Sveriges medverkan i FN:s familjeår Bil. 4,slutbetänkande.

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

akilømäøeor

om

Hearing

och

familjeâplittring

1 till

Bilaga

âOUå

Kommittén för FNzø

familjcår

.

B S M

.

..

n

. ..

e i

Mdu

Statens offentliga utredningar

1996:37

Socialdepartementet

skilsmässor

Hearing om

och

familjesplittring

1 Bilaga

Bilaga till Slutbetänkande

av

Igolnmittén för FN:s familjeår

Stockholm 1996

ISBN: 91-38-20213-1 ISSN: 0375-250X

Huvudredakör:BirgitArve-Fares Biträdanderedaktör,formgivning ochlayout:LenaWikström I redaktionenharävenmedverkat: CeciliaRunnström NorstedtsTryckeriAB Stockholm1996

Heoring om

skilsmässor

och

fomiljespliüring

30/9-1/10

9 Arrongerod ov Kommittén för FNs fomiijeör

s 1992:06

Förord

Kommittén för FN:s familjeår arrangerade hösten 1993 en hearing skils-

om mässor och familjesplittring. De frågor togs under denna har gått

som upp som

röd tråd verksamheten under hela den tid kommittén har arbetat: en genom som frågor om samspelet mellan vad som händer inom familjerna och vad sker

som i omvärlden, hur och barn hanterar sin situation före,

om mammor, pappor under och efter familjeseparation och vad stödet eller bristen stöd och

en förståelse i omvärlden betyder för dem berörs.

som

En dokumentation från seminariet publicerades i januari 1994. Efterfrågan denna har varit stor både under och efter familjeåret. När kommittén

nu avslutar sin verksamhet har därför beslutat att göra denna dokumentation tillgänglig att ut den bilaga till kommitténs slutrapport.

genom ge som en

Vi vill samtidigt fästa uppmärksamheten de förändringar skett sedan

som hearingen genomfördes. Det gäller framför allt ifråga det familjeekonomiska

om stödet, där både bidragsförskott, underhållsbidrag och bostadsbidrag har varit föremål för översyn och det gäller den juridiska handläggningen vårdnads-

av frågor i samband med skilsmässa/ separation. Vi har därför kompletterat de

ursprungliga texterna med inledande kommentar de förändringar

en om som skett i anslutning till berörda avsnitt avsnitten Hur fungerar rätten Hur

resp.

fungerar det ekonomiska regelsystemet

Vi vill också peka att flera de undersökningar redovisades vid hear-

av som ingen har hunnit slutföras och finns avrapporterade i publikationer. Vi

egna har tagit de monografier publicerats efter hearingen i lista för

upp som en lästips lagt till i slutet denna rapport. I övrigt hänvisar vi till respek-

som av tive författare för aktuell information.

Rapportens värde är framför allt att den bred översikt över ett svårt och

ger en mångdimensionellt problemområde samt att den mångsidig belysning

ger en

förhållanden har stor relevans för barns välfärd och uppväxtvillkor i av som vårt samhälle. Den kan därför läsas inledning och orientering för fort-

som en satt kunskapssökande, i bl.a. undervisning och fortbildningssammanhang och där utgångspunkt för fördjupade diskussioner.

tjäna som

Ann-Christin Tauberman Birgit Arve-Parês Ordförande Sekreterare Kommittén för FNzs familjeår Kommittén för FN:s familjeår

Kommittén för FN:s familjeår

anordnade i månadsskiftet september/ oktober hearing skilsmäs-

1993 en om

och familjesplittring. Syftet med denna att bred kunskapsinventesor var en ring och ett underlag för diskussion behovet särskilda initiativ till

en om av stöd för barn och föräldrar i familjer splittras. bjuda in fors-

som Genom att kare och praktiker med olika erfarenheter omständigheterna i samband med

av skilsmässor ville kommittén ett brett kunskapsunderlag för interna diskus-

sioner.

Ett 30-tal forskare och praktiker inbjöds att delta med förberedda inlägg. De

tillsammans aktuell belysning skilsmässoproblematiken såsom den gav en av speglas statistiki och centrala register, i praktisk yrkesutövning

bland grupper som möter familjer i kris och uppbrott, samt i forskning familjernas

om och de enskilda familjemedlemmarnas situation före, under och efter skilsmäs-

san.

Vi har bedömt det angeläget vidare krets än de ursprungliga åhöra-

att ge en

tillfälle att ta del de forskningsresultat och erfarenheter redovisarna av som des under hearingen. Kansliet har därför ställt samtliga inlägg i

samman en stencil, där varje författare själv för innehåll och redigering. Vi har be-

svarar mödat om att ge materialet enhetlig utformning och i vissa fall lagt till

oss en förtydliganden kommit fram i den efterföljande diskussionen, i

som men övrigt inte gjort några bearbetningar de befintliga

av texterna.

Vår förhoppning är att dessa texter kan användas inspirationskälla och

som arbetsmaterial för dem vill arbeta vidare med de många och viktiga frå-

som

kom under hearingen. gor som upp

Stockholm den 31 januari 1994

Carl-Anders Ifvarsson Birgit Arve-Parês Statssekreterare Sekreterare Ordföranden

6 Tidens Tecken

Skilsmössoponoramof:

om fomiljemönsfrefs skiffningcar och dynamik

âr

Imednmg

I detta och följande avsnitt presenteras övergripande statistik och forskning

om familjemönster och separationer. Aktuella resultat från de studier redovi-

som

sades vid hearingen finns idag i flera fall publicerade monografier.

i egna

Bl.a. har SCB givit ut Att klara Arbete, barn, familj, Fakta den svenska

av - om familjen, Skilsmässor och separationer samt Kvinnors och mäns liv.

Socialstyrelsen har givit ut rapporterna Ensam flyktingbarn utan vårdnads-

- om havare i Sverige samt Olovligt bortförda barn

Flera de medverkande forskarna har också publicerat sig i olika artiklar och

av

lägesrapporter bl.a. i de antologier och tidskriftsnummer publicerats eller

som fått publioeringsstöd Kommittén för FN:s familjeår under perioden 1993-1996.

av

För dessa och övriga rapporter hänvisas till den litteraturlista återfinns

som längst bak i denna rapport och /eller till direkt kontakt med respektive för-

en fattare.

Red. anm.

l l Tidens tecken

:g-xáølJSEBJÅSZ

.

i i W w:en,

Ti 1

:åáuvçgYIÃÄ

Åke N//sson

Stor rörlighet på fomiljemorknoden

Fram till 1960-talet betraktades familjebildning och giftermål likvärdiga

som begrepp. Familjesplittring kunde bara ske skilsmässa. Den traditionella

genom statistiken giftermål och skilsmässor kunde därför ett tillfredsställande

om sätt belysa familjebildning och familjesplittring. Sedan 1960-talet har emellertid samboförhållandena alltmer ersatt äktenskapet samlevnadsform.

som

Familjebildning och familjesplittring belyses därför allt sämre med uppgifter

som baseras antalet giftermål och skilsmässor.

Intresset för giftermål och skilsmässor är emellertid fortfarande Låt där-

stort. oss för se utvecklingen av giftermål och skilsmässor. Under början 1960-talet

av

giftermålsfrekvensen hög.År 1967inträffade tydligt trendbrott. Giftermålen var ett minskade. År 1971hade giftermålen gått med tredjedel.Därefter har giftermå-

ner en len legat lågnivå med ett undantag. I december 1989 än SO-dubblades

en mer giftermålsfrekvensen. Ändrade regler för änkepension den utlösande orsaken.

var Drygt 60 000 sambopar gifte sig under månad. Merparten dem gifte

en av som sig då dock att de inte några förmåner giftermålet.

var unga vann genom

Under 1950-talet låg skilsmässorna stabil nivå något under 10 000

en per år. I mitten 1960-talet började skilsmässorna öka antal föri att nå 16 000 år 1973

av och 27 000 1974. Den äktenskapslagstiftningen medförde att 50

nya ca procent fler skilsmässor hann registeras under 1974jämfört med tidigare år. Betänketiden blev ett halvår mot tidigare ett års hemskillnad. När haussen i skilsmässor gått över år 1977 blev antalet skilsmässor 20 000. Därefter har antalet legat den nivån till slutet 1980-talet. Runt 1990 har skilsmässorna åter ökat.

av

Nyo somlevnodsformer

Traditionellt har befolkningen redovisats efter fyra civilstånd: ogifta, gifta, frånskilda och änkor/änklingar. Med hänsyn till dagenssamlevnadsformer är det

mer adekvat att redovisa befolkningen enligt indelningen ensamstående, sambor och gifta. I det följande kommer att koncentrera den indelningen och

oss senare

utvecklingen sedan mitten 1970. Tyvärr kan de samlevnadsformerse av nya

framväxt under 1960-talet och början 1970-talet bara beskrivas knapphännas av digt med hjälp officiell statistik.

av

Det kan kanske tyckas onödigt att skilja sambor och gifta. Det är emellertid stora skillnader mellan sambor och gifta i flera avseenden såsom ålderssammansättning, geografisk fördelning i Sverige, varaktigheten förhållandet och separationsfrekvensen. Därför kommer sambor och gifta att behandlas för sig.

var

l3 Tidens tecken

0 Fler ensamstående Under 1970-talet och 1980-talet har de ensamstående blivit fler. Tillväxten i antalet ensamstående har dock avtagit under delen 1980-talet. senare av Giftermål och skilsmässor 1930-1992 samt ihopflyttningar och isårflyttningar 1980, 1985 och 1990 120000

100000 Ihopflyttningar

80000 -

Giftermál 60000 lsárn W nya".

ngar

20000 Skilsmässor .../

ø-ff/

0 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 Ar Fler ungdomar har valt gymnasie- och högskoleutbildning och har därmed senarelagt sin familjebildning. Men det är inte bara bland ungdomar andelen som ensamstående ökar utan också bland medelålders. Den höga separationsfrekvensen har medfört att fler medelålders lever ensamstående. som Fler sombor Antalet sambor har ökat kontinuerligt med ett enda undantag. Det stora

antalet

giftermål i december 1989 reducerade tillfälligt antalet samboförhållanden. Ar

Tidens tecken l4

1990 levde 376 000 sambor vilket kan jämföras med 235 000 1975. Det

par som är bland de medelålders sarnboförhållandena också börjar bli vanligare. I

som nu de åldrarna har andelen sambor varit oförändrad sedanmitten 1970-talet.

unga av

Det finns mycket talar för att det frånskilda män och kvinnor som redan

som var i början 1960-talet introducerade samboskapet. Giftermålsfrekvensen gick

av nämligen ned för frånskilda under den perioden. Det verkliga genomslaget fick den samlevnadsformen i början 1970-talet. Då blev det betydligt vanligare

nya

det föddes barn i samboförhållanden. År 1970föddes barnen att ca 10 procent av i samboförhållanden medan fem år andelen hade ökat till 25 procent.

senare ca

Förre öklenskop

Det högsta antalet äktenskap noterats i Sverigevar 1,93 milj. 1970.Därefter

som har antalet minskat beroende både låggiftermålsfrekvens och hög skilsmässofrekvens. År 1988 antalet lågt 1,66 milj. Efter 1989 årsgiftermålsboom

var som har äktenskap åter minskat från 1,72 milj 1989till 1,69milj 1992. Nergången i antalet äktenskap är större än uppgången i samboförhållanden.

Fomiljeblldning och fomiljeupplösning

Flertalet dem bildat familj under den senaste25-årsperioden gör det

av som ge-

att flytta ihop. En låg andel gifter sig när de flyttar ihop. Andra nom av paren gifter sigefter några medan andra aldrig gifter sig. Giftermålsstatistiken duger således inte längre när familjebildningen ska studeras. Från folkräkningarna

1980, 1985 och 1990 kan familjebildningstal hämtas. Med familjebildningstalet

nybildade familjer året före folkräkningen i förhållandet till antalet menas ensamstående vid folkräkningen. Egentligen räknas talet att antalet nyblivna sambor och nyblivna gifta kvinnor utan sambor tidigare relateras till

att vara antalet ensamstående kvinnor.

Unga senorelögger familjebildningen medelålders bildar familj

- ny

Familjebildningen för kvinnor i åldern 20-30 lågår 1980 ungefär samma nivå

giftermålsfrekvensen år 1960. Från 1980 till 1990 har familjebildningstalet som gått med 10 procent för kvinnor i ålder 20-30 år troligen beroende

ner ca senareläggning familjebildningen.

av

För kvinnor i åldern 30-40 familjebildningen betydligt intensivare 1980

var än vad 1960 årsgiftermålstal visar. Uppgången är 40 procent för 30-35-åring-

ca

och 70 procent för 35-40-åringar. Under andra hälften 1980-talet har dock ar av familjebildningen avtagit också för kvinnor i åldern 30-40 år.

För kvinnor ålder 40-50 är utvecklingen ungefär likadan för 30-40-åriga

som kvinnor dvs. betydligt intensivare familjebildning 1980-talet än år

1960 samt

nedgång i slutet av 1980-talet. en

15 Tidens tecken

0 Två betydande utvecklingstendenser kan utläsas

de förblir ensamstående högre i åldrarna än tidigare vilket kan ty- - unga upp

das att familjebildningen senareläggs,

som

i 30- och 40-årsåldrarna bildar familj i betydligt större omfattning - personer

än tidigare vilket kan tydas effekt dels att de senarelagda" famil-

som en av

jerna bildas, dels att många bildar familj för andra eller tredje gången.

Möjligheten att bilda familj i åldrarna över 30 år har blivit betydligt större under de senaste decennierna. Förklaringen är självklar bör kanske ändå påpe-

men kas. Fler ensamstående män och kvinnor i åldrarna över 30 år gör att utbudet

tänkbara partners har ökat. Det är därför lättare att finna partner än av en nu tidigare. Det ökade antalet ensamstående gör också att antalet nybildade familjer med och kvinna i åldrarna över 30 blir fler och fler.

en man

Nybildade familjer i tusental år 1980, 1985 och 1990

Ar Totalt Därav

Enbart ihop- Både ihopflyttning

flyttning och giftermål

1980 81,4 68,7 12,7 1985 88,2 77,5 10,7 1990 88,7 74,2 14,5

Som framgår tablån bildas 90 000 familjer dvs. än dubbelt

av ovan ca per mer

många som gifter sig årligen.

Hög fomiljesplittring

Omkring 50 OOOfamiljer upplöses år att makarna flyttar isär. Drygt

per genom 20 OOOäktenskap upplöses medan nästan 30 OOOsambopar Som

separerar. synes är det betydligt vanligare att samboförhållanden upplöses än äktenskap. Det finns fyra gånger många äktenskap som samboförhållanden. Sedan lång tid tillbaka är det väl känt att äktenskap med kontrahenter har hög skilsmäs-

unga sofrekvens. Vidare är det påvisat att förhållanden med kort varaktighet har hög

separationsfrekvens.

Personer lever i samboförhållanden är betydligt än de lever i

som yngre som äktenskap. Vidare har samboförhållanden regel kortare varaktighet än

som en äktenskapen. Detta gäller oberoende makarnas ålder. Som exempel kan

av tas kvinnor i ålder 30-34 år. De gifta kvinnorna har sammanbott i genomsnitt 8

sambokvinnorna endast i 4 år. Det är därför naturligt att det är mycket men vanligare att sambor flyttar isär än att gifta gör det. jämförs gifta och sambor

som är i ålder och bott ihop lika länge finnar dock att sambor har

samma som man en separationsfrekvens om är ca75 procent högre än vad gifta har.

Om den skilsmässofrekvens har observerats de senaste åren blir beståen-

som de kommer ungefär 45 procent äktenskapen att upplösas skilsmässa.

av genom

Tidens tecken 16

9 Skilsmässofrekvensen har Ökat under de senaste åren. Det finns inte tillräckligt med data för att göra motsvarande beräkningar för sambor. Generellt kan

man påstå att samboförhållanden blivit stabilare under 1980-talet. Utvecklingen bröts emellertid giftermålsboomen i december 1989. Drygt 60 000 stabila

av samboförhållanden blev då äktenskap.

Separationer i tusental bland sambor och gifta åren 1981, 1986 och 1991

Ar Antal bland Per 1000

Årligen upplever 45 000 barn en separation

Ungefär 45 000 barn upplever deras föräldrar under år. Även

att separerar ett sambofamiljer med barn har högre separationsfrekvens än äktenskap med barn. Familjer med två och tre barn är de stabilaste familjerna. Efter en separation bor 75-90 procent barnen hos Har föräldrarna levt sambor är det

av mamman. som

större andel barnen bor hos än föräldrarna varit gifta. en av som mamman om Pappornas möjlighet att hand om barnen ökar med barnantalet. Av trebarns-

får 25-35 procent ta hand om ett eller flera av sina barn medan papporna av ettbarnspapporna får endast 10-20 procent ta hand sina barn.

om

23 000 barn upplever att mamma för en ny man

redan har varit med farniljesplittring kan ganska snabbt Barn som om en uppleva familjen åter förändras. År 1990 23 OOObarn med flyt-

att var om att mamman tade ihop med Vidare upplevde 3 000 barn att flyttade ihop med

en ny man. pappan

kvinna. Här redovisas enbart de ihopflyttningar barnet själv är med en ny som om. Den frånvarande förälderns familjebildning ingår inte i dessasiffror.

Antal barn bor i ombildade familjer tycks dock inte bli fler, troligen bero-

som ende ombildade familjerna har mycket hög separationsfrekvens.

att en

Stigande separaiionsfrekvens

Från år mitten 1970-talet till slutet 1980-talet kan inte observera någon

av av man påtaglig förändring skilsmässofrekvensen. Under period valde allt

av samma fler att leva som sambor vilka har betydligt högre separationsfrekvens än gifta. Resultatet detta blev att fler förhållanden upplöstes trots att samboförhål-

av landena blev stabilare. Sedan slutet 1980-talet har skilsmässofrekvensen åter

av ökat. Separationsfrekvensen bland sambor har också ökat.

Åke Nilsson

Programmet för befolkningsstatistik, SCB

l 7 Tidens tecken

E//sabefh Landgren Möller

Familjen i statistiken

På SCB-programmet Demografi med barn och familj arbetar just med

nu en intervjuundersökning kallar Familj och arbete eller kortare Familjeunder-

som sökningen. Där ingår skilsmässor och separationer del i familjebilden.

som en

När vi gjorde provundersökning för 2,5 år sedan frågade bl.a. inter-

en om vjupersonerna instämde i påståendet: Det lika vanligt att folk gled ifrån

var varandra förr, då det inte lika lätt att skiljas. 88 procent instämde.

men var Möjligheterna skiljas påverkar självklart skilsmässofrekvensen. Man behö-

att

bara liberaliseringen skilsmässolagstiftningen 1974. Just det året ver se av skjuter skilmässofrekvensen kraftigt i höjden. Den höjs och stannar högre

en nivå. Se diagram

Det kanske inte skilsmässolagstiftningen våra intervjupersoner främst

var som tänkte när de menade orsaken till skilsmässa lika stor förr samtidigt

att var

möjligheterna mindre. Den allt överskuggande förändringen tror jag som var är kvinnor fått allt större möjligheter försörja sig själva. Makarna är inte

att att längre fast bundna till varandra ekonomiska skäl. Det gör det säkert lät-

av

både för män och för kvinnor att besluta sig för att låta ett förhållande tare upphöra. Samtidigt har samboende utanför äktenskapet blivit allt vanligare och det är också utryck för makarna inte längre är lika fast bundna till

ett att varandra. Hand i hand med de ekonomiska möjligheterna går också attitydförändringar med tiden gjort skilsmässa mer acceptabelt.

som

Bland är de gifta i majoritet. 1990 hade vi 1,6 miljoner gifta och

paren stor par 370 OOOsambopar. Men samborna blir allt fler bekostnad av de gifta. Det är särskilt tydligt vad gäller nyligen flyttat ihop. Det är också att isärflytt-

par som ning är betydligt vanligare bland sambor än bland gifta, även när de har barn.

har högst skilsmässo/isärflyttningsfrekvens både bland gifta och Barnlösa par sambor.

Det är kanske inte svårt att förstå att separationer är betydligt vanligare bland barnlösa sambor än skilsmässor bland gifta barnlösa. Bland de barnlösa

samboparen finns människor ännu inte riktigt bestämt sig, en del av pa-

unga som

är kanske jämföra med forna tiders förlovade Det är naturligt att ren att par. unga människor under tid prövar sig fram. Men även när det finns barn är isärflytti en ningen frekvent bland sambor än bland gifta. g mer

Statistiken familjemönster och därmed också skilsmässor och separationer

om kan efter komplexitet indelas i flera nivåer alla bjuder svårigheter.

som

l9 Tidens tecken

åt

Tvärsnitt dvs. situationen vid viss tidpunkt: Redan här stöter statistikern en svårigheter avsaknaden registrering samboförhållanden och p.g.a. av av av separationer mellan sambor. Vi blir beroende frågeundersökningar där folk- och av bostadsräkningen är den största och mest centrala. Vid sidan den finns inforav mation i undersökningen om levnadsförhållanden och i återkommande familje-

undersökningar.

skilsmässor per 1 000 äktenskap under äktenskapets första, andra, tredje och fjärde kalenderår för kalenderåren 1955-1989

40.00 .., 5 i 5.3. 35.00 j

sj

r

än

g

3090 a K

l .3 8

1 8 8

x 15.00 ../ x l

/ . t x/ H I 5.00 --.7

/4

,//\y\

/" 0.00 l :n | å 1-1 å v- å å E kalenderår

Första Andra Mmmm Tredje Fjcrdc

Tidens tecken 20

Ö

Ser familjens sammansättning barns perspektiv kan den ut i

man ur se som tabellen nedan. Uppgifterna är 8-9 gamla. Nya resultat kommer i 1992/93 års undersökningar levnadsförhållanden.

om

Tabell 1: Barnens fördelning på olika familjetyper 1984/85. Källa: Undersökningen om levnadsförhållanden 1984/85. SCB

Fami/jetyp Andel av alla barn 0-17 år. Procent

Traditionell kärnfamilj med moroch far och enbart gemensamma barn 80

Ensamstående förälder 10

Ombildad familj med styvmor eller styvfar och inga nya syskon 3

Ombildad familj där halvsyskontillkommer 5

Ombildad familj där både mannen och kvinnan har egna barn med i boet 1

Ombildad familj med "mina",dina och "våra " barn 0,3

Netto/förändringar, dvs. information hur sammansättning familjerna för-

om av ändras från tidpunkt till Ett tidens tecken är att ensamboendet

en en annan: av blir allt vanligare och allt färre barn bor med båda sina ursprungliga för-

att äldrar.

Brutto/förändringar eller flöden: Här finns och intressant flödesstatistik

ny grundad folk- och bostadsräkningar och löpande befolkningsstatistik. Denna statistik har redogjorts för i föregående inlägg Åke Nilsson.

av

Livsförlopp

Nästa till större komplexitet är att försöka beskriva livsförloppet.

steg trappan Flödesstatistiken talar för hur många bildat familj, hur många

om oss som som har skilt sig under ett år vet inte människor är med om

osv., men om samma dessahändelser flera gånger. För att förstå förloppen behöver också sätta in händelser i familjelivet i sitt sammanhang med förvärvsarbete och liv

personernas i övrigt. Livsförloppsdata finns i SCB:s pågående familjeundersökning.

Fomiljeundersökningens uppbyggnad

Vi har SCB just avslutat datainsamlingen för den andra stora familj eundersökningen. En tidigare sådan, kallad fruktsamhetsundersökningen, genomfördes 1981med tillägg för populationen män 1984.Både de tidigarei undersökningarna och i den görs ställs retrospektiva frågor till män och kvinnor. Vi frågar

som nu

uppväxtförhållanden, när gått i skola och utbildning, hela förom man annan värvsarbetshistorien med yrken, arbetstider, föräldraledigheter När fick

mm.

barn, när gifte sig, blev sambo, när upphörde förhållandet osv. man man

Tidens tecken

Ö

Familjeundersökningen är uppbyggd för möjlighet till analyser

att ge av samband mellan familjemönstrets förändringar och olika bakgrundsfaktorer. Här kan komma betydligt längre i analysen än då använder registerdata

man man enbart. Det har visats redan i den förra familj eundersökningen. Forskare kommer att utnyttja den rika informationskälla familjeundersökningen utgör.

som Själva kommer vi att utge ett antal beskrivande resultatrapporter och artiklar.

Kommittén för FN:s familjeår har skissat ett forskningsprogram redan i sin inled-

ande fråga familjemönster och familjesplittring ett tidens tecken. Man kan-

om som ske ska komma ihåg att samtidigt skilsmässorna och separationerna är

som

många är samtidigt nya parbildningar mycket vanliga. Det bildas fler familjer än någonsin idag. Familjen är ingalunda död hör påståsibland. Vidgar

som man man familjebegreppet till att också omfatta den äldre generationen är min

tro att kontakterna generationerna emellan ärfrekventare än någonsin trots stora avstånd.

Med hjälp familjeundersökningen kan komma mycket god bit väg

av man en vad gäller de flesta av frågorna under rubriken Familjemönster och familjesplittring som ett tidens tecken.

Hur möngo äktenskap/somboförhöllonden

Datafilema från familjeundersökningen börjar bli färdiga har ännu inte be-

men arbetat data. Några resultat finns dock det är roligt att visa här idag.

som upp

Tabell 2: Antal äktenskaplsamboförhålIanden som intervjupersonerna uppgett sig ha haft. Källa: 1992 års undersökning om Familj och arbete. SCB.

ännu inte varit sambo eller gift medan nästan dubbelt många, 18 na procent, av männen i ålder saknar erfarenhet äktenskap eller samboförhållanden.

samma av Vid 44 år har män och kvinnor varit gifta eller sambo i ungefär utsträck-

samma ning. Nära 70 procent hade haft endast ett förhållande och dessalevde de fles-

av ta 85 procent fortfarande kvar i äktenskap/ samboförhållande. Endast 5

samma procent av männen och 3 procent kvinnorna att de aldrig varit sambo

av uppger eller gifta. Man kan förmoda att bland undersökningens bortfall drygt 20

procent ingår ensamstående och aldrig varit gifta/samboende

personer som oftare än andra. Talen 5 3 för aldrig varit gifta/

resp. procent personer som samboende kan därför underskattade, särskilt bland männen.

vara

Tidens tecken 22

ä

34-åringar hade hunnit med nästan lika många äktenskap/ samboförhållanden

de tio år äldre. Det är ytterligare tecken skilsmässor och som som var ett att separationer ökat.

I 1992 års undersökning Familj och arbete ställdes också antal attitydfrå-

om ett

bland annat inställning till skilsmässa. gor om

Tabell 3: Män och kvinnor i åldrarna 29,34 och 44 år som instämmer i olika påståenden om separationer och skilsmässor. Källa: 1992 års undersökning om Familj och arbete. SCB.

Andel som instämmer Procent

Samtliga Män Kvinnor

Det är för lätt att skiljas 61 55 65

Om det finns barn borde man hatillgång till familjerådgivare 90 89 91

Par borde hålla ihop för barnens skull 53 61 45

Par skulle hålla ihop mer om ansvarför barn och hushåll delades mer lika 72 69 74

Familjeundersökningen är upplagd att man skall kunna studera samband mellan familjebeteende, bl.a. skilsmässor och separationen och bakgrundsfaktorer. Intervjupersonerna kan i olika sociala och kulturella

grupperas grupper. Den vanliga socioekonomiska indelningen finns för intervjupersonen och dennes föräldrar, också utbildning och familjebakgrund För varje

egen mm. separation eller skilsmässa finns uppgift datum och det fanns barn. Vi får

om om veta om man bildar familj igen och kan följa den parallella utvecklingen

man

arbete och utbildning och barnafödande. av

Familjeundersökningen kommer att analyseras och redovisas SCB och

av av forskare. På demografiska avdelningen vid Stockholms universitet kommer

att utnyttja den andra är också välkomna. Naturligtvis kan detta först man men ske efter prövning utlämnande är förenligt med sekretesslagensbe-

en av om stämmelser och kommer mycket med hur handskas med

att vara noga man utlämnade data. Ett alternativ är att arbeta med materialet i SCB:s lokaler. SCB kommer att ta betalt för service och hantering kring utlämnandefrågor. Det finns inga anslag för den slags service.

Konsekvenser

Eftersom Familjeundersökningen Familj och arbete innehåller retrospektiva frågor och kartlägger del livsförloppet finns det möjligheter beskriva eller

en av att ta fram vissa hårddata konsekvenser separation och skilsmässa. jag vill

om av särskilt peka möjligheterna kombination familjeundersökning-

att genom av

och inkomststatistiken beskriva de ekonomiska konsekvenserna. För några en år sedan gjordes SCB del beräkningar för dåvarande underhållsbidrags-

en

23 Tidens tecken

kommittén jämförde inkomststandarden inte bara mellan ensamståen-

där man de och samboende också mellan s.k. traditionella kärnfamiljer dvs.

utan marn-

och deras barn och s.k. ombildade familjer där ma, pappa gemensamma en man och kvinna gått in i ett nytt parförhållande och där någon av dem eller bägge hade barn med sig från ett tidigare förhållande. Resultaten pekade att den

ombildade familjen hade minst lika god eller bättre inkomststandard än den

t.o.m. traditionella kärnfamiljen. Hänsyn hade tagit till familjens storlek. Det är myck-

kan spela in och göra resultatet blir så. Bland annat vet vi att inkomet som att

oftast blir bättre med åren. Äldre föräldrar kan erbjuda sin familj bättre sterna standard än Då kunde vi inte studera inkomsterna för

yngre. samma personer före och efter skilsmässa eller separation. Det skulle vi kunna göra idag men jag vill betona det svårt och grannlaga arbete inte görs i handvänd-

att är ett som en ning. Innan startar ett sådant projekt bör i en förplanering noggrannt

man man

möjligheterna. Det finns fallgropar och brister i statistiken penetrera som man måste överväga.

Familj eundersökningen har således mycket när det gäller studier skils-

att ge av mässor och separationer del i livsförloppet och komponent i

som en som en förändringar i familjemönstret. Men den är inte särskilt inriktad just skilsmässor och separationer. Det finns ingen information hur skilsmässan gick

om till, konsekvenser för umgänge mellan vänner och släktingar, mellan barn och

föräldrar eller liknande.

Från undersökningen levnadsförhållanden, ULF, har vi enkel informa-

om en

kontaktfrekvensen mellan barn och frånvarande föräldrar. Åren 1984-85 tion om hade femtedel barn med frånvarande förälder ingen kontakt med

en av en denne. Åtta barnen hade far okänd eller far eller

procent av en som var en mor

avlidit. Drygt tredjedel hade kontakt varannan helg eller mer. Vi komsom en

snart att uppgifter från ULF 1992/ 93. mer nya

Under familjeåret 1994 räknar med att flera olika sätt presentera resultat från 1992 års familjeundersökning. Ett i vår resultatredovisning kommer

tema att bli skilsmässor och separationer.

Elisabeth Landgren Möller Chef för Demografi med barn och familj SCB

programmet

Tidens tecken 24

/ngr/b Ä kerman

Born i mångkulturella vördnodskonflikier

En stor del arbetet Socialstyrelsen idag handlar arbeta med av om att uppföljning, utvärdering, tillsyn och kunskapsförmedling. För mig innebär det uppföljning och utvärdering av socialtjänstens arbete med de familjerättsliga

frågorna.

Jag skall redovisa familjeförändringarna de blir synliga Socialstyrelsen som framför allt de kontakter Socialstyrelsen har med Länstyrelser, genom som socialtjänst, domstolar, advokater och inte minst enskilda.

Jag skall också redovisa den första delen i den uppföljning Socialstyrelsen som gör om socialtjänstens insatser när det gäller olovligt bortförande barn. Den av del är klar idag är kartläggning antalet barn i samband med vårdsom en av som nadskonflikt förts från eller till Sverige.

Föräldrar för sina barn både när de lever tillsamtar ett stort gemensamt ansvar och då de Socialstyrelsens utvärdering samarbetssamtal 1989 mans separerar. av visade att 80 % de föräldrar sökte samarbetssamtal också kom till av som en överenskommelse när det gällde barnen.

Det finns ingenting idag tyder att detta skulle ha förändrats tvärtsom utan om. De allra flesta föräldrar försöker samarbeta och som separerar att tar ett gemensamt för sina barn. De fortsätter föräldrar och är måna ansvar att vara om att barnen ska påverkas lite möjligt separationen. När har som av man problem söker hjälp. Detta blir synligt antalet föräldrar man genom att som vill ha rådgivning och hjälp i samband med skilsmässa verkar öka inom kommunernas familjerätter, vilket bl.a. visar sig i längre väntetider till samarbetssamtalen.

I 1990års siffror familjeförändring redovisas ökning separationer bland om en av familjer med barn i föreskole- och lågstadieåldrarna. Detta är situation unga en under de senaste åren har varit känd inom socialtjänsten och här besom som kräftas.

Dessa familjer är i behov mycket stöd och hjälp. En socialsekreterare unga av uttryckte svårigheten med detta arbete ungefär här: "Hur lär man ett ungt par samarbeta om barnen när de varken hunnit etablera sig eller försom par som äldrar" Många dessa familjer lever också under svår ekonomisk av unga en press. Många drabbas idag av arbetslöshet och de är i många fall hårt skuldsatta genom t.ex. dyra bostadslån.

25 Tidens tecken

i

Vad händer i dessa familjer i samband med separationen Här skulle beunga hövas kunskap hur föräldrarna ska lösa vårdnad och umgängesfrågan mer om för det lilla barnet. Risken är i dessa familjer betraktas stor att pappan unga som utbytbar. Mamman har vårdnaden barnet och vissa barn byter pappa flera om gånger under sin förskoletid. Trots i barnet kan han ha pappans engagemang svårt upprätthålla kontinuerlig kontakt med det lilla barnet att en om mamman olika orsaker motsätter sig detta. Många säger att de haft svårigheter av pappor stöd och hjälp socialtjänsten upprätthålla denna kontakt. Enda att av att möjlighet för dem kan bli vårdnad, umgänge eller verkatt starta processer om ställighet. kan pågå under många år. Dessa processer

också viktigt uppmärksamma de barn har kontakt med sin Det är att som pappa olika orsaker vill detta. Socialtjänsten har ett att p.g.a. att pappan av ansvar med rådgivning och samarbetssarntal hjälpa dessaföräldrar barnets behov att se dem båda och också barnets rätt att växa utan stridande föräldrar. av se upp

Socialtjänsten har stödja och hjälpa de barn varit utsatta för ett ansvar att som tvist vårdnad eller umgänge i domstol. en om

Mycket tyder vårdnadskonflikterna framför allt de avgörs i domstol att som

komplicerade. Incestanklagelser och andra anklagelser i vårdnadsären-

blivit mer den tycks öka. Som följd detta ökar också antalet umgängesdomar där en av umgänget skall ske med kontaktman. Socialtjänsten har många håll svårt att

ställa med de domstolarna kräver dem. upp resurser som av

Sverige har utvecklats till mångkulturellt land och det också i familjeett syns bildningen. I många vårdnadskonflikter handläggs socialtjänsten har som av föräldrarna olika kulturell bakgrund. Många dessaföräldrar har mycket lite av kunskap varandras kultur, seder och religion. Det är inget frågar om man om när är nykär. Olikheterna blir synliga när familjen är etablerad och barnen man kommer. Nu måste föräldrarna respektera och förstå varandras olikheter, accepdem och tillåta barnet bli del båda. Det är viktigt att dessaföräldrar tera att en av får råd och stöd i sin föräldraroll.

En barn hamnat i fokus det senasteåret är de bortförda barnen, dvs. grupp som barn olovligen förts till eller från Sverige. Bortförandet är för barnet i som en

de flesta fall tragisk konsekvens separationskonflikt.

av en

I Föräldrabalken FB infördes 1juni 1993 lagändring sägeratt domstoen som len vid bedömning vårdnads- eller umgängesfrågaskall beakta risken för av en barnet i samband med utövande umgänge utsätts för övergrepp, olovliatt av bortförs, kvarhålls eller far illa. gen annars

För kunskap detta problem gör Socialstyrelsen en uppföljning av att mer om socialtjänstens insatser då det gäller olovligen bortförda barn. Undersökningen

socionom Elsa Nyberg. görs av

Tidens tecken 26

ö

Vi vill i denna undersökning framför allt försöka uppfattning en om Hur många barn berörs. De siffror har idag är antalet barn UD :e som som kommer i kontakt med och det rör sig framför allt konventionsbarn dvs. om barn från länder där Sverige skrivit avtal återförande. ett om Hur familjerna Är den bortförande föräldern muslimsk gift med :e ser ut. man svensk kvinna Det är ofta den bilden massmedia ger. Vilka faktorer leder till föräldrar olovligen bortför sina barn. som att Vilka insatser socialtjänsten gjort före bortförandet. s Vilka förebyggande insatser kan vidtas för möjligt förhindra barns s som att om bortförande.

Antalet barn förts bort eller förts hit har vi fått fram länsstyrelsom genom att i varje län försökt ta reda vilka ärenden varit aktuella inom socialsen som tjänsten framtill 1992. Kontakt har också tagits med Utrikesdepartementet, Bortrövade barns förening, Advokatsamfundet, Riksförbundet för kvinnojourer i Sverige, riksdagsmän med i frågan, Bris, Rädda Barnen m.fl. Ett engagemang antal domar har också gåtts igenom.

Det är svårt att fram exakta siffror hur många barn varit aktuella som p.g.a. att socialtjänsten inte registrerar dessaärenden något särskilt sätt. Ibland ses dessa ärenden rådgivningsärenden, dvs. endera eller båda föräldrarna har som kontakt med socialtjänsten vid något eller några tillfällen, därutöver görs men inget från socialtjänstens sida. Kartläggningen bygger alltså vad de handläggare som nåtts av frågan minns.

För det mesta vet heller inte socialsekreterarna vad hänt barnen sedan som kontakten upphört. Ett större antal barn redovisas kan därför återän som vara förda utan att socialtjänsten får kunskap detta. Detta visar tydligt de svårigom heter ofta blir aktuella när göra uppföljning och utvärdering som man en av socialtjänstens arbete. Det finns inget enhetligt registrerings- och dokumentationssystem.

Kartläggningen får ett första försök inventera problemets omfattning. sessom att

Born som förts ut ur Sverige till ett annat lond

I det följande redovisas uppgifter bortförda barn 1992 där om t.o.m. vårdnaden är föremål för tvist mellan föräldrarna eller a en föräldrarna har vårdnad beslut flyttning + gemensam men ett gemensamt om saknas, eller ° barnet förs bort föräldrar saknar del i vårdnaden. av som

I kartläggningen finns 113 barn bortförts 1992 eller tidigare. Barnen som representerar 79 familjer. Det äldsta bortförandet skedde 1970 de flesta ärendena som redovisats har varit aktuella under år. Bortförandet har för 34 barn senare angetts till perioden 1989-1992.

Tidens facken

7 barn bortfördes 1989 dem 4 6 år eller vid bortförandet.

- av var st yngre 3 barn bortfördes 1990 1 under 6 år.

- var 13 barn bortfördes 1991 dem 11 st 6 år eller yngre.

- av var 11 barn bortfördes 1992 dem 5under 6 år.

- av var

39 barn har återförda till Sverige.

angetts vara

95 barn från 65 familjer har förts bort sin far och 18 barn från 14 familjer har

av förts bort av sin mor.

Barn med svensk och utländsk förälder. e en en 63 barn har svensk förälder. Tio har svensk De barn har svensk

en pappa. som en

och utländsk utgör alltså nästan hälften materialet 47%. mamma en pappa av En dessa har fört bort ett barn.

av mammor

Papporna kommer i åtta fall från Tunisien, fem från Egypten, fyra från USA samt

från vardera Grekland och Italien. I övrigt finns många länder representerade. tre

12 svensk, har dömts för egenmäktighet mot barn.

pappor, varav en

Barn med två utländska föräldrar. 40 barn från 26 familjer har två föräldrar utländsk härkomst. Barn med två

av föräldrar utländsk härkomst utgör 35 % de bortförda barnen. I tre famil-

av av jer har fört barnet Sverige, i övriga fall I familjer

mamman ut ur pappan. sex kommer båda från Iran, i båda från Marocko och i tre båda från Finland. I

tre övrigt är det spridning föräldrarnas ursprungsländer.

stor

Sex har dömts för egenmäktighet med barn, i fyra dessafall kommer

pappor av

land. mamman från samma

Barn med två svenskaföräldrar. .s Tio barn från sju familjer har två svenska föräldrar. I fyra dessafamiljer har

av

fört barnen utomlands, i övriga fall dessahar dömts mamman pappan. Ingen av för egenmäktighet mot barn.

Hitfördo born

I materialet redovisas 40 barn i 27 familjer förts hit mellan åren 1977-1992.

som Av dessaär det känt 10 återförts. Inget de hitförda barnen har två svenska

att av föräldrar.

13 barn har två utländska föräldrar med utländsk härkomst tio familjer. I tre fall kommer båda från Iran. Tre barn har förts hit sina 27 barn i 17

av mammor. familjer har svensk och utländsk förälder. I tre fall är svensk, i 14

en en pappan fall Det är alltid den svenska föräldern fört hit barnet. 11 barn från

mamma. som sju familjer har sin svenska förts hit från USA.

av mamma

Tidens tecken 28

ä

Utredningen fortsätter med uppföljning socialtjänstens insatser. Inter-

nu en av vjuer kommer att ske med handläggare inom socialtjänsten, med föräldrar till bortförda barn, samt med bortförda barn kommit tillbaka. Kontakt kom-

som mer att tas med föräldrar bortfört.

som

Rapporten kommer att redovisas i sin helhet NOPUS seminarium

om Familjerätt i Norden i Oslo december 1994.

Ingrid Åkerman

Byrådirektör, Socialstyrelsen

29 Tidens tecken

9 Tidens Tecken

Skilsmassorisker:

om orsaker och

sociala mönster

2 16-0966

Jan M. /-/oem

Utbildning stabiliteten i äktenskapet

gynnar

Kvinnor med högre utbildning har haft en gynnsammare utveckling ön andra vad göller risken för skilsmössa under de tva senaste decennierna.

Skilsmässoreformen 1974 Sverige mycket liberala regler för skilsmässa. En

gav skilsmässa betraktas här som makarnas privata angelägenhet, och den beviljas utan att parterna behöver något skäl. Myndigheternas inblandning begränsas

ange till att övervaka att vårdnadsbeslut om paret har barn och ekonomiska

uppgörelser går rätt till. I samband med reformen gick skilsmässotalen kraftigt

upp och efter 1974 har de legat betydligt högre nivå än någonsin tidigare.

en Sverige har bland de högsta skilsmässoriskerna i Europa, nästan lika höga

som till exempel Danmark och Storbritannien.

Många faktorer påverkar skilsmässorisken. En hel sådana faktorer är

grupp av

knutna till äktenskapets startbetingelser. Skilsmässorisken är högre paret

om sambodde före giftermålet, kvinnan hade barn före äktenskapet, hon

om om var mycket ung när hon gifte sig,och om hon gravid då.Betydelsen någrasådana

var av faktorer framgår vidstående tabell, är baserad data för 1971-1991 från

av som

Statistiska centralbyrån.

Tabellen skall läsas följande sätt: Kvinnor gifte sig i 16-17 åtsålder har 2.2

som gånger hög skilsmässorisk jämförbara kvinnor gifte sig i ålder 20-23.

som som Se vänstra fältet i tabellen. Kvinnor gifte sig i 18-19 års ålder hade sextio

som procent högre skilsmässorisk än de faktorn i tabellen är 1.6. När gifter-

senare målsåldern stiger, faller skilsmässorisken, och kvinnan gifte sig i 29-35 års

om ålder, är risken bara hälften av vad den för kvinnor gifte sig i åldersin-

var som tervallet 20-23 den hela tiden jämför med; faktorn i tabellen är 0.5.

grupp Det flera förklaringar till detta mönster. Dels är generellt

ges man mer mogen

gifter sig. Vidare är det större risk att de gifter sig särskilt

senare man par som

Betydelsen av vissa startbetingelser för risken för skilsmässa bland gifta svenska kvinnor, 1971-1991.

Giftermálsálder Effekt

Barn före

29-35

Basgrupp. Övriga riskniväer jämförs med denna.

33 Tidens tecken

tidigt, växer ifrån varandra efter någon tid. Slutligen verkar det de som om som är särskilt när de gifter sig, allmänt har svårare för hålla äktenskapet unga att samman längre fram.

Skilsmässorisken ökar dessutom med sextio procent kvinnan är barnlös om men gravid vid giftermålet faktorn är 1.6i högra fältet i tabellen. Har hon barn innan hon gifter sig, höjs skilsmässorisken med faktor 2.7 hon inte dessen om utom är gravid, och med faktorn 3.3 hon både har barn och är gravid. Alla om dessa jämförelser görs mot gruppen av kvinnor varken gravida vid som var giftermålet eller hade barn innan. Resultaten kvinnor inte har varit avser som gifta förut kvinnor i förstagångsäktenskap.

Utöver startbetingelserna beror naturligtvis skilsmässorisken också den aktuella situationen. Särskilt viktigt är det paret har barn eller och hur om många barn de eventuellt har. Detta kan också ha många förklaringar. Dels skaffar äkta sig inte gärna barn eller flera barn än de redan har de tycker par nog om de har ett dåligt förhållande sig emellan. När de väl har fått barn, är makarna dessutom säkert måna än förr att hålla kanske främst för barmer om samman, nens skull men också för att de inte själva skall miste den dagliga kontakom ten med barnen.

Om jämför med kvinnor med ett barn, finner att kvinnor utan barn hade 2.5 gånger hög skilsmässorisk, att kvinnor med två barn hade halva skilsmässorisken, och att kvinnor med tre eller flera barn hade fyrtio ettbarnsprocent av skilsmässorisk. mammornas

Som nämnts är dessa skattningar beräknade utifrån befolkningsdata från åren 1967 till 1991. Det har varit ganska stark utveckling skilsmässoriskerna en av under denna period. Några drag utvecklingen framgår vidstående tabell av av för kvinnor gifta vid 20-23 årsålder. Utvecklingen har haft motsvarande mönster för andra giftermålsåldrar. Vi bland annat att femte kvinna född 1949 ser var som gifte sig i denna ålder skildes inom loppet fjorton års äktenskap, medan av kohorten född tio år bara behövde nio års äktenskap för att lika senare stor andel skilda. Det har uppenbarligen skett stark liberalisering skilsen av synen mässa i befolkningen under de senaste decennierna.

Procent som skilde sig inom loppet av de första äktenskapsåren bland kvinnor som gifte sig i åldern 20-23 i centrala födelsekohorter i vårt material.

Födelseår 1944 1949 1954 1959 1964

Skilda inom 4 år 2,2 5,0 8,7 9,3 11,1 9 år 10,0 14,1 18,7 20,8 14 år 16,0 20,4 25,6

Antalet gifta i åldern 20-23 7 621 15 626 11 127 6 308 6 208

Tidens tecken 34

9 Utvecklingen av skilsmässorisken för gifta svenska kvinnor med barn efter utbildningsnivå, 1971-1991, Standardiserad för giftermålsålder 20-35, för antal barn 0, för första barnets ålder, och för om kvinnan var gravid vid giftermålet.

FIGUR A FIGURE B Förgyrnnasiallutbildningsnivå Gymnasialmbildningsnivá

Riskmi.i barnlös.EmyMJSN-GO Risk tilbarnlösa.mi. lovgym.1978-80 4 4

gábnnáhl Modêuam jillørrrlllolinmn Modbuminmn

; ; ; ; 3 1 z o 1,970 1970 1974 1979 1992 1995 1990 1974 1979 1992 1995 1990 Period Pacha

FIGUR C FIGUR D Eftergymnasialtutbildningsnivå Allaulbildningsnivâer

Risknl.u bQINOuJOIwmJQN-OO nu nu.nununnan.mamman Å . . 4 . i . .

Mod:barnvidgihnrmâlolå

1970 1974 1978 1982 1966 1990 1970 1974 1978 1982 1986 1990

35 Tidens facken

a

Vidstående diagram visar att kvinnor olika utbildningsnivåer har haft olika utveckling skilsmässorisken. För kvinnor med förgymnasial utbildning har

av skilsmässorisken stigit rätt kraftigt sedan slutet 1970-talet. Det är möjligt att

av denna ökning är ett pris kvinnorna har fått betala för sitt allt starkare

som en-

arbetsmarknaden. Risken har också stigit för kvinnor hade gagemang som gymnasial utbildning, inte alls lika mycket.

men

För kvinnor med eftergymnasial utbildning har utvecklingen varit

som synes

helt För dem har risken fallit sedan mitten 1970-talet. Nedgången en annan. har varit extra stark för dem hade barn före äktenskapet. Det verkar

som som

kvinnor med eftergymnasial utbildning har varit särskilt gynnade utveckom av lingen sedan mitten 1970-talet. Dessa kvinnor har bättre än andra kunnat

använda sig av utbyggnaden av barnomsorg och barnledighet, och det är möjligt att detta progressivt har lett till förbättrad livssituation för kvinnor i denna

en

mer än för andra kvinnor. grupp

Kurvorna i figuren har beräknats med hjälp indirekt Standardisering. Den-

av

metod nivån för skilsmässorisken till exempel under 1974 för kvinnor na ger med eftergymnasial utbildning inte hade barn före giftermålet, iförhållan-

som de till skilsmässorisken 1978-80 for kvinnor med förgymnasial utbildning

som heller inte hade barn före giftermålet. Samtidigt hålls effekten övriga fakto-

av

startbetingelser, antal barn, osv. under kontroll. I analysen har hållit rer oss till kvinnor gifte sig i 20-35 års ålder och har fått barn. Detta är de

som som vanligaste giftermålsåldrarna, och det är främst för kvinnor med barn skils-

som en mässa är ett socialt problem.

Kvinnor utan barn har högre skilsmässorisk än kvinnor med barn. Skilsmässoutvecklingen för kvinnor utan barn liknar den finns i diagrammet, den

som men är mycket mindre dramatisk och återges inte här.

Vi har bara redovisat skilsmässorisker för kvinnor. Detta är inte därför att tror att det bara är kvinnans situation bestämmer risken för att ett skall skilja

som par sig, utan därför att vi inte har motsvarande data för män.

Jon M. Hoem Professor i demografi vid Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, chef för Demografiska avdelningen vid Stockholms universitet.

Ndens tecken 36

Can Göran Svedin

Möns och kvinnors på skilsmössoorsoker

syn och upplevda konsekvenser ov skilsmösson

Denna redovisning är del ett större forskningsprojekt omkring barn och

en av skilsmässa bedrivits vid Avdelningen för barn- och ungdomspsykiatri vid

som Hälsouniversitetet i Linköping, i huvudsak doktorand Marie Wadsby och

av undertecknad.

Syftet med presentationen är att beskriva bakgrund och orsaker till skilsmäs-

hur de förändringar skilsmässan medförde upplevdes de san, av vuxna, samt att beskriva skillnader mellan män och kvinnor.

-

Studien utgår från de par som skilde sig under ett års tid, 1987-88, vid Linköpings Tingsrätt i sin domsaga har 4 kommuner.

som

Samtliga fullföljde sin skilsmässoansökan, kunde intervjuas utan tolk

par som och hade hemmavarande barn under 18 år, 141 eller 282 individer ombads

par

deltaga. Den slutliga undersökningsgruppen kom att bestå 157 88

av personer, kvinnor och 69 110 familjer, tabell

män ur

Tabell 1: Urval av undersökningsgrupp

separat, varade i genomsnitt i 2 timmar.

Intervjuformuläret omfattade dels faktafrågor, dels halvstrukturerade frå-

rena gor. Utöver intervjun fick föräldrarna fylla i två skattningsscheman. På den första fick föräldrarna visuella analogskalor vilka orsaker frekvens

ange och hur pass starkt bidragande dessavarit intensitet till skilsmässan. Listan bestod 20 ofta angivna skilmässoorsaker Koch-Nielsen, 1983.

av

37 Tidens tecken

ä

På det andra skattningsschemat fick föräldrarna ett liknande sätt fylla i vilka förändringar skett för dem följd skilsmässan och dessa

som som en av om förändringar upplevts positiva eller negativa.

som

Resultat, ollmöni

Elva procent männen och 13 procent av kvinnorna hade tidigare varit gifta/

av sambo. Kvinnorna kom i signifikant större omfattning från skilsmässohem än männen, 22 procent respektive 9 procent, och detta något större andel än

var en förväntat med tanke skilsmässofrekvensen när dessa kvinnor

växte upp. Beträffande socioekonomisk indelning det tämligen god överensstäm-

var en melse med fördelningen bland befolkningen i hela landet med undantag för att det dubbelt vanligt med företagare i skilsmässogruppen.

var egna

Den genomsnittliga åldern vid äktenskapets ingående 24.5 år för kvinnorna

var och 27.2 för männen. Endast 8procent kvinnorna och 3procent männen

av av

under 20 år då äktenskapet ingicks. Den genomsnittliga ålderskillnaden var var 3.3 och knappt 4 procent av paren hade åldersdifferens än 10 år.

en mer Äktenskapet hade i genomsnitt varat i 10.5 år och den genomsnittliga varaktigheten i samboendet 14.3 år. Idrygt fjärdedel 27 procent hade äktenskapet

var en haft varaktighet mindre än 5år, endast 5procent hade sammanbott

en men en kortare tid än så.De gifte sig vanligtvis inte förrän vid första barnets

yngre paren födelse 82 procent.

Initiativ

Kvinnorna ansågatt de äktenskapliga problemen hade funnits signifikant längre tid än männen och i 60 procent fallen tog kvinnan initiativet till skilsmäs-

cza av san. Perioden mellan den första diskussionen om skilsmässa till att den blev

av

i 70 procent fallen mindre än ett år. Endast 15 procent hade haft kontakt var av med familjerådgivning eller liknande.

Skilsmössoorsoker

Kvinnorna fler enskilda skilsmässoorsaker än männen, i genomsnitt 4.9

uppgav

4.2. En dominerande partner och missbruk signifikant oftare resp. uppgavs av kvinnorna jämfört med männen. Fysiskt våld och konflikter fritiden

om var också signifikant tyngre skäl till skilsmässan enligt kvinnorna. Männen ansåg signifikant oftare att partnerns otrohet var orsaken till skilsmässan, tabell Huvudorsaken till skilsmässan i 37 procent konflikter olika

uppgav paren vara av slag och sammantaget med fysiskt våld och missbruk utgjorde detta orsaken i hälften alla fall, figur

av

Vid skilsmässan bodde 65 procent i eget hus. Efteråt bodde 22 procent

av paren av kvinnorna och 42 procent av männen kvar i denna slags boende. Män behöll hus, kvinnor lägenhet.

Tidens tecken 38

6 Tabell 2: Orsaker till skilsmässan

Män Kvinnor Chi M-W

n69 n88

% md iqr % md iqr

Utvecklats ifrån varandra 59 69 14,6 66 78 18,5 Dominerande partner 25 67 23,1 42 61 15,4 0,05 Konflikter om: Arbetsfördelningen i hemmet 36 26 20,9 43 47 24,5 Prioriteringen arbete-familj 30 39 14,6 38 54 21,9 Barnens uppfostran 25 35 29,5 35 51 29,4 Pengar 38 42 22,5 35 49 23,5 Hur fritiden ska användas 39 41 20,0 38 64 22,4 0,05 otillfredsställande

Själv träffat ny partner 12 72 18,0 11 85 13,0 Makens missbruksproblem 3 72 21 89 9,5 0,01°

- Egna missbruksproblem 4 92 15,0 6 76 15,1

l Chi74,451, Df1, 2 Chiz3,988, Dh1, Chi29,202, Df1 Figur 1: Huvudorsak till skilsmässan, n157

37%

I Konflikter

Missbruklysisktma

E Gliditisär

Sjukdom

D Nypanncnounhcx

Tidens facken

+

Figur 2: Upplevda konsekvenser som en följd av skilsmässan enligt män och kvinnor

följd av skilsmässan

Förändring som

enligt män och kvinnor

Negativförändring Positivförändring Mann Whitney

-

U test

ecence 1-4:

scenerna 5

p 0.01

Ekonom

m

Relationer familjI släkt

°°r°° Relationer -1-2:

vänner

.

°°°5 Arbete i

Fritid "-"""a_;"_E-+-i

å; °°1 Fysiskhälsa

Brukavlugnande medel sömnmedel

ö, Bmkavalkoholldroger

°°°° WW välbefinnande

, man Siâivfömoende

.WåoKÅNlN-zø o20 Äosi 8101.00

1 Män.n60 Zl Kvinnor,n79

Ekonomin den variabel både män och kvinnor skattade mest för-

var som som ändrad. En signifikant skillnad mellan könen förelåg dock. Kvinnor upplevde i större omfattning förbättring jämfört med männen. Egen kontroll och över-

en blick i kombination med bostads- och vårdnadsbidrag uppgavs som förklaring. Relationer till andra familjemedlemmar och släkt förändrades för omkring hälften både män och kvinnor. Vänskapsrelationerna förändrades dock olika

av för män och kvinnor. Medan männen upplevde att de tappade sociala relationer i och med skilsmässan behöll fler kvinnor gamla vänner under och efter äkten-

T/dens tecken 40

skapet samt knöt oftare kontakter efter skilsmässan. Av männen upplevde nya sig 35 procent inte ha haft någon att prata med skilsmässan, medan ytterliom 10procent inte upplevde något behov med någon. Motsvarangare av att prata de siffror för kvinnorna 15 respektive var 1 procent.

Både män och kvinnor upplevde att de fått tid för arbete och fritidsmer egna intressen jämfört med före skilsmässan.

Det fler män upplevde den fysiska hälsan hade försämrats efter skilsvar som att mässanjämfört med kvinnorna oftare den förbättrad Skillnaden som uppgav som mellan män och kvinnor signifikant. Män tagit initiativ till skilsmässan var som mådde bättre och förbrukade mindre psykofarmaka än de blivit övergivna. som

Majoriteten kvinnorna, upplevde sitt psykiska välbefinnande av 72 procent, som förbättrat och 18 försämrat, medan procent som motsvarande siffror för männen var 28 procent respektive 45 procent. På sätt förelåg skillnad samma en mellan hur män och kvinnor tyckte deras självförtroende förändrats. De män

som hade haft någon att prata med skilsmässan mådde signifikant bättre och om upplevde ett bättre självförtroende än de saknat detta. som

Vid genomgång de psykiatriska journalerna vid US i Linköping visade det en av sig att 24 procent av männen, eller 4.5 gånger fler än matchad kontrollgrupp, en hade haft psykiatrisk kontakt medan motsvarande siffra för kvinnorna en var 17 procent, eller 2.5 gånger så vanligt.

Diskussion

Undersökningen visadeatt kvinnor och män skiljde sig betydligt då det gällde att uppleva och identifiera svårigheter i äktenskapet såväl kvantitativt kvalitasom tivt. Att kvinnorna bättre psykologiskt förberedda och initiativet till skilsvar tog mässanmedan männen i större utsträckning kvar chockfasi vid intervjutillfället. var

Undersökningen visade också att någon parterna i skilsmässa är "förom av en lorare" så är det männen.

Trots i många fall försämrad ekonomi upplevde kvinnorna bl.a. psykologisen ka vinster kompenserade detta, sätt den ökade möjligheten som samma som att styra och kontrollera sitt liv ökade självförtroendet. Kvinnorna hade dessut-

fler sociala kontakter, vilket underlättade anpassningen efter skilsmässan. om

Omvänt präglades männens tillvaro i många fall försämrad ekonomi, av en förlust sociala kontakter, försämrat psykiskt välbefinnande och fysiskt hälsoav tillstånd, något även konstaterats i svensk studie Hallberg 8C som en annan Mattsson, 1989. Att bli övergiven och inte ha någon med att att prata var extra belastande faktorer. Männen verkade således sämre förberedda och rustade att genomföra skilsmässan, sig efteråt än kvinnorna. Detta är samt att anpassa ett

41 Tidens tecken

viktigt fynd för advokater, familjerådgivare och läkare att ta hänsyn till i sina kontakter med män efter skilsmässa. Stöd och hjälp till dessamän har hittills

en huvudsakligen tillgodosetts frivilliga organisationer för icke vårdnads-

genom havande föräldrar.

Carl-Göran Svedin Med. dr och leg. psykoterapeut,

avd. för barn- och ungdomspsykiatri,

Hälsouniversitetet i Linköping

Tidens tecken 42

U//a B/Örnberg

Ideol och verklighet

Vordogslivets villkor och inneboende konflikter

Skilsmässor och separationer har ökat stadigt de senaste decennierna. I diskussionerna kring orsakerna till detta kan urskiljas två typer av förklaringsmodeller. Den tar fasta strukturella möjligheter. Inom för denna

ena ramen

förklaringsmodell finns tre teser:

a. Kvinnors yrkesarbete

kvinnor i allt högre utsträckning har blivit yrkesarbetande har det Genom att också blivit ekonomiskt möjligt för kvinnor att försörja sig själva och sina barn. Deras ekonomiska självständighet har också givit dem större möjligheter att skilja sig och leva ensamstående förälder med sina barn.

som

Välfärd och bög levnadsstandard

samhällets stödsystem har expanderat finns det i dagenssamhäl- Genom att

ett ekonomiskt och socialt stödstystem runt individerna också har bi-

som dragit till ökad individualisering. Det ekonomiska och sociala beroendet

en inom familjen har minskat. Individerna har generellt sett större ekonomiska möjligheter att leva oberoende det stöd familjen och kretsen runt fa-

av som miljen kan Man kan ersätta familjen med andra relationer och system.

ge.

Liberaliserad lagstiftning c. Den lagstiftning som reglerar skilsmässor och separationer har liberaliserats och skilsmässan har blivit enkel procedur. Genom förenklade procedurer har

en också skilsmässor avdramatiserats. Man skulle kunna uttrycka det så

synen att skilsmässor och separationer har institutionaliserats icke stigmati-

som en

serande lösning familjeproblem.

Dessa teser tar fasta vilka strukturella möjligheter individer har att skilja sig och kan orsaker till att skilsmässor och separationer ökar, jag uppfattar

sessom men att de egentligen inte berör orsakerna till skilsmässor i djupare bemärkelse.

en

För att förstå orsakerna till skilsmässor och separationer får studera

man samlevnadsmönster och relationer mellan människor i det moderna livet och stu-

dera vad familj och familjerelationer betyder för de individer bildar familj.

som En sådan förklaringsmodell tar fasta samlevnaden ett gemensamt

som projekt eller ett individuellt projekt.

som

Internationell forskning visar att familjelivet har ett högt Värde dei flesta länder.

43 Tidens tecken

ê

Familj samlevnadsform har fortfarande stark attraktionskraft och de

som en flesta män och kvinnor har för avsikt att bilda familj. Snarare skulle

unga man kunna uttrycka situationen att många har höga förväntningar vad familjelivet skall ge i utbyte.

Män och kvinnor i Sverige har i dag familjen närmast skulle

en syn som kunna beskrivas att det utgör ett projekt. I en undersökning jag håller

som som

att bearbeta ställdes fråga deras familj.

en om syn

Alternativ 1 traditionell uppfattning familjen. Familj bekräftas

- om genom äktenskapet. Man och hustru har skyldighet att efter bästa förmåga hålla

sam-

Män och kvinnor är olika och bör ha olika roller i familjen. man.

Alternativ 2 familjen som projekt. Familjen är ett gemensamt projekt som inte

behöver bekräftas äktenskap. Män och kvinnor är visserligen inte lika,

genom

de bör ändå dela arbetet i familjen efter bästa förmåga. Sammanhållningmen

kan bara fungera båda är lika engageradei familjen. en om

Alternativ 3 familjen som avtal. Familj kan liknas vid ett kontrakt som inte

måste ett äktenskapskontrakt. Man ingår ett gemensamt avtal arbets-

vara om en fördelning. Man håller ihop länge tycker att får något ut

som man man av

och länge båda följer det avtal har träffat. samvaron som som man

Tabell 1

Kvinnor -29 Män -29 Kvinnor 40- Män 40-

stämmer i alternativ två. Tabell 1visar att män och kvinnor över 40 år i något större utsträckning håller den traditionella familjeformen. En jämförelse mellan samboende och gifta visar också än 90% de samboende tyck-

att mer av er att beskrivningen av proj stämmer in deras uppfattning fa-

av milj, medan detta gällde för 75% de gifta.

cza av

Innebörden att parterna familjen projekt år att samlevnaden inte

av ser som är given utifrån givna rollförväntningar. Med traditionell familjen kan

en syn

föreställa sig att makarna har föreställningar arbetsfördelning och man om

inte behöver ifrågasättas och förhandlas. Om och vet sin samvaro som var en plats behöver inte mycket detta. Men det inte är så, står

man resonera om om möjligheterna fritt välja hur vill ha det i sin familj. Åtmins-

öppna att man egen tone föreställer sig att har ett fritt val. Detta ställer krav att dels

man man man väljer hur vill ha det, dels att också bör nöjd när har träffat

man man vara man

Tidens facken 44

ett val. Med projektsyn familjen är familjelivet och arbetsfördelning något

en

förhandlar fram i den dagliga Båda parter har förväntsom man samvaron. ningar och föreställningar måste göras tydliga i det dagliga samspelet.

som

Trots att de flesta partners att väljer den arbetsfördelning

anser man som passar dem bäst visar statistiken att slutresultatet i de allra flesta fall är traditionellt. Arbetsfördelningen mellan könen följer ett välkänt mönster.

I pågåendeundersökning familj, föräldraskap och förvärvsarbete, har jag

en om

frågat hur upplever arbetsfördelningen i hemmet, bl.a.

om man om man upplever den som rättvis eller orättvis. Diagram 1visar att cirka en tredjedel både

av kvinnor och män att arbetsfördelningen i hemmet inte är rättvis. Påfal-

anser lande är att de kvinnor tycker att hushållsarbetet är betungandeockså i hög

som

utsträckning 54% att arbetsfördelningen är orättvis. Drygt 35% kvin-

anser av

och 25% männen att ofta har konflikter hushållarbenorna av menar man om

tet. Dessa siffror tyder att förhandlingar arbetsfördelningen i hemmet är

om

källa till konflikt som i många familjer uppfattas som slitsam. Resultaten en visar överensstämmelse med Carl Göran Svedins undersökning orsaker till

om skilsmässor. Hans resultat visar att många kvinnor den sneda arbetsfördel-

ser ningen i hemmet starkt bidragande orsak till skilsmässor.

som en

Diagram 1 Kvinnor och män som anser att arbetsfördelningen I hemmet inte är rättvis.

E KUINNUH NYB I LELFHMILJ

I MHN

SHMBDENDE

Jag har i undersökningen också ställt fråga där parterna har fått ta ställning

en 1 till de att partnern får ut livet än själv får. Resultaten visar

om anser mer av man

j att kvinnor i betydligt högre utsträckning än män deras får

anser att partner ut i livet än de själva. På motsvarande sätt visar det sig också att männen i mer av undersökningen att de själva får ut livet än sina partners. Diagram

anser mer av 2 8C Totalt sett har de flesta uppfattningen att de får ut lika mycket livet.

av Men skillnaden mellan könen i uppfattning får ut mest är signi-

om vem som

fikant 5% signifikansnivå.

Tidens tecken

Diagram 2

MñN

I KUINNOH

DDDUUD

DDDDDD

DD

D DU

U DD

Ja, jag anser att min partner får ut mer av livet änjag.

Diagram 3

g MHN

KUINNUR

. G

w

@

Å

N

S

Ja, jag anser attjag får ut mer av livet än min partner.

För att ytterligare belysa olikheter respektive likheter i uppfattningar för-

om hållandena i hemmet har jag ställt frågor hur jämför sig med sin part-

om man

när det gäller barnen. Drygt 24°/o kvinnorna och 20% männen ner av av menar att de ofta har konflikter rörande själva arbetet med barnen. Betydligt färre menar att man har konflikter beträffande barnuppfostran.

Resultaten visar också att män och kvinnor menar att deras partner har

en an-

barnen än vad de själva har. Diagram 4 visar att 43-46% båda nan syn av könen att deras partner har ett annorlunda sätt i förhållande till barnen

menar än vad de själva harl. Drygt tredjedel kvinnorna att maken är för

en av anser passiv i förhållande till barnen. Av männen är det endast 15% att

som anser barnens är för passiv.

mor

Dennavariabelharmättsmed summationindex byggerett som ettantalfrågoromhurmanbedömer

sinpartner tiopunkter.Resultatenbearbetasförnärvarandeförpublicering.

Tidens tecken 46

9 Att i parförhållanden är olika i sitt sätt gentemot barnen och att man har

man olika uppfattningar hur skall sköta hushållsarbetet och verksamhet

om man annan i hemmet behöver i sig inte ett alarmerande drag. Tvärtom. Men olikheter-

vara

måste kunna hanteras och det utbyte familjelivet måste uppfattas na som ger som rimligt parterna i det långa loppet.

av

Forskningsresultat tyder att parterna i moderna äktenskap tenderar att ett kortare tidsperspektiv vad gäller utbytet i äktenskapet. Detta tolkas

som en konsekvens i dag har mindre tro ett livslångt äktenskap. Tro-

av att man en ligtvis kan detta också del i de kulturella signaler det moderna

sessom en som samhället och till stor del handlar föränderlighet och snabb omställ-

ger som om ning. Var och har för att skapa sitt eget livsinnehåll och försöka

en ett ansvar

ut mycket möjligt tillvaron. Undersökningar av parrelationer visar

som av att män och kvinnor har olika förväntningar varandra och vad familjelivet skall Trycket familjen blir högt och förväntningarna är höga och olika.

ge.

Samtidigt med att familjeliv har intimiserats har det blivit ökad inriktning

en

kvaliteten i de sociala relationerna. Önskan högre livskvalitet leder till

om

välj bort leva i relationer är destruktiva för själv. Insikten att man er att som en

förändring är möjlig leder också till ett förhållningssätt att kan om att man se förändring ett måste, eller åtminstone legitimt och önskvärt. Litet tillspetsat

som

Diagram 4

E MñN

o0'o'0'o'0'0'0'o'0'0'o'o'3

2929292929292929292929392929. mm | 5

i KUINNOR

000'0'o'o'0'0'0'0' PHSSlU s.I0I02026102020.02O

I 1 l I 1 I l

92020202020202020202020202020202020202020202020200000OOOOOOÖOOOOOOOOOOOOOOOO120202024

OLIK

B 5181520255035404550

Män och kvinnorjämför sig med varandra med avseendepå hur de behandlarsina femåringar.

skulle kunna påstå att nära sociala relationer har blivit utbytbara ett sätt

man

skulle ha varit otänkbart för 100 år sedan. det moderna liggerI en förändsom ringsmoral också innebär strävan mot att optimera sina livschanser.

som en I detta kan ligga ambitioner att inte bara förändra själv utan också sin part-

om

Tillvaron kan alltid görasbättre, kroppen kan bli vältränad och vackrare. ner. mer Man kan utvecklas också genom nya relationer. Ökningen i skilsmässor kan i

denna tolkning sessom en konsekvens av att förväntningarna vad äktenskapet, eller parrelationen skall i utbyte har ökat. Särskilt gäller detta för kvinnor,

ge

47 Tidens tecken

ä

för vilka det emotionella innehållet i äktenskapet har större betydelse än för män. Kvinnor nöjer sig inte längre med förhoppningar om ett bättre liv, de

ger upp äktenskapet, ofta med sämre materiell situation som följd.

Det ligger motsättning i att Ökade krav självständighet och personlig

en utveckling, vilket innebär frihet att disponera tid för sig själv, utvecklas parallellt med önskan fullödigare relationer i det intima livet. Kärlek och

en om intimitet innebär att sig själv. Att lära sig att hantera denna motsätt-

man ger av ning ställer stora krav män och kvinnor i det moderna samlivet.

Ullo Björnberg Docent, Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet

Tidens tecken 48

Anna-Karin Koll/nd

"Relationen" som eH tidens Tecken

Vi mönstren för skilsmässor och separationer har ändrats avsevärt

vet att under 1900-talet, vet betydligt mindre hur människors samlevnadspro-

men om blem förändrats. Finns det något kan ett tidens tecken när det gäller

se som

just sarnlevnadsproblem Min avsikt några provisoriska synpunkter

är att ge

denna fråga utifrån pågående studie familjerådgivningen.

en om

I drygt fyrtio år har människor i detta land kunnat vända sigtill familj erådgivare för ventilera sina äktenskapliga problemFVadkan de erfarenheter gjorts

att som inom denna verksamhet förändringar i sådana samlevnadsproblem

sägaoss om I princip finns tre olika slagsinformationskällor kan så-

som ge oss svar en dan fråga. Skriftliga dokument producerade genom åren, antingen av familjerådgivare själva eller journalister; minnen och intryck hos rådgivare med

av långvarig erfarenhet i yrket; verksamhetsrapporternas beskrivningar. Jag kom-

använda mig samtliga källor, med tonvikt den sist nämnda. mer att av men

Under i stort sett alla familj erådgivningens arbetsår har verksamhetsrapporter

upprättats för att dokumentera och motivera denna typ rådgivning. I dessa

av rapporter finns för varje sedan 1950-talets början rubrik ofta benämnts

en som

problemgrupper. Här har sammanställningar gjorts över vilka slagssamlev-

nadsproblem människor sökt hjälp för. År från år går det följa hur många

som att procent ärendena helt eller delvis handlade otrohet, sexuella

av som om problem, oenigheter kring barnuppfostran, problem med släkt etc.

I första hand har detta varit uppgifter för uppdragsgivare och politiker

som önskat veta vad egentligen gjorde inom familjerådgivningen. Men dessa

man problemgrupper med sina procentandelar inte enbart något för huvudmännens

var arkiv. De användes också i föreläsningssammanhang,för att kunna svara männis-

kors nyfikna frågor hur ofta samlevnadssvårigheterhadesin grund i ekonomin,

om sexualiteten etc. Aven i tidningsreportage har tämligen ofta just den här typen

uppgifter cirkulerat. Såkunde man t.ex. 1960läsai en dagstidning att en avde av vanligaste anledningarna till att människor besökte familjerådgivningen i Lund

alkoholproblem, tätt följd av psykisk sjukdom och ekonomiskt trassel. var

Huvudproblemet sägsdock temperamentsskillnader, beteckning

vara en som står för att makarna är olika att de inte kan förstå och stå ut med varandra.

Flera de familjerådgivare med många års erfarenhet i yrket, jag har

av som sam-

Underfemtiotaletvardetenbartmänniskorinågra städersomhadedennamöjlighet.menunder

sextiotaletkundeallt iolikadelaravSverigekontaktafamiljerådgivare.

49 Tidens tecken

talat med, har beskrivit sin frustration inför dessaproblemlistor. De ett sätt att var utåt definiera verksamheten och vad den handlade samtidigt tyckte de att om, men

rubriceringarna spegladerådgivningsarbetet ett felaktigt eller åtminstone

ensidigt sätt. Det även svårt att beskriva ärenden ofta kände väl i denna - var man typ problemkategorier och att tillhandahålla rättvisande uppgifter till statistiken. av

Under årens lopp har många arbetsgrupper bildats med uppgift förbättra att sättet att beskriva och definiera de olika problem familjerådgivare typer av arbetar med. Successivt har också kategorierna förändrats, omdefinierats, givits språkdräkt. Men dessaförändringar har inte bara varit följd inre en ny en av redigeringsarbete. De har också påverkats att människor vänt sig till rådav som givningen aktualiserat typer samlevnadsproblem. nya av

Om man genom årens lopp följer dessa olika problemkategoriseringar är det enligt min mening inte frekvenserna i första hand är intresse, sätsom av utan ten att definiera vad som är problematiskt. Två tydliga förskjutningar framträder. För det första sker förändring från ett beskrivningssätt utgår från en som

rådgivarens bedömning vad är huvudproblemet, till ett utgår från

av som som de sökandes eget sätt att definiera sina problem. För det andra sker föränden ring i sättet att definiera den åren överlägset mest frekventa problemgrupgenom Här sker tydlig förskjutning från ett personinriktat beskrivningssätt pen. en som tar fasta psykiska egenskaper till ett relationsinriktat.

1 Det allra första året, år 1952, beskrevs huvudgruppen problem helt sonika av som allmän oenighet mellan makarna eller psykiska egenheter och personliga problem hos en av dem.2 De följande åren ändrades denna beteckning till

personliga problem, med bristande eller vikande känsloengagemang, tempera-

mentsdifferenser, eller psykisk insufficiens. Detta sätt att beskriva minst hälfärendena stod kvar till slutet sextiotalet. ten av av

2 Ett nytt grepp sättet att definiera problemkomplexet togs 1970.Nu talades störd relation den övergripande kategorin kring vilken skiftande om som problem kretsade: bristande familjeansvar, temperamentsolikheter, barn- och släktproblem, Under sjuttiotalet förfinades sedan denna klassifikation ytterligare. osv. Relationsproblem mellan två/ flera familjemedlemmar utskildes från familjesociala problem och individuella problem, dit psykiska störningar fördes. nu

3 År 1980 skedde förändring. det i stället de hjälpsökandes nästa Nu är egen

definition sitt prekära läge är utgångspunkten för problemkategorierna

av som och statistiken. Det överlägsetvanligasteunder åttiotalet människor vid tidsär att beställning eller första besöket att har svårt att prata med varandra, uppger man är olika, har ständiga gräl, att det låst sig, känner leda vid varandra, Detta man etc. rubriceras som trassel med relationen eller kommunikationsproblem.

2 JagutgårhärfrånverksamhetsrapportemaförStockholmsstadsfamiljerâdivning,1952-1990,eftersomdegerdenlängstatidsserien.Verksamhetsrapportemaharskiltsig t någotmellanolikabyråer i landet.meni huvudsakföljtettlikartatmönster.

Tidens tecken 50

e

Denna förändring i problemdefiniering speglar familjeterapins intåg i Sverige

slutet sextiotalet och början sjuttiotalet, med de stora förändringar mot av av i familjebehandlares arbeta och betrakta familjen på, det medförde.

sätt att som Visserligen utgick också tidigare från att det samspelet mellan makar-

man var

det hela rörde sig hade då ett psykosocialt betraktelsesätt na om, men man snarare än relationellt. Tidigare sågs sexuella problem åtminstone potentiellt

ett t.ex.

något för gynekologen. Nu blir i stället sexuella problem ett sätt varigenom som relationen kommer till uttryck. Relationen har blivit något överordnat i förstå-

elsen av parförhållandet.

Hur skall förstå denna förändring i sättet definiera samlevnadens

man nu att huvudproblem Är den helt och hållet effekt förändring kun-

en av en av skapsläget, begreppen, förståelsen hos rådgivarna Eller har dessaförändringar

något göra också med dem sökt hjälp, med derassätt att förstå, beskriva och

att som definiera vad är fel Med andra ord, hur samspelet ut mellan rådgivarnas

som ser kunskapsutveckling och de hjälpsökandes sätt att definiera sina problem

I mina samtal med familjerådgivare med många årserfarenhet arbetet har jag

av ställt frågor kring derasintryck förändringar i det derasklienter sökt hjälp

av som för. Hos flera dem återkommer ett likartat intryck, nämligen att människor som

av sökte familjerådgivning under åttiotalet än tidigare inställda att sam-

mer var levnadsproblem något hade tillsammans. Dvs. det är "vi i vårt för-

var man att hållande har problem; inte bara Givetvis är det långt ifrån alltid

som en av oss. så. Men ändå fanns hos flera de intervjuade upplevelse sådan skillnad

av en av en över tid i inställningen hos människor sökt familjerådgivning. Någon

som me-

människor självabörjade presentera och sina problem genom att nar att t.o.m. formulera sig i relationstermer: Vi har det inte bra i vår relation. Vi måste för-

söka göra något det Tidigare det vanligare att den tog kontakt gjorde

var som det för klaga sin och tyckte att det han eller hon som behöv-

att partner, var - de hjälp. Att det den andre hadeskulden, vilket familj erådgivaren också

var som förväntades klargöra för denna felande part.

Den här minnesintryck, givetvis alltid är behäftade med en rad

typen av som osäkerheter, får visst stöd i den skriftliga dokumentation som producerats genom

åren, främst då utvärderingsförsök. T.ex. det i studie från sjuttiotalets början

var en 25 de sökande hade förväntningar att familjerådgivaren skulle

procent av som om avgöra vad rätt och fel, eller hjälpa till att göra partnern. I liknande

som var om studier från 1990-talet är denna förväntningar betydligt ovanligare

typ av

Hur skall förstå detta och hur kan tolka den här förändringar

man man typen av i människors sätt definiera sina problem Rör det sig ett införlivande av

att om

psykoterapeutiskt tänkesätt i människors vardagliga liv, i deras sätt att tänka ett

3 Anna-StinaHögströmochBirgittaKarlsson,DenkommunalafamiljerådgivningenStockholm,i

StockholmsSocialhögskola,1971,3-betygsuppsatssamtCarinGustafssonochMargareta Nyqvist,Familjerådgivningärfriskvård,Institutionenförbarn-ochungdomspsykiatri,Lund,1991 uppsatsipsykoterapiutbildning.

5 Tidens tecken

+

om sig själva, förstå sigsjälva Och är detta i fall att betrakta tillsom en mer

fällig, övergående trend eller förändring djupgående slag

en av ett mer

Bland teoretiskt inriktade sociologer idag finns påtagligt intresse för det ett reflektiva medvetandet och dess konsekvenser. Med det avses bland annat att vetenskaplig kunskap, utvecklas i syfte att beskriva den sociala världen, som rutinmässigt införlivas i denna, blir del den och därmed samtidigt meden av verkar till att omvandla denna vardagsvärldf

En dessa teoretiker, Anthony Giddens, har nyligen med hjälp bl.a. av av terapeutiska arbeten, självhjälpsmanualer och liknade lektyr, sökt avläsa vilka förändringar håller att ske inom den allra privata sfären, alltså den som mest som handlar sexualitet, kärlek och parförhållanden. Han i det populära om ser uttrycket relation, vikten vårda sina relationer något djupgåatt etc., mer ende än modeterrn. I den moderna kulturen spårar han embryot till en en ny typ av parförhållanden som han benämner den relationen. Den benämns rena ren därför att den saknar varje form stöd i några yttre förhållanden, och av därför att det är relationen i sig än den andra är det eftertrakmer parten som tade. Relationen blir bas för vardera utveckling sin identitet. en parts av egen Förhållandet, baserar sig tilltro, jämlikhet, har karaktär rullande som av ett kontrakt obestämd tid, och är hela tiden föremål för prövning och omprövning. Sålänge relationen parterna något består den, upphör den.5 ger annars

Denna bild samlevnadsform och samlevnadsideal i vårdande liknar av en ett inte särskilt mycket det familj haft i åtanke, då de betonat relasom eterapeuter tionernas betydelse. När de begrepp och tankeformer utformats inom som familjeterapin införlivas i helt andra vardagliga sammanhang kan de förändra gestalt och andra skepnader. Såkan teoretiska begrepp, överförda till praktiska vardagssammanhang, betydelse för hur människor definierar och söker hantera sina samlevnadsproblem vilket i sin återverkar hur professionella - tur

yrkesgrupper såsom familjerådgivare definierar samlevnadsproblem.

samma

Anno-Karin Koliind Fil. dr, Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet

4 AnthonyGiddens,Thetransformationof intimacy.Sexuality.love eroticism modernsocieties. PolityPress,Cambridge,1992;DavidCheal,Familyandthestateoftheory,Harvester/Wheatsheaf, NewYork,1991.

5 AnthonyGiddens,a.a.spec.s.58,138

Tidens tecken 52

6 Familjer uppbroñ, erfarenheter ur praktiken

Möter med i kris: familjer om samlevnodskriser och konflikfbeorbefning

U//a Holmberg

Familjer i uppbrott ett tidens tecken

-

Om samarbete mellan praktiker, forskare och myndigheter

Familjerådgivningen i Stockholm har behov samarbete, nära och kontinuer-

av ligt, med forskare inom beteendevetenskaplig, samhällsvetenskaplig och/ eller humanistisk disciplin.

Jag tänker presentera detta behov i form lek, allvarsam lek:

av en en

Jag söker konsult. Vi har inom familj erådgivningen lång tradition att

en en av anlita konsulter. När jag började familj erådgivningen 1971fanns psykiatriker, psykoanalytiker, barnpsykolog, jurist, ekonom och gynekolog. Nu har

analytiker och barnpsykolog. Det är närmast analytikern jag har i tankarna

som modell för den konsultation jag nu söker.

När dialogen mellan lever i nära och intim relation eller när

ett par som en samarbetet mellan har levt i nära relation, enbart ska

ett par som en men nu samarbeta föräldrar, tystnar eller upphör eller hotar att tystna respektive

som upphöra vänder sig paret till familjerådgivningen. Inte alla förstås, några redan

men detta är en intressant fråga, varför blir kris kris för några inte för alla

en en men och varför söker bara somliga professionell hjälp

När dialogen mellan paret och familjerådgivaren hotar att upphöra, då vänder sig familjerådgivaren till konsulten.

Inom familj erådgivningen är vi med att skilja konsultation och hand-

noga ledning. Handledning är något för de ännu inte lärt sig jobbet. Vid kon-

nya som sultation vänder sig till yrkesgrupp för att dess professionella

man en annan kunskaper och erfarenheter, frågan belyst från kompletterande håll. Efter 40 års verksamhet kan vi jobbet. Vi kan naturligtvis alltid bli bättre, vi kan

men jobbet. Det är alltså fortfarande konsult jag vill nå.

en

Skälen för att vill dra ett ärende i konsultation är i princip två slag. De

man av kan finnas hos klienten inte förstår eller är bekymrad för eller hos

som man familj erådgivaren som känner sig förvirrad, inte känner igen sig själv eller blir alltför bekymrad, ledsen, tyngd. Också fokus i konsultationen växlar från klient till familj Familjerådgivaren kan sägasig vilja fokusera det

ena området behöver kanske fokus det andra.

men mer

Nu kommer jag till konsultationen. Jag familjerådgivningen är bekymrad för

55 Familjen uppbro

klienterna, vill deras problematik. Jag är förvirrad, känner mig lite

veta mer om osäker beträffande roll och uppgift. Jagvill ha hjälp att tyda tidens tecken.

När börjar konsultation drar ofta, rationella och irrationella

man en man av skäl, lite bakgrunden. Man talar hur har löst eller förstått liknande

av om man problem tidigare. Detta för att sätta konsulten in i tankesättet. Men det är också ett uttryck för motstånd känner sig för.

- man

Familjerådgivningen är psykosocial verksamhet. När ska hjälpa riktar

en par vi vår uppmärksamhet mot relationen, individen och familjen, men också paret/ familjen i relation till samhället. Finns det generell innebörd det

en mer paren/ familjerna återkommer till just nu Varför kommer många den här hösten den eller den socialt, ekonomiskt, åldersmässigt, med just

ur gruppen, det här problemet Har tillräckliga kunskaper för förstå Är det något jag

att bör/ borde föra vidare till huvudman eller forskare

Såhäri backspegelnserjag, schematiskt och subjektivt, sambandet mellan paret, familjen och samhället ungefär här från den tidpunkt jag började familje-

som rådgivare 1971.

Åldersgruppen30-45 dominerade. Man hade fastnat stela,i tunga mönster. Det

tråkigt utagerande,maktkamp, ofta det fördolda, dvs.i nattetid. Syndabocksvar ett tänkande. Alkohol, bråk och otrohet och hot skilsmässa.

om pengar, en annan om Ett begränsat spelutrymme, ett missnöje. Gamla värderingar och rollmönster började ifrågasättas. Det svårt att formulera vad, något höll att sättas

var men igång. Pådrivande faktorer var:

Pillret: kvinnorna kunde själva bestämma över fortplantningen och det blev hotfullt för relationen.

Flyttlassen rullade: ofta satt bara lasset, i alla fall i första vändan, och skils-

en mässan snart genomförd utan att visste varför.

var man

Kvinnorna kom utpå arbetsmarknaden: offentliga sektorn byggdesut. Arbetarklas-

kvinnor gick Kom-Vux, männen inte hade råd med och inte behövde, sens som för dehade jobb ändå Kvinnorna ñck därmed språk och självkänsla.Det blev hotfullt.

Feminismen drog fram vind. Medelklassens kvinnor skulle förverkliga

som en sig själva, ofta med hjälp skilsmässa.

av

Antalet skilsmässor ökade: debatten igång. Vi fick äktenskapslag-

var en ny stiftning. Det blev lätt att inleda förhållanden och lätt att upplösa dem. Det

var de lyckliga skilsmässornas tid. Vi hängde med eller gjorde det inte. Ibland kände sig prästens lilla kråka.

man som

Sedan det 1980-talet, framgångsåren. Allt skulle orka, göra, vilja och få.

var man

Familjer I uppbrof/ 56

9 Allt kunde köpas för även inga hade. Man blev förbrylpengar om man pengar lad när det inte gick och det gick över äktenskapet. Sedan dag ut en var pengarna slut och man stod där med skulder långt över öronen och den kunde upp som stack från allt.

Vår nuvarande ekonomiska kris märkte vi väldigt tidigt familjerådgivningen.

Vintern 1990-1991 minns jag att jag lademärke till att något gång. Det nytt var märktes tidsbeställningen. En vilsenhet, förvirring, irritation, tröstlösoro,

het, hjälplöshet. På familjerådgivningen började vi räkna arbetslösa vi

att som inte gjort tidigare och snabbt låg antalet arbetslösa bland våra klienter långt över

siffrorna för staden. Familjevåldet och missbruket ökade och barn blev försumma-

de. De självkänsla och identitet hotas, äktenskap upplöses och äktenskap vuxnas upplöses inte. Fast i skuldfällan kan varken åstadkomma förändring man en eller ifrån varandra.

Min fråga, som även här i efterhand bekymrar mig, också med tanke att det snart kommer frågor, är: Hade det varit värdefullt fört dessaiaktnya om tagelser vidare Hade vi kunnat göra något, vi blivit tecknen tidigare om varse och förstått deras innebörd Göra någonting annat än det gjorde i det enskil-

da fallet eller medverkat till generella insatser Om vi/ ni det, kan vi då tror inleda ett samarbete, vill någon bli vår konsult

När har kommit här långt i konsultation händer ofta två saker. Konman en sulten kommer med kommentar eller ett förslag avvisas. Motståndet en som träder i funktion. Ofta i form ett avvisande det inte det jag ville av - var veta, det inte det jag behövde. var

Om någon alltså föreslår att ska skaffa kunskaper skilsnu av er oss mera om mässofamiljer eller familjer i kris, lära det psykologiska förloppet oss mer om i skilsmässofamiljer och skilsmässobarn, är det inte det jag upplever om som vårt stora behov just Naturligtvis är det väldigt viktigt det ständigt forsnu. att kas vidare det området, jag bedömer det är problemet vad det gälmen som

ler kunskaper det slaget fråga information och undervisning.

av mer en om Svårigheterna består i att tid att ta del de forskningsresultat redan ligav som ger framme, att kunna integrera de kunskaper finns i det praktiska arbetet. som

Undervisningen i skilsmässofrågor, bortser från de juridiska aspekterna,

om man

är mycket begränsad t.ex. socialhögskolorna, och socialsekreterares behov

kunskaper vad det gäller skilsmässofrågor, samarbetssamtal och vårdnadsav frågor, bortsett från de juridiska aspekterna, är mycket Det råder brist stort. tid och pengar till att integrera kunskaper och metodutveckla.

Efter motståndsfasen kommer nästa fas, kanske också handlar som om motstånd, nämligen den stora hjälplöshetsfasen, då också blir avvisande. Ingman en vet någonting och absolut inte jag. Hur ska jag bara under än 20 år som mer

har träffat och familjer i kris veta någonting överhuvudtaget äktenskap

par om och skilsmässor. Var finns normalfallen Hur de icke-kliniska fallen de ser ut,

Ferm/ler / uppbro

å

aldrig kommer till familjerådgivningen Varför och detta är stor fråga som - en varför lever folk i långvariga relationer när de inte längre behöver det Det - nu är knappt hur många gör det eller hur många upphör att ens vet, som som leva tillsammans. Vi saknar jämförelsematerial, psykologiskt och statistiskt. att Vore det inte tiden, forskare ägnar sig samlevnadsfrågor, forskade att som normalfallen Om det är normalt att leva länge i relation. Ungemera nu en fär barnpsykologerna har gått över från att enbart rikta sitt intresse mot de som kliniska fallen till studera de vanliga med god effekt för det kliatt ungarna niska arbetet. Återigen: Varför folk i sina äktenskap stannar

Det just bekymrar är naturligtvis arbetslösheten, den ekonomiska som nu oss krisen. Människor är fast i skuldfällan de kan varken leva tillsammans eller skiljas. De skiljs eller skilda redan när det svängde, hur går det för dem som var

Gemensam vårdnad och föräldraansvar produkter ett välgemensamt var av stånds- och välfärdssamhälle och förutsätter viss grad ekonomisk och en av social trygghet för det ska fungera. Vad händer har skilsmässoetik att om en skiljer sig från det praktiskt genomförbara som

Våra ärenden blir allt och svårare, allt komplicerade. Det finns också tyngre mer i Stockholm skillnader inom staden, inget sambanden, stora men vet om sammanhangen. Ett bekymmer är de de mycket i 20-25-årsannat unga paren, unga, kommer i kris i samband med första graviditeten, planerad eller åldern som

oplanerad. redan medan graviditeten pågår kommer till samarbetssam- Eller som

tal och vill ha vårdnad och delad vård från första dagen. Om detta talar gemensam också våra kollegor ute i landet. Nu finns det gott bostäder, separationen går om fort. Något vi har sistone är att många människor i 20-25 till som noterat 30-35-årsåldern något egendomligt sätt är trassliga" invärtes. Många dem av klarar sig tydligen bra i yrkeslivet, fast del naturligtvis är drabbade den en av ekonomiska krisen, inom sig är de trasiga och tomma, med och begränsamen de eller mycket säregnaerfarenheter tidiga nära relationer. De saknar, tycks det, av inre referensram för relationer. en egen

Sedan många tillbaka har ett bekymmer vi inte har lyckats lösa, och som det är invandrarna. Man kan fråga sig de egentligen är jag vill inte bli missom förstådd problem för familjerådgivningen, eftersom vet sålite. Det är nu ett tyda tecken från främmande kultur. Kanske borde de hjälp någon svårt att en där vi möjligen kunde konsulter. Vad gäller invandrarna är jag annanstans, vara inte minst bekymrad för invandrarmännen ofta vänder sig till familj erådsom givningen för samarbetssamtal inte får med sig sina svenska kvinatt men som till familjerådgivningen. Institutionen präglas svensk kvinnlig arbetskraft. nor av

Ett tidens tecken är flyktingarna inte genast kommer till familjerådannat som givningen, småninom. Vi är inte beredda, vi blir mest bekymrade. ag men kan här inte hålla borta tankarna från liten flicka föddes långt uppe i beren som fjärran land. Föräldrarna engageradei den politiska kampen. Två gen i ett var

Fam///ér / uppbrof/ 58

månader gammal forslades hon hemliga vägar till morföräldrarna, där hon

växte till hon 7 år. Då fördes hon till Sverige dit föräldrarna hade komupp var mit år tidigare, och möttes hon Arlanda två separerade föräldrar ett par av genast började tillämpa delad vård. Då kan tala familjesplittring, som man om med risk för splittrad personlighet.

Överhuvudtagettycker jag att är alltför etnocentriska i Vårt tänkande, och jag

misstänker att när vi sitter här idag tänker de flesta i våra bekymmer av oss för skilsmässofamiljer vanliga svenska familjer.

Avslutningsvis ett aktuellt bekymmer varit aktuellt länge och vi har som som skjutit framför nämligen innebörden fördelningen män och kvinnor oss, av familjerådgivningen. Det kanske mest är att vi inte har i praktiken omsatt kunskaper redan finns, kan frågasig varför. Jag pläderar inte för som men man någon kvotering, frågan borde bli ordentligt belyst. men

Nu kanske den uppmärksamt har följt konsultationen har märkt jag växsom att lat fokus mellan klienten och mig själv ofta händer i konsultationerna som i verkliga livet. Men är jag för att fokusera själva, dvs. familjenu mogen oss rådgivningen.

Jag är förvirrad och ganska oroad. Det handlar mitt förhållande till omgivom ningen, tiden, allmänheten, uppdragsgivarna. Stämmer min äktenskap syn och skilsmässa med allmänhetens, samhällets, uppdragsgivarnas Om inte, vad

får det för komplikationer för mitt arbete

Vi familjerådgivare har haft det bra, har själva kunnat formulera målsättning-

en med vårt arbete, fått den sanktionerad och själva bestämt innehållet.

Vi har alltid påstått inta neutral hållning till olika samlevnadsformer. Men oss en jag minns det inträffade markant förändring för kanske 10 år sedan som en mot fördjupad neutral hållning, med respekt för olika samlevnadsen mer en syn stor former. Vi började skilsmässor aktivt val, inte bara kapitulation, se som ett som en och skilsmässobeslutet ett beslut upplösa den nära, intima relationen, som att medan föräldrarelationen skulle bestå, kanske kunna utvecklas. Vi rent av förstod att denna helt i linje med lagstiftarnas intentioner, samhällets syn var syn samlevnad och skilsmässor. Vi rensade språket. Splittrade familjer fortsatt ut, föräldraskap in tillsammans med tvåkärnsfamiljen. Vi visste det skulle tid att ta att påverka attityder, men det kändes meningsfullt och riktigt med. att vara

Men denna höst har jag börjat fundera. Inte mycket utifrån våra klienter, men utifrån massmedia och myndigheter. Det talas fortfarande skilsmässoorsaom ker det någon naturlag styrde skilsmässoprocessen. Vem ska som om vore som eller ha barnet, frågas i populärt TV-program. Socialdepartementet anordett nar, med anledning FN:s familjeår, hearing familjesplittring av en om ordet finns inte i akademins ordlista och regeringen lägger proposition familjeråden om

59 Familjen i uppbrof/

givning och säger där att verksamheten i huvudsak är inriktad att hjälpa samlevande med sin relation. Syftet är att bistå dem att de kan hantera

par sina konflikter, problem och krissituationer ett sådant sätt att de kan fortsätta att leva tillsammans.

Mot det står Stockholms kommun, formulerar sig här: rådgivningen

som syftar till hjälpa med relationssvårigheter att förändra eller upplösa sin

att: par relation och vid skilsmässa hjälpa föräldrar till ett fortsatt samarbete kring

att barnen.

Problemet är inte har rätt eller fel, det faktum att vi tolkar

vem som utan uppgiften olika. Jag blir förvirrad och vad får det för konsekvenser för arbetet

Tack för konsultationen. Jaghoppas att någon tar sig an uppdraget att hjälpa oss tyda tidens tecken, de tecken Vi får från klienterna, från massmedia, allmänhe-

ten, Socialdepartementet.

Ulla Holmberg Socionom och legxerapeut, chef för familj i Stockholm

Famiyer i uppbroff 60

M argare /0 Nyq v/sf Asker

Erfarenheter frön möten med och

por familjer

i kris

Som verksam familjerådgivare i än 25 år tycker jag mig tydligt ha hur mer sett den allmänna familjen och skilsmässorna har förändrats. I slutet synen paret, av 60-talet och början 70-talet sökte många familjerådgivningen för av att om möjligt reparera sina parförhållanden. Senare under 80-talet uttalade ofta de

sökande att de hade relationsproblem många ville samtidigt förverkliga sig

men själva. Detta gällde högi grad kvinnorna. Mot slutet 80-talet talade av man

familjerådgivningen visserligen parrelationen fokuserade

mest om men man ändå alltmer barnens situation. Barnen deltog då och då i samtalen. Unge-

fär situation råder under 90-talet. samma

Man har under 90-talet också poängterat nätverkets betydelse för familjen. I nätverket ingår såväl släkten samhället i övrigt och dess påverkan som paren och familjen. Nätverket har stor betydelse maktfaktor för den enskilde. Inte som sällan förekommer det tyvärr samhällsinstitutionerna olika försöatt sätt ker bestämma över familjen. Att nätverket är viktigt här se som en resurs men finns också varning. En del söker hjälp då de har svårt för någon en par att som helst struktur sin familj. En del och familjer känner sig mycket pressade par av att nätverket blivit för stort. Det kan handla levt i flera förhålom par som landen, t.ex. varit gifta eller sambo flera gånger och har barn i de olika förhål-

landena. Här finns många krafter från tidigare far- och morföräldrar, partners, svärföräldrar, samhället såsom skola och fritid med flera. Nätverket kan det om blir för bli maktfaktor hindrar funktionella lösningar. stort en som

I det praktiska arbetet med familjekriser vill jag peka några utlösande meka-

nismer och förlopp i familjekriser kan leda till skilsmässa och familjesplittsom ring. Detta blir naturligtvis mycket summarisk och förenklad

en redovisning.

Något som är tydligt är de s.k. utvecklingskriserna, handlar de olika som om livsfaser vi människor möter. I förälskelsefasen upplever bekant som paren som livet fantastiskt. Man speglar sig i varandra och självkänslan blir stärkt. Så som småningom kanske första barnet föds. Från ha varit måste in att paret man i rollen förälder. Förväntningarna den andra blir i den här fasen som parten inte sällan orealistiska. Sättet att lösa problemen är ofta problemet och tende-

att ha likhet med de lösningsmodeller haft i ursprungsfamiljerna. rar man Här sker många kollisioner. En kritisk fas i livet är när barnen flyttar hemiannan från. Många har kanske fungerat förälder och har glömt relatera mest som att tillfredsställande vuxenplanet. Om andra stressfaktorer kommer in i bilden

under de här livsfaserna blir påfrestningarna starka. Det kan handla extra om

61 fam/jer / Uppbroff

ö

sjukdom, ekonomisk dödsfall i familjekretsen, arbetslöshet, omorganipress, sationer arbetet m.m..

stressfaktor är tiden. Alla vi i vårt samhälle lever i allt snab- En annan vet att bare takt, vilket för många kan innebära svårigheter. I det här sammanhangstora måste beakta tid är något mycket individuellt. Min uppfattning är att et man att ofta är alltför målfiirerade och glömmer vägen. Professor Beate Schückatt se ing från München har studerat accelerationstendensen i den medicinska omsor-

Hon har även intresserat sig för psykosociala reaktioner i sammanhanget. gen. berättar hur vi under det seklet fram allt snabbare från Hon om senaste tar oss punkt till punkt. Man har bland kunnat notera att födelsen som är vår annat farligaste i livet går allt fortare. T.o.m. metronomen, pendeln som i musiresa ken takten, går allt fortare. Det är viktigt i allt möte med människor att anger vad behöver accelereras och vad behöver tid. Jag tänker fundera över som som indiern stationen i SanFrancisco, stilla. Tåget hade redan gått men som satt hade gått fort ville vänta sin att mannen

Andra utlösande mekanismer frestar parrelationerna är temperamentssom olikheter. Det i förälskelsen tillgång kan orsak till stridigsom var en senare vara heter och separation. Den lugne med förtjusning den livliga mannen sert.ex. temperamentsfulla kvinnan i förälskelsen. Så småningom kan det livliga tem-

upplevas hot. Vid olika slag förmår ofta inte peramentet som ett stressav paren varandras olikheter. De gör varandra till fiender och har svårt att att acceptera kommunicera.

I många sammanhang har pekat mäns och kvinnors olika sätt att möta man konflikter och kommunicera känslor. Under 1990-1991 utförde familjerådom givarna Carin Gustafsson och Margareta Nyqvist Asker undersökning där en bl. avsåg mäta det känslomässiga klimatet. En hel del jämförelser man a. att gjordes mellan män och kvinnor före efter behandling. I undersökningen resp.

ingick självskattningsformuläret Familjeklimat utarbetats av K Hansson

som i Lund. Familjeklimatef består lista med 85 olika adjektiv som senare av en sarnmanförs till fyra faktorer; Närhet, Distans, Spontanitet och Kaos. Något som intressant i jämförelser mellan kvinnor och män dimensionen Spontavar var nitet. Före behandling visade kvinnorna högre spontanitet än männen. Efter be-

handling närmade linjerna sig varandra i faktorn. Detta indikationer att gav hade fått lättare kommunicera. Vad gäller dimensionen Distans hade paren att distansen minskat efter behandling, vilket också gjorde kunde kommuatt paren nicera bättre även separation aktuell. om var

Beträffande barnens familjeliv efter familj esplittring framstår tydligt att barnens en välbefinnande i hög grad har samband med hur föräldrar hanterar konflikter och

därmed sina relationer till barnen. I familjer där hanterat sina konflikter man dåligt finns risk för i samband med separation även hanterar sepastor att man rationen dåligt. Min erfarenhet är de har svårt att kommunicera i att par som krissituation kan detsamma, dvs. hantera sina relationer ännu en göra mera av

Fami//er I uppbro 62

å

sämre. Utan hjälp till konfliktlösning och bättre kommunikation kan barnen utsättas för stora svårigheter.

Som familjebehandlare försöker vi bättre modeller för konfliktlös-

ge paren ning. Som expert handlar det om att aldrig ta över ansvaret från utan

vuxna ge dem och därmed delaktighet i problemlösningen. Barn motsätter sig i

ansvar regel förändring eftersom framtiden för dem är oviss och tryggheten kan hotas vid skilsmässa. Eftersom människor har tendenser att dels attackera

en varandra och dels dra sig undan vid konflikter finns risken att även barnen gör

samma sak. Attack respektive flykt är ett mycket vanligt försvar.

I många år har talat föräldrautbildningens betydelse och min uppfatt-

man om ning är att föräldrautbildning bör sättasin i samband med blir föräldrar

att vuxna

även Under graviditeten är många svagt motiverade att prata men senare. om de förändrade roller föräldraskapet innebär. Man har svårt att känna igen

som sig ännu inte kommit i föräldrasituationen. i relationen mellan de

om man

hör med föräldrafunktionen och bör sammankopplas med den vuxna samman föräldrautbildning är fokuserad barnets behov.

som mer

I familj där barn mår dåligt efter separation barnen inte sällan

en en agerar ut familjeångesten. På något sätt vältrar de vuxna ibland över problemen bar-

Barnet blir delegat. I de fall där föräldrarna själva kan härbärgera sin ångnen. est klarar sig barnen ganska bra. Många de söker familjerådgivning

av par som tycks medvetna att de själva måste lösa problemen och därigenom

vara om minskas trycket barnen.

Som jag nämnt tidigare beaktar inom familjerådgivningen alltmer barnens situation, både indirekt samtal med föräldrarna och ibland direkt

genom genom samtal även med barnen. Min bestämda uppfattning är att samhället här måste

föräldrarna samarbetspartner. Som regel kan inte bearbeta se som en man en kris snabbt. Det handlar om en process som ibland tar flera år. I själva krisen i samband med eventuell skilsmässa bör mycket stöd att hantera för-

en paren äldrasituationen. Emellanåt kan föräldrarna efter skilsmässa samarbeta bar-

om

krisen kan komma när någon föräldrarna går in i relationer. nen men av nya Fortfarande vill många att den familjen skall fungera den gängsekärn-

nya som familjen, vilket är omöjligt barnens föräldrar bor skilda håll.

om

Vid problemlösning vill ofta orsak till problemet och vad

man ge en som orsakar olika symtom i kriser. Situationen är knappast enkel. En separation kan orsaka stor kris kan lika gärna säga att bakomliggande faktorer är

men man orsaken. Det viktigaste i sammanhanget är hur man hanterar svår situation

en

inte alltid når orsakerna. Människor upplever ofta och även om man en sam-

situation mycket olika. ma

Ingen människa kan leva utan relationer. Hur vi lär relatera är något det

oss av viktigaste i mänskligt fungerande. Man kan heller inte låta bli att kommunicera.

3 160966 63 Fam///er/ uppbro

9 Allt vi gör handlar kommunikation både språkligt och kroppsliga

om genom

signaler.

En viktig faktor i alla relationer är makten. Ofta har det talats mäns makt

om över kvinnorna talar kanske inte lika ofta maktsystemet. Kvinnor

men man om har tendens att nedvärdera sig själva lika mycket männen kan nedvär-

en som dera kvinnorna. Det blir dans där båda påverkar varandra. Något

som en som vi märker vid familjerådgivningen är många kvinnor upplever sina män

att som svagaoch osjälvständiga, när de inte förmår ta lika mycket i famil-

ansvar jen kvinnorna gör. Samtidigt har kvinnorna svårt att låta männen ta

som ansvar

sitt sätt i hemsituationen. Vad gäller maktbalansen gentemot samhället väljer oftare kvinnorna att ställa sig i bakgrunden och låta männen bli de

som tar ansvaret.

Kvinnorna har dock blivit mer ekonomiskt oberoende och är i många andra hänseenden självständiga. Samtidigt kommer de konflikti med att de fått

mer lära sig att underdåniga och beskyddande för att skydda andra och bevara

vara någon slagsömtålig balans i relationssystemet. Tidigare generationers på-

arv verkar nuvarande relationer mellan män och kvinnor mycket starkt och

motståndet mot förändringar är känt och dokumenterat. Vi får dock inte glömma

paret och familjen i ett större socialt sammanhang. Män identifierar sig att se

med samhället talar mycket självständighet och prestationer och mer som om kvinnor utvecklar sin identitet relaterande. Att balans i den här

mer genom växelverkan mellan könen kan svårt.

vara

Samhällets bästa insats är att räkna med familjen som en resurs. Några

som

att familjen trots allt inte alltid fått den uppmärksamhet den förtjäanser som

är författarna och familj eterapeuterna karl Gustaf Pilz och Kristin Gustafsnar döttir. I sin bok Den osynliga familjen, Samarbetspartner eller Syndaboc/e har de utvecklat synen familjen och familjen i samhället. Några rubriker är Makt och myter, Familjen syndabock Ett bokens syften är placera

som m.m.. av att in familjen och samhällets institutioner i ett större sammanhang.

Den viktigaste omgivningen för de flesta är våra parrelationer och våra

av oss familjer. Aven de som lever relaterar sig regel i någon form

ensamma som av

familj, kanske sin ursprungsfamilj. På har vi inom familjerådgivningen

senare mött allt fler äldre människor olika sätt kräver livskvalitet. Det är

som en sanning att många äldre småningom blir allt mindre förmögna att klara sig själva. Andra äldre får skydd än de behöver och klagar över deras

personer mer att anhöriga eller personal inte respekterar deras önskningar. Även här är det viktigt

nätverksperspektivet och de äldres del i helheten. Kriser i familjen med att se någon äldre person handlar ofta repris tidigare svårigheter. Inte sällan

om av räknar bort de krafter flergenerationsperspektivet har i sig.

man som

Utifrån mitt praktiska arbete med och familjer har det blivit allt tydligare

par hur komplexa mänskliga problem är och att det nästan med nödvändighet slutar

Fam/Jer / uppbroff 64

med att människor har olika förklaringar till problem. Olika förklaringar krä-

olika lösningar. Utan samarbete finner vi inga lösningar, något gäller ver som såväl mellan individerna mellan familj och samhälle. Utan samarbete

som försvagas ett helt system eftersom helt tenderar försvagas

ett system att om en kugge förlorar sin kraft. En angelägenuppgift i framtiden är hur olika sätt kan bli delaktiga i ett positivt förändringsarbete. Kanske måste tala

mer om de positiva Visionerna än om problemen eftersom problemen ofta

synen

innehåller lösningarna.

Margareta Nyqvist Asker Socionom och leg. terapeut, föreståndare vid familjerådgivningen i Södra Halland

Referenser

Gustafsson C, Nyqvist Margareta. Familjerådgivning arfris/eøård Uppsats för

psykoterapiutbildning, Lund, 1991. Hansson K. Psykologi tillämpning,i 1 1989, Lunds universitet.

nr Pilz K G och Gustavsdöttir, Kristin. Den osynliga/am Samarbetspartnereller

syndabock. Ask och Embla förlag, 1992.

65 Familjen uppbrof/

Kor/n Lybeck

Familjen i glesbygd

Jag har samlat ihop några frågeställningar, kommentarer och funderingar kring familjeliv i glesbygd och familjer i separation.

Under 20 år har jag arbetat med familjer, och enskilda kurator barn-

par som psyk, personalkonsulent och familjerådgivare, huvudsakligen i Mora.

Socialt nötverk

Bristande socialt nätverk nämns ofta som en bidragande orsak till att fa-

unga miljer inte klarar de påfrestningar relationerna utsätts för. På familje-

av som rådgivningen i Dalarna möter vi också de här familjerna, för

men oss som arbetar i glesbygd är inte det den dominerande bilden. Hos är det betydligt

oss vanligare, bland de söker hjälp, att familjerna i stället har problem med

par som att klara gränssättning och konflikter i förhållande till ett omfattande fysiskt och psykiskt nära nätverk. Det är till exempel mycket vanligt att det paret får

unga

avstyckad tomt någons föräldrar att bygga sitt hus på. De kommer då att en av bo i by eller till och med gård föräldragenerationen. Det

samma samma som här kan innebära ett fantastiskt stöd och avlastning för den familjen,

unga men kan också upphov till många konflikter. Vems beslut skall gälla farmor

vara och farfars eller mammas Ska det unga paret använda sin semester till att

hennes föräldrar med höskörden eller ska de fira semester hand Ytpa egen terligare en bild är det par, med ett gemensamt barn, som inte klarade att leva

av tillsammans för att ingen dem beredd att sin, sedan många

av var ge upp generationer ärvda, släktgård för att flytta till den andra. Blir det sedan skilsmässa mellan ett par, som byggt sitt hus gård föräldrarnas, kan det bli

samma som

nästan omöjlig situation att lösa praktiskt och ekonomiskt, förutom alla de en känslor är inblandade. En väldigt vanlig kommentar, får från

som som paren när de kommer till och söker hjälp, är att de redan har försökt hjälp från

oss föräldrar, syskon eller vänner de anhöriga bara ställning för den

men tar ena parten i konflikten. Paret säger då att de behöver någon utomstående är

som opartisk och kan hjälpa dem komma vidare med att lösa svårigheterna.

Arbets- och ansvarsfördelning

Den absolut vanligaste konflikten, tar när de kommer till famil-

som paren upp jerådgivningen, gäller arbets- och ansvarsfördelningen i familjen. det här

jag ser

ett uttryck för bland annat de rollförändringar pågår i samhället. I Kopsom som parbergs län och speciellt i Mora kommun har mycket hög skilsmässofrek-

en

jag har funderat det kan ett uttryck för att det Dalarna bliri extra vens. om vara l 67 Fam//jer/ uppbroff

ö

starka kollisioner mellan mycket etablerade traditionella värderingar och sätt att leva och de krav och förväntningar ställs förändrade könsroller, för-

som av ändrade föräldraroller, kvinnors förvärvsarbete, ökande jämställdhet

med mera.

Ser rollförändringen i ett längre perspektiv, kan tänka att länge

man man mäns och kvinnors roller byggde arbetsfördelning och att de kompletterade varandra, kunde de leva sida vid sida. I och med att rollerna utjämnas måste

samarbeta och förhandla mycket med varandra arbetsuppgifter paren mer om och och utrymme i familjen. I de här mötena/ konflikterna blir skill-

vars ens naderna mellan manligt och kvinnligt tydliga. Det kan skillnader vad

vara gäller olika sätt att tänka, olika behov av närhet och distans, olika sätt att hantera konflikter, olika betoning att vara eller att göra, maktfrågor och

sex

väg till närhet eller närhet förutsättning för Så uppstår som en som en sex. missförstånd där hon önskar att han skall sägajag älskar dig och han bygger ett jättestort och fint henne ett uttryck för sin kärlek. Ett annat

garage som exempel ä; när ägnar helgerna att jagaoch fiska och han det han

mannen ser som att bidrar till familjens försörjning, medan hustrun tycker att han utövar ett fritidsintresse och inte tar sin del ansvaret för barn och hemarbete.

av

En vill skiljas men inte den andra

Om paret söker familjerådgivning följd att någon vill är det

som en av separera, vanligen kvinnan vill skiljas inte Kvinnan har varit missnöjd

som men mannen. i flera år och har försökt sitt missnöje och säger det hade jag

prata om mannen ingen aning om, varför har du inget sagt, jag trodde inte de såfarligt. Hur

var skall kvinnor att bli tydligare i sitt missnöje och med att uttrycka sina

man behov och hur skall männen att bli lyhörda, kan kom-

man mer att paret ma igång med en dialog och ett arbete med sin relation innan känslorna tagit helt slut Jag skulle önska att vi inom familjerådgivningen metod-

tog oss an ett utvecklingsarbete, kanske med forskningsstöd, vad gäller möta de där

att par,

vill skiljas och inte den andra. Det gäller försöka göra samarbetsen att upp ett kontrakt med två människor vill två helt olika saker vill skiljas,

som - en men inte den andra. Ofta och kvinnan i helt olika faser i sin kris.

är mannen egen Mannens kris kanske är akut kvinnan igår att nu vill jag skiljas kvinnan

- sa kan ha bearbetat sitt beslut under flera år.

Skulle ett arbete med att utveckla bemötandet de här kunna minska

av paren riskerna för destruktiv utveckling kris

en av parets

Föräldraskap efter separation

Sedan några år tillbaka har jag, med stöd och från Socialstyrelsen, arbetat

pengar med ett projekt som heter Samarbetssamtal i glesbygd. Projektet växte fram

ett behov att öka kvaliten arbetet med att hjälpa föräldrar med vårdnadsur av och umgängeskonflikter. Små kommuner har svårt utveckla den specialist-

att kompetens behövs för att göra ett bra arbete med sarnarbetssarntal. För

som en

Fam/Yjer/ uppbroff 63

a

närmare beskrivning dessa svårigheter hänvisas till Socialstyrelsens "Råd

av och anvisningar samt förarbetena till den aktuella lagstiftningen inom området. Projektet gick ut att tog kontakt med familjerådgivare, socialsekrete-

och andra som hade kunskap och intresse att arbeta med samarbetssamtal. rare av Vi gjorde det möjligt för dem att bilda samtalsledarpar skulle kunna arbeta

som över kommun- och landstingsgränser. Under hösten -93 kommer vi påbörja

att utvärderingen avprojektet. En svårighet i arbetet med separeradeföräldrar är den "standardlösning för föräldraskap nästan uppfattas det lag.

som som om vore Barnen bor hos och hälsar hos helg och såvidare.

mamma pappa varannan Föräldrarna sig inte tid och utrymme att fundera över vad just deras barn

ger behöver och vilka förutsättningar de har. Dessutom väljer del föräldrar

vuxna en "standardmodellen" ett sätt att undvika konflikter sins emellan. Många för-

som äldrar är skräckslagna för att hamna i en vårdnads- och umgängeskonflikt. Genom att ta standardmodellen behöver de inte stå för att de har valt ovanlig lösning

en eller ta emot kritik från släkt, vänner, dagis och andra. Det skulle vikt

vara av stor att kompetens i arbetet med samarbetsamtal, forskning olika for-

mer mer om

föräldraskap efter separation såsom Öbergs gjort och kunskapen mer av att fördes ut till allmänheten. Jag skulle kunna tänka mig projekt utformas

ett som

att i kommun går ut mycket aktivt och erbjuder alla separerande

man en par samarbetssamtal, enligt modell från Norge.

Samarbetssamtal som metod är krisinriktad och bygger korta behandlingstider. Vilken effekt skulle föräldrarna stöd i

man om man gav processen att bygga föräldraskapet efter separationen, erbjuda uppföljnings-

upp genom att samtal under längre tid, exempelvis ett år Ytterligare fråga jag ställt mig

en en är, hur utformningen av föräldraskapet under tiden paret levde tillsammans påverkar vad händer vid separation och hur lyckas utforma för-

som en paret äldraskapet efter skilsmässa

en

Stöd Till barnen

När det gäller barnens situation har jag två enkla förslag. Vi i våra arbeten

som

exempelvis BUP, Socialtjänsten, Familjerådgivningen och Ungdomsmottagningarna, möter föräldrar och barn, skulle kunna bjuda in barn och ungdomar,

föräldrar till gruppsamtal eller självhjälpsgrupper i någon form. vars separerar, Två föräldrar höll att till sina barn familjerådgivaren de

som separera sa att pratade med undrade inte barnen också ville komma och Då den

om prata. sa S-åriga dottern "kom hon ihåg mig". Det finns alltid undantag, sedan någ-

men

år tillbaka bjuder jag in barnen till något eller några samtal, jag och förra om äldrarna arbetar med separation. Det är viktigt att barnen får stöd i

mera samband med att föräldrarna Hur detta skall ske är viktig metod-

separerar. en fråga behöver ägnas mycket uppmärksamhet.

som

Korin Lybeck

Socionom, familjerådgivningen i Mora

69 Fam/Jer i uppbro

Henry

Perspektiv i körlek och kris

Utveckling ov en begreppsrom för fomiljerödgivning

I Sverige upplöses årligen 20 000 äktenskap vilket är ungefär hälften antalet

cza av ingångna äktenskap per år Statistisk årsbok, 1992. Denna siffra har varit tämligen konstant under många år. Många dessaseparationer kan antas ha inne-

av burit ett trauma för de berörda parterna och då inte minst för barn till makarna. Kärlek till partner och ett bra familjeliv är för såväl samboende

en som ensamstående några av livets viktigaste värden Montgomery och Johansson, 1989. Detta är uppenbarligen värden människor inte vill eller tona ned.

som ge upp Att misslyckas i uppnåendet dessa värden i samlevnadskris och i

av en samband med separation blir därför naturligt traumatisk upplevelse, kan

en en som

upphov till svårläkta psykiska sår. ge

För att hjälpa makar i kris erbjuder många kommuner rådgivningsverksamhet

familjerådgivning. I det följande kommer jag att redogöra för ett nystartat

forskningsprojekt finansierat SFR, syftar till att kunskaper och

av som ge Verktyg kan till hjälp i kommunal familj erådgivning och i råd-

som vara annan givning till makar i kris. Parallellt med och integrerat med detta

syfte har projektet också ambitionen att ge grundläggande kunskaper psykiska faktorer

om

är betydelse för den upplevda kvalitén i parrelation. som av en

Teoretiska utgångspunkter

Sedan många år har forskning bedrivits kring faktorer är betydelsefulla för

som hur väl parrelationer upplevs fungera marital satisfaction för aktuell lit-

en teraturöversikt O Leary 8CSmith, 1991. En rad studier har visat att kogniti-

se

faktorer är stor betydelse för tillfredsställelse med samlevnadsrelation. va av en Hur parterna upplever och tolkar sitt eget och makens agerande är således

en viktig determinant av tillfredsställelsen med parrelationen. Exempelvis har

funnit att parter i kris tenderar att negativa tolkningar man ge av partnerns beteende Bradbury 8CFincham, 1990. Gottman et 1976 jämförde hur

pass positiva/ negativa parterna upplevde avsikten med sitt och be-

eget partnerns teende och fann att par i kris tenderar att tolka in betydligt negativ avsikt

mer bakom partnerns beteende än vad han/ hon själv upplevde sig ha. Betydelsen

av kognitiva faktorer visar sig också i att kognitivt baserad terapi har givit goda resultat för i kris Baucom et 1989.

par

Min forskning har sedanmitten 70-talet berört den kognitiva bakgrunden

egen av till beslutsfattande och ställningstaganden. I den forskning jag bedriver för

som

7 l Familjer I uppbro

å

närvarande utgår jag från att begreppet perspektiv är fundamentalt för att förstå hur människor värderar olika beslutsalternativ eller objekt. Grundtanken är att perspektivet ofta avgör huruvida ett objekt värderas positivt eller negativt.

Det aktuella projektet utgår från att det perspektiv som personerna i

nu en parrelation har det och partnerns handlande är betydelse för deras

egna av tillfredsställelse med sin relation. Närmare bestämt antas att perspektivet i förälskelse och kärlek är helt annorlunda än när relationen är i kris. Ett och sam-

beteende kan tolkas helt olika beroende perspektivet. Perspektivskiften ma kan alltså ske samband medi utveckling sker från kärlek till kris. Nedan

att en

två exempel sådana perspektivskiften. Det är hämtat från interges ena en vju utförd min medarbetare Helena Willén med makarna i ett i

av en av par kris. Det andra exemplet är ett citat från Göran Häggs roman Hjärtats diktatur

fyra 40-talisters utveckling. en roman om

Har G. förändrats Ja,jag såg till honom i början. Jagsågbara hans goda sidor. Det både

upp var som jag och han valde att visa sig då.Jag svartsjuk. Han var aldrig svartsjuk. Jag

var hade prestige. Han aldrig. Jag hade ångest, inte han. Jag tog till mig det här. Han

absolut perfekt. Efterhand när jag fick nyanserad bild mig själv var en mer av

blev han också mänskligare. Såghonom tvärtom: Från att ha sett till

upp honom tyckte jag att han kuvat mig Kände att jag växt honom.

om

...Och dess hade ingenting fungerat. Men det var först nu, den senaste

sen månaden, han hade börjat inse att det varit så. Hans minnen hade börjat

som ändra innehåll retroaktivt historieböckerna i George Orwells 1984

- som som skrevs efter varje politisk förändring. Det när det hände och långt ef-

om som teråt framstod vacker uppoffring framstod den mest äckliga

som en nu som ryggradslöshet. Trevliga utflykter visade sig plågsamma botgöringar. Ann

vara Maris kloka synpunkter verkade plötsligt den mest hänsynslösa sexuella

som utpressning...

I det följande preciserar jag först det perspektivbegrepp projektet bygger

som

och hur begreppet kan användas för att förstå parrelationer.

Begreppet perspektiv

När begreppet perspektiv används i sin ursprungliga perceptuella mening syftar det hur ett subjekt varseblir ett objekt. Begreppet perspektiv förutsätter att det finns variation i hur objekt kan uppfattas. Variationen kan bero

en

faktorer: a subjektets synvinkel, egenskaper hos objektet framföljande tre trädande, mindre framträdande egenskaper och c distansen mellan subjekt och objekt. Vad uppfattas från ett givet perspektiv kan dels karakteriseras

som

figur-grundrelationer, detaljeringsgrad och storlek synfältet. Vad i termer av

blir figur och vad blir grund är framförallt beroende synvinkel och som som av objektegenskaper, medan detaljeringsgrad och synfältets storlek är beroende av

Fam/Wer/ uppbro 7-

st

distansen. Skillnaden mellan figur och grund tenderar bli påtagligare att kortare distansen är till objektet.

I föreliggande projekt används begreppet perspektiv för beskriva hur att en människa värderar ett objekt i det här fallet hur i samborelation - en part en värderar sig själv och partnern. Jag antar att perspektivbegreppet här kan användas ett sätt är analogt hur begreppet används i perceptuell konsom mot en Även berör perspektiv hur subjekt uppfattar objekt, fast med text. nu ett ett nu avseende hur subjektet värderar objektet. Värderingen beroende antas vara av a subjektets aktuella intressen jfr synvinkel, i sin är följd som tur en av roller, eller han/ hon identifierar sig med, framträdangrupper personer som de egenskaper hos objektet och objektets grad positiv eller negativ relec av vans för subjektet jfr distans. I det följande betecknas den sistnämnda faktorn distans. som

Figurgrundrelationer antas två slag.I inifrånperspektiv utgöres figuren vara av ett avpositiva egenskaper och möjligheter hos objektet, medan negativa egenskaper och möjligheter kommer i bakgrunden. Inifrånperspektiv anläggsnormalt när subjektet uppfattar att objektet är inriktat eller kan användas till uppnå att subjektets aktuella intressen. Inifrånperspektiv innebär objektets potential att harmonierar med subjektets intressen. Ett subjekt uppfattar normalt sitt handlande inifrån, dvs. länkat till hans/ hennes aktuella intressen. Om som ett objekt harmonierar med subjektets aktuella intressen är det därför relevant att sägaatt objektet från ett inifrånperspektiv. I utifrånperspektiv objekses ett ses oberoende subjektet. Figur-grundrelationerna beror här i viss mån tet som av distansen mellan subjekt och objekt. Ett inifrånperspektiv innebär normalt att det är kort distans mellan subjekt och objekt. I utifrånperspektiv kan ett distansen växla. När distansen är kort och subjektet uppfattar objektet fungerar att oberoende honom/ henne blir det naturligt fokusera objektets negativa av att egenskaper och möjligheter att hota subjektets intressen. Det negativa blir därför grund och det positiva blir bakgrund. När distansen är lång blir det lättare att överblicka objektet. Både positiva och negativa egenskaper kan uppfattas, men de upplevs mindre intensivt än när objektet är nära håll.

I likhet med hur fallet är i visuell perception är figur-grundrelationer beroende subjektets synvinkel i hans/ hennes intressen och egenskaper termer av hos objektet. Skiften i perspektiv kan ske individen ändrar sina intressen om eller individen upplever att objektet har ändrat sig eller har egenskaper om som han/ hon inte tidigare upptäckt. Som nämnts hänger individens intressen ovan med roller eller individen identifierar sig med. Jag samman personer som antar

att det finns tre grundläggande identifikationsmöjligheter: Ego-identifzering

a

inriktning individens privata intressen, Vi-identzfering inriktning

intressen är för individen och för eller flera andra som gemensamma en personer individen känner samhörighet med, A nnan-identifiering inriktning scm c intressen hos eller flera andraindivider. Perspektivskiften kan således en sl:e subjektet byter identifikation. Exempelvis kan objekt från om ett som

73 Familjer / uppbro/f

ä

vi-perspektiv inifrån t bostad ett gemensamt inköpt och ett ses ex en som par inrett utifrån ett ego-perspektiv t kan den gemensamt införskaffade

ses ur ex bostaden upplevas ett hinder för subjektets privata utveckling.

som

Perspektiv och perspektivskiften i parrelationer

I parrelation de tre ovannämnda subjektidentifikationerna mot part-

en svarar

individuella, privata intressen Ego, intressen Vi, nerns parets gemensamma den andre intressen Annan. Om dessatre subjektidentifikationer

partnerns kombineras med inifrån- respektive utifrånperspektiv och kort respektive lång distans för utifrånperspektiven uppstår nio olika perspektiv. Innebör-

typer av den hos dessaperspektiv beskrivs i nedanstående tabell. Tabellen visar också känslor och beteenden kan förknippas med de olika perspektiven.

som

Subjekt- Inifránperspektiv Utifrånperspektiv Utifrånperspektiv identifikation Kort distans Lång distans

Ego Subjektet uppfattar Subjektet upplever Subjektet har

partnern som ett att partnern kan hota ingetengagemang i verktyg för att nå hans/hennes privata partnern. sina privata intressen. intressen.

Tolerans Exploatering Rädsla, ilska Likgiltighet

Vi Subjektet upplever Subjektet upplever Subjektet

att han/hon och att partnern arbetar granskar utan partnern verkar för mot parets känslomässigt gemensamma gemensamma engagemang hur intressen. intressen. relationen fungerar.

Samarbete, kärlek Indignation Problemlösning

Partnern Subjektet identifierar Subjektet identifierar Subjektet identiñ-

sig med partnern och sig med partnerns erar sig med hur dennes intressen. upplevelse att han/hon partnern ser på

hotar dennes intressenhonom/henne Empati, vilja att från lång distans. hjälpa partnern Empati, skam, skuld

Distans till sig själv

välfungerande parrelation dominerar förmodligen vi- och partnerinrikta-

I en de inifrånperspektiv. Relationen kännetecknas samarbete, kärlek, ömsesi-

av dig empati och vilja hjälpa varandra. Den välfungerande parrelationen kan

att också utmärkas har distans till sidor hos varandra de inte

av att parterna som

relevanta för relationen. Dessa sidor upplevs som förknippade med ser som

legitima privata intressen. Om problem uppstår i relationen anläggs partnerns

partnerinriktat utifrånperspektiv. Subjektet uppfattar hur han/ hon betett ofta ett sig olämpligt och försöker skadan. Subjektet kan också

mot partnern reparera

problemet ett distanserat utifrånperspektiv och från denna utgångsse ur punkt komma fram till lösning problemet.

en

Familjen i uppbro 74

6 Krisfyllda relationer kan förknippas med flera olika perspektiv kan

som vara olika för de två parterna. Den partnern kan ha ett ego-inriktat inifrån-

ena perspektiv den andre partnern, vilket kan leda till att den partnern

senare ser på honom/ henne ett vi-inriktat utifrånperspektiv. Den senare partnern kän-

ur

sig kränkt och indignerad att utnyttjad sin partner. Bilden kan ner av vara av kompliceras att den förre partnern själv uppfattar att han/ hon själv inte har

av ett ego-inriktat inifrånperspektiv utan, säg,ett vi-inriktat inifrånperspektiv

som partnern har misstolkat ag gjorde det här för vårt bästa, fast du

gemensamma inte vill inse det En typ kris uppstår den partnern har för-

annan av om ena lorat sitt intresse för den andre ego-inriktat utifrånperspektiv, lång distans, medan den andre partnern fortfarande vill vidmakthålla ett vi-inriktat inifrånperspektiv relation. En tredje typ kris kan utlösas båda parterna

av om upplever att den andre hotar de egna intressena. Två ego-inriktade utifrånperspektiv kort distans står då mot varandra.

Perspektivförändringar kan ske följd att parterna förändrar sina vär-

som en av deringar och intressen. Parterna utvecklas olika håll jfr Koch-Nielsen, 1983; Skaldeman, 1992. Perspektivförändringar kan också ske följd föränd-

som en av ringar i deras livssituation, att paret får barn. Dessa förändringar

t.ex. genom kan leda till hot mot de intressen som tidigare förenade paret Argyle, 1987.

Perspektivförändringar inträffar dock inte automatiskt följd föränd-

som en av ringar hos parterna och i situationen, utan kan, påpekats,

som ovan vara mer eller mindre styrda subjektet. I syfte att fram ett stabilt perspektivskifte

av kan subjektet identifiera sig med roller leder till ett sådant perspektivskif-

som te. Han/ hon kan eller mindre avsiktligt också minska eller öka distansen

mer till objektet. Han/ hon kan också leta efter sidor hos partnern som är förenliga med givet perspektiv. Han/ hon kan vidare i sitt beteende,

ett genom som ovan nämnts, stimulera fram eller vidmakthålla olika perspektiv hos sig själv och

partnern.

Att det finns möjlighet att genom ändrat tänkande och handlande stimulera fram perspektivskiften är ett grundläggandeantagande projektet.i Om detta antagande är giltigt så kan en målsättning för familjerådgivning att hjälpa i kris

vara par att finna perspektiv leder till att krisen löses.Lösningen kan variera från fall

som till fall. Det kan fråga varierande inslag vi-inriktat inifrånperspek-

t.ex. vara om av

partner-inriktat inifrånperspektiv och distanserade utifrånperspektiv.

tiv, av av I lösningen kan ingå att parterna ökar sin medvetenhet om att flera perspektiv är möjliga och att det är möjligt lämpligt tänkande och handlande

att genom växla perspektiv. Till sist bör påpekasatt lösningen givetvis är beroende

av om

bestämmer sig för att fortsätta förhållandet respektive avbryta det. parterna

Vad skoll göras i projektet

Projektet genomförs i två steg. Det första konstruktion och prelimi-

steget avser när utprovning av instrument för kartläggning av perspektiv i parrelationer.

75 Fam//jer i uppbro

6 Framför allt skall två instrument utvecklas, nämligen avseende

a hur parter-

sina och partnerns intressen och värderingar och hur na ser egna parter-

från olika perspektiv tolkar sina och beteenden. Formulär na egna partnerns innehåller också frågor möjligheter till förändringari beteenden och mål-

om sättningar och förändringar skett tidigare i dessa avseenden

om

I projektets andra steg används perspektivinstrumenten i kris och

par par

förmodas ha välfungerande relation. Sammanställningar görs rela-

som en av tioner mellan från de två formulären och mellan inom respektive for-

svar svar mulär. Man kan här uppmärksamma relationen mellan allmänna värderingar och intressen formulär a och de intressen upplevs förknippade med

som vara specifika beteenden formulär Vidare kan med utgångspunkt från båda

man

formulären jämföra självbedömningar och bedömningar

partnerns av samma

De nämnda jämförelserna samt övrig information från person. nu svaren

formulären utgångspunkt för bedömningar möjligheter och begräns-

är en av ningar när det gäller förutsättningar för fruktbara perspektivskiften. Exempelvis kan det framkomma att parterna har vissa värderingar och sätt

gemensamma att bete sig skulle kunna utgångspunkt för uppbyggandet vi-

som vara en av ett inriktat inifrånperspektiv. Det kan också visa sig att parterna har missuppfattat hur den andre själv, information även den kan upphov

ser en en som ge till perspektivskiften. Bedömningarna kontrolleras och preciseras i uppföljande intervjuer med Här ställs dessutom uppföljande frågor hur

paren. om parrelationen utvecklats och hur makarna den framtida utvecklingen

om ser av relationen. Svaren dessa frågor antas kunna ytterligare underlag för

ge en bedömning hur parternas perspektiv varandra utvecklats och vilka

av av möjligheter finns för parterna att skifta perspektiv.

som

Henry Montgomery Professor i kognitiv psykologi, Stockholms universitet

Familjer i uppbroff 76

Referenser

Argylle, M. Ilaepsycbology bappiness.London: Methuen 1987.

Bradbury, T. N., 8CFincham, F. D. Attributions in marriage: review and cri-

tique. PsychologicalBulletin, 107, 3-33, 1990. Baucom, D. H., Epstein, N., Sayers, S.,Goldman Sher, T. The role of cognitions

marital relationships: deñnitional, methodological, and conceptual issues.

journal Consulting ana Clinical Psychology,57, 31-38, 1989. Gottman, M., Notarius, C., Markman, H., Bank, S.,Yoppi, B. et al. Behavio-

ral exchange theory and rnarital decision making. journal ofPersonality and

Social Psychology,34, 14-23, 1976. Koch-Nielsen, Skilsmisser. Copenhagen: Institute of Social Research, 1983. Montgomery, H. ö: Johansson, U. Life values: their structure and relation

to life situation. In Maital Applied bebavioural economic: Vol.

pp.

420-437. Brighton: Wheatsheaf, 1988.

O Leary, K. D., 8CSmith, D. A. Marital interactions. Annual Review ofPsycbo-

logy, 42, 191-212, 1991. Skaldeman, P. Marita adjustment in relation to human values. C-uppsats, Psyko-

logiska institutionen, Stockholms universitet, 1992.

77 Pam/Fer / uppbroff

Ann-Chr/sf/n Cederborg

Nör familjen förändras

Vid Tema Barn i Linköping pågår ett projekt under namnet Familj ocbförändring. Samtalsmönster ijêzmiüeterapi. Professor Karin Aronsson är projektledare och handledare för den avhandling jag skriver utifrån det här materialet.

som Socialvetenskapliga forskningsrådet stödjer projektet ekonomiskt. Terapisekvenserna presenteradesi mitt anförande hämtat från den nämn-

som var ovan da studiens datamaterial. Det här projektet kartlägger familjeterapeutiska

och särskilt då samtalsmönster mellan olika familjemedlemmar och processer mellan familj och Tjugo familjer ingår i studien och deras familjete-

terapeut. rapier har videobandats under perioder till tjugo månader. Totalt deltar

en

19 terapeuter från fem Barn och ungdomspsykiatriska öppenvårdsmottagning-

Datamaterialet består 108 videoinspelade terapeutiska Sessioner samt inar. av tervjuer med samtliga familjer och och för sig månader

terapeuter var en sex efter sista terapisessionen. Projektet har alltså haft huvudsaklig uppgift att

som belysa vad händer och sker i familjeterapeutiska samtal, dess sociala gram-

som matik, utifrån barn och ungdomsperspektiv. Vi studerar vad det är för för-

ett ändringar kan ske i familjers samspelsmönster familjeterapeutisk

som genom behandling. Bryts dysfunktionella samspelsmönster i familjer Om det sker, i

fall hur

Analysarbetet utgår från socialpsykologiskt perspektiv och metoden kan

ett beskrivas microsociologisk. Viktiga teorireferenser är bland annat Erving

som Goffman 1961, 1963, 1967 analyserat hur människor gentemot

som agerar varandra när de möts i olika sociala sammanhang samt Brown och Levinson 1987 har skapat detaljerad modell för språkliga strategier vid socialt

som en fasadarbete. Fram till har projektarbetet resulterat i fem artiklar, utifrån

nu ovan nämnda infallsvinklar Aronsson 8CCederberg, 1993a, c; Cederborg, b.

Efter datainsamlingen slutförd visade det sig att åtta studiens tjugo

att var av barn och ungdomar lever i familjer har genomgått eller just arbetar sig

som

skilsmässoproblematik. Totalt finns det 52 terapitimmar med barn igenom en

har skilsmässa verklighetsbakgrund. Det kan återspegling som som sessom en

det faktum i samhället i stort riskerar cirka vart tredje barn att behöva av att uppleva skilsmässa mellan föräldrarna. Det är därför att betrakta som myck-

en

angeläget att studera de här familjeterapeutiska samtalen eftersom de et ger en möjlighet lära och förstå omkring barnens situation, också hur

till att mer men familjen helhet i samband med skilsmässa mellan makar.

som reagerar, en

Studien kommer framför allt att fokusera analysen barnens och ungdomarnas perspektiv och belysa hur deras reaktioner beaktas i det familjeterapeutiska

79 Fem/yen uppbro/f

arbetet. Analysarbetet med skilsmässobarnen och deras familjer har just påbör-

jats, här ges endast inblick i den guldgruva materialet utgör. en som

I de artiklar skrivits utifrån det här materialet Cederborg, 1993b en av som konstateras att i två de aktuella sju familjerna med förskolebarn, de av var vuxna enseom att barnet psykiatriskt stört. I de övriga fem fanns konflikt kring var en normalitetsfrågan. I två familjer det konflikt mellan föräldrarna, var en mammorna anklagade barnet för avvikande beteende och mildrade kripapporna tiken mot barnen. I de resterande hade daghemspersonalen rekommenderat tre en psykiatrisk behandling av barnen vilket föräldrarna från början ansåg var onödigt. I samtliga sju fall blev barnen friskförklarade i sina familjeterapier och

deras problem rättfärdigades eller ursäktades föräldrarnas äktenskapsproav blem, syskonavundsjuka eller orsaker utanför familjen.

Ni ska höra de här fallen, solskenshistoria. Den handlar Stefan om ett av en om

som kom till Barn och Ungdomspsykiatrisk öppenvårdsmottagning

en p.g.a. att

daghemspersonalenansågatt pojken behövde individualterapeutisk behandling

för sitt aggressivabeteende. Stefan har två äldre sex som systrar, en som var 15 år gammal, fem år gammal. Han korn till Barn och samt en yngre som var en

ungdomspsykiatrisk öppenvårdsmottagning första gången tillsammans med sin

och sina två systrar. Därefter inbjöds delta vilket han mamma pappan att accepterade och uppskattade. Totalt blev det 18terapisessioner pojken varav var närvarande vid 14 stycken två sessionerna par-terapier. Behandlingen av var pågick under period år och åtta månader. en av ett

Det daghemmet hade svårt att hantera pojken, han rymde från dagis, var som han verkade deprimerad och också orolig över pojkens beteenmamman var de. Föräldrarna i konflikt med varandra och de hade just bestämt sig för var att separera. Föräldrarna från början kritiska till daghemspersonalens bedömvar ning pojkens problem. Mamman kunde hålla med han lite bråkig av om att var hon menade att det är alla andra killar också. Enligt henne hade men personalen överdrivit problemen.

I tidigare studie Cederborg 1993b blev det tydligt hur professionella från

en olika institutioner hamnar i konflikt med varandra kring frågan om barnet är att betrakta normalt eller stört. Ett dessa konfliktfall just Steve. Insom av var stitutioner kan ha olika behov definiera barn normalt eller stört. Det att ett som kan exempelvis såatt daghemspersonal beskriver barns beteende vara ett som avvikande eller stört för exempelvis personalresurs i arbetssom att en extra laget, medan personalen Barn och ungdomspsykiatrisk mottagning kan en beskriva beteende normalt i syfte stärka barnets identitet och samma som att förändra föräldrarnas barnets problem. syn

I fallet Steve hade psykologen daghemmet pojken i behov

ansett att var av

individualterapeutisk behandling. En diagnos terapeuterna den Barn-

som och ungdomspsykiatriska mottagningen ogillade.

Famüerf uppbro/f 30

6 Exempel 1samtal sia 5

Manlig Terapeut: Precis, för den här psykologen Siv hon hade någon idé att om Steve skulle komma hit och någon slags behandling och när lyssegen nade förra gången, när inte du med terapeuten vänder sig mot fadern var

mm, förstod att det hade varit väldigt stora omställningar i familjen

visst och också för Steve och då brukar inte i förstone börja träffa några barn själva, utan då vill vi förstå det här utifrån det kan mer om vara reaktioner förändringar har skett i familjen precis. så det är som liksom ledi det och ville träffa dig. F just de. Det hade alltså den ett att : psykologen idé att det bra för Steve och där undrade vi litet grand en om vore F: Ja. det någon bra idé, F: mm det var mer så. om var

Fadern: just det.T M: mm Svar din fråga då.jag har varit borta väldigt mycket ag har varit konsekvent borta kan sägaalla vardava. man Inte helger då även helger ibland då och sedan har jag haft den här gar. men arbete vad ska jag säga nästan tio tillbaks så jag har inte typen av upplevt det här Britta och de här berörda dagis och dagmamman berätsom tat så-

Manlig Terapeut: Vad tänker du då när du säger det här

Fadern: det här det är problem då dagis att sägaoch det här med att psykologen och det här har blivit sistaterminen,T mm det har inte som : jag att sägaupplevt sätt min f.d fru TM: mm och det samma som va har kanske också varit svårt för henne liksom att berätta det här för mig, jag skulle förstå egentligen hur, jag har kanske upplevt litet för enkelt att sätt, kanske tyckt att det inte varit farligt kanske. Det ordnar sig alltid, busiga här kanske.TK: Helt klart är att jag inte fått den insikungar va mm i det då långt när Britta har fått ten som va.

Genom mikroanalyser samtal går det att inblick i hur kulturella makav en rofenomen återspeglar sig i samtal människor emellan. Det här terapeutiska samtalet klargör att frånvaro från hemmet har inneburit att han fått en pappans distans till pojkens problem och inte alltid lyssnat hustruns berättelser om pojkens problem. Det är kvinnan i den här familjen som har den största kunskapojkens situation, ett samhällsfenomen inte är alldeles ovanligt. pen om som Pappor är de oftast hamnar distans från barnet och konflikten mellan som föräldrarna kan hindra dem från förstå barnets situation. Barnet kan komatt att hamna i kläm mellan föräldrarnas svårigheteratt kommunicera. Konflikten ma mellan föräldrarna kan göra att barnet måste ta till rätt kraftiga reaktionsmönster

för att uppmärksamhet.

De före detta makarna i vanliga fall hade svårt att prata med varandra som om sin make/ maka-konflikt, hittade med terapeuternas hjälp en konfliktfri sfär utifrån det ansvaret de hade för pojken föräldrar. När pappan gemensamma som

81 Familjer I uppbro

så

uttrycker att han kanske har underskattat reaktion erkänner också sonens mamman att hon inte heller förstått vidden problematik: av sonens

Mamma: Jag sågVäl inte direkt att Steve mådde dåligt heller egentligen förut sedan när han började dagis liksom. men

Här har de grund att utgå ifrån. Ingen dem har pojkens en gemensam av sett problem som allvarliga, ingen av dem är bättre än den andra.

I terapeutiska samtal kan problematiska beteenden hos barn omdefineras till normal reaktion kris. Detta kan strategi för befria barnet från en en vara en att att tillskrivas stigmatiserande psykiatrisk diagnos. en

Exempel 2 samtal 2 sia 9

Fadern: Helt uppenbart är då enligt min uppfattning är att hur än gör då, man som vi två när vi separerar här nu dåT M: mm visst är det stark påveren kan barn, det är helt

Manlig Terapeut: Hur tror du det kan ha påverkat Steve

Fadern: det tror jag, det är jag övertygad själv, att det är enbart nog om negativt, det tror jag.

Manlig Terapeut: Kan du beskriva något omkring det, för att liksom leta mer någonting han såatt säga var

Fadern: jag tror då i fall att han märker dom här spänningarna då är som mellan såatt säga TM: Barnen då eller Steve i det här oss vuxna va. mm fallet att han märker det direkt då TM: Och sedan blir hans va. mm svar såatt sägaden här busigheten då uppmärks- jag finns alltså.

Manlig Terapeut: För att någon slagsuppmärksamhet tänker du snarast

Fadern: Jaa

Manlig Terapeut: Att ni, eftersom ofta är det att när skiljer sig mycket man energi går till just det, att det är svårt orka med andra saker till exempel att precis, barnen blir väldigt, är det du tänker, Att att man man då barn tar till litet kraftfullare sätt för visa finns därP. som att att man

Fadern: Det kan jag tänka mig

Terapeuten kan med sina styrda frågor utöka förståelsen för orsakerna till pojkens problematiska beteende. I det här exemplet kan vi hur formulejust se pappan utvidgad pojkens reaktion. Steve busar för uppmärksamhet, rar en syn att

Familjer i uppbro h 82

rättfärdigande omdefinierar pojkens beteende till att normal ett som vara en reaktion pressad hemsituation. I artiklarna i projektet har vi just en en av beskrivit terapeutiska samtals sociala grammatik Aronsson 8CCederberg,

1993b. Där framkommer de tydligaste terapeutiska strategierna är att en av orkestrering. Terapeuter kontrollen mestadels via frågor och tar styr vem som ska med vad och hur ofta det ska ske. En strategi möjligprata vem om som ger het belysa orsakerna till barns problematiska beteenden utifrån mer an ett att

perspektiv.

Terapeuterna i Stevesterapi kan beskrivas barnombudsmän för pojken. De som tydliggjorde pojken behövde båda sina föräldrar och att och att mamman papinte hade orkat sätta de gränser Steve behövde. pan som

Exempel 3 samtal 3 sia 26

Mamma: Har inte ni några förslag då hur ska göra, TM: Ja M skrattar man generat hur ska ta honom man

Manlig Terapeut: jag funderar på, jag hittar inte något bra för det namn som finns i som. för det är något i och för sig finns i den här KRAFungar som TEN ibland brukar kalla det för någon slagskungakraft något sånt, att man barn har, alla barn har någon slagsmedfödd idé att de är kungar eller att om drottningar F ähm och det är fint det Alla skrattar det är : mm vuxna

fint fast att

Kvinnlig Terapeut: Fast det är litet för tidigt.

Manlig Terapeut: det är något positivt, alltså att det är någonting det men av alltså, det hos alla barn kungakraften eller drottningkraften va, jag är ser va, något sätt den saker och ting ska centreras runt omkring och när barsom är riktigt små såär det väldigt bra därför att det gör att föräldrarna stälnen ler och vårdar och pysslar och lyssnar när den piper och där, mm upp om blir väldigt alert förälder oftast blir det i alla fall. Sedan när barman som man börjar bli litet äldre brukar det någon slagskamp omkring det M: nen vara Att barnen måste, att kungakraften måste börja minska.

mm

Fadern: Mm

Kvinnlig Terapeut: Man måste ta sig prinsklädseln.

Manlig Terapeut: just bli prins och det måste bli någon slags känsla att av kungen och drottningen allt och och själv är man att är trots mamma pappa prins och prinsessa.

Pojken ansågs ha för makt i familjen och sig eller stor vare mamma pappa ansågsha orkat med kamp med pojken. Terapeuten tycks att Steve att ta en mena

83 Familjer i uppbro

inte hade ett acceptabelt socialt beteende. Genom använda metaforiskt att ett språk kan terapeuter reducera risken för kränka föräldrarna i deras roll att som uppfostrare. Samtidigt kan det, i det här fallet, sätt försöka hitta som vara ett att en gemensam förståelsegrund för pojkens problematiska beteende hos både föräldrarna och pojken.

Föräldrarna förvånade över pojken blev krånglig när han korn till den var att Barn och ungdomspsykiatriska kliniken. Han hade varit såhanterlig strax innan de kom dit. Förståelse för pojkens reaktioner Bup mottagningen skapades ytterligare metafor. Han beskrevs bedriva projekt med sitt genom en ett problematiska beteende. Hans syfte skulle återförena föräldrarna och vara att pappan att flytta hem igen.

Exempel 4 samtal 7sid 17

Manlig Terapeut: Serdu det också det är något projekt Steve håller som att som med

Fadern: det är uppenbart tycker jag han försöker och jobba det, TM: nog att det märker jag då att de, det tycker jag.

mm

Manlig Terapeut: Hm. Hur märker du det liksom kan du något exempel ta

Fadern: Det är alltid det här alltså att jag ska hemma länge möjvara som ligt och åka möjligt och helst inte åka alls då, han vill vi ska sent som att göra grejor tillsammans såhär då sådana saker han är inte pigg men att komma till mig då till mig TM: nej han vill gärna jag kommer men, upp att hit istället och sådana saker TM: mm jag tycker att han drar mig neråt det har jag funderat kan,

Manlig Terapeut: mm,.mm, år det

Fadern: Vad säger du da ingenting Fadern vänder sig mot Steve som tittar i tidning och börjar vissla ner en

Mamma: Såvisslar han dessutom.

Kvinnlig Terapeut: Det kan det finns litet risker för Steve Visa vara att att sig för liksom glad här och prata för då kanske vi skulle säga behöver att inte mer,TM: de skulle verkligen då kommer inte så ses mrn vara pappa

tldlgt.

Att prata om föräldrarnas svårigheter makar kan socialt laddat Waesom vara

tbreatening. Karin Aronsson har i tidigare studier pediatriska samtal 1991

av

och jag själv i familjeterapeutiska samtal Cederborg,1993a kunnat

Visa att professionella talar till föräldrar igenom barnen, viket är mindre hotfullt för

Familjen i uppbro h 84

föräldrarna. Budskap till föräldrarna kan skickas via barnet eller här där

som terapeuten får information föräldrarnas relation makar genom att frå-

om som

hur pojken lyckas med sitt projekt att återförena föräldrarna. En politerzessstraga tegi kan tyckas oförarglig än direkt fråga föräldrarna har

som vara mer en om börjat återförenas.

Det terapeutiska arbetet med att föräldrarna att samarbeta kring pojkens insocialisering i prinsr0ll, förde paret som makar och de erhöll också

en samman två terapisessioner utan barn, slagsparterapi där de bestämde sig för att flytta

en

igen. Det fortsatta terapeutiska arbetet bestod i att verbalt och icke-versamman

förhållningsätt mellan familjemedlemmarna. Föräldrarna balt lära ut ett nytt berättade i efterintervjun, att de stärktes isin föräldraroll farniljeterapin

genom och kan samarbeta bättre föräldrar också med både skolan och

nu som men daghemmet. Stevesprojekt att återförena familjen under tak kan därmed

samma betraktas slutfört. Hans problematiska beteende utanför hemmet har av-

som klingat och framtiden ljus ut för familjen.

ser

En slutsats kan göras i det här skedet analysarbetet är helt klar. Näm-

som av ligen omdefinierar psykiatriska symtom hos barn med skilsmäs-

att terapeuter soproblematik normala reaktioner föräldrars konflikter med

till att vara varandra. Ett barnperspektiv består i att de äktenskap påverkar bar-

som vuxnas

psykiska beteende. Makarnas konflikter med varandra väcker reaktioner nets hos barn kan föranleda terapeutiska insatser Barn och ungdomspsyki-

som atriska kliniker.

Ann-Christin Cederborg Leg.terapeut, doktorand, Tema Barn, Universitetet i Linköping

85 Familjen uppbro

Referenser

Aronsson, K. Facework and control in multi-party talk. A pediatric study." case I Markova och K. Foppared, Asymmetries in dialogue. New York: Harvester. sid 49-74, 1991. Aronsson, K. and Cederberg, A-C. A love retold. Moral order and interstory generational negotiations. IJ. Bergmann och P. Linell red Moral dimensions in dialouge. forth coming book, 19939. Aronsson, K. and Cederberg, A-C. Voice ana orchestration infamily therapytal/e On co-narration in multi-party tal/e. Manuskript, 1993b Aronsson, K. and Cederberg, A-C. Coming in family therapy tal/e. On the age social construction generational status Manuskript, 1993

c

Brown, P. and Levinson, Politeness: Some universals in language Carnusage. bridge University Press, 1987. Cederberg, A-C. Asymmetries in family therapy tal/e.Participation framewor/es ana children. Manuskript, 199321 young Cederberg, A-C. The social construction thepsychiatrically disturhedpre-school child. Nlanuskript, 1993b Goffman, E. Encounters. Two studies in the sociology interaction. London: The Penguin press, 1961. Goffman, E. The behaviour in public places. Notes the social organization on gatherings. New York. The Free Press, 1963. Goffman, E. Interaction rituals. New York. Pantheon Books, 1967.

Familjer / uppbro 86

.

Ö

Familjer i uppbroH,

erfarenheter ur praktiken

Hur rätten

fungerar

om rättsliga

processer

och rvisrefrögor

L

êe

Imednmg

Sedan hearingen skilsmässor och familjesplittring genomfördes har vissa

om förändringar skett när det gäller stödet till barn och föräldrar i samband med skilsmässa eller separation.

En kommunalisering familjerådgivningen har genomförts. Förslag för-

av om ändringar i familjerätten har presenterats av Vårdnadstvistutredningen i betänkandet Vårdnad, boende, umgänge SOU 1995:79. Utredningen föreslår bl.a. ändringar i föräldrabalken för att stärka barnets rättskydd och rätt till kontakt med båda föräldrarna.

Förslag ändrade bestämmelser när det gäller vårdnad har även lämnats i

om slutrapporten från den förra regeringens Ds 1995:2. En lagrådsremiss

pappagrupp

förslag från båda dessarapporter bereds för närvarande ijustitiedesom tar upp partementet. En proposition är att vänta vid årsskiftet 96/97.

De reforrnförslag tillkommit vad gäller ekonomiska stödformer presenteras

som i inledningen till avsnittet Det ekonomiska regelsystemet.

Red. anm.

89 Fam/yer i uppbro

A nde/s A ge/l

Fo miljeseporotioner och juridiska regler

Konflikflösning och hondlingsdirigering

Ur ett rättsteoretiskt perspektiv diskuteras ibland i vad mån juridiska regler har

konfliktlösande eller handlingsdirigerande funktion. De familjerättsliga

en en reglerna verkar naturligtvis konfliktlösande i enskilda fall. Titeln för det juridiska inslaget ivårt seminarieprogram, Hur fungerar rätten P rättsliga

- om processer och tvistefrågor, betonar det perspektivet. Man kan emellertid också ställa frågan i vad mån reglerna verkar handlingsdirigerande för människors

beteende. I termen handlingsdirigering bör då inte läggain att lagstiftare

man och domstolar söker påverka människors beteende eller mindre drakoniskt,

mer även sådana lösningar generellt sett inte kan uteslutas.

om

Handlingsdirigeringen kan nämligen också ha den formen rättsreglerna fak-

att tiskt påverkar folks beteenden, t.o.m. om någon påverkan inte varit avsedd. Jag

vill säganågra ord både konfliktlösning och handlingsdirigering i fråga

om om sådana regler aktualiseras beträffande skilsmässor.

som

Förutsättningarna för äktenskapsskillnad bekant mycket enkla i Sverige.

är som Den principiella utgångspunkten är att makes vilja att skiljas alltid skall

en respekteras. Såtillvida är äktenskapet ett avtal, ensidigt kan sägas

som upp av en part. Dock skall den domstol, handlägger ansökan äktenskapsskill-

som en om nad, föreskriva en betänketid månader, det finns ett barn under

om sex om sexton år eller betänketid begärs den make inte gjort ansökningen

om av som eller båda makarna tillsammans. Med betänketiden har lagstiftaren velat

av motverka förhastade skilsmässor i dessaspeciella fall. Förfarandet i själva skils-

mässofrågan är regelmässigt enbart skriftligt. Om parterna samtidigt är

oense om vårdnad över barn, underhåll eller bodelning, hindrar inte det skilsmässodomen. De frågorna måste då slutgiltigt lösas

senare.

Om makarna i de nämnda följ dfrågorna vårdnad, underhåll

är oense en av om eller bodelning har de stor frihet att lösa sitt mellanhavande avtal,

genom ett som domstolen inte lägger sig låt att det finns formell ingripandemöj-

vara en

lighet i vårdnadsfrågan med tanke barnens bästa. För bodelningen finns

som ett förstadium den särskilda möjligheten att förordnad s.k. bodelningsför-

en

rättare vanligtvis en advokat kan besluta s.k. tvångsbodelning,

som om en om han inte kan och kvinnan att komma överens.

mannen

I ett internationellt perspektiv är den svenska regleringen mycket liberal,

antagligen liberalast i västvärlden, eftersom varken makes "skuld" otrohet, alkoholism

9 l Fam/Jer / uppbro

å

m.m. eller lång och varaktig söndring numera får spela någon som helst roll

sig skilsmässogrund eller underlag för rättsverkningar i samband vare som som med skilsmässan. På de flesta håll i Europa finns det i dag särskild möjlig-

en het till äktenskapsskillnad efter särlevnad, när båda makarna vill skiljas,

men sällan efter kort tid i Sverige. Vi kan notera att man i Danmark och Norge

som valt att behålla separation viktigaste skilsmässogrund, dvs. den hem-

som skillnad efter domstols dom fanns i Sverige mellan 1915och 1974. I England,

som Frankrike och Tyskland är dock den totala skilsmässolagstiftningen ännu inte

liberalt utformad den nordiska lagstiftningen blev med början ens som 1910-talet.

Det svenska systemet är i hög grad inriktat smidigast möjliga konfliktlösning

sig tänker förutsättningarna för äktenskapsskillnad eller lösandet vare man

tvistiga följdfrågor. Möjligen kan dock sägaatt principerna för uträkning av man

underhållsbidrag är invecklade, att de snarare stimulerar än motverkar av konflikter.

Handlingsdirigeringen spelar däremot liten eller ingen roll med ett undantag, nämligen i fråga vårdnaden över barn. Befrämjandet senare år av gemen-

om

rättslig vårdnad och snmarbetssamtal mellan föräldrar, om vårdnadsfråsam av

från början varit tvistig, innebär strävanden efter både konfliktlösning och gan handlingsdirigering. Det övergripande ändamålet denna inriktning kan sägas

av

slå vakt vad någon här seminariet tidigare i dag kallade förförvara att om äldrastabilitet. föräldrastabilitet kan naturligtvis motiveras redan

Intresset av

den enkla och för tiden självklara iakttagelsen, äktenskapsskillgenom nu att en nad visserligen gör slut den gamla familjerelationen mellan hustrun och

inte båda föräldrarnas relation till barnen, eftersom den förbinmannen men delsen är oberoende äktenskapet. I fråga användningen

av om av gemensam vårdnad är väl egentligen problemet beträffande handlingsdirigering att dra

en gräns gentemot sådana fall då föräldrarna saknar förmåga att samarbeta, och

ge-

vårdnad kan skapa konflikter i stället för att lösa dem. Samarbetssammensam talen spelar naturligtvis därvidlag viktig roll.

en

På tal den rättsliga vårdnaden vill jag skjuta en synpunkt

om gemensamma

gäller själva begreppsbildningen. Begreppet vårdnad är i Sverige odelbart; som det finns inte någon möjlighet att i vissa andra länder dela upp vårdnaden

som i flera delfrågor och bestämma särskilt barnet skall bo eller

t.ex. var om umgänge med den andre föräldrern än den barnet bor med. Särskilt i England

som finns det 1989 års Children: Act långtgående möjligheter att spalta

genom upp begreppet parental responsibility som motsvarar vårdnad i delkomponenter. Det skulle inte skada med översyn själva vårdnadsbegreppets inne-

nog en av håll i svensk rätt under uppmärksammande utländska lösningar.

av

Lagstiftningen har alltså byggt värdet föräldrastabilitet. Däremot har frågan

av

familjestabilitet inte alls tilldragit sig något intresse år. Reglerna om senare

betänketid för äktenskapsskillnad innebär visserligen ett försiktigt vaktom

Famüer / uppbroff 92

ö

slående familjestabiliteten, i har värdet familjestabilitet inte

om men stort sett av alls uppmärksammats. Nu kan förstås och tänkas vilja ifrågasätta

en annan nyttan

familjestabilitet överhuvudtaget. Det är ofrånkomligt i samhälle vår av nog ett av typ, att man måste räkna med hög separationsfrekvens och alla ingår

en att som i ett parförhållande riskerar att råka ut för separation; det är inte något konstigt

en med det. Skilsmässoforskningen har också visat de emotionella och sociala

att anpassningsproblem, barn särskilt pojkar i tonåren kan uppvisa efter för-

som äldrarnas separation, beror slitningar i familjelivet än skilsmässan

mera som sådan. För äktenskap eller andra parförhållanden, klart fungerar dåligt, blir

som därför slutsatsen att det just för barnens skull är bättre upplösa dem fortast

att möjligt än att söka bevara dem och öka barnens problem.

Klart är väl dock att varje äktenskapsskillnad eller separation utgör något

av ett misslyckande. Om misslyckandet kan undvikas är det bra för barnen. Eftersom familjeseparationer i Sverigeför närvarande berör 40.000 barn finns det all

cza per anledning att fundera över familjestabiliteten kan förbättras. Kan förändrad

om en

lagstiftning ha någon betydelse Självaförutsättningarna för äktenskapsskillnad har

då knappast någon avgörande betydelse. Bakom den höga skilsmässofrekvensen ligger sociala faktorer inte låter sig påverkas restriktiva skilsmässoregler,

som av och kan inte hindra folk från flytta isär och förr eller skilja sig

man att att senare även om reglerna är restriktiva. Detta är gamla sanningar.

Vad däremot kan sakna är enligt min mening inriktning fam iljeråd-

man en givning som ett medel att bevara ett och annat onödan upplöst äktenskap. Den möjligheten har alldeles glömts bort jämfört med inriktningen samarbetssamtal som ett medel att befrämja föräldrastabiliteten. Familjelagssakkunniga föreslog i det betänkande ledde till 1973års regler äktenskapsskillnad,

som nya om att alla makar ansökt äktenskapsskillnad skulle meddelande från

som om ett

tingsrätten att frivillig familjerådgivning stod till förfogande. Förslaget

om

förverkligades aldrig eftersom familjerådgivningen hade olika huvudmän och

var ofullständigt utbyggd del håll i landet. Enligt min mening finns det skäl

en att ta det förslaget igen. Familjerådgivning tidigare stadium är bättre

upp ett än samarbetssamtal Helst borde förstås familjerådgivningen komma in

senare. ännu tidigare än då skilsmässofrågan redan väckts vid domstol. Advokaters agerande före skilsmässa har här sitt intresse.

en

Finns det några regler inte har med skilsmässofrågor göra,

som att men vars utformning ändå kan påverka familjestabiliteten Säkert finns det sådana regler, även om det är svårt att mäta orsakssambanden och även vid sådan

om man en diskussion gränsen till allmänna kultur- och livsmönster har än

passerar som ett

större förklaringsvärde. Låt mig emellertid avslutningsvis olika frågor,

ta upp tre som gäller om rättsreglernasutformning eller sätt verkar handlingsdiri-

ett annat gerande i betydelsen att de vidi mening kan påverka familjestabiliteten.

av

Den första frågan gäller den höga frekvensen samboende äktenskap. Unge-

av utan fär vartannat barn föds ogifta föräldrar och enligt SCB:s undersökningar

av vet

93 Femi/jer i uppbro

risken för barn skall sina föräldrar gånger hög för att att se separera är tre ogifta samboende föräldrar för gifta föräldrar. Visserligen är det av

men som flera skäl klart, separationerna bland ogifta samboende bör högre än för

att vara gifta; genomsnittsåldern inom är lägre och med nuvarande familjebild-

gruppen ningsvanor är det bara de stabila alls gifter sig. Om vi enbart

mera paren som intresserar för dem förblir ogifta kan dock fråga sig, om inte äkten-

oss som man skapet sådant kan ha viss, familj effekt de psyko-

som en genom logiska mekanismer kan spela in. Slutsatsen denna tanke kan

som av är att man fundera det inte uppkommer värdekonflikt å sidan, vilket

om en om man ena är fallet i Sverige, godtar samboende under äktenskapsliknande förhållanden

likvärdigt med äktenskap rad lagstiftningsområden, och åandra sidan som en

familj estabiliteten kan förtjäna lagstiftningens stöd. Betänketidsreglerna anser att är uttryck för tanken familjestabilitet dock inte varit helt främmande för

att den svenska lagstiftningen. Onekligen finns det dock hel del behov lös-

en av ningar juridiska frågor även för samboende utan äktenskap, inte bara inom

av civilrätten även inom socialrätten liksom andra håll. Hela problema-

utan tiken är därför komplicerad. jag får inskränka mig till att fästa uppmärksamhe-

frågor samboende utan äktenskap även kan begrundas tal ten att om om

familjestabilitet.

Min andra fråga har formen påpekande. Lagstiftningen inom social-

mera avett lagstiftningen i vid mening bör ha sådanutformning att den inte ibland fram-

en lockar familjeseparationer. Det kan tänkas att kvinna och gångkan

en en annan

bättre ekonomisk situation hon och barnen från mannen. I varje

en om separerar fall reglerna bidragsförskott kan någon gångtänkas sådan effekt, låt

om en vara

ensamstående vårdnadshavare typiskt har besvärlig situation både att en sett en personligt och ekonomiskt. Vid konstruktionen olika sociala förmåner liksom

av

skattesystemet är det angeläget att reglerna i allmän mening är rättvisa och av motverkar diskriminering familjetyp jämförd med andra. Främst får

av en man jämföra kärnfamilj, ensarnförälderfamilj och ombildad familj Men jag får göra det

lätt för mig lämna även dessasvårafrågor.

genom att

Min tredje och sista fråga gäller det inte kan finnas en motsättning i vårt sam-

om hälle mellan två i och för sig befogade önskemål båda i varierande grad

som av-

speglarsig i lagstiftningen olika områden. Det gäller förändrade könsroller

ena

lika möjligheter och för både män och kvinnor. Det andra gäller samt ansvar dåfamiljestabiliteten. Hur går det att bästa sätt förena dessabåda mål Redan

själva frågan är fruktar jag, provokativ för och Men den tål att be-

nog, en annan.

grundas.

Rättssociologisk forskning de mekanismer jag har berört intres-

om som vore

den är inte lätt att åstadkomma. sant, men

Anders Agell Professor i civilrätt, Uppsala Universitet

Familjer i uppbroff 94

B/fff Lou/se Marfe/eur-Agrel/

Barnets rättsliga ställning vid skilsmässa

I den rättsliga är det advokaten först träffar människor i skilsmässo-

processen som situation. Advokatens roll i detta sammanhang är enligt min uppfattning med

att, hjälp det regelsystem finns, hjälpa människor att ett såbra liv

av som som möjligt efter föräldrarnas separation och familjens upplösning. Detta är alltså målet med advokatens verksamhet inom familjejuridiken i vårt samhälle.

Under äktenskapet har föräldrar enligt lag vårdnad sina barn.

gemensam om Eftersom lagstiftaren strävat efter att även samboende föräldrar ska ha

gemensam vårdnad barnen har detta kommit att bli allt vanligare. Det innebär även

om att

vid sarnboendeupplösning uppkommer frågan vad ska hända med bar-

om som nen när föräldrarna separerar. Detta sker också även kvinnan är

om ensam vårdnadshavare för barnen under samboendeförhållande i enlighet med huvud-

regeln. Anledningen härtill är att vi har helt delaktighet från

numera en annan pappans sida när det gäller vården barnen jämfört med vad har haft tidigare.

om

Människor kontaktar advokat inte bara samband medi separationer ock-

utan

när märker att det inte fungerar för barnen efter det att familjen upplösts.

man Där har det skett en förändring under de senaste20-25 åren. I början 1970-talet

av fanns inte begreppet vårdnad utan då skulle föräldrarna bestämma

gemensam

dem skulle ha vårdnaden barnen. Men i och med att vi fick vem av som om regler vårdnad har det blivit problem för människor hantera

om gemensam att den. Dessa problem är i och för sig något mindre än de vari början de

nu men finns fortfarande. Det är många gångersvårt för människor den

att gemensamrria vårdnaden att fungera, det låter bra det är inte alltid godo. Förde-

men av larna med vårdnad jag det utifrån min erfarenhet är framför

gemensam som ser allt psykologiska. Det är viktigt för barnen att båda föräldrarna kan känna sig delaktiga i vårdnadsansvaret.

Men det finns också nackdelar olika slag. Föräldrarna måste bestämma när

av barnen ska vistas hos denena eller den andra. Det finns inga möjligheter

att

domstol ett beslut barnens vistelsetider hos vardera föräldern. genom om Detta är bara möjligt när den ena föräldern har vårdnaden. Den

gemensamma vårdnaden förutsätter att föräldrarna ska komma överens när det gäller barnens vistelser det har visat sig att det kan bli betydande svårigheter detta.

men om

underlätta för föräldrarna brukar många advokater arbetar För att av oss som med familjejuridik detta slagskriva s.k. överenskommelser mellan föräld-

av

där reglerar när barnen ska hos den eller den andra. Dessa rarna man vara ena överenskommelser är emellertid inte något sätt exigibla, dvs. kan inte

man vända sig till domstol för att beslut verkställighet ett sådant avtal. Detta

om av

4 16-0966 95 Fam/Ier / uppbro

är däremot möjligt den föräldern har vårdnaden och den andre

om ena ensam har domstol fastställt beslut umgänge. Den förälder barnet inte

ett av om som bor hos får detta sätt ett sämre skydd mot den andra förälderns godtycke än han/ hon skulle ha han/ hon inte vårdnadshavare.

om var

Reglerna vårdnad kan också orsaka stora ekonomiska problem för

om gemensam föräldrar. När barnen bor lika mycket hos vardera föräldern finns det inte laglig möjlighet att fastställa underhållsbidrag för barnen. Om den föräldern har

ena betydligt bättre ekonomi än den andra betyder detta att barnet kan mycket olika standard hos den jämfört med hos den andre. Dessa regler kan i slutänden

ena medföra stora svårigheter för den har sämre ekonomi och orsaka konflik-

som ter mellan föräldrarna ytterst går ut över barnen. I dessa fall, alltså när

som barnen bor lika mycket hos vardera föräldern, utgår inte heller bidragsförskott.

praktisk fråga har betydelse för människor i separationssituatio- En annan som

är att när barnet är skrivet hos den ena föräldern kan den föräldern erhålla ner 1 000 kronor i bostadsbidrag jämfört med den förälder där barnet inte är

mer skrivet under förutsättning relativt lika inkomster.

av

De ekonomiska frågorna och frågan ivilken utsträckning barnen ska vistas

om hos den eller andre föräldern är problem påverkar föräldrarnas möj-

ena som ligheter att komma överens barnen ska bo.

om var

När människor söker advokat i separationssituationer jag att

anser man omedelbart bör försöka fokusera allt fortsatt arbete barnen. Målet med familjeadvokatens arbete bör vara att försöka ordna det bra som möjligt för barnen när föräldrarna har separerat. Det är min absoluta erfarenhet och uppfattning

föräldrar kan ordna det bra för sina barn blir det också bäst för dem att om själva. Det är därför viktigt att tala för människor i samband med separatio-

om

att det är barnens behov är det väsentliga. ner som

Om människor är är det mycket vanligt att sammanträffar parter och

oense man ombud för att diskutera de frågor som blir aktuella. I och med att man gör detta kommer också den problematik jag tidigare talat i dagen. Det visar sig

som om då att det kanske inte är lika viktigt för människor har vårdnaden dvs.

vem som hur vårdnadsfrågan formellt löses som var barnen ska bo. Detta betyder att vi

egentligen har problematik idag när har vårdnad

samma gemensam som tidigare hade när enskild vårdnad mer var huvudregel.

Familjeadvokatens arbete går ut att undvika tvist. Om föräldrarna inte kan komma överens måste den föräldern vända till domstol. Då bestämmer

ena en ensamdomare inledningsvis barnen ska bo under tid vårdnadsutredning

var som pågår. I sista hand blir det huvudförhandling. Vid rättslig tvist ökar alltid

en konflikterna mellan föräldrarna och det är därför mycket väsentligt framför allt för barnen i stället strävar efter att föräldrarna själva löser de frågor

att man som blir aktuella i samband med separationen.

Familjen uppbrof/ 96

9 Det är mycket vanligt att separerande varit familjerådgivning innan

par man kontaktar advokat. Om detta inte skett bör advokat försöka påverka

man som människor till att anlita familjerådgivning. Anledningen till detta är inte

att motverka separationen sådan utan att i möjligaste mån försöka underlät-

som ta för familjen att kunna fungera väl även efter separation. Eftersom inte

en man kan tvinga någon att familj erådgivning är detta inte möjligt inte båda

om föräldrarna vill ställa Det är inte ovanligt att den föräldern önskar

upp. ena utnyttja familjerådgivningen att den andra vägrar. Tyvärr uppkommer

men samma problematik när det gäller samarbetssamtal. Enligt propositionen får domstolen inte förordna samarbetssamtal den parten säger inte vill del-

om ena att man taga i samarbetssamtal. Detta måste mycket märkligt och bör enligt min

anses uppfattning ändras eftersom då inte kan tillgodose syftet med reglerna

man om samarbetssamtal.

jag skulle önska att det fanns mer forskning angående hur barn mår vid

gemensam vårdnad. Är det bra barn bor lika mycket hos den hos den andra

att ena som föräldern Är det viktigt med stabilt boende eller har detta ingen betydelse

ett Är det i stället viktigare barnet har tillgång till båda sina föräldrar Är det

att bra tala med barn hur de själva vill bo Är det bra advokater

att om att som upplevs stående den eller den andra förälderns sida gör detta Bör

som ena det någon annan Ska det särskilt utbildad person I del fall talar

vara vara en en

med barnen i vårdnadsutredningen inte alltid. Man hör ofta att barnen man men känner sig bortglömda i denna situation, att de undrar varför det inte är någon som talar med dem.

Det måste dessutom ansesmycket viktigt att inventera vilka finns

resurser som för att möta barnens behov i separationssituationer. Det finns kvinnojourer, mansjourer, familjerådgivning, samarbetsamtal etc. Men vad finns för att hjälpa barnen Barnen är de ytterst och innerst är delaktiga i familjeupplösningen,

som barnen måste subjekt och inte objekt och det måste finnas någon eller några

vara

särskilt till barnens behov och möjligheter i samband med föräldsom ser att rarna separerar.

BW Louise MorteIeur-Agrell Advokat, Uppsala

97 Familjer i uppbroff

. uxgv-.Pi...vik

Mon/ko San dah/

Juridik vårdnadstvister

-

Byrån för familjerättsfrågor i Malmö har erfarenheter

av Samarbetssarntal och utredningar i vårdnads- och umgängesfrågor sedan många tillbaka. Handläggarna är socialsekreterare och arbetar under socialtjänstsekretess. Under många år hade vi 100stycken utredningar från tingsrätten. åren har haft

ca De senaste en ökning med 30% årligen och har 120 utredningar, 50 snabbupplysningar och

nu 50 samarbetssamtal. Vi har dessutom 15 stycken begäran Samarbetssarntal

ca om från advokat eller föräldrar där ärendet ännu inte nått domstol. i

Byrån förmedlar ocskå upplysningar jml 6 kap 19 § FB dvs. uppgifter lämnas från socialnämnden till tingsrätten i frågor kan betydelse för inte-

som vara av rimistiskt vårdnadsbeslut. Vanligen handlar det att informera tingsrätten

om om utredningar avseende LVU, misshandel eller liknande.

Rådgivningsbehovet från föräldrar, nyligen fått vårdnad, anting-

som gemensam en efter skilsmässan eller vid separation, är mycket stort. Cirka 60 sådana familjer har kortvarig kontakt med årligen. Vanliga problem är svårigheter att

oss igång umgänget, svårigheter med ord ska gälla då föräldrarna inte kan

vems som

tiderna för umgänget, kontakter med skolan, samtycke till passansökan enas om och liknande. Det är vanligt att personal från daghem ringer för rådgivning i ärenden där föräldrarna olika besked ska hämta och lämna

ger om vem som barnet.

Lagändringen Föräldrabalkens 6 kap korn 1991 syftar till att bana väg

av som för utveckling mot att föräldrarna själva i utsträckning möjligt

en stor som skall kunna komma överens ivårdnads- och umgängesfrågor.

Hur det dö ut i praktiken

ser

Om parterna fått kraftigt stöd för sin linje respektive ombud och vid för-

av handlingen i TR fått framföra detaljerad beskrivning den andre förälderns

av negativa sidor, är det mycket spänt mellan föräldrarna då samtalen skall börja. Samarbetssarntal är sällan något möte där föräldrarna lugnt barnets

resonerar om bästa. Snarare är det ett möte med högljudd ordväxling föräldrarnas ilska

p.g.a. och förtvivlan.

Socialsekreteraren skall emellertid den unika situation det innebär

ta vara att stå mitt emellan parterna och deras ombud. Det gäller att sätta sig in i hur det är att barn just i den här tvisten. Vi lägger stort arbete att lirka

vara ner igång ett umgänge som har en möjlighet att fungera.

99 Fam/Ier / uppbroff

4%

Det krävs att samtalsledaren kan motivera dem till att nå dialog och skapa

en förutsättningar för lösning, båda kan acceptera. Föräldrarna säger sig

en som vilja till barnets bästa, och vill ha igenom sitt förslagoch vill ha

se men var en barnet boende hos sig.

Idag är det just boendet, blivit den svåra knäcka. Med boendet

som nöten att följer närhet till dagis, skolplacering Den förälder, har barnet boende

osv. som hos sig, får stå för merparten den vardagliga barnet.

av omsorgen om

För flertalet föräldrar är det säkert bra med vårdnad under utred-

gemensam ningstiden. Då finns det bättre förutsättningar för att öppen diskussion och

en lättare för föräldrarna att visa generositet i umgängesfrågan. Det är emellertid märkligt att en misshandlad kvinna, som nyligen brutit från destruktiv

upp en relation, rekommenderas att med vårdnad. Det är inte

gemensam ovanligt att sådana kvinnor kontaktar och beskriver att de känt sig pressade att

oss

med vårdnad för att framstå samarbetsovilliga. Ibland

gemensam som är det kvinnans advokat tryckt på. Om hon går med

egen som gemensam vårdnad för att därigenom hindra från att dom umgänget, har hon

mannen skjutit problemen framför sig.

