs på en marknad. En möjlighet är att genom olika enkätmetoder eller experiment försöka kartlägga betalningsviljan. En intressant an- vändning av sådana uppgifter skulle kunna vara att beräkna kvoten mellan den offentliga sektorns nettoutgift och mottagarens betalnings- vilja. Varje sådan kvot som överstiger ett borde då kräva en särskild motivering.

En partiell beräkning som ganska ofta brukar göras är att ange de samhällsekonomiska kostnaderna för de skattemedel som finansierar de offentliga verksamheterna. Kalkyler tyder på att varje indragen skattekrona i genomsnitt orsakar en extra samhällsekonomisk kostnad

— s.k. excess burden — på 0,3 kr, dvs. en sammanlagd samhällsekono- misk kostnad på 1,3 kr per krona. Med utgångspunkt från beskattning- ens samhällsekonomiska kostnader bör den i föregående stycke nämnda kvoten mellan nettoutgift och betalningsvilja inte överstiga 0,77 (=1/1,3).

Beräkningar över långsiktiga nettoutgifter eller samhällsekonomis- ka kostnader måste alltid utformas med hänsyn till vad de skall användas till. Valet av jämförelsenorm är helt avgörande för resulta- ten. Det innebär bl. a. att sådana beräkningar inte är meningsfulla om de skall omfatta hela eller väsentliga delar av den offentliga sektorn. Hur stor är exempelvis den samhällsekonomiska kostnaden för rättsväsen och polis? Om jämförelsenormen är att det inte skulle finnas några sådana funktioner medför de helt säkert inte en nettokost- nad, utan en nettointäkt. Andra jämförelsenormer— exempelvis privat polis etc. — skulle kunna ge andra resultat, men valet av jämförelse- norm är då å andra sidan mycket godtyckligt.

Hur och varför skatteavvikelser (tax expenditures) beräknas inom ramen för den tänkta rapporteringen behandlas i andra delar av utredningen. Här skall endast diskuteras om skatteavvikelser kan adderas med statliga/offentliga bruttoutgifter eller omedelbara nettoutgifter och hur den resulterande summan i så fall skall tolkas.

Skatteavvikelser defineras som skillnaden mellan faktiskt skatteut- tag och ett normskatteuttag. För att konkretisera resonemangen kan som en utgångspunkt antas att en femtedel av hushållen i den modellekonomi som visades i tabell 4.2 till följd av en skatteavvikelse — således inte p.g.a. exempelvis ett grundavdrag då detta räknas som en del av normen — betalar 20 procent inkomstskatt och att de övriga fyra femtedelarna betalar 45 procent. Den genomsnittliga skattesatsen är således 40 procent medan normskattesatsen, från vilken skatteavvi- kelsen beräknas, här antas vara 45 procent. Vidare antas att "låg-" respektive "högskattehushållen" alla har samma lön och bidragsinkom- ster.

Om den offentliga konsumtionen lämnas utanför kan subventions- redovisningen utformas på följande sätt:

Skattepliktiga transfereringar brutto 30 Skattefria transfereringar (netto=brutto) 25 Summa bruttoutgift för transfereringar 55 Skatteavvikelse avseende lön ((1/5*(0,45-0,20))*40) 2 Skatteavvikelse avs. transfereringar ((l/5*(0,45—0,20))*30) 1,5 S:a bruttoutgift för transfereringar och skatteavvikelser 58,5 — Skatt på transfereringar (0,45*30) 13,5 S:a nettoutgift för transfereringar och skattavvikelser 45

Observera att någon skatteavvikelse inte beräknats för de skattefria transfereringarna i detta exempel, i motsats till vad som gäller i betänkandets huvudtext och i bilagan om skatteavvikelser.

Nettoutgiften uppgår således till nettoutgiften för transfereringar plus skatteavvikelsen för lön. Nettningsförfarandet innebär att skatteavvikelserna för transfereringar på 1,5 exakt balanseras av att posten skatt på transfereringar blir 13,5 vid 45 procent skatt mot 12 vid 40 procent skatt, dvs. 1,5 högre.

Frågan är nu hur dessa tal skall tolkas. En näraliggande tolkning är att nettoutgiften visar hur mycket extra köpkraft som i ett helt statiskt perspektiv tillförs hushållen i form av transfereringar och skattelättnader vid jämförelse med — det egentligen irrelevanta — alternativet att skattesatsen skulle vara 45 procent för alla och att transfereringarna drogs in. Bruttoutgiften visar på motsvarande sätt den statiska bruttoutgiften för transfereringar och skatteavvikelser.

Båda måtten kan underförstått sägas bygga på antagandet att skatteavvikelserna är substitut för transfereringar. Det som komplice- rar bilden är att om detta synsätt accepteras så kommer totalsumman av de statliga förmånerna att inkludera transfereringar som faktiskt inte finns. men som skulle finnas i ett system där alla "hushållens förmåner" redovisades på utgiftssidan. Det kan också hävdas att synsättet bygger på att staten har "rätt" att beskatta hushållen med en viss skattesats — i detta fall 45 procent — men av fördelningspolitiska eller andra orsaker avstår från delar av denna rätt. Detta mer värdelad- dade synsätt kommer dock inte att utvecklas i denna bilaga.

En slutsats av genomgången i detta avsnitt är att totalsumman av skatteavvikelser och offentliga utgifter är svår att tolka och svår att ge ett teoretiskt meningsfullt innehåll. Problemet kan illustreras med ett exempel. Jämför två ekonomier. Den ena har ett skattesystem som har hög normalskattesats och många undantag och den andra en lägre men

enhetlig normalskattesats. Ekonomierna har samma skatteintäkter och lika stora transfereringar och samma inkomstfördelning. Trots att de ekonomiskt sett är identiska så blir summan av offentliga utgifter och skatteavvikelser större i den första ekonomin. Det innebär dock inte att summan behöver vara betydelselös inför politiska beslut om att ex- empelvis förstärka statsbudgeten. Såväl skatteavvikelser som statliga utgifter kan ju elimineras för att förbättra statsfinanserna. En annan viktig roll för sammanslagna uppgifter om transfereringar, offentlig konsumtion och skatteavvikelserär, som nämndes redan inledningsvis, att utgöra underlag vid jämförelser mellan olika utgifts— eller ändamålsområden. Med hjälp av sådana uppgifter blir det lättare att göra avvägningar mellan det offentligas insatser på olika sådana områden eller delar därav.

De mått som diskuterats i kapitlet har främst syftat till att mäta statens/den offentliga sektorns utgifter på olika sätt. Det finns givetvis även andra utgångspunkter. En sådan är i vilken utsträckning individer, företag eller grupper gynnas eller missgynnas av den offent- liga verksamheten. Detta kan vid behov illustreras med hjälp av fördelningsstudier. En form av fördelningsstudier är sådana som beräknar nettoresultatet av all beskattning och transfereringar. De är dock förknippade med det grundläggande problemet att det inte är möjligt att bestämma vilka skatter som finansierar transfereringar och vilka som finansierar övriga ändamål, främst offentlig konsumtion. Om transfereringarna exempelvis anses vara finansierade med mervärdesskatt eller med inkomstskatt har stor betydelse för utfallet av sådana fördelningsstudier. Vore det möjligt att fördela både trans- fereringar och offentlig konsumtion på mottagare skulle denna typ av "nettofördelningskalkyl" bli mera meningsfull. Vissa delar av den offentliga konsumtionen är dock omöjliga att fördela på annat än schablonmässigt sätt — det gäller främst kollektiva varor som ex- empelvis försvar — medan det för andra delar som i och för sig konsumeras individuellt saknas uppgifter om vilka som utnyttjar dem — det gäller exempelvis sjukvård, omsorg m.m. Ett försök att fördela den offentliga konsumtiomen på mottagargrupper redovisas i ESO— rapporten "Fördelningseffekter av offentlig konsumtion" Ds 1994:86.

4.1. Inledning

Det finns åtminstone två ambitionsnivåer för rapporteringen av offentliga utgifter eller förmåner. Den första är att i princip bara förteckna att en åtgärd, t.ex. en reglering, gynnar en viss grupp. Den andra är att försöka mäta och kvantifiera i termer av utgifter eller utgiftsekvivalenter.

För regleringar och vissa slag av överföringar "in natura" — exempelvis statliga garantier — är det sannolikt nödvändigt att inskränka rapporteringen till en förteckning av åtgärderna. [ vissa fall kan en sådan förteckning kompletteras med nyckeltal, beträffande exempelvis garantisystem influtna premier, utbetalade skadeersätt- ningar och garanterade belopp. För transfereringar, skatteavvikelser och offentlig konsumtion3 är däremot utgångspunkten att utgifterna- /utgiftsekvivalenterna skall kvantifieras.

Det finns många olika sätt att mäta omfattningen av transferering- ar, skatteavvikelser och offentlig konsumtion. Vissa skillnader beror på var subventionen mäts (hos avsändaren eller mottagaren). Andra beror på vilken hänsyn som tas till följdeffekter av subventionerna — exempelvis ökade skatteintäkter eller snedvridningar av ekonomin. Mot den bakgrunden kan åtminstone följande möjliga mått identifie- ras:

Tabell 4.1 Olika mått på den offentliga verksamhetens utgifter, kostnader respektive nytta

Statens/offentliga sektorns bruttoutgift Statens/offentliga sektorns statiska nettoutgift Statens/offentliga sektorns dynamiska, kort- eller långsiktiga, nettoutgilt

Mottagarens mottagna bruttobelopp Mottagarens mottagna nettobelopp

Mottagarens betalningsvilja/nytta Politikernas betalningsvilja/nytta

Samhällsekonomisk kostnad (kort- och långsiktig)

" [ offentlig konsumtion inkluderas i det följande även offentliga investeringar.

Vilket mått som är lämpligast beror på vad det skall användas till. Det har redan fastslagits att en återkommande redovisning i första hand har syftet att ge en heltäckande bild av hur den statliga/offentliga verksamhetens utgifter fördelas på olika områden. En sådan redovis- ning bör vara utformad så att:

—— redovisade belopp så nära som möjligt anknyter till den officiella redovisning som ligger till grund för anslagsbeslut, verksamhetsstyrning och kontroll — beloppen så långt möjligt går att addera på ett meningsfullt sätt — uppgifterna så lite som möjligt påverkas av mer eller mindre godtyckliga bedömningar eller av tillfälliga faktorer

En sådan återkommande "basredovisning" ger dock i många fall alltför lite information om de i ekonomisk mening egentliga kost- naderna för den offentliga verksamheten eller om nyttan för mottagar— na. Den behöver därför kompletteras med bl.a:

_ nettokostnadsberäkningar som underlag för att bedöma effekter- na av besparingsåtgärder — fördelningsberäkningar för att klarlägga vilka som drar nytta av verksamheten— samhällsekonomiska beräkningar som underlag för avvägningar mellan exempelvis fördelningspolitik och tillväxt

Sådana mer detaljerade beräkningar kan dock sannolikt inte genomföras löpande utan får utarbetas vid behov.

[ avsnitt 4.2 och 4.3 presenteras olika sätt att mäta utgifterna för transfereringar och offentlig konsumtion. 1 avsnitt 4.4 diskuteras hur redovisningen av skatteavvikelser och utgifter kan slås samman till en

heltäckande rapportering.

5. Möjliga avgränsningar av subventionsbegreppet

5.1. Inledning

Det finns inte någon allmänt vedertagen definition av begreppet subvention. Enligt allmänt språkbruk betyder subvention understöd eller bistånd. En subvention skulle med den utgångspunkten vara varje överföring av kontanter eller naturaförmåner. exempelvis offentliga tjänster, som sker utan vederlag eller mot en betalning eller annan motprestation som understiger de överförda kontanternas eller naturaförmånernas värde. En redovisning av subventionerna skulle då motiveras av dels behovet att få ett samlat grepp om de offentliga utgifterna för understöd i vid mening, dels behovet av att kartlägga de resulterande fördelningseffekterna. Med det politiska beslutsperspektiv som anlagts bör en sådan redovisning återge fördelningen av statens/- den offentliga sektorns utgifter (utgiftsekvivalenter) och inte för- delningen av mottagarnas nytta. Den sistnämnda är dessutom under alla omständigheter mycket svår att mäta. Med det nu anlagda synsättet blir alla transfereringartill hushåll och företag, alla skatteav- vikelser samt en stor del av de offentliga tjänsterna och regleringarna att betrakta som subventioner. De skulle således omfatta hela den offentliga sektorn utom nattväktarstaten, infrastruktur, skatteförvalt- ning, statsskuldräntor m.m.

Ett något annat synsätt är att subventioner är alla överföringar som påverkar mottagarens beteende i någon riktning. Med en vid tolkning kommer även med detta synsätt i stort sett alla överföringar att klassificeras som subventioner. Som exempel kan nämnas att bostadsbidrag påverkar bostadskonsumtionen. i princip alla socialför- säkringsersättningar påverkar arbetsutbudet, tillhandahållandet av offentliga tjänster till priser under marknadspriserna påverkar både konsumtion och möjligheterna till privat produktion etc. Även med detta synsätt skall subventionerna utifrån det angivna policyper— spektivet mätas som statens/den offentliga sektorns utgifter, och inte som samhällsekonomiska snedvridningskostnader eller liknande.

Snävare tolkningar än de ovan föreslagna är möjliga — t.ex. att subventioner bara skall utgöras av transfereringar eller bara av åtgärder som syftar till att påverka mottagarens beteende. Sådana preciseringar innebär dock delvis gotyckliga avgränsningar som kan

ge utrymme för politiska påtryckningar att förändra subventions- definitionen.

Huvudproblemet med att definiera vissa utgifter eller aktiviteter som subventioner är att de ofta kan ersättas av andra utgifter eller åtgärder som ligger utanför subventionsbegreppet. En sådan ordning innebär uppenbara risker. Om statsmakterna exempelvis generellt har en mer restriktiv inställning till subventioner än till andra åtgärder kan valet av subventionsbegrepp medföra olika former av snedvridningar av de politiska besluten och av samhällsekonomin. Värdet som ny beslutsdimension och pedagogiskt begrepp urholkas naturligtvis också. Det är således viktigt att subventionerna kan avgränsas så att det åt- minstone inte finns nära substitut som inte klassificeras som sub- ventioner.

Internationellt finns det några exempel på olika definitioner av subventioner. I Nederländerna definieras subventioner som bundna transfereringar (som avser att stödja särskilda syften), t.ex. bostads- subventioner eller FoU-bidrag. medan allmän inkomstförstärkning som socialbidrag inte ingår. (A bound income — or capital transfer — payment (without something done in return) of central government to persons, organisations etc. in the Netherlands). Motiven för att det i Nederländerna skapades en sådan definition var dels ett uppdrag från parlamentet att undersöka missbruk av subventioner, dels en strävan att skapa verktyg för rationella nedskärningar av den offentliga bud- geten. Enligt uppgift från en tjänsteman vid det Nederländska finansdepartementethar subventionsrapporteringen dock numera spelat ut den sistnämnda rollen, delvis p.g.a. att den smala definitionen av subventioner gör att det rör sig om förhållandevis begränsade belopp. Departementet anser sig numera ha andra och bättre metoder för prioritering vid en stram budgetpolitik.

Subventioner som kartläggs i handelspolitiska sammanhang är vad gäller mottagare begränsade till sådana subventioner som går till företag. Däremot används vida defintioner när det gäller vilka trans- fereringar eller överföringar in natura som skall ingå. En sådan vid definition av begreppet statlig/offentlig subvention som grundas på GATTzs subventionsdefinition är:

"— varje överföring från staten/den offentliga sektorn i form av bidrag, lån, riskkapital,

— varje potentiell överföring av nyss nämnda resurser till följd av garantier eller liknande, — ej inkasserade offentliga inkomster, t.ex. i form av räntefria skattekrediter, — tillhandahållande av offentliga tjänster eller varor, utom infrastruktur, och köp av varor eller tjänster eller

— inkomst- eller prisstödssystem som medför att det upp- kommer en förmån."

Det är värt att notera att denna defintion inte skiljer mellan överföringar som syftar till att påverka individers eller företags beteenden och överföringar som bara syftar till att påverka inkomst- och förmögenhetsfördelningen.

Enligt vissa definitioner är en transferering, reglering eller motsvarande en subvention till företag om företagets priser eller vinster påverkas. I huvudsak överensstämmer denna definition med GATT:s. Transfereringar eller andra förmåner som bara leder till ökad resursanvändning i företaget skulle dock klassificeras som stöd enligt GATT:s definition men inte enligt definitionen som bygger på att priser eller vinster påverkas.

I den subventionsrapportering som upprättas i Tyskland förefaller främst ingå subventioner som mer direkt kan snedvrida konkurrensen mellan företag. En illustration av detta är att i den tyska Subven- tionsbericht summan av transfereringar och skatteutgifter vilka klassificeras som subventioner beräknas uppgå till mellan en och två procent av BNP. Den sammanställning som görs i Finland omfattar däremot betydligt större områden och belopp _ exempelvis trans- fereringar till hushåll. Transfereringarna motsvarar här ca 20 procent av BNP och skatteavvikelserna ca 10 procent av BNP.

I avsnitten 5.2 — 5.5 diskuteras med utgångspunkt från en bred definition av subventionsbegreppet den offentliga sektorns fyra "styrmedel", dvs. transfereringar,skatteavvikelseroffentlig konsumtion och regleringar. I det avslutande avsnitt 6 presenteras slutligen ett för- slag till subventionsdefinition.

5.2. Transfereringar

Med en transferering menas en utbetalning utan krav på motprestation som går från offentliga sektorn till hushåll, företag, kommuner, utlandet eller motsvarande. 1 de fall utbetalningen kräver vissa motprestationer utgör transfereringen skillnaden mellan utbetalningen och motprestationens värde.

Som redan nämnts behöver en transferering inte alltid automatiskt anses som en subvention. Enligt vissa definitioner betecknas ex- empelvis en transferering som en subvention bara om den syftar till att styra någons beteende. Enligt andra definitioner skall trans- fereringen påverka priser eller vinster för att klassificeras som subvention till företag. Det kan med den sistnämnda definitionen finnas fall då en transferering till ett företag inte anses vara en subvention till detta företag men däremot utgör en subvention till

någon annan mottagare. Ett exempel kan vara transfereringar till ett företag för att de skall nyanställa eller behålla arbetskraft. Om dessa transfereringar i sin helhet används av företaget till att täcka ökade kostnader så utgör de inte subventioner till detta företag. De innebär däremot förmåner för de personer som utan transfereringarna skulle varit arbetslösa och bör därför klassificeras som subventioner till dem.

Ett särskilt metodproblem — oavsett hur stor del av transfereringar— na som definieras som subventioner— är vilken nivå på transferering- arna som skall anses innebära att det inte förekommer några sub- ventioner. En enkel utgångspunkt är att hela beloppet utgör sub— ventioner. Särskilt vid breda definitioner av subventionsbegreppet är detta synsätt principiellt problematiskt. Skulle alla transfereringar tas bort så skulle också finansieringsbehoven — dvs. beskattningen — minska. Antag att barnbidragen ökar med en miljard och att det samtidigt är nödvändigt att öka beskattningen för att finansiera bidragshöjningen — varav en halv miljard bärs av barnhushållen. Är då subventionsökningen en miljard eller en halv miljard? Av bl.a. praktiska skäl kan i en löpande subventionsredovisning dock inte delar av finansieringen dras bort på det sätt som nyss antytts. Sådana kompletterande beräkningar bör däremot göras vid exempelvis fördelningsstudier.

Ett annat viktigt problem är klassificeringen av de offentliga socialförsäkringssystemen — inkl. arbetslöshetsförsäkringen som formellt inte hör till socialförsäkringarna. Här betalar de försäkrade och deras arbetsgivare en avgift som finansierar försäkringsersätt- ningarna. Teoretiskt kan dessa system klyvas i två delar — en för- säkringsmässig (aktuarisk) del utan subventioner och en resterande "bidragsdel" som innehåller de egentliga subventionerna. I praktiken finns det dock inte någon given norm för hur ett försäkringsmässigt system skall vara utformat — olika former av korssubventionering förekommer t.ex. även i kommersiella försäkringar. En möjlighet är att socialförsäkringarna inkluderas i subventionsbegreppet men särredovisas. Skulle det statliga engagemangeti de försäkringsmässiga delarna minska kraftigt — t.ex genom en överflyttning till arbets- marknadens parter — skulle de dock kunna exkluderas. Åtminstone gäller det redovisningen av dem som transfereringssubventioner. Däremot skulle en redovisning som reglering kunna bli aktuell.

En omläggning av finansieringen från arbetsgivaravgifter till egenavgifter behöver inte i sig aktualisera någon ändring av klassifice- ringen. I båda fallen bärs utgifterna av löntagarna, oavsett vad avgifterna formellt kallas.

En möjlig slutsats är att om transfereringar till hushåll skall ingå i redovisningen av de offentliga subventionerna så bör alla system inkluderas. Rapporteringen bör då också delas upp så att de mest

försäkringsmässiga inslagen — t.ex. sjukpenningen — redovisas för sig och bidragsdelar — t.ex. föräldrapenningen — för sig. I en förfinad analys kan sjukpenningen i sin tur delas upp i en försäkringsmässig del — där utbetalningarna täcks av aktuariskt beräknade sjukför- säkringsavgifter — och en subventionsdel som då utgör resten av utbetalningarna.

Mot bakgrund av att den redovisning som nu är aktuell skall omfatta subventioner till alla mottagare och inte bara företag så bör alla transfereringar här ingå i subventionsredovisningen — med den nyss nämnda uppdelningen på försäkringsmässiga och övriga transfereringar. Mycket talar också för att kollektivt avtalade för- säkringsförmåner bör visas i form av minnesposter, som underlag för samlade bedömningar av olika gruppers inkomsttrygghet m.m. Statligt reglerade försäkringar— exempelvis trafikförsäkringen— bör självfallet redovisas under rubriken regleringar.

Om rapporteringen inte avser den konsoliderade offentliga sektorn utan endast staten blir en annan viktig fråga hur transfereringar till andra delar av den offentliga sektorn skall behandlas. En rimlig slutsats är att öronmärkta bidrag bör klassificeras efter vad används till — eventuell skillnad mellan vad de destineras till och vad de faktisk används till bör också noteras — medan generella bidrag redovisas under egen rubrik — eventuellt med fördelningen av (de bidragstagande) kommunernas utgifter som minnespost.

På motsvarande sätt är det svårt att se någon annan möjlighet än att redovisa bistånd till andra länder under en egen rubrik, uppdelat på något för beslutsfattarna relevant sätt.

Ett möjligt synsätt är att transfereringar som hänför sig till nattväktarstaten inte skall betraktas som subventioner. Det kan gälla bidrag till grundläggande infrastruktur — t.ex. till kommunala vägar — eller säkerhetspolitiskt motiverat bistånd till andra länder.

Till transfereringar kan också räknas vissa statliga inköp. I princip utgörs subventionerna i detta fall av ett överpris för de köpta varorna eller tjänsterna. I vissa fall kan dock det överenskomna priset formellt hävdas vara marknadsmässigt, men själva inköpet till stor del motiveras av att man vill stödja säljaren. Exempel på det sistnämnda kan kanske vara beställningar från försvaret till svensk industri. Enligt de numera gällande reglerna för offentlig upphandling, som delvis utgör en anpassning till EU:s krav, skall dock offentliga upphand- lingar alltid göras från den som erbjuder det lägsta priset. Undantag får endast göras om leverantörer med högre pris kan visas erbjuda varor eller tjänster som i något avseende är så överlägsna att det motiverar det högre priset.

5.3. Överföringar in natura (offentlig konsumtion)

Offentliga sektorn tillhandahåller en mängd tjänster och vissa varor till priser som ligger under såväl produktionskostnaden som marknadspri- set. Sjukvård och omsorg är viktiga exempel, men också rättsväsen. försvar, infrastruktur m.m. Mycket talar för att transfereringar och offentlig produktion i princip bör klassificeras på enhetliga grunder. Ett skäl är att de i många fall är mer eller mindre utbytbara. Höga barn-/vårdnadsbidrag eller låga daghemstaxor, höga pensioner eller billig äldreomsorg, bidrag och skattelättnader till låginkomsttagare eller subventionerad sjukvård, kultur, kollektivtrafik etc. är exempel på betydelsefulla avvägningar mellan transfereringar och offentliga tjänster.

Ett praktiskt problem som uppkommer om offentlig konsumtion räknas som subventioner är att den ofta är svårare att fördela på mottagargrupper än transfereringarna. Vissa slag av offentlig konsum- tion kan till och med vara svåra att fördela på ändamål/utgiftsområden — t.ex. fördelningen av sjukvård på omvårdnad av äldre och övrig sjukvård. Det bör dock i de flesta fall vara möjligt att åtminstone översiktligt fördela konsumtionen på ändamål.

En stor del av den offentliga konsumtionen avser nattväktarstatens verksamheter som endast med svårighet kan klassificeras som subventioner. Det finns därför argument för att en subventions- redovisning inte skall innefatta dessa verksamheter.

Ett alternativt sätt att definiera subventionerad verksamhet är att alla tjänster eller varor som staten/den offentliga sektorn tillhandahål- ler och som — teoretiskt — skulle kunna utbjudas på en marknad innebär en subvention. Bortsett från att det finns stort utrymme för olika tolkningar av vilka uppgifter som en marknad skulle kunna sköta så innebär ett sådant synsätt att en stor del av den offentliga verksamheten skulle anses utgöra subventioner. Det gäller vård, omsorg, delar av skolan m.m.

Utöver offentlig konsumtion finns stöd in natura som mer uppenbart utgör subventioner, exempelvis tillhandahållande av mark till underpris.

Till stöd in natura kan vidare räknas icke marknadsmässiga lån, koncessioner som ges på icke marknadsmässiga villkor, kapitaltillskott och garantier. Särskilt problematiska är därvid de icke-formella men implicita garantier som finns för exempelvis betalningssystemet. Antagligen kan subventionsutgifterna för sådana system, och för garantier över huvud taget, bara mätas när det sker utbetalningar. Sub- ventionerna utgör i dessa fall skillnaden mellan utbetalda grantiersätt- ningar och inbetalda garantiavgifter.

5 .4 Skatteavvikelser

En skatteavvikelse definieras som en avvikelse från ett "normskatteut- tag". Normen är vanligen det huvudsakliga skatteuttaget inom området. Inom mervärdesskatten är exempelvis normen 25% moms (mått som påslagsprocent). Även här uppkommer en rad konceptuella och praktiska problem.

För det första är frågan om normen skall utgöras av en enhetlig skatt eller en optimal skatt. Lägre skatt på varor eller tjänster med hög priselasticitet kan exempelvis vara förenligt med optimal beskattning (s.k. Ramsey-skatter) men innebär avvikelser från ett enhetligt skattesystem. Det kan nämnas att ett resultat från forskningen om optimal beskattning är att om det inte finns några skattefria områden — inte heller sådant som fritid eller hemarbete — så är under vissa förutsättningar det optimala skattesystemet en enhetlig skatt.

För det andra är det svårt att fastställa om beskattningen inom ett helt skatteslag — exempelvis kapitalinkomstskatt eller energiskatt — utgör en (positiv eller negativ) subvention. Med en helhetssyn på skattesystemet borde hänsyn även tas till om den generella kapitalskat- tesatsen avviker från vad som skulle krävas för att beskattningen skall vara enhetlig mellan kapital och exempelvis arbete. I praktiken torde dock beräkningarna av avvikelser utgå från den huvudsakliga skattesatseninom skatteslaget,t.ex. kapitalskattesatsen30%. Slutsatsen är att skatteavvikelser i praktiken bara beräknas för relativt "smala" områden medan bristande enhetlighet mellan skatteslag inte beaktas.

För det tredje måste man ta ställning till hur man skall bedöma vissa inkomstpolitiska inslag i beskattningen. Är exempelvis grundav- draget en subvention, eller kanske hela undantaget från statlig beskattning för inkomster upp till brytpunkten? Praxis är att bestående skatteskalor som tillämpas lika för alla skattskyldiga är en del av normen. Grundavdraget blir då inte en subvention till låginkomsttaga- re.

För det fjärde ärjämförelsenormerna olika mellan beskattning och transferering. För transfereringarna är normen att inga utbetalningar utgår, dvs. hela transfereringen definieras som subvention. För beskattningen är någon form av enhetligt system normen. Det innebär bl.a. att de totala subventionerna åtminstone teoretiskt kan uppgå till mer än statens eller den offentliga sektorns totala utgifter. Detta fall uppkommer om skatteavvikelserna är större än de utgifter som inte räknas som subventioner. Denna effekt gör att — som nämnts i avsnitt 4.4 — summan av skatteundantag och offentliga ugifter skall användas med försiktighet — bl.a. därför att olika nyckeltal m.m. annars blir svåra att tolka.

5.5. Regleringar

Regleringar kan i många fall ge betydande ekonomiska vinster till enskilda eller företag. De inkomstöverföringar som regleringarna innebär går dock ofta inte via staten eller den offentliga sektorn utan direkt mellan hushåll och företag. Tydliga exempel på sådana regleringar är prisregleringar inom jordbruks- och hyresområdena.

Ett område som ligger nära prisregleringar är tullar och import- kvoter. Genom tullar gynnas ofta inhemska producenter av de tullbelagda varorna. Andra regleringar är lagreglerade krav eller auktorisationer som innebär etableringshinder och därmed monopol- vinster för dem som skyddas. Exempel är revisorer, advokater m fl. Särskilt stora vinster kan uppkomma för grupper som enligt lag måste anlitas för vissa ändamål (auktoriserade revisorer).

Lagregleringar av vissa områden som spel och lotterier utnyttjas ibland i stället för direkta utbetalningar för att subventionera vissa verksamheter. Exempel är folkrörelselotterier, idrottsbingo, ATG, och eventuellt den tidigare planerade försäljningen av Tipstjänst.

Även när det gäller regleringar är det svårt att fastställa en norm från vilken subventionerna skall räknas. Är undantag från generella miljökrav en subvention? Är ändringar i den arbetsrättsliga lagstift- ningen subventioner — eller extra pålagor?

Sammanfattningsvis bör sannolikt klassificeringen av regleringarna som subventioner respektive pålagor utgå från deras syften. En reglering som syftar till att gynna idrottsrörelsens lotterier skall redovisas som en subvention till idrotten och inte som en pålaga för dem som hindras att konkurrera med idrottslotterierna. Möjligen bör regleringar som utgör pålagor inte tas med över huvud taget i en subventionsredovisning. Ett motiv kan vara att skatte- eller av- giftsuttag för att finansiera den offentliga sektorn inte heller ingår. I vissa fall kan emellertid subventioner och pålagor vara utformade för att balansera varandra och då kan en redovisning av enbart sub- ventionerna bli missvisande.

Det kan tyckas som att dessa frågor ligger alltför långt ifrån ut— redningens område, men en redovisning som bara täcker vissa typer av stöd till näringsliv och hushåll riskerar att få oönskade styreffekter. Ett avskräckande exempel skulle kunna vara att stöd av sysselsätt- ningsskäl till ett företag inte utgår kontant därför att det räknas som subvention utan företaget i stället får lättnader i exempelvis ut-

släppsregler.

6. Förslag till subventionsdefintion

6.1. Inledning

Vad som menas med en subvention kan preciseras på åtminstone två sätt. Det första är att räkna upp alla företeelser som utgör sub- ventioner. Det andra är att beskriva vilka egenskaper som en subven- tion skall ha. Det sistnämnda är vad man vanligtvis brukar mena med en definition. Här utnyttjas båda dessa metoder. Först presenteras en preliminär definition. därefter diskuteras i avsnitt 6.2 och 6.3 vilka av de offentliga verksamheterna som kan klassificeras som subventioner. Slutligen presenteras ett nytt förslag till definition.

Mycket talar för att de subventioner till företag som ingår i in- ternationella organisationers— exempelvis OECD:s, EFTA:s och EU:s — rapportering skall definieras som subventioner också i den svenska redovisningen. Som framgår av den definition från GATT som presenterades i avsnitt 5.1 räknas här stora delar av de offentliga verksamheterna— i princip allt utom nattväktarstat och infratruktur — som subventioner. En väsentlig begränsningi tillämpningen av denna definition är dock att den endast avser subventioner till företag.

1 avsnitt 5.1 visades också den nederländska subventionsdefinitio- nen som bara innefattar bundna transfereringar (dvs. transfereringar kopplade till viss typ av konsumtion eller produktion) men som omfattar alla kategorier av (inhemska) mottagare.

Genomgången i avsnitt 6.2 och 6.3 grundas dels på en "bred" defintion av subventioner som innebär att GATT-definitionen används även för subventioner till hushåll, dels på en "smal" definiton som innebär att Gått-defintionen används för företag, men endast trans- fereringar och skatteavvikelser kan utgöra subventioner till hushåll. Inte någon av dessa defintioner är således så begränsande som exempelvis den nederländska.

6.2. Uppdelning efter den offentliga verksamhetens "syften"

En utgångspunkt för att precisera subventionsbegreppet kan vara det som i avsnitt 3.1 kallades den offentliga verksamhetens olika "syften", dvs. uppdelningen på nattväktarstat, marknadsmisslyckanden och fördelningspolitik. Det mest grundläggande syftet med offentlig

verksamhet är att upprätta den s.k. nattväktarstaten. Tillhandahållande av personligt skydd, rättssystem och egendomsrättigheter innebär visserligen stora fördelar för medborgarna men dessa förmåner kan knappast karaktäriseras som subventioner. Nattväktarstatens tjänster bör därför inte inkluderas bland subventionerna.

Nästa nivå — de s.k. marknadsmisslyckandena— är mer komplice- rad. Infrastrukturen, som ingår här. har redan uteslutits i den prelimi- nära definitionen men den skall ändå diskuteras något här. Det finns skäl som talar såväl emot som för att infrastrukturen, i vid be- märkelse, skall inkluderas bland subventionerna.

Ett skäl emot att inkludera infrastrukturen bland subventionerna är att det ofta, men inte alltid, är omöjligt att fastställa hur nyttan av kommunikationer som vågar, järnvägar, flygplatser, telenät m.m. fördelar sig på olika mottagare. Det är därför svårt att beräkna i vilken grad sådana s.k. kollektiva varor medför ekonomiska fördelar för vissa grupper, branscher eller företag.

Ett annat skäl är att gränsen mellan nattväktarstaten och "in- frastrukturstaten" rent konceptuellt är oklar. Varför skall försvarsmak— ten stå utanför subventionsberäkningen men inte riksvägarna när båda utgör — låt vara i något olika grad — kollektiva varor? Ett tredje skäl för att utesluta infrastrukturen är att den inte ingår i de internationella beräkningarna av subventioner till näringslivet.

Det finns emellertid också argument för att inkludera utgifter för infrastruktur bland subventionerna. Det främsta är att infrastrukturin- vesteringar i vissa fall kan ersätta annat stöd och därmed i praktiken utgöra subventioner. Ett exempel är väginvesteringar som främst motiveras av regionalpolitiska hänsyn. Ett annat är byggande av hamnar, järnvägsspår m.m. för att gynna vissa industrier.

Slutsatsen i denna bilaga är att övervägande skäl talar mot att inkludera utgifter för infrastruktur bland subventionerna. Med infrastruktur avses då teknisk infrastruktur som vägar, järnvägar, flygplatser, hamnar, telenät, posten m.m. Teoretiskt bör dock samhällsekonomiskt olönsamma infrastrukturinvesteringar i t.ex. glesbyggdsvägar klassificeras som subventioner. Det är främst en praktisk fråga om en sådan klyvning är möjlig att göra.

Ett område som inte självklart kan klassificeras som varken en del av nattväktarstaten eller som infrastruktur är skatteförvaltning och upphörd. Dessa verksamheter har normalt inte några inslag av subventioner — utom möjligtvis administrationen av skatteavvikelser- och bör därför inte ingå i subventionsbegreppet.

Övriga delar av den offentliga sektorn — i huvudsak de som motiveras av fördelningssyften — kan i princip ingå i subventionsbe— greppet, när detta ges en vid definition. För en närmare precisering av vad som kan räknas som subventioner, med en vid resp. snäv

definition, förs i nästa avsnitt en diskussion om vilka slag av utgifter, skatteavvikelser, offentlig konsumtion/produktion och regleringar som skall anses vara subventioner.

6.3. Uppdelning på styrmedel

Staten/den offentliga sektorn delas i detta avsnitt in efter vad som i kapitel 3 kallas styrmedel, nämligen transfereringar, skatteavvikelser. offentlig konsumtion/offentliga investeringar och regleringar.

6.3.1. Transfereringar

Mycket talar för att samtliga transfereringar till företag och hushåll i enlighet med den vida definitionen ovan skall klassificeras som subventioner. Huvudargumentet för att inkludera alla och inte bara vissa transfereringar är att de i många fall utgör nära substitut till varandra och att varje gränsdragning därför blir relativt godtycklig. Ett annat argument är att rapporteringen av transfereringar och skatteavvi- kelser så långt möjligt bör vara konsistent. Om de sistnämnda anses utgöra subventioner så bör även de förstnämnda göra det. För att försöka klargöra konsekvenserna av ett sådant synsätt diskuteras hur subventionsbegreppet kan appliceras på de offentliga transfereringarna när dessa delats in i sex olika kategorier.

3) Bidrag till hushåll

Hit räknas i detta sammanhang i princip alla transfereringar till hushåll utom sjuk- arbetslöshets- och pensionsförsäkringarna. Som bidrag till hushåll räknas därmed barnbidrag, socialbidrag, för- äldrapenning, handikappersättning m.m. Samtliga bidrag i denna grupp bör klassificeras som subventioner med såväl den vida som den smala defintionen av subventioner.

b) Socialförsäkringsersättningar till hushåll

Den här använda definitionen av socialförsäkringsersättningarär något vidare än den formella definitionen genom att förutom sjukpenning och ålderspension inkludera även dagpenning från arbetslöshetskassa. Den är i andra avseenden smalare än den formella definitionen genom att föräldrapenning m.m. inte anses vara försäkringar utan bidrag.

Socialförsäkringsersättningarna— enligt den här använda definitionen — grundas delvis på individens inbetalade avgifter och utgör till den delen åtminstone teoretiskt sett inte några subventioner. Delvis har dock även dessa ersättningar karaktären av bidrag — dvs. subventioner — genom att vissa individer erhåller betydligt högre ersättningar från exempelvis sjukförsäkringen än de skulle fått i ett försäkringsmässigt system.

I praktiken är det inte möjligt att klyva sjuk-, pensions- och arbets- löshetsförsäkringarna i en försäkringsdel och en bidragsdel. Det innebär att åtminstone med en vid definition av subventioner alla dessa ersättningar bör klassificeras som subventioner. men särredovi- sas. Med en smal definition av subventioner bör socialförsäkringser— sättningarna inte ingå.

Om det i framtiden blir möjligt att göra en klyvning på ovannämn- da sätt så bör även de aktuella ersättningarna bruttoredovisas bland subventionerna — i princip analogt med redovisningen av de skatte- pliktiga transfereringarna. Med utgångspunkt från modellekonomin i kapitel 4 kan en sådan redovisning se ut på följande sätt:

Totala skattepliktiga transfereringar brutto 30 Försäkringsmässiga avgifter brutto -12 Uttag fondmedel brutto - 3 Skattepliktiga subventioner brutto 15 - Skatt på subventionerna - 6 Skattepliktiga subventioner netto 9 Minnesposter Försäkringsmässiga transfereringar brutto 15 Skatt på försäkringsmässiga transfereringar -6 Försäkringsmässiga transfereringar netto 9

Redovisningen är upplagd så att från de totala transfereringarna dras inkomsterna från försäkringssystemet. I exemplet består dessa inkomster dels av försäkringsavgifter, dels av uttag från sparade fondmedel. Observera att dessa försäkringsinkomster också skall täcka skatt på de utbetalade transfereringarna.

c) Transfereringar till företag I analysunderlagettill Konjunkturinstitutets Höstrapport 1994 finns en sammanställning av statens transfereringar till företag exkl. affärsverk. Den ger följande bild för år 1994. 1 miljarder kronor:

Livsmedelssubventioner 0,8 Räntebidrag 31,6 Samhall 5,3 Sysselsättn. och regionalpolitiskt stöd 4,5 Övriga subventioner 1 1,2 Investeringsbidrag 6,6 Summa transfereringar till företag 61,0

Det förefaller inte vara motiverat att undanta några av dessa trans- fereringar från att klassificeras som subventioner enligt någon av definitionerna.

Vissa av transfereringarna till företag är skattepliktiga. Det skulle därför i princip kunna hävdas att de skall redovisas såväl brutto som efter avdrag för beräknad skatt. En sådan skatteberäkning kan dock vara svår att genomföra till följd av att vissa företag går med förlust, har skattemässiga reserveringsmöjligheter eller har tidigare skatte— mässiga förlustavdrag att tillgodogöra sig. Mot den bakgrunden bör dessa transfereringar endast redovisas brutto.

d) Bistånd till utlandet

De delar av detta bistånd som inte är hänförligt till säkerhetspolitiken och därmed till nattväktarstaten bör redovisas som subventioner med båda definitionerna. Det torde innebära att i stort sett hela biståndet inkluderas bland subventionerna.

e) Statsbidrag till kommunerna

Om subventionsredovisningen omfattar hela den offentliga sektorn kommer interna överföringar av detta slag inte att framgå. Om redovisningen däremot endast omfattar staten bör specialdestinerade bidrag till kommunerna klassificeras efter sina ändamål. Generella bidrag till kommunerna kan inte klassificeras efter hur de slutligen används utan måste särredovisas under egen rubrik. Med den breda, men inte den smala, definitionen bör generella bidrag räknas som subventioner. Enligt Konjunkturinstitutets Höstrapport 1994 beräknas utjämningsbidragen till kommunerna år 1994 uppgå till 46,3 miljarder kr och de speciella statsbidragen till 28 miljarder kr.

f) Räntor på statsskulden m.m.

Räntorna på statsskulden är en utgift för att finansiera den statliga verksamheten på samma sätt som räntor är en finansierinsutgift för exempelvis företag. Det finns dock åtminstone en skillnad mellan många företags ränteutgifter och en stor del av statens räntor. Skillnaden är att företagens ränteutgifter normalt orsakas av lånefinan- sierade investeringar som förväntas ge en avkastning som räcker till att betala ränteutgifterna medan statens upplåning till stor del avser löpande konsumtion som inte på samma sätt kan antas ge en av- kastning i framtiden.

Företagens ränteutgifter orsakas således av att man måste investera innan man kan få några intäkter medan den offentliga sektorns ränteutgifter beror på att man av olika skäl konsumerat innan man fått skatteintäkterna för finansieringen. Den offentliga sektorns ränteut- gifter kan då betraktas antingen som en kostnad för tidigarelagd konsumtion eller för uppskjuten beskattning. ] vissa fall kan en sådan bristande matchning mellan inkomster och utgifter vara befogad. Om utgifterna och inkomsterna svänger med konjunkturen är det i teorin och under vissa förutsättningar bättre med ett stabilt skatteuttag som leder till överskott ibland och underskott ibland än med en årsvis anpassning av skatteuttaget för att balansera budgeten. I Sverige har dock inte underskottsperioderna balanserats av motsvarande över- skottsperioder.

Slutsatsen är att räntorna på statsskulden inte kan anses utgöra subventioner — även om de klassificeras som transfereringar i nationalräkenskaperna. De bör därför redovisas som en separat post. 1 en redovisning som innefattar hela den offentliga sektorn bör dessutom ränteintäkterna från AP-fonden ingå som en finansierings- källa. Det väcker i sin tur frågan om hur hela det offentliga pensions— systemet skall redovisas — mycket talar för att gjorda pensionsut- fälstelser bör redovisas på samma sätt som i företag— vilken dock inte kan behandlas här.

Statens ränteutgifter ger på liknande sätt som transfereringarna upphov till skattebetalningar. Storleken på dessa skattebetalningar är dock svår att uppskatta då skattesituationen för dem som erhåller statsskuldräntorna är okänd och dessutom skiftar över tiden. Många innehavare av statspapper är befriade från svensk skatt, exempelvis utländska placerare. Mot bakgrund av dessa svårigheter är det inte möjligt att beräkna en omedelbar nettoutgift för statsskuldräntorna och dessa bör därför enbart redovisas brutto.

6.3.2. Skatteavvikelser

En skatteavvikelse utgör enligt den definition som utredningen använder — se bilagan om skatteavvikelser— ett undantag i skattelag- stiftningen i förhållande till ett "allmänt accepterat" eller "normalt" skattesystem. Skatteavvikelsen innebär ofta en förmånligare skattebe- handling av vissa ekonomiska aktiviteter eller av vissa grupper av skattskyldiga.

Det är inte säkert att skatteavvikelser alltid kan klassificeras som subventioner. Det kan exempelvis finnas skatteavvikelser som kan hänföras till nattväktarstaten. Utgångspunkten i denna bilaga är därför att skatteavvikelser skall klassificeras som subventioner på samma sätt och enligt samma grunder som transfereringarna.

6.3.3. Offentlig konsumtion

Ett rimligt krav på subventionsredovisningen är, som redan fram- hållits, att den skall utformas så att det inte har någon betydelse vilket styrmedel som den offentliga sektorn använder för att uppnå ett visst mål, dvs. om den använder transfereringar, skatteavvikelser, offentlig konsumtion eller regleringar. I konsekvens härmed bör också enligt den breda definitionen offentlig konsumtion klassificeras som subvention på samma grunder som transfereringarna. Det innebär att i princip all offentlig konsumtion som inte hör till nattväktarstaten, infrastrukturen eller beskattningen bör kunna klassificeras som subventioner. Fördelen är att det då blir möjligt att ha en enhetlig definition av subventioner för alla styrmedel. Enligt den smala definitionen klassificeras endast offentlig konsumtion som utnyttjas av företag som subventioner.

Ett väsentligt argument mot att behandla offentlig konsumtion på samma sätt som transfereringar är att det i den politiska debatten och hos allmänheten kan framstå som felaktigt att beteckna sjukvård, äldreomsorg m.m. som subventioner. Ett sätt att hantera detta problem skulle kunna vara att dela upp den offentliga konsumtionen på samma sätt som transfereringarna men inte benämna den subventioner utan ”offentlig konsumtion vid sidan av nattväktarstat, infrastruktur och skatteuppbörd" eller något liknande.

Det finns i och för sig således goda skäl för att hålla den offentliga konsumtionen utanför subventionsbegreppet. Ett sådant synsätt risker dock att leda till inkonsistenser och gränsdragningsproblem. De kan illustreras på följande sätt. Försäljning till underpris till företag och hushåll skall anses som subventioner. Billig mark, utförsäljning av kommunala fastighetertill underpris eller av staten betalade studeran-

derabatter är exempel på detta. Frågan uppkommer då varför till- handahållande av barnomsorg, teater eller sjukvård till underpris inte skall anses utgöra subventioner. Sammantaget talar därför över- vägande skäl för att inkludera den offentliga konsumtionen i sub- ventionsbegreppet på samma sätt som transfereringarna. Detta bör därför vara fallet vid tillämpning av det vida subventionsbegreppet. Det snäva subventionsbegreppet bör däremot bara innefatta offentliga tjänster som riktar sig till företagen.

6.3.4. Regleringar

Regleringar som ger mottagaren en direkt ekonomisk förmån på andra gruppers bekostnad bör betraktas som subventioner enligt den vida definitionen. Uppenbara fall är prisregleringar och olika former av monopol. Enligt den snäva definitionen bör regleringar inte utgöra subventioner.

6.4. Förslag till definition7

Mot bakgrund av genomgången ovan föreslås en definition som nära ansluter till den preliminära som visades i början av kapitlet. Som subvention räknas med en vid definition:

— varje överföring av medel från staten/den offentliga sektorn i form av bidrag, lån eller riskkapital, — varje potentiell överföring av nyss nämnda resurser till följd av garantier eller liknande, _— skatteavvikelser och ej inkasserade ojentliga inkomster, t.ex. i

form av räntefria skattekrediter, —— tillhandahållande av ofentliga tjänster eller varor, — köp av varor eller tjänster eller — inkomst— eller prisstödssystem

för andra synen än nattväktarstaten, injiastruktur, skatteuppbörd eller betalning av statsskuldräntor och som medför att det uppkommer en förmån.

7 Förslaget till definition är inte slutbearbetat mot bakgrund av att utredningen beslutat att inte använda begreppet subvention för att beteckna de förmåner som ingår i den föreslagna redovisningen.

En smal definition av subventionsbegreppet skulle kunna ha följande utseende: Som subvention räknas med en smal dejinition:

— varje överföring av medel från staten/den ojfentliga sektorn i form av bidrag, lån eller riskkapital, — varje potentiell överföring av nyss nämnda resurser till följd av garantier eller liknande, — skatteavvikelser och ej inkasserade offentliga inkomster, t.ex. i form av räntefria skattekrediter, —— tillhandahållande av ofentliga tjänster eller varor till företag — köp av varor eller tjänster åån företag eller — inkomst- eller prisstödssystem som gynnar företag

för andra syften än nattväktarstaten, infrastruktur, skatteuppbörd. betalning av statsskuldräntor eller som utgör försäkringsmässiga ersättningar och som medför att det uppkommer en förmån.

Sammanfattningsvis har utredningen enligt min uppfattning tre möjligheter vad avser frågan om en subventionsdefinition. Den första är att helt avstå från att använda subventionsbegreppet. Huvudmålet blir då att utarbeta en redovisning i linje med den som beskrivs i tabell 3.1. Den andra möjligheten är att använda en smal definition och den tredje möjligheten är självfallet att använda en bred defini- tion.

Sammanställning av internationellt material

Sammanställning av internationellt material

I denna bilaga presenteras material som utredningen tagit del av vad gäller redovisningar av förmåner i andra länder och internationella organisationer.

Det är i första hand breda redovisningar som varit av intresse för utredningen att göra jämförelser med. Eftersom utredningen inte funnit någon komplett förebild, som omfattar så mycket som den föreslagna redovisningen, får jämförelser göras med mer eller mindre omfattande subventionsredovisningar. Med subventioner avses i andra länder i de flesta fall förmåner med företag som mottagare. Syftet varierar för de redovisningar som görs utomlands. Hos vissa är syftet att utgöra en del i budgetberedningen, hos andra är det handelspoli- tiskt eller ett led i analysen av strukturutvecklingen i ekonomin. På flera håll används en redovisning för flera syften.

lnom de internationella organisationerna och i några länder görs internationellajämförelser av subventioner. Detta trots att sådana är vanskliga att göra. Anledningarna till att det är svårt är framför allt två. För det första har inte alla länder någon subventiortsredovisning och om de har det den skiljer sig ofta i avgränsningen av vad som räknas med. När en redovisning inte omfattar allt Lppstår alltid gränsdragningsproblem. Bedömningar görs då av vad som ska inkluderas och dessa blir inte lika i olika länder. För det andra beräknas skatteavvikelser utifrån varje lands norm och i många fall inte tillsammans med utgiftssubventioner. Även beräkningarna av skatteavvikelserna bygger på bedömningar vid valet av norm vilket också gör att det skiljer sig mellan länder.

lnför upprättandet av en redovisning görs ett val mellan om utgångspunkten ska vara avsändarens eller mottagarens. I praktiken används dock en redovisning i flera fall för bedömningar utifrån båda perspektiven. Även om utredningen i föreliggande betänkande föreslår en redovisning ur ett avsändarperspektiv, anges här vilket arbete som pågår i andra länder eller i de internationella organisatimerna oavsett om synvinkeln är avsändarens eller mottagarens.

En redovisning utifrån avsändarperspektivetvisar hur stora utgifter eller motsvarande som staten eller offentlig sektor har för att tillhandahålla olika förmåner. Detta perspektiv är relevant om redovisningen ska fungera som ett beslutsunderlag i Judgetbered— ningen i allmänhet och i besparingsarbeteti synnerhet.

Generellt kan sägas att beräkningar av skatteavvikel:eri de flesta fall görs utifrån ett avsändarperspektiv.Antingen ses avvkelserna som utgiftsekvivalenter, dvs vilken utgift förmånen skulle notsvara om

den istället hade formen av ett bidrag, eller som storleken på den inkomst som går förlorad för staten eller offentlig sektor i och med att någon grupp betalar lägre skatt än vad normen anger. Slutsatsen av de internationella jämförelserna är att skatteavvikelser bör betraktas som subsitut till utgifter och behandlas samlat med dessa i budgetbe- redningen. En särskild sammanställning av vilka länder som gör beräkningar av skatteavvikelser finns i bilaga 4.

Beräkningar av värdet av förmåner för mottagaren görs dels i handelspolitiska sammanhang för att ge förutsättningar för lika konkurrensrensvillkor, dels för att se hur förmånerna påverkar resursallokeringen i ekonomin.

Det vore mycket intressant att kunna jämföra statens kostnad för olika åtgärder med värdet av dessa för mottagaren. Även om båda typerna av beräkningar görs i vissa länder har utredningen inte uppfattat det som att några systematiska genomgångar av det slaget gors.

OECDs industrikommitté

OECDs industrikommitté ställer samman medlemsländernas nettokost— nader för stöd till industrin. Syftet är i första hand att studera stödens effekter på industristrukturen. Industristödets nettokostnader tas således fram i varje medlemsland och för svensk del är det NUTEK som tar fram uppgifterna. Samma metod har även använts i det nordiska samarbetet inom vilket rapporter om industristödets netto- kostnader har utarbetats.

De stödformer som beaktas i nettokostnadsberäkningarnaär bidrag, garantier, skatteavvikelser, lån och ägarkapital.

Med nettokostnadsmetoden beräknas statens kostnader för olika stöd med avdrag för eventuella intäkter. Den skatt som företagen så småningom betalar på stöden beaktas dock inte. Beräkningarna visar således inte statens utgifter och inte heller värdet för företagen. Den information som kommer fram anses istället användbar för att studera stödutvecklingen över tiden och hur stöden fördelar sig mellan olika ändamål.

Följande bild visar ett informationsblad i den databas industri- kommittén upprättat med fakta om de olika stödprogram som finns i medlemsländerna.

'table l. la_le: rang:—e 0206009 tr- the United ltata.

lou-explanatory abort title of the Progra—

linencing inetru-ent ot the ltoqra-e (6 optional

minen/mc, in charge

X

tu. ot naming authority option.)

—- Grant. (include. ilolate aubeidie.)

- Lov-coet loan.

—- Loan guarantee.

-— lquity capital intuaiona

- Tax concealion.

lux-d (al.-altaneoue use of variou. inetru-ent.)

- Centh govern-nt

Local govern-ent

- Public inter—diary lnetitution X

—- Iublic/Prlvete jointly founded in.tltution

020600!

Country: UNITID starla &

lla-e of Prog:a-e: Buelneae Dilaater Loan Fund Miniltry/e ency: S-all Buaine . miniattation Managing .tructur : Central /

Coat. covered: short and long-ter- capltal needa: 3150 000 per loan lltute ot advant.ge: lov intereet tat. (ml.-ll +2.75! over '.' York

] pri-e ratel

Code of prg:

lhort explanation of coqany aotlvltle.

being .upported ___—.)

[host explanation oi benefit. offered /

Xnatrunent: Aan Coat subsldleed: Production Policy objective: Me Concentration effect: Horiaontal

Million. of $US 1908 1909

- Gro" value

Addit ional _______ explanatory note. &_) Note:: Available to areaa declared by the President or the ministratore of the SBA to be a diaaater area. let coat to govern—nt ot Population ot beneficiary the Frogn-ae enterpriee.

(For Programa. managed by (4 optional

Oroa. government lntemdiary institution.,

budgetary expenditure flows (ror. government budget: - Horizontal (all economy) (or the Progra-e to inter—diary inatltuthna, - sectoral

and (lou. (ro- lntena-dlary —— Regional

lnatltution. to benetlclary - Enterpriee-epeclllc enterprl.e. are dletlngulohed) (individual enterprlee.)

Source: DSTI _

Nancy objective ol the Drog:—

opt ion. )

Iectorel _aeure.

nu ta anterprieea in ditticulty

lid to MD

Aid to regional develop—ent Lid to inveet-nt

ua to II.!

ud to ”ley-eat and training

lxport and trade related no.-urea

leone-io cout. aubeidieed under the tregra—

(6

opt lone)

Production coat. Inveat-ent coat.

RED inveat-ent coat. Specialieed lnveet-nt co.t. [apart-related coat.

Coat. of non-profit lnduatry organiaatlon.

OECDs jordbrukskommitté

OECDs jordbrukskommitté har sedan förhållandevis många år ställt samman en redovisning av förmåners effekt för mottagarna. Det är också er. av de mest ambitiösa beräkningsmetoderna för att mäta detta. Metoden är framtagen för att göra jämförelser mellan jordbruksstöd i olika länder.

Genom att beräkna Producers Subsidy Equivilent (PSE) tas det behov av ersättning fram som skulle uppstå för att kompenserajord- brukarnas inkomstförlust om en given förmån togs bort. Omfattningen av stödet uttrycks i kronor och i procent av produktionsvärdet. Motsvarande beräkning görs även av Consumers Subsidy Equivilent (CSE).

I beräkningarna av PSE beaktas effekter av nästan alla förmåns- former. Förmåner i följande fyra kategorier inkluderas. Den första är prisstöd som jordbrukarna erhåller via marknaden genom att konsu- menterna betalar högre pris. Detta är ett exempel då förmåner i form av regleringar som kan ha stor betydelse för mottagarna, i detta fall jordbrukarna. Den andra kategorin omfattar direkta bidrag som ökar jordbrukarnas inkomster men inte betalas av konsumenterna via marknaden utan via budgeten. Den tredje förmånsgruppen gäller åtgärder via budgeten som sänker priserna på insatsvaror i jordbruket och påverkar inte direkt varken jordbrukarens inkomster eller vad konsumenterna betalar. Till sist beräknas värdet av vad som kallas allmän service med vilket avses åtgärder finansierade över budgeten som på sikt ger lägre kostnader för jordbrukssektorn i sin helhet. Hit räknas t ex forskning vid lantbruksuniversit.

OECDs ekonomiskpolitiska kommitté

l OECDs ekonomiskpolitiska kommitté bedrivs ett arbete för att ta fram en enhetlig metod att mäta värdet av förmåner för företag i samtliga branscher. Syftet är att kunna jämföra värdet av olika stöd och att kunna jämföra omfattning av stöd mellan olika branscher. Ambitionen var att Ejfective Rate of Assistance (ERA) skulle beräknas för detta. ERA liknar till stora delar PSE-måttet men inkluderar ytterligare några förmånsformer. Dessutom uttrycks stödens om- fattningi förhållande till förädlingsvärdet för att underlättajämförelser mellan olika branscher och över tiden.

Åtminstone i ett första steg har dock bedömningen gjorts inom den ekonomiskpolitiska kommittén att uppgifter framtagna enligt ERA inte kan beräknas i alla medlemsländer och därför har ambitionerna fått

stanna vid att indikatorer på detta mått s k Indicators of Government Assistance (IGA) tas fram.

GATT

Subventioner har noggrant definerats inom GATT. Enligt definitionen är en subvention varje offentlig överföring inkl inkomst- eller prisstöd som för mottagaren har karaktären av förmån. Överföringen kan ha formen av direkt transferering (bidrag, lån. kapitaltillskott) eller potentiella transfereringar (garantier). Som subventioner definieras även skatteavvikelser och tillhandahållande av varor och tjänster förutom allmän infrastruktur.

Sammanställningar görs av subventionerna i alla länder för att ge förutsättningar för så lika konkurrensvillkor som möjligt för företag i skilda länder. Egentligen är det värdet för mottagarna som är av intresse för detta syfte men de uppgifter som redovisas är beräknade på olika sätt eftersom förutsättningarna varierar för vad som kan tas fram. Exempelvis lämnar Sverige värden enligt Producers Subsidy Equivalent (PSE) för jordbruket medan belopp för övriga företag är beräknade enligt nettokostnadsmetoden.

EU

Medlemsländerna i EU rapporterar omfattningen av olika stöd till näringslivet. Syftet är att stöd i olika länder och till olika branscher ska kunnajämföras och att snedvridningar av konkurrensförhållanden ska kunna pekas ut. I detta sammanhang är det värdet för mottagarna som är av intresse. Detta mäts av EU i termer av Gross Grant Equivalent (GGE) som bl a innebär nuvärdesberäkningar av olika förmåner. Beräkningarna omfattar utöver statliga utgifter även värdet av skatteavvikelser, kapitaltillskott, fömånliga lån, garantier och exportkrediter. Redovisningen täcker tillverkningsindustrin, delar av tjänstesektorn, fiske- och jordbrukssektorn. Inom gruvindustrin ingår endast kolgruvorna.

Finland

I Finland publiceras skatteavvikelser sedan slutet av 80-talet i en bilaga till budgetpropositionen. De fördelas på ändamål och ställs bredvid motsvarande fördelning av utgifterna på budgeten. Redovis- ningen av skatteavvikelser och statliga utgifter motsvarade 1991 drygt

en fjärdedel av Finlands BNP. Någon summering görs emellertid inte varken av skatteavvikelserna eller av dem tillsammans med utgifterna.

Vid beräkningarna av skatteavvikelserna tas även skattesanktioner fram men de nettoredovisas sedan mot skatteförmånerna i redovis— ningen per ändamål.

I bilagan finns slutligen en detaljerad redovisning av vilka och hur stora de enskilda större skatteavvikelserna är.

Följande bild visar exempel på en tabell i bilagan till den finska budgetpropositionen.

Ekonomisk betydande skatteutgifter i statsbeskattningen och statens överföringsutgifter enligt bokslutet inom de olika uppgiftsområdena 1990-1991, milj, mk|

Skatteutgifter Överföringsutgiher Muutos 91/92% 1990 1991 1990 1991 Skatte- Över- utgiher förings- utgifter Allmän förvaltning Allmän ordning och säkerhet ? 300 300 4300 4200 0 -2 Försvar Undervisning, vetenskap och kultur 600 600 17000 19300 0 14 Socialskydd 2600 2700 25500 ] 50900 4 > 33 Hälsovård 1200 1400 12800 17 Boende och miljö 12800 11200 3100 5100 -12 65 Arbetskraft — — 2300 3900 — 70 Jord- och skogsbruk 5200 5000 10800 12200 -4 13 Trafik 3900 4000 2800 2900 3 4 Industri och näringar 5000 2800 2200 2100 -44 -5 Ovriga utgifter 5200 1100 6000 2400 -79 -60 Icke specificerbara enligt uppgiftsområde 500 0 —— —— - 1 00 —

' I tabellen har siffrorna i regel avrundats till hela hundra miljoner. Skattesanktionema har dragits av från skatteutgifiema

Som redan framgått beräknas industristödets nettokostnader i våra nordiska grannländer. På detta område har arbete pågått länge i Finland och det finns mycket material att tillgå. Att mäta effekten för mottagarna av stöd är däremot ett nyare projekt. Sedan några år tillbaka tas det dock i Finland även fram en rapport om vilka effekter näringslivsstödet har mätt som ERA. Redovisningen visar utvecklingen fyra år bakåt i tiden och omfattar alla företag med undantag av banker för vilka särkilda studier görs. Det är inom Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) som dessa beräkningar görs och den har också hittills stått för publiceringen. Det är dock troligt att rappor- teringen så småningom kommer att ske i form av en bilaga till budgetpropositionen.

Utöver detta pågår projekt inom budgetavdelningen i Finland dels för nuvärdesberäkning av företagsstöd, dels för att knyta samman

sektorsinformationen med makroekonomin för att klargöra sambanden mellan subventionerna, statsbudgeten och statsskulden.

Holland

l Holland sker en återkommande men ej årlig rapportering av sub- ventioner. Den har två syften; upptäcka fusk och underlätta be- sparingsarbetet. Som utgångspunkt för redovisningen har regeringen fattat beslut om vilka förmåner som ska inkluderas i redovisningen och även om diskussioner förekommer om var gränsdragningen bör ske ändras inte den en gång fastslagna definitionen. Denna är mycket detaljerad och specificerar på ca 10 sidor vad som ska tas med. Som subvention räknas förmåner för hushåll eller företag som stödjer särskilda syften - exempelvis en viss sorts konsumtion - men inte t ex generell inkomstförstärkning.

l redovisningen adderas subventionerna oavsett om de sedan ska beskattas eller inte. Subventionsrapporten omfattar liksom budgeten utvecklingen under fem år.

Två personer har arbetat med att löpande ta fram subventions- redovisningen. När modellen för redovisningen arbetades fram var fler engageradei projektet.

För sitt syfte att utgöra en grund för att upptäcka fusk i an- vändningen av subventionerna har redovisningen i det närmaste fullgjort sitt uppdrag. De flesta subventionerna har nu studerats utifrån denna synvinkel.

Det andra syftet med subventionsredovisningen är att utgöra en bas för arbetet att skära ner utgifterna. Här finns dock två stora brister med den redovisning som görs. Den ena är att grunden för be- sparingsarbetet istället bör utgöras av hela budgeten. Har någon utgift "klarat sig" från att definieras som subvention i den nuvarande redovisningen ses den också som "räddad" från besparingsåtgärder. Den andra bristen är att redovisningen inte omfattar skatteavvikelser. I takt med att subventionerna skärs ner ökar benägenheten att införa skatteavvikelser istället. [ Holland har en beräkning av skatteavvikel— serna presenterats en gång men då ej samordnat med subventions- rapporten. Hur detta ska samordnas och hur redovisningen ska se ut i framtiden finns ännu ingen utarbetad strategi för.

Följande bild visar ett informationsblad ur den holländska subventionsrapporteringen.

LM Pine/Q _. crt YU. bunt % (flod/w— (' * if(” ?>) SuPPlcmm—l

& Begrocingshoofdscuk Pag. 266

[(N. Volkshuisvesting, Rutmtelijke Ordening en Hllieubeheer

MM 1. Nummer : 11.010 A&M-L 2. Noam lndividuele huursubsidie

' Juridiache status: Het: Nam: Vindplaau: what |A JL Judtua/f _.law.pta£/u s/u 914qu 7 ----------------------------------- used ana hur/]. vet nu mg cite ltbl 92 316 ett:: 92 93 rum 9404. In»? 92-12

- . 1. 1 niljoen: lmwlh- a).”, Kasultgaven : f Arc. . 1992 1993 lo 95 1996 1997 omtalt-luca: _ , _ f_n: ______________________ 1” _____ 19 __________________ 03.16.01 19%.000 2155.000 2312.000 292.000 ”81.000 307A.000 qnds lo. Doelstelllng : hel: garandezen van de betaalbaarheid van venen voor de lager. inkononsgroepen Jan 5 Doelgroep huurdera ML! 5 """""""""""""""" ' """"""""""""""""""" gä """""" , """"" 6 Financial. stimulans I: |__—— JLL kit—cl 04 :wal- myt/vc usudikjld 7. Hw-gevoellg : ja; 1". ;, ta, o, d (v: d.l. hoogte buurprljs socialt u. thu/.c ; huuwoning) nu unc ------------------------------------------------------------------------------ e Inkonensafhankelijk bi. ; .... s lb. submit—y imam-ulafcati 9. Anci-cmlactebedtng ; nun lS 'llJ. udda LMmi'ffcd log in. _ _4—[wude3/JQ? Jaha.-(477.047. .a» mi' 10. Concroleprotocol : neon & ”jbl/'(”; ! 11. Heatzegelen sewn! nota controlebeleld geaccoordeord in rk dec ........................... ful!!-.fi!- ws-eaawfi'e #+ 595.514. 'Me/w ' in 1149 piiug' inf/om' M ? ' mindfu— 12. Evaluatie : ja noerdoro evaluaties/deelanalysu bal—u» 4— ”"m ?????? _______________ ”*??? ”få?.

1. Eon deel van de du:. acheefhaid Le noellijk te vemijden. Dura scheetheld beotrljden hoef: ochttr Tk]. canmmhd _ slechte een beperkc eff-ct op ms. 2. Onderzoek en:

ls if Pulsli'sde ? Ulm Umm/modd. ?

Who cam. 4 ord Conclus .

JL,, (ut (u,-fu ”i ondantauning van de oncvlkkellng van aan toakomst viele op het instrument (1115 in perspectief) A'Kf- 13. Horlzonbapaling noen tunt" ............................................................................... n. u.:sc. vljziging za juni 1992; stbl. 1992. 316 ”1951 gram/(7 J/kt/bj 15. Omb. tuasenbalane ja. 1993 (lo/'ÖICÅS % JLL

Norge

Förutom nettokostnadema för industristödet beräknas i Norge sedan ett par år tillbaka värdet av stöd till företag genom att ta fram ERA. Beräkningarna omfattar nästan hela näringslivet. Rapporten har hittills publicerats av statiska centralbyrån men det diskuteras om den istället ska presenteras tillsammans med statsbudgeten.

Tyskland

1 Tyskland har sedan slutet på 60-talet en subventionsrapport tagits fram och förelagts förbundsdagen. Då kom stabilitets— och tillväxt- lagen som föreskriver att subventioner till företag regelbundet ska redovisas. Så vitt utredningen känner till är Tyskland det enda land som så länge och regelbundet tagit fram en subventionsredovisning som dessutom omfattar även skatteavvikelser. Utöver Fiansdepartementet finns det i Tyskland att antal fristående forskningsinstitut som var sitt år tar fram en subventionsrapport. Denna utgör en del av analysen av utvecklingen i ekonomin. Redovis- ningen och analysen av subventioner görs i det sammanhanget för att peka på eventuella snedvridningar de medför. Instituten hade tidigare olika definitioner av subventioner men enades 1988 om en gemensam sådan. Regeringen lämnar, tillsammans med budgetpropositionen, vartannat år en subventionsrapport till förbundsdagen. Rapporten behandlas dock senare än budgeten i parlamentet. Den är alltid föremål för en särskild behandling i berört utskott. Vissa är diskuteras den mer ingående i plenum medan den andra år läggs till hand— lingarna. Syftet med rapporten är att redovisa de inslag i den federala budgeten som kan snedvrida konkurrensen mellan företag. Utgångs- punkten är att sådana subventioner bör begränsas.

Finansdepartementet samlar in uppgifter från andra departement och tar sedan fram subventionsrapporten. I rapporten ges en över- gripande inledande text där redovisningen sätts i ett större samman- hang och utvecklingen i enskilda sektorer analyseras. Texten anpassas till vilka frågor som är aktuella och därför intressanta att kommentera närmare. Subventionerna redovisas sammanställdai översiktstabeller och dessutom görs vissa internationella jämförelser. För varje subvention anges sedan i detalj dess målsättning, juridiska bas och belopp.

Rapporten är baserad på den federala budgeten och det är dessa subventioner som tas upp. Översiktligt anges emellertid även storleken på såväl subventioner från EU som de på delstatlig och lokal nivå.

Avgränsningen av vad som bör räknas som subvention avgörs av syftet med redovisningen. På finansdepartementetses problemen kring avgränsningen snarare som större vid en snäv definition av sub- ventioner än vid en bred. Ett annat problem vid en snäv redovisning är de fall nedskärningar görs men inte kommer till uttryck i redovis— ningen. Stor volym är önskvärd för att nedskärningarna ska synas. Sådant som inte anses vara aktuellt för nedskärningar ska däremot helst inte finnas med i subventionsredovisningen eftersom ordet subvention har en negativ klang. Detta gör att politikers användning av begreppet subvention inte alltid stämmer med den definition av subventioner som används i rapporten, vilket i sin tur påverkar användbarheten.

Vid förändringar av vad som tas med i subventionsrapporten har detta föregåtts av beslut i parlamentet. Tidsserierna har sedan korrigerats i enlighet med den nya definitionen.

Redovisningen omfattar samtliga subventioner till företag, subven- tioner till hushåll som påverkar förutsättningarna för företagen, skatteavvikelser och lån. Vad gäller de sistnämnda tas inte bara ränteeffekten med utan hela lånesumman redovisas som subvention utan att återbetalningar sedan kommer med. Statlig konsumtion räknas bara med då den direkt kommer företag till del. Administrationskost- nader ingår inte i rapporten. I andra rapporter görs sammanställningar av t ex alla stöd till hushåll.

I subventionsrapporten anges kassamässiga effekter på budgeten. Subventionsutgifter och skatteavvikelser redovisas tillsammmans och adderas. Inga indirekta effekter tas med utan särskilda beräkningar görs som beslutsunderlag inför förändringar.

Redovisningen omfattar fyra år; två gångna år, innevarande år och det budgeterade kommande året.

Utgiftsubventionerna följs löpande inom Finansdepartementet. Skatteavvikelserna beräknas särskilt för rapporten och däremellan regelbundet inom departmentet.

Någon subventionsredovisning tas inte fram för att ingå i besluts- underlaget för regeringens budgetarbete. Regeringen har dock naturligtvis tillgång till dessa uppgifter vid förfrågan. På departemen- tet ses subventionsrapporten snarare som som en slutprodukt — en redovisning av resultatet av förhandlingarna och ett underlag för uppföljning än ett underlag inför regeringens prioriteringar.

Vid varje propositionsförslag anger regeringen förutom mål osv de finansiella effekterna i form av utgiftsökning eller skatteavvikelse.

Skatteavvikelserna räknas gentemot normalreglerna, dvs de som gäller för alla. Exempel med momssatser visar dock på att bedöm— ningen skiljer sig från fall till fall. Halv moms på livsmedel räknas inte som subvention medan halv moms på läkemedel och böcker ses som subvention. Alla nya undantag från skattereglerna är tidsbe- gränsade och omprövas därmed efter den angivna tiden. Även för skatteavvikelser anges den kassamässiga effekten och inte bara eventuell ränteeffekt.

USA

I USA görs inga särskilda redovisningar av subventioner. Som anledning till detta anges svårigheterna att dra gränsen mellan sub- ventioner och ”nomalt utgiftsåtagande" eller offentliga verksamheter som skattefinansieras. Budgetutgifterna fördelas på ändamål för att underlätta budgetberedningen. Motsvarande fördelning görs även av skatteavvikelserna men de ställs inte direkt bredvid utgifterna.

USA kan ses som föregångare framför allt när det gäller be- räkningar av skatteavvikelser. Metoder för detta togs här fram av Stanley Surrey vid Brookings Institute och skatteavvikelser har beräknats sedan slutet av 60-talet av såväl Congressional Budget Office (CBO) som av Treasury. lnom Treasury arbetar tiotalet personer med att beräkna skatteavvikelserna.

År 1974 lagstadgades det att en redovisning skulle göras årligen. Redovisningarna omfattar skatteförmåner på federal nivå men inte skattesanktioner. De omfattar ett antal år framåt resp bakåt i tiden. Några längre tidsserier presenteras inte. Jämförelser mellan be— räkningar gjorda olika år går inte att göra eftersom förändringar i skattesystemet mellan åren gör att även avvikelsernas storlek ändras utan att den enskilda undantagsregeln har ändrats. Olika skatteavvikel— ser ses inte heller som summerbara för ett enskilt år.

Redovisningen av skatteavvikelser har inte kommit att bli en del i budgetberedningen trots att detta var den ursprungliga tanken. Orsakerna sägs vara tre. För det första är det endast två utskott som kan ge förslag till beslut om ändrade skatteregler. Det innebär att utskott som handhar vissa utgiftsområden inte kan lägga förslag om t ex förändringari skatteavvikelserna som rör samma område. För det andra beräknas skatteavvikelser på ett annat och inte helt jämförbart sätt jämfört med vanliga budgetutgifter. Sist men inte minst är skatteavvikelserna politiskt kontroversiella och ses av vissa som möjligheter att höja skatter vilket de inte vill underlätta. Att redovis- ningen av skatteavvikelserna är lagstadgad ses mot denna bakgrund som positivt av dem som tycker att den fyller en funktion och vill ha

den kvar. För att motverka synen på skatteavvikelserna som en förteckning över skattehöjningsmöjlighetersker redovisningen numera även i termer av utgiftsekvivalenter och inte bara som förlorade inkomster.

Även om redovisningen inte direkt kommer till användning i budgetprocessen uppfattas den ändå som ett värdefullt informations- tillskott och finns tillgänglig under budgetarbetet. Beräkningarna av skatteavvikelserna publiceras som bilaga till presidentens budgetför- slag respektive som särskild rapport i anslutning till kongressens budgetbehandling.

En för utredningen intressant annan redovisning är den som görs av Bureau of Census på Department of Commerce. Framför allt är det presentationsformen som kan jämföras med den som föreliggande utredning föreslår. Den redovisning det här gäller visar federala stöd i olika former och hur dessa fördelas geografiskt. Informationen finns tillgänglig i en stor databas i vilken användaren kan välja omfattning och grupperingar av informationen. Databasen kommer framöver att göras tillgänglig över Internet och därmed för ett stort antal an- vändare.

Bilaga, 4

Skatteavvikelser

inom

inkomstskatten söcialavgiftema och den särskilda löneskatten mervärdesskatten samt punktskatter

av

Matts Karlson

Förord

Samhällets stöd till olika grupper redovisas huvudsakligen på statsbud— getens utgiftssida. Kostnaderna för dessa stöd är inte direkt jämförbara eftersom vissa stöd är skattepliktiga medan andra är undantagna från skatteplikt. Visst stöd utgår även från statsbudgetens inkomstsida genom särregler inom olika skatteområden. Ett exempel på sådana regler, varav många är tillkomna på grund av administrativa skäl, är undantaget från mervärdesskatt för allmänna nyhetstidningar.

Föreliggande rapport innehåller en genomgång av de särregler som finns inom inkomstskatten, mervärdesskatten, socialavgifterna och de särskilda löneskatterna samt vissa punktskatter. I rapporten redovisas brutto- och nettokostnader för respektive skatteavvikelse medan de beräknade budgeteffekterna vid ett slopande av avvikelserna inte ingår i redovisningen.

Identifierade särregler och beräknade effekter är inte någon absolut sanning utan är beroende av det normativa skattesystem man jämför med. En annan norm ger andra särregler och andra efekter. Vissa riktlinjer är självklara medan andra utgör ett val mellan olika alternativ.

Trots beroendet av den valda normen bidrar rapporten till ökad kunskap om de olika slagen av stöd på budgetens inkomst- och utgiftssida och kan därigenom utgöra ett underlag för regeringens och riksdagens budgetarbete.

Rapporten har utarbetats tillsammans med medarbetare på skatteekonomiska och fördelningspolitiska enheterna inom finans- departementet och ger inte uttryck för några ställningstaganden från regeringen eller finansdepartementets politiska ledning i de aktuella frågorna.

SOU 1995:36 Bilaga 4 3 Innehållsförteckning 1. Inledning 5 1.1 Skatternas användningsområden 5 1.2 Skatternas effekter inom olika områden 5 1.3 Skatteavvikelser — effektivitetsperspektivet 7 1.4 Skatteavvikelser — budgetperspektivet 9 2. Internationell redovisning av skatteavvikelser 14 3. Skatteavvikelser — utgångspunkter och några illustrationer ] 8 4. Varför redovisning av skatteavvikelser 20 4.1 Saldopåverkande avvikelser 20 4.2 Behandlingen av icke skattepliktiga transfereringar 21 5. Samspelet mellan norm och avvikelse 24 6. Redovisning av norm och skatteavvikelser 28 6.1 Kategorisering av normer 28 6.1.1 Norm för inkomstbeskattningen 28 6.1.2 Norm för socialavgifter och särskild löneskatt 29 6.1.3 Norm för mervärdesskatt 29 6.1.4 Norm för punktskatter 30 6.2 Kategorisering av avvikelser 30 6.2.1 Saldopåverkande skatteförmåner 30 6.2.2 Saldopåverkande skattesanktioner 31 6.2.3 Ej saldopåverkande skatteförmåner 31 6.3 Beräkning och redovisning av skatteavvikelser 32 6.3.1 Skatteavvikelser inom inkomstbeskattningen 33 6.3.2 Skatteavvikelser inom socialförsäkringen 36 6.3.3 Skatteavvikelser inom mervärdesskatten 37 6.3.4 Skatteavvikelser inom punktskatteområdet 38 7. Redovisning av beräkningsresultat 40 Tab l Listning av samtliga skatteavvikelser 40 Tab 2 Skatteavvikelser fördelade efter skatteområden 46 Tab 3 Skatteavvikelser fördelade efter typ av avvikelse 47 Tab 4 Redovisning av stöd till boende 48 Tab 5 Redovisning av stöd till massmedia 49 Tab 6 Skatteavvikelser fördelade på politikområden 50

Tab 7 Skatteavvikelser fördelade på utgiftsområden 51 Tab 8 Transfereringar exklusive och inklusive 52 skatteavvikelser Tab 9 Nettostöd till boende 53 Tab 10 lnkomstfördelning exklusive och inklusive transfereringar och skatteavvikelser 55 8. Beskrivning av de enskilda skatteavvikelserna 60 8.1 Inkomstbeksattningen 60 8.1.1 Inkomst av tjänst 60 8.1.2 Kostnader i tjänst och allmänna avdrag 62 8.1.3 Intäkter i näringsverksamhet 63 8.1.4 Kostnader i näringsverksamhet 64 8.1.5 Intäkter av kapital 67 8.1.6 Kostnader i kapital 68 8.1.7 Skattereduktioner 69 8.1.8 Skattskyldighet 69 8.2 Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt 70 8.2.1 Arbetsgivaravgifter 70 8.2.2 Särskild löneskatt 70 8.3 Mervärdesskatt 71 8.3.1 Undantag från skatteplikt 71 8.3.2 Skattesats 73 8.3.3 Undantag från skattskyldighet 73 8.3.4 Redovisningsperiod 73 8.3.5 Avdrag från ingående skatt 73 8.4 Skatteavvikelser inom punktskatteområdet 74 8.4.1 Energiskatt 74 8.4.2 Koldioxidskatt 75 8.5 Skattesanktioner 75 8.5.1 Kostnader i kapital 75 8.5.2 Punktskatter 75 8.6 Icke saldopåverkande skatteavvikelser 76 9 Riktlinjer 79 9.1 Inkomst- och kapitalbeskattningen 79 9.2 Socialavgifter och särskild löneskatt 84 9.3 Mervärdesskatten 86 9.4 Punktskatteområdet 90 Appendix Alternativ norm för energiskatt och

koldioxidskatt 92

1. Inledning

1.1 Skatternas användningsområden

Det huvudsakliga syftet med de flesta skatter är fiskalt, dvs skatterna används som ett medel för att kunna finansiera offentliga utgifter (åtaganden såsom försvar, rättsväsende, äldrevård, utbildning mm). Skatterna kan även användas som ett medel inom andra politik- områden, som konjunktur-, bostads-, social-, familje-, miljöpolitik m.fl. Som exempel på konjunkturpolitik kan nämnas olika typer av tidsbegränsade skatteavdrag som använts för att stimulera viss verksamhet. Våren 1993 fattade riksdagen beslut om en skattereduk- tion om 30 % på löneandelen av de kostnader som lagts ner på reparationer och underhåll av fastigheter under perioden 1993-1994. Syftet med reduktionen var att minska arbetslösheten inom byggnads- sektorn. Fastighetsskatten är exempel på en skatt som delvis används som ett bostadspolitiskt medel. För att finansiera ett uppskjutande av räntebidragens nedtrappning beslöt riksdagen hösten 1994 att höja fastighetsskatten från 1,5 till 1,7 %. Det numera slopade förvärvs- avdraget är exempel på hur skattelagstiftningen används som familje- politiskt medel (avdraget medgavs personer med förvärvsarbete och hemmavarande barn under 18 år). Under senare år har antalet skatter med påverkan inom miljöpolitiken ökat. Exempel på sådana är kol- dioxidskatten, miljöklassningen av bensin och bilar, skatt på utsläpp av kväveoxid mm. Syftet med dessa skatter är bland annat att påverka konsumtionen och produktionen i sådan riktning att de negativa effekterna på miljön minskar eller försvinner.

1.2 Skatternas effekter inom olika områden

För att kunna mäta ekonomiska effekter av skatter måste skatten ställas i relation till något alternativ, en jämförelsenorm. Vad gäller ändringar i befintliga skatter och införandet av nya skatter mäts de ekonomiska effekterna i förhållande till gällande regelsystem. De vanligast redovisade effekterna avser budget- och fördelningseffekter. Valet av gällande regelsystem som jämförelsenorm innebär att normen förändras kontinuerligt. Om man istället är intresserad av att jämföra skatternas utveckling under en längre tidsperiod, exempelvis från ett specifikt år, kommer jämförelsenormen att utgöras av det årets regelsystem.

Effekterna eller avvikelsernas storlek är även beroende av den ekonomiska utvecklingen. De regler för statlig inkomstskatt som infördes i samband med 1990 års skattereform innehöll bland annat en uppräkning med inflationen plus två procentenheter av den inkomstgräns vid vilken statlig inkomstskatt börjar utgå. En sådan regel baseras naturligtvis på en antagen löneutveckling framåt i tiden. Om nu löneutvecklingen avviker uppåt eller nedåt så uppkommer med tiden andra effekter än vad som avsågs vid beslutet. Om den verkliga löneutvecklingen hade varit känd vid beslutstillfället — hade då konstruktionen av regelsystemet blivit annorlunda?

Även om en del effekter av ändrade skatteregler redovisas kontinuerligt finns ingen regelbunden samlad uppföljning som beskriver effekterna av gällande regler efter det att dessa införts. Vid beskattningen av fysiska personers inkomster är vissa kostnader avdragsgilla medan andra inte är avdragsgilla. Samma förhållande gäller vid beskattningen av juridiska personers inkomster. Inom konsumtionsbeskattningen tillämpas olika skattesatser vad gäller mervärdesskatten. Effekterna av dessa regler beräknas enbart vid införandetidpunkten. Andra skatteändringar liksom volymförändringar kan senare drastiskt förändra dessa effekter med avseende på konkur- rensneutralitet, ekonomisk effektivitet, fördelningspolitik m.m. För att erhålla en korrekt redovisning måste hela det gällande regelsystemet ställas i relation till något alternativt regelsystem, jämförelsenormen. När sådana jämförelser görs uppkommer ett antal avvikelser från normen. Varje sådan skatteavvikelse får därefter analyseras utifrån det syfte man har med redovisningen.

En jämförelsenorm kan utgöras av enhetlig konsumtionsbeskattning medan en annanjämförelsenorm kan utgöras av ett skattesystem som orsakar så låga skattekilar som möjligt. Någon objektiv eller veten- skaplig fastställd norm existerar inte utan varje vald norm blir alltid ett subjektivt val. Det viktiga med den valda normen blir då att den är allmänt accepterad bland beslutsfattare och användare samt att den är stabil över tiden. Valet av norm är dock beroende av syftet med redovisningen av skatteavvikelser. Intresset kan i vissa fall vara fokuserat på skatternas inverkan på ekonomins funktionssätt medan det i andra fall är fokuserat på att redovisa de dolda subventioner eller sanktioner som vissa skatteregler innebär. Ett annat intresse kan vara att undersöka i vad mån skattereglerna tar hänsyn till producenternas påverkan på miljön osv. Valet av jämförelsenorm styrs alltså av det syfte man har med en redovisning av skatteavvikelser.

Försäljning av dagstidningar är enligt nuvarande regelsystem undantaget från mervärdesskatt. Om jämförelsenormen utgörs av enhetlig mervärdessbeskattning för tidningar, alternativt kultur- området, alternativt all privat konsumtion utgör detta undantag en

skatteavvikelse. En sådan avvikelse har en konkurrenssnedvridande effekt dels mellan dagstidningar och övriga tidningar, dels mellan press och övriga sektorer. I detta fall fyller avvikelsen en liknande funktion som det presstöd som belastar budgetens utgiftssida.

Om jämförelsenormen istället baseras på teorin om s.k. optimal beskattning kan man hävda att undantaget från mervärdesskatt utgör en del av normen. Jämförelsenorm är då ett regelsystem som är konstruerat för att begränsa de effektivitetsförluster som olika skatter skapar. Om man tror sig veta att priselasticiteten för tidningar är hög kan ett undantag från mervärdesskatt, enligt teorin om optimal beskattning, snarare vara en del av normen, varför ingen avvikelse kommer att redovisas. Denna jämförelsenorm utgår då från ett perspektiv, där skatternas snedvridningseffekter är den centrala frågan.

1.3 Skatteavvikelser — effektivitetsperspektivet

Förutom den direkta effekten, som en ändrad eller införd skatt medför, uppkommer även beteendeeffekter som i vissa fall uppväger den direkta effekten. 1 ekonomisk teori talas det ofta om att skatter medför snedvridningseffekter. Kostnaderna för dessa snedvrid- ningseffekter kan mätas som den välfärdsförlust som införandet av dessa skatter orsakar samhället. Denna välfärdsförlust uttrycks ofta som skattens överskottsbörda, (engexcess burden). En skatts över— skottsbörda kan illustreras med följande exempel.

Antag att en person arbetar 6 timmar om dagen med en lön på 50 kr/tim. Detta innebär även att kostnaden för att vara ledig ytterligare en timme uppgår till 50 kr/tim. Om man nu inför en inkomstskatt om 20%, medför skatten att den disponibla inkomsten sjunker från 300 till 240 kronor. För att personen fortfarande skall ha 300 kr i disponibel inkomst måste arbetstiden utökas till 7,5 timmar. Eftersom lönen efter skatt per timme har sjunkit från 50 kr till 40 kr medför detta att även kostnaden för fritiden har sjunkit. Om nu personen, på grund av den relativa prisförändringen mellan arbete och fritid, väljer att öka sin arbetstid med enbart 0,5 timmar innebär detta att inkom- sten före skatt uppgår till 325 kr medan inkomsten efter skatt uppgår till 260 kr. Införandet av skatten medför två effekter. Den direkta effekten. inkomsteffekten, antas öka arbetstiden till 7,5 timmar för att inkomsten efter skatt skall vara densamma. Den relativa prisför- ändringen medför dock att valet mellan arbete och fritid omvärderas. varför arbetstiden antas sjunka med 1 timme. Denna senare effekt kallas substitutionseffekten. Nettoeffekten av skatteändringen innebär således att arbetstiden ökar med 0,5 timmar, den disponibla inkomsten sjunker med 40 kr och skatten ökar med 65 kronor. Längre fram i

bilagan redovisas "uttag av bränsle från egen skog" som en skatteav- vikelse. Ett införande av skatteplikt på detta uttag skulle emellertid erodera basen för skatten. Detta är ett exempel på de substitutions- effekter som olika skatter kan medföra.

Om man istället valt att införa en klumpsummeskattl på 100 kr måste personen arbeta minst 2 timmar för att kunna betala skatten. Eftersom skatten inte ändrar relativpriserna mellan arbete och fritid uppkommer ingen substitutionseffekt. Antag nu att personen väljer att arbeta 8 timmar, vilket innebär att inkomsten före skatt uppgår till 400 kr och till 300 kr efter skatt. Denna situation anser personen är likvärdig med 6,5 timmars arbete vid en proportionell inkomstskatt om 20%. Överskottsbördan som utgörs av skillnaden i skatt, 35 kr (100-65) är det belopp personen är villig att avstå ifrån om den proportionella skatten ersätts med en klumpsummeskatt.

En del av de välfärdsförluster som uppstår för samhället består av det produktionsbortfall som orsakas av att arbetstiden enbart ökar med 0,5 timmar istället för med 1,3 timmar.

Eftersom samhället inte enbart har ekonomisk tillväxt som politiskt mål utan även fördelningspolitiska mål m.m är en klumpsummeskatt inte praktisk tillämpbar. En klumpsummeskatt som kunde ta till vara de fördelningspolitiska målen skulle behöva konstrueras på så sätt att den även tog hänsyn till individens intjäningsförmåga istället för den faktiska inkomsten.

Givet att en klumpsummeskatt inte går att införa försökte ekonomen Ramsey hitta alternativa skatter som minimerar effektivi- tetsförlusterna i ekonomin. Ramseyskatter, som är varuskatter, är utformade på så sätt att en vara med låg priselasticitet bör ha en högre skatt än en vara med hög priselasticitet. Detta innebär att skatten på nödvändighetsartiklar, exempelvis mat, bör vara hög medan skatten på en lyxvara, exempelvis parfym bör vara låg. En sådan skattepolitik minskar de substitutionseffekter som uppkommer via beskattningen. Ramseyskatter kräver således information om de olika varornas priselasticiteter. Ramseyskatter går ofta stick i stäv med den fördel- ningspolitik som många regeringar har valt att föra, nämligen att nöd- vändighetsartiklar beskattas lågt medan lyxartiklar beskattas högt. Exempelvis hade Sverige tidigare en särskild punktskatt på parfym och andra lyxbetonade varor.

I Sverige har under senare år diskuterats hur man skall kunna stimulera tjänstesektorn och då i synnerhet de tjänster som riktar sig-

' En klumpsummeskatt är en skatt som inte påverkar varors relativpriser, alltifrån valet mellan arbete och fritid till valet mellan kaffe och öl. Ett exempel på en klumpsum- meskatt är den "poll tax" ("skatt per huvud") som fanns i England under 80-talet. I Sverige är grundbeloppet på 100 kronor i statlig inkomstskatt ett exempel på en klumpsummeskatt.

till hushållen. I en offentlig utredning "Uppskattad sysselsättning" (SOU 19'94243) föreslår utredaren bland annat sänkt skatt på ett antal tjänster som efterfrågas av hushållen. Dessa varor har ofta en hög priselasticitet, varför en skattesänkning skulle öka efterfrågan. Remissvaren på utredningen var skiftande, arbetsgivarintressenterna var positiva medan de fackliga organisationerna överlag var negativa. Detta speglar bland annat konflikten mellan effektivitet och för— delning.

Både de praktiska och politiska problemen med klumpsumme- skatter och Ramseyskatter har medfört att den ekonomiska forsk- ningen under de senaste decennierna istället försökt hitta skattestruk- turer som tar in de medel som den offentliga sektorn behöver till minsta möjliga kostnad i form av effektivitetsförluster i ekonomin, givet vissa fördelningspolitiska mål. En i denna mening optimal skattestruktur är således inte stabil över tiden eftersom den hela tiden har att ta hänsyn till de fördelningspolitiska mål som samhället ställer upp. Den optimala skattestrukturen kommer alltså att vara beroende av de restriktioner som ställs upp. Dessa restriktioner kan då även innefatta att skatterna skall tas ut både som inkomstskatter och varuskatter. Inkomstskatterna har fördelen att de kan varieras både mellan individer och mellan inkomster. Varuskatterna å andra sidan har fördelen att man kan variera skatten mellan olika produkter. Exempel- vis kan man välja att beskatta alkohol högre än livsmedel.

Den optimala lösningen kräver dock kännedom bland annat om in- dividernas lönenivåer och preferenser. I vissa fall kan enhetliga varu- skatter vara att föredra framför differentierade varuskatter medan proportionella inkomstskatter oftast är att föredra framför progressiva inkomstskatter. Vissa studier indikerar att under vissa premisser en progressiv inkomstskatt är att föredra framför differentierade varu- skatter.

Den empiriska forskningen har oftast utgjorts av partiella analyser, exempelvis skatternas inverkan på arbetskraftsutbudet. Att så är fallet beror inte bara på svårigheten att genomföra en totalanalys, utan även på att verkligheten bygger på successiva förändringar av skatte- systemet.

1.4 Skatteavvikelser — budgetperspektivet

Medan redovisningen av skatteavvikelser ur ett effektivitetsperspektiv kan utgöra underlag för en diskussion av hur olika skatters sned- vridande inverkan kan begränsas utgör redovisningen av skatte- avvikelser ur ett budgetperspektiv en möjlighet till bättre prioriteringar

på budgetens utgiftssida. Det tidigare nämnda exemplet ned undantag från mervärdesskatteplikt för dagstidningar har i praktiken samma funktion som det allmänna presstödet. En skatteavvikelserapportering ger då svar på frågan hur mycket bidrag en sådan avvikelse/undantag motsvarar.

Även vid denna typ av redovisning måste en jänförelsenorm fastställas. Vilka inkomster skall beskattas respektive vika kostnader skall vara avdragsgilla? Skall jämförelsenormen vara ett realt eller nominellt skattesystem? Kan skattesatserna variera? Den norm som internationellt används för redovisning av skatteavvkelser ur ett budgetperspektiv utgår från Schanz-Haig-Simons cefinition av inkomst: Inkomsten är lika med ökningen eller minskningen av nettoför- mögenheten under en given tidsperiod plus konsumtimsutgiferna under samma period. Till konsumtion räknas inte den delav utgifterna som utgör kostnader för intäkternas förvärvande.

Huvudsyftet med dessa redovisningar är att särskilja de undantag i skattelagstiftningen, som är likvärdiga med offentliga utgiftsprogram. Syftet med avvikelserapporteringen är således att förbätt'a underlaget för budgetarbetet. Eftersom normen i denna redovisning thår från en enhetlig beskattning kommer även andra effekter ut av redovisningen, såsom konkurrenssnedvridningar inom och mellan olika sektorer. En del länder, exempelvis Tyskland, har begränsat sin avv kelserappor- tering till att gälla enbart sådana avvikelser som innebär en konkur- renssnedvridning.

I föreliggande redovisning av skatteavvikelser är syftet dels att redovisa de avvikelser som är direkt jämförbara med et. bidrag från budgetens utgiftssida, dels att indikera de konkurrenssnedvridningar som de olika avvikelserna medför. Normen utgår från en likformig beskattning, vilket också var en av grundpelarna i 199) års skatte- reform. Denna princip om likformighet gällde framför allt mervärdes- skatten, men tillämpades även inom inkomstbeskattningen.

Inkomstskattesänkningarna i 1990 års skattereform tinansierades till största delen genom olika slag av basbreddningar, dvs. baserna för skatteuttag gjordes större. Många av de inkomster som idag ingår i inkomstskattebasen var tidigare icke skattepliktiga. Exempel på sådana är måltidssubventioner, ränteinkomster mindre än 1 600 kr, inkomst- räntor för barn upp till ett grundavdrag, avkastning på pensionskapital. De tidigare regelsystemen bidrog till en omfattande skateanpassning så att lägsta möjliga skattebelastning kunde uppnås. Även efter reformen kvarstår emellertid ett betydande antal undantag.

l inkomstbeskattningen gäller som huvudregel att den skattskyl- diges samtliga intäkter skall ingå i skatteunderlaget samt att avdrag endast medges för de kostnader som krävs för intäkternas förvärvande.

Skattelagstiftningen medger dock skattebefrielse för vissa typer av in- täkter och avdragsrätt för en del kostnader som inte är kopplade till intäkternas förvärvande. Sådana avvikelser från huvudregeln medför skattebortfall och fyller samma funktion som en offentlig transferering till hushåll eller företag. Exempel på en sådan avvikelse är den beräknade avkastningen på nyttjande av eget hem. Fastighetsskatten på 1,5 % för småhus kan vid den idag gällande kapitalinkomstskatte- satsen översättas till en avkastning på 5 % före skatt (1,5% / 0,3). Skillnaden mellan denna avkastning och den marknadsmässiga utgör den intäkt som är skattebefriad. Det skattebortfall som skattebefrielsen orsakar kan direkt jämföras med det offentligas övriga stöd till boende, såsom bostadsbidrag, kommunala bostadstillägg och ränte- bidrag. Ett stöd som ges i så många olika former medför att besluts- fattaren har svårt att få överblick över stödets totala omfattning, vilket försvårar budgetarbetet, exempelvis när det gäller prioriteringar mellan olika mottagare.

Ett stöd via skattesystemet har också den nackdelen att det inte omprövas av riksdagen på samma sätt som transfereringarna på budgetens utgiftssida. Förekomsten av skattestöd som ej redovisas innebär risk för felaktiga beslut i budgetarbetet.

Vissa beräkningar av skatteavvikelser inom bostadsområdet har tidigare redovisats i bostadsdepartementets bilaga till budgetpropo- sitionen. Stödet till boende har där redovisats som summan av ränte- bidrag, bostadsbidrag och skattelättnader genom ränteavdrag.2

En avvikelse i skattesystemet som medför ett stöd eller förmån benämns skatteförmån (eng. tax expenditure) medan en avvikelse i skattesystemet som medför ett "överuttag” av skatt benämns skatte- sanktion (eng. tax penalty). Syftet med att redovisa skatteavvikelserär dels att förbättra beslutsunderlaget för budgetberedningen, dels att identifiera de möjliga konkurrenssnedvridningar som orsakas av Skattelagstiftningen. Förbättringen av beslutsunderlaget består för det första i att lyfta fram skatteförmåner och för det andra i att göra skattepliktiga och icke skattepliktiga transfereringar jämförbara.

Det är viktigt att i dessa sammanhang komma ihåg att en redovis— ning av skatteavvikelser inte syftar till att eliminera dessa, eftersom ett bibehållande av en avvikelse kan vara mer samhällsekonomiskt

2 Boende är enligt den norm som ligger implicit i redovisningen inte skattpliktigt. Detta innebär att intäkter inte skall beskattas samt att kostnader inte skall vara avdragsgilla. Beskattning av boende beskrivs mer ingående i avsnitt 4.

lönsamt jämfört med ett slopande. Redovisningen av skatteavvikelser syftar framförallt till att synliggöra det indirekta stöd som många av avvikelserna medför för att på så sätt erhålla ett bättre underlag för budgetarbetet.

Kartläggningen bygger på genomgångar som på uppdrag av finans— departementet gjorts av professor Nils Mattsson], Uppsala universitet.

Redovisningen av skatteavvikelser och gjorda kvantifieringar ger en grov indikation på dels omfattningen av konkurrenssnedvridande inslag i skattesystemet, dels det stöd som avvikelsen innebär men som inte redovisas på budgetens utgiftssida.

Avvikelserna är beroende av den skattenorm som jämförelsen görs mot. Exempelvis varierar avvikelserna beroende på om enkel- eller dubbelbeskattning av aktiebolagsvinster tillämpas. Om dubbelbeskatt— ning är en del av normen innebär detta att exempelvis det fram till 1994 gällande Annellavdraget4 utgör en skatteförmån. Om enkel- beskattning i stället antas utgöra en del av normen innebär dubbel- beskattningen istället en skattesanktion, som till viss del neutraliseras av Annellavdraget. För närvarande gäller dubbelbeskattning medan enkelbeskattning gällde för inkomståret 1994. Vi har i denna rapport valt att låta den klassiska dubbelbeskattningenS, som är en del av gällande lagstiftning, vara en del av normen. Detta synsätt överens- stämmer även ganska väl med hur denna fråga hanteras internationellt, där det rådande systemet får ingå i normen.

Det bör således påpekas att resultatet av analysen i mycket beror på den valda normen. Vad gäller mervärdesskatten har normen satts till 25 % ( =den högsta skattesatsen) , vilket innebär en skatteförmån i de fall en lägre skattesats tillämpas. Den totala skatteförmånen inom mervärdesskatten beräknas till 21 mdkr. avseende 1995. Om skatte- satsen för livsmedel, d.v.s 21 % , skulle utgöra normen erhålls istället en total skattesanktion om 3 mdkr.

Redovisningen av skattestöd i denna bilaga avser i princip för- hållandena för inkomståret 1995, medan sammanställningen i tabell ] redovisar skatteavvikelser för åren 1993-95.

] Ds FI 199216 Skatteförmåner och andra särregler i inkomst- och mervärdesskatten. Rapport till Finansdepartementet: Skatteförmåner och andra särregler avseende socialavgifteroch särskild löneskatt. Rapporttill Utredningen om Statliga subventioner: Miljö- och energiskatter samt Fastighetsskatt. * Annellavdraget, som upphörde i och med 1994 års taxering, var ett sätt att lindra effekterna av dubbelbeskattningen av utdelningar. 5 Avkastning på arbetande kapital beskattas i två led. dock med undantag för avkastning på inlånat kapital.

Kapitel 2 innehåller en kort beskrivning av skatteavvikelseri andra länder. I kapitel 3 redovisas ett antal olika exempel på skatteavvikel- ser. Behovet av en redovisning av skatteavvikelser diskuteras i kapitel 4. Svårigheten att välja norm diskuteras med exempel från boendet i kapitel 5. Kapitel 6 redovisar de valda normerna inom inkomstbeskatt- ningen, socialavgifter och särskild löneskatt samt mervärdesskatten. I kapitlet redovisas även de största skatteavvikelsernainom respektive område. I kapitel 7 redovisas beräkningar av avvikelsernas storlek. Kapitel 8 beskriver i korthet de olika avvikelserna, medan samtliga riktlinjer finns redovisade i kapitel 9.

2. Internationell redovisning av skatteavvikelser

År 1980 påbörjade ett antal jurister från olika länder ett internationellt arbete med att ta fram riktlinjer som kunde ligga till grund för en redovisning av skatteavvikelser, både i form av förmåner och sanktioner. Arbetet omfattade både inkomst- och konsumtionsskatter samt ärvs-, gåvo- och förmögenhetsskatter. [ arbetet deltog represen- tanter från Canada, Frankrike, Holland, Sverige, England och USA. Utöver riktlinjerna redovisades även befintliga avvikelser med kvanti— fieringarö.

1985 påbörjade en arbetsgrupp inom Nordiska Ministerrådet ett arbete med att ta fram riktlinjer för en nordisk redovisning av skatteavvikelser. De redovisade riktlinjerna överensstämde väl med de som publicerats i den internationella studien, men hade anpassats till nordiska förhållanden. Rapporten publicerades 1987.7

1984 publicerade OECD en rapport om skatteförmåner (Tax Expenditures. A Review of the Issue and Country Practise. Report by the Committee of Fiscal Affairs, Paris 1984). Av rapporten framgår att tio medlemsländer regelbundet publicerar officiell statistik om skatteförmåner (tax expenditures). För närvarande gör OECD en upp— datering av 1984 års rapport. Rapporten beräknas vara klar under våren 1995. Utöver de olika ländernas redovisningar redovisas även vissa skillnader i ländernas jämförelsenormer samt vilka beräknings— metoder som används. Redovisningarna är ej jämförbara eftersom länderna har olika jämförelsenormer.

lnom OECD pågår för närvarande ett arbete med att kartlägga sub- ventioner till industrin8 i olika länder. I denna subventionsredovisning ingår även redovisning av skatteavvikelser.

USA. 1 USA publicerades den första rapporten om skatteavvikelser av the Treasury 1968. Enligt "The Congressional Budget Act (l974)" krävs en redovisning av skatteavvikelsernai anslutning till budgeten. Skatteavvikelser beräknas både av The Treasury och av The Joint Committee of Taxation (kongressen).

The Treasury använder sig av "reference tax law baseline" som norm. Normen ligger ganska nära det befintliga regelsystemet och

” Paul R McDaniel - Stanley Surrey (eds): International Aspects of Tax Expenditu- res: A Comparative Study. 7 Skatteutgifter - "Rapport lämnad till Nordiska Ministerrådet (Iinansministrarna) av den Nordiska Skatteutgiftsgruppen" (NORD l987:l 1). * "Subsidies and structural adjustment"

avvikelser är begränsade till specifika undantag i regelsystemet. Skatteförmånerna redovisas både som "outlay equivalents" (dvs. av- vikelserna räknas om till utgifter) och som "revenue lost" (dvs skattebortfall). Rapporten publiceras av Office of Management and Budget som en bilaga till budgetförslaget. De redovisade avvikelserna är fördelade på politikområden och uppdelade efter fysiska respektive juridiska personer. Ingen aggregering görs till totalnivå.

The Joint Committee of Taxation använder sig av "normal tax baseline", i vilken inkomst definieras som konsumtion plus förändring av nettoförmögenhet under en bestämd tidsperiod, dvs. en betydligt mer "ideal" norm än Treasurys mer pragmatiska. Differensen mellan "the normal tax baseline" och det gällande regelsystemet utgör skatte- avvikelserna. Avvikelserna redovisas som inkomstbortfall för staten. Medan skatteavvikelser gentemot "reference tax law baseline" även är skatteavvikelser gentemot "normal tax baseline" gäller inte det omvända. Avvikelserna är fördelade efter politikområden och upp- delade på fysiska respektive juridiska personer. Vissa av skatteav- vikelserna redovisas även fördelade efter inkomstintervall för att visa vilka grupper av inkomsttagare som får del av stödet. Ingen aggre- gering görs till totalnivå.

Finland. En första utredning om skatteavvikelser gjordes 1988 och därefter redovisas årligen en sammanställning som en bilaga till budgetpropositionen. Redovisningen avserinkomst- och förmögenhets- skatt för fysiska och juridiska personer, mervärdesskatt och punkt- skatter. Effekterna är beräknade som skattebortfall och redovisas fördelade på statliga utgiftsområden, i relation till transfereringar samt i form av en bruttolista över viktigare (större än 50 milj. FMk) avvikelser. Sammantaget redovisas 241 skatteavvikelser, varav 234 avser skatteförmåner och 7 skattesanktioner.

Spanien. Redovisning av skatteavvikelser har skett sedan 1979. Av- vikelserna omfattar enbart statliga skatter och beräknas som skatte- bortfall. Redovisningen, som är lagreglerad och ärlig, fördelas efter skatteslag och ändamål. Summering av avvikelserna sker per skatte- slag. Även på regional nivå redovisas vissa skatteavvikelser medan ingen redovisning av avvikelser sker på lokal nivå.

Tyskland. Redovisningen är lagstadgad och gjordes första gången 1967. Avvikelserna avser i stort sett samtliga skatter på federal nivå. Avvikelserna fördelas på olika industrisektorer, och inom sektorerna fördelas avvikelserna på de olika skatteslagen. Avvikelserna är även fördelade efter olika syften (regleringar, tillväxt m.m). Redovisningen som görs vart annat år är begränsad till sådana avvikelser som innebär

någon form av konkurrenssnedvridning. Aggregering till rnakrotal sker sektorsvis.

Belgien. Redovisningen av skatteavvikelser är lagreglerad och sker årligen sedan 1985. Redovisningen omfattar samtliga federala skatter medan lokala skatter och socialförsäkringen lämnas utanför. Av— vikelserna beräknas som skattebortfall och redovisas fördelade på ändamål och skatteslag.

Canada. Skatteavvikelser har publicerats sedan 1979. Efter omfattande skatteomläggningar vad gäller inkomstskatten, både för fysiska och juridiska personer, och varuskatterna är det tänkt att rapporteringen skall vara ärlig. Den första redovisningen efter skattereformen skedde 1992. Avvikelserna beräknas som skattebortfall och redovisas efter ändamål. Avvikelserna är uppdelade i "tax expenditures" och "memorandum items", varvid de senare är jämförbara med den typ av avdrag som bl.a. grundavdraget representerari det svenska skat- tesystemet.

Frankrike. Redovisningen av skatteavvikelser är lagfäst och har skett sedan 1980. Avvikelserapporteringen omfattar samtliga statliga skatter och beräknas som skattebortfall. Redovisningen, som är årlig. sker dels efter skatteslag, dels efter ändamål och dels efter mottagare.

Irland. Skatteavvikelser redovisades första gången 1981. Redovis- ningen omfattar inkomstskatten för fysiska personer och sådana undantag som är gemensamma för bolag och fysiska personer. Rapporteringen är årlig och effekterna beräknas i skattebortfallsterrner.

Italien. Redovisningen av skatteavvikelser är lagreglerad och sker årligen. Avvikelserna omfattar inkomstskatt för fysiska och juridiska personer, mervärdesskatt, punktskatter och tullar och redovisas fördelade på skatteslag, ändamål, sektorer och mottagare. Effekterna är beräknade som skattebortfall.

Nederländerna. En avvikelserapport avseende fysiska personers inkomstbeskattning publicerades 1987. Effekterna beräknades som skattebortfall. En uppdatering av rapporten gjordes under 1994.

Portugal. Första publicering 1980. Ingen lagstadgad redovisning. Redovisning sker årligen och avser skatteavvikelser inom inkomst- beskattningen. Det görs ingen aggregering till makrotal.

Österrike. Under perioden 1978-1984 redovisades skatteavvikelser som en del av en årlig subventionsrapport. Sedan 1986 är redovis- ningen av skatteavvikelser lagreglerad. Avvikelserna omfattar bland annat inkomstskatter och indirekta skatter och beräknas som skatte- bortfall.

Storbritannien. Skatteavvikelser redovisades för första gången 1979. Avvikelserna omfattar inkomstskatter, skatt på realisationsvinster, bensinskatt, arvsskatt och stämpelavgifter och redovisas fördelade på skatteslag. Redovisningen är årlig. Avvikelserna är uppdelade i "tax expenditures", "structural reliefs" och en kombination av båda. Till gruppen "structural reliefs" hänförs den typ av avdrag som bl.a. grun- davdraget representerari det svenska skattesystemet. Det görs ingen aggregering till makrotal.

Australien. En första redovisning av skatteavvikelser gjordes 1980. Skatteavvikelser redovisades årligen sedan 1986 och avser bland annat inkomstskatt, kapitalinkomstskatt och punktskatter. Redovisningen, som täcker innevarande år och sex år bakåt i tiden, omfattar ca 200 avvikelser och är fördelade efter ändamål. Avvikelserna beräknas som skattebortfall och summeras under varje ändarnålsgrupp.

I många av de länder som redovisar skatteavvikelser sker en redovis- ning av samtliga undantag som innebär någon form av Skattelättnad. En del av dessa undantag är inte egentliga skatteavvikelser utan anses utgöra en del av normen. Exempel på sådana skattelättnaderi Sverige är det allmänna grundavdraget. Motivet för denna fullständigare redovisning är tvåfaldig, dels för att redovisa värdet av avdraget i fråga, dels för att ett undantag både kan vara en del av normen och en skatteavvikelse.

3. Skatteavvikelser — utgångspunkter och några illustrationer

En skatteavvikelse utgör ett undantag eller särregel i Skattelagstift— ningen i förhållande till ett "allmänt accepterat" eller "normalt" skattesystem. Skatteavvikelsen innebär ofta en förmånligare skatte- behandling av vissa ekonomiska aktiviteter eller av vissa grupper av skattskyldiga. Varje normativt skattesystem med vars hjälp skatteavvikelser kan identifieras måste bygga på en avvägning mellan å ena sidan vissa mer eller mindre teoretiska principer (inkomstskatt eller utgiftsskatt, real eller nominell beskattning) och å andra sidan ett mer pragmatiskt förhållningssätt där allmänt accepterade avvikelser från de "rena" principerna godtas. En redovisning av skatteavvikelser som bygger på ett alltför teoretiskt normsystem blir ointressant som beslutsunderlag. En alltför pragmatisk norm, å andra sidan, kommer inte att ge någon vägledning. Den norm som presenteras och tillämpas i den följande redovisningen är i likhet med de som används i internationella redovisningar förhållandevis pragmatisk.

En skatteavvikelse kan antingen utgöra en skatteförmån eller en skattesanktion. En skatteförmån kan ta sig olika uttryck varav de vanligaste är:

I undantag från skatteplikt (dagstidningar) . avdrag som minskar skattebasen (avdrag för konsumtionsräntorg, avdrag för resor till och från arbetet) . Skattereduktioner som minskar skatten (reduktion för ROT—åtgärder) I reduktion i skattesatser (nedsättning av socialavgifter) I uppskov med skattebetalningar (realisationsvinster, pensionssparande)

Befrielse från mervärdesskatt för dagstidningar är exempel på undantag från skatteplikt. Undantaget innebär förutom ett stöd till dagstidningar att det uppkommer konkurrenssnedvridningar både inom och mellan sektorer, eftersom den lägre beskattningen gynnar produk-

') Dock ej räntor för lån till bostäder

tionen av dagstidningarjämfört med annan produktion. Samma typ av snedvridning orsakar även det allmänna presstödet. Stödet till dags- tidningar ges således inte endast som presstöd, vilket redovisas på statsbudgetens utgiftssida, utan även genom undantag i skattesystemet. Skatteförmånen beräknas till ca 2,5 mdkr medan det direkta stödet uppgår till ca 400 mkr.

En av de normativa riktlinjerna inom inkomstbeskattningen innebär att enbart kostnader som har ett direkt samband med intäkternas förvärvande skall vara avdragsgilla. Utifrån denna riktlinje är avdrag för pensionssparande en skatteförmån. Sparande får enligt normen endast ske med beskattade medel medan avdragsrätten för pensions- sparande innebär att sparande även tillåts med Obeskattade medel. Eftersom pensionsutbetalningen är skattepliktig utgörs skatteförmånen i denna del av skillnaden i marginalskatt vid inbetalningstillfället och marginalskatten på utfallande pensioner. Uppskovsmöjligheten för realisationsvinster av fastigheter är exempel på en avvikelse, där förmånen består i uppskjutandet av skattebetalningen. Förmånen motsvaras i detta fall av räntan på det uppskjutna skattebeloppet.

Under våren 1993 beslöt riksdagen att införa en skattereduktion om 30% på löneandelen av de reparationskostnader som t.o.m. 1994 lades ned på småhus och hyreshus (inkl. hus upplåtna med bostads- rätt). Reduktionen var för småhus maximerad till 10 500 kr och kunde avräknas mot den skattskyldiges påförda inkomst- och fastighetsskatt. De kostnader som utgjorde underlag för reduktionen är både enligt nuvarande skatteregeler och den valda normen, vad gäller privat- bostäder, att betrakta som privat konsumtion och skall således inte till någon del vara avdragsgill i inkomstbeskattningen”. För hyreshus är kostnaderna avdragsgilla både enligt gällande skatteregler och den valda normen, men skattereduktionen innebär att kostnaderna till viss del blir dubbelt avdragsgilla. Den införda skattereduktionen är således i förhållande till normen en skatteavvikelse.

Skatt på avkastningen av pensionssparande utgick till och med taxeringsåret 1995 med en skattesats om 9 % på en schablonberäknad intäkt. Avvikelsen gentemot den generella kapitalskattesatsen om 30 % utgör en avvikelse. Hösten 1994 beslöt riksdagen att höja skattesatsen till 15 %, vilket innebar att avvikelsen beloppsmässigt minskar.

”' Se vidare om bostadsbeskattning i kapitel 5.

4. Varför redovisning av skatteavvikelser ?

4.1 Saldopåverkande avvikelser

En redovisning av skatteavvikelser har två syften, dels att kartlägga olika slag av icke neutrala inslag i skattesystemet, dels att förbättra underlaget för riksdagens budgetarbete.

Genom att Skattelagstiftningen stäms av mot ett normativt skattesystem kan olika kvarvarande snedvridningar identifieras. Även om man i arbetet med 1990 års skattereform inte utgick från något explicit formulerat normativt system av det slag som tillämpas i skatteförmånsstudier gjordes i stort sett en motsvarande genomgång av hela Skattelagstiftningen. En stor del av konstaterade avvikelser togs bort genom olika slag av basbreddningar.

Ett illustrativt exempel på en geografisk snedvridande skatteav— vikelse är nedsättningen av socialavgifter i vissa norrlandskommuner. Nedsättningen varierar mellan olika stödområden men är som störst för företag i Svappavaara samhälle i Kiruna kommun, där inga socialavgifter erlades till och med år 1993. Nedsättningen av social- avgifter trappas därefter ned för att helt upphöra år 2000.” Nedsätt- ningen av socialavgifterna innebär att företagens lönekostnader är lägre i berörda norrlandskommuner jämfört med övriga delar av landet.

Det andra syftet, en förbättring av beslutsunderlaget, uppnås genom en kartläggning av sådana inslag i Skattelagstiftningen som har andra än rent fiskala motiv, exempelvis fördelnings-, bostads- eller konjunkturpolitiska. Eftersom skatteavvikelser kan likställas med direkta stöd eller sanktioner till/mot vissa grupper av skattskyldiga är det viktigt att dessa återkommande prövas eller åtminstone redovisas.

Ett direkt stöd, som redovisas på budgetens utgiftssida, är i princip föremål för förnyade beslut varje budgetår. Ett indirekt stöd via en skatteavvikelse ingår däremot inte i den årliga budgetprocessen och riksdagen "godkänner" stödet utan årliga omprövningar efter det att lagförslaget en gång godtagits. Ofta innebär detta en automatisk uppräkning av det stöd som lämnas via Skatteavvikelsen med risk för en okontrollerad utveckling.

Ett exempel på ett sådant stöd är beskattningen av eget hem. År 1979 uppgick schablonintäkterna till 5 mdkr och de effektiva

” Lag om nedsättning av socialavgifter (19901912)

garantibeloppen till 2,3 mdkr. En marknadsmässig avkastning på marknadsvärdet torde ha uppgått till ca 20 mdkr, vilket innebar ett nettostöd i storleksordningen 7 miljarder kr. Samma år utbetalades 4 mdkr i räntebidrag, vilket innebar ett nettostöd om 2 mdkr eftersom bidraget var skattepliktigt. Totalt uppgick således stödet till 9 mdkr netto och till 18 mdkr brutto.'2 Det öppet redovisade stödet, ränte- bidragen, utgjorde 2 % av de totala statsutgifterna (budgetåret 1979/80), medan det indirekta stödet utgjorde 7,3 %. År 1989 uppgick schablonintäkternatill 7,7 mdkr och fastighetsskattentill 1,5 mdkr. En marknadsmässig avkastning kan uppskattas till ca 40 mdkr, vilket innebar ett nettostöd om ca 14 mdkr. Räntebidragen uppgick för samma år till 20,5 mdkr brutto eller 10 mdkr netto. Totalt uppgick således stödet till 24 mdkr netto och till knappt 50 mdkr brutto. Räntebidragens andel av de totala statsutgifterna (budgetåret 1989/90) var 5 % medan det indirekta stödet uppgick till 7,6 %. Nettokostnaden för det totala stödet ökade således med 15 mdkr medan endast 8 mdkr omfattades av direkta beslut

Eftersom skatteförmåner i många fall är ett alternativ till stöd via budgetens utgiftssida är det viktigt att riksdagen behandlar båda dessa stödformer på ett likartat sätt vad gäller utvärdering, kontroll och budgetprövning.

Vid en genomgång av olika politikområden är det viktigt att samtliga ofentliga ingrepp ingår — d.v.s. allt ip'ån direkta utgifter, skatteavvikelser och regleringar.

För att budgetkontrollen skall bli mer effektiv krävs att hänsyn även tas till skatteavvikelser.

En konsekvent prövning av nya skatteförslag mot en accepterad norm innebär att nya skatteförslag prövas hårdare. Eventuella avvikelserfrån normen kan i lagförslaget åtföljas av en beräkning av det stöd avvikelsen medför.

4.2 Behandlingen av icke skattepliktiga transfereringar

Exemplet i föregående avsnitt med för lågt fastställd avkastning och räntebidrag visar på obalansen i dagens redovisning av olika stöd mellan budgetens inkomst- och utgiftssida. Denna obalans elimineras vid en öppen redovisning av det indirekta stödet.

Ett annat slag av obalans gäller den samtidiga förekomsten av skattepliktiga och icke skattepliktiga transfereringar på budgetens utgiftssida. I frånvaro av korrigering för skatteplikt/icke skatteplikt

'2 Stödet är beräknat efter en avkastning om 10 % och en marginalskattesats om 50 %.

II

försvåras en rättvisande jämförelse av stödet till olika grupper. De totala utgifterna för barnbidrag och bidragsförskott, 1995 beräknas uppgå till knappt 20 mdkr. Enligt riktlinjerna skall samtliga inkom- ster ingå i skattebasen. Frågan är hur man skall se på denna avvikelse från normen. Två synsätt är möjliga.

Det första synsättet innebär att skattefriheten för dessa transferer— ingar från den offentliga sektorn ses som en avvikelse av liknande slag som skattefrihet för inkomster från den privata sektorn. Med detta synsätt kan man på marginalen beräkna hur mycket skatt som mottagaren borde betala om bidraget skulle ha varit skattepliktigt. Skatteavvikelsen uppgår då till drygt 8 mdkr.

För barnbidraget, liksom för många andra av de icke skattepliktiga transfereringarna till hushållen, är emellertid detta synsätt tveksamt och ger en missvisande bild. Syftet med dessa transfereringar är att de i sin helhet skall vara ett stöd till en viss grupp. Avvikelsen bör då fastställas genom att beräkningen görs från utgiftssidan. Frågan blir då istället hur stort ett skattepliktigt bidrag bör vara för att bidraget efter skatt skall vara lika stort som ett icke skattepliktigt bidrag. Skatteavvikelsen enligt detta beräkningssätt uppgår till drygt 14 mdkr.

Eftersom de icke skattepliktiga transfereringarna är dimensionerade för att ge en viss förstärkning av den disponibla inkomsten för vissa grupper bör de således inte primärt betraktas som skatteavvikelser. Orsaken till skattefriheten är närmast administrativ. Huvuduppgiften i en sådan här undersökning, vad gäller transfereringar, bör istället vara att uppnå en jämförbarhet i redovisningen av skattepliktiga och icke skattepliktiga transfereringar. Valet står då mellan en bruttoredo- visning av icke skattepliktiga transfereringar enligt det senare synsättet och en konsekvent nettoredovisning.

En bruttoredovisning ger en felaktig information i den meningen att en eventuell förändring av transfereringarna även påverkar bud- getens inkomstsida via ändrade skatteintäkter. Denna brist elimineras om transfereringarna redovisas netto. En sådan redovisning medför att samtliga transfereringar blir sinsemellanjämförbara samtidigt som be— loppen visar den verkliga budgetbelastningen för det offentliga.

För att belysa skillnaden mellan dagens blandade redovisning och en konsekvent brutto- respektive nettoredovisning redovisas nedan storleken på räntebidrag, barnbidrag och bidragsförskott enligt de olika redovisningsprinciperna. Räntebidraget är en skattepliktig trans- ferering medan barnbidraget och bidragsförskottet är icke skatte— pliktiga transfereringar.

Nettokostnaden för räntebidragen, som brutto uppgår till 29,7 mdkr, är 21 mdkr”. Barnbidragen och bidragsförskotten uppgår till 19,7 mdkr netto och till 33,7 mdkr brutto.

Följande tablå visar dels de olika stödens storlek i mdkr, dels de olika stödens andelar enligt nuvarande redovisningsprinciper samt vid netto- och bruttoredovisning.

Belopp i mdkr Andelar i procent

Idag Netto Brutto Idag Netto Brutto Räntebidrag 29,7 20,8 29,7 60 51 47 Barnbidrag 19,7 19,7 33,7 40 49 53 Totalt 49,4 40,5 63,4 100 100 100

Av tablån framgår att räntebidraget enligt gällande redovisningsregler utgör 60 % av det totala stödet. Vid en nettoredovisning sjunker räntebidragets andel till 51 % medan en bruttoredovisning ger en andel om 47 %. Detta visar vikten av att det offentliga stödet redovisas på ett enhetligt sätt. Blandningen av skattepliktiga och icke skattepliktiga transfereringar tillsammans med de stöd som ges via skattesystemet innebär att den fördelning på politikområden som för närvarande redovisas i budgetpropositionen och i andra sammanhang ger en missvisande bild av stödens fördelning på olika sektorer.

För att riksdag och regering lättare ska kunna bedöma och prioritera mellan olika utgiftsområden borde utgifterna redovisas netto. En enhetlig nettoredovisning av hela statsbudgeten kräver dock ett omfattande utredningsarbete.

” 30 % kapitalskatt.

5. Samspelet mellan norm och avvikelse

Identifieringen av en avvikelse i Skattelagstiftningen bygger på en jämförelse med ett normativt skattesystem. Denna norm brukar fastställas genom ett antal riktlinjer. Normen kan bygga på nominella eller reala principer och utgörs i regel av ett skattesystem som med enhetliga skatteregler genererar de skatteintäkter som krävs för finansieringen av offentliga utgifter. Normen i många av de länder som redovisar skatteavvikelser innebär att alla intäkter skall vara skattepliktiga och att avdrag enbart får göras för intäkternas förvärv- ande. Överlag är en nominalistisk redovisning gällande.

Normen måste fastställas så att alla skatteregler entydigt går att klassificera antingen som en del av normen eller som en avvikelse. Detta innebär att en redovisning fångar upp såväl avvikelser med ringa betydelse som avvikelser med mycket stor betydelse. En totalredovisning är viktig om intresset primärt är fokuserat på att upptäcka snedvridningar i Skattelagstiftningen.

Om redovisningen däremot syftar till att ge riksdagen ett bättre underlag för utgiftsbeslut kan en selektering ske. Exempelvis är "ersättning till neurosedynskadade" icke skattepliktig. Ersättningens storlek är sekretessbelagd men det totala beloppet är av marginell betydelse. Den begränsade skatteplikten för egna hem och avkast- ningsskatt på pensionsmedel är däremot exempel på avvikelser som har stor betydelse både för statsbudgetens saldo och för fördelnings- politiken och som berör ett stort antal individer.

Storleken på avvikelserna beror som tidigare nämnts på vilken norm som väljs. Avskrivningar i näringsverksamhet behandlas i Skattelagstiftningen enligt vissa schablonregler medan de enligt normen bör hanteras efter ekonomisk livslängd. Den ekonomiska livslängden kan fastställas på olika sätt. 1 Finland har den genomsnitt- liga livslängden beräknats till 19 år för inventarier och till 40 år för fastigheter. 1 de beräkningar som redovisas i kapitel 7 har vi använt den ekonomiska livslängd som svarar mot företagens redovisning av planmässig avskrivning. Om strikt ekonomisk livslängd istället hade tillämpats skulle den skattade avvikelsen blivit annorlunda.

Valet av norm för beskattning av boende kan ske på många olika sätt och beroende på vilken norm som väljs kommer Skatteavvikelsen att variera. En möjlig riktlinje kan exempelvis vara att eget hem beskattas enligt en konventionell metod, dvs. samtliga kostnader är avdragsgilla och intäkten fastställs som en hyresförmån. Denna beskattningsprincip, som fanns i 1928 års kommunalskattelag, innebär svårigheter att fastställa förmånsvärdet och därmed skatte—

avvikelsens storlek. En alternativ riktlinje är schablonbeskattning, vilket innebär att en schablonintäkt motsvarande förmånsvärdet tas upp till beskattning. Denna princip infördes på femtiotalet och innebar att schablonintäkten skulle motsvara förmånsvärdet minus alla driftkostnader exklusive räntor. De ränteutgifter som belastade fastigheten var dock avdragsgilla. Detta system gäller i princip fortfarande även om schablonintäkten är ersatt av en proportionell fastighetsskatt. En tredje möjlig norm är skattefrihet för privatbostä- der, dvs. ingen intäkt tas upp till beskattning och inga kostnader är avdragsgilla”. Det senare alternativet innebär dock en snedvridning eftersom avkastningen på det kapital som är nedlagt i en fastighet undgår beskattning medan motsvarande avkastning på bankmedel, värdepapper m.m. beskattas.15

Om alternativet med schablonbeskattning av fastigheter utgör normen, dvs. avdrag för ränteutgifter godtas, måste både marknadsvär- det och avkastningen fastställas. Genom att använda köpeskillings— koefficienter kan marknadsvärdet på marginalen fastställas. Alternativt kan ett uppräknat taxeringsvärde användas.16 Som avkastning kan någon form av alternativavkastning användas, exempelvis bankernas inlåningsränta eller den långsiktiga avkastningen på aktier.”

Om avkastningen schablonmässigt sätts till 5,5 %lg och marknads- värdet fastställs med köpeskillingskoefficienten'g uppgår intäkten för småhus till 75 mdkr och skatten till 23 mdkr. Då fastighetsskatten för

” En sådan norm tillämpas bland annat i USA ” Samma resonemang kan naturligtvis tillämpas på kapital som är nedlagt i bilar, båtar mm, men dessa undantag från beskattning har snarare gjorts av administrativa skäl. ”' Taxeringsvärdet skall för småhus motsvara 75 % av marknadsvärdet. ” Fastighetsbeskattningsutredningen(SOU 1994157 Beskattningav fastigheter) föreslog i sitt betänkande att fastighetsskatten ersätts med en schablonintäkt om 5 procenten— heter av taxeringsvärdet. Nivån på schablonintäkten baserades på de regler om enkelbe- skattning som gällde under 1994. Intäkten har i bilagan schablonmässigt korrigerats m.h.t. 1995 års regler (återinförd dubbelbeskattning). ”( Innebär en intäkt om 7,33 % på taxeringsvärdet och motsvarar en fastighetsskatt om 2,2 % vid en kapitalskatt om 30 %. En första svårighet uppstår när det gäller att fastställa avkastningens nivå - skall in- eller utlåningsräntan användas. Problemet blir större ju större räntegapet är. Egentligen borde två olika avkastningssatser användas, en för eget kapital och en för lånat kapital. Följande exempel med två olika finansierade fastigheter belyser problemet. Den ena fastigheten finansieras med 50 % eget kapital och 50 % lån och den andra finansieras med 90 % lån och 10 % eget kapital. Inlåningsräntan sätts till 7,33 % medan utlåningsräntan sätts till 9 %. Om inlåningsräntan väljs fås följande intäksberäkningar. Fastighet 1: Intäkt 100*0,0733- 0,09*50=2.83. Fastighet2: Intäkt l00*0,0733-0,09*90=—0,77. Om utlåningsräntan väljs fås följande intäktsberäkningar. Fastighet ]: Intäkt 0,09*100-0,09*50=4.5. Fastighet 2: 0,09*100-0,09*90=0,9. Om däremot skilda räntesatser används för eget respektive lånat kapital fås följande resultat. Fastighet 1: Intäkt 0,0733*50+0,09*50- 0,09*50=3,665. Fastighet 2: Intäkt 0,09*90+0,0733* 10-0,09*90=0,733. Avkastningen på det egna kapitalet är enligt de olika alternativen för fastighet 1: 5,66 %, 9 % och 7,33 %. Fastighet 2: -7,7 %, 9 % och 7,33 %. Eftersom det egna kapitalet bör beskattas lika bör två räntesatser användas. ") Köpeskillingskoefficienten utgörs av köpeskillingen dividerat med taxeringsvärdet. I exemplet är denna 1,75.

småhus uppgår till 11 mdkr kan skatteförmånen beräknas till 12 mdkr. Om däremot marknadsvärdet beräknas utifrån taxeringsvärdet uppgår intäkten för småhus till 57 mdkr och skatteförmånen till 6 mdkr.

För det tredje alternativet, normen med skattefrihet för privat— bostäder, skall fastighetsskatten jämföras med skattereduktionen på utgiftsräntorna. I de fall skattereduktionen är större än fastighets- skatten föreligger ett stöd och vice versa. Ränteutgifterna för småhus beräknas uppgå till 47 mdkr”, vilket medför en skattereduktionen om drygt 14 mdkr. Från denna reduktion skall fastighetsskatten, l 1 mdkr, avräknas vilket ger en skatteförmån netto på 3 mdkr.

Om alternativet med schablonintäktsberäkning på marknadsvärdet väljs skulle således skatteförmånen uppgå till 12 mdkr, medan alternativet med skattefrihet skulle ge en skatteförmån på 3 mdkr. I promemorian har vi valt att använda schablonintäktsberäkning på marknadsvärdet som norm, dels beroende på svårigheter att uppskatta förmånsvärdet vid en norm med konventionell beskattning, dels beroende på att normen med skattefrihet inte är neutral visavi be- skattningen av annat kapital.

Motsvarande beräkningar har även gjorts för bostadsrätter där en schablonintäktsberäkning medför en skatteförmån på 0,5 mdkr, varav schablonintäktsberäkningen medför en skatteförmån på 3,5 mdkr och den begränsade skattereduktionen för ränteutgifter en skattesanktion på 3,0 mdkr. Den senare skattesanktionen uppstår genom att endast en del av föreningens ränteutgifter går att utnyttja vid skatteberäkningen.

Kostnader för resor till och från arbetet är enligt gällande regler avdragsgilla i den mån de överstiger 6 000 kr. Skatterättsligt anses däremot denna typ av kostnader vara privata levnadskostnader och skall således inte berättiga till avdrag. Enligt detta synsätt är avdraget således en skatteavvikelse. Anledningen till att denna typ av kostnader betraktas som privata levnadskostnader har sitt ursprung i att den skattskyldige själv har ansetts kunna välja sin bostadsort. Emellertid är sådana val inte alltid möjliga i praktiken. Om det senare synsättet ligger till grund för normen kan reskostnader upp till en viss nivå betraktas som privata levnadskostnader (närområdet) medan kostnader över denna nivå kan ses som kostnader för intäkternas förvärvande”. Nivån kan antingen sättas som en beloppsgräns, som i gällande regelsystem, eller som en avståndsgräns som i det förslag som presenterats av Utredningen om tjänsteinkomstbeskattning. Enligt en

2” Ränteutgifterna för skattskyldiga med småhus uppgick 1993 till ca 62 mdkr. Efter avdrag för intäktsräntor m.m. kvarstår 52 mdkr. Om man antar att 10 % av avdragsräntorna avser konsumtionslån, vilka enligt den valda normen ej är avdragsgilla och således utgör en skatteförmån, kvarstår 47 mdkr. 1' Detta synsätt kan appliceras på de förslag till avdrag för resekostnader som togs fram av Utredningen om tjänsteinkomstbeskattning SOU 1993:44.

sådan riktlinje är avdraget för resekostnader till och från arbetet inte någon skatteavvikelse. Enligt de riktlinjer som används i promemorian utgör dock denna typ av avdrag en avvikelse.

6. Redovisning av norm och skatteavvikelser

6.1 Kategorisering av normer

Inom varje skatteområde har ett antal riktlinjer tagits fram, som tillsammans utgör normen. De första riktlinjerna inom varje skatte- område, systemavgränsningen, bestämmer de yttre ramarna för skatte— systemet. Dessa riktlinjer fastställer skatteperiodens längd, vilken typ av skatteskala som är förenlig med normen, var beskattningen skall ske osv. Därefter följer en huvudnorm, som definierar skattebasen, och ett antal riktlinjer som preciserar huvudnormen. Slutligen finns ett antal riktlinjer som begränsar huvudnormen. Eftersom riktlinjerna inom de tre redovisade skatteområdena är ganska omfattande redovisas dessa i kapitel 9 och nedan redovisas istället de viktigaste riktlinjerna inom varje område.

6.1.1 Norm för inkomstbeskattningen

1 systemavgränsningen inom inkomstbeskattningen preciseras att skatteperiodens längd skall vara kalenderår eller räkenskapsår, att skatteskalan kan vara progressiv, proportionell eller degressiv, att både sam- och särbeskattning är möjlig. Skattereduktioner är förenliga med normen om de inte har som syfte att gynna vissa grupper av skatts- kyldiga.

Huvudnormen inom inkomstbeskattningen definierar skattebasen som ökningen (eller minskningen) av nettoförmögenheten adderad med alla konsumtionsutgifter under beskattningsperioden. Eftersom skattebasen definierad på ovanstående sätt är omöjlig att fastställa empiriskt krävs ett antal preciseringar av huvudnormen.

Preciseringen av huvudnormen anger bl.a. att inget sparande får ske med Obeskattade medel, att priser, premier och stipendier utgör skattepliktig inkomst. Även transfereringar och andra förmåner är skattepliktig inkomst liksom förmånen av att bo i eget hem.

Riktlinjer som begränsar huvudnormen måste finnas, dels för att förhindra vissa typer av dubbelbeskattning, dels av administrativa skäl. Begränsningen innebär bl.a. att inkomster med separat beskatt— ning inte skall ingå i skattebasen, att avdrag får ske för kostnader som krävs för intäkternas förvärvande, att värdet av vissa typer av arbete, exempelvis hushållsarbete och ideellt arbete, inte skall ingå i skatte- basen.

6.1.2 Norm för socialavgifter och särskild löneskatt

Systemavgränsningens riktlinjer anger bl.a. att skattedelen i socialför- säkringsavgifterna inte skall beräknas från individens perspektiv utan från ett makroperspektiv. Vidare fastläggs vem som skall erlägga socialavgift eller särskild löneskatt.

Huvudnormen definierar skattebasen. Basen skall för egenavgifter—, som betalas av enskilda näringsidkare, i princip vara densamma som för inkomstskatt. För arbetsgivaravgifter skall basen i princip omfatta de ersättningar som hos mottagaren skall beskattas som inkomst av tjänst.

Preciseringen innehåller riktlinjer om att endast ersättningar för utfört arbete skall utgöra underlag för socialavgifter eller särskild löneskatt. Detta innebär att transfereringar som barnbidrag, bostads- bidrag inte skall ingå i underlaget. Ersättningar, som är förmånsgrund- ande enligt lagen om allmän försäkring (LAF), skall ingå i underlaget för socialavgifter medan ersättningar som inte är förmånsgrundande enligt LAF skall ingå i underlaget för särskild löneskatt.

6.1.3 Norm för mervärdesskatt

Systemavgränsningen för mervärdesskatten innebär bl.a. att yrkes— mässig omsättning krävs för skattskyldighet, att skattesatsen skall vara proportionell, att offentlig myndighetsutövning inte skall vara skattepliktig, att destinationsprincipen skall tillämpas i internationella transaktioner.

Enligt huvudnormen skall skattebasen innehålla allt tillhandahåll- ande i form av varor och tjänster.

Preciseringarna innebär bl.a. att uttag ur näringsverksamhet skall vara skattepliktig, att uthyrning av fast egendom och att värdet av bank— och försäkringstjänster skall ingå i skattebasen om tjänsten är avsedd för konsumtion”.

De begränsande riktlinjerna innebär bl.a. att sparande, exempelvis premier för livförsäkringar och investeringar, inte skall ingå i skattebasen. Varor och tjänster som subventioneras av offentliga medel är inte skattepliktiga när den ingående mervärdesskatten är högre än den utgående mervärdesskatt som skulle utgå på det subven- tionerade priset.

" En skatteplikt av bank- och försäkringstjänster innebär bland annat att bankernas räntemarginal för lån till konsumtion skall beskattas. Enligt KIS (kommittén för indirekta skatter) borde finansiella tjänster inordnas i ett generellt och enhetligt mervärdesskattesystem (prop. 1989/90:111 5104). Kommittén konstaterade dock att de internationella och tekniska komplikationema var svåröverblickbara.

6.1.4 Norm för punktskatter

Fastställandet av en norm för punktskatter är betydligt svårare än för övriga skatter. Huvudnormen är att skatten skall vara proportionell. Detta är en princip som även används internationellt.

För vissa breda skattebaser, exempelvis energiskatten, innebär preciseringen att skatteuttagen kan variera beroende på ändamål. Detta innebär att skatten på energi för transporter kan vara högre än skatten på energi för uppvärmning respektive skatten på energi som används i produktionen (insatsvara).

Preciseringen tillåter även att vissa skattebaser klassindelas beroende på utsläppsgrad, exempelvis bensin. ] appendix finns en alternativ norm för punktskatter redovisad.

6.2 Kategorisering av avvikelser

Det finns anledning att dela in avvikelserna i olika grupper. Som tidigare nämnts finns skillnader mellan icke skattepliktiga offentliga transfereringar som barnbidrag rn fi och andra avvikelser. Ett införande av skatteplikt för offentliga transfereringar skulle vid bibehållna politiska mål ge ökade offentliga utgifter, finansierade genom ökade skatter. Sådana icke saldopåverkande avvikelser har särredovisats.

Ett införande av skatteplikt för andra inkomster eller minskade avdragsmöjligheter kan antingen resultera i ökade skatteintäkter eller erodera den bas som Skatteavvikelsen beräknats på. Exempelvis skulle ett slopat avdrag för resor till och från arbetet ge ökade skatteintäkter medan en skattebeläggning av skogsägares uttag av bränsle förmod- ligen skulle erodera basen.

Avvikelserna har delats upp i tre huvudgrupper, saldopåverkande respektive icke saldopåverkande skatteförmåner samt saldopåverkande skattesanktioner. De saldopåverkande skatteförmånerna har dessutom delats upp i åtta undergrupper.

6.2.1 Saldopåverkande skatteförmåner

Grupp 1 — Ej skatteplikt. Avvikelser som beror på skattefrihet eller reducerad skatteplikt. Förekommer i inkomstbeskattningen som inkomster som ej är skattepliktiga, exempelvis intäkter för försäljning av vilt växande bär och utlandstillägg. Inom mervärdesskatteområdet är upplåtelser av hyresrätter, försäljning av dagstidningar, m.m. att hänföra till denna grupp.

Grupp 2 — Avdrag för privata levnadskostnader. Exempel på sådana avvikelser är avdrag för konsumtionsräntor (dock ej boende- räntor).

Grupp 3 — Avdrag för icke förvärvskälleanknutna kostnader. Exempel på avdrag i denna grupp är kvittning av underskott av litterär verksamhet mot inkomst av tjänst.

Grupp 4 — Avdrag som innebar räntefri skattekredit via upp- skjutande av skatten. Exempelvis pensionsförsäkringar, avsättning till periodiseringsfond och överavskrivning på inventarier.

Grupp 5 — Lägre skattesats. Reducerad moms för livsmedel, m.m., lägre skattesats för avkastning på pensionsförsäkringar.

Grupp 6 — För stort kostnadsavdrag. Till denna grupp hör regler som tillåter för stora avdrag i förhållande till vad som är förtags- ekonomiskt motiverat, utlandstraktamenten enligt de regler som gällde t.o.m. 1994 års taxering.

Grupp 7 — Icke skattskyldighet för ideella föreningar mfl. Grupp 8 — Övriga undantag. Till denna grupp har förts vissa inslag i dubbelbeskattningsavtal, koncernbidragsdispens mm.

6.2.2 Saldopåverkande skattesanktioner

Avvikelser som är skattesanktioner utgörs av vissa inkomster som dubbelbeskattas eller beskattas med en högre skattesats jämfört med andra inkomster. En skattesanktion kan också utgöras av kostnader hos ett företag som inte är avdragsgilla i taxeringen, exempelvis kostnader för representation som överstiger en viss nivå. 1 före- liggande rapport har ingen genomgång gjorts av Skattelagstiftningen med avseende på skattesanktioner utan enbart de mest uppenbara sanktionerna är redovisade.

6.2.3 Ej saldopåverkande skatteförmåner

Ej saldopåverkande skatteförmåner utgörs av avvikelser som beror på icke skatteplikt eller reducerad skatteplikt för offentliga transfereringar till den del de inte utgör ersättning för utfört arbete. Eftersom samtliga inkomster enligt normen är skattepliktiga blir dessa trans— fereringar automatiskt definierade som skatteförmåner.

Exempel på icke saldopåverkande avvikelser är allmänt barnbidrag, bidragsförskott och bostadstillägg för pensionärer. Även det särskilda grundavdraget för pensionärer hör till denna grupp.

6.3 Beräkning och redovisning av skatteavvikelser

En skatteavvikelse kan antingen vara definitiv, dvs avvikelsen innebär en definitiv Skattelättnad, eller innebära ett uppskov med beskattning. En avvikelse som utgörs av ett uppskov är analog med ett räntefritt lån. Effekterna av skatteavvikelser kan antingen beräknas enligt skattebortfallsmetoden, (eng revenue forgone — RF—metoden), skatte— ökningsmetoden (eng revenue gain — RG—metoden) eller utgiftsekvi- valentmetoden (eng outlay equivalents — OE-metoden). Den mest vanliga beräkningsmetoden internationellt är RF-metoden. The Treasury i USA beräknar avvikelserna både enligt RF-metoden och OE-metoden.

RF —metoden beräknar det potentiella skattebortfall som uppstår på grund av undantaget. Beräkningen är en marginalberäkning och visar skillnaden i skatt när beräkningen görs med respektive utan undantag. Metoden är statisk och tar inte hänsyn till beteendeförändringar hos de skattskyldiga. Beteendeförändringar kan medföra att nettoresultatet blir negativt, dvs. ett slopande av Skatteavvikelsen medför minskade skatteintäkter.

OE—metaden räknar om skatteavvikelseri till ett skattepliktigt bidrag. Avvikelsen "resor till och från arbetet" räknas om till ett skattepliktigt bidrag genom att dividera det direkta skattebortfallet med (1 — marginalskatten) för den skattskyldige. Beräkningarna för punktskatterna är mer komplexa, eftersom dessa även påverkas av mervärdesskatten. Eftersom nettoutgiftstermer visar den verkliga belastningen på statsbudgeten är en redovisning i nettoutgiftstermer även den lämpligaste redovisningsenheten av skatteavvikelser. 1 sin nuvarande form utgör statsbudgeten en blandning av netto och brutto. För att snabbt kunna få en överblick av skatteavvikelsernas betydelse är även en redovisning i bruttotermer nödvändig.

RG—metoden används för att beräkna de ekonomiska effekterna av olika skatteförslag. RG—metoden är en nettoberäkningsmetod, som visar nettoeffekten på offentliga sektorns inkomster vid ett slopande eller införande av en skatteavvikelse. RG—metoden tar även hänsyn till beteendeförändringar.

Beräkningarna kan redovisas antingen kassamässigt eller periodi- serat. En periodiserad redovisning visar kostnaden för avvikelsen för ett specifikt år medan en kassamässig redovisning visar betalnings- flödena under ett specifikt år. Periodiserade beräkningar utgör ett bättre beslutsunderlag, eftersom de inte påverkas av betalningar som enbart är förskjutningar i tiden. I rapporten är skatteavvikelserna redovisade periodiserat.

Avvikelserna i denna rapport redovisas i termer av utgiftsekvi- valenter och redovisas både brutto— och nettoberäknade.

De totala saldopåverkande skatteavvikelserna beräknas brutto till 111 mdkr, varav 57 mdkr. inom inkomstbeskattningen, 12 mdkr. för socialavgifter och särskild löneskatt, 28 mdkr. inom mervärdesskatten och till 14 mdkr. för punktskatterna.

De nettoberäknade avvikelserna uppgår totalt till 77 mdkr., varav 37 mdkr. inom inkomstbeskattningen, 9 mdkr. för socialavgifter och särskild löneskatt, 21 mdkr. inom mervärdesskatten och till 10 mdkr. för punktskatterna.

De icke saldopåverkande avvikelserna beräknas till 62 mdkr, varav 48 mdkr. inom inkomstbeskattningen och 14 mdkr. för socialavgifter och särskild löneskatt.

Samtliga skatteavvikelserar marginalberäknade, vilket innebar att en summering egentligen inte bör göras, eftersom detta medför en överskattning av det totala beloppet avseende skatteavvikelser. Summeringen har gjorts för att få en uppfattning om avvikelsernas betydelse.

Vi har ändå valt att göra en summering eftersom syftet med en summering inte är att uppskatta de totala skatteavvikelserna utan enbart för att få en fördelning av skatteavvikelserna på olika typer, ändamål, m.m. En summering av avvikelserna ger också en grov uppskattning av skatteavvikelsernas betydelse.

6.3.1 Skatteavvikelser inom inkomstbeskattningen

Intäkter av tjänst

Under inkomst av tjänst finns 30 avvikelser som berör inkomstsidan och sex avvikelser som berör avdragssidan. Knappt hälften av dessa avser icke saldopåverkande transfereringar från offentlig sektor. De icke saldopåverkande avvikelserna utgör avvikelser enbart vid bruttoredovisningen. Avvikelsen är beräknad för att icke skattepliktiga transfereringar skall kunna jämföras med andra skattepliktiga trans- fereringar. En sådan jämförelse görs i tabell 8. Den viktigaste saldo— påverkande avvikelsen är "pensionskostnader för arbetstagare", vilken uppgår till 3,1 mdkr brutto och till 1,8 mdkr netto. .

De saldopåverkande avvikelserna uppgår till 3,6 mdkr brutto och till 2,1 mdkr netto medan de icke saldopåverkande avvikelserna uppgår till 33 mdkr brutto.

Kostnader i tjänst, allmänna avdrag och särskilt grundavdrag

Den största Skatteavvikelsen under denna grupp är det särskilda grundavdraget för pensionärer. Avvikelsen är inte saldopåverkande utan visar endast hur mycket pensionerna borde öka för att pensionär- erna skall erhålla samma inkomst efter skatt om pensionen beskattas som löneinkomst.

Avdrag för resor till och från arbetet utgör den största saldo- påverkande avvikelsen. Avvikelsen uppgår brutto till 4,8 mdkr och netto till 2,7 mdkr.

Avdrag för pensionspremier uppgår till knappt 13 mdkr och skatteförmånen till 0,7 mdkr brutto och till 0,4 mdkr netto. Skatte- förmånen är beräknad som skillnaden i marginalskatt vid avdrags- tillfället och pensionsutbetalningen.

De saldopåverkande avvikelserna uppgår till 5,9 mdkr brutto respektive 3,4 mdkr netto.

Intäkter av näringsverksamhet

Enligt 22 & KL skall uttag av bränsle från fastighet som är taxerad som lantbruksenhet inte beskattas, om uttaget bränsle skall användas för uppvärmning av den skattskyldiges privatbostad. Skatteavvikelsen har beräknats till 1,5 mdkr brutto och till knappt 0,8 mdkr netto.

Kostnader i näringsverksamhet

De största avvikelserna orsakas av reglerna om återföring av skatte- utjämningsreserv (surv) och direktavskrivningar. Avvikelsen består av en räntekredit på reserverade beloppet. För inkomståret 1994 finns ytterligare en avvikelse då man under detta år hade rätt att återföra hälften av det återstående beloppet till eget kapital. Skatteavvikelsen beräknas till 6,1 mdkr brutto och till 4,1 mdkr netto avseende inkomståret 1994. För inkomståret 1995 beräknas avvikelsen till 2,5 mdkr respektive 1,6 mdkr. Avvikelsen för direktavskrivningar beräknas till 3 mdkr brutto respektive 2 mdkr netto.

Värdeminskning av inventarier innebär en avvikelse om skattelag- stiftningens avskrivningsregler medför en snabbare avskrivning jämfört med en avskrivning som görs på ekonomisk livslängd. Skatteavvikelsen är en räntefri skattekredit och beräknas till 1 mdkr brutto respektive 0,8 mdkr netto.

Enligt 23 & KL får omedelbart avdrag ske för utgifter, som avser anläggning av ny skog och dikning, som främjar skogsbruk. Lagstift-

ningen gäller även för plantering av träd och buskar för frukt— eller bärodling. Stödet innebär en räntefri skattekredit och beräknas uppgå till 1,1 mdkr brutto och till 0,6 mdkr netto.

Intäkter av kapital

Enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel är skattesasten 1523 % på en schablonberäknad avkastning. Skatteav- vikelsen består av skillnaden mellan skatt på verkliga intäkter plus ränteeffektenpå värdestegringminus den inbetalda avkastningsskatten. Avvikelsen beräknas till 5,6 mdkr brutto respektive 3,9 mdkr netto.

För inkomståret 1994 föreligger en skatteavvikelse genom enkelbeskattning av bolagsinkomster. Såvitt gäller realisationsvinst begränsades beskattningen till 50 % av vinsten. Denna skatteförmån upphörde 1995, då dubbelbeskattningen återinfördes. Skatteavvikelsen uppgick för 1994 till 8,8 mdkr brutto och till 6,3 mdkr netto.

De största skatteförmånerna avser avkastningen på eget hem, dvs småhus och bostadsrätter. Skatteförmånen24 för småhus beräknas till 16,6 mdkr brutto och till 1 1,6 mdkr netto. För bostadsrätter beräknas förmånerna till 5,0 mdkr brutto respektive 3,5 mdkr netto.

De saldopåverkande skattestöden uppgår till 33,7 mdkr brutto och till 23,6 mdkr netto.

Kostnader i kapital

Enligt normen skall inte reduktion medges för ränteutgifter som avser konsumtionskrediter. Denna förmån utgör den största skatteförmånen, men eftersom det ej är möjligt att skilja konsumtionsräntor från andra räntor har ingen beräkning kunnat, göras.

Bostadsrättsföreningar vars räntekostnader överstiger de intäkter man har att redovisa har ingen möjlighet att erhålla skattereduktion för detta underskott. Enligt normen utgör detta en skattesanktion som brutto beräknas till 4,2 mdkr och netto till 3,0 mdkr.

" Fram t.o.m 1994 var skattesatsen 9 %. Det är viktigt att påpeka effekten av det schablonsystem som tillämpas. Ser man till ett enskilt år kan schablonintäkten avvika från en normalt beräknad intäkt. Det blir då inte riktigt att beräkna avvikelsen som skillnaden mellan den normala skattesatsen (30%) och den som tillämpas för schablon- systemet. De avvikelser som kan uppstå enskilda år kan accepteras eftersom pensionskapitalen är bundna över lång tid. Ett år med för hög beskattning motverkas av ett annat år med för låg beskattning. När det gäller att studera avvikelser avseende enstaka år leder schablonsystem av denna typ således till problem. Trots detta baseras beräkningarna på skillnaderna mellan de olika skattesatserna. De beräknade av- vikelserna är därför behäftade med mycket stor osäkerhet. " Hänsyn har tagits till fastighetsskatten.

Skattesanktionen för räntor som enbart berättigar till 21 % reduktion uppgår skattesanktionen till 0,2 mdkr brutto och till 0,15 mdkr netto.

Undantag f'ån skattskyldighet

Undantag från skattskyldighet innebär att den skattskyldige ej är skattepliktig för vissa inkomster de erhåller. I denna grupp uppgår skatteutgiften för Svenska Kyrkan till 0,3 mdkr.

6.3.2 Skatteavvikelser inom socialförsäkringen

Avvikelserna inom socialförsäkringen avser dels undantag från särskild löneskatt och gäller i huvudsak de undantag som finns under inkomstbeskattningen, dels undantag från allmän tilläggspensionsavgift samt undantag från arbetsskadeförsäkringsavgift25 vad avser statliga löneutbetalningar. Dessutom finns vissa lagreglerade tillfälliga ned- sättningar och reduceringar av arbetsgivaravgifter.

Undantag från särskild löneskatt

Under inkomst av tjänst bör i princip särskild löneskatt utgå på bl a flyttningsbidrag, ersättning för blod och värnpliktigas förmåner. Under näringsverksamhet bör särskild löneskatt utgå på uttag av bränsle, anläggning av ny skog samt för avdrag för resor till och från arbetet. Stödet uppgår till 0,8 mdkr brutto och till 0,4 mdkr netto.

Undantag från tilläggspensionsavgift

Många av de skattepliktiga transfereringarna är pensionsgrundande. De bör därför i princip påföras ATP—avgift. De största avgifterna skulle betalas för sjukpenning, föräldrapenning , arbetsskada och arbetslöshetsersättning. Om avgifterna till AP-fonden skall vara oförändrade är en eliminering av avvikelsen, som innebär ett stöd på 13 mdkr, ej saldopåverkande utan medför endast en bruttoredovis— ning av statsbudgeten (sänkt avgift till ATP och höjd avgift till sjukförsäkringen). Ett oförändrat avgiftsuttag medför dock på sikt

” Utredningen om arbetsgivaravgifter för statliga myndigheter har till uppgift att se över det statliga lönekostnadspålägget.

finansieringsproblem för AP-fonden, eftersom ackumuleraten växande andel av de totala pensionsgrundande inkomsterna inte bidrar till finansieringen.

Nedsättning av socialavgifter

Stöd genom nedsättning av socialavgifter (SFS 1990:912) ges till näringslivet i vissa branscher framförallt i stödområde ] samt andra norrlandskommuner. Nedsättningen är 10 procentenheter för företag inom stödområde 1 och 5 procentenheter för övriga företag. Nedsätt- ningen omfattar både arbetsgivare som erlägger arbetsgivaravgifter och egenföretagare. Däremot gäller inte nedsättningen stat och kommun. Stödet beräknas uppgå till 0,6 mdkr brutto och till 0,4 mdkr netto.

Lag om tillfällig avvikelse från lagen om socialavgifter (SFS 19935237)

För att främja utbildning och kompetens får arbetsgivare som låter en anställd deltaga i utbildning på arbetstid göra avdrag med 475 kr per arbetsdag från det belopp som skall betalas i arbetsgivaravgifter. Förutsättningen är dock att arbetsgivaren anställer en av länsarbets- nämnden anvisad ersättare. Avdrag får även göras med 75 kr/tim för anställda som deltar i fortbildning anordnad eller godkänd av länsarbetsnämnden. l budgetpropositionen föreslår regeringen en höjning av avdragsbeloppet till 500 kr per arbetsdag från och med den 1 juli 1995. Enligt förslaget skall arbetsgivaren även få göra avdrag för utbildningskostnader med högst 40 000 kr per anställd. Avvikelsen beräknas för kalenderåret 1994 till 2,4 mdkr brutto och till 1,8 mdkr netto. För kalenderåret 1995 beräknas avvikelsen till 4,7 mdkr brutto och till 3,5 mdkr netto.

6.3.3 Skatteavvikelser inom mervärdesskatten

Undantag från skatteplikt

Undantag från skatteplikt innebär att mervärdesskatt inte utgår på tjänsten eller varan. Totalt beräknas skatteförmånerna uppgå till knappt 18 mdkr brutto och till drygt 13 mdkr netto.

Upplåtelse av arrende, hyresrätt, bostadsrätt, tomträtt, servitutsrätt eller annan rättighet till fastighet eller del av fastighet är inte

skattepliktigt. Skatteförmånen beräknas till 5,6 mdkr brutto och till 4,2 mdkr netto.

Allmän nyhetstidning är undantagen från skatteplikt, vilket innebär ett stöd på 2,4 mdkr brutto och på 1,8 mdkr netto. Detta stöd kan jämföras med presstödet på 0,4 mdkr.

Mervärdesskatt utgår heller inte på TV—licenser, vilket innebär en skatteförmån på 2 mdkr brutto och 1,5 mdkr netto. Lotterier är också undantagen från mervärdesskatteplikt, vilket innebär en skatteförmån på 3,5 mdkr brutto och 2,6 mdkr netto.

Skattesats

En reducerad mervärdesskatt utgår på livsmedel, rumsuthyrning, personbefordran samt transport i skidliftar. Totalt beräknas stödet brutto uppgå till 8,6 mdkr varav 5,7 mdkr för livsmedel. Netto- beloppen uppgår till 6,4 mdkr respektive 4,3 mdkr.

6.3.4 Skatteavvikelser inom punktskatteom rådet

Energiskatt

De största avvikelserna avseende punktskatterna gäller energibeskatt- ningen. Totalt beräknas förmånsdelen i avvikelserna uppgå till 13,6 mdkr brutto och till 9,6 mdkr netto.

Den största enskilda avvikelsen avser skatt på diesel för vilken förmånen uppgår till 4,5 mdkr brutto respektive 3,2 mdkr netto. Skatt på diesel tas för närvarande ut med mellan 15 och 19 öre per kWh men enligt normen borde skattesatsen uppgå till 37 öre per kWh.

Det differentierade skatteuttaget på fossila bränslen medför en skatteförmån på 3,3 mdkr respektive 2,1 mdkr medan skatteförmånen på biobränslen beräknas till 2,7 mdkr brutto respektive 2 mdkr netto. Skattebefrielse för bandrift innebär en skatteförmån på 0,9 mdkr brutto respektive 0,7 mdkr netto.

Sanktionsdelen uppgår inom energiskatteområdet till 0,5 mdkr brutto respektive 0,3 mdkr netto och avser skatteuttag på energi i sektorerna SNI 1—3.

Koldioxidskatt

Den största avvikelsen gäller skattebefrielse för inrikes sjöfart. Skatteförmånen kan uppskattas till 0,4 mdkr brutto respektive 0,3 mdkr netto.

Enligt gällande lagstiftning är bränsle som åtgår för produktion av elkraft undantagen från koldioxidskatt. Undantaget innebär en skatteförmån på 0,2 mdkr brutto och på 0,2 mdkr netto.

Övriga punktskatter

För elkraft som produceras i vattenbaserade kraftverk utgår i vissa fall en särskild skatt per producerad kWh. Skattesatsen varierar mellan 1 och 2 öre/kWh beroende på anläggningens ålder. Skatten är en form av inkomstskatt som enbart lagts på vissa kraftproducerande företag och är därför att betrakta som en skattesanktion. Skatteavvikelsen beräknas till 0,9 mdkr brutto och till 0,7 mdkr netto.

Motsvarande skatt tas även ut för elkraft som produceras i kärnkraftsanläggningar. Skatteuttaget är 0,5 öre/kWh. Skattesank- tionen beräknas till 0,13 mdkr brutto respektive 0,1 mdkr netto.

Försäljningsskatt på motorfordon är differentierad beroende på miljöklass. För bilar i miljöklass tre är skatten 2 000 kr högre jämfört med bilar i miljöklass två. Det extra skatteuttaget utgör en sanktion, som uppgår till 0,36 mdkr brutto och till 0,2 mkdr netto.

7. Redovisning av beräkningsresultat

1 tabell 1 nedan redovisas brutto- och nettobeloppen för de enskilda avvikelserna. Bruttobeloppet motsvarar den transferering som krävs för att den skattskyldiges nettoinkomst skall vara oförändrad om skatteavvikelsen slopas. Nettobeloppet utgörs av bruttobeloppet efter avdrag för skatt. De första 115 avvikelserna avser saldopåverkande avvikelser som utgör förmåner. Avvikelserna 116 t.o.m. 123 är sanktioner, vilket innebär att beloppet är framräknat som ett negativt skattepliktigt bidrag. Avvikelserna 139—154 är icke saldopåverkande, dvs ett slopande av avvikelsen samtidigt med införande av ett skattepliktigt bidrag påverkar inte statens budget.

Tabell 1 Skatteavvikelser 1993-1995. Belopp i mdkr.

Saldopåverkande Skatteförmån brutto Skattefömiån netto avvikelser _— __ 4 1993 1994 1995 1993 1994 1995 ___—___ Intäkter av tjänst Stipendier I'Iittelön Ersättning för blod m.m. 0,02 0,02 0,02 0.01 0,01 0.01 Intäkter vid försäljning av vilt växande bär 5 Utlandstillägg 6 Kostnadsersättning

personal SIPRI 0.00 0.00 0,00 0,00 000 0,00 7 Kostnadsersättning till

utländska forskare 8 Utlandstraktamenten 0,00 Upphört 0,00 Upphört 9 Tjänsteinkomster vistelse

utomlands 10 Tjänstcinkomstcr utländska

fartyg [ ! Pcnsionskostnader för

arbetstagare 2,05 2,49 12 Ersättning pga politisk

förföljelse 13 Ersättning till

neurosedynskadade 14 Kontantunderstöd av

arbetslöshetsnämnd 15 Arbetsgivares utgifter

för personalsjukvård 0.39 0.40 0.42 0.24 0.24 0,24 16 Personalrabatter mm.

ÅLAN—

l.48 I 80

w m 'I») L.)

Saldopåverkande Skatteförmån brutto Skatteförrnån netto

avvikelser ___—_— "___—_— 1993 1994 1995 1993 1994 1995

Kostnader i tjänst, allmänna avdrag 17 Underskott i litterär

m.m. verksamhet 18 Avdrag för dubbel

bosättning 0,46 0,47 0,48 0,28 0,28 0.28 19 Avdrag för resor till och från arbetet 5,81 5,92 4,75 3,50 3,52 2,74 20 Avdrag för hemresor 21 Avdrag för

pensionspremier 0,61 0,63 0,71 0.37 0.37 0.41 22 Kvittning av underskott i aktiv näring 0,06 Upphört 0,03 Upphört

Intäkter av näringsverksamhet 23 Uttag av bränsle m.m. 1,41 1,49 1,52 0,74 0,76 0,77 24 Avverkningsrätt till skog 25 Näringsbidrag 26 Avgångsvederlag till jordbrukare 27 Avyttring av näringsfastighet och liknande

Kostnader [' näringsverksamhet 28 Anläggning av skog m.m. 1,03 1,09 1,12 0,54 0,56 0,57 29 Skogsavdrag 30 Substansminskning 31 Avdrag till och från arbetet näringsidkare 32 Bidrag till regional utvecklinsgfond 33 Lagemedskrivning 0,16 0,17 0,18 0,05 0,05 0,05 34 Pågående arbeten 0,03 0,03 0,03 0,01 0,01 0,01 35 Kämkraftsanläggning 0,03 0,04 0,04 0, 1 0,01 0.01 36 Bostadskooperationens

garantifond 0,07 Upphört 0,02 Upphört 37 Avgifter VPC 0,20 0,18 0,18 0,06 0,05 0,05 38 Dubbelbeskattningsavtal,

tax sparing 39 Koncembidragsdispens 40 Skadeförsäkringsföretag 1,65 1,65 1,65 0,50 0,46 0.46 41 Rabatt från ekonomiska

föreningar m.m.. 0,33 0,33 0.33 0.10 0,09 0,09 42 Hypoteksbank, -kassa m m 0,04 0,05 Upphört 0,01 0,01 Upphört 43 Skogskonto 0,26 0,25 0.32 0.14 0,13 0,16 44 Avsättning till pensionsstiftelse 45 Skatteutjämningsreserv 3,10 Upphört 2,03 Upphört 46 Återföring

skatteutjänmingsreserv 6,14 2,48 4,07 1.63 47 Annellavdrag 2,61 Upphört 1.82 Upphört 48 Overavskrivningar avseende

inventarier 1,00 0,99 1,05 0.70 0.71 0.76 49 Periodiseringsfonder 1,35 1.61 0.87 1.01 50 Direktavskrivningar 0.89 3,03 0,64 2,18

Saldopåverkande Skatteförrnån brutto Skatteförmån netto

avvikelser ___— ___"— 1993 1994 1995 1993 1994 1995

Intäkter och kostnader [ kapital samt skattereduktioner

i 51 Avkastning småhus 14,35 16,30 16,57 10,04 1 1,41 11,60 52 Avkastning bostadsrätter 2,01 4,90 4,95 1,41 3,43 3,47 53 Realisationsvinst 4,97 8,84 4,25 3,48 6,28 3,02 54 Utdelning aktier mm 4,53 Upphört 3,20 Upphört 55 Uppskov reavinstbeskattning fastigheter 0,43 1,64 1,64 0,3 1,15 1,15 56 Uttag av aktier Upphört Upphört 57 Allemansfond 0,50 0,64 0,71 0,35 0,45 0,50 58 Avkastningsskatt 7,81 5,59 5,59 5,47 3,91 3,91

Kostnader [ kapital 59 Konsumtionskrediter 60 Reaförluster, marknadsnoterade aktier 61 Marknadsnoterade fordringar

Skattereduktioner mm 62 ROT—reduktioner 1,74 1,77 Upphört 1,05 1,05 Upphört

Skattskyldighet

63 Understödsföreningar

64 Akademier m.m. 65 Företagareförening m.m. 66 Erkända arbetslöshetskassor m.m.

67 Ideella föreningar 68 Kyrkor 0,30 0,30 0,30 0,30 0,30 0,30 69 Agare av vissa fastigheter

Arbetsgivaravgifter » 70 Lag om nedsättning av socialavgifter 0,57 0,57 0,57 0,43 0,43 0,43 1 71 Lag om tillf avvikelse från lagen om soc.avg 1,63 2,37 4,67 1.22 1,78 3,50 72 Anställningsstöd GAS/RAS 2,25 6,67 1,69 5,00

Särskild löneskatt 73 Utländska artister 74 Ersättning skiljemannauppdrag 75 Ersättning till idrottsutövare 76 Bidrag från Sveriges författarfond 77 Vinstandelsstifielser

Saldopåverkande Skatteförmån brutto Skattefönnån netto

avvikelser ___—___ ___—'_— 1993 1994 1995 1993 1994 1995

_____________—————-—

Mervärdesskatt, undantag från skatteplikt 78 Upplåtelse hyresrätt m.m. 5,21 5,40 5,60 3,91 4,05 4,20 79 TV-licenser m.m. 1,81 1,88 1,95 1,36 1,41 1,46 80 Allmän nyhetstidning 2,22 2,30 2,38 1,66 1,73 1,79 81 Avgiftsfria periodiska

medlemsblad m.m. 0,18 0,18 0,19 0,14 0,14 0,15

82 Annan periodisk

publikation 83 Internationell

personbefordran 0,04 0,04 0,04 0,03 0,03 0,03 84 Immateriella rättigheter 0,06 0,06 0,06 0,04 0,04 0,05

85 Framförande av litterärt verk m.m. 86 Försäljning av bildkonst m.m0,03 0,03 0,03 0,02 0,02 0,02 87 Biografföreställningar 0,18 0,19 0,19 0,14 0,14 0,15 88 Konserter och

cirkusföreställningar 0,11 0,12 0,12 0,08 0,08 0,09 89 Läkemedel 0,83 0,86 0,89 0,62 0,64 0,67 90 Frimärken, sedlar, mynt 91 Lotterier 3,24 3,36 3,48 2,43 2,52 2,61 92 Omsättning av nybyggda

bostäder 2,67 2,77 2,87 2 2,08 2,15 93 Postbefordran 0,60 0,10 Upphört 0,45 0,08 Upphört Skattesats 94 Livsmedel 5,31 5,51 5,71 3,99 4,13 4,28 95 Serveringstjänster 1,11 1,15 Upphört 0,83 0,86 U phört 96 Rumsuthyming m.m. 0,29 0,47 0,48 0,22 0,35 0,36 97 Personbefordran 1,41 2,24 2,32 1,06 1,68 1,74 98 Skidliftar 0,05 0,08 0,09 0,04 0,06 0,06 99 Postbefordran 0,55 Upphört 0,42 Upphört Undantag för skattskyldighet 100 Ideella föreningar 0,67 0,7 0,72 0,5 0,52 0,54 Redovisningsperiod . 101 Tidpunkten för redovisningsskyldighet

i byggnadsrörelse 0,92 0,92 0,92 0,69 0,69 0,69

A vdrag för ingående skatt 102 Ingående skatt på jordbruksarrende

Saldopåverkande Skatteförmån brutto avvikelser

Punktskatter Energiskatt

Inrikes transporter 103 Skatt på diesel 4,52 104 Skattebefrielse bandrift 0,89 105 Skattebefrielse inrikes

sjöfart 0,32 106 Elförbrukning i

norrlandskommuner 0,52 107 Skatt på el för gas-

vämte— vatten- och

elförsörjning 0.24 108 Differentierat skatteuttag

på fossila bränslen 3,27 109 Skattebefrielse biobränslen 2,67 1 10 Bidrag till värrneverk med

9 öre/kWh för levererad värme till industrin 0,32 1 1 1 Halvt avdrag för allmän

energiskatt på bränsle som förbrukats för produktion av värme vid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvärrneanläggning 0,10 Koldioxidskatt 1 12 Bränsle som åtgår vid

produktion av elkraft 0,23

113 Avdrag för koldioxidskatt på bränsle som åtgått för metallurgiska processer 0,08 1 14 Avdrag för koldioxidskatt på bränsle som förbrukats inom SNI 2-3 0.06 115 Skattebefrielse för inrikes sjöfart 0,36

1993 1994 1995

Skatteförmån netto

1993 1994 1995

3,23 0,66

0,24 0,33 0,18 2,08 2,00

0,24

0,08

0,18

0,06

0,05 0,27

Saldopåverkande Skattesanktioner brutto Skattesanktioner netto

avvikelser ___—'_'— ___—__ 1993 1994 1995 1993 1994 1995

Kapital och punktskatter Kapital

1 16 Ränteutgifter - 21% reduktion -0,22 -0,22 -0,22 -0,15 -0,15 -0, 15 117 Ränteutgifter ” bostadsrättsföreningar -4,24 -4,24 -4,24 -2,97 -2,97 -2,97

Punktskatter 118 Energiskatt -

förbrukning SNI 1-3 -0,45 -0,34 119 Koldioxidskatt -

förbrukning jordbruk -0,26 -0,19 120 Skatt på viss

elektrisk kraft —0.93 -0,70 121 Särskild skatt för

elektrisk kraft från kärnkraftverk -0. l 3 -0.10 122 Försäljningsskatt på

motorfordon -0,36 -0,23 123 Fastighetsskatt -3,49 -3,76 -4,10 -2.62 -2,82 -3,07 ___________.__________ ”___—___— Ej saldopåverkande Skattelörmän brutto Skattelörmån netto avvikelser

1993 1994 1995 1993 1994 1995 ___—___” Intäkter av tjänst

124 Flyttningsbidrag 125 Vämpliktigas förmåner 126 Socialbidrag 3,88 5,21 5.19 0,00 0,00 (),00 127 Barnbidrag m.m. 10,28 10,81 12,01 0,00 0.00 0,00 128 Bidragsförskott 1,73 1.86 1.99 0.00 0,00 0,00 129 Särsk. bidrag till arbetslösa

130 Handikappersättning m.m. 0.56 0.57 0,64 0.00 0.00 0.00 131 Bidrag till adoption 132 Engångsbidrag vid arbetsplacering av

flyktingar 133 KBT 3.49 4,18 4.45 0.00 0,00 0.00 134 Bostadsbidrag 2.77 4.02 4,39 ().00 0.00 0.00 135 Studiebidrag 3.41 4.47 4.60 0.00 0.00 ().00 136 Ensamståendebidrag 0,76 Upphört 0.00 Upphört

137 Andra transfereringar enl LAF

Ej saldopåverkande Skattefönnån brutto Skattefönnån netto

avvikelser _ _— 1993 1994 1995 1993 1994 1995

Kostnaderi tjänst, allmänna avdrag 138 Särskilt grundavdrag pensionärer 13,24 14,69 15,13 0,00 0,00 0,00

Tilläggspensionsavgift 139 Sjukpenning 2,23 2,36 2,70 0,00 0,00 0,00 140 Föräldrapenning 2,48 2,70 2,49 0,00 0,00 0,00 141 Vårdbidrag 142 Dagpenning 5,24 5,06 4,62 0,00 0,00 0,00 143 Kontant arbetsmarknadsstöd 0,26 0,32 0,28 0,00 0,00 0,00 144 Utbildningsbidrag 1,65 1,76 1,61 0,00 0,00 0,00 145 Vuxenstudiebidrag

146 Delpension 0,34 0,38 0,36 0,00 0,00 0,00 147 Dagpenning reputbildning 148 Utbildningsbidrag för doktorander 149 Timersättning komvux, särvux o sfi 150 Arbetsskada, livränta 1,41 1,00 0,85 0,00 0,00 0,00 151 Startbidrag egen rörelse 152 Ersättning för närståendevård 153 Beskattade förmåner egenföretagare

A rbetsskadeförsäkring 154 Statens lönesumma 0,65 0,65 0,65 0,00 0,00 0,00

Tabell 2 redovisar avvikelserna summerade och fördelade på de olika skatteslagen. Totalt uppgår de saldopåverkande bruttoförmånerna till 111 mdkr 1995. De redovisade sanktionerna uppgår till 11 mdkr medan de icke saldopåverkande avvikelserna uppgår till 62 mkdr. Att sanktionerna redovisas till ett relativt litet belopp beror på som tidigare nämnts att någon egentlig genomgång av sanktioner ej gjorts förutom genomgången på punktskatteområdet. Av tabellen framgår att de största avvikelserna finns under inkomstslaget kapital. Detta förklaras av bland annat Skatteavvikelsen för småhus och bostads- rätter. Andra stora avvikelser avser avkastningsskatten och skatten på realisationsvinster. Under mervärdesskatten uppgår avvikelsernatill 28 mdkr, vilket till största delen förklaras av olika undantag från skatteplikt. De största enskilda avvikelserna under mervärdesskatten är undantaget för upplåtelse av hyresrätt samt den lägre skattesatsen för livsmedel. Båda ligger i storleksordningen 6 mdkr brutto. Avvikelserna under punktskatter uppgår till knappt 14 mdkr brutto. Ingen redovisning sker för inkomståren 1994 och 1995, beroende på

att normen har anpassats till den nya energiskattelagen som trädde i kraft 1995.

Tabell 2. Skatteavvikelserna fördelade efter skatteområden, miljarder kr.

Skatteområde Bruttoavvikelse Nettoavvikelse

1993 1994 1995 1993 1994 1995

Saldopåverkande förmåner 82,5 103,3 110,6 56,6 71,1 76,8 varav inkomstbeskattning 53,4 69,1 57,1 34,8 45,5 3 7,2 varav inkomst av tjänst 9,3 10,0 9,5 5,6 5,9 5,5 varav inkomst av kapital 30,1 42,4 33,7 21,1 29,8 23,6 varav inkomst av näringsverksamhet 11,9 14,7 13,5 6,7 8,4 7,8 varav skattskyldighet 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 varav reduktioner 1,7 1,8 1,1 1,1 varav socialavgifter och särskild löneskatt 2,2 5,2 1 1,9 1, 7 3, 9 8,9 varav mervärdesskatt 26,9 28,9 28,0 20,2 21,7 21,0 varav undantag 17,2 17,3 17,8 12,9 13,0 13,4 varav skattesats 8,2 10,0 8,6 6,1 7,5 6,4 varav övrigt 1,6 1,6 1,6 1,2 1,2 1,2 varav punktskatter 0,0 0,0 13,6 0,0 0,0 9,6 Saldopåverkande sanktioner -7,9 -8,2 -10,7 -5,7 -5,9 -7,8 varav inkomst av kapital -4,5 -4,5 -4,5 —3,1 -3,1 —3,1 varav punktskatter -3,5 -3,8 -6,2 —2,6 -2,8 -4,6 Totalt saldopåverkande 74,6 95,0 99,9 50,9 65,2 69,0 Ej saldopåverkande 54,4 60,0 62,0 0,0 0,0 0,0 Summa skatteavvikelser 129,0 155,1 161,9 50,9 65,2 69,0

Det bör än en gång poängteras att samtliga skatteavvikelser är beräknade på marginalen, varför ingen summering till totaler egentligen bör göras. Detta har ändock gjorts för att man skall få en uppfattning om avvikelsernas betydelse.

I tabell 3 redovisas skatteavvikelserna efter den typ av förmån avvikelsen medför. Den största avvikelsen beror på för låg skattesats. Till denna grupp har förts det för låga skatteuttaget för boende och avkastningsskatten. Även skatteförmånen för diesel har förts till denna grupp. Andra stora avvikelser som hör till denna grupp är lägre skatt på livsmedel och personbefordran.

Avdrag för privata levnadskostnader kan till största delen förklaras av avdraget för resor till och från arbetet. Under gruppen "räntefri skattekredit" redovisas avvikelserna till 15 mdkr brutto. De största avvikelserna avser diverse olika uppskov samt de reserveringsmöjlig- heter som företagen har via periodiseringsfonder m.m.

Tabell 3. Skatteavvikelserna fördelade efter typ av avvikelse, miljarder kr.

Typ av avvikelse Bruttoavvikelse Nettoavvikelse 1993 1994 1995 1993 1994 1995 Saldopåverkande förmåner 82,5 103,3 110,6 56,6 71,1 76,8 Ej skatteplikt 21,1 21.7 22,9 15,1 15,4 16,2 Avdrag för privata levnadsomkostnader 6,3 6,4 5,2 3,8 3,8 3,0 Avdrag för icke

förvärvsanknutna kostnader 0,3 0,2 0,2 0.1 0,1 0,1 Skattefri räntekredit 9,3 15,8 14,8 5,3 9,7 9,1 För låg skattesats 40,0 56,0 66,2 28,5 40,1 47,5 För stort kostnadsavdrag 1,7 1,8 0,0 1,1 1,1 0,0 leke skattskyldighet för __ ideella föreningar 1,0 1,0 1,0 0,8 0,8 0,8 Ovriga undantag 2.9 0,3 0,3 1,9 0,1 0,1 Saldopåverkande sanktioner -7,9 -8,2 -10,7 —5,7 -5,9 -7,8

Ej saldopåverkande förmåner 54,4 60,0 62,0 0,0 0,0 0,0 Summa skatteavvikelser 129,0 155,1 161,9 50,9 65,2 69,0

Tabell 4 redovisar det totala stödet till boende under inkomståret 1995 enligt olika redovisningsprinciper. Enligt statsbudgetens principer redovisas stödet till 50 mdkr. Beloppen är inte jämförbara i storlek eftersom räntebidraget är skattepliktigt medan bostadsbidraget och bostadstillägget för pensionärer(BTP) är icke skattepliktiga trans- fereringar.

Om hänsyn även tas till skatteavvikelser både saldopåverkande och icke saldopåverkande uppgår istället bruttostödet till 76 mdkr medan det netto uppgår till 53 mdkr. Räntebidraget är ett generellt bidrag kopplat till fastighetens ålder medan BTP och bostadsbidrag är behovsprövade. Den för låga avkastningen på egna hem och bostads— rätter är generell utan koppling till fastighetens ålder. Vid en nettoredovisning av räntebidraget uppgår detta till 39 % av det totala stödet medan det enligt statsbudgetens redovisningsprinciper uppgår till 59 %. Motsvarande siffror för de behovsprövade bidragen är 38 % respektive 40 %.

Tabell 4. Redovisning av stöd till boende enligt statsbudgetens redovisnings- principer, nettoredovisning och bruttoredovisning, miljarder kr. Kalenderåret 1995.

Typ av stöd Stöd i mdkr Andel av totalt stöd Budget Brutto Netto Budget Brutto Netto

Räntebidrag 29,7 29,7 20,8 59% 39% 39% Bostadsbidrag 11,2 15,6 11,2 22% 20% 21% Bostadstillägg pensionärer 9,1 13,5 9,1 18% 18% 17% Avkastning egna hem 0,0 16,6 1 1,6 0% 22% 22% Avkastning bostadsrätter 0,0 5,0 3,5 0% 7% 7% Ränteutgifter bostadsrätter 0.0 -4,3 -3,0 0% -6% -6% Summa stöd till boende 50,0 76,1 53,2 100% 100% 100%

BUDGET anger hur bidragen redovisas i budgeten NETTO anger den nettokostnad som de olika stöden innebär BRUTTO anger bruttokostnaden för de olika stöden, dvs om skatteplikt införs.

Tabell 5 redovisar stödet till massmedia dels vad som utbetalas i direkta bidrag över statsbudgeten, dels inklusive beräknade skatte- avvikelser. Enligt statsbudgeten uppgår stödet till massmedia via det allmänna presstödet, vilket uppgår till drygt 0,4 mdkr. Om hänsyn även tas till de skatteavvikelser som finns ökar bruttostödet till 4,96 mdkr, dvs det stöd som ges via skattesystemet är 12 gånger större än det stöd som anvisas via budgeten. Netto uppgår stödet inklusive det allmänna presstödet, till 3,7 mdkr. Av det totala stödet utgör press- stödet ca 10 % medan avvikelserna utgör ca 90 %.

Tabell 5. Redovisning av stöd till massmedia, miljarder kr. Kalenderåret 1995.

Typ av stöd Stöd i mdkr Andel av totalt stöd Budget Brutto Netto Budget Brutto Netto

Allmänt presstöd 0,42 0,42 0,32 100% 9% 9% Ej mervärdesskatteplikt

dagstidningar 0,00 2.40 1.80 0% 48% 48% Ej mervärdesskatteplikt

'fV-licenser 0,00 1,95 1,46 0% 39% 39%

Ej mervärdesskatteplikt periodiska medlemsblad mm 0,00 0,19 0,15 0% 4% 4%

Summa stöd till massmedia 0,42 4,96 3,73 100% 100% 100%

Tabell 6 redovisar de summerade skatteavvikelserna fördelade på politikområden enligt den indelning som används inom finansdeparte- mentet. De största avvikelserna brutto avser ålderspensioner och bostadsförsörjning. Stödet till ålderspensioner avser i huvudsak icke saldopåverkande avvikelser. I nettoredovisningen avser de största stöden bostadsförsörjning. Till gruppen generella förmåner har förts avvikelser som inte avser något specifikt politikområde. Exempel på sådana avvikelser är avdrag för resor till och från arbetet, uppskov med realisationsvinstbeskattning och de flesta av avvikelserna som finns inom juridiska personers inkomstbeskattning. Även den lägre skattesatsen för livsmedel har förts till denna grupp.

Tabell 6. Skatteavvikelserna redovisade på politikområden. Belopp i mdkr.

Politikområde

1993

1 Försvar 0,00 2 Rättsväsende 3 Tull o skatt 4 Utrikesförvaltning o internationell samverkan 5 Central förvaltning 6 Miljöskydd, naturvård och energi 0,03 7 Utbildning och forskning 5,06 8 Kommunikationer 2,05 9 Arbetsmarknadspolitik 7,12 10 Ålderspensioner 27,55 1 1 Handikappfrågor 1,78 12 Barnfamiljer 18,03 13 Sjuk- o arbetsskadeförs o förtidspensioner 3,65 14 Invandring 0.00 15 Kommunbidrag 16 Bostadsförsörjning 18,74 17 Näringsliv o jordbruk 13,61 18 Samhällsplanering o regional utveckling 0,57 19 Fritidsverksamhet o kultur 8,55 20 lntemationellt bistånd 21 Statsskuldräntor 22 Ovriga utgifter 0,95 23 Generell skatteförmån 21.27

varav hushåll 10,45 Summa skatteavvikelser 129,0

1994 0,00

0,04 6.23 2,93 10,02 27,94 1,83 19,38

3,36 0.00

24,78 16.70

0,57 8,90

0,95 31,44 16,58

155,1

Skatteförmån brutto

1995 0,00

6.38 6,21 8,45 16.24 29.36 1.95 20,88

3,55 0,00

23,30 12.89

1,09 9,21

0,95 21,40 10,93

161,9

Skattetömiån netto

1993 1994 1995 0,00 0,00 0,00 0,01 0,01 4,44 0,00 0,00 0.00 1,54 2,21 6,17 122 3,47 8,50 7,07 5,76 6,12 0,86 0,88 0,91 0,00 0,00 0,00 0,00 0.00 0,00 000 0,00 0,00 13,14 17,38 16,53 8,28 10.20 7.53 0,43 0,43 0,76 6,41 6,66 6.92 0.30 0.30 0,30 11,62 17.8 10,82 3.99 7.31 3.38 50,9 65,2 69,0

Tabell 7. Skatteavvikelserna fördelade på riksdagens förslag till utgiftsområden.

_________________———————_

Utgiftsområde Skatteförmån brutto Skatteförmån netto 1993 1994 1995 1993 1994 1995

___—___! 1 Rikets styrelse

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 0,20 0,18 0,18 0,06 0,05 0,05 Skatteförvaltning och

upphörd

4 Rättsväsen 5 Utrikesförvaltning o

6 La.) internationell samverkan Försvar och internationell säkerhet 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 7 lntemationellt bistånd 8 Invandring och flyktingmottagning 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 9 Hälsovård.sjukvård och social omsorg 5,10 6,47 6,50 0,86 0,88 0,91 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom o handikapp 4,20 3,93 4,18 1 1 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 27,55 27,94 29,36 7,07 5,76 6,12 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 18,03 19,38 20,88 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet 5,50 5,39 4,90 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 1,63 4,63 11,33 1,22 3.47 8,50 15 Ekonomisk trygghet vid studier 16 Utbildning och universitetsforskning 5,06 6,23 6,21 17 Kultur, media, trossamfund och fritid 8,85 9,20 9,51 6,71 6,96 7,22 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjn.obyggande18,74 24,78 23,30 13,14 17,38 16,53 19 Regional utjämning o utveckling 0,57 0,57 1,09 0,43 0,43 0,76 20 Allmän miljö- och naturvård 0,00 0,00 2,41 0,00 0,00 1,85 21 Energi 0,03 0,04 3,97 0,01 0,01 2,59 22 Kommunikationer 2.05 2.93 8,45 1,54 2,21 6,17 23 Jord- o skogsbruk. fiske med anslutande näringar 2,70 2,83 2,70 1,42 1,45 1,31 24 Näringsliv 10,91 13,87 10,19 6,86 8,75 6,22 25 Allmänna bidrag till kommuner 26 Statsskuldsräntor 30 Generell skatteförmån 17,84 26,70 16,69 11,56 17,81 10,77 varav till hushåll 6,58 11,37 5,75 3,99 7,31 3,38 Summa skatteavvikelser 129,0 155,1 161,9 50,9 65,2 69,0

Tabell 7 redovisar de summerade skatteavvikelserna fördelade på riksdagens förslag till utgiftsområden. Enligt bruttoredovisningen avser de största stöden ekonomisk trygghet vid ålderdom och sam- hällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Andra större områden är näringsliv och ekonomisk trygghet för familjer och barn. Även i denna redovisning går det största stödet nettoberäknat till

bostadsförsörjning. Avvikelserna som ej kunnat grupperas enligt de olika utgiftsområdena har förts som generella avvikelser. Exempel på sådana är avdrag för resor till och från arbetet, uppskov med realisationsvinstbeskattning och de flesta av avvikelserna som finns inom juridiska personers inkomstbeskattning. Även den lägre skattesatsen för livsmedel har förts till denna grupp.

Tabell 8a redovisar ett antal olika transfereringar exklusive och inklusive skatteavvikelser. När hänsyn tas till skatteavvikelser ökar transfereringsbeloppen med mellan 50 och 60 mdkr. En redovisning inklusive skatteavvikelsergör samtliga transfereringarjämförbara. Den skillnad som framkommer åskålidggörs i tabell 8b, där de olika transfereringarnas relativa andel framgår. Enligt gängse redovisning uppgår pensionerna till 57 % av de totala transfereringsbeloppen medan de uppgår till 52 % när hänsyn även tas till skatteavvikelser. Barn- och bidragsförskott ökar å andra sidan sin andel från 5 % till 7 % av de totala transfereringarna.

Tabell Sa. Transfereringarexkl. respektive inklusive skatteavvikelser 1993 -1995. Belopp i mdkr.

Typ av transferering 1993 1994 1995 1993 1994 1995

inkl. skatteavvikelser

Pensioner 172,0 180,5 187,5 185,6 195.6 203.0 Bostadstillägg pensionärer 9,9 10,9 1 1,2 13,3 15,1 15,7 Arbetsskadeförsäkring 10,9 7,7 6,5 12,3 8,7 7,3 KAS 2,0 2,5 2,2 2,2 2,8 2,5 Lönegaranti 3,7 1,5 1,4 3 3,7 1,5 1,5 Barnbidrag, bidragsförskott 17,0 17,1 16,7 27,3 27,9 28,7 Bostadsbidrag 6,4 8,7 9,1 9,2 12,7 13,5 Sjukförsäkring+

föräldraförsäkring 36,3 38,9 39,9 41,0 44,0 45,1 Arbetslöshetsförsäkring 40,3 39,0 35,5 45,6 44,0 40,1 Socialbidrag 9,8 12,9 12,4 13.7 18,1 17,6 Studiebidrag 7,6 9,6 9,1 11,0 14,1 13,7 Summa transfereringar 315,7 329,3 331,7 364,7 384,5 388,8 varav icke saldopåverkande

avvikelser 49,1 55.2 57,1

Tabell 8b redovisar motsvarande transfereringar uttryckta i pro- centuella andelar av totala trasnfereringarna med respektive utan skatteavvikelser.

Tabell 8b Transfereringarexkl. respektive inklusive skatteavvikelser 1993 - 1995. Procentuell fördelning.

________-—_—_————

Typ av transferering 1993 1994 1995 1993 1994 1995

inkl. skatteavvikelser

___________—-——_——

Pensioner 54 55 57 51 52 52 Bostadstillägg pensionärer 3 3 3 4 4 4 Arbetsskadeförsäkring 3 2 2 3 2 2 KAS 1 1 1 1 1 1 Lönegaranti 1 0 0 1 0 0 Barnbidrag, bidragsförskott 5 5 5 7 7 7 Bostadsbidrag 2 3 3 3 3 3 Sjukförsäkring+

föräldraförsäkring 1 1 12 12 1 1 1 1 12 Arbetslöshetsförsäkring 13 12 1 1 12 l 1 10 Socialbidrag 3 4 4 4 5 5 Studiebidrag 2 3 3 3 4 4 Summa transfereringar 100 100 100 100 100 100

___—___—

Tabell 9 redovisar stödet till boende. Detta stöd har tidigare redovisats i tabell 5. men stödet i tabell 9 bruttoredovisar dessutom fastighetsskatten och har fördelats på olika kategorier av boende. Den första indelningen har skett utifrån vilken boendeform man har, d.v.s småhus, bostadsrätt samt hyresrätt. Under respektive fastighetsform har en gruppering skett utifrån om ingen, halv eller hel fastighetsskatt utgår. För småhus gäller att ingen fastighetsskatt tas ut under de första fem åren. För de följande fem åren utgår halv fastighetsskatt medan hel fastighetsskatt tas ut från och med år elva. För flerfamiljsfastig— heter gäller att ingen fastighetsskatt utgår för de första tio åren medan halv fastighetsskatt utgår under de tre följande åren. varefter hel fastighetsskatt utgår.

Tabell 9. Nettostöd till boendet fördelat efter fastighetsstyp och fastighetens ålder. Belopp i mdkr och kronor

Fastighetstyp Skattesanktioner Skatte- Offentliga bidrag Summa Summa Summa stöd förmån stöd i stöd i kr i kr per mdkr per 100 hushåll Fastig- Ej ut- Marknads- Ränte— Bostads- kr i hetsskatt nyttjat beräknad bidrag bidrag taxerings- avkastning värde Småhus Ingen skatt 0,30 1,17 0,03 1,50 144 57 100 Halv skatt -0,01 0,52 0,71 0,04 1,25 70 38 900 llcl skatt -5,93 11,41 0,11 2,30 7,89 20 6 300 Bostadsrätter ingen skatt -0,12 1,68 6,74 0,87 9,18 159 46 200 Halv skatt -0,09 -0,21 0,43 0,00 0,18 0,30 21 10 500 Hel skatt -1,22 -l,58 2,67 0,00 1,34 1,21 13 2 600 I'ilerfami/jsfasligheler Ingen skatt 12,03 4,86 16,90 149 25 700 Halv skatt -0,26 0,00 0,99 0,74 26 7 800 Hel skatt -3,76 0,00 7,48 3,72 21 2 400

1 de två första kolumnerna redovisas de skatteavvikelser som är sanktioner. Fastighetsskatten, som redovisas i den första kolumnen, är enligt normen i sin helhet en sanktion. [ den andra kolumnen redovisas en sanktion som enbart berör bostadsrätter. Sanktionen består i att ingen restitution eller återbetalning sker för de eventuella underskott som uppkommer i föreningen. Kolumn tre redovisas skatten på den beräknade avkastningen på eget boende. Avkastningen har beräknats som 5,5 % på fastighetens marknadsvärde. Enligt normen är fastighetsskatten en sanktion, medan den skatt som egentligen borde utgå på en beräknad avkastning är en förmån. 1 fjärde kolumnen redovisas räntebidragen fördelade på de olika grupperna av fastigheter. Beloppen avser bidraget när hänsyn tagits till skatten, dvs det är bidraget efter skatt som redovisas. 1 kolumn fem redovisas bostadsbidrag och bostadstillägg för pensionärer. Stöden utgår och är redovisade netto. 1 kolumn 6 har de totala stöden summerats. Kolumn 7 redovisar stödet i kronor per 1000 kr i taxeringsvärde fördelat på de olika boendetyperna. Av tabellen framgår att stödet redovisat på detta sätt samvarierar mer med fastighetens ålder än med fastighetstyp. 1 kolumn 8 redovisas stödet istället i kronor per hushåll. Även vid denna redovisning ser man att stödet är störst för nybyggda fastigheter men av redovisningen

framgår även att stödet är störst för småhus och minst för flerfa- miljsfastigheter.

Vid bibehållen fastighetsskatt och det antagna avkastningskravet kommer skatteförmånen att upphöra om fastighetsskatten tas ut på 100 % av marknadsvärdet. Enligt gällande definitioner på taxerings— värden motsvarar detta en fastighetsskatt om 2,2 %.

Även om det redovisade materialet bygger på vissa schabloner och antaganden visar redovisningen att stödet till olika former av boende är en komplex fråga och att det är viktigt att alla typer av stöd beaktas vid ändringar och analyser av boendestödet. Med tanke på storleken av det totala stödet, som kan uppskattas till 50 mdkr, och rådande statsfinansiella situation är en sådan analys ytterst viktigt att genom- föra oavsett om ändringar föreslås eller inte.

Tabell 10 redovisar hur de icke skattepliktiga bidragen påverkar inkomstfördelningen. Tabellerna visar hushållens sammanlagda taxerade inkomst enligt gällande skatteregler och efter det att hänsyn tagits till de icke skattepliktiga transfereringarna. Den korrigerade in- komsten har således ökats med dels de icke skattepliktiga bidragen samt de skatteavvikelser som är kopplade till dessa. Detta innebär exempelvis vad gäller barnbidraget att den taxerade inkomsten har ökats med barnbidraget och den skatteavvikelse som avser barn- bidraget. På detta sätt redovisas hur de icke skattepliktiga trans- fereringarna, när dessa räknats om till skattepliktiga sådana, påverkar inkomsten. Tabellerna har delats upp på tre kategorier, barnfamiljer, pensionärer och övriga.

Tabell 10A redovisar barnfamiljer. Av tabellen framgår att det finns 33 000 hushåll med en sammanlagd taxerad inkomst som understiger 40 000 kr. När de icke skattepliktiga bidragen har räknats om till skattepliktiga bidrag kan av tabellen utläsas att endast 1 % av samtliga hushåll ligger kvar med en korrigerad inkomst som under— stiger 40 000 kronor. För 25 % av hushållen har bidragen så stor betydelse att de motsvarar en taxerad inkomst mellan 180-200 000 kronor. 2 % av hushållen har så stora bidrag att de omräknat till skattepliktiga bidrag motsvarar en taxerad inkomst mellan 360-380 000 kronor. [ de lägre inkomstintervallen innebär bidragen att aktuell inkomstklass flyttas tre klasser, vilket innebär mellan 60-80 000 kronor. I mellaninkomstintervallen motsvarar bidragen en uppflyttning med två intervall, vilket motsvarar en inkomstökning med mellan 40- 60 000 kronor. För hushåll med höga inkomster motsvarar de icke skattepliktiga bidragen att den totala skattepliktiga inkomsten flyttas upp ett intervall, vilket motsvarar en inkomstökning med mellan 20- 40 000 kronor. För hushåll i de övre inkomstintervallen förklaras

ökningen av barnbidraget medan för hushållen med de lägsta inkomsterna ökningen förklaras av barnbidrag, bostadsbidrag, socialbidrag m.m.

Antalet hushåll med en sammanlagd taxerad inkomst som överstiger 400 000 kronor uppgår till 21 % eller drygt 230 000. När hänsyn tas till de icke skattepliktiga bidragen ökar andelen hushåll med inkomster över 400 000 kronor till 32 % eller 350 000 hushåll. dvs med 120 000 hushåll. Antalet hushåll som via bidragen minst fördubblar sin inkomst uppgår till 72 000 hushåll eller drygt 6 % av samtliga.

Tabell lOB redovisar effekten av bidragen på hushållens samman— lagda taxerade inkomst för de hushåll som är pensionärer. Här är betydelsen av skatteavvikelser inte lika markant, men är ändock ganska betydande för hushåll i de lägre inkomstintervallen. De bidrag som korrigerats för är bostadstillägg för pensionärer, socialbidrag samt den skatteförmån som det särskilda grundavdraget innebär. Den lägre skatt som det särskilda grundavdraget medför jämfört med det vanliga grundavdraget har räknats om till ett skattepliktigt bidrag.

1 tabell lOC redovisas slutligen motsvarande effekter för gruppen övriga.

Tabell 10A. Andelen hushåll med barn fördelade efter summan av hushållens taxerade inkomst och motsvarande inkomst när hänsyn tas till effekten av skattefria bidrag. Prognos inkomståret 1995.

Taxerad Antal Taxerad inkomst korrigerat för skattefriheten för vissa bidrag inkomst hushåll

tkr 40- 60- 80- 100- 120- 140- 160- 180- 200- 220- 240- 260- 280- 300- 320- 340- 360- 380- 400- Andel 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240 260 280 300 320 340 360 380 400 av total

40 33342 1 6 10 40- 60 15084 1 60- 80 16364 80- 100 20333

4 4 4 25 14 5 23 4 12 7 2 19 17 6 3 8 7

.— N ln _—

OOMNOW

me'q

4 10 38 21 1 100-120 29698 1 6 27 28 8 4

120-140 39959 2 2 5 25 14 12 13 4 10 1 140—160 48045 2 7 25 23 10 10 8 3 160-180 50877 1 6 19 21 14 12 12 8 3 1 180-200 31605 1 15 21 15 10 2 6 16 9 200-220 40128 2 26 20 15 12 6 8 220-240 39881 4 21 27 21 8 10 240-260 46962 9 33 27 10 7 5 260-280 56185 8 31 32 12 8 280—300 68797 9 37 26 15 6 300-320 77977 9 48 23 10 320-340 74894 7 48 27 10 340-360 67815 12 36 32 360-380 62230 10 42 380-400 51318 7 400- 236005 100

'_'MNQVV'ONDONOGO NK?” Nv—N—NN?

m——NMQQWMVVQW&OKNIN»OOW— m O

N

Andel av totalen 1 107499 1 1 2 4 4 5 5 6 6 7 8 8 6 6 32 100

Tabell IOB. Andelen pensionärshushåll fördelade efter summan av hushållens taxerade inkomst och motsvarande inkomst när hänsyn tas till effekten av skattefria bidrag och särskilt grundavdrag. Prognos inkomståret 1995.

___—___— Taxerad Antal Taxerad inkomst korrigerat för skattefriheten för vissa bidrag

inkomst hushåll ___—___— tkr 40- 60- 80- 100- 120- 140- 160- 180- 200— 220- 240- 260- 280- 300- 320- 340- 360- 380- 400- Andel 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240 260 280 300 320 340 360 380 400 av total ___—______________ 40 6042 27 8 66 40- 60 233078 27 18 39 15 1 15 60- 80 153066 22 23 42 11 2 1 10 80— 100 119441 40 39 18 2 1 100-120 109016 63 24 10 1 120-140 148010 78 15 5 0 4

_.

OOKXONDOONOWVÄVMMN————m

140—160 98292 87 1 160-180 122974 9 180-200 92871 9 200-220 76078 9 220-240 73421 97 2 1

240-260 55678 98 1 1

260-280 48086 98 l 1 1

280-300 44530 100

300-320 35626 99 1 320-340 21076 99 1 340-360 21498 99 1

360-380 16407 100 380—400 14335 100

400- 45140 100

Andel av totalen 1534665 4 5 11 14 12 8 9 6 5 5 4 3 3 2 1 1 1 1 3 100

Tabell 10C. Andelen övriga hushåll fördelade efter summan av hushållens taxerade inkomst och motsvarande inkomst när hänsyn tas till effekten av skattefria bidrag. Prognos inkomståret 1995 Taxerad Antal Taxerad inkomst korrigerat för skattefriheten för vissa bidrag

inkomst hushåll tkr 40- 60- 80— 100- 120- 140- 160- 180- 200- 220- 240- 260- 280- 300- 320- 340- 360- 380- 400- Andel 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240 260 280 300 320 340 360 380 400 av

total

40 315991 49 16 8 8 8 8 40- 60 74321 40 26 12 7 1 1 60- 80 88945 50 26 10 4 80- 100 83516 67 12 11 100-120 100642 81 12 120—140 129091 87 140-160 185655 9 160-180 188645 9 180-200 157410 200-220 114538 95 220-240 85482 9 240-260 67589 96 1 260-280 59019 89 280-300 53633 9 300-320 57342 9 1 320-340 62255 98 1 1 340-360 55160 97 3 360-380 45108 99 380-400 42905 99 400- 186685 100

.—

__N—.—.—.—m(x lf] _mmm

-——m-—-l*=r00ln

&

NV'tln

WMVQWNDONONINWVMMNMMMNNON _— .— .— __Nln

Andel av totalen 2153932 7 4 4 5 6 8 10 9 8 5 4

O N N M ("'i m ") ("Ä rq

100

| 60 Bilaga 4 1

, :; l l l l *l l

l 1

8. Beskrivning av de enskilda skatteavvikelserna

8.1 Inkomstbeskattningen 8.1.1 Inkomst av tjänst

Stipendier är skattefria enligt kommunalskattelagen när de är avsedda för mottagarens utbildning m.m. och inte utgör ersättning för arbete. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt.

Hittelön samt ersättning till den som i särskilt fall räddat person eller egendom i fara eller bidragit till avslöjande eller gripande av person som begått brott är i princip ersättning för prestation. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt.

Ersättningar för blod. Enligt samma princip som för hittelön är ersättning till den som lämnat organ, blod eller modersmjölk skattefri. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt.

Intäkter av försäljning av vilt växande bär. Försäljning av vilt växande bär och svamp samt kottar är skattefri upp till en ersättning på 5 000 kr. Eftersom inkomsten utgör ersättning för arbete avser Skatteavvikelsen inkomstskatt och socialavgifter.

Kostnadsersättning iform av utlandstillägg. Nämnda ersättningar och därmed likställda förmåner såsom fri bostad, bostadskostnadsersättning är ej skattepliktiga för utanför Sverige stationerad personal vid utrikesförvaltningen eller i svensk biståndsverksamhet. Skatteavvikel- sen avser inkomstskatt och särskild löneskatt för den del av ersätt- ningen som överstiger merkostnaden.

Kostnadsersättning till viss personal på SIPRI. Ersättningar avseende ökade levnadsomkostnader och skolavgifter för barn samt fri bostad är ej skattepliktig när ersättningen anvisats av styrelsen för SIPRI till vissa utländska forskare. Skattefriheten har motiverats med svårig- heter att rekrytera forskare. Inga kostnader är avdragsgilla. Skatteavvi— kelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt för den del av ersättningen som överstiger merkostnaden.

Kostnadsersättning till utländska forskare. Enligt lagen om be- skattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige stadgas skattefrihet för vissa kostnadsersättningar. Särskilt beslut fordras av

forskarskattenämnd. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt för den del av ersättningen som överstiger merkostnaden.

Utlandstraktamenten. Ersättningen är ej skattepliktig om den ej överstiger vissa fastställda belopp. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och socialavgifter för den del av ersättningen som överstiger merkost- nader för utlandsvistelsen. Under hösten 1993 fattade riksdagen beslut om ändrade regler för utlandstraktamenten, varvid ersättningen i princip motsvarar den merkostnad som uppkommer. Utlandstrakta— menten utgör således inte längre någon avvikelse.

Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse utomlands. Den 5 k ettårs- regeln medger skattefrihet i Sverige, trots att ingen beskattning skett utomlands. Om anställningen varat minst ett år i samma land och i allmänhet avsett anställning hos annan än svenska staten eller svensk kommun medges befrielse från skatt även om ingen beskattning skett i verksamhetslandet. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt.

Tjänsteinkomster förvärvade på vissa utländska fartyg. Skattefrihet föreligger för anställning ombord på utländskt fartyg om anställningen och vistelsen utomlands varat minst sex månader och avsett anställ- ning hos arbetsgivare som är svenskjuridisk person eller fysisk person bosatt i Sverige. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt.

Arbetsgivares kostnader för arbetstagares pension. Enligt KL skall arbetsgivarens kostnader inte tas upp till beskattning hos arbetstagaren om kostnaderna avser tryggande av pension genom avsättning eller pensionsförsäkring. Eftersom avsättningen utgör ersättning för utfört arbete skall ersättningen ligga till grund för socialavgifter. Skatte- avvikelsen vad gäller inkomstskatten beror på skillnaden i marginal- skatt vid avsättningen och vid utbetalningstidpunkten för pensionen.

Ersättningar p g a politisk förföljelse o dyl. Ersättningar som kommer från utlandet och som avser ersättning p g a politisk förföljelse och liknande har undantagits från beskattning. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt.

Ersättning till neurosedynskadade. Ersättningen är ej skattepliktig. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt.

F öretagssjukvård. Arbetsgivarens kostnader för personalens sjukvård (i detta sammanhang lika med ersättning för patientavgifter och

receptkostnader) är till vissa delar avdragsgilla. Däremot beskattas inte ersättningen hos den anställde. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt.

Personalrabatter m.m. Personalrabatter beskattas inte”. Fria resor för anställda inom flyg eller järnväg schablonbeskattas istället för att beskattas som andra förmåner. Frequent flyer rabatter beskattas inte.

8.1.2 Kostnader i tjänst och allmänna avdrag

Underskott i litterär verksamhet. Underskott i en förvärvskälla får normalt inte kvittas mot överskott i en annan. Underskott i för- värvskälla som avser aktiv näringsverksamhet avseende litterär, konstnärlig eller liknande verksamhet får kvittas mot inkomst av tjänst till den del underskottet avser samma år. Eftersom underskottet kan sparas för att kvittas mot framtida intäkter 1 näringsverksamhet är Skatteavvikelsen en skattekredit inom inkomstskatten.

Dubbel bosättning. Avdrag för dubbel bosättning medges i vissa fall skattskyldig om dubbel bosättning är skälig p g a makes eller sambos förvärvsverksamhet, svårighet att anskaffa fast bostad på verksam- hetsorten eller annan särskild omständighet. Avdraget motiveras i pro- positionen med att det främjar rörligheten på arbetsmarknaden. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt.

Avdrag för resor till och från arbetet. Kostnader som överstiger 6 000 kr (4 000 kr t.o.m. 1994) är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen.

Kostnaden är egentligen en privat levnadskostnad, varför avdraget utgör en skatteavvikelse.

Hemresor. Skattskyldig som har sitt arbete på annan ort än sin hemort äger i vissa fall rätt till avdrag för hemresor. Även detta avdrag motiveras med ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt.

Avdragsrätt för pensionspremier. Avdrag får görs för erlagda pensionspremier. Avdragen är begränsade beloppsmässigt och får i normalfallet ej överstiga ett basbelopp eller 10 % av inkomsten. Om marginalskatten vid utbetalandet av pensionen är lägre än vid inbetal- ningen av premien uppstår en avvikelse. Eftersom "skattebortfallet"

"' 1 SOU 1994:48 "Beskattning av förmåner" föreslås ändrade regler för personal- rabatter och fria resor med flyg och tåg.

inte är definitivt utan endast skjuter skattebetalningen framåt i tiden är avvikelsen en skattekredit. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt.

Underskott av aktiv näringsverksamhet. Underskott av aktiv närings— verksamhet får kvittas mot tjänsteinkomster under de fem första verksamhetsåren. Avdragsrätten är belagd med olika restriktioner för att förhindra handel med avdragsrätt och att avdragsrätt för samma förvärvskälla kan uppkomma för flera femårsperioder. Från och med inkomståret 1995 är kvittningsrätten borttagen.

8.1.3 Intäkter i näringsverksamhet

Uttag av bränsle. Enligt huvudregeln (KL 22 ä 4 st 1 p) är uttag ur näringsverksamhet skattepliktigt. Uttag av bränsle för uppvärmning är dock undantaget från skatteplikt om fastigheten är taxerad som lant- bruksenhet.

Avverkningsrätt till skog mot betalning som skall erläggas under flera år. Enligt god redovisningssed uppkommer intäkten när bindande avtal träffats. Enligt gällande lagstiftning (KL 24 ä 5 st pl anv) till- lämpas dock i detta fall kontantprincipen, vilket innebär att beskatt- ningen uppskjuts, varför en räntefri kredit uppstår.

Näringsbidrag. Med näringsstöd avses stöd som lämnas av stat eller kommun. Beroende på hur stödet hanteras i näringsverksamheten blir effekten olika. Om bidraget används för finansiering av en icke avdragsgill utgift är bidraget i sin helhet att betrakta som en avvikelse. Om däremot bidraget används för finansiering av tillgång som enligt allmänna regler får skrivas av med årliga värdeminskningsavdrag är avvikelsen enbart en skattekredit. Bidraget fungerar i dessa fall såsom en direktavskrivning. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt.

Avgångsvederlag till jordbrukare. [ vissa fall är avgångsvederlag till jordbrukare inte skattepliktigt. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt.

Näringsfastighet och bostadsrätter i näringsverksamhet. Vinster vid avyttring av näringsfastigheter skall beskattas enligt reavinstreglerna, såvida fastigheterna inte är att anse som omsättningstillgångar. Under innehavstiden har kostnaderna varit avdragsgilla i inkomstslaget näringsverksamhet, vilket reducerat underlaget för inkomstskatt och socialavgifter. Vid beräkning av realisationsvinst återförs avskriv- ningar och värdehöjande reparationer endast för de senaste fem åren.

Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och socialavgifter på de avdrag avseende avskrivningar och värdehöjande reparationer som gjorts före senaste femårsperiod.

8.1.4 Kostnader i näringsverksamhet

Anläggning av ny skog. Utgifter för anläggning av ny skog och dikning som främjar skogsbruk får omedelbart kostnadsföras. Samma avdragsmöjligheter gäller även för bär- och fruktodlingar för inköp och plantering av träd och buskar. Skatteavvikelsen utgörs av ränteeffekten på den omedelbara avskrivningen.

Skogsavdrag. Vid avyttring av skog får fysisk person under in- nehavstiden avdrag med högst 50 % av anskaffningsvärdet, medan avdraget för juridiska personer är begränsat till 25 %. Vid taxeringen för ett visst beskattningsår medges avdrag med högst halva den avdragsgrundande skogsintäkten. Syftet med avdragsrätten är att undanta rena kapitaluttag från beskattning. Å andra sidan saknas anledning att medge avdrag när värdeökningen på skogstillväxten överstiger gjorda uttag. Skatteavvikelsen uppkommer genom den schablon som är vald för beräkning av avdragets storlek och avser inkomstskatt och socialavgifter.

Substansminskning. Huvudregeln vad gäller avdrag för substans- minskningar är ingen skatteavvikelse. Enligt en alternativregel kan dock avdraget uppgå till 75 % av täktmarkens allmänna saluvärde då utvinningen påbörjades. Skatteavvikelsen utgörs av ränteeffekten på den snabbare avskrivningen.

Avdrag för kostnader för resor till och från arbetet. Se under kostnader i tjänst.

Bidrag till regional utvecklingsfond. Avdrag får göras för bidrag som lämnas till regional utvecklingsfond. Skatteavvikelsen avser in- komsskatt.

Lagernedskrivning. Enligt en alternativregel kan lager (gäller ej fas- tigheter) tas upp till 97 % av det samlade anskaffningsvärdet. Skatteavvikelsen utgörs av en ränteeffekt på den Skattelättnad som den alltför stora lagernedskrivningen medför.

Pågående arbeten. Olika bestämmelser finns för pågående arbeten som utförs på löpande räkning och arbeten som utförs till fast pris.

För arbeten på löpande räkning kan alternativregeln med 97 % nedskrivning göras. Skatteavvikelsen utgörs av ränteeffekten på den Skattelättnad som den alltför stora lagernedskrivningen medför.

Kärnkraftsanläggning. Företag som driver kärnkraftsanläggning får avdrag för medel som i räkenskaperna sätts av för framtida hantering av utbränt kärnbränsle. Detta förfarande gäller även företag som mot förskottsbetalning åtagit sig att svara för hantering av nämnda slag. Skatteeffekten utgörs av ränteeffekten på den Skattelättnad som det omedelbara avdraget medför.

Bidrag till Stiftelsen Bostadskooperationens garantifond. Medel som tillförs stiftelsen är avdragsgilla vid taxeringen liksom även medel som mottages av stiftelsen är skattepliktiga. Stiftelsen är ej skatte- pliktig för kapitalinkomster. Skattefriheten är slopad från och med in- komståret 1994.

Belopp som tillförts Stiftelsen Petroleumindustrins beredskapsfond. Medel som tillförs stiftelsen är avdragsgilla vid taxeringen liksom även medel som mottages av stiftelsen är skattepliktiga. Stiftelsen är ej skattepliktig varken för kapitalinkomster eller övriga inkomster. Skattefriheten är slopad från och med inkomståret 1994.

Avgifter till VPC. Enligt lag är avgifter som aktiebolag erlägger till VPC att betrakta som avdragsgill kostnad. Avgiften är i skattehänse- ende, trots att registerföring vid VPC inte är frivillig för aktiebolagen, att betrakta som medlemsavgift. Medlemsavgifter är enligt KL inte avdragsgilla. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt.

Tax sparing klausuler i olika dubbelbeskattningsavtal. I vissa fall kan en skattskyldig få avräkning för den skatt som skulle ha utgått i det andra avtalslandet även om sådan skatt inte har erlagts. Skatteavvikel- sen avser inkomstskatt.

Koncernbidragsdispens. Regeringen kan i vissa fall medge avdrag för lämnade bidrag trots att reglerna för koncernbidrag ej är uppfyllda. Detta förutsätter dels att avdraget redovisas öppet. dels att den verksamhet som bedrivs av berörda företag skall vara av samhällseko- nomiskt intresse. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt.

Skadeförsäkringsfäretag. I vissa fall har skadeförsäkringsföretag möjlighet att göra extra avsättningar till säkerhetsreserven. Skatteav- vikelsen utgörs av ränteeffekten på skillnaden i skatt som det extra avdraget medför.

Rabatter och liknande från ekonomiska föreningar. Ekonomiska föreningar får göra avdrag för rabatter, utdelningar m.m. trots att dessa inte är skattepliktiga hos mottagaren. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt.

Hypotekskassor och andra liknande institutioner. Avdrag får göras för det belopp som avsatts till reservfond, iden mån avsättningen är nödvändig för att för att uppbringa fonden till ett belopp som motsvarar 2 % av inrättningens skulder. Skatteavvikelsen. som har upphört från 1995, utgörs av en ränteeffekt.

Skogskonto. Skogskontolagen ger möjlighet med uppskov av be- skattning av de intäkter som är hänförliga till skogsbruk. De medel som sätts in på Skogskonto utgör underlag för avdrag vid taxeringen. Avsättningen begränsas i tid till 10 år på Skogskonto och 20 år på skogsskadekonto. Skatteavvikelsen avser ränteeffekt på skattekrediten.

Avsättning till personalstiftelse. Arbetsgivare får rätt att göra avdrag för medel som avsatts till personalstiftelse för tryggande av pension- sutfästelse. Visst undantag finns för fåmansföretag med mindre än 30 årsarbetskrafter. Stiftelsen är mer förmånligt beskattad än näringsid- karen. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt.

Skatteutjämningsreserv. Avser reserveringsmöjligheter i näringsverk- samhet. Avsättning till Skatteutjämningsreserv får göras för sista gången vid 1994 års taxering. Skatteavvikelsen avser ränteeffekten på skattekrediten.

Återföring av Skatteutjämningsreserv. Avsättning till skatteutj ämnings- reserv upphörde 1993 (1994 års taxering). Beloppet skall dock återföras till beskattning i princip i lika delar under en period om sju är, varför Skatteavvikelsen kvarstår. Vid 1995 års taxering upplöstes dock 1/5 av skatteutjämningsreserven. Halva det upplösta beloppet fick läggas till bolagets egna kapital utan beskattning. En definitiv Skattelättnad om 10 % av den totala avsättningen uppstod därmed under inkomståret 1994.

Annellavdrag. För att i viss mån öka incitamenten för företagen att finansiera sina investeringar med nyemitterat kapital medgavs företagen t.o.m. inkomståret 1993 avdrag för gjorda utdelningar. Avdraget var begränsat till under året utdelade medel, dock högst 10 % av vad som inbetalts på aktien ifråga. Det totala beloppet fick heller aldrig överstiga det belopp som inbetalts för aktien.

Överavskrivningar. Den bokföringsmässi ga avskrivningstiden bestäms av tillgångens livstid i bolaget, medan den skattemässiga avskrivnings- tiden bestäms enligt lag. Detta innebär att bokföringsmässiga och skattemässiga avskrivningar endast undantagsvis överensstämmer. När skattereglerna medger att en tillgång skrivs av snabbare än vad som är ekonomiskt motiverat är detta en skatteavvikelse. Skatteavvikelsen avser ränteeffekten på skattekrediten.

Periodiseringsfonder. Periodiseringsfond är en vinstanknuten reserveringsmöjlighet där näringsidkaren/bolaget kan reservera medel under högst fem år. Reserveringsmöjligheten innebär en skattekredit

på det reserverade beloppet.

Direktavskrivningar. För kostnader som är nedlagda i näringsfastig— heter mellan 1 november 1994 och 31 maj 1996 erhålls ett direktav— drag med 50 %. Avdrag skall i första hand ske mot periodiseringsfond och SURV-medel.

8.1.5 Intäkter av kapital

Avkastning småhus. Avkastning från eget hem behöver ej tas upp till beskattning. Däremot utgår fastighetsskatt med 1,5 % av taxerings- värdet. Nettot av skatten på intäkten och fastighetsskatten utgör en skatteavvikelse.

Avkastning bostadsrätt. Bostadsrättsföreningen skall årligen som intäkt ta upp 3 % av fastighetenstaxeringsvärde. Däremot skall medlemmar- na inte ta upp någon intäkt för sitt nyttjande. Eftersom marknadsvär— det för lägenheterna överstiger fastighetens marknadsvärde uppstår en skatteavvikelse. Värdet av skatteavvikelsen uppgår till skillnaden i skatt på intäkten av lägenheten och den intäkt som tas upp av före- ningen samt fastighetsskatten.

Realisationsvinst. Skatten på realisationsvinster vid försäljning av aktier uppgick under 1994 till 12,5 % medan skattesatsen för övriga kapitalinkomster var 30 %.

Utdelning på aktier. Under 1994 var utdelningsinkomster undantagna från skatteplikt.

Allemansfond. Reavinster på al lemansfonder beskattas till 20 % medan reavinster på andra fondandelar beskattas till 30 %. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt. Avkastningsskatt på pensionsmedel. Särskilda skatteregler har införts beträffande avkastningsskatt på pensionsmedel. Skattesatsen är satt till 15 % på en schablonberäknad avkastning.

Uppskov med realisationsvinst vid försäljning av småhus och bostads— rätt. Från och med 8 september 1993 kan den realisationsvinst som uppstår vid försäljning under vissa omständigheter skjutas upp. Skatteavvikelsen motsvarar en räntefri kredit.

Uttag av aktier. Uttag av aktier i ett annat aktiebolag kan under vissa omständigheter vara skattefri, trots att en utdelning av detta slag enligt huvudregeln således är att anse som skattepliktig. Undantaget är borttaget från och med 1994.

8.1.6 Kostnader i kapital

Ränteavdrag. Enligt gällande regelsystem är samtliga ränteutgifter avdragsgilla. Enligt normen är endast ränteutgifter för lån till inve- steringar och boende avdragsgilla, vilket innebär att ränteutgifter för lån till konsumtion är en skatteavvikelse. Skatteavvikelsen avser

kapitalskatt.

Reaförluster vid avyttring av marknadsnoterade aktier och andra finansiella instrument. Förluster vid avyttring av marknadsnoterade aktier m.m. får dras av från realisationsvinst på marknadsnoterad sådan tillgång utan den begränsning som i andra fall gäller avdrag för realisationsförluster. Avdragsbegränsningen för fysiska personer är 70 % av den faktiska realisationsförlusten. Skatteavvikelsen avser skatt på kapitalinkomst.

Marknadsnoterade fordringar. Realisationsvinst och realisationsförlust behandlas i skattehänseende som ränteintäkt respektive ränteutgift. Detta innebär att de är kvittningsbara mot varandra till 100 %. Dessa regler tillämpas inte på ej marknadsnoterade fordringar. Skatteavvikel- sen avser skatt på kapitalinkomst.

8.1.7 Skattereduktioner

ROT-redaktioner. Under 1993 och 1994 medgavs en skattereduktion om 30 % på löneandelen av de reparations— och förbättringskostnader som las ned på fastigheter. Skatteavvikelsen avser skatt på kapital— inkomst och näringsverksamhet.

8.1.8 Skattskyldighet

Understödsföreningar. Inkomst som inte hänför sig till innehav av fastighet är skattefri. Verksamheten får inte innefatta livförsäkringar och kapitalunderstödet får högst uppgå till 1 000 kronor.

Akademier. Akademier, allmänna undervisningsverk, studentnationer och samarbetsorgan för studentnationer är befriade från skatteplikt för all inkomst utom inkomst av fastighet.

Företagareföreningar. All inkomst utom inkomst av fastighet är skattefri för företagareförening som erhåller statsbidrag, regional utvecklingsfond och regleringsförening på jordbrukets och fiskets områden.

Erkända arbetslöshetskassor mm. All inkomst utom inkomst av fastighet är skattefri för erkända arbetslöshetskassor, personalstiftelser med verksamhet att lämna understöd vid arbetslöshet, allmänna försäkringskassor m fl.

Ideella föreningar. Enbart skatteplikt för inkomst av fastighet. Kyrkor mm. Enbart skatteplikt för inkomst av fastighet.

Ägare av fastigheter nämnda i 3 kap 2-4 595fastighetstaxeringslagen. Ägare av sådan fastighet är frikallade från skattskyldighet för vissa typer av inkomster från sådan fastighet. Undantaget gäller bl a nationalparker, utbildnings- och vårdanstalter.

8.2 Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt

8.2.1 Arbetsgivaravgifter

Lag om nedsättning av socialavgifter. Vissa arbetsgivare med fast driftställe i Norrland och övriga delar av stödområdet erhåller under ett antal år en nedsättning av arbetsgivaravgifterna. Nedsättningen är störst i delar av Kiruna kommun där avgiften var helt slopad 1991- 1993. Nedsättningen, som för arbetsgivare i övriga kommuner varierar mellan 5 och 10 %, trappas ned och är helt borta vid utgången av år 2000.

Lag om tillfällig avvikelse från lagen om socialavgifter. För att främja utbildning får arbetsgivare som låter anställd deltaga i utbildning på arbetstid göra avdrag med 475 kr per arbetsdag från det belopp som skall betalas i arbetsgivaravgifter. Avdrag får även göras med 75 kr/tim för anställda som deltari fortbildning. Från och med den 1 juli 1995 föreslår regeringen en höjning av avdraget till 500 kr per arbetsdag. Dessutom föreslås att avdrag även får göras för utbildnings- kostnader på 40 000 kr per anställd.Stödet är även förknippat med diverse villkor.

Generellt anställningsstöd (GAS). För nyanställningar efter den 30 september 1993 medgavs avdrag för arbetsgivaravgifter med 15 % av de nyanställdas lönesummor. Anställningen skulle avse minst sex månader och minst 17 timmar per vecka.

Riktat anställningsstöd (RAS). För 1995 har regeringen föreslagit ett riktat anställningsstöd för nyanställningar som görs mellan mars och juni 1994. För dessa nyanställningar erhålls hela arbetsgivaravgiften, dock max 6 00027 kr per månad, i reduktion. Förslaget gäller enbart arbetsgivare med färre än 500 anställda.

8.2.2 Särskild löneskatt

Utländska artister. Vid uppdrag i Sverige betalar utländska artister en speciell artistskatt. Däremot behöver ej sociala avgifter eller särskild löneskatt erläggas. Eftersom inkomsten inte är förmånsgrundande avser Skatteavvikelsen särskild löneskatt.

” Motsvarar en årsarbetslön på knappt 220 000 kronor.

Ersättning skiljemannauppdrag. Ersättningen ingår inte i underlaget för socialavgifter om parterna är av utländsk nationalitet. Skatteavvi- kelsen avser särskild löneskatt.

Ersättning till idrottsutövare. Ersättningar som inte Överstiger ett halvt basbelopp är undantaget från socialavgifter. Eftersom ersättningen inte är förmånsgrundande utgörs avvikelsen av särskild löneskatt.

Bidrag från Sveriges författaifond och konstnärsnämnden. Ersätt— ningen finansieras med statliga medel och är pensionsgrundande. Eftersom ersättningen är pensionsgrundande bör den betraktas som ersättning för utfört arbete. Avvikelsen utgörs av särskild löneskatt och den delen av ATP—avgiften som grundar förmån.

Bidrag till vinstandelsstiftelser. Avsättning till vinstandelsstiftelser belastas inte med arbetsgivaravgifter varken vid avsättningen eller vid uttaget. Eftersom ersättningen inte är förmånsgrundande bör särskild löneskatt utgå.

8.3 Mervärdesskatten

8.3.1 Undantag från skatteplikt

Upplåtelse av arrende, hyresrätt, bostadsrätt, tomträtt, servitutsrätt eller annan rättighet till fastighet eller del av fastighet. Uthyrning och annan upplåtelse rättighet till fastighet är undantagen från mervärdess- katt.

Viss verksamhet för produktion och utsändning av radio- och tele— visionsprogram. Innebär bl a att TV—avgiften inte belastas med mervärdesskatt.

Allmän nyhetstidning. Undantaget gäller publikationer av dags- presskaraktär och är dessutom ett kvalificerat undantag, vilket innebär att den ingående mervärdesskatten är avdragsgill, trots att varan inte är skattepliktig. En utredning har föreslagit ett slopande av undantaget från skatteplikt och en gemensam skattesats för alla typer av tidningar och publikationer.

Periodiska medlemsblad och periodiska personaltidningar. Undantaget gäller även införande av annonser, tryckning m.m.

Annan periodisk publikation. Avser publikationer med huvudsakligt syfte att verka för religiöst, nykterhetsfrämjande, politiskt, miljövår— dande mfl ändamål.

Internationell personbefordran. Som export räknas transport till eller från utlandet. Detta innebär att en resa från ort i Sverige till en ort i utlandet i sin helhet är frikallad från skatteplikt. Skattebefrielsen gäller både luft-, vatten- och landtransporter. Beloppet i tabellen avser inrikes del av utrikes tågtransporter.

Immateriella rättigheter. Undantaget gäller upplåtelse och överlåtelse av rättigheter enligt upphovsrättslagen.

Framförande av litterärt eller konstnärligt verk. Undantag från skat- teplikt gäller framförande av litterärt eller konstnärligt verk liksom rättighet i fråga om ljud- eller bildupptagning av sådant framförande.

Försäljning av alster av bildkonst som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo. Undantaget gäller även litterär verksamhet.

Biogra/jföreställtiingar. Biografföreställningen är skattefri. Svenska Filminstitutet finansieras å andra sidan med s k biografavgifter, vilka utgår med 10 % av bruttointäkterna på huvuddelen av biografföreställ- ningarna.

Konserter och cirkus/äreställningar. Främsta anledningen till undantaget är konkurrensskäl, eftersom biografföreställningar, teater— opera- och balettföreställningar är undantagna från skatteplikt.

Läkemedel. Läkemedel som utlämnas enligt recept eller säljs till sjukhus är undantagna. Däremot utgår mervärdesskatt vid försäljning av icke receptbelagda läkemedel.

Frimärken, sedlar och mynt. Främsta skälet till undantaget är de snedvridningar i konkurrensförhållanden som annars kan uppkomma genom att delar av handeln kommer att bedrivas utanför den reguljära handeln.

Lotterier. Skattetekniska nackdelar med skatteplikt.

Konsumtionsräntor. Tillhandahållandetav krediten är yrkesmässig och skall således vara skattepliktig. Underlaget utgörs av räntemarginalen.

Omsättning av nybyggda fastigheter. Vid försäljning av en- och flerbostadshus är cirka 15 % av värdet undantaget från mervärdes- skatt. Undantaget gäller i huvudsak tomtmark, byggränta och vinst, som enligt normen borde beskattas.

Postbefordran. Brevbefordran var fram till och med 28 februari 1994 undantaget från mervärdesskatt. Under perioden 1 mars t.o.m. 31 december utgick reducerad moms om 12 %. Från och med 1995 utgår full moms, varför avvikelsen numera är slopad.

8.3.2 Skattesats

Livsmedel och serveringstjänster. Skattesatsen är nedsatt till 21 %. Som livsmedel räknas inte vatten från vattenverk, spritdrycker, vin och starköl samt tobaksvaror. Avvikelsen vad gäller serveringstjänster gällde t o m inkomståret 1994.

Rumsuthyming, personbefordran samt transport i skidlifter. Skatte- satsen är nedsatt till 12 %.

Postbefordran. Se ovan.

8.3.3 Undantag från skattskyldighet

Ideellaföreningar. Omsättning av vara eller tjänst i en ideell verksam— het räknas inte som yrkesmässig verksamhet om föreningen är befriad från inkomstskatt enligt lagen om statlig inkomstskatt.

8.3.4 Redovisningsperiod

Tidpunkten för redovisningsskyldighetens inträde i byggnads— och annan entreprenadverksamhet. Redovisningsskyldigheten inträder två månader efter det att fastigheten tagits i bruk. Skatteavvikelsen avser räntefri skattekredit.

8.3.5 Avdrag för ingående skatt Ingående skatt på jordbruksarrende. Avdragsrätten omfattar hela den ingående skatten på jordbruksarrende, även om i arrendet ingår värdet av bostad.

8.4 Skatteavvikelser inom punktskatteområdet

8.4.1 Energiskatt

Skatt på dieselbränsle i motorfordon. Skattesatsen för diesel varierar mellan 15-19 öre/kWh medan skattesatsen enligt nomen är 37 öre/kWh inom transportområdet.

Skattebefrielse för elförbrukning vid bandrift. Befriesen gäller elförbrukning för järnväg och tunnelbana. Skatteavvikelsenippgår till 37 öre/kWh.

Skattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart. Avvikelsen lppgår till 37 öre/kWh.

Elförbrukning i vissa kommuner. Skatteuttaget på elektri:k kraft är nedsatt till 3,6 öre/kWh i Norrbottens, Västebottens och Jäntlands län samt Sollefteå, Ånge, Örnsköldsviks, Amlung, Mora, OrsaÄlvdalen, Ljusdals och Torsby kommuner. Avvikelsen i skattesatser utgörs av skillnaden mellan 9 öre och 3,6 öre/kWh.

El för gas- värme—, vatten och elförsörjning. Skattesatsenför denna typ av förbrukning uppgår till 6,6 öre/kWh i de kommune som inte har nedsättning till 3,6 öre/kWh. Avvikelsen i skattesats ippgår till 2,4 öre/kWh. Avvikelsen har störst betydelse för procuktion av fjärrvärme.

Differentierat skatteuttag på fossila bränslen. Enligt nomen skall skatteuttaget vara 9 öre/kWh. Avvikelserna i övrigt uppgå för gasol till 8,3 öre/kWh, för naturgas 7,3 öre/kWh, för kol 5,7 ört/kWh, för eldningsolja 2-5 3,6 öre/kWh samt för eldningsolja 1 3,2 öre/kWh. Två tredjedelar av avvikelsen tillfaller hushållen medan reserande del tillfaller företagssektorn.

Skattebefrielseför biobränslen. Ingen skatt utgår på biobränden, vilket innebär en avvikelse på 9 öre/kWh.

Bidrag till värmeverk. För värme som levereras till industin erhåller producenten ett bidrag om 9 öre/kWh.

Kraftvärmeanläggningar. För bränsle som förbrukas för iroduktion av värme vid samtidig produktion av värme och skattepliktg elektrisk kraft i en kärnvärmeanläggning medges avdrag med hal/a energi- skatten.

8.4.2 Koldioxidskatt

Produktion av elkraft. För bränsle som åtgår vid produktion av elkraft utgår ingen koldioxidskatt. Enligt normen bör skatteuttaget utgöra 25 % av de gällande skattesatserna.

Metallurgiska processer. Avdrag medges för koldioxidskatt för bränslen som används för metallurgiska processer.

Bränsleförbrukning inom SNI 2—3 .

Skattebefrielseför inrikes sjöfart. Skattebefrielse föreligger för såväl energi- som koldioxidskatt.

8.5 Skattesanktioner

8.5.1 Kostnader i kapital

Ränteutgifter. Enligt normen skall samtliga ränteutgifter vara avdrags- gilla om lånet avser investeringar. Dock finns en begränsning i lagstiftningen vilket innebär att avdragseffekten är 21 % i de fall nettoränteutgiften (kapitalinkomster fråndragna) överstiger 100 000 kr.

Räntekostnader för bostadsrättsföreningar. Avdragsrätten för räntor är begränsad till de intäkter föreningen har.

8.5.2 Punktskatter

Energiskatt. För hög skattesats för energi som används inom SNI l, jord- och skogsbruk (hänsyn har tagits till gällande nedsättningsregler för växthusnäringen).

Koldioxidskatt. För hög skattesats för energi som används inom SNI ], jord- och skogsbruk (hänsyn har tagits till gällande nedsättnings- regler för växthusnäringen).

Skott på viss elektrisk kraft. För elkraft som produceras i vattenkraft- verk utgår en särskild skatt om 2 öre/kWh om kraftverket tagits i drift före 1973. För elkraft som produceras i anläggning som tagits i bruk mellan 1973 och 1977 är skatteuttaget I öre/kWh medan ingen skatt utgår för kraft som produceras i anläggning som tagits i drift efter

1977. Skatten kan likställas med en extra inkomstskatt som lagts på vissa företag och är därför att betrakta som en skattesanktion.

Särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk. För elkraft som produceras i kärnkraftverk utgår en särskild skatt om 0,2 öre/kWh. Skatten kan likställas med en extra inkomstskatt som lagts på vissa företag och är därför att betrakta som en skattesanktion.

Försäljningsskatt på motorfordon. Skatten är differentierad och normen är satt till den skatt som utgår på bilar i mijlöklass 2. Skatten på bilar i miljöklass 3 är 2 000 kr högre.

F asti ghetsskatt på hyresfastigheter. Fastighetsskatten är en objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. Enbart avkastningen i form av intäkter skall beskattas. Fastighetsskatten för småhus räknas dock av gentemot den schablonintäkt som egentligen borde utgå.

8.6 Icke saldopåverkande avvikelser

Flyttningsbidrag som utgår p g a att den anställde flyttar till ny bostadsort och fått särskild ersättning av arbetsgivaren eller det allmänna är i allmänhet skattefri. Om ersättningen väsentligt överstiger belopp som gäller för befattningshavarei offentlig tjänst är det överskjutande beloppet skattepliktigt. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt.

Värnpliktigas förmåner i form av naturaförmåner. dagersättning, be— fattningspremie, avgångsvederlag, utbildningspremie, familjebidrag mm är skattefri inkomst. Näringsbidrag utgör dock skattepliktig inkomst. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt.

Grundavdrag för pensionärer. Grundavdraget för skattskyldiga med folkpension (förtidspension, änkepension mm) avviker från det grun- davdrag som aktiva skattskyldiga är berättigade till. Det särskilda grundavdraget är lika med folkpensionen plus pensionstillskottet och reduceras med ökad pensionsinkomst. Avdraget kan dock aldrig vara lägre än det avdrag som aktiva skattskyldiga erhåller. Syftet med avdraget är att garantera pensionären ett visst belopp efter skatt. Avvikelsen avser inkomstskatt.

Socialbidrag och annan hjälp enligt socialtjänstlagen. Socialbidrag, begravningshjälp samt underhåll som lämnats till intagen i kriminal-

vårdsanstalt eller patient på sjukhus är ej skattepliktiga, varför inkomstskatt ej utgår.

Allmänt barnbidrag. Barnbidrag och förlängt barnbidrag samt barnpension enligt lagen om allmän försäkring till den del pensionen efter avliden förälder ej överstiger 0,4 basbelopp är ej skattepliktiga. Skattefriheten för barnpension är begränsad till den garantinivå som gäller för bidragsförskott. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt.

Kontantunderstöd utgivna av arbetslöshetsnämnd. Kontantunderstöd som utges av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel är ej skattepliktigt. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt.

Traktamenten och särskilda bidrag till arbetslösa och till partiellt arbetsföra samt med sådana likställda. Sådana bidrag är enligt vissa bestämmelser skattefria när de utgår från stat eller kommun. Skatte— avvikelsen avser inkomstskatt.

Handikappersättning. Handikappersättning, sådan del av vårdbidrag som utgör ersättning för merkostnader, merutgifter för resor. särskilt pensionstillägg för långvarig vård av sjukt barn samt hemsjukvårdsbi- drag och hemvårdsbidrag som utgår av kommunala eller landstings- kommunala medel är skattefria. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt.

Bidrag till adoption. Bidrag vid adoption av utländska barn är skattefritt. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt.

Engångsbidrag i samband med arbetsplacering av,/flyktingar. Ersätt- ningen betalas ut vid den första arbetsplaceringen och bidraget är anpassat till de normer som gäller inom socialtjänsten. Skatteavvikel- sen avser inkomstskatt.

Bostadstillägg till pensionärer. Ersättningen är skattefri. Skatte- avvikelsen avser inkomstskatt.

Bostadsbidrag. Ersättningen är skattefri. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt.

Ersättning som tillfallerförsäkrad enligt lagen ( I 962.381 ) om allmän försäkring. Skattefriheten gäller enbart ersättningar som inte grundar sig på förvärvsinkomster. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt.

Sjukpenning, föräldrapenning, tillfälligföräldrapenning, vå'dbidrag, dagpenning, kontant arbetsmarknadsstöd, utbildningsbidrag, vuxen- studiebidrag, delpension, dagpenning vid repetitionsövzing, ut- bildningsbidragför doktorander, timersättning vid kommuna vuxenut- bildning, livränta vid arbetsskada, startbidrag för eget rörelse, ersättning vid närståendevård. Samtliga dessa ersättningar är skattepliktiga och pensionsgrundande. Skatteavvikelsen avser den del av arbetsgivaravgifterna som avser allmän tilläggspension.

Statliga löneutbetalningar. På löner och andra förmåner utgå normalt fulla arbetsgivaravgifter. Vad gäller utbetalningar från staten betalas ej avgift till arbetsskadeförsäkringen. Skatteavvikelsen avse' avgiften till arbetsskadeförsäkringen.

