Arbete till invandrare : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

DELBETÄNKANDE

4%

Statens offentliga utredningar

g] Pl]

1995:76 w Arbetsmarknadsdepartementet

Arbete till Invandrare

Delbetänkande Invandrarpolitiska kommittén

av

Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU och Ds Fritzes, Offentliga

av svarar Publikationer, på uppdrag Regeringskansliets

av

förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kuntjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådberedningen. Statsrådberedningen, 1993.

En liten broschyr underlättar arbetet för den skall - som som svara på remiss.

Broshyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stokholm Fax: 08-760 09 86 Telefon: 08-405 24 81

NORSTEDT TRYCKERI AB ISBN 91-3 8-20003-1 Stockholm 1995 ISSN 0375 -250X

Arbete till invandrare

Till statsrådet

Leif Blomberg

Regeringen bemyndigade den 24 november 1994 statsrådet Blomberg

tillkalla kommitté KU 1994:1 1 för översyn den svenska att en en av invandrarpolitiken. Med stöd detta bemyndigande förordnades

av den 25 november 1994 Björn Rosengren ordförande. Den 2

som januari 1995 förordnades Anders Arnesson s, Rune Backlund c, Helena Duroj v, Gustaf Essen m, Juan Fonseca s, Hardy

von Hedman kds, Lars Johansson s, Anita Jönsson s, Ingela Mårtens

fp, Yvonne Ruwaida mp och Eva Sjöstedth s ledamöter son som i den parlamentariska Invandrarpolitiska kommittén. Rune Backlund

den 7 april 1994 Marianne Andersson c. ersattes av

Som sakkunniga förordnades den 2 februari 1995 generaldirektör Göte Bernhardsson, departementsråd Lars G. Johansson, departementsråd Eva Lindström, generaldirektör Björn Weibo, generaldirektör Kerstin Wigzell och direktör Gunnar Wetterberg.

Invandrarpolitiska kommittén får härmed överlämna sitt delbetänkande Arbete till invandrare. I arbetet med betänkandet har samtliga ledamöter och sakkunniga deltagit.

En reservation har avgivits ledamoten Gustaf Essen m.

av von Särskilda yttranden har avgivits ledamöterna Helena Duroj v,

av Juan Fonseca och Yvonne Ruwaida mp, samt sakkunniga Eva

s

Lindström, Gunnar Wetterberg och Kerstin Wigzell. Kommitténs arbete fortsätter enligt direktiven.

Stockholm den 29 juni 1995

Björn Rosengren Marianne Andersson Anders Arnesson Helena Duroj Gustaf von Essen Juan Fonseca Hardy Hedman Yvonne Ruwaida Lars Johansson Anita Jönsson Ingela Mårtensson

Eva Sjöstedth

Sture Öberg

15-0783

Arbete till invandrare

Innehåll

Sammanfattning Få sysselsatta och många bidragsberoende 11

2.1 Situationen 11

2.2¶Konsekvenser 19

2.3¶Orsaker 21

2.4¶Möjligheter 28

Idéer och pågående verksamhet 33

.

3.1¶Röster i den svenska debatten 33

3.2¶Bedömningar i utredningar 49

3.3¶Pågående verksamhet 53

Kommitténs slutsatser och förslag 61

4.1 Kommitténs slutsatser 61 4.2 Kommitténs förslag 64

Bilaga Kommitténs direktiv 75 Bilaga 2. Källor till avsnitt 3 91 Bilaga Reservation och särskilda yttranden 92

Arbete till invandrare

Sammanfattning

Uppdraget

Den invandrarpolitiska kommittén Kommittén för översyn invand-

av rarpolitiken, KU 94:11 skall enligt direktiven ägna särskilt intresse åt frågor invandrarnas situation på arbetsmarknaden. Kommittén

om lägger sitt slutbetänkande i december 1995 har valt att redan

men

uppmärksamma invandrarnas besvärliga situation under sommaren på arbetsmarknaden publicera föreliggande delbetän-

genom att kande. Det handlar invandrarnas sysselsättning, medan andra

om arbetsmarknadsfrågor inkomstfördelning, karriärmöjligheter

som

och ytterligare aspekter på bidragsberoende behandlas i ett m.m. större sammanhang i slutbetänkandet.

Få många bidragsberoende sysselsatta -

Ekonomisk tillväxt, full sysselsättning och jämn inkomstfördelning har varit centrala mål för Sveriges ekonomiska politik under efterkrigstiden. Arbetslöshet är ett sätt att misshushålla med landets viktigaste människorna och deras vilja till arbete och utveck-

resurs: ling. En ekonomi med allt färre sysselsatta och allt fler bidragsberoende innebär den välfärd Sverige vilar på urholkas.

att som

årens situation på arbetsmarknaden med hög arbets-

De senaste löshet och sjunkande arbetskraftstal, har särskilt hårt drabbat perso-

med utländsk bakgrund. Den öppna arbetslösheten för utomner nordiska medborgare i april 1995 hela 28 procent medan motsva-

var rande tal för svenska medborgare drygt 7 procent enligt SCB:s

var arbetskraftsundersökningar. Bland vissa invandrargrupper är siff-

katastrofala, för vissa utomeuropeiska nationaliteter rorna än mer över 40 procent. Ett etniskt och socialt segregerat samhälle håller på

växa fram. En typ klassamhälle där de sociala skillnaderna att ny av delvis sammanfaller med etniska skillnader måste undvikas.

Effekterna så många invandrare idag står utanför arbets-

av att marknaden olika slags svårigheter för den enskilde och för

består av samhället Arbetslöshet drabbar många gånger invandrare

i stort. en

8 Arbete till invandrare

särskilt hårt eftersom arbetsgemenskap skulle kunna underlätta

en den sociala och kulturella integrationen i det svenska samhället.

Ett permanent bidragsberoende särskilt drabbar vissa

som grupper

invandrare medför också hot slag mot Sveriges framtid. Ett av av nya utanförskap skapar spänningar och fördomar med allt vad det kan komma att innebära för enskilda individer i gruppen och i form

av sociala konflikter inom samhället i stort.

Med den nuvarande dåliga integrationen på arbetsmarknaden måste den offentliga sektorn på olika sätt ta över försörjningsansvaret för arbetslösa invandrare, liksom i stor utsträckning även för andra arbetslösa. Staten och kommunerna ikläder sig ett långsiktigt åtagande på över två miljoner kronor enbart att ta emot enda

genom en framtida invandrare i 35-årsåldern denne inte kan försörja sig

om

eget arbeta genom

Om stor del dem idag saknar sysselsättning skulle hamna

en av som i ett permanent bidragsberoende blir de statsfinansiella effekterna på sikt helt förödande. Ytterligare 111 000 utländska medborgare skulle behöva arbeta eller söka arbete för skulle

att gruppen samma arbetskraftstal totalbefolkningen. Ännu fler arbetstillfällen skulle

som behöva besättas invandrare även andra med invandrarbakgrund

av om inkluderas i beräkningarna.

Åtgärder på lång och kort sikt

Delbetänkandet har två syften. Det ena är att skapa utrymme för en öppen och orädd diskussion som tar fasta på det allvarliga i situationen och som ventilerar genomgripande långsiktiga åtgärder.

mer Mycket stora förändringar behövs på arbetsmarknaden för att undvika ett klassamhälle med etniska inslag. Bland åtgärder brukar

som diskuteras ingår sådana ökar utbudet arbetstillfällen starta

som av eget, samhällstjänst, hemservice, möjlighet till provanställning, löne differentiering, enklare regelverk m.m., sådana som minskar utbudet av arbetssökande minskad invandring, kortare arbetstid, tidigare pensionering m.m. och sådana fördelar de nuvarande jobben

som

rättvist kvotering, minst ett jobb hushåll, skyddad sysselsättmer per ning, intensiv arbetsförmedling, obligatorisk invandrarpraktik

mer m.m..

Förslagen är alla utmanande för vissa grupper, på sikt behövs

men radikala förändringar för att bryta nuvarande trender vad gäller ökningen av antalet bidragsberoende invandrare. Avsikten är inte här att prioritera bland debattinläggen eftersom de behöver utredas närmare, vilket tar tid. Bl a pågår arbete av detta slag i ett antal utredningar som hanterar generella problem som berör alla invånare i Sverige men som också är relaterade till invandrarnas situation, t

ex den arbetsmarknadspolitiska utredningen och utredningen levnads-

om villkoren i storstäderna.

Det andra syftet med delbetänkandet är att omgående föreslå

Arbete till invandrare 9

åtgärder som griper in i den aktuella situationen. Det handlar dels

om att utnyttja den nuvarande konjunktursituationen, dels för-

om att stärka några framgångsrika medel på arbetsmarknaden för till

att se att bl.a. ett antal invandrare med efterfrågade kunskaper undviker

att hamna i långtidsarbetslöshet och bidragsberoende. Upp-

permanent skattningsvis skulle ytterligare 15 000-20 000 invandrare kunna beredas arbete efter ett intensifierat integrationsprogram de närmaste åren med bland annat ökat stöd till dem vill starta och

som eget särskilda för anställning invandrare inom både den

program av privata och offentliga sektorn.

Den positiva särbehandling föreslås motiveras det akuta

som av behovet av att rädda över ett antal människor från ett permanent bidragsberoende för att därmed också minska framtida spänningar melllan olika befolkningsgrupper i Sverige. Förslagen skulle reducera

inte undanröja den orättvisa finns idag mellan invandrare meni som och övriga invånare vad gäller sysselsättning och bidragsberoende.

Arbete till invandrare 11

Få

2. och

sysselsatta många bidragsberoende

Begreppet invandrare täcker en mycket heterogen grupp människor och situationen för en enskild invandrare behöver inte ha mycket gemensamt med genomsnittstal för en större grupp. Urvalet av de olika kategorierna i detta avsnitt styrs till stor del de uppgifter

av som finns tillgängliga i statistiska källor och forskningsrapporter.

Det saknas också allmänt vedertagen definition på är

en vem som

invandrare. Med den vidaste statistiska definitionen har alla en som är födda i ett annat land eller deras barn invandrarbakgrund.

en Gruppen består då 1,6 miljoner människor, många utan att

av ca själva tänka på sig själva invandrare i något avseende. Med

som en snäv definition är invandrare detsamma utlandsfödda utländska

som medborgare. Då finns det omkring 0,4 miljoner registrerade invandrare i Sverige.

2. 1 Situationen

Antalet sysselsatta personer i Sverige ökade under hela 1980-talet för att sedan minska kraftigt. Först under det allra senaste året har en viss uppgång skett. I samband med att antalet sysselsatta blivit färre under 1990-talet har antalet med arbetslöshetsunderstöd, förtids-

personer pension eller sjukbidrag ökat. Bidragstagarna har alltså blivit allt fler samtidigt statens inkomster har minskat. En väsentligt tyngre

som försörjningsbörda har lagts på betydligt mindre personer än

en grupp tidigare.

Allt fler invandrare har också ställts utanför arbetsmarknaden under dessa år. Många utländska medborgare och svenska medbor-

med utländsk bakgrund har drabbats hårdare än andra av de gare förändrade villkoren på arbetsmarknaden. Den stora skillnad

som nu finns mellan andelen utländska medborgare har sysselsättning

som och sysselsättningen i totalbefolkningen redovisas i figur

Ibland talas det att har fått ett två tredjedels-samhälle där

om nu

tredje inklusive många invandrare ställs utanför den var vuxen traditionella arbetsgemenskapen. Den senaste tidens utveckling styr-

12 Arhøfø till immr/r/Ira

Figur 1. Sysselsiittningsgapet

Andelen sysselsatta i åldrarna 20-64år 1980-1994. Hela befolkningen och

utländska medborgare. Årsmedelta

90%

ningen

befdk

Hela

80%

70%

60%

-

50% -

1981 1984 1988 1991 1994

l.Källa:SCB:sarbetskraftsundersökningarAKU.

ker sådan tolkning. Utvecklingen på arbetsmarknaden under

en femårsperioden 1990-1994 kan drag sammanfattas i följande

i grova tal:

Antalet sysselsatta minskade med mer än en halv miljon 0 personer

personer till 3,9 miljoner.

0 Arbetslösheten ökade från 75 000 personer till 340 000.

Antalet sysselsatta utländska medborgare minskade med cirka 0

till 168 000.

80 O00 personer,

Antalet utländska medborgare i arbetsför ålder Ökade från 346 000 0

personer till 374 000

Antalet registrerade arbetslösa utländska medborgare ökade från 0

8 000 personer till 45 000.

Med sysselsatta menas i AKU personer som har arbete. sysselsatta och arbetslösa utgör tillsammans personer Med relativa arbetskraftstal menas andelen % personer i arbetskraften av hela befolkningen i arbetsför ålder, med relativa arbetslöshetstal menas andelen arbetslösa av hela antalet personer i arbetskraften, med relativa sysselsättningstal menas andelen sysselsatta, dvs. som har anställning eller annat arbete, av hela befolkningen i arbetsför ålder.

2 Siffrorna i texten hänför sig till den folkbokförda befolkningen. Enligt SCB finns det dock anledning antaga att ca 10 procent av de utomnordiska

Arbete till invandrare 13

När jämlikhet sattes upp som mål för den svenska invandrarpolitiken, vilket skedde redan 1968, var det en självklarhet att de som invandrade till Sverige skulle beredas sysselsättning villkor som

på samma alla andra som bodde i landet. Regering och riksdag ville undvika att invandrare utlänningar, som man brukade säga på den tiden

- fastnade i låglöneyrken eller hamnade i branscher där risken för arbetslöshet var stor. Om de inte kunde leva på samma standard som den svenska befolkningen fanns risk för att de skulle isoleras från det svenska samhället och bli andra klassens medborgare.

Under många år såg det ganska lyckosamt ut, även jämlikheten

om hade sina brister och omställningen till ett liv i Sverige kunde

vara mödosam för den enskilde invandraren. Sysselsättningsgraden till

var och med högre för invandrare än för den infödda befolkningen och invandringen bidrog till den ekonomiska utvecklingen i Sverige.

Den renodlade arbetskraftsinvandringen från utomnordiska länder begränsades i slutet av 1960-talet och invandringen från Finland minskade och ändrade karaktär under de kommande årtiondena. Samtidigt minskade andelen förvärvsarbetande bland de utländska medborgarna i Sverige och sjönk i mitten 1970-talet under värdet

av för hela befolkningen.

När arbetslösheten för utländska medborgare började mätas i mitten av 1970-talet visade den sig vara ungefär dubbelt så hög som för svenska medborgare, vilket väckte en diskussion om invandrarnas situation på arbetsmarknaden. I viss utsträckning kan sådan högre

en arbetslöshet emellertid betraktas förklarlig, då det bland invand-

som

finns större med anknytning till arbetsmarknaden. rarna grupper svag Man kan också förvänta sig att det tar viss tid att etablera sig i ett

en nytt land. På samma sätt kan en överrepresentation i vissa yrken och branscher vara ett övergångsfenomen. Då arbetslösheten generellt har varit mycket låg i Sverige sedan 195 0-talet, hade i verkligheten de allra flesta invandrarna i arbetsför ålder goda förutsättningar att klara sin egen försörjning under 1960- och 1970-talen.

Den gradvisa försämringen de senaste två decennierna har under senare år förvärrats dramatiskt. Det minskade utrymmet på arbetsmarknaden har drabbat invandrare har drabbats särskilt

många, men hårt. Den stora invandringen från före detta Jugoslavien bidrar till att skillnaden ökat så markant de senaste åren. Det är dock viktigt att notera att skillnaderna är resultat av processer som pågått under en längre tidsperiod. I figur 2 visas hur sysselsättningen bland utländska

medborgare som är folkbokförda i Sverige i själva verket har lämnat landet men kvarstår i befolkningsregistren. Se Brister i folkbokföringen, stencil från SCB 1994-09-21. Detta kan innebära att befolkningsstatistiken, liksom AKU, överskattar antalet i Sverige bosatta utländska medborgare med upp till 10 procent. Om så är fallet kan t.ex. antalet arbetslösa utländska medborgare vara ca 40 000 i stället för 45 000 som anges i texten.

14 Arbete till invandrare

Figur 2. Utländska medborgares sysselsättningsstatus Alders- och könsstandardiserat index för andelen förvärvsarbetande utländska medborgare åren 1950-1994. Index för totalbefolkningen är 100. lndex 120% 1950

110% -60 Hela befolkningen 1000°——fiCH——-—---HC——C—— —Hfl—— —— H------I

90% -r

80%--

Folk- och I bostadsraknmgen 70% -- O Arbetskraftsundersökningen

60%ê

0% . . . . 4 f 1960 1970 1980 1990 1950

Källa:JanEkberg.Sysselsättningocharbetsmarknadskarriärblandinvandrare,1993.AKU för 1994.

medborgare har förändrats i jämförelse med genomsnittet för hela befolkningen de senaste fyrtio åren. Bakom dessa genomsnitt döljer sig skillnader mellan hur olika stora invandrare lyckats etablera sig på arbetsmarknaden. I figur 3 sid 15 visas andelen i arbetskraften dvs. sysselsatta och arbetslösa för några olika medborgarskapsgrupper år 1994. Medan över 70 procent av de svenska männen i åldern 16-64 år stod till arbetsmarknadens förfogande motsvarande andel för män med turkiskt eller iranskt var medborgarskap mindre än 20 Invandrare med olika vistelseprocent. tid har också i genomsnitt etablerats olika väl. I tabell 1 sid 15 visas andelen sysselsatta respektive arbetslösa 1992 för utrikes födda i åldern 16-64 år. Andelen sysselsatta ökar och andelen personer arbetslösa minskar med längre vistelsetid i Sverige. Antalet sysselsatta utländska medborgare var enligt AKU:s årsmedeltal 168 000 för år 1994 och antalet arbetslösa var 45 000. De utländska medborgarna utgjorde 4 procent de sysselsatta, 5 proav arbetskraften och 13 procent de arbetslösa i Sverige. De cent av av hade lägre sysselsättning och högre arbetslöshet än hela befolkningen i samtliga ålders- och könsklasser. Skillnaderna mellan totalbefolkningen och utländska medborgare dock störst i åldrarna var 25-44 år, figur 4 sid 17. De siffrorna från arbetsförmedlingse senaste

Arbete till invandrare 15

Figur Andel i arbetskraften Arbetskraftstal på den svenska arbetsmarknaden 1994för olika medborgarskapsgrupper i åldern 16-64 år.

75 Oo I Man..

o c - §2 2 c c å% g £5

c :så :såå

m .. â-å Q0 u.‘-7: §3 .E g Q: l-

e Qi: gggg

q, GLE E 2’ E :E5 E508 a Q Z Q S Z Q 1’. D to cg u.: +- :n D

Källa: Av Statens lnvandrarverk SIV beställd specialbearbetning av AKU 1994.

Tabell Arbetskraftsstatusår 1992för utrikes födda personers med olika vistelsetid i Sverige Aldersstandardiserade värden. Procent.

Källa: Jan Ekberg. Sysselsättning och arbetsmarknadskarriär bland invandrare,

Högskolan iVäxjö, 1993.

3 På grund vissa fel i befolkningsstatistiken har troligen ett antal personer

av

invandrat under år räknats in bland de invandrade före 1969. som senare Sannolikt är andelen sysselsatta något högre och andlen arbetslösa något

lägre än vad tabellen visar för invandrade före 1969.

16 Arbete till invandrare

arna på arbetslösheten bland utomnordiska medborgare visar att närmare 24 000 var arbetslösa mars 1995 och att arbetslösheten i denna grupp proportionellt något större i storstadsområdena än

var i andra delar Sverige.

av

Utländska medborgares anknytning till arbetsmarknaden

svagare framgår inte enbart att fler står utanför arbetskraften och fler

av att är arbetslösa, utan även att större andel har tillfälliga arbeten.

av en Av alla anställda år 1994 hade 14 procent tidsbegränsad anställ-

en ning medan motsvarande tal för utländska medborgare 24

var procent. Inga uppgifter finns om anledningen till tidsbegränsade anställningar. Man kan anta att personer under introduktionstid på

en arbetsmarknaden ofta får tillfälliga jobb eller provanställningar. Tidsbegränsade anställningar är således mycket vanliga bland ungdomar. År 1994 hade 61 anställda tidsbegränsad

procent av 16-19-åringar anställning 67 procent bland utländska medborgare.

De skilda förvärvsfrekvenserna återspeglas även i det faktum

att invandrare i genomsnitt har lägre inkomster. Detta gäller både de

som är födda i utlandet och de är utländska medborgare. År 1990

som var siffrorna följande för alla i åldern 16 år och äldre. Uppgiften

avser Sammanräknad inkomst i tusental kronor.

Tabell 2. Medelinkomst år 1990för svenska och utländska medborgare födda i Sverige eller utomlands. Exklusive personer utan inkomst.

Medelinkomst, tkr

Källa: Folk- och bostadsräkningen FoB 1990.

Om man delar materialet efter invandringsår framträder dock

upp en delvis annan bild. Bland både invandrade män och kvinnor har

som en inkomst har de har varit i Sverige länge högre genomsnittlig

som en inkomst än den infödda befolkningen. För männens del gäller det invandrare som anlänt före 1967, för kvinnorna invandrare

som anlänt före 1970. Personer varit i Sverige kortare tider har

som däremot en betydligt lägre inkomst än genomsnittet för hela befolkningen se figur 4 sid 17.

I förhållande till födda i Sverige har många invandrare sin

personer försörjning ordnad via förtidspensionering. Andelen 16-64

en vuxna år svenska medborgare med förtidspension enligt Riksrevisions-

var verket RRV 6 procent år 1992 bland dem födda i Sverige och

som var 15 procent bland dem födda i ett annat land. Spridningen

som var mellan olika delgrupper är emellertid stor. Några har mycket förtidspensionerade, t.ex. inflyttade från länder i Afrika eller Sydame-

Arbete till invandrare 17

Figur 4. Inkomst efter vistelsetid i Sverige Sammanräknad inkomst år 1990efter födelseland och invandringsår. Exklusive personer utan inkomst.

Tusental kronor

180 j I Sveri födda män e

—

140 ‘ l Sveri födda kvinnor e

100 -

80-

60-

40-

år 5-9 år 10-14 år 15-19 år 20-22 år 223 år 0-4

födda män I utlandet födda kvinnor | utlandet

Källa:FoB1990.

rika medan andra har höga siffror. Bland dem är födda extremt som i Grekland eller Jugoslavien är femte förtidspensionerad. var vuxen Det är bekant förtidspension är vanligt inom vissa yrkesgrupper, att städare och byggnadsarbetare. En orsakerna till att det finns t.ex. av förtidspensionärer bland invandrare är de arbetat i sådana många att yrken. Förtidspension har också ibland använts för med personer svårigheter på arbetsmarknaden. stora Den översiktliga bilden hur invandrare klarar sig på arbetsmarkav naden kan kompletteras med resultaten från ingående studier. En mer specialstudie flyktingars anhöriga kommit till Sverige mer än av som efter flyktingen, har genomförts Fariba Hajighasemi och två år av David De följde situationen för statistiskt urval Gaunt. upp ett av inflyttare till Stockholm år 1992. Ett hundratal intervjuer genomfördes 49 med arbetsföra ofta och med varav var vuxna personer, unga relativt god utbildning, då haft två år på sig sig till den som att anpassa svenska arbetsmarknaden. Hälften hade besökt arbetsförmedlingen.

Av dem fick hälften hjälp via någon form allmän utbildning. Fem av hade fått särskild hjälp, hade praktikplatser, på tandklinik, varav tre

18 Arbete till invandrare

Figur 5. Sysselsättningsstatus för utländska medborgare

Sysselsättningsstatus för utländska medborgare. Ärsmedeltal 1994. l den

övre figuren uppmätta värden för i Sverige bosatta utländska medborgare

efter kön och ålder. Iden nedre figuren fördelningen om utländska

medborgare hade haft samma andel sysselsatta, samma andel arbetslösa

och samma andel personer utanför arbetskraften som svenska medborgare.

Faktisk situation

Man.. Kvinnor

60-64

55-59

45-

35-

25-

20-

16-

.

60000 40000 20000 0 0 20000 40000 60000

Om samma situation som för svenskar

60-64

55-59

45-

35-

25-

20-

16-

. 20000

60000 40000 20000 0 O 40000 60000

- Sysselsatta C: Arbetslösa u i arbetskraften

Källa:AKU 1994.

i livsmedelsföretag och på dagis, och två gick på AmuGruppens yrkesutbildning. Endast en hade fått fast arbete och då

genom egen försorg. Flertalet försörjer sig således via bidrag olika slag, främst

av socialbidrag. Den stora majoriteten i denna invandrargrupp har,

som situationen ser ut idag, små möjligheter att undvika ett permanent bidragsberoende.

En annan studie flyktingar kom till Göteborg under 1991

av som visade att 1993 hade endast ett fåtal kunnat ta ett jobb på den öppna arbetsmarknaden. Göteborgs stad, genomförde studien, hade då

som valt ut 95 flyktingar hade kunskaper, erfarenheter och allmän

som kondition för att kunna ta ett jobb på den öppna arbetsmarknaden men resultaten nedslående. De flesta skolades in i ett mycket

var långvarigt, kanske permanent, socialbidragsberoende. Även från

andra håll i landet finns liknande exempel, bl.a. i Botkyrka, där

ett stort antal människor på grund olyckliga förhållanden aldrig kommit i

av

Arbete till invandrare 19

kontakt med arbetsförmedlingen, och därmed eventuellt uppburit socialbidrag i onödan.

Skillnaden mellan svenska och utländska medborgares situation på arbetsmarknaden har alltså blivit större. I figur 5 visas att ytterligare 111 000 utländska medborgare skulle behöva tillhöra arbetskraften för andelen skulle densamma för svenska medborgare.

att vara som Om i stället jämför arbetslösheten, skulle ytterligare 29 000

man utländska medborgare behöva ha arbete, för att andelen arbetslösa bland utländska medborgare skulle bli lika stor för svenska

som medborgare.

2.2¶Konsekvenser

Den låga sysselsättningsfrekvensen är på flera sätt problematisk. För den enskilde invandraren är det kanske inte bara möjligheten till egen försörjning uteblir utan också den kontakt med det svenska

som samhället arbete kan Arbetslöshet leder till utan-

som ett ge. som förskap och marginalisering kan skapa social och konflikter i

oro samhället, i synnerhet de följer etniska linjer. I majoritetssamhället

om kan uppröras över att invandrare allt för lite bidrar till inkomst-

man bildningen och kostar samhället mycket Invandrare å sin sida

pengar.

hur gärna de än vill, inte har möjlighet att klara sin försörjning som, själva kan uppleva uteslutna och diskriminerade. Det finns i

sig som dag flera tecken på etniskt och socialt segregerat samhälle håller

att ett på att växa fram.

En följd att så är självförsörjande är att den offentliga

annan av sektorns nettokostnader för invandringen för närvarande ökar med mycket belopp. Forskarrapporter visar att statens, landstingens

stora och kommunernas nettokostnader har fördubblats bara mellan åren 1991 och 1994, från 10 till 21 miljarder kronor. Staten stod för 86

dessa nettokostnader år 1994. Beräkningarna hela procent av avser 1,1 miljoner med invandrarbakgrund, det är främst de

personer men

inflyttade invandrarna står för de stora utgiftsökningarna. sent som

Ett räkneexempel kan illustrera allvaret i situationen. Om en 35årig arbetslös inte kan komma in på arbetsmarknaden utan måste sitt uppehälle betalt via den offentliga sektorn, och det kostar 5 000 krmånad, dvs. 60 000 krår under resten livet, t.ex. i 40 år, blir det

av

sammanlagd långsiktig kostnad för staten och kommunerna på 2,4 en miljoner kronor. En invandring på säg 2 000 personer, där ingen i

kan erhålla ett arbete, skulle med dessa antaganden innebära gruppen

långsiktigt åtagande på 5 miljarder kronor för den offentliga ett ca sektorn med nuvarande flyktingmottagande och bidragsnivåer.

-

Om varje invandrare i räkneexemplet tar med sig

dessutom en

jämnårig anhörig inte heller får arbete, skulle åtagandet bli

som ungefär 10 miljarder kronor. Detta åtagande inte nämnvärt i den

syns offentliga sektorns årliga budgetar det rör sig engångsföre-

om om en

12 15-0783

20 Arbete till invandrare

teelse eftersom kostnaderna sprids ut under många år. En årlig invandring denna storlek dock sikt årlig kostnad i av ger även en denna storleksordning, dvs. ungefär 0,7 procent bruttonationalav produkten eller nästan lika mycket det samlade u-landsbiståndet. som Räkneexemplet bygger då förutsättningen att detta antal personer inte kan försörja sig med vanligt arbete. De invandrare snabbt får som arbete och arbetar under stor del livet, bidrar positivt till den en av offentliga sektorns finanser. De långsiktiga ekonomiska konsekvenserna av att många står utanför arbetsmarknaden blir således betydligt större än vad de initiala utgifterna indikerar. Räkneexemplet visar på alarmerande tal särskilt bakgrund den nuvarande ökningen antalet mot av att av permanent bidragsberoende invandrare är avsevärt större än i exemplet. Att invandrare får fotfäste på arbetsmarknaden, dvs. att en integration kommer till stånd, är därför på sikt ett måste, inte bara av humanitära skäl även ekonomiska skäl. utan av Även konjunkturen förbättras är risken stor att många med om utländsk bakgrund riskerar stå arbete. Detta gäller sannolikt att utan både de kommit till Sverige sedan slutet 1980-talet och de som som av varit i Sverige i många år, redan varit arbetslösa längre perioder. men Eftersom invandringen koncentreras till storstäderna blir det förfrämst kommunerna i storstäderna får utgifter för utom staten som den höga arbetslösheten bland med invandrarbakgrund. personer Socialbidragskostnaderna skjuter redan i höjden i dessa kommunu I exempelvis Göteborg har Socialbidragskostnaderna på tre år, ner. från 1990 till 1994, ökat från 0,5 till 1,2 miljarder kronor och Göteborgs Stad räknar med hälften bidragen går till invandrare att av och flyktingar. I Malmö har två tredjedelar invandrarbakgrund de av haft socialbidrag 1994. som En slutsats bör dra detta är att temporära kostnader för att man av undvika bidragsberoende kan bli lönsamma på sikt och ett permanent därför bör investeringar. En slutsats är att det kan ses som annan finnas goda skäl pröva radikala för att komma till rätta att mer grepp med den nuvarande ohållbara situationens långsiktiga effekter. En tredje slutsats kommunernas direkta och indirekta utgifter för är att den låga sysselsättningsnivån i vissa invandrargrupper inte fördelas rättvist. Kommunerna i storstadsområdena, har en tredjedel som nu landets invånare och hälften de utländska medborgarna se av av tabell 3, har särskilt intresse förbättra invandrares möjligett av att heter till sysselsättning.

Arbete till invandrare

Tabell 3. Andelar av den invandrade befolkningen som bodde i

storstadsområden 1993, procent.

Hela Utl. Utrikes

befolkningen medborgare födda

Källa:SCB

2.3¶Orsaker

För att kunna minska arbetslösheten och bidragsberoender behövs kunskaper orsakerna. Bakgrunden till den allvarliga situationen om är emellertid komplex med flera samverkande faktorer. Kommittén har inledningsvis valt där faktorerna bakom invandrares arbetsen ansats löshet delas i sådana har göra med den ekonomiska upp som att utvecklingen inklusive utvecklingen på arbetsmarknaden och sådana som är relaterade till invandringen till den svenska invandringssamt och invandrarpolitiken. En del de problem hänger med de redovisade av som samman orsakerna är åtkomliga med politik, antingen konkreta åtgår genom der eller attitydbildande medan andra kan genom processer, vara svårare att komma åt. Det gäller i synnerhet problem har sin som grund i förhållanden utanför Sveriges gränser förhållanden men även inom landet kräver större ingrepp via den ekonomiska politiken som

eller via arbetsmarknadspolitiken.

I detta avsnitt uppmärksammas först orsaker hänger som samman med den förändrade situationen på arbetsmarknaden och därefter orsaker relaterade till invandringen och flyktingmottagandet.

Ny arbetsmarmadssituation

Utbudet jobb liksom karaktären på de jobb finns har betydelse av som för vilka chanser invandrare har arbete på den ordinarie att ett arbetsmarknaden. Den svenska arbetsmarknaden har förändrats mycket under de tjugo åren, vilket kan del senaste vara en av

förklaringen till att sysselsättningsgraden sjunkit bland med

personer utländsk bakgrund. Den offentliga sektorn har för sysselsättningssvarat merparten av expansionen under de senaste tre decennierna. Ungefär 550 000 fler personer är nu sysselsatta inom bl.a. hälso- och sjukvård, barn- och

22 Arbete till invandrare

äldreomsorg utbildning. Utbyggnaden den offentliga sektorn samt av förklarar och förklaras av den höga frekvensen kvinnliga förvärvsarbetande i Sverige. Många kvinnor har arbete inom den offentliga sektorn, har övertagit kvinnors tidigare uppgifter i hemmen. Med som statsbudget med växande underskott har emellertid mycket de en av offentliga verksamheterna omprövats och nedskärningar av personalen, tidigare förekom inom industri- och byggnadssektorn, som mest har nått den offentliga sektorn, och förväntas öka framöver. nu Exempel på yrkesgrupper rationaliseras hårt är sjukvårdssom nu biträden, undersköterskor och vårdbiträden. En krympande offentlig sektor kommer leda till många kvinnor, däribland många att att invandrade kvinnor, blir arbetslösa samtidigt behoven bland som av vård och kvarstår. 1,4 miljoner är sysselsatta annat omsorg personer i offentlig tjänst mars 1995. Antalet anställda i industrin, inklusive gruvindustri och byggnads-

industri, har minskat med drygt 500 000 de senaste tre decennierna. framför allt företagen inom tillverkningsindustrin anställt Det är som allt färre inom landets gränser. Den minskade sysselsättpersoner ningen har skett parallellt med de rationaliseringar och förändringar i arbetsorganisationer syftat till effektivisera produktionen. som att Internt i företagen har förändringarna ofta bestått i ökad datorisering och automatisering och arbetsformer med målstyrning, plattare nya organisation och decentralisering och befogenhet. Ibland av ansvar benämns förändringarna den tredje industriella revolutionen. De ökade kraven på effektivitet innebär industrin består allt mer att av hårdtrimmade organisationer, vilket innebär att man vid tillfälliga produktionsökningar i större utsträckning vill använda sig övertid av och korttidsanställd personal, i stället för utöka antalet fast att anställda. På 1980-talet satsade många tillverkande och andra företag på diversifiering för bli mindre konjunkturkänsliga och sprida sitt att risktagande, 1990-talets svåra ekonomiska år har tvingat fram men nedskärningar i verksamheter och många företag har valt att ägna sig endast åt sin kärnverksamhet vilket leder till ökade möjligheter för

entreprenörer och småföretagare av olika slag. ständiga förändringarna inom arbetslivet medför enligt alla De indikationer fortsatt förskjutning sysselsättningen från industrien av företag till tjänsteföretag, samtidigt gränserna mellan dessa typer som företag blir flytande. Även inom de företag definitivt av mer som betraktas industriföretag utför arbetare idag fler tjänstemannasom Industriell produktion handlar allt mindre själva till-

uppgifter. om

verkningen produkter och allt marknadsföring, produktav mer om utveckling Den klassiska uppdelningen mellan industri och tjänsteetc. företag förlorar sin tidigare giltighet. Tjänsteföretagen har både varuproduktionen och hushållen som marknad. Men växande andel tjänsteföretag riktar sin produken nu

Arbete till invandrare 23

tion direkt till hushållen. Ungefär fjärde arbetstimme utförs

var som

personlig tjänst. Sysselsättningen i företag till stor del lokal en som ger konsumentservice, t.ex. i detaljhandel, restauranger och serviceinrättningar blir allt viktig för arbetsmarknaden som helhet och

mer då även för invandrare.

Sammanfattningsvis har alla ovanstående förändringar medfört

en förändrad efterfrågan på arbetskraft inom alla sektorer på arbetsmarknaden. Konkurrensen de lediga jobben har ökat. Nya former

om

produktionsteknik kräver avancerade kunskaper och bättre utbildav ning. Företagen ställer stora krav på goda kunskaper i svenska.

a Bakgrunden det i moderna företagsorganisationer har blivit

är att vanligare att behöva kunna kommunicera i tal och skrift. Också det

ibland kallas det tysta språket, den sociala kompetensen, blir som allt viktigare. Många företagsorganisationer bygger numera på deltagande i arbetslag med ett decentraliserat där god samarbetsför-

ansvar, måga är viktig.

De förändrade och ökande kraven på arbetskraften innebär att invandrare från kulturellt avlägsna samhällen kan behöva en längre startsträcka än tidigare, innan kan träda in på arbetsmarknaden.

man Lågutbildade invandrare efterfrågas inte på sätt tidigare

samma som i varuproducerande verksamhet, där inskolningen på arbetsplatsen förr kunde ske på kort tid. I den mån sådan arbetskraft efterfrågas förläggs den produktionen till andra länder än Sverige.

Invandringen och flyetingmottagandet

Invandringens ändrade karaktär och används ofta

ursprung som förklaring till invandrares situation arbetsmarknaden, för att

men kunna föreslå adekvata åtgärder bör dessa förklaringar synas när-

marc.

Studier och praktiska erfarenheter i Sverige och i andra länder visar att nationalitet kan ha betydelse för hur det går för invandrare på arbetsmarknaden. Invandrare kommer från ett kulturellt avläg-

som set land ställs oftare inför större omställningar och har att lära om

mer det landets arbetsmarknad och arbetskultur än den kommer

nya som från ett närliggande land. Ursprung kan alltså ett handikapp och

vara förklara del situationen för invandrare.

en av

Med det kulturella avståndet växer risken för diskriminering. Invandrares situation på arbetsmarknaden kan till del, men inte

en helt, förklaras med diskriminering. Diskriminering är emellertid svår att fastställa. Det kan i praktiken handla om att personer med ickesvenska eller med utländsk brytning sorteras bort alltför tidigt

namn i ett anställningsförfarande, att de inte får rättvis chans att visa vad

en de går för. Det är möjligt att lagstiftningen mot diskriminering och tillämpningen den kan förbättras, först bör den lagstiftning

av men

24 Arbete till invandrare

nyligen kommit till stånd följas Kommittén återkommer till som upp. frågan diskriminering i sitt slutbetänkande. om All särbehandling på grund kulturell olikhet behöver inte av vara diskriminering. I dagens företag ökar kravet på social kompetens, dvs. krav på att anställda, oavsett de är svenskar eller invandrare, om in i arbetskulturen, fungerar i lagarbete Kunskaper passar m.m. om och vana vid att fungera i svensk miljö kan viktig för denna antas vara kompetens. Det innebär arbetsgivare kan väga in helt sakliga att en aspekter vid en anställning, diskvalificerar kulturell olikhet. Det som är uppenbart att gränsen mellan vad är sakligt motiverade krav som på social kompetens och vad är diskriminering kan svår som vara att fastställa. Krav på språklig kompetens kan givetvis, krav social precis som kompetens, fungera täckmantel för eller mindre medveten som en mer diskriminering. Att säkert avgöra vad som är tillräckliga kunskaper i det eller andra sammanhanget är svårt, det är tvivel så ena men utan att dagens arbetsmarknad generellt ställer större krav på goda kunskaper i svenska språket, och ofta även i engelska, än gårdagens. Bristande kunskaper i svenska kan bero på utformningen språkunav dervisningen, viktigare är troligen individens bakgrund, men egen motivation och inte minst möjligheterna att praktisera språket. Det har skett stora förändringar i invandringens geografiska sammansättning de senaste tjugo åren. Invandringen under 1970-talet dominerades fortfarande de nordiska länderna, med av men ett ökande inslag invandring från andra europeiska länder. Under av 1980-talet förändrades bilden och 1986 kom det fler invandrare från utomeuropeiska länder än från Europa. I figur 6 visas invandringen av utländska medborgare åren 1980 till 1994. Invandringen från Asien omfattande under 1980-talets del med Iran det största var senare som utvandringslandet. Under 1993 och 1994 ökade den europeiska invandringen starkt till följd kriget i f.d. Jugoslavien. I den nordiska av invandringen har Finland varit dominerande. Den i topp som syns figuren för åren kring 1989 beror på tillfälligt ökad invandring från en Norge. Om man i stället för invandringen betraktar den i Sverige bosatta utrikes födda befolkningen blir bilden delvis en annan, beroende på att en stor del invandrarna kommit till Sverige för flera decennier av sedan. En klar majoritet kommer från våra grannländer. Många har också varit bosatta i Sverige sedan länge. Mer än 90 procent av personerna födda i ett annat nordiskt land har varit i Sverige än mer fem år. Majoriteten med invandrarbakgrund är av personer som bosatta i Sverige kommer alltså från närliggande länder till vilka det kulturella avståndet inte är så den tidens inflyttning stort, men senaste håller på att förändra denna situation. nu Drygt tredje samtliga utrikes födda är född var person av numera i ett utomeuropeiskt land. Många har också kommit under den senaste

Arbete till invandrare 25

Figur 6. Invandring till Sverige Invsandring utländska medborgare 1980-1994. Absoluta tal. Antal 80 000

VärlÖvriga

en 70 000

60 000

50 000

Norden 40 000

30 000

20 000

10 000

1980 1985 1990 1994 Anm: De två undre fälten anger invandringen av nordiska medborgare. Det andra och tredje fältet nedifrån räknat anger invandringen från länder som tillhör EU fr.o.m. 1995.

Källa:SCB

femårsperioden. Som framgår figur 7 tillhör drygt tredjedel

av en av

samtliga utrikes födda den kategorin. Bland personer födda i Afrika

utgör de nyligen invandrade mer än hälften och bland födda i Asien

mer än 40 procent. Eftersom förutsättningarna för en anpassning till

svensk arbetsmarknad år mycket olika inte bara på grund kultu-

av

rella skillnader utan också beroende på hur länge de har varit i Sverige

är anpassningsproblemen nu större än de varit någonsin tidigare.

Individens sociala bakgrund, utbildning, tidigare arbets- och yrkes-

erfarenhet, om man kommer från stad eller landsbygd och varför

man

utvandrat är andra viktiga pusselbitar när orsakerna till arbetslöshet

och bidragsberoende skall utredas.

Det finns dock ingen statistik om dessa bakgrundsförhållanden

med undantag för invandrarnas utbildning. Med reservation för

en

dessa uppgifters tillförlitlighet visar den att invandrare i genomsnitt

har lika lång skolutbildning den infödda befolkningen i Sverige.

som

Det finns emellertid stora skillnader mellan olika Några

grupper.

flyktinggrupper som har kommit under senare tid har mycket hög

en

utbildningsnivå, medan det bland invandrarna från Finland och från

Sydeuropa finns ett större inslag med kort utbildning. I

av personer

förekommer med mycket kort formell skolut-

vissa grupper personer

bildning, bland annat Malmö stad har erfarenhet av många nyanlända

26 Arbete till invandrare

Figur 7. Utrikes födda personer efter vistelsetid i Sverige.

Bosatta i Sverige 1993. Procent

0% 100%

I I l L

Norden

Europa utom

Norden

Afrika

Nordamerika

Sydamerika

Asien

Samtliga

1 0-4år I: 5-12år 113åroch mer

Källa:SCB

saknar basutbildning motsvarande grundskola. Närmare uppgifsom ter antalet analfabeter eller med mycket kort skolgång

om personer finns emellertid inte. Det är dock helt klart att även den

om genomsnittliga utbildningen bland invandrare motsvarar den i Sverige är invandrarna överrepresenterade bland dem med mycket kort och mycket lång utbildning.

Anledningen till flyttade till Sverige kan också påverka hur

att man snabbt sig i den miljön. Studier visar att skälen till

man anpassar nya utvandring och vad har för ambitioner och framtidsplaner avgör

man hur livet kommer att gestalta sig i det landet. Stor vikt brukar

nya läggas vid flyktingskapet. Den flyr kan sin tillflyktsort

som se som tillfällig och är därför kanske inte så motiverad att lära sig det

nya språket och skaffa arbete. Traumatiska upplevelser och tortyr kan förstås också inverka på förmågan att fungera i arbetslivet.

Många flyttar till Sverige omfattas inte det statliga stödet till

som av introduktionsprogram, till exempel inom gruppen anhöriga. Den som kommer till Sverige anhörig 26 000 år 1994 är ofta maka eller

som make till svensk medborgare eller till utländsk medborgare som

en en har bott i Sverige minst två år. Majoriteten 14 000 år 1994 är dock flyktingars anhöriga kommer till Sverige inom två år från att

som flyktingen beviljats uppehållstillstånd och omfattas alltså av det statliga stödet till introduktionsprogram.

Den officiella statistiken visar att andelen flyktingar ökat kontinuerligt sedan mitten 1980-talet, den registrerats

av men som som flykting i statistiken behöver inte alltid ha haft tillräckliga asylskäl. Sedan möjligheterna stängdes för arbetsinvandringen i början av

Arbete till invandrare 27

1970-talet har många försökt ta sig in som asylsökande eller anhöriga, i princip de två enda vägarna in i Sverige sedan dess för alla som inte är nordbor. Det stora trycket, framför allt på asylsystemet, har tillsammans med rad andra omständigheter lett till att många med

en otillräckliga asylskäl fått stanna på grund av långa väntetider, t.ex. genom nollställningsbeslut, därför att humanitära skäl har uppstått. Statistiken är alltså ingen tillförlitlig källa om man vill uttala sig om utvandringsmotiv. Förutom psykologiska skäl kan också olika på

syn arbete spela i motivationen för att satsa på ett yrkesliv i

m.m. Sverige. Exempelvis kan invandrarfamilj ha uppfattning

en en annan än den genomsnittliga svenska om i vilken utsträckning en kvinna skall arbeta utanför hemmet.

Invandringen har alltså förändrats både till karaktär och ursprung

och inte minst till omfattning. Det sammanlagda antalet invandrare under femårsperioden 1990-1994 knappt 270 000 22 000

var varav kom från Afrika, 67 000 från Asien och 73 000 från f.d. Jugoslavien. Om man ser till övergripande mål och lagändringar har förändring-

skett utan ändring invandringspolitiken. Däremot har arna av praxisändringar gjorts många gånger, vilket har påverkat både varifrån invandringen kommit och hur många som kommit.

Allt oftare får den svenska invandrarpolitiken skulden för att invandrare blir bidragstagare. De övergripande målen för politiken har emellertid inte ändrats sedan 1975. Däremot har vissa organisatoriska förändringar i mottagandet skett.

När Arbetsmarknadsstyrelsen AMS huvudman för mottagan-

var det flyktingar uppgiften klar -invandrare skulle in i den

av var passas svenska efterfrågestrukturen på arbetsmarknaden. Detta kunde bland annat innebära att akademiker omskolades till svetsare eller något annat yrke som efterfrågades. I genomsnitt blev det dock en snabb infasning för flertalet invandrare. När invandrarna blev många och de kulturella olikheterna större räckte denna ensidiga på

syn arbetsplacering inte till. Kulturell kompetens hos personalen blev ett nödvändigt verktyg för att inslussningen på arbetsmarknaden skulle lyckas.

När Invandrarverket och kommunerna tog över ansvaret för mottagandet av flyktingarna 1985 kom innehållet i flyktingmottagandet att en annorlunda tonvikt. Sociala frågor och utbildning kom att betonas mer under de första årens vistelse i Sverige. Detta berodde delvis på förutsättningar, delvis det medveten styrning.

nya var en Arbetslinjen övergavs emellertid aldrig i de politiska dokumenten och AMS hade fortfarande ansvaret för inslussningen på arbetsmarknaden. Däremot fick arbetslinjen svårt att slå igenom i den praktiska utformningen invandrarpolitiken. Flyktingars vilja att bo i storstad-

av sområden och tillgången på lediga lägenheter har ofta varit styrande, trots att möjligheter till sysselsättning saknats.

Varken staten eller kommuner tillräckligt beredda när flykting-

var

28 Arbete till invandrare

mottagandet växte i volym och blev angelägenhet för hela Sverige.

en Bland annat uppstod samordningsproblem mellan de lokala aktö-

stärka arbetslinjen och förbättra samordningen lokalt rerna. För att har flyktingmottagandet reformerats fortfarande finns skillnader

men mellan hur olika kommuner och län lyckas samordna olika aktörer

är inblandade i mottagandet. som

Riksdagens revisorer noterade 1992 kritiskt att invandrare och flyktingar inte lyftes fram sig i AMS riktlinjer till länsarbetsnämn-

vare derna eller i resultatindikatorcrna för vcrksamhetsmålen. På central nivå har myndigheten kritiserats för att inte ha uppnått de mål som regeringen uppställt för att öka andelen utomnordiska medborgare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. En förklaring kan att de

vara utomnordiska medborgarna har haft svårt att kvalificera sig för att del dessa arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Åtgärder pågår för att

av rätta denna situation, bl.a. fastställde AMS år 1994 ett särskilt

upp handlingsprogram för invandrarna på arbetsmarknaden Invand-

-

till arbete. För budgetåret 199495 finns överrepresentation rare en

utomnordiska medborgare i åtgärderna. av

2.4¶Möjligheter

Som beskrivningen har visat är situationen på arbetsmarknaden långt ifrån densamma för alla invandrare. Att tala invandrarna som

om

döljer alltså stora skillnader och kan ibland bli direkt en grupp missvisande. Det betyder också att politik och åtgärder som utformas för så heterogen invandrarna riskerar att inte nå sitt

en grupp som mål. Så långt det varit möjligt har kommittén försökt särskilja olika kategorier invandrare, redan påpekats, begränsas den möj-

men som ligheten bland vilka uppgifter finns tillgängliga. Kom-

annat av som mittén har valt tala invandrare i obestämd form eller

att om om

personer med invandrarbakgrund, när det varit omöjligt att närmare precisera vilka för att markera att det inte är fråga

som avses,

med kännetecken. Kommittén kommer att om en grupp gemensamma utreda frågan invandrarbegreppet närmare i sitt slutbetänkande.

om

Analysen i delbetänkandet gör inte anspråk på att täcka in alla tänkbara orsaker till den låga sysselsättningen bland invandrare. Den räcker emellertid väl till för att visa att orsaksbilden är sammansatt och djupgående karaktär. Det är vidare uppenbart dels att staten

av har begränsade möjligheter att på kort sikt och med snabbt resultat gripa in och påverka dessa orsaker dels att situationen inte kan förändras med åtgärder enbart riktade till invandrare. Såhar exempelvis förändringarna på arbetsmarknaden i Västeuropa sin grund i teknologiska och organisatoriska förändringar, som staten endast kan påverka marginellt. på lång sikt förbättra situationen behövs

För att också förändringar politiken är djupgående karaktär.

av som av rner Vilka dessa förändringar blir är starkt beroende av hur man tror att

Arbete till invandrare 29

framtiden kommer att gestalta sig och vilken samhälle vill

typ av man eftersträva. Hur skall förhålla sig till ett etniskt skiktat samhälle

man Leder ändrade lönestrukturer till permanentning ett etniskt

en av skiktat samhälle eller är de nödvändiga för att starta arbetskarriär

en Skall särskilda åtgärder och särskild politik över huvud taget riktas till invandrare eller skall politiken densamma för alla

vara

Det är med andra 0rd omfattande uppgift att föreslå politik och

en åtgärder ökar sysselsättningen och minskar bidragsberoendet

som bland invandrare och just därför har kommittén funnit det angeläget att lyfta fram problematiken i delbetänkande. Kommittén har i

ett delbetänkandet begränsat sig till vissa aspekter problematiken och

av koncentrerat sig på försörjning, sysselsättning och arbetslöshet. Denna avgränsning innebär att frågor rör invandrares yrkestillhörighet

som och inkomstnivå inte i betänkandet. Utbildnings- och språk-

tas upp frågorna, som självklart är starkt sammankopplade med förutsättningarna på arbetsmarknaden, ägnas endast begränsad uppmärksamhet, men kommer att behandlas utförligare i kommitténs slutbetänkande. Samma sak gäller frågan diskrimineringen. Den särskilda

om situation som råder för ungdomar och kvinnor har bara flyktigt uppmärksammats i delbetänkandet, kommer också den att tas

men upp i slutbetänkandet.

Syftet med delbetänkandet är tvåfaldigt. För det första vill kommittén stimulera till radikal och förutsättningslös debatt hur den

en om dåliga arbetsmarknadssituationen för invandrare kan förbättras. För

bränsle till sådan debatt görs i det följande kapitlet att ge en en inventering av den aktuella debatten och presentation pågående

en av verksamhet i landet. Förhoppningen är att den diskussion följer

som på delbetänkandet skall synpunkter och idéer kan användas

ge som dels i kommitténs fortsatta arbete, dels i annat pågående utredningsarbete, t.ex. i den arbetsmarknadspolitiska utredningen och i utredningen levnadsvillkoren i storstäderna.

om

För det andra vill kommittén föreslå några åtgärder, med det

som nuvarande konjunkturläget draghjälp, kan öka sysselsättningen

som och minska bidragsberoendet. Dessa åtgärder kan alltså inte radikalt förändra den situation beskrivits här, kan ändå bereda

som men 15 000-20 000 invandrare sysselsättning under den närmaste tvåårsperioden. Förslagen har tagits fram att på de möjligheter

genom se som i dagsläget framstår särskilt positiva och på sådana pågående

som åtgärder och förefaller resultat.

program som ge

Bland de möjligheter till sysselsättning finns för invandrare

som framstår egenföretagandet de positiva. Egenföretagan-

som en av mest det bland invandrare skulle kunna högre trots att frekvensen

vara företagare är ungefär lika stor bland utländska medborgare bland

som svenska medborgare. Av alla utländska medborgare i arbetskraften

12 procent företagare eller medhjälpande familjemedlemmar var egna enligt AKU 1994.

30 Arbete till invandrare

Andelen utländska medborgare som har sysselsättning inom

egna företag har ökat starkt sedan 1970-talet då andelen knappt 3

var procent. Ökningen har varit mycket kraftig för vissa främst

grupper, från Asien och Sydeuropa se tabell 4. Det bör emellertid påpekas att den procentuella ökningen kan bero på att antalet sysselsatta i anställningar har minskat under lågkonjunkturen, vilket ökar andelen företagare de inte blir fler.

även om

Tabell Andel egna företagare av sysselsatta inom vissa medborgarskapsgrupper 1990-1993. Procent.

Källa:AKU

Enligt gjorda undersökningar är ett vanligt motiv för invandrare att starta ett företag, liksom bland nyföretagarna i stort, arbetslöshet eller risk för att bli arbetslös. Andra motiv framförs är att det arbete

som man har inte motsvarar de kvalifikationerna, samt att det

egna upplevs som svårt att göra karriär på den öppna arbetsmarknaden. Även möjligheten arbeta självständigt och tjäna är

att att pengar viktiga drivfjädrar till att bli egenföretagare. Ibland det också

ses som ett sätt att kunna bevara sina levnadsmönster. Svårigheterna att erhålla lån och bristande kännedom om gällande regler, nämns bland de hinder som invandrare har för att etablera sig som egna företagare.

Enligt AMS statistik är starta eget-bidraget en av de mest effektiva arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för utomnordiska medborgare. Endast 17 procent de erhållit bidrag anmälda

av som var som arbetssökande omkring månader efter att bidraget upphört, vilket

sex kan jämföras med åtgärderna beredskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning, där motsvarande siffror är 52 procent respektive 45 procent.

Den första anställningen har ofta stor betydelse för hur de framtida försörjningsmöjligheterna ut för invandrare är nyanlända till

ser som Sverige. Arbete är för många den viktigaste vägen till att lära sig svenska ordentligt, att lära sig hur det svenska samhället fungerar och att skapa sociala kontakter med svenskar. Detta är naturligtvis inte något självändamål, men den framtida arbetskarriären påverkas i

av vilken utsträckning detta äger Att skapa vägar för nyanlända

rum. invandrare in i arbetslivet bör mycket angeläget, eftersom det

ses som kan generera goda cirklar för människor, där arbete leder till en anpassning av kompetens till svenska förhållanden, vilket i sin tur leder till vidgade sysselsättningsmöjligheter och arbeten.

nya

Arbete till invandrare 31

Inträdesmöjligheterna på arbetsmarknaden hänger med den samman naturliga omsättningen på marknaden, i sin tur främst beror på som hur vanligt det de redan sysselsatta byter arbete. En tumregel är är att ungefär arbetskraften byter arbete varje år och då att 10 procent av normalt lämnar vakanser behöver besättas. Byggsektorn och som varuhandeln, inklusive restaurang och hotell, brukar uppvisa en något högre rörlighet medan den offentliga sektorn knappt kommer till upp Under lågkonjunktur byter inte jobb lika lätt och 10 procent. man omsättningstalen sjunker markant. statistiken från AMS Den senaste visar de ligger så lågt 5 procent inom industrin, drygt 5 procent att som inom den offentliga sektorn och 6,5 inom sektorn samfärdsel. procent Byggsektorn, varuhandeln och bank- och försäkringsväsendet har omkring omsättning. Den sammanlagda omsättningen 9 procents ökar dock på grund pensionsavgångar, förtidspensioneringar, av barnledigheter, studieavbrott, Storleken denna rörlighet beetc. stäms till viss del konjunkturläget, även storleken de av men av årskullar går i pension. För närvarande är det de små födelsesom kullarna från 1930-talet går i pension, vilket dämpar de totala som omsättningstalen. Enligt antalet påbörjade anställningar SCB var totalt 957 000 under år 1994, och dem anmäldes 400 000 till av ca arbetsförmedlingen. del det totala antalet påbörjade En stor av anställningar är tillfälliga, även sådana anställningar kan fungera men som inkörsportar. Den rörligheten på arbetsmarknaden innebär att det kan stora finnas många möjligheter för yrkesmässigt konkurrenskraftig en ny invandrare arbete. Även inom enstaka yrken på lokala att arbetsmarknader rörligheten möjligheter för nykomlingen. En ger beredskap att flytta till lediga jobb förbättras dessutom dessa möjlig-

heter radikalt. För invandrare med mycket låg utbildning och dåliga kunskaper i svenska språket, kan den höga konkurrensen på dagens arbetsmarknad innebära chanserna ett ordinarie arbete är mer eller att att mindre obefintliga. Oerhört negativa personliga och sociala konsekvenser uppstår när människor utestängs från arbetsmarknaden. För

dessa människor kan någon form skyddad sysselsättning vara ett av positivt alternativ. Samhällets ökade kostnader för att sysselsätta någon i stället för passiva bidrag är ofta också relativt små. att ge Som framgår har betänkandet två syften. I kapitel 3 redovisas ovan idéer för väcka debatt. I kapitel 4 föreslår kommittén åtgärder för att att öka sysselsättningen.

