Sveriges medverkan i FN:s familjeår slutbetänkande

Till statsrådet Anna

Hedborg

Genom beslut den 9 april 1992 bemyndigade regeringen dåvarande chefen för Socialdepartementet, statsrådet Bengt Westerberg, att tillkalla en interdepartemental beredningsgrupp S 1992:06 med uppdrag att förbereda den svenska insatsen för genomförandet av Förenta Nationemas Internationella Familjeår 1994 dir. 1992:56. Beredningsgruppen överlämnade den 24 mars 1993 en handlingsplan för Sveriges medverkan i FN:s familjeår. Den 6 april 1993 beslutade chefen för Socialdepartementet att förlänga beredningsgruppens mandat med uppdrag att svara för genomförandet av de svenska insatserna i enlighet med handlingsplanens riktlinjer. Kommittén antog i samband härmed namnet Kommittén för FN:s

familjeår.

Den 27 januari beslutade regeringen om tilläggsdirektiv dir.1994:l4 varvid uppdrogs kommittén att fördela anvisade medel ur Allmänna arvsfonden i enlighet med regeringens beslut den 2 december 1993. Samtidigt preciserades kommitténs ansvar som samordnande organ för Sveriges nationella och internationella insatser med anledning av Sveriges medverkan i FN:s familjeår. Kommitténs mandat har därefter, med hänvisning bl.a. till Sveriges internationella engagemang, genom regeringens beslut den 29 juni 1995, förlängts till den 31 december 1995 dir.1995: 105.

I kommitténs arbete har deltagit som ordförande dåvarande statssekreteraren generaldirektör Carl-Anders Ifvarsson från 1992-06-04 t.o.m. 1994-11-09 samt från och med 1994-11-10 nuvarande statssekreteraren Ann-Christin Taubennan. Som ledamöter har deltagit hovrättsassessor Gudrun Antemar, Justitiedepartementet t.o.m. 1994-02-28, hovrättsassessom Mats Dahl, Justitiedepartementet fr.o.m. 1994-03-01, departementsrådet Lars Bryntesson, Civildepartementet t.o.m. 1993-03-31, kanslirådet Eva-Stina Hultinger, Utbildningsdepartementet fr.o.m. 1993-04-01 departementssekreteraren Eva Cederholm-Cars, Civildepartementet,

departementsrådet Mona Danielson, Socialdepartementet, departementsrâdet Christina Gynnå-Oguz, Socialdepartementet t.o.m. 1993-03-31, departementssekreteraren Gun-Marie Pettersson, Socialdepartementet fr.o.m. 1993-04-01 t.o.m. 1995-09-13, departementssekreteraren Bettina Kashefi, Finansdepartementet t.o.m. 1993-12-31, departementssekreteraren Catharina Kipp, Utrikesdepartementet t.o.m. 1992-09- 1O, ambassadören Ethel Wiklund, Utrikesdepartementet fr.o.m. 1992-09-11, departementsrådet Billy Thorstenson, Socialdepartementet, kanslirådet Ann Zachrison-Nilsson, Arbetsmarknadsdepartementet och departementssekreteraren Göran Lindqvist, Kultur/Arbetsmarknadsdepartementet fr.o.m. 1994-03-01.

Som sakkunniga har deltagit departementssekreteraren Göran Lindqvist, Kultur/Arbetsmarknadsdepartementet fr.o.m. 1992-06-04 t.o.m. 1994-02-28, sakkunnig Bertil Mathsson, Socialdepartementet t.o.m. 1993-03-31, kanslirådet Jon Peter Wieselgren, Socialdepartementet t.o.m. 1993-12-31, sakkunnig Louise Drangel, Socialdepartementet fr.o.m. 1993-04-01, kommunalrådet Eva Eriksson, Socialvetenskapliga forskningsrådet fr.o.m. 1993-04-01 och departementsrådet Bengt Lidal, Socialdepartementet fr.o.m. 1994-01-01. Som expert har deltagit kanslirådet Sören Kindlund, Socialdepartementet fr.o.m. 1993-04-01.

Som sekreterare i kommittén förordnades, den 1 november 1992, avdelningsdirektören vid Socialvetenskapliga forskningsrådet, Birgit Arve-Fares. Som biträdande sekreterare förordnades Lena Wikström den 1 augusti 1993 och Anne-Louise Nilsson, den 1januari 1994. I sekretariatets arbete har under olika perioder även deltagit Ulla Cronstedt, Anne-Marie Lindén och Nathalie Parês.

Kommitténs arbete har under 1993 och 1994 haft sin tyngdpunkt i nationella aktiviteter. Under 1995 har verksamheten huvudsakligen omfattat internationella uppföljningsinsatser samt viss uppföljning

den utvecklingsverksamhet som initierats inom ramen for av anvisade medel från Allmänna arvsfonden. Bl.a. har kommittén under 1995 genomfört och dokumenterat två internationella konferenser.

Kommitténs operativa verksamhet upphörde den 31 december 1995. Slutrapporten har skrivits av kommitténs sekreterare i januari och februari 1996 och justerats av kommitténs ledamöter per capsulam den 27 februari 1996. Rapporten redovisar det arbete som utförts i anslutning till familjeåret samt vissa erfarenheter och slutsatser bedömts angelägna att föra vidare. Som separata

som

bilagor bifogas rapporterna från de två internationella konferenser som hållits under 1995. Stockholm den 27 februari 1996 Ann-Christin Tauberman

/Birgit Arve-Parês

Innehåll

Förord

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 11

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . English summary 15

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Inledning 19

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Uppdraget 19

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Rapportens innehåll 20

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Familjeåret iFN 21

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Generalförsamlingen utlyser ett

internationellt familjeår 21

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Ett familjeårssekretariat inrättas i Wien 21

. . . . . . . . . 2.3 Frågan om en deklaration om familjers roll,

skyldigheter och rättigheter 22

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Frågan om internationell uppföljning 23

. . . . . . . . . . .

2.5¶FN:s familjeårssekretariat 24

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Den svenska handlingsplanen och

dess genomförande 29

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Den svenska handlingsplanen 29

. . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Uppdraget till Kommittén för FNzs familjeår 31

. . . . 3.3 Utfört arbete 32

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.3.1 Förberedelsearbetet under 1993 33

. . . . . . . . . .

3.3.2 Aktiviteter under 1994 34

. . . . . . . . . . . . . . . . .

3.3.3¶Uppföljningsarbetet under 1995 36

. . . . . . . . . .

3.3.4 Fördelning av utvecklingsmedel 37

. . . . . . . . .

3.3.5 Aktiviteter som utförts av andra 38

. . . . . . . . . .

3.3.6 Information och dokumentation 43

. . . . . . . . . .

8 Innehåll

4 Utblickar mot den internationella

debatten 47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Debatten i FN 47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Den europeiska debatten 48 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.1 Familjepolitikens ställning inom EU 48 . . . . . . 4.2.2 EU:s familjepolitiska instrument 49 . . . . . . . . . 4.2.3 Aktuella EU-frågor 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.4 Intresse for svensk familjepolitik 52 . . . . . . . . . 4.2.5 Framtiden 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Kommitténs internationella engagemang 55 . . . . . . . .

5 Nordiskt samarbete 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Den nordiska samarbetsgruppen för FN:s

familjeår 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Bidrag till kunskapsutveckling 61 en gemensam . . . . 5.3 Fortsatt samverkan 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Summering av erfarenheter och bedömningar 65 . . . . 6.1 Uppföljningen familjeåret i FN 65 av . . . . . . . . . . . . . 6.1.1 Fortsatt bevakning och rapportering 67 . . . . . . 6.1.2 Informations- och erfarenhetsutbyte 67 . . . . . . 6.1.3 Biståndsinsatser 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Nordiskt samarbete 70 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Fortsatt engagemang i den europeiska debatten 71 . . . 6.4 Internationellt forskningssamarbete 72 . . . . . . . . . . . . 6.5 Uppföljning av det svenska familjeåret 73 . . . . . . . . . -6.5.1 Behov av insatser för att främja den

långsiktiga kunskapsutvecklingen

om barn och familj 74 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.5.2 Erfarenheter av kommitténs utvecklings-

verksamhet 79 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.5.3 Behovet av förebyggande familjepedagogiskt

stöd samt insatser for att integrera utsatta

barn och föräldrar 80 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7 Slutord 85 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Appendix: 1 Direktiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Den svenska handlingsplanen

å Familjen gränslös Tankar FN:s familjeår.

- en resurs. om Norra Latin 28 januari 1994. Dokument 1994:2 Seminarier som arrangerats av kommittén Förteckning över projekt beviljats utvecklingsmedel

som Register över inrapporterade aktiviteter Nyhetsbrev Pressmeddelanden

Separata bilagor

Hearing om skilsmässor och familjesplittring 30/9-1/10 1993. Dokument 1994:1 från Kommittén för FN:s familjeår. Building Family Welfare Contributions from Seminar

- a on Family, Gender and Welfare policies in the Nordic Countries, Network of Nordic Focal Points for the International Year of the Family Reconciling Work and Family Life challenge for Europe

—a Proceedings from a Seminar organized by the Swedish Committee for the International Year of the Family, Ministry of Health and Social Affairs and the Commission of the European Communities Concilier Travail et Vie Familiale dej l ’Europe

—un pour Actes d’un séminaire organisé Comité Suédois

par pour l’Année Internationale de Famille et Commission des Communautés européennes

Sammanfattning

Genom en resolution i Förenta Nationemas generalförsamling den 8 december 1989, proklamerades 1994 till ett internationellt familjeår. Med anledning detta interdepartemental av gavs en beredningsgrupp, knuten till Socialdepartementet, i uppdrag att utarbeta en handlingsplan för Sveriges medverkan i det intemationella familjeåret. I mars 1993 presenterade beredningsgruppen sitt förslag och fick därvid uppdraget att för samordningen de svenska insatsersvara av na vid genomförandet handlingsplanen. Gruppen i samband av antog härmed namnet Kommittén för FN:s familjeår.

Den svenska handlingsplanen

Den svenska handlingsplanen tog sin utgångspunkt i målen för

svensk familjepolitik och den inriktning på socialt förebyggande

åtgärder som utmärker denna. Familjepolitiken är sedan lång tid hörnstenarna i svensk en av välfárdspolitik. Den bygger ekonomiskt stöd och sociala tjänster för att trygga barns och föräldrars försörjning, insatser för samt att integrera barn och föräldrar i samhällslivet, bl.a. tidiga genom åtgärder för att motverka marginalisering och social utslagning. Både statlig och kommunal verksamhet bygger generella samhällsinsatser, såsom barnbidrag, föräldraförsäkring, mödra- och barnhälsovård, barnomsorg, skola, Skolmåltider, Skolhälsovård, fritidsverksamheter etc. Dessa insatser utgör viktiga komplement till familjen i barnen och barns uppväxtmiljöer. De omsorgen om erbjuder kollektiva skyddsnät runt den enskilda familjen som garanterar barn och föräldrar ett grundskydd mot fattigdom och

socialt utanförskap.

När samhället förändras uppstår efterhand villkor och problem nya som föräldrar och barn har att hantera i sin vardag. När problemen delas av många, skapar de så småningom behov förändring och av förnyelse i de verksamheter inrättats. som

12 Sammanfattning

Förändringsarbete måste, för att bli effektivt, ske i nära samverkan med de människor berörs. Det måste ha en lokal som förankring och ske i former mobiliserar och utvecklar de som finns nära människorna själva. I detta förändringsresurser som arbete är folkrörelseorganisationer viktiga samarbetsparter. stimulera dessa organisationer till samarbete kring målen För att för den svenska handlingsplanen beslutade Regeringen i december

ställa särskilda medel Allmänna arvsfonden till kom- 1993 att ur mitténs förfogande för utvecklingsverksamhet med anknytning till

den svenska handlingsplanen. I samband härmed preciserades Kommitténs uppgifter kontakt- och samarbetsorgan för de som svenska insatserna i anslutning till FN:s familjeår Dir. 1994:14. Kommitténs mandat har förlängts till utgången år 1995 för senare av att tillåta vissa uppföljningsinsatser Dir. 1995: 105. Detta de utgångspunkter bildat upptakt till Sveriges är som medverkan i FN:s familjeår. Det uppdrag lades på kommittén som vid genomförandet handlingsplanen var att av

stimulera till kunskapsutveckling familjers liv och villkor om samt den svenska familjepolitikens verkningar, inspirera till utvecklingsarbete och lokala initiativ, särskilt samverkansprojekt syftar till att stärka samhörigheten som mellan barn och föräldrar samt förebygga social utslagning,

föra svenska erfarenheter till internationell debatt, samt ut medel till utvecklingsprojekt med stöd medel från

fördela av

— Allmänna arvsfonden.

Rapportens innehåll Kommittén redovisar i denna rapport det arbete utförts samt de som erfarenheter och slutsatser dragits detta arbete. Den har i som av korthet följande innehåll: 1 redovisar de svenska utgångspunkterna för arbetet med

Kapitel

familjeåret samt redogör för rapportens syfte och allmänna upplägg-

ning. kapitel 2 redogörs för de internationella utgångspunkterna och l den globala inramning det svenska familjeåret haft i arbetet som inom FN, där året ingått många länkar i ett globalt som en av för fred och mänskliga rättigheter. engagemang Kapitel 3 redovisar det arbete utförts i Sverige, dels avlkomsom mittén, dels vissa andra aktörer. Där presenteras även det av

Sammanfattning 13

informationsmaterial och de publikationer kommittén tagit

som fram. I kapitel 4 och 5 redovisas kommitténs internationella

engagemang och de erfarenheter gjorts i detta. Kapitel 4 sammanfattar de

som delar av den internationella debatten kommittén haft tillfälle att

som följa dels inom FN, dels på europeisk nivå, samt redovisar kommitténs medverkan i denna debatt. I kapitel 5 presenteras det nordiska samarbete som ägt rum i anslutning till familjeåret.

Erfarenheter och slutsatser från det svenska familjåret Kommittén har inte haft i uppdrag att utreda och komma med

egna åtgärdsförslag. Kommittén har dock bedömt det angeläget att redovisa de erfarenheter och bedömningar gjorts under arbetets

som gång och presenterar därför i kapitel 6 sina slutsatser vad gäller fortsatta instser inom familjeårets verksamhetsområde.

På det internationella planet kommittén

anser

att Sverige bör sig aktivt för att barns och föräldrars - engagera välfärd sätts i förgrunden i det internationella samarbetet på nordisk, europeisk och global nivå fortsatt infonna-

genom tions- och erfarenhetsutbyte.

På det nationella planet anser kommittén

att insatser bör vidtas för att främja långsiktig - en

informationsfärsörjning och kunskapsutveckling inom barn-

och familjeområdet. Bl.a. redovisas ett förslag att upprätta

en longitudinell, demografisk barndatabas. Kommittén pekar även behovet att utveckla befintliga styrmedel och former för dialogen mellan forskare och olika brukarintressen inom barn- och familjeområdet, att den utvecklingsverksamhet som initierats i anslutning till familjeåret integreras i långsiktiga för idé- och

mer program erfarenhetsutbyte, i syfte att få till stånd ett brett förnyelsearbete och kompetensutveckling i frågor rör lokal

en som samverkan kring barn och föräldrar.

Kommittén pekar här bl.a. på skolans, primärvårdens och socialtjänstens roller och möjligheter när det gäller att

14 Sammanfattning

gemensamt och for sig utveckla ett förebyggande familje-

var pedagogiskt stöd förenar generella insatser med ambi-

som tionen att integrera utsatta barn och föräldrar. Grupper, kommittén funnit särskilt angelägna att nå

som genom förbyggande insatser är:

isolerade utanförstående och osedda pappor - mammor, samt barn far illa av vuxnas konflikter, vare sig

som föräldrarna lever tillsammans eller åtskilt, ungdomar utan stabila vuxenkontakter och med dålig beredskap för eget framtida föräldraskap, invandrar- och flyktingfamiljer, särskilt isolerade invand- rannödrar och deras barn, men också de frånskilda män-

och ungdomar med invandrarbakgrund. Det finns nen starka skäl att uppmärksamma den speciella press som drabbar familjer kommer hit från länder med ett

som främmande språk och främmande kultur oavsett vad de

en har gått igenom innan de kom hit. Utöver de problem som de delar med svenska familjer, lever de i de flesta fall under kulturellt korstryck och har en större utsatthet grund sämre information, kunskap och förtroende

av om för det svenska samhället.

I rapportens sista kapitel lämnas slutord en erinran om familje-

som årets motto: Demokratin börjar i familjen. Det ställer oss infor en uppfordran, inte bara som föräldrar, utan också som medborgare ocn medmänniskor, i ansvaret för att alla barn ska få en god start i livet.

English Summary

By its resolution 44/82 of 8 December 1989, the General Assembly of the United Nations proclaimed 1994 the International Year of the Family IYF. Subsequently, the Swedish Government mandated the Minister of Health and Social Affairs to call interministerial upon an preparatory committee to elaborate a Plan of Action for the Swedish participation the International Year of the Family.

The Swedish plan of Action After presenting a Draft Plan of Action, March 1993, the preparatory committee was mandated to monitor the implementation of the Swedish plan of action for the IYF. The committee adopted the name of the Swedish Committee on the International Year of the Family Kommittén for FN:s familjeår. The Swedish plan of action started out from the objectives of Swedish family policy and the preventive that stress on measures a hallmark of this policy. Family policy has for long time been a one of the comerstones of Swedish welfare policy. based on economic support and social services the economic subto ensure sistance of children and parents, and aiming at inteon measures grating all children and parents into social life, by that e.g. measures counteract marginalization and social exclusion. Swedish family policy schemes, both national and local, are primarily based on general benefits such child allowances, as parental insurance, preventive maternal and child health child care, care and education, school meals, leisure activites. These have measures

important subsidiary functions, supplementing families

the care and protection of children, looking into the environments which children grow up. They offer safety nets around each common family and offer children and parents basic protection against poverty and social exclusion. As society undergoes changes, new conditions and problems new to be handled by parents and children appear everyday life. When

16 English Summary

these problems shared by people, they gradually create a

are many need for change and renewal existing benefits and services.

In order to be successful, implementation of social pro-

any

must be developped in close collaboration with the people grammes concemed. Operations of renewal therefore have to be locally anchored and must take forms that mobilize and develop existing

on local In these govemmental organisations

resources. processes non NGOs often play active part. They are therfore important

an partners for the monitoring of processes of social change. In order to promote the participation of NGOs the implementation of the Swedish plan of action for the IYF, the Government decided, 2 December 1993 to allocate special funding out of the

on Swedish Inheritance Fund, to be disposed of by the Committee for funding development projects related to the Swedish plan of action for the IYF. At the time the mission of the Committee as Focal

same Point for the IYF given more precise wording by new

was a directivesDir. 1994: 14. The mandate of the Committee was later prolonged until the end of 1995, in order to allow certain follow up activitiesDir 1995: 105. These the prerequisites that formed the

are framework for the Swedish participation the IYF.

The task of the Committee the implementation of the plan of action was to

stimulate the development of knowledge about family life - new

and family conditions and about the impact of Swedish family policy,

promote development work and local initiatives, especially joint -

projects, aiming to strengthen the bonds between children and

parents and to prevent social exclusion,

bring forward Swedish experiences the international debate, -

and allocate grants from the Swedish Inheritance Fund towards

-

development projects.

Content of the report In this report the committee gives account of the work carried out

an by the Swedish Committee the InternationalYear of the Family

on and of the experiences and conclusions drawn from this work. The content shortly as follows:

Chapter 1 gives account of the Swedish background and

an presents the aim and general feature of the report.

English Summary 17

Chapter 2 presents the international background and the global framework within the United Nations, where the IYF constituted one out of links global effort to promote peace and human many a rights. Chapter 3 gives account of the work carried out Sweden, by an the Committee and by of the major actors outside the Comsome mittee. also contains report the documents produced by the a on Committee and publications that have received financial support on from the Committee. Chapter 4 and the international activities in which the 5 reports on Committee has been involved and the insights that they have on produced. Chapter 4 those parts of the international debate resumes that the committee has been able to follow within the United Nations and at European level. An account also given of the contributions made by the committee this debate. Chapter 5 reports on the nordic collaboration that has taken place within the context of the IYF.

Conclusions from the Swedish experiences the International Year of the Family The task of the Committee not to investigate nor to propose was The Committee has, however, deemed important to give measures. account of the experiences and conclusions made along the work. an In chapter therefore, the Committee presents its conclusions with regard to continued initiatives the realm of the IYF.

At international level, the point of view of the comittee that

Sweden should bring child and parental welfare to the fore- — ground international cooperation, by continued exchange of information and experiences at Nordic, European and global levels.

At national level, the point of View of the committee that

should be taken to promote long-term supply of — measures information and scientific knowledge the domain of children and families. The committee discusses other things the among

possibility of establishing longitudinal demographic data base

a children. also points at the need to develop existing means on

18 English Summary

and forms for monitoring the dialogue between researchers and different interests the field of children and families. consumer the development projects that have been initiated during the IYF — should be integrated into long-term for the exchange programmes of experiences and new ideas, order to promote wide a Competence with regard to local cooperation support of children and families. The committee other things stresses among the roles and potentialities of school, primary health and care social services, each one separately and joint efforts, when comes to developing preventive and educational support to families, combining general with aim to integrate measures an children and parents living precarious circumstances. The committee has found to be particularly important to develop and implement preventive measures addressing the following groups: isolated mothers, outcast and invisible fathers and children that — are affected by unresolved conflicts beteween parents, either they live together or not, youth lacking stable relations with and adequate - grown-ups preparation for future parenthood, immigrant and refugee families, particularly isolated immigrant mothers and their children, but also the separated and men second generation immigrant youth. There strong to are reasons pay attention to the stress to which families, having foreign a

language and a foreign cultural background, exposed when

are arriving Sweden, irrespective of what they have lived through before coming here. In addition to their personal history and the family problems that they share with ordinary Swedish families, the majority of immigrant families arriving Sweden today are exposed to pressures from conflicting value systems and suffer furthermore from specific vulnerability due to lack of information, lack of knowledge and lack of confidence the Swedish

society.

In the last chapter of the report, reminder of the motto of the a year given: Building the smallest democracy at the heart society.

of

This a motto that holds responsible, not only parents but also us as as fellow citizens and social partners, for giving all children good a start life.

l Inledning

1.1¶Uppdraget

1994 ställdes familjen och familjens villkor i blickfånget över hela världen. Året ett internationellt familjeår, beslutat var genom en resolution i FN:s generalförsamling 44/82 den 8 december 1989. Den 9 april 1992 inrättade den svenska regeringen med anledning detta interdepartemental beredningsgrupp, med uppgift att av en utarbeta handlingsplan och organisation för Sveriges medverkan en i det internationella familjeâret S 1992:06, dir.1992:56. Beredningsgruppen överlämnade den 24 mars 1993 ett förslag till handlingsplan för Sveriges medverkan i FN:s familjeår. Statsrådet och chefen för Socialdepartementet beslutade den 6 april 1993 att uppdra beredningsgruppen att samordna Sveriges insatser i enlighet med de mål och riktlinjer föreslagits i handlingsplanen. som Beredningsgruppen antog i samband härmed namnet Kommittén för FN:s familjeår. Den 27 januari 1994 erhöll kommittén tilläggsdirektiv Dir. 1994: 14, varvid uppdraget preciserades enligt följande: Kommittén skall under familjeâret fungera kontaktorgan med som samordningsansvar för de svenska insatserna. Kommittén skall i samverkan med myndigheter och organisationer som arbetar långsiktigt med frågor som rör familjen

stimulera till kunskapsutveckling och debatt om familjevillkor

och livsformer i dagens svenska samhälle, uppmuntra till initiativ och utvecklingsarbete, särskilt insatser syftar till att förebygga social utslagning, som fördela anvisade medel Allmänna arvsfonden i enlighet med - ur regeringens beslut den 2 december 1993, medverka till att svenska erfarenheter förs ut till internationell debatt, rapportera till FN om familjeâret i Sverige samt -

20 Inledning

i samverkan med forskningsinstitutioner och forsknings- fmansierande organ stimulera till internationellt forskningssamarbete inom familjepolitikens område.

Den 29 juni 1995 förlängdes kommitténs mandatperiod till den 31 december 1995 med hänsyn till kommitténs internationella åtaganden Dir. 1995: 105.

1.2 innehåll

Rapportens

De svenska insatserna i anslutning till FN:s familjeår har huvudsakligen omfattat informationsinsatser av olika slag. Kommitténs uppgift har varit att verka katalysator för kunskapsutveckling som och lokala utvecklingsinsatser, med inriktning på familjelivets villkor i dagens samhälle. I denna rapport redovisas det arbete utförts inom för som ramen den svenska handlingsplanen och de erfarenheter gjorts under som arbetets gång. Rapportens främsta syfte är att orientera olika om initiativ som tagits och dokument tillkommit i anslutning till som familjeåret, i förhoppningen att detta arbete ska kunna tjäna som grund för fortsatt utvecklingsarbete inom för svensk familjeramen politik. Rapporten har inledande faktadel med 5 kapitel, redovisar en som de internationella utgângspunktema samt den verksamhet som bedrivits av den svenska kommittén för FN:s familjeår. Dessa kapitel kompletteras av en bilagedel med mer detaljerad information om olika aktiviteter och informationsmaterial givits ut löpande som under kommitténs verksamhetsperiod. Kapitel 6 innehåller en uppsummering av erfarenheterna från kommitténs arbete samt vissa överväganden och bedömningar om fortsatta insatser för att följa upp och konsolidera de initiativ tagits i anslutning till familjesom året. Till rapporten fogas, i separata bilagor, tre publikationer tagits som fram av kommittén under arbetets gång.

2 FN

Familjeåret i

2.1¶Generalförsamlingen utlyser ett

internationellt familjeår

Förenta Nationemas generalförsamling antog den 8 december 1989 resolution 44/82 i vilken 1994 proklamerades som det internaen tionella familjeåret. Medlemsländema inbjöds att uppmärksamma olika aktiviteter på nationell, regional och lokal nivå året genom med utgångspunkt i årets tema, som skulle vara "Familjs resurser

och i föränderlig värld

ansvar en Resolutionen underströk årets karaktär av frivilligt åtagande. Genomförandet året skulle ske främst genom frivilliga insatser av lokal, regional och nationell nivå med viss assistans från FN-

systemet. resolution i Generalförsamlingen den 14 december 1990 Genom en RES 45/133 inrättades i början 1991 särskild frivilligfond för av en biståndsinsatser, främst till de minst utvecklade länderna. Medlemsländema inbjöds att lämna bidrag till denna samt att inrätta nationella och utse samordnare med ansvar för de nationella organ aktiviteterna i anslutning till familjeåret.

l 2.2 Ett inrättas i

familjeårssekretariat

l l

l Wien

l

Samordningsansvaret for verksamheterna inom FN med anledning

i

i det internationella familjeåret lades det Ekonomiska och av sociala rådet med FN:s Kommission för social utveckling som beredande Det operationella samordningsansvaret för olika organ. aktiviteter i anslutning till familjeåret förlades till ett särskilt sekretariat inrättades vid FN:s dåvarande Center för social som

22 Familjeåret i FN

utveckling och humanitära fiågor i Wien, under ledning dess av dåvarande chef, Mr Henryk Sokalski, utsågs till FN:s som samordnare för familjeåret. Sekretariatet fick i uppgift att främja, stödja, samordna, dokumentera och förmedla information olika aktiviteter under familjeåret om samt att skapa ett nätverk nationella samordnare. Sekretariatets av insatser avsågs bli av begränsad omfattning, med hänsyn till familjeårets karaktär frivilligt åtagande. Någon avslutande av gemensam konferens förutsattes inte och frågan ett gemensamt slutdokuom ment lämnades öppen. Som ett led i förberedelserna inför året genomförde FN:s familjeårssekretariat fyra regionala konferenser med medlemsländernas nationella koordinatorer. Konferensen för Europa- och Nordamerika-regionen hölls på Malta den 26-30 april 1993. Vid denna liksom vid de övriga regionala konferensema gjordes gemensamma uttalanden om vikten att uppmärksamma familjens av förändrade situation i dagens samhälle. Behovet att se över samhällets stöd till familjerna och till de individuella familjemedlemmarna underströks, med hänvisning bl.a. till deklarationen de om mänskliga rättigheterna, konventionen ekonomiska, sociala och om kulturella rättigheter, konventionen de medborgerliga och om politiska rättigheterna, konventionen mot all form diskriminering av mot kvinnor samt konventionen barnets rättigheter. om Uttalandet vid konferensen Malta föregicks intensiva av

diskussioner om skrivningarna rörande familjebegreppet och

om

formuleringar rörande familjers roll, skyldigheter och rättigheter.

2.3 om

Frågan en deklaration om

familjers roll, skyldigheter

och rättigheter

Ett förslag om att FN:s familjeår skulle ut i mynna en gemensam deklaration om familjers roll, skyldigheter och rättigheter har drivits mycket aktivt, både före, under och efter familjeåret, framför allt av

frivilligorganisationernas familjekommitté i Wien The Vienna

NGO-Committee on the Family. Den 20 september 1993 beslutade Generalförsamlingen i en resolution om familjeåret 47/23 7 att anmoda Generalsekreteraren

Familjeåret i FN 23

inhämta synpunkter från medlemsländerna i Kommissionen för att social utveckling önskvärdheten att, i anslutning till det om av internationella familjeåret, utarbeta en deklaration om familjers roll, skyldigheter och rättigheter. Efter att ha inhämtat den svenska familjeårskommitténs mening, tog den svenska regeringen avstånd från förslaget om att utarbeta en sådan deklaration, bl.a. med hänvisning till familjebegreppets mångtydighet samt det angelägna i att koncentrera ansträngningarna på genomförandet och utvecklingen de internationella konvenav tioner redan finns, särskilt FN:s konvention om barnets som rättigheter. Under Generalförsamlingens 49:e session hösten 1994 ägnades två dagar åt konferens familjeåret. Eftersom frågan om en en om familjedeklaration inte vunnit allmänt gehör, väcktes inget förslag härom vid denna konferens. NGO-kommittén i Wien fortsatte dock att driva frågan i olika fora, liksom även frågan om ett handlingsför uppföljningen av familjeåret. program

2.4¶Frågan om internationell uppföljning

Inför överläggningama familjeårets uppföljning, som skulle äga om i Kommissionen för social utveckling i New York i april 1995, rum anordnade FN:s familjeårssekretariat, i samarbete med Slovakiens regering, global konferens för medlemsländemas nationella en koordinatorer i Bratislava den 4-7 februari 1995, där frågan om ett slutdokument och deklaration togs upp till förhanden gemensam ling. Vid detta tillfälle, liksom i Kommissionen för social senare utveckling, Sveriges hållning att uppföljningen av familjeåret var borde integreras i uppföljningen av de övriga FN-konferenser som hållits under 90-talet rörande bl.a. barnets rättigheter, miljö, befolkningsfrågor, mänskliga rättigheter, social utveckling och kvinnor, och inte bedrivas ett särskilt program. som Den 21 december 1995 antog Generalförsamlingen resolution en 50/ 142 inbjuder medlemsländerna att fortsätta arbetet med att som bygga ett familjevänligt samhälle och att därvid främja familjemedlemmars individuella rättigheter, särskilt med avseende jämställdheten mellan könen och bamets skydd och utveckling.

24 Familjeåret i FN

Resolutionen inbjuder Kommissionen for social utveckling att överväga hur en uppföljning familjeåret bäst kan integreras i ett

av sammanhållet arbetsprogram för social utveckling samt anmodar Generalsekreteraren att avge en rapport arbetets fortskridande till

om Generalförsamlingen vid dess 52:a session.

Resolutionen föreslår även att familjeårets frivilligfond skall fortsätta sin verksamhet under det namnet United Nations Trust

nya Fund on Family Activities, i syfte att ekonomiskt bistånd till

ge familjeorienterade verksamheter, med speciell inriktning på de minst utvecklade länderna och utvecklingsländerna, och med särskild uppmärksamhet riktad mot icke-traditionella Den inbjuder

resurser. vidare regeringar, organisationer, enskilda och den privata sektorn att lämna generösa bidrag till denna fond.

I en tidigare resolution, som antogs den 20 september 1993 47/237 beslutade Generalförsamlingen att utlysa den 15 maj till

en årligen återkommande internationell familjedag. I samråd med berörda FN-organ har FN:s familjeårssekretariat föreslagit att familjedagen under den närmaste femårsperioden skall uppmärksamma följande temata:

1996: Familjer -i fattigdom och hemlöshet 1997: Familjer på jämställdhetens och rättvisans grund

- 1998: Familjen som skola för fredsfostran 1999: Familjer i alla åldrar

2000: Familjer aktörer i utveckling och sociala framsteg

—

2.5 FN:s

familjeårssekretariat

Familjeårssekretariatet i Wien spelade mycket aktiv roll i

en mobiliseringen inför familjeåret. Genom olika aktioner, uppsökande verksamhet och distribution affischer, dekaler och annat

av kampanjmaterial bidrog sekretariatet till snabb uppbyggnad ett

en av världsomspännande nätverk av experter som arbetar med familjefrågor. En informationsbroschyr och policydokument med mottot "Building the smallest democracy at the heart of society ut

gavs och spreds flera språk till alla medlemsländer. Genom dessa och andra aktioner kom en stor mängd nationella och internationella möten till stånd i de flesta världens länder.

av Uppslutningen kring familjeåret har varit stor och varierat från mycket omfattande nationella insatser och genomgripande reformer

Familjeåret i FN

till mer begränsade informationsinsatser utan extraordinära arrange-

En Inventory of National Action, dvs. en katalog över mang. deltagarländemas aktioner med referenser till de enskilda ländernas familjeårssekretariat, upprättades på ett tidigt stadium för att underlätta kontakterna mellan länderna.

Med stöd av medel ur familjeårets frivilligfond har sekretariatet också bedrivit viss biståndsverksamhet. Sekretariatet har således kunnat lämna bidrag till nationella aktioner och lokala projekt, främst i utvecklingsländerna. Medel har utgått till 52 projekt till ett sammanlagt belopp om 1,6 miljoner USD.

Sekretariatet har även förmedlat bistånd till olika mottagarländer bl.a. för att göra det möjligt för delegater från de minst utvecklade länderna och länder med övergångsekonomier att deltaga vid internationella konferenser. Sverige har lämnat sådant bistånd och har liksom andra medlemsländer, också stött vissa internationella projekt genom direkta bidrag, bl.a. bokprojektet Families of the World, konferensen Who Cares, arrangerad av International Organisation of Family Organisations, och ett nätverkssamarbete mellan Centrum för välfärdsforskning och de båda ryska städerna Jaroslavl och Ljubertsy.

Överläggningama om önskvärdheten av en deklaration om familjers roll, skyldigheter och rättigheter var under året stundtals intensiva och de ideologiska skiljelinjerna tydliga. Slutsatsen blev

kulturella och religiösa grunder stod alltför långt ifrån att man varandra för att försöka enas i ett slutdokument med gemensamma skrivningar. Däremot önskade man, i ömsesidig respekt, ett fortsatt informations- och erfarenhetsutbyte, i syfte att vinna ökad kunskap och förståelse för de villkor som styr kvinnors, mäns och barns familjeliv och för den roll familjers handlingar spelar i den globala utvecklingen.

De möten och överläggningar som skedde under året ledde till en vidgad förståelse för olika synsätt och problem, när det gäller familjens roll i det moderna samhället. De ledde också till igenkännande och samsyn i hur man kan arbeta för att förbättra människors livsvillkor och till ett påtagligt närmande länderna emellan i dessa frågor. Oavsett formerna för den framtida uppföljningen av det internationella familjeåret i FN, kommer insatserna under året därför att ha en bestående verkan.

Erfarenheterna från familjeåret har också visat hur intimt familjefrågoma är förknippade med frågor om social utveckling och fred.

Familjeåret i FN

Det framgår inte minst av de två slutdokument som sammanställts

FN:s familjeårssekretariat, nämligen av

Indicative Guide for Action, redovisar överväganden och

som

policy-rekommendationer om samhällsinsatser ur en rad olika

aspekter med beaktande av gällande konventioner inom området för mänskliga rättigheter, samt Compilation of Family-specific Recommendations the Global

Conferences of the 1990s, som innehåller en sammanställning av

de texter med referenser till familjen som finns i slutdokumenten

från 1990-talets FN-konferenser mänskliga rättigheter och

om utveckling, dvs. Bamtoppmötet i New York 1990, Miljökonferensen i Rio 1992, Världskonferensen om Mänskliga

Rättigheter i Wien 1993, Befolkningskonferensen i Kairo 1994,

Världstoppmötet om social utveckling i Köpenhamn 1995 och

Kvinnokonferensen i Peking 1995.

FN:s familjeårssekretariat har under året också givit ut andra publikationer, bl.a. ett nyhetsbrev, The Family. Dessutom har man publicerat artikelserie, Occasional Papers Series, vars titlar

en nedan, illustrerar spännvidden i det internationella familjeårets verksamhetsfalt.

Nol Family Matters N02 Family Forms and Functions

—— N03 Family and Crime N04 Older Persons the Family: Facets of Empowerment N05 Family as an Environment: an Eco-system Perspective

on Family Life N06 Partnership Families: Building the Smallest Democracy

at the Heart of Society N07 Family Leave: Changing Needs of the World’s Workers N08 Family Enrichment: Programmes to Foster Healthy

Family Development N09 The lntersection of Family, Gender and Economy the

Developing World

No10 Families and Disability Noll The Family and Youth: Issues, Problems and Opportuni-

ties No 12 Migration and the Family No 13 The Elderly and the Family Developing Countries

Familjeåret i FN 27

I No 14 Reinventing Fatherhood

- No 15 The Concept of Family Health —— No 16 Families: Agents and Beneficiairies of Socio-economic -

i Development

No 17 Families Exile: Reflections from the Experience of

-

UNHCR

No 18 Families and Education

l No 19 Families Function: Family Bridges from Past to Future

l

I samband med beslutet att integrera uppföljningen familjeåret i

av i programmet för social utveckling, flyttades verksamheten vid FN:s l familjeårssekretariat i Wien

över till FN-högkvarteret i New York.

Ansvaret för familjefrågoma sorterar under FN:s Avdelning för

nu

policysamordning och hållbar utveckling.

Den svenska handlingsplanen

och dess genomförande

3.1¶Den svenska

handlingsplanen

Motivet för Sveriges medverkan i FN:s familjeår har varit att ställa familjen i fokus och att vidga förståelsen hur samhällets utveck-

av ling påverkat familjelivets vardag och villkor i det svenska

samhället. Syftet har varit att stimulera till kunskapsutveckling och förändringsarbete med utgångspunkt i dagens svenska familjeförhållanden och målen för svensk familjepolitik

.

Den 9 april 1992 inrättades vid Socialdepartementet

en

interdepartemental beredningsgrupp med uppdrag att utarbeta ett

förslag till inriktning och organisation Sveriges medverkan i det

av internationella familjeåret 1994 Dir.1992:56. Beredningsgruppen överlämnade den 24 1993 till dåvarande chefen för Social-

mars departementet, Bengt Westerberg, ett förslag till handlingsplan för Sveriges insatser med anledning FN familjeår, sedan lades

av :s som till grund för arbetet med de svenska insatserna

.

Handlingsplanen tog sin utgångspunkt i målen för den svenska familjepolitiken. Den slog fast att familjepolitiken hörn-

är en av stenama i svensk välfärdspolitik och att dess grundläggande mål är att värna om att barn får goda uppväxtvillkor oavsett härkomst och familjeform, samt att medverka till människor inlemmas i

att unga det svenska samhället och införlivar demokratiska grundvärderingar.

I handlingsplanen utpekades tre kämområden för de svenska insatserna: Familjeliv iSverige, Svensk familjepolitik i internationell och historisk belysning och Prevention och integration: förebyggande insatser för att motverka social utslagning och fostra barn och unga till demokrati.

Familjeliv i Sverige - Under denna rubrik poängterades behovet kunskap villkoren

av om för familjeliv, föräldraskap och barns uppväxt mot bakgrund de

av förändringar som inträffat i det svenska samhället under de senaste

Den svenska handlingsplanen...

decennierna. Härvid nämndes särskilt behovet av kunskap och

kunskapsspridning om:

familjeformer och faktiskt familjeliv i dagens svenska

- nya

samhälle

jämställdhet i hem och arbetsliv

-

etnisk och kulturell mångfald

-

social och åldersmässig segregation

-

föräldrars och barns mål och drömmar samt deras strategier

-

för att förverkliga dessa.

Svensk familjepolitik i internationell och historisk belysning - Handlingsplanen efterlyste under denna rubrik forskning och kunskapssammanstälningar hur den svenska familjepolitiken

om vuxit fram och utvecklats mot bakgrund av sociala, ekonomiska och demografiska förändringar samt förändringar i arbetslivets organisation. Vidare framhölls värdet av internationella jämförelser samt insatser för att föra ut svenska erfarenheter till internationell debatt.

Prevention och integration: förebyggande insatser för att motverka social utslagning och fostra barn och unga till demokrati.

Handlingsplanen tog under denna rubrik sin utgångspunkt i den

svenska familjepolitikens inriktning generell prevention och integration, med insatser för utsatta grupper i första hand inom

för samhällets ordinarie verksamheter. ramen

Handlingsplanen pekade ut fem strategiska delmål för det förebyggande arbetet:

att skapa ett jämställt föräldraskap och fungerande familjeliv

med utgångspunkt från arbetslivets utveckling och villkor,

att förebygga och motverka att barn och föräldrar far illa i

-

samband med familjekonflikter och familjesplittring,

att stärka nätverken runt familjerna och skapa länkar ut i det

—

omgivande samhället för både barn och föräldrar,

att motverka migrationens påfrestningar relationerna inom

—

familjen samt underlätta för invandrade familjer att finna sin

plats i det svenska samhället,

Den svenska handlingsplanen... 31

att utveckla arbetsfonnema för utövandet samhällets

- av

yttersta ansvar att skydda utsatta barn och föräldrar.

Den informationsbroschyr presenterat mål, inriktning och

som handlingsplan för Sveriges medverkan i FN :s familjeår återges i sin helhet i betänkandets appendix.

3.2 till Kommittén för FN:s

Uppdraget familjeår

Uppdraget att genomföra den svenska handlingsplanen lades den

beredningsgrupp som utarbetat förslaget till handlingsplan, dvs.

en tjänstemannakommitté inom regeringskansliet med ett sekretariat

knutet till Socialdepartementet.

Vid utarbetandet handlingsplanen bedömdes att kommitténs

av uppdrag skulle bedrivas fristående från pågående utredningsarbete. Arbetet i Kommittén för FN familjeår har således inte haft någon

:s direkt koppling till det utredningsarbete utförts under den

som period som kommittén varit verksam.

Däremot har enskilda ledamöter i kommittén samtidigt varit ledamöter också i andra kommittéer och arbetsgrupper med familjepolitiska uppdrag, parallellt med arbetet i kommittén. Därigenom har möjligheter funnits att aktualisera olika frågor i kommittén. Genom den dokumentation lämnats och de publika-

som tioner som kommittén givit ut har kommitténs arbete också fort-

löpande varit tillgängligt för det politiska arbetet.

Kommitténs främsta uppgift har varit att mobilisera intresse och uppmärksamhet kring de områden pekats ut i handlingsplanen.

som Kansliets arbete har därför varit inriktat på informationsinsatser

av olika slag, för att dels föra ut den svenska handlingsplanen till myndigheter och organisationer, dels informera pågående

om aktiviteter och aktuella initiativ med anknytning till familjeåret, inom och utom Sveriges gränser.

För att främja främst frivilligorganisationemas i

engagemang utvecklingsarbetet samt stimulera till lokala initiativ beslutade Regeringen att avsätta särskilda medel för utvecklingsverksamhet i samband med familjeåret. Genom Regeringens beslut den 2 december 1993 ställdes således 10 miljoner kronor Allmänna

ur

32 Den svenska handlingsplanen...

arvsfonden till kommitténs disposition för att anvisas till projekt med syfte att förebygga social utslagning och fostra barn och unga

till demokrati. I anslutning till öppnandet det svenska familjeåret preciserades av kommitténs uppdrag den 27 januari 1994 till att: "ñmgera kontaktorgan med samordningsansvar för de svenska som insatserna. Kommittén skall i samverkan med myndigheter och organisationer arbetar långsiktigt med frågor som rör familjen: som

stimulera till kunskapsutveckling och debatt familjevillkor om —och livsformer i dagens svenska samhälle, uppmuntra till initiativ och utvecklingsarbete, särskilt insatser syftar till att förebygga social utslagning, som fördela anvisade medel Allmänna arvsfonden i enlighet ur med regeringens beslut den 2 december 1993, medverka till att svenska erfarenheter förs ut till internationell debatt, rapportera till FN det svenska familjeâret samt - om i samverkan med forskningsinstitutioner och forskningsfinan- sierande stimulera till internationellt forskningssamorgan arbete inom familjepolitikens område." Dir.1994: 14

Kommitténs uppdrag förlängdes den 29 juni 1995, för att möjliggöra uppföljning det internationella engagemang som inletts under en av familjeåret samt slutlig redovisning av det arbete som avge en utförts. Dir. 1995: 105.

3.3¶Utfört arbete

Den svenska handlingsplanen har inbjudit myndigheter, organisa-

tioner och enskilda att uppmärksamma behovet av kunskapsutveckling och fömyelsearbete inom vissa utpekade insatsområden. För att mobilisera intresse och stimulera till kunskapsinventering och utvecklingsinsatser har kommittén själv tagit vissa initiativ som

syftat till att:

Den svenska handlingsplanen.

..

a informera pågående aktiviteter och aktuell forskning, bl.a.

om genom nyhetsbrev och sammanställningar över utvecklingsprojekt och andra aktiviteter,

b informera om forskningsresultat och forskningsbehov, bl.a.

genom inforinationsmöten och publiceringsstöd, c stimulera till lokalt utvecklingsarbete, bl.a. genom utlysning av

särskilda medel för utvecklingsprojekt, d skapa möten kring gemensamma kunskapsintressen mellan

forskare och praktiker/politiker samt mellan forskare från olika

discipliner.

Kommitténs arbete har haft delvis olika karaktär under olika perioder. I det följande redovisas dels kommitténs egen verksamhet, dels vissa initiativ som tagits av andra organ i anslutning till familjeåret.

3.3.1. Förberedelsearbetet under 1993

Under förberedelsearbetet som sträckte sig från mars 1993, då förslaget till handlingsplan antogs av regeringen, fram till familjeårets officiella öppnande i januari 1994, ägnades kommitténs arbete huvudsakligen utåtriktad information och åt kontakter med svenska myndigheter och organisationer samt uppbyggnaden av en infrastruktur för kommande infonnations- och dokumentationsverksamhet.

Detta arbete omfattade framtagning av en informationsbroschyr med den svenska handlingsplanen, en grafisk profil med familjeårets logotype samt ett nyhetsbrev. Vidare lade kommittén upp databaser för dokumentation och infonnation om familjeårsaktiviteter, upprättade rutiner för distribution av informationsmaterial och för beviljande av tillstånd till organisationer, myndigheter och andra organ att använda FN:s familjeårslogotype. Dessutom tog kommittén fram affischer, dekaler och vykort.

I maj och september 1993 anordnades två inforrnationsmöten om FN:s familjeår, till vilka närmare 200 organisationer och myndigheter inbjöds att deltaga med en eller flera representanter.

Redan under förberedelseperioden genomförde kommittén också vissa insatser för att inventera, dokumentera och sprida forskningsinformation inom handlingsplanens centrala områden. Således publicerades en dokumentation från ett forskarsymposium om

160363ARK2

34 Den svenska handlingsplanen...

Modernt familjeliv och familjeseparationer, i samarbete med Socialvetenskapliga forskningsrådet, och en rapport från en hearing med forskare och praktiker om Skilsmässor och familjesplittring, som arrangerades av kommittén i september 1993.

I inledningsskedet inbjöd kommittén Socialvetenskapliga forskningsrådet till ett samarbete för att ta fram en forskningskatalog över pågående svensk forskning i avsikt att göra denna tillgänglig dels for en svensk, dels för en internationell publik. Detta projekt kunde på grund av konkurrerande tidsanspråk inte genomföras. Rådet har i stället, hösten 1994, publicerat en katalog över egna projekt inom bam- och familjeområdet som presenterats vid ett av de forskningsseminarier som kommittén arrangerat. Rådet har också tagit initiativ till en forskningsöversikt över barn- och familjeforskning inom vissa centrala forskningsdiscipliner, som kommer att publiceras under 1996.

3.2.2¶Aktiviteter under 1994

Det officiella svenska familjeåret öppnades av dåvarande socialminister Bengt Westerberg, i närvaro av bl.a. chefen for FN:s familjeårssekretariat, Mr Henryk Sokalski. Det skedde vid invigningskonferensen Familjen en gränslös resurs, den 28 januari

- 1994, i Norra Latin i Stockholm. Konferensen, som bjöd på inlägg av forskare, politiker och praktiker olika positioner i det svenska välfardssystemet, har dokumenterats i en rapport med samma namn som konferensen.

Under 1994 övergick kommitténs arbete till en mer allmän informations- och kontaktverksamhet i syfte att informera om aktuell forskning och väcka intresse for fortsatta studier och utvecklingsarbete om svenskt familjeliv och svensk familjepolitik. Vidare anordnades under året en serie konferenser och seminarier med forskare och praktiker olika teman med anknytning till familjeåret.

Den 27-29 mars 1994 arrangerade Kommittén, i samarbete med

i Allmänna barnhuset, en uppföljning av den tidigare skilsmässohearingen genom konferensen Barnen och skilsmässorna Sätra Bruk med inbjudna forskare, jurister, utredare och företrädare för kommunala och statliga myndigheter.

Den svenska handlingsplanen... 35

Den 30-31 maj anordnades ett svensk-franskt forskarseminarium om Modernt faderskap på Svenska kulturhuset i Paris, i samarbete med Svenska institutet.

Vidare genomförde kommittén, i augusti 1994, i samarbete med de danska, finska och norska familjeårssekretariaten, ett nordiskt seminarium om familjebegreppet Nordiskt Forum i Åbo, under rubriken Alla dessa familjer.

Hösten 1994 arrangerades två seminarier i Rosenbads konferenscenter i Stockholm. Det första ägde rum den 6 september under l rubriken Familjebilder. I anslutning till seminariet arrangerades prisutdelning i serieteckningstävlingen Mitt familjeliv, utlysts

som av tidningen Kamratposten i samarbete med Socialstyrelsen. Prisutdelningen förrättades av Barnombudsmannen.

Den 28 november hölls ett seminarium temat Familjeroller. Vid detta förrättades utdelningen av Allmänna Barnhusets stora pris, som 1994 gick till Gunnar och Bente Öberg för deras insatser för barn och föräldrar i samband med familjeseparationer.

Vid detta tillfälle skedde även överlämnandet vänboken Janus

av och Genus till professor Rita Liljeström från vänner och kollegor vid Sociologiska institutionen i Göteborg.

I januari 1995, slutligen, anordnade kommittén, i samarbete med Svensk demografisk förening, ett seminarium historisk och

om

demografiskfamiljeforskning.

Den 27-28 januari 1995 genomfördes i Folhälsoinstitutets

regi en brett upplagd konferens på temat Föräldraskap i förändring, som planerats som en slutpunkt på familjeåret.

Kommittén arrangerade under 1994 också två fotoutställningar. Genom samarbete med SIDA och Svenska Unescorådet lyckades kommittén få UNESCOs internationella fotoutställning The Family till Sverige. Utställningen, som tagits fram inför FN:s familjeår genom en internationell fototävling, visades dels hos SIDA, dels i regeringskansliets konferenscentrum från augusti till mitten av september.

Den andra utställningen, som gjorts Malmöfotografen Monika

av Gottfriedsson, tog upp modersrollen som tema, under rubriken Mor är rar. Den visades i anslutning till kommitténs seminarium om familjeroller i Rosenbad den 28 november.

Kommittén gjorde dessutom en egen transportabel utställning

om familjeåret, med bilder bl.a. från fototävlingen The Family. Denna har dels använts vid arrangemang som anordnats av kommittén

36 Den svenska handlingsplanen...

själv, dels lånats ut till andra familjeårsevenemang på olika platser i landet.

3.3.3 under 1995

Uppföljningsarbetet

Både före, under och efter familjeåret har en stor del av kansliets löpande arbete ägnats att i olika former föra ut information om svensk familjepolitik och svensk familjeforskning till en internationell publik. Kommitténs sekretariat har fortlöpande inbjudits att medverka vid internationella familjeårskonferenser samt att orientera svensk familjepolitik i olika fora. Denna verksamhet

om redovisas i kapitel

I kommitténs internationella åligganden har även ingått att följa utvecklingen inom FN, att delta i förhandlingar samt att rapportera till FN svenska familjeårsaktiviteter. Kommittén har vidare yttrat

om sig över och medverkat i det svenska förberedelsearbetet inför bl.a. befolkningskonferensen i Kairo och världstoppmötet om social utveckling i Köpenhamn. Dessutom har kommittén, inom ramen för familjeåret, medverkat i förmedlingen vissa biståndsinsatser till

av de minst utvecklade länderna och till länder från det forna Östblocket. Erfarenheterna av detta arbete redovisas utförligare i kapitel 5 och

Till följd det internationella inleddes under

av engagemang som familjeåret har kommitténs arbete under 1995 huvudsakligen upptagits internationella åtaganden. Kommitténs sekreterare har

av således, under 1995, deltagit i överläggningar om uppföljningen av familjeåret inom FN, dels vid ett interregionalt möte för medlemsländemas familjeårskoordinatorer, i Bratislava den 4-7 februari, dels i Kommissionen för social utveckling, i New York i april.

Som ett led i det nordiska samarbete inletts under familjeåret

som arrangerade kommittén, i samarbete med familjeårssekretariaten i Norge, Danmark och Finland, ett nordiskt expertmöte den 19-20

Den nordiska familjen och välfärdsstaten. Detta har mars, om dokumenterats i rapporten Building Family Welfare, som publiceras som separat bilaga till betänkandet. I juni 1995, slutligen, arrangerade kommittén, i samarbete med EUkommissionen, konferens om familj och arbetsliv, som samlade

en ett 100-tal experter från EU-ländema till en tvådagarskonferens i Saltsjöbaden. Denna konferens har dokumenterats i rapporten Reconciling Work ana Family Life challenge for Europe. Den

- a

Den svenska handlingsplanen... 37

kommer även i fransk utgåva, Concilier Travail et Vie Familiale en défi I’Europe. De utges bilagor till kommitténs - un pour som slutbetänkande.

3.3.4¶Fördelning av utvecklingsmedel

Ett viktigt inslag i verksamheten under familjeåret utgjorde

fördelningen projektmedel för utvecklingsverksamhet.

av Regeringen ställde den 2 december 1993 ett belopp om 10 miljoner kronor till kommitténs förfogande för utvecklingsverksamhet i anslutning till den svenska handlingsplanen. Syftet var att genom uppmuntran och stöd inbjuda andra främst organisationer och organ,

myndigheter i samverkan med frivilligorganisationer, att pröva nya

arbetsformer i avsikt att skapa ökad livskvalitet och effektivare skyddsnät kring barn och ungdom. I regeringsbeslutet meddelades att medel kunde anvisas för projekt som syftade till att

förebygga social utslagning samt fostra barn och unga till

a

demokrati, b främja mångfald och valfrihet inom ramen för svensk familjepolitik, bl.a. samverkan kring arbetsformer samt genom nya erfarenhetsutbyte och information.

Projekten avsågs vidare kunna gälla insatser för att främja relationerna mellan olika generationer samt stärka banden mellan barn och föräldrar oavsett familjeform. Särskild vikt skulle fästas vid insatser för föräldrar med otrygga arbetsvillkor, splittrade familjer, ungdomar söker vuxenroller, barn och föräldrar i mångkulsom turella miljöer samt familjer där föräldrarna p.g.a. fysiska, psykiska och sociala handikapp sviktar i föräldrarollen. Kommittén inrättade interdepartemental beredningsgrupp för en

granskning och prioritering inkomna projektansökningar. Sär-

av

skilda ansökningshandlingar samt kriterier för bedömning av

inkomna ansökningar utarbetades och tvâ ansökningstillfállen utlystes under året, den 1 och den 1 oktober 1994. mars Av totalt 216 inkomna ansökningar beviljades 55 projektmedel vid dessa båda ansökningstillfállen. De projekt erhållit stöd som

38 Den svenska handlingsplanen...

anknyter alla till något av handlingsplanens insatsområden. Många av projekten har dessutom berört flera av de teman som tas

upp.

Medel har i första hand utgått till sådan verksamhet bedömts

som kunna ha långsiktiga effekter. Däremot har tillfälliga familjeårsmanifestationer, föreningsverksamhet syftat till att mark-

som nadsföra den egna verksamheten eller sådana aktiviteter kunnat

som betraktas som reguljär verksamhet erhållit stöd.

Medel har vidare främst utgått till frivilligorganisationer eller offentlig huvudman i samverkan med frivilligorganisationer. I de enstaka fall offentlig huvudman stått som sökande har kommittén ställt krav samfinansiering som garanti för att det skall finnas ett intresse för att följa upp projektet efter projekttidens slut. Ett projekt har kunnat komma till stånd på grund detta. Diskussionerna

av om projektet resulterade emellertid i att frågorna uppmärksammades inom kommunen och ledde till förändringar i arbetssättet inom den reguljära verksamheten.

Verksamhetsperioden för den projektverksamhet som beviljats medel ur Allmänna arvsfonden avslutas den 30 juni 1996. En samlad utvärdering av utvecklingsverksamheten kan därför göras först efter denna tidpunkt.

En total förteckning över de projekt beviljats medel, med

som presentation av syfte och kontaktpersoner, återfinns i betänkandets appendix. I kapitel 6 redovisas också vissa allmänna erfarenheter som gjorts i arbetet med denna utvecklingsverksamhet.

3.3.5¶Aktiviteter utförts andra

som av

Kommittén inbjöd i början året alla intresserade att

av som var rapportera planerade verksamheter till kommittén för registrering

i en databas över familjeårsaktiviteter. En katalog över de

arrangemang som inrapporterats togs fram vid två tillfällen under året. Ett utdrag ur registret över inrapporterade aktiviteter återfinns i betänkandets appendix.

Många av de impulser som gavs i början året har resulterat i

av initiativ som vuxit vidare av egen kraft och i dag är integrerade

som i den ordinarie verksamheten. Vi redovisar här några de initiativ

av som kunskapsutveckling, forskningsinformation och utvecklingsarbete som rapporterats till kommittén.

Den svenska handlingsplanen...

Statistiska centralbyrån SCB har under familjeåret, och även under 1995, löpande presenterat olika rapporter som givit en statistisk belysning av den svenska familjen, grundval av 1992 års svenska familjeundersökning, undersökningarna om levnadsförhållandena ULF, det löpande befolkningsregistret samt övriga befintliga statistikregister.

Familjebildning, barnafödande, utbildning och yrkeskarriärer samt familjeseparationer har därigenom blivit mångsidigt belysta och utvecklingen över tid har analyserats olika aspekter och redovisats,

ur dels löpande i Välfárdsbulletinen, dels i följande publikationer:

Familjeförändringar kring 1990, BE1 SSM 93:01 —

Barnens familjeförhållanden år 1990, BE13SM 94:01 -

Att klara av arbete och familj, Demografiska rapporter 1994:1 -

Fakta om den svenska familjen, Demografiska rapporter -

1994:2

F ruktsamhetsutvecklingen i relation till ekonomiska förhållan- -

den, Bakgrundsmaterial, Demograñ med barn och familj, 1994:2 Barn och deras familjer 1992 93, Levnadsförhållanden,

- -

rapport 89 Skilsmässor och separationer bakgrund och utveckling,

- -

Demografiska rapporter 1995: l

Kvinnors och mäns liv: —

Sysselsättning från 17 års ålder, Demogr. rapporter 1995:2.1

Barnafödande, Demografiska rapporter l995:2.2 Parbildning och separationer, Demogr. rapporter 1995:2.3 Sammanfattning, Demografiska rapporter 1995:2.4

SCB har också, tillsammans med Barnombudsmannen BO tagit fram boken Upp till 18. Fakta om barn och ungdom.

-

Bland de myndigheter och organisationer som engagerat sig mest aktivt i ett utvecklingsarbete som knyter an till familjeårets handlingsprogram har Folkhälsoinstitutet FHI, inom sitt barnprogram, gjort viktiga insatser för att stödja ett förebyggande arbete inriktat

barn och föräldrar i utsatta miljöer t.ex. arbetslösa småbarnsföräldrar, ensamstående föräldrar, flyktingfamiljer.

Ett centralt inslag i institutets arbete har varit att stödja arbetsformer som engagerar barn och föräldrar i föräldragrupper och självhjälpsgrupper samt att underlätta för föräldrar att bilda egna

40 Den svenska handlingsplanen...

nätverk i öppna sociala miljöer. Ett genomgående tema har varit det moderna faderskapets utsatthet i dagens samhälle.

Inför familjeârets invigningskonferens tog institutet fram en animation familjeârets emblem samt videoftlmen Insikt med

av Utsikt, en film om Pappis i Göteborg och om känslor hos pappor som inte lever med sina bam. Under familjeåret arrangerade institutet vidare dels en Temadag om sjdlvhjdlpsgrupper, som dokumenterats i särskild rapport, dels konferensen Faderskap i

en skilda världar. Konferensen väckte så stort gensvar att den fick lov att dubbleras. Konferensen har dokumenterats i boken Faderskap i skilda världar.

Institutet tog fram ytterligare två publikationer under familjeåret:

uppdaterad version av engångstidningen Föräldraledighet samt en tidningen Fyra Familjer Förändras av Arbetslöshet. I januari 1995 arrangerade institutet som slutpunkt på familjeåret en nordisk konferens om Föräldraskap i förändring. Dokumentationen från denna utkommer i bokform inom kort.

Socialstyrelsen SoS har under familjeåret arbetat med särskild inriktning på kompetensutveckling bland personal som kommer i kontakt med barn far illa. Projektet Barn ifokus, vars syfte varit

som att utarbeta ett åtgärdsprogram för att höja bamkompetensen inom individ- och familjeomsorgen, har publicerat flera viktiga rapporter under familjeåret. I den nyligen publicerade slutrapporten från Barn i fokus, redovisar styrelsen rad insatser för utsatta bam. Det gäller

en bl.a. barn med missbrukande eller psykiskt sjuka föräldrar, bam som utsatts för sexuella övergrepp, barn som är aktuella för omhändertagande och flyktingbarn.

I projektet har bl.a. följande rapporter med anknytning till familjeårets handlingsplan givits ut:

Samspelsbehandling i spädbarnsfamiljer, SoS-rapport 1993: 14

Barn till alkoholmissbrukare, SoS-rapport 1993:18 Psykiskt sjuka föräldrar och deras barn. Artikelnr 1994-00-40 Olovligt bortförd. Artikelnr 1994-00-91 Barnet i rättsprocessen, SoS-rapport 1995:21

Inom ramen för Barn i fokus har man även, i samarbete med Folkhälsoinstitutet, anordnat satellitkonferensen Missbrukarnas barn, dokumenterats i videoproduktion med samma namn,

som en samt konferens Sexuella övergrepp mot barn i samarbete med

en om

Den svenska handlingsplanen... 41

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Socialstyrelsen har dessutom engagerat sig i barnens situation i familjerättsärenden. Bl.a. medverkade styrelsen i ett nordiskt familjerättsseminarium i Oslo, anordnat som en familjeårsaktivitet av Nordiska utbildningsprogrammet för social utbildning NOPUS. I samråd med Vårdnadstvistutredningen har styrelsen också gjort en utvärdering av samarbetssamtal. Vidare har man genomfört en hearing om familjerådgivning och vårdnads- och umgängestvister

iflerkulturella familjer.

Styrelsen har också uppmärksammat familjens roll i äldre- och handikappomsorgen och arrangerat en familjeårskonferens om anhörigvård: Familjen som vårdgivare till äldre och handikappade, som dokumenterats i SoS-rapport 1994:22. Slutligen bör också nämnas den serieteckningstävling på temat Mitt familjeliv som styrelsens tidning Väl Ve arrangerat i samarbete med tidningen Kamratposten. Riksförsäkringsverket RFV har i anslutning till familjeåret tagit initiativ till en kartläggning och analys av samhällets ekonomiska stöd till bamfamiljer. Det första delprojektet kommer att avrapporteras under våren 1996. Det redovisar kontanta transfereringar och offentligt subventionerade tjänster samt granskar specialdestinerade stödforrner, allmänna stöd och sådana allmänna stöd som innehåller specialregler for barnfamiljer. Socialvetenskapliga forskningsrådet SFR gav under förberedel-

till familjeåret ut symposierapporten Om modernt familjeliv

serna och familjeliv tillsammans med kommittén. Under 1994 uppmärksammade rådet familjeåret genom en artikel i rådets tidskrift Social forskning. Rådet har också bland sina projektkataloger givit

ut en katalog över den forskning om barn och familj som erhållit stöd av rådet under den senaste treårsperioden. Vidare har rådet låtit genomföra en probleminventerande översikt över barn- och

familjeforskning inom ämnena psykologi, pedagogik, sociologi,

socialt arbete och nationalekonomi. Denna avses bli publicerad under våren 1996.

I avvaktan på denna översikt över forskning som bedrivs på olika håll i landet redovisar vi här sådana initiativ från universitet och

högskolor som familjeårskommittén varit inblandad i ett eller

annat sätt.

Familjeforskningen har sedan många år sitt starkaste fäste vid. Göteborgs universitet. Institutionema för sociologi, socialt arbete,

42 Den svenska handlingsplanen...

psykologi, nationalekonomi och pedagogik har alla deltagit i både den inhemska och den internationella debatten. Institutionen för socialt arbete anordnade våren 1994 seminariet Familjeliv i ett mångkulturellt samhälle. Sociologiska institutionen arrangerade i samverkan med Kommittén for FNzs familjeår det europeiska forskarseminariet Men in families.Vid sociologiska institutionen i Göteborg finns också Sveriges representant i EG-kommissionens forskamätverk för familjepolitik.

Lunds universitet visade tidigt sitt intresse bl.a. genom forskningskatalogen Barn- och familjeforskning i södra högskoleregionen, togs fram Forum för bamforskning vid Lunds

som av universitet. Redaktionen för Socialvetenskaplig Tidskrift, som under

knuten till Socialhögskolan i Lund, ägnade med anledning 1994 var

FN:s familjeår ett dubbelnummer tidskriften familjeforskav av ning och inbjöd familjeårskommitténs sekreterare att skriva en artikel i temanumret.

Vid Uppsala universitet anordnade bl.a. den Juridiska institutionen ett nordiskt familjerättsseminarium i samarbete mellan juridiska fakulteter. Socialmedicinska institutionen gav som gästredaktion for Socialmedicinsk tidskrift ut ett temanummer om familjen Socialmedicinsk tidskrift 8 1995. Vid Sociologiska

nr institutionen pågår forskning om familj och arbetsliv som presenterats vid flera Kommitténs seminarier.

av

Vid Stockholms universitet har forskningen om olika familjeaspekter intensifierats under år, särskilt vid Demografiska

senare avdelningen och Centrum för kvinnoforskning. Även Socialforskningsinstitutet och Socialhögskolan vid Stockholms universitet bedriver forskning familjeförhållanden med stor relevans för

om familjeårets handlingsplan. Detsamma gäller bl.a. högskolorna i Karlstad och Örebro.

Institutet för psykosocial miljömedicin vid Karolinska institutet arrangerade under året, i samarbete med Stockholms universitet och familjeårskommittén, ett internationellt seminarium om Women, Stress and Heart Disease dokumenteras i internationell

som en

publikation.

I samarbete med Linköpings universitet anordnade Institutet för psykosocial miljömedicin också ett nordiskt forskarmöte om Health Aspects of Refugee Families in the Nordic Countries.

I Stockholm arrangerade F orskningsrådsnämnden, i samarbete med Centrum för kvinnoforskning vid Stockholms universitet, en

internationell konferens Gender, Social Politics and stor om

Den svenska handlingsplanen...

Citzenship, till vilken kommitténs sekreterare inbjöds att medverka med ett inlägg vid öppningssessionen.

Bland de myndigheter medverkat i familjeåret bör också

som nämnas FoU-byrån vid Stockholms socialförvaltning, dels

som publicerade en specialbilaga i tidskriften Socialtjänsten, dels arrangerade konferensen 90-tals familjen ett sammanhang i livet.

- Byrån har dessutom, givit ut ett antal artiklar, bl.a. äldres och

om olika invandrargruppers familjesituation, samt rapporter med inriktning familjeårets teman, exempelvis Mellan stolarna Knut

av Sundell och Birgit Flodin, FoU-rapport 1994: 16.

Läkaresällskapets riksstämma 1994 ägnade ett symposium temat Familjen som jordmån för barns hälsa och utveckling,

som senare födde idén till ett särskilt temanummer Socialmedicinsk

av tidskrift.

Familjeåret uppmärksammades också bl.a. Kvinnor Kan,

av som i samarbete med familjeårskommittén arrangerade ett seminarium om Den nya familjen.

3.3.6¶Information och dokumentation

En stor del av arbetet har under hela verksamhetsperioden upptagits av dokumentation samt information om aktiviteter och publikationer till myndigheter, organisationer, läroanstalter och enskilda. Det har skett genom utgivning av pressmeddelanden, nyhetsbrev, seminarierapporter och sammanställningar av dokumentationsmaterial samt bokbord i anslutning till och andras konferenser.

egna

Sex nummer av nyhetsbrevet och 21 pressmeddelanden har givits ut. Utdrag ur databasen har tagits fram i form aktivitetskataloger

av vid ett par tillfällen under året.

Familjeåret har medfört att mycket nytt kunskapsmaterial har kommit fram, både kommitténs försorg och andras insatser.

genom Efterfrågan kommitténs publikationer har varit stor under kommitténs hela verksamhetsperiod. De dokument tagits fram

som av kommittén har i ökad utsträckning rekvirerats läromedel vid

som olika läroanstalter.

Vi redovisar här de publikationer givits ut kommittén. Mer

som av detaljerad information kan inhämtas i rapportens appendix, där bl.a.

familjeårets handlingsprogram, nyhetsbrev, projektkatalog, semi-

narieprogram, pressmeddelanden och aktivitetskatalog återfinns.

44 Den svenska handlingsplanen...

Information om familjeårsaktiviteter

FN:s familjeår. Mål, inriktning och handlingsprogram, Kom- mittén for FN:s familjeår, Regeringskansliets offsetcentral.

Activities the International Year of the Family, 1994-05-24, - on Swedish National Committee the International Year of the on Family. Stencil. Nyhetsbrev från Kommittén för FN:s familjeår, l-6 Socialnr departementet, Regeringskansliets offsetcentral.

Aktiviteter och under FMsfamil/eårl 994. Utdrag ur evenemang databasen. Kommittén för FN:s familjeår. Stencil.

Vad händer härnäst Familjeåret i Sverige, evenemang hösten - 1994, Kommittén för FN:s familjeår. Stencil.

Konferensrapporter

Om modernt familjeliv och familjeseparationer. En antologi från

forskarseminarium utgiven Socialvetenskapliga forskett av ningsrådet och Kommittén for FN:s familjeår, Stockholm 1993,

ISBN 91-38-13395-4. Hearing skilsmässor och familjesplittring, 30/9 1/10 1993, - om - Dokument 1994:1 från Kommittén för FN :s familjeår,

ISBN 98-31-13599-X.

Familjen gränslös Tankar om FNssfamiljeår, Norra

- en resurs. - Latin 28/1 1994. Dokument 1994:2 från FN:s familjeår.

Bilder familjeliv. Sammanfattning av presenterade rapporter - av vid familjeârskommitténs inforrnationskonferens den 6 septem-

ber 1994. Stencil. Building Family Welfare Contributions from a Seminar on - - Family, Gender and Welfare Policies in the Nordic Countries,

Arve-Parês, B., ed. Swedish Committee the International on Year of the Family, Stockholm 1995. ISBN-91-630-3568-5.

Reconciling Work and Family Life a challenge for Europe - — Proceedings from Seminar Saltsjöbaden 19-20 June 1995. a Arve-Parés, B., ed. Swedish Committee the International on Year of the Family, Stockholm 1995. ISBN-91-630-3937-0.

Den svenska handlingsplanen... 45

Svenskt publiceringsstöd

Janus och Genus. Om kön och social identitet i familj och g — l samhälle, Bjömberg, U., Kollind, A-K, Nilsson, A. red.,

Brombergs Bokförlag, 1994. Barn halva priset. Nordisk barndom i samhällsperspektiv. - - Qvortrup, Sydjysk universitetsförlag, Esbjerg 1994. The Health Aspects of Refiigee Families in the Nordic Countries. - A report from the Nordic Research Network Conference,

November 1994, Medical Centre for Refugees, Linköping,

Sweden. Socialvetenskaplig Tidskrift, nr 2- 1994. - Socialmedicinsk Tidskrift, nr 1994. -

Publicerade svenska artiklar

Familjen, välfárdsforskningens svarta låda, Socialvetenskaplig -

Tidskrift nr 2- 1994.

Sveriges medverkan i FN:s familjeår, Social Forskning nr - 1994.

Utblickar mot den

internationella debatten

I Kommitténs uppdrag har ingått att föra ut svenska erfarenheter till internationell debatt. Detta har skett genom insatser på olika arenor: vid förhandlingar inom FN-systemet, genom egna arrangemang för att skapa möten mellan forskare, beslutsfattare och tjänstemän inom Europa och i Norden, genom anföranden vid internationella konferenser och kontakter med utländska medier samt genom egna publikationer och förmedling av svenskt infonnationsmaterial. Detta arbete har även gjort det möjligt att följa delar av den internationella debatten.

I detta kapitel redovisas de delar av denna debatt som kommittén genom sitt sekretariat haft tillfälle att följa, dvs.främst debatten i FN och EU samt de internationella verksamheter som kommitténs sekretariat varit engagerad

4.l Debatten i FN

FN:s familjeår har erbjudit ett forum för erfarenhetsutbyte och samarbete kring familjefrågor. På det internationella planet har året lett till ett närrnande medlemsstaterna emellan i synen familjen och familjepolitikens mål och medel. Samtidigt har det avslöjat den stora bredden i familjepolitikens verksamhetsfält och vilka spänningar som ryms inom detta.

I anslutning till familjeåret har långt gångna förslag om att upprätta en internationell deklaration om familjers skyldigheter och rättigheter förts fram. Syftet har varit att denna skulle tjäna ett FN-

som instrument för att utveckla modern familjepolitik i de enskilda

en medlemsländerna. överläggningar har också förts om huruvida medlemsländema skulle enas om en gemensam handlingsplan eller allmänna riktlinjer, som ett utflöde av det internationella samarbetet under familjeåret.

Utblickar mot den internationella debatten

Dessa förslag har avvisats mot bakgrund de stora skillnader i

av kultur och rättsuppfattning som fortfarande finns mellan länderna. Diskussionerna kring familjebegreppet har i de stora FN-konferenser

hållits parallellt med familjeåret Befolkningskonferensen i som Kairo, Världstoppmötet om social utveckling i Köpenhamn och Kvinnokonferensen i Peking varit bland de mest segslitna i hela förhandlingsarbetet. De har tydligt visat hur långt vissa länder står ifrån varandra när det gäller synen familjen. Bl.a. mot denna i bakgrund har förslaget gemensam deklaration om familjers

om en rättigheter tillbakavisats.

Även inom EU har frågan familjeårets uppföljning väckt

om debatt. Därför lämnas här några korta glimtar från denna debatt.

4.2¶Den debatten

europeiska

4.2.1 ställning inom EU

Familjepolitikens

Familjepolitiken faller i dag utanför Unionens kompetensområde,

har ändå betraktats som så viktig att särskilda organ inrättats för men att följa och analysera familjepolitikens utveckling och effekter i medlemsländerna.

Bakom intresset för familjepolitiken döljer sig en oro för den framtida befolkningsutvecklingen. Den hänför sig dels till en åldersmässig obalans, med sjunkande födelsetal och en snabbt ökande andel äldre som behöver vård och försörjning av en allt mindre andel människor i yrkesaktiva åldrar, dels till en utveckling mot ökande social segregation och utslagning. Den senare diskuteras främst i termer av storstadsproblem, men har sin djupare grund i strukturell arbetslöshet och fattigdom.

Andra drivkrafter i den familjepolitiska debatten är jämställdhetssträvandena, där ett aktivt opinionsarbete har bedrivits dels inom bamomsorgsområdet, dels i frågor som gäller föräldraledighet och andra arbetslivsfrågor, både av arbetsmarknadens parter och av Kommissionens jämställdhetsenhet. En tredje utgångspunkt slutligen hänför sig till sociala rättvisekrav, drivits framför allt de

som av stora familjeorganisationema, med den stora europeiska paraplyorganisationen COFACE Confédération des Organisations Familiales de Communauté Européenne som främsta språkrör.

Utblickar mot den internationella debatten 49

Debatten mellan EU-ländema gäller både familjepolitikens mål och

avgränsning gentemot andra politikområden och frågan om vilka

och verksamheter skall inrättas inom kommissionen och organ som hur dessa skall samordnas. Båda frågorna har ideologiska underströmmar, som kommer till uttryck i initiativ som förs fram under olika beteckningar och inom olika policyområden: demografi,

familjepolitik, socialpolitik, jämställdhetspolitik, bampolitik, soli-

daritet mellan generationerna, integrationspolitik. I samtliga fall handlar fördelningspolitik och befolkningsfrågor i vid

det dock om bemärkelse och om strategier för att möta en utveckling, som präglas ökande klyftor och obalanser i fördelningen av samhällets

av goda, mellan socio-ekonomiska mellan kvinnor och män

grupper, och mellan olika åldersgrupper, generationer och folkgrupper.

4.2.2¶EU:s familjepolitiska instrument

EU:s viktigaste instrument för den familjepolitiska debatten är de expertgrupper och nätverk inrättats Direktoratet för syssel-

som av sättning, arbetsmarknadspolitik och socialpolitik.

Det äldsta dessa är Nätverket för barnomsorg som inrättades

av 1986 under direktoratets jämställdhetsenhet. I samband med att nätverkets mandat förlängdes 1991 vidgades detta till att också omfatta andra åtgärder för att kombinera arbete och familjeliv.

Detta nätverk, visat starkt intresse för svensk och skandinavisk

som

familjepolitik, mycket aktiv debatt kring jämställdhets-

har fört en frågor och kvalitetsfrågor i barnomsorgen.

1989 inrättades ett särskilt forskamätverk med uppgift att följa familjepolitikens utveckling inom medlemsländerna, det s.k. Familjepolitiska Observatoriet, som ger ut årliga rapporter om familjepolitikens utveckling i medlemsländerna.

Observatoriet fungerar i praktiken som ett europeiskt forskarnätverk med regelbundna möten och seminarier kring forsk-

ningsrelevanta frågeställningar om familjepolitikens utveckling och

utfall i medlemsländerna. Redan innan Sverige blev medlem i EU fanns ett stort intresse för svensk familjepolitik och kontakter fanns

både med svenska familjeforskare och med familjeårskommitténs

sekretariat.

Observatoriets verksamhet har utvecklats från renodlad faktainsam-

ling rörande förekomst och utformning av olika familjepolitiska

fönnåner, till analys och samordnade forskningsaktiviteter. Sam-

Utblickar mot den internationella debatten

tidigt har det skett en förskjutning av intressefokus från demografiska frågeställningar mot frågor rör välfärdsutveckling, an-

som svarsfrågor och sociala jämlikhetsmål i familjepolitiken.

Utöver familjeobservatoriet finns ett nätverk bestående av regeringstjänstemän, Senior oficials, som möts två gånger per år för information och erfarenhetsutbyte samt en Demografisk expertgrupp, som inrättades 1994 för att biträda kommissionen vid sammanställningen av årliga demografiska rapporter. Den första rapporten 1994 och ägnar stort utrymme familjemönstrets

avser utveckling i medlemsländerna.

1994 inrättades slutligen även ett särskilt Nätverk för arbete och familjeliv, med uppgift att främja en familjevänlig utveckling inom arbetslivet. Ett särskilt pris för nyskapande initiativ, det s.k. Euro-

Social Innovation Award, har inrättats av detta nätverk. Genom pean ett samarbete med den svenska familjeårskommittén ägde den första utdelningen av priset rum i Sverige, i anslutning till det seminarium om Arbete och familjeliv, som den svenska familjeårskommittén arrangerade i samarbete med EU-kommissionen 1 juni 1995. Se avsnitt 3.3.3 och 4.2.4 .

Kommitténs sekretariat har i anslutning till familjeåret haft goda kontakter med samtliga nätverk. Sedan 1995 har Sverige egna representanter i nätverken.

4.2.3¶Aktuella EU-frågor

De faktiska familjepolitiska resultat som hittills uppnåtts inom EU har främst utvecklats med utgångspunkt i Romfordragets jämställdhetsartikel men också genom avtal mellan arbetsmarknadens parter

europeisk nivå. De gäller åtgärder som syftar till att öka möjligheterna att förena familj och arbetsliv, dvs. frågor om arbetsrätt, föräldraledighet och barnomsorg som drivits framför allt av Nätverket för barnomsorg, under Kommissionens jämställdhetsenhet.

I den mån EU-samarbetet gäller familjepolitiken motiveras detta således i dag främst utifrån jämställdhetspolitiska överväganden och betraktas därmed huvudsakligen som en kvinnofråga och inte som en fråga om barns rättigheter och välfärd. Det finns därför inga gemensamma åtaganden eller ens ett officiellt erkännande av att socialt förebyggande insatser och insatser för social prevention bland barn som står utanför barnomsorgen eller vars föräldrar är arbetslösa skulle kunna vara en fråga för en gemensam policy.

Utblickar mot den internationella debatten

Socialt skydd har inom EU sin förankring huvudsakligen i medborgarnas arbetsmarknadsanknytning, eftersom reglering och samarbete på detta område är kopplat till den ekonomiska integrationen.

Det pågår dock mellan EU-ländema debatt gäller dels

en som socialpolitiken i stort, dels också barn- och familjepolitik del

som en av den generella välfärdspolitiken. I denna finns två skiljelinjer. Den ena gäller statens roll i förhållande till familjen. Den andra handlar om huruvida sociala förmåner skall vara utfonnade som individuella rättigheter eller knutna till individens familjestatus, dvs. till ett

familjeförsörjarbegrepp.

Storbritannien avvisar, bl.a. med hänvisning till att familjen tillhör privatsfären, starkt varje tanke på statlig inblandning i familjeangelägenheter. Man är på den grunden kategorisk motståndare till att frångå den princip som i dag gäller och som stadfäster att familjepolitik är en nationell fråga som ligger inom EU:s kompetensområde.

Mot denna syn står länder med en mer traditionell familjeuppfattning. Den företräds främst Tyskland och Luxemburg, före-

av som språkar en familjepolitik där familjepolitiska förmåner som knyts till äktenskap och traditionella familjeformer. De har under familjeåret också engagerat sig för att familjepolitiken ska få ett erkännande inom EU.

De nordiska länderna, men också Holland och Spanien, förordar å sin sida också en aktiv familjepolitik på nationell nivå, men en familjepolitik som ställer barnen i centrum och tar sin utgångs-

som punkt i individuella rättigheter och universella förmåner som omfattar alla barn och föräldrar oavsett familjeform. Detsamma gäller i viss utsträckning också Frankrike och Belgien, möjligen med den skillnaden att bamperspektivet där är svagare förankrat. I frågan om en eventuell vidgning av EU:s kompetensområde till att också omfatta familjepolitiken intar man dock i dessa länder

samma principiella hållning som Storbritannien. I anslutning till familjeåret gjordes försök att ge familjepolitiken en hemvist den politiska agendan. Under det tyska ordförandeskapet i EU:s ministerråd inbjöd Tysklands familjeminister till ett informellt familjeministermöte, inspirerat av familjeårets debatt

om en deklaration om familjers skyldigheter och rättigheter. Vid detta informella familjeministermöte, som ägde rum i Berlin i september 1994 och till vilket även de dåvarande ansökarländema Sverige, Norge, Finland och Österrike inbjöds, enades dock i stället

man om

52 Utblickar mot den internationella debatten

att fortsätta det erfarenhets- och informationsutbyte som inletts och att förstärka instrumenten härför.

De europeiska familjeorganisationemas konfederation COFACE,

har konsultativ status vid Kommissionen, är det organ som varit som mest pådrivande i den familjepolitiska debatten. Organisationen har i sitt handlingsprogram för 1996 satt upp målet att familjepolitiken skall legal bas i den kommande översynen unionsför-

ges en av draget.

I sin egenskap av paraplyorganisation för familjeorganisationer

representerar vitt skilda synsätt kan COFACE självfallet inte som profilera sig alltför starkt i debatten. Jämställdhetsfrågor och krav individuella rättigheter har emellertid varit återkommande teman vid de konferenser organisationen arrangerat själv eller medverkat

som i under familjeåret.

4.2.4¶Intresse för svensk

familjepolitik

COFACE har liksom flera andra organ inom EU visat starkt intresse för svensk familjepolitik. Familjeårskommitténs sekretariat har till följd detta inbjudits att medverka i olika arrangemang i EU-

av ländema, i anslutning till familjeåret. Sekretariatet har också kontaktats utländsk press för information om svensk familjepolitik

av samt medverkat i europeiska TV-program.

Frågor arbete och familjeliv, om jämställdhet, om den svenska

om föräldraförsäkringen, den demografiska utvecklingen och om in-

om dividuella sociala rättigheter har varit återkommande teman vid dessa. Framför allt har varit intresserad av hur vi i Sverige

man lyckats förena hög kvinnlig förvän/sfrekvens med hög fruktsam-

en het. Kommitténs medverkan i dessa sammanhang redovisas i avsnitt

i 4.3.

I slutet familjeåret inbjöds den svenska familjeårskommittén av

av Kommissionens Generaldirektorat för sysselsättning, arbetsmarknad och socialpolitik att i samarbete med kommissionen organisera ett seminarium temat Arbete och familjeliv. Som ett resultat av detta samlades ett100-tal deltagare från EU:s medlemsländer till en konferens i Saltsjöbaden den 19-20 juni 1995.

Vid denna konferens möttes, inbjudan av familjeminister Anna Hedborg, företrädare för arbetsmarknadens parter, forskare, regeringstjänstemän och tjänstemän inom EU-kommissionen till ett fritt meningsutbyte kring frågor om de familjepolitiska konsekven-

Utblickar mot den internationella debatten

den aktuella utvecklingen i Europa samt om innebörden av serna av olika lösningar for att förena arbete och familjeliv. Bl.a. diskuterades olika modeller för barnomsorg och andra tjänster, ledighetsregler och arbetstidsorganisation samt distansarbete. I samband med seminariet arrangerades, som redan nämnts, den första prisutdelningen i EU:s European Social Innovation Award, till företag och andra arbetsgivare för innovativt och som delas ut familjevänligt utvecklingsarbete i den egna arbetsorganisationen. En dokumentation från seminariet finns publicerad på engelska och franska och sprids bl.a. EU:s Nätverk för arbete och familjenu, av liv, via ett nyhetsbrev går ut i EU-ländema i 4000 exemplar som 7 språk. Rapporten fogas separat bilaga till betänkandet. som

4.2.5¶Framtiden

Familjepolitiken faller idag, redan framgått, utanför EU:s som egentliga kompetensområde. EU-ländema har emellertid samtidigt i FN gjort åtaganden har bäring på familjepoligemensamma som tiken. Samtliga EU-länder har således ratificerat FN:s konvention barnets rättigheter och skrivit under dokumenten från FN:s om världskonferenser utveckling och humanitära frågor under 1990om talet. Dessa dokument ett antal referenser till familjen och rymmer betonar när det gäller att stötta familjerna och deras staternas ansvar individuella medlemmar, med beaktande av barnets bästa, jämställdhet mellan kvinnor och män samt målen att utrota fattigdom, skapa sysselsättning och verka for hållbar utveckling. en EU-ländema har också nyligen, i FN, ställt sig bakom den resolution uppföljning det internationella familjeåret, som antagits om av i FN:s generalförsamling under dess 50:e session. Dessa åtaganden måste sikt komma att påverka debatten också inom EU.

Inom Europaregionen pågår familjepolitisk debatt också i

en

Europarådets regi. Europarådet, idag omfattar 38 länder, har en

som central uppgift när det gäller den rättsliga prövningen mänskliga av rättigheter i Europaregionen. Rådet organiserar dessutom vartannat

år europeiska familjeministermöten och bedriver inom olika styr-

och arbetsgrupper ett utvecklings- och översynsarbete som har

bäring ländernas familjepolitik.

I anslutning till familjeåret har det bl.a. skett en översyn av Europarådets sociala stadga, varvid det tidigare familjebegreppet reviderats och ersatts med ett foräldrabegrepp. Vidare har den socialpolitiska

54 Utblickar mot den internationella debatten

styrgruppen arbetat med att ta fram rekommendation för en en sammanhängande och integrerad familjepolitik och driver sedan 1992 det tvärsektoriella projektet Childhood Policies Project. Två familjeministennöten har genomförts under den tid familjeårskommittén varit verksam. De har haft barns rättigheter Paris 1993 respektive fadersrollen Helsingfors 1995 teman. som Den svenska familjeårskommittén har inte varit inkopplad i de svenska insatserna inom Europarådet, varför dessa inte närtas upp mare i kommitténs rapport. Lite tillspetsat kan dock sägas att medan EU, utifrån sitt kompetensområde, i familjeårsdebatten haft sin utgångspunkt i ett jämställdhetsperspektiv främst ställt föräldrarna i blickpunkten, som med arbetsrättsliga och socialpolitiska krav, så har Europarådet å sin sida tagit sin utgångspunkt i FN:s barnkonvention och barns rättigheter, med tonvikt kulturella och civilrättsliga aspekter. Bl.a. organiserade rådet bidrag till FN:s familjeår konferensen som Evolution on the Role of Children in Family Life: participation ana negotiation, i december 1994, i samarbete med Spaniens socialministerium. De internationella barnorganisationerna bedriver sedan flera år, med utgångspunkt bl.a. i FN:s barnkonvention, aktiv kampanj en inom EU för att få ett barnperspektiv i EU-politiken. En barnlobby, i vilken bl.a. Svenska Rädda Barnen är starkt engagerad, har formerat sig i ett Forum for Child Welfare. Inför den förestående översynen Maastrichtfördraget har barnav organisationerna gått samman med ungdomsorganisationerna i en bred koalition som bildat det nätverket Euronet gemensamma for NGOss promoting the Rights of Children and Young People. Syftet är att arbeta utifrån plattform för att driva kravet en gemensam att barns och ungdomars rättigheter ska tydliggöras i unionsfördraget. Den svenska familjeårskommittén har i sina inlägg i den europeiska debatten se 4.3 haft ambitionen att tydliggöra den svenska familjepolitikens förankring i ett välfärdsperpektiv, ställer både som barnen och det moderna föräldraskapets villkor i centrum. Argumenten har främst tagit fasta den över den aktuella befolkoro ningsutvecklingen som kommer till uttryck i bl.a. EU:s policydokument. De har därför hänvisat mindre till FN:s barnkonvention och mer till nödvändigheten av att uppmärksamma de konkreta problem som dagens föräldrar har att hantera. Bedömningen har härvid varit att det är inom EU:s ministerråd och i förhandlingsspelet mellan arbetsmarknadens de struktuparter som

Utblickar mot den internationella debatten

rella villkoren för morgondagens europeiska familjer läggs fast och att det är nödvändigt att nå ut i dessa församlingar med argument låter sig integreras också i de referensramar som styr den som ekonomiska politiken. Kommittén har i det perspektivet, i sina kontakter inom EU, sett COFACE viktig samarbetspart och noterat organisationens som en ambitioner att föra familjepolitik med socialpolitiska förupp en tecken på dagordningen vid den kommande regeringskonferensen Jfr bl.a. organisationens uttalande i betänkandets bilaga Reconciling Work and Family Life. Under och efter familjeåret har det skett ett närrnande mellan å ena sidan företrädarna för traditionell familjesyn och förespråkarna en för ett bamperspektiv. I Europaparlamentet finns således i dag en parlamentarikergrupp, Intergroup for Family, Children gemensam and Solidarity, tillkommit sammanslagning av två som genom en tidigare för familjefrågor och en för bamfrågor. grupper, en Det är också intressant att notera att COFACE nyligen gått samman y med barn- och ungdomsorganisationema i det nybildade Euronet for l NGO:s promoting the Rights of Children and Young Persons. r i t i

4.3¶Kommitténs internationella

engagemang

Kommitténs sekretariat har, sin huvudsekreterare, varit engagenom gerat i följande internationella verksamheter i anslutning till FN:s familjeår:

Förhandlingar inom FN och EU

930426-30 FN:s förberedande familjeårskonferens, Malta 930628-0702 FN:s socialministermöte, Bratislava 940915 EU:s familjeministermöte, Berlin 941018-19 FN:s generalförsamling, New York 950204-07 FN:s uppföljande koordinatorsmöte, Bratislava 950308-10 FN:s sociala toppmöte, Köpenhamn 950410-19 FN:s sociala utvecklingskommission, New York

56 Utblickar mot den internationella debatten

Anordnande internationella konferenser av

940530-31 Paternite’ Quels avenirs — Svensk-franskt forskarmöte faderskap på å om s Centre Culturel, Paris, i samarbete med Svenska Institutet 940801-05 Alla dessa familjer. å Seminarium familjebegreppet, Nordiskt Forum, Åbo, om i samarbete med familjeårssekretariaten i Danmark, Finland och Norge 940914- l 6 Women, Stress and Heart Disease. Tvärvetenskapligt forskarsymposium på Svenska Läkarsällskapet, Stockholm. Samarbete med Institutet for Psykosocial Miljömedicin, Karolinska institutet 950320-21 Den nordiska familjen och välfärdsstaten g Nordiskt forskarmöte i Saltsjöbaden i samarbete med de nordiska familjeårssekretariaten i 950505-06 Men Family Relations Europeiskt forskarseminarium i Göteborg. Samarbete med Sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet 950619-20 Arbete och familjeliv. Europeisk konferens i Saltsjöbaden, i samarbete med EUkommissionen

Medverkan som föreläsare

931116-18 Europe et politique familiale, Caisse nationale des Allocations familiales, Obemai, Frankrike 940406-07 Gender Equality, Children ana the Family, Centre for Western European Studies, Univ. of Calif.,Berkeley. 940119-21 Familles et Recherches, officiellt öppnande av det franska familjeåret, Institut de l’Enfance et de Famille och UNESCO, Paris 940303 Debatt i franska nationalförsamlingens socialpolitiska utskott, Paris 940527-29 Crossing Borders, International Dialogues on Gender, Social Politics and Citizenship, Forskningsrådsnämnden och Centrum för kvinnoforskning, Sthlms universitet 940530-31 La condition paternelle en Suêde, Centre Culturel Suédois, Paris 941 114-16 Health Aspects of Refugee Families in the Nordic Countries, Universitetet i Linköping 941 161 The Family in a Changing Europe, Deutsches Jugendinstitut, Dresden 941205-06 Femmes et Familles, COFACE, Lissabon,

Utblickar mot den internationella debatten 57

950619-20 Reconciling Work and Family Life, Kommittén för FN:s

familjeår och EU-kommissionen, Saltsjöbaden f 3 950731-0804 Las relaciones padres-hijos: presente y futuro, Sommar i universitetet i El Escorial och Spaniens socialministerium, ,

Madrid

Intervjuer och artiklar i utländsk press.

1994-04-08, Contra Costa Times, Catherine Hedgecock: Two nations’agendas that put children first Scandinavian policies aired

— at UC-Berkeley 1994-04-08, West Country Times, Catherine Hedgecock: Child’s welfare at core of Scandinavian policies 1994-04-19, Le Monde, Jean-Michel Normand: Mobilisation pour l’emploi en Suede: Le chömage sans l’exclusion 1994-04-19, Le Monde, Jean-Michel Normand: Le retour du baby-boom 1994-04-29, Espace Social Européen, Isabelle Moreau: La politique familiale suédoise est pragmatique 1994-04-29, Espace Social Européen, La générosité du modele suedois 1994-04-29, Les Echos, Jean-Michel Bezat, Une partie de majorité et les syndicats critiquent loi famille 1994-04-29, Les Echos, Jean-Michel Bezat Suede: concilier vie professionnelle et familiale 1994-08-26, Le nouvel Economiste, Philippe Gallard: Démographie: La Suede procree au-dessus de ses moyens 1994-11-15, Le géneraliste, Catherine Durand: L’etonnant congé parental des Suédois 1995- Femina, Catherine Durand: Etre pere en Suede 1995-01 Famille Magazine, Catherine Durand: Heureux comme un pere en Suede 1995-04-26, Biba maj -95, Catherine Durand: Suede: des grands blonds et des couffins

Medverkan i radio- TV- och video-program

1994-02-27 Société Radio-Canada, intervju av Ginette Lamarche 1994-04-08 Radiointervjuer i stationer over Califomien 1994-09-15 Télévision Suisse-Romande, Myriam Meuwly: Temps

présent: natalité de Suede

Utblickar mot den internationella debatten

1994-09-21 TV 5-Europe, Myriam Meuwly: Temps présent: natalité

de Suêde 1994-10-15 Magazines Culturelles de Françoise Woljf Radio Television

Belge och EU-kommissionen 1995-06-26 Une certaine idée du pêre en Europe, EuroSanté Video, EU-

kommissionen och COFACE, bidrag till det europeiska

familjeministermötet i Helsingfors, 1995 1995-06-29 Radio France Inter, intervju av M. Lacoste

Övrig internationell verksamhet

a Avgivna yttranden

Yttrande till Nationalkommittén for FN:s befolkningskonferens ang. -

dokument till FN:s befolkningskonferens

Synpunkter Europarådets Draft Recommendation on Coherent and -

integrated family policies

Yttrande till Socialdepartementet med anledning av förfrågan från FN:s -

generalsekreterare om önskvärdheten att utarbeta en deklaration om familjens roll, skyldigheter och rättigheter. Yttrande till Nationalkommittén för FN:s befolkningskonferens över

-

slutdokumentet till Befolkningskonferensen i Cairo b Deltagande i internationella konferenser 930616-18 Fathers in the F amilies of Tomorrow, Köpenhamn,

Danmarks socialministerium och EU-kommissionen 940602-04 Le social dans I Europe communautaire, EU-kommissionen

och Frankrikes socialministerium, Paris 941006 Children, Families and Working Life, Helsingfors, STAKES 941007-08 A Well-Adjusted Working Life, Kellokoski, STAKES,Finland 940913-14 The Future Families, Bonn, Tysklands ministerium for

familj och äldre och EU-kommissionen 941001-02 Men sfamilies, Köpenhamn, Nordiska nätverket for mans-

forskning 941124-26 Single Parents Families, Amsterdam, Nederländska

familjeårskommittén 941201-03 Evolution of the Role of Children, Madrid, Europarådet och

Spaniens socialministerium c Medverkan i arbets- och nätverksgrupper

Den nordiska samarbetsgruppen for FN:s familjeâr -

EU:s demografiska expertgrupp -

Frankrikes social-, arbetsmarknads- och utbildningsministeriers inter- -

departementala samarbetsgrupp for forskning om bam, ungdom,

familjer och samhällets institutioner d Besök av internationella delegationer Japan, Indien, Nya Zeeland, Australien,Tunisien

Utblickar mot den internationella debatten 59

Ekonomiskt bistånd

a Seminarier:

Who Cares, internationell konferens, Finland, IUFO, 940515-18 —

Nordiskt nätverksmöte om flyktinghälsa, IPM, 941114-15 —

Stöd till nätverksprojekt i två ryska städer, Centrum Välfardsforskn. -

Stöd till delegater från utvecklingsländer inför FN:s familjeårskonferens -

i Bratislava, 950204-07 b Publikationer Projektet Families of the World c Utvecklingsprojekt

The Global Family, lokal-TV videoolympiad, Föreningen Sambandet -

lndigenous Forum -94, Föreningen Fjärde Världen -

Familjen i ett lokalt miljönätverk, Svenska inst. for sociala uppfinningar -

The Uganda Womens Action Group Sweden for Aids Orphans -

Tjejer i Europa, Botkyrka kom. kulturenhet -

Utöver dessa internationella projekt har kommittén inom for sin

ramen projektverksamhet även lämnat stöd till 13 svenska flykting- och invandrarprojekt

Nordiskt samarbete

5.1¶Den nordiska för

samarbetsgruppen

FN:s

familjeår

I anslutning till familjeåret har ett inforrnellt samarbete etablerats mellan de nordiska länderna. Detta inleddes vid den förberedande FN-konferensen Malta i april 1993 och har sedan fortsatt fram till årsskiftet 95/96. Inom för detta samarbete har information

ramen utväxlats och samråd skett inför de överläggningar ägt i FN

som rum och inom EU-kretsen. Samarbetet har också varit basen för gemensamma i

arrangemang anslutning till familjeåret. Det första dessa ägde på Nordiskt

av rum Kvinnoforum i Åbo, i augusti 1994.

Danmark, Finland, Norge och Sverige arrangerade där under rubriken Alla dessa familjer, forskardebatt familje-

en gemensam om begreppet. Från Sverige medverkade professor Rita Liljeström.

Redan under förberedelserna till familjeåret väcktes planerna på ett gemensamt forskarmöte om nordisk familjepolitik. Den 19-20

mars 1995 kunde Sveriges familjeminister inbjuda sina kollegor samt ett 30-tal forskare till ett nordiskt samarrangemang i form ett expert-

av möte i Saltsjöbaden på temat Den nordiska familjen och välfärdsstaten. Island hade inte möjlighet att medverka arrangör

som men var representerat genom en av de medverkande forskarna.

5.2 till

Bidrag en gemensam

kunskapsutveckling

De nordiska länderna uppvisar stora likheter både när det gäller målen, utformningen av olika förmånssystem och strategier inom familjepolitiken. Ländernas familjepolitik går tillbaka till reformer

Nordiskt samarbete

kvinnor ställning självständigt rättssubjekt redan som gav en som under 20- och 30-talen. Gemensamma drag är också bl.a. satsningen

generella stödformer, utvecklingen av serviceförmåner samt den tidiga satsningen stöd till enförälderfamiljer.

Vid expertmötet i Saltsjöbaden presenterades aktuella nordiska jämförande studier föräldrars tidsanvändning och villkor i

om arbetslivet, barns situation i familj och barnomsorg samt om

om familjepolitikens utveckling och utmaningar, med kommentarer från forskare från vart och ett av de deltagande länderna. Forskarna betonade vikten av att slå vakt om den generella familjepolitiken och dess särdrag och varnade samtidigt för de risker för ökad segregering finns inbyggda i en utveckling mot ökad

som decentralisering, pluralism och nymoralism. Vikten av att vara sin vakt mot risken för ökade klasskillnader och ökad marginalise-

nedskärningar och resursbrist betonades, liksom det ring i tider av paradoxala i att allt fler arbetar övertid samtidigt som arbetslösheten ökar.

Forskarna framhöll också vikten av att uppmärksamma de fördelningspolitiska konfliktdimensioner som familjepolitiken rymmer i

latenta motsättningar mellan generationer, mellan löntagare form av och icke-löntagare, mellan hög- och låginkomsttagare, mellan tjänsteproducenter och klienter och kanske också mellan kvinnor och män. Bl.a. pekades här utsattheten bland män med svag position arbetsmarknaden som inte har samma möjligheter som kvinnor att välja föräldraskap i stället för arbete. Anpassningen mellan familj och arbetsliv var ett centralt tema. Den nordiska forskningen visar där att män har bättre formella möjligheter än kvinnor att ta hänsyn till familjen i det egna arbetet, men att de utnyttjar dessa möjligheter sämre än kvinnorna. Kvinnorna däremot tänjer sina snävare formella genom personliga

ramar överenskommelser och olika individuella strategier. Forskningen tyder dock att jämställdheten ökar både vad gäller arbetstider och arbetsdelning i hemmen. Sverige tycks ha kommit längst i detta avseende.

Ett återkommande tema flexibilitet i arbetslivet. Farhågor

var uttrycktes för att flexibla arbetstidsmönster kan medföra upp-

mer komsten arbetstidsfonner med osäkra arbetsvillkor, vilket

av ytterligare skulle försvaga ställningen för grupper med svag arbetsmarknadsanknytning. Forskarna underströk vikten att fackföre-

av ningarna uppmärksammar behovet kollektiva regleringar och

av ramar för flexibiliteten.

Nordiskt samarbete 63

När det gällde barnens situation betonades de kvalitativa skillna-

derna och komplementära dragen i daghemsmiljön och familjen.

Forskningen visar att de nordiska familjerna är mycket bamorienterade och att föräldrarna ägnar praktiskt taget all sin tid utanför arbetet åt med barnen.

samvaro

Förskolan är ett komplement till hemmet barnen tillfälle

som ger

att utveckla sin sociala kompetens och kommunikationsfönnåga,

egenskaper som blir allt viktigare i det moderna samhället. Samtidigt fmns ett samband mellan det händer i hemmet och det

som som händer i barnomsorgen. Forskarna varnade därför för risken

att daghemmet förstärker de klasskillnader finns mellan barnen.

som Barn med dålig kommunikationsfönnåga och bristande social kompetens klarade sig sämre i vilket ställer krav på med-

gruppen, en veten pedagogisk hållning från personalens sid. Forskamas bidrag har dokumenterats i rapporten Building Family Welfare, som fogas separat bilaga till betänkandet.

som en

5.3¶Fortsatt samverkan

Vid expertmötet betonades värdet det nordiska samarbetet.

av

Frågan uppföljning väcktes och samarbetsgruppen inbjöds

om en att återkomma med förslag. Den nordiska samarbetsgruppen har därför föra fram

enats om att ett förslag om fortsatt informellt samarbete nätverkskaraktär,

av som bas för nordiska med inriktning på

nya samarrangemang, forskning

och kunskapsutveckling.

6 av erfarenheter

Summering

och bedömningar

Den svenska handlingsplanen har formulerat Sveriges medverkan i FN:s familjeår i ett mycket brett perspektiv, som rymmer både en internationell och en inhemsk arena. I kommitténs uppdrag har inte ingått att utvärdera de initiativ som tagits under året, heller att lägga förslag om fortsatta insatser. Mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts i arbetet med FN:s familjeâr, vill kommittén dock i detta kapitel avslutningsvis summera sina erfarenheter och redovisa vissa allmänna bedömningar som rör båda dessa arenor.

6.1 i FN

Uppföljningen av familjeåret

Det internationella familjeåret har ingått som en av flera världsomspännande manifestationer för fred och mänskliga rättigheter som genomförts i Förenta Nationemas regi under 1990-talet. En serie världskonferenser, som alla utgör led i en gemensam strävan mot en hållbar global utveckling i alla världens nationer, har hållits. Konferensema har fört fram rättvisa och sociala mål som riktmärken för den ekonomiska utvecklingen och resulterat i gemensamma uttalanden och handlingsplaner, där respekt för mänskliga rättigheter och ett ansvarsfullt hushållande med jordens resurser utgör det gemensamma fundamentet.

FN:s allmänna förklaring och konventioner om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om barnets rättigheter och slutdokumenten från världskonferensen om mänskliga rättigheter i Wien 1993, befolkningskonferensen i Kairo 1994, Världstoppmötet om social utveckling i Köpenhamn 1995 och kvinnokonferensen i Peking 1995 samt förberedelserna för den kommande boende- och bebyggelsekonferensen i Istanbul, Habitat II, i juni 1996 betonar alla nödvändigheten att sätta individen och familjen i dess olika

av former i centrum, att arbeta för demokrati, social rättvisa, jämställdhet mellan kvinnor och män och att stärka barnets rättigheter.

160363ARK3

66 Summering erfarenheter och bedömningar

av

Ett genomgående inslag i dokumenten är betonandet av att arbetet med att förverkliga dessa mål måste börja basplanet, i människors vardag. Dokumenten understryker vikten av förändrade attityder och värderingar för att finna nya lösningar gemensamma försörjningsproblem samt att utveckla produktionsformer som stärker den sociala gemenskapen och främjar en långsiktigt hållbar, global utveckling. De handlar om hur vi alla gemensamt måste verka för en bättre hushållning både med miljön och med mänskliga resurser. I samtliga dessa dokument finns talrika hänvisningar till familjen och familjens roll i samhällsutvecklingen. Förberedelsearbetet inför de olika FN-konferensema har i varierande grad skett fristående från varandra, med separata organisationer för förberedelser och genomförande både i FN och nationell nivå. Detta har även gällt FN:s familjeår, som dock inte haft en lika omfattande institutionell inramning och styrning som de övriga manifestationema. Arbetet under familjeåret har således inte varit inriktat en gemensam slutkonferens med en global handlingsplan

slutmål.Tonvikten har i stället lagts vid nationella och lokala som insatser.

En resolution om uppföljning av det internationella familjeåret antogs av FN:s generalförsamling vid dess 50:e session. Resolutio-

inbjuder medlemsländerna att följa upp och fortsätta arbetet från nen familjeåret på nationell och lokal nivå, med inriktning att främja familjemedlemmamas individuella rättigheter och med särskilt beaktande av jämställdhet samt barns trygghet och utveckling.

Den internationella uppföljningen av familjeåret ska enligt resolutionen integreras i den Sociala utvecklingskommissionens arbetsprogram ECOSOC, resolution E/RES/ 1995/60. Avsikten är att arbetet skall inriktas information, erfarenhetsutbyte och expertmedverkan, samt resursmobilisering för biståndsinsatser i utvecklingsländerna och de minst utvecklade länderna. Detta föreslås ske bl.a. via familjeårets frivilligfond, som döps om till UN Trust Fund on Family Activities. Vidare uppmanar resolutionen

generalsekreteraren rapport till generalförsamlingen vid

att avge en dess 52:a session som infaller 1997.

Summering av erfarenheter och bedömningar 67

6.1.1¶Fortsatt och

bevakning rapportering

E Det infonnations- och erfarenhetsutbyte skett under FN:s

som internationella familjeår har trots stora skillnader i kultur och rättsuppskattning resulterat i ett närmande i på familjen

synen mellan länder tidigare stått långt ifrån varandra, inte minst i

som fråga om jämställdhet och barnets rättigheter.

Det främsta resultatet av det internationella familjeåret är sannolikt just den ökade förståelsen för det samspel finns mellan å

som ena sidan nödvändiga sociala och ekonomiska samhällsinsatser och å andra sidan den dynamik i medborgarnas individuella

som ryms livsprojekt. Familjen fungerar för de flesta människor både ett

som nav och ett integrerande nätverk och utgör på många håll ett yttersta skydd mot risken för social utslagning.

Sverige har under familjeåret deltagit aktivt

i debatten inom FN om familjens och familjepolitikens uppgifter i det moderna samhället. Den betoning på förebyggande insatser utmärker svensk

som familjepolitik har därvid lyfts fram ett centralt inslag i kampen

som mot fattigdom och social utslagning.

Kommittén anser det angeläget att Sverige fullföljer sitt intemationella engagemang i dessa frågor.

Kommittén anser vidare att den nationella uppföljningen

av familjeåret bör samordnas och integreras med de insatser görs

som bl.a. i samband med uppföljningen Världstoppmötet social

av om utveckling, varvid Konventionen om förbud mot alla former

av diskriminering av kvinnor samt Konventionen barnets rättigheter

om bör utgöra självskrivna utgångspunkter, liksom även dokumenten från tidigare nämnda konferenser.

6.1.2¶Infonnations- och

erfarenhetsutbyte

Generalsekreteraren har i sin rapport till Generalförsamlingen föreslagit uppföljningsinsatser i form information och statistikutveck-

av ling. Den resolution om uppföljning familjeåret antagits i

av som

Generalförsamlingen stöder Generalsekreterarens förslag. Internationellt erfarenhetsutbyte och samarbete kring kunskaps-

utveckling och statistik erbjuder viktiga incitament till utveckling både på nationell och global nivå. Internationellt samarbete kring statistiskt utvecklingsarbete och insatser syftar till att utveckla

som

68 Summering erfarenheter och bedömningar

av

metoderna för social rapportering är därför både en nationell och en internationell angelägenhet. Sverige har i sin på uppföljningen FN:s familjeår, liksom syn av även när det gäller Världstoppmötet social utveckling, underom strukit behovet statistiskt utvecklingsarbete kring familjerelaav tioner och familjers livsvillkor. Familjerelationer fyller viktiga funktioner vid fördelningen av samhällets välfärd och sociala skyddsnät mot ofärd. Därför som finns anledning att överväga vilka indikatorer kan användas i som analysen familjebetingad välfärd och inventera den statistik som av kan användas härför. Utan anspråk på fullständighet lämnar vi här några exempel frågor och statistik akualiserats den debatt förts i anslutsom som ning till FN:s familjeår. En första fråga inställer sig gäller barns familjerelationer. Hur som barnens familjer ut, och vilken roll spelar de i vardagen Vilka ser andra människor ingår i barns primära nätverk, i och utanför l hushållet Hur har de förändrats över tid fråga gäller föräldraskapet. Hur påverkas barnlöshet En annan bland kvinnor respektive olika förhållanden i samhället män av Trots att vi talat länge jämställdhet och nya papparoller är om kunskaperna det moderna faderskapets vardag forfarande om begränsade. Vem blir hur ofta Vilka skillnader finns mellan pappa, olika samhällsgrupper Andra områden gäller familjemas försörjningsvillkor och frågor hur familjens medlemmar disponerar sin tid, enskilt och om tillsammans. Hur utvecklas familjelivet under olika produktionsvillkor och arbetsmarknadsförhållanden Vad betyder moderna kommunikationsmedel och modern teleteknik för familjeliv och relationerna inom familjen i Vilken roll spelar familjen vid flyttning och social rörlighet Hur i övergången mellan ursprungsfamilj och egen familjebildning ut ser i olika samhällsgrupper Hur fördelas ansvaret för försörjning och arbetsbördor mellan generationerna och hur fördelas rättigheter och tillgångar Vilka skillnader finns mellan olika samhällsgrupper och

hur avspeglas de i social, etnisk och geografisk segregation

Slutligen, inte minst, vilka meningsfulla mått kan utvecklas men när det gäller olika former familjepolitiskt stöd, och dess av fördelning i samhället Hur kan vi mäta utfallet och värdera familjepolitikens roll när det gäller att motverka fattigdom och social utslagning Vad betyder samhällets stöd när det gäller att

Summering erfarenheter och bedömningar

av

förebygga och motverka att familjer splittras Vilka dynamiska, avsedda och icke avsedda effekter har olika bidragsformer Vilka formella och informella stödresurser finns i närmiljön Hur ser skillnaderna i dessa avseenden ut i olika familjetyper och vad betyder de för kvinnor respektive män och barn med olika social och etnisk bakgrund.

Sverige har genom tillgången till befolkningsregister och statistik

god kvalitet goda förutsättningar att lämna värdefulla bidrag till av statistiskt utvecklingsarbete.

Kommittén anser det därför angeläget att Sverige, i uppföljningen av familjeåret, medverkar aktivt och pådrivande i det statistiska utvecklingsarbetet.

Kommittén vidare att det kunde finnas anledning att initiera

anser en bred granskning av familjebegreppet i lagar, statistik och forskning, exempelvis genom anordnande av ett internationellt expertmöte.

6.1.3 Biståndsinsatser

I FN:s resolution om uppföljning av det internationella familjeåret föreslås att familjeårets frivilligfond skall omvandlas till en Trust Fund i FN-regi för familjeorienterade verksamheter.

Kommittén anser det angeläget att man också i svenska bistândsinsatser och samarbetsavtal fäster stor vikt vid familjefrågor och familjepolitiska aspekter. Kommittén vill i detta sammanhang särskilt framhålla vikten att uppmärksamma situationen i Central-

av

och Östeuropa.

Larmrapporter om barnarbete, gatubam och kommersiellt, sexuellt utnyttjande av barn vittnar om hur utsatta barn är när fattigdom och svält bryter etablerade sociala strukturer så att familjer inte

ner längre kan fungera som garanter för barns trygghet och säkerhet. Detta är förhållanden som måste bekämpas många plan, både genom akuta insatser och genom långsiktigt preventiva åtgärder med stöd i en medveten familjepolitik.

I det svenska samarbetsprogrammet för Central- och Östeuropa är ett av målen att bidraga till att fördjupa demokratins kultur. Kommittén vill därför erinra om familjeårets motto: Building the smallest democracy in the heart society, som på svenska översatts till Demokratin börjar i familjen.

70 Summering av erfarenheter och bedömningar

Jämställdhet bildar en viktig ingång i detta arbete. Stöd till kvinnor kommer alltid barnen till del, i synnerhet i samhällen där hela, eller en stor del av ansvaret för barnens väl vilar kvinnornas axlar.

Kommittén anser samtidigt att också barnets rättigheter bör ges en egen, framskjuten plats i samarbetet med länderna i Central- och

Östeuropa.

Kommitténs sekretariat har i anslutning till familjeåret sammanträffat med olika representanter för de baltiska staterna och andra länder i Östeuropa. De har alla visat stort intresse för att ta del av svenska erfarenheter i sitt arbete med att bygga ut samhällsstödet till bam och föräldrar. Man önskar ta del av praktiska erfarenheter och förebilder, som kan omformas och anpassas till situationen i det egna landet. I detta söker man stöd för att bygga upp egen know how, men värjer sig för färdiga modeller.

Kommittén för FN:s familjeår har, i anslutning till sin projektverksamhet, medverkat till att finna finansiering för ett bilateralt nätverksprojekt som syftar till att utveckla lokala förebyggande insatser inom mödra- och bamhälsovården, i samarbete med sociala myndigheter och forskare.

Kommittén det angeläget att denna stöd, liksom även

anser typ av andra insatser som ställer barns och föräldrars livsvillkor i fokus, kan utvecklas och finna etablerade former för finansiering inom ramen för det svenska biståndet.

6.2¶Nordiskt samarbete

Familjepolitiken är en av hörnpelarna i den nordiska välfärdsmodellen. Det har därför varit naturligt att utveckla ett nordiskt samarbete inom ramen för familjeåret. Ett informellt samarbete som omfattat ömsesidig information om utvecklingen i respektive land, samordning inför förhandlingar i FN och EU samt samverkan

om forskningsinformation och kunskapsutveckling i form av gemensamma arrangemang upprättades således mellan länderna i anslutning

till familjeåret.

Denna typ av samarbete svarar väl mot kravet på nordisk nytta. Det bygger den samsyn och de gemensamma utgångspunkter som finns i de nordiska länderna i förhållande till omvärlden. Samtidigt Öppnar de skillnader som finns i utformningen av ländernas familjepolitik möjligheter till jämförande studier och ett erfarenhets-

Summering av erfarenheter och bedömningar 71

utbyte som kan ge de enskilda länderna värdefull information för eget utvecklingsarbete och politisk reformverksamhet.

Kommittén anser det därför angeläget att denna typ av informell samverkan kan fortsätta inom ramen för det nordiska samarbetet.

6.3¶Fortsatt i den engagemang

europeiska debatten

Vid förhandlingar i FN förs Sveriges talan sedan inträdet i EU i de flesta fall av det land som under den aktuella perioden innehar ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Innan förhandlarna går till förhandlingsbordet bereds dock frågorna gemensamt av alla medlemsländema i EU-kretsen. Det är främst vid detta viktiga EUsamråd som medlemsländerna har möjlighet att framlägga sina förslag och hävda sina ståndpunkter.

Sveriges engagemang i den internationella uppföljningen av FN:s familjeår har således en europeisk inramning som har sin bas i den debatt förs inom EU. Även familjepolitiken i dag ligger

som om utanför EU:s kompetensområde har Sverige därför anledning att följa och deltaga i den europeiska debatten inom familjepolitikens område. l denna debatt spelar forskning och utvecklingsarbete en viktig roll.

Det är i den tidiga begreppsbildningen som problembilden definie-

ras, perspektiven läggs fast och ramarna för framskrivningar av verkligheten utvecklas. Forskning och utvecklingsarbete betraktas också inom EU som viktiga instrument för att uppnå den integration och harmonisering av ländernas politik som är ett långsiktigt mål för samarbetet inom socialpolitikens område.

Den debatt som förts under FN:s familjeår tyder på att frågor om de familjepolitiska konsekvenserna av den aktuella samhällsutveck-

lingen och om familjepolitikens roll som välfärdspolitiskt styrmedel

fått ökad internationell uppmärksamhet. Ett resultat av detta är ett ökat intresse för uppföljning och utvärdering av olika länders familjepolitik samt en ökad efterfrågan på information, oavsett vilken legal status familjepolitiken har på den politiska dagsordningen.

Kommittén anser det därför angeläget att Sverige deltar i denna debatt och aktivt verkar för att frågor om barns villkor ställs i fokus

72 Summering erfarenheter och bedömningar

av

for det kunskaps- och erfarenhetsutbyte som sker i det europeiska samarbetet. Barns livsvillkor är viktig måttstock ett lands

en välstånd.

6.4¶Internationellt forskningssamarbete

Svensk familjepolitik har under år ofta rönt positiv uppmärk-

senare samhet i internationella studier som rör barn och barns livsvillkor. Sverige placerar sig högt på de flesta av de välfärdsindikatorer som brukar användas vid internationella jämförelser. Det är i det perspektivet viktigt att uppmärksamma att den moderna svenska familjepolitiken har utvecklats under en period av ekonomisk expansion, olik den Sverige i dag har att möta.Vå1t

som samhälle är idag dessutom mer heterogent och mer föränderligt än tidigare, både vad gäller familjesammansättning, befolkning och socio-ekonomiska förhållanden.

För att bevara de goda resultat vi hittills uppnått behöver vi därför utveckla våra kunskaper både om de verkningsfulla faktorerna i den förda politiken och de förutsättningar som finns inbyggda i

om nya

samhällsutveckling som vi i dag delar med många andra länder. en

Det är utveckling frågor barns och ungdomars

en som rymmer om livsmiljöer, jämställdhet mellan kvinnor och män och om

om

gamla och sjuka. Den också frågor om omsorgen om rymmer samspelet mellan stat och kommun och mellan individ och kollektiv

frågor gäller välfärdsstatens legitimitet och effektivitet och - som

alla är central betydelse för utformningen av den framtida som av

familjepolitiken.

Andra frågor handlar om familjerelationemas betydelse i sociala utslagningsprocesser, om sambanden mellan ekonomisk utveckling och migration, såväl inhemsk internationell samt om effekterna

som

olika integrationspolitiska strategier. Ytterst gäller dessa

av

frågeställningar frågor produktionens villkor och den sociala

om

reproduktionens betingelser i ett föränderligt Europa.

Under familjeåret har forskning om familj och familjepolitik ställts i blickpunkten över hela världen. Forskningskonferenser och forskarmöten har ägt nya samarbetskontakter har etablerats

rum, över hela jordklotet och svenska forskare har deltagit i forskningssamarbete såväl nordisk som europeisk och global nivå.

Summering av erfarenheter och bedömningar

Detta har skett dels via forskarvärldens kanaler, dels

egna genom initiativ som tagits inom för FN:s familjeår, i syfte att skapa

ramen möten över nationsgränserna.

Många av dessa initiativ har tillkommit extraordinära

genom insatser med anledning av FN:s familjeår. En förutsättning för att mer långsiktigt utveckla och underhålla det internationella samarbetet är emellertid att det finns nationella infrastrukturer kan

som underlätta och härbärgera nödvändiga samarbetskontakter. Det behöver finnas samordningsmekanismer och strukturer för information och kunskapsförrnedling, med legitimitet och för

resurser löpande bevakning och uppdatering såväl nationella

av som internationella informationsflöden.

Kommittén anser det mot denna bakgrund angeläget att intematio-

nellt samarbete inom familjepolitikens område hög forsknings-

ges politisk prioritet.

6.5 det svenska

Uppföljning av familjeåret

Att ställa familjelivet i fokus innebär bl.a. att ställa frågor hur

om bam, mödrar och fader lever i vardagen och vilka de har i

resurser sin närmiljö. Det innebär också att ställa frågor om vilken roll samhället som kollektiv kan spela och faktiskt spelar, när familjernas egna resurser inte räcker till.

Detta är frågor som bildat utgångspunkt för kommitténs arbete i Sverige. Kommitténs uppdrag har inte varit att utreda och komma med åtgärdsförslag. Det är uppgifter legat andra kommittéer

som som arbetat parallellt med familjeåret. Uppgiften har i stället varit att aktualisera dessa frågor inom berörda organisationer och myndigheter och i den allmänna debatten. Uppgiften har varit att så frön, inte att skörda, tukta eller sådden.

ansa En samlad redovisning erfarenheterna från den utvecklingsverk-

av samhet som initierats inom för FN familjeår, med stöd

ramen :s av medel ur Allmänna arvsfonden, kan göras först efter projektperiodens slut den 30 juni 1996. l avvaktan härpå redovisas i detta avsnitt några av de erfarenheter som gjorts i arbetet med det svenska familjeåret och de slutsatser vi dragit av detta.

74 Summering erfarenheter och bedömningar

av

6.5.1 Behov insatser för att förstärka den av

långsiktiga kunskapsutvecklingen om

barn och familj

Ett viktigt motiv för Sveriges medverkan i FN:s familjeår har varit att främja kunskapsutvecklingen familjelivets villkor i det om svenska samhället samt effekterna den svenska familjeom av politiken. Betydelsen internationellt forskningssamarbete, som instrument av både for politiskt integrationsarbete och för att utveckla familjepolitikens kunskapsunderlag har redan framhållits. Behovet av en nationell infrastruktur skapar goda förutsättningar for internasom tionellt samarbete har också understrukits. Vi vill emellertid avslutningsvis också peka insatser kan motiveras utifrån rent som nationella överväganden.

Skilsmässor och familjesplittring ett aktuellt kunskapsområde

-

Frågor familjesammanhållning och familjesplittring har i

om anslutning till FN:s familjeår väckt stor uppmärksamhet över hela världen. Nya familjemönster, vilka separations- och skilsmässoav utvecklingen är del, har väckt allmän oro om konsekvenserna en en främst for barnen och deras uppväxtförhâllanden. Frågor om foräldraansvar och barns rättigheter har givits stort utrymme i den internationella debatten.

Också i Sverige har skilsmässoproblematiken fått stor uppmärk-

samhet och har utgjort ett centralt tema i de insatser gjorts i som anslutning till familjeåret. Frågan större satsning för att belysa orsakssammanhang och om en konsekvenser skilsmässoutvecklingen har därför aktualiserats i av anslutning till familjeåret. En utgångspunkt har bl.a. varit de frågor ställdes vid kommitténs skilsmässohearing och som handlade som skilsmässoutvecklingens orsaker och följdverkningar samt om om effekterna det befintliga stödet i samband med en skilsav mässa/separation. Andra utredningsrapporter och aktuell forskning har också pekat ut olika frågeställningar som skulle behöva ges en

bred genomlysning.

Kommittén har bedömt att många av dessa frågor är svåra att behandla i studie koncentrerar sig enbart skilsmässor. De en som har sådan komplexitet att det är angeläget att bredda perspektivet en

Summering av erfarenheter och bedömningar 75

och se skilsmässoutvecklingen i sitt sammanhang, del det

som en av

moderna familjemönstret.

Kommittén anser därför att innan ställning till man man tar en sådan satsning bör överväga möjligheterna att utveckla en

infrastruktur för långsiktig informationsförsörjning kan

som

tillgodose olika kunskapssyften inom familjepolitikens område.

Behovet långsiktig strategi för

av en informationsförsötjning

om barn och familj

Kommittén har i avsnitt 6.1.2. pekat på behovet statistiskt utveckav lingsarbete som ställer familjerelationer och barns välfärd i fokus. De frågeställningar där lyfts fram gäller självfallet också i som ett inhemskt perspektiv. Frågeställningama är allmänt hållna och bygger på överväganden om behovet av statistik för internationella jämförelser och

långsiktig

analys. I Sverige finns redan i dag olika register och databaser som är möjliga att utnyttja både för tvärsnittsanalyser och för longitudinell analys av bl.a. skilsmässor och familjerelationer. Det finns också kvalitativa studier, kan fördjupad som ge en kunskap om familjelivets dynamik. För att få systematisk belysning de en mer av sociala processerna bakom statistikens ögonblicksbilder skulle lärdomama från dessa studier behöva knytas och läggas till samman

grund för en bred epidemiologisk studie, kompletterad med

stra-

tegiska fördjupningsstudier.

Många av frågeställningarna är emellertid inte möjliga att behandla på grund av brist på data. Utvärdering och analys orsakssamband av kräver tillgång till longitudinella data underlag för som ger att göra strategiska urval. Upprättandet longitudinell databas med av .en statistik om barn och deras familjerelationer från olika källor skulle

dock göra det möjligt både att belysa skilsmässoutvecklingen och

dess konsekvenser för olika bam. En longitudinell grupper av databas skulle också skapa förutsättningar för ett statistiskt utveck-

lingsarbete kring familjebegreppet samt tillgodose behov

ett av

långsiktig informationsförsörjning för utvärdering och analys, såväl

i forskning i refonnarbete. som Kommittén därför att SCB bör få i uppdrag inleda anser att ett utvecklingsarbete med inriktning på att bygga infrastruktur upp en

för informationsförsörjning barns familjeförhållanden och

om uppväxtvillkor.

Summering och bedömningar

av erfarenheter

sådant uppdrag bör ingå att pröva de praktiska, juridiska, I ett och ekonomiska förutsättningarna för att, med

forskningsetiska

utgångspunkt i befintliga register, bygga databas som skall upp en kunna användas som

longitudinellt register för tidsserienanalyser som belyser a ett samspelet mellan å sidan barns familjeförhållanden och ena välfärd och å andra sidan familjepolitikens utformning i skulle det möjligt l b urvalsram för riktade studier som göra att en i

komplettera registeranalysen med longitudinella analyser på i

t

grundval intervjuundersökningar samt analyser som grundar

av sig på kvalitativa metoder.

satsning på longitudinellt bam- och familjeregister ska

För att en ett komma till långsiktig nytta bör en grupp forskare som representerar bred metodologisk och teoretisk kompetens knytas till projektet en redan från början. Upprättandet longitudinell databas bör av en integreras i långsiktigt samarbete kring forskning om barn och ett familj. Kommittén därför att det angeläget att i anslutning till anser vore upprättandet den longitudinella bamdatabasen engagera forskare av beredda medverka i databasens uppbyggnad, för att som är att utnyttja den i sin egen forskning.

Uppläggning ett demografiskt barnregister av

Kommittén att det föreslagna registret bör byggas upp som ett anser bamregister, läggs så sätt att det går att

demografiskt som upp

transformeringar dels till ett hushållsregister, dels till ett göra familjeregister. En alternativ lösning kan att utifrån ett vara hushållsregister utveckla både ett bamregister och ett familje-

Dessa register bör sedan kunna användas bas för både

register. som

statistik och urvalsundersökningar, där den demografiska informa-

tionen kan kompletteras med andra registeruppgifter och/eller

intervjudata. Helst bör redan i basregistret kunna föra andra man

registeruppgifter än de rent demografiska.

Kommittén vidare att det värdefullt att pröva möjliganser vore heten införa statistiskt familjebegrepp knyts till bam med att ett som föräldrar. I ett land Sverige, där registrerade gemensamma som äktenskap förlorat i betydelse som mätare av familjebildningens

Summering erfarenheter och bedömningar

av

variationer, och där familjebanden ofta sträcker sig utanför hushållet, måste man hitta nya kriterier för beskrivning av familjemönster och familjeprocesser. Därför föreslås ett familjebegrepp

baseras på det gemensamma föräldraskap, som tar sin början som vid ankomsten av det första barnet i en gemensam bamkull. Med svensk policy vid fastställande av faderskap kan man med denna definition även flertalet särboende fäder.

Denna operationalisering av familjebegreppet föreslås för att göra det möjligt att belysa den interna familjedynamiken och förändringarna i familjemönstret över tid. Den innebär att familje-

l

l begreppet knyts till ett gemensamt föräldraansvar, som inleds när ett s första gemensamt barn kommer till världen och som avgränsas av antalet bam. Det skapar också möjligheter att utveckla

gemensamma andra begrepp, såsom hushåll och familjekrets, för att beskriva t.ex. familjeuppbrott och särboende, utvidgade eller ombildade familjer.

Teoretiskt anknyter definitionen till en syn på familjen som ett gemensamt projekt, byggt på personligt engagemang och investeringar i tid och omsorg, i ett system av sociala relationer som sträcker sig över tid och Den respekterar och tydliggör

rum. föräldraskapets karaktär av livsprojekt, och skiljer ut detta från föräldraparets samlevnadsrelation som, vare sig den är formaliserad eller ej, bygger ett förhandlingsbart kontrakt som kan omförhandlas eller brytas.

Metodologiskt slutligen möjliggör den föreslagna ansatsen kohortanalyser på familjenivå, vilket är poäng både vid analys av

en förändringar i familjemönster och familjeprocesser över tid och vid utvärdering av familjepolitiska reformer.

Makten över forskningen

Svensk forskning om barn och familj har stor bredd. Den är spridd över ett stort antal forskningsdiscipliner och institutioner, med en tyngdpunkt vid universiteten i Göteborg, Stockholm och Linköping. Också övriga universitet och högskolor lämnar emellertid viktiga bidrag till kunskapsutvecklingen inom området.

Splittringen många discipliner och forskningsfinansiärer skapar

svåröverskådlig marknad både för forskare och forskningens en användare och resulterar därför i ett matchnings- och tillgänglighetsproblem när det gäller att nyttiggöra forskningens resultat för omvärlden.

Summering av erfarenheter och bedömningar

Det finns därför anledning att överväga vad som kan göras för att göra forskningen tillgänglig för utomstående. Syftet med forsk-

mer ningsinfonnation är självfallet att nyttiggöra forskningens resultat. För att bli effektiv måste informationen därför utvecklas i samverkan med dem som ska omsätta forskningresultaten i praktisk handling. Den måste införlivas i en process med aktiva kontaktytor, ett gemensamt språk och instrument för matchning i tid och rum. Den måste också ha sin förankring i en struktur som dels är tillräck-

xa ligt tydlig för att utomstående ska kunna orientera sig, dels är l tillräckligt flexibel för att kunna integrera den utveckling som hela i

i tiden sker både i forskningen och i den praktiska verksamheten. I

Frågan om forskningsinformation har dels en teknisk aspekt dels aspekter som hänger samman med frågor om forskningens organisation och finansiering och med ramarna för samspelet mellan berörda aktörer. Både i Danmark och i Norge har fackdepartementen barn- och familjeområdet utvecklat institutionaliserade former för dialogen med forskarvärlden. I Danmark finns ett nätverk för barn- och familjeforskning som sammankallas regelbundet och ett nyhetsbrev som distribueras med viss periodicitet genom Socialministeriets försorg. I Norge har Bam- og familiedepartementet, i samarbete med Norges forskningsråd, utarbetat särskilda program för samordning av forskningen om barn och familj, vilka blir styrande för anslagstilldelning och uppföljningsinsatser under en given period.

Som komplement till dessa instrument, som fungerar som kontaktytor för ömsesidig information mellan departement och forskare, har man i båda länderna tillgång till forskningsinstitut med tvärvetenskaplig kompetens, som kan ta emot uppdragsforskning, när regeringen önskar få viss frågeställning eller ett aktuellt

en kunskapsområde genomlyst.

I Finland samordnas forskning, utvecklingsarbete och forskningsinformation av STAKES, f.d. Socialstyrelsen, som omorganiserats till ett tvärvetenskapli institut för kunskapsutveckling inom social- och hälso- och sjukvårdssektom. Kommittén det angeläget att formerna för forskningsinforma-

anser tion inom bam- och familjeområdet utvecklas och att man i samband därmed även prövar förutsättningarna att upprätta ett långsiktigt forskningsprogram, där bl.a. investeringen i en longitudinell databas kan nyttiggöras.

Summering av erfarenheter och bedömningar

6.5.2 Erfarenheter kommitténs

av

utvecklingsverksamhet

Statliga medel for lokal utvecklingsverksamhet fyller idag en viktig funktion både som resurs för lokala utvecklingsinsatser och som kanal för information och kommunikation mellan den statliga och den lokala nivån. Det anslag som Kommittén för FN:s familjeår disponerat för lokalt utvecklingsarbete har spelat en betydelsefull roll, både när det gäller mobiliseringen av intresset att medverka i genomförandet av den svenska handlingsplanen och för kommitténs kontakter med fältet.

Erfarenheterna från FN:s familjeår vittnar bl.a. om att det är möjligt att stimulera till utvecklingsinsatser och att få till stånd en lokal process även med ganska kort förankringstid den kommer

om i rätt tid i förhållande till utvecklingen på fältet.

En majoritet av ansökningarna har gällt tidiga förebyggande insatser för föräldrar och barn i splittrade familjer samt i invandraroch flyktingfamiljer. Det är framför allt dessa grupper i dag

som faller utanför samhällets skyddsnät eller saknar kunskap och kraft att ta sig fram på egen hand i det utbud stödinsatser samhället

av som erbjuder. Ansökningama har här givit budskap både om grupper som faller utanför det reguljära skyddsnätet och om vilka resurser som kan finnas på lokal nivå. De ger också antydningar om hur förnyelse och förändringsarbete med förankring på lokal nivå kan initieras bred bas. Utmärkande för projekten är att de bygger idéer, ambitioner och verksamheter som initierats av människor fältet och att de i många fall bygger samverkan mellan olika förvaltningar och mellan offentlig verksamhet och folkrörelsegrupper.

Ibland har de kommit till stånd lösning

som en en egen problematik, som t.ex. arbetslöshet eller osäker arbetssituation.

en De har då givit en bild av hur ett ekonomiskt kärvt klimat ibland kan frigöra kompetens och kreativa resurser för lokalt fömyelsearbete. I andra fall handlar det om engagemang och eldsjälar som har kraft och energi att dela med sig också till andra.

Ett år är emellertid kort tid. För att en utvecklingssatsning skall ha en bestående verkan krävs både en viss varaktighet, en aktiv

uppföljning med erfarenhetsåterföring och fortsatta inititativ inom

en sammanhållande ram.

De projekt som initierats i anslutning till FN:s familjeår bör därför ses som punktinsatser som ingår i ett bredare spektrum av verksam-

Summering och bedömningar

av erfarenheter

heter och initiativ för att integrera utsatta grupper genom lokal samverkan. De erfarenheter som gjorts inom ramen för kommitténs utvecklingsprojekt behöver därför sättas i och värderas i ett nationellt perspektiv, innan bestämda slutsatser kan dras. l

mer avvaktan härpå redovisar kommittén i följande avsnitt vissa

allmänna överväganden utifrån denna projektverksamhet.

6.5.3¶Behovet av förebyggande familjepedagogiskt

stöd samt insatser för att utsatta barn

integrera

och föräldrar

Behovet familjekunskap

av

Kunskaper det moderna familjelivets krav, dynamik och

om blindskär är viktiga byggstenar i barns och ungdomars vuxenförberedelse. De är också medel att stärka barn och föräldrar i förmågan att hantera problem i den egna familjesituationen. Många unga människor är i dag dåligt förberedda för de krav som familjeliv och föräldraskap kommer att ställa på dem. Det gäller såväl i praktiska frågor, i frågor familjeekonomi och frågor

som om

och relationer i den egna rollen som förälder och som om ansvar partner i föräldraskap och samlevnad.

Att stärka barn, ungdomar och föräldrar både i kompetensen att klara den praktiska vardagen och i deras kompetens att

av egna hantera relationer inom den familjen, torde därför vara en av

egna samhällets viktigaste insatser för att förebygga såväl skilsmässor och splittrade familjer, familjevåld och våld i samhället.

som

Skolans roll

Skolan har nyckelposition när det gäller att förbereda barn och

en ungdom för deras kommande vuxenliv. Det står också i skollag och läroplaner att skolan i samarbete med hemmen skall främja elever-

utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmednas lemmar. Det finns bl.a. mot den bakgrunden anledning att i olika sammanhang och alla nivåer i Ungdomsskolan ta upp och diskutera frågor kring familj och samhälle.

Summering erfarenheter och bedömningar

av

I anslutning till FN:s familjeår, har det kommit fram mycket nytt kunskapsmaterial, i form av sammanställningar, rapporter, radiokassetter och videofilmer, skulle kunna tas tillvara i skolans

som arbete. Det finns också underlag för att ta fram läromedel för olika utbildningsändamål och olika nivåer i ungdomsskolan. Bland de projekt erhållit medel från Kommittén för FN:s familjeår ingår

som f.ö. också ett projekt som direkt avser läromedel för samlevnadsundervisningen för högstadiet och gymnasiet.

Med modern informationsteknik finns i dag stora möjligheter att levandegöra sådant eleverna själva är upptagna Dit hör

som av. familjerelationer. Det är ett område där barnen själva kan känna sig som experter, med egna erfarenheter att dela med sig av. Deras erfarenheter har också viktiga saker att lära oss vuxna, lärare och föräldrar. Det framgick inte minst i den serieteckningstävling om familjen som tidningen Kamratposten arrangerade med anledning av familjeåret hösten 1994, i samarbete med Socialstyrelsen, Kamratposten nr 12/94.

Barn, föräldrar och lärare behöver ett gemensamt språk för att hantera sina inbördes relationer. Det gäller svenska familjer och det gäller självfallet i särskilt hög grad familjer som kommit hit från andra länder och andra kulturer. Inom ramen för en levande undervisning finns möjligheter att nalkas kulturskillnader på ett sätt

väcker nyfikenhet och intresse. som

Ett positivt intresse för familjelivet i andra kulturer kan också vara ett sätt att få invandrade familjer att känna sig välkomna i den svenska skolan. Också frågor etik och moral bör möjliga att

om vara ta på ett naturligt sätt, när man kommer olika kultur-

upp yttringar i samband med diskussioner om familjen och modernt familjeliv. Temat familj och samhälle skulle därför kunna vara ett redskap också i kampen mot främlingsfientlighet och mobbning. Med dagens mediateknik öppnas här många möjligheter.

Familj och samhällsfrågor är ett tema som är möjligt att nalkas från många olika håll. Hithörande frågor kan i många olika

tas upp ämnen i skolan. Det är också ett tema som lämpar sig för arbete i annorlunda former. Det är dessutom ett ämne som skulle kunna ge föräldrasamverkan ett konkret innehåll och i avdramatiserade fonner ta frågor rör bl.a. relationerna inom tonårsfamiljer. Skolan

upp som skulle vidare kunna samverka med den kommunala familjerådgivningen och att anlita det expertkunnande som där finns,

genom samtidigt erbjuda familjerådgivningen möjligheten att använda skolan plattform för förebyggande insatser.

som

Summering erfarenheter och bedömningar

av

För närvarande arbetar Skolkommittén med frågor som rör skolans inre arbete. I uppdraget ingår att föreslå åtgärder som kan stimulera den pedagogiska utvecklingen i skolan, att ta tillvara mångfalden och samhällets mångkulturella karaktär som en resurs i skolarbetet samt att överväga hur inflytandet för barn och föräldrar skall kunna stärkas.

Kommittén att det vore värdefullt om Skolkommittén inom

anser

för sitt uppdrag hade möjlighet att uppmärksamma de frågor l ramen

å som här har förts fram.

l

i

Primärvårdens möjligheter

Familjekunskap är som ämne vidare än den traditionella föräldrautbildningen som ges inom mödra- och bamhälsovården. Ingen av dem kan ersätta den andra. Den föräldrautbildning som i dag praktiseras i primärvårdens regi är mycket fokuserad på nyföddhetsperioden och relationerna inom familjen i samband med barnets ankomst.

Detta är en nyckelperiod i familjernas liv. Det är då nya roller utkristalliseras och nya identiteter grundläggs. Det är också då som attityder och förväntningar ställs på sin spets och mönster för samvaron inom familjen tar fonn. Den föräldrautbildning i form av föräldragrupper som erbjuds blivande föräldrar inom mödrahälsovården fyller en viktig funktion i denna omställningsprocess. Den hjälper nyblivna föräldrar att hitta en egen botten och medvetenhet i sina nya roller. Föräldrar är emellertid ingen homogen grupp. De har olika problem och blir föräldrar under skiftande omständigheter. Omställningen till föräldraskap betyder också olika saker för pappor och mammor.

Både kommittén och andra myndigheter har under familjeåret stött olika utvecklingsprojekt som syftat till att utveckla ett socialt förebyggande arbete med särskilda föräldragrupper inom föräldrautbildningen. Det har gällt pappagrupper, ensamma mammor och tonårsmödrar, dvs. grupper där föräldrarna befinner sig i en likartad livssituation och får stöd av varandra i bearbetningen av känslor och upplevelser i samband med det kommande föräldraskapet.

Dessa projekt fyller en viktig uppgift både när det gäller att bana väg för merjämställda föräldraroller och som en socialt förebyggande insats, som ger otrygga blivande föräldrar kraft att växa genom stödet av andra i samma situation. Ofta har dessa projekt tillkommit

Summering erfarenheter och bedömningar

av

i samverkan med sociala myndigheter och/eller frivilligorganisationer.

Socialtjänstens Lokala nätverk och pedagogiskt stöd

ansvar:

Även efter den första perioden nybliven förälder har många

som föräldrar behov av stöd i föräldrarollen i form av information, rådgivning, stödsamtal och i bland också krisstöd. Detta behov är särskilt påtagligt i anonyma storstadsområden, och där särskilt bland invandrarfamiljer och unga ensamstående mammor. En växande grupp är också umgängesföräldrar och arbetslösa föräldrar.

Det handlar om utsatta grupper som lätt faller igenom i de generella skyddsnäten och som har dåliga kunskaper vilken hjälp de

om kan få inom för de offentliga stödsystemen eller i

ramen som sökandet efter rätt instans löper risk att tappa bort både sig själv och självkänslan på vägen.

Men det handlar också om enkla vardagliga behov av information, erfarenhetsutbyte och socialt erkännande i ett föräldraskap som utspelar sig i isolering från vänner, släkt och bekanta. Under familjeåret har ett antal projekt som erbjuder olika lösningar och stödfonner för att möta dessa gruppers behov initierats. Det har skett med stöd både av Kommittén för FN:s familjeår och av andra myndigheter, främst Folkhälsoinstitutets Barnprogram och Socialstyrelsens projekt Barn i Fokus.

Syftet med dessa projekt har varit att utveckla nätverken runt de utsatta familjerna. Projekten fyller ett stort behov, inte minst de som vänder sig till invandrarkvinnor och deras bam. De bygger broar på marknivå och knyter de första maskoma i ett nät för att integrera de allra mest utsatta barnen i den svenska samhällsgemenskapen. Andra projekt gäller nätverk och kunskapsuppbyggnad som vänder sig till föräldrar föräldraskap är förenat med speciella

vars omständigheter, frånskilda adoptivföräldrar, föräldrar med

pappor, funktionshinder etc. Många av dessa har initierats självhjälps-

av grupper, andra sker i lokal samverkan med olika myndigheter.

Kommittén anser det angeläget att de samlade erfarenheterna av dessa verksamheter följs och utvärderas. De bör kunna

upp ge vägledning för fortsatta insatser, både riksnivå och lokal nivå, i arbetet med att stärka socialt utsatta familjer och förebygga tidiga risker för social utslagning bland barn och unga.

7¶Slutord

FN:s familjeâr har givit impulser till kunskapsutveckling och socialt utvecklingsarbete, inriktat på att förebygga social utslagning och fostra barn och till demokrati, på lokal, nationell och internaunga tionell nivå. Förändringsarbete har initierats och ny forskning inletts. Den svenska kommittén för FN:s familjeâr avslutade sitt arbete den 31 december 1995. Vi har i denna rapport velat peka ut några av de enligt kommitténs bedömning är angelägna för att följa insatser som ambitionerna bakom handlingsplanen för Sveriges medverkan upp i familjeåret. De utvecklingsprojekt startats i anslutning till familjeåret, kan som med några undantag återföras ett socialt förändringsarbete och ett kunskapssökande kring modernt föräldraskap, speglat ur olika perspektiv kvinnans, barnets och mannens. - Det återstår är att knyta dessa perspektiv, i en samlad som samman reflektion hur samhället kollektiv bäst kan stödja dagens om som föräldrar i den viktiga roll de har och måste ha, både i omsorgen om små barn behöver omedelbar vård och tillsyn, och i samvaron som med de större barnen. Kanske behövs särskild påminnelse föräldrarnas och en om familjens betydelse just för de lite äldre barnen och ungdomarna, rent praktiskt klarar sig hand. Både stora och små barn som egen behöver kärlek, vänskap och omtanke. Men de behöver dessutom både föräldrar och andra bollplank och samtalsparter för vuxna som att hitta sin roll i samhället. Och de behöver engagerade vuxna som inspirationskällor för att utveckla etisk livshållning. en egen FN:s familjeåret har haft ett motto: Demokratin börjar ifamiljen. Familjen är emellertid ingen isolerad företeelse, skild från samhället i övrigt och föräldrar är inga supennänniskor. Om mottot ska bli verklighet måste föräldrar, såväl mammor, få den pappor som uppbackning krävs för att föräldraskapet ska bli till en positiv som kraft. Det är också nödvändigt att vi tar till hur olika villkoren är för oss olika föräldrar och diskuterar de uppfordringar som grupper av

86 Slutord

familjeårets motto ställer på oss inte bara föräldrar utan även

som som medmänniskor och medborgare i ett land vill fostra barn

som och unga till jämlikhet, social rättvisa och demokrati.

Appendix Kommittédirektiv

Kommittédirektiv

Åtgärder med anledning av Förenta nationernas beslut att utlysa 1994 som ett internationellt år för familjen

Dir. 1992:56

Beslut vid regeringssammanträde 1992-04-09

Chefen for Socialdepartementet, statsrådet B. Westerberg, anför.

Mitt förslag Jag föreslår att en interdepartemental beredningsgrupp tillsätts för att utarbeta törslag till inriktning och organisation av Sveriges medverkan i det internationella familjeåret 1994.

Bakgrund

Förenta nationernas generalförsamling har den 8 december 1989 genom resolution 44/82 utlyst år 1994 som det internationella familjeåret. Familjeårets tema skall vara "Familjen, dess möjligheter och förpliktelser i en föränderlig värld". De större manifestationer, som förutsätts äga rum under familjeåret, skall anordnas på såväl lokal och regional som nationell nivå under administrativ medverkan av Förenta nationerna. Generalförsamlingen har därför beslutat att Förenta nationernas kommission för social utveckling CSD skall förbereda arbetet samt att det ekonomiska och sociala rådet Ecosoc skall fungera som samordningsorgan för familjeårets aktiviteter. Sverige är f.n. medlem i såväl CSD som Ecosoc.

Koordinatom vid sekretariatet för det internationella familjeåret inom Centret for social utveckling och humanitära aktiviteter vid FN-kontoret i Wien har i en skrivelse vänt sig till den svenska regeringen. Han har där hemställt att Sverige förverkligar den handlingsplan för det internationella familjeåret, som antagits samtidigt med resolution 44/82 och som tillsammans med resolutionen översänts med sekretariatets skrivelse bil..

I skrivelse erinras resolution 45/133 som generalförsamlingen

samma om antog den 10 januari 1991 och enligt vilken FN:s generalsekreterare har bemyndigats att inrätta frivillig fond för det internationella familjeåret.

en I resolutionen medlemsstaterna att anvisa medel till fonden för

uppmanas att denna skall kunna täcka kostnaderna för ett framgångsrikt genomförande

det internationella familjeâret, i synnerhet i de länder, vilkas ekonomiska av och tekniska utveckling ännu lägger hinder i vägen för detta.

Sverige har i generalförsamlingen deltagit i besluten att genomföra det internationella familjeåret 1994 samt att anförtro generalsekreteraren att upprätta den frivilliga fonden. Det framstår därför som angeläget att åtgärder vidtas för att i Sverige förbereda och samordna aktiviteter för att

nu förverkliga intentionerna med det internationella familjeåret.

Uppdraget

I ett inledningsskede bör en interdepartemental beredningsgrupp tillsättas för att utarbeta förslag till inriktning och organisation av Sveriges medverkan i det internationella familjeåret 1994. Gruppen bör redovisa sina överväganden senast den 10 september 1992. Jag avser att i samband med detta ta ställning till frågan en fortsättning av gruppens arbete och dess

om fortsatta sammansättning.

Till beredningsgruppen bör knytas en referensgrupp med representanter för de myndigheter och organisationer som i sin verksamhet sedan länge är väl förtrogna med familjen och familjelivets problematik på såväl det nationella som det internationella fältet.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för Socialdepartementet att tillkalla en interdepartemental beredningsgrupp om högst tio ledamöter med uppdrag att förbereda den svenska insatsen för genomförandet av Förenta Nationemas Internationella Familjeår 1994,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande, att besluta sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde

om beredningen.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna för beredningsgruppens egen verksamhet skall belasta femte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

Socialdepartementet

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till kommittén för FN familjeår

:s

S 1992:06

Dir. 1994:14

Beslut vid regeringssammanträde den 27 januari 1994

Sammanfattning av uppdraget

Kommittén för FN:s familjeår skall under FN:s familjeår 1994 fungera som kontaktorgan med samordningsansvar för de svenska insatserna.

Bakgrund

Regeringen bemyndigade den 9 april 1992 dir. 1992:56 chefen för Socialdepartementet att tillkalla en interdepartemental beredningsgrupp om högst tio ledamöter med uppdrag att förbereda den svenska insatsen för genomförandet av Förenta nationernas internationella familjeår 1994.

Den 24 mars 1993 överlämnade beredningsgruppen en handlingsplan för Sveriges medverkan i FN:s familjeår till statsrådet och chefen för Socialdepartementet.

Chefen för Socialdepartementet beslutade genom departementsbeslut den 29 september 1992 och den 6 april 1993 om förlängning av beredningsgruppens uppdrag i enlighet med de riktlinjer som redovisats i handlingsplanen. Beredningsgruppen antog i samband med det senare beslutet namnet Kommittén för FN:s familjeår.

Regeringen ställde den 2 december 1993 särskilda medel ur Allmänna arvsfonden till Socialdepartementets förfogande att disponeras av Kommittén för FN:s familjeår för utvecklingsverksamhet i samband med internationella familjeåret. Regeringen uppdrog vidare kommittén att fördela anvisade medel i enlighet med lagen 1928:281 om Allmänna arvsfonden

, samt de principer som angavs i beslutet. Kommittén bemyndigades i beslutet att fastställa närmare riktlinjer för fördelningen av medel för utveck-

lingsarbetet samt att inom den angivna ramen disponera medel till utvärde-

ring och erfarenhetsspridning.

Uppdraget

Kommittén skall under familjeâret fungera som kontaktorgan med sam-

ordningsansvar för de svenska insatserna. Kommittén skall i samverkan

s med myndigheter och organisationer som arbetar långsiktigt med frågor

som rör familjen

stimulera till kunskapsutveckling och debatt om familjevillkor och livs- former i dagens svenska samhälle, l

uppmuntra till initiativ och utvecklingsarbete, särskilt insatser som syftar — till att förebygga social utslagning,

fördela anvisade medel ur Allmänna arvsfonden i enlighet med rege- ringens beslut den 2 december 1993,

medverka till att svenska erfarenheter förs ut till internationell debatt, -

rapportera till FN om familjeâret i Sverige samt -

i samverkan med forskningsinstitutioner och forskningsfmansierande -

stimulera till internationellt forskningssamarbete inom familjepoliorgan tikens omrâde.

Kommitténs arbete skall vara avslutat före utgången av juni 1995.

Socialdepartementet

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till Kommittén för FN:s familjeår 1992:06

Dir 1995:l05

Beslut vid regeringssammanträde den 29 juni 1995

Sammanfattning av uppdraget Kommittén för FN:s familjeår utsträckt tid för att fullfölja sitt uppdrag

ges dir. 1994:14 t.o.m. den 31 december 1995.

Bakgrund

Kommitténs uppdrag

Regeringen bemyndigade den 9 april 1992 chefen för Socialdepartementet att tillkalla en interdepartemental beredningsgrupp S 1992:06 med uppgift att utarbeta förslag till inriktning och organisation Sveriges medverkan

av i Förenta nationernas familjeår 1994 dir. 1992:56. Sedan beredningsgruppen den 24 1993 överlämnat handlingsplan

mars en för Sveriges medverkan i FN:s familjeår beslutade chefen för Socialdepartementet den 6 april 1993 om förlängt uppdrag i enlighet med handlingsplanens riktlinjer. Kommittén antog i samband med detta Kom-

namnet mittén för FN:s familjeår. Den 27 januari 1994 beslutade regeringen kommittén tilläggsdirek-

att ge tiv dir. l 994: 14, varigenom uppdraget preciserades enligt följande:

Kommittén skall under familjeåret fungera kontaktorgan med

som sam-

ordningsansvar för de svenska insatserna. Kommittén skall i samverkan

med myndigheter och organisationer som arbetar långsiktigt med frågor

som rör familjen

stimulera till kunskapsutveckling och debatt om familjevillkor och livsformer i dagens svenska samhälle, till intiativ och utvecklingsarbete, särskilt insatser som uppmuntra syftar till att förebygga social utslagning, fördela anvisade medel Allmänna arvsfonden i enlighet med rege- - ur ringens beslut den 2 december 1993, medverka till att svenska erfarenheter förs ut till internationell debatt, rapportera till FN om familjeåret i Sverige samt i samverkan med forskningsinstitutioner och forskningsfmansierande stimulera till internationellt forskningssamarbete inom familjeorgan politikens område.

Motiv för förlängning

l de tilläggsdirektiv, utfärdades den 27 januari 1994, antogs komsom mitténs uppdrag slutfört den 30 juni 1995. Det vid den tidpunkten vara var inte möjligt att förutse den omfattning kommitténs insatser skulle komma

att få, bl.a. det internationella planet. Frågan fortsatta insatser för att följa familjeåret inom FN har varit om upp föremål för överläggningar vid olika internationella möten, bl.a. vid en interregional konferens med familjeårets nationella koordinatorer i Bratislava den 4-7 februari 1995 samt i FN:s kommission för social utveckling den 10-20 april 1995. Sverige har spelat en aktiv roll i dessa överläggningar och bör fortsätta att bevaka frågan när den kommer upp i

FN:s generalförsamling vid dess 50:e session hösten 1995. Vidare återstår erfarenheterna under familjeåret och att redoatt summera visa de svenska insatserna i sammanfattande slutrapport. en För möjliggöra uppföljning det arbete som inletts samt ge komatt en av mittén tillfälle att lämna samlad redovisning Sveriges insatser i anen av slutning till familjeåret bör verksamheten förlängas med sex månader.

Uppdraget

Kommitténs mandat förlängs t.o.m. den 31 december 1995. Kommittén skall under den återstående verksamhetsperioden följa upp och lämna en slutlig redovisning det arbete inletts under FN:s familjeår. av som

Socialdepartementet

ê

2 Appendix

Den svenska handlingsplanen

160363ARKA

FN:s

familjeâr

r

i 1994

Mål, inriktning och handlingsprogram

FÖRORD

Den svenska kommittén för FN:s familjeår SI 99206 vill med denna skrift inbjuda alla arbetar med frågor rör familjers livsvilkor att med-

som som verka i det svenska programmet för FN:s internationella familjeår,

1994.

Kommittén för FN:s famileår, står bakom rammet, är interde-

l som Pro g en partemental kommitté, tillsatts för att förbereda och samordna

som Sveriges insatser i anslutning till familjeåret. I kommittén ingår företrädare för ustitie-, utbildnin utrikes- social- arbetsmarknads- kultur- och

J g s-

9 7 9 7 3 civildepartementet samt socialvetenskaplig forskning.

Når publicerar denna informationsskrift, är det vår förhoppning att

nu

med information Sveriges medverkan i familjeåret till media, nå ut om myndigheter och organisationer, både på riksplanet och på lokal nivå, samt till bred allmänhet.

en

Det år också vår förhoppning att många får denna information skall

som känna det angeläget att medverka till att familjeåret i Sverige når bestående resultat, i form kunskap, effektivare skyddsnät och ökad

av ny livskvalitet för de familjer idag har svårt att vardagen att ihop.

som

Stockholm

i maj I993

För kommittén för FN:s familjeâr

Carl-A ders I fvarsson Birgit Arz/e—Parés Statssekreterare Sekreterare Ordförande

FN:s FAMILJEÅR

Förenta Nationemas generalförsamling har utlyst 1994 till ett internatio-

nellt familjeär Bakgrunden är familjens förändrade situation och roll i det

moderna samhället. Med utgångspunkt i temat Familj: och

resurser ansvar i föränderlig värl har medlemsländerna inbjudits att medver-

en

ka med insatsen främjar respekten för de grundläggande mänskliga

som

rättigheterna under mottot I familjen läggs grunden för ett demokratiskt

sambäl .

Aktiviteterna under året skall bl. främja jämställdhet mellan kvinnor och

a. män samt bidra till att utveckla samhällets stöd i former stärker famil-

som jernas självständighet och oberoende. De skall främst bygga på inhemska och lokala initiativ samt omfatta alla familjeformer.

Målsättningen är bl. a:

att öka medvetenheten hur ekonomiska, sociala och demografiska o om förhållanden återverkar på familjelivet,

att fästa uppmärksamheten på rättigheter och skyldigheter för alla medo

lemmar familj,

i en

och utveckla stödet till familjerna med utgångspunkt i familo att anpassa jernas egna problem och svårigheter,

att stödja och uppmuntra lokala, regionala och nationella initiativ inom o familjeområdet samt verka för ett ökat utbyte mellan olika organisationer,

att bygga vidare på de resultat som uppnåtts i internationellt samarbete 0 kring frågor som rör mänskliga rättigheter, särskilt rörande kvinnor, barn, ungdomar, äldre och handikappade.

SVERIGES MEDVERKAN 1

FN:s FAMILJEÅR

Den svenska regeringen har beslutat att Sverige skall medverka i FN:s familjeåø; En särskild kommitté, Kommittén för FN:s familjeår

1994. s1992:o6, har fått i uppdrag att förbereda och samordna Sveriges insat-

i anslutning till året. ser

Utgångspunkten för Sveriges är att insatserna skall kunna

engagemang ses

inslag i långsiktig verksamhet inom ramen för svensk familjepolitik. som en Sveriges medverkan i FN-året tillfälle att vad som görs inom

ger summera olika sektorer och lyfta fram aktuella erfarenheter och kunskapsbehov

att både för inhemsk debatt och internationellt erfarenhetsutbyte.

Avsikten är att Kommittén skall arbeta öppet och utåtriktat utan att bygga

någon stor organisation. Kommittén skall i stället söka samverkan med upp myndigheter och organisationer vill utveckla den verksamheten

som egna och kan dra fördel olika informationsinsatser i anslutning till famil-

som av jeåret.

Kommittén ska också till FN vad görs i Sverige samt föra

rapportera som ut svenska erfarenheter till internationell debatt. Arbetet i kommittén kom-

därför i första hand att inriktas på kunskapsinventering, information, mer forskning och internationell debatt.

En handlingsplan har upprättats och överlämnats till socialministern. I denna de mål och riktlinjer för Sveriges medverkan som presenteras i

anges det följande.

MÅL FÖR SVERIGES

INSATSER UNDER

FAMILJEÄRET

Att synliggöra och belysa mångfalden och komplexiteten i det familjeliv o som levs i Sverige 1994, i syfte att öka förståelse för skillnader i livsstil och levnadsvillkor över kulturgränser och skilda livsformer.

Att belysa det generella familjestödets och lagstiftningens betydelse för o jämställdhet och demokrati och för den enskilda familjens livskvalitet, samt bidra med kunskapsunderlag i debatten familjens roll och samhäl-

om lets ansvar.

Att utgångspunkter för preventiva och stödjande insatser inom o ge ramen

för föräldrautbildning, barnomsorg och skola, familjerådgivning och

a

socialtjänstens individ- och familjeomsorg, belysa familjeban-

genom att dens betydelse och beroende av yttre vilkor i olika livssammanhang.

0¶Att bidra till långsiktig kunskapsutveckling familjers livsvillkor i

en om det svenska samhället.

Att föra ut svenska erfarenheter till internationell debatt och verka för o

internationellt erfarenhetsutbyte.

Den gemensamma utgångspunkten för dessa mål är den svenska familjepolitiken och dess inriktning.

DEN SVENSKA

FAMILJEPOLITIKEN

Familjepolitiken är hörnstenama i svensk välfärdspolitik. Ett grund-

en av

läggande mål är att värna om att bam får goda uppväxtvillkor oavsett

härkomst och familjeform. Familjepolitiken ska också medverka till att

människor integreras i det svenska samhället och lär sig demokratisunga ka gmndvärderingar: Respekt för människors lika värde och integritet, jämställdhet mellan könen och utsatta grupper är andra led-

omsorg om stjärnor

Den svenska familjepolitiken familjen och föräldrarna samhällets

ser som

främsta när det gäller skapa goda uppväxtförhållanden och fostra

resurs att barnen till demokratiska samhällsmedborgare.

En familj lever samtidigt inte isolerad från samhället i övrigt utan utvecklas, förändras och sig till villkor och omständigheter.

anpassar yttre Samhället har omvandlats under de decennierna och därmed har

senaste också livsformer vuxit fram och satts för familjelivet.

nya nya ramar

Den svenska familjepolitiken ska främja både valfrihet när det gäller

barnen och jämställdhet mellan kvinnor och män. Kvinnornas omsorg om deltagande i arbetslivet, idag närmar sig männens nivå, har underlät-

som

insatser från samhällets sida i form barnomsorg och förtats genom a av

äldraledighet. Möjligheter har skapats för föräldrar dela ansvaret både

att

för familjens försörjning och för den praktiska barnen.

omsorgen om

Invandring och inhemsk befolkningsomflyttning har samtidigt skapat nya livsmönster och förändrat värderingar livsmål och familjestrategier.

om Boendemiljöer har förändrats liksom arbetslivets krav och människors nätverk. Kretsen familj och anhöriga har minskats till ett fåtal nära anhöri-

av

Föräldrar har blivit alltmer beroende samhällets stöd för att kunna ga. av förena rollen familjeförsörjare med god om barnen.

som en omsorg

Omvandlingsprocessen i det svenska samhället har medfört stödet till att

barnfamiljerna successivt har byggts ut.

Det omfattar idag:

Generella insatser: Ekonomiskt stöd för fördyrade levnadso omkostnader. Ekonomisk ersättning för förlorad arbetso inkomst vid vård barn. av

o Föräldraledighetsregler.

Social omsorg och pedagogisk 0 stimulans i samhällets barnomsorg. o Rådgivning och hälsokontroll inom ramen för mödra-och barnhälsovården.

Riktade insatser: Vänder sig till barn och föräldrar på grund speciella omständigheter som av har utsatt position än andra. Det gäller en mer a: barn i ensamförälderhushåll, v

barn med invandrarbakgrund,

o barn i segregerade boendemiljöer o samt barn med fysiska, psykiska eller sociala handikapp. o

Individuellt anpassade insatser: Avser barn och föräldrar i familjer sviktar, där föräldrarna på grund som av tillfälliga eller varaktiga problem saknar kraft klara föräldrarollen på att egen hand. Här finns missbruksproblem och psykiska sjukdomar a men också arbetslöshet, personliga kriser och relationsproblem.

Att utveckla kunskaperna hur samhällets olika stödformer påverkar om barns livschanser, jämställdheten mellan könen välfärden i samhället i samt stort är ett viktigt motiv för Sverige att medverka i FN:s familjeår.

AKTUELLA OMRÄDEN

svenska insatserna i anslutning till familjeåret har huvudmål De som att ta fram kunskap o ny att föra ut kunskaper redan finns o som att stimulera till utvecklingsarbete och nya initiativ. o Kommittén har vissa områden där kunskaperna behöver utveck-

pekat ut

las. här olika teman har grupperats under tre De presenteras som som

huvudrubriker:

Familjeliv i Sverige. o Svensk familjepolitik i historisk och internationell belysning. o Prevention och integration förebygga social utslagning och o om att — fostra barn och till demokrati. unga

Ytterligare område har diskuterats, nämligen Familjen i ett flergeneraett Det inom flera de områden som tionsperspektiv. är ett tema som ryms av aktuellt inom för EG:s Äldreår där tas upp. Det är även ramen 1993, Solidaritet mellan generationerna är huvudtema. En samordning av ett insatserna kommer därför att göras.

Familjeliv i Sverige

Villkoren för familjelivet, föräldraskap och barns uppväxt har förändrats

under de decennierna. Nya familjeformer har vuxit fram och har, senaste parallellt med förändringar i arbetsliv och boende, skapat nya uppväxtvill-

kor för barn och unga.

Kunskaper sammanställa och föra ut gäller bl a: att familjeformer och faktiskt familjeliv i dagens Sverige, o nya innebörden för barn och föräldrar ökad jämställdhet o av i hem och arbetsliv, erfarenheter etnisk och kulturell mångfald i samhället, o av konsekvenserna social och åldersmässig segregation. av

Andra kunskaper förtjänar att lyftas fram gäller t de mål och dröm-

som ex

föräldrar och barn inkl ungdomar har i dagens svenska samhälle mar som samt hur de gör för att förverkliga dem.

Svensk familjepolitik i historisk och internationell

belysning

Inom detta tema ryms forskning och kunskapssammanställningar bely-

som

hur den svenska familjepolitiken vuxit fram och utvecklats. ser

Kunskaper att sammanställa och föra ut gäller bl

a:

Familjepolitikens framväxt och lagstiftningens förändringar,

o

mot bakgrund sociala, ekonomiska och demografiska förändringar

av samt förändringar i arbetslivets organisation.

Det finns ett starkt internationellt intresse för sådan kunskap. Målet bör

att nå ut till internationell publik med samlad publikation vara en en och/eller vetenskapliga tidskriftsartiklar på engelska och franska. Detta

a tema har ett nära samband med föregående.

Prevention och integration

att förebygga social utslagning och fostra barn och till demokrati - om unga

Den svenska familjepolitiken, liksom välfärdspolitiken i stort har bäran-

en de princip:

Inriktning på generell prevention och integration. Det betyder att insatser till stöd för utsatta exempelvis barn och ungdom med fysiska,

grupper, psykiska och/eller sociala handikapp, i första hand sker inom för

ramen samhällets ordinarie verksamheter.

Kommittén har pekat ut fem strategiska områden betydelse för det före-

av byggande arbetet. De gäller problem och svårigheter många familjer

som delar men som får långtgående konsekvenser när de drabbar utsatta och

familjer: resurssvaga

1. Familj och arbetsliv

En grundstenarna i den svenska familjepolitiken är att göra det möjligt

av för föräldrar, kvinnor och män, att förena förvärvsarbete med ett aktivt

föräldraskap.

Aktuella frågor att belysa gäller bl

a:

Arbetslöshetens återverkningar på familjebildo

ning och familjeliv

Hur kan med utgångspunkt från arbetslivets organisation,

o

banden mellan pappor-barn stärkas Vilken roll spelar föräldrautbildningen och hur ska fler än hittills fås att

pappor

utnyttja föräldraförsäkringen

Till detta tema hör också frågor rör utvecklingen inom barnomsorg

som och skola samt relationerna mellan familj, barnomsorg och skola.

2. Familjer som splittras

I dag föds de flesta barn till familj med två föräldrar. Allt fler barn får

en dock uppleva att familjen splittras innan de själva lämnar föräldrahemmet.

Aktuella frågor att belysa gäller bl a:

Förekomsten och utvecklingen familjeseparationer och 0 av

skilsmässor i olika grupper Behovet förebyggande insatser och stöd till familjer före,

o av

under och efter skilsmässa

en

Au särskilt intresse är:

insatser för att samordna samhällsstödet och familjernas 0

kontakter med olika instanser vid skilsmässa insatser för att stötta ensamförälder hushåll och frånskilda

o

fäder nätverksarbete och frivilliginsatser.

a genom

3. Att växa i och genom familjen

I samspelet inom familjen läggs grunden till den människans livssyn

vuxna och förhållningssätt till omvärlden. Familjen kan också vara ett skydd mot

hård verklighet utanför hemmets väggar. I dagens samhälle har de sociaen nätverk som underlättar övergången till vuxenlivet tunnats Steget i ut. ut vuxenvärlden kan därför ibland bli svårt.

Aktuella frågor att belysa gäller bl a: Föräldrarnas och familjens roll för barns och ungdomars O sociala utveckling och personliga växt. Inte minst gäller det

familjens betydelse i samspelet med andra personer och in-

stitutioner som medverkar i barnets fostran, t barnomex sorg och skola.

AU särskilt intresse är: Insatser för att skapa sociala nätverk och miljöer kan O som komplettera och samverka med familjen under ungdomars

frigörelseprocess.

Initiativ för att minska ålderssegregation och stärka banden mellan generationerna. Insatser för att stödja både föräldrarna i sin identitet och ungdomarna som ska frigöra sig från föräldrar och barndom för att hitta vuxenroller. egna

4. Att växa in i det svenska samhället

Detta tema handlar olika invandrargruppers specifika problem. De om utmaningar de ställs inför när det gäller anpassningen till det svenska samhället innebär ofta särskilda påfrestningar för familjelivet.

Aktuella frågor att belysa gäller bl a: Invandrarkvinnors situation. O Den höga skilsmässofrekvensen i vissa O grupper. Situationen för barn kläms mellan skilda kulturer och O som normsystem i hemmet och det omgivande samhället. Anhörigvård äldre invandrare. av

Behovet av frivilliginsatser vid flyktingmottagandet.

5. När föräldrar sviktar utsatthet och sociala rättigheter

- om

Detta familjens roll i sociala utslagningsprocesser. Det hand-

terna tar upp lar också barns rättigheter och föräldrars skyldigheter samt om grän-

om

mellan samhällets och föräldras integritet då familjerna svikserna ansvar

Särskilda insatser behövs för skydda barn och föräldrar i krissituatar. att tioner eller när förmågan bra förälder saknas.

att vara en

Aktuella frågor att belysa gäller bl

a:

Normkonflikter i arbetet med utsatta barn och föräldrar. o

Rättsprinciper och rättstillämpning. o

Av särskilt intresse är:

förebyggande insatser inom för mödra- och o ramen

barnhälsovård, barnomsorg, socialtjänst och familjerådgivning. Härvid bör barn med fysiska, psykiska och/ eller sociala handikapp, barn i missbrukarfamiljer och barn i familjer med psykisk sjukdom ägnas speciell uppmärksamhet. Skolans roll och samarbete med familjen.

o

PLANERADE

AKTIVITETER

Insatserna i anslutning till FN-året kommer a att omfatta:

Aktiviteter i Sverige:

Information familjeåret samt dokumentation om vad o om som görs i Sverige.

Kartläggningar, kunskapsanalys och kunskapsförmedling. Utvecklingsarbete inom för befintligt familjestöd.

ramen Översyn och förslag till reformer. nya Insatser för att främja forskning och informationsförsörjning.

Internationella aktiviteter:

Deltagande i internationell debatt. o Internationella solidaritetsmanifestationer. 0

Enskilda aktiviteter och planer redovisas i separat bilaga kan rekvien som från kommitténs kansli.. reras

Kommittén kommer registrera de verksamheter redovisas till komatt som mitténs kansli i databas. Avsikten är att denna skall kunna tjäna som en idé- och kunskapsbank dels för löpande information före och under familjeåret, dels underlag för den svenska rapporten till FN vid familjeårets som slut.

En enkel blankett för registrering pågående och planerat arbete finns att av rekvirera från kommitténs kansli. Den lämnar in sådan blankett som en förs automatiskt in i kommitténs register för utsändning kommitténs av

nyhetsbrev.

I samband med registreringen kan den önskar begära tillstånd att som använda FN-årets emblem. Det får dock inte användas för kommersiellt bruk.

3 Appendix

en en resurs.

Familj - gränslös

Tankar om FN:s eår.

familj

Norra Latin 28 1994.

januari

Dokument 1994:2

Innehåll

Sid4 Inledning:Familjen engränslösresurs - StatssekreterareCarl-AndersIfvarsson,Socialdepartementet, ordförandei Kommitténför FNzsfamiljeår

SidS Invigning av detsvenskafamiljeåret socialminister BengtWesterberg,Socialdepartementet

Familjen och demänskliga rättigheterna

Sid8 Familjeåreti FN FN:s koordinator för detinternationellafamiljeåretHenryk Sokalski, FN:s familjeårssekretariati Wien Sid 10 Familj ochsamhälle ProfessorRita Liljeström, Sociologiskainstitutionen,Göteborgsuniversitet

SidI3 FN:skonvention barnetsrättigheter om ExpeditionschefGöran Håkansson,Socialdepartementet

Sid14 Sättbarnensbehovicentrum BarnombudsmanLouiseSylwander,Barnombudsmannen

Sid 17 Samhälletsytterstaansvarför barnen Generaldirektör ClaesÖrtendahl, Socialstyrelsen.

Familj och välfärd Sid 19 Svenskfamiljepolitileieuropeislebelysning Docent Ulla Björnberg, Sociologiskainstitutionen, Göteborgsuniversitet

Sid23 Den svenskafamiljen myt ochverklighet - Docent EvaM Bernhardt,Demografiskaavdelningen,Stockholmsuniversitet

Sid 29 Föräldraskapocharbetsliv medfokuspa mannen - MödrahälsovårdsöverläkareGöran Swedin,Jämtlandslänslandsting

Sid30 Föräldraskapocharbetsliv medfokuspa kvinnan - Avdelningsdirektör AgnetaNilsson, Folkhälsoinstitutet.

Det socialanätverket Sid33 Kärlek och behovet ettvidgatfamiljebegrepp ansvar- om av Ungdomsminister Inger Davidson,Civildepartementet

Sid35 Familjen ochfolkhälsoarbetet Generaldirektör AgnetaDreber,Folkhälsoinstitutet

Sid37 Familjestödinärsamhallet AvdelningsdirektörVibeke Bing, Folkhälsoinstitutet

Sid39 Familjerådgivning paretifokus - FamiljerådgivareBertil Sandén,Göteborg

Slutord Sid41 Svenskainsatserunderfamiljeåret Kommitténs ordförande,statssekreterareCarl-AndersIfvarsson

FÖRORD

Den 28 1994 FN:s eäri vid kon-

januari invigdes familj Sverige en

ferens i Norra Latin i Stockholm. Familjeåret öppnades

av

socialminister och FN:s koordinator för fa-

Bengt Westerberg milj eåret, Mr Henryk Sokalski, leder FN:s familjeårssek-

som

retariat i Wien. Övriga medverkande beslutsfattare, forskare

var

och praktiker, i sitt dagliga värv arbetar med frågor rör

som som

villkor olika nivåer i det svenska samhället. Mot

familj ers

erfarenheter från centrala ämbetsverk, från univer-

bakgrund av

sitet, och kommunalt utvecklingsarbete, delade de

högskolor

med sina lärdomar och tankar inför det svenska familjeåret.

sig av

En för medverkan i

grundläggande utgångspunkt Sveriges

eåret har varit insatserna inte ska ha karaktär

familj att en tillfällig

bygga och till förstärka det långsiktiga arbete

utan syfta att som

bedrivs i svensk för barns och föräldrars

familj epolitik att trygga välfärd och livskvalitet.

De och reflektioner framfördes vid invig-

perspektiv som

familj eåret äger därför giltighet även bortom den ut-

ningen av

mätta tiden för FN:s familjeår.

Vi har detta skäl velat de anföranden hölls vid

av göra som konferensen för större Vi är inför

tillgängliga en publik. glada att

andra halvlek det svenska familj eåret kunna presentera de

av anföranden och tankar framfördes vid invigningen,

som som en

i eårskommitténs dokumentserie. De förtjänar att rapport familj

läsas och både under och efter FN:s familjeår.

spridas

Stockholm den 15 augusti 1994

Carl-AndersIfwtmon Birgit Arve-Parés

Ordförande Huvudsekreterare

Carl-Anders I

fvarsson

INLEDNING

Familjen - en gränslös resurs

Kommittén förFNzsfamiljeårharvaltatt verkaför att barnsomväxeruppi olika Familj och välfärd inviga familjeåreti Sverigeunder rubri- delaravvärldenska växauppiettsam- Svensk välfärdspolitik har tidigt och ken Familjen engränslösresurs. hällepräglatav omsorgochrespekt deför medvetetsatsat att skapaförutsätt-

-

Rubriken rymmer enmångtydighet grundläggandemänskligarättigheterna. ningar för föräldraskapoch

ett tryggt ett somäravsiktlig.Denär Öppenför olika Detäromdettadenhärkonferensenska bra familjeliv olika former

genom av tolkningar ochsynsätt.Den rymmer en handla. generellt familjepolitiskt stöd. Barnspänningsomocksååterfinnsi debatten Programmetinnehållerolika block. bidrag,föräldraförsäkringoch barnomomfamiljens roll och möjligheter i da- I det första av dessavill fånga det utgörhörnstenar detta.i I det andra

sorg genssamhälleochsom passarbra ihop globalaperspektivet.W hardärförinbju- programblocket vill belysa den medöppningenavfamiljeåret.Vårt syfte dit Mr Henryk Sokalskiatt komma svenskafamiljepolitikenoch dessbetymeddagenskonferensär att öppna för hit och berättaomfamiljeåreti FN med delseför dagenssvenskafamiljer en mångsidigbelysning och debattom utgångspunkt i Förenta Nationernas Vi har därför bett två forskare och familjersvillkor ochmöjligheteri dagens arbete för de mänskliga rättigheterna. två praktiker komma hit och dela

att svenskasamhälle.Vihoppas att famil- Efter honom kommer Rita Liljeström med sig sinakunskaper och erfaren-

av jeåret ska stimulera till endebatt som att ge ossnågra nutidshistoriskaoch heter praktiken.Vi kommer här

ur att överskridergränserochskillnaderisyn- internationella utblickar när det gäller lyssna till docent Ulla Björnbcrg från sättoch värderingar. växelspeletmellanfamilj och samhälle. sociologiska institutionen vid Göte-

Rubriken vill också antyda att fa- I det andra förmiddagspassetvill borgsuniversitet, docentEva Bernardt miljen ärenÖppenresurs,enresurssom belysa vad konventionsarbetet i FN från demografiska avdelningen vid kanutvecklasavosssjälva.Vadenfamilj betyder för barnsvillkor. Vi har tyvärr Stockholms universitet, avdelningsäroch blir bestämsi växelspeletmellan fått mässfall.ThomasHammarberg, direktör AgnetaNilsson frånFolkhälso-

ett den enskilda individen och det omgi- skullehadeltagithäridag,harblivit institutet, somtidigare under många

som vande samhället. Både som enskilda kvarhålleni Geneveochhar inte kunnat arbetat med frågor kring föräldraförindivider ochsommedborgarei ett de- komma hit. I hans ställe kommer säkring och föräldrautbildning vid

nu mokratiskt samhälleär delaktiga för-i socialdepartementetsexpeditionschef, socialstyrelsen,samtmödrahälsovårdshandlingenomfamiljelivetsramar,såväl Göran Håkansson berätta FN:s överläkareGöranSwedin, är

att om som engai våraegnaliv somi andras. konvention barnetsrätt och till- gerad utvecklingsarbete inomi Jämt-

om

komsten denna landslänslandsting.

av Medlemmar i världssamfundet Sverigeinrättadeförra barn-

åreten Förenta Nationernas deklaration ombudsmannainstitution, dvs sär- Det sociala nätverket

om en mänskligarättigheterocharbetetförfred skild myndighetsomhar till uppgift att Den svenskafamiljepolitiken bygger i ochdemokratii världenärenuppfordran bevakabarnsrätt och intressen.Vi har förstahand generellastödformer.Vid till solidaritet och globalt engagemang. bett den nya ombudsmannen,Louise sidan av dessa finns socialtjänstens Somenskildaindivider kan varesig Sylwander,att komma hit och berätta individ- och familjeomsorgerför familstyrautvecklingeneller förändravärlden hur hon sinuppgift ochvad hon jer harbehov särskiltstöd.Dessa

ser som av påegenhand.Men kan ivåraprivataliv vill göraunder familjeåret. inslaghariblandskymt betydelsen det

av påverkaenskildabarnsuppväxtmiljö.Vi Vi får ocksåenillustration avsocial- individuella engagemangetoch av den kan också,i ettdemokratisktsamhälle,i styrelsensuppdragnär det gäller trygghet som skapas basplanet

sam- av den politiska processen,påverka barns hälletsansvaratt värna om barnsin- människor själva. Det förebyggande och ungdomarsuppväxtvillkor. Och tressen.genomSocialstyrelsensgeneral- arbetetmåsteemellertidocksåskei forkan,sommedlemmari världssamfundet, direktör ClaesÖrtendahl. främjar samhörighet och

mer som

gemenskap nätverken i och kring deni med utgångspunktfrån sin roll bjuda intresseoch för de

unga engagemang egnafarniljekretsen.Det ärdessutom i som ordförande i Barn- och barn möterivårvardagär fråga

a en om det nära samspelet med människor i ungdomsdelegationen.Generaldirektör och solidaritet berör

ansvar som oss vardagensom barn och ungdomar lår AgnetaDreber talar sedan familjen alla, både medborgare och

om som som respektoch omsorg om andra och kan i ett folkhälsoperspektiv. medmänniskor.Sisti raden inbjudna

av göradeerfarenhetersomärnödvändiga Förutsättningarnaattväxa under talare kommer Vibeke Bing berätta

upp att för att förstå innebördenidemokrati. tryggaförhållandenmedföräldrar i öp- vad kangörainom för lokalt

man ramen

Det är om detta det sistaprogram- petsamspelmeddensocialaomgivning- utvecklingsarbete,i samverkanmed de blocket kommer att handla.Vi vill a en som en naturlig resurs är mycket familjer berörs. Hon har gäst

som en belysavad stödet i socialanätverk och olikaför barni olika familjer.Föräldrar med sig, Bertil Sandén, är familje-

som lokala gemenskaperbetyder för barn somsaknaregentrygghet, har rådgivarei Göteborg.

som en och föräldrar, både när det gäller att osäkerekonomi,dåligt självförtroende Så dagenstalarlista Innan

ser ut. ger förebygga social utslagning och ohälsa ochosäkraframtidsutsikter harsvårtatt oss denharjag glädjen att hälsa och när det gäller barnens vård och egenhand kunna barn de erfa- socialminister Bengt Westerbergväl-

ge fostran.UngdomsministerIngerDavid- renheteroch förutsättningar krävs kommeni talarstolenför det offentliga

som son kommer här att tala om vikten av för en harmonisk uppväxt. Att skapa öppnandet detsvenskafamiljeåret.

av förebyggande arbete bland barn och trygga ramarför föräldraskapetochatt

Bengt Westerberg

INVIGNING AV

DE:I‘

SVENSKA

FAMILJEARET

Det finns områden somär såenga- i Italien. Sommångaav er vet var det byggd barnomsorgoch ett bra barnbigerandeoch väcker såmycket känslor ingentillfällighet,utandetärettmönster. dragsomhörnstenar.Det skall natursomfamilj och barn.Det har erfarit i Mångakvinnor i europeiskaländer,i ligtvis byggavidarepå. Sverigedär familjepolitiken längevarit Japan,i USA och mångaandrahåll Till skillnad från andra år FN

som enladdadpolitisk fråga. tvingasi dagväljamellanattgörayrkes- utlyserhandlarfarniljeåretinte någon

om

FN:s internationella familj är ett karriär ochatt hafamilj Somett resultat särskild utan social

grupp snarareom en annat exempel att farniljefrågorna av det här har födelsetalensjunkit i institution eller en samhällsföreteelse engagerar.Det finns i mångaländeren Europaoch ligger nu ofta långt under just genomgårstoraförändringar

som nu oroöverdendemografiskautvecklingen. dennivåsomärnödvändigför att repro- i världen. Traditionella livsmönster förändrasoch ducerabefolkningen. Dehärförändringarnatas sinahåll i familjelivetutvecklas ett sättsominte För kvinnor i Sverigebehöver det till intäkt för vrida klockan tillbaka.

att stämmermeddetsommänniskorärvana emellertidinte handlaomett val mellan Det tror jag farligt. Därför är ut-

vore vid. yrke ochfamiljutanombåde-och.Trots gångspunktenför Sverigesengagemangi

l våras besökte jag en kommun i attSverigehardenhögstakvinnliga för- familjeåretatt insatsernaskall kunna

ses Italien för att studera barnomsorg. värvsfrekvenseni Europahar de näst sominslagi enlångsiktigverksamhetin- Underett pardagarträffadejag drygt tio högstafödelsetalen.Enviktig förklaring om ramenför svenskfamilj Den kvinnor. Ingenavdemhadefamilj Bara till detärattvi i Sverigeharfört enmycket svenskamedverkan familjeåreti ger oss enendahadeett barn.Jagfrågadeomdet framgångsrik familjepolitik, med möjlighet att vad görs

en summera som varettundantagelleromdettaärvanligt generösföräldraförsäkring, väl ut- inom olika sektorer och att lyfta fram

en

aktuella erfarenheteroch kunskapsbe- i arbetslivet, detinteärså. förskoleåldernbor överfyraavfemsamannat vet att hov bådeför inhemsk debatt och inter- En förklaring till det kan hitta i att manmedbådasinaföräldrar. nationellterfarenhetsutbyte. kvinnor generellt har större Ävenomdeflestabarnlevermedbåsett ett Mycket talar för välfärdsstaten, för hem och barn och att hem- daföräldrarna,ärdet mångasomunder att ansvar där aktiv familjepolitik viktigt arbetetdärmedärojänmtfördelatmellan sin barndom upplever att familjen en är ett inslag, har stärkt än försvagat kvinnor och män.Även tiden som splittras. snarare om familjen. kvinnor och mänläggerned arbetei Kommittén för FN:s familjeår har

hemmet är ganskalikartad, skiljer sigi redanhunnitägnasigendel denfrågan. Inte bättre förr allmänhet uppgifterna åt. Män utför Vid hearing skilsmässor hölls en om som Enåsiktsomoftaförsframärattfamiljen, saker går planerabättreochofta i höstasefterlystesbland annat att barsom att både förläggastill helger, fixabilen netsbehov ochrättigheter skall tastillsom ext att mycket bättreförr. bokenI Perspek- ellerklippa gräset.Kvinnor harofta varabättre.Detärbarnensomkommeri antiv barnoch ungdom menaristället för sådant måstegörasvarje klämnärföräldrarskiljer sig.Budskapet svaret som Göran LassboochLarsGunnarssonatt dag laga diskaochläsaläxor från mångavid hearingen var att det t exatt mat, verkligenheten talar ett annat språk. medbarnen. behövs mer barnperspektiv när olika j Släktens betydelsebeståri allra högsta Dettapåverkarkvinnorsmöjligheter beslutfattas sambandi medattföräldrar l

grad.Detärnogi ställetså,att idaghar i arbetslivoch politik. Inte förrän jäm- gårskildavägar.

fler släktingar i livet, och mer regel- ställdhetenhar nått innanför hemmets bundna kontakter med släktingar än kan arbetslivetbli jämställt.Det Viktiga pappor dörrar någonsinförr, skriver de. Lassbooch Tyvärr betyder alltför ofta skilsmässal v innebärattarbetsfördelningeni hemmet Gunnarssonfortsätter med peka detsammasomattpappamerellermindatt ocksåblir en politisk fråga.Jagvet att hur lägre barnadödlighet och ökad reförsvinner ut barnsliv. Enligt Benteg detta är en kontroversiell ståndpunkt, och Gunnar Öberg har ägnatsig j medellivslängdharbidragittill detta.Det jaghar det annorlunda. som men svårtatt se mycket frågan och skils- l ärocksålättareatt hålla kontakten med Exemplet speglar hur förhållandenai om pappor släktingar,även avståndenär ocksåhar poli- mässorhar28procentavdebarnsombeom stora, familjen högstagradi en eftersom kan till eller tala i tele- rörsavenskilsmässaingenkontaktmed resa tisk laddning. fonen med näraoch kära.Nya studier sinafäder. ochfarföräldraridag Modernt familjeliv Man kannaturligtvis intesägaattalla visarocksåatt morhar betydelse stöd för Mångafler blir i den svenska barnsominteträffar sinapapporfår en stor som unga mammor barnfamiljer. välfärdsstatenän tidigare och jämfört dåliguppväxt Men det ettfaktum att

Andra forskare har också pekat med andra länder.Att bli förälder är mångabarnoch ungdomarsomhamnar å barnensbrist skydd familjen förr ii något i alla,bådekvinnor glid inte harhaft någonfadersgestaltl som stort sett tiden. Ann-Sofie Ohlander är ochmän,idagenssamhälleväljer för- att knyta an till. I en undersökningavi som att historiker Uppsalahari visathur verkliga.Det tyder deockså Jerzy Sarneckisom de särskildaungsynen mesta att barnenunder historiens gångföljer föräldraskapet.Det finns de domshemmenvisadedet sigatt 70prosatsar V kvinnan. Under 1700- och påstår förvärvsarbetandeföräld- centav ungdomarna antingeninte alls synen som att 1800-talen hade barnen låg prioritet". intehinner medsinabarn.Mendetär levt tillsammansmed sinapappor eller rar Kvinnornatoghand barnen.Männen interiktigt. Iidsstudier visar delägger baralevtmeddem underendel av uppom att nästanaldrigöverdenuppgiften.Om nedlika myckettid barnensomhem- växtåren. tog modern dog, splittrades i stället ofta mavarandeföräldrar. De förvärvsarbe- Bakom de här separationernaligger

familjen och barnenöverlämnadestill tandedrar in annatarbetei hushållet. mångaproblem.Ibland handlardetom Det visarsig ocksåfrån undersök- ouppklarade skilsmässor. Många män någonannan. kvinnornas ställning förbättra- ningar småbarnsföräldrarsvardagsliv och kvinnor behöverhjälp att i sådana När att des,blevocksåbarnenssituationbättre. är mycket bamorienterat Föräldrarna situationerredaut sinarelationer.Det är Deblevsynligaoch högreprioritet. sigeftervad barn- i detperspektivetmanskallsedet beslut gavs mananservara Det förhållandet kvarstår. Kvinnornas behovoch intressenoch ägnarsig i omattallakommunerskallvaraskyldiga ets och barnenssituationföljs åt. Såhar det höggrad barnenunder sinledigatid. att erbjuda familjerådgivning vilket varitoch idag. Detfinnsockså föräldraengage- riksdagenbeslutade förslagav regeär än ett stort manifesterasi föräldrako- ringenstraxföre jul. mangsom t ex Arbetsfiirdelningen i hemmet daghem. exempel Men relationergrundläggstidigt. Vi operativa Ett annat är Detfinns alltsåettviktigt sambandmel- alladeföräldrar ägnarhelgernatill- har i Sverigeen unikt lång föräldralesom lan detsomhänderi familjen och sam- med sinabarn för skjutsatill dighet som ger stora möjligheter för sammans hälletiövrigt. Detavspeglasifamiljeårets ishockeyträning och knattefotbolls- föräldrarattumgåsmed sinasmåbarn. motto: I familjen lägger grundentill matcher. Det har lett till att pappor är mer

ett demokratiskt samhälle".Ett talande Deallraflestabarni Sverigeleveri närvarandei sina barns liv idag. Den en exempelärjämställdheten. kärnfamilj. 1991redovisadeStatistiska väldigaförändring för kvinnorna som

Formellt sett har kvinnor och män centralbyrån 78 allabarni har skett under de senastedecennierna att procentav samma rättigheter och möjligheter i åldern 0-17 lever lever tillsammans harockså senaretidföljts avattmånga Sverige.Men rad områden,bland med sin och Av barn i barnharvunnit sina Ändå finns en mamma pappa. pappor.

detmycketkvarattgöra dettaområde. familjer där någon familjemedlemav kapplagen en tydlig rätt till avlösar- Tyvärr utnyttjas baraenmindre del marnaharettfunktionshinder. dagI service i hemmet och korttidsvistelse tas avföräldraledighetenavpappornajag är nästanallahandikappade handi hem- utanför om hemmet.Föräldrar villett funkövertygad om att om fler pappor tog met. Det är positiv utveckling tionshindrat barn skall detta en som genom ges föräldraledigt skulle färre barn förlora blandandradefunktionshindradesjälva avlösningfrån omvårdnaden sitt barnav kontakten med sin pappa längre fram har arbetatför länge.Men det äringen för miljöombyte och att enstundsavunderbarndomen.Detärdärför somjag tvekanom attdet ocksåinnebär koppling. Även assistansreformen enstor är förordar att en månad i föräldraför- deenskildafamiljerna.Debehö- viktig familjeperspektiv. press ur ett Genom säkringenknyts till pappan,alltsåatt stödochavlastning.Detärangeläget hatillgång till en ver att en personlig assistent pappamånadinförs. attFN:sfamiljeårävenledertill situtaatt som man själv har valt kan den funk- Detärocksåviktigt förpappansskull. tionen för dessa familjer uppmärk- tionshindradefamiljemedlemmen en Jagtänker på alla depappor somgärna sarnmas. bättre och situation, samtidigt tryggare vill varahemmamedsim småbarn, Påförslagfrån regeringenhar flera familjen i men som övrigt kan envissavsom känner ett motstånd från arbets- viktiga handikappreformergenomförts lastning.

givare och arbetskamrater. Pappamå- underdesenastetvå åren.Några dem Reformen innehåller också förbättav nadenärenhjälp för dem. har handlatjust förbättra situa- ringar i föräldraförsäkringen om att bådege- Detärviktigt ocksåför mammornas tionen för familjer där någon har utökade ett nom rättigheter och höjda ålskull. Om någonsinska enjämställd funktionshinder. dersgränser.

arbetsmarknadmåstearbetsgivarnaför- Ett de förstaförslag jag lade Jaghoppas och de av som tror att här reståattbådepapporochmammorharsmå fram i egenskap socialministergällde formerna av skall ledatill verkliga förbättbarn. förbättringar det ekonomiskastödet ringar för familjer där har av någon ett Det finns, förutom enpappamånad, till familjermedfunktionshindradebarn. funktionshinder. får Men inte slå oss ettparandraförslagtill lösningar hur Dels höjdesvårdbidraget,dels infördes till meddetta.Det ärviktigt dehär ro att pappornaskall chansenatt ta tillvara generösarepensionsreglerför den familjerna får tillräckligt stöd från som ett sinpappaledighet.Regeringenäröverens tar emotbidraget. samhälletssida.De har rätt attkrävadet. omattnågonform avstimulansbehövs. Vid årsskiftetträddeden rättig- Meddenuppläggning nya avdeltagandei Hur ett konkret förslag kan kommaatt hetslagenför funktionshindradei kraft. familjeåret Sverigehar valt handlar som utformasåterkommerjag till i den järn- Den innehåller bland rätten till det inte tillfälliga kampanjer annat om eller ställdhetsproposition som läggs nästa personligassistent. kortsiktiga insatser. Vårt engagemangi månad.l Norgeärpappamänadenredan Ett viktigt mål för dessareformerär dehärfrågornafinns sedanlångtid till-

införd. Förbarnensskulltyckerjagdetär att förbättra stödet bådedet sociala, baka. Vi har - kommit långt med en dagsför sammasaki Sverige. praktiska och det ekonomiska till farniljepolitik - somgerbådekvinnor och familjer där någon har ett funktions- män chansen kombinera förvärvs- Vissa familjer att hinder.Detkangällaettbarn, ungdomen arbete och familj Samtidigt jag ser behöver särskilt stöd eller en vuxenfamiljemedlem.Rent all- familjeåretbara början till insatsomen Huvudinslagen i den svenskafarnilje- mäntärdet naturligtvis förbättatt ett ser som ytterligare kan förbättra den politiken är generella.Det innebäratt stödtill familjemedlemmedfunkrat en politiken.Enökadjämställdhet,mernärförmåneroch serviceutgår till allabarn- tionshindernästanalltid positivaef- varande ger papporochett merutbrett barnfamiljer oavsett inkomst eller sociala fekter för helafamiljenslivsvillkor. Men perspektivärsådanainslag.

förhållanden.Vi har i Sverigegodaerfa- inom handikappreformenfinns också Därmed har jag glädjenatt förklara renheteravensådanpolitik. fleraviktigadelar direkt riktar sommer den här konferensen för öppnad och Menför vissagrupperbehövssärskil- sig föräldrarna mot ochfamiljeni övrigt. samtidigtocksådet svenskafarniljeåret dainsatser.Jagtänkerdå blandannat Det finns den handigenom nya invigt.

. So/eals/ei

Hemy/e

I FN

FAMILJEÄRET

för mig förenasmed överhängandebehovet stödtill farnil- alafrågorinom enochsammaram, ett Det ärenära att er av fira invigningen FN:s jer.Tematför året:Familjen och sakligt och integrerat sätt. Av samma häridag,för att av resurser Tillåt föränderligvärld, fäster anledninghoppas att de erfarenheter internationellafatniljeår i Sverige. ansvari en stor vid spridaökad kännedom ochslutsatserfamiljeåretleder till kommig att först uttrycka min stora upp- vikt att om svenskanationellakom- farniljefrågorbland regeringar,enskilda merattanvändasikommandeinternatioskattningavden organisationer,liksom inom denprivata nellaevenemangförsocialafrågor,såsom mittén för FN:s familjeår, under dynastatssekreterareCarl- sektorn.Dessmålär sökavisa vik- FN:s konferens om befolkning och misk ledning av att bättreförståelseför familjers utveckling, kommer att hållas i AndersIfvarsson,för att deorganiserat ten av en som konferens till stöd för problemochfunktioner, ökakunska- septemberi år, samtFN:s socialatoppdenna viktiga att internationella deekonomiska,socialaochde- möteoch FN:s fjärde kvinnokonferens, familjer och för FN:s penom mografiska påverkarfa- vilka bådakommeratt hållasnästaår. familjeår 1994.Det faktum att denna processersom celebertstöd miljer och derasindividuella medlem- Med andraord, eftersom leveri en konferens också erhållit fästauppmärksamhet värld mångfald,med mångaolika fafrån herr BengtWesterberg,vice stats- mar, samt att av socialminister, jag alla familjemedlemmarsrättigheteroch miljetyper, såhar ingen önskan,och ministerochtillika ser för Sverigesstödoch inte hellermandat, att verka för någon somännuett bevis ansvar. ingenhemlighet idén speciellslagsfamiljetyp,ellerideal. Vår förståelseför familjeåret.Med tanke Detär att omatt utrikespolitik och ha familjeårorsakade del till uppgift ärdock,erliksommin,attgestöd Sverigeskonsekventa ett en oro en det inte början.Vissaundrade:kommer det till familjer alla de slag,för att deska uppriktiga stöd för FN, såär att av Sverige blanddeförsta främja slagsfamilj, eller ‘ideal- kunna uppfylla sinafunktioner bättre, förvånandeatt är en en Skulledetkommaikonflikt med kulturbärare, människoformländernasominvigerfamiljeåret. familj som som land ofta exempel jämställdhetsmålenKanskeskulle det givare,och som aktörer för, och för- Ert ges somett möjlig modellför offentligt till- stickistävmedvad uppnåtts månstagareav, utvecklingsprocesser. en större som genhandahållande serviceochstödtill fa- FN:skvinnoårtiondeochdeframåtav om sek- syftande Nairobi-strategierna, Familj och mänskliga rättigheter miljer, statligtellerfrån denprivata som till exempelinom områden drogs FN:s tredjekvinnokonfe- Mitt iblandde snabbaförändringarsom torn, som upp av barnomsorg,föräldraledighetoch möj- iNairobi 1985 skerivärldenidagkanfamiljenvara,och rens lighetenför småbarnsföräldrar kor- Jagärglad kunnameddelaattdessa är, obegränsadkällatill stabilitet och att att en arbetsveckor.Sverigehar det här orosmolntill störstadelenharskingrats stöd.Familjerkan biståtill att överbygga tare området,liksom andra,visat under förberedelseprocessen.De sista etniskaochpolitiska klyftor. De kanockatt ett samhällebaserat för två årensförberedelserhar visat, fa- så ökadeekonomiskamöjligheter och ett engagemang att ge mänskligvälfärd,mänskligarättigheter, miljeåret liggerbra till i tiden, efteren verkaförsocialvälfärdochsocialtansvar.

omfattandesocialtnätverkoch med- serie andra internationella Genomattlärauttoleransochförståelse, ett av stora evenebestämmande möjligt. Iär andradelar såsomFN:s kvinnoårtionde,ut- kan familjer knyta starka band mellan av mang, världen dettyvärr oftaså vad arbetandet FN:sbarnkonvention,och folk, liksominom ochmellansamhällen. är att som av familjen i kris till den nyligen genomfördavärldskonfe- Trots dennapotential såbefinner iblandbetecknassom del beror brister i det mänskligarättigheter.Dethar mångafamiljer, överallt, under stark stor snarare rensenom offentligahandlingsprogrammet. alltsåvaritmöjligt för attutgåfrån all fleraavdem gränsenför vadde oss press, dennasamladeerfarenhet,och dranytta klarar Negativ presspå familjer har av. Ett år för stöd till familjer den för planeringen familjeåret. försvagatderasmöjligheter att försörja av av FN:s generalförsarnlingproklamerade Dessutom familjeåret ett bra och stödjasina medlemmar.Över hela ger oss FN:sfarniljeår direkt det tillfälle behandlamångaseparatasoci- världen,inklusive dei industrialiserade somett svar att

ländernasstorstadsornråden,ökar levelse än att leva i ett repressivt allt utbrett över helavärlden enligt

anta- mer let gatubarn snabbt; barn lämnasatt ta samhälle;bådasituationer-naär oaccep- statistiken,speciellti regionermedstor hand sig själva, medan politisk tabla.Vi harvaltvårtmottoför åretmed manligutflyttning och desnabbti växan-

om instabilitet, krig, inbördes stridigheter, dettai åtanke:Vi byggerdenminstade- de storstädernai utvecklingsländerna. fattigdom och de negativaeffekterna mokratin hjärtati avsamhället.Vi valde Kvinnor somtvingaslevaunderextremt

av urbaniseringsliter på farniljerelationer dettamotto,därförattdejure demokrati fattigaförhållandenbryter ofta

samman och familjebaseradesociala nätverk. I i ett samhälleär direkt beroendeavde under bördan att ensammaförsöka Afrika har form familj, enbart factodemokratiinomfamiljer;ochför att försörja familjen.Ett de över-

en ny av av mera bestående föräldralösabarn,uppstått markeraatt de flesta familjefrågor har hängandebehoven, vad gäller sociala

av

följd HIV/AIDS-epidemin. medmänskligarättigheteratt göra. handlingsprogram, därförär attfastställa z somen av

Enavanledningarnatill attdennasi- För att geytterligarenågraexempel, fadersförsörjningsplikt,utanattdärmed tuation har uppkommit är bristen såhar FN:s kvinnoårtionde:jämställd- ytterligare stärka uppfattningen att respekt för de mänskligarättigheterna. het, utveckling och fred 1976-1985, familjeförsörjning är exklusiva

pappans Medlemstaternasständigaintresseoch liksomFN:sbarnår1979,bidragittill att gebit. Tråkigt nog är det att samma respekt för mänsklighetensgrundläg- draframfrågor ljuseti tidigareofta strukturer hindrar mångakvinnor

som som gandesocialaenhet,avspeglasi de refe- betraktats som privata, och därmed frånatt fullt ut deltagai samhälletockså i till familjen finns i många oberörbara. Dettagällerspecielltvåld låserfastmäni derastraditionella roller.

renser som av a de internationella juridiska instrumen- motkvinnor ochsexuelltutnyttjande Idag tycker mångafamiljer, och i

av,

När många dessainstrumentska- och våld mot barn inom familjen.Vi synnerhetkvinnorna inom dem,att ten. av enav

har sökt finna medelväg måstefokuseraall vår uppmärksamhet desvårastebalansgångarnavardageni är pats, man en mellan att verka för mänskligarättig- motdessafrågor syftei atthitta hållbara att arbetslivetoch familjelivet att heteroch att visa respekt för befintliga lösningar. ihop.Dendubblabördan,attskötabåde traditioneroch familjen institution, Internationellt settverkar man vara avlönat arbete utanför hemmet och

som baserat principen att familjemedlem- relativt överensom att familjemedlem- oavlönat hushållsarbete hemmet,i vilar

skallgaranterassäkerhet.Mångain- marsindividuella rättighetersamtjäm- fortfarandehuvudsakligen kvinnormar ternationellajuridiskt bindandeinstru- ställdhetmellankönen,bådeinomfamil- Liksom alladenordiskaländerna,har

na.

innehåller referensertill familjen, jer och samhälleti i stort,äravstorvikt. Sverige kommit långt vägen mot ment till exempelden allmänna förklaringen Familjensmakt bör därför begränsasav jämställdhetsmâletjaganserattdetär

demänskligarättigheterna,medsina respekten för varje familjemedlems dettaområde ni kanbidragamesttill om som treinstrument:den internationellakon- individuella rättigheter.Av sammaan- familjeåret genom att visa att jäm-

ventionenför de mänskligarättigheter- ledningsomnivån jämställdhetmellan ställdhetmellankönen inte ärenutopi,

konventionenför ekonomiska,soci- könenärengod indikator dengene- utan kan uppnås, genom social och na, ala och kulturella rättigheter, samt rellautvecklingsnivåni ettland,ärnivån ekonomisk utveckling, i kombination konventionen för medborgerliga och på jämställdhet mellan könen inom medenfruktsam alliansmellanstatoch politiska rättigheter. Referenserfinns familjen en bra indikator familjens kvinnorörelser gräsrotsnivå. ocksåi konventionenför avskaffande välfärd.

av varjeform diskriminering kvinnor, Aktiviteter inför familjeåret

av av deklarationenför avskaffande varje Faderns roll Huvuddelen aktiviteterna koncen-

av av är form av intolerans och diskriminering De senasteårtiondena har lärt ossatt trerade till det nationella planet, linjei baserad religion ochtro, samti barn- jämställdhetmellan könen inför lagen medmålenför familjeåret,medstödfrån konventionen.Medlemsländer inte ärlätt attuppnå.Än svårareverkar regionalaoch internationella aktiviteter.

som anslutit sigtill, för att geett exempel,kon- detvaraatt uppnådelatansvarför upp- Hittills har över 130 länder vidtagit ventionenför ekonomiska,socialaoch fostranav barn och för hushållsarbete. åtgärderförattfira familjeåret,genomatt kulturella rättigheter, har förbundit sig Deträckermedattkonstateraattenöver- sättauppnationellakommittéer, tillsätta att erkännaattstörstamöjliga skyddoch vägandemajoritetavensamståendeför- nationella koordinatorer och utarbeta biståndskallgesfamiljen, såsomvaran- äldrar, som har huvudansvaretför en nationella handlingsprogram. På det de den naturliga och fundamentala familj, ärkvinnor. Detta visaratt detär regionalaplanet hölls under 1993fyra gruppenhetenisamhället,.isynnerhetför fortfarandekvinnorna somhar huvud- framgångsrikamöten, i Tunis, Valletta, dessgrundande, samt medan den är ansvaretför barnuppfostran, världen Beijing och Cartagena,där sammanlagt ansvarigför ochutbildning över.I mångaländerharfadersrolleninte 120regeringsdelegationerdeltog.Detta

omsorgom, av barn. utvecklatsmycket bortom kravet att var första gångensom medlemsstater

Respekt för de mänskliga rättig- hanskabidra till familjensförsörjning.I samladesunderFN:sbanérför attdiskuheterna därförär näraknuten till famil- mångasamhällenärdetfortfarandesoci- tera enbart familjefrågor. En imponejeliv. Här skullejagvilja vadjag alt och juridiskt acceptabeltatt en man rande samling enskilda organisationer

upprepa sade vid FN:s världskonferens för helt enkelt lämnar sin fru/partner att och mellanstatligaorganisationer

agerar mänskligarättighetersomhölls i Wien i klarasigsjälvochbarnenutannågotsom till förmån för familjeåret det interjunizattlevai repressivfamilj, inte helststöd.Dettaärocksåanledningentill nationellaplanet,ochinom FN-familjen

en som visar någon respekt för individens det ökandeantaletfattigaensamstående är övertrettio organinvolveradei akti-

rättigheter,kan änsvårareupp- kvinnor medbarn,ett fenomensomblir viteterna.

vara en

Förejul hadejagnöjet deltaga två rotsnivå,vilket bevisarattfamiljeåretinte vårt biståndoch vår förståelse,och de att mycket viktiga för hylla har bidragit till flytta debattenbort förtjänarattenandelavsamhälletsresurevenemang att att farniljeåret: Frivilligorganisationernas frånhandlingsplanet. seravsättsför derasbehov.Stödtill famil-

Världsforumförfamiljeåret, hölls28 Jagärlika imponerad listanöver jer ärviktigt, helt enkeltdärför att besom av november 2december Maltaochdet framståendetalare, deintressanta höverfamiljer,avdenorsaksomfamiljer - somav speciellaplenarmöte hölls7decem- ämnesområden ska diskuterashär alltid harbehövts:för attdehar spelaten som som ber1993iFN:sgeneralförsamlingför idag, under huvudtiteln Familjen sådanavgörande roll för utvecklingsatt - en markerafamiljeåretsinvigning. gränslös Vi glömmeralltför ofta processeni alla samhällen,underallatiresurs. Frivilligorganisationernas forum bort de familjerverkligen der.jag önskarerallaett framgångsrikt resursersom samladeöver1.000deltagarefrån än kanerbjuda ofta inteensmöj- familjeår1994 mer - ser hundra länder, vilket dels visar det ligheterna.Samtidigt måste inse att

stöd åretåtnjuterfrånfrivil- familjerskapacitettrotsalltärbegränsad. enorma som ligorganisationernassida, också Trots derasstyrka, harde ocksåmånga men det pågårmycket aktivitet gräs- svagheteroch behov.Familjerbehöver att

Rita Liljeström

OCH SAMHÄLLE

FAMILJ

Familjer förändras idag i världs- Asien, Afrika, Sydamerikaoch annor- liseraländeri dessperiferi. en omspännandeskala.Drivkraften bakom städes.Klimatets nyckfullhet och den Landsbygdernasöverskottsbefolk-

dennauppbrytning äldre är ofta förekommande utsugningen av ningar söker sig till storstädernasutav mönster fart bondefamiljer hotar derasöverlevnad. landsberoendeekonomier. jordrefordenglobalamoderniseringsomtog under1960-talet.Denkom frånVästoch Familjenförutsätter dessmedlemmar merochefterföljandekommersialisering att bröt lossäldresocialarelationer deras ärberedda offrasina intressenför och kapitaliseringavjordbruket driver ur att egna familjensbästa.Alla detärtack helafamiljer till städerna.Mångahamnar i lokala sammanhang.Den undanröjde vetatt vatidigaresocialaochkulturella hinderför resammanhållningeninom släktensom i utkantemasslumområden.Enligt Ey-

expansion. dessalo- familjen kan sig igenomsvåratider. rumlu bildar familjen i slummen det ekonomins Ett av ta kalahinder dentraditionella famil- Äktenskapensyftartill stärkabanden viktigaste nya inslaget i människans var att former; mellanfamiljer ochföräldrarnabrukade framtid jorden.Denna utkantsfamilj jen. Den förekommer i många kämfamilj, storfarnilj och flerge- sinaungdomarsäktenskapför bor i hyreskaserner,slumkvarter, kåksom arrangera nerationsfarnilj. familjensbästa.De gör det i någonmån städer,tillfälliga skjul. De finns Delhi,i

först och änidag. Bombay, Karachi, Bangkok, Santiago, Det traditionella består främst i familjen inordnad i Rio, Lima, Nairobi, Johannesburg,Dar att är ett nätverk släktoch Den bildar Globala processer esSalaam menocksåi New York, Chiav vänner. uppfattasockså Den iranskasociologenRezaEyrumlu Los Angelesm.fl. De finns kring enekonomiskenhetoch cago, moraliskt och känslomässigt skriver familjens omdaningunder storastäderi Europa. som en om ochödesgemenskap. dettasekel.En accelererar De globala och lokala omständigenhet,enintresse- processsom alltjämt under andra världskrigetdå ländernai heter påverkar invandringen till Denna grundsyn råder som och småstäderi världssystemets söker mobi- städernager slumfamiljerna skilda kalandsbygden, i byar centrum

raktans"dskadragiolikadelaravvärlden. JonssonochAnna-LisaKälvesten svens- gränser,men mönstret borde vara oss

De kan antingen hålla fast vid sina ka föräldrar invandrarei storstaden. välbekant som

släktrelationerellerskingrasi mindreen- När de undersökte 222 Stockholms-

heter. Arbetsdelningen mellan könen pojkar 1964 fannde i 54 Från släktgemenskap att procentav

kan låsasvid det gamla eller finna nya dessafamiljervarbådaföräldrarnainflyt- tiükämfamilj

former i framväxandeinformella ekono- tadetill Stockholm.Denfarniljetyp som Många invandrade familjer har i sitt i mier. Påmånga mödrar dominerai arbetarklassenkallade syntes hemlandvarit vid levamed vana att ett somensammasörjerför sinabarn. forskarnaför den traditionellabondes nätverkavanhörigainom räckhåll.Trots i Medelklassfarniljenär lika gammal familjen inflyttad i enstadsvåning".Till olika meningar och konflikter hotade somdet urbana livet självt. I länder i sinatänkesättvardennärabesläktadmed osämjansällansläktumgänget,utan inperiferin växteen ny medelklassfram i gammal förindustriell familjetyp. en nebarett stort mitt trygghet. av den västdominerademoderniseringens Tvånget flytta drabbademångafarnilatt Eva Nyberg 1986 beskriver hur i kölvatten. Den drog fördel avflödet jer medsmåutkomstmöjligheteroch av en flyktingbarn i Sverigesaknar den stora kapital,varor och kommunikationer till skolbakgrund gjorde de inte I som att släktgemenskapen,hur de söker återj storstäderna.Den började leva i kärn- kunde hävdasig välutbildade gentemot skapaeller hålla kvar en gruppgemen-

familjer och blev mindre beroendeav unga.Den tillgång till kvalificerad ser- skaphed vuxna.Barnkännersighemma

släkten.Dessmedlemmarindividualise- vice, utbildning och valmöjligheter isamvaronmedflera ochharännu vuxna rades,först männen,sedankvinnorna,i arbetsmarknaden tillskrevstätorter som inte accepteratden lilla familjensexklul tilltagandegrad.Medelklassensatsar saknade realitet för dessainflyttade sivitetsomdet normala. Intehellerförj sina barns utbildning, dess kvinnor svenskar.De hadeinte till-

resurseratt äldraparenvarvanavid attbli länmade bidrar till familjensförsörjning. Denna storstadensmöjligheter, varataga men tumanhandFåmänochhustrurhadenå-

nyafamilj blevenmötesplatsför inflödet drabbades dessskuggsidor. av gonsin tillbringat så mycken tid tillav västligalevnadssättoch den lokala Många turkar sökte sig till . som sammanssomundersinförstatid i SverikulturensmotreaktionerpåVäst.Denya Sverigei mitten 1960-taletkom från ge.Det var enpåfrestandeupplevelse. möjligheternaför periferinsmedelklass- landsbygdoch småstäderi den central- I denmångiftakvinnor i hemlandet

familjer dikterades dock av att de var anatoliskaprovinsenKonja. Många var hadeägnatsigåtstudierelleryrkesarbete,

beroendeavrika länder,avvärldssyste- jordbrukare.Derasfamiljer organi- 1 var hadedekunnaträknamedpraktisk hjälp mets centrala metropoler, deras kon- seradeipatrilineärasläktgrupper.Dehar med barn och hushållsarbete,inte minst junkturer och transnationellastrategier. sinarötteri sunni-muslimsktradition. en fråndenäldregenerationen. äldreDe tog Efterenuppgångsperiod köpkraft ochav Derasstarkaasiatiskafamilj bryter mot dessutomstörreansvarför barnenänvad

framgång denär nyamedelklassfamiljen värderingar i urbaniseradeeuropeiska enbarnomsorgutanför släkt och familj

mångahåll såväl ekonomiskt samhällen. som kanta sig.Därför hadevarkenmödrar

politiskt hotadEyrumlu 1993. I dag bor det traditionella turkiska eller fäder någonsin tidigare känt det

Men människorrör sig inte barafrån bondefamiljeri Gårdstenoch Bisa totala föräldraansvar vidlåder som en landsbygdentill städerutandemigrerar kopsgården,invandrartätaförorter till kämfamilj, v där föräldrar och barn heltär ocksåtill andraländer och kontinenter. Göteborg. Om den svenska bonden utlämnadetill varandra. Invandrarfamiljen i Sverige ingår i upplevde spänningar och värdekon- 5 För kvinnorna medförde migra-

5dessasedanlänge pågåendeglobala fa- flikter mellan sina familjeidealoch den tionen den mest abrupta och omska-

1miljeomvandlingar och kriser. Migra- omgivandeverkligheten,hur laddatärdå kande förändringen till en modersroll tionen omfattar både proletariserade inte mötet mellan den turkiska landssomde inte rustadeför. Deklagade var familjer från landsbygden,etniskt och bygdsfarniljenoch det svenskasättet förlorat att överatt de sällskapoch socialt religiöst förföljda nomader, urban leva me- stöd uppfostran.i

delklass,samtfamiljer sompåverkats JonssonochKälvesten fall av noterar av I och med parrelationenträder i att j idéeri Väst;demokrati,flerpartisystem, envist motstånd stadslivet. De mot förgrunden ochdet saknasanhörigasom individualism och frigörelse och vars träffade makar ännuefter som ettpar delaransvaretför barnen, utmanasarmedlemmar decennieri Stockholm betraktadevis- . betsdelningenmellan man och hustru. j ratsigför socialrättvisa,demokratioch/ telseni staden nödtvungetbesök. somett Skötsammasvenskatvåförsörjarfamiljer

eller nationelltsjälvbestämmande. Deharhjärtat kvar i Västmanland,Små- . med fäder som tar sig an barnen blir

landellerSiljanstraktenochfarditsåfort också en provokation. Många invand- Migration och kulturell identitet de har en möjlighet därtill. Barnenhar randemedelklassmänhar haft förhopp-

f Det harvarit minavsiktattinledningsvis sinabästavänner landetochintei stan. ningar om att kunnaanvändasig sin av l inplacera såväl invandrar- den Redani majbörjarbusslasterfrånSverige som kompetensochyrkeserfarenheti detnya

svenskafamiljen i den globalamoderni- att rulla vägtill Kulu- och Konyalandet.Men det svenskaarbetslivethar

seringsprocessen.Både invandrar- och området.Mångaturkars årliga sommar- varken öppnat sig eller verkat för att majoritetssamhälletsmedlemmar gen- resatill detgamlahemlandetblir återen underlätta välmeriterade utlänningars

omgåryttre förändringar.De bearbetar komst till eller sökandeefter ett en ur- omställning till våra arbetsorganisa-

ochtar ställningtill nyaerfarenheter. sprunglig identitet.Deras ärlängre, resa tioner. Med förlusten faderns yrke av För trettio sedanbeskrevGustav den går över markeradekulturmer förlorar hela familjen sin position i

nadenssocialalogik. Det nödvänd- träddeinför ettkongressutskott,inledde samhälletoch någotavdenrespektdess var

avskaffa ställning hon medatt sägaatt hon i första hand medlemmartidigare åtnjutit. En iransk igt att mannens som

familjensöverhuvud.Fadern grund- kom "mor, hustru, dotter, syster, lärareAssadi 1990 förmedlarvadbarn var som

bulten i familjens intressegemenskap, kvinna amerikanskmedborgare berättari skolan: - som

officer den bestämdeöverdessövrigamed- bryr jag mig om min familjs och mitt Pappaårinte längreenhög som som - 1993.För bli lemmarochbegränsadederasfrihet. landshälsa DN 29.9 att gerorder.

ocksåförekomsten två kön trovärdigbekännerhonsigtill sinaköns- Pappaärintelängreengeneraldirektör, Men av - familjemedlem. vid dörren rimmadeilla medmarknadensfria indi- bundna relationersom som blir hämtad av en

vid. Tvåkön bildade urmodig Till någotviallahargemensamttrotsvåra chaufför. en gemen-

inte skapkring släktetsförnyelse.jämsides olikayrken och villkor. Pappaär längre en universitets- - har i långastyckentillägnat åtnjuterrespekt.Nej. med förmyndarskapupp- Svenskar lektor som att mannens

hävdes,blev den könsbundna arbets- sig modernanormer. Tron på det mo- ...Dennaståtligaoch mäktiga man...

målför politiska reformer. derna någotberättigatochgott, har sitter framför blond manoch delningenett som nu en ung äktenskapslagstiftningbygg- varit detlock lagt överallt vad uttala u i ordet 1920-talets som försöker lära sig att

de komplementärarbetsdelning; har gett våra självförebråelseroch hund och hanhör hur de andraele- en upp,

hanarbetarför lön,honför kärlek.Par- nekanden,allt somfamiljensanpassning vernafnissar honom.

och hustru fick sär- till marknadensfria krafter har kostat Närdetefterhandvisarsiglättareför relationenman en

ställning denaxel vilkenfamiljen Därför blir vårasocialakonstruktiohustrun finna arbete, undergrävs som oss. att vilar, medanbandenmellan familjeni andra mindre moderna ställning ytterligare. Han är vuxnagene- ner av mannens rationer ignorerades.Detta ideologiska kulturer ofta nedsättandeoch negativa. inte längredensom förbinder familjen

idag. Det gäller också våra schablonerom medsamhälletutanför. förtigandepågårän

ifrågasättai Detdröjdetill 1960-taletinnankom- invandrarfamiljer. Dessutomblir männen

mellan och hustru Vårabarnsoch barnbarnsframtid är singamlafadersroll.I sitthemlandåtnjöt plementariteten man

blevifrågasatt allvar.Förstdåblevden närakoppladtill hur andrabarni världen deauktoritet fäder. De upprätthöll som familjen uppfattad har det. Vi kommer inte i längdenatt disciplin och gränser.I samling moderna som en satte en tvåförsörjarfamilj. Man och hustru har kunna skydda ossi etniskt homogena moderntföräldraskapBjörnstudierav trycket från

iprincip för uppgifter. medelklassghetton från berg1992tarforskarnauppdendiffusa nu ansvar samma

Dock skulledetvisasig denkonj slumfamiljer.Mitt temaärytterst att fadersrollen.Vad förväntasegentligenav att

axeln, ochhustru, mindrehåll- lever i global ödes- och intressegefar man var en en tidigareräknat med.Sepa- menskap. fast än man

Modemiseringens rationeroch skilsmässorgavupphovtill

konfliktdimensioner familjeformer:barnmedensamförnya

åldrar,barnmedsårboendeföräldraroch Referenser: Man bör inte glömmaatt detmoderna

omgiftaföräldrar. Assadi,Mina 1990: Om ni baravisste. stod i konflikt till traditionen och det

Familjerförändrasi denglobalapro- Iranska bamskriver refererat avMoula gamla.Det modernabarsupp av natio-

strid ivilkenlandsbygdenssönerochdött- 1993. nalstatenoch marknaden, i mot cess

sökerutkomstmöjligheteristan.Det begränsningarnai detlokalaochpartiku- rar

handlar strukturelldifferentiering Björnberg,Ulla red. 1992: European lära.Anhängarnatill det modernasågi omen

marknads-ochmedlemskapssystem. Parents the 19905.Transaction Pubbygden,blodsbandenochsläktenetthot

nationenseller Medan marknadsrelationerbygger lishers,New Brunswick, New Jersey. motuniversellaregleroch

avtal och kontrakt, parternaär fria att marknadens övergripande intressen.

bekändesig hävda sina egnaintressen,grundar sig DagensNyheter 1993-09-29. Bådeliberalerochsocialister

medlemskapssystem kollektiv intill politiska mål som var fientliga mot

tressegemenskap, gemensamidenti- Degler, Carl 1980: At odds. Oxford traditionella band och begränsningar. en

individensfrihet tet,inbördeslojalitet ochbundenhet. University Press,New York. Liberalernavärnadeom

Socialistema Det harsagtsattfamiljenilikhet med gentemotfamiljelojaliteter.

familjen nationen,etnicitetenoch religiösatros- Eyrumlu, Reza1 993:Familjerruntomi vartill enbörjan benägnaatt se

ochkällatill samfund,i grundenärenantiindividua- världen. Manus under arbete, sociosomenborgerliginstitution

allt listisk institution Degler, 1980. Inom logiska institutionen vid Göteborgs klassexploatering.Bådapekade

familjen från var och enefter universitet. tvångmänniskor fått uthärda;påtving- tar man

be- förmågaoch till varochenefter beadeäktenskapi familjersintresse,de ger

hov. Såicke marknaden.Deglerme- Jonsson,Gustavoch Kälvesten,Annatvånggentemotdemsomingensuttnas familjenunderdetvåsenastesek- Lisa 1964: 222stoclebolmspojkar. ting ägde.De taladeomfrigörelse. naratt

nordiska lernavarit detbästkändaalternativettill Värderingarna bakom de

individualism.Däravdesspopularitet. Nyberg, Eva1986: An/eomstziden,en ländernasfamiljerätt har en internatio-

den professionellaadvokaten, studie invandraøfamiljersförsta tid i stark individcentrering. Den När av nellt sett landsting,Om-

tillika presidentfrun Hillary Rodharn Sverige.Stockholmsläns socialt ochekonomiskt individualisera-

Clinton, den 23 september 1993 sorgsnämndenStockholm. de familjen har uppkommit ur mark- upp-

Göran Håkansson

FN:S OM

KONVENTION

BARNETS RÄTTIGHETER

för

- ny milstolpe mänskliga rättigheter

Som expeditionschef i socialdeparte- käntsangelägen.Aldrig förr harsåmånga vårdnadshavaredå de fullgör

sitt ansvar mentetharjag nöjet att talainför denna länder snabbtanslutit sig till en kon- för barnetsuppfostran och skall säkerförsamling närmast därför att jag har vention om mänskligarättigheter, 154 ställa utvecklingenavinstitutioner, indeltagiti utarbetandeti Geneveavkon- länderharfn anslutitsig. rättningar ochtjänsterför vård barn.

av ventionen om barnets rättigheter och Konventionenkombinerarmedbor- Staternaskallvidare vidta allalämpsedanlett denarbetsgruppi Sverigesom gerliga och politiska rättigheter och ligaåtgärderförattsäkerställa barntillatt avgettvår rapport till FN om hur ekonomiska,socialaoch kulturella rät- förvärvsarbetandeföräldrar harrätt att efterleverbarnkonventionen. tigheter, den innehåller skyddsbestäm- åtnjutaden barnomsorgsomde är be-

Rubriken till detta anförandeär melserför bam och särskilda bestäm- rättigadetill. FNzskonventionom barnetsrättigheter melseromutsattagrupperavbarn.Den Bl arättentill dagis alltsåär fastställd

milstolpeför mänskligarättigheter. kansägas denmestallomfattande internationellt. - ny vara av

Konventionenäremellertidintebara konventionernaom mänskliga rättig- När det gällersådanafrågorsomMr ennymilstolpeför mänskligarättigheter heter. Sokalskibetecknatsomoberörbarahar utanocksåenmilstolpe närdet gälleratt Denbyger någrahuvudprindper, för första gången i internationell

en i eninternationellkonventiongarantera barnetsbästa; statens, föräldrarnas konvention kommit in ett förbud mot

familjen stöd och hjälp och samhällets, bästaskallvaravägledandevid allabeslut kvinnlig omskärelse. statens,ansvarför familjen. som någotsättberör barn. Artikel 24 punkt 3 förbinder näm-

Redani inledningen till konventio- barnmåstehörasoch barnetsåsikter ligen staternaatt avskaffatraditionella

nensägsatt familjen,såsomden grund- respekteras. sedvänjorsomärskadligaför barnshälsa. läggandeenheten i samhälletoch den internationellsolidaritet. Av protokollet från förhandlingarna i

naturligamiljön för alla dessmedlem- Påsitt sätt är den sistnämndaprin- Geneveframgårklart att dennaartikel marsoch särskilt för barnetsutveckling cipen ett helt nytt inslag i mänskliga bl.a.tarsikte just kvinnlig otnskärelse. och välfärd, bör gesnödvändigtskydd rättighetersammanhang. Bengt Westerberg har nämnt barn ochbiståndsåattden till fullo kanta Tiden medgerinte att jag går med handikapp.Det är just de

en av sigsitt ansvari samhället. enskilda artiklar som särskilt reglerar grupper somkonventionen lyfter fram.

Varför en särskild konvention om statensansvarmotfamiljenochbarnet. Konventionen betonari artikel 23just justbarnetsrättigheter Mr Sokalskihar I anslutning till vad Bengt Wester- staternassärskildaansvarför dessabam. nämnt de andra konventionerna om berg och Mr Sokalskinämnt bl.a. Avslutningsvisskullejagvilja ansluta

om mänskligarättigheter. Räckteinte det ställning i familjen kan jag mig till vadMr Sokalskisagt farnil-

pappornas om

Nu ärdet emellertid såatt manofta emellertid inte underlåta att nämna jemedlemmarnas individuella rättigglömmeratt mänskligarättigheteravser artikel18somsägerattstaternaskallgöra heter. Barnkonventionenshuvudidéär ocksåbarn.Barnblir ocksålätt glömdai sitt bästaför att säkerställaerkännandet just att lyfta fram barnetsom enindivid politiska sammanhang.De är inte så principen att bådaföräldrarna har med mänskligarättigheterochmed

av egna intressantaför de politiska beslutsfat- för barnets upp- rätttill respekt.Det ärjudetsomdetär

gemensamt ansvar tarna.De har inte rösträtt. Som ytter- fostranoch utveckling. lätt att glömma.Och i och medatt man ligareskälför ensärskildkonvention kan Jagärinte säker attalla respekterardeenskildaindividernai den

statersom nämnasalla övergreppsom begåsmot ratificeratkonventioneninser hur radi- gruppsomfamiljenutgör är ock-

man barnoch barnsutsattasituation i många kaldennaartikelär. skyldigatt respekteraoch stödjaden sammanhang. I artikelnsägsocksåatt staternaskall grupp av individer som diskuterari

Konventionenhar uppenbart också ge lämpligt bistånd till föräldrar och dag,nämligenfamiljen.

160363ARK5

Louise Sylwander

SÄTT BARNENS BEHOV

I CENTRUM

FN:s barnkonvention innebär inget aktivt verkaför barnsrättigheteri enlig- Snartsagtvarjefrågasomberör barn

mindre än epok i arbetet för hetmedkonventionensintentioner.Det ochungdomarkan alltsåvaraenangelä-s

en ny barnensvillkor. Det är första gången är försäkransominte får stanna genhetför Barnombudsmannen.Där-

en barnens rättigheterformulerasi konventionensprinciperskall för blir det nödvändigtför ombudsman-

egna ett papperet, internationellt bindande avtal. Kon- fungera rättesnörenför detdagliga nen att arbetaövergripande.Det inne-

som ventionen uttrycker världssamfundets samhällslivetocksåi välfärdsnation bärblandannatattmyndighetenintehar

en samladebarnsynoch ett somvår. något tillsynsansvar gentemot andra

ger oss gemen-

språk och strävan Fördet förstafinnsdetäveni Sverige myndighetersarbetemedbarnfrågonjag samt en gemensam

gäller för alla länder,även de många barn lever under svåra har inte någrarättsligabefogenheteratt som om som ekonomiska och socialaförutsättning- förhållanden,t.ex.desomär utsattaför och agerai enskildaärenden.I ar-

;

varierar. sexuellaövergreppochbarntill föräldrar betsmetodeningår ändåatt följa upp arna

Konventionens fundament medmissbruks-eller andrapsykosoci- aktuellafall därbarnsrättkommeri kläm

är tre- i delat:barnetsrätt till liv ochutveckling; alasvårigheter.Fördet andra konven-är eftersomdefästermin uppmärksamhet

barnetsrätt till trygghet och skydd tionen utformadattden ställerhögre brister i samhälletsom kräver för- g

samt barnetsrätt attsägasinmeningoch den krav förhållandevisresurstarkastater. ändringar. i respekterad. Deras generellainsatserför barn och Ett övergripandeangreppssättinne- s

å

Engrundtankeär barnhar ungdomarförväntas ambitiösa bär att jagförsöker koncentreraarbetet5

att samma varamer människovärde änvadfattigastatermäktarmed. till att granskahur samhällsstrukturer,

som vuxna men att i barnen behöver särskilt stöd för lagstiftning och praxis förhåller sig till I

att kommai åtnjutande det. Skälet Bamombudsmannens funktion barnsochungdomarsrättighetenjagvill

av är att barnsaknarmakt i samhälletoch därför Sommångaav säkertvetvarSverigeett bidratill att samhälletorganiseras ett i

er

barns och ungdomarsi har svårt att självahävdasinaintressen, av de drivande länderna bakom kon- sådant sätt att

barnärsårbara,särskiltnärdeär ventionenstillkomst och deförsta intressentastill varaoch respekteras i samtatt ett av små.Innehållet i konventionen måste skrivaunderden.Mankansägaattden olika nivåeri samhället.Det gällersåväli

att alltsåtolkas bakgrund barnhar svenskaBarnombudsmannenär familjen och närmiljön somi samhälleti

mot avatt ett respecifikarättigheter ska visassär- sultat sammapolitiska vilja somlåg stort. i

som av

Familjen vårt samhällesi skild respekt.Det bör understrykasatt bakom det svenskaarbetet med FN:s är ett av

konventionentalar barnet bestämdi bamkonventionJagvill tillfället grundläggandeelement.Denärgrunden

om passa form,dvsrättigheternatillkommer varje säganågra ord Barnombuds- för vårsocialaorganisationoch flertalet

att om enskiltbarn.Deträckerinte med göra funktion och samtidigt samhällssektorerbygger att männis-.i

att mannens ge er sig uppfattning vad barn i största min infallsvinkel FNzsfamiljeår. kor leveri familjer. Det gällerinteminst

en om allmänhetbehöver.Det är varje barns Enligtdenlag reglerarBamom- samhällets omsorg om de unga. För

som behov i det enskilda fallet ska budsmannensverksamhetär uppgiften barnenärfamiljenavfundamentalbety-

som tillgodoses i enlighet med konventio- tillvarabarnsochungdomarsrättig- delselångt upp i åldrarna. En aktuell

attta

bestämmelser. heterochintressenochsärskiltbevaka undersökning Institutet för framtidsnens att av

Konventionenär inte bara Sverigelever till FN:s barnkon- studier visar att dagens gymnasister

en ange- upp lägenhetför världensfattiga länder,den vention.I årligrapporttill regeringen sätterfamiljenhögt listanöverviktiga

en spelar aktiv roll för barnensvillkor skajagredovisadeområdendärjag värdeni livet.

en anser också Sverige.i Genom skrivaunder att Sverigeinte motsvararåtagandena Såledesär familjen och familjepoli-

att dokumentethar Sverigegjort inter- enligt konventionenoch komma med tiken central för Barnombudsmannens

ett nationellt åtagande respekteraoch förslagtill förändringar. verksamhetFör mig ärdet självklartatt

att

i barnombudsmannenfokuserarbarnens Kommunerna i centrum och dessaska tillmätas betydelsei

att roll familjen.i Synen barnetsom en Det är ofrånkomligt kommunerna förhållandetill ålderochmognad. klar-I

att egenindivid medegenrätthargåttframåt hamnari för sådandiskus- betyderdet barn och ungdomar

centrum en text att i Sverigemen fortfarande ärdet alltför sion. Det är kommunerna har har rätt till successivtökat konkret

som ett vanligtm familjens behovlikställsmed för del samhällets inflytandeöversina levnadsvillkor.

ansvaret en stor av egna i de vuxnasvilja och intressen.Jagvill i verksamhetför barnoch ungdomar.Jag Det gallerifamiljen i samhället

som stort. ställetlyfta fram barnensrätt till integ- önskar kommunpolitiker ochtjänste- I grundenhandlardet barnhar

att omatt ritet ochegnaåsiktersomdekommertill mänkunde barnkonventionen rätt till integritetäveni hemmet.Föräld-

se somen uttryck FN:si barnkonvention. möjlighet och användbartverktyg i kan inte självklart förfogaöver sina

ett rar

utformningen av barn- och ungdoms- barnspersonligasakeroch fria tid. Det Barnkonventionen: roll i Sverige insatserna. artikelI 3 och ligger innebär föräldrar

4 en synsättet inte att inte Treför Sverigecentralaprinciper finnsi uppmaningtill kvalitatitv ochekono- skafostraoch vägledasina barn. Det är . en artikel 4 och 12.Artikel 3 sägeratt misk värdering alla beslut rör fråga förhållningssätt, hur z av som om ett om r barnetsbästaskavaravägledandeföralla barn förhållandei till i kon- bemöterbarnet visarespektoch

normerna man - att i åtgärder rör barn. Det betyder ventionen.

som att lyhördhet för barnetsvilja ochönskemål. detär barnetsbehovoch intressen Som jag det har konventionen I takt med barnetlär sig och

som ser att prata j ska utgångspunkti beslut rör skapat behov klart definierad klart uttrycka sin vilja ökar kraven

vara som ett av en barn. barnsyni varjekommun och beskriv- hänsyntagandetill barnets åsikter.

en egna Ett aktuellt exempel är frågan om ning hur kommunernakan uppfylla Familjen består och barn

av av vuxna gkriminaliseringavinnehavavbarnporr. rättigheternai konventionen kort och tillsammansdär allaska medoch

vara °Förrnittkravpåförbudharprincipenom långsikt.Endiskussion vadkonven- bestämma.Med rätten till inflytande

om barnetsbästavarit vägledande,d s tionen konkret betyder sätter barnens följer självfalletockså för

v ansvaret att barnensrätt till skydd gårföre vuxnas behovi centrumför kommunernasför- hålla familjens överenskommelser.Det

behovavintegritet ändringsarbete.Kravet besparingar gäller barnenlikväl

somvuxna. i Artikel 4 säger skavidta ställs medvetenoch kunskaps-

att staterna mot en alla tänkbaralämpliga åtgärderför baserad barn och barns behov. Samhället ocb barnets rätt

att syn förverkligakonventionen.När detgäller Vilka behovärväsentliga tillgodose, Barnetsrätt sin åsikt respekterad

att att ekonomiska,socialaoch kulturella rät- vilka gårabsolutinte att göraavkallpå. gällerävenutanför familjen.I frågor

som Ntigheter gården ytterligare Så- barnet ; ett steg. Drastiska och oövertänkta besparings- rör ärdevuxnasuppfattninginte danarättigheterskastaternagenomföra beslutskulle motverkas.Särskiltför de automatiskt identisk med familjens.

med utnyttjande till det yttersta av mestutsattabarnensbehovär med- Föräldrarsoch barnssynsättoch intres- . en atillgängligaresurser. vetenkommunalbarnsynnödvändig. sammanfallerinte alltid dekan

sen - t o m

Det är en formulering som tål att ståi konflikt medvarandra. N inte Familjen och barnets rätt funderaöver, minsti tideravorgani- Familjensökadevalfrihetkan i själva i sationsförändringaroch nedskärningar. Att växauppien familj ärsjälvklarten verket bli föräldrarnasfrihet väljaför

att : Hur förhåller sig egentligen dagens avvårabarnsfrämstarättigheter.Att ha sina barn, denskolform de vill

ex. att I ekonomiskadebatt till dennacentrala tillgångtill sinaföräldrarochbli seddoch barnenska Det åvilar såvälföräld-

princip i FN:s barnkonvention Vad bekräftadtillhör de grundläggandebe- myndigheterna skapa

rarna som att i betydertill det yttersta tillgängliga hoven. Föräldrarnas förmåga att för barnets åsikter, även

av ge utrymme egna resurser i ett förhållandevisrikt land värme,kärlek och trygghetärbasenför närdegår tvärsmedföräldrarnas.Det

somSverige Vad betyder det i tider av människansutveckling. Det är därför betyderinteattbarnochungdomaralltid

krympanderesurser Finnsdessafrågor naturligt att samhälletstöder familjen ska som de vill i slutänden, de

men överhuvudtagetmed i diskussionerna och att insatserför barnenkanaliseras måste delaktigai

vara processen.

Frågan är i högsta grad relevant genomfamiljen,i praktikenviadevuxna. I familjer med svårighetertenderar

eftersomartikel4äravgörandeför barn- Men FN:s barnkonvention lyfter barnens perspektiv att osynliggöras.

konventionensreellaräckvidd.Artikel 4 frambarnensroll samhälleti ochdärmed stödinsatserkoncentreras

till de vuxna nöjersigintemedgodaavsikter densät- i familjen ett sättsom inte tidigare ochderasbehov,trots att barneni dessa

terfokus hur barnenverkligenhardet. skett.Detärett synsättdärbarnetsjälv- familjerharenstorlängtanefter

envuxen

Det somgör artikeln riktigt intres- klart ärendelavfamiljenmensamtidigt lyssnartill vad de behöveroch har

som santochutmanandeärattdenutformats respekterassom en självständigindivid varit med någon tar del och I om, som av somennorm.Det förutsätteratt enöp- medrätt till respektför sinaegnaåsikter respekterarderasupplevelser. penochintensivdebattkommertillstånd och behov. Familjens intressenär inte Barnsrätt att sägasin meninggäller ,

dennärmareinnebörden. alltid baradevuxnasintressen. också, jag tidigare samhälleti om som sa,

Jagserdet somen avBarnombuds- En generellutgångspunktför ökat stort. Kommunerna ägnar sig i stor mannensfrämstauppgifter att driva hänsynstagandetill barnsegnaåsikter utsträckning barn- och ungdoms-

den konkreta uttolkningen av barn- finns att hämta i en annan av barn- i skilda former. Men de

omsorg unga konventionenochbidratill endebattom konventionens grundläggandeprinci- saknari princip inflytandeöverbesluten.

dessprinciper som bör vara en ange- per.Denfinnsi artikel12ochinnebäratt De har inte rösträtt och inga särskilda lägenhetför allai vårt land. barnskaharätt attframförasinaåsikter företrädarei politiken. Barn- och

ung-

l domsfrågor alltför ofta utifrån de kämpamed. kompetensochlämplig sammansättning

ses turen att

intressen, vilka Bådenyblivna ochnybliv- jurister,socionomeroch psykologer. vuxnas t.ex. ornsorgs- mammor av

former sigbehövaSjälvklart behöverstödattutvecklasun- Andraföredrarmerellermindregenom-

vuxnaanser napappor ärdet viktigt, särskiltnärbarnen små,är daföräldraroller.Ungaföräldrarförefal- gripandeförändringaravden nuvaran-

barnens behovoch synpunk- ler hasvårtatt sigtill dennyasit- deordningeni domstolar. men egna anpassa

måste utgångspunkten. uationsomuppkommernärdetfinnsett Barnens behov ska vara utgångster vara

litet liv hänsyntill. Debehöver punktenför lösningenavfamiljetvister.

nytt att ta Stötta föräldrar att bli lärasigvaddet innebär bildafamilj På den här punkten går det att göra

att

.

och Barnenssjälvklararätt till sin familj förändringar äveninom ramenför det mamma pappa

Barnombudsmannenssärskildafrågaför får dockinteskymmasamhällets nuvarande ordningen. Den grundläg-

ansvar familjeåret splittrade familjerna. för ingripai defall familjenisjälva gandeinformationenombarnensbehov

blir de att ver-

Enligt aktuellsiffra ket blir hot barnetsbehov finnsatthämtahosbarnensjälva.Således

en upplever 43 000 ett mot av

barnvarje separation.Vi trygghet ochskyddmot övergrepp.En måstebarnensregelmässigtberedasmöj-

en vet att en separationär svåroch kaotisk upple- fråga behöverfokuseras ocksåär hur lighetattsägasin meningi denhärtypen

en som

känt kontakten skakunnaupprätthållasmed mål.Är deför småför attsjälvadelta velsei sigför ett barn.Det ärockså av

alltför mångasplittringar ledertill familjehem barnetsvistatslänge får deninhämtasoch bedömasi andra att att ett som

former.Äveni dessasammanhangmåste barnenförlorar kontaktenmed denena

föräldern, oftast Och Barnens behov ska vara vuxnabörjatalamedbarnen inte om

pappan. ävenom -

kontakten inte helt upphör blir den i utgångpunkten dem.Detsomärbraför barnenfår också

fall sporadiskochlämnarmycket Det måstetill kartläggning godtagbartför föräldrarna inte många somnu enär anses -

i övrigt önskaför barnen.För mig är detaktuellakunskapsläget.Har den tvärtomsomi dagallt för ofta ärfallet.

att av

särskiltfokusera bar- kunskap behövseller ärdetnågot det naturligt att som

Barnens rätt till familjen

situation. saknasDärefterfinnsdetanledning nens som

familj består inte samhälletsstödinsatserhar är målet

Dagens svenska attseöverom

längrenödvändigtvis den rättautformningen.Får nybliv- Att dettasätt konsekventlyfta fram

avmamma,pappa t ex

ochbam.V1harisjälvaverket långrad föräldrardetrim stödeti början Finns barnkonventionensintentioner innebär

en na olika konstellationer.Vissaforskaretalar detförutsättningaratt bedrivamenings- att ta ställningför barnetssyn verk-

tvåkärnsfamiljen,andra farnil- fullasamarbetssamtalivacklandeförhål- ligheten.I det liggerenrisk för att komom om jekretsar.Det betyder inte passivt landen.Detlagstadgadeskyddet kom- i konflikt medvuxnasverklighetsbe-

att av ma

ska hur allt fler barnväxer i munal familjerådgivning är glädjande skrivningar och vuxnasbeslutom vad

se upp splittrade familjer. Snararebör öka hur påverkarkommunernasdåliga är viktigt och oviktigt i livet och

men som

ansträngningarna att underlätta för ekonomiverksamhetenipraktiken samhället.Men om menarnågotalls

föräldrar levatillsammans.Men ock- I diskussionerna förändringär med uttalandensom att barnenär vår

att om en

såde funnit detnödvändigt skilda detviktigt atthaklartför sigattjuridiska framtid måsteovillkorligen ettbarn-och

som vägarmåste, de behöverdet, stöd tvister i familjesammanhangofta är ungdomsperspektiv genomsyra sam-

om

upprätthållasitt föräldraskap.Debat- uttryck för andra olöstamotsättningar hälletsbeslutsfattandepå ett helt annat att

familjebegreppetmåstei själva mellanföräldrarna.Sådana har sättäni dag.Detärett arbetesomaldrig ten om processer verketvidgasochintensifieras. därför olycklig attfokusera blir klart, marken måste hela tiden

en

Det finns anledning i det de problem och intressenmedan återerövras.Endasättetattlyckas lång

att sam- vuxnas

manhangetpåminna i barnensrätt blir ett slagsbihang. Det siktärattsläppafram ochrespekterabar-

om att papporna kärnfamiljen ocksålyser med sin från- förekommer barnens knappt nensegnaåsikter,attlåtadem varamed

att namn

alltför ofta, eller i fall är nämnsivårdnads-ellerumgängestvister, ochdelamakten. varo vart spar-

närvarandei mångabarnsvärld. änmindre att derasönskemålär kända Såhär denhögtidliga invigningen samt Snedfördelningen föräldraledigheten för domstolen. FN:s farniljeår förtjänar detatt upp-

av av

talar sitt tydliga språk.Kanskeärfäder- En översikt bör riktas mot rätts- repas:tillgång till familjen ären avvåra

bristandenärvaro förklaring- apparatenssätt att fungera i samband barnsfrämstarättigheter.Det gällerbåde nas en av

till de vid separationsålätt med separationer.Vi redanatt det närmammaochpappabor ihop ochnär arna att en vet

glideri väghelt ochhållet.Det sagda finnspåtagligabrister. Då och dåföre- de bor varsitt håll. Det måljagsätter

nu ska inte uppfattas detta baraär kommer krav radikala Ett främstför dettafamiljeårärbarnensrätt

somatt grepp.

männensfel.Fäder är öppnaför sådantär förläggaallamål berör till bådasinaföräldrar, såvälnärdelever

som att att som

större har fortfarande ned- familjefrågortill särskildabarn-ochfa- tillsammanssomefterenseparation. ta ett ansvar

ärvda motstånd i självasamhällsstruk- miljedomstolar. De skulle ha särskild

Claes Örtendabl

SAMHÄLLETS YTTERSTA

ANSVAR FÖR BARNEN

Sörgården i våra hjärtan haringetjobb ochingenbostad. Den somvill kanbeskrivadettasom mamma framför bilden Ochmorfarärkanskeinte heltförtjust förebyggande. Vår bild avsamhällets V1sergärna oss avpappa, mamma tvåbarnnärvifunderaröver överbarnskrik. ansvarblir dåförsvarsinriktad.För att i

livsmiljö. dentänker Bismarcksandavärjaossmot socialoro familjensom I oss och Ansvaret gäller alla barn skulle dåbehövabyggaförsvarsmurar barnetsomtryggt, välnärt varmt.I i Vi kan inte bygga bilden mot riskernai det modernasamhället. Carl Larssonsmålning står mamma av ansvarsköket ñnnsdärutanförnågon- förhållandenför barnkring läsebokens Självtror jag att det handlarom något pappa bland vita björkstammar.Och modell idealfarrliljen.Backto basicsi mera fundamentalt. Att det finns en stans av från den basenkan barnet Sverige översättningavjohn Mayors glädjei attbyggasamhälleni gemenskap tror att ett -en liv med utvecklingsmöjlig- vision återgångentill Idyllien att ochdärbarnensvillkor sättsallrafrämst. gott stora av -vore heter. förirra sig i tavlansomärenosannolik endimensionellskönmålning.Såmånga Ideal och verklighet I min läsebokför folkskolanfannsen arbetadei hemmetoch barnfår aldrig upplevaden. Och deras Det finns också sant förebyggande mammasom en jordbrukareelleranställd. tillvaro ochderasföräldrars skullebli insatserattgöra.Vi kannaturligtvisanse pappasomvar - både och ganskaomöjlig det inte fanns ett att föräldrarskallvara somfarsor och Numeraär mamma pappayr- om kesverksamma. jobbar för barnenocksåutanför morsor stan. Menmångaärdet inte. Fast mamma ytterstaansvar och har betalt.Och familjens Och människasklokskap förhalvtid sämre pappa ram. en ung bilpendlartill i stadför Och det får inte dunklas ibland av nyfikenhet, frustrabygget enannan ansvaret varaenpenlönenmedtraktamentenoch ningmaskins.Det handlarinte bara tion, ilskaoch tristess,brassoch starköl. attdrygaut om i veckani familjenshusvagn. dennödtorftiga försörjningen.Och det Idagärfritidsverksamhetenför barnhårt bor familjebildenfrån folksko- får heller inte begränsastill de pressadavden bräckliga ekonomin.Vl Nog är ansvaret grund juridiska formaliteterna kring födelse, riskeraratt seresultatenavdettasenarei lansläsebokenbra attståpå.I vart det ocksåfinns fritids ochdagis. föräldraskapsbestämning,vårdnadsan- form tilltagandesocialaproblem. fall om av barnavårdscentralenstöttar Ocksåsamhälletmåstevaradelak- Och några barn är hårt utsatta. Om upp- svar. och till vaccinationsskyd- tigt i det kärleksfulla stödet för barns Många, mångaväxer upp i föräldrars växten ser att blir komplett. Om lekplatsenskyd- lyckliga uppväxt. missbruk.Omgivningenvill ibland inte det farliga bilar och nallarnasglas- Det komplexa samhälletmed dess sedetta.Iblandvill heller inte samhället dasmot fastsydda. komplexafamiljebildningar,medsociala detta.Missbrukarvårdenvill intealltid ögonärordentligt se det finns många barn spänningar,våldochekonomiskotrygg- detta.Och intehellerbarnpsykiatrin. Men vars se efter modell. hetäringen ochskyddadlivsmiljö Föräldrarärinte alltid braför sinaegna uppväxt är byggd annan trygg flesta detutmärkt ha för någon.Samhällsansvaretför barnen barn,menbarnkännerenoerhörd loja- Fördeallra går att en ensamförälder.Mendetsliterhårdare måsteutgåfrånattväldigt mångaleveri litetävenmotdensomförsummar,miss-

den i samhället utsatthet.Och att förstahandsansvaret handlar eller begårhemskaövergrepp. somtar ansvaretom hosföräldrarnainte räckertill för Utanför stårsamhälletoch blygsför att inte stöttaroch inspirerarsåatt pappan att ge Och kan tillräckligt skydd.Jagkan intetro att ingripa.Eller tvekarför att föräldrarnas ocksåtaransvar. mamma vara kan Och och skall vänta barnetsproblem för att rätt kännsviktigareänbarnets.Och när 17ochpappa vara18. pappa definiera samhällsansvar.Det ingriper gör detiblandför sentoch mammakan ha skilts åt,somtonåringar ett samlångt innan graviditeten miss- hälleliga alla barn och såhårdhäntatt river sönderdettunna gör, ens ansvaretavser Och tjänaringa kräver insatserför att stödjasamhälls- nätavsamlivmedföräldrarsomävendet tänktes. pappa pengar. livräddför denkommande utvecklingeni ochsmåttsåattalla utsattabarnetbehöverför att byggasig Ochpappaär stort bindningentill liten,liten varelse.Och barnsvillkor blir acceptabla. enframtid. en

Andra växerupp i perfekt ordning olika familjetyper där barns därtill iblandplågade minnenfrånkrig

upp- av ochmedföräldrarsomärsamhälletsstöt- växtförhållandenändåskall goda. och tortyr. Och måste och

vara acceptera tepelare.Men bakomden stängdaytter- Varannanhelgåker stödjadem i densvåraanpassningenför

enung manmodörrenhärskariblanddensvartapedago- torcykel frånenstad västkustentill en den andra generationen invandrare

giken.Den somför all tid skall indivi- stad östkustenför träffasindotter. invandrarfamiljensbarn. De skall

att som denattskriaeftererkännandeochibland Mamman och pappanhar aldrig bott hitta acceptans etti ofta misstänksamt straffasig själv och omgivningenför de ihopochharingetgemensamt,menmor- ochmissunnsamtsvensktsamhälle år

av illdådsombegåtts uppfostransi namn. mor ställer liksom socialtjänsten, 1994.

upp,

Det ärett svårtjobb att varasamhäl- för att motorcyklisten skall kunna Och måste den heligafamiljen

vara se letsrepresentanterför barnetsskydd.Vi levande,närvarande fun- också i den ensamstående

en pappaattge mammans avlönar det ganskadåligt och ger det dament dotternstrygghet all tid.i kampför endrägligtillvarotrots brist

ingen status,rätt måttligt med utbild- Och i stadlångt i snönoch jobb,brist ochbrist kraft

en upp pengar att ning, snålt med forskning och utvärde- kylan försöker socialsekreterareskapa klara barnensuppväxt. ring att arbetaifrån och är snaratill entusiasmhos finniga lé-åringar, Bilden familjen föremål för

som av som hårdhänt kritik när det begåsfel i de gjort tjejkompisen med barn, och vårasärskilda kanaldrigbli

nu omsorger en ömtåligaawägningarna. måste viktig bit sinaliv till i meninggod bild inte det

geen av ett sann om ser

mystiskt väseninrymt innanför tjej- skakandeödesomflyktingfamiljen

som Beskriv mångfalden kompisensalltmer svårknäpptakappa. står inför avvisning genomlever.Miss-

SåharFN familjeår.Och bör frågaoss PåGärdeti Stockholmbor enpappa trodd, uppgivenochfull fruktan inför

av vad kanvilja meddet.Vad kangöra medenflickasomärdotter till hansförra detsomskallkomma i ursprungslandet. avdet Och kloka politiker kan säkert fru i hennesförstaäktenskap.Dom har I FN:s familjeår kan den bilden inte

sägadettameddenentusiasmsomdetdi- det väldigt fint ihop och flickan träffar undanskymmas.Den vackrafärgrepro-

rekta samhällsbyggaransvaretger.Mitt flera gångervarje veckasin mammai duktionen familjen från folkskolans

av lilla bidragfråndenuppsattebyråkratens hennes relationtillsammansmedden läsebok blir diskriminerande i 1990-

nya utkikspunkt kanvaradetta:Enuppgiftär nye mannensbarn. taletsverklighet.Familjeårkan det bara attbeskrivafamiljeverklighetensåattalla Och måste vårainvandrarese som bli om sermångfalden,känner

samserdenochförstården.Enbildattprägla delaravdensvenskafamiljebilden,kluv- hörighetenoch beredda levaär att till

upp

människorsnäthinna denär avmånga na i sindubbla kulturella hemvist och detgemensammaansvaret.

Ulla Bjömberg

SVENSK I

FAMILJEPOLITIK

EUROPEISK BELYSNING

om ensamstående mödrar i ett

— Europa

i omvandling

Ensamståendemödrar med barn är en Mendetärinte barafattigdomenoch I Polen t 1988 17,6% alla

var ex av växandegrupp i samtligaländeri Euro- flyttningströmmarsombidrar till farnil- barnfamiljerensamståendemödrar Les

Denfrämstaanledningentill dettaär jesplittringar.I vissafallkan femme: Pologne. pa. manpåståatt en att skilsmässornaökar i allaländer.Vis- splittringavfamiljerärettledienekono- För Rysslandsaknar generellstatiserligenökar ocksåandelenbarn födda misk strategiatt billig arbetskraft.En stik.I ettslumpmässigturval 600barn-

av utomäktenskap,menide flestafall regis- delstoraindustrialiseringsprojektlockar familjer som ordes inför en undertrerasdessa bådeav modemochfadern. manlig arbetskraftsom arbetarutom- sökning föräldrar, barnoch förvärvs-

av

lands och skickar hem pengartill sina arbete 20% ensamståendemödrar.

var Familjemönster i omvandling familj Kvinnor ochbarnsom blir kvar Urvaletkanbetraktas representativt

er. som Intressetför familjen deni socialaför- hemma utnyttjasför andraindustriella för den europeiskadelen Ryssland.

av ändringsprocesseniEuropaoch världeni projekt till mycket lågalöner. Endast3% avdeensamståendemödrariövrigt harökatunderdetsenastedecen- Hur många ensamståendemödrar navarsamboendemedenpartner. niet. Ett uttryck för dettaäratt FN har finns deti olikaländeri Europa Denna proklameratår1994 Det internati- till enklafrågaärinte enkel be- Familjepolitik och

som synes att onellafamiljeåret. Syftetmeddetinter- svara,eftersomdetärsvårtattjämförade ensamma mödrar nationellafamiljeåretäratt maniländer- offentliga siffror somfinns tillgängliga. I internationelljämförelseframgår

en att naivärldenskallfästauppmärksamheten Dettasammanhängermedatt definitio- detfinns statushierarkibland

en ensam-

hurfamiljebildning och familjestruk- nen avensamståendemor skiljer sig ståendemödrar inte baseras deras

som turer förändrasoch försöka finna olika väsentligapunkter olika länderi ochvid utbildning, yrke eller sociala i

ursprung tillvägagångssättatt stärka familjeban- olikatidpunkter. Oftast räknarmansom första hand hur de har blivit

utan den.Man är orolig för densocialastabi- ensamståendedemödrar mödrar,dvsi derasrelation till

somensamma ensamma liteten och individernasvälfärd i sam- har juridisk vårdnad.Detinnebärattde barnets fader och äktenskap. Högst hälletnärfarniljestrukturemaförändras. mödrar sominte år gifta men är sam- rankade änkorna,är därefterkommerde

Utvecklingeni helavärldenharstora boenderäknassomensamståendemöd- samboende,sedande övergivna mödkonsekvenserför familjeliv, eller Å andrasidan dettainteär vanligt frånskilda, deseparerade,de

snarare, rar. rama, som möjligheternaatt levafamiljeliv. Fattig- somi deNordiska länderna. aldrigsambottmedfadern slutligen

samt domen i tredje världen, krigen och de I Sverigeräknasde mödrarsombor i bottenkommerde intevill ellerkan

som omfattande flykting- och migrations- ensammamed sinabarn ensamstå- fadern till barnet/

som uppge namnet strömmarnasamtutbredningenavAIDS ende mödrar. den svenskaFolk- ochI barnen. ger upphov till starka upplösnings- bostadsräkningen beräknadesandelen Överlag visar det sig änkor och

att tendenserinom familjerna. Ensamstå- ensamståendemödrar med barn 0-17 barn till änkor har bättre ekonomisk

en endemödrarutgörenmajoritet i många åruppgå till 19% av alla barnhushåll situationänfrånskildamödrar ochderas avländernai tredjevärlden.Bandenmel- 1990.Andelenensammafädervar2,7%. bam ogifta mödrar, eftersom de

samt langenerationernaförsvagas agenom l Västtyskland var andelen en- ofta har särskilda pensioner, eller får omflyttningar, men också genom nya samståendemödrarmedhemmavarande speciellabarnbidrag.Såär det ocksåi värderingar.Familjernaäroftastdenso- barnutan hänsyntill ålder 199117,4% Sverigemed barnpensionen. Mödrar cialaförsäkring hartillgångtill, ochiÖsttyskland andelen23% 1991. inte kan eller vill

somman var som uppgenamnet när det inte finns pensioner, social- Microcensuszablenvon 1991. barnetsfar fåringetbidragsförskott. försäkringar och arbetslöshetsförsäk- Siffrorna var i England 13% och i I samtliga länder är mödrar i sin ringar. När det inte finns sjukvård och Frankrike11% Women theEuropean ekonomiskasituation beroende flera

av annanomsorg. Commu lb 1992 olika inkomstkällor, till skillnad från

ensamståendefader. Endastett fåtalkan Ettproblemförensammamödrar i de deharforskningenvelatframhävadepo-

leva sin egeninkomst. Den relativa flesta länderär att familjepolitiskt stöd sitivaaspekterna ensamståendeav mödbetydelsen inkomstfrån arbeteär baseras försäkring grundläg- rarssituation.T exharmanframhållitatt

av eget som emellertidstörstoch avgörandeför hur gandeprincip. Oftast handlar det ensammamödrar har rikare socialt

om mödrarnasoch barnenssituationter sig socialförsäkringochofta kombinationi nätverk.Dennaforskningärviktig, men

ekonomiskt. medbehovsprövning.Detprekäraidetta i det långaloppetärdetocksåviktigt att

Eninternationellundersökning framgår tydligt när man studerar en- peka denproblematiskasituationsom

avett antal OECD-länder har visat samståendemödrar. Mångaavdem är mångaensammamödrarbefinnersig

att en-

mödrar i USA och Tysklandi frånskilda och har gifta varit för- I det internationellaprojekt, somjag samma som ligger i botten vad gällerdisponibelin- säkradeindirekt makensarbete,men deltaritillsammansmedforskarefrån a komst jämförelsemedfamiljer medi två har inte självakunnatkvalificerasigför Polen, Ryssland,Östra Tyskland och

föräldrar och när tagit hänsyn till försäkratarbete.Vidarbetslösheteller VästraTyskland,framkom att många

man ett olikheter farniljemassammansättning.I sjukdom blir de hänvisadetill socialbi- ensamstående mödrar känner sig i undersökningenkom Norge första drag för sin försörjning, dvs behovs- utlärnnade,med ett mycket begränsat

s plats,Sverigepåandraoch Frankrike prövat understöd.Mångakvinnor ham- stöd från det omgivande samhället

tredjeplatsi måttet förhållandetmel- i ondacirklardärför attreglernagör staten,arbetsmarknadenoch desociala

nar lan ensamståendemödrars respektive att de förlorar stödomde lyckasskaffa nätverken.

parfamilj disponibla inkomst siginkomster vissoftast mycket Avdepolskamödrarnahar53% bra

ers per överen capita. Wong 1993 låg nivå. stödfrån familjen och vänner. 35% av

et

Svenskaensamståendemödrar kom- Socialförsäkringssystemenärknutna dem bor med sinaegnaföräldrar. Men

till i internationelljämförelse till yrkesverksamhetoch arbetsgivar- detvar också 36% avmödrarnasomi merupp en hög inkomstnivå transfereringar avgifter.Föratt enbildavhurtäckande intervjustudien svaradeatt de är helt

p g a

enligt svenskundersökning1992 dessasystemäriolika ländermåsteman utelämnade.I Rysslanduppger38%av som en

ha mycketdetaljeradbild hur de ensamståendemödrarna de är N avekonomenBjörn Gustavssonuppgick en av reg- att 1 till drygt 40% inkomsten.Drygt 70% lerna i är utformade och tillfreds meddetstöddehar.Här det l

av systemen om var

ensamståendemödrar i Sverigehar under vilka betingelser försäkring- 26% mödrarnasomhelt saknadeett av som av bidragjämfört med 22% parfamiljer fallerut. stödjande nätverk. Mer än hälften av

av arna Gustavsson 1993. Ett annatproblem ärhur regler för mödrarnasvaradeatt deofta kännersig

behovsprövadesocialbidrag fungerar. ensamma.I Tyskland uppger sigdrygt Ekonomiska stödsystem Det problematiskakanskeinte är 20% vara helt utlämnade i jämförelse

reg- Den svenskamodellen för familjepe- lernai sig,utannär gränsenför att vara meddrygt 12%avdegifta.10% ivästra litiskt stöd till ensamståendemödrar berättigadtill bidragsätts lågtatt mot- Tyskland,14%i östraTyskland.

skiljersig tvåväsentligapunkter från tagarenavstödinte vågarriskeraattför- Trots att de svenskaensamstående mångaandra länder i Europa:Bidrags- lora bidragen.Det innebärt exatt man mödrarna lever i en bättre ekonomisk

förskottetoch barnomsorgen.Mot bak- avstårfrånatttatillfälligajobbsomskulle situation änflertaletavdeensamstående grund attnärmare70-80% mödrar hjälpaenatt byggaupp en mer stadig- mödrarna i de andra länderna visar

av av

berättigadetill underhåll från varande relation till arbetsmarknaden. resultatenfråndensvenskadelstudienatt som var barnensfarenligtinternationellastudier Eftersomdeflestabidrag inte täckerde mångamödrar ocksåiSverigekännersig inteerhöll detta densvenskaåtgärdenär verkliga levnadsomkostnaderna har utsattaoch pressade,fastkanskemer av

ensamståendemödrarmedbamfår mångaett behov att förstärkasin in- sinarbetssituationänavsocialisolering. att ett av bidragsförskott från Försäkringskassan komst med lönearbeteBieback, 1992. En undersökningfrån 1981av ensammotsvarande1.173kr månad och Härigenom förstärksdiskrimineringen ståendemödrarssocialanätverkvisaratt

per barn, något framhålls mycket kvinnor som självförsörjande och ensamståendemödrar har något färre

som som av , frarnsynt.Detta befriar mödrarnafrån derasmöjlighetertill yrkeskarriärermed tätarekontakter med sinanätverk i

men uppslitandekonflikter med konsekvenserför helalivsloppet. änsammanboendemödrar.

om pengar sin df I Tyskland,Rysslandoch I min svenskastudiehar mödrarnas

partner. Polensamti flera andraländeri Europa Social situation hälsajämförts med gifta mödrars.Stu-

kan ensamståendemödrar räkna Historiskt hardeti mångaländervarit dien,somgenomfördeshösten1992,ba-

ett en liknandesystemdärdemeddomstolens skamattvaraenensamståendemor. I de serarsig ett urval av670individer

hjälp kan utkräva det underhållsbidrag flestaeuropeiskaländeri dagärdet inte mödrar och fäder varav 146 ensam-

-

de är berättigade till. Detta är skam sätt förr, det ståendemed barn runt 5 år. De ensamsom en samma som men emellertid konfliktfyllt och är stigmatiserande mångaolika mer stående mödrarna uppger betydligt

ett mer omständligtförfaringssättändet svenska.I eller mindre subtilasätt.Ensamstående oftareattdekännersigtrötta,attdekän- Frankrike föräldrar mödrar riskerar t att bli utpekade nersigotillräckliga ochattdeoftaärsju-

garanterasensamma ex

minirniinkomst från staten, vilket syndabockaridenpolitiskadebatten,vil- ka.Enfjärdedelavdemhadedålighälsai en innebär tillskott till ketEnglandär obehagligtexempelpå. jämförelsemed 17% av de gifta möd-

att statenger ett ett övriga inkomster, åtminstone tills dess I ambition dämpastigrnatise- rarna.Ojämlikheten i Sverige,1988.

en att attbarnenfyllt treår. ringenoch utsatthetenhosensamståen- I Sverigeär huvudregeln vid skils-

föräldrarna behåller den samstående mödrar ochdelöper storariskeratthammässa att mer utsatta

vårdnaden.Hur förhåller arbetsmarknadenochi arbetslivet. naisvårfattigdom.Det innebärför dem gemensamma

dåmeddeömsesidigakontakterna I Sverigeär, enligt den svenska inte bara ekonomiskkrisen utanenidendetsig stu-

skilsmässan dien, 12%arbetslösaoch 17%i utbild- titetskris. Riskenärstor att mångabarn efter

min studievisadedet sig ning, dvs29% utanförden reguljära överges.Dettahar variten trend i Ryss-

l att42%av var mödrarna hade problem med relatio- arbetsmarknaden.Tre gånger många land sedanslutetav80-talet.

till denandreföräldern.13%hade avde ensamstående arbetslösajim-var nerna

Lángsiktiga konsekvenser ingenkontakt, 40% hadeinga prob- fört medde gifta mödrama.36% avde

ca

alls siffra kanskeändåkan ensamståendemödrarna upplevde sin I enomfattandeöversiktavforskningom lem en som

-

arbetssituation jämfört med långsiktigakonsekvenserför barnavatt betraktassom imponerande hög i in- somotrygg ternationelljämförelse. 20% degifta.Skillnadernamellangifta växa upp med ensamståendemödrar

av

50% mödrarnamenade ochensamståendemödrarfannsocksåi konstaterasföljande: Sedan början

Drygt av att problemen bestod i den före detta de andraländerna de inte lika 80-talet har amerikanska undersök-

att men var

för litet för barnen, i Sverige. ningarvisatatt fattigdom och utsattheti partnerntog ansvar storasom

hadeproblem med besökoch lika Dessaresultatkanjärnförasmedöstra enförälderfamilj reproducerastill nästaer 32% l Tyskland där 35% de ensamstående generationochatt orsakernatill dettaär

mångahade problem med olösta kon- av E resultatet flerasamverkandefaktorer. flikter mellan makarna. Knappt 30% mödrarnaär arbetslösaeller i omskol- av

andra ning 23% degifta.Keiser, 1993. Resultat visar t exatt barn till ensaml uppgav problem, aolika syn mot av

barnuppfostran. Resultatentyder de ståendeföräldrar gör sämreifrån sig i

att ensam-

dock konstatera ståendemödrarnasstörstahandikapp skolanvilket främsthängersammanmed

Intressantär att att

arbetsmarknadeninte ärmoderskapeti lärarnassyn och värderingavdessa endast12% hadeproblem rörandeun-

och vårdnadsfrå- sig och inte könet i och för sig, barn.Särskiltpojkar tenderaratt bli mer derhåll 10% rörande utan

internationella undersökningar frånvaro äktenskap,vilken leder till negativt värderade.En konsekvensav gor. I av

stigmatisering. den negativavärderingenvar att frånvisardet sig att närmare70% avmöd-

har problem medunderhålletfrån Närdetgällermänärdetförenatmed varon från skolanvar högre för barn i rarna

f d särskildrespekt familje- enförälderfamijer än för dem i tvåsin partner. att varaensam

jämförelse försörjare.När kvinnor är fa- förälderfamiljer.Mac Lanahan,1989.

En med parfarniljer visar ensamma

mödrar fäder upplever miljeförsörjare tycks detta be- Resultatfrånupprepadestudiermed att ca24% 20% snarare

problem traktas skälför uppsägning.Åt- omfattandeurval visaratt barnsomhar att de har i sina relationer fill somett

minstonefinnsdet misstanke vuxit upp i enförälderfamiljer har fler barnen.Drygt 30% av kvinnorna och en omatt

är fallet, eftersomvarken yrkesfördel- problem också vuxenålder.Vidare att 16%avmännenansågatt partnern var för passiv. ning eller utbildning skiljer sig mellan negativakonsekvenserharenradekono-

Siffrornavisar vårdnad giftaochensamståendemödrar studien.i miska implikationer kortare utbild-

att gemensam -

löser De ensamståendehadedessutomfärre ning, sämreskolresultat, lägre inkomsvisserligen problemenmedhur man

ordna vårdnadeni sambandmed barnochdet ingaskillnaderi barnens ter, högregrad avavvikandebeteende. skall var

åldersfördelning. Flickor tenderaratt självabli ensamståskilsmässanoch att därmed väsentliga

löstaför I studienframgickockså fler endemödrar. Resultatenvisarocksåatt problemär enansenliggruppav att en-

samståendemödrar ansåg både omgifte intenämnvärtdämpardessaefföräldrar. dennaundersökningI vardet att ar-

tämligen liten andel mödrar, betsgivareoch kollegor intoleranta fekter. Mac Lanahan,op cit ocksåen var

när de måste hemmamed sjukt Resultatenstödersig storaurvalav och därmed också barn, som helt stanna

barn. populationer med blandad etnisk och förloradekontaktenmeddenfd maken.

siffrorna visarockså problemen T svarade20% deensamstående klassmässigbakgrund. Den socialare- Men att ex av

föräldraansvaret kompliceratoch 5% de gifta de mötte into- produktionen avonda förhållandenhar med är mot av att konfliktfyllt för andel mödrar, lerantaattityderfrånarbetsgivarendåde förklaratsteoretisktmedattekonomiska

en stor

hemmamedsjukt barn. svårigheterunderuppväxtenledertill att trotsdengemensammavårdnaden. var

I den polska studien vågade drygt barneninte kan tillgång till stöd och

Arbetssituation 40% mödrarnainte utnyttja till stimulans. Barnen måstebörja arbeta

av rätten

ledighetför vård sjuktbarn risk tidigt förattförsörjasigsjälvaochkanske Vårajämförande undersökningarvisar av p g a

för uppsägningellertrakasserier. ocksåfamiljen.Enförstärkandefaktorär att deensamståendemödrarnavar lika

Omvandlingen de f d öststaterna boendesegregation.Ensamståendemödväl utbildadesomgifta mödrar.De har av

drabbarsärskiltkvinnor och barn rarhänvisastill fattigarebostadsområden liknandefördelning yrken.Dearbetar nega-

tivt. Stora kvinnor stötsbort medhögregradavsocialaproblem,skoheltidochövertidi högreutsträckningän grupperav

mödrar. från arbetsmarknadenoch lämnasi lor medsämreresurserochmindremotigifta De harsinidentitetförank- en

arbetslivet situation fattigdom och beroende. veradelärareoch elever. radi i högre utsträckningän av

gifta mödrar är farniljeorien- Undersökningarna allaländervisari att

som mer

ensamståendemödrar uteläm- Kedjeeffekter terade.Yrkesarbete det säkrasteär sättet är mer

mödrar undvika nadeän gifta mödrar. De förlorar sina Detbör betonasattdetintefinnsnågon för ensamma att ekonomiskochsocialutsatthet.Ändå jobbi störreutsträckningängiftamödrar automatik i förhållandet mellan skils-

är en-

enföräldraskap socialaprob- samståendemödrar. Resultatenvisar Eriksson, Robert åt Jonsson, Jan O. mässa- lem.T visarRobert Erikssonsomfat- dock ingaskillnadermellandebådakö- 1993 UrsprungochUtbildning. Social

ex tandestudie i dettaavseende. snedrekrytering till högre studier.

avrekrytering till högreut- nen

bildning att det inte i Sverigeär några Utbildningsdepartement.SOU 1993:85,

skillnadermellanbarn växt med Slutord Stockholm

som upp

ensamståendeförälder respektive FN:sInternationellaFamiljeårsyftar till en Folk och Bostadsräkningen 1990 barn parfarniljer Eriksson,i 1993.Vad att ländernasinsemellanskall kommu-

StatistiskaCentralbyrån, Programmet undersökningarnapekar ärriskenför niceramedvarandraochvisagodaexem- Örebro.

för befolkningsstatistik, att det skall uppstå en samverkanav pel. Praktiska projekt och intressanta

skall till vägledning Gustavsson,Björn 1993 Economic mångafaktorersomi olika stegledertill lösningar visasupp

well-being andfamily policy. Research en anhopning av problem. Ett annat ochinspirationiandraländer.Sverigehar

bidragsförskottet, Program at departmentof Economics, uttryck för anhopningen problemhosav goda exempel med

med barnomsorgenoch med föräldra- University of Gothenburg 1992 ensamståendemödrar med barn är femininisering fattigdomen, trendi ledigheten.Att stödjaensamståendemö- Unpublished paper

av en demoderna inte bara df öststater.Det drar attdekanbildaautonomahushåll Les Femmes Pologne 1991-1992

- en handlarsåledesom ensocialstratiñering ärettannatgottexempel.Mendetbehövs iLesCahiersdesfemmesdEurope 39,

nr.

grundas kön kombination medi kreativa lösningarför att motverka de Commission des CommunautésEurosom klass.Det gäller såledesatt motverka negativatendensersomjagharpekatpåi pêennes.Bryssel.

problemensnarareänattmoraliseraöver dettaföredrag.

MacLanahan, Sara8CBooth, Karen. dem,vilket ar tydlig trendimångalän- Ensamståendemödrar är en utma-

en Mother-Only Families: Prob-

1989 der i dag. ning politiken,därförattderassituation

lems,Prospectsö: Politics iJournal

Undersökningarvisarattjuststigma- förutsätteren omfördelning avekono-

Marriageand the Family nr.51,August tiseringeni alladesssubtilaformeri kom- miskaoch socialaresurseröver staten.I

1989pp.557-580,Missouri bination med bristande försörjnings- deliberalekonorniskaströmningarsom

möjligheter dåligekonomiär väsent- politiken dagensindustri-i Microzensuszahlen 1991 Bun-

- en genomsyrar

faktor bakom uppkomsten onda samhällenärambitionernaattminskade desrepublikDeutschland.

av förhållanden. Genom stigmatiserande offentliga utgifterna starka. Medbor-

Ojämli/eheten i Sverige, Levnadsbehandlingförlorar bådemödrarna och garnaskallsjälvasvaraför sinförsörjning

förhållanden nr 51. 1988 Statistiska barnen sin värdighet och en självsäker och statensekonomiskastöd skall in-

Centralbyrån. identitet. skränkastill att täcka endastde mest

grundläggandebehoven.Ensamstående Womenin the European Community

Stigmatiseringen har alltså kedj

kan därför 1992. EURO-STAT. Office for Official effekter.T exhar det visat sigatt detär mödrar somväxandegrupp

uppfattas åtminstonesymboliskt Publications of the European Comlärarnasattitydersomgör attelevermed somett

hot denna politiska orientering. munities.Luxembourg. ensamståendemödrarfårsämreresultat mot

skolan,och leder till att de skolkar Dettaskall gemensamtförhindra un- Wong,Yin-Ling Irene;Garñnkel,Irwin;

som

ledertill attdehoppar skolan derdetinternationellafamiljeåret. McLanahan,Sara1993 Single-Mothmer,som av

osv. erFarniliesin Eight Countries:Econo-

Manhardetalj hypotesenatt Referenser mic Statusand SocialPolicy i Social

en högre kriminalitet bland barn till Bieback, Karl Jürgen 1992 Family ServiceReview, Vol.67, 2Chicago.

nr ensamståendemödrar skulle kunnaför- Benefits:The New Legal Structuresof

Zapf,Wolfgang 8aMau, Steffen1993 klarasmedattdessaär släpphäntai SubsidzingTheFamily. comparisonA of

mer Eine demografischeRevulotion Ostsin uppfostran. manlig Australian, British and German Social

Avsaknad av deutschland i Z UMA Publikation,

disciplin ledertill odisciplineradeungar. SecuritySystems,journal European

Informationsdienst,Sozialelndikatoren Ensamståendefaderjämfördesmed SocialPolicy.Vol Number 239-254

en- Wissenschaftszentrum,Berlin

nr.10,

Denna artikel är publicerad i

Koinnooetertskaplig tidskrift 1994.

nr

E724 M Bernhardt

DEN SVENSKA

FAMILJEN

myt och verklighet

-

Vilka myter och föreställningar finns En aspekt befolknings- illustreras fig. där hur den annan av av I man ser kring den svenskafamiljen och hur ser utvecklingeni Sverige, år svenskafamiljestrukturen barsom senare serut ur verkligheten ut ja, det är en mång- väckt internationell uppmärksamhet,är perspektiv. nens facetteradochsvårbesvaradfrågaJagska den förhållandevishöganivån barna- Som leverfyra fembarn ser av här begränsamig till att redovisa del födandet ungefärtvå i k kärnfamilj, med bådasinabioen sommotsvarasav en s fakta och föreställningar kring den barn kvinna.Dettakanjämförasmed logiska föräldrar och eventuella helper svenskafamiljenutifrån ettfarniljedemo- genomsnittetför EU-länderna, lig- syskon.Vart tionde barn levermed som en grafiskt perspektiv, och därigenomför- ger 1.5,där tidigare högfruktsam- ensamförälder,vanligtvismodern,och ca hoppningsvisbidratill attavliva myter hetsländer Italien, Spanien och 8procent någonform ombildade ev som av om den svenskafamiljens upplösning Grekland numera ligger långt under familjer, d barnethar fått v s enstyvmor somenligt vissabedömareär näraföre- Sverige.En historiskthelt situation ellerstyvfar.Denne/dennaför medsig ny ev stående. Det höga födelsetaletbrukar litet barn från tidigare förhållanden i boet vara Sådanaförutsägelserbrukar bland svårtatt ihop medovannämndafakta sociala syskon och till den familjen nya annatbaserasig tre demografiskafe- skilsmässofrekvensoch många föds fler barn halvsyskon. om att ev En nomen,somobjektivt setti ochför sigår bor ihop i lösliga förhållanden mycket liten minoritet barn mindre utanatt av helt korrekta, ävenom tolkningen av varagifta.Dessutomhar svenskakvin- än procent lever i familjer där det en deminte ärsjälvklar.Dethandlar i-världenskanskehögstaförvärvs- förekommer såväl mina dina om en nor som hög utomäktenskaplig fruktsamhet frekvens,vilket ocksågår tvärs ochvåra barn.Mankanför övrigt fråga mot hälften avalla barn somföds i Sverige konventionella föreställningar sig hur svenskden svenskafamiljen är. om att föds utom äktenskap, en hög skils- förvärvsarbetandekvinnor skaffarfärre Det visarsig fem barnunder18 att ett av mässofrekvensoch att mångabor ihop barn eller inga alls. Den svenskafa- har eller båda föräldrarna födda en utanatt vara gifta. Att vartannatbarn i milje- och arbetsmarknadspolitiken, utomlands, dvs har betydande ett Sverigeföds utom äktenskap betyder denhittills varitutformad,hargjort inslag utländskt som av påbrå bland våra

inteattde nyblivna mödrarnaärensam- detmöjligtför svenska svenska familjer.

stående:nästanalla dessautomäkten- bamochförvärvsarbetei utsträckning en skapliga barn föds i ett existerande ärinternationelltunikt. Parbildning och äktenskap som samboförhållande,dvs föräldrarna bor En sånhär tvärsnittsbeskrivning de av ihop gifta. Dessa Den svenska barnfamiljen utan att vara sam- svenskabarnfamiljernakangeett överboförhållanden kan senareupplösas, i ett wämittsperspektiv drivet intryck stabilitet, eftersomden av men det gäller ävenäktenskap.Den I det följandetänkte jag dock koncen- inte fångar den rörlighet upp stora som svenska skilsmässofrekvensenär hög treramig deaspekter denmoderna allt finns.Varje årupplöses av trots ett stort mer omdetsenare,meninternationellt svenskafamiljedynamiken, handlar antal familjer/parförhållanden och som settinte exceptionellthög: USA har till omattmänochkvinnor flyttar ihop och omvänthar nybildning familjer, en av exempelenhögreskilsmässofrekvensän flyttar isär och ingår äktenskap,dvs mänochkvinnor flyttar ihop och ev som ev Sverige.Det mestutmärkandeför Sveri- parförhållanden innebär gifter sig.Eftersom det informella som gemen- samgeinternationelltsettäromfattningen boende, kontrahenterna boendet väsentligtinslagi av samt oavsettom numeraärett det informella samboendet:fenomenet ärgifta medvarandraeller inte.Mitt fo- bilden densvenskafamiljenräckerdet av förekommeräven andrahåll ochblir kus såledesär pådet skullekun- intelängremed redovisagiftermåloch somman att allt vanligaremen det enda land kallakärnan kärnfamii detsamle- skilsmässor,dvs kan inte begränsa som na en, man närmarsig Sverigevad gäller andelen vande Därmed inte alla sig till formaliserade och registrerade paret. sagt att samboende giftaparärDanmark. familjer är kärnfamiljer, vilket tydligt parbildningar. figI utvecklingen 2 ser

tid antaletnyingångnaäktenskap greppbarsiffra skulle andelen lider. Blandsamboendepar dominerar över i vara aven

liksom antaletskilsmässor,för vilka det äktenskapskohortde äktenskap däremotisärflyttningarna. som

finnsårligstatistiksedanlångtidtillbaka, ingåsunder visstkalenderår förr Totalt upplöstesca 85 000parbildett som ocksåantaletihopflyttningar och eller råkar för skilsmässa.En ningar under 1986,ungefärlika många men senare ut en kring de sånberäkning kan görasmed hjälp nybildades under det föregående isärflyttningar åren senastetre av som

folkräkningarna1980, 1985och 1990. kurvornaifig visarantalupplösta året.Detverkardärförsomomdettotala som iögonfallandei dettadia- äktenskap 1000ingångnaeftervigsel- antalet samlevandepar inte minskar Det mest per den dramatiska ökningen år.Här densuccessivaökningen nämnvärtövertiden. Återigen bör man gram är av ser att

antaletgiftermål under 1989:det skilsmässofrekvensernaverkar ha dock hålla i minnet att tvärsnittsbilder stora av avdrygt nyingångna fördem giftesigunder1980- kan ettöverdrivetstabiltintryck; utan flertaletav 100000 stannat som ge

ingicks dessutom under talet:kurvanför vigselåret1985 tvivel har en ökad rörlighet i farniläktenskapen sammanåretssistamånad Detta hade göra fallermeddenför 1980.Om extrapo- jebildningen. Att vara frånskild eller att konsekvenserna lerardrar ut kurvornaför dem gifte isärflyttadärdocksomregelinteettpermed dendebatt om av som för änke- sig under 1980-talet, kommer manenttillstånd utan man hamnari en ändringarna av reglerna man

leddetill antal fram till 40% dessa förr eller interimsperiod mellan två partnerpensionen,som attettstort att ca av par

redansamboende för säkerhetsskull kommer ifrån varandra. förhållanden.Av ca 90000nyaparförpar senare att legaliserasin förbindelse.Den Nu ska komplicerabildenytterli- hållandenperårär 35-40000sk återbilvaldeatt

skilsmässolagen kom 1974 meddeinformella dade familjer.Detärdärför sannoliktatt nya som av- garegenomattta sammarkant boendenafig 5. Dessaberäkningar de 8% barnensomenligtfig levde1 speglasocksåtydligt i en topp av ca av

underdettakalen- nybildade familjer 1985 upplösta i ombildadefamiljer kommer att öka i för antaletskilsmässor resp

Däreftersjönkantaletskilsmässor familjer under 1986är gjorda SCB framtiden. derår. av

till 20000 åroch lågganskastabilt med utgångspunktfrån uppgifter från ca per vilka Skilsmássorisker under1980-talet.Antalet isärflyttningar folkräkningen 1985om som var

uppvisar klart uppåtgående faktiskt samboendemedvarandraoav- Avslutningsvis vill jag redovisa några däremot en samlevande civilstånd. Genom matcha resultatfrån deintervjuundersökningar tendens.De är tydligt att sett att mot

ifrån varandrai flyttningsstatistikenför 1985 1986 familjen somSCB genomfört 1981 mänoch kvinnor går en resp om omfattning. harmanfåttframhurmångasomflyttade och 1992.Skilsmässoanalyserbaserade tidigareosedd

redovisatabsolutatal, ihop medvarandraunder 1985 hur 1981årsfamiljeundersökning visar Hittills har resp

detårliga antalethändelser den många flyttadeisärunder1986.Till vilka somär de destabiliserandefaktod v s av som dettahar sedanfogarantaletnyin- för parförhållandefig 6. Äkellerandrasorten.För att enriktig man rerna ett ena uppfattning hur vanlig viss gångna upplöstaäktenskap. tenskapärmer stabilaän samboförhålom en typ av resp emellertid Vid 1985årsslutfanns 2miljo-ner landen:informellt samboendeparärca3 händelseär, bör man sätta ca

händelseri relation till den k i Sverige levdei äktenskapeller gångermerbenägnaatt ifrån varandra antalet s par som

riskpopulationen,antalet äktenskapsliknanderelationer 383 000 än ett par somgift sig.Vi har haft en personersom för händelseni fråga. sambor 1 635 000 gifta par. Detta ökning över tiden: om jämför olika kantänkasråkaut +

beräknardå k relativfrekvens, handlar heterosexuella kvinnogeneradoner harkvinnor födda Man ens om par; om dividera antalet homosexuella finns ingen statistik. 1951-5560% högreuppbrottsfrekvens 7 till exempelgenomatt par

medantaletgifta i Under1985nybildadesca90000familjer änkvinnor födda1936-40,dvs15årtidiskilsmässor personer fig Vi dååterigen par, drygt 85 % Enlågstartåldergerhögrerisk: olika åldrarse 3. ser varav var sam- gare.

tydliganivåskillnadenföreoch efter boendeförhållanden77 000 88000. man är när man påbörjar sitt den av yngre

skilsmässoreglerna.Det ärganska Totalt ingicks 40000äktenskap, parförhållandedestohögre ärriskenatt denya ca varav under1980-talet 2/3hadebott ihopföregiftermålet.Min detspricker.Föräldraskapdäremotsänstoraårligavariationer

klart urskiljbar uppåtgående gissningär andelen’direktgifta’, dvs ker risken:barnlösahar ca50% högre meninget att i också gifter sig föregående benägenhetatt ifrån varandraänpar tendens,utom under 1991som par som utan sam-

under1992.Min gissningär boende,egentligenärännumindreän harbarnihop.Detinnebärdock inte fortsatte att en som

underbörjan 1990-taletär tredjedel: dessaharsannolikt heldel att fler barngerlägreuppbrottsfrekvens: uppgången av av en hänger i praktiken varit åtminstone partiellt tvåbarnsfamiljerär meststabila,medan ett tillfälligt fenomensom sam-

situationenunder samboendeävenföregiftermåletfastde ettbarns-och trebarnsfamiljerligger manmeddenextrema

del deovanligt månganyin- varitskrivna olikaadresser. ungefärsammanivå. 1989:en av äktenskapenunder dettakalen- Detärvärt totalt 2 Att kvinnanärgravid vidgiftermålet gångna attnoteraattav ca knakai fogarna. miljonersamlevande 1985 ellersammanflyttningenökar riskennåderårbörjarnu par varmer

då tolka de relativa än3/4faktisktgiftamedvarandraNuharju got, baraom graviditetenäropla- Hur ska man men

frekvensernai dettadiagram För degiftaparenenaruianåldersstrukturände nerad. Däremot ger denna undersökatt ta i års- samboende, ärgenomsnittligt ning ingetstödför denvanligauppfattett exempel:avkvinnor 30 34- som yng- åldernskiljde sig promille under De giftainkluderar mångaäldrepar ningenatt ettbarnsankomstinnebären ca20 re.

1980-talet,d varje skiljdesig2 % bam,vilket gör den vanligaste stor påfrestningför ett parförhållande: vs av utan att åldersgruppen.Vad anledningentill familjeupplösningbland det fanns ingen ökad skilsmässorisk gifta kvinnor i den

det lång sikt En gifta är ellerhustrun undergraviditetenellerbarnetsförstaår. bety-der då mer par att mannen av-

visar det sig någottillspetsat såkunde säga ochmed.Detärdäremotstorenighetom Märkligt nog så att sätt man sänker det stabila äktenskap attallasomharbarnochsomfunderar tidigare samboerfarenhet inte att mest ärett utan barn skiljasbordehatillgångtill enfamiljeskilsmässorisken,tvärtom. De direkt- föregåendesamboende,somhartvå att

gifter föregående och där kvinnan hemmaeller jobbar rådgivare.Det är ingen skillnad mellan gifta,par som sigutan är

i allt lägreskils- deltid och saknar högre utbildning. män och kvinnor i den uppfattningen. samboende,uppvisar en stabilt barnlöstsarnboende Störstakönsskillnadenfår vadgäller j mässofrekvens,medan par som varit Minst är ett

före födelse kvinnan studerarellerjobbar heltid påståendetattföräldrarbör hållaihopför samboende första barnets där

allt benägenhet skilja och inte gravid. barnenskull: detärbetydligtfler mänän harfåtten större att är kvinnor somhåller medom detta.Här l sig.Dettasammanhängerdock sannolikt

kallas för selek- Attityder till skilsmässa visar sig kanskepappornasmännens med det som brukar familjeundersökningen rädslaför att förlora kontaktenmedsina tionseffekt,dvsatt desomgiftersigutan Från den nya

resultat barn vid skilsmässa.Skilsmässoatt havarit samboendeföre äktenskapet finns ännu inte så många en

väldigt speciell framtagna., fler analyser familje- barnen hållerintemedomdettai större numeraären grupp,som men av hem och under 1980-talet utsträckningänandra,vilket mankanske ärsärskilt starkt inriktade mönstrensutveckling

familj och för vilka skilsmässa så gång.Ifig visar dock kundehaförväntat sig. en är är 7 svaren otänkbar. Att det skulle några de attitydfrågor ingick i Något fler kvinnor än mänanseratt gott som vara av som intervjuade kvin- delat för hushållochbarnskulskadligtattsammanboföregiftermåletär undersökningen.De ett ansvar

fick ställningtill öka sammanhållningen,men skilldärför någotav ensynvilla. nornaochmännen ta ett

inverkar slutligen kvinnors antal påståendenoch de in- nadenärinte såstor. Man skulle kunna Hur ut- sägaom

och förvärvsarbete svårig- stämde eller avstånd från dessa tolka dettaresultatsomattca3/4tror att bildning tog Högutbildade tabellenredovisasandelen mäns bristandedelaktighet i hem och heterna att hålla ihop påståenden.I el- barn är bidragandeorsak till skilsgkvinnor är någotmerbenägnaatt skilja mänrespkvinnor sominstämdehelt en

betyder mässor.Det sägeri ochför sigingenting sigellerflytta isär,mendetverkar mest ler delvis.Skilsmässobam att

p högreförvärvsbenägenhet. dessa varit med föräld- dethur detfaktiskt förhåller sig,men bero deras personer omatt om får ändå förmoda att folks tyc- De flestahögutbildade kvinnor jobbar rarnaskilt sig. man

heltidsarbetandekvinnor har fler kvinnor tycker kande inågonmånavspeglaregnaerfaheltidoch Något änmän att

skilsmässofrekvenser.Däremot det för lätt skiljasigidagensSverige, renheteroch vad de sett i sin närmaste i högre är att

spelardetingenroll kvinnanärhem- det äringenöverväldigandemajo- omgivning. om men eller jobbar deltid. frånpåståendet. Kommandeanalyseravutvecklingen arbetande Interna- ritetsomtaravstånd Att

tionellt det dock småskillnader självhavaritmed skilsmässaunder under1980-talet grundvalav1992års sett är om en

olikautbildningsgrupper i Sveri- sin ochkanskehablivit märkt familj kanförväntasgeen mellan uppväxt av skilsmässobenägenhet. den upplevelsenökar inte detaljeradochnyanseradbildavden gevadgäller nämnvärt mer

skulle sammanfattaresul- andelen hållermed det för modernasvenskafamiljedynamiken. Om man som omatt är

dennaskilsmässostudie ett lättattskiljas;blandmänminskardentill taten av

Fig. l Familjestrukturen i Sverige sedd ur barnens perspektiv

Så

ser barnens familjer ut

Q Detstoraflertaletbarnleverien traditionellfamiljmedbäggesina föräldrarochom deharsyskonså q

är dethelsyskon.80%

1447000barn‘

Ungefärvarttiondebarnlever , dockmedenensamförälderoftastmodern. 12%

200000barn 35000barn

Menensamföräldemkanskeblir sammanboendeochbarnet "styvfaI" eller"styvmoI. 3%

43000barn

Tulldennyafamiljenfödsfler barn ochi dessafamiljer - halvsyskonfinnssåvälbarnsombormed I % bäggesinaföräldrar bam som medstyvfarellerstyvmor.5%

87000barn

Enlitenandelavallabarnlaveri familjerdärbådaparternaharbam fråntidigaremedsig i boet 1%

5 ochdetförekommerfaktisktattdet i familjenfinnssåväl"mina"som "dina" och"våra" bam. 0.3% . 5000barn

Totaltbor1504000bammedbäggesinabiologiskaföräldrar. 1447000uvdomharuteslutandehelsyskon,deom harnågrasyskonalls.57000barnharhalvsyskon.

ig. 2 Giñermål och skilsmässor 1930-1992 Fig. 3 Nyblivna frånskilda kvinnor efler ålder

samt ihopflyttningar och isärflyttningar 1000 gifta kvinnor 1950-1992

per

1980, 1985 och 1990

1 z

Gmermål

-/

i

i

J

Skilsméssor /

. 0

1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990

År

Fig. 4 Skilsmässor. Antal äktensskapsskillnader per 1000 ingångna

äktenskap efter antal år sedan vigselåret 1955-1990

AntaluppIlucnslup

n oooingångna

. ..

u

Fig. 5 Familjebildningar och familjeupplösningar 1985/1986

Nybildade Antal

Antal upplåst familjer

familjer 1905 familjer

hmlllcr Ir 1986

Ogifta 61 TI lsMMrIhg

Sambor

Fd9102-

ogifta 9 11 Gifta

Fda-

Totalt aa

Fig. 6 Myter och föreställningar kring Fig. 7 Attityder till skilsmässa. Procent

risken för skilsmässa/isärllyttning instämmer helt eller delvis.

som

Äktenskap stabilare sambo Samtliga Skilsmässoa än Ja

barn b Ökning över tiden Ja

c Låg startålder; högre risk Ja skiljas 67

För lätt att K 65 d Föräldraskap sänker risken Ja M 55 47

e Jufler barn, desto lägre

uppbrottsfrekvens Nej Tillgång till familje- K 91 91

rådgivare M 89 86 f Gravid vid giftermål/

sammanjlyttning ökar risken Ja/Nej

Föräldrar borde hälla K 45 38 g Ett barns ankomst innebär

ihop för barnens skull M 60 50

ökad risk Nej h Tidigare samboerfarenhet Bättre sammanhållning K 74 71

sänker skilsmdssorisken Nej, tvärtom

med delat ansvar M 70 69 i Högutbildade kvinnor mer

benägna skilja sig/flytta isär Ja/Nej Uppgifier från SCB:s Familjeundersökning 1992 j Kvinnors förvärvsarbete

medför högre risk Ja, om heltid

Göran Swedin

FÖRÄLDRASKAP

OCH ARBETSLIV

med fokus mannen

—

Sedanmångaårarbetarjag mödra- chockartadupplevelse kännaatt hur den grundenom ensak att skapatillit: som hälsovårdsöverläkareijämtlands länoch gamlainvandayrkesidentitetenkom att till min egenförmågasomförälder - de åttaårenmedettövergripande krocka medmina behov avnärhet pappagruppernasbetydelse. senaste nya för bådemödra- och barnhälso- ochdelaktigheti vårtbarn. hosminhustru attjagdugerattlämna ansvar - vårdeni vårtlän.ag hari detarbetetmött Det tidiga föräldraskapetkan aldrig över barnet till grunden för vår mångablivande och nyblivna föräldrar, bli jåmlikt Däremotöppnardet dagi kärleksrelation ochjagharmycketutifrånderas inte möjligheten ettfaderskapmedmycket hos mitt barn att vår relation håller men av - minst mina erfarenheterspeciellt störrenärhet till det spädabarnet och också efterenseparation. egna kommit attintresseramig för hur därigenomför ossfäderatt enheltny Detta tar tid och arbete,det vet alla som män hanterar ihop traditionella lyhördhet för barnets signalerän nå- kvinnor Alltför mångafädertror attdet att förväntningar oss som yrkesmän- gonsintidigareihistorien.Ochdethand- fixarsigsjälvt. nniskor med starka krav larinte,vill jagbetona,omatt taövernå- Hur gårnudettaihopmedvårheliga egna en ny l föräldraskap sortsmodersfunktion.Den moder- yrkesidentitet och arbetslivets krav sons om gon harjagsamarbetatmedAgnetaNilsson i naspädbarnsforskningenvisarentydigt Tyvärr alltför dåligt än ett decennium. Hon kommer hur välbarnetfrånförstastundkanskilja Vi vetav aenstorstudieiJämtland mer efter mig att belysa de här frågorna mellanfar och mor somhuvudvårdare från slutetav 1980-taletatt 3/4 av nyspecielltur ett kvinnligt perspektiv. och hur det kommer att utveckla ett blivnafäderskullevilja arbetadeltidnär

För de flestafamiljer med barn är språksomär distinkt skilt i kontakten barnenär små,men mindre 10procent frågan fördelningen arbetslivet meddebådaföräldrarna. gör det.Här känner dessutomtydligt om av och föräldraskapetständigt aktuell och Men vad liggerdå deni nya fader- avdethårdnandeklimatet i näringslivet

ofta en källa till konflikter mellan män ligheten’ Detfinnsnumångastudierav sommåstemötas åtminstonetresätt: ochkvinnor hur egentligenpriori- dem delat föräldraledighetensom Förstärkt stöd till arbetsgivaresom om som terari våraliv. När vi förbereddedenhär visar en gemensamnämnareför de vågarpropageraför pappaledighetsom presentationen eniga fyra vik- nyblivna somvaltattstannahemma ettsätt attgörasinamanligamedarbetare var om tigautgångspunkten medsittlilla barnentid ochdelaföräld- mermänskligtkompetenta. hitta balansen raledigheten: Utredningavförutsättningamaför sex - att sig tiden De vill ba en annorlunda relation timmars arbetsdag för småbarnsför- - att ta till barnensbehov medsinabarnände upplevtsigba haft äldrar.I arbetslöshetstiderbordeväldet- - att se att sede vuxnas behov, vilka är de medsinegenfar. ta varamöjligt egentligen Vi blir allt fler män som inser att En egenavdeladpappamånadinom

När detgällerdenförstapunkten lever många mänsproblemidag bottnar föräldraförsäkringensram. jag är idag med starktradition format kär- i brist pa träning i att skapa och heltövertygadomnödvändighetenaven en som en i mäns och kvinnors identiteter: upprätthållanärarelationen officiell markering av betydelsen av nan försörjareochkvinnan Och den bristen botasinte i första relationenmellanpappaoch barnför att mannensom som moder. handbäst mödrarutan,enligtminme- förhindra enåtergångtill 60-taletsuppav Det jämställdaföräldraskapetkräver ning,genomattvårapojkarerbjudsfäder delning mellan mäns och kvinnors identitetsförskjutning både män har tid och kan förena världar,därmännenleverför jobbet ocb en av som som manochkvinnor lighetmedförtrolighet kvinnornajobbarför livet

Förmigsom fick mittförstabarn Varför ärdet då såviktigt att getid Min slutsatsärattstarkaochkärleksfulla som 36-åringmed åtta år förlossnings- ändafrån början Det handlarför mig fäderürsörtermedmuygmanligidentitet som läkare bakom mig det nästan liksomför såmångaandrafäder dag ii ochdöararmedentilltro till män var en

Agneta Nilsson

FÖRÄLDRASKAP

OCH ARBETSLIV

med fokus kvinnan

—

Manbrukarsägaattettlandhardetfödel- blev sådanobalans.Jagfick för myc- reaktioneri dennyaförändringen,fram-

en i setaldet förtjänar. I fall har svenska ket tid meder,ochdin pappaför lite tid. för allt landsbygden.Kvinnor inte

kvinnorgett ett gott betyg det svenska ja, det det jag fick för baramän kanbehövastödi sitt 5

var var, - nyamofamilj Svenskakvinnor föderfler mycketmarnmatidochförlite pappatid, derskap,det harjagoftamött. Enkvinna

barnänkvinnor övrigaEuropa. Att väl- och såvar det för mångabarn vid den i Värmland gick tillbaka till sitt arbete

bort moderskapetfinns inte alls tiden. Mammafick för lite tid i arbets- somkontorist tidigareän hon tänkt sig,

sammasätti svenskakvinnors liv. livet, började arbeta skolmåltiden eftersom hennesjobb var i farozonen.

Att balanseramoderskapoch arbets- förstnärag 15,vilket ett stortlyft Mannen,somvarbusschaufför,stannadei

var var livetskrav,detgårsomenröd trådgenom för henne.Och hanfick för myc- hemma. Och omgivningen ifrågasattei

pappa, kvinnors moderskap.Även här i kettid arbetslivet,hani såroad hennesbeslut.En reaktion säkert 3

om som var som Sverigehar goda förutsättningar, såär avsinatvådöttrar, somhadeennaturlig inte årlika vanlig i storstad.Hon säger: dettanågotsomsvenskakvinnor kämpar fallenhetatt tahandombarn,någotsom Det finns fortfarande i samhälletett

med.Jagskallhärgeernågrabilder från hani sintur fått från sinpappa.I hans ifrågasättandenär kvinnan går tillbaka

kvinnor menocksåfrånmän.Kvinnan knä kundemanverkligensittaochgråta ocharbetar.Detfinnsmångasomtycker

är iallrahögstagradberoendeavman- och bli tröstad. Han stämplade attmammaärbäst.Mångakvinnorvill

nen,för att erhållaenbra balansmellan varvetvarjemorgon sjuochstämplade ha tiden själva.Jagtror inte mänkräver yrkesliv och moderskap. ut fem.Och dentidenarbetadehan att vara hemma,om inte kvinnan vill.

ävenlördagar. Menendelär avdenuppfattningenatt Ett foto inteskalllämnabortsitt barntill

man va- Mycket har hänt 40 och föräld- Samhällets värderingar sig dagiseller någotannat.

re pappan, raskapethar kanskealdrig varit såpola- sätter gränser Att en balans mellan moderskap

riseratsom när min generationföddes Samtidigtsatte 40- och 50-talet:vir- ocharbetslivblir extrapåtagligtför migi under40-talet. deringargränserför kvinnor och också ettprojekt jag just nu utvärderari Jämt-

När jag sist besökte min mamma för männen,åtminstonei den klassjag land. Det heter Kvinnum och syftar till hemmai Karlskrona, tog hon fram ett kom ifrån. Kunde inte försörja att stärkakvinnors ställningijämtland.

mannen litetfoto somföreställdehenneochmigi sin familj själv, inte karl för sin Det handlarom hur kvinnor i glesbygd

var man lekparken.Det varett vackertkort, vac- hatt. Och det där hängerkvar.När jag skall hitta nya arbetstillfällengenomatt :

kert det sättetatt parken låg precis träffatochintervjuatmän arbetar a sluta sig sammani nätverk, stärka

som intill strandkanten,man sågbryggorna verkstadsgolvet byggnadsarbetare, varandra, utbildning ochstödi att

med ekorna och Östersjönsvatten 15 montörer berättarde hur de vidare.lmötet dessakvinnor blirjag

svetsare, meterfråndenkarusell,därjagåkterunt, fört alldelesspeciellkamp sitt jobb. mycket berördavdenglädjeochkraftde

en runt. En sådandär gammalkarusellav De hargåtti bräschenför de män- visaröveratt ha fåttkommaut, deltai

yngre stål.Min mammastodbredvid,såfysiskt skall bli Många ensamhällsgemenskap,hittasättatttjäna

nen,somsnart pappor. närvarandemen ändåsåfrånvarandei gångerkandet hårt,intefrånarbets- pengar att en egenekonomi,ett eget

vara blicken. Och hennes kommentar till givarenutan från kamraterna:Har du liv uteisamhället.Dettaharenavgörande kortet är:ja, du vet,jag drömdeomatt inte fru kanfixadetdär Mende betydelse för självkänslan och höjer

en som göranågotannat,någotmeränatttahand lite äldre, pikarna, kanske ocksåkvalitén moderskapet.i

somger menar om er. Det räckte liksom inte... jag egentligeninte mycket.Vad finns

som längtade eftergemenskap,kändemig bakom, kan både och avund När barnet kommer

ut, vara sorg isolerad och det gjorde att jag många överde männens möjligheter. I likhet med Göran Swedin vill jag ge

unga nya gångerliksom intevarnärvarande...Det För även kvinnor kan idag möta någrabilderfråndentid närmanfårbarn.

a

Vårerfarenhetäratt det härärentid då Att defrånbörjanskullevara kompe- nendärhemmalängtarefterhonom.Det manärmycketöppen,dåmanbehöver tenta,attdeprecisvetvadbarnetvill. sättergränserför honom ochgördet lätettochannat0rd vägen,eftersomman tareför honomattavgränsasitt eller somförälderstårinför olika vägval. Kvinnans enmassafritidsintressen.

En erfarenheti mötet med blivande Det ärunderdenhärtidensomkvinnan När manvarit riktigt närasinabarn ochnyblivna föräldrarärattdeharsvårt kan ettstortförsprångikontaktenmed kan man också tydligt känna när det att föreställa sig hur tiden hemmamed barnet.För mångamänkandetbli tungt börjar bli avstånd.Detta ärnågotatt ta barnet blir, att det under det här första att bryta barnetsförkärlek till modern. avstampifrån,för dethandlartill syvende året faktiskt etablerasmönster, både i Mannentycker det är svårtatt bli och sistom att upprätthållaen livslång kontaktenmed barnetochi hemarbetet, avvisadavbarnet.Till slut upphör han kontakt. Dettakänner kvinnor också V kan svåra bryta. försöka. får igenfrån vårt föräldraskap, varit somsenare vara att Man medatt Detärbättreatthon när kanunderden här tiden byggauppolika tahandomdethär,honär såbra.Man- borta ettpar dagareller arbetatmycket, erfarenhetsvärldar,somgördetsvårtatt nenkankännasigmerochmerutanför då måste förhoppningsvis stanna

- förstå varandra. Istället för att föräld- ochbörjaläggasintid ochsinakrafterut- uppett tagtillsammansmed barnenoch raskapetleder till att man närmar sig anförhemmet.Detblir enond cirkeloch taigenlite avkontakten missat. varandra,kan det fjärma. inte vadmannenochkvinnanegentligen

Vår föräldraförsäkring kan här tänkt sig.Och kanskeärdet under den Kvinnors kontroller och makt

ses som ett redskap att minska den här här perioden mångamän gett Kvinnors makt eller, mjukare uttryckt,

som upp framtidaobalansen. sinabarn. kvinnors svårigheteratt lämnaifrån sig

Jagintervjuadeett föräldrapar, hon barnet till mannen,behöverman också Om tidens betydelse sjuksköterska,han chaufför.Han tala

var var om. Ibland när jag varit ute och talat med kändesigväldigt tafattmedbarnet,han När mannentarhandom barnet,kan personalinom mödra- och barnahälso- var nästanrädd att hansstorahänder detvaraenkamp hoskvinnanatt släppa vården,har jag ofta mött repliken,Det skullegörailla.Han hadeinteallsdedär påkontrollen.Någotsomocksåförsätter spelar väl ingen roll om pappan är småknepensomhon hade.Hans fru, hennei endubbelroll. Hon tar sigdet föräldraledig,min manvardet inte och som varsjuksköterska,börjadefundera mestafrån början och det håller i sig

det har gått braändå hur detskulle bli när hon skulle arbeta iblandhelalivet.Dehärkontrollerna blir

Egentligen är det förvånadeatt jour sjukhuset,över helger och synliga först när hon lämnar över ankvinnorförhåller osssåslarvigttill själva kvällar.Uppmuntradavsinfru menock- svarettill mannen. tiden. Det är under de många må- avhennespappavar han hemmaen Hilka, affärsbiträde,sägersåhärefter naderna hemma med barnet som månad.Hennes pappatillhörde de sinförstadag jobbet: knyter deviktiga banden.Dettavet alla män 50-taletsomhadeslingratsig in Första dagenringde jagfleragånger kvinnor. Kvinnansdjupaochnärakon- BB för att var med vid sin dotters hem. Jagtänkteatt hankommer säkert takt med sitt barn kommer inte auto- födelse. inte veta vilken tid hon skall äta, när matisktavatt hon ärkvinna.Denlånga Enmånadkantyckassomenoerhört blöjornaskall bytas,när hon blir trött. tiden hemma är en intensiv inskol- kort tid,mendenhadeenstorbetydelse Han kunde inte veta, han kommer ningsperiod,när dagför dagsvarar fördenhärmannen.Hangordeenmassa aldrigattklaradet,tänktejag.Sedankom barnetsbehov.Där blir meroch mer egnaupptäckter,hanfick entillit till sin jaghemochfrågade:Har du gjortdet,har tryggaoch säkra kontakten,i vet vad egenförmåga förälder. Han läm- dugjortdet, ochdet.Oh,jo,dethadehan,

som barnetvill ochkan-förhoppningsvis ge nadeinteöversindottersåfort hon bör- detvar enöveraskning,hardu klarat

detvad det behöver.Det äri blickkon- jadeskrika,somhantidigaregjort.Han det takten, leken,minspelet och småpratet kundededärsmåknepen,hanutstrålade Kvinnanharocksåmaktöversjälvatimeddetlilla barnetsomkontaktenupp- enhelt annantrygghetäntidigare.Och den. Vill inte kvinnan att mannenskall ståroch fördjupas.Den här kontakten närhansfru arbetadehelgervarhanhelt varahemma,ärdetsvårtför honomattta gör attdetärlättareattförståvad barnet ensammedsindotter,någothansågfram föräldraledighet.Att kvinnor vill haden vill och behöver. Till slut blir man emot. Hans föräldraskaptog en vänd- härtidenför sigsjälvkanvaraförståeligt. snabbareochsäkrare atttillfredsställa ning denhär månaden. Detärentidmanlängtatefter,kanskei 10 det lilla barnet. år. Äntligen

Egentligen detär därförintesåmärk- Närhet och avstånd Vad mångabyggnadsarbetare,snicligt, att män aldrig fått en lika nära Kvinnor fåren ny tillit till mannen,när kare,montörer, alla desomfår taen kontaktmedsinabarnsomkvinnor,i alla han är hemmamed barnet.Han hör störrekamp jobbet närde skall vara fallinteenlikabrastart.Deharaldrigfått henne ett annatsätt,han lämnarinte hemma,hargemensamtdetäratt deras möjlighetattunderenlängretid helt och övernärhonskriker Kvinnor fårupple- kvinnor stödjerdemhelt och fullt. Därfullt, utan någonannansomärhuvud- velsenatt nu är tvåombarnet. för behöverett upplysningsarbeteom ansvarig,ta sig an barnetshjälplöshet. Vad mänocksågettuttryck för äratt föräldraledighetenrikta sig inte enbart När kvinnor därför sägeratt det inte tiden hemmamed barnet väckerman- till männen,utan minst lika mycket till spelarnågonroll, tyckerjagatt tilldelar nenslängtanefter barnennär han åter- kvinnorna. männen otrolig föräldrakompetens. igenärtillbaka i arbete.Han bar- En dubbelhet också finns hos

en vet att som

kvinnan åratt samtidigt hon vill ha bam jag harförstått att kontakten Låt mig somavslutninganknytatill

som som tiden för sig själv, kan hon klaga rätt med barnen inte var så bra som jag arbetslivetoch barnenigen. mycket Kvinnor uttrycker trodde.Deharkunnatsäga migvadde I allplanering,ideniblandhårtstyrda

mannen. missnöjemedsinamån.Mannenförstår saknat.De harsagtatt desaknadekon- tillvaron,får barnen detta somblir över. inte alltid hur livet därhemma år. takt medmig.Jag mycket meddem, Det är något att fundera vidare över.

var Kvinnans 0rd eller tjat väcker ingen ändåinte.Jagtror det attjagvar Kanskeskulle här arbetslivetkunna ha

men var genklanghoshonom.Det äroftasåmed mycket engageradimitt arbete.Jagkom platsförmerfantasiisinorganisation,för

mänatt demistehandla,varai situatio- intetill dom derasvillkor, närdetpas- att möta barnensbehov. Eller årdet en

för vaddetinnebär. sadedem,utan närdetpassademig. utopi att önska sig ett arbetsliv, där nen, att veta mera

Jaghade inte riktigt tiden och ron att barnensbehovfinns med Mötet med det svenska lyssnanoggrant dem. DengodaspiralsompåbörjatsiSveri-

Hur det är förståelseför Och med Daniel, känner jag med alltmer närvarandepappor, är

att en ny nu ge, varandra uttryckte två invandrarkvin- tydligt, attbarnväntarinte att uttryc- någotjag hoppas skall kunna fortsätta

jag intervjuatspeciellttydligt och kasinabehov,degördetdirekt.Hankan och inte stoppasupp. Det finns en ung nor härligt. Familjerna kommer från Paki- inteställa sig vårarutiner,detär generationsomserensjälvklarhetiatt ta

ochfrån Västbanken. sommåsteanpassaossefterhonom.Det handomsinabam,precissomattdeunga stan

Den kvinnan delade föräldra- år bara att man måsteskaffasig ett kvinnorna vill bådearbetaochvaraför-

ena ledighetenmedsin för hon fick enormttålamod. älder. Det finns helt klart ennyoriente-

man att

jobb, denandraför hon skullegöra Georgemenaratt han passade i ring hosmänmothemochfamilj.Detviett att klar sinutbildning till tandsköterska.De bilden den chilenskemannen,där sar undersökningar. Män vill arbeta

av uttrycker båda sådanstarkkärlek till årauktoritär. deltid. Övertid år inte såpopulärt hos

en mannen

Hans pappaledighet blev Det finns nämligen i Chilenskafa- dagensungapappor somhosgeneratiomannen. en kårlekshanding.Och detkom betyda miljer outtaladöverenskommelseatt nenföre.Det påverkarfamiljen,det blir

att en oerhört mycketför dem.Kvinnorna detårmannensomsvararför ordningen konflikter. Det årettför högt pris.

uttrycker sådanstolthetöversinamån, och auktoritetenhemma.Mamman år Att stödja den positiva utveckling

en detardom årde riktiga männen,de helatiden den somår mjuk och trös- somär gångärviktigt för barnen.Det

som

männen:han mig tande.Och detärsyndatt mannenintar år bra för kvinnan och det år bra för vuxna ger stor trygghet,för hanlättarmina bekymmer, sä- denrollen.Därmissarhanmycket kon- mannen.

den kvinna. Och säger taktenmedbarnen ger ena mannen

ja, hon älskarmig mycket som svar mera. Mötet meddensvenskaföräldra-

uppåtgåendespiral Vd- vad nâzhøl farsåkringenbleven mm år

för dessabådapar,iställetförattmannen ‘-’.~v/\Arv~\förlägger allt mer av sin tid utanför

hemmetoch till slut glider bort från fa-

miljen elleratt hon lämnarhonom.

- t..

I sambandhärmedvill jag citeraen chilensk man, för att ge hans syn /Qáä

föräldraskapetdelsi Chile,delsi Sverige. 7

/, Hantalaromtvåviktiga saker.Delsatten /v

:3’

auktoritär pappainte kan kommanära, á

roll mäntraditionellt tagitiChile. l en som Delsatthantidigareinteförstod hurviktigt det år att barnen kommer till sina w

föräldrar, sinaegnavillkor. Inte bara närde föräldrarna oftast j

passar - pappan.

Georgebor Sverige,har fyrai vuxna

4/

barn och i ett nytt äktenskapmed en svenskkvinna,Daniel,sexmånadergam-

mal.

Även Chile starkt patri- N

om år ett arkalisktsamhälle,ett manssamhålle,

SJ årfådemadär mycketmedsinabarn.Jag varmycket tillsammansmedminabarn.

Jagägnadehelaminfritid dem.Når jag

V/L

mm också z/aal kom hemfrånjobbet, lektejagmeddem,

badadedem, låsteböckerför dem.Men 9-/..\/\..

detåri samtalmed minanumeravuxna

Inger Davidson

KÄRLEK OCH ANSVAR

om behovet av ett vidgat familjebegrepp

-

jagskulle benågon framåt. Medan varit denför- enhetersombaravärnar om den egna Jagtror att om aver mamman

idag berätta själva,så ståendeoch förlåtande.Nu skade äringetatt strävaefter. somärhär om er en- gruppen

medfarnil- orka allt. Sätta Detfinns amerikanskbarnpsykoskulledeallraflestaaverbörja samma mammorna en

skulle och gränser, framåt,förståochförlåta. analytiker heter Erik Homburger jen. Ni berättaom eramän mana som

skulle berätta Dettalasalltoftare detpappalösa Erikson och har skrivit mycketom fruaroch barn. Och om om som

och syskon. samhälletoch vaddet kan leda till. Vi ungdomars era mammor och pappor

familj måste frånvarande hur många svikersinabarnoch Kanskeocksåom eregenroll i den uppmuntra pappor vuxna

hadedet barn. större för sinabarn.Att ungdomargenomatt brista i tydlighet. växteupp hur ni som att ta ett ansvar

barnformar förälder är livslångt åtagande. Kanskei störstavälmening,i frihetens Hur hardetsom resten vara ett

handlar inte bara Frågar barnoch ungdomarhur de Homburger Erikson skriver att av våra liv. Det om man namn.

avgörande vill leva de allraflesta hansuppfattningärattungdomar hellre minnenutan vårbarndomär somvuxna,svarar

det hän- dealdrig tänkerskiljas.Att detycker skulle vilja göra upp med viljestarka för hur klararatthantera som att

skiljer sig för lätt. Att föräldrar än ha föräldrar som inte alls derosssenarei livet. att vuxna vara

behovet är orka till sig sådana märks. En människasrespektför Kärlekoch ansvar,om avett vuxen att ta ung

familjebegrepp,det min rubrik synpunkter. Kanskefinns det onödiga andramänniskorbyggsuppgenomatt vidgat är

tala kärlekoch skilsmässor.Säkertär barnenbetalar klart reagerar vad sersom idag.Att om ansvarärut- att vuxna

mananande,särskilt jagär högt pris. avvikelserfrångemensammanormer. om man som ett det dags allvar Vi föräldrar har inte baraför ministeri enborgerlig regering.Menför Jagtror att är att ansvar

givet funderaöverhur kanstärkadenlilla fa- vårabarnharmatför dagenutanockså mig ärföräldraansvarett ämnenär att

inviger FN:s farniljeår. miljen och göraden större. Såatt fler förattdelärsighurmanärmotandra.Att nu har förändrats finns till handsän eller defår lärasiginnebördenavmedkänsla. Den svenskafamiljen enmamma pappa

under decennierna. dignar under och bördor. I mediafår oftatadelavskildringarav enheldel desenaste som ansvar

funktion Ocksåi familjerdär detfinnstvå ungdomsvåld.Tonåringarstickerkniven Bådetill sin sammansättning, vuxna,

föräld- tiden bristvara.Defamiljernabehö- i varandraför struntsaker. Dör offret ochlivstil. Somregelarbetarbåda är en

svenskafa- ocksåvidgas.Så fler finnstill hands rycker gärningsmannen axlarnatill rarna utanför hemmet.De ver att

jämfört med familjer i för de barn växer medkänslan oberörd. Säkertärhan intedet inmiljerna är små som upp synes

finns ingenhartillräckligtid orkalyssna inne.Men klart äratt mångaavde andraländer. Bådedärför att det att att nerst

föräld- ochbry sig. ungdomar är vägattfastnai våld färresyskonochdärförattmånga som

måste och och kriminalitet brister i medkänsla. skiljersigellerleverensamma.Många Jagtror att uppmuntra rar stödjanätverken familjen.Öppna Medkänsla,empati,ärinte medfört.Det barnförlorar ocksåkontaktenmeden runt

familjen Låtafamiljenihögregradockså ärnågot lär osstidigt i livet när får sinaföräldrar vid skilsmässan. av liten familj sårbar själv- inbegripasläktingar, ochvänner, kärlekochomsorg.När någonlyssnar Att en är är grannar

kan ochfallamed ungdomsledare och föreningar. Det ossochförståross. klart.Allt stå enensam finns många kan bidra till öka Att förälderärverkligenintelätt. Vad händerom hon blir sjuk som att vara mamma. för tonåringen barnsochungdomarstrygghet.Att öpp- Man ska räcka till ekonomiskt, tids- Eller om det krisar publicerade socialtjänsten familjeninnebärintebara in- mässigtochkänslomässigt.Ändå måste Nyligen en na attman

med miss- begriperfler familjeni för stärkaden. det grundläggandeansvaretför att ge undersökningom ungdomar att

pekade de från- Detinnebärockså självkan barnochungdomarengoduppväxtligga bruksproblem. Den attman vara

med och stärka andra. Grannensbarn hosföräldrarna, jag.Det äri hemvarandepappomasbetydelse.Traditio- anser

kan behöva hemmanär normförmedlingen sker nanellt settharpappanvarit den ifamiljen entrygg vuxen met som

och det krisari den familjen.Småslutna turligt, utan skrivna lagar och hårda somhaft rollen attdra gränser mana egna

sanktioner. Därför måstefarniljepoliti- rädda för sina halwuxna någotmåsteha gått söner. Som stateraatt snettn" ken utformassåattden stöderochupp- stillatigandelåterdemklistra nazis- måsteorganiserasig och börj upp vuxna muntrarföräldrarna derasi viktiga roll. tiska affischer väggarnai pojkrum- nattvandra attdet naturligaumgänge

Föräldrarnamåste vetaatt de duger. Inteför desjälvaärnazister,det mellan ungdomar och inte met. att vuxna Varje förälder är bäst för sitt egetbarn ärfå förattdeärrädda fungerar. mammor,utan och utom extremai undantagsfall. inte orkar Föreningar, organisationer,enskilda sättaemot. Under ungdomstiden får männis- Här kommer behovet vidgat det idag ofta kallar denideella av ett - som kans identitet en allt klarare och familjegrepp Mångasocial- sektorn är viktig del nätverke mer nytt. - en av medvetenform. Detärdåmansökersig arbetarelägger hängivetarbete kring människa.Jag inge nerett en ung ser fram för att bli självständigoch hitta familjeri kris fungera.Och motsättningmellanstatliga,kommunal en att att att alldelesegenidentitet. Denna identitet förmå frånvarande ochfrivilliga insatser. ställetI jag papporatt engagera tror a utvecklasi samspelmed andra, främst signärnågotgått de kan kompletteravarandraochutgöra snett. denegnafamiljen. socialtjänsten länkari kedja.Jag övertygad Inom pratarmanockså en är om att . Under den här tiden söker ungdo- alltmer nätverksarbete.Om vikten allagodakrafter behöversamlasför om av att marnaengrund att ståpå,de sökerdet andra än själva basfa- förbättra tillvaron för deungdomar att engagera som hållbarai enföränderlig värld. De söker milj ’ i barnseller aldrig haftnågondjup,näraochtillitsfull en ett enungmänniskas trohet av sin omgivning. De behöver liv. Dagis,fritids kontakt med ochskolan ocksåmedär envuxen. kontinutet i sinarelationer.De vill höra i dettanätverksarbeteochmålsättningen Såhoppasjag slutligen kan att anhemma någonstans.Och de vill som ärförstås utveckla grund vändafamiljeårettill fram kunatt entryggare att ta ny sagtha någotatt stångasmot under fri- attstå på. skap och metoder för utveckla nya att görelseprocessen.Att utanväggar Detfinnsmångaengagerade arbetet med vidga familjebegreppet. vara männis- att ärinte frihet Det ärhemlöshet, somen kor olika beredda ställa Samverkanmellan de ideellainsatserna som sättär att poetuttryckt saken. förungdomar.För veckor ochde offentligakommer hasärskild upp ettpar sen att Under de här årensom ungdoms- jag med när Farsor och i betydelseJaghoppas många de var manar att av orministerochtidigaresomlärareoch Sverigehade riksmötei Norrköping. ganisationer finns här idagkänner som ett som fostermamma,harjagmött alltför många I allt fler städeri Sverigehar under de sigmanadeattdelta utvecklingsarbetet.i

ungdomarsomkännersigsvikna fem årenallt fler börjat Särskildautvecklingsmedelfinns avvux- senaste vuxna avsatta envärlden.Många saknaren vuxen att nattvandra Ennattvandrare inför FN:s famijeår. stan. som pratamedomviktiga frågor,vuxnasom jagträffadetalade behovet Jagkommer följa arbetetmed om avettsam- att stort kangestöd och vägledning. hälledärgenerationernakan intresse,inte minst i min mötas ett egenskapav Jaghar ocksåsett exempel för- naturligt idag.Att många ordförandei regeringensBarn och mer sättän ungäldrar som känner sig maktlösa och ungdomarsaknarvuxna sinomgivning domsdelegation.

otillräckliga. Jag vet mammor som är bryr sigochstöttar.Vi kundekonsom

Agneta Dreber

OCH

FAMILJEN

FOLKHÄLSOARBETET

l

l l l kunnapåverkavår livssituation Folkhälsoinstitutets uppgift äratt före- hur viktigt det ärmedvaraktigasociala att egen

byggaohälsa.Jag skai mitt anförande relationerockså för att barn sorts ochatt kunnasesammanhang. ; ge en lredovisa del de insatser insti- grundhälsa.Barnenbehövernärarela- Därmedvill jagövergåtill att nämna

en av som

gör för förbättra barns och tioner till sina föräldrar och en fort- någraord om de program som Folktutet att föräldrarshälsaoch är betydelse löpandekontakt medbådasinaföräldrar. hälsoinstitutet arbetar med och vilken

som av för familjen, hur den i Oavsett föräldrarnaär skilda eller bäringde har familjen.

oavsett ser ut om övrigt. levertillsammanssåärdetavgörandeatt Låtmig börjamedattsäganågra0rd .

Jagskadåbörjamed uppehållamig barnetfår ha närakontakt med sina om alkohol. Inom Folkhälsoinstitutet

att en i någotvid begreppethälsainnanjaggårin föräldrar. hur barntill missbrukandeföräld-

ser l påvad görsinom olika Jag När talar hälsaoch barn/- rarärsärskiltutsattaochdetfinnsenrisk

som program. man om skadär vårainsatser rör alko- familjerärdetlätt fördjupar sigi att de själva blir missbrukare.Vi har l taupp som attman j hol, allergieroch rökning. Det ärområ- elände, detfinns väldigt mycket därför, tillsammansmed Socialstyrel-

men Qden där via information ochstöd till posidvt.InomFolkhälsoinstitutetförsö- startatettprojekt som kallar De

sen, föräldrarnahoppaskunna påverkahäl- ker hur kanfrämjadengoda glömdabarnen.Vi kommerundermars I att se j inom familjen ochdärigenomockså hälsanoch jag skulle vilja läsaupp ett månadatt ha en satellitkonferensmed san j folkhälsani stycke från Ottowa-manifestet, i landets kommuner där

stort. som personer

Dessutomhar särskilda beskriver vad med hälso- diskuterarhur kanarbetaochutveckla j program som menas

gäller specifikt barns respektive främjandearbete. metoder för att förebyggaatt barn till j som j kvinnors Hälsofrämjande arbeteär den missbrukareblir missbrukare.Vi kom-

proochfamiljerelationerutgörviktiga inslag människormöjligheter ocksåatt diskuterahur andra

cesssom ger att mer och är föremål för särskildasatsningar. öka kontrollen över sin hälsaoch för- sättkanstödjadessabarnochsetill att i Eftersomjag har medarbetarehär bättraden.Förattnåetttillståndavfull- derashälsautvecklaspositivt.

ett par

i dag arbetar med dessafrågor och ständigtfysiskt,mentaltochsocialtväl- Vi vetocksåattvåldmotkvinnoroch

som

deltar med punkter i beñnnande,måsteindividen ellergrup- våldöverhuvudtagetär näraförnippat

som egna pro- I kommer jaginte uppehålla kunna identifiera sina strävanden medbruk avalkohol. Justidagpågåren

grammet att pen

migvid derasarbetei mitt anförande. och bli medveten dem,tillfredsställa konferens våld mot kvinnor och

om om I del det arbete Folk- sinabehov ochförändra ellerbemästra eftersomjagpreciskommer därifrånär

En stor av som

hälsoinstitutetbedriverfår bäring miljön. Hälsan skadärför jagävenfylld avdettatema.Våld mot

en sessom en

familjer på olika sätt. Folkhälsoinsti- ivardagslivetochinte måleti kvinnor ären del avde skador och o-

resurs som

uppgift förebyggasjukdom tillvaron. Hälsa är positivt begrepp lycksfall drabbarbefolkningenoch

tutets äratt ett som

ochohälsaoch främja godhälsaför betonarsocialaoch personliga skadorocholycksfallärocksådenvan-

att en som re-

alla. vårtarbeteställer fråganhur likaväl fysisk förmåga. ligastedödsorsakenför människorända

l oss surser, som N kanförebyggasjukdom ochohälsa Hälsofrämjandearbeteärdäförintebara i40-årsåldern.Detärdärmedenvikg upp

sådant sätt familjen i olika för hälsosektorn. Arbetet tigfolkhälsofråga.Våldmot kvinnorut-

ett att ett ansvar , hälsosammalivs- hälsofara,inte enbart för kvin-

avseendenkan handlar inte baraom gör en

gynnas. i Enligt WHO:s definition hälsa stilar, gäller vårt välbefinnande i själva,utan självklart ocksåför

är ett utan norna

fysiskt, psykiskt och socialt vidarebemärkelse barnen.Folkhälsoinstitutetarbetarbåde

tillstånd av

välbefinnande,inte enbart frånvaro Jagvill hadenhär lilla för med förebyggaskadorocholycksfall

av avstampen att

sjukdomochohälsa.Om tänker markera hälsaberörmångaaspek- ochattförebyggaalkoholbruk ochalko-

man att att

dennadefinition utifrån barns och fa- terochattgrundenför hälsahängernära holmissbruk.

miljers utgångspunkterså förstår medvårförmågaochvårönskan En annan fråga som Folkhälso-

man samman

institutetläggernermycket energi och Mendetfinnsettsvar hurmankan gravida.jag tycker dock att ska

var man somockså bäring barnochfamiljär hanteradettaproblemochdetärattvädra varatydlig iattförklaraattgraviditetoch rökning.Vi vetidagmycketmeromska- mer.Deflestaav ossharsettvåramam- alkohol intehörihop. Dettaärett dornaavpassivrökningän vissteför ett mor och mormödrar hängaut säng- och därför börman absolutundvika altiotal årsedan.Att rökning ärfarligt för kläderna vädring,mendetsermaninte kohol fråndendagenmanvet att är

man densomröker har känt till länge.Men längre, åtminstoneinte i storstäderna. gravid ochtidigare ocksåom manpla-

kan nu ocksåseatt passiv rökning Detta har betydelsenärdet gällerföre- nerargraviditet.

I drabbar barnen.Den ledertill risk för komst avkvalster. Under innevarandeår,och detgäller allergiutvecklingoch denlederocksåtill Den tredjefaktorn, i hög grad även under våren, har Folkhälso-

som ökadrisk för luftvägsinfekdonerochan- påverkarallergierblandbarn, husdjur,är institutet riksomfattande konferenser nat.Mankan dessai dagarläsai tidning- dvs pälsdjur.Vi vet att pälsdjurenären som tar upp rökning och graviditet. I arnaom hur barndrabbas,framför allt stimulans, omjagfår uttrycka det så, Sverige röker cirka 27 de

procent av storstadsbarnen. till att utveckla allergiskabesvär.Detta gravidakvinnorna. Konferensernariktar

Vi vetocksåattrökandeföräldrarpå- görocksåattåtgärda.Manmåstefaktiskt sig till alladesomarbetarinom mödraverkar riskerna för att deras bam ska inte gesina bam smålevandedjur och vårdscentralerna,framför alltbarnmorsbörjaröka. 38 procentav deungdomar därmed riskeraatt barnet utvecklar al- kor menävenenheldelläkare.Eftersom som röker har rökande föräldrar som lergi. harenutbildningsdagi varjelän når tillåter sinabarn att röka. Icke-rökande Folkhälsoinstitutet kommer under i stort settallasomarbetarinom mödraföräldrar somtillåter sinabarnatt röka 1995att haen stor allergikampanj,till- vården. Tillsammans med Hjärt- och har 26procentavbarnenblandrökarna. sammans med Riksförbundet mot Lungfonden och Cancerfondenhar För rökande föräldrar sominte tillåter Astma/Allergi, Apoteksbolaget, Lä- utvecklatett mycket pedagogisktmatesina barn att röka är siffran nere i 12 karesällskapetoch Livsmedelsverket. rial,somdirektvisardengravidakvinnan procent,medanicke-rökande föräldrar Där kommer att uppmärksammafler hur barnet påverkasavhennesrökning. sominte tillåtersinabarnattröka har10 personalkategorier de riskersomgör Genom att användadet här materialet procentavsina barn bland rökarna.De attbarnutvecklarallergier,omvi intetill- kan barnmorskan till att inte släppa

se här siffrornavisarattävenomföräldrar- sammansförsökeratt förebyggadessa. taget.Jagvill poängteraatt lagt ned naröker ärdetviktigt vadföräldrarna Detär faktisktså,vilket ni säkertvet, mycketmöda attläggauppmaterialet sägerochvilkanormerföräldrarnasätter attdetintefinnsnågrabrabotemedelmot pedagogiskt,såattdet inteskauppfattas upp gentemot barnen. Annars brukar allergier.Det enda faktiskt kan göra somomstorebrorkommeroch talarom mansägaattbarngör intesomföräldrar ochsom bör göra,ärattsetill attföre- vaddu får och inte fårgöra.Kvinnanska sägerutan som vuxna gör, men det byggabättre. självvilja sluta rökanär hon fårdenhär stämmerinte närdet gällerrökning och Enfjärdefaktor,somjaginte kanlåta kunskapen.Nu finns det också barndet har även ifrågasattsnär det gäller bliattnämnaeftersomjagär engagerad morskor som röker och de behöver alkohol. Också härärdetavstor bety- iden själv,äramningen.Amningharock- naturligtvis bearbeta detta. Men inte delseattföräldrarnasertill attuppskjuta såenbetydelsenärdet gälleratt skydda destomindreanser attdetärfullt möjintroduktionen avalkhol längesom barnmot attutvecklaallergier. ligt att arbeta det här sättetgentemot möjligt. Dethärblevväldigtkonkret.Menalla de gravida kvinnorna. Det är inte

EnannatproblemsomdrabbarSveri- vet att barn ocksåpåverkaspsyko- enbartför barnetsskull, utan också för gesbarni rasandetakt äröverkänslighet socialt olikasättJagtänkerdockavstå sinegen,somkvinnan skaslutaröka.Det ochallergier.Idag lidervart tredjebarni frånatt in detta, mot bakgrund handlarocksåombarnetsrättattkomma

a Sverige överkänslighet.av Vi serdär ett avatt i Folkhälsoinstitutethar rekry- hemtill ett rökfritt hemefterfödseln. närasambandmedräkningen,menäven terat nästa talare listan, nämligen Detta mycketsnabbochkort-

var en med fukten och ventilationen i våra VibekeBing. fattad exposé över hur Folkhälsobostäder. Vad gäller ytterligare faktorer som institutet arbetar med frågor som rör

Fukten påverkar kvalsterutvecklin- påverkar familjen vill jag nämna att familjochfolkhälsa.Vi kommerattfortgenochi takt medatt blivit allt dukti- Folkhälsoinstitutet också har och har sättautvecklavårtarbete, a genomatt gareatt tätavåra bostäderför att spara haft en hel del insatser för gravida serdeolikafolkhälsoområden,som energi,hardettamedförtattkvalstertrivs kvinnor. Det ärväl käntatt alkohol och arbetarmed, i ett familjeperspektiv.Jag allt längrenorrut, numeraocksåi Norr- graviditet inte hör ihop. Vi planerar vill återigen betona, att även jag

om land. Vi kan sei statistiken att barn i undervårenatthaenspeciellsatsningför huvudsakligenhar talat om det fysiska Norrland har mer allergiskabesvärän att uppmärksammagravidakvinnor hälsan,såär depsykosocialaförhållanbarni södradelen landet.Dettahängerav deriskersomfinnsom mankonsumerar denaochdenpsykiskahälsanviktiga.Vi ihop medattdetärkallt ochdärför tätar alkohol. Underårenslopp har detförts räknar med att under familjeåret manbostädernameroch därför ärman endebatthuruvidamanskasägadettatill mycketinspiration ochmerkunskapför inte utomhus lika mycket. Kombi- gravidakvinnor, eftersomdet kan fylla attkunnabliärmubättrenärdetgälleratt nationen av fukt och de konstmaerial kvinnorna medskuldkänsloromde har arbetaför enbra folkhälsa hos Sveriges mananvänder byggnationenstimulerar druckit alkohol innandevisste attde familjer.

om ocksåallergier.

Vibeke Bing

l

FAMILJESTÖD 1

NÄRSAMHÄLLET

JagheterVibeke Bing, ärsocionomoch I mitt utforskande det förebyg- Generellt föräldrastöd

av förskollärareochharlängelevt ocharbe- gandearbetetsmöjligheter har jag sökt Några ord först det generellaför-

om tat i Göteborg. Jag har också vidare- samarbeteavolika slagmedprofessio- äldrastödet.Ungefär när jag själv blev

i

i utbildatmigi folkhälsokunskapvidNor- nellaochfrivilliga.Endelavvaddettalärt förälder i mitten sextiotalet diskudiskaHälsovårdshögskolan,därav min mig skalljag delgeerstrax.Vid min sida teradesöver helavärlden liksom i detta anknytning dit. Nu är jag verksam sitter Bertil Sandén,familjerådgivarei landdetfaktumattbarnkanfarailla sina l ‘ Folkhälsoinstitutet här i Stockholm Göteborg,min samtalspartnerochsam- familjer. Detta fenomenfick bel egna programmetför BarnsHälsa. arbetskamratunder mångaår. Vi har nämningenbarnmisshandel medandra i -

Dethjärtat ärfullt det talar försökt tänka tillsammans.Vi har haft ord, föräldrar kan skadasinabarntill liv

av man gärnaomochjagskallgärnatalaommina studiecirklarförosssjälva,föräldragrup- ochlemochsjäl.Enkraftigdebattinlederfarenheteravförebyggandefamiljear- per,för föräldrar.Vi harhaft sommarlä- des svenskabamläkarföreningen,stat-

av betedärjag utgjort del socialtjäns- gerför frånskildapapporochderasbarn. ligautredningar ochdet stodsnart

en av ten.Till vardagshar jag arbetattillsam- I ett ständigtpågåendearbetehar klart attskallhemmetvaraentryggplats

med personal inom mödra- och utforskat möjligheternaavatt omforma för barnmåste allavärna ochstödja mans om barnhälsovårdenochenöppenförskolai våratjänster attdeskallpassadebehov de godarelationernai familjen. Särskilt

förort till Göteborg. Bergsjön heter dagenssvenskafamiljerhar. Detkrav ärbarni isoleradeoch övergivna en utsattta den. haft osssjälvaär attvåratjänsterskall familjer.

Den bärandeidén bakom det före- nåalla.Jagsökteförståssamarbetemed Barnetsårtionde inleddes.Intresset byggandearbeteti Göteborg äratt alla Bertil för atthani sinprofessionvethur för ochkunskaperna barnökadeoch

om barnfamiljerskallhatillgång till ettbrett manstärkerdegodarelationernai famil- det tog siguttryck i ett brett familjepoallmäntföräldrastöd.I mötetmedtusen- jendvsmellandevuxna.Självharjagmer litiskt under sjuttiotalet. För-

program talsföräldrarhardetblivit tydligt för mig erfarenhetavattstödjarelationenmellan äldraförsäkring, familjerådgivning, att kvinnor som är småbarnsmammor föräldrar och barn. Målgruppen har förebyggandepsykosocialt arbete vid behövermer tid för att vara sig själva. gemensamt;mammor,pappor,paretoch mödra- och barnavårdscentralerna,ut- Och män som ärpappor behövermer derasbarn blivande,nyblivna ochi upp- byggd barnomsorg,föräldramöten,öputrymmeförattvarafäderJagkomtidigt löstafamiljeri allasamhällsklasser.Bertil förskola Enlångradgenerella

pen m m. underfundmedattmångaungaföräldrar skall själv berätta utifrån sin yrkes- insatserriktadestill småbarnsfamiljerna har svårtför att hålla ihop. Parflyttar mässigautgångspunkt. för attgöraföräldrarnatryggareochsäkihopochgårisärienständiglängtanefter Någonstanshäri salongensitterpap- rareochdärmedfamiljernaochuppväxtkärlek,i upplevelsenavkärleksbrist. por som sedanvårt pappaläger1987 villkoren bättreför barnen.Vifick också

ocksåvarit sarntals-och samarbetspart-

ett förbud mot aga. Psykosocialt bälsoarbete till mig.Ävenvi har arbetattillsarn- Självharjagsåledesutgjort del

ners en av i samverkan för attvärnaomrelationenmellan sådanstödjandestruktur Göteborg.

mans en Ett hälsoarbeteär främja goda föräldrar och små barn i upplösta Där försökte man länka sammandet

gott att relationermellankvinnor ochmän,mel- familjer. Målet har varit att ocksåum- individuella föräldrastödet vid mödrar lanföräldrarochbarn.Och då gängesföräldrarskall omfattas det barnhälsovårdenmed den öppna för-

är,somre- av dan nämnts,relationen mellan generösaochgenerellaföräldrastödsom skolan.Öppnaförskolan kom till i slutet

pappor och barnsärskiltskör. Ett viktigt hälso- byggtuppinte barai Göteborg,utani sjuttiotalet och blevmycket populär.

av främjandearbeteärockså medverka helaSverige.Vi har spelat ett video- Denutveckladestill ettföräldracentrum,

att till skapamiljöer därvänskap, bandompapporserfarenhetersom ska samlingspunktför småbarnsfarniljeri

att gemen- en skapochglädjekan utväxlasochfrodas. visaomenstund. bostadsområdena.Den första i Göte-

borg etableradesi Bergsjön,ett socialt utflykter elleratt ha ett socialt klargö- vandestärktesmin identitetsomensam

utsattbostadsområdemedhög omflytt- randesamtalmedensocialsekreterare. ståendefyrabarnsmor...

ning, mångaensamboendesmåbarns- I Göteborgharsocialtjänstenförsökt Under följande höst träffades

föräldrar. mötaochpresenterasigför allablivande, mammorfrånBergsjönengång veckani

nyblivna och nyinflyttade familjer i Det skeddeunder studiecirkelform.V

Den öppna bostadsområdenaoch visa dem den bjöd lite olika instanser prostitu

att a

stödjande miljö öppnaförskolan. tionsgruppen och studievägledare en Jagvill ochmarkerabe- arbetsförmedlingen.Vi kokade bisal

gärnastannaupp tydelsen denöppnaförskolan. Finns Utan gemenskap ihop, gjorde Waldorff-dockor. Pratad

av detnågonannaninstitution i samhället blir människan sjuk pratadeoch pratadei en aldrig sinand

sättärlättillgänglig,gratis Detär attför både ochbarnär ström... som samma vuxna och erbjuds alla förskolebarn och många vårtids hälsoproblem Nu är allt annorlunda.Efter att

som av avpsyföräldrar, alltså barn och till- kosocialkaraktär.Hälften den flyttat åtskilliga gångeri mitt liv är j

vuxna av vuxna

Nej, förutom möjligenbarna- befolkningenleveri hushållmedbara äntligenhemma.Visstfinns skräpet " sammans. en vårdscentralenfinns ingen jim- vuxen.Vid påfrestande livshändelser och klottret. En avminasönerharpaj

annan förbar institution som står öppen för saknasdet sociala stöd som ett gott enruta...

barnochföräldrar underhelasmåbarns- nätverkkan nätverk inte En underbarväninnahar jag i Len

ge.Ett gott som perioden.Detäriallafalldenendaservice baraär buffert vid svårigheteri livet envänsomförstår långtmeränandra.

en från socialtjänsten är till för alla utan allmänt stöd för hälsa och lärdekännavarandrai Dalarna,mend

som ger föräldrar.Jag det är viktig välbefinnandebådehos ochbarn. var först åretdärpå blev riktigt "

anseratt en vuxna uppgift stimulera den öppna förs- I socialgemenskapfinns tillgång till vänner.Kanskeärdetmestsorger h

att kolansfortbeståndochutveckling.Öpp- kunskap, värdegemenskap,uppskatt- gemensamt.Men deladsorgärintedu

förskolan är stödjandemiljö för ning ochmaterielltstöd.Sådant den belsorg.Det ärhalvsorg... na en som framförallt kvinnors och barns hälsa. kan miste Tillgång till Miljonärerna bor inte i Bergsjö

ensamma om. Öppna förskolan, precis föräldra- andra utanför familjen stärker Intehär Kosmosdärjag bori allafal

som vuxna

representerarmodernaföre- barnensskyddsnät.I Bergsjöndär jag Miljonärerna skullenogrynka näs grupperna, teelserinomdet generellaföräldrastödet arbetadebor barnenmed mina värderingar ändå.Nej här bo

30 procentav

ärhelt banbrytande. bara sin Det är självklart att nogdesökandemärmiskorna,desomp som marmna.

De öppnaförskolorna kom bli betraktadessasmåhushållsenheter mångasättharlikartad bakgrund.Ar

att en som

i tillvaron, ankarei bostadsmil- familjeenheter.Vi allaganskaväl hur tare från arbetarhem medhavererad oas ett vet - jöema och inspirationskällaför såväl det kan att kämpaför för- relationer,nyfunnen kärlek, livserfarn

en vara ensam besökare för personal.Den äreko- sörjningoch barnen. skullejagvilja säga..."

som ansvarom nomisk och ändamålsenlig,dynamisk Denna novell varm tredje pris i e

och utvecklingsbar. Den härbärgerar Om tävling somBergsjönsbibliotek utlys

mammor alla, både och barn, rika ochfat- för någraår sedan. BergsjönI bor d

vuxna "Min hembygdBergsjön. tiga, vita och svarta,glada och ledsna, sökande människorna skriver denn

Vad voreBergsjöni allsinglansominte

och starka. ensamståendefyrabarnsmamma.Det " svaga dessaöppnadörrar fanns

De representerarett humant ekolo- riktigt tyckerocksåjagattdet bor många

Om Bergsjön tycker jag mycket. giskttänkandedärdenprofessionella livserfarnai enstadsdelsomhennes. älv

ut- Varför Jag tror jag har tusen goda gångspunktenärattallaföräldrar i någon harjagmött mångaochsomettrött banc

grunder. Från att ha varit en ensam bemärkelseär för sinabarn.Och genomalla de tusentalsmöten jag hañ

resurser isoleradmänniskaute landsbygden den ekologiska tanken är livser- medbarnoch föräldrar återkommeren

att kännsdet befrielseatt ha blivit

som en farenhetkanåteranvändas.När ärtill- skimrandetema kärlek. Det ärlängtan

utåtriktad och fylld medlevandeliv. -

kan den erfarenheterbli efter kärlekmanbär i bröstet och frågar sammans enes Jagdelarödetatt varaensamförälder den andreskunskaper.Ensamhetöver- sigomden möjligär attvinnaochbevara

med mångamedsystrarhär i Bergsjön. går i vänskapsrelationer.Isolering kan Därför vändejag mig för längesedan

Som nyskild hade jag kontakt med brytas och övergåsammanhang.På så till Familjerådgivningen.jag lärdekänna

’Flekis’,denöppnaförskolan Rymdsättkan svaghetvändastill styrka. Bertil ochville rådgöramed honom.V

torgetoch fick nys enfolkhögskole-

Kunskap,gemenskapoch möjlighet diskuteradevad kangöraför att också

kurs som Barnavårdscentralen och till påverkanärdeofficiellt formulerade medborgaresomi t exBergsjönskall

Flekisordnatuppei Dalarna.Kursenvar målenför att förstärka föräldrars livs- Året delavfarniljerådgivningenskunskaper.

avseddenbartför kvinnor. var-84, glädjeoch livsvillkor. Men vem somlär bestämt juli.i Vilken upple-

närmare avvem den öppna förskolan eller i velse Dalarna alli människor- Föräldrastöd när

ära,men F föräldragrupperna, det växlar. En ut- livsödena i allaoch drömmarna krossas

na, som oss envarvar i maning är därför att se till att alla olika. barn, kvinnoband fråga ställa sig

så Våra våra En man måste när man föräldrar får möjlighet att tillgodogöra knöt kändegemenskap jobbat inom fältet med mödra- och

osssamman.Jag sigdessaförebyggandetjänsterantingen och glädjeför förstagången fleraår. barnhälsovårdär: Hur kommer det

detgällerattlärasiglagamat,följa med Livet började igen.Saktaochlite såmåna denfa

om tre- att är om attvärnaom

Ijegemenskapsomkretsarkring barn obenägnaatt stödja när och hennesbarnär självklarhet.

sammapappor man en

h föräldrar och det nyfödda barnet familjenupplöses Att splittrad flyktingfamilj med

en en är så obenägna att stödja den Vid invigningen av FNzs familjeår och barn i Sverigeoch i Bos-

mor pappa räldra-barngemenskapsomskall tycker jag därför det är sin platsatt nien känner starka bandärför de flesta upp-

tthållasnär drömmarnakrossas fråga:Vem bestämmervilka familjeband lätt förstå.

att Hur kommer detsigatt ärsåbered- somärviktiga Ärdet barnochföräldrar Det löper ocksåstarka bandmellan

till kärleksfulla samtalmed pappor självaellerärdet andra Att familjeban- frånskildafaderochsmåbam.Band

som e i förlossningsrummet är så denärstarkamellanden klipps eller aldrig blir knutna men ensammamam- av

Bertil Sandén

FAMILJERÄDGIVNING

paret i fokus

-

en personliga relationen mellan man Förälskelsen hot. Man pendlar mellan hopp och

kvinnafångarnuvårtintresseunder förtvivlan, närhet och distans. Kanske Manochkvinnavärmervarandravid för-

vigningen av FN:s familjeår. I par- börjar attackerade älskelsenseld och lågor. Justdå brän- manrentavatt egenbållandethar vårtursprung,dit står skaper hos sin först ner osssällan.Påvårpartnerlägger partner som man längtan,härfödsvårtillfredsställelse, attraherades Den glade,djärve och överde egenskapersom förnekaroch av. N ikelse,glädje,trygghetochframtid. förföljer hos själva.När går i frispråkige pojken upplevssom enlätt-

oss ett värverklighetidag kärlek till sinnig slarver.Och den kloka och efterattge en parförhållandefår möjlighetattlevaut

dautvaldochattbli älskadsåsomden tänksammaflickan enbart varahittills oupptäcktaoch hemlighets- ses som avalde Eller kommerdrömmenomett stängd,tråkig och pedantisk. fulla sidor. Som par kompletterar tt parförhållandetill ossbarasomett Högt ställdaförväntningar,vilka inte varandra.Vi blir äntligenhela.Vi känner nne från det förflutna, som en vag infrias, leder lätt till besvikelser ossstarkare,vackrareochfriare.I allafall som rhoppning eller somett ständigt på- uttrycks i anklagelser.Insikten tror och hoppas detta Tillsammans omattens endeprojekt, vilket arbetar att varken förmår utplånaden medenpartnerfårvårtliv mening. partner egna

enny rverkliga. ensamheteneller tillfredsställa alla Säg,finns det någon enda faktor för ens

trivseli livetviktigare levai bra behov kanledatill bristandeömsesidigt "rleken änatt en

och nära gemenskap med engagemang.Detkännsplötsligt tråkigt.

en annan gånggavmig min bror Daniel denna Upplevelser ilska och främlingskap människa I varje gott parförhållande av

definition. Kärlek är närjagefteren växlar med känslor klistrigt uppstårdagligenintima situationersom avatt vara garbetsdagskyndar minastegoch insnärjd,uppträngd väggen stänavbryter den storamängd icke-intima mot av

ochivrignärmarmighemmetsdörr. digt krav ochförpliktelser. situationermitt ienvardagsgråaöverdåd nya

lka känneteckenbär denmognakär- Allt fler sambos och gifta upphör avslask, ved ochvatten.

eninom oss Lites börjamedaminka gradvismed visavarandrauppskatt-

att baka våra egnaupplevelseav ny- Tvivel och trubbel ning och respekti sambandmedde

norckt kärlek Vad fannsdå inom ossav malalivskriser uppstårundergravi- Efter förälskelsenföljer perioderdåman som rrandekänsloravlust,förvirringäventyr; ditet, småbarnstidellernärbarnenflyttar tvivlar om manhar valt rätt. Olikpmärksam beundran och skattefri hemifrån.Jobbet, karriären eller TV:n heterna kan upplevassom hinder och

rusning

blir förförisk älskare/älskarinna, boförhållandenupphör efter det första öppen förskola och förlossningsv

en

fårdetallra tid och barnetsfödelse.Familjerådgivarnamår- samtanordnande kärleksvårdscir som mesta ensav upp- av märksamhet. kerhur många harproblem date- lar. I ett boksnurreprojekt, ‘Karl

som

Samlevnadenmellanmanoch kvinna sigtill tidenför graviditetenoch det måste allaha, harunder1993-94s

rar är för särskiltstorapåfrestningari första barnetsfödelse. levnadslitteratur och bokbroschyr

utsatt storstäder. Det finns övertygande utplaceratsi väntrum privata föret

en statistikfrånGöteborg beskriverdet Satsning på de sämst ställda och samhälleligainstitutioner.

som stora antalet ensamståendeföräldrar, Göteborg har i sitt friskvårdsprogram frånskilda och separerade,särskilt i de särskiltbetonat denkommunalafarnil- Kärleksvård

och centrala stadsdelarna.Bort jerådgivningens socialpolitiska roll. familjerâdgivning i grupp norra emot50% allasammanboendeföräld- Folkhälsorådet Göteborgi har,som en Från 1988har kärleksvårdscirklar

av a rarbryter uppfrån varandrainom två år FN:s Healthy City, sattsommål att ordnats vårbyrå.Femparmötsund efterförstabarnetsfödelse.Vi vetockså minska antaletfamiljeseparationeri de åtta sammankomster två timm

om att finns särskiltstorrisk för separation resurssvagaområdenamotdennivå,som tillsammans med farniljerådgivare.P blandvissagrupper avinvandrare sär- redovisasi de resursstarkaområdena har nämnt ordet skilsmässa å

- som skilt iparrelationerdärdeneneärsvensk. ochrekommenderaratt desomarbetar skilliga gånger, somärtyngdaav

par

med familjerådgivning och farniljebe- olösligasvårigheter

synes men.somsa Tabbar blir taggar handling än fårmöjlighet med- djupgående motsättningar, såda

som mer nu att nar I skolanförbereder alltannatän verkaiettlokalttvärsektorielltarbeteför kan varandratill godhjälp

oss par vara g attklara dencentralarollensompart- attdelsförebyggaseparationsomförsta attmötasi grupp. Detförutsä

av nom en neri ett parförhållande.Föräldrautbild- åtgärdvid familjekris,dels lindra effek- att paret bor ihop ochvill reparera ningennår endastundantagsvisupp till tenefterseparation. förhållande. denomfattning och nivåsomSocialsty- Påinitiativ från BVC Bergsjönoch Som farniljerådgivaretar vår

u relsenharrekommenderat.Alltför sällan MVC Angeredochmed stödav Göte- gångspunkti klienternasegna resurse finns idagtydliga förebilder ochnormer borgs stadsfolkhälsosekretariatsåhar än i derasproblem.Poängenä

snarare för envälfungerandetvåsamhet. FamiljerådgivningenFolkungagatan i16 att allamänniskorsomleveri ettparför

Konfliktbeteendenutvecklasnärsvå- linje med de politiska beslutenstartat hållandemöterdelvislikartadeuppgifte righeternaintelängreupplevssom enge- upp kostnadsfri samtalsmottagningen och krav. Att i enstudiegrupp träff

angelägenhet.Man säger:Det gångvar fjortonde dag respektive andra klarat somligt mensam par som av oc

du somär problemet Tvåsamheten mottagning.Vi harfortsatt att utveckla misslyckatsmed annatgerden enskild präglasdå avgräl med sting eller av vårtsamarbetemedsjukvårdochsocial- tillgång till en breddadexpertis,samd flykt bort från varandra i en spänd tjänsti denorrastadsdelarna,t exiföräl- digt kommerifrån denpassivi

somman tystnad,ibristandeöppenhet,lögneroch drautbildningen och i föräldraträffar serandepatientrollen. svek.Mansårarvarandraochproblemen medsamlevnadsteman,som ext dessai Par familjerådgivarenmöterha

som läggs hög. Man användervarandras LövgärdetsFolkets hus:Att trivas till- katastrofen och förgräs

ofta lätt att misstag ienständigtpågående sammans ocksåsomföräldrar ochVisst liga sinsituation. Inspirerade stöda

somvapen - av maktkamp.Att separerakandåupplevas blir man arg ibland om ilska och i liten med fem par ser m

- en grupp nödvändigt,samtidigtsommaninte or- konflikter ipaøförbâllandet. variationer i samspelsmönstretsom n karattgenomföradetta.Man fruktar att got normalt. Man förstår hur svårigh barnen, självochpartnernskallska- Familjepedagogiskt, är regelbundnainslag i varje

man ter p dasallvarligtomfamiljen splittras. Eller utåtriktat arbete förhållandesutveckling.Erfarenheter såkastarman sighuvudstupain i enny Somprogramansvarigför Göteborgs egetlidandeblir intelängreenbelastni relationoch fastnari ett nytt, kvävande stadsfriskvårdsprogram Psykosocial utan en kompetens,som kan hjälpa beroende. hälsa fick Vibeke Bing ökade möjlig- självochgruppenframåt.

heteratt geekonomisktprojektstöd till Unga par med barn denutåtriktadeverksamhetvid Familje-

Enalltmer är familjer rådgivningenFolkungagatan16.Redan

utsatt grupp unga isambandmedhavandeskap,förlossning mellanåren1985och1988samlades en ochspädbamstid.Att barninnebärbå- tvärfackliggrupp, Parförhållandet när devinsteroch förluster. Framför allt är manfårbarn, underVibekeBingsaktiva detenförändringsperiod,varsansträng- medverkan. ningardeflestaparärdåligtförbereddapå. Vårt samarbeteiuppsökandeochfö-

Särskiltomdetunga saknarstöd rebyggandearbetehar rört allt från ett frånsläktingarochnäravännerkanpro- sommarläger1988för frånskilda fäder, fessionellt stöd vara det enda alterna- somville utvecklaettansvarsfulltföräldtivettill separationnärparetsviktar i sina raskap På semestermedpappa"-till en - ansträngningar.Det finns idag entrend omfattande satsning personal- och att allt fler unga äktenskap och sam- föräldrautbildning inom MVC, BVC,

Carl-Anders I

fvarsson

SVENSKA INSATSER UNDER FAMILJEÅRET

Dagenharvarit långoch innehållsrik, komma tillbaka till under året i sam- familjepolitiken och mångaintressanta har fått mycken information, kun- verkan med berörda myndigheteroch forskningsfrågor som hoppas att nya skaper,tankar, uppslag.Jagskadärför organisationer. svenskaforskare skall uppmärksamma.

intebli mångordig sådantsom kan Innan avslutarkonferensenvill jag Det finns ocksåstorabehovavinsatser om läsa till i vårt skriftliga informations- nämnanågra0rd arbetet i Kom- förenförbättradforskningsinformation. er om material barapekaut färdriktning- mitténför FN:sfamiljeår.Kommitténär När det gäller genomförandet av utan för arbetet Kommitténi för FN:s interdepartemental tjänstemanna- olika initiativ under åretser våregen en en familjeår. kommitté, ursprungligenficki roll främstsomsamordnare.Detärockså som upp- Jagvill då börjamed kommentar gift att förberedaSverigesinsatserunder viktigt attde initiativ somtasunderåret en till dagenskonferens.Vi har naturliga familjeåret. Kommittén utarbetadeen knyter antill det långsiktigaarbetesom av skäl inte kunnat låtaallaparter komma handlingsplan presenteradesförra redanpågåri verk ochorganisationer. som till talsvid konferensen.Detfinns vik- våren. Enligt denna skall kommittén Kommittén kommer därför främst en tig samhällssektor inte är främstfungera ettkontaktorganoch attarbetamed olikainforrnationsinsatser. som represen- som terad talarlista. Det år informationsbank med uppgift att Den skall fungera lite som spindeln i programmets en frivilligorgartisationerna. samordnade svenskainsatsernaunder nätetunderfamiljeåretochvaraenlänk

Detbetyderinteatt vill förringafri- familjeåret. mellan olika verksamheteroch evene-

villigorganisationernas roll och bety- Målen för det svenskafamiljeåret mang,delsi Sverige,delsi utlandet.Den delse.Tvärtom.Vi räknarmed deskall handlar stimuleratill kunskaps- drivandeochsammanhållandekraften i att om att komma att spela viktig roll under utveckling och praktiskt utvecklings- detta arbeteärkommitténs sekreterare, en familjeåret. arbetemedutgångspunktimålenför den Birgit Arve-Fares,somocksåärhuvud-

Regeringen har inför familjeårets svenskafamiljepolitiken.Dehandlar ansvarigför arrangemangenhär i dag. om 10 miljoner kronor All- förebyggandeinsatseri vid bemärkelse. Ni ärallahjärtligt välkomnaatthöra start avsatt ur männa arvsfonden för utvecklings- Viktiga insatsområden pekasuti avertill hennemed frågor, uppslagoch som verksamheti anslutning till familjeåret. densvenskahandlingsplanengäller information. Kansliet har under den Det äravseddafrämst för relationenmellanfamilj och arbetsliv, gångnahöstenlegati startgroparnaoch är pengarsom utvecklingsprojekt initieras familjeseparationeroch skilsmässor, tagit fram olika slag av informationssom av organisationerellerprojekt bedrivs generationsklyftor, materialsomfinns att beställa.Till detta som i samverkanmellan myndigheter och kulturellt och etniskt betingadekon- hör bl.a.ett nyhetsbrev,enkatalogöver organisationer. flikter kring barnochfamilj, planeradeaktiviteter samtendokumen-

Vid dagens upptaktsmöte är det spänningsfältet mellan privatlivets tation från den hearingom skilsmässor emellertidfrämstdenoffentliga sektorn helgdoch samhällets somanordnadesavkommittén ihöstas.I ansvar. ståri talarstolen.Ocksånärdetgäller Dettaär områden ärangelägna slutetav åretskade svenskainsatserna som som denoffentligasektorn ärdet emellertid både för forskning och utvecklings- redovisasi enSOU-rapport.

endastnågra glimtar denomfattan- arbete.Nårdet gäller utvecklingsverk- Vi hoppasattfamiljeåretskallledatill av de verksamhet pågår, i samhet har regeringen jag debattsomi sinturstimulerartill fortsatt som som ryms som nyss Det finns viktiga inslag i nämnde ställt 10 miljoner kronor till kunskapssökande och utvecklingsprogrammet. handlingsplanen intehar kunnat kommitténsförfogandeför utvecklings- arbete.Vi hoppas ocksåatt året skall som underdagen. projekt.Dessamedelkommerattkunna synliggörabådedetsomförenar ochdet ta upp Det gäller exempelvisde specifika sökas i fri konkurrens vid två ansök- somskiljeross isynen familjenoch förhållanden präglar familjesitu- ningstillfällenunderåret,den och denroll vill tilldela familjelivet i våra som 1mars ationen för olika invandrar- och flyk- den1oktober. liv. Vår ambition är att släppa fram tinggrupper, det gäller familjemönster När det gäller forskning hoppas mångfaldenoch ur den lyfta fram det

och familjeband under äldredagaroch forskarmöten och kontakt- somförenaroch låtadet bli enplattform genom detgällerfamiljermed anhö- verksamhetkunnaväckaintresseför att byggavidarepå.Vi hoppasatt vill omsorgom nya rigamedfunktionshinder.Dettaäremel- forskningsuppgifter.Det finns hjälpa i det arbetet Tack för att ett stort oss lertidfrågor hoppas tillfälle att internationellt intresseför den svenska kom hit i dag som

9 Appendix Seminarier som

arrangerats av kommittén

Program

för invigningen av

det internationella familjeåret i Sverige

28 januari 1994, Norra Latin, Stockholm 160363ARK6

Kommittén for FN:s familjeår

Familjen - en gränslös resurs

En konferens om familjevillkor och solidaritet i ett föränderligt samhälle

09.00-09.05 "Dans för fred" Elever från Svenska Balettskolan

09.05-09.30 Öppningsanförande

Socialminister Bengt Westerberg, Socialdepartementet

Familjen och de mänskliga rättigheterna

om ansvar i solidaritetens namn -

09.30-09.45 Familjeåret i FN Mr Henryk J. Sokalski, koordinator för det internationella familjeåret, FN i Wien

09.45-10.30 Familj och samhälle Professor Rita Li Ijeström, Göteborgs universitet

10.30-1 1.00 Förfrisknin ga r

11.00-11.15 Barnkonventionen

en milstolpe för barnens rättigheter - A Thomas Hammarberg, j Vice ordförande i 4 FNzs kommitté för barnets rätt

11.15-11.30 Barns rätt och villkor i Sverige Barnombudsman Louise Sylwander, Barnombudsmannen

11.30-11.45 Samhällets yttersta ansvar för barnen Generaldirektör Claes Örtendahl, Socialstyrelsen

11.45-13.00 Lunch serveras i Pelarsalen, Norra Latin

Kommittén for FN:s familjeñr

Familjen och välfärden den svenska familjepolitikens mål och medel - om

13.00-13.30 Svensk familjepolitik i europeisk belysning Docent Ulla Björnberg, Göteborgs universitet

13.30-14.00 Den svenska familjen myt och verklighet

- Docent Eva Bernhardt, Stockholms universitet

14.00-14.30 Föräldraskap och arbetsliv erfarenheter från

utvecklingsarbete kring föräldraförsäkringen och mödrahälsovården i Jämtlands läns landsting Avd. dir. Agneta Nilsson Mödrahälsovårdsöverläkare Göran Swedin

14.30-15.00 Kaffe

Det sociala nätverket insatser för att förebygga social utslagning - om

15.00-15.15 Kärlek och ansvar

behovet av ett vidgat familjebegrepp - om Ungdomsminister Inger Davidson, Barn- och Ungdomsdelegationen

15.15-15.30 Familjen och folkhälsoarbetet Generaldirektör Agneta Dreber, Folkhälsoinstitutet

15.30-16.15 Familjestöd i närsamhället

erfarenheter från lokalt utvecklingsarbete i Göteborgs stad Avd. dir. Vibeke Bing

Familjeåret i Sverige

den svenska regeringens insatser - om

16.15-16.30 Den svenska handlingsplanen Statssekreterare Carl-Anders Ifvarsson, Ordförande i Kommittén for FN:s familjeår, Socialdepartementet

Paternité -

quels avenirs

INVITATION å séminaire franco—suédois sur politique familiale un 30 et 31 mai 1994

CULTUREL su1’1D01s CENTRE

II, rue Payenne

75003 Paris

Tél. 78 80 20 Fax 44 78 80 27 44

L TRAVAIL dcs femme: et les diflicultés de concilier vie professionnelle et vie Eimiliale occupent depuis bon nombre dannêes déjå une place centrale dans les débats de politique familiale. Cependant, les inquiétudes démographiques, les incertitudes dc lemploi et les modes de vie nouveaux posent autant de questions sur paterniu’: et son avenir.

A LoCcAsION dc lArmée international: dc fizmille, lInstitut suédois et Centre culturel suédois å Paris organiseront 30 et 31 mai collaboration

I994 en avec ç Comité de pilotage pour IAnnée internationale de famille Suêde et

en avec Mission interministêrielle recherche-expérimentation M.1.R.B. en France, un séminairefranto-suédoissur patemiré contemporaine ct avenir.

son

SñMINAIRB. qui patronné president du Cominê de pilotage J ca sera par pour lAnnéc internationale de finnillc en Suêde, M. Carl-Anders Ifvatsson. secrétaire I dEtat auprês du minismc des Affaires sociales, réunira chercheurs et administratcurs ñ-anpis et suédois pour une téflexion sur paternité ñce å lévolution démographiquc, sociale et êconomique récente.

LA Joulmén du 30 mai sera consacrée å une aonflmwesur condition patemelle en Suêde, avec deux tables rondes, auxquelles participeront des invités français et suédois. Elle sera ouverte au publique et se déroulera en français et en anglais avec

ü interpretation simulumée.

u 3I MAI sera rêservé i un colloqueentre chercheursfvanfaiset suédois qui seront invités å croiser leurs regards patemité modeme å partir de necherches

sur .I récentes dans chacun des deux La traduction simultanée i

ou en cours pays. sera

a assurée en français et en f

O

l

å joumêe du mai. suffit de remplir bulletin i roan PARTICIPER 30 dinscription ci-joint et de retoumer Centre culturel suédois 18 man plus j

au au tard. Tout chercheur souhaiumt participer colloque du mai i

ou autxe personne au 3x est invité å y ajouter une note descriptive sur leur recherche et les questions quils voudront proposer pout discussion au colloque. Une confirmation de linscripnon sera distribuée dans semaine qui précêde séminaire.

LUND 30 MAI 1994, coNrñnnNcn runuqun

La condition en Suêde

paternelle

091130 Ouvcrture MagnusRobach.miniscreplénipotentiaire prês l’Ambasade de Suêde

INTRODUCTION Cad-Ander: Ifvamon. secrétaire dEtzt au ministêre desAiBires sociala PATBRNIT§S MODBRNHS Rita Liljestrdm.professeur de sociologi, Universitê de Göteborg

101130 La part du pêrc dans politiquc Eunilialc

OBJBCHPSar PRBSTATIONSna IA POLITIQUB FAMILIAL Birgit Ania-Paves,socioloque. coordimtxice de lAnnée intermlionale de

Emilie en Suêde ACTIONS ar RáALIsAIIONs AU NlVBAU NATIONAL PeterOm. president du youpe faction pour h promotion de: pêres, auprês du gouvemement g axrñntnNcas ar nacnncuas Table roade avec concours de Philip Huwng.professeur de psycholoye. Univenité de Göteborg et de AgnetaNilsson.chef de section, Institut national de Sante publique. Les nom: du participant: fiangaisseront communiqués ultéxieurement.

§ 13hoo Déjeuncr

I4h3o La patcmité ct lcs droits dc Pcnfant

INTERFACESDU DIOXT clvn. ut DU Duon SOCIAL I GöranHåkansson.directeur generaldesatfairesadministrative: du ministêre de: Affairs sociales L’Ac‘noN runuqua BNMmmm DBPILIATXONB1‘nAU1onrr§ PARBNTALB Eva Elfiaa-ljndstrdm, chef de section de lAction sociale dela municipalité de Värmdö ñvoLUnoN nñcaNrn BT DñBAT ACTUBI. Table ronde avec concour: de Ulla Bjdmbag. mafire deconference: en sociologie. Universitê de Göteborg et de Ulf Hyvönen.maine de conférencesen sciencessociales,Univelsité de Umeå. Les nom: desparticipants françaisseront communiqués ultéticurement.

Vin dhonncur

MARDI 31 MAI 1994, COLLOQUE FRANCO-SU§D0lS

croisés sur

Regards paternité

moderne questions de recherches

—

L’ IN TBNTION de ce colloque estde permeate un premier échangeentre cherchcun frangais et suédoisqui Invaillent sur la mêmespistes.Pour structure: discussionet de permettre

participants de mieux conmitre lesquestions qui sont å lordre dujour dans chacun des aux deux paysnous proposonaleathemessuivants :

o9h3o uranmrfis nämns. runuulrñs n1uu.nuns

urnnnrrfi nauficocxfia

LB uranumn

I3hoo Déjeuner

x4h3o PATBRN111:cournsréa

uranunfi. ruñcnlrá ar MARGINALISATION Linnea nu råna

I7hoo Clöttlre

discussion invitê deux participmu. Français Suédois.i mun ouvam nous avons un et un presenter leur recherche. fzisantrcaordr Péut de: conmissanccset la questions i

en approfondir surleathemesproposes.

de: intervenants dest close, mafiaoutre lea cbercheur: suédoisqui prendront part LA Llsru pas å h conference du mai. assuresh participation de: chercheurs français

30 nous nous sommes suivams :JacquesComnuille. Yvonne Knibiehler. Agnes Pitrou. François de Singly et Irene Théry.

auue souhaitnnt participet an colloque estinvité åajoutcr ro U1 cnskcuaun ou penonne

i leur bulletin dinscripn’on dacriplive leur recherche etles questions qu‘ils - - une note sur voudront discussion. Cette note demi-page + éventuellement textesi Pappui

proposer pour doit être prâentêe. avec bulletin d‘imcription, 18mu’ auplus md. Les inscriptions seront

suite confirmées avant :5 ma’. par

Le Centre culturel suédoisestadtninistré par llnsu‘tut suédois.fondation

financée But et deslinée å promouvoir et favoriser le: relations de Suêde

par

de: et desinstitution: de Pêlranger.ainsiqu5 servir de canalaux

avec personnes échangesculturel: et éducacifsintemadomux. Parsesdivemesactivités

informativa, Plnstitut suédoisfefforce de Eire proyener connaissancede Suededansles

autxespays.

Program för konferensen

Bilder av familjeliv

anordnad av Kommittén for FN:s familj eår

tisdagen den 6 september 1994,

Rosenbads konferenscentrum, Drottninggatan Stockholm

08.30-09.00 KAFFE

09.00-09.15 Välkomsthälsning

Kommitténs ordförande, statssekreterare Carl-Anders Ifvarsson

09.15-10.15 Fakta om den svenska familjen

Ny statistikrapport om familjen från barndom till ålderdom

Programchef Elisabeth Landgren-Möller med medarbetare, SCB

10.15-10.30 PAUS

10.30-11.15 Presentation av serieteckningstävlingen Mitt familjeliv

Chefredaktör Mona Johansson, Kamratposten x

Byrâdirektör Ingrid Åkerman, Socialstyrelsen

Prisutdelning till vinnarna

Bamombudsman Louise Sylwander, Bamombudsmannen

11.15-12.30 LUNCH

12.30-13.00 Svensk familjepolitik i internationell belysning

Avhandling om familjestödet i OECD-ländema Fil. dr Irene Wennemo, Socialforskningsinstitutet

13.00-13.15 Barnfamiljerna och välfärden

Pågående arbete vid Epidemiologiskt Centrum Avd. dir. Ingrid Sjöberg, Socialstyrelsen

13.15-13.45 Ensamma mammor

Rapport om ensamstående mödrars hälsa och livsvillkor

Avd. dir. Maicen Ekman, Folkhälsoinstitutet

13.45-14.15 Barnfamiljerna och arbetslösheten

Rapport från ett forskningsprojekt Docent Elisabet Näsman, Uppsala universitet

14.15-14.30 Presentation av aktuellt utredningsarbete samt

inventering av pågående forskning

Departementsrådet Billy Thorstenson, Socialdepartementet

Professor Björn Smedby, Socialvetenskapliga forskningsrådet

14.30-15.00 Allmän diskussion 15.00 Konferensen avslutas

eroller

Familj

Ett informationsmöte om aktuell familjeforskning

den 28 november 1994

måndagen

Program

08.30-09.00 KAFFE

09.00-09.15 Ordföranden i Kommittén för FN:s familjeår, Ann-Christin Tauberman, hälsar välkommen

09.15-09.30 Mor är rar Fotograf Monika Gottfiidsson, Malmö, visar diabilder sin fotobok om mammor i dagens samhälle.

ur

09.30-10.15 Med fokus på familjen Docent Gunvor Andersson, Institutionen för socialt arbete, Lunds universitet presenterar Socialvetenskaplig Tidskrift nr 2-3, 1994, ett temanummer om barn och familj

Axplock ur numret presenteras av fiLdr. Gunilla Halldén, pedagogiska inst., Stockholm, som talar om Familjen ur barns perspektiv, docent Ulla Björnberg, Sociologiska inst., Göteborg,

berättar hur psykisk hälsa påverkas av arbete och familjeliv, samt som om fil.dr. Anna-Karin Kollind, sociologiska inst., Göteborg,

berättar om tre personer, tre traditioner. som

10.15-10.30 PAUS

10.30-10.45 De osynliga familjebanden Docent Gunvor Andersson presenterar en forskningsöversikt om barn- och familjeforskning i den södra högskoleregionen samt berättar

pågående forskning om bam som skilts från sina föräldrar. om egen

10.45-11.15 Allmänna Bamhusets stora pris 1994 Direktionens ordförande, landshövding Bertil Göransson överlämnar Allmänna Bamhusets stora pris till Bente och Gurmar Öberg. Pristagama berättar om sitt arbete och hur priset kommer användas. om att

11.15-13.00 LUNCH

13.00-14.15 Janus och Genus Docent Ulla Björnberg, Göteborgs universitet, ñLdr. Arne Nilsson, Göteborgs universitet, docent Kajsa Sundström, Karolinska institutet samt fi1.dr. Anna-Karin Kollind, Göteborgs universitet, presenterar en vänbok om kön och social identitet i familj och samhälle tillägnad professor Rita Liljeström.

14.00-14.15 På tröskeln till ett kvinnoliv Professor Rita Liljeström berättar om sitt arbete bland kvinnor i tredje världen och om sin senaste bok Chelewa, Chelewa The Dilemma of - Teenage Girls, redigerad i samarbete med Zubeida Tmnbo-Masabo.

14.15-14.30 Bamdomsbilder Professor Philip Hwang, Göteborgs universitet, presenterar boken Images of Childhood, en antologi från ett forskarsymposium om barndom, redigerad i samarbete med M. E. Lamb och Siegel

14.30-15.00 Frågor och diskussion

15.00 Mötet avslutas

Seminarium om

demograñsk familjeforskning

den 24/1 1995

tisdagen

Program

13.OO-l 3.05 Välkomsthälsning Bitr. statssekreterare Ann-Christin Tauberrnan, ordförande i Kommittén for FN:s familjeår

13.05-13.15 Inledning Docent Eva Bernhardt, demografiska avd., Stockholms universitet

13.15-14.15 Den svenska familjen i ett historiskt perspektiv Från storfamilj till modernt samboende en historisk exposé - Professor Sune Åkerman, historiska inst., Umeå universitet Från hunger till välstånd -familjens demografi i Sverige 1650-1900 Docent Tommy Bengtsson, inst. för ekonomisk historia, Lunds universitet

Familj och social utveckling arbetet under FN:s familjeår 14.15-14.30 - om Avd.dir. Birgit Arve-Fares, sekreterare i Kommittén for FN:s familjeår

14.30-15.00 Paus

15.00-16.15 Det moderna svenska familjemönstret 1992 års svenskafamiljeundersökning: innehåll och uppläggning Programchef Elisabeth Landgren Möller, demografi med bam och familj, SCB Påbörjade-planerade-tänkbara forskningsprojekt kring familjen Professor Jan M. Hoem, demografiska avdelningen, Stockholms universitet

£9‘

Den nordiska familjen och välfárdsstaten

Program för måndagen den 20/3 1995

10.30-11.00 Kaffe

11.00-12.30 Inledning Välkomsthälsning: Ann-Christin Taubennan, ordförande i densvenskaKommittén för FN:s familjeår

Aktuellafamiljepolitiska perspektiv Norge: Underdirektör Margaret Sandvik, Bame- og familiedepartementet Danmark: Kontorchef Anders Lynge Madsen,Socialministeriet Finland: Biträdande avdelningschef Riitta Viitala, Social- och hälsovårdsministeriet Sverige: Biträdande statssekreterareAnn-Christin Tauberrnan, Socialdepartementet

12.30-14.00 Lunch

14.00-15.30 Session Familjerelationer och vardagsliv i nordiska barnfamiljer

tidsanvändning och arbetsdelning i nordiska barnfamiljer mot bakgrund av - om aktuella studier om familjemönster, tidsanvändning, levnadsförhållanden och attityder i de nordiska länderna.

Inledning: Omtidsbruk och arbetsdelning bland norska och svenskaföräldrar Ragni HegeKitterød, Statistisk sentralbyrå, Oslo Kommentarer: Ulla Bjömberg, Sociologiska institutionen, Göteborgsuniversitet Kevät Nousiainen, Institutionen för privaträtt, Helsingfors universitet Vita Pruzan,Socialforskningsinstituttet, København

15.30-16.00 Kaffe

16.00-17.30 forts. Session Familjerelationer och vardagsliv ur barnets perspektiv

om socialaoch kulturella mönster,tidsstrukturer och materiella villkor i barnensliv. -

Inledning: BASUN-projektet enjämförande studie av femåringars vardagsliv och

socialisation i hem och förskola i de nordiska länderna Lars Dencik, Roskilde Universitetscenter Kommentarer: Leena Alanen, Institutionen för pedagogik, Jyväskylä universitet Agnes Andenas, Institutt for sosiologi, Oslo Philip Hwang, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Baldur Kristjánsson, Högskolan för lärarutbildning, Stockholm

9‘

Den nordiska familjen och välfárdsstaten

Program tisdagen den 21/3 1995

09.00-10.30 Session 2: samspelet mellan arbetsliv och familj

om anpassningsstrategieri familj och arbetsliv grundval av aktuella studierav arbetsorganisationoch arbetslivsmönster.

Inledning: Från tradition till modernitet köns- ochyrkesroller iförvandling

ochförhandling Inge Maarkedahl,Socialforskningsinstituttet, København Kommentarer: ElisabetNäsman, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Minna Salmi, STAKES, Helsingfors Marianne Skjortnes, Rogalandsforskning, Stavanger

10.30-1 1.00 Kañepaus

11.00-12.30 Session3: Välñrdens aktörer

om drivkrafier och motkrafier i dagensnordiska välfärdsstater. -

Inledning: Mellan stat och marknad- omhandlingsutrymme och ekonomiska ramar Kari Skrede, Institutt for sosialforskning, Oslo Lena Thalin, Svenskakommunförbundet, Stockholm Kommentarer: Castenvon Otter, Institutet för arbetslivsforskning, Stockholm Agneta Stark, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet

12.30-13.30 Lunch

13.30-15.00 forts. Session3: Välfärdens aktörer

Kommentarer: I gränssnittet mellan privat och oflentligt om socialt arbete och

— frivilliga insatser Inger Koch-Nielsen, Socialforskningsinstituttet, København Håkon Lorentzen, Institutt for samfunnsforskning, København

Avslutande diskussion

om kunskapsutveckling och social förändring -

15.00 Mötet avslutas

workandfamilyLife

Travail familiale

9‘

GrandHotelSaltsjöbaden,

1q-2o/b1995

-

llork andfamilylife lravail familiale

Reconciling Work and Family Life Concilier et vie familiale

travail

Contradictions and Partnerships contradictions et partenariats — — Monday, 19 June 1995 Lundi 1995

09.00-09.30 Registrationand coffee 09.00-09.30 Enregistrementet accueil

Opening session Séance d’ouverture chalrperson:MsGun-BrittAndersson. Présldence:MmeGun-BritAndersson, Under-Secretaryofstatefor socialSecurityS Socmalred’Etataupresdu Mlnlstrede sécuritesocialaS

09.30-09.45 Welcome address 09.30-09.45 Accueil de bienvenue MsAnnaHedborg,MinisterofSocialSecurity MmeAnnaHedborg,Ministrede Sécurile andFamilyAffairsS sociale desAffairesfamilialeset S

Developing policies for reconciling Politiques de conciliation dans Ie domaine du work and family life travaiI et vie famiIaIe"

09.45-10.05 Aims and achievements of the 09.45-10.05 Objectifset réalisations de EuropeanCommission Commission des Communautés MrTerenceStewart,Commissionforthe européennes EuropeanCommunitiesDG V M.TerenceStewart.Commissiondes

Communautéseuropéennes VDG 10.05-10.25 The Case of Sweden MsBirgitArve-Peres,SwedishNational 10.05-10.25 Lecas de Suéde Committee theon International MmeBirgitArve-Peres,ComitéSuédoispour YearoftheFamilyS lAnneelntemationalede FamilleS

10.25-11.00 Coffee break 10.25-11.00 Pause café

Policy measures and Mesures politiques et means of implementation dispositifs mis place

en

Services Les sen/ices chairperson:MsMarinaMauroPiazza. Presldonce:MmeMarinaMauro

Pl :r Network"Familiesa Work I ReseauFamllles Workl

11.00-11.20 Child care 11.00-11.20 Garde denfants et services daccuei| MrPeterMoss.Network childcareon and M.PeterMoss,RéseauGardedenfantset othermeasurestoreconcileemploymentand autresmasuresvisantaconcilierles familyresponsibilitiesofmenandwomen responsabilitésprofessionnellesfamilialeset

11.20-11.40 Close-to-home services: 11.20-11.40 Les emplois familiaux:

de nouveaux new sources of employment glsements demploi MrJean-FrancoisLebrun,Commissiontheof M.Jean-FrancoisLebrun.Commissiondes EuropeanCommunities Communautéseuropéennes

11.40-12.00 TheContradiolionsof ServiceVouchers 11.40-12.00 Les contradictions des cheques MsMaryMalewez.VieFeminineB services

MmeMaryMalewez.VieFeminineB 12.00-12.20 Services for social integration

the Scandinavian approach 12.00-12.20 Lapproche Scandinave - MsUllaBjomberg.EuropeanObservatoryon accueil et integration NationalFamilyPoliciesS —

MmeUllaBjömberg,Observatoiredes

politiquesfamilialesS 12.20-13.00 Discussion

12.20-13.00 Débat

Ö

Saltsjöbaden,rq-zo/bm;

lravailctvic familialc workandfamilyLife i

13.00-14.30 Lunch 13.00-14.30 Dejeuner

Flexi-time Le temps

Chairperson:MrMiguelYagez, Présidence:M.MiguelYaguez, Network"Familles Work"E RéseauFamilles WorkE

14.30-14.50 Parental Leave:Why dont men make 14.30-14.50 Lecongé parental: Pourquoi les

of their rights hommes hesitent-ils á utiliser leurs use MsJeanneFagnani,CNRSF droits

MmeJeanneFagnani,CNRSF 14.50-15.10 Part-timework: 14.50-15.10 Le temps partiel: TheSituationintheNetherlands — MsCatalenePasschier, Lasituation Hallandsen - DutchConfederationofTradeUnionsFNV MmeCatalenePasschier, DutchConfederationofTradeUnionsFNV Regulatingpart-timeworkatEuropean - Réglementertempspartiel niveauau Unionlevel. delUnioneuropéenne MrJohanTenGeuzendam.Commissionof M.JohanTenGeuzendam,Commissiondes theEuropeanCommunities Communautéseuropéennes

15.10-15.40 Coffee break 15.10-15.40 Pause-cafe

15.40-16.00 Job-sharing the British experience - 15.40-16.00 Le travail a temps partage MsPamWalton,NewWaystoWorkUK Iexperience britannique - Scandinavian MmePamWalton,NewWaystoWorkGB 16.00-16.20 Timebudgets experienceswithregardtotimepolicies 16.00-16.20 Le capitaltemps MsElisabetNäsman,UniversityofUppsalaS experiencesscandinaves: — MmeElisabetNäsman,UniversitedUppsalaS 16.20-17.30 Discussion

16.20-17.30 Debat 17.30 End of first day

17.30 Fin de premiere journee Evening: the European Social

Innovation Award ceremony Soirée: Cérémonie de remise du prix

européenne de |’innovation sociale 18.30-19.00 Welcome Toast

18.30-19.00 Accueil et vin d’honneur 19.00-19.15 The Network "Families Work"

and the SocialInnovation Award 19.00-19.15 Le réseauFamilles Travail et MsMicheleThozet-Teirlinck,Commissionof prix Europeende l’|nnovationSociale theEuropeanCommunitiesDG V MmeMicheleThozet-Teirlinck,Commission 19.15-19.30 Distribution of prizes desCommunautéseuropeennesDG V

MrTerenceStewart.Commissionofthe 19.15-19.30 Remise du Prix EuropeanCommunitiesDG V M.TerenceStewart.Commissiondes 19.30-20. 00 Press conference Communauteseuropeennes VDG

Coordinator.MsCeciliaModig,Ministryof 19.30-20.00 Conference de presse HealthandSocialAffairsS Coordination:MmeCeciliaModig.Ministers Dinner desAffairesSocialesS 20.00-22.00

20.00-22.00 Diner

Ö

Saltsjöbaden,iq-zo/biqqg

workandfamilyLife i iravailetvie familiale

Tuesday, 20 June 1995 Mardi 20 juin 1995

Continuationof Suitedes Policy measures and Mesures politiques et means of implementation dispositifs mis place en Flexi-place Lespace Chairperson:ProfessorLoukiaMoussourou, Présidence:Mmele ProfesseurLoukiaMoussourou, Observatory famililypoliciesGon ObservatolredespolitiquesfamllialesG

09.00-09.20 Experience with teleworking 09.00-09.20 Expérience de télétravail MsC.C.deBruin,DigitalEquipmentNL MmeC.C.deBruin,DigitalEquipmentNL

09.20-09.40 Preserving family and personalspace 09.20-09.40 La préservation de iespace familial et MrJean-ClaudeKaufmann,CNRSF personnel M.Jean-ClaudeKaufmann,CNRSF 09.40-10.30 Discussion 09.40-10.30 Débat 10.30-11.00 Coffee break 10.30-11.00 Pause-café Models for tomorrow chairperson:MsFrederiqueDeroure, Modéles pour demain Network"Familiesa Work"DG V Présidence:MmeFrederiqueDeroure, RéseauFamilies TravailDG V 11.00-12.00 Presentation of initiatives the prize-winners of the European Social 11.00-12.00 Presentation des initiatives prises par Innovation Prize les lauréats du Prix européen de |’|nnovation Sociale 12.00-12.15 Questions from the floor 12.00-12.15 Questions de salie Conclusions and recommendations Chairperson:MsAnnaHedborg Séance de clöture: Ministerof SocialSecurityandFamilyAffairsS Conclusions et recommendations 12.15-12.35 On the treshold of Europe Présidence:MmeAnnaHedborg, comments and reflections Ministrede Socuritésoclaleet dela FamllleS - MsAgnetaStark,UniversityofStockholmS 12.15-12.35 Au seuil de IEurope 12.35-12.50 Strategies for future action - réflexions et commentaires MmeAgnetaStark.UniversitédeStockholmS - European comments MrLucienBouis,ConfederationofFamily 12.35-12.50 Quelles strategies pour les families OrganizationstheEuropean CommunityCOFACE d’Europe M.LucienBouis,Confederationdes 12.50-13.00 What conclusions for the Commission OrganisationsFamilialesdesCommunautés MsMicheleThozel-Teirlinck, EuropéennesCOFACE Commissionof theEuropeanCommunitiesDG V 12.50-13.00 La Commission européenne 13.00 Closure quelles conclusions - MmeMicheleThozet—Teirlinck,Commission 13.15-14.30 Lunch desCommunautéseuropéennesDG V

13.00 Clöture du Séminaire

13.15-14.30 Dejeuner

Ö

Saltsjöbaden,iq-2o/biqqg

Ö

5 Appendix

över som Förteckning projekt beviljats utvecklingsmedel

Projekt

fått stöd

som

aktiviteter under det Internationella familjeåret FUB - Projektet innebär utvecklingsverksamhet, information, främst om Sjdte: stöd och service till funktionshindrade samt utbildning av LSS, lag om rättsombud över hela landet, inom för FUB:s projekt om rätts- 30 ramen ingår riktad konferens för föräldrar med flerhanditrygghet. Dessutom en kappade barn i de planerade aktivitetema under familjeåret. Studieförbundet Vuxenskolan samt International Samarbetsparter är of Societies för Persons with Mental Handicap ILSMH League A002 Projekt nr Huvudman: Riksförbundet FUB Kontaktperson: Grethe Holmgaard, telefon: 08-678 81 33

Andra Lokal-TV Video Olympiaden 1994 Den mediearbetet del i innebär utvidgad Syfte: Det lokala är en en process som för individen och ett främjande lokal och global demoyttrandefrihet av nätverk fungerar inspiration för lokala krati. Vi bygger upp ett som som medieproducenter och medieorganisationer världen över. Samarbetsparter i Danmark, Oslo Film TV-akademi samt Sveriär Mediecenter KURT og Lokal-TV Förbund. ges Projekt nr A004 Huvudman: Sambandet Kontaktperson: Ted Weisberg, tel 08-20 66 62

med Söndagsförälder MÅPS Mångkulturellt projekt i samarbete mellan ideell organisation och kommunens Syfte: Att familjerättsliga verksamhet fånga splittrade familjer, ofta med upp invandrarbakgrund, för främja umgänget mellan barn och föräldrar. att Öka sprida kunskap barns behov och rätt till båda sina föräldoch om av broar mellan svenska föräldrar och invandrarföräldar genom rar. Bygga infonnations- och gruppverksamhet.

A012 Projekt nr Föreningen Söndagsförälder och Familjerättsbyrån i Malmö Huvudman: Kontaktperson: Gunnel Sandblom, tel 040-23 57 60

Barn är oskiljbara undersöka och beskriva barns behov när föräldrarna Syfte: Att möta, befinner sig i samlevnadskris.

A013 Projekt nr Huvudman: Familjerådgivningen i Kristianstad Kontaktperson: Kerstin Lönn, tel 044-12 00 44

Izvor Källan Syfte: Steg Att initiera, organisera och genomföra olika aktiviteter för att underlätta bosniska flyktingfamiljers integrering i det svenska samhället. Steg 2: Att i samarbete med andra frivilligorganisationer samt offentlig huvudman kommun och landsting bidra till att stödja särskilt utsatta bosniska och andra flyktingfamiljer i deras fortsatta liv i det landet. nya Projektet sker i samverkan med Höganäs Röda Korset, Rädda Barnen, Hyresgästföreningen, idrottsföreningar, politiska föreningar, flyktingmottagningen, BoUnämnden, KomVux, familjerådgivningen, Hälso- och sjukvård, m. fl. Projekt nr A014 Huvudman: Internationella Kvinnoförbundet Kontaktperson: Rajna Simonovska-Habic, tel 013-10 56 47

Plastmormor Syfte: Att belysa familjesituationen i Sverige idag och hur vår organisase tion bestående av medelålders och äldre kvinnor i och farmorsmonnorsegenskapen kan hjälpa de yngre ofta hårt belastade kvinnorna med barn och yrkesverksamhet utanför hemmet. Plastmorrnor/farmor alltså ställföreträdande mor/farmor kommer att diskuteras. Projekt nr A 01 7 Huvudman: Husmodersförbundet Hem och samhälle Kontaktperson: Margit Strandberg, tel 08-91 70 06

Utvärdering av Samtalsgrupper Syfte: Att kvantifiera effekten av krisstöd i form samtalsgrupp i Stockav holm, samarbete med Gunnar Öberg. Projekt nr A018 Huvudman: Mansjouren i Stockholm Kontaktperson: Hans-Erik Jonsson, tel 08-30 30 20

1994 också den homosexuella familjens år - Syfte: Konferens till stöd för den utsatta homosexuella familjen: mammor, pappor, medmammor, syskon samt övrig familj. Samarbetsparter år Stockholm RFSU samt de övriga nordiska förbunden för homosexuella. Projekt nr A019 Huvudman: RFSL Kontaktperson: Eva Ahlberg, tel 08-736 02 13

Indigenous Forum -94 Syfle: Att informera olika aspekter urbefolkningamas situation om av i dagens mångkulturella samhälle i hela världen. En aspekterna flirav är ändringen av familjens roll under påverkan det mångkulturella samhälav let. Detta genomförs i form av; 1 internationell konferens i Arvidsjaur 8-13 augusti 2 helgseminarium i Stockholm efter konferensen 3 fönnedling till organisationer/institutioner i övriga landet. Samarbetsparter är Stiftelsen Sita Sameland för lokala i arrangemang Arvidsjaur, Amerika 501 Urspmngsfolkens Rätt, Samerådet, svenska — sektionen för rådgivning Projekt nr A021

Huvudman: Föreningen Fjärde Världen Kontaktperson: Talis Brands, tel 08-84 49 15

Barn går inte i repris Syfte: Att utveckla metoder och pröva arbetssätt för samverkan melnya lan skola och hem kring moral, etik, samlevnad, självkänsla och demokrati. Projektgrupp samt workshop. Samarbetsparter är Sveriges Skolkuratorers Förening samt Action hearing-föreningen i Norden. Projekt nr A023 Huvudman: Riksförbundet Hem och Skola Kontaktperson: Britta Blanck, tel 08-84 03 15 i l Kartläggning nyblivna attityder till föräldrautbildning av pappors och föräldraledighet Syfte: Projektet syftar till att främja ett jämställt föräldraskap genom att studera och analysera de faktorer betydelse för nyblivna pappors förav äldraledighet. Projektet syftar även till att få föräldrautbildningen att bli incitament till att fler tar ut pappaledighet. Samarbetsparter är ett pappor Mödrahälsovården i Göteborg samt Folkhälsosekreteriatet i Göteborg. Projekt nr A024 Huvudman: Bamhälsovården, Samhällsmedicinska Enheten i Göteborg Kontaktperson: Magnus Borres, tel 031-29 90 05

Den Enastående mamman Syfte: Att dokumentera synliggöra och sprida kunskap om kvinnan som väntar barn utan stöd från mannen. Verksamhet: Föräldragrupper självhjälpsgrupper för ensamstående gravida kvinnor. Kontakt kommer med Rädda Barnen Anonyma föräldrar för samarbete. att tas Projekt nr A028 Huvudman: Göteborgs sjukvård, Primärvård Centrum-Väster Kontaktperson: Birgit Alexandersson, tel 031-24 39 45

Svårigheter och möjligheter i separerade familjer/Styvfamiljer Syfte: Att sprida kunskap och erbjuda möjligheter för allmänheten att möta professionella för gemensam diskussion om de separerade ombildade familjemas situation i tid av samhällskris. Samarbetsparter en är inom landstinget: Centrala Mödra- barnhälsovården, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, Vuxenpsykiatriska kliniken samt Familjerådgivningen. Inom Östersunds kommun: Socialtjänsten, Familjerättsavd. och Bamomsorgen. Projekt nr A045 Huvudman: Jämtland-Härjedalens familjeterapitörening Kontaktperson: Göran Swedin 063-15 37 35

Hur mår den sverigefinska familjen idag Syfte: Projektets syfte är att olika aktiviteter, diskussioner m m genom förebygga skilsmässa/separationer och utslagning bland sverigefinska familjer och mångkulturella familjer med förälder med finsk/sverigeen finsk bakgrund. Samarbete med finskspråkiga familjerådgivare hos komlandsting och kyrkan, med ñnsktalande personal hos PBU, muner, socialsekreterare och finsktalande arbetsförmedlare. Projekt nr A052

Huvudman: Sverigefmska Riksförbundet Kontaktperson: Helena Kivisaari, tel 08-615 83 40

Kärlekens Hus Syfte: Att lättfattligt beskriva den utvecklingsprocess eller de stadier som ett parförhållande har att gå igenom. Visa vilka uppgifter och problemställningar vi alla har att tackla i förhållandets olika faser och vilka stickspår som finns. När man ser vari problemen består och förstår de mekanismer som lett dit finns också reell möjlighet till förändring. en Projekt nr A075 Huvudman: TBV Göteborg Kontaktperson: Ingrid Lundin, tel 031-17 39 20

Samverkan mot familjevåld i mindre kommuner Syfte: Att genom samverkan med andra ideella organisationer och myndigheter hitta en samarbetsform för en mindre kommun när det gäller att förebygga och handlägga våld inom familjen. Att hitta en sarnverkansform som tar hänsyn till barnens behov av att få till stånd förändring en av familjeförhållandena inom en kort tidsperiod, samt föräldrarnas skiftande behov av stöd och en säker handläggning. Att framställa ett informations- och studiematerial som kan användas av andra mindre kommuner i Sverige. Projekt nr A079 Huvudman: Kvinnojouren Vändpunkten Kontaktperson: Susanne Bredinger, tel 0650-122 85

Mammor och pappor, döttrar och söner i skolan Syfte: Att stärka flickors och pojkars självkänsla, utveckla samarbetet mellan föräldrar och ungdomar, öka mammors respektive delakpappors tighet i tonårsbamens tillvaro. Projekt nr A081 Huvudman: Stiftelsen Kvinnoforum Kontaktperson: Lotta Gröndahl, tel 08-23 88 65

Skapa broar mellan invandrarkvinnor via föräldragrupper Syfte: Att skapa broar mellan invandrarkvinnor, stimulera utbyte kultuav rella kunskaper och erfarenheter, skapa möjligheter för kvinnorna att mobilisera sina egna resurser för att hantera problem och svårigheter de möter vid integrering i det svenska samhället. Projekt nr A082 Huvudman: Stiftelsen Kvinnoforum Kontaktperson: Hilda Gonzalez, tel 08-23 88 65

Att stärka unga adopterades identitet och vuxenroller Syfte: Projektet handlar om en utställning för allmänheten att leva i om en familj med ursprung i flera kulturer. Folkens museum etnografiska ska kontaktas för ev samarbete. Projekt nr A058 Huvudman: Adoptionscentrum Kontaktperson: Eva Hedén, tel 08-627 44 00

Familjen i centrum

Syfte: Att stärka familjer/anhöriga till bam med utvecklingsstörning. Att bygga nätverksgrupper och producera en videofilm. Samarbetspart är upp Riksförbundet FUB för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna. Projekt nr A067 Huvudman: Studieförbundet Vuxenskolan Kontaktperson: Eva Larsson, tel 08-550 342 00

Tidizgbehandling av spädbarnsfamiljer med betoning på pappans roll Syfte: Att åstadkomma en känslomässig bindning mellan det lilla barnet l och pappan, en bindning som är varaktig över tid. Att pappan hittar sin fungerande papparoll och att den fungerar även i förhållande till egen modem. Att effekten av projektet kan bli att papporna startar en ideell j förening syfte är att erbjuda råd och stöd. vars l Projekt A 069 nr Huvudman: Norrköpings kommun, Socialförvaltningen Kontaktperson: Rita Hallström, tel 011-15 00 00

Familjeåret 1994 i Sverige en serie radioprogram - Syfte: Att dokumentera svenska insatser under FN:s familjeår genom reportage, intervjuer och samtal med aktörer inom olika projekt, symposier, konferenser, studier och forskning samt erfarenhetsåterföring och debatter. i i Projekt nr A074 Huvudman: Radio Q Kontaktperson: Eva Kaijser, tel 08-21 22 07

å FN:s Barnkonvention i Stenungsunds kommun 3 Syfte: Genomföra kartläggning av hur utsatta barngrupper prioriteras i en kommunen, samt hur Stenungsunds kommun lever upp till Barnkonventionens intentioner. Projekt nr B 98 Huvudman: Stenungsunds kommun j Kontaktperson: Christina Engström, tel 0303-682 79

Skolan och omvärlden Syfte: Att genom samverkan mellan skola, skolbarnsomsorg och äldreom- I " sorg få barn och åldringar att nänna sig varandra. Ta tillvara den äldre generationens kunskaper om hur man levde förr samt bidra till en ökad förståelse för de olika gruppemas särskilda behov och krav och att hitta gemensamma intresseområden. Projekt nr B 101 Huvudman: Bodens kommun Kontaktperson: Ewa Nyström, tel 0921-523 75

Samlevnadsmaterial för högstadiet och gymnasiet Syfite: Förebyggande familjerådgivning genom att lära ut lite av "Samlevnadens ABC till ungdomar på högstadiet och gymnasiet. Ungdomar söker vuxenrollen, de skall växa i en föräldraroll och kunna möta sina små barns behov utan att förlora parrelationen. Alltför lite av familjerådgivningens och bampsykiatrins baskunskaper har hittills blivit dokumenterade och använda i undervisning. Projektet syftar till ett undervisningsmaterial som utgår ifrån ungdomarnas livssituation och ger dem

kunskaper som är användbara när de ska relatera till en partner och till egna och andras bam. Materialet insamlas delvis genom intervjuer med erfarna familjerådgivare och testas både ungdomar och yrkesverksamma fore publicering. Projekt nr B 106 Huvudman: KLF R Kommunal- och landstingsanställda familjerådgivare. Kontaktperson: Marie Eenfeldt, tel 0498-21 36 87

Distansutbildning för adoptivföräldrar Syfte: Att ett pedagogiskt sätt och för de blivande adoptivföräldrama ekonomiskt fördelaktigt sätt kunna förmedla information och kunskaper via distansutbildning. Projekt nr B 114 Huvudman: Familjeföreningen for Internationella Adoptioner Kontaktperson: Maud Zackrisson, tel 031-28 51 52

Seminarium om rätten till föräldraskap för personer med funktionshinder stöd, resurser, hinder

- SyftexAtt öka kunskapen om hur rättssäkerheten och samhällets stödinsatser för föräldrar med funktionshinder kan förbättras. Teman under seminariet kommer att vara stödinsatser från samhället, praktiska problem och lösningar, rättsliga aspekter, utländska erfarenheter, samt frågor om hur rättsäkerheten och samhällets stödinsatser för föräldrar med funktionshinder kan förbättras. Projekt nr B 116 Huvudman: Handikappombudsmannen Kontaktperson: Inger Claesson Wästberg, tel 08-20 17 70

Invandrarfamiljen som resurs i skolan Syfte:Att samla kunskap, väcka och tillvarata engagemang samt stimulera till utvecklande av praktiska lösningar beträffande utomnordiska invandrarelevers situation i den svenska grundskolan och skolans interaktion med familjerna. Att motivera invandrarorganisationer till aktivt samarbete med skolan. Kartläggning enkät och intervjuer. Projekt nr B 118 Huvudman: Västmanlands FN-distrikt Kontaktperson: Birgitta Altan, tel 0223-300 26

Kvinnogrupp kvinnor med fiyktingbakgrund

— Syfte: Att utveckla metoder for att hjälpa flyktingkvinnor genom gruppverksamhet; att genom att få kontakt med känslor och tankar i sitt inre nå ut till andra och skapa kanaler ut till samhället. Målet är att dessa kvinnor, som överlevt tortyr och massivt organiserat våld och förtryck, ska kunna återta sina möjligheter att fungera bättre i familjen och samhället. Projekt nr B 121 Huvudman: Röda Korsets center för torterade flyktingar Kontaktperson: Kerstin Envall Ryman, tel 08-791 15 00

Familjearbete i flyktingfamiljer som återförenas i exil Syfte: Att utveckla och beskriva metoder och vägar i familjearbetet vid familjeåterförening i exillandet. Syftet är att underlätta återföreningen

efter flera års separation, där någon/några i familjen suttit i fängelse/varit utsatt for tortyr och därefter flytt till ett liv i exil. Projekt nr B 122 Huvudman: Röda Korsets center for torterade flyktingar Kontaktperson: Kerstin Envall Ryman, tel 08-791 15 00

Familjesplittring ur invandrarmannens perspektiv

- Syfte: Projektets syfte deskriptiv studie med djup-

är att genom en intervjuer av invandrarmän få deras syn familjesplittring, relationer till kvinnan och barnen, samt inblandade svenska myndigheter. Studien skall leda fram till att ta till vara invandrarmännens synpunkter och eventuella förslag till åtgärder för att på bästa sätt kunna hjälpa och stödja dessa män. Projekt nr B 123 Huvudman: Växjö kommun, Familjerätten Kontaktperson: Sune Carlson, tel 0470-430 32

Projektet Aktivitet ansvar

- .Sj/fier Skapa förutsättningar för kontakter mellan skilda generationer och etniska grupper samt öka möjligheterna för integration invandrare.

av Skapa förutsättningar for de boende att identifiera sig med området

genom uppsökande och aktiverande verksamhet med syfte att tillgodose behovet av åldersintegrerad verksamhet, av områdesidentitet och att

av integrera invandrarna i områdets verksamheter. Projekt nr B 126 Huvudman: Söderkulla Fritids- och kulturtörening Kontaktperson: Kurt Sjöström, tel 040-92 76 80

samarbetsprojekt MansForum-Barnhälsovården i Örebro Läns Landsting .Syfte- Syftet är att starta ett samarbetsprojekt mellan MansForum, mansjouren i Örebro och bamhälsovården i Örebro Läns Landsting. Projektet är tänkt för nyblivna föräldrar inom ordinarie föräldragruppsverksamhet. Mål är bl.a. att stärka både kvinnor och män i sina föräldraroller, skapa intresse och kunskap kring frågor rör ett

som aktivt och jämställt föräldraskap, att ha tillgång till manlig

en resursperson samt att ge möjligheter till fördjupade kunskaper om kvinnors och mäns känslor och relationer i samband med sitt föräldraskap. Projekt nr B 132 Huvudman: Mansforum Örebro Kontaktperson: Henrik Alderin, tel 019-611 17 10

Familjen efter kriget Syfte: Att hos personal inom barnhälsovård, barnomsorg och lågstadium skapa en beredskap att på bästa möjliga sätt kunna möta familjer med krigsupplevelser. En konferens för tillförande av kunskap om vad familjemedlemmar i krig drabbas av, vad som händer efter krig och hur

man tar tillvara människors egna överlevnadsmöjligheter. Samarbete i

egen verksamhet. Seminarium för fördjupning. Projekt nr B 133 Huvudman: Svenska Omep-kommittén Kontaktperson: Kerstin Bäckström, tel 08-570 207 07

Familjen i ett lokalt miljönätverk Syfte: Stärka familjens roll som fokus för ändring av miljöbeteende och konsumtionsvanor. Ansatsen bygger på studiecirkeltraditionen och innefattar uppbyggnad stödnätverk inom ett bostadsområde samt ett

av rapportsystem gör att varje deltagande hushåll får uppleva sig själv

som

liten meningsfull pusselbit i en stor förändringsprocess. som en men Projekt nr B 134 Huvudman: Svenska institutet för sociala uppfinningar Kontaktperson: Alexander Mehlmarm, tel 08-772 45 87

Familjerättsprojektet i Värmdö Projekt nr B 135 Huvudman: Värmdö kommun, Familjerätten Kontaktperson: Gösta Emtestam, tel 08-570 382 77 Syfte: Att empirisk undersökning kartlägga vad som hindrar

genom en vissa föräldrar som inte lever tillsammans från att få ett fungerande umgänge med sitt bam; att utifrån undersökningsresultatet utveckla metoder

kommer förbi hindren. som Projekt nr B 134 Huvudman: Svenska institutet för sociala uppfinningar Kontaktperson: Alexander Mehlmarm, tel 08-772 45 87

Omsorg och sorg i den nya familjen Syfte: Ge ett underlag för diskussion barnens situation i den nya

om familjen, speciellt i samband med förlust av någon anhörig. Spridning av informationsskrift. Projekt nr B 136 Huvudman: Rädda Barnen Kontaktperson: Karin Edenhammar, tel 08-698 90 00

Khadidja-center i Stockholm Syfte: Att stödja muslimska flyktingfamiljer att fungera som muslimska familjer i Sverige genom stöd och information till kvinnan/hustrun i familjen. Öppen verksamhet med the/kaffe, studiebesök, rådgivnings- och inforrnationsverksamhet. Projekt nr B 137 Huvudman: Sociala missionen Kontaktperson: Inger-Joharme Larsson, tel 08-702 92 20

Barn söker sina pappor Syfle: Projektet syftar till uppsökande verksamhet förmedla

att genom kontakt mellan barn och fäder, där kontakten varit bruten under lång tid eller där fädema inte vill träffa sina bam. Projekt n B 141

Stiftelsen Barnets Bästa Projekt Hultman, tel 040-22 50 20

Kontaktp rson: Jan

Förebyggande verksamhet för muslimska kvinnor Syfte: Att muslimska kvinnor möjlighet att skapa sociala nätverk i

ge Sverige, bryta deras isolering, ge dem möjlighet att lära sig svenska samt att deras barn chans till lek och utveckling samt träning i svenska

ge en

språket genom svenskundervisning, kurser, informationsträffar. Projekt nr B 144 Huvudman: Östra socialförvaltningen, Malmö Kontaktperson: Britt-Marie Karaschin, tel 040-34 54 32

Barn går inte i repris etapp 2 etapp 1 se A023

- Syfte: Att utveckla metoder och pröva nya arbetssätt för samverkan mellan skola och hem kring moral, etik, samlevnad, självkänsla och demokrati. Projekt nr B I 45 Huvudman: Riksförbundet Hem och Skola Kontaktperson: Britta Blanck, tel 08-84 03 15

Familjen som grund för det mångkulturella samhället Syfte: Kortsiktigt: att bryta isolering genom att främja umgänget mellan i svenska och invandrare på familjenivå. Långsiktigt: att genom i interkulturellt utbyte på familjenivå mellan svenskar och invandrare bidra till en positiv övergång till ett mångkulturellt samhälle i Sverige. Utveckla metoder för interkulturell kommunikation som kan berika livet för alla invånare, oavsett deras nationella/kulturella ursprung. Projekt nr B I 49 Huvudman: Mäster Olofsgården Kontaktperson: Claudio Aguirre-Bianchi, tel 08-10 20 19

I fäders spår män skriver om barn, familjeliv och samliv

- Syfte: Att i skrift dokumentera småbamspappors upplevelser och erfarenheter bam, familjeliv och samliv. Att utifrån detta material ge ut en

av bok som kan användas i fortsatt pappagruppsverksamhet och övrig föräldrautbildning m m. g Projekt nr B I 62 Huvudman: Föreningsarkivet i Jämtlands län i Kontaktperson: Catarina Lundström, tel 063-10 17 19

Tjejer i kylan Syfte: Att hjälpa utsatta unga kvinnor samt försöka ingjuta framtidstro i deras liv. Genom uppsökande verksamhet hitta unga kvinnor som lever 5 tillsammans med män som agerar i utkanten av lagens råmärken. Dessa g unga kvinnor har ingen möjlighet att ta sig ur den destruktiva miljön med droger, misshandel, förnedring och andra övergrepp. Fyrisgårdens Tjejcentrum vill synliggöra problematiken och erbjuda alternativa verksamheter för att minska de negativa krafter som gör att unga kvinnor utsätts och bryts ner. Projekt nr B 165 Huvudman: Fyrisgården, Uppsala hemgård Kontaktperson: Margot Karlsson, tel 018-23 87 44

Kvinnogemenskap Syfte: Att genom uppsökande verksamhet och olika aktiviteter stödja och integrera nyanlända flyktingbarn och ungdomar i det svenska samhället, stärka deras självförtroende, lära dem de svenska spelreglerna samt skapa goda relationer mellan flyktingbarn och ungdomar och svenskar. Projekt nr B 180

Huvudman: Arabisk svensk kvinnoförening ASK Kontaktperson: Merieme Yassir, tel 08-660 00 55

Familjens nätverk Syfte: Stimulera forskningsansatser inom området familjers nätverk kring bam med funktionshinder. Ge vägledning för vilka metoder och insatser som kan användas för att förebygga störningar när en familj får ett barn med funktionshinder. Projekt nr B 193 Huvudman: Handikappförbundens samarbetsorgan Kontaktperson: Inger Ödlund, tel 08-616 08 00

NINN I att synliggöra det osynliga

- Syfte: Att utveckla effektivare arbetsmetoder för att fånga upp problematiken i familjer med missbruksproblem. Att stödja och stärka dessa familjer olika sätt. Projekt nr B 195 Huvudman: PBU Östra distriktet Kontaktperson: Lars Solling, tel 0500-47 82 61

När barn får barn Syfte: Skapa nätverk för unga mammor, stärka föräldraskap och familjestabilitet. Metodutveckling, attitydbearbetning och kunskapsövning. Projekt nr B I 97 Huvudman: Kvinnoforum Kontaktperson: Eva Nilsson, tel 08-23 88 65

Lek för synskadade Syfte: Att pröva lämpliga lekar för familjer med en eller flera synskadade familjemedlemmar, sprida kunskap om dessa lekar till familjerna, för att de genom leken ska finna samhörighet med varandra. Projekt nr B 202 Huvudman: Synskadades riksförbund Kontaktperson: Eva Björk, tel 08-39 90 00

The Ugandan Womens Action Group in Sweden for Aids Orphans Syfte: Att mobilisera och organisera alla ugandier, främst kvinnor, mödrar och fäder i Göteborg, i syfte att öka AIDS-medvetandet bland våra ungdomar och vuxna, i Sverige och i Uganda, beträffande spridning och förebyggande av sjukdomen. Att organisera och skaffa medel, materiell hjälp eller hjälp i form av inkomstbringande aktiviteter, donationer, medlemsskap osv. för att bistå de behövande, och på grund av AIDS föräldralösa barnen i Uganda. Projekt nr B 209 Huvudman: Uganda Womens Action Group Kontaktperson: Jane Kobusingye Lyle, tel 031-46 68 35

Barns rätt till 2 föräldrar komplettering till projekt A085 Syfte: Tilläggsanslag Projekt nr B 210 Huvudman: Barns rätt till 2 föräldrar Kontaktperson: Leif Andersson, tel 0502-104 56

Brobyggarna Syfte: Ett treårigt projekt som genom möten, utmaningar och

ansvar, lägerverksamhet och utbyten i Sverige och internationellt vill hjälpa pojkar och unga män i vuxenvärlden. Projekt nr B 213 Huvudman: Fryshuset i Kontaktperson: Joakim Langer, tel 08-714 52 40

i

i Spädbarnsverksamheten Maskan utvärdering Syfte: Utvärdering av behandlingsresultataten på Spädbamsverksamheten Maskan och en granskning av arbetsmetoder i syfte att lyfta fram det verksamma i metodiken. Projekt nr B 216 Huvudman: Stockholms Läns Landsting, Omsorgsnämnden Kontaktperson: Anna Skagerberg, tel 08-642 47 10

Tjejer i Europa Syfle: Att genom en film dokumentera och delta i ett projekt kring invandrartjejers identitet och självkänsla, där deltagarna fått möjlighet att utbyta erfarenheter och uttrycka sig på olika sätt. Tjejer i flera invandrargrupper lever med en ständig inre konflikt, där livet i skolan, med klasskamratema och livet hemma utgör två världar med olika och

normvärdesystem. Det saknas filmer om invandrartjejers verklighet, deras vardag, tankar och drömmar, eftersom filmer om invandrare ofiast koncentrerar sig pojkar och män. Projekt nr B 218 Huvudman: Botkyrka kommun kulturenh. Kontaktperson: Isak Benuamine, tel 08-630 630 40

Handläggningen av ansökningar om utvecklingsstöd

Ansökningama har bedömts särskild beredningsgrupp, bestående av av en ledamöter kommittén, med kommitténs huvudsekreterare som sammanur kallande. Beredningsgruppen träffades fyra gånger under beredningsarbetet i ansökningshandlingar grundval kriterier i for att igenom inkomna av enats om vid det första sammanträdet. som man För varje projekt utsågs ledamöterna att vara föredragande. De en av flesta projekten skickades dessutom ut yttrande till utomstående bedö-

vid berörda verk och myndigheter. Kommittén ville detta sätt förmare säkra sig att varje projekt dels fick en objektiv bedömning, dels bedömdes om i förhållande till pågående utvecklingsarbete inom ifrågavarande verksam-

l hetsområden. l Granskningsarbetet i beredningsgruppen gick till så att gruppen först gick

igenom samtliga projekt och tog ställning till föreeslagna avslag från res-

pektive föredragande. Därefter gjordes genomgång för att granska konen sekvensen i bedömningarna. I vissa fall inhämtades kompletterande

infonnation. Därefter gjordes den slutliga prioriteringen, med ledning av

nedanstående kriterier.

f W V Kriterier för bedömning

av inkomna ansökningar

g Famu-eárgkommiüéns

bere ningsgrupp: Projektets syfte: : i Är projektet relevant för: l familjeårets målsättning Ledamöter: befintlig verksamhet den aktuella problembilden

Em|:eepdaeé::::6grs -

Mona Danielson, Metod Socialdepartementet År "‘et°‘1e3 lämpll9 m syftet Eva-Stina Hultinger, nyskapande Utbildningsdepartementet " efiektw Gun-Marie Pettersson,

t°m5låe"de Arbetsmarknadsdepartementet

Dokumentation: Adjungerade:

Sprids erfarenheter och resultat: Göran Lindqvist,

inom den egna organisationen

é"¥;.jPj;;°"‘°"‘e‘ till andra berörda myndigheter och

—

ec a " n organisationer

A’5f°"d5dee9at°"e bredare allmänhet

—till en Barbara Martin Korpi,

Organisation: Socla epa amentet

finns tillräcklig kompetens i projektet

sammankallande: är projektledningen känd sedan

- Birgit Arve-Pares, tidigare

Kommittén för FN:s familjeår ingerprojektorganisationenförtro-

-

ende Sekreterare:

Anne-Louise Nilsson, Tids- PC k°5t3d5Pa||3

familjeår är lldsplane" realistisk Kommittén för FN:s "

är posterna i budgeten motiverade

- K Q föreslagna kostnader rimliga

- är

160363ARK7

Anvisningar till sökande av medel för utvecklingsverksamhet

Allmänt Regeringen har den 2 december 1993 ställt särskilda medel Allmänna

ur arvsfonden till förfogande för Kommittén för FN:s familjeår för utvecklingsverksamhet i samband med internationella familjeâret. Vid fördelning av dessa medel gäller de principer som redovisas i det följande.

Prioriterade områden Medel kan anvisas för nyskapande utvecklingsarbete och initiativ som anknyter till den svenska handlingsplanen för FN:s farniljeår. Utgångspunkt för denna är den svenska familjepolitiken och de mål gäller för

som samhällets stöd till barnfamiljema.

Grundläggande mål i svensk familjepolitik är att skapa goda uppväxtvillkor, främja ett jämställt föräldraskap, förebygga social utslagning samt fostra barn och unga till demokrati. Ett viktigt mål är också att främja valfrihet och mångfald.

I den svenska handlingsplanen har Kommittén för FN:s familjeår pekat ut vissa särskilt angelägna områden för det förebyggande arbetet. Dessa gäller bl.a. familjer med osäkra arbetsvillkor, splittrade familjer, ungdomar

som söker vuxenroller, barn och familjer som lever imångkulturella miljöer samt familjer där föräldrarna på grund av fysiska, psykiska eller sociala handikapp sviktar i föräldrarollen.

Kommittén anser det vidare angeläget att uppmuntra initiativ som stärker samhörigheten mellan barn och föräldrar och utvecklar nätverken kring det enskilda familjehushållet. Av särskilt intresse är verksamheter där

nya arbetsformer prövas samt insatser som främjar kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte till förmån för bam och unga.

Medel kan inte anvisas för investeringar. Medel kan inte heller sökas för redan pågående försöksverksamhet eller för uppgifter som åligger stat eller kommun.

Vem kan ansöka om medel Medel kan sökas av föreningar och andra organisationer som bedriver ideell verksamhet. Medel kan även, när särskilda skäl föreligger, sökas of-

av fentlig huvudman.

Särskilda skäl kan vara att verksamheten utvecklar frivilliga och ideella insatser i anslutning till offentlig verksamhet eller att en kommun i

samverkan med en ideell organisation vill förnya eller utveckla sin verksamhet.

Med ideell verksamhet avses verksamhet drivs utan eget vinstsyfte

som och som enligt lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt är befriad från skyldighet att betala statlig inkomstskatt för inkomst näringsverksamhet.

av

Stöd kan inte utgå till enskilda personer.

Ansökningsperioder Ansökningar om stöd anvisade medel skall inges till kommitténs kansli senast den I mars respektive den I oktober 1994.

Medel beviljas för högst ett år. Projekt som sträcker sig över längre tid än ett år måste inge en ny ansökan till Allmänna arvsfonden efter det första året.

Ansökningsförfarande Ansökan skall inges på särskilt formulär som kan rekvireras från kommitténs kansli.

Fullständiga ansökningshandlingar skall omfatta: a ansökningsfonnulär, b projektbeskrivning som redovisar projektets syfie, hur man avser att

tillväga, tidsplanering och kostnader samt uppgifter om hur man avser att dokumentera verksamheten,

c senaste årsberättelse och stadgar för den organisation som står som

ansvarig huvudman, d personuppgifter den har projektledaransvar yrkesbakgrund

om som

och tidigare verksamhet, e protokollsutdrag med uppgift firmatecknare för organisationer,

om f övriga handlingar som sökanden önskar åberopa.

Ansökningshandlingar skall inges med ett original undertecknat samt tre kopior. Handlingarna bör sorterade i fyra fullständiga exemplar, så att

vara de omedelbart kan skickas ut för bedömning.

Vad händer efter det att ansökan lämnats in Ansökningama bedöms av en särskild beredningsgrupp, knuten till Kommittén för FN:s familjeår. Denna består av sakkunniga inom berörda verksamhetsområden. Även externa sakkunniga kan vid behov anlitas.

Beredningsgruppen lämnar förslag om prioritering av inkomna ansökningar till Kommittén för FN:s farniljeår, senast två månader efter ansökningsperiodens utgång. Kommittén beslutar därefter om fördelning av disponibla medel samt underrättar de sökande i sådan tid att beviljade medel kan rekvireras senast tre månader efter ansökningstidens utgång.

I de fall då beviljandet ekonomiskt stöd är förenad med särskilda vill-

av kor, t.ex. nedskärningar av viss del av verksamheten, krav på särskild utvärdering etc., tillställs mottagaren ett särskilt kontrakt för undertecknande i samband med rekvisition av beviljade medel. I övriga fall gäller de generella bestämmelser om medelsanvändning och återrapportering till kommittén som meddelas i samband med beslutet om ekonomiskt stöd.

Redovisningsskyldighet Sökande som beviljas medel ur Allmänna arvsfonden är skyldiga att senast fyra månader efter projektperiodens utgång inge en ekonomisk redovisning. Av denna skall framgå hur tilldelade medel har disponerats.

Bidragsmottagaren är även skyldig att senast fyra månader efter projektperiodens utgång inge en Verksamhetsrapport. Denna skall innehålla en redovisning av projektets genomförande, eventuella avvikelser från den ursprungliga planen samt en värdering av resultat och vunna erfarenheter. Likaså bör uppgifter lämnas om vilken dokumentation som finns tillgänglig om projektet samt vilka insatser som gjorts för att sprida information om erfarenheter och resultat från projektet.

Beroende projektets karaktär kan kommittén i samband med beslutet

ekonomiskt stöd även föreskriva att en särskild utvärderingsrapport skall om inges. Tidpunkten härför anges då i varje enskilt fall.

Anvisningar för den ekonomiska redovisningen och verksamhetsrapporten lämnas i samband med beslutet om medelstilldelning.

å

6 Appendix

över

Register inrapporterade

aktiviteter

n

m 2 8 8 8 8 8 8 8 E 2 8

N +

å p n

n

Z

n

5 ä an 5 å

u

a

m 2

o

B 8 8 8 8 z ä G 8 8 8 .

z

5 8 8 8 8 e

E

8 8 a

a a

- - E

Z

ä

S . . . . . . . . . . . . . . .

S S m S Z Z E S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S S

0 2 E 0 E u 2 2 2

0 E

2 0

2 2 2

s S 8 8 8 8 S a 8 8 8 E m 8 3 i S 8 5 m 8 8 m ä . . . 8 3 å ä ä

F

5 s 5 8

å R 8 8 s m

.

o

u

E a

8 Z b ä

ê å c s

å å å

8 8 8 8 2 8 ä S 3 8 R 8 E 8 8 8 E 3 S S 8 8 ä 2 S

8 å 8 S

ü

m

å

Q E an o

å

E

a s

. .

p

E E E E

m

ä a ä

å

8 o 8 o 8 8 8 ä . . 8 8 8 8 8 . å 2 8 ä o 8

å E

8 8 8 8 8 3 8 8 S 8 8 8

.

.0

O

.

. 5 ä n u

å ä 8 ä . :

s å a

u :

. . . . . . . . . . . . . . . . .

E ä 3 Z 8 ä ä 8 å 8 o ä ä ä R R B S S 3 m

o

ä

8 8

c å E

å

O O

E å å

E

m

C E E

a ä M m

o -

E ä å E ä S 3 S E 3 : ä å 2 å ä å ä S ä ä z 8 3 E 2 R 2 ä ä S

s 8 a 8

8 : 8

.a

å

E E E

ä .

m

p M n m o v v v m H H .

~

S S S S S S S S S S å S 8 S S S S S S S S S 8

.. 2 G ö S S S

E %

n

: E

ä 8

E

a

- - å E

ä

m h m 0

8 E 8 8 8 8 8 R S 8 S 8 8 8 8 8 8 S S å 8

. .

E S .

8 å 8

s

§

. O O

.

s

. -

ä . .a . .a

u

.

o m N. d i å i i : :

E a Q 8 8 3 ä E 8 8 Z c . 2

.

8 8 G ä ä

3 3 E E

Z K F å 2 2 0

m

a

å å å å ä an

ä

m

m : 2 i Mm

ä S E 8 8 . Q 8 8 3 2 R ä 3 S 8 å 8 3 3

8 8 S

ä m , E 8 2 x . . 8 2 m

m

å

m ä.

å s

E E

å

N. m o o m o o o o o

E S N z N N N 2 2 8 v v v å G 3 o o o O

ä

m 3 å S S t 5: 2 S m uo s

- 8

ä ä -

-

m å

a

n o m

3 S : e S m S o 3 ä N 2 8 s 8 ä m m ä o S R % 8 S s 8

å ä å S E G m m 2 m E u o

5 5 5 ä e

8 m

-

. - a ê an . a

.

N N N

S o ä ä S 8 8 8 8 E m S R

E

ä

8 8 ä 8

O ä m o . 8 3

å

p

m

.

u . -

E å

s E

Z E

v .a .a .a

7 Appendix

Nyhetsbrev

hetsbrev

från Kommittén för FNxsfamiljeår

1994-01-28

FN:s

Bengt Westerberg: familjeår

Nrl

ett led i arbetet for fred och demokrati

-

Redaktion:

Lena Wikström FN har utlