Effekter av EU:s jordbrukspolitik : rapport till Kommittén för reformering av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (ComiCAP)

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Effekter av

EU:s

jordbrukspolitik

Rapport till Kommittén för av

reforrnering

EU:s

gemensamma jordbrukspolitik KomiCAP

SIM

1996: 136

Öcc, SOU

min /Wé 36 l .

Statens offentliga utredningar

.60 WW 1996: 136

w Jordbruksdepartementet

Effekter av EU:s

jordbrukspolitik

Rapport till Kommittén för reformering

av

EU:s gemensamma jordbrukspolitik

ComiCAP

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningarav SOU och Ds svarar g Fritzes, Offentliga Publikationer. uppdrag av Regeringskanslietsförvaltningskontor. l

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-69091 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen,1993.

En liten broschyr somunderlättar arbetet för den somskall svara remiss. - Broschyren kan beställashos:

Regeringskanslietsförvaltningskontor

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

Tryckt av REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20378-2 Stockholm 1996 ISSN 0375-250X

Förord

Kommittén för reformering av EU:s gemensamma jordbrukspolitik KomiCAP beslutade den 24 januari 1996 om direktiv för

en expertgrupp som i ett första steg skulle göra analys den

en av hittills förda jordbrukspolitiken inom EU. Direktiven till expertgruppen redovisas i bilaga

Expertgruppen har följande sammansättning:

Harald Svensson, Jordbruksverket ordförande Carl Asplund, Finansdepartementet Håkan Björklund, Utrikesdepartementet Arne Gabrielsson, Livsmedelsindustrierna Lars-Erik Hellberg, Svenska Lantarbetareförbundet Marie Ingerup, Jordbruksdepartementet Rein Karm, Grossistförbundet Svensk Handel Mikael Kullberg, Svenska Livsmedelsarbetareförbundet Barbro Lindahl, Konsumentberedningen Lars-Erik Lundqvist, Lantbrukarnas Riksförbund Bengt Johnsson, Jordbruksverket sekreterare

Hans G Öhgren, huvudsekreterare i kommittén, och Anna Österling, biträdande sekreterare i kommittén, har också deltagit

i arbetet.

I denna delrapport analyseras den hittills förda jordbrukspolitiken i EU. Analysen sker i form av dels en teoretisk genomgång grundad på en välfärdsekonomisk ansats, dels en deskriptiv redogörelse över utvecklingen. Speciell tonvikt har lagts vid 1992 års reform av CAP. I rapporten redovisas analyser hur jordbruks-

av politiken har påverkat effektiviteten, strukturen och inkomsterna i produktionen. Konsumenternas och skattebetalarnas intressen har också beaktats.

Denna expertgruppsrapport har nu lämnats över till kommittén som ett underlag för kommitténs överväganden. Kommittén skall redovisa sina ställningstaganden senast den 30 juni 1997.

Jönköping den 15 september 1997

Harald Svensson

Bengt Johnsson

Ordlista

Allokeringseffekt T.ex. en negativ allokeringseffekt är den

förlust av välfärd som uppstår om konsumenternas marginella betalningsvillighet avviker från kostnaderna sett marginalen för att producera en vara.

Arealuttag Arealuttag avser mark som tas ur livs-

medels- och foderproduktion mot att

ersättning ges.

Basareal Den areal som det maximalt kan ges

arealbidrag för, spannmål oljeväxter, proteingrödor och uttagen areal.

CAP-reformen 1992 års reform av den

gemensamma

jordbrukspolitiken CAP.

Direktstöd Stöd till jordbruket i relation till

som ges

antalet hektar eller antalet djur.

Exportbidrag Bidrag för att överbrygga skillnaden mellan prisnivån i EU och på världsmarknaden.

FEOGA:s garanti- Den del av EU:s jordbruksfond sek-

som tion finansierar utgifter för bl.a. intervention,

exportbidrag, miljöstöd samt generella areal- och djurbidrag.

FEOGA:s utveck- Den del av EU:s jordbruksfond

som lingssektion finansierar utgifter för bl.a. regionalstöd

och landsbygdsstöd.

GATT General Agreement on Tariffs and Trade.

Se även WTO och UR-avtalet.

Gemenskaps- EU:s gränsskydd ger inhemskt propreferens ducerade varor en fördel jämfört med import.

Gränsskydd Skydd i form av en tull eller avgift som

läggs på importkonkurrerande varor.

Grön kurs Växelkurs som tillämpas vid omräkning från ecu till nationell valuta vad gäller de flesta stödformer till jordbruket.

Intervention Åtgärd den inre marknaden i syfte att hålla uppe prisnivån, t.ex. lagring, bidrag för viss användning eller undanförsel från marknaden.

Kollektiva nyttig- En nyttighet som är av det slaget att en heter konsuments konsumtion av nyttigheten inte påverkar andra konsumenters konsumtion, t.ex. öppet landskap.

Konsumentöverskott Skillnaden mellan konsumenternas totala värdering av en vara och utgiften för varan.

Kvot En viss kvantitet som får produceras, exporteras eller importeras med speciella villkor.

Marknadsmiss- När en marknad inte klarar att utan stöd lyckande allokera resurser effektivt och att den omsatta kvantiteten antingen blir för stor eller för liten i förhållande till kostnaderna för produktionen och konsumenternas värderingar.

Marknadsreglering De jordbrukspolitiska medel ingår i som marknadsordningen för respektive produkt, nämligen gränsskydd, intern marknadsreglering produktionskvoter, exportbidrag och intervention och direktstöd.

Oljeväxter Raps, solrosor och sojabönor.

Prisstöd Alla regleringsâtgärder syftar till att som stödja en viss prisnivå.

Produktstöd Regleringsåtgärder syftar till att som stödja produktion.

Producentöverskott Skillnaden mellan producenternas intäkter och de rörliga kostnaderna.

Proteingrödor Ärter, bönor dock bruna bönor och sötlupin.

Spannmål Vete, durumvete, råg, korn, havre, majs, râgvete och sorghum.

Spånadsväxter Lin, hampa och bomull.

Trindsäd Vicker, linser och kikärter.

UR-avtalet Det avtal blev resultatet den s.k. som av Uruguay-rundan som ledde till ett antal överenskommelser rörande handeln på bl.a. jordbrukets område. Se även GATT och WTO.

WTO World Trade Organization. Den organisation som har inrättats för att övervaka och utgöra en institutionell ram för ett stort antal överenskommelser och avtal för handeln mellan de länder som är medlemmar i organisationen. Se även GATT och UR-avtalet.

Innehållsförteckning

sid 1 Sammanfattning l

2 Rapportens syfte och uppläggning 7

3 EU:s jordbrukspolitik och jordbrukssektor 13 3.1 Den gemensamma jordbrukspolitiken CAP 13 3.1 1 Marknadsregleringen 14 3.1.2 EU:s struktur- och regionalpolitik samt miljöstöd 18

1.3 Valutaregleringen 21 3.1.4 Historisk utveckling av EU:s regleringar 22 3.2. Förändringar av CAP 24 3.2.1 1992 års reform 24 3.2.2 UR-avtalet 30 3.3 EU:s jordbrukssektor 33

4 Den samhällsekonomiska bakgrunden 37 4.1 Effekter i jordbrukspolitiken 39

stort av 4.2 Efterfrågan, utbud och allokering av resurser 43 4.3 Effekter av kvoter i jordbrukarledet 53 4.4 Reformen på spannmâls- och oljeväxtområdet 57 4.5 Regionalpolitik och strukturstöd 60 4.6 Åtgärder som i vid bemärkelse syftar bättre miljö 62 4.7 Kapitalisering 63 4.8 Effekter av kvoter vid handel 65 4.8. 1 Exportkvoter 65 4.8.2 Importkvoter 73 4.9 Bristande konkurrens och stordriftsfördelar inom

5.2 Struktur- och regionalstöd samt miljöstöd 141 5.2.1 Struktur- och regionalstöd 141 5.2.2 Miljöstöd 143 5.3 Valutaregleringen på jordbrukets område l45 5.4 Budget 149 5.4.1 Garantisektionen 149 5.4.2 Struktursektionen 154 5.4.3 Finansiering av utgifterna 156 5.5 Pris- och lönsamhetseffekter 160 5.5.1 Effekter i jordbrukarledet 160 5.5.2 Konsumentpriser 165 5.5.3 Stödberäkningar 169 5.6 Arbetskraftsfrågor m.m. 172 5.6.1 Utvecklingen i EU 172 5.6.2 Jordbrukarledet i Sverige 175 5.6.3 Industri- och handelsledet i Sverige 175 5.6.4 Ägandeförhållandeir i livsmedelsindustrin 177 5.7 Sveriges import och export 178

Bilaga 1 Direktiv till expertgruppen 187 Bilaga 2 Räkneexempel för att belysa

allokeringseffektens utveckling 189

l Sammanfattning

I det följande görs en kapitelvis sammanfattning rapportens

av innehåll. Indelningen av detta kapitel följer huvudrubrikerna i rapporten.

Kapitel 2 Rapportens syfte och innehåll

Syftet med rapporten är att analysera effekter EU:s jordbruks-

av politik. Rapporten har i huvudsak inriktats mot följande områden:

o produktions- och konsumtionsutveckling

o omfattning av och budgetkostnaderna för jordbrukspoliti-

ken

o pris- och lönsamhetsutveckling

de effekter för resursallokeringen kan uppstå de o som av

olika regleringar som påverkar pris eller kvantitet

som

tillämpas

I första hand är rapporten inriktad mot jordbruket. Livsmedelsindustri- och handelsleden samt konsumentledet berörs över-

mera siktligt.

Utvärderingen görs med två metoder, dels kvalitativt teoretiskt, dels kvantitativt beskrivande. I den kvalitativa

utvärderingen tas huvudsakligen upp omfördelnings- och välfärdseffekter av jordbrukspolitiska åtgärder. Den kvantitativa delen

tar bl.a. upp produktion, konsumtion, priser och budgetmässiga kon-

sekvenser av jordbrukspolitiken.

Kapitel 3 EU:s jordbrukspolitik

Den gemensamma jordbrukspolitiken CAP Common Agricultural Policy är en mycket viktig del EU-samarbetet. Målen

av för CAP finns angivna i Romfördraget och är formulerade enligt följande:

Sammanfattning SUO 1996: 136

höjd produktivitet

skälig levnadsstandard stabiliserad marknad trygg livsmedelsförsörjning och rimliga priser på livsmedel för konsumenterna

Som medel för att nå dessa mål har i första hand olika marknadsregleringar, men även strukturpåverkande åtgärder, använts. CAP finansieras av den gemensamma budgeten. Medlemsstaternas bidrag, tullar och producentavgifter finansierar utgifterna från budgeten.

Marknadsregleringen bygger på en gemensamma marknad med gemensamma priser, samt att varor producerade inom EU har en prismässig fördel gentemot importerade varor.

Strukturpolitiken syftar bl.a. till att stödja jordbruket i områden med ogynnsamma förhållanden. Under de senaste åren har det även tillkommit åtgärder för att minska jordbrukets belastning på miljön.

En annan viktig faktor som berör jordbruket inom EU är valutaregleringen. För de gemensamma priserna som tillämpas inom EU används ett särskilt växelkurssystem med särskilda jordbruksornräkningskurser.

1992 beslutade EU om den hittills mest genomgripande reformen av CAP. Förändringen tillkom som en följd av tilltagande kritik mot ökande överskott och därav följande budgetkostnader samt ett ökat internationellt tryck förändring av CAP. Reformen gick ut att minska betydelsen av marknadsregleringen och att kompensera jordbruket med stöd direkt kopplat till djur och areal. Som krav för att få arealbidrag infördes krav att ta mark ur produktion. Målet för reformen var att minska produktionen, öka konsumtionen inom EU och minska intensiteten i produktionen.

1993 nåddes en överenskommelse i GATT om att liberalisera handeln med jordbruksprodukter, UR-avtalet. De åtgärder som genomfördes genom CAP-reformen kunde EU tillgodoräknas sig i tillämpningen av UR-avtalet. Bl.a. kunde EU:s arealbidrag bli ett accepterat stöd.

SOU 1996: 136 Sammanfattning 3

Kapitel 4 Den samhällsekonomiska bakgrunden

De jordbrukspolitiska medlen ger upphov till två effekter, nämligen omfördelningseffekter och allokeringseffekter. I detta sammanhang avses med omfördelning överföringar mellan producenter och konsumenter å ena sidan och mellan producenter och skattebetalare å andra sidan. Omfördelningseffekten ses i ett statiskt perspektiv utan förändringar av utbud och efterfrågan. PSEtalet ger ett mått omfördelningseffekternas storlek.

Anläggs även ett dynamiskt perspektiv uppstår ytterligare en effekt, allokeringseffekten. Utgångspunkten är att politiken kan påverka priserna, eller på annat sätt göra ingripande på marknaden, vilket leder till förändringar i utbud och efterfrågan vilket i sin tur ger upphov till ändrad allokering fördelning av resurserna. Förbättras fördelningen av resurserna kan detta ge förutsättningar till högre välfärd. Kapitlet syftar till att förteckna och analysera de olika skäl som kan finnas till allokeringseffekter av jordbrukspolitiken.

Kapitel 5 Effekter av EU:s jordbrukspolitik

Kapitel 5 inleds med en produktvis genomgång av hur marknaden påverkas av CAP.

För svensk del har de flesta vegetabilieprodukter gynnats av EU-medlemskapet, dels beroende på ett starkare stödsystem, dels beroende på höga världsmarknadspriser som fått återverkningar

EU:s interna marknad. De svenska avräkningspriserna för spannmål har varit högre 1995/96 än 1994/95 trots att stödpriserna sänkts med ca 10 procent. Detta har bl.a. medfört att intresset för spannmålsodlingen ökat i områden med förhållandevis dåliga förutsättningar för produktion. Det finns dock några undantag. Havreodlingen har fallit tillbaka grund av att EU:s stödsystem år svagare för havre än för övriga spannmålsslag. Oljeväxtodlingen har gått tillbaka på grund av att EU tillämpar ett prisförhållande gentemot spannmålen som är ogynnsamt för våroljeväxterna.

På animaliesidan är utfallet för den svenska marknaden mera blandat. För flera produkter nötkött, ägg och griskött

som t.ex.

4 Sammanfattning SUO 1996: 136

har priserna fallit under 1995. Mjölkpriset har varit i stort sett oförändrat. På nötköttsområdet har olika former av direktstöd hjälpt till att hålla lönsamheten uppe. På mjölkområdet har förhållandevis höga produktpriser inte räckt till att under 1995 hålla produktionen en sådan nivå att den nationella kvoten utnyttjades fullt ut. Dessutom kan oklarheter i tillämpningen av kvotsystemet ha medfört en återhållsamhet i produktionen. Stora problem råder just nu på grisköttsområdet där alla led från smågrisuppfödarna till förädlingsledet har svag lönsamhet.

Kostnaderna för de gemensamt finansierade marknadsåtgärderna har stigit kraftigt under de senaste åren, särskilt för de produkter som ingick i 1992 års reform, dvs. vegetabilier i första hand. För dessa produkter är det kostnaderna för direktstöden som ökat medan kostnaderna för exportstöd och intervention har minskat.

Lönsamheten för jordbruket inom EU har ökat de senaste åren och nådde 1995 den högsta nivån 20 år. Uppgången beror dels på höga priser på marknaden, dels de direktstöd som beslutades i 1992 års reform. För svensk del förbättrades lönsamheten mellan 1994 och 1995, bl.a. på den relativt svaga valutan under 1995. Sett i ett längre tidsperspektiv är dock lönsamheten fortfarande på en förhållandevis låg nivå.

Konsumentpriserna på livsmedel i Sverige förändrades relativt lite mellan 1994 och 1995 jämfört med utvecklingen i de andra båda nya medlemsländerna. Sett över en längre tidsperiod, 1990-1995, har de svenska priserna ökat långsammare än inom EU totalt.

Antalet sysselsatta i livsmedelsindustrin och handelsledet i Sverige har minskat både i absoluta tal och jämfört med den tota-

sysselsättningen. Antalet anställda i utländskt ägda företag har ökat sedan 1990 från ca 20 procent till ca 25 procent av totalt antal anställda i branschen. Det utländska ägandet har ökat främst i de branscher som ligger förhållandevis sent i förädlingskedjan.

Värdemässigt har exporten av jordbruksvaror och livsmedel ökat mellan 1994 och 1995. Hela ökningen faller exporten till EU-länderna, medan exporten till länder utanför EU har minskat. Importen av dessa produkter var 1995 värdemässigt oförändrad jämfört med 1994. Dock har en kraftig omfördelning skett mot

SOU 1996: 136 Sammanfattning 5

att varorna under 1995 i betydligt högre utsträckning än tidigare kom från EU-länderna. Emellertid har det inträffat stora förändringar av metodiken för insamling av data. Det finns ingen heltäckande statistik över handeln mellan EU-länderna. Vidare finns det inget krav på att ange ursprung på de produkter som importeras från ett EU-land. Slutligen blir prisjämförelser svåra att göra eftersom de varor som exporteras till annat EU-land värderas

nu till fullt pris jämfört med att tidigare ha värderats till världsmarknadspris. Den ökning av exporten som registrerats värdemässigt behöver därför inte svara mot en lika stor ökning av den exporterade kvantiteten.

1 i

2 och

Rapportens syfte uppläggning

Till kommittén för reformering av EU:s gemensamma jordbrukspolitik KomiCAP har knutits tre expertgrupper som fått olika ansvarsområden. En expertgrupp arbetar med analyser

av omvärldsfaktorer och en expertgrupp arbetar bl.a. med frågor

om produktion av kollektiva nyttigheter. Denna expertgruppsrapport har ställts samman inom en expertgrupp för svenska intressen. Expertgruppen kommer att fortsätta sitt arbete med framåtsyftande frågor.

Föreliggande rapport är en beskrivning av effekterna av EU:s gemensamma jordbrukspolitik CAP. Rapporten, som utarbetats inom en expertgrupp med bred sammansättning, syftar inte till att dra entydiga slutsatser. Den kommer att utnyttjas

som ett underlag för den parlamentariskt sammansatta kommitténs

arbete. Inriktningen har lagts huvudsakligen följande områden:

produktionsutveckling och konsumtionsutveckling c

omfattningen av och budgetkostnaderna för jordbrukspoc

litiken o pris- och lönsamhetsutvecklingen o de effekter för resursallokeringen som kan uppstå de

av

olika regleringar som påverkar pris eller kvantitet

som

tillämpas

I första hand är rapporten inriktad mot jordbruket. Problematiken för livsmedelsindustri och handel är berörd kortfattat. Ett viktigt skäl för detta är att regleringarna primärt syftar till att påverka situationen i jordbruket och inte i led. Däremot påverkar

senare jordbruksregleringen givetvis senare led inkl. konsumenterna genom att den är prispåverkande och också kan påverka sortimentet.

I kapitel 3 redovisas utformningen av CAP. Den bedömningen har gjorts att beskrivningar av regelverket och strukturutvecklingen bör prioriteras ned till förmån för analyser effekterna

av av politiken. Redovisningen av regelverkets uppbyggnad är där-

8 Rapportens syfte och uppläggning SOU 1996: 136

för mycket kortfattad och tar endast mycket översiktligt upp innebörden av regelverket. Utvärderingen görs med två metoder som kompletterar varandra, dels kvalitativt, dels kvantitativt. I kapitel 4 är kvalisom tativt tas från en teoretisk utgångspunkt bl.a. upp:

omfördelningseffekter o välfärdseffekter av jordbrukspolitiska åtgärder o

Analysen utgår från traditionell välfärdsekonomisk analys. En viktig fråga i denna analys är vilka alternativ till politikens utformning ska ställas emot varandra. Den nuvarande situatiosom ställs därvid mot ett alternativ som kan innebära en lättare nen svagare reglering påverkar marknaden i mindre utsträcksom ning. Genom tänkt förändring från "dagens politik" till en alen ternativ politik uppstår bl.a. omfördelningseffekten Skulle t.ex. priserna falla genom en avreglering kommer konsuen vara menterna att vinna och producenterna att förlora. Utgifter för bl.a. subventioner för att finansiera export av överskott kan också minska. Utöver omfördelningseffekten kan också effekter uppstå geatt efterfrågade resp. utbjudna kvantiteter ändras om priset nom ändras. Härigenom uppstår s.k. välfärds- eller allokeringsefen fekt. För att knyta ihop teori och praktik finns två möjliga tillvägagångssätt:

En modell utarbetas bl.a. innehåller specificerade reaksom tionsmönster och samband inom livsmedelsområdet.

2. En lägre ambitionsnivå inte kopplar ihop möjliga reaksom tionsmönster och samband med verkliga förhållanden om produktion, konsumtion, exportstöd, priser m.m.

I denna rapport har det andra tillvägagångssättet utnyttjats. Svårigheten med det första tillvägagångssättet är att störningar kontinuerligt uppstår såväl efterfrågesidan som på utbudssidan och att sambandens styrka ändras. Skattade samband kan gälla sett

SOU 1996: 136 Rapportens syfte och uppläggning 9

som genomsnitt för den studerade perioden, men att skattningen inte behöver gälla för en kommande period. Det bör också påpekas att, i den mån analysen avser svenska förhållanden, situationen nu är annorlunda genom medlemskapet i EU.

I kapitel 5 som är kvantitativt deskriptivt tas bl.a.

upp:

o produktion, konsumtion och priser o omfattningen av omfördelningsåtgärderna såväl mellan

producenter och konsumenter som mellan producenter och skattebetalarna EU-budgeten

Som framgår av kapitel 5 är styrkan i jordbrukspolitiken

avsevärd i den meningen att politiken starkt påverkar såväl producenter som konsumenter. Normalt sett är skillnaden mellan världsmarknadspriserna och de priser som tillämpas inom gemenskapen stor. En ensidig och konsekvent avreglering inom EU skulle således påverka såväl producenter som konsumenter kraftigt. Normalt sett är produktionen inom de flesta varuområden högre än konsumtionen. För att inte överskotten ska verka pristryckande utnyttjas exportbidrag och olika interventionsâtgärder.

På ett antal varuområden är produktionen kvoterad för att hindra pristryckande produktion. Även vid och import

export gentemot tredje land är kvotering vanlig.

Stöd som syftar till att utjämna möjligheterna att bedriva jordbruksproduktion mellan regioner med olika produktionsförutsättningar och stödformer som ger incitament att hindra skadlig påverkan på miljön eller för att uppmuntra vidmakthållande eller skapande av värdefulla miljöer, synes vinna terräng. Genom den jordbrukspolitiska reformen 1992 sänktes stödpriserna för vissa produkter. För att inte inkomsterna för jordbrukarna skulle falla på ett oacceptabelt sätt infördes direktbidrag för främst spannmål och oljeväxter, samt vid produktion av nötkött och får- och lammkött. Försök att belysa effekterna av dessa inslag i jord-

brukspolitiken görs.

En intressant fråga är på vilket sätt förekomsten av olika slag av regleringar påverkar den "globala" arbetsfördelningen,

10 Rapportens syfte och uppläggning SOU 1996: 136

alltså mellan å ena sidan EU-området och å andra sidan världen i övrigt.

Sveriges medlemskap i EU har medfört att svensk livsmedelsproduktion får starkare konkurrens från andra medlemsländer

att gränsskyddet mot dessa länder tagits bort. Vidare har genom möjligheterna öppnats att utan gränshinder exportera svenska produkter till andra medlemsländer. En intressant fråga är vilka delar av det svenska livsmedelssystemet blir vinnare respektive förlorare. Det svenska livsmedelssystemets relativa konkurrenskraft kommer således att prövas. Den svenska kronans växelkurs bestäms på lång sikt landets konkurrenskraft i vid bemärkelse.

av Fallande lönsamhet i det svenska livsmedelssystemet i stort kan givetvis medföra att svenska producenter förlorar marknadsandelar på såväl den svenska marknaden som på andra marknader och vice versa.

Målen för verksamheten inom jordbruksproduktionen är flera och motsägelsefulla. Om målet för jordbrukspolitiken redu-

till att endast producera livsmedel i ett kort perspektiv kan ceras det visas att den politik som tillämpas ger välfärdsförluster i ett samhälleligt perspektiv. Andra viktiga mål som satts upp är att även under exceptionella förhållanden klara försörjningen t.ex. vid krig eller torka, att hålla landskapet öppet, ge sysselsättning

i områden med sämre produktionsförutsättningar m.m. Det är

därför inte möjligt att på ett entydigt sätt uttala sig om effektiviteten i politiken. För att kunna göra uttalanden av det slaget krävs att målen för politiken är konkretiserande ett betydligt tydli-

sätt än är fallet. Vid beslut om jordbrukspolitikens ingare som riktning och styrka står således bl.a. i valsituationen mellan

man å ena sidan hur stor vikt man ska tillmäta de negativa verkningarna av en prisnivå som avviker från världsmarknadspriserna och effekter av andra regleringsinslag samt å andra sidan de positiva verkningar som kan erhållas genom att korrigera marknaden för olika slag av marknadsmisslyckanden.

Kapitel 4 kvalitativt och kapitel 5 kvantitativt kan läsas fristående från varandra. Det är således inte nödvändigt att igenom det kvalitativa kapitlet för att läsa det kvantitativa kapitlet. Det kvantitativa kapitlet ger emellertid en mindre allsidighet jämfört med om båda kapitlen ses i ett sammanhang. I det kvanti-

SOU 1996: 136 Rapportens syfte och uppläggning ll

tativa kapitlet kan naturligtvis endast redovisas uppgifter som är någorlunda entydigt mätbara, såsom uppgifter som grundar sig på olika undersökningar, bokföringsmaterial m.m.

De båda kapitlen är disponerade olika sätt. Kapitel 4 har disponerats efter de olika jordbrukspolitiska medlen medan det i kapitel 5 görs bl.a. en produktvis genomgång.

Gruppens arbete kommer att omfatta framåtsyftande frågor. År 1992 valde EU, framgått tidigare, reformera CAP.

som att För det framtida reformarbetet är det av intresse att närmare undersöka de alternativ som kan finnas. I kommissionens rapport från november 1995 angående alternativa strategier för jordbrukspolitiken den s.k. vitboken diskuteras tre alternativ:

oförändrad jordbrukspolitik o o fortsatt reformering i enlighet med 1992 års reform

genomgripande reform inom samtliga sektorer o

De bedömningar som kan göras om utvecklingen enligt dessa scenarier är naturligtvis mycket osäkra. T.ex. kan inriktningen av EU:s jordbrukspolitik påverka förhållandena på världsmarknaden.

3¶EU:s och

jordbrukspolitik jord-

brukssektor

3.1¶Den jordbrukspolitiken CAP

gemensamma

Den gemensamma jordbrukspolitiken CAP Common Agricultural Policy är en mycket viktig del i EU-samarbetet. Ramarna och målen för CAP anges i Romfördraget från 1957. Målen,

som fortfarande gäller, formuleras i artiklarna 38-43:

höjd produktivitet i jordbruket skälig levnadsstandard i jordbruket stabiliserad marknad trygg livsmedelsförsörjning till rimliga priser på livsmedel för konsumenterna

Som medel för att uppnå dessa mål används:

o reglering av den interna marknaden i form av bl.a. ex

portbidrag, intervention,

direktstöd och kvoter 0 gränsskydd bl.a. i form av tullar och kvoter o miljö- och strukturpåverkande åtgärder

EU var vid tidpunkten för dess bildande ett underskottsområde för jordbruksprodukter. Marknadsregleringarna gavs från början en central ställning i den gemensamma jordbrukspolitiken. Det främsta syftet med jordbrukspolitiken var då att tillförsäkra EU tillräcklig försörjning med livsmedel.

CAP finansieras av den gemensamma EU-budgeten. De gemensamma medlen förvaltas i en jordbruksfond FEOGA. Inkomsterna utgörs av bidrag från medlemsstaterna samt av tullar och producentavgifter. Medlemsstaternas bidrag fastställs dels på grundval av BNI, dels som ett momsbaserat uttag.

14 E U:s jordbrukspolitik och jordbrukssektor SOU 1996: 136

Jordbruksfondens utgifter fördelas på två huvudområden:

garantiåtaganden, marknadsingripande åtgärder o som avser såsom intervention, exportbidrag och direktstöd struktur- och regionalpolitiska åtgärder o

En viktig faktor spelar in är den gemensamma valutaannan som regleringen på jordbrukets område.

3.1.1¶Marknadsregleringen

EU:s marknadsregleringar bygger tre grundprinciper:

marknad med gemensamma administrativa o en gemensam priser

gemenskapspreferens, dvs. varor producerade inom EU

0 ska ha företräde framför importerade varor en gemensam finansiering o

Den marknaden har skapats genom att tullar, exgemensamma portsubventioner och andra konkurrenssnedvridande åtgärder har tagits bort mellan medlemsländerna. Genom tillkomsten av den inre marknaden 1993 har nationella smittskyddsbestämmelser, nationell livsmedelslagstiftning m.m. harmoniserats vilket har lett till att handelshinder har tagits bort. Gemensamma priser innebär att administrativa priser gäller med belopp i hela EU. Ett sådant pris är det s.k. intersamma ventionspriset. Det innebär att EU-kommissionen under vissa villkor går in och köper överskottsvaror på marknaden till upp pris i hela EU. På liknande sätt gäller samma tullsatser samma för alla länder i EU vid import av varor från tredje land. Gemenskapspreferensen innebär att inom EU ges förevaror träde på marknaden framför från tredje land. Avtal i GATT varor och avtal med enskilda ländergrupper är emellertid viktiga. De avtalen innebär att varor inom vissa kvantiteter kan imporsenare teras med reducerad eller helt borttagen tull.

SOU 1996: 136 E Uss jordbrukspolitik och jordbrukssektor 15

Marknadsregleringen omfattar merparten av de jordbruksprodukter som produceras inom EU. Potatis och vissa fodermedel är dock i stort sett oreglerade. EU:s marknadsregleringar är förhållandevis mer omfattande än de regleringar tillämpades i

som Sverige före medlemskapet. Gränsskyddet i EU och i Sverige

var rent tekniskt utformade på liknande sätt med variabla införselavgifter. EU:s skyddade prisnivå var dock i allmänhet högre än den svenska.

Det finns i huvudsak fyra olika former av marknadsingripanden:

enbart tullskydd prisstöd genom s.k. interventionsuppköp i förening med

ex-

portstöd och tullskydd produktstöd per kg tillverkad produkt tillämpas för produkter där EU har lågt eller helt saknar tullskydd

4. direktstöd kopplat till areal eller djur

Till dessa olika marknadsingripanden kan det även finnas kopplat produktionskvoteringar.

Tullskyddet syftar till att höja priset den importkonkurrerande produkten till den prisnivå som eftersträvas inom EU. Genom UR-avtalet har EU övergått från rörliga importavgifter till mer eller mindre fasta tullar. EU tillämpar en rad olika handelsavtal med enskilda länder eller länder. Avtalen inne-

grupper av bär att import får ske till reducerade eller helt borttagna tullar.

Intern marknadsreglering används i situationer med överskott för att upprätthålla den interna prisnivån. Om den inhemska

produktionen överstiger full självförsörjning kan inte tullskyddet ensamt hålla prisnivån uppe den egna marknaden. Den interna marknadsregleringen består av bl.a. exportbidrag, lagring och konsumtionsstimulans på hemmamarknaden. Exportbidragen syftar till att utjämna skillnaden mellan priset på EU-marknaden och världsmarknaden. tillförsäkras på så sätt

Producenten

samma pris på varan oavsett på vilken marknad den kan avsättas. Lagring tillgrips för att utjämna flödet av varor och kan ske i så-

16 E U:s jordbrukspolitik och jordbrukssektor SOU 1996: 136

väl allmän privat regi. Varor har lagrats kan säljas både

som som

marknaden och världsmarknaden. Det är också på den egna möjligt att förbättra balansen marknaden genom att öka konsumtionen. Detta kan ske genom att ge rabatter till olika användare produkten, t.ex. användning utanför livsmedelssektorn

av och vissa livsmedelskonsumenter såsom skolbarn.

Ett annat sätt att hålla uppe konsumtionen är genom produktionsbegränsningar, kvotering. Denna åtgärd kan tillämpas i olika led i produktionskedjan från kvotering för enskilda producenter till kvotering för medlemsländer, i något fall t.o.m. för hela EU.

För produkter saknar tullskydd kan stöd ges i form extra

som

pristillägg.

4. Direktstöd är inte kopplat till produkten utan till produktions-

åkermark eller djur. Basen för stödet utgörs ofta av hiresursen, storiska uppgifter över arealen eller antalet djur.

SOU 1996: 136 E Ussjordbrukspolitik och jordbrukssektor 17

Tabell 1 EU:s marknadsregleringar

Produkt Interven- Export- Gräns- Produkt- Direkt- Pr0d.-

tig bidrag skydd g gig kvoter

Spannmål x x x

x Oljeväxter

x Proteinväxter x Socker x x x Frukt och grönsaker Vin x x x

x Torkat foder Vallfrö Tobak Bomull Spånadslin

x Olivolja Humle

x x

Mjölk x x x

x Nötkött x Griskött x x x Får- och lammkött x x x

x x Fj äderfäkött X

Ägg

x x

Markering inom parentes avser att det finns regler sällan el-

som ler aldrig tillämpas. Kvotregleringarna är inbördes mycket olika till sin utformning och en mera detaljerad beskrivning finns i kapitel

18 E U:s jordbrukspolitik och jordbrukssektor SOU 1996: 136

3.1.2 EU:s struktur- och regionalpolitik samt miljöstöd

Enligt Romfördraget ska jordbrukspolitiken bl.a. syfta till att för-

bättra jordbrukets produktivitet. Det finns även angivet att stöd

kan inom vissa till jordbruk i områden med sämre förges ramar hållanden bl.a. beroende struktur. I samband en ogynnsam med den s.k. enhetsakten antogs 1987 skrevs det in i Romföratt draget medlemsstaterna ska sträva efter social och ekonomisk att samhörighet. Det slogs också fast att EU ska medverka till strukturanpassningsåtgärder i ekonomiskt eftersatta områden och regioner där industrin gär tillbaka. Vid tillkomsten av Maastrichtavtalet beslutades möjligheten att stöd till projekt som inom ge riktas miljön och infrastrukturåtgärder. Efter den senaste reformeringen av struktur- och regional- 1993 beslutades fem huvudmål för perioden 1994-

politiken om

1 främja utvecklingen i svagt utvecklade regioner 2. omvandla regioner med industriell tillbakagång arbetsmarknadsåtgärder

4 utbildningsâtgärder

5 främja landsbygdens utveckling a. strukturstöd

b. landsbygdsutvckling regionalt

Som följd att Sverige och Finland blev EU-medlemmar en av mål 6 att stödja regioner med låg befolkskapades ett som avser

ningstäthet.

På jordbruksområdet är det främst mål 5a och 5b samt mål 6 är intressanta. Mål 1 4 kommenteras därför inte. som -

Mål 5a

EU:s strukturstöd till jordbrukssektorn är inordnade i mål 5a. Samtliga åtgärder inom detta med nâgra få undantag, är program, samñnansierade mellan EU och de enskilda medlemsländerna.

EUss jordbrukspolitik och jordbrukssektor 19

Det viktigaste stödet inom mål 5a är stödet till mindre gynnade områden LFA. Stödet utgår efter tre olika kriterier:

bergsområden o

mindre gynnade områden o

mindre gynnade områden med speciella handikapp t.ex. o

öar

Detta stöd ges i första hand som djurbidrag men även i form av arealbidrag. Det finns begränsningsregler för hur många djur per företag som stöd får ges till och det finns även koppling till att det måste finnas foderarealer.

Andra stöd inom 5a, och som är frivilliga för medlemsstaterna att tillämpa, är:

investeringsstöd startstöd program för förtidspensionering startstöd till producentorganisationer för frukt och grönt stöd till att förbättra och vidareutveckla hantering, förädling och marknadsföring av jord- och skogsbruksprodukter

Normalt medfinansierar EU 25 procent av stöden, programmet för förtidspensionering medfinansieras dock med 50 procent.

Mi

Stöd från jordbruksfonden kan även lämnas för att öka mångfalden och livskraften landsbygden. Stöd beviljas endast för regioner med låg utvecklingsnivå mätt som BNP/inv. och som uppfyller minst två av följande villkor:

o hög andel sysselsatta i jordbruket o låga inkomster i jordbruket o låg befolkningstäthet eller negativ befolkningsutveckling

20 E U.s jordbrukspolitik och jordbrukssektor SOU 1996: 136

Man kan även ta hänsyn till ogynnsam lokalisering i förhållande till viktiga ekonomiska centra och att områden är speciellt känsliga för förändringar av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Generellt för samtliga mål 5b-stöd gäller att l/3 finansieras vardera av EU-budgeten, den nationella budgeten och det privata näringslivet.

Mål 6

Syftet med mål 6-stöden är att främja utvecklingen och strukturanpassningen i glest befolkade regioner med högst 8 invånare/kmz. Den regionala utvecklingsplanen omfattar fem

program:

utveckling av arbete och näringsliv

tillvarata och utveckla mänskliga resurser

lokal utveckling

varsamt utnyttjande av naturresurser

samisk utveckling

Miljöstöd

Under de senaste åren har EU fattat beslut om åtgärder för att minska jordbrukets belastning miljön. Åtgärderna är både utformade som tvångsåtgärder och som stöd. Stöd ges bl.a. till mindre intensiva produktionsmetoder och bevarande av biologisk mångfald i odlingslandskapet. I allmänhet finansierar EU 50 procent åtgärderna, resten måste de enskilda medlemsländerna fi-

av nansiera. Stöden utformas nationellt men ska godkännas av EU.

Exempel på EU-stöd för miljövänliga produktionsmetoder:

stöd till miljövänlig jordbruksproduktion o

stöd till biologisk mångfald 0 o stöd till ekologisk odling

SOU 1996: 136 E U:s jordbrukspolitik och jordbrukssektor 21

3.1.3¶Valutaregleringen

Inom jordbrukssektorn finns det en rad gemensamma priser som EU fastställer i ecu, t.ex. exportbidrag, interventionspriser och direktbidrag. För dessa belopp tillämpas sedan länge ett särskilt växelkurssystem, det agromonetära systemet, med särskilda jordbruksomräkningskurser gröna kurser för alla EU-ländernas valutor. Systemet syftar till att de gemensamma beloppen ska bli mer förutsägbara och mer stabila också i nationell valuta. Det agromonetära systemet fördröjer effekterna av valutakursförändringar.

Under årens lopp har dock grundtanken delvis frångåtts och idag syftar systemet kanske främst till att skydda jordbrukarna från inkomstförluster till följd av revalveringar. Systemet med jordbruksomräkningskurser är idag asymmetriskt. Det beror på att fördröjningen, innan en valutakursförändring slår igenom på jordbmksomräkningskurserna, är mycket större när en valuta stärks jämfört med när en valuta försvagas. Inom systemet finns dessutom kompensationsarrangemang. Dessa träder i kraft

när en jordbruksomräkningskurs revalverats så mycket att den nya kursen blir starkare än vad den varit under de tre föregående åren

en s.k. märkbar revalvering.

Systemets utformning har ändrats sedan det infördes 1969. Fram till införandet av EU:s inre marknad 1993 användes monetära utjämningsbelopp i handeln mellan medlemsländerna. 1984 infördes den s.k. korrektionsfaktorn som t.o.m. januari 1995

användes för att räkna ut grön ecu. Jordbruksomräkningskurser fastställdes tidigare i förhållande till den gröna ecu-kursen. Det resulterade i jordbruksomräkningskurser som 1994 var värda ca 20 procent mer i nationell valuta jämfört med kommersiella ecukurser. Korrektionsfaktorn försvann i februari

1995 och numera fastställs jordbruksomräkningskurserna i förhållande till kommersiell ecu-kurs. Den svenska jordbruksomräkningskursen sänktes då med ca 20 procent från ca 11 kr till 9,10 kr. I

ca samband med denna omläggning räknades alla berörda ecu-belopp jordbruksområdet upp med ca 20 procent.

22 EU:s jordbrukspolitik och jordbrukssektor Jordbruksomräkningskurserna fastställs numera i förhållande till gällande kommersiella ecu-kurser. Sammantaget ger systemet med jordbruksomräkningskurser högre belopp i nationell valuta än om marknadskurser hade tillämpats.

3.1.4¶Historisk utveckling av EU:s regleringar

Medlemsländer 1957 Belgien, Holland, Luxemburg, Frankrike, Tyskland, Italien 1973 Storbritarmien, Irland, Danmark 1981 Grekland 1986 Spanien, Portugal 1995 Finland, Sverige, Österrike Marknadsregleringar 1962 Arbetet med att införa gemensamma marknadsordningar för griskött, tjäderfakött, spannmål samt frukt och grönsaker påbörjas. Gemensam marknadsordning för vin införs. 1964 Arbetet med att införa gemensamma marknadsordningar för mjölk och nötkött påbörjas. 1966 Gemensam marknadsordning för oljeväxter införs. 1967 Arbetet med att införa en gemensam marknadsordning för tobak påbörjas. Gemensamma marknadsordningar för spannmål, griskött, tjäderfäkött och non-annex produkter införs. 1968 Gemensamma marknadsordningar för nötkött, mjölk, socker, blommor samt bearbetade produkter av frukt och grönsaker införs. 1970 Gemensamma marknadsordningar för lin och hampa samt tobak införs.

E Ussjordbrukspolitik och jordbrukssektor 23 1971 Gemensamma marknadsordningar för utsäde, humle och

silkesmask införs. 1972 Gemensam marknadsordning för frukt och grönt införs. 1974 Gemensam marknadsordning för torkat foder införs. 1978 Arbetet med gemensam marknadsordning för proteingrödor

påbörjas. 1980 Djurbidrag införs. 1982 Gemensam marknadsordning för proteingrödor införs. 1984 Mjölkkvoter införs. 1988 Frivilligt arealuttag införs. 1992 CAP-reformen som omfattar spannmål, oljeväxter, proteingrö-

dor, och nötkött. 1993 Reform av tobaksregleringen. 1994 Reform av reglering för torkat foder. 1995 Reform av risregleringen. 1996 Reformering av vin- samt frukt och grönsakregleringama på

går. Strukturstöd m.m. Omkr. Modemiseringstöd införs, stöd till utbildning. 1970 1975 Regionalpolitiska stöd, LFA-stöd stöd till bergsjordbruk. 1988 Beslut om reformering av regionalpolitiken.

24 EU:s jordbrukspolitik och jordbrukssektor SOU 1996: 136

Miljöstöd införs. Början av 1990-talet

1993 Samordning av olika fonder.

Valutapolitik

1962 En särskild jordbruksräkneenhet införs för omräkning av CAPbelopp.

1969 Jordbruksomräkningskurser gröna kurser och monetära utjämningsbelopp införs.

1979 EMS Europeiska monetära systemet införs.

1984 Genom införandet den s.k. korrektionsfaktorn skapas grön av ecu.

1992 De monetära utjämningsbeloppen avskaffas.

1995 Korrektionsfaktom och den gröna ecun avskaffas, kompensationsåtgärder införs istället.

3.2¶Förändringar av CAP

3.2.1 1992 års reform

Våren 1992 beslutade EU:s ministerråd förändring av den om en jordbrukspolitiken. Beslutet hade föregåtts av ett gemensamma förslag från kommissionen, den s.k. MacSharry-planen. Anledningen till att beslut fattades att förändra den geom jordbrukspolitiken främst att kritik framförts mot mensamma var tilltagande överskott och därav följande budgetkostnader. Det fanns också missnöje med den dittills förda politikens förmåga att klara inkomstfördelningsmâlen och miljömålen. Vid tidpunkten för reformen fanns det även ett ökat internatryck förändring EU:s jordbrukspolitik, det gällde

tionellt av

speciellt från de då pågående handelsförhandlingarna i GATT.

SOU 1996: 136 E Ursjordbrukspolitik och jordbrukssektor 25

Från EU:s sida framhölls dock att reformen inte hade sin grund

grund av GATT utan helt berodde interna behov.

De grundläggande förändringarna av den gemensamma jordbrukspolitiken som beslutades var att:

sänka stödpriserna o

kompensera jordbrukarna med direktstöd o

införa produktionsbegränsningar som är frivilliga för proo

ducenterna

gynna små producenter c 0 gynna extensiv produktion

De varuområden som omfattades av den ursprungliga reformen var:

spannmål o o olj eväxter o proteingrödor 0 nötkött

Avsikten med åtgärderna var att:

Skapa bättre balans marknaden genom att:

a. minska produktionen, dels genom att stimulera mer extensiva produktionsmetoder, dels genom produktionsbegränsningar arealuttag och kvoter samt

b. stimulera efterfrågan inom EU genom sänkt pris.

Minska jordbrukets miljöbelastning genom att stimulera en mer extensiv produktion, dels genom sänkta produktpriser, dels genom att ge ersättning för att ta mark ur produktion.

Skapa en fördelaktigare inkomstfördelning mellan jordbrukarna genom att stödja de små företagen.

Reformen innebar dock inte att de tidigare stödåtgärderna

som gränsskydd, exportbidrag, intervention, kvotering, m.m. togs

26 E U:s jordbrukspolitik och jordbrukssektor SOU 1996: 136

bort. Dessa åtgärder kom dock att få minskad betydelse för de produkter som omfattades av refonnen. Skälen för att genomföra EUzs reform i stort sett de var anfördes för den svenska reformen 1990. Utformsamma som ningen reformen skiljer sig dock mellan EU och Sverige. I av Sverige avsikten att under en övergångsperiod stödja en anvar passning jordbruket till marknadens behov. Detta togs sig i utav

tryck i bl.a. tidsbegränsade omställningsstöd och slopade exportbidrag, i vissa fall efter övergångsperiod. Inom EU har

en istället valt att hålla tillbaka produktionen genom produkman

tionsbegränsningar. EU har inte tagit bort exportbidragssystem

eller tidsbegränsat direktstöden. Efter det att den stora reformen beslutades 1992 har reformeringar gjorts flera enskilda marknadsregleringar. På risomav rådet beslutades reform hösten 1995 och för frukt och om en grönt samt för vin pågår just nu reforrneringsarbete. En viktig orsak till att reformerna genomförs är de krav UR-avtalet stälsom ler. En betydande förändring för jordbrukarna som CAP-reforhar medfört är att betalningarna till producenterna i allt störmen utsträckning kommer från budgetmedel, dels genom ökade dire rektbidrag, dels att priserna till jordbrukarna sänkts för genom det produkter omfattades reformen. Självfallet påverkar som av detta system för ersättningen till jordbrukarna deras handnya lande. Jordbrukarna sitt handlande efter villkoren för de anpassar och ekonomiskt viktiga, stödsystemen. Risken med att jordnya, brukarna gör sådana anpassningar är att rationaliseringar och effektivitet kan förlorad. Detta förstärks av att produktionskvoinförts pâ ytterligare områden. Å andra sidan finns beter har nu gränsningar av möjligheterna att ge exportstöd som kommer att öka genomslaget av de internationella priserna. De nackdelar som redovisades ovan ska också vägas mot att

jordbrukarna väljer en mer resurssnål produktionsmedelsanvänd-

ning och att stöden fördelas så att det kommer de små jordbruksföretagen bättre tillgodo som är ett mål för reformen. Reformen omfattade inte hela jordbrukssektorn. Vissa betydande produktionsgrenar, som t.ex. socker och mjölk, har inte genomgått någon refonnering. På vissa andra produktomrâden

SOU 1996: 136 E Urs jordbrukspolitik och jordbrukssektor 27

har reformeringen genomförts med några års fördröjning. På frukt- och grönt- samt vinområdet har reformeringsarbetet varit mycket utdraget i tiden. Genom att inte lika snabbt fram för samtliga produkter kan den relativa lönsamheten mellan olika produktionsgrenar förändras. Eftersom produktionen i många fall är kvoterad kan då marknaden egen hand inte justera ojämvikter som kan uppstå. Inom samtliga produktionsgrenar som omfattades reforav men har produktionen minskat. Exportvolymerna och interventionslagrens storlek har minskat till följd av produktionsminskningen. Produktionsminskningen beror dock inte enbart åtgärder i reformprogrammet utan även naturliga årsmånsvariationer. Se vidare kapitel 5. Utformningen av regelverket och anpassningar inom näringen kan ha lett till att produktiviteten har påverkats negativt. Jordbruksföretag med små arealer omfattas inte trädeskravet. Det av finns således en målkonflikt mellan att å ena sidan uppnå produktionsbalans och att å andra sidan uppnå en bättre inkomstfördelning mellan jordbrukarna. Se vidare avsnitt 3.2 där innebörden av 1992 års reform redovisas. Vid tillfället för reformen beslutades om prisnivåerna för en obegränsad tidsperiod och viss nivå på trädesplikten. Det om en fattades sålunda beslut på en låg detaljeringsnivå. För näringens del är det positivt med beslut som sträcker sig långt in i framtiden vilket ger en tryggare miljö att verka Sedan reformen genomfördes har det dock inträffat en rad händelser, inte minst utanför EU som har medfört att förutsättningarna helt eller delvis har förändrats. Det har därför redan efter kort tid vid några tillfällen krävts förändringar av den ursprungliga reformen. Förutsägbarheten i villkoren för näringen har inte blivit så goda som var avsikten med reformbeslutet. Det kan därför ifrågasättas om det är positivt eller ens möjligt med beslut i detaljer som avser långa perioder. Utvecklingen marknaden har delvis blivit annorlunda än vad som kunde förväntas då beslutet fattades 1992, vilket har varit gynnsamt för producenterna. Arealbidragen och djurbidragen har anpassats efter de sänkningar som har gjorts de administav rativa priserna. Den faktiska prisnedgången på marknaden har

28 E Uzsjordbrukspolitik och jordbrukssektor

dock av olika orsaker t.ex. de höga världsmarknadspriserna på spannmål inte blivit lika stor. Pâ spannmålsområdet har kommissionen hittills valt att påverka utbudet enbart genom att förändra storleken den areal som ska läggas i träda. Nivåerna på de administrativa priserna och arealbidragen har däremot inte ändrats. Det tar sig i uttryck att lönsamheten i jordbruket under 1995 var den högsta 20 år. I vissa länder i Sydeuropa samt i bl.a. Belgien och Holland har utvecklingen inte varit lika gynnsam. Anledningen till den sämre utvecklingen i dessa länder beror dock inte CAP-reformen.

Byråkratin har ökat till följd av CAP-reformen. Produktion och inkomstfördelning styrs nu i ökad grad direkt genom ingripanden på de enskilda företagen. Inom EU har man dessutom valt att bibehålla de tidigare regleringssystemen vid sidan om de nya systemen med direktstöd.

E U:s jordbrukspolitik och jordbrukssektor 29 Sammanfattning av CAP-reformen

Produktområde Atgärd Tidpunkt för

genomförande

Spannmål sänkt prisstöd 1993/94-1995/96

direktstöd

produktionsbegrânsning

Ris sänkt prisstöd 1996/97

direktstöd

produktionsbegränsning

Olj eväxter världsmarknadspris 1993/94

direktstöd

produktionsbegränsning

Proteingrödor sänkt prisstöd 1993/94-1995/96

direktstöd

produktionsbegränsning

Torkar foder produktstöd 1995/96

produktionsbegränsning

Vin refonnering pågår

Frukt och grönsaker reformering pågår

Spânadslin rörslag till reform i

prispaketet 1996/97

Nötkött sänkt prisstöd 1993/94

direktstöd

produktionsbegränsning

Övriga produkter, såsom socker och mjölk, har inte varit föremål

för reformering.

30 EUxs jordbrukspolitik och jordbrukssektor SOU 1996: 136

3.2.2 UR-avtalet

1993 nåddes inom GATT en överenskommelse om liberalisering av handeln med jordbruksprodukter, det s.k. UR-avtalet. Uppgörelsen omfattar i huvudsak tre delområden:

internstöd o

gränsskydd/marknadstillträde o

exportstöd o

Avtalet trädde kraft fr.0.m. den l juli 1995 och gäller för tiden fram till 1 juli 2001. Exportstödet skall reduceras med 36 procent i värde och 21 procent i kvantitet.

Internt stöd

Avtalet innebär att det interna stödet till jordbruket ska reduceras med 20 procent under avtalsperioden. Basen för åtagandena avser de genomsnittliga stöden under perioden 1986-1988.

I uppgörelsen accepterades att direktstöd, arealbidrag och djurbidrag, är att betrakta som ofarligt stöd, den s.k. blå boxen. Det innebär att EU:s omläggning av bl.a. stödet till spannmålsodlingen från prisstöd till direktstöd kan räknas tillgodo. UR-avtalet får därför troligen ingen större effekt för EU eftersom de nedtrappningar som krävs kan täckas av de åtgärder som har gjorts genom CAP-reformen. En annan orsak till att EU inte kommer att behöva vidta nya åtgärder är att stöden beräknas totalt för jordbruket och inte för resp. produktionsgren.

Gränsskvdd/marknadstillträde

Avtalet innebär att EU:s system med importavgifter, slusspriser, referenspriser etc ersätts med fasta tullar. För vissa produkter som spannmål och ris bibehålls dock en form av rörliga tullavgifter. Vid extrema marknadslägen finns möjligheten att göra avsteg från principen om fasta tullsatser. Tullnivån sänks genomsnittligt successivt med totalt 36 procent gäller i genomsnitt för alla va-

SOU 1996: 136 E Ussjordbrukspolitik och jordbrukssektor 31

ror under perioden fram till 2000/2001. Minimal neddragning för enskild varuposition är 15 procent.

I vissa fall har förändringen inneburit att tullsatserna har gått upp jämfört med situationen innan det att UR-avtalet trädde i kraft. Det beror att importavgifterna högre under baspe-

var rioden 1986-1988 än vid tidpunkten för UR-avtalets genomförande. För att säkerställa importens ställning finns regler mi-

om nimitillträde. Det innebär att vissa kvantiteter får importeras med generösare villkor, dvs. lägre tullsatser.

Tabell 2 EU:s gränsskydd före efter UR-avtalets ikraft-

resp. trädande den l juli 1995, ecu/ton

Produkt Importavgift per Importtull Procentuell

per

den 30 juni 1995 den 1 iuli 1995 förändring, %

Avser baskvalitet

Exportbidrag

Avtalet innebär att EU:s subventionerade export måste minska. Nedtrappningen sker under perioden fram till 2000/2001

och avser såväl kvantitet och värde. Beroende på marknadssituationen mäste minskningen ske tämligen omgående för vissa produkter, medan det dröjer till slutet av perioden för andra.

På spannmålsområdet har världsmarknadspriserna legat över EU:s prisnivå under större delen 1995/96. Det har inneburit

av att merparten av exporten har kunnat ske utan exportbidrag, URkvoten har sålunda inte behövts att ta i anspråk. Den mängd

som inte utnyttjas under 1995/96 kan flyttas över till följande år under

32 E U:s jordbrukspolitik och jordbrukssektor SOU 1996: 136 perioden. Kvoten måste dock ha utnyttjats till utgången av det sista året under avtalsperioden. Tabell 3 Maximalt tillåten exportvolym med subventioner enligt UR-avtalet, l 000 ton Produkt 1995/96 2000/01 Exportprognos

1995/96

Färsk frukt och grönsaker 920 751 800 Beredda frukt- och grönsaksprodukter 175 143

På spannmålsomrâdet har ca 2/3 av exporten 1995/96 gått utan bidrag och belastar därför inte kvoten enligt UR-avtalet.

Uppsummering av arbetet i WTO

En starkt bidragande orsak till reformen jordbruksområdet torde ha varit just de krav förväntade skulle bli följden

som man

UR-avtalet. Genom att dels lägga del av prisstödet till av om en direktstöd, dels att införa produktionskvotering förbe-

genom redde sig EU att uppfylla åtagandena i UR-avtalet. En oförändrad jordbrukspolitik hade medfört större problem att klara av UR-avtalet med den utformning detta har. Det finns krav

som att de interna stöden ska minskas med 20 procent vilket EU hade varit tvingade att börja genomföra fr.o.m. den 1 juli 1995. Det

SOU 1996: 136 E Uxsjordbrukspolitik och jordbrukssektor 33

hade också blivit svårare att uppfylla exportbegränsningsreglerna eftersom det inte hade varit lika enkelt som nu att styra produktionen.

Nuvarande jordbruksavtal inom ramen för WTO innebär åtaganden om neddragning av stöd och gränsskydd fram till år 2000/01. Jordbruksavtalet innehåller dessutom ett åtagande

om att ett år dessförinnan påbörja nya förhandlingar fortsatta

om neddragningar. Vid dessa förhandlingar ska bl.a. beaktas erfarenheter av genomförda neddragningar och effekter på Världshandeln. USA:s nyligen beslutade jordbrukspolitik

torde med all sannolikhet komma upp till diskussion i dessa förhandlingar.

3.3 EU:s

jordbrukssektor

EU:s totalt utnyttjade jordbruksmark uppgår till 138 milj.

ca hektar. Arealmässigt är Frankrike och Spanien de största länderna inom EU. Den svenska jordbruksmarken utgör drygt 2

procent av EU:s totala. Under de senaste åren har arealen minskat mest i Sverige och Irland.

34 EU:s jordbrukspolitik och jordbrukssektor Tabell 4 Jordbruksmark i EU 1993 fördelad på olika medlemsländer, milj. ha

Källa: EU-kommissionen

De största företagen arealmässigt finns i Storbritannien medan gårdarna i Sydeuropa är mycket små. En viktig orsak till den storskaliga strukturen i Storbritannien är den förhållandevis avreglerade jordbrukspolitik tillämpades före EU-inträdet. Me-

som delarealen i Sverige ligger betydligt över EU:s medeltal. I samtli-

EU:s medlemsländer har medelarealen ökat under 1990-taga av let.

På animalieområdet är företagsstrukturen liknande som arealsidan. De största medelbesättningarna finns i Nordeuropa. Sverige ligger ungefär EU:s medeltal.

Värdemässigt är mjölk den viktigaste produkten inom EU med 17 procent det totala produktionsvärdet. Nötkött och

ca av griskött har värdeandelar på 12 procent, spannmål och färska

ca grönsaker har andelar på ca 10 procent. Produktionssammansättningen varierar mellan de olika medlemsländerna, bl.a. beroende

skillnader i de naturliga förutsättningarna för jordbruk. Som exempel kan nämnas att Frankrike är den dominerande spannmålsproducenten medan Holland har stor produktion av grönsa-

E U.s jordbrukspolitik och jordbrukssektør 35

ker, potatis och blommor. Pâ animaliesidan har Danmark en omfattande produktion av bl.a. griskött, Irland har stor nötköttsproduktion och Holland tillverkar mycket mejeriprodukter. De olika direktstöd som ges till jordbruket ingår inte i följande tabell.

Tabell 5 Produktionsvärdet fördelat på olika jordbruksvaror avseende EU-15 totalt 1995, procent

Annan frukt och

SUMMA REGLERADE

4 Den samhällsekonomiska bak-

grunden

l den gemensamma jordbrukspolitiken används flera olika medel. De viktigaste är gränsskydd, exportbidrag, intervention, direktstöd, kvoteringar och regionalstöd. Gränsskyddet syftar till att avskärma jordbruket inom EU från verkningar låga priser på av världsmarknaden samt att den marknaden företräde, s.k. ge egna gemenskapspreferens. Syftet med exportbidrag och intervention är att lyfta av överskott inom EU för att därigenom hindra prisfall. De jordbrukspolitiska medlen upphov till två effekter, ger nämligen omfördelningseffekter och allokeringseffekter. Med omfördelning avses här att de jordbrukspolitiska medlen fördelar om mellan å ena sidan producenter och å andra sidan konsumenter och vissa fall även skattebetalare via den budgeten. gemensamma T.ex. ger marknadsregleringen upphov till överföringar mellan grupperna av detta slag. Dessa omfördelningseffekter kan kvantifieras t.ex. med det s.k. PSE-talet producentstödsekvivalenter. Om det anläggs ett dynamiskt perspektiv uppstår ytterligare en kategori av effekter, nämligen s.k. allokeringseffekter. Utgångspunkten är då att en prisförändring upphov till förändger ringar av såväl den efterfrågade den utbjudna kvantiteten. som Allokeringseffekter kan uppstå till följd att politiken kan påav verka priserna som i sin tur påverkar efterfrågade och utbjudna kvantiteter och som i sin tur upphov till ändrad allokering ger en fördelning av resurserna mellan den studerade sektorn och andra sektorer i samhället. Omfördelningseffekter i ett statiskt ses

perspektiv utan förändringar av utbud och efterfrågan.

Förbättras allokeringen kan detta förutsättav resurserna ge ningar för högre välfärd. I avsnitt 4.2 närmare förklaring ges en till hur denna effekt uppstår. Det har här gjorts vissa försök att beräkna storleken av olika allokeringseffekter. Eftersom de antaganden som har gjorts är osäkra blir givetvis också slutresultatet osäkert. Jämförs storleken på allokeringseffekten med gemenskapens utgifter för exportstödjande åtgärder, visar det sig att allo-

38 Den samhällsekonomiska bakgrunden SOU 1996: 136

keringseffekten av prisstödet kan uppgå till i storleksordningen mellan 50 och 150 procent av gemenskapens utgifter för exportstödjande åtgärder. Utgifterna för exportstödjande åtgärder uppgår till 20 miljarder ecu.1 ca En del jordbrukspolitiken som kan ge upphov till annan av allokeringseffekter är kvotsystemen. I utredningen har främst fråkvoternas effekter inom mjölkproduktionen tagits upp. gan om Syftet med mjölkkvoterna är att hålla tillbaka utbudet vid givna priser. Dels kan kortsiktig allokeringseffekt uppstå vid en en tänkt avveckling kvotsystemet. Dels kan en långsiktig allokeav ringseffekt uppstå att en kostnadsreducerande strukturomgenom vandling skulle kunna bli större utan ett kvotsystem. Det kan mycket väl så att denna senare, långsiktiga, allokeringseffekt vara är väl så allvarlig som den kortsiktiga allokeringseffekten. Till ovanstående allokeringseffekter måste resonemang om läggas de effekter som kan uppstå av olika slag av potentiella marknadsmisslyckanden vid tillämpning av en fri marknad på livsmedelsområdet. Exempel på livsmedelsområdet av sådana marknadsmisslyckandenz,alltså att marknaden vid fri prisbildning inte på ett effektivt sätt lyckas beakta alla faktorer som bedöms relevanta, kan att det bedöms som värdefullt med som vara produktion livsmedel även i regioner med dåliga naturliga av förutsättningar och att produktionen även under exceptionella förhållanden ska uppgå till viss nivå. Med exceptionella fören hållanden kan onormal torka, störningar i utrikeshandeln avses t.ex. orsakade krig Värderas dessa positiva effekter av av m.m. den tillämpade jordbrukspolitiken högre än den negativa alloke-

1 Räkneexempel redovisas i bilaga 2.

2 kan definieras marknad inte Marknadsmisslyckanden som att en klarar att utan stöd allokera resurser effektivt. På en marknad med marknadsmisslyckanden omsätts en kvantitet som antingen är för stor eller för liten i förhållande till kostnaderna för produktionen och konsumenternas värderingar.

SOU 1996: 136 Den samhällsekonomiska bakgrunden 39

ringseffekt som diskuterades ovan, kan ett alternativ att

vara reglera priset.

Detta kapitel är strukturerat så att i avsnitt 4.1 diskuteras effekterna i stort av jordbrukspolitfiken. Därefter kommer

ett avsnitt som tar upp vissa begrepp som är centrala för analysen, nämligen efterfrågan, utbud och allokering I detta

av resurser. avsnitt diskuteras även de effekter kan uppstå skillnader

som av mellan de priser som gäller inom EU och världsmarknaden. I avsnitt 4.3 tas effekter av kvoter i jordbrukarledet och i

upp avsnitt 4.4 analyseras effekter av reformen på spannmåls- och oljeväxtområdet. I avsnitt 4.5 diskuteras effekterna regionalpolitik

av och strukturstöd följt av ett avsnitt handlar åtgärder

som om som syftar till bättre miljö. Regleringar kan upphov till kapitalise-

ge ring i jordbruksmark. Detta tas upp i avsnitt 4.7. I handelsledet tillämpas kvotarrangemang vid handel med tredje land. Effekterna av detta tas upp i avsnitt 4.8. Effekter av bristande konkurrens och stordriftsfördelar inom industri och handel tas slutligen upp i avsnitt 4.9.

Ett försök har således gjorts att göra katalog över de

en olika skäl som kan finnas till allokeringseffekter jordbruks-

av politiken. Det går utanför ambitionsnivån att försöka föra

samman dessa olika effekter i en totalanalys. Ett skäl för att undvika en sådan totalanalys är att systematisering efter orsak då kan gå förlorad.

4.1¶Effekter i stort

av jordbrukspolitiken

Jämfört med många andra branscher i samhället, t.ex. inom industri eller tjänster, har statsmakterna och nu EU reglerat jordbruks- och livsmedelssektorn starkt. För vissa branscher är politiken att verksamheten ska påverkas så lite som möjligt regle-

av ringar. Emellertid utövar den övergripande närings- och skattepolitiken kraft på alla branscher, t.ex. finns det generell regio-

en nalpolitik. Det politiskt uppsatta målet för industriproduktionen skulle något förenklat kunna uttryckas att på effektivaste sätt

som framställa produkter som tillfredsställer konsumenternas behov.

40 Den samhällsekonomiska bakgrunden SOU 1996: 136

Målen för verksamheten inom jordbruket är att framställa livsmedel och att göra detta med hög säkerhet även vid exceptionella förhållanden. Vidare eftersträvar ett öppet landskap och att man sysselsättning i områden har sämre förutsättningar för ge som verksamheten Det kan också så att en alltför snabb m.m. vara strukturomvandling inte kan accepteras. Om en jämförelse görs med när prisregleringar infördes i flera länder i Europa, i Sverige med spannmålstullar år 1888, var det viktigaste skälet den hårdare konkurrensen från amerikansk spannmål. Den strukturomvandling denna konkurrens skulle ha kunnat ge upphov till i som t.ex. Sverige accepterades inte. Ser de globala effekter jordbrukspolitiken får man som verkningar av främst gränsskyddet, men även genom genom verkningar andra medel, får politiken en konserverande effekt av på arbets- och resursfördelningen i världen. Detta blir särskilt tydligt t.ex. utgår från den situation som rådde när Sveom man rige införde spannmålstullar, syfte att hindra import och vars var därmed att hindra strukturomvandling i Sverige. Gränsskydd en inte är tarifferat importavgifter är utformat så, att om som världsmarknadspriset faller kan gränsskyddet direkt höjas för att hindra import. Även gränsskyddet är tarifferat

pristryckande om

tullar, och därmed inte utan vidare kan ändras, får det givetvis konserverande effekt genom att prisnivåerna skiljer sig en mellan export- och importlandet. Sammantaget är verkningarna av de jordbrukspolitiska medel används inom EU mycket starka i den meningen att prosom duktionens lönsamhet och därmed omfattning kan antas avvika avsevärt från vad som skulle uppnås utan en jordbrukspolitik. Förhållandena var likartade även enligt den jordbrukspolitik som tillämpades tidigare i Sverige. Emellertid är politikens styrka effekt marknaden större med EU:s gemensamma jordbrukspolitik än med den tidigare svenska jordbrukspolitiken, åtminstone i den meningen att medlen är fler och att varje enskilt medel är minst lika starkt som enligt den tidigare svenska politiken. nu

Marknaderna för jordbruksprodukter är reglerade i stora

delar världen samtidigt som det oftast är stora skillnader melav lan de skyddade priserna t.ex. inom EU och de priser världsmarknadspriset som gäller vid handel mellan olika länder

SOU 1996: 136 Den samhällsekonomiska bakgrunden 41

eller regioner med eller utan gränsskydd t.ex. EU. Denna skillnad beror ofta att de kvantiteter det handlas med som världsmarknaden är överskottskvantiteter från områden med skyddat jordbruk. Därför blir resultatet att de sammantagna verkningarna av regleringarna blir avsevärda jämförelse om en sker med en situation utan reglering där producenter och konsumenter möter de prissignaler som ges av världsmarknaden. En stor del av exporten av jordbruksprodukter utgörs nu av överskottskvantiteter. Om det antas att det sker harmoniserad en avveckling i världen av de jordbrukspolitiska medlen, kan man räkna med att priserna världsmarknaden stiger, effekt som en av avvecklingen och allt annat lika eftersom den export som kommer att ske kommersiella grunder ökar. En viktig reflexion som kan göras redan är att det inte är möjligt säkert nu att förutse vilken effekt en harmoniserad avveckling i hela världen av de jordbrukspolitiska medlen skulle få. Man kan nänmdes som ovan, räkna med att priserna skulle stiga, det är inte möjligt men att exakt säga med hur mycket. Vissa modellstudier finns dock som antyder prishöjningarnas omfattning. Den information som krävs för att kunna göra uttalanden av det slaget innefattar bl.a. hur konsumenter och producenter i övriga delar av världen reagerar prisändringar. Effekter störav ningar i förväg okända händelser t.ex. beror ändrade insom komster kan dock inte beaktas i sådana modellstudier. Den diskussion som redovisas här är huvudsakligen kvaliav tativ karaktär. Uttalanden kan göras riktningen hos olika efom fekter och storleksordningar belyses med medvetet starkt förenklade exempel se bilaga 2. I detta kapitel diskuteras de effekter de jordbrukspolisom tiska medlen har marknaden. En jämförelse görs mellan dels den rådande politiken, dels en alternativ situation t.ex. utan regleringar och därmed handel till världsmarknadspriser. Regleringar har ofta negativa verkningar för marknaders möjlighet att effektivt allokera resurser. På många marknader förekommer emellertid marknadsmisslyckanden medför att som marknaden själv inte klarar uppgiften att effektivt allokera resurserna. Exempel på livsmedelsomrâdet av sådana marknadsmisslyckanden, alltså att marknaden vid prisbildningen inte lyckas be-

42 Den samhällsekonomiska bakgrunden SOU 1996: 136

akta alla faktorer som bedöms som relevanta, kan vara att det bedöms värdefullt med produktion av livsmedel även i regioner som med dåliga naturliga förutsättningar och att produktionen även under exceptionella förhållanden ska uppgå till en viss nivå. Med exceptionella förhållanden kan onormal torka, störningar i avses utrikeshandeln t.ex. orsakade av krig m.m. Vid beslut jordbrukspolitikens inriktning och styrka står om således i valsituation, dels hur stor vikt man ska tillmäta man en de negativa verkningar som avvikelser från den prisnivå som marknadskrafterna kan etablera världsmarknaden ger, dels de positiva verkningar kan erhållas genom att korrigera marksom naden för olika slag marknadsmisslyckanden. Värderas de av positiva verkningarna högre än de negativa verkningarna är det riktigt att reglera marknaden, annars inte. Hur marknaden ska regleras är emellertid inte självklart. Det kan vidare riktigt att införa en reglering vid en viss vara tidpunkt att de ursprungliga skälen för regleringen bortfaller men efter tid. I det läget kan det vara svårt att ta bort regleringsinen strumentet eftersom det sker en anpassning till förekomsten av regleringar. Som diskuteras närmare i avsnitt 4.7 kan en förändring av reglering i sin tur upphov till ändrade markvärden genom en ge kapitaliseringseffekten. En avreglering kan ge upphov till sänkta markpriser. En fråga är då om, och i så fall i vilken utsträckning, de jordbrukare som förlorar detta, ska kompenseras. Särskilt kan detta gälla nyetablerade ofta har höga räntekostnader. som På många marknader kan också ofullständig konkurrens ge felaktig allokering resurserna. Inom livsmedelsområdet är en av antalet företag inom jordbruket stort. Vidare är antalet konsumenter många. Förutsättningarna för att god konkurrens ska kunna etableras är således så långt goda. Emellertid består de mellanliggande leden, industri och handel, ofta av mycket företag och i vissa fall monopol. Utnyttjar företagen då sin ställav ning på ett i det samhällsekonomiska perspektivet felaktigt sätt samtidigt stordriftsfördelarna inte är uppenbara och inte helsom ler kommer omgivande aktörer till del genom bättre priser, ger den dåliga konkurrensen en ineffektiv allokering av resurserna.

SOU 1996: 136 Den samhälLsekonomiska bakgrunden 43

Ett sätt att analysera inverkan av regleringar är att utnyttja en s.k. välfärdsekonomisk ansats. I nästa avsnitt förklaras de viktigaste begreppen som utnyttjas i denna analys, nämligen marknadens efterfrågan och utbud samt s.k. konsument- och producentöverskott. Först därefter kommer diskussionen in frågan

om effekter av regleringar.

4.2¶Efterfrågan, utbud och

allokering av resurser

I en marknadsekonomi utan inslag av regleringar eller marknadsmisslyckanden är priset bäraren information till konsu-

av menterna om produktionskostnaderna och till producenterna

om konsumenternas värdering av varan. På marknad med

en perfekt konkurrens kommer den kvantitet att omsättas där konsumenternas betalningsvilja på marginalen är lika med produktionskostnaden på marginalen. Förekomst av marknadsmisslyckanden, t.ex. externa effekter eller bristande konkurrens, medför att alla aktörer marknaden inte får all den information

genom priset som ges vid perfekt konkurrens. På motsvarande sätt medför en reglering priset, exempelvis till nivå är

av en som högre än det pris som i skulle etableras i värld utan inslag

en av regleringar, att prisets roll som bärare information till konsu-

av menter och producenter reduceras. En mellanaktör EU eller staten träder in och intervenerar i prisbildningen. Självfallet kan skälen till denna intervention goda utifrån de mål

vara som satts upp för politiken. Inom jordbrukspolitiken används rad sådana

en medel, såsom gränsskydd mot tredje land för att hindra verkningar av låga priser världsmarknaden, åtgärder för att avlasta marknaden från överskottskvantiteter och kvotarrangemang. Mera selektiva medel, men som också har verkningar det slag

av som diskuteras här, är regionala stöd, ersättningar för att uppnå vissa miljömål och strukturstöd, såsom startstöd.

Viktiga utgångspunkter för välfärdsekonomiska analyser är lutningen efterfråge- utbudskurvorna. För produkter

resp. som

44 Den samhällsekonomiska bakgrunden SOU 1996: 136

inte har bra substitut är efterfrågekurvan brant oelastisk3 med avseende priset. Ett klassiskt exempel en sådan vara är salt. Man kan också räkna med att spanmnål, åtminstone för humankonsumtion, är ett bra exempel på en produkt som saknar bra substitut och således är oelastisk med avseende priset. som Ändras priset på produkter det här slaget blir effekten liten på av efterfrågan. För å andra sidan produkter med bra substitut är efterfrågekurvan flackare elastisk med avseende priset. Lutningen utbudskurvan är givetvis också beroende på vilka alternativ producenten har och således hur hög flexibiliteten är. I ett mycket kort perspektiv kan bra alternativ saknas för producenten. Ett extremfall detta är spannmålsproduktion och att av sådden redan har skett. I detta fall saknas i praktiken alternativa användningar för marken under året. Utbudskurvan blir därför lodrät och kan skiftas höger eller vänster från ett förväntat läge med normalskörd vid bättre respektive sämre förhållanden. Ju längre tidsperspektiv anläggs desto flackare, och därmed som priskänsligare, kan vänta sig att utbudskurvan blir. I vegeman tabilieproduktion bestäms lutningen på den långsiktiga utbudskuri hög grad hur produktionskostnaderna varierar efter marvan av kens avkastningsnivâ. För produktionsgrenar som i stort sett inte är areal- eller lägesberoende, t.ex. kycklingproduktion, skulle således den långsiktiga utbudskurvan bli vågrät eller näst intill. I figur l visas två exempel med olika läge och lutning för efterfråge- respektive utbudskurvorna.

3 Priselasticiteten kan beräknas procentuell förändring som av den efterfrågade kvantiteten / procentuell förändring av priset. En brukar kallas för oelastisk kvoten är mellan och vara om Prisförändringen är då relativt sett större än den kvantitetsförändring erhålls. En elastisk vara har en priselasticitet som är som under -1.

SOU 1996: 136 Den samhällsekonomiska bakgrunden 45

Figur l Olika utseenden för efterfråge- D och utbudskurvorna S

Pris Pris

s

KvamFet vanritet/

qo qo K

Läge och lutning som uttrycker priskänsligheten hos efterfrågerespektive utbudskurvorna bestämmer vilken jämviktskvantitet som bildas. Denna kvantitet bildas att prismekanismen

genom styr konsumenter och producenter. Av figur 1 framgår tydligt att ett skift i någon av kurvorna får betydligt starkare genomslag i priset i det högra diagrammet jämfört med i det vänstra. Flexibiliteten enligt det högra diagrammet är lägre hos såväl producenter som hos konsumenter.

Om marknadsformen perfekt konkurrens råder blir konsumenternas betalningsvilja på marginalen lika med producenternas kostnad för att producera den sista, marginella, enheten. En jämvikt etableras i skärningspunkten. Konsumenternas totala värdering av varan utgörs av ytan under efterfrågekurvan fram till jämviktskvantiteten. Konsumenternas utgift utgörs emellertid

endast av produkten priset och kvantiteten. Skillnaden mellan

av konsumenternas totala värdering och utgiften utgörs konsu-

av mentöverskottet ytan i figur 1. De preferenser konsu-

a som menterna har bestämmer konsumtionsinriktningen och därmed deras betalningsvilja. Pâ motsvarande sätt kan man sig

resonera fram till producentöverskottet ytan b i figur 1 skillnaden

som mellan producenternas intäkter och de rörliga kostnaderna ytan

46 Den samhällsekonomiska bakgrunden SOU 1996: 136

under utbudskurvan fram till jämviktskvantiteten. Med detta synsätt används producentöverskottet för att täcka de fasta kostnaderna och eventuell vinst. Med marknadsformen perfekt konkurrens finns förutsättningar för att summan konsumentöverskott och producentöverav skott kan kallas det samhälleliga överskottet blir maxime-

som

Ju större det samhälleliga överskottet är med efterfrågan och rat. utbud givna, desto bättre är allokeringen av resurserna i ekonomin. Om det t.ex. antas att dålig konkurrens, genom få och stora företag, medför att den omsatta kvantiteten blir lägre med i övrigt lika förutsättningar efterfråge- och utbudskurvor kom-

samma

konsument- och producentöverskotten att minska och att almer lokeringen av resurser blir inte effektiv. Priser såväl i jordbrukarledet som i konsumentledet varierar mellan de olika medlemsländerna. En deskriptiv jämförelse av prisnivån för livsmedel i olika länder i vårt grannskap redovisas i kapitel Som framgår där avviker inte priserna i Sverige nämnvärt från priserna i t.ex. Danmark. Längre söderut är emellertid priserna lägre. Prisnivån på svenska livsmedel bestäms följande faktorer: av

styrkan i regleringssystemet o prisnivån i övriga medlemsländer konkurrerar med o som svenska produkter, antingen marknaden i Sverige eller i andra länder värdet på den svenska valutan, som i sin tur sikt beror o utvecklingen den svenska konkurrenskraften, och av påverkar såväl de priser kan tas ut som de viktisom som formerna direktstöd till jordbruket gare av transportkostnader till Sverige för livsmedel o i vilken mån konsumenterna prioriterar svenska livsmedel o framför importerade t.ex. kvalitetsaspekter

För våra fortsatta resonemang är det intressant att diskutera om regleringar, och i så fall i vilken utsträckning, påverkar det samhälleliga överskottets eller allokeringseffektens storlek. En allo-

SOU 1996: 136 Den samhällsekonomiska bakgrunden 47

keringseffekt kan beskrivas med ett exempel där den omsatta kvantiteten qo är lägre än den kvantitet skulle uppstå vid

som jämvikt marknaden. Vid kvantiteten är konsumenternas

qo marginella betalningsvilja enligt efterfrågekurvan större än kostnaderna enligt utbudskurvan. Vid ökande kvantiteter minskar denna skillnad successivt för att upphöra vid jämviktskvantiteten. Totalt sett uppstår en skillnad mot ytan i dia-

som svarar a grammet nedan. Denna yta är en negativ allokeringseffekt till följd att den omsatta kvantiteten i detta fall är för liten. Å

av andra sidan kan denna yta bli vinst i den meningen att alloke-

en ringen i ekonomin skulle förbättras den omsatta kvantiteten

om ökar. De allokeringseffekter diskuteras fram fortsättningsvis

som är utvecklingar av detta exempel.

samhällsekonomiska bakgrunden SOU 1996: 136 48 Den

Figur 2. Principema för bestämning allokeringseffekten av

Pr/s /

t/tê t K van

exempel enligt figur 3 kan visa effekterna av en prisreglering. Ett

inledningsvis bestäms helt marknaden en Antag att priset av

frikonkurrensmarknad. Då kommer prisnivån att bildas och att po

kommer att omsättas på marknaden. qo

det beslutas prisreglering som istället Antag sedan att om en

marknaden. Detta upphov till att efterfrågan ger priset p ger I faller till och utbudet ökar till Genom denna prisregleq, att q2.

konsumentöverskottet KÖ med ytorna a + b, ring minskar

PÖ ökar med ytorna a + b + c.

medan producentöverskottet

enkla skulle vid handen att vinsten för pro- Detta resonemang ge

förlusten för konsumenterna och med en ducenterna är större än

med Emellertid har komplikation uppstått nettoökning ytan c. en

det vid det högre, priset uppstår ett utbudsövergenom att nya,

Om det detta löses in staten eller EU och skott. antas att av

världsmarknaden till priset uppkommer en kostnad säljs po

SOU 1996: 136 Den samhällsekonomiska bakgrunden 49

som motsvarar ytorna b + c + d4. Genom att tillämpa det

högre priset p i stället för priset po uppstår således en förlust för 1 samhället en s.k. allokerings- eller välfärdsförlust uppgår

som

till ytorna c b + c + d -b + d. Summan ytorna b - av

+ d utgörs således i det här fallet värdet den försämring

av av

av välfärden som inträffat till följd av en sämre allokering

av re-

surserna i ekonomin. Skulle man alternativt ha gått i den andra

riktningen från det högre priset p till det lägre priset skulle

po

det istället uppstå en bättre allokering och att

av resurserna sum-

man av ytorna b + d utgörs av en vinst.

Figur 3 Principerna för förändringar i konsument- och

producentöverskott

Pris

I a I I J I I I

I I I I I I I I I

K tite/t q q van I

Enligt ovanstående figur uppstår en dynamik vid förändrade pri-

ser genom att efterfrågad och utbjuden kvantitet ändras. Om ef-

terfrågan och utbud antas vara givna lodräta kurvor innebär

som

4 Det antas här att skatter inte ger upphov till några snedvrid-

ningseffekter. Skulle sådana snedvridningseffekter uppstå skulle

det kunna hävdas att kostnaden i ett samhällsekonomiskt

perspektiv blir högre än ytorna b + c +d.

samhällsekonomiska bakgrunden SOU 1996: 136 50 Den

och producenter saknar flexibilitet skulle

att både konsumenter konsumenterna göra förlust införande av regleringen en genom högre priser, producenterna göra en vinst genom högre genom skulle skattebetalarna göra förlust genom att det

priser samt en

skulle uppstå utgifter för finansiering av exporten. Nettot av

förändringar skulle bli noll. Endast omfördelning från dessa en och skattebetalare till producenter skulle inträffa. konsumenter Även det dynamiska den ovanstående i resonemang som ifrån, inträffar givetvis omfördelning från konsuanalysen utgår skattebetalare till producenter. Det intressanta i denna menter och analys år emellertid i vilken utsträckning det också uppstår en

bättre allokering i ekonomin som i ändrad t.ex. av resurserna förutsättningar för ändrad t.ex. högre välfärd. sin tur ger en Även omfördelning mellan olika individer kan i och för sig ren skapa ökad välfärd omfördelning sker från individer totalt sett om till hög marginell nytta. Denna fråga dismed låg marginell nytta

kuteras dock inte här. I detta har inte beaktats effekter som uppstår resonemang

olika slag marknadsmisslyckanden. Exempel på livs-

genom av medelsområdet sådana marknadsmisslyckanden, alltså att av vid inte på ett effektivt sätt lyckas be-

marknaden prisbildningen

faktorer bedöms relevanta, kan vara att det beakta alla som som värdefullt med produktion livsmedel även i regioner döms som av med dåliga naturliga förutsättningar och att produktionen även

förhållanden ska uppgå till viss nivå. Med

under exceptionella en

förhållanden kan onormal torka, störningar i

exceptionella avses

utrikeshandeln t.ex. orsakade krig m.m. Värderas dessa poav effekter högre än den negativa allokeringseffekt som diskusitiva kan alternativ att reglera priset till p terades fram ovan, ett vara 1.

I figur 3 förutsattes att världsmarknadspriset uppgår precis

till det jämviktspris etableras på den interna marknaden utan som

Skulle världsmarknadspriset lägre än detta regleringar. wo vara

istället situation enligt figur 4. I vissa fi-

jämviktspris uppstår en i fortsättningen kapitlet har världsmarknadspriset satts

gurer av nivå där efterfråge- och utbudskurvoma skär varandra. vid den har gjorts endast för förenkla resonemanget och inte för Detta att

antyda världsmarknadspriset verkligen ligger på precis den

att är

nivån.

SOU 1996: 136 Den samhällsekonomiska bakgrunden 51

Figur 4 Allokeringseffekter vid "låga" världsmarknadspriser

Pris i

I I I i i I I I I l Kvantitet/ q qa

En sänkning av priset från till upphov till följande efp, po ger

fekter5 där A avser förändring:

AKÖa+b+d+f+gpos

APÖ + +dneg a c

ABudgetkostnad + d + + f pos c e

Allokeringseffekt b + f + g + d + + f e

Det system som bestämningen av gränsskyddet utgår ifrån inom

EU är utformat så att produktionen inom gemenskapen ska ha ett

visst företräde framför importerade produkter. Om utgångspunk-

ten är att det råder ett visst överskott kan den prisnivå ska som

eftersträvas mot jordbruket bestämmas styrkan i marknadsregav

leringen. Genom den s.k. gemenskapspreferensen bestäms gräns-

skyddet så att priset de importerade produkterna blir högre än

priset en motsvarande produkt som är producerad inom ge-

5 AKÖ förändring konsumentöverskott, APÖ

av förändring

av producentöverskott

52 Den samhällsekonomiska bakgrunden SOU 1996: l 36

menskapen. Detta bidrar till att importen reduceras och system således producenterna en högre säkerhet. ger Världsmarknadspriserna kan variera kraftigt. Ett exempel på detta är spannmâlsområdet där priserna har stigit kraftigt under de senaste l-2 åren. Det är fullt möjligt att regleringarna bidragit till prisvariationen världsmarknaden. Om högre prisnivå än en den gällde före prishöjningarna kommer att gälla under de som närmaste åren är omöjligt att uttala sig även om det finns om, tecken som tyder på detta. Det finns nackdelar för både konsumenter och producenter med starkt varierande priser. Den inriktning som jordbrukspolitiken i EU har är att den verkar stabiliserande priserna inom EU. Marknadsregleringen bidrar till att uppnå denna stabilitet. Under perioder med låga priser har producenterna genom jordbrukspolitikens utformning möjlighet att ta ut högre priser än världsmarknadspriserna. Under perioder med höga priser världsmarknaden hindras export från EU genom exportavgifter. Konsumenterna kan då tillgodogöra sig nyttan av lägre priser än just då gäller världsmarknaden. Perioder med lägre de som priser på världsmarknaden än inom EU har varit vanliga och motsatsen, att priserna på världsmarknaden är högre än inom EU, har varit ovanligt. Under förutsättning att det endast diskutefrågan regleringssystemets prisstabiliserande verkningar ras om kan detta tolkas att producenterna oftare har varit vinnare som regleringen än konsumenterna. För produkter där utbudskurvan är flack är, som framgått tidigare, produktionskostnaden per enhet ungefär lika stor oavsett produktionen är stor eller liten. Produkter med denna egenom skap kan i synnerhet griskött, ägg och fjäderfä. Ett liantas vara tet skift i utbudskurvan, t.ex. till följd av ökad produktivitet, skulle vid garanterade priser kunna en avsevärt ökad produkge tion. Prisgarantier för produkter detta slag kan därför bli av mycket kostsamma.

Den samhällsekonomiska bakgrunden 53

4.3¶Effekter kvoter i

av jordbrukarledet

Syftet med kvoter är eller mindre starkt säkerställa

att mer att den producerade och/eller försålda kvantiteten inte överstiger

en fastställd nivå. Kvoteringar kan därför alternativ till

ses som ett

en prisanpassning. Kvotarrangemang tillämpas såväl i jordbruka-

re- och industriledet i handelsledet vid handel med tredje

som land. Effekter av kvotarrangemang i handelsledet diskuteras först senare.

Vissa av de kvotarrangemang tillämpas i jordbrukarle-

som det är starka, såsom mjölkkvoterna, medan andra är så-

svagare, som bidragsrätter för och dikor och tackor. Den sanktion

amsom drabbar landet om produktionen överträffar landets kvot är så stark mjölkområdet att det inte finns förutsättningar i

att praktiken producera en större kvantitet än kvoten. Genom det system som tillämpas vidareförs denna sanktion till de producenter som har förorsakat landets överskridande kvoten. Svagare

av kvoteringsarrangemang, såsom bidragsrätter för och dikor

amoch tackor, är utformade så att jordbrukarna har möjlighet

att bidrag endast för det antal djur det antal bidrags-

som svarar mot rätter som jordbrukaren har. I detta avsnitt diskuteras endast

verkningarna av det starka mjölkkvotsarrangemanget.

I figur 5 illustreras allokeringseffekterna kvotsystemet för

av mjölk. Den rådande situationen med kvotsystem jämförs

med att kvotsystemet avvecklas. En förenkling har gjorts såtillvida det

att antas att bl.a. kostnadsstrukturen är densamma för alla producenter och att således utbudskurvan för alla producenter sammanfaller. Med denna förenkling kommer alla producenter att nå "taket" för produktionen samtidigt.

54 Den samhällsekonomiska bakgrunden SOU 1996: 136

Figur 5 Välfärdseffekter för kvotsystemet för mjölk

Pris

r | | 1

l D

| | | Kvantitêt

Utgångspunkten är priset po och med kvotering av produktionen till Det finns två tänkbara utvecklingsvägar vid en tänkt qo. nu avveckling kvotsystemet. En väg är att produktionen bibehålav les varvid priserna måste sänkas till Detta kan åstadkommas p I. att marknadsregleringens styrka minskas. Den andra vägenom priset bibehålles vid och att produktionen därvid gen är att po ökar till q I. Den första vägen, med prissänkning och bibehållen produktion, upphov till följande effekter: ger

AKÖ + b pos a APÖ + b +

a cneg

ABudgetkostnad b + c + g pos

Allokeringseffekt b + g

Det uppstår således bättre allokering av resurserna motsvaen rande ytorna b + g. Den andra vägen, med oförändrat pris och ökning av produktionen, upphov till annorlunda effekter: ger

SOU 1996: 136 Den samhällsekonomiska bakgrunden 55

AKÖ Oförändrat APÖ d

pos

ABudgetkostnad d + e + f neg Allokeringseffekt -e + f

Enligt denna väg uppstår således en försämring allokeringen av av resurserna motsvarande ytorna e + f. En ytterligare effekt av en kvotering är att effektiviseringen kan bli lägre bl.a. genom långsammare strukturutveckling. Om kvoteringen avvecklas kan därmed snabbare skift nedåt uppstå av utbudskurvan, vilket praktiskt betyder att produktionskostnadema för en given kvantitet faller. Detta illustreras i figur

Figur 6 Effekten av snabbare effektivisering

Pris

Kvantitet

Om priset antas vara bestämt till po samtidigt det uppstår ett som skift av utbudskurvan effektivisering kommer producentgenom överskottet att Öka med ytorna a + b + positiv effekt. Ef-

c

fektiviseringen ger dessutom upphov till en ökad produktion som vid överskott måste avsättas på världsmarknaden. Antas det att priset på världsmarknaden uppgår till kommer budgetkostnap 1 derna att öka med ytorna c + d negativ effekt. Skulle det ha tillåtits att priset föll när produktionen ökade skulle ökningen av

56 Den samhällsekonomiska bakgrunden SOU 1996: 136

prodcentöverskottet ha blivit mindre samtidigt som budgetkostnadernas ökning skulle varit mindre. Om det finns en strävan att uppnå en viss inkomstfördelning kan det också vara så att prismekanismen hindrar uppnåendet av denna inkomstfördelning. Det kan hävdas att genom kvotering av produktionen hindrar att marknaden "upprättar" en oönskad man inkomstfördelning. Kvotering av produktionen har emellertid en allvarlig nackdel i det att produktionen hindras att fördelas till de produktionsenheter där kostnaden är lägst. En viktig, och allvarlig, effekt av en kvotering av produktionen är att en kostnadsreducerande strukturomvandling hindras. Inte minst det värde som kvoter ofta får är ett tecken detta. Förmodligen är det så att mera lättrörliga resurserna mark, arbete och byggnader inom en sektor är desto snabbare uppträder de negativa effekterna av kvoteringar. Uteblivna strukturförändringar kan därför i lättrörliga sektorer snabbt resultera i en felaktig resursallokering. Däremot är det inte säkert att resultatet sikt innebär att de negativa verkningarna blir mindre i sektorer med trögrörliga resurser. Det finns olika sätt att reducera mjölkkvotsystemets negativa verkningar effektiviseringen, såsom utjämning mellan olika producenter efter kvotårets slut, system med leasing av kvoter upplåtelser för bestämd period och handel med kvoter en permanent överlåtelse. Genom dessa arrangemang mildras de negativa verkningarna genom långsammare effektivisering. I Sverige tillämpas utjämning efter kvotårets slut vilket innebär att även om en producent har producerat mer än den tilldelade kvoten kan producenten undgå att betala sanktionen om det finns andra producenter inte kommer till den tilldelade kvosom upp ten. Vidare tillämpas i Sverige handel med kvoter. Inför den handelsomgång som genomförts mjölkkvotsområdet under början av 1996 bestämdes priset administrativt till 1,50 kr per kg kvot. Det visade sig att med detta pris kom efterfrågan kvot i landet att totalt sett överensstämma väl med utbudet. Totalt sett kom kvot att omsättas som svarar mot knappt 4 procent av landets totala kvot. Om produktionen hade varit större under förra kvotåret och produktionen hade kommit mycket nära

SOU 1996: 136 Den samhällsekonomiska bakgrunden 57

eller rent av blivit större än den tilldelade landskvoten kunde efterfrågan mycket väl ha blivit större.

Med antagande 5 procent realränta och s.k. evig diskonom tering motsvarar den köpta kvoten ett värde år 7,5 per om öre per kg kvot. Om diskontering endast sker för den femnärmaste årsperioden motsvarar värdet år kvot 35 öre. Detta per per ca exempel visar att det finns behov kontinuerlig strukturutav en veckling och att det då blir lönsamt för både säljare och köpare av kvot att handla med kvot.

4.4¶Reformen

på spannmåls- och oljeväxtområdet

Reformen inom EU på spannmåls- och oljeväxtområdet innebar att stödpriserna spannmål sänktes, priset på oljeväxter att bestäms av priset världsmarknaden och obligatoriskt att ett arealuttag infördes för "större" producenter. Samtidigt infördes ett generellt arealbidrag för att kompensera producenterna för det inkomstbortfall som skulle ha uppstått. För annars att förenkla problematiken avser diskussionen fortsättningsvis endast spannmål. I figur 7 visas möjliga verkningar reformen på av spannmålsområdet. För att inte i onödan komplicera figuren antas att världsmarknadspriserna p och 3 ligger på den nivå skulle 1 p som ge jämvikt inom gemenskapen. Principiellt inte ger något lägre eller något högre världsmarknadspriser annorlunda

verkningar.

58 Den samhällsekonomiska bakgrunden SOU 1996: 136

Figur 7 Välfärdsekonomiska verkningar EU:s reform på av

spamunålsområdet

Före reformen Efter reformen PMA Pris

P 0 ----------------------- s s p s s s s s b s as s s s s --L---eps -v-s- - - - 4 - - v 4 - - - l l s s s s s s s s I s s I s I s s I s s I s s s i

s s | L K vant/tet K vantitet

Ett EU:s mål för reformen var att minska de budgetmässigt av

kostsamma spannmålsöverskotten. En prissänkning från po till

kan givetvis uppfylla detta mål. De negativa effekter på jord-

pz

brukarnas inkomster bedömdes kunna uppstå genom denna som

inriktning politiken bedömdes emellertid oacceptabla. av som

Därför kompletterades prissänkningen med arealbaserat stöd och

obligatoriskt arealuttag för "större" producenter. Kvantiteten q 3

är den kvantitet motsvarar basarealen, exklusive uttagen som

areal. Skulle odlingen uppgå till än denna areal kommer en mer

neddragning arealbidragen att ske. Följande analys är ett sätt av

redovisa de välfärdsekonomiska effekterna av reformen. att

Analysen delas i tre steg, där steg 1 effekten av att helt upp avser

avreglera före reformen, steg 2 effekten av att helt avregavser

lera efter reformen och steg 3 förändringen mellan steg 1 avser

och steg alltså effekten av reformen.

SOU 1996: 136 Den samhällsekonomiska bakgrunden 59

Steg l vänstra diagrammet:

Effekter av sänkning av priset till världsmarknadsnivå. AKÖ b

a + pos

APÖ + b +

a cneg

ABudgetkostnad b + c + a pos Allokeringseffekt b + a

En sänkning av priset ned till världsmarknadsnivân skulle, i likhet med den tidigare diskussionen, således ge en positiv allokeringseffekt motsvarande ytorna b + d.

Steg 2 högra diagrammet:

Effekter av en sänkning av priset till världsmarknadsnivå. Det har här antagits att EU är en så stor aktör på världsmarknaden att den minskning av EU:s utbud på marknaden som reformen förväntas ge, påverkar priset i höjande riktning från till p3. Hur

p I stor effekten blir på världsmarknadspriset beror dels på effekten av EU:s reform på utbudet inom gemenskapen, dels på hur priskänslig marknaden är utanför EU.

AKÖ a + b pos APÖ a b

+ + cneg

ABudgetkostnad för export b + c + d pos Allokeringseffekt b + d

Den positiva allokeringseffekten svarar i detta alternativ mot ytorna b + d.

Om man vill bedöma effekterna av reformen får beräkna dif-

man ferensen av dessa två effekter enligt följande steg 3:

AKÖ a+b-a+b APÖ a+b+c-a+b+c' ABudgetkostnad b + c + d b + c + d

- Allokeringseffekt b + d b + d

-

60 Den samhällsekonomiska bakgrunden SOU 1996: 136

Den förändrade allokeringseffekten b + d b + d måste bli positiv jämför figur 7.

Om det antas att arealbidragen är avvägd så att jordbrukarnas inkomster inte ska påverkas negativt måste arealbidragen avvägas så de, inkl ersättningen till uttagen areal, uppgår till totalt att + + + h utgörs det förlorade producentytorna e f g som av överskottet. Det är i denna kvalitativa analys inte möjligt att avgöra huruvida den positiva allokeringseffekten b + d b + d är större än den negativa effekten den ökade budgetbelastningen av införandet av arealbidrag e + f + g + h. genom

4.5 och strukturstöd

Regionalpolitik

Syftet med regionalstödet är att det ska vara möjligt att fortsätta jordbruksproduktionen i områden med sämre produktionsförutsättningar. Genom denna subvention behöver producenterna därför inte ta ut hela produktionskostnaden via marknadspriset, utan subventionen täcker del produktionskostnaden. I grafisk en av form kan detta enligt figur 8 visas att utbudskurvan vrids genom eller skiftas nedåt för den övre delen kurvan. Den övre delen av utbudskurvan representerar den del av utbudet som sker i omav

råden med sämre produktionsförutsättningar.

På motsvarande sätt kan resonera vad gäller strukturman stöd, t.ex. startstödet. Ett syfte med startstödet är att underlätta nyetableringar. Medlet för detta är att ge en subvention som motdel kostnaderna. Även strukturstöden kan då svarar en av exemplifieras med att hela eller den övre delen av utbudskurvan vrids eller skiftas nedåt. -

SOU 1996: 136 Den samhällsekonomiska bakgrunden 61

Figur 8 Effekterna av regionalstöd och strukturstöd

Pris

K van titet

Införande av regionalstöd eller strukturstöd medför enligt diagrammet att utbudskurvan vrids från till S1. Härigenom blir det lönsamt att bedriva produktion inom ytterligare områden varvid den utbjudna kvantiteten ökar vid priset Världsmarknadspo. prisnivån antas vara pl. Detta upphov till följande allokeger ringseffekt:

AKÖ Oförändrat APÖ b

a + pos

ABudgetkostnad för stöd + b + d

a neg

ABudgetkostnad för export b

+ c neg

Allokeringseffekt -b + c + d

Enligt analysen uppstår således negativ allokeringseffekt. Hur en stor allokeringseffekten blir är beroende på vilken stimulans till

produktionsökning som stödet ger. En liten produktionsökning

ger en liten allokeringseffekt. Regionalstödet får då huvudsakligen verkningar i form av omfördelning. Den negativa allokeringseffekten får ställas mot de positiva verkningar uppstår som genom stödet, t.ex. befolkning i hela landet.

62 Den samhällsekonomiska bakgrunden SOU 1996: 136

4.6 i vid bemärkelse till bätt-

Åtgärder som syftar

re miljö

Som konstaterades inledningsvis är målen för jordbrukspolitiken bl.a. producera livsmedel och öppet landskap eller god miljö i att vid bemärkelse. Traditionellt har medlen inom jordbrukspolitiken riktat sig produktionen livsmedel. T.ex. har en viss kulmot av turhistorisk miljö blivit "biprodukt". Under de senaste åren en har det ifrågasatts det inte skulle effektivare att försöka om vara dela medlen dels i medel som riktar sig mot produktionen av upp livsmedel, dels i medel som riktar sig mot miljön. .Ett problem uppstår jordbrukaren ska ersättas för den miljö som som om "produceras" denna nyttighet närmast är s.k. kollektiv är att en nyttighet. Detta innebär att den konsumtion av nyttigheten som konsument har, inte hindrar andra konsumenter från att konsuen nyttighet. Detta är ett bra exempel på ett markmera samma nadsmisslyckande, nämligen att en marknad inte utan stöd klarar allokera effektivt. Problem hör till kategorin att resurserna som kollektiva nyttigheter, detta slag nyttigheter brukar kalsom av las, svårigheterna för konsumenterna att upprätta avtal är t.ex. med producent eftersom konsumenterna är många och dåligt en organiserade. Dessutom är det svårt att uppskatta hur stor betalningsviljan är hos varje individ. Den pragmatiska lösningen på detta problem kan därför bli att jordbrukarna får ersättas med offentliga medel för produktionen av kollektiva nyttigheter. I figur 9 redovisas hur kan bestämma den optimala man kvantiteten av dessa nyttigheter.

SOU 1996: 136 Den samhällsekonomiska bakgrunden 63

Figur 9 Den optimala kvantiteten miljönyttigheter

av

Pris

q K titet

van

Vid kvantiteten qo är konsumenternas värdering för den sista, marginella, enheten MB lika med producenternas kostnad för den sista, marginella, enheten MC. Vid mindre kvantitet,

en t.ex. ql, är konsumenternas marginella värdering samhällets marginella nytta högre än producenternas marginella kostnad samhällets marginella uppoffring. Därför är det inte möjligt att tala om ett effektivt tillstånd, den omsatta kvantiteten alternativt kvaliteten är för liten. En allokeringseffekt uppstår vid denna lägre kvantitet som motsvarar ytorna a + b. På motsvarande sätt kan man resonera sig fram till allokeringseffekt kvan-

en om titeten är större än Då blir istället konsumenternas marginella

qo. betalningsvilja lägre än producenternas marginella kostnader.

Kapitalisering

Resursen mark kan betraktas som en resurs med lång varaktighet, och t.o.m. med oändlig varaktighet den sköts på rätt sätt. Ef-

om ter det att kostnaderna för förnödenheter, kostnader för avskrivning och ränta för kapital som förslits, nämligen maskiner och byggnader, samt arbete har täckts, kan ett driftsöverskott uppstå. Detta återstående överskott kan kapitaliseras i marken

om man kan räkna med att sådana överskott kommer att uppstå under den

64 Den samhällsekonomiska bakgrunden SOU 1996: 136

framtid kan överblickas. Markvärdet kan då tolkas som det som diskonterade värdet alla framtida överskott. Det är därför troav markvärdena är högre i områden med hög avkastning jämligt att fört med områden med låg avkastning. Ett praktiskt exempel på markvärdet i Skånes slättbygder är avsevärt högre än i detta är att Norrland. I den tidigare diskussionen producentöverskott framförom des detta används för att täcka de fasta kostnaderna och evenatt tuell vinst. Om det anläggs ett långt tidsperspektiv längre än varaktigheten för maskiner, byggnader och markanläggningar kommer hela producentöverskottet att användas för ersättning till marken. Därför skulle alltså det diskonterade värdet av hela seki detta långa tidsperspektiv bli det totala

torns producentöverskott

markvärdet. En ändring jordbrukspolitiken genom ändrade priser elav bidrag förväntas leda till varaktig förändring av lönler som en samheten kommer således att påverka producentöverskottets storlek och därmed markvärdena.

Figur 10 En prisändrings effekter på kapitaliseringen i jordbruksmark

Pris

2 K vant/tet 1

SOU 1996: 136 Den samhällsekonomiska bakgrunden 65

Antag att prisnivån i utgångsläget uppgår till po. I prisnivån ingår subventioner av olika slag, t.ex. arealbidrag. Då uppgår det

tota-

producentöverskottet till ytorna a + b. Sänks prisnivån till p kommer producentöverskottet att minska till ytan b. Ytan

1 a blir då förlusten av producentöverskott.

Vid den ursprungliga prisnivån, producerades kvantiteten

po, qo. Som framgår av diagrammet uppstår inget producentöverskott för den sista, marginella, producerade kvantiteten. Markvärdet för den sista, marginella, enheten mark blir därför i princip noll om den tillämpade prisnivån, po, väntas bli bestående. Sänks priset till p kommer den sista, marginella, kvantiteten att hamna på

I en lägre nivå. Ytan c motsvarar den minskning kostnaderna

av

andra än för markvärdet som produktionsminskningen för med

sig.

4.8¶Effekter kvoter vid handel

av

EU tillämpar kvoter vid såväl export som import med tredje land. Inledningsvis diskuteras kvoter vid export för att sedan följas

av ett kortare resonemang om kvoter vid import.

4.8.1¶Exportkvoter

En viktig del av UR-avtalet är att de kvantiteter inom varje

produktområde som kan exporteras med hjälp exportbidrag

av maximeras. Vidare maximeras för varje produktområde de belopp som kan utbetalas som exportbidrag. För flera produktområden medför UR-avtalet att EU:s subventionerade måste

export minska.