Arbete till invandrare 33

Idéer och

pågående

Verksamhet

För att uppslag till hur den besvärliga situationen på arbetsmarknaden kan förändras och för att väcka diskussion har kommittén inventerat dels vad finns i den svenska debatten, dels vad som

som finns i några stora nationella och internationella utredningar. Inventeringen redovisas utan att kommittén tar ställning till idéerna. Kommittén har också tagit del av verksamhet som redan pågår och

kan till efterföljd. som mana

Redovisningen i kapitlet grundar sig på genomgång

en av pressklipp, på intervjuer och på svenskt och internationellt utredningsmaterial redovisning källor, bilaga 2. De flesta förslagen i debatten

av se går ut på att invandrare genom arbete skall kunna försörja sig själva. I några fall redovisas också förslag inte i första hand har egen

som försörjning mål, utan syftar till att komplettera ett bidrags-

som som beroende med inkomst eller att helt enkelt skapa möjligheter till

egen kontakter med det svenska samhället.

3.1¶Röster i den svenska debatten

Arbetslösheten, kan illustreras med det vidgade gapet mellan

som antalet människor i arbetsför ålder och antalet arbetstillfällen, kan minskas antingen att fler jobb skapas eller att arbetskraften

genom minskas. Åtgärder för att förbättra invandrares situation på arbetsmarknaden kan också handla successiv omfördelning

om en av arbetstillfällena till fördel för invandrare står utanför arbets-

som marknaden. En omfördelning kan ske tämligen odramatiskt

i samband med den normala omsättningen av jobb. Instrumenten för omfördelning kan variera från lagstiftad kvotering till mer eller mindre frivilliga program.

Debatten invandrares situation på arbetsmarknaden stannar

om ofta vid beskrivningar hur problematiskt läget är och allmänna

av formuleringar om att något måste göras. Eftersom kommittén önskar en förutsättningslös och framåtblickande diskussion som inte bara

34 Arbete till invandrare

handlar om tänkbara åtgärder inom för nuvarande politik utan ramen även om mer radikala samhällsförändringar, har kommittén valt att ge en bred bild de konkreta förslag dyker i den offentliga av som upp diskussionen utan att ta ställning för eller emot dem. Kommittén har indelning debatten och grupperat gjort en grov av inläggen kring fyra rubriker: Öka antalet jobb, Minska arbetskraftsutbudet, Rättvisare fördelning jobben och Minska passivitet och av bidragsberoende. En del förslag i den offentliga debatten har inte utvecklats närmare i den löpande har ändå tagits med i den texten men summering i punktform som följer efter varje rubrik.

Öka antalet jobb

Egenföretagandet lösningen

Över halv miljon jobb har försvunnit, ännu fler människor är en arbetslösa. De stora företagen går vidare med rationaliseringar och koncentrerar sig på sin kärnverksamhet, den offentliga sektorn gör detsamma. Tidens budskap år att ska det skapas jobb måste det nya bli inom den privata sektorn, inom de små och medelstora företagen. Här kan finnas nischer för invandrade egenföretagare. nya Många debattörer att det måste till villkor för allt anser nya egenföretagande det ska ske någon expansion. Man kräver om skattelättnader framför allt avskaffandet på tjänster, av momsen lägre arbetsgivaravgifter, ändringar nuvarande anställningsskydd, av lägre ingångslöner och större lönespridning för att kunna belöna kompetens och prestationer. Myndigheter och politiker ska inte hålla på och subventionera anställningar anser Hikmet Kuyumcu, leksakshandlare i Jönköping. Lönesystemet fungerar orättvist. Vill han premiera kompetent och erfaren personal måste han höja även de övrigas löner. Han hellre ser att parterna på arbetsmarknaden beslutar minimilöner och om att arbetsgivarna sedan får lön efter kompetens och anställningsår. ge Lönedifferentieringen mellan nyanställda och erfaren personal är för liten och ingångslönerna borde sänkas är hans uppfattning. Fler borde också försöka många. Felet många starta eget menar som invandrade akademiker gör är att de inte tillräckligt snabbt söker sig till det privata näringslivet utan i stället blir forskare eller söker sig till den offentliga sektorn säger bland andra Muazzam Choudhury, som leder ett framgångsrikt datakonsultföretag i Stockholm.

Stödja en etnisk arbetsmarknad

Det svenska regelverket kan försvåra inträdet på arbetsmarknaden. Mauricio Rojas, ekonomisk historiker i Lund, att de största anser hindren finns i själva invandrarpolitiken och invandrarmyndigheterna och framför allt i reglerna på arbetsmarknaden, allt det hör till som överspelad ekonomisk modell. invandrarna måste komma in en

Arbete till invandrare 35

arbetsmarknaden, även det är lågt betalda arbeten, blir de

om annars bidragsberoende. Och det finns så mycket göra. Även kvinna

att en

är analfabet och fött barn, har mycket mänsklig värme, kan som sex av laga mat och skulle kunna göra mycket, i stället sätter henne i grundvux.

Tomas Gür, år ledarskribent på Svenska Dagbladet, vill rikta

som åtgärderna till förmån för etnisk arbetsmarknad och ett etniskt

en företagande. Han att antalet invandrarföretagare måste öka om

anser vi ska lösa problemen med den stora arbetslösheten, och att det handlar etniskt företagande och etnisk arbetsmarknad.

om ett en Även han hinder i dagens arbetsmarknads- och skattelagar. Ett

ser etniskt nätverk med företagare från den och etnisk

egna gruppen en arbetsmarknad, invandrare såväl ekonomisk säkerhet som till-

ger gång till arbeten där de har goda förutsättningar att konkurrera med infödda. Invandrarpolitiken bör därför inriktas invandrare

på att ge förutsättningar att bilda egna starka nätverk.

Mauricio Rojas har undersökt företagsamheten bland iranier, polacker och latinamerikaner i Malmö och Stockholm och konsta-

att dessa olika faktiskt verkar inom olika branscher. terar grupper Iranierna finns mest inom handel och taxirörelse, latinamerikanerna inom städbolag och polackerna inom hälsovården. En etnisk arbetsdelning har i realiteten funnits sedan länge. Kanske grund av det

Ali Najib, forskare i kulturgeografi i Uppsala upptäckt, att som invandrare ofta bildar nischer eller blåser liv i branscher som

nya svenska företagare inte är intresserade av.

Motverka invandrarbranscher

Susanna Bodolla, företagare inom städbranschen med 70 anställda, vill däremot inte ha någon etnisk arbetsmarknad. Visserligen är nästan alla hennes 70 medarbetare invandrare. Men det är ingen medveten anställningspolitik, det har bara blivit så. Ingen svensk vill

städa åt andra säger hon. I sitt företag vill hon anpassning till

en svenskt tänkande, eftersom marknaden ställer sådana krav. Medarbetarna måste därför svensktalande och hon tar gärna in fler

vara svenskar i företaget för att bort fördomarna städbranschen som

om en invandrarbransch.

Samhällstjänst

I debatten har också föreslagits samhällstjänst för arbetslösa som har små möjligheter på arbetsmarknaden. Som stödassistenter skulle de kunna utföra arbetsuppgifter inte skulle bli utförda.

som annars Stödassistenterna skulle, efter lämplig utbildning, kunna vara kontakt-

för nyanlända invandrare. En förutsättning för att arbeta personer på detta sätt skulle att dessa invandrare hade erfarenheter av och

vara kunskaper det svenska samhället. Sådana kunskaper bör till

om

T3 15-0783

36 Arbete till invandrare

exempel finnas bland tidigare arbetskraftsinvandrare, blivit

som arbetslösa under års strukturomvandling.

senare

Professor Bo Rothstein menar att värnarbete skulle kunna ett

vara sätt att skaffa sysselsättning för den mest lågkvalificerade arbetskraften. Under en begränsad tid skulle arbetslösa utföra sysslor

som idag inte hinns med, till exempel viss äldre och renovering

omsorg av

offentliga lokaler. Kostnaden för samhället blir i stort sett noll av eftersom dessa redan har ersättning via arbetslöshetsförsäk-

personer ring eller socialbidrag. Och för den enskilde som utför värnarbetet kan tillvaron bli mer meningsfull.

Morgondagens nygamla servicejobb

I sin bok Stålbadet, trender i morgondagens arbetsliv skissat Bengt Wahlström framväxten det kunskapsintensiva informations-

av samhället, där rad och nygamla arbeten finns framför allt inom

en nya närsamhällets många serviceområden. Han pekar på att informationssamhällets stora svaghet blir ensamheten, osäkerheten och bristen på tillit. I ett alltmer välordnat och tekniskt perfekt samhälle hamnar den mänskliga aspekten utanför. Han kan tänka sig att gamla beprövade yrken portvakt och konduktör får renässans den

som en dagen marknaden är beredd att betala, inte för kontrollfunktionen men väl för kontaktfunktionen.

Han ser också en rad nya uppgifter inom miljöområdet

som bevakare och registrerare både inom den privata och offentliga sektorn. Inom återvinningssektorn skapas också mängd arbeten,

en när samhället skiftar över till kretsloppstänkande. Här finns vidare utrymme för visserligen udda helt miljörelaterade arbeten

men nya som maskkompostör och groddodlare och även mer traditionella som miljörevisorer.

Wahlström frågar sig inte också kommer att över till

om man en mer småskalig matproduktion i framtiden, där livsmedlen produceras

småbruk i närsamhället, när människor blir alltmer kritiska till vad av de stoppar i sig och vill ha direktkontakt med producenterna. Industrisamhällets servicesektor övergår kanske till informationssamhällets bekvämlighetssektor menar han. Arbeten som blir hoppet för dem, som inte har lust eller andra skäl inte vill satsa på att klara de

av kompetenskrav, ställs i de flesta andra sektorer. Här finns alla

som typer av nya och gamla arbetsuppgifter; reparatörer, snabbmatsproducenter, elektroniska videouthyrare, privatchaufförer, städföretag, barnflickor, tältuthyrare, entreprenörer med tvättinrättningar och skrädderier, fönsterputsare, trädgårdsmästare m.fl.

Framtidens människor arbetar antagligen kortare arbetstider, har längre semestrar, kanske pensioneras de också tidigare. De har tid med en mera aktiv fritid, tid för aktiv turism i Wahlströms vision. Informationssamhällets invånare är ständigt på jakt efter nya upplevelser på olika nivåer, beroende på och intressen. Det innebär

resurser

Arbete till invandrare 37

att denna sektor är en av de intressantaste sysselsättningsaspekt.

ur Även här blandas och gamla yrken och arbetsroller. Turism och

nya kultur går ofta hand i hand. Upplevelsehantverket står också inför en renässans. Även vissa delar jordbruket kan komma tillhöra

av att upplevelsesektorn, när folk kommer ut på landet för att handla i gårdsbutiker och uppleva landsbygdens charm. Och även gamla hantverk kan återupplivas. De 250 hovslagarna i landet som på 70talet tog hand 60 000 hästar, flänger idag tunt för att hjälpa över

om 200 000 hästar med skorna påpekar Bengt Wahlström.

Hemservice I debatten kommer med ojämna mellanrum förslag att skat-

om tevägen underlätta för betalda hemarbeten, pigorna tillbaka har blivit reaktionen. Städhjälp och utländska pair-ungdomar finns

au redan i svenska hem än fler svenska pair-ungdomar finns i

- men au motsvarande jobb utomlands. Många i debatten betonar att arbete i hemmen inte får handla att återinföra äldre tiders hunsade pigor

om utan att arbetet måste organiseras i former. Exempelvis kan

nya hemservicemarknader öppnas där serviceföretag med vilka

agerar,

sluter avtal på andra håll på arbetsmarknaden. Frågan man som som här uppkommer är hur låga skatter och avgifter måste till för

som att dessa idag svart- och lågavlönade ska hamna på större marknad än

en idag. Hemservice kan vara av många olika slag och behöver för övrigt inte alltid service utförs i hemmen. Tvättinrättningen och

ens vara som butiken med färdiglagad mat ersätter t.ex. den tvätt och den matlagning kunde ha utförts någon anställts för att service i

som av som ge hemmet.

Ändrad på lön, lån och bidrag

syn Många debattörer är inne på frågan inte kan omvandla

om man dagens bidrag, socialbidrag, arbetslöshetsunderstöd till lön eller

m.m. lån i olika former. Lånen och lönerna kunde t.ex. till nystartade småföretag eller kooperativ, där välutbildad professionell svensk och invandrad arbetskraft verkar tillsammans med outbildade eller lågutbildade arbetslösa, invandrare och svenskar och där kombine-

man rar utbildning, både yrkesmässig och språklig, med produktion för

en öppna marknaden. Arbetar svenskar och invandrare tillsammans får man också en naturlig svenskträning på köpet.

Samma debattörer vill flexiblare anställningsvillkor och

som lägre skatter vill oftast också öka lönedifferentieringen, underförstått sänka ingångslönerna, etablera ungdomslöner. Det skulle minska det höga övertidsuttaget och leda till fler anställningar

är argumenten Personer, särskilt ungdomar, som nu har svårt att överhuvud komma

på arbetsmarknaden skulle chans. Ett motargument brukar

en

att låga löner leder till behov att komplettera lönen med flera vara jobb, alternativt socialbidrag. Ett problem tagits i detta

som upp

38 Arbete till invandrare

sammanhang är att det är först vid tämligen hög inkomstnivå

en som arbete är ett ekonomiskt lönsammare än de nuvarande bidragsnivåerna. På uppdrag den arbetsmarknadspolitiska kommittén har tre

av internationella arbetsmarknadsforskare gett sin på svensk arbets-

syn marknadspolitik. David G. Blanchflower, USA,

I rapporten menar Richard Jakman, England, och Gilles Saint-Paul, Frankrike, att lösningen för Sveriges del handlar om att en bättre fungerande

mer marknad än olika former statliga ingripanden. Bland annat behö-

av lönespridningen öka och lönerna bättre överensstämma med ver arbetets produktivitet. Ersättningsnivåerna, reglerna anställnings-

om trygghet och löneavtalen bör över för att skapa drivkrafter för

ses arbete och underlätta nyanställningar.

Öka antalet jobb summering

- en 0 Avreglera delar eller hela arbetsmarknaden successivt för att

av skapa större risktagande hos arbetsgivare, när det gäller

att anställa fler personer. Öka lönedifferentieringen för skapa jobb för lågutbildade 0 att a invandrare och invandratungdomar. 0 Friställ riskkapital att omvandla socialbidrag till före-

genom tagarlån. 0 Underlätta för invandrare att starta eget genom satsningar på utbildning, särskilda institut.

t.ex. genom 0 Skapa enklare Skatteregler för småföretag inom branscher, där invandrare har lätt att etablera sig, exempelvis att beskatta

genom dem under introduktionsperiod med tillståndsavgift. Exem-

en en pel på näringar, nämns i debatten där detta kan är

som passa exportkonsulter, taxirörelse eller torghandel. Öppna hemservicemarknader -inte bara för invandrare utan

nya för alla. Det kan ske att skatter och avgifter på sådana

genom tjänster minskas. Stötta nätverk mellan företagare med invandrarbakgrund alterna- 0 tivt mellan svenska och invandrade företagare. Ge starthjälp till konsultföretag inriktade på exportmarknader där 0 svenskar och invandrare samarbetar. 0 Ge ekonomiskt bistånd omvandlade socialbidrag, arbetslöshetsunderstöd, förtidspensioner till kooperativ där välutbildade och lågutbildade kan arbeta och studera inom en delvis skyddad, delvis öppen sektor. Inrätta kombinerade utbildnings-, praktik- och jobbverkstäder 0 med varierande produktion för invandrare, inte har möjlighe-

som

konkurrera på ordinarie arbetsmarknad. ter att Inför samhällstjänst, där s.k. stödassistenter kan utföra arbets- 0 uppgifter inte blir gjorda. En del skulle t.ex. kunna

som annars vara kontaktpersoner för nyanlända invandrare.

Arbete till invandrare 39

° Skapa etniska arbetsmarknader, där invandrare kan konkurrera

med hjälp av sina egna nätverk. 0 Utbilda invandrare, även de arbetar i etniska nischer, i svenskt

som företagstänkande och företagskunnande, så att de kan konkurrera och utveckla sina företag.

Minska

arbetskraftsutbudet

Reglerad invandring

Om invandringen i framtiden skulle regleras riksdagen

via ett av beslutat tak, dvs. om asylinvandringen i större utsträckning begränsas till dem man anser har asylskäl och övrig invandring begränsas bl.a. utifrån möjligheterna att försörja sig genom eget arbete, så kommer framtidens potentiella arbetskraft inte att växa lika snabbt under

som det senaste decenniet. Hur morgondagens politik kommer att utfor-

är fråga för närvarande behandlas regeringen. mas en som av

Debatten har periodvis varit intensiv när det gäller flyktinginvandringen. En del debattörer har ansett att Sverige tagit emot alldeles för många flyktingar. Somliga har också menat att många inte varit regelrätta flyktingar utan kommit hit för att utnyttja det svenska välfärdssamhällets olika bidrag. En del debattinläggen har haft

av klart rasistiska undertoner. Kritiken av asylinvandringen har i en situation när arbetslösheten ökat vunnit fler anhängare och idag hörs färre som förespråkar generös flyktingpolitik i debatten. Ska

en Sverige hjälpa flyktingar, vilket de flesta fortfarande anser, sker det bäst och framför allt billigast i ursprungslandets närområde. Sveriges ekonomi tillåter inte ökande invandring är budskapet.

en

Förre Volvochefen P G Gyllenhammar, har ansett att Sverige behöver fler invandrare. En invandring på exempelvis 100 OOO

personer om året som kom för att arbeta skulle vara bra för svensk ekonomi. Också andra debattörer har förordar en större arbetskraftsinvandring. Det har även sagts att Sverige är så glesbefolkat, att det finns plats för oerhört många fler människor.

Stöd till återvändande Många flyktingar kommer till Sverige vill återvända hem så snart

som det är möjligt utan risk. Under årens lopp har också åtskilliga återvänt. När tiden går och konflikterna kvarstår blir återvändandet emellertid allt svårare för många. Barnen får vänner i Sverige och familjer vänjer sig vid ekonomisk trygghet. Frågan är på flera sätt komplicerad,

en

ändå har, bland annat till följd den svåra arbetsmarknadsmen av situationen för invandrare, särskilda bistånd till frivilliga återvändare diskuterats

allt mer.

Vid Göteborgs universitet planeras ett återvändandeprojekt kallat Recycling. Nyanlända invandrade akademiker, har utbildning

som

inte är gångbar på den svenska marknaden, ska inom frivilliga som

40 Arbete till invandrare

återvändandeprojekt kunna viss kompetenshöjning som är användbar i hemlandet. Bakgrunden är att det idag finns så många högt utbildade invandrare marginaliseras i det svenska samhället. De

som står helt utanför, kommer troligen aldrig att kunna arbete. De mår mycket dåligt och kostar dessutom samhället Tanken

stora pengar. är de ska kunna bistånd återvända. Många vill återvända,

att att

inte förlorare. Det ett bistånd till ursprungsländerna men som vore ocksa,o säger Joannis Frogoudakis vid Göteborgs universitet.

Kortare arbetstid

Många debattörer förordar kortare veckoarbetstid. Det finns

Lex. kapitalintensiva företag kan tänka sig att ersätta åttatimmars-

som dagen med sextimmarsdag med bibehållen lön får införa

en om man tvåskift.

radikalt ska minska arbetskraften är det allra effektivast

Om man

korta arbetstiden för alla. Bengt Wahlström i sin framtidsvision att ser hur avtal och regler växer fram på arbetsmarknaden, när industri-

nya samhällets strikt arbetsdelade hierarkiska struktur övergår i informationssamhällets föränderliga flöde. Troligen arbetar kor-

man

arbetsdag eller arbetsvecka stora delar året, med viss koncentare av tration under högsäsong. Avtal sluts årsarbetstid, inte vecko-

om arbetstid. Åtminstone på den del arbetsmarknaden där kraven på

av prestationer och kompetens ständigt höjs ökar också behovet av tidigare pensionering och återkommande möjligheter till studier.

Det civila samhällets renässans

det statsfinansiella läget kommer enligt många bedömare Bland annat

leda till fortsatt krympande offentlig sektor. Många jobb att en försvinner därifrån. Men det betyder inte att samhället behöver reduceras till marknaden Göran Rosenberg i sin bok Medbor-

menar

försvann Det inte bara genom att överta uppgifter garen som var från marknaden politiken förtog sig, utan genom att överta

som uppgifter från det civila samhället, uppgifter förutsatte och

som krävde personlig mänsklig närhet och för nästan.

omsorg, ansvar Uppgifter visserligen förutsatte politik, annat slag och på

som men av

nivå. Rosenberg mot de senaste årens antipolitik en annan argumenterar i debatten. Med förkastandet politiken medel förkastas också

av som demokratin livsform och medborgaren människoideal.

som som Medborgaren reduceras till kund och konsument, han. Politi-

menar kens möjliga renässans ligger i vi lär vad är möjligt Och

att oss som var. demokratins minsta beståndsdel heter medborgare.

Om det civila samhället återtar del de uppgifter det haft

en av som tidigare betyder det onekligen att arbetsuppgifter som ger försörjning försvinner alternativt redan har försvunnit. Rosenbergs poäng år att

inte behöver värdelös inte har arbete. Som medborman vara om man

i demokrati kan alltid hitta uppgifter, där kan alltid gare en man man

Arbete till invandrare

delta i det civila samhället. Man kan del samhället vara en av även om man står utanför arbetsmarknaden.

Det goda samhället är möjligt, det hänger på medborgare men oss i demokratin på vår delaktighet. Men, frågar han, hur det med - är delaktigheten idag I-Iur många gör något än röstar tredje år mer vart Av demokratins medborgare förväntar sig visst mått man ett av oegennytta, av ansvar också för det skriver Rosenberg gemensamma och påminner att närhet, och gemenskap inte automatiskt om omsorg träder in när den statliga eller kommunala läggs omsorgen ner. För att medborgarna ska kunna aktiva krävs emellertid viss vara närhet och överblick, kommunerna får inte för Alternavara stora. tivet till den skattefinansierade välfärdsstaten är inte privatisering en av samma välfärdsstat. Alternativet är omvandling del en av en av välfärdsstatens tjänster i medborgerligt arbete och uppoffring. Med-

borgarskapet kräver lokal jordmån och verklig makt. Men också vida

vyer, man måste göra klart sig för vad bäst beslutas Barnomsom var. sorg och skola beslutas lokalt, högskolan behöver högre men en beslutsnivå säger Rosenberg.

I debatten hörs fler för renässans det civila argument en av samhället: Livsmönstren och behoven skiljer sig idag så mycket det att inte längre är möjligt entydigt definiera befolkningsgruppers att stora behov och livsmål. De sociala livsformerna är heller inte lika stabila

som de var när folkhemmet byggdes tvärtom är de flyktiga på upp, samma sätt som det moderna livet. De stora centralstyrda systemen för omfördelning kan inte möta denna behovsstruktur, nya delvis just på grund sin storskalighet och sin likformighet, de saknar ‘socioav logisk känslighet. Den tiden fordrar flexibel anpassning på fältet, nya direkt i brukarledet. Med andra ord civil självförvaltning, skriver

Arvidsson, Berntson och Dencik i Modernisering och välfärd.

Minska arbetskraftsutbudet summering

- en 0 Reglera invandringen efter samhällets förmågaalternativt behov

via kvoter för anhöriga, arbetskraft etc..

0 Främja återvandringsprojekt. 0 Inför tidigare pensionering, exempelvis 55 år.

0 Underlätta jobbdelning, exempelvis arbete genom att ett som utförts på fyra utförs fem stället, av en grupp personer av personer i med ledig dag i veckan. en 0 Inför kortare arbetstid dag, vecka eller årsarbetstid.

0 Minska möjligheterna till övertidsuttag.

0 Uppmuntra sabbatsår från arbete, exempelvis för vidareutbild-

ning. 0 Förläng nuvarande utbildning, antingen längre allmän genom skolgång eller ökad tillgång till eftergymnasial utbildning. genom Överför välfärdsuppgifter till det civila samhället och ° omvandla välfärdssamhällets olika trygghetsbidrag till lån eller lön, eventuellt i kombination med viss utbildningslön från arbetsgivarna.

Arbete till invandrare

Rättvisare fördelning av jobben

flertal debattörer sin utgångspunkt i att invandrare i högre Ett tar utsträckning infödda står utanför arbetsmarknaden. De arbeten än finns måste alltså fördelas bättre mellan infödda svenskar och som med invandrarbakgrund får inte systematiskt invandrare. Personer hamna utanför. För åstadkomma rättvisare fördelning av att en jobben krävs aktiva åtgärder för in invandrare ocheller ta bort att hinder finns på arbetsmarknaden eller hos de invandrade de som - Åtskilliga debattörer positiva säråtgärder för de själva. menar att drabbade nödvändiga för rätta till situationen. Andra särskilt är att hävdar lika bestämt sådana skulle leda till än större problem, inte att minst opinionsmässigt.

Kvotera till vissa jobb Generaldirektören på Socialstyrelsen, Claes Örtendahl, säger i sam-

publiceringen styrelsens över det sociala tillstånband med av rapport det riket, kanske ska göra iUSA: Där har man tillämpat i att man som för åstadkomma integration. Den är positiv två strategier att ena särbehandling, alltså etnisk kvotering inom vissa nyckelyrken, t.ex.

och lärare. Den andra är, paradoxalt stöd till kulturell poliser nog, China Town, Little Italy, Vietnamesiska förorter och segregation. har tillåtits utveckla sin särart. Samhället

puertoricanska kvarter att

visar flera kulturer än en. att man accepterar och andra säråtgärder förödande både för in- Kvoteringar vore och på den svenska opinionen andra. Särbehandling vandrarna anser och passiviserande på invandrarna och skadar i

verkar segregerande

deras självkänsla David Schwarz, chefredet långa loppet menar tidskriften Invandrare 8CMinoriteter. Han får medhåll daktör för av tycker särskilda praktikplatser och eventuella Tomas Gür som att bara förvärrar situationen i och med att sådana åtgärder kvoteringar försämrar relationerna mellan svenskar och invandrare. vill avskaffa hela den byråkrati arbetar för att David Schwarz som förverkliga invandrarpolitiken. Skrota Invandrarverket och försöka invandrarsektorn i övrigt. Han delar denna åsikt med flera andra

debattörer byråkratisering invandrarpolitiken som menar att statens av det statliga stödet till invandrarorganisationer leder till att inklusive invandrarproblem uppstår och inte till problem undanröjs. att

Kunskap och information till arbetsgivarna

till den höga arbetslösheten bland många invandrar- Orsakerna delvis med hinder på den svenska argrupper hänger samman betsmarknaden. vända sig till personalavdelningarna och tala för Att invandrare misstag Eva Löfgren gjorde i början, när hon sina var ett Internationella ingenjörer. Nu går hon direkt på de tekniska startat högt i hierarkin möjligt. Hennes projekt fick stöd cheferna, så upp som

Arbete till invandrare

från AMS, pengar som till början gick till omskolning, en men nu används till sex månaders praktik. Tre fjärdedelar praktikplatserna av har lett till anställningar. För att delta måste utbildad man vara civilingenjör och tala god svenska. Svenska företag saknar kunskap utländska utbildningar. Naivt om nog tror man att svensk är bäst, vilket inte är Och del examen sant. en invandrare har dubbel både svensk och utländsk och får examen - inte jobb i alla fall De har det tuffast är iranier och afrikanen som svartare desto svårare säger Eva Löfgren. Hennes förslag är att man nu när svenska företag vänder sig mot Östeuropa och Ryssland bör

satsa på nätverk för olika yrkesgrupper, själv tanker hon för starta ett ryska kvinnliga ingenjörer.

Praktik för hinder

att passera Vi vet inte exakt varför människor med invandrarbakgrund har så mycket svårare att jobb än svenskar denna bakgrund säger Åke utan Sander, forskare vid Göteborgs universitet. Här behövs forskning menar han och planerar tillsammans med elva andra nationer ett stort projekt, där de bl.a. vill undersöka vilka mekanismer ligger som bakom att människor med invandrarbakgrund sållas bort.

Om man redan på det här stadiet ska komma med rekommendationer vad bör göras säger Åke Sander kan tänka om som att man sig ett helt batteri åtgärder inom upplysnings- och utbildningssfären. Men det räcker inte med serie broschyrer eller liknande. På det en sättet påverkar knappast människors attityder eller handlingsman benägenhet säger han.

Ett sätt som empiriskt funnit fungera relativt bra är eller provpraktikanställningar. Det stöder vår tro att stor del orsakerna en av inte beror på anställarnas illvilja invandrarna, gentemot utan snarare rädsla för att invandrarna inte in i laget på grund passar av bristande språkkunskaper och bristande kunskaper hur om man agerar i svensk företagskultur att män med bakgrund i muslimska länder inte kan jobba ihop med kvinnor t.ex.. Särskilt bra fungerar praktiken kombinerar den med om man att först invandrarna någon form svenskanpassningskursi Inte för ge av att de alltid behöver det, för företag och förvaltningar ofta men att lättare tar emot folk, har någon form på de gått som av papper att igenom ett sådant program. Med detta syfte aspirantstartar nu utbildning på ett flertal ställen i landet. Invandrare fått möjlighet som till eller praktikanställningar har i många fall lyckats visa för provsina arbetsgivare att farhågorna varit obefogade och de har fått fortsatt anställning, när det funnits möjlighet till detta säger Åke

Sander

Svårare är att komma åt den etniska arbetsdelning, föresom kommer på arbetsmarknaden. Forskare visar infödda arbetsledare att ofta förbigår arbetare med utländsk härkomst, när det gäller att

44 Arbete till invandrare

plocka folk till vidareutbildning eller fortsatt karriär. De invandut rade arbetarna blir kvar i ingångsjobben och slås i stor utsträckning nu i den strukturomvandling, kräver allt högre kompetens de ut som av anställda.

Särskilda i invandrartäta områden

satsningar

arbetslösheten ökar segregationen i storstädernas förorter. Den stora Vad krävs är kraftfulla satsningar, garna i form regionala stöd som av till de invandrartäta områdena socialdemokratiske riksdagsmenar ledamoten Juan Fonseca. I detta stöd bör ingå industriell strategi, en utplaceringen myndigheter, institutioner och högkvalificerade stuav dier, bättre service, småföretagsamhet En solidarisk fond bör m.m. tillskapas årligen finansieras med åtminstone promille av som en landets bruttonationalprodukt. Kommuner, landsting, privata föreorganisationer, folkrörelser och andra bör involveras i denna för tag, landet avgörande fråga. Om eftertraktade utbildningsinstitutioner och arbetsplatser placeras i invandrartäta områden och även de om invandrade invånarna får möjlighet studera och arbeta där skulle att sådan regionalpolitik kunna bidra till rättvisare fördelning av en en jobben. Men för möjliggöra detta måste insatser också göras inom andra att områden och tidigare, redan i skolorna. Vi har fått laissez faireen anda i invandrarpolitiken... Resultatet kan vise isiffrorna över antalet

socialbidragstagare, långtidssjukskrivna och förtidspensionerade, där

vissa invandrargrupper är överrepresenterade, liksom i siffrorna över socialt och brottsaktiva ungdomar säger Besim Aho, ordföutsatta Södertäljes assyriska förening. Invandrarbarn kan inte fortrande i sätta leva i miljöer där svenska är ett minoritetsspråk menar han att och påpekar många invandrarbarn går ut skolan utan fullständiga att betyg, vilket leder dem rakt in i ständig arbetslöshet, kriminalitet, en utanförskap och avståndstagande från samhället.

För många regler och för litet fantasi

Flyktingmottagandet har under lång tid strategisk ansetts som en knutpunkt för integrationsarbetet. Långa väntetider utan möjlighet arbeta har passiviserat många flyktingarna det i debatten. att av anses Undermålig svenskundervisning och fortsatt långa väntetider efter kommunplaceringen har förvärrar problemen med att hitta plats på en den svenska arbetsmarknaden. I 25 år har jag kämpat förgäves för skulle skräddarsy en att man inslussning i det svenska samhället för varje invandrare... Socialbidraget borde kopplas till utbildning eller praktik arbetsplats en där invandrarens utbildning passar... Men Payande Ahlbäck har funnit många hinder på vågen. Det finns alltför mycket betong i socialförvaltningarna, för mycket regler och för litet fantasi. Det är för

litet utrymme för informella lösningar.

Arbete till invandrare

Ana Maria Narti, frilansjournalist och författare i Stockholm, som själv leder ett aktiveringsprogram för arbetslösa invandrare, anser att det är och traditioner på den svenska arbetsmarknaden normer som hindrar. Hon måste hitta arbetssätt. Någon menar att man nya som inte arbetat fyra eller fem år eller aldrig har fått vistas enda som en dag på ett vanligt svenskt jobb kan inte finna arbetsplats efter en trygg fem eller månader arbetslivsutveckling, invandrarpraktik eller sex av beredskapsarbete... För rehabilitering långtidsarbetslösa invandav rare behövs betydligt längre och annorlunda utformade stödprogram

som varvar utbildning med praktik direkt i arbetslivet.

Narti tycker att mycket visserligen görs det ofta blir men att fragmentariskt och kortsiktigt. Det räcker inte med vackra ord,

information, litet svenskundervisning och fragmentariska och snabbt

avbrutna försök till utbildning eller aktiveringsprogram. Hon anser att det råder total brist på samordning. Som exempel på det en nämner hon särskild kurs i företagsekonomi för invandrare vid att en startas Stockholms universitet samtidigt liknande vid Handelssom en startar kammaren.

Mentorer för invandrare

I Norrköpings kommun har Sven Brus arbetat fram strategi för en flyktingmottagningen, där aktivt söker kontakt med det man nu lokala näringslivet. Han det idag är nödvändigt in menar att att sätta en positiv särbehandling för att minska arbetslösheten bland invandrarna, måste skapa de goda exemplen. man Kommunen upptäckte när de inventerade flyktingarnas yrkeserfarenheter några av bosnierna den att som är stora gruppen nyanlända hade arbetat på Ericsson i Sarajevo. Man därför kontakt tog med Ericsson, som är ett stort företag i Norrköping, och diskuterade

sig fram till slags mentorskap för invandrare, tidigare arbetat en som inom koncernen. Diskussionen ledde vidare och finns tankar på nu en verkstadsskola, kan leda till anställningar. som På mindre och mellanstora företag arbetar kommunens strateger med s.k. senior advisors. För att kunna stötta egenföretagandet bland

invandrarna ser de över hur kan skaffa sig kunskap lagar och man om regler. För att underlätta finansieringen diskuterar med lokala man banker idén lokal fond. om en Sven Brus ville också inrätta tionde kommundel, Norrköping en har redan nio. Den tionde skulle bestå flyktingarnas skolor av egna och daghem. Men då säger flyktingarna de inte vill ha sina barn att på bosniska dagis på svenska, de vill barnen lär sig svenska. utan att Han tror ändå att så stor flyktinggrupp den bosniska i sig en som utgör en marknad med speciella behov.

Arbete till invandrare

Överlåt resurserna till invandrarna själva

Mauricio Rojas helst invandrarmyndigheterna helt lämnar ser att -invandrarna hjälper sig bäst själva. Han att vi idag ser scenen anser fullständigt integrationspolitiskt sammanbrott, i alla tänkbara ett sammanhang; boende, arbete, kultur. Efter tjugo års invandrarpolitik skulle Sverige kunna multikulturellt, har i stället fått ett vara men totalt utanförskap, säger Rojas. Och det är enligt Rojas mening ett resultat den förda politiken. av har fått oerhört mänskliga i invandrarna, de Sverige stora resurser kommit ofta välutbildade, över det svenska genomsnittet. Det som är svenska välfärdssystemet med sina bidrag har hindrat dessa oerhört starka och kapabla människor och gjort dem till vrak. Rojas recept de centrala myndigheterna slutar lägga sig i integrationsär att politiken och i stället överlåter till invandrarna själva. resurserna Sluta bekämpa mångfalden, i stället 115 procent till varje skola ge ny uttrycker behov, premiera mångfalden och det som som nya gruppers är annorlunda.

hos de arbetssökande

Höja kompetensen

En vanlig synpunkt är del hindren finns hos de arbetslösa att en av invandrarna själva. Många arbetsgivare återkommer till de arbetssökande invandrarnas dåliga svenskkunskaper och även deras brist på svensk social kompetens. Noteras bör att kraven på arbets-

specifikt

kraften ständigt stiger arbetslösheten stiger. Kraven på social när ökar också, arbetet alltmer lämnas över till målstyrda kompetens när arbetslag, där medarbetarna i samarbete självständigt fattar beslut

och tar ansvar. Projekt för tillvara högt utbildade har nått vissa framgångar. att ta det med de lågutbildade. Är dessa också kvinnor, medelålders Värre är eller äldre, tycks hindren bli oöverstigliga. En undersökning visade att det regel åtta månader innan nyanländ flykting registrerasom tog en hos arbetsförmedlingen i mottagningskommunen. Därefter tog des det i snitt fjorton månader innan det blev någon åtgärd. Fortfarande efter år överhuvudtaget inte registrerad, ett par, tre var en stor grupp bestod äldre, lågutbildade kvinnor. Flera utredningar gruppen av konstaterar sfi-utbildningen är otillräcklig, att även grundutatt bildningen för lågutbildade är otillräcklig. Länsarbetsnämnden i Västmanland har avdelat arbetsförmedlare med särskild kompetens och intresse för invandrarnas situation som förbereder invandrarna för arbetsmarknaden över hela länet. Deras slutsats är den arbete kräver tid och mer resurser se att typen av mer 3.3 Pågående åtgärder.

Arbete till invandrare

Rättvisare fördelning jobben summering

av - en Sätt målet att åtminstone i varje invandrarhushåll upp en vuxen ska ha ett förvärvsarbete. Koncentrera arbetsmarknadsårgärderna därefter. Starta integrationsarbetet redan innan uppehållstillstånd har beviljats. Förbättra svenskundervisningen och komplettera den med ingående information situationen på svensk arbetsmarknad. om Starta omedelbart med kompetenshöjandeanpassande utbildning och praktik för flyktingarna. Inom kommunernas flyktingmottagning samarbeta med arbets förmedlingen mot det lokala näringslivet, skapa kontaktnät med mentorer och k senior advisors på och mellanstora företag. s stora

Följ lagen mot etnisk diskriminering, utbilda fackföreningsfolk,

upp poliser och åklagare så de kan till lagen efterlevs. se att Stötta lågutbildade via särskilda projekt, exempelvis Nya som Invandrare, Västmanland. Kvotera in invandrare på arbetsmarknaden, t.ex. så tjuatt var gonde anställs i offentlig sektor de närmaste fem åren person som skall nyanländ invandrare. vara Kvotera in invandrare i yrken där förebilder och attitydbildning är av speciellt stor betydelse, t.ex. polis, lärare och journalist. Inför obligatorisk invandrarpraktik, samordnad med utbildning för att bättre invandrarnas kompetens till arbetsanpassa marknadens behov. Ge företagen information utländska utbildningar. om Gör invandrartäta områden till regionalpolitiska stödområden. Flytta ut myndigheter, högskolor, institutioner till invandrartäta områden. Förbättra servicen där och stötta småföretagen lokalt. Finansiera detta via solidaritetsfond, med promille en t.ex. en av BNP. AMS tar ökat för arbetsmarknadsfrågor för invandrare ansvar redan under introduktionsperioden -inrätta en särskild avdelning hos AMS och även ambulerande regionala specialutbildade arbetsförmedlare för detta ändamål. Effektivisera arbetsmarknadsåtgärderna, följ och kontrollera. upp Ge de goda exemplen tillräcklig tid. Samordna åtgärderna när flera aktörer är inblandade. Följ utvärdera och utveckla introduktionsprogrammen för upp, flyktingar, så att de verkligen efter de enskildas individuanpassas ella förutsättningar och arbetsmarknadens behov. Påverka attityderna hos arbetsgivarna och låt arbetsförmedlingens speciella invandrarlag försöka skapa frivilliga uppgörelser med större företag att anställa fler invandrare. om Arbeta mot det lokala näringslivet, sprid information fördeom larna med etnisk image för företag verkar framtidens, en som inte minst ungdomens, mångkulturella marknad.

48 Arbete till invandrare

Minska passivitet och bidragsberoende

Bidrag hindrar

Är välfärdssamhällets medel och metoder kontraproduktiva och då speciellt för invandrare Flyktingmottagandet passiviserar och vänjer in människor i bidragsberoende, det lär invandrare att i Sverige behöver man inte arbeta anser många debattörer, däribland David Schwarz. Vi borde sluta med att göra människor bidragsberoende och socialt utslagna, politik alltjämt praktiseras invandrar

en som av verket och kulturdepartementet flyktingmottagandet och när

nom det gäller anhöriginvandringen. Låt flyktingarna ta lån i stället för att

dem bidrag och dem en chans att själva etablera sig i Sverige. ge ge Våga ställa krav dem

Professor Lars Calmfors att det är nödvändigt att skapa

menar incitament som visar för den enskilde att arbetslöshet kostar pengar för samhället. Istället för passiviserande bidrag bör ersättningen från arbetslöshetskassan sänkas till nivåer så att det blir ett incitament som gör det än nödvändigt för den arbetslöse att aktivt söka arbete.

mer Till exempel en successiv sänkning med tiden.

Många invandrare passiviseras förtidspensioner

unga genom me-

Karl-Gunnar Bäck. Den vanligaste förtidspensionären i en nar modern storstadsförort med stark invandring är en ung person, som inte kan svenska språket och därför rekommenderas förtidspension. Denna utbetalas sedan i 25-30 år, innan ålderspension avlöser. Om

inte känner till denna bakgrund kommer aldrig att kunna man man stoppa det pågående passiviserandet människorna via förtidspen-

av sion. Inte många de människor jag här mött har aktivt sökt

av förtidspension de har långsamt skolats in i hjälplöshet genom vår

stelbenta byråkrati.

Följ och kontrollera

upp Svenska samhället måste ställa motkrav, att bara ge är ingen hjälp säger Susanna Bodolla. Hon har tagit emot praktikanter som sedan bara försvunnit. Det har inte funnits någon att kontakta på arbetsförmedlingen, ingen uppföljning eller kontroll. Arbetsförmedlingen måste ha kontaktpersoner och ha tid att sig. De kom för

engagera som några år sedan är så bortskämda med bidrag. Många tycks inte ha kommit hit för att jobba. Det här är ett stort problem som måste tala öppet Det handlar inte bara att ställa krav samhället. De

om. om vet allt sina rättigheter redan när de kommer inget sina

om men om skyldigheter. De kom hit för att arbeta de hittar också arbete.

som Hon säger många de arbetssökande frågar de får jobba svart,

att av om så de kan behålla a-kassan eller sjukpenningen. I flera studier under

tid har också kunnat konstatera att bidragssystemen senare man missbrukas grovt dock inte bara invandrare.

av

Arbete till invandrare 49

Kräv motprestationer

Boven till arbetslösheten är de offentliga trygghetssystemen och ett passiviserande omhändertagande och bidragsberoende bland

menar andra Nils Oskar Nilsson, moderat kommunalråd i Botkyrka. Det räcker inte med välmenande projekt och extrapengar från staten och missriktade idéer om kvotering till företag. Han anser också att flyktingmottagningen måste bli realistisk och framhåller Dan-

mer mark förebild, där ställer krav på arbete bidrag. Även

som man mot beträffande de vanliga socialbidragen borde det anföras krav på motprestationer som utbildning, praktik eller samhällstjänst för att erhålla socialbidrag under längre tid anser kommunalrådet.

Minska passivitet och oberoende en summering

- 0 Följ upp och kontrollera bidragsutbetalningar från stat och kom-

mun för att minska eventuella missbruk. 0 Omvandla bidrag till lön för obligatorisk samhällstjänst för arbets-

lösa och andra bidragstagare. 0 Omvandla bidrag till lån. alternativt minska bidragsdelen och öka

lånedelen, för invandrare vill och kan studera.

som 0 Omvandla bidrag till lån för att starta eget.

3.2 i

Bedömningar utredningar

Åtskilliga utredningar söker hitta vägar för att komma tillrätta med den omfattande arbetslösheten, både här i Sverige och i övriga Västeuropa. Några tar upp invandrarnas situation, men de flesta handlar om arbetsmarknadspolitik i största allmänhet.

I Långtidsutredningen SOU 1995:4 redovisas ett flertal idéer om vilka möjligheter staten har att minska arbetslösheten. Vissa går ut på att förändra efterfrågan på arbete. Eftersom det i stor utsträckning är lågutbildade drabbas när arbetslösheten ökar, kan det

som vara angeläget att vrida efterfrågan och tjänster använder

mot varor som lågutbildad arbetskraft. Detta kan göras att viss arbetskraft

genom subventioneras på något sätt, exempelvis genom lägre sociala avgifter för utsatta grupper såsom ungdomar eller invandrare.

En möjlighet att påverka efterfrågan på arbetskraft är att förändra lagen om anställningsskydd, så att det blir lättare att säga upp arbetskraft och lättare att tidsbegränsa anställningar. Detta kan göra det lättare för företagen att anställa, eftersom riskerna och därmed även kostnaderna minskar för nyanställningar. Långsiktigt kan emellertid negativa konsekvenser finnas.

Arbetslösheten kan också minskas förändringar utbudet

genom av

arbetskraft. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör i första hand av riktas mot med position på arbetsmarknaden, t

personer en svag ex ungdomar, invandrare och långtidsarbetslösa. Åtgärderna bör inrik-

50 Arbete till invandrare

tas på kompetenshöjande utbildning och befrämjande av rörligheten på arbetsmarknaden. Utbildningen bör inriktad mot de sektorer

vara på arbetsmarknaden expanderar och där ett behov av arbetskraft

som finns. För invandrare utomnordiska medborgare betonas vikten av individuella utvecklingsplaner för att åstadkomma goda förutsättningar på den svenska arbetsmarknaden.

Incitamenten till aktivt arbetssökande påverkas av arbetslöshetsförsäkringens och andra försörjningsbidrags utformning. Dels har ersättningsnivåerna betydelse, dels påverkas incitamenten av eventuell tidsbegränsning ersättningen, arbetsmarknadspoli-

av samt om tiska åtgärder kvalificerar för nya ersättningsperioder. Lägre ersättningsnivåer, kortare ersättningsperioder och krav på ordinarie arbete grund för ersättning, kan förbättra incitamenten för aktivt

som arbetssökande.

Arbetssökandes motivation kan också stärkas stram

genom en regeltillämpning och ett väl fungerande kontrollsystem. Reglerna om

arbetssökande måste acceptera ett anvisat arbete måste tillämatt en

och kontrolleras. pas

Lönebildningen har betydelse för arbetslösheten. I Sverige har emellertid staten små möjligheter att direkt påverka löneutvecklingen. Däremot skulle lönerna kunna påverkas indirekt genom en sänkning

ersättningsnivåerna i socialförsäkringssystemen. De negativa soav ciala konsekvenserna sådana sänkningar måste vägas mot den

av ökande efterfrågan på lågutbildad arbetskraft eftersträvas.

som

OECD har i The OECD Jobs Study 1994 upprättat ett program med rekommendationer för politik, skall förbättra syssel-

en som sättningen i medlemsländerna. Åtgärderna syftar dels till att förbättra samhällets anpassning till de allt snabbare strukturella förändringarna på arbetsmarknaden, dels till att förbättra innovationsförmågan och kreativiteten i medlemsekonomierna.

Åtgärder för att uppnå ekonomisk stabilitet och åtgärder för att förbättra utveckling och spridning av teknologisk kunskap betonas i programmet liksom flexibilitet i anställningsförhållanden. Man vill också ha mer flexibel arbetstid, både vad gäller den totala om-

en fattningen och när arbetet utförs. Frivilligt deltidsarbete bör upp-

särskilt i den offentliga sektorn. Även rörlig pensionsålder muntras, eftersträvas. Kostnaderna för arbetskraft flexibla,

bör också bli mer för att minska de effektivitetshämmande följderna att arbetsgivare

av får betala för arbete som inte utnyttjas. Man vill även sänka de arbetskostnader, inte utgör ersättning till den anställde, dvs.

som en skatter och arbetsgivaravgifter. Regler anställningsskydd måste

om utformas så att de inte uppfattas hinder för nyanställningar för

som företag.

Aktiva åtgärder för arbetslöshetsunderstöd vill man ha, samtidigt

de aktiva åtgärdernas effektivitet betonas. Aktiva program ska som riktas mot speciella arbetslösa eller inriktas på att lösa

grupper av

Arbete till invandrare 51,

specifika problem. Det är också viktigt att göra övergången från arbetslöshet till sysselsättning ekonomiskt attraktiv. Detta kan göras låga skatter och sociala avgifter för låglönegrupper och genom genom arbetslöshetsunderstödet inte reduceras alltför kraftigt vid deltidsatt jobb. Förslag för förbättra klimatet för nyföretagare och för att att förbättra arbetares kompetensutveckling har också stor vikt i åtgärdsprogrammet. Dessa aspekter utvecklasi T7e OECD Employment

Outlook Juli 1994. Här betonas att insikt i omvandlingsprocessen arbetstillfällen är betydelsefull, eftersom arbetskraften behöver av till de jobbens krav och eftersom stimulans jobb anpassas nya av nya fler arbetstillfällen. En tiondel alla jobb i OECD-länderna ger av försvinner varje år och ungefär lika många skapas. koncentreras tillkomsten arbetstillfällen på I rapporten av nya frågan tillkomsten företag. En skiljelinje finns mellan de om av nya bör underlätta för alla företag och de som som anser att staten nya bara bör särskilt stöd åt de företag har anser att staten ge som tillväxtpotential. En generell erfarenhet från OECD-länderna är att

nätverk mellan lokala strategiska tillgång till universitet, resurser för företag, bra fysisk infrastruktur är viktiga för företags service - nya förmåga växa och utvecklas. att omsättningshastighet arbetstillfällen kan leda till att företag Hög av vill i de anställdas kompetensutveckling, eftersom risken inte investera finns de då byter jobb. Att andel jobben försvinner att en stor av innebär också arbetares företagsspecifika kunskaper i många fall att blir värdelösa. För minska de ekonomiska och sociala effekterna av att arbetare att friställs, bör arbetslöshetsunderstöd med inriktning på aktivitet priostället för passivt bidragsutnyttjande. Lokalt samarbete riteras, i mellan arbetsgivare, arbetare och arbetsförmedlingar bör utvecklas

för aktiva åtgärder.

Ungdomsarbetslösheten är mycket stort problem i många OECD-

ett länder. Att övergången från skolan till arbetslivet inte fungerar är en orsak till detta. Erfarenheterna från medlemsländerna säger att denna

övergångsprocess underlättas av:

kontakter mellan skolor och arbetsgivare, gärna liknande ° Täta

lärlingsförhållanden.

Väl definierade standarder för vilka kunskaper utbildning ger. 0 en Ungdomars löner kan låga i lärlingsliknande arbeten eller 0 vara utbildningar, eftersom del kostnaderna bör ses som en en av investering i kunskap och erfarenheter för ungdomarna.

Behovet kompetensutveckling ökar i samband med allt snabbare av en teknikutveckling och omstrukturering arbetsmarknaden. Marknadsav krafterna klarar inte själva överbygga problem med osäkerhet av att

52 Arbete till invandrare

om kostnader och intäkter avseende kompetensutveckling. Företa-

gens investeringar i arbetarnas kompetens kan stimuleras genom att arbetare rätt till vidareutbildning. Kostnader för kontroll ges av sådana system är typiskt sett stora och erfarenheterna säger de att lyckas bäst när de uppkommer kollektivavtal eller frivilligt genom från arbetsgivarens sida. Subventioner, skattereduktioner, för kompetensutt ex genom veckling är möjlighet stimulera vidareutbildning, en annan att men liknande problem för rättigheter till utbildning finns avseende som övervakning m.m. Små företag satsar i allmänhet inte så mycket på kompetensutveckling, varför det kan finnas behov skräddarsy åtgärder av att som höjer deras vilja till sådana investeringar, i synnerhet mycket som av tillväxten jobb finns i nystartade små företag. av nya Irapporten World Employment 1995 från ILO diskuteras ingående de möjliga positiva effekterna på sysselsättningen, sänkning som en av lönerna teoretiskt skulle kunna ha. Slutsatsen de eventuella är att positiva effekterna är osäkra, och det framför allt negativa att ger effekter i form ökad fattigdom och minskad jämlikhet. Det anförs av att om lönerna skall sänkas, så bör det göras genom att arbetsgivaravgifter och skatter minskas för de lågavlönade eller

genom att staten subventionerar deras anställningar, så inte denna att får bära bördan den minskade lönekostnaden. Det påpekas grupp av att i de flesta OECD-länder är nettokostnaden för den offentliga sektorn att skapa arbetstillfälle inom sektorn bara 20 av ett procent av bruttokostnaden. I sammanhanget diskuteras också allmänt frågan om skatter och avgifter på arbete inte bör i viss mån substitueras med omsättningsskatter. I EG-kommissionens vitbok Tillväxt, konkurrenskraft oco syssel-

sättning Utmaningarna och vägarna in i 2000-talet konstateras - att länderna i Europa i och för sig upplever ekonomisk tillväxt, men att man inte lyckas omsätta denna tillväxt i välståndsförbättringar som kommer alla till del. Vinster produktivitetsförbättringar måste av användas till att skapa sysselsättning för de saknar jobb inte som bara öka inkomsterna för de har jobb. Vitbokens prioriteringar som när det gäller åtgärder för skapa arbete påminner de att om som OECD-rapporterna exempelvis kravet på återkommande vidareger, utbildning under hela livet och minskningar den relativa kostnaden av för lågkvalificerat arbete. Vitboken också förslag till det går skapa arbetstillger var att nya fällen. Exempel på områden där arbeten kan skapas är: nya

0 Samhällstjänst på lokal nivå, service till äldre- och hant.ex. dikappade, stöd åt ungdomar med problem, aktiviteter för skolbarn eller att hålla i gång lokala affärsverksamheter har svårt som att vara lönsamma.

Arbete till invandrare 53

Miljöskyddsarbete, underhåll naturområden, kontroll av 0 t.ex. av kvalitetsnormer eller vattenrening och sanering förorenade av områden. Förbättring allmän livskvalitet, upprusta nedgångna bo- 0 av t.ex. stadsområden eller utveckla lokaltrafik, så den blir tillatt mer gänglig, frekventare och bekvämare.

Sammanfattningsvis efterlyses i utredningarna bland annat flexiblare regler arbetsmarknaden, förändringar anställningsskydd, rörliav arbetstider och även pensionsålder. Man vill allmänt förbättra gare klimatet för nyföretagande, lägre skatter, sociala avgif t.ex. genom och arbetsgivaravgifter. Minskade kostnader för arbetskraften tror ter ska öka arbetsgivarnas risktagande när det gäller att anställa fler. man Vidare konstateras det framför allt är lågutbildade drabbats att som när arbetslösheten ökat, och bland dem återfinns många invandrare. En väg för skaffa fler jobb skulle att subventionera den att vara lågkvalificerade arbetskraften. Frågan är emellertid hur stort utrymär för lågutbildade på dagens arbetsmarknad, där arbetsgivarna met efterfrågar ständigt höjd kompetens. Samtidigt sägs nämligen att just de lågkvalificerade jobben tidigare varit förstajobb för bland som andra invandrare saknas. En väg för att bistå lågutbildade nu annan skulle i stället höja deras kompetens och då framför allt satsa vara att på utbildning inom expansiva sektorer. I utredningarna efterlyser också skola är bättre man en som anpassad efter arbetsmarknaden. Vidareutbildning, inte minst inom småföretagen, kan stimuleras via skattereduktioner, tror utredarna, däremot inte diskuterar hur utbildningarna skall bekostas. som

3.3¶Pågående verksamhet

Runt i landet kommuner, myndigheter, företag, organisationer om tar och enskilda initiativ för skapa bättre förutsättningar för invandatt på arbetsmarknaden. Lokalt samarbete, reella kontakter mellan rarna invandrare och svenskar och tillvaratagande den kompetens som av invandrarna besitter är viktiga delar i denna verksamhet. Exemplen nedan är valda för visa något allt det görs och för att att av som stimulera till flera initiativ och underlag för diskussion vilka ge en om framgångsrika åtgärder bör till efterföljd och förstärkt som mana stöd.

