IT och miljön : en samling goda exempel : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

äan.,

min

ut

Statensoffentliga utredningar

WW 1996:178

Kommunikationsdepartementet

IT Ön

och milj

En samling goda exempel

IT-kommissionens

4/97

rapport

Delbetänkande av IT-kommissionen Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpasfrån Fritzes kundtjänst. För remissutsändningarav SOU ochDs svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskanslietsförvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

Svarapâ remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen,1993.

En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svarapå remiss. - som Broschyren kan beställashos:

Regeringskanslietsförvaltningskontor

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08405 10 25

Norstedts Tryckeri AB ISBN 91-38-20442-8 Stockholm 1997 ISSN 0375-250X

áPe;

Statens offentliga utredningar

w w

1996:178

w

Kommunikationsdepartcmentet

IT ön

och

milj

en samling goda exempel

-

Med denna skrift vill IT-kommissionen

Visa den mångfald av upp IT-tillämpningar

som kan bra för Vår

vara livsmiljö.

iølzøbataáuzøáøwulrøáitiøhäldbbâøhøküüwbüøârüávødiøtøwhüwwødøátárffrå

Redaktörer och skribenter: Lars-Eric Sjölander och Leif Lövström. Foto: Elisabeth Enger, Lasse Fredriksson, Per Landén,

Lars-Eric Sjölander och Sture Ytterberg.

Form/illustrationer: Marie-Anne Egerö, Svensk Information AB. Tryck: Norstedts Tryckeri AB, 1997. © IT-kommissionen. Citera gärna uppge källan. men E-post: itkommissionen@communications.ministryse På IT-kommissionens hemsida Internet hittar du hela skriften:

http://wwwitkommissionense

Ytterligare exemplar skriften kan

av beställas från Fritzes kundtjänst.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm.

Telefax: 08-690 91 91, telefon 08-690 91 90. ISBN: 91-38-20442-8 ISSN: 0375-250X

ininasavv;znøbzøwaatavubøøwvátøvxømønatøøxøqaøøzzanmwnataaaw

Innehåll

Förord 5

Vad betyder IT för miljön

-

Ökad naturhänsyn med digital karta

ger ny

spara Grönare transporter med hjälp IT 73 av -

Datorn hjälper Götehorgsresenärer 78

Intelligent hus stora energivinster 80 ger

Förslag för underlätta utveckling

aetaqøwkuaäseataøvpdøaøautavønaaueqøaaamxøvwtwøzaooømm

IT

och

miljön

Förord

IT-kommissionens uppgift främja bred användning infor-

är att en av mationsteknik, IT. Vi skall råd till regeringen i övergripande och

ge

strategiska frågor inom IT-området, visa goda exempel och sprida

kunskaper samt lämna förslag till åtgärder.

Med föreliggande idéskrift vill bidra till sprida goda exempel

att om hur skilda verksamheter kan bedrivas miljömässigt bättre

ett sätt med hjälp IT. Skriften syftar inte till frågan

av att ge ett svar om hur stora miljöeffekter informationstekniken har.

Vi vill visa vad kan göras för ytterligare underlätta utveck-

som att

lingen miljöanpassade verksamheter. Slutligen vill också

mot mer beröra de negativa konsekvenser för miljön IT-användningen i

som vissa fall kan medföra.

Skriften har utarbetats miljöjournalisterna Leif Lövström och

av Lars-Eric Sjölander. Arbetet med att ta fram goda exempelhar skett i samarbete med Tommy Månsson, Miljövårdsberedningen.

Stockholm i 1997

mars

Ann-Marie Nilsson

Kanslichef

IT-kommissionen

lVi kommer

från franskans mi-

/ l

, , -

áiitfáfå/âueliâ: IT Vad

betyder

cus i mitten av

. ° "

b t t"/I 7

l lirtjf/,iielgenibncigiäning,

omgivande förhållanden Informationstekniken används inomr alla samhällsanvänds ordet särskilt i numer snart sagt

fråga Om samspelet mel sektorer och många gånger till förmån för vår livsmiljö. Bonden - Ian omgivningen och använder datorstyrda skördetröskor för att öka skörden och samtidigt däri verkande männis-

kor, djur eller andra minskaläckaget av gödningsämnen.

Organismer- 50m ekolo I sjukvården skickar över röntgenbilder för rådgivning via teleman gisk fackterm är det nätet i stället för skicka patienterna till det större sjukhuset. att samma sak som biotop. Fastighetsförvaltaren energi med hjälp sinnrika styrsystem | denna skrift används sparar av

Orden betydelsen: fYSiSk för värme och ventilation. För inte tala bilskolan lär sina att om som miljö, naturmiljö, yttre elever köra bil släppa några I samtliga fall har utan att ut avgaser. ny miljö, livsmiljö till Skill- .

informationsteknik varit förutsättning för möjligheterna till miljö-

nad från exempelvis en

inomhusmiljö eller arbets- förbärrrrngar

milö.l IT och miljo. hor alltsa.. o . . .ihop. Därmed inte. sagt att informa-. intimt KÄLLAZNATIONAL- ENCYKLOPHNN tionstekniken alltid automatiskt medför bra miljöeffekter.

Peter Arnfalk vid Internationella miljöinstitutet vid Lunds universi-

tet forskar IT:s miljöeffekter:

om

"ll har oerhörd votential ntinslttt det industriella samhällets en l att

miljopiiverkaii teknilten ;ntviitttls Iniljåisjaiptliikt CiiiiClQYiYI om ett ur . i betyder informations- och rationellt siitt. ili;iil'l'utitvttjas llzs miljöjite1tti;tl dåligt i dap.

teknlk- lT gör det mölllgltatt stallet iniortnationstekttikens ntojligheter Iitl.

l rurentieras att spara

lagra, bearbeta, överföra och pre- . minska kostnader och Ska llexihiliteten i arbetet. sentera text, ljud, bild och data. Det Vi kan lvåide tid. siinka kostnader och iörhattra nttljöit med innebär bland annat datorer, tejefonen spara

faxar med mera men också de ledning lilizs ltjalp. det liirtttsâttter miljomöjligheterna láattre heaktrts men att ar, kablar och annat som gör det möjvid design. produktion och ;tnviittdning lili-piLlLllCI'an vadivi av ser ligt att nå kontakt oavsett geografiska

avstånd alla och dkig. samt program I

tjänster 50m anVänder Telefoner, faxar, l radio, datorer med flera informationstekniska

prod

uppfinningar gör det möjligt för alla kunskap och att

oss att mer

kommunicera med varandra över hela jorden.

Tekniken sådan är varken ond eller god, även den kan med-

som om föra både bra och dåliga effekter vår omgivning. Det är bur bestämmer ska använda informationstekniken avgör dess

att som påverkan den yttre miljön. Vi- kan välja tillverka och köpa

att produkter har liten inverkan miljön, återanvända utrustning

som att och att återvinna de metaller, plaster och kan bli bestånds-

annat som

delar produkter.

i nya

Vi kan också välja att utnyttja större eller mindre del den

en av potential till miljöfördelar informationstekniken, rätt använd,

som kan upphov till. Det handlar alltså våra val.

ge om

I regeringens proposition 1995/96125 om åtgärder för att bredda oc/o utveckla användningen informationstekniksägs IT vik-

av att ger ett tigt stöd för miljöarbetet och det finns goda förutsättningar för

att att den Ökade användningen informationsteknik ska övervägande

av positiva konsekvenser för miljön.

För att motverka informationsteknikens negativa inverkan har

rege-

ringens kretsloppsdelegation föreslagit att återförsäljare av elektriska och

elektroniska produkter ska bli tvungna att ta hand sina gamla dato-

om

TV-apparater etc när de inte längre kan användas. Detta så kallade rer, producentansvar innebär att slutanvända elektriska och elektroniska varor inte längre ska läggas soptipp, förbrännas eller fragmenteras.

Miljövårdsberedningen presenterade våren 1996 betänkandet I Ti

miljöarbetet SOU 1996:2. Där föreslogs bland annat inrättandet

av Svenska miljönätet, informationsnätverk Internet, med stöd för

ett

miljöarbetet i kommuner, myndigheter och företag. Här skulle

myn-

digheter miljöområdet göra grundläggande miljödata gratis till-

gängliga. Förslaget har vunnit gehör i regering och riksdag. Målet är

att miljönätet ska i drift i december 1997.

vara

I betänkandet några exempel hur IT kan användas positivt för ges

miljön:

ersätta tryckning och pappersdokument, till

genom att transport av exempel med hjälp elektronisk och elektronisk dokumentav post

hantering,

för minska resandet, elektroniska konferenssystem, teleatt genom fonkonferenser och interaktiv TV,

ökad tillgång till miljöinformation.

genom

Vi sägs de åren ha klivit in i informations- eller kunskapssenaste samhället, efterträdare till jordbrukssamhället och industrisamhälen let. Om jordbrukssamhället karakteriserades närhet och hushållav ning med så har industrisamhället kännetecknats naturresurser, av en allt snabbare omsättning råvaror och ett krympande livsrum. av av Jordens befolkning börjar bli för för att klara den rika världens stor av

slit- och släng-livsstil.

En motreaktion har växt fram den slösaktiga livsstilen, bland mot att världens länder antagit ett annat genom

handlingsprogram för hållbar utveckling

-

Agenda 21.

Men vad kommer karakterisera inforsom att mations- och kunskapssamhället är ännu för tidigt säga. Kommer informationstekniken att bidra till ökad hushållning med att en naturreeller kommer bara använda teksurserna att niken för i resursslukande hjulatt samma spår tidigare IT är ingen undermedicin som löser alla miljöproblem, men många som områden finns potential minska samhälen att lets miljöpåverkan med hjälp informationsav

teknik. Det är viktigt utnyttja de möjligheter finns

att som genom

policybeslut hos företag och myndigheter. Denna idéskrift i

är ett steg

den riktningen.

kommer

från franskans mi-

/ / , , -

låZrsmÅÃ-â-UÃZS: IT Vad

betyder

cus i mitten av

befintligt ställe.

I betydelsen omgivning,

omgivande förhållanden Informationstekniken används snart sagt alla samhällsanvänds ordet särskilt i numer inom

fråga Om Samspelet mel sektorer och många gånger till förmån för vår livsmiljö. Bonden lan omgivningen och använder datorstyrda skördetröskor för öka skörden och samtidigt att däri verkande männis-

kor, djur eller andra minskaläckaget av gödningsämnen.

079371577753550m ek°|° I sjukvården skickar över röntgenbilder för rådgivning via teleman gisk fackterm är det nätet i stället för att skicka patienterna till det större sjukhuset. samma sak som biotop. Fastighetsförvaltaren energi med hjälp sinnrika styrsystem | denna skrift används sparar av

Ordet i betYde|5eTl3fysisk för värme och ventilation. För inte tala bilskolan lär sina att om som miljö, naturmiljö, yttre elever köra bil släppa några I samtliga fall har utan att ut avgaser. ny miljö, livsmiljö till skill- .

informationsteknik varit förutsättning för möjligheterna till miljö-

nad från exempelvis en

inomhusmiljö eller arbets- förbättringar

milö.J IT och miljo. hor alltsao . . .ihop. Därmed . att informa-. intimt inte sagt KÄLLA:NATIONAL- ENcYKlopEDlN tionstekniken alltid automatiskt medför bra miljöeffekter.

Peter Arnfalk vid Internationella miljöinstitutet vid Lunds universi-

tet forskar IT25 miljöeffekter:

om

"ll har oerhörd jmtential minska det industriella samhällets" en att

miljöpåiverlxxtir tekniken ;mviintls miljösynpunkt effektivt i om ett ur . betyder informations. oeh rationellt siitt. ljÃil'l'utnyttjas liljzs miljåipoteiiti;tl dåligt i dag.

teknlk gör det u T mölügtatt l stallet premieras inforntationstekitikens möjligheter att spara tid,

lagra, bearbeta, överföra och pre- , minska kostnader och Ska llexiláiliteten i arbetet. sentera text, ljud, bild och data. Det

datgref tdefonerl 1 kan hade tid, siinka kostnader och förhiittixt miljön med innebär bland annat spara

faxar med mera me" °cksåvdelednmg llzs hjalp. det förutsatter miljöntöjlighetermt battre beaktas men att ar, kablar och annat som gör det möjvid design. plLlLllI'iI1och ;tnviinehiing lilj-jvrotlukter" an vadivi av ser ligt att nå kontakt oavsett geografiska

avstånd och d samt alla program I 1 v I tlänster 50m anlände Telefoner, faxar, l radio, datorer med flera informationstekniska

produkterna.

uppfinningar gör det möjligt för alla att kunskap och att

oss mer

takt. De huvudsakliga kommunikationsmedlen: telefonen, datorn tre och TVzn, spås inom kort integreras, i alla fall datorn och TV:n för konsumentbruk. Telenätet utvecklas och digitala kabel-TV-nät börjar byggas ut redan i år och därmed öppnas möjligheter till

en mängd

interaktiva tjänster till våra TV-apparater. Vi kan till exempel beställa hem Videofilmer och dataspel, handla eller enklare ett sätt koppla upp oss till Internet. En kommande produkt för alla bli sammanlänkning de tros en av funktioner finns i dagens bärbara dator och mobiltelefon. Denna som

personal assistant" skulle bli vår ständiga kommunikationsmöjlighet

med omvärlden. Informationsteknik då främst datortillämpningar finns också inbyggt i en mängd produkter och Vi kan hitta små mikroprocesser. eller minneschips i bankomaten, tvättmaskinen, bilmoprocessorer torn, med liksomá styrutrustning fabriken, skolan, sjukmera, huset och i allt större utsträckning också i våra hem.

W kan hitta småmikroprocessorerellerminneschips bankomaten,i tvättmaskinen,bilmotom och allti störreutsträckningvårai hem.

unnaøtatottowauvseeuøawøwiu:at:ønkuueøøaavooowwaüøamuaø

IT-

Godaexempel på

för

användning miljon

Informationsteknik har många olika användningssärt. Vid presentationen de goda exemplen över IT-användning har strukturerat av dem i några block beroende hur informationsteknikenanvänds. Ibland exempel tänkas in i flera block. kan ett passa

Blocken är indelade efter följande användningssätt:

IT används arbetsredskap i miljöarbetet: för att vinna som ett rent tid och för fram bättre beslutsunderlag. Ett exempel är de att ett

dataprogram snabbt utför komplicerade beräkningar vilka endast

som fåtal skulle klara räkna för hand. ett av oss av att ut

IT möjliggör sätt utföra airbetsuppgift. Med hjälp

nya att en av

videokonferensutrustning kan till exempel två personer samtidigt

arbeta med ritning eller dokument fast de sitter många mil samma ifrån varandra. Utlokaliserade företag, Folksams kundtjänst Möja i som Stockholms skärgård, eller nystartade IT-verksamheter, multimesom diaföretaget Crypton i Svenstavik, visar informationsteknik är att en framtidsbransch för hela Sverige. IT används För utbildning och information, bland annat med hjälp multimedia och distans. av IT används för effektivisera energi och naturatt processer, spara till exempel datastyrda fordonsflottor vägar-na eller resurser, genom intelligenta hus. Med hjälp sk virtual reality kan lära oss av a flyga eller köra bil simulator. i en För varje block Faktaruta med uppgift vilka presenteras en om

miljömöjligheter finns vid användning olika IT-tillämpningar.

som av

rwwuunavøzøazaøârbzøauaae:øxøaeøønzuøøsaaqøvuvuwuø-aqøzøøw

För vissa de goda exemplen redovisas också vilken miljöpotential

av som finns för motsvarande företag eller verksamheter.

Vi har funnit de arbetar med IT-lösningar sällan tänker

att som

de har någon påverkan miljön eller Även med om om man vet sig att miljöeffekter finns har det oftast inte gjorts någon utvärdering över hur dessa är.

stora

Därför är de uppgifter lämnas miljöpåverkan ofta som om ganska

grova uppskattningar. För vissa exempel är det svårt uppskatta

att ens vilken effekt finns för den miljön, till exempel

som yttre av att lägga

ut miljöinformation Internet.

som arbetsredskap

i

miljöarbetet

Vad skulle våra och datorer Nog skulle det kännas

göra utan telefoner

.konstigt och handikapp för många utan dessa som ett gravt om var hjälpmedel i vårt dagliga arbete och fritiden. Telefonen är en självklar del vår vardag och den finns tillgänglig nästan än befinner av var oss. Datorn har inte blivit lika vanlig telefonen, fast utvecklingen ännu som går fort i den riktningen. I och med datorn och telefonen också kan att kommunicera med varandra har våra kommunikationsmöjligheter ökat

ytterligare.

Genom använda informationstekniken sätt finns att ett smart stora möjligheter arbeta effektivare. Med elektronisk och fax kan nå att post adressat fortare än skickar brev med posten. Dessutom rätt om ett

belastas inte miljön med luftutsläpp från postbilar- eller flygplan.

Använder eller datorfax kan också pappersanvändningen mine-post ska. Stora datamängder kan med hjälp datafiler och disketter snabbt av överföras till datasystem utan behov extra bearbetning. mottagarens av Yelefon- eller kan ersätta fysiska arbetsmöten och

zzideokonferenser

många gånger reduceras därmed utsläpp luftföroreningar från bilar av

eller flygplan. På ungdomsnätverket q2000:s Miljödialogen och

Kommunförbundets SK Direkt pågår ständiga elektroniska konferenser

vad är gång i Miljösverige.

om som All information finns lagrad i databaser, ett-rom och Internet som

förutsättningar fram dagsfärskt beslutsunderlag, under för-

ger att ta ett utsättning ska leta och sökkällorna är uppdaterade. att vet var att Här finns ännu mycket önska, även svensk miljöinformation nu att om allvar kommit Internet, såväl från myndigheter som organisaut

tioner. När Naturvårdsverket har byggt det Svenska Miljönätet

upp omkring 1998 blir det ännu lättare för datoranvändare hitta aktuell

att

svensk miljöinformation.

I och med mycket del det svenska kartnätet blivit digi-

att en stor av

taliserat har geografiska informationssystem GIS blivit vanligare för pla-

nering och ärendehandläggning hos myndigheter ochföretag. GIS-kar-

tagits fram medhjälp miljödatabaser, kan underlätta tor, som av egna överblicken olika åtgärders konsekvenser, speciellt över de naturliga

av gränser olika kommuner och län utgör. l Älvkarleby kommun

som används naturdatabas för fram plankartor i den fysiska plane-

en att ta ringen. I Sollentuna hjälper skolelever till hålla kommunens miljo

att databas aktuell.

Skräddarsydda dataprogram används mängd områden i det före-

en

byggande miljöskyddet, exempelvis vid simulering hur luftutsläpp

av ett från planerad fabrik eller motorled kommer påverka omgiv-

en en ny att ningen. Andra användningsområden beskriva miljökonsekvenser

är att

buller, för strategisk avfallsplanering, vid val olika energialternativ

av av och för beräkna kritiska belastningsgränser för nedfall.

att surt

Satel/irdara och satellitbilder kommer bli allt viktigare instru-

att ett

för miljöövervakningen. Det blir lättare långsiktiga effekter

ment att se

miljön, också fastställa ursprunget till oljeolyckor och

men att

utbredningen av algblomningen i Östersjön.

l- L|I I

L.:

:L

:o

2 x stor

miljö-

potential,

x viss d miljö-

potential

08OQG§ODOIJ$QOD90Gñäiñâiüüüâüâüüdiüü@üäüüIGG$@M#$$EOOQâáñ;SGGQJO9DGGWGâOWOG

Miljödatacentru m

- bevakar kondition

jordens

Det svårt att sia framtidens miljö. hängde man kunde .överom samman genom att

På Miljödatacentrum i Kiruna vill man blicka större I och med satellitåldern en yta. " inte spå i kristallkulan utan få miljöfakta i

finns utsiktspunkt oändlig dimension.

en av tid. Ambitionen är att bli spindeln i nätet

i ett globalt nav för digitala miljödata. Miljödatacentrum Den insamlade miljöinformationen skall Å

Miljödatacentrum MDC, invigdes så sent

finnas lättillgängligt på Internet.

i augusti i fjol. Tanken är att Miljö-

som

Kiruna har gjort sig vida berömt för sin hög- datacen-trum och Kiruna ska viktig roll i en

klassiga järnmalm. Enorma slagghögar vittnar A övervakning världens miljö och miljöförän-

av

decenniers gruvbrytning. dringar. Övervakningen i sig sköts olika om av

I och med satellitåldern har Kiruna också satelliter går i sina banor jorden och som runt

skaffat ledande position inom rymdtek- registrerar miljödata. De töms sin informa-

sig en

nik och dagsfärska satellitbilder. Avslöjandet tion när de rymdstationen Esrange. passerar

det verkligen hade skett reaktorhave- Kiruna har inte längre bara ett rymdben att om att ett -

i Tjernobyl placerade Kiruna och systerföre- stå utan också ett miljöben, säger nyblivne

Satellitbild världskartan. vdzn Olle Nåbo Miljödatacentrum. taget

Etableringen kan gruv

ge samma status som

oändlig dimension brytningen gett Kiruna. MDC specialiserar

Upplösningen satellitbilder förfinas stän- bland använda satellitinformation för annat att

digt. När våra förfäder behövde skaffa sig miljöändamål.Oljeutsläpp från båtar, kväveläckaen

överblick sin omgivning klättrade de i från grödor och utbredning av giftiga blågrö-

av upp ge

träden. Från trädkronan gick det lätt nalger är exempel uppgifter MDC kan komma att spana

och kunde och förstå hur olika saker arbeta med se bild omslagets insida. man se att

QÖOOOCOQQOOil9000QOIODC004UDOOCiG509049iDO0DQODOOOOCOODCOGJODDOBDCODOO A

för miljöändamål kom- stödjer verksamheten vid

- Satellitinformation Lantmäteriverket

att bli ett viktigt underlag för forma MDC därför satellitinformation och flygmer att en att långsiktig miljöpolitik, poängterar Olle Nåbo. bilder väntas komplettera varandra vid ajour-

hållning geografiska databaser och

av ge nya Satellitbild AB systerföretag intressanta produkter.

Miljödatacentrum kommer att samverkamed

det etablerade systerföretaget Satellitbild AB. Världen arbetsplats som Satellitbilder kommer bearbetas från Miljödatacentrums hela värl-

att mot- marknadsplatsär

tagningsstationernas arkiv till olika former den med Europa bas. Det svenska medav som digitala kartprodukter, vilka står till framför allt lemskapet i EU löste finansieringen den gloav forskningens också näringslivets och bala kontrollverksamheten. MDC har fått men myn-

digheternas förfogande; givetvis mot ersätt- startbidrag och finansieras till hälften EU-

av ning. medel. Kiruna kommun och länsstyrelsen I dessa finns från bidrar också med miljonbelopp femårs-

arkiv satellitinformation över en

början 1970-talet. satellitbild AB har nått period. i av stora framgångar inom kartering och MDC har redan fått uppdrag att koornatur- vara

resursinventeringari utvecklingländerna och i dinator för till

satellitinformation EU:s miljö-

blir viktig samarbetspartner för byrå i EU:s

en Köpenhamn. rymdforskningscen-

Miljödatacentrum. i i

ter i Italien har också visat intresse för

MDC vill även samordna all digitaliserad Miljödatacentrums kunskaper. ü

miljöinformation mark och

om natur. Ambitionen är att bli nationellt för alla ett nav

som producerar miljörelaterad geografisk infor-

mation. Informationen finnas lättillgäng-

skall

ligt Internet. Satellitbild, Lantmäteriverket,

Sveriges Geologiska Undersökning SGU

samt SMHI producerar också geografisk infor-

mation digitalt.

Vi bör motor för samordna mil- - vara en att jöinformationen i dessa kartbaser, Olle menar Nåbo.

åbøOiåOñbOillCIQOOUOUQ05090$ñoüb0äüüiñbüüüüêüâfüIüOQEEBGQGñOOO9OQüIGK$DOQ

Ökad

naturhänsyn

med karta

digital

offras när och hus planeras Hur skapar förut- Hur vet vilka naturvärden som vägar sättningar för ökad naturhänsyn i samhällsplaneringen I Älvkarleby satsade man på

digital teknik för att slå vakt om. naturens rikedom.

Geografiska informationsystem GIS är inte leda till effektivisering. Skälet

stam att en stor

bara arbetsredskap för tekniker och hårda till att Älvkarleby lyckats en fungerande digi-

ett

förvaltningar, Älvkarleby kommun tal grönstrukturplan med små beror

något som resurser

insett. På Bygg och miljökontoret GIS ett lyckat Sammanträffande. ser man

Viktigt hjälpmedel inom framtidens Eldsjälen Tommy Löfgren i Älvkarleby Na-

som ett

miljöarbete. turskyddsförening har varit en nyckelperson i

Nästan all information lägesbunden, projektet. Han arbetar vid Lantmäteriverket i konstaterar Per Nordenstam, Bygg- och miljö- Gävle biolog och har matar in gröna som kontoret, Älvkarleby kommun. Med hjälp data vegetation, biotoper i komav om samt var GIS och samlad tillgång till data får kan hitta hotade arter. en ett munen man j

bra stöd för miljöhänsyn i planering- I takt med miljöinventeringar görs

att nya

kan fler GIS-tillämpningar

CD. Att översätta alla röna öras. På så sätt får en g g man

data från till digital miljöplan hela

pärmar som

uppgifter tids- tiden uppdateras. Bygg- och

digitala är

krävande. Trots det miljökontoret räknar också med är man överens ha informa- att i framtiden kunna koppla om .att tion och kartor samlade i diariet direkt med den samman datorn istället för digitala kartan. Älvkarleby har i en massa

pärmar. Det kommer enligt Per Norden- visat att användningen av digital

0 Vi9JO#95äGOGQÖOOÃiiüUDG9QIøübüüiüntäâüüdñwliåilâOååOñlQOQIOORQODUOOIQDOO

" FASTIGHETER Fakta om GIS:

Ett Geografiskt informationssystem GlS är ett datorbaserat informationssystem där geografis- VÄGAR, ka data presenteras. KOMMUNIKATIONER

I ett GIS ingår en eller flera databaser. GIS används för globala, nationella modeller och beräkningar. Detta sker också lokal nivå. Har kan man hämta information om exempelvis natur, fastigheter, arbetsplatser, infrastruktur, människor med mera.

.semi .AD

VATTEN, EL

teknik inte innebär det krävs //

att stora resurser. Mapinfb är programvaran valt att arbeta

man med. Mapinfo är lätt använda relativt

att samt

billig.

Priset För dator plus är överkom-

en program ligt Programmet säljs Lantmäteriverket,

av

Hosmyndigheter,företagoch organisationerfinns i dag stora

det går också databaspro mängderinformationmedgeografiskanknytning.Förattdenna men att

informationskakunnautnyttjasav samangasom-moiligtbor gran-x, typ Excel och Access densamordnas.Dettakanskemedhjälp GIS.

Älvkarleby kommun Bygg- och miljökontoret

Per Nordenstam i i

Telefon: 026-831 Zl

v

Telefax; 026-770 70

DGQGDBQQVQOQÖOOCGOGCGQüüiâññöübiâå90006DO3CÖIQGOOQQOIOOIOOOQDCCCQDOOGOOO

Sollentunaelever

bygger miljödatabas

Sollentuna kommun är föregångare på basen mot skolorna för att skapa ett

en nar

miljöarbete med informationsteknik. Till- kring miljötillståndet i elevernas

engagemang

sammans med skolorna bygger man en Per Naess, kommunfullmäkti-

närmiljö, säger

databas för miljöundersökningar i god

ordförande i Sollentuna.

ges Agenda 21 anda. Tanken är att göra ele-

Det här satsning Skolungdomar i

- är en verna mer medvetna om tillståndet i sin

god Agenda 21 anda. Barn och ungdomar är i

närmiljö. l första steget samarbetar man

dag både medvetna och engagerade i miljöfrå-

i ett projekt kring kommunens sjöar och

vattendrag. På sikt har vi också planer att öppna data-

gor.

basen för allmänheten.

Miljödatabasen har funnits sedan 1991 och

innehåller mängd miljödata, till Många sjöar

en som exem-

pel resultat vattenprovtagningar, mätningar I Sverige finns ungefär 85 000 sjöar till-

av som

radon, luftföroreningsmätningar, trafikbul- täcker nio procent landets yta. av sammans av

ler med Ambitionen är att i framtiden Bara ett fåtal landets sjöar och vattendrag är

mera. av

heltäckande digitalt kartsystem där i helt opåverkade människan. fram ett av

kan klicka skärmen och fram kartor Sollentuna är relativt rikt insjöar, ligman som

med olika information till exempel trafik- jämnt utspridda i landskapet. Många bor

som ger

bullersituationen, markradonförekomst och eller arbetar så att de har utsikt mot glitt-

en

luftföroreningar. rande vattenspegel. Några har egen badsjö

en

har hittills bara gångavstånd. i

Miljödatabasen använts

internt inom kommunen. Kommunen har i dag ganska god bild

en av

I miljödatabasen samlar miljöin- tillståndet i Sollentunas sjöar. I del sjöar har

- oss en

formation tillståndet i Sollentuna. Nu öpp- tagits sedan 1960-talet; Vattenprover tas

om prover

OWOQOQOOOOÖOOÖODGG9D008üGiOQO:GiQJIOOOODDOÖGOOWOOQGOD$OQGUOOOOC590060006

bestämda platser och olika djup. Proven den populära badplatsen väntar vintervilan. .analyseras med avseende näringsämnen Sommaren är mycket långt borta. Trots det är såsom kväve och fosfor, syrehalt och surhets- det full aktivitet vid badplatsen.

grad. iakttagelser görs också plats, bland Högstadieelever från klass 8 A i Edsbergs-

annat utbredningen vissa växter och skolan är och skogssjön Röom av ute spanar runt alger. sjön. Under förmiddag här blir Rösjön det en verkliga klassrummet. i Elever som miljöövervakare Miljödetektiven Linda Askebris och resten av I Sollentuna har miljö- och hälsoskyddskonto- högstadieklassen funderade över hur deras bad-

och högstadie- och gymnasieskolorna börjat sjö egentligen mår. Finns det något liv i sjön

ret . att bygga upp en gemensamdatabas för miljöundersökningar. I första stegetsamarbetar man i ett projekt kring kommunens sjöar och

vattendrag.