Till följd av att de kvantiteter kan erhålla stöd, liksom

som av att de totala stödnivåerna är otillräckliga, är det aktuellt med såväl reducering av bidragsnivåerna fördelning de bi-

som av dragsberättigade kvantiteterna. Vid fördelning de exportbi-

av dragsberättigade kvantiteterna bör en metod väljas som:

Den samhällsekonomiska bakgrunden SOU 1996: 136

anpassad till produkt och till marknadssituatio- 0 är typen av för denna produkt. Vidare ska metoden medföra att nen den mest effektiva användningen av resurserna uppnås är minst administrativt betungande o motverkar diskriminering mellan operatörer o

I figur ll redovisas den teoretiska utgångspunkten för resone- Produktionsutrymmet bestäms konsumtionen samt av manget. av och import. Importen lämnas i det här sammanhanget export utanför diskussionen och kan därför betraktas som en konstant. Det bortses även från förekomst intervention. Genom URev. av avtalet har bestämts vilka kvantiteter som är exportbidragsberättigade liksom hur stora belopp kan betalas ut som exportbisom drag.

Figur ll Effekten minskning av den bidragsberättigade av en exporten

Pris

/

DI

D1 Du kvantitet

Utgångsläget före de GATT-anpassade reglerna antas ha varit S och priset och kvantiteten varav hänför sig till

D0 med po qo

den inhemska marknaden och skillnaden mellan Do och utgör exportefterfrâgan, till stor del är beroende av exportbidrag. som

SOU 1996: 136 Den samhällsekonomiska bakgrunden 67

En minskning av exporten genom ett tak för subventionerad

export skiftar efterfrågekurvan vänster från till D1. Detta

Do

skift ger en sänkning av priset till pl och en ökning den

av kvantitet som omsätts på den inhemska marknaden till Ex-

q

porten eller exporttaket utgörs av skillnaden mellan och q1.

q Möjligen skulle en kvotering jordbrukarledet kunna hindra

av prisfallet från po till

p I.

Prisändringen från po till p, ger då följande allokeringseffekt:

AKÖ + b

a pos

APÖa+b+c+dneg

ABudgetkostnad b + c + d + e + f + g pos Allokeringseffekt b + + f +

e g

Den centrala frågan år hur den produktionsminskning från till

qo

måste ske, kan uppnås. Å sidan q, som ena är en ren marknadslösning möjlig. Å andra sidan kan tänka sig administrativa

man metoder för att åstadkomma denna produktionsminskning. Det är dock viktigt att notera att ingen lösning hindrar ett prisfall i jordbrukarledet om inte produktionen kvoteras.

En utgångspunkt här är att världsmarknadspriserna inte

kommer att stiga nämnvärt i motsats till det antagande

som utnyttjades ovan i analysen spannmålsreformen. Skulle världs-

av marknadspriserna stiga kraftigt, t.ex. effekt UR-avtalet

som en av i övrigt, minskar givetvis behovet subventioner. Den export

av "som bär sig själv" kan ske på marknadsmässiga villkor ligger utanför denna analys.

4.8.1.1 Tänkbara medel riktade mot handelsledet för att "minska"

exporten

Tre olika metoder är tänkbara för att åstadkomma minskning

en av exporten. Självfallet är kombinationer av de två första också möjliga.

68 Den samhällsekonomiska bakgrunden

kvotering exporten fördelningsmetoder

o av sänkning exportbidragens nivå till ett bedömt "balans- 0 av läge" bort exportbidragen helt har analyserats eftersom en 0 ta generell avveckling skulle så stora effekter att de är ge meningslösa att diskutera nu, dock kan man givetvis tänka sig O-nivå för vissa produkter som har ett gynnen samt prisläge

fall det finns möjlighet för företagen dels att exportera med I de exportbidrag, dels lämna kvantiteter till intervention kan det att uppstå valsituation för företagen. Om exportbidragen sänks en möjligheterna kvarstår tidigare att lämna till intervention och som det bli ökad benägenhet att lämna till intervention. Därikan en kommer gemenskapen att skjuta problemen framför sig genom inte år får exportera ett senare år om det man exporterar ett man inte konsumtionen ökar eller produktionen minskar. Det måste exportbidragssystemet måste "harmoniskt" med beaktas att vara interventionssystemet för varaktig exportminskning ska att en uppstå för gemenskapen.

För att uppnå minskning den exportbidragsberättigade

en av kvantiteten kan olika metoder tillämpas. En marknadsmässig metod sänka exportbidragen. Mot denna metod kan ställas är att fördelning kvotering exempelvis genom först-tillav exporten kvarnenmetoden eller utgå från historiska uppgifter om olika att företags export. Om exporten ska sänkas kan detta ske:

bibehålla exportbidragens storlek och att exo genom att porten kvoteras att sänka exportbidragen så mycket att man väntar 0 genom att exporten faller tillräckligt mycket anbudsmetod o genom genom kvotering av produktionen o

Den första möjligheten kan teoretiskt antingen utformas så att först-till-kvarnenmetoden utnyttjas eller med ett ansökningsförfarande. Givetvis finns också möjligheten till kombinationer, som

SOU 1996: 136 Den samhällsekonomiska bakgrunden 69

det bortses ifrån, mellan de båda metoderna, t.ex. så gäller som för vissa importkvoter att t.ex. 80 procent kvoten fördelas av genom att utgå från traditionell handel ansökningsförfarande och återstående 20 procent fördelas först-till-kvarnemnetoden. genom En intressant fråga är på vilket sätt marknaden hanterar de olika sätten att minska exporten. Antas det ska kvoatt exporten teras ned och att ansökningsförfarande tillämpas kommer varje exportör att tilldelas en kvot som innebär att denne får minska t.ex. halvera sin export. Det blir, i extremfallet, omöjligt för nya företag att komma in på marknaden. Detta kan i sin tur den effekten att fel företag kan komma att exportera fel produkter åtminstone sikt. I normalfallet finns dock för en reserv nytillkommande. De företag som traditionellt exporterat kan således bli vinnare på bekostnad av dem inte kan få tillgång till kvot. som en Om istället först-till-kvarnenrnetoden utnyttjas får de företag som först anmäler export tillfälle att exportera. En viktig skillnad mellan denna metod och metoden utgår från ansökningsförsom farande är att först-till-kvarnenmetoden i princip är öppen för alla företag, även nya exportörer. Härigenom kan det så vara att andra företag kommer att få licensen. Detta kan medföra att exporten blir effektivare. Metoden med först-till-kvarnenmetoden år mindre komplicerad från administrativ utgångspunkt och torde dessutom efvara fektivare sett i relation till allokering av resurserna. En nackdel med först-till-kvarnenmetoden företagen är att inte kan planera sin export eftersom de inte vet vilken tilldelning det blir. Ytterligare ett osäkerhetsmoment, utöver osäkerheten om marknaden, uppstår således. Detta osäkerhetsmoment kommer att kräva en riskpremie. Möjligen kan det dessutom också påstås att exportbidraget kan sättas på lägre nivå med först-till-kvarnenmetoden, jämen fört med att ansökningsförfarande tillämpas, eftersom det är fler aktörer som kan få del bidraget. I så fall skulle EU-budgeten av spara pengar. Utgångspunkten är, som pekats att extremfall har ovan, valts. Metoden med fördelning med ansökningsförfarande utgår här från att marknaden har blivit "förstenad". Inget nytänkande

Den samhällsekonomiska bakgrunden SOU 1996: 136

aktuellt eftersom företagen bekvämt sitter med sina kvoter. En är intressant fråga år vilket värde dessa kvoter kan tänkas represen-

tera. Mera "marknadsstyrda" exempel kan utformas så sätt att omfattning fastställs. De företag som kan tänka sig att exportens får sedan anbud vilka kvantiteter de vill exporexportera ge om olika bidragsnivåer. Detta anbudssystem är effektivt i tera vid den meningen viss omfattning troligen kommer att export av en ske det minst kostsamma sättet. Med detta skisserade anatt budssystem kommer exportbidraget att bli vad det blir om exporomfattning bestämd. Ett alternativ till denna anbudsmetod tens är exportbidraget sänks till sådan nivå som bedöms vara är att en tillräcklig för att viss kvantitet ska komma att exporteras. en Mellan dessa två alternativ kan det finnas vissa mellanformer, anbud över viss given nivå eller t.ex. att man inte accepterar en kvantitetsrestriktion i det fall bidraget är beatt man sätter en stämt, då liknar först-till-kvarnemnetoden. som problem med anbudsmetoden är att den i första hand är Ett användbar för homogena Är det däremot fråga om t.ex. varor. nötkött denna metod svår att tillämpa eftersom "behovet" av är bidrag varierar starkt mellan olika kvaliteter eller detaljer. anbudssystem kan anföras att exportörer med små Mot ett kvantiteter det är för krångligt och tidsödande att ge ananser att bud. Med konsekvent anbudssystem kanske de istället låter bli ett Ett sätt att komma runt detta problem kan vara att att exportera. anbudssystemet de större exportörerna och att ett exportbiavser fastställs för de mindre exportörerna för gälla under en tid. drag Bidragsnivån får då fastställas med ledning av den bidragsnivå

erhållits enligt anbudssystemet. som för först-till-kvarnemnetoden och metoden

Utgångspunkten med ansökningsförfarande har varit att exportbidragen fastställs i

förväg. Med anbudsmetoden fastställs bidragen först när företa-

sin exportbenägenhet. Är utgångspunk-

gen har reagerat och visat den potentiella exportörer har bäst kännedom om marknaten att den inte byråkratin och att exporten ska ske på det billi-

och

här definieras det mest effektiva sättet bör sålegaste som som anbudsmetoden tillämpas. Inom vegetabilieområdet utnyttjas des anbudsmetoden frekvent.

SOU 1996: 136 Den samhällsekonomiska bakgrunden 71

Målet med åtgärden, alldeles oavsett metod, är att exporten ska reduceras vid oförändrad eller möjligen större import. En ytterligare effekt av åtgärden måste då också bli en prisanpassning på den interna marknaden. Genom en "påtvingad" minskning av exporten kommer efterfrågan att minska efterfrågan från konsumenterna är oförändrad, medan den efterfrågan EU de-

som monstrerar minskar, och priserna kommer ned. Hur

att pressas stor prissänkningen kommer att bli beror på priskänsligheten hos konsumenterna hos producenterna. Är inte efterfrågan helt

resp. elastisk det blir en prissänkning kommer den omsatta kvantiteten att minska minskningen kommer att bli exportminskningen minskat med den ökade efterfrågan från den interna marknaden genom ett lägre marknadspris.

Marknadspriset kommer alltså att bli lägre än tidigare. Detta resulterar också i att exportbidragen kan bli lägre. För det fall produktionen kvoteras i producentledet kan denna effekt dock utebli. I så fall kommer utgångspunkten effektiv resursalloke-

om ring inte att bli uppfylld.

4.8.1.2 Kommentarer till olika fall

Som pekades tidigare är en utgångspunkt att det bortses från möjligheten att lämna kvantiteter till intervention. Skulle möjligheten att lämna till intervention vara "fri" kan effekterna

av en ändring av reglerna för exportbidrag mer eller mindre kunna upphävas.

Fall Målet är mest effektiv produktion

Medel: Exportbidragen sänks till den nivå bedöms behövas

som eller med utnyttjande av en anbudsmetod. Detta kommer att

ge prissänkningar i tidigare led. Prismekanismen kommer att

ge "balans" marknaden. För produkter är kvoterade i

som nu jordbrukarledet ett eller annat sätt ex. mjölk även nöt-

men kött kan prissänkningen bli kvoteringen avskaffas. Dels

stor om finns ett värde i kvoten. Så länge detta värde finns kan priset falla utan att produktionen påverkas. Dels kommer priset att falla

Den samhällsekonomiska bakgrunden SOU 1996: 136

ytterligare, till följd exporten måste minskas innan "baav att lans" uppstår. I och för sig kan tycka att behovet kvotering då har man av upphört i jordbrukarledet. Emellertid är det tvärtom. Kvotenog ringen mjölkområdet infördes givetvis eftersom överskotten tenderade öka vid givna priser. Om det inte bedöms lämpligt att sänka finns metoden att kvotera. Man kan därför

att priserna

gissa väljer att dra ned kvoterna något i producentledet att man därigenom marknadspriserna inte ska behöva falla fullt liför att mycket, varigenom det finns risk för sämre resursallokeka en

ring.

Fall Målet är oförändrade priser i jordbrukarledet

Medel: Exporten kan t.ex. kvoteras med ansökningsförfarande eller med först-till-kvarnenmetoden och sannolikt måste även kvoteras för priserna till jordbrukarna ska hållas

produktionen att

Målet upprätthålla priset Den omsatta kvantiteten uppe. är att po. på den inhemska marknaden är således lägre än q jämför figur 1 11. till såväl konsumenter producenter förblir höga Priserna som och omsatt kvantitet blir liten. Resultatet detta fall blir att snedvridningen i reav senare sursallokeringen blir större än enligt det förra fallet. För att inte mål effektiv resursallokering torde det därför motverka ett om en nödvändigt neddragning kvoter kombineras med vara att en av I fall kommer ökade spänningar i systemet

prissänkningar. annat

uppstå, vilket kommer visa sig i kapitalisering av kvotväratt att den. teoretiskt fall är det fullt tänkbart att det I åtminstone ett kommer uppstå omotiverade vinster även i handelsledet. att

SOU 1996: 136 Den samhällsekonomiska bakgrunden 73

4.8.1.3 Avvägning mellan säkerhet och osäkerhet

Säkerhet och osäkerhet har många dimensioner. Den dimension som avses här är frågan om produktionens och exportens förutsägbarhet. Ett kvoteringssystem kan sägas hög säkerhet ef-

ge en tersom en kvantitet producerad eller exporterad inte kan bli större än kvoten om det administrativa systemet är säkert. Ett marknadssystem kan å andra sidan sägas osäkert eftersom

vara aktörernas reaktionsmönster inte är känt när t.ex. ett exportbidrag är fastställt. Är detta marknadssystem däremot utformat

som ett anbudssystem uppstår ingen osäkerhet om vilken kvantitet

kommer att exporteras. Även marknadssystem kräver som ett övervakningslicenser i praktiken först-till-kvarnenmetoden.

Som diskuterats tidigare finns det en uppenbar risk för att resurser allokeras på ett ineffektivt sätt om målet är att producera till så låg kostnad som möjligt med administrativ styrning kvotering. Avvägningen mellan å ena sidan behovet att ha

av hög säkerhet och å andra sidan effektivitet god resursallokering får således vara en faktor som beaktas när medel väljs.

4.8.2¶Importkvoter

EU har ett stort antal handelsavtal med länder eller

grupper av länder. Inom ramen för dessa handelsavtal kan importeras

varor med en lägre tull än den normala tullen. En stor del importen

av av jordbruksprodukter till EU importeras inom ramen för dessa avtal. Om de kvantiteter som berättigar till lättnad tullen är

av begränsande, måste den kvantitet är berättigad till lättnad,

som fördelas mellan företag som är intresserade av att importera efter en fastställd regel. Den metod som kan utnyttjas är då kvotering. Denna kvotering kan principiellt utformas på samma sätt

som exportkvoterna. De verkningar som kvoteringen får blir likartade med de verkningar som exportkvoter har. Effekterna för konsumenterna kan bl.a. bli att de varor blir billigare importeras

som inom ramen för en kvot jämfört med andra importerade En

varor. annan möjlighet är att detta för konsumenterna förmånligare pris inte vidareförs från handeln utan stannar där.

74 Den samhällsekonomiska bakgrunden SOU 1996: 136

4.9¶Bristande konkurrens och stordriftsfördelar

inom industri och handel

På många marknader kan bristande konkurrens en felaktig alge lokering Inom livsmedelsområdet är antalet företag av resurserna. inom Vidare är antalet konsumenter många.

jordbruket stort.

Förutsättningarna för god konkurrens ska kunna etableras är att således så långt goda. Emellertid består de mellanliggande leden, industri och handel, ofta mycket få företag och i vissa fall av av Utnyttjar företagen då sin ställning på ett i det sam-

monopol.

hällsekonomiska perspektivet felaktigt sätt samtidigt som stordriftsfördelarna inte är uppenbara kan den dåliga konkurrensen

ineffektiv allokering av resurserna. ge en Effekter bristande konkurrens kan åskådliggöras dels geav verkningarna monopol jämfört med fri konnom att jämföra av dels diskutera möjliga effekter fåtalskonkurrens, genom att av kurrens. I figur 12 redovisas den allokeringseffekt som kan uppstå monopolmarknad. Monopolet uppnår sitt vinstmaximum en där MR MC6, medan företag på marknad med fri konkuren uppnår vinstmaximum vid MC. På marknad med fri rens p en konkurrens förutsätts priset inte kan påverkas ett enskilt föatt av Monopolföretaget kan däremot sätta det pris som ger retag. maximal vinst.

6 inte låst givet marknadspris och kan därför Monopolet är av ett kvantiteten så att maximal vinst uppstår. Vinstmaximum anpassa där den marginella intåktsförändringen MR är lika med

uppstår

den marginella kostnadsföråndringen MC. På en konkurrensmarknad är priset p givet och MR konstant.

Den .samhällsekonomiska bakgrunden 75

Figur 12 Allokeringseffekten av monopol

Pris l

/

K vant/tet

Vid marknadsformen monopol kommer kvantiteten att omsät-

qo tas till priset po. Motsvarande kvantitet vid fri konkurrens uppgår till q och pris till Genom att konsumenternas betalningsvilja

p 1. vid qø är högre än producenternas kostnader uppstår alloke-

en ringseffekt. Denna allokeringseffekt är successivt avtagande fram till kvantiteten ch. Allokeringseffekten ett monopol kommer

av därför att motsvara ytorna a + b.

På något längre sikt är det även möjligt att det visar sig

en skillnad mellan marknadsformen fri konkurrens och monopol på så sätt att det finns en risk för att produktivitetsökningstakten är lägre vid monopol än vid fri konkurrens. Skulle detta fallet

vara kommer effektivitet att förloras vilket enligt figur 13 motsvarar ett uteblivet skift från till S1. Allokeringseffekten motsvarar ytan a.

76 Den samhällsekonomiska bakgrunden SOU 1996: 136

Figur 13 Effekt av ökad produktivitet

Pris

/

Kvant/tet

Är istället att antalet producenter uppgår till

utgångspunkten

några stycken kan typ analys göras. Antag att det

en annan av finns tvâ producenter. En spelteoretisk diskussion kan visa de effekter kan uppstå. Antag att företagen kan ha två strategier,

som dels varje företag har mål att ha marknadsandel 50

att som en

dels att ha marknadsandel 65 procent. Följande procent, en fyrfältstabell kan då bli aktuell. I respektive fält anges respektive företags ekonomiska överskott i kronor i respektive kombination.

SOU 1996: 136 Den samhällsekonomiska bakgrunden 77

Figur 14 Tänkbara effekter för företagens överskott olika av marknadsstrategier

FöretagA

50 % 65 %

20 25

g

50 O r 20 18 e

g 25 15 B

Om båda företagen har som mål att ha en marknadsandel 50 procent antas deras överskott bli 20 för vardera. Om det föena retaget t.ex. B höjer sin målsättning till 65 procent kan företagets överskott öka mer än det andra företagets överskott minskar eftersom totalmarknaden kan öka den hårdare konkurrengenom sen. Om företaget B beslutar sig för denna strategi finns det emellertid en risk för att företag A också ökar sina ambitioner. Det visar sig då att om båda företagen höjer sina ambitioner finns en uppenbar risk för att båda blir förlorare den nedre högra rutan i förhållande till den övre vänstra rutan. På marknader med ett litet antal aktörer finns därför risk för att undviker en man att tränga sig in varandras marknader. På marknader med en stor andel fasta kostnader i förhållande till de rörliga kostnaderna kan det, allt annat lika, fördelakvara tigt med få företag s.k. naturliga monopol. Skälet till de höga fasta kostnaderna kan t.ex. transporter måste utföras ofvara som ta färskvaror, investeringar i dyr utrustning, antalet artiklar som måste finnas i lager måste stort Detta medför vara m.m. att genomsnittskostnaderna blir fallande inom ett brett intervall. I extremfallet ger detta till resultat att den lägsta kostnaden för verksamheten erhålls om det endast finns ett företag. I figur 15 redovisas effekterna av stordriftsfördelar.

78 Den samhällsekonomiska bakgrunden SOU 1996: 136

Figur 15 Effekterna av stordriftsfördelar

Pris

q Kvan :tet

Enligt detta exempel är genomsnittskostnaderna AC successivt fallande. Om kvantiteten ett företag är ensamt på marksom som naden omsätter, uppgår till erhålls kostnadstäckning vid qo en priset Den kostnad uppstår för detta företag blir lägre än po. som två eller flera företag skulle dela på marknaden. om Problematiken rörande effektiviteten inom livsmedelsindustrin torde i hög grad bestå i dels den risk för felaktig allokering uppstår till följd att det är ett litet antal föav resurserna som av marknaden, dels de vinster kan uppstå till följd av retag som att stordriftsfördelarna kan utnyttjas om antalet företag är litet. Ett annat exempel detta är att för att bli berättigad till exportbidrag vid export t.ex. spannmål måste det ställas en säav kerhet. Detta inslag i regelverket gynnar de stora aktörerna som bättre finansiell bas och dessutom lättare kan hålla sig ofta har en

â jour kunskapsmässigt.

5¶Effekter av EU:s

jordbrukspolitik

I avsnitt 5.1-5.7 görs en genomgång de effekter EU:s

av som jordbrukspolitik haft på bl.a. produktion, konsumtion, budgetkostnader och handel under de senaste åren. På grund att EU

av utvidgades 1995 med tre nya länder är det svårt att göra korrekta jämförelser bakåt i tiden. Där inget uppgifterna

annat anges avser enbart EU-l2. Speciell tonvikt läggs de svenska förhållandena och områden med svenska intressen. Det innebär att produkter som spannmål, nötkött och mjölk behandlas ingående än

mer produkter som tobak, vin och olivolja.

Genomgången har delats upp i följande huvudavsnitt:

5.1 Marknaden 5.2 Struktur- och regionalpolitik samt miljöstöd 5.3 Valutaregleringen jordbrukets område 5.4 Budget 5.5 Pris- och lönsamhetseffekter 5.6 Arbetskraftsfrågor m.m. 5.7 Sveriges import och export

5.1¶Marknaden

Detta avsnitt har delats upp produktvis enligt följande:

o produkter som omfattades av CAP-reformen o kvoterade produkter o lättviktsreglerade o övriga

Tyngdpunkten har lagts på de centrala produkterna i EU:s marknadsreglering och där det finns stora svenska intressen. Dessa produkter är i första hand spannmål, oljeväxter, nötkött och mjölk.

80 Effekter E Ussjordbrukspolitik SOU 1996: 136 av

5.1.1¶Reformprodukter

Reglering

genomfördes reform med På vegetabilieområdet en gemensam

1993/94 för spannmål, oljeväxter, proteingrödor och oljelin start fr.o.m. 1994/95. Grunden för reformen att sänka stödprivar

och kompensation jordbrukarna arealbidrag. För

serna som gavs få del arealbidraget krävs att jordbrukaren tar en viss del att av Arealbidraget är fastställt i förhållande

av marken ur produktion.

till tidigare års hektaravkastning genomsnitt för perioden 1986- 1990. Bidraget utgår maximalt för den areal som under tidigare år 1989-1991 har utnyttjats för odling reformgrödorna eller av ingått i något offentligt arealuttagsprogram. Denna areal som har benämns basareal. Små företag på så sätt att inte behöver ta mark gynnas man produktion för att få arealbidrag. ur

Odlingens omfattning

Utnyttjandet basarealen har varit högst de två sista åren av av Det första året sänkningen av interven-

övergångsperioden. var

tionspriset så liten vissa jordbrukare valde att inte ansöka om att arealbidrag därigenom undgick arealuttagskravet. mot att man

Tabell 6 Andel utnyttjad basareal totalt för EU-12, procent

år

Källa: EU-kommissionen

Utnyttjandet basarealen varierar mellan de olika medlemslän-

av derna, figur 16. För 1995/96 har inget land, totalt sett, över-

se skridit den nationella basarealen. De mer betydande spanmnåls-

länderna Frankrike, Tyskland, Storbritannien

producerande som

SOU 1996: 136 Effekter E Uzsjordbrukspolitik 81 av

och Danmark ligger alla på 100 procent i utnyttjande basca av arealen. Grekland och Portugal har lägst utnyttjandegrad tillsammans med Finland och Sverige. Tidigare år har bl.a. Tyskland och Frankrike överskridit basarealen. Det har lett till sanktioner i form reducerat arealav bidrag och extra uttagskrav följande år. I Tyskland berodde arealöverskridandet den strukturomvandling jordbruket i som det forna Östtyskland genomgick. I södra Europa förklaras lågt utnyttjande av basarealen med att svår torka har rått under de senaste åren vilket har lett till att odlingen specialgrödor har av minskat. I många fall har undantag gjorts för att mildra effekten av sanktionerna. För 1996/97 har beslut fattats att helt ta bort om det extra kravet på arealuttag vid överskridande basarealen. av I Sverige utnyttjades 89 procent av basarealen 1995/96, total basareal uppgår till 1,737 miljoner hektar. Orsaken till att så liten del av basarealen utnyttjades i Sverige 1995/96 främst var att areal låg kvar i det nationella omställningsprograrnrnet och därför inte var berättigat till EU:s stöd. Det dessutom kort tid för var jordbrukarna att hinna med att plöja omställningsarealerna upp våren 1995 för sådd. 200 000 hektar basarealen utnyttjades inav te 1995/96. Omkring 90 000 hektar finns kvar i det svenska omställningsprogrammet till 1996. En del dessa arealer av togs ur produktion i slutet på 1980-talet eller början 1990-talet och av torde inte vara aktuella att ta i produktion på nytt. I vissa fall har marken överförts till bärkraftig alternativ användning, i andra fall har marken helt tagits ur produktion. För 1996/97 beräknas 92 procent av basarealen utnyttjas. I nuläget synes det inte finnas någon risk att Sverige överskrider sin basareal inom överskådlig framtid. En del de arealer av som ingår i basarealen har ingått i olika omställningsprogram sedan slutet på 1980-talet och intresset att åter börja bruka dessa kan antas vara begränsat.

82 E U:s jordbrukspolitik SOU 1996: 136

Effekter av

Figur 16 Utnyttjande basarealen 1995/96, procent

av

B DkDGrE F L NLA Pt SFS UK EU-15

Källa: EU-kommissionen

5.1.1.1¶Spannmål

Reglering

spannmålsomrâdet är omfattande med såväl

Regleringen

intern marknadsreglering. Den interna mark-

gränsskydd som

nadsregleringen utgörs både interventionslagring och export-

av stöd. Det även stöd för industriell användning av spannmål

ges inom EU stärkelse.

Produktion

Odlingen spannmål har minskat följd av CAP-reform-

av som en

Under början 1990-talet uppgick den totala spannmålsareaen. av len i EU-12 till nästan 36 milj. hektar. Odlingen minskade de båda första åren efter reformen till ca 32 milj. hektar.

SOU 1996: l 36 Effekter av E Ussjordbrukspolitik 83

Arealminskningen blev mindre än vad tillämpad procentsats för arealuttag teoretiskt borde ha gett upphov till. Detta beror främst att odlare med en produktion som understiger 92 ton spannmål behöver inte ta ut mark ur produktion. En del jordbrukare har valt att inte anmäla mer areal än till den nivå där

man slipper arealuttagskravet. Detta medförde att det totala uttaget

av areal blev lägre 1993/94 och 1994/95 än de krav på areal

uttag av som sattes upp.

Tabell 7 EU:s krav på att ta mark ur produktion jämfört med faktiskt uttag, procent

Källa: EU-kommissionen

1995 ökade odlingen något och för 1996 års odling visar

prognoser att odlingen kommer att öka med 1 miljon hektar jämfört

ca med 1995. Anledningen till att arealen har ökat 1995 och 1996 är att kravet att ta mark ur produktion har mildrats samt att spanmnålspriserna har stigit.

l Sverige minskade spanmnålsarealen mellan 1994 och 1995 med ca 6 procent. Anledningen till att arealen minskade torde bero på att jordbrukare som inte tidigare tagit mark produktion i

ur det svenska systemet nu blivit tvingade att göra detta. Ett tydligt tecken på detta är att spannmålsodlingen minskat mest i Skåne mellan 1994 och 1995. De jordbrukare som haft mark i

mer omställningsprogrammet än vad som EU kräver hann i de flesta fall inte att så dessa arealer våren 1995. En del jordbrukare kan ha funnit det lönsammare att låta marken ligga kvar obrukad,

antingen som frivilligt arealuttag i EU-systemet eller att låta arealen ligga kvar i det svenska omstållningsprogrammet.

E Uxsjordbrukspolitik SOU 1996: 136

84 Effekter av

Figur 16 Spannmålsodlingens förändring mellan 1994 och 1995 i olika län, procent

Malmöhus Östergötland Helariket

Värmland Västerbotten

-10 -12 -- -14 -- Källa: Statistiska centralbyrån

Sådden hösten 1995 blev rekordstor i Sverige, totalt höstsåddes

450 000 hektar. Nu gällande prognoser tyder på att spannca målsodlingen kommer öka med 100 000 hektar mellan

att ca

och 1996. De jordbrukare har haft mark i omställning 1995 som har haft tid att åter sätta marken i produktion.

SOU 1996: 136 Effekter av E U:s jordbrukspolitik 85

Figur 18 Spannmålsarealen i EU-12 1986-1995, n1ilj. ha

36-

/.\_

.rk / \

x lxww I

__A_, V,

Beslut om fri- 34 villig träda

Sänkt trädes-

krav

32 CAP-r

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995

Bland de mer betydande spannmålsgrödorna odlas inom EU

som är det korn som har minskat mest sedan CAP-reformen

genomfördes. På grund av att vete och majs har högre avkastning har det vid fallande produktpriser blivit dessa grödor odlarna

som valt att behålla. Det har inneburit att effekten på produktionen inte har blivit så stor som arealnedgången indikerar.

I Sverige är det främst odlingen havre minskat mel-

av som lan 1994 och 1995. Havreodlingen minskade med nästan 20

procent jämfört med ca 6 procent för den totala spannmålsodlingen. Osäkerhet om EU:s regler för omhändertagande överskottet

av havre omfattas inte av intervention torde den främsta

vara orsaken till att havreodlingen i Sverige har minskat. Sett över den tidsperiod som Sverige har tillämpat olika former arealbe-

av gränsningsprogram är det främst odlingen fodersäd har

av som minskat. Sedan början på 1990-talet har odlingen fodersäd

av minskat med ca 100 000 hektar medan odlingen brödsäd varit

av förhållandevis konstant. Detta har resulterat i kraftigt minskande havreexport. Sverige har traditionellt exporterat havreöverskottet

E U.s jordbrukspolitik

86 Effekter av

vissa år 0,5 milj. ton total skörd ca till USA, upp mot av en 1,2-1,4 milj Under 1995/96 har exporten havre från Sveton. av till tredje land varit mycket begränsad, ca 50 000 ton. rige Minskningen 1995/96 beror även att kvaliteten varit förhållan-

devis svag. Ett ytterligare motiv för reformen var att produktionen extensiv produktpriserna sänktes. Det är svårt skulle bli mer när så kort tid sedan reformen genomfördes mäta dessa effektatt

handelsgödselförbrukningen är ännu inte till-

er. Statistik över den aktuella perioden. Införandet arealuttag med

gänglig för av

skötselregler, bl.a. grön mark, borde positiva milåtföljande ge Ökad odling vete är svårbedömt ur miljösyn-

jöeffekter. av mer

Höstsådda grödor mindre växtnäringsläckage men

punkt. ger insats produktionsmedel jämfört med t.ex. havre.

kräver större av

Förändring arealen för olika spannmålsgrödor i Figur 19 av Sverige under perioden 1991-1995, procent

Råg Korn Havre

Källa: Statistiska centralbyrån

SOU 1996: 136 Effekter av E Ussjordbrukspolitik 87

Till följd av krympande spannmålsarealer har produktionen

av spannmål inom EU minskat. För 1995 beräknas skörden uppgå till ca 164 milj. ton EU-12, vilket ska jämföras med 173

ca milj. ton för perioden 1990-1992. För 1996 visar de första

prognoserna att skörden kommer att öka med ca 10 milj. ton jämfört med 1995.

Figur 20 Spannmålsproduktionen inom EU-l2, milj. ton

135 .. 180 175 , 170 165 u H...

145 vv 140 1 l l l I 1 l 4

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995

Källa: EU-kommissionen

En annan viktig orsak till att skörden minskat under de senaste åren är att hektaravkastningen varit förhållandevis låg. Under de senaste åren har det t.ex. varit mycket torrt i södra Europa vilket har resulterat i betydande skördebortfall.

88 E Uzsjordbrukspolitik SOU 1996: 136

Effekter av

Figur 21 Hektaravkastning i spannmålsodlingen inom EU-l2,

ton/ha

52 T

- 4.8 --

M4 :///,,/I

Ir 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995

Källa: EU-kommissionen

Under 1995/96 uppgick arealuttaget i EU till ca 5,7 milj. hektar. Antas hektaravkastning på 4,6 t/ha EU:s medelavkastning en vid beräkning arealbidrag kan minskningen som arealuttagsav har gett upphov till beräknas till drygt 25 milj. ton. Den systemet faktiska hektaravkastningen för 1995/96 uppgick till 5 t/ha vilca ket innebär produktionseffekt på 28,5 milj. ton. I kommisen ca sionens bedömningar över effekterna av arealuttaget antar egna hektaravkastning 5 t/ha. Förslaget till övergång till man en ca och procentsats för fast och rörligt arealuttag antar en samma ska minska effekten hektarskördarna med ca 0,5 t/ha. man Amerikanska jordbruksdepartementet, USDA, har framfört invändningar mot effektiviteten i EU:s program. Kritiken grundas bl.a. erfarenheter från sina system med jordbank där på egna funnit jordbrukarna tagit ut de lägst avkastande arealerna man att för att på så sätt mildra konsekvenserna av arealuttagsreglerna. Erfarenheterna från de svenska systemen går i samma riktning. Det är därför realistiskt att anta att effekterna av arealuttaget är

SOU 1996: 136 Effekter av E Uzsjordbrukspolitik 89

lägre än vid genomsnittliga avkastningsnivâer. Vid avkastning

en

4 t/ha blir effekten ca 23 miljoner ton och vid 3,5 t/ha blir effekten ca 20 milj ton.

Tabell 8 Effekt av arealuttag på spannmålsavkastningen inom EU-12

Hektaravkastning Produktion t/ha milj. ton

Källa: Egna beräkningar

Fr.o.m 1995/96 gäller UR-avtalet innebär att EU:s subven-

som tionerade export är begränsad. För 1995/96 uppgår exportbidragsberättigade kvoten till ca 31 milj. ton spannmål. Vid

norma-

prisförhållanden EU:s priser ligger normalt under världsmarknadsprisnivâ skulle inte EU:s kvot den extra

rymma produktion som uppstått på den mark tagits produktion. Med

som ur de höga priser som varit gällande under 1995/96 skulle det dock vara möjligt att slopa arealuttagskravet och ändå klara UR-avtalet. Det beror på att en stor del exporten kan äga

av rum utan subventioner.