Egenföretagare

Invandrarnas intresse för egenföretagande avspeglas i antalet erhållna eget-bidrag för de utomnordiska medborgarna tredubblastarta som des mellan budgetåren 199293 och 199394, medan det ungefär fördubblades för svenska medborgare. I ett längre perspektiv kan

54 Arbete till invandrare

noteras att medan antalet svenska egenföretagare i både absoluta och relativa tal minskat under perioden 1960-1990, har antalet invandrade företagare definierade utländskt födda och utländska som medborgare ökat. Av totalt cirka 200 000 enskilda firmor är idag

uppskattningsvis 21 000, eller 12,5 företag ägs procent, som av personer med utländsk härkomst. Anledningarna till vill kan han eller att en person starta eget vara att hon söker alternativ till arbetslöshet eller hot arbetslöshet, om eller är missnöjd med lönenivån och möjligheterna till socioekonomisk kar-

riär. Invandrarskapet sällan bättre beredskap för ger en att starta eget, snarare handlar det från vilken ursprungsmiljö kommer, om man att egenföretagandet till exempel varit självklarhet. För del med en en utländsk bakgrund kan egenföretagandet möjlighet bevara en att hålla sin kulturella identitet och samla familj och släkt kring en verksamhet med mål. gemensamt En studie från Uppsala gjord 1992 visar invandrarföretagarna att får mycket hjälp och stöd familjemedlemmar, släkt och andra av invandrare. Däremot får föga hjälp från formella institutioner, man t.ex. banker. Många gånger fungerar etablerade invandrarföretagare som inkörsport för potentiella invandrarföretagare, informagenom tion om marknad, leverantörer och även praktisk utbildning. genom Uppsala Handelsförening har erfarenheten invandrarna inte självatt mant kommer till företagarorganisationerna, därför har istället

Handelsföreningen aktivt och framgångsrikt sökt invandrar-

upp företagarna och värvat dem medlemmar. Föreningen arbetar med som att försöka invandrarföretagen till svenska förhållanden, anpassa t.ex. med information hur kontakterna med olika myndigheter ska om skötas och vilka lagar är nödvändigt känna till. som att I en studie av företagandet bland assyrier och syrianer i Södertälje och Botkyrka 1994, visar det sig startkapitalet ofta bestått att av egna sparmedel kombinerat med lån, vanligtvis från släktingar och vänner. Banklån kommer först in när det gäller expansion och utveckling företaget. Anledningen till lånar privat dels av att man är svårigheter med att banklån på grund bl.a. bristande säkerhet, av dels att de privata lånen upplevs fördelaktiga som genom att t.ex. ingen ränta tas ut. Samtidigt bland många, framförallt noteras att yngre, finns en önskan att kunna låna utanför den etniska gemenskapen, inte minst därför att lånebeloppen tenderar bli allt högre vilket att innebär att svårigheter med återbetalning kan personliga stora konsekvenser för privata utlånare.

Praktik invandrare kontakt med arbetsmarknaden

ger Flera olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder har under åren gett arbetslösa möjlighet att praktisera vid arbetsplats akademikeren t.ex.. praktik, invandrarpraktik, arbetsprövning, vidgad arbetsprövning

och praktik inom för ungdomsintroduktion. Invandrare har i ramen

Arbete till invandrare 55

olika grad varit representerade i dessa åtgärder. Gemensamt för

åtgärderna är de arbetslösa får möjlighet att för period praktiatt en arbetsplats och erfarenheter och personkontakter på sera på en arbetsmarknaden. Ungdomspraktik och invandrarpraktik har ijämförelse med åtgärderna beredskapsarbete och arbetsmarknadsutt.ex. bildning uppvisat relativt hög åtgärdseffektivitet, dvs. fler personer en övergår till arbete efter ha genomgått praktikperioden. Av de 2 400 att invandrare 1995 genomgått invandrarpraktik hade 465 som i mars 19 procent fått arbeten på den reguljära arbetsmarknaden. personer Från och med 1 juli 1995 ersätts de olika praktikformerna med den åtgärden arbetsplatsintroduktion och målgruppen för den tidinya invandrarpraktiken vidgas till även innefatta andra än relativt gare att nyanlända. Invandrare också möjlighet dels att kombinera ges arbetsplatsintroduktion med svenskundervisning än svenska annan för invandrare sfi, dels praktisera deltid samtidigt som att kommunen står för svenskundervisningen. Regeringen har betonat att det är angeläget den praktik enbart riktar sig till invandrare att som får minst omfattning beräknades för budgetåret 199495, samma som dvs. 5 000 platser. Undersökningar har visat informella sätt att söka och arbete att allt viktigare roll både inom den privata och den offentliga spelar en sektorn. Nyanlända invandrare har naturligen personliga kon-

takter inom samhälls- och arbetslivet vilket medför stora svårigheter söka arbeten än arbetsförmedlingen. Praktikplatser att annat genom är därför viktiga i synnerhet för nyanlända invandrare som genom dem kan skaffa sig svensk arbetslivserfarenhet och ett vidgat kontakt-

och därmed öka sina chanser på arbetsmarknaden. nät

Tillvaratagande internationell kompetens

av På flera håll i landet har det utvecklats företag sökt ta tillvara som invandrarnas särskilda förutsättningar för att arbeta i ett alltmer internationaliserat näringsliv. Som sådana särskilda förutsättningar räknas språkkunskaper, mångkulturell kompetens och internatio-

nella kontakter. SI BCO International Business Consultancy började som

Swedish

samarbetsprojekt mellan Växjö kommun, länsarbetsnämnden och ett Almiutvecklingsfonden. Företaget består ett tiotal numera av enskilda företagare samarbetar bl.a. med att sälja tjänster åt som exportföretag: framförallt har det handlat marknadsundersökning, om tolkning, agentsökning och översättningar. Dessutom utbildar man

invandrare till kunna bli egenföretagare och sälja sina tjänster nya att på sätt. Tack sin breda språk- och kulturkompetens, samt samma vare det världsomspännande kontaktnätet, har framgångsrikt lyckats man etablera affärskontakter både i och utanför Sverige. En bidragande faktor anställt svensk verkställande direktör med över är att man en trettio års erfarenhet arbete på exportmarknaden, tillfört av som

Arbete till invandrare

kompetens om svenska lagar och regler och internationell affärsverk-

samhet. Ett problem SIBCO stött på är finansieringen, och som man menar att med ett riskkapital på 25-30 miljoner kronor under fem år

skulle SIBCO i Växjö kunna igång 400 personer i ett nationellt nätverk med till exempel i storstäder och högskogrupper övriga leorter.

TIAC Training, Information And Competence i Göteborg startade som ett projekt vid Göteborgs universitet i samarbete med länsarbetsnämnden och i februari 1995 bildade del deltagarna en av själva företaget. Det är under utveckling till affärsdrivande

ett kunska

företag men med fortsatt anknytning till universitetet, vilket man menar ger ett gott internationellt anseende och ökar möjligheterna till

kontakter i många länder. Även företaget fortfarande om befinner sig i inledningsfasen, har kommit igång med flera konkreta projekt man och har stora förhoppningar. Bland har kontakter annat i Iran lett till att en stor grupp iranska företagare fått utbildning i Sverige i kvalitets-

säkringsfrågor. En inspirationskälla är de liknande företagsgrupper

som sedan länge funnits i Israel för immigranter. Där sätts grupperna samman med hälften invandrare och hälften israeler och får nya tre år på sig. De flesta satsningar har visat sig framgångsrika och vinstgivande, och räknar med varje deltagare redan under första man att ny året skapar ytterligare ett eller två arbetstillfällen. Även om grupperna inledningsvis riktar sig till högutbildade de också arbeten genererar för med lägre utbildning. personer

Att spegla det mångkulturella

Svensza McDonalds har medvetet arbetat för mångkulturell att en personalgrupp. Eftersom företaget är serviceinriktat har extremt man som policy att varje möte mellan företaget och kund ska en ses som ett unikt möte måste fungera till hundra som procent. Varje restaurang bör därför spegelbild det område vara en av man verkar i och restaurangchefen bör förkroppsliga detta, själv t.ex. genom att vara invandrare ligger i invandrartätt om restaurangen ett område. Till-

sammans med Diskrimineringsombudsmannen, ABB, Stockholm

Energi m.fl. företag, arbetar Svenska McDonalds i projekt för ett att förändra attityder till invandrare och dem göra mer jämlika på arbetsmarknaden.

Även Sverige 2000, som är opinionsbildare bestående en grupp av ledande företrädare för näringsliv, myndigheter och organisationer, har beslutat via personliga nätverk aktivt arbeta för att att göra det mångkulturella Sverige synligt, till exempel mer genom att i sina verksamheter öka antalet anställda och bland dessa med yngre en representativ andel med invandrarbakgrund. Bland medlemmarna i Sverige 2000 finns Sören Gyll, Volvo, Björn Svedberg, SE-banken, Bert-Olof Svanholm, ABB, Stefan Persson, Hennes 8CMauritz, Antonia

Axzson Johnson, Axel Johnson AB, Jan-Åke Björklund, Svenska

Arbete till invandrare 57

Kommunförbundet, Monica Sundström, Landstingsförbundet, Björn Eriksson, Rikspolisstyrelsen och Owe Wiktorin, Försvarsmakten. Rinkeby äldreomsorg har medvetet rekryterat flerspråkig personal kunna förbättra servicen för invandrarpensionärer. Socialtjänstför att lagen säger alla skall erbjudas likvärdig service. Rinkeby att en äldreomsorg har i flera fall språkkunskaperna före den formella satt utbildningen och den nyanställde kompletterande utbildning gett först efter själva anställningen. Genom sin ambitionsnivå har Rinkeby lockat till sig invandrarpensionärer från andra delar landet som vill av kunna sin vård och personal talar språk som omsorg av som samma de själva. Chefen för äldreomsorgen efterlyser diskussion kring en frågan och fler kommuner och myndigheter uppmärksammar att behovet mångkulturell personal. Inte minst behövs ett samarbete av mellan olika offentliga instanser, att grannkommuner kan ha t.ex. personal med särskild språklig och kulturell kompetens. gemensam

Alternativ sysselsättning

Runt i landet finns projekt i olika former ger sysselsättning åt om som arbetslösa invandrare har mycket stora svårigheter att komma ut som på arbetsmarknaden, oftast handlar det lågutbildade. Projekten om bedrivs ibland kooperativ och kan systugor där hjälppaket som vara åt Röda Korset färdigställs eller mindre verkstäder för hantverk av olika slag. Ofta är målsättningen deltagarna ska bli självförsöratt jande. Samarbetspartners kan Länsarbetsnämnden LAN, vara KomVux, Arbetsmarknadsinstitutet AMI eller andra lokala aktörer. Ett exempel är projektet Fina fåret i Sala riktar sig till som

långtidsarbetslösa invandrare med grundutbildning och små

svag förutsättningar för studier. Genom koppla målgruppens att samman kunskaps- och intresseområden med möjliga vägar ut på arbets-

marknaden, konstruerades sammanhållen utbildning som omen fattade fårmjölkprodukter, grönsaks- och biodling, hantverk med textil inriktning matlagning med catering. Särskilt fårostprosamt duktionen bör framhållas, eftersom den blev smärre succé med en större efterfrågan än tillgång. Meningen är att efter avslutad kurs försöka skapa kooperativ kring fårostproduktionen och utnyttja ett det mejeri det samverkande Naturbruksgymnasiet byggt. Målsom sättningen är alltså eleverna ska kunna bli självförsörjande. Ett att problem har emellertid varit det tagit längre tid än beräknat att att myndigheternas stöd och att bygga behövlig kompetens. upp Problemet för Fina fåret och andra liknande projekt är steget över

till självförsörjning. Almi Företagspartner AB, AmuGruppen, managementinstitutet MGruppen m.fl. har emellertid tagit fram modeller och för hur invandrare med förutsättningar för program entreprenörskap ska kunna stöd och råd för att skapa fristående

företag.

58 Arbete till invandrare

Samverkande aktörer

Den 1 januari 1991 reformerades ersättningssystemet för kommunernas flyktingmottagande och en s.k. schablonersättning infördes för att bl.a. förändra innehållet i mottagandet. I propositionen 1989 90:105 pläderas för helhetssyn vad gäller de invandrarnas

en nya integration och för att del den statliga ersättningen måste

av kommunerna upprätta individuella introduktionsplaner för och

var en av de berörda flyktingarna. Propositionen betonar vikten

av att planerna skrivs i samverkan mellan de olika aktörerna och den enskilde, och att de samordnande parterna, t.ex. myndigheter och sfianordnare, samlas kring ett gemensamt synsätt i arbetet. Uppföljningar visar dock ett blandat resultat vad gäller nå samverkansmålet.

att Flera kommuner i landet har funnit det nödvändigt vidare i den

att riktning reformen 1991 pekade och har hittat samverkansformer,

som ut som lett till goda resultat.

En sådan kommun är Helsingborg med sitt Framtidsprojektet

som lyckats minska flyktingarnas beroende socialbidrag och öka ande-

av len självförsörjande. De två honnörsorden utgått från är aktiv

man introduktion för den enskilde invandraren och samverkan mellan berörda myndigheter, kommunala förvaltningar och andra aktörer. Tillsammans har för varje flykting gjort kartläggning och

man en utifrån den introduktionsplan med både kort- och långsiktiga mål.

en På olika sätt har aktörerna överskridit sina traditionella revirgränser. Till exempel har arbetsförmedlingen haft särskilt kontor på

ett invandrarbyrån, samtidigt invandrarbyrån bekostar insatser,

som som kan betecknas som arbetsmarknadsåtgärder. Särskilda praktikanskaffare har funnits, vilket gjort tillgången på praktikplatser

att varit god, och flyktingarna har snabbt kunnat komma på arbets-

ut platser och bruk sina svenskkunskaper. Med anledning de

av av goda resultaten permanentades verksamheten vid årsskiftet 1993- 1994.

I Västmanland kunde länsarbetsnämnden i början 1990-talet

av konstatera att det svårt att till stånd ett effektivt arbete med

var flyktingar och invandrare. Den personal arbetade med

som invandrargrupperna på de olika arbetsförmedlingarna blev lätt isolerad, hade att utbyta konkreta erfarenheter med och många kände hopplöshet inför uppgiften. Länsarbetsnämnden valde då samla

att resurserna inom en särskild arbetsförmedling för hela länet kallad Nya Invandrare. Fem år kan konstatera att det

senare man var en riktig satsning. Genom att ha personalgrupp är väl

en som sammansvetsad, har hög kompetens, stor flexibilitet, upparbetade kontakter med myndigheter, kommuner, företagare och inte minst de inskrivna invandrare, har lyckats ned den öppna arbetslösheten

man pressa bland invandrarna och på ett framgångsrikt sätt ordnat praktikplatser med möjlighet till anställning.

Arbete till invandrare 59

Även andra kommuner i landet har sökt former för ökad samverkan och särskilda arbetsförmedlingsresurser för invandrare. Länsarbetsnämnden i Stockholms län har i särskilt dokument betonat

ett vikten det rör invandrarnas ställning arbetsmarknaden

av att när

samarbete med andra myndigheter och organisationer av yttersta är vikt. exempel är Rinkeby där arbetsmarknadsmyndigheterna

Ett samverkar med socialförvaltning och försäkringskassa. Sedan lång tid

särskilt arbetsförmedlingskontor för invandrare i Malmö, finns ett

erfarenheter. I Göteborg planeras både utvidgad med positiva en samverkan och särskilt arbetsförmedlingskontor för invandrare.

Arbete till invandrare 61

4. Kommitténs

slutsatser och

förslag

4.1¶Kommitténs slutsatser

Det är uppenbart att det riksdagen beslutade invandrarpolitiska

av målet jämlikhet inte har uppnåtts vad gäller invandrarnas delak-

om tighet på arbetsmarknaden. Exempelvis har färre

än varannan vuxen utländsk medborgare i Sverige idag ett förvärvsarbete. Om 111 000 fler inom denna tillhörde arbetskraften skulle den

personer grupp komma i arbetskraftstal svenska medborgare. Inte

upp samma som bara utländska medborgare utan även många andra med invandrarbakgrund har idag inte andra försörjningsmöjligheter än bidrag från stat och kommun.

Bland invandrare utan arbete finns personer med högst varierande bakgrund. En viss överrepresentation finns av personer med akademisk utbildning och med mycket kort utbildning. Generellt sett har sent anlända invandrare högre arbetslöshet än de bott tid i

som en Sverige. Bland dem kommit de senaste fem åren finns många

som som riskerar att aldrig ett jobb i den nuvarande arbetsmarknadssituationen och därmed bli tvingade att leva på bidrag resten livet.

av

Många gånger drabbar arbetslösheten de nya invandrare särskilt hårt eftersom de går miste arbetsgemenskap skulle kunna

om en som underlätta den sociala och kulturella integrationen i det svenska samhället. Den geografiska koncentrationen av arbetslöshet och bidragsberoende till vissa bostadsområden medför att många vuxna invandrare får kontakter med det omgivande samhället. Utanförskaper kan i sin tur inverka på deras barns möjligheter att fäste i det svenska samhället.

Den extremt låga försörjningsgraden bland vissa invandrare ger inte bara upphov till sociala problem. Det omfattande bidragsberoendet försämrar också landets statsfinansiella situation. Eftersom de bidragsberoende också är koncentrerade till vissa kommuner i storstadsområdena innebär det dessutom både ekonomiska och administrativa påfrestningar för just dessa kommuner.

Den ofrånkomliga slutsatsen är att statsmakterna måste ingripa för att undvika att ett klassamhälle med etniska förtecken växer fram och

62 Arbete till invandrare

permanentas. Bland annat skulle bred uppslutning aktörer bland en av offentliga och privata arbetsgivare kunna vända nuvarande trender beträffande invandrarnas sysselsättning. Arbetslösheten och bidragsberoendet resultat är ett av samverkande faktorer. Dels har arbetsförhållandena inom det svenska näringslivet genomgått successiv förändring varvid kraven på kunen skaper, bl.a. i svenska språket, fått framträdande roll. Dels har en mer många invandrare kommit till Sverige de decennierna inte som senaste haft utbildning varit anpassad till de nuvarande kompetenen som skraven på den svenska arbetsmarknaden. Under de fem åren senaste har situationen förvärrats antalet invandrare varit ovanligt av att många och att arbetsmarknadens utbud jobb minskat drastiskt. av Kampen mot arbetslöshet kräver genomgripande förändringar som kan innebära mål och medel måste prövas. Ett antal idéer att nya syftar till allmänt angripa arbetslösheten beskrivs i detta som att delbetänkande. De är hämtade från den svenska debatten, in-

ternationella rapporter och svenska utredningar. Några idéerna är av även direkt avsedda att hjälpa situationen för invandrare. Dessa upp förslag syftar ofta till att omfördela arbetslöshetens börda så inte att just personer med invandrarbakgrund drabbas så hårt. Kommittén vill med sin sammanställning påskynda diskussionen vad kan om som och måste göras för att långsiktigt förbättra den nuvarande ohållbara situationen. Kommittén är dock inte beredd redan föreslå att nu radikala åtgärder och omläggningar politiken, bland stora av annat därför att sådana behöver utredas ytterligare. Kommittén återkommer till dessa frågor i sitt slutbetänkande. Flera andra utredningar arbetar för närvarande med frågor har som stor betydelse för invandrarnas situation. Bland den annat arbetsmarknadspolitiska utredningen och utredningen levnadsom villkoren i storstäderna har att belysa situationen för invandrare och komma med förslag till hur den skall förbättras. Samtidigt som mer genomgripande långsiktiga åtgärder behöver diskuteras finns det enligt kommitténs mening åtgärder redan som nu bör sättas bland annat för att utnyttja den nuvarande konjunktursituationen. Det handlar att dels förstärka pågående åtgärder om som visat sig effektiva, dels att föreslå medel för åtgärder. Kommitténs nya förslag syftar till åtgärder kan bereda sysselsättning för att som 15 000-20 000 invandrare vidtas inom tvåårsperiod med så en start snart detaljutformningen av åtgärderna klarnat. Dessa arbetstillfällen kommer sannolikt till största delen skapas i storstäderna, där att antalet arbetslösa invandrare är stort. I detta delbetänkande riktar sig de flesta förslagen till åtgärder till de invandrare som kommit till Sverige det decenniet. Kommitsenaste tén lägger emellertid också förslag skall bryta långtidsarbetslöshet som och passivitet hos varit i Sverige längre tid, personer som en men som slagits ut från arbetsmarknaden eller aldrig fått fotfäste där.

Arbete till invandrare 63

Ökad samverkan är ett sätt att utnyttja befintliga resurser mer effektivt och kunna uppnå goda resultat. Erfarenheterna visar exempelvis när olika lokala aktörer, kommun, arbetsförmedling och att anordnare svenskundervisning för invandrare, lyckas samordna av sin insatser får detta dynamiska effekter kommer den enskilde som invandraren tillgodo i form kortare väntetider, mindre passivitet av och bidragsberoende. Mer flexibelt arbetssätt och mindre revirtänkande är två fördelar uppnås. När det gäller arbetsförmedlingsinsom kan det nödvändigt att skapa särskilda resurser i synnerhet satser vara för nyanlända invandrare. Det är också viktigt att personalresurser utnyttjas effektivt och hög specialkompetens finns bland de mer att en anställda. Regeringen har nyligen föreslagit personal på arbetsförmedlingar att i invandrartäta områden prioriteras vid resursfördelningen och att åtgärder riktas tydligare mot de långtidsarbetslösa prop. 1994 952218, En effektivare arbetsmarknadspolitik. Vidare föreslås att Arbetsmarknadsverket får större frihet att disponera sina resurser i samverkan med kommunerna och vissa förenklingar görs med att avseende på stödformer och bidrag. Vid den regionala fördelningen av medel prioriterar AMS områden där många utomnordiska medborär bosatta. Kommittén vill framhålla vikten att följa och gare av utvärdera effekterna dessa åtgärder för invandrare. Om positiva av effekter uteblir bör öronmärkning återinföras.

Kommitténs förslag till åtgärder bygger ett antal principer som kan sammanfattas på följande sätt. De årens omfattande invandring måste särskild uppsenaste märksamhet eftersom introduktionen på den svenska arbetsmarknaden för dessa invandrare sammanfaller med period då arbetslösheten är en särskilt hög. De initiativen bland invandrare bör uppmuntras och stöd. egna Lån till företagareentreprenörer och särskilt etableringsstöd till ett internationella konsultföretag med inriktning på små och medelstora svenska exportföretag kan effektiva medel i detta sammanhang. vara Positiv särbehandling är temporärt nödvändig om inte stora grupinvandrare ska marginaliseras och Sverige ett etniskt klassamper hälle med alla dess negativa konsekvenser. Därför bör särskilda upprättas beskriver hur ska öka andelen invanprogram som man de anställda. drare av Särskilda åtgärder måste sättas in för att bryta långtidsarbetslöshet bland vissa med invandrarbakgrund. Förutom att öka möjligheterna komma in reguljära arbetsmarknaden, bör alternativ sysselsättatt ning skapas för dessa personer. Med utgångsgpunkt från den tidigare situationsbeskrivningen och utifrån ovanstående principer har kommittén utformat följande åt-

gärdsförslag.

Arbete till invandrare i

4.2¶Kommitténs

förslag

Lån till

företagare

Staten bör genom att inrätta särskild bankgaranti göra det en lättare för invandrare låna till att pengar start och expansion av egna för t e ag . J Eget företagande är de möjligheter finns för invandrare en av som att

sysselsättning och försörjning.

Ett av de hinder finns är att invandrare kan ha svårt fram som att kapital till sina företag. Orsakerna till detta kan inte med anges säkerhet, brist på nätverk i affärsvärlden och dålig kännedom men om svenska administrativa och kulturer, kan finnas med i bilden. system En större osäkerhet hos svenska banker beträffande invandrares potential företagare, eller viss diskriminering, kan inte heller som egna uteslutas. Bristen på kapital innebär det i första hand blir lätt för att invandrare att ägna sig åt kapitalsnåla arbetsintensiva branscher, men ofta inom servicenäringarna. Även när möjligheterna lån inte det att är primära hindret för att igång ett eget företag, kan tillgång till startkapital innebära idéer att och kompetens lösgörs, dvs. vetskapen samhället stödjer att om att invandrares företag goda lånemöjligheter, gör männisegna genom att kors initiativkraft för egenföretagande stimuleras.

Mot denna bakgrund föreslår kommittén särskild bankatt en garanti för lån till invandrade företagare skall inrättas. Vid egna utformningen av denna bankgaranti kommittén följande anser att riktlinjer bör gälla.

Bankgarantin bör både till företag och för expansion ges nya av befintliga företag. Endast mindre företag bör komma ifråga och lånebeloppet bör därför maximeras till 100 000 kronor.

Bankgarantin bör till invandrare inte varit alltför länge i ges som Sverige. De invandrare som varit här länge bör i de flesta fall kunna

ha upparbetat kontakter och vid de svenska administrativa vara vana systemen. Om garantin skulle till i många avseenden ges personer som har möjligheter infödda svenskar, det risk samma som är stor att förslaget uppfattas orättvist. Kommitténs förslag som är att garantin bör till invandrare varit här kortare tid tio år. ges som än Garantin bör inte heller till alla invandrare ursprungsland. ges oavsett Eftersom arbetsmarknaden är inom hela EES-området och gemensam flyttningen i stort sett är fri, kan det lämpligt begränsa den vara att krets har möjlighet garanti, så bara av personer som att att personer från icke EES-länder ges rätt till det.

Avsikten med bättre lånemöjligheter det skall möjliggöra är att att livskraftiga företag startas eller vidareutvecklas, inte subventioatt ge

Arbete till invandrare 65

nerad försörjning till viss invandrare. Därför är det viktigt att en grupp affärsidéns bärighet bedöms innan bankgarantin beviljas, precis som vid andra lån till företag. Vidare bör eventuella utbildningsbehov för företagaren utredas isamband med garantin söks. Om utbildningsbeatt hov finns, bör deltagande i utbildningsåtgärder ett krav för att vara garantin skall beviljas. Åtgärderna bör flexibelt utformade. vara Befintliga eget-utbildningar kan lämpliga, i den mån starta vara men tillräckligt underlag finns, kan det vara angeläget att organiett stort särskilda kurser. Många företagare kan också betjänta sera vara mera kontinuerlig rådgivning från med anknytning till företagsav personer världen, traditionella kurser. än av Att bättre lånemöjligheter bankgaranti, där staten ge genom en lån företagaren i lokala banker, är att föredra garanterar som tas av jämfört med avsätter särskilda medel och administrerar att staten lånet i regi. Genom låneavtal med bank får företagaren en naegen en turlig inskolning i svenskt finansieringssystem, liksom det den att ger lokala banken värdefulla kontakter med en ny grupp egenföretagare. En sedvanlig kreditbedömning görs banken, det slutliga av men beslutet beviljande bankgarantin bör tas en organisation som om av av kan för fördelning statliga medel och kan bedöma ta ansvar av som eventuella utbildningsbehov hos låntagaren. En möjlig sådan organisation är Almi Företagspartner AB med regionala bolag över hela landet, ägt landsting och kommun, och med för bland av stat, ansvar nyföretagarlån och lån till kvinnliga företagare. Vid detaljannat utformningen hur bankgarantin skall administreras, kan i vissa av delar erfarenheter dras från dessa specialinriktade lån. Effekterna av den särskilda bankgarantin bör utvärderas efter viss tid. Vid bedömningen hur många företagare garantin kan ges av som till, kan jämförelse göras dels med nyföretagarlånen, under en som 1993 och 1994 cirka 3 000 möjlighet att starta egna gav personer företag, dels med de cirka 450 lån till kvinnliga företagare som beviljades under andra hälften 1994. Ambitionen för ettårsav en period skulle kunna 500 lån till invandrade företagare vara att förmedlas. Denna ambition kan något hög, men det bör vara ses som möjligheten till lån finns för potentiella låntagare, än mer angeläget att undvika anslagna medel utnyttjas. att att Ett genomsnittligt lånebelopp på 75 000 kr skulle innebära att 37,5 miljoner kronor betalades ut i lån under en ettärsperiod. Garantin

innebär egentlig kostnad för staten enbart när låntagaren inte en klarar betala tillbaka. För närvarande pågår diskussioner inom av att regeringskansliet hur bankgarantier bör finansieras av staten, om varför kommittén inte närmare vill in på exakt vilket belopp som

skall anslås eller hur det skall finansieras. De insatser för utbildning är kopplade till förslaget omfattar som åtgärder redan existerar, till exempel starta eget-kurser. Finansiesom ringen utbildningsinsatserna bör inom de nuvarande av rymmas

66 Arbete till invandrare

anslag som finansierar dessa åtgärder.

Förslaget innebär vissa kostnadsökningar för staten, dels vid utnyttjande bankgarantin, dels för utbildnings- och administrations-

av kostnader. Dessa kostnader bör ställas mot de vinster förslaget kan

ge för den offentliga sektorn helhet. I den mån lånet gör det möjligt

som för ett företag att bildas eller utvidgas, och företaget utan länet inte skulle givits denna möjlighet, kommer den långsiktiga

vinsten att vara mycket stor. Hut stor sysselsättningsökningen för invandrare blir genom förslaget är emellertid svår att bedöma, eftersom den

som startar företaget inte alltid är arbetslös, utan kanske lämnar

en anställning, som senare besätts svensk eller invandrare.

av en en annan Förslagets positiva effekter ligger inte framför allt i stor förväntad

en sysselsättningsökning. Egenföretagandets betydelse för den ekonomiska tillväxten framhålls ofta. Förekomsten positiva förebilder

av för invandrare är betydelsefull. Kostnaderna för den offentliga sektorn är förhållandevis små i förhållande till de vinster kan

som ges genom att en del företagen klarar sig och även växer, med skapande

av

ytterligare sysselsättningstillfällen resultat. av som

Etableringsstöd till internationella

konsultföretag

Ett statligt etableringsstöd bör införas för tillkomsten

att gynna av

konsultföretag drivna av invandrare med inriktning på svenska

exportföretag.

Vissa invandrare har kunskaper är användbara för svensk

som exportindustri. Kombinationen kontakter och kunskaper affärs-

av om kulturen i hemlandet, språkkunskaper och allmän utbildning, kan

värdefulla egenskaper för svenska företag vill etablera sig på vara som exportmarknader.

De stora svenska exportföretagen är att köpa in lämplig

vana kompetens för att etablera sig på nya marknader. För små och medelstora företag, som har begränsad erfarenhet export, kan det

av

svårt att hitta lämplig kompetens för att hjälp med att satsa på vara

marknader. nya

För att främja användandet invandrares inom potenti-

av resurser ella exportnäringar föreslår kommittén att ett etableringsstöd införs för invandrardrivna konsultföretag är inriktade på internationell

som marknadsföring.

Skälet till att ett etableringsstöd är delvis att betona denna

ge möjlighet för invandrare och gynna uppkomsten exportinriktade

av konsultföretag. En annan viktig anledning är att stödet försöka

genom överbrygga de hinder som kan finnas mot att sådana konsultföretag uppkommer spontant. De nämnda problemen med att små och

ovan

Arbete till invandrare 67

medelstora företag sannolikt har svårigheter med att ta de risker och

de behövs, bör försöka överbryggas med hjälp av satsa pengar som etableringsstödet. Detta kan göras i någon mån med hjälp de villkor av ställs för stödet. som upp Konsultföretagen bör utformas så trovärdighet hos kunderna att uppstår. Detta kan göras att flera konsulter samverkar i ett genom företag och företaget har stöd av någon gemensamt genom att etablerad institution, till exempel högskolor, Exportrådet eller som länsarbetsnämnden. Ett statligt stöd kan i sig också trovärdighet åt ge konsultföretagen, liksom svenskar och invandrare gemensamt att företagen kan bidra till trovärdigheten ökar. Även driver att om ovanstående trovärdighetsskapande faktorer skulle kunna utgöra

formella villkor för etableringsstödet är helhetsbedömning av en företaget föredra, för att undvika detaljstyrning. att Etableringsstödet kan också risken minskar för kunderna, göra att konsultföretagen kan ta på sig del av riskerna genom genom att en provisionsbaserade kontrakt, i och med finns i företagen. att resurser Det är emellertid viktigt viss kontroll över användningen av att etableringsstödet finns och uppföljning sker, så att inte pengarna att en används till projekt saknar förutsättning att lyckas. Detta ställer som krav på den institution administrerar lånet. En möjlig administrasom tör är Almi Företagspartner AB. Genom det fördel att svenskar och invandrare att ses som en samarbetar i företagen, behövs inte någon särskild definition av vilka

invandrare förslaget riktar sig till. Det bör avgörande är att som vara de konsulter finns i företagen skall ha goda kontakter i möjliga som exportländer, de skall besitta användbara språkkunskaper och i att övrigt ha nödvändig utbildning. Deltagande i företag får etablesom ringsstöd bör inte utgöra hinder för delaktighet i andra åtgärder ett arbetsmarknadsutbildning, starta eget-bidrag eller den bankgasom ranti kommittén föreslår. som Kommittén stödet bör maximeras till 300 000 kronor. anser att Antalet konsulter i företaget bör styrande när storleken på stödet vara bestäms individuellt. Företagen kan antagligen relativt varierande

storlek, beroende de uppstår initiativ från institution om genom en till sig kan arbeta konsulter, liknande som tar personer som som SIBCO eller TIAC nämnts i avsnitt 3.3, eller företagen uppstår som om på enskilt initiativ. Stödet bör kunna oavsett hur företaget uppges kommer. Antalet kan sysselsättas i denna konsultföretag personer som typ av naturligtvis begränsad, eftersom den outnyttjade marknaden för är företagen antagligen inte är hur helst. Kommittén beräknar stor som 200 skulle kunna sysselsättas i de företag får stöd. att ca personer som 9 miljoner kronor föreslås anslås för stödet, vilket innebär att maxi-

malt stöd skulle kunna till ett trettiotal företag. Finansieringen ges föreslås ske omfördelning från anslaget för genom ar-

68 Arbete till invandrare

betsmarknadspolitiska åtgärder, alternativt inom anslaget för småföretagsutveckling.

Eventuella konkurrenssnedvridande effekter detta förslag, lik-

av

för förslaget bankgaranti, behöver sådan karaksom om inte vara av

konkurrenslagstiftningen sätter hinder för förslagets genomförtär att ande. Hänsyn måste till denna lagstiftning vid förslagets utform-

tas ning.

Den människor får direkt sysselsättning förslaget

grupp som genom är inte så förslagets positiva ekonomiska effekter ligger

stor, men framför allt i de indirekta vinster det kan Om konsulttjänsterna

som ge. innebär att svenska företag kan etablera sig och bli framgångsrika på kulturellt och geografiskt avlägsna exportmarknader, kan detta innebära fler arbetstillfällen för infödda och invandrade svenskar, både i Sverige och utomlands. Detta ytterligare positiva effekter,

ger exempelvis i form ekonomisk tillväxt och större skatteintäkter för staten.

av

En positiv indirekt effekt förslaget är att outnyttjade

annan av

i det svenska samhället tas i bruk, i form av de kunskaper och resurser kontakter invandrare har med sig från hemlandet. Vidare kan

som konsultföretagen fungera förebild för företag inom andra om-

som råden där invandrares kan tas i bruk, och därmed bidra till

resurser skapande ytterligare arbetstillfällen. Förekomsten av framgångs-

av rika konsultföretag kan också förbättra attityder hos arbetsgivare om invandrares attraktivitet på arbetsmarknaden, och därmed på sikt höja sysselsättningen hos invandrare.

De positiva effekterna är till stor del indirekta, och därmed svårberäknade och i viss mån osäkra. Statens investering är dock förhållandevis liten och de potentiella vinsterna skulle kunna vara mycket stora, varför förslaget bör genomföras och efter en tid utvärderas.

Program för anställning av invandrare

Privata och offentliga arbetsgivare bör upprätta och genomföra särskilda resulterar i att invandrare anställs i större

program som utsträckning än idag.

Dagens skillnader i sysselsättningstal mellan olika in-

stora vandrargrupper och infödda svenskar att arbetstillfällena i

anger Sverige är orättvist fördelade. Situationen är värre än den som finns för andra nykomlingar på arbetsmarknaden, t.ex. ungdomar, eftersom skillnaden i sysselsättning jämfört med majoritetsgruppen är betydligt större, och skillnaderna bevaras relativt lång tid efter att inträdet i arbetskraften har skett.

Att människor ställs utanför arbetsmarknaden

stora grupper av innebär att värdefull kompetens inte utnyttjas i samhället. För invand-

Arbete till invandrare 69

kan det särskilt viktigt komma in på arbetsmarknaden, rare vara att eftersom arbete i många fall är det viktigaste och kanske enda sättet lära sig det svenska språket och på andra sätt tillägna sig möjligatt heter till försörjning, är jämförbara med ursprungsegen som befolkningens. Kommittén invandrares inträde på arbetsmarknaden anser att måste underlättas. Detta är hela arbetsmarknadens ansvar. Inom näringslivet har exempel på vilja att ta detta ansvar visats genom en projektet Sverige 2000. Ett underlättande invandrares arbetsmarknadsinträde kan ske av viss andel jobben förbehålls vissa invandrargrupper. genom att en av Kommittén vill i nuläget inte ställning för ett införande en ta av lagstadgad kvotering baserad på tvång. Istället föreslår kommittén att regeringen skall arbetsgivarna till att utarbeta och genomuppmana föra för öka antalet anställda invandrare. Målsättningen program att bör viss andel nyanställda på olika arbetsplatser skall vara att en av invandrare. vara Målgruppen för anställningsprogrammen behöver definieras. Kommittén inte människor kommit hit från andra länder bör anser att som särbehandling invandrare under hela sin livstid, än mindre en som bör de är födda i Sverige förtur enbart för att de har eller som en av båda föräldrarna födda utomlands. De flesta invandrare uppnår efter viss tid liknande förutsättningar svenskar att arbete. Därför som bör målgruppen för begränsas till som varit i programmen personer landet under begränsad tid. Kommittén att denna tid bör en anser omfatta högst tio år. Liksom för förslaget lån till egenföretagare bör målgruppen om avgränsas avseende ursprungsland. Invandrare kommer från som länder inom EES-området bör inte innefattas i målgruppen. Om invandrare definieras på detta sätt utgör gruppen ca 4 procent alla i arbetsför ålder. Målet för anställningsprogrammen av personer bör sättas så normalt fler än denna andel de nyanställda är att av invandrare, det bör kunna efter lokala förhållanden. men anpassas Arbetsförmedlingen skulle kunna i uppdrag följa hur ges att upp planerna genomförs. Totalt bör minst 12 000 fler invandrare ges

möjlighet till arbete de närmaste två åren med dessa program. När det gäller privata och kommunala arbetsgivare kan staten inte

tvångsmässigt påverka vilka anställningar som görs annat än genom lagstiftning. Kommitténs förslag innebär regeringen skall att uppde privata och kommunala arbetsgivarna att frivilligt upprätta mana och fullfölja anställningsprogrammen. Anställningsprogrammen blir bara meningsfulla för arbetsgivare genomför ett någorlunda stort som antal nyanställningar, normalt företag med än 200 anställda, och mer därför kan inte alltför små arbetsgivare förväntas upprätta planer. Det dock kommitténs förhoppning även små företag anställer är att invandrare i större utsträckning än nu, även om de inte upprättar

70 Arbete till invandrare

anställningsprogram. För kommunerna bör det särskilt ligga i det egna intresset att anställa nyanlända invandrare, eftersom dessa i de flesta fall försörjs genom introduktionsersättning eller socialbidrag, och kommunen då bara får ökad kostnad för anställningen med

en skillnaden mellan löne- och bidragskostnaden.

Regeringen har större möjligheter att påverka de statliga arbetsgr varna. Genom att i regleringsbrev till statliga myndigheter

m.m. anmoda offentliga arbetsgivare upprätta kan

att programmen, en bättre fullföljning förväntas.

Det bör betonas att kommittén inte att invandrare bör

anser anställas de inte uppfyller de kompetenskrav finns för

om som en anställning. Invandrare tillhör målgruppen bör enbart prioriteras

som framför andra sökanden när de uppfyller anställningens kompetenskrav.

Förslaget bör temporär åtgärd efter försöks-

ses som en som en period bör följas och utvärderas.

upp

Genom förslaget sker eventuellt omfördelning inkomster

en av mellan de invandrare som får arbeten genom anställningsprogrammet och de personer som annars skulle fått arbetet. Denna kan bestå

grupp av svenskar eller tidigare anlända invandrare. Denna omfördelning motiveras av de senare anlända invandrarnas särskilda svårigheter att komma in på arbetsmarknaden.

Förslaget kan positiva samhällsekonomiska effekter

ge genom att sent anlända och väl kvalificerade invandrare snabbare kan komma in på arbetsmarknaden. Detta förkortar tiden samhället står för

som försörjningsbördan för dem, kan framför allt ha stor betydelse för

men hur dessa framtida försörjningsmöjligheter ut. Indirekt

personers ser är den stora vinsten att risken för ett framtida etniskt

segregerat klassamhälle minskar.

Alternativa vägar till arbete

En betydande del av invandrarna, särskilt inom utom-

gruppen nordiska medborgare, har kort eller ingen utbildning, kontakter med det svenska samhället och små eller inga möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Detta avspeglas bland i antalet lång-

annat tidsarbetslösa och antalet förtidspensionerade. bryta denna

För att situation och inte lämna människor till ett livslångt passiviserande socialbidragsberoende, behövs omgående åtgärder tar tillvara

som dessa invandrares dem möjlighet till sysselsättning och

resurser, ger höjer deras kompetens. Kommittén vill med detta betona att det finns invandrare trots förbättrad konjunktursituation och generellt

som, en bättre möjligheter för invandrare på arbetsmarknaden, kommer att ha svårt att reguljära arbeten. Kommittén har två förslag till åtgärder, som syftar till att förbättra situationen för dessa invandrare.

Arbete till invandrare 71

Ett statligt lönebidrag på maximalt 50 procent bör kunna till ges invandrare har särskilt svårt att få sysselsättning på den som ordinarie arbetsmarknaden.

Anställning med lönebidrag har varit förbehållet med personer arbetshandikapp, i regeringens proposition En effektivare armen betsmarknadspolitik 199495:218 föreslås att även långm.m. tidsarbetslösa över 60 år ska kunna del av åtgärden. personer Kommittén föreslår att också vissa invandrare skall kunna anställges ning med lönebidrag. Invandrarskap i sig kan självklart inte förutsättning för att vara en anställning med lönebidrag. Endast invandrare med särskilt besvärliga förutsättningar bör kunna komma ifråga. Vid utformningen av vilka kriterier bör gälla för att kunna stöd, bör långsom tidsarbetslöshet, låg allmän utbildning och bristande kunskaper i avgörande faktorer. Med sådana kriterier blir det mindre svenska vara betydelsefullt vilken typ invandrare som åtgärden riktas mot. av Kommittén att utrikes födda som uppfyller de övriga anser personer, kriterierna, bör kunna omfattas åtgärden. av Bidragsnivån bör inte högre än halva lönekostnaden, eftersom vara de högsta nivåerna bör förbehållna med funktionshinvara personer der. Precis i övriga fall är det arbetsförmedlingen med som som samverkande parter avgör lönebidrag bör utgå. om Kommittén uppskattar den möjliga omfattningen åtgärden till av 1 500 med invandrarbakgrund årligen detta stöd. personer som ges Det anslagsbehov behövs för denna storlek på åtgärden är 126 som ca miljoner kronor år. Åtgärden föreslås finansieras per genom en förstärkning anslaget för lönebidrag. av För de kan komma i fråga för lönebidrag kan den personer som offentliga sektorn antas stå för försörjningskostnaderna i samtliga fall. Ett femtioprocentigt lönebidrag innebär i genomsnitt inte att den offentliga sektorns försörjningskostnad för person blir större än en alternativet socialbidrag, kan antas utgöra försörjningen för som de åtgärderna riktas mot. Därmed skulle merparten av personer som förslaget lönebidrag inte innebära ökade kostnader för den om offentliga sektorn helhet, däremot skulle det innebära omförsom en delning kostnader från kommun till stat. av Förslagets förtjänster ligger emellertid inte i att försöka genomföra besparingar, utan i de positiva sociala effekter som kan ges av att människor byter passivt bidragstagande mot sysselsättning. Bland dem får lönebidrag finns sannolikt också några personer som som lönebidraget får fotfäste på arbetsmarknaden, och sedan kan genom icke-subventionerad anställning. Dessa är antagligen en personer fler bland invandrare än andra lönebidragsanställda, eftersom arbete kan tänkas radikalt förbättra de problem långtidsarbetslösa som

72 Arbete till invandrare

invandrare kan ha, bristande kunskaper sociala förhållningssätt t ex om på svenska arbetsplatser eller i det svenska språket. Effekterna av lönebidraget bör utvärderas efter viss tid.

Ett statligt projektbidrag bör för igångsättnings- och invesges teringskostnader i lokala sysselsättningsprojekt för invandrare.

Lokala projekt har visat sig kunna erbjuda sysselsättning åt lågutbildade och långtidsarbetslösa invandrare, rikta in sig på genom att de aktuella invandrarnas kunskap och intresseområden. Projekten

avser ibland att enbart erbjuda sysselsättning åt invandrare som försörjs genom bidrag, ibland finns målsättning konkurmen en att rera på marknad och bli självförsörjande, exemplet Fina Fåret en som i Sala visar. Genom lokala lösningar finns det unika möjligheter att ta tillvara de invandrare finns i visst område och till vilka som ett se möjligheter till sysselsättning omgivningen erbjuder. Särskilt i invandrartäta områden i större städer bör behov dessa projekt finnas. av Kommittén anser att lokala sysselsättningsprojekt bör uppmuntras och stödjas ekonomiskt, och föreslår därför att ett statligt projektbidrag införs, kan sökas denna verksamheter. som av typ av Bidraget bör kunna sökas olika aktörer driver denna av som typ av projekt, t.ex. kommuner, länsarbetsnämnder eller ideella organisationer. Stödet bör för igångsåttnings- och investeringskostnader. De ges som sysselsätts i projekten kan till början försörjas på sätt en samma som innan de deltog i projektet, vilket i de flesta fall torde vara genom socialbidrag. Därför bör projektbidraget inte kunna för löner till ges de projektet riktar sig till. Däremot kan med utbildsom personer ningsbidrag, lönebidrag och andra arbetslöshetsersättningar också delta i projekten. När bidraget söks bör redovisning ingå hur en noggrann av pengarna skall användas, hur många projektet beräksamt personer nas ge sysselsättning åt. Bidrag bör i första hand till projekt ges som har förmåga att finansiera verksamheten på sätt än annat genom statligt stöd när projektbidraget använts. De projekt har möjligsom het att utvecklas till kommersiellt fungerande företag bör särskilt uppmärksammas. Det bör positivt projektet även kan ses som om erbjuda sysselsättning åt arbetslösa svenskar, eftersom kontakter med

svenskar och det svenska språket kan förbättra möjligheterna att ett ordinarie arbete för de invandrare deltar i projektet. De som organisationer fått bidragen bör förbinda sig använda dem i som att enlighet med bidragsansökan. Efter viss period bör projekten en utvärderas och medelsanvändningen redovisas.

Incitament för deltagande måste finnas och kan behöva förstärkas och skapas. En generell och mycket större fråga kommer som att betydelse även för insatser detta slag är huruvida socialbidrag skall av kunna knytas till sysselsättning. En diskussion pågår för närvarande om denna fråga.

Arbete till invandrare 73

Kommittén föreslår 30 miljoner kronor anslås för projektet.

att Medlen bör fördelas femtontal etableringar med koncentration

på ett på invandrartäta områden. Om i genomsnitt 100 personer ges viss sysselsättning på varje projekt, bör åtgärden kunna omfatta 1 500

ca

Åtgärden är väl lämpad för att kunna finansieras med hjälp personer.

medel finns att söka i den Europeiska socialfondens mål av som Förslagets positiva effekter är också här framför allt av ickeekonomisk karaktär. Människor har saknat sysselsättning får

som möjlighet arbeta. Den offentliga sektorn får utgift bara

att en som

intäkt när sysselsättning i projekten leder till ett motsvaras av en inträde eller återinträde på arbetsmarknaden för någon person, vilket är osäkert i vilken utsträckning det kommer att ske. Stödet kan också ha positiva effekter för den offentliga sektorn projekten kan

om utvecklas till verksamheter drivs med vinst, och därmed icke-

som subventionerade arbetstillfällen skapas.

En Öppen debatt

Utöver dessa konkreta förslag till hur sysselsättningen kan förbätt-

på kort sikt, föreslår kommittén att den långsiktiga situationen ras för invandrare debatteras under den närmaste tiden så infallsrikt, förutsättningslöst och framåtblickande möjligt.

som Synpunkter och idéer från sådan debatt är viktiga i kommitténs

en arbete med slutbetänkandet. Där kommer delbetänkandets begränsade perspektiv vidgas och fler aspekter läggas på arbetsmarknads-

att frågan. Detta innebär bland annat att ungdomars och kvinnors särskilda situation diskrimineringens roll kommer att belysas

samt närmare.

Arbete till invandrare

Bilaga

Kommitténs direktiv

Översyn av invandrarpolitiken

Dir. 1994:130

Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 1994

Sammanfattning av uppdraget

skall den svenska invandrarpolitiken. En kommitté göra en översyn av

Kommittén skall

nuvarande invandrarpolitik och överväga målen för utvärdera

politiken,

invandrarpolitikens omfattning, inriktning och avgränsöverväga därvid särskilt intresse åt frågor invandrarnas ning och ägna om på arbetsmarknaden och effekterna undervisningen i situation av svenska språket, avvägning ansvarsfördelning och samspel med andra göra en av politikområden och mellan stat och kommuner, särskilda åtgärder i s.k. invandrartäta bostadsområden, överväga drivkrafterna bakom och eventuella olägenheter med analysera koncentrationen invandringen till vissa kommuner samt överav hur sådana olägenheter kan motverkas, väga och för- och nackdelar med den s.k. Helaanalysera överväga Sverige-strategin, hur invandrares möjligheter påverka sin egen situaöverväga att delaktiga i samhällets beslutsprocesser skall kunna tion och vara ökas, hur de positiva möjligheterna i ett mångkulturellt samöverväga uppnås de risker för segregering och hälle skall kunna utan att kan finnas i sådant samhälle skall inträffa, intolerans som ett och hur kulturell och etnisk mångfald i samhället kan överväga om och vilken roll och vilket individen stödjas ansvar staten, gruppen, de ideella organisationerna bör ha i detta arbete, och hur den föreningslivet utgör bättre kan tas överväga resurs som

tillvara i flyktingmottagandet och i integrationsarbetet,

76 Arbete till invandrare

överväga om ytterligare åtgärder, staten eller andra, behövs - av av för att förbättra möjligheterna för invandrare att leva i enlighet med sin religiösa uppfattning, analysera och hur återvandringsaspekter bör föras in redan i - om tidiga skeden i flyktingmottagandet, ta ställning till om vissa de invandrarpolitiska åtgärderna bör - av begränsas till nyanlända och sådan differentiering kräver om en förändringar i åtgärdernas inriktning, utformning och omfattning. De särskilda åtgärder kan aktuella för den sverigefinska som vara gruppen bör belysas särskilt, analysera nuvarande och förväntade kostnader för flykting mottagandet och övrig invandring och därvid överväga dels om kostnadsfördelningen mellan stat och kommun och mellan olika kommuner är rimlig, dels i samråd med invandrings- och flyktingutredningen -i vilken utsträckning sådana kostnader kan och bör direkt påverka de bestämmelser reglerar invand som ringen, ta fram ett handlingsprogram med angivande prioriteringar. —— av

Invandrar- och

flyktingkommittén

Regeringen beslutade den 14 januari 1993 att bemyndiga chefen för Kulturdepartementet att tillkalla kommitté för göra översyn en att en av invandrar- samt invandrings och flyktingpolitiken. Samtidigt beslutade regeringen direktiv för kommittén Ku 1993:01. om Kommittén, tillsattes i april 1993, har arbetat under som namnet Invandrar- och flyktingkommittén IFK. Vad gäller invandrarpolitiken har kommitténs arbete hittills varit inriktat på kunskapsinsamling och utvärdering vissa delar. Kommittén har initierat antal av ett nu pågående expertstudier. Kommitténs uppdrag är mycket omfattande. Det finns klart ett samband mellan invandrings- och invandrarpolitiken. Det är samtidigt angeläget att utredningsarbetet bedrivs på rationella sätt och mest att det mot bakgrund kravet på utgiftsbegränsningar statsbudav geten lämnas ett snabbt förslag inom invandringspolitiken. Förslaget skall leda till effektivare prövning ansökningar uppehållstillen av om stånd eller på annat sätt minska kostnader. statens Regeringen anser bl.a. mot denna bakgrund att det fortsatta översynsarbetet på nämnda områden skall bedrivas i två separata kommittéer, för invandrings- och flyktingpolitiken och för en en invandrarpolitiken. Det innebär att IFK bör läggas ned. Regeringen delar i allt väsentligt de värderingar och synsätt som ligger bakom den tidigare regeringens direktiv för översynen av invandrarpolitiken. Nedan lämnade kommittédirektiv följer därför i stora delar tidigare direktiv vad gäller invandrarpolitiken. Vissa preciseringar och utvidgningar har dock gjorts.

Arbete till invandrare 77

Invandrarpolitizen i dag

Invandrarpolitiken innefattar de åtgärder vidtas för att Linden som lätta invandrarnas integration i det svenska samhället. Målen för den svenska invandrarpolitiken är jämlikhet, valfrihet och samverkan. Genom 1986 års invandrarpolitiska beslut fastställdes dessutom i praktiken ytterligare mål för invandrarpolitiken att goda som ett etniska relationer skall prägla vårt samhälle. Målen gäller såväl flyktingar övriga invandrare. som Långsiktig invandrarpolitik sammanfaller i delar med den stora allmänna välfärdspolitiken. Den förstärks och kompletteras med de särskilda insatser riktas enbart invandrare för dessa som mot att ge likvärdiga villkor med befolkningen i övrigt. jämlilebetsmälet innebär invandrare skall ha möjligheatt samma rättigheter och skyldigheter befolkningen i övrigt. ter, som Genom valfrioetsmâlet markerades invandrarnas rätt uttryck att ge språklig och kulturell identitet. Den s.k. hemspråksför en egen reformen år 1977 och stödet till invandrarnas förenings- och kulturliv blev följd denna inriktning. Motivet till hemspråksreformen en av nya dock i allt väsentligt fråga nå jämlikhetsmålet. Senare har var en om att insatserna för utveckla och bibehålla det egna modersmålet, att särskilt -inte minst bland invandrarna själva kommit att som den - ses kanske viktigaste förutsättningen för att nå valfrihetsmålet, det mål diskuterats och ifrågasätts mest. som Med samverkansmålet ville riksdagen markera nödvändigheten av ömsesidig tolerans och samverkan mellan majoritetsbefolkningen och invandrarna. Invandrarnas deltagande och delaktighet i samhällslivet förutsättning för detta. var en År 1980 fick den invandrarpolitiska kommittén IPOK i uppdrag över frågor rör invandringen och invandrarnas situation i att se som Sverige. Kommittén skulle bl.a. överväga den fortsatta inriktningen av åtgärder för invandrare och minoriteter. I uppdraget låg precisering en valfrihetsmålet och analys minoritetsbegreppet. I enlighet av en av med IPOK:s och regeringens förslag fastställde riksdagen år 1986 att minoritetsbegreppet fortsättningsvis skulle användas för att beteckna inhemska minoriteter och inte sådana uppkommit genom insom vandring under tid. Detta innebär anpassning till ett senare en folkrättsligt synsätt. Valfrihetsmålet borde enligt riksdagen tolkas så att det innefattar respekt för den enskildes integritet möjlighet att utveckla det samt kulturarvet inom för de grundläggande i det egna ramen normer som svenska samhället gäller för mänsklig samlevnad. Den valfrihet finns måste existera parallellt med respekt för som en de grundläggande värderingar det svenska samhället omfattar. som Till sådana grundläggande värderingar hör tolerans mot oliktänkande, värnandet de demokratiska fri- och rättigheterna, respekt om

78 Arbete till invandrare

för barns integritet och särskilda omsorgsbehov kvinnors och samt mäns jämlika värde. I dessa avseenden finns inget för utrymme kompromisser eller avvikelser.

