SOU 1996:178
IT och miljön : en samling goda exempel : delbetänkande
1. Kretsloppet varvas faktakunskaper, presen— terade med text och rörliga bilder, med frågor som kontrollerar att man har förstått samman—
hangen. Det finns också särskilda övningar
.som på ett pedagogiskt sätt provar ens miljö—
kunskaper. En övning går ut på att så snabbt som möjligt stänga av det flöde av förorening-
satteaaaeoaaaaauaoaeeaaeaswuaaaooaaaaaaaaoeaoeeeeeneaanetateanaaaooeowaas
ar som hotar att dränka jorden. jämfört med traditionell utbildning finns goda förutsätt- ningar för miljömässiga vinster. Eleverna slip— per resa till en kursort och användningen av papper och annat tryckt material reduceras. Dessutom tycks utbildning med multimedia
kunna göra att utbildningstiden kan förkortas
utan att studieresultatet blir sämre*.
* Enligt en utvärdering utförd av Institutet för Personal- och Färetagsutuer/elingi Uppsala gav tre timmar: multimediautlrildning samma, eller något bättre, studieresultat jämfört med fem—sex timmars traditionell utbildning. Utvärderingen gällde ett multimeditzprogmnt som Apoteksbolaget använt vid fortbildning av upotekste/eniker och
' receptarier.
Sammanfattning
(f.vllc-n är en naturlig utgångspunkt i miljöarbetet. t'ltvrwm .illt lei/antii- är uppbyggt ut teller. inklusiw Yi manniskor. Du lick l detta avsnitt
lära dig om sarnwpidci n och diiirwller wii hur de :ir nyckeln till kretslopp. tiil—terar villkoren för a. kräver att de: uppfylls, ,'in de att fungera.
Våxtccllerna invanda—r ac " i
genom fotosyntesen oi h beliöwr därför inte bränsle dagtid.
Miljökunskap på cd-rom
Agenda 21 — en väg- ledning, Miljövårdsbe- redningen, 1994. Be- ställs från ByggDok: telefon 08-617 74 50.
Agent 21 — cd-rom- spel om Agenda 21, Utbildningsradion, 1996, fax 08-784 42 00.
Miljöbokhyllan på cd- rom, Natlikan AB, 1996, telefon 08-24 04 79.
Miljöuppslaget, cd- rom-skiva för miljö- tjänstemän, Environ Soft Skövde, 1996, telefon 0500-48 01 29.
RlSKLlNE, informa— tion om kemiska äm- nen med mera, Kemi-
kalieinspektionen, telefon 08-730 57 00.
Shaping Sustainable Homes in an Urba- nizing World. The Swedish National Re- port for Habitat ll, Miljövårdsberedningen, Beställs från Fritzes: telefon 08-690 91 90.
Det Naturliga Steget Ulrika Edlund
Telefon: 08—678 00 99 Telefax108—611 73 11 Hemsida: http://www.universum.se/[NS
00%'I!tåöaaäbåOCQQäQÖÖÖÖQQåQQQQBäQCOD$Ö$8WGQ059W&éaeåhOGQQÖWaätQGQQQåQåååQÖW
växthuseffekten
Hur mycket påverkar du klimatet? Tryck och få svar i ett interaktivt dataprogram om uppvärmning, resor och matvanor. Fem minuter senare har du fått fram dolda samband och en koldioxidprofil.
För mycket koldioxid inomhus är inte bra, då blir vi trötta och okoncentrerade. För mycket ute är inte bra för jordens framtida klimat.
Koldioxid (COZ) bildas vid förbränning av fossila bränslen (kol, olja och naturgas). Utsläpp av koldioxid är den viktigaste orsaken till förstärkningen av växthuseffekten. (
Klimatfrågan är på väg att bli ett av våra stör- sta miljöproblem. Omi klimatet blir varmare kan Golfströmmen ändra riktning. Då får Sverige en ny istid och det kan gå snabbt, kan— ske på några decennier.
Hushållens konsumtion, boendet, resor och matvanor bidrar till växthuseffekten. Men det
finns goda möjligheter att minska utsläppen
rejält. I en dator kan du nu få besked hur mycket ditt sätt att leva påverkar klimatet. Här kan du se vilka personliga koldioxidutsläpp som uppvärmningen av lägenheten/huset, resorna samt din matkonsumtion innebär. Det tar bara fem minuter att besvara det datorisera- de frågeformuläret. Resultatet presenteras i form av ett stapeldiagram, din koldioxidprofil.
Datoriserade ytterlighetspersoner Du får möta Nisse Nyttig och Lisa Lyx. Nisse och Lisa är två tänkta ytterlighetspersoner. Den exemplariske Nisse lever miljöanpassat medan Lisa är en. ”miljöbov” som inte alls konsumerar medvetet.
O...O'DOOQCOI.'.....,OOOC.QI...O.C.llDC..00|D00.......OQCIOOOOQCIOOOUOOI
. Nisise bor i en fjärrvärmeansluten lägenhet — Lisa i ett stort oljeuppvärmt hus. Nisse cyklar . eller åker kollektivt —- Lisa tar alltid bil. Nisse åker på semester till Gotland (dit han åker båt) och på vintern blir det skidsemester i fjällen (dit han åker tåg). Lisa storkonsumerar fossila
bränslen och förstärker växthuseffekten. Bland annat tar hon sig med flyg till Grekland respek— » tive Florida på sin semester.
Stora skillnader
Programmet visar att skillnaderna mellan olika personers koldioxidutsläpp är väldigt stora. Nisse Nyttig har ett utsläpp på 900 kilo kol- dioxid/år och Lisa Lyx konsumtion motsvarar 18 700 kilo koldioxid/år.
Programmet ,är interaktivt och man kan enkelt konstatera vad följderna blir om du vill ändra din livsstil och konsumera medvetet. Att sänka värmen några grader och duscha snab— bare är två beprövade sätt att miljöanpassa sig.
Men de största miljövinsterna görs om du låter bilen stå varannan gång och tar bussen eller tåget i stället. Då näsran halverar du ditt bidrag
, till växthuseffekten. Personbilarna svarar som
bekant för en betydande del av utsläppen av koldioxid, kväveoxider och kolväten.
, Programmet har utvecklats av K-Konsult Energi för Stockholms miljöförvaltning. En första version testades under Miljödagarna på den populära VattenfestiValen i Stockholm i somras. Närmare 800 personer tog chansen och testade sin miljöprofil. _
Programmet har utvecklats vidare i Nacka och Stockholms kommun. Programmet kan kompletteras med beräkningar av utsläpp av kväveoxider samt svaveloxider * på individnivå. Även de utsläpp som kan härledas till konsu— mentens matvanor kan beräknas. Anpassning kan ske till de energislag och kollektiva trans— porter (fordon och bränsleval) *som används i din kommun. & & &
Ulf;
eaaaaoeaneaaraeeeaaaaaneaasenat/zara#99nötternapeacenaooucaeoeeuaaeeveaaoaoow
www.agendaZl .se
— hållbar utveckling på Internet
Svensk miljöinformation på lnte'rnet har
varit en bristvara, men inte nu längre. På Agenda21.se finns en uppsjö av informa- tion om allt som rör Agenda 21 och håll- bar utveckling.
Alltsedan qZOOO för ett par år sedan startade konferensforumet Miljödialogen har det fun— nits ett sug efter färsk miljöinformation på nätet.
Når tunga aktörer som Naturvårdsverket och Kommunförbundet och många kommuner skaffat egna hemsidor på Internet tyckte sex herrar med gemensamt intresse för miljö och data att det var dags att länka ihop all informa- tion i samma sluss. Våren 1996 bildades därför '
den ideella föreningen Agenda21.se, vars syfte är att odla en bred kontaktyta med alla som arbetar för Agenda 21 och en hållbar utveck- ling. . '
— just Agenda 21 har inneburit en sådan kata— lysator för miljöarbetet i Sverige på alla nivåer, så vi tror på att verka nära och inne i just den
processen, säger Per ]anse, till vardags på Ut—
bildningSradion, och en av initiativtagarna.
— Vi vill öka medvetandet hos folk om vad man som individ kan göra för miljön. För— hoppningsvis leder det i förlängningen till en bättre miljö, säger Per Frick, från Stiftelsen
Miljödatacenter.
Länkar tilldet mesta
Fakta
om Agenda 2 7
Agenda 21 är ett handlingspro— gram för 2000-talet om en hållbar utveckling för planeten jorden. Programmet antogs vid en konferens i Rio de Janeiro 1992. Det innehåller rikt— linjer för åtgärder mot miljöförstöring, fattigdom med mera. Kommunerna i världens länder ges en huvud- roll för programmets genomförande.
På den egna Internet- hemsidan finns länkar till det mesta som handlar om Agenda 21 och miljöfrågor i största allmänhet.
Huvudlånkarna går till Aktörer på miljöområ- det (där Nationalkommittén för Agenda 21 är en viktig länk), Agenda 21 i kommunerna (i dagsläget finns ett 50-tal kommuner uppkopplade), Agenda 21 Internationellt, Frågor och Tips (hittills mest datatips) samt Katalog.
Antalet länkar och projekt kommer succes-
betweennonsenseoeoaradioapparataeooeaaweoeeeeaaetreeansatsen.enanaasaeaaaoaeesan
5in att öka. ÅEtt närliggande projekt kallas Guldkorn. Här ska finnas goda exempel på Agenda 21-arbete.
Konferenssystem under uppbyggnad Ett konferenssystem om olika miljöfrågor som känns angelägna är under uppbyggnad liksom möjlighet till on-line-rapportering av miljö- händelser. Verksamheten drivs till en början med stöd från stiftelsen för Kunskaps— och Kompetensutveckling.
— På sikt krävs'ökad självfinansiering, säger Gunnar Landborn, till vardags sekreterare i Nationalkommitte'n för Agenda 21.
— Vi måste göra bra ifrån oss för att verksam— heten ska få fortsatt stöd. %li % &
Den svenska hemsidan för Agenda 2'IL http:!lwwwagendaZl .se
kun-cb.? YH annan:; ! . ' " aja en Min-r utv-amp
Fakta om miljö på Internet
Det kommer allt mer information om miljö på Internet, en del är gratis medan annan kostar ganska mycket pengar att få tillgång till. En bra sammanställning på webb-adresser finns på "Miljöguiden på internet”, en diskett utgiven av Stiftelsen Miljödatacenter. Nedan presente- ras ett urval miljöadresser på nätet:
http://www.agenda.21.se — Om Agenda 21
och hållbar utveckling (se artikel!)
http://www.mi|jofakta.se — Svensk miljöinfo- mation på postens torgetse (se artikel!).
http://www.Iib.kth.se/—g/envsite.htm
— Environmental Sites on the Internet, Sida med många användbara internationella länkar som uppdateras av Lars-Göran Strandberg på KTH i Stockholm.
http://www.ka|mar.se — Bra kommuninforma- tion om miljöfrågor.
M I ”O- indikatorer ÖKAD MlLJÖKUNSKAP
' Antal inloggningar på www- sida (med miljöinnehåll).
' Procent av uppgifterna i databasen som utnyttjas per år (miljödata- bas).
avecavseeuaaaoclaocaooeunaooanaaaaavreageraaaeeauconnaaaswaaeaeaeaeaeoewa.
Sök efter Miljöfakta på www.torget.se
Nu finns det också miljöinformation på Torget, Postens marknadsplats på Inter— net. Umeåföretaget MiljöFakta presente- rar miljösidor med konsumentperspektiv.
Medel—Svenssons väg till miljöinformation på Internet? I alla fall lär det underlätta att synas på www.torget.se för att nå ut till den stora all— mänheten med miljöbudskap. Torget är en av Europas mest välbesökta webb-adresser.
— Vi hoppas att vi kan nå ut till en bredare publik och erbjuda något som många konsu- menter efterfrågar, information om hur vi ska hantera våra sopor och hur man handlar miljö— anpassat, säger Pär Lundkvist på MiljöFakta Nordiska AB.
Pär ser många fördelar med att använda In— ternet som kanal för miljöinformation, inte minst att det är'ett miljövänligt alternativ för
informationsspridning.
MiljöSidorna Den nya informationsdatabasen kallas Miljö-
Sidorna. Här finns bland annat information
MiijöSidomä _ en kunskapsbas med konsument-
perspektiv för dig som vill veta mer om miljö
Mimmi-sms utvecklas och unt.se rmunuerugi For nu inom skall bli si t—m som nwihgv vill Vi gama rim dina synpunkter skicka oss en mall via brevlådan Mer om MlllDSldomas innehåll %#
Sidorna m pmdtuzerude iorlletatapeverslan : n elitism-are % © MLlioFakm Nordiska AB 1995
muomro AGENDA Zi . torium :f- akrvuom
Senaste nyu im. Agenda 2l lamm pa Älvsjömässan
Förpacknings- insamlingen
Miljösidorna: http:/lwww.miljofakta.se
om vad ett enskilt hushåll kan göra för att miljöanpassa sig och kalendarium för aktivite- ter, mässor med mera. MiljöSidorna ger också information om olika kommuners miljöarbete, och förstås, en massa länkar till andra intres— santa miljösidor. '
Målsättningen med MiljöSidorna är att skapa en bred konsumen-tinriktad databas för lokal och global miljöinformation. En viktig
I.0IOill.....III...i..*ÖOOOGCOOIOICIIÖIDQOQO....OOOCUDOOOCIOIDOOO£IÖOCOI
målgrupp är skolelever. MiljöFakta hoppas att elever och lärare ska finna den information de behöver i undervisningen på MiljöSidorna. För Postens del är satsningen på intresse— området miljö och samarbetet med MiljöFakta en utveckling mot ett bredare innehåll för
besökarna på Torget. '
MiljöSidorna ska utvecklas ytterligare, bland annat med ett nyhetsblad om miljö, ett miljö- kunskapstest och egenutvecklade miljöspel.
— Det gäller att komma på grepp som lockar ungdomar att titta närmare på MiljöSidorna, säger Pär Lundkvist. Det är hård konkurrens om läsarna på Internet.
$&$$?åååanåä&90%?!&?GI$$%aäåw9531?CSQQ%%Q&i!0539I&QÖOÖOb&CWQQÖOQåOWOOQÖQO-bbs
Elektronisk anslags—
tavla | miljöns tjanst
Jönköpings län och Länsteknikcentrum är en föregångare när det gäller att satsa på mil- jöriktig produktion i små och medelstora företag. Storsatsningen på ISO 14 000 har givit resultat. Nu går man vidare och sprider sina kunskaper till nyfikna små och medelstora företag i hela riket med hjälp av informationsteknik i ISO-LINK projektet.
Nu kan vetgiriga småföretag som har siktet inställt på 150 14 000 lära sig de första stegen till hur man får ”miljökörkort”. Genom en elektronisk anslagstavla på nätet, får företag klara besked på skärmen om miljö— och kvali— tetsriktig produktion. Det unika projektet som går under benämningen ISO-LINK stöds av Stiftelsen för kunskaps- och kompetensurveckling (KK-stiftelsen).
_ ISO-LINK är ett verktyg i arbetet mot att bli certifierad och ersätter
inte konsultinsatser för
att skaffa det eftertrakta- de poängterar Maria Holm, projektledare för ISO- ' LINK.
”miljökörkortet”,
Allt fler konsumenter ställer nu miljökrav på sina leverantörer. Många företag börjar också att ställa miljökrav på underleverantörerna. Ett exempel är IKEA Som vill att leverantörerna skall leva upp till ett trovärdigt miljöarbete. Det kommer att bli en nödvändighet att kvali»- tets- och miljösäkra om man skall uppfattas som trovärdig i sitt miljövi arbete. De företag som inte väljer att skaffa sig nödvändiga kunskaper
riskerar att slås ut.
Största miljöprojektet Arbetet med att ta fram ISO 14000 serien är för- modligen världens största miljöprojekt. Detta ger en indikation på de
...QQÖÖ'ÖODQIQOOOO'QOCQW.llQDDR,.”01359Ö'ÖOUGÖQQ9D0O050430000199.008600955300.
i
internationella standardernas betydelse. jönköpings län förstod tidigt vikten av att satsa .på införande av certifiering enligt den globala standarden ISO 14 000.
_ Hur fungerar det hela då?
" — Genom att koppla sig mot vår miljölänk (ISO—LINK) får man hela tiden senaste nytt om ISO 14 000. Det kan ske direkt via modem eller vår hemsida på Internet. Ambitionen är också att få igång en dialog mellan företag och experter, förklarar Maria Holm.
—- Informationsutbyte kan ske oavsett var i Sverige företagen befinner sig.
Man kan ställa frågor på ”anslagstavlan” om
hur man blir effektivare i sitt miljöarbete. Inom något dygn får man svar från någon kunnig person som kopplats till projektet. Denna interaktivitet anser Maria Holm är en av de stora fördelarna med projektet. Den kostnadsfria programvaran FirstClass och ett modem för ett par tusenlappar är allt vad som behövs. Behörigheten att komma in på ISO—LINK är gratis för de försra tusen användarna till och
med 1 september 1997. Maria Holm kommer att fungera som redak- tör och se till att det finns aktuella pressklipp, information om utbildningar och bevaka vad
&
som händer ute i landet på området.
IT kan effektivisera processer, minska resursåtgång och spara energi
Industrin insåg tidigt informationsteknikens möjligheter att ersätta tunga och monotona arbetsmoment. I många fabriker kan robotar och självstyrande maskiner hålla igång produktionen på egen hand — män— — niskan behövs bara för instruktioner, kontroll och service. Genom att använda dataprogram som tar hänsyn till miljön kan energi sparas för processer, ventilation och uppvärmning, bland annat med larmsystem som minskar eller stoppar produktionen om vissa utsläppsgränser överskrids eller för mycket energi förbrukas. Gjuteribranschen har nyligen med stöd av NUTEK utvecklat ett Styrsystem för praress- och ]?zrtzghetsdri]? På sikt väntas det resultera i upp till SO—procentiga energibesparingar.
Informationstekniken finns också i själva produkterna, till exempel i kylskåp eller tvättmaskiner som drivs energisnålt med hjälp av mih- nesc/Jz'ps eller i moderna person- och lastbilar där mikroprocesrarer styr motorn till maximal bränsleförbränning.
Inom fastighetsförvaltningen är det vanligt med centraler för kon— troll av ett helt fastighetsbestånds energiförbukning. Det ger god över— blick över energiåtgången och med hjälp av larmfunktioner kan fel lätt korrigeras och service sättas in när det behövs. Därmed kan också inneklimatet förbättras. I så kallade ”intelligenta bus ” kan en mängd funktioner som ventilation, temperatur, belysningsstyrka med mera,
Fakta om
energianvändning
jämförelse av ENERGI— ANVÄNDNING mellan fysiska transporter och telefonsamtal, som antal timmar man kan ringa för samma energi- mängd som åtgår att resa en viss sträcka med olika färdmedel.
Sam- Tran- tals- sport— typ medel
Lokalt Riks Riks lnter- natio— nellt Flyg 5000
KÄLLA: BRITISH TELECOM , "ENERGY, TELECOMMUNICA-
TIONS AND THE ENVIRON- MENT". VID BERAKNINGARNA HAR EN IÄMFORELSE GIORTS MELLAN ENERGIATGANGEN FOR DRlFTEN Av TELENATET OCH BRANSLETS ENERGHNNE- HALL.
Telefon- tid motsv. energin att resa
21 timmar 33 timmar 7 dagar
5 veckor
anpassas individuellt för enskilda rum i byggnaden. Ett exempel är Svenska Arbetsgivarföreningens hus i centrala Stockholm.
Med hjälp av sate/litrlyrd lägesbertämning, Global Positioning System (GPS), och meddelandesystem, som till exempel Mobitex, kan bilar och andra fordon styras från trafikledningscentraler så att de inte körs mer än nödvändigt. Dessutom kan fordonen lastas mer effektivt. Systemet används bland annat av speditörerna ASG och Bilspedition för kontroll av sina fordon, men också inom skogsbruket. Bilspedition räknar med att man kan minska körsträckan och miljöutsläppen med cirka 15 procent. På sikt kan liknande teknik också komma att använ- das för att ge Svensson tips om snabbaste vägen hem förbi köerna i rusningstrafiken.
I jordbruket har GPS börjat användas för att lägesbestämma skör- detröskan när den tar in skörden. På så vis upprättas en skördekarta som, kompletterad med jordprover, ska ge möjlighet att gödsla precis så mycket som varje åkerplätt behöver. Därmed minimeras spill av näringsämnen till vattendragen.
DUIQCCOOCWCOODQIQCCQGu&!!!60422?»äééhuébdsw—usblununbae
KomFram är ett traf/einfarmatiampmjekt där datorn hjälper Göte— borgsresenärerna. Bussar och spårvagnar ges företräde vid rödljusen och digitala skyltar talar om för bilisterna var köer har uppstått och var de kan hitta lediga parkeringsplatser. Denna nutidsinformarion ska öka punktligheten i trafiken och komforten för resenärerna, vilket i sin tur förväntas göra att fler göteborgare väljer att ställa ifrån sig sina bilar och åka kollektivt.
Med stordriftens fördelar har fabrikerna växt sig allt större och pro- dukter skickas kors och tvärs över jorden, slukande stora mängder energi för transporter. I framtiden kan informationsrekniken göra det möjligt att producera-mer lokalt än vad som sker i dag.
Storstadstidningar skulle inte behöva skickas ut över landet med bil, båt och flyg utan kan i stället tryckas på orten av ett lokalt tryckeri, eller förstås ännu hellre distribueras helt elektroniskt. Redan nu har en viss övergång skett från ett centralt tryckeri till flera landsortstrycke— rier.
På motsvarande sätt skulle även vissa industriella varor kunna till- verkas decentraliserat och lokalt. I första hand gäller det troligen pro— dukter med högt forsknings- och utvecklingsvärde, som elektronik och läkemedel, men även inom till exempel bilindustrin skulle det vara möjligt.
Virtual reality, grovt översatt >”konstgjord verklighet”, är en relativt outnyttjad potential av IT—användning för en bättre miljö. Oftast sym— boliseras virtual reality med en person som har en dator fastsatt på huvudet.
I datorn försiggår äventyr så vådliga att verkligheten känns ganska trist i jämförelse. Men det finns också många nyttoaspekter med vir- tual reality.
Inom försvaret och flyger har man länge använt simulatorer vid utbildningen, och därmed kunnat minska användningen av bränsle och öka säkerheten. I Sverige används körsimulatorer av ett par bil- skolor i samma syfte.
Men möjligheterna är många fler — produktutveckling till exempel. Nya modeller av bilar och flygplan skulle kunna testas i datorn utan att man behöver bygga en fullskalemodell.
Det amerikanska Boeing 777-planet togs fram på detta sätt och de extremt miljö- och hälsofarliga kärnvapenprovsprängningarna har i de
flesta länder ersatts av datasimulerade tester.
x = stor miljö- potential,
(x) : viss miljö— potential
j_ LLI I Q ;” =O 2 9 i 2
omaeea9oraceaaaooaaeaaeaaaaaaabaweäaeawseaaaaooaaaeaosuodaevooaoeetaWQoo
Grönare transporter
med hja
lp av IT—
Transporterna är ett av vårt största miljöproblem. Transportföretagen ASG och Bilspedition har med hjälp av' IT effektiviserat och därmed minskat utsläppen från sina transporter. Mobil datakommunikation och satellitpositionerlng är några av de gröna verktygen. Målet är ett resurssnålare transportsystem. '
Miljöfrågorna engagerar allt fler. När det gäller transporter har vi tyvärr inte varit lika aktivt miljömedvetna. Ändå är trafiken en av de all_ varligaste källorna till miljöproblemen.
På senare tid har transportföretagen börjat ta sitt miljöansvar. Nyckelordet är grön logistik, det vill säga kunskapen om hur man på effek— tivaste sätt utnyttjar ett'transportsystem för att minska påverkan på miljön. Möjligheter till förbättringar är mycket stor. Av den totala kör— sträckan för svenska lastbilar körs cirka 25 pro- cent av sträckan utan last. Det motsvarar hela 4 000 mil eller 35 varv runt jorden varje år.
Intresset för IT växer snabbt inom transport- området. Och det är inte så konstigt då man kan transportera mer gods med färre mil och minskade utsläpp. Ett exempel är transport— företag som ASG och Bilspedition, som har cirka 80 procent av den svenska godstrafiken
på vägarna. Med hjälp av IT har företagen" effektiviserar och därmed minskat utsläppen från sina godstransporter.
— Drivkrafterna för ökad IT—användning är främst effektivitetsvinsterna som i sin tur ökar lönsamheten. Men de minskar också resursför- brukningen och ger miljövinster, säger Magnus Swahn miljöchef på ASG.
Bland annat har ASG och Bilspedition effek— tiviserat sina transporter genom mobila data— kommunikationssystem. Bara inom ASG har det inneburit en minskning av onödiga trans— porter med upp emot 15 procent.
_ Mobil dator Mobil datakomrnunikation till fordon har utvecklats under framför allt. de senaste 15 åren. I början av 80—talet kommunicerade man ,
via radio. Det var ett ineffektivt sätt då chauf-
.CSGCBåQOQGDQBQQQQQDOQEGÖQOBOÖG04.0QCOBåOOCGQOOOOCQGÖÖÖQGQGQåOJOfåöiuca
fören inte kunde nås när han befann sig utan— för bilen för att lasta och lossa. Och ett ständigt ropande i radion för att få kontakt
Numera kan trafikledningen alltid nå chauf—
fören då Iastbilshytten har en dator som kan ta- emot meddelandet på skärmen eller skriva ut meddelandet, det så kallade Mobitexsystemet.
Effekten blir att alla meddelanden kommer fram och att chaufförernagkan lägga upp sin körning i lugn och ro. Onödig körning min- skar och fordonen kan lastas mer effektin. Enligt några åkerier har man uppnått en för— bättring av effektiviteten på tio procent när Mobitexsystemet införts. Systemet ger minska— de körsträckor och därigenom mindre bränsle- förbrukning och mindre utsläpp av avgaser.
Först i världen med satellitpositionering Bilspedition Transport & Logistics AB (BTL) och dess dotterbolag i Växjö har gått ett steg längre. Företaget har sneglat på en teknik som sjöfarten har använt i många år, nämligen navi- gering med hjälp av satelliter. Men i Växjö navigerar man inte utan dirigerar hela godslast- bilsflottan med hjälp av satellitpasz'tz'onering (GPS) och Mobitex, vilket man för övrigt var först i världen med. i
På lastbilarna har man monterat en GPS— antenn. Sedan flera år cirkulerar ett tjugotal satelliter runt jorden. De skickar ut signaler som kan tas emot med antenner av en tekopps
Fakta om minskad miljöpåverkan
lnförandet av mobil datakommunlkation, Mobitexsystem, har gett mindre bränsleförbruk- ning och mindre utsläpp av avgaser.
REDUKTION PER ÅR 584 kg/år 1 624 kg/år 4 910 kg/år 271 875 kg/år
AVGASER Kolväten Kolmonoxid
Kväveföreningar Koldioxid
Tabell: Mindre utsläpp från 100 distributions- bilar. Översätter man dessa siffror till alla distri- butionsbilar som trafikerar världens städer så finns det en enorm besparingspotential. Siffrorna är baserade på Väg och Transport- forskningsinstitutets, VTI:s avgasberäkningar. KÄLLA: MAGNUS SWAHN, ASG
storlek. Utifrån satelliternas placering ute i rymden kan man räkna ut sin position nere på marken, oavsett var man befinner sig.
”Just in time”-trenden med allt kortare fram— förhållning av transportbeställningar har gjort det svårare för åkerierna att effektivt utnyttja fordonsflottan. Med den nya satellitekniken kan åkerierna följa lastbilarnas position på en bildskärm med en noggrannhet på 50 meter. På så sätt blir det lättare att dirigera närmaste
bil till nya bokningar.
Enkelt system , Systemet är mycket enkelt. När en körorder
kommer in till trafikledningen kan trafikleda-
OBG&CQOO0.0a.DODO035!I..GQ...OQODOÖGQ.B033360!ODODQCRCÖDDUCOG,!DGCGÖOÖOQÖ
ren med hjälp av GPS—systemet lokalisera last- bilarna på stora digitala kartor.
På datorn kan trafikledaren se var fordonen befinner sig och hur mycket last de har. Trafikledaren väljer den lastbil som är närmast och sänder en körorder via mobitexnätet. Chauffören får sin körorder på sin skrivare och * bekräftar beställningen via sin mobila terminal.
Förutom att systemet ökar effektiviteten leder det till en mindre stressad arbetssituation
för såväl chaufförer som trafikledare.
Nya systemet ökar konkurrenskraften Beräkningar visar att systemet lett till att den transporterade mängden gods har ökat med 30-40 procent till samma utsläpp av avgaser. Detta utan att mer fordon och perSonal har tagits i anspråk.
Mobitex och GPS systemet klarar mer än så. Transportkvaliteten på kyltransporter är ett annat användningsområde. En fordonsdator håller reda på temperatur och larmar till trafik- ledningen om något inte fungerar. Ett plötsligt temperaturfall skulle kunna indikera bland annat på ett freonutsläpp.
varför satsar Bikpeditian :" Växjö 1,8 miljoner på att installera mobitex och GPS i alla sina bilar? ' _
— Självklart är konkurrensen ett starkt skäl. Men vi får också fler och fler förfrågningar om
vilka miljöeffekter transporterna ger. Redan
idag har vi kunder som vill ha inskrivet i av- talen att transporterna sker på miljömässigt bästa sätt, säger Martina Kulich projektledare för Grön logistik på BTL AB.
Hon är även aktiv i Nätverket för Gods- transporter och Miljön, NGM, som arbetar för
ett långsiktigt hållbart samhälle i god Agenda
_21 anda. Här är alla de stora transportföretagen
med till land, till sjöss och luften.
— l branschnätverket försöker vi hitta ett gemensamt beräkningssätt för godstransporter— nas miljöbelastning. Målet är att få ett konsen— susbeslut inom branschen. Det är inte så enkelt att väga ihop de olika faktorerna som spelar in
och presentera det begripligt.
Bästa färdvägen med IT GPS och Mobitex har kommit för att stanna men fortfarande är radiokommunikation dominerande.
Nu kommer även ny informationsteknik för att hitta bästa färdvägen. Inne i storstäderna är det viktigt att hålla tiden och inte hamna i onö- diga köer. Föt ambulanser, brandkår och taxi är det en självklarhet.
Datasystemet Dynafleet från Volvo är det senaste för att hitta bästa färdvägen. Trafik- information kommer till föraren. som kan se om det är köbildningar längs den tilltänkta vägen, och därigenom kan undvika onödiga
utsläpp.
aooaoaoaaabawoaeeeoenandenoeeeeasomaaaeewoawuaaawonasseeaeoeeeesseeaaeee
Systemet är anslutet till en färddator som kan ge uppgifter om bränsleförbrukning, motorslitage, körsträcka med mera.
Volvo uppskattar att Dynafleet ger en effek- tiviseringspotential på upp till 25 procent. Då är även Mobitex och GPS installerade i fordo- nen.
En tysk dryckesdistributör i Frankfurtområ-
det har infört ett datoriserat system för sina transporter. Resultatet blev att färre lastbilar behövdes på vägarna, från 15 till 15 inom ett halvår från det systemet infördes.
Körstilen har också betydelse Även körstilen har betydelse för miljön. Engelska lastbilsförare har tränats att köra
På datorn kan trallkledaren se var fordonen befinner'sig och hur mycket last de har. Trallkledaren väljer den lastbil som är närmast och sänder en körorder via mobitexnatet. Chauffören får sin körorder på sin skrivare Och bekräftar körordern via sin mobila terminal.
QC.&OCQ*.AOQD.D.IOOQÖI.I.Ol.I.IQIIODUOI.....å...Ol—OQODI'CIOC...).COROÄOCDÖÖ
_mjukt. 5,6 procent mindre bensinförbrukning blev det för ett större distributionsföretag. IT i framtidens transportsystem *Magnus Swahn vill också betona att IT inte
löser allt. Det är viktigt att människan, trans—'
porttekniken och IT integreras i organisationen.
Med datoriserad ruttplanering, digitala kar— tor "och elektronisk dokumenthantering (EDI) kan man göra ytterligare vinster.
L jag tror inte att vi är så långt ifrån en pap—V perslös hantering där transportsedlar, adminis- trativa och juridiska uppgifter överförs elektroÄ_
” & än &
niskt, avslutar Martina Kulich.
&09.998ISGÖOCÖIOQDQQOOÖQQ!)åtMQQ$QQE058(O%&GG&OQOQQIIOOOGGOQDOQÖQG*Ö39990
Datorn hja
lper _
Gö öteborgsresenärer
Det ska bli lättare att ta sig fram i Göteborgstrafiken. Bussar och spårvagnar ges företräde vid rödljusen och digitala skyltar talar om för bilisterna var det är köer. KomFrams databas är hjärnan bakom allt.
KomFram kallas det trafikprojekt som ska få göteborgarna att andas lite lättare. Göteborg har tidvis haft stora problem med luftförore- ningar från vägtrafiken. KornFram är en del av Göteborgstrafiköverenskommelsen, ”Göken” l folkmun, som nu lagts i malpåse på grund av politisk träta. Men KomFram lever ännu, om
än på sparlåga.
Bättre flyt i trafiken
Syftet med KomFram är att med hjälp av modern informationsteknik få trafiken att flyta bättre. En särskild, satsning görs på kollektiv- trafiken. Bussar och spårvagnar har redan utrustats med fordonsdatorer som innehåller information om var fordonen befinner sig.
Passagerarna i bussar och spårvagnar kan där— med få veta beräknad ankomsttid till slutstatio- nen och när en anknytande spårvagn eller buss väntas avgå. Samma information finns i
KomFrams centrala databas och därifrån sänds data ut till digitala skyltar på hållplatserna och sedan en tid även ut på Internet. Nu kan man alltså lugnt sitta kvar hemma och läsa morgon— tidningen i stället för att stå i snöyran och svära över den försenade bussen. Realtidsinforma— tionen väntas ge bättre tidhållning och en ökad känsla av reskomfort, vilket på sikt förväntas ge fler kollektivtrafikresenärer. Och ju fler som ställer ifrån sig bilen, desto bättre för Göte»
borgsluften.
Mer kan göras Men det system av datorer som nu byggs upp som en osynlig spindelväv utmed gatunätet kan göra mycket mer än så. Bland annat kan kol— lektivtrafiken ges företräde vid trafiksignaler, på sikt får också utryckningsfordon samma för— män. Men också bilisterna ska få hjälp. Att bus— sar och spårvagnar 'släpps fram får inte innebära
asariaaoeooneaaaoaeuaeeaeaaneeaaeesasasqaoaeaewvncauooooooaoaapnuoneonao
att bilarna blir fast i långa köer, då skulle inget vara vunnet. Det nya systemet att styra trafik- signalernas växlingar väntas totalt sett medföra mindre väntan vid rött ljus även för bilisterna. -— Vi räknar med en 20—procentig minskning av väntetiderna," säger jan—Olof Berndtsson på Trafikkontoret i Göteborg och projektledare ' för KomFram. Göteborgs bilister använder cirka 20 miljoner liter bränsle per år när de står och väntar i korsningar, så här finns en stor potential till miljöförbättring. Framkomligheten kan också förbättras genom att ge bilisterna information om det
_| i |— Z LL.I I— O O. 9 :| 2 le per år.
aktuella trafikläget, var det uppstår köer, var en olycka har hänt etc. Sådan information ska bilisterna kunna få på digitala skyltar eller i sina , hem och på arbetsplatsen via Internet.
Frågan är bara om resurserna kommer att räcka till för hela paketet nu när den planerade finansieringen med vägtullar ser ut att ha gått om intet.
— Det återstår att se, säger jan-Olof Berndts— son. Vi har visat på en hög samhällsekonomisk nytta av att investera i KomFram—projektet, lik— 53 & & som i andra IT—projekt i trafiken.
Om stoppen vid trafiksignaler minskar så mycket som kal— kylerat (20 procent) sparas motsvarande cirka 5 miljoner liter fordonsbränsle per år i Göteborgstrafiken. Det inne- bär också minskade utsläpp av kolväten, kväveoxider, kol- dioxid med mera. Potentialen av vad en ökad andel kol- lektivtrafikresenärer skulle innebära i bränsleåtgång och luftutsläpp är betydligt större än så. Vid 10 procents minskning av biltrafiken minskar bränsleåtgången inom Göteborgs kommuns gränser med 15 miljoner liter brans-
ÖQOÄOOÖQUOCÖDQCORQOQQQIGOQDDBQSGÖQDaQQ6930&&QOOÖRäGOQQSWÖOCÖQQOGÖQQQGSåÖ
Intelligent hus ger stora energivinster
Intelligenta hus är inte längre en utopi utan i högsta grad en verklighet. Birger jarlsgatan 53 är adressen för ett av Stock- _ holms mer "tänkande" hus. Den nya datatekniken sparar både pengar och miljö.
Ett miljöanpassat ekologiskt hus kan i princip se ut ”hur som helst. Lappkåtan, lerhyddan och den moderna bostaden, full med teknologi kan
alla klassas som ekobyggen — om de hushållar '
med naturens resurser.
Men vad kännetecknar då ett intelligent hus? Måste man ha ett högt IQ för att släppas in? Eller är det ett ”socialt” hus där grannar efter— sänder post och vattnar blommor och passar sex barn och katter åt varandra? Låt oss kliva in i elektronikindustrins nya skötebarn och bekanta oss med det lite udda huset.
Intelligent inre
Den täta stockholmstrafiken rusar förbi. -
Hösten har kommit till Stockholm. Utåt sett
märks ingenting på det gamla 20-talshuset i
centrala Stockholm. Men bakom fasaden döljer sig ett intelligent inre. 'Väl inomhus syns heller inget som avslöjar att detta är ett udda hus. Här finnsen traditionell reception med vackra marmorplattor i golvet, taklampor samt hiss. Ett börsnoterat företag som specialiserat sig på spetsteknologi inom sjukvården, så kallade strålknivar, hyr in sig 'i lokalerna. Vår värd möter upp.
— Man skall inte märka att det är ett intelli— gent hus, förklarar Göran Wildros, fastighets— förvaltare, på Set Rudhammars El. Det är en av
fördelarna med den nya datatekniken.
Fjärrkontroll
I fastigheten regleras värme, ventilation, belys— ning, passagekontroll och inbrottslarm med mera av ny datateknik. Tekniken innebär också spännande lösningar för de som arbetar och visras i huset..
Exempelvis ger rörelsedetektorer i rummen signaler så att ljuset automatiskt släcks när per— sonalen lämnar rummet. Ljuset släcks automa—
98,39.»0090000008C%000QDOatéäaiöåikäaéQaäåiaO.BOUCOQODOQQGÖOQOOICQÖÖGOO
tiskt i lokalerna om ingen rör sig efter klockan 17.00. Men det är bara en av möjligheterna som den nya tekniken för med sig. Sensorer kompenserar för ljusflödet utifrån och anpassar ljusstyrkan på till exempel arbetsplatsens data- skärm.
Fjärrkontroll är ett givet verktyg för de som arbetar i huset. Med den kan de reglera ljus— styrkan i arbetsrummet till en förutbestämd behaglig nivå direkt från skrivbordet. På lik- nande sätt kan även värme, ventilation samt en rad funktioner regleras individuellt i varje rum.
Störst i norra Europa Det var den teknikintresserade eldsjälen Knut Gladh som i början av 90—talet fick idén att det här borde prövas i Sverige. fick utan några stat— liga bidrag lyckades han och medintressenterna ro det hela i hamn. I samband med att huset renoverades 1994 revs all gammal elinstallation ut och den nya tekniken installerades.
— Knut Gladh var en föregångare och på den tiden var det största projektet i sitt slag i norra Europa, förklarar Göran Wildros.
Ny elektronikkrets
Intelligenta hus talade japanerna om redan för 15 år sedan. Men då var det kuriosa med talan— de dörrar och annat science fictioninspirerat. I dag har tekniken mognat. Den tänkande tekni— ken som bygger på en helt ny elektronikkrets, har utvecklats i Kalifornien, USA. Den utgör hjärnan i det intelligenta så kallade bussystemet.
I dag finns det olika tekniker och standarder. Kärnan är att kunna skicka data'över samma ledning som. strömförsörjningen. Datanätet kallas ”Lon” eller Local Operating Network, Det är ett samlingsbegrepp för överföring av mätdata och styrkommandon, det vill säga korta snabba meddelanden, för exempelvis styrning av en värmepanna. För styrning av' elektriska apparater fungerar lösningen ypper-
Göran Wildros har mätt energianvändningen före och efter installation av den intelligenta tekniken. Utvärderingen visare att pengar och miljö går hand i hand. Foto: Lars-Eric Sjölander.
i samband med att huset renoverades 1994 revs all gammal ei— installation ut och den nya tekniken installerades. Foto: Lats-Eric Sjölander.
......Q..OCIQDIIOODOQCIICDDUOIQOÖÖQCQIOÖ.'ItOC'CaIOQQOGICOOiOOQGOQOOIOO
ligt. Ingen ny ledningsdragning behövs. Ett Lon fungerar dessutom i alla elektroniska led— ningar, elnätet, telefon, radiolänk, kabelteve— ledningar och så vidare. Det är oberoende av överföringsmedia. Nätet har ingen central databas som styr och övervakar nätet som i vanliga lokala nät, utan har i stället intelligenta noder. Varje nod har en egen unik identifie- ringskod.
-— Tekniken har egentligen inga begränsning— ar, berättar Göran Wildros. Det är bara fanta- sin som sätter gränser för vad den nya tekniken kan göra.
—'Alla kontor och bostäder borde byggas med avancerad IT—teknik. Den smarta tekniken minskar resursslöseriet och minskar de direkta kostnaderna samt spar miljö och hälsa.
Spar el för 100 lägenheter Göran Wildros har mått energianvändningen före och efter installation av den intelligenta tekniken. Utvärderingen visar att pengar och miljö går hand i hand.
—- Vi har sparat mycket ström. Årsförbruk- ningen har reducerats med i storleksordning 40 procent. I pengar räknat har vi sparat cirka 150 000 kronor.
Enligt energirådgivare på Stockholm energi motsvarar besparingen på årsbasis hushållsel för
' 100 lägenheter, av en normaltreas storlek. En
annan sparpotential är att koppar— och plast-
Intelligenta hus talade japanerna om redan för 15 år sedan. Men då var det kuriosa med talande dörrar och annat science fiction— inspirerat. l dag har tekniken mognat.
mängderna minskar med den nya tekniken— jämfört med konventionell ledningsdragning.
Tänkande väggar Mögelbesvär,- allergier och sjuka hus är välkän—
da begrepp som visar att det finns ett behov av
IT—byggande. Konkret betyder det att bygga så
kallade tänkande väggar. Det vill säga väggar som känner av inomhusternperaturen, mäter luftkvalitet och varnar för mögel. Tekniken är också intressant ur arbetsmiljösynpunkn
— Spänningen på nätet är låg och det bildas
esse/aeeeseuuaeewaoeeeeeeeeeeeeeaeaeaeautsatteeve.&eeoeooceeteoooutowoeao
praktiskt taget inga elektromagnetiska fält, - kanske det oljeeldade kraftverket i Karlshamn säger Göran Wildros. Så det är kanske något inte behöva startas. för elöverkänsliga. Dessutom försvinner det irriterande flimrande ljuset från lysrören. USA långt framme . I USA har IBM tillsammans med ett kraftbolag Sydkraft och Vattenfall intresserade i Florida utvecklat ett sinnrikt system som skall
förbinda kraftbolaget med sina kunder. Allt i hemmet som går med elektricitet
kan övervakas med hjälp av dato— rer. Dataenheten är kopplad till
Elkraftbolagen har visat intresse för tekni—
Fakta
om intelligenta hus
Datatekniken för att styra sitt hus är tämligen enkel och billig. Men det finns inga gör-det—själv system för att styra sitt eget hus. Man bör anlita en konsultfirma. Nordic Lon Users är en nor- disk användarförening med drygt 40 medlemsföretag som arbetar med intelligenta hus. För mer informa- tion, ring 08-744 02 22 eller faxa 08-744 48 40.
ken. Om Sydkraft slipper skicka ut
folk för att läsa av mätarna spa- ras både en slant och ges en
miljövinst med färre bilre— husets elmätare och förbindsi
sor. Genom att kunna styra det mätsystem som bildas av
husets befintliga elledningar.
användningen av elektro- niska apparater i hushållen Till nätet är en vanlig PC kan kraftbolagen jämna ut kopplad. Till exempel kan elförbrukningen Över dygnet. man automatiskt slå till och Härigenom slipper företaget från elektriska apparater. hålla kapacitet, exempelvis för att Man planerar också att inkludera klara elförsörjningen under kalla” vinterdagar. video- och dataöverföringar söm skall koppla » % I förlängningen — om tekniken sprids —- skulle ihop kraftbolaget med sina kunder.
vuoueboonaaoooooooopoeaaoeaneaaooegoaeooooaeooeoaaaoowoaeeoaaoaeaaooeeo
Styrsystem sparar energi åt sjukhus
Värnhems långvårdssjukhus i Malmö ville spara energi och sänka sinakostnader. Ett datoriserat styr— och reglersystem för värme och ventilation blev lösningen.
Resultatet av det nya styrsystemet var lyckat. Första året efter investeringen sjönk energiför- brukningen med 38 procent, från 4 300 MWh till 2 500 MWh, och energikostnaderna med 31 procent. På den sparnivån har sjukhuset hållit sig sedan dess, fastän man med åren in- fört en behovsanpassad dygnet—runt ventila- tion.
Bättre inomhusklimat
— Vi ville förbättra inomhusklimatet och samtidigt minska eleffektuttaget, säger Tero Nikkonen, dåvarande driftchef för sjukhuset, numera hos styr— och reglerföretaget TA Con— trol.
— I och med att vi 1989 förändrade luftom— sättningen i lokalerna efter vilken belastning de hade olika tider på dygnet ökade den torala elanvändningen, dock bara med 450 kWh per dygn, och det blev totalt sett ingen kostnads-
ökning. Nu har Värnhems sjukhus både ett bra inomhusklimat och en rimlig energianvänd- ning. Sedan 1990 finns ett styr- och reglersys_ tem installerar i alla sjukhusets byggnader.
, Drifttidsoptimering
Redan i början av 80-_talet hade Malmösjuk- huset kommit igång med energisparinsatser. Man startade då ett energisparprojekt kallat ”drifttidsoptimering”. Det gick helt enkelt ut på att ventilationen stängdes av mellan klockan 20.00 och 06.00, varvid energianvändningen gick ned med 30 procent.
1986 gick man vidare med ett nytt sparpro— ) jekt och investerade i ett datoriserat styr— och reglersystem för värme och ventilation. Samtidigt gjordes smärre justeringar av ventila- tionens drifttider, bland annat drogs luftom- sättningen ned från 4 till 3,5 luftomsättningar
per timme.
900Q909I$,!QDOCGOQQ&wääåowwsäaäåé|&&C$O(D99&&???»DOÖQOÖCB'CQOWOWOBQCOO'.
Styrsystemet installerades i den största av larm vid tekniska fel på utrustningen och för— långvårdssjukhusets elva byggnader. Systemet varnar så att underhåll kan göras med rätt mäter temperatur, tryck, energianvändning intervall. * ååå??? med mera i en mängd punkter. Det ger också
Fakta
om styr- och reglersystem inom fastighets-
förvaltning
Datoriserade styrsystem och driftövervakning är numera standard vid nyproduktion av större fastighe- ter och sätts ofta in även vid ombyggnad av flerbo- stadshus. En "datoriserad undercentral", DUC, kan kon- trollera och styra de flesta tekniska systemen i en fastig- het, till exempel värme, ventilation, belysning, och läs- ning av dörrar. Undercentralen i ett hus sänder infor- mation vidare om värme, ventilation med mera till en ledningscentral, vid fel går det ut larm också
till jourhavande reparatör. På så vis kan hela husbestånd kontrolleras från en enda ledningscentral.
004309.DQCÖQQDO'CQOQS&&QS986SQQQQaåQQQGS-IGE&&GQOÖQEB&QQUQQQ994533I99Ö333956
Satellitstyrd tröska gödslar efter behov
Nu kan bonden gödsla precis så mycket
' som åkern behöver. Specialutrustade skördetröskor mäter skörden och sprider gödning efter behov. "Precision farming” -— precisionsiordbruk — kallas det moderna datastyrda jordbruket.
Fler och fler svenska jordbruk tar nu i bruk skördetröskor som med hjälp av satellitstyrd positionsbestämning, GPS, kan avgöra exakt var på åkern tröskan befinner sig i ett visst ögonblick. Tröskorna är också utrustade med speciell utrustning för mätning av skörden på kvadratmetern när.
Skörden varierar mer på en åker än man kan tro som lekman. Skördemätningen kan sam— manställas till en skördekarta som ger underlag för hur mycket gödning som behövs på olika delar av åkern. Normalt används en genom-
snittslig gödselgiva på hela åkern, men stora
Med hjälp av det satellitbaserade systemet GPS kan tröskans position på fältet bestämmas. En mottagare i tröskan och en sta- tionär enhet tar emot satelliternas signaler. Genom att korrek- tionssignaler sänds från den stationära enheten till tröskan kan positionen bestämmas med god noggrannhet. Källa: lord— brukstekniska institutet "Teknik för lantbruket".
delar av åkern får då antingen för lite eller för mycket gödning. Det senare leder till onödiga kostnader och utläckage till vattendrag etc.
På Bjertorps gård, utanför Vara på Väst- götaslätten bedriver Agroväst försöksodling med den nya tekniken. Magnus Ströman, på Svalöv-Weibulls är ansvarig för driften. Än så länge har man bara skördat två gånger och gödslat en gång, det krävs mer underlag för att säkert avgöra hur mycket gödning åkerns olika delar långsiktigt behöver.
OilQ'QQODQOQQ..OOOCCCQ|i....!..OGCOGQ30.806!.O..IRGIÖOOQÖQICOIOCIIUDOOO
— Man behöVer underlag från tre till fem års skördar för att urskilja årsmånsvariationen, säger Magnus Ströman. Det är inte säkert att man totalt sett använder mindre gödning på åkern, men den gödning som sprids kommer till bättre nytta. '
Avgör vad som kan vila Magnus berättar att man i England främst använder metoden för att avgöra vilka delar av åkern som har så dålig Växtkraft att de borde
ligga i träda. Det är ofta marken i åkerns utkant, som läcker mest näringsämnen. En bieffekt av att man inte brukar mer mark än som ger eko— nomi är. att den biolOgiska mångfalden kan gynnas, genom att åkerns utkanter kan blien _ viltzon. _
Den nya tekniken har sitt ursprung i USA,,
. men är även där i sin linda. Men förhoppning—_ 7
arna är stora 'om att satellit— och datatekniken ska, medföra såväl en bättre driftsekonomi som a ' &
en minskad miljöbelastning.
WllaQÖCOCQGIQOOOOOGOäuaåé.00.8IDG$.91000'#Q.RGÖGC.DääOOQDlQQGQEBQQQQOQQOQ
Den mil
jovaana
trafikskolan
l Liljeholmen utanför Stockholm finns en ovanlig trafikskola. Här lär-sig eleverna köra utan att släppa ut några avgaser.
. Miljötrafikskola 2000 ligger på första våningen i ett vanligt vitt sexvånings kontorshus i Lilje- holmen, helt nåra NUTEK. Entio meter hög vindkraftsvinge vid parkeringsinfarten till tra— fikskolan signalerar att här pågår verksamhet med alternativa energiförtecken. jörgen Briillhoff fick idén till sin miljövänli- ga trafikskola när han gick runt på vattenfesti- valen i Stockholm sommaren 1995. Vägverket var där och visade-en körsimulator, där man kunde lära sig köra bil med hjälp av ett data— program. jiirgen kom dit och tittade varje dag och till sist var han övertygad om att simula— torn skulle kunna användas i en bilskola. Han köpte en simulator och hyrde två elbilar och en lokal. Sedan var det bara att köra igång.
'Eleverna börjar grundutbildningen med kör—'
simulator och går sedan vidare med elbil. Under den sista tredjedelen av utbildningen används miljöklass I-bil.
— Jag uppskattar att medeleleven använder hälften så mycket bensin jämfört med en van-
lig bilskola, säger ]iirgen Brullhoff.
Normaleleven använder körsimulator cirka '
15—25 procent av körlektionstiden, vissa elever upp till en tredjedel.
Kopplad till reglagen Simulatorn består av en dataskärm som är, kopplad till de vanliga reglagen i en Renault Clio. Alejandra Fuentes, 17 år, har just satt sig tillrätta i förarstolen. Alejandra har redan juste- rat-backspeglar och säte och satt in sin diskett i simulatorn.
Varje elev har egna disketter som håller reda på hur långt man avancerat i programmet. Man måste klara av ett moment felfritt innan det går att fortsätta med nästa.
1 dag ska Alejandra träna på att starta och stanna. Hon riktar uppmärksamheten mot
O'!.00QQÖÖQOQQ”QDRÖOGQÖO%&Qäåååöwäåfe&.990BUIQGQO,..CQOGOUQGQÖDOOWCOQÖOQWQ
datorskärmen samtidigt som hon kopplar och växlar precis som i en vanlig bil. ”Bravo du lyckades starta och köra iväg”, säger en vänlig simulatorröst.
Lite senare säger samma röst: ”Nu fick du motorstopp för att du frikopplade försent”. På . skärmen kan Alejandra se alla tre fotpedalerna och med hjälp av dem avgöra hur hon ska hitta
dragläget mellan gas— och kopplingspedal.
Svåruppskattat avstånd Dataskärmen har en grafik av bilder där bilen rör sig längs vågar. Ibland kan det vara lite svårt att uppskatta avstånd till framförliggande före—
.
mål och var man befinner sig på vägen. På en huvudmeny finns olika avsnitt att gå igenom, ”bilen” med basala uppgifter om reglage, inställningar etc, ”vägen”, ”övningar”. Eleverna tar avsnitt för avsnitt enligt en bestämd plan som följer Vägverkets regler för trafikundervis-
ning.
Omkörning Caroline von Hueck, 17 år, som kommit lite längre än Alejandra sätts att pröva en kritisk situation. Hon ska vid dålig sikt köra'förbi en parkerad buss och rätt parera en plötsligt upp- dykande bil. Det låser sig för Caroline som
glömmer att tvärbromsa. Krocken syns dock _ . bara på datorskärmen med orden ”Du krocka— . de,,—
Det finns bara tre körskolesimulatorer i Sverige, förutom jörgens på en trafikskola i Alingsås och vid högskolan i Lund, Simu— latorn är en fransk uppfinning.
—— Det är egentligen en halvsimulator, säger jörgen Brtillhoff, man känner inga rörelser, fast vissa elever tycker att simulatorn rör sig när det svänger.
För att klara av så mycket har simulatorn relativt liten kapacitet. Den drivs av en 486— processor, har 950 MB hårddisk men bara 4
Varje bilskoleeiev har egna disketter som håller reda på hur långt man avancerat i programmet. Man måste klara av ett moment felfritt innan det går att fortsätta med nästa. Foto: Sture Ytterberg.
.QQOUQOOIÖOOOOQQÖÖ95.0000.0080040QOOBGQQDDQGåOOÅOEG$$$..åIQQQ'QEHäWQGÖBQSQ
MB internminne. Det gör att simulatorn känns lite trög ibland, programväxlingen tar cirka 20- 40 sekunder och grafiken är lite kantig. Simulatorn år dock populär hos ungdomarna, speciellt bland tjejerna. som uppskattar att simulatorn inte ger några utsläpp.
—- Det tar omkring 18—20 halvtimmeslektio- ner att gå igenom grundprogrammet för körsi- mulatorn, säger jörgen Briillholf.
— Vissa bilvana killar klarar det på mindre _ tid. Flertalet klarar av simulatorprogrammet men är man för otålig eller saknar datorvana kan det vara svårt. En 72—årig dam trodde själv att det skulle passa henne men hon visade sig sakna det tålamod och den datormognad som krävs.
Först dator, sedan elbil Eva Lacko, 24 år, har klarat av grunderna i simulatorn och kör nu såväl elbil som katalysa- torbil. Hon behöver träna på att få in dragläget. Hon ska just ut på en tur i elbilen, en Volks— wagen City Stromer.
Den drivs av elmotor som styrs av en styrda- tor (styr bilens laddning, gaspådrag, broms- ning) och tolv blybatterier. jiirgen hyr elbilarna av Stockholms stad. Elbilar är dyra i inköp och har, enligt jörgen, mycket dåligt andrahands- värde och orimligt hög kostnad för vägskatt. Som företagare får jörgen inte heller dra nytta
av förmånen att elfordon har lägre parkerings-
Elbilar är dyra i inköp och har, enligt Jörgen Bröllhoif, mycket dåligt agrlrahandsvärde och orimligt hög kostnad för vägskatt. Som företagare får han inte heller dra nytta av förmånen att elfordon har lägre parkeringsavgift. Foto: Sture Ytterberg.
avgift. Kanske måste han gå ifrån el och börja med biobränsle— eller hybridbil i stället.
För teoriundervisningen används förutom vanliga teoriböcker också ett cd-rom-program - ”Körskolan —— ett interaktivt utbildningspro—l gram”, framtaget av Liber-förlaget och Kulla Interaktiv Multimedia. Här finns information och frågor om vägmärken, trafiksituationer'
med mera.
Produktion, transporter och användande av lT—varor medför olika miljöeffekter. Når produkterna inte längre kan användas måste beståndsdelarna tas om hand på ett miljöriktigt sätt för att inte miljön ska drabbas.
Utöver den synliga miljöpåverkan medför användningen av lT—pro— dukter också en indirekt påverkan på miljön, bland annat genom för— ändrade konsumtions— och transportmönster.
lnformationsteknikindustrin är en global bransch vars varor knyter samman hela världen i ett nätverk. De stora informationsteknikföreta- gen finns också representerade i de flesta länder. Med hjälp av telefon, dator och TV kan vi i allt större utsträckning få kontakt med vem vi vill eller skaffa oss information om det mesta som händer på jorden.
Detta ”informationsöverflöd” ger rika möjligheter till nya företags- idéer och skapar en mängd nya kontakter mellan människor som knappast skulle ha lärt känna varandra om det nya kontakt— u nätet inte hade funnits. Samtidigt kan .X©
de nya kontakter som skapas göra att vi vill träffa våra nya vänner och affärs— kontakter även i verkliga livet, vilket , . skulle kunna ge en nettoökning av vårt resan— de. Hur våra nya vanor kommer-att påverka vår livs— miljö är dock svårt att förutsäga.
På sikt kan den samlade effekten av lT—användningen ge upphov till stora samhällsförändringar, ändrade levnadsmön- ster som det i dag kan vara svårt att göra sig en föreställning om. Vem trodde 1970 på växthuseffekten och ozonhålet eller
att vi 25 år senare skulle skicka e-post till Bill Clintons katt?
ltoaocovoosouaesetbcooctime...-vvtenguevoannaooc-ev
Peter Arnfalk, forskare vid Internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet, har ställt upp en modell för att beskriva IT:s totala påver— kan på miljön. Modellen beskriver den totala miljöpåverkan för pro- dukter och tjänster sett i ett livscykelperspektiv. Miljöeffekter upp- kommer vid produktion, försäljning och distribution, utbyggnad av infrastruktur, underhåll, drift och skrotning.
Syftet med denna forskning är att beskriva vilka delar i modellen som ger störst miljöpåverkan, positiv eller negativ, så att åtgärder kan sättas in där de bäst behövs eller satsningar kan föreslås för att realise— ra informationsteknikens positiva potential.
Enligt modellen har IT:s miljökonsekvenser dels en produktions- och operatörsida, dels en konsument— och användarsida.
Produktionssidan omfattar all utrustning (till exempel datorer, tele- foner) och den infrastruktur (telefonnätverket) som behövs för att kunna använda utrustningen samt det tjänsteutbud som tillhandahål— les (TV-sändningar, videokonferenser medmera).
Konsumentsidan avser alla miljöeffekter vid användningen av olika lT—applikationer (e—post, distansarbete, mobiltelefoni med flera). Arnfalk skiljer här på direkta och indirekta effekter.
W och dess miljö— konsekvenser
autumnoetöoeunenaunoeamee&:»wlasq—(aitobllesaeteoteaII
Produktens innehåll av farliga ämnen
Det miljöhot som främst förknippas med IT är avfallet som uppkom- mer från alla kasserade varor med sitt innehåll av miljöskadliga ämnen. Kretskort innehåller miljöfarliga ämnen som bly, brom, antimon, sil— ver och beryllium. Katodstråleröret i en 28-tums TV—apparat innehål— ler drygt ett kilo bly.
Plastkåporna till datorer, TV— och videoapparater med mera står för stora tillskott av bromerade flamskyddsmedel, även om de värsta för- eningarna tagits bort från nya produkter. Kadmium har till helt nyli- gen varit vanligt i nickel—kadmiumbatterier i många laddbara produk— ter, främst mobiltelefoner och bärbara datorer, men här har en stor för- bättring skett det senaste året. Nya mobiltelefoner och bärbara datorer är oftast försedda med nickel-metallhydridbatterier. Ett för elektronis- ka produkter speciellt miljöproblem är användningen av sällsynta metaller som i stort sett inte har använts förut inom industriell pro- duktion; grundämnen som tantal, europium, yttrium, med flera. Eftersom djur och växter hittills knappt har utsatts för dessa ämnen bör de användas med särskild försiktighet innan eventuella miljö— och hälsorisker är kända.
Miljöpåverkan vid produktion
Merparten av komponenterna i de elektroniska varor som används i Sverige tillverkas utomlands. Det är bara integrerade kretsar och mön- sterkort som tillverkas i någon väsentlig utsträckning. Miljöproblem vid mönsterkortstillverkning är främst utsläpp till vatten av metaller och organiskt material. Sedan 1970—talet har utsläppen minskat kraftigt.
Brytning och förädling av de råvaror som behövs vid tillverkningen av IT—varor medför också miljöpåverkan. Det gäller också för råvaru-
Fa kta om utsläpp
Vägtrafiken är den stör- sta utsläppskällan av kväveoxider (cirka 50 procent), kolväten (40 procent) och koloxid (75 procent). Dessutom kommer cirka 30 pro- cent av koldioxiutsläp- pen från trafiken.
Kväveoxider bidrar till försurning av sjöar och mark samt övergödning av mark och vatten. Kan också vara skadliga för hälsan.
Kolväten bildar tillsam- mans med kväveoxider och solljus marknära ozon som kan skada växande gröda.
Många kolväten är häl- sofarliga. Koldioxid för- stärker växthuseffekten som kan leda till en kli— matkatastrof genom smältande poler, över— svämningar och ändra- de klimatzoner. Koloxid är hälsofarligt.
transporter till fabrikerna och transport av de färdiga produkterna till försäljare och konsument. Effekterna är såväl lokala och regionala (luft- och vattenutsläpp, avfall med mera) som globala (uttömmande av knappa råvaruresurs'er, bidrag till växthuseffekten samt uttunning-
en av ozonlagret).
Miljöproblem vid användning
Den alltmer-ökande användningen av kontorselektronik har lett till ökad elförbrukning, trots att produkterna blir allt strömsnålare. År 1990 drog en dator med skärm cirka 150 Watt i viloläge. Nu behövs bara 60 Watt. Det finns dock en trend att allt fler produkter konstru— eras för att stå på dygnet runt. Kontorsmaskinernas strömförbrukning står för 0,5 procent av Sveriges totala elförbrukning. Ett problem är att lokalerna sällan är dimensionerade för den ökade värmealstringen från alla kontorsapparater. Det kan gå är dubbelt så mycket energi att få
bort värmen som för driften av utrustningen.
Omhändertagande av avfall
När produkterna ska kasseras kan de omhändertas mer eller mindre väl. Enligt Naturvårdsverket skrotas minst 200 000 ton elektriska och elektroniska produkter per år, varav drygt 10 procent är kontorseleka tronikprodukter som datorer, faxar, kopiatorer etc.
Huvuddelen av avfallet har hittills hamnat antingen på någon sop— tipp eller i en förbränningsugn. I dagsläget tas cirka 25 procent av kontorselektroniken om hand i demonteringsanläggningar där miljö- farliga ämnen, metaller och plaster sorteras ut. Cirka 85—95 procent av en dators vikt återvinns. De problem som återstår att lösa är främst
girl—zeeaesa.raewvauueasmrasag—rv»rasrena:vannvalainaaaa
bildrör och vissa plaster.
Oavsett vilken metod som används vid omhändertagandet är det en fördel om de elektriska och elektroniska produkterna behandlas avskilt från övrigt avfall. 150 kommuner har särskild insamling av elektronis— ka produkter. Många IT—företag har också specialavtal med återvin— ningsföretag om recirkulation av företagets egna produkter.
Vid demontering tas varorna isär manuellt. Miljöskadliga kompo- nenter, som PCB—haltiga kondensatorer och batterier innehållande bly, kadmium och kvicksilver, sorteras ut för vidare transport till anläggning som kan behandla miljöfarligt avfall. Aluminium, stål och olika plaster säljs för materialåtervinning.
Miljöproblemen vid demontering är främst av arbetsmiljökaraktär. Tre större anläggningar, Elektronik & Återvinning AB, Gotthard Ragn-Sells Elektronikåtervinning AB och Technoworld AB, sköter huvuddelen av elektronikåtervinningen i landet. Det finns dessutom många mindre företag, varav ett flertal startats som arbetsmarknads— projekt av olika kommuner.
Fragmentering är en förbehandlingsmetod till metallåtervinning. Skrotet krossas och sorteras sedan i olika fraktioner, som järn, icke magnetiska metaller och en övrigt avfallsfraktion. Elektronikskrot fragmenteras numera inte utan att miljöfarliga beståndsdelar har sor— terats borti förväg.
Vid metallåtervinning används elektronikskrot som en råvara för att utvinna metaller som koppar, nickel, guld, silver och platina. Det är framförallt kretskort och ”teleskrot” som omhändertas.
Vid förbränning av elektroniska produkter tillsammans med annat avfall svarar elektroniken för en mindre del av utsläppen av bl a kad- mium, bly, krom och kvicksilver. Huvuddelen av metallerna hamnar antingen i en slagg- eller restfraktion som vanligen läggs på soptipp.
Problem uppkommer även vid deponering. Utlakningen av metaller och organiska ämnen-från ett avfallsupplag är en komplicerad process.
Med tiden kommer dock troligen de flesta ämnen att läcka ut med lakvattnet. Därför bör miljöfarliga beståndsdelar i elektroniska pro- dukter helst inte deponeras.
QOUQGQODOICQilaäilåQOQWi.&G$$$Om$$$?!åå&6305!%$9E336099305äÖGOÖÖWQQOBOD
Datorer återanvänds
bit för bit
På Technoworld i Bräkne Hoby i Blekinge återanvänds datorer bit för bit. Och man plockar isär dem för hand. Delarna återvinns sedan på ett miljöriktigt sätt.
Genom att anlita Technoworld, får man rent samvete för 195 kronor per TV. Mindre hem— elektronik kan man bli av med för en betydligt lägre summa. För att ta hand om alla datorer och annan hemelektronik betalar man per kilo.
Peter Domini, en trend— känslig entreprenör, heter grundaren av Technoworld. Han hängde med i miljöde— batten och kände att vinden hade vänt 1992 och sjösatte då sin affärsidé. Tiden var då
mogen att ta betalt för att ta hand om det elek—
Peter Domini.
troniska avfallet på'ett miljöriktigt sätt. Företag med miljöprofil borde vara villiga att att köpa den sortens goodwill, resonerade han.
Han satsade rätt. Nu omsätter Technoworld 20 miljoner kronor om året, dubbelt så myck- . er som den störste konkurrenten. Technoworld
ingår numera i Stenakoncernen. I, Sverige demonteras 6 000 ton elektronikskrot. De 30 anställda, 26 här i Bräkne Hoby och fyra, vid
den nya filialen i Sollefteå tar hand om 2 500 ton elektroniskt skrot per år. Skrotet kommer
från ett 80-tal kommuner och ännu fler företag _ ,
och organisationer. Men det är ännu så länge bara en liten bråkdel av datorerna som hamnar rätt.
Baklängesi fabriken Allt började i Bräkne—Hoby i Blekinge. Den finska datorjätten Nokias datorfabrik var till salu och Peter Domini slog till. Han fick bidrag från staten, anställde några av de montörer som tidigare hade satt ihop Nokias datorer. Och började köra fabriken baklänges.
Tidigare hade skrotfirmorna vackert fått betala för att komma över kasserad elektronik. Firmorna ville åt den åtråvärda kopparn och ädelmetallerna. De sålde ”godbitarna” vidare men ingen brydde sig om att först plocka bort ' i de giftiga komponenterna.
Demontörerna på Technoworld arbetar nog- grant och missar inget. De tar isär en IV på
o...—*looooono..-oceanoo-ooeorobeaco-oaucosa—ooaaeagnaaaaneeewoaeeeaennen
mindre än en halvtimme. En kvart räcker för en PC. Mellan 60 och 70 procent av datorns vikt är metaller, 50-40 procent är plast .och glas. Resten på cirka 0,2 procent är miljöfarligt avfall.
Metallerna kastas i lådor för transport till Stena Bilfragmentering i Halmstad. ”Koppar, zink, mässing och rostfritt skickas vidare till
Det tar—bara femton minuter för en anställd på Technoworld att demontera en PC. Foto: Lars-Eric Sjölander.
smältverk i Asien. järnet kommer till nytta i Danmark och aluminiumprylarna smälts ner i i Tyskland och i smålänska Älmhult.
Plaster från bland annat kåpor återvinns som byggmaterial av en firma i Småland. Resten eldas upp i ett sopvärmeverk i väntan på bättre
återanvändningsprocesser inom plastindustrin.
Förbjudet att kasta i framtiden Många kretskort måste kasseras. De går till Rönnskärsverken där guld, silver och andra ädelmetaller plockas ut. Men först skall PCB— kondensatorer, batterier med kadmium och kvicksilver och annat som är farligt för miljön tas bort. i
I det framtida kretsloppssamhället blir det förbjudet att kasca elektroniska apparater på soptippen. Man får inte heller elda upp dem i
sopvärmeverken.
..,,rxzsww 4; »awvlvtthäwsvl?h!,sa*
Olika sätt att minimera informationsteknikens
negativa miljobelastning
Det finns många sätt att minimera de negativa effekterna av informa- tionteknikprodukter, till exempel vid tillverkning, i samband med transporter etc. Detta avsnitt handlar dock framförallt om vad som kan göras för att miljöanpassa produkterna och om olika strategier för att handskas med avfallet.
Miljöanpassade produkter
När man köper en ny produkt finns alltid möjligheten att välja mer eller mindre miljöanpassat, under förutsättning att man har kunskap om olika produkters miljöfarlighet. Med ökade miljökrav i samhället har olika system för miljövärdering av produkter tagits fram. Bland dessa kan nämnas:
' Miljömärkning ' Miljövarudeklarationer ' Krav enligt vissa miljöstandarder
Miljömärkning Miljömärkning syftar dels till att främja en utveckling mot mer miljö-
anpassade produkter på marknaden, dels att vägleda konsumenten i dennes val av produkt.
bono90.010ooI:ut.Dcaceooleooeoedtoosoiaopncnoloooo
Positiv miljömärkning är ett sätt att visa vilka produkter på mark— naden som är mest miljöanpassade. Vissa företag och myndigheter ställer också krav på miljöanpassade produkter, vid sin upphandling och driver därmed i viss mån företagen till att anpassa sina varor efter kundernas krav. Miljökriterierna utvecklas fortlöpande, bland annat har Projekt Miljöanpassat Kontor varit en framgång (se nedan). TCO:s arbete med bildskärmar har vunnit världsrykte.
Negativ miljömärkning syftar till att upplysa om att en vara inne— håller ett visst farligt ämne som bör undvikas, exempelvis måste batte— rier innehållande nickel—kadmium märkas med en återtagningssym— bol.
Det finns ett stort antal positiva miljömärken med anknytning till elektriska- och elektroniska produkter:
Nordiska Svanen, som administreras av SIS Miljömärkning, har kri- terier för miljömärkning av persondatorer (en licens i januari 1997), kopieringsmaskiner (tre licenser) engångsbatterier (två licenser), skri— vare och faxar (ingen licens), uppladdningsbara batterier (fyra licenser) och tonerkassetter (elva license:). En förstudie pågår för telefoner.
Naturskyddsföreningens Bra Miljöval— har inga miljökriterier på IT—produkter, däremot på produktionen av el och persontransporter. .
TCO -92 — miljökriterier för bildskärmar. TCO —95 — miljökriterier för persondatorer, bildskärmar och tan- gentbord. '
EU:s miljöölomma — miljökriterier saknas hittills (september 1996) för IT—produkter, förstudie pågår för batterier. Blå Ängeln i Tyskland — miljömärkning av stationära datorer och kopieringsmaskiner. EPA Energy Star (USA) — energisparmärkning av datorer, skrivare med mera.
Dessutom finns miljömärkningar från Österrike (kopiatorer), Holland (TV), Taiwan (datorer) och Tyskland, TiiV (datorer).
QI......IICOICQIOCDEEIEOQQ'IBOOQOOOCOOIQOQOOUQOQOCOI
M iljövarudeklarationer
Miljövarudeklarationer är tänkta att ge information om en varas miljö- påverkan under hela dess livscykel från uttag av råvara till avfall och återanvändning. Deklarationerna är värdefulla vid upphandling och, inköp.
Kretsloppsdelegarionen har föreslagit att regeringen ger . Kemikalieinspektionen i uppdrag att utreda möjligheten till ett miljö— inriktat informationssystem för elektroniska produkter. Systemet skul— le bland annat omfatta miljövaru— och innehållsdeklarationer.
En arbetsgrupp inom Economic Commission for Europe (ECE) har tagit fram ett förslag till vad en miljövarudeklaration bör innehålla. Den svenska branschorganisarionen för kontorselektronik, SITO, har utformat miljövarudeklarationer för datorer, kopieringsmaskiner, skri— vare och faxar. 30 IT—företag har anslutit sig till systemet vilket innebär att ca 300—400 modeller är miljödeklarerade. SITOzs miljödeklaratio- ner har också spridits till Norge och Danmark.
—Deklarationerna används vid upphandling av många landsting, kommuner och företag, säger Björn Axelsson, miljöansvarig på SITO.
Projekt Miljöanpassat Kontor
Projekt Miljöanpassat Kontor är ett samarbete mellan NUTEK, Naturskyddsföreningen och TCO. Projektet syftar till att påverka leve- rantörer att ta fram mer miljöanpassade kontorsprodukter. Dessutom ska de som arbetar på kontor få praktiska miljöråd, till exempel om hur man kan spara energi.
Projektet har tagit fram inköpsråd för professionella inköpare. Dessa råd består av ett antal frågor kring energieffektivitet, arbetsmiljö och yttre miljö som inköparen kan ställa till sin leverantör. Som hjälpme—
del för att utvärdera svaren finns också tolkningsnycklar.
För IT—utrustning finns inköpsråd för datorer, bildskärmar, skrivare, faxar, kopiatorer samt toner— och bläckpatroner. Maria Losman, som jobbar med projektet på Naturskyddsföreningen, tycker att Projekt Miljöanpassat Kontor har lyckats få de stora företagen att bättre ta reda på vad deras produkter innehåller. Däremot tycker hon att myck— et finns kvar att göra för att produkterna verkligen ska bli miljöanpas- sade:
— Vi har inte lyckats så bra med att förmå elektronikbranschen att se över användningen av bromerade och kloferade flamskyddsmedel. Man erkänner bara att de redan ersatta flamskyddsmedlen ger miljö— problem. Men branschen har vaknar och nu förbereder vi en ny gene-
ration inköpsråd.
Krav enligt vissa miljöstandarder, ISO och EMAS
Vare sig det världsövergripande miljöstandardsystemet ISO eller EU:s miljöstyrningssystem EMAS innehåller i dagsläget några krav på pro— dukters innehåll av miljöfarliga ämnen. Inom ISO pågår dock arbete med flera standarder för miljömärkning och en för miljövarudeklara- tioner.
Standarderna för miljömärkning väntas vara klara i början av 1998, standarden för miljövarudeklaration något senare. Genom att vara ansluten till ISO—standarden åtar sig ett företag att följa de principer som finns för till exempel miljömärkning. .
gysqggxaaavv—earwtv1W3vtawwxq—x'm—x»!käg—rivååååi'"
Strategier för omhändertagande av IT:s sopor
Ur resurssynpunkt bör ”uttjänta produkter” i första hand återbrukas. Kanske någon i vänkretsen behöver din ”långsamma” dator? I andra hand bör produkterna tas isär och ingående komponenter återvinnas. De rester som blir över kan sedan läggas på soptipp, brännas eller läm- nas för omhändertagande av miljöfarliga ämnen.
För att dessa rester inte ska utgöra för stor del av avfallet bör fabri— kanten redan vid utvecklingen av sin vara se till att komponenterna går att använda igen och igen och igen.
Det som är avfall för konsumenter och företag kan ofta vara en bra råvara för andra företag. Ett problem kan dock vara att hitta köpare till sitt avfall. I Tyskland har man just startat en avfallsbörs på Internet. Ansvarig för börsen är Waris (Waste and Recycling Information Service). Mer information finns på Internet: http://www.wwi.de. I Sverige planeras en avfallsbörs för byggvaror. Snart kanske elektronik-
varorna får en liknande börs?
"Det är min framtid det handlar om..."
ill..GEQGCICDDRC900500.IIDIOCDOOEl-ÖOOODICOFOUtC..!!.
Producentansvar
För att motverka informationsteknikens negativa inverkan har rege— ringens kretsloppsdelegation föreslagit ett så kallat producentansvar för elektriska Orla elektroniska produkter.
Förslaget innebär att gamla datorer, TV-apparater och andra uttjän— ta elektriska och elektroniska varor inte längre ska få läggas på sop— tipp, förbrännas eller fragmenteras om de inte dessförinnan har tagits omhand hos en godkänd återvinnare. De företag som säljer elektriska och elektroniska produkter föreslås bli skyldiga att ta tillbaka uttjänta
VäI'OI'.
En återförsäljare blir enligt förslaget i princip tvungen att ta emot:
1. En vara som lämnas till honom vid köp av samma produkt, till exempel: vid inbyte av en TV eller dator.
2. Alla varor av samma typ och fabrikat som säljs i återförsäljarens
butiker.
Syftet med förslaget är bland annat att ge producenterna en driv- kraft att ta fram mindre miljöfarliga produkter. Tanken är att ju min— dre miljöfarliga ämnen som används i en produkt desto billigare blir återvinningen. Dessutom innebär förslaget en mer miljöriktig hante- ring av elektriska och elektroniska produkter.
nltu-.:.loloolbuociootocenoenotwaooomulooqnu-Dlool
Potential till miljo- förbättringar genom IT—användning
Få försök har gjorts att bedöma IT—användningens potentiella miljö- vinster. Någon heltäckande bild finns till exempel inte för IT:s samla— de potential att minska utsläpp av luftföroreningar, eller till energibe- sparingar med hjälp av styr— och reglersystem. Däremot finns många enstaka exempel från verkligheten, vilka omsatta i större skala skulle kunna summeras.
Det är främst inom tre områden som användning av informations- teknik anses ha en möjlighet att bidra till reella miljöförbättringar:
1. IT—tillämpningar som medför att färre transporter behöver utföras, vilket leder till mindre bränsleåtgång och luftutsläpp. Exempel på IT-tillämpningar som har en sådan potential är e-post, fax, vanlig telefoni, videokonferenser, distansarbete och trafikinfor- mationssystem med mera.
2. IT—användning som medför energibesparingar och därmed mindre användning av bränsle och luftutsläpp från olika energianläggning- ar. Det är framförallt styr- och reglersystem för industriprocesser, drift av fastigheter med mera som har denna potential, men även
mikroprocessorer och minneschips i olika produkter.
3. IT—användning som minskat på åtgången av naturresurser, till exem— pel träd för papperstillverkning. Exempel på IT—tillämpningar är e-post samt elektronisk överföring av fakturor och andra dokument.
Andra funna potentialer är: ' minskat läckage av näringSä'mnen från jordbruket genom satellit- styrda skördetröskor, ' mindre användning av fotokemikalier genom digital bildframställ—
ning.
En potential till miljöförbättring, som snarare bör betraktas som en miljöskuld, är det berg av skrotade elektroniska produkter som inte
återförs till de naturliga kretsloppen.
Potential för ersättning av transporter Linköpingsforskarna Birger Rapp och jo Skåmedahl har kommit fram
till att det totala användandet av telekommunikationer ger ett minskat resande. Andra faktorer medför dock att resandet totalt sett ökar. Minskningen på grund av telekommunikationer uppskattas till totalt tre procent under den kommande tioårsperioden. Det totala resandet väntas dock öka med cirka tre procent per år.
Det tyska Wuppertalinstitutet har räknat ut en slags ekologisk potential för användning av elektronisk post, fax och videokonferen— ser. Man anger vilken "ekologisk ryggsäcku olika tjänster har. Med ekologisk ryggsäck avses hur mycket naturresurser i form av råvaror, energi etc. som går åt för olika varor och tjänster under varans och tjänstens livstid, det vill säga en livscykelanalys.
En affärsresa med flyg från Europa till USA har enligt institutet en ekologisk ryggsäck av cirka 1 ton/person. En sextimmars videokonfe— rens över Atlanten motsvarar bara hundradelen så stor materialinves— tering per deltagare, det vill säga cirka 10 kg/deltagare. En halvdags videokonferens har därför en materialreduceringsfaktor, eller miljöpo- tentialsfaktor, på cirka 100 jämfört med affärsresan med flyg.
Den materialreducerande effekten av att skicka fax är beroende av
hur mycket faxen används och vilken sorts post den ersätter. Om fax— maskinen används 50 gånger per dag har den en miljöpotential mot— svarande en faktor 10 jämfört med inrikes post, och en faktor 20 jäm— fört med utrikes flygpost. Elektronisk post anges ha en materialminsk— ningsl'iiktor på NK) jämfört med inrikes brev.
Källa: Faktor Vier, Doppelter Wohlstand — halbierter Naturver— brauch.
Andra funna transportreduceringspotentialer är:
' 15 procent minskad körsträcka med Bilspeditions fordon tack vare datorstödd trafikledning, ' 20 procent kortare väntetid vid trafikljusen i Göteborg på grund av
bättre styrsystem.
Potential for energibesparingar
Värnhems långvårdssjukhus i Malmö har reducerat sin energianvändf ning med cirka 30 procent efter installation av styr- och reglersystem för värme och ventilation,
SAP:s ”intelligenta hus” i Stockholm har minskat sin energianvänd— ning med 40 procent sedan de nya styrsystemen sattes in.
Potential för sparade naturresurser
Västarkitekter i Strömstad uppger att man minskat sin pappersför- brukning med 50 procent bland annat med hjälp av datorritade rit- ningar och att allt fler dokument skickas över telenätet i stället för på papper. Siemens Nixdorf har räknat ut att 130 ton papper sparats in sedan den tryckta informationen togs bort och elektronisk överföring
introducerades.
Q....10.00.81000QOIQDORt..........QOIOCOOCIICOO...
Framtidens IT—användning för
miljon
Om informationsteknik till stor del är ett relativt nytt fenomen kan detsamma sägas om'miljömedvetande. Det är först de sista 20—25 åren som miljöförstöring på allvar har diskuterats som ett samhällsproblem.
Informationsteknikens möjligheter att begränsa miljöproblemen har hittills inte uppmärksammats speciellt mycket. Men som exemplen i denna bok visar så finns det stora möjligheter att använda informa— tionteknik för att spara energi, minska på transporter, spara på åtgång- en av papper och andra naturresurser.
Framöver får sannolikt miljödimensionen en egen styrande effekt vid val av teknik, såväl från producenter som användare. Vid uppv- handling och inköp ställs numera krav på produkter som är energi- snåla och har liten miljöskadlig effekt. Nästa steg kan bli att IT-utrust- ning tas i bruk uteslutande för att den minskar en verksamhets skad— liga miljöeffekter. Fotografen kan till exempel välja att helt övergå till elektronisk lagring och distribution av bilder.
Inom några år kan flera för miljön intressanta IT-tillämpningar slå igenom:
Elektronisk handel blir allt vanligare. Genom att sköta betalningar över telefonnätet, eller med hjälp av så kallade smarta kort, det vill säga kort som kan ”tankas” och tömmas på elektroniska pengar, min— skar behovet såväl av transporter som av naturresurser för att tillverka ”fysiska pengar”. Data- och telefonbanker är redan nu vanligt, inom några år kanske de flesta av oss sköter våra betalningar framför datorn.
QIOOOOQII.iQRIQCOOOICQOSI-åhi..Q.*IOCCOGCOQUIOGQOWI
För företag och offentlig sektor innebär möjligheterna till elektronisk överföring av dokument såväl en besparing i pengar som miljöför— delar.