Vi kommer i kontakt med familjer där barnet inte träffat den andra föräldern mycket länge. Föräldrarna kan ha separerat redan då barnet några månader

var gammalt och därmed har någon minnesbild fadern. Flera fall rör

av numera invandrarfarniljer, levt ifrån varandra ett eller flera år. Långa umgängesav-

som brott kan ha orsakats missbruksförhållanden, psykisk störning hos förälder eller

av misstanke sexuella övergrepp. Dessa barns situation skall inte förväxlas med

om förhållandena i s.k. vanlig skilsmässofamilj". Min erfarenhet det uppkom-

en är att mer många svårlösta praktiska problem då domstolen alltför välvilligt beslutar

om

vårdnad eller umgänge i dessafamiljer. Vi tendens till att tingsgemensam ser en rätterna beslutar umgänge trots att flera problem är outredda.

om

Det är också problemfyllt kvinna, bor skyddad adress, skall

när en som skicka iväg barnet umgänge till den andre föräldern enligt domstolsbeslut. Kan verkligen begära att barnet förtiger det bor Och vad vet

man var man om barnets förmåga att klara att umgås med fadern samtidigt barnet mär-

av som ker moderns oro Att barn tar skada av att bevittna faderns misshandel

av modern har uppmärksammats tillräckligt vid umgängesbeslut.

Det förekommer att domstolen beslutar besöksförbud för förälder samtidigt

om en

den beslutar umgängesrätt. Det är vår erfarenhet att små barn behöver som om ha sin vårdnadshavare i närheten när umgänget startar, liknande den situation

förekommer då introducerar barn ett dagis.Det är betydligt lättare som man att bygga upp en god relation mellan förälder och barn får ta det stegför steg.

om man

Om inte kan ha föräldrarna vid samtal startar utredningen

man gemensamma med samtal med dem för sig. Senare följer hembesök då träffar barnet

var

Familjer / uppbro lOO

tillsammans med modern respektive fadern, besöker barnet dagis

osv. Finns det möjligheter till det, ordnas därefter samtal med föräld-

gemensamma

Vi kan själva närvara några gånger då umgänget skall komma igång. rarna.

Det har blivit vanligare att domstolen beslutar att kontaktman, utsedd social-

av nämnden, ska närvara vid umgänget. Nämnderna har hittills haft mycket svårt att ordna kontaktpersoner i den utsträckning domstolen önskar. Det är inte

som bara svårigheter att hitta är beredd att ägna flera timmar vid

en person, som veckoslutet umgänget, det är också fråga att finna vill

en om en person som ställa upp där det är risk för hotfulla situationer. För att umgänge med kontakt-

ska kunna fungera bra behöver först ordna möten mellan modern, person man barnet och kontaktpersonen för att ett förtroende dem emellan skall finnas. En orolig lär inte lämna ut ett litet barn till fadern han utan förvarning

mamma om dyker vid hennes dörr med okänd kontaktperson vid sin sida. Hennes

upp en

har då förstärkts. oro snarare

Att sätta barnet i fokus angelägenuppgift för Samtal med barn sker långt

är en oss. ner i åldrarna och, enligt vår uppfattning, med god framgång. Barnen gott

ser som alltid positivt dessa samtal. Den svåraste delen är att föräldrarna att acceptera det som framkommit om barnens situation. En rak och ärlig diskussion i detta skede banar väg för förlikning. Om detta går att uppnå måste utred-

en ning skrivas till rätten.

För att den kunskap utredarna samlat sig under utredningstiden skall

som komma domstolen till del, är det enligt vår uppfattning bäst utredaren läg-

om

ett förslag och motiverar sitt ställningstagande. Att inte lämna något förslag ger har, enligt vad många kommuner erfarit, inneburit att striden tar fart nytt. Vi har fått höra från andra delar i landet att några domstolar inte tycker det är lönt att begära någon utredning från socialnämnden utan nöjer sig med snabbyttrande med faktamaterial eller BUP-utredning. Denna utveckling rimmar dåligt med kravet barnets rättighet att bli hörd innan domstolen fattar beslut. Detta står också inskrivet i FN:s barnkonvention.

PåFamiljerättsbyrån i Malmö erbjuder i första hand samarbetssamtal, vilka kan

två-tre månader. Om det sedan behövs utredning har handläggare vara en samma hand ärendet och samlar då fler fakta kring barnet, gör hembesök, besöker

om dagis Vid enbart samarbetssamtal har nått förlikning i 60% ärendena.

osv. ca av Då utredning har gjorts ärsiffran närmare 35% förlikningar. I de fall föräldrarna

en kommer till samtal innan ärendet väckts i domstol är siffran för förlikning 70%. Fördelen med att ha nått förlikning är givetvis att föräldrarna har möjligheter till ett bättre samarbete framöver något säkerligen uppskattas barnet.

- som av

Moniko Sondohl Sektionschef, Byrån för familjerättsfrågor i Malmö

101 Familjer I uppbro

.din i HH. q m

fwrzfix. M6;

human-LT man: .. sd fin; ,favtxuå å

va öht

§0 ämm - 352Vkrm .

Beng/A/mebäck

familjer i röHen

SpIiHrode

I mitt arbete domstolsjurist i länsrätt kommer jag dagligen i kontakt med

som

behandlar eller har samband med följder familjesplittring. skilda frågor som av

I det följande några reflektioner hur lagstiftningen och desstillämpningar

ges

påverkar dessa familjer.

I länsrätt handläggs huvudsakligen mål rör tvister mellan enskilda och det

som allmänna. Först skall nämnas att mål ekonomiskt bistånd enligt socialtjänst-

om lagen 1980:620 tillhör den målkategori till antalet ökat mest under

som senare år. I dessamål är ensamföräldrar med barn förhållandevis stor. Efter

gruppen en separation tar det i regel lång tid innan de särlevande föräldrarna får ordning sin ekonomi, vilket tydligt märks i de mål kommer till länsrätten. Trots

som omfattande stöd från socialförvaltningarnas sida, uppvisar många dessaföräldrar

av

otillräcklig förmåga att hantera sina redan ansträngda ekonomier ett realisen tiskt sätt. Påfallande är att exempelvis betalning hyra och elström får stå till-

av baka för betalning privata skulder. Även viss okunskap hos föräldrarna

av om finns de förutsättningar som gäller för att ekonomiskt bistånd, tycks det

om ibland att den enskilde förälderns möjligheter att ta ett för sin och

vara ansvar familjens ekonomi inte tas tillvara bästa sätt. Det är också ibland såatt

som bistånd lämnas utan att degrundläggandeorsakerna till dålig ekonomi klaigjorts.

en I stödsystem detta slag finns därför risk för att det ekonomiska ansvaret

av en

förskjuts från den enskilde till den bidragsgivande myndigheten.

Andra sociala mål som handläggs länsrätti rör frågor om tvångsomhändercagande

barn och ungdomar enligt lagen 199052

av med särskilda bestämmelser om

vård och tvångsomhändertagande missbrukare enligt lagen

av unga m.m. om av 1988:870 vård missbrukare i vissa fall Mina erfarenheter

om av av föräldrar i dessa mål är att de inte är såväl rustade för god fungerande livs-

en föring. Krav från omgivningen och andra vardagliga påfrestningar växer inte sällan till svårbemästrade problem skapar konflikter. Dessa förhållanden

som gör att de jämförelsevis känner sig ställda inför stora krav i relationerna till varandra och i sina uppgifter som vårdnadshavare.

Som domare i mål tvångsomhändertaganden måste vid muntlig för-

om man en handling sätta sig in i förälderns eller föräldrarnas situation för att kunna

noga göra bedömning av om förutsättningarna för tvångsvård är uppfyllda. Om

en det är ett barn är föremål för tvångsvård måste dessutom försö-

som man noga ka utifrån barnets perspektiv bedöma de risker det kan utsättas för grund

som

den situation föräldern eller föräldrarna befinner sig i och avgöra vad av som

är bäst för barnet. Detta gäller såväl när inte kunna som en ung mamma anses

l03 Familjer / uppbro

knyta till sitt nyfödda barn när tonåringen börjat utveckla ett socialt destruk-

an som tivt beteende och socialnämnden hävdar att frivilliga insatser inte är tillräckliga. Som regel förordnas ett offentligt biträde barnet. Om det inte är lämpligt

att barnet grund låg ålder eller andra orsaker är med vid den muntliga för-

av handlingen har biträdet att till rätten förmedla kunskaper barnet och föra

om fram barnets talan. Ett viktigt led biträdets uppdragi är att besöka barnet och,

det går att tala med barnet, lyssna vad barnet har att säga. om

En speciellt besvärlig fråga i mål tvångsvård missbrukare och rätten

om av som emellanåt får ta ställning till är gravida kvinnor kan omhändertas enbart

om grund att fostret riskeras att skadas. Enligt strikt tillämpning bestämmel-

av en av serna 4 § första stycket punkt 3 LVM kan denna grundi sig inte godtas. I lagrummet anges som förutsättning för tvångsvård bl.a. att någon till följd

av missbruket kan befaras komma att allvarligt skada någon närstående. Den strikta tillämpningen begreppet närstående inte omfatta ofödda barn. Enligt

av anses min uppfattning bör dock begreppet kunna vidgasnågot för att stå i över-

numera ensstämmelse med artikel 6 FN-konventionen barnets rättigheter. I artikeln

om stadgasatt konventionsstaterna erkänner att varje barn har inneboende rätt

en till livet och att konventionsstaterna till det sin förmåga skall säker-

yttersta av ställa barnets överlevnad och utveckling. Det bör tilläggas att frågan

rymmer även ett gränsdragningsproblem i förhållande till kvinnans rätt att enligt abortlagen 1974:595 avbryta havandeskapet abort. Innan ställning tagits till

genom

abort bör enligt min mening FN-konventionen medföra att bestämmelsena en i LVM sådan tolkning att det ofödda barnet långt möjligt skyddas

ges en mot skador till följd kvinnans missbruk.

av

I länsrätten förekommer ett slagsmål rör tvister mellan enskilda och det är

som mål enligt 21 kap. föräldrabalken FB verkställighet domar och beslut

om av

vårdnad eller umgänge Av bestämmelsena i 21 kap. FB följer att länsom m.m.

första instans ansökan vårdnadshavare eller umgängesförälder rätt som av skall besluta att genomföra vad allmän domstol tingsrätt i första instans bestämt

föräldrarna skall vårdnadshavare och när förälder inte om vem av som vara en har vårdnaden, i vilken omfattning den förälderna skall umgås med barnet.

Det har senare år i riksdagsuttalanden allt starkare betonats att föräldrar har ett gemensamt för sina barn och att det är väsentlig betydelse för

ansvar av barnens trygghet under uppväxten att de har goda och nära relationer till båda sina föräldrar. Lagutskottet har särskilt framhållit att det är angeläget att föräld-

kan handla i anda samförstånd och omtanke barnet, även rarna en av om om föräldrarna inte lever tillsammans betänkande 1990/91:LU13. Dessa tankar ligger till grund för den reform FB:s regler trätt i kraft den 1 1991.

av som mars Genom de reglerna har ett större lagts föräldrarna att själva kom-

nya ansvar

överens hur vårdnads- och umgängesfrågorna skall lösas. Till föräldrarma om

hjälp skall varje kommun kunna erbjuda samarbetssamtal. nas

I stor utsträckning kan föräldrar samarbetssamtalet komma överens

genom om

Familjer I uppbro l04

å

hur ansvaret för barnen skall fördelas mellan dem. I ett antal fall kan inte

man hålla träffade överenskommelser och följa vad allmän domstol

grundval av samarbetssamtalet har bestämt vårdanden eller umgänget. Vanligast är

om att umgänget inte fungerar. Umgängesföräldern ansöker då hos länsrätten

om att tingsrättens dom skall verkställas.

Efter första skriftväxling ansökan med den förälder är motpart, för-

en av som ordas regel tjänsteman inom socialtjänsten att medlare mellan

som en vara föräldrarna. Avsikten med uppdraget är att umgänge skall kunna ske frivil-

väg. Medlaren besöker båda föräldrarna i deras hem och samtalar med dem. Viktigt är att medlaren kan prata med det barn umgänget gäller. Medlaren

som lämnar sedan en skriftlig redogörelse för sin umgängesfrågan och

syn om hinder finns mot verkställighet, exempelvis det finns risk inte är ringa

om som för att barnet kan ta skada eller det är uppenbart att förhållandena ändrats

om sedan tingsrättens beslut att umgänget bör prövas

nytt.

Det kan här sägasatt det ofta är svårt att tag i medlare. Till skillnad från

en vad som gäller om kommuns skyldighet att erbjuda föräldar samarbetssamtal 12 § socialtjänstlagen, finns inte någon motsvarande skyldighet när det gäl-

a ler att anordna medling i mål verkställighet. Detta är brist och försvårar

om en målens handläggning.

När FB-målet kommit till det stadiet att muntlig förhandling hålls, jag min

ser roll något konfliktlösare. Förhandlingarna handlar mycket oenig-

som av om het och skiljaktigheter. Naturligtvis måste sådana fakta komma fram, vad

men

brukar ge öppningar till acceptabla lösningar är när det i målet går att ta som fram faktorer förenar föräldrarena och höra efter hur de vill beskriva när

som ett umgänge fungerar ett bra sätt. I föräldraansvaret, det är beskrivet i

som bl.a. lagutskottets ovannämnda betänkande, ligger krav föräldrarna

ett att måste anstränga sig att mobilisera sina att de kan lyfta barnens behov

resurser

sina konflikter. En hel del fantasi och inlevelse krävs från domarens sida ut ur för att detta skall lyckas.

Vad punkt särskilt har slagit mig i FB:s bestämmelser, utgår från

som en som att det är barnets behov av goda och nära relationer med båda sina föräldrar, är att det i FB saknas rättsmedel för barnet vårdnadshavare till stånd

att genom ett umgänge med bortovarande förälder. Hur gärna barnet än vill och hur be-

ston hovet än är för barnet att ha kontakt med bortovarande förälder kan detta inte

en lösas rättsligt. Rätten till umgänge kan rättsligt endast påkallas umgängesrätts-

av förälder. Jaganser att ett i FB konsekvent genomfört föräldraansvar utifrån barns bästa borde någon lösning också denna fråga.

rymma av

Bengt Almeböck Chefsrådman, Länsrätten i Malmöhus län.

I 05 Familjer / uppbro

6 I skilsmössons spår

Hur fungerar

det ekonomiska

regelsysfemet

a

inledning

Det ekonomiska bidragssystemet har sedan hearingen genomfördes varit föremål för olika reformförslag. Några dessahar särskilt berört familjeekonomin

av i familjer lever åtskilda.

som

Underhållsbidragsutredningen presenterade våren 1995 sitt betänkande Under-

bållsbidrag och bidragnfirskott SOU 1995:26. Regeringen har därefter, grund-

departementspromemoria från Socialdepartementet, Ds 1996:2, val av en behandlat frågan bidragsförskott med förtur. I propositionen Pr0p.1995/

om 96208. Uruierbâllsstödtill bam till särlevandeföråldrad föreslås att bidragsförskottet ersätts underhållsstöd i form ett fast krontalsbelopp oförändrat i

av ett av förhållande till 1994 års underhållsbidrag till barn föräldrar inte lever till-

vars

Återbetalningsskyldighet föreslås föreligga med en viss procent av sammans. bruttoinkomsten för den förälder inte bor tillsammans med barnet. Återbe-

som

talningsskyldigheten bli omprövad årligen mot den senast tillgängliga

avses taxeringen. Propositionen behandlas i Riksdagen hösten 1996.

Övriga frågor behandlades Underhållsstödsutredningen, bl.a. reglerna

som av för underhållsbidrag, vid ett tillfälle.

tas upp senare

De förändringar i övrigt genomförts i det ekonomiska bidragssystemet, i

som besparings- och effektiviseringssyfte, efter förslag från Bostadsbidragsutredning-

Bostadsbidragen efektivare inkomstprövning SOU 1995:133,har varit en - - av

generell och inte inneburit några större specifika förändringar själva mer art av regelsystemet för familjer lever åtskilt. Nämnas kan dock att vissa

gruppen som smärre förändringar beslutats i bestämmelserna för bostadsbidrag för umgängesrättsföräldrar.

Red. anm.

109 /sk//smässans spår

Barbro Dun ér

Ekonomiskt stöd riII barnfamiljer

Bidrogsförskoff BDF

Bidragsförskott kan till föräldrar med barn har flyttat isär den

ges som om underhållsskyldige föräldern inte betalar eller bara lågt bidrag. Bidraget kan

ger ett

till den månad barnet fyller 18 år. Det finns även ett förlängt bidragsförskott ges

lämnas till de barn studerar gymnasienivå. Det längst till juni som som ges det år barnet fyller 20 år.

Beloppet bestäms i basbeloppet och är 40% förälder är under-

procent av om en hållsskyldig och 2x40°/o båda föräldrarna är underhållsskyldiga. 1992 be-

om var loppet 1 123 kri månaden och 1993 är det 1 147 kr i månaden. Kostnaderna för detta täcks i första hand den underhållsskyldiga Det fattas täcks

av som av allmänna medel. Antalet barn omfattas detta har naturligtvis varierat.

som av Under år när antalet barn i åldern 0-17 år har ökat har också antal bi-

senare dragsförskott ökat. I december 1992 det 279 000 barn fick bidragsförskott

var som i åldersgruppen. I juni 1993 hade det ökat till 285 000 barn. I relation till totala antalet barn i åldern 0-17 har antalet BDF-barn legat ganska konstant kring 14% mellan 1984och 1992vilket framgår diagram De sistaåret har det ökat

av något och andelen har börjat närma sig 15% 14,6°/o. Det skulle betyda att fler barn får bidragsförskott även att fler familjer De s.k. BDF-bar-

men separerar.

279 000, utgör ungefär 49% de barn inte bor med båda sina föräldnen, av som

I de övriga familjerna sköts underhållet annat sätt och där behöver inte rar. försäkringskassan hjälpa till.

I tabellen visasutbetalningar och inbetalningar bidragsförskott 1982-1992 och

av

kostnaderna för bidragsförskott har ökat under perioden. Det där framgår att

har ökat det debiteras de underhållsskyldiga har legat sombetalas ut men som mellan 34 och 38%, och resten täcks alltså allmänna medel. Av det debite-

av rade beloppet är det inbetalda beloppet ganska högt. Förmågan att betala har legat kring drygt 90% har minskat. Den 94% 1991, 1992sjönk den

men var men till 88%. Det tyder också att det har blivit kärvare, familjen har sämre ekonomi, det är svårare stå för kostnaderna. I diagram 2 visas utgifterna omräk-

att nade till 1992 års priser. Där framgår att den del täcks allmänna medel

som av i har blivit större. Den mindre delen, underhållsskyldiga står för, har varit

som ganska konstant.

Det intressant studera de familjer får bidragsförskott. RFV har

vore att som tidigare haft statistik det f.n. finns inget statistikregister. I framtiden

men kommer det finnas sådant register. uppgifterna finns redovisade

att ett De senaste

l l l /sk/Zcmässansspår

ä

t.o.m. 1986. Där framgår att i gruppen vårdnadshavare kvinnornas andel

var av antal vårdnadshavare väldigt hög mellan 1978 och den minska-

1986 även om de något, från 90% till 87%, alltså män. I underhållsskyldi-

resten var gruppen gavar fördelningen kön den motsatta, dvs. majoriteten män. Det är möjligt

var att det har förändrats något jämför med i dag, förmodligen

om man men är

förändringen inte stor. Vad beträffar åldersfördelningen hos underhållsskyl-

diga och vårdnadshavare de flesta i åldern 30-39 år i båda

var grupperna.

Barbro Dunér Utredare, Statistikenheten, Riksförsäkringsverket

Diagram 1: Bidragsförskott

1980-1992, procentuell andel barn med BDF av samtliga barn i åldern 0-17 år. December

Andel barn %

A

O I I I I I l I I l l I I

1980 81 82 83 84 85 86

/ sk/Zsmássansspår l 12

Underhállsbidragetkan iblandvara högreän BDF-niván.l dessafall har hela bidraget

medräknats.

Tabell: Bidragsförskott 1980-1992, utbetalningar och inbetalningar

Diagram 2: Bidragsförskott 1980-1992, finansiering omräknat i 1992 års priser Mkr 4000 3500 3000

.. 2500 2 000 1 500 1 000

Underhâllsskyldiga

81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 9192

i 13 /ski/smässans spår

Eva Edsfröm-Fo/s

Samhällets marginalgrupper

några kommentarer

-

Inledningsvis vill jag varför Statskontoret varken är forskare presentera som eller praktiker uttalar sig i sammanhang detta. Statskontoret är statlig ett som en myndighet, stabsmyndighet bl.a. utför utredningar regeringens uppdrag. en som

Bakgrunden är att under hösten 1992 fick ett uppdrag av Finansdepartementet

innehöll beställning till att utveckla metod för sektorövergripande som en oss en

analyser.Metoden skulle systematiskt uppbyggt hjälpmedel för regerings-

vara ett kansliets tjänstemän att överblick och information om sektorövergripande

frågor och problem kan behöva uppmärksammas i t.ex. budgetsammanhang.

som

Statskontoret orde inom för detta uppdrag tre fallstudier olika karaktär ramen av för både utveckla och pröva metoden. En dessafallstudier belyste samatt av

hällets marginalgrupper där gjorde fördjupning inom ett delområde

en som avsågensamståendeföräldrar. De andra studierna gjordesinom områdena kriminalpolitik och glesbygdspolitik. Det är våra erfarenheter från studien samhällets om

marginalgrupper ligger till grund för detta anförande.

som

Upplöggning, avgränsning m.m.

Samhällets marginalgrupper är inte ett entydigt, väldefinierat begrepp och därmed inte heller enhetligt politikområde. I denna fallstudie har det därför ett varit nödvändigt för självadefiniera begreppet.För våra syften med studien ossatt valdes definition innebar i hög grad och olika sätt en som att personer som är beroende samhällets stöd och i sin livsföring kan betecknas som av omsorg marginalgrupp. De områden vi här studerat är arbetslösa, ensamstående en föräldrar, förtidspensionärer, missbrukare och psykiskt störda personer. Inom dessa har vi belyst helheter definitionen vi använt innebär att att grupper men det inom bara är de är i hög grad beroende stödet som betecknas gruppen som av marginalgrupp. Det är kort sagt inte alla ensamstående föräldrar hör som som hit den har det besvärligt, detsamma gäller för övriga utan grupp som mest delstudier.

Beskrivningsmodellen för sektorövergripande studier

Ett mål för Statskontorets arbete för Finansdepartementet att ta fram en var metod enkelt och systematiskt sätt kan göra analyser hela politiksom ett av områden och därigenom underlag för beslut förändringar och förbättra om

l l5 lsk/Ysmässansspår

å

resultatstyrningen. Avsikten med studien inte komma med förslag till var att förändringar i de konkreta fallstudierna. Metoden fick sin form i den s.k. be-

skrivningsmodellen. Metoden utvecklades parallellt med vår fallstudie, bl.a.

grundval erfarenheterna från vår studie. De delstudier ingick i vår fallav som studie följer alla form, nämligen denna: samma

En allmän beskrivning området sådant, hur området fram, av som t.ex. växt hur många som omfattas, vilken omfattning det har och vilka åtgärder som

definitionsmässigt kan räknas dit.

Vilka mål kan identifieras för politikområdet

Vilka aktörer, åtgärder och kostnader finns inom området

Vilka styrmedel finns för området

Går det att mäta några resultat och effekter den förda politiken av

Sammanfattande analys.

För delområdet ensamstående föräldrar gjordes fördjupad en studie och det är främst den bild vi får fram denna och de generella slutsatserna för genom mer hela fallstudien jag här vill förmedla. som

Ensamstående föräldrar

Gruppen ensamstående föräldrar idag är heterogen än tidigare och innehålmer ler såväl mindre antal välbärgade individer med goda sociala kontakter ett som många mödrar med låg utbildning, låg inkomst och dålig förankring arbetsunga marknaden. Dessa mödrar har dessutom dåligt självförtroende, inte sällan unga missbruksproblem samt svårigheter med myndighetskontakter och socialt umgänge överhuvudtaget. Vid tiden för tillkomsten olika samhällsstöd dock av var gruppen mer homogen och hade likartade behov ekonomiska och sociala skäl. av Andelen barn inte lever med båda sina biologiska föräldrar har som samman stadigt ökat 1985 uppgick andelen till 13°/o alla barn eller 235 000. av

Olika faktorer idag, sociala och ekonomiska, identifierar således en grupp ensamstående föräldrar oftare än andra föräldrar är i behov vård och som av stöd i olika former. I vår fallstudie intresserar för denna, den oss mest utsatta gruppen. Kännetecknande för vår ensamstående föräldrar är de har grupp att ringa eller ingen kontakt eller stöd från den andre biologiska föräldern.

Andra kännetecken för ensamstående föräldrar helhet är sämre ekonomiska som

förutsättningar genom att

hushållet endast har förvärvsinkomst - en 85% av vårdnadshavarna är kvinnor med förhållandevis låga inkomster -

/ sk/Ysmässansspår l 16

de har sämre valmöjligheter rörande förvärvsarbete barnomsorgsskäl - av de har lägre tillgång till materiella exempelvis fritidshus resurser de har sämre likviditet

hushållet oftare uppbär socialbidrag

Föräldrarna har mindre tid för sina barn än andra föräldrar eftersom de i högre

grad arbetar heltid och får för inköp och hemarbete. ensamma svara

Beträffande socialbidragsberoende är det värt att påpeka att det finns två olika

tendenser för denna Antingen är det kort bidragsperiod i samband med grupp. en separationen i avvaktan bidragsförskott och andra förhållanden som hör

med det i situationen. När den har stabiliserats upphör bidragstasamman nya gandet. För andra föräldrar finns bilden svårigheter att erhålla ett heltidsarbete av eller arbete överhuvudtaget. Föräldern blir därigenom bidragsberoende för

längre tid och har problem och incitament att ta sig detta förhållande. stora ur I denna märks med kort eller ingen samboendetid, dels äldre grupp unga mammor kvinnor med dålig förankring arbetsmarknaden.

Bland de övergripande målen för familjepolitiken ingår att särskilt stöd skall

lämnas till vårdnadshavare och barnomsorgen skall utformas ensamma att den stöd till föräldrar förena förvärvsarbete och studier med vård och att ger att för barn. Målformuleringarna indikerar att ensamstående föräldrar är ansvar stödberoende bland andra preciserar inte dessa föräldrars stöden grupp men

behov ytterligare.

Vår analys aktörer konstaterade ensamstående föräldrar utnyttjar olika forav att samhällsstöd i högre gradän andra föräldrar. Gemensamt för de redovisade mer av aktörerna är dock ingen arbetar enbart för denna målgrupp. Försäkringsatt kassan har för betala rätt bidrag i rätt tid, grovt sett. Arbetsföransvar att ut medlingen kan arbjuda olika former arbetsmarknadspolitiska stödformer av saknar möjligheter lösa barntillsynen för den ensamstående föräldern men att erbjudandena kan utnyttjas. Kommunen har det övergripande ansvaret för att alla medborgare disponerar endast över socialbidragen ekonomisk men som stödform. Ingen aktör har ett helhetsansvar vilket kan leda till suboptimereringar

bristande samverkan och oklara gränssnitt mellan olika aktörers befogengenom het. En viktig iakttagelse är aktörerna saknar incitament för att t.ex. minska att bidragsberoende, vinsterna sådan åtgärd tas hem någon annan ett av en av aktör.

De ekonomiska stödformerna idag är både generella och behovsprövade slag av och överhuvudtaget kan samhällets stöd till ensamstående föräldrar sägas att uttalat främst handlar ekonomiska stödåtgärder. Stöden kan sägas mer om

uppfylla de grundläggande behoven fördelningseffekten kan utvecklas

men ytterligare vi. T.ex. finns det idag ingen koppling mellan bidragets storanser lek vad gäller bidragsförskott och vårdnadshavarens behov trots att förslag om ändring i denna riktning väckts. Utformningen grundstödet riskerar också av

l l7 /sk/smässans spår

ä

att konservera ett bidragsberoende och bidrar inte aktivt till individen

att ge incitament till att förändra sin situation. Behoven stöd är och

av sammansatta involverar många gånger flera aktörer befogenheter och medelstillgång

men är inte alltid i paritet.

Målen är oftast mycket generella och övergripande och sällan uttryckta i resultat-

mått. Som följd detta försvåras all relevant utvärdering måluppfyllelsen.

en av av Detta gäller generellt för hela området marginalgrupper.

Vår bedömning är möjligheten nå effekt olika stödåtgärder för de

att att av ensamstående föräldrar vi definierar marginalgrupp skulle öka de

som som om ekonomiska bidragen kombineras med selektiva individuella insatser. Samhällets

stöd borde koncentreras till de behöver det och utformas

mer grupper som mest så att de motiverar individen själv för och påverka sin situation.

att ta ansvar Detta skulle kunna ske social arbetsträning, etablering nätverk med

genom av likasinnade för utbyte tjänster och möjligheter stödja varandra. En tänkbar

av att modell skulle kunna att med komplex problembild tilldelas

vara personer en stödperson knuten till socialtjänsten skulle kunna befogenheter

som ges att samlat till individens behov och köpa tjänster andra aktörer. Härigenom

se av skulle det kunna bli möjligt att komma bort från de nackdelar finns med

som det splittrade mellan exempelvis försäkringskassan, arbetsförmedlingen

ansvaret och kommunen.

Evo Edström-Fors

Organisationsdirektör, Statskontoret

/ sk/lsmässansspår l l 3

Eva Olsson

Hur fungerar det ekonomiska bidragssysiemef

om regelsystemens utformning och konsekvenser för barn och föräldrar

I skilsmässans spår följer vanligtvis ekonomiska problem i kombination med konsekvenser av psykosocial natur.

splittrade familjer blir i allt större omfattning involverade samhällets bidragssystem.i Behovet ekonomiskt stöd, även andra anledningar, t.ex. svårigheter att

av men komma överens,föranleder många söka sig i systemet. Bidragsförskott ofta

att ses

enbart ett ekonomiskt stöd. Det omfattande regelverket i det komplexa systesom

betyder emellertid att situationen för parterna blir komplicerad än så. met mer

Som samhällsföreteelse utgör familjesplittring/underhållsskyldighet ett icke

obetydligt fenomen. Det sätt vilket bidragsskyldiga föräldrar reagerar i samhällssystemet kan indikation hur de i andra samhällsfunktio-

ge en om reagerar

exempelvis arbete, socialt Konsekvenser kan även ner, engagemang m.m. härledas i ekonomiska problem samt medicinska följder.

Underhållsskyldiga består till största delen av män pappor.

-

Det ekonomiska bidragssysfemet

Bidragsförskott är sedan 1937 samhällets stödformer till barn vars föräld-

en av

inte lever tillsammans. Syftet med bidraget i början att skapa ett grundrar var skydd till ogifta och frånskilda mödrar.

Bidraget utbetalades förskottsvis och motsvarade det underhållsbidrag som fastställdes i dom eller avtal, begränsades till vissa generella maximibe-

men lopp. 1956 ändrades lagen till att omfatta även fäder.

Möjligheten till utfyllnadsbidrag infördes 1957 i syfte att fylla ut bristande förmåga hos den underhållsskyldige föräldern. Utfyllnaden betraktades ett

som samhällsstöd för föräldern skulle kunna täcka sin del barnets ekonomis-

att av ka behov. Reglerna för eftergift återkravsskuld till början restriktivt

av var en utformade.

Dagens system

Bidragsförskott är enligt gällandelagstiftning stöd till barn bor tillsammans

ett som med bara den sina föräldrar och har rätt till underhållsbidrag från den

ena av

l 19 /sk/Ysmässansspår

ä

andra föräldern. Stödet är utformat garanti för barnet varje månad

som en att får ett belopp motsvarande 0,4 basbelopp år, f.n. 1 147 kronor månad.

per per

Bidragsförskott kan beviljas efter ansökan hos försäkringskassan. Det är således inte rättighet och bör heller inte betraktas "allmänt separationsstöd.

en som ett

Prövning rätten sker utifrån bidragsförskottslagen. Försäkringskassan har även

av att avgöra skäligheten fastställti underhållsbidrag. Bidragsförskottet är behovsprövat. Rätt till bidragsförskott kvarstår tills barnet fyllt 18år. Om barnet studerar kan förlängt bidragsförskott utbetalas t.o.m. juni månad det barnet fyller 20 år.

Utgifterna för samhällsstödet finanseras statsmedel för den del inte

genom som betalas underhållsskyldiga. Bidraget förskotterar och/ eller fyller under-

av ut hållsbidrag i sig är privaträttslig skyldighet för förälder betala till

som en en att sitt barn han eller hon inte bor tillsammans med.

som

Bidragsförskott består två sinsemellan olika delar:

av

Förskottsdelen motsvarar fastställt underhållsbidrag till 0,4 basbelopp - upp

år. Förskottet kan betalas ut förutsättningarna för övrigt är uppfyll-

per om

da i de fall underhållsbidraget inte betalas direkt till barnet eller detta fast-

om

ställs till ett lägre belopp än 0,4 basbelopp.

Utfyllnadsdelen utgör det tillskott samhället lämnar till underhållsbidrag - ett

som är lägre än 0,4 basbelopp år för att barnet skall bidrag

per garanteras den nivån. Den delen skall inte återkrävas utan utgör ett rent samhällsstöd.

Lagstiftningen ifråga samhällsstödet är beroende samordning mellan

om av en

bidragsförskottslagen och föräldrabalken. Den bidragsskyldige respektive den

bidragsberättigade föräldern samverkar i s.k. tvåpartsförhållanden. Regelsystemet beträffande bidragsförskott är dessutom organiserat omkring rad angränsan-

en de lagområden. När bidragsförskott beviljas inträder samhället i barnets

rätt att utkräva underhållsbidrag. Den underhållsskyldige blir därmed betalningsskyldig till försäkringskassan i stället för till barnet.

Ifråga krav återbetalning underhållsbidraget ärverksamheten uppbyggd

om av

kontakter med rad sociala myndigheter förutom deunderhållsskyldiga själva. av en

Inbetalas inte underhållsbidraget överlämnas ärendet till kronofogdemyndigheten.

Vid debitering underhållsbidraget tas ingen avgift Uppkommen skuld är

av ut. inte räntebelagd. Skuld äldre än tre år preskriberas. Möjlighet till återkravseftergift av underhållsskuld finns efter särskild ansökan. Efter försäkringskassans

utredning beslutas sådana ärenden socialförsäkringsnämnd.

av

Regler om underhöllsskyldighet mo born

Föräldrar har Villkorlig skyldighet att bidraga till barnets underhåll efter vad

som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade förmåga. För-

/ sk/kmässans spår lZO

ä

älder inte varaktigt bor tillsammans med barnet skall fullgöra sin del under-

som av hållsskyldigheten genom att betala fastställt underhållsbidrag till barnet.

Underhållsskyldighet för föräldrarna gäller tills barnet fyllt 18 och barnet

om fortfarande studerar intill 21 år. Gällande regler hänförs till föräldrabalken från

1949. Riksdagen antog 1978 ny lagstiftning beträffande underhållsskyldighet

mot barn och frånskilda Reglerna började tillämpas 1juli 1979.

m.m.

Det primära syftet med de ändrade reglerna var att lätta bördan för underhållsskyldiga med ekonomi. Föräldrarnas underhållsskyldighet betecknades

svag därmed inte ovillkorlig utan beroende ekonomisk förmåga.

som av

I föräldrabalken tillkom regler som innebar att endast det överskott föräld-

av en

ekonomiska förmåga återstår sedan föräldern fått förbehålla sig medel ers som för och ivissa fall övriga familjemedlemmars levnadskostnader kan i

egna tas anspråk för underhållsbidrag. Barnets behov kom därmed att sekundär betyd-

en else i förhållande till föräldrarnas, i synnerhet den underhållsskyldiges, behov.

Reglerna för beräkning underhållsbidrag kan innebära bl.a. att högre in-

av en komst hos vårdnadshavaren än hos den bidragsskyldige ett lägre underhålls-

ger bidrag än vad kan erläggas,vilket högre sarnhällskostnader.

som genererar

1978 års reform inriktad att förbättra situationen för de bidragsskyldiga

var föräldrarna. I propositionen 1978/ 79:12 anfördes samtidigt måste

att man försöka undvika att åtgärderna gick ut över barnen och vårdnadshavaren och att utväg kunde vara att samhället tog sig betydligt större del underhålls-

en av kostnaderna än vad tidigare varit fallet.

som

Vidare anfördes att åtgärderna inte torde leda till någon sammantaget större ekonomisk belastning för stat och kommun. Man måste enligt utredarna räkna med de samhälleliga vinster kan följa reform syftar till att ris-

som av en som kerna för social utslagning för underhållsskyldiga med särskilt svåra problem minskar och i övrigt anpassa underhållsskyldigheten efter den ekonomiska

förmågan. Beträffande beräkningsmetoden för underhållsbidrag fanns också

skäl till att eftersträva en mer enhetlig bedömning rättssäkerheten eftersom

av flera medverkar vid fastställande underhållsbidrag: allmänna domsto-

organ av lar, advokatbyråer, kommunernas familjerätter med rätt att väcka talan

om underhållsbidrag inför domstol, samt försäkringskassan.

Försäkringskassan har därmed fått central roll i kontakten med övriga

en samhällsorgan. Det är nödvändigt att tjänstemännen besitter kunskap i familj erätt, socialrätt och förvaltningsrätt för att tillsammans med övriga myndigheter handlägga ärenden korrekt. Båda parter i ett bidragsförskottsär-

gemensamma

ende kräver ett professionellt förhållningssätt av försäkringskassans handläg-

då de genomgår den traumatiska förändringen i sina liv skilsmässa gare som en kan vara.

l2l /sk/Ysmässansspår

å

Konsekvenser för born och föräldrar

En grunderna i 1978/79 årsproposition underhåll till barn förbättra

av om var att situationen för de bidragsskyldiga föräldrarna såväl ekonomiskt socialt,

som

det sättet att en större del av ansvaret än tidigare skulle komma att övertas

samhället. av

Ivilken mån ett beslut om bidragsförskott kan upplevas ogynnsamt för den

som

underhållsskyldige är oklart. Underhållsbidraget betalas sådant falli inte längre

till den andre föräldern personligen utan i stället till försäkringskassan samhället. Det ekonomiska ansvaret för barnet får då betydelse eftersom

en annan ansvaret för barnet övertas samhället och den underhållsskyldige blir

av ansvarig gentemot samhället.

I svensk forskning omkring skilsmässor har fr.a. Hans Hallberg kunnat konstatera att samband finns mellan försämrat hälsotillstånd, alkoholmissbruk m.fl. riskfaktorer och skilsmässor. Männen framstår stora förlorare vid skils-

som mässor. Män har ofta, enligt forskare, sämre beredskap för separationer än kvinnor och förlorar mycket än kvinnor. Separationen kan bli utlösande faktor

mer en för ett självdestruktivt beteende och kan djupgående konsekvenser för alla inblandade.

Fadersrollen har successivt kommit att betyda för männen ökat

mer genom ett

och ett större ansvarstagande för barnen och får såsätt större engagemang betydelse för barnen. Den förälder som efter en separation inte lever tillsam-

med barnen eller har vårdnad tenderar att rubbas i sin roll mans ens gemensam

aktiv förälder konsekvens därav. Genom undersökningar gjorda som som en av Bente och Gunnar Öberg har konstaterats att kontakten mellan män och barn

i hög grad försämrats några år efter en skilsmässa.

Erfarenheter

Erfarenheter hur bidragsbetalande föräldrar framkommer dagligen i

av reagerar återkommande kontakter med dem. Reaktionerna gäller såväl den situatio-

egna

uppfattningen försäkringskassan. Okunnigheten regelsystemet nen som om om och hur den rätten och skyldigheten påverkas är påfallande stor.

egna

Samhället behöver på hur anderbållsskyldiga föräldrar mår och vilken

svar påverkan konstruktionen av gällande regelsystem bar idag.

Samlade erfarenheter familjesplittring sett den underhållsskyldiga föräld-

av ur erns synvinkel och av gjorda studier har gett upphov till relevanta frågeställning-

angående deras situation i samhället. Barnet förlorare ägnas ar som uppmärksamhet, vilket är helt relevant. Barnets välbefinnande är i hög grad avhängigt föräldrarnas situation. Ensamföräldrars situation har belysts i olika sammanhang, bl.a. i statliga utredningar. Underhållsskyldiga föräldrars förhållanden har däremot inte lyfts fram i någon väsentlig grad.

/sk/Ysmässansspår l

i Forskningsprojekt i Västernorrland

Ett forskningsprojekt har därför initierats vid försäkringskassani Västernorrland. Ett syfte är att hur underhållsskyldiga föräldrar upplever sin roll,

svar egen

känslomässigt respektive ekonomiskt före och efter separationen - -

personligt och ifråga om relationer till barnet. -

Ett annat syfte är att ta reda konstruktionen det existerande bidrags-

om av systemet i sig har någon betydelse ifråga om ansvarstagande och

engagemang i förhållande till sig själv, barnet och i förhållande till samhället utbetala-

som

underhållsbidrag. re av

Riksförsäkringsverket har anslagit medel till projektet. Pedagogiska institutio-

vid Stockholms universitet är knuten till projektet. Avsikten är att göra nen en

teoretisk analys och empirisk undersökning. Riksförsäkringsverkets regis-

en ter ligger till grund för analys befintliga data. Forskningsrapporten planeras

av kunna presenteras under oktober månad 1994.

Evo Olsson

FiLkand., Försäkringskassan, Härnösand

I 23 / skilsmässan: spår

An/fa W/cksfröm

Underhöllsbidrogs- och

bidrogsförskottsutredningen -93

ag är sekreterare i Underhållsbidrags- och bidragsförskottsutredningen -93

UBU -93. Utredningen, som ligger under Socialdepartementet, har just börjat sitt arbete och skall klar med det vid den här tiden nästa år. Särskild

vara utredare är lagmannen i Kammarrätten i Sundsvall Anna-Karin Lundin. Utred-

ningen har i uppdrag att överväga Vissafrågor underhållsbidrag och bidrags-

om förskott. Det är inte fråga att konstruera några helt endast

om nya system utan

punktvisa förändringar. Uppdraget kan delas in i olika områden. För det

om första gäller uppdraget vissa organisatoriska frågor.

Bakgrund

Som framgått av tidigare föredrag är de privaträttsliga reglerna om underhålls-

bidrag till barn och de offentligrättsliga reglerna bidragsförskott är

om - som

social förmån sammankopplade.

en -

Bidragsförskottethar två funktioner, dels en förskottsfunktion, dels utfyllnads-

en funktion. Förskottsfun/etionen innebär att det underhållsbidrag förälder

som en skall betala men inte betalar förskotteras samhället. Försäkringskassan

av betalar underhållsbidraget till barnet och övertar sedan barnets rätt till underhållsbidrag från den bidragsskyldige. Han eller hon skall så länge bidragsför-

skott utgår betala det fastställda underhållsbidraget till försäkringskassan i

stället för till barnet. Förskottsdelen kan aldrig överstiga det fastställda under-

hållsbidraget.

Utfyllnadsfunktionen är det stöd samhället lämnar till barn har låga

som underhållsbidrag eller inte något underhållsbidrag alls fastställt eftersom den

t.ex. bidragsskyldiga föräldern inte har förmåga att betala något bidrag. Samhällsstödet utgör mellanskillnaden mellan eventuellt underhållsbidrag och visst

ett i lagen angivet belopp, f.n. 1 147 kr/ mån. Detta belopp kan inte återkrävas

av

den bidragsskyldige föräldern.

Det staten kan återkräva den bidragsskyldiga föräldern när bidragsförskott läm-

av nats är alltså det underhållsbidrag som är fastställt. Försäkringskassan har därför ett intresse av att underhållsbidrag inte läggs en för låg nivå. Kassorna kan emellertid i dagi princip endast begränsadi omfattning och indirekt det finns vissa

spärregler i bidragsförskottssystemet för att förhindra missbruk påverka

- storleken av underhållsbidragen.

125 /ski/smässans spår

9 I övrigt är underhållsbidragens storlek i princip fråga mellan barnet och dess

en föräldrar. Det är de sluter avtal och det är de i eventuell

som som processar en rättegång.

Uppdraget

1 Utredningen skall undersöka om försäkringskassorna kan aktiv

ges en mera roll när underhållsbidrag till barn fastställs eller jämkas. I första hand skall

utredningen överväga lösning innebär att försäkringskassan, när bidrags-

en som förskott utgår, får ställning part vid avtal och rättegång underhållsbidrag.

av om På sätt skulle kassorna kunna aktivt och direkt i t.ex. och inte

agera en process

i dag allmänheti barnet. som genom

2 Utredningen skall också belysa i vilken utsträckning offentliga bör

organ

enskilda råd och hjälp med att räkna ut underhållsbidrag och träffa underge hållsavtal.

3 Det åligger i dag socialnämnderna att till att barn föräldrar inte är

se vars gifta med varandra tillförsäkras underhåll. Utredningen

skall överväga om socialnämnadernas skall ha kvar denna uppgift eller den bör flyttas över till

om något annat t.ex. de allmänna försäkringskassorna.

organ

Förutom dessa organisatoriska frågor gäller uppdraget underhållsbidrag.