Den viktigaste poängen med projektet är dock

eleverna själva ska ögonen för miljöatt upp tillståndet i SollentunafGenom själva kunna att avläsa i olika naturområden kan

förändringar

förhoppningsvis elever känna sig delaktiga i

kommunens arbete för bättre miljö. De en enskilda skolorna bygger upp kunskapsen egen bas sin närmiljö och kan värna dess intresom sen eller slå larm tillståndet försämras. om

Prover i fält Hösttrafiken brusar Edsbergsupptaget Stockholm. Rösjön och vägen strax norr om

Klass8 A i Edsbergsskolanår ute och spanarrunt skogssjön Rösjön.Provertasochnär dessaanalyseratsär det dags för elevernaatt skriva mätprotokollen datorni där kommunens miljödatafinnsinlåst.Foto:Lars-EricSjölander. i

OIUOIOIOOÖOOOOOCGOOIJOIOIOIOQDOOCOOOOGDOOIIOIOOOOOCOOOGOOOOÃ0000000008

Äriden försurad Det är många frågor efter att vi hållits i spänd väntan halvtimme.

som en

pockar Stämningen stiger flera grader.

svar.

Nu får göra mätning och analy- Hittar vi många fjädermygglarversåär sjön

- en egen

och får kvitto hur Rösjön övergödd och det råder syrebrist vid botten, sera Vattnet ett

mår, säger Linda Askebris. säger Nina Näs, narurlärare Edsbergsskolan.

A

Provpunkterna är inte valda slump. Larverna hör nämligen till de ytterst arter

av en

Miljö- och hälsoskyddskontoret har lång someklarar miljö med svavelväte och väldigt

en en provserie i Rösjön, där de första mätningarna lite

syre.

i skedde för närmare trettio år sedan.

Skolorna kan använda dessa provpunkter Smådjur under luppen

för jämförelse det hindrar inte När i fält är klara bär det till sko-

att en men att proverna av

kan in provpunkter, berättar Eva igen. Här börjar eleverna studera

lägga egna o vatten-

Ryblad miljö- och hälso- och djurproverna mer i detalj. Under luppen

kommunens

skyddskontor. Hon fortsätter: får snabbt besked vilka smådjur

man om som

vattendrag i kommunen inte snäckor, maskar, kräftdjur med mera som

- Detfinns

i kan sedan

har någrauppgifter på. ingick i dagens fångst. Smådjuren

Med de mät- berätta sjöns biologiska tillstånd. Kemiska

nya om

punkternafår vi data från sjön, pH-värde mått på vatt-

bättre koll netssurhetsgrad och alkalinitet mått en

miljösituatio- på sjöns förmåga stå emot för-

att

surningen analyseras också.

nen.

Några. änder Efter analyserats är

att proverna

i för eleverna skriglider förbi. det dags att

Lindas kompis va in mätprotokollen i

Chawala datorn där kommu-

Emilie

j silar bottenslam nens miljödata finns

av

från i i inlåst.

ett prov

på jakt efter Linda Askebris

Rösjöni ser

har lite ut inför

djur som något att fundersam

i i i

berätta sjön. registreringen i miljödata-

om

"Där är liten larv Linda, basen. Men efter lärarens

en ropar

x

00.200IOOI.IIGO0.00iIDI.CifIQO.CiIDOOOOIOQOOOOQÖOOOOUÃWOCCQGÖQOCOCUCO.

x

genomgång så skriver hon in sina mätresultat i försurnings- respektive föroreningskänslig.

databasen.. Fynden smådjur Indexen har skala från extremt tåliga till

av rapporteras en iockså. 100 extremt känsliga.

Utifrån de smådjur hittar får man direkt

man

Datorn som verktyg besked skärmen hur sjön mår. Om ele-

om Märresultaten sätts in i sitt sammanhang i resultat avviker från normalvätdena

vernas datorn. Här kan Linda jämföra med samt- skärmenkan endera verklig förändring skett

sen en . liga mätvärden i kommunen och data från måste eller så har undersök-

som kontrolleras

kommunens Naturskola. Poängenär också ningen vissa brister.

att eleverna i skolorna kan jämföra varandras mät- Det spännande göraom det här

- vore att resultat i sina "adopterade, sjöar och nästa år för det sker någraföränd-

vatten- att se om

i avslutar Linda.

drag. ringar,

,

Fynden av smådjur jämförs med redan-inlag-

da bilder och faktatexter i datorn. Det är bilder

ett 30-tal välkända biologiska indikatorarrer

småkryp. Det är företaget Limnodata

som har lagt in dessa grunddata utifrån .de under-

sökningar gjorts antal svenska sjöar.

som ett

Varje djur har ett index utifrån den är

om

ti149ViEO0%lrnåviiW-W800i;9iIOñläøtibbøâltwøöløtâtøöäiøsv

Fakta om

distansarbetets

teoretiska miljö-

förde/ar ett IT

- möjliggör

räkneexempel.

Om de 300 000 tjänste-

andra arbetssätt

män som pendlar till Stockholm varav 35 med bil Informationsteknikens landvinningar många möjligheter arbeta procent skulle ger att arbeta hemma en dag i helt sätt än tidigare. I stället för varje dag åka till fast ett annat att en veckan skulle 8,4 miljo-

arbetsplats kan de har informationsyrken i dag välja jobba hem-

som att ner färre bilresor göras ar. ifrån, från tågkupén eller hotellrummet några väsentliga nackdelar per utan -

förutsatt att rätt utrustning finns tillgänglig. I undersökning gjor- Det skulle per är innebä- en som ra: minskad bensinför- des Telia 1995 uppskattades cirka 500 000 2,1 miljoner tjänsteav att av brukning med 20 miljomän dzstøzmarbetar minst 1,5 dag vecka. Av dessa hemarbetare per uppner, en tjugoprocentig skattades 20 OO0 telependlare. minskning i tjänstemän- vara nens utsläpp av biIav- Distansarbete kan innebära miljövinster färre arbetsrestora genom att gaser, minst 45 miljoner utförs se räkneexempel till vänster. sor kronor i minskade kost- Forskning från framförallt USA visar dock det långt ifrån är självnader för skador pä att hälsa och natur och upp klart distansarbete några positiva miljöfördelar. Den ökade fritid att ger till 90 miljoner kronor får när slipper åka till jobbet kan användastill resande man man mer när lägre kostnader för trafikolyckor. är ledig och sikt kan det innebära att flyttar längre från man man ut KÄILAZARTIKELAV staden för högre livskvalitet. att en WALlERPAAVONENl TIDNINGEN DISTANS 2 1994 En variant distansarbete är att några gånger vecka uppsöka så NR av per en

kallad pendløzrstugai stället för sin ordinarie arbetsplats, och därmed slip-

pa tröttande pendlingsresor. Pendlarstugor har bland i

annat provats

Nynäshamn.

Förr fick landsbygdsdoktorn skicka sina patienter till Centralsjukhuset

han/hon osäker rätt behandling. I dag kan läkarna samråda om var om

med över telenätet och samtidigt studera röntgenbild eller varann samma

varsin datorskärm. I bästa fall slipper patienten till det preparat resa

i Hjälpmedletkallas

större sjukhuset. uideokønjçørensutrusmingSamma

hjälpmedel används också inom arkitektbranschen för fram ritatt ta

ningar och för produktutveckling.

ainwbnáeqarøarytanvzaaaøøsmøtomtarnaamuaauagøwaøøsøarüaraaøeatn

Produktion tidningar och trycksaker kräver i form

av stora resurser av träd, energi och kemikalier för framställning Den ökade

av pappersmassa. användningen datorer har bekant, tvärtemot vad förståsigpåarna

av som sade då det begav sig, inte alls lett fram till något papperslöst samhälle. Delvis är det generationsfråga, de växt med ha allt

en som upp att pap-

i pärmar litar inte fullt informationen finns kvar de inte per ut att om

utskrift. tar en egen

Nu är kanske omsvängning väg. Allt information lagras

en mer enbart elektroniska medier, disketter, cd-rom med och

som mera, många dokument överförs bara elektroniskt mellan datorer, till

exempel fakturor och beställningar. Den offentliga sektorn har inlett

ett stort projekt med målet att, från 1999, större delen upphandling och fak-

av turering mellan stat, landsting och kommuner och deras leverantörer ska ske med hjälp elektroniskt överförda dokument. Projektet väntas, för-

av utom pappersbesparingar, också leda till effektivare varuflöden och där-

med mindre bränsleåtgång och avgasutsläpp.

Också inom tidningsbranschen börjar ersättas, eller komplette-

papper

digital publicering. Snart är det ovanligare att dagstidning inte

ras, av en finns den finns med hemsida Internet. Så kallade on-line

än att egen tidningar i sökbar fulltextupplaga direkt dataskärmen. För

går att

tidningarna det mycket lönsamt kunde sälja sina produkter

vore om man

via tryck- och distributionskostnader står för till 40

nätet, pappers-, upp

tidnings produktionskostnad, och huvuddelen dess mil-

procent av en av

jökostnad.

l framtiden kanske kan beställa utskrift bok eller tidning till

en av en vårt lokala hemtryckeri och slippa överupplagor aldrig blir sålda.

som

Systemet, kallas print-øn-demanøi fungerar redan i praktiken är

som men ännu för dyrt att ta i kommersiell drift.

Videø-on-demanøi eller hembeställning utvald video till sin

av en egen TV, banktjänster över telenätet och beställningar via Internet år

av varor alla exempel elektronisk handel Det är svårt att värdera vilken miljö-

potential dessa tjänster kan teoretiskt sett kan de minska såväl

men

transporter som pappershantering.

Elektroniska konfrmter har potential delvis ersätta alla de värld

stor att och regionala konferenser bidrar till miljöproblem växthuseffekt

som som

och försurning luftutsläpp från flygplan med flera transportmedel.

genom Framförallt bör de många förberedande och uppföljande mötena kunna ersättas.

IT kan också ett hjälpmedel för levande landsbygd.

vara en

Frilansjournalister, författare och andra fria yrkesutövare upptäckte tidigt

de möjligheter den informationstekniken gav med hjälp av ett

nya modem och bärbar dator gick det alldeles utmärkt att bosätta sig utan-

en för storstäderna. På köpet det ökad livskvalitet.

gav en

Statligt regionalstöd och initiativ från IT-branschföretag har bidra-

egna

till centrala telefonväxlar och andra avståndso-

git att bokningscentraler,

beroende verksamheter har lokaliserats till mindre orter. Folksams kundtjänst flyttade till Möja i Stockholms skärgård medan SAS och S har för-

lagt sina bokningscentraler till Sveg i Härjedalen respektive Kalix i

Norrbotten.

På senare år har många glesbygdskommuner givit hög prioritet åt ITfrågor, kommunal IT-satsning har setts som en möjlighet att vända en

en

vikande befolkningsutveckling och skapa framtidsjobb.

l- LIl I

g

:L

:o

x stor

miljö-

potential,

x viss

miljö-

potential

M

ligheternas

arbetsplats

VästArkitekter i Strömstad är något ritar in fönstret

av ritningen, som nu samtidigt

pionjärer för informationsteknik inom kan både Malin och ses av jan, Lars Tjärnö.

arkitektbranschen. IT möjliggör bland Jodå, det blir bra Lars, Han kan - svarar se annat ett smidigare arbetssätt, färre resor Jan Dahlhielm i bild sin dator. och mindre pappersanvändning. 4 Då föreslår jag skriver den, säger att ut

En tredimensionell färgad ritning sakta Jan och utskrift dels tar Malin startar av ritningen, i

form dataskärmen. Det ska byggas till plotter hotellet och dels till Lars på ett nytt en

DNA-laboratorium Tjärnöoch arkitekt Jan Tjärnö. Det tar bara åtta sekunder att föra över

. j Dahlhielm VästArkitekter vill ha synpunk- den tredimensionella ritningen.

från beställaren, Lars Hagström, han ter om tycker att ritningen bra ut. Vi befinner Vacker miljö ser oss

Hotell Laholmen i Strömstad för demon- För fem år sedan VästArkitekter ganska en var en stration av informationsteknikensmöjligheter vanlig arkitektfirma, än belägen i om en ovan-

inom arkitektbranschen. ligt vacker miljö, i vindsvåningen ett stiligt

OH-duken. ritningen är via trähus från 1850-talet, med utsikt i som ser en renoverat

bildkanon kopplad till Jans dator i sin Strömstads hamn. som tur mot

är uppkopplad till VästArkitekters kontor Jan Dahlhielm och arkitektkollegan Lars-

g någon kilometer, bort. Där har Malin Hedin Erik Andersson CIM 8C BIM Arkitektbyrå i

tagit fram den ritning Jan Dalhielrn Hunnebostrand körde bil till varandra två, tre som nu i sänder över till Tjärnö Marinbiologiska. dagar i veckan. Men när Lars-Erik och Jan

fick

Tycker du att det blir bra lägga in i uppdrag länsstyrelsen utreda framtida - att ett av att

extra fönster frågar jan, samtidigt han möjligheter med informationsteknik i planesom

DUUOOGCOOOCOOGUÖCUOOGUOCIC099D000GGiÖIÖOCQlå9000IOGUÖOOGÖG$QOQGCQOQÖOOQE

ringen fick de också upp ögonenför möjlig- västkust och överblick över tingens ordning. heterna för den verksamheten. När Telia Jan Dahlhielm visar några de tekniska fines-

egna av 1993 införde den såkallade se underlättar företagets arbete. Vid

ISDN-tekniken ser som en av

faktaruta Väst/arkitekter och CIM 8CBIM dataarbetsplatserna finns två kameror upprig-

var inte inse möjligheterna till förbättrad gade. Ritaren MaliniHedin kan komma i bild

sena att kommunikation mellan sina företag och hon vill. Flera datorer har för

om program

omvärlden. ISDN möjliggör samtidig och överföring bild, ljud och ritningar. Förutom

av snabb kommunikation såväl ljud och kunna jobba distans med ritning

av text, att samma bild. Plötsligt kunde Lars-Erik välja att skicka är det också möjligt att låta en kund gå in i över sin CAD-ritning till Jans dataskärm för rummen och tredimensionell bild hur

en av samråd och eventuella ändringar i stället för de i verkligheten.

att ser ut köra bil i åtta mil till Strömstad. Vi kan också placera in våra projekt flyg-

-

Vi har minskat medtcirka två bilder överfört till datorn och därmed

- resorna som tredjedelar jämfört medför fem år sedan, säger verklig bild hur omgivningen förändras,

en av Ian Dahlhielm. Det gör arbetet effektivare och säger Jan. Numera har som rutin att flygfo-

fritid. tografera de flesta planområden.

ger oss mer nya

Vi står nu inne VästArkitekters kontor. En I fikarummet finns utrustning för kontakter

mås är upphängd i taket signalerar med omvärlden, till exempel ritningar eller stor som om

för distansutbildning.

Effektivare arbete

Jan Dahlhielm kallar sitt företag för möjlighe-

ternas arbetsplats

Den tekniken betyder inte bara att vi

- nya

kan sköta arbete effektivare. Den

vårt oss

också möjlighet med bibehållen konkur-

att

renskraft verka och boii miljö själva

en som

valt med hänsyn till barnens uppväxtförhållan-

Malin Hedin VästArktiktertar fram en ritning som Jan

Dalhielmsänderövertill Tjärnömarinbiologiska.Foto: Lasse

Fredriksson.

øåüäøäüâøåäüüøâüüäüååüvüäüüüü490%9%Q9ä18äüQüäâaüätråüøåüâññüöüDñüiøaüüüåüåää

JanDahlhielmocharkitektkolleganLars-ErikAnderssonbrukadependlamedbil två,tredagariveckan.Numerakommunicerarde snabbaremedhjälpavlSDN.Foto:LasseFredriksson. -

den, närhet till fin naturmiljö och korta Inom projektets har ett 15-tal in-

Internet. ram

avstånd till fritidsintressen, sägerhan. skolor, kommuner, företag fått

tressenter

Tillsammans med dataföretaget VästCAD hjälp med komma igång med den tek-

att nya har VästArkitekter och CIM 8CBIM samverkat niken. En manual har också utarbetats iför

i ett projekt man kallat just Möjligheternas arbete med videoÃdesktop-teknik. Arbetsplats. Syftet har varit att pröva och ut- Informationsteknik används inom rad

en veckla nya tillämpningar av existerande tekni- områden ett modernt arkitektkontor

som. ker, produkter och inom bild, ljud VästArkitekters. Dataritade ritningar är

program numer och datakommunikation Via ISDN och standard i branschen. Det underlättar inte bara

OGbOCHODOOOCGODQOOOIICÖOUOOOQDDUOOCQOC00OCGQOOOOOGQÖDOOOOIGOOIOOGIOQOCOO

vid uppdatering ritningarna, minskar vid kommunala plansamråd.Det är föreslaget

av utan

också behovet omfattande kringinformarion projekt för samverkan mellan några

av inom ett

Uppgifter ventilation, brand- kommuner och länsstyrelser i Västsverige.

papper. om

klass kan lagrasdigitalt direkt ritningen. Kommunala planer och liknande borde också

etc

I kombination med minskat behov kunna läggas via Internet. Medborgarna kan

av pappers- ut

ritningar och kopieringspapper har Väst- sedan e-mail de vill.

svara genom om Arkitekter minskat sin l/l/erz m i ar/eite/etbmn-

pappersförbrukning famtidsmejlig/øeter .ver

med hälften, enligtJan Dahl- :Chen med den tekniken

nya

Fakta om ISDN Dels internationellt arbete.

hielm. Allt mer av företagets

kommunikation med omvärl- ISDN betyder Integrated Services Genom kommunicera med

Digital Network och möjliggör den sker elektronisk väg telebild behöver svenskt

ett

samtidig och snabb kommunika-

företag bara skicka några

genom e-post. tion av såväl text, ljud och bild som ner

data. Man kan alltså både skicka till utlan-

Genom att ritningarna är personer plats

fax, prata i telefon och ta emot edataritade kan de skickas det för leda projekt med

också att ett

post samtidigt. ISDN ger en digital via telenätet till konsulter, i övrigt inhemsk personal.

anslutning till telenätet och betyd-

myndigheter och ligt snabbare överföring än via Jag också telebild-

beställare, - tror att

modem kopieringsbyråer. Det går tekniken kan medföra att fler

att

skicka ritningar med hjälp modem det anställda kan kvalificerad utbildning utan

av men en

lång tid och filerna för- det behöver inkräkta så mycket arbetet. tar riskenär stor att att

Att använda ISDN; har betydligt Informationsmöten, till exempel SAR störs. som genom

i större överföringskapacitet, är därför före- Sveriges Arkitekters Riksförbund kan också

att

dra. skötas distans.

utvecklingsmöjligheter

Det har också blivit vanligt att projekterings-

möten, samgranskningar och myndighetskon-

takter sker distans med hjälp bild, ljud

av

och datakommunikation. Här Jan Dahlá

ser hielm i

storautvecklingsmöjligheter:

I framtid exempelvis

- en snar tror jag att

länsstyrelsenska kunna medverka distans

O0CIOO9UOIGQDOOIIGOOÖOOGQGO®OGWÖOGOQOGQQBWOdüOää®üüäñ$lüåüüül99åääürgfüø

Morgondagens

kontor

på miljön

spar

Personliga hurtsar, bärbara telefoner och speciella är viktiga ingredienser i det

infobarer

nya flexibla kontoret. Distansarbete är förutsättning för förändringarna när dataföreen taget Siemens Nixdorf går i frontlinjen mot ett nytt arbetssätt. Stora miljövinster finns att hämta med den nya satsningen.

På Siemens Nixdorf, är världsledande skolk storskaligt försök med dissom ett utan som ett företag inom elektronik och elteknik, får tansarbete. Duktiga medarbetare svarar i bostaman föraning vad framtiden bär med sig. den arbetstid, här och med glada barnaen om var

Alltfler arbetsuppgifter kan nämligen utföras röster i bakgrunden. Det är och

uppgifterna

utan att de anställda nödvändigtvis behöver dess förutsättningar för utförandet som styr

vara särskild arbetsplats varje dag. Nu arbetet, inte förstockade närvaroplikter

en

handlar det bryta gamla mönster arbetsplatsen.

om att upp och människor chansen arbeta sina ge att villkor. På Siemens Nixdorf har tagit Distansarbete hett egna man ämne ifasta de möjligheter öppnar sig med Distansarbete har kommit i minskar som ropet men informationstekniken. distansarbete resandet, eller det är tvärtom På kontoret i Upplands Väsby erbjuder Sambandet är komplext ochforskarna inte är sina anställda arbeta hemifrån med helt överens. Somliga resandet kommer man att tror att hjälp enidator, mobiltelefon och öka då kommunikation föder kommunikaav ett att modem. tion.

Telekommunikation ökar kunskaper om

S"På

rymmen händelser och människor vilket leder till ett Sett det gamla närvarokravets glädjelösa ökat intresse delta i händelser och träffa ur per- att spektiv är Siemens Nixdorfs personal andra, vilket leder till resande. Och rym- mer man men ett par dagar i veckan, dock inte jämför också med utveckling med tele-

som dagens

00009.UUOIOÖOCOOCIOIGG000UOOiUOOICOIOOOGGUIOOOQO!DDOOQOOUCOOOOOIUIIOOI

fonens långt ifrån minskade de personalpolitikenformulerad i ett valspråk intrång som anta-

let från Siemens Nixdorf. snarare tvärtom. resor p Kunderna är våra tidsstudiemän, betonar - Att få duktig personalatt stanna Jan B Andersson, också själv arbetarhemsom

Det i sambandmed Siemens Nixdorf ifrån. var att

skulle flytta från lokalerna i Solna till lokanya

ler i Upplands Väsby det arbetssättet Mindre bilkörning

som nya

föddes. Beslutet flytten inte särskilt Distansarbetet har givit positiva följdeffekter. om var hos medarbetarna. De flesta Företaget fick nyligen miljöprisfrån hempopulärt av perso- ett

bor söder staden. Arbetsresorna skul- kommunen Upplands Väsby. Skälet ut-

nalen om

bli orimligt till två timmar i märkelsen att företaget lyckats ner pendlånga, upp var- var

i bostadoch Många

dera riktningen med kollektivtrafik. lingen mellan arbetsplats.

Satsningen erbjuda alternativa bilresor har därmed försvunnit och rniljönack- - att

arbetssätt också nödvändigt för behålla delarna minskat. var att

betonar vdzn Jan B Andersson. Siemens Nixdorf har nyligen gjort ett försök

duktig personal,

räkna vilken miljöbesparing färre att som

Utan bilresor till och från jobbet ger. egna rum

Alla har sin personliga hurts Ett ráikneexeønpel 150 distansarbetande

företaget men De

personliga Hurtsen rullar har i snitt antagits ha 40 kilometer till och från inte sitt rum. man

till där det för dagen passar. Vill jobbet, arbetar i snitt två dagar hemma i veck-

iväg en plats,

sitta kvar plats nästa dagikan är i tjänst 40 veckor år. man samma an samt per

lämna hurts där. Totalt det här teoretiskt en minskad man - ger

Men skrivbordet måste städas ifall får bensinförbrukningpå cirka 84 000 liter år. man per ändrade och vill sitta Utsläppen koldioxid förväntas minska med

planer någon annan av

den platsen dag, förklarar Jan B 218 400 kilo år, säger Per-Erik Andersson, nästa per

Andersson. projektledare. i

Plattare och målstyrning, till- Siffrorna visar miljöpotential det

organisation en men -

med teknisk utveckling., har gjort det är oklart minskad andel pendlingsresor sammans om en V lönsamt låta anställda arbeta följs det totala resandet minskar. Det kan

ekonomiskt att av att

utanför grindarnaTGördet helst du vill vara så fritidsresorna ökar istället. var att

du det skulle kunna den rådan- undersöker också möjligheten att

bara gör vara Siemens

000030OOCOOGOODOOOGÖOICLCOCOOOOOiIDOOOOi.OCOOIIUOUOOCOOOUOÖÅUOCCOCCUOC

hitta tjänstebilar kan köras alternativa För de pappersdokument som som ändå måste

bränslen. Vilket drivmedel är aktuellt finnas till hands har som är företaget gemensam fören

inte fastslaget. Rapsolja eller etanol är hett varingsplats. Dokumenten

ett ligger jämte tidning-

tips. telefoner, skrivare och frukt vid fem stycken ar,

så kallade infobarer. försök Barerna är ett att ta

Minimerad pappers-anvândning till de informella på traditiovara möten som

"Ekorrmetoden", det har, nella kontor sker korridorer-

spara man vanligtvis i

gäller inte längre Siemens. Alla

saker och ska papper nu rym- . i hurts hjul och i Utvärdering mas en gjord p den En gemensamma ser- utvärdering av hur de

Strukturera arbets- anställda vern. "ser sin nya

flödet och kasta det arbetssituation som har nyli-

inte behövs måste. i

var ett gen genomförts.

Vi inledde med Resultatet företa- - att visar att

varje person fick två bit förget är en väg i

flyttkartonger med budska- ändringsprocessen

men att det i de i pet att som ryms två det bra bit kvar till mål. är en

kartongerna år vad du kan ta med

dig. Resultatet blev personalen kastade Positivt resultat att e 52 ton papper och alla fick med sig det de Att mista det hålla till att egna rummet, godo

behövde, berättar Per-Erik Andersson. med hurts och distans en arbeta är stora

Intressant miljösynpunkt företagets döma resultatet

ur omställningar, men att av tyck-

ansträngningar för minimera de flesta det att pappersan- er att är positivt.

vändningen. Företaget har det sät- Alla förändringar genomförs

genom nya inte en gång.

tet att organisera gåttiett antal steg mot det Kontorslokalerna skulle kunna minskas ytter-

papperslösa kontoret. Alla tryckta produktblad ligare. Mindre lokalytor effekger naturligtvis

och information från huvudkontoret i

annan ter energianvändningen.

Tyskland har rationaliserats bort i samband Men redan i kommer antal arbets-

dagens

med flytten. All information överförsinumera platser inte räcka till alla att samtidigt. Och

elektroniskt. ytterligare år framåt i tiden kommer det

några

O$OGOOOBODOÖGDOCG150QGOOÖI0000JO0SD00055OQ090960OQOOGWGGQODGQÖOOOÖCÖG9

säkert att flera anställda en arbetsplats. Siemens Nixclorf har sitt kontor genom nya illustrerat hur utvecklingen inom informa-

tionsteknologin kan omsättas ipraktikcn och

vilka miljövinster kan hämtas. ä

som

Miljö-

indikatorer

MINDRE TRANSPORTER 0 Antal telependlare. 0 Minskning av arbetsresor till följd av telependling tänkbara mått för ett företags påverkan utsläpp av luftföroreningar. KALLAZlT-KOMMISSIONENS SKRIFT"IT-MAW".

.34

Oåâüüäå45%OGGQQDäüøE569åââüüøübüäüñüwbäüübâü3GQDDOGG9ÅIUGU7DDODGGGOOGGG19

IT

ger ny

M

åt

kraft

oja

På 50-talet var Möja en avfolkningsbygd. I dag går strömmen tillbaka till skärgården från storstadens stress och trängsel. Det är distansarbete och teknik gjuter liv

ny som i glesbygden. Kundtjänst Folksam kvinnlig röst. hälften dem är arbetet samtidigt. De

svarar en av Få ringer för att hjälp att de arbetar samtliga halvtid medan Christina arbe-

som anar som

sitter i liten röd stuga Möja bra heltid. Sju arbetstillfällen betyder svarar en en tar nya bit ute i Stockholms skärgård. mycket Möja har omkring 200 året-

som

Samtalen slussas till Möjakontoret när det är runtboende. Det mellan två och timmar

tar tre full belastning linjerna inne i stan. Tjejerna att ta sig från Stockholms Möja.

centrum ut sitter alltså kopplade till växel övri- Med informationsteknik bara sekunder.

samma som ett par ga kundtjänsten Resten sköter IT. Det hela började i slutet 1980-talet.

av

Marknaden överhettad och Folksam hade

var

Ökade möjligheter till distansarbete behålla duktig kundtjänstpersonal.

svårt att l takt de elektroniska näten byggs Folksam ville vägar inte

samma som prova nya genom att ut så ökar möjligheterna till distansarbete. Det lägga kontoret inne i storstadens stenöken. enda .behövs är ett fungerande telenät. Den tekniken blev verktyget. Här kan

som nya man

Folksam är ett de företag dis- verkligen tala försäkringsarbete med

av som satsat om ett tansarbetande personal. livskvalitet.

Tack telefon, PC och modem kan

- vare bo och arbeta där vill, säger Christina Svårt att hitta jobb Pettersson, Möjakontoret. Det är inte lätt för kvinnorna i skärgården att

Christina har arbetskamrater, högst hitta jobb. Allt finns är några tjänster i

sex men som

n 1

OUOÖOQOUOOOODDOC000C000OOOOOOCVJOOIÖlllOO.OOIiCOOIOOI.OOIOOJQDOOIODOUOO

skolan, Posten ochi hemtjänsten. För övrigt I slutet 80-talet hade svårt att behålla - av i försörjer sig kvinnorna diversearbetare. De kundtjänstpersonal. Numera kan behålla som målar hus, skog, städar med utbildad arbetskraft, säger Håkan Lind, tele-

röjer mera.

Blir inte isolerad kundschef Folksam. ukfrånvaronär myckman

Damerna Folksam Möja är et låg och tillgängligheten hög.

med sin situation. Duktig personal kan vi i framtiden locka

mycket nöjda

- I och Möja det lätt tri- med arbetsplatser i miljöer med och

skärgården är att ren luft

smäller Christina Pettersson. vacker skärgårdsnatur. vas, har intressant jobb kombinerat med - ett rikt behöver slita med i fördelar

.ett familjeliv. Ingen Många

miljöstörande och tidsödande bil- eller Fördelarna med distansarbete är uppenbart

långa,

båtresor till jobbet. många. Både för personalen och företagen.

Lokalkostnaden för Möja är bara Vad spelar det då för roll var en kundtjänst stugan tredjedel vad skulle ha varit i city. geografiskt är belägen W ü H en mot den .

iDåOiiåâbüäüâtâäüüöiiibhüåüüi09Iä6ü0iD0140â109OEOODIOÖOJGÖGOCOGDOUJUQ$O90

Telemedicin

vinner mark

Varför åka 20 mil till Lund när det går lika bra att sätta på videon Videokonferenser och distansutbildning ger läkarna i mer tid över för patienterna.