Vägtrafiken får nya informations— och styrsystem som möjliggör kortare körsträckor och därmed mindre bränsleåtgång och mindre utsläpp av luftföroreningar. En digital vägatlas är redan under upp- byggnad. Med dess hjälp kan olika vägdatabaser skapas för att, via tra— fikledningscentraler, ge information till bilisterna.
Vi kan på en bildskärm i bilen eller en elektronisk vägskylt få aktu- ell information om framkomligheten vid olika infarter, var det finns lediga parkeringsplatser och om avgångstider för bussar och tåg.
Samordningen av varutransporter kommer att bli betydligt bättre än den är i dag. Via trafikledningscentraler och avancerade dataprogram kan varutransporterna minimeras, till exempel för ett helt samhälle. Ett pilotprojekt har nyligen startat i göteborgsstadsdelen Linnéstaden.
Med en världskonferens över telenätet sparar vi både tid och miljö, men går förstås miste om den mänskliga kontakten.
Genom digital distribution kan vi lokalt producera till exempel tid- ningar och böcker på ortens eller kvarterets egen ”trycksaksverkstad”.
Fortsatta energieffektiviseringar. Genom att fortlöpande installera styr— och reglersystem för energianvändning i industrin och i andra byggnader, utrusta hushållsutrustning som kylar och frysar med ener- gisnåla minneschips med mera kan mycket energi sparas.
Förslag för att underlätta utveckling av miljöanpassad lT—användning
Sprid goda exempel
Det är viktigt att bra exempel på IT—användning når ut så att de kan
få efterföljare. Några sätt att sprida goda exempel är: ' Genom publicering på exempelvis IT-kommissionens hemsida på Internet, eller på en sida hos Svenska miljönätet. Glöm inte bort den information som Sveriges Tekniska Attachéer med flera har om goda exempel från övriga världen.
' Konferenser om kopplingen mellan IT och miljö för branschfolk från båda professionerna. ' Artiklar i branschtidningar etc.
Stod forskning om IT:s miljöpotential Forskningen om kopplingen mellan IT och miljö är dåligt utvecklad.
Såväl grundforskning som tillämpad forskning om praktiska exempel bör stödjas.
Undanröj praktiska problem
Ibland är inte regelverk och samhällets praxis anpassade till den moderna informationsteknikens möjligheter. Det har till exempel varit
kaninensuaaasnaxwaaa—nss uuuuuuuuuuuuu rena nnnnnnnnnn
problem att arbeta i hemmet utan att det betraktats som en löneför- mån eller medfört extra skatt för egenföretagare.
Ekonomiskt stöd till ["F-användning som främjar en god livsmiljö
IT—användning där informationstekniken snabbt betalar sig ekono- miskt behöver inget extra stöd, till exempel olika system för elektro— nisk handel.
I andra fall ger investeringarna inte ekonomiska och miljömässiga resultat förrän på sikt. Här kan någon form av ekonomiskt stöd behö— vas för att utveckla nya ' IT-tillämpningar. Ett bra exempel är NUTEK:s stöd till upphandling av styr- och reglersystem för gjuterier.
Ta med IT—anva'ndning i företagets miljöpolicy och miljöprogram
Genom att sätta upp klara mål för IT-användningen går det också lät- tare att följa upp miljöeffekterna. Exempel på mål kan vara: ' att distribution av dokument ska ske med e—post i stället för med Papper, ' att vissa arbetsresor ska ersättas med video- eller telefonkonferenser,
' att uppmuntra personal att arbeta hemma och gå distansutbildning, ' att de miljömässigt bästa produkterna på marknaden ska köpas in
vid nyinvesteringar.
& : '»i—t"fx&".'=:*s*—far'arquor"449Vtrvsle>ceéw'yrk'%”'>v'na;—
Agenda 21.5e Telefon: 019-12 86 87 Hemsida: http://
www.agendaZ 1 .se .
Distansfbrum Telefon: 020-98 19 98 . Hemsida: http://www.distansforum.
se/ distans/
Distamutbildningskommitten, DUKOM
Telefon: 08-405 10 00
Hemsida: http:/lwww.sb.gov.se/info_
rosenbad/departement/utbildning/ ' utbildninghtml
Internationella Miljöinstitutet vid Lunds Universitet Telefon: 046-222 02 00 Hemsida: http:/lwww.lu.se/IIIEE/hp
I T—kommz'ssionen Telefon: 08-405 18 51 Hemsida: http://www. itkommissionen.se
'.BniskviX>v$ä13t5eék'(.åi'—.vq>?.cl:f—
ITÅteruinning
Telefon: 08-753 31 80
Hemsida: http://www.sito.se/projekt/ itretur/innehall.htm
Kemikalieinspektionen Telefon: 08-730 57 00 - Hemsida:http://www.kemi.se
Kommunikationsdepartementet Telefon: 08-405 10 00
Hemsida: http:/lwww.sb.gov.se/info_ rosenbad/departement/kommu- nikation/kommunikation.html
Kommunikadonärsknings— beredningen Telefonz459 17 00 Hemsida: http:/lwww.kfb.se
Kommunförbundet Telefon: 08-772 41 00 Hemsida: http://www.svekom.se
Kretsloppsa'elegationen Telefon: 08-405 10 00
Miljödatacenter
Telefon: 018-12 49 04 Hemsida:http://www.pi.se/ webpage/mdc
Miljödatacentrum, MDC Telefon: 0980-671 70 Hemsida: http:/lwww.mdc.kiruna.se
i
Miljö— och naturresursdepartementet Telefon: 08-405 10 00 Hemsida: http://www.sb.gov.se/ info_rosenbad/departement/ miljo/
.miljo.html
Miljövårdsberedningen Telefon: 08-405 10 00
Naturskyddsföreningen. Telefon: 08-702 65 00
Hemsida: http:/lwww.snf.se
Naturvårdwerket Telefon: 08-698 10 00
Hemsida: http://www.environ.se
Närings- och teknikutveckling:- verket (NUTEK)
Telefon: 08—681 91 00
Hemsida: http://www.nutek.se
. Standardiseringen I Sverige ' (SIS) Miljömärkning ' Telefon: 08-610 30 00 Hemsida: http:/lwww.sis.se//
Miljo/siseco.htm
Stifelsen för Kunskaps— och Kompe- tensutveekling ( KK-stifteken ) Telefon: 08-14 49 45
Hemsida: http:/lwww.kks.se
Svemka I Tföretagem Organisation (SI TO) _ ' Telefon: 08-753 31 80
Hemsida: http://www.sito.se/
Svenska Miljo'na'tet
Telefon: 08-698 10 00 Hemsida: http://www. environ.se/smn/
Tålebildanva'nolarna Telefon: 019-10 85 86 Hemsida: http:/Iwww.rudbeckp. *
orebro.se
Plestugor i Sverige, TC—S Telefon:"0528-717 50. Hemsida: http://www.
telestugan.se/tcs
Tjänstemännens Central- organisatz'on (TCO) Telefon: 08-782 91 00 Hemsida: http:/lwWw.tco.se
* Ungdomens I T-råd Telefon: 08—405 10 00
Hemsida: http://www.ungit.se
fa »; » , kan
Ordförklaring informationsteknik
Chip
Cd—rom
Distansarbete
Distansutbildning
ED] Elektronisk handel
Elektronisk konfårens
Elektronisk post
FirstClass
Integrerad krets, till exempel processor eller
minne.
Compact Disc-Read Only Memory, plast- skiva för lagring av data. Data kan endast
läsas av (inte spelas in).
Arbete som utförs på annan plats än den ordinarie arbetsplatsen. Det är inte nödvän- digt att telekommunikation används. Se
även telependling. Utbildning på annan plats än studieorten.
Electronic Data Interchange — hantering av elektroniska dokument på ett standardiserat
sätt.
Samlingsbegrepp för olika sätt att genom— föra ekonomiska transaktioner över tele-
nätet.
Konferens mellan olika datoranvändare. Konferensen kan antingen vara öppen eller sluten. En öppen konferens är tillgänglig för alla användare på ett nätverk medan en sluten konferens bara kan nås av de personer som har behörighet till konferensen.
System för elektronisk överföring av text- meddelanden mellan datorer.
Dataprogram för elektroniska konferenser.
Geografiska informa— tionssystem (GIS)
GPS
Internet
ISDN
Mobitex
Modern
Multimedia
I ett geografiskt informationssystem ingår en eller flera databaser vars information kan
överföras till digitala kartor.
Global Position Systern — ett lägesangivelse- system som bygger på att 'ett antal satelliter sänder data ner till jorden. Med hjälp av dessa data kan en GPS-mottagare bestämma positionen för exempelvis en båt till havs, eller en bil på vägen.
Globalt datornätverk för överföring av information.
Integrated Services Digital Network — en ISDN—anslutning till en abonnent ger
möjlighet att digitalt överföra såväl text, bild, ljud som data.
Ett rikstäckande mobildatanät för digital kommunikation. Text, data och tal kan överföras samtidigt. Förekommer ofta i taxi- bilar och olika slags servicebilar.
MODulator/DEModulator — en anordning som överför analoga signaler till digitala och tvärtom. Används bland annat för dataöver—
föring på telenätet.
Datorbaserade presentationer som kombine- tar två, eller flera av medierna text, grafik, ljud och rörliga bilder. Användaren ska aktivt kunna påverka presentationen. Därför räknas inte till exempel | V som multimedia.
Online
Sma rt card
Tele/?ild
Plependling
Videokonfårens
Virtuella företag
World Wide Web
Detsamma som att vara uppkopplad, till exempel mot Internet.
Plastkort med inbyggt chip, eller processor. Kan användas för att lagra digital informa- tion, till exempel elektroniska pengar, sjuk-
journaler, identitetsuppgifter. Se videokonferens.
Arbetstagaren jobbar hemifrån delar av arbetstiden och använder telekommunika— tion som telefon, fax, uppringd dator etc. i arbetet.
Beteckningen används för möten över tele- nätet där deltagarna kan se och höra varandra, till exempel vid distansutbildning eller möten.
Benämning på en grupp av företag som med hjälp av informationsteknik går samman för att utföra en uppgift.
Världsomspännande nät. Ett verktyg för att navigera mellan nät och databaser som är anslutna till Internet.
l$atQENDIA!thwosaatii'WIUQQQ,JQbååtiuöitOiiiianlie
Agenda 21
Hållbar utveckling
Kretslopp
Li vscykelanalys
Ordförklaring miljö
Handlingsprogram för hållbar utveckling antaget av världens länder i Rio de janeiro
1992. Se även sid 69.
Begrepp myntat av en FN-kommission under Gro Harlem-Brundtland. Brukar definieras ungefär som att ”effekterna på miljön av den ekonomiska utvecklingen inte
får täta på jordens resurser”.
Ordet används för att beskriva flöden av naturresurser, som näringsämnen (kvävets kretslopp), metaller etc., det vill säga hur ämnenas olika kemiska föreningar förflyttas och omvandlas i jord, vatten och luft. l miljösammanhang har kretslopp blivit synonymt med återvinning och återbruk av produkter, man talar om nkretsloppssamhäl- le” och ”kretsloppstänkande”. I ett ”slutet kretslopp” återbrukas eller återvinns alla
ingredienser i en produkt.
Ett metodiskt sätt att räkna ut och bedöma hur olika produkter — beroende på material och tillverkningssätt — påverkar miljön under produktens ”livstid”, från uttag av råvara, via tillverkning, transporter och användning till varans slutliga omhänder— tagande som avfall.
OOQOOOOOionooouaaocouE—c»Oqaooonsn-oonlqosoloaovovu
Miljöskuld
Milj'o'styrning
Producentnnsvar
Växt/Jusejfmkten
Med miljöskuld menas kostnaderna för att
återställa uppkomna miljöskador.
Som synonym används miljöledning. Ett system av administrativa åtgärder som ska ge ett företag ett kvitto på att det upprätthåller en viss miljöstandard. I ett miljöstyrnings- system ingår bland annat miljöplan, miljö- revision och miljöredovisning. Standarden ISO 14 000 gäller över hela världen. EU— länderna har ett eget system som heter EMAS (Eco Management and Audit Scheme).
Lagen om producentansvar säger att den som yrkesmässigt tillverkar, importerar eller säljer en produkt eller förpackning måste se * till att använda produkter eller förpackning- ar forslas bort för att återanvändas, alterna— tivt återvinns i en omfattning så att vissa uppsatta mål för återvinning uppnås.
Så kallas den temperaturökning som förvän- tas på jorden på grund av en ökad koncen- tration i atmosfären av så kallade växthus- gaser. De viktigaste växthusgaserna är kol— dioxid, metan, freoner (CFC) och dikväve-
oxid.
unuatnsueooo|oooee0||late|vnaoeoemuqocQinooooomoeooaoulttocuwlioooWigh
Publikationer utgivna av eller i samarbete med IT-kommissionen
I T-komrnissionens arbetsprogram 1995—96, SOU 199568 Delbetänkande om kommissionens övervägande och prioriteringar samt arbetsprogram. 34 sidor.
Kommunikation utan gränser — rapport fån ITkommissionen, juni 1995 IT-kommissionen. Skriften är ett sammandrag av kommissionens arbetsprogram. 15 sidor. Telefon: 08- 405 18 51, fax 08-20 28 04.
Communication W/itbout Frontiers — report by the Swedisb I T-Comrnitsion, juni 1995 . Engelsk översättning av sammandraget (se ovan). 15 sidor.
Europeiska Unionen — I T telekommunikation och nya medier IT—kommissionen. En kartläggning och analys gjord av Statskontoret på uppdrag av IT—kommissionen. 111 sidor.
Datorvanor 1995 _ Undersökning av svenska folkets datorvanor utförd av Statistiska Centralbyrån,
SCB på uppdrag av IT—kommissionen. 102 sidor. SCB Förlag, 701 89 Örebro. Telefon: 019—17 68 00, fax: 019-17 69 32.
IT världen runt — Nationella I T— initiativ, Utlandsrapport Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer på uppdrag av IT—kommissionen och Näringsdepartementet. 110 sidor. STATT, Box 5282, 102 46 Stockholm.
IT världen runt — Regionala initiativ IT-kommissionen. Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer på uppdrag av IT—kommissionen och Näringsdepartementet (se ovan). 40 sidor. Stencil, Stockholm 1995.
IT världen runt — Statligt stöd till mjukvaruindustn'n Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer på uppdrag av IT—kommissionen och
Näringsdepartementet. 30 sidor. .Stencil, Stockholm 1995.
Rapport 1/96, Så kan Sverige utveckla en starkprogramvaruindustri Dokumentation från hearing 13 december 1995. 25 sidor.
atuasaeuanaa eeeeeeee antagetnnaaavavtertechanges'/esonmen»eax—awsxawauvvrn
Rapport 2/96, I Tmätt — Hur kan I Tanvändning beskrivas Studie gjord av CEPRO AB på uppdrag av IT-kommissionen. 65 sidor.
Rapport 3/96, Handikapp Dokumentation från workshop 23 november 1995. 32 sidor.
Rapport 4/96, Kvinnor och IT Dokumentation från dialogkonferens anordnad av IT-kommissionen och Socialdepartementet 5-6 december 1995. 41 sidor. Rapport 5/96, Rättsinjfrrmation och IT Dokumentation från hearing om rättsinformation och IT anordnad av IT-kommissionen och Stiftelsen för rättsinformation, 26 april 1996. 60 sidor.
Rapport 6/96, ERROR — När I T inte fungerar En rapport om IT och dess användbarhet av Per Gustafsson. Juni 1996. 50 sidor.
Rapport 7/96, I T-kommissionens hearing om infastrukturenfb'r information ock kommunikation. Dokumentation från hearing, 5-6 juni 1996. 127 sidor.
Rapport 8/96, Ajärsnyttan med Internet
Sammanfattning av ett seminarium som anordnades av IT-kommissionen, Swebizz och Sveriges Tekniska Attachéer den 4 juni 1996.
Publiceras endast i elektronisk form på IT-kommissionens hemsida: http://www.itkommissionen.se Rapport 1/97, I T-problem inför 2000—skylta, SOU I997:12 Referat och slutsatser från en hearing anordnad av IT—kommissionen den 18 december 1996.
Data om injfnrnationstekniken i Sverige 1996 SCB Förlag. Redovisning av befintlig statistik om handel med och produktion av IT samt användning av IT, gjord av Statistiska centralbyrån på uppdrag av IT—kommissionen. 111 sidor.
Rapport 2/97. Digital DemoerfPti, SOU 199723 Ett seminarium om Teknik, demokrati och delaktighet den 8 nov 1996 anordnat av Folkomröstningsutredningen, IT—kommissionen och Kommunikationsforskningsberedningen.
Rapport 3/97. Kristallkulan — 13 röster om framtiden, SOU 1997:31
Kan beställas hos: Fritzes Kundtjänst.
Telefon: 08-690 91 90, telefax: 08-690 91 91.
usuaoowowenrv:taaansaoaas&newantasoubsonnewesan,...
Referensförteckning
Critical Loads of Acidity to Swedish Forest Soils, Report 5: 1995, Per Warfving och Harald Sverdrup, Institutionen för Kemiteknik, Lunds universitet.
Critical Loads of Aeidity and Nutrient Imbalance for Forest Ecosystems in Skåne, Report 1:1996, Andreas Barkman och Harald Sverdrup,
Institutionen för Kemiteknik, Lunds universitet.
Data om informationstekniken i Sverige 1996, Statistiska Central-
byrån.
Elektronik oeh elektriska produkter —]?irutsättningarfb'r producentan- svar, Rapport 4394, 1995, Naturvårdsverket.
Elektronisk handelfb'r kommuner, landsting och stat, 1995, Svenska Kommunförbundet och Toppledarforum.
Energy Systems and Dehnology Change — Enhaneing Energy Efficiency by Using Information Ethnology, 1995, Anders Mårtensson, Institutionen för miljö- och energisystem, Lunds universitet.
Faktor Vier — Doppelter Wohlstand — halbierter Naturverbrauch, 1995, Ernst Ulrich von Weizsäcker, Amory B. Lovins, L. Hunter Lovins,
Dromer Knaur.
Framtidens varudistribution i städer, KFB—rapport 1996z8, Anders Lindkvist et al, Kommunikationsforskningsberedningen.
Gro'n väg — ide'erfb'r hållbara trafiklösningar, Agenda Zl-utvecklings— guide nr 6, 1996, Naturskyddsföreningen.
I T—boken 1996, Weje Sandén, Alde & Skytt AB.
ITi miljöarbetet, SOU 1996:92, Betänkande av Miljövårdsbered-
ningen.
I T-kommissionens hearing om infrastrukturen för infrrmation och kommunikation 5-6 juni 1996, Rapport 7/96.
IT—mått — Hur kan I T-användning beskriväså Rapport 2/1996, Nils-Göran Olve & Carl-johan Westin, IT—kommissionen.
IT och Miljön, våren 1996, Peter Arnfalk, undervisningsmaterial vid Internationella Miljöinstitutet vid Lunds Universitet.
Miljöanpassa kontoret/, 1995, Susanna Baltcheffsky, Naturskyddsföre- ningen.
Möss och människor; exempel på bra I T-användning bland barn och ung— domar, SOU 1996:32, Delbetänkande från Ungdomens IT—råd.
Next — systemkoncept för framtida miljödatasystem, Rapport 4420, 1995, Naturvårdsverket.
Possible Ejfect of Transport Iklematics in the Göteborg Region — TOS CA II, KFB Report 1996zl3, Gunnar Lind för Kommunikationsforsk—
ningsberedningen.
Producentansvar för elektriska och elektroniska produkter, Rapport 1996: 12, Kretsloppsdelegarionen.
Telekommunikationers implikationer på resandet, KFB—rapport 1996z2, Birger Rapp och ]o Skåmedal, Linköpings universitet för Kommu-
nikationsforskningsberedningen.
Teletjänster och I T-användning i Sverige, R 1995:38, NUTEK.
20 sekunder till jobbet — Distansarbete från bostaden, Rapport 101, 1995, Lennart Forsebäck, Teldok.
Dhaaööååät'åå5WQQSBBWQQGBÖGOQOGBQekQäGEåitsåS—väaQ0099€s
. Vård och rådpå tråd—, Rapport 85, 1993-94, Mats Utbult, Teldok.
Vägval för ITi trafiken, 11996, Delegationen för transportte'lematik, Kommunikation—sdepartementet.
Åtgärder för att bredda och arvet/ala användningen av injhmatiamtek- nik, Proposition 1995/96:125. * ' -
Statens offentliga utredningar 1996
Kronologisk förteckning
1. Den nya gymnasieskolan - hur går det? U. 2. Samverkansmönster i svensk forsknings- fmansicring. U. 3. Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser. C.
4. Vem bestämmer vad? EU:s interna spelregler inför regeringskonferensen 1996. UD.
5. Politikområden under lupp. Frågor om EU:s första pelare inför regeringskonferensen 1996. UD.
6. Ett år med EU. Svenska statstjänstemäns erfarenheter av arbetet i EU. UD.
7. Av vitalt intresse. EU:s utrikes- och säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. UD.
8. Batterierna — en laddad fråga. M.
9. Om järnvägens trafikledning m.m. K. 10. Forskning för vår vardag. C. 11. EU-mopeden. Alders- och behörighetskrav för två- och trehjuliga motorfordon. K. 12. Kommuner och landsting med betalnings- svårigheter. Fi. 13. Offentlig djurskyddstillsyn. Jo. 14. Budgetlag - regeringens befogenheter på fmansmaktcns område. Fi. 15. Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga och ekonomiska aspekter av EU:s sjätte utvidgning. UD. 16. Förankring och rättigheter. Om folkomröstningar, uttrådesrän, medborgarskap och mänskliga rättigheter i EU. UD. 17. Bättre trafik med väginformatik. K. 18. Totalförsvarspliktiga m95. Förslag om jobb/studier efter muck, bostadsbidrag, dagpenning, Försäkringar. Fö. 19. Sverige, EU och framtiden. EU 96-kommitténs bedömningar inför regeringskonferensen 1996.
. UD. .
20. Samordnad rollfördelning inom teknisk forskning. U. 21. Reform och förändring. Organisation och verksamhet vid universitet och högskolor efter 1993 års universitets— och högskolereform. U. 22. Inflytande på riktigt - Om elevers rätt till inflytande, delaktighet och ansvar. U. 23. Kartläggning och analys av den offentliga sektorns upphandling av varor och tjänster med miljöpåverkan. N. 24. Från Maastricht till Turin. Bakgrund och övriga EU-lånders förslag och debatt inför regeringskonferensen 1996. UD. 25. Från massmedia till multimedia — att digitalisera svensk television. Ku.
26. Ny kursi trafikpolitiken + Bilagor. K. 27. En strategi" för kunskapslyft och livslångt lärande. U. 28. Det forskningspolitiska landskapet i Norden på 1990-talet. U. 29. Forskning och Pengar. U. 30. Borgenärsbronen — en översyn av 11 kap. brottsbalken. Fi. 31. Attityder och lagstiftning i samverkan + bilagedel. C. 32. Möss och människor. Exempel på bra ['I-användning bland barn och ungdomar. SB. 33. Banverkets myndighetsroll m.m. K. 34. Aktiv arbetsmarknadspolitik + expenbilaga. A. 35. Kriminalunderrättelseregister DNA-register. Ju. 36. Högskola i Malmö. U. 37. Sveriges medverkan i FN:s familjeår. S. 38. Nationalstadsparker. M. 39. Rapport från klimatdelegationen 1995. Klimatrelaterad forskning. M. 40. Elektronisk dokumenthantering. Ju. 41. Statens maritima verksamhet. Fö. ' 42. Demokrati och öppenhet. Om folkvalda parlament och offentlighet i EU. UD. 43. Jämställdheten i EU. Spelregler och verklighelsbilder. UD. 44. Översyn av skatteflykislagen. Reformerat förhandsbesked. Fi. 45. Presumtionsregeln i expropriationslagen. Ju. 46. Enskilda vägar. K. 47. Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för individ och lokalsamhälle. U. 48..Shaping Sustainable Homes in an Urbanizing World. Swedish National Report for Habitat 11. N. 49. Regler för handel med el. N. 50. Förbud mot vapen på allmän plats m.m. Ju. 51. Grundläggande drag i en ny arbetslöshetsförsåk— ring — allemativ och förslag. A. 52. Precisering av handelsändamålet i detaljplan. M. 53. Kalkning av sjöar och vattendrag.M. 54. Kooperativa möjligheter i storstadsområden. S. 55. Sverige, framtiden och mångfalden. A. 55. På väg mot egenföretagande. A. 55. Vågar in i Sverige. A. 56. Hälften vore nog - om kvinnor och män på 90-talets arbetsmarknad. A. 57. Pensionssamordning för svenskar i EU-tjånst. Fi. 58. Finansieringen av det civila försvaret. Fö.
Statens offentliga utredningar 1996
Kronologisk förteckning
59. Europapolitikens kunskapsgrund. En principdiskussion utifrån EU 96-kommitténs erfarenheter. UD. 60. Miljö och jordbruk. Om EU:s miljöregler och utvidgningens effekter på den gemensamma jordbrukspolitiken. UD.
61.01ika länder — olika takt. Om flexibel integration
och förhållandet mellan stora och små stater i EU. UD.
62. EU, konsumenterna och maten — Förväntningar och verklighet. Jo. 63. Medicinska undersökningar i arbetslivet. A. 64. Försäkringskassan Sverige — Översyn av socialförsäkringens administration. S. 65. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik i Sverige. Jo. 66. Utvärderat personval. Ju.
67. Medborgerlig insyn i kommunala entreprenader. Fi. 68. Några folkbokföringsfrågor. Fi. 69.Kompetens och kapital + bilaga. N. 70. Samverkan mellan högskolan och näringslivet. N. 71. Lokal demokrati och delaktighet i Sveriges städer och landsbygd. In. 72. Rättspsykiatriskt forskningsregister. S. 73. Svensk kämteknisk tillsynsverksamhet.
Volym 1 - En granskning. M. 73. Swedish Nuclear Regulatory Activities. Volume 1 — An Assessment. M. 74. Svensk kärnteknisk tillsynsverksamhet.
Volym 2 — Faktaredogörelser. M. 74. Swedish Nuclear Regulatory Activities. Volume 2 — Descriptions. M. 75. Vården i folkhögskolevärlden. U. 76. EU:s regeringskonferens - procedurer, aktörer, formalia. Sammanfattning av ett seminarium i april 1996. UD. 77. Utländska försäkringsgivare med verksamhet i
' Sverige. Fi. ' 78.Elberedskapen. Organisation, ansvarsfördelning och finansiering. N. 79. Översyn av revisionsreglema. Fi. 80. Viktigt meddelande. Radio och TV i Kris och Krig. Ku.
81.Skydd för sparande i sparkasseverksamhet. Fi. 82. En översyn av luft- sjö- och spårtrafikens tillsynsmyndigheter. K. 83.Allmänt pensionssparande. S. 84.15kobrottsforslming. Ju.
85. Egon Jönsson - en kartläggning av lokala sam- verkansprojekt inom rehabiliteringsområdet. S.
86. Utvecklad samordning inom det civila försvaret och fredsräddningstjänsten. Kartläggning, överväganden och förslag. Fö. 87. Tredirnensionell fastighetsindelning. Ju. 88.Kameraövervakning. Ju. 89. Samverkan mellan högskolan och de små och medelstora företagen. N. 90. Sammanhållet studiestöd. U. 91. Den privata vårdens omfattning och framtida ersättningsformer — En översyn av de nationella taxoma för läkare och sjukgymnaster. S. 92.11" i miljöarbetet. M. 93. Ny yrkestraftklagstifming. K. 94. Nationell teleadresskatalog. K. 95. Botniabanan. K. 96. Strukturförändring och besparing. En uppföljning av genomförda förändringar inom försvarsmaktens ledningsorganisation. Fö. 97. Effektivare försvarsfastigheter! Utvärdering av en reform. Fö. 98. Vem styr försvaret? Utvärdering av effekterna av LEMO-reformen. Fö. 99. Aweckling med inlärning. Erfarenheter'från LEMO-reformens aweckling av personal. Fö. 100. Ett nytt system för skattebetalningar. Del A. Ett nytt system för skattebetalningar. Del B. Författningsförslag, förfatuiingskommentarer och bilagor. Fi. 101.Kämavfall — teknik och platsval. KASAMs yttrande över SKBs FUD-Program 95. M. 102. TUFF — Teckenspråksutbildning för föräldrar. U. 103. Miljöbalken. En skärpt och samordnad miljölagstiftning för en hålle utveckling. Del 1 och 2. M. 104.Konsumentskydd på elmarknaden. C. 105. Att främja donationer till universitet och högskolor. U. 106. EU och Sverige — från Kinina till Malmö. Sammanfattning av fyra regionala möten 1995-96. UD.
107. Union utan gränser - konsekvenser, möjligheter, problem. Sammanfattning av ett seminarium i november 1995. UD. 108.Konsumentema och miljön. C. 109. Från åkerlotter till Paradis — ett delbetänkande från Utredningen om universitetsfastigheter m.m. angående överlåtelser och tomträttsupplåtclser av vissa högskolefastigheter. Fi. 110. Inför ett Svenskt kultumät — IT-och framtiden inom kulturområdet. Ku.
Statens offentliga utredningar 1996
Kronologisk förteckning
111.Bevakad övergång. Åldersgränser för unga upp till'30 år. C 112. Integrering av miljöhänsyn inom den statliga förvaltningen. M. 113. En allmän och aktiv försäkring vid sjukdom och rehabilitering. Del 1 och 2. S. 114. En körkortsreform. K. 115.Bamkonventionen och utlärmingslagen. S. 116.Artikel 6 i Europakonventionen och skatte- utredningen. Fi. 117. Expertrapporter från Skatteväxlingskommittén. Fi. 118. Station Stockholm Nord. K. 119. Lättnad i dubbelbeskattningen av mindre företags inkomster. Fi.
120. Högskolan i Malmö — Slutbetänkande. U. 121.Spår, miljö och stadsbild i centrala Stockholm. K. 122. Kunskapssyn och samhällsnytta i hantverkscirklar och hantverksutövande. U. Iakttagelser och förslag efter omstruktureringen av försvarets ledning och stöd. Fö. Miljö för en hållbar hälsoutveckling. Betänkande. Förslag till nationellt handlingsprogram. S. Bilaga 1. Miljörelaterade hälsorisker. S. Bilaga 2. Aktörer och verktyg i miljöhälsoarbetet. S. Environment for Sustainable Health Development — an Action Plan för Sweden. 5. 125. Droger i trafiken. Ju. 126. Doping i folkhälsoperspektiv. Del A och Del B. S. 127. Folkbildningens institutioner. U. 128. Skyddet av kulturmiljön. En översyn av kulturminneslagens bestämmelser om byggnader och kulturmiljöer, prästgårdar, kyrkstäder och ortnamn. Ku. 129. Den kommunala självstyrelsen och grundlagen. In. 130. De två kulturema. Rapporter av Klaus Richard Böhme, Bo Huldt, Carl—Einar Stålvant samt Kent
Zetterberg. Bilagor med underlagsrrtaterial till UTFÖR:s slutbetänkande sou 19%:123. Fö. Extern värdering av hot och förmåga. Bilagor med underlagsmaterial till UTFÖst slutbetänkande SOU l996:123. Fö. Det stora och snabba greppet. Om LEMO-reformens metoder och resultat. Bilagor med underlagsmaterial till UTFÖR:s slutbetänkande SOU l996:123. Fö.
133. Jämställd vård. Olika vård på lika villkor. S. 134. Jämställd vård. Möten i vården ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. S. 135. Fibromyalgi och Duchennes muskeldystrofi. Kunskapsläge och behov av framtida FoU. S. 136. Effekter av EU:s jordbrukspolitik. Jo. 123. 124. 131. 132.
137
138
139. 140. 141. 142. 143.
144. 145.
146. 147. 148.
149. 150.
151. 152. 153.
154. 155.
156.
157. 158. 159. 160. 161. 162.
163. 164.
165.
166. 167
. 168
169 169
169.
. Kommunalförbtmd och gemensam nämnd —
två former för kommunal samverkan. In. . Ny behörighetsreglering på hälso- och sjukvårdens område m.m. S. Skatt på avfall. Fi. KO:s biträde åt enskilda. ln. Vårdavgifter vid rättspsykiatrisk vård, m.m. S. Länsstyrelsernas roll i infrastrukturplaneringen. K. Krock eller möte — Om den mångkulturella skolan. U. Ökad konkurrens i handeln med livsmedel. N. Arbetstid . längd,förläggning och inflytande + bilagedel. A. Att återerövra vardagen. S. Övergångsbestämmelser till miljöbalken. M. Översyn av förvärvslagen och hyreslagen Borgen och pant. .lu. Elberedskapen. Författningsfrågor. N. En allmän och sammanhållen arbetslöshets— försäkring. A. Bidrag genom arbete — En antologi. S. Gruvorna och framtiden. N. Hållbar utveckling i Sveriges skärgårdsområden. M_ . Tre rapporter om studiecirklar. U. Omtankar om vattendrag ett nytt angreppssätt. M. Bostadspolitik 2000 — från produktions— till boendepolitik + Särtryck + Bilaga. ln. Översyn av redovisningslagstiftningen. Ju. Sverige och EMU + Bilagor. Fi. Folkbildningen - en utvärdering. U. Bouppteckningar och arvsskatt. Ju. Rätt att flytta — en fråga om bemötande av äldre. S. På medborgarnas villkor - en demokratisk infrastruktur + bilaga. In. Behov och resurser i vården - en analys. S. Livslångt lärande i arbetslivet — steg på vägen mot ett kunskapssamhälle. Ett diskussionsunderlag. U. Ny kurs i trafikpolitiken. Delbetänkande om beskattning av vägtrafiken. K. Lärare för högskola i utveckling. U. . Gymnasieutbildning för vissa ungdomar med
funktionshinder. U. . Översyn av PBL och va—lagen. In. . Förruelsen av kommuner och landsting. In. . Kommunala fömyelseproblem. En statsvetenskaplig betraktelse. Bilaga 1. In. Kommunerna och den statliga styrningen. Bilaga 11. In.