1 Utredningen skall reglerna för hur underhållsbidrag bestäms

överväga om kan göras enklare och schablonmässiga än i dagutan att de bakomliggande

mera principerna rubbas. Nu gällande regler uppfattas ofta komplicerade.

som

2 Utredningen skall också pröva om de nuvarande förbehållsbeloppen för t.ex. bostadskostnader är rimliga eller de, vissa kritiker hävdat, är allt-

om som för generösa.

3 Utredningen skall vidare preskriptionstiden för underhålls-

överväga om bidrag bör förlängas. I dag preskriberas ett fastställt underhåll efter tre år.

En tredje del av uppdraget gäller bidragsförskott. Reglerna om bidragsförskott och reglerna underhållsbidrag är samordnade. Samordningen får del

om en olyckliga följder och det ingår i uppdraget att seöver hur de negativa verkning-

kan begränsas eller undanröjas. arna

1 En de oftast påtalade bristerna i dagenssystem är att bidragsförskott ut-

av fyllnadsbidrag kan utgå även till barn inte har behov det t.ex. grund

som av

inkomster eller grund att eller båda föräldrarna kan för av egna av en svara barnets försörjning. Har ett barn inkomster har det inte rätt till under-

stora egna hållsbidrag. Trots detta eller grund av detta får barnet fullt bidragsförskott. I dessafall kan t.ex. tänka sig att införa någon form spärregel.

man av

/sk//smässans spår l26

v

2 Den bidragsskyldiges eventuella skulder till det allmänna grund

av utgivna bidragsförskott är i dag inte belagda med ränta. Inte heller sker någon skulduppräkning med hänsyn till inflation. Det ligger alltså nära till hands

att

underhållsskyldig prioriterar andra skulder framför betalning underhållsen av bidrag.

Utredningen ska överväga återkravsreglerna kan ändras det blir mindre

om att

förmånligt än i dagatt ha skuld till bidragsförskottssystemet. Avgiftsbeläggning

en

eller skulduppräkning kan möjliga lösningar.

vara

Uppdraget omfattar kartläggning de bidragsskyldigas ekonomiska

även en av situation. Reglerna underhåll ändrades reform 1979. Ett huvud-

om genom en av syftena med reformen att lindra bördorna för underhållsskyldiga med

var svag ekonomi. Reformen har kritiserats för att den genomfördes beslutsunder-

trots att laget bristfälligt bl.a. vad gällde de underhållsskyldigas situation. Även i dag

var vet man ganska lite situationen för de bidragsskyldiga.

om

Utredningen har därför i uppdrag belysa deunderhållsskyldigas ekonomiska

att situation. I den delen har utredningen inlett samarbete med Statistiska

ett centralbyrån och kontakter har också tagits med Eva Olsson från försäkringskas-

i Härnösand i ett projekt skall beskriva situationen för de bidragssan som skyldiga i Västernorrland.

Utredningen skall även praxis i underhållsmål. Det hävdas ofta praxis

se att i underhållsmål varierar och det ingår i uppdraget att kartlägga ivilken omfattning och vilket sätt praxis skiljer sig åt.

Slutligen gäller uppdraget umgängesresor. Efter skilsmässa/ separation inträffar

en det ofta att barnet och föräldrarna inte bor De

en av samma ort. resor som är förknippade med umgänget kan kostsamma och leda till umgänget

vara att minskar eller helt upphör.

I dag finns det inte någon författningsbestämmelse reglerar föräldrarnas

som inbördes för umgängeskostnader. Domstolarna kan i umgängesmål i vissa

ansvar undantagsfall föreskriva hur kostnaderna skall fördelas. Det ingår i utredningens uppdrag att överväga reglerna underhåll kan utformas för

om om att ansvaret umgängeskostnader fördelas mellan föräldrarna.

Anita Wickström Hovrättsassessor, Justitiedepartementet

5 6°9 l27 / sk/Ysmâssansspår

I skilsmössans spår

Vad händer i

fomiljeekonomin

P/a Nilsson

ör inte oIH

Pengar

Jag har jobbat tio år som familjeekonom, och de tio åren dessförinnan arbetade jag skolkurator. Jag kom då väldigti stor utsträckning i kontakt med barn

som i samband med skilsmässa.

Jag har precis kommit ut med bok heter Pengar är inte allt, jag

en ny som men tar tillbaka redan i förordet de betyder väldigt mycket. Det är bok där jag

- en låter 14 familjer skildra sin situation, utifrån ett ekonomiskt perspektiv,

men också vad det har för betydelse för relationer och mycket annat. När jag började Skolkurator underskattade jag ekonomins betydelse. Jag tyckte att

som relationerna ändå var det som var det mest väsentliga, hur man hade det ihop med

Men jag fick lära mig att bekymren för ekonomin verkligen är involvevarann. rade i de trassliga relationerna. Vad kommer först och vad kommer

som som sedan det kan väl egentligen kvitta.

-

Den familjen jag berättade i min bok, lärde jag faktiskt känna under min

ena om tid skolkurator. Det handlar ensamstående vårdnadshavare. Hon har

som om en två barn, hon har vårdnaden om båda när träffas, men pojken som går högstadiet vill väldigt gärna bo hos sin pappa, vilket han säger till alla utom till sin

Han vet att hon inte blir glad över att höra det. Efter tid flyttar egen mamma. en pojken till sin och då ekonomi. Innan hade vi inte alls

pappa, rasar mammans varit inne att det också kunde ha de konsekvenserna. Men hon hade fått underhållsbidrag för två barn, barnbidrag för två barn och bostadsbidrag. När

det barnet skulle bo hos henne och det andra hos kom de övernu ena pappan

om att de inte skulle betala underhållsbidrag till varandra. Hon tappade ett ens barnbidrag och bostadsbidraget minskade, och det fick faktiskt till följd att hon hade mycket svårt att bo kvar i den bostad hon hade.

familj jag berättar finns underhållsskyldig, I en annan som om en en pappa som skäms över att klaga över att han tycker ekonomin är bekymmersam. Han har svårt att ha råd med ett bra innehåll när han har umgänge med sina barn. Han tycker att han betalar ett högt underhållsbidrag, och att han själv har väldigt dåligt råd att göra saker tillsammans med barnen när de är hos honom. Samtidigt han alltså inte gillar att klaga över att det är det handlar

som pengar om.

När tittar ekonomin vid skilsmässor så tycker jag att måste skilja

man man

vad händer omedelbart, under övergångsperiod i samband med

som en skilsmässan, och hur det ut långsiktigt, när kommit över den här

ser man anpassningsperioden. I samband med skilsmässan ska man bygga upp två hem av ett och det kostar. Det är väldigt vanligt i dag att barnfamilj med sambo-

en

131 / ski/smässansspår

ä

ende föräldrar bor i småhus. Även före den ekonomiska krisen det svårt för

var en av föräldrarna att ha råd att bo kvar i huset och klara ekonomin efter skils-

mässan. Det vanligt att valde att sälja. Ofta fick kanske slant

var man man ut en när man sålde huset och kunde använda den till insats till bostadsrätt t.ex.

en Idag är det ännu svårare att klara ekonomin efter skilsmässan, den föräld-

om ern som har vårdnaden barnen bor kvar i huset. Det är inte heller lätt

om att lösa den ekonomiska situationen genom att sälja har man köpt vid fel tidpunkt

och huset har blivit mindre växt får idag inte några

man ut pengar som man kan använda för att skaffa bostad.

ny

Kanske kan det hända att det också räddar del från skilsmässa, är

en att man pass livegen när det gäller ekonomin. I många fall är det kanske inte bra, kanske i

något fall att det i längden visar sig kunde trassliga förhållanden.

att man reparera

Utifrån den statistik jag har tagit del åren, framför allt från SCB, när det

av genom gäller disponibel inkomst per person eller konsumtionsenhet det korrekt heter,

som brukar jag sammanfatta min bild hur det ut för ensamstående med barn,

av ser jämfört med samboende med barn, Av de siffrorna tycker jag att det verkar

som

ensamstående med ett barn, när de väl har kommit över omställningsperioom den, har det ungefär samboende med två barn. Ensamstående med två barn

som har det ungefär samboende med tre barn. Sedan slutar det, för ensamstå-

som ende med tre barn kan faktiskt ha det bättre än samboende med barn.

tre Om man ska sammanfatta stödet till ensamstående med barn är min bild

att

har ett relativt gott ekonomiskt stöd i Sverige i dag. Detta i form bostads-

av bidrag och bidragsförskottssystemet, som gör att barn växer med

som upp en förälder kan ha någotsånär likvärdiga ekonomiska levnadsvillkor barn

som som växer upp med båda sina föräldrar. Det är väl lite överdrivet att sägaså, för de

exempel som tas upp nedan visar ändå att det är ganska stor skillnad att leva

som ensamstående.

Anta att kvinnan tjänar 10 000 kr/ mån och 15 000. 1992 årssiffror När

mannen de bodde tillsammans i kärnfamiljen, förra året, och de hade betalt hyra 4 425

kr sägs genomsnittet för fyrarumslägenhet, betalat sina kostnader

som vara en för mat, kläder, tidning, telefon enligt konsumentverkets beräkningar, till

resor jobbet att åker kollektivt och också att barnomsorgen är betald. Då har

man de förra året kvar 4 500, Vilket många barnfamiljer använder till lägga

ca att ner mer pengar boendet. Dessutom har nästan alla samboende barnfamiljer bil,

vilket ganska stor det här överskottet går till. Dessutom skulle1993

en summa av årssiffror ha varit ungefär tusen kronor lägre, beroende krispaketen, höjda

skatter, höjda bensinpriser och höjd matmoms bl.a. Men de separerade följan-

om de år Då inträffar det att hon är vårdnadshavare med två barn får ungefär

som 800 kronor kvar när de nödvändigaste utgifterna är betalda. Den underhållsskyl-

dige har högre lön, 15 000 i månaden, har ungefär 1 400 kr kvar.

pappan som en

Sedan vad händer har träffat tjänar lika

ser som om mamman en ny man, som mycket som den första. Ifall hon flyttar ihop med honom, har de det bättre

/sk/Ysmässansspår l32

ställt än den ursprungliga familjen. Det är kanske inte konstigt, för den

nye mannen är inte underhållsskyldig till några barn.

Det brukar anmärkningsvärt är när underhållsbidraget är lägre

som vara mer

än bidragsförskottet, och de fall när t.o.m. underhållsbidraget kan sänkas i

samband med flyttar ihop med Ett ännu högre statligt

att mamman en ny partner. stöd utgår då, eftersom den statliga utfyllnadsdelen inom bidragsförskottets

ram blir högre. Då måste sägaatt det har inte den familjen större behov

man nya

än den ursprungliga kärnfamiljen hade. av

jag har räknat lite till i dag 1993 års siffror. Då valde jag räkna

att att mamman och pappan hade lika lön, vilket inte är vanligt. De tjänade 13 000 kr Räknat med metod innebär det kärnfamiljen idag har 1 255

var samma att

. kr kvar när de har betalt genomsnittlig hyra och konsumentverkets beräk-

en nade kostnader för vad det kostar att leva och till jobbet. Med de löner-

resorna

och 1255 kr kvar att ha råd med bil, det är rätt svårt. Det är kärv ekonomi. na - en Efter skilsmässan hamnar både vårdnadshavaren och den underhållsskyldige

i stort sett socialbidragsnivå.

Hur står det då till de har tre barn Fortfarande exempel när det gäller

om samma lönerna. De har 600 kr kvar när det nödvändigaste är betalt, iverkligheten

men har de bil som de lägger på. Såde drar utgifter för och

ner mer pengar ner mat mycket annat för att det att ihop. Efter skilsmässan betalar den underhållsskyldige allt vad han kan, och det är ändå underhållsbidrag är

pappan ett som

lägreän bidragsförskott naturligtvis, för tre barn, det utgår stor del bidrags-

en förskott eller utfyllnadsbidrag till vårdnadshavaren. Men här är det faktiskt så att bostadsbidraget plus tre bidragsförskott betyder förbättrad ekonomi för

en

och barnen, jämfört med när de bodde tillsammans med En mamman pappan.

förklaringarna är konstruktionen bostadsbidraget. av av

Disponibel inkomst

inkomst efter hyra,mat, kläder och andra nödvändigauppgifterenl. Konsumentverkets beräkningar, resor till arbetet samt barnomsorg

Kärnfamilj Ensamstående Pappa utan

mamma vårdnad 2-barnsfamilj 1992 Mannen tjänar 15 000 kr/mån Kvinnan 10 000 kr/mån ca 4 500 kr ca 800 kr ca 1 400 kr

2-barnsfamilj 1993 Mannen tjänar 13 000 kr/mån Kvinnan 13 000 ca 1 250 kr ca 25 kr ca 40 kr

3-barnsfami/j1993 Mannen tjänar 13 000 kr/mán Kvinnan 13 000 kr/mån ca 600 kr ca 800 kr ca 50 kr

OBS: Familjetyperna är jämförbara. De exempel som tas upp redovisas endast som illustration till texten. 1993 års siffror beräknas på en högre boendekostnad.

133 / sk/Ysmässansspår

6 Naturligtvis har det här med bidragsförskott 1 150 kr barn skattefritt

per mycket stor betydelse, det har också bostadsbidragets utformning. Jag

men tycker det är märkligt att har och inkomstgräns när prövar

man en samma man bostadsbidrag sig är eller två för det är väldigt svårt att

vare man en vuxna, bostadsbidrag för familjer när det finns två inkomster. Det är många gånger

att bråk ekonomin ligger bakom skilsmässa.Jagtycker att ska

om en nog man

tjäna lite det täcker de vanliga levnadskostnaderna för till

mer att en vuxen när prövar bostadsbidraget i det fallet.

man

Pio Nilsson Familjeekonom, TCO

/5k/75mä55an5spår l34

Irene A-K Andersson

underhållsskyldige och ensomföröldror

ESC-rapport från 1992Ds 1992:25 studerade jagoch docent Björn Gustafs- I en

budgetvillkoren efter skattereformen 1991. Budgetvillkoren är de incitason ment i skatte-, avgifts-, och transfereringssystemen människor möter, när

som de skall fatta beslut t.ex. arbetskraftsutbud, sparande och konsumtion. Vår

om

analys pekar på, att marginaleffekterna fortfarande är mycket höga för vissa

och nivåer bruttoinkomsten. Därigenom finns det starka incitament grupper av för dessafamiljer att undvika sådana tillstånd. Man bör t.ex. undvika att arbeta

heltid, är underhållsskyldig med låg lön. Vidare är det privatekono-

om man miskt dåligt lönsamt att arbeta för lågavlönade ensarnföräldrar med minst

mer två barn, och med ett barn, lönen är medelhög.

om

Samspeletmellan inkomstskatter och inkomstprövade bidrag gör att marginal-

effekterna kan höga utan att den ekonomiska standarden är det. I dagens

vara Sverige är det frågan ett tiotal transfereringar och avgifter för några sociala

om tjänster tillsammans 30 miljarder kronor årligen som kan ge upphov till

om

marginaleffekter. Vårt modellarbete omfattar förutom inkomstskattesystemet

även bostadsbidrag, barnomsorgstaxor, studiemedel, samt underhållsbidrag/

bidragsförskott. Kommunalskatten kan marginaleffekter 26-34%, den

ge

statliga inkomstsskatten 20%, bostadsbidragen 20%, daghemstaxorna

4-8% samt återbetalning den äldre typen studiemedel 20%, dvs. totalt

av av 90-102% i de intervaller där dessa effekter uppträder samtidigt.

Ett fem barn i Sverige lever inte i traditionell kärnfamilj. Vårdnadshava-

av en

dvs. den förälder barnet bor hos, är i regel berättigad till underhåll från ren, som den andre föräldern, den underhållsskyldige. I de allra flesta fall är vårdnadshavaren kvinna och den underhållsskyldige Ca 300 000 familjer mot-

en en man.

underhållsbidrag/bidragsförskott. De flesta är ensamstående med barn,

tar men ungefär en tredjedel av mottagarna är par med barn, dvs. vårdnadshavaren har

partner. De betalar underhållsbidrag är avsevärt färre, något under en ny som 200 000 familjer. Differensen gentemot antalet mottagare kan föras tillbaka

bidragsförskottet. Underhållsbidrag överföring mellan familjer grundad

är en

lagstiftning. Den förälder inte har vårdnaden barnet och inte heller

som om bor tillsammans med det skall betala underhåll.

Socialstyrelsens allmänna råd hur underhållsbidrag kan beräknas innebär,

om

barnens schablonmässigt beräknade behov stiger med deras ålder. Om den att

underhållsskyldiges inkomster överstiger förbehållsbeloppet för och

egna eventuellt hemmavarande barns behov, skall del överskottet betalas till vårdnads-

en av havaren. Underhållsbidragets storlek är också beroende vårdnadshavarens

av

135 i /sk/Ysmässansspår

inkomst. När inget eller litet underhållsbidrag betalas, erhåller vårdnadsett havaren istället bidragsförskott, vilket fungerar försäkring från den offentsom en liga sektorn. Om den underhållsskyldigesinkomst ärtillräckligt kan det stor, vara aktuellt för försäkringskassan återkräva det förskotterade underhållsbidraget. att

Vid splittring familjen beror skilsmässa eller separation tänker vi en av som oss här att det bildas två hushåll i stället för det gamla. Vi arbetsnya antar att tiden varierar och påverkar bruttoinkomstens storlek, vilken avläses den

horisontella axeln i figur 1och Förutom lön finns rad andra inkomstslag, en

t.ex. sjukpenning, föräldrapenning och arbetslöshetsersättning, också

som ett eller annat sätt har göra med individens förvärvsarbete. Dessa inkomster att likställs taxeringsmässigt med löner och även i vår analys.

På den vertikala axeln hur marginalskatten och de sammanlagda margiser naleffektena påverkas. Marginalskatten uttrycker hur inkomstskatten ändras

när inkomsten förändras. I det skattesystemet blev marginalskatten mindre nya

enhetlig än vad som ursprungligen föreslagits grundavdraget gjordes

genom att beroende inkomstens storlek. Med marginaleffekt hur mycket av menas av en liten inkomstökning avgår inkomstskatter, reducerade transfereringsom som ar och ökade avgifter för social service. Marginaleffekten är alltså minst lika stor som marginalskatten. Den ekonomiska standarden, eller disponibel inkomst, beräknas bruttoinkomsten plus genomsnittsutbytet, utbytet positivt, som om är dvs. transfereringarna är större än inkomstskatter och avgifter. Är genomsnitts-

utbytet däremot negativt, dras ställeti beloppet ifrån bruttoinkomsten. Genom-

snittsutbytet i bruttoinkomsten. anges procent av

Våra beräkningar hur marginaleffekterna påverkas underhållsbidragsregav av lerna förutsätter att underhållsbidraget automatiskt justeras vid förändringar av

såväl den underhållsskyldiges den underhållsberättigades ekonomi.

som Många underhåll ändras i verkligheten högst sällan.

Vidare är underhållsbidraget beroende barnomsorgsavgiften, vilken i sin

av tur

beror underhållsbidraget. Båda ingår i beräkningsunderlaget för respektive

av storhet. Dessa delsystem är således endogena. I vår analys, har vi valt först att fastställa barnomsorgsavgiften vid inkomststeget 1 000 kr under den aktuella

inkomsten och därefter underhållsbidraget.

I figur 1återgå situationen för ärminst 29 skyldig betalaunderen person som att håll för ett barn är 9 gammalt. Vidare förutsätts vårdnadshavaren inte har som att någotöverskott, t.ex. grund att hon studerar. Vid bruttoinkomst 114 000, av en vilket för heltidsarbetande mycket låglön, blir underhållsbidraget en motsvarar en

till fullo betalningspliktigt. Därigenom blir marginaleffekten exceptionellt hög.

För högre inkomster underhållsbidraget inget tillskott till marginaleffekten. ger

Figuren modifieras vårdnadshavaren har högre inkomst. Underhållsbidragsom systemets tillskott blir aldrig lika högt, i gengäld sträcker det sig över men ett

/ skilsmässan: spår l36

X

H .n ä

m

h

.n m n n å

u u u x .w N ä

. N. . ... u .. .I .. .|| .IU I x -0 .u u m. .. ul u .n .u 3 o o

m.

137 /sk/kmässans spår

N % x p .

o.

H a H

. 8

ä å å

. 8

ä

. p

å s b

r % .n n n m å å ä

u u u x w N .

än a .., . ...

xxx

A N V N .. u . ... u .u :I n . ... ..u .I I . - I .u - u

o o o

/ sk//smässansspår 138

°

längre intervall. Marginaleffekterna för underhållsskyldiga, ensamstående utan hemmavarande barn liknar effekterna för barnlösa. Den tillkommande marginaleffekten ökar med antalet underhållsskyldiga barn, minskar med vårdmen nadshavarens överskott.

Ensamföräldrar och deras barn har generellt förhållandevis låg ekonomisk en standard. Till dem riktas därför olika former samhällsstöd. Många ensamav föräldrar är berättigade till bostadsbidrag och har därigenom förhållandevis

höga marginaleffekter. Härtill kan komma barnomsorgsavgifter samt att det

underhållsbidraget reduceras vid inkomstökningar. mottagna

De flesta ensamföräldrar har bara ett hemmavarande barn. Enligt en skattning SOU 1990:48 hade 111 000 ensamföräldrar barn, medan två barn fanns hos ett ensamföräldrar och eller flera barn hos 10 000 ensamföräldrar. Av 56 000 tre ensamföräldrarna hade 29% barn i förskoleåldern medan majoriteten enbart har

barn i åldern 7-18 år.

Marginaleffekter över 50 är aktuella för ensamföräldrar med ett barn procent i kommunal barnomsorg, bruttoinkomsten är lägst 100000 kronor, dvs. om som för alla heltidsarbetar eller arbetar lång deltid. I gott hela innästan som som tervallet mellan 151 000 kronor och 220 000 kronor är marginaleffekten över 70 Först när bostadsbidraget är helt avtrappat sjunker marginaleffekten procent. ned till 55 procent.

Situationen då ensamföräldern dessutom har hemmavarande skolbarn visas ett i figur Vid låga bruttoinkomster påverkar barnomsorgsavgiften inte marginaleffekten eftersom den täcks underhållsbidrag. Intervallet där ensamförav ålderns inkomst reducerar underhållsbidraget, före det att bidragsförskott utgår, är längre och effekten är här synnerligen hög. Avtrappade bostadsbidrag ger upphov till marginaleffekter inom ett större intervall.

Avslutande kommentar

Jag skall avslutningsvis nämna några synpunkter skatte-, avgifts- och bidragsi allmänhet och det rekommenderade sättet att beräkna underhållsbisystemet drag i synnerhet:

Trots vi i Sverige har haft obligatorisk särbeskattning arbetsinkomster att av sedan början 70-talet, drabbas fortfarande hushållstyper hårdast av samma av höga marginaleffekter. Strävan reducera dessa effekter förefaller inte ha att omfattat de Inkomstskattesystemet har upprepade gångvärst utsatta grupperna. reformerats, varvid marginalskatterna successivt har sänkts. De övriga er marginaleffekterna har emellertid lämnats orörda eller justerats ytterst lite.

Nya barns och försörjning prioriteras vid beräkning underen ev. ny partners av hållsbidrag. Studier, bilar nödvändiga för den underhållsskyldiges som anses

139 /sk/smässans spår

arbete, obetalda skulder osv. går också före skilsmässobarnens försörjning. Signalen i systemet är utan tvekan, att skilsmässobarnen är undantag.

satta

Dessutom är systemet för underhållsbidrag inkomstberoende. Upp till fyra vuxna personers ekonomi kan inblandad vid beräkning underhållsbi-

vara av drag och därtill barnens ekonomi, de har inkomster. Ett sådant sam-

om egna taxeringssystem, förväntar sig inte i Sverige 1990-talet. Om det så,

man är att bristande förmåga hos de biologiska föräldrarna komma

att överens om ekonomin är orsak till den familjesplittring vi kan iaktta i det svenska

en samhället idag, är det mycket olyckligt de ekonomiska beroendeförhållande-

att na dem emellan kvarstår efter separation. Har föräldrarna inte lyckats lösa

en dessa konflikter medan de lever tillsammans, är det föga sannolikt de

att ett smidigt sätt kommer överens barnens försörjning, när separationen väl

om är ett faktum. Förlorarna blir återigen skilsmässobarnen.

Irene A-K Andersson

Ek.dr., forskare vid Handelshögskolan i Göteborg

Noter till figur 1:

1 Den underhållsskyldigeUHS börjar betala inkomstskatt. 2 Brytpunkten för hushållet att börja betala inkomstskatt netto, dvs. genomsnittsut-

bytet 0 vid 46 000 kr. 3 Grundavdraget börjar trappas upp. 4 Bostadsbidraget börjar trappas av. 5 Maximalt grundavdrag. 6 Grundavdraget börjar trappas ner. 7 UHS börjar betala underhåll, varvid det fastställda underhållet paragr. 31 genast

uppgår till bidragsberättigat barns schablonbehov 16 760 kr taket, vilket är mer

än bidragsförskottet 12 880 kr 8 Uppskovet för återbetalning av gamla studiemedel börjar upphöra. 9 Uppskovet för återbetalning av gamla studiemedel upphör helt. 10 Bostadsbidraget helt avtrappat. 11 Grundavdraget helt nedtrappat

Noter till figur 2:

1 Underhållsbidragetblir större än bidragsförskottetredan vid inkomst på 6 000 kr.

en 2 vårdnadshavaren VSH börjar betala inkomstskatt. 3 Grundavdraget börjar trappas upp. 4 Bostadsbidraget börjar trappas av. 5 Maximalt grundavdrag 6 Grundavdraget börjar trappas ner. 7 VSH:s kvot Dänned minskar underhålletför UHS.underhållet bidragsförskottet

25 760 kr. 8 Underhållet Bidragsförskottet. 9 Uppskovet för återbetalning av gamla studiemedel börjar upphöra. 10 Brytpunkten för hushållet att börja betala inkomstskatt netto, dvs. genomsnitts-

utbytet 0 vid 174 000 kr. 11 Uppskovet för återbetalning av gamla studiemedel upphör helt. 12 Grundavdraget helt nedtrappat. 13 Bostadsbidraget helt avtrappat.

/ skilsmässan: spår l40

6 I skilsmössons spår

Löker sår

Tiden alla

Om hölsoutveckling och

hölso efter

psykisk

skilsmässan

Hans Hallberg

Frönskildo möns dödlighet

sjukvårdsperspektiv tycks skilsmässa negativa konsekvenser framför Ur ett allt för männens del. Frånskilda män har jämfört med gifta en betydande överdödlighet. För kvinnor är dessacivilståndsskillnader avsevärt mindre. Utvecklingen under 70- respektive 80-talet framgår nedanstående figur.

av

Döda/100 000 .lnv soo

Män

. soo-

Frårtskllda

1 300

1 Totalt 200 -

å

100 -

u u . .

1970 1975 1980 1935 1990

Figur 1: Dödlighet bland män 25-44 år, frånskilda och totalt, 1970-90. Döda per 100 000 invånare. Åldersstandardiserat. Källa: Befmkningsförändringar, Statistiska centralbyrån

Civilståndsskillnaderna i dödlighet är störst för tillstånd med nära koppling till livsstilsfaktorer och älvdestruktiva levnadsvanor. Under 70-talet levercirr-

var hos skrumplever dödsorsak tolv gånger vanligare hos frånskilda än hos

som gifta män, olyckshändelser trafikolyckor undantagna tio gånger och självmord fem gånger vanligare. Risken att avlida i hjärtinfarkt respektive lungcancer

var fördubblad. Under 80-talet har de frånskilda männens överdödlighet minskat kraftigt även om nivån fortfarande ligger betydligt förhöjd.

Frönskildo möns sjuklighet

Även avseende sjuklighet utgör frånskilda män riskgrupp. Ett antal

en stort svenska och internationella studier har påvisat uttalade civilståndsskillnader för psykiatriska tillstånd bland såväl polikliniska sjukhusvårdade patienter.

som

143 / ski/smässansspår

Samma mönster även för somatisk sjuklighet. I svensk undersökning ses en stor frånskilda överrepresenterade inom nästan alla diagnosgrupper var avseende sluten somatisk sjukvård. För kvinnor noterades endast små civilståndsskillnader.

Både avseende psykisk och somatisk sjuklighet är alkoholrelaterade tillstånd vanliga bland frånskilda män. Mörkertalen är dock stora. Alkoholberoendet blir många gånger uppmärksammat varken i primärvård eller i sjukhusvård.

Frönskildo i Borlänge

För att närmare belysa skilsmässoprocessens hälsomässiga konsekvenser beskrivs här översiktligt undersökning genomförd i Borlänge. en

Borlänge är en stad med ungefär 50 000 invånare och med försörjningsstruken tur framför allt profilerad mot industriella verksamheter. Andelen invandrare, huvudsakligen från Finland, är hög. Jämfört med övriga kommuner i Dalarna är andelen socialbidragsberoende och andelen frånskilda hög. Även avseende registrerad kriminalitet har Borlänge höga tal.

Undersökningspopulationen utgjordes av samtliga män mellan 30 och 44 års ålder under sista halvåret 1984 erhållit äktenskapsskillnad sammanlagt som - 32 De erbjöds kostnadsfri hälsoundersökning vid den vårdcentral personer. en där jag då arbetade distriktsläkare. Vidare ombads männen besvara som att ett omfattande frågeformulär bl.a. belyste olika aspekter deras hälsa och som av sjukvårdskontakter, arbetssituation samt det sociala nätverket före, under och närmast efter skilsmässan. Merparten frågorna hämtade från SCB:s återav var kommande intervjuundersökningar vilket möjligheter till jämförelgav med ett representativt urval jämnåriga svenska män. ser av

Vidare studerades hur sjukskrivningsmönstret hade förändrats under period en omfattande två år före skilsmässan till och med fem efter denna 1982-1989.

Journalhandlingar från de tre vårdcentralerna i Borlänge analyserades beträf-

fande besöksfrekvens och kontaktorsaker.

Hälften männen 52 de under de två månaderna ofta haft av uppgav att senaste psykiska besvär ängslan, ångest, eller nedstämdhet. Denna höga andel som oro skall jämföras med 9 °/oi ULF-materialet. Anmärkningsvärt hade dock ingnog en av männen under skilsmässoåret sökt distriktsläkare för psykiska besvär och sådana fanns endast i något enstaka fall noterade i journalerna. En övervägande majoritet läkarbesöken akut karaktär besökstid dag vårdav var av samma som centralen kontaktats och gällde i regel vanliga krämpor ryggbesom magont,

svär, förkylningar. Att tiden kring skilsmässan verkligen inneburit belastning

en

hälsotillståndet framgår emellertid sjuktalsutvecklingen i

av gruppen.

De två åren före separationen hademännen lägre sjukfrånvaro än referensgruppen.

/sk//smässans spår 144

JU

skilsmässa

I frånskilda :naturum

nan grupp

Figur 2: Sjuktal dagar per år under 1982-1989 för 30 under 1984 frånskilda män jämfört med sjuktalsutvecklingen under samma period för alla svenska sjukförsäkrade män i åldern 30-39 år.

Skilsmässoåret och detre därpå följande åren emellertid sjuktalet högre för att

var de två sista åren under perioden åter ligga en lägre nivå än i referensgruppen.

Sjuktalsutvecklingen illustrerade också betydelsen av att vara initiativtagare till skilsmässan samt att ha tillgång till ett fungerande socialt nätverk. Såväl

av bland det fåtal n4 själva aktualiserat skilsmässa bland de n6

som som som haft tillgång till socialt stöd under själva separationsfasen sjuktalen

var ge-

nomgående låga under samtliga år.

Socio-ekonomiskt utgjorde männen ett genomsnitt befolkningen varför sjuk-

av skrivningsmönstret kan förklaras selektion beträffande vissa belastade

av yrken. Påfallande att arbetssituationen flertalet uppfattades positiv.

var av som Kontakter med arbetskamrater fritiden vanliga. Ingen männen fick sin

var av arbetsmarknadsposition förändrad i samband med skilsmässan. Hälften

av männen uppgav däremot att deras bostadsstandard försämrats och lika stor andel att den ekonomiska situationen påverkats negativt.

Livsstilsfokforer och skilsmösso

Alkoholens roll vid skilsmässa framhålls ofta. Även i denna nyligen

grupp av frånskilda medelålders män fanns överrepresentation alkoholproblem.

en av Utifrån en samlad värdering kunde fjärde bedömas ha hög alko-

var man en holkonsumtion. Några männen också sina alkoholvanor viki av uppgav som en tig orsak till skilsmässan. Bland män med alkoholproblem för flertalet den 4 var 3 aktuella skilsmäsan den andra i två fall den tredje. Deras andra tredje äkten-

skap hade upplösts efter betydligt kortare tid än det föregående. I denna

grupp

145 / sk/Ysmässansspår

m

sjuktalen genomgående höga både före och efter skilsmässan framför var men allt under själva skilsmässoåret.

Rökning också överrepresenterat bland de frånskilda männen 58% var - var dagligrökare vilket är dubbelt stor andel i referensgrupp. Bland de åtta som en männen med alkoholproblem var alla utom rökare. De rökte en som uppgav också att deras rökvanor tilltagit i anslutning till skilsmässan. Kostvanoma hade också försämrats. Däremot det flera att deras motionsvanor var som uppgav hade förbättrats ett försök att fysiskt radera delvis bortträngd eller in- - ut en tolerabel psykisk smärta

Fem år senare

Vid uppföljningsundersökning postenkät fem framkom

en genom senare att männens livssituation till stor del hade reorganiserats. Hälften männen av var omgifta eller sammanboende. En tredjedel dem hade minderåriga nu av som barn vid skilsmässan hade också den faktiska vården sina barn. Den socioom ekonomiska fördelningen oförändrad. i gruppen var

Arbetssituationen uppgavs fortfarande positiv fritidskontakter med som men arbetskamrater längre lika vanligt förekommande. Såväl bostadsstandard var ekonomi bedömdes ha förbättrats och avvek längre från ULF-populasom tionens data.

Andelen upplevde sin hälsa god liksom andelen hade någon som som som långvarig sjukdom låg samma nivå i ULF-gruppen mot att fem år tidisom ha varit betydligt lägre. Av specificerade subjektiva besvär rapporterades gare emellertid trötthet och sömnsvårigheter i oförändrat hög utsträckning medan däremot psykiska symptom betydligt mindre vanliga. var

Rökvanoma hade ändrats nämnvärt och andelen dagligrökare fortfaranvar

de dubbelt hög i referensgrupp. Den självrapporterade alkoholkon-

som en sumtionen hade i gruppen som helhet förändrats. Hög alkoholkonsumtion

och dagligrökande samt psykosomatiska och/ eller psykiska besvär vanli-

var bland facklärda arbetare med än skilsmässa bakom sig. I denna ga mer en levde också de flesta vid uppföljningen dvs. omgifta eller grupp ensamma sammanboende och utan faktisk vård något barn. om

Skilsmässa i ett utvecklingsperspektiv

Kris betyder både fara och möjlighet. Skilsmässokrisen kan innebära nyorienen tering och personlig utveckling. Vid femårsuppföljningen tycks flertalet de av frånskilda männen i Borlänge må bättre. Förekomsten psykiska besvär har av minskat. Sjuktalen ligger låg nivå. De flesta männen lever i parförett nytt hållande eller tillsammans med något barn. Kontrollen över livssituationen förefaller ha återvunnits.

/ sk/Ysmässansspår 146

9 Mätt med mått dödlighet tycks utvecklingen för frånskilda män

ett grovt som under 80-talet ha varit mindre än under 70-talet. Bakgrunden till detta

ogynnsam kan utläsas tillgängliga data. Möjligen är det så att män i dag i större ut-

av sträckning försöker leva till sitt föräldrar även efter skilsmässa.

upp ansvar som

Insikten barn behöver fortsatt tillgång till båda sinaföräldrar har också

att genom-

den moderna familjerättslagstiftningen. Sedan 1983 är vårdnad syrat gemensam

föräldraansvar vid skilsmässa. Kanske kommer det och gemensamt norm faderlösa samhället efterträdas mansroll i den överlevnads-

att av en som egna strategin inkluderar närhet och gemenskap med barnen ett ledmotiv.

som

77mchild father to the

man.

Hans Hallberg Med.dr., Dalarnas forskningsråd

147 /ski/smässans spår

Michael Gäh/er

Skilsmössons konsekvenser för det psykiska

völbefinnondei

Under 1991 genomfördes vid Institutet för social forskning den fjärde och

senaste levnadsnivåundersökningen. Liksom 1968, 1974 och 1981 intervjuades

ca en promille ungefär 5 500 individer Sveriges befolkning i åldrarna 18-75

av vuxna år sina levnadsvillkor ett antal olika aspekter. Denna text, som behand-

om ur lar skilsmässors och separationers inverkan det psykiska välbefinnandet, baserar sig analyser utförda detta datamaterial. Inledningsvis diskuteras de psykiska konsekvenserna för dem i splittrad familj och

som växer upp en därpå konsekvenserna för dem skiljer sig.

som

Psykisk hölso hos dem som vöxer upp i skiismössohem

Hur går det för de barn växer i ett skilsmässohem I takt med att fa-

som upp miljen blivit instabil får allt fler individer erfarenhet att deras föräldrar

mer av skiljer sig eller figur Denna utveckling gör det kanske viktiga-

separerar

än någonsin att försöka ta reda vilka konsekvenser detta får. re

Forskningen området skiljer kort- och långtidseffekter. Den fråga som jag koncentrerat mig att söka besvara är det kvarstår några negativa konse-

om kvenser för den psykiska hälsan ålder för dem vuxit i skilsmäs-

i vuxen som upp sohem. De flesta är väl överens om att det bästa för barnet är att växa upp i en zäl fungerande familj med båda sina föräldrar, men vad händer när det uppstår allvarliga slitningar mellan de vuxna Den avgörande frågan är det inte är lika

om negativt eller kanske värre för barnens psykiska hälsa föräldrarna

o. m. om fortsätter att leva ihop i konfliktfylld relation än de skiljer sig.

en om

I levnadsnivåundersökningarna finns uppgifter vuxit med båda

om man upp sina föräldrar eller dessa skilt sig det ställs också fråga det fö-

om men en om rekom allvarliga konflikter i uppväxtfamiljen. Utifrån denna information har fyra kategorier bildats: 1 de varken upplevt skilsmässa eller konflikter, 2

som de upplevt konflikter ingen skilsmässa, 3 de har erfarenhet

som men som av skilsmässa inte konflikter och 4 de varit med både skilsmässa och

men som om konflikter.

Som indikator psykisk hälsa har ett index skapatsutifrån frågor

svaren om

Dennauppsatsärenförkortadversionavettkapiteli boken:Fritzell, 0. Lundbergred, 1994.

Vardagensvillkor.Stockholm:BrombergsFöriag.

l49 / ski/smässansspår

E

8 I . d .

. a

n I §

ä I .I

m

/ 5k/7smä55an5spår 150

°

individen ansett sig lida allmän trötthet, sömnbesvär, nervösa besvär, över-

av ansträngning, depression eller psykisk sjukdom under det senaste året.

Om det är separation mellan föräldrarna i uppväxten har större in-

att en en verkan det psykiska välbefinnandet i livet än konflikter bör förvänta

senare

de individer erfarit både separation och konflikter är de som oss att som en drabbas hårdast, följda dem upplevt skilsmässa inga konflikter.

av som en men Om vi däremot konflikter är det äger störst inflytande det

tror att som mentala hälsoläget bör förvänta de individer vuxit i ett konfliktfyllt

ossatt som upp hem, där föräldrarna fortsätter leva tillsammans vilket kan indi-

att sessom en kation också konflikterna fortsätter, är de påverkas mest negativt,

att som följt dem erfarit konflikter lett till skilsmässa.

av som som

Vad då den empiriska prövningen för resultat Låt inleda med att titta

gav oss

enkel fördelning mellan uppväxtfamilj och andel med psykiska be-

en typ av

i ålder kolumn 2 i tabell Något förvånande kanske, visar det sig svär vuxen

20% dem vuxit i konfliktfyllt hem där föräldrarna fortsatt att ca. av som upp ett leva ihop lider psykisk ohälsa vi här definierat den. Andelarna hos

av som de andra är klart lägre. Av detta bör dock inte genast dra några

grupperna man långtgående slutsatser. Grupperna kan skilja sig andra sätt att vi förväxlar effekten uppväxtfamilj med någonting annat, t.ex. att det varit van-

av ligare med ekonomiska problem i vissa familjer än i andra eller att

typer av

skiljer sig i åldersstruktur, det rör sig här individer i åldrargrupperna om

18till 75 år. För komma detta problem måste vi använda metod na att en som

hänsyn till flera förhållanden samtidigt. En sådan metod är logistisk kan ta regression där kan kontrollera för andra förhållanden och alltså den

man se relativa effekten i det här fallet, typ av uppväxtfamilj.

av,

Tabell 1: Uppväxtfamilj och psykiska besvär. Andel individer med psykiska besvär efter typ av uppväxtfamilj respektive skillnader i risk oddskvoter att lida av psykiska besvär för män och kvinnor logistisk regression.

signifikans på 1%-nivån, signifikans på 5%-nivån.

Relativ risk Typ av uppväxtfamilj Antal % psykiska män kvinnor

besvär

skilsmässa/separation + konflikter 3874 9,9 1,00 1,00

skilsmässa/separation + konflikter 385 19,9 1,99 1,80"

Skilsmässa/separation + konflikter 152 8,5 0,84 0,89

Skilsmässa/separation + konflikter 195 13,9 1,22 1,32

aI denna modell ingårföljande variabler: Typ av uppväxtfamilj + ålder+ klasstillhörighet + ekonomiska svårigheter i uppväxten + nuvarande familjestatus + familjehistorik

l5l / skilsmässan: spår

e

Resultaten redovisas i form estimat risken för individer med av s. som anger olika typ uppväxtfamilj ha psykiska besvär. De varken har erfarenhet av att som konflikter eller skilsmässa har valts referenskategori vilket innebär av som s. att risken för de andra relateras till denna Risken för referensgrupperna grupp. kategorin har satts till 1och har risken 1.50 innebär detta om en annan grupp att denna har 50°/o-igöverrisk för psykiska besvär. Med signifikans, grupp en som utmärks i-tecken i tabellen, skillnad är statistiskt säkerställd. av menas att en

Iden modell redovisas i kolumn 3 män och kolumn 4 i tabell

som kvinnor

1kontrolleras det för individens ålder, huruvida det förekom ekonomiska svå-

righeter i uppväxten, nuvarande familjestatus sammanboende/ sammanbo-

ende, själv genomgått separation/ skilsmässa och slutligen om man en egen

klasstillhörighet denna variabel är indelad i två arbetarkategorier, tjänste-

tre

mannakategorier och en jordbrukar- respektive företagarkategori. Den bild

får påminner i allt väsentligt den procentandelarna tidigare visade. Från om som referenskategorin avviker, både bland män och kvinnor, endast signien grupp fikant, nämligen de upplevt konflikter inte skilsmässa. Dessa har som men en nära två gånger såstor risk att lida psykiska besvär respektive referensav som

kategori

Varken styrkan i estimaten eller den inbördes relationen mellan de olika typer-

na avuppväxtfamilj skiljer nämnvärt mellan könen. Mäns och kvinnors psykiska hälsa förefaller alltså påverkas ungefär sätt uppväxtfamiljen. samma av Sammanfattningsvis tyder resultaten att det är konstanta konflikter och inte

separationer i uppväxten påverkar individens mentala välbefinnande som senare i livet. Endast avviker från referenskategorin och det är de en grupp som levt i familj utmärkts konflikter där föräldrarna fortsatt leva en som av men att Det verkar alltså inte finnas grund för tanken bör hålla ihop samman. att man dåligt fungerande familj "för barnens skull, tyder resultaten en snarast motsatsen, att det är ondo för barnen lång sikt växa i familj av att upp en som präglas konflikter. av

Psykisk hölso hos dem som skiljer sig

Hur går det för då I antal undersökningar har funnit parterna ett stort man ett samband mellan individens familjestatus och den psykiska hälsan. Skilda lider

i högre grad än gifta psykiska besvär medan andelarna för änkor/änklingar av och ogifta dvs. de aldrig varit gifta brukar ligga däremellan. Ett antal olika som teorier har förts fram för att förklara detta de kan sammanfattasunder men tre huvudrubriker. För det första: Selektion, både i och äktenskapet. Med ut ur detta att de med sämre psykisk hälsa sällan blir gifta och även menas mer när de blir det skiljer de sig oftare. De skildas psykiska hälsa skulle alltså inte ha

försämrats skilsmässan utan den sämre redan dessförinnan och dessav var var

Intressantattnoteraärocksåattdesomharerfarenhetavenskilsmässamenintekonflikterhar liten en undenisk.Skillnaden dockär sålitenattdenmycketvälkanvaraeneffekt slumpen.av

/ sk/Ysmässansspår l 52

utom i vissa fall ett bidragande skäl till separationen. För det andra: Normer och värderingar, dvs. de skilda mår sämre därför de brutit väl förankrade

att mot

dels att ha skilt sig, dels att inte gifta. För det tredje normer, genom genom vara och det intuitivt tänker på: Skilsmässan i sig. De skilda mår sämre

man p. a. omständigheter i samband med och effekt skilsmässan. I denna

som en av se-

typ teori eller förklaring har framförallt studerat två förhållanden, nare av man dels betydelsen försämrade ekonomiska villkor i samband med separationen

av och dels förlusten nära social relation blir följden när två

av en som parter lämnar varandra.

