The EU, consumers and food expectations and reality : summary : report of the Consumer Committee on Food Policy

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

EU,

konsumenterna

Och maten

- och

Förväntningar verklighet

SIEUJ1996:

Betänkande av

Konsumentberedningen

j

: /‘aw’

Tf :

Oc C

än

M‘r

my Statens

offentliga utredningar

MW 1996:62

M3 Jordbruksdepartementet

EU,

konsumenterna

och maten

- Förväntningar och Verklighet

Slutbetänkande

av Konsumentberedningen

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningskontor

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 24 81

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20249-2 Stockholm 1996 ISSN 0375250x

Till statsrådet och chefen för

Jordbruksdepartementet

Den 20 december 1990 bemyndigade regeringen chefen för Jordbruksdepartementet att tillkalla konsumentberedning med uppgift att följa

en och utvärdera 1990 års livsmedelspolitiska reform ett brett konsu-

ur mentperspektiv. Beredningen har avlämnat huvudbetänkandet Livsme-

delspolitik för konsumenterna reformen kom sig SOU

- som av 1994:119 samt delbetänkandena Konsumenterna och lågprisbutiken SOU 1992:117 och Konsumenterna och livsmedelskvaliteten SOU 1994: l 12.

Genom beslut vid regeringssammanträde den 15 december

1994 gavs beredningen förlängd tid för att kunna utvärdera utvecklingen inom jordbruks- och livsmedelssektom i ett konsumentperspektiv vid Sveriges medlemskap i EU dir. 1994:141.

Enhetschef Jan-Erik Nyberg, TCO, har varit ordförande i beredningen. Övriga ledamöter under tiden för det förlängda uppdraget har varit universitetslektor Yngve Andersson, Uppsala universitets nationalekonomiska institution, undervisningsråd Birgitta Fredander, Skolverket i Karlstad, docent Staffan Hultén, Handelshögskolan i Stockholm, ombudsman Inge Janérus, LO, 1:e vice ordförande Gunnel Jonäng, Sveriges pensionärsförbund, konsumentsekreterare Ulla Ljungberg, Uppsala kommun, ombudsman Torsten Lundborg, PRO samt utredningssekreterare Kim Österberg, SACO.

Som sekreterare har tjänstgjort Anders Lönnblad till den

agronom 28 februari 1995, agronom Carl-Henrik Ågren från den 13 februari, fil.kand. Håkan Sandberg under tiden den 13 -den 31 augusti

mars 1995, f1l.stud. Charlotte Nilenheim från den 2 november samt agr.lic. Barbro Lindahl halvtid från den 6 november 1995. Byråchef Margareta Sylvan-Johnson har på deltid bistått beredningen.

Beredningen får härmed överlämna betänkandet EU, konsumenterna och maten Förväntningar och verklighet.

-

Reservation har lämnats av ledamoten Yngve Andersson. Stockholm i april 1996

Jan-Erik Nyberg Yngve Andersson Birgitta Fredander Staffan Hultén Inge Janérus Gunnel Jonäng Ulla Ljungberg Torsten Lundborg Kim Österberg

/Barbro Lindahl

Charlotte Nilenheim

Margareta Sylvan-Johnson

Carl-Henrik Ågren

Innehåll

Sammanfattning 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Del I Inledning

1¶Utredningsuppdraget 29

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Direktiven 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Genomförandet 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Utgångsläget före EU-inträdet 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 1990 års livsmedelspolitiska beslut 33 . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 EU-anpassning 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 EES-avtalet 34 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 GATT/WTO 34 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5 Lagstiftning på konkurrensområdet 35 . . . . . . . . . . . . . . . . 2.6 Sveriges anslutningsavtal till EU 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.6.1 Jordbruks- och fiskeregleringama 37 . . . . . . . . . . . . .

2.6.2¶Livsmedelslagstiftningen 37

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.7 Förväntningar och farhågor inför EU-anslutningen 38 . . . . .

3 EG:s jordbrukspolitik 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Del H Utvecklingen efter EU-inträdet

4 Konsumtion och utbud 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Konsumtion 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.1 Hushållens ekonomiska situation 45 . . . . . . . . . . . . . . 4.1.2 Hushållens livsmedelskonsumtion 46 . . . . . . . . . . . . . 4.1.3 Förändringar sedan EU-inträdet 48 . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Sortimentsutveckling 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Import 54 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.1 Bakgrund 54 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.2 Förväntade effekter EU-inträdet 55 av . . . . . . . . . . . . 4.3.3 Importen 1994 56 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.3.4¶Importutvecklingen 1994-1995 57

. . . . . . . . . . . . . . . 4.4 Inhemsk jordbruksproduktion 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.1 Vegetabilieområdet 62 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.2 Animalieområdet 65 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.3 Slutsatser 68 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5 Ekologiskt producerade livsmedel 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5.1 Utvecklingen efter EU-inträdet 69 . . . . . . . . . . . . . . . 4.5.2 Kvalitetsfrågor, miljö- och hälsodimensionerna . . . . 4.5.3 Marknadsföring och handel 74 . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 77

. . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Vad är livsmedelskvalitet 77

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 EU-anpassningens betydelse för livsmedelskonsumenterna 78

5.2.1¶Övergångsbestämmelser inom ramen för EES

och EU-medlemskap 79

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.2 Övrigt internationellt samarbete 81

. . . . . . . . . . . . . . 5.3 Konsumenternas åsikter om livsmedelskvalitet 81

. . . . . . . . 5.3.1 Livsmedelskvalitet för konsumenterna 82

. . . . . . . . . . 5.3.2 Konsumenterna, maten och EU 82

. . . . . . . . . . . . . . . 5.3.3 Förändringar i butiken 85

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 Objektivt mätbar kvalitet 86

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.1 Användning av nya tekniker 86

. . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.2 Nya regler för tillsatsämnen Sverige prövar

-

"miljögarantin" 88

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.3 Livsmedelskontrollen 89

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.4 Kvalitetsnormer enligt EU:s marknadsordningar 93

. . . 5.5 Näringsmässig kvalitet 94

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5.1 Kost och hälsa 94

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5.2 Livsmedel eller läkemedel eller mittemellan 95

. . . 5.6 Informativ kvalitet 98

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.6.1 Märkning 98

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.6.2 Reklam 105

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.7 Etisk kvalitet 106

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.7.1 Djurskydd och djurhälsa 107

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.7.2 Etiska aspekter på handeln med tredje världen 108

. . . 5.7.3 Etiska invändningar mot användningen av nya

tekniker 110

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.8 Miljökvalitet 112

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.8.1 EU:s miljöstöd ijordbruket 112

. . . . . . . . . . . . . . . . 5.8.2 Miljövänlig konsumtion 114

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.8.3 EU:s miljöpolitik 116

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.8.4 Miljö och handel 119

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Prisutveckling och prisnivåer 123

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1 Förväntningar livsmedelspriserna före

om EU-anslutningen 123

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Valutautvecklingen 126

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Konsumentpriserna på livsmedel 126

. . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.1 Utvecklingen kalenderåren 1989-1995 126

. . . . . . . . . 6.3.2 Prisutvecklingen under 1995 128

. . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.3 Sänkt moms från januari 1996 134

. . . . . . . . . . . . . . 6.4 Har prissänkningarna i jordbrukarledet förts vidare 135

. . . 6.4.1 Utvecklingen under 1995 135

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.2 Utvecklingen hittills under 1996 139

. . . . . . . . . . . . . 6.5 Regional prisutveckling 139

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.6 Prisutvecklingen i andra EU-länder och Norge

under 1995 143 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.7 Prisnivåer 145 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.7.1 Prisjämförelser mellan olika butiker och orter 145 . . . . 6.7.2 Internationella prisnivåjämförelser 146 . . . . . . . . . . . .

7 EU-inträdets effekter för livsmedelsindustrin och handeln 151 . .

7.1¶Inledning 151

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2 Utvecklingen inom livsmedelsindustrin 152 . . . . . . . . . . . . 7.2.1 Tillbakablick och nuläge 152 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.2 Antalet företag och antalet anställda 1994 och 1995 153

7.2.3 Livsmedelsindustrins internationalisering 153 . . . . . . . 7.2.4 Den svenska livsmedelsindustrins konkurrenskraft 157 . 7.2.5 Slutsats 157 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3 Utvecklingen inom handeln 158 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.1 Översikt 158 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.3.2¶Strukturutveckling 158

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.3 Antal företag och sysselsatta 160 . . . . . . . . . . . . . . .

7.3.4¶Omsättning 161

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.5 Detaljhandelsblocken 161 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.6 Konkurrenssituationen 163 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.7 Konsumenternas möjligheter att påverka

detaljhandeln 165

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.8 Lönsamhet och effektivitet 166 . . . . . . . . . . . . . . . . .

8¶Konsumentinflytandet i EU 167

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1 Konsumentorganisationer i EU 167 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.2¶EU:s konsumentpolitik 171

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2.1 EU:s institutioner för konsumentinflytande 175 . . . . . .

9 Konsumentinflytandet i Sverige 179 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.1 Den svenska konsumentrörelsen växter 179 . . . . . . . . . . . . 9.2 Lagstiftningen och myndigheternas roll i

konsumentsverige 181

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.3 Att påverka samhället förändringar sedan EU-inträdet 182 - . 9.3.1 Mycket beslutsmakt flyttad till EU 183 . . . . . . . . . . . 9.3.2 Minskad öppenhet efter EU-inträdet 183 . . . . . . . . . . 9.3.3 Konsumenterna i förhållandet till politiker,

myndigheter och producenter/handel 184 . . . . . . . . . .

Del III överväganden och förslag

10 Utvärdering utvecklingen under 1990-talet 187 av . . . . . . . . . . 10.1 EU-medlemskapets effekter för producenter och handel 187

10:2 EU-medlemskapets effekter för konsumenterna 188 . . . . . . 10.3 Realprissänkningama på livsmedel beror på politiska

beslut och har ännu inte gått tillräckligt långt 189 . . . . . .

10.4 Miljö- och hälsomedvetandet har ökat 190 . . . . . . . . . . . . 10.5 Utvecklingen har gätt i rätt riktning, men det kan

bli ännu bättre 192 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11 Synpunkter och förslag 193 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.1 EG:s jordbrukspolitik 193 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.2 EU:s livsmedelslagstiftning 200 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.3 Prismätningsfrågor 205 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11.4 Konkurrensfrågor 208 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11.5¶EU:s konsumentskyddande lagstiftning 209

. . . . . . . . . . . 11.6 Konsumentinflytande 211 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Reservation 215 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor

Bilaga 1 217 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 2 219 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 3 221 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 4 225 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning

I

Bakgrund

Konsumentberedningen har haft regeringens uppdrag att i ett konsumentperspektiv utvärdera utvecklingen på livsmedelsområdet efter Sveriges anslutning till EU.

Läget inför E U-anslutningen

Avtalet med EU om Sveriges anslutning innebär att vi från den 1 januari 1995 deltager i den jordbruks- och fiskepolitiken. För

gemensamma att detta skulle kunna ske smidigt påbörjades anpassning den

en av svenska jordbrukspolitiken redan före anslutningen. Beslutet från 1990 om en livsmedelspolitisk reform frångicks därmed i många stycken i praktiken.

Införandet av EG:s jordbruksreglering beräknades kunna leda till något lägre priser på livsmedel. Den ökade konkurrensen, som kunde bli följden av anslutningen till den stora gemensamma marknaden, väntades på sikt kunna pressa priserna ytterligare framför allt medföra större

men mångfald och variation i utbudet.

Allvarliga farhågor för försämringar av livsmedlens kvalitet framför-

des inför folkomröstningen EU-medlemskapet. Livsmedelslagstift-

om ningen hade dock redan i och med EES-avtalet i stort sett anpassats till EG-lagstiftningen. Den största förändringen genom medlemskapet är att vi därigenom får delta i EU:s beslutsprocess och kan påverka utvecklingen.

EG.s jordbrukspolitik

Målen för EG:s gemensamma jordbrukspolitik Common Agricultural Policy, CAP är enligt artikel 39 i Romfördraget: ökad produktivitet, skälig levnadsstandard för producentema, marknadsstabilitet, tryggad livsmedelsförsörjning samt rimliga livsmedelspriser för konsumenterna.

Den gemensamma jordbrukspolitiken har genomförts med hjälp

av gränsskydd, vilket gett priser över världsmarknadens nivå, och reglering

10 Sammanfattning

av den interna marknaden och priserna genom interventioner som stödköp, lagring, exportsubventioner etc.

1992 beslutade ministerrådet om en reform av CAP. De administrativt skyddade priserna sänktes och produktionen minskades genom produktionsbegränsningar som träda och kvoter. Jordbrukama kompenserades genom direkta inkomststöd. Vidare infördes stöd för bl.a. miljövårdande åtgärder.

Trots reformen och GATT-avtal innebär fortfarande EG:s jordbrukspolitik höga tullar som ger höga priser och överskott som dumpas. Kostnaderna i EU:s budget för CAP överstiger 1996 fyrtio miljarder ecu och väntas växa vid en oförändrad CAP. Ytterligare press i riktning mot reformer och liberaliserad jordbrukspolitik kan förväntas genom nästa GATT/WTO-runda och den förestående utvidgningen av EU österut.

Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumtion

Effekterna för konsumenterna av EU-medlemskapet är ännu ganska svårbedömbara. När det gäller konsumtionen är den officiella statistiken i skrivande stund ännu inte klar för 1995.

1994 konsumerade vi livsmedel för totalt 144 miljarder kronor. I och med EU-inträdet skedde del relativt kraftiga prisförändringar. Ris,

en socker, ost och smör har blivit dyrare och mjöl, pasta, kött och margarin har blivit billigare. Frågan är då hur konsumtionen har förändrats. I avsaknad av officiell statistik har KoB andra sätt försökt belysa frågan, det är ännu mycket svårt att dra några slutsatser om utveck-

men lingen under 1995. Konsumtionen av smör och ost verkar ha minskat medan pasta och kött ökat. Men för konsumtionen av ris, socker, mjöl och margarin är det mera osäkert; uppgifterna pekar i olika riktningar.

Sortimentsutveckling

Enligt KoB:s sortimentsenkät i slutet av januari 1996, som riktades till centralt placerade inköpsansvariga inom KF, ICA, Dagab inkl. D-grup-

och Hemköp, har redan nytillkomna EU-produkter börjat komppen lettera det svenska utbudet av livsmedel på flera produktområden. Rimligen kommer denna utveckling att fortsätta med en allt större andel EUvarumärken på våra butikshyllor.

För särskilt följande produkter har enligt enkäten EU-importen redan börjat bredda vårt sortiment: paketerat färskt och fryst kött inkl. kalkon,

charkvaror, pastaprodukter, frukt/ grönt i fryst eller konserverat skick, öl samt juicer. Sortimentet av importerade frysta grönsaker har exempelvis breddats med belgiska grönsaker och holländsk frites. Enligt

pommes uppgiftslämnama är utökningen sortimentet med från olika EU-

av varor länder inte alltid direkt effekt vårt EU-inträde, utan utveckling

en av en som skulle ha ägt även vi inte anslutit

rum om oss.

Import

Under 1994 kom omkring hälften av vår totala import livsmedel och

av jordbmksråvaror på 31 miljarder kronor från EU-länder. EFTA-ländernas andel var mindre, endast 28%. Den största delposten frukt och

var grönsaker som omfattade drygt en fjärdedel hela importen. Hälften

av därav kom från EU-länder.

EU-inträdet har redan haft effekter på handelsmönstret. Under första halvåret 1995 ökade värdet den totala importen livsmedel och

av av jordbruksrâvaror med 6%, den andel därav kom från EU-

men som området ökade med närmare 25%. Under denna tid bromsades importen av den svenska kronans försvagning. Under tredje kvartalet förbättrades kronkursen, och importen från EU ökade för flera produkter.

Under perioden januari-september 1995 ökade värdemässigt importen från EU av kött i olika former med runt 50%. Drygt hälften det

av importerade färska nötköttet irländskt. Vår totala import griskött

var av fördubblades, och andelen därav från EU tredubblades. Det danskt

var griskött som stod för ökningen. De tidigare betydande leverantörerna Polen och USA tappade marknad. Importen filmjölk och youghurt är

av inte stor, men den ökade kraftigt, främst på grund att det finska

av mejeriföretaget Valio gjorde inbrytningar i Sverige. Även äggimporten från Finland ökade.

De redovisade uppgifterna om Sveriges utrikeshandel med övriga EU-länder är efter EU-inträdet lägre kvalitet än tidigare, bl.a. därför

av att den definitionsmässigt inte längre uppfattas utrikeshandel. F

som .n. finns uppgifter tillgängliga endast t.o.m. september 1995.

E U-medlemskapets eflekter för jordbruksproduktionen

Spannmålsproducenterna bedömdes i förväg tjäna EU-medlemskapet och det har de också gjort. Den stora förändringen för växtodlingen och med EU-inträdet är införandet ökade arealbidrag. Utvecklingen

av

världsmarknaden har lett till högre spannmålspriser än väntat

som var

12 Sammanfattning

när EU reformerade sin jordbrukspolitik 1992. De då beslutade arealbidragen skulle kompensera jordbrukama för nedskäming i interven-

en tionsprisema för spannmål. När priserna på marknaden nu istället stigit har inkomstutvecklingen för spannmålsodlama blivit mycket god. Höjda priser och bidrag ger tillsammans inkomstökningar 1995 på över 20% per hektar jämfört med 1994. Utvecklingen går i Sverige åter mot de stora spannmålsöverskott som fanns före den livsmedelspolitiska reformen 1990.

I EG:s mjölkkvotsystem är Sveriges landskvot 3,3 miljoner ton mjölk, vilken av Jordbruksverket fördelats nästan 18 000 producenter. Den fördröjda fördelningsprocessen ledde till sänkt mjölkinväg-

en ning med 3,4% under 1995 jämfört med 1994 och landskvoten underskreds för 1995.

Den totala köttproduktionen i Sverige ökade något. På grund av sjunkande priser har efterfrågan ökat snabbare än produktionen och import från andra EU-länder ökat starkt. Köttproduktionen

har alltså vissa problem med lönsamheten och konkurrens från andra EU-länder. Farhågor finns dessutom för en vikande efterfrågan i EU-ländema. Konsumenternas intresse för nötkött kan komma att påverkas starkt lami-

av rapportema om BSE, den s.k. galna ko-sjukan.

Bidrag kompenserar ännu så länge prissänkningar i EG:s jordbrukspolitik. Men problemen med EG:s jordbrukspolitik kvarstår: höga kostnader för konsumenter och skattebetalare, överskottsproblem

och en otymplig administration.

Ekologiska livsmedel

Den ekologiska arealen har under 1995 fördubblats till att omfatta 3,5% av hela Sveriges åkerareal. EU-inträdet har inneburit att den ekologiska produktionen får stöd genom miljöstödsprogrammet hälftenñnansi-

som eras av EU. Till detta stöd till odling och djurhållning har totalt avsatts 330 miljoner kronor per år, varav endast 100 miljoner blev utnyttjade 1995. Hela ramen väntas bli utnyttjad först 1999. Dessutom ges 50 miljoner årligen de närmaste åren till rådgivning och utbildning av lantbrukare för att öka intresset för ekologisk produktion.

En utredning inom Jordbruksverket har utarbetat en aktionsplan för att utvidga den ekologiska produktionens omfattning till 10% jord-

av bruksproduktionen, enligt riksdagsbeslut. Aktionsplanen utmynnar i ett förslag att 15 miljoner per år skall avsättas för försök och utveckling inom ekologiskt lantbruk.

Etik, miljö, hälsa har på senare år kommit alltmer i förgrunden för konsumenternas intresse. Efterfrågan på ekologiska livsmedel är ett huvudskäl till att verksamheten ökar. Pris, tillgänglighet, marknadsföring och kunskapsbrist har dock varit hinder för utvecklingen av det ekologiska lantbruket. Ett konsumentintresse likaväl som ett intresse för handeln är att hitta smidigare distributionsvägar från producent till konsument.

E U-anpassningens betydelse för livsmedelskvaliteten

De största förändringarna för svenska konsumenter vad gäller livsmedelskvaliteten skedde redan genom EES-avtalet, då livsmedelslagstiftningen harmoniserades med EG:s regler. Ett viktigt undantag är reglerna för importkontroll av animaliska livsmedel från EU, vilka efter EU-medlemskapet ersatts med bestämmelser för mottagarens egentillsyn.

Sverige krävde under medlemskapsförhandlingama undantag från

EG:s regler på livsmedels- och djurskyddsområdena i de fall

anpassningen till dessa regler bedömdes allvarligt försämra den svenska situationen. Sverige tillerkändes ett permanent undantag för kontroll av salmonella i kött infört från övriga EU-länder. Tidsbegränsade undantag medgavs för kontroll av vissa andra allvarliga djursjukdomar i infört kött samt för t.ex. förbud mot antibiotika och kadavennjöl i fodret. Under övergångsperioden arbetar EU med att se över sina regler, ett arbete där Sverige också deltar för att påverka EU i önskad riktning.

Konsumenternas åsikter om livsmedelskvaliteten

Konsumentberedningens attitydundersökningar visar att en relativt stor andel svenska konsumenter anser att EU-medlemskapet har påverkat eller kommer att påverka den svenska livsmedelskvaliteten negativt. Men på frågan hur livsmedelskvaliteten verkligen har förändrats under 1995, svarar de flesta att den i stort sett är oförändrad.

Nya tekniker på livsmedelsområdet hot eller möjlighet

- Två tekniker på livsmedelsområdet som diskuteras mycket för nirva-

rande är genmodifiering och bestrålning. Med genmodiñering kan man

uppnå egenskaper som är svåra eller tar lång tid att få fram med konventionella metoder. Behandling av livsmedel med joniserande strålning görs för att förbättra kvalitet och hållbarhet. EG har gemensamma regler

14 Sammanfattning

för genmodifierade produkter, men inte for hur eller vilka livsmedel

som får bestrålas. De främsta argumenten inom konsument- och miljöorganisationema mot dessa nya tekniker är dels de etiska, dels att inte

man vet vilka följder på lång sikt de kan föra med sig.

som

Nya regler för tillsatsämnen i maten

Vid årsskiftet 1995/96 började EG:s nya regler tillsatser i livsmedel

om att gälla inom hela EU. Den svenska regeringen har dock beslutat att inte införa dessa bestämmelser i sin helhet i svensk lagstiftning. Undantag gäller främst reglerna om de omstridda azo-färgämnena och sötningsmedlet cyklamat, som Sverige utan framgång begärde undantag från i medlemskapsförhandlingama. Nu har istället beslutat att

man åberopa den s.k. miljögarantin artikel l00a i Romfördraget skydd

om för medborgarnas hälsa och säkerhet för att på så sätt även i fortsättningen kunna begränsa användningen av dessa ämnen. Sverige har också begärt undantag för att kunna begränsa användningen vissa tillsatser

av i vad man kallar "traditionella livsmedel", med hänvisning till

samma artikel.

Att vaxa frukt har varit i stort sett förbjudet i Sverige tidigare,

men tillåts nu eftersom vax betraktas som ett tillsatsämne och ingår i de

nya reglerna.

Livsmedelskontroll på villkor

nya

Importkontrollen av livsmedel förändrades vid EU-inträdet. Inom EU får det inte förekomma några gränskontroller, utan ska kunna

varor transporteras fritt inom hela unionen till mottagaren enligt principen

om den fria rörligheten. Detta system kompletteras med regler för producentens egenkontroll. Kontrollen av att vegetabiliska livsmedel inte innehåller rester av otillåtna bekämpningsmedel fortsätter dock i stort sett som före EU-medlemskapet, eftersom redan sedan tidigare använ-

man der sig av stickprovskontroll på införda partier.

När det gäller animaliska livsmedel fick Sverige vid EU-inträdet tilläggsgarantier för att vi inte ska få salmonellasmittat kött från övriga EU. Men de stickprov som de lokala tillsynsmyndigheterna gör idag är inte lika omfattande som den tidigare importkontrollen

som gjordes vid gränsen. Livsmedel animaliskt från tredje land

av ursprung får bara importeras över orter där det finns en kontrollstation, godkänd

av Livsmedelsverket, vilket har lett till en halvering av antalet införselorter.

Importkontroll av om livsmedel innehåller i Sverige otillåtna rester av läkemedel, t.ex. antibiotika och hormoner, har pågått mera regelbundet sedan 1991. Resultaten tyder att riskerna för att konsumenterna ska komma i kontakt med några högre halter av dessa preparat är mycket små. Antibiotika ges i många länder i tillväxtstimulerande syfte, men det är förbjudet i Sverige. Så är dock inte fallet i hela övriga EU, vilket har bidragit till att förekomsten resistenta bakteristammar

av ökat. Det är inte tillåtet att ge djur hormoner i tillväxtstimulerande syfte i vare sig Sverige eller EU.

Kost och hälsa

Svensk lagstiftning skiljer på livsmedel, livsmedel för särskilda näringsändamål och läkemedel efter en anpassning till EG:s regler. Livsmedel är allt som människor kan äta och dricka, undantaget läkemedel. Livsmedel för särskilda näringsändamål är livsmedel som på något sätt är anpassade för vissa grupper av människor med speciella behov.

I och med Maastrichtavtalet har EU fått befogenhet att vidta åtgärder på folkhälsoområdet. E Uxs folkhälsoarbete ska bedrivas med utgångspunkt från subsidiaritetsprincipen, dvs. att EU bara ska ägna sig det som inte kan göras bättre på någon annan nivå. Det innebär att man vill prioritera större projekt, som underlättas av samarbete inom EU. Arbete med att förbättra kost och hälsa ingår del i projekt t.ex.

som en om cancer.

Märkning av livsmedel viktigt men inte enkelt

- Märkning av livsmedel är idag ett av de viktigaste hjälpmedlen för konsumenterna i deras val av produkter. EES-avtalet och EU-inträdet har inneburit att en bra märkning blivit än viktigare. En större gemensam marknad kan leda till ett större antal produkter och aktörer, och detta kan öka behovet av en utförlig märkning vad gäller t.ex. ursprung och tillsatser.

I stort sett samtliga märkningsregler som gäller livsmedel trädde i kraft redan i och med EES-avtalet. Området är totalharmoniserat, dvs. Sverige kan inte lagstifta om vare sig strängare eller mildare bestämmelser. Frivilligt kan enskilda företag dock märka sina produkter med ytterligare information.

Enligt gällande EG-regler ska försäljningspris och jämförpris

anges på förpackningen, på hyllkant eller på särskilt anslag. Man behöver dock ange jämförpris om standardförpackningar används. Detta system fungerar dock enligt svensk mening inte tillfredsställande. Alla livsmedel ska enligt huvudregeln också märkas med bäst före-datum. För vissa s.k. lättfördärvliga livsmedel, t.ex. färsk fisk, färsk kyckling, köttfärs, organvaror och råkorv, ska sista förbrukningsdag Att också nu anges. ange

förpackningsdag är inte längre obligatoriskt.

Alla ingredienser ska deklareras i fallande skala, liksom tidigare. Men för vissa sammansatta livsmedel gäller sedan ingåendet EESav avtalet att man inte behöver redovisa vissa välkända och/eller namnskyddade produkter som ingår med mindre än 25%. Den svenska gränsen låg tidigare på 5%. Dessutom är det inte längre obligatoriskt att ange vissa kända starka allergener oavsett mängd, det tidigare. som var

Märkning ska göras av genmodifierade produkter,

om sammansättning eller näringsvärde det nya livsmedlet har förändrats eller i de fall det kan framföras etiska betänkligheter mot livsmedlet. Märkning

krävs inte om genmodifieringen endast görs jordbruksmässiga

av orsaker, t.ex. för att spannmål inte ska angripas insekter, eller för produkav ter som tillverkats av genmodifierade råvaror. Bestrålade produkter måste däremot alltid märkas.

Ursprungsmärkning får inte obligatorisk. Om Sverige lagstiftar

vara om obligatorisk ursprungsmärkning skulle det i EU anses vara ett handelshinder. Men frivilligt kan företagen märka sina med varor ursprung.

Djurskydd och djurhälsa

Kadavermjöl tillverkas av sekunda djurdelar och används i vissa länder i foder till husdjur, men förbjöds i Sverige i mitten 1980-talet. I EU av finns inget generellt förbud mot att använda kadavermjöl. Kadavermjöl anses orsaka den s.k. galna ko-sjukan, och forskarna utesluter idag inte att "galna ko-sjukan" också kan överföras till människor. En åsikt som förs fram inom konsument- och djurskyddsrörelsema är att djur inte alls ska utfodras med kadavermjöl och därmed riskera att få "galna kosjukan" oaktat vilka risker smittan innebär för människor. Djurtransportema blev en av de första svenska stridsfrågor i EU som uppmärksammades av media. Ministerrådet har nu beslutat om en maximal transporttid på 2 14 timmar, bl.a. Sverige och Tyskland x men ville ha strängare regler, medan flera länder i Sydeuropa arbetade för motsatsen.

Sammanfattning 17

Rättvis handel

En viktig aspekt som inte innefattas i det traditionella kvalitetsbegreppet vad gäller livsmedel, är den etiska bedömningen av handeln med tredje världen. Begreppet fair trade, rättvis eller solidarisk handel, har blivit ett slagord i debatten.

EG:s gemensamma jordbrukspolitik har haft negativa effekter jordbruket i utvecklingsländerna. Man har mycket små kvoter för import av vissa varor från länder utanför EU och man har hållit prisnivån till producentema på en konstlat hög nivå inom EU, samtidigt som över skotten dumpats världsmarknaden till priser som inte produ-

ens centema i tredje världen kan konkurrera med.

EU:s tullsystem skiljer sig från tidigare svenska regler. EU:s system med högre tullar på förädlade produkter än på oforädlade försämrar möjligheten till en rättvis handel. EU har också olika tullar för olika länder. Tidigare kolonier gynnas genom kvotsystemet och har förmånligare tullsatser.

Miljökvalitet

Konsumenternas intresse for sambanden mellan konsumtion, produktion och miljö har ökat, och de är villigare att ta ett större ansvar för miljön. Miljöfrågoma har tydlig bäring på såväl konsument- som jordbrukspolitik.

För att hänsyn till miljön skall avspeglas i vår konsumtion krävs kunniga och medvetna konsumenter, framsynta producenter och bra teknologi, men också effektiva styrmedel: miljömärkning, ekonomiska styrmedel och regelsystem.

Internationella konsumentorganisationer deltar i det aktiva miljöarbetet. Deras filosofi inbegriper konsumenternas rätt att leva i en hälsosam och uthållig miljö. Därför är det viktigt att hjälpa konsumenter att "tänka grönt".

Miljöstödet till det svenska jordbruket hälftenñnansieras av EU och omfattar stöd för öppet odlingslandskap, biologisk mångfald, kulturmiljöer, ekologisk odling, fånggrödor och skyddszoner/extensiv vall för att minska växtnäringsläckage och erosion, bevarande av utrotningshotade husdjursraser, våtmarker och småvatten för att värna om den bio-

logiska mångfalden.

I EU:s femte miljöhandlingsprogram, Towards sustainability, 1993, anlades ett globalt perspektiv. I detta program för uthållighet utpekades fem sektorer som särskilt viktiga, nämligen industri, energi, trafik,

jordbruk och turism. Miljöhänsyn ska också tas vid utformningen

av jordbruksstöd och vid användningen EU:s strukturfonder.

av

Inför EU:s regeringskonferens 1996 föreslår den svenska regeringen att ett miljömål för den gemensamma jordbrukspolitiken förs i artikel 39 i Romfördraget. Ett sådant miljömål har tidigare funnits i den svenska jordbrukspolitiken. Vidare bör miljökraven i artikel 100a i Romfördraget stärkas för att återspegla Riokonferensens mål hållbar

om

utveckling.

Gränsöverskridande miljöproblem kan endast lösas interna-

genom tionellt samarbete. I detta samarbete sker avvägningar hur handels-

av restriktioner ska kunna minimeras, samtidigt skyddet för konsu-

som menter och miljö hålls på en hög nivå. World Trade Organisation,WTO, har därför en arbetsgrupp handel och miljö.

om

Prisutvecklingen efter E U-anslutningen

De svenska konsumentprisema på livsmedel beräknades kunna sjunka med 2-3% genom övergången till EG:s regelsystem for jordbruksprodukter. Detta innebar lägre prisstöd i kombination med högre direkta inkomststöd till jordbrukama. Ett ökat konkurrenstryck vid anslutningen till den stora EU-marknaden antogs på sikt kunna medföra ytterligare prispress.

Livsmedelsprisema har under 1995 stigit med 0,9% december 1994-december 1995. Uppgången för KPI, totalt har samtidigt varit 2,6%. Realt har alltså livsmedelsprisema sjunkit med 1,7% under 1995.

Att priserna inte sjönk så förväntats har två huvudförklaringar:

som

den svaga svenska kronan under större delen 1995, varigenom - av

importen fördyrades

svag konkurrens inom landet. -

Som väntat har priserna på mjöl, margarin och matoljor samt kött sjunkit efter EU-anslutningen, medan priserna smör, ost, vissa frukter och socker har stigit.

De sänkta priserna på mjöl och vegetabiliska fetter sammanhänger med att avgifter bortfallit, som konsumenterna tidigare fick betala till följd av den svenska jordbruksregleringen. De sänkta råvaruprisema har inte i väntad utsträckning förts vidare till konsumenterna färdiga

av produkter, som t.ex. bröd.

Sammanfattning 19

Före EU-inträdet beräknades att prisändringama för olika mejeriprodukter skulle resultera i ett ungefär oförändrat pris för sortimentet i genomsnitt. Sänkta priser flytande produkter skulle uppvägas av höjda priser smör och ost. Priserna vissa produkter lättmjölk, grädde sänktes i början av 1995 men därefter har priserna mjölk höjts. Som genomsnitt för mejeriområdet har konsumentprisema höjts med ca 5% under 1995 december 1994-december 1995. l mejeriledet var prisökningen 6-7% men jordbrukarna fick sina priser höjda med endast 1-2% exkl. vissa EG-stöd. I januari 1996 registrerades dock en höjning bondens pris mjölk med 2% jämfört med december 1995.

av

Priserna på färsk frukt och grönt svänger säsongmässigt kraftigt under ett år. I början av 1995 låg priserna högt också beroende på den svaga svenska kronan importen faktureras i allmänhet i de starka

valutorna D-mark och holländska floriner. Senare under året har framför allt grönsaksprisema sjunkit och de var i december 1995 i många fall lägre än ett år tidigare. Fruktprisema var däremot i allmänhet högre än före EU-anslutningen. Under 1995 har vi haft förmånliga övergångsregler beträffande bananer och prisökningen bananer under 1995 kan bara delvis förklaras av EU-effekter.

Den 1januari 1996 sänktes matmomsen från 21 till 12%, vilket teoretiskt innebär en prissänkning med 7,4%. Livsmedelsprisema hade i februari 1996 sjunkit med 5,4% från december 1995. Frånräknas färsk frukt och grönt, vilka brukar stiga kraftigt i pris vid den här årstiden, blir prissänkningen i genomsnitt för övriga produkter 7,4%. Detta innebär emellertid inte ett fullständigt genomslag av momssänkningen, efter-

starkt sjunkande kaffepriser förklarar en del av nedgången. Under som januari sjönk priserna i tidigare led kött och vissa mejeriprodukter. Nedgången i KPI borde därför med viss tidseftersläpning vara

- ev. något större än momssänkningen för dessa varor, vilket hittills inte blivit fallet.

Regionala skillnader

Före EU-anslutningen antogs att prisutvecklingen skulle komma att skilja sig inom olika delar landet. Landsdelar nära kontinenten och

av större konsumtionscentra kunde komma att utsättas för ökad konkurrens och därmed få lägre priser än andra regioner.

Regionala uppdelningar av konsumentprisindex för livsmedel visar att priserna stiger något snabbare i norra Sverige än i övriga delar av landet. Det är dock inte säkert att detta är en EU-effekt, eftersom den

kronan under större delen 1995 dämpat konkurrenstrycket svaga av

20 Sammanfattning

utifrån. En mer trolig förklaring kan den pågående övergången till vara kostnadsanpassad prissättning i tidigare led. Konsumentpriserna stiger då mer i små och mer avlägsna butiker.

Internationella prisjämförelser

Livsmedelspriserna sjönk betydligt i Finland vid EU-inträdet än i mer Sverige. Enligt finska KPI redovisas prissänkning med 8,5% under en 1995 jämfört med en prishöjning i Sverige med 0,9%. Skillnaden beror huvudsakligen på att EU-inträdet innebar större omställning för Finland än för Sverige. Därtill kom momssänkning med 4% den l januari en ca 1995. De finska konsumentpriserna sjönk t.0.m. något än mer som förväntats, vilket tyder fungerande konkurrens i leden efter jorden bruket. Att den finska valutan inte den svenska försvagades under som 1995 var också en bidragande orsak. Vidare har konkurrensmyndigheten i Finland agerat kraftfullt än den svenska när det gällt monopol och mer oligopol i livsmedelssektom. KoB har beräknat att uttryckt i svenska kronor låg de svenska och de finska livsmedelsprisema i december 1995 på ungefär nivå. samma Danmarks och Norges priser låg över medan andra näraliggande EUländer hade en lägre prisnivå. Till stor del sammanhänger skillnaderna med olika momsnivåer.

Utvecklingen inom livsmedelsindustrin

När Sverige 1991 beslutade att ansöka inträde i dåvarande EG om bedömdes betydande både strukturella och företagsinterna effektiviseringar bli nödvändiga inom livsmedelskedjans olika led, särskilt inom industrin, för att efter inträdet skulle kunna möta konkurrensen med man företagen i andra EG-länder. Utvecklingen under perioden 1991-1994 tyder dock på att strukturomvandlingen inom livsmedelsindustrin har gått långsammare än inom övrig tillverkningsindustri. Den svenska livsmedelsindustrin uppvisar höga marginaler och god lönsamhet. Historiskt sett har detta berott det höga gränsskyddet och inhemsk en svag konkurrens.

De producentkooperativa företagen har sedan länge marknads-

en ledande ställning, särskilt när det gäller den primära förädlingen av råvaran inom mejeri-, slakt- och kvarnbranscherna. För att stärka sin ställning har de skaffat sig ett ägande i form dotterföretag i andra av

Sammanfattning 21

EU-länder eller ingått strategiska allianser med främst jordbrukskooperativa företag i utlandet.

Procordia Food AB med främst Felix, Önos/Ekströms, Bob och Abba, tidigare den största livsmedelskoncemen i Sverige utan-

som var för bondekooperationen, ägd till häften svenska staten och till hälften

av

Volvo, såldes under 1995 till norska Orkla. av

De stora transnationella företagen TNF i livsmedelsbranschen t.ex. Philip Morris, Unilever och Nestlé har avsevärt ökat sitt inflytande inom den svenska livsmedelsindustrin. Av Svenska Livsmedelsindustriarbetarförbundets medlemmar 1995 hade 35% anställning i TNF. Karaktäristiskt för TNF är att de att avstå från att konkurrera med

genom priset kunnat uppnå en mycket god lönsamhet. Deras stora resurser innebär förutsättningar för omfattande produktutveckling. På grund

en

jordbruksregleringar och icke-tariffära hinder som försvårat utrikesav handeln har TNF produktionsanläggningar i många länder. Den nya öppnade EU-marknaden skapar förutsättningar för specialisering av pro-

nu duktionen, inriktad på längre serier vid större och färre anläggningar. Vad detta kan betyda för deras lokalisering i Sverige är svårbedömt.

Ännu är det för tidigt att generellt uttala sig huruvida den ökade

om konkurrensen från livsmedelsindustri i andra EU-länder har medfört någon prispress. Försvagningen av kronan under det första halvåret 1995 gynnade den svenska livsmedelsindustrin. Därefter har kronan blivit starkare, och viss från importen har inträffat, främst på styck-

en press nings- och charkindustrin.

Utvecklingen inom handeln

Svensk livsmedelshandel karaktäriseras av ett nära samarbete eller samägande mellan detalj- och partihandelsledens företag och av en dominerande ställning för de tre handelsblocken ICA, KF och Axel Johnson/Dagabgruppen. På tid har dock alltmer direktdistribu-

senare en tion från tillverkare till butik blivit en allvarlig konkurrent till partihandeln. Detta gäller särskilt leveranserna till stormarknader och lågprisbutiker. Denna distributionsform har ökat pressen partihandels-

nya företagen att rationalisera sin verksamhet.

En fortlöpande strukturrationalisering pågår inom detaljhandelsledet, och mellan 1990 och 1994 minskade det totala antalet dagligvarubutiker med 9% till 7 000. Omvandlingen av butiksstrukturen innebär att supermarkets och storbutiker ökar sin marknadsandel de hade 1994 72% av omsättningen, att de små servicebutikema bibehåller sin andel på ca 10%, och övriga dagligvarubutiker med 250-400 kvm

att gruppen

22 Sammanfattning

butiksyta minskar kraftigt. Deras andel omsättningen sjönk under av perioden 1990-1994 med procentenheter till 18%. sex Bakom redovisade strukturförändringar inom handeln ligger även organisatoriska förändringar. Prisbildningen tidigare i hög grad som styrts från de integrerade parti- och detaljhandelsblockens partiled har delvis överflyttats till detaljistledet. Effektiviseringsåtgärdema inom handelns olika block och kedjor har skett med syftet att bättre kunna möta inte enbart inhemsk konkurrens utan även en förväntad konkurrens från EU-företagen. Någon etablering på den svenska marknaden utländska kedjor har dock inte ägt av rum. Detta torde bl.a. sammanhänga med svårigheter att komma över attraktiva butikslägen i Sverige.

Konsumentpolitiken i EU

Konsumentfrågorna har fått växande betydelse i EU i flera en avseenden, som inte bara berör Sverige. De övergripande konsumentfrågoma har 1995 uppnått status att ha eget generaldirektorat inom komav missionen. Konsumentskyddet fördes i Maastrichtfördraget 1992. Nya konsumentpolitiska handlingsprogram har antagits. Kommissionen har uttalat att konsumentpolitiken ska integreras i all övrig politik. Vid arbetet med att skapa intern marknad i EG skapas en gemensamma regler för olika vid handel. I de fall inga varor gemensamma regler finns gäller Cassis-principen, dvs. får säljas i EUen vara som ett land får också säljas i andra. En farhåga är att vissa länder måste backa från en högre nivå konsumentskydd att EUav genom gemensamma regler läggs på en medelnivå i förhållande till medlemsländernas lagstiftning eller att man tvingas tillåta enligt Cassis-principen. Möjligvaror heter att hålla en högre skyddsnivå kan komma att medges enligt artikel 129a. Inför regeringskonferensen IGC-96 konsumentföreträdare anser att ett antal viktiga förändringar behöver göras i EU:s fördrag i konsumenternas intresse. Subsidiaritetsprincipen bör inte tillämpas så att det innebär en passivitet i konsumentfrågor den europeiska nivån. Främ jandet av konsumentintresset bör ett de överordnade målen för EU. vara av Särskilt bör artikel 129a konsumentskydd för hälsa och

om säkerhet

stärkas och utvidgas. EU:s för att stärka konsumenternas legala ansvar rättigheter bör innefattas. Konsumentrepresentationen bör förbättras. Kommissionens senaste konsumentpolitiska för 1996-1998, program, betonar anpassningen allmänna nyttigheter public till kon-

av services

sumentintresset, de växande svårigheterna för konsumenterna med finan-

Sammanfattning 23

siell service, samt säkrandet av att konsumenterna drar nytta av informationssamhället. Livsmedelspolitiken är utvald ett speciellt prioriterat

som område, och kommissionen skall vidta åtgärder inom området livsmedelssäkerhet/renhet.

Konsumentorganisationema har hårt kritiserat EG:s gemensamma jordbrukspolitik, och drivit på för att integrationen mellan konsumentoch livsmedelspolitik ska förbättras.

Konsumentinflytandet i EU

I EU-ländema finns många konsumentorganisationer. De är organiserade på olika sätt, exempelvis uppbyggda runt utgivandet av landets ledande konsumenttidskrift eller uppbyggda som konsumentråd, med ingående medlemsorganisationer helt eller delvis arbetar med konsument-

som frågor. Den modellen är typisk i Skandinavien. Även lokala ak-

senare tionsgrupper finns for olika slags konsumentpolitiska syften.

Den organiserade konsumentrösten upplevs ibland som svag eftersom det främst är andra organisationer än renodlade konsumentorganisationer

driver konsumentpolitiska frågor, t.ex. fackliga organisationer, som milj öorganisationer och konsumentkooperativa rörelser. Folkrörelseengagemanget i konsumentfrågor är betydligt starkare i de nordliga EUländema än i de sydliga.

Både europeiska paraplyorganisationer och nationella konsumentrörelser är representerade i olika EU-organ.

I den Ekonomiska och Sociala kommittén ESK, som är rådgivande

till kommissionen, ingår konsumentrepresentanter bland s.k. organ övriga sociala parter vid sidan representanter för arbetsgivare och

av arbetstagare. Kommissionen har också inrättat en övergripande konsumentkommitté EU CC, vari ingår konsumenternas stora paraplyorganisationer i EU. Representationen har ökat for nationella konsumentrörelser. På jordbruksområdet ingår konsumentforeträdare i de många olika råden for produkter som regleras av den gemensamma jordbrukspolitiken. Konsumentföreträdama är dock långtifrån nöjda och

att kommissionen och andra EU-organ inte minst inom menar livsmedelspolitiken lyssnar mer till de starka producentföreträdama.

Konsumentinflytandet i Sverige

Det finns stor mängd organisationer i Sverige som har konsument-

en frågor på programmet. Idag finns det dessutom två paraplyorganisationer

24 Sammanfattning

på området, Sveriges Konsumentråd och Konsumenter i Samverkan - Underverket. Båda dessa paraplyorganisationer sysslar mycket med

livsmedelsfrågor.

Konsumentrörelsen möter många svårigheter. Förutom lider att man brist är det framför allt tre huvudproblem kan urskiljas resurser, som beträffande möjligheten till inflytande för livsmedelskonsumentema i dagens Sverige:

Mycket beslutsmakt är flyttad till EU -

Stora delar livsmedelslagstiftningen är harmoniserad med EG:s regel— av verk och Sverige ingår i EG:s gemensamma Frågor om prismärkning och konkurrens har EU beslutanderätt etc. Det har nu om, alltså blivit längre till de reella beslutsfattarna, fysiskt såväl som mentalt, vilket gör att delaktigheten i EU:s beslutsprocess från konsumenthåll blir svag.

Öppenheten kan lätt kommai kläm —

Sverige avgav i samband med medlemskapsförhandlingama deklaraen tion om att offentlighetsprincipen skulle gälla oinskränkt vid ett medlemskap. Men det är idag inte klart vilken juridisk betydelse denna deklaration faktiskt har. Både enskilda medborgare och konsumentt.ex. rörelserna kan komma att få sämre insyn i EU-material den svenska än

offentlighetsprincipen stadgar, vilket vore mycket allvarligt.

Många vill företräda konsumenterna -

Både politiker, myndighetsforeträdare, tillverkare och handel gör ibland anspråk på att vara konsumentföreträdare. Konsumenterna själva och deras organisationer har svårt att göra sig hörda. Kanske beror detta på att organisationer inom konsumentrörelsen arbetar och inte minst argumenterar på ett annorlunda sätt än politiker och myndighetsföreträdare. Dessutom dessa organisationer tidigare och på signaler. reagerar svagare Ungdomsorganisationer kan möta ytterligare ett problem i det att man ibland har skilda perspektiv på olika frågor i olika generationer, eller helt enkelt prioriterar skilda frågor.

Sammanfattning 25

III och

överväganden förslag

EG:s jordbrukspolitik

Vid diskussionen hur nödvändiga reformer av EG:s gemensamma

om jordbrukspolitik skall utformas borde de positiva erfarenheterna från den korta perioden avreglering inom jordbrukspolitiken i Sverige tas

av tillvara.

Vi föreslår:

att den svenska regeringen i EU verkar för en förändring av den

jordbrukspolitiken så att konsumentintresset bättre tillgemensamma varatas

att den svenska regeringen verkar för att jordbruksprisema i EU

till nivå där produktionsbegränsningar inte behövs

anpassas en

att den svenska regeringen verkar för att det inom CAP etableras en miljöpolitik, som ska stödja miljöåtgärder och inte kompensera för

tidigare produktion/inkomststöd

att den svenska regeringen verkar för att regler för ekologiskt lantbruk inte snävar in verksamheten eller motverkar bred utveckling

en

mot ett uthålligt kretsloppsjordbruk.

E Uss livsmedelslagstiftning

Genomgången EU:s livsmedelslagstiftning ger vid handen att vissa

av brister finns. Sverige och svenska myndigheter driver i EU olika frågor beträffande regler livsmedelskvalitet. I detta sammanhang vill vi

om särskilt understryka vissa viktiga krav:

Vi föreslår:

att livsmedelslagstiftningen och dess hantering reformeras, så att konsumentskyddet förbättras

att EU:s arbete gentemot Codex Alimentarius ses över.

gemensamma Ett enskilt land måste ha möjlighet att driva en egen linje för ett bättre konsumentskydd i Codex om inte EU kan enas om en tillräckligt hög skyddsnivå

26 Sammanfattning

att Sverige verkar i EU för att ett vidare perspektiv läggs på livsmedelskonsumtionen, och att etiska argument ska lika vikses som

tiga som strikt vetenskapliga

att Sverige inte tillåter produktion genmodifierade livsmedel här av i landet, och dessutom arbetar för ett motsvarande förhållningssätt i EU. I andra hand bör Sverige verka för att alla produkter innesom håller någon genmodifierad organism så långt det är möjligt märks på ett konsekvent sätt

att bestrålning av livsmedel inte heller används i Sverige, möjligen med undantag för kryddor

att Sverige verkar för att ett bra internationellt för obligasystem torisk ursprungsmärkning livsmedel utarbetas av

att Sverige arbetar för att EG-reglema för tillsatsämnen förändras, så att azo-fárgämnena och sötningsmedlet cyklamat förbjuds i hela unionen

att Sverige arbetar aktivt för att EU ska kunna behålla sitt förbud

mot användning av honnonpreparat i djurhållningen

att Sverige arbetar för att antibiotika i djurhållningen endast används till sjukvårdande insatser efter veterinärs förskrivning, och inte som generell tillsats i fodret för att öka djurens tillväxt

att Sverige verkar för en regeländring i hela EU för att förbättra kontrollen om kött är smittat med den s.k. galna ko-sjukan eller svinpest. Om EU inte förändrar sina regler bör Sverige arbeta för att behålla de särregler vi fick vid medlemskapsförhandlingama som ger oss möjlighet att kontrollera om infört kött är smittat med dessa sjukdomar

att Sverige fortsätter arbetet med att förbättra de internationella reglerna för innehållsdeklarationer sammansatta livsmedel. av

Prismätningar

Genomgången av prisutvecklingen och prisnivåer efter EU-inträdet har givit vid handen att vissa brister finns ifråga statistikunderlaget. om

Sammanfattning 27

Vi föreslår konkreta förbättringar på följande punkter:

att regional uppdelning av KPI beräknas fortlöpande och att KPI-

urvalet av butiker ändras/ökas så att underlaget för regionala jäm-

förelser förbättras

att översyn sker av producentprisindex för livsmedelsindustrin, så att

möjligheterna till analyser och jämförelser med konsumentprisema

ökar

att priser på färsk frukt och grönt insamlas i ökad utsträckning i

olika led och publiceras, så att konsumentbevakning av denna mark-

nad möjliggörs

att möjligheterna utreds att utföra undersökningar av prisnivåema på

olika orter, liknande dem som tidigare gjordes av SPK. Ett sådant

material skulle bl.a. kunna läggas till grund för beslut om regional-

politiska åtgärder.

Konkurrensen bör stärkas

En ambitiös tillämpning av konkurrenslagstiftningen har i Finland starkt bidragit till att en för konsumenterna fördelaktig prisutveckling kommit till stånd i samband med EU-inträdet.

Mot bakgrund av de finska erfarenheterna finner vi det vara angeläget

att även den nya vassare svenska konkurrenslagstiftningens möjlig-

heter till ingripanden tillvaratas av svenska konkurrensvårdande myn-

digheter

att ändringar i av plan- och bygglagen får sådan inriktning att

en

konkurrenstrycket inom detaljhandeln stärks och nyetableringar inte

försvåras.

Konsumentskyddet bör stärkas

Konsumentskyddet bör stärkas, och möjligheter till det finns under EU:s regeringskonferens.

Vi ser det som mycket angeläget att Sverige arbetar för

att Romfördraget, och särskilt då artikel l29a, förstärks och förtydligas så att konsumentfrågoma får ökad tyngd

en

att den s.k. miljögarantin, artikel l0Oa i Romfördraget,

stärks genom att EG-kommissionen åläggs att analysera och ta hänsyn till hur konsumentskyddet påverkas i de förslag har denna artikel

som som rättsgrund

att subsidiaritetsprincipen tillämpas som en möjlighet för varje

medlemsland att stadga strängare regler än de gäller i EU på

som

konsumentskyddsområdet.

Förslag för ett Ökat konsumentinflytande

Konsumentinflytandet bör öka i myndigheter och departement. Konsumenterna måste ha möjlighet att påverka beslutsprocessen i Sverige och EU.

Vi föreslår därför

att satsningen på forskning kring hushållens situation ökar, eftersom det innebär att förståelsen konsumentaspektema ökar i samhället

av

att alla aktuella myndigheter inrättar referensgrupper med

representanter för konsumenterna viktiga områden samt ökar konsumentrepresentationen i befintliga råd, arbets- och referensgrupper

att de båda paraplyorganisationerna inom konsumentrörelsen tillförsäkras nödvändiga resurser, men att också andra organisationer kan få bidrag till framför allt lokala projekt. Utåtriktad verksamhet bör prioriteras liksom projekt för ungdomar

att regeringskansliet och statliga myndigheter till att EU-material

ser om livsmedels- och konsumentpolitik är tillgängligt för den intresserade allmänheten, så att inte öppenheten riskerar att komma i kläm.

1¶Utredningsuppdraget

1.1¶Direktiven

Konsumentberedningen KoB skall enligt sina tilläggsdirektiv Dir. 1994:141, se bilaga l följa och i ett konsumentperspektiv utvärdera utvecklingen inom jordbruks- och livsmedelssektom efter Sveriges medlemskap i EU. En särskild uppgift för beredningen är att kritiskt granska och analysera effekterna för svenska konsumenter av EG:s

gemensamma jordbrukspolitik.

Beredningen har haft i uppgift att liksom tidigare löpande redovisa resultatet av sitt arbete till regeringen. Detta har skett genom fortsatt utgivning av s.k. Faktablad om olika aktuella frågor på livsmedelsområdet, vilka även tillställts massmedia, myndigheter, organisationer och intresserad allmänhet. En förteckning över beredningens skrifter finns i bilaga 2.

Beredningen har också fortlöpande haft kontakter med fristående konsumentorganisationer och kallat representanter för dessa till regelbundna möten. Beredningen har vidare varit företrädd i ett flertal referens- och expertgrupper, bl.a. inom Jordbruksverket och Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, samt svarat på remisser på livsmedels- och konsumentområdet. Beredningens skrivelser och remissyttranden listas i bilaga 3.