Karlskrona

Läkarna Centrallasarettet i Karlskrona Vi är faktiskt först i Världen med över-

sam- - att råder sedan några år tillbaka med hjälp video- föra röntgen med rörliga bilder, säger Bengt

av konferens med sina kollegor universitets- Lindström, kardiolog och överläkare Censjukhuset i Lund om patienter röntgat sina trallasarettet i Karlskrona.

som kranskärl. vecka kopplar

En gång per man upp sig i respektive studio för bedöma vilka pati Vidgat samarbete

att

behöver och Läkarna i Sjukhuseni Karlskrona och samarbetar enter som opereras var. Lund Karlskrona spelar videofilm med rörli- också andra sätt via telenätet. I

upp en stort sett

ga röntgenbilder som via ISDN-anslutning samtliga medicinska dokument behövs vid

som sänds med telenätet till Lund. hälsobedömning kan överföras tråd.

en

Videokonferenstekniken underlättar både för Bland sker samråd ultraljudsbilder

annat om av läkare och patienter. Tidigare måste Karlskrona barn med medfödda hjärtfel, EKG-kurvor och läkarna åka 20 mil i bil till Lund för varje kon- bilder vävnadsprover. Allt för tid

av att spara

. sultation, nu tar det bara och halv timme och höja kvaliteten vården.

en en att ta ställning till patienter, och En hög bildkvalitet

man garanteras av en uppfinns fortfarande till hands ifall något bråd- koppling med bandbredd och alla

stor av att skande jourfall dyker Patienterna får bilder överförs digitala. 1992 tho-

upp. som är tog besked snabbare och vissa dem Mikael Kehler Karlskrona 4

av slipper en raxradiolog lasa-

för undersökning i Lund. initiativ till köpa in digital fotoextra resa rett att en

37a

l$â7l2üü$üñüåøüüâüäfäüäüäüåwñäüü4å%äBZláañøAü993%üäøEåkQGQQGB@DQQGQQ@OOQOD$ÖO$GG

utrustning för röntgenbilder. Förutom för- Samtliga sju sjukhus i Skåne, Blekinge,

en bättrad bildkvalitet det möjlighet till Hallands och Kronobergs län ska videokonger stora

miljövinster: ferensutrustning.

Vi årligen cirka 60 000 röntgenunder- Pilottester ska för pröva tillgör starta att nya hela Hans Här- ämpningar telemedicini, bland inom

sökningar sjukhuset, säger av annat

well röntgenavdelningen. olika områden cancervården. Ett huvudsyfte av

Den årliga förbrukningen framkall- är alla sjukhus ska ha lätt tillgång till

av att varan- har sjunkit något sedan började dras kompetens, något är särskilt viktigt

ningsvätska som

använda digital röntgen och sikt skulle för jourläkare. Videokonferensutrustningen ska

kunna ifrån både film och fotokemikalier, också användasför fortbildning.

då fordras utrustning för titta Genom distansutbildning kan fler från men ny att - En sådan investering finns sjukhusen del kunskaper, säger Leif

röntgenbilderna. av nya

med i sjukhusets långtidsbudget, exakt Karlsson, projektledare Landstinget Ble-

men köper utrustningen kan jag inte på. kinge. Vi har varken tid eller råd att skicka iväg när svara

Sjukvården iSydsverige personal dyra kurser.

står i startgroparna

för utvidgad satsning telemedicin. en

Centrallasarettet i Karlskrona använde Te/emedicin 1995 cirka

Fakta om

0 7 500 liter framkallningsvatska, Vård och råd på tråd är en populär sam- 0 9 000 liter fixeringsvätska och manfattning av vad telemedicin handlar om. dessutom Videokonferensutrustning är allmänt spridd 0 14 000 kvadratmeter film. svenska sjukhus. Den används framförallt Genom att fullt ut utnyttja den digitaför tre ändamål: konsultation, stöd vid jour fototeknikens möjligheter kan församt distansutbildning. brukningen av film och fotokemikalier Än så länge är det mer diskussion än verkligminskas till nära noll. het att kunna genomföra operationer via telenätet, även om lyckade försök med distanskirurgi har genomförts: från en klinik i Los Angeles opererade en italiensk kirurg en svinlever som fanns i Milano. Till sin hjälp hade han en datastyrd robotarm.

QBQIGibb0bñdüübfBüüñüiññüüøåü3üüiQÃDDOQGOüñüøüüø9üüüiiGQDQO%Q5QDBOÖQW$W$

Dagstidning

skärmen

pa

De stora tidningarna erbjuder allt fler elektroniska nyhetstjänsten bland annat de

-

nyheterna till din e-postadress, också hela tidningen i sökbar fulltextupplaga. senaste men

Papper är dyrt, liksom distributionen ordinarie upplaga ar väg ut med tidningsbu-

- av papperstidningen. Därför är det logiskt tid- den. En fördel är artiklar kan kom-

att annan att ningsbranschen och kommer över- pletteras med länkar till information.

mer mer att annan

till elektronisk distribution av nyheter, säger Lennart Holmgren, andrechef Svenska SvD On-line

. Dagbladet, de svenska dagstidningar Det går också att tidningen direkt till sin

en av som kommit längst med elektronisk nyhetsförmed- dator, med alla artiklar i sin helhet, och med

ling. möjlighet både till sökning och lagring inne-

av

Svenska Dagbladet finns liksom många andra hållet. tidningar med hemsida Denna tjänst, SVD On-line, säljs främst

ute en egen

Internet, ännu så länge gratistjänst till större företag och myndigheter,

en för läsarna. Här finns, bland mycket och har blivit uppskattad bland före-

axplock de tagens utländska medarbetare. annat, ett. av senaste nyheterna i den ordinarie On-linetidningen distribueras via

papperstidningen. En fördel är att ISDN eller satellit till företagens nyheterna är färskare nätverk. Vad ännu saknas

egna som Internet eftersom de redan är bilder, grafik och vissa tabeller. finns on-line när tidningens För kunder med stor nyhetstörst

OOCOCGUOOCCGGÖOOUCOGOOD.OCHO.UCOIC900...CiOQOOCQUIOOCCGCUOOQCOUCQOUCO

erbjuder Svenska Dagbladet också två e-post-l Pappersfakta: Varje svensk använder i snitt 247

tjänster, Sverige Idag, om senaste nytt, kommer kilo och år. Cirka hälften

papper per person

en gång per dag AHär Idag, affärs- lämnas tillbaka med pappersinsamlingen. i De

medan om

nyheter, hartre utgåvor dag Man kan arbetar kontor i Sverige förbrukar i

nya per som

. också dessa tvåsidors nyhetsblad med fax. snitt 75 A4-ark perdag.

Den elektroniska nyhetsdistributionen Källa: Miljöanpassa kontoretl, Susanna Balt-

är

stark frammarsch,samtidigt marknaden cheffsky.

som

för papperstidningar är stagnerande. Vad väntar

i framtiden 0 Miljöindikatorer, pappersbesparing:

I

jag tror att dagstidningarna - Andel abonnenter elektro-

- Fakta

måste anpassasitt nyhets- nisk tidning. om elektroniska

innehåll ,till det Andel abonnenter

nya 0 som

dagstidningar

mediet, säger Lennart .sig reklam

De flesta större, och många mindre, dagstid- avsagt

Holmgren. Det be- ningar har i dag hemsida känne-

egen internet. En sam- genom att

hövs större in- manställning finns Tidningsutgivarnas hemsida. dom detta behö

om

Ambitionerna i innehåll varierar mycket, från en enkel pre-

riktning pre- ver reklamproducen-

sentation av tidningen till att lägga ut hela tidningstexten, sentation, bland Helsingborgs Dagblad Vissa tidningar erbjuder inte producera

som gör. terna

via multi också elektronisk sökning bland ordinarie radannonser, reklam onödan. annat i

ett exempel är D@gs, ett samarbete mellan Dagens media Men kväll Idé nyckeltal

Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet. till

teten innehållet från skribenterna

On-Iinetidning, e-posttjänster, audiotext och cd- av

är ändå det viktigaste rom är andra distributionssätt av nyheter, lik- denna

rapport

som faxtidning och hämtfaxbeställning av

och det är dagstidning-

recensioner, recept med mera. arnas styrka. H ü ä.

ÖDIIOGODOOCOÖODOOIOOODOOCGODUOGQDBGCOQ.löUOGQODOIOOIICOUIQOOOOCOOCOil

Elektronisk handel

revolutionerar

fakturahanteringen

offentliga sektorns pappersflöden dubbelarbete undvikas. Utbytet exempelvis Den av ska bli elektroniska. När beställningar och fakturor sker automatiskt behov

utan av manufakturor arkiveras i datorn kan arkiven ell bearbetning. minska i storlek. Dessutom kan transpor- Ännu

har projektet inte kommit så långt, det terna effektiviseras.

krävs omfattande förarbete för att samordna

ett

Pappershanteringen i den offentliga förvalt- alla så allt fungerar smärtfritt i prak-

system att ningen behöver effektiviseras. Det är utgångs- tiken. Den största utmaningen är inte att punkten för projektet Elektronisk handel för använda tekniken organisera arbe-

utan att om kommuner, landsting och stat, drivs Bland måste de företag levererar

som av tet. annat som Toppledarforum, informell samverkans- eller tjänster informeras projektet, ha

en varor om

chefer inom landsting och kom- tillgång till rätt med För att grupp av stat, programvara mera.

hela den offentliga sektorn så mycket möjmun. som

Moroten för projektet är framräknad ligt ska kunna tillgodogöra sig fördelarna med

en

besparingspotential 6,4 miljarder kronor för elektronisk handel vill Toppledarforum att alla

den offentliga sektorn den största delen följer grundprinciper. Ett antal så kalla-

om av samma

upphandling och fakturering kan skötas de vägvisarprojekt är dock redan igång.

elektronisk väg i stället för med och den

papper ordinarie postgången. Bohuslän föregångare

Genom elektroniskt utbyta information I Göteborgs kommun började man med elek-

att mellan två företags informationssystem, så kal- tronisk handel redan för år sedan. Klas

ett par lade EDI Electronic Data Interchange, kan Eriksson ADB-kontoret berättar:

GOOOOOOOQDOCOOCCOQDQOCOOOGOOIEODQCGGOODOQOOÖÅG000009DUOUOOOOD8OQOQÖODBG

Förutom Göteborgs kommun,.är det tio så säga köpet. Eftersom allt - att mer av pap-

kranskommuner och Bohuslandstinget persflödet får elektronisk skepnad räknar Klas som

ska samordna rutinerna för elektronisk Eriksson med att inte behöva använda tillnärupp-

handling, beställning och fakturering. melsevis så många i framtiden hitpapper som

I Göteborgs kommun har kopplat tills. Som följd detta har det nybyggda - upp en av

antal leverantörer, för kunna stadsarkivet Otterhâllan fått mindre än oss mot ett att yta

göra elektroniska beställningar och i viss mån ett pappersbaserat arkiv hade behövt. Positivt . fakturera. Vid ramavtal erbjuder alla ärlockså ökad kontroll vilka nya att varor som

intressenter sköta upphandlingen elektro- beställs väntas medföra mindre att transporter

niskt. Redan i dag sket internfaktureringen i samordning körningar och bättre

genom av j Göteborgs kommun elektronisk väg för samlastning. ren-

hållning, VA och energi. Moody Ingemarsson, logistiker Lands-

Positiva miljöeffekter har inte varit ett tinget i Dalarna, är övertygad att förom en

huvudmotiv för de rutinerna, de kommer bättrad kontroll transportflödena kan nya av ge

TRADITIONELL DOKUMENTHANTERING

EDinnebäröverföringavinformation elektroniskvägmedhjälpavstandardiserademeddelanden.MedEDIkanföretagsänkasina administrativakostnadersamtidigtsomdefårsnabbareochsäkrareinformationsvigar.uppgtftskällazTelecou-nidag.

üwäüüü0üwêüGåDB%%üü%@Wü953%ää-zE%ä$G%ü%äâtüââküüâüwiüääåüüñlüñüääü9øüüåüøüâ

mindre utsläpp från alla leveransfordon. Genom att låta de ordinarie speditörerna Fakta

marknaden sköta landstingets transporter om elektronisk

om

förbrukningsmaterial, har halvering handel

av en av transportkostnaderna kunnat ske, Elektronisk handel är ett samlingnamn

trots att en

andel för olika elektroniska Överföringar med ekonobetydligt större av volymen nu transpor-

misk innebörd. Bland de tillämpningar som

inom länet. teras hittills finns i bruk kan nämnas:

Dessutom har antalet angöringar vid lands- TELE- OCH DATABANKER, med möjlighet

att sköta transaktioner hemifrån. tingets lossningsplatser minskat avsevärt. Där-

0 HOME SHOPPING, det vill säga varu-

med har även utsläpp från transportfordon

beställningar via TV eller dator. reducerats rejält. SMARTA KORT, kort innehåller

0 som

"pengar" och kan användas för

betalning av olika tjän-

ster.

ELEKTRONISK DOKUMENTHANTERING

iâøräüäüääüååöñäñåiäüåäåê@üä9iåêzâêfrâmáâwåäkwüåääâøêââüäñ*éfêüêäüääåøüâüüñüñääâüñ

Konferensa

nätet

på

När Ingvar Carlsson från Rosenbad talade Vid konferensen i april 1995 tillkännagav det

om nollutsläppi industrin kunde han amerikanska kemiföretaget Du Pont sin

stora höras och ses över hela världen. På den

avsikt klara nollutsläpp från sina fabriker

att av elektroniska konferensen kunde alla delta;

till år 2000. Sveriges dåvarande statsminister oavsett bostadsort.

Ingvar Carlsson talarna, från

var en annan av Såväl 1995 1996 hölls det större elektro- studio i Rosenbad.

som en niska konferenser nollutsläppslösningar 1996 hölls liknande konferens med

om en från industrin. initiativtagare ZERI Zero Chattanooga, USA, huvudarrangör.

var som Emissions Research Initiative är knutet Eftersom alla deltagare uppkopplade till

som var till FN-universitetet i Japan. Internet det, hade rätt teknisk

var om man

utrustning, möjligt att både och höra de

se

talande än befann sig jorden.

var man

Stora världskonferenser bland de

är annars

miljöpåverkande aktiviteter finns i

mest som

vårt samhälle, grund de stora utsläppen

av

luftföroreningar från alla deltagares flyg-

av

Genom låta föreläsare och konferens-

resor. att

deltagare hemma i sina hemländer är

stanna

mycket vunnet.

Det tyska miljöinstitutet i Wuppertal har

räknat elektronisk konferens har

ut att en en

n

5.0COCUO.80GQUOOOCGiOOQO0OlÖOOUCGCDODOGDOGO.GÖ0.0000GOOOOCGODOSOOQODQU 1

ekologisk ryggsäck motsvarande tio per

deltagare medan den normala konferensens Fakta om elektroniska konferenser

ryggsäck väger 100 gånger alltså 1000 Vid elektronisk ning för telebild- eller mer, en för varje Beräkningen konferens kommuni- TV-mottagning. person som närvarar. cerar man antingen

V flygresa från Tyskland till USA.

avser en via företagsinterna 0 "EKOLOGISK RYGG- Det är inte bara vid själva konferensdagarna nätverk och elektro- SÄCK" är begrepp ett

ryggsäcken blir även niska nätverk som som ska definiera en som tyngre, utan genom Internet eller genom process eller aktivitets alla de förberedande möten behövs innan som kabel-TV eller satellit- ekologiska påverkan konferensprograrnmet är färdigt, olika arbets- TV pá speciella fre- från råvaruutag via pro-

diskussioner slutdokument kvenser. För att delta- duktion efter användgruppers om ett garna ska kunna se ning och avfallsomhänetc. varann krävs utrust- dertagande. Merparten dessa fysiska möten kan ersätav

tas med elektroniska möten, antingen via En närmare beskrivning kur tekniken ångeav e-post eller telebildteknik. genom på Internet: besimøm/

røzrflnns /JäpM/wwiu

En fördel med elektronisk konfe- - annan en

prince/teckinfö/mbønca/øtml rens är möjligheten in sig vad

att zooma

konferensen ska fokusera på och vilka konfe-

rensdeltagare kan bidra bäst till slutresulsom

tatet, säger Carl-Göran Hedén, professor eme-

ritus vid Karolinska Institutet och ZERIen av

konferensens svenska tillskyndare.

Hur går det då till zpraktiken Hans Brinck,

datatekniker Högskolan i Karlstad, förkla-

i rar: . Vid konferensen 1995 skickades bilderna över Mbone, specialkonferens Internet en

bara når vissa datorer. som

Man kan säga det byggs speciellt nät- - att ett

verk inom Internet för viss konferens. För en

att bra ljudöverföring använde

garantera

telefonnätet.

øwønezavøwøeawaabvøøarnapaøaaauevnwøotømaaarøaøwtmxøa

IT-användning

för och

utbildning

information

Att förmedla kunskap och information är något informations- och

av kunskapssamhällets kärna. Ändå har utvecklingen hittills varit ganska

långsam inom utbildningen för fram pedagogiska hjälpme-

att ta nya del. De programleverantörerna har hellre satsat underhåll-

stora

ningsspel utveckla för inlärning. Det börjar dock

än att program komma fram fler och fler informativa och pedagogiska dataprogram och sahara-presentationer. De flesta använder multimedia, det vill säga såväl ljud rörliga bilder, oftast kan hand.

text, som som styras egen Vetlanda kommun har till exempel tagit fram multimediaprexenta-

en tion den lokala miljösituationen medan K-konsult Energi har

av utvecklat dataprogram där individ kan ett kvitto

ett man som hur mycket påverkar växthuseffekten.

ens vanor

Cd-rom är effektivt och pedagogiskt sätt och

- ett att presentera

sprida komplext miljöbudskap. Dessutom är det miljöanpassat.

ett

Detta är anledningen till Miljövårdsberedningen varit pionjärer

att området med två unika produktioner, Agenda 2l-cdzn 1994 och Habitat-cdzn 1996, säger Tommy Månsson, Miljövårdsberedningen.

Miljövårdsberedningens cd-rom Agenda den första statli-

om 21 var

utredningen i Sverige detta sätt. 1996 redoga som presenterats

visade beredning världens första nationalrapport till

samma en annan världskonferens med Agenda ZI-förtecken, boendekonferensen Habitat i Istanbul.

BALLERINA

star för bättre kunskaper

om Östersjöns miljötill- Internet innehåller allt miljöinformation svenska. Den mer som stånd. Östersjön är ge-

vill Agenda 21 uppsöker lämpligen web-adressen innanhav för veta mer om mensamt

omkring 85 miljoner

http:i//wvvw.agenda2l.se. På httpz//wwwmiljofaktase finns också

människor i 14 länder. mycket matnyttigt liksom kommunernas hemsidor. På Kalmar I dag finns långt komna

kommuns Internet-hemsida finns till exempel livsstilsenkäten Hur planer att starta ett

du. informationsnätverk pä miljövänlig är l Nacka kan sig kommunens man yttra om Internet BALLERINA

Agenda 21-förslag - -

genom att fylla i ett frågeformulär kommunens för att ge miljösamarbe-

hemsida. All denna elektroniska information och kommunikation kan tet mellan länderna en

delvis material med dess egen identitet. Initiativ-

ersätta tryckt papperskonsumtion

och transtagare är FN:s miljöpro-

portbehov.

gram UNEP.

Kommunala medborgarkontor

BALLERINA ska uttydas

syftar till folk samlad BALtic Sea Region Onatt ge en

service Line Environmental In-

över myndighetsgränser-

formation Resources for na, än så länge med varierande lNternet Access. BALLE-

grad av informationstekniska RINA har hemen egen

hjälpmedel. I Tanums kommun sida Internet, med

länkar till bland annat Helhar obemannade man satsat singforskommissionen,

"datakiosker med samhällsinfor- myndigheter och miljö- -

mation. Datakioskerna organisationer. står platser där folk ändå uträttar dagliga

ärenden, till i livsmedelsbutiker. UNEP/GRID-Arendal exempel Dessa elektroniska medbor-

Sindre Langaas garkontor finns bit från huvudorten. Tanken det orter en är att Telefon: 08-16 17 37

inte ska behövas några onödiga för ärenden lika lätt kan skö- Telefax: 08-15 84 17 resor som

via dator, telefon och fax. E-post: sindre.langaas@ tas grida.no Distansutbildningär ännu för många okänd utbildningsform, fast en Hemsida: http://www.

den är så omfattande. Läsåret 1995-96 studerade pass 27 000 perso- grida.no/ballerina

ner distans bara inom högskolan. Det 60 fler år var procent än tre

tidigare. Den för miljön intressanta tillämpningen distansstumest av

dier är den där eleven mindre kan studera från hemorten en ort

utan att alls, eller i begränsad omfattning, behöva till studieorten. resa

Det möjliggörs med hjälp videokonferensutrustning, i särskilda

av stu-

dior eller vid den datorn. För ytterligare utveckla distansutegna att

har den statliga Distansutbildningslåommitténfördelat 80

bildningen

miljoner kronor till 100 distansutbildningsprojekt.

I- LI| I

z

:o

x stor 2 miljö-

potential, 9. x viss .i miljö-

potential

E

U9IOOC.OOOUOGGQOOOÖQÅGOOOGGDOOOORQEWOGOåDÖÖOCOQQÖGEÖGQDOÖUOGGÖDOOCGQOOO

Utbildning

distans

på

Nu kan även människor i glesbygden få kvalificerad utbildning, utan att behöva till resa storstaden. I Färgelanda i Dalsland är Telestugan samlingspunkt för distansutbildningen.

Färgelanda är liten trivsam bortom all- Den Distansskola drivs

en ort som av telestugorna

farvägarna. Här bor cirka 3000 invånare. En kan bli knutpunkt för detta. I Distansskolan en bit från huvudgatan och med Dalslands kan byalag och andra lokala granne grupper grund-

folkhögskola ligger Telestugan, centrum för läggande datautbildningunder kunnig hand-

ortens kontakter med omvärlden. ledning. Sedan finns alla möjligheter att Hit kommer företagare och myndigheter för vidare med avancerad Då

mer utbildning.

att distans ta kontakt med andra företag det bra ha tillgång till telebildteknik; det vill att så kallade videokonferenser. Hit kom- du genom säga utrustning som gör att kan och höra se

också elever somigår distansutbildningar finns till

mer personer som en annan plats,

de närbelägna högskolorna i Uddevalla, exempel lärare. Det sådan en numera

finns

Trollhättan och Karlstad. Telestugan utrustning i alla kommuner, arrangerar nästan antingen

också vanliga datakurser och fungerar dessut- hos telestugor, eller förehögskolor vissa stora . om som tekniskt för Sveriges 26 telestugor. och myndigheter. nav tag

Lennarth Bernhardsson är chef Telestugan

i Färgelanda. Han mycket telestugorna Bygde Net

tror i

som ett kommunikationscentrurn för glesbyga Lennarths vision landsbygdens kontakt-

är att

den: nät ska byggas

samman genom medborgarkon-

. Det finns ett stort behov kunskap och grannskapskontor och det nystartade lands- - av tor,

kompetens ute landsbygden. bygdsnätvcrket Bygde Net. Bygde Net täcker

IID900GWOOOOOGÖGUDOOOOQOQÖUQDüOOOOS905D095EñäiB05DGQQDDODOGOGDGIOOGQOPUB

in alla lokala utvecklingsgrupper, byalag, Eftersom undervisningen bygger elektro-

som

med flera. niska övningsuppgifter och konferenser kan

grannskapsföreningar

plugga när och vill. Om vill.

man var man man

Distansskola på FirstClass Från Kalvträsk i Norrbotten läser

uppe ett Distansskolan databaserat utbildningssätt inlägg: Femte träffen skulle ha varit i kväll

är ett

FirstClass. Vi går vädret för bra". som bygger ,programmet men var in Distansskolans huvudsida data- Men Telestugan medverkar också vid tradi-. skärmen och besöker, med några klickningar tionell distansutbildning. Karin Jansson, som

med receptionen, rektor, anslagstavlan, för Telestugans distansutbildning, för-

musen, ansvarar materialrummet där lärare lägger in övnings- klarar vad det egentligen innebär för eleven att material, klassrummet där övningar finns utbildning distans:

att en hämta och förstås med olika De elever läser genom Telestugan

kafferummet - som

kommentarer till vårt kanske viktigaste födo- kommer hit de dagar de enligt schemat ska ha

ämne. föreläsningar eller undervisning.

annan

På motsvarande sätt är andra platser

upp-

kopplade till undervisningsorten. Eleverna kan

läraren i bild och ställa frågor eller kommen-

se

tera om de vill.

Eleverna får sedan arbetsuppgifter via e-post,

fax eller vanligt brev beroende önskemål.

Vi måste så att inte tekniken

- anpassa oss

avskräcker. Även tentor kan ske hemupp-

som

gifter, ofta kan eleverna använda Internet för

att hitta svaren.

Karin berättar att det är väldigt avhängigt

handledaren ellerföreläsarenhur eleverna upp-

fattar distansutbildningen. Alla trivs inte med

kamera. Det kan också

att vara bakom en vara

LennarthBernhardsson,chef TelestuganiFärgelanda,haren

vision.,Hanvillatt landsbygdenskontaktnätskabyggassamman

genommedborgarkontor,grannskapskontorochdetnystartade

landsbygdsnätverketBygdeNet.Foto:ElisabethEnger.

S0

s 499852681üøäüüñølüüü@üädüüåüKtüfåü43%ÖålüZzü@$%3%%ü@$3Eüüüøüäüaüaüü9iâäüüüøwåBüü

Karinjansson,ansvarigför Telestugansdistansutbildning,förmedlarbådetentoroch hemuppgifterviae.p0st.Foto:ElisabethEnger.

problem att kontakt med kamraterna och Just pågår distanskurs Hållbar eko-

att nu en om

våga ställa frågor, speciellt de kurser där nomi. Projektet drivs Studieförbundet

man av

inte träffat lärare och kamrater i verkligheten. Västsverige tillsammans med

Vuxenskolan

En fördel för eleverna lektionerna spelas bland Telestugan Färgelanda och

är att annat

in man kan lektion Dalslands folkhögskola. Utbildningen vänder

se en senare om man

varit sjuk. sig till bred miljöintresserade

en grupp av per-

Som lärare har Karin något annorlunda exempelvis politiker och tjänstemän i

en soner, roll jämfört med stå bakom kateder, hon kommunerna.

att en

ü

inte eleverna sätt vanlig Telestugans roll i utbildningen är underser samma som en att lärare och måstedärför uppmärksam visa hur IT-tekniken används till-

vara extra om samt att

att eleverna fattar. handahålla telebildutrustning och datasalar.

En huvudfråga är att våga släppa kontrollen: Elever och lärare kommunicerar via Telestugans

att låta eleverna jobba hand, till FirstClass-databas. i

egen exempel i grupparbeten. Videokonferenser påminner i mycket

om

OOCOGG000060GQDiñåüüiêåliüüñåOåiiüiübiüü§4ÖDiOlIOOQQOGOOUQGOOOOUIGOOOCCO

a

distansutbildning, den största skillnaden Varför inte telefon är

syftet med kommunikationen. Varför måste varandra i bild, går det

egentligen man se

inte lika bra med telefon

i Kostnader Kunderna har olika syften med video- - en

En utrustning för telebildkonferenser är ännu konferens, säger Lennarth Benhardsson.

det förbehåller I de flesta fall ersätter de möten, videokonfeså länge så pass dyr att är större

företag och myndigheter. En studiobaserad är speciellt lämpade för projektgrupper

renser

utrustning det slag finns Telestugan träffas ofta. av som som

loss cirka 300 000 kronor. Vi har också exempel att skolor använ-

går -

Till det tillkommer studiokostnad der videokonferenser för kontakter med andra en som

varierar från 400 kronor till 900 kronor skolor, och just de mötena skulle inte ha per nog

timme och cirka 1 krona minut för kom- genomförts inte den här tekniken hade per om

munikationstiden. PC-baserade telebildutrust- funnits.

ningar kostar cirka 20000 kr och sjunker

snabbt i pris. Digitalbild vid verktygsleverans

Telestugans videokonferenskunder finns i Vissa företag använder videokonferenser för

huvudsak i Färgelanda kommun. De demonstrationer saker. Ett bra exempel utgörs av

dels sådana mycket och vill hålla ett Färgelanda-företag som gjort miljövinster är av som reser

reskostnaderna med hjälp Borealis, är underleverantör till bilindustnere som

videokonferenser, dels rin i Västsverige. De har fransk underleve-

Fakta av en

de minsta företa- tantör verktyg. För att ha kontroll kvali-

om distansutbildning av av

All utbildning bedrivs på inte har teten verktygen måste Borealis tidigare resa som annan gen, som

ort än studieorten kan sägas vara en form till Frankrike varje gång, får man i stälråd att resa bort. ner nu av distansutbildning. Den vanligaste typen Lennarth Bern- let digital bild via e-post och åker bara ner distansutbildning eleverna åker till en av är att

studieorten några gånger termin och i hardsson bedö- gång fem. Det kommer in tid, per en av spara

övrigt studerar i hemmet. På senare år har allt för flertalet pengar och många arbetsdagar företaget. mer att fler distansutbildningar tagit hjälp av modem kunderna Hur går videokonferens till i praktiken informationsteknik. Eleven kan med hjälp av en av telebildteknik följa föreläsning studi- skulle ha till Det viktigaste är väl förberedd, en rest - att vara

eorten medan övningsuppgifter och Lennarth Bernhardsson. Man måste ha

sin samtalspart om säger

skrivningar kan skickas med hjälp de inte haft möjlighet bokat studiotid ochbrygga sidan 59 se av elektronisk post.

konferera till dem ska kommunicera med, ha allt att via nätet. man

S2

OCOOOOQOÖÖOUODCODOCOCCI0.000OIDOOOOOOAUIOIOIOQQOOOCCCUQOICCIUVQOODOÖUOOO

l

material klart, faxnumret till studion, veta om

Fakta

ställa in kamerainställningar, igenom hand-

om Telestugör

havande tekniken Teknikhjälpen kan av etc. Telestugorna uppfanns som begrepp i köpa det går också alldeles utmärkt man men mitten 1980-talet dansk av en sköta det själv. W ü Henning Albrectsen. insåg behovet att Han av

att i glesbygden ha en gemensam plats för

ortens data- och telekommunikation med

För att kunna flerpartskømmunicera krävs

att omvärlden. Vemdalen i Härjedalen blev den för-

tid ba: 721221,eller annan videokønfê- sta telestugan och 1989 turen kommen till man bokar var

Färgelanda, när Albrectsen råkade besöka orten

rensfdrmedlare, knyta; de ska

:om samman som och fann gensvar för sina idéer. l dagsläget kommunicera med fbryggøzfiSom mest kan 13 en finns det cirka 300 telestugor i världen,

platser konfrera med varandravid ett varav cirka i Sverige. Föreningen

tillfälle.