Man har också funnit könsskillnader såtillvida att kvinnors försämrade psykiska hälsa i högre grad har kunnat förklaras de får sämre ekonomiska för-

av att utsättningar medan männen mest påverkas att de mister nära social

av en relation. Kvinnorna har oftare kan kompensera för-

än männen nära vänner som lusten en partner medan männens sociala nätverk generellt sett är mindre

av utvecklat.

Hur har då denna fråga analyserats här Till att börja med har det blivit

vanligt med samboende att, som det heter i skrift från SCB, Familjebildningen

en inte längre ett relevant sätt kan belysas med hjälp statistiken över gifter-

av mål".3 Av detta skäl har ingen åtskillnad gjorts mellan äktenskap och samboende eller, då familjen upplöses, mellan skilsmässa och separation mellan samboende.

Data från de två senaste levnadsnivåundersökningarna, 1981 och 1991, har använts. Materialet är longitudinellt med panelansats, dvs. individer

en samma

besvarar frågor vid olika undersökningstillfällen, vilket är lämpligt när

samma

här vill studera effekten förändring. Fyra kategorier har urskiljts man som av en

delar in individerna efter deras familjestatus. Grupp 1består dem som av som

gifta/ samboende med både 1981 och 1991. Grupp 2 dem var samma person av som skilt sig/ separerat mellan 1981 och 1991 sammanbor med

men som en ny partner. Grupp 3 är desom separerat och nu lever och 4 utgörs

ensamma grupp

dem som aldrig sammanbott med någon. av

Skiljer sig då den psykiska hälsan mellan individer med olika familj estatus I enkel fördelning kolumn 2 i tabell 2 att den lägstaandelen med en ser psykisk ohälsa 10.6°/o återfinns bland dem varit gift/samboende med

som samma

vid de båda undersökningstillfällena medan de skilt sig och person som numera lever förefaller de mår sämst. Kvarstår dessa skillnader när

ensamma vara som

kontrollerar för andra faktorer kan tänkas påverka den psykiska hälsan

som

Iden modell redovisas i kolumnerna 3 och 4 i tabell 2 kontrolleras det för

som ålder, egen klasstillhörighet, psykisk hälsa 1981, huruvida har tillgång till

man

3 Citatfrånsidan i SCB,26 1990.Familjebildningochfamiljeupplösningunder1980-talet.Stockholm:

Statistiskacentralbyrån.

153 / sk//smässansspår

nära social relation i det här fallet har någon ställer en om man som upp om

blir sjuk, vill ha sällskap eller behöver personliga bekymmer och man prata om slutligen om man har tillgång till något som kan kallas kontantmarginal, dvs.

kan fram 10.000 kronor inom vecka. Vad framkommer efter om man en som kontroll för alla dessa förhållanden är att bland kvinnorna avviker de skilda ensamstående något medan skillnaderna mellan männen är mycket små. Om

skilsmässa alltså påverkar den psykiska hälsan hos dessa kvinnor verkar en

betydelsen för tämligen begränsad.

männen vara

Tabell 2: Familjestatus och psykiska besvär. Andel individer med psykiska besvär efter famlljestatus respektive skillnader i risk oddskvoter att llda av psykiska besvär för män och kvinnor Iogistisk regression.

signifikans på 1%-nivån, signifikans på 5%-nivån.

Relativ risk Familjestatus Antal % psykiska män kvinnor

besvär

Gift/sambo 1981+ 1991 med samma partner 2244 10,6 1,00 1,00

Skild men gift/sambo med ny partner 117 12,0 1,48 1,49

Skild och ensamstående 176 18,8 1,27 1,99

Ensamstående har aldrig sammanbott 291 13,0 1,32 1,03

° l denna modell ingårföljande variabler: Familjestatus+ ålder + klasstillhörighet + psykisk hälsa 1981+ nära social relation+ kontantmarginal

Den tolkning jag resultaten i några de modeller inte redovisas här

gör av av som är att om det finns en selektionseffekt, dvs. att de skilde sig mådde sämre

som redan innan skilsmässan, såär den i vart fall mycket Det finns också

svag. en tendens, också denna tämligen dock, till att skilda mäns försämrade

svag psykiska hälsa snarast beror att de mister nära relation kvinnorna kompen-

en

oftare för detta med att ha nära relationer till t.ex. släkt eller vänner serar medan den försämrade hälsan hos kvinnorna i högre grad förklaras de-

av att

ekonomi försämras. Detta är alltså helt i enlighet med den tankegång ras om könsskillnader som refererades tidigare. Sammanboende verkar alltså

vara viktigt för män och kvinnor olika sätt.

Det finns sålunda skillnader i psykisk hälsa mellan olika individer beroende deras familjestatus. varit gifta eller samboende under hela tidsperioden

De som 1981-9 1 förefaller ha den bästa psykiska konditionen. Bland männen är dock skillnaden mellan mycket liten vilket tyder att sig skilsmäs-

grupperna vare

eller kontinuerligt ensamstående har någon större inverkan det psykiska sa hälsoläget hos dessa.Bland kvinnorna avviker tydligt och det är de

en grupp som skilt sig/ separerat och lever Det psykiska hälsoläget har försäm-

nu ensamma. rats för dessakvinnor och det är något annat än det kontrollerat för här

som är anledningen till detta.

/sk/Ysmässansspår

9 Sammanfattande diskussion

Den psykiska hälsan hos dem vuxit i ett skilsmässohem verkar inte

som upp ha påverkats nämnvärt. Det avgörande tycks istället det förekommit

vara om konflikter i uppväxtfamiljen eller Sämst mår de individer har erfaren-

som het konflikter där föräldrarna fortsatt leva ihop. Detta är ett resultat som är

av konsistent med tidigare forskning. Uppfattningen bör hålla ihop

att man en familj för barnens skull kommer alltså skam här.

Det verkarockså finnas viss överrisk för psykisk ohälsa hos de parter som

en

Aven när kontrollerar för den ekonomiska situationen och huruseparerar. vida har nära social relation kvarstår klar överrisk för de kvinnor

man en en

och lever ensamstående. Dessa har dubbelt hög risk som separerat nu som

lida psykiska besvär de kontinuerligt gifta/ samboende kvinnorna att av som och orsaken till detta förefaller separationen. En liknande effekt återfinns

vara inte hos de separerade, ensamstående männen. Ett annat viktigt resultat är att män och kvinnor förefaller beroende äktenskap/ samboende olika

vara av sätt. Kvinnors psykiska hälsa påverkas mest att deras ekonomiska situation

av i högre grad försämras skilsmässa/ separation medan män påverkas av att

av en de mister nära relation. Män har alltså troligen ett sämre socialt skyddsnät,

en i form nära vänner, utanför förhållandet.

av t. ex.

Michael Göhler Doktorand, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet

155 /sk/Ysmässansspår

Danufa Wasserman

Skilsmässa och suicidala beteenden

Självmord och sjölvmordsförsök i Sverige

Suicidalt beteende samlande beteckning självmordsförsök,

är en upprepade självmordsförsök och handlingar som leder till fullbordade självmord. I

Sverige dör omkring 2 000 i självmord varje år. Av dessautgör 25% s.k.

personer osäkra självmord, dvs. dödsfall där tveksamhet föreligger skada uppkom-

om mit olyckshändelse eller uppsåt. Då huvuddelen sannolikt är självmord

genom kallas de för osäkra självmord. 1991 inträffade bland män 1036 säkra och 346

osäkra självmord, totalt 1 382. För kvinnor motsvarande antal 447 säkra

var självmord och 186 osäkra självmord, totalt 633 Under de två

personer. senaste decennierna har observerat viss nedgång antalet självmord i Sverige.

man en av Nedgången har varit större för män än för kvinnor och visar sigfrämst i minsk-

en

ning självmord läkemedelsförgiftning Beskow 1993.

av p.g.a. et

Antalet försök till självmord uppskattas till omkring 20 000 år. Av befolk-

per en ningsstudie i Västerbottens län Renberg et al. 1986, där undersökte 710

man slumpmässigt utvalda i åldern 18-65 år, framgår 2,5% de tillfrå-

personer att av gadenågon gång försökt ta livet sig. Enligt befolkningsstudie i Stockholm

av en omfattande 600 slumpmässigt utvalda i åldern 20-64 år Ramberg I-L,

personer Wasserman D, 1993 3,5% de svarade enkäten de någon

uppgav av som att gång försökt ta livet sig. Enligt dessaresultat skulle det uppskattade antalet

av personer i Sverige som någon gång försökt begå självmord mellan 150 000

vara och 200 000 personer.

När det gäller antalet förlorade till 65 års ålder intar självmord, både vad

upp gäller kvinnor och män, första plats jämfört med andra dödsorsaker. Detta för-

hållande beror att många självmord inträffar bland och medelålders

unga människor. Självmordsbeteenden

medför mycket lidande, både för dem som utför handlingen och för de anhöriga. Bland anhöriga till suicidala individer

finns ökad självmordsrisk.

en

Civilstönd och självmord

Skilda män och kvinnor har de högsta självmordstalen. Därefter kommer änk-

lingar och ogifta. Gifta uppvisar den lägsta statistiska risken för dö i själv-

att mord. I nordisk studie omfattande ett oselekterat befolkningsunderlag

en ca 1 250 000 invånare WassermanD, et al. 1993 har visat att både frånskilda

man män och kvinnor löper den största risken även för försök till självmord. Däref-

ter följer ogifta, änkor och an"klin De lägstariskerna för självmordsförsök före-

gar.

157 /sk/Ysmässansspår

+

kommer hos gifta män och kvinnor Figur Frånskilda både män

personer, och kvinnor, uppvisar alltså både de högsta självmords- och självmordsförsökstalen.

Riskfaktorer för självmord och sjölvmordsförsök

En viktig riskfaktor för uppkomst av självmordsbeteende är förekomst

av psykiatrisk sjukdom, framför allt depression och/ eller missbruk. När retro-

man spektivt analyserar förloppet den suicidala hos tagit

av processen personer som livet sig visar det sig att det i många fall är skilsmässa eller separation

av en en

är den omedelbart utlösande orsaken till självmordet. Detta förhållande som bekräftas vid intervjuer med de patienter försökt ta livet sig, över-

som av men levt WassermanD, 1990. patienterna uppgivna vanligaste anledningar-

De av

till självmordsförsök skilsmässa, separation eller hot separation na var om uppgavs i tredjedel fallen. Andra relationsproblem i förhållandet till

en av partnern eller andra i 26% fallen och psykisk sjukdom

personer uppgavs ca av

anledning till självmordsförsöket i 36%. Flera olika anledningar kunsom ca

samtidigt och individ. de anges av en samma

Aktuella och tidiga objektförluster

Vilka individer kommer med suicidala beteenden i situationer när

att reagera

skilsmässa eller hotande separation är aktuell I del fall kan det fråen en vara

sådana individer valt partner stärker deras självkänsla och ga om som en som kan betraktas som en del av individens egenpersonlighet. Detta förhållande kan medföra negativa konsekvenser för individen vid en skilsmässa, när den förstärkning självkänslan partnern går förlorad. ju större beroendet är,

av som ger, desto större risk för kaotiska och regressiva reaktioner kan leda till själv-

som en destruktiv handling vid skilsmässa. Karin Boye beskriver tydligt i några rader

Härdama hur dödslängtan och självmordsförsök kan följa efter det att relaur en tion bryts.

Allt, allt jag ägde

Ditt än mitt. var mer Allt jag vackrast ville

Ditt, Ditt, Ditt. var

Livlöst är livet, där inte Du är kvar. Världen är ett väldigt skal, som ingen kärna har.

Undersökningsresultat WassermanD, Cullberg 1989 har visat att de

perso-

har förlorat moder, fader eller deras ersättare under uppväxttiden, ner som ge-

skilsmässa, separation eller dödsfall, samt varit vittne till suicidala nom beteenden självmord eller självmordsförsök i föräldrahemmen, löper

risk att

/ skilsmässan: spår l 58

n

ä

I 6 6-0966 159 / ski/smässans spår

återupprepa dessahandlingar i ålder. Enligt den psykodynamiska teorin

mogen är identifikationen med förälder eller nära släkting varit Suicidal viktig

en som en

förklaringsfaktor.

Men det är inte såatt alla individer lever i starka beroenderelationer tar

som livet sig eller med självmordsförsök vid eventuell skilsmässa. Det

av reagerar en är tänkbart att risken för utveckling suicidala beteenden ökar det

av om sam-

tidigt finns en ärftlig disposition. I en studie av 57 adopterade utan

personer känd psykiatrisk sjukdom, vilka tagit livet sig, har Schulsinger visat att bio-

av

logiska släktingar till dessa visade högre incidens självmord än

personer en av adoptiva släktingar Schulsinger F et al. 1979. Enligt en annan studie uppskattas frekvensen självmord bland familjemedlemmar till försökt ta

av personer som livet sig till 6-9% Roy A, 1983.

av

Uppvöxttid

Suicidala individer växer ofta i kaotiska hem med ett negativt emotionellt

upp klimat och i splittrade familjer där intresserade ersättare för föräldrarna saknas. Detta leder till att möjligheten att utveckla stabil personlighet med god själv-

en känsla förloras. Störningar i den suicidala självkänsla beror under

personens vilken utvecklingsperiod separationen från eller båda föräldrarna äger

som ena

Den mest känsliga perioden är fram till fem års ålder, då barnet uppnår rum. en objektkonstans och har stabil triangulär relation med sina föräldrar. Om för-

en äldrar saknas eller det emotionella klimatet i hemmet är negativt under den här tiden, bl.a. till följd föräldrarnas depression eller missbruk, kan det hos

av egen vissa individer uppstå störningar i den psykiska utvecklingen bristande

genom möjligheter till uppbyggnad avstabila objekt- och subjektrelationer. Det djupa sår

uppstår under uppväxttiden hos det depriverade barnet, täcks över med olika som psykologiska kompensatoriska försvarsmekanismer. Detta sår blottas nytt när

separation i vuxen ålder inträffar. Den smärta, sorg och kränkning, samt den en ny hjälplöshet, hopplöshet och förtvivlan blandad med raseri som då aktiveras kan bli

övermäktig och för att slippa återuppleva dessaouthärdliga känslor väljer att

man rikta aggressiviteten mot sig själv och ta livet sig.

av

Enligt den psykodynamiska teorin kan många suicidala handlingar ett

ses som resultat återupprepning och reaktivering alla de beskrivna känslor

av av ovan som individen upplevde under barndomen i samband med den brist

omsorg som barnet erfor och den omvårdnad föräldrarna inte varit förmögna att I detta

som ge. sammanhang måste dock betonas att barnets erfarenhetsutveckling och inlärnings-

inte bara är beroende föräldrarnas egenskaper att eller minprocess av vara mer dre tillfredsställande eller frustrerande, utan också barnets eget sätt att uppleva den eller avsaknad från föräldrarna, vilket i sin tur beror

omsorg av omsorg barnets individuella inneboende driftsystem som är konstitutionellt förankrade. Därför klarar sig vissa barn väl, trots att förhållandena, utifrån sett, är synnerligen ofördelaktiga. Samtidigt kan andra barn reageranegativt, mycket starkare än förväntat, vissa objektivt sett inte särskilt levnadsförhållanden.

ogynnsamma

/sk/smässans spår 160

e

Suicidal kommunikation

Suicidala handlingar sker sällan utan förvarning och utan kommunikation till

omgivningen. Den suicidala kommunikationen kan indelas verbal och icke verbal,i samt direkt och indirekt kommunikation Wolk-WassermanD, 1986. De flesta familjemedlemmar uppfattar den suicidala kommunikationen. Men grund

av rädslan att framkalla Suicidal handling att tala de suicidala medde-

en genom om landena bemöts den suicidala kommunikationen med tystnad Iden ofta emotionellt mycket påfrestandesituationen med Suicidalfamiljemedlem kan den suicidala

en individen även bemötas med ambivalens, som tydligast syns hos de flesta partners i tvekan relationen skall fortsätta eller inte. Den suicidala kommunikationen

om kan även i vissa fall bemötas med dold eller öppen aggressivitet. Liknande reaktioner kan även observeras hos vårdpersonalen Wolk-WassermanD, 1987. Den suicidala individens redan från början dåliga självkänsla och hopplöshetskänslor ökar, när omgivningen svarar med ambivalens och aggressivitet samt med tystnad de suicidala meddelandena. Det är ytterst viktigt att både anhöriga samt de är mindre emotionellt berörda och den suicidala indi-

personer som som viden möter bland vännerna, arbetsplatseneller andrai sammanhang,vågar med respekt, intresse och hjälpsamhet bemöta och med ord den suicidala

svara kommunikationen kommer från ytterst förtvivlad befinner sig

som en person som i kaotisk och hotande livssituation. Ett sådant samtal kan visa vägar ut en nya

svårigheterna och motivera den suicidala att söka professionell hjälp.

ur personen

Sammanfattning

Frånskilda både män och kvinnor, löper större risk än gifta att begå

personer,

självmord eller självmordsförsök. En skilsmässa kan betraktas påtaglig

som en risksituation för uppkomsten självmordsförsök och självmord. Därför borde

av särskilt utsatta riskgrupper uppmärksammas vid skilsmässosituationer. Till dessariskgrupper hör visar tecken aktuell depression och/ eller

personer som missbruk, har vuxit i splittrade hem, har förekomst suicidala

upp anamnes av

beteenden hos familjen eller egna tidigare självmordsförsök, samt de visar

som

starka beroendedrag.

Slutsatser

För att kunna förebygga suicidala beteenden borde de yrkesgrupper, inte minst advokater, har kontakt med befinner sig i skilsmässositu-

som personer som en ation, ha etablerade förbindelser med olika institutioner eller psykologkonsulter, till vilka de snabbt kunde hänvisa de individer eventuellt tillhör

som en riskgrupp för suicidala handlingar. Behandling med moderna läkemedel och/

eller samtalsterapi goda resultat. Självklart är det här fråga svår ba-

ger om en lansgång, eftersom den personliga integriteten alltid måste respekteras. Men ofta handlar det att de utomstående är rädda för att med ord beröra den

om suicidala svåra psykologiska situation och även konstruktivt besva-

personens

den suicidala kommunikationen. har suicidala tankar och ra Personer som funderar att ta livet av sig är oftast lättade när man öppet kan samtala med

/sk/kmässans spår

dem dessaproblem. Även barnens situation och barnens psykiska tillstånd om borde uppmärksammas vid skilsmässa, för att adekvat hjälp i tid skall kunen tillhandahållas och det sättet förebygga de negativa konsekvenser na som en skilsmässa kan innebära för barnets identitetsutveckling.

Det är alltså väsentlig suicidpreventiv uppgift att informera de yrkesgrup-

en regelmässigt kommer i kontakt med befinner sig i skilsper som personer som mässosituationer de suicidrisker i del fall kan föreligga, samt om som en stimulera till uppbyggnad ett fungerade kontaktnät med t.ex. psykologkonav sulter, familjerådgivare, PBU, m m.

Donuto Wossermon Med.dr, docent vid Karolinska institutet, chef för Centrum för suicidforskning och -prevention vid KS

Referenser

Beskow, Allebeck Wasserman D, ÅsbergM. Självmord iSverige. En epidemiologisk översikt. Utgiven av Medicinska Forskningsrådet, Forskningsrådsnämnden och Folksams vetenskapliga råd. 1993: 1-140. Ramberg I-L, Wasserman D. Incidens ochprevalens sjalvmordsförsö/ehos20-65av åringar i Stockholm. Manuskript 1993. Renberg Jacobsson L. Enkätundersökning i Västerbotten: 32% har självmordstankar någon gång livet." Läkartidningen, 1986;83;28-29:2460-2462. Roy A. "Family History of Suicide. Arch Gen Psychiatry 1983;40:971-974. Schulsinger Kety Rosenthal D et al. A family study of suicide." In: Schou M, Stromgren E eds: Origins, Prevention and Treatment ofAfective Disorders, New York, Academic PressInc, 1979:277-287. Wolk-Wasserman D. Suicidal communication of attempting suicide persons and of significant others. Acta Psychiatr Scand 1986;73:481-499. responses Wolk-Wasserman D. Santeproblems connectedwith thetreatment suicide attempt patients: Tranyrerenceand countertransjferenceaspects.Crisis 1987;8/1:69-82. Wasserman D. Flest självmordsförsök bland frånskilda mödrar. Social unga, Forskning SocialResearch1990;4:6-7. Wasserman D, Cullberg "Early separation and Suicidal behaviour in the parental homes of 40 consecutive suicide attempters. Acta Psychiatr Scand 1989;79:296-302. Wasserman D, Fellman M, Bille-Brahe U, Bjerke Jacobsson Jessen G, Lönnqvist JK, Njåstad O, Ostamo A, Salander-Rehnberg E. "Parasuicide in the Nordic Countries. Scandinavian journal Social Medicine. In 1993. press

/ sk/kmässans spår 162

Margorefa Hydén

Spänningen i svenska äktenskap

Det svenska äktenskapet, vill jag påstå, bygger romantisk äktenskapssyn

en

där förväntningarna bekräftelse, personlig tillfredställelse, tillhörighet och

gemenskap är centrala. Det svenska äktenskapet bygger långtgående åta-

ett gande att hålla ihop, med det livslånga förhållandet ideal. Men det bygger

som också att det är möjligt att skiljas, något jag är lika grundläggande

som menar

för vår uppfattning vad ett äktenskap är åtagandet att hålla ihop.

om som

Min utgångspunkt för detta anförande är familjevåldsforskarens och psykoterapeutens. Det gör att jag talar utifrån ett delvis annat perspektiv än de föregående talarna, betraktat skilsmässa och familjesplittring något

som som oönskat och traumatiskt, något framkallar smärta och ohälsa. Sett

som som ur den misshandlade kvinnans perspektiv gäller det omvända förhållan-

snarare det: Äktenskapet har framkallat smärta och ohälsa, det långtgående åtagandet

att hålla ihop har för hennes och barnens del kommit att utgöra traumatise-

en rande faktor. Varför går hon inte frågar med kritisk ton när det gäller

en en misshandlad kvinna. Vad vi då inte är att även hon med största sannolikhet

ser har det livslånga förhållandet ideal, ideal gör att här idag samlas

som samma som för det står i inbjudan diskutera skilsmässoproblematiken.

att som

Ur familjevåldsforskarens perspektiv är det inte speciellt angeläget att ställa frågor om varför människor skiljer sig i den utsträckning sker, utan varför

som de inte gör det oftare. För den misshandlade kvinnan och hennes barn innebär skilsmässan möjlighet till positiv hälsoutveckling, till ett människovär-

en en

digt liv. Att möjligheten att skiljas framhålles grundläggande för vår

som svenska äktenskapssyn är här viktigt, och att detta utgör faktisk och inte bara

en en tänkt möjlighet. Flera gårdagens talare menade kvinnor och män blivit

av att alltmer ekonomiskt oberoende varandra i takt med att den kvinnliga för-

av värvsfrekvensen ökat, vilket gör att kvinna inte är tvingad att fortsätta

en en samlevnad försörjningsskäl. Jag vill här också peka samhällets roll i form

av

ekonomisk bidragsgivare sådant bidragsförskott, bostadsbidrag och

av av som socialhjälp i de fall ensamstående inte klarar att försörja sig och sina

en person barn. I min egenskap psykoterapeut vid Alla Kvinnors Hus i Stockholm har

av jag haft anledning att i ökad utsträckning hysa farhågor att det i den ekonomiska krisens spår blir allt svårare att ekonomiskt stöd, inte minst socialhjälp. För några de kvinnor jag träffat har det förhållit sig följande sätt: En

av ensamstående kvinna utan barn flyttar från kommun till i samband

en en annan med flykt från får bostad i tredje, har möblerna magasinerade deni

mannen, en första. Hon söker socialhjälp för att betala magasinskostnaderna och får avslag överallt, med hänvisning till att hon söker i fel kommun. Av fyra-

en ung

163 /skismässans spår

å

barnsmamma med två skolbarn och två förskolebarn utan utbildning efter grundskolan och varit hemma sedan barnens födelse krävs att hon varje

som dag uppsöker Arbetsförmedlingen, har kontakt med ekonomigruppen, bam- och familjegruppen, samt barnomsorgsbyrån. Hon har flytt utan någon sina

av ägodelar och fick heller inte hämta något för menade att det

mannen, som var onödigt och att hon skulle snart komma tillbaka. Socialsekreteraren i hen-

nog

f.d. hemkommun rädd för honom för han hotfull, polisen kunde nes var var inte hjälpa henne därför att bodelningen inte var klar, socialsekreteraren i hennes hemkommun kunde inte hjälpa henne med möbler därför att hon

nya

redan hade ett bohag. Efter två månader flyttar hon tillbaka till

mannen.

Gemensamt för alla kvinnor som lever eller levt i misshandelsäktenskap är att det livsprojektet fått stå tillbaka för att det äktenskapliga

egna gemensamma projektet skall kunna fortsätta. Detta innebär stor påfrestning och utgör

en en potential för ohälsa, psykisk såväl som kroppslig. Våldsdrabbade kvinnor är

en eftersatt patientgrupp, och jag att bör utarbeta ett behandlingsprogram

menar

är direkt anpassat till att möta dessakvinnors behov. Jag har i dagarnatagit som ett första steg och sammankallat kollegor med långvarig erfarenhet

en grupp av terapi med kvinnor för att initiera ett sådant arbete.

För barn till misshandlade kvinnor innebär föräldrarnas skilsmässa lättnad,

en

också svårigheter. En del dessa barn tvingas under längre eller men nya av en kortare tid leva flyktingar i sitt eget land, därför att mamma är flykt

som undan då hon är rädd att hennes uppbrott skall utlysa våldsvåg. Ge-

pappa en ny mensamt för barnen är att fadern i allmänhet har umgängesrätt, modern ofta fortsätter mycket rädd, och vecka skall hon lämna barnet för

att vara varannan umgänge med den skadat henne och hon fruktar. Detta försätter

man som som barnen i absurda situationer. När det gäller det lilla barnet kan ifrågasätta

man värdet detta umgänge. jag har dock varit med om fall där det trots allt fung-

av erat, därför att släkten ställt upp med mer neutral miljö.

Om barnet inte träffar sin löseseventuellt ett problem, ett nytt

pappa men uppstår. Det går förmodligen att leva utan ett tag inte hela livet, något

pappa men

kan leda till förtroendekris med För de större barnen kan det som en mamma.

att de inte träffat sin länge, längtar, undrar, har honom i huvara pappa vudet" någon uttryckt det, är rädda för ett möte och tar därför inte

som men upp frågan kontakt. Eller de frågan i konflikt med Är det

om tar upp - mamma. någon barn som jag menar är värda all uppmärksamhet under FN:s fa-

grupp miljeår, är det dessa barn. De behöver stöd alla upptänkliga sätt.

Till sist vill jag något ljusare bild människor klarar umgänget

ge en av som av med sina barn fast förutsättningarna inte är det bästa. Det gäller undersök-

en ning gjord i familjerättsenheten i Norrköping kallad Barn och fäder

av - umgängesmönster hos 72 barn födda 1989 föräldrar sammanbodde vid

vars tidpunkten för barnets födelse. Anledningen till undersökningen att

var man tänkte sig att det här rörde sig föräldrar och barn skulle ha

om en grupp som

/ skilsmässan: spår 164

e

speciellt svårt att lyckas med att bra relation, och därför behövde stöd.

en extra Detta skulle visa sig fel.

vara

Arton föräldrapar hade flyttat ihop. Övriga barn bodde med har

mamma som vårdnad, utom i fem fall med vårdnad. 2/3 männen hade konti-

gemensam av nuerlig kontakt med sina barn, vilket betydde umgänge med dem vecka

varannan eller oftare. Föräldrarna i stort sett nöjda, barnen inte tillfrågade efter-

var men

det rörde sig små barn kan förmoda föräldrarnas inställning som om man att gav en god garanti.

1/3 hade mycket gleseller ingen kontakt. Fem barn hade aldrig träffat sin far.

Männen som inte träffade sina barn kunde delas in i tre kategorier:

Fall ifrågasatt umgänge dvs.. faderskapet ifrågasatt och fastställt med

av var blodprov etc. Konflikt med i två fall.

mamman För flertalet rörde det sig snarast om något kanske kan beskrivas

som som

allmän oföretagsamhet. Det hade inte blivit så därför att avståndet, eko-

nomin, arbetstider, det hade gått för lång tid, kvinnans lade

nye partner, osv..

hinder i vägen. I några fall hade ett umgänge påbörjats därför

att pappas sam-

bo, barnet självt eller familjerätten hade tagit initiativ.

Min reflexion inför dessaresultat är att budskapet barn behöver bägge sina föräldrar har gått fram. Föräldrar klarar i allmänhet leva till detta

av att upp även när utgångslägetär svårt. Detta har fått mig tänka, de föräldrapar

att att som är i djupaste konflikt och upptar mycket familj erådgivningens och fa-

som av miljerättens tid, energi har kanske förlett att tänka att det enskilda föräld-

oss raansvaret och det enskilda barnets lycka är knutet till föräldrarna

gemensamt, och därför är beroende deras förmåga att ta ett föräldraansvar.

av gemensamt Istället skall kanske poängtera det enskilda föräldraansvaret och det stöd.

ge

Så sista reflexion med utgångspunkt från denna undersökning. När

en man suttit i snart två dagar och lyssnat i denna hearing, kan för sig

oss man att svenska folket vadar i smet familjerådgivning, samarbetssamtal och

en seg av

tingsrättsförhandlingar i den förtvivlade förhoppningen att någon ordning

sitt föräldraskap. Det kanske är helt förvriden bild. Istället kanske de är

en ute och leker med sina ungar...

Margareta Hydén

Fil.dr., legpsykoterapeut, Stockholm

65 l skilsmässan: spår

ö

I skilsmössons spår

Hurgördef

för barnen

7 16-0966

Anna forb/ömsson

Hur gör det för barnen

Det har diskuterats mycket kring ekonomiska, politiska eller sociala synpunkter

familjer i samband med skilsmässor. Jagvill här infallsvinkel hur går ge en annan det för barnen Det ärviktigt de inte glöms bort vid separation. Jag kommer att en att försöka beskriva den vardag och den verklighet barnen utsätts för. som

Mina tankar grundar sig inte regelrätt forskning mina erfarenutan snarare heter utifrån praktiskt arbete. Jaghar bland under års tid arbetat med annat ett par ett radioprogram, Dialog, till vilket barn och ungdomar kunde vända sig när de

ville prata med någon. Av dem hörde sig det förhållandevis många som av var barn med separerade föräldrar, barn inte hade någon tala med. som annan att

Ungdomarna valde själva att tala sina problem sina villkor. De har om egna gett sin dokumentära bild sin verklighet. Jag har inte gått och frågat egen av ut dem och bett bestämda frågor. Tvärtom, det är de har velat om svar som berätta sina problem, sin verklighet och sina frågor. om

ag kommer att ut åfrån ett mikro lan när a beskriver hur de lever sin g P JOg u PP situation. Mina erfarenheter grundar . o bade radioprogrammet och sig pa ett

långvarigt barnpsykiatriskt arbete.

Vod vill de unga

Från samtalen med barn från separerade familjer har jag funnit det för dem att handlar tre viktiga aspekter tiden, ensamheten och familjen. om -

Tzden:Tid ärviktigt för barn. De behöver tid utifrån sina villkor, tider egna som passar dem och i tillräcklig mängd. Alltför många barn har varit med om att mötas av föräldrar med uttryck jag ska bara, sen. Barn längtar efter som men tid med med föräldrarna och med andra Framför allt barn, förvuxna, vuxna. vars äldrar är åtskilda behöver tid med både och de slipper välja mamma pappa att mellan föräldrarna. I vårt samhälle tiden ofta till små barn i form barnleges av dighet även större bam behöver tid. Det finns undersökningar visar m.m. men som att i familj pratar sju minuter dag med sina barn. Barn och ungdomar man en per längtar efter att bli sedda och efter känna sig behövda. att

Ensambeten: Ensamhet är också ett stort problem för ungdomar idag. Det är

kanske den allra vanligasteorsaken till de mår dåligt. De får lätt dåligt självatt förtroende och känslor att övergivna. De känner alla andra har någon av vara att men att de har ingen. Detta berör starkt barn, föräldrar är skilda. Barnen vars

l69 /sk//smässans spår

känner de kan hamna mittemellan, de kan tvingas välja bort såväl

att att pappa

som mamma.

Familjen: Familjen är viktig för ungdomar idag, mycket viktigare än vad vi

många gånger Barn och ungdomar längtar efter att tillsamvuxna tror. vara

med familjen. När föräldrarna skiljer sig har barnen svårt att förstå att mans

och inte längre tycker varandra eftersom barnen själva ofta pappa mamma om tycker lika mycket bäggeföräldrarna. Familjens roll i det industrialiserade

om samhället har blivit för den emotionella tillfredsställelsen. Detta gör

att svara det känsligt för barn med skilda föräldrar. För del ungdomar kan det

extra en bli att de alltför tidigt kommer att bo för sig själva.

Här kommer kort utdrag samtal med flicka mot sin vilj lever

ett ur ett en som,

ensam:

men detkanske annorlunda jagbodde hos mina föräldrar. Men jaghar bott

Vore om själv sedanjag 15 år. Jag går mest för mig själv hemma. Det är ganskaensamt

var ibland. Det kändes hemskt besvärligt från början, har jag vant mig lite.

men nu

Min bor bit härifrån han kan jag inte prata med för han och hans

pappa en men fru har haft del problem själva och ett tag har han sagt att han inte har tid.

en nu Han har ingen möjlighet mycket med mig och det har kanske inte

att prata gjort ändå. Men just verkar det alldeles hopplöst i alla fall.

nu vara

Jag känner mig utlämnad något sätt. Fast egentligen tycker jag inte att det finns någon anledning till jag ska göra det, jag gör det ändå.

att men

Det framgår denna flicka blivit väldigt villrådig. Hon har lärt sig att

att att undan. Hon har utvecklat misstro i stället för tilllit till människor. Hon har utvecklat skuldkänslor i stället för självförtroende. Hon har svårt att balansera mellan närhet och avstånd och saknar såväl mamma som pappa. I tonåren är ungdomarna nybörjare att Då behöver de förebilder från såväl

vara vuxna. det könet det Fattas den förebilden blir det svårare att

egna som motsatta. ena

bra identitet. utveckla en

En flicka varit med hennes föräldrar separerat berättar att hon tyckte

som om att hon helt måste ändra sitt beteende för att överleva. Hon säger etti samtal:

Men jag har kommit innan kände jag att jag ingen och har

nu att var nu jag varit väldigt mycket någon i ett helt år. Men jag har varit någon lite för

nog mycket Jag skulle Vilja ingen i handen, för jagVet att jag har mycket att lära

nu. ta

ingen. av

Hon beskriver hur hon pendlar mellan att någon och att vara ingen och hur

vara hon längtar efter finna sigsjälv hur svårt det är då hon varken har

att men pappa eller inom räckhåll.

mamma

/sk/kmässans spår

9 Andra ungdomar har berättat för mig hur de har i valsituation, de

satts en som upplever fullständigt omöjlig. de kan inte välja mellan och

som pappa mamma utan de väljer i stället att bo kvar i huset. Det är huset blir viktigast. De

som upplever också kampen och smutskastningen mellan föräldrarna mycket

som svår och att de dras in i ständiga konflikter de har svårt att värja sig mot.

som Det blir oerhört lätt för dem att ta sig skulden för föräldrarnas skilsmässa.

Varför blir det sö jobbigt

Familjens roll har förändrats, vilket är orsak till det idag blir svårt för barn

en att med skilda föräldrar. Det är endast hemmeti barnet kan emotionell till-

som fredsställelse. Det är i hemmet kan eller trött, glad eller ledsen.

man vara arg Barnen tar ofta sig skulden för föräldrarnas skilsmässa och barn

ensamma har tendens att komma för nära föräldern. Det blir partner till sin

en en en-

eller samma mamma pappa.

Möjligen handlar det också den tid vi lever i där allt ska ske allt snabbare

om och allt ytligare.

Situationen för adopterade barn är extra känslig. Ofta klarar inte dessaatt ytterligare en ny familj och ofta får de svårt vid separation att behålla far- och

en morföräldrar.

I Sverige strider parterna fortfarande om att vårdnaden barnen i tvist.

om en I USA strider föräldrarna ibland att slippa vårdnaden. Detta är viktigt för

om

i Sverige att notera att inte också vi småningom hamnar i sådan sioss en tuation. Nu bildas många blandade familjer med väldigt många människor inblandade. Det innebär att många lever i ett komplicerat familjemönster, i vilket det handlar om mina barn, dina barn och våra barn. Det finns alltid

en annan familj någon annanstans att ta hänsyn till och samplanera med.

Vod kon göra

jag tror att det är viktigt att arbeta förebyggande, något sätt hjälpa männis-

att kor att klara sina äktenskap. Ibland skiljer sig människor lite för lätt. Jag har

av tidigare arbetat med föräldrautbildning och jag tror att den kan sätt

vara ett att hjälpa föräldrar att klara den idag komplicerade rollen samtidigt föräld-

att vara

och äktenskapspartner. I USA är äktenskapskurser vanlig lysningspresent.

er en

Vart kan då barn och ungdomar vända sigför att tala med någon de hamnar

om i en skilsmässosituation eller annan svår situation I skolorna finns skolsköterskor psykologer och skolkuratorer. Men ibland kan det fel att dra in familje-

vara situationen i skolan. Ungdomarna kan behöva ha skolan som en tillflyktsort när det blir för jobbigt hemma.

Det som finns i övrigt är olika telefonjourer där ungdomarna kan

vara anonyma -

l 71 /sk//smässans spår

till exempel BRIS och Jourhavande kompis. Också mitt tidigare radioprogram Dialog fungerade sådan möjlighet. Egentligen är det hemskt att det ska

som en finnas behov dessa. Med det jag att det alltid är bättre det finns

av menar om någon i ungdomarnas nära verklighet de kan tala med.

som

Jag arbetar sedan många psykolog barnpsykiatrisk klinik och jag vet

som en

erfarenhet att det är ovanligt att barn själva söker sig dit. Men arbetar mycket av med barn föräldrar har separerat. Vi arbetar då med hela familjen flera

vars olika plan. Det är speciellt viktigt att försöka hjälpa barnet att bli sedd och

uppmuntra dem att själva hitta lösning i stället för att älta problemen.

en

I modern familjeterapi finns såväl kunskap metoder för att hjälpa föräldrar

som

skilsmässosituation. och barn i en

När vi pratar skilsmässor tycker att det ärviktigt att ständigt betona barnets

om perspektiv. Detta gäller för såväljurister, statistiker och socialarbetare psyko-

som loger. Alla måste föra barnets talan då dessa har svårt att själva göra det.

Samhället har försökt att stötta och hjälpa barnfamiljer, också i samband med

bidrag, hjälper till med ekonomisk planering, försöker till separationer. Det ger se att föräldrar får kunskap och tillräckligt med tid Idag har kommit fram

osv. till insikten att vi måste till att det finns någon ungdomarna kan tala med.

se som

Anno Torbiörnsson Psykolog och psykoterapeut, Umeå

/sk//smässans spår 172

Göran lassbo

Nya möjligheter för familjen

Min tanke är att presentera några tecken kan tyda vissatendenser i utveck-

som lingen i samhället, i sig kan manifestation det har skett vissa

som vara en av att

djupgående förändringar inom området familj, och kanske framför allt då familjer i förändring. Jag tänker helt egocentriskt referera till undersökningar

tre som

jag har genomfört själv, för att skapa underlag för detta.

Den första rör inte familjer i sig, de viktigaste delarna det formel-

utan en av av

stödsystemet, nämligen den kommunala barnomsorgen. Jag har, tillsammans med Lars Gunnarsson, i Göteborg genomfört några undersökningar

stora om vad föräldrar tycker sin barnomsorg. En omfattade inte mindre än 250 in-

om tervjuer med föräldrar. Vi sammanställde detta såväl kvantitativt kvalita-

som tivt, och ett resultat den kvantifierade sammanställningen vi kunde

av var att härleda vilka variabler ledde fram till nöjd med den barnom-

som att man var sorg man hade, att barnomsorgen fyllde behoven.

Vi hade ett antal bakgrundsvariabler med i undersökningen. Det föräldrar-

var

socio-ekonomiska status, det hur många barn, vilken form barnomnas var av

det eller två föräldrar, hur länge barnen hade gått i barnomsorg, sorg, om var en etc. Förutom det hade ett antal processvariabler rörde vilken kontakt för-

som äldrarna hade med barnomsorgen, hur det hade gått till när de valde barnom-

vilken de hade barnuppfostran etc. sorg, syn

Det visade sig då till vår förvåning i ingen bakgrundsvariab-

att stort sett av lerna, hade någon korrelation med hur nöjd Det istället den kon-

man var. var takt hade, det hade byggt själv med barnomsorgen avgjorde

man man upp som om man var nöjd eller inte vilken utbildningsnivå, det hade inte göra med det eller två

att om var en föräldrar i familjen. Och jag undrar: vilket land i världen kan visa

annat upp detta

Den andra delen gäller värderande enkätdel det FAST-projektet, där

en av stora ett stort antal svenska familjerföljdes intensivt mellan det barnen och

var tre åtta år och där det sedan har gjorts uppföljningar när de tolv och år.

var sexton När barnen i åttaårsåldern, fick såväl tvåföräldersfamilj

var en- som er svara enkäter vad de tyckte lätt och svårt i föräldrarollen. Vi gjorde speciell

om var en enkät för de föräldrarna. De fick kryssa i vilka områden de tyckte

ensamma var särskilt svåra i enföräldersrollen och vilka lättare.

som var

Det visade sig att de frågor täckte praktiska förhållanden, framför allt

som att

l 73 / skilsmässan: spår

ha tillräcklig tid, de upplevdes de mest besvärliga. Att

var som som pengar-

räcka till, inte ha bil och körkort upplevdes också besvärligt. na att att som

I mitten lågsociala och emotionella faktorer. Känsla ensamhet, att inte ha någon

av

dela de dagliga bekymren med viktig variabel. Att inte kunna ha hobatt var en bies deni utsträckning ville, att inte kunna leva ett liv som vuxen som man

man skulle ha kunnat hade varit två och kunnat delat det hela.

om man

Längst listan hamnade variabler skulle kunna tänkas uttrycka någon

ner som form negativ social stigmatisering; att talade att tyckte

av grannarna om en, man

det svårt vettigt umgänge, att ha otäcka telefonsamtal eller att var att ett uppvaktningar inte intresserad Mycket de här kvinnorna,

som man var av. av

kvinnor allihopa, hade upplevt detta. för de var

Det här kan jämföras med undersökning genomförts Stockholms

en som av stad femtiotalet vid två tillfällen. Då upplevdes de praktiska problemen

Då gällde det inte att tid, och att inte ha körkort, utan som enorma. som nu då gälldedet inte hade någonstans att bo, bodde kanske badrummeti

att man man hos någon släkting. De upplevde i allra högsta grad att de stigmatiserade.

var Det dock skillnad mellan änkor och frånskilda. Det var de frånskilda

var stor

upplevde de hade dåligt människovärde, att andra såg ned dem. som att ett Ingenting framkom i dessaundersökningar ha krav att leva

om att ens någon form det sociala liv levde som gift. På den tiden var man

av som man

gift bodde ihop. Man hade inte de förväntningarna.

om man

För det tredje ska jag visa LISREL-analys baserad resultatet nordisk

en av en undersökning 100 mödrar och 100 deras barn. 25 mödrar vardera

av ensamma av från Sverige, Danmark, Finland och Norge. Alla hade barn mellan nio och tretton år. Vi valde den åldern för att tyckte det är då kan intervjua barn om deras

man erfarenheter. Det här är dock baserat mödrarnas bedömningar sin situation.

av

Vi ville ha mått, försöka hitta någon anledning till varför klarade sig.

ett man Att kunde sig i den här situationen. Och då vi anpassning

man anpassa menar

aktivt mått, det är inte att bita i det äpplet och sitta tyst och snäll, som ett sura

det kunna sig aktivt sätt, att behärskade utan var att anpassa ett man en situation, det är det kallas adaption bilden.

som

Vi ville också försöka komma bort ifrån detta att vi medelklass manliga

som i det här fallet i alla fall forskare talade för andra vad positiv

om som var en utveckling. Vi lät dem själva värdera de tyckte att de hade lyckats bra,

om om de trivdes i sin situation, de ansåg enföräldersfamilj lika bra

om att en var som entvåföräldersfamilj för barn, etc. Vi nöjde emellertid inte med detta utan

oss vi kopplade detta med vissa objektiva bedömningar. Hade de här kvinnorna verkligen ändrat sin situation de de facto kunde kvarstå ensamstående

att som mödrar under period Inte för livet, kanske för tid framöver De hade

en men en vid intervjutillfället i genomsnitt varit i fem år.

ensamma

/ skilsmässans5,0år 174

9 Vi kopplade ihop de här måtten. låg högt båda fick också högt

Den som det sammanfattande måttet adaption.

Fig. 1: Back-ground variables, social network-variables, and mothers positive adaption to the one-parent family. LISREL-analysis, n100

9 v26

x

.54

.87

:,25 WORKTYPE

.50

ADAPTION

ADAPTION

.47

.67

RELATIONS

.82

.81

Dashed11neNntsignificant

I LISREL-analys arbetar med variabler tillsammans kan tänkas ha

en man som

bakomliggande s.k. latent variabel i figuren representerade cirklarna. en av Mammans ålder, hennes utbildningsnivå, arbete och hennes inkomst

typ av samvarierar med bakomliggande latent faktor jag har kallat socio-eko-

en som nomisk status SES.