E Ussjordbrukspolitik SOU 1996: 136

90 Effekter av

Förbrukning

Förbrukningen spanmnål i EU har ökat sedan CAP-reformen av

genomfördes. 1992/93 uppgick den totala spannmålsförbrukning-

till 134 milj. vilket kan jämföras med ca 145 milj. ton en ca ton för 1995/96. Förbrukningen har dock ökat mindre än vad som förväntats grund marknadspriserna inte fallit lika myckav att förväntades. Under 1995/96 har kommissionen vidtagit åtet som gärder utförsäljning spannmål från interventionslager som av samt införande exportavgift för att pressa ner prisnivån. av

Figur 22 Förbrukning spannmål inom EU-l2, milj. ton av

%\NHD.N4\-4vw44",/D\\\\“iT/fø/Ål.n{kø,//G

70 -

60 - I Livsmedel

50 " D Foder

mmm

10 v I I I i i ii I i I i i 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 Källa: EU-kommissionen

SOU 1996: 136 Effekter E U.s jordbrukspolitik 91

av

Balans

Spannmålsöverskottet har minskat som en följd CAP-refor-

av men, dels beroende minskad produktion, dels beroende på ökad konsumtion. Balansen för 1995/96 uppgifter från feb-

avser ruari 1996, utvecklingen efter denna tidpunkt tyder

att exporten blir mindre än vad som då förväntades medan de privata lagren kan ha ökat.

Tabell 9 Spanmnålsbalans inom EU-l2, milj. ton

SUMMê

SUMlyIA

ANVANDNING 216 202 196 självförsörjningsgrad, % 125 110 112 Källa: EU-kommissionen

EU har de senaste åren strävat efter att lyfta ut överskottet med hjälp av exportbidrag framför att lägga in spannmålen i interven-

92 E Ursjordbrukspolitik SOU 1996: 136

Effekter av

framgår följande diagram har mängden tionslager. Som av i interventionslager minskat kraftigt sedan 1993 medan

spannmål mängd sålts via exportbidragssystemet varit den spannmål som

förhållandevis konstant. Prognoser över marknadsâret 1995/96 EU:s utgående interventionslager kan ha sjunkit till 2 tyder på att det 1,4 procent årskonsumtionen. milj. ton, motsvarar ca av 1992/93 uppgick EUzs interventionslager till ca 33 miljoner ton. I Sverige anmäldes under marknadsåret 1994/1995 ca 140 000 spannmål till intervention, merparten utgjordes av ton korn. Jordbruksverket har sålt ut hela lagret EU:s interna under januari februari 1996 ett mindre parti såldes marknad - Intresset för sälja till intervention under våren april 1996. att varit mycket begränsat inom EU på grund av de höga 1996 har på världsmarknaden. Totalt för 1995/96 anmäldes ca priserna 14 000 ton korn i Sverige.

Figur 23 Export spannmål från EU-l2, milj. ton av

1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 19935 1986

Källa: EU-kommissionen

SOU 1996: 136 Effekter av E Ussjordbrukspolitik 93 Figur 24 Interventionslager av spannmål inom EU-l2, milj. ton

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 Källa: EU-kommissionen Priser De administrativa priserna sänktes som en följd av reformen med ca 30 procent under perioden 1993/94-1995/96. Tabell 10 Ursprungligen beslutade administrativa priser för spannmål och arealbidrag inom EU, ecu/ton

Interven-

94 Effekter E U:s jordbrukspolitik SOU 1996: 136 av

De administrativa priserna har justerats vid två tillfällen på grund ändrade valutaregler. För 1995/96 uppgår interventionspriset av till 119,19 ecu/ton. Kommissionen lämnade i juli 1996 ett förslag till rådet att sänka arealbidraget fr.0.m. 1997/98 i syfte att fiom nansiera åtgärder i nötköttssektorn. För spannmål innebär förslasänkning arealbidraget med 7,3 procent, för oljeväxter get en av med 4,2 procent och för uttagen mark med 26,8 procent. De administrativa priserna spelar stor roll för marknadsen priserna inom EU. Det är dock den aktuella situationen marknaden avgör prisnivån. Förhållandevis knapp tillgång på som spannmål på världsmarknaden har lett fram till att även priserna inom EU varit högre än vad som förväntades. Som framgår de båda prisexempel visas i följande fiav som har marknadspriserna för spannmål legat betydligt över ingur terventionsprisnivån större delen tiden sedan CAP-reformen av genomfördes. Marknadspriserna för spannmål inom EU varierar mellan de olika medlemsländerna. Länder som normalt har utbudsöverskott, Frankrike, Storbritannien, Damnark, Sverige och Finland har regel de förhållandevis lägsta priserna. I dessa länder är det som interventionspriset och möjligheten att exportera spannmålen som bestämmer prisnivån. I Sydeuropa, bl.a. Italien, är det underskott på spannmål och där är marknadspriserna normalt högre. Prisskillnaden kan delvis förklaras med transportkostnaden från överskottsmarknaderna. Tyskland präglas också av att spannmålsmarknaden till stor del är inriktad mot hemmamarknaden och interventionsuppköp.

Effekter av E Ussjordbrukspolitik 95

Figur 26 Spannmålspriser 1992-1996, ecu/ 100 kg

VETE

20 18 - ,x

Z 16_/-/T,, Danskt marknadspris

.

\ A7/ /"/Jlr A 14

x f,

LL§/,/,/--"\ , 12" ///,

1o xzg

EU:s interventionspris 8 .. 6 4 . 2. 04.%%%H%%%H%: M:f:åhHi.hâlåiiillâldâiâêá jan-92 juI-92 jan-93 jul-93 jan-94 ;ul-94 jan-95 1uI-95 jan-96

96 E Ussjordbrukspolitik SOU 1996: 136

Effekter av

forts figur 26

18 T Brittisktmarknadspris "

//x//jg 12 -- Lä /-/ Xi x. tLág/,ø-r , / r %Z/ 10 EU:sinterventionspris

6 ., 4 ..

2 . iiiiliiiiiiiiiiiiiiiiiiiffiliiiliiiiiiiiiifiiii 0 Jan-92 Jul-92 Jan-93 Jul-93 Jan-94 Jul-94 Jan-95 JuI-95 Jan-SB

Källa: EU-kommissionen

Stödpriserna i Sverige och EU låg på ungefär samma nivå vid tidpunkten för det svenska EU-inträdet. Marknadspriserna för spannmål i Sverige har 1995/96 varit högre än året innan trots att stödpriserna har sänkts med 10 procent. Orsaken till prisuppca gången är de höga priserna pâ världsmarknaden.

SOU 1996: 136 Ejfekter E Ussjordbrukspolitik 97 av

Tabell 11 Marknadspriser för spannmål i Sverige, kr/ 100 kg

Vete Råg Korn Havre jan. 1995 114,29 113,95 111,25 104,57 jan. 1996 122,32 109,79 111,91 109,91

Avser priserna i januari resp. år

Källa: Jordbruksverket

Gränsskyddet fastställs skillnaden mellan åsyftat skyddat som pris inom EU och priset världsmarknaden, amerikanska noteringar, med hänsyn tagen till frakt. Tullavgiften ändras i princip varannan vecka men kan vid stora prissvängningar ändras oftare. Skillnaden mellan gränsskyddat pris och interventionspris, gemenskapspreferensen, är betydligt större än den prisskillnad som tillämpades i Sverige före medlemskapet. Det innebär att importerad spannmål får svårare att konkurrera. EU har dock en rad avtal med olikailändergrupper innebär spannmål får imsom att porteras med reducerat eller borttaget gränsskydd.

Budget

Ett av de viktigaste syftena med CAP-reformen var att minska kostnaderna för regleringsåtgärderna i spannmålssektorn. Detta skulle ske genom att sänka stödprisnivån och införa krav att att ta mark ur produktion. Genom att överskottsproduktionen reducerades fanns även förhoppningar stigande priser på världsom marknaden vilket också skulle bidra till minskande exportkostnader. I tidigare avsnitt har det diskuterats hur mycket produktionen minskat och konsumtionen ökat följd CAP-reforsom en av men. Det kan antas att överskottet totalt har minskat med 30ca 40 milj. ton. Satt i relation till den totala världsproduktionen är produktionsbortfallet uppstått på grund reformen litet. som av Sett till den kvantitet som går i handel världsmarknaden spelar dock kvantiteterna betydligt större roll.

E Ussjordbrukspolitik SOU 1996: 136

98 Effekter av

12 Beräknade effekter i spannmålssektom av EU:s re- Tabell form för 1995/96, milj. ton

Världsproduktion 1995/96 l 325 Världshandel 1995/96 190 Minskad skörd grund EU:s arealuttag 1995/96 20-25 av Ökad konsumtion inom EU 10-12

Källa: International Grain Council samt egna beräkningar

beaktas det skett övergång till brödsäd Det bör också att en mera resulterat i högre hektaravkastning, denna effekt går i motvilket satt riktning till de övriga effekterna. CAP-reformen bör ha lett till att spannmålspriserna på världsmarknaden har stigit. Det är dock svårt att mer bestämt avprisuppgången har varit. Flera orsaker utöver EU:s göra hur stor arealuttagsprogram har under det senaste året lett till att spannmålspriserna har stigit kraftigt. Som exempel kan nämnas:

ökad efterfrågan i Sydostasien 0 politisk och ekonomisk instabilitet i forna Sovjetunionen o skördebortfall i Nordamerika o torka i Australien o

kvantiteter kan beräknas effekter CAP-reformen De som som av förhållandevis jämfört med de flesta punkter som tas i är stora av ovanstående uppräkning. våren 1996 har priserna, speciellt den amerikanska Under marknaden, skjutit i höjden sedan marknaden nåtts av informadelar de höstsådda grödorna skadats av den tion om att stora av stränga vintern. Prisuppgången har också påverkats av att världslagren är de minsta sedan början l970-talet. nu Det är högst sannolikt att priserna även denna gång kommer falla tillbaka precis efter alla andra tillfällen med kraftiga att som Prognoserna för 1996/97 visar att länder som Ka-

prisstegringar.

nada och Australien planerar att öka produktionen. Från bl.a. OECD har över de närmaste fem åren emellertid anprognoser

SOU 1996: 136 Effekter E Uzsjordbrukspolitik

av 99 givit att priserna kommer ligga på högre

att en nivå än under början av 1990-talet.

Figur 27 Världsmarknadspris för vete, USD/ton 250 20° .

. . HV . . . .. VV. ,50

;iu: ..

väv

1971/72 1974/75 1977/78 1980/81 1983/84 1986/87 1989/90 1992/93 1995/96

Avser priset för Soft Red Winter No US Gulf Källa: International Grain Council

Effekter E U:s jordbrukspolitik 100 av

Figur 28 Världslager vete i förhållande till förbrukningen, av procent

10-

. ; u 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994

Källa: International Grain Council

Innan reformen genomfördes bestod kostnaderna för regleringen och interventionsâtgärder. Som en följd av re-

av exportbidrag

formen det direktstödet är den största utgiftsposten. Exär nu och interventionsåtgärder har minskat i betydelse dels portbidrag för kvantiteterna har minskat, dels för att skillnaden mellan att priser och världsmarknadspriserna har minskat. Totalt sett EU:s har dock kostnaderna för EU:s budget ökat kraftigt sedan refor-

men genomfördes.

SOU 1996: 136 Effekter EUssjordbrukspoliti/c av 101

Figur 29 Budgetkostnadernas utveckling för

spannmålsregle-

ringen EU-l2, milj. ecu

18000" . Exportbidrag 16000-- E Intervention 14000u Arealstöd 12000-

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996

Åren 1994-1996 omfattas av CAP-reformen

Källa: EU-kommissionen

I EU:s budget för 1996 antas exportkostnad på en ca 40 ecu/ton i praktiken har dock kostnaderna blivit betydligt lägre. Den totala exportkostnaden för den spannmål den arealen som uttagna skulle ha givit upphov till kan beräknas till 0,9 miljarder ca ecu. Ett lägre världsmarknadspris upphov till ger en högre utgift för exportbidrag och vice versa.

5.1.1.2 Oljeväxter

Reglering

Oljeväxterna omfattades den stora CAP-reformen av 1992. Oljeväxtfröet saknar tullskydd och EU:s producenter får sålunda världsmarknadspris för varan. Odlarna kompenseras med ett are-

E Uzsjordbrukspolitik SOU 1996: 136

102 Effekter av

till prisnivå är satt i förhållande till priset på albidrag upp en som referensbeloppet. Arealbidraget varierar efter prisför-

spannmål

ändringarna fröet. Sverige uppgår arealbidraget till 4 900 kr/ha i de bästa I ca och till 2 700 kr/ha i de svagaste områdena. Tidigaområdena ca betalades stödet till oljeindustrin i förhållande till hur re ut mycket råvara med i EU användes. ursprung som område påverkades också det avtal Reformen detta av träffades i GATT mellan EU och USA Blaire House. Avtasom let innebär EU måste begränsa produktionen av oljeväxtfrö. att avtalet har EU-l5 kvot 5,482 milj. hektar oljeväxter. Enligt en Kvoten ska enligt avtalet minskas med samma procentsats som för arealuttag för övriga reformgrödor, dock minst 10 progäller

cent. fördela kvoten för de olika länderna EU har beslutat om att historisk odling. För Sverige och övriga nya medpå basis av beräknades kvoten genomsnittlig odling under lemsländer som perioden 1992-1994. också möjligt odla oljeväxter uttagen mark. Det år att måste i så fall uteslutande användas för teknis- Oljan som utvinns ändamål. Totalt får denna odling uppgå till en areal som motka

produktionen l milj. ton sojaekvivalenter. Gjorda

svarar av tyder det 1 milj. hektar

överslagsberäkningar att motsvarar ca

finns inte några detaljerade regler fastställda oljevåxter. Det ännu för tillämpningen denna kvot eftersom EU totalt sett inte överskridit den maximalt tillåtna kvantiteten foderbiprodukter

rapsmjöl etc.

SOU 1996: 136 Effekter EU:s jordbrukspolitik

av 103

615 1995/96 4 824 4 714

4 513 4 414 917

Avser EU-l5

Avser EU-12

Källa: EU-kommissionen

Produktion

Odlingen av oljeväxter inom EU har minskat under

de senaste åren. En viktig orsak till detta är de kvoter har införts.

som En annan orsak är att höga marknadspriser för spannmål har förbättrat konkurrenskraften för denna produktionsgren. För

1996 väntas inte något ökat intresse för att odla oljeväxter. Det innebär

att EU inte kommer att överskrida oljeväxtkvoten.

Det väntas också att intresset för odling oljeväxter för tekniska

av ändamål kommer att minska.

E U.s jordbrukspolitik SOU 1996: 136

104 Effekter av

Utnyttjande oljeväxtkvoten inom EU-l5 1995/96 Tabell 14 av

Kvot Odling Utnyttjandegrad, % Lang

1 OOOha 1 000 ha

Oljeväxtodlingen i Spanien ökade kraftigt under 1995/96 beroende på svår torka omöjliggjorde odling av grödor som att som krävde konstbevattning, bl.a. grönsaker. Odlingen i Finland överskred kvoten procentuellt mest alla EU-länder. Det stora av intresset för oljeväxtodling i Finland berodde främst att en prispress på spannmålsmarknaden våren 1995 gjorde förväntad attraktiva. Det odlas i stort sett inte någon höstoljeväxterna mer sådd i Finland vilket gör att våroljeväxterna lättare kan

spannmål

Danmark har odlingen oljeväxter gått tillbaka konkurrera. I av kraftigt de åren beroende på att den höstsådda spannmålsenaste bättre relativ lönsamhet. en har en Enligt 1990 års livsmedelspolitiska beslut i Sverige för oljeskulle odlingen bibehållas på tidigare års nivåer, dvs. 150växter 170 000 hektar. Redan före EU-medlemskapet började intresset för i Sverige minska och mellan 1994 och 1995

oljeväxtodlingen

minskade odlingen med nästan 20 procent, till 105 000 hektar. ca Av denna areal användes 7 000 hektar för "non-foodändamål". ca Utsikterna för 1996 tyder att arealen kommer att minska ytter-

SOU 1996: 136 Effekter E Ussjordbrukspolitik 105 av

ligare. Höstsådden 1995 blev betydligt mindre än normalt och intresset för de vårsådda oljeväxterna är litet. Svåra väderleksförhållanden under vintern och våren 1996 har lett till

att utvintring-

en blivit betydligt större än normalt. Prognoser som Statistiska centralbyrån gjort visar att arealen kan till drygt 60 000 ner ca hektar varav några tusen hektar för teknisk

användning.

Den viktigaste orsaken till att arealen minskade i samband

med EU-medlemskapet är att lönsamheten i oljeväxtodlingen

har försämrats relativt spannmål, sockerbetor och andra alternativa grödor. Oljeväxterna har också drabbats svåra av angrepp av växtskadegörare de senaste åren och behovet

av omväxlingsgrö-

dor är inte lika stort på spannmålsföretagen numera då det finns krav på arealuttag. Nedgången i odlingen är speciellt

påtaglig i Mellansverige.

Figur 30 Oljeväxtodlingens utveckling i Sverige 1994-1995 länsvis, procent

30 "r

Östergötland Skaraborg Västmanland He|a riket O l l Malmöhus

-1o-

.20

-30 --

i

Källa: Statistiska centralbyrån

jordbrukspolitik SOU 1996: 136 106 Effekter av E Uss Budget

För 1995/96 beräknas budgetkostnaderna inom oljeväxtreglering-

till 2,2 miljarder Jämfört med perioden före reformen en ca ecu. har kostnaderna för oljeväxtregleringen minskat.

Tabell 15 Budgetkostnadernas utveckling för oljeväxtregle-

ringen inom EU-12, miljarder ecu

å

Källa: EU-kommissionen

5.1.1.3 Proteingrödor

Reglering

för proteingrödor, d.v.s. ärter, bönor, exkl. bruna Regleringen och sötlupiner, ändrades också i samband med den CAPbönor, reformen 1992. För proteingrödor tillämpas numera endast ett Hektarstödet är relaterat till hektaravkastningen för hektarstöd. Tidigare stöd till fodermedelsindustrin vid an-

spannmål. gavs vändning proteingrödor producerade i EU.

av

Produktion

Odlingen proteinväxter har minskat i EU de senaste åren. av Minskningen speciellt påtaglig mellan 1994 och 1995. EU har är detta och i samband med prisförslaget för 1996/97 har noterat

SOU 1996: 136 Effekter E Ussjordbrukspolitik av 107

man i en rapport tagit detta ett problem. upp som En viktig förklaring till att intresset för proteingrödor har minskat är de höga spannmålspriserna. Det har dock inte lämnats några

förslag i

syfte att förbättra proteingrödornas konkurrenskraft. I Sverige ökade odlingen proteingrödor mellan av 1994 och 1995. Den totala odlingen uppgick till 12 000 hektar, ca vilket är en ökning med nära 100 procent. För 1996 års odling väntas odlingen öka ytterligare, till 18 000 hektar. ca Den svenska odlingen av proteingrödor har dock minskat mycket kraftigt i sett ett

längre tidsperspektiv. En bidragande orsak till detta

var att stödet till odlingen avvecklades i samband med 1990 års reform. En annan orsak är att proteinvärderingen har ändrats vilket har givit ärterna sämre fodervärde.

Figur 31 Utvecklingen för odlingen proteingrödor inom av EU-l2, 1 000 ha

I 1200 -- Areal för vilken stöd har sökts 1000 -

800 --

600 -

400 "

200 -

O l l l l 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995

Källa: EU-kommissionen

E U:s jordbrukspolitik SOU 1996: 136

108 Effekter av

Budget

Kostnaderna för stöd till proteingrödor uppgår för 1995/96 till ca

Budgetkostnaderna har varit förhållandevis

0,57 miljarder ecu.

stabila jämfört med perioden före reformen.

budgetkostnader för proteinregleringen, mil-

Tabell 16 EU:s jarder ecu

Källa: EU-kommissionen

Olj elin

omfattades CAP-reforrnen på sätt som för pro- Oljelin av samma För oljelinet är den stödberättigade arealen begrän-

teingrödorna.

266 000 hektar. Oljelin infördes refonngröda först sad till som stöd söktes då för 90 000 hektar och 1995/96 söktes 1994/95, för 127 000 hektar. I Sverige ansöktes stöd för ca 4 000 stöd om Den svenska odlingen oljelin har ökat de senaste åren. hektar. av

5.1.1.4 Nötkött

Reglering

1992 reformering nötköttsregleringen lik- EU genomförde en av

nande den genomfördes på spannmålsområdet. De nya regsom började tillämpas fr.o.m. regleringsåret 1993/94. Reformen lerna innebar stegvis sänkning interventionspriserna under en treen av årig övergângsperiod. Totalt har interventionspriset sänkts med

SOU 1996: 136 Effekter av E Ussjordbrukspolitik 109

15 procent. Det har även införts tak för hur mycket får läm-

som nas till intervention. Taket trappas successivt till år 1997.

ner Syftet med åtgärderna är minska styrkan i interventionssystemet.

I syfte att kompensera producenterna för prissänkningarna

utökades direktstöden på nötköttsomrâdet infördes direktstöd

redan 1980. Bidragen är så utformade att de producenter

gynnar med extensiv uppfödning. Det finns tak för hur många bidrag gäller för handjursbidragen kan till varje enskild

som ges producent. Extra bidrag till producenter har areal i

ges som stor relation till antalet djur.

Det finns även andra marknadsreglerande åtgärder

som exportbidrag och premier till utslaktning.

Produktion

Under de första åren av 1990-talet steg EU:s produktion nöt-

av kött mycket kraftigt. Orsaken till detta omfattande utslakt-

var en ning av mjölkkor i Östtyskland i samband med Tysklands återförening. Därefter har EU:s produktionen nötkött minskat. 1992

av uppgick produktionen till ca 8,4 milj. ton och för 1995 beräknas produktionen till ca 7,4 milj. ton, det motsvarar minskning

en med ca 12 procent avser EU-12. Av de större nötköttsproducerande länderna har nästan samtliga minskat produktionen

de senaste åren. Det är bara i Belgien produktionen har ökat.

som

110 E Uzsjordbrukspolitik SOU 1996: 136

Effekter av

Figur 32 Produktionen nötkött perioden 1986-1995 inom av EU-l2, 1 000 ton

6500 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995

Källa: EU-kommissionen

Produktionen nötkött i Sverige har ökat sedan början 1990av talet. En viktig orsak till detta är att köttdjursproduktionen gynnades i det svenska omställningsprogrammet. Antalet am- och diökade mellan 1991 och 1994 med drygt 65 000 från ca 100 kor 000 till 165 000. 1995 skedde dock minskning med ca 7 ca en 000 kor. Anledningen till att produktionen minskade 1995 torde försämrad lönsamhet i produktionen och att det fanns möjvara lighet avbryta omställningsprogrammet extensiv vall. att

SOU 1996: 136 Effekter E Uzsjordbrukspolitik lll av Figur 33 Antalet am- och dikor i Sverige 1991-1995, 1000-tal

20 1991 1992 1993 1994 1995 Källa: Statistiska centralbyrån

Balans Fallande produktion har lett till att EU:s till tredje land export har avtagit och att interventionslagren har minskat kraftigt. I början av 1990-talet uppgick lagren till nästan 1 milj. ton vissa perioder, i nuläget är lagren mindre än 10 000 ton.

E Uzsjordbrukspolitik SOU 1996: 136

112 Effekter av

nötkött från EU-12 till tredje land, 1 000 Figur 34 Export av ton

1990 1991 1992 1993 1994 1989 Källa: EU-kommissionen

SOU 1996: 136 Effekter E Ussjordbrukspolitik 113

av Figur 35 EU-l2:s interventionslager nötkött,

av 1 000 ton 900 T 700 - 500 300 100

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994

1995 Källa: EU-kommissionen Tabell 17 Nötköttsbalans för EU-12/EU-l5,

1 000 ton

Källa: EU-kommissionen

jordbrukspolitik SOU 1996: 136 114 Effekter av E U:s

CAP-reformen genomfördes låg EU:s sjålvförsörjningsgrad

Innan

Sedan reformen genomfördes har självför-

upp mot 115 procent. balansläge marknaden och upp-

sörjningsgraden närmat sig ett

går till ca 104 procent. nu

för nötkött inom EU, pro-

Figur 36 Självförsörjningsgrad

cent

110 -

105 -

100 -

95-

1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1986 1987 1988

1995 avser EU-l5

Källa: EU-kommissionen

I Sverige har konsumtionen nötkött överstigit produktionen seav

beräknas självförsörjningsgraden till knappt

dan 1987. För 1995 har importerat 20 milj. kg nötkött de se- 90 procent. Sverige ca medan uppgått till 10 milj. kg. naste åren exporten ca

Priser

nötkött inom EU har fallit de senaste åren. Det Priserna nötkött ägde dock före det att CAP-restörsta prisfallet rum prisfallet vid denna tidpunkt berodde på

formen genomfördes,

SOU 1996: 136 Effekter E Ussjordbrukspolitik l 15

av

den kraftiga utbudsstegringen i östra Tyskland. Under de första åren av den treåriga övergângsperioden har

marknadspriserna

varit relativt stabila och prisfallet då mindre än sänkningarna

var av interventionspriset. Det sista året, 1995, har dock marknadspriserna åter börjat att sjunka snabbare än interventionspriset

har sänkts. Sett för perioden 1992 1995 har interventionspriset fallit

förhållandevis än marknadspriset.

mer

Figuren visar hur EU:s marknadspris för nötkött utvecklats sedan 1990. Marknadspriset baseras

prisrapportering från

medlemsländerna.

Figur 37 Marknadsprisutveckling i EU för nötkött, ecu/ 100 kg

"

135 r

" 125 -- L

.

115 --

1990 1991 1992 1993 1994

Källa: EU-kommissionen

E Uzsjordbrukspolitik SOU 1996: 136

116 Effekter av

Figur 38 EU:s marknadspris jämfört med interventionspriset,

1989 100

lnterventionspris 100 g 90 x --

m

" Marknadspris 70

10 e 1 . . 1991 1992 1993 1994 1995 1999 1990

Källa: EU-kommissionen

Avräkningspriserna på nötkött i Sverige föll mellan 1994 och Prisfallet för storboskap uppgick till drygt 10 procent eller 1995. kr/kg. Priset på mellankalv föll med 1,50 kr/kg. Nötca 3 ca köttsproducenterna har dock kompenseras genom olika former av direktstöd.

Budget

Kostnaderna för EU:s nötköttsreglering har utvecklats liknan-

på spannmålsområdet. Innan reformen genomfördes

de sätt som dominerade kostnaderna för exportbidrag och interventionsåtgärder. I nuläget utgör direktstöd i form arnko- och handjursbiav del kostnaderna. Kostnaderna föll under det första drag en stor av året efter refonnen, därefter har kostnaderna stigit kraftigt.

SOU 1996: 136 Effekter av E Uzsjordbrukspolitik 117

Figur 39 Budgetkostnademas utveckling för EU:s nötkötts-

reglering inom EU-12, milj. ecu

G000T

5000-

4000" I Handjursbidvag

Amkobidvag 3000-- D Lagring

I Expbidr 2000-

1000--

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996

Källa: EU-kommissionen

BSE-effekt

Nötköttsmarknaden i EU har under våren 1996 präglats de av effekter som uppstod grund "den galna ko-sjukan" BSE. av EU har fattat beslut om att införa åtgärder i Storbritannien, bl.a. exportförbud. Storbritannien har nationellt beslutat utslaktom ning av djur över 30 månaders ålder, med hjälp finansiering av från EU. För att kunna hålla marknadspriserna i de övriga uppe EU-länderna har man också beslutat att aktivera olika stödom system. Interventionslagring har vidtagits liksom införande av premier för utslaktning kalvar. Trots vidtagna åtgärder har av marknadspriserna hittills, juni 1996, fallit med ca 10 procent. Producenterna har delvis kunnat förhindra större prisfall genom att hålla tillbaka slakten. För att kompensera uppfödarna därges för extra djurbidrag. I Sverige har prisfallet nästan helt uteblivet,

EUrsjordbrukspolitik SOU 1996: 136

118 Effekter av

svenska produkter har stärkts. Effekterna i efterfrågan på snarare längre perspektiv är det ännu för tidigt att uttala sig om. ett

5.1.1.5 Övriga produkter som reformerats

Stärkelse betraktas i regleringssammanhang som förädlad spannmål. Stärkelse ingick därför i reformen spannmålsområdet. Stödpriserna för fabrikspotatis har sänkts och producenterna med produktstöd inte något arealbidrag. Det har kompenseras

för potatisstärkelse. Totalt för också införts produktionskvoter

får tillverkningen potatisstärkelse inte överskrida hela EU av 1,76 milj. ton.

medlemskapsförhandlingarna fick Sverige en kvot på

I 63 900 stärkelse. Det innebär möjligheter att öka produktionton med 10-15 procent jämfört med tidigare normal produktion. en fabrikspotatis väntas därför öka mellan 1995 och Odlingen av 000 hektar till drygt 8 000 hektar. EU:s regle- 1996 med drygt 1 inneburit odlarpriserna på potatisråvaran har stigit. ring har att Medlemskapet har också lett till ökad konkurrens för de förädlade stärkelseprodukterna grund att dessa nu kan importeras av till Sverige utan tullar och avgifter.

På risområdet har det under 1995 beslutats om att reformera marknadsregleringen. Den marknadsordningen träder i kraft nya from. regleringsåret 1996/97. Grundorsaken till att genomföra reformen de krav UR-avtalet ställer. Reformen följer var nya som de åtgärder har vidtagits spannmålsområdet. De i stort som administrativa stödpriserna sänks och jordbrukarna kompenseras arealbidrag. Stödet begränsas till den areal under tigenom som år utnyttjats för risodling, kvoten fördelas ut på de olika digare medlemsländerna. De totala budgetkostnaderna risområdet har de senaste åren uppgått till ca 50-60 milj. ecu. I Sverige ris oreglerad produkt före EU-inträdet, vilvar en innebar ris kunde importeras fritt utan avgifter, tullar eller ket att EU tillämpar däremot omfattande reglering på risomlicenser. en med bl.a. tullskydd vid import från tredje land. Priset på ris rådet i Sverige har därför blivit betydligt högre följd av EUsom en

SOU 1996: 136 Effekter E Uxsjordbrukspolitik 119

av

medlemskapet. För att kompensera de risexporterande länderna har det beslutats om en tullfri importkvot för ris.

På msområdet genomfördes 1993/94 reform syftade

en som till att minska överproduktionen i branschen. Som medel in-

nytt fördes produktionskvotering. Kvoterna är fördelade olika kvaliteter och olika medlemsländer. De tidigare med in-

systemen terventionsuppköp och exportbidrag avskaffades samtidigt. I det nya systemet ges stödet som ett produktionsbidrag till industrin vid användning av råvara producerad inom EU. Produktionen

av tobak inom EU har minskat som en följd reformen. De totala

av

budgetkostnaderna för tobaksregleringen uppgår till l miljard

ca ecu.

Effekterna Sverige grund EU-medlemskapet är

av av mindre betydelse eftersom andra regler, skattelagstiftningen, spelar betydligt större roll.

För torkat foder gjordes reformering 1995/96. Det infördes då

en ett system med produktionskvoter som baserades på historisk produktion. Stödet ges i form ett produktstöd. Budgetkostnad-

av erna för regleringen uppgår till ca 300 milj. ecu.

Produktionen av torkat foder är mycket liten omfattning i

av Sverige. Utformningen av EU:s stödsystem liknar det system som tillämpades i Sverige före medlemskapet, förutom kvotsystemet. Ersättning per kg producerad har ökat jämfört med det

vara svenska systemet men EU har inget gränsskydd för dessa produkter i motsatt till Sverige. För 1995/96 utnyttjade Sverige

86 procent av sin kvot. En viktig orsak till att Sverige inte kunde

uppfylla kvoten var dålig konkurrenskraft gentemot spannmålen.

I juli 1996 beslutades om en reform marknadsregleringen för

av frukt och grönsaker, färska produkter. Marknadsregleringen innehåller fortfarande interventionsåtgärder, undanförsel pris-

av tryckande överskott och möjlighet att lämna exportbidrag,

men dessa har fått en mindre betydelse. En förändring är lå-

annan att ta producentorganisationerna få större inflytande över regleringsâtgärderna. De marknadsreglerande åtgärderna är kopplade

120 Effekter E Ussjordbrukspolitik SOU 1996: 136 av

till produkten måste hålla viss minimikvalitet för att att en komma ifråga för åtgärden.

Budgetkostnaderna för de marknadsreglerande åtgärderna för

frukt och grönt uppgår till 1,0-1,2 miljarder Av dessa ca ecu. kostnader går 40 procent till interventionsuppköp. Bland de ca enskilda produkterna är kostnaderna störst för persikor och päron. Svenska produkter har inte omfattats av EU:s interventionsåtgärder. Andra åtgärder inom regleringen med förhållandevis stor påverkan på budgeten är stöd till citrusproduktionen

samt bananregleringen. En viktig effekt EU-medlemskapet för Sveriges del är att av EU:s har betydligt omfattande gränsskydd. I Sverige var ett mer handeln med frukt och grönt innan medlemskapet i stort sett oreglerad. Sverige kunde dessutom dra nytta av de bidrag som EU vid Det har hittills inte framkommit något som gav export. tyder på att produktionsledet inom näringen påverkats i någon större utsträckning EU-medlemskapet. av

5.1.2 Produkter där reformering pågår

För några produkter pågår just ett arbete med att reformera EU:s

marknadsregleringar Marknadsregleringen på vinområdet är föremål för en reformering. Nuvarande reglering består rad olika åtgärder av en exportbidrag, stöd till framställning vinalkohol, stöd som t.ex. av till röjning vinarealer och försäljningsstimulering. Vinregleav ringen belastar budgeten med 1,0 miljarder ecu. Kostnaderna ca relativt jämt fördelade mellan de olika åtgärderna men de är största beloppen går till intervention. Förslaget till reformering vinregleringen innebär att de av administrativa priserna tas bort vilket innebär bl.a. att interven-

tions- och exportbidragssystemet kan tas bort.

Betydelsen EU:s vinreglering för den svenska marknaden av är liten. Andra åtgärder skattelagstiftningen och regler för som handeln med vin har betydligt större påverkan. Import av vin från tredje land drabbas tull medan EU-importen är fri. nu av en Tullen påverkar dock konsumentpriserna mycket lite. Det är

SOU 1996: 136 Ejfekter av E U:s jordbrukspolitik 121

svårt att jämföra hur importen har förändrats mellan 1994 och 1995 då statistiken är bristfällig för 1995. Importen druvmust

av synes ha minskat från tredje land till förmån för EU-import.

Regleringen för olivolja är främst inriktad stöd

mot att ge produktionen. Syftet med regleringen är att olivoljan kan konkurrera på marknaden med oljor baserade andra råvaror. Det finns också möjlighet att ge exportbidrag för olivolja. Kostnaderna för reglering uppgår till nästan 2 miljarder dvs. i stor-

ecu, samma

leksordning som sockerregleringen.

Kommissionen avser att under 1996/97 lägga fram ett förslag till reformering av regleringen för olivolja.

En direkt påverkan av olivoljeregleringen är att svenska företag får del av bidrag från EU för att tappa olja i konsumentförpackningar. Verksamheten är av ringa omfattning.

5.1.3¶Produkter inte reformerats

som

Övriga produkter inom EU:s marknadsreglering kan delas in i olika kategorier:

Kvoterade produkter: Socker, mjölk Svagt reglerade: Fjäderfä, ägg, griskött

5.1.3.1 Socker

Reglering

Sockerregleringen är skild budgetmässigt från övriga produkter på så sätt att kostnader för exportbidrag finansieras

genom produktionsavgifter. Vad gäller den del regleringen omfattar

av som gränsskyddet skiljer sig socker inte från andra produkter. Sockerregleringen kännetecknas också av att produktionen är starkt kvoterad. Det finns både A- och B-kvoter. Dessa skiljer sig så sätt att A-kvoten belastas med en lägre produktionsavgift än Bkvoten. Stöd medges enbart för den produktion inom

som ryms kvoten. Produktion därutöver, C-socker, måste till

exporteras

EUs/ordbrukspolitik SOU 1996: 136

122 Effekter av

till priser råder på världsmarknaden. Det finns tredje land som möjlighet till intervention även sockerområdet men systemet används inte. Obalanser i lagren över säsongen regleras genom ett system med avgifter och bidrag. Figur 40 EU:s sockerkvoter, 1 000 ton

4000T 3500-- 3000 2500-- 2000"- 1500"

Källa: EU-kommissionen

Produktion Normalt producerar de flesta EU-länderna större mängd

av en socker än vad kvoten medger.

SOU 1996: 136 Effekter av E U.s jordbrukspolitik 123

Figur 41 Utnyttjandegrad sockerkvoter 1994/95, procent

av

Källa: EU-kommissionen

I Sverige uppgick produktionen för 1995/96 till 356 000 ton,

ca kvoten uppfylldes till ca 96 procent. Orsaken till att kvoten inte utnyttjades fullt ut var ogynnsamma väderleksbetingelser speciellt under slutet av säsongen. Den svenska sockerbetsodlingen

uppgick 1995 till ca 57 500 hektar, det är ökning med 4 000

en ca hektar sedan 1994 och en ökning med 10 000 hektar sedan

ca början på 1990-talet. Vid normal hektaravkastning skulle skörden från 1995 års areal ha uppgått till 391 000 ton vitsocker, det

ca motsvarar ca 106 procent av kvoten. 1996 har odlingen ökat ytterligare.

124 EUssjordbrukspolitik SOU 1996: 136

Effekter av

Budget

framgår figuren nedan medför kvotsystemet att kostna- Som av hållas relativt stabila. Kostnadsnivån varierar sålunda derna kan

med världsmarknadsprisförändringarna samt om EU totalt

enbart sett inte når upp till kvottaket för exporten.

42 Budgetkostnadernas utveckling för sockerregle- Figur ringen inom EU-12, milj. ecu

2500 I: Lagring,m.m. I Exportbidrag

1500"

1000-

500 "

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996

Källa: EU-kommissionen

har framförts kritik mot sockerregleringen från bl.a. Austra- Det lien. Man hävdar EU:s reglering leder till snedvridning av att en konkurrensen världsmarknaden. Enligt gällande marknadsordning på sockeromrâdet ska producenterna ta hand om produktion utöver kvoten helt på hand det s.k. C-sockret. Genom egen hålla högt pris hemmamarknaden kan det dock vara att ett möjligt vinster från denna produktion för att stödja avsättatt ta ning världsmarknaden. CAP-reformen omfattade några de mera betydande proav duktionsgrenarna inom EU med två mycket viktiga undantag,

Effekter av EUzsjordbrukspolitik 125

socker och mjölk. Dessa produkter är starkt kvoterade. Den största nackdelen med kvotering är att produktionen riskerar att låsas fast och att effektivitet går förlorad. Det som framförs

som positivt med dessa system är framför allt den styrning budget-

av utgifterna som kan ske. Genom att undanta vissa produktionsgrenar från reformer riskeras balansen i jordbruket. Starkt kvoterad produktion kan ge utrymme för kraftiga prishöjningar inom

ramen för kvoten utan att man riskerar konkurrens.

Priserna på sockerbetor och vitsocker i Sverige steg med 30

40 procent i samband med EU-inträdet. Vid hektarskörd - en 45 ton har betodlarens bruttointäkt ökat med 6 000 kr.

ca

5.1.3.2 Mjölk

Reglering

EU:s mjölkreglering är synnerligen komplex med rad olika

en delregleringar:

o exportbidrag

o interventionslagring

o stöd till användning på den interna marknaden o kvotering

Regelsystemen är uppbyggda i stort sett på samma sätt för

som övriga produkter. Det finns dock betydligt fler system för

att stödja mjölkkonsumtionen inom EU än för de flesta andra

produkter, som exempel kan nämnas stöd till skolmjölk, stöd till tillverkning av kalvnäring och stöd till användning grädde vid

av

glassframställning.

CAP-reformen omfattade några av de mera betydande

produktionsgrenarna inom EU med två mycket viktiga undantag, socker och mjölk. Dessa produkter är starkt kvoterade. Den största nackdelen med kvotering är att produktionen riskerar att låsas fast och att effektivitet går förlorad. Det framförs

som som positivt med dessa system är framför allt den styrning budget-

av utgifterna som kan ske. Genom att undanta vissa produktionsgrenar från reformer riskeras balansen i jordbruket. Starkt kvoterad

126 Effekter EUxs jordbrukspolitik

av

produktion kan utrymme för kraftiga prishöjningar inom ra-

ge

för kvoten utan att man riskerar konkurrens. men

Den största skillnaden jämfört med övriga marknadsregleringar är dock kvotsystemet. Varje medlemsstat får producera en viss mängd mjölk, produktion utöver kvoten innebär att en avgift tilläggsavgift motsvarar drygt mjölkens avräknings-

tas ut som pIlS.

Den totala kvoten för hela EU-15 uppgår till drygt 117 milj.

för marknadsåret 1995/96. När kvotsystemet infördes ton 1984/85 den totala kvoten för de 10 EU-länderna 103 milj.

var ca

På grund EU har utvidgats vid flera tillfällen är det ton. av att svårt exakt kunna följa utvecklingen över tiden. En överslags-

att beräkning visar att kvoten för EU-10 uppgår till ca 102 milj. ton för marknadsåret 1995/96.

Inkl f.d. Östtyskland från 1991/92

Källa: EU-kommissionen och egna beräkningar

Av följande figur framgår att det varit mycket små överskridan-

kvoten. Totalt för hela EU har kvotavvikelsen varit mindden av

än 0,5 procent räknat årsbasis sedan 1986/87. re

SOU 1996: 136 Effekter EUzsjordbrukspolitik 127

av Figur 43 Mjölkproduktioneninom EU-12 1994/95 jämfört med kvoten, procent

B Dk D Gr E F NL Pl UK Källa: EU-kommissionen

Mjölkproduktion i Sverige

Den svenska mjölkkvoten uppgår till 3,3 milj. ton. Under det första kvotåret efter det svenska EU-inträdet har kvoten utnyttjats till ca 97 procent. Den främsta orsaken till att produktion inte nådde upp till vad kvoten medger kan ha varit osäkerheten

om reglerna för kvotsystemet. Emellertid hävdas också att många mjölkproducenter upplever lönsamheten som låg.

Mjölkproduktionen i Sverige har under den senaste IO-årsperioden varit föremål för rad olika ingripanden påverkat

en som produktionsnivån. I mitten av 1980-talet infördes ett tvâprissystem som tillämpades under några år. I början 1990-talet inför-

av des ett program för att köpa ut mjölkproducenter och fr.o.m. 1995 gäller EU:s mjölkkvoter.

128 Effekter E Ussjordbrukspolitik SOU 1996: 136 av

Handel med mjölkkvoter

Det är möjligt att köpa och sälja mjölkkvoter, de enskilda länderhar rätt inom vissa att utforma nationella regler. Som na ramar exempel kan nämnas Danmark där handeln med kvoter sker i myndighetens regi till fastställda priser. För regleringsåret 1995/96 är det danska kvotpriset 1,60 dkr/kg. I Frankrike har valt att tilldela de olika mejeriföretagen kvoterna. Mejerierman fördelar därefter kvoterna på de enskilda företagen. I Holland na är däremot kvothandeln fri och det är marknaden som bestämmer kvotprisnivån. I Sverige tillämpas administrativt fastställda priser och all försäljning sker Jordbruksverket. Det är dessutom inte genom tillåtet att köpa och sälja kvoter mellan de tre regioner som Sverige är indelat Den första försäljningsomgången genomfördes i början av 1996 inför kvotåret 1996/97. Totalt utbjöds ca 127 milj. ton till försäljning och 131 milj. ton efterfrågades. Utbjuden mängd ca utgjorde 3,8 procent den totala kvoten. Drygt 15 procent av ca av mjölkproducenterna hade anmält intresse för att köpa mjölkkvoter. I region 1 efterfrågan större än utbudet medan förhållanvar det det motsatta i region 2 och i region 3 var det i stort sett var jämvikt mellan utbud och efterfrågan. Ca 25 procent av totalt antal mjölkproducenter ville antingen köpa eller sälja mjölkkvoter. Efterfrågan kvoter lägre än vad som i allmänhet hade var förväntats. Det kan i hög grad förklaras med att Sverige det första året hamnade under landskvoten. Så länge som landet inte kommer över landskvoten behöver inte de producenter som lemjölk än vad gårdskvoten tillåter betala någon vererar mer tilläggsavgift. Om produktionen stiger under 1996/97 bör det leda till ökad efterfrågan på kvoter till nästa år.

SOU 1996: 136 Effekter av EUzsjordbrukspolitik 129

Tabell 19 Handel med mjölkkvoter i Sverige 1996

Område Antal Kvantitet, Genomsnitts-

producenter milj. kg kvantitet ton

Region l Köp 606 24 40 Sälj 209 17 81

Region 2 Köp 218 8 37 Sälj 105 11 105

Region 3 Köp 2 289 99 43 Sälj 871 99 114

SUMMA Köp 3 113 131 42 Sälj 1 185 127 107

Region 1omfattar stödområde 2a, och 2b Region 2 omfattar stödområde 3 och 4 Region 3 omfattar övriga Sverige

Källa: Jordbruksverket

Priser

Prisutvecklingen mjölk i Sverige har varit förhållandevis stabil under det första EU-året. Genomsnittligt pris var under 1995 ca 2 kr/ 100 kg högre än under 1994. I början 1996 priserna

av var ca 7-8 kr/ 100 kg högre än under motsvarande period 1995.

Det svenska mjölkpriset ligger förhållandevis högt i järn-

en förelse som det tyska marknadsinstitutet ZMP har genomfört. Omräknat till den gemensamma valutan, ecu, är genomsnittligt mjölkpris i Sverige för 1995 32,48 ecu/ 100 kg. Det är bara

E Ussjordbrukspolitik SOU 1996: 136

130 Effekter av

och Finland enligt denna jämförelse har haft högre Grekland som

saknas för bl.a. Österrike. Irland haavräkningspriser uppgifter de lågt mjölkpris med 26,19 ecu/ 100 kg.

Jämfört med 1994 har mjölkpriset stigit mest i Storbritan-

uttryckt i nationell valuta. I Finland har prisernien, 13 procent,

fallit med drygt 30 procent mellan 1994 och 1995. na däremot

Mjölkprisets utveckling i olika EU-länder, ecu/ton Tabell 20

Pris 1995 Förändring 1994/1995, procent

Avser förändring i nationell valuta

Källa: ZMP

Trots förhållandevis hög prisnivå jämfört med övriga Europa

en har Sverige svårt uppfylla det utrymme som mjölkkvoten

att medger. Avkastnings- och strukturmässigt ligger svensk mjölkproduktion väl framme jämfört med övriga EU-länder. Spannmålspriserna i Sverige ligger bland de lägre i EU vilket gynnar mjölkproduktionen. Detta tyder att det finns andra kostnader

för höga i Sverige i förhållande till andra EU-länder. Exsom är empel på sådana kostnader skulle kunna vara energi, byggnader

även att räntenivån är hög i Sverige. samt

SOU 1996: 136 Effekter av E U:s jordbrukspolitik 131 Balans Av följande tabell framgår hur mjölkproduktionen inom EU har använts och vilken självförsörjningsgrad som råder för några av de förädlade produkterna.

Tabell 21 Mjölkbalans för EU-l2, milj. ton

export -

-

ost 31,3 34,0 35,6 -

smör 36,5 35,2 36,8 -

pulver 5,7 5,8 5,8 -

Självförsörjningsgrad, procent -smör 108 100 106 -pulver 136 125 122

Avser EU-15

Källa: EU-kommissionen

Budget

Pâ grund av kvotsystemet är det möjligt att hålla kostnaderna för regleringen tämligen stabila. Av figuren nedan framgår kostnadsutvecklingen i mjölkregleringen under perioden 1990-1996.

E Uxsjordbrukspolitik SOU 1996: 136

132 Effekter av

Figur 44 EU:s budgetkostnad för mjölkregleringen 1990-1996 inom EU-12, milj. ecu

8000T j Intervention I Exportbidrag 5000 4000" 3000- 2000- 1000

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 Källa: EU-kommissionen

För 1996 beräknas kostnaderna för exporten inom EU-15 föratt delas enligt följande: smör 330 milj. ecu 0st 570 " skummjölkspulver 140 " annat b1.a. övrigt mjölkpulver 935 " SUMMA l 975 "

SOU 1996: 136 Effekter av E U:s jordbrukspolitik 133

Handel

Mjölk och mjölkprodukter är en av de redan första

varor som âret av UR-avtalet fått problem med att klara exportbegränsningarna, det gäller speciellt för ost och övriga mejerivaror..

gruppen EU har planer att slopa exportbidragen för vissa länder och för vissa produkter. Det förekommer även diskussioner in-

om att föra ett två-prissystem för att ska bli möjligt producera mjölk

att för exportmarknaden utan exportbidrag.

5.1.3.3 Fjäderfä och griskött

Reglering

Fjäderfä- kyckling och ägg och grisköttsregleringarna är

av "lättviktskaraktär", dvs. regleringsátgärderna har relativt liten påverkan på marknaden.. Dessa produkter behandlas i regleringssammanhang som förädlad spannmål. I princip tillämpas, förutom gränsskydd, enbart ett system med exportbidrag. På grisköttsområdet finns det dock möjligt att bidrag för privat lagring. Det finns inte några system för interventionsuppköp eller produk-

tionskvotering.

Marknad

Grisköttspriserna i Sverige har fallit kraftigt under 1995. Avräkningspriset har gått med nästan 1,50 kr/kg vilket

ner motsvarar en prisnedgång drygt 10 procent. Som följd låga

en av grisköttspriser har efterfrågan smågrisar minskat med avsättningsproblem som följd.

134 Effekter E Uxsjordbrukspolitik SOU 1996: 136

av

Figur 45 Prisutveckling för griskött och smågrisar i Sverige 1994-1996, kr/kg

25 0

Ek

J - Smagnsaro .

. i

i 200m

iånøø/küxømøaø/øsm

"" -/" Griskött 15,00 II-I""//

.X

//""I|r-I/ -I7I

-

jan-94 iU-94 jan-QS iu-95 jan-se

Källa: Jordbruksverket

Grisköttspriserna inom EU har varit mycket låga de senaste åren

återhämtning har skett under 1995. Totalt för EU uppmen en gick genomsnittligt pris under 1995 till 13,10 kr/ 100 kg, det är

ökning med drygt 1 kr/kg sedan 1994, och det högsta priset en under 1990-ta1et. EU:s genomsnittliga prisnivå ligger nu i nivå med det svenska priset för att tidigare legat ett par kronor under de svenska priserna.

SOU 1996: 136 Effekter av EU.s jordbrukspolitik 135 Tabell 22 Grisköttspris i Sverige och i EU-12 1990-1995, kr/kg

Genomsnittligt pris för hela EU

Källa: Jordbruksverket

De svenska grisköttsproducenterna synes ha svårt att klara konkurrensen från övriga EU-länder trots att avräkningspriset ligger på genomsnittlig EU-nivå och att spannmålspriserna ligger förhållandevis lågt. Produktionskostnaderna t.ex. för byggnader

sy-

för höga jämfört med andra EU-länder. Även i förädnes vara lingsledet är det lönsamhetsproblem med nedläggningar

av anläggningar som följd.

Avräkningspriserna för ägg till de svenska producenterna har också fallit sedan EU-inträdet. Priserna dock förhållan-

var devis höga tiden strax före medlemskapet.

136 Ejfekter E U:s jordbrukspolitik SOU 1996: 136

av

Figur 46 Prisutveckling för ägg i Sverige 1990-1995, kr/kg

EU-intrüde

1 .o

Avnpris

E Prisbpvis

s -

uppg.mn kdkg

Retpris

5 -.

i i

0 I

jan90 jan-91 jan-SZ jan-SS jan-94 jan-95

Källa: Jordbruksverket

Produktionen av fjäderfäkött i Sverige fortsatte att öka även 1995. Sedan slutet 1980-talet har produktionen nästan för-

av dubblats. Prisnivån har fallit något det senaste året men den kraftiga nedgång som ägde rum i början 1990-talet har nu bromsats Export fjäderfäkött från Sverige har varit mycket

upp. av framgångsrik under de senaste åren.

EU har redan under det första året av tillämpningen av URavtalet haft svårt att klara exportbegränsningarna för fjäderfâprodukterna.

SOU 1996: 136 Effekter av E Jzs jordbrukspolitik 137 Budget Som framgår av figuren nedan har kostnaderna för dessa regleringar minskat under de senaste åren. En viktig orsak till detta är att skillnaden mellan EU:s interna priser och världsmarknadspriserna har utjämnats. Förändringen beror både att EU:s stödpriser har sänkts och att världsmarknadspriserna har ökat.

Figur 47 Budgetkostnader för fjäderfäregleringen inom EU- 12 1990-1996, milj. ecu

Exportbidrag 250

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 Källa: EU-kommissionen

E Ussjordbrukspolitik SOU 1996: 136

138 Effekter av

48 Budgetkostnader för grisköttsregleringen inom EU-

Figur 12 1990-1996, milj. ecu

450v E Intervention -- -1 I Exportbidrag

m

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996

Kostnaderna för intervention avser privat lagring.

Källa: EU-kommissionen

5.1.4¶Övriga produkter

Odlingen utsäde i första hand vallfrö ges stöd genom prisav tillägg. Beslut fattas vartannat år stödbeloppen för de nästom kommande två åren. För att stöd ska medges krävs dels att odlingen skett kontrakt mellan odlare och utsädesföretag, dels att utsädet håller viss lägsta kvalitet. Budgetkostnaderna uppgår en till knappt 100 milj. ecu. EU-medlemskapet har inneburit att stödet till utsädesproduktionen i Sverige har fördubblats uttrycket i absoluta tal. I det tidisvenska stödet uppdelat i del som gavs i gare systemet var en form arealbidrag och del i form pristillägg. av en som gavs av Vallfröproduktion är förhållandevis väderleksberoende proen

SOU 1996: 136 Effekter av E Ussjordbrukspolitik 139

duktionsgren. Systemet med arealbidrag därför odlarna

gav en grundtrygghet. Trots att EU:s stöd totalt sett är högre kan det vissa år ge sämre utfall än i det tidigare svenska systemet. Det borde dock finns möjlighet för expansion av odlingen i Sverige. Arealstatistik för 1996 visar att odlingen har ökat.

Stöd till spånadslin och hampa ges i form arealbidrag dessa grödor omfattades inte CAP-reformen. Stöd till odling bomull

av av ges till förädlingsindustrin vid användning av råvaror odlade inom EU. För att industrin ska få stöd krävs att producenterna betalas ett visst minimipris. Kostnaderna för marknadsregleringen uppgår till 850 milj. ecu.

I prisbeslutet för 1996/97 infördes produktionskvoter för spånadslin. Det innebär också att arealbidraget ska differentieras efter skördemetoden. Traditionella skördemetoder högre bi-

ges drag, och som motiveras med att linet får högre kvalitet, medan skörd med nyare teknik lägre bidrag.

ger

Odlingen av spånadslin är av mycket ringa betydelse i Sverige och omfattar endast några hektar. Produktionen inte

gavs något stöd i den tidigare svenska regleringen.

Vicker, kikärter och linser ges stöd i form arealbidrag. Are-

av albidraget är begränsat till 280 000 hektar. I prisbeslutet för 1996/97 höjdes den stödberättigade arealen till 400 000 hektar. Total budgetkostnad uppgår till drygt 10 milj. Merparten

ecu. av odlingen finns i Spanien.

Arealen trindsäd i Sverige är mycket liten och saknar därför betydelse för jordbruket totalt sett.

Stöd ges vid användning råvaror odlade inom EU för fram-

av ställning av beredda frukt- och grönsaksprodukter. Den största enskilda produkten som ges stöd är tomat även frukt

men som päron och persikor. Syftet med regleringen är att utjämna råvarukostnaderna för varor med ursprung inom utanför EU.

resp. Budgetkostnaderna för regleringen uppgår till 600 milj.

ca ecu. Omkring hälften av kostnaderna går till stöd tomatprodukter. Sverige har ännu inte tagit del av dessa regleringar.

140 Effekter Eüsjordbrukspolitik SOU 1996: 136 av

Beredda livsmedel

EU stöd till beredda livsmedelsprodukter, "Non-Annex ger produkter". Skälet till att stöd ges är att jordbruksprisregleringen påverkar priset på de råvaror livsmedelsindustrin använder. som Det skulle bli dålig lönsamhet för livsmedelsindustrin när annars produkten till tredje land. Beredda livsmedel som imexporteras till EU belastas med avgifter medan livsmedel som exporteras bidrag. Avgifter och bidrag på enskilda livsmedelsporteras ges produkter beräknas utifrån de värden fastställts på basprosom dukter, vete, majs, socker, mjölkpulver och smör. Bidraget t.ex. ska enbart täcka prisskillnader för ingående råvaror, kostnadsskillnader kan finnas i industriledet får inte beaktas. Genom som använda åtgângstal vid omräkning från en råvara till en färatt digprodukt och använda recept på det färdiga livsmedlet som inte stämmer exakt med de verkliga förhållandena kan det dock vara

möjligt att ta ut en överkompensation.

Budgetkostnaderna de beredda livsmedelsprodukterna beräkför 1996 till 575 milj. Under 1990-talet har budgetnas ca ecu. kostnaderna minskat med ca 100 milj. ecu. Rent tekniskt är skillnaden mellan EU:s system och det systillämpades i Sverige före EU-medlemskapet inte spetem som ciellt stort. Den största skillnaden för den svenska industrin är att gränshindren för handeln med EU-länderna är borta. Under det första medlemsåret i EU mottog Jordbruksverket 30 000 exportbidragsansökningar. Totalt har Jordbruksverket ca under 1995 betalat ut ca 142 milj. kr. Värdemässigt är det exporten av yoghurt som har ökat mest mellan 1994 och 1995. Den största exportminskningen noteras

för spritdrycker.

SOU 1996: 136 Effekter av EUxs jordbrukspolitik 141 Tabell 23 Exportbidrag för beredda livsmedel 1995 från den svenska marknaden, milj. kr

Källa: Jordbruksverket

5.2 Struktur- och samt

regionalstöd miljöstöd

Struktur- och regionalstöden samt miljöstöden har betydligt

en lägre grad av gemensam detaljstyrning jämfört med marknadsregleringarna. De olika medlemsländerna har betydligt större frihet att utforma stödâtgärderna. I detta avsnitt beskrivs därför enbart hur dessa stöd har utformats i Sverige.

5.2.1 Struktur- och regionalstöd

Strukturstöd till livsmedelssektorn

Mål 5a syftar till att främja anpassningen jordbruksstrukturen

av inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Delprogram inom 5a är:

o startstöd till yngre jordbrukare generellt stöd o stöd till förädlingsledet generellt stöd

142 Effekter EUss jordbrukspolitik SOU 1996: 136 av

Kostnaden för startstödet 1997 beräknas totalt till 34 milj. kr EU beräknas finansiera 18 milj. kr. En mindre del av startvarav stödet faller inom för mål-6 stöd. I budget framställningen ramen 12 procent ansökningarna kommer från företagare i antas att av mål 6-området. Stöd till bearbetning och avsättning av jord- och skogsbruksunder femårsperiod. I mål 6-områden finansie-

produkter ges en

EU 77 kostnaderna och i övriga delar av landet 71 rar procent av Stödet till förädlingsindustrin beräknas uppgå till 368 procent. milj. kr för perioden 1995-1999. Av det totala stödbeloppet finansieras 265 milj. kr EU. För 1997 kan stödet beräknas till av 86 milj. kr, därav finansieras 62 milj. kr av EU.

Regionala stöd till iordbruket

Följande regionala stöd till jordbruket finns:

kompensationsbidrag inom 5a, Sverige stödområde o norra 1-4, även inom mål 6 områden

kompensationsbidrag inom 5a, södra Sverige

o övriga regionala stöd mål, mål 5b och mål 6 o nationella stöd o

Kompensationsbidrag i särskilda regioner i form av djurbi-

ges drag till mjölkkor, övriga nötkreatur, får och getter. I norra Sverige dessutom stöd till spannmâls- och potatisodling. Jordges bruksfondens strukturdel medñnansierar med 25 procent av kompensationsbidraget. I målområde 6 uppgår dock medfinansie-

ringen till 50 procent. För 1997 budgeteras kompensationsbidraget för norra Sverige till 370 milj. kr, därav finansieras ca 120 milj. kr över ca EU-budgeten. Kompensationsbidraget för övriga Sverige har budgeterats till 200 milj. kr för 1996, EU finansierar 50 ca milj. kr. ca Övriga regionala stöd omfattar åtgärder inom mål 5b och mål 6. Under 1996 hinner endast ett litet belopp betalas ut. För 1997 beräknas att den del finansieras av EU kommer att som uppgå till 138 milj. kr. Den svenska finansieringen av dessa

SOU 1996: 136 Effekter E Uzsjordbrukspolitik 143

av stödåtgärder skiljer sig från t.ex. Sa-åtgärderna på så sätt att det inte är någon samlad finansiering över statsbudgeten inom Jordbruksdepartementets ansvarsområde. Finansieringen är spridd över en rad olika källor som t.ex. olika statliga och kommunala medel, det är därför svårt att ange ett totalt belopp.

De nationella finansierade regionalstöden har för 1997 beräknats uppgå till 320 milj. kr. Merparten detta stöd utgörs

av av stöd till mjölkproduktion, stödet betalas ut per kg mjölk.

5.2.2 Milj

Miljöersättningen till jordbruket från EU-budgeten kan delas en rad olika delområden. I genomsnitt finansieras kostnaderna till 50 procent av EU.

Ekonomiskt betyder programmen för öppet odlingslandskap, betesmarker, och ekologisk odling mest. Totalt uppgår stöden inom miljöprograrmnen till 1,5 miljarder kr.

ca

144 Effekter EU:s jordbrukspolitik SOU 1996: 136

av Tabell 24 Budget för det svenska miljöstödsprogrammet 1997, milj. kr

Åtgärd Finansiering

Nationell EQ Öppet odlingslandskap 267 267 Extensiv vall och

Icke medfmansierade

Källa: Jordbruksverket

Effekter E U:s jordbrukspolitik 145

av

Tabell 25. Budgeterade kostnader för struktur- och

regionalstöd samt miljöstöd i Sverige faller inom

som jordbruksfonden 1997, milj. kr

Finansiering

Nationell E

Struktur- och regionalstöd

startstöd 16 18 -

stöd till förädlingsindustrin 24 62 -

kompensationsstöd, norra Sverige 249 119 -

kompensationsstöd, södra Sverige 150 50 -

övriga regionalstöd, mål 5b och -

Det redovisas inte något samlat totalbelopp för den nationella finansieringen

5.3 område

Valutaregleringen på jordbrukets

I detta avsnitt tas effekterna EU:s valutareglering Avsnit-

av upp. tet begränsas till att endast effekterna för Sverige

ta upp

Som nämnts tidigare syftar det agromonetära systemet till

att stabilisera priser och stöd genom att fördröja effekter valuta-

av kursförändringar. Under årens lopp har dock grundtanken delvis frângåtts och idag syftar systemet mera till att skydda jordbrukarna från inkomstbortfall till följd av att den nationella valutan förstärks. Det har lett till att speciella kompensationsarrangemang har införts vid revalveringar av ett lands jordbruksomräkningskurs.

De gröna kurserna fastställs i förhållande till gällande kommersiella ecu-kurser. Gällande gröna kurs jämförs med

ett ge-

146 Effekter EUss jordbrukspolitik SOU 1996: 136 av

nomsnitt den kommersiella ecu-kursen och kursavvikelsen av om är för ändras den gröna kursen. De tillåtna kursavvikelserna stor är lägre för devalveringar än för revalveringar. Därför är eftersläpningen mycket större då valuta stärks jämfört med när en en valuta försvagas. Under Sveriges första år som medlem i EU har kronans värde varierat kraftigt. Under våren 1995 försvagades kronan med 10 procent i förhållande till ecun från 9,10 kr den 1 jaca nuari till över 10 kr i slutet april. Därefter har kronan stärkts av och i juni 1996 motsvarade endast 8,30 kr. Den gröna en ecu kursen har med viss fördröjning, särskilt när kronan stärkts, följt mönster. Sett i längre perspektiv är kronan fortfarande samma ett idag jämfört med vad den var innan växelkursen släpptes svagare fri.

Figur 49 Kronans utveckling i förhållande till ecun l/ 1 1995 - 10/7 1996

11.50 ä Jimi-limit 11,00-1

N50 --

9.50l ecu

1.50 . I

Källa: Jordbruksverket

SOU 1996: 136 Effekter E Uzsjordbrukspolitik 147

av

Kronans stora variationer har naturligtvis påverkat Sveriges handel såväl inom utanför unionen. Den kraftiga försvagningen

som av kronan i början 1995 ledde till att svenska blev

exportvaror billigare utomlands. Samtidigt blev importvarorna dyrare när de omräknades till kronor. När kronan sedan stärktes blev förhållandena de omvända. Svenska exportvaror blev åter dyrare

utomlands och importpriserna blev lägre.

Handeln med tredje land påverkas även den gröna kur-

av sens utveckling. Exportbidrag omräknas med den gröna kursen. Importavgifter omräknades med den gröna kursen 30/6

t.o.m. 1995. Till följd av Uruguayrundan ersattes importavgifter tul-

av lar den 1/7 1995. Dessa omräknas med särskild tullkurs

en som fastställs en gång i månaden.

Direktstöden, dvs. arealbidrag, djurbidrag, strukturstöd och miljöstöd omräknas från ecu till kronor enligt den gröna kurs som gäller ett bestämt datum. De flesta djurbidrag omräknas med kursen per den l januari och arealbidrag med kursen den l

per juli. Miljöstöd och strukturstöd är utformade på olika sätt i olika EU-länder och fastställs i nationell valuta. De påverkas bara indirekt av den gröna kursen per den 1 januari. Arealbidrag

gynnades av den högsta svagaste kursen under året på 9,92 kr,

me-

dan djurbidrag utom bidrag till får och tackor under

1995 omräknades med en lägre kurs på ca 9,10 kr.

Interventionsâtgärder såsom interventionspriser, produktionsbidrag m.m. omräknas från till kr med den kurs

ecu som gäller vid inlämnande anbud, den dag då produktion sker eller

av liknande. Dessa åtgärder är således beroende den gröna kur-

av sens utveckling under hela året och är inte beroende kursen

av ett visst datum varje år, vilket är fallet för direktstöden.

148 Effekter E Ussjordbrukspolitik SOU 1996: 136

av

Tabell 26 Den svenska jordbruksomräkningskursens utveck-

ling 1995-1996 Tidsperiod 1 ecu ..kr

Källa: Jordbruksverket

Kompensationsåtgärder 1996

Sverige omfattas kompensationsåtgärder till följd av den gröna

av

den januari den 7 juli 1996. Åtkursens revalveringar 11 samt gärderna består dels av en frysning av jordbruksomräkningskur-

och dels, Sverige så begär, en utbetalning av kompensasen om tionsstöd.

Den första delen kompensationsåtgärderna innebär att den

av svenska gröna kursen har låsts på den nivå som gällde före revalvering 1 januari 1999. Den frysta kursen 9,24 kr ska

t.0.m. ca tillämpas vid omräkning djurbidrag och maximinivåer m.m.

av för miljöstöd och strukturstöd. Arealbidragen ska under 1996-98 omräknas med kurs 9,92 kr. Arealbidragen gynnas där-

en ca med kurs 10 procent högre belopp i kr jämfört

av en som ger med gällande gröna kurs som för arealbidragens del är ca 8,94 kr. Djurbidragen får något bättre kurs än 1995 då de flesta

en djurbidragen omräknades med en kurs på ca 9,10 kr. Miljöstöd och stwkturstöd, fastställs i svenska kronor, påverkas bara

som indirekt att bl.a. maximinivåerna höjs. Interventionsåtgär-

genom

SOU 1996: 136 Effekter av E Ussjordbrukspolitik 149

der och exportbidrag påverkas inte av den frysta kursen. De ska fortfarande omräknas med gällande jordbruksomräkningskurs.

Den andra delen av kompensationsåtgärderna består

av ett kompensationsstöd som kan utbetalas till jordbruksföretag under tre år. Om stödbeloppen fördelade jordbruksföretag är relativt små, vilket är fallet för Sverige, kan stödet istället användas till "kollektiva åtgärder som är av allmänt intresse för jordbrukssektorn". Stödet ska minskas successivt. För den första revalveringen kommer Sverige att få totalt 173 milj. kr från EU,

varav hälften skall betalas ut första året. Motsvarande belopp för den andra revalveringen blev 316 milj. kr. Om Sverige så önskar finns det möjlighet att fördubbla stödet nationell finansie-

genom ring. Stödet ska kompensera de inkomstförluster uppkommit

som

grund av lägre interventionspriser och exportbidrag i nationell valuta.

5.4¶Budget

De gemensamma utgifterna för åtgärderna pâ jordbrukets område finansieras av jordbruksfonden FEOGA är indelad i två

som sektioner:

0 Garantisektionen som avser marknadsåtgärder o Struktursektionen eller utvecklingssektionen

som avser

struktur- och regionalpolitiska åtgärder

5.4.1¶Garantisektionen

Utgifterna för de marknadsreglerande åtgärderna, garantifonden, beräknas för 1996 att uppgå till 40,8 miljarder EU-

ca ecu avser

15. Jämfört med 1995 är det en ökning med 10 procent. Un-

ca der perioden som CAP-reformen genomförts har kostnaderna ökat med drygt 30 procent.

150 Effekter E Uxsjordbrukspolitik SOU 1996: 136 av Figur 50 EU:s budgetkostnader för garantiåtaganden under perioden 1978-1996, milj. ecu

45000 r-

35000 . . . ... n .../

25000 1- --

15000 ., .. V V 7..

5000 .. .. um

1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 Hänsyn har inte tagits till att EU har utvidgats, siffrorna för de olika åren är därför inte jämförbara.

Källa: EU-kommissionen

Under 1996 beräknas kostnaderna för vegetabilieprodukterna uppgå till 26 miljarder och kostnaderna för animalierna till ecu 12 miljarder Kostnaderna för vegetabilieregleringarna har ecu. ökat förhållandevis än för animalieregleringarna, detta beror mer de arealbidrag som ges till bl.a. spannmålsodlingen.

SOU 1996: 136 Ejfekter av E Uzsjordbrukspolitik 151 Tabell 27 EU:s budgetkostnader för garantiåtaganden efter produktgrupp 1990 och 1996, procent

Avser budgeten för EU-15 Källa: EU-kommissionen I följande figur redovisas hur budgetkostnaderna för 1996 fördelas mellan de olika produkterna.

152 Effekter E U:s jordbrukspolitik SOU 1996: 136

av Tabell 28 Budgetkostnader för garantiåtaganden efter produkt 1996, miljarder ecu

Spannmål, oljeväxter, 17,2 proteingrödor och uttagen areal

Frukt och grönt

färska produkter 1,1 -

beredda produkter 0,6 -

Källa: EU-kommissionen

Frankrike och Tyskland är de största mottagarna medel från

av garantisektionen. EU redovisar enbart utfallet budgeten förde-

av lat på enskilda länder, hittills är 1994 det senaste året som man lämnat uppgifter för. I anslagsframställan för 1997 har Jordbruksverket lämnat uppgifter för beräknat utfall för åren 1996 och 1997.

Effekter av E Ussjordbrukspolitik 153

Tabell 29 Beräknat återflöde till Sverige 1996 medel från

av EU:s garantisektion, milj. kr

Källa: Jordbruksverket

Figur 51 EU:s budgetkostnader efter land för garantiåtaganden 1994, milj. ecu 9000 " 7000 " 5000 1 3000 " 1000 "

Pl B Dk NL Gr UK E D F Källa: EU-kommissionen

154 Effekter av EU:s tabell redovisas hur kostnaderna via EU:s budget I nedanstående förändrats mellan 1993 och 1996. Det skall då observeras att har konsumentpriserna inte går att läsa ut ur detta maförändringar i terial.

mellan 1993 och 1996 EU:s budget- Tabell 30 Förändring av kostnader, 1993 100

Reformerade produkter

oljeväxter, proteingrödor och träda 162 Spannmål, 137 Nötkött

Kvoterade produkter

Mjölk 124 Socker 81

Lättviktsreglerade produkter

Griskött 84 Fjäderfä 52

Källa: EU-kommissionen

5.4.2¶Struktursektionen

för strukturâtgärderna uppgår till ca 3 De gemensamma utgifterna Utgifterna har fördubblats sedan slutet av 1980miljarder ecu. talet.

SOU 1996: 136 Effekter av EUss jordbrukspolitik 155 Figur 52 EU:s budgetkostnader för strukturåtgärder 1986- 1993, milj. ecu 3500 2500 1500 500

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 Källa: EU-kommissionen

U:s jordbrukspolitik SOU 1996: 136

156 Effekter av E

budgetkostnader för EU-ländema för struk- Figur 53 EU:s turåtgärder 1993, milj. ecu

700 T

Källa: EU-kommissionen

5.4.3¶Finansiering av utgifterna

för garantisektionen bekostas i sin helhet

Åtgärderna inom ramen

budgeten, strukturåtgärderna är delvis över den gemensamma gemensamt finansierade. åtgärderna används dels de tullar som här- För att finansiera

från importerade produkter däribland jordbruksprodukter,

rör medel kommer direkt från medlemsländerna. Avgifterna dels som från medlemsländerna är två olika slag:

BNI-relaterad avgift o momsbaserad avgift o

SOU 1996: 136 Effekter av EUxsjørdbrukspo/itik 157

Tabell 31 EU-budgetens intäktssida 1995, procent

Tullar och avgifter jordbruksprodukter 1,2 -

övriga produkter 18,7 -

produktionsavgifter socker 1,6 -

m.m. Källa: EU-kommissionen

Figur 54 Finansiering av EU:s kostnader 1995,

gemensamma milj. ecu

25000 " 20000 " 15000 10000 5000

-anr-i-+l+-,

SF Gr Pt Dk S A B NL E UK F D Källa: EU-kommissionen

158 Effekter E Ussjordbrukspolitik SOU 1996: 136 av

nedanstående figur framgår hur mycket gått tillbaka till Av som olika medlemsländerna från garantisektionen och struktursekde tionen. Dessa belopp har i relation till ländernas bidrag till satts den totala finansieringen. Det är inte möjligt att göra beräkningen för medlemsländerna då det ännu inte finns någon uppde nya delning ländervis återflödet av medel för 1995. av Av figuren framgår att det är länderna i södra Europa samt Irland procentuellt sett drar mest nytta de gemensamt finansom sierade åtgärderna på jordbrukets område. Danmark, som har en

jordbruksproduktion, får tillbaka ungefär lika exportorienterad

bidrar med. De stora industriländerna som Tyskland som man de nettobetalarna. Även Italien ligger och Storbritannien är stora under 50 procent i återflöde. Preliminära uppskattningar tyder Sverige kan hamna i denna kategorin av medlemsländer. att

Figur 55 EU-ländernas utnyttjande CAP i förhållande till av finansieringen av budgeten 1994, procent

D UK B NL F Dk E Pt Gr

Källa: EU-kommissionen och egna beräkningar

SOU 1996: 136 Effekter av E Uzsjordbrukspolitik 159

Nettokostnaderna för CAP uppgår i nuläget till

ca 50 procent av den totala budgeten. Jordbrukets andel har sjunkit under

de senaste åren. 1992 jordbrukets andel budgeten 60

var av ca procent.

Figur 56 Jordbrukets andel den totala EU-budgeten,

av procent

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995

Källa: EU-kommissionen

Satt i relation till BNP har budgetkostnaderna för jordbruket varit i stort sett oförändrad under de senaste åren, 0,6 För-

ca procent. delas kostnaden per invånare har dock ökning skett. 1992

en uppgick kostnaderna till ca 95 ecu/person och 1995 hade kostnaderna ökat till ca 108 ecu/person.

160 Ejfekter EU:s jordbrukspolitik SOU 1996: 136 av Figur 57 EU:s budgetkostnad för CAP, ecu/person

E0

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995

Källa: EU-kommissionen

5.5¶Pris- och lönsamhetseffekter

5.5.1¶Effekter i jordbrukarledet

EU:s statistikorgan, Eurostat, genomför årliga inkomstundersökningar i jordbruket. Av den undersökning gjorts för 1995 som framgår att jordbrukets inkomster förstärkts åren efter det att CAP-reformen beslutades. Eurostat förklarar ökningen med att jordbrukarna dels fått höga marknadspriser, dels fått generösa arealbidrag. I reala termer har t.ex. marknadspriserna för spammål fallit med 2 procent medan interventionspriset har fallit ca med 7 procent mellan 1994 och 1995. Totalt för samtliga veca getabilieprodukter har de reala priserna stigit med ca 0,4 procent mellan 1994 och 1995. På animalieområdet har de reala priserna fallit med 4 procent. Prisfallet har varit störst fjäderfäomca rådet -10 procent, för griskött har priserna stigit med ca 3

ca

procent.

SOU 1996: 136 Effekter EUssjordbrukspolitik 161

av

De nominella produktpriserna har ökat med 2,5

ca procent för EU-12 och med 1,3 procent för EU-l5.

ca

Direktstöden har ökat med ca 9 procent mellan 1994 och 1995 i reala termer. Av jordbrukets totala produktionsvärde utgör direktstöden ca 25 procent.

Tabell 32 Produktprisförändringar inom jordbrukssektom i EU mellan 1994 och 1995, procent

L Vegetabilier Animalier Totalt

Avser reala förändringar

Källa: Eurostat

Mellan 1994 och 1995 har inkomsterna stigit med 2,6 procent och mellan 1989/91 och 1995 har inkomsterna stigit med nästan 10 procent. Med inkomster avses i detta sammanhang ersättningen till jordbrukarens arbete och kapital. Hänsyn har tagits till lämnade direktstöd.

Inkomsterna för jordbrukarna har ökat i flertalet de

av enskilda medlemsstaterna mellan 1994 och 1995. I södra Europa

162 Effekter EUzsjordbrukspolitik SOU 1996: 136

av

påverkades dock inkomsten negativt på grund torkan, i Bel-

av gien och Holland medförde låga grönsakspriser svag utveckling och i Finland ledde EU:s prisnivåer till en försämring. Sverige

det land uppvisade den största positiva förändringen var som mellan 1994 och 1995. Inkomsten i Sverige ökade med ca 21 procent. Mellan 1993 och 1994 gick dock inkomsterna ner med ca 10 procent.

De stora förändringarna för Sverige sedan 1993 kan till nå-

del förklaras med periodiseringar. 1994/95 betalades vissa gon direktstöd ut enbart med den del avsåg för tiden fram till 31

som december 1994. Fr.0.m. l januari 1995 redovisningen ka-

avser lenderår.

Tabell 33 Inkomstförändring för jordbrukarna inom EU mellan 1994 och 1995, procent

L341

Källa: Eurostat

SOU 1996: 136 Effekter av E U:s jordbrukspolitik 163

Vid en jämförelse med tiden före reformen, genomsnittet för 1989-1991, har något fler länder fått högre inkomster de

som som har fått lägre inkomster. Totalt sett för EU-l2 har dock inkomsterna ökat med 10 procent. De länder fått vidkännas

ca som

inkornstminskningar är Sydeuropa, Belgien och Holland samt de

tvâ av de tre nya EU-medlemmarna. I Sydeuropa beror inkornstminskningen i första hand på svår torka under flera i början på 1990-talet. I Holland och Belgien har inkomsten fallit tillbaka på grund av en svag marknad för grönsaker. Inkomsten till

svenska jordbrukarna minskade under början 1990-talet beroende

av på den jordbrukspolitiska reform då genomfördes. Inkomst-

som ökningen mellan 1989 och 1995 varit störst i Storbritannien,

som Irland och Danmark.

Figur 58 Inkomstutveckling inom EU-l5 1989/91-1995, 1989/91 100

120-

100-

so --

so --

40 -

SF NL S B Pl Gr Dlr Ö E F D UK EU-15

Källa: Eurostat

I Jordbruksverkets rapport Utvecklingen inom jordbruket 1995, 1996:5 redovisas bl.a. utvecklingen den svenska jordbruks-

av sektorns intäkter, kostnader och driftsöverskott.

164 Effekter E U:s jordbrukspolitik SOU 1996: 136

av

Redovisningen i rapporten bygger på den sektorskalkyl som Jordbruksverket beräknar, den senaste beräkningen gjordes i

1996. Kalkylen enbart inkomster från jordbruket och mars avser ger därför inte någon total bild av utvecklingen av jordbruksföretagens inkomster. Direktstöden redovisas enligt kontantprincipen, det innebär att de redovisas det år som de kan lyftas. Denna metod leder till att driftsöverskottet blir förhållandevis lågt för 1994 jämfört med om man periodiserat direktstöden.

1990 uppnåddes de största driftsöverskottet under den se-

10-årsperioden, nämligen 6,6 miljarder kr. Överskottet föll naste därefter tillbaka under fyra år, 1991-1994, och först 1995 skedde

ökning. det en

Tabell 34 Jordbrukets intäkter, kostnader och driftsöverskott i Sverige, miljarder kr

Källa: Jordbruksverket

Växtodlingsföretagen i Sverige uppvisar den största intäktsförändringen mellan 1994 och 1995. Nöttkötts- och mjölkproducenterna uppvisar också stigande intäkter medan svinproducenterna har drabbats av fallande intäkter.

SOU 1996: 136 Effekter av E Uzsjordbrukspolitik 165

Källa: Jordbruksverket

Regionalt inom landet är det företagen i Götalands och Svealands skogsbygder som fått de största intäktsökningarna. I Norrland har ökningen blivit relativt begränsad grund att mjölkproduk-

av tionen väger tungt och att den stödberättigade arealen är förhållandevis liten.

Tabell 36 Total intäktsökning mellan 1994 och 1995 per produktionsområde, procent

Källa: Jordbruksverket

5.5.2¶Konsumentpriser

Eurostat redovisar konsumentprisindex för de olika medlemsstaterna. Jämförelsen bör göras med försiktighet då skillnader i metoder kan förekomma.

166 Effekter E U.s jordbrukspolitik SOU 1996: 136

av

Index för livsmedel i EU-12 ökade med ca 18 procent under perioden 1990-1995 t.0.m. juli 1995. Under motsvarande period producentpriserna med 1 procent. KPI totalt har under

steg ca

period stigit något mer än index för livsmedel. samma

Livsmedelsprisindex, KPI-J, i Sverige har ökat med ca 4,5

mellan 1990 och 1995, vilket betydligt lägre än i EU-12. procent KPI har utvecklats ungefär sätt i Sverige och EU-12.

samma

Tabell 37 Prisutveckling i olika EU-länder mellan 1990 och 1995, procentuell förändring

- Källa: Statistiska centralbyrån

Mellan 1994 och 1995 har livsmedelspriserna i Sverige fallit med 1,7 procentenheter i reala termer. Sedan årsskiftet har det skett ytterligare prisfall på grund av momssänkningen.

Tabell 38 Prisutveckling i olika EU-länder december 1994

december 1995, procentuell förändring

Sverige Danmark Tyskland Finland Livsmedel

nominellt 0,9 1,5 0,9 -8,5 -

realt -1,7 -0,3 -0,6 -8,8 - KPI 2,6 1,8 1,5 0,3

Källa: Statistiska centralbyrån

I syfte att åstadkomma ett mer rättvisande mått köpkraften i olika länder har inom OECD genomförts beräkningar av paritetstal för köpkraften. En köpkraftsparitet mellan två valutor definie-

SOU 1996: 136 Effekter av E Uzsjordbrukspolitik 167

ras som kvoten mellan de belopp som i respektive land behövs för att köpa samma mängd varor och tjänster i de båda länderna.

I de tabeller som redovisas av Statistiska centralbyrån över jämförelse av konsumentpriser i olika OECD-länder har Sverige satts till 100. För 1994 är det bara två länder i EU-15, Danmark och Finland, som har högre paritetstal för livsme-

varugruppen del. Lägst tal av samtliga har Portugal och Storbritannien med 65 följt av Grekland 67.

Danmark har högre tal än Sverige för nästan alla livsmedel, frukt och grönt har högst tal med 125. Vegetabiliska oljor

var dock billigare i Danmark.

Sarmnanvägt för hela EU är priserna på frukt och grönt,

vegetabiliska oljor och kött förhållandevis billiga jämfört med Sverige. Priserna för mjölk och fisk är ungefär lika i Sverige och EU.

Tabell 39 Köpkraftsparitet Sverige jämfört med EU-15 1994, Sverige 100

Danmark Tyskland Storbr. Finland EU-15 Livsmedel 109 88 65 106 80

Bröd 113 94 57 123 81 -

Kött 99 86 58 101 76 -

Mjölk 103 84 85 100 90 -

Frukt och grönt 125 94 76 100 77 -

Summa privat konsumtion 108 94 75 96 83

Källa: Statistiska centralbyrån

Konsumentberedningen har gjort en framskrivning av köpkraftspariteten till december 1995, dessa uppgifter redovisas i SOU 1996:62 EU, konsumenterna och maten.

168 Effekter E U:s jordbrukspolitik SOU 1996: 136

av Tabell 40 Köpkraftsparitet för livsmedel i några EU-länder jämfört med Sverige 1995, Sverige 100

Källa: Statistiska centralbyrån

Förändringarna mellan 1994 och 1995 beror till största delen på valutakursförändringar. I Finland har matpriserna fallit kraftigt

följd EU-medlemskapet men valutakursutvecklingen som en av appreciering i förhållande till andra valutor leder till att genomslaget i köpkraftsparitet blir litet.

En faktor också spelar in vid jämförelsen mellan

annan som olika länder är momsuttaget. I Storbritannien tas ingen moms ut på livsmedel, medan momssatsen är 23 procent i Danmark. Görs

rensning för olika momsuttag blir skillnaderna små mellan de en olika länderna med undantag för Storbritannien som fortfarande har lägre priser än övriga länder.

Tabell 41 Momsuttag för livsmedel i några EU-länder 1995, procent

Källa: Statistiska centralbyrån

SOU 1996: 136 Effekter av E U.s jordbrukspolitik 169

5.5.3¶Stödberäkningar

I föregående avsnitt redovisades de budgetmässiga kostnaderna

av EU:s jordbrukspolitik. Det finns dock kostnader därutöver

som inte fångas upp, t.ex. kostnader för gränsskyddet.

OECD genomför varje år beräkningar över stödet till jordbruket i de olika medlemsländerna. PSE-talet Producer Subsidy Equivalents syftar till att mäta stödet till producenterna, på motsvarande sätt visar CSE-talet stödet till konsumenterna.

PSE definieras som den subvention skulle erfordras för

som att kompensera producenterna så att inkomstnivån förblir oförändrad, om man slopade det existerande stödet. PSE-talen visar omfördelningseffekterna och inte allokeringseffekter.

Totalt för OECD steg PSE-talen t.o.m. mitten och slutet

av 1980-talet. Därefter har nivån på PSE-talen varit relativt stabil. I EU har utvecklingen varit ungefär densamma i OECD totalt.

som Under de senaste åren har dock stödnivån åter börjat att stiga vilket kan förklaras med effekterna av CAP-reformen. I Sverige har PSE-talen varit högre än i EU 1994 skillnaden bara

men var en procentenhet. Australien, Kanada, Nya Zeeland, Turkiet och USA har de lägsta PSE-talen inom OECD.

E Uzsjordbrukspolitik SOU 1996: 136

170 Effekter av

Figur 59 PSE-tal, utveckling mellan 1979/81 och 1994, procent 60 i 1979/81

1 E 1989/91 1994 50 "

V7

30 "

20 v

EU USA Sverige OECD Källa: OECD Figur 60 CSE-tal, utveckling mellan 1979/81 och 1994, procent EU USA Sverige OECD 0 .a v :

1.;

.10 1 9-

-20 w

-30 "

-40 1 I 1979/81 -so El 1989/91 1994 -60 XL Källa: OECD

SOU 1996: 136 Effekter EUxsjordbrukspo/itik 171

av

OECD redovisar även hur subventionerna till jordbrukarna fördelas mellan konsumenter och skattebetalare. Detta uttrycks to-

som tala transfereringar. Skattebetalarnas andel avser de medel

som förs via statsbudgeten till jordbrukarna. Konsumenternas bidrag utgörs av värdet av bl.a. gränsskyddet.

Kostnaden för stödet till jordbruket inom EU har under de senaste åren i allt större utsträckning lagts ut skattebetalarna. Tillkomsten av arealbidraget är ett typexempel på sådan för-

en ändring.

Figur 61 Transfereringar till jordbruket i EU-l2 och OECD fördelat på olika grupper

EU

j Konsumenter 100%

l Skattebet

70% --

50% --

3096"

10% "

1986/88 1989/91 1994

172 Effekter EUzsjordbrukspolitik SOU 1996: 136

av forts figur 61 OECD

E Konsumenter 100%T l Skattebet.

70%

50%

30%"

10%"

1986/88 1989/91 1994

Källa: OECD

5.6¶Arbetskraftsfrågor m.m.

5.6.1¶Utvecklingen i EU

Ur EU:s statistik på arbetskraftsområdet kan utläsas bl.a. perso-

sysselsatta i jordbruket. I denna ingår egna jordbruner grupp kare, familjemedlemmar, avlönad och oavlönad arbetskraft. Det saknas däremot statistik över arbetskraften i industri och handelsleden.

Antalet sysselsatta inom jordbrukets primärproduktion i EU

har minskat. Den årliga minskningen uppgår till ca 3 procent under perioden 1970-1990. Minskningen har varit förhållandevis jämnt fördelad över tidsperioden. I de nordliga medlemsstaterna gick minskningen snabbare under 1970-talet medan den gått snabbare under 1980-talet i de sydligare EU-länderna. Mellan 1992 och 1993 har minskningen ökat till 5,8 procent.

SOU 1996: 136 Effekter av E Uzsjordbrukspolitik 173 Tabell 42 Minskning av antalet sysselsatta i jordbruket i EU, genomsnitt per år under perioden 1970-1993, procent

Förändring

1970/1980 1980/1990 1992/1993

Källa: Statistiska centralbyrån

Av totalt antal sysselsatta utgjorde jordbrukssektorn 13

ca procent 1970, andelen hade minskat till ca 6 procent 1993. De industrianställda hade minskat sin andel från 40 procent 1970 till

ca ca 30 procent 1993, Servicesektorn ökade däremot från 45

ca procent till ca 65 procent. Andelen sysselsatta i jordbruket

var 1993 störst i Spanien och på Irland. Belgien och Storbritannien hade minst andel med drygt 2 procent.

EUssjordbrukspolitik SOU 1996: 136

174 Effekter av

Figur 62 Andelen sysselsatta i olika sektorer i EU-12 under perioden 1970-1993, procent

70 " I Jordbruk D Industri 60 Service

50 -

30"

20 "

1970 1980 1990 1993

Källa: Eurostat

Omkring 28 de sysselsatta i jordbruket är avlönad arprocent av betskraft inkl familjemedlemmar. I denna grupp är ca 1/5 anställda inte ingår i familjen, det motsvarar ca 5 procent av som den totala arbetskraften i jordbruket. Storbritannien och Holland har största andel anställda lantarbetare med 30 resp 17 procent av totala arbetskraften. Länderna i Sydeuropa har minst andel den anställd arbetskraft. I de flesta länder har lantarbetarna minskat räknat i den totala arbetskraften, i t.ex. Danmark procent av men har det skett ökning från ll till 17 procent. en En förklaring till skillnaderna mellan de olika länderna är företagsstorleken. Storbritannien, Danmark och Holland kännetecknas jordbruksföretag med hög medelareal och stora djurav besättningar. Företagen i Sydeuropa, liksom även i stora delar av Tyskland är betydligt mindre.

SOU 1996: 136 Effekter av E U.s jordbrukspolitik 175 Tabell 43 Andelen anställd arbetskraft ej familjemedlemmar av total arbetskraft i jordbruket inom EU-12, procent

---

Källa: Eurostat

5.6.2 Jordbrukarledet i Sverige

Statistiska centralbyrån redovisar varje år regional sysselsättningsstatistik ÅRSYS. Statistiken baseras på

uppgifter från skatteadministrationen. För att registreras som sysselsatt i

en bransch krävs arbetat minst timme vecka.

att man en per

1993 arbetade enligt denna definition 52 000

ca personer med åkerbruk och husdjursskötsel. Det motsvarar 1,4 procent

ca av totalt antal sysselsatta. Regionalt inom landet är det Gotland som har störst andel sysselsatta inom jordbruket med 7

ca procent. Skaraborgs och Kristianstads län har omkring 4 procent. Under den senaste IO-årsperioden har antalet sysselsatta i jordbruket halverats.

5.6.3 Industri- och handelsledet i Sverige

Enligt Statistiska centralbyråns undersökning, ÅRSYS, arbetade ca 68 000 i livsmedelsindustrin under 1993. Med livsmedelsindustrin avses i detta sammanhang även dryckesvaruindustrin. Av totalt antal sysselsatta motsvarar det ca 1,8 procent. Antalet

sys-

176 Effekter E Uxsjordbrukspolitik SOU 1996: 136 av selsatta i livsmedelsindustrin har minskat med ca 10 000 sedan 1985. Andelen antalet sysselsatta är dock oförändrad under av denna tidsperiod. Bageri- och slakteriindustrin sysselsatte störst antal med 16-17 000 vardera. Omkring 9 000 var sysselsatta i

mejeriindustrin och 5 000 i frukt- och grönsaksindustrin.

ca Utvecklingen under den senaste 10-årsperioden varierar mellan olika branscher. Mineralvatten och läskedrycksindustrin har redovisat fördubbling antalet anställda sedan 1985, bagerien av industrin har oförändrat antal medan kvarnindustrin nästan har halverat antalet sysselsatta.

Sysselsatta i livsmedelshandel, partihandel och detaljhandel,

uppgick 1993 till 110 000, det motsvarar ca 3 procent av totalt ca antal sysselsatta. Merparten inom denna grupp finns i detaljhandelsledet, 77 000. Sedan 1985 har antalet sysselsatta minskat ca 10 000, andelen sysselsatta i livsmedelshandeln har under med ca period ökat med 0,2 procent. samma

Figur 63 Antalet sysselsatta i livsmedelssektom i Sverige 1986-1993

- Jordbruk B Livs.m.ind Handel 120000

60000"

40000"

Källa: Statistiska centralbyrån

SOU 1996: 136 Effekter av E Uts jordbrukspolitik 177

Totalt arbetade 1993 ca 294 000 i livsmedelssektorn inkl. restaurang och kaféverksamhet. Sedan 1985 har antalet sysselsatta minskat med drygt 125 000. Av totalt antal sysselsatta har verksamhetsgrenens andel minskat från 10 procent till 8

ca ca procent.

5.6.4¶Ägandeförhållanden i livsmedelsindustrin

Statistiska centralbyrån samlar varje år in uppgifter ägande-

om förhållandena i industrin. Av statistiken för 1994 framgår

att ungefär 20 procent av totalt antal anställda i livsmedelsbranschen är anställd hos ett företag som är utlandsägt. Denna andel har ökat några procentenheter under 1990-talet. Totalt uppgår denna kategori till ca 13 000. Drygt 50 företag är utlandsägda totalt 2

av ca 600 i hela branschen, det motsvarar ca 2 procent. De utlandsägda företagen är sålunda betydligt större än de svenska företagen. Av statistiken framgår inte någon branschvis uppdelning.

Tabell 44 Utlandsägda företag i livsmedelsbranschen i Sverige 1990-1994

Källa: Statistiska centralbyrån

Beräkningar som gjorts av Livsmedelsarbetarförbundet Livs

avseende 1995 visar att ungefär 25 procent av förbundets medlemmar arbetar i företag med utländska ägare. Skillnaden mot Statistiska centralbyråns uppgifter torde till största delen bero att det norska företaget Orkla köpte upp Procordias industrier våren

EUxsjordbrukspolitik SOU 1996: 136

178 Effekter av

Livs uppgifter framgår också att det finns stora regio- 1995. Av variationer. I vissa områden uppgår andelen anställda i utnala ländska företag till nästan 50 procent. antalet anställda i utländskt ägda fö- Det kan konstateras att ökar i branscher tidigare inte var jordbruksprisregleraretag som de.

5.7¶Sveriges import och export

Sveriges utrikeshandel har förändrats i och Statistik avseende EU-medlemskapet. Handeln med tredje land kan registreras med tidigare medan rutiner fått skapas för hansamma sätt som nya deln med EU-länderna. EU-handeln följs med hjälp av en upp-

från företag bedriver handel till ett värde av

giftsinsamling som

000 kr år. Förändringen innebär att statistiken har minst 900 per och jämförbarheten med tidigare år blir svår att göförsämrats att problem är redovisad import från tredje land omra. Ett annat att fattar endast de tullbehandlats i Sverige. varor som medlemskap i EU har medfört stora förändringar i Sveriges för handeln. Sverige får fritt tillträde till EU-marknaden villkoren krav importtullar, licenser och andra begränsningar. Vid utan till tredje land tillämpar EU ett mer omfattande exportbiexport vad gällde i Sverige före medlemskapet. Vad dragssystem än som har från andra EU-länder fritt tillträde till gäller importen varor svenska marknaden medan tullskyddet, totalt sett, har höjts den från tredje land. EU:s utrikeshandel påverkas i hög för varor olika handelsavtal. grad av

SOU 1996: 136 Effekter av E U.s jordbrukspolitik 179

Import

Från EU Fritt tillträde Från tredje land Som regel högre tullar än före medlemskapet

Export

Till EU Fritt tillträde, inga bidrag Till tredje land Ett mer utvecklat exportbidragssystem än

före medlemskapet

Värdet av den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel ökade med 31 procent under 1995 jämfört med 1994. Importvärdet minskade under samma period med knappt 1 procent. Handeln med EU ökade kraftigt samtidigt som handeln med övriga länder minskade. Exporten till EU nästan fördubblades under det gångna året 86 procent och importen ökade med 20 procent. Den redovisade importen från EU kan dock som nämnts innehålla varor som importerats från tredje land via ett EU-land.

Sveriges handel med EU ökade redan 1994 inför det amalkande EU-medlemskapet. Den kraftiga ökningen av handeln med EU under 1995 beror till stor del på att Sverige blivit del

en av den gemensamma marknaden. Dessutom gynnades svensk export av en relativt svag krona under 1995 liksom under 1994.

Under 1994 ökade även handeln med tredje land, i synnerhet handeln med Central- och Östeuropa. Under 1995 bröts denna utveckling och handeln med tredje land minskade. Exporten till tredje land minskade med 11 procent och importen minskade med 25 procent. Den minskade importen från länder utanför EU torde till stor del bero att handeln med EU är helt fri samt att

nu EU:s gränsskydd mestadels är högre än det svenska gränsskyddet var före EU-inträdet. En del av importminskningen kan dock bero att varor från tredje land importerats via EU. Vad gäller exporten finns det vissa varor som gynnas av exportbidrag vid export till tredje land t.ex. mejeriprodukter och kött. Samtidigt har intresset för export till tredje land minskat på grund det

av fria tillträdet till den gemensamma marknaden.

180 Effekter E Uxsjordbrukspolitik SOU 1996: 136

av

1 tabell 45 redovisas handelsutvecklingen fördelad på produktgrupper. För 1995 redovisas både insamlade värden och korrigerade värden enligt Statistiska centralbyrån. Korrigeringar-

bygger på skattningar är relativt grova och osäkra. I tana som bell 46 och tabell 47 redovisas handeln med EU respektive med länder utanför EU fördelad på produktgrupper.

Tabell 45 Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel

Produktgrupper Import mkr Export mkr

1993 1994 1995 1995 1993 1994 1995 1995 enl. SITC: insamlatkorrigeratl insamlatkorrigera

00 Levandedjur 97 114 76 87 100 74 66 81 01 Köttochköttvaror 1184 1452 2084 2242 405 433 772 835 02 Mejeriprodukter ägg 932 1008 1046 1135 503 662 1169 1465

o. 03 Fisk,kräñ- blötdjur 2812 3382 3827 4006 687 926 1740 2075

o. mm 04 Spannmål därav 1546 1833 1684 1778 1046 1496 1684 1830

0.varor

12 Tobak tobaksvaror 847 1000 567 683 171 190 165 165

o.

l Korrigeravärdeforföretagsominteingåri urvaletsamtforsvarsbortfall,källaSCB.

SOU 1996: 136 Effekter av E Urs jordbrukspolitik 181 Tabell 46 Sveriges handel med EU-15

02 Mejeriproduktero.ägg 817 868 1011 1100 133 301 921 1217 03 Fisk,kräñ-0.blötdjurmm 808 897 1196 1375 492 642 1487 1822 04 Spannmål0. varordärav 999 1168 1458 1552 581 659 1128 1274 05 Frukto.grönsaker 4100 4318 5053 5530 339 357 394 470 06 Socker,sockervarormm 666 792 787 900 179 207 261 301

12 Tobako.tobaksvaror 137 167 386 502 58 50 31 31

182 Effekter E U:s jordbrukspolitik SOU 1996: 136

av

Tabell 47 Sveriges handel med länder utanför EU

Produktgrupper Import mkr Export mkr

1993 1994 1995 1993 1994 1995 enl. SITC:

Källa: SCB

SOU 1996: 136 Effekter av E Ussjordbrukspolitik 183 Tabell 48 Handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ländergrupper

Källa: SCB samt bearbetning av Jordbruksverket

Export

Efter att exporten ökat med nästan en tredjedel 1995 jämfört med 1994, uppgår svensk export av jordbruksvaror och livsmedel till knappt 14 miljarder kr. För ett stort antal produkter ökade värdet av exporten mer än volymen. Detta gäller för exempelvis spannmål, kaffe och vissa mejeriprodukter. Den relativt höga värdemässiga ökningen kan delvis bero på högre världsmarknadspriser för vissa produkter som t.ex. spannmål och kaffe. Det kan också vara så att exportpriserna till EU ökat för många produkter då tullar och exportbidrag inte längre påverkar det pris exportör

en kan ta ut. Prisökningarna för t.ex. smör och mjölkpulver kan troligtvis förklaras av att gränsskyddet mot EU försvunnit.

Exporten till EU har nästan fördubblats och EU-exporten svarade för 61 procent av det totala värdet av exporten 1995 jämfört med 43 procent 1994. Denna värdemässiga ökning motsvaras inte helt och hållet volymökningar i storlek.

av samma Som tidigare nämnts har exporten till länder utanför EU minskat under 1995. De största mottagarländerna svensk export

av jordbruksområdet var Finland, Damnark, USA, Norge och Tyskland. Våra nordiska grannländer än tredje-

tog emot mer en del av vår export av jordbruksvaror och livsmedel.

184 Effekter E Uzsjordbrukspolitik SOU 1996: 136 av

De produktgrupper uppvisat störst exportökningar värsom demässigt är kött och köttvaror, mejeriprodukter samt fisk och skaldjur. Den ökade exporten dessa har i stor utsträckav varor ning gått till andra EU-länder. Kött och köttvaruexporten bestod till stor del griskött och beredda köttprodukter. Exporten av av mejeriprodukter dominerades smör, mjölkpulver och hårdost. av Framför allt ökade exporten smör kraftigt. Att värdet av meav jeriexporten ökat starkt beror till stor del på att det genomsnittlivärldsmarknadspriset på smör och mjölkpulver var mycket ga högre 1995 jämfört med 1994. Av fiskvarorna är de främsta exportprodukterna hel lax, hel torsk och konserverad sill och dramatiskt under 1995. Ökströmming. Laxexporten har ökat ningen exporten beror till största delen på att norsk lax exporav teras till EU via Sverige. De produktgrupper värdemässigt utgjorde störst andel som svenska 1995 fisk och skaldjur, spannmål, kaffe av exporten var och samt diverse livsmedel. Bland de viktigaste svenska te mm exportprodukterna 1995 kan nämnas vodka, chokladkonfektyr, margarin, smör, hel lax, rostat kaffe och sockerkonfektyr.

Figur 64 Sveriges export jordbruksvaror och livsmedel av

ü 1993

j 1994 s

| 1995 6

ü 1 TDI

EU15 cÖ10 OECD Övr. länder

Källa: SCB samt bearbetning av Jordbruksverket

SOU 1996: 136 Ejfekter av E Ussjordbrukspolitik 185

Importen

Importen av jordbruksvaror och livsmedel har minskat med knappt 1 procent värdemässigt jämfört med förra året och

uppgick 1995 till 31 miljarder kr. Medan importen från EU ökade med 20 procent minskade importen från länder utanför EU. Framför allt minskade importen från Central- och Östeuropa -39 procent. Under 1995 kom två tredjedelar av importen från EU jämfört med 54 procent 1994. Dessa importsiffror kan dock innehålla import från tredje land som tullbehandlats i ett annat EUland. De viktigaste importländerna jordbruksområdet under 1995 var Danmark, Nederländerna, Norge och Tyskland. Knappt en tredjedel av importen kom från våra nordiska Utan-

grannar. för Europa var de viktigaste länderna USA, Brasilien och Colombia.

Vid jämförelser mellan värdet av importen från EU och importvärdet från tredje land visar det sig att varor från EU i många fall har ett högre genomsnittligt värde kvantitet t.ex.

per per kg. För att kunna konkurrera med EU-länderna måste från

varor tredje land ha ett pris som inklusive tullar och avgifter motsvarar EU-ländernas varupriser. I handelsstatistiken redovisas dock

varornas värde exklusive tullar och avgifter. EUs ökade värdemässiga andel av importen till Sverige kan följaktligen till viss del bero att varorna från EU i många fall har ett högre

genomsnittligt värde i handelsstatistiken. Vidare kan förändringar det

av genomsnittliga värdet för olika produkter dölja hur importen och exporten utvecklats volymmässigt.

Importen av kött och köttvaror ökade kraftigt +54 procent medan importen av fisk och skaldjur, oljeväxtfrön samt oljor och fetter ökade något mindre. Bland köttvarorna det främst im-

var porten av griskött från Danmark som ökade. Den ökade importen av fisk och skaldjur förklaras framför allt av ökad import hel

av lax från Norge.

För några produktgrupper minskade importen kraftigt under 1995. Detta gäller i synnerhet drycker samt tobak och tobaksvaror. Vad gäller drycker var det främst importen från EU

som minskade -38 procent. Importen av vin minskade med omkring 800 milj. kr. En tänkbar förklaring till denna minskning är att

EUxsjordbrukspo/itik SOU 1996: 136

186 Effekter av

inte hunnit komma med i urvalet. Tobaksmånga nya importörer utanför EU föll drastiskt. Totalt var dock importen från länder lägre då importen från EU samtidigt ökade. minskningen något

import jordbruksvaror och livsmedel Figur 65 Sveriges av miljarder kr

22 20 .. 18 - 16 o 14 --i 12 - 10 - 8 .. 6 .. 4 - 2 .. ü 0 l CÖl0 Övr.OECD Övr.länder EUIS

Källa: SCB samt bearbetning Jordbruksverket av

produktgruppen värdemässigt frukt och Den i särklass största var grönsaker svarade för drygt fjärdedel av importvärdet. som en minskade importen frukt och grönsaker något men im- Totalt av från EU-länderna ökade. De mest betydelsefulla frukterna porten och grönsakerna 1995 bananer, äpplen, tomater, apelsiner var och potatis. De viktigaste enskilda importprodukterna under 1995 var kaffe, vin, hel lax, chokladkonfektyr, räkor och bananer. orostat

Bilaga 1 187

Bilaga l

Kommitténs direktiv till expertgruppen

Svenska intressen rörande livsmedelsproduktionen

Sverige hör till de medlemsländer inom EU klarast uttalat

som önskemål om en reformering av EU:s jordbruks-

gemensamma politik CAP. Viktiga svenska intressen rörande utvecklingen

av CAP är en ökad marknadsorientering, avreglering och miljöanpassning. De jordbrukspolitiska medlen tar sikte på jordbrukets roll dels som producent av livsmedel, dels som producent

av kollektiva varor. I rollen som producent kollektiva ingår

av varor värdet av det öppna odlingslandskapet, bevarandet kulturhis-

av toriskt viktiga miljöer samt att uppnå en viss regional fördelning av produktionen.

De olika medlens syfte bör vara tydliga i den meningen att det skall framgå vilket mål de siktar mot att uppfylla. Medlen inom den gemensamma jordbrukspolitiken har successivt införts allteftersom det uppstått förhållanden velat korrigera.

som man Detta har bidragit till att överskådligheten har minskat och att kanske rent av att kopplingen mellan ett medel och det mål

som medlet skulle bidra till att uppfylla nu är mycket otydligt.

Genom åtagandena i WTO kan en sänkning den totala

av stödnivån för jordbruksprodukter komma att ske. Däremot sker inte en minskning av antalet medel utnyttjas inom den

som gemensamma jordbrukspolitiken. Snarare har antalet medel ökat de Senaste åren, dels mot bakgrund av CAP-reformen, dels mot bakgrund av WTO-åtagandena.

Kommitténs arbete, som anges i regeringens kommittédirektiv Dir.l995:109, ska leda fram till ett förslag till reformer

av CAP. Som ett led i detta arbete är det viktigt att syftena med de olika jordbrukspolitiska medlen blir klara.

Som ett första steg ska expertgruppen göra analys den

en av hittills förda jordbrukspolitiken inom EU. 1992 års CAP-reform är av central betydelse i analysen. Expertgruppen ska analysera

188 Bilaga 1

hur jordbrukspolitiken påverkar effektivitet, struktur och inkomsi produktionen. Konsumenternas och skattebetalarnas intresster skall också beaktas. en En delrapport enligt skall presenteras för kommittén ovan den 29 maj 1996. Som ett andra steg skall expertgruppen göra en genomgång

de olika jordbrukspolitiska medlen mot bakgrund av i vilken

av utsträckning de bidrar till måluppfyllelsen, att marknadsorienteringen ska öka antalet jordbrukspolitiska medel bör samt att minska och även dess styrka bör reduceras. De svenska inatt bör därvid inte i ett isolerat svenskt sammanhang tressena ses i långsiktigt gemenskapsperspektiv. Frågan om fortsatt utan ett reformering jordbrukspolitiken och även andra områden som av inte berördes 1992 års reform samt effekterna en utvidgav av ning med ytterligare medlemsländer skall beaktas. CAP har hittills huvudsakligen varit en gemenskapsangelägenhet. Med hänsyn till de förändringar som påbörjades med 1992 års CAP-reform, kommande utvidgning österut och åtaganden i WTO är detta inte lika självklart längre. Gruppen skall därför undersöka subsidaritetsprincipen tillämplig på delar om vore den politik som nu tillämpas gemensamt. av Det har visat sig omöjligt att göra en strikt uppdelning av arbetsuppgifterna mellan de olika expertgrupperna. En del av exarbetsuppgifter tangerar därför andra gruppers arbepertgruppens undvika onödigt dubbelarbete skall därför samråd ske te. För att mellan Expertgruppen för svenska intressen har expertgrupperna. främst för frågor specifikt hör till livsmedelsprodukansvar som tionen. Avgränsningsproblem föreligger i förhållande till experttre främst har för frågorna om produktion av grupp som ansvar kollektiva nyttigheter och expertgrupp ett som ansvarar för en analys av omvärldsfaktorer. En slutrapport ska presenteras för kommittén den 13 januari

1997.

SOU l996:136 Bilaga 2 189

2¶Bilaga

Räkneexempel för att belysa allokeringseffektens utveckling

För att i någon mån kunna bilda sig en uppfattning storleks-

om ordningen de allokeringseffekter som diskuterats i kapitel 4 redovisas nedan några räkneexempel. Exemplen är mycket kraftigt förenklade. Ett alternativ skulle givetvis att ta utgångs-

vara punkt i de priser och kvantiteter som gällt för en viss produkt

under ett visst är. Nästa fråga skulle då att göra antaganden

vara om hur känslig efterfrågan och utbud är för prisförändringar. För att undvika att dessa räkneexempel uppfattas vad

som prognoser av som verkligen skulle inträffa om politiken förändras nöjer vi

oss här med utgå från mycket schabloniserade förutsättningar.

att Trots att förutsättningarna är starkt schabloniserade är de inte orealistiska och exemplen kan bli mera lättillgängliga.

En fråga som har strategisk betydelse för analysen är efterfrågans respektive utbudets känslighet för prisförändringar priselasticiteten. Vad gäller efterfrågans priselasticitet kan pekas på att gruppen livsmedel inte har några substitut mot andra

varugrupper. Man kan därför utgå från att priselasticiteten totalt sett är låg. Utbytbarheten består istället i att byte kan ske inom

en rättså vid ram inom gruppen livsmedel. Skulle t.ex. priserna på kött av olika slag stiga kan man räkna med att konsumtionen

av kött minskar och att efterfrågan istället ökar vegetabiliska

av produkter. Antag för räkneexemplen att priselasticiteten inom

ett relevant prisintervall uppgår till -0,3, vilket innebär priserna

att om stiger med 10 så minskar efterfrågan med 3 7

procent procent.

7 Vid beräkningarna av allokeringseffekter har efterfråge- och

utbudsförändringar vid ändrade priser beräknats med ledning

av de redovisade elasticiteterna. Däremot har, för att förenkla, be-

190 Bilaga 2

Utbudets känslighet för prisförändringar priselasticiteten

diskuterats tidigare, variera starkt beroende på vilken kan, som sikt utgår ifrån. I ett mycket kort perspektiv saknas alternaman tiv användning i företagen. Utbudet blir därför oav resurserna längre tidsperspektiv anläggs desto högre blir elastiskt. Ju som

I vegetabilieproduktionen bestäms lutningen av den

elasticiteten. långsiktiga utbudskurvan och därmed elasticiteten av hur produktionskostnaderna varierar, i sin tur i hög grad beror på som avkastningsnivån. För produktionsgrenar i stort sett inte är som

areal- eller lägesberoende, t.ex. kycklingproduktion, skulle såle-

långsiktiga utbudskurvan bli vågrät eller näst intill vågdes den

I de exempel redovisas är utgångspunkten att priselasti-

rät. som uppgår till vilket innebär att priserna stiger med 10 citeten om procent så ökar utbudet med 10 procent.

1 allokeringseffekten överskott Exempel på av

Med utgångspunkt från de förutsättningar som redovisades ovan kan följande räkneexempel utarbetas Se figur Bl. Antag att det pris tillämpas på marknaden uppgår till 100 pl vilket ger som kvantitet 100 qz. Antag vidare att den efterfråen utbjuden gade kvantiteten vid detta pris uppgår till 87 ql. Antag att priset världsmarknaden, i detta exempel också antas ge en jämsom vikt den interna marknaden, uppgår till 90 po. Kvantiteten vid jämvikt kan beräknas med ledning de antagna elasticiteterav och blir då 90 10. na

räkning allokeringseffekten skett med antagande av att efterav fråge- och utbudskurvorna är räta linjer.

Bilaga 2 191 Figur Bl Bestämning av välfärdseffekten

Pris

/

vant/ref

7 q q2 K

7 0

Med de antagande som redovisades ovan skulle följande allokeringseffekter kunna beräknas: AKÖ + b 10 87 + 10 3/2 885

a pos

APÖa+b+c l087+103/2+10*13/2

950 neg

Allokeringseffekten är inte konkret i den bemärkelsen att den kan utläsas ur bokföringsmaterial. Därför kan det lämpligt att

vara ställa allokeringseffekten i relation till uppgifter kan erhållas

som genom sådant material. En sådan jämförelse visar att den allokeringseffekt som uppstår av en övergång till att tillämpa det lägre priset motsvarar 50 procent av budgetutgiften eller 0,7 procent

av produktionsvärdet.

192 Bilaga 2

Det totala produktionsvärdet i jordbruket uppgick under år 1994 till 225 miljarder Utgifterna från FEOGA:s garantisekecu. tion uppgick år till 33 miljarder ecu, vilket motsvarar samma ca produktionsvärdet. Emellertid används medel ur 15 procent av FEOGA:s garantisektion även till andra åtgärder än ren exportfinansiering, lagring, varför jämförelsen inte kan göras helt t.ex. och hållet. Utgifterna för exportstödjande åtgärder uppgår till ca 20 miljarder Skillnaden mellan det pris tillämpas inom ecu. som EU och pris reglering uppgår i exemplet ovan till 10 %. ett utan bakåt har skillnaden normalt sett varit större. Det är Ser man svårt vilken förändring skulle uppstå vid en hannoatt ange som nisk neddragning skyddsnivâerna. Räknar istället med en av man större förändring och världsmarknadspriset istället sätts till 70 med oförändrade antaganden elasticiteterna erhålles föl-

po om

jande värden:

Po 70 qz 100 C11 87 efterfrågan 95 qo

qo utbud 70

Därigenom kan följande välfärdseffekt beräknas: AKÖ + b 30 87 + 30 8/2 2730 pos a APÖ + b + 30 70 + 30 30/2 2550 neg a c

ABudgetkostnad b + c + d 30 13 390 pos

Allokeringseffekt 570

Ursprungligt produktionsvärde 100 100 10000 Ursprunglig konsumentutgift 100 87 8700 Ursprunglig intäkt från världsmarknaden 70 13 910

Ursprunglig budgetkostnad 30 13 390

En jämförelse med budgetutgiften visar att allokeringseffekten

150 procent budgetutgiften, att allokeringsefmotsvarar av men fekten i relation till produktionsvärdet utgör 6 procent.

Bilaga 2 193

Skulle elasticiteten för utbudet vara lägre än antagits

som ovan, t.ex. endast 0,5, och med antaganden i övrigt enligt det

senaste exemplet ovan kan följande värden erhållas:

p 100 P0 70 qz 100 411 87 qo efterfrågan 95

qo utbud 85

Därigenom kan följande allokeringseffekt beräknas: AKÖ + b 30 87 30 8/2 2730

a + pos

APÖ b 30 85 30 15/2 2775

a + + c + neg

Ursprunglig budgetkostnad 30 24 390

En jämförelse med budgetutgiften visar att allokeringseffekten motsvarar 90 procent av budgetutgiften, men att allokeringseffekten i relation till produktionsvärdet utgör 3 procent.

Självfallet är det mycket vanskligt att dra generella slutsatser av de räkneexempel som redovisas ovan. Om utgångspunkten är att skaffa sig en bild av den allokeringseffekt som skulle kunna uppstå vid en harmoniserad avveckling av gränsskyddet i världen måste som tidigare nämnts utgångspunkten våra att världsmarknadspriserna blir något högre än vad som varit fallet under de

senaste åren. En prissänkning av de interna priserna med mellan 10 och 30 procent kan kanske vara rimlig som en beräkningsförutsättning. Det samlade överskottet inom EU antas idag uppgå till mellan 10 och 15 procent av produktionen. Med elasticitet

en efterfrågesidan som uppgår till -0,3 och med elasticitet ut-

en budssidan som uppgår till 1,0 motsvarar allokeringseffekten mel-

194 Bilaga 2

lan 50 och 150 procent budgetutgiften för exportstödjande åtav

den större prissänkningen. Är

gärder det högre talet svarar mot utbudet mindre elastiskt, t.ex. 0,5, minskar allokeringseffekten med ca l/3.

kvoter i

2¶Exempel på allokeringseffekterna av

jordbrukarledet

I figur B2 redovisas den problematik gäller för en produkt som som är kvoterad.

Figur B2 Bestämning allokeringseffekten för mjölkkvotav erna

Pris / Kvot

Å

c X

p

2 /

N

q Kvantitet

q qo

I

Bilaga 2 195

Utgå för ett räkneexempel från samma grundantaganden om elasticiteter för efterfrågan och utbud som ovan, nämligen -0,3 respektive 1,0. Antag vidare: po 100 P1 90 P2 70

100 q 1 qo 96 Vilket innebär att produktionen skulle vara 4 enheter större om avvecklades och priset bibehålles.

kvoterna

qz 87 Overskottet utgör ca 10 procent av produktionen.

Väg Prissänkning och bibehållen produktion

AKÖa +b1087 +103/2 885pos APÖa+b+c lO96960neg ABudgetkostnad b + c 10 9 90 pos Allokeringseffekt 15

Väg 2: Oförändrat pris och ökning av produktionen

AKÖ 0 APÖ d 10 4/2 20

pos

ABudgetkostnad a + e + f 30 4 120 neg Allokeringseffekt -100

Den slutsats som kan dras av dessa två vägar är att en avveckling av kvotsystemet utan att tillåta en sänkning av priset ger en negativ allokeringseffekt. Skälet till detta är att produktionen kommer att öka och att därmed utgifterna för subventionering av exporten ökar. Endast en mindre del av utgifterna för subventionering av exporten kommer producenterna till del i form av producentöverskott.

Antag vidare att en effekt av kvoteringen är att effektiviseringen blir lägre, bl.a. genom långsammare strukturutveckling. Ett tänkt parallellskift nedåt av utbudskurvan från priset 100 till priset 99 vid kvantiteten q, 100 ger ett ökat producentöverskott med 100. Detta exempel visar att effekten av långsammare struk-

196 Bilaga 2

turutveckling mycket väl kan avsevärt större än den alloke-

vara ringseffekt som diskuteras ovan.

Statens offentliga 1996 utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolanhurgärdet U. 26.Ny kursi trafikpolitiken Bilagor.K. . - + Samverkansmönsteri svenskforsknings- 27.Enstrategiför kunskapslyftochlivslångtlärande. . finansiering.U. U.

Fritid i förändring. 28.Detforskningspolitiskalandskapeti Norden . Omkönochfördelning fritidsresurser.av C. 1990-talet.U.

Vembestämmervad EU:sinternaspelreglerinför 29.ForskningochPengar.U.

regeringskonferensen1996.UD. 30.Borgenärsbrotten översyn Il kap. - en av Politikomrádenunderlupp.FrågoromEU:sförsta brottsbalken.Fi. . pelareinförregeringskonferensen1996.UD. 31.Attityderochlagstiftningisamverkan Ettär medEU.Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. . erfarenheter arbeteti EU. UD.av 32.Mössochmänniskor.Exempel bra

Av vitaltintresse.EU:sutrikes-och lT-användningblandbamochungdomar.SB. . säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.UD. 33.Banverketsmyndighetsroll K. m.m. Batteriernaenladdadfråga.M. 34.Aktiv arbetsmarknadspolitikexpenbilaga. - + A. Omjärnvägenstrafikledningm.m.K. 35.Kriminalunderrättelseregister

Forskningför varvardag.C. DNA-register.Ju. EU-mopeden.Älders-ochbehörighetskravför 36.HögskolaiMalmö.U. tvä-ochtrehjuligamotorfordon.K. bx.Sverigesmedverkani FN:sfamiljeär.S.

Kommunerochlandstingmedbetalnings 38.Nationalstadsparker.M.

svårigheter.Fi. 39.Rapportfrånklimatdelegationen1995.

Offentligdjurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning.M. mBudgetlag regeringensbefogenheter 40.Elektroniskdokumenthantering.

- Ju. finansmaktensomrâde.Fi. 41.Statensmaritimaverksamhet.Fö.

L Unionför både ochöst väst.Politiska,rättsliga 42.Demokratiochöppenhet.Omfolkvaldaparlament . ochekonomiskaaspekter EU:ssjätteav ochoffentligheti EU. UD.

utvidgning.UD. 43.Jämställdheteni EU. Spelregleroch

Förankringochrättigheter.Omfolkomröstningar, verklighetsbilder.UD.

utträdesrält,medborgarskapochmänskliga 44.Översyn skatteflyktslagen. av rättigheteriEU.UD. Reformeratförhandsbesked.Fi. .Bättretrafikmedväginformatik.K. 45. Presumtionsregelni expropriationslagen.Ju.

.Totalförsvarspliktigam95.Förslagomjobb/studier 46.Enskildavägar.K.

eftermuck.bostadsbidrag.dagpenning. 47.Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför

försäkringar.Fö. individochlokalsamhälle.U.

.SverigeEUochframtiden.EU96-kommitténs 48.ShapingSustainableHomes Urbanizing an bedömningarinför regeringskonferensen1996. World.SwedishNationalReportfor Habitatll, N. UD. 49.Reglerför handelmedel. N.

20.Samordnadrollfördelninginomtekniskforskning. 50.Förbud allmänplats Ju, motvapen m.m. U 51.Grundläggandedragi arbetslöshetsförsäk-

.Refonn enny

ochförändring.Organisationoch ring alternativochförslag.A. verksamhetvid universitetochhögskolorefter 52.Precisering handelsändamáleti detaljplan.M. av 1993ärsuniversitetsochhögskolereform.U. 53.Kalkning sjöarochvattendrag.M.av

22.Inflytande riktigt Omelevers- rätttill 54.Kooperativamöjligheteristorstadsomräden.

inflytande,delaktighetochansvar.U. 55.Sverige,framtidenochmångfalden.A,

23.Kartläggningochanalys denoffentligasektorns 55.Påvägav motegenföretagande.A.

upphandlingavvarorochtjänstermed 55.Vägarin i Sverige.A.

miljöpåverkan.N. 56.Hälften kvinnorochmän vorenog om- 24.FrånMaastrichttill Turin. Bakgnmdochövriga 90-taletsarbetsmarknad.A.

EU-ländersförslagochdebattinför 57.Pensionssamordningför svenskari EU-tjänst.Fi.

regeringskonferensen1996.UD. 58.Finansieringen detcivilaförsvaret.Fö.av 25.Frånmassmedia till multimediaattdigitaliserasvensktelevision.Ku.

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

59.Europapolitikenskunskapsgrund. Utveckladsamordninginomdetcivilaförsvaret Enprincipdiskussionutifrån ochfredsräddningstjänsten.Kartläggning.

EU96-kommitténserfarenheter.UD. övervägandenochförslag.Fö. 60,Miljöochjordbruk.OmEU:smiljöregleroch Tredimensionellfastighetsindelning.Ju.

utvidgningenseffekter dengemensamma Kameraövervakning.Ju. jordbrukspolitiken.UD. .Samverkanmellanhögskolanochdesmåoch

6l .Olikaländer olikatakt.Omflexibelintegration medelstoraföretagen.N. ochförhållandetmellanstoraochsmåstateri EU. Sammanhälletstudiestöd.U. . ochframtida UD. Denprivatavårdensomfattning 62.EU,konsumenterna matenoch ersättningsformerEnöversynavdenationella - Förväntningarochverklighet.Jo. taxomaför läkareochsjukgymnaster.S. - 63.Medicinskaundersökningari arbetslivet.A. T i miljöarbetet.M. Översyn . 64.FörsäkringskassanSverige av .Ny yrkestrafiklagstiftning.K. - Socialförsäkringensadministration.S. Nationellteleadresskatalog.K. . 6 .AdministrationenavEU:sjordbrukspolitik .BotniabananK. i Sverige.Jo. .Strukturförändringochbesparing. 66.Utvärderatpersonval.Ju. Enuppföljningavgenomfördaförändringar 67.Medborgerliginsyni kommunalaentreprenader. inomförsvarsmaktensledningsorganisation.Fö. Fi. Effektivareförsvarsfastigheter . Fö. 68.Någrafolkbokföringsfrágor.Fi. Utvärderingavenreform. 69.Kompetensochkapital+ bilaga.N. 98.VemstyrförsvaretUtvärderingav 70.Samverkanmellanhögskolanochnäringslivet.N. effekternaavLEMO-reformen.Fö. 71.Lokaldemokratiochdelaktigheti Sverigesstäder 99.Avvecklingmedinlärning.Erfarenheterfrån ochlandsbygd.ln, LEMO-reformensavvecklingavpersonal.Fö. 72.Rättspsykiatrisktforskningsregister.S. ,Ettnyttsystemför skattebetalningar,DelA. 73,Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. Ettnyttsystemförskattebetalningar.DelB, Engranskning.M. Författningsförslag,författningskommentarer Volym 1 - 73.SwedishNuclearRegulatoryActivities. ochbilagor.Fi. Volumel AnAssessment.M. lO .Kärnavfall teknikochplatsval.KASAMs - - 74.Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. yttrandeöverSKBsFUD-Program95.M. Volym2 Faktaredogörelser.M. 102.TUFF Teckensprâksutbildningför föräldrar.U. - - 74.SwedishNuclearRegulatoryActivities, l03,Miljöbalken.Enskärptochsamordnad Volume2 Descriptions,M, miljölagstiftningför enhållbarutveckling. - 75.Värdeni folkhögskolevärldcn.U. Del l och2,M. 76.EU:sregeringskonferensprocedurer,aktörer, 104.Konsumentskyddpâelmarknaden.C. formalia.Sammanfattningavettseminariumi 105.-Attfrämjadonationertill universitet

april1996.UD. ochhögskolor.U. 77.Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti 106.EUochSverige frånKirunatill Malmö. - Sverige.Fi. Sammanfattningavfyraregionalamöten 7 ,Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelning 1995-96.UD. och finansiering.N. l07.Unionutangränser konsekvenser,möjligheter, - 79.Översyn revisionsreglema.Fi. problem.Sammanfattningavettseminariumi av 80.Viktigtmeddelande, november1995.UD. RadioochTV i KrisochKrig. Ku. 108.Konsumenternaochmiljön.C. .Skyddför sparandei sparkasseverksamhet.Fi. 109.Frånâkerlottertill Paradis ettdelbetänkande - Enöversyn luft- sjö-ochspårtrañkens frånUtredningenomuniversitetsfastigheterm.m. av tillsynsmyndigheter,K. angåendeöverlåtelserochtomträttsupplátelserav

Allmäntpensionssparande,S. vissahögskolefastigheter,Fi. . kultumät lT ochframtiden .EkobrottsforskningJu. H0.InförettSvenskt - .EgonJönssonenkartläggningavlokalasam- inomlculturorrtrádet.Ku. verkansprojektinomrehabiliteringsområdet.S,

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

lll. Bevakadövergång.Åldersgränser för ungaupp till 30år. C 112.Integrering miljöhänsynav inomdenstatliga förvaltningen.M. 113.Enallmänochaktivförsäkringvid sjukdomoch rehabilitering.Del 1och S. 114.Enkörkortsreform.K, .Barnkonventionenochutlänningslagen. 116.Artikel 6 i Europakonventionenochskatteutredningen.Fi. 117.ExpenrapporterfrånSkatteväxlingskommittén.Fi. .StationStockholmNord.K. 119.Lättnadi dubbelbeskattningenmindreföretagsav inkomster.Fi. 120.HögskolaniMalmö slutbetänkande.U. - .Spár,miljö ochstadsbildi centralaStockholm.K. 122.Kunskapssynochsamhällsnyttai hantverkscirklar ochhantverksutövande.U. 123.iakttagelserochförslagefteromstruktureringenav försvaretsledningochstöd.Fö. 124.Miljö för enhållbarhälsoutveckling. Betänkande.Förslagtill nationellthandlingsprogram. Bilaga Miljörelateradehälsorisker.S. Bilaga2. Aktörerochverktygi miljöhälsoarbetet.S, Droger trafiken.i Ju. . Dopingi folkhälsoperspektiv.DelA ochDelB. S. . .Folkbildningensinstitutioner.U. Skyddet kulturmiljön.Enöversynav av . kulturminneslagensbestämmelser byggnaderom ochkulturmiljöer,prästgárdar,kyrkstäderoch ortnamn.Ku. 129.Denkommunalasjälvstyrelsenochgrundlagen.ln. 130.Detvåkulturema.Rapporter KlausRichardav Böhme,BoHuldt,CarLEinarStálvantsamtKent Zetterberg.Bilagormedunderlagsmaterialtill UTFÖR:sslutbetänkandeSOU1996:123.Fö. 13 Externvärdering hotochfömiága.Mätnings-av och . organisationsaspekterstatsmaktemasstyrningav försvaret.Bilagormedunderlagsmaterialtill UTFÖR:sslutbetänkandeSOU1996:123.Fö. 132.Detstoraochsnabbagreppet.OmLEMO-reformens metoderochresultat.Bilagormedunderlagsmaterial till UTFÖR:sslutbetänkandesou 1996:123.Fö. 133.Jämställdvård.Olikavårdpálikavillkor. 134.Jämställdvard.Möteni värden ettur tvärvetenskapligtperspektiv.S. 135.FibromyalgiochDuchennesmuskeldystrofi. Kunskapslägeochbehov framtidaFoU.S.av 136.Effekter EU:sjordbrukspolitik.av Jo.

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen EU:sregeringskonferensprocedurer,aktörer.

-

formalia.Sammanfattningavettseminariumi Mössochmänniskor.Exempel bra

april 1996,76 lT-användningblandbarnochungdomar.32

EUochSverige fränKirunatill Malmö.

- Justitiedepartementet Sammanfattningfyraregionalamötenav

1995-96.106 Kriminalunderrättelseregister

Unionutangränser konsekvenser,möjligheter, DNA-register.35 -

problem.Sammanfattningavettseminariumi Elektroniskdokumenthantering.40

november1995. 107 Presumtionsregelni expropriationslagen.45

Förbudmotvapen allmänplatsm.m.50 Försvarsdepartementet

Utvärderatpersonval.66

Totalförsvarspliktigam95.Förslagomjobb/studier Ekobrottsforskning.84

eftermuck,bostadsbidrag,dagpenning, Tredimensionellfastighetsindelning.87

försäkringar.18 Kameraövervakning.88

Statensmaritimaverksamhet.41 Drogeritrafiken.125

Finansieringen detcivila försvaret.58av

Utrikesdepartementet Utveckladsamordninginomdetcivilaförsvaret

ochfredsräddningstjänsten.Kartläggning, Vembestämmervad EU:sinternaspelreglerinför

övervägandenochförslag.86 regeringskonferensen1996.4

Strukturförändringochbesparing. Politikomrâdenunderlupp.FrågoromEU:sförsta

Enuppföljningavgenomfördaförändringar pelareinförregeringskonferensen1996.5

inomFörsvarsmaktensledningorganisation.96 EttârmedEU. Svenskastatstjärtstemäns

Effektivareförsvarsfastigheter erfarenheter arbeteti EU. 6av

Utvärderingavenreform.97 Avvitalt intresse.EU:sutrikes-och

VemstyrförsvaretUtvärderingav säkerhetspolitikinförregeringskonferensen.7

effekterna LEMO-reformen.av 98 Unionför bådeöstochväst.Politiska,rättsliga

Avvecklingmedinlärning.Erfarenheterfrån ochekonomiskaaspekter EU:ssjätteav

LEMO-reformensawecklingavpersonal.99 utvidgning.15

iakttagelserochförslagefteromstruktureringenav Förankringochrättigheter.Omfolkomröstningar,

försvaretsledningochstöd.123 utträdesrätt,medborgarskapochmänskliga

Detvâkulturema.RapporteravKlausRichard rättigheteriEU. 16

Böhme,BoHuldt,Carl-EinarStálvantsamtKent Sverige.EUochframtiden.EU96-kommitténs

Zetterberg.Bilagormedunderlagsmaterialtill bedömningarinförregeringskonferensen 191996. UTFÖR:s

slutbetänkandeSOU1996:123.130 FrånMaastrichttill Turin.Bakgrundochövriga

Externvärdering hotochfömiága.av Mämings-och EU-ländersförslagochdebattinför

organisationsaspekterstatsmaktemasstyrningav regeringskonferensen1996.24

försvaret.Bilagormedunderlagsmaterialtill Demokratiochöppenhet.Omfolkvaldaparlament UTFÖR:

slutbetänkandeSOU1996:123.131 ochoffentligheti EU. 42

Detstoraochsnabbagreppet.OmLEMO-reformens Jämställdheteni EU. Spelregleroch

metoderochresultat.Bilagormedunderlagsmaterial verklighetsbilder.43 UTFÖR:s

till slutbetänkandeSOU1996:123.132 Europapolitikenskunskapsgrund.

Enprincipdiskussionutifrån Socialdepartementet

EU96-kommitténserfarenheter.59

Sverigesmedverkani FN:sfamiljear.37 Miljö ochjordbntk.OmEU:smiljöregleroch

Kooperativamöjligheteristorstadsontrâden.54 utvidgningenseffekter dengemensamma

FörsäkringskassanSverige Översynav jordbrukspolitiken.60 -

socialförsäkringensadmirtistration.64 Olikaländer olikatakt.Omflexibelintegration

- Rättspsykiatrisktforskningsregister.72 ochförhållandetmellanstoraochsmástateri EU.

Allmäntpensionssparande.83 1611

EgonJönsson enkartläggning lokalaav

-

samverkansprojektinomrehabiliteringsontrádet.85

Statens offentliga 1996 utredningar

Systematisk förteckning

Denprivatavårdensomfattningochframtida Skyddför sparandei sparkasseverksamhet.81 ersättningsformerEnöversyn denationella- av Ettnyttsystemförskattebetalningar.DelA. taxomaför läkareochsjukgymnaster.91 Ettnyttsystemför skattebeialningar.DelB. Enallmänochaktivförsäkringvid sjukdomoch Författningsförslag.författningskommentarer rehabilitering.Del och1 113 ochbilagor.100 Bantkonventionenochutläruiingslagen.115 Frånåkerlottertill Paradis - ettdelbetänkande Miljö för enhållbarhälsoutveckling. frånUtredningen universitetsfastigheter om m.m. Förslagtill nationellthandlingsprogram,124 angáendeöverlátelserochtomträttsupplåtelser av Bilaga Miljörelateradehälsorisker.124 vissahögskolefastigheter.109 Bilaga2. Aktörerochverktygi miljöhälsoarbetet. Artikel6 i Europakonventionenochskatte- 124 utredningen.116 Dopingi folkhälsoperspektiv.DelA ochDelB. 126 ExpenrapporterfrånSkatteväxlingskommittén. 117 Jämställdvård.Olikavard likavillkor. 133 Lättnadi dubbelbeskattningenmindreföretags av Jämställdvård.Möteni vårdenurett inkomster.119 tvärvetenskapligperspektiv.134 FibromyalgiochDuchennesmuskeldystrofi. Utbildningsdepartementet Kimskapslägeochbehov framtidaFoU.135av Den nyagymnasieskolanhurgárdet 1- Samverkansmönsteri svenskforskningsfinansiering. Kommunikationsdepartementet 21 Omjärnvägenstrañkledningm.m,9 Samordnadrollfördelninginomtekniskforskning. EU-mopeden.Ålders-ochbehörighetskravför 1201 två-ochtrehjuligamotorfordon.11 Reformochförändring.Organisationochverksamhet Bättretrafikmedväginformatik.17 vid universitetochhögskolorefter1993års Nykursi trafikpolitiken Bilagor.26+ universitets-ochhögskolereform.21 Banverketsmyndighetsrollm.m.33 Inflytande riktigt Omelevers- rätttill Enskildavägar.46 inflytande,delaktighetoch ansvar,22 Enöversyn luft- sjö-ochspártrafikensav Enstrategiför kunskapslyftochlivslångtlärande.27 tillsynsmyndigheter.82 Detforskningspolitiska landskapeti Norden Ny yrkestraftklagstiftning.93 1990-talet.28 Nationellteleadresskatalog.94 ForskningochPengar.29 Botniabanan.95 HögskolaiMalmö.36 Enkörkortsreform114 Cirkelsamhället.Studiecirklars betydelserför StationStockholmNord.118 individochlokalsamhälle.47 Spår,miljö ochstadsbildicentralaStockholm.121 Värdeni folkhögskolevärlden.75

Sammanhálletstudiestöd.90 Finansdepartementet TUFF Teckenspráksutbildning- för föräldrar.102 Kommunerochlandstingmedbetalnings- Attfrämjadonationertill universitet svårigheter.12 ochhögskolor.105 Budgetlag regeringensbefogenheter Högskolani Malmö slutbetänkande,120 - fmansmaktensomrâde,14 Kunskapssynochsamhällsnyttai hantverkscirklar Borgenärsbrottenenöversynav11kap. ochhantverksutövande.122 brottsbalken,30 Folkbildningensinstitutioner,127 Översyn skatteflyktslagen.av Refonneratförhandsbesked.44 Jordbruksdepartementet

Pensionssamordningför svenskari EU-tjänst.57 Offentligdjurskyddstillsyn.13 Medborgerliginsyni kommunalaentreprenader,67 EU, konsumenterna ochmaten Någrafolkbokföringsfrågor.68 Förväntningarochverklighet,62 - Utländskaförsâkringsgivaremedverksamheti Administrationen EU:sjordbrukspolitik av Sverige.77 i Sverige.65 Översyn revisionsreglema.av 79 EffekteravEU:sjordbrukspolitik.136

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet Inrikesdepartementet Aktivarbetsmarknadspolitik+ expertbilaga.34 LokaldemokratiochdelaktighetiSverigesstäderoch Grundläggandedragi ennyarbetslöshetsförsäkring landsbygd.71

alternativochförslag.51 Denkommunalasjälvstyrelsenochgrundlagen.129 Sverige,framtidenochmångfalden.55

egenföretagande.55 Miljödepartementet Pâvägmot Vägarin i Sverige.55 Batteriernaenladdadfråga.8

- Hälften omkvinnorochmän Nationalstadsparken38

vorenogw 90-taletsarbetsmarknad.56 Rapportfrånklimatdelegationen1995. Medicinskaundersökningari arbetslivet.63 Klirnatrelateradforskning.39

Preciseringavhandelsändamáleti detaljplan.52 Kulturdepartementet Kalkning sjöarochvattendrag53

av Frånmassmediatill multimedia Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. attdigitaliserasvensktelevision.25 Volym1 Engranskning.73

- Viktigtmeddelande. SwedishNuclearRegulatoryActivities. RadioochTV i KrisochKrig.80 Volumel An Assessment.73

- InförettSvensktlcultumät IT ochframtiden Svenskkämteknisktillsynsverksamhet.

inomkulturomrádet.l 10 Volym2 Faktaredogörelser.74

- Skyddetavkulturmiljön.Enöversynav SwedishNuclearRegulatoryActivities. kulturminneslagensbestämmelserombyggnader Volume2 Descriptions.74

ochkulturmiljöer,prästgárdar.kyrkstäderoch IT i miljöarbetet.92 ortnamn.128 Kämavfall teknikochplatsval.KASAMs

-

yttrandeöverSKBsFUD-Program95. 101 Näringsdepartementet Miljöbalken.Enskärptochsamordnad Kartläggning denoffentligasektorns miljölagstiftningför enhållbarutveckling.

ochanalysav upphandling varorochtjänstermed Del 1och 103

av miljöpåverkan.23 integreringavmiljöhänsyninomdenstatliga ShapingSustainableHomes anUrbanizing förvaltningen.112 World.SwedishNationalReportforHabitatll. 48 Reglerför handelmedel. 49 Kompetensochkapital bilaga.+ 69 Samverkanmellanhögskolanochnäringslivet.70 Elberedskapen.Organisation.ansvarsfördelningoch finansiering.78 Samverkanmellanhögskolanochdesmåoch medelstoraföretagen.89

Civildepartementet Fritidi förändring, Omkönochfördelning fritidsresurser.av 3 Forskningför vårvardag.10 Attityderochlagstiftningisamverkan + bilagedel.31 Konsumentskyddelmarknaden.104 Konsumenternaochmiljön.108 Bevakadövergång.Åldersgränserförungaupptill 30år. l 11

, , ,

s

POSTADRESS:10647STOCKHOLM FAX:08-2050 21,TELEFON:08-6909190 ISBN 91-38-20378-2 ISSNO375-25OX