Statens offentliga utredningar 1996
Kronologisk förteckning
169. Budgetpolitik. En studie av behovsbudgetering i två decentraliserade organisationer. Bilaga III. In. 169. Konkurrensutsättning inom äldreomsorgen i Stockholms stad. Politisk—demokratiska aspekter. Bilaga IV. In. 169. Förändringsmodeller och förändringsprocesser i kommuner och landsting. Några empiriska studier. Bilaga V. ln. 170. Fritidsbåten och samhället. K. 171. Konsekvenserna för CAP av WTO—åtagandena och en östutvidgning. Jo. 172. Licensavgift — en principskiss. Ju. 173. När makten gör fel. Den offentliga tjänsternannens ställning och ansvar. Fi. 174. Handikappinstitutet — för bra hjälpmedel och ökad livskvalitet. S. ' 175. Styming och samverkan. S. 176. Den lokala radion. Ku. 177. Egenmakt — att återerövra vardagen. S. 178. IT och miljön. En samling goda exempel. lT-korru'nissionens rapport 4/97. K.
Statens offentliga utredningar 1996
Systematisk förteckning
Statsrådsberedningen
Möss och människor. Exempel på bra IT-användning bland barn och ungdomar. [32]
J ustitiedepartementet
Kriminalunderrättelseregister DNA—register. [35] Elektronisk dokumenthantering. [40] Presumtionsregeln i expropriationslagen.[45] Förbud mot vapen på allmän plats mm. [50] Utvärderat personval. [66] Ekobrottsforskning. [84] Tredimensionell fastighetsindelning. [87] Kameraövervakning. [88] Droger i trafiken. [125] Översyn av förvärvslagen och hyreslagen Borgen och pant. [148] Översyn av redovisningslagstifmingen. [157] Bouppteckningar och arvsskatt. [160] Licensavgift — en principskiss. [172]
Utrikesdepartementet
Vem bestämmer vad? EU:s interna spelregler inför regeringskonferensen 1996. [4] Politikornråden under lupp. Frågor om EU:s första pelare inför regeringskonferensen 1996. [5] Ett år med EU. Svenska statstjänstemäns erfarenheter av arbetet i EU. [6] Av vitalt intresse. EU:s utrikes» och säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. [7] Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga och ekonomiska aspekter av EU:s sjätte utvidgning. [15] Förankring och rättigheter. Om folkomröstningar, utträdesrätt, medborgarskap och mänskliga rättigheter i EU. [16] Sverige, EU och framtiden. EU 96-kommitténs bedömningar inför regeringskonferensen 1996. [19] Från Maastricht till Turin. Bakgrund och övriga EU-länders förslag och debatt inför regeringskonferensen 1996. [24] Demokrati och öppenhet. Om folkvalda parlament och offentlighet i EU. [42] Jämställdheten i EU. Spelregler och verklighetsbilder. [43]
Europapolitikens kunskapsgrund.
En principdiskussion utifrån EU 96—kommitténs erfarenheter. [59] Miljö och jordbruk. Om EU:s miljöregler och utvidgningens effekter på den gemensamma
' Olika länder — olika takt. Om flexibel integration
och förhållandet mellan stora och små stater i EU. [61] EU:s regeringskonferens — procedurer, aktörer, formalia. Sammanfattning av ett seminarium i april 1996. [76] EU och Sverige — från Kiruna till Malmö. Sammanfatming av fyra regionala möten 1995-96. [106] Union utan gränser —.konsekvenser, möjligheter, problem. Sammanfattning av ett seminarium i november 1995. [107]
Försvarsdepartementet Totalförsvarspliktiga m95. Förslag om jobb/studier efter muck, bostadsbidrag, dagpenning, försäkringar. [18]
Statens maritima verksamhet. [41] Finansieringen av det civila försvaret. [58] Utvecklad samordning inom det civila försvaret och fredsräddningstjänsten. Kartläggning, överväganden och förslag. [86]
Strukturförändring och besparing. En uppföljning av genomförda förändringar inom försvarsmaktens ledningsorganisation. [96] Effektivare försvarsfastigheter! Utvärdering av en reform. [97] Vem styr försvaret? Utvärdering av
effekterna av LEMO—reforrnen. [98] Avveckling med inlärning. Erfarenheter från LEMO-reformens avveckling av personal. [99] Iakttagelser och förslag efter omstruktureringen av försvarets ledning och stöd. [123] De två kulturerna. Rapporter av Klaus Richard Böhme, Bo Huldt, Carl-Einar Stålvant samt Kent Zetterberg. Bilagor med underlagsmaterial till UTFÖst slutbetänkande SOU 1996:123. [130] Extern värdering av hot och förmåga. Bilagor med underlagsmaterial till UTFÖst slutbetänkande SOU 1996:123. [131] Det stora och snabba greppet. Om LBMO-reformens metoder och resultat. Bilagor med underlagsmaterial till UTFÖR:s slutbetänkande SOU 1996:123. [132]
Socialdepartementet
Sveriges medverkan i FN:s familjeår. [37] Kooperativa möjligheter i storstadsområden. [54] Försäkringskassan Sverige — Översyn av socialförsäkringens administration. [64] Rättspsykiatriskt forskrtingsregister. [72]
jordbrustlitiken. [60]
Statens offentliga utredningar 1996
Systematisk förteckning
Allmänt pensionssparande. [83]
Egon Jönsson — en kartläggning av lokala samverkansprojekt inom rehabiliteringsområdet. [85] Den privata vårdens omfattning och framtida ersättningsformer — En översyn av de nationella taxoma för läkare och sjukgymnaster. [91] En allmän och aktiv försäkring vid sjukdom och rehabilitering. Del 1 och 2. [113] Barnkonventionen och utlänningslagen. [115] Miljö för en hållbar hälsoutveckling.
Betänkande. Förslag till nationellt handlingsprogram. [1241 Bilaga 1. Miljörelaterade hälsorisker. [1241 Bilaga 2. Aktörer och verktyg i miljöhälsoarbetet. [124] Environment for Sustainable Health Development — an Action Plan for Sweden. [124] Doping i folkhälsoperspektiv. Del A och Del B. [126] Jämställd vård. Olika vård på lika villkor. [133] Jämställd vård. Möten i vården ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. [134] Fibromyalgi och Duchennes muskeldystrofr. Kunskapsläge och behov av framtida FoU. [135] Ny behörighetsreglering på hälso- och sjukvårdens område m.m. [138] Vårdavgifter vid rättspsykiatrisk vård; m.m. [141] Att återerövra vardagen. [146]
Bidrag genom arbete — En antologi. [151] Rätt att flytta — en fråga om bemötande av äldre. [161] Behov och resurser i vården — en analys. [163] Handikappinstitutet — för bra hjälpmedel och ökad livskvalitet. [174] Styrning och samverkan. [175] Egenmakt — att återerövra vardagen. [177]
Kommunikationsdepartementet
Om järnvägens trafikledning m.m. [9] EU-mopeden. Ålders— och behörighetskrav för två- och trehjuliga motorfordon. [11] Bättre trafik med väginformatik. [17] Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. [26] Banverkets myndighetsroll m.m. [33] Enskilda vägar. [46] En översyn av luft- sjö- och spårtrafikens tillsynsmyndigheter. [82]
Ny yrkestraftklagstiftning. [93] Nationell teleadresskatalog. [94]
Botniabanan. [95] En körkortsreforrn [1'14] Station Stockholm Nord. [118] Spår, miljö och stadsbild i centrala Stockholm. [121] länsstyrelsernas roll i infrastrukttuplaneringen. [142] Ny kurs i trafikpolitiken. Delbetänkande om
Fritidsbåten och samhället. [170] IT och miljö. En samling goda exempel. lT—kommissionens rapport 4/97 . [178]
Finansdepartementet
Kommuner och landsting med betalnings- svårigheter. [12] Budgetlag — regeringens befogenheter på finansmaktens område. [14] Borgenärsbrotten — en översyn av 11 kap. brottsbalken. [30] Översyn av skatteflyktslagen. Reforrnerat förhandsbesked. [44] Pensionssamordning för svenskar i EU-tjänst. [57] Medborgerlig insyn i kommunala entreprenader. [67] Några folkbokföringsfrågor. [68] Utländska försåkringsgivare med verksamhet i Sverige. [77] Översyn av revisionsreglema. [79] Skydd för sparande i sparkasseverksamhet. [81] Ett nytt system för skattebetalningar. Del A. Ett nytt system för skattebetalningar. Del B. Författningsförslag, författningskommentarer och bilagor. [100] Från åkerlotter till Paradis — ett delbetänkande från Utredningen om universitetsfastigheter m.m. angående överlåtelser och tomträttsupplåtelser av vissa högskolefastigheter. [109] Artikel 6 i Europakonventionen och skatte- utredningen. [116] Expertrapporter från Skatteväxlingskommittén. [117] Lättnad i dubbelbeskattningen av mindre företags inkomster. [119] — Skatt på avfall. [139] Sverige och EMU + Bilagor..[158] När makten gör fel. Den offentliga tjänstemannens ställning och ansvar. [173]
Utbildningsdepartementet
Den nya gyrrmasieskolan — hur går det? [1] Samverkansmönster i svensk forskningsfinansiering. [21 Samordnad rollfördelning inom teknisk forskning. [20]
Reform och förändring. Organisation och verksamhet vid universitet och högskolor efter 1993 års universitets— och högskolereforrn. [21]
Inflytande på riktigt — Om elevers rätt till inflytande, delaktighet och ansvar. [22] En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande. [27] Det forskningspolitiska landskapet i Norden på
beskattning av vägafiken. |165| 122132! [23]
Statens offentliga utredningar 1996
Systematisk förteckning
Forskning och Pengar. [29] Högskola i Malmö. [36] Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för individ och lokalsamhälle. [47] Värden i folkhögskolevärlden. [75] Sammanhållet studiestöd. [90]
TUFF — Teckenspråksutbildning för föräldrar. [102] Att främja donationer till universitet
och högskolor. [105]
Högskolan i Malmö — Slutbetänkande. [120] Kunskapssyn och samhällsnytta i hantverkscirklar och hantverksutövande. [122]
Folkbildrtingens institutioner. [127]
Krock eller möte — Om den mångkulturella skolan. [143] Tre rapporter om studiecirklar. [154] Folkbildningen — en utvärdering. [159] Livslångt lärande i arbetslivet — steg på vägen mot ett kunskapssamhälle. Ett diskussionsunderlag. [164] Lärare för högskola i utveckling. [166] Gymnasieutbildning för vissa ungdomar med funktionshinder. [167]
Jordbruksdepartementet
Offentlig djurskyddstillsyn. [13]
EU, konsumenterna och maten — Förväntningar och verklighet. [62] Administrationen av EU:s jordbrukspolitik
i Sverige. [65] Effekter av EU:s jordbrukspolitik. [136] Konsekvenserna för CAP av WTO-åtagandena och en östutvidgning. [171]
Arbetsmarknadsdepartementet
Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga. [34] Grundläggande drag i en ny arbetslöshetsförsäkring — alternativ och förslag.[51] Sverige, framtiden och mångfalden. [55] På väg mot egenföretagande. [55] Vägar in i Sverige. [55]
Hälften vore nog - om kvinnor och män på 90-talets arbetsmarknad. [56]
Medicinska undersökningar i arbetslivet. [63] Arbetstid längd,förläggning och inflytande + bilagedel. [145] En allmän och sammanhållen arbetslöshets- försäkring. [150]
Kulturdepartementet
Från massmedia till multimedia — att digitalisera svensk television. [25]
Viktigt meddelande.-
Radio och TV i Kris och Krig. [80] Inför ett Svenskt kulturnät - IT och framtiden inom kulturområdet. [110] Skyddet av kultumiiljön. En översyn av kulturntinneslagens bestämmelser om byggnader och kultumtiljöer, prästgårdar, kyrkstäder och ortnamn. [128] Den lokala radion. [176]
Näringsdepartementet
Kartläggning och analys av den offentliga sektorns upphandling av varor och tjänster med miljöpåverkan. [23] Shaping Sustainable Homes in an Urbanizing World. Swedish National Report for Habitat II. [48] Regler för handel med el. [49] Kompetens och kapital + bilaga. [69] Samverkan mellan högskolan och näringslivet. [70] Elberedskapen. Organisation, ansvarsfördelning och finansiering. [78] Samverkan mellan högskolan och de små och medelstora företagen. [89]
Närings- och handelsdepartementet Ökad konkurrens i handeln med livsmedel. [144] Elberedskapen. Författningsfrågor. [149]
Gruvorna och framtiden. [152]
Civildepartementet
Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser. [3] Forskning för vår vardag. [10] Attityder och lagstiftning i samverkan + bilagedel. [31] Konsumentskydd på elmarknaden. [104] Konsumenterna och miljön. [108] Bevakad övergång. Åldersgränser för unga upp till 30 år. [111]
Inrikesdepartementet
Lokal demokrati och delaktighet i Sveriges städer och landsbygd. [71] Den kommunala självstyrelsen och grundlagen. [129] Kommunalförbund och gemensam nämnd — två former för kommunal samverkan. [137] K0:'s biträde åt enskilda. [140] Bostadspolitik 2000 — från produktions- till boendepolitik + Särtryck + Bilaga [156] På medborgarnas villkor — en demokratisk infrastruktur + bilagor. [162]
___—___—
Statens offentliga utredningar 1996
Systematisk förteckning
Översyn av PBL och va-lagen. [168] Fömyelsen av kommuner och landsting. [169] Kommunala fömyelseproblem. En statsvetenskaplig betraktelse. Bilaga 1. [169] Kommunerna och den statliga styrningen. Bilaga 11. [169] Budgetpolitik. En studie av behovsbudgetering i två decentraliserade organisationer. Bilaga III. [169] Konkurrensutsättning inom äldreomsorgen i Stockholms stad. Politisk-demokratiska aspekter. Bilaga IV. [169] Förändringsmodeller och förändringsprocesser i kommuner och landsting. Några empiriska studier. Bilaga V. [169]
Miljödepartementet
Batterierna — en laddad fråga. [8] Nationalstadsparker. [38]
Rapport från klimatdelegationen 1995. Klimatrelaterad forskning. [39] Precisering av handelsändamälet i detaljplan. [52] Kalkning av sjöar och vattendrag [53] Svensk kärnteknisk tillsynsverksamhet. Volym 1 — En granskning. [73] Swedish Nuclear Regulatory Activities. Volume 1 - An Assessment. [73] Svensk kämteknisk tillsynsverksamhet. Volym 2 — Faktaredogörelser. [74] Swedish Nuclear Regulatory Activities. Volume 2 — Descriptions. [74] IT i miljöarbetet. [92]
Kärnavfall — teknik och platsval. KASAMs yttrande över SKBs FUD»Program 95. [101] Miljöbalken. En skärpt och samordnad miljölagstiftning för en hållbar utveckling. Del 1 och 2. [103] Integrering av miljöhänsyn inom den statliga förvaltningen. [112]
Övergångsbestämmelser till miljöbalken. [147] Hållbar utveckling i Sveriges skärgårdsområden. [153] Omtankar om vattendrag ett nytt angreppssätt. [155]
Algblomning Via Internet
Miljödatacentrum, MDC, i Kiruna specialiserar sig på att använda satel- litinformation för miljöändamål. Utbredning av algblomning men också oljeutsläpp från båtar, kväve- läckage från grödor är exempel på uppgifter som MDC kommer att arbeta med, se även artikel på sid 16.
Satellitbilden (NOAA, National Oceanic and Atmospheric Administration, AVHRR, Advanced Very High Resolution) visar ett exempel på utbredningen av blå- grönalger (cyanobakterier) i Egentliga Östersjön den 17 augusti 1996. Denna Internet—information ges dagligen under algblomnings- sägongen juli till september för havsområdena Egentliga Östersjön, Bottenhavet samt Finska Viken.
Bilden visar endast algblomningen i det stadium då blågrönalgerna flutit upp till ytan och ansamlats i stora sjok och därmed blivit tolkningsbara med hjälp av satellitdata.
Källa: Naturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, telefon 08—16 47 88.
Fler algblomningsbilder: http://www.geo.su.se/cgi-bin/ naturgeo/marin/ab/abmain.htm
IT och miljön
Vad betyder informationstekniken (IT) för miljön? Är konse- kvenserna av storskalig IT—användning enbart positiva?
IT är ingen undermedicin som löser våra miljöproblem men på många områden finns en potential att positivt påverka mil- jön med hjälp av informationsteknik. Du är hundra gånger mer miljövänlig när du skickar e-post än när du skickar brev.
IT och miljön är gjord i reportageform och rapporten ger många goda exempel runt om i Sverige där IT ger miljövinster. I skrif- ten ges också förslag på vad som kan göras för att underlätta utvecklingen mot mer miljöanpassade verksamheter.
Det är viktigt att utnyttja de möjligheter som finns genom policybeslut hos företag och myndigheter. Denna idéskrift är ett steg i den riktningen och kan ge inspiration till arbetet mot en hållbar utveckling. IT och miljön har skrivits av miljöjour- nalisterna Lars-Eric Sjölander. och Leif Lövström på IT—kom- missionens uppdrag.