Vi fann att att det här måttet, socioekonomisk status, icke samverkade med

var adaption alltså anpassningen. De enskilda variablerna ingick i den här SES-

som

, variabeln hade också ringa samverkan med övriga: Lone loneliness, det

var

, mödrarnas bedömning huruvida de kände sig mycket kanske

av om ensamma,

övergivna. Stigma står för social negativ stigmatisering. SNSize står för snarare det sociala nätverkets storlek, alltså hur många de kände och umgicks med. SNSat står för satisfaction, och det deras bedömning hur tillfreds-

var av pass ställda de med sitt sociala nätverk, de hade det sociala nätverk de öns-

var om kade eller icke. SNsup slutligen står för support, och mått hur mycket stöd

var hade de människor de kände. Det gällde såväl socialt, emotionellt som prak-

av tiskt stöd. Samtliga de här samverkade med bakomliggande latent variabel

en

vi benämnde Sociala relationer. som

175 /ski/smässans spår

e

Det är också intressant att nämna några variabler som inte passade modellen.i Det gäller t.ex. hur länge de hade varit ensamstående. Det alltså inte någon var kontinuerlig variabel till vida de blev bättre och bättre det här med att enföräldraskap längre tiden gick. En del lyckades snabbt, del det lång en tog tid för, del lyckades aldrig. Något inte heller samverkade kontakten som var frekvensen med fadern. Det samverkade i allra högsta grad emellertid som var goda sociala relationer å sidan och positiv anpassning till enföräldrasiena en tuationen å den andra.

Det kan förefalla självklart tittar forskningen området är men om man inte alls alltid givet att det är det här sättet. Ibland, i synnerhet vid komparativa studier, slår de här SES-faktorema igenom väldigt klart. Det gårnästan inte att lyckas med fel bakgrund. Vi kan skillnad även i den nordiska situatiose en nen här. IFinland är det kärvare än i de andra länderna. Där är det betydligt lättare om man har relativt hög utbildning och hög inkomst.

Såden tendens jag vill peka på, är att kanske det formella stödsystemet tillsammed del andra faktorer kan ha att göra med storlek mans en som gruppens t.ex., kan ha bidragit till att de materiella förutsättningarna ändrats de här strukatt turella faktorerna inte slår igenom sätt. Det finns ingen tvekan samma om

att enförälderfamiljer är fattigare än tvåföräldersfamiljer, för det är de. Men det

är möjligt att stödsystemet fungerar att det är andra variabler främst slår som igenom. De som man kan påverka själv, kan lära sig, och har som man som att göra med personlighet och social ingenjörskonst, inte behöver men som vara bestämda de föräldrar du har. av

Det gäller idag att kunna det positiva finns i samhället, och även se som att försvara det. De här resultaten skulle inte kunna finnas i så många länder, det är min absoluta övertygelse.

Göran Lassbo Fil.dr., forskare, Pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet

I skismässans spår I 76

Gunnar Öberg

Hur born kloror en skilsmässa

Jag kommer att referera till två undersökningar jag gjort tillsammans med

som Bente Öberg. Den undersökningen berör barn och föräldrar efter

ena som skilsmässan har blivit eniga vårdnad. B 8CG Öberg: Skiljas

om gemensam men intefrån barnen. Natur och Kultur, 1987. Den gjordes börjani 80-talet

av då den vårdnaden ännu helt frivillig. Vi djupintervjuade 60

gemensamma var familjer 110 föräldrar och 85 barn. Utifrån ett grundmaterial närmare

5000 skilsmässor, där nästan 1200 familjer hade valt vårdnad, drog

gemensam vi slumpmässigt 60 familjer. Hälften dessa hade varit skilda i fem år och

av den andra hälften i ett år. På liknande sätt hade hälften valt delad vård lika

stort umgänge med sina båda föräldrar och den andra hälften ensamvård, dvs.

barnen bodde hos besökte Vår avsikt att utvärde-

mamman men pappan. var

den vårdnaden och beskriva vilka för- och nackdelar ra gemensamma som barn och föräldrar ansåg att de två Vårdformerna hade. Vi med både

tog upp föräldrar och barn hur de hade upplevt den vårdnaden och den

gemensamma vårdform de hade praktiserat. Eftersom intervjuerna långaoch mycket ingå-

var ende mellan 3-6 timmar med föräldrarna och runt 1-12 timme med barnen

-

fick ett bra underlag för vår utvärdering. -

När det gällde bedömningen den vårdnaden fann att runt

av gemensamma

föräldrarna tillfreds med den vårdnaden. Ide återstå- 60% av var gemensamma ende fallen antingen bägge föräldrarna missnöjda eller dem positiv

var en av och den andre negativ. klara skillnader mellan de hade valt delad

Det var som

vård och de som hade ensamvård. Den sistnämnda missnöjd

gruppen var mera med den vårdnaden. Kvinnorna besvikna att männen inte

gemensamma var ville ta aktiv del i ansvaret barnen och männen anförde bl.a. att de reali-i

om teten inte hade något att sägatill att de inte viktiga.

om - var

Utifrån olika kriterier såsom föräldrarnas samarbetsförmåga, konfliktområden,

kontaktomfång, barnens beteenden och deras beskrivningar hur de levde

egna av

skilsmässobarn, gjorde skattning deras livssituation. Vi resonerade som en av

följande sätt: Utifrån den kontakt haft med familjerna och det då har sett

och hört bedömde hur det skulle att leva barn dessafamiljer.i En total-

vara som bedömning från vår sida tog stor hänsyntill hur föräldrarna varandra.

som var mot Vi fann då att 20% föräldrarna hade dålig relation till varandra barn

av en att ett rimligtvis borde må dåligt att leva i sådan miljö. Av dessaföräldrar hadesamt-

av en liga etablerat förhållanden och ett flertal dem att konflikterna trap-

nya av angav pades eller utlöstes i samband med den förändrade familjekonstellationen.

upp

Utifrån våra undersökningsresultat finner barn är med föräldrarnas

att som om

l 77 / skilsmässansspår

skilsmässor inte löper större risk att psykiska skador än vad barn lever

som i intakta familjer får.

Våra erfarenheter från denna undersökning säger att det inte är skilsmässan

oss

sådan gör barn kan ha det svårt utan bråken och osämjan mellan som som att föräldrarna avgörande roll för hur barn mår efter skilmässan. Detta

spelar en har många andra undersökningar tidigare konstaterat.

Barnens föräldrarnas skilmässa varierade självklart det fram-

syn men var för allt de barnen uttryck för familjen hade splitt-

yngre som gav en sorg över att

De beskrev pappa-mamma-barn ett sådant sätt att den framstod rats. som en slagsarkaisk gestalt de sörjde och många barn hade flera efter skilsmäs-

som

drömmar återförening. Men barn är realistiska. När de påmindes om san om en de bråk de varit med de inte längre så att familjen skulle

som om var sugna återbildas. Men de flesta barn beskrev att den första tiden efter skilsmässan

var svår det med tiden blev bättre. Undantag de barn föräldrar

men att var vars

bråka med varandra. fortsatt att

Vi fann det spelar roll för hur föräldrarna klarar sina barn efter

att som stor av skilsmässan hänger med hur bra de har lyckats separera från var-

samman pass

andra det äktenskapliga planet. De rör ihop äktenskap och föräldraskap

som får ofta svårigheter i samarbetet barnen. Vi fann också att de valt de-

runt som lad vård hade bättre och okomplicerad relation till varandra än de som.

en mera hade löst vården det traditionella sättet barnet hos och far sön-

- mor som dagsförälder. Vi har tolkat detta att de valde delad vård ansågdet viktigt

som som

barnet fick bra kontakt med båda föräldrar och att de sågjämställdheten att en mellan föräldrarna viktig.

som

Den slutsats vi dragit denna undersökning är att det finns inget som talar för

av

vårdform skulle den andre överlägsen, dvs. den delade vården kan att en vara under vissa förutsättningar bra alternativ till den traditionella

vara ett ensamvården. Och det är bäst för barnet är uppenbart att de föräldrar som inte

som kan eller vill samarbeta får hjälp med att reducera spänningarna.

Utifrån vår erfarenhet barn med ensamvård riskerade att förlora kontak-

av att

med sina har undersökt barn och fäder där umgänget obefintten pappor var ligt eller obetydligt. B 8CG Öberg: Pappa, mig Förlagshuset Gothia, 1992.

se Vårt syfte med detta projekt att kunskaper varför 160.000 barn

var mera om ca i vårt land har ingen eller högst obetydlig kontakt med sina fäder. Vi har in-

en tervjuat 100 barn i åldrarna 7-47 år och 75 En del fäderna har bott

pappor. av med sina barn och andra har inte gjort det och en del ville ha umgänge med

barnen och andra önskar inte detta.

En del de barn vi intervjuade upplevt fadersfrånvaro i sin

av var vuxna som barndom, vilket har inneburit att har fått utförliga beskrivningar vad detta

av har betytt i längre tidsperspektiv. Vi hade nedre gräns för frånvaro

ett som av

/ sk/Ysmässansspår 178

ä

kontakt minst år för många barn och hade den bristande konsatt ett men pappor takten i många eller de aldrig har sin Ur barnets synvinkel varat att sett pappa. har frånvaron i de flesta fall lämnat djupa spår efter sig. Det har självav en pappa klart med frågan behov identifikationsfigur och att att göra om ensursprung, av uppleva samspelet mellan och kvinna. Och för flickor saknat man som en fadersfigur i tidig ålder har den oidipala förälskelsen i varit omöjlig. pappan

barnens värld har fadersfrånvaron förknippats med starka känslor alltifrån en I stillsam sorgsenhet till starkt avståndstagande och ilska. Men till bilden hör ett också längtan och undran över varför försvunnen och fantasier om pappan var honom. De allra flesta inställda söka när de blev stora var att upp pappan eller också hade de redan gjort detta. I del fall hade sådan kontakt blivit en en positiv upplevelse för andra hade det blivit besvikelse. För många en men en den grundläggande känslan de hade blivit förnekade och utan undantag var att ville alla frågan varför besvarad. Om än det i barnens beskrivningar fanns

både ilska och besvikelser fäderna de oftast inte fördömande. stora mot var utmärkande flickornas saknad och deras längtan efter en Det som var var stora kunde beskyddande. Det påfallande många kvinnor som person som vara var samband med de gifte sig och själva fick barn fadersfrånvaron hade i att angav att aktualiserats. Och påfallande många dem hade sökt psykoterapi för att av

hjälp med denna problematik.

effekt fadersfrånvaron flickorna nämnde rörde relationen till Två Den av som dominerade. En del gjorde allt för inte bli övergiven mannen och mönster att av hade uppenbara svårigheter markera sina gränser de lät sig trampas på. att egna - Andra däremot gjorde det när de kände ett alltför stort känslomässigt motsatta beroende till bröt de relationen för att inte riskera att själv bli övergiven. en man

Vi fann också de barn, mödrar inte förbittrade och att vars var pappan som inte hade förtalat honom, hade bättre självkänsla än de barn som upplevt en

motsatsen.

För pojkarna hade fadersfrånvaron både inneburet saknad och viss en sorg, en osäkerhet hur ska och De att de hade sakman vara som man pappa. angav fast hand och kunde sätta gränser också någon nat en en vuxen man som men fungerade slagsVägvisare. De pojkarna hade saknat pappa som som en yngre en lekte och brydde dem och hade ofta varit avundsjuka kamrater som sig om haft De barn hade varit med allvarliga umgängessabotage som en pappa. som om från sida hade regel fått mycket snedvriden bild pappan. mammans som en av Konsekvensen sådan påverkan kan bli de själva upplever sig ha farliga av en att eller dåliga sidor i sin personlighet. Och den kraftiga lojalitetskonflikt dessa som barn för medför de tvingas välja indoktrinerarens bild utsätts att att acceptera den andre föräldern för att inte sönder. av

De ofrivilliga barn kände sig vanligtvis förnekade och oälskade, och pappornas de hade funderingar det något med dem gjorde inte ville om var som att pappan

179 l skilsmässans spår

veta dem. De uttryckte stark längtan efter till slut skulle

av en att pappan acceptera deras existens och att de skulle källa till glädje och inte katastrof

vara en en i hans liv.

Vår konklusion denna undersökning många barn allt klarar

av är att trots av frånvaron av en pappa, men för de flesta har det inneburit stor över

en sorg att inte ha blivit bekräftade. Alla värstingar sägs ha varit faderlösa alla

men faderlösa blir inte värstingar Barnen uttryckte klart och tydligt

att pappan många plan är en ytterst viktig är nödvändig för att de skulle kun-

person, som na ha det bra i livet. Och de ville hellre ha konfrontation med den verkliga

än den fantasifigur har fått ersätta den frånvarande pappan som pappan.

Gunnar Öberg Fil.dr., psykolog, familjeterapeut, Åkersberga

/sk//småssans spår 180

4%

I skilsmössons spår

Hur fungerar

nätverken runt barnen

efter skilsmässan

An-Mag/iff Jensen

Barns Fomilier

Midt 1980-tal1et det klart at det foregikk omfattende demografiske endvar ringer hadde betydning for barns oppvekst, visste lite som rammene om men hvordan. I økende grad ble det klart at det eksisterer svaert lite statistisk om informasjon vedrørende barn. Dette gjelder saarlig de familiemønstrene. nye

For eksempel hadde fruktbarheten sunket i år. Imidlertid var det kompmange lisert åfinne et enkelt spørsmål hvorvidt dette hadde innvirkning svar som barn vokste med søsken eller ikke. om

også sterk økning i andel barn født utenfor ekteskap. Men visste Det var en lite i hvilken grad dette betød att barn ble født i samboerforhold eller om av enslige mødre.

Det sterke økningen i samboerskap betød også at skilsmissestatistikken som

basert oppløsning formelle ekteskap ikke lenger kunne brukes for å er av hvor barn utsettes for familieoppløsning. noe om mange som

Bjørg Moen, ved Statistisk sentralbyrå jeg tok utgangspunkt i disse endringog stilte spørsmål hvilken rolle dissespiller for barns er, og om rammenen om oppvekst.

Vi tok utgangspunkt i følgende problemer vi ønsket åbelyse: som hvilke familietyper blir barn født inn i hvilke familietyper vokser barn opp i hvordan stabilitet turbulens i barns familier er og vokser barn med søsken, hvilke søskentyper hel-, halv- stesøsken opp og og

hvordan barns videre slektskapsnettverk.

er

Vårt første formål å beskrivelse disseforhold generelt for alle barn. var en av I tillegg til å beskrivelse demografiske endringer, ønsket vi også åse en av sociale økonomiske konsekvenser. Vi ønsket åkartlegge hvor barn og mange har yrkesaktive mødre, hvorvidt barndom flytting som er preget av mye og hvordans barns økonomiske oppvekstvilkår For alle disse forholdene ville er. vi, itillegg til å generell beskrivelse, også hvordan forholdene knyten se var til den farnilietype barn levde i med far, med enslig forelder i tet mor og og sammensatt familie.

Vår neste formål å spesiell beskrivelse situasjonen til den gruppe var en av barn hadde opplevd at foreldrene flyttet fra hverandre. Her ble det lagt som var

l83 /sk/smässans spår

ê

seerlig vekt kontakt med den forelderen barnet ikke lenger bodde med som oftest far.

som

Data for denne undersøkelsen ble innhentet ved hjelp Vi ønsket av en survey. å beskrive perioden fra begynnelsen 1970 årene, til slutten 1980 årene. av av Undersøkelsen ble gjennomført i 1988 omfatter et landsrepresentativt utvalg og vel 3000barn fødelsekullenei 1972, 1978 1984.Ved åta et slikt utgangspunkt og kunne vi sammenligne kullene med hensyn til hvilke familietyper de født var inn hvilke familietyper de levde i ved gitte aldre saerlig alderene 16,

10 4 år den alderen hvert kullene hadde intervjutidspunktet og som var av endringer i familker livsløp. og over

Den første rapporten fra undersøkelsen Enebøzm,delebam, stebam Barns famier lier i lys sarnlivsm nstre blant foreldre i 1970- 80-åra. An-Magritt Jensen av nye og Bjørg Moen i samarbeid med Sten Erik Clausen, NIBR-rapport 14, 1991. og nr.

Hovedtrekk

Kjernefamilien er den vanligste rundt barns fødsel oppvekst, nå ramme og før: som Til tross for høj andelbarn blir født ugifte mødre, viser det - at en av seg at nesten alle barn fødes i familie med to foreldre. en Til tross for økningen i antall skilsmisser, lever ni barn i familier med - av to Voksne.

Til tross for fruktbarhetsnedgangen i 70- SO-åra,har alle barn minst - og nesten én bror eller søster.

Stadig faerre barn vokser imidlertid med biologiske far i husholdet. - opp

Stadig flere barn tilbringer del barndommen i eneforsørgerfamilie.

- en av en Stadig flere barn opplever flere familieskifter i barndommen. - Stadig flere barn vokser med søsken ikke helsøsken. - opp som er

Den neste rapporten fra undersøkelsen Det va/elendefaderskapet Barns famier lier etter samlivsbrudd. An-Magritt Jensen, NIBR-rapport 1992. nr.

Hovedresultoter

Barn med samboende foreldre har høyere - sannsynlighet for å oppleve samlivsbrudd barn med gifte foreldre. enn Bare ett av tre barn har vanlig samvxr med far etter bruddet, fire - og ett av barn har ikke med far i måneden forut for undersøkelsen. vaert sammen Geografisk avstand mellom foreldrenes hushold den viktigste til - er grannen lite deretter kommer barnets alder fordeling foreldreansvar. samvxr, og av Storbybarn har høyere sannsynlighet for åoppleve samlivsbrudd, de har - men samtidig med far, barn i perifere områder. mer samveer enn Flere enebarn barn med søsken opplever samlivsbrudd, de har - enn men samtidig med far barn med søsken. mer samvzr enn

/sk/Ysmässansspår 184

ä

Samlivsbrudd forbundet med lite kontakt med besteforeldre farssiden, - er

saerlig dersom det lite kontakt mellom barn far.

er og

I tolkningen resultatene det lagt vekt hva disseendringene betyr for barns

av er oppvekst. Det blir reist diskusjon vi står overfor feminisering

en om en av barndom innebxrer at kvinner, i tillegg til at de fortsatt kanskje i økende

som og grad har for barn, også får det økonomiske Samtidig

omsorgsansvar ansvar. foregår det en endring i farsrollen som kan beskrives som en polarisering. Det

ett tidens tegn at fedre får større psykologisk naerhet til barn. Et annet er av en

at økende fedre ikke deler hverdagslivet med barna av tidens tegn er en gruppe sine, de får fysisk distanse til barn.

en

An-Mogrih Jensen Candpolit., Norsk Institutt for by- regionforskning

og

185 /sk//smässans spår

V/beke Bing

Barndom och Iivsuppgifier

Under dessa två dagar har mycket blivit belyst. Det är betydligt jag känner igen från mitt tidigare yrkesliv. Jag är från början socialsekreterare och har arbetat i Göteborgs kommun i många år, inom det förebyggande föräldrastödet, mödrahälsovård, barnhälsovård, barnomsorg.

I början mitt arbetsliv jag bland utslagna män, Göteborgs medelålders

av var uteliggare. Jag omkring 20 år gammal och till socialkontoret där jag

var var anställd korn ganska livserfarna män berättade sina liv sjömän,

som om som bergsprängare och stuveriarbetare. Såbörjade det komma allt fler

yngre personer, i ZO-ZS-årsåldern, både kvinnor och män. De hade ingenting bakom sig och till

inte heller något framför sig utan utanför samhällsgemenskapen resynes var dan innan vuxenlivet börjat. Detta grunden till att jag började intressera mig

var för barndomens och uppväxtens betydelse.

Sedan några veckor arbetar jag Folkhälsoinstitutet, för att fortsätta att fundera

och verka för detta: vilket sätt kan ett generellt folkhälsoarbete underlätta och befrämja barns uppväxt

Figur 20: Risk för isärflyttning per tusen barnfamiljer med en dotter under 1 år i olika resursområden i Göteborg 1986

I I-barnstom

E z-barnsfam

svaga Medel Starka Göteborg

Resursomräden

l87 I sk/lsmässonsspår

of

Allt berörts dessa dagar har fokus socialt fenomen med som satt ett stora konsekvenser för folkhälsan. Det är ett bra exempel tvärsektoriellt ett sammanhang vilket ett folkhälsoproblem uppstår. Skilsmässor får hälsomässigakonseur kvenser för och barn. Själv har jag varit medförfattare till stora grupper vuxna den tredje folkhälsorapporten i Göteborg. Den beskriver barns hälsa. Jag hade

kunnat visa fler staplar och diagram avsnitt familjebildning ur rapportens om och familjeupplösning, liknande bilder har redan men presenterats.

I stället vill jag avslutningsvis selektivt urval den målgrupp presentera ett ur flera gånger återkommit till. Jag ska berätta s.k. nollåringar de om tre som heter i statistiken; Erik, Julia och Arvid. Deras föräldrar är sambo. De också är kusiner, eftersom de har varsin förälder är syskon eller åtminstone halvsom syskon med varandra. Detta vet de förstås ingenting de ingår frimodigt om utan i det nätverk familjen dem tillträde som ger till. Och de här små bebisarna är faktiskt kusiner till mina barn, jämnåriga med mina barnbarn. På det här men sättet är det: Idag råder ett visst kaos i livets trappa. Farfar sitter inte i gungstolen

och smuttar sin pipa och är koncentrerad sina barnbarn han har i själva verket fått barn. Farmor sitter för den delen inte i gungstolen hon heller. nyss Hon är jobbet.

Mycket det behandlats under denna hearing handlar dessaförvirrade av som om familjeband gärna vill hålla ihop. Det bästa jag kan bidra med är som kanske att förklara karta jag själv använder i mitt arbete. Kanske kan en som kartan hjälpa att undanröja några de problem nämnt, finna position oss av att en i den struktur arbetar Kartan berör det från barnets tidiga psykiska mesta utveckling till människors krisberedskap och samhällets stöd. vuxna

Vi utvecklas från vår första tid, före födseln till dess det hela slut någonstrax tar stansnär vi är omkring hundra år. Vi gör livet och psykologerna har en resagenom lärt att med jämna mellanrum står inför olika psykiska utvecklingsupposs gifter, stadier där viktiga delar vår hälsa utvecklas det mellanmänskliga av ur samspelet. Går detta bra når en högre mognad varje gång genomfört en sådan utvecklinguppgift och erövrar psykisk hälsa.

Det lilla barnet utvecklas snabbt och är berett utveckling i samspel med sina

närmaste vårdnadshavare, de är där och är beredda. Barnet lär beroom vuxna ende och erövrar tillit.

Såsmåningom utvecklar barnet sin självständighet, frigör sig, den tidigare om erfarenheten beroende finns. När barnet blir äldre får kamratgruppen allt av större betydelse. Barnet utvecklar sin självbild, kamrat eller ha att vara en en kamrat, att duga eller inte duga. Så småningom i tonårsperioden genomgår vi

en repetition allt det här. De utvecklinguppgifter inte blir lyckosamt av som utförda resulterar i brister behöver kompenseras eller under som repareras livets gång. De utgör vår psykiska sårbarhet. Detta mycket förkortad är en psykologilektion.

/ skilsmässan: spår 188

Sågår i vuxenlivet med ett psykiskt bagage. När då vandrar fram

man ut livets stig kommer händelser emot En del ärvi relativt väl förberedda på, men

oss. de är ändå riskfyllda, den barn. Utöver dessakommer händelser emot

som att

vi är dåligt förberedda på, slår hårt och ställer hela tillvaron oss som som som

kant. Dödsfall, arbetslöshet, skilsmässaoch sjukdom drar fram oväder

som vår Efter tids omskakning klarar vi kanske detta bra, med det vi

resa. en som har i bagaget, eller får bestående problem och behöver hjälp från andra.

mer

Händelserna får helt olika innebörd beroende hur gamlavi är, vilken utvecklingspsykologisk livsuppgift står inför och den händelsens karaktär. Att

yttre förlora sin när är fem har helt betydelse än när är

pappa man en annan man i femtioårsåldern. Behovet socialt stöd olika ut. Det lilla barnet söker

av ser skydd hos föräldrarna medan den beroende andra och

vuxne är mer av vuxna

drar och det skyddet inte räcker till, då av samhällets stöd. När stormarna egna behöver vi någon annan.

Det talas riskgrupper och risksituationer. Risk är väl dels ett statistiskt

om begrepp, sannolikhet för att ofördelaktig händelse inträffar, beskri-

en en men

tillfälle möjligen går illa också kan bra. ver också ett som - men

Det tredje nätverket

Låt komplettera med liten historielektion också. Låt tillbaka 100år

oss en oss i tiden: I de småröda stugorna skötte kvinnorna det mäta födelse och död, sjuk-

vård, undervisning, arbete. Den offentliga verksamheten liten. De fattigaste

var och mest utsatta kunde möjligen hjälp av kyrkan eller en begränsad fattigvård. Under vårt sekel har utvecklingen lett till att proportionerna blivit

omvända. De jobbade i de små röda stugorna, iden civila sfären, har övergått

som i offentlig sektor och sköter omsorgsuppgifterna Idag diskuteras i och en stor för sig det ska så, vi skall stor del vårt sociala skydd från

om vara om av den offentliga sektorn.

Förutom familjen och det offentliga skyddet finns också ett tredje nätverk där det finns tillgång till stöd och kraft. Det är det tredje nätverket består

som av människor med intressen. De har lust att stödja och hjälpa

gemensamma varandra antingen de är tvillingförälder, frånskilda eller i ett bostadsområde.

grannar Fördelen med den här sektorn är att den stor ömsesidighet och

rymmer en annan relation än den har med doktorn, psykologen eller socialarbetaren.

man

En poäng med det tredje nätverket är också att det har stor kunskap och erfarenhet. Det har bildats för att odla sitt egetintresse och har därför mycket att berätta. Tredje nätverket kan inspirera, avlasta och komplettera den offentliga sektorn.

När jag skrev folkhälsorapporten i Göteborg barn och familjer tog jag utgångs-

om punkt i de samtal hade kommit till BRIS, Barnens rätt i samhället, jag inter-

som vjuade föräldraföreningar och läste verksamhetsberättelser. Den bild det tredje

l89 /sk/Ysmässansspår

nätverket tecknade mig återspegling barns hälsoproblem väl

gav en av som stämmer med den många fackmän Nämligen att barn har avsevärda

som ger. hälsoproblem psykosocial natur. Dessa handlar i hög grad dåliga relatio-

av om

och bråk mellan föräldrarna. De flesta samtal når BRIS rör barn ner som som vill ha kontakt med den förälder de förlorat efter skilsmässa eller de är

en som rädda att förlora.

En källa till bekymmer är konflikter mellan bam dvs. mobbing i skolan

annan

, som också är ett allvarligt samlevnadsproblem. Vi kan olikai sammanhangstärka relationerna mellan de små barnen och deras föräldrar, stödja goda relationer mellan barn eller skapa samlevnadsstöd för föräldrar. Vi kan olika sätt in-

för den offentliga sektornsbemötande och barn eller stitressera oss av vuxna mulera det tredje nätverket.

Verkligheten

Själv har jag arbetat med det tidiga föräldrastödet inom mödra- och barnhälsovården vilket bra position i förhållande till den målgruppen berörts

ger en som nämligen bebisarna. På MVC och BVC har samhället satsat mycket till

gagna den blivande och nyblivna familjen, därför att vet att det är riskfylld si-

man en tuation familjen befinner sig i och samhället den mycket gott Senareårs

unnar forskning inom barnpsykologi och tokologi födandets psykologi visar att under denna period i livet när mycket står spel finns också mycket att vinna. Det finns goda skäl att föräldrarna den bästa support.

ge

Visserligen klarar de allra flesta föräldrar första spädbarnsåret utan svårig-

av heter, säger Lisbeth Brudahl, psykolog i tokologi, för del blir det här året

en t.o.m en bekymmersfri och lycklig tid, idag vet att många skilsmässor

men man har sitt i problem uppstod mellan makarna i samband med första

ursprung som barnets födelse. tredje nybliven känner stark och

Man vet att var mamma oro hjälplöshet under de första månaderna efter förlossningen. En del blir djupt deprimerade och tusen får psykotiska symptom. Man konflikter med

en av vet att mor- och farföräldrar ofta uppkommer i samband med barnafödande. Man vet även att män som misshandlar kvinnor ofta börjar med detta när kvinnorna är gravida eller nyförlösta. Man vet också att det sexuella samlivet är sårbart första året efter hemkomsten från BB, och att barnmisshandel oftast förekommer under barnets första levnadsår. Detta är nyblivna föräldrar oförberedda på.

Jagvill sägaatt det är också Vore bättre förberedda, och ville önska familjen lycka till, skulle dem kärleksfulla behandling när drömmarna

ge samma gåri kras och familjen upplöses. Men de kontakter vi, inom den offentliga sektorn, har med den nyupplösta familjen mycket splittrad, utredande och ifråga-

är av sättande karaktär. Där finns inga eller bubbelbad, ingen klapp axeln.

mysrum

Under fem år drev jag ett projekt kallades den osynliga föräldern och

som utgångspunkten det många påpekat att frånskilda män löper risk för

var som att

/sk//smässans spår 190

utveckla ohälsa.Jag kopplade projektet med de frånskilda männen till mitt arbete

bamavårdscentralen, och inbjöd frånskilda fäder till ferievistelse tillsammans en med sina barn.

ingenting frånskilda män eftersom jag under alla år jobbat Jag visste nästan om med Trötta och ensamstående med glesa mycket mammor. tappra mammor nätverk hade jag i förorten där jag verkat. Jag visste att deras glesa stöttat ute nätverk de fick mindre det goda mänskliga relationer i form gjorde att av som ger

uppskattning, godaråd och värdegemenskapoch delad glädje.Som professionell

av det glädje kvinnogemenskapen växa. Nu tvingades jag tänka annat: var att se Vad sig i huvudet frånskild och deras barn rör en pappa -

Såkorn det sig jag inbjöd till lägerverksamhet där skrev en inbjudan

att en "Med välkommen till friluftsläger. Två manliga familjerådpappa semester, givare följde också med. Vi skulle tillbringa vecka tillsammans landet och en ville främst bidra till stärka gemenskapenmellan barnen och deras och att pappor emellan. Jag ville hur deras liv artade sig. pappor veta mer om

första erfarenheten det offentliga barnavårdande systemet inte kände Den var att till några frånskilda Iden förort där jag arbetade levde 30% barnen pappor. av med ensamstående ensamstående förälder, oftast Och ändå kunde en mamman. varken barnavårdscentral, vårdcentral, förskola eller socialkontor tipsa pappa en följa med. Jag fick vända mig till Göteborgsposten, skrev solig om att som en artikel, och till det kommunala kriscentret för män. De hade mött många män

i den här situationen. Vi kom iväg, nio och deras barn. Detta är år pappor sex förändrade totalt min verklighetsbild. Jag hade aldrig tidigare levt sedan. Lägret i pappakollektiv och hört barn hela dagarna pappa, kom och ett ropa pappa hjälp mig, och "pappa, jag har fått flis itummen" och vidare. se", pappa, en Pappor fyllde sommarluften. Jagfick del gemenskap, och jag tvingades av en stor ställa mig frågan: Skall denna gemenskap verkligen förlorad Alla de här

hade eller mindre komplicerade umgängesmöjligheter. Somliga papporna mer var starkt ifrågasatta,andra hade långaresvägar. En skulle köra 150mil varje umgänges-

helg han ville träffa sina barn. Jag kom in i mycket krass Verklighet. om en

Papporna vände hem till Göteborg och förorten igen, och vi funderade över hur

stödet till denna form föräldraskap kan utformas. Umgängesföräldern har av svåra villkor för föräldraskapet. Att socialiseras till förälder kräver mänskligt

utbyte, inte bara med barnet, också i det nätverket. Den offentliga utan vuxna barnomsorgen och andra barnavårdande verksamheter uppmuntrar ständigt

föräldrar, "Vad Kalle har blivit stor, har han inte blivit lik dig" När umgänges-

föräldern träder till mellan fredag och söndag, då har vi stängt och ingen ropar,

"Var har du köpt Kalles stövlarVi för helt enkelt inte den typen samtal med av dessaföräldrar.

Därför bildade förening för råd, stöd och gemenskap. Min papporna en egen stödja och stimulera krafterna i det tredje nätverket, och det

uppgift var att

191 / skilsmässansspår

resulterade i Föreningen Söndagsförälder" sedan har varit ständig som en samtalspartner. Nio lokalföreningar har startat över hela landet. Men det var pappalägret det började. Nio blev femhundra föräldrar i Göteborg. pappor snart Också kvinnor kom med. Föreningen Söndagsförälder" fyllde uppdämt ett behov och har tagit omkring 9 000 telefonsamtal året. Detta vittnar emot om om livssituation måste uppmärksammas. en som

Vår första aktivitet producera och sprida tidning gemensamma var att en som just hette Den osynliga föräldern. I tidningen kommer föräldrar till tals.

Träffar du många söndagsföräldrar i ditt jobb tillfrågas dessutom förskollära-

doktorn, läraren. "Vi undersöker inte föräldrarollen så med karlar ren, noga doktorn. Vilket han faktiskt borde göra. svarar

Framtiden

Mot bakgrund dessaerfarenheter vill jag avslutningsvis önska något för framav tiden.

Samlat kontinuerligt stöd

Nu vet vi att skilsmässor leder till svåra reaktioner när de inblandade skall

handskas med besvärliga känslor och myndighetskontakter. Det är orimligt

och hälsovådligt att splittrade människor också skall springa i splittrunt en rad offentlig vårdapparat. Och människor aldrig varit i klammeri med som rättvisan skall sina öden avgjorda domstolsmyndigheter. Är det någon av gång i livet behöver ett samlat stöd är det i denna situation. Det behövs man ett stöd är tillgängligt över tid. Även familjerätten löser akut situasom om en tion är detta inget stöd för all framtid. Det uppstår situationer och nya nya svårigheter och när barnen börjar krångla i tonåren då har ensamföräldern

eller söndagsföräldern glömt familjerätten för länge sedan. Jag vill det att skall finnas ett tillgängligt stöd till de familjerna ensamförälderfaniljen, nya söndagsförälderfamiljen och den ombildade familjen från skilsmässan och

framåt.

barnen De yngsta Man måste ta i beaktande att det är hög separationsfrekvens bland de yngsta barnens föräldrar, bland spädbarnen. Detta får konsekvenser. Det är svårt stora att etablera en god relation till spädbarnet för den förälder inte kroppsligt som och mentalt är nära bebisen. Någon gång måste föräldern lära känna sitt barn

för att kunna längta efter det och för barnet skall känna sig efterlängtat. Det att är ett minimikrav, ett föräldraskapets existensminimum. Att föräldrar och barn

skall ha bilden varandra även naturligtvis det är önskvärt det också av om att skall finnas ett bra umgänge.

I Göteborg har det varit flera försöksverksamheter för att finna former för nya föräldrastöd. Jag hoppas att också Folkhälsoinstitutet skall bidra till fokuatt ett annat innehåll i familjestödet med tanke de familjerna och sera nya

/ skilsmässan: spår 192

e

Ålderfördeln på barn vid iamlljeupplösn

1986.Göteborg

17år27%

12-16år14,o°/.

fylltZár40,1°/.

M

7-11Ar05,5%

w

2-6Ar21794

VibekeBing UppgifterframtagnaförFolkhälsorappon3:2Göteborg1991.

deras splittrade situation. I Göteborg finns försök verksamhet kallad

en "Pappis" där umgängesföräldrar kan träffas helgerna och umgås och hjälp med sina spädbarn. Mammorna kan också känna trygghet för att barnen har det bra

Det finns också öppen förskola med riktad verksamhet, Klubb Arnold,

en en

särskilt vänder sig till med syfte att skapaett nätverk också kan som pappor, som fungera när det blir trassel familjen.i Det etableras ett nätverk att vända tillbaka till.

Över huvud finns det fler kriser i samhället kräver bemö-

taget som ett varsamt tande när många familjer och hushåll lever ensligt med ett svagt nätverk och bara Arbetslöshet drabbar allt fler föräldrar vilket gör det än

en vuxen. unga mer nödvändigt att värna om de civila nätverken, i familjerna och bostadsområdena.

Till slut barnet

För att inte generalisera för yvigt och bli stereotyp skall jag låta ett enskilt barn berätta hur det känns att förlora kontakten med en förälder. BRIS har många samtal med barn och föräldrar. Det gjorde starkt intryck mig när barnombudet BRIS för några sedanvisademig dikt från 14-årig flicka. Hon hade

en en haft längre kontakt med ombudet för att hjälp att nå sin hon inte

en pappa som hade sett sedan hon två år, hon längtade efter honom. Till slut blev

var men det bestämt att flickan skulle ta steget att ringa sin med hjälp sin skol-

pappa av sköterska. Tyvärr visade det sig inte intresserad.

att pappan var

Flickan skrev ner sina tankar och jag tänker många adoptivbarn som verkar ha förlorat något, något outgrundligt sedan återkommer hela livet. Detta

som

193 /sk/Ysmässansspår

behöver inte alls leda till att barn blir varken värstingar eller avvikande något sätt, utan stannar kanske vid är tung att bära.

en sorg som

Två efter samtalet till skickar flickan sina många dikter till BRIS:

pappan en av

Jag längtar till ett speciellt möte, mötet med min far.

inte det inträffar, jag då får Jag vet om men om svar,

mina frågor utseende det finns förstås flera svar om och i drömmen han med ett leende.

svarar Han och hans fru har skaffat sig två söner

nya han älskar dem, där hjälper inga böner. Nerför min kind trillar tår

en när jag tänker att någon hans kärlek och kyssar får. Jag längtar efter min pappa jag tänker honom och mitt hjärta börjar klappa. Tänk han tyckte mig gång

om om en tiden sedan dess har blivit mycket lång. Han har aldrig längtat efter mig

nog han har kanske fullt upp med att tänka sig. Han vet inte hur länge jag har gråtit

sak vet jag att jag honom inte har förlåtit." men en -

Nu hade jag egentligen tänkt illustrera en annan pappa-barndröm, som alla har tagit del Jag tänker när Evert Taube skriver Brevet från lillan. Där

av. sitter frånvarande och tänker sig vad ett brev till honom skulle kun-

en pappa

berätta. En hälsning till pappan med en beskrivning av vardagen. na

I vår fantasilösa vårdapparat kunde underlätta fler kontakter det

man av mer anspråkslösa slaget såsom inom skolan och barnomsorgen. Jag är själv ett skilsmässobarn. När det dagsatt förbereda Fars dag i skolan med brev och små

var presenter såhade min och fröken kommit fram till att slopa det där

mamma firandet med tanke att allt fler barn utan far. Med den tidens psykologi

var sopades under mattan. Idag skulle Fars dagkunna fylla en viktig funk-

papporna tion att barnen fick hjälp att skicka hälsning till sin bor

genom en pappa som någon annanstans.

Vibeke Bing Socionom, Folkhälsoinstitutet

/ skilsmässan: spår 1 49

,mig

6 Tillögg:

för vidare

Tips lösning

För att uppslag till vidare läsning hearingens frågeställningar presenteras

ge om här förteckning över böcker och redovisar resultat från svenska

en rapporter som skilsmässostudier, utgivna efter kommitténs hearing. Den har erhållits

genom

enkel sökning i Libris under begreppen skilsmässaskilsmässobarn, vårdnadsen frågor, separation separationsrätt. I listan ingår artiklar. Den har därför kompletterats med några antologier utkommit i anslutning till familje-

som året, och alla innehåller artiklar med anknytning till skilsmässoområdet.

som Endast svenska författare och facklitteratur har medtagits.

För den är intresserad ytterligare information den forskning

som av om som

i hearingrapporten rekommenderas också direkt kontakt med presenteras en vederbörande författare.

Agell, A., Arve-Fares, B., Björnberg, B. red. Modernt familjeliv och/Qzmiljesepara-

tioner. Socialvetenskapliga forskningsrådet, Allmänna förlaget 1993

Agell, A. Äiktenskaps-och samboenderätt enligt 1987 års lagstiftning. Uppsala:

Iustus 1994-189

Agell, A. Familjerätt Äktenskap,samhoende,partnerskap. Uppsala: Iustus 1995

Back, K., Wadsby, M., Svedin C. G. Barn ochskilsmässan invandrar- ochflykting-

fzmiljer. Rädda Barnens rapportserie, Stockholm 1993

Björnberg, U., Kollind, A-K., Nilsson, A. red. anus ê Brombergs

genus.

förlag, Stockholm 1994

Båvner, P., Hoem, M. Ris/eerför skilsmässa:ärförsifödsløåldern ett bättre mått

startålderns betydelseän giftermålsåldem arâ Stockholm research reports

in demography 87, Stockholms universitet 1994

Cederberg, A-C., Family therapy Collaborative work. Linköping studies in

as

and science 106, Universitetet i Linköping 1994

arts

Publiceradsombidragtill FN:sfamiljeår.

Ö .

Ekselius, E., Notini, D., Öberg,G. Människor i kris. Liber utbildning, Stockholm 1994

Folkhälsoinstitutet 1995:39, Faderskapiskilda världar. Ylander, C. red.

Friberg, T. Everyday l s adaptive strategies in time and Docuwomen space. ment Swedish Council for Building Research 1993:7, Lund studies geo-

graphy Ser. Human geography 55, Statens råd för byggnadsforskning,

Stockholm 1993

Fritzell, Lundberg, O. Vardagensvillkor. Levnadsförhållanden i Sverige under

tre decennier. Brombergs förlag, Stockholm 1994

Hoem, M. Educational capital and divorce risk in Sweden in the 19705 and I 9805.Stockholm research in demography 95, Stockholms univerreports sitet 1995

Hoem, M. Educational gradients in divorce risks in Sweden decades. in recent Stockholm research reports in demography 84, Stockholms universitet 1995

Hydên, M. Kvinnomisshandel inom äktenskapet: mellan det omöjliga och det möjliga. Liber utbildning, Stockholm 1995

Jaimen, L. Underhdllsskyldigafader och mödrar. Försäkringskassan Härnösand 1994

Lejon, F. R. Asymmetrisk interaktion: mötet mellan klient och socialffirvaltning i vdrdnadsprocess.Studier i socialt arbete vid Umeå universitet 20, 1996

Lennéer-Axelsson, B. Mannens röster i kris ochförändring. Natur och kultur, Stockholm 1994

Nilsson, Pia Pengar är inte allt Prisma, Stockholm 1993

Nordic Demographic Symposium- Demography, and welfare. Lund studies economy in economic history Scandinavia population studies 10, Lund 1995

Reberg, L. Mammas kille ochpappas styvharn berättar. MånPocket, Stockholm 1995

Regeringens proposition 1995/96:186, Nya regler för bostadsbidrag. Fritzes, Stockholm 1996

Regeringens proposition 1995/96:208, Underha°llsstöd till barn till särlevande föräldrar. Fritzes, Stockholm 1996

ä

Selander, E., Wahlström, L. Tio röster familjerådgivning: kvalitativ stu-

om en

die. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet 1994

Socialdepartementet, Ds 1996:2: Underhållsstöd till barn till sarlevandeförald-

Fritzes, Stockholm 1996

rar.

Socialdepartementet, Ensamföraldrar utsatt grupp. Välfärdsprojektet 1996

- en

Socialmedicinsk tidskrift, 72:a årg., häfte Familjen jordmån för barns

som

hälsa och utveckling. Lagerberg, D., red. Stockholm 1995

Socialstyrelsen, Ensam: flyktingbarn utan vårdnadshavare i Sverige. SoS-

om

rapport 110, Statens invandrarverk, Norrköping 1994

Socialstyrelsen, Olovligt bortförd Om bort- och hitförda barn i vårdnads- och umgängeskonflikter

Socialvetenskaplig tidskrift, årgång 2-3. Temanummer familje-

nummer om

forskning, Andersson, G. red., Lund 1994

SOU 1995:26, Underhållsbidrag och bidragsförskott. Fritzes, Stockholm 1995

SOU 1995:133 Bostadsbidragen e/ektivare inkomstprövning besparingar.

- -

Fritzes, Stockholm 1995

SOU 1995:79, Vårdnad, boende, umgänge: betänkande av Vårdnadstvistutred-

ningen. Fritzes, Stockholm 1995

SOU 1996:37, Sverigesmedverkan iPNsfamiljeår, Appendix Familjen

- en

gränslös resurs, Fritzes, Stockholm 1996

Statistiska centralbyrån SCB Att klara arbete, barn, familj. Demografiska

av -

rapporter 1994:1, 1994

Statistiska centralbyrån SCB, Fakta den svenska familjen. Demografiska

om

rapporter 1994:2

Statistiska centralbyrån SCB, Kvinnors och mans liv. Demografiska rapporter

1995:2

Statistiska centralbyrån SCB, Skilsmässor och separationen bakgrund och

ut-

veckling. Demografiska rapporter 1995:1

Sydsjö, G., Wadsby, M., Svedin, C. G. Barn till psykosociala riskmödranfrån

mödrarnas graviditet till barnen är 8 år. Rädda Barnen Stockholm 1995

6 Torbiörnsson, A., Johansson, Å., Olsson, mår våra bamâ Intervjuer

L. Hur

med barn iPiteå. Rädda Barnens rapportserie, Stockholm 1995

Wadsby, M. Children ofdivorce ana their parents. Linköping university med-

ical dissertations 405, Linköping 1993

Öberg, B., Öberg, G. När föräldrar s/eils: relationer och separationen Liber

om

utbildning, Stockholm 1994

POSTADRESS:10647STOCKHOLM FAX08-205021,TELEFON08-6909190

ISBN: 91-55-20215-1

ISSN: O575-25OX