1.2¶Genomförandet

I anslutning till och efter EU-inträdet har utredningar tillsatts med uppgift att granska EG:s jordbrukspolitik, dess konsekvenser for Sverige och möjliga refonner. Inom Jordbruksverket pågår kontinuerligt ett uppföljningsarbete avseende primärproduktionen och den gemensamma jordbruksregleringen.

Inom Civildepartementet verkar en Priskommission, som har till uppgift att med anledning av Sveriges anslutning till EU och sänkningen

Del I Inledning

av mervärdesskatten på livsmedel den 1 januari 1996 verka för att effekterna på livsmedelspriserna dessa förändringar kommer konsuav menterna till del. Den svenska konsumentpolitiken i ett EU-perspektiv har utretts inom Civildepartementet och förslag till strategier framtagits för svenskt inflytande i EU konsumentområdet Ds 1995:32. Den svaga konkurrensen inom den svenska livsmedelskedjan har särskilt uppmärksammats och regeringen har tillkallat utredare för att föreslå åtgärder som kan öka konkurrensen. Vidare har utredare tillkallats en som skall föreslå åtgärder för att få fram bättre analys och en av

information prisförändringar.

om KoB har beaktat material från nämnda i den utsträckning organ sådant har funnits färdigt. KoB har begränsat sig till att endast mer översiktligt behandla frågor, blir föremål för särskild uppmärksom samhet inom de nämnda utredningarna. Eftersom framför allt primärproduktionens utveckling belyses i andra sammanhang, ägnar KoB begränsat utrymme denna sektor inte förändringarna inom den har om haft direkta effekter för konsumenterna och skattebetalarna. Betänkandet har främst inriktats mot livsmedelsfrågor särskild av betydelse för konsumenterna, nämligen pris, kvalitet och tillgänglighet. Även andra områden vikt för konsumenterna har behandlats, etik av t.ex och ekologi samt konsumentinflytande. Anpassningen till EU när det gäller livsmedelslagstiftningen skedde till största delen redan i och med EES-avtalet. Förändringarna till följd detta beskrivs dock, bl.a. med av hänsyn till att genomförandet i tiden nästan sammanföll med EUanslutningen. I de första kapitlen i detta betänkande avdelning I lämnas en kortfattad beskrivning utgångsläget före EU-anslutningen, förväntade av förändringar på livsmedelsmarknaden till följd medlemskapet och av EG:s jordbrukspolitik. I avdelning analyserar vi den faktiska utvecklingen på livsmedelsmarknaden under senare år och framför allt under 1995. I avdelning III utvärderar vi utvecklingen under 1990-talet. I slutkapitlet lämnar vi förslag till förändringar bl.a. den av gemensamma jordbrukspolitiken och till formerna för konsumentinflytande. Det bör emellertid framhållas att det inte går att redan efter ett års medlemskap i EU säkert utvärdera effekterna för livsmedelskonsumentema. Det föreligger för det första praktiska problem att officiell som statistik efter år 1994 ännu inte finns tillgänglig eller bara finns i begränsad utsträckning. Det gäller t.ex. värde av konsumtionen, import-

Del 1 Inledning

och exportuppgifter samt förädlingsvärde och lönsamhet inom livsmedelsindustrin. Handelsstatistiken har fördröjts beroende på att vår handel med övriga EU-länder i avsaknad av gränskontroll inte längre kan beräknas av Tullverket utan uppgifter måste inhämtas direkt från företagen på marknaden.

För det andra är det svårt att renodla och urskilja effekterna EU-

av inträdet från annat hänt och påverkat utvecklingen.

som

För det tredje är det sannolikt att först på sikt får samhällsekonomin och livsmedelskonsumentema till fullo känna effekterna den

av av

svenska EU-anslutningen.

Del I Inledning

2 före EU-inträdet

Utgångsläget

2.1 1990 års beslut

livsmedelspolitiska

Den livsmedelspolitiska reformen enligt 1990 års riksdagsbeslut

prop. 1989/90: 146, JOU25, rskr. 327 satte målet att konsumenterna

upp skulle sättas i centrum. Deras val skulle styra produktionen. Producentema skulle i ökad utsträckning erhålla direkta stöd för att målen avseende milj regionalpolitik och beredskap skulle kunna uppnås. Prisstödets roll som livsmedelspolitiskt medel tonades alltså ned. Inom gränsskyddets ram skulle de inhemska priserna få utvecklas fritt. Exportstöden skulle successivt avvecklas. Överskott, inte lönsamt kunde

som avsättas export, skulle därmed bjudas ut på den inhemska marknaden och pressa priserna. Anpassningen till den politiken skulle ske under

nya socialt acceptabla former. Beslut fattades övergångsstöd till

om en beräknad kostnad av 13,6 miljarder kronor.

2.2¶EU-anpassning

Ungefär samtidigt som den livsmedelspolitiska reformen trädde i kraft, ansökte Sverige om medlemskap i EG. Om ett sådant kom till stånd skulle Sverige få tillämpa EG:s jordbrukspolitik CAP Common Agricultural Policy och ñskepolitik CFP Common Fisheries Policy. Sveriges nya regering 1991 förklarade att 1990 års beslut låg fast

men

också att förutsättningarna hade ändrats medlemskapsansökan.

genom En omställningspolitik inleddes, som innebar att delar EG:s stöd-

av system för jordbruket infördes redan före medlemskapet och att priser och kostnader anpassades i riktning mot EG:s.

Del I lnledning

2 16-0561

2.3¶EES-avtalet

Sommaren 1990 påbörjades förhandlingar om ett EES-avtal, som skulle innebära att EFTA-ländema fick tillträde till EG:s inre marknad för industrivaror samtidigt som relevanta delar av lagstiftningen harmoniserades med EG:s regler. Jordbruks- och fiskeregleringama låg utanför

förhandlingarna.

EES-avtalet trädde i kraft den l januari 1994. Det innebar på livsmedelsområdet att Sverige måste anpassa sig till ca 120 EG-rättsakter. Till livsmedelsområdet räknas även veterinära frågor, foder-, utsädesoch växtskyddsfrågor. Både Sveriges och EG:s regler bygger i många

fall internationellt standardiseringsarbete, varför flertalet förändringar

till följd av EES-avtalet blivit ganska små, men undantag finns. Mest uppmärksamhet har kanske ägnats regeln om märkning av sammansatta livmedel. I Sverige har man tillämpat en regel som säger att de enskilda beståndsdelarna måste anges om andelen av det sammansatta livsmedlet överstiger 5% i varan. Motsvarande procenttal i EG är 25%.Vidare har EG:s nyligen antagna tillsatsdirektiv kritiserats från svensk sida, därför att det tillåter användningen av azo-fargämnen. Dessa anses som allergiframkallande och har varit i stort sett förbjudna i Sverige. Se vidare under avdelning II.

2.4¶GATT/WTO

GATT General Agreement om Tariffs and Trade var en sammanslutning, som efter hand kom att bestå av ca 100 länder med tillsam-

över 90% världshandeln. Efter de 1993 avslutade förhandmans av lingarna om handelsliberaliseringar, den s.k. Uruguayrundan, har GATT omvandlats till en mer permanent institution, World Trade Organization, WTO.

Uruguayrundan var den första som mer på allvar tog upp liberali-

seringar på jordbruksområdet. Rundans jordbruksuppgörelse syftade till

neddragning av de produktionsstöd många länder inom västvärlden gav sina jordbrukare. Detta skulle öppna möjligheter för länder med bättre

produktionsförutsättningar såväl vissa industriländer som utvecklings-

länderna att göra sig gällande på världsmarknaden.

-

Del I Inledning

Utgångsläget före EU-inträdet 35

Avtalet innebär i korthet följande:

Intemstödet bantas med 20%

Gränsskyddets rörliga införselavgifter omvandlas till fasta tullar.

-

Nivån sänks över femårsperiod med i genomsnitt 36% i för-

en hållande till 1986-88

Exportstödet reduceras med 36% i värde och 21% i kvantitet

-

Regler införs och fortsatt arbete utförs gällande sanitära och -

fytosanitära frågor.

Under förhandlingarna beräknades att Sverige nästan enbart skulle påverkas av tullreglema. Genom 1990 års livsmedelspolitiska beslut hade intemstöd och exportbidrag i huvudsak avskaffats. Avtalet trädde emellertid i kraft 1995 och för Sveriges del gäller EU:s tillämpning

nu av GATT-avtalet. Sveriges stödvolymer har lagts till EU:s och vårt gränsskydd har övergått i EU:s.

Från EG-kommissionen har hävdats att den 1992 beslutade reformen av CAP leder till att åtagandena i GATT-överenskommelsen beträffande intemstöd och exportbidrag kommer att uppfyllas utan andra åtgärder. Gränsskyddsåtagandena kommer dock att innebära sänkta tullar för EUländerna.

2.5 konkurrensområdet

Lagstiftning på

Ny konkurrenslag

En ny och skärpt svensk konkurrenslag trädde i kraft den 1 juli 1993. Den är en nationell anpassning till EG:s konkurrenslagstiftning. Den nya lagen innebär övergång från den i tidigare gällande lagstiftning

en tillämpade missbruksprincipen till den inom EG-rätten praktiserade förbudsprincipen. Lagen innehåller två generella förbud: förbud kon-

mot kurrensbegränsande samarbete mellan företag och förbud mot missbruk av dominerande ställning. Prissamarbete och marknadsuppdelning är viktiga områden som omfattas samarbetsförbudet.

av

Från huvudreglema vissa undantag. Lagen bl.a. nio s.k.

ges rymmer gruppundantag. Åtta dessa gruppundantagen i EG:s kon-

av motsvarar

Del 1 Inledning

36 Utgångsläget före E U-inträdet

kurrenslag om t.ex. forsknings- och utvecklingsavtal. Det nionde och för Sverige unika gäller kedjor inom detaljhandeln. Visst samarbete tillåts inom en kedja, som har upp till 35% av tillförseln till den svenska marknaden av de varor kedjan säljer. Kedjor med en marknadsandel över 35% får i förekommande fall söka individuell dispens.

Konkurrenslagen ändrades 1994 så att jordbrukets primärföreningar i princip är undantagna från lagens förbud mot visst samarbete. Ytterligare undantag för lantbruket från samverkansförbudet har varit föremål för en utredning, som kommit fram till att några förändringar i den riktningen inte bör göras i nuvarande konkurrensregler SOU 1995: 117.

Plan- och bygglagen

Etableringen av livsmedelsbutiker styrs bl.a. av bestämmelserna i planoch bygglagen, PBL. Tillämpningen av lagen har lett till en begränsning av konkurrensen. Detta föranledde en ändring av lagen 1992 enligt vilken handelsändamålet i en detaljplan inte längre kan preciseras till en viss form av detaljhandel. Denna förändring omfattade bara nya detaljplaner medan äldre är opåverkade. 1995/96 års riksdag har emellertid uttalat sig för en återgång till tidigare gällande, mer inskränkande regler 1995/96 BoUl, rskr. 30. Ärendet bereds f.n. inom Plan- och

byggutredningen.

2.6 till EU

Sveriges anslutningsavtal

Avtalet med EU om Sveriges anslutning innebar i princip att vi från den första medlemskapsdagen den 1januari 1995 deltager i den gemen-

- samma jordbruks- och ñskepolitiken. Gränskontrollema avvecklas för varuhandeln med övriga medlemsländer.

Livsmedelslagstiftningen har i stort sett redan i och med EES-avtalet anpassats till EG-lagstiftningen. Medlemskapet innebär på detta område framför allt att Sverige blir medlem i EU:s institutioner och kan delta fullt ut i EU:s beslutsprocess.

Del I Inledning

Utgångsläget före E U-inträdet 37

2.6.1 Jordbruks- och

ñskeregleringama

EG:s jordbrukspolitik liknar i sina principer den svenska jord-

mer brukspolitiken före 1990 års beslut än den tänkt att föras

som var därefter. Den svenska EU-anslutningen innebär därför återgång till

en regleringslösningar, exportbidrag och poduktionskontroll för undvikande av ohanterliga överskott.

En viktig del av CAP är de olika riktade stöden till bland annat missgynnade områden och miljövänlig produktion. EU:s regionalstöd har sålunda anpassats med hänsyn till de speciella förhållanden

som råder i norra Sverige.

.

En närmare redogörelse för EG:s jordbrukspolitik och tillämpning i Sverige lämnas i senare kapitel.

Den gemensamma fiskeripolitiken omfattar tre grundelement:

resurspolitik rörande tillträde till flskresursema —

strukturpolitik för att stödja ändamålsenlig utveckling fiske- - en av

flottoma

marknadspolitik rörande marknadsföring och prissättning.

—

En viktig följd av Sveriges anslutning är att vi fått fullständig tullfrihet gentemot övriga EU-länder och därmed förbättrade exportmöjligheter för fiskprodukter. Sveriges andel av torskkvoten i Östersjön har höjts och i övrigt har Sveriges andel av fiskekvoterna garanterats motsvarande tidigare fångster. Vissa problem har dock uppstått till följd att den

av stora fiskenationen Norge valde att stå utanför EU.

2.6.2¶Livsmedelslagstiftningen

Utgångspunkten är att ett land, inträder i unionen, skall

som anpassa sina regler till EU:s. Vissa undantag har dock givits i medlemskapsförhandlingama. Sverige får tack vare sitt goda salmonellaläge ställa särskilda villkor vid införsel av levande djur, foder och livsmedel för att hindra att salmonella förs i landet. Detta undantag är permanent medan vissa tidsbegränsade undantag medgivits beträffande antibiotika och kadavermjöl i foder, fetthalt i mjölk samt åtgärder till följd vår

av

Del 1 Inledning

38 Utgångsläget före E U-inträdet

frihet från vissa allvarliga djursjukdomar t.ex. svinpest, galna kosjukan. Under den period som undantagen gäller varierande från två

till fyra år kommer EU att se över sina regler och Sverige att delta i

vetenskapliga utvärderingar. Det är angeläget att Sverige kraftfullt driver dessa frågor, så att EU-reglema ändras eller undantagen får behållas.

2.7 och inför EU-

Förväntningar farhågor

anslutningen

Svenska folkets förväntningar och farhågor inför EU-anslutningen var mycket skiftande. De flesta hade dock en negativ inställning till de krångliga reglerna och administrationen av EG:s jordbruksreglering, CAP. Denna uppfattning delades även av jordbruket, som dock välkomnade de genom CAP ökade stöden.

Många konsumenter hade förväntningar om starkt sjunkande matpriser vid en EU-anslutning, grundade beräkningar och prisjämförel-

före den svenska deprecieringen i november 1992. Denna ändrade ser i ett slag prisrelationema till EG-ländema. Prisskillnadema inte

var längre så stora, i svenska kronor räknat. Enligt beräkningar av KoB i betänkandet SOU 1994:119 förväntades dock införandet av EG:s jordbruksreglering kunna leda till en nedgång av livsmedelsprisema med 2-3%. Prissänkningama antogs kunna bli större till följd av dynamiska effekter i industri- och handelsled efter anslutningen till den stora EUmarknaden. En ökning av konkurrenstrycket var dock beroende av att den svenska kronan stärktes eller åtminstone inte försvagades. Som bekant har denna förutsättning under större delen 1995 inte förelegat.

av

En ökad konkurrens förväntades främst märkas i större befolkningscentra och i södra och västra Sverige på grund av närheten till övriga EU-länder. Inte obetydliga prisskillnader antogs därför med tiden kunna uppstå mellan de nämnda områdena och framför allt norra Sverige.

En större marknad och friare handel antogs leda till större mångfald och variation i utbudet. På sikt förväntades också nya aktörer inom livsmedelsindustri och -handel etablera sig i Sverige. Mot ökad import talade dock den utpräglade preferensen för svensk mat, som manifesterades bl.a. i ett antal konsumentenkäter, företagna av KoB.

Allvarliga farhågor för försämringar av livsmedlens kvalitet framfördes i debatten inför den svenska folkomröstningen om EU-anslutningen. Till största delen låg dock kvalitetsfrågoma inom det redan antagna

Del I Inledning

Utgångsläget före E U-inträdet 39

EES-avtalet. KoB framhöll emellertid att ingenting hindrar att producenter och butiker på frivillig väg går längre än EG:s obligatoriska regler beträffande livsmedlens kvalitet, märkning, Detta skulle

m.m. tillmötesgå stark konsumentopinion och därmed även kunna bli

en en konkurrensfördel.

Del I Inledning

3 EG:s

jordbrukspolitik

I och med EU-inträdet kom Sverige att omfattas av EG:s

gemensamma jordbrukspolitik Common Agricultural Policy, CAP. CAP

är en av grundpelama i EG-samarbetet.

Enligt artikel 39 i Romfördraget från 1957 är målen för CAP:

Ökad produktivitet -

Skälig levnadsstandard för producentema -

Marknadsstabilitet —

Tryggad livsmedelsförsörjning —

Rimliga livsmedelspriser för konsumenterna. -

Artikel 39 säger inget om medlen for att uppnå de jordbrukspolitiska målen. Men redan från början valdes metoden att ge bönderna höga stabila priser på sina produkter genom prisstöd eller exportsubventioner. Genom gränsskydd och interventioner har man undvikit att priserna pressats neråt. Medlemsländer som tidigare haft lågprislinjer, som England och Danmark, fick anpassa sig till EG-politiken.

Gränsskydd och regleringar

Den gemensamma jordbrukspolitiken har genomförts med hjälp av:

gränsskydd, bl. a. i form av rörliga införselavgifter och kvoter, vilket -

gett priser över världsmarknadens nivå

reglering av den interna marknaden och priserna interven-

- genom

tioner som stödköp, lagring, exportsubventioner, destruktion av

livsmedel t.ex. frukt och grönsaker, "processing" t.ex. vin till

teknisk sprit

Del I Inledning

42 EGrs jordbrukspolitik

strukturpåverkande åtgärder, fått allt större betydelse allt- - som men

jämt spelar en underordnad roll jämfört med gränsskydd och

marknadsregleringar.

Grunden för EU:s reglering på spannmålsområdet är skydd mot tredje land i form av importtullar, möjlighet till avsättning överskott

av genom intervention, stöd till export samt direktstöd till odlama i form

av

arealbidrag och trädesersättning.

På spannmåls- och oljeväxtområdet innebar EU-inträdet för svensk del ett avskaffande av reglerna om förmalnings- och fettvaruavgifter. Istället skulle tillämpas EU:s arealbidragssystem. Areal berättigad till arealbidrag hade framförhandlats till 1,8 miljoner hektar. Areal

som ingått i det tidigare svenska omställningsprogrammet efter den livsmedelspolitiska reformen 1990 kunde anslutas till EU:s arealbidragssystem, förutsatt att omställningsstödet då återbetalades.

EU:s reglering på oljeväxtområdet har förändrats kraftigt under de senaste åren. Till skillnad från spannmålen finns det inte kvar något prisstöd på oljeväxtområdet utan hela stödet i form arealbidrag.

ges av Producentema får världsmarknadspris för fröråvaran, och till

ersätts upp en viss prisnivå, som är kopplad till spannmålspriset, i form areal-

av bidrag.

Regleringama på mjölkområdet är komplicerade med exportbidrag, interventionslagring, stöd till användning på den interna marknaden och kvotering. Exportbidrag ges främst till smör och mjölkpulver. Mjölkproduktionen är kvoterad så att varje land kvot att fördela på sina

ges en mjölkproducenter. Kvotsystemet som infördes 1984 har löst överproduktionsproblemet, eftersom kvotema bygger på tidigare produktion och planerade nedskärningar av kvotema varit politiskt genomförbara.

I Sverige hade den livsmedelspolitiska refonnen från 1990 inneburit avskaffande tvåprissystemet för mjölk. Vid EU-inträdet skulle EU:s

av kvotsystem för mjölk införas. Sveriges landskvot 3,3 miljoner ton

om mjölk skulle fördelas på nästan 18 000 producenter.

Djurbidrag hade i Sverige funnits i några år som övergångsstöd i den livsmedelspolitiska reformen. Vid EU-inträdet skulle istället tillämpas EU:s djurbidrag till handjur, tackor och dikor.

samt am-

Del 1 Inledning

EG:s jordbrukspolitik 43

Stora kostnader och press för reformer

En inbyggd svaghet i EG:s gemensamma jordbrukspolitik är de orimligt stora kostnaderna. Höga priser till jordbruket gav hög lönsamhet och snabb produktivitetsutveckling, ökade produktionen kraftigt

och omvandlade ganska snabbt EG från att vara importör till att bli exportör

av jordbruksprodukter. När överskotten måste säljas med exportstöd ökade ständigt budgetkostnaderna för CAP.

1992 beslutade EG:s jordbruksministrar om en reform av CAP. Priserna sänktes och produktionen minskades genom produktionsbegränsningar som träda och kvoter. Jordbrukarna kompenserades genom direkta inkomststöd i form av arealbidrag och djurbidrag för köttdjur. Vidare infördes stöd för vissa miljövårdande åtgärder, skogsplantering av åkermark samt vid förtidspensionering.

Trots reformen och GATT-avtalet innebär fortfarande EG:s jordbrukspolitik höga tullar, höga priser, överskott, dumping, höga budgetkostnader och en otymplig administration.

Budgetkostnadema för CAP har ökat med en tredjedel efter reformen 1992 och bedöms 1996 överstiga 40 miljarder ecu. Genom främst den fördyring av livsmedlen som det höga gränsskyddet innebär medför CAP dessutom stora kostnader för konsumenterna i form av höga matpriser. I början av 1990-talet var dessa kostnader för konsumenterna ungefär dubbelt så stora som de mer synliga kostnaderna för skattebetalarna via EU:s budget.

Förändringarna i CAP från 1992 planerades för femårsperiod.

en Från 1997 kan alltså nya förändringar av CAP bli aktuella. Fortsatt press i riktning mot reformer ges också av den förestående utvidgningen av EU österut. Samtidigt stundar nya handelsförhandlingar år 1999 med anledning av att GATT-avtalet löper ut vid sekelskiftet. Nästa GATT/ WTO-runda kan förväntas sätta EU under hård press för att liberalisera sin jordbrukspolitik och tillåta en friare handel med livsmedel.

Del 1 Inledning

1 tT 4I 1 4

4¶Konsumtion och utbud

Effekterna för konsumenterna av EU-medlemskapet är ännu ganska svåra att bedöma. Livsmedelskonsumtionen verkar i viss mån ha påverkats av de relativt kraftiga prisförändringar som skedde vid inträdet. Sortimentet i butikerna har breddats något. K0B:s enkät till handeln tyder på att nytillkomna EU-produkter redan har börjat komplettera det svenska utbudet på flera produktområden. Den totala importen livsmedel och

av jordbruksprodukter ökade under det första halvåret 1995 med 6%, medan importen från EU-ländema ökade med närmare 25%. EGss gemensamma jordbrukspolitik, i vilken Sverige nu deltar, har till att börja med inneburit ökande spannmålsöverskott i Sverige men stagnerande köttproduktion och administrativt krångel med mjölkkvoter. I EU finns särskilda stöd för ekologiskt jordbruk, och detta ökade under 1995 i omfattning i Sverige till 3,5% av åkerarealen.

1¶Konsumtion

4.1.1¶Hushållens ekonomiska situation

Total livsmedelskonsumtion är volymmässigt relativt okänslig för inkomstförändringar, medan däremot hur hushållen fördelar sina köp mellan olika livsmedel är betydligt inkomstberoende. Basvaror är

mera mindre priskänsliga än andra produkter. Lägre inkomst behöver inte nödvändigtvis betyda näringsmässigt sämre mat, men man köper andra produkter.

De senaste åren har präglats av hög arbetslöshet, stora budgetunder-

skott och en växande statsskuld, försämringar i socialförsäkrings-

systemen, höjda skatter och egenavgifter, högre hyror Hushållen har

osv.

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

46 Konsumtion och utbud

därför justerat ned sina disponibla inkomstförväntningar. Sparkvoten har stigit kraftigt och den reala konsumtionen har fallit. Enligt Handelns Utredningsinstitut HU I sjönk den privata konsumtionen med 0,2% år 1995, medan Konjunkturinstitutet noterade en mycket svag ökning 0,3%.

4.1.2¶Hushållens livsmedelskonsumtion

1994 värderades den totala konsumtionen livsmedel till av ca 144 miljarder kronor. Någon officiell statistik för 1995 finns ännu inte. I diagram 4.1 nedan redovisas hur konsumenterna fördelade sina utgifter på olika varugrupper. I gruppen Övriga livsmedel återfinns kaffe, te, kakao, socker, malt- och läskedrycker dock alkoholhaltiga drycker.

Diagram 4.1 Konsumenternas utgifter för livsmedel 1994, fördelade på olika varugrupper

Livsmedelskonsumtionen 1994

Fisk,kräft-och blötdjur Köttoch köttvaror Mjölk,grädde.ost. 6% 22% aggoch matfett ‘ 18%

slö °°h spam Grönsaker,potatis. malsprodukter fruktoch bär 13% Övrigalivsmedel 13% 23%

Källa: Jordbruksverket

I tabell 4.1 nedan kan att vi 1994 i jämförelse med 1970 äter man se mer bröd och spannmålsprodukter, grädde, grönsaker, frukt och bär och

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

Konsumtion och utbud 47

"andra livsmedel", samt dricker mer läsk, mineralvatten och lättöl. Under period har vi minskat på konsumtionen av fisk, matfett,

samma mjölk inkl. fil, potatis- och potatisprodukter, socker, kaffe, te och kakao.

Mellan åren 1989 året före den livsmedelspolitiska reformen och 1994 dock förändringarna i många fall högst marginella. Några

var undantag finns dock. Vi mer kött- och köttprodukter ökning med 7,2%. Vi drack mindre mjölk minskning med 8,7% och drack istället

läsk, mineralvatten och lättöl ökning med 18,1%. mer

Tabell 4.1 Livsmedelskonsumtionen i kg/person 1970, 1989 och 1994, samt förändringen i procent 1970-1994 och 1989-1994

Kons. Kons. Kons. Förändr. Förändr.

1970 1989 1994 70-94 89-94

i kg i kg i kg i proc. i proc. Bröd och spannmålsproci 77 83 84 9,1 1,2 Kött- och köttvaror 1 55 59 7,2

- Fisk m.m 18 19 17 -5,6 -10,5 Mjölk inkl. ñl 166 160 146 -12,0 -8,8 Grädde 6 8 9 50,0 12,5 Ost 1 16 16 0

-

1 1970 jämförbart med senare redovisade år 2 1970 års siffra inkluderar naturakonsumtionen 3 "Andra livsmedel" innefattar här bl.a. kryddor, glass, såser och konfektyrvaror Källa: Jordbruksverket

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

48 Konsumtion och utbud

4.1.3 sedan EU-inträdet

Förändringar

En väntad effekt EU-medlemskapet att prisförändringar olika

av var av anledningar skulle ske för vissa och så har det också blivit. varugrupper, Mjöl, margarin, pasta och kött har blivit billigare, medan smör, ris 0st, och socker blivit dyrare se vidare kap. 6. Frågan är då om motsvarande volymförändringar skett i konsumtionen. I avsaknad av officiell konsumtionsstatistik för 1995 har KoB genom andra kanaler sökt belysa hur EU-inträdet har påverkat konsumtionen. KoB frågade i sin sortimentsundersökning i januari 1996 de centralt placerade inköpsansvariga inom KF, ICA, Dagab inkl. D-gruppen och Hemköp hur deras försäljningsvolymer hade förändrats jämfört med tiden före inträdet. Resultaten varierar än väntat närmare kap. mer se 4.2. KoB har också genom telefonkontakt frågat några större företag och

branschorganisationer på den svenska marknaden hur försäljningen

om av dessa produkter påverkats prisförändringama. SCB:s KPI-enhet av har också bidragit med del uppgifter, främst har inhämtats från en som partihandeln i form av uppgifter värdeförändringar. Dessa har sedan om räknats om till volymförändringar. Detta kan ytterligare indikatorer ge på i vilken riktning konsumtionen har utvecklats. I det följande redovisas dels prisutvecklingen mellan december 1994 och december 1995, dels de olika indikatorer på förändringar i konsumtionen som finns tillgängliga. Det ska betonas att inga de uppgifter av som presenteras kan ses som något annat än uppskattningar konsumav

tionsförändringama.

För ris som steg kraftigast i pris med 53% tre - ca — anger av handelsblocken i KoB:s sortimentsundersökning ungefär oförändrad försäljning, medan det fjärde minskning med 25%. SCB anger en uppger att konsumtionen ris verkar ha minskat med 40%, mycket av ca motsägelsefulla uppgifter alltså. Grossistförbundet Svensk Handel att upplagring skedde uppger en hos importörerna av ris inför EU-medlemskapet importen ökade därför - 1994 och sjönk 1995. För socker som stigit näst mest i pris med 40% noterar två - ca -

uppgiftslämnare i sortimentsundersökningen minskning med 5%

en ca medan de två övriga anger en minskning med över 30%. Danisco Sugar att det inte skett några dramatiska förändringar uppger i sockerkonsumtionen. Viss hamstring skedde inför årsskiftet som

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumtion och utbud 49

väntat, men totalt kan man inte se någon större nedgång i försäljningen under 1995.

Hårdost har blivit ca 14% dyrare. Mejeriema uppger att den inhemska produktionen av ost totalt sett minskat med ca 3%. Den inhemska produktionen motsvarar ungefär 85% av landets ostkonsumtion. En viss minskning i konsumtionen av hårdost beräknas ha skett under 1995. De uppgifter SCB fått fram tyder en konsumtionsminskning med ca 2%.

Smör har blivit ca 6% dyrare. Mejeriema uppger att smörproduktionen i Sverige har minskat med närmare 15%. Av smörproduktionen har en tiondel exporterats på licens medan ytterst lite importerats. Ett visst konsumtionsfall har tydligen skett. Enligt KoB:s sortimentsundersökning har enligt två svar försäljningen av smör minskat med ca 14%, medan de två övriga endast uppger en försäljningsminskning 2-3%. A/fidl, som blivit ca 23% billigare, har enligt tre svar i sortimentsundersökningen oförändrad försäljning medan den enligt det fjärde

en ökat med 15%. SCB uppger att mjölkonsumtionen bör ha ökat med ungefär 8%.

Kungsömen, som är en stor producent av mjöl, uppger att man totalt för 1995 sett en svagt vikande försäljningskurva. Under januari och februari 1995 sålde rekordvolymer, vilket förklaras av att folk sköt

man upp inköp i slutet av 1994 till början av 1995. Men totalt sett har hushållen inte dragit nytta de lägre priserna. Hembakning är på det hela

av taget svagt på nedgâende. Motsägelsefulla uppgifter för mjölkonsumtionen, alltså.

Pasta har blivit 10% billigare. SCB uppger att konsumtionen ökat

med ungefär 16%.

Kött har blivit 3% billigare. Slakteriförbundet Scan uppger att den totala köttkonsumtionen i Sverige har ökat med 3% 1995 enligt

ca preliminära beräkningar. För nötkött har konsumtionen ökat med ca 4% och för svenskt nötkött med ca 7%. För griskött har konsumtionen ökat med 3%, medan konsumtionen av svenskt griskött är oförändrad. Totalt sett svarade importerade produkter för ca 10% av köttkonsumtionen 1995. Det är i stort sett samma siffra som för 1994, men det sker hela tiden förskjutningar i försäljningen av importerade köttvaror olika

produkter och olika länder.

Hushållsmargarin har blivit ca 10% billigare. SCB uppger att konsumtionen av hushållsmargarin vilket inte inbegriper bordsmargarin trots detta verkar ha gått ner med ca 1%.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

50 Konsumtion och utbud

I tabell 4.2 redovisas livsmedelskonsumtionen dessa 1994,

av varor den prisförändring som skett mellan december 1994 och december 1995, samt de tendenser för livsmedelskonsumtionen 1995 kan skönjas.

som

Tabell 4.2 Livsmedelskonsumtionen i kg/person 1994, prisförändringar december 1994 till december 1995 samt tendenser för konsumtionsutvecklingen 1995, för

några varugrupper

Konsumtion Prisförändring Konsumtion 1995,

i kg/person i proc. dec. -94 tendenser

1994 -dec. -95 Ris 5 53,4 Minskning

margarin Kött 59 -3,0 Ökning med ca 3%

Källor: Jordbruksverket, SCB samt diverse företag och organisationer se ovan

4.2¶Sortimentsutveckling

EU-inträdet 1995 tillsammans med harmoniseringen av livsmedelslagstiftningen i EES-avtalet ett år tidigare förbättrade förutsättningarna för ett ökat handelsutbyte mellan Sverige och övriga EU-länder. Den under det första halvåret 1995 försvagade svenska kronan verkade i och för sig i motsatt riktning. Våra importavgifter på jordbruksprodukter från EU-länder togs bort samtidigt EU:s exportbidrag upphörde.

som Nettoeffekten är därför något svårbedömd. Det står dock klart att den svenska livsmedelsmarknaden nu utsätts för ökad konkurrens. En

en ökad import av nya livsmedel från EU-området kan i första hand bredda sortimenten med märken, kan även innebära att tvingas

nya men man ta bort sådana märken som inte omsätts tillräckligt snabbt. Frågan hur sortimentsbredden för olika livsmedelsslag utvecklas blir därför stort

av intresse.

Del 11 Utvecklingen efler E U-inträdet

Konsumtion och utbud 51

Tidningen Supermarkets inventering varje år av antalet dagligvaruartiklar i olika butikstyper visar på följande utveckling under de första åren efter den livsmedelspolitiska reformen, dvs. mellan åren 1991 och 1993:

I supermarketbutiken en traditionell butik med 400 kvm butiksyta -

och däröver minskade det totala antalet artiklar. Den hade 1993 i

genomsnitt 5 160 artiklar.

I den lilla lågprisbutiken ökade antalet kraftigt och uppgick 1993 i -

genomsnitt till 1 450 artiklar.

Tidningens butiksurval är begränsat till tre traditionella supermarkets, två lågprisbutiker och stor supermarket. I samtliga butikstyper utgjor-

en de livsmedlen ca 70% av antalet artiklar.

Det torra varor och specialvarusortimentet som minskade i super-

var marketbutiken medan sortimentet breddades för fárskvaror, frukt/ grönt och kem/tekniska varor. I den lilla lågprisbutiken var det inom specialvaru- och färskvarugruppema som sortimentet blev större.

För supermarketbutiken förbyttes 1995 den tidigare minskningen till en ökning, och i de mindre butikerna fortsatte sortimentet att öka. Generellt är det livsmedelsartiklama som ökat. En likartad bild av att sortimentet av livsmedel skulle ha vidgats under 1995 gav KoBzs konsumentenkät jfr. avsnitt 5.3. Enligt denna ansåg 53% att urvalet av livsmedel hade blivit större under det senaste året, 30% fann det ungefär oförändrat jämfört med tidigare och endast 4% tyckte att urvalet blivit mindre.

Den kraftigaste sortimentsbreddningen år 1995 +345 artiklar uppvisade storbutiken över 2 700 kvm säljyta, och det är konserver soppor, svamp/grönt, kött och djupfryst köttprodukter, pizza, grön-

ökat mest. Även supermarketbutiken har vidgat sitt sortiment

saker som

+235 artiklar med framförallt s.k. övriga specerier hälsokost, snabbvi-

mjöl och bakartiklar, konfektyrer samt konserver. Den lilla ner, lågprisbutiken ökar sitt sortiment måttligare.

Tabell 4.3 visar hur sortimentsbredden för olika grupper av livsmedel utvecklades 1994-1995 enligt Supermarkets undersökningar. Inventeringen genomfördes under respektive år. Det betyder att den

sommaren under våren 1995 försvagade svenska kronan kan ha motverkat importbenägenheten och därmed breddningen importsortimentet efter EU-

av inträdet.

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

52 Konsumtion och utbud

Tabell 4.3 Antalet livsmedelsartiklar inom olika butikstyper 1994 och

Storbutiken Supennarket- Liten lågpris-

Källa: Tidningen Supennarket

Dessa resultat kan jämföras med de erhölls i KoBzs sortiments-

svar som enkät under januari 1996, riktad till centralt placerade inköpsansvariga inom KF, ICA, Dagab inkl. D-gruppen och Hemköp. De likartad

ger en bild av utvecklingstendensema. Enligt Dagab är sortimentet i deras lågprisbutiker ännu större än vad Supermarkets enkät ICA framhåller

anger. att utvecklingen mot ett större sortiment motverkas ambitionen att ha

av ett "effektivt" sortiment. Hemköp, medvetet håller svensk profil

som en på särskilt köttområdet, att det utökade sortimentet domineras

anger av lokalt producerade varor.

På frågan om konstaterade förändringar sortimentsbredden för

av enskilda varugrupper kan relateras till det svenska eller det utländska varusortimentet varierar svaren mellan blocken. Svaren visar dessutom ofta en annan utveckling än vad som anges av Supermarkets siffror. Nya varumärken på den svenska marknaden saluförs regel endast ett

som av eller två av de tillfrågade handelsblocken. KF framhåller att den svenska kronans värde har haft en större inverkan på importen och sortimentsbredden än EU-inträdet.

När det gäller det paketerade köttet flera uppgiftslämnare

anger ett ökat sortiment av importerade kött- och/eller charkvaror och detsamma anger en av de tillfrågade för den manuella diskens köttsortiment. I samtliga dessa fall rör det sig irländskt kött. En nämner att det

om förekommit offerter från danska och tyska företag. Fryst kalkon har

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumtion och utbud 53

börjat komma in från Danmark. För djupfrysta köttprodukter pizza och färdiglagad mat anger samtliga breddningar för svenskt eller importerat sortimentet.

För mjölk/grädde anges i ett av svaren minskat sortiment på grund

råvarubrist, i ett annat ökat genom introduktion av Eko-mjölkproav dukter. För ägg anges större sortiment genom ökad finsk import respektive ökat lokalt utbud. En kedja anger även ökat potatissortiment

genom

finskt utbud. För den franska mjukosten noteras minskat sortigenom ment, sammanhängande med bojkotten mot franska livsmedel.

Sortimentet frysta grönsaker har enligt två kedjor blivit större på

av

bl.a. importsidan. Det är fråga om dels EU-produkter såsom belgiska

grönsaker och holländsk pommes frites dels grönsaker från olika öststater, vilka fortfarande har samma tullfrihet som tidigare.

För pastaprodukter och i ett fall fruktjuice anges breddat utbud i form främst import. Även för ris har importsortimentet breddats.

av Sortimentet dressingar har ökat och dressingen är svensk-

av även om tillverkad är råvaran oftast importerad. För kaffe i färdig konsumentförpackning anges minskat sortiment för svensk men ökat för importerad

vara.

Inom konserver noterar en kedja breddat sortiment av

gruppen franska svampkonserver, därför EU:s höga tullar gjort de Östasiatiska

att produkterna alltför dyra. En annan har reducerat sortimentet av flera

konserver. Det påtalas att EU:s tullar fördyrar vissa skalgrupper av djurs- och fiskprodukter från t.ex. Kanada och USA löjrom, kräftor. En kedjorna redovisar ökat sortiment både svenska och impor-

av av terade malt- och läskedrycker mest öl.

En summering i K0B:s sortimentsenkät till handeln ger vid

av svaren handen att nytillkomna EU-produkter redan har börjat komplettera det svenska utbudet på flera produktområden. För särskilt följ ande produkter har enligt enkäten EU-import breddat vårt sortiment: paketerat färskt

en och fryst kött inkl. kalkon, charkvaror, pastaprodukter, frukt/grönt i fryst eller konserverat skick samt juicer och öl.

Enligt uppgiftslämnarna är den registrerade breddningen av sortimentet med EU-produkter inte nödvändigtvis alltid en effekt av vårt EU-inträde, utan utgör utveckling som skulle ha ägt rum även om

en inte anslutit Beaktas bör även att det regel föreligger flera sam-

oss. som verkande faktorer bakom konstaterade förändringar av sortimentsbredden. Utöver inverkan av den friare EU-marknaden kan nämnas

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

54 Konsumtion och utbud

på utbudssidan marknadsföringsformer framförallt TV-reklam - nya

och nya säljkanaler

på efterfrågesidan trender på miljö- och hälsoområdet, etiska över- -

väganden samt vissa konsumentgruppers köpkraftsförsvagningar

grund av arbetslöshet

m.m.

En mindre positiv inställning till såväl mångfalden i utbudet livs-

av medel som till importvaror som transporterats långa sträckor

genomsyrar en studie som utgör en del ett mat-, hälsa- och miljöprojekt för

av Uppsala län, bedrivet av kommuner, landsting och studieförbund. Enligt denna studie Källa: UNT den 1 1996., omfattade 17 bas-

mars som varor i 15 uppländska matbutiker, fanns det 874 varianter de 17

av studerade basvaroma. Det största utbudet fanns vetemjöl 20 svenska

av varianter och av Spagetti 19 sorter, varav merparten från Italien. Änglamarks miljövänliga spagetti kommer ända från Turkiet. Tomater fanns i 13 varianter, flertalet från Nederländerna. Författarna kritiska

var till ett så stort antal sorter, eftersom de kräver ett stort transportarbete och en dyr marknadsföring, vilket i slutändan drabbar konsumenterna. Mest miljöbelastande med tanke på transportsträckan cocktail-

anges tomaterna vara, eftersom de flygs hit från Israel och Saudi-Arabien.

Även negativa aspekter såsom energikrävande

om transporter m.m. enligt KoB:s uppfattning även bör vägas in vid bedömningen den

av lämpligaste sortimentsbredden bör ändå huvudpricipen att det skall

vara vara konsumentena själva fäller avgörandet vid sina fria köpval.

som

4.3¶Import

4.3.1¶Bakgrund

Liksom andra länder med en förhållandevis liten befolkning är Sverige beroende av att ha stor utrikeshandel. Således motsvarade 1995 lan-

en dets totala import 34% och exporten 40% BNP. Handeln med jord-

av bruksprodukter och livsmedel är relativt sett inte lika omfattande

som handeln med industriprodukter. En viktig orsak härtill är att Sverige liksom de flesta industriländer har skyddat sitt eget jordbruk och indirekt sin livsmedelsindustri mot livsmedel producerade i utlandet med ett högt gränsskydd. Efter EU-inträdet är vår livsmedelshandel med

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumtion och utbud 55

övriga EU-länder i princip fri, dvs. skall inte hindras av statliga regleringar eller avgifter.

Importen livsmedel har en viktig funktion för konsumenterna

av genom att utbudet breddas både med produkter som kan respektive inte kan framställas i Sverige. Importen bidrar även till att skapa ett konkurrenstryck på den inhemska produktionen vilket kan ge lägre priser, snabbare teknisk utveckling och högre kvalitet.

Mellan 1990 och 1994 ökade värdet av livsmedelsimporten inkl. jordbruksprodukter med 57% i löpande priser till 31,1 miljarder kronor. Siffran för 1994 kan jämföras med värdet av den totala konsumtionen av livsmedel detta år, 144,1 miljarder kronor. Importen av särskilt frukt och grönsaker är betydande.

4.3.2 Förväntade effekter EU-inträdet

av

Sveriges inträde i EU förväntades komma att leda till en stimulans av både vår export till och import från övriga medlemsländer.

EU-inträdet innebar att den svenska införselavgiften vid import av reglerade jordbruksprodukter togs bort, samtidigt som EU-ländemas exportbidrag vid export till Sverige upphörde. Nettoeffekten härav är svårskattad. För produkter som frukt/grönt saknade Sverige tidigare importhinder utom under vår odlingssäsong, och korn produkterna från EU gynnades vi av EU:s exportbidrag. Nu bestäms priset på dessa produkter EU:s interna prisnivå.

av

Sveriges import från länder utanför EU, dvs. till stor del frukt/grönt från tropiska länder men även från medelhavsländer utanför EU, belades tidigare inte med någon svensk tull, men fördyras nu av EU:s tullavgifter. Till bilden hör att det existerar många förmånsavtal mellan EU och enskilda externa länder med innebörden att tullama helt eller delvis tagits bort.

Efter vårt inträde i EU bestäms vår import från övriga medlemsländer i hög grad de skillnader föreligger mellan vår och export-

av som landets prisnivå. Den genomsnittliga prisnivån på livsmedel i Sverige avviker inte väsentligt från motsvarande nivåer i jämförbara EU-länder. För enskilda varuslag/produkter kan dock betydande prisskillnader föreligga i båda riktningama. Därmed borde det finnas förutsättningar

ökad handel med utvalda produkter. för en

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

56 Konsumtion och utbud

4.3.3 Importen 1994

Den totala importen livsmedel och jordbruksvaror under 1994

av fördelades på viktigare ländergrupper enligt följande miljoner kronor

resp. procent:

Tabell 4.4 Importen av livsmedel och jordbruksvaror under 1994,

fördelad på viktigare ländergrupper

Miljoner kronor Procent

EU-12 15 670 50,4

Danmark 3 300 -

Nederländerna 2 470 -

Tyskland 2 440 -

Storbritannien 1 580 -

Frankrike 1 510 - EF TA 4 410 14,2

Norge 2 330 -

Finland 1 000 - Central- och Östeuropa I 150 7

Polen 460 - Övriga i-länder 3 890 12,5

USA 2 150 - Övriga länder 5 960 19,2

Brasilien l 460 - Totalt 31 080 100,0

Redan före vårt EU-inträde kom som synes hälften vår import

av av livsmedel från EU-områdets tolv medlemsländer. Adderas Finland och Österrike blir siffran fyra procentenheter högre. På lista de tio

en över länder som hade den största livsmedelsexporten till Sverige återfinns åtta

EU-länder samt Norge och Brasilien.

Mer specificerat på produkt- och ländergrupper hade vår import

av livsmedel och jordbruksprodukter följande utseende 1994 tabell 4.5.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumtion och utbud 57

Tabell 4.5 Importen livsmedel och jordbruksprodukter 1994,

av fördelad på olika produkt- och ländergrupper, miljoner kronor

Fisk, kräñ- o blötdjur

890 1 434 721 326 3 370 m.m. Spannmål o varor därav 1 095 180 353 202 1 830 Frukt och grönsaker 4 070 364 1 880 1 908 8 220 Socker, sockervaror

746 98 93 130 l 067 m.m. Kaffe, kakao, te,

1 255 684 40 2 218 4 197 m.m.

var miljarder kronor, drygt fjärdedel av hela importen, varav hälften från

en EU-länder. Näst störst posten kaffe, te, kakao m.m. Därnäst kom

var

posten drycker, 3,8 miljarder kronor, med nästan enbart alkoholdrycker

drygt hälften vin och till nära fyra femtedelar härrörande från EUområdet. Nästan lika stor är posten fisk inkl. kräft- och blötdjur, 3,4 miljarder kronor. Fiskprodukter kom främst från EFTA-området varav Norge levererade 95%. Posten kött och köttvaror, tilldrar sig ett

som

intresse, kom först åttonde plats och stod för knappt 5% det stort av

totala importvärdet.

4.3.4 1994-1995

Importutvecklingen

Statistik- och metodproblem m. m.

År 1994 det sista år för vilket statistik traditionellt slag fanns

var av över Sveriges utrikeshandel med EU-ländema. Fr.o.m. 1995 registreras

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

58 Konsumtion och utbud

inte handeln mellan Sverige och övriga EU-länder vid gränsen. Statistiken bygger i stället på rapporteringar från större tillverkare/exportörer

respektive importörer. Den handel bedrivs mindre företag skattas som av schablonmässigt; den kan inte uppdelas detaljerat på sig mer vare enskilda länder eller enskilda produkter. Omläggningen har kraftigt försenat den svenska handelsstatistiken.

F.n. finns endast siffror publicerade för huvudgrupper under av varor första halvåret 1995. De sedvanliga bearbetningar Jordbruksverket som regelmässigt gör av handelsstatistikens uppgifter livsmedel och jordom bruksprodukter, t.ex. omräkningar nöt- och griskött olika förädav av

lingsgrad till helkroppsvikt, föreligger ännu inte. Tolkningen av importutvecklingen 1994-1995 måste flera skäl

av

göras med försiktighet. En konskvens omläggningen av av Sveriges

handelsstatistik med EU-ländema är att fr.o.m. 1995 endast man anger leveransland och inte tidigare ursprungsland. Detta innebär imsom att porten från EU-länder troligen överskattas. Den svenska valutans för-

svagning under de första fem månaderna 1995 innebar vidare imatt porten fördyrades, dvs. hela stegringen importvärdet motsvaras inte av av en volymökning. Det reducerade importtrycket medför dessutom att importutvecklingen i viss mån underskattar den underliggande effekten

av vårt EU-inträde.

Utrikeshandeln totalt januari-juni 1995

Den svenska valutans försvagning under första halvåret 1995 bidrog till

att Sveriges totalexport av varor och tjänster ökade med 26% än

mer den totala importen med 21%. Denna tendens gällde ännu utprägmer lat för livsmedel. Exporten livsmedel, värdemässigt motsvarade av som en tredjedel av importen, ökade således med 52% medan importen endast ökade med 6%.

Livsmedelsimportens delposter januari-juni 1995

Den totala livsmedelsimporten under första halvåret 1995 tabell - se 4.6 uppvisar i de flesta fall måttliga ökningar jämfört med - samma period 1994. Importen anges i löpande priser, och det går inte från att dessa få fram volymutveckligen. Den största relativa ökningen - om man bortser från den något mindre posten oljefrön och oljehaltiga nötter skedde för kött och köttvaror +45 %. Även fiskposten ökade -

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumtion och utbud 59

rätt betydligt, liksom posten kaffe, kakao, te och kryddor. En del av vår fiskimport från Norge, särskilt av hel lax, reexporteras till andra EUländer. Halveringen av dryckesimporten kan sammanhänga med att många nya importörer inte hunnit komma med i urvalet av företag.

Jordbruksverket, som gjort vissa summariska bearbetningar av im-portstatistiken, anger att importen från EU under första hälften av 1995 ökat med knappt en ñärdedel, många gånger bekostnad av import från tredje land.

Tabell 4.6 Totalimporten av livsmedel under första halvåret 1995 jämfört med samma period 1994, uppdelad huvudposter. Miljoner kronor respektive procentuell förändring

Jan. -Juni Jan. -Juni Förändring

EU-handelns utveckling januari-september 1995

För vissa viktigare livsmedelsposter har SCB för Konsumentberedningens räkning tagit fram importutfallet under tiden januari

— september 1995, fördelat på berörda länder, och jämfört med samma månader under 1994. Detta material redovisas i tabell 4.7. Härvid anges dels hela importen, dels EU-ländernas andel därav.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

60 Konsumtion och utbud

Tabell 4.7 Importen av vissa livsmedel dels totalt, dels från EUländema under januari-september 1995 jämfört med månader samma 1994, miljoner kronor

Totalt För- Därav EU För- EU i % av ändr. ändr. totalt 1994 1995 % 1994 1995 % 1994 1995

Griskött, färskt,

. fryst 213 468 120 149 448 201 70 96 Fjäderfäkött 5 17 240 5 16 220 100 94 Kött, saltat, torkat, rökt 38 44 16 33 43 30 87 98 Kött, berett, konserverat 191 248 30 126 198 57 66 80 Mjölk, grädde 7 2 -71 7 2 -71 100 100 Fil- youghurt 0 dyl. 30 82 173 29 82 183 97 100

Generellt pekar materialet på en ökning av EU-ländemas andel vår

av import av de här granskade livsmedlen, samtliga tillhörande kategorin jordbruksbaserade produkter. Beaktas bör vad poängterats tidigare,

som nämligen att fr.o.m. 1995 anges leveransland, inte liksom tidigare

ursprungsland. Detta kan medföra att EU-ländemas andel 1995 blivit större än om liksom tidigare ursprungsland hade kunnat

anges.

För köttsortimentet, produkter upptar halva tabellen, ökade EU-

vars importen med runt 50%, och det färska/kylda nötköttet härrör nära

av nu 100% av importen från EU. Drygt hälften av det importerade färska nötköttet var irländskt. Polen var 1994 den största leverantören fryst

av nötkött, men 1995 var det från Danmark som köpte mest.

Värdet av den totala grisköttsimporten fördubblades och andelen därav från EU tredubblades. Det danskt griskött stod för ökningen.

var som De tidigare betydande leverantörerna Polen och USA tappade marknad.

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumtion och utbud 61

Posten kött, berett eller konserverat, ökade lika kraftigt som de övriga köttpostema, och domineras liksom tidigare av Danmark, Tyskland och Nederländerna. Kött, saltat, torkat eller rökt, är en liten post som domineras av Danmark.

Äggimporten anges ha minskat kraftigt, vilket enligt branschen är fel. Den svenska äggnäringen säger sig vara nära utslagning på grund av en omfattande import från Finland. De ofta små företag som företar denna handel ingår inte i den officiella handelsstatistiken.

Posten filmjölk och youghurt är inte stor, men den ökade kraftigt. De ökande kvantiteterna kom främst från Finland, vars mejeriföretag Valio gjort inbrytningar i östsverige, och från Tyskland. Även importen

av fjäderfäkött ökade, men den är obetydlig och domineras av fransk vara.

Importens fördelning på de tre kvartalen 1995 visar i flera fall ökningar under det tredje kvartalet, vilket torde sammanhänga med att den svenska valutan då började återhämta sig efter sin nedgång under främst perioden januari-maj. Ett undantag utgjorde importen av fransk ost, som på grund av bojkotten mot franska varor sjönk under det tredje kvartalet.

4.4¶Inhemsk jordbruksproduktion

Sverige deltar nu i EG:s gemensamma marknad forjordbruksprodukter, med gemensamma politiskt fastställda priser. Det betyder bidrag, stöd, mjölkkvoter och regleringar av en typ som Sverige tidigare hade avskaffat efter den livsmedelpolitiska reformen 1990.

Totalt sett visar resultaten en intäktsökning for jordbruket med 8,3% under 1995. Direktstöden, dvs. främst arealbidrag och djurbidrag ökade med över 2 miljarder jämfört med 1994. Det sammanlagda direktstödet till svenskt jordbruk uppgick under det första EU-året till 5 miljarder kronor, varav EU stått för lejonparten: 4,8 miljarder kronor, enligt Jordbruksverkets redovisningar. Om de nya stödformema varit helt i kraft redan under 1995 kunde direktstöden ha gett ytterligare en miljard kronor till svenska lantbrukare. Produktintäktema för jordbrukssektom som helhet minskade från 23 till 22,4 miljarder kronor. Tilläggas kan att höjda miljöavgifter och drivmedelsskatter kostat lantbruket 700 miljoner under 1995.

Införandet av EU-regleringama för det svenska jordbruket har gett nya incitament som kommer att ge fortsatta effekter på produktionsinriktningen.

Del 11 Utvecklingen efter E U-inträdet

62 Konsumtion och utbud

4.4. 1 Vegetabilieområdet

De stora svängningarna i användandet den svenska åkerarealen under

av 90-talet beror på jordbrukspolitikens föränderliga regelflora. Lantbruket har anpassat sig först efter den svenska livsmedelspolitiska refomen 1990, som innebar att åkermark omställdes till annat än livsmedelsproduktion, och sedan till EU-politiken, innebär ökade arealbidrag

som för spannmålsodling, men samtidigt ett krav på träda.

Den stora förändringen för växtodlingen i och med EU-inträdet är införandet av EU:s arealbidrag som är högre än de svenska arealbidragen som fanns under omställningsperioden efter den livsmedelspolitiska reformen 1990. Arealbidragen är regionalt differentierade

genom att Sverige är indelat i 5 produktionsområden, och bidragen för

spannmål varierar mellan 1659 och 2 666 kronor per hektar för 1995/96. Inför EU-anslutningen hade från svensk sida framförhandlats att den bidragsberättigade arealen skulle bli 1,8 miljoner ha. Spannmålsarealen är dock nu bara 1,4 miljoner ha. Sverige och Finland är några de få

av medlemsländerna i EU där maximalt tillåten areal inte utnyttjas. Det råder i Sverige osäkerhet hur mycket de gamla omställningsarea-

om av lema det är lönsamt att omvandla till spannmålsareal.

inkomstutvecklingen på grund regleringar

av nya Den svenska politiken före EU-inträdet innebar nedskärningar in-

av lösenpriserna och exportstödet till spannmål. Genom EU-medlemskapet finns nu nya möjligheter att stödja exporten och interventions-

genom lagring hålla priserna uppe. Spannmålsproducenterna bedömdes också i förväg tjäna mest på EU-medlemskapet.

EU reformerade sin jordbrukspolitik 1992. Utvecklingen på världsmarknaden har sedan gått mot högre spannmålspriser än väntat. De arealbidrag som beslutades 1992 skulle kompensera jordbrukarna för

en sänkning av interventionsprisema för spannmål. När marknadsprisema nu istället stigit har inkomstutvecklingen för spannmålsodlama blivit påfallande god. EU har därför under 1995 till och med tillämpat exportskatt på spannmål istället för det mer normala exportbidraget.

Höjda priser och bidrag ger tillsammans inkomstökningar 1995 i Sverige på över 20% per hektar jämfört med 1994 för spannmålsodlingen. För exempelvis vete har arealbidraget i och med EU-inträdet ökat från 900 till 2200 kronor hektar medan produktpriset ökat från

per

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumtion och utbud 63

1,12 till 1,18 kronor per kg, totalt en ökning från 7 900 till 9 600 kronor per hektar.

Enligt Eurostats statistik över förändringar i jordbruksinkomsten i olika länder, har svängningarna i Sverige varit anmärkningsvärt stora. Jordbruksinkomsten, mätt som realt förädlingsvärde arbetskrafts-

per enhet, minskade i Sverige 21% under 1994, för att sedan öka med 26% 1995, då arealbidragen efter EU-inträdet ökade med 150%. Detta är dock en sanning med modifikation, som påpekas i Jordbruksekonomiska meddelanden från Jordbruksverket. En övergång har skett till EU:s räkenskapsår, och den sista utbetalningen före EU-inträdet gällde bara ett halvår, medan EU:s budgetår avser kalenderår.

Omställning av åkerarealen

EU:s arealbidrag förutsätter viss del arealen läggs i träda under

att en av året. Arealbidragen till trädan varierar i Sverige mellan 2101 och 3377 kronor per hektar över de fem olika produktionsområdena. Trädeskravet är en del av politiken för att minska överskottsproduktionen

av spannmål inom EU. Sverige tillämpade tidigare ett system med s.k.

omställningsstöd för areal som ställdes till användning än

om annan prisreglerade grödor, som det rådde överproduktion på och som därför måste exporteras med dyra stöd. I samband med den livsmedelpolitiska reformen 1990, då avregleringar skulle leda till mindre Överskottsproduktion, genomdrevs att den svenska "överskottsarealen" skulle ställas om varaktigt till annan användning. Stöd gavs för denna omställning.

Den utnyttjade svenska åkerarealen har ökat från 2,6 till 2,7 miljoner hektar mellan 1994 och 1995. Detta beror att stora delar av den areal som 1994 var omställningsareal i s.k. vänteläge då räknades

som obrukad mark. 1994 omfattade det svenska omställningsprogrammet 349 000 ha, mer än 10% av den svenska åkerarealen. Av detta låg

en stor del i vänteläge, 165 000 ha. Det svenska omställningsprogrammet kom på grund av EU-inträdet inte att fullföljas och ett stort antal bönder hade trots uppbärande omställningsbidrag inte påbörjat någon

av ny odling på sina omställningsarealer; de hade bara låtit jorden ligga i vänteläge, Många av dessa valde efter EU-inträdet att ur det gamla svenska omställningsprogrammet och betala tillbaka omställningsbidragen, för att istället bli berättigade till EU:s arealbidrag. På grund av att EU:s arealbidragsregler kräver att en viss del av arealen ligger i träda

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

64 Konsumtion och utbud

trädades i Sverige 1995 ungefär 10% åkerarealen, nämligen hela

av 276 000 ha mot endast 50 000 ha 1994.

Av den brukade åkerarealen i juni 1995 användes 300 800 ha till brödsäd, en ökning med 10 000 från 1994. Fodersädsarealen hade minskat med 10% och vallarealen med en femtedel. Potatis och sockerbetor ökade 7% medan oljeväxter minskade med en fjärdedel. Beaktas bör dock att statistiken över arealanvändningen från 1995 gäller läget i juni månad och speglar därför, liksom skördesiffroma från hösten 1995, fortfarande tidigare odlingsbeslut såsom växtföljder och 1994 års höstsâdd. Hela vidden av EU-inträdets påverkan på jordbruksproduktionen märks därför inte redan i 1995 års siffror.

Totalproduktionen

1995 års siffror visar en liten ökning av jordbrukssektoms produktintäkter på vegetabiliesidan. Skörden av höstvete 1995 totalt över

var 1,3 miljoner ton, en ökning från knappt 1,2 miljoner ton året innan. Sedan 1990 hade den livsmedelpolitiska reformen medfört nedgång

en av spannmålsproduktionen från tidigare skördar med över 2 miljoner ton höstvete. När nu mer brödsädesareal åter är i bruk är potentialen för stora skördar kommande år betydande. Nonnskördama per hektar, dvs. den beräknade långsiktigt genomsnittliga avkastningen oberoende

av årsmån, har ökat med 10% sen 1990. Totala skördarna fodersäd

av som korn och havre har minskat med tredjedel 1990, och

en sen var ytterligare något lägre 1995 än 1994. Incitamenten att odla fodersäd är mindre i EU eftersom där t.ex. inte finns något fastställt pris på havre.

Höstsådden 1995 innebär större förändringar gentemot läget före EUinträdet. Höstvetearealen ökade till 320 000 ha, vilket är hela 40% högre än 1994 eller 30% över genomsnittet för de senaste fem åren. Detta är den mest omfattande höstveteodlingen i Sverige sedan mitten 1970-

av talet, och det har möjliggjorts av att tidigare omställd åker åter tagits i bruk. Skördesiffrorna kommande år kommer därför troligen att mera markant öka jämfört med läget 1994. Även globalt

pekar prognoserna på en kraftig uppgång i produktionen nästa år, vilket kan leda till prisfall och ökning av interventionslagren.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumtion och utbud 65

4.4.2 Animalieomrâdet

Antalet mjölkkor minskade med 4% mellan juni 1994 och juni 1995. Den allmänna trenden till nedgång i antalet mjölkkor tycks ha förstärkts vid EU-inträdet. lnvägningen av mjölk har i Sverige gått ned 3,4% under 1995 jämfört med 1994.

Antalet övriga nötkreatur var oförändrat, medan får och svin minskade 1 respektive 2%. Den totala slaktkvantiteten under första halvåret 1995 var 2,9% högre än under motsvarande period 1994. Störst

var ökningen för storboskap med 5,5 %. Slakten svin ökade med 2%

av medan kalvslakten minskade med 14%.

Införandet av EU:s olika regelsystem på animalieområdet har inneburit mycket arbete jordbruksverket och vissa anpassningsproblem för lantbrukarna. EU:s marknadsordningar endast i vissa fall direkt

var tillämpliga i Sverige. Detta gällde speciellt för griskött, ägg och fjäderfäkött, där EU inte har några reglerade priser.

Vid EU-inträdet behövde nationella regler fastställas för att fördela en tillförhandlad landskvot på gårdsnivå, i de fall någon form

av produktionsrätter utgör en del i systemet. Detta gällde för tackor samt

amoch dikor, där produktionsrätten är förutsättning för att erhålla stöd/

en bidrag, samt för mjölkproduktionen, där kvoten i princip utgör övre

en gräns för vad den enskilde tillåts producera.

Alj0"lk

Den stora förändringen i mejeribranschen i och med EU-inträdet har varit införandet EU:s exportbidrag med GATT-regler, borttagandet

av av den gamla svenska mjölkregleringen och införandet EU:s mjölk-

av kvoter.

I EU får varje land en kvot att fördela på sina mjölkproducenter. Sveriges landskvot för mjölk är 3,3 miljoner ton, vilket Jordbruks-

av verket fördelats på nästan 18 000 producenter. Sverige inlemmades i EU:s kvotsystem för mjölk den 1 april 1995.

Att fördela landskvoten medförde betydande arbete. Förslag till fördelningsprinciper hade lagts av den gamla regeringen och ett nytt lades av den nya efter valet 1994. Så utfärdade riksdagen förordning.

en Statens jordbruksverk utfärdade föreskrifterna och påbörjade verkställandet av fördelningen under våren 1995. RRV har granskat införandet av mjölkkvoter och att hela Jordbruksverkets administration be-

anser

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

3 I6-0561

66 Konsumtion och utbud

höver ses över. Vad gäller de totala konsekvenserna övergången till

av EU:s mjölkkvotsystem anser RRV det för tidigt att dra några

vara slutsatser. I fortsatta översyner bör dock skattebetalarnas och konsumenternas kostnader för mjölkkvotsystemet beaktas.

Fördelning av landskvoten har skett, och därefter har möjlighet

nu getts för handel med kvotema. Ungefär 3% av landskvoten är ute till försäljning vilket stämmer ganska väl med hur många vill köpa.

som Där systemet prövats brukar köpintresset vara större än säljintresset.

Den fördröjda fördelningsprocessen ledde till sänkt mjölkinväg-

en ning och landskvoten underskreds för 1995.

Osäkerhet har rått straffavgiftema vid överskridande kvoten.

om av Staten skulle ha betalt straffavgiftema i början. Nu behövs det inte för 1995, men efter 1 april 1996 får bönderna själva stå för eventuella straffavgifter.

Avräkningspriset, dvs. priset som lantbrukarna får för mjölk levererad till mejeri, har under 1995 legat knappt 10 öre över föregående års nivå. I debatten framförs från lantbrukarna att priset till producentema borde öka med minst 50 öre. Enligt Skogs- och Lantarbetsgivarförbundets analysavdelning borde priset höjas med 20 öre/kg för

att ge lönsamhet på rationella gårdar. Detta är mjölkproduktionens lönsamhet sedd enbart från kostnadssidan. Enligt ett marknadsmässigt synsätt

mer är lönsamheten i mjölkproduktionen tillräcklig så länge det råder efterfrågan på utbjudna mjölkkvoter och den tillgängliga kvoten i stort sett utnyttjas.

Vecka 3 1996 låg den svenska produktionen 97% kvotutnyttjande, men i EU som helhet ökade invägningen av mjölk med 1,6% under 1995; stora ökningar skedde i Tyskland och Nederländerna. Problemet är att ekvationen inte går ihop: konsumtionen i EU och vad får

som exporteras med bidrag enligt GATT-överenskommelsen är sammantaget en mindre mjölkkvantitet än lantbrukets samlade kvoter. Det fanns tidigare planer på att minska totala kvotutrymmet 1-2% år, de

per men har inte genomförts.

EU-länderna står för en tredjedel av den globala invägningen

av mjölk och Ryssland för en fjärdedel. Smörpriset på världsmarknaden har ökat, bland annat på grund av stor import av Ryssland från EU i början av 1995. Rysslands produktions- och handelsutveckling är avgörande

av betydelse för den globala handeln och därmed EU:s exportmöjligheter. I EU som helhet ökade smörlagren mot slutet av 1995. I USA och Australien väntas produktionen öka under 1996.

GATT-avtalet började implementeras den l juli för svensk del.

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

Konsumtion och utbud 67

EU:s utvidgning har inneburit att måste räkna taken för export-

man om bidragen. Justeringar sker uppåt för att inkludera de medlems-

nya länderna. På smörområdet ligger man väl under exporttaket, dvs. utrymmet för export med bidrag är fortfarande gott. Lönsamheten på produkterna blir genom exportbidragen sådan att produktion smör

av och mjölkpulver är ett bra val för mejeriema. Smörmarknaden har varit god och exportbidragen höga. För smörolja har dock bidragen sänkts

nu på grund av bra världsmarknadspriser. En sänkning har skett nivån

av på bidragen för pulver och ost. Där många licenser och utrymmet

ges är begränsat.

Kött

Grisköttsproduktionen i såväl Sverige som EU helhet gick ned

som något under 1995. Grisköttsmarknaden i EU är endast lätt reglerad i CAP, griskött behandlas som förädlad spannmål. I princip tillämpas enbart ett system med exportbidrag inte något interventionspris-

men

system eller någon produktionskvotering. Grisköttsproduktionen har fått

det sämre än man trodde för några år sedan eftersom marknadspriset sjunkit och den internationella handeln med exempelvis Japan minskat och blivit osäkrare. Svenska producenter har fått vidkännas kraftigt

en ökad konkurrens från övriga EU-länder, främst Danmark. För konsumenterna har en ökad konsumtion blivit följden den ökade

av importen och de lägre priserna.

Nötköttsproduktionen i Sverige ökade med 3% under 1995. Exporten har minskat och omorienterats till EU-länder. Importen från EU-länder som Irland och Tyskland har pressat priserna och gynnat konsumenterna. Lönsamheten för köttproduktionen neråt

pressas om man ser till priserna. På grund djurbidragen blev dock den beräknade intäkts-

av ökningen för driftsinriktningen nötkött +18% under 1995. För nötköttsproduktionen som helhet bör dock noteras att mjölkkoma står för stor

en del av köttproduktionen. EU:s djurbidrag för nötkött dock inte till

ges mjölkkor utan bara till handjur samt och dikor. Lönsamheten i

amungdjursuppfödningen har under året alltså varit hygglig, och med EU:s växande miljöstöd har extensiv köttproduktion framtid. Lönsamhets-

en förbättringen var naturligtvis störst i stödområdena, där även kompensationsbidrag och miljöstöd utgick.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

68 Konsumtion och utbud

Produktionen av nötkött i EU som helhet är i stort sett oförändrad under 1995. Problemen framöver är att GATT-taken för nötköttsexport sänks år för år och man sitter väldigt trångt.

Det skulle bli stora problem om konsumtionen inom EU skulle falla. Farhågoma för en konsumtionsminskning är stora grund image-

av problem för nötkött. Anledningen är bland annat den aktuella "galna-kosjukan".

Den frivilliga ursprungsmärkningen för kött kan komma att gynna svenskt kött i Sverige. Redan under 1995 ökade konsumtionen

av svenskt nötkött än den totala konsumtionen. Å andra sidan kan i

mer forädlingsledet kött importeras till charkvaror utan att konsumenterna uppmärksammar detta. Detta ger också lönsamhetsskillnader mellan rent kött och chark, vilket leder till strukturomvandlingar inom förädlingsledet.

Får- och lammköttsproduktionen har gått ned under 1995 medan importen ökat, särskilt från EU-ländema. Nedgång i priserna till producentema motverkas av djurbidrag liksom nötköttsmarknaden.

4.4.3¶Slutsatser

Sammantaget visar utvecklingen att förväntningarna från tiden före EUmedlemskapet någorlunda har infriats.

EU-inträdet blev ett lönsamhetslyft för spannmålsproducenter som i den tidigare svenska politiken hade betydligt mindre gynnsamma villkor. Produktintäkterna på vegetabiliesidan har ökat något för jordbrukssektorn som helhet, beroende på ökad spannmålsproduktion och högre priser. Enligt Jordbruksverkets beräkningar har intäktsökningen under 1995 varit 21% för företag med inriktning mot växtodling, huvudorsakerna är det ökade arealbidraget och dessutom oväntat höga marknadspriser.

Animalieproduktionen har inte fått samma inkomstutveckling, men det var heller inte väntat. Animalieprisema har sjunkit ungefär som väntat utom för mjölk. För jordbrukssektom som helhet har produktintäkterna för animalier minskat något.

För köttdjursföretag beräknas intäktsökningen på företagsnivå till 18% på grund av nya djurbidrag. För grisköttsproduktionen märks en negativ intäktsutveckling, minus 5%. Köttproducenterna har fått vidkännas en konkurrens från övriga EU-länder, som märkts mer i slutet av

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumtion och utbud 69

1995 på grund av att den svenska valutan stärkts. Fortsatta strukturomvandlingar i industrin är också att vänta.

Förväntningarna inför medlemskapet att mjölkpriset skulle

var vara ungefär oförändrat. Mjölkpriset till jordbrukama ökade dock något under året på grund av mjölkbrist i landet. Beräknad intäktsökning vid driftsinriktningen mjölkproduktion är 5% inklusive de kompensations-

nya bidragen samt miljöstödet till vall och betesmark.

Framtidsutsikterna är beroende av EU:s hantering överproduk-

av

tionsproblemen som skapats den jordbrukspolitiken

av gemensamma CAP. GATT-avtalet begränsar möjligheterna att fortsätta exportera med subventioner.

4.5 livsmedel

Ekologiskt producerade

Efter EU-inträdet har den ekologiska arealen i Sverige under 1995 fördubblats till att omfatta 3,5% hela åkerarealen. Åtgärder föreslås

av i en utredning för utvidgning till 10% av jordbruksproduktionen.

Den ekologiska produktionen har under 1995 fått

ökat stöd genom miljöstödsprogrammet som hälftenfinansieras från EU.

EU ger alltså stöd till ekologiskt jordbruk inom för jordbruks-

ramen politiken. EU har också regler för vad får kallas ekologiska livs-

som medel i marknadsföringen den gemensamma marknaden. Både stöd och kriterier skiljer sig från de tidigare svenska motsvarigheterna.

Den växande efterfrågan ekologiskt odlade produkter är ett huvudskäl till att verksamheten ökar. Pris, tillgänglighet, marknadsföring och kunskapsbrist har dock varit hinder för utvecklingen. Ett konsumentintresse likaväl som ett intresse för handeln är här att hitta smidigare distributionsvägar mellan konsument och producent.

4.5.1 efter EU-inträdet

Utvecklingen

Efter EU-inträdet har den ekologiska arealen i Sverige under 1995 fördubblats till att omfatta 3,5% av hela åkerarealen. Antalet producenter anslutna till Kontrollföreningen för ekologisk odling KRAV ökade samma år från 1600 till 2500. De flesta av de nya är animalieproducenter. Av de nu ekologiskt odlade 100 000 hektaren används fjärde-

en del till spannmålsodling, medan 60% är vallareal.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

70 Konsumtion och utbud

Fortfarande är produktionen liten i förhållande till den totala konsumtionen av livsmedel i Sverige. Grönsaker är fortfarande den vanligaste ekologiska produkten. Marknadsandelen för olika slags ekologiska grönsaker varierar mellan några få till tio procent. För kött kan

upp marknadsandelen snarare räknas i promille än i procent. Utvecklingen för animaliska livsmedel från ekologisk uppfödning har dock varit uppåtgående de senaste åren. Nu kommer 1,7% av Arlas mjölk från ekologiska gårdar.

Ökat miljöstöd för ekologisk produktion

En effekt av medlemskapet i EU är att den svenska ekologiska odlingen nu omfattas av de regler som EU ställt upp för vad som får kallas ekologiska livsmedel i marknadsföringen den gemensamma marknaden. En annan skillnad efter medlemskapet är att regler inom

nya jordbrukspolitiken införts för stöd till ekologisk odling.

Ekologisk odling kan nu få stöd med ett enhetligt belopp per hektar och år under en femårsperiod. Avsikten med stödet är att överbrygga det inkomstbortfall som en övergång till ekologisk odling innebär på grund av karensregler och eventuellt lägre produktionsresultat än i intensiv konventionell odling.

Arealstödet till ekologisk odling är 900 kronor per hektar i mindre gynnade områden och 1600 kronor per ha i övriga landet. Ekologisk djurhållning kan därutöver ge 600 kronor hektar för vallareal.

per Hälften av stödet betalas av EU inom ramen för miljöprogrammet enligt förordning EEG 2078/92. Stödet till vallareal och träda är förbättringar för de ekologiska odlama jämfört med det gamla svenska stödet. Särskilt har spannmålsgårdama fått det bättre genom möjligheterna till träda och gröngödsling.

Till detta stöd till odling och djurhållning vid ekologisk produktion finns en ram om 330 miljoner kronor år, vilken dock väntas bli helt

per utnyttjad först 1999. Endast 100 miljoner blev utnyttjat under 1995. Dessutom ges för närvarande 50 miljoner kronor årligen till rådgivning och utbildning av lantbrukare för att öka intresset för ekologisk produkt1on.

Regelverket för det ekologiska lantbruket den gemensamma marknaden i EU innebär att vissa produktionsmetoder som är godkända listas i s.k. positivlistor. Det som inte tas upp i dessa listor är förbjudet. Det tar lång tid att ändra dessa detaljerade regler och en större flexi-

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumtion och utbud 71

bilitet och möjlighet till anpassningar efter lokala Förhållanden efterlyses från både odlarhåll och Jordbruksverket. Enligt regeringsbeslut skall EU:s förordning ligga till grund för vilka svenska odlare som får stöd för ekologisk odling. Jordbruksverket har därför under 1995 utarbetat regler för detta. Reglerna har ännu inte nya funnit sin slutgiltiga form utan utsatts för mycket kritik från odlarhåll. Det problematiska har varit kravet att ekologiskt utsäde ska användasi odlingama. Det råder brist på sådant utsäde och odlama tycker därför att kravet är för tidigt ställt. Kravet kan bara uppnås på sikt. I Jordbruksverkets ekostödsbroschyr också i enlighet med EU-förordangavs ningen stallgödselregler faktiskt kräver kontroll. Jordbruksverket som har dock inte tänkt igenom hur kontrollen ska gå till, påpekades i protester från odlama. Troligen kommer ingen kontroll att utföras under 1996, men regler utarbetas till nästa års ansökan. Miljöstödsprogrammet skall utvärderas 1997 och då blir det också dags att summera utvecklingen för den ekologiska produktionen. En utredning inom Jordbruksverket har nyligen utarbetat aktionsen plan för att utvidga den ekologiska produktionens omfattning till 10% av jordbruksproduktionen. Utredningen sig inte utgöra något menar inslag i debatten kring för- och nackdelar hos olika produktionsformer i framtiden utan utgår från riksdagsbeslutet med denna 10%- målsättning Prop. 93/94:157, bet. JoU 1993/94:22, rskr. 1993/942272. Uppdraget är att visa problemområden och behov insatser för att garantera av en långsiktigt hållbar produktionsform.

Konsumentperspektivet när det gäller efterfrågan ekologiska livs-

medel saknas till stora delar i detta arbete. Detta skulle kunna tolkas som att miljöskälen för ekologisk odling tillräckliga och att anses vara avsättningen för produktionen är bisak. I Danmark finns moten en svarande satsning för utökning det ekologiska lantbrukets omfattning, av men där uttalas målet att utbudet ekologiska livsmedel ska motsvara av efterfrågan vid sekelskiftet. Aktionsplanen utmynnar i ett förslag att 15 miljoner år skall per avsättas för försök och utveckling inom ekologiskt lantbruk. Finansieringen kan ordnas från kompensationsmedlen från EU för den svenska revalveringen, och redovisas under Jordbruksverkets anslag för miljöförbättrande åtgärder. Skogs- och jordbrukets forskningsråds SJF R för alternativa program produktionsformer kommer att avslutas i år. SJFR har i uppdrag att nu utreda behovet av forskning inom den ekologiska jordbruks- och trädgårdsproduktionen. SJF R kommer alltså förslag syftar till att avge som

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

72 Konsumtion och utbud

underlag for en ökad ekologisk produktion i landet. Den kompeatt ge tensuppbyggnad som sker för att vidareutveckla den ekologiska produktionen sägs även kunna bidra till att utveckla andra produktionsformer

ökad miljöanpassning. mot en

4.5.2 miljö- och hälsodimensionema

Kvalitetsfrågor,

Etik, miljö, hälsa har år kommit alltmer i förgrunden för kon-

senare sumenternas intresse. Så märks också bland konsumenterna ett ökande intresse för ekologiskt framställda livsmedel med speciella kvalitetsegenskaper, framställda ett etiskt godtagbart sätt med hänsyn till djur och natur.

För många finns en osäkerhet eller oro vad gäller livsmedlens produktionsforhållanden, restsubstanser, tillsatser etc.

Intresset för ekologiska livsmedel har två kvalitetsdimensioner: kost/ hälsa respektive miljö/etik. När det gäller betydelsen av olika kvalitetsargument för ekologisk odling går utvecklingen från ett tidigare dominerande hälsokosttänkande till att miljöargumenten framhålls alltmer.

Flera undersökningar har gjorts om varför konsumenterna vill ha ekologiskt odlade grönsaker, som fortfarande är den vanligaste ekologiska produkten. Enligt en studie 1987 av Lantbrukets Utredningsinstitut LUI konsumenterna som motiv för att köpa alternativodlat att

angav det är giftfritt, nyttigare och smakar bättre. Experter inom Naturskyddsföreningen arbetar med livsmedelsfrågor uppfattar att konsu-

som menterna inte skiljer så mycket på hälso- och miljöaspekter. Ett växande intresse för miljö och uthålligt jordbruk märks tydligt, hävdar de.

Enligt en konsumentundersökning från Kravodlama i Sverige vintern 1994 är de vanligaste skälen till att man väljer KRAV-produkter hälsoaspekten och miljöaspekten följda djuromsorgsskäl. Kvalitets- och

av smakaspekter nämns av relativt sett färre personer. Nyttigheten framhålls särskilt hushåll med barn under 15 år samt personer i åldern

av av 34-54 år. Miljöhänsyn poängteras av de högutbildade. De yngsta värnar

djuren, medan särskilt norrlänningarna framhåller den bättre om kvaliteten.

Livsmedelsverket och SLU har jämfört ekologiska och konventionellt framställda livsmedel. Resultaten bör tolkas med försiktighet då

Livsmedelsverkets tidskrift Vår Föda nr 8/95. Temanummer: "År ekologiska livsmedel nyttigare"

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumtion och 73

utbud

endast ett antal smärre studier finns att tillgå. En slutsats kan dras

som är dock att hälsosynpunkten är vetenskapligt belagd. Sammanfattningsvis sägs från livsmedelsverket att mycket forskning behövs

mer innan man kan säkerställa eventuella hälsobefrämjande mindre halter av skadliga ämnen, högre halter av nyttiga substanser egenskaper hos ekologiskt framställda jämfört med konventionella livsmedel. Detta kan möjligen komma att ha dämpande betydelse för framtida efterfrågan på ekologiska livsmedel. Helt säkert är det dock inte. Ekologiska livsmedel kan ändå kännas tryggare för vissa konsumenter.

Enligt Livsmedelsverkets sammanfattning är det i dagens kunskapsläge snarare miljöaspekter, djuromsorg och helhetssynen vad gäller de icke förnyelsebara naturresursema som talar for val ekologiska

av livsmedel.

Problem

Vad beträffar miljöaspekter kan konstateras att det finns vissa problem även med den ekologiska odlingen. All odling innebär ingrepp i naturlandskapets ekosystem. Att en ökning av den ekologiska odlingen

gynnar den biologiska mångfalden bättre än konventionell odling beror främst på att ekologisk odling sker utan kemiska bekämpningsmedel. Att de ekologiska gårdarna inte använder konstgödsel innebär dock alls inte att problemet med kväveutlakning löses. Problem finns med växtnäringsförluster även efter användning av stallgödsel och kvävefixerande baljväxter är vanligt i ekologisk odling. Ökade kunskaper behövs

som på detta område. Jordbruksverkets bedömning är dock att en utökning av den ekologiska produktionen till 10% inte nämnvärt påverkar den totala kväveutlakningen i landet eller målet att halvera densamma till år 2000.

Vad beträffar kvalitetsproblem är det sedan länge känt for konsumenterna att ekologiskt odlat mjöl för brödbakning har lägre proteinhalt än det konventionellt odlade.

När det gäller mejeriprodukter finns det inga studier den eko-

om logiska produktionsmetoden som sådan skulle leda till någon kvalitetsforändring. Vissa kvalitetsfrågor och risker som kan ge anledning till uppmärksamhet är kända. Av växtföljdsskäl odlas de ekologiska gårdarna mer baljväxter och korna ges delvis annat foder än vid konventionellt jordbruk. Exempelvis är det grannlaga uppgift att framställa

en ensilage av god kvalitet under dessa förhållanden. Stora krav ställs på

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

74 Konsumtion och utbud

teknik och kunskap. Vilka ensileringsmedel är tillåtna enligt EU:s

som regler kan vara av avgörande betydelse.

Vad gäller kvaliteten på köttprodukter kan konstateras att ekologiskt kött för att erhålla en merbetalning måste uppfylla kraven ställs i

som butikerna. Det är svårt att få avsättning för "fel" vikter, klass, fettgrupp etc, och slaktdjur från ekologiska gårdar varierar lika mycket i slaktvikt och klassning som de konventionellt uppfödda. Den ekologiska

uppfödningen av köttdjur är ännu så liten omfattning att det inte

av ges underlag för exempelvis ett omfattande ekologiskt sortiment chark-

av produkter, vilket skulle kunna avsättning för ekologiskt kött alla

ge av olika kvalitetsklasser. En del kött från ekologiskt lantbruk blandas därför in i konventionella charkprodukter. Det är alltså angeläget även för konsumenterna att produktionsresultaten på gårdarna förbättras för ekologiskt kött, så att den ökade ekologiska produktionen finner sin

egen avsättning på marknaden.

4.5.3¶Marknadsföring och handel

Intresset inom industri och handel för ekologiska livsmedel har ökat kraftigt de senaste åren. Betalningsviljan för ekologiska produkter är enligt handelns representanter mycket hög. Organisationen Konsumenter i Samverkan har fått pengar för att göra prisjämförelser mellan olika butikskedjors priser på ekologiska livsmedel. Det sägs ofta att efterfrågan ekologiska livsmedel är större än utbudet. I under

annonser våren 1995 hävdade ICA och KF att de köper allt produceras

som

ekologiskt, något som inte de ekologiska odlamas marknadsföringsorga-

nisationer höll med om. Stora ökningar är dock gång på köttsidan,

Ekokött räknar med fördubblingar och tredubblingar försäljningen

av under 1996.

De ekologiska marknadsorganisationema Ekokött, Samodlama

Sverige, Sveriges ekomjölksbönder och EcoTrade har enats att bilda

om ett särskilt organ, Ekofrämjande, för främjande ekologiska livsmedel.

av Verksamheten kommer till att börja med att drivas med statliga medel. Man vill vidga marknaden marknadsföring och information.

genom

Av Jordbruksverkets medel för konsumentfrämjande åtgärder har bl.a. utgått medel till förbättrad livsmedelskvalitet och förstärkt information till konsumenter, t.ex. allergiker. En mindre del detta har berört

av ekologiska livsmedel.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumtion och utbud 75

Märkningsregler

För att ge konsumenterna trovärdig information är det viktigt med

en oberoende märkning och kontroll ekologiska livsmedel.

av

I EG-förordningen 2092/91 står att ordet ekologiskt eller liknande exklusivt f°ar användas for produkter kontrollerats och godkänts i

som av staten eller av staten utsedda kontrollorgan i de olika länderna. I Sverige har staten utsett KRAV och svenska Demeterförbundet att stå för kontrollen, dvs endast KRAV- och Demetermärkta produkter får benämnas ekologiska. Dessa organisationers kontrollverksamhet har redan åren före EU-inträdet fått stöd med miljoner kronor

ett par årligen, vilket inneburit en 50-procentig subvention kontrollkost-

av naden, för att höga kontrollkostnader inte skulle utgöra ett hinder för utvecklingen av det ekologiska lantbruket. KRAV innebär kontroll

av produktionsmetoden, inte produkten.

Krav för för växtodlingen är:

handelsgödsel eller bekämpningsmedel

-

ett karensår under omställningen från konventionell till ekologisk -

odling

om inte hela gården ställts om, ska den ekologiska odlingen vara en -

avgränsad del.

Krav för djurhållningen är:

ekologiskt odlat foder

utevistelse, djuren utlopp för specifika behov

ge

god djunniljö som förebygger sjukdomar

-

slakt utan onödigt lidande.

Många mindre steg, "halvaltemativ" marknadsförs med likartade

argument som ekologiska livsmedel men är krav-godkända, exempelvis sprättägg, odlat utan bekämpningsmedel, närodlat, kött från utegångsdjur. Intresse grund av kunskap om miljön, hänsyn till djur och

omsorg om den egna hälsan, innebär kanske inte självklart att konsumen-

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

76 Konsumtion och utbud

terna väljer den specifika form av miljövänlig produktion som numera får ha beteckningen ekologisk.

En diskussion pågår om s.k. IP-märkning. "Integrerad produktion" kan del de svenska lantbrukarnas strävan mot vad LRF

ses som en av i reklamen kallar världens renaste jordbruk. IP innebär en strävan att

minska användningen handelsgödsel och bekämpningsmedel, men i

av

balanserad takt, som tar hänsyn till den företagsekonomiska lönsamen heten. Handeln verkar dock inte intresserad av fler märken än sina

vara egna och KRAV.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

5¶Konsumenterna och

livsmedelskvaliteten

Vad gäller livsmedelskvaliteten skedde de största förändringarna för svenska konsumenter redan genom EES-avtalet, då livsmedelslagstiftningen harrnoniserades med EG:s regler. Ett viktigt undantag är reglerna för importkontroll av animaliska livsmedel från EU, vilka efter EU-medlemskapet ersatts med bestämmelser för mottagarens egentillsyn. För att ge en helhetsbild av hur situationen ser ut för livsmedelskonsumentema har även viktiga förändringar skedde i och med EES-avtalet tagits med i detta

som kapitel.

Konsumentberedningens attitydundersökningar visar att en relativt stor andel svenska konsumenter anser att EU-medlemskapet har påverkat eller kommer att påverka den svenska livsmedelskvaliteten negativt. Men på frågan hur livsmedelskvaliteten verkligen har förändrats under 1995, svarar de flesta att den i stort sett är oförändrad. Slutsatsen man kan dra är att svenskarnas i allmänhet negativa inställning till EU "smittat av sig" på detta område, eller att konsumenterna bedömer att förändringarna kommer lite längre sikt. Då konsumenterna måste ta ställning till att välja mellan lågt pris, hög kvalitet eller svenskproducerat, väljer endast en tredjedel i första hand en svenskproducerad vara.

5.1¶Vad är livsmedelskvalitet

Kvalitet är ett svårdefinierbart och diffust begrepp. Det innehåller både mätbara och objektiva faktorer och faktorer som är subjektiva och som varierar från person till person och från tid till annan. Livsmedelskvaliteten regleras delvis, framför allt genom livsmedelslagstiftningen,

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

78 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

och efterlevnaden kontrolleras den offentliga livsmedelstillsynen. genom Många av de faktorer som bidrar till livsmedlens kvalitet kan/bör dock inte regleras. De bör utveckas i ett växelspel mellan konsumenter och producenter på marknaden, där priser och olika slags information om produkterna, inklusive märkning, är betydande styrande instrument.

Anslutningen till EES och EU har påverkat förutsättningarna för svensk livsmedelspolitik, då harmonisering området till EU:s

en av regelsystem är en förutsättning för deltagande i samarbetet. Livsmedelskvaliteten har varit och är ett omdiskuterat ämne under hela anpassningen till EU. EU har kritiserats för att inte sätta konsumenternas intresse tillräckligt högt, för detalj styrning på icke önskvärda områden och för slapphet på områden där bra reglering skulle behövas.

5.2 för

EU-anpassningens betydelse

livsmedelskonsumentema

EU:s bestämmelser på livsmedelsområdet innefattar märkning, livsmedelsstandarder, livsmedelstillsatser och livsmedelskontroll. Dessutom finns bestämmelser om bl.a. vin- och spritprodukter, material och produkter som kommer i kontakt med livsmedel, livsmedel för särskilda näringsändamål, gränsvärden för främmande ämnen och ytvatten om som ska användas för framställning dricksvatten. Samtliga dessa av bestämmelser omfattades redan EES-avtalet. I EES-avtalet

av ingick ca

175 direktiv på livsmedelsområdet, vilket har resulterat i 75 kunca görelser utgivna SLV. Vad gäller veterinära frågor, där av gränskontrollen av animaliska livsmedel ingår, skedde de största förändringarna när Sverige blev EU-medlem i och med att gränskontrollema försvann. Flertalet av bestämmelserna på livsmedelsområdet, bl.a. märkning, är totalharrnoniserade, dvs. Sverige kan varken ha strängare eller mildare lagstiftning. Minimireglering förekommer dock på vissa områden. Det innebär att ett enskilt land har möjlighet att behålla eller införa strängare regler. Om gemensamma regler saknas i EU på ett visst område gäller nationella bestämmelser. Enligt den s.k. Cassis de Dijon-principen är

dock alla länder i EU enligt huvudregeln skyldiga att tillåta import

av en produkt som lagligen tillverkas och marknadsförs i EU-land. ett annat Undantag kan göras om importlandet i fråga kan åberopa skydd för människors liv och hälsa. De nationella reglerna får dock inte så vara

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 79

utformade att de kan anses vara uttryck för godtycklig diskriminering eller handelshinder. Reglerna måste också stå i proportion till det man avser att skydda, dvs. man ska använda minsta möjliga handelshindrande åtgärd för det man vill uppnå.

På livsmedelsområdet har kommissionen uttalat att när det gäller bestämmelser som syftar till att skydda konsumentintresset och redlighet i handeln, är i de flesta fall märkning som tydligt redovisar varans egenskaper och karaktär tillräckligt. Det är EG-domstolen som slutgiltigt avgör om ett land får tillämpa strängare regler än de övriga. Cassisprincipen f°ar dock allt mindre betydelse efterhand som områden detaljregleras i EU.

Den s.k. miljögarantin figurerade mycket i debatten inför folkomröstningen hösten 1994, och beteckningen syftar på artikel l00a i Romfördraget. Paragrafen möjliggör för ett enskilt land att behålla strängare regler till skydd för miljö, hälsa och säkerhet EG-

även om reglering finns på området. Samma restriktioner gäller som på de oreglerade områdena, dvs. bestämmelserna får inte vara förtäckta handelshinder.

5.2.1¶Övergångsbestämmelser inom för EES

ramen

och EU-medlemskap

Sverige deklarerade i medlemskapsförhandlingama med EU att det var viktigt att behålla den höga svenska ambitionsnivån på bl.a. miljö-, Iivsmedels- och djurskyddsområdena vid ett deltagande i EES och/eller ett medlemskap i EU. I de fall anpassningen till EU:s regler bedömdes allvarligt försämra situationen i Sverige krävde Sverige undantag i samband med införlivandet av EU:s regler. På det veterinära området tillerkändes Sverige ett permanent undantag beträffande kontroll av salmonella i kött infört från EU. Tidsbegränsade undantag medgavs t.ex. beträffande förbud mot antibiotika och kadavermjöl i fodret, fetthalt i mjölk och kontroll av vissa allvarliga djursjukdomar i infört kött. Under övergångsperioden arbetar EU med att se över sina regler, ett arbete där Sverige också deltar för att påverka EU i önskad riktning. Om inte EU ändrar sina regler kommer Sverige att begära förlängda undantag eller särskilda tilläggsgarantier, vilket redan har skett i några fall se vidare tablå 5.1 och de kapitel tablån hänvisar till.

Del II Utvecklingen efler E U-inträdet

80 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

Tablå 5.1 Undantag: Begärt Vad händer

t.o.m.: Gränsvärden for bly och begärt Regler for offentlig tillsynsamt kadmium i keramik avsett råd till livsmedelsföretag och for livsmedel handel utarbetas for närvarande

av Livsmedelsverket, och en

kungörelse beräknas komma ut

under våren 1996. Azo-färger, cyklamat Begärdes, Regeringen har beslutat att

men god- pröva "miljögarantin" och hän-

kändes av visar till skydd for människors

EU hälsa for att upprätthålla for-

budet

se kap. 5.4.2. Foder: t.0.m. 1998 Regeringen har tillsatt en ut-

Antibiotika redning som ska undersöka om -

generell antibiotikatillsats i

foder är en hälsorisk för män-

niskor se kap. 5.4.3.

Kadavennjöl t.o.m.1998 Regeringen kommer att - ge

Jordbruksverket i uppgift att

undersöka om kadaverrnjöl i

djurfoder är skadligt för män-

niskor se kap. 5.4.3. Djursjukdomar permanent Nya regler för kontroll: se kap. 5.4.3: undantag: ISO-standard ska användas.

Salmonella särskilda -

tilläggsgaran-

tier

BSE "galna ko-sjukan" gränskontroll Regeringen har ansökt hos -

kvarstår Kommissionen om att få be-

t.0.m. 1996 hålla kontrollen av BSE.

Svinpest gränskontroll Samma som for BSE. -

kvarstår

t.0.m. 1997 Lättmjölk fetthalt t.0.m. 1997 Regeringen har ännu inte

bestämt hur man ska agera.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 81

5.2.2¶Övrigt internationellt samarbete

Codex Alimentarius är namnet det regelverk för livsmedel

som arbetas fram under FAO:s och WHO:s gemensamma program för Standardisering av livsmedel, Food Standard Programme. Syftet är att skydda konsumenternas hälsa och garantera redlighet i internationell handel med livsmedel. Beslut inom Codex ligger ofta till grund för EU:s och Sveriges regler. Samordning inför Codexmötena sker inom EU, där Sverige nu deltar. Om gemensamma regler finns inom EU kan inte Sverige driva en egen linje direkt gentemot Codex. Codex Alimentariuskommissionen, som är högsta beslutande organ, bildades 1962 och är sammansatt av representanter för de för närvarande 151 medlemsländerna. Kommissionen har 30 olika underkommittéer förbereder

som alla ärenden.

WTO stadgar att Codex standarder ska ligga till grund för den livsmedelslagstiftning som reglerar handeln mellan länder. Om tvist uppkommer mellan två länder gäller Codex-reglema såvida inte ett land kan åberopa skydd för hälsa och säkerhet som giltigt undantag.

En hel del nordiskt samarbete förekommer också, t.ex. i Nordiska Ministerrådets ämbetsmannakommittéer, där man arbetar mycket med att gemensamt försöka påverka beslut inom både EU och Codex.

5.3¶Konsumenternas åsikter om

livsmedelskvalitet

Konsumentberedningen har vid flera olika tillfällen undersökt konsumenternas inställning till olika kvalitetsaspekter livsmedel. Under slutet av 1995 gjordes den tredje mindre undersökningen på detta område. Undersökningen täcker delvis samma områden som två tidigare undersökningar från KoB genomförda 1992 och 1993. Dessutom gjorde 1994 forskare vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet på uppdrag av KoB en större och mera detaljerad studie av sju olika livsmedelsgrupper, "Konsumentema och livsmedelskvaliteten, En studie av konsumentupplevelser", SOU 1994: l 12.

Jämförelser görs i det följande avsnittet med dessa tidigare undersökningar samt med en studie, "Riskema med maten", som gemensamt gjordes under 1995 av Livsmedelsverket SLV och Centrum för riskforskning. Tyngdpunkten kommer här att läggas vid att redovisa vilka förändringar i konsumenternas åsikter som har skett sedan Sverige

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

82 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

blev medlem i EU. Perspektivet i KOB:s undersökning från 1995 var av den anledningen ettårigt, för att förändringar efter Sveriges EU-medlemskap skulle kunna studeras, medan de båda tidigare undersök-

ningarna hade ett femårsperspektiv.

5.3.1¶Livsmedelskvalitet för

konsumenterna

Färskhet, näringsvärde och råvaruinnehåll 1995 angavs som de tre viktigaste kvalitetsegenskapema hos livsmedel. 1992 och 1993 års undersökningar gav samma resultat, och även övriga kvalitetsegenskaper värderas på ungefär sätt tidigare. Den största skillnaden är samma som att smak 1995 värderas betydligt lägre än 1993 och är åter i nivå med 1992 års undersökning. Hänsyn till djuren har blivit något en mera viktig egenskap, liksom livsmedel utan tillsatser och ekologiskt produ-

cerat. Nästan 50% av konsumenterna anser att maten i allmänhet varken blivit bättre eller sämre under det senaste året. De tycker som att maten försämrats något eller mycket utgör 18% medan 14% motsatsen, anser och de tveksamma utgör 19%. En tendens finns att i högre man utsträckning i stora städer än i övriga riket att matkvaliteten anser förbättrats. Detsamma gäller för med högre utbildning. 1992 personer en och 1993 tyckte de svarande dock i betydligt större utsträckning än nu att maten förbättrats. Jämförelsen då avsåg dock tidigare nämnts som förändringar jämfört med fem år tillbaka, medan 1995 års undersökning endast behandlar förändringar i ett ettårsperspektiv.

SLV och Centrum för riskforskning ställde i sin undersökning frågan

"Hur nöjd är Du på det hela taget med den mat Du äter". Svaren var mycket positiva, bara några få procent missnöjda med maten. var Uppemot 90% svarade att de var nöjda eller ganska nöjda.

5.3.2¶Konsumenterna, maten och EU

20% av svenska konsumenter är den uppfattningen att vi i Sverige av har mycket bättre livsmedel än vad har i andra västeuropiska man länder, och 44% att svensk mat är något bättre. Nästan tredjedel är en tveksamma eller indifferenta. Lågutbildade i större utstäckning än anser högutbildade att svensk mat är bättre. Viss tendens kan också man se

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 83

för att kvinnor anser att svensk mat är bättre. Däremot finns inga större skillnader i åsikt mellan olika ålderskategorier.

Samma fråga ställdes i 1992 och 1993 års undersökningar. 1993 hade en viss ökning skett för de svenska livsmedlens popularitet, mellan

men 1993 och 1995 kan inte någon statisktiskt säkerställd förändring skönjas. I lundaekonomemas studie ställdes frågan angående sju olika produktgrupper. För flertalet produkter var det 40-5 0% konsumenterna

av som ansåg att de svenska är bättre.

SLV och Centrum för riskforskning ställde i sin enkät också frågor om hur konsumenterna värderar svensk mat i jämförelse med importerad. På frågan "Vad anser Du på det hela taget om mat producerad i Sverige jämfört med importerad mat" svarade en stor majoritet att kvaliteten på svensk mat var bättre än importerad. Drygt tre fjärdedelar 77% bedömde den svenskproducerade maten som bättre, medan nästan ingen tyckte att importerad mat var bättre. 23% tyckte att importerad och svensk mat var var ungefär lika bra. Men det resultatet sägs i viss mån emot i rapportens sammanställning över vilka egenskaper man värderar högst hos livsmedel. Där får svenskproducerat relativt sett lägre poäng. Detsamma kan konstateras om man ser till hur geografiskt ursprung värderas när det gäller märkning livsmedel. Endast 25%

av anger i KoB:s undersökning 1995 att detta är en av de tre viktigaste uppgifterna på förpackningen. Svaren pekar alltså i olika riktning beroende på hur man ställer frågorna. När man direkt frågar om svensk kvalitet på mat jämfört med utländsk, så är det många som värderar svensk mat högt. Om man "bakar in" det geografiska ursprunget, och inte gör det till ett så tydligt och givet alternativ, får det lägre poäng.

KoB ställde också frågan om vilken av de tre egenskaperna lågt pris, hög kvalitet och svensk vara som konsumenterna prioriterar, och svaren är mycket intressanta. När det gäller prioriteringen av svensk vara respektive hög kvalitet skiljer sig åsikterna mellan män och kvinnor, olika ålderskategorier, utbildningsnivå och boenderegioner. Män värde-

hög kvalitet högst, medan kvinnor prioriterar svenska Likaså rar varor. värderar yngre människor hög kvalitet högst, medan äldre med stor majoritet sätter svenska varor främst. Svenska värderas också högt

varor på landsbygden och av lågutbildade, medan kvaliteten sätts i främsta rummet i storstäderna och av högutbildade.

Det är alltså mycket tydligt att det framför allt är vissa grupper i samhället som är av uppfattningen att svensk mat är bättre. En förklaring till detta är att man i dessa grupper kanske sätter svensk mat synonymt med hög kvalitet, dvs. man anser att då man väljer en svensk

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

84 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

vara får man automatiskt också hög kvalitet. Det är dock inte bara i Sverige man helst vill äta inhemskt producerad mat, utan detta mönster går igen också i andra länder. Bilden nyanseras ytterligare även delar livsmedlen i om man upp olika grupper, vilket görs i lundaekonomemas studie "Konsumentema och livsmedelskvaliteten". På detta sätt kan att förkärleken för man se svensk mat är större för vissa typer livsmedel än andra. För av t.ex. korv, bröd och pasta väljer del konsumenter hellre utländska en produkter. Intressant att notera är också att det kan skillnad mellan 0rd och vara handling. Förklaringen ligger förmodligen i att det handlar två olika om situationer: att svara på frågor sina preferenser i enkät eller att om en plats i butiken avgöra vad faktiskt ska köpa. I det fallet har man senare man många fler faktorer att ta hänsyn till, såsom hushållskassan, priserna på olika produkter, sortimentsbredd, vad hade tänkt äta man just den dagen osv. En annan förklaring presenterar Sören Jansson och Lotte Lindquist i en undersökning från Stockholms universitet De att väl i anser butiken är svenskarna relativt neutrala i sin inställning till det geografiska ursprunget, dvs. man köper de facto inte svenska livsmedel i samma utsträckning som man stödjer den idén i ord och tanke. Man framför teorin att konsumenterna över huvud taget inte tänker så mycket på frågan om svenskproducerat eller då de ska göra sina inköp, om de ens lägger märke till varomas Massmedias och produursprung. centemas bild av den svenska maten sund och producerad på ett som bra sätt har uppmärksammats konsumenterna. Därför bedöms av ursprunget som viktigt när man svarar på frågor i sådana här undersökningar. I verkligheten kanske konsumenterna egentligen värderar andra egenskaper högre eller helt enkelt är fast i ett konsumtionsmönster, dvs. handlar det de brukar göra. Lundaekonomerna benämner detta handlingssätt i sin studie två olika föreställningsramar eller som modeller: en retorisk och en handlingsorienterad. Undersökningen från Stockholms universitet gjordes dock redan 1993, och förhållandena kan ha ändrats. Det har sedan dess förekommit en mycket hård marknadsföring svenskproducerad mat både från av producenter och handel vidare kap. 5.6.2, och konsumenterna kan

se

"Made Sweden. Konsumentattityder till svenska och importerade livsmedel." Vår Föda 1/94.

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 85

mycket väl ha blivit inriktade på att köpa svenskt även i praktiken. mera 16% anser att EU-anslutningen har försämrat eller kommer att försämra livsmedelskvaliteten mycket, och 38% något. Nästan 40% är tveksamma eller indifferenta, och ett fåtal är odelat positiva. Utbildningsnivån är avgörande för vilken åsikt man har. Ju högre utbildning desto färre negativa, med viss tendens till att kvinnor i allmänhet är en något mera negativa. Likartade svar gavs motsvarande fråga i studien från SLV och Centrum för Riskforskning. Det är intressant att jämföra med svaren frågan som allmänt behandlar kvalitetsförändringar i livsmedel, där nästan 50% av konsumenterna svarar att maten i allmänhet varken blivit bättre eller sämre. De att maten försämrats något eller mycket utgör 18%, de som anser anser motsatsen 11% och de tveksamma 19%. Svaren överenssom stämmer alltså inte riktigt och detta kan man dra två möjliga av slutsatser:

Missnöjet med EU-medlemskapet i allmänhet är utbrett, och kanske kan det så att allt som förknippas med EU anses som vara negativt, och på så sätt "smittar av sig" på livsmedelsfrågoma. Maten viktig och uppmärksammad symbolfråga under folkvar en omröstningskampanjen EU och många tog till sig budskapet från om nej-sidan att man befarade att maten skulle försämras.

Konsumenterna tror att förändringarna i samband med EUmedlemskapet kommer lite längre sikt. Man tror att EUmedlemskapet har påverkat eller kommer att påverka matens kvalitet, kan inte säga att man tycker att maten försämrats men nämnvärt under 1995, Sveriges första år EU-medlem. som

5.3.3¶Förändringar i butiken

Ett större urval i livsmedelsbutikema var ett förväntat resultat av varor EU-medlemskapet. En majoritet av de tillfrågade konsumenterna, av eller 53%, att urvalet livsmedel också har blivit större under anser av det senaste året och 30% tycker att det varken har blivit större eller mindre. Endast 4% att urvalet blivit något mindre. anser Märkning livsmedel är viktigt för svenska konsumenter. 55% av av de svarande att de ofta tittar förpackningens märkning, 32% uppger

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

86 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

ibland och endast 12% sällan. Viss skillnad föreligger mellan män och kvinnor; kvinnor är flitigare än män med läsa på

att förpackningen

Den viktigaste informationen på produkternas förpackningar enligt är KoB:s undersökning bäst före-datum/sista förbrukningsdag med 75%. Innehållsdeklaration och tillverkningsdag är näst viktigast med ca 45% vardera tre alternativ fick väljas. Uppgift

om tillverkningsdag är inte

längre obligatorisk, det är alltså viktigt för konsumenterna men att tillverkare och handel håller fast vid de gamla svenska bestämmelserna. Intressant att notera är att näringsvärde, värderas som högt som kvalitetsegenskap, inte alls värderas så högt när det gäller

märkning.

Detsamma gäller geografiskt ursprung.

5.4 mätbar kvalitet

Objektivt

Objektiv livsmedelskvalitet handlar hur livsmedel produceras, hanom teras och kontrolleras och förekomsten naturliga eller främmande om av ämnen i vår mat. Dessa kvalitetsegenskaper är oftast objektivt mätbara. I kapitlet redogörs för de tekniker för produktion och

nya hantering av

livsmedel som finns, för reglerna tillsatsämnen och för livsmedelsom kontrollen.

5.4.1 tekniker

Användning av nya

Novel foods

Novel foods, "nya livsmedel", är ett begrepp inbegriper både som råvaror tidigare inte konsumerats inom EU t.ex. som alger eller vissa tropiska frukter och livsmedel är förändrade människor på som av något sätt, bl.a. genmanipulation, eller framställda med genom nya tekniker och processer. Exempel på novel foods är de s.k. krabbpinnama fiskprodukt med krabbsmak och de fettersättare finns i dag, som men som ännu inte används i livsmedel. Men de mest omdiskuterade bland novel food-produktema är de genmodifierade.

Med genmodifiering kan uppnå egenskaper är svåra eller

man som tar lång tid att få fram med konventionella metoder, för grönsaker t.ex. bättre motståndskraft mot bakterier och besprutningsmedel eller förbättrad hållbarhet. Gränsen mellan genmodifiering och traditionell avel/ förädling är dock inte glasklar. Inom EU finns regler genmodifierade om

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 87

livsmedel när det gäller hälso- och miljöaspekter, och regler för märkning är på gång. Dessa regelförslag är dock inte heltäckande se vidare kap. 5.6.1. Sverige vill främst ha märkning av konsumentetiska skäl,

att konsumenterna ska få avgöra själva om de vill köpa livsman anser medel som genmodifierats. Bl.a. talar man idag om att det kan bli aktuellt att införa kopior av gener från djur i grönsaker, och att även utföra genmodifieringar av djur och här kan man göra en del invändningar av etiska skäl se vidare kap. 5.7.3.

Bestrålnin g

Behandling av livsmedel med energirik, joniserande strålning görs för att förbättra kvalitet och hållbarhet. Med hjälp bestrålning kan man

av döda insekter och parasiter som angriper livsmedel, kraftigt reducera halten av farliga mikroorganismer i livsmedel, som t.ex. salmonella, listeria och campylobacter, fördröja mognaden hos frukt och grönsaker och hämma grobarheten hos potatis och rotfrukter så att man kan lagra dem längre.

Konsumentföreträdare hävdar att man inte har provat bestrålningens effekter på människor under tillräckligt lång tid, för att säkert kunna veta de är ofarliga. Därför anser de att man bör vara försiktig i

om användningen bestrålning i livsmedelsindustin se vidare kap. 5.7.3.

av Metoden är också mycket dyr. I Sverige är bestrålning av livsmedel inte tillåten, främst därför att man anser den vara onödig, att det finns bättre sätt att komma till rätta med livsmedelsproblem av det här slaget och att det inte ligger i konsumenternas intresse att färskvarors hållbarhetstid förlängs med artificiella metoder.

EU har inga gemensamma regler hur livsmedel får bestrålas. Tyskland ville under sin tid som ordförandeland under 1994 försöka införa restriktiva bestämmelser för detta, men det mötte motstånd just på grund av att det var restriktivt, och nu råder låg aktivitet området. I och med EES-avtalet kan det dock bli svårt att upprätthålla detta förbud, med hänsyn till Cassis de Dijon-principen. Om vi inte på vetenskapliga grunder kan åberopa hänsyn till hälsa och säkerhet, riskerar vi att bli tvungna att acceptera import av bestrålade livsmedel. Dock måste i så fall dessa livsmedel märkas speciellt se vidare kap. 5.6.1.

Metoden är idag tillåten i 30-40 länder, och ett 20-tal använder den, ännu så länge mest på försök. I EU använder man metoden flitigast i Frankrike och Belgien, men även Nederländerna och Storbritannien

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

88 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

tillåter bestrålning av en rad livsmedel. Bestrålning ett mindre antal av livsmedel tillåts i Danmark, Italien, Spanien, Finland och Norge. I Grekland, Irland och Portugal saknas bestämmelser strålning om men man har en positiv inställning, medan har betydligt svalare man en inställning i Österrike och Luxemburg där också bestämmelser saknas. Tyskland har ett förbud mot bestrålning livsmedel, i likhet med av Sverige.

5.4.2¶Nya för tillsatsämnen

regler Sverige prövar

-

"miljögarantin"

Vid årsskiftet 1995/96 började EU:s regler tillsatser gälla nya om att inom hela EU. Regeringen har dock beslutat inte införa dessa att bestämmelser i sin helhet i svensk lagstiftning. Undantag gäller främst reglerna de omstridda azo-färgämnena och sötningsmedlet cyklamat, om som Sverige utan framgång begärde undantag från redan i

medlemskapsförhandlingama. Nu har man istället beslutat att åberopa

den s.k. miljögarantin kap. 5.2 skydd för medborgarnas hälsa

se om

och säkerhet och på så sätt även i fortsättningen kunna begränsa

användningen av dessa ämnen. Det är EG-kommissionen först har som att utreda om miljögarantin går att tillämpa. Det är viktig principen fråga för konsumenterna att miljögarantin är något kan se om man stödja sig på i sådana här fall. Färgämnen och sötningsmedel tillåts inte i barnmat, medan har man en relativt liberal syn på berikningsmedel se vidare kap. 5.5.2. Sverige har också begärt undantag för att kunna begränsa användningen vissa tillsatser i vad kallar "traditionella livsmedel": av man sötningsmedel i sillinläggningar och färgämnen i saft, äppelmos, namnskyddade korvar, fruktyoghurt Beslut kommer att fattas i Rådet m.m. senast i april 1996.

Att vaxa frukt har varit i stort sett förbjudet i Sverige tidigare, men tillåts eftersom betraktas ett tillsatsämne och ingår i de nu vax som ovan nämnda nya reglerna. Vaxning används för att frukten blank och ge en hållbar yta och kan också förlänga dess hållbarhet. De godvaxer som känts i och med detta beslut har tillåtits redan tidigare i Sverige för

ytbehandling av andra livsmedel, främst konfektyrer.

Del 11 Utvecklingen efter E U-intrádet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 89

5.4.3¶Livsmedelskontrollen

Kontrollen av livsmedel gäller såväl inhemskt producerade som importerade produkter. Förändringar har skett båda områdena genom Sveriges anslutning till EES och medlemskapet i EU. Genom EESavtalet ñck vi t.ex. strängare regler för anläggningar som producerar animaliska livsmedel för export, medan importkontrollen påverkades först i och med EU-medlemskapet.

Importkontrollen vegetabilier fortsätter som före E U-

av

medlemskapet

Kontrollen av att vegetabiliska livsmedel spannmål, frukt och grönsaker m.m. inte innehåller otillåtna bekämpningsmedel fortsätter i

rester av

före EU-medlemskapet. Man gör stickprov proportionellt stort sett som mot konsumtionen av det aktuella livsmedlet, vilka sedan analyseras med hjälp sammanlagt 24 olika metoder. 229 olika bekämpnings-

av medel kan på detta sätt analyseras. Det är främst möjligheten till finansiering av denna kontroll som förändrats, eftersom den inte längre får ske inforselavgifter som tidigare. Frukt och grönt från EU ska

genom hanteras som svenska vegetabilier, och det innebär att kontrollen av dessa egentligen skulle ske med hjälp av statsanslag. Livsmedelsverket har i utredning föreslagit kan finansiera denna kontroll med

en att man

hjälp av högre tillsynsavgifter.

Inhemskt odlade färska grönsaker och frukter innehåller mindre rester

bekämpningsmedel än importerade, visar en undersökning från 1993, av och under 1994 sjönk halterna i de svenska livsmedlen ytterligare. I

importerade livsmedel ökade andelen prov med gränsöverskridande

resthalter, detta berodde främst att man sänkt gränsvärdena i

men samband med EG-anpassningen.

Nya regler för importkontrollen av animalier

Inom EU får det inte förekomma några gränskontroller, utan varor ska kunna transporteras fritt inom hela unionen till mottagaren enligt principen den fria rörligheten. Detta system kompletteras med detal-

om jerade regler for kontroll i samband med produktionen och regler for utfärdande certifikat. EU:s veterinära livsmedelsbestämmelser för-

av bjuder handel med kött och köttprodukter som inte uppfyller unionens

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

90 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

hälsobestämmelser. En medlemsstat har rätt förbjuda införsel kött att av från en medlemsstat där epizootisk sjukdomz har brutit en ut. Införsel av livsmedel från andra EU-länder räknas inte längre som import och reglerna för kontroll vid införandet har därför ändrats. Den som först tar emot ett parti med animaliska livsmedel från ett annat EUland ska kontrollera att partiet åtföljs handelsdokument av ett eller sundhetsintyg där man bl.a. kan identifiera varifrån köttet kommer, vart det ska och att det är besiktigat veterinär. Mottagaren har också av skyldighet att kontrollera att dokumentet eller intyget stämmer överens

med livsmedlet, att det är kontrollmärkt enligt gällande regler samt att det åtföljs av intyg om att livsmedlet är salmonellafritt. Finns inget sådant intyg, måste mottagaren omedelbart låta kontroll i göra en fråga om salmonella, antingen själv eller med hjälp ansvarig tillsynsav myndighet reglerna skiljer sig lite beroende vilken kött det sorts gäller och vad det ska användas till. Den salmonellakontroll som tidigare gjordes vid gränsen har alltså till del stor ersatts av mottagarens egentillsyn. Kontroll att salmonellareglema följs görs i kommunerna av i form av stickprov.

Livsmedel av animaliskt från tredje land får bara importeras ursprung över orter där det finns gränskontrollstation, godkänd Livsen av medelsverket. Antalet införelseorter för livsmedel har därför mer än halverats, från 30 till 12 stycken. Gränskontrollstationerna skulle inte

behöva ligga vid gränsen. Om slutdestinationen är Stockholm har t.ex. man ansett att produkten kan tas ända dit innan kontroll görs. Dock var det tänkt att livsmedlen skulle passera en s.k. gränspasseringsstation vid någon av Sveriges gränser, där skulle göra dokument- och man en identitetskontroll. Detta är det system används för närvarande feb. som 1996. i Men Sverige har efter en inspektion fått anmärkningar från Kommissionen hur vi uppfyller kraven på gränskontrollstationer. Kritiken bestod

främst i att man inte ansåg att Sverige tog kontrollen på allvar.

Kommunerna och deras inspektörer ska sköta det här inte som var tillräckligt informerade och följde inte instruktionerna för hur

pappershantering och dokumentation ska skötas. Lokalerna ansågs i många fall undermåliga, liksom utrustningen för kontrollen. För åtatt gärda detta har vi fått en övergångstid fram till 1juli 1996. Men Sverige fick också kritik för att vi grund de långa avstånden i vårt av land

2 epizooti epidemi smittsam sjukdom bland djur

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 91

tillåtit längre avstånd mellan gränspasserings- och gränskontrollstation än som var EU:s avsikt, och litat på importörema på ett sätt

som var främmande för Kommissionens kontrolltjänstemän. Nu vill Kommissionen att gränspasseringsstationema tas bort, och att införsel från tredje land ska skötas via gränskontrollstationema. Dessa måste enligt de nya kraven ligga vid gränsen. Det är i skrivande stund oklart hur kontrollen för import från tredje land slutligen kommer att se ut. Kommunförbundet anser t.ex. att staten bör ta över denna kontroll. EU kommer att göra sin nästa inspektion i september 1996.

Salmonella — Sverige fick vid EU-inträdet tilläggsgarantier för att vi inte ska få salmonellasmittat kött. Varje EU-land har skrivit under att Sverige har rätt att kräva salmonellakontrollerat kött från EU. Dock saknades det fram till l juli 1995 detaljregler för godkända analysmetoder. Ett sådant beslut finns alltså nu, och den metod som föreskrivs är en ISOstandardmetod, men Ministerrådet kan även besluta andra, likvärdiga

om metoder. De konventionella metoderna tar upp till tre-fyra dagar, och bl.a. Dagab, KF och ICA har krävt att få använda snabbare metoder, där man kan komma ner till provtagningstider 24 timmar. Den metod som hittills använts i Sverige och Finland, den s.k. NMKL-metoden, är inte tillåten längre, och dispensen för att använda den gick ut i februari 1996. Denna metod är något snabbare än ISO-metoden.

Svenskt kött är i det närmaste salmonellafritt och har mark-

en nadsandel kring 90-95%. Men en viss import förekommer alltså, och exempel på att det nu har blivit svårare att upptäcka salmonellasmitta i importerat kött finns. Kött från EU-länder måste åtföljas av ett intyg från producenten om att det är salmonellafritt, men trots detta har köttpartier hittats som varit smittade med salmonella. De stickprov de lokala tillsynsmyndigheterna gör idag är inte lika omfattande som den tidigare importkontrollen som gjordes vid gränsen, vilken bekostades av

importören.

"Galna ko-sjukan" och svinpest - Gränskontroll av om importerat kött är smittat med den s.k. galna kosjukan BSE, bovine spongiform encephalopathy får fortsätta t.o.m. utgången av 1996. Gränskontroll av om kött är smittat av svinpest får

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

92 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

fortsätta ytterligare ett år, alltså t.0.m. utgången 1997. Sverige har

av ansökt om tilläggsgarantier hos Kommissionen för att vi ska kunna upprätthålla denna kontroll, men svaret dröjer ännu.

Läkemedelsrester och hormoner - Importkontroll av om livsmedel innehåller i Sverige otillåtna rester

av läkemedel har pågått mera regelbundet sedan 1991; den är alltså relativt ny. Intresset har i första hand koncentrerats till tillväxthormoner,

men också antibiotika och antiparasitmedel har ingått i kontrollerna.

Resultaten tyder på att riskerna för att konsumenterna ska komma i kontakt med några högre halter av tillväxtstimulerande preparat eller läkemedelsrester är mycket små. Man har jämfört med inhemskt producerat kött och kommit framtill att kvalitetsskillnadema i detta avseende är mycket små. Dock kan resultaten inte tolkas att de

som undersökta djuren aldrig blivit behandlade med förbjudna medel, utan bara att halterna är låga och ligger under analysmetodemas detektionsgräns. Särskilt hormonpreparat är svåra att upptäcka, vilket ställer höga krav på metoderna.

Men det är inte bara preparaten i sig kan ställa till problem.

som Med en alltför stor användning av antibiotika riskerar bakterierna att bli resistenta, och därmed omöjliga att behandla. De kan då överföras till människan, med svårbotade sjukdomar följd. Därför förbjöd

som man antibiotikaanvändning i tillväxtstimulerande syfte i Sverige 1986. För sjukvårdande insatser är antibiotika tillåtet att använda, det är

men endast veterinärer som får skriva ut preparaten. I EU är det tillåtet att behandla svin, kycklingar och kalvar med antibiotika i tillväxtstimulerande syfte, och det är ofta mycket enkelt att få tag i preparaten. Detta har bidragit till den svåra salmonellasituationen i många EUländer. Holland är ett skräckexempel. 1994 över 90% salmonella-

var av bakteriema resistenta mot flera olika viktiga antibiotika i Sverige

- var motsvarande siffra bara några få procent.

Sverige fick i medlemskapsförhandlingama rätt att upprätthålla de strängare reglerna för antibiotikaanvändning under övergångsperiod

en om fyra år, dvs. t.0.m. 1998. Därefter måste Sverige kunna lägga fram vetenskapliga bevis för att generell antibiotikatillsats i djurfoder

är en hälsorisk för människor och djur och att vårt förbud är vetenskapligt motiverat. Regeringen har tillsatt en särskild utredning för detta.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 93

Svenska livsmedelsproducenter kan dock på frivillig väg välja att bara saluföra djur som inte behandlats med antibiotika i tillväxtfrämjande syfte, även om EU inte skulle acceptera den svenska hållningen i denna fråga. En gemensam policy utarbetades LRF,

av samtliga mejeri- och slakteriföreningar samt branschföreningen Svensk Fågel redan 1981. Där säger man att en god djurhälsa ska uppnås genom att åtgärda orsakerna till problemen i djurbesättningama istället för att bota symtomen med hjälp av antibiotika. Antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte ställer man sig helt avvisande till.

För rester av läkemedel håller man inom EU på att utarbeta ett system med speciella gränsvärden. Dessa s.k. MRL maximum residue limit-värden ska ange den högsta godtagbara halten varje aktuellt

av läkemedel olika för olika läkemedel. Samtliga läkemedel som används till livsmedelsproducerande djur ska ha fått ett MRL-värde före utgången av 1996; annars kommer de inte att få användas.

För hormoner gäller andra förutsättningar. Hormoner till djur i

ges en del länder, bl.a. USA, främst därför att de ska växa bättre, och för att de ska producera mer mjölk de s.k. bovina somatotropinema, BST. Inom EU är det förbjudet att ge sådana medel till livsmedelsproducerande djur, och därför finns heller inga MRL-värden för hormonpreparat. Varje påvisad förekomst av tillväxtstimulerande medel innebär att illegal användning av preparaten har förekommit.

5.4.4¶Kvalitetsnormer enligt EU:s

marknadsordningar

I EU gäller ett trettiotal s.k. marknadsordningar i form av förordningar som inte ingick i EES-avtalet, eftersom de ingår som ett led i EG:s jordbrukspolitik. De viktigaste marknadsordningama rör fjäderfä, ägg, mjölk och vin. I vissa avseenden liknar de livsmedelsstandarder med definitioner och kvalitetsregler, hel del ter sig mycket främ-

men en mande för svenska konsumenter och har figurerat i media och debatt. Marknadsordningarna har främst uppmärksammats för att det finns regler för gurkors böjningsgrad och jordgubbars storlek. Bestämmelserna är villkor för olika stöd till bönder, och avsikten med det hela är att hålla dåliga produkter borta från marknaden, att produktionen ska styras av konsumenternas krav och att handelsförbindelser ska underlättas. Det handlar alltså inte om att EU förbjuder produktion och försäljning

av

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

94 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

produkter som inte följer dessa normer, de berättigar alltså inte till

men EG-stöd.

5.5 kvalitet

Näringsmässig

Näringsmässig kvalitet handlar sambandet mellan kost och hälsa. I

om detta kapitel redogörs kortfattat för det arbete bedrivs detta

som område, i Sverige och internationellt. Dessutom tas livsmedel för särskilda näringsändamål liksom gränsdragningen mellan livsmedel

upp, och läkemedel, begreppet functional foods och de regler styr på

som området.

5.5.1 Kost och hälsa

Sambandet mellan kost och hälsa är välkänt. Forskarna har blivit alltmer säkra på sambandet mellan felaktiga matvanor och de vanligaste sjukdomarna i vårt land. Man uppskattar 40% hjärt-kärlsjuk-

att ca av domarna och 30% av cancerfallen kan förklaras med felnäring. Vi äter för mycket fett och socker och för lite fibrer. Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet är de två svenska myndigheter sysslar med kost-

som och hälsa-frågor.

Internationellt är det framförallt FN:s båda för livsmedel och

organ jordbruk respektive hälsa, FAO och WHO, arbetar med detta. 1992

som avhölls en internationell konferens nutrition i regi just FAO och

om av

WHO. Fokus riktades naturligtvis framförallt mot utvecklingsländemas

situation och världssvälten, men även mot problemet med kostrelaterade sjukdomar. Alla deltagande länder förband sig att före utgången 1994

av utarbeta en nationell handlingsplan för nutrition, vilket Sverige också har gjort. Huvudmålet för denna lyder enligt följande:

Att genom förbättrade mat- och motionsvanor befrämja hälsa samt förebygga sjuklighet och för tidig död i kostrelaterade sjukdomar samt att minska de sociala klyftorna med avseende på dessa sjukdomars förekomst

I och med Maastrichtavtalet har också EU fått befogenhet att vidta åtgärder på folkhälsoområdet. Detta innebär att organisationen ska bidra

3 "Förslag till nationell handlingsplan för nutrition", Livsmedelsverket, 1994

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 95

till att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå att främja samarbete

genom mellan medlemsstaterna och vid behov stödja deras insatser artikel 129. Riktlinjerna för detta arbete presenteras i ett betänkande från kommissionen år 1993, översatt och bearbetat Landstingsförbundet.

av Man konstaterar i denna rapport att folkhälsoarbetet ska bedrivas med

utgångspunkt från subsidiaritetsprincipen, dvs. att EU bara ska ägna sig

åt det som inte kan göras bättre på någon annan nivå. Det innebär att man vill prioritera större projekt och

...åtgärder som ger största möjliga mervärde med de begränsade

resurser som står till buds och använda de instrument och förfaringssätt bedöms ha

som störst effektf

Främst vill man satsa på svåra sjukdomar AIDS och på

som cancer, drogrelaterade problem, sjukdomar relaterade till milj öförstöringen samt övervakning och kontroll av hälsotillstånd och hälsofrämjande åtgärder, och dessa har därför fått åtgärdsprogram. Sverige är sedan EU-

egna inträdet också involverat i detta arbete, och Folkhälsoinstitutet är kontaktpunkt för flera Men trots att på andra ställen

av programmen. man i rapporten konstaterar att felaktig kost är en av de mest betydelsefulla sjukdomsorsakema ingår det bara som en del i programmen för allmänt hälsofrämjande åtgärder och för cancersjukdomar.

5.5.2¶Livsmedel eller läkemedel... eller

mittemellan

Lagstiftningen skiljer på livsmedel, livsmedel för särskilda näringsändamål och läkemedel. Livsmedel är allt som människor kan äta och dricka, undantaget läkemedel. Livsmedel för särskilda näringsändamål är livsmedel som på något sätt är anpassade för vissa

grupper av människor med speciella behov se vidare nedan.

I gruppen "vanliga" livsmedel ingår även berikade livsmedel och kosttillskott, t.ex. vitaminer och mineralämnen i tablettform. Emellertid är en förändring eventuellt på gång här. Anpassningen till EU:s regler har inneburit att den gamla regleringen för naturmedel har tagits bort, och samtliga preparat av detta slag, avsedda att inmundigas, måste

4 "Förslag till riktlinjer för folkhälsoarbetet inom EU". Landstingsförbundet, 1994

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

96 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

klassificeras antingen livsmedel eller läkemedel i detta fall vad

som man kallar naturläkemedel. Läkemedelsverket och Livsmedelsverket har

skriver i rapport, "noterat klar trend"5 nu, som man en gemensam en bland vissa tillverkare och/eller marknadsförare att ta bort

egenskapstexter på förpackningar med förhoppningen att produktens karaktär av läkemedel ska försvinna. De skulle på så sätt kunna sälja produkten som livsmedel och slippa den omständligare läkemedelskontrollen. Det hälsobringande budskapet för man sedan ut på annat sätt. De båda verken vill få bort denna gråzon av produkter och skapa tydligare

en gräns mellan läkemedel och livsmedel. Arbetet har dock mött motstånd och den utredning som gjorts på området har fått mycket kritik. Man menar från bl.a häsokostbranschen och från konsumenthåll att möjligheterna till egenvård försämras i och med att en hel del hälsokostpreparat kommer att klassas som läkemedel. Produkterna riskerar att bli dyrare och i vissa fall endast att säljas på apotek, de alls kommer

om att finnas kvar. Kontrollen kan kännas relativt dyr för mindre producenter, även ett förkortat förfarande gäller för naturläkemedel

om Utredningen har under början av 1996 varit ute remiss och det återstår ännu att se hur resultatet blir.

Livsmedel för särskilda näringsändamål

Livsmedel för särskilda näringsändamål, s.k sämär, är livsmedel på

som grund av särskild sammansättning eller tillverkningsmetod är lämpliga för vissa grupper:

spädbarn och barn upp till tre år -

personer i behov av särskild kost -

personer som kan ha nytta av ett kontrollerat intag av särskilda -

ämnen i kosten.

Särnär ska klart kunna skiljas från livsmedel för en normal konsumtion. Exempel på sämär är barnmat, låglaktosprodukter, glutenfria livsmedel etc. Dessa produkter kallades tidigare specialdestinerade livsmedel

namnet sämär kom genom EES-avtalet. Utvidgning av begreppet skedde

5 "Rapport gränsdragning mellan läke- och livsmedel". Livsmedelsverket

om och Läkemedelsverket, okt. 1995 6 Registreringsavgiften är ca 24 000 kr per preparat och den årliga avgiften därefter 6000 kr.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 97

samtidigt och det omfattar numera också vissa sportpreparat och bantningsprodukter.

Huvudregegeln är att det krävs tillstånd från Livsmedelsverket för att få sälja sämär, men ibland räcker det med att anmäla sin produkt. Detta system försvinner dock efterhand som varje område detaljregleras inom EU.

Barnmat - Speciella regler gäller för barnmat. I EU har man en liberalare på

syn barnmat än vad vi har i Sverige. Man tillåter t.ex. sackaros och honung i barnmat, och i viss mån berikning, vilket man inte gör i Sverige. Dock tillåts inte färg- och sötningsmedel. I och med Sveriges EU-anpassning har man blivit tvungen att göra produktdefinitioner och behandla

nya nya typer av produkter. En sådan grupp är spannmålsbaserade produkter t.ex. förkokt vete och rågmjöl. Sådana finns i Danmark och Norge,

men försvann från den svenska marknaden för 20 år sedan.

Samma regler för innehållsdeklaration som för vanliga livsmedel gäller för barnmat, dvs. allt ska deklareras i fallande skala, med

en undantag för vad som faller under den s.k. 25-procentsregeln vidare

se

kap. 5.6.1. De två stora barnmatstillverkama i Sverige, Findus och Semper, har dock lovat att fortsätta deklarera enligt de tidigare svenska reglerna, och tillämpa en femprocentsgräns för innehåll i sammansatta livsmedel. Negativ innehållsmärkning är vanligt för barnmat i EU, dvs. man märker produkten med vad som inte ingår.

Mat för allergiker, glutenintoleranta m.fl. - Marknadsföring av livsmedel med hjälp påståenden "utan soja",

av som "utan gluten" etc, får sedan 1juli 1995 endast användas för produkter som klassats som livsmedel för särskilda näringsändamål. Det är viktigt att dessa begrepp används ett korrekt och helt tillförlitigt sätt. Tidigare har man tillåtit tillverkare att marknadsföra och märka sina livsmedel t.ex. med olika symboler för att underlätta för allergiker, glutenintoleranta och andra detta har inneburit risk för

grupper, men en att känsliga konsumenter invaggas i en falsk trygghet.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

4 l656l

98 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

Bantningspreparat -

Bantningsprodukter kommer snart att regleras EU. Idag krävs det att

av producenter som vill sälja bantningspreparat måste söka tillstånd hos Livsmedelsverket, med EU:s detaljreglering försvinner det kravet.

men Då får producentema själva ansvaret för att följa de reglerna.

nya

F unctional foods

Functional foods är ett begrepp som funnits i debatten ett år, och

par översätts ofta till "Fysiologiskt verksamma livsmedel". Idén med dessa produkter är att de förutom näring, energi och smakmässig njutning som de flesta livsmedel ska ge också ska motverka sjukdom och åldrande eller ha speciella effekter t.ex. att reglera speciella

som kroppsfunktioner. Idén kommer från Japan och går ut på att producenter ska kunna sälja livsmedel med hälsopåståenden, att de förebygger

sjukdomar eller botar sjukliga förändringar. Det kan t.ex. röra sig

om filprodukter med speciell bakteriekultur som anses bra för Det

magen. mesta av det som anses vara functional foods kan ingå i någon de

av befintliga svenska kategorierna livsmedel, sämär eller läkemedel, och svenska myndigheter har inte ansett att någon speciell lagstiftning behövs för denna grupp av produkter.

5.6¶Informativ kvalitet

Informativ kvalitet handlar om vilken information om livsmedlen

som konsumenterna har tillgång till i form av märkning och reklam.

5.6. 1 Märkning

Varför märkning

Märkning av livsmedel är idag ett av de viktigaste hjälpmedlen för konsumenterna i deras val av produkter. Varorna är förpackade och säljs i självbetjäningsbutiker, och det är därför ofta svårt att få på frågor

svar och att avgöra kvalitet med hjälp lukt och Dessutom underlättar

av syn. en bra märkning för konsumenten att sätta samman näringsriktig kost

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 99

och för allergiker, diabetiker och andra som har speciella behov att få tag i bra mat. Det är också viktigt att känna till hållbarheten.

EES-avtalet och EU-inträdet har inneburit att en bra märkning blivit än viktigare. En större gemensam marknad kan leda till ett större antal produkter och aktörer, och detta kan öka behovet av en utförlig märkning vad gäller t.ex. ursprung och tillsatser.

EES-avtalet är grunden för märkningsreglerna

I stort sett samtliga livsmedelsregler som gäller märkning trädde i kraft redan i och med EES-avtalet. De förändringar som gjorts sedan dess, dvs. även efter EU-inträdet, hade ändå arbetats i och med EES. Området är totalhannoniserat, dvs. Sverige kan inte lagstifta om vare sig strängare eller mildare bestämmelser. Frivilligt kan enskilda handlare dock märka sina produkter med ytterligare information.

Märkningskungörelsen7 trädde i kraft i och med EES-avtalet l januari 1994 och är anpassad efter gällande EG-regler. Samtliga livsmedelsförpackningar ska i förekommande fall ha uppgift

om:

beteckning

ingrediensförteckning; alla ingredienser ska enligt huvudregeln deklareras i en fallande skala

nettokvantitet

bäst före-datum respektive sista förbrukningsdag, för särskilt känsliga livsmedel

speciella anvisningar för förvaring, om det t.ex. rör sig om

livsmedel märkt med sista förbrukningsdag

namn eller firmanamn och adress för tillverkaren, förpackaren eller säljaren om denne är etablerad inom EES-avtalets tillämpningsområde

7 SLV FS 1993:19

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

100 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

ursprung, om avsaknad av uppgiften skulle vilseleda konsumenten

bruksanvisning, om det är nödvändigt

faktisk alkoholhalt, för drycker innehållande än 1,2 volym-

mer

procent alkohol

Märkningen ska vara tydlig, läslig och lättförståelig samt enligt huvudregeln vara skriven på svenska. Det är viktigt med enhetlig märkning, därför att det då blir lättare att göra jämförelser.

Dessa bestämmelser kompletteras med del märkningsregler på

en andra håll. T.ex. måste bestrålade livsmedel också märkas.

Prismärkning

Enligt gällande EG-regler ska försäljningspris och jämförpris på

anges förpackningen alternativt hyllkant eller särskilt anslag. Man behöver

dock ange jämförpris standardförpackningar används. Detta

om system fungerar dock enligt svensk mening inte tillfredställande, eftersom begreppet standardförpackning inte är enhetligt. Det finns långa

förteckningar över vad som anses vara standardforpackningar, och det

är olika normer för olika typer produkter. Därför driver från

av man svenska sida att jämförpris alltid ska Kommissionen har beslutat

anges. att föreslå Ministerrådet denna regeländring, resultatet är ännu inte

men klart. En arbetsgrupp för konsumentskydd och information under Rådet har fått i uppdrag att bearbeta förslaget och lämna synpunkter, även

men om konsumentministrama i Ministerrådet uttalade sig positivt i november 1995 är det ännu inte helt klart hur slutresultatet kommer att se ut.

Undantag från den här regeln diskuteras också i arbetsgruppen, och förslaget är att det ska kunna göras nationellt. Främst handlar det att

om man skulle kunna få göra undantag i de fall då jämförpriser skulle

vara meningslösa varor som inte anges i vikt och volym eller sådan

om en uppgift skulle kunna leda till förvirring för konsumenten. Men det finns också ett förslag om att införa generellt undantag för vad kallar

man småbutiker. Det finns dock ingen definition för vilka butiker skulle

som falla under den beteckningen. I ett land Italien att den

som anser man övervägande delen av butikerna skulle kunna definieras småbutiker.

som

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 101

Datummärkning

Huvudregeln för datummärkning är att alla livsmedel ska märkas med bäst före-datum eller för med längre hållbarhet månad eller år.

varor Men för vissa, s.k. lättfördärvliga livsmedel, har en för svenskt vidkommande nygammal regel införts i juli 1995. På t.ex. färsk fisk, färsk kyckling, köttfärs, organvaror och råkorv ska sista förbrukningsdag

nu

Även andra livsmedel kan komma ifråga, livsmedel anges. t.ex. som "hanterats mer än normalt", t.ex. strimlat kött och fárdigkryddade

produkter. Det finns detaljerade regler för vad ska lätt-

som anses som fördärvligt, men till syvende och sist är det den som packar köttet

som med sin yrkeskunskap måste avgöra vad som egentligen är lättfördärvligt.

I EG-reglema sägs inget om dubbel datummärkning, dvs. förpackningsdag, respektive bakdag för bröd, är inte längre obligatoriskt. Många svenska företag har dock förklarat sig villiga att att även i fortsättningen märka sina produkter också med förpacknings- eller bakdag för färskvaror. Dagab i Konsumentberedningens sortimentsunder-

uppger sökning att man kräver att förpackningsdatum för kylda ñsk- och köttvaror sätts ut på detaljistfdrpackningen ytterkartongen. Däremot kräver man inte att det sätts ut på konsumentförpackningen. Hemköp kräver av leverantörerna att förpackningsdatum sätts ut på färskvaror. Detsamma gäller för ICA och KF, som också kräver märkning med bakdag för bröd.

Innehållsdeklarationer

Alla ingredienser ska deklareras i fallande skala, liksom tidigare. Men för vissa sammansatta livsmedel gäller sedan ingåendet av EES-avtalet att man inte behöver redovisa vissa välkända och/eller namnskyddade produkter som ingår med mindre än 25%. Den svenska gränsen låg tidigare 5%, och från svensk sida arbetar man för att få tillbaka den. Dessutom är det inte längre obligatoriskt vissa kända starka

att ange allergener oavsett mängd, som det var tidigare.

Märkningsregler på gång för genmodifierade livsmedel

Regler för märkning av genmodifierade livsmedel diskuteras just nu inom både EU och Codex. EU:s ministerråd beslutade i oktober 1995

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

102 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

om ett kompromissförslag till gemensam ståndpunkt angående märkning av genmodifierade livsmedel.

Märkning krävs:

om sammansättning eller näringsvärde det "nya livsmedlet" har -

förändrats, annars inte

i de fall det kan framföras "etiska betänkligheter" mot livsmedlet, — om

t.ex. djurgener införs i en växt.

Märkning krävs inte:

om genmodifieringen endast görs av jordbruksmässiga orsaker, t.ex. -

för att spannmål inte ska angripas av insekter

för produkter som tillverkats av genmodifierade råvaror produkt

-

som inte består av levande organismer, dvs. kan föröka sig.

Bedömning av om märkning ska ske görs från fall till fall. Sverige reserverade sig mot förslaget tillsammans med Danmark, Österrike och Tyskland, därför att man inte tyckte att det tillräckligt. Sverige har

var tidigare uttalat att man vill ha en konsekvent märkning av genmodifierade livsmedel, men Gentekniknämnden har nyligen lämnat ett yttrande som i huvudsak stödjer EU-förslaget. Förslaget gick i början 1996

av till Europaparlamentet för en andra läsning, och man väntar att förordningen tidigast kan träda i kraft vid årsskiftet 1996-97. Parlamentet har ett relativt stort inflytande över frågan och kan stoppa förslaget helt, men väntas inte göra några större förändringar i det.

Inom Codexsamarbetet diskuteras också hur märkning ska ske. Här har man inte kommit ens så långt som i EU, utan man diskuterar från grunden om man ska ha någon märkning alls av GMO-produkters. I dokumentet "implications of Biotechnology for Food Labelling", som ligger till grund för denna diskussion, har man en mycket producentstyrd syn på det hela och att speciell märkning inte behövs för

menar GMO-produkter, eftersom det inte finns några vetenskapliga bevis för att de är hälsofarliga. Man menar att det ska avgöras från fall till fall om märkning ska göras av etiska, medicinska eller religiösa skäl.

8 GMO betyder "genmodifierad organism". En "GMO-produkt" är således

en produkt som innehåller en genmodifierad organism.

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 103

Dessutom diskuterar man om man istället borde införa omvänd

en märkning för produkter fria från GMO, så att producenter därigenom kan skaffa sig "nischmarknader" för icke-genmodifierad mat

Obligatorisk märkning bestrålade livsmedel

av

Codex Alimentarius har beslutat att alla livsmedel bestrålats

om som måste märkas med ordet "bestrålad" på tydligt synlig plats på livs-

en medlet. Regeln gäller också i EU. Livsmedelsverket har metoder för att avslöja bestrålade livsmedel, och viss kontroll förekommer im-

av porterade livsmedel.

Frivillig ursprungsmärkning kött

av

Ursprungsmärkning av livsmedel behöver enligt reglerna bara göras om det skulle vilseleda konsumenten att inte sätta ut den uppgiften, vilket egentligen inte säger så mycket. Om Sverige lagstiftar obligatorisk

om ursprungsmärkning skulle det i EU anses vara ett handelshinder. Dessutom betecknar gällande EG-regler begreppet ursprungsland det

som land där en köttprodukt har framställts, och inte det land där djuret fötts upp. Men för många konsumenter är det viktigt att få veta varifrån köttet egentligen kommer, och eftersom det fortfarande är tillåtet att märka livsmedel med på frivillig väg, har andra lösningar

ursprung sökts.

En överenskommelse är under hösten 1995 gjord mellan ICA, Dgruppen, Vivo Stockholm, Hemköp och Sveriges Livsmedelshandlareförbund ursprungsmärkning kött. Överenskommelsen gäller helt,

om av malet, strimlat och tämat kött och oblandade charkvaror, exempelvis skinka och kassler. Ursprungsland definieras det land där djuret

som fötts och slaktats och ska på förpackningen eller i direkt

upp anges anslutning till produkten, och bör också anges i marknadsföringen. KF har valt att stå utanför överenskommelsen, har i andra sammanhang

men lovat att fortsätta ursprungsmärka, även i flygblad och

annonser.

Men avtal av denna typ kan stöta på patrull i konkurrenslagstiftningen, eftersom branschen på detta sätt begränsar företagens frihet framför allt att annonsera som de vill. Konkurrensverket ska därför granska överenskommelsen.

Man kan alltså se denna fråga som något av ett pilotfall för hur

en överenskommelse av detta slag kommer att fungera dels gentemot lag-

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

104 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

stiftningen dels gentemot konsumenterna. Kommer de enskilda handlama att följa avtalet och konsumenterna den information är

ge som avsikten Hur kommer det t.ex. att fungera med det kött säljs

som manuellt eller packas i den enskilda butiken Kan konsumenterna lita på att märkningen stämmer Vissa regler gäller t.ex. för produkt

att en ska få kallas svensk, t.ex. hur länge djur måste vistas i Sverige. Det är de olika kedjorna som har ansvaret för att till att detta kommer att

se fungera, men en undersökning i Malmöhus län visar att så många

som 40% av handlama svenskmärker sina köttprodukter utan att noggrant kontrollera ursprunget. 30% nöjer sig med att fråga leverantörerna muntligen, och 10% har ingen täckning för att kalla köttet svenskt Från centralt håll i Dagab, KF, Hemköp och ICA dock samtliga i

uppger

Konsumentberedningens sortimentsundersökning januari 1996 att de

ursprungsmärker allt kött och att det fungerar bra.

Frivilliga insatser för att underlätta för allergiker

ex. För allergiker kan de nya reglerna för innehållsdeklaration innebära ett allvarligt problem. Livsmedelsverket och industrins branschorgan har därför uppmanat livsmedelstillverkama att fortsätta använda den gamla svenska lagstiftningen vad gäller innehållsdeklarationer.

Under Nordiska Ministerrådets ämbetsmannakommitté för livsmedelsfrågor ÄK-livs finns sedan ett par år en tvärsektoriell

grupp som arbetar med frågor runt mat och överkänslighetsreaktioner, Allergi-

Denna och ÄK-livs för märkningsfrågor har gruppen. grupp grupp utarbetat ett gemensamt nordiskt arbetsdokument "Labelling of Potential Allergens Foods". Där föreslås att kända starka allergen alltid ska deklareras och att den s.k. 25-procentsregeln ska sänkas till 5 procent. Detta dokument har varit ute på remiss hos Codex medlemsländer och diskuterades vid det möte Codex märkningsgrupp hade i Kanada

som 1994. Flera länder har ställt sig positiva och diskussionerna fortsätter. Frågan kommer att tas upp på Codex märkningskommitté i maj 1996. Det man trycker hårdast på från svensk sida är att vissa kända särskilt starka allergen alltid måste deklareras oavsett mängd, såsom nötter, ärtprotein, mjölk, ägg och fisk.

9 SvD 95-11-15. Se också "Marknaden för kött och köttprodukter", KoB:s faktablad nr 30, dec 1995

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 105

Livsmedelsverket har förklarat sig försöka minska problemen för allergiker genom att göra snäv tolkning vilka sammansatta ingredien av enser som kan anses ha en allmänt vedertagen beteckning bland svenska konsumenter och informera reglerna till berörda Dagab om grupper. uppger i KoB:s sortimentsundersökning att alla kända allergener alltid måste deklareras deras produkter och att de ställer krav på samma sina leverantörer. Hemköp och KF kräver sina leverantörer av att man tillämpar de gamla svenska reglerna för märkning i sin helhet i detta avseende. Även andra än allergiker kan i behov grupper vara av en korrekt innehållsdeklaration. Vegetarianer, och vissa religiösa veganer grupper som inte äter all sorts mat är några exempel.

Kvalitets- och symbolmärkning

Märkning med symboler av olika slag har blivit ett mycket populärt medel i marknadsföringen vissa produkter. Främst är det miljöav märkningen som har fått stort genomslag hos konsumenterna, och man kan idag hitta en rikhaltig flora eller mindre seriösa märken av mer främst på rengöringsmedel och Men även för livsmedel finns det papper. en del symboler som ska signalera god kvalitet i eller form. en annan Kvalitetsmärkningen omfattar främst de områden inte märksom ningskungörelsen omfattar, t.ex. näringsvärde och odlingsmetoder. Mest känt är Gröna nyckelhålet som garanterar fettsnåla och fiberrika livsmedel. Tillstånd att använda Gröna nyckelhålet Livsmedelsverket. ges av För ekologiskt producerade livsmedel finns KRAV- och Demetermärkningen, som båda hanteras icke-statliga organisationer. Potatis av kontrolleras och kvalitetsmärks Svensk matpotatiskontroll, SMAK. av Kontrollen har tidigare varit statlig Livsmedelsverket har föreslagit men att branschen själv ska ta över kontrollen.

5.6.2¶Reklam

1994 lade företagen ungefär 29 miljarder kronor på reklam i svenska ner media, fördelat med ungefär hälften på traditionella medier t.ex. press, TV, bio och hälften på icke-traditionella medier t.ex. direktreklam, mässor och butiksreklam. Livsmedelsbranschen är stor reklamköpare en det är dock svårt att särskilja kostnaderna för just denna bransch. En -

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

106 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

strukturförändring reklammarknaden pågår för närvarande. TVreklamen ökar t.ex. stadigt, och direktreklamen tar marknadsandelar från dagstidningama.

Marknadsföringslagen är redan tidigare till största delen harmoniserad med EU:s lagstiftning. Den stadgar att reklam inte får vilse-

vara ledande och måste hålla sig till god marknadsföringssed. Dock är det enligt EG-rätten inte förbjudet att rikta TV-reklam direkt till barn under 12 år, vilket det är i Sverige. I EU gäller den s.k. sändarlandsprincipen, vilket innebär att det är sändarlandets regler för TV-sändningar ska

som gälla, och inte de som gäller i mottagarlandet. Detta innebär i sin tur att t.ex. TV3, som sänder från Storbritanien, faller utanför svenska bestämmelser. Från svensk sida arbetar man med att försöka påverka EU att anamma det svenska synsättet; att inte barn ska utsättas för TV-reklam. Konsumentombudsmannen driver därför för närvarande ett mål i EGdomstolen om att annonsörer inte ska omfattas av sändarlandsprincipen, utan måste rätta sig efter svensk marknadsföringslag. Beslut väntas någon gång under 1996.

En förväntad förändring av EU-medlemskapet ökad kon-

var en kurrens av utländska varor, och därmed ökad mängd reklam. Men

en den tydligaste och mest intressanta följden av EU-anpassningen är den massiva marknadsföringsinsats för svensk mat kommit igång

som istället. Man väntade sig tydligen att den utländska konkurrensen skulle bli svår vid en anslutning till EU:s fria marknad, och därför satsade man

en intensiv marknadsföring av svenska livsmedel. LRF:s kampanj "På väg mot världens renaste jordbruk" har blivit mycket uppmärksammad, liksom Scans "Bra mat från Sveriges bönder". Svenska bönder framhåller gäma att de inte använder hormoner eller kadavermjöl i djuruppfödningen, att de är försiktiga med antibiotikaanvändningen och inte transporterar djuren onödigt långt, osv. Svensk mat marknadsförs som liktydigt med god kvalitet.

5.7¶Etisk kvalitet

Konsumenterna har ibland invändningar mot att köpa vissa produkter därför att de anser att de producerats ett etiskt felaktigt sätt. Diskussionema kring denna immateriella kvalitet har på senare tid blivit alltmera uppmärksammade.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 107

5.7.1 och

Djurskydd djurhälsa

Kadavermjöl i djurfoder

Kadavermjöl tillverkas av självdöda djur, avlivade sjuka djur eller

av djurdelar som kasserats vid slakt, och används i vissa länder i foder till husdjur. I Sverige infördes i mitten 1980-talet ett totalförbud

av mot att använda kadavermjöl i foder, efter intensiv mediadebatt och häftiga

en konsumentreaktioner. I EU finns inget generellt förbud mot att använda kadavermjöl på detta sätt, och Sverige fick vid medlemskapsförhandlingama igenom ett undantag under övergångsperiod t.0.m. 1997. För

en att vi ska kunna bibehålla förbudet efter

1997 måste vi lägga fram en godtagbar vetenskaplig dokumentation att det är motiverat. Jordbruksverket kommer att få regeringens uppdrag att ta fram sådan dokumentation, ska bevisa att det är farligt eller olämpligt för

som människor att äta kött från djur utfodrats med kadavennjöl. Kada-

som vermjöl anses t.ex. orsaka den s.k. galna kosjukan BSE, hjärn-

en sjukdom som är dödlig för djuren. Forskarna kan idag inte utesluta

att "galna ko-sjukan" också kan överföras till människor. Det finns dock även en etisk och djurskyddsmässig aspekt på problemet. En åsikt

som förs fram inom konsument- och djurskyddsrörelsema djur inte alls

är att ska utfodrats med kadavermjöl och därmed riskera att få BSE, oaktat vilka risker smittan innebär för människor.

Djurtransporter

Djurtransportema blev en av de första stridsfrågor i EU uppmärk-

som sammades av svenska media. Ministerrådet har beslutat trans-

nu om en porttid på 2 14 timmar med timmes med vatten och föda.

x en paus Motsättningama var stora mellan länderna i söder och och

norr, resultatet blev kompromiss. De svenska och tyska förslagen löd på

en en maximal transporttid på 2 8 timmar med tre timmars vila för slakt-

x djur och 2 x 12 timmar för livdjur, medan vissa länder i södra Europa ville ha 2 x 22 timmar som maximal transporttid.

Användning hormoner och antibiotika i tillväxtbejrämjande syfte

av

Användning av hormoner i tillväxtstimulerande syfte i djuruppfödningen är förbjudet inom hela EU, liksom hormoner ökar mjölkproduk-

som

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

108 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

tionen de s.k. bovina somatotropinema, BST. Motivet är främst hänsyn till djurens hälsa och välbefinnande. Oro för vad kan hända med

som livsmedelskvaliteten på sikt spelar också in. Men nu kan en uppluckring av förbudet vara på gång. Codex har tagit ställning för att tillåta tillväxthormoner i djuruppfödningen genom att man sommaren 1995 beslutade om att införa gränsvärden för vissa hormoner i köttprodukter. EU reserverade sig mot beslutet. Denna behandling är tillåten i USA, och USA har därför vänt sig till WTO och begärt en utredning av EU:s hormonförbud, eftersom man är intresserad av att kunna exportera sitt kött till Europa. Kan inte EU bevisa att hormoner är farliga för människor kommer förbudet förmodligengen att bedömas vara ett handelshinder och måste förmodligen upphävas. Detta innebär att inte heller Sverige och Livsmedelsverket kan hindra att hormoner används här i landet. Det kommer dock att vara tillåtet för köttbranschen att ställa egna krav på hormonfrihet.

Under hösten 1995 avhölls en europeisk konferens i ämnet där vetenskapliga uppgifter lades fram som ifrågasatte att hormoner i kött är skadliga för människor. De aspekter Sverige främst

som anser vara viktiga när det gäller hormonanvändningen, nämligen etik och djurskydd, diskuterades inte alls på konferensen. Man anser bl.a. från svensk sida och inom den europeiska konsumentrörelsen allmänt att djuren ska få växa i sin egen takt och inte konstlad väg tvingas producera

mer mjölk än normalt.

När det gäller antibiotika ser det lite annorlunda ut. Antibiotika är tillåtet att använda i stora delar av Europa i tillväxtbefrämjande syfte, vilket kan synas vara lite konstigt eftersom effekten är densamma som med hormonema. Samma etiska diskussion återfinns dock, man vill inte att djuren ska tvingas att växa snabbare än vad som är naturligt. Problemen med att för hög antibiotikaanvändning ger resistenta bakterier diskuteras givetvis också se också kap. 5.4.3.

5.7.2 Etiska på handeln med världen

aspekter tredje

En viktig aspekt som inte innefattas i det traditionella kvalitetsbegreppet när det gäller livsmedel, är den etiska bedömningen av handeln med tredje världen. En produkt som kaffe, som till stor del produceras i Latinamerika, kan t.ex. ha framställts av underbetalda arbetare på

en plantage som för att nå maximal vinst suger ut jorden alldeles för hårt. Detta är något som upprör en del svenska konsumenter, och de vill

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 109

därför veta hur produktionen i och handeln med tredje världen sköts. Begreppet fair trade, rättvis eller solidarisk handel, betyder att den

som tillverkar eller säljer en produkt ska ha rätt till ett värdigt liv

samma som vi som köper den, och det har blivit ett slagord i debatten.

För att främja en rättvis handel arbetar ett antal ideella företag och organisationer, bl.a. i kyrkans regi, med att importera och sälja

varor som framställts av företag i tredje världen tillämpar ekologiskt

som en och humanitärt hållbar produktion. Under 1996 har ett arbete påbörjats i Sverige med att skapa ett system för import och märkning

av produkter med ett s.k. Rättvisemärke i större skala. Det är sju kyrkliga

solidaritetsorganisationer bl.a. Lutherhjälpen och Kyrkomas världs-

forum som vill att svenska konsumenter ska börja tänka på hur

varorna till att börja med kaffe producerats ett etiskt perspektiv, att

ur genom märka ut bra produkter. Liknande system finns i bl.a. Holland och Tyskland. Även KF har planer på utveckla motsvarande

att ett system, och EG-kommissionen diskuterar för närvarande åtgärder för att främja denna åtgärder.

typ av

EU:s gemensamma marknad utgör tullunion gentemot omvärlden,

en vilket innebär att import från länder utanför EU försvåras och produktionen i EU skyddas. Det ibland kallade "Fästning Europa" inverkar skadligt på världsmarknaden. Jordbrukspolitiken i EU har också

haft direkta negativa effekter jordbruket i utvecklingsländerna.

Prisnivån till producenter har hållits konstlat hög nivå inom EU,

en samtidigt som överskotten dumpats på världsmarknaden till priser tredje världen inte kan konkurrera med. Detta har berövat utvecklingsländerna exportmöjligheter, har också lett till avfolkning och

men en större fattigdom på landsbygden då det har varit lönsamt för

mera befolkningen att köpa sin mat på marknaderna i städerna än att arbeta som bönder.

EU:s system med högre tullar på förädlade produkter än på oförädlade försämrar möjligheten till rättvis handel. I och med Sveriges

en EU-inträde höjdes också de svenska tullsatsema på förädlade Om

varor. tullama på förädlade produkter sänktes skulle utvecklingsländerna kunna satsa på att förädla sina produkter för att kunna sälja dem till ett bättre pris. En ytterligare skillnad mellan den politik Sverige förde tidigare och EU:s politik på detta område är att Sverige hade enhetliga tullar för alla

° Se vidare i "Europeiska konsumentrörelsers på EU:s jordbrukspolitik",

syn KoB:s faktablad nr 32, 1996

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

110 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

länder. EU, och därmed också Sverige numera, har olika tullar för olika länder, vilket snedvrider konkurrensen mellan länderna i tredje världen. Det s.k. Loméavtalet ger 69 tidigare kolonier inom ACP-gruppen rätt att fritt och utan tullar exportera varor till EU jordbruksprodukter

som omfattas av CAP dvs. odlas inom EU är dock undantagna. Dess-

— utom har EU ibland mycket små kvoter för import av vissa varor från länder utanför EU, allt for att skydda det egna jordbruket.

5.7.3¶Etiska invändningar mot användningen av

nya tekniker

Det främsta argumentet inom konsument- och miljöorganisationema mot nya tekniker i livsmedelsproduktionen är att man inte vet vilka följder på lång sikt de kan föra med sig. Även vetenskaplig expertis

som om idag att inga faror finns, säger många inom både svensk och

anser europisk konsumentrörelse nej till dessa tekniker just av denna anledning. Mot forespråkarnas argument om bättre hållbarhet, reducering av bakterier och bättre grobarhet står alltså motståndarnas etiska invändningar, och det är några av dessa invändningar som presenteras här. Se också kap. 5.4.1.

Bestrålning

Bestrålning livsmedel är relativt teknik. Även det för

av en ny om närvarande inte finns några vetenskapliga bevis for att metoden skulle

farlig för människor, så hyser många konsumenter tvivel inför den. vara Väldigt få studier är gjorda över hur bestrålning av livsmedel påverkar människan över längre tid, och huvudinvändingen mot tekniken är att man kanske inte kan utläsa negativa resultat förrän efter flera år. Dessutom förändrar bestrålning produkternas sammansättning, och man befarar att detta kan innebära nya risker.

Inom den europeiska konsumentrörelsen är ställer man sig kritisk mot metoden, men accepterar idag bestrålning av kryddor på flera håll, bl.a. inom CEG och BEUC. Båda dessa organisationer arbetar for att en harmonisering ska ske av reglerna for bestrålning av livsmedel, samt att

lista for vilka produkter som får bestrålas ska upprättas. en gemensam Konsumentskyddet vill man lösa genom konsekvent märkning och ett

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten lll

godkännande produkt för produkt av livsmedel som ska tillåtas för bestrålning.

Genmodzfierin g

De främsta argumenten mot genmodifierad mat, som framförs flera

av konsument- och miljöorganisationer i Sverige och Europa, är följande:

Man har ännu inte sett eflekterna genmodifiering livsmedel på - av av

längre sikt. Inga forskare kan garantera att genmodifierade produkter inte medför risker för människor, djur eller miljö i framtiden.

Den bättre hållbarhet för tomater har uppnåtts med — ex. som

genteknik används ofta fel. Idag måste tomater plockas för

omogna

att de ska kunna hålla för transporter, men med genmodifiering kan

de plockas mogna och ändå komma fräscha fram till konsumenten. Men nu hävdar man inom konsumentrörelsen att de genmodifierade

tomaterna ändå plockas omogna, och den bättre hållbarheten används

för att hantera och transportera dem under längre tid istället.

Mat ska åldras naturligt.

-

Att överföra djur- eller människogener till växter är oetiskt. —~

Tekniken kan innebära problem för vissa religiösa grupper och

veganer, kanske också för allergiker.

Det är oetiskt att utsätta djur för genexperiment. Djuren ska må bra —

och inte behöva lida för människans skull. Genmodifiering djur

av

innebär ofta att man vill att de ska producera kött, vilket kan

mer

innebära en onaturlig muskeltillväxt hos djuren.

" Den s.k. Belgian Blue, nötras figurerat mycket i svensk media

en som som "monstertjuren", är dock inte genmodifierad utan framavlad på konventionellt vis. Belgian Blue-koma måste förlösas med kejsarsnitt, och djuren måste slaktas i förtid eftersom benen inte bär dem längre.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

112 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

5.8¶Milj

Konsumenternas intresse för sambanden mellan konsumtion, produktion och miljö har ökat, och de är villigare att ta ett större for miljön.

ansvar

Potentiella konflikter finns dock mellan konsumentintresse och miljöintresse:

miljövänliga produkter är ofta dyrare än konventionella. -

miljökrav och funktionskrav kan stå i konflikt -

Alltmer uppmärksamhet riktas på jordbrukets miljökonsekvenser och möjligheterna att bedriva en uthållig produktion. Om det ekonomiska stödet till jordbruket är produktanknutet ökar intensiteten i jordbruket, d.v.s. användningen av bekämpningsmedel och gödsel, vilket medför läckagerisker och andra negativa miljöeffekter. Jordbrukets omvandling av odlingslandskapet innebär ett hot mot den biologiska mångfalden. Å andra sidan kan neddragning traditionellt jordbruksstöd innebära

en av att jordbruksverksamhet som anses önskvärd från miljösynpunkt riskerar att upphöra. Väl genomtänkta reformer av jordbrukspolitiken behövs för att uppställda miljömål skall kunna uppnås.

En miljövänligare jordbruksproduktion är ett uttalat mål även för

producentgruppema och staten. LRF i sitt konsumentpolitiska

anger program som mål att Sveriges bönder ska producera livsmedel från världens renaste jordbruk.

5.8.1 EU:s i

miljöstöd jordbruket

I och med EU-medlemskapet blir miljökvaliteten på livsmedelsområdet avhängigt EU:s politik. Miljöfrågoma har tydlig bäring på såväl

av

konsument- som jordbrukspolitik.

Miljöfrågoma är fortfarande till stor del nationell angelägenhet.

en Legala och finansiella ramar ges dock nu av gemenskapen.

Sverige överlämnade under våren 1995 förslag till EG-kommissionen om hur man skulle utforma de miljöåtgärder i och med EU-

som medlemskapet infördes i jordbrukspolitiken.

Ett förslag till utformning av ett svenskt program för miljöstöd lämnades tidigare i en utredning SOU 1994:82. Där valdes att utnyttja i stort sett hela den framförhandlade tre miljarder kronor

ramen om per år, varav EG skulle finansiera 50%. I början 1995 slöts överens-

av

Del 11 Utvecklingen efter E U-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 113

kommelser om jordbruksstödet mellan centerpartiet och den socialdemokratiska regeringen att faktiskt utnyttja denna ram. En del av norrlandsstödet fördes då över till miljöstöd.

Miljöprogrammet som beslutades 1995 omfattar miljöstöd för

öppet odlingslandskap, för att bevara odlingslandskapet och förhindra I

en omfattande nedläggning av jordbruksmark

biologisk mångfald, för att förstärka slåtterängars och betesmarkers

-

höga natur- och kulturmiljövärden

kulturmiljöer, för skötsel av landskapselement med rika lämningar av -

äldre markanvändning i jordbruket

ekologisk odling, med sikte på att tio procent av arealen är omställd

-

år 2000

skyddszon/extensiv vall för att minska växtnäringsläckage och -

erosion

fånggrödor, för att minska kväveutlakningen under vinterhalvåret -

utrotningshotade husdjursraser, för bevarande av dessa -

våtmarker och småvatten, för att öka den biologiska mångfalden -

bruna bönor, för bevarande av den traditionella odlingen -

Miljöprogrammet omfattar alltså 1,5 miljarder kronor per år från den svenska budgeten under en femårsperiod, och lika mycket till från EU. Det innebär väsentligt höjd ambitionsnivå för miljöåtgärder i

en jordbruket. För samtliga åtgärder inom miljöprogrammet finns medel för särskilda informations— och utbildningsinsatser riktade till lantbrukare. Miljöprogrammet kommer att utvärderas 1997 med hänsyn till effekterna för uppsatta mål och behovet av förändringar.

Ännu har inte hela kunnat utnyttjas jordbruket. Under 1995

ramen av har svenska jordbrukare fått drygt 500 miljoner i miljöstöd till öppet odlingslandskap, och ytterligare 100 miljoner till ekologisk odling. Dess stödfonner väntas öka i framtiden, utformningen kan förändras.

men

Del 11 Utvecklingen efter E U-inträdet

114 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

EU:s miljöstöd i jordbruket infördes med EG:s reform 1992 den av gemensamma jordbrukspolitiken, CAP. Jordbrukspolitiken har från början uppmuntrat ett intensivt, högavkastande europeiskt jordbruk. Enligt kritikerna har detta inneburit maximal produktion med liten hänsyn till långsiktig hållbarhet. Kritikerna kräver att inom CAP försäkrar nu man sig om att jordbrukspolitiska åtgärder är konsistenta med miljömål. Jordbrukspolitiken är numera, sedan delar den s.k. MacSharryreav formen av 1992 genomförts, i mindre utsträckning än tidigare baserat prisstöd, som premierar stor produktion. I stället direkta inkomsten ges stöd som torde ha en dämpande effekt på intensiteten i jordbruket och därmed vara mera miljövänliga. Kompletterande stöd skulle till vissa miljövårdande åtgärder, ges

skogsplantering på åkermark och förtidspensionerin jordbrukare. De

g av nya stöden till skydd för miljön och odlingslandskapet i EU:s anges direktiv 2078. nr Principema bakom miljöstödet och direktiv 2078 är enligt mångas mening förvirrande. Det har flera mål ett mycket viktigt är att varav ge lantbrukarna högre inkomster. Samtidigt ställs miljökrav. Principen, som kallas cross-compliance, innebär alltså att för att viss typ stöd ska en av ges, ställs krav på ett annat område. En känd tillämpning av crosscompliance principen i Sverige under 1995 har varit jordbruksverkets krav på miljögodkänd gödselhantering för att lantbruksföretaget i en fråga skulle få tilldelas mjölkkvot. en

5.8.2¶Miljövänlig konsumtion

För att hänsyn till miljön skall avspeglas i vår konsumtion krävs kunniga och medvetna konsumenter, framsynta producenter och bra teknologi, men också effektiva styrmedel; miljömärkning, ekonomiska styrmedel och regelsystem. Ett miljövänligt levnadssätt ställer stora krav konsumenten i form av merarbete och infonnationssökning. Informationen till konsumenterna är ofta splittrad när det gäller olika aspekter på eller tjänst. Det en vara kan gälla pris, kvalitet, säkerhet, energiåtgång eller andra miljöaspekter. I konsumentberedningens förra betänkande bedömdes effekt en av den interna avregleringen i den svenska livsmedelspolitiska reformen av 1990 vara att marknaden fungerar bättre och att konsumenternas önskemål och efterfrågan lättare når fram till råvaruproducentema. Detta skulle då också gälla miljömedvetna konsumenters efterfrågan.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 115

En viktig del av efterfrågan på miljökvalitet består av efterfrågan på ekologiska livsmedel. En samlad diskussion om ekologiska livsmedel förs i detta betänkande i del kapitel 4.5.

Agenda 21-dokumentet, antaget vid FN:s konferens om miljö och utveckling UNCED 1992, berör konsumenterna och miljön genom målsättningar som

att främja konsumtions- och produktionsmönster, som minskar på- -

frestningarna på miljön, och som tillfredsställer mänsklighetens bas-

behov.

att utveckla bättre förståelse för konsumtionens roll och vägar att -

åstadkomma mer hållbara konsumtionsmönster.

att uppnå hållbara konsumtionsmönster genom att de utvecklade

-

länderna går i spetsen.

Den svenska konsumentpolitiken har tagit upp tankar från Agenda 21, och ställs krav att uthållig konsumtion ska skrivas i EU:s

nu

konsumentpolitik.

För närvarande sitter en utredning under Civildepartementet och utreder "Konsumentema och miljön". Utredningen ska belysa olika hinder som kan finnas för konsumenterna att välja den sorts konsumtion som belastar miljön minst och föreslå lösningar som undanröjer hindren. Genom konsumenters, organisationers och myndigheters insatser kan också produktionsmönster med denna inriktning utvecklas.

Internationella konsumentorganisationer och miljön

Internationella konsumentorganisationer bedriver ett aktivt miljöarbete.

Consumers International CI antog våren 1993 ett miljöprogram. Dess filosofi inbegriper konsumenternas rätt att leva i hälsosam och ut-

en hållig miljö. Uppfyllandet av behoven för morgondagens konsumenter beror av ändrade konsumtionsmönster idag. Därför är det viktigt att hjälpa konsumenter att "tänka grönt". Exempel på CI:s verksamhet därvidlag är småskrifter, s.k. briefing papers, om miljöval för konsumenter och miljömärkning. Ett paketmaterial att använda för medlemsorganisationerna finns konsumentaktioner för grönare värld. CI

om en

Del II Utvecklingen efler E U-inträdet

116 Konsumenterna och Iivsmedelskvaliteten

har också utgett ett policydokument rubricerat Inför 2000-talet, övergången till uthållig konsumtion. Consumers in Europe Group CEG i London visar i sin årsrapport många aktiviteter på miljöområdet, exempelvis möten med den som

brittiske miljöministem Agenda 21, miljömärkning, om konsumentrepre-

sentation, EU-kommissionens "grönbok" för miljöskador, om ansvar

förpackningsproblem, miljöargument i marknadsföringen, och trädesbidrag i jordbrukspolitiken. Energi och förpackningar är andra viktiga frågor.

Konsumentorganisationema vill skapa nya konsumentfora för miljö-

frågor, inte lämna miljöaspekter på konsumentfrågoma till miljöorga-

nisationer. De bedömer det till exempel viktigt nå bra lösningar som att för resurssvaga konsumenter och att inte hamna i protektionism.

Konsumentorganisationer visar intresse för miljöfrågor, och omvänt arbetar miljöorganisationer alltmer med konsumentfrågor. Miljögrup-

pema lokalt arbetar dock mindre ofta med livsmedelsfrågor än de

nationella miljöorganisationema. Konsumentorganisationema inom EU, ex. danska F orbrugerraadet

och holländska Consumentenbond, arbetar aktivt med

miljöfrågor.

Prioriterade arbetsuppgifter är arbetet med EU:s miljömärke och EU:s översyn av livsmedelsreglema. Man arbetar också med frågan markom

nadsföring av ekologiskt odlade livsmedel.

5.8.3 EU:s

miljöpolitik

Miljöaspektema på konsument- och jordbrukspolitik måste

ses mot

bakgrund av EU:s allmänna miljöpolitik. I Rom-fördraget, EU:s grundlag, fanns från början inga

regler om en gemensam miljöpolitik, men i början 1970-talet växte insikten att av om miljöproblem inte stoppas av gränser. EU har sedan 1973 antagit fem, icke bindande, miljöhandlingsprogram. I enhetsakten 1987 skrevs möj-

ligheten att föra miljöpolitik. Maastricht-fördraget inne-

en gemensam bar ytterligare en förstärkning det europeiska miljösamarbetet, av genom

formuleringarna i artikel 130 om att miljöfrågan ska integreras i all

annan politik. Detta görs dock inte alltid. Hittills har den gemensamma miljöpolitiken, efter enhetsakten och Maastrichtfördraget, styrts genom hundratals rättsakter, två slag: av

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 117

harmoniseringsregler, gemensamma regler om miljökrav varor,

a

för att inte olika regler i olika länder ska hindra handeln. I de fall

gemensamma regler inte införts gäller Cassis-principen: en vara som

får säljas i ett EU-land får också säljas i de andra. Undantag måste

visas inte förtäckta handelshinder.

vara

b minimi-regler, egentliga miljöregler, som inte direkt har med den

fria handeln att göra. Enskilda länder får gå över men inte under

kraven. Minimiregler finns för exempelvis Vattenkvalitet, luftkvalitet, miljökonsekvensbedömningar, naturvård.

Nya regler finns sedan 1994 för "handel" med och transporter av avfall. Länderna har möjligheter att förbjuda import av avfall.

Inom EU-kommissionen hanteras miljön och miljöärenden inom generaldirektorat nr XI. En avdelning sköter det gemensamma europeiska miljömärket EU-blomman. Enligt förordningen skall dock denna märkning inte omfatta livsmedel, drycker eller läkemedel. EU:s miljömärkningsprogram startade 1992 och omfattar nu tvätt- och diskmaskiner, tvättmedel, toa- och hushållspapper, jordförbättringsmedel och glödlampor. I Sverige har SIS Standardiseringsorganisationen i Sverige fått uppdraget att vara behöri organ för EU-blomman. Intresset för och användningen märket är dock än så länge betydligt svagare än för

av den nordiska motsvarigheten Svanen funnits längre i Sverige. Att

som många olika miljömärken finns kan visserligen leda till att konsumenterna blir förvirrade, och vissa miljöpåståenden från privata företag har inte visat sig vara tillförlitliga. Allt kan inte lösas med märkning

tillförlitlig konsumentvägledning krävs också. Ökad prioritet bör utan

åt miljöfrågor i konsumentinformationen, miljömärkning bör ges mera utvecklas, konsumenterna bör kunna bedöma miljöargument i marknadsföringen, sådana miljöargument får vilseledande. De nordiska

vara konsumentombudsmännen har utarbetat kriterier för detta.

EU:s miljöbyrå EEA European Environmental Agency, som är placerad i Köpenhamn, samlar data om medlemsländemas miljöförhållanden. Man har däremot inte till uppgift att kontrollera medlemsländer-

åtaganden i miljöpolitiken. Datainsamlingen visar dock att skillnanas derna minskar mellan medlemsländerna vad gäller efterlevnad av EU:s

miljödirektiv

.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

118 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

Miljöhandlingsprogram

Av de femåriga och icke-bindande miljöhandlingsprogrammen handlade det första från 1973 allmänt att minska föroreningar och undvika om

exploateringar som orsakar ekologisk skada. PPP-principen Pollutor

Pays Principle angavs som riktmärke, dvs principen att det är den som förorenar som skall betala, det är inte konsumenterna ska betala för som

att slippa föroreningen. I nästa femårsprogram tog vatten- och

man upp

luftföroreningar samt bullerfrâgor. Denna princip skrevs sedan i

enhetsakten 1987. Utnyttjandet naturresurser behandlades för första av gången i miljöhandlingsprogrammet 1983. I det följande programmet behandlades olika substanser och föroreningskällor. 1992 togs beslut om det senaste miljöhandlingsprogrammet i EU. Där förespråkades införandet av ekonomiska styrmedel såsom miljöavgifter, vilket dock har blivit svårare än man trott. Endast ett fåtal länder har gjort detta. England har stoppat krav på en koldioxid/ energiskatt. Detta är ett exempel på svårigheten att fatta beslut i Rådet, där enighet krävs.

I det femte miljöhandlingsprogrammet, Towards sustainability, 1993,

anlades ett globalt perspektiv. I detta för uthållighet utpekades program fem sektorer som särskilt viktiga, nämligen industri, energi, trafik, jordbruk och turism. Miljöhänsyn ska också tas vid utformning av jordbruksstöd och vid användningen EU:s strukturfonder. av Nu har kommissionen gjort översyn detta miljöhandlingsen av program bland annat med hjälp EEA. I översynen pekar kommisav sionen på behovet att integrera miljöfrågoma i andra politiska områden, såsom till exempel jordbruket. Sverige pekas ut ett land där miljösom frågoma väl integrerats i jordbrukspolitiken. Man förväntar sig därför nya ideer på detta område från Sverige. Hittills har miljöhänsyn inte

integrerats nämnvärt i de gemensamma marknadsordningama i jord-

brukspolitiken; det behövs sådant. Ett de fåtaliga fallen är mera av införandet av maxgränsen för antal djur hektar i stödsystemet för per köttdjur. På gödselområdet visar översynen att användningen handelsav gödselkväve gått ner 20% från 1988 till 1992. Fosforgödselmedel minskade samtidigt med 40. Näringsläckage är dock vanligt; högsta gränsen för nitrat i grundvattnet överskrids på 50% jordbruksarealen i EU. av Riktlinjen 2,5 mg per liter överskrids på 80% arealen. av Kommissionen föreslår att jordbruksstödet i framtiden ska styras från prisstöd till direktstöd delvis knyts till miljökrav. Detta kallas som cross-compliance, och föreslogs även Fischler i kommissionens av

Del 11 Utvecklingen efter E U-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 119

vitbok om jordbrukspolitiken hösten 1995. Kommissionen uppmanar även länderna att mer effektivt följa redan existerande miljöregler och att förbättra rapportering och insamling av statistik.

Den svenska inställningen

Den svenska regeringen vill att EU:s miljöregler tydligare ska framhävas utgå från en hög skyddsnivå. Sverige ska inte behöva sänka miljöstandarden vid tillämpning av en EU-gemensam politik. Den svenska regeringen vill också att Sverige skall vara drivande i EU:s miljöpolitik. Kravet på att miljöhänsyn ska integreras i övriga politikområden bör förstärkas. Sektorsansvaret är därvidlag av stor vikt, ett exempel är vikten att miljöansvar tas i jordbrukspolitiken.

av

I Sverige finns sedan tidigare ett miljömål i vår jordbrukspolitik; om odlingslandskap, historisk och fysisk kulturmiljö, biologisk mångfald, samt att minimera jordbrukets miljöbelastning. Den svenska riksdagen har beslutat om två halveringar av användningen av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket. Vidare har riksdagen beslutat att kväveutlakningen från jordbruket skall halveras fram till år 2000.

Inför EU:s regeringskonferens 1996 föreslår den svenska regeringen att ett miljömål för den gemensamma jordbrukspolitiken förs in i Romfördragets artikel 39. Ett sådant miljömål har som ovan nämnts tidi-

funnits i den svenska jordbrukspolitiken. Vidare bör miljökraven gare i artikel 100a i Romfördraget stärkas, eftersom det är viktigt att Riokonferensens mål om hållbar utveckling återspeglas i EU:s fördrag och Maastrichtfördraget är skrivet före Rio-konferensen.

5.8.4¶Miljö och handel

Den marknaden i Europa innebär ett fritt varuflöde inom

gemensamma EU och regler på livsmedels- och miljöområdet. Även

gemensamma konsumentskyddet har till viss del harmoniserats. För Sveriges del har handeln med livsmedel varit begränsad. Vidgat utrymme för import kan dock skapa ett starkare konkurrenstryck den inhemska produktionen med lägre priser, snabbare teknisk utveckling och högre kvalitet som följd, något som är betydelsefullt från inte minst konsumentsynpunkt.

Del 11 Utvecklingen efter E U-inträdet

120 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten

Vissa konsumentgrupper uttrycker for den ökade handeln oro att leder till miljöproblem, inte minst de långa genom transporterna. En allsidig kost förutsätter dock omfattande import sådant inte en av som eller endast till stora kostnader kan produceras inom landet. Utan livsmedelsimport skulle svenska folkets mathållning bli både torftig och

ohälsosam. De flesta livsmedel är färskvaror ställer höga krav som snabba och bra transporter. KoB refererade i sitt förra betänkande till

SCB:s transport- och industristatistik, visar att livsmedel fraktas i som genomsnitt betydligt längre sträckor än andra Totalt har de varor. sett genomsnittliga transportsträckorna förändrats obetydligt 1985 sen men för livsmedel har de ökat något.

Internationella konsumentorganisationer CI/BEUC

som anser att handel i sig inte är negativt för miljön. Bättre ekonomi minskar trycket

på miljön. Det finns ingen egentlig motsättning mellan liberaliserad en handel och miljövård. Båda har mål, att effektivast använda och samma fördela samhällets resurser. För att begränsa miljöproblemen bör i allmänhet ekonomiska styrmedel som avgifter och dylikt användas än förbud och liknande snarare regleringar. EU använder dock ekonomiska styrmedel i mindre utsträckning än Sverige; i EU finns exempelvis ingen koldioxidskatt. Ekonomiska styrmedel också ett sätt att begränsa konflikten mellan vore handel och miljö. Då skulle miljökostnader för och dylikt transporter hanteras genom avgifter direkt för miljöpåverkan. Detta kallas ekoav nomer för intemalisering miljökostnaderna. På så sätt skulle inte av behov finnas att direkt reglera handeln. Få länder har dock påbörjat

intemalisering av miljökostnaderna och därför märks i opinionen en konflikt mellan handel och miljö.

Gränsöverskridande miljöproblem kan endast lösas intergenom nationellt samarbete. I detta samarbete sker avvägningar hur av handelsrestriktioner ska kunna minimeras samtidigt skyddet för som konsumenter och miljö hålls hög nivå. CI/BEUC:s ståndpunkt en är att miljöfrågor inte ska lösas handelsregler utan intergenom genom nationella överenskommelse för att skydda miljön. Legitima miljöregler ska tillåtas, "grön protektionism" undvikas. men Miljöfrågorna diskuterades först sent i den nyligen avslutade GATT-

rundan. En arbetsgrupp arbetar vidare med dessa frågor. Nästa GATTrunda tros till stor del fokuseras kring miljö/handel-frågoma. En känslig

fråga är huruvida handelshinder skall få användas för att skydda den

gemensamma miljön. Inte heller reglerades frågor produktionsom metoder. GATT-avtalet idag inga möjligheter att stoppa oönskade ger

Del 11 Utvecklingen efter E U-inträdet

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten 121

produkter med hänvisning till produktionsmetoderna. Däremot är miljömärkning tillåten för att upplysa konsumenten.

GATT har nu ombildats till en permanent organisation, World Trade Organisation, WTO. WTO har arbetsgrupp handel och miljö,

en om Trade and Environment group. Viktiga frågor på dagordningen är kopplingen mellan handelsåtgärder vidtagna inom för internationella

ramen miljökonventioner MEA och handelsregelverket enligt artikel XX i

GATT, samt frågor förknippade med miljöreglers effekter mark-

nadstillträde. Diskussionerna handlar mycket att säkerställa att miljö-

om åtgärder inte i onödan hindrar marknadstillträde för exportörer från utvecklingsländer. Handelsmöjligheterna är viktiga för länder

som samtidigt angriper fattigdomsproblemen och miljöproblemen. Sverige försöker driva frågan om ökat marknadstillträde med hjälp miljömärkning.

av Är det produktionsprocessen eller slutprodukten ska

som vara miljömässigt sund U-ländema anser det Positiva åtgärder rekom-

senare. menderas i stället för handelsrestriktioner gentemot exportländemas miljöproblem. En annan fråga är problemet med är förbjudna

varor som av miljö- eller hälsoskäl i det landet, ändå kan komma

egna men som att exporteras. Flera u-länder har uttryckt farhågor för dylik export

av s.k. DPGs Domestically Prohibited Goods från i-ländema.

Handelsfrågoma har även en etisk aspekt, uttryckt i strävandena efter "solidarisk handel", vilket behandlats i avsnitt 5.7 Denna aspekt

ovan. på handeln betonar de mänskliga rättigheterna, det kan också

men

kombineras med miljöintresset, som i Naturskyddsföreningens kampanj

för det ekologiskt odlade kaffet Café Organico från Mexico.

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

6 och

Prisutveckling prisnivåer

EU-anslutningen förväntades öppna för ökad konkurrens på den svenska livsmedelsmarknaden, dittills domininerats ett

som av fåtal inhemska starka aktörer inom både industri och handel. Införandet av EG:s jordbruksreglering, med lägre prisstöd och högre direkta inkomsstöd till jordbrukarna, beräknades, allt annat lika, kunna sänka konsumentprisema livsmedel med 2-3 %. Konsumentberedningen har studerat om dessa förväntningar har infriats under vårt drygt ett år inom EU.

Beredningen konstaterar att den låga kronkursen under större delen av 1995 har försvagat eller förhindrat konkurrensen utifrån. Konsumentprisema på livsmedel har stigit med 0,9 % under 1995 december 1994-december 1995. Det innebär real sänkning

en med 1,7 %, eftersom totala KPI samtidigt stigit med 2,6 %. En del av de förväntade prissänkningama har "fastnat" i mellanliggande led, vilket också skedde efter 1990 års livsmedelspolitiska reform.

Kronkursen har förbättrats under slutet 1995. En fortsatt

av stark krona ger förutsättningar för ökad konkurrens, fram-

som över kan komma att pressa priserna på den svenska livsmedelsmarknaden.

6.1 om

Förväntningar livsmedelsprisema

före

EU-anslutningen

Det svenska beslutet att ansöka inträde i EU väckte förhoppningar

om om att de höga svenska matpriserna efter EU-anslutningen skulle sjunka till "EU-nivå". Men redan före anslutningen den 1 januari 1995 skedde en radikal utjämning av livsmedelsprisema, uttryckta i svenska kronor,

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

124 Prisutveckling och prisnivåer

mellan Sverige och EU. Det berodde dels på effekterna den

av livsmedelspolitiska reformen 1990, dels den mycket kraftiga deprecieringen av kronan i november 1992. Men fortfarande under 1994 beräknades EU-anslutningen kunna leda till en viss sänkning av de svenska livsmedelsprisema till följd övergången till EG:s jordbruks-

av reglering. Denna innebar högre direkta stöd till jordbruket i kombination med lägre priser. KoB beräknade att livsmedelsprisema, allt annat lika och under förutsättning av oförändrade öresmarginaler i handeln, skulle kunna sjunka med 2-3%. Större delen av den beräknade prissänkningen kunde hänföras till att avgifter, belastat mjöl och vegetabiliska

som fetter, skulle falla bort till följd av EU-anslutningen. En del andra

varor förväntades emellertid stiga i pris, t.ex. socker och ris. Detsamma gällde vissa sydfrukter, framför allt bananer, vilka dock inte ingick i beräkningen.

KoB:s beräkning, som utfördes sommaren 1994, redovisas i tabell 6.1.

Tabell 6.1 Överslagsberäkning ändrade livsmedelspriser till följd

av av EU-anslutning

Ändring

l Oförändrade öresmarginaler Källa: KoB:s beräkningar baserade på uppgifter från SJV, SCB och Eurostat, SOU 1994:119

Beträffande mejeriprodukter, inte finns med i tabellen antogs

som ovan, att genomsnittspriset för hela varugruppen skulle bli i stort sett oförändrat, men att förändringar kunde komma att ske inom sortimentet. Priserna på mjölk skulle kunna sjunka medan priserna på 0st och smör, som var högre i Danmark än i Sverige, kunde komma att stiga. Dessa

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

Prisutveckling och prisnivåer 125

förändringar bedömdes dock osäkra till följd konkurrenssom av förhållandena. På sikt antogs prissänkningama kunna bli större än angivna 2-3% till följd av dels pågående reform EG:s jordbruksreglering, dels ökat av konkurrenstryck på den svenska marknaden från övriga EU-länder. Före deprecieringen räknade med att livsmedelskedjan skulle behöva man rationalisera kraftigt för att klara konkurrensen på EU-marknaden. Kostnaderna inom industrin beräknades behöva sänkas med 25%. ca Deprecieringen lättade dock detta tryck att skillnaderna i genom konsumentprisnivå mellan Sverige och andra länder momentant reducerades. KoB framhöll därför att konkurrenstrycket vid EUanslutningen mot denna bakgrund kunde komma att bli svagare än man tidigare trott. Hur har då den faktiska prisutvecklingen blivit under det dryga år som gått sedan Sverige anslöt sig till EU Har prissänkningama i jordbrukarledet förts vidare till konsument eller har de delvis fastnat i något mellanliggande led, såsom fallet t.ex. efter den livsvar medelspolitiska reformen 1990 I det följande redovisar KoB utvecklingen dels enligt mätningen livsmedelsprisema i KPI, dels enligt de av prisindexserier för livsmedelskedjans olika led utarbetas som av Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden. Som kommer att framgå har de nominella livsmedelsprisema till konsument inte sjunkit efter EU-anslutningen under 1995. K0B:s prisberäkning avsåg dock bara effekter det byte jordbruksreglering, av av som EU-anslutningen innebar. Livsmedelspriserna påverkas även av andra faktorer än råvaruprisema. Realt dvs. i jämförelse med KPI, totalt har livsmedelsprisema sjunkit, med 1,7% mellan december 1994 och december 1995. Den svenska kronans värde har vidare under större delen 1995 av legat lägre än omedelbart före EU-inträdet. De reglerade EG-prisema har därmed blivit högre, räknade i svenska kronor och har tryckt

upp

råvaruprisema. Den valutan har också medfört högre importpriser svaga och detta har minskat konkurrenstrycket utifrån. Konsumenternas preferenser för svenska livsmedel kan ha bidragit till det importtrycket. svaga Under senare delen av 1995 har dock kronan stärkts och importkonkurrensen ökat.

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

126 Prisutveckling och prisnivåer

6.2¶Valutautvecklingen

Valutasituationen är en av faktorerna bakom prisutvecklingen. Enligt tabell 6.2 sjönk den svenska kronan i början av 1995 med ett lägsta värde i april. Under augusti inleddes en mer påtaglig förbättring och kronans värde har från och med novembergenomsnittet i förhållande till flertalet valutor legat över värdet omedelbart före EU-anslutningen.

Tabell 6.2 Valutautvecklingen under 1995 och början av 1996. Den svenska kronans värde i förhållande till vissa valutor. För samtliga månader avvikelse i % från december 1994

DEM DKK NLG FIM ECU 1995

1996 Januari 4,0 2,6 3,8 2,7 5,2 Februari 1,9 0,8 1,9 2,7 3,0 Mynt/land: DEMTyskland DKKDanmark NLGNederländema FIMFinland Källa: Riksbanken

6.3¶Konsumentprisema på livsmedel

6.3.1 kalenderåren 1989-1995

Uvecklingen

Sedan slutet 1980-talet har livsmedelsprisema stigit mindre än den

av allmänna prisnivån, vilket är ett trendbrott. Mellan 1989 och 1993 den

period som behandlades i KoB:s betänkande SOU 1994:119 sjönk

-

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Prisutveckling och prisnivåer 127

livsmedelsprisema i relation till totala KPI med inte mindre än 17%. I genomsnitt för 1994 låg de faktiska livsmedelsprisema 1,7% över nivån 1993. För gruppen jordbruksreglerade produkter steg dock priserna endast med 0,4%. Bakom den högre ökningstakten för livsmedel totalt låg framför allt en kraftig uppgång kaffeprisema. Under tid, av samma mellan åren 1993 och 1994, steg den allmänna prisnivån, dvs. KPI, totalt, med 2,2%.

Efter EU-anslutningen har konsumentprisema på de fore EU jord-

bruksreglerade produkterna trädgårdsprodukter ingår inte sjunkit något, med -0,7%. Procenttalet genomsnittet för kalenderåret 1995 i avser relation till kalenderåret 1994. Priserna på andra livsmedel har däremot under samma period stigit med 4,8%, livsmedel totalt därmed med 1,4% och KPI, totalt med 2,5%. Realt har alltså livsmedelsprisema sjunkit med ca 1%. Jämförelsen genomsnitt för kalenderåren 1994 och avser 1995. De i den inledande "rutan" angivna procenttalen avsåg en jämförelse mellan december 1994 och december 1995, vilken närmare beskrivs i nästa avsnitt.

Diagram 6.1 Konsumentprisutvecklingen, totalt och för livsmedel 1989-1995. Kalenderåret 1990100

J 120

o

exkl 100§rä...

ED 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995

Anm. KPI-Jk0nsumentprisindex forjordbruksreglerade livsmedel omfattning fore EU-inträdet, vilket innebär att trädgårdsprodukter, ingår i EG:s som jordbruksreglering, inte ingår i index Källa: LES

Del II Utvecklingen EU-inträdet

efter

128 Prisutveckling och prisnivåer

Utvecklingen 1989-1995 framgår diagram 6.1. Året 1990 har satts

av som bas 100, eftersom detta år är den nya redovisningsbasen i prisindexsystemet en anpassning till EU-statistiken.

—

I diagrammet redovisas konsumentprisindex för jordbruksreglerade produkter dels med, dels utan moms. Momsändringama för livsmedel 1992 sänkning av prisnivån med 5,6% och 1993 höjning med 2,5% har inneburit en sänkning av livsmedelsprisema med ca 3%.

6.3.2¶Prisutvecklingen under 1995

Under det första året inom EU från december 1994 till december 1995 har de svenska livsmedelsprisema stigit med 0,9%. Priserna jordbruksreglerade livsmedel har stigit med 0,4% och andra livsmedel med 1,7%. Uppgången för KPI, totalt har samtidigt varit 2,6%. Realt har alltså livsmedelprisema, totalt sett, sjunkit med 1,7% och priserna på jordbruksreglerade livsmedel med 2,1% under 1995.

Det bör dock påpekas att av höjningen för totala KPI förklaras 0,8 procentenheter av höjda boendekostnader, varav nära 0,3 utgörs av slopat s.k. ROT-bidrag till egnahemsägare. Höjda taxor inom hälso- och sjukvården bidrog vidare med 0,3 enheter till uppgången i KPI.

Prisutvecklingen för vissa varor och varugrupper i KPI redovisas i tabell 6.3. Som framgår av tabellen och av diagram 6.2 steg livsmedelsprisema i genomsnitt under början av 1995, fram till maj. De sjönk därefter successivt under resten av året.

SCB har från mars 1995 även beräknat utvecklingen för livsmedelsposten exkl. färsk frukt och grönt. Därmed blir bilden något annorlunda. Frånräknas färsk frukt och grönt visas uppgång för livsmedelsposten mellan april och september med ca 2% och därefter en svag nedgång. Det kan erinras att livsmedelshandeln i samband med beslut om

om sänkt livsmedelsmoms utlovade "prisstopp" från oktober 1995 till mars 1996, färskvaroma undantagna.

Realprisutvecklingen under 1995 för livsmedel exkl. färsk frukt och grönt minus drygt 1%. Nedgången var alltså inte lika stark som for

var hela livsmedelsposten inkl. färsk frukt och grönt -1,7%.

Priserna på färsk frukt och grönt svänger säsongmässigt och är i allmänhet höga under vintern/våren. Säsongvariationema var stora under 1995 år med ännu starkare svängningar har förekommit. Under

men våren 1995 påverkades priserna också av den svaga svenska kronan.

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

Prisutveckling och prisnivåer 129

Försörjningen med färsk frukt och grönt baseras vid den årstiden huvudsakligen på import och betalas i allmänhet i de starka valutorna D-mark och holländska floriner.

Bland varugrupper som stigit under andra halvåret 1995 märks konserverad och djupfryst fisk under tredje kvartalet, mjölk,

gruppen ost och ägg, beredda grönsaker, frukt och bär samt läskedrycker.

Diagram 6.2 Utvecklingen av KPI, livsmedel december l994-december 1995. Indextal med december 1994100

I05

‘

/‘

/

/r".$‘‘-— ‘7f

/y m

Z/X

101 -I-KPI,in

/ H—D:o.extl.Fruktagrönt

Källa: SCB

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

5 16-0561

130 Prisutveckling och prisnivåer

Tabell 6.3 Prisutvecklingen för vissa i KPI under 1995. För

varor

samtliga månader avvikelse i % från december 1994

Färsk fisk Konserverad och djupfryst -0,9 2,8 4,2 2,9

fisk

Fisk och fisk-konserver -1,7 2,7 4,9 2,5

0,8 0,6 -1,7 -5,2 Agg

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

Prisutveckling och prisnivåer 131

Färska grönsaker, frukter och bär 23,8 34,5 11,0 -4,9 Grönsaker, rotfrukter,

Livsmedel exkl. färsk frukt och grönt 0,3 0,8 2,0 1,5

Anm. Huvudgruppema innehåller fler varor än de som medtagits i tabellen. Källa: SCB

Utvecklingen kommenteras varugruppsvis i det följande.

Aljölpriserna har sjunkit varierande genomslag i brödprisema

- Förmalningsavgiftens borttagande den 1 januari 1995 har resulterat i sänkta priser på mjöl och pasta. Däremot har brödprisema inte i förväntad utsträckning följt med ner. Bageribranschens företrädare har framhållit att andra kostnader för tillverkning av bröd har stigit, t.ex. socker, sirap och emballage.

Vid anslutningen infördes EG:s högre avgift vid införsel ris.

av Priserna har successivt höjts under året.

Del II Utvecklingen efter EU-inlrädet

132 Prisutveckling och prisnivåer

Köttprisema

Köttprisema sänktes redan i slutet 1994 branschen förberedde sig av för att kunna möta konkurrensen från övriga länder i EU. Prissänkningarna var därför inte så markanta i början 1995 och vissa av höjningar skedde därefter, bl.a. till följd att den svenska kronans fall av avskärmade oss från utländsk konkurrens. Sedan kronans värde åter ökat uppkom importkonkurrens från framför allt irländskt kött. Bl.a. detta har pressat ner priserna under hösten. Mer bearbetade produkter, blandade charkuterier och köttsom konserver har stigit i pris eller sjunkit mindre än råvarorna.

Fisk och jiskprodukter

Färsk fisk är med starka utbuds- och säsongvariationer, något varor som också illustreras av prisutvecklingen under 1995. Priserna på konserverad och djupfryst fisk har stigit under året. Många produkter importeras från Norge och har därmed fördyrats till följd av kronans fall. Norges beslut att stå utanför EU har vidare resulterat i en tullmur mellan våra länder. Ett avtal tullbefrielse för om kvoter, motsvarande tidigare normal handel, har manglats fram men

tillämpningen har fördröjts.

Mejeriprodukter samt övrigt matfett

Införandet EG:s mjölkreglering antogs kunna medföra sänkta priser av på flytande produkter och höjda smör- och ostpriser. I genomsnitt för hela sortimentet antogs förändringen bli obetydlig. Det spekulerades före EU-anslutningen hur konkurrenssituationen om inom mjölksektom skulle påverka prissättningen. Sänkningama skulle kunna utebli för flytande produkter till följd den bristande konkurav rensen. Däremot råder viss konkurrens på ostmarknaden. Prishöjningama på smör kunde också tänkas bli mindre än beräknat på grund konav kurrensen med margarinet, skulle sjunka i pris till följd bortsom av

tagen fettvaruavgift.

Det kan nu konstateras att de förväntade prishöjningama har ägt rum. I början av året sänktes priserna på vissa flytande produkter lättmjölk och grädde. Till följd av den bristande inhemska konkurrensen i mejeriledet och ingen importkonkurrens, kunde priserna på mjölk höjas

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Prisutveckling och prisnivåer 133

senare under året. I genomsnitt för hela sortimentet har ökningen varit ca 5%.

Som tidigare nämnts har borttagandet av fettvaruavgiften sänkt priserna på margarin och matoljor. För hushållsmargarin blev sänkningen ca 10%. Avvikelsen från den beräknade effekten, sänkning med 15%, berodde till en början på redan före EU-anslutningen stigande oljepriser på världsmarknaden. Dessa har emellertid åter sjunkit under senare delen av 1995. Det förhållandet att smörprisema har stigit kan ha minskat intresset av att sänka margarinprisema.

Ägg

Till konsument har äggprisema sjunkit med ca 5% under 1995. Som

kommer att visas i ett följande avsnitt har producentprisema sjunkit

betydligt mer.

Priserna på frukt och grönsaker har varierat kraftig under året

Under våren 1995 uppmärksammades särskilt de höjda priserna på färsk frukt och grönt. Prisstegringama sammanhängde med kombination

en av säsong, försvagad valuta och vissa EU-effekter. De senare bestod bl.a. av bortfall av EG:s exportbidrag vid försäljning till Sverige. Vidare har tullar för vissa tidigare tullfria produkter införts. Å andra sidan har tullar gentemot andra EU-länder bortfallit och större delen av vår import kommer från dessa länder. EG:s krångliga och fördyrande bananreglering hade däremot ännu inte börjat tillämpas fullt ut. Prisökningama på bananer under 1995 kan därför bara till mindre del förklaras EU-

en av

anslutningen.

Färskvaroma har sjunkit i pris under hösten och låg i genomsnitt för december 1995 ca 5% under nivån ett år tidigare. Framför allt grönsaksprisema har sjunkit kraftigt från det höga läget i början

av 1995. Tomaterna t.ex. var i december 1995 betydligt billigare än ett år tidigare -25%.

KoB utförde i september 1995 en studie av färskvarumarknaden för frukt och grönt Faktablad nr 28. Bl.a. jämfördes konsumentprisemas utveckling för gurka, tomater, apelsiner och bananer med importprisindex IMPI för samma IMPI beräknas SCB och

varor. av avser försäljningspriser från importörer till senare led. Jämförelsen avsåg perioden december l994-juni 1995. Import- och konsumentprisema

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

134 och prisnivåer

Prisutveckling

följde inte alltid varandra men endast beträffande gurka kunde konstateras större och under flera månader förekommande skillnader,

som tydde på ökade maginaler i handeln.

Ett fortsatt studium avseende hela 1995 visar i bild.

stort sett samma Import- och konsumentprisema samvarierar långt ifrån alltid. Beträffande gurka är detta särskilt tydligt. Konsumentprisema har nästan hela 1995 legat betydligt över nivån i december 1994 samtidigt som importpriserna visat kraftig nedgång vid samma jämförelse.

Beredda grönsaker, frukt och bär har genomsnittligt stigit i pris med nära 8% mellan december 1994 och december 1995. En bidragande omständighet har varit de höjda sockerprisema de påverkar framför allt

— kostnaderna vid tillverkning av sylt och marmelad. Dessutom har importen fördyrats till följd av kronans fall.

Socker

Införandet av EG:s sockerreglering har som väntat lett till höjda sockerpriser med följdverkningar för varor som sylt och marmelad, nämnda ovan, och för t.ex. choklad.

6.3.3 Sänkt från januari 1996

moms

Den 1januari 1996 sänktes momsen för livsmedel från 21 till 12% som påslag. Denna åtgärd betyder beräkningsmässigt en sänkning av prisnivån med 7,4%. Den särskilda Priskommission som leds av Civilministern har i uppgift att bevaka att momssänkningen faktiskt kommer konsumenterna av livsmedel till godo.

Livsmedelsposten i KPI sjönk i januari med 5,5 % i förhållande till december 1995 och var nästan oförändrad i februari + 0,1% jämfört med januari tabell 6.4. Färsk frukt och grönt stiger säsongmässigt under vintern. Frånräknas dessa varor är nedgången för livsmedelsposten i övrigt -6,5% i januari och -7,4% i februari i båda fallen i relation till december 1995. Det bättre utfallet i februari får delvis tillskrivas sjunkande kaffepriser.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Prisutveckling och prisnivåer 135

Tabell 6.4 Prisutvecklingen för varugruppema i KPI januari-februari 1996. Avvikelse i % från december 1995 1996 Januari Februari

Källa: SCB

6.4¶Har i

prissänkningama jordbrukarledet

förts vidare

6.4.1 under 1995

Utvecklingen

Realt har konsumentpriserna på livsmedel sjunkit med 1,7% under 1995. Nominellt har priserna stigit något, vilket har konstaterats i avsnitt 6.3 om konsumentprisema. Som förklaring har i allmänhet angivits bristande konkurrens, bl.a. till följd av svenska valutans fall också före-

men komsten av monopol och oligopol på den svenska livsmedelsmarknaden.

Var i livsmedelskedjans olika led har prisändringama genererats De indexserier som Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden LES månatligen publicerar över prisutvecklingen kan användas för sådana

analyser. I diagram 6.3 och i tabell 6.5 redovisas utvecklingen under 1995. I anknytning till tabellen förklaras indexbeteckningama.

Möjligheten att följa prisutvecklingen i leden från producent till konsument är unik för livsmedelssektom. Ett vamande finger måste dock höjas: i vissa fall används något olika metoder vid beräkning av de olika indexserierna och detta kan störa jämförelsen. Behov föreligger att

av

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

136 Prisutveckling och prisnivåer

se över index för livsmedelsindustrin PPI-J för att öka jämförbarheten med konsumentprisindex KPI-J.

Diagram 6.3 Prisutvecklingen december 1994-december 1995 i livsmedelskedjans olika led. Indextal med december 199410O

.— A-index

—-04-PR-index

——PPH

"""KPI-J

För förklaring av indexbeteckningama, se tabell 6.5. Källa: LES

Som framgår av diagram 6.3 steg livsmedelsprisema i början av 1995. Detta gällde särskilt avräknings- och prisregleringsleden och berodde främst på stigande priser potatis. Denna vara väger betydligt tyngre i A- och PR-index än i senare led PPI-J och KPI-J. I slutet av 1995 redovisas nedgång av avräkningsprisema, framför allt beroende på sänkta potatis-, ägg- och köttpriser, medan priserna i övriga led som genomsnitt förändrats obetydligt.

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

Prisutveckling och prisnivåer 137

Tabell 6.5 Prisindexutvecklingen december 1994-december 1995. Procentuell ändring

A-index PR-index PPI-J KPI-J

margarin

mejeriprodukter

A-index avräkningsprisindex, pris till bonden. PR-index prisregleringsprissindex. PPI-J producentprisindex för livsmedelsindustrin, jordbruksreglerade varor. KPI-J konsumentprisindex för jordbruksreglerade

varor. Jordbruksreglerade varor avser produkter ingick i den svenska regleringen

som före EU-anslutningen, dvs. trädgårdsprodukter ingår inte.

Källa: LES

Det bör påpekas att i A-index registreras jordbrukama erhållna priser.

av Inkomsthöjande stöd utöver prisstöd ingår inte i index. Icke prisanknutna stöd har ökat efter EU-inträdet.

Prisregleringsprisindex mäter prisutvecklingen i det led jordbruks-

regleringen exkl. trädgårdsprodukter verkar. De förväntade prisändringama i detta led efter EU-anslutningen låg till grund för beräkningarna beträffande sänkta konsumentpriser.

Borttagandet av förmalnings- och fettvaruavgiftema slår procentuellt mycket starkt i PR-index liksom höjningen sockerprisema till följd

av

av EU-anslutningen.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

138 Prisutveckling och prisnivåer

Utvecklingen i prisregleringsledet påverkar priserna i senare led, ofta med en viss eftersläpning. Eftersom priserna i PPI-J och KPI-J i allmänhet avser något mer förädlade produkter, ger en råvaruprisförändring som i ören förs vidare från prisregleringsledet ett procentuellt

svagare utslag i PPI-J och i KPI-J. Erfarenheten visar att prishöjningar i tidigare led i allmänhet fortplantas med oförändrade procentmarginaler medan prissänkningar brukar ske med oförändrade öresmarginaler, dvs. med höjda procentmarginaler.

En jämförelse mellan indexseriema för posterna brödsäd PR-index och mjöl, gryn och bröd PPI-J och KPI-J visar på så stora skillnader att slutsatsen måste dras att sänkningen förmalningsavgiften inte helt

av har förts vidare till konsumenterna av bröd. Detsamma kan gälla olja kontra margarin.

När det gäller Mjöl, gryn och hårt bröd i PPI-J och KPI-J sänkning med 9,7% resp. 0,1% bör beaktas att mjöl, som gått ner i pris, väger tyngre i PPI-J än i KPI-J. I samma riktning verkar att ris, stigit

som kraftigt i pris, bara ingår i KPI-J och inte i PPI-J.

EU-anslutningen beräknades inte medföra någon prisändring för mejeriområdet som helhet, även om prisjusteringar kunde ske inom gruppen. Det faktiska utfallet har blivit en höjning prisnivån med

av 6-7 % i mejeriledet och med 5% i konsumentledet. Ytterligare prishöjningar har aviserats inom mejerisektom under våren 1996. Framför allt har priserna på smör och ost stigit. Det har varit lönsamt för mejeriema att satsa smör till följd av relativt höga världsmarknadspriser

och exportbidrag från EU.

Priserna till jordbrukama på mjölk beräknas bara ha stigit med l-2% mellan december 1994 och december 1995. De har varit i stort sett oförändrade sedan 1990, basen i indexsystemet. Samtidigt har prisnivån i mejeriledet stigit med ca 13%. I januari 1996 registrerades dock

höjning av mjölkpriset till bonden med ytterligare 2%, se nästa avsnitt.

Prishöjningama inom mejeriområdet tillsammans med det relativt svaga genomslaget av sänkt förmalningsavgift bidrar till att konsumentprisema på livsmedel under 1995 inte sänkts som beräknades före EUanslutningen.

Producentprisema på ägg har under 1995 sjunkit med inte mindre än 25% beroende på överproduktion och import billiga finska ägg. De

av lägre priserna har inte helt kommit konsumenterna till godo.

Del 11 Utvecklingen efter E U-inträdet

Prisutveckling och prisnivåer 139

6.4.2 hittills under 1996

Utvecklingen

För prisutvecklingen i livsmedelskedjans olika led under 1996 föreligger f.n. beräkningar för februari se tabell 6.6. Det bör hållas i minnet att av tabellens indexserier berörs endast konsumentprisindex för jordbruksreglerade produkter KPI-J av momssänkningen den l januari 1996.

Tabell 6.6 Prisindexutvecklingen december l995-februari 1996. Procentuell ändring

margarin Vegetabilier -0,1 1,3 0,2 -7,9

- S:a mjölk och 2,0 -0,7 -0,9 -7,2 mejeriprodukter

För förklaring av indexbeteckningama, se tabell 6.5. Källa: LES

Mjölkpriset till bonden steg med 2% redan i januari 1996. I PR-index och PPI-J sjönk priserna på vissa mejeriprodukter och framför allt på kött. Nedgången i konsumentpriserna borde därför ev. med viss efter-

släpning större än momssänkningen for dessa produkter, något

—vara som hittills februari inte är fallet.

6.5¶Regional prisutveckling

Före EU-anslutningen antogs att prisutvecklingen skulle komma att skilja sig åt inom olika delar landet. Landsdelar nära kontinenten och

av större konsumtionscentra kunde komma att utsättas för ökad konkurrens med sänkta priser som följd. Glesbygden och Norrland kunde komma

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

140 Prisutveckling och prisnivåer

i ett ofördelaktigare läge på grund av avstånd och sämre konkurrensförhållanden.

KoB gav mot den bakgrunden SCB i uppdrag att for livsmedelsposten beräkna del-KPI för olika delar landet. Uppdelning har gjorts

av på två sätt, dels efter län, dels efter befolkningstäthet s.k. H-regioner. I båda fallen har uppdelning skett i tre områden, fler än så tillåter inte materialet med rimlig säkerhet i skattningama. i

Länen har uppdelats enligt följande länens sifferbeteckningar framgår av tabell 6.7:

Landsdel Mälarlänen, sydöstra Sverige utom Gotland

län 1-8,10,18-19 Landsdel Södra och sydvästra Sverige l 1-16 Landsdel Gotland och norra Sverige 9, 17, 20-25

H-regionema, som redovisas i karta, figur 6.1, är följande: Region Storstädema H1, H2 Region Medelstora orter H3 Region Mindre orter H4-H6

Tabell 6.7 Länens sifferbeteckningar

l-2 Stockholms 10 Blekinge 18 Örebro 3 Uppsala 11 Kristianstads 19 Västmanlands 4 Södermanlands 12 Malmöhus 20 Kopparbergs 5 Östergötlands 13 Hallands 21 Gävleborgs 6 Jönköpings 14 Göteborgs o. Bohus 22 Västernorrlands 7 Kronobergs 15 Älvsborgs 23 Jämtlands 8 Kalmar 16 Skaraborgs 24 Västerbottens 9 Gotlands 17 Värmlands 25 Norrbottens

Beräkningar har utförts för varje månad under 1995 i relation till prisnivån under december 1994. Resultaten avseende hela livsmedelsposten framgår av diagram 6.4 och 6.5.

Några mer långtgående slutsatser kan inte dras av utvecklingen under denna tid. Den svaga svenska kronan under större delen av tiden har avskärmat oss från EU-konkurrensen. Sett över hela året föreligger inte några större skillnader i prisutveckling mellan landsdelar och regioner, men det finns en tendens till att priserna stiger mer i norra Sverige. Skillnaden ligger nätt och jämt över den s.k. statistiska felmarginalen.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Prisutveckling och prisnivåer 141

Ett undantag under våren och färsk frukt och grönt, sommaren var som steg i pris framför allt i storstadsområdena.

Diagram 6.4 Prisutvecklingen för livsmedel enligt KPI december l994-december1995. Uppdelning i landsdelar efter län

-0-EII -0-Tvi --Tm

Ornrådesindelning, se texten och tabell 6.7 Källa: Specialbearbetning av KPI, KoB/SCB

Vad ligger bakom den något starkare prisökningen i norra Sverige, om EU-konkurrensen ännu inte hunnit påverka prisutvecklingen En av orsakerna är troligen att prissättningen har blivit mer differentierad och kostnadsanpassad, dvs. butikernas inköpspriser varierar beroende på mängd, transportsträcka, m.m. En svagare konkurrens till följd av färre butiker i glesbygder är en annan tänkbar förklaring. Uppdelningen konsumentprisindex för av livsmedel i tre områden efter befolkningstäthet visar små, inte statistiskt säkerställda, skillnader mellan större och mindre orter.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

142 Prisutveckling och prisnivåer

Figur 6.1 H-regionemas omfattning

H1 Stockholm/Södertälje A-region

H2 Göteborgs A-region,

Malmö/Lund/Trelleborgs A-region

H3 Kommuner med mer än 90 000

invånare inom 30 km radie från

kommuncentrum

H4 Kommuner med mer än 27 000

invånare inom 30 km radie från

kommuncentrum samt med mer

än 300 000 invånare inom 100 km radie

H5 Som H4 men med mindre än 300 000

invånare inom 100 km radie från

kommuncentrum

H6 Kommuner med mindre än 27 000

invånare inom 30 km radie från

kommuncentrum

H1

H2

H3

H4

H5

Hr H6

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Prisutveckling och prisnivåer 143

Diagram 6.5 Prisutvecklingen for livsmedel enligt KPI december 1994-december 1995. Uppdelning i H-regioner

99- - ——r———V—r ———————————————————————————————————r —Vr —Vr ——

ga . .. , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,, . , . . . , , . . , , , , ,. , . ,, , , , ,

Områdesindelning, se texten och figur 6.1 Källa: Specialbearbetning av KPI, KoB/SCB

6.6 i andra EU-länder och

Prisutvecklingen

Norge under 1995

Utvecklingen livsmedelsprisema under 1995 for några närliggande

av EU-länder och Norge redovisas i tabell 6.8. Utvecklingen i Finland

liksom Sverige EU-medlem tilldrar sig särskilt intresse. KoB

ny anlitade särskild utredare, studerade utvecklingen i Finland efter

en som EU-inträdet beträffande priser, prisundersökningar och konkurrens direktör Yngve Lindén, Faktablad 31, "Prisutvecklingen på livsmedel

nr i Finland efter EU-inträdet".

Av tabell 6.8 framgår att livsmedelsprisema i Finland enligt landets konsumentprisindex sjönk med 8,5% mellan december 1994 och december 1995. EU-inträdet innebar större förändringar for den finska livsmedelsmarknaden än för den svenska. Den svenska jordbrukspolitiken hade redan fore inträdet i stor utsträckning anpassats till EG-

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

144 Prisutveckling och prisnivåer

politiken och prisskillnadema gentemot EU-ländema inte så stora

var som för Finland. Vidare sänktes matmomsen i Finland redan den l januari 1995, från 22 till 17%, vilket innebär sänkning prisnivån

en av med ca 4%.

Konsumentmyndighetema i Finland beräknade att de sänkta priserna till jordbruket tillsammans med lägre skatt skulle kunna leda till sänkta konsumentpriser med 9-10%. Beräkningen i princip gjord

var samma sätt som KoB:s beräkning av en möjlig prissänkning i Sverige med 2-3%. Den finska beräkningen gick dock längre ner i detalj för enskilda varor och baserades på egna undersökningar, inte KPI. Genom

upp-

repade egna prisundersökningar har konsumentmyndighetema följt ut-

vecklingen under 1995. Vid den sista, avseende november 1995, kunde konstateras att priserna under den gångna tolvmånadersperioden sjunkit med 11 %, alltså t.o.m. mer än som beräknades. För t.ex. kött, mejeriprodukter och framför allt ägg nedgången större än väntat. Däremot

var hade kaffet stigit i pris i stället för att sjunka motsvarande

momssänkningen. Spannmålsprodukter hade sjunkit i pris något mindre än förväntat.

Att ingen del av producentpris- och momssänkningen i Finland kunde utnyttjas av mellanleden för marginalfcirstärkning, tyder på

en fungerande konkurrens. Härtill har bidragit att den finska marken i motsats till den svenska kronan var stark under 1995. Vidare har konsumentmyndighetema genom de upprepade prisundersökningama fokuserat intresset på prisfrågoma. Konkurrensmyndigheten i Finland har också varit mer aktiv än myndigheten i Sverige när det gällt att försöka bryta upp monopol i industri- och handelsleden.

Del 11 Utvecklingen efier EU-inträdet

Prisutveckling och prisnivåer 145 Tabell 6.8 Konsumentprisutvecklingen december 1994-december 1995 i vissa EU-länder och i Norge. Procentuell ändring

Källa: OECD eller resp. lands statistiska kontor

6.7¶Prisnivåer

6.7.1¶Prisjämförelser mellan olika butiker och orter

Konsumentprisindex och Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens indexserier för livsmedelskedjan mäter förändringar i prisnivån vid oförändrad kvalitet på såväl själva varan som tjänsterna runt varan.Utvecklingen beräknas för hela landet i genomsnitt. Bara genom specialbearbetningar, beställda av KoB, har regional prisindex för KPI kunnat utarbetas.

Skillnader i prisnivåer mellan olika butiker påverkar den enskilde konsumentens kostnader för livsmedel. Lågprisbutikemas ökande andel av dagligvaruförsäljningen har inneburit prissänkningar som inte fångas upp av indexserier. Enligt undersökningar som företogs av dåvarande SPK låg prisnivån i allmänhet lägre på orter, där lågprisbutiker etablerats. Förekomsten av lågprisbutiker har alltså verkat sänkande på den övriga handelns priser. Denna effekt registreras i prisindexseriema.

De omfattande och ambitiösa prisjämförelser som företogs av SPK har upphört i och med att myndigheten tillsammans med NO omvandlats till Konkurrensverket. Mätningar av priser och prisutveckling sker dock många andra organ. Dessa brukar emellertid inte

även av avse hela livsmedelsposten och inte heller vara utformade så att det blir statistiskt möjligt att dra generella slutsatser. Det primära syftet är ofta att öka intresset för konsumentfrågor, att göra konsumenterna mer

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

146 Prisutveckling och prisnivåer

prismedvetna och att öka konkurrensen i handeln. Se även Faktablad nr 27 Livsmedelsprisema vad säger olika undersökningar

-

Konsumentverkets matkostnadsundersökningar

Konsumentverket KOV har tagit fram en modell for lokala matkostnadsundersökningar. Syftet är dels att belysa hur det enskilda hushållets matkostnader kan variera beroende på val inköpsställe, dels

av att möjliggöra prisjämförelser mellan olika orter.

Insamling sker på olika orter i ett stort antal butiker priserna på

av varor ingående i KOV:s egen näringsriktiga matkorg. Butikemas nivå beträffande t.ex. service och sortiment beaktas liksom konsumenternas olika tids- och resekostnader for inköpen. Resultaten skall kunna utnyttjas av den kommunala konsumentvägledningen och konsumen-

av terna själva för att matinköpen skall kunna förbilligas och sättas

press

handeln.

KOV:s senaste undersökning skedde i oktober 1995 och avsåg 11 orter runt om i landet. Det konstaterades att Borås hade den billigaste matkorgen av de 11 med 3649 kr månad. Den dyraste korgen fanns

per i den nordligaste orten, nämligen Skellefteå med 4215 kr månad.

per Skillnaden, 566 kr eller 15%, nästan genomgående mindre än

ca var skillnaden mellan billigaste och dyraste butik inom ort. Största

en skillnaden uppmättes i Borås med hela 1037 kr eller 32%.

PRO:s prispressare

PRO har en omfattande verksamhet med prispressargrupper. Undersökningar av dagligvaruhandeln sker fyra gånger om året och

avser inemot 1000 butiker. "Korgen", prismäts, omfattar 20 vanliga

som dagligvaror, varav 18 livsmedel. Enligt den senaste mätningen i februari 1996 hade priserna i PRO:s korg sjunkit med 9% jämfört med läget

ca

före momssänkningen. Samma prissänkning noterades i KPI for

samma varor.

6.7.2¶Internationella

prisnivåjämförelser

De mest omfattande internationella prisnivåjämforelsema görs f.n.

som ett samarbetsprojekt mellan FN, OECD, EU och nationella statistik-

Del 11 Utvecklingen efter E U-inträdet

Prisutveckling och prisnivåer 147

organ. Man beräknar s.k. köpkraftspariteter och prisnivåindex för varje deltagande land. Den senast publicerade undersökningen avsåg 1993 och resultaten för Sverige jämfört med några näraliggande länder redovisas i tabell 6.9. De svenska livsmedelsprisema var 1993 ca 25% högre än genomsnittet för EU-ländema. Danmark, det dyraste landet i EU, och Norge hade 7 resp. 9% högre priser än Sverige. Prisnivån livsmedel i Finland beräknades ligga på ungefär nivå den svenska, vid

samma som 1993 rådande växelkurser.

Inom posten livsmedel föreligger varierande prisskillnader, något som understryker vikten av en allsidig varukorg vid prisnivåjämförelser. Så t.ex. var de danska priserna på fetter och oljor ca 20% lägre än de svenska men frukt och grönt i genomsnitt ca 25% högre.

Tabell 6.9 Prisnivåindex för den privata konsumtionen år 1993.

Prisnivån i Sverige10O

Tot Livs Bröd Kött Fisk Mjölk Fett Grönt

Källa: SCB

En uppfattning om hur prisnivåjämförelsen utvecklats efter 1993 kan

erhållas genom framskrivning av 1993 års prisnivåindex med pris- och valutautvecklingen i resp. land. Sådana framskrivningar företas regelbundet av Eurostat. En beräkning för 1994 har nyligen blivit offentlig. KoB har själv gjort en överslagsmässig framskrivning som ger en indikation av läget december 1995 tabell 6.10. Tabellen visar hur de olika ländernas prisnivåer förhåller sig till varandra, uttryckta i svensk valuta. Prisnivåindex är därför påverkat inte bara av prisutvecklingen i

resp. land utan också av den svenska kronans utveckling.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

148 Prisutveckling och prisnivåer

Tabell 6.10 Framskrivning med pris- och valutautvecklingen

av

prisnivåindex för livsmedel för 1993 till 1994 och december 1995.

Prisnivån i Sverige100

Källa: OECD, EU samt KoB:s beräkningar på basis uppgifter från SCB,

av OECD och nationella statistikorgan

Olika intlationstakt i länderna i allmänhet endast upphov till mindre

ger förändringa i prisnivårelationema mellan näraliggande år. svängningarna i valutakursema under år har däremot tidvis givit kraftiga skill-

senare nader mellan olika länder. Som framgår tabellen är emellertid

av skillnaderna mellan läget 1993, 1994 och i december

1995 inte så stora. Om framskrivningen i stället gjorts för första halvåret 1995, då den svenska kronan var kraftigt försvagad, hade övriga länders prisnivåindex legat betydligt högre, räknat i svenska kronor utan att deras

konsumenter därför hade upplevt några prisändringar vid sina

matinköp.

Som konstaterats i det föregående har de finska priserna sjunkit kraftigt under 1995 till följd EU-anslutning och sänkt Den

av moms. svenska valutan har emellertid försvagats i förhållande till den finska. Därför ligger den finska prisnivån för livsmedel, i svenska kronor räknat, på ungefär samma nivå i december 1995 1993.

som

Konsumentprisema på livsmedel har under 1995 stigit snabbast i Storbritannien och Danmark. Pundets värde har dock sjunkit

mer än prisuppgången. Med beaktande härav beräknas prisnivån i Storbritannien vara lägre i december 1995 än under 1993 vid jämförelse i svenska kronor.

Vid jämförelse mellan prisnivåema i olika länder får beaktas de

att har olika hög matmoms. Sänkningen den svenska den

av matmomsen 1 januari 1996 leder till sänkt prisnivå för Sverige och därmed höjda prisnivåindex för övriga länder i relation till Sverige.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Prisutveckling och prisnivåer 149

Rensas prisnivåindex från moms, framkommer att prisnivåema för livsmedel inte skiljer sig mycket i de länder som redovisas i tabell 6.10, med undantag av Storbritannien, som fortfarande ligger betydligt lägre.

Del II Utvecklingen efler EU-inträdet

7¶EU-inträdets effekter för

livsmedelsindustrin och handeln

Trots betydande förändringar, bl.a. vad ägandeförhållan-

avser dena, är konkurrenstrycket fortfarande svagt inom livsmedelsindustrin med höga kostnadsnivåer som följd. Många de på

av sina områden marknadsledande producentkooperativa företagen har skaffat dotterföretag i andra EU-länder eller ingått allianser med utländska företag. Samtidigt har de multinationella livsmedelsjättamas ägande i svensk livsmedelsindustri ökat.

Inom livsmedelshandeln har det på senare tid blivit vanligare med en direktdistribution vid sidan av partihandeln från tillverkare till lågprisbutiker och stonnarknader, vilket

ökat pressen

partihandelsföretagen. Strukturrationaliseringen inom detalj-

handeln har framförallt inneburit en ökning antalet lågpris-

av butiker och stormarknader och en kraftig minskning antalet

av mindre dagligvarubutiker.

7.1¶Inledning

Konsumentberedningen har tidigare, bl.a. i sin rapport från hösten 1994, relativt grundligt redogjort för förhållandena inom livsmedelskedjans handels- och industriled. Bl.a. har behandlats sådana förändringar

av lagstiftningen som är av betydelse för livsmedelskedjans aktörer sär-

skilt liberaliseringama av plan- och bygglagens regler för etablering av nya dagligvarubutiker och den nya, EU-anpassade konkurrenslagstiftning som infördes i Sverige den 1 juli 1993 se avsnitt 2.5.

De material som belyser utvecklingen mellan 1994 och 1995 inom livsmedelsindustrin och handeln är begränsade till sin omfattning. Officiell statistik föreligger f.n. i huvudsak endast t.o.m. åren 1993 eller 1994 och kan därför inte bidra till att belysa EU-inträdets effekter. Här

Del II Utvecklingen efler E U-inträdet

152 E U-inträdets eflekter för livsmedelsindustrin och handeln

tas därför i stället upp vissa andra material belyser den svenska

som livsmedelsindustrins och livsmedelshandelns situation och internationella konkurrenskraft.

7.2 inom

Utvecklingen livsmedelsindustrin

7.2.1¶Tillbakablick och

nuläge

En översiktlig bild av förändringarna mellan 1991 och 1994 inom dels hela tillverkningsindustrin dels livsmedelsindustrin lämnas i tabell 7.1.

Tabell 7.1 Antalet arbetsställen och antalet sysselsatta samt intäkter, kostnader och förädlingsvärde 1991 och 1994 inom dels tillverkningsindustrin totalt dels enbart livsmedelsindustrin

Arbets- Syssel- Rörelse- Rörelse- Föräd-

ställen satta intäker, kostn., lings-

1000-tal mdkr mdkr värde Hela tillverkn. industrin

Livsmedelsindustrin

Källa: SCB:s Industristatistik

Strukturomvandlingen inom livsmedelsindustrin har under treârsperioden

gått mycket långsammare än inom övrig tillverkningsindustri. Medan

antalet arbetsställen inom hela tillverkningsindustrin minskade med över 12%, stannade minskningen inom enbart livsmedelsindustrin vid endast

tredjedel därav. Även antalet anställda minskade måttligare inom en

livsmedelsindustrin än inom den övriga tillverkningsindustrin. Trots den kraftiga krympningen hela tillverkningsindustrins arbets-

av volym ökade både dess rörelseintäkter +17% och dess forädlingsvärde +19 % starkt. Inom enbart livsmedelsindustrin motsvarande

var ökningstal endast 5 á 6%. Tabellen visar även att tillverkningsindustrins

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

E U-inträdets eflekter för livsmedelsindustrin och handeln 153

intäkter ökade mycket än dess kostnader, medan dessa poster i

mer livsmedelsindustrin steg lika mycket.

7.2.2 Antalet och antalet anställda 1994 och

företag

Livsmedelsindustrin sysselsätter enligt SCB:s industristatistik 60 000

ca personer, vilket är 10% antalet sysselsatta i hela tillverkningsindu-

av strin. Livsmedelsindustrin är därmed den tredje största branschen efter verkstads- och trävaruindustriema. Enligt SCB:s företagsregister

som även tar med företag med mindre än 20 anställda finns det något fler eller ca 66 000 personer sysselsatta inom livsmedelsindustrin.

Enligt industristatistiken finns det ett mycket stort antal företag

omkring 40% av samtliga som helt saknar anställda. Dessa företag

liksom företag med ett fåtal anställda har ringa betydelse för livsmedelsförsörjningen och återfinns särskilt i bageri-, chark-, kvarn- och fiskberedningsbranschema.

Antalet sysselsatta inom hela livsmedelsindustrin ökade 1995 obetydligt eller med 1%. I absoluta tal ökningarna störst inom chark-,

var stycknings- och öl/läskbranschema. Inom delbranschen frukt/grönt minskade antalet anställda.

7.2.3¶Livsmedelsindustrins internationalisering

Översikt

Stora delar av den internationella livsmedelsindustrin ägs av en liten grupp multinationella, eller med en annan term transnationella förtag TNF. De ekonomiska fördelarna med denna företagsfonn sammanhänger inte enbart med stordriften utan även andra möjligheter till optimering av verksamheten tillkommer. Arbetsintensiv produktion kan förläggas till länder med en låg lönekostnad, transportkostnader kan minimeras är det billigast att transportera råvara eller produkt och

- vinster kan genom intemdebiteringar flyttas till länder med den förmånligaste beskattningen.

TNF sysslar framför allt med högförädlade livsmedelsprodukter. Genom uppköp har deras marknadsandel i Sverige ökat under senare år.

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

154 EU-inträdets effekter för livsmedelsindustrin och handeln

Primärförädlingen av jordbruksråvaror sker fortfarande, åtminstone i Sverige, till största delen inom producentkooperativa företag.

De TNF som finns i Sverige väljer ofta att inte priskonkurrera utan prioriterar höga vinstmarginaler. Inbördes konkurrerar de inte heller med varandra i någon högre omfattning utan föredrar marknadsuppdelningar. Det är tveksamt om de nationella eller den för EU-länderna

gemensamma konkurrenslagstiftningen alltid kan rå på dessa förhållanden.

Karaktäristiskt för TNF är att de att avstå från att konkurrera

genom med priset kunnat uppnå en mycket god lönsamhet. Deras stora

resurser innebär förutsättningar för en omfattande produktutveckling. På grund av gällande och historiska jordbruksregleringar samt icke-tariffära hinder som försvårat utrikeshandeln har TNF produktionsanläggningar i många länder. Den öppnade EU-marknaden skapar förutsättningar för

nu en rationalisering och specialisering mellan anläggningar i olika länder. Huruvida vinsterna härifrån även skall komma konsumenterna till godo i form av lägre priser är en öppen fråga.

De transnationella livsmedelsföretagen

Bland världens 500 största företag finns 12 inom livsmedel och lika många inom gruppen snabbmat, restauranger, drycker och tobak. De omnämnda livsmedelsföretagen omsätter över 260 miljarder dollar och har tillsammans mer än 1 200 000 anställda i olika delar världen.

av

Andelen svenska företag som ägs av utländska TNF ökar snabbt. År 1982 arbetade 10% av samtliga anställda inom livsmedelsindustrin i utländska TNF. Tio år motsvarande siffra 19%. Av medlem-

senare var marna i Svenska Livsmedelsindustriarbetarförbundet, 38 000

personer 1995, hade 35% anställning i företag vars huvudägare skriven

var utanför landets gränser. De företag som TNF har valt att förvärva i Sverige sägs vara de som har den bästa lönsamheten respektive de starkaste varumärkena på den svenska marknaden. Som framgår list-

av ningen nedan är betydligt fler än skulle tro de företag inom

man av livsmedelssektorn uppfattas typiskt svenska helt eller delvis

som som ägda av utländska TNF.

Unilever äger direkt eller genom dotterbolag bl.a. G.B. Glace,

- - Van der Bergh Foods f.d. Margarinbolaget och Falkens Bryggeri. Andra kända varumärken Unilever står bakom är Blå Band, Lipton,

som Bong m.fl. Svenska Unilevers omsättning är 6 miljarder kronor, och

ca antalet anställda i Sverige 1991 över 3 300.

var

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

E U-inträdets eflekter för livsmedelsindustrin och handeln 155

Philip Morris har huvudägarställning hos flera företag inom kaffebranschen Gevalia, Maxwell House, Möllers och choklad/konfektyrbranschen Marabou, inkl Slotts, Malaco, Estrella. Hit hör kända varumärken såsom Kraft, Philadelphia, Toblerone m.fl.

Nestlé äger bl.a. Zoegas Kaffe, och Indra fryst färdiglagad mat samt är hälftenägare i Lars Jönsson. Varumärken: Nescafé, After Eight m.fl.

Andra exempel på TNF-produkter är Wasabröd Sandoz-ägt och Knorr CPC International.

Procordia Food AB ägdes tidigare till häften av svenska staten och till hälften av Volvo. Procordia såldes under 1995 till norska Orkla,

vars ägare främst utgörs av privata norska investerare. Till före-

gruppen av tag som idag ingår i Procordia hör Felix, Önos/Ekströms, Bob och Abba. Produkterna marknadsförs i de nordiska länderna och Österrike. Procordia Food AB omsatte 1995 ca fem miljarder kronor och hade 2 900 anställda. Tidigare ingick även Pripps, Lithells och Tobaksbolaget, och omsättningen var då dubbelt så stor. Pripps ägs idag till hälften direkt av Orkla och till den andra hälften Volvo. Tobaks-

av bolaget ägs av Svenska Match. Svenska Sockerbolaget ägs danska

av Danisco AB.

Svenska livsmedelsföretag på E U-marknaden

Vid sidan av den utveckling som innebär att TNF tar över svenska företag sker i motsatt riktning svensk expansion ut i omvärlden, främst

en i Europa. Här är det de producentkooperativa företagen, den största företagsgruppen inom den ursprungligen helsvenska livsmedelsindustrin, som varit mest aktiva.

De producentkooperativa företagens omsättning uppgår om även

skogs- och lantmannaföretagen medräknas till ca 70 miljarder kronor

och antalet anställda till ca 35 000 personer. Bondekooperationen består av ett 15-tal delbranscher inom vilka bönderna via sina ekonomiska föreningar äger främst primära förädlingsföretag men även företag inom senare led. Inom varje delbransch finns en riksorganisation med

numera främst en servicefunktion. De tre största är Slakteriförbundet Scangruppen, Svenska Mejeriernas Riksförening SMR och Svenska Lantmännen. Inom dessa tre delbranscher finns flera exempel på företag

som redan före EU-inträdet olika sätt expanderat ut i Europa.

Scangruppen består sedan Scan Väst och Farmek slogs 1994

samman av fem slakteriföreningar med riksorganisationen Slakteriförbundet och

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

156 E U-inträdets eflekter för livsmedelsindustrin och handeln

ett antal dotterföretag. Omsättningen 1994 15,4 miljarder kronor och

var antalet anställda uppgick till 8 400. Scangruppen kontrollerar

76 % av slakten, 48% av styckningen och 30% charktillverkningen inkl.

ca av dotterföretaget Samfod på den svenska marknaden. Scan International äger 40% av två italienska stycknings- och handelsföretag samt 16%

av export- och importföretaget Annerstedt Holding.

Arla, som är den största av de åtta mejeriföreningama med 64%

av mjölkinvägningen, har en omfattande internationell verksamhet, inte

enbart genom export till länder inom och utan EU, utan även

genom utlandsägande i Tyskland, Danmark eller samarbetsavtal med utländska mejeriforetag t.ex. finska Valio. Det franska Yoplait-sortimentet licenstillverkas i Sverige, och svenskt lättmargarin licenstillverkas på motsvarande sätt i Frankrike. De japanska kulturmjölksproduktema Onaka och Bifilus licenstillverkas av Arla, samtidigt Lätt La-

som gom-produkter licenstillverkas i Japan. Omsättningen 1994

var 18,0 miljarder kronor och antalet anställda uppgick till 7 600.

Inom Svenska Lantmännen finns 11 lantmannaföreningar, sedan nyligen tre av dem Svea Lantmän i Enköping, Västsvenska Lantmän

i Lidköping och Lantmännen Odal i Norrköping gått

- samman. Verksamheten omfattar hantering, dvs försäljning eller vidareförädling, av jordbrukarnas spannmål och oljeväxter samt försäljning till jordbrukama av alla slags förnödenheter. Avregleringen och EU-orienteringen har inneburit att Lantmännen utvidgat sitt i förädlingen

engagemang av råvarorna. Lantmännen äger bl.a. Cerealiakoncemen med dotterföretag såsom Kungsömen, Nord Mills och Skogaholms. Cerealia är Skandinaviens ledande företag inom kvarn- och bagerisektorn med verksamhet i Norge, Danmark, Tyskland och Polen. Ett exempel att all utlandsetablering inte omedelbart är lönsam är Skånska Lantmäns förvärv för ett antal år sedan av företag inom spannmålsbranschen i dåvarande Östtyskland. Verksamheten har hittills förorsakat avsevärda förluster. Svenska Lantmännens omsättning 1994 var 23,7 miljarder kronor och antalet anställlda uppgick till 11 200.

De svenska producentkooperativa företagens expansion i EU-ländema och i övriga delar av världen genom uppköp eller samarbete med

av utländska företag inom eller närliggande branscher syftar till att

samma stärka marknadspositionema. I viss mån innebär denna form av samarbete att marknader delas upp mellan parterna, vilket begränsar konkurrensen. Därför är denna utveckling inte odelat positiv för den svenska konsumenten.

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

E U-inträdets eflekter för livsmedelsindustrin och handeln 157

7.2.4¶Den svenska livsmedelsindustrins

konkurrenskraft

Flera studier har pekat på att stora delar den svenska livsmedels-

av industrin genom sin skyddade ställning och fåtalsdominansen har låg effektivitet. Detta gäller t.ex. Konkurrenskommittén i slutet 1980-talet

av och Lindbeck-kommissionen i början 1990-talet.

av Senare kan nämnas det amerikanska konsultföretaget McKinsey 1995 de neder-

samt ländska konsultema de Klundert och Hendriks, påtalat särskilt

van som den svenska livsmedelsindustrins höga kostnadsläge i internationellt

ett perspektiv.

McKinsey-rapporten anger bl.a. att de multinationella företag

som etablerat sig inom livsmedelsindustrin i Sverige har högre produkti-

en

vitet än de svenska företagen och mycket högre förräntning

en av eget kapital. Överlägsenheten kan delvis bero på väljer vilka

att man noga företag som skall köpas

upp.

Man är inom producentkooperationen inte helt omedveten brister-

om na i sin effektivitet. En rationell slaktindustri liknande den i Danmark skulle kunna betala svinböndema 50 öre/kg säger ansvariga direk-

mer, törer Land den 15 1996. Sverige har för många och för små

mars företag i branschen. I Danmark konkurrerar fyra företag 20 miljoner

om grisar jämfört med 10 slaktföretag i Sverige hand

som tar om 3,7 miljoner grisar. Vidare sägs att kapaciteten utnyttjas sämre i Sverige.

7.2.5¶Slutsats

Ännu är det för tidigt generellt uttala sig

att om huruvida den ökade konkurrensen från livsmedelsindustri i andra EU-länder har medfört någon prispress på den svenska marknaden. Försvagningen kronan

av under det första halvåret 1995 gynnade den svenska livsmedelsindustrin.

Därefter har kronan blivit starkare, och viss från importen har

en press inträffat, främst på stycknings- och charkindustrin.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

158 E U-inträdets eflekter för livsmedelsindustrin och handeln

7.3¶Utvecklingen inom handeln

7.3.1¶Översikt

Dagligvarubutikerna får sina varor på tre olika sätt. Vissa fárskvaror såsom mjölk och bröd levereras direkt från tillverkare till butik. Övriga

erhålls som regel via leveranser från partihandelns dagligvaruvaror centraler. En tredje form varuförsörjning till dagligvarubutikema är

av via s.k. snabbgrossister. Denna kanal är väsentligt dyrare och utnyttjas

handlare är för små för andra leveransformer eller saknar kreditav som

värdighet.

7.3.2¶Strukturutveckling

Kopplingen på livsmedelsområdet mellan parti- och detaljhandel har länge varit stark i Sverige. Partihandeln har genom bl.a. mängdrabatter till butiker köper stor andel av sina varor från eget partihan-

som en delsföretag sökt binda sina butiker fastare till sig. Denna form av samägande eller samarbete hade från början tillkommit för att ta till vara stordriftsfördelar och möjliggöra smidigare varuflöden, men torde efter hand många gånger i stället ha lett till begränsningar av konkurrensen.

Denna koppling mellan handelsleden har nu gradvis börjat brytas

Vid sidan de stora handelsblockens leveranser från egna partiupp. om handelscentraler sker alltmer en direktdistribution till butikerna, tidigare främst från mejerier och bagerier, i ökande omfattning

men numera en även från övriga industriföretag till särskilt lågprisbutiker och stormarknader. Konkurrensen från denna distributionsfonn har ökat pressen

nya

partihandelsföretagen att rationalisera sin verksamhet. Således har

avvecklat ett betydande antal fullsortimentslager och distributionsman centraler. Andelen dagligvaror levereras via partihandelns daglig-

som varucentraler till livsmedelsbutiker har under under perioden 1988-1994 sjunkit från 52% till 45%. Källa: Hultén och A. Nyberg: Från jämlik till ojämlik distribution dagligvaruhandelns heterogenisering MTC

~ 1996-03-1 l .

Även inom detaljhandelsledet har stora förändringar ägt rum. Det totala antalet dagligvarubutiker minskade mellan 1990 och 1994 med 700 till 7 000. Antalet supermarkets och storbutiker med över 400 kvm butiksyta ökade med 175 till 2 035 stycken, vilket höjde deras marknadsandel från 66% till 72 %. Även servicebutikerna ökade i antal

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

E U-inträdets eflekter för livsmedelsindustrin och handeln 159

med 249 till 2 720 stycken, deras marknadsandel förblev men oförändrat 10%. Den minskning antalet butiker ca av som skedde hänförde sig till den övervägande delen till gruppen övriga dagligvarubutiker med 250-400 kvm butiksyta. Deras antal sjönk mycket kraftigt eller med 1 115 till 2 245 stycken, och deras marknadsandel

krympte från 24% till 18%.

Under perioden 1980-1987 tillkom årligen 110 dagligvarubutiker ca med i genomsnitt 440 kvm butiksyta. År 1994 hade antalet nyetableringar sjunkit till 48, att deras medelyta stigit till 1 300 kvm men genom ökade den totala butiksytan än vad fallet tio år nya mer som var tidigare. Under 1995 fortsatte den nedåtgående trenden i antalet nyeta-

bleringar.

Nyetableringarna har starkt bidragit till de butikernas ökande stora dominans. Detta sammanhänger med att många kommuner vid etableringen butiker tillåtit etableringar stonnarknader av nya av och lågprisbutiker. Lågprisbutikema hade 1995 marknadsandel 8%, vilket en ca är relativt lågt vid en internationell jämförelse. Där lågprisbutiker etablerats har de fått ett betydande inflytande på den lokala prisnivån. I Västsverige, där deras förekomst är störst, är således prisnivån på livsmedel lägre än i övriga landet.

Bakom den redovisade strukturutvecklingen inom handeln ligger som antytts även organisatoriska förändringar delvis har inspirerats från som grannländerna. Prisbildningen tidigare i hög grad från som styrts de integrerade parti- och detaljhandelsblockens partiled har delvis överflyttats till detaljistledet. I Norge har aldrig partihandeln varit så mäktig, utan konkurrenskoncepten har utformats i detaljhandeln. Exempel på att detta även börjat bli fallet i Sverige är dels detaljistblocket D-gruppen, som saknar fast knytning till något partihandelsblock köper men mest från Dagab, dels KF:s kedjor med olika konkurrenskoncept Obs, Fakta,

Gröna Konsum, vilka står mycket friare från KF:s partihandel den än traditionella konsumbutiken tidigare gjorde. KF tillgodoser dem endast med de partihandelsfunktioner de efterfrågar. som . En viktig förändring de båda största handelsblockens av strategier under de senaste åren är deras avyttring huvuddelen av av sina industriengagemang m.m. KF, ägande inom industrisektom omfattat vars företag inom kvarn- och bageriverksamhet, slakterier och charktillverk-

ning, kafferosteri och chockladtillverkning, har endast bibehållit Goman och Juvel. ICA:s utanför handelssektom engagemang har varit mindre t.ex. Bob-industrier, Svea Chocklad, ett kafferosteri, Ellos, samt Duka, Lindex och Gulins, även deras innehav har starkt reducerats. men

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

160 E U-inträdets eflekter för livsmedelsindustrin och handeln

7.3.3¶Antal företag och sysselsatta

Enligt statistiken fanns det 1995 något mer än 1 300 företag inom partihandeln med livsmedel med sammanlagt 23 000 personer anställda. Hälften dessa fanns inom de drygt 200 företagen med brett allsidigt av sortiment och den andra hälften inom de ca 1 100 företagen med specialiserat sortiment. Statistiken över partihandelns förändringar 1994-1995 förefaller inte rimlig vad gäller särskilt antalet anställda. Enligt SCB kan olika slags omläggningar statistiken, t.ex. omkodningar stora föreav av tag, ha medverkat till att siffrorna inte på ett riktigt sätt speglar verkligheten. En bild antalet företag med anställd personal inom detaljhandeln av med uppdelning på företag med ett brett respektive specialiserat sortiment lämnas i tabell 7.2. Vid sidan dessa företag finns det ett mycket av stort antal småföretag utan anställda fler än antalet företag med an- ställda deras andel marknaden är obetydlig. - men av

Tabell. 7.2 Antal företag med anställda och antalet anställda 1994 och 1995 inom detaljhandeln med dagligvaror, främst livsmedel

Antal För- Antal Förföretag ändr., anställda ändr., 1994 1995 % 1994 1995 % Brett sortiment 4 033 4 098 1,6 72 046 70 251 -2,5 Spec. sortiment 1 770 l 760 -0,6 5 703 5 219 -8,5 Summa 5 803 5 858 0,9 77 749 75 470 -2,9

Källa: SCB:s Basfakta 1994 och 1995. Tabeller ur företagsregistret

De skillnader föreligger mellan denna tabells uppgifter om antalet som företag och tidigare presenterade uppgifter antalet butiker med om tidningen Supermarket källa beror på att ett företag kan omfatta fler som butiker. Trots att antalet anställda inom detaljhandeln totalt sett minskade skedde ökning antalet butiker med ett brett sortiment, en av företrädesvis småbutiker med 1-9 anställda. Siffrorna antyder relativt stark strukturrationalisering pågår att en inom detaljhandeln. Antalet anställda inom de ca 6 000 detaljhandelsföretagen minskade mellan 1994 och 1995 med ca 2 300 personer 2,9% till 75 500. Huvuddelen dessa arbetade inom butiker med ca av ett brett sortiment. Minskningen sammanhängde enligt statistiken i

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

E U-inträdets eflekter för livsmedelsindustrin och handeln 161

huvudsak med att 30 butiker inom den vanligaste storleksgruppen

ca 20-49 anställda samt 2 storbutiker upphörde.

Omsättning

Dagligvaruhandelns försäljning uppgick under 1995 till 167,2 miljarder kronor enligt handelsblockens uppgifter till tidningen Fri Köpen-

egna skap. Försäjningsvolymen minskade med omkring 1%. Denna nedgång får ses i perspektivet den utvecklingen för den privata kon-

av svaga sumtionen. Osäkerheten den svenska ekonomins utveckling med-

om förde relativt hög sparbenägenhet.

en

Omkring 75% av sortimentet i en dagligvarubutik utgörs livs-

av medel. I avsaknad av konsumtionsuppgifter för 1995 är det svårt att ange om volymen sålda livsmedel minskade eller mindre än den

mer totala volymen dagligvaror. Av betydelse för utvecklingen livsme-

av

delsförsäljningen bör ha varit att livsmedelsprisema steg mycket måttligt

1995, klart mindre än den allmänna prisnivån. Förhoppningen att

om vårt inträde i den stora gemensamma EU- marknaden, där många länder har en lägre prisnivå på livsmedel än Sverige, skulle komma

att pressa våra inhemska priser och stimulera till ökad konsumtion har ännu

en inte infriats.

7.3.5¶Detaljhandelsblocken

Förändringar av handelsblockens marknadsandelar sammanhänger i regel med uppköp respektive försäljningar butikskedjor eller butiker.

av Inköpen utgör därmed ett tecken finansiell styrka, vilket

kan vara en följd av en god konkurrenskraft och effektivitet. Den strukturomvandling som pågår inom dagligvaruhandeln sker dock inte enbart

genom förskjutningar mellan blocken utan lika ofta inom dessa att stor-

genom marknader, lågprisbutiker och supermarkets i bättre lägen marknad

tar från både traditionella butiker i liknande lägen och småbutiker. Som redovisats ovan uppgick värdet dagligvaruhandelns försäljning

av 1995 till 167,2 miljarder kronor. I tabell 7.3 redovisas de olika handelsblockens försäljning 1995 samt dess förändringar jämfört med 1994 i löpande priser.

För ICA, som satsat på stormarknader och större lågprisbutiker

men som samtidigt har kvar många små butiker i mindre orter, innebar 1995

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

6 16-0561

162 E U-inträdets eflekter för livsmedelsindustrin och handeln

en marginellt större tillbakagång jämfört med de två andra största handelsblocken.

Kooperationen drog viss nytta av att ha stått utanför försommarens arbetsmarknadskonflikt och kunde bibehålla sina marknadsandelar. Stormarknadema dvs. Obs-butikema, inte BW är kooperationens stora säljmaskiner, vilkas vinster, tillsammans med överskott från avyttringen av industriverksamheten, kan kompensera för förluster inom KF :s gamla allivsbutiker. Även för Gröna Konsumbutikema

anges prognosama vara goda efter en betydande uppstramning av butiksnätet.

Tabell 7.3 De olika detaljhandelsblockens andelar av handeln med dagligvaror 1995 prel

Milj.kr. Löp. priser Marknadsandel

förändr.

Källa: Fri Köpenskap vecka 1996.

D-gruppen som innehåller en omfattande flora av lågprisbutiker Spar Inn, Rätt Pris, Exet etc. de hade 56% av denna marknad 1994

- lyckades bäst av de större kedjorna med att begränsa volymnedgången. Den fördelaktigaste utvecklingen uppvisade det lilla sydsvenska kombinerade parti- och detaljhandelsföretaget Bergendahl med främst butikskedjan Favör, som kraftigt ökade sin försäljning.

De pågående effektiviseringssträvandena inom handelsblocken köp, försäljningar, nedläggelser etc får ses i perspektivet av deras behov av att förbättra sina förutsättningar att möta en ökande konkurrens från såväl inhemska konkurrenter potentiella sådana i andra EU-länder.

som

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

E U-inträdets eflekter för livsmedelsindustrin och handeln 163

7.3.6¶Konkurrenssituationen

Att de dominerande handelsblocken ICA, kooperationen och Dagab/Axel Johnson inte mer påtagligt har tagit marknadsandelar från varandra under de senaste åren behöver i och för sig inte betyda att konkurrensen inom dagligvaruhandeln år satt ur spel. De förskjutningar konkur-

som rensen tvingat fram har mer skett mellan olika butikstyper än mellan blocken. Som visats i det föregående vinner stora butiker/lågprisbutiker marknadsandelar, servicebutikema håller sin ställning medan s.k. övriga butiker med 250-400 kvm butiksyta förlorar.

De förändringar som har påbörjats av leveranssättet för dagligvaror till butikerna, innebärande en viss tillbakagång för köpen från

egna partihandelscentraler till förmån för direktleveranser från tillverkare, sätter en ökad prispress på leverantörerna. Sådana direktköp har varit mindre vanliga i Sverige förutom fárskvaror såsom flytmjölk och

— av färskt bröd vilket har bidragit till en låg effektivitet och verkat höjan-

de på matpriserna. Detta påtalades i en rapport publicerades under

som 1995 från det amerikanska konsultföretaget McKinsey: "Performance of the Swedish Processed Food Industry".

I rapporten jämförs förhållandena i Sverige med Danmark, Tyskland och USA. Vad som anges brista i Sverige är att handeln inte utövar samma tryck på sina leverantörer som den gör i de övriga länderna. I Tyskland och USA kan supermarketkedjoma spela ut olika leverantörer mot varandra för att uppnå bästa pris och kvalitet. Detta är möjligt därför att de har egna transportsystem, något inte i tillräcklig

som utsträckning skulle vara fallet med deras svenska motsvarigheter. Konkurrensen mellan handelsblocken i Sverige anges särskilt i prishänseende vara sämre utvecklad än i jämförelseländema.

Av intresse är även att studera utvecklingen i Finland jämfört med Sverige i samband med de båda ländernas EU-inträde. De finska prissänkningama blev större än förhandsbedömningama medan de svenska matpriserna utvecklades något sämre än förväntat. I KoB:s faktablad nr 31 Prisutvecklingen livsmedel i Finland efter EU-inträdet visas att huvudorsakerna till den gynnsamma finska utvecklingen var

att de finska handelsföretagen hade flera leverantörer än vad är - som

fallet i Sverige att spela ut mot varandra vid sina inköp

att det 1988 nybildade Konkurrensverket vilket i motsats till sin -

svenska motsvarighet, som mest arbetat med ansökningar om dis-

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

164 E U-inträdets eflekter för livsmedelsindustrin och handeln

panser, mycket aktivt övervakade konkurrenslagstiftningens tillämp-

ning

att nybildade finska såväl konsumentmyndigheter konsument- - som organisationer mycket aktivt övervakade prisutvecklingen, vilken även gavs stor publicitet i media.

En intressant fråga är hur den svenska dagligvaruhandeln skulle stå sig i konkurrensen med utländska företag. En studie belyser denna

som fråga är en jämförelse som företagits mellan effektiviteten i dels den expanderande svenska kedjan Hemköp

och dess grossist Dagab, dels en helintegrerad australisk kedja.

Studien visade att den svenska kedjans högre kostnadsnivä inte berodde på att den hade en arbetsintensivare service- och sortimentsstruktur. Butiks- och lagerytor i den australiska kedjan utnyttjades mycket effektivare, troligen beroende på en effektivare styrning och

en tätare resultatuppföljning.

Någon etablering på den svenska marknaden utländska kedjor har

av inte ägt rum, vilket delvis sammanhänger med svårigheter med att komma över attraktiva butikslägen i Sverige. Dessutom har det förhållandet att svenska handelsblock bildat allianser för samarbete med utländska kollegor troligen verkat konkurrensbegränsande. Även ute i Europa har gränsöverskridande handelskedjor inte uppkommit i någon utsträckning. De nationella preferensema är starka när det gäller matbutikemas

produktsortiment, och det går inte att utan vidare lyfta över ett sortiment från ett land till ett annat.

Konkurrensen inom detaljhandeln förbättrades 1992 när plan- och bygglagen PBL sågs över, jfr avsnitt 2.5. Då begränsades kommunernas inflytande över detaljplanema för nya butiksetableringar. De liberalare reglerna bidrog bl.a. till lågprisbutikemas expansion.

F.n. ser Plan- och byggutredningen över möjligheterna till återgång till de

en tidigare, mer inskränkande reglerna. Ett av motiven härtill att

anges vara man av mil jöskäl bör begränsa bilåkandet till stora köpcentra utanför tätortema. Enligt en enkät av Kommunförbundet vill också flertalet kommuner ha tillbaka sina möjligheter att i samma utsträckning som tidigare påverka detaljplanema för handeln med livsmedel, bl.a. för att

Blomquist, Femtoft, Graffman: Convenience goods distribution and retailing, publicerad i Achieving service productivity. Lessons from the best in the word. Pitrnan Publishing London 1994.

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

E U-inträdets eflekter för livsmedelsindustrin och handeln 165

kunna begränsa expansionen storrnarknadema så att inte handeln i

av bostads- och centrumområden utarmas.

Utan tvekan bidrog de svenska detaljhandelsföretagens tidigare rätt begränsade möjligheter att välja bästa varuleverantör på grund sin

av starka koppling till "sitt" partihandelsföretag till att försämra konkurrensen och minskade prispressen leverantörerna. Fortfarande gäller att det inte så ofta finns fler leverantörer att spela ut mot varandra. Det finns t.ex. endast inhemsk leverantör mjölkprodukter med fullt

en av sortiment.

Bl.a. dessa förhållanden gör att McKinsey-rapportens slutsats att den svenska livsmedelshandeln skulle ha lägre effektivitet och sämre funktionssätt än sina motsvarigheter i t.ex. Finland, Danmark och Tyskland kan förefalla rimlig åtminstone vad läget för ett antal år sedan. De

avser förändringar som nu pågår av både butiksstruktur och butikernas inköpsmönster utgör dock tecken att handelsmarginalen är utsatt för

en fortlöpande press.

7.3.7¶Konsumenternas att

möjligheter påverka detaljhandeln

Ett tryck på prisnivån i detaljhandelsledet uppkommer även

genom konsumenternas val av butik. Ju bättre kännedom de lokala prisför-

om hållandena konsumenten besitter desto lättare blir det för honom/

som henne att finna de fördelaktigaste inköpsställena. Användbara hjälpmedel härvidlag utgör bl.a. de prismätningar utförs ett antal orter

som av dels PRO:s prispressargrupper dels Konsumentverket KOV i samband med deras lokala matkostnadsundersökningar. Med hjälp lokala tid-

av ningar och andra massmedia bidrar dessa prismätningar till att fasta konsumenternas uppmärksamhet på de prisskillnader föreligger på

som orten, så att de kan välja förmånligaste inköpsställen. Uppmärksamheten leder dessutom inte sällan till prissänkningar i de butiker visat sig

som ha den högsta prisnivån. Viktigt är att mätningarna så att inte

upprepas prisnivåerna åter stiger.

PRO:s mätningar omfattar endast 18 livsmedelsposter och sker två eller fler gånger året i 900 butiker. Detta verksamheten

om ger stor genomslagskraft. De valda livsmedlen överensstämmer dock mindre väl med sammansättningen hos en "normal" livsmedelskorg. KOV:s prismätningar speglar i sin tur kostnaderna för näringsriktig matkorg

en omfattande 130 poster, från vilken det "vanliga" hushållets konsumtion

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

166 E U-inträdets eflekter för livsmedelsindustrin och handeln

kan avvika mer eller mindre. KOV:s undersökningar är metodiskt mycket mer genomarbetade än PRO:s och därför dyrare. Antalet orter som ingår är bl.a. därför ännu mycket ringa: Tre stycken 1994, elva under 1995 och tjugo stycken 1996. Prismätningar av ovan angivet slag bidrog i betydande grad till den gynnsamma prisutveckling livsmedel som ägde rum i Finland i samband med EU-inträdet.

För vissa enskilda hushåll kan dock strukturomvandlingen inom handeln ha orsakat en annan, ibland oförmånligare prisutveckling. Detta kan t.ex. vara fallet för konsumenter som inte fått behålla sin tidigare butik och som inte kan ta sig till billiga stormarknader. De kan i stället ha blivit hänvisade till relativt dyra närbutiker. Även för dem kun-

som

sina inköp till stonnarknademas billigare utbud kan nat anpassa merkostnader ha uppkommit i form av dyra och kanske tidsödande transporter. Å andra sidan finns det hushåll närhet till lågpris-

som genom butik kunnat sänka sina matkostnader extra mycket. Förhållanden här

av beskrivet slag återspeglas inte i de vanliga prismätningama.

7.3.8¶Lönsamhet och effektivitet

Arbetsproduktiviteten inom hela detaljhandeln dagligvaruhandel och sällanköps/ fackhandeln förbättrades under perioden 1989-1994 enligt HUI med 12%. Denna ökning kom till stånd genom att arbetsvolymen minskade med drygt 10% samtidigt som försäljningsvolymen ökad något.

Även lönsamheten inom detaljhandeln undersöks årligen HUI på

av uppdrag av Sveriges Köpmannaförbund. Mest intresse tilldrar sig gruppen dagligvarubutiker med 6-20 sysselsatta, den största medtagna storleksgruppen som bäst representerar "normala" livsmedelsbutiker. Huvuddelen av dagligvaruhandelns omsättning sker i ännu större och troligen ännu lönsammare butiker.

För den angivna butiksgruppen uppgick under åren 1987-1990 nettoresultatet, dvs vinsten i procent av omsättningen, till ca 0,5% av försäljningen men sjönk åren 1991-1993 till noll. För 1994 steg vinstnivån till 0,8%, och man måste tillbaka ända till 1986 för att påträffa ett lika bra resultat. Detta för detaljhandeln gynnsamma utfall sammanhängde med att dess omsättning, efter två år av nedgång, steg med 2,5% för livsmedel 2,0%.

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

8 i EU

Konsumentinflytandet

Det framhålls ofta att den gränslösa inre marknaden i EU är till för konsumenternas skull och att den också ställer höga krav på konsumentskydd och -säkerhet Konsumentforeträdama på europeisk nivå vill att främjande av konsumentintressena görs till ett huvudmål för EU, att konsumentpolitiken fullt ut integreras i EU-politik, att konsumen-

annan ternas legala rättigheter stärks och att öppenhet och tillgång till information förbättras.

Under senare år har konsumentpolitiken fått växande betydelse i

en EU genom att konsumentskyddet förts i Maastrichtfördraget, konsumentpolitiska handlingsprogram har antagits och ett nytt generaldirektorat, nr XXIV, för övergripande konsumentfrågor har inrättats inom kommissionen under 1995.

Konsumentrörelser är representerade i många olika EU-organ. Konsumentrepresentantema är dock långtifrån nöjda och att kommis-

menar sionen och andra EU-organ inte minst inom livsmedelspolitiken lyssnar mer till de starka producentföreträdama än till konsumenterna.

Den senast antagna budgeten för konsumentskydd för 1996 omfattar lite drygt 20 miljoner ECU, vilket endast är halv promille EU:s

en av

budgetkostnader för jordbrukspolitiken.

8.1 i EU

Konsumentorganisationer

Runt om i Europa finns konsumentrörelser, deras styrka,

men uppbyggnad och omfattning varierar kraftigt från land till land. De flesta organiserade grupperna tillhör den delen Europeiska

norra av gemenskapen. Inom EU strävar efter att stärka denna rörelse i de södra

man medlemsstaterna där tidigare mycket litet gjorts på området konsumentpolitik.

Starka konsumentrörelser är i princip organiserade på två olika

ett av sätt. Den ena formen är en konsumentorganisation uppbyggd runt

en förlagsrörelse, där utgivandet landets ledande konsumenttidskrift är

av

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

168 Konsumentinflytandet i EU

det centrala. I ett befolkningsrikt land som Storbritannien finns förutsättningar för ett stort antal medlemmar/ prenumeranter och därmed

en finansiellt stark organisation, vilket också är fallet med Consumers Association CA, utgivare av bland annat konsumenttidskriften Which. Med en stab på närmare 500 anställda har CA goda för tester,

resurser utredningar och konsumentpolitisk lobbying. Organisationer av denna typ, om än inte lika resursstarka, finns också i bland annat Belgien och Nederländerna, liksom på Island och i Finland. I Finland har organisationen ett betydande statsstöd.

Den andra formen är konsumentrådsmodellen, där medlemmarna är ett antal organisationer med konsumentfrågor som hela eller del

en av sin uppgift. Denna modell är typisk for bland annat de skandinaviska länderna. Sveriges Konsumentråd är av denna karaktär. Styrkan i konsumentrådsmodellen är dess breda representativitet. Erfarenhetsmässigt brukar dock nationella konsumentråd ha en så svag finansiell bas att de endast med stort tillskott statsbidrag kan åstadkomma

av en verksamhet av god kvalitet. De kan också ha svårt att ena medlemsorganisationerna kring en gemensam handlingslinje.

Vanligt i vissa länder är också lokala aktionsgrupper som arbetar for olika slags konsumentpolitiska syften. Ofta har de dock

så lite gemensamt att de saknar både motiv och förutsättningar för annat än

en mycket begränsad organiserad samverkan nationell nivå.

Den organiserade konsumentrösten upplevs ibland som otydlig, svag eller rentav obefmtlig av det enkla skälet att det främst är andra organisationer än renodlade konsumentorganisationer som driver konsumentpolitiska frågor. I vissa länder är de fackliga organisationerna bärare

av centrala konsumentkrav. På andra håll kan konsumentfrågor drivas

av miljöorganisationer, konsumentkooperativa rörelser eller så kallade familjeorganisationer, en samlingsbeteckning för bland annat husmodersorganisationer, föräldraorganisationer och pensionärs-organisationer. Sett

i detta breda perspektiv är folkrörelseengagemanget i konsumentfrågor

med några undantag starkast i de nordliga EU-ländema och betydligt svagare i de sydliga.

Paraplyorganisationer

På europeisk nivå är de mer renodlade konsumentorganisationema liksom de nationella konsumentråden anslutna till paraplyorganisationen BEUC Bureau Européen des Unions de Consommateurs, den euro-

Del II Utvecklingen efter EU-intrádet

peiska konsumentorganisationen i Bryssel. Sveriges konsumentråd är svensk medlem i BEUC. BEUC samordnar medlemsorganisationemas arbete med allehanda konsumentfrågor inom EU. BEUC är även tillsammans med Consumers International CI, tidigare IOCU aktiv i internationella frågor, såsom handelspolitik inom för WTO f.d. GATT. ramen Som företrädare för konsumentintresset i EU betraktas också

Europakooperationen Euro Coop och paraplyorganisationen för famil-

jeorganisationer i EU Coface, samt den Europeiska Fackliga Samorganisationen EFS. EFS har speciell avdelning för konsumenten frågor och ett informationsblad heter EuroC. som

Konsumentorganisationema har små resurser jämfört med producent-

företrädarna. Resurser krävs för utredningar och lobbying. Paraplyorganisationerna i EU har inte att utreda alla områden, utan resurser överlåter utredningar olika nationella medlemsorganisationer. Miljöfrågor har bevakats holländska Consumentenbond och danska av

Forbrugerraadet. Konsumenternas intresse avreglering jord-

av en av bruket i EU-ländema har framförts framförallt National Consumers av Council NCC och Consumers Europe Group CEG. Att jordbruksfrågor speciellt har kommit att bevakas brittiska organisationer beror av delvis på den intensiva debatt livsmedelspolitiken, speciellt om om jordbrukspolitikens betydelse för livsmedelsprisema, där fördes vid som Storbritanniens inträde i EG. NCC i London är ett statligt finansierat konsumentorgan med utrednings-, förlags- och seminarieverksamhet främsta uppgift. 1988 som gav NCC ut en grundbok om konsumenterna och EG:s jordgemensamma

brukspolitik och 1995 rapport jordbrukspolitiken och konsu-

en ny om mentkraven på reformer. NCC är medlem i CEG, är brittisk som en

paraplyorganisation för konsumentorganisationer i UK, med syfte att samordna agerandet i konsumentfrågor i EU-sarnmanhang. CEG är i sin

tur medlem i BEUC. 1994 publicerade CEG rapport EG:s jorden om brukspolitik och har även utarbetat en rapport inför EU:s regeringskonferens 1996. Ståndpunkterna från NCC:s och CEG:s rapporter om EG:s jordbrukspolitik har presenterats i Faktablad 32 från konsumentnr

beredningen.

Del II Utvecklingen efier E U-inträdet

170 Konsumentinflytandet i EU

Gemensamma ståndpunkter

Konsumenterna kan för de flesta varor genom sina inköp marknaden visa vad de vill ha, men livsmedelsmarknaden skiljer sig från de flesta andra varumarknader genom alla lagar, regler och förordningar

som finns för att garantera konsumenternas säkerhet och/eller för att stödja livsmedelsproducentema. Genom dagliga livsmedelsinköp fattar konsumenten en mängd individuella beslut. Krav på ändringar i lagstiftningen är däremot kollektiva krav och innebär att konsumenterna kommer att agera på den politiska arenan. Konsumenterna behöver också utredningsresurser för att kunna utöva systemkritik. BEUC intar, liksom de flesta nationella konsumentorganisationer,

en klart frihandelsvänlig hållning. Protektionism med syfte att bevara inhemsk produktion anses vara till nackdel för konsumenterna, eftersom det fördyrar varorna och minskar valfriheten.

CEG anger följande grundläggande mål och principer för sitt arbete med konsumentpolitiken i EU:

En gemensam marknad, där konsumenterna kan handla varor och tjänster lika fritt mellan medlemsstaterna inom sitt eget land.

som

Fri konkurrens för industri och handel och med säkerhetsåtgärder för en rättvis fair konkurrens och för att skydda konsumenter.

Konsumenterna ska tillåtas göra sina egna val av vad de köper eller inte köper. Alltför ofta hindrar EU i onödan konsumenternas individuella val.

Hälsa och säkerhet. Skyddet för konsumenterna ska ökas, så att konsumenterna tryggt kan göra inköp varsomhelst i den gemensamma marknaden.

Konsumentinformation. Konsumenter, särskilt de med speciella behov, ska kunna göra informerade val mellan olika och

varor tjänster.

Konsumentjuridik, tillgång till lag och rätt. Konsumenterna ska kunna köpa varor i övriga EU-länder och få dem reparerade eller

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumentinflytandet i EU 171

klagomål åtgärdade lika lätt köpta på hemma-

som om varorna var marknaden.

Konsumentintresset ska vägas i all politik i EU, inklusive trans- -

port, miljö, handel och den gemensamma jordbrukspolitiken.

Konsumentrepresentation för att säkra att konsumenternas intresse

-

ska höras på alla stadier i beslutsprocessen i EU.

8.2 EU:s

konsumentpolitik

Konsumentskyddet i E U:s fördrag

Konsumentfrågoma har fått allt större dignitet under utvecklingen det

av europeiska samarbetet. Konsumentskydd ingick inte ett område i

som Romfördraget 1958, som var grundlagen vid de europeiska

gemenskapernas bildande. Men vid skapandet den interna marknaden i EG

av infördes i enhetsakten 1987 paragraf 100a, nämner kon-

en ny som sumentskydd. 1986 uttalade kommissionen att konsumentpolitiken ska integreras i all övrig politik.

Enligt Artikel 100 i avdelningen V: Gemensamma regler kon-

om kurrens, beskattning och tillnärmning lagstiftning ska rådet

av

av ningar i medlemsstaterna direkt inverkar på den

som gemensamma marknadens upprättande eller funktion."