Telestugor har cirka 100 medg

lemmar.

ñOüüürüøiDüGIGODOO060ibQålâüüñüü800090@DOGGOfOOOU1QOOQDOQGODIQOGCOOQGOGC

Pekdator på

Konsum

I Tanum behöver maninte åka till kommunhuset för att uträtta sina ärenden. Det räcker om man tar sig till det elektroniska medborgarkontoret.

Beläget alldeles vid längst Resö i den också kallas det elektroniska medborgarvattnet, ut kommun, är Konsum samlingsplats kontoret. Hjördis Göransson, informationsan-

Tanums

för Resös 200 bofasta invånare. Resö har fått svarig Tanums kommun, visar Barbro hur liv antal oaterflyttare hon kan hitta fram till den information hon nytt genom ett uppskattar Resös fina boen- vill ha. som dekvaliteter. Ett kooperativt Barbro har tittat förut, är inte impo-e men dagis har och Resö nerad: "Det är mest barn som knappar utan att startat Samhällsförening har också pla- bry sig vad det står", säger hon. "Ni ska r om nog 4ner att göra IT-stuga en inte vänta er så mycket. gammal sjöbod, för hela Hjördis hjälper i alla fall Barbro fram en resurs att ta samhället. fakta latrintömning, hon funderat o om som Det första möter kunderna när de kom- söka tillstånd för. Allan Olsson, pensionerad som att in Konsum Resö är "datakiosk, hummerfiskare, känd i Bohuslän mer en mer som dataskärm med kartor, bilder med Gubben Garm, kommer fram till Barbro. Han en textrutor, kan peka för fram vill egentligen hellre visa sina hummertinor än mera, som man att information det händer i kom- knappa dataskärmen, låter sig bevekas om mesta som men Barbro. Vad ska jag köra då, säger Allan munen. av

Barbro, glad pensionär hon omisskännlig bohusländska. Vi prövar båt-

som presente sig, står och tittar pekdatorn, eller hamnar, tycker Barbro. rar som

JDÖBOCOGÖDDOOICOOOIODDOOGGQOODSIQQHOIIOÅGOIIOCiEÖOOOQBOOIOOQGDDOOOlOOCU

Efter två tryck skärmen konstaterar hon

att det inte finns några lediga båtplatser

Resö, skrattar hon, uppgifterna är från

men, 1995: i

De flesta nöjda med pekdatorn

Ny teknik imponerar inte alltid den äldre

generationen. Annars var stor majoritet

en av Resöborna nöjda med pekdatorn när de blev

tillfrågade kommunal enkät häromåret.

i en

Själv letar jag under rubriken Miljö fram

AllanOlsson,77-årighummerfiskaremer känd Bohusläni som

GubbenCarm, knapparpå datakioskensomfinnsplacerad en bild av kommunens miljöchef Ingvar

Konsum Resö.Detelektroniskamedborgatkontoretninnehåller Olovsson. telefonen hör till allsortsnyttigsamhällsinformation.Foto:PerLandén.

ag tar upp som medborgarkontoret och ringer det angivna Tanums kommun ligger västkusten,

cirka

numret. Det blir fast klockan nästan är 15 mil om Göteborg. Här bedåran-

svar norr finns tolv. Får ni några samtal från medborgar- de vackra fiskeorter Grebbestad och

som datorn", frågar jag. Det händer, inte så Fjällbacka, och hällristningar så speciella de

men att ofta, Ingvar Olovsson. Det förekom- placerats UNESCOzs världsarvslista.

svarar

attvi får in ansökningsblanketter är

mer som utskrivna medborgarkontorets skrivare, Omtalad kommun

tillägger han. I miljökretsar är Tanum känt kommunen

som

principbeslut att inte tillåta

som tog om nya

vattentoaletter från år 2000. Ett huvudmotiv

för detta beslut det skulle bli så dyrt

var att att

bygga avloppsreningsverk i kommunens

nya

tätorter. Tanums kommun har 12 200 invåna-

ingen uttalad huvudort, utan i stället

re, men

i i ett antal med 1000-2000

likvärdiga tätorter

invånare vardera. All offentlig service i kom-e

Underrubriken"Miljö" finnsen bild avkommunensmillöchef

IngvarOlovsson.Entelefonhör till medborgarkontoret,med

angivetnummer.Foto:PerLandén.

iOQOIiiD0.00IEDO0OOIliDOOIOQi9000011DO0-0OCGQOOOOOQODOOOOQQOOOOOO0300000

servicen andra platser i kommunen

än centralorten, fortsätter Ulf.

Vi ville också minska folks behov

- att resa till Tanumshede för att uträtta ärenden, säger

Ulfs kollega Hjördis Göransson. Det kan

vara

helt företag sig dit inte har ett att ta om man bil. i

Ulf Eriksson dessutom medborgar-

tror att kontoren sikt kan bidra till minskad för-

en brukning papper, när fler människor kan nå

av informationen från sina hem:

Man kan förvänta sig att folk bara skriver

ut de sidor intresserar dem. Därmed skul-

som

kommunen inte behöva skicka ut broschyrer så ofta.

En analys hade att till 65 procent

visat upp av

alla ärenden folk hade till kommunen skulle. kunna skötas via dator. Det gällde frågor

av

Kan ni skicka blankett Kan jag typen: en information bestämmelser, taxor" etc.

om Tanumskommunligger västkusten,cirka15 mil norr om Göteborg. kontoret öppnades

Första 1995 är lokaliserad till Tanumshedemed sina I januari 1995 öppnades det första

munen elektroniska

i servicehuset

1 700 invånare, i medborgarkontoret, i Fjäll-

Avstånden i kilometer räknat, backa. Sedan dess har ytterligare fyra tillkom- - är stora men inte minst mentalt, sägerUlf Eriksson. mit. Tre pekdatorerna finns i livsmedelsbuti-

av Han är Tanums ekonomichef och initi- ker, förutom Resö också hos ICA-handlarna en av ativtagarna till Tanums elektroniska medbor- i Lur och Östad.

garkontor. I Hamburgsund finns medborgarkontoret

Tanken med de elektroniska medborgar- skola, Hamburgsundsskolan, har gjort - en som kontoren är att förbättra tillgängligheten och sig känd Kunskapens Hus. Skolan har här

som

ODOOCOGODIOOCÖDOOCGODOOÖQQDOOOOGOQOOOÖÖñOOOOGIiD$UOQi9lOOGGÖCOOOOGR99O

öppnat sina dörrar för hela samhället såväl

kvällar helger.

som

Medborgarkontoren innehåller drygt 2000

sidor samhällsinformation. Informationen är lagrad efter den funktion kunden vill ha hjälp

med snarare än efter myndighetsgränser.

Tanums kommunala förvaltningar är förstås väl

representerade också andra myndigheter,

men

föreningar och organisationer har lagt ut infor-

mation sina verksamheter. Vanliga tjänster

om är till exempel söka bostad, ställa sig i båt-

att Hjördis Göransson,informationsansvarig,Tanumskommun. platskö, ansöka om eller Foto:PerLandén. v

barnomsorgsplats om

ändrat tömningsintervall för sophämtning. Skulle köra fast går det alltid att återgå till

man

Många Tanumsbor har också sökt informa- någon huvudgrupperna. i

av tion kommunala beslut samt vilka fritids.- Det går också ringa eller faxa till, de

om att upp, aktiviteter är aktuella. vill ha kontakt med samt att skri-

som personer man

Pekdatorerna är mycketlätta att förstå sig på. de textsidor är speciellt intresserad

va ut man Det räcker med att peka texterna och bil- Däremot kan ännu inte skriva in några

av. man derna för att komma framåt i uppgifter, kommunen rädd för att sådan

menyerna var en skärmen. Genom ett par "tryckl" kommer möjlighet skulle avskräcka datorovana

man personer i de flesta fall fram till det är intresserad från

man av. att prova systemet.

Internet på gång

För närvarande är tekniken PC-baserad, men

före ska den för Internet.

sommaren anpassas

Det möjlighet för hemmen koppla

ger att upp

sig via modem och större möjligheter till inter-

aktivitet. Bland annat ska man då kunna fylla i

ansökan direkt på-skärmen och skicka in

en

Ulf Eriksson,Tanumsekonomichefochen avinitiativtagarnatill

Tanumselektroniskamedborgarkontor.Foto:PerLandén.

OCICOCCOGI.GOODIiQ.OQOOOUOOOCOKOOOCCQGGDGOCOáGOOOUQCGOUGOBCQ9DBOOOÖÖWDQ

den med e-post:De pekdatoret redan finns Kommunen har utvärderat medborgarkonto-

som

kommer dock behålla sin enkla funktion. De allra flesta av de tillfrågade nöjda

att ren. var

Att Tanum valt modell med satsningen. Man fann pekda-

en

Fakta med

obemannade pekdatorer i stäl- torerna lättillgängliga, aktuella

om elektronisk

let för personlig och lätta att använda.

att ge ser-

medborgarinformation

vice riktigt kon- Cirka 60 procent de

ett av

Tanum är långtifrån ensamma om att föra ut tor förklarar Hjördis samhällsinformation via pekdatorer. I Stockholm kände till konto-

50m

Göransson dels finns datakiosker utplacerade 14 platser, med hade också

som ren Provat

information om bland annat kultur, miljö och turistati lokal och att söka efter en perso-

traktioner. Många kommuner och statliga myndigheter nalfråga. Det hade har också hemsidor Internet. Påvissa finns information. Bara

egna orter

Varit dyrt bygga kommunala datanät där de anslutna fastigheterna kan tredje

att var person

ta del av den kommunala informationen via dator.

lokaler. Man ville hade använt telefon, nya

Den hittills största kanalen till medborgarna är dock också nyttja stråk dit eller skrivare.

televisionen. 3/4 av Sveriges hushåll har tillgång folk ändå går för att göra till text-TV. Där finns bland SJ:stågtid- Det tar ett tagvinnan

annat -

andra ärenden. Dessutom tabellen bömnlolmatlm Ochfärska rutiner. slår igenom,

nya

nyheter. var man övertygade om att tror Hjördis. Göransson.,,

kunna till fler informatio- Om pekdatorerna verkligen har

nå ut om

nen inte knuten till kommunens byggna- inneburit färre resor från omnejden till

var

der". Tanumshede är ännu inte klarlagt. I inlednings-

Det finns visst motstånd hos folk att skedet har det varit viktigast att undersöka folks

- ett

kommunhuset; serviceformen. i besöka man inte har intresse för den nya

om ett spe-

,cifikt ärende, sägerHjördis.

43är151%âwSåååüååáüüâWøâåâäiüñâiøüüöüå?DäQdåinåüüüüüâñüG699?SCQIOOOOOCIÖOOOÖüCQCO

Kretsloppet

cd-rom

på

Med multimediateknik går det lättare att lära ut komplicerade samband om till exempel miljöproblemens orsaker. Det Naturliga Stegets cd-rom Kretsloppet ger en snabbkurs i hållbart företagande. Utbildningentkan anpassas för enskilda företag, kommuner och skolor.

Det slitna uttrycket en bild säger än tusen lund, utbildningsansvarig Det Naturliga

mer ord har kanske fog i dag än någonsin tidi- Steget. Dessutom kan lägga till ett avsnitt

mer man

När abstrakta begrepp kretslopp, den verksamhetens förutsättningar att

gare. som sys- om egna temvillkor och hållbar utveckling pockar tackla sina miljöproblem. Här kan också vd

en

förklaring ställs pedagogiken hårda och miljöansvarig säga några ord företagets

prov. om Genom att använda multimedia, det vill säga miljöarbete. Vi har specialanpassat programljud, bild och text samma gång, ökar förut- met bland annat Canon, Föreningsbanken, sättningarna till förståelse. Indiska Magasinet och McDonalds. Kom-

Stiftelsen Det Naturliga Steget har tagit fasta muner och skolor borde också kunna vara

dessa möjligheter när utvecklat sitt intresserade egna tillämpningar.

man av

multimediaprogram Kretsloppet. Här beskrivs I Kretsloppet varvas faktakunskaper, presen-

bakgrunden till dagens miljöproblem och vilka terade med och rörliga bilder, med frågor

text åtgärder krävs organisation för kontrollerar har förstått

som av en att som att man sammanställa verksamheten i för miljön hållbar hangen. Det finns också särskilda övningar

om en

färdriktning. .som ett pedagogiskt sätt provar ens miljö-

Det cirka två och halv timme kunskaper. En övning går ut så snabbt

- tar. en att att igenom grundprogrammet, säger Ulrika Ed- möjligt stänga det flöde förorening-

som av av

v . .UODOQUQOOOOGUDOOOO.i.OQOOIGiDOOOCCÖO0OOQOOOQOCOCOOQOCUOICOÖOIOOGÖOCUOG

un.gevøtuosLuen Sammanfattning

Cellenärennaturligutgångspunkti ntiljöarlärttet,eftersomallt levantk äruppbyggt celler,inklusiveav vi människor.Du licki dettaavsnitt läradig samspelet 7 om n ochdjurcellerochhurd årnyckelntill kretzslrappa; dikterar villkorenfor 22. kräverattdeuppfylls,an deattfungera. ,,--.i.: Vâxtcellemaanvänders: " genomfotosyntesenochbe över därförintebränsledagtid.

Genomatt användamultimedia,det vill sägaljud, bild och text på sammagång, ökarförutsättningarnatill förståelse.StiftelsenDet NaturligaStegethartagitfasta dettanärde utvecklatmultimediaprogrammetKretsloppet.illustrationenärhämtadurprogrammet.

hotar att dränka jorden. Jämfört med ar som på cd-rom traditionell utbildning finns goda förutsätt- Miljökunskap

ningar för miljömässiga vinster. Eleverna slip- Agenda 21 en väg- RISKLINE, informa- ledning, Miljövårdsbe- tion om kemiska ämresa till kursort och användningen per en av redningen, 1994. Be- nen med mera, Kemipapper och annat tryckt material reduceras. ställs från ByggD0k: kalieinspektionen, Dessutom tycks utbildning med multimedia telefon 08-617 74 50. telefon 08-730 57 OO.

kunna utbildningstiden kan förkortas Agent 21 cd-rom- Shaping Sustainable göra att spel om Agenda 21, Homes in an Urbastudieresultatet blir sämre. utan att Utbildningsradion, nizing World. The Enligt utvärdering utförd Institutet för 1996, fax 08-784 42 OO. Swedish National Reen au port for Habitat Personal- och Färetagsutuee/elingi Uppsala Miljöbokhyllan cdgav tre Miljövårdsberedningen, rom, Natlikan AB, 1996, timmars multimediautbildning samma, eller Beställs från Fritzes: telefon 08-24 04 79. något bättre; studieresultat jämfört med fem-sex telefon 08-690 91 90. Miljöuppslaget, cdtimmars traditionell utbildning Utvärderingen rom-skiva för miljö-

gällde multimediaprøgram Apøte/esbølaget tjänstemän, Environ ett som Soft Skövde, 1996,

använt vid fortbildning apøtekste/enikeroch

av telefon 0500-48 01 29.

receptarier.

O00OGGIDUQOCi0500499OUOCOGDWDOÖOCGOQGOQGOOOCBCIÖOQOGDGJOOOOGGOOOOQOÅÖOO

1.14,

a

du

påverkar

växthuseffekten

Hur mycket påverkar du klimatet Tryck och få svar i ett interaktivt dataprogram om uppvärmning, resor och matvanor. Fem minuter senare har du fått fram dolda samband och en koldioxidprofil. 3x

i

För mycket koldioxid inomhus är inte bra, då rejält. I dator kan du besked hur

en nu blir trötta och okoncentrerade. För mycket mycket ditt leva påverkar klimatet. Här

sätt att ute är inte bra för jordens framtida klimat. kan du vilka personliga koldioxidutsläpp

se

Koldioxid C02 bildas vid förbränning uppvärmningen lägenheten/huset,

av som av fossila bränslen kol, olja och naturgas. din matkonsumtion innebär. Det

resorna samt Utsläpp av koldioxid är den viktigasteorsaken bara fem minuter besvara det datorisera-

tar att till växthuseffekten. de Resultatet i

förstärkningen av frågeforrnuläret. presenteras

I

Klimatfrågan är väg att bli ett våra stör- form ett stapeldiagram, din koldioxidprofil.

av av

miljöproblem. Om klimatet blir

sta varmare kan Golfströmmen ändra riktning. Då får Datoriserade ytteriighetspersoner

Sverige en ny istid och det kan snabbt, kan- Du får möta Nisse Nyttig och Lisa Lyx. Nisse ske någradecennier. och Lisa är två tänkta ytterlighetspersoner. Den

Hushållens konsumtion, boendet, och exemplariske Nisse lever miljöanpassat medan

resor

bidrar till växthuseffekten. Men det Lisa är rniljöbov inte alls konsumerar matvanor en. som

finns goda möjligheter minska utsläppen medvetet.

att

OOOCOCIOOOOO0lOQOCCIOI0.00QBIOO0CCIiOO0Oi50000009000OOQJOOOOOOGOOOOIIC

Nisse bor i en fjärrvärmeansluten lägenhet Men de största miljövinsterna görs du låter

- om

Lisa i oljeuppvärmt hus. Nisse cyklar bilen stå gång och tar bussen eller

ett stort varannan g

åker kollektivt Lisa alltid bil. Nisse tåget i stället. Då nästan halverar du ditt bidrag

eller tar

åker till Gotland dit han åker båt till växthusefiekten. Personbilarna

semester svarar som

A och vintern blir det skidsemester i fjällen bekant för betydande del utsläppen

en av av

dit han åker tåg. storkonsumerar fossila koldioxid, kväveoxider och kolväten.

Lisa

bränslen och förstärker växthuseffekten. Bland Programmet har utvecklats K-Konsult

av

V

hon sig med flyg till Grekland respek- Energi för Stockholms miljöförvaltning. En

annat tar

tive Florida i första version testades under Miljödagarna

sin semester.

den populära Vattenfestivalen i Stockholm i

Stora skillnader Närmare 800 chansen

somras. personer tog

Programmetvisar att skillnaderna mellan olika och testade sin miljöprofil.

koldioxidutsläpp är väldigt Programmet har utvecklats vidare i Nacka

personers stora.

Nisse Nyttig har utsläpp 900 kilo kol- och Stockholms kommun. Programmet kan

ett

dioxid/ar och Lisa Lyx konsumtion motsvarar kompletteras med beräkningar av utsläpp av

18 700 kilo koldioxid/år. kväveoxider svaveloxider på individnivå.

samt

Programmet gär interaktivt och kan Även de utsläpp kan härledas till konsu-

man som

enkelt konstatera vad följderna blir du vill kan beräknas. Anpassning

om mentens matvanor

. ändra din livsstil och konsumera medvetet. Att kan ske till de energislag och

kollektivatrans-

sänka värmen några grader och duscha snab- fordon och bränsleval som används

porter i

bare är två beprövadesätt miljöanpassa sig. din kommun. ü fl.r.H

att

OO0GOGGU.CCOCCD0OOQOO0.00OCDOIO.KGUOO.IG.OQOOHIOOQOÖDOOOCCGIOOOOOCWÖOU

.se

www.agenda21

- hållbar

Internet

på

.utveckling

Svensk miljöinformation på Internet har bildningsradion, och

en av initiativtagarna.

varit en bristvara, inte längre. På men nu Vi vill öka medvetandet hos folk vad - om AgendaZLSe finns en uppsjö av informaindivid kan göra för miljön. Förman som tion om allt som rör Agenda 21 och håll-

hoppningsvis leder det i förlängningen

bar utveckling. till en

bättre miljö, säger Per Frick, från Stiftelsen

Alltsedan qZOOOför år Miljödatacenter.

ett par sedansstartade

konfercnsforumet Miljödialogen har det fun-

nits ett efter färsk miljöinformation Länkar tilldet Fakta sug mesta

nätet. i På den Internet- om Agenda 2 7 egna

När tunga aktörer Naturvårdsverketoch hemsidan finns länkar Agenda 21 är ett handlingsprosom

gram för 2000-talet om en hållbar Kommunförbundet och många kommuner till det mesta som utveckling för planeten jorden. skaffat hemsidor Internet tyckte handlar om egna sex Agenda Programmet antogs vid konferens i en

herrar med intresse för miljö och 21 och i Rio de Janeiro 1992. Det innehåller rikt-

gemensamt miljöfrågor

linjer för åtgärder mot miljöförstöring, data att det dags länka ihop all informa- allmänhet. var att största fattigdom med mera. Kommunerna tion i sluss. Våren 1996 bildades i samma därför Huvudlänkarna går i världens länder huvudges en

den ideella föreningen Agenda2Lse, syfte till Aktörer miljöområ- roll för programmets vars -

genomförande. är att odla bred kontaktyta med alla som det där Nationalkommittén en

arbetar för Agenda 21 och hållbar utveck- för Agenda 21 länk,

en viktig

ling. Agenda 21 i kommunerna i dagslägetfinns ett -Just 21 har inneburit sådankata- i 50-tal

Agenda en kommuner Agenda 21

lysator för miljöarbetet i Sverige alla nivåer, Internationellt, Frågor

och Tips hittills mest

i

så tror att verka nära och inne just den datatips Katalog. samt

processen, säger Per janse, till vardags Ut- Antaletlänkar och projekt kommer succes-

GCOOOQOCDOC.OICDOCOCIIÖOGOGGCÖÖOOOQÅODOOGOGGOOCIUGIQOÖOOOGQDCOOOIIUODIOOi

sivt öka. ÅEtt närliggande projekt kallas att Fakta om miljö på Internet Guldkorn. Här ska finnas goda exempel

Det kommer allt mer information om miljö Agenda ZI-arbete. Internet, en del är gratis medan annan kostar

ganska mycket pengar att tillgång till. En bra Konferenssystem under uppbyggnad sammanställning webb-adresser finns

olika "Miljöguiden på Internet", en diskett utgiven

Ett konferenssystem om miljöfrågor som

av Stiftelsen Miljödatacenter. Nedan presentekänns angelägnaär under uppbyggnad liksom ras ett urval miljöadresser nätet:

möjlighet on-line-rapportering av miljö-

http://www.agenda.21.se Om Agenda 21 händelser. drivs till början och hållbar utveckling se artikel

Verksamheten en

med stöd från stiftelsen för Kunskaps- och http://www.miljofakta.se Svensk miljöinfo- mation postens torget.se se artikell.

Kompetensutveckling

http://www.Iib.kth.se/wg/envsitehtm

På sikt krävsökad självfinansiering, säger

- Environmental Sites on the internet, Sida med - Gunnar Landborn, till vardags sekreterare i många användbara internationella länkar som Nationalkomrnittén för uppdateras av Lars-Göran Strandberg KTH i

Agenda 21.

Stockholm. Vi måste göra bra ifrån för att verksam- - oss http://www.kaImar.se Bra kommuninformaä heten ska fortsatt stöd. tion om miljöfrågor.

Miljö-

indikatorer

Densvenskahemsidanför Agenda21:httpz//wwwagendazl.se

ÖKAD MlLJÖKUNSKAP

0 Antal inloggningar www-

sida med miljöinnehåll.

0 Procent av uppgifterna i

databasen som utnyttjas

per år miljödata-

bas.

i Stiftelsen Agendaål i .se

Ordförande Per anse

till vardags Utbildningsradion

r 019-1286 87, telefax:O19-i10 7.1 94 Telefon: j

E-post: mail@agenda21 .se

I FLLL. Käââåátøzüä .se annu-minimum...anamma-sou

GOEiGQ9000üüüüâäülüütbüåiñüübbiüé61DWG:ü0ü05UOCGdåOOäüüüøtüüâüüåää9Wñ9åü9ü9v

Sök

efter

Miljöfakta

på www.torget.se

Nu finns det också miljöinformation på

Torget, Postens marknadsplats på Inter-

Umeåföretaget //wwwmlljofaklase net. MiljöFaktapresente-

rar mlljösidor med konsumentperspektiv.

Mêijêsidemø

Medel-Svenssons väg till miljöinformation kunskapsbasmed konsument- - en perspektivför digsomvill veta Internet I alla fall lär det underlätta mer om miljö att synas

för nå till den all- MlljosldürlmutvecklasochvankaskonunuzrhgvF01momnu skallbh braså www.torget.se att ut stora sommmgivinngarnammamsynpunkterSkicka mailossen vubrevlådan Mel Nlxlmsidomasom mnehålllihclz-sr

mänheten med miljöbudskap. Torget :snusar

är en av SXÅDmAaiproduceradeo:Netscape20eller mversion sena: ©MtljoFakmNomukaAB1996 Europas välbesökta webb-adresser. mest SenastenytlfranAgenda21forumpaÄlvsjömässan Vi hoppas kan nå till bredare - att ut en O fgâ f Förpackningspublik och erbjuda något många konsu- 9 insamlingen som

menter efterfrågar, information hur ska om

hantera våra och hur handlar miljösopor man Miljösidorna:httpz//wwwmiljofaktase anpassat,säger Pär Lundkvist MiljöFakta

Nordiska AB. om vad enskilt hushåll kan göra .för ett att

Pär ser många fördelar med att använda In- miljöanpassa sig och kalendarium för aktivite-

ternet som kanal för miljöinformation, inte mässor med också

ter, mera. MiljöSidorna ger

minst det ärrett miljövänligt alternativ för information olika kommuners

att om miljöarbete,

informationsspridning. och förstås, länkar till andra intresen massa

santa miljösidor.

MiljöSidorna Målsättningen med MiljöSidorna är

att

Den nya informationsdatabasen kallas Miljö- skapa bred konsumentinriktad databas för en

Sidorna. Här finns bland information lokal och global miljöinformation. En viktig annat

O..CIOII...OQOODOUO§IÖOOOCOCGOCOOCOIHDOICCtiOOOUQQIOOOUIODCDOOOIGOOOOO

målgrupp skolelever. hoppas ska utvecklas ytterligare, bland

är MiljöFakta att MiljöSidorna

i

elever och lärare ska finna den information de med nyhetsblacl miljö, ett miljö-

annat ett om

behöver i undervisningen MiljöSidorna. kunskapstest och egenutvecklade miljöspel.

För Postens del satsningen intresse- Det gäller komma lockar

är grepp som

området miljö och samarbetet med ungdomar att titta närmare Miljösidorna,

MiljöFakta

utveckling bredare innehåll för säger Pär Lundkvist. Det är hård konkurrens en mot ett

besökarna Torget. läsarna Internet.

om

åfaüüüxüQwüüüüê59på#6499519105256W90853üüürâüüüü9D39056349909QQDOOQQGOÖQUOÖOJD9B

anslags-

Elektronisk

tavla i

miljons tjänst

Jönköpings län och Länsteknikcentrum är föregångare när det gäller att satsa på mil-

en jöriktig produktion i små och medelstora företag. Storsatsningen på ISO 14 000 har givit resultat. Nu går man vidare och sprider sina kunskaper till nyfikna små och medelstora företag i hela riket med hjälp informationsteknik i ISO-LINK projektet.

av

Nu kan vetgiriga småföretag har siktet Allt fler konsumenter ställer

som nu miljökrav

inställt ISO 14 000 lära sig de första sina leverantörer. Många företag börjar också

stegen till hur får miljökörkort. Genom ställa miljökrav underleverantörerna. Ett

man en att elektronisk anslagstavla nätet, får företag exempel IKEA vill leverantörerna

är som att klara besked skärmen miljö- och kvali- skall leva till

om upp ett trovärdigt miljöarbete. tetsriktig produktion. Det unika projektet Det kommer bli kvali som att en nödvändighet att

går under ISO-LINK stöds och miljösäkra skall

benämningen av tets om man

uppfattas

Stiftelsen för kunskaps- trovärdig i sitt

som miljö-

och kompetensutveckling arbete. De företag som

KK-stiftelsen. inte väljer skaffa sig

att

ISO-VLINK

är ett nödvändiga kunskaper

verktyg i arbetet riskerar slås

mot att att ut. bli certifierad och ersätter inte konsultinsatser för Största miljöprojektet att skaffa det eftertrakta- Arbetet med fram

att

de "miljökörkorteå ISO 14000 för-

serien är poängterar Maria Holm, modligen världens största

projektledare för ISO- i Detta

miljöprojekt. ger

LINK. indikation på de

en

OCOGOGQOOOOGCG00COGQQDDROOGUGDDOGGüDVDGUDCGJDDIQOQIOOOI.GOODOOOCQGCOÖIOO

I

internationella standardernas betydelse. hur blir effektivare i sitt miljöarbete. Inom man

Jönköpings län förstod tidigt Vikten något .dygn får från någon kunnig av att satsa man svar

.på införande certifiering enligt den globala kopplats till projektet.

av person som i standarden ISO 14 000. Denna interaktivitet Maria Holm är en anser

fördelarna med projektet. av de stora

Hur fungerar det hela då Den kostnadsfria FirstClass programvaran 4

Genom koppla sig vår miljölänk och modem för ett tusenlappar är allt

att mot ett par -

ISO-LINK får hela tiden nytt behövs. man senaste vadsom

ISO 14 000. Det kan ske direkt via modem Behörigheten komma in ISO-LINK är om att

eller vår hemsida Ambitionen är gratis för de första användarna till och

Internet. tusen

också igång dialog mellan företag och med 1 september 1997.

att en

förklarar Maria Holm. Maria Holm kommer fungera redakexperter, att som

Informationsutbyte kan ske i tör och till det finns aktuellapressklipp, oavsett var se att -

Sverige företagen befinner sig. information utbildningar och bevaka vad om

Man kan ställa frågor "anslagstavlan" händer i landet på området. om som ute

68V

IT

kan

effektivisera

processer,

minska

resursåtgång

och

spara energi

Industrin insåg tidigt informationsteknikens möjligheter ersätta

att tunga och arbetsmoment. I många fabriker kan robotar och

monotona självstyrande maskiner hålla igång produktionen hand män-

egen niskan behövs bara för instruktioner, kontroll och service. Genom - att

använda dataprogram hänsyn till miljön kan energi för

som tar sparas

ventilation och uppvärmning, bland med larmsystem processer, annat

minskar eller produktionen vissa utsläppsgränser

som stoppar om överskrids eller för mycket energi förbrukas.

Gjuteribranschen har nyligen med stöd NUTEK utvecklat

av ett

:rem dr och am betyda På sikt väntas det resultera i

rsJ rocess- g

. , upp till 30-procentiga energibesparingar.

Informationstekniken finns också i själva produkterna, till exempel i kylskåp eller tvättmaskiner drivs energisnålt med hjälp min-

som av nesc/azjpseller i moderna och lastbilar där mi/erøprøcessorer

person- styr

motorn till maximal bränsleförbränning.