Invandrarpolitiken bygger på ansvarsfördelning mellan de en myndigheter och andra som har sakansvar för olika verksamhetsområden. En grundläggande princip är varje myndighet inom sitt område har att samma för invandrare för den övriga befolkningen. ansvar som Myndigheterna har utöver detta också för särskilda ett ansvar att åtgärder vidtas för invandrare när så behövs. Invandrarfrågorna är därför aktuella inom rad skilda politikområden. Ansvaret för det en praktiska genomförandet ligger i utsträckning på kommuner och stor landsting. Statens invandrarverk har särskilt bevaka och ett ansvar att samordna de statliga myndigheternas arbete inom området.

Kunskaper i svenska språket är central betydelse för invandrarav nas integration i Sverige. Att medverka till invandrarna såväl att vuxna barn lär sig svenska har samhällets som - setts som en av viktigaste uppgifter och många insatser har därför gjorts på svenskundervisningens område. Även andra reformer och åtgärder har syftat till ökad integration, beslutet rösträttsreformen år 1975. en t.ex. om Rösträttsreformen öppnade möjlighet för utländska medborgare, som varit bosatta i Sverige i minst år, delta i det politiska tre att beslutsfattandet på kommunal nivå.

Den ändrade inriktning riksdagens beslut år 1975 innebar som återspeglas i regeringsformen, där det året därpå slogs fast etniska, att språkliga och religiösa minoriteters möjligheter behålla och att utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas 1 kap. 2 §.

Sverige har förändrats

Materiellt sett har de senaste årtiondena inneburit dramatisk en utveckling, men den tillväxt under tid för given är dock som en tog inte längre lika självklar. Under år har tendenser börjat senare synas till att fördelningen välfärden kommit bli ojämlik. Ökande av att mer arbetslöshet, bidragsberoende och koncentration av utsatta grupper till vissa bostadsområden brukar nämnas tecken på som att vi närmar oss ett två-tredjedels-samhälle. Det blir vidare allt uppenbart möjligheter mer att statens att styra utvecklingen i samhället minskar, även bortser från minskade om man ekonomiska Ökande internationellt beroende, resurser. en mer avancerad teknik alla områden och det antalet aktörer inom olika stora samhällsområden gör relativa makt och inflytande oundatt statens vikligen begränsas. Även invandringen har bidragit till att förändra Sverige. Nu finns

här mer än miljon antingen är födda utomlands eller en personer som är födda i Sverige har i fall förälder född som men vart en som är

Arbete till invandrare 79

utomlands. alla svenska kommuner har avtal med Statens Så gott som invandrarverk att ta emot flyktingar. om Under årtionden har invandringen varierat både antalssenare mässigt och till sin sammansättning. Fram till mitten 1970-talet av dominerade den europeiska invandringen, särskilt den från övriga Norden. 1980-talet ökade den utomeuropeiska invand- Från mitten av ringen. Denna invandring har kanske i särskilt hög grad ställt oss inför

utmaningar och medfört och annorlunda krav på mottagannya nya det i det svenska samhället. Snabba ekonomiska och sociala förändringar är påfrestande för ett samhälles traditionella och värden, liksom för dess tradinormer tionella idéer mål och mening i tillvaron. De kan leda till social oro om och sökande efter enkla, populistiska lösningar där flyktingar och invandrare kan komma pekas syndabockar. Dessa drabbas att ut som då dubbelt: Dels tillhör invandrare de i första hand grupper som drabbas arbetslöshet och marginalisering vid ekonomiska kriser av och andra strukturförändringar på arbetsmarknaden, dels är det ofta

invandrare får skulden för arbetslöshet, bostadsbrist osv. som

Politiken behöver ses över

Den svenska invandrarpolitiken har gott rykte internationellt och ett i vissa avseenden kan den också särskilt i jämförelse med andra länders betraktas framgångsrik. Detta till trots har invand- - som bristande integrering i samhället blivit allt mer uppenbar. rarnas Det finns anledning känna växande och allvarlig inför de att en oro svårigheter många invandrare har bli delaktiga i det svenska stora att samhället. Invandrare tycks på de flesta samhällsområden vara mer

och oftare komma i sämre läge än befolkningen i övrigt. Denna utsatta förstärks det faktum försämringen invandrares situation oro av att av har skett även under tider då det rått högkonjunktur. Samhällsutvecklingen medför för del de arbetsföra i befolken av ningen ökade möjligheter försörja sig medan andra kan möta att ökade svårigheter. En relativt arbetslösa kommer att finnas stor grupp i Sverige under åtskilliga år framöver. Detta gäller även enligt optimistiska framtidsbedöm ningar och med hänsyn tagen till kraftiga insatser från statsmakterna. Bakomliggande faktorer är bl.a. omstruktureringar näringslivet till följd internationell konkurrens. Långsiktigt ökar av av riskerna särskilt för lågutbildade. Detta gäller givetvis också för de många lågutbildade själva har invandrar eller har invandrarsom bakgrund. Invandringens ändrade karaktär och den ekonomiska

strukturomvandlingen har medfört efterfrågan på arbetskraft som en allt sämre stämmer överens med invandrarnas arbetskraftsutbud. Kostnaderna för kunna utnyttja invandrarnas arbetskraft har ökat att drastiskt och omställningskostnaderna har blivit högre än tidigare för

både företag, kommuner och staten.

80 Arbete till invandrare

Invandringens ekonomiska konsekvenser, dels för och komstat mun, dels för samhällsekonomin i sin helhet, har diskuterats livligt under senare år. Den kraftiga ökningen antalet asylsökande innebär av stora kostnader för stat och kommuner. Om de samhällsekonomiska konsekvenserna är positiva eller negativa beror till del på hur stor integrationen fungerar. Kan invandrarna integreras i närings- och arbetslivet är konsekvenserna positiva, utvecklingen leder till men om arbetslöshet, passivisering, segregering och bidragsberoende är de negativa. Redan genomförd forskning och pågående studier som initierats IFK bör ökade kunskaper invandringens långsikav ge om tiga påverkan på samhällsekonomin. invandringen bidrar till att vitalisera och stimulera det svenska samhällets utveckling under förutsättning att invandringens positiva sidor till samtidigt tas vara, som de svårigheter invandrare kan möta uppmärksammas och som angrips tidigt. Det är mot denna bakgrund regeringen funnit arbetet som att att underlätta och förbättra invandrares integration i det svenska same hället måste intensifieras och arbetet med över och utveckla att att se invandrarpolitiken fortsättningsvis bör bedrivas särskild komav en ITllttC.

Utgångspunkter för kommitténs arbete

Likvärdiga förutsättningar för alla

Invandrare har betydande insatser bidragit till uppbyggnaden genom och utvecklingen det svenska samhället. Sverige skall land av vara ett präglat tolerans och öppenhet. Människor från skilda kulturer och av med skilda livsåskådningar skall här kunna leva sida vid sida i god samverkan. Främlingsfientlighet och rasistiska tendenser skall bekämpas. Invandrarpolitikens främsta uppgift år att bidra till alla mänatt niskor i vårt land, oavsett bakgrund, likvärdiga förutsättningar ges vad gäller t.ex. möjligheten till arbete, utbildning och boende. För detta fordras bl.a. goda kunskaper i det svenska språket och det om svenska samhället samt kompetens de krav som svarar mot som samhällsutvecklingen ställer.

Läget på arbetsmarknaden

Den stigande arbetslösheten har drabbat invandrare betydligt hårdare än svenskar. Den relativa arbetslösheten för utländska medborgare var under första halvåret 1994 nästan gånger så för tre stor som svenska medborgare. Även långtidsarbetslösheten är betydligt högre bland invandrare än för totalbefolkningen. Samtidigt befinner sig en relativt stor andel utländska medborgare utanför arbetsav gruppen kraften. Detta medför att sysselsatta i befolkningen är procent av mycket få. För utländska medborgare uppgick sysselsättningen första

Arbete till invandrare 81

halvåret 1994 till 45,5 procent, vilket kan jämföras med 72,1 procent för svenska medborgare.

Invandrarnas höga arbetslöshet och låga sysselsättning är inte ett konjunkturellt fenomen kan förklaras 1990-talets lågkonjunk-

som av tur. Flera faktorer har sannolikt haft negativ inverkan på invand-

en rarnas sysselsättningsläge. Arbeten inom industrin och lediga arbeten

krav på utbildning eller erfarenhet har t.ex. minskat kraftigt. utan Kraven på svenskkunskaper och specifik kompetens har ökat. Rekryteringsprocessen har förändrats och personkontakter spelar en allt större roll. Vidare har invandringen ändrat karaktär och är

mer heterogen. I många fall har det också tagit alltför lång tid från det att en flykting ansökt om asyl tills utredning, beslut om uppehållstillstånd, flyttning till en kommun och utbildningsprogram genomförts. Detta kan medföra risk att yrkeskunskaperna förloras och att flyktingarna därmed passiviseras.

Sysselsättningssituationen påverkar i hög grad invandrarnas in-

komststandard. De invandrare anlände under 1980-talet har

som en mycket låg inkomstnivå trots ofta god utbildning och trots en

en mycket stark högkonjunktur när de kom till Sverige.

Andra tecken på utsatthet och svårigheter framgår Social-

av styrelsens Social rapport 1994 och i studier som gjorts av sjukskrivningar och förtidspensioneringar. I dessa studier framkommer bl.a. att vissa grupper av invandrade kvinnor är särskilt utsatta. I rapporten Kvinna och invandrare från Statens invandrarverk september 1992 ytterligare exempel på svårigheter invandrar-

ges som kvinnor kan möta i det svenska samhället.

Särskilt oroväckande är att så många invandrare, vilka

unga av många har vuxit i Sverige, möter större svårigheter än vad andra

upp ungdomar gör. Olikheter har rapporterats vad gäller t.ex. utbildning, hälsa och arbetslöshet. Det finns också tecken som tyder på att vissa

ungdomarna löper risk att hamna, eller redan har hamnat, i av kriminalitet och social utslagning. Vad detta beror på, och vilka bakgrundsmekanismerna är, vet inte tillräckligt Vi vet inte

om. heller och vilket sätt invandrarbakgrund kan förklara skill-

om naderna mellan vissa invandrarungdomar och andra ungdomar. Som motvikt brukar framhållas det positiva i den livsstil, utveck-

nya som lats bland dessa ungdomar och som för många kan leda till en ökad självkänsla och självrespekt.

Invandrarungdomarnas villkor har även behandlats i Ungdomskommitténs betänkande Olika ändå lika SOU 1991:60 och i

men betänkandet Tillvarons trösklar SOU 1994:77.

Boendesegregation

Bristande kunskaper i svenska språket är ett annat alarmerande tecken. Det är inte bara bland vuxna, t.o.m. bland dem som sedan länge bott svenskkunskaperna kan vara mycket dåliga.

i Sverige, som

82 Arbete till invandrare

Det förekommer att barn födda i Sverige växer lära sig upp utan att behärska svenska språket. Boendesegregation och bristande kontakt med det svenska samhället liksom att de invandrarpolitiska åtgärderna inte verkar räcka till kan några förklaringarna till detta. vara av Många asylsökande och flyktingar beviljats uppehållstillstånd som väljer för närvarande att eget initiativ bosätta sig i kommun där en det redan finns ett stort antal invandrare. Ofta har de inte någon annan direkt anknytning till bosättningskommunen det bor landsmän än att där. Vidare förekommer det i ökande omfattning invandrare, att som tas emot inom ramen för det kommunala flyktingmottagandet, flyttar till kommun, ofta storstadskommun, redan efter kort tid. en annan en I många fall har dessa kommuner olika skäl, dålig arbetsmarkav t.ex. nad eller redan stark koncentration av invandrare, dåliga möjligheter att inom rimlig tid invandrarna den introduktion de behöver för ge att kunna bli delaktiga och självförsörjande i det svenska samhället. Vissa sådana kommuner har under det senaste året dragit till sig betyen dande andel det totala antalet flyktingar fått uppehållstillav som stånd. Man kan inte bortse från att detta kan komma innebära att stora kostnader för vissa kommuner och därav försämrade möjligheter att ge kommunal service i allmänhet till kommuninvånarna. Detta kan komma att påverka kommunernas förmåga och beredvillighet att medverka i fortsatt flyktingmottagande. En på senare tid allt mera diskuterad fråga är förhållandena i bostadsområden har stor andel invandrare. Oberoende som en av om erfarenheterna dessa områden vid samlad bedömning är överav en vägande positiva eller negativa, kommer förhållandena att i hög grad påverka både många invandrares på det svenska samhället och syn relationerna mellan invandrare och befolkningen i övrigt. Det är mot den bakgrunden viktigt att verka för segregationen att minskar i dessa områden och därmed sammanhängande problem av t.ex. social art. En särskild utredare S 1994:03 kommer att belysa och analysera den sociala utvecklingen i ett antal bostadsområden i storstadsregionerna. En aspekt den utredningen är situationen för av invandrare i sådana områden.

Den negativa utvecklingen måste brytas

Främlingsfientlighet och negativa attityder bidrar sannolikt också till att förklara svårigheter i fråga integrationen, på arbetsmarkom t.ex. naden. Även Sverige i dessa avseenden ännu inte förefaller ha fått om lika stora problem många andra länder, regeringen allvarligt som ser på utvecklingen. Regeringen har därför initierat flera insatser för att motverka främlingsfientlighet och rasism. En likartad bild den tecknats kommer fram i som som ovan Riksdagens revisorers granskning invandrarpolitiken Rapporten av 199192:12, Invandrarpolitikens inriktning och resultat. Revisofinner tecken på ökande svårigheter uppfylla de invandrarrerna att

Arbete till invandrare 83

politiska målen och fäster särskild vikt vid invandrarnas bristande integrering på arbetsmarknaden. Dessa svårigheter förstärks ytterli-

dagens ekonomiska situation. Revisorerna tar också gare av upp frågor som rör integrationen i det svenska samhället i vid mening: hemspråksundervisning, svenskundervisning, kriminalitet, främlingsfientlighet och rasism, kultur och religion. De finner

att en utvärdering invandrarpolitiken är nödvändig. Svenskundervis-

av ningen för invandrare sfi reformerades således 1994.

Att tala om invandrarnas integration och beskriva invandrarnas förhållanden kan ibland svårt att undvika. Man bör emellertid

vara hålla i minnet att invandrare är ett oprecist och ibland mycket missvisande begrepp. Skillnaderna år mycket stora såväl mellan etniska inom och den enskildes behov och

grupper som grupperna önskemål kan skifta väsentligt. För att adekvata åtgärder skall kunna vidtas, måste sådana skillnader, t.ex. mellan kvinnors och mäns skilda behov och önskemål, beaktas.

Ett svårighet vad gäller beskrivningen invandrarnas

annan av integration är att ofta saknar bra mått på integration. När statistiken t.ex. visar högre arbetslöshetssiffror för utländska medborgare och utrikes födda än för befolkningen i övrigt kan detta vara ett tecken på bristande integration. Men först när statistiken nyanseras och detaljstuderas med hjälp uppgifter kön, ålder, vistelsetid i

av om Sverige, utbildningsbakgrund, ursprungsland, etc. får vi bild

en av skillnaderna och orsakerna bakom dessa.

Som framhållits ligger ansvaret för det praktiska genomförandet

av invandrarpolitiken i stor utsträckning på kommuner och landsting. Det finns uppgifter att många kommuners engagemang för

om invandrares integration i huvudsak koncentreras till introduktionsfasen, dvs. under den första tiden i kommunen. Orsaken härtill kan antas delvis bristande kunskaper och erfarenheter arbete med

vara av invandrares långsiktiga integration. Det blir därmed allt viktigare att sådana kunskaper och erfarenheter sprids mellan kommunerna och att ansvarsfördelningen för detta mellan kommuner, statliga myndigheter m.fl. klarläggs.

Vad som brukar beskrivas som invandrarproblem är inte alltid beroende av invandrarskapet i sig, utan har sin orsak mera i faktorer som kan påverka alla, oberoende av etnisk bakgrund. Det är exempelvis angeläget att brottslighet bland invandrare, och de bakomliggande orsakerna, kan belysas på ett adekvat sätt. Vid utformningen

av åtgärder för att förbättra invandrares situation bör de verkliga

orsakerna till problemen avgörande och inte invandrarnas etniska

vara tillhörighet.

I detta sammanhang finns skäl att nämna typ kritik,

en annan av nämligen den hävdar att invandrarpolitiken i alltför stor ut-

som sträckning passiviserat invandrare, särskilt flyktingar, och gör dem till klienter i stället för att ta till deras

vara egna resurser.

84 Arbete till invandrare

Röster har också höjts framför allt från invandrarna själva -för

-

politik än invandrarpolitik för dem som bott i Sverige länge. en annan Dessa invandrare och deras barn och barnbarn känner sig inte tillfreds med att för evigt betraktas invandrare utan efterfrågar en politik

som

syftar till varaktig kulturell mångfald i Sverige. Ofta har som en mer de uttryckt detta krav särskild minoritetspoitik, med

som en hänvisning till både historia och till storlek i Sverige. Bland

gruppens dem aktivt drivit denna fråga märks särskilt Sverigefinska riksför-

som bundet, i skrivelser och vid uppvaktningar framfört sina syn-

som punkter till regeringen. I detta sammanhang har skolfrågor och speciellt hemspråkets ställning, liksom hemspråksundervisningens organisation och kvalitet, ofta tagits exempel på viktigt innehåll

som i en sådan politik.

Sammanfattningsvis står det klart att de invandrarpolitiska målen i många avseenden inte helt har kunnat förverkligas. Integrationen av invandrare har inte fortlöpt på det sätt varit tanken, även om

som variationerna och många är väl etablerade i det svenska

är stora samhället. Invandrarpolitiken har inte lyckats förhindra den negativa utvecklingen för invandrares integration i det svenska samhället. Detta innebär dock inte att orsaken till denna utveckling är att finna enbart i brister i invandrarpolitiken i sig i dess mål, medel eller

genomförande. Även den allmänna samhällspolitikens utformning har givetvis påverkat utvecklingen. Också andra faktorer kan ha haft minst lika stor betydelse, t.ex. de ekonomiska förhållandena, situationen på arbets- och bostadsmarknaden, invandringens omfattning och sammansättning, inställningen till integration etc. Det moderna samhället tenderar att bli allt komplext, med mängd olika

mera en maktkoncentrationer, inom och utanför den politiska sfären, vilket minskar möjligheterna att styra utvecklingen i önskad riktning.

Den allmänna samhällsutvecklingen förutsättningarna också

ger för invandrarpolitiken. Strävandena att återskapa den svenska ekonomins konkurrenskraft och att bryta utvecklingen mot ett två-tredjedels-samhälle är därför allra största betydelse för invandrarnas

av förhållanden. Ä andra sidan måste invandrarpolitiken, vid varje ekonomisk nivå, verka för rättvis fördelning välfärden för att

av destruktiva spänningar och konflikter skall kunna undvikas.

undvika segregering och de långsiktiga konsekvenser detta

För att kan medföra är det viktigt att alla är delaktiga i samhällets besluts-

Därför är det ett oroväckande tecken att invandrares processer. valdeltagande i kommunal- och landstingsval har minskat stadigt och ligger på avsevärt lägre nivå än för svenska medborgare. Men det

en finns också andra tecken på ett utanförskap bland invandrare. Denna utveckling måste förhindras.

Det mångkulturella samhället

De riktlinjer för invandrarpolitiken riksdagen år 1975

som antogs av

Arrbete till invandrare 85

banade vägen för framväxten ett mångkulturellt samhälle. Det av råder dock oklarhet vad begreppet mångkulturellt samstor om hälle innebär. Någon närmare precisering har aldrig gjorts. Än mindre har konsekvenserna för individ och samhälle belysts. Det är dock viktigt framhålla, det mångkulturella samhället berör att att och omfattar alla, inte bara invandrare. Det skall respekt för rymma mångfald, tolerans och öppenhet. Samtidigt måste det också finnas för kontakter mellan olika sociala, religiösa eller etniska utrymme grupper. j Man bör i detta sammanhang hålla i minnet att riktlinjerna för den svenska invandrarpolitiken i sina huvuddrag beslutades för närmare 20 år sedan, då förhållandena både i Sverige och i omvärlden var väsentligt annorlunda än de är i dag. Under några decennier har Sverige utvecklats från samhälle med ett fåtal etniska till ett grupper samhälle med över hundratalet språk och nationaliteter, vilket bl.a. ett aktualiserar frågan vilken mångfald är möjlig i ett sammanhållet som samhälle och hur denna mångfald kan främjas. För många invandrare spelar religionen större roll i det dagliga en livet än vad är vanligt för de flesta svenskar. Bakom detta ligger som den betydelse för trygghet och kontinuitet religionen naturligen som får för lämnat allt och kommit till ett nytt land. Mötet personer som med andra religioner har fått många svenskar fundera och reflekatt över sin tro och sina värderingar. I viss utsträckning har tera egen egna det också lett till och rädsla. Inte minst har denna riktats mot en oro islam och muslimer. Denna rädsla har t.ex. manifesterat sig i lokalt motstånd mot planerade moskébyggen på flera orter. Mycket talar för Sverige, liksom andra invandringsländer, i att ökande grad kommer utmärkas att det finns människor vill att av som och kommer organisera sig efter etnisk och religiös tillhörighet. Det att är därför viktigt finna vägar kanalisera och hantera denna att att ökande mångfald så även dessa människor blir delaktiga i det att praktiska samhällsarbetet.

Utredningsuppdraget

Mål och riktlinjer

Kommittén skall utvärdera den förda invandrarpolitiken och i sin analys bedöma de åtgärder vidtagits och de program som om som utarbetats för nå de invandrarpolitiska målen varit relevanta och att fungerat tillfredsställande. En avvägning skall göras mellan hur långt når med generella insatser inom för den allmänna man ramen samhällspolitiken och vilka särskilda kompletterande åtgärder som behövs. Utifrån utvärdering politiken och de åtgärder l vidtagits en av som inom olika samhällsområden skall kommittén överväga den framtida invandrarpolitiken. Kommittén skall ställning till nuvarande ta om

86 Arbete till invandrare

invandrarpolitiska mål och riktlinjer bör ligga fast eller föränd-

om ringar av dessa fordras för att förbättra invandrarnas integration i samhället. Vidare skall kommittén ta fram ett handlingsprogram, med

prioritetsordning, för hur de politiska mål kommittén finner en lämpliga skall kunna uppnås.

I kommitténs arbete skall särskilt intresse ägnas frågor om invandrarnas situation på arbetsmarknaden och de hinder som kan finnas för invandrare att komma in på arbetsmarknaden. Kommittén skall här samråda med Utredningen arbetsmarknadspolitikens roll, omfatt-

om ning, inriktning och avgränsning A 1994:01.

I detta sammanhang skall kommittén analysera de ekonomiska konsekvenserna för både staten och kommunerna vid en fortsatt hög arbetslöshet bland invandrare samt detta kan befaras komma att

om påverka det fortsatta kommunala flyktingmottagandet. Kommittén skall där även analysera de direkta kostnader följer flykting

som av mottagandet och invandringen i övrigt. Den skall också analysera om dessa kostnader innebär en ekonomisk begränsning av våra möjligheter att ta emot flyktingar på ett värdigt sätt och, om så visar sig vara fallet, lämna förslag till hur detta bör komma till uttryck i de bestämmelser reglerar invandringen. Kommittén bör i denna del

som samråda med Invandrings- och flyktingkommittén.

Kommittén skall överväga hur invandrares delaktighet i de samhälleliga beslutsprocesserna kan öka. En annan viktig uppgift är att undersöka hur kunskaper i svenska språket påverkar invandrarnas förutsättningar i arbetslivet och delaktighet i samhället i övrigt. Kommittén skall på grundval resultaten överväga behovet

av av förändringar i svenskundervisningen för såväl invandrare

vuxna som ungdomar och behovet kontinuerlig uppföljning dessa

av en mer av frågor och spridning framkomna resultat. Skolverkets pågående

av uppföljningsarbete bör följas. Särskilt intresse skall riktas på dels

noga hur invandrargrupper, inte minst invandrade kvinnor, kan motiveras för att bättre utnyttja svenskundervisningen, dels hur samhällsorienteringen kan förstärka deltagandet i samhälls- och arbetsliv. I utvecklingsplan för skolan Skr l99394zl83 har angivits

att en arbetsgrupp med representanter för storstadsområdena skall tillsättas. Arbetsgruppens uppgift är att analysera problem avseende invandrarelevers bristfälliga kunskaper i svenska och föreslå åtgärder särskilt inriktade på invandrartäta områden. Kommittén skall ta del av arbetsgruppens analys.

Boendekoncentration och dess konsekvenser

Kommittén skall överväga vilka åtgärder som bör vidtas för att undvika de negativa tendenser som kan förekomma inom s.k. invandrartäta bostadsområden. Åtgärder i denna riktning får emellertid inte bygga på inskränkningar i den enskildes fria rörlighet utan måste bygga på strävanden att göra områdena attraktiva också för andra

Arbete till invandrare 87

Kommittén skall samråda med utredningen Levnadsgrupper. om villkor i storstadsområden S 1994:03 i dess arbete att överväga åtgärder för bryta den negativa utvecklingen i de invandrartäta att områdena. Erfarenheterna från regeringens Projekt för Lokal Utveckling Samverkan PLUS, treårig satsning kring ungdogenom en tolv bostadsområden, bör i detta sammanhang särskilt beaktas. mar i skall analysera drivkrafterna bakom och even- Kommittén även olägenheter med koncentrationen invandringen till vissa tuella av hur sådana olägenheter kan motverkas. kommuner samt överväga hur flyttningar under den första tiden Kommittén skall här överväga kan försvåra introduktionen och integrationen, skall i Sverige, som minskas. En utgångspunkt skall även här att det inte får kunna vara sådana inskränkningar i den enskildes fria rörlighet skulle göras som innebära negativ särbehandling i jämförelse med den övriga en befolkningen. Vidare skall kommittén analysera i vilken utsträckning kommuner stark koncentration invandrare i jämförelse med andra med en av kommuner får grad täckning för sina kostnader genom samma av och specialdestinerade statsbidrag. Kommittén skall också

generella

ökad rättvisa kan skapas mellan olika kommuner överväga om en förändrade statsbidrag eller omfördelning ekonomiska genom av mellan olika kommuner. resurser fråga därmed aktualiseras är den s.k. Hela-Sverige En som om skall behållas, dvs. i princip alla kommuner skall delta i strategin att strategi har tvivel haft många goda

flyktingmottagandet. Denna utan

den bidragit till skapa goda kontakter effekter, bl.a. genom att att och invandrare. Men på sistone har även nackdelar mellan svenskar med denna strategi börjat uppmärksammas, bl.a. till följd av att möjligheter erbjuda utbildning samt tillgången på kommunernas att kommunerna varierar betydligt. Detta kan komma att långarbete i påverka hela integrationsprocessen. Det är därför viktigt att siktigt analysera och överväga hithörande frågor.

förutsättningslöst

Organisatoriska frågor

viktig uppgift för kommittén skall analysera vilket ansvar En vara att roll individen själv, kommun, landsting, organieller vilken som stat, kyrkor och samfund olika bör ha i arbetet för sationer, samt grupper invandrares integration i det svenska samhället. Av stor betydelse är

mellan olika politikområden, vad kan uträttas avgränsningen som invandrarpolitiken och vilket ska falla under andra inom ansvar som

politikområden.

skall i detta sammanhang även överväga Invandrar- Kommittén verkets förslag i anslagsframställningen för budgetåret 199596 att verkets för integrationsarbetet i ska begränsas till att avse ansvar stort nyanlända. Ansvars- och rollfördelningen vid integrationsenbart relevant alltifrån det första mottagandet till aktiviteter som arbetet är

Arbete till invandrare

i vid mening rör individers kulturtillhörighet, bakgrund. oavsett I detta sammanhang måste understrykas att ett ökat individuellt ansvarstagande för den livssituationen framstår allt önskvärt egna som mera såväl utifrån individernas samhällsekonomiskt perspektiv. som ur ett Kommittén skall överväga vad större handlingsutrymme och ett eget ansvarstagande kan betyda för förverkligandet de invandrarav politiska målen. Kommittén skall även beakta vilken betydelse den ideella sektorn kan ha med tanke på det utvecklingsarbete pågår som inom Civildepartementet för förbättra samspelet mellan den att offentliga och den ideella sektorn. Den försöksverksamhet med alter-

nativt flyktingmottagande i föreningsregi pågår i Stockholm kan

som ge erfarenheter hur föreningslivets kan tillvara om engagemang tas med tanke på den stora föreningslivet utgör. resurs

Det mångkulturella samhället

Kommittén skall överväga hur de positiva möjligheterna i mångett kulturellt samhälle skall kunna till de risker tas vara utan att för segregation och intolerans kan finnas i sådant samhälle blir som ett verklighet. Invandrarpolitiken har stödja å sidan livschanser, sagts ena dvs. att verka för likvärdiga möjligheter, rättigheter och skyldigheter

och å andra sidan livsstilar, vilket inneburit stöd för kulturell och etnisk mångfald. De motsättningar kan finnas inbyggda som i en sådan politik skall belysas kommittén. av Kommittén skall också överväga och i så fall hur kulturell och om etnisk mångfald i samhället kan stödjas och vilken roll och vilket

ansvar staten, gruppen, individen och de ideella organisationerna bör

ha i detta arbete. Föreningsliv, kulturella och religiösa aktiviteter samt att kunna bibehålla och utveckla det språket, inte enbart egna genom

hemspråksundervisningen, är områden bör stå i för

som centrum en sådan prövning.