9. Riktlinjer

9.1 Inkomst- och kapitalbeskattningen

Systemavgränsningar

RIKTLINJE ] Beskattningsperioden skall vara ett är, antingen kalenderåret eller räkenskapsåret. Som metod för att fastställa rätt beskattningsår skall användas antingen kontantmetoden eller redovisning enligt bokföringsmässiga grunder. Lagregler skall vara utformade så att de anger när den ena eller andra metoden skall användas men de får vara utformade så att vissa skattskyldiga skall kunna tillämpa kontant- metoden och andra bokföringsmässiga grunder. De får också vara utformade så att samma skattskyldig för vissa inkomster skall tillämpa den ena och för andra inkomster den andra metoden. Kommentar: Riktlinjen fastlägger principen om beskattningsårets slutenhet.

RIKTLINJE 2 En skatteskala tillämplig på alla skattskyldiga tillhör elementen i en normativ inkomstskatt. Denna skatteskala kan vara proportionell, progressiv eller degressiv. En justering för inflation genom upp— skrivning av skatteskalan, när den är progressiv, är också en del i ett normativt skattesystem. Samma gäller regler som har till syfte att av andra skäl justera skatteskalorna, förutsatt att dessa justeringar sker generellt.

RIKTLINJE 3 Särbeskattning och sambeskattning kan båda vara delar av ett normativt skattesystem om de tillämpas konsekvent. Detta gäller både mellan makar samt mellan föräldrar och barn.

RIKT LINJE 4 Skattereduktioner och andra avdrag från skatt är att betrakta som avvikelser från ett normativt system, om avdraget har till syfte att till- godose ett socialt eller näringsekonomiskt ändamål. Däremot är en sådan skattereduktion inte att betrakta som en särregel om den kan anses vara en del av skatteskalan, gällande i princip för alla eller

åtminstone efter kriterier som inte syftar till att gynna skattskyldiga p g a sociala, näringsekonomiska eller liknande skäl. Kommentar: Innebär att den tidigare reduktionen för fackförenings- avgift liksom den tidigare hemmamakereduktionen (1800 kronors- avdraget) är att betrakta som en skatteavvikelse. Även den skatte- reduktion som erhölls på löneandelen av de reparationer som lades ned på en fastighet under 1993 och 1994 är en skatteavvikelse.

RIKTLINJE 5 Regler som i en inkomstskatt med en progressiv skatteskala syftar till att skapa en utjämning mellan inkomster under en längre tidsperiod än ett år ligger inom ramen för ett normativt system. Kommentar: Innebär att lagen om ackumulerad inkomst och lagen om upphovsmannakonto är förenliga med riktlinjen. Däremot är lagen om Skogskonto, om det inte gäller stormfällning, inte förenlig med riktlinjen.

RIKTLINJE 6 1 ett normativt skattesystem skall finnas regler om att underskott ett år skall kunna utnyttjas mot överskott ett annat år. Kommentar: Gäller underskott i samma förvärvskälla. Den kvittning av underskott i näringsverksamhet mot inkomst av tjänst som gällde under 1994 är en skatteavvikelse.

RIKTLINJE 7 Om det i den internationella skatterätten finns Specialregler för vissa typer av inkomster eller särskilda aktiviteter hos de skattskyldiga är detta att betrakta som särregler.

RIKTLINJE 8 Det är tillåtet att som medel att undanröja internationell dubbel- beskattning tillämpa exemptionsmetoden eller credit of taxmetoden. Det är även möjligt att i samma dubbelbeskattningsavtal använda

dessa metoder parallellt.

RIKTLINJE 9 Offentliga företag (dock ej Allmänna Pensionsfonden), som konkur- rerar med privata företag, och organisationer, som inte driver verk- samhet avsedd att ge vinst åt ägarna, skall beskattas på samrra sätt

som ett motsvarande privat företag respektive organisation, som är vinstdrivande. Specialregler för vissa skattskyldiga beträffande skatt- skyldighet för kapitalinkomster och näringsinkomster är också en avvikelse från ett normativt system.

RIKTLINJE 10 I ett normativt skattesystem kan ett aktiebolag och därmed likartade juridiska personer (kapitalbolag i motsats till personbolag) beskattas som ett särskilt skattesubjekt.

RJK T LINJE 1 ] Inkomst förvärvad av företag, såsom handelsbolag (personbolag), kan antingen beskattas hos delägarna eller hos bolaget.

Huvudnormen

Skattebasen är lika med ökningen eller minskningen av nettoför- mögenheten adderad med alla konsumtionsutgifter under beskattnings- perioden. Kommentarer: Alla inkomster under beskattningsperioden skall beskattas.

Preciseringar av huvudnormen

RIKTLINJE P1 Avdragsrätt skall inte medges för inbetalda premier på livförsäkringar. Utfallande livförsäkringsbelopp skall inte beskattas. Kommentarer: Avdragsrätten innebär egentligen två avvikelser: Sparandet sker med Obeskattade medel, marginalskatten är ofta högre vid inbetalningen än vid utbetalningen. Om avvikelsen mäts som skillnaden i skatt på utfallande pensionsbelopp och skattereduktionen för tecknade pensionspremier mäter avvikelsen den direkta likvid- effekten på budgeten. Kostnadsavvikelsen måste dock mätas som skillnaden mellan den skatt som skulle ha betalts och den skatt som kommer att betalas på en framtida pension. Även det individuella pensionssparandet strider emot riktlinjen.

RIKTLINJE P2 Priser, premier och stipendier skall anses vara skattepliktiga för

mottagaren.

RIKTLINJE P3 Transfereringari form av kontanta understöd och understöd in natura samt värdet av den förmån som lämnas i form av lån till ränta, som är lägre än marknadsmässig, bör vara skattepliktig inkomst om subventionerna utbetalas eller om förmånerna lämnas efter bestämda kriterier till individer, såsom efter behov, ålder, ställning eller liknande. Förmåner som åtnjuts av alla medborgare, grundar däremot inte skatteavvikelser. Kommentar: Innebär att offentliga transfereringar är skattepliktiga.

RIKTLINJE P4 Hela värdet av s.k. fringe benefits skall inräknas i den skattskyldiges inkomst. Kommentar: Pensionskostnader för arbetstagare är exempel på en sådan avvikelse. Förmånen ges till den anställde och bör således beskattas hos denne.

RIKTLINJE P5 Värdet av tillgångar som tas ut av näringsverksamhet skall anses vara skattepliktig inkomst. Kommentar: Uttag av bränsle. Ett införande av skatteplikt skulle förmodligen erodera skattebasen samt medföra stora kontrollproblem.

RIKT LINJE P6 Kapitalinkomster, såsom hyror och räntor, skall vara skattepliktiga i ett normativt inkomstskattesystem. Realisationsvinster är också skattepliktiga inkomster. Orealiserade kapitalvinster beskattas däremot inte. Kommentar: Möjligheten att utnyttja en realisationsförlust till 100 % för kvittning mot realisationsvinster, vad gäller börsnoterade finan- siella instrument, är att betrakta som en skatteavvikelse.

RIKTLINJE P7 Förmån att bo i egethem/bostadsrättslägenhetskall beskattas utifrån en

alternativ kapitalplacering.

RIKTLINJE P8 Kapitalvinster och kapitalförluster vid avyttring av egendom skall ingå i skattebasen, när dessa vinster respektive förluster har realiserats.

RIKTLINJE P9 Premier som arbetsgivare inbetalar till försäkringsbolag för premier på livförsäkring, för vilken den anställde är försäkringstagare, skall räknas som skattepliktig inkomst för den anställde det år premien inbetalades. När försäkringsbeloppet i framtiden utbetalas är det skattefritt. De belopp som försäkringsgivaren åtnjuter som avkastning på de inbetalda beloppen skall beskattas hos försäkringstagaren eller åtminstone hos försäkringsgivaren med samma skattesats som den som hade träffat försäkringstagaren. lnbetalningar av arbetsgivaren avseende offentliga pensionsförsäkringar är endast skattepliktiga hos den anställde, om pensionssystemet är uppbyggt som ett premie- reservsystem. Kommentar: Den lägre skattesatsen på avkastningen är en skatte- avvikelse.

Begränsningar av huvudnormen

RIKTLINJE BI Inkomster med separat beskattning skall inte ingå i den bas på vilken inkomstskatten beräknas. Kommentar: Tillåter separat beskattning av arv, gåva, lotterivinster, totalisatormedel, m.m.

RIKTLINJE BZ Värdet av eget arbete utanför näringsverksamheten, såsom hushålls- tjänster, fritidsaktiviteter och ideellt arbete är inte skattepliktig inkomst. Kommentar: Riktlinjen medför att produktion av egenarbete inte skall läggas till förmögenhetsökningen enligt riktlinje 1.

RIKTLINJE B3 Avdrag skall ske för alla kostnader uppkomna för att förvärva och bibehålla intäkter. Konsumtionsutgifter är inte avdragsgilla. Kommentar: Avdrag för kostnader för resor till och från arbetet är en privat levnadskostnad och är således en skatteavvikelse.

RIKT LINJE B4 Anskaffningskostnaden för byggnader, maskiner, inventarier liksom för immateriella rättigheter och naturtillgångar utnyttjade i närings- verksamhet skall avdras genom avskrivningar fördelade över den ekonomiska livslängden för tillgången.

RIKTLINJE B5 Metoderna att värdera inköpt lager och att fastställa tillverknings- kostnaderna skall ske på sådant sätt att de står i överensstämmelse med god redovisningssed.

9.2 Socialavgifter och särskild löneskatt

Systemavgränsningar

RIKT LINJE ] Skattedelen av socialavgifterna utgörs av hela avgiften till folk- pensioneringen samt hälften av avgifterna till allmän tilläggspension, allmän sjukförsäkring, delpensionering och arbetsskada adderat med

1,5 procentenheter. Kommentar: Följer gängse definition av den särskilda löneskatten. Skattedelarna i de olika avgifterna har beräknats schablonmässigt.

RIKTLINJE 2 Socialavgifter/särskild löneskatt skall betalas antingen av arbetsgivaren eller av den som mottar en ersättning, på vilken socialavgifter/särskild löneskatt skall utgå.

RIKTLINJE 3 Avgiftssatsen skall i princip vara densamma för arbetsgivaravgifter och för egenavgifter. Skattesatsen skall likaså vara densamma, oavsett vem som debiteras den särskilda löneskatten. Kommentarer: De skattesatser som f.n. gäller får anses vara förenliga med ett normativt system, trots att vissa skillnader finns.

RIKTLINJE 4 På underlaget skall utgå socialavgifter/särskild löneskatt med en proportionell avgifts-/skattesats. Ingen skillnad skall göras beroende på arten av verksamhet och verksamhetsort.

Kommentar: Även ett progressivt eller regressivt skatteuttag är förenligt med normen. Däremot är särskilda nedsättningar att betrakta som avvikelser.

RIKTLINJE 5 Avsteg från riktlinjerna får ske, när detta är påkallat främst av admini- strativa skäl, bl a för att minska kostnaderna för administrationen av socialförsäkringssystemen.

Huvudnormen

Basen skall vara i princip densamma för socialavgift/särskild löneskatt som för inkomstskatt, när det gäller egenavgifter. Basen skall, när det gäller arbetsgivaravgifter, i princip omfatta de ersättningar, som hos mottagaren skall beskattas som inkomst av tjänst. Kommentar: Alla ersättningar för utfört arbete utgör underlag för avgifter.

Preciseringar av huvudnormen

RIKT LINJE P] Inkomst av tjänst (till den del den utgör ersättning för utfört arbete) och inkomst av näringsverksamhet hos fysiska personer skall utgöra underlag för antingen socialavgifter eller för särskild löneskatt. Kommentar: Innebär att offentliga icke skattepliktiga transfereringar inte ingår i underlaget medan skattepliktiga ersättningar skall ingå i underlaget. Detta innebär att barnbidrag inte är att betrakta som en avvikelse, eftersom det inte utgör ersättning för något arbete.

RIKTLINJE P2 Ersättningar, som är förmånsgrundande enligt LAF, skall utgöra

underlag för arbetsgivaravgifter eller egenavgifter. Ersättningar, som inte är förmånsgrundande enligt LAF, men som utgör ersättning för förvärvsarbete skall utgöra underlag för särskild löneskatt. Kommentar: Utbetald sjukpenning är en skatteavvikelse eftersom den är pensionsgrundande men inte ingår i underlaget för beräkning av ATP-avgift. Om ATP-avgift erläggs på sjukersättningen skulle avgiften till sjukförsäkringen behöva höjas medan ATP-avgiften skulle kunna sänkas. Gynnar företag med låg sjukfrånvaro.

RIKTLINJE P3 Som utgångspunkt för bedömningen hur ett normativt system skall utformas för socialavgifter och särskild löneskatt gäller även i tillämpliga delar de riktlinjer som uppställts för inkomstskatten.

9.3 Mervärdesskatten

Systemavgränsningar

RIKTLINJE ] För skattskyldighet skall i princip krävas yrkesmässig omsättning. Om yrkesmässig omsättning inte föreligger kan den skattskyldige inte dra av den mervärdesskatt som ligger på inköpta och på annat sätt erhållna varor och tjänster. En tillfällig försäljning av t ex begagnade varor från en privat person till en annan skall inte heller inräknas i skattebasen. En försäljning av t ex begagnade varor från en privat- person till en person i näringsverksamhet inräknas inte i skattebasen. Vid en vidareförsäljning i näringsverksamhet av en sådan vara skall en fiktiv ingående mervärdesskatt avräknas, eftersom endast mervärdet uppkommet i näringsverksamheten skall beskattas.

RIKT LINJE 2 Skattesatsen skall vara proportionell och enhetlig. Kommentar: Lägre skattesatser kan direkt likställas med förmåner medan högre skattesatser utgör sanktioner.

RIKTLINJE 3 Offentliga organ skall inte ta ut skatt på mervärdet utan betraktas som slutliga konsumenter, om de ombesörjer uppgifter vilka räknas som offentlig myndighetsutövning, t. ex. försvarets och domstolarnas verksamhet. Kommentar: Skatten skall enbart påverka privat konsumtion.

RIKTLINJE 4 Om offentliga organ tillhandahåller varor och tjänster, vilka konkurre- rar med varor och tjänster tillhandahållna av privata näringsidkare, skall dock som slutliga konsumenter betraktas de individer som tillgodogör sig varorna eller tjänsterna.

RIKTLINJE 5 1 internationellatransaktioner skall antingen destinationsprincipen eller ursprungsprincipen tillämpas. Kommentar: Destinationsprincipen tillämpas överallt. Gäller ej skattskyldigas köp i annat land

RIKTLINJE 6 Särskilda lättnader avseende skattskyldighet för personer och företag, som bedriver begränsad verksamhet för vilken skattskyldighet i och för sig föreligger, skall accepteras, om särreglerna är betingade av administrativa skäl. Kommentar: En lagstiftning som begränsar skatteplikten till företag vars omsättning överstiger en viss nivå är förenlig med normen.

RIKTLINJE 7 Skattskyldig är i mervärdesskattesammanhang den som förvärvar en intäkt genom att tillhandahålla en vara eller tjänst. I en koncern kan dock undantag från denna huvudregel accepteras och ändå anses normativa, så länge som reglerna syftar till att skapa neutral behand- ling mellan en koncern (innehållande flera bolag) och ett enda bolag med flera divisioner.

RIKT LINJE 8 Skattskyldighet skall inträda när den intäkt, till vilken den utgående mervärdesskatten är att hänföra, enligt god redovisningssed anses förvärvad. Avdrag för ingående mervärdesskatt bör få ske när den kostnad, till vilken den ingående mervärdesskatten är att hänföra, enligt god redovisningssed anses ha uppkommit.

Huvudnormen

Skattebasen i en mervärdesskatt skall innehålla allt tillhandahållande i form av varor och tjänster. Kommentar: Innebär att alla transaktioner är skattepliktiga.

Preciseringar av huvudnormen

RIK T LINJE PI Uttag ur näringsverksamhet skall anses vara skattepliktigt tillhanda- hållande. Kommentar: Jfr inkomstbeskattningen där motsvarande uttag är skatte- pliktiga.

RIKTLINJE P2 Mervärdesskatt på i näringsverksamhet inte avdragsgilla kostnader skall inte avräknas som ingående mervärdesskatt.

RIKT LINJE P3 Värdet av uthyrning av fast egendom skall ingå i skattebasen. Kommentar: Kravet på yrkesmässig omsättning medför att eget hem inte skall ingå i skattebasen.

RIKTLINJE P4 Köp och hyra av varaktiga hushållsvaror skall ingå i skattebasen. Kommentar: Se ovan

RIKTLINJE P5 Värdet av bank- och försäkringstjänster skall ingå i skattebasen, om tjänsten är avsedd för konsumtion. I annat fall skall tjänsten inte vara skattepliktig. Kommentar: Innebär att mervärdesskatt skall utgå på konsumtions- räntor. Mervärdesskatt utgår på uthyrning av bankfack. För bankfack som används i näringsverksamhet avlastas skatten genom att den avräknas som ingående skatt. För bankfack som används för person- ligt bruk skall avgiften ingå i underlaget för konsumtionsskatt. För bankfack som används för sparande/investering bör ingen mervärdes- skatt utgå.

RIKTLINJE P6 Skattepliktiga varor och tjänster skall värderas till marknadspriset. Kommentar: Jfr inkomstbeskattningen

Begränsningar av huvudnormen

RIKTLINJE BI Det beräknade värdet av sådana varor och tjänster, som individerna själva producerat skall inte inräknas l skattebasen, även om varan och tjänsten kan hänföras till konsumtion. Kommentar: Ej yrkesmässighet

RIKTLINJE B2 Kostnader för sparande och investeringar skall inte inkluderas i skatte- basen. Kommentar: Om sista ledet i kedjan är en investering, skall ingen skatt utgå och den ingående skatten på gjorda inköp avräknas för att avlasta investeringskostnaden all mervärdesskatt.

RIKTLINJE B3 Kostnaden för premier för livförsäkringar skall inte ingå i skattebasen. Kommentar: Sparande skall inte beskattas.

RIKTLINJE B4 Undervisning skall i princip anses vara skattepliktig. Men om den ingående mervärdesskatten vid en beräkning utgående från den faktiska avgiften är större än den utgående mervärdesskatten, skall undantag från mervärdesskatteplikt accepteras som en del av ett normativt system. Kommentar: Eftersom i huvudsak all undervisning sker med statligt stöd skulle en skatteplikt medföra att den ingående mervärdesskatten i de flesta fall skulle överstiga den utgående. Detta i sin tur skulle medföra att de statliga bidragen skulle öka. Innebär också att mot- svarande utbildning som drivs i privat regi inte är skattepliktig.

RIKTLINJE B5 Sjukvård, tandvård, social omsorg, m.m. skall i princip anses vara skattepliktigt tillhandahållande. Men om den ingående mervärdes- skatten vid en beräkning utgående från den faktiska avgiften är större än den utgående mervärdesskatten, skall undantag från mervärdes- skatteplikt accepteras som en del av ett normativt system. Kommentar: Se ovan

9.4 Punktskatteområdet

Riktlinjerna inom punktskatteområdet är betydligt svårare att fastställa jämfört med övriga skatteområden. Huvudnormen inom punktskatte- området är att skatten skall vara proportionell. För energi- och koldioxidskatten har emellertid har två olika normer tagits fram; den ena som i stort bygger på den befintliga lagstiftningen är den som valts medan den andra baseras på en viktning av de olika energi- slagen. Riktlinjerna och avvikelserna för den senare finns redovisat i Appendix. Internationellt är det få länder som redovisar avvikelser inom punktskatteområdet och den redovisning som finns avser främst redovisningar inom tobaks- och alkoholområdet. För skatter med smala baser är en redovisning av skatteavvikelser inte ändamålsenlig. Dessa skatter skall snarare ses som olika typer av regleringar och ingår därför inte i denna redovisning. Exempel på skatter som kan ses som regleringar är svaveldioxidskatten.

Energiskatt

Från och med 1995 ingår bensin- och dieseloljeskatteni energiskatten. Eftersom skatteuttaget på bensin, olja och elektrisk kraft har varierat beroende på ändamålet har detta beaktats i normen. Detta innebär att skattebaserna är uppdelade på tre sektorer; transporter, uppvärmning och insatsvaror i produktionen.

För el och bränsle som förbrukas inom industrin, SNI 1-3, är normen för skatteuttaget noll. Skatten på bränslen som förbrukas för inrikes transporter är satt till 37 öre/kWh, dvs den skatt som tas ut på blyfri bensin. Skatten på bränsle som förbrukas för utrikes transporter är satt till 0 öre/kWh medan skatten på bränsle som förbrukas inom tjänste- och hushållssektorn är satt till 9 öre/kwh. Normen bygger till stor del på den gällande lagstiftningen. Sedan lång tid tillbaka har skatteuttagen på bränsle varierat med användningssättet. O-skattesatsen för SNI 1 beror på de nedsättningsregler som för närvarande finns. Eftersom även SNI 2—3 är konkurrensutsatt skall O-Skattesats även tillämpas på dessa sektorer.

Koldioxidskatt

För bränsle som används inom sektorerna SNI 1-3 sätts normen till 25 % av den generella skattesatsen medan övriga sektorer, inklusive transportsektorn betalar 100 %. Normen för internationell luft- och sjöfart sätts till 0 öre/kwh.

Skott på viss elektrisk kraft

Skatten, som tas ut per producerad kilowattimme i vattenbaserade anläggningar, kan likställas med en extra inkomstskatt, varför hela skatten en sanktion.

Särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk

Även denna skatt är en sanktion eftersom skatten, som omfattar kärnkraftsbaserade anläggningar, kan likställas med en extra inkomst- skatt.

F örsäljningsskatt på motorfordon

Normskatteuttaget är satt till de skatteregler som gäller för miljöklass 2. Det extra skatteuttaget för bilar i miljöklass 3 är därför en sanktion.

F asti ghetsskatt

Fastighetsskatt utgår på alla typer av bostadsfastigheter. Fastig- hetsskatten skall för eget hem motsvara en schablonintäkt för nytt- jandet. En neutral beskattning av olika typer av boende medför att fastighetsskatten för flerfamiljsfastigheterna är en skattesanktion.

Appendix

Alternativ norm för energiskatt och koldioxidskatt

Energiskatt

] detta alternativ är normen för skatteuttag detsamma oberoende av i vilken sektor användningen sker. Samma norm används således för all energianvändning. Normskattesatsen beräknas utifrån en viktning av volymen och de olika skattesatserna för olika typer av bränslen, vilket innebär att normen utgörs av det viktade skatteuttaget av gällande regler. Summan av skatteförmåner och skattesanktioner är definitions- mässigt lika med noll. Detta alternativ utgår således från att all energianvändning skall beskattas likvärdigt, oavsett om det används för produktion eller konsumtion. Den viktade skattesatsen för 1995 blir då 8,2 öre/kWh.

Koldioxidskatt

Även för koldioxidskatten tillämpas en enhetlig skattesats som norm inom alla sektorer. Skattesatsen beräknas som det viktade värdet av volymer och olika skattesatserna för olika typer av bränslen. Även här innebär normen att summa skattestöd och skattesanktioner är lika med noll. Detta alternativ utgår således från att all energianvändning skall beskattas likvärdigt, oavsett om det används för produktion eller konsumtion.

Saldopåverkande bruttoavvikelser

Förslag Alternativ

Förmån Sanktion Förmån Sanktion

Energiskatt 12,85 -0,45 18,41 -31,38 Förbrukning inom SNI 1,2 och 3 ] Förbrukning inom SNI 1- jord-

o skogsbruk -0,45 -0,17

2 Förbrukning av biobränslen SNI 2+3 3,87 3 Förbrukning av fossila bränslen SNI 2+3 2,11 4 Förbrukning av elkrah SNI 2+3 4,39 Inrikes transporter 5 Skatt på diesel 4,52 -1,84 6 Skatt på bensin -28,65 7 Skattebefrielse för bandrilt 0,89 0,2 8 Skattebefrielse inrikes sjöfart 0,32 0,07 9 Skattebefrielse inrikes flyg 0,74 10 Skattebefrielse utrikes sjöfart 0,96 D'änste- och hushållssektorn ll Elförbrukning för tjänste- o hushållssektorn -0,72 12 Elförbrukning i norrlandskommuner 0,52 0,45 13 El för gas- värme- vatten- och elförsörjning 0,24 0,16 14 Differentierat skatteuttag fossila bränslen 3,27 2,61 15 Skattebefrielse biobränslen 2,67 2,43 16 Bidrag till värmeverk med 9 öre/kWh levererad värme till industrin 0,32 0,32 17 Halvt avdrag för allmän energiskatt på bränsle som förbrukats för produktion av värme vid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning 0,1 0,1 Koldioxidskatt 0,5 -0,49 3,57 -5,63

Förbrukning inom SNI 1,2 och 3 ] Bränsle som åtgår vid produktion

av elkraft -0,23 0,66 2 Förbrukning inom SNI 2+3 1,02 3 Förbrukning inom SNI [ - jord- o skogsbruk -O,26 -O,l 4 Förbrukning inom växthusnäringen 0,06 Tjänste- och hushållssektorn 5 Förbrukning inom tjänste- o hushållssektorn -2,15 6 Bensin 0 diesel inom transportsektorn -3,38 7 Avdrag för koldioxidskatt på bränsle som åtgått för metallurgiska processer 0,08 0,22 8 Avdrag för koldioxidskatt på bränsle som förbrukats inom SNI 2-3 0,06 0,17 Övrig transportsektar 9 Skattebefrielse för bränsle för flyg 0,61 10 Skattebefrielse för utrikes sjöfart 0,77 11 Skattebefrielse för inrikes sjöfart 0,36 0,06

Saldopåverkande nettoavvikelser

Energiskatt Förbrukning inom SNI 1,2 och 3 ] Förbrukning inom SNI 1- jord- o skogsbruk 2 Förbrukning av biobränslen SNI 2+3 3 Förbrukning av fossila bränslen SNI 2+3 4 Förbrukning av elkraft SNI 2+3

Inrikes transporter Skatt på diesel Skatt på bensin Skattebefrielse för bandrift Skattebefrielse inrikes sjöfart Skattebefrielse inrikes flyg 0 Skattebefrielse utrikes sjöfart

_NOWXIONM

Uänste- och hushållssektorn ll Elförbrukning för tjänste- o hushållssektorn 12 Elförbrukning i norrlandskommuner

13 El för gas- värme- vatten- och elförsörjning

14 Differentierat skatteuttag fossila bränslen 15 Skattebefrielse biobränslen 16 Bidrag till värmeverk med 9 öre/kWh levererad värme till industrin 17 Halvt avdrag för allmän energiskatt

Förslag Alternativ

Förmån Sanktion Förmån Sanktion

9,04 41,34 13,46 -18,84

på bränsle som förbrukats för produktion av värme vid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning

Koldioxidskatt

Förbrukning inom SNI 1,2 och 3 ] Bränsle som åtgår vid produktion av elkraft 2 Förbrukning inom SNI 2+3 3 Förbrukning inom SNI l - jord- o skogsbruk 4 Förbrukning inom växthusnäringen

Tjänste- och hushållssektorn 5 Förbrukning inom tjänste- o hushållssektorn 6 Bensin 0 diesel inom transportsektorn 7 Avdrag för koldioxidskatt på bränsle som åtgått för metallurgiska processer 8 Avdrag för koldioxidskatt på bränsle som förbrukats inom SNI 2-3

Övrig transportsektor

9 Skattebefrielse för bränsle för flyg 10 Skattebefrielse för utrikes sjöfart ll Skattebefrielse för inrikes sjöfart

-0,34 -0,13 2,9 1,59 3,29 3,23 -1,32 -16,94 0,66 0,15 0,24 0,05 0,56 0,72 -0,45 0,33 0,28 0,18 0,12 2,08 1,66 2 1,82 0,24 0,24 0,08 0,08

0,56 -0,19 2,67 -3,68

0,18 0,49 0,77 -o,19 -0,1

0,04

-1,52 -2,06 0,06 0,17 0,05 0,13 0,46 0,57 0,27 0,04

___—_in- _ .. ..-n___—a—-—m. ...—__...

sou l995:36 Bilaga 5 Kartläggning av

statliga förmåner och vissa skattesanktioner

2

Kartläggning av statliga förmåner och vissa skattesanktioner

I denna bilaga anges de statliga förmånerna och vissa skattesanktioner enligt det förslag till redovisning utredningen presenterar. Av bilagan framgår vilka de enskilda förmånerna är inom varje politikområde. Uppgifterna ligger sedan till grund för de aggregerade samman- ställningar som finns redovisade i avsnitt 4 i huvudtexten.

Beloppen i denna bilaga är uttryckta i tusentals kronor och visar en prognos för utfallet innevarande år.

Kartläggningen har gjorts utifrån den prognos för budgetåret 1994/95 som presenterades i budgetpropositionen i januari 1995. Huvuddelen av informationen har tagits från det statsbudgetsystem som används inom F inansdepartementets budgetavdelning och bygger därmed på de klassificeringar som gjorts där. För de statliga förmåner som inte redovisas över statbudgeten har uppgifter hämtats från Riksgäldskontoret eller de fonderna som det är fråga om.

Indelningen i politikområden är också hämtad från statsbud- getsystemet och har tidigare presenterats i t ex den lånsiktiga konsekvenskalkyleni kompletteringspropositionen 1994. Indelningen i politikområden är inte alltid given. Vid framtida användning av förmånsredovisningen utgår utredningen från att en löpande an- passning sker till vilka relevanta indelningar som är aktuella. Metod- mässigt klassas varje förmån som tillhörande ett visst polikområde även om en mindre del av t ex ett anslag kan tyckas ingå i ett annat.

Någon beräkning med indelning i de för riksdagens budgetbe- redning föreslagna utgiftsområden har inte gjorts i utredningsarbetet eftersom Finansdepartementets statsbudgetsystem ännu inte färdig- ställts för detta.

Utredningen gör bedömningen att förmånernas form vad gäller den statliga konsumtionen egentligen inte behöver specificeras på löner, hyror osv. Så är emellertid statsbudgetsystemet idag uppbyggt. Vid vidare-utvecklingen av förmånsredovisningen bör detta kunna åtgärdas och den sammanlagda konsumtionsutgiften för varje förmån enkelt kunna erhållas. Den redovisning som finns i denna bilaga skulle då bli kortare och mer överskådlig.

Den kolumn med % i huvudet, dvs som anges före beloppen, visar hur stor del av förmånen som har den aktuella formen. Exempelvis kan en förmån till hälften ha formen av statlig konsumtion medan andra hälften har formen av transfereringar.

Bland skatteavvikelserna finns de för vilka det inte anges något belopp. Det beror på att storleken inte kunnat beräknas. Det är ändå värdefullt att se att även dessa avvikelser finns för att uppnå de politiska målen inom olika områden och därför har de tagits med i redovisningen. Som framgår av bilaga 4 är redovisningen av skatte- sanktioner heller inte fullständig utan dessa har ännu bara tagits fram på punktskatteområdet. Beloppen vad gäller punktskatter avser kalenderåret 1995 I statsbudgeten finns ett antal 5 k lOOO-kronorsanslag. Dessa är i budgeten upptagna till 1000 kronor antingen för att det är anslag för myndigheter med avgiftsfinansierad verksamhet och som således inte finansieras via statsbudgeten och därmed inte ska belasta anslslagen eller att det är anslag som inte går att budgetera som t ex anslag för täckande av förluster i anledning av statliga garantier.

Det bör slutligen uppmärksammas att i den prognos som gjordes vid årsskiftet och som redovisningen i bilagan bygger på finns Sveriges avgift till EU med men däremot inte ännu de stöd som kommer att gå från EU till Sverige. När båda strömmarna finns redovisade bör de belopp som i redovisningen anges för Sveriges avgift reduceras med vad som kommer tillbaka till landet för att undvika dubbelräkning.

Försvar FÖRMÅN

Konsumtion Löner Försvarsmakten Fortifikationsverket Försvarets materielverk

Värnpliktsverket Militärhögskolan Försvarets radioanstalt OCB: Civil ledning och samordning ÖCB: Tekniska åtgärder i lednings- systemet m m

Civilbefälhavama Befolkningsskydd och räddningstjänst Förebyggande åtgärder mot jordsked och andra naturolyckor Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.

Vapenfristyrelsen Vapenfristyrelsen: Vapenfn'a tjänstepliktiga Styrelsen för psykologiskt försvar

OCB: Försörjning med industrivaror ÖCB: Täckande av förluster till följd av statliga beredskapsgarantier m.m.

Krigsarkivet

Statens försvarshistoriska museer

Kustbevakningen

Försvarets forskningsanstalt Försvarsforskning: Hänsynstagande till A- B- och C-stridsmedel m.m.

Strategisk försvarsforskning Försvarshögskolan Försvarets personalnämnd Flygtekniska försöksanstalten Flygtekniska försöksanstalten: Avgiftsfinansierad verksamhet

Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret Vissa mindre nämnder

Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd

Totalförsvarets chefsnämnd Delegationen för planläggning av efterforsknings- byråns verksamhet Funktionen hälso- och sjukvård m m i krig Beredskapslagring o utbildning m m för hälso o sjukvård i krig Vägverket: Försvarsuppgilter

Banverket: Försvarsuppgifter

Överstyrelsen för civil beredskap: Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret Beredskapslagring av olja: Förvaltningskostnader

%

33 80 37 36 31 36 61

36 63 44

36

35 70

35 35 31

80 36 36 58 80

31 31 35 32 36

80 100 32 32 32

32

27 16

10

PROGNOS 38 724 029

12 039 390 0 0

69 516 44 795 144 792 54 474

33 120 22 428 315 304

9 000

350 9 871

45 500 5 109 25 049

0

6 516 16 308 185 020 0

33 852 9 300 3 150 1 664 8 028

0

5 000 160 1 312 224 928

1 500 37 800 8 000 2 610 510

2 800

SOU 1995:36 Bilaga 5 5 Hyror

Försvarsmakten I 364 830 Försvarets materielverk 1 (0) Vämpliktsverket 1 1 931 Militärhögskolan 1 1 445 Försvarets radioanstalt 1 4 022 OCB: Civil ledning och samordning 26 23 219 OCB: Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m. 1 920 Civilbefälhavama 7 2 492 Befolkningsskydd och räddningstjänst 10 71 660 Förebyggande åtgärder mot jordsked och andra

naturolyckor ] 250 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst mm. 1 10 Vapenfristyrelsen 8 1 128 Styrelsen för psykologiskt försvar 8 1 168 OCB: Försörjning med industrivaror 44 35 553 OCB: Industriella åtgärder 7 2 450 Krigsarkivet 1 1 81 Statens försvarshistoriska museer 1 453 Kustbevakningen 7 22 330 Försvarsforskning: Hänsynstagande till A- B-

och C-stridsmedel m.m. l 1 092 Strategisk försvarsforskning 1 300 Försvarshögskolan 1 90 Flygtekniska försöksanstalten 1 223 Funktionen hälso— och sjukvård m.m. i krig 13 19 501 Beredskapslagring av olja: Förvaltningskostnader 6 4 200 Försvarets materiel o anläggningar Försvarsmakten 34 12 404 220 Försvarets materielverk 32 (0) Vämpliktsverket 35 67 585 Militärhögskolan 37 53 465 Försvarets radioanstalt 35 140 770 OCB: Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m. 33 30 360 Förebyggande åtgärder mot jordsked och andra

naturolyckor 31 7 750 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. 40 400 Krigsarkivet 35 6 335 Statens försvarshistoriska museer 34 15 402 Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-

B- och C-stridsmedel m.m. 37 40 404 Strategisk försvarsforskning 37 11 100 Försvarshögskolan 36 3 240 Försvarets personalnämnd 37 1 924 Flygtekniska försöksanstalten 34 7 582 Vissa mindre nämnder 37 185 Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd 37 1 517 Totalförsvarets chefsnämnd 37 259 Delegationen för planläggning av eherforsknings-

byråns verksamhet 37 1 073 Övriga varu- och tjänsteinköp Försvarsmakten 24 8 755 920 Utredningar mm 12 300 Fortifikationsverket 1 5 0 Försvarets materielverk 21 (0) Vämpliktsverket 20 38 620 Militärhögskolan 23 33 235 Försvarets radioanstalt 20 80 440 OCB: Civil ledning och samordning 12 10 716 OCB: Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m. 22 20 240 Civilbefälhavama 29 10 324 Befolkningsskydd och räddningstjänst 39 279 474 Skyddsrum m.m. 5 22 685

Förebyggande åtgärder mot jordsked och andra

naturolyckor 23 5 750 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst mm. 17 170 Vapenfiistyrelsen 22 3 102 Vapenfristyrelsen: Vapenfria tjänstepliktiga 62 80 600 Styrelsen för psykologiskt försvar 56 8 175 OCB: Försörjning med industrivaror 23 18 584 OCB: Industriella åtgärder 25 8 750 ] OCB: Kapitalkostnader 100 168 000 ] OCB: Täckande av förluster till följd av statliga ]

beredskapsgarantier m.m. 15 0 ' Krigsarkivet 20 3 620 Statens försvarshistoriska museer 21 9 513 Kustbevakningen 21 66 990 Försvarets forskningsanstalt 15 0 Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-

B- och C-stridsmedel m.m. 23 25 116 Strategisk försvarsforskning 23 6 900 Försvarshögskolan 20 1 800 Flygtekniska försöksanstalten 21 4 683 Flygtekniska försöksanstalten: Avgiftsfinansierad

verksamhet 15 0 Utredning av allvarliga olyckor 100 900 Funktionen hälso- och sjukvård m.m. i krig 36 54 001 Beredskapslagr o utbildn mm för hälso o sjukvård i krig 9 12 600 Vägverket: Försvarsuppgilter 25 12 500 Banverket: Försvarsuppgilter 86 37 411 Överstyrelsen för civil beredskap: Åtgärder inom

den civila delen av totalförsvaret 88 4 489 1 Åtgärder inom delfunktionen Elkraft 57 18 240 i Beredskapslagring av olja: Förvaltningskostnader 87 60 900 i

Reparation och underhåll exkl löner ; Försvarsmakten 6 2 188 980 Försvarets materielverk 6 (0) ; Vämpliktsverket 5 9 655 ( Militärhögskolan 6 8 670 ] Försvarets radioanstalt 5 20 110 ! OCB: Civil ledning och samordning 1 893 ] ÖCB: Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m. 5 4 600 ? Civilbefälhavama 1 356 ! Befolkningsskydd och räddningstjänst 2 14 332 l Förebyggande åtgärder mot jordsked och andra

naturolyckor 6 1 500 . Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. 5 50 1 Styrelsen för psykologiskt försvar 1 146 Krigsarkivet 5 905 ,, Statens försvarshistoriska museer 5 2 265 * Kustbevakningen 7 22 330 * Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-

B- och C—stridsmedel m.m. 6 6 552 Strategisk försvarsforskning 6 1 800 Försvarshögskolan 5 450 Flygtekniska försöksanstalten 5 1 115 Vägverket: Försvarsuppgiåer 2 1 000 Banverket: Försvarsuppgiher 2 870 Beredskapslagring av olja: Förvaltningskostnader 3 2 100 Löner för reparation och underhåll Ersättningar för kroppsskador 100 74 200 Investeringar 870 615

Investerings/öner Vägverket: Försvarsuppgifter 2 1 000

.::-mm” — -.__ .

SOU l995:36 Bilaga 5 Investeringar

Försvarsmakten 2 729 660 Utredningar mm 88 2 200 Fortifikationsverket 5 0 Försvarets materielverk 3 (0) Vämpliktsverket 2 3 862 Militärhögskolan 2 2 890 Försvarets radioanstalt 2 8 044 ÖCB: Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m. 2 1 840 Befolkningsskydd och räddningstjänst 5 35 830 Förebyggande åtgärder mot jordsked och andra

naturolyckor 2 500 ÖCB: Täckande av förluster till följd av statliga

beredskapsgarantier m.m. 5 0 Krigsarkivet 2 362 Statens försvarshistoriska museer 2 906 Kustbevakningen 7 22 330 Försvarets forslmingsanstalt 5 0 Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-

B- och C-stridsmedel m.m. 2 2 184 Strategisk försvarsforskning 2 600 Försvarshögskolan 2 180 Försvarets personalnämnd 2 104 Flygtekniska försöksanstalten 2 446 Flygtekniska försöksanstalten: Avgiftsfinansierad

verksamhet 5 0 Vissa mindre nämnder 2 10 Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd 2 82 Totalförsvarets chefsnämnd 2 14 Delegationen för planläggning av efterforsknings-

byråns verksamhet 2 58 Beredskapslagr o utbildn mm för hälso o sjukvård i krig 22 30 800 Vägverket: Försvarsuppgiher 48 24 000 Banverket: Försvarsuppgiher 6 2 610 Överstyrelsen för civil beredskap: Åtgärder inom den

civila delen av totalförsvaret 2 102 Transfereringar 760 569 Hushåll Vämpliktsverket 1 1 931 Försvarets radioanstalt 1 4 022 ÖCB: Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m. 1 920 Skyddsrum m.m. 7 31 759 Förebyggande åtgärder mot jordsked och andra

naturolyckor 1 250 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. 1 10 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom

totalförsvaret 67 66 196 Krigsarkivet 1 l 8 ] Statens försvarshistoriska museer 1 453 Försvarshögskolan 1 90 Flygtekniska försöksanstalten 1 223 Statliga bolag konsumtion Beredskap för civil luftfart 100 71 400 Åtgärder inom delfunktionen Elkraft 5 1 600 Skyddsrum m.m. 2 9 074 Beredskapslagr o utbildn mm för hälso o sjukvård

i krig 28 39 200 Privata bolag konsumtion Åtgärder inom delfunktionen Elkraft 3 960

Privata bolag investeringar Skyddsrum m.m. ÖCB: Försörjning med industrivaror OCB: Industriella åtgärder Åtgärder inom delfunktionen Elkraft

Kommuner konsumtion exkl lön Skyddsrum m.m. ÖCB: Industriella åtgärder Funktionen hälso- och sjukvård mm. i krig Beredskapslagr o utbildn mm för hälso o sjukvård i krig Åtgärder inom delfunktionen Elkraft

Kommuner för investering Skyddsrum m.m. Vapenfristyrelsen: Vapenfria tjänstepliktiga Funktionen hälso- och sjukvård m.m. i krig Beredskapslagr o utbildn mm för hälso o sjukvård i krig Vägverket: Försvarsuppgifter

Statliga organisationer och föreningar Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. Vapenfristyrelsen: Vapenfria tjänstepliktiga Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret Försvarets personalnämnd

Vissa mindre nämnder

Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd Totalförsvarets chefsnämnd Delegationen för planläggning av efterforsknings- byråns verksamhet

Privata organisationer och föreningar Funktionen hälso- och sjukvård m.m. i krig Vägverket: Försvarsuppgifter

Finansiella transaktioner Lån Funktionen hälso- och sjukvård m.m. i krig Beredskapslagring av olja: Kapitalkostnader

Beredskapslagring

Inköp av livsmedel mm för beredskapslagring Kostnader för beredskapslagring av livsmedel mm Beredskapslagring och industriella åtgärder

Skatteförmåner Vämpliktigas förmåner Dagpenning reputbildning

SUMMA

40

65 33

33 29 29 29 29

29

bäck

22 100

100 100 100

100 100

181 480

1 616 22 750 10 560

149 721 I 050 28 501 1 400 640

58 981 2 600 4 500 18 200 2 000

10 1 300

32 604 1 508 145 1 189 203

841 9 000 1 500

558 000

33 001 220 000

75 000 210 000 19 999

40 913 212

Rattsvasende

FÖRMÅN % PROGNOS Konsumtion 18 524 603 Löner Allmänna val 6 9 480 Rikspolisstyrelsen 66 327 360 Säkerhetspolisen 80 384 800 Polishögskolan 19 0 Statens kriminaltekniska laboratorium 69 32 705 Lokala polisorganisationen 79 7 788 610 Riksåklagaren 67 18 424 Åklagarrnyndighetema 82 452 803 Domstolsverket 63 41 169 Domstolarna m.m. 70 1 780 730 Kriminalvårdsstyrelsen 71 74 551 Kriminalvården 58 2 175 000 Rättshjälps myndigheten 51 6 375 Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet 80 0 Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag 60 6 599 Vissa domstolskostnader mm 33 78 309 Diverse kostnader för rättsväsendet 13 3 692 Justitiekanslern 54 4 049 Datainspektionen 76 16 567 Brottsofferrnyndigheten: Förvaltningskostnader 59 4 660 Gentekniknämnden 70 420 J ämställdhetsombudsmannen m.m. 5 450 Arbetsdomstolen 91 13 558 Patentbesvärsrätten 5 530 Marknadsdomstolen 58 3 595 Hyror Rikspolisstyrelsen 8 39 680 Säkerhetspolisen 10 48 100 Polishögskolan 17 O Statens kriminaltekniska laboratorium 13 6 162 Lokala polisorganisationen 9 887 310 Riksåklagaren 19 5 225 Åklagarmyndighetema 10 55 220 Domstolsverket 12 7 842 Domstolarna m.m. 18 457 902 Kriminalvårdsstyrelsen 11 11 550 Kriminalvården 10 375 000 Rättshjälps myndigheten 16 2 000 Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag 15 1 650 Justitiekanslern 10 750 Datainspektionen 10 2 180 Gentekniknämnden 20 120 Jämställdhetsombudsmannen m.m. 22 1 980 Patentbesvärsrätten 50 5 300 Marknadsdomstolen 31 1 922 Övriga varu- och tjänsteinköp Allmänna val 55 86 900 Svensk författningssamling 100 4 500 Information om ekonomisk brottslighet 100 10 000 Folkomröstning om svenskt medlemsskap i EU 100 124 800 Rikspolisstyrelsen 21 104 160 Säkerhetspolisen 5 24 050 Polishögskolan 63 0 Statens kriminaltekniska laboratorium 14 6 636 Lokala polisorganisationen 10 985 900 Riksåklagaren 10 2 750 Åklagarmyndighetema 8 44 176

. . ____ ____W_..mm-W . .._.__- _, wav-WW». .. __W . .me—

10 Bilaga 5 SOU 1995:36 Domstolsverket 21 13 723 Domstolarna m.m. 8 203 512 Kriminalvårdsstyrelsen 13 13 650 Kriminalvården 28 1 050 000 Utlandstransporter 100 215 000 Rättshjälps myndigheten 32 4 000 Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet 15 0 Allmänna advokatbyråer: Drihbidrag 25 2 750 Vissa domstolskostnader mm 67 158 990 Diverse kostnader för rättsväsendet 22 6 248 Justitiekanslern 33 2 475 Datainspektionen 13 2 834 Brottsoffermyndigheten: Förvaltningskostnader 40 3 159 Gentekniknämnden l 0 60 Jämställdhetsombudsmannen m.m. 72 6 480 Arbetsdomstolen 8 1 192 Patentbesvärsrätten 43 4 558 Marknadsdomstolen 1 1 682 Utrustning m.m. för polisväsendet 64 7 297 Reparation och underhåll exkl löner Rikspolisstyrelsen 4 19 840 Polishögskolan 1 0 Statens kriminaltekniska laboratorium 2 948 Lokala polisorganisationen 2 197 180 Riksåklagaren 3 825 Domstolarna m.m. 1 25 439 Kriminalvården 1 37 500 Justitiekanslern 1 75 Arbetsdomstolen 1 149 Utrustning m.m. för polisväsendet 2 228 Löner för reparation o underhåll Diverse kostnader för rättsväsendet 62 17 608 Investeringar 230 521 Rikspolisstyrelsen 1 4 960 Säkerhetspolisen 5 24 050 Statens kriminaltekniska laboratorium 2 948 Domstolsverket 3 1 960 Domstolarna m.m. 3 76 317 Kriminalvårdsstyrelsen 5 5 250 Kriminalvården 3 112 500 Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet 5 0 J ustitiekanslem 2 150 Datainspektionen 1 218 Brottsoffermyndigheten: Förvaltningskostnader 1 79 Patentbesvärsrätten 2 2 l 2 Utrustning m.m. för polisväsendet 34 3 877 Transfereringar 2 287 853 Hushåll Diverse kostnader för rättsväsendet 3 852 Brottsoffermyndigheten: Ersättn för skador

på grund av brott 96 48 000 Privata bolag konsumtion Rättshjälpskostnader 100 800 001 Brottsoffermyndigheten: Ersättn för skador

på grund av brott 2 1 000

Kommuner konsumtion exkl lön Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala

skolväsendet m.m. 100 1 438 000 Privata organisationer och föreningar Allmänna val 39 61 620 Domstolsverket 1 653 Brottsoffermyndigheten: Ersättn för skador

på grund av brott 2 1 000 Internationella transfereringar Bidrag till vissa internationella sammanslutningar mm 100 2 600 Finansiella transaktioner 66 363 Län Riksåklagaren 1 275 Rättshjälps myndigheten 1 125 Jämställdhetsombudsmannen m.m. 1 90

SUMMA 21 109 341

Tull och skatt FÖRMÅN

Konsumtion Löner Riksskatteverket Skattemyndighetema Kronofogdemyndighetema Tullverket

Hyror

Riksskatteverket Skattemyndighetema Kronofogdemyndighetema Tullverket

Övriga varu- och tjänsteinköp Riksskatteverket Skattemyndighetema Kronofogdemyndighetema Förrättningskostnader m.m. Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt mm Tullverket

Reparation och underhåll exkl lön Riksskatteverket Skattemyndighetema Kronofogdemyndighetema Tullverket

Finansiella transaktioner Lån Riksskatteverket Skattemyndighetema Kronofogdemyndighetema Tullverket

SUMMA

%

64 65 65 72

14 13 10

23 19 19 100 100 15

NN—b—ä

PROGNOS 7 421 001

308 608 2 907 190 796 509 918 001

43 398 626 164 159 302 127 500

110 906 849 794 232 826 65 000 10 000 191 250

4 822 44 726 12 254 12 750

109 200 14 466 44 726 24 508 25 500

7 530 201

Utrikesförvaltning och internationell samverkan

FÖRMÅN % PROGNOS Konsumtion 2 744 024 Löner Utrikesförvaltningen 35 597 450 Nordiskt samarbete 5 85 Utredningar mm 76 7 752 Officiella besök mm 3 210 Övriga internationella organisationer mm 7 210 Fredsbevarande verksamhet 40 332 560 Svenska institutet 36 21 708 Kommerskollegium 4 1 668 Exportfrärnjande verksamhet 3 5 100 Krigsmaterielinspektionen 75 3 826 Medel för info.insatser om Europeisk integration 4 400 Europainforrnation m.m. 3 906 Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska

området 50 1 250 Försvarsmaktens utlandsstyrka m.m. 80 0 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. 1 240 lntemationellt samarbete mm 65 845 Hyror Utrikesförvaltningen 15 256 050 Svenska institutet 15 9 045 Kommerskollegium 52 21 683 Krigsmaterielinspektionen 8 408 Medel för översättning av E65 regelverk 6 1 800 Övriga varu- och tjänsteinköp Utrikesförvaltningen 50 853 500 Kursdifferenser 100 331 Honorärkonsuler 100 15 501 Nordiskt samarbete 95 1 614 Utredningar mm 10 1 020 Officiella besök mm 97 6 790 Ekonomiskt bistånd t svenska medborgare i utlandet mm 1 45 Fredsbevarande verksamhet 60 498 840 Svenska institutet 30 18 090 Övrig information om Sverige i utlandet 72 9 936 Kommerskollegium 42 17 513 Exportfrämjande verksamhet 7 11 900 Krigsmaterielinspektionen 17 867 Medel för översättning av EGs regelverk 87 26 102 Medel för info.insatser om Europeisk integration 35 3 500 Europainformation m.m. 36 10 868 Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska

området 50 1 250 Försvarsmaktens utlandsstyrka m.m. 15 0 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. 2 480 lntemationellt samarbete mm 35 455

Reparation och underhåll exkl löner Svenska institutet 3 1 809 Kommerskollegium 1 417 Investeringar 2 517 Kommerskollegium 1 417 Medel för översättning av EGs regelverk 7 2 100 Försvarsmaktens utlandsstyrka m.m. 5 0

Transfereringar

Hushåll Utredningar mm Ekonomiskt bistånd t svenska medborgare i utlandet mm Svenska institutet

Statliga bolag konsumtion Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m.m. Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivn till u—länder

Privata bolag konsumtion Radioprogram verksamhet för utlandet Övrig information om Sverige i utlandet Europainfotmation m.m.

Statliga organisationer och föreningar

Utredningar mm Övrig information om Sverige i utlandet

Exportfrämjande verksamhet

Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling Bidrag till WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar

Privata organisationer och föreningar Övriga internationella organisationer mm Svenska institutet Övrig information om Sverige i utlandet Medel för info.insatser om Europeisk integration Europainforrnation m.m. Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling

Internationella transfereringar Utredningar mm Förenta nationerna Nordiska ministerrådet

Europarådet

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)

Europeiska frihandels sammanslutningen (EFTA) Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete. m.m. Intemationell råvarulagring Övriga internationella organisationer mm Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) Svenska institutet Ovrig information om Sverige i utlandet Exportkreditnämnden täckande av vissa utgifter för skadeersättningar Bidrag till WHO Höjning av grundkapitalet i Nordiska investeringsbanken

Samarbete avs informationstjänster inom ramen för EES-avtalet Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. Bidrag till vissa internationella organisationer mm Internationella avgifter

SUMMA

4 99 12

100 100 100

100

10 90

10 100

72

16 61 60

90

100 100 100

100 100

100 100

21 100

100 100 100

100

97 100 100

1 680 825

408 4 455 7 236

30 000 8 000 50 000

17 300 138 302

306 1 380 153 000

2 065 2 600

2160 1206 2 208 6100 18114

18 581

714 370 000 360 000

30 200

22 600 130 000

10 000 1 800 630 32 898 1 206 138

237 002 29 800 41 900

11 000 23 280 35 999 16 100

4 427 366

Central förvaltning

FÖRMÅN

Konsumtion Löner Hans Maj:t Konungens och det Kungliga Husets hovhållning De kungliga slotten: Driftskostnader

Kungliga husgerådskammaren

Regeringskansliet m.m.

Statens lokalförsörjningsverk Statens fastighetsverk Byggnadsstyrelsen: Avvecklingskostnader RGKzFörvalmingskostnader RGKzln- och utlånings verksamhet Riksrevisionsverket Utvecklingsarbete Uppdrag till statskontoret Statskontoret: Uppdragsverksamhet SCB: Statistik register och prognoser SCB: Uppdragsverksamhet Statens arbetsgivarverk Till regeringens disposition för vissa stabsuppgifter Statens löne- och pensionsverk

Sametinget

Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar Utredningar mm Utredningar mm Länsstyrelserna m.m. Kammarkollegiet: Myndighetsuppgiher

Kammarkollegiet: Uppdragsverksamhet Bidrag till fömyelsefonder på det staligt reglerade området Ungdomsstyrelsen

Utredningar mm Riksdagens ledamöter och partier m.m. Riksdagsutskottens resor utom Sverige

Riksdagens förlagsverksamhet

Riksdagens ombudsmän Justitieombudsmännen Riksdagens revisorer och deras kansli

Hyror

Regeringskansliet m.m. Statens lokalförsörjningsverk Täckning av merkostnader för lokalkostnader mm

RGK:Förvaltningskostnader

Riksrevisionsverket

Utvecklingsarbete Statens arbetsgivarverk

Till regeringens disposition för vissa stabsuppgifter

Sametinget

Länsstyrelserna m.m.

Kammarkollegiet: Myndighetsuppgifter Bidrag till fömyelsefonder på det staligt reglerade området Riksdagens byggnader m.m. Riksdagens förvaltningskostnader

Övriga varu- och tjänsteinko'p De kungliga slotten: Driftskostnader

Kungliga husgerådskammaren

Regeringskansliet m.m. Gemensamma ändamål för regeringskanliet m.m. Statens lokalförsörjningsverk

%

100 90

59 28 80 80 53 80 71

70 80 90 80 70 70 80 38 100 70 97 77 65 80

60 15 60

12 80

19 47 100 17

20 20

10 17

53 28

96 20 100 24

PROGNOS 5 371 203

30 100 26 460 222 995 566 9 520

0

80 000 37 418 0 123 326 840 47 810 0 305 640 0 1

2 660

0

3 686 100 2 380 1 164

1 382 922 15 600 0

750 4 740 1 710 225 000 120 678 3 876 9 521

320 606 15 980 95 001 12 002 15 633

280

0 760 194

179 600 4 080

2 250 74 200 69 244

294 10 654 337 480 4 999 8 160

Statens fastighetsverk Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar Byggnadsstyrelsen: Avvecklingskostnader

RGK:Förvaltningskostnader

RGKzln- och utlånings verksamhet Riksrevisionsverket

Utvecklingsarbete

Uppdrag till statskontoret Statskontoret: Uppdragsverksamhet SCB: Statistik register och prognoser SCB: Uppdragsverksamhet Statens arbetsgivarverk Till regeringens disposition för vissa stabsuppgifter Statens löne- och pensionsverk Externa arbetstagarkonsulter

Sametinget Utvecklingsarbete inom Utbildnings- departementets område Statens förlikningsmannaexpedition

Utredningar mm Utredningar mm Länsstyrelserna m.m.

Kammarkollegiet: Myndighetsuppgitter Kammarkollegiet: Uppdragsverksamhet Bidrag till fömyelsefonder på det staligt reglerade området Ungdomsstyrelsen Lotterinämnden Utredningar mm Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Riksdagsutskottens resor utom Sverige

Riksdagens förlagsverksamhet

Riksdagens byggnader m.m.

Riksdagens förvaltningskostnader

Riksdagens ombudsmän Justitieombudsmännen Riksdagens revisorer och deras kansli

Reparation och underhåll exkl löner De kungliga slotten: Driftskostnader Kungliga husgerådskammaren Statens lokalförsörjningsverk Länsstyrelsema m.m.

Riksdagens förvaltningskostnader

Löner f rep o underhåll Kammarkollegiet: Myndighetsuppgifter Lotterinämnden

Riksdagens förlagsverksamhet Riksdagens byggnader m.m. Riksdagens förvaltningskostnader

Investeringar

De kungliga slotten: Drihskostnader Regeringskansliet m.m. Statens fastighetsverk Byggnadsstyrelsen: Avvecklingskostnader Riksrevisionsverket Statskontoret: Uppdragsverksamhet SCB: Uppdragsverksamhet Statens löne- och pensionsverk Sametinget Utredningar mm Länsstyrelserna m.m.

15

100 15 30 20 18 94 30 15 10 15 10 10 15 100 49

100 100 25

11 17 15

74 40 35 84 29 98 94 13 10 68

Lil—_Ng).

] 65

34 37

_må'JIUiUINUll/INÅ

0

50 000 15 000 21 180 0 31 266 26 319 20 490 0 33 960 0 0 380

0

4 000 4 753

16 500 1 699 850

36

197 560 4 080

0

18 499 3 160 4 655 9 575 108 750 5 881 31 865 18 200 24 730 21 964 2 142

1 470 222 340 17 960 61 825

240 8 645 678 47 600 91 501

69 906 1 176 33 748 0

5 000 3 474 0 0 0 388 170 17 960

Kammarkollegiet: Uppdragsverksamhet 5 0 Bidrag till fömyelsefonder på det staligt

reglerade området 2 500 Utredningar mm 1 114 Riksdagens förlagsverksamhet 2 678 Riksdagens ombudsmän Justitieombudsmännen 20 6 460 Riksdagens revisorer och deras kansli 2 238 Transfereringar 178 289 Hushåll Vissa avtalsstyrda anslag 100 132 500 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 11 41 250 Statliga bolag konsumtion Statliga ägarinsatser mm i Nordbanken 100 300 Bidrag till fömyelsefonder på det staligt

reglerade området 12 3 000 Statliga organisatoner och föreningar Sametinget 2 194 Privata organisationer och föreningar Sametinget 5 485 Internationella transfereringar Utvecklingsarbete 2 560 Finansiella transaktioner 2 180 000 Lån Vasakronan AB m m 100 1 200 000 Akademiska hus 100 500 000 Statens fastighetsverk 100 480 000 SUMMA 7 799 398

Miljöskydd naturvård och energi

FÖRMÅN

Konsumtion Löner Ostersjösamarbete om trafik och mijö Främjande av biobränsle användning Information och utbildning m.m. Statens naturvårdsverk Bidrag till miljöarbete Bidrag till kalkningsverksamhet av sjöar och vattendrag Investeringar inom miljöområdet Landskapsvårdande åtgärder Miljöinsatser i Östersjöregionen Koncessionsnämnden för miljöskydd Kemikalieinspektionen Särskilda projekt inom bekämpningsmedelskontrollen Bidrag enligt internationella miljökonventioner

och avtal m.m. Visst internationellt miljösamarbete Statens strålskyddsinstitut Statens kämkraRinspektion: Förvaltningskostnader Statens kämkraftinspektion: Kämsäkerhetsforskning Statens va-nämnd

Hyror

Information och utbildning m.m. Statens naturvårdsverk Koncessionsnämnden för miljöskydd

Bidrag enligt internationella miljökonventioner och avtal m.m. Visst internationellt miljösamarbete Statens strålskyddsinstitut Statens kämkraftinspektion: Förvaltningskostnader

Statens va-nämnd

eriga varu— och tjänsteinköp Ostersjösamarbete om trafik och mijö Främjande av biobränsle användning lnforrnation och utbildning m.m. Vissa åtgärder för effektivare användning av energi Åtgärderför energieffektivisering m.m. i bl.a. Osteuropa och Baltikum Statens naturvårdsverk Bidrag till miljöarbete Bidrag till kalkningsverksamhet av sjöar och vattendrag Investeringar inom miljöområdet Landskapsvårdande åtgärder Sanering och återställning av miljöskadade områden Miljöinsatser i Ostersjöregionen Koncessionsnärnnden för miljöskydd Kemikalieinspektionen Särskilda projekt inom bekämpningsmedelskontrollen Bidrag enligt internationella miljökonventioner och avtal m.m. Visst internationellt miljösamarbete Statens strålskyddsinstitut Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader Statens kämkraftinspektion: Kämsäkerhetsforskning Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. åtgärder för att rena dalälven Statens va-nämnd

%

LIIOOb—J

wow—....

100

100 51

PROGNOS 997 773

4 000 100

10

192 000 4 500 120 000 1 800 7 500 800 11 551 0

9 477

400 1 845 35 250 37 596 663 281

30 32 000 837

80 369 2 250 3 525 2 016

750 1 500 961 24 000

500 160 000 46 500 22 500 9 000 50 000 30 000 3 200 3 348 0

1 543

2 800 12 915 36 000 17 035 64 311

387 2 000 2 391

Reparation och underhåll exkl löner Koncessionsnämnden för miljöskydd 3 502 Statens strålskyddsinstitut 1 750 Löner för reparation och underhåll Investeringar inom miljöområdet 20 36 000 Investeringar 140 417 Ostersjösamarbete om trafik och mijö 5 250 Statens naturvårdsverk l 4 000 Bidrag till kalkningsverksamhet av sjöar och vattendrag 5 7 500 Investeringar inom miljöområdet 70 126 000 Landskapsvårdande åtgärder 1 2 500 Koncessionsnämnden för miljöskydd 1 167 Kemikalieinspektionen 5 O Transfereringar 1 053 269 Hushåll Insatser för ny energiteknik 20 33 000 Bidrag till Energiteknikfonden 20 14 400 Landskapsvårdande åtgärder 69 172 501 Statliga bolag konsumtion Vissa åtgärder för effektivare användning av energi 2 2 000 Privata bolag konsumtion Täckande av förluster i anledning av statliga

garantier inom energiområdet 82 2 378 Vissa åtgärder för effektivare användning av energi 28 28 000 Åtgärder för energieffektivisering m.m. i bl.a.

Östeuropa och Baltikum 8 4 000 Landskapsvårdande åtgärder 7 17 500 Privata bolag investeringar Bidrag för ny energiteknik 94 235 000 Främjande av biobränsle användning 78 7 800 Vissa åtgärder för effektivare användning av energi 29 29 000 Insatser för ny energiteknik 71 117 150 Bidrag till Energiteknikfonden 70 50 400 Insatser för utbyggnad av fjärrvärmenäten 100 5 000 Kommuner konsumtion exkl lön Vissa åtgärder för effektivare användning av energi 3 3 000 Bidrag till miljöarbete 36 54 000 Statens kärnkrahinspektion: Kämsäkerhetsforskning 2 1 326 Kommuner för investering Bidrag för ny energiteknik 6 15 000 Främjande av biobränsle användning 6 600 Vissa åtgärder för effektivare användning av energi 8 8 000 Insatser för ny energiteknik 4 6 600 Bidrag till Energiteknikfonden 5 3 600 Bidrag till miljöarbete 8 12 000 Investeringar inorn miljöområdet 2 3 600 Statliga organisationer och föreningar Bidrag enligt internationella miljökonventioner

och avtal m.m. ] 80 Visst internationellt miljösamarbete 1 369

Kommunala organisationer och föreningar Investeringar inom miljöområdet 2 3 600

l l l

Privata organisationer och föreningar Vissa åtgärder för effektivare användning av energi Insatser för ny energiteknik Bidrag till Energiteknikfonden Statens naturvårdsverk Bidrag till miljöarbete

Internationella transfereringar Åtgärder för energieffektivisering m.m. i bl.a. Östeuropa och Baltikum Bidrag till miljöarbete Miljöinsatser i Ostersjöregionen Bidrag enligt internationella miljökonventioner och avtal m.m. Visst internationellt miljösamarbete

Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m.

Finansiella transaktioner Lån Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet

Bidrag till miljöarbete Koncessionsnämnden för miljöskydd Statens strålskyddsinstitut Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader

Skatteförmåner

Kämkraftsanläggning

El föe gas— värme- vatten- och elförsörjning Differentierat skattteuttag fossila bränslen Skattebefrielse biobränslen Bidrag värrneverk med 9 öre/kWh till värrneindustrin Halvt avdrag för allmän energiskatt på bränsle Bränsle som åtgår vid produktion av elkraft

SUMMA

SANKTION

Skattesanktioner Särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraft Försäljningsskatt på motorfordon

SUMMA

www-max

91 15 95

58 58

98

'_'—*N-IÄOO

100 100 100 100 100 100 100

100 100

6 000 8 250 3 600 12 000 4 500

45 500 22 500 76 000

4 640 21 402

18 973

8 194

522 6 000 335 750 587

6 870 000 40 000 240 000 3 270 000 2 670 000 320 000 100 000 230 000

9 069 653

-490 000 -130 000 -360 000

-490 000

Utbildning och forskning

FÖRMÅN % PROGNOS Konsumtion 22 852 592 Löner Bråttsförebyggande rådet 68 18 224 Forskning till stöd för nedrustning och

internationell säkerhet 3 369 Smittskyddsinstitutet 80 66 240 Statens institut för psykosocial miljömedicin 60 4 501 Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning 14 798 Socialvetenskapliga forskningsrådet:

Forskningsmedel 63 54 684 Kommunikationsforskningberedningen 35 42 665 Statistik och prognoser 56 8 008 Inforrnationsteknologi 56 1 120 Konjunkturinstitutet 5 1 405 Kostnader för vissa nämnder mm 87 2 696 Statens skolverk 50 121 300 Skolutveckling och produktion av läromedel för

elever med handikapp 48 8 496 Stöd för utveckling av skolväsendet 15 14 355 Forskning inom skolväsendet 70 18 270 Fortbildning m.m. 15 16 920 Sameskolor 47 14 617 Specialskolor m.m. 73 275 064 Statens skola för vuxna i Härnösand 4 780 Statens skola för vuxna i Norrköping 76 14 618 Uppsala universitet: Grundutbildning 60 433 440 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning 56 500 920 Lunds universitet: Grundutbildning 60 715 920 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning 59 541 856 Göteborgs universitet: Grundutbildning 60 530 520 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning 52 362 648 Stockholms universitet: Grundutbildning 60 359 880 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning 56 399 000 Umeå universitet: Grundutbildning 60 366 600 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning 60 297 900 Linköpings universitet: Grundutbildning 60 315 550 Universitetet i Linköping: Forskning och

forskarutbildning 63 178 794 Karolinska institutet: Grundutbildning 60 193 320 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning 47 229 589 Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm: Grundutbildning 60 342 480 Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm: Forskning

och forskarutbildning 36 174 888 Högskolan i Luleå: Grundutbildning 60 175 020 Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning 51 83 895 Danshögskolan: Grundutbildning 46 8 670 Dramatiska institutet: Grundutbildning 59 27 022 Högskolan i Borås: Grundutbildning 60 60 240 Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning 60 83 340 Högskolan Gävle/Sandviken: Grundutbildning 60 76 140 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning 60 43 474 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning 60 84 300 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning 60 37 864 Högskolan i Karlstad: Grundutbildning 60 130 740 Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning 60 54 540 Högskolan i Skövde: Grundutbildning 60 41 955 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning 60 32 040 Högskolan i Växjö: Grundutbildning 60 94 610 Högskolan i Orebro: Grundutbildning 60 116 520 Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning 60 9 581 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning 49 16 044

Konstfack: Grundutbildning Konsthögskolan: Grundutbildning Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning Mitthögskolan: Grundutbildning Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning Mälardalens högskola: Grundutbildning Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor Kanslersämbetet Verket för högskoleservice Overklagandenämnden för högskolan Rådet för grundläggande högskoleutbildning Kostnader för Chalmers tekniska högskolas avvecklingsorganisation Kostnader för Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinforrnation Forskningsrådsnämnden: Förvaltning Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning Medicinska forskningsrådet: Forskning Medicinska forskningsrådet: Förvaltning Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning Utbildning för tekniska yrken Utbildning för administrativa ekonom och sociala yrken Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning Utbildning för vårdyrken Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning Rymdforskning Utbildning för undervisningsyrken Rådet för forskning om universitet och högskolor Kungl. biblioteket

Lokala och individuella linjer samt fristående kurser Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek Arkivet för ljud och bild Institutet för rymdfysik

Polarforskning Europeisk forskningssamverkan

Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål

Vissa bidrag till forskningsverksamhet Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning

Centrala studiestödsnämnden m.m. Centrala studiestödsnämndens återbetalningsverksamhet Försöksverksamhet med traineeutbildning Sveriges lantbruksuniversitet

Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltning Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien Arbetsmiljöinstitutet Arbetslivscentrum Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader Rymdverksamhet

53 49 60 60 62 60 61 52

34 80

60 80 65 70 70

60 60

71 63

71

63 71 63 71 63 70 70 71 75 63 66 70 67 62 70 45 48 66 30 74 75 57 66 50 80 33 57 17

80 61 74 24 66

79 78 30

37 948 17 398 170 220 150 845 39 556 90 120 6 418 9 360

460 666 10 639

90 900 20 719 45 825

2 239 29 330

0 0

62 480 5 733

151086

4 599 268 877 8 064 414 001 11 402 92 330 30 940 190 209 21 750 4 599 28 248 108 850 5 225 91 202 112 980 3 420 10 320 25 335 6 330 353 275 149 982 20 862 74 448 90 200 0

1 584 575 700 32 300 1 448 640 103 699 25 551 1 560 28 380

3 871 4 369 169191

Energiforskning

Statens råd för byggnadsforskning: Förvaltningskostnader Konsumentforskning

Miljöforskning

Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling

Hyror Bråttsförebyggande rådet Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel Kommunikationsforskningberedningen Konjunkturinstitutet

Statens skolverk Genomförande av skolreformer Sameskolor Specialskolor m.m. Statens skola för vuxna i Härnösand Statens skola för vuxna i Norrköping

Uppsala universitet: Grundutbildning Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning Lunds universitet: Grundutbildning Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning Göteborgs universitet: Grundutbildning Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning Stockholms universitet: Grundutbildning Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning Umeå universitet: Grundutbildning Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning Linköpings universitet: Grundutbildning Universitetet i Linköping: Forskning och forskarutbildning Karolinska institutet: Grundutbildning Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm: Grundutbildning Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm: Forskning och forskarutbildning Högskolan i Luleå: Grundutbildning Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning Danshögskolan: Grundutbildning Dramatiska institutet: Grundutbildning Högskolan i Borås: Grundutbildning Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning Högskolan Gävle/Sandviken: Grundutbildning Högskolan i Halmstad: Grundutbildning Högskolan i Kalmar: Grundutbildning Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning Högskolan i Karlstad: Grundutbildning Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning Högskolan i Skövde: Grundutbildning Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning Högskolan i Växjö: Grundutbildning Högskolan i Orebro: Grundutbildning Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning Konstfack: Grundutbildning Konsthögskolan: Grundutbildning Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning Mitthögskolan: Grundutbildning Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning Mälardalens högskola: Grundutbildning Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning

Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor

75 30

13

24 30 24 26 24 35 24 30 24 24 24

21 24 41 24

55 24 36 42 26 24 24 24 24 24 24 24 24 24 24 24 24 24 39 34 39 24 24 22 24 24 35

15 10

4 000 17 249

630 7 850 3 250

5 092 1 425 868 2 438 16 579 16 982 1 650 4 354 3 768 195 577 173 376 268 350 286 368 238 784 212 208 244 090 143 952 213 750 146 640 119 160 126 220

59 598 77 328 200 280 136 992

267 190 70 008 59 220

7 916 11 908 24 096 33 336 30 456 17 389 33 720 15 145 52 296 21 816 16 782 12 816 37 844 46 608

3 832 12 770 24 344 13 847 68 088 60 338 14 036 36 048

2 525 6 300

203 235 1 330

24 Bilaga 5 SOU l995:36 Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora

högskolor 24 36 360 Verket för högskoleservice 9 6 345 Overklagandenämnden för högskolan 13 416 Rådet för grundläggande högskoleutbildning 16 6 704 Kostnader för Chalmers tekniska högskolas

avvecklingsorganisation 24 0 Kostnader för Högskolans i Jönköping

avvecklingsorganisation 24 0 Forskningsrådsnämnden: Förvaltning 15 1 365 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:

Förvaltning 15 1 095 Medicinska forskningsrådet: Förvaltning 15 1 920 Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning 15 2 715 Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning 15 1 095 Rymdforskning 11 4 708 Rådet för forskning om universitet och högskolor 12 936 Kungl. biblioteket 10 14 710 Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek 1 76 Arkivet för ljud och bild 27 5 805 Institutet för rymdfysik 11 4 223 Polarforskning 5 1 055 Centrala studiestödsnämnden m.m. 5 9 020 Sveriges lantbruksuniversitet 23 232 300 Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning 3 5 700 Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltning 27 4 887 Arbetsmiljöinstitutet 17 28 900 Arbetslivscentrum 8 2 762 Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) 9 585 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 1 430 Statens råd för byggnadsforskning: Förvaltningskostnader 10 2 300 Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling 5 1 250 Försvrets materiel o anläggningar Statens skola för vuxna i Norrköping 5 962 Övriga varu- och tjänsteinköp Bråttsförebyggande rådet 1 1 2 948 Forskning till stöd för nedrustning och internationell

säkerhet 71 8 734 Smittskyddsinstitutet 17 14 076 Statens institut för psykosocial miljömedicin 40 3 000 Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning 55 3 136 Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel 32 27 776 Kommunikationsforskningberedningen 38 46 322 Bidrag till forskning om el- och hybridfordon 7 1 050 Statistik och prognoser 44 6 292 Inforrnationsteknologi 44 880 Konjunkturinstitutet 22 6 182 Kostnader för vissa nämnder mm 13 403 Statens skolverk 42 101 892 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever

med handikapp 47 8 319 Stöd för utveckling av skolväsendet 21 20 097 Forskning inom skolväsendet 30 7 830 Fortbildning m.m. 15 16 920 Genomförande av skolreformer 19 31 351 Sameskolor 22 6 842 Specialskolor m.m. 1 1 41 448 Statens skola för vuxna i Härnösand 80 15 601 Statens skola för vuxna i Norrköping 15 2 885 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen 10 6 400 Specialskolor: Utrustning mm 55 440 Uppsala universitet: Grundutbildning 13 93 912 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning 11 98 395

Lunds universitet: Grundutbildning 13 155 116 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning 12 110 208 Göteborgs universitet: Grundutbildning 13 114 946 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning 10 69 740 Stockholms universitet: Grundutbildning 13 77 974 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning 11 78 375 Umeå universitet: Grundutbildning 13 79 430 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning 13 64 545 Linköpings universitet: Grundutbildning 13 68 369 Universitetet i Linköping: Forskning och forskarutbildning 13 36 894 Karolinska institutet: Grundutbildning 13 41 886 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning 9 43 964 Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm: Grundutbildning 13 74 204 Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm: Forskning och

forskarutbildning 6 29 148 Högskolan i Luleå: Grundutbildning 13 37 921 Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning 10 16 450 Danshögskolan: Grundutbildning 9 1 696 Dramatiska institutet: Grundutbildning 12 5 496 Högskolan i Borås: Grundutbildning 13 13 052 Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning 13 18 057 Högskolan Gävle/Sandviken: Grundutbildning 13 16 497 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning 13 9 419 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning 13 18 265 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning 13 8 204 Högskolan i Karlstad: Grundutbildning 13 28 327 Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning 13 11 817 Högskolan i Skövde: Grundutbildning 13 9 090 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning 13 6 942 Högskolan i Växjö: Grundutbildning 13 20 499 Högskolan i Örebro: Grundutbildning 13 25 246 Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning 13 2 076 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning 9 2 947 Konstfack: Grundutbildning 10 7 160 Konsthögskolan: Grundutbildning 9 3 196 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 13 36 881 Mitthögskolan: Grundutbildning 13 32 683 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 13 8 294 Mälardalens högskola: Grundutbildning 13 19 526 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning 12 1 263 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 10 1 800 Vissa särskilda utgifter inom universitet och

högskolor m.m. 7 94 843 Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 8 1 064 Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora

högskolor 13 19 695 Kanslersämbetet 15 3 885 Verket för högskoleservice 24 16 920 Overklagandenämnden för högskolan 16 512 Rådet för grundläggande högskoleutbildning 10 4 190 Kostnader för Chalmers tekniska högskolas

avvecklingsorganisation 16 0 Kostnader för Högskolans i Jönköping

avvecklingsorganisation 16 0 Forskningsrådsnämnden: Forskning och

forskningsinformation 24 21 120 Forskningsrådsnämnden: Förvaltning 21 1 911 Humanistisk-samhällsvetenskap1iga forskningsrådet:

Forskning 24 51 071 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:

Förvalming 21 1 533 Medicinska forskningsrådet: Forskning 24 90 888 Medicinska forskningsrådet: Förvaltning 21 2 688 Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning 24 139 944 Utbildning för tekniska yrken 20 26 380

Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning

Utbildning för administrativa ekonom och sociala yrken

Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning Utbildning för vårdyrken Utbildning för undervisningsyrken Rymdforskning

Rådet för forskning om universitet och högskolor Lokala och individuella linjer samt fristående kurser Kungl. biblioteket Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek Arkivet för ljud och bild Institutet för rymdfysik

Polarforskning Europeisk forskningssamverkan

Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål Vissa bidrag till forskningsverksamhet Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning Centrala studiestödsnämnden m.m. Centrala studiestödsnämndens återbetalningsverksarnhet

Studiemedel m.m.

Bidrag till vissa studiesociala ändamål Inredning 0 utrustning av lokaler vid högskoleenhetema mm Sveriges lantbruksuniversitet Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltning Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

Arbetsmiljöinstitutet

Arbetslivscentrum Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning

Konkurrensforskning

Teknisk forskning och utveckling

Inforrnationsteknologi Rymdstyrelsen: Förvalmingskostnader

Rymdverksamhet Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete Energiforskning Statens råd för byggnadsforskning: Förvaltningskostnader Konsumentforskning Miljöforskning Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling

Reparation och underhåll exkl löner Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet

Smittskyddsinstitutet Konjunkturinstitutet

Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp Specialskolor m.m. Statens skola för vuxna i Härnösand Specialskolor: Utrustning mm Sveriges lantbruksuniversitet Arbetsmiljöinstitutet

Löner för reparation och underhåll Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp

Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig

forskning

21 24 20 21 20 20 18 17 20 23 54 21 18 50 20 20 14 19 44 15 39

10 15 15 62 17 21 16 59 31

100

22 40

39 15

74 52

'_'Nkll

___-www

3 801 64 296 8 840 1 533 5 800 31 100 7 704 1 326 32 280 33 833 4 103 4 515 6 910 10 550 95 480 39 995 5 124 21 432 79 376 0

2 561 130 1 952

29 460 151 500 28 500 11 222 136 35 700 5 524 3 835 13 330

441 7 000 5 300 6 100 1 232 225 588 12 000 78 000

3 450 63 116180 13 000

615 1 656 281

354 11 304 585

10 100 1 700

354 98

Investeringar 382 138 Bråttsförebyggande rådet 2 536 Forskning till stöd för nedrustning och internationell

säkerhet 21 2 583 Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning 2 114 Statens skola för vuxna i Härnösand 12 2 340 Specialskolor: Utrustning mm 44 352 Utbildning för tekniska yrken 10 13 190 Utbildning för administrativa ekonom och sociala yrken 10 4 420 Utbildning för vårdyrken 5 1 450 Utbildning för undervisningsyrken 10 15 550 Utrustning till grundutbildning 100 20 500 Lokala och individuella linjer samt fristående kurser 10 16 140 Centrala studiestödsnämndens återbetalningsverksamhet 5 0 Inredning 0 utrustning av lokaler vid

högskoleenhetema mm 89 262 194 Sveriges lantbruksuniversitet 4 40 400 Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltning 3 543 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 3 24 Arbetslivscentrum 1 345 Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) 4 260 Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig

forskning 4 196 Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling 4 1 000 Transfereringar 18 693 684 Hushåll Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel 2 1 736 Fortbildning m.m. 38 42 864 Studiehjälp m.m. 100 2 274 700 Studiemedel m.m. 59 3 874 530 Vuxenstudiestöd m.m. 100 4 013 500 Timersättning vid vissa vuxenutbildningar 100 70 795 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 98 95 648 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa

lärarutbildningar 100 85 000 Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning 65 123 500 Bioenergiforskning 12 6 600 Nationell rymdverksamhet 5 1 635 Konsumentforskning 4 84 Statliga bolag konsumtion Bioenergiforskning 21 11 550 Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU m.m. 100 49 001 Teknisk forskning och utveckling 1 5 300 Nationell rymdverksamhet 95 31 065 Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete 28 112 000 Energiforskning 28 56 000 Privata bolag konsumtion Kommunikationsforskningberedningen 15 18 285 Stöd för utveckling av skolväsendet 1 957 Fortbildning m.m. 26 29 328 Stöd till kollektiv forskning 100 96 000 Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) 4 260 Särskilda insatser inom industriforskningsystemet 27 864 Teknisk forskning och utveckling 18 95 400 Inforrnationsteknologi 18 54 900 Rymdverksamhet 30 169 191 Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete 46 184 000 Energiforskning ] 2 000

Privata bolag investeringar Inredning () utrustning av lokaler vid högskoleenhetema mm Bioenergiforskning Inforrnationsteknologi

Kommuner konsumtion exkl lön

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel Kommunikationsforskningberedningen

Bidrag till forskning om el- och hybridfordon Stöd för utveckling av skolväsendet Fortbildning m.m.

Genomförande av skolreformer

Särskilda insatser på skolområdet Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. Försöksverksamhet med traineeutbildning Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet Teknisk forskning och utveckling Inforrnationsteknologi

Kommuner för investering Bioenergiforskning Teknisk forskning och utveckling

Statliga organisationer och föreningar Framtidsstudier långsiktig analys m.m. Bidrag till Stiftelsen Ostekonomiska institutet Bidrag till SIPRI Utrikespolitiska Institutet

Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspol betydelse Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Bioenergiforskning

Särskilda insatser inom industriforskningsystemet Teknisk forskning och utveckling

Inforrnationsteknologi Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete Energiforskning

Stockholms internationella miljöinstitut Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling

Kommunala organisationer och föreningar Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning Kommunikationsforskningberedningen Stöd för utveckling av skolväsendet Fortbildning m.m. Genomförande av skolreformer Särskilda insatser på skolområdet Sameskolor Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. Bidrag till driften av fristående skolor Bidrag till folkbildningen Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen Bidrag till kontakttolkutbildning Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. Försöksverksamhet med traineeutbildning Bioenergiforskning Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet Särskilda insatser inom industriforskningsystemet Inforrnationsteknologi Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete Energiforskning Stöd till konsumentorganisationer

93 51

76 98 20 24 33

1

100 100 100 100

100 100 100 70 100 76 34

72 43 21 21 100

2 946 24 200 21 350

1 736 4 876 13 950 48 807 1 128 125 405 219 618 12 800 303 696 1 584 430 5 300 3 050

1 650 307 399

11 725 2 500 21 900 10 299

3 600

27 098 1 100 32 15 900 6 100 8 000 14 000 12 008 6 250

1 487 500 6 095 11 484 5 640 6 600 4 482 4 665 63 200 165 001 2 382 260 44 800 8 000 961 704 1 632 2 200 430 2 304 131 150 84 000 42 000 2 101

Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning 2 655 Konstfack: Grundutbildning 2 1 432 Konsthögskolan: Grundutbildning 2 710 Lärarhögskolan 1 Stockholm: Grundutbildning 2 5 674 Mitthögskolan: Grundutbildning 2 5 028 Kung l gMusikhögskolan 1 Stockholm. Grundutbildning 2 1 276 Mälardalens högskola. Grundutbildning 2 3 004 Operahögskolan 1 Stockholm. Grundutbildning 2 210 Teaterhögskolan 1 Stockholm. Grundutbildning 2 360 Vissa särskilda utgifter mom universitet och

högskolor m.m 28 379 372 Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 2 266 Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora

högskolor 2 3 030 Kanslersämbetet 3 777 Verket för högskoleservice 2 1 410 Överklagandenämnden för högskolan 1 32 Rådet för grundläggande högskoleutbildning 3 1 257 Forskningsrådsnämnden: Forskning och

forskningsinformation 3 2 640 Forskningsrådsnämnden: Förvaltning 1 91 Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet:

Forskning 3 6 384 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:

Förvalming 1 73 Medicinska forskningsrådet: Forskning 3 11 361 Medicinska forskningsrådet. Förvalming 1 128 Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning 3 17 493 Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning 1 181 Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning 3 8 037 Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning 1 73 R mydforskning 3 1 284 Rådet för forskning om universitet och högskolor 3 234 Kungl. biblioteket 2 2 942 Arkivet för ljud och bild 3 645 Institutet för rymdfysik 3 1 152 Polarforskning 10 2 110 Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål 3 5 999 Vissa bidrag till forskningsverksamhet 3 1 098 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning 10 11 280 Centrala studiestödsnämnden m.m. 1 1 804 Studiemedel m.m. 2 131 340 Arbetslivscentrum 1 345 Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig

forskning 6 294 Teknisk forskning och utveckling 18 95 400 Inforrnationsteknologi 27 82 350 Aktieköp Europeisk forskningssamverkan 4 19 096 Skatteförmåner 6 219 100 Kostnadsersättning personal SIPRI 100 1 400 Kostnadsersättning till utländska forskare 100 .. Studiebidrag 100 4 534 100 Utbildningsbidrag 100 1 683 600 Vuxenstudiebidrag 100 .. Timersättning komvux särvux o sti 100

SUMMA 57 541 512

Rådet för grundläggande högskoleutbildning 1 419 Forskningsrådsnämnden: Forskning och

forskningsinformation 2 1 760 Humanistisk-sarnhällsvetenskapliga forskningsrådet:

Forskning 2 4 256 Medicinska forskningsrådet: Forskning 2 7 574 Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning 2 11 662 Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning 2 5 358 Rymdforskning 2 856 Rådet för forskning om universitet och högskolor 1 78 Kungl. biblioteket 3 4 413 Arkivet för ljud och bild 1 215 Institutet för rymdfysik 2 768 Polarforskning 5 1 055 Europeisk forskningssamverkan 2 9 548 Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål 2 4 000 Vissa bidrag till forskningsverksamhet 1 366 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning 5 5 640 Finansiella transaktioner 9 393 998 Län CSN studielån m m 100 8 300 000 Smittskyddsinstitutet 1 828 Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning 4 228 Konjunkturinstitutet 13 3 653 Statens skolverk 1 2 426 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever

med handikapp 1 177 Sameskolor 2 622 Specialskolor m.m. 8 30 144 Statens skola för vuxna i Norrköping 1 192 Uppsala universitet: Grundutbildning 2 14 448 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning 2 17 890 Lunds universitet: Grundutbildning 2 23 864 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning 2 18 368 Göteborgs universitet: Grundutbildning 2 17 684 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning 2 13 948 Stockholms universitet: Grundutbildning 2 11 996 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning 2 14 250 Umeå universitet: Grundutbildning 2 12 220 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning 2 9 930 Linköpings universitet: Grundutbildning 2 10 518 Universitetet i Linköping: Forskning och forskarutbildning 2 5 676 Karolinska institutet: Grundutbildning 2 6 444 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning 2 9 770 Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm: Grundutbildning 2 11 416 Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm: Forskning och

forskarutbildning 2 9 716 Högskolan i Luleå: Grundutbildning 2 5 834 Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning 2 3 290 Danshögskolan: Grundutbildning 2 377 Dramatiska institutet: Grundutbildning 2 916 Högskolan i Borås: Grundutbildning 2 2 008 Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning 2 2 778 Högskolan Gävle/Sandviken: Grundutbildning 2 2 538 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning 2 1 449 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning 2 2 810 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning 2 1 262 Högskolan i Karlstad: Grundutbildning 2 4 358 Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning 2 1 818 Högskolan i Skövde: Grundutbildning 2 1 399 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning 2 1 068 Högskolan i Växjö: Grundutbildning 2 3 154 Högskolan i Örebro: Grundutbildning 2 3 884 Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning 2 319

Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning Konstfack: Grundutbildning Konsthögskolan: Grundutbildning Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning Mitthögskolan: Grundutbildning Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning Mälardalens högskola: Grundutbildning Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor

Kanslersämbetet

Verket för högskoleservice Overklagandenämnden för högskolan Rådet för grundläggande högskoleutbildning Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinforrnation Forskningsrådsnämnden: Förvaltning

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:

' Forskning

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning Medicinska forskningsrådet: Forskning Medicinska forskningsrådet: Förvaltning Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning Rymdforskning

Rådet för forskning om universitet och högskolor Kungl. biblioteket Arkivet för ljud och bild Institutet för rymdfysik

Polarforskning

Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål Vissa bidrag till forskningsverksamhet Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning Centrala studiestödsnämnden m.m. Studiemedel m.m. Arbetslivscentrum Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning Teknisk forskning och utveckling

Infomationsteknologi

Aklieköp Europeisk forskningssamverkan

Skatteförmåner Kostnadsersättning personal SIPRI Kostnadsersättning till utländska forskare Studiebidrag

Utbildningsbidrag Vuxenstudiebidrag

Timersättning komvux särvux o sfi

SUMMA

N UJ—NUJN NGO NNNNNNNNN

_D.)

DJ

_- _- —N—-owwowwwww—w.—w—w_

N»— XIOOON

100 100 100 100 100 100

655 1 432 710 5 674 5 028 1 276 3 004 210 360

379 372 266

3 030 777 1 410 32 1 257

2 640 91

6 384

73

11 361 128 17 493 181 8 037 73 1 284 234 2 942 645 1 152 2 110 5 999 1 098 11 280 1 804 131 340 345

294 95 400 82 350

19 096 6 219100

1 400

4 534 100 1 683 600

57 541 512

Kommunikationer

FÖRMÅN

Konsumtion Löner Vägverket: Administrationskostnader Drift och underhåll av statliga vägar Byggande av vägar Byggande av länstrafikanläggningar Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar Kostnader för registerverksamhet Vägverket: Uppdragverksamhet mm Banverket: Administrationskostnader Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar Jämvägsinspektionen Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt Handelsflottans kultur- 0 fritidsråd Post- och telestyrelsen Statens väg- och transportforskningsinstitut Bidrag till Statens väg- och transportforskningsinstitut Bidrag till statens geotekniska institut Statens haverikommission Viss internationell verksamhet Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst

Hyror Vägverket: Administrationskostnader

Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar Jämvägsinspektionen Bidrag till Statens väg- och transportforskningsinstitut Bidrag till statens geotekniska institut Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst

Ovriga varu- och tjänsteinköp Vägverket: Administrationskostnader Drift och underhåll av statliga vägar Byggande av vägar Byggande av länstrafikanläggningar Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar Kostnader för registerverksamhet Vägverket: Uppdragverksamhet mm Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar Nyinvesteringar i stomjämvägar Ersättning till Banverket för vissa kapitalkostnader

Jämvägsinspektionen Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt

Handelsflottans kultur- 0 fritidsråd Vissa kostnader till följd av fartyget M/S Estonias förlisning Post- och telestyrelsen Post-och telestyrelsen: Upphandling av särskilda samhällsåtaganden Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice Statens väg- och transportforskningsinstitut Statens haverikommission Viss internationell verksamhet Kosmader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst

Reparation och underhåll exkl löner Drift och underhåll av statliga vägar Byggande av vägar Byggande av länstrafikanläggningar Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar

%

14 16 16 15 15 15 17 100 34 40 16 80 40 80 72 77 80

—-N v—n—NONN—

22 23 23 22 22 23 25 45 16 69 54 24 15

100 60

100

71 15 15 61

-—NNN

PROGNOS 12 912 122

65 380 928 000 9t0 000 3t0 000

93 750 50 100

0

312 102 1 018 000 7 281 410 000 0

69 200

0

14 625

2 473

308

113 800 3'2 000

17 500 0 0

4 697 6

1 000 1". 000 »8 000 6 250

00

Kostnader för registerverksamhet Vägverket: Uppdragverksamhet mm Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt Sysselsättningsskapande åtgärder inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

Löner före reparation och underhåll Nyinvesteringar i stomjämvägar

Investeringar Investeringslöner

Vägverket: Administrationskostnader Drift och underhåll av statliga vägar Byggande av vägar Byggande av länstrafikanläggningar Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar Kostnader för registerverksamhet Vägverket: Uppdragverksamhet mm Nyinvesteringar i stomjämvägar Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt

Investeringar Vägverket: Administrationskostnader Drift och' underhåll av statliga vägar Byggande av vägar Byggande av länstrafikanläggningar Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar Kostnader för registerverksamhet Vägverket: Uppdragverksamhet mm Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar Nyinvesteringar i stomjämvägar Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt Handelsflottans kultur- 0 fritidsråd Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen Ersättningar till Statens järnvägar i samband

med utdelning från AB SWEDCARRIER Statens väg- och transportforskningsinstitut Bidrag till Statens väg- och transportforskningsinstitut Bidrag till statens geotekniska institut Statens haverikommission

Transfereringar Hushåll Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst

Statliga bolag konsumtion Ersättning för fritidsbåtsändamål mm

Ersättning till viss kanaltrafik mm

Åtgärder mot vattenförorening från fartyg

Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice Kostnader förenade med statens ägande i SOS-alarrnering AB Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m. Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen

Privata bolag konsumtion Transportstöd för Gotland Bidrag till svenska rederier Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m.

NNDJN

100

NMNNNNNNN

46 47 45 45 46 50 17 78 48

100 100

12

94

100 100 100

29

100 93

100

100 100

6 680 0 64 000 50 000

400 000

64 000

14 661 086

9 340 116 000 120 000

48 000 12 500 6 680

0

320 000 50 000

205 480 2 668 000 2 820 000 1 080 000

281 250 153 640

0

544 000 4 992 000 1 200 000

0 30 200

0 0

2 052 1 944

3 681 397 282

60 800 62 800

0

72 500

220 000 441 098

15 000 174 999 385 002 4 743

Privata bolag investeringar Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m.