Inom fastighetsförvaltningen är det vanligt med centraler för kon-

troll ett helt fastighetsbestånds energiförbukning. Det god över-

av ger blick över energiåtgången och med hjälp larmfunktioner kan fel lätt

av korrigeras och service sättas in när det behövs. Därmed kan också inneklimatet förbättras. I så kallade "intelligenta hur" kan mängd

en funktioner som ventilation, temperatur, belysningsstyrka med

mera,

srvaaømø/,zeäéørørzwøørsnøiáenüéøzowwawrøzusaraaa

F

a kta om

energianvändning

Jämförelse av ENERGI- individuellt för enskilda i byggnaden. Ett exempel är anpassas rum ANVÄNDNING mellan Svenska Arbetsgivarföreningens hus i centrala Stockholm. fysiska transporter och Med hjälp satellitszyrdZziges/øestämning,Global Positioning System telefonsamtal, som antal av timmar man kan ringa GPS, och meddelandesystem, till exempel Mobitex, kan bilar som för samma energioch andra fordon från trafikledningscentraler så att de inte körs styras mängd som åtgår att än nödvändigt. Dessutom kan fordonen lastas effektivt. resa en viss sträcka med mer mer

olika färdmedel. Systemet används bland speditörerna ASG och Bilspedition annat av

för kontroll sina fordon, också inom skogsbruket. Bilspedition Sam- Tran- Telefon- av men tals- sport- tid motsv. räknar med kan minska körsträckan och miljöutsläppen med att man typ medel energin sikt kan liknande teknik också komma cirka 15 procent. På att använatt resa das för Svensson tips snabbaste vägen hem förbi köerna i att ge om Lokalt 21 timmar

rusningstrafiken.

Riks 33 timmar

I jordbruket har GPS börjat användas för att lägesbestämma skör-

Riks 7 dagar Inter- detröskan när den in skörden. På så vis upprättas skördekarta tar en natio-

kompletterad med jordprover, ska möjlighet att gödsla precis

som, ge nellt Flyg 5000 S veckor så mycket varje åkerplätt behöver. Därmed minimeras spill av som

näringsämnen till vattendragen. KÄLLAIBRITISHTELECOM- "ENERGY,TELECONHVIUNICA-

TIONS AND THE ENVlRON- MENT".VID BERÄKNINGARNA

HAREN JÄMFORELSEGJORTS MELLAN ENERGIATGANGEN

FÖRDRIFTENAV TELENÄTET OCHBRÄNSLETSENERGHNNE-

HALL.

Storstadstidningarskulleintebehövaskickasut överlandetmedbil,båtochflygutankanistället tryckas ortenavettlokalttryckeri,ellerförståsännuhellredistribuerasheltelektroniskt.

70h

5CIOCÖOOUOOOOOOOOOOIQCOOiiJEtátaaklârtéiââbñbbtxñäøâtlbü

KomFram trafikinformatiønsprøjekt där datorn hjälper Göte-

är ett borgsresenärerna. Bussar och spårvagnar företräde vid rödljusen

ges och digitala skyltar talar för bilisterna köer har uppstått och

om var var de kan hitta lediga parkeringsplatser. Denna nutidsinformation ska öka punktligheten i trafiken och komforten för resenärerna, vilket i sin

förväntas fler göteborgare väljer ställa ifrån sig sina bilar tur göra att att och åka kollektivt.

Med stordriftens fördelar har fabrikerna växt sig allt större och produkter skickas kors och tvärs över jorden, slukande stora mängder energi för I framtiden kan informationstekniken göra det

transporter. möjligt att producera-merlokalt än vad sker i dag.

som

Storstadstidningar skulle inte behöva skickas över landet med bil,

ut båt och flyg kan i stället tryckas lokalt tryckeri,

utan orten av ett eller förstås ännu hellre distribueras helt elektroniskt. Redan har

nu en viss övergång skett från ett centraltitryckeritill flera landsortstrycke-

rier.

På motsvarande sätt skulle även vissa industriella kunna till-

varor verkas decentraliserat och lokalt. I första hand gäller det troligen

pro-

dukter med högt forsknings- och utvecklingsvärde, elektronik

som och läkemedel, även inom till exempel bilindustrin skulle det

men

vara möjligt.

Virtual really, grovt översatt konstgjord verklighet, är relativt en

outnyttjad potential IT-användning för bättre miljö. Oftast

av en synv boliseras virtual reality med har dator fastsatt en person som en huvudet.

I datorn försiggår äventyr så vådliga verkligheten känns ganska

att trist i jämförelse. Men det finns också många nyttoaspekter med virtual reality. Inom försvaret och flyget har länge använt szimulatorer vid man utbildningen, och därmed kunnat minska användningen bränsle av och öka säkerheten. I Sverige används körsimulatorer bilav ett par skolor i samma syfte.

Men möjligheterna är många fler produktutveckling till exempel.

- Nya modeller bilar och flygplan skulle kunna testas i datorn av utan

behöver bygga fullskalemodell.

att man en Det amerikanska Boeing 777-planet togs fram detta sätt och de

extremt miljö- och hälsofarliga kärnvapenprovsprängningarna har i de

flesta länder datasimulerade ersatts av tester.

+- LLI I

Q

x stor

i

miljö- O potential, x viss

miljöpotential

i

N a 010004GOÖOIIOQOOOOGOOQÖDIDGGGOOOQOOGOOOIOOIODOQOOOGOO;OCOGQCOCOCIGDOOUC

Grönare transporter

i

med lT

hjälpav

Transporterna vårt största miljöproblem. Transportföretagen ASG och

är ett av i av: effektiviserat och därmed minskat utsläppen från sina Bilspedition har med hjälp lT

transporter. Mobil datakommunikation och satellitpositionering är några av de gröna

verktygen. Målet är ett resurssnålare transportsystem.

Miljöfrågorna allt fler. När det gäller vagarna.Med hjälp IT har företagen

engagerar av

har vityvärr inte varit lika aktivt effektiviserat och därmed minskat utsläppen transporter

miljömedvetna. Ändå är trafiken de all- från sina godstransporter.

en av

p

varligaste källorna till miljöproblemen. Drivkrafterna för ökad IT-användning är

-

På tid hartransportföretagen börjat främst effektivitetsvinsterna i sin tur ökar

senare ta som sitt miljöansvar. Nyckelordet är grön logistik, lönsamheten. Men de minskar också resursför-

det vill säga kunskapen hur effek- brukningen och miljövinster, säger Magnus

om man ger

tivaste sätt utnyttjar för Swahn miljöchef ASG.

etttransportsystem att

till Bland har ASG och Bilspedition effek-

minska påverkan miljön. Möjligheter annat

förbättringar mycket Av den totala kör- tiviserat sina mobila data-

är stor. transporter genom sträckan för svenska lastbilar körs cirka 25 kommunikationssystem. Bara inom ASG har t pro-

sträckan last. Det hela det inneburit minskning onödiga transcent av utan motsvarar en av

. 4 000 mil eller 35 jorden varje år. med emot 15 procent.

varv runt porter upp

Intresset för IT växer snabbt inom transport-

området. Och det är inte så konstigt då man Mobil dator

gods med färre mil och Mobil datakommunikation till fordon har kan transportera mer minskade utvecklats under framför allt. de 15

utsläpp. Ett exempel är transport- senaste

och har åren. I början 80-talet kommunicerade

företag som ASG Bilspedition, som av man

cirka 80 den svenska godstrafiken via radio. Det ineffektivt sätt då chauf-

procent av var ett

OORCOllåiüñâålBüGdiiüiülñitGUGIOGOCOGQDIDOOCGOQOOOOGQQDOOGQQÖDOOOQiOOQGQ

fören inte kunde nås när han befann sig utanför bilen för lasta och lossa. Och ständigt Fakta om minskad miljöpåverkan att ett

ropande i radion för kontakti införandet av mobil datakommunikation, att

Mobitexsystem, har gett mindre bränsleförbruk- Numera kan trafikledningen nå chauf-

alltid

ning och mindre utsläpp av avgaser. fören då lastbilshytten har dator kan en som

meddelandet skärmen eller skriva AVGASER REDUKTION PERÅR emot ut

Kolväten 584 kg/år meddelandet, det så kallade Mobitexsystemet.

Kolmonoxid l 624 kg/år Effekten blir att alla meddelanden kommer Kväveföreningar 4 910 kg/år

fram och att chaufförernapkanlägga sin Koldioxid 271 375 kg/år upp

körning i lugn och Onödig körning min-

ro. Tabell: Mindre utsläpp från 100 distributionsskar och fordonen kan lastas effektivt. översätter mer bilar. man dessa siffror till alla distri-

Enligt några åkerier har uppnått en för- butionsbilar som trafikerar världens städer så man

finns det en enorm besparingspotential. bättring effektiviteten tio när av procent Siffrorna är baserade Väg och Transport-

Mobitexsystemet införts. Systemet minska-

ger forskningsinstitutets, VTI:s avgasberäkningar.

de körsträckor och därigenom mindre bränsle- KÄLLA:MAGNUSSWAHN,ASC

förbrukning och mindre utsläpp

av avgaser.

storlek. Utifrån satelliternas placering i ute

Först i världen med satellitposltionering rymden kan räkna sin position man ut nere

Bilspedition Transport 8C Logistics AB BTL marken, befinner sig.

oavsett var man

och dess dotterbolag i Växjö har gått steg Just in time"-trenden med allt kortare framett

längre. Företaget har sneglat teknik förhållning transportbeställningar har gjort

en som av

det i sjöfarten haranvänt i många år, nämligen navi- svårare för åkerierna att effektivt utnyttja

gering med hjälp satelliter. Men i Växjö i fordonsflottan. Med den satellitekniken av nya

navigerar man inte utan dirigerar hela godslast- kan åkerierna följa lastbilarnas position en

bilsflottan med hjälp sateZ/itpøritiønering bildskärm med noggrannhet 50 av en meter.

GPS och Mobitex, vilket för övrigt På så sätt blir det lättare dirigera närmaste man var att

i i. först i världen med. bil till bokningar. nya

På lastbilarna har GPSman monterat en

Sedan flera år cirkulerar tjugotal Enkelt system antenn. ett g v satelliter jorden. De skickar signaler Systemet är mycket enkelt. När körorder runt ut en

kan tas emot med tekopps kommer in till trafikledningen kan trafikledasom antenner av en

OIOD500CODUÖGOODODOOÖDDOOOOOQODWUOGGODOOOUñGiññbüüñlbbfCöüñiññCülÖDOOOO

med hjälp GPS-systemet lokalisera last- idag har kunder vill ha inskrivet i ren av som avbilarna stora digitala kartor. talen sker miljömässigt att transporterna På datorn kan trafikledaren fordonen bästa sätt, säger Martina Kulich projektledare se var befinner och hur mycket last de har. för Grön logistik BTL AB. Trafikledaren väljer den lastbil är närmast Hon är även aktiv i Nätverket för Godssom och sänder körorder via mobitexnätet. och Miljön, NGM, arbetar för en transporter som Chauffören får sin körorder sin skrivare och långsiktigt hållbart samhälle i god Agenda ett i bekräftar beställningen via sin mobila terminal. 21 anda. Här är alla de transportföretagen stora Förutom att systemet ökar effektiviteten med till land, till sjöss och luften. försöker g leder det till mindre stressad arbetssituation I branschnätverket hitta en - ett för såväl chaufförer trafikledare. beräkningssätt för godstransportersom gemensamt miljöbelastning. Målet år att konsennas ett Nya systemet ökar konkurrenskraften susbeslut inom branschen. Det är inte så enkelt Beräkningar visar att systemet lett till att den att väga ihop de olika spelar in

faktorernasom

transporterade mängden gods har ökat med och presentera det begripligt. 30-40 till utsläpp procent samma av avgaser. Detta fordon och personal har Bästa färdvägen med IT utan att mer tagits i anspråk. GPS och Mobitex har kommit för stanna att Mobitex och GPS klarar än så. men fortfarande är radiokommunikation systemet mer

Transportkvaliteten kyltransporter år ett dominerande.

annat användningsområde. En fordonsdator Nu kommer även informationsteknik för ny håller reda på temperatur och larmar till trafik- hitta bästa färdvägen. Inne i storstäderna år att ledningen om något inte fungerar. Ett plötsligt det viktigt hålla tiden och inte hamna i onöatt temperaturfall skulle kunna indikera bland diga köer. För ambulanser, brandkår och taxi är

annat ett freonutsläpp. det självklarhet.

en

Varför satsar Bilspeølitiøn z Växjö 1,8 miljoner Datasystemet Dynafleet från Volvo är det

på att installera moåitex och GPS i alla sina för hitta bästa fårdvägen. Trafiksenaste att

° föraren

bilar information kommer till kan som se Självklart år konkurrensen ett starkt skäl. det är köbildningar längs den tilltänkta - om Men får också fler och fler förfrågningar vägen, och därigenom kan onödiga

om undvika

vilka miljöeffekter Redan utsläpp.

transporterna ger.

.COCUOOCOOIODOOIOQOÖOUOÖOÅDOIIQÖ§DO90500000060990906OOOOIGQUQCCOGQUOOOOO

Systemet är anslutet till Färddator det har infört datoriserat för sina en som ett system

kan uppgifter bränsleförbrukning, Resultatet blev färre lastbilar ge om transporter. att

motorslitage, körsträcka med i behövdes vägarna, från 15 till 13 inom ett mera.

Volvo uppskattar Dynafleet effek- infördes. att ger en .halvår från det systemet

tiviseringspotential upp till 25 procent. Då

är även Mobitex och GPS installerade i fordo- Körstilen har också betydelse

Även körstilen har betydelse för miljön. nen. - En tysk dryckesdistributöri Frankfurtområ- Engelskalastbilsförare har tränats att köra

Pådatornkantrafikledaren fordonenbeñnnerhslgochhur mycketlastde har. Trafikledarenväljerdenlastbil är närmastoch sevar som sänder körordervia mobitexnätet.Chaufförenfåren sinkörorder sinskrivareochbekräftarkörordemviasinmobilatermlnal.

GQOOOCOOOOIÖOOOQOO00900.0000iiIC04000OD00li00009000OOOOGQOOOQOOOODOOÖQ

mjukt. 5,6 mindre bensinförbrukning Med datoriserad ruttplanering, digitala kar-

procent blev det för ett större distributionsföretag. tor och elektronisk dokumenthantering EDI

o kan göra ytterligare vinster. man IT i framtidens transportsystem l Jag inte är så långt ifrån tror att en pap- Magnus Swahn vill också betona IT inte perslös hantering där transportsedlar, adminisatt löser allt. Det är viktigt människan, transi trativa och juridiska uppgifter överförs

att elektroi-i

porttekniken och IT integreras i organisationen. niskt, avslutar Martina Kulich. ä ä ä

Bilspedition Transport Logistics BTL AB ASG AB iSwahn Martina Kulich f - Magnus i 08-782 i Telefon: 08-621 31 00 Telefon: 00 ; Telefax: 08-795 75 Telefax: 08-782 2108 i i i s, iVi

E-post: imartina.kulich@biispedition.btI.se E-post:magnus.swahn@asg1.asgabsom i i

DñüiåüäOüüñti0lüiåbâütübââüüOEODIDODOGâbbü0IUQODD$QGQOOOOOOOEOIOOOOÖQDCQ

Datorn

.

hjälper

Göteborgsresenärer

Det ska bli lättare att ta sig fram i Göteborgstrafiken. Bussar och spårvagnar ges företräde vid rödljusen och digitala skyltar talar om för bilisterna var det är köer. KomFrams databas är hjärnan bakom allt.

KomFram kallas det trafikprojekt ska KomFrams centrala databas och därifrån sänds

som

göteborgarna att andas lite lättare. Göteborg data ut till digitala skyltar hållplatserna och

har tidvis haft stora problem med luftförore- sedan tid även ut Internet. Nu kan

en man ningar från vägtrafiken. KomFram är del alltså lugnt sitta kvar hemma och läsa

en av morgon-

Göteborgstrafiköverenskommelsen, Göken i tidningen i stället för att stå i snöyran och svära

folkmun, lagts i malpåse grund över den försenade bussen. Realtidsinforma-

som nu av politisk träta. Men KomFram lever ännu, tionen väntas bättre tidhållning och ökad

om ge en än sparlåga. känsla reskomfort, vilket på sikt förväntas

av ge

fler kollektivtrafikresenärer. Och fler

som

Bättre flyt i trafiken ställer ifrån sig bilen, desto bättre för Göte-

Syftet med KomFram är att med hjälp av borgsluften.

modern informationsteknik trafiken att flyta bättre. En särskildt satsning kollektiv- Mer kan göras

görs trafiken. Bussar och spårvagnar har redan Men det datorer byggs

system av som nu upp utrustats med fordonsdatorer innehåller som osynligSpindelväv utmed gatunätet kan

som en information fordonen befinner sig. göra mycket än så. Bland annat kan kol-

om var mer

Passagerarna i bussar och spårvagnar kan där- lektivtrafiken företräde vid trafiksignaler,

ges med veta beräknad ankomsttid till slutstatio- sikt får också utryckningsfordon för-

samma

och när anknytande spårvagn eller buss mån. Men också bilisterna ska hjälp. Att busnen en väntas avgå. Samma information finns i och spårvagnar släpps fram får inte innebära

sar

att bilarna blir fast i långa köer, då skulle inget aktuella trafikläget, det uppstår köer, var var en

vara vunnet. Det nya systemet att styra trafik- olycka har hänt Sådan information ska etc.

signalernas växlingar väntas totalt sett medföra bilisterna kunna digitala skyltar eller i sina

mindre väntan vid rött ljus även för bilisterna. hem och arbetsplatsen via Internet.

Vi räknar med ZO-procentig minskning Frågan är bara kommer - en om resurserna att

väntetiderna, säger Jan-Olof Berndtsson räcka till för hela paketet den planerade av nu när

Trafikkontoret i Göteborg och projektledare finansieringen med vågtullar

ser ut att ha gått

för KomFram. Göteborgs bilister använder intet. om

cirka 20 miljoner liter bränsle år när de står Det återstår Jan-Olof Berndtsper att se, säger och väntar i korsningar, så här finns Vi har visat samhällsekonomisk en stor son. en hög

potential till miljöförbättring. investera i lik-

nytta av att KomFram-projektet,

Framkomligheten kan också förbättras i andra IT-projekt i trafiken. som

genom att ge bilisterna information det om

I Om stoppen vid trafiksignaler minskar så mycket kal- i som

i

kylerat 20 procent sparas motsvarande cirka 5 miljoner lliter fordonsbränsle per i Göteborgstrafiken. Det inne Z LJJ bär också minskade utsläpp av kolväten, kväveoxider, kol-A

I- dioxid med Potentialen vad ökad kolmera. av en andel

O

Iektivtrafikresenärer skulle innebära i bränsleåtgång och Q. Iuftutsläpp betydligt är större än så. Vid 10 procents Q minskning biltrafiken minskar bränsleåtgången inom av i Göteborgs kommuns gränser med 15 miljoner liter bräns- . E per år.

TrafikkontoretGöteborgs stad

K0mFram

Jan-Olof Berndtsson

Hemsida Koml-ramz

http://www.tkgbg.se:28O

Telefon: 031 -611 6 48

Telefax: 031-711 98 33

Hemsida Göteborgs stad:

http://www.goteborg.se

OOOCUOOJOIQCOD.OOO000004OÖOOIOOOOOIIOODOOOOCOiOOOOOOOOOCIUDOOOOOIOOIOO

hus

Intelligent

ger

energivinster

stora

lntelligenta hus är inte längre utopi centrala Stockholm. Men bakom fasaden döljer en

utan i högsta grad en verklighet. Birger intelligent inte. Väl inomhus heller sig ett syns Jarlsgatan 53 är adressen för ett Stock- i av inget avslöjar detta udda hus. som att är ett holms mer "tänkande" hus. Den nya Här traditionell reception med vackra

finnsen

datatekniken sparar både pengar och

marmotplattor i golvet, taklampor samt hiss.

miljö.

Ett börsnoterat företag som specialiserat sig

Ett hus kan i spetsteknologi inom sjukvården, så kallade

miljöanpassatekologiskt princip

hur helst. lerhyddan och strålknivar, hyr in sig i lokalerna; Vår värd

se ut som Lappkåtan,

den moderna bostaden, full med teknologi kan i möter upp.

alla klassas de hushållar Man skall inte märka det är intellisom ekobyggen om att ett - med hus, förklarar Göran Wildros, fastighetsnaturens resurser. gent

Men vad kännetecknar då intelligent hus förvaltare, Set Rudhammars El. Det är av ett en

Måste ha högt IQ för släppas in fördelarna med den datatekniken. man ett att nya

det socialf hus där efterär ett grannar

Eller

sänder och blommor och Fjärrkontroll post vattnar passat

barn och katter åt varandra Låt kliva in I fastigheten regleras värme, ventilation, belyssex oss

elektronikindustrins skötebarn och ning, passagekontroll och inbrottslarm meda i nya i bekanta med det lite udda huset. datateknik. Tekniken innebär också oss mera av ny

spännande lösningar för de arbetar och som i Intelligent vistas i husen

inre

Den Stockholmstrafiken förbi Exempelvis rörelsedetektorer i rummen täta rusar - get

har till Stockholm. Utåt signaler ljuset automatiskt släcks när Hösten kommit sett att per-

märks det ZO-talshuset i sonalen lämnar rummet. Ljuset släcks automa-

ingenting gamla

EO0ÖYÃCO.C8IIGGOOÖüCiøfbfüüüüürñüüüfüñbOOGGGQOU3OOGOOÖOIOQÖOOOODCÖCÖOOOO

tiskt lokalerna ingen rör sig efter klockan Knut Gladh föregångare och den om - var en 17.00. Men det är bara möjligheterna tiden det största projektet i sitt slag i en av var norra den tekniken för med sig. Sensorer Europa, förklarar Göran Wildros. som nya

kompenserar för ljusflödet utifrån

och anpassar

ljusstyrkan till exempel arbetsplatsens data- Ny elektronikkrets

skärm. Intelligenta hus talade redan för japanerna om Fjärrkontroll är ett givet verktyg för de 15 år sedan. Men då det kuriosa med talansom var arbetar i huset. Med den kan de reglera ljus- de dörrar och science fictioninspirerat. I annat styrkan i arbetsrummet till förutbestämd dag har tekniken Den tänkande tekni-i en mognat. behaglig nivå direkt från skrivbordet. På lik ken bygger helt elektronikkrets, som en ny nande sätt kan även Värme, ventilation har utvecklats i Kalifornien, USA. samt en Den utgör rad funktioner regleras individuellt i varje hjärnan i det intelligenta såkallade bussystemet. rum. I dag finns det olika tekniker och standarder. Störst i norra Europa Kärnan är kunna skicka data över att samma Det var teknikintresserade eldsjälen Knut ledning strömförsörjningen. Datanätet den som: Gladh i början 90-talet fick idén det kallas Lon eller Local Network,

som av att Operating

här borde prövas i Sverige. Helt några Det är för

utan stat- ett samlingsbegrepp överföring av

liga bidrag lyckades han och medintressenterna mätdata och styrkommandon, det vill säga .det hela i hamn. I samband med huset korta snabba meddelanden, för exempelvis ro att renoverades 1994 all gammal elinstallation styrning För styrning revs av en värmepanna. av ut och den tekniken installerades. elektriska nya apparater fungerar lösningen ypper-

GöranVlñldroshar mätt energianvändningenföre och efter I sambandmed husetrenoverades att 1994revsall gammalelinstallation denintelligentatekniken.Utvärderingenav visareatt installation ochut dennyateknikeninstallerades.Foto:Lars-Eric pengarochmiljö gär handi hand.Foto:LarsEricSjölander. Sjölander.

CUIIIOOI0009.0...IIOOCCCCDOOQOGCOO0GCQO0O0OI9000IGGGQCCOCOGOOQIGGQÅDIOG

ligt. Ingen ledningsdragning behövs. Ett

ny Lon fungerar dessutom i alla elektroniska led-

ningar,elnätet, telefon, radiolänk, kabelteve-

ledningar ochså vidare. Det är oberoende av överföringsmedia. Nätet har ingen central

databas och övervakar nätet i som styr som

lokala har i stället intelligenta

vanliga nät, utan

noder. Varje nod har unik identifieen egen

ringskod.

Tekniken har egentligen inga begränsning- berättar Göran Wildros. Det är bara fantaar, sin sätter gränser for vad den tekniken som nya i kan göra. i

-lAlla kontor och bostäder borde byggas med

avancerad IT-teknik. Den tekniken smarta minskar, resursslöseriet och minskar de direkta

kostnaderna miljöoch hälsa. samt spar intelligentahustaladejapanernaomredanför 15 sedan,Men dåvardetkuriosamedtalandedörrarochannatsciencefictioninspirerat.ldag harteknikenmognat. Spar för 100 lägenheter minskar med den tekniken-

Göran Wildros har mätt energianvändningen mängderna nya

före och efter den intelligenta jämfört med konventionell ledningsdragning.

installationav

tekniken. Utvärderingen och

visar att pengar

miljö hand i hand. Tänkande väggar

går har Årsförbruk- Mögelbesvär; allergier och sjuka hus är välkän-

Vi sparat mycket ström. har med i 40 da begrepp visar det finns ett behov

ningen reducerats storleksordning som att av

räknat har vi cirka IT-byggande. Konkret betyder det att bygga så procent. I pengar sparat kronor. kallade tänkande väggar. Det vill säga väggar 150 000

Enligt energirådgivare Stockholm energi känner inomhustemperaturen, mäter

som av årsbasis hushållsel för luftkvalitet och mögel. Tekniken är motsvarar besparingen varnar

storlek. En också intressant arbetsmiljösynpunkt."

100 lägenheter, av en normaltreas ur

Spänningen nätet låg och det bildas

sparpotential är att koppar- och plast-

annan -

OOwüåO9%Oäü0998Iüüü915319åââüäåfbwüåüåäátñüüåüö6OO@$O®DQQI%0Ö9OQGG$9C#$99

praktiskt taget inga elektromagnetiskafält, kanske det oljeeldade kraftverket i Karlshamn

säger Göran Wildros. Så det är kanske något inte behöva

startas.

för elöverkänsliga. Dessutom försvinner det

irriterande flimrande ljuset från lysrören. USA långt framme

I USA har IBM tillsammans med ett kraftbolag

A

Sydkraft och Vattenfall intresserade i Florida utvecklat ett sinnrikt skall

system som

Elkraftbolagen har visat intresse för tekni- förbinda kraftbolaget med sina kunder. Allt

ken. Om Sydkraft slipper skicka i hemmet går med elektricitet

ut som

Fakta

folk för läsa mätarna kan övervakas med hjälp dato-

att av spa- av

om intelligenta hus

ras både slant och Dataenheten är kopplad till

en ges en Datatekniken för sitt hus rer.

att styra miljövinst med färre bilre- är tämligen enkel och billig. Men det husets elmätare och förbindsi

Genom kunna finns inga gör-det-själv system för att det bildas sor. att styra nätsystem som av

styra sitt eget hus. Man bör anlita en

användningen elektro- husets befintliga elledningar.

av konsultfirma.

Nordic Lon Users är en norniska apparater i hushållen disk användarförening med drygt 40 Till nätet är vanlig PC

en kan kraftbolagen jämna medlemsföretag som arbetar med Till kan

ut kopplad. exempel

intelligenta hus. För mer informa-

elförbrukningen över dygnet. automatiskt slå till och

tion, ring 08-744 02 22 eller man Härigenom slipper företaget faxa 08-744 48 40. från

elektriskaapparater.

hålla kapacitet, exempelvis för Man ocksåiatt inkludera

att planerar

klara elförsörjningen under kalla vinterdagar. video- och dataöverföringar som skall koppla

I förlängningen om tekniken sprids skulle ihop kraftbolaget med sina kunder.

- -

oøaacnonaøaøoooaøaonoasaoooouaøøøaøoaaoønaoaeosewoqaoaaatøøaoøøaaaaaoeaaø

Styrsystem

sparar

åt

energi sjukhus

Värnhems långvårdssjukhus i Malmö ville spara energi och sänka sina kostnader. Ett datoriserat styr- och reglersystem för värme och ventilation blev lösningen.

Resultatet det lyckat. ökning. Nu har Varnhems sjukhus både ett bra

av nya styrsystemet var Första året efter investeringen sjönk energiför- inomhusklimat och rimlig energianvänd-

en brukningen med 38 från 4 300 MWh ning. Sedan 1990 finns ett styr- och reglersys-

procent,

till 2 500 MWh, och energikostnaderna med tem installerat i alla sjukhusets byggnader.

På den sparnivån har sjukhuset 31 procent. hållit sig sedan dess, fastän med åren in- Drifttidsoptimering

man

fört behovsanpassad dygnet-runt ventila- Redan i början 80-talet hade Malmösjuk-

en av

V tion. huset kommit igång med energisparinsatser.

VMan startade då energisparprojekt kallat

ett

Bättre inomhusklimat "drifttidsoptimering". Det gick helt enkelt ut

Vi ville förbättra inomhusklimatet och ventilationen stängdes mellan klockan

- att av

samtidigt minska eleffektuttaget, säger Tero 20.00 och 06.00, varvid energianvändningen

Nikkonen, dåvarande driftchef för sjukhuset, gick ned med 30 procent.

hos och reglerföretaget TA Con- 1986 gick vidare med ett nytt sparpronumera styr- man

f trol. jekt och investerade i ett datoriserat styr- och

I och med 1989 förändrade luftom- reglersystem för värme och ventilation.

- att sättningen i lokalerna efter vilken belastning de Samtidigt gjordes smärre justeringar ventila-

av hade olika tider dygnet ökade den totala tionens drifttider, bland drogs luftom-

annat elanvändningen, dock bara med 450 kWh sättningen nedfrån 4 till 3,5 luftomsättningar

per dygn, och det blev totalt ingen kostnads- timme.

sett per

QOl.09Q990006ât@âOâüåüüüfüüüüå031UäQGO§95üäiiGQQWOOCÖÖDQDQÅ*DOQI%OG9QOO

Styrsystemet installerades i den största larm vid tekniska fel utrustningen och förav långvårdssjukhusets elva byggnader. Systemet så underhåll kan göras med rätt varnar att

tryck, energianvändning intervall. i

mäter temperatur,

med i mängd punkter. Det också

mera en ger

Fakta

om styr- och

reglersystem inom fastighetsförvaltning

Datoriserade styrsystem och driftövervakning är numera standard vid nyproduktion av större fastigheter och sätts ofta in även vid ombyggnad av flerbostadshus. En "datoriserad undercentraI", DUC, kan kontrollera och styra de flesta tekniska systemen i en fastighet, till exempel värme, ventilation, belysning, och låsning av dörrar. Undercentralen i ett hus sänder information vidare om värme, ventilation med mera till en ledningscentral, vid fel går det ut larm också till jourhavande reparatör. På så vis kan hela husbestånd kontrolleras från en enda Iedningscentral.