Artikel IOOa, pkt 3 lyder:

"Kommissionen skall i sina förslag om hälsa, säkerhet samt miljö-

och konsumentskydd utgå från en hög skyddsnivå."

Maastrichtfördraget 1992 om den europeiska unionen innebar sedan ett genombrott för konsumentintresset att speciell avdelning

genom en om Konsumentskydd, avdelning XI, infördes i fördraget, med följande lydelse i dess helhet:

Del 11 Utvecklingen efter EU-inträdet

172 Konsumentinflytandet i EU

"Artikel 129A

Gemenskapen skall bidra till hög konsumentskyddsnivå

att en uppnås genom

a åtgärder som beslutas enligt artikel 100a inom för för-

ramen verkligandet av den gemensamma marknaden,

b särskilda insatser som understöder och kompletterar medlemsstaternas politik för att skydda konsumenternas hälsa, säkerhet och ekonomiska intressen och god konsumentupplysning.

ge en

Rådet skall enligt förfarandet i artikel 189b och efter att ha hört

Ekonomiska och Sociala Kommittén besluta de särskilda

om insatser som avses i punkt 1b.

Insatser som beslutas enligt punkt 2 skall inte hindra någon med-

lemsstat från att upprätthålla eller införa strängare skyddsåtgärder. Sådana åtgärder måste vara förenliga med detta fördrag. Kommissionen skall underrättas om åtgärderna."

Utvecklingen har alltså varit den att kommissionen arbetat för att få den inre marknaden att fungera och därvid först visserligen haft att utgå från

hög skyddsnivå för konsumenterna enligt artikel IOOa. Ändå kunde en det tänkas att gemensamma regler skulle ligga under den skyddsnivå som ett enskilt land i gemenskapen, säg Sverige, eftersträvade. Artikel 129a gör det till en tydligare uppgift för unionen att vidta åtgärder och göra särskilda insatser för konsumentskyddet, det slås också fast att

men de enskilda medlemsländerna kan ha konsumentpolitik ligger på

en som en högre skyddsnivå än de gemensamma EU-reglema

.

‘ Artikel 189b behandlar förfarandet vid antagandet rättsakt: att

av en Kommissionen skall lägga fram förslag för Europaparlamentet och Rådet. Ministerrådet fattar beslut efter hörande av Europaparlamentet, som dock enligt en komplicerad procedur kan hindra antagandet rättsakten att

av genom motsätta sig detta med kvalificerad majoritet.

Del II Utvecklingen efter E U-inträdet

Konsumentinflytandet i EU 173

Kommissionens program för stärkt konsumentinflytande 1996-98

1995 tillsattes en ny kommissionär för Konsumentfrågor, Emma Bonino från Italien. Hon beskrev sina ambitioner vid utfrågningen i parlamentet och betonade då informationen till konsumenter liksom vikten att

av stärka konsumentpolitikens roll i EU. Parlamentsledamötemas frågor rörde märkningsfrågor, att vissa medlemsstater inte tillämpar direktiv, skillnaden i konsumentpolitik mellan nordliga och sydliga medlemsstater och de likaså skilda förhållandena vad gäller konsumentrepresentation. Speciellt för livsmedel berördes fördelarna för konsumenterna med reform av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Bonino har även vid en konferens om konsumentskydd i central- och Östeuropa utvecklat sin syn att det inte räcker med lagstiftning, konsumenterna måste också informeras om sina rättigheter och träna sig i att försvara dem, och denna utbildningsstrategi kommer att ta tid.

Kommissionen har antagit flera treåriga konsumentpolitiska

program. Bonino utlovade vid sitt tillträde förra året en handlingsplan och den är nu antagen av kommissionen och heter "Konsumentpolitiska prioriteringar 1996-1998". Däri betonas anpassningen av allmänna nyttigheter public services till konsumentintresset, de växande svårigheterna för konsumenterna med finansiell service samt säkrandet av att konsumenterna drar nytta av informationssamhället.

Prioriterade åtgärder är:

Göra en kraftansats för att förbättra konsumentupplysning och

information.

Komplettera, se över och kontinuerligt uppdatera den ram som

behövs för att säkerställa att konsumenternas intressen till fullo beaktas på den inre marknaden.

Konsumentaspekter på finansiella tjänster.

Skydda konsumenternas intressen vid tillhandahållande grund-

av

läggande allmännyttiga tjänster.

Vidta åtgärder som tillåter konsumenterna att utnyttja de möjlig-

heter som erbjuds informationssamhället.

genom

Del II Utvecklingen efler EU-inträdet

174 Konsumentinflytandet i EU SOU l996:62

Vidta åtgärder för att förbättra konsumenternas förtroende för livsmedel.

Främja praktiska metoder för hållbar konsumtion. en

Stärka och öka konsumentrepresentationen.

Hjälpa de central- och östeuropeiska länderna att utveckla konsumentpolitiska åtgärder.

10. Konsumentpolitiska överväganden i utvecklingsländerna.

Livsmedelspolitiken är alltså utvalt som ett speciellt prioriterat område, och kommissionen har uttalat sig för att vidta åtgärder inom området livsmedelssäkerhet/renhet. De offentliga myndigheterna i hela Europeiska gemenskapen har ett kontrollsystem avsett att säkerställa att livsmedel på marknaden är hälsosamma. Konsumentundersökningar visar att det finns frågor kring dessa konstrollsystems effektivitet när det gäller livsmedlens säkerhet och renhet. Kommissionen skall undersöka vilka åtgärder, inbegripet forskning, kan vidtas för att möta som konsumenternas Kommissionen ska därvid överväga produktoro. om ansvar kan utvidgas till att gälla även för producenter inom primärproduktionen. Kommissionen erkänner att det finns brister i informationen i märkningen av livsmedel. En del information är för invecklad och del en

saknas. Harmoniseringen av livsmedelsmärkningen genomfördes för att

öppna upp den inre marknaden, och kan tiden inne att över nu vara se

och förenkla lagstiftningen.

Kommissionen ska utarbeta grönbok livsmedelslagstiftningens en om framtid i EU, underlag för samråd i de viktigaste livsmedelssom

frågorna.

Regeringskonferensen

Den svenska regeringen uttalar inför IGC skrivelsen 95/96:30 att EU endast kan få förankring hos medborgarna att samarbetet en genom avsätter resultat som bidrar till människors trygghet och välstånd. Detta innefattar att stärka konsumenternas ställning den gemensamma marknaden.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumentinjlytandet i EU 175

Konsumentorganisationema har uttalat synpunkter inför regeringskonferensen. BEUC och CEG anser att ett antal viktiga förändringar behöver göras i fördraget i konsumenternas intresse. i

Inför regeringskonferensen vill BEUC att främjande av konsumentintressena görs till ett huvudmål för EU, att konsumentpolitiken fullt ut integreras i annan EU-politik, att konsumenternas legala rättigheter stärks och att öppenhet och tillgång till information förbättras.

Särskilt bör artikel l29a stärkas och EU:s ansvar för att stärka konsumenternas legala rättigheter innefattas. Artikel l29a bör utvidgas till att nämna alla de konsumenträttigheter som EU bör garantera, nämligen rätten till hälsa och säkerhet, rätt till skydd för konsumentens ekonomiska intressen, rätt till juridiskt skydd mot fel i varan rättelser och reklamationer, rätt till information och utbildning, rätt till representation att bli hörd och deltagande.

- -

Vad gäller artikel l29a betonar konsumentorganisationema vidare att subsidiaritetsprincipen bör tillämpas på lämpligt sätt, och inte tas till intäkt för passivitet på europeisk nivå. Kriterier för hur subsidiaritetsprincipen ska tillämpas bör utarbetas, så att inte beslut tas från fall till fall.

Bättre hänsyn bör tas till konsumentintresset på en rad områden i EU, särskilt vad gäller handel, konkurrensfrågor och jordbruk. Institutionella förändringar som inte förutsätter fördragsändringar bör göras för att förbättra kvaliteten i EUs politik och lagstiftning för konsumenterna.

8.2.1¶EU:s institutioner för

konsumentinflytande

Både europeiska paraplyorganisationer och nationella konsumentrörelser är representerade i olika EU-organ. Konsumentrepresentantema är dock långtifrån nöjda och menar att kommissionen och andra EU-organ inte minst inom livsmedelspolitiken lyssnar mer till de starka producentföreträdarna än till konsumenterna.

Konsumentorganisationema har drivit på att konsumentrepresentationen ska förbättras liksom integrationen mellan konsument- och jordbrukspolitik.

EG-kommissionens administration är uppdelad i olika generaldirektorat DG, directorate générale. Konsumentfrågoma har 1995 uppnått statusen att ha ett eget generaldirektorat, DG XXIV. Livsmedelsfrågoma hör hemma i flera olika direktorat. Jordbruket hör till DG VI, konkurrensfrågor till DG IV, den interna marknaden och industrin till DG III

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

176 Konsumentinjlytandet iEU

osv. DG III har en underavdelning för food stufifv, tidigare hört till som jordbruk, DG VI. Det konsumentpolitiska direktoratet har bildats nya ur en enhet för Consumer Policy Service, startade liten enhet som som en inom direktoratet för konkurrensfrågor, fortsatte inom DG XI för miljöoch konsumentskydd och sedan blev separat administrativ enhet. en Konsumentföreträdama föreslår att det ska obligatoriskt för andra vara generaldirektorat att konsultera DG XXIV innan de förslag till avger kommissionen. Det nya direktoratet under konsumentkommissionären Emma Boninos ledning har vidtagit flera institutionella förändringar bland annat ändringar av sammansättningen den Ekonomiska och Sociala av kommittén ESK och konsumentkommitten EU CC, tidigare CCC. I ESK ingår konsumentrepresentanter bland många länders företrädare i den så kallade tredje De första och andra gruppen. grupperna utgörs av representanter för arbetsgivare och arbetstagare; i den tredje ingår representanter för övriga s.k. sociala parter. EU-kommissionen har sedan 1990 haft ett övergripande rådgivande organ i konsumentfrågor, CCC. Detta återfanns i DG XI, underavdel-

ningen för konsumentskydd andra underavdelningar miljöfrågor och

var nuclear safety men i uppdraget ingick också att rapportera till kom-

missionen såväl tillämpning den jordbrukspolitiken

om av gemensamma under DG VI som livsmedelsfrågoma under DG III. Effektiviteten i den gamla konsumentkommitten CCC ifrågasattes på flera grunder, som exempelvis svårigheten att inkorporera alla ingående gruppers intressen. Det leder inte alltid till konsumentintressets seger. Vidare var procedurema tidsödande och CCC:s ståndpunkter hann bli out-of-date. CCC anses därför ha haft marginellt inflytande. Ingående grupper kunde inte enas om arbetet i konsumentkommitten och BEUC kämpade sig till fler representanter än de andra organisationerna. Under 1995 förändrades konsumentkommitten så den EU CC består att nu nya huvudsakligen av nationella företrädare för organisationer är verksom samma på hemmaplan i varje medlemsstat. Konsumentrepresentationen är nu alltså en person medlemsland och europeisk per en person per organisation. Sverige har alltså medlem och suppleant direkt. en en

Denna förbättring är ett tillägg till intressegruppema europeisk nivå,

dvs. BEUC, Europeiska fackliga samorganisationen EFS, där svenska LO och TCO ingår, Europakooperationen Euro Coop, där svenska KF

ingår, paraplyorganisationen för familjeorganisationer i EU

Coface

samt Europeiska regionala konsumentinstitutet IEIC.

Del II Utvecklingen efier EU-inträdet

Konsumentinflytandet i EU 177

Kommissionen uttalar i det konsumentpolitiska handlingsprogrammet att man nu hoppas på att genom flitigt samrådsförfarande snabbt kunna samla synpunkter. Konsumentföreträdamas yttranden kompletteras med opinionsundersökningar och studier av konsumenternas och

vanor beteenden.

I EU-parlamentet finns flera kommittéer/utskott, som berör livsmedelsfrågoma. Ett av de största utskotten är jordbruksutskottet

som domineras av jordbrukslobbyn. Utskottet för milj och konsumentskydd ignoreras däremot av jordbrukslobbyn. Detta utskott är också mindre aktivt på jordbruksområdet än det stora budgetutskottet givetvis har

som stor makt över jordbrukspolitiken.

Den rådgivande kommitten för food stufifs CCDA

består av representanter från jordbruk, industri, handel, konsumenter och fackföreningar. ANEC sammanslutning konsumentorganisationer for

är en av insamlandet av synpunkter till de särskilda europeiska standardiserings kommittéema.

På jordbruksområdet ingår konsumentföreträdare i de många olika råden för produkter som regleras av den gemensamma jordbrukspolitiken. I dessa referensgrupper ingår sammanlagt ett nittiotal konsumentföreträdare från olika länder. Genom BEUC är konsumentorganisationema representerade i kommittéema för marknadsordningar. Vidare finns där nationella representanter och Sverige har anmält

tre personer, men arbetet ligger ännu i sin linda.

En erfarenhet, som gjorts av konsumentföreträdare från länder

som varit med i EU längre än vi, är att det är svårt att hänga med i arbetet

i referensgruppema till jordbruksregleringama. Regleringama är snåriga,

dagordningama för mötena skickas ut sent och konsumentföreträdama har närmast obefintliga för egna förberedelser och utredningar.

resurser

Dessa svårigheter är allmänt förekommande i EU-administrationen. Remissförfaranden är tekniskt snåriga vilket problem för konsument-

ger foreträdama. Konsumentorganisationemas resursmässiga underlägsenhet förvånar problemen.

Konsumentföreträdama anser att de rådgivande och förvaltande organen i jordbrukspolitiken borde reformeras så att inte merparten

av platserna går till producentföreträdare. Å andra sidan kan konstateras att eftersom strukturen i hela den jordbrukspolitiken är ska-

gemensamma pad för att producentema inte ska påverkas direkt av konsumenternas efterfrågan, kan problemet i grunden endast lösas genom mark-

mera nadsstyming.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

9 i

Konsumentinflytandet Sverige

Det finns en stor mängd organisationer som har konsumentfrågor

på programmet. Idag finns dessutom två paraplyorganisationer

området som sysslar mycket med livsmedelsfrågor.

Konsumentrörelsen möter många svårigheter. Förutom att man

lider ständig brist på ekonomiska resurser, är det framför allt tre

huvudproblem som kan urskiljas beträffande möjligheten till in-

flytande för livsmedelskonsumentema i dagens Sverige:

Mycket beslutsmakt när det gäller livsmedels- och jord-

-

bruksfrågor är flyttad till EU

Öppenheten kan lätt komma i kläm om en felaktig tillämpning

-

av EU:s regler och den svenska offentlighetsprincipen görs i

svenska myndigheter

Det är idag väldigt många som vill företräda konsumenterna

-

man kan höra sådana anspråk från både politiker, myndig-

-

hetsföreträdare, tillverkare och handel.

9.1¶Den svenska konsumentrörelsen växer

Begränsar man sig till att räkna antalet organisationer med konsumentfrågor som huvudsaklig verksamhet, är antalet medlemmar inte så stort. Men om man ser till alla de organisationer som har konsumentfrågor som en del av sitt program blir bilden annorlunda arbete med

konsumentfrågor bedrivs i fackförbund, pensionärs-, miljö- och handikappförbund, för att nämna några. I stort sett är hela Sveriges befolkning medlemmar i någon organisation som sysslar med konsumentfrågor. Räknar detta sätt får man en annan bild av den svenska

man konsumentrörelsen.

Del II Utvecklingen efler EU-inträdet

180 Konsumentinflytandet i Sverige

Som tillskott i den svenska konsumentrörelsen finns två relativt

idag

nybildade paraplyorganisationer. Sveriges Konsumentråd bildades

1992 och består 13 organisationer. Konsumenter Samverkan

av i Under-

verket bildades 1994 och består för närvarande 16 organisationer

av se

vidare nedan. Båda dessa paraplyorganisationer sysslar

mycket med

livsmedelsfrågor.

Konsumentrådet är medlem i BEUC och CI, är

samt representerat i ESK och EU CC. Konsumenter i Samverkan

är genom en av de ingående organisationerna Konsumentforum medlem

i CI och har sökt medlemskap i BEUC, samt är representerat i EU CC med

en

suppleantplats se kap. 8.

Detta är Sveriges Konsumentråd:

Arbetarnas bildningsförbund, ABF Handikappförbundens samarbetsorganisation, HSO Hushållningssällskapens förbund Husmodersförbundet Hem och Samhälle

KF Konsument

Konsumentgillesförbundet Konsumentvägledarnas förening Landsorganisationen, LO Naturskyddsföreningen

Pensionärernas riksorganisaion, PRO

Studieförbundet Vuxenskolan

Svenska pensionärsförbundet, SPF

Tjänstemännens Centralorganisation, TCO

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumentinflytandet i Sverige 181

Detta är Konsumenter i Samverkan Underverket:

-

Biologisk odlar- och konsumentförening i Vallentuna

Centrum för ekologisk teknik

Enzymen levande föda

-

Folkkampanjen mot kärnvapen och kärnkraft

Frihet till hälsa

Föreningen mot kroniska besvär

Föreningen för global livsmedelsförsörjning på ekologisk grund

Hälsofrämjandet

Konsumentforum

Miljoförbundet Jordens vänner

Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök

Stockholmsföreningen för ekologisk teknik

Svenska frisksportförbundet

Svenska vegetariska föreningen

Unga Allergiker Veganföreningen i Sverige

9.2¶Lagstiftningen och myndigheternas roll i konsumentsverige

också med frivilligorganisationema arbetet med konsumentfrå- Det var gorna började i Sverige. Före 1940 var det framförallt kvinnoorganisationer, t.ex. inom konsumentkooperationen och organisationer för hushållslärare och husmödrar, som drev konsumentpolitiska frågor. Det statliga engagemanget ökade därefter gradvis. I mitten av 50-talet instiftades t.ex. Statens institut för konsumentfrågor och Statens konsumentråd, vilkas uppgifter övertogs Konsumentverket som bildades

av 1972. Samma år bildades också Livsmedelsverket, som övertog arbetsuppgifter från Statens institut för folkhälsan och Medicinalstyrelsen. Redan Statens institut för folkhälsan sysslade med kost- och konsumentupplysning, och startade 1949 tidskriften Vår föda, som idag är Livsmedelsverkets tidning.

Den kommunala konsumentverksamheten inleddes på försök 1968, och utvecklades sedan gradvis till att idag omfatta i stort sett alla kommuner.

Under 1970-talet började också den konsumenträttsliga lagstiftningen

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

182 Konsumentinflytandet i Sverige

utvecklas, med t.ex. stiftandet marknadsföringslagen och konsumentav köplagen. 1971 stiftades också livsmedelslagen och livsmedelsförordningen, med regler för livsmedlens beskaffenhet, hantering, saluhållande, märkning osv. Sverige har idag väl utvecklad myndighetsapparat en som handhar olika slags livsmedels- och konsumentfrågor omfatsamt en tande detaljreglering av området i lagar, förordningar samt kungörelser utgivna av de olika verken och myndigheterna. Häri ligger viktig en förklaring till varför de ideella organisationer sysslar med dessa som frågor har kommit i bakgrunden. Staten och kommunerna har tagit över en stor del av deras funktioner.

9.3¶Att samhället

påverka - förändringar

sedan EU-inträdet

EES-avtalet och EU-medlemskapet har inneburit att Sveriges konsumenter har fått tillgång till EG:s inre marknad och möjligheter att påverka EU:s beslutsprocess. Men vilka möjligheter har de egentligen idag att påverka beslutsprocessen i Sverige och EU från svensk en horisont Vilka förändringar har skett sedan EU-inträdet I propositionen Aktiv konsumentpolitik i avsnittet Strategi för anges det svenska arbetet med konsumentfrågor i EU att "det allra viktigaste att bevaka i EU är matenj Men det svenska ideella arbetet med nog livsmedelsfrågor ur konsumentsynvinkel har fortfarande i jämförelse en med andra områden låg prioritet, och får därmed små Regeresurser. ringen anslog totalt 30 miljoner för budgetåret 1994/95 till "Konsumentoch marknadsföringsåtgärder inom livsmedelsområdet", dessa men av pengar användes endast 5,6 miljoner till konsumentorganisationema. Jordbruksdepartementet fördelade under hösten 1995 dessa 5,6 miljoner till 32 olika organisationer för arbete med livsmedelsfrågor ett konur sumentperspektiv i projektforrn. Det gav i genomsnitt 175 000 kronor per organisation. 126 ansökningar avslogs.

Förutom att konsumentorganisationema lider ständig

brist på pengar, kan tre huvudproblem urskiljas idag beträffande möjligheten till konsumentinflytande i Sverige. Delvis är de följd EU-anpassningen, delen av vis har de andra orsaker.

1 Prop. 1994/95: 140

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

Konsumentinflytandet i Sverige 183

9.3.1 beslutsmakt till EU

Mycket flyttad

EU beslutar idag över stora delar den politik rör svenska livs-

av som medelskonsumenter tidigare i huvudsak beslutades i Sverige.

och som Stora delar livsmedelslagstiftningen är harmoniserad med EU:s regel-

av verk och Sverige ingår i EG:s gemensamma jordbrukspolitik. Frågor om prismärkning och konkurrens har beslutanderätt om.

EU nu

Svenska myndigheter arbetar idag aktivt med att påverka i EU, att införliva regler som beslutas i EU och att kontrollera tillämpningen av dem. Myndigheterna har alltså möjlighet att arbeta som Sveriges röst i EU. Vad svenska konsumentorganisationer kan göra är att påverka t.ex. Livsmedelsverket och Konsumentverket att driva deras syn på en fråga. Men eftersom de svenska verken inte längre är beslutande instanser har det blivit svårare för organisationerna att direkt påverka besluten. Vad de kan hoppas på är att myndigheterna uppträder kraftfulla

som advokater för svenska konsumentintressen.

För konsumentorganisationerna har det blivit längre till de reella beslutsfattarna, och det gäller såväl fysiskt som mentalt. Byråkratiska snårigheter, språkliga och kulturella barriärer, långt att åka, dyra rese-

och uppehållskostnader för att kunna vara på plats gör att delaktigheten

i EU:s beslutsprocess från konsumenthåll riskerar att bli svag.

Möjlighet till direktinflytande finns dock. En fördel med EUmedlemskapet är att om officiella svenska representanter inte visar lyhördhet för konsumentorganisationemas synpunkter kan dessa driva sina krav på andra vägar, främst genom BEUC och den egna

direktrepresentationen i olika kommittéer.

9.3.2 Minskad efter EU-inträdet

öppenhet

Offentlighetsprincipen gäller idag även för utrikeshandlingar. Den svenska sekretesslagen är sedan l jan 1995 liberaliserad offentlighet

är huvudregeln och sekretess undantaget, och inte tvärtom som det var tidigare när det gällde just utrikeshandlingar. Sekretess gäller endast för uppgifter Sveriges förbindelser med annan stat eller mellanfolklig

om organisation, om det kan antas att ett offentliggörande av uppgifterna skadar Sverige eller våra mellanfolkliga förbindelser. En EU-handling ska alltså i princip lämnas ut omgående, även om en prövning mot sekretesslagen måste göras. Inga andra hemligstämplar än svenska myndigheters är giltiga skäl att inte lämna ut ett dokument.

egna som

Del II Utvecklingen efiter EU-inträdet

184 Konsumentinflytandet i Sverige

Det finns alltså ett gott legalt skydd för offentligheten hur - men fungerar det i praktiken Sverige i samband med medlemskapsförhandlingama deklaavgav en ration om att offentlighetsprincipen skulle gälla oinskränkt vid ett medlemskap. Men det är idag inte klart vilken juridisk betydelse denna deklaration faktiskt har, och kritik mot hur utvecklingen faktiskt har blivit har inte saknats. Joumalistförbundet gjorde några månader efter EU-inträdet en undersökning om hur man i myndigheter och departement hanterar EUmaterial, och resultaten visade på sämre öppenhet efter medlemen skapet. En stor del allt inkommande material från EU är av var och stämplat med någon av EU:s olika hemligstämplar, vilket enligt denna

undersökning föranledde svenska myndighetstjänstemän flera de

av granskade institutionerna att automatiskt betrakta dem hemliga. som Journalistförbundet upptäckte att myndigheter och departement förde speciella EU-diarier, mycket svåra att få insyn som var I början av 1996 gjorde förbundet uppföljning på denna underen sökning, då man hos några de tidigare besökta verken och departeav menten åter begärde att få ta del av ett antal dokument. Resultaten var enligt tidningen fortfarande nedslående i flera fall, med långsam handläggning och felaktig hantering dokument stämplade med EU:s av

hemligstämplar.

Resultaten bör kanske framför allt tecken att offentses som lighetsprincipen lätt kan komma i kläm. Det kan i sin tur innebära att både enskilda medborgare och t.ex. konsumentrörelsema får sämre insyn

i beslutsprocessen, vilket mycket allvarligt.

vore Även i övriga EU bedrivs arbete för runt om en ökad öppenhet i unionen. Bl.a. flera europeiska konsumentorganisationer ivrar starkt för detta.

9.3.3 Konsumenterna i förhållandet till

politiker,

myndigheter och producenter/handel

Svaret på frågan om ska företräda konsumenterna är inte vem som självklart i dagens Sverige. Det är nämligen många vill företräda som konsumenterna både politiker, myndigheter, producenter och handel gör ibland eller mindre medvetet anspråk på att inta denna roll. mer Politiker hävdar inte sällan att konsumentintresset är ett renodlat allmänintresse som bäst företräds politiker, och bäst beaktas av genom

Del 11 Utvecklingen efter E U-inträdet

politiska beslut. Erfarenheten visar dock att konsumentintresset oftast vägs mot andra hänsyn i de konkreta besluten. Eftersom konsumentintresset kan komma i konflikt med exempelvis olika producentgruppers intressen, sysselsättningsintressen eller regionala intressen går det inte att sätta likhet mellan konsumentintresse och allmänintresse. Politiker, vars uppgift är att väga intressen i sina beslut, kan därför inte samman ensamma fylla rollen som konsumentintressets företrädare. Bland myndighetsföreträdare kan ibland skönja synsättet man att konsumentpolitik handlar mer om konsumentskydd än konsumentom inflytande. Man talar sig för alla de institutioner handhar varm som olika konsumentfrågor, medan konsumenterna själva och deras organisationer får en underordnad roll. Man talar politik för konsuom en menterna, inte en politik som involverar konsumenterna. Man diskuterar

behovet av konsumentskydd, glömmer konsumentinflytandet. Dock

men har en förbättring skett här, och talar vikten att man mer om av involvera konsumenterna och deras organisationer idag än för tio eller tjugo år sedan. Producent- och handelsleden gör ibland också anspråk att företräda konsumenterna. Man kan höra viss produktion sker eller att en inte sker därför att konsumenterna vill ha det så. Just är ett mycket nu vanligt argument att tillverkar livsmedel svenska råvaror, "för man av att konsumenterna vill ha det så". Producenter och handel framställer sig som hjälplösa offer för konsumenternas nycker. Så är det naturligtvis inte. Stora satsas för att påverka konsumenterna och den pengar förkärlek för svensk mat som många människor uttryck för är ger förmodligen delvis ett resultat intensiv kampanj från producentav en ledet. Den traditionella korporativa strukturen är fortfarande viktig i svensk statsapparat. Det förekommer en stor mängd råd, referensgrupper och kommittéer där organisationer får plats. På arbetsmarknadsområdet finns ett någorlunda jämbördigt förhållande mellan fack och arbetsgivare. Motsvarande likvärdiga styrkeförhållande gäller inte på konsumentområdet. Producentsidan är ofta betydligt bättre representerad här. Det är alltså flera mycket starka intressen vill företräda konsusom menterna. Detta sammantaget med att de renodlade konsumentorganisationerna hittills varit relativt små och gör att det kan bli resurssvaga väldigt lätt att "tala över huvudet" på konsumenterna. På vissa håll bland politiker och myndigheter finns idag också inställning där en man kallar intresseorganisationer för särintressen, och därmed avfärdar dem. Eller så säger man att den svenska konsumentrörelsen är så att den svag

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

ändå inte är något att bry sig om.

Kanske beror detta på att organisationer inom konsumentrörelsen arbetar och inte minst argumenterar ett annorlunda sätt än vad politiker och myndighetsföreträdare gör. Dessutom reagerar dessa organisationer tidigare och på svagare signaler. Ungdomsorganisationer kan möta ytterligare ett problem i det att man ibland har skilda perspektiv på olika frågor i olika generationer, eller helt enkelt prioriterar skilda frågor.

Del II Utvecklingen efter EU-inträdet

10 av under

Utvärdering utvecklingen

1990-talet

10.1 effekter for

EU-medlemskapets producenter och handel

EU-medlemskapet har påtagligt ändrat böndernas villkor. Tidigare arbetade de i en inhemsk marknad, visserligen sluten mot omvärlden men samtidigt styrd av en politik syftande till viss avreglering. Nu är marknaden åter detaljreglerad, men samtidigt har dess gränser vidgats till att omfatta alla de femton EU-ländema. Den dubbla utmaningen i att dels kunna konkurrera på nya marknader dels riskera att möta konkurrens på den egna hemmamarknaden kan i bästa fall leda till ökad dynamik och effektivitet i jordbruksproduktionen. Samtidigt finns det en risk att ökad detaljreglering och ökat bidragsberoende passiviserar och försvårar strukturomvandling och teknisk förnyelse.

Strukturen i livsmedelsindustri och dagligvaruhandel har hittills påverkats relativt lite av den utländska konkurrens som väntades bli följden av medlemskapet i EU. Den potentiella konkurrensen möjligheten

att utländska företag etablerar sig i Sverige är dock väsentligt större

än tidigare, något som bör påverka kloka företags agerande marknaden. De transnationella koncemernas köp av kända svenska livsmedelsföretag har pågått under många år och är något inte enbart, eller

som kanske ens främst, är att hänföra till EU-medlemskapet.

Möjligheten av ny konkurrens från andra länder har vissa producenter upplevt som en utmaning till ökad produktivitet, intensivare kvalitetsansträngningar och prispress, men den har också lett till att stora belopp satsats i reklamkampanjer om svensk mats överlägsenhet. Fortfarande gäller att den svenska livsmedelsmarknaden är starkt kartelliserad och sluten mot omvärlden, vilket gör det så dyrt för utländska företag att ta sig på den att sannolikheten är stor för att de flesta inte anser det värt priset att försöka.

Del 111 Överväganden och förslag

188 Utvärdering av utvecklingen under 1990-talet

Mejeri-, kvarn- och slakteriföretagen har framgångsrikt kunnat behärska sina marknader, bland annat därför att de haft stöd i jordbruksregleringen. De tre detaljhandelsblocken har gynnats hur många

av kommuner tillämpat plan- och bygglagen PBL. Ingen dessa

av branscher har dessutom hittills besvärats några särskilt aktiva

av

myndighetsingripanden med stöd av den konkurrenslagen.

nya

10.2 effekter för

EU-medlemskapets

konsumenterna

Effekterna för konsumenterna EU-medlemskapet är ännu ganska

av svårbedömbara. Vad i det som nu sker på marknaden beror på EU-

som medlemskapet och den anpassning till detta som började ganska snart efter medlemsansökan kan vara svårt att skilja från vad har andra

som förklaringar.

90-talet har i väsentliga avseenden varit positivt för svenska livsmedelskonsumenter. De reala livsmedelsprisema har sjunkit med närmare en femtedel. Maten kostar bara obetydligt i dag än vad den

mer gjorde 1989, trots att det allmänna prisläget är betydligt högre. Konsumenterna upplever samtidigt att matkvaliteten förbättrats,

om man skall döma av Konsumentberedningens undersökningar konsumenter-

av nas kvalitetsuppfattningar. Prispress och allmän fokusering på livsmedelsprisema tycks således inte ha inverkat negativt på kvaliteten.

En viss oro för EU-medlemskapets långsiktiga effekter på livsmedelskvaliteten kan dock utläsas den senaste konsumentenkäten.

ur Samtidigt visar denna enkät att konsumenterna fortfarande upplever att

det sker kvalitetsförbättringar.

Tillgängligheten är en tredje viktig faktor för konsumenterna. Antalet dagligvarubutiker har minskat med närmare 10% hittills under 90-talet, framgår det av vår redogörelse i kapitel 7 för utvecklingen inom livsmedelsindustri och handel. Nya butiker tillkommer kontinuerligt. Framför allt etableras storbutiker och små servicebutiker, medan antalet medelstora dagligvarubutiker minskar kraftigt. Hur konsumenterna

upplever att denna ganska kraftiga strukturförändring i handeln påverkar tillgängligheten återstår för Konsumentberedningens del att undersöka. I den uttryckta konsumentopinionen har frågan tillgänglighet inte

om samma tyngd som kvalitets- och prisfrågoma.

Del 111Överväganden och förslag

av

10.3¶Realprissänkningarna på livsmedel beror

på politiska beslut och har ännu inte gått tillräckligt långt

Det är knappast med EU-medlemskapet

som realprissänkningama och

kvalitetsförbättringama på maten främst kan förklaras. Den avgörande förklaringen är i stället att avregleringen jordbruket 1990 års av genom beslut blev framgångsrik och ledde till positiva effekter för konsumenterna trots att den inte genomfördes fullt ut. Detta beslut drevs fram under andra hälften 80-talet och början av av 90-talet till följd av inhemsk opinionsbildning och samverkande inhemska och internationella politiska En starkt

processer. bidragande

faktor de då pågående GATT-förhandlingama, bland

var som annat ledde till beslutet i april 1989 internationell frysning om av gräns-

skyddet för jordbruksprodukter. Detta beslut omöjliggjorde fortsatta

överenskommelser jordbruksprishöjningar, baserade om höjt gränsskydd. Prisbildningen på livsmedel påverkades direkt och bestående. Fram till 1987 steg livsmedelsprisema betydligt snabbare priserna i

än Övrigt.

Därefter har det varit tvärtom. Realprisema på livsmedel har sjunkit kraftigt. Till en del beror det på faktorer som inte har med jordbrukspolitiken att göra, bland annat att tillämpningen plan- och

av bygglagen

PBL ändrades så att det blev lättare att etablera bland lågprisannat butiker, att matrnomsen sänktes i ett par etapper samt att priset boende och vissa tjänster steg följd 1990 års skattesom en av stora refonn. Men att den prisdämpande effekten gick längre än vad dessa faktorer förklarar och dessutom blivit bestående beror främst på GATTfrysningen och 1990 års jordbruksreform samt att

EU-medlemskapet bidragit till fortsatta realprissänkningar. Till att dämpa prisutvecklingen bidrog sannolikt också i oron början

av 90-talet för det höga svenska kostnadsläget och de problem för konkurrenskraften detta ansågs medföra. Av statistiken kunde som utläsas att kostnadsläget för livsmedel särskilt i intervar ogynnsamt nationell jämförelse. I och med att den fasta växelkursen övergetts och kronan tillåts flyta gentemot andra valutor rättställs olikheter i kostnadsläge kontinugenom erliga valutakursändringar. Sänkt kronkurs har också medfört att kostnadsläget för svenska livsmedelskonsumenter inte längre ter sig unikt högt i Europa. Om man bortser från variationer i momssats kostar maten

Del 111 Överväganden och förslag

190 Utvärdering utvecklingen under 1990-talet

av

ungefär lika mycket i jämförbara nordeuropeiska länder. I framförallt Storbritannien är dock prisnivån lägre, och i Danmark är den något högre.

Fortfarande är dock den inhemska prisnivån i Sverige hög i internationell jämförelse. Det betyder att svenskarna konsumenter inte

som fullt ut kan tillgodogöra sig vad de förmår prestera som producenter. Sannolikt skulle aktiva insatser för att avskaffa eller åtminstone

mer motverka onödiga konkurrensbegränsningar och regleringar på den svenska inhemska marknaden de bästa tillgängliga metoderna

vara en av att höja de svenska hushållens köpkraft.

Erfarenheterna från den korta perioden avreglering inom jord-

av brukspolitiken visar hur snabbt marknadsanpassning och ökad konkur-

effekt i form lägre prisökningstakt och sannolikt även rens ger av kvalitetsförbättringar.

Vid diskussionen om hur nödvändiga reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken CAP skall utformas borde de positiva erfarenheterna

den svenska avregleringen tas tillvara. Samtidigt får naturligtvis av man inte glömma att den negativa erfarenheten av omställningspolitiken var de oväntat stora svårigheterna att finna lämplig alternativ användning för den omställda åkermarken. Medan anpassningen till ökad marknadsmässighet gick förhållandevis smidigt i animalieproduktionen lades den så kallade omställningsarealen i huvudsak i vänteläge trots att stora bidrag skattemedel utgick för att underlätta omställning till annan

av

produktion.

Ett skäl till att omställningen gick så trögt kan ha varit att ett framtida väntat EU-medlemskap för många gjorde vänteläget till det ekonomiskt sett bästa tillgängliga alternativet.

10.4 och hälsomedvetandet har ökat

Miljö-

Miljö- och hälsomedvetandet har fått växande genomslag i livsmedelsproduktionen och i butiksdiskama. En aktiv konsumentopinion har varit pådrivande både i fråga sundare produktionsmetoder i konventionellt

om jordbruk och när det gäller att efterfråga ekologiskt odlade produkter.

Producenter och handel har sällan varit initativtagande. De har

mer dock visat beredskap att tillmötesgå den miljö- och hälsomedvetna konsumentopinionen, när den kommit till klart och konkret uttryck. Ett exempel, när denna rapport skrivs fått förnyad aktualitet, är den

som inledande skepsis med vilken inom jordbruket och dess organisa-

man

Del III Överväganden och förslag

Utvärdering utvecklingen under 1990-talet 191 av

tioner såg på den opinion drev fram förbudet 1986 kadaversom mot mjöl i djurfoder. Man gick inte så gärna direkt den opinionen, emot men man ansåg den okunnig och i huvudsak ogrundad och framförallt begärde man ekonomisk kompensation i

jordbruksprisförhandlingama

för de kostnader kadavermjölsförbudet ansågs ha orsakat de jordbrukare

som inte längre fick avsättning för sina självdöda djur.

Det skall inte förnekas att den opinon drev fram förbudet som styrdes mer av känslor än fakta, saknades vid den tiden. Medav som vetna konsumenter anade att det kunde finnas okända risker med att använda självdöda djur till foder och därmed indirekt - i sista hand som människoföda. Nu vet vi I dag finns forskningsresultat tyder mer. som på ett samband mellan kadaverrnjöl i fodret och utbredningen den av

fruktade djursjukdomen BSE galna ko-sjukan.

Exemplet visar att medvetna konsumenter bör allvar tas även när de inte grundar sitt på vetenskapliga fakta. När det gäller engagemang dagens och obehag inför vissa produktionsmetoder det inte oro är den engagerade konsumentens skyldighet att visa vetenskapliga för

belägg

att hans eller hennes oro är berättigad utan berörda producenter har som att visa att oron är oberättigad. Med ett marknadsmässigt synsätt har kunden alltid rätt, och därför också rätt att få det den vill, även när han eller hon för handla är ute att mat. Fortfarande hindras utvecklingen ekologiska livsmedel av av att priset är högt, tillgängligheten och urvalet begränsat och marknadsföringen outvecklad. Det är bara i fråga vissa nischprodukter, exempelom vis morötter och vissa andra grönsaker ekologiska livsmedels marksom nadsandelar är än marginella. mer Den ekologiska produktionen bör underlättas lämpligt så sätt, att den kan få en omfattning motsvarar efterfrågan vid prisnivå som en som inte alltför mycket avviker från vad får betala för konventionellt man producerade livsmedel. Väl så viktigt detta är dock den konsom att ventionella produktionen, inom överskådlig framtid kommer som att svara för de helt dominerande volymema, också kan de motsvara växande miljö- och hälsokraven.

Del III Överväganden och förslag

192 Utvärdering av utvecklingen under 1990-talet

10.5¶Utvecklingen har gått i rätt riktning, men

det kan bli ännu bättre

Sammanfattningsvis kan det sägas om de senaste årens utveckling att matpriserna sänkts, realt sett. Samtidigt anser konsumenterna att matkvaliteten förbättrats. Miljömedvetandet har stärkts.

Allt detta är positivt och kan i ganska hög grad tillskrivas effekterna

1990 års jordbrukspolitik och anpassningen till de lägre jordbruksav priser EU-medlemskapet ledde till. Delvis har dock de positiva

som effekterna uppnåtts till priset av ökad belastning på statsbudgeten. Den lägre matmomsen lägre inkomster till staten. Hälften av den svenska

ger medlemsavgiften till EU går till olika former av jordbruksstöd.

Det gäller nu att gå vidare. Engelska konsumentorganisationer har beräknat att EU:s jordbrukspolitik kostar en genomsnittlig tvåbamsfamilj motsvarande över 10 000 svenska kronor i högre matpriser och ökade skatter. En de viktigaste insatser som kan göras för att öka de euro-

av peiska hushållens köpkraft vore en radikal reform av den gemensamma jordbrukspolitiken. Erfarenheterna från försöken att lägga den tidigare svenska jordbrukspolitiken i marknadsmässig och konsumentvänlig

mer riktning borde kunna ge viss vägledning för hur en sådan reform skulle kunna utformas.

Vad gäller industri- och handelsleden skulle en aktivare tillämpning

den konkurrenslagen och större frihet att etablera dagligvaruav nya butiker sannolikt leda till både ytterligare sänkt prisnivå och mer varierat utbud för de svenska hushållen.

Del III Överväganden och förslag

11¶Synpunkter och forslag

Vid vår genomgång utvecklingen på livsmedelsmarknaden av under 1990-talet har vi konstaterat "

att EG:s jordbruksreglering är effektivitetshämmande - och är krånglig att administrera

att livsmedelslagstiftningen behöver skärpas på vissa områden -

att prisstatistiken har vissa brister -

att konkurrenshinder föreligger inom livsmedelskedjan

- samt

att konsumentskydd och konsumentinflytande bör stärkas.

-

I det följande lämnar vi förslag till förbättringar.

11.1 EG:s

jordbrukspolitik

KoB instämmer i europeiska konsumentorganisationers

förslag att målen för CAP enligt artikel 39 Romfördraget borde förändras till:

a att säkra tillgänglighet baslivsmedel för konsumenterna,

av genom en kombination av inhemsk produktion och import

b att säkra en rationell utvecklinglav och effektiv

konkurrenskrafiig

produktion

c att säkra att livsmedel når konsumenterna till priser, i för-

rimliga hållande till världsmarknadsprisema

Del III Överväganden och förslag

7 16-0561

d att säkra att jordbruksproduktionen är säker och miljömässigt uthållig.

Prispolitiken och produktionsbegränsningarna

Sverige deltar i EG:s gemensamma marknad för jordbruksprodukter,

nu

politiskt fastställda priser. Det betyder bidrag, stöd, med gemensamma mjölkkvoter och regleringar av en typ som tidigare avskaffades i Sverige efter den livsmedelspolitiska reformen 1990.

Den gemensamma jordbrukspolitiken har utsatts för hård kritik inte minst från konsumenthåll. CAP har kritiserats därför att regleringen är dyr för konsumenterna och för att systemet är byråkratiskt.

Långsiktiga negativa effekter på kvalitet och miljö har blivit resul-

intensiva produktionsmetoder. Politiken inom EU har heller inte tatet av

varit effektiv när det gäller att nå målen om jordbrukets inkomster ens och landsbygdsutveckling. De rika och effektiva jordbrukama och de stora markägarna har fått mest stöd.

Marknadsprisbildningen har snedvridits av CAP. Priserna kan inte heller anses "rimliga" i jämförelse med priser annorstädes, de är mycket högre än världsmarknadens. Genom främst den fördyring av livsmedlen

det höga gränssk ddet innebär medför CAP stora kostnader för som konsumenterna, i form av höga matpriser. Enligt OECD:s beräkningar överstiger dessa överföringar från konsumenterna klart de effekter som CAP medför för skattebetalarna. Sammantaget innebär detta att en

genomsnittlig fyra-personers-familj i EU varje år avstår drygt 10 000 kronor till jordbrukspolitiken. Bara kostnaderna över jordbruksfonden

i CAP är i år över 40 miljarder ökning med 30% efter reformen

ecu, en 1992.

De kommande medlemsländerna från Central- och Östeuropa

nya skulle öka kostnaderna för jordbruksfonden med ytterligare 10-15 miljarder inte reglerna för CAP ändras, enligt kommissionens

ecu om analyser. Fortsatt press för reformer ges alltså av den förestående utvidgningen EU österut. Någon CAP-reform står inte formellt

av dagordningen till EU:s regeringskonferens IGC-96. Ändå är det klart att

reform av CAP är viktig och nödvändig innan en ytterligare uten vidgning EU, IGC-96 kommer att behandla, kan ske. Valet står

av som mellan förändringar CAP eller negativ särbehandling av jordbruks-

av produktionen i de nya medlemsländerna. En gemensam jordbrukspolitik med nuvarande stödnivåer kan omöjligen utvidgas till stora jordbruks-

Del III Överväganden och förslag

Synpunkter och förslag 195

producerande länder som exempelvis Polen och Ungern. Följden skulle nämligen bli dels kraftiga inkomstökningar i jordbruket i sin tur

som skulle stimulera kraftigt ökande intensitet i produktionen, dels kraftiga matprishöjningar som befolkningen i dessa länder inte skulle kunna bära med sina låga inkomster. En konsekvens av EU:s utvidgning i denna riktning blir därför reformerad jordbrukspolitik, mindre inslag

en av regleringar och lägre subventionsnivåer.

EG:s jordbrukspolitik innebär fortfarande, trots reformen 1992 och GATT-avtalet, höga tullar, höga priser, överskott, dumping och höga budgetkostnader. Det är angeläget att så möjligt komma till-

snart som rätta med dessa missförhållanden. Reformer den

av gemensamma jordbrukspolitiken kommer även dessa skäl att bli nödvändiga.

av

Europeiska konsumentorganisationers på EG:s jordbrukspolitik

syn har presenterats i ett faktablad 1996 32 från Konsumentberedningen.

nr

Det finns en betydande mellan konsumentorganisationema

samsyn vad gäller problemen med den jordbrukspolitiken, även

gemensamma om skillnader i detaljer i kritiken också finns. Huvudkritiken är att gränsskyddet fördyrar maten för konsumenterna, reformen CAP borde ha

av gått längre i fråga om reduktion prisstödet, och kritiserar de

av man produktionskontrollerande inslagen, trädesprogram och kvotsystem.

som

Kommissionen föreslog hösten 1995, i vitbok framlagd

en av jordbrukskommissionären Fischler, fortsättning reformen från

en av 1992 med sänkt prisstöd, mer direkt inkomststöd till jordbrukare och

en politik för landsbygdsutveckling i stället för produktionsinriktad

en

jordbrukspolitik. Den ökade satsningen landsbygdspolitik

genom strukturfondema är i linje med konsumentorganisationemas krav,

men konsumentorganisationema vill att CAP helt går ifrån prisstödet. Priserna borde sänkas till nivå där jordbruksöverskotten undviks utan

en att man behöver ta till kvoter.

I februari 1996 presenterades för jordbruksministrama i EU det

nya prispaketet gällande jordbruksprisema 1996. Kommissionen föreslog i stort sett oförändrade priser på jordbruksområdet under kommande budgetår. Kommissionens idéer från i höstas lyste med sin frånvaro. Den negativa svenska reaktionen gällde inte minst den stora överkompensationen för spannmâlsodlingen. Sverige föreslog övergång till ett

en system utan träda frivillig träda bör dock tillåtas utan reducering

av arealbidragen tills vidare och med långsiktigt beräknad världsmarknadsprisnivå på spannmålen. Förslaget skulle enligt den svenska jordbruksministem lösa det etiska dilemmat hållit tillbaka produk-

att man tionen fast det finns en global efterfrågan. Förslaget skulle också under-

Del III Överväganden och förslag

196 Synpunkter och förslag

lätta för djurproduktionen som lider bristen på fodersäd. Den svenska

av synen fick dock stöd endast från Storbritannien.

Utvecklingen på världsmarknaden har lett till högre spannmålspriser än som var väntat när EU beslutade om ändringar av jordbrukspolitiken 1992. De då beslutade arealbidragen skulle kompensera jordbrukama för en nedskäming i de administrativt skyddade spannmålsprisema. När priserna på marknaden nu istället stigit har inkomstutvecklingen för spannmålsodlama blivit påfallande god.

Spannmålsarealen i Sverige kan öka väsentligt enligt det framförhandlade utrymmet för arealbidrag. Sverige står inför återgång till

en den situation med stora spannmålsöverskott som rådde före den livsmedelspolitiska reformen 1990. Reglerna för produktionsbegränsning med träda räcker inte för att motverka detta.

Kvoter ligger inte i konsumenternas intresse. Mjölkkvotema infördes i de etablerade producentemas intresse för att dämpa produktionen vid rådande priser. Kvotsystemet minskar därigenom effektiviteten i mjölkproduktionen. Kvotema hämmar strukturomvandlingen, särskilt de

om inte kan säljas och överlåtas fritt och smidigt. Systemet med mjölkkvoter har ytterligare förvärrat den otympliga administration känne-

som tecknar jordbrukspolitiken i de olika EU-ländema. Mjölkkvotsystemet kostar i EU 60 miljarder kronor per år men har inte löst överproduktionsproblemet. Produktionen av mjölk ökade i EU under 1995.

För att bli av med överskottet av mjölk subventioneras i EU bl.a. användningen i skolor och daghem av mjölk med höga fetthalter. Folkhälsoinstitutet och Livsmedelsverket i Sverige kommu-

uppmanar nerna att avstå från detta EU-bidrag. Det är främst i Norden vi är upprörda och det är också här som mjölk används måltidsdryck. I

som matlagning kan fetare mjölk användas även i Sverige, och det är väl så den främst används i de andra EU-ländema. Under första halvåret 1995 betalades 40 miljoner ut av Jordbruksverket. Det tycks som om många kommuner utnyttjar bidragen, särskilt för mellanmjölk. Mellanmjölkens ökning i skolorna beror på att det är ett relativt litet steg för barn som tidigare druckit lättmjölk att gå över till mellanmjölk.

Endast om det föreligger exportmöjligheter utan subventioner är en större produktion än den inhemska konsumtionen önskvärd. Om avsikten med mjölkkvotema i CAP att de skulle lösa ett överproduk-

var tionsproblem, borde kvoterna anpassas till konsumtionen. Men kvoterna har istället fortsatt att bygga på tidigare produktion.

Planerade nedskärningar av kvoter har varit politiskt genomförbara. Produktionsminskningen motverkas i själva verket av ett alltför

Del 111 Överväganden och förslag

Synpunkter och förslag 197

högt riktpris på mjölk. Alternativen i framtiden för EU är antingen att exportera mejeriprodukter utan exportsubventioner eller att hålla nere produktionen på den nivå där enligt GATT-åtagandena får allt man ge

mindre exportbidrag.

Utvecklingen på nötköttsmarknaden illustrerar hur osäker marknaden

är för producentema trots CAP. Exportbidragen, visserligen

som nu måste sänkas på grund av GATT, kan inte hindra länder utanför Europa att sluta importera europeiskt nötkött, på grund rädsla för "galna koav sjukan". Om europeiska konsumenter förlorar förtroendet för produktionen kan inte prisstöd eller djurbidrag rädda den. I längden måste produktionen till vad konsumenterna vill ha. anpassas

I Sverige ledde den tidigare nedtrappningen exportbidrag

av spannmål till en viss marknadsanpassning produktionen. Likaså ledde av avregleringen av mjölksektorn i Sverige till att produktionen anpassades till den inhemska efterfrågan. Vid diskussioner hur nödvändiga reformer den om av gemensamma jordbrukspolitiken skall utformas borde de positiva erfarenheterna från den korta perioden av avreglering inom jordbrukspolitiken i Sverige tas tillvara.

Vi föreslår

att den svenska regeringen i EU verkar för förändringar den av gemensamma jordbrukspolitiken så att konsumentintresset bättre tillvaratas

att den svenska regeringen i EU verkar för att jordbruksprisema anpassas till en nivå där produktionsbegränsningar inte behövs.

Miljöfrågor

Vid den framtida utformningen CAP är miljöfrågoma viktiga. av Det är troligt att dessa delar av den politiken kommer öka i gemensamma att betydelse. Det kräver beredskap för svenska ställningstaganden en av

mer långsiktig art. Jordbrukspolitiken är numera, sedan delar den s.k. MacSharry-

av reformen av 1992 genomförts, i mindre utsträckning än tidigare baserad på prisstöd, som premierar stor produktion. Istället direkta inen ges

Del III Överväganden och förslag

198 Synpunkter och förslag

komststöd som torde ha en dämpande effekt intensiteten ijordbruket och därmed vara mera miljövänliga.

Kritiska konsumentorganisationer tvivlar dock att MacSharryreformen ger några påtagliga miljövinster. Programmet för miljövänligare metoder anses otillräckligt. Miljövillkoren är mycket vaga för trädan som ska avsättas för att minska produktionen. En del av de s.k. miljöinitiativen har alltså utformats huvudsakligen för att minska produktionen, medan andra har fått för lite resurser. Kritiska konsumentorganisationer anser att det vore riktigare att skilja på inkomstmål och miljömål; nuvarande miljöstöd till jordbruket blandar ihop detta. Ett miljöstöd borde betala för just miljöstyming och inte kompensera for tidigare produktion. Ekonomiska experters strategiförslag har varit att reducera prisstödet och andra stöd och i stället använda speciella instrument för miljön. Detta skulle lägga miljöpengama där man vill ha dem och inte låta dem vara en biprodukt till jordbrukspolitiken.

Kritikerna kräver nu att man inom CAP försäkrar sig om att jordbrukspolitiska åtgärder är konsistenta med miljömål. Väl genomtänkta reformer av jordbrukspolitiken behövs för att uppställda miljömål skall kunna uppnås.

Consumers Europe Group CEG har krävt att en miljöpolitik inom CAP etableras for att komplettera prispolitiken och strukturpolitiken, med andelar fonderna, till vilka en del av besparingarna

egna av från prisstödet kan överföras. Detta kan användas för att belöna bönder för metoder skyddar miljön och förbättrar lantbruket ur miljösyn-

som punkt

Stöd till jordbrukama bör vara helt frikopplade från jordbruksproduktion. Vidare bör kompensationsbetalningama som ersättning för prisnedsättningar på sikt avvecklas. Miljöstöd ska ges av miljöskäl. Stöd av sociala och regionala skäl samt strukturskäl ska ges till jordbrukare

villkor som till övriga näringar i svårigheter. samma Kompletterande stöd skulle enligt reformen 1992 ges till vissa miljö-

vårdande åtgärder, skogsplantering på åkermark och förtidspensionering av jordbrukare. De nya stöden till skydd för miljön och odlingslandskapet anges i EG:s miljöprogram, förordning EEG 2078/92. Principema bakom miljöstödet och förordning 2078 är enligt mångas mening förvirrande. Det har flera mål varav ett mycket viktigt är att ge lantbrukarna högre inkomster. Samtidigt ställs miljökrav. Denna princip kallas crosscompliance och innebär alltså att for att stöd ska ges, ställs

en typ av även krav åtgärder inom ett annat område. En känd tillämpning av cr0ss-c0mpliance-principen i Sverige under 1995 har varit Jordbruks-

Del III Överväganden och förslag

Synpunkter och förslag 199

verkets krav på en miljögodkänd gödselhantering för att lantbruket skulle tilldelas en mjölkkvot.

Ur miljösynpunkt kan uppfattningen framföras att cross-compliance är ett effektivt sätt att förbättra miljön, samtidigt är kostnaden fort-

men satta resurskrävande jordbruksstöd. Jordbruksintressena

kan således an-

vända miljöargumenten i cross-compliance-perspektivet till hålla

att uppe jordbruksstödet. För miljöintressena kan det framstå

som en lättframkomlig väg att tillämpa miljöpolitik utifrån redan existerande subventioner; det kostar ingenting extra.

En annan principiellt viktig aspekt miljöstödet produ-

är att centema får betalt för miljöåtgärder i stället för att betala för miljöfororeningar. Detta innebär att går emot den i EU:s miljöprogram

man knäsatta PPP-principen Pollutor Pays Principle. Samma kritik kan riktas mot den svenska utredningen miljöstödet i jordbruket, SOU

om 1994:84. Konsumentorganisationer har krävt att bönder fortsätter

som att använda metoder som har kända skadliga effekter miljön, t.ex. föroreningar genom gödsel och bekämpningsmedel, skall få betala för detta.

Ekologiskt jordbruk

Det finns också anledning att driva frågorna regler för det

om ekologiska lantbruket i EU.

En intressant fråga miljöperspektiv för konsumenterna är också

ur om det finns andra produktionsmetoder än den snävt definierade

ekologiska odlingen är rimligt miljövänliga.

som

Viktigt att lägga märke till är att enligt EG-reglema endast KRAVmärkta eller Demeter-märkta livsmedel får marknadsföras under beteckningen ekologiskt. Dessa regler är till för att öppna hela EG:s interna marknad för ekologiska livsmedel. Stöd till odling och djurhållning

ges enligt Jordbruksverkets föreskrifter för miljöstödet till ekologisk odling

inom ramen för miljöstödsprogrammet i jordbrukspolitiken. Inte alla

producenter som uppbär detta stöd deltar dock sedan i marknadsföringen av sina produkter som ekologiska.

I såväl målsättningar från producenterna i olika utredningar

som ges mycket vida och allmänna förklaringar till vad ekologisk produktion är. Det sägs innebära ett självbärande, uthålligt agroekosystem i balans, där så långt möjligt lokala och förnyelsebara naturresurser används. Det

innefattar optimalt utnyttjad solenergi och biologisk produktionsförmåga

Del III Överväganden och förslag

hos jorden. Råvaruuttagen bör göras i balans med återbildningen. Honnörsord är kvalitet, djurmiljö, kulturlandskap, bördighet, naturresurshushållning, hög cirkulationsgrad, god kontakt producenter-konsumenter.

Intresse för miljövänlig produktion i vid mening hyser många även utanför de organiserade ekologiska odlamas led. En stor del av forskningen och utvecklingen på detta område är av gemensamt intresse för ekologiskt och konventionellt lantbruk.

Egentligen är det väl så intressant att det konventionella jordbruket tar steg mot ett uthålligt agroekosystem.

Den ekologiska odlingen har i vissa fall lagt på sig restriktionen att inte använda inköpta insatsmedel, vilket kan strida mot en vidare önskan att sluta kretsloppen mellan produktion och konsumtion och lösa avfallsproblemen från städerna. Grunden för ekologisk odling är kretsloppstänkande. En del metoder som accepterats i Sverige är inte tillåtna enligt EG-reglema. Ur kretsloppssynpunkt är det intressant att använda hushållsavfall som kompost samt human gödsel och urin i lantbruket. Sverige föreslår nu att viss kontrollerad användning sådant ska tillå-

av tas i odling av ekologiska livsmedel. Hälso- och miljöintressen måste båda beaktas vid utarbetandet av praktiska och kontrollerbara metoder för detta.

Vi föreslår

att den svenska regeringen verkar för att det inom CAP etableras en

miljöpolitik, som ska stödja miljöåtgärder utan att kompensera för

tidigare produktion/inkomststöd

att den svenska regeringen verkar för att regler för ekologiskt

lantbruk inte snävar in verksamheten eller motverkar en bred utveck-

ling mot ett uthålligt kretsloppsjordbruk.

11.2 EU:s

livsmedelslagstiftning

Livsmedelslagstiftningen och dess hantering i EU är idag mycket komplicerad och bör reformeras. Regelverket får dock inte förenklas på bekostnad av konsumentskyddet, utan måste reformeras med stor försiktighet. Beslutsprocessen för livsmedelsfrågoma bör göras mer transparent. Den intresserade allmänheten måste ha en möjlighet att på

Del III Överväganden och förslag

Synpunkter och förslag 201

ett enkelt sätt följa frågas gång från initialskede en till beslut och implementering.

Arbetet i Codex Alimentarius bör reformeras så att det blir snabbare, mer effektivt och mindre dominerat av producentintressen. EU:s hantering Codex-arbetet bör också av ses över. Sverige bör arbeta för att ett enskilt land ska kunna driva en egen linje som avviker från majoritetens mening i EU, i de fall då det innebär bättre ett skydd för konsumentema. Kan linje man enas om en som garanterar en hög konsumentskyddsnivå är det naturligvis bra, men om det inte går att genomföra, ska enskilda länder kunna gå före och kräva bättre regler.

Vi alltså det angeläget anser

att livsmedelslagstiftningen och dess hantering förenklas,

och att det görs på ett sätt innebär

som en förbättring av konsumentskyddet

att EU:s gemensamma arbete Codex gentemot Alimentarius över. ses

Vad gäller de sakfrågor tagits som upp i betänkandets kapitel "Konsumentema och livsmedelskvaliteten" pågår redan ett omfattande arbete på de flesta områden.

Konsumentberedningen väljer därför att

behandla dessa frågor relativ kortfattat.

Nya tekniker i produktion och

hantering

Konsumentberedningen välkomnar naturligtvis teknikutvecklingen och

nya tekniker för livsmedelsproduktion och

livsmedelshantering som kan

ge konsumenterna bättre produkter. Men

ett kritiskt förhållningssätt är

på sin plats speciellt när det gäller två de tekniker av som diskuteras

mycket just genmodifiering och

nu: bestrålning. Båda dessa tekniker är förknippade med flera etiska problem och bör hanteras med stor för-

siktighet. Bestrålning är dessutom onödig

om man tillämpar en hygie-

nisk och effektiv livsmedelshantering.

Vi föreslår därför

att Sverige inte tillåter produktion genmodifierade av livsmedel. Sverige bör dessutom arbeta för ett motsvarande

förhållningssätt i

EU. I andra hand bör Sverige verka för att alla produkter som inne-

Del III Överväganden och förslag

8 16-0561

202 Synpunkter

håller någon genmodifierad organism så långt det är möjligt märks

på ett konsekvent sätt

bestrålning livsmedel inte heller f°ar användas i Sverige, att av möjligen med undantag för kryddor.

Tillsatsämnen

Tillsatsämnen i livsmedel bör bara användas det verkligen finns ett om behov dem. Idag tillåter ett ämne om det inte finns vetenav man skapliga bevis för att det är skadligt. Konsumentberedningen stöder regeringens initiativ att inte heller i tillåta azo-fárgämnena och sötningsmedlet cyklamat, och fortsättningen den s.k. miljögarantin. Det är ett viktigt pilotfall för att utistället pröva stöd enskilt land kan få denna artikel i värdera vilket ett genom för bibehålla strängare regler till skydd för hälsa och Romfördraget att dock viktigt dessa ämnen framöver förbjuds i hela säkerhet. Det är att EU.

Vi föreslår därför

sådana tillsatsämnen ska tillåtas för vilka det finns ett att endast dokumenterat behov och bedöms vara ofarliga som

Sverige arbetar för att EU-reglema förändras, så att azo-fárgatt och sötningsmedlet cyklamat förbjuds i hela unionen. ämnena

Livsmedelskontrollen

Hormonbehandling djur i tillväxtbefrämjande syfte skulle möjligen av konsumenterna på det sättet att då mer kött och mjölk kunna gagna dessa Men det sker i så fall

produceras kan priserna pressas varor.

djuren på konstlad väg tvingas växa snabbare och på bekostnad av att producera mjölk än normalt. mer omfattande användning antibiotika i djurhållningen riske- Med en av bakterierna blir resistenta och därmed omöjliga att behandla. rar man att då överföras till människor med svårbotade sjukdomar som De kan bör lägga vikt vid etiska invändningar som följd. Dessutom man samma

Del III Överväganden och förslag

Synpunkter

och förslag 203

förekommer beträffande hormonbehandling i

tillväxtbefrämjande syfte,

dvs. att djuren inte på konstlad väg ska tvingas växa fortare än normalt. Sverige har dessutom viktig uppgift i en att övertyga EU vad gäller

de tidsbegränsade undantagen för kontroll

av om importerat kött innehåller smitta från svinpest och "galna ko-sjukan". Bäst vore naturligtvis om EU inför samma regler mot dessa och andra smittsamma djursjuk-

domar som Sverige.

Vi ser det sammanfattningsvis angeläget

som

att Sverige arbetar aktivt för att EU ska kunna behålla sitt hormonförbud

att Sverige arbetar för att antibiotika i

djurhållningen endast används

till sjukvårdande insatser efter veterinärs

förskrivning och inte som

generell tillsats i fodret för att öka djurens tillväxt

att Sverige i första hand verkar för striktare regler i EU beträffande kontrollen av djursjukdomar. I andra hand bör Sverige arbeta för att behålla de särregler vi fick vid

medlemskapsförhandlingama.

Etiska fiégor

Livsmedlens etiska kvalitet hamnar alltför ofta i Ändå

bakgrunden. har

vår livsmedelskonsumtion konsekvenser för andra människor, för djur och natur, som vi måste lära hänsyn till. oss att ta

Konsumenternas för livsmedelskvaliteten

oro måste tas på större allvar. Konsumenterna har ofta inte möjlighet fram

att ta vetenskapliga

bevis för sina ståndpunkter, och har ibland andra

utgångspunkter för

sina ställningstaganden än statsmakterna och producentema. En större förståelse för etiska bör leda till argument att man lättare kan förstå och hantera konsumenternas oro.

Vi föreslår därför sammanfattningsvis

att Sverige verkar i EU för att ett vidare perspektiv läggs på livsmedelsfrågoma, och att etisk kvalitet ska väl ses som så viktig som strikt vetenskapliga argument.

Del III Överväganden och förslag

204 Synpunkter och förslag

Innehållsdeklarationer

Sverige arbetar i både EU och Codex Alimentarius för att få gehör för de gamla svenska reglerna beträffande innehållsdeklarationer av sammansatta livsmedel. Det skulle innebära att det åter blir obligatoriskt att deklarera allt ingår även i sammansatta livsmedel ned till 5%, och som kända starka allergener alltid ska deklareras. Enligt gällande EU-regatt ler behöver inte ingredienser med innehåll är "allmänt vedertaget" som deklareras de ingår med mindre än 25%. om

Vi ser det som angeläget

Sverige forsätter arbetet med att förbättra de internationella att reglerna för innehållsdeklarationer sammansatta livsmedel. av

Ursprungsmärkning

Konsumenterna har rätt att få veta varifrån maten kommer för att kunna ställning till varifrån de vill köpa sina livsmedel. Men gällande EUta

regler innefattar inte krav på ursprungsmärkning.

Vi föreslår

Sverige verkar för ett bra internationellt system för obligaatt att torisk ursprungsmärkning livsmedel utarbetas. av

Frivilliga åtgärder

På flera områden har frivilliga åtaganden gjorts producenter och av handel. Man har lovat att fortsätta märka livsmedel enligt de gamla svenska reglerna för innehållsdeklarationer och datummärkning, och har kommit överens att ursprungsmärka kött. Kontrollen av att man om dessa frivilliga åtaganden fungerar måste ske handelns egengenom kontroll konsumenterna själva, eftersom lag inte kan stiftas for och av dessa områden.

Del III Överväganden och förslag

Synpunkter och förslag 205

Konsumentberedningen vill därför framhålla

att konsumentorganisationema här har viktig roll.

en PRO kommer t.ex. som ett komplement till sina

prisundersökningar under våren att

inleda undersökningar innehållsdeklarationer av och ursprungsmärk-

ning.

1 1.3

Prismätningsfrågor

Konsumenternas fria val skall livsmedelsmarknaden. styra En förutsättning för fungerande marknad

en är att konsumenterna har nödvändig

information underlag som för sitt agerande. Priser och prisutveckling är

ett viktigt sådant underlag. Som framgått kapitel 6

av om prisutveckling och prisnivåer föreligger vissa brister i det statistiska

underlaget.

Konsumentprisindex

Efter EU-anslutningen har intresset ökat

för regionala prismätningar.

KoB har under 1995 givit SCB i uppdrag att dela upp KPI för livsmedel i tre olika regioner, dels efter landsdelar,

dels efter befolkningstäthet.

Eftersom det finns nu ett datorprogram blir kostnaden för att varje månad upprepa beräkningarna endast ett par tusen kronor. En utvidgning och ändring av principerna för butiksurvalet i KPI med tanke regio-

nala uppdelningar skulle möjliggöra ytterligare

eller åtminstone säkrare

sådana uppdelningar.

Vi föreslår

att medel avsätts inom SCB för beräkning av regionala prisindex och för ökat butiksurval.

Producentprisindex

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens indexsystem ger underlag

för analyser av prisförändringar i olika led. Behov finns av vissa förbättringar, främst beträffande beräkningen

av producentprisindex för livsme-

Del III Överväganden och förslag

206 Synpunkter och förslag

delsindustrin PPI-J avseende jämförbarheten med KPI bl.a. PM om

se

prisutvecklingen på livsmedel, etapp LES 1993 och Redovisning av uppdrag prisutvecklingen på livsmedel, etapp LES 1994. om PPI-J bör genomsnittligt fakturerade priser månad vid mäta per

försäljning till handeln med oförändrad försäljningsinriktning vad gäller

sammansättning sortiment och olika kundkategorier t.ex. grossister, av detaljister och storhushåll. Detta innebär att de genomsnittspriser som ligger till grund för beräkningarna skall rensade från sådana förvara

skjutningar i försäljningsinriktningen. Samtidigt måste rabattforändringar

beaktas. Industrin brukar hävda att index ofullständigt beaktar förändringar i rabatter. De uppgiftslämnande företagen kan inte lämna erforderliga och SCB saknar f.n. befogenheter, underlag och

uppgifter

för att utföra rabattundersökningar. Det är angeläget att SCB får resurser möjlighet utveckla metoder för att åtminstone då och då utföra avatt stämningar de prisuppgifter lämnas mot ett av SCB eget inav som samlat prismaterial. Förskjutningar i distributionsfunktionema mellan handel och är också ett område måste följas och

producenter som noga

värderas. Med tanke på den öppnare marknad kan komma till stånd som följd EU-anslutningen verkar vidare företagsunderlaget i som en av PPI-J väl litet. Flera har bara en eller ett par uppgiftslämnare. varor Vidare kan påpekas att tillfälliga prisnedsättningar endast påverkar

KPI-J och inte PPI-J. Inom Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden fortsätter arbetet med kartlägga felkällorna i PPI-J. Det är dock SCB ansvarar för att som beräkningarna.

Vi föreslår

tilldelas inom SCB för förbättringar av producentatt resurser

prisindex.

Färsk frukt och grönt

Priserna på färsk frukt och grönt varierar kraftigt under året. Konsumenterna upplever många gånger att priserna är näst intill avskräckande höga. De svenska priserna är dessutom höga vid jämförelser

med grönsaksmarknadema i exportländema. Frågan "varför är paprikan

dyr" har ställts vid flera tillfällen i massmedia och kunde också så ställas beträffande många andra grönsaker. Samtidigt som t.ex. tomat-

Del III Överväganden och förslag

Synpunkter

och förslag 207

priserna var höga här förstördes i tomater Frankrike till följd överav skott. Det är mot denna bakgrund särskilt angeläget att konsumenterna kan bevaka marknaden för frukt och grönt. Förbättrad prisinsamling i olika led som också publiceras skulle Även

därvidlag vara till hjälp. publi-

cering av priserna för ett lämpligt urval av varor på t.ex. de holländska grönsaksauktionema skulle underlätta för konsumenterna att följa prisbildningen för färsk frukt och grönt. För analyser av prisutvecklingen i olika led det vidare

är angeläget att underlaget för grönsaker och frukt i producentprisindex utvidgas och

att varugruppen inlemmas i beräkningarna PPI-J av och KPI-J.

Sammanfattningsvis föreslår vi alltså

att förbättrad insamling och publicering

av priser på färsk frukt och grönt skall prövas.

Prisnivåundersäkningar på olika orter

När SPK avvecklades upphörde också de undersökningar som myndigheten företog med prisjämförelser mellan olika orter, ofta med intressanta frågeställningar som exempelvis hur

lågprisetableringar påverkar

den övriga handelns priser. Den kompetenta organisation som inhämtat prismaterialet, priskontoren i länen, ute avvecklades också.

Behovet prisundersökningar liknande

av av slag har åter ökat. Bl.a. skulle de kunna läggas till grund för beslut

om regionalpolitiska åtgär-

der. En utredare har tillkallats för att lämna förslag

om prismätningar i fortsättningen.

Vi anser det angeläget

att nämnda utredning undersöker möjligheterna att åter få till stånd prisundersökningar på olika orter karaktär SPK:s. av samma som

Del 111Överväganden och förslag

208 Synpunkter och förslag

11.4¶Konkurrensfrågor

Avregleringen jordbruket och skärpt konkurrenslagstiftning

av en mer har inte lett till de stora producentägda företagen utsatts för utökad att konkurrens. Det har saknats internationell konkurrens på grund av ett gränsskydd och den inhemska konkurrensen har varit svag. De högt transnationella företagens ökande ägande inom svensk livsmedelsindustri

har inte medfört någon ökad prispress. Lönsamheten också högre inom livsmedelsindustrin än inom tillär verkningsindustrin helhet. Detta gäller inte endast för de marknadssom dominerande producentägda företagen vilkas vinster är svåra att ange överskottet till del går tillbaka till ägarna i form bättre därför att stor av

för den till stor del privatägda stycknings- och

priser, utan även t.ex. charkindustrin. det andra halvåret 1995 förefaller importtrycket från EU- Fr.o.m. marknaden ha ökat, vilket sätter prispress på flera varuområden, att hittills särskilt på köttmarknadens produkter. producentkooperativa företagen dominerar fortfarande starkt De marknaderna för mejeri- och slaktprodukter sin storlek och den genom områdesindelning i praktiken gäller. Denna tillämpas inte enbart för som från bönderna även vid de färdiga produkternas avsättning inköpen utan till handelsledet. Förhållandet innebär konkurrensbegränsningar som borde bli föremål för granskning Konkurrensverket. av

Vi anser det angeläget

svenska konkurrenslagstiftningens möjligheter till ingrip-

att den nya

anden tillvaratas av konkurrensmyndighetema.

inom handeln har liksom inom industriledet varit Konkurrenstrycket bidrog systemet med procentmarginaler till

svagt. Före avregleringen

kraftiga prisstegringar på de reglerade livsmedlen varje gång mycket

prisforhandlingar höjde böndernas priser. Sedan en man vid jordbrukets

tid förändringar flera slag innebär ett ökat konkurrens-

pågår av som tidigare rätt låsta inköpskanalema för detaljhandelns kedjor

tryck. De har börjat lösas och bytikstyper lågprisbutiker och storupp, nya marknader har börjat utöva ett tryck priserna. En betydande struk- turrationalisering pågår inom handeln. EU-inträdet innebär våra matpriser har blivit mer beroende av att i främst EU:s exportländer. Liksom tidigare påverkas

prisnivåema

Del III Överväganden och förslag

Synpunkter och förslag 209

prisutvecklingen den svenska valutans utveckling. Under första

även av hälften 1995 bromsades importen av kronans sjunkande värde, och

av konsumentprisema steg. Under andra halvåret återigen har låga priser kött i EU:s exportländer Irland och Danmark pressat den svenska

- prisnivån. För mejeriprodukter såsom ost och smör har en mjölkinvägning understigande vår tilldelade mjölkkvot i kombination med höga priser i näraliggande EU-länder och goda exportvillkor i viss mån drivit upp de svenska priserna.

För närvarande, drygt ett år efter vårt inträde i EU, är den svenska kronan värd något mer än före inträdet, vilket bör innebära att ett ökat importtryck uppkommit. Ett stabilt och helst stigande värde på den svenska kronan är väsentligt för fortsatt prispress via importen

att en och därmed fördelaktig prisutveckling skall kunna komma till stånd.

Konkurrensen inom detaljhandeln förbättrades 1992 när plan- och bygglagen PBL sågs över, jfr. avsnitt 2.5 och 7.3.6. Då begränsades kommunernas inflytande över detaljplanema för nya butiksetableringar. De liberalare reglerna bidrog bl.a. till lågprisbutikemas expansion. En utredning f.n. över möjligheterna till en återgång till de tidigare, mer

ser inskränkande reglerna för butiksetableringar, bl.a. för att man av miljöskäl vill kunna begränsa bilåkandet till stora köpcentra utanför tätortema. Flertalet kommuner vill ha tillbaka sina möjligheter att i samma utsträckning tidigare påverka detaljplanema för handeln med livs-

som medel, bl.a. för att begränsa expansionen av stormarknadema så att inte handeln i bostads- och centrumområden utarmas.

Vi vill understryka vikten av

att de eventuella ändringar företas av PBL går i den riktningen

som

att konkurrenstrycket stärks och att nyetableringar av butiker inte

försvåras.

11.5¶EU:s lagstiftning konsumentskyddande

Grunden för EU är den gemensamma marknaden och den fria rörligheten för tjänster, arbetskraft och kapital. Ett stärkt konsu-

varor, mentskydd har främst ett medel för att förbättra den inre

setts som marknadens funktion. Målen för konsumentpolitiken tillfördes inte heller uttryckligen regelverket förrän Maastrichtfördraget.

genom

Del III Överväganden och förslag

210 Synpunkter och förslag

För att förbättra konsumentskyddet i EU bör Romfördragets artikel l29a stärkas, vilket det finns möjlighet till under EU:s

en regerings-

konferens 1996. För att stärka skyddet för livsmedelskonsumentema bör den s.k. även miljögarantin, Romfördragets artikel 100a, stärkas. Detta kan göras genom att EG-kommissionen åläggs att analysera och hänsyn till hur ta konsumentskyddet påverkas i de förslag har paragraf 100a som som rättsgrund. Artikeln stadgar idag att konsumentskyddet ska ligga på en hög nivå då och konsumentskyddet harmoniseras, enligt varu- men ger vår mening inte tillräckligt stöd för länder vill tillämpa som strängare regler i något avseende. Regeringen bör under regeringskonferensen också arbeta för en

positiv definition subsidiaritetsprincipen.

av Konsumentberedningen anser att denna princip inte får användas för att EU ska kunna frånhända sig då ett samarbete europeisk ansvar nivå skulle gagna konsumenterna. Istället bör den tillämpas som en möjlighet för varje medlemsland att stadga strängare regler än de som gäller i EU på konsumentskyddsområdet. Det är viktigt framför allt för att förbättringar i hela EU ska kunna ske på sikt. Då ett enskilt land har möjlighet att gå före med ett bättre konsumentskydd kan det tjäna som modell för att utveckla det harmoniserade regelverket.

Vi ser det alltså sammanfattningsvis angeläget som

att Romfördraget, och särskilt då artikel l29a, förstärks och förtyd-

ligas så att konsumentfrågoma får ökad tyngd l

en

att den s.k. miljögarantin, Romfördragets artikel

100a, stärks genom J att EG-kommissionen åläggs att analysera och ta hänsyn till hur kon- i sumentskyddet påverkas i de förslag har denna artikel i som som rättsgrund

att subsidiaritetsprincipen tillämpas möjlighet för varje

som en medlemsland att stadga strängare regler än de gäller i EU på som

konsumentskyddsområdet.

Del III Överväganden och förslag

Synpunkter och förslag 211

1 1.6 Konsumentinflytande

Konsumenterna möter idag och framöver stora omvälvningar i samhället och på marknaden. En fortsatt hög arbetslöshet, en allt större internationalisering och det accelererande informationssamhället gör att konsumenterna måste ha större beredskap och kunskap för att kunna hantera sin livssituation. Det är viktigt att konsumenterna själva har kontroll över sin konsumtion och kritiskt kan granska vad de köper och äter. Media har här en viktig uppgift. Det behövs ges mer plats för bra konsumentupplysning och kritisk granskning, och mindre för "lann" och

skrämselpropaganda. Konsumentfrågoma bör sättas i den helhet där

de hör hemma, i ett globalt perspektiv och beakta miljö-, solidaritetsoch kvalitetsaspektema.

Konsumentinflytandet bör öka i myndigheter och departement. Konsumenterna måste ha bättre möjlighet att påverka beslutsprocessen i Sverige och EU. Visserligen deltar konsumenterna på marknaden, där de kan "rösta med föttema" och tvinga fram förändringar i de enskilda butikerna. Men livsmedelsmarknaden är mycket speciell, i det att den är så genomreglerad. Genom att bara delta som enskilda individer denna kommer konsumenterna aldrig att kunna påverka själva

arena, systemet för livsmedelspolitiken. Detta motiverar ett aktivt deltagande från konsumenthåll i debatten och beslutsprocessen.

Nils Ringstedt, ställföreträdande generaldirektör vid Konsumentverket, fick i 1995 uppdraget att med hjälp av en expertgrupp från

mars regeringskansliet utarbeta svensk strategi för det fortsatta arbetet med

en konsumentfrågor inom EU. Han lämnade olika huvudförslagz

sex

på den svenska ständiga representationen bör bevaka - en person

konsumentfrågoma.

svenska myndigheter bör försöka påverka kommissionen i ett tidigt -

skede, fler personliga kontakter

och gärna genom

Sverige bör hålla kontakt med EU-parlamentariker och ledamöter i —

den Ekonomiska och Sociala kommittén ESK.

"Svensk konsumentpolitik i ett EU-perspektiv", Ds 1995:32

Del III Överväganden och förslag

212 Synpunkter och förslag

Sverige bör verka för att svenska experter anställs i generaldirekto- -

ratet för konsumentpolitik, DG XXIV

de former för samverkan mellan myndigheter, organisationer - och departement som finns bör över ses

debatt och dialog angående medlemskapets betydelse för - svenska konsumenter måste stimuleras.

I ett förslag från december 1995 från en gemensam arbetsgrupp med

representanter från Jordbruksdepartementet, Civildepartementet, Livsme-

delsverket, Jordbruksverket, Konsumentverket, Konsumenter i Samverkan och Sveriges Konsumentråd behandlas frågan om samverkan mellan

dessa i konsument/livsmedelsfrågor for arbete i Sverige

och EU. För-

slaget går ut på att öka möjligheten till inflytande för konsumentorgani-

sationema, med hjälp referensgrupp under Livsmedelsverket av en med företrädare för de olika organisationerna, väl ett utnyttjat remissförfarande, informella nätverk för snabba kontakter och avstämningar och hearings med berörda organisationer. Civildepartementet lade till riksdagen i mars 1996 ett annat förslag på tema. För underlätta samma att

för konsumentorganisationema föreslog

man att en europeisk "konsumentriksdag" skulle kunna hållas varje år, där EG-kommissionen får del av organisationemas erfarenheter och idéer. Mellan riksdagama borde kommissionen samråda med nationella och internationella konsumentorganisationer.

Konsumentberedningen välkomnar naturligtvis dessa olika förslag. I det följande lägger vi fram våra kompletterande

förslag för hur konsumentinflytandet på livsmedelsområdet ska kunna ökas. Det behövs mera forskning omkring konsumenternas och hushållens situation. Det kommer att innebära att förståelsen konsumentaspekav tema ökar i samhället. Konsumentforskningsutredningen lade i februari 1996 fram sitt slutbetänkande "Forskning med för vår vardag", förslag för hur konsumentforskningspolitik skulle kunna utformasz. en Utredningen föreslår bl.a. att ett nytt forskningsråd inrättas, skulle kunna som fördela medel till forskare främst inom högskolan. Dessutom vill man att Konsumentverket i uppdrag att bygga

ges upp ett kompetenscentrum med forskningsbibliotek för området. Vi anser att utredningens förslag

2 "Forskning för vår vardag", SOU 1996:10

Del III Överväganden och förslag

Synpunkter och förslag 213

i huvudsak är bra, även vi också kan tänka andra modeller för om oss hanteringen forskningsanslagen. Forskning kring livsmedelsfrågor ur av konsumentsynvinkel bör dessutom ges ett ökat utrymme.

Vi det alltså som angeläget ser

forskningen kring hushållens situation ökar, eftersom det kommer att att innebära att förståelsen konsumentaspektema ökar i samhället. av

Konsumenternas företrädare behöver utbildning aktuella sakfrågor om och i hur beslutsprocessen fungerar i Sverige och EU. Referensgrupper bör inrättas på viktiga områden där konsumentorganisationema aktivt kan ta del och påverka beslutsprocessen. Den sneda fördelningen av mellan representanter för tillverkare/handel och konsumenter som finns i redan befintliga råd, arbets- och referensgrupper måste förändras så att konsumentintresset ges ett ökat utrymme. Dessutom bör konsumentorganisationema ekonomiska resurser ges så att de får reell möjlighet att delta i detta arbete. Vi inser givetvis en att det är ett problem hur man ska kunna öka konsumentorganisatioi dagens ekonomiskt kärva läge, detta är ett mycket nemas resurser men viktigt område behöver prioriteras i den statliga konsumentsom

politikens budget.

Även för det lokala arbetet med konsumentfrågor lider konsumentorganisationema brist på ekonomiska resurser.

Vi föreslår

alla aktuella myndigheter inrättar referensgrupper för konsumenatt representanter viktiga områden samt ökar konsumentternas representationen i befintliga råd, arbets- och referensgrupper

att de båda paraplyorganisationema tillförsäkras nödvändiga resurser, att också andra organisationer kan få bidrag till framför allt men lokala projekt. Utåtriktad verksamhet bör prioriteras, liksom projekt

för ungdomar.

Öppenheten får inte bli lidande grund av EU-medlemskapet. Det är viktigt att såväl enskilda medborgare organisationer kan få tillgång som till EU-material. Man måste kontinuerligt kontrollera att handlingar från

Del III Överväganden och förslag

214 Synpunkter och förslag

EU:s myndigheter är tillgängliga för den intresserade allmänheten hos myndigheter och departement. Vi föreslår

att regeringskansliet och statliga myndigheter måste till EU-

se att

material om livsmedels- och konsumentpolitik finns

tillgängligt.

Del III Överväganden och förslag

Reservation 2 l 5

Reservation av ledamoten Yngve Andersson

Majoriteten i Konsumentberedningen beslöt föreslå att Sverige inte bör tillåta produktion genmodifierade livsmedel i landet och också verka av i EU för sådant förbud. Jag mig mot detta beslut. ett reserverar Genmodifiering är teknologi är ett alternativ till växtfören ny som ädling och avel när det gäller att utveckla egenskaper hos växter, nya djur och mikroorganismer. Den är inte bara ett alternativ utan också ger möjligheter. I växtodling förekommer genforskning som lett till förnya söksodlingar bl.a. och majssorter. I USA säljs redan en av nya rapsgenmodifierad tomat med större hållbarhet och forskning pågår för att få fram kan plockas ännu från plantan för att dären tomat som senare med och bättre smak. Allt detta sker under nogvara mognare ge en

kontroll av myndigheter.

grann Avel och växtodling starkt renodlar vissa egenskaper, men där som kontrollen mindre, kan ibland leda till misslyckanden, som inte är på ett tidigt stadium. Ett bekant exempel är den belgiska stoppas "monstertjuren", har svårt att röra sig grund hypertroñ och som av hjärta och lungor inte är i proportion till den väldiga kroppen. Den vars råkar därmed lätt för infektioner och måste behandlas med antibiout i det hela har många århundradens avel och växtförtika. Men stora varit ovärderlig betydelse för vår livsmedelsförsörjning och de ädling av och växtslag skapats har varit livskraftiga och de mår i raser som allmänhet bra. Med direkt modifiera arvsanlagen har människan för-

möjligheten att

flyttat kunskapsfronten ytterligare ett steg framåt. Förbud har historiskt

visat sig inte kunna förhindra att kunskap sprids och utnyttjas. När ny läkare och mångsysslare exempelvis Leonardo da Vinci 1500som sig den tidens etiska förbud mot att dissekera en talet satte över människokropp för få kunskap hur den fungerar lades grunden att om den moderna medicinska vetenskapen, inneburit så mycket för som välsignelse för människan. Ett bättre sätt än förbud är att samhället skaffar sig ordentlig kontroll över den forskning och produkten utveckling pågår, den kan förväntas riskfylld. som om vara hittills kommit igång i växtodlingen innebär

Den genmodifiering som

endast ändrar någon enstaka detalj i växternas maskineri och att man den modifiering görs bygger på och växande kunskap om växtsom ny cellemas uppbyggnad. För att få försöksodla krävs tillstånd av Jordbruksverket. Innan genmodifierat utsäde släpps ut marknaden ett

2 l 6 Reservation

krävs också ett tillstånd Jordbruksverket. Innan genmodifierade livsav medel släpps ut på marknaden krävs tillstånd Livsmedelsverket. av

När det gäller märkning av livsmedel har Europaparlamentet forenu slagit att märkning skall ske

om livsmedlet är organism genmodifierats, - en som t.ex. en tomat

om en produkt är tillverkad sådan råvara, - av en t.ex. ketchup av en genmodifierad tomat

om livsmedlet innehåller genmodifierad organism, youghurt - en t.ex. där genmodifierad bakterie tillsatts. en

Om detta skulle bli EU:s beslut är nästan alla Sveriges krav uppfyllda. Sverige kräver även märkning exempelvis socker, där livsmedlet av som vi äter inte innehåller någon genmodifierad organism men där genmodifierade organismer funnits med i själva

produktionsprocessen.

Det konsumenterna i dag behöver är saklig information vad om genmodifiering innebär, hur den kan utnyttjas, vilka riskerna och hur är kontrollen är uppbyggd. Det har varit förvånande lite diskussion om detta i Sverige.

Men i den internationella konsumentrörelsen pågår diskussion. en Consumers International, är den internationella paraplyorganisasom

tionen for konsumentorganisationema i världen

den presenteras i denna utredning, organiserade den första internationella bioteknologiska kon-

ferensen for konsumenter i november 1995 i Holland med

deltagande

av 30 konsumentsammanslutningar från 22 länder. Man

enade sig om att konsumenterna kunde verkliga fördelar se med genmodifierade produkter under förutsättning att kontrollen, innan de släpps ut på marknaden, är mycket sträng, såväl vad produkternas säkerhet avser som miljöaspektema. Konsumenterna har också rätt märkatt Veta, genom ning, vilka livsmedel genmodifierats. som Jag tycker att detta bra ståndpunkt. är en

Bilaga I 217

Kommittédirektiv

rida

mus

E9

Tilläggsdirektiv till

Konsumentberedningen Jo 1991 :A

4:141

Beslut vid regeringssammanträde den 15 december 1994

Sammanfattning av uppdraget Konsumentberedningen får förlängd tid för att kunna utvärdera utvecklingen inom jordbruks- och livsmedelssektom i ett konsumentperspektiv vid Sveriges medlemskap i EU.

Konsumentberedningens hittillsvarande arbete Med stöd av regeringens bemyndigande den 20 december 1990 dir. 1990:84 tillkallade chefen för Jordbruksdepartementet konsuen mentberedning med uppgift att följa och utvärdera 1990 års livsmedelspolitiska refomi ur ett brett konsumentperspektiv. Beredningen har bl.a. initierat och utfört utredningar och analyser för underatt söka om reformen har lett till ett effektivare resursutnyttjande som gynnar samhällsintresset, bl.a. i form dämpad prisökningstakt av en livsmedel. Beredningen har nyligen lämnat samlad redovisning en av utvecklingen under omställningsperioden. I beredningens gällande direktiv är förutsatt att arbetet skall avslutat under år 1994. vara

Utgångspunkter för tilläggsdirektiven Vid ett svenskt EU-medlemskap ställs jordbruks- och livsmedelssektom inför en delvis helt ny situation, eftersom gränsskyddet för jordbruksprodukter tas bort gentemot övriga EU-länder. Bevakningen av konsumentintresset kommer även i denna situation bli viknya att en tig uppgift för företrädare för konsumenterna. Den ökade konkurrensen livsmedelsmarknaden väntas bli följden EU-medlemsom av ett

218 Bilaga 1

skap ställer krav ökad effektivitet inom jordbruket och livsmedelsindustrin. Det är viktigt att de förändringar som sker dessa områden kommer konsumenterna till del i form av livsmedel av god kvalitet och till låga priser.

En större gemensam marknad för livsmedelsprodukter med fri handel innebär också ett ökat och mer varierat utbud av livsmedel. Såväl antalet produkter som aktörer kan förväntas öka marknaden. Detta kan öka behovet av livsmedelskontroll och en utförlig märkning av livsmedel vad gäller t.ex. ursprung och tillsatser.

EG:s gemensamma jordbrukspolitik CAP är mycket omfattande och svårgenomtränglig. Det råder en bred enighet i Sverige om att den behöver refonneras. Ett aktivt svenskt arbete för att åstadkomma reformering förutsätter bl.a. djupa kunskaper om jordbruks- och livsmedelspolitiska frågor och stort engagemang hos konsumentföreträdama.

I avvaktan en bredare översyn av konsumentfrågomas ställning och innehåll idenna nya situation bör Konsumentberedningen få förlängd tid för sitt arbete.

Uppdraget Konsumentberedningen skall också under år 1995 följa och utvärdera utvecklingen inom jordbruks- och livsmedelssektom i ett konsumentperspektiv.

En särskild uppgift för beredningen bör vara att kritiskt granska och analysera effekterna av EG:s gemensamma jordbrukspolitik från konsumentsynpunkt.

Beredningen bör, som tidigare, löpande redovisa resultatet av sitt arbete till regeringen. En samlad redovisning av utvecklingen skall lämnas senast den 1 december 1995.

Övrigt

Beredningen skall beakta direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23 samt direktiven att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994: 124.

Jordbruksdepanementet

REGERINGSKANSLIETSOFFSETCENTRALStockholm1994

Skrifter från

Konsumentberedningen

1 99 1-1 996

KoB:s BETÄNKANDEN

Konsumenterna och lågprisbutiken. En studie av ändrade köpvanor i

dagligvaruhandeln SOU 1992:117

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten. En studie konsumentupp-

av levelser SOU 1994:112

Livsmedelspolitik för konsumenterna Reformen kom sig SOU

- som av 1994:1 19

RAPPORTER TILL REGERINGEN Sept. 1991 Konsumenterna och livsmedelspolitiken Mars 1992 Internationella konsumentrörelser och deras på livs-

syn

medels- och handelspolitik

Sept. 1992 Utvecklingen på livsmedelsmarknaden i Sverige och i EG Mars 1993 Konkurrens- och prisförhållanden livsmedelsmarknaden Sept. 1993 Vad har det blivit av den livsmedelspolitiska reformen

Mars 1994 Dagligvaruhandeln Utvecklingen beträffande struktur,

——

priser och sortiment

UTGIVNA FAKTABLAD

1991: 1 Gränsskyddet inom jordbruksprisregleringen Kostnader för jordbruksstödet EGs jordbruks- och livsmedelspolitik

Marknaden för bröd och sparmmålsprodukter Framtidens svensk eller internationell

mat -

Hushållens livsmedelsutgifter

1992: 7 Livsmedelsprisemas utveckling

8¶Livsmedelsförsörjningen i världen

9 Svensk livsmedelspolitik inför EG-inträde

10¶EGs jordbrukspolitiska reform

11 Marknaden för kött och köttvaror 12 Konsumenterna och lågprisbutiken

1993: 13 Konsumenternas åsikter om livsmedelskvalitet 14 Ekologiska livsmedel 15 Livsmedelskonsumentema och EES-avtalet

16 Djurskydd och djurhälsa i Sverige och i EG

1994: 17 Konsumenterna och kvaliteten på mat

18 Livsmedelsimporten behöver vi den

-—

19 GATTs Uruguayarunda; jordbruksresultatet och dess konse-

kvenser 20 Konsumtion och produktion i glesbygd

21 Skattetrycket rätt bov eller villospår i utredningen om mat-

-

priserna

22 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten en studie av kon-

-

sumentupplevelser

23 Livsmedelskonsumentema och EU

24 Marknaden för mjölk och mejeriprodukter

1995: 25 Prisutvecklingen på livsmedel efter Sveriges EU-anslutning 26 Marknaden för bröd och spannmålsprodukter 27 Livsmedelsprisema vad säger olika undersökningar

- 28 Färskvarumarknaden för frukt och grönsaker 29 Livsmedelsprisema efter EU-inträdet 30 Marknaden för kött och köttvaror

1996: 31 Prisutvecklingen på livsmedel i Finland efter EU- inträdet

32 Europeiska konsumentorganisationers syn på EU: sjordbrukspolitik

33 Konsumenterna och livsmedelskvaliteten förändringar sedan

-

EU-inträdet

Bilaga 3 221

Remisser och skrivelser från oktober 1994

Remisser

Förslag till ändringar märkav

ningskungörelsen

SLV FS 1993:19 Statens livsmedelsverk 1994 Märkning av ägg

EUs Rådsförordning

1274/91/EEC om marknads-

normer för ägg Jordbruksdepartementet 1994

Förslag till kungörelse med föreskrifter om tillstånd för utsläppande på marknaden sådant av livsmedel innehåller eller som består av genetiskt modifierade organismer SLV 3377:94 Statens livsmedelsverk 1994 Förslag till nationell handlingsplan för nutrition Jo 94/1802 Jordbruksdepartementet 1994

Förslag till jordbrukspriser

m.m. EG-kommissionens prispaket

1995/96 Jo 95/3 Jordbruksdepartementet

Omförhandling av EU:s handelsavtal med Medelhavsländema SJV 11-1680/95 Statens jordbruksverk

Förordning om skydd för geografiska och ursprungsbeteck-

ningar för jordbruksprodukter och

livsmedel SLV 1403/95 Statens livsmedelsverk

Nya regler om livsmedelstillsatser SLV 1358/95 Statens livsmedelsverk

Förslag till ändring kungörel-

av

sen om bekämpningsmedelsrester

i livsmedel SLV 1407/95 Statens livsmedelsverk

222 Bilaga 3

Proposed Draft Recommendations for the Labelling of Foods and Ingredients that can cause Hypersensitivity SLV 4233/94 Statens livsmedelsverk 1995 Revised Codex Standard for Edible Ices and Ice Mixes SLV 228/95 Statens livsmedelsverk 1995 Märkning av alternativt produ-

cerade ägg Jo 95/1294 Jordbruksdepartementet 1995

Förslag till tolkning av EG:s definition av naturligt mineralvatten SLV 2238/95 Statens livsmedelsverk 1995 Svensk konsumentpolitik i EUperspektiv Ds 1995:32 Civildepartementet 1995 Ny tillsatskungörelse SLV 3451/95 Statens livsmedelsverk 1995

Rapport från Livsmedelsverkets referensgrupp för gränsdragning mellan livsmedel och läkemedel SLV 3669/95 Statens livsmedelsverk 1995 l

Codex Committee on Food Labelling: Implications of Bio-

l

I technology for Food Labelling SLV 3042/95 Statens livsmedelsverk 1996

l

å Betänkandet SOU 1996:10 i Forskning för vår vardag

C96/208/KONS Civildepartementet 1996

Ekologisk produktion Aktions-

plan 2000 SJV :s Rapport 1996:3

Jordbruksdepartementet 1996 EG-kommissionens Förslag till jordbruksprispaket för 1996/97 Jordbruksdepartementet 1996

Skrivelser Angående tullfria kvoter av fisk och skaldjur vid import från

Norge Jordbruksdepartementet 1995

Bilaga 4 225

Förkortningar

ACP African, Caribbean and Pacific states Afrikanska, karibiska och stillahavs-länder BEUC Bureau Européen des Unions de Consommateurs - EU-ländemas konsumentorganisation

BNP Bruttonationalprodukten

BSE Bovine spongiform encephalopathy,

"galna ko-sjukan"

BST Bovina somatotropiner hormonpreparat

CAP Common Agricultural Policy CEG Consumers in Europe Group paraplyorganisation —

for brittiska konsumentorganisationer

CFP Common Fisheries Policy CI Consumers International DG Directorate général —

EG-kommissionens generaldirektorat

EEA European Environmental Agency EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EFS Europeiska Fackliga Samorganisationen EFTA European Free Trade Association

EG Europeiska gemenskapema

ESK/ECOSOC Economic and Social Committee of the Community EG-kommissionens ekonomiska och sociala kommitté

226 Bilaga 4

EU Europeiska unionen EU CC EU Consumer Committee - EU:s konsumentkommitté EURO COOP European Community of Consumer Cooperatives -

samarbetsorgan för Europas konsumentkooperation

FAO Food and Agriculture Organization of the United Nations GATT General Agreement Tariffs on and Trade - Allmänna tull- och handelsavtalet GMO Genmodifierad organism

HUI Handelns Utredningsinstitut

IGC Inter-Govemmental Conference -

EU:s regeringskonferens 1996

ISO International Standardization Organization

JoU Jordbruksutskottet

Kooperativa förbundet

KPI Konsumentprisindex

KoB Konsumentberedningen

KOV Konsumentverket

KRAV Kontrollforeningen för ekologisk odling

LES Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

LI Livsmedelsindustriema LRF Lantbrukamas Riksförbund

LO Landsorganisationen

Bilaga 4 227

LUI Lantbrukets Utredningsinstitut OECD Organization for Economic Cooperation and

Development Organisationen för ekonomiskt

-

samarbete och utveckling PBL Plan- och bygglagen PRO Pensionäremas riksorganisation prop. Proposition rskr. Riksdagsskrivelse SCB Statistiska centralbyrån SJV Statens jordbruksverk SLV Statens livsmedelsverk SOU Statens offentliga utredningar SPK Statens pris- och konkurrensverk TCO Tjänstemännens Centralorganisation WHO World Health Organization WTO World Trade Organization

Statens offentliga 1996 utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan hur går det U. 26. Ny kurs i trafikpolitiken Bilagor. K. . - + Samverkansmönsteri svenskforsknings- 27. En strategiför kunskapslyftoch livslångtlärande. . finansiering.U. U. 3. Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiskalandskapeti Nordenpå Om kön och fördelningavfritidsresurser.C. 1990-talet.U. 4. Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför 29. Forskningoch Pengar.U. regeringskonferensen1996.UD. 30.Borgenärsbrotten översyn ll kap. - en av Politikområdenunderlupp. FrågoromEU:s första brottsbalken.Fi. pelareinför regeringskonferensen1996.UD. 31. Attityder och lagstiftning i samverkan Ett år medEU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. erfarenheteravarbeteti EU. UD. 32.Möss och märmiskor.Exempel bra 7. Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och IT-användningbland barn och ungdomar.SB. säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.UD. 33. Banverketsmyndighetsroll K. m.m. 8. Batterierna enladdadfråga. M. 34. Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.+ A. - 9. Omjärnvägenstrañkledningm.m. K. 35.Kriminalunderrättelseregister 10.Forskningför vår vardag.C. DNA-register. Ju. 11.EU-mopeden.Ålders-och behörighetskravför 36. Högskolai Malmö. U. två- och trehjuligamotorfordon.K. 37. Sverigesmedverkani FN:s familjeår. S. 12.Kommuneroch landstingmedbetalnings- 38. Nationalstadsparker.M. svårigheter.Fi. 39.Rapportfrån klimatdelegationen1995. 13.Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning. M. 14.Budgetlag regeringensbefogenheterpå 40. Elektronisk dokumenthantering.Ju. fmansmaktensomrâde.Fi. 41. Statensmaritima verksamhet.Fö. 15.Union för bådeöstochväst.Politiska,rättsliga 42. Demokratioch öppenhet.Om folkvaldaparlament och ekonomiskaaspekteravEU:s sjätte och offentlighet i EU. UD. utvidgning. UD. 43. Jämställdheteni EU. Spelregleroch 16.Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningen, verklighetsbilder.UD. utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga 44.Översyn skatteflyktslagen. av rättigheteri EU. UD. Reformeratförhandsbesked.Fi. 17.Bättretrafik medväginformatik.K. 45. Presumtionsregelni expropriationslagen.Ju. 18.Totalförsvarspliktigam95. Förslagomjobb/studier 46. Enskildavägar. K. efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, 47. Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför försäkringar. Fö. individ och lokalsamhälle.U. 19.Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs 48. ShapingSustainableHomes Urbanizing an bedömningarinför regeringskonferensen1996. World. SwedishNational Reportfor HabitatII. N. UD. 49. Reglerför handelmedel. N. 20. Samordnadrollfördelning inom teknisk forskning. 50. Förbudmot vapenpå allmän plats Ju. m.m. U. 51 Grundläggandedrag i arbetslöshetsförsäk- . en ny 21.Reform och förändring. Organisationoch ring alternativoch förslag. A. verksamhetvid universitetoch högskolorefter 52. Preciseringavhandelsändamâleti detaljplan.M. 1993års universitets-och högskolereform.U. 53. Kalkningav sjöar och vattendrag.M. 22. Inflytandepå riktigt Om eleversrätttill 54.Kooperativa möjligheter i storstadsområden. - S. inflytande,delaktighetochansvar.U. 55. Sverige,framtidenoch mångfalden.A. 23.Kartläggningoch analysavdenoffentliga sektorns 55.Påvägmot egenföretagande.A. upphandlingavvaror och tjänstermed 55. Vägar in i Sverige.A. miljöpåverkan.N. 56. Hälften kvinnor och män vore nog om- 24.FrånMaastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga 90-taletsarbetsmarknad.A. EU-ländersförslagoch debattinför 57. Pensionssamordningför svenskari EU-tjänst.Fi. regeringskonferensen1996.UD. 58. Finansieringen det civila försvaret.Fö. av 25. Från massmediatill multimediaattdigitaliserasvensktelevision.Ku.

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

59.Europapolitikenskunskapsgrund. Enprincipdiskussionutifrån EU96-kommitténserfarenheter.UD. 60. Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och utvidgningenseffekter dengemensamma jordbrukspolitiken. UD. 61.Medlemsstaterochmedborgare.Förhållandet

småländeri EU och rättsligaoch storainrikesfrâgor.UD. 62. EU, konsumenternaochmaten

Förväntningarochverklighet. Jo. -

Statens offentliga 1996 utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Socialdepartementet

Mössoch människor.Exempel bra Sverigesmedverkani FN:s familjeår. 37 IT-användningbland bam och ungdomar.32 Kooperativamöjligheteri storstadsområden.54

Justitiedepartementet Kommunikationsdepartementet

Kriminalunderrättelseregister Om järnvägenstrafildedning 9 m.m. DNA-register. 35 EU-mopeden.Älders-och behörighetskravför Elektroniskdokumenthantering.40 två- och trehjuliga motorfordon. 1 l Presumtionsregelniexpropriationslagen.45 Bättre trafik medväginformatik.17 Förbudmotvapenpå allmänplatsm.m. 50 Ny kurs i trafikpolitiken Bilagor. 26 + Banverketsmyndighetsrollm.m. 33

Utrikesdepartementet

Enskildavägar. 46 Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför regeringskonferensen1996. 4 Finansdepartementet

Politikområdenunder lupp. FrågoromEU:s första Kommuneroch landstingmedbetalningspelareinför regeringskonferensen1996.5 svârigheter.12 Ett år medEU. Svenskastatstjänstemäns Budgetlag regeringensbefogenheterpå erfarenheteravarbeteti EU. 6 finansmaktensområde.14 Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och Borgenärsbrotten en översyn 11 kap. - av säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.7 brottsbalken.30 Union för bådeöstochväst.Politiska,rättsliga Översyn skatteflyktslagen. av ochekonomiskaaspekteravEU:s sjätte Reformeratförhandsbesked.44 utvidgning. 15 Pensionssamordningför svenskari EU-tjänst. 57 Förankringoch rättigheter. Om folkomröstningar, utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga Utbildningsdepartementet rättigheteri EU. 16 Den nya gymnasieskolan hur går det l- Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs Samverkansmönsteri svenskforskningsfinansiering.2 bedömningarinför regeringskonferensen1996.19 Samordnadrollfördelning inom teknisk forskning. 20 Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga Reform och förändring. Organisationoch verksamhet EU-ländersförslagoch debattinför vid universitetoch högskolorefter 1993års regeringskonferensen1996. 24 universitets-och högskolereform.21 Demokratioch öppenhet.Om folkvaldaparlament Inflytande riktigt Om elevers till - rätt ochoffentligheti EU. 42 inflytande, delaktighetoch ansvar.22 Jämställdheteni EU. Spelregleroch En strategiför kunskapslyftoch livslångtlärande.27 verklighetsbilder.43 Det forskningspolitiskalandskapeti Nordenpå Europapolitikenskunskapsgrund. l990-talet. 28 En principdiskussionutifrån Forskningoch Pengar.29 EU 96-kommitténserfarenheter.59 Högskolai Malmö. 36 Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför utvidgningenseffekter dengemensamma individ och lokalsamhälle.47 jordbrukspolitiken. 60 Medlemsstateroch medborgare.Förhållandet Jordbruksdepartementet stora- småländeri EU och rättsligaoch Offentlig djurskyddstillsyn.13 inrikesfrågor. 61 EU, konsumenternaoch maten —Förväntningaroch verklighet. 62

Försvarsdepartementet

Totalförsvarspliktigam95. Förslagomjobb/studier Arbetsmarknadsdepartementet efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.34+ försäkringar. 18 Grundläggandedragi en ny arbetslöshetsförsäkring Statensmaritima verksamhet.41 alternativ och förslag.5 1 Finansieringen det civila försvaret.58av

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Sverige,framtidenoch mångfalden.55 Påväg motegenföretagande.55 Vägarin i Sverige.55 Hälften omkvinnor ochmän

vore nog - 90-taletsarbetsmarknad.56

Kulturdepartementet Franmassmediatill multimedia

att digitaliserasvensktelevision.25

Näringsdepartementet Kartläggningoch analysavdenoffentliga sektorns upphandlingavvaror och tjänstermed miljöpåverkan.23 ShapingSustainableHomesin an Urbanizing World. SwedishNationalReportfor HabitatIl. 48 Reglerför handelmedel. 49

Civildepartementet Fritid i förändring. Om kön ochfördelningavfritidsresurser.3 Forskningför vår vardag. lO Attityder och lagstiftningi samverkan + bilagedel.31

Miljödepartementet Batterierna enladdadfråga. 8

- Nationalstadsparker.38 Rapportfrån klimatdelegationen1995. Klimatrelateradforskning. 39 Preciseringav handelsändamáleti detaljplan.52 Kalkning avsjöar och vattendrag53

FRITZES

POSTADRESS:10647STOCKHOLM FAX TELEFON08-690 91go 08-205021,

ISBN 91-38-20249-2 ISSN 0375-250X