Kommuner konsumtion exkl lön Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m. Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik

Kommuner för investering Vägverket: Administrationskostnader Drift och underhåll av statliga vägar Byggande av vägar

Byggande av länstrafikanläggningar Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar Kostnader för registerverksamhet Vägverket: Uppdragverksamhet mm Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt

Privata organisationer och föreningar Vägverket: Administrationskostnader Drift och underhåll av statliga vägar Byggande av vägar Byggande av länstrafikanläggningar Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar Kostnader för registerverksamhet Vägverket: Uppdragverksamhet mm Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt

Internationella transfereringar EUMETSAT Viss internationell verksamhet

Finansiella transaktioner Lån Ersättning till Banverket för vissa kapitalkostnader

Skatteförmåner Intemationell personbefordran Postbefordran Pcrsonbefordran Postbefordran Skatt på diesel Skattebefrielse bandrift Skattebefrielse inrikes sjöfart Skattebefrielse för inrikes sjöfart

SUMMA

100

LANkaDOOONONO L.)—UuONOx-hlel

100 35

100 100 100 100 100 100 100 100

9 486

18 972 195 800

46 700 348 000 360 000 192 000

56 250 23 380

0

125 000

32 690 290 000 240 000 144 000

37 500 16 700

0

75 000

30 000 2 695

124 000 124 000

8 735 000 40 000 50 000 2 280 000 275 000 4 520 000 890 000 320 000 360 000

40 113 605

SOU 1995:36 Bilaga 5 35 Arbetsmarknadspolitik

FÖRMÅN % PROGNOS

Konsumtion 4 587 439 Löner Särskilda jämställdhetsåtgärder 19 4 085

Bidrag till kompetensutveckling på det

statliga området 100 3 000 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader 66 2 045 999 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 2 531 000 Yrkesinriktad rehabilitering 83 688 900 Yrkesinriktad rehabilitering:

Uppdragsverksamhet 80 0 Arbetsmiljöfonden 7 39 000 Arbetslivsfonden 1 120 000 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader 10 310 000 Övriga varu- och tjänsteinköp Särskilda jämställdhetsåtgärder 17 3 655 Statliga byggen 100 120 000 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader 19 589 000 Yrkesinriktad rehabilitering 16 132 800 Yrkesinriktad rehabilitering:

Uppdragsverksamhet 15 0 Investeringar 163 300 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader 5 155 000 Yrkesinriktad rehabilitering 1 8 300 Yrkesinriktad rehabilitering:

Uppdragsverksamhet 5 0 Transfereringar 90 876 060 Hushåll Arbetsmarknadsfonden 100 46 555 000 Lönegarantifonden 100 833 000 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 55 14 602 500 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade 2 138 000 Statliga bolags konsumtion Bidrag till Samhall aktiebolag 100 4 900 300 Bidrag till Samhall AB för vissa

skatter m.m. 100 0 Arbetslivsfonden 6 306 292 Privata bolags konsumtion Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 34 9 027 000 Avveckling AMU-gruppen 100 200 000 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade 30 2 070 000 Arbetsmiljöfonden 16 95 000 Arbetslivsfonden 68 3 368 539 Kommuner konsumtion exkl lön Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 5 1 327 500 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade 21 1 449 000 Arbetsmiljöfonden 3 20 000 Arbetslivsfonden 24 1 179 225 Kommuner för investeringar Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 2 531 000 Statliga organisationer och föreningar Särskilda jämställdhetsåtgärder 29 6 235

Bidrag till Stiftelsen Utbildning

Nordkalotten 100 Arbetsmiljöfonden 36 Privata organisationer och föreningar Särskilda jämställdhetsåtgärder 35 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 2 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade 47 Arbetsmiljöfonden 38 Arbetslivsfonden 1 Skatteförmåner Lag om tillf avvikelse från lagen om soc avg 100 Anställningsstöd GAS/RAS 100 Flyttningsbidrag 100 Särsk bidrag till arbetslösa 100 Dagpenning m m 100 Kontant arbetsmarknadsstöd 100 Startbidrag egen rörelse 100

SUMMA

4 000 211 000

7 525 531 000 3 243 000 225 000 45 944

13 125 900 3 520 000 4 460 000

4 841 300 304 600

108 752 699

Ålderspensioner

FÖRMÅN % PROGNOS Konsumtion 1 025 700 Löner Till regeringens dispositon för omställningskostnader 100 21 300 Allmän tilläggspension ] 800 000 Övriga varu— och tjänsteinköp Ersättning till postverket m.m. 100 204 400 Transfereringar 180 241 400 Hushåll Ålderspensioner 100 53 200 000 Efterlevandepension till vuxna 100 1 635 000 Bostadstillägg till pensionärer 100 8 900 000 Särskilt pensionstillägg 100 11 900 Delpension 100 2 550 000 Allmän tilläggspension 99 111 500 000 Tjänstepensioner för skolledare och lärare 100 2 444 500 Privata bolag konsumtion Handelsflottans pensionsanstalt 100 0 Skatteförmåner 28 650 900 Pensionskosmader för arbetstagare 100 2 806 600 Avdrag för pensionspremier 100 670 500 Avsättning till pensionsstiftelse 100 .. Avkastningsskatt 100 5 585 700 Bostadstillägg pensionärer 100 4 311 500 Särskilt grundavdrag pensionärer 100 14 907 000 Delpension 100 369 600 SUMMA 209 918 000

Vård och omsorg handikappfrågor

FÖRMÅN

Konsumtion Löner Insatser mot AIDS Bidrag till kvalitet i äldrevården Socialstyrelsen Folkhälsoinstitutet Läkemedelsverket Rättsmedicinalverket Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik Nämnden för vårdartjänst Statens handikappråd Statens institutionsstyrelse: Central förvaltning Statens institutionsstyrelse: Vårdverksamhet Avvecklning av Statens bakteriologiska laboratorium Statens institut för handikappfrågor i skolan

Hyror Socialstyrelsen Folkhälsoinstitutet Rättsmedicinalverket

Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik Nämnden för vårdartjänst Statens handikappråd Statens institutionsstyrelse: Central förvaltning Statens institutionsstyrelse: Vårdverksamhet Statens institut för handikappfrågor i skolan

Ovriga varu- och tjänsteinköp Insatser mot AIDS Bidrag till kvalitet i äldrevården

Socialstyrelsen

Folkhälsoinstitutet Läkemedelsverket Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik Nämnden för vårdartjänst Statens handikappråd Statens institutionsstyrelse: Central förvaltning Statens institutionsstyrelse: Vårdverksamhet Avvecklning av Statens bakteriologiska laboratorium Statens institut för handikappfrågor i skolan

Reparation och underhåll exkl löner Socialstyrelsen

Investeringar Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

Transfereringar

Hushåll

Handikappersättningar

Bidrag till hälso- och sjukvård Insatser mot AIDS Bilstöd till handikappade Kostnader för statlig assistansersättning Statens handikappråd Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon

%

16 52 29 58 15 57 45 l 1 57 20 20 20 20

22

100

100 100

100

PROGNOS 1 267 177

1 852 19 200 176 176 22 400 0 127 980 6 864 2 241 504 14 420 315 000 15 000 70 620

27 104 1 600 14 580 1 248 332 3 024 2 060 45 000 13 910

29 632 20 800 98 252 92 800 0

8 950 7 020 913 4 788 4 120 90 000 4 000 21 400

3 388

3 454 3 454

9 218 959

934 000

7 794 5 556 164 000 4 090 000 84 2 000

Privata bolag konsumtion Folkhälsoinstitutet

Kommuner konsumtion exkl lön Bidrag till husläkarsystemet m.m. Bidrag till hälso- och sjukvård Insatser mot AIDS

Bidrag till psykiatriområdet Vissa statsbidrag inom handikappområdet Bostadsanpassningsbidrag m.m.

Statsbidrag till vårdartjänst m.m. Ersättning för texttelefoner Bidrag till missbrukar och ungdomsvård Socialstyrelsen Rättsmedicinalverket Bidrag till byggande av gruppbostäder och andra alt boen Bidrag för viss ombyggnad av sjukhem mm

Kommuner för investering Stimulansbidrag inom äldreomsorgen

Statliga organisatiopner och föreningar Allmänt bidrag till hälso- och sjukvården Insatser mot AIDS Medel för alkohol- och drogpolitiska åtgärder

Kommunala organisationer och föreningar Medel för alkohol- och drogpolitiska åtgärder

Privata organisationer och föreningar Insatser mot AIDS Bidrag till SPRI Bidrag till psykiatriområdet Vissa statsbidrag inom handikappområdet Statsbidrag till vårdartjänst m.m. Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder Bidrag till handikappsorganisationer Bidrag till pensionärsorganisationer Bidrag till organisationer Bidrag till centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Medel för alkohol- och drogpolitiska åtgärder

Socialstyrelsen Folkhälsoinstitutet

Nämnden för vårdartjänst

Räntor Läkemedelsverket Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik Avvecklning av Statens bakteriologiska laboratorium

Finansiella transaktioner Lån Folkhälsoinstitutet Läkemedelsverket Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik Avvecklning av Statens bakteriologiska laboratorium Statens institut för handikappfrågor i skolan

Skatteförmåner Ersättning för närståendevård Ersättning för neuroseddynskadade

100 99 67 90 95 100 37 100 100

12 100 100

100

100 40

30

11 100 10

63

100 100 100 100

100 30

24 58

'_'-QNI—lw—i

100 100

3 200

10 000 771 606 124 084 175 500 600 210

11 015 54 006 76 000 480 049

23 716 19 440 67 700 115 300

717 000

195 000 3 704 30 000

22 500

20 372 26 900 19 500 31 590 91 955

78 100 129 200

2 400 31 600

8 000 22 500 10 164 38 400

4 814

0 156 200

7 435

1 600 0 3 297 312 800 1 070

1 887 700

Arbetsgivares utgifter för personalsjukvård 100 408 800 Läkemedel 100 875 000 Handikappersättning m m 100 603 900 Vårdbidrag 100 ..

SUMMA 12 384 725

Barnfamiljer FÖRMÅN

Konsumtion Löner Barnombudsmannen Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor

Hyror Barnombudsmannen Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor

Övriga varu- och tjänsteinköp Barnombudsmannen Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor

Transfereringar

Hushåll Allmänna barnbidrag

Bostadsbidrag Föräldraförsäkring Bidragsförskott

Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn Bidrag till kostnader för internationella adoptioner Barnpensioner Vårdbidrag för handikappade barn Vårdnadsbidrag

Kommuner konsumtion exkl lön Bostadsbidrag

Privata organisationer och föreningar Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor

Räntor Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor

Finansiella transaktioner Lån Barnombudsmannen Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor

Skatteförmåner Barnbidrag m m Bidragsförskott Bidrag till adoption Bostadsbidrag Ensamståendebidrag Föräldrapenning

SUMMA

%

33 23

57 20

100

37 100 100 100 100 100 100 100

63

52

_.

100 100 100 100 100 100

PROGNOS 10 308

693

61

2 541 1 403

4 390 1 220

51 214 147 17 200 000 3 170 900 18 700 000 3 240 000 8 515 26 399 293 000 1 423 000 1 750 000

5 399 100 3 172

61

260

77 183

20 130 900 11 412 100 1 920 800 4 202 400

2 595 600

71 355 615

Sjuk- o arbetsskadeförsäkring o förtidspensionering

FÖRMÅN

Konsumtion Löner Vissa yrkesskadeersättningar m.m. Riksförsäkringsverket Allmänna försäkringskassor Arbetarskyddsverket

Hyror Riksförsäkringsverket Allmänna försäkringskassor Arbetarskyddsverket

Övriga varu- och tjänsteinköp Riksförsäkringsverket Allmänna försäkringskassor Arbetarskyddsverket

Reparation och underhåll exkl löner Riksförsäkringsverket Allmänna försäkringskassor

Transfereringar

Hushåll Sjukpenning och rehabilitering Arbetsskadeförsäkring Sjukvårdsförrnåner m.m. Ersättning vid närståendevård Förtidspensioner Vissa yrkesskadeersättningar m.m. Allmänna försäkringskassor

Statliga bolag konsumtion Förtidspensioner

Kommuner konsumtion exkl lön Sjukvårdsförrnåner m.m.

Räntor Riksförsäkringsverket Allmänna försäkringskassor

Finansiella transaktioner Lån

Riksförsäkringsverket Allmänna försäkringskassor

Skatteförmåner

Sjukpenning

Arbetsskada livränta Beskattade förmåner egenföretagare

SUMMA

%

32 84 73

10

47 18

1 00 100 90 100 99 99

usa

100 100 100

PROGNOS 4 806 200

35

197 440 3 610 908 278 886

61 700 42 987 34 383

289 990 171 948 68 766

6 170 42 987

59 336 199

21 206 667 7 081 000 13 962 000 24 653 15 048 000 3 467 214 935

152 000 1 551 333

6 170 85 974

184 491

55 530 128 961

3 451 200 2 528 200 923 000

67 778 090

Invandrlng FÖRMÅN % PROGNOS Konsumtion 1 538 985 Löner Utlänningsärenden 50 65 000 Statens invandrarverk 63 277 200 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering mm 10 480 Utlänningsnämnden 70 40 711 Internationell samverkan inom ramen för

flykting o migrationspol 3 89 Särskilda åtgärder i flyktingmottagandet m.m. 80 496 000 Hyror Statens invandrarverk 10 44 000 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering mm 35 1 680 Utlänningsnämnden 12 6 979 Särskilda åtgärder i flyktingmottagandet m.m. 20 124 000 Övriga varu- och tjänsteinköp Utlänningsärenden 50 65 000 Statens invandrarverk 22 96 800 Overföringar av 0 andra åtgärder för flyktingar m.m. 8 86 320 Ersättning till kommunem för åtgärder för

flyktingar mm 2 130 300 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering mm 54 2 591 Län till hemutrustning för flyktingar m.fl. 92 82 340 Utlänningsnämnden 17 9 887 Internationell samverkan inom ramen för

flykting o migrationspol 6 178 Reparation och underhåll exkl löner Statens invandrarverk 2 8 800 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering mm 1 48 Utlänningsnämnden ] 582 Investeringar 8 800 Statens invandrarverk 2 8 800 Transfereringar 9 783 236 Hushåll Förläggningskostnader mm 15 350 700 Privata bolag konsumtion Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism 55 15 401 Kommuner konsumtion exkl lön Förläggningskostnader mm 85 1 987 300 Overföringar av 0 andra åtgärder för

flyktingar m.m. 92 992 680 Ersättning till kommunem för åtgärder för

flyktingar mm 97 6 319 550 Ersättning till kommunem för åtgärder för

flyktingar mm 1 65 150 Statliga organisationer och föreningar Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen 75 11 550 Privata organisationer och föreningar Åtgärder för invandrare 100 21 750 Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen 25 3 850 Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism 45 12 600

Internationella transfereringar Internationell samverkan inom ramen för

flykting o migrationspol 91 2 "05 Finansiella transaktioner 11 560 Lån Statens invandrarverk 1 4 100 Lån till hemutrustning för flyktingar m.fl. 8 7 160 Skatteförmåner Engångsbidrag vid arbetsplacering av flyktingar 100

SUMMA 11 342 581

Bidrag från staten till kommunsektorn

FÖRMÅN

Konsumtion Löner Bidrag för att öka tillgängligheten och kapacitet inom hälso- och sjukvården

Övriga varu- och tjänsteinköp Bidrag för att öka tillgängligheten och kapacitet inom hälso- och sjukvården Bidrag till utrustning för gymnasier m m

Transfereringar Kommuner konsumtion exkl lön Bidrag för att öka tillgängligheten och kapacitet inom hälso- och sjukvården Statligt utjämningsbidrag till kommuner Skatteutjämningsbidrag till landsting Bidrag maa införandet av ett nytt statsbidragssystem m.m. Stimulansbidrag för förbättringar av den

Kommuner för investering Stimulansbidrag för förbättringar av den

Privata organisationer och föreningar Bidrag till utrustning för gymnasier m m

SUMMA

%

31

100 100 100

80

20

96

PROGNOS 9 601

3 100

6 301 200

46 365 500

600

38 014 000 7 555 000 790 000 880

220

4 800

46 375 101

Bostadsförsörjning

FÖRMÅN

Konsumtion Löner Boverket: Förvaltningskostnader Boverket: Uppdragsverksamhet Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån

Hyror Boverket: Förvaltningskostnader

Övriga varu- och tjänsteinköp Boverket: Förvaltningskostnader Boverket: Uppdragsverksamhet Statens bostadskreditnämnd:Förvaltningskostnader Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador

Investeringar Boverket: Uppdragsverksamhet Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån

Transfereringar

Hushåll Räntebidrag m.m. Investeringsbidrag för bostadsbyggande Bonusränta för ungdomsbosparande Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

Privata bolag konsumtion Räntebidrag m.m. Garantiverksamhet

Privata bolag investeringar Räntebidrag m.m. Investeringsbidrag för bostadsbyggande

Kommuner konsumtion exkl lön Räntebidrag m.m.

Kommuner för investering Investeringsbidrag för bostadsbyggande

Privata organisationer och föreningar Räntebidrag m.m. Investeringsbidrag för bostadsbyggande

Finansiella transaktioner Lån Boverket: Förvaltningskostnader Tilläggslån för vissa reparationer och ombygn åtg i hyres och bostashus Vissa lån till bostadsbyggande

Skatteförmåner Bostadskooperationens garantifond Avkastning på småhus Avkastning bostadsrätter

%

51 80 80

39 15 100 15 34

LAU-

15

100 66 100

79 100

100 100

100 100 100

PROGNOS 174 513 70 839

0 0

12 501

54 171 13 202 23 800

OOO

32 068 203 4 665 000 45 000

2 001 46 200 20 001

24 569 000 1

933 000 828 000

622 000 9 000

311 000

18 000

52 389

1 389

50 000

1 000

33 296 600

16 435 500 6 014 400

Uppskov reavinstbeskattning fastigheter 100 1 642 900 ROT-reduktioner 100 883 800 Upplåtelse hyresrätt m m 100 5 500 000 Omsättning av nybygda bostäder 100 2 820 000 SUMMA 64 503 205 SANKTION

Skattesanktioner -8 167 300 Ränteutgifter bostadsrättsföreningar 100 -4 240 000 Fastighetsskatt tlerfamiljsfastigheter 100 -3 927 300

SUMMA -8 167 300

Näringsliv och jordbruk

FÖRMÅN

Konsumtion Löner Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Statens geotekniska institut

Finansinspektionen Nämnden för offentlig upphandling Bankstödsnämnden Exportkreditbidrag Statens jordbruksverk Rådgivning och utbildning Skogsvårdsorganisationen Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter

Bidrag till skogsvård mm Åtgärder i fjällnära skogar Bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare Fiskeriverket Främjande av fiskerinäringen Särskilda insatser för fisket Ersättning för intrång i enskild tiskerätt mm Främjande av rennäringen Ersättningar för viltskador mm Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet Bidrag till Statens veterinärmedicinska anstalt Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård Centrala försöksdjursnämnden Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet Bidrag till Statens utsädeskontroll Statens växtsortnämnd Statens maskinprovning: Uppdragsverksamhet Bidrag till Statens maskinprovningar Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket Bekämpande av växtsjukdomar Statens livsmedelsverk

Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning mm

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

Småföretagsutveckling Styrelsen för Sverigebilden

Täckande av eventuella förluster i anledning av Statens vattenfallsverks borgensförbindelser m.m.

Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader Närings- och teknikutvecklingsverket: Utredningar Patent och registreringsverket Swedac: Myndighetsverksamhet Swedac: Uppdragsverksamhet Elsäkerhetsverket Sprängämnesinspektionen Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. Konkurrensverket Byggforskning

Industriell utveckling m.m. inom verkstadsteknikområdet Förvaltning av viss statlig gruvegendom m.m. Konsumentverket Allmänna reklamationsnämnden

%

80

86 80 54 90 37 80 60

80 84 10 100 80 44

38 15

80 52 43 60

80 10 19 80 83 33 15 70 80 43

80

64 48 80 51 80

12

78 78 36

80 70 43

PROGNOS 1 780 985 0

107 500 0

53 163 5 668 5 180 0 90 000 400

0

234 360 6 000 1 100 2 000 23 435 3737 264264 380 1 650 270 1 203 0

35 275 2 580 3 361 722

0 80 114

0

4 319 18 150 390 59 513 0

1 634 1 190 2 850

0

114 816 9 312 0

6 936 0 3176 1860

113 617 46 721 60 984 7

5 440 66 710 5 762

Hyror Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Finansinspektionen

Bankstödsnämnden Boktöringsnämnden Statens jordbruksverk

Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgiher

Fiskeriverket Främjande av fiskerinäringen Särskilda insatser för fisket Ersättning för intrång i enskild fiskerätt mm Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall Stöd till innehavare av fjällägenheter mm Bidrag till Statens veterinärmedicinska anstalt Centrala försöksdjursnämnden Statens växtsortnämnd Bidrag till Statens maskinprovningar Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket Statens livsmedelsverk Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader Närings- och telmikutvecklingsverket: Utredningar Swedac: Myndighetsverksamhet

Sprängämnesinspektionen

Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. Konkurrensverket Byggforskning

Förvaltning av viss statlig gruvegendom m.m.

Ovriga varu- och tjänsleinköp Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Statens geotekniska institut

Finansinspektionen

Nämnden för offentlig upphandling Bankstödsnämnden Åtgärder för att stärka det finansiella systemet Exportkreditbidrag

Bokföringsnämnden Statens jordbruksverk

Bidrag till jordbrukets rationalisering mm Täckande av förluster pga statlig kreditgaranti Rådgivning och utbildning Skogsvårdsorganisationen Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter Bidrag till skogsvård mm Investeringar Bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare Fiskeriverket Främjande av fiskerinäringen Särskilda insatser för fisket Främjande av rennäringen Ersättningar för viltskador mm Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall Stöd till innehavare av fjällägenheter mm Statens veterinärrnedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet Bidrag till Statens veterinärmedicinska anstalt Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder Centrala försöksdjursnämnden Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet Bidrag till Statens utsädeskontroll

17

14 15

—-—- N L.) wa-ÖON—l—ON—I—NOO

15 15 29 10 56 12 15 86 20 63

70 15

100 15 20 11

29

15 22

12 36 11 15 89

8 750 16 737 980 616 22 500 22 320 17 044 37 264 60 200 25 17 637 224 78 624 2 200 8 502 266

14 352 194 952 5 115

1 457 7 188 3 388

136

28 551 630 7 839

3 785 30 000 4 410 400 28 000

11 160 3 000 3 000

375 10 652 407 264 3 190 2 160 1 604 150

14 924

480 3 816 2 017 7 942

711

Statens växtsortnämnd

Statens maskinprovning: Uppdragsverksamhet Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket Bekämpande av växtsjukdomar Statens livsmedelsverk

Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning mm Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden Livsmedelsstatistik

Småföretagsutveckling Styrelsen för Sverigebilden

Täckande av eventuella förluster i anledning av Statens vattenfallsverks borgensförbindelser m.m.

Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader Närings- och teknikutvecklingsverket: Utredningar Patent och registreringsverket Swedac: Myndighetsverksamhet Swedac: Uppdragsverksamhet Elsäkerhetsverket

Sprängämnesinspektionen Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m.

Konkurrensverket Byggforskning Särskilda avvecklingskostnader för Statens institut för byggnadsforskning

Industriell utveckling m.m. inom verkstadsteknikområdet Förvalming av viss statlig gruvegendom m.m. Konsumentverket Allmänna reklamationsnämnden

Reparation och underhåll exkl löner Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Stöd till innehavare av fjällägenheter mm Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

Sprängämnesinspektionen

Lönerfär reparation och underhåll Särskilda insatser för fisket Bidrag till Statens utsädeskontroll Bidrag till Statens maskinprovningar Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. Förvaltning av viss statlig gruvegendom m.m.

Investeringar Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Statens geotekniska institut

Exportkreditbidrag

Statens jordbruksverk

Skogsvårdsorganisationen Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter

Bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare Fiskeriverket Främjande av fiskerinäringen Främjande av rennäringen Stöd till innehavare av fjällägenheter mm Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet Statens maskinprovning: Uppdragsverksamhet

68 15 51 81 15 15 49 100

93

15

26 50 15 12 15 90 49

10 15 30

30 42

.h— UtU-UIONWNWLAAUIM'JIU'ON kli

408

28 050 2 106 12 753

1 862 23 800 5 949 88 351

46 644 9 700

1 632

35 729 7 595

13 110 5 990 25 410

4 500 49 136 28 590 5 628

1 250 375 38 155

7 668

52

2 913 1 088

57 505

7 500

7 500

11 160 125 1 598 1 554 330 150

Bidrag till Statens maskinprovningar Statens livsmedelsverk Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning mm Täckande av eventuella förluster i anledning av Statens vattenfallsverks borgensförbindelser m.m. Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader Patent och registreringsverket Swedac: Myndighetsverksamhet Swedac: Uppdragsverksamhet Elsäkerhetsverket Sprängämnesinspektionen Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m.

Byggforskning

Särskilda avvecklingskostnader för Statens institut för byggnadsforskning Allmänna reklamationsnämnden

Transfereringar

Hushåll Bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare Stöd till innehavare av fjällägenheter mm

Statliga bolag konsumtion

Åtgärder för att stärka det finansiella systemet Främjande av fiskerinäringen Särskilda insatser för fisket Ersättningar för viltskador mm

Småföretagsutveckling

Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m. Swedac: Myndighetsverksamhet

Swedac: Bidrag till riksmätplatsverksamhet

Statliga bolag investeringar Åtgärder för att stärka det finansiella systemet Swedac: Myndighetsverksamhet Swedac: Bidrag till riksmätplatsverksamhet

Privata bolag konsumtion Täckande av förluster pga statlig kreditgaranti Startstöd till jordbrukare Stöd till avbytarverksamhet mm Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin

i norra Sverige Omställningsåtgärder i jordbruket mm Rådgivning och utbildning Stöd till sockerbruken på Gotland m.m. Intervention m.m. Insatser för skogsbruket Främjande av rennäringen Prisstöd till rennäringen Ersättningar för viltskador mm Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall Distriksveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet Bidrag till distriktsveterinärorganisationen Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket Bekämpande av växtsjukdomar Industrins råvarukostnadsutjämning mm

U| LAUl-Ä

...som—U|.—

x! .::-o Nå

100 72

87 52

100 19 81

10 19

100

100 100

29 100 100 100

99 90 81 100 100 49 88 88 12

100

208 4 251

0

1 794 0 136 0 794 155

5 827 3 388

10 500 536

4 294 829

2 500 1 800

33 259 13 749 270 7 139

10 500 2 584 6 803

0 1 360 1 596

2 400 3 420 535 000

900 000 1 297 000 11 600 12 460 500 000 70 000 220

29 700 24 302 16 238 0 88 700 2 940 27 984 63 536 6 600 104 156 000

Småföretagsutveckling

Täckande av förluster vid viss garantigivning m.m. Främjande av kvinnligt företagande

Närings- och teknikutvecklingsverket: Utredningar Byggforskning

Industriell utveckling m.m. inom verkstadsteknikomrädet Stöd till miljömärkning av produkter Stöd till kooperativ utveckling

Privata bolag investeringar Bidrag till jordbrukets rationalisering mm Markförvärv för jordbrukets rationalisering Täckande av förluster pga statlig kreditgaranti Startstöd till jordbrukare Bidrag till skogsvård mm Stöd till byggande av skogsvägar Täckande av förluster vid viss garantigivning m.m. Räntestöd m.m. till varvsindustrin

Kommuner konsumtion exkl lön Fiskeriverket Främjande av fiskerinäringen Särskilda insatser för fisket Ersättning för intrång i enskild fiskerätt mm Byggforskning

Statliga organisationer och föreningar

Småföretagsutveckling

Bidrag till Standardiseringskommissionen Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk- vetenskapliga attachéverksamhet Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

Privata organisatione och föreningar Bidrag till Stiftelsen för utveckling av god redovisningssed Främjande av fiskerinäringen Bidrag till fiskevård mm Ersättning för intrång i enskild fiskerätt mm Främjande av rennäringen Prisstöd till rennäringen Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall Småföretagsutveckling Styrelsen för Sverigebilden Täckande av förluster vid viss garantigivning m.m. Stöd till kooperativ utveckling

Internationella transfereringar Avgifter till vissa internationella organisationer Byggforskning

Räntor Räntekostnader för förskotterade bidrag m.m.

Finansiella transaktioner Lån Täckande av förluster pga statlig kreditgaranti Lån till fiskerinäringen

Småföretagsutveckling

Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader Sprängämnesinspektionen Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m.

3 77 100

39 92 1 00 99

37 100 18 91 85 100 19 100

37 16 42

78 100

100 100

100

100 14 51

-—-|>AU..|>._

100

100

75 100 2

3 569 3 080 50 000 194 66 066 644 5 000 6 434

2 590

7 200 34 580 51 000

702 760 27 500

533 1 369 4 231 420 6 776

92 804 34 000

41 628 5 500

600 37 3 600 140 5 610 300 802 5 949 3 800 160 65

7 001 3 388

20 000

65 007 30 000 20 000

2 380

1 794 620

8 740

Allmänna reklamationsnämnden

Skatteförmåner Tjänsteinkomster utländsak fartyg Kvittning av underskott i aktiv näringsverksamhet Uttag av bränsle m m Avverkningsrätt till skog

Näringsbidrag Avgångsvederlag till jordbrukare

Avyttring av näringsfastighet och liknande Anläggning av skog m m

Skogsavdrag Substansminskning Lagemedskrivning Pågående arbeten Koncembidragsdispens Skadefösäkringsföretag

Hypoteksbank -kassa m m

Skogskonto Skatteutjämningsreserv Återföring Skatteutjämningsreserv Anellavdrag Överavskrivningar avseende inventarier Periodiseringsfonder Direktavskrivningar

Företagareförening m m

Ersättning skiljemannauppdrag Serveringstjänster Rumsuthyming Tidpunkten för redovisningsskyldighet i byggrörlese Ingående skatt på jordbruksarrende Avdrag för koldioxidskatt i metallurgiska processer Avdrag för koldioxidskatt på bränsle SNI 2-3

SUMMA

SANKTION

Skattesanktioner El- och bränsleförbmkning inom SNI 1-3 Förbrukning inom SNI ] jord-och skogsbruk Skatt på viss elektrisk kraft

SUMMA

11

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

100 100 100

1 474 15 686 000

30 000 1 505 000

1 105 000

175 000 30 000

1 650 000 25 000 285 000

4310 000

1 020 000 1 480 000 1 960 000

575 000 475 000 920 000

80 000 60 000

21 884 326

-1 640 000 -450 000 -260 000 -930 000

-1 640 000

Samhällsplanering och regional utveckling

FÖRMÅN % PROGNOS Konsumtion 788 694 Löner Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. 4 8 000 Glesbygdsmyndigheten 1 195 Förvaltningskostnader för Centralnämnden för

fastighetsdata 61 60 995 Uppdragsverksamhet vid Centralnämnden för

fastighetsdata 80 O Lantmäteriet 80 0 Förvaltningskostnader för lantmäteriet 77 320 837 Bidrag till internationellt samarbete kring den

byggda miljön m.m. 6 110 Hyror Glesbygdsmyndigheten 10 1 950 Förvaltningskostnader för Centralnämnden för

fastighetsdata 12 11 999 Förvaltningskostnader för lantmäteriet 11 45 834 Bidrag till internationellt samarbete kring den

byggda miljön m.m. 8 146 Övriga varu- och tjänsteinköp Lokaliseringsbidrag m.m. 4 12 000 Regionala utvecklingsinsatser 19 209 000 Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. 15 29 999 Glesbygdsmyndigheten 53 10 335 Lokaliseringslån 54 (18 900) Norrlands fonden 2 4 000 Förvaltningskostnader för Centralnämnden för

fastighetsdata 21 20 998 Uppdragsverksamhet vid Centralnämnden för

fastighetsdata l 5 0 Lantmäteriet 15 0 Förvaltningskostnader för lantmäteriet 12 50 001 Bidrag enligt lantmäteritaxan 100 6 897 — Bidrag till internationellt samarbete kring den

byggda miljön m.m. 71 1 298

Reparation och underhåll exkl löner Norrlands fonden 5 10 000

Löner före reparationer och underhåll Lokaliseringsbidrag m.m. 1 3 000 Investeringar 7 170 Glesbygdsmyndigheten 6 1 170 Förvaltningskostnader för Centralnämnden för

fastighetsdata 6 6 000 Uppdragsverksamhet vid Centralnämnden för

fastighetsdata 5 0 Lantmäteriet 5 0 Transfereringar 2 526 531 Hushåll Bidrag till internationellt samarbete kring den byggda miljön m.m. 1 18

Statliga bolag konsumtion Sysselsättningsbidrag Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m.

Privata bolag konsumtion

Regionala utvecklingsinsatser

Ersättning för nedsättning av socialavgilier Sysselsättningsbidrag Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. Glesbygdsmyndigheten

Privata bolag investeringar

Lokaliseringsbidrag m.m.

Regionala utvecklingsinsatser Täckande av förluster pga kreditgarantier till företag i glesbygd m.m. Sysselsättningsbidrag Transportstöd Norrlands fonden

Lokaliseringsbidrag m.m. i Ludvika kommun

Kommuner konsumtion exkl lön Regionala utvecklingsinsatser Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. Glesbygdsmyndigheten

Kommuner för investering Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m.

Statliga organisationer och föreningar

Regionala utvecklingsinsatser Sysselsättningsbidrag

Bidrag till internationellt samarbete kring den byggda miljön m.m.

Privata organisationer och föreningar Lokaliseringsbidrag m.m. Regionala utvecklingsinsatser Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m.

Finansiella transaktioner Privata organisationer och föreningar

Glesbygdsmyndigheten

Bidrag till lntemationellt samarbete kring den byggda miljön m.m.

Internationella transfereringar Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden

Lån Lokaliseringsbidrag m.m. Regionala utvecklingsinsatser Lokaliseringslån

Skatteförmåner

Bidrag tillregional utvecklingsfond Lag om nedsättning av socialavgifter Elförbrukning i Norrlandskommuner

SUMMA

20 100 48 20 14

82 27

100 50 100 93 100

11 11

12 24

100

12 46

100 100 100

2 500 39 998

220 000 500 000 120 000 39 998 2 730

246 000 297 000

3 000 125 001 300 000 186 000 14 100

121 000 21 999 1 560

11 999

88 000 2 500 128

3 000 132 000 47 998 61 888 1 560

128 7 300

36 000 33 000 (16 100) 1 093 300 573 300 520 000

4 477 583

Fritidsverksamhet och kultur

FÖRMÅN

Konsumtion Löner Statens kulturråd Statens konstråd Förvärv av konst för statens byggnader mm Utställningar av nutida svensk konst i utlandet Främjande av hemslöjden Riksarkivet och landsarkiven Språk- och folkminnesinstitutet Svenskt biografiskt lexikon Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet Centrala museer: Myndigheter Statens biografbyrå Presstödsnämnden och taltidningsnämnden Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen Talboks- o punktskrifisbiblioteket Myndigheter på och radio- och TV-området

Hyror

Statens kulturråd Statens konstråd Bidrag till Akademien för de fria konsterna Främjande av hemslöjden Riksarkivet och landsarkiven Språk- och folkminnesinstitutet Svenskt biografiskt lexikon Riksantikvarieämbetet Centrala museer: Myndigheter Statens biografbyrå Presstödsnämnden och taltidningsnämnden Talboks- o punktskriftsbiblioteket Myndigheter på och radio- och TV-området

Ovriga varu- och tjänsteinköp Statens kulturråd Statens konstråd

Förvärv av konst för statens byggnader mm Utställningar av nutida svensk konst i utlandet Bidrag till Akademien för de fria konsterna

Främjande av hemslöjden Riksarkivet och landsarkiven Språk- och folkminnesinstitutet Svenskt biografiskt lexikon Riksantikvarieämbetet

Kulturmiljövård Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet

Kulturstöd vid ombyggnad mm Centrala museer: Myndigheter Inköp av vissa kulturföremål Statens biografbyrå Stöd till fonogram och musikalier Presstödsnämnden och taltidningsnämnden Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen Stöd till radio och kassettidningar Stöd till kulturtidskrifier Talboks- o punktskriftsbiblioteket Myndigheter på och radio- och TV-området Stöd till internationellt ungdomssamarbete

%

76 57

19 90 46 61 80 56 80 50 57 23

80 16 50

27 42

40 27

11 46 23 16 10 15

16 16 93 80 58

10 12 12 31 12 15

100 18 60 15 11 54 35 52

PROGNOS 935 008

20 748 2 901 2 030

304 14 131 88 534 18 117 2 721 67 200

0

210 000 4 040 989

0 8 560 7 750

2 184 1 374 692 1 256 76 986 8 019 272 13 200 193 200 1 630 688 5 350 2 325

4 368 814 26 969 1 282 955 314 19 247 3 564 408 37 200 7 800 0

1 600 16 800 100 1 276 109 2 579

0

3 571 2 145 28 891 5 425 624

Reparation och underhåll exkl löner Kultur-miljövård Statens biografbyrå Presstödsnämnden och taltidningsnämnden

Investeringar Utställningar av nutida svensk konst i utlandet Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet Inredning och utrustning för lokaler för kulturändamål Täckande av förluster vid statlig

kreditgaranti till dagspressen

Transfereringar Hushåll Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer Bidrag till konstnärer Inkomstgarantier för konstnärer mm Ersättning åt författare m.fl. för utlåning

av deras verk genom bibliotek m.m. Kulturmiljövård Kulturstöd vid ombyggnad mm

Statliga bolag konsumtion Bidrag till Svenska riksteatem Operan och Dramatiska teatern Distributionsstöd till dagspressen Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland

Privata bolag konsumtion Bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsomr Kulturstöd vid ombyggnad mm Stöd till fonogram och musikalier Drihstöd till dagspressen Utvecklingsstöd till dagspressen Distributionsstöd till dagspressen Stöd till radio och kassettidningar Litteraturstöd Stöd till kulturtidskrifter Stöd till bokhandel Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland

Privata bolag investeringar Stöd till icke-statliga kulturlokaler Bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsomr Kulturmiljövård Kulturstöd vid ombyggnad mm Inredning och utrustning för lokaler för kulturändamål

Kommuner konsumtion exkl lön

Bidrag till regional musikverksamhet

Bidrag till regionala och lokala teater- dans- och musikinstitutioner Bidrag till regional biblioteksverksamhet

Kulturmiljövård

Bidrag till regionala museer

Kommuner för investering Bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsomr

Statliga organisationer och föreningar Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet mm Bidrag till samisk kultur

100 100 100

100 15 12

66 10 11

16 61 100 100 90 97 98 24 100 76

100 96

99

100

100 25 19

15 100

13 650 71 43

26 16

10

3 842 574

58 332 32 561 21 400

98 119 9 750 19 202

400 488 7 300 3 055

100

25 603 6 640 410 700 6 200 65 699 115 470 40 190 4 680 8 101 21 105

35 000 9 600 5 200 3 200

990

233 300

3 750 35 928 16 250 15 447

300

20 700 10 499

Bidrag till Svenska riksteatem Operan

och Dramatiska teatern 34 Bidrag till Svenska rikskonserter 100 Täckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserter 100 Bidrag till Musikaliska akademien 100 Centrala museer: Stiftelser 100 Bidrag till vissa museer mm 68 Riksutställnin gar 100 Stöd till svensk filmproduktion mm 100 Stöd till filmkulturell verksamhet 100 Stöd till fonogram och musikalier 38 Stöd till kulturtidskrifter 1 Bidrag till Stihelsen för lättläst nyhets-

inforrnation och litteratur 100 Bidrag till Svenska språknämnden och

Sverigefinska språknämnden 100 Bidrag till nationell och internationell

ungdomsverksamhet 3 Stöd till internationellt ungdomssamarbete 23

Kommunala organisationer och föreningar Bidrag till regionala och lokala teater-

dans- och musikinstitutioner 87 Kulturmiljövård 8 Bidrag till vissa museer mm 22 Bidrag till regionala museer 81 Privata organisationer och föreningar Stöd till idrotten 100 Bidrag till utvecklingsverksamhet inom

kulturområdet mm 85 Ersättning till rättighetshavare på musikområdet 100 Bidrag till regionala och lokala teater-

dans— och musikinstitutioner 12 Bidrag till fria teater- dans- och musikgrupper mm 100 Riksarkivet och landsarkiven 4 Riksantikvarieämbetet 2 Kulturmiljövård 1 ] Kulturstöd vid ombyggnad mm 1 Bidrag till vissa museer mm 10 Litteraturstöd 2 Stöd till kulturtidskrifier 64 Talboks- o punktskriftsbiblioteket 20 Sveriges Dövas Riksförbund för produktion

av videogram på teckenspråk 100 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 97 Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m. 100 Utveckling av ideell verksamhet 100 Bidrag till kvinnoorganisationemas centrala verksamhet 100

Internationella transfereringar Utbyte av "IV-sändningar mellan Sverige och Finland 13 EG:s utbytesprogram Ungdom för Europa 100 Stöd till internationellt ungdomssamarbete 25

Finansiella transaktioner Lån Kulturstöd vid ombyggnad mm 68 Statens biografbyrå 1 Skatteförmåner Underskott i litterär m m verksamhet 100 Understödsföreningar 100

206 312 69 800 0

3 400 111 299 69 292 33 400 61 500 61 000 4 137 195

13 000 3 200

3 351 276

326 220 5 200 22 418 65 853

527 200

117 300 3 367

44 996 59 300 7 699 2 400 7 150 1 600 10 190 820 12 480 10 700

17 500 108 349 80 000 15 000 3 400

3 610 4 500 300 108 884 108 813 71

9 055 000

Akademier m m

Utländska artister Ersättning till idrottsutövare Bidrag Sveriges författarfond TV-licenser m m Allmän nyhetstidning Avgiftsfria periodiska medlemsblad m rn Annan periodisk publikation Immatriella rättigheter Framförande av litterärt verk m rn Försäljning av bildkonst m m Biografföreställningar Konserter och cirkusföreställningar Frimärken sedlar mynt Lotterier Skidliftar Ideella föreningar

SUMMA

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

1 915 000 2 340 000 185 000

60 000 30 000 190 000 120 000 3 420 000

85 000 710 000

13 941 492

Internationellt bistånd FÖRMÅN

Konsumtion Löner Bidrag till internationella biståndsprogram

Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnader Beredningen för internationellt. tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd (SWEDEC Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum)

Nordiska afrikainstitutet "

Samarbete med länderna i Central- och Osteuropa Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga garantier till länder i Central-o Osteuropa Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier

Hyror Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd (SWEDEC Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum)

Nordiska afrikainstitutet

Övriga varu- och tjänsteinköp Bidrag till internationella biståndsprogram Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnader Utvecklingssamarbete genom BITS Beredningen för internationellt. tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) U-landsforskning genom SAREC Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) Näringslivsbistånd genom SWEDECORP Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd (SWEDEC Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) Nordiska afrikainstitutet Projektbistånd till vissa länder m.m. _ Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa Täckande av eventuella förluster i anledning av_ statliga garantier till länder i Central-o Osteuropa Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier

Reparation och underhåll exkl löner Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) Nordiska afrikainstitutet

Investeringar Beredningen för internationellt. tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)

%

PROGNOS 766 448 68 000 166 244

50 000

15 231 14 465

16 643 10 342 3 296 14 000 0

40 000 44 758 4 208 2 582 12 928 549

34 000 95 910 50 000 18 700

4117 8 500 7101 2 000 8 608 7 434 1892 1 338 49 000

7 500

6 394 646 61

5 252

823 263

Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd (SWEDEC Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) Nordiska afrikainstitutet Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga garantier till länder i Central-o Osteuropa Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier

Transfereringar Hushåll

Utvecklingssamarbete genom SIDA

Nordiska afrikainstitutet _ Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa

Statliga organisationer och föreningar Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa

Privata organisationer och föreningar Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa

Internationella transfereringar Bidrag till internationella biståndsprogram Utvecklingssamarbete genom SIDA Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)

Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnader Utvecklingssamarbete genom BITS U-landsforskning genom SAREC

Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) Näringslivsbistånd genom SWEDECORP Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd (SWEDEC

Projektbistånd till vissa länder m.m. "

Samarbete med länderna i Central- och Osteuropa Bidrag till EFTA:s fond för ekonomisk och social utjämning Bidrag till kapitalinsats i Europeiska investeringsbanken

Finansiella transaktioner Lån Beredningen för internationellt. tekniskt-ekonomiskt

samarbete (BITS)

SUMMA

&)th

kl!

12 13

13

97 88

90 98 98 98 98 60 100

100

574

970 122

0 2 500

14 236 389

790 548 183 91 000

91 000

35 000

3 298 000 5 797 352 6 394 900 000 916 300 416 500 263

98 000

287 65 562 420 000 410 000

900 000

412

412

15 008 501

Statsskuldräntor

FÖRMÅN % PROGNOS Konsumtion ] 086 000 Övriga varu- och tjänsteinköp RGKzKostnader för upplåning och låneförvaltning 14 152 040 Löner före rep o underhåll RGKrKostnader för upplåning och låneförvaltning 86 933 960 Transfereringar 117 000 000 Räntor på statsskulden mm 100 117 000 000

SUMMA 118 086 000

Övri ga utgifter

FÖRMÅN % PROGNOS Konsumtion 112 322 Löner RGK:Garantiverksamhet 80 0 Täckning av merkostnader för löner och pensioner mm 100 103 000 Övriga varu- och tjönsteinköp RGK:Garantiverksamhet 20 0 Oförutsedda utgifter 100 9 322 Anslagsförbrukning 34 0 Transfereringar 9 773 000 Hushåll Anslagsförbrukning 33 0 Statliga bolag konsumtion Sveriges Hundcenter AB Statens Hundskola 100 0 Privata bolag konsumtion Anslagsförbrukning 33 0 Äldreanslag från RRV 1 5 683 Kommuner konsumtion exkl lön Aldreanslag från RRV 27 153 441 Kommuner for investeringar Äldreanslag från RRV 70 397 810 Privata organisationer och föreningar Äldreanslag från RRV 2 11 366 Stöd till politiska partier 100 127 200 Stöd till trossamfund m.m. 100 69 500 Internationella transfereringar Tullavgift 100 1 441 000 Jordbruks- och sockeravgifter 100 467 000 Mervärdeskattebaserad avgift 100 4 100 000 Avgift baserad på bruttonationalinkomsten 100 3 000 000 Finansiella transaktioner 2 000 000 Tillkommande utgifisbehov 100 2 000 000 Skatteförmåner 22 384 500 Tjänstinkomster vistelse utomlands 100 .. Avdrag till och från arbetet näringsidgare 100 .. Avgifter VPCm 100 180 000 Dubbelbeskattningsavtal (tax sparing) 100 .. Rabatt från ekonomiska föreningar m m 100 330 000 Realisationsvinst 100 6 545 000 Uttag av aktier 100 .. Reaförluster marknadsnoterade aktier 100 Marknadsnoterade fordringar 100 .. Livsmedel 100 5 610 000 Stipendier 100 .. Hittelön 100 .. Ersättning för blod m m 100 17 700 Intäkter vid försäljning av vilt växande bär m m 100 .. Utlandstillägg 100 Utlandstraktamenten 100

Ersättning p g a politisk förföljelse

Personalrabatter m m

Avdrag för dubbel bosättning

Avdrag för resor till och från arbetet Avdrag för hemresor Utdelning aktier m m Allemansfond Konsumtionskrediter Andra transfereringar enl LAF

SUMMA

SANKTION

Skattesanktioner Ränteutgifter- 21% reduktion

SUMMA

100 100 100 100 100 100 100 100 100

100

474 700 5 333 500

2 265 000 678 600

34 269 822

-215 000 -215 000

-215 000

Kronologisk förteckning

. Ett renodlat näringsförbud. N. . Arbetsföretag — En ny möjlighet för arbetslösa. A. . Grön diesel — miljö— och hälsorisker. Fi. . Långtidsutredningen 1995. Fi. . Vårdens svåra val. Slutbetänkande av Prioriteringsutredningen. S. 6. Muskövarvets framtid. Fö. 7. Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. A. 8. Pensionsrättigheter och bodelning. Ju. 9. Fullt ekonomiskt arbetsgivaransvar. Fi. 10. Översyn av skattebrottslagen. Fi. 11. Nya konsumentregler. Ju. 12. Mervärdesskatt — Nya tidpunkter för redovisning och betalning. Fi. 13. Analys av Försvarsmaktens ekonomi. Fö. 14. Ny Elmarknad + Bilagedel. N. 15.Könshandeln. S. 16. Socialt arbete mot prostitutionen i Sverige. S. 17. Homosexuell prostitution. S. 18. Konst i offentlig miljö. Ku. 19. Ett säkrare samhälle. Fö. 20. Utan el stannar Sverige. Fö. 21. Staden på vatten utan vatten. Fö. 22. Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne. Fö. 23. Brist på elektronikkomponenter. Fö. 24. Gasmoln lamslår Uppsala. Fö. 25. Samordnad och integrerad tågtrafik på Arlandabanan och i Mälardalsregionen. K. 26. Underhållsbidrag och bidragsförskott, Del A och Del B. S. 27. Regional framtid + bilagor. C. 28. Lagen om vissa internationella sanktioner — en översyn. UD. 29. Civilt bruk av försvarets resurser - regelverken, erfarenheter, helikoptrar. Fö. 30. Alkylat och Miljöklassning av bensin. M. 31 . Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU. M. 32. IT och verksamhetsfömyelse inom rättsväsendet. Förslag till nya samverkansformer. Ju. 33. Ersättning för ideell skada vid personskada. Ju. 34. Kompetens för strukturomvandling. A. 35. Avgifter' inom handikappområdet. S. 36. Förmåner och sanktioner- en samlad redovisning. Fi.

Urho-IN!—

Systematisk förteckning

J ustitiedepartementet

Pensionsrättigheter och bodelning. [8] Nya konsumentregler. [11] IT och verksamhetsförnyelse inom rättsväsendet. Förslag till nya samverkansformer. [32] Ersättning för ideell skada vid personskada. [33]

Utrikesdepartementet

Lagen om vissa internationella sanktioner — en översyn. [28]

Försvarsdepartementet

Muskövarvets framtid. [6] Analys av Försvarsmaktens ekonomi. [13] Ett säkrare samhälle. [19] Utan el stannar Sverige. [20] Staden på vatten utan vatten. [21] Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne. [22] Brist på elektronikkomponenter. [23] Gasmoln lamslår Uppsala. [24]

Civilt bruk av försvarets resurser —

regelverken, erfarenheter , helikoptrar. [29]

Socialdepartementet

Vårdens svåra val. Slutbetänkande av Prioriteringsutredningen. [5] Könshandeln. [15] Socialt arbete mot prostitutionen i Sverige. [16] Homosexuell prostitution. [17] Underhållsbidrag och bidragsförskott, Del A och Del B. [26] Avgifter inom handikappområdet. [35]

Kommunikationsdepartemntet

Samordnad och integrerad tågtrafik på Arlandabanan och i Mälardalsregionen. [25]

F inansdepartementet

Grön diesel — miljö- och hälsorisker. [3] Långtidsutredningen 1995. [4] Fullt ekonomiskt arbetsgivaransvar. [9] Översyn av skattebrottslagen. [10] Mervärdesskatt — Nya tidpunkter för redovisning och betalning. [12] Förmåner och sanktioner - en samlad redovisning. [36]

Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsföretag — En ny möjlighet för arbetslösa. [2]

Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. [7] Kompetens för strukturomvandling. [34]

Kulturdepartementet Konst i offentlig miljö. [18]

Näringsdepartementet Ett renodlat näringsförbud. [1] Ny Elmarknad + Bilagedel. [14]

Civildepartementet Regional framtid + bilagor. [27]

Miljödepartementet

Alkylat och Miljöklassning av bensin. [30] Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU. [31]