COOCUOOOCIÅÅDOQOQCODOOÖCGÖOOOGIODU090Q9099060056COIQDBOCGGQâDOOOGOOOQGQ

tröska

Satellitstyrd

er behov

gödslar

eft

Nu kan bonden gödsla precis så mycket delar åkern får då antingen för lite eller för

av i åkern behöver. Specialutrustade leder till

som mycket gödning. Det senare onödiga

skördetröskor mäter skörden och sprider

kostnader och utläckage till vattendrag etc. gödning efter behov. "Precision farming"

På Bjertorps gård, utanför Vara Väst-

precisionsjordbruk kallas det moderna - - bedriver

götaslätten Agroväst försöksodling

datastyrda jordbruket.

med den tekniken. Magnus Ströman,

nya Fler och fler svenska jordbruk i bruk är ansvarig för driften. Än så

tar nu Svalöv-Weibulls

skördetröskor somgmed hjälp satellitstyrd länge har bara skördar två gånger och

av man positionsbestämning, GPS, kan avgöra exakt gödslar gång, det krävs underlag för

en mer att

åkern tröskan befinner sig i visst säkert avgöra hur mycket gödning åkerns olika var ett ögonblick. Tröskorna är också utrustade med delar långsiktigt behöver.

speciellutrustning för mätning skörden

av kvadratmetern när.

Skörden varierar åker än kan

mer en man tro lekman. Skördemätningen kan sam-

som manställas till skördekarta underlag

en som ger för hur mycket gödning som behövs olika

delar åkern. Normalt används

av en genom-

snittslig gödselgiva hela åkern,

men stora

Med hjälpav det satellitbaseradesystemetGPSkantröskans position fältetbestämmas.Enmottagareitröskanochenstationär enhettar emotsateliiternassignaler.Genomatt korrek tionssignaiersändsfrån denstationäraenhetentill tröskankan positionenbestämmasmed god noggrannhet.Källa: Jordbrukstekniskainstitutet"Teknikför lantbruket".

DOGQQQOUOOOOOIÖCOCOQOUDDOOOOIIQOIOOIQDOIOOOQIOQOOOCIOOIOOCIGOQOOOIIOOOO

Man behöver underlag från till fem års ligga i träda. Det är ofta marken i åkerns utkant

- tre skördar för urskilja årsmånsvariationen, läcker mest näringsämnen.En biefiekt

att som av

Magnus Sitröman. Det inte säkert inte brukar mark än ekosäger är att att man mer som ger

totalt använder mindre gödning nomi den biologiska mångfalden kan

man sett är att åkern, den gödning sprids kommer att åkerns utkanter kan bli

men som gynnas, genom till bättre i i

nytta. vilrzon.

Den tekniken har sitt i USA,

nya ursprung

Avgör vad kan vila är även där i sin linda. Men förhoppning-

som men Magnus berättar att i England främst är stora om att satellit- och daratekniken

man arna använder metoden för avgöra vilka delar ska medföra såväl bättre drifcsekonomi

att av en som åkern har så dålig växtkraft de borde en minskadmiljöbelastning.

som att

ii85iGÖOOÖDQIDOIOQDIDOOOGDOCO096000OGGOâDOüñiäOåiäåIODOOOQG$JIOIQGOOOS$OG

Den

miljovanliga trafikskolan

I Liljeholmen utanför Stockholm finns ovanlig trafikskola. Här Iärisig eleverna köra

en utan att släppa ut några avgaser.

Miljötrafikskola 2000 ligger första våningen Jag uppskattar medeleleven använder

- att i i ett vanligt vitt sexvånings kontorshus i Lilje- hälften så mycket bensin jämfört med

en vanholmen, helt nära NUTEK. Enrtio meter hög bilskola, säger Jürgen Brüllhoff. vindkraftsvinge vid parkeringsinfarten till Normaleleven använder körsimulator cirka i

trafikskolan signalerar att här pågår 15-25 körlektionstiden, vissa elever

verksamhet procent av

med alternativa energiförtecken. till tredjedel.

upp en

Jürgen Brüllhoff fick idén till sin miljövänli-

trafikskola när han gick vattenfesti- Kopplad till reglagen ga runt valen i Stockholm 1995. Vägverket Simulatorn består dataskärm är

sommaren av en som var där och visadeenkörsimulator, där kopplad till de vanligareglagen i Renault

man en kunde lära sig köra bil med hjälp data- Clio. Alejandra Fuentes, 17 år, har just sig

av ett satt

Jürgen kom dit och tittade varje dag tillrätta i förarstolen. Alejandra har redan justeprogram. och till sist han övertygad simula- rat-backspeglar och säte och in sin diskett i

var om att satt torn skulle kunna användas i bilskola. Han simulatorn.

en köpte simulator och hyrde två elbilar och Varje elev har disketter håller reda

en en egna som lokal. Sedan vardet bara köra igång. hur långt i

att man avancerat programmet.

Eleverna börjar grundutbildningen med kör-s Man måste klara felfritt innan

av ett moment simulator går sedan vidare med elbil. det går fortsätta nästa.

och att med

Under den sista tredjedelen utbildningen I dag ska Alejandra träna och

av att starta

används miljöklass I-bil. Hon riktar uppmärksamheten

stanna. mot

9BOGOQQOOIOÖGG000OilGOOQQ2OGGDDÖOQQGOO9COüDQODOOOGOOOROOQIUDOOOII9OD%8O

datorskärmen samtidigt hon kopplar och mål och befinner sig vägen. På en som var man växlar precis i vanlig bil. Bravo du huvudmeny finns olika avsnitt att igenom, som en

lyckades och köra iväg", säger vänlig bilen med basala uppgifter reglage,

starta en om

simulatorröst. inställningar vägen, övningaf. Eleverna

etc, Nu fick du avsnitt för avsnitt bestämd plan Lite senare säger samma röst: tar enligt en

för du frikopplade försent. På följer Vägverkets regler för trafikundervis-

motorstopp att som

skärmen kan Alejandra alla tre fotpedalerna ning.

se och med hjälp dem avgöra hur hon ska hitta av

dragläget mellan och kopplingspedal. Omkörning

gas- Caroline Hueck, 17 år, kommit lite von som Svåruppskattat avstånd längre än Alejandra sätts prova kritisk att en Dataskärmen har grafik bilder där bilen situation. Hon ska vid dålig sikt köraförbi en av en rör sig längs vägar. Ibland kan det lite svårt parkerad buss och rätt parera en plötsligt uppvara uppskatta avstånd till framförliggande före dykande bil. Det sig för Caroline att låser som

glömmer tvärbromsa. Krocken dock att syns bara datorskärmen med orden Du krocka- 4 de.

Det finns bara körskolesimulatorer i tre Sverige, förutom Jürgens trafikskola i en Alingsås och vid högskolan i Lund, Simu

latorn fransk uppfinning. är en Det är egentligen halvsimulator, säger - en jürgen Brüllhoff, känner inga rörelser, fast man vissa elever tycker simulatorn rör sig när det att

svänger. För att klara så mycket har simulatorn av relativt liten kapacitet. Den drivs 486av en har 950 MB hårddisk bara 4 processor, men

Varjebiiskoieeievharegnadiskettersomhållerredapåhurlångt manavancerat programmet.i Man måsteklaraavett moment felfritt innan det går att fortsätta med nästa.Foto: Sture Ytterberg.

COCOUUOCIOOQO..CGI0.0.OODOO..CODOUOCGOÖORCQCOUOICIÖOOOUOODWOOOVGÖOUOOO

MB internrninne. Det gör att simulatorn känns lite trög ibland, programväxlingen cirka 20-

tar

sekunder och grafiken är lite kantig. Simulatorn dock populär hos ungdomarna,

speciellt bland tjejernas uppskattar

som att simulatorn inte några utsläpp.

ger

Det omkring 18-20 halvtimmeslektio-

- tar

att igenom grundprogrammet för körsi-

ner mulatorn, säger Jürgen Brüllhoff.

Vissa det mindre

- bilvana killar-klarar

gtid. Flertalet klarar simulatorprogrammet

av

är för otålig eller saknar datorvana men man kan det svårt. En 72-årig dam trodde själv

vara

det skulle henne hon Elbilarärdyra inköpi och har,enligtJürgenBrüllhoff,mycket att passa men visadesig

dåligt agdrahandsvärdeoch orimligt hög kostnadför vägskatt. sakna det tålamod ochgdendatormognad Somföretagarefår han inte hellerdranytta förmånenatt

som av

elfordonharlägreparkeringsavgift.Foto:StureYtterberg. krävs.

avgift. Kanske måste han ifrån och börja

Först dator, sedan elbil med biobränsle- eller hybridbil i stället.

Eva Lacko, 24 år; har klarat grunderna i För teoriundervisningen används förutom

av simulatorn och kör såväl elbil som katalysa- vanliga teoriböcker också cd-rom-program

nu ett torbil. Hon behöver träna att in dragläget. Körskolan interaktivt utbildningspro-

- ett Hon ska just ut tur i elbilen, Volks- gram", framtaget Liber-förlaget och Kulla

en av

City Stromer. Interaktiv Multimedia. Här finns information wagen

Den drivs elmotor styrs styrda- och frågor vägmärken, trafiksituationer

av som av en om

styr bilens laddning, gaspådrag, broms- med

tor mera.

ning och tolv blybatterier. Jürgen hyr elbilarna

Stockholms stad. Elbilar är dyra i inköp och av har, enligt Jürgen, mycket dåligt andrahandsvärde och orimligt hög kostnad för vägskatt. Sorn företagare får Jürgen inte heller dra

nytta

av förmånen att har lägre parkerings-

elfordon

Produktion, och användande IT-varor medför olika

transporter av

miljöeffekter. När produkterna inte längre kan användas måste

beståndsdelarna hand miljöriktigt sätt för inte miljön

tas om ett att ska drabbas.

Utöver den synliga miljöpåverkan medför användningen IT-pro-

av dukter också indirekt påverkan miljön, bland för-

en annat genom ändrade konsumtions- och transportmönster.

Informationsteknikindustrin global bransch knyter

är en vars varor

hela världen i nätverk. De informationsteknikföretasamman ett stora

finns också representerade i de flesta länder. Med hjälp telefon, gen av dator och TV kan i allt större utsträckning kontakt med

vem vill eller skaffa information det händer jorden.

oss om mesta som

Detta informationsöverflöd rika möjligheter till företags-

ger nya idéer och skapar mängd kontakter

en nya mellan människor knappast skulle ha

som lärt känna varandra det kontakt- .@

om nya

u

nätet inte hade funnits. Samtidigt kan de kontakter skapas

nya som göra att vill träffa vänner och affärs-

våra nya kontakter även i verkliga livet, vilket

, skulle kunna nettoökning vårt

ge en av resande. Hur våra kommeriatt påverka vår livs-

nya vanor miljö är dock svårt att förutsäga.

På sikt kan den samlade effekten IT-användningen

av ge upphov till stora samhällsförändringar, ändrade levnadsmönster det i dag kan svårt att göra sig föreställning

som vara en

Vem trodde 1970 växthuseffekten och ozonhålet eller om. att 25 år skulle skicka e-post till Bill Clintons katt

senare

vkcooosuuaooooarooooouooo00aaconssoooosaooøonovoonua

Peter Arnfalk, forskare vid Internationella miljöinstitutet Lunds

vid

universitet, har ställt upp en modell för att beskriva IT25 totala påverkan miljön. Modellen beskriver den totala miljöpåverkan

för pro-

dukter och tjänster sett i ett livscykelperspektiv. Miljöeffekter

upp-

kommer vid produktion, försäljning och distribution, utbyggnad

av infrastruktur, underhåll, drift och skrotning.

Syftet med denna forskning är att beskriva vilka delar i modellen

störst miljöpåverkan, positiv eller negativ, så åtgärder kan som ger att sättas in där de bäst behövs eller satsningar kan föreslås för realise-

att

informationsteknikens positiva potential. ra

Enligt modellen har IT:s miljökonsekvenser dels produktions-

en och operatörsida, dels konsument- och användarsida.

en

Produktionssidan omfattar all utrustning till exempel datorer, telefoner och den infrastruktur telefonnätverket behövs

som för att kunna använda utrustningen samt det tjänsteutbud tillhandahål-

som les TV-sändningar, videokonferenser medmera.

Konsumentsidan alla miljöeffekter vid användningen olika

avser av IT-applikationer e-post, distansarbete, mobiltelefoni med flera. Arnfalk skiljer här direkta och indirekta effekter.

lT och

dess miljö-

konsekvenser

citat00D0000bpannacotta:cnitmtonaotaoiittøoniüiotau

Produkters innehåll av ämnen

farliga

Det miljöhot främst förknippas med IT är avfallet uppkom-

som som

från alla kasserade med sitt innehåll miljöskadliga ämnen. mer varor av Kretskort innehåller miljöfarliga bly, brom, antimon, sil-

ämnen som

och beryllium. Katodstråleröret i 28-tums TV-apparat innehålver en

ler drygt kilo bly.

ett

Plastkåporna till datorer, TV- och videoapparater med står för

mera stora tillskott bromerade flamskyddsmedel, även de värsta för-

av om eningarna tagits bort från produkter. Kadmium har till helt nyli-

nya

varit vanligt i nickel-kadmiumbatterier i många laddbara produkgen

främst mobiltelefoner och bärbara datorer, här har förter, men en stor bättring skett det senaste året. Nya mobiltelefoner och bärbara datorer är oftast försedda med nickel-metallhydridbatterien Ett för elektronis-

ka produkter speciellt miljöproblem är användningen sällsynta

av metaller som i stort sett inte har använts förut inom industriell produktion; grundämnen tantal, europium, yttrium, med flera.

som Eftersom djur och växter hittills knappt har för dessa ämnen

utsatts bör de användas med särskild försiktighet innan eventuella miljö- och hälsorisker är kända.

Miljöpåverkan vid produktion

Merparten av komponenterna i de elektroniska används i

varor som Sverige tillverkas utomlands. Det är bara integrerade kretsar och mönsterkort tillverkas i någon väsentlig utsträckning. Miljöproblem

som

vid mönsterkortstillverkning är främst utsläpp till metaller

vatten av och organiskt material. Sedan 1970-talet har utsläppen minskat

kraftigt.

Brytning och förädling de råvaror behövs vid tillverkningen

av som

IT-varor medför också miljöpåverkan. Det gäller också för råvaruav

svøøcçmoaoøawawwazuwawøaqat»aavwøosaønsaauwqaxoaaaø

Fakta om

utsläpp

vägtrafiken är den stör- till fabrikerna och de till

transporter transport av färdiga produkterna sta utsläppskällan av

försäljare och konsument. Effekterna är såväl lokala och regionala kväveoxider cirka 50

procent, kolväten 40 luft- och vattenutsläpp, avfall med mera globala uttömmande

som procent och koloxid till växthuseffekten

av knappa råvaruresurser, bidrag samt uttunning- 75 procent. Dessutom

en av ozonlagret.

kommer cirka 30 pro-

cent av koldioxiutsläp-

pen frán trafiken.

Kväveoxider bidrar till försurning sjöar och Miljöproblem vid användning

av mark samt övergödning

Den alltmeriökande användningen kontorselektronik har lett till av mark och vatten. Kan av

också skadliga för ökad elförbrukning, produkterna blir allt strömsnålare. År

vara trots att hälsan.

1990 drog dator med skärm cirka 150 Watt i viloläge. Nu behövs

en Kolväten bildar tillsam-

bara 60 Watt. Det finns dock trend att allt fler produkter konstru-

en mans med kväveoxider

för stå dygnet Kontorsmaskinernas strömförbrukning och solljus marknära eras att runt.

ozon som kan skada står för 0,5 Sveriges totala elförbrukning. Ett problem är

procent av att växande gröda.

lokalerna sällan är dimensionerade för den ökade värmealstringen från

Många kolväten ar häl-

alla kontorsapparater. Det kan åt dubbelt så mycket energi

att sofarliga. Koldioxid för-

bort värmen för driften utrustningen. stärker växthuseffekten som av

som kan leda till en kli-

matkatastrof genom

smältande poler, över-

svämningar och ändra-

Omhändertagande av

de klimatzoner. Koloxid avfall

är hälsofarligt.

När produkterna ska kasseras kan de omhändertas eller mindre

mer

väl. Enligt Naturvårdsverket skrotas minst 200 000 ton elektriska och

elektroniska produkter år, drygt 10 är kontorselek-

per varav procent

tronikprodukter datorer, faxar, kopiatorer

som etc.

Huvuddelen avfallet har hittills hamnat antingen någon

av sop-

tipp eller i förbränningsugn. I dagsläget cirka 25

en tas procent av

kontorselektroniken hand i demonteringsanläggningar där miljö-

om

farliga ämnen, metaller och plaster sorteras ut. Cirka 85-95 procent av

dators vikt återvinns. De problem återstår lösa är främst

en som att

bildrör och vissa plaster. Oavsett vilken metod används vid omhändertagandet är det som en fördel de elektriska och elektroniska produkterna behandlas avskilt om från övrigt avfall. 150 kommuner har särskild insamling elektronisav

ka produkter. Många IT-företag har också specialavtal med återvin-

ningsföretag om recirkulation företagets produkter.

av egna

Vid demontering isär manuellt. Miljöskadliga kompo-

tas varorna nenter, som PCB-haltiga kondensatorer och batterier innehållande bly, kadmium och kvicksilver, för vidare till sorteras ut transport anläggning kan behandla miljöfarligt avfall. Aluminium, stål och som

olika plaster säljs för materialåtervinning.

Miljöproblemen vid demontering är främst arbetsmiljökaraktär.

-av Tre större anläggningar, Elektronik 8C Återvinning AB, Gotthard

Ragn-Sells Elektronikåtervinning AB och Technoworld AB, sköter

huvuddelen elektronikåtervinningen i landet. Det finns dessutom av många mindre företag, flertal arbetsmarknadsvarav ett startats som projekt olika kommuner. av V

Fragmentering är en förbehandlingsmetod till metallåtervinning.

Skrotet krossas och sedan i olika fraktioner, järn, icke sorteras som magnetiska metaller och övrigt avfallsfraktion. Elektronikskrot en

fragmenteras inte utan miljöfarliga beståndsdelar har

numera att sor-

terats borti förväg.

j Vid metallñtcrviiw ning används elektronikskrot råvara för som en att utvinna metaller koppar, nickel, guld, silver och platina. som Det är framförallt kretskort och"teleskrot omhändertas. som Vid förbränning elektroniska produkter tillsammans med av annat avfall elektroniken för mindre del utsläppen kadsvarar en av av a mium, bly, krom och kvicksilver. Huvuddelen metallerna hamnar av antingen i slagg- eller restfraktion vanligen läggs soptipp. en som

Problem uppkommer även vid deponering. Utlakningen metaller

av

och organiska ämnenfrån avfallsupplag är komplicerad

ett en process.

arxaarøøvaøazaaznwaøxznwrevøçøøkvwaatøawøøwøaavaçwwaamaza

Med tiden kommer dock troligen de flesta ämnen läcka med

att ut lakvattnet. Därför bör miljöfarliga beståndsdelar i elektroniska

produkter helst inte deponeras.

Detfinnsentrend att allt fler kontorsmaskinerkonstruerasför att stá pä dygnetrunt. Deras strömförbrukningstårför 0,5 procentavSverigestotalaelförbrukning.

QOOOQGIåiiiüilbbiBGQDDQG850995QGüO51939650400IiliVfObñiiiñiüüüi9105593040090

Datorer återanvänds

för

bit bit

På Technoworld i Bräkne Hoby i Blekinge återanvänds datorer bit för bit. Och man plockar isär dem för hand. Delarna återvinns sedan på miljöriktigt sätt.

ett

Genom att anlita Technoworld, får den filialen i Sollefteå hand 2 500 man rent nya tar om för 195 kronor TV. Mindre hem- elektroniskt skrot år. Skrotet kommer samvete per ton per elektronik kan bli med för betydligt från 80-tal kommuner och fler man av en ett ännu företag p lägre För att ta hand alla datorer och organisationer. Men det är ännu så länge summa. -om och annan hemelektronik betalar kilo. bara liten bråkdel hamnar man per en av datorernasom

Peter Domini, en trend- rätt.

känslig entreprenör, heter

grundaren av Technoworld. Baklângesi fabriken

Han hängde med i miljöde- Allt började i Bräkne-Hoby i Blekinge.Den

hatten och kände vinden finska datorjätten Nokias datorfabrik till att var i hade vänt 1992 och sjösatte salu och Peter Domini slog till. Han fick bidrag

PeterDomini. då sin affärsidé. Tiden då från anställde några de montörer var staten, av som mogen att ta betalt för att ta hand det elek- tidigare hade ihop Nokias datorer. Och om satt

troniska avfallet på-Cttmiljöriktigt sätt. Företag började köra fabriken baklänges.

med miljöprofil borde villiga köpa Tidigare hade skrotfirmorna vackert fått vara att att den sortens goodwill, resonerade han. betala för komma över kasserad elektronik. att Han satsaderätt. Nu omsätter Technoworld Firmorna ville åt den åtråvärda kopparn och

20 miljoner kronor året, dubbelt så myck- ädelmetallerna. De sålde godbitarna vidare om den störste konkurrenten. Technoworld ingen brydde sig först plocka bort et som men om att . i Stenakoncernen. i de

ingår numera Sverige giftiga komponenterna.

demonteras 6 000 elektronikskrot. De 30 Demontörerna Technoworld arbetar ton noganställda, 26 här i Bräkne Hoby och fyra vid isär I V grant och missar inget. De tar en

.UCCUQUUOOCOCOQO.IOCOUOOUOOCOOUOCÖGODOGIOGOOOGOQâlliöüüåêübüüüåiüåWüláü

mindre halvtimme. En kvart räcker för smältverk i Asien. Järnet kommer till nytta i än en PC. Mellan 60 och 70 datorns Danmark och aluminiumprylarna smälts i en procent av ner vikt metaller, 30-40 plast .och i Tyskland och i smålänska Älmhult. är procent är glas. Resten cirka 0,2 är miljöfarligt Plaster från bland annat kåpor återvinns som procent avfall. byggmaterial firma i Småland. Resten

av en Metallerna kastas i lådor för till eldas upp i sopvärmeverk i väntan bättre transport ett

Stena Bilfragmentering i Halmstad. Koppar, återanvändningsprocesser inom plastindustrin.

zink, mässing och rostfritt skickas vidare till

Förbjudet att kasta i framtiden Det tarbarafemtonminuterför enanställdpåTechnoworldatt demontera PC.Foto:Lars-EricSjölander. Många kretskort måste kasseras. De går till en

Rönnskärsverken där guld, silver och andra

ädelmetaller plockas ut. Men först skall PCBkondensatorer, batterier med kadmium och kvicksilver och är farligt för miljön

annat som tas bort.

I det framtida kretsloppssarnhället blir det

förbjudet kasta elektroniska apparater

att soptippen. Man får inte heller elda dem i

upp

sopvärmeverken.

Olika sätt att

minimera

informationsteknikens

negativa milj öbelastning

Det finns många minimera de negativa effekterna informasätt att av

tionteknikprodukter, till exempel vid tillverkning, i samband med

transporter etc. Detta avsnitt handlar dock framförallt vad om som kan göras för miljöanpassa produkterna och olika strategier för att om att handskas med avfallet.

Miljöarzpassade produkter

När man köper produkt finns alltid möjligheten välja

en ny att mer

eller mindre miljöanpassat, under förutsättning har kunskap

att man

olika produkters miljöfarlighet. Med ökade miljökrav i samhället

om har olika för miljövärdering produkter tagits fram. Bland system av dessa kan nämnas:

° Miljömärkning

° Miljövarudeklarationer

° Krav enligt vissa miljöstandarder

Miljömärkning

Miljömärkning syftar dels till främja utveckling miljö-

att en mot mer

anpassade produkter marknaden, dels vägleda konsumenten i

att dennes val produkt. av

IOUOOOOOOOOQIIIOOOOQQOOOOOOOOIOOOOOOOGOOOOIQOOOOUO

Positiv miljömärkning är sätt Visa vilka produkter markett att

naden miljöanpassade. Vissa företag och myndigheter

som är mest

ställer också krav miljöanpassade produkter, vid sin upphandling

och driver därmed i viss mån företagen till sina efter att anpassa varor

kundernas krav. Miljökriterierna utvecklas fortlöpande, bland

annat har Projekt Miljöanpassat.Kontor varit framgång se nedan. en TCO:s arbete med bildskärmar har vunnit världsrykte.

Negativ miljömärkning syftar till upplysa att inne-

att om en vara håller visst farligt bör undvikas, exempelvis måste batteett ämne som rier innehållande nickel-kadmium märkas med en återtagningssymbol. Det finns antal positiva miljömärken med anknytning till ett stort elektriska- och elektroniska produkter: Nordiska Svanen, administreras SIS Miljömärkning, har krisom av terier för miljömärkning persondatorer en licens i januari 1997, av

kopieringsmaskiner tre licenser engångsbatterier två licenser, skri-

och faxar ingen licens, uppladdningsbara batterier fyra licenser

vare och tonerkassetter elva licenseø. En förstudie pågår för telefoner.

Naturskyddsföreningens Bm Miljöval har inga miljökriterier

- IT-produkter, däremot produktionen och persontransporter.. av TCO -92 miljökriterier för bildskärmar. -

TCO -95 miljökriterier för persondatorer, bildskärmar och tan-

i

gentbord.

EUs: miljöblomma miljökriterier saknas hittills september 1996

för IT-produkter, förstudie pågår för batterier. Blå Äingelni Tyskland -

miljömärkning stationära datorer och kopieringsmaskiner. EPA

av

Energy Star USA energisparmärkning datorer, skrivare med

- av mera.

Dessutom finns miljömärkningar från Österrike kopiatorer,

Holland TV, Taiwan datorer och Tyskland, TüV datorer.

OIOOCOOIOOOOOOOGCOOOOOOOOlliOOOODOOQDOIOOOOOGIOODO

M

iljövarudeklarationer

Miljövarudeklarationer är tänkta information miljö-

att ge om en varas påverkan under hela dess livscykel från råvara till avfall och uttag av återanvändning. Deklarationerna är värdefulla vid upphandling och.

inköp.

Kretsloppsdelegationen har föreslagit att regeringen

gerA

Kemikalieinspektionen i uppdrag att utreda möjligheten till miljö-

ett inriktat informationssystem för elektroniska produkter. Systemet skulbland omfatta miljövaru-och innehållsdeklarationer. annat En arbetsgrupp inom Economic Commission for Europe ECE har tagit fram ett förslag till vad miljövarudeklaration bör innehålla. en Den svenska branschorganisationen för kontorselektronik, SITO, har

utformat miljövarudeklarationer för datorer, kopieringsmaskiner, skri-

vare och faxar. 30 IT-företag har anslutit sig till vilket innebär systemet

300-400 modeller är miljödeklarerade. SlTOzs miljödeklaratio-

att Ca har också spridits Norge och Danmark. ner -Deklarationerna används vid upphandling många landsting, av kommuner och företag, säger Björn Axelsson, miljöansvarig SITO.

Projekt Miljöanpassat Kontor

Projekt Miljöanpassat Kontor är ett samarbete mellan NUTEK,

Naturskyddsföreningen och TCO. Projektet syftar till påverka leve-

att

rantörer att ta fram miljöanpassade kontorsprodukter. Dessutom

mer

ska de arbetar kontor praktiska miljöråd, till exempel

som om hur kan energi. man spara

Projektet har tagit fram inköpsråd för professionella inköpare. Dessa

råd består antal frågor kring energieffektivitet, arbetsmiljö och

av ett yttre miljö inköparen kan ställa till sin leverantör. Som hjälpmesom del för utvärdera finns också tolkningsnycklar. att svaren

iüatq4atonatøwwmakøqøøoønnamtzryvøeauøaaøavnbeønmnw

För IT-utrustning finns inköpsråd för datorer, bildskärmar, skrivare,

faxar, kopiatorer och bläckpatroner. Maria Losman,

samt toner- som

jobbar med projektet Naturskyddsföreningen, tycker att Projekt

Miljöanpassat Kontor har lyckats de stora företagen att bättre ta

reda vad deras produkter innehåller. Däremot tycker hon att myck-

finns kvar göra för produkterna verkligen ska bli miljöanpas-

et att att sade:

Vi har inte lyckats så bra med förmå elektronikbranschen att

- att se

över användningen bromerade och klorerade flamskyddsmedel.

av Man erkänner bara att de redan ersatta Hamskyddsmedlen ger miljöproblem. Men branschen har vaknat och förbereder

nu en ny gene-

ration inköpsråd.

Krav enligt vissa miljöstandarder,

ISO EMAS

och

Vare sig det världsövergripande miljöstandardsystemet ISO eller EU:s

miljöstyrningssystem EMAS innehåller i dagsläget några krav pro-

dukters innehåll miljöfarliga ämnen. Inom ISO pågår dock arbete

av

med flera standarder för miljömärkning och för miljövarudeklara-

en tioner.

Standarderna för miljömärkning väntas klara i början av 1998,

vara standarden för miljövarudeklaration något Genom att vara

senare. ansluten till ISO-standarden åtar sig företag följa de principer

ett att

finns för till exempel miljömärkning.

som

øøaøaaøwvnøzøraüwâø-utøwaauzwaäpzuaørøømtøtønbatøøøwvøxu

för

Strategier

omhändertagande av

IT :s

sopor

Ur resurssynpunkt bör "uttjänta produkter i första hand återbrukas.

Kanske någon i vänkretsen behöver din långsamma dator I andra

hand bör produkterna tas isär och ingående komponenter återvinnas.

De blir över kan sedan läggas soptipp, brännas eller läm-

rester som

för omhändertagande miljöfarliga ämnen.

nas av

För dessa inte ska utgöra för del avfallet bör fabri-

att rester stor av kanten redan vid utvecklingen sin se till att komponenterna

av vara går att använda igen och igen och igen.