Kommittén skall ta del de principer för statsbidrag lagts av som fram Utredningen bidrag till ideella av om organisationer SOU 1993:71 och pröva dessa principers giltighet för invandrarnas organisationer i Sverige. Särskilt skall belysas möjligheterna stärka att invandrarnas deltagande och delaktighet i samhällslivet genom ett ökat ansvarstagande från organisationernas sida för organisationsstödets hantering.

Kommittén skall vidare bedöma i vad mån det möjligt för är invandrare att i sitt dagliga liv i Sverige leva i enlighet med religiösa sin uppfattning samt överväga det kan behövas ytterligare åtgärder, om av staten eller andra, kan förbättra dessa möjligheter. Kommitav som tén skall här också överväga det allmänna, på sätt sker om som i vissa andra länder, bör ta ett större för dialog mellan företrädare ansvar en för olika religioner.

invandrare 89 Arbete till

Ãtervandring, forskning, statistik m.m.

flyktingkommittén skall lägga fram förslag till Invandrings- och ett en återvandringspolitik. Kommittén skall samråda med den samlad fråga sådan politik också bör innebära att kommittén i om en återvandringsaspekten ska föras in redan i mottagande- och introdukskall då bedömas detta skulle kunna innebära en tionsskedet. Det om risk för integrationen i Sverige kan bli lidande och att flyktingens att bra liv Sverige försämras. Kommittén skall vidare möjligheter till ett i de konkreta insatserna för återvandrare skall variera överväga om de riktar sig till beviljats tidsbegränsat beroende på om personer som skydd. Även i detta avseende skall kommittén sameller permanent råda med Invandrings- och flyktingkommittén. skall dessutom analysera den forskning om inter- Kommittén om nationell migration och etniska relationer finansierats huvudsom Socialvetenskapliga forskningsrådet har varit relesakligen genom frågan invandrares integration och kunnat bidra till vant för om detta område. Kommittén skall i detta sammanhang reformarbetet det statistiska underlaget behöver förbättras. Det också överväga om skall här särskilt övervägas regelbunden och systematisk om en invandrares förhållanden inom olika samhällsområredovisning av önskvärd och möjlig i sådana fall skall ansvara den är samt vem som för denna. Kommittén skall slutligen ställning till de invandrarpolitiska ta om omfatta vida invandrare i dag, åtgärderna bör samma grupp som de delvis bör begränsas till nyanlända. Målen för en sådan eller om och vad den bör innehålla skall preciseras liksom den politik politik åtgärder i övrigt behövs för de invandrade och deras barn och de som barnbarn. Här bör belysas vilka särskilda åtgärder kan vara och som för den sverigefinska Konsekvenserna vad gäller aktuella gruppen. ansvarsfördelning och organisation bör belysas. kommittén fritt fördjupa sig i de frågor som Det står i övrigt att utvärderingen invandrarpolitiken är relevanta och angeutifrån av

lägna.

Uppläggningen av arbetet

skall avslutat den 31 december 1995 och skall Utredningsarbetet vara innehålla förslag till handlingsprogram med angivande prioriteav bör den finner det lämpligt kunna redovisa sina ringar. Kommittén om delbetänkanden. Kommittén skall nyttja det utredförslag genom tagit fram i de delar bedöms lämpligt och

ningsunderlag som IFK som i övrigt initiera de expertstudier och kunskapssammanställningar som

bedöms nödvändiga. skall i sitt arbete samråda med invandrare och deras Kommittén och samfund. I frågor rör arbetsmarknaden skall organisationer som

Arbete till invandrare

kommittén vidare samråda med arbetsgivare och fackliga

organisationer.

För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kom-

mittéer och särskilda utredare angående beaktande EG-aspekter i

av utredningsverksamheten dir. 1988:43, angående redovisning

av regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50 och of-

om att pröva fentliga åtaganden dir. 1994:23 och jämställdheten mellan

om könen dir. 1994:124.

Kulturdepartementet

Arbete till invandrare 91

2. Källor till avsnitt 3. Idéer och pågående

Bilaga

verksamhet

Röster i den svenska debatten

Anförande Mauricio Rojas, Sven Brus vid konferensen Delaktigav het eller segregation arrangerad Integrationsgruppen vid Invandav rarverket 18 mars 1995 Arbetsmarknaden nr 3 1995 debattartikel Filipstadstidningen oläsligt datum 1995, debattartikel Svenska Dagbladet, debattartiklar 3 1993, 19 okt. 1994, 20 aug. 1995, 19 april 1995 mars Svenska Dagbladet reportage 20 mars 1995, 21 mars 1995 Intervjuer för Invandrarpolitiska kommittén medjoannis Frogoudakis 4 maj 1995 Göteborgs universitet, Susanna Bodolla, Stockholm 3 maj 1995 Hela Jorden intervju Payande Ahlbäck nr 2 1995 Kvinna Nu intervju Eva Löfgren nr 4 1994 Medborgaren försvann Göran Rosenberg, Förlag Moderna som av Tider, 1994. Modernisering och välfärd Socialstatsprojektet 1994:1 H. Arvidsav L. Berntson och L. Dencik, City University Press 1994 son, SAF-tidningen Tema Företagande Invandrare, 21 mars 1995 Stålbadeg trender i morgondagens arbetsliv Bengt Wahlström, av Liber-Hermods, 1993. Utkast till situationsbeskrivning försörjningsläget för invandrare, av Integrationsgruppen, Invandrarverket april 1995. Dagens Nyheter 6 maj 1995

Bedömningar i utredningar

Långtidsutredningen, SOU 1995:4 The OECD Jobs Study: Facts, Analysis, Strategies, OECD 1994 The OECD Employment Outlook, OECD 1994 World Employment 1995 An ILO Report, ILO 1995 - Tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning Utmaningarna och in i 2000-talet, Vitbok, Kommissionen för de europeiska vägarna gemenskaperna, 1994

92 Arbete till invandrare

Bilaga

Reservationer och särskilda

yttranden

Reservation från Essen, ledamot m:

Gustaf von

Allmänna synpunkter

Under det decenniet har allt fler visar senaste symtom uppträtt som på ett försämrat funktionssätt i vår ekonomi. Orsakerna till detta kan diskuteras Moderata Samlingspartiet men menar att högt skattetryck, stora offentliga transfereringar, närmast offentligt monopol inom vård och stela arbetsrättsregler, höga ingångslöner starkt omsorg, är bidragande till den låga tillväxten i ekonomin och orsak till den höga arbetslösheten. Denna arbetslöshet drabbar invandrargrupper särskilt hårt stora och det är därför berättigat och riktigt diskutera invandrarnas att situation på arbetsmarknaden. Kommitténs delbetänkande innehåller åtskilliga intressanta frågeställningar för försom nu presenteras en

hoppningsvis bred debatt.

jag är dock ganska skeptisk till diskussion endast berör en som invandrarnas situation. En avgörande förbättring arbetslöshetsav situationen, vare sig för invandrare eller andra, kan endast ske den om ekonomiska politiken vrids i riktning skapar tillväxt och en som stabilitet. De jobben måste till helt övervägande del komma den nya i privata sektorn, i företag och i de redan befintliga. nya Riktade insatser gentemot invandrarna är därför inte lösningen på problemen även måste beredda överväga ytterligare om vara att kompensatoriska åtgärder för underlätta invandrarnas inträde på att arbetsmarknaden. I betänkandet föreslås antal konkreta åtgärder för ett att redan på kort sikt öka sysselsättningen för invandrare. Utgångspunkten är några principer som redovisas i betänkandet. Sammantaget räknar man med att 15 000-20 000 arbetslösa invandrare skulle kunna ca nu

sysselsättning.

Lån till företagare

Jag accepterar detta förslag vill understryka vikten denna men av att åtgärd bör försöksverksamhet och utvärderas. Särskilt bör ses som en

man ge akt på risken för konkurrenssnedvridning.

Etableringsstöd till internationella konsultföretag

Även detta förslag jag med det förbehåll accepterar att det får karaktären försöksverksamhet. av

Arbete till invandrare 93

Program för anställning invandrare

av mig kommitténs förslag i denna del. Positiv Jag reserverar mot särbehandling något skall föra in på svensk arbetsmarknad. är inte Förslaget kan första i riktning som innebär att man ses som ett steg en tvångsmässigt löser invandrarnas sysselsättning i stället för att ta itu med de strukturella orsakerna till arbetslösheten. Det är nedstämmande inte vill avvakta den debatt olika insatser för att kommittén om invandrare förväntas med anledning betänkandet utan redan som av binder sig för åtgärd måste sistahandslösning. nu en som ses som en positiv särbehandling riskerar dessutom uppenbart att öka En mellan svenskar och invandrare på olyckligt sätt och spänningarna ett därmed bidra till öka än minska problemen för invandatt snarare

rarna.

Finansiering

åtgärder kommittén föreslår, ökar de statliga utgifterna. Jag De som kommittén har något mandat föreslå ofinansierade kan inte se att att åtgärder. Dynamiska effekter, möjlighet eller sannolikt kommer som uppstå, kan inte räknas in budgetposter. Eftersom det råder att som oklarheter finansieringen förslagen vill jag mig i den om av reservera delen.

Särskilt Helena Duroj, ledamot U:

yttrande av

Debattdelen i avsnitt 3 karaktäriseras förutsättningslös och som framåtblickande att göra skäl för det. utan Urvalet idéer har tydlig inriktning näringslivets av som att motsvara krav på billig arbetskraft och krympt offentlig sektor. Nya samen hällsekonomiska lösningar med demokratisk styrning marknadsav krafterna saknas i materialet. Detta begränsar den debatt vi vill föra,

och gör den mindre intressant.

Särskilt ledamöterna Yvonne Ruwaida mp

yttrande av

och faan Fonseca s:

frågor det mångkulturella samhället definieras Vi förväntar oss att om slutbetänkandet. Vi förväntar också gör grundlig i oss att man en analys den förda och den nuvarande invandrarpolitiken, samt av undersöker varför sysselsättningsgraden hos invandrare är lägre än

hos den infödda befolkningen utifrån aspekterna att man tittar på kartlägger vilka och svårigheter invanddiskriminering, samt resurser har det svenska samhället. Detta skulle utgöra ett bra diskussionsrare i underlag för hur Sveriges framtida invandrarpolitik ska utformas och

har betonat vikten detta i kommittén. I kommittédirektiven står av

94 Arbete till invandrare

dessutom bl.a. ska utvärdera nuvarande invandrarpolitik och att man att man ska utvärdera hur vi vill utforma det mångkulturella samhäl let.

Man konstaterar i kommittédirektiven det är oroväckande att att många unga invandrare, vilka många vuxit i Sverige möter av upp större svårigheter än vad andra ungdomar gör. Man i kommitténs tar betänkande i princip inte den och kommittén lägger inte upp gruppen fram några förslag berör denna Vi förväntar den som grupp. oss att diskriminering och det utanförskap invandrarungdomar utsätts som för får särskild uppmärksamhet i slutbetänkandet. Delbetänkandets förslag till åtgärder är i huvudsak bra idéer, det finns dock vissa invändningar komma med. att Förslaget för anställning invandrare begränsar om program av gruppen invandrare ska omfattas till de har varit i landet som som högst tio år. Vi ställer oss inte bakom denna begränsning vill utan att man upprättar och genomför där har med alla program man grupper invandrare. Detta arbete bör helst integreras eller utformas på liknande sätt jämställdhetsarbetet i Sverige. Inom offentlig sektor som bör utarbeta särskilda åtgärder för etnisk jämställdhet och lika man möjligheter med klara målsättningar när det gäller personalrekrytering, utbildning och träning.

Vi ställer oss inte bakom påståendet under avsnittet Alternativa vägar till arbete att ...en betydande del invandrarna, särskilt inom av gruppen utomnordiska medborgare, har kort eller ingen utbild-

man i genomsnitt lika lång utbildning den infödda befolkningen i som Sverige, men att det finns stora skillnader mellan olika grupper. Dessutom är bland t.ex. dagens invandrare de välutbildade kraftigt överrepresenterade.

Särskilt yttrande Eua Lindström,

av sakkunnig:

Allmänna synpunkter

Den höga arbetslösheten bland invandrare mycket allvarligt är ett problem, såväl för den enskilde för hela samhället. I likhet med som vad som sägs i delbetänkandet jag det är angeläget med anser att en öppen och orädd diskussion kring invandrarnas situation på arbetsmarknaden. jag delar också uppfattningen det är angeläget att att utnyttja den nuvarande konjunkturuppgången för undvika att att ett antal invandrare hamnar långtidsarbetslöshet och bidragspermanent beroende.

Jag kan dock inte ställa mig bakom delbetänkandet helhet. som Problembeskrivningen ger inte tillräckligt underlag för ska att man kunna avgöra vilka åtgärder är nödvändiga. Det är som en svag koppling mellan den inledande, diskussionsinriktade delen betänav kandet å sidan och förslagsdelen å den andra. ena

Arbete till invandrare 95

På flera ställen i texten finns skrivningar antyder att utbudet

som av arbeten skulle givet. Detta är ett statiskt synsätt inte äger

vara som giltighet på längre sikt. I delbetänkandet saknas genomgång

en av tillväxtens betydelse. Jag att delbetänkandet även borde ha

anser innehållit en diskussion om lönebildningen för invandrare och olika bidrags betydelse i detta sammanhang.

Lån till företag och etableringsstöd

Det går inte utifrån problembeskrivningen att dra slutsatsen att bristen på kapital är ett avgörande hinder för invandrarnas sysselsättning. Det finns inte heller motiv konsultföretag inriktade

att gynna svenska exportföretag. Om sådan affärsidé är bärkraftig bör

en tillgången på kapital inte något problem, i synnerhet inte i dagens

vara konjunkturläge.

Ett problem med riktade stöd är risken för konkurrenssnedvridning. Förutom negativa effekter på resursfördelning kan det leda till spänningar i förlängningen rakt motsatta konsekvenser än vad

som ger stödet syftar till.

Lönebidrag och projektbidrag

En allmän öppning för lönebidrag till invandrare, utöver de möjligheter redan finns idag, innebär stor risk för att

som man permanentar sysselsättningen utanför den reguljära arbetsmarknaden. En sådan öppning fel signaler och skulle sannolikt verka stigmatiserande.

ger Det kan vidare leda till krav på motsvarande bidrag till andra stora grupper. På sikt kommer detta att urholka arbetsmarknadspolitikens möjligheter till riktade insatser till de verkligt svåra fallen inklusive invandrare.

Vid beräkningar sysselsättningseffekter de förslag redo-

av av som visats borde hänsyn tagits till risken för undanträngning

av annan arbetskraft.

Finansiering

För förslaget om lån till företag ingen finansiering. I texten sägs

anges att den långsiktiga vinsten för samhället kan bli mycket stor. Förslaget om etableringsstöd föreslås finansieras omfördelning inom

genom anslaget arbetsmarknadspolitiska åtgärder, alternativt inom anslaget för småföretagsutveckling. I texten att de potentiella vinsterna

anges skulle kunna vara mycket stora, varför förslaget bör genomföras. Förslaget om lönebidrag sägs i betänkandet inte innebära några kostnader för den offentliga sektorn helhet, däremot omför-

som en delning kostnader från kommunerna

av till staten.

I enlighet med de principer om finansiering tillämpas för andra

som områden kan uppskattningar eventuella dynamiska effekter inte

om accepteras finansiering. Generellt gäller att förslag medför

som som en

96 Arbete till invandrare

kostnadsförskjutning mellan kommunerna och staten skall regleras i enlighet med finansieringsprincipen. Det skulle dock vara tekniskt mycket svårt genomföra sådan reglering för förslaget om

att en lönebidrag och liknande förändringar påverkar socialbidragen

som har inte heller tidigare reglerats. Förslaget kommer därför att leda till ökade kostnader för staten.

Förslaget statligt projektbidrag föreslås finansieras med

om ett medel från Europeiska socialfonden mål 3. Enligt den s.k. additionalitetsprincipen ställer dock detta krav på svensk medfinansiering. Hur detta ska klaras inte i betänkandet.

anges

Särskilt yttrande Gunnar Wetterberg, sakkunnig:

av Jag delar förhoppningen att delbetänkandet bidrar till en bred diskus-

hur bidragsberoendet kan minskas och invandrare finna sion om sysselsättning tillvara deras kunskaper och erfarenheter. Det

som tar är angeläget denna diskussion bättre belyser de samhällsekono-

att miska förutsättningarna och konsekvenserna än vad varit möjligt

som i detta delbetänkande. Det gäller förslaget stöd till konsult-

t.ex. om företag. Jag är också tveksam till den föreslagna användningen av lönebidrag. I synnerhet tanken använda dem för att långsiktigt

att mer skapa alternativ sysselsättning måste övervägas, både med

noga hänsyn till förslagets effekter i sig och del den samlade

som en av arbetsmarknadspolitiken.

Särskilt yttrande Kerstin Wigzell, sakkunnig:

au Jag tycker kommitténs förslag Program för anställning invand-

att av rare i grunden är riktigt. Arbetsgivarens medvetna och omedvetna fördomar utgör sannolikt hinder för människor med invand-

ett stort rarbakgrund skaffa sig ett arbete. Jag tycker dock att förslaget är

att så bristfälligt beskrivet och analyserat att det inte borde ha lagts

pass fram i sin nuvarande form. Jag vänder mig också mot att programmet endast skall varit i landet i högst tio år.

avse personer som

Arbetslösheten för människor med invandrarbakgrund är avsevärt mycket högre än för människor med svensk bakgrund, även när de bott länge i Sverige eller t.o.m. är födda här. Detta kan skapa utanförskap och frustration och etnisk segregering i samhället.

en Detta gäller inte minst människor, är födda i Sverige, är

unga som svenska medborgare och känner sig svenskar, ändå har

som men betydligt större svårigheter skaffa arbete än kamrater med

att en svensk bakgrund.

Kommittén skall i sitt slutbetänkande behandla arbetsmarknadsfrågorna vidare perspektiv, och då bl.a. ungdomars arbetssitua-

i ett tion. Enligt min mening borde förslaget Program för anställning

av

Arbete till invandrare 97

invandrare ha behandlats i detta sammanhang med ett både vidare och djupare perspektiv.

gptsuo

äåâ

Wigan

Statens utredningar 1995

offentliga

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Ohalsoförsäkringoch Samhällsekonomi

olika aspekter modeller.finansiering IT-kommissionensarbetsprogram1995-96.[68] A

och incitament.[59]

Justitiedepartementet Kvinnofrid. Del A+B. [60]

Pensionsrättigheteroch bodelning. [8] Kommunikationsdepartementet

Nya konsumentregler.[11]

Samordnadoch integreradtagtrafik IT och verksamhetsförnyclseinom rättsväsendet,

Arlandabananoch i Mälardalsregionen.[25] Förslagtill nyasamverkansformer.[32]

Älvsäkerhet.[40] Ersättningför ideell skadavid personskada.[33]

FramtidsanpassadGotlandstrafik.[42] SambandetRedovisning Beskattning.[43]

— EG~anpassadckörkortsregler. [48] Aktiebolagetsorganisation.[44]

Klimatförändringari trafikpolitiken. [64] Tvångsmedelenligt 27 och 28 kap. RB

Allmännakommunikationer för alla [70] samtpolislagen.[47] —

Godtrosförvärvav stöldgods [52]

Finansdepartementet Näringslivetstvistlösning. [65] Polisensanvändning övervakningskamerorvid Grön diesel miljö- och hälsorisker.[3]

av — förundersökning,[66] Lángtidsutredningen1995. [4]

Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.[9] Utrikesdepartementet Översyn skattebrottslagen.[10]

av

Mervärdesskatt Nya tidpunkterför Lagenom vissainternationellasanktioner --

redovisningoch betalning.[12]

enöversyn.[28] A Förmåneroch sanktioner samladredovisning.[36]

- en Försvarsdepartementet Prognoseröver statensinkomsteroch utgifter. [49]

Förmåneroch sanktioner Muskövarvetsframtid. [6]

utgifter för administration.[56] Analysav Försvarsmaktensekonomi, [13] -

Översyn skattereglernaför stiftelseroch ideella Ett säkraresamhälle.[19] av

föreningar. [63] Utan stannarSverige,[20]

Naturgrusskatt,m.m. [67] Staden vattenutanvatten.[21]

Betaltjänster.[69] Radioaktivaämnenslårut jordbruk i Skåne,[22]

Lägenhctsdata,[74] Brist på elektronikkomponenter.[23]

GasmolnlamslårUppsala,[24] Utbildningsdepartementet

Civilt brukavförsvarets

resurser- Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial regelverken,erfarenheter,helikoptrar, [29] ~

yrkesutbildning, [38] Samverkanför fred. Denrättsligaregleringen,[53]

Allmän behörighetför högskolestudier.[41] Svenskainsatserför internationellkatastrof och

Förslagom ett internationelltllygsäkerhetsflyktinghjälp. Kartläggning,analysochförslag. [72]

universiteti Norrköping-Linköping.[57]

Socialdepartementet Behörighetoch Urval. Förslagtill nya regler för

antagningtill Universitetoch högskolor. [71] Vårdenssvåraval.

Ett aktiebolagför servicetill universitetoch slutbetänkande Prioriteringsutredningen.[5]av

högskolorm.m. [73] Könshandeln.[15]

Socialtarbetemot prostitutioneni Sverige.[16] Arbetsmarknadsdepartementet

Homosexuellprostitution. [17]

Arbetsföretag Enny möjlighet för arbetslösa.[2] Underhállsbidragoch bidragsförskott, —

Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.[7] Del A och Del B. [26]

Kompetensför strukturomvandling,[34] Avgifter inom handikappområdet.[35]

Someretlectionson SwedishLabour Market Kompetensoch kunskapsutveckling omyrkes-

— Policy. [39] roller ocharbetsfältinom socialtjänsten.[58]

Någrautländskaforskaressyn svensk

arbetsmarknadspolitik.[39]

1995 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Effektivarestyrning ochrättssäkerhet i asylprocessen.[46] Ett samlatverksarnhetsansvarför asylärenden.[55] Svenskflyktingpolitik i ett globaltperspektiv.[75] Arbetetill invandrare.[76]

Kulturdepartementet Konst i offentlig miljö. [18] Vårt dagligablad Pstödtill svenskdagspress.[37]

- Näringsdepartementet Ettrenodlatnäringsförbud.[1] Ny Elmarknad+ Bilagedel.[14] Elförsörjning i ofred. [51]

Civildepartementet Regionalframtid + bilagor. [27] Myndighetsutövningvid medborgarkontor.[61]

Miljödepartementet Alkylat ochMiljöklassningavbensin.[30] Ettvidareutvecklatmiljöklassystemi EU. [31] Gnmdvattenskydd.[45] Kunskapslägetpå kämavfallsområdet1995.[50] Fastighetsbildning engemensamuppgift för stat

ochkommun. [54] Ett renatSkåne.[62]

Statens offentliga 1995 utredningar

Kronologisk förteckning

Ett renodlatnaringsförbud,N. 40.Alvsakerhet.K. . .Atrbctsföretag Enny möjlighet för arbetslösa.A. 41. Allmän behörighetför högskolestudierll , Grön diesel miljö- och hälsorisker,Fi.— 42. FramtidsanpassadGotlandstrafik.K, . Långtidsutredningen1995.Fi. 43. SambandetRedovisning Beskattning.Ju. . — Várdenssvåraval. 44. Aktiebolagetsorganisation,Ju. . Slutbetänkande Prioritcringsutredningen.av Grundvauenskydd.M. . Muskövarvetsframtid. Fö. 4. Effektivare styrning och rättssäkerhetx , Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa,A. i asylprocessen.A. , Pensionsrättigheteroch bodelning,Ju. 47. Tvångsmedelenligt 27 och28 kap. RB . Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar,Fi. samtpolislagen.Ju. ..Översyn skattebrottslagen.Fi. 48. EG-anpassade av körkortsregler. K. .Nya konsumentregler.Ju. 49. Prognoseröver statensinkomsterochutgifter. Fi,

.Mervärdesskatt Nya tidpunkterför 50, Kunskapslägetpå kärnavfallsomrádet1995,M, — redovisningoch betalning.Fi. 51. Elförsörjning i ofred. N.

13.Analysav Försvarsmaktensekonomi. Fö. 52. Godtrosförvarvav stöldgods Ju,

14.Ny Elmarknad+ Bilagedel,N. 53.Samverkanför fred. Den rättsligaregleringen.Fö.

15.Könshandeln.S. 54. Fastighetsbildning en gemensamuppgift för stat - 16.Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige.S. och kommun, M.

17.Homosexuellprostitution. S. 55, Ett samlatverksarnlietsansvarför asylarenden.A.

18,Konst i offentlig miljö. Ku. 56. Förmåneroch sanktioner

19,Ett säkraresamhälle,Fö. utgifter för administration.Fi. ~ 20. Utan stannarSverige.F6. 57. Förslagomett internationellt flygsäkerhets-

21. Staden vattenutanvatten.Fö. universiteti Norrköping-Linköping,U.

22. Radioaktivaämnenslårutjordbruk i Skåne.Fö. 58. Kompetensoch kunskapsutveckling yrkes- —om 23. Brist elektronikkomponenter.Fö, roller och arbetsfält inom socialtjänsten.S.

24.Gasmolnlamslár Uppsala.Fö. 59. Ohälsoförsäkringoch Samhällsekonomi

25.Samordnadoch integreradtågtrafik olika aspekterpå modeller, finansiering ~ Arlandabananoch i Mälardalsregionen.K. och incitament.S.

26, Underhállsbidragoch bidragsförskott, 60. Kvinnofrid, Del A+B. S.

DelA och Del B. S. 61. Myndighetsutövningvid medborgarkontor.C.

27. Regionalframtid + bilagor. C. 62. Ett renatSkåne.M.

28. Lagenomvissa internationellasanktioner 63.Översynav skattereglernaför stiftelseroch ideella

~ enöversyn.UD. föreningar. Fi.

29.Civilt bruk avförsvarets 64. Klimatförändringar i trafikpolitiken. K, resurser— regelverken,erfarenheter.helikoptrar. Fö. 65. Näringslivetstvistlösning. Ju.

30. Alkylat och Miljöklassningavbensin,M. 66. Polisensanvändningav övervakningskamerorvid

31. Ett vidareutvecklatmiljöklassystemi EU. M. förundersökning.Ju,

32. IT och verksamhetsförnyelseinom rättsväsendet. 67. Naturgrusskatt,m.m. Fi.

Förslagtill nya samverkansformer.Ju, 68. IT-kommissionensarbetsprograml99596. SB.

33.Ersättningför ideell skadavid personskada.Ju, 69. Betaltjänster.Fi.

34.Kompetensför strukturomvandling,A, 70. Allmännakommunikationer för alla K, ~ 35. Avgifter inom handikappområdet.S. 71. Behörighetoch Urval. Förslagtill regler för nya 36. Förmåneroch sanktioner ensamladredovisning. antagningtill Universitet och högskolor. U. - Fi. 72. Svenskainsatserför internationellkatastrof-och

37. Vårt dagligablad stödtill svenskdagspress.Ku.- flyktinghjälp. Kartläggning, analysoch förslag.

38. Yrkeshögskolan Kvalificeradeftergymnasial Fö. — yrkesutbildning.U. 73. Ett aktiebolagför servicetill universitetoch

.SomereflectionsonSwedishLabourMarket högskolorm.m. LK

Policy. A. 74. Lägenhetsdata.Fi.

Någrautländskaforskaressyn svensk 75. Svenskflyktingpolitik i ett globalt perspektiv. A.

arbetsmarknadspolitik.A. 76. Arbete till invandrare. A.

Q ISBN: .3g-20003 1 . . . u ISSN 0375 -250x