Det är avfall för konsumenter och företag kan ofta bra

som vara en råvara för andra företag. Ett problem kan dock hitta köpare till

vara att sitt avfall. I Tyskland har just startat avfallsbörs Internet.

man en Ansvarig för börsen är Waris Waste and Recycling Information Service. Mer information finns Internet: http://www.wxvi.de. I Sverige planeras avfallsbörs för byggvaror. Snart kanske elektronik-

en

får liknande börs varorna en

"Detarminframtiddet handlarom..."

0:00ooouvoouoaoocooccooouceoooooooooocoonosuoooosa

Producentansvar

För motverka informationsteknikens negativa inverkan har

att rege-

ringens kretsloppsdelegarion föreslagit ett så kallat produeentarzsvarfår

elektriska 05/7 elektroniska produkter.

Förslaget innebär att gamla datorer, TV-apparater och andra uttjän-

elektriska och elektroniska inte längre ska läggas ta varor soptipp, förbrännas eller fragmenteras om de inte dessförinnan har tagits omhand hos godkänd återvinnare. De företag säljer elektriska

en som och elektroniska produkter föreslås bli skyldiga tillbaka uttjänta

att ta varor.

En återförsäljare blir enligt förslaget i princip

tvungen att ta emot:

En lämnas till honom vid köp produkt, till

vara som av samma

exempel vid inbyte TV eller dator.

av en

2. Alla och fabrikat säljs återförsäljarensi

varor av samma typ som

butiker.

Syftet med förslaget är bland producenterna driv-

annat att ge en kraft att ta fram mindre miljöfarliga produkter. Tanken är min-

att

dre miljöfarliga används i produkt desto billigare blir

ämnen som en återvinningen. Dessutom innebär förslaget miljöriktig hante-

en mer

elektriska och elektroniska produkter. ring av

ásøøwøaüøawäaéøázøoäñonzøaø%øwøøáaøzaasøaaázzuuøøpêzzwiarøø.øøø

O OO

Potential till

miho-

förbättringar genom

IT-användning

Få försök har gjorts bedöma IT-användningens potentiella miljö-

att vinster. Någon heltäckande bild finns till exempel inte för IT25 samla-

de potential minska utsläpp luftföroreningar, eller till energibe-

att av sparingar med hjälp och reglersystem. Däremot finns många av styrenstaka exempel från verkligheten, vilka i större skala skulle omsatta kunna summeras. Det är främst inom områden användning informationstre som av

teknik ha möjlighet bidra till reella miljöförbättringar:

anses en att

IT-tillämpningar medför färre transporter behöver som att utföras, vilket leder till mindre bränsleåtgång och luftutsläpp.

Exempel IT-tillämpningar har sådan potential är e-post,

som en fax, vanlig telefoni, videokonferenser, distansarbete och trafikinformationssystem med mera.

2. IT-användning medför energibesparingar och därmed mindre

som

användning bränsle och luftutsläpp från olika energianläggning-

av

Det är framförallt och reglersystem för industriprocesser,

ar. styrdrift fastigheter med har denna potent-ial, men även av mera som

mikroprocessorer och minneschips i olika produkter.

IT-användning minskar åtgången till som av naturresurser, exem-

pel träd för papperstillverkning. Exempel IT-tillämpningar är

elektronisk överföring fakturor och andra dokument. e-post samt av

Andra funna potentialer är: ° minskat läckage näringsämnen från jordbruket satellitav genom styrda skördetröskor, ° mindre användning fotokemikalier digital bildframställav genom ning.

En potential till miljöförbättring, bör betraktas

som snarare som en miljöskuld, är det berg skrotade elektroniska produkter inte av som

återförs till de naturliga kretsloppen.

Potential för ersättning av transporter

Linköpingsforskarna Birger Rapp och Skåmedahl har kommit fram till att det totala användandet telekommunikationer minskat av ger ett resande. Andra faktorer medför dock resandet totalt ökar. att sett Minskningen grund telekommunikationer uppskattas till totalt av tre procent under den kommande tioårsperioden. Det totala resandet väntas dock öka med cirka år. tre procent per Det tyska Wuppertalinstitutet har räknat slags ekologisk ut en potential för användning elektronisk fax och videokonferenav post, Man vilken ekologisk ryggsäck olika tjänster har. Med ser. anger

ekologisk ryggsäck hur mycket i form råvaror,

avses naturresurser av energi går för olika och tjänster under och etc. som varor varans tjänstens livstid, det vill livscykelanalys. säga en En affärsresa med flyg från Europa till USA har enligt institutet en ekologisk ryggsäck cirka 1 ton/person. En sextimmars videokonfeav över Atlanten bara hundradelen så materialinvesrens motsvarar stor

tering deltagare, det vill säga cirka 10 kg/deltagare. En halvdags

per

videokonferens har därför materialreduceringsfaktor, eller miljöpo-

en tentialsfaktor, cirka 100 jämfört med affärsresan med flyg. Den materialreducerande effekten skicka fax är beroende av att av

hur mycket faxen används och vilken den ersätter. Om fax-

sorts post maskinen används 50 gånger dag har den miljöpotential

per en motsvarande faktor 10 jämfört med inrikes och faktor 20 jäm-

en post, en fört med utrikes Hygpost. Elektronisk ha materialminsk-

post ;inges en ningsliiktor 100 jämfört med inrikes brev.

Källa: Faktor Vier, Doppelter Wohlstand halbierter Naturver-

brauch.

Andra funna transportreduceringspotentialer är:

15 procent minskad körsträcka med Bilspeditions fordon tack

vare

datorstödd trafikledning,

° 20 procent kortare väntetid vid trafikljusen i Göteborg grund

av

bättre styrsystem.

Potential för energibesparirzgar

Värnhems långvårdssjukhus i Malmö harreducerat energianvänd:

ning med cirka efter installation och reglersystem

30 procent av styrför värme och ventilation,

SAF:s intelligenta hus" i Stockholm har minskat sin energianvändning med 40 procent sedan de in.

nya styrsystemen sattes

Potential 77årsparade naturresurser

Västarkitekter i Strömstad minskat sin pappersför-

uppger att man brukning med 50 procent bland annat med hjälp datorritade rit-

av ningar och allt fler dokument skickas över telenätet i stället för

att

Siemens Nixdorf har räknat 130 in papper. ut att ton papper sparats sedan den trycktainformationen bort och elektronisk överföring

togs introducerades.

Quatt00a0000010000000:aloneoosoucoooocooøooeooo:ut

Framtidens

för

IT-användning

miljon

Om informationsteknik till stor del ett relativt nytt fenomen kan detsamma sägas miljömedvetande. Det är först de sista 20-25 åren

om

miljöförstöring allvar har diskuterats ett samhällsproblem.

som som

Informationsteknikens möjligheter att begränsa miljöproblemen har

hittills inte uppmärksammats speciellt mycket. Men exemplen i

som denna bok visar så finns det stora möjligheter att använda informationteknik för att energi, minska årgång-

spara transporter, spara en av papper och andra naturresurser.

Framöver får sannolikt miljödimensionen styrande effekt

en egen vid val teknik, såväl från producenter användare. Vid uppi-

av som

handling och inköp ställs krav produkter är energi-

numera som snåla och har liten miljöskadlig effekt. Nästa steg kan bli att IT-utrustning tas i bruk uteslutande för att den minskar verksamhets skad-

en

liga miljöeffekter. Fotografen kan till exempel välja att helt övergå till

elektronisk lagring och distribution bilder.

av

Inom några år kan flera för miljön intressanta IT-tillämpningar slå igenom:

Elektronisk handel blir allt vanligare. Genom sköta betalningar

att över telefonnätet, eller med hjälp så kallade smarta kort, det vill

av säga kort kan tankas och tömmas elektroniska min-

som pengar, skar behovet såväl för tillverka

av transporter som av naturresurser att fysiska pengar. Data- och telefonbanker är redan vanligt, inom

nu några år kanske de flesta sköter våra betalningar framför datorn.

av oss

OOOGOOOSOIOOOIOOOGODII00460IOOOOUOOOOOQOOOIUGODOJD

För företag och offentlig sektor innebär möjligheterna till elektronisk

överföring dokument såväl besparing miljöför-

av en i pengar som delar.

Vägtrafiken får informations- och möjliggör

nya styrsystem som kortare körsträckor och därmed mindre bränsleåtgång och mindre

utsläpp luftföroreningar. En digital vägatlas är redan under

av upp-

byggnad. Med dess hjälp kan olika vägdatabaser skapas för via

att, tra-

fikledningscentraler, till bilisterna.

ge information

Vi kan bildskärm i bilen eller elektronisk vägskylt aktu-

en en ell information framkomligheten vid olika infarter, det finns

om var

lediga parkeringsplatser och avgångstider för bussar och tåg.

om

Samordningen varutransporter kommer bli betydligt bättre än

av att

den är i dag. Via trafikledningscentraler och avancerade dataprogram

kan minimeras, till exempel för helt samhälle.

varutransporterna ett

Ett pilotprojekt har nyligen startat i göteborgsstadsdelen Linnéstaden.

Med världskonferens över telenätet både tid och miljö,

en sparar

går förstås miste den mänskliga kontakten. men om

Genom digital distribution kan vi lokalt producera till exempel tidningar och böcker ortens eller kvarterets trycksaksverkstad.

egen

Fortsatta energieffektiviseringar. Genom fortlöpande installera

att styr- och reglersystem för energianvändning i industrin och i andra

byggnader, utrusta hushållsutrustning kylar och frysar med

som ener-

gisnåla minneschips med kan mycket energi

mera sparas.

øamveøamxvaaazrçsscaxøøawømøaøxwaøavxøaaøøøxaaarømwnmøawøw

för att

Förslag

underlätta

utveckling

av miljöanpassad

IT-användning

Sprid goda exempel

Det är viktigt att bra exempel IT-användning når ut så att de kan

efterföljare. Några sätt att sprida goda exempel är:

° Genom publicering exempelvis Ill-kommissionens hemsida

Internet, eller sida hos Svenska miljönätet. Glöm inte bort den

en

information Sveriges Tekniska Attachéer med Hera har goda

som om

exempel från övriga världen. ° Konferenser kopplingen mellan IT och miljö för branschfolk

om

från båda professionerna.

° Artiklar i branschtidningar

etc.

Stöd om IT:s

forskning miljöpotential

Forskningen kopplingen mellan IT och miljö är dåligt utvecklad.

om

Såväl grundforskning tillämpad forskning praktiska exempel

som om

bör stödjas.

Undanröj praktiska problem

Ibland är inte regelverk och samhällets praxis anpassade till den moderna informationsteknikens möjligheter. Det har till exempel varit

0att000ontoooiIacaouaiøoaeooaiaaooaozaøaa1180005:

problem att arbeta i hemmet det betraktats löneför-

utan att som en mån eller medfört extra skatt för egenföretagare.

Ekonomiskt stöd till

IT-anvándning som främjar en god livsmiljö

IT-anvandning där informationstekniken snabbt betalar sig ekonomiskt behöver inget extra stöd, till exempel olika för elektro-

system nisk handel.

I andra fall investeringarna inte ekonomiska och miljömässiga

ger resultat förrän sikt. Här kan någon form ekonomiskt stöd behö-

av

för att utveckla nya IT-tillämpningar. Ett bra exempel är

vas NUTEK:s stöd till upphandling styr- och reglersystem för gjuterier.

av

med I

Ta T-anvándning i företagets

miljöpolicy och miljöprogram

Genom att sätta klara mål för IT-användningen går det också lät-

upp

tare att följa upp miljöeffekterna. Exempel mål kan vara:

° att distribution dokument ska ske med i stället för med

av e-post

Pappen

vissa arbetsresor ska ersättas med video- eller telefonkonferenser, ° att ° att uppmuntra personal att arbeta hemma och distansutbildning,

att de miljömässigt bästa produkterna marknaden ska köpas in

°

vid nyinvesteringar.

/ilktorer inom IT och

miljö

Agenda 21.56 Ideell förening, miljö-

ger Telefon: 019-12 86 87 information och skapar Hemsida: http:// kontakter mellan alla

som

wvvw.agenda2 verkar för Agenda 21.

1.se

Distansfzrum Sammanslutning för

Telefon: 020-98 19 98 distansarbetande.

Hemsida: http://www.distansforum.

se/distans/

Distanrut/øi/dningskømmittán, Statlig kommitté som

DUKOM ska utreda hur distans- Telefon: 08-405 10 00 utbildningen kan främjas.

Hemsida: httpz//wwwsbgovse/info

rosenbad/departement/utbildning/

utbildninghtml

Internationella Mi/jäinstitutet Bedriver forskning IT

om vid Lunds Universitet och miljö. Ger interna-

en Telefon: 046-222 02 00 tionell Mastersutbildning

Hemsida: httpz//wwwluse/lHEE/hp bland annat miljöstyr-

om

ning och miljöpolicy.

T-kommisszionen Statlig kommitté är

som Telefon: 08-405 18 51 rådgivande organ till

Hemsida: http://wvvw. regeringen informa-

om

itkommissionense rionsteknikfrågor.

TÅterz/inning IT-företagens

Telefon: 08-753 31 80 återvinningssystem.

Hemsida: http://www.sito.se/projekt/

itretur/innehallhtm

Kemikalieinspektionen Central statlig myndighet

Telefon: 08-730 57 00 för kontroll och godkänn

Hemsidazhttpz//wwwkemise nande kemiska ämnen.

av

Kommunikationsdepartemenret IT-departementet.

Telefon: 08-405 10 00

Hemsida: http://www.sb.gov.se/inf0

rosenbad/departement/kommu-

nikation/kommunikation.html

Kømmuni/cwztionsfzrxknings- Bedriver forskning

beredningen kommunikationsområdet, Telefonz459 17 00 bland telematik

annat om Hemsida: http://www.kfb.se och informationsteknik.

Kommunförbundet Sammanslutning för Sve-

Telefon: 08-772 41 00 riges kommuner. Driver

Hemsida: httpz//xvwwsvekomse miljökonferensen SK Direkt.

Kretsløppsde/egntiønen Regeringsdelegation för

Telefon: 08-405 10 00 kretsloppsfrågor, bland

annat producentansvar.

Mi/jädatacenter Ansvariga för miljö- Telefon: 018-12 49 04 konferensen Miljödia- Hemsidazhttpz//wwwpise/ logen. Arrangerar utbildwebpage/mdc ning IT och miljö.

om

llliljädatøzcentzrum, MDC Använder satellitinforma- Telefon: 0980-671 70 tion för miljöändamål. Hemsida: http://www.mdc.liruna.se

Mi/jä- 00/7naturreyursdepartementet Miljödepartementet Telefon: 08-405 10 00 Hemsida: http://www.sb.gov.se/ inf0rosenbad/ departement/ miljo/ miljo.html

Rådgivande till Miljäz/årdsåeredningen organ

Telefon: 08-405 10 00 regeringen i miljöfrågor.

Naturskyddfáreningen Fristående organisation för Telefon: 08-702 65 00 natur- och miljövård. An- Hemsida: httpz//wwwsnfse svarigaför Bra övalmärkn.

Naturvårdsverket Central statlig myndighet Telefon: 08-698 10 00 för miljö- och naturvårds- Hemsida: http://www.envir0n.se frågor.

Nøirings- och teknikutveckling:- Central statlig myndighet verket NUTEK för näringslivets utveckling

4 Telefon: 08-681 91 00 och för omställningen av Hemsida: http://www.nutek.se det svenska energisystemet,

l

Standardiseringen I Sverige Ansvariga för miljö- SIS Miljömärkning märkningen Svanen. Telefon: 08-610 30 00 Hemsida: http://www.sis.se// Miljo/sisecohtm

Stzfie/senför Kunskaps- och Kompe- Ger stöd till projekt IT,

om tenrutveekli KK-stifle/yen forskning vid landets

ng nya Telefon: 08-14 49 högskolor kunskaps-

samt Hemsida: httpz//wwwkksse överföring mellan högskola

och näringsliv.

Svenska Tfåretageny Organisation sammanslutning för IT- S1 TO företagen i Sverige. Telefon: 08-753 31 80 Hemsida: http://wvvw.sit0.se/

Svens/za Mi/jönatet Förstudie för ett svenskt Telefon: 08-698 10 00 miljödatanätverk Hemsida: httpz//www för myndigheter, organienvir0n.se/smn/ sationer och företag.

Yele/zildanvandarna .Förening för Sveriges Telefon: 019-10 85 86 telebildanvändare. Hemsida: http://www.rudbeckp. i orebr0.se

Yelestugør Sverige,i TC-S Förening för Sveriges

i Telefon: 0528-717 50. telestugor. Hemsida: httpz//www telestugamse/tcs

Uánytømánnens Central- Ansvariga för miljömärkorganisation TCO ningarna TCO -92 bild- Telefon: 08-782 91 00 skärmar och TCO -95

Hemsida: http://www.tc0.se datorer med mera

Ungdomens IT-råd Regeringens råd för

Telefon: 08-405 10 OO IT-frågor och ungdomar.

Hemsida: httpz//wwwnnginse

Ord/borklaring informationsteknik

Chip Integrerad krets, till exempel eller

processor minne.

Cd-røm Compact Disc-Read Only Memory, plastskiva för lagring data. Data kan endast av

låsas inte spelas in.

av Distansarbete Arbete utförs plats den som annan än ordinarie arbetsplatsen. Det är inte nödvändigt att telekommunikation används. Se

även telependling.

Distansutbildning Utbildning plats än studieorten.

annan

EDI Electronic Data Interchange hantering

- av elektroniska dokument standardiserat ett sätt.

Elektronisk kande Samlingsbegrepp för olika sätt att genomföra ekonomiska transaktioner över telenätet.

Elektronisk Konferens mellan olika datoranvändare.

konferens

Konferensen kan antingen öppen eller vara sluten. En öppen konferens är tillgänglig för alla användare ett nätverk medan en sluten konferens bara kan de nås av personer som har behörighet till konferensen.

Elektronisk post System för elektronisk

överföring av text-

meddelanden mellan datorer.

FirstClass Dataprogram för elektroniska konferenser.

auøøbvzvøzvzøruhavumaøxøtøua

Geografiskainforma- I geografiskt informationssystem ingår en ett GI S eller flera databaser information kan tionssystem vars överföras till digitala kartor.

GPS Global Position System ett lägesangivelse- bygger ett antal satelliter system som att sänder data till jorden. Med hjälp ner av dessa data kan GPS-mottagare bestämma en

positionen för exempelvis båt till havs,

en eller bil vägen. en

Internet Globalt datornätverk för överföring av information.

ISDN Integrated Services Digital Network en -

ISDN-anslutning till abonnent ger

en möjlighet digitalt överföra såväl text, att bild, ljud data. som

Mobitex Ett rikstäckande mobildatanät för digital kommunikation. Text, data och tal kan överföras samtidigt. Förekommer ofta i taxibilar och olika slags servicebilar.

Modem MODulator/DEModulator anordning - en

överför analoga signaler till digitala och

som tvärtom. Används bland för dataöverannat föring telenätet.

Datorbaserade kombine-i

Multimedia presentationer som

två, eller flera medierna text, grafik, rar av ljud och rörliga bilder. Användaren ska

aktivt kunna påverka presentationen. Därför

räknas inte till exempel I V multimedia. som

Online Detsamma uppkopplad, till som att vara exempel mot Internet.

Smart card Plastkort med inbyggt chip, eller processor. Kan användas för lagra digital informaatt tion, till exempel elektroniska sjukpengar,

journaler, identitetsuppgifter.

Tele/ala Se videokonferens.

Têlependling Arbetstagaren jobbar hemifrån

delar av arbetstiden och använder telekommunikation telefon, fax, uppringd dator i som etc. arbetet.

Wøløokonfêrøns Beteckningen används för möten över tele-

nätet där deltagarna kan och höra se

varandra, till exempel vid distansutbildning

eller möten.

Virtuella företag Benämning företag med

en grupp av som hjälp informationsteknik går för av samman att utföra uppgift. en

World W/ide Mb Världsomspännande nät. Ett verktyg för

att navigera mellan nät och databaser är som anslutna till Internet.

aaøaøøcønønaatlstwqøaonbcomloooonnoooatiaocøouttonoqc

Ordförklaring miljö

Agenda 21 Handlingsprogram för hållbar utveckling

världens länder i Rio de Janeiro antaget av 1992. Se även sid 69.

Hållbar utveckling FN-kommission Begrepp myntat av en under Gro Harlem-Brundtland. Brukar definieras ungefär effekterna som att

miljön den ekonomiska utvecklingen inte

av får tära jordens resurser.

Kretslopp Ordet används för beskriva flöden att av näringsämnen kvävets naturresurser, som kretslopp, metaller det vill säga hur etc.,

ämnenas olika kemiska föreningar förflyttas

och omvandlas i jord, och luft. I vatten

miljösammanhang har kretslopp blivit

med återvinning och återbruk synonymt av

produkter, talar om "kretsloppssamhäl-

man

le och kretsloppstänkande. I ett slutet

kretslopp återbrukas eller återvinns alla

ingredienser produkt.

i en

Livscykelanalys Ett metodiskt sätt räkna och bedöma att ut hur olika produkter beroende material -

och tillverkningssätt påverkar miljön

under produktens livstid, från uttag av

råvara, via tillverkning, och

transporter

användning till slutliga omhänder-

varans

tagande avfall.

som

0soc000øonoooouaroonoaoooouuoooonuvovaunooonuaooooo

Miäöskuld Med miljöskuld kostnaderna för

menas att

återställa uppkomna miljöskador.

Miljäytyrning Som används miljöledning.Ett

synonym

administrativa åtgärder ska system av som ge

ett företag ett kvitto det upprätthåller

att

en viss miljöstandard. I ett miljöstyrnings-

system ingår bland miljöplan; miljö-

annat revision och miljöredovisning. Standarden ISO 14 000 gäller över hela världen. EUländerna har heter

ett eget systern som EMAS Eco Management and Audit Scheme.

Praducentøzmvar Lagen producentansvar säger den

om att som yrkesmässigt tillverkar, importerar eller

säljer produkt eller förpackning måste

en se

till att använda produkter eller förpackning-

forslas bort för att återanvändas, alternaar tivt återvinns i en omfattning så att vissa uppsatta mål för återvinning uppnås.

Váxtbusefgkten Så kallas den temperaturökning förvän-

som

tas jorden grund ökad koncen-

av en tration i atmosfären så kallade växthus-

av

gaser. De viktigaste växthusgaserna är kol-

dioxid, freoner CPC och dikväve-

metan, oxid.

0016000OCOOQQOOIOOOUOIOOOOO.DCOOOIDIOOQOIOOIOOC000IOOOOOCOOODIIQOOODIJO

Publikationer av eller

utgivna

i samarbete med IT-kommissionen

T-kommissionens arbetsprogram1995-96, SOU 1995168 1 Delbetänkande kommissionens övervägande och prioriteringar samt arbetsprogram. 34 sidor.

om Kommunikation utan gränser rapport från 1Tkommissionen, juni 1995

- IT-kommissionen. Skriften sammandrag kommissionens arbetsprogram. 15 sidor.

är ett av Telefon: 08- 405 18 51, fax 08-20 28 04.

Communication Wtbøut Frontiers report the Swedish

- 1TCommission, juni 1995

Engelsk sammandraget se ovan. 15 sidor.

översättning av

Europeiska Unionen I telekommunikation och medier

- nya IT-kommissionen. En kartläggning och analys gjord Statskontoret

av uppdrag IT-kommissionen. 111 sidor.

av Datorvanor 1995 Undersökning svenska folketsdatorvanor utförd Statistiska Centralbyrån,

av av SCB uppdrag IT-kommissionen. 102 sidor.

av SCB Förlag, 701 89 Örebro. Telefon: 019-17 68 00, fax: 019-17 69 32.

1T världen Nationella 1T- initiativ, Utlanalrrapport

runt - Undersökning SverigesTekniska Attachéer uppdrag IT-kommissionen

av av och Näringsdepartementet. 110 sidor. STATT, Box 5282, 102 46 Stockholm.

IT världen Regionala initiativ

runt - IT-kommissionen. Undersökning Sveriges Tekniska Attachéer uppdrag IT-kommissionen och

av av Näringsdepartementet se ovan. 40 sidor. Stencil, Stockholm 1995.

T världen Statligt stöd till mjukvaruinalustrin

runt - Undersökning SverigesTekniska Attachéer uppdrag IT-kommissionen och

av av

Näringsdepartementet. 30 sidor.

.Stencil, Stockholm 1995.

Rapport 1/96, Så kan Sverige utveckla stark

en Dokumentation från hearing 13 december 1995. 25 sidor.

Gatan/ovant;Aoornwiotsøtncazahøcømntraaaanv:asvid:nmxáançnzawiomusyaaeuwanøeutmanande

Rapport 2/96, 1Tmått Hur kan 1Tanoandning beskrivas

- Studie gjord CEPRO AB IT-kommissionen. 65 sidor.

av uppdragav

Rapport 3/96, Handikapp

Dokumentation från workshop 23 november 1995. 32 sidor.

Rapport 4/96, Kvinnor oc/J1T Dokumentation från dialogkonferens anordnad IT-kommissionen och Socialdepartementet 5-6

av december 1995. 41 sidor.

Rapport 5/96, Rättsinformation och IT Dokumentation från hearing rättsinformation och IT anordnad IT-kommissionen och Stiftelsen

om av för råttsinformation, 26 april 1996. 60 sidor.

Rapport 6/96, ERROR Nar 1T inte fangerar

- . En rapport om IT och dess användbarhet Per Gustafsson. Juni 1996. 50 sidor.

av Rapport 7/96, 1kommissionens hearing infiastrukturenfår oc/J kommunikation.

om information

Dokumentation från hearing, 5-6 juni 1996. 127 sidor.

Rapport 8/96, Afiirsnyttan med Internet

Sammanfattning av ett seminarium som anordnades IT-kommissionen, Swebizz och

av SverigesTekniska Attachécr den 4 juni 1996. Publiceras endast i elektronisk form IT-kommissionens hemsida: http://wvvw.itkommissionen.se

Rapport 1/97, 1T-prob/em inför 2000-skzftet, SOU 1997:12

Referat och slutsatser från hearing anordnad IT-kommissionen den 18 december 1996.

en av

Data informationsteknikeni Sverige 1996

om

SCB Förlag. Redovisning befintlig statistik handel med och produktion IT användning

av om av samt

IT, gjord Statistiska centralbyrån uppdrag IT-kommissionen. 111 sidor. av av av Rapport 2/97. Digital Demo/er@ti, SOU 1997:23 Ett seminarium Teknik, demokrati och delaktighet den 8 1996 anordnat

om nov av

Folkomröstningsutredningen, IT-kommissionen och Kommunikationsforskningsberedningen.

Rapport 3/97. Krista/Malar: 13 röster framtiden, SOU 1997.31

- om

Kan beställas hos: Fritzes Kundtjänst.

Telefon: 08-690 91 90, telefax: 08-690 91 91.

RefererLs/irttetikizi n g

Critieal Loads of/Ieidity to Swedish Forest Soils, Report 521995, Per Warfving och Harald Sverdrup, Institutionen för Kemiteknik, Lunds universitet. Critical Loads of/Ieidity and Natrient mbalaneefor Forest Eeosystems in Skåne, Report 1:1996, Andreas Barkman och Harald Sverdrup, Institutionen för Kemiteknik, Lunds universitet.

informationsteknikeni Sverige 1996, Statistiska Central- Data om byrån.

Elektronik oe/Jelektriska produkter förutsättningar för prodzieentan-

-

Rapport 4394, 1995, Naturvårdsverket. svar, Elektronisk kande/fär kommuner, landsting ock stat, 1995, Svenska Kommunförbundet och Toppledarforum.

Energy Systemsand Yeeknology Change En/aaneing Energy Efieiency

-

Using Information Technology, 1995, Anders Mårtensson, Institutionen För miljö- och energisystem, Lunds universitet. Faktor Vier Doppelter IW/alstand kaloierter Naturoerbrazie/a, 1995,

- Ernst Ulrich Weizsäcker, Amory B. Lovins, L. Hunter Lovins,

von Dromer Knaur. Framtidens uarndistribution istader, KFB-rapport 1996:8, Anders

Lindkvist et al, Kommunikationsforskningsberedningen.

idéerfär kål/bara trafikläsningar, Agenda ZI-utvecklings-

Grön vag e

guide 1996, Naturskyddsföreningen.

nr Yi-boken 1996, Weje Sandén, Alde 8C Skytt AB.

mgaaømuqaçpzwaøáuønaøøvaraawaunøzzzøszr»ø».aa»a»oiwi

Ti miljöarbetet, SOU 1996:92, Betänkande Miljövårdsbered-

av ningen. I T-kommissionens hearing infrastrukturenför och

om information

kommunikation 5-6 juni 1996, Rapport 7/96. 1T-mått Hur kan Tant/andning beskrivasåRapport 2/1996,

- Nils-Göran Olve 8CCarl-Johan Westin, IT-kommissionen. I T och Miljön, våren 1996, Peter Arnfalk, undervisningsmaterial vid Internationella Miljöinstitutet vid Lunds Universitet.

Miljoanpassa kontoretf, 1995, Susanna Baltcheffsky, Naturskyddsföre-

ningen. Möss och människor, exempelpå bra lT-anzøändning bland barn

och ungdomar, SOU 1996:32, Delbetänkande från Ungdomens IT-råd.

Next systemkonceptför framtida miljädatasystem, Rapport 4420,

- 1995, Naturvårdsverket. Possible Ejfect Transport Yelematics in the Göteborg Region TOS CA

- H, KFB Report 1996:13, Gunnar Lind för Kommunikationsforsk-

ningsberedningen.

Producentansoar för elektriska och elektroniska produkter, Rapport

1996:12, Kretsloppsdelegationen.

Yelekommunikationers implikationerpå resandet, KFB-rapport 1996:2, Birger Rapp och Skåmedal, Linköpings universitet för Kommu-

nikationsforskningsberedningen.

Yelezjänsteroch I Tanoändningi Sverige, R 1995:38, NUTEK.

20 sekunder till jobbet Distansarbete från bostaden, Rapport 101,

- 1995, Lennart Forsebäck, Teldok.

Vård och rådpå tråd, Rapport 85, 1993-94, Mats Utbult, Teldok. Vägval Ti trajpz/een,1996, Delegationen för transporttclematik, Kommunikationsdepartementet. Åtgärderfn" att bredda och utveckla användningen av inførnzationste/eni/e, Proposition 1995/96:125.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan- hurgårdet U. 26.Ny kurs trafrlcpolitiken Bilagor.K.+ . 2. Samverkansmönsteri svenskforsknings- 27.Enstrategiför kunskapslyftochlivslångtlärande. finansiering.U. U. 3.Fritid förändring.i 28.Detforskningspolitiskalandskapeti Norden Omkönochfördelning fritidsresurser.av C. 1990-talet.U. 4. Vembestämmervad EU:sinternaspelreglerinför 29.ForskningochPengar.U. regeringskonferensen1996.UD. 30.Borgenårsbrotten- enöversynavll kap. 5.Politikområdenunderlupp.FrågoromEU:sförsta brottsbalken.Fi. pelareinförregeringskonferensen1996.UD. 31.Attityderochlagstiftningi samverkan 6. Ettår medEU. Svenskastatstjånstemäns + bilagedel.C. erfarenheter arbeteti EU. UD.av 32.Mössochmänniskor.Exempel bra 7. Avvitaltintresse.EU:sutrikes-och lT-användningblandbarnochungdomar.SB. säkerhetspolitikinförregeringskonferensen.UD. 33.Banverketsmyndighetsrollm.m.K. 8. Batteriernaenladdadfråga.M. 34.Aktivarbetsmarknadspolitik+ expertbilaga.A.

- 9. Omjärnvägenstrafrkledningm.m.K. 35.Kriminalunderrättelseregister 10.Forskningförvårvardag.C. DNA-register.Ju. 11.EU-mopeden.Ålders-ochbehörighetskravför 36.HögskolaiMalmö.U. två-ochtrehjuligamotorfordon.K. 37.Sverigesmedverkani FN:sfamiljeår.S. 12.Kommunerochlandstingmedbetalnings- 38.NationalstadsparkenM. svårigheter.Fi. 39.Rapportfrånklimatdelegationen1995. 13.Offentligdjurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning.M: 14.Budgetlag regeringensbefogenheter 40.Elektroniskdokumenthantering.Jn.

ñnansmaktensområde.Fi. 41.Statensmaritimaverksamhet.Fö. 15.Unionför bådeöstochvåst.Politiska.rättsliga 42.Demokratiochöppenhet.Omfolkvaldaparlament ochekonomiskaaspekter EU:ssjätteav ochoffentligheti EU. UD. utvidgning.UD. 43.Jämställdheteni,EU. Spelregleroch 16.Förankringochrättigheter.Omfolkomröstningar, verklighetsbilder.UD. utträdesrätt,medborgarskapochmänskliga 44.Översyn skatteflyktslagen.

av rättigheteriEU. UD. Reformeratförhandsbesked.Fi. 17.Bättretrafikmedväginforrnatik.K. 45. Presumtionsregelni expropriationslagen.Ju. 18.Totalförsvarspliktigam95.Förslagomjobb/studier 46.Enskildavägar.K. eftermuck,bostadsbidrag,dagpenning, 47.Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför försäkringar.Fö. individochlokalsamhälle.U. 19.Sverige,EUochframtiden.EU96-kommitténs 48..ShapingSustainableHomes anin Urbanizing bedömningarinför regeringskonferensen1996. World.SwedishNationalReportfor HabitatII. N. UD. 49.Reglerförhandelmedel. N.

I Samordnad

20. rollfördelninginomtekniskforskning. 50.Förbudmotvapen allmänplatsm.m.Ju. U. 51.Gnmdläggandedragi ennyarbetslöshetsförsäk- 21.Reformochförändring.Organisationoch ring alternativochförslag.A.

verksamhetvid universitetochhögskolorefter 52.Precisering handelsändamåletav i detaljplan.M. 1993årsuniversitets-ochhögskolereform.U. 53. Kalkning sjöarochvattendrag.M.av 22.Inflytande riktigt Omeleversrätttill 54.Kooperativamöjligheteri storstadsområden.S.

inflytande,delaktighetochansvar.U. 55.Sverige,framtidenochmångfalden.A. 23.Kartläggningochanalys denav offentligasektorns 55.Påvägmotegenföretagande. upphandlingavvarorochtjänstermed 55.Vägarin i Sverige.A. miljöpåverkan.N. 56.Hälftenvorenog omkvinnorochmån

- 24.FrånMaastrichttill Turin. BakgrundochÖvriga 90-taletsarbetsmarknad.A. EU-ländersförslagochdebattinför 57.Pensionssamordningför svenskari EU-tjänst.Fi. regeringskonferensen1996.UD. 58.Finansieringenavdetcivilaförsvaret.F6. , 25.Frånmassmediatill multimediaattdigitaliserasvensktelevision.Ku.

i Statens l996

offentliga utredningar

förteckning

Kronologisk

S9.Europapolitikenskunskapsgnmd. 86.Utveckladsamordninginomdetcivilaförsvaret Enprincipdiskussionutifrån , . ochfredsräddningstjänsten.Kartläggning, EU 96-kommitténserfarenheter.UD. övervägandenochförslag.Fö.

60.Miljö ochjordbruk.OmEU:smiljöregleroch 87.Tredimensionellfastighetsindelning.Ju.

utvidgningenseffekter dengemensamma 88.Kameraövervakning.Ju.

jordbrukspolitiken.UD. 89.Samverkanmellanhögskolanochdesmåoch

61.0likaländer olikatakt.Omflexibelintegration medelstoraföretagen.N. - -ochförhållandetmellanstoraochsmåstateri EU. 90.Sammanhálletstudiestöd.U.

UD. 91.Denprivatavårdensomfattningochframtida

62.EU, konsumenternaochmaten ersâtmingsformerEn denationella - översynav Förväntningarochverklighet.Jo. för läkareochsjukgymnaster.S. - taxorna 63. Medicinskaundersökningari arbetslivet.A. 92.11"i miljöarbetet.M. 64.FörsäkringskassanSverige Översynav - 93.Ny yrkestrafiklagstiftning.K. socialförsäkringensadministration.S. 94.Nationellteleadresskatalog.K.

65.AdministrationenavEU:sjordbrukspolitik 95.Bomiabanan.K.

i Sverige.Jo. 96.Strukrurförändringochbesparing.

66.Utvärderatpersonval.Ju. Enuppföljning genomfördaförändringar av 67.Medborgerliginsyni kommunalaentreprenader. inomförsvarsmaktensledningsorganisation.Fö.

Fi 97.Effektivareförsvarsfastigheter 68.Nägrafolkbokföringsfrågor.Fi. . Utvärderingavenreform.Fö. 69.Kompetensochkapital bilaga.N.+ 98.Vem försvaretUtvärdering styr av 70.Samverkanmellanhögskolanochnäringslivet.N. effekterna LEMO-reformen.Fö. av . 71.LokaldemokratiochdelaktighetiSverigesstäder 99.Awecklingmedinlärning.Erfarenheterfrån

ochlandsbygd.In. LEMO-reformensaweckling personal.Fö. av 72.Rättspsykiatrisktforslmingsregister.S. 100.Ett för skattebetalningar.DelA. nyttsystem 73.Svenskkärnteknisktillsynsverksamhet. Ett för skattebetalningar.DelB. nyttsystern Volyml Engranskning.M. Författningsförslag,författningskommentarer - 73.SwedishNuclearRegulatoryActivities. ochbilagor.Fi.

Volume1 An Assessment.M. loLKämavfall teknikochplatsval.KASAMs - - 74.Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. yttrandeöverSKBsFUD-Program95.M.

Volym2 Faktaredogörelser.- M. 102.TUFF Teckenspråksutbildningför föräldrar.U. Swedish - 74. NuclearRegulatoryActivities. 103.Miljöbalken.Enskärptochsamordnad Volume2 Descriptions.M. miljölagstiftningför hållbarutveckling. - en 75.Värdeni folkhögskolevärlden.U. Del och1 M. g

76.EU:sregeringskonferens- procedurer,aktörer, 104.Konsumentskyddpåelmarknaden.C.

formalia.Sammanfattningavettseminariumi 105.Attfrämjadonationer universitettill

april 1996.UD. ochhögskolor.U.

77.Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti 106.EUochSverige frånKirunatill Malmö. 7 Sverige.Fi. Sammanfattningfyra regionalamöten av 78.Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelning 1995-96.UD.

och finansiering.N. 107.Union gränser konsekvenser,möjligheter, utan - 79.Översynavrevisionsreglema.Fi. problem.Sammanfattningavettseminariumi 80.Viktigtmeddelande. november1995.UD.

RadioochTV i Kris ochKrig. Ku. i l08.Konsumentemaochmiljön.C.

81.Skyddför sparandei sparkasseverksamhet.Fi. 109.Frånåkerlottertill Paradis delbetänkande - ett 82.Enöversynavluft- sjö-ochspåmañkens frånUtredningen universitetsfastigheter om m.m. tillsynsmyndighetenK. angående ochtomträttsupplåtelser av 83.Allmäntpensionssparande.S. vissahögskolefastigheter.Fi.

84.Ekobrottsforskning.Ju. 110.Inför Svensktkulturnät IT-ochframtiden ett - 85.EgonJönssonenkartläggning lokalaav sam- inomkulturområdet.Ku. verkansprojektinomrehabiliteringsområdet.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

111.Bevakadövergång.Åldersgränserförungaupp 137.Kommunalförbundochgemensamnämnd

-

ti1l30år. C tvåformerför kommunalsamverkan.In.

112.Integreringavmiljöhänsyninomdenstatliga Nybehörighetsregleringhälso-ochsjukvårdens

.

förvaltningen.M. områdem.m.S.

113.Enallmänochaktivförsäkringvidsjukdomoch Skattpåavfall.Fi.

. rehabilitering.Del och2. S.l K0:s biträde enskilda.In. .

114.Enkörkortsreforrn.K. Vårdavgiftervidrättspsykiatriskvård,m.m.

. ll5.Barnkonventionenochutlänningslagen.S. Länsstyrelsemasroll i infrastrukturplaneringen.K.

. 1l6.Artikel 6i Europakonventionenochskatte- .Krockeller Omdenmångkulturella

möte-

utredningen.Fi. skolan.U.

117.ExpertrapporterfrånSkatteväxlingskommittén.Fi. Ökadkonkurrensi handelnmedlivsmedel.N.

. 118.StationStockholmNord.K. Arbetstid

. 119.Lättnadi dubbelbeskattningenmindreav företags längd,förläggningochinflytande bilagedel.+ A.

inkomster.Fi. 146.Attåtererövravardagen.S.

120.Högskolani Malmö Slutbetänkande.U. 147.Övergångsbestämmelsertill miljöbalken.M.

- 121.Spår,miljöochstadsbildicentralaStockholm.K. 148.Översyn forvärvslagenav ochhyreslagen

122.Kunskapssynochsamhällsnyttai hantverkscirklar Borgenochpant.Ju.

ochhantverksutövande.U. 149.Elberedskapen.Författningsfrågor.N.

123.iakttagelserochförslagefteromstruktureringenav 150.Enallmänochsammanhållenarbetslöshets-

försvaretsledningochstöd.Fö. försäkring.A.

124.Miljö förenhållbarhälsoutveckling. 151.Bidraggenomarbete En- antologi.S.

Förslagtill nationellthandlingsprogram. Gruvornaochframtiden.

.

Bilaga Miljörelateradehälsorisker.S. 153.Hållbarutvecklingi Sverigesskärgärdsornråden.

Bilaga2.Aktörerochverktygimiljöliälsoarbetet.S. M.

Environmentfor SustainableHealthDevelopment 154.Trerapporteromstudiecirklar.U.

anActionPlanfor Sweden.S. 155.Omtankar vattendragom

125.Drogeri trafiken.Ju. ettnyttangreppssätt.M.

Dopingifolkhälsoperspektiv.Del ochDelB. S.A 156.Bostadspolitik2000 frånproduktions-till

. - 127.Folkbildningensinstitutioner.U. boendepolitik Särtryck+ + Bilaga.ln.

128.Skyddet kulturmiljön.Enav översynav Översyn redovisningslagstiftningen.av Ju.

. kulturrninneslagensbestämmelserombyggnader SverigeochEMU+ Bilagor.Fi. . ochkulturmiljöer,prästgârdar,kyrkstäderoch Folkbildningenenutvärdering.U. . ortnamnKu. Bouppteckningarocharvsskatt.Ju. .

129.Denkommunalasjälvstyrelsenochgrundlagen.ln. Rättattflytta enfrågaombemötande äldre.S.av

. - 130.Detvålculturerna.Rapporter Klausav Richard Påmedborgarnasvillkor endemokratisk

. -

Böhme,BoHuldt,Carl-EinarStålvantsamtKent infrastruktur bilaga.In.+

Zetterberg.Bilagormedunderlagsmaterialtill Behovochresurseri vården enanalys.

. -

UTFÖR:sslutbetänkandesou 1996:123.Fö. Livslångtlärandeiarbetslivetsteg vägenmot

. l3l. Externvärderingavhotochfömiåga.Bilagormed ettkunskapssamhälle.Ettdiskussionsunderlag.U.

underlagsmaterialtill UTFöRzsslutbetänkande Ny kursi trafrkpolitiken.Delbetänkandeom

.

SOU1996:123.Fö. beskattningavvägtrafiken.K.

132.Detstoraochsnabbagreppet.OmLEMO-refonnens Lärareför högskolai utveckling.U.

. metoderochresultat.Bilagormedunderlagsmaterial .Gymnasieutbildningfor vissaungdomarmed

till UTFÖR:slutbetänkandeSOU1996:123.Fö. funktionshinder.U.

133.Jämställdvård.Olikavård likavillkor. S. Översyn PBLochva-lagen.ln.

. av 134.Jämställdvård.Möteni vården ettur Fö elsen kommunerav ochlandsting.ln.

. tvärvetenskapligtperspektiv.S. Kommunalafömyelseproblem. .

135.FibromyalgiochDuchennesmuskeldystroñ. Enstatsvetenskapligbetraktelse.Bilaga In.

KunskapslägeochbehovavframtidaFoU. Kommunernaochdenstatligastyrningen.

. 136.Effekter EU:sjordbrukspolitik.av Jo. BilagaIl. ln.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

169,Budgetpolitik.Enstudie behovsbudgeteringav i tvådecentraliseradeorganisationer.BilagaIII. In. 169.Kortkurrensutsättninginomäldreomsorgeni Stockholmsstad.Politisk-demokratiskaaspekter. BilagaIV. In. 169.Förändringsmodellerochförändringsprocesseri kommunerochlandsting.Någraempiriskastudier. BilagaV. In. 170.Fritidsbátenochsamhället.K. 171.Konsekvensernafor CAPavWTO-átagandenaoch enöstutvidgning.Jo. 172.Licensavgiftenprincipskiss.Ju.

- 173.Närmakten fel.gör Denoffentligatjänstemannens ställningochansvar.Fi. Handikappinstitutetför brahjälpmedelochökad . livskvalitet.S. .Styrningochsamverkan. .Denlokalaradion.Ku. Egenmakt- attåtererövravardagen.S. . lT ochmiljön.Ensamlinggodaexempel. . IT-kommissionensrapport4/97.K.

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Olikaländer olikatakt.Omflexibelintegration

-

ochförhållandetmellanstoraochsmåstateri EU. Mössochmärmiskor.Exempel bra

61 IT-användningblandbarnochungdomar.32

EU:sregeringskonferensprocedurer,aktörer,

- Justitiedepartementet formalia.Sammanfattningavettseminariumi

april 1996.76 Kriminalunderrättelseregister

EU ochSverige frånKirunatill Malmö.- DNA-register.35

Sammanfattningfyra regionalamötenav Elektroniskdokumenthantering.40

1995-96.106 Presumtionsregelni expropriati0nslagen.45

Unionutangränser-vkonsekvenser,möjligheter, Förbudmotvapenpåallmänplatsm.m.50

problem.Sammanfattningavettseminariumi Utvärderatpersonval.66

november1995. 107 Ekobrottsforskning.84

Tredimensionellfastighetsindelning.87 Försvarsdepartementet

Kameraövervakning.88

Totalförsvarspliktigam95.Förslag jobb/studier Drogeri trafiken.125 om

eftermuck,bostadsbidrag,dagpenning, Översyn förvärvslagenav ochhyreslagen

försäkringar.18 Borgenochpant.148 Översyn redovisningslagstiftningen. Statensmaritimaverksamhet.41

av 157 Bouppteckningarocharvsskatt.160 Finansieringen detcivilaförsvaret.58av

Licensavgift principskiss. Utveckladsamordninginomdetcivilaförsvaret

- en 172

ochfredsräddningstjänsten.Kartläggning,

Utrikesdepartementet övervägandenochförslag.86

Strukturförändringochbesparing. Vembestämmervad EU:sinternaSpelreglerinför

Enuppföljning genomfördaav förändringar regeringskonferensen1996.4

inomförsvarsmaktensledningsorganisation.96 Politikområdenunderlupp.FrågoromEU:sförsta

Effektivareförsvarsfastigheter pelareinför regeringskonferensen1996.5

Utvärderingavenreform.97 Ettâr medEU. Svenskastatstjänstemäns

VemstyrförsvaretUtvärderingav erfarenheter arbeteti EU. 6av

effekterna LEMO-reformen.av 98 Avvitaltintresse.EU:sutrikes-och

Avvecklingmedinlärning.Erfarenheterfrån säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.7

LEMO-reformensavveckling personal.99 Unionför bådeöstochväst.Politiska,rättsliga av

iakttagelserochförslagefteromstruktureringenav ochekonomiskaaspekter EU:ssjätteav

försvaretsledningochstöd.123 utvidgning.15

Detvakulturerna.Rapporter KlausRichardav Förankringochrättigheter.Omfolkornröstningar,

Böhme,BoHuldt,Carl-EinarStålvantsamtKent utträdesrätt,medborgarskapochmänskliga

Zetterberg.Bilagormedunderlagsmaterialtill rättigheteriEU. 16

UTFÖR:sslutbetänkandeSOU1996:123.130 Sverige,EUochframtiden.EU96-kommitténs

Externvärdering hotochförmåga.Bilagormedav bedömningarinför regeringskonferensen1996.19

underlagsmaterialtill UTFÖkrsslutbetänkande FrånMaastrichttill Turin. Bakgrundochövriga

SOU1996:123.131 EU-ländersförslagochdebattinför

Detstoraochsnabbagreppet.OmLEMO-reformens regeringskonferensen1996.24

metoderochresultat.Bilagormedunderlagsmaterial Demokratiochöppenhet.Omfolkvaldaparlament

till UTFÖR:sslutbetänkandeSOU1996:123.132 ochoffentligheti EU. 42

Jämställdheteni EU. Spelregleroch Socialdepartementet

verklighetsbilder.43 Europapolitikenskimskapsgrund. Sverigesmedverkani FN:sfamiljeår.37

Kooperativamöjligheteristorstadsområden.54 Enprincipdiskussionutifrån

FörsäkringskassanSverige Översynav EU 96kommitténserfarenheter.59 -

socialförsäkringensadministration.64 Miljö ochjordbruk.OmEU:smiljöregleroch utvidgningenseffekter Rättspsykiatrisktforskningsregister.72

dengemensamma

jordbrukspolitiken.60

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Allmäntpensionssparande.83 Fritidsbátenochsamhället.170 EgonJönssonenkartläggning lokalaav lT ochmiljö.Ensamlinggodaexempel.

samverkansprojektinomrehabiliteringsområdet.85 IT-kommissionensrapport4/97.178 Denprivatavårdensomfattningochframtida

denationella Finansdepartementet ersättningsformerEnöversynavtaxornaför läkareochsjukgymnaster.91 Kommunerochlandstingmedbetalnings- Enallmänochaktivförsäkringvid sjukdomoch svårigheter.12 rehabilitering.Del och1 113 Budgetlag regeringensbefogenheter

- Barnkonventionenochutlärmingslagen.115 finansmaktensområde.14 Miljö förenhållbarhälsoutveckling. Borgenärsbrottenenöversynavll kap.

- Betänkande.Förslagtill nationellthandlingsprogram.124 brottsbalken.30 Bilaga Miljörelateradehälsorisker.124 Översynavskatteflyktslagen. Bilaga Aktörerochverktygi miljöhälsoarbetet.124 Reformeratförhandsbesked.44 Environmentfor SustainableHealthDevelopment- an Pensionssamordningför svenskariEU-tjänst.57 ActionPlanfor Sweden.124 Medborgerliginsyni kommunalaentreprenader.67 Dopingi folkhälsoperspektiv.DelA ochDelB. 126 Någrafolkbokföringsfrågor.68 Jämställdvård.Olikavård likavillkor. 133 Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti Jämställdvård.Möteni vårdenurett Sverige.77 tvärvetenskapligtperspektiv.134 Översynavrevisionsreglema.79 FibromyalgiochDuchennesmuskeldystroñ. Skyddförsparandei sparkasseverksarnhet.81 KunskapslägeochbehovavframtidaFoU.135 Ettnyttsystemförskattebetalningar.DelA. Nybehörighetsregleringhälso-ochsjukvårdens Ettnyttsystemförskattebetalningar.DelB. områdem.m.138 Författningsförslag,författningskommentarer Vårdavgiftervid rättspsykiatriskvård,m.m.141 ochbilagor.100 Attåtererövravardagen.146 Frånákerlottertill Paradis ettdelbetänkande

- Bidraggenomarbete Enantologi.15l frånUtredningenomuniversitetsfastigheterm.m.

- Rättattflytta enfrågaombemötande äldre.161av angåendeöverlåtelserochtomträttsupplåtelserav

- Behovochresurseri vården enanalys.163 vissahögskolefastigheter.109

- Handikappinstimtetför brahjälpmedelochökad Artikel6 i Europakonventionenochskatte-

livskvalitet.174 utredningen.116 Styrningochsamverkan.175 ExpertrapporterfrånSkatteväxlingskommittén.117 Egenmaktattåtererövravardagen.177 Lättnadi dubbelbeskattningenmindreav företags

-

inkomster.119 - Kommunikationsdepartementet

Skatt avfall.139 Omjärnvägenstrafikledningm.m.9 SverigeochEMU+ Bilagor.-l58 EU-mopeden.Ålders-ochbehörighetskravför Närmaktengörfel. Denoffentligatjänstemannens två-ochtrehjuligamotorfordon.l l ställningochansvar.173 Bättretrafik medväginformatik.17

i trafikpolitiken Bilagor.26 Utbildningsdepartementet Ny kurs + Banverketsmyndighetsrollm.m.33 Dennyagymnasieskolanhurgårdet 1

- Enskildavägar.46 Samverkansmönsteri svenskforskningsfinansiering. Enöversynavluft- sjö-ochspårtrafikens 12 tillsynsmyndigheter.82 Samordnadrollfördelninginomtekniskforskning. Nyyrkestrafiklagstiftrting.93 120 Nationellteleadresskatalog.94 Reformochförändring.Organisationochverksamhet Botniabanan.95 viduniversitetochhögskolorefter1993års Enkörkortsreform114 universitets-ochhögskolerefonn.21 StationStockholmNord.118 Inflytande riktigt Omeleversrätttill

- Spår,miljöochstadsbildicentralaStockholm.121 inflytande,delaktighetochansvar.22 Länsstyrelsemasrolli infrastrukturplaneringen.142 Enstrategiför kunskapslyftochlivslångtlärande.27 Nykursi trafikpolitiken.Delbetänkandeom Detforskningspolitiskalandskapeti Norden beskattning vägtrat1ken.av 165 1990-talet1281

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

ForskningochPengar.29 Viktigt meddelande;

HögskolaiMalmö.36 RadioochTV i Kris ochKrig. 80

Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför InförettSvensktkulturnät IT ochframtiden individochlokalsamhälle.47 inomkulturområdet.110

Värdeni folkhögskolevärlden.75 Skyddet kultunniljön.Enöversynav av Sammanhålletstudiestöd.90 kulturrninneslagensbestämmelser byggnader om TUFF Teckenspråksutbildningför föräldrar.102 ochkulturmiljöer,prästgårdar,kyrkstäderoch - Att främjadonationertill universitet ortnamn.128 ochhögskolor.105 . Denlokalaradion.176 Högskolani Malmö slutbetänkande.120 - Kunskapssynochsamhällsnyttai hantverkscirklar Näringsdepartementet

ochhantverksutövande.122 Kartläggning ochanalys denoffentligasektornsav Folkbildningensinstitutioner.127 upphandling ochtjänstermed avvaror Krockellermöte Omdenmångkulturellaskolan.143 miljöpåverkan.23 - Trerapporteromstudiecirklar.154 ShapingSustainableHomesin Urbanizing an Folkbildningen utvärdering.- en 159 World.SwedishNationalReportfor Habitatll. 48

Livslångtlärandeiarbetslivetsteg vägenmot Reglerför handelmedel. 49 ettkunskapssamhälle.Ettdiskussionsunderlag.164 Kompetensochkapital bilaga.69 + Lärareför högskolai utveckling.166 Samverkanmellanhögskolanochnäringslivet.70

Gymnasieutbildningför vissaungdomarmed Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelningoch

funktionshinder.167 fmansiering.78

Samverkanmellanhögskolanochdesmåoch Jordbruksdepartementet medelstoraföretagen.89 Offentligdjurskyddstillsyn.13 EU, konsumenternaochmaten Närings- och handelsdepartementet

Förväntningarochverklighet.62 - Ökadkonkurrensihandelnmedlivsmedel.144 Administrationen EU:sjordbrukspolitikav Elberedskapen.Författningsfrágor.149

i Sverige.65 Gruvornaochframtiden.152

Effekter EU:sjordbrukspolitik.av 136

Konsekvensernafor CAPavWTO-åtagandenaoch Civildepartementet

enöstutvidgning.171 Fritid i förändring. Omkönochfördelning fritidsresurser.av 3 Arbetsmarknadsdepartementet Forskningför vårvardag.10 Aktiv arbetsmarknadspolitikexpertbilaga.+ 34 Attityderochlagstiftningi samverkan

Gnmdläggandedragi ennyarbetslöshetsförsäkring + bilagedel.31 alternativochförslag.51 Konsumentskyddelmarknaden.104

Sverige,framtidenochmångfalden.55 Konsumenternaochmiljön. 108

Påvägmotegenföretagande.55 Bevakadövergång.Åldersgränserför till ungaupp Vägarin i Sverige.55 30är. 111

Hälftenvorenog omkvinnorochmänpå - 90-taletsarbetsmarknad.56 Inrikesdepartementet

Medicinskaundersökningari arbetslivet.63 LokaldemokratiochdelaktighetiSverigesstäderoch Arbetstid landsbygd.71 längdförläggningochinflytande bilagedel.145+ Denkommunalasjälvstyrelsenochgrundlagen.129 Enallmänochsammanhållenarbetslöshets- Kommunalförbundochgemensamnämnd försäkring.150 tvaformerfor kommunalsamverkan.137

Kozsbiträde enskilda.140 Kulturdepartementet Bostadspolitik2000 frånproduktions-till - Frånmassmediatill multimedia - boendepolitik Särtryck Bilaga156+ + attdigitaliserasvensktelevision.25 Påmedborgarnasvillkor demokratisk - en infrastruktur bilagor.162+

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

ÖversynavPBLochva-lagen.168 Fömyelsen kommunerav ochlandsting.169 Kommunalafömyelseproblem. Enstatsvetenskapligbetraktelse.Bilaga 169 Kommunernaochdenstatligastyrningen. Bilagall. 169 Budgetpolitik.Enstudie behovsbudgeteringav i tvâdecentraliseradeorganisationer.BilagaIII. 169 Konkurrensutsättrtinginomäldreomsorgeni Stockholmstad.Politisk-demokratiskaaspekter. BilagalV. 169 Förändringsmodellerochförändringsprocesseri kommuner landsting.och Någraempiriskastudier. Bilaga 169V.

Miljödepartementet Batteriernaenladdadfråga.8

- Nationalstadsparker.38 Rapportfrånklimatdelegationen1995. Klimatrelateradforskning.39 Precisering handelsändamâletav i detaljplan.52 Kalkning sjöarochvattendragav 53 Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. Volym1 - Engranskning.73 SwedishNuclearRegulatoryActivities. Volume1 An Assessment.- 73 Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. Volym2 Faktaredogörelser.- 74 SwedishNuclearRegulatoryActivities. Volume2 Descriptions.74

- IT i miljöarbetet.92

teknikochplatsval.KASAMs KämavfallyttrandeöverSKBsFUB-Program95. 101 Miljöbalken.Enskärptochsamordnad miljölagstiftningför enhållbarutveckling. Del ochl 103 Integrering miljöhänsynav inomdenstatliga förvaltningen.112 Övergångsbestämmelsertill miljöbalken.147 HållbarutvecklingiSverigesskärgárdsomrâden.153 Omtankaromvattendrag ettnyttangreppssätt.155

Algblomning via Internet

Miljödatacentrum, MDC, i Kiruna

specialiserar sig på att använda satel-

litinformation för miljöändamål.

Utbredning av algblomning men

också oljeutsläpp från båtar, kväve-

läckage från grödor är exempel på

uppgifter som MDC kommer att arbeta med, se även artikel på sid 16. Satellitbilden NOAA, National

Oceanic and Atmospheric

Administration, AVHRR, Advanced

Very High Resolution visar ett

exempel på utbredningen av blå-

grönalger cyanobakterier i

Egentliga Östersjön den 17 augusti 1996. Denna Internet-information

ges dagligen under algblomnings-

sägongen juli till september för havsområdena Egentliga Östersjön, Bottenhavet samt Finska Viken. Bilden visar endast algblomningen i det stadium då blågrönalgerna flutit upp till ytan och ansamlats i stora

sjok och därmed blivit tolkningsbara

med hjälp av satellitdata.

Källa: Naturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, telefon 08-16 47 88.

Fler algblomningsbilder:

http: / /www. geo.su.se/ cgi-bin/

naturgeo/marin/ ab/ abmain.htm

IT

och

miljön

Vad informationstekniken IT för miljon Är konse-

betyder

kvenserna av storskalig IT-användning enbart positiva

IT är ingen undermedicin löser våra miljöproblem men

som

på många områden finns en potential att positivt påverka mil-

jön med hjälp informationsteknik. Du är hundra gånger

av

miljövänlig när du skickar e-post än när du skickar brev. mer

IT ochmiljön är gjord i reportageform och rapporten ger många

goda exempel runt i Sverige där IT miljövinster. I skrif-

om ger ten också förslag på vad som kan göras för att underlätta

ges

utvecklingen mot miljöanpassade verksamheter.

mer

Det är viktigt att utnyttja de möjligheter som finns genom

policybeslut hos företag och myndigheter. Denna idéskrift är

ett steg i den riktningen och kan ge inspiration till arbetet mot

hållbar utveckling. IT och miljön har skrivits av miljöjour-

en nalisterna Lars-Eric Sjölander och Leif Lövström på IT-kommissionens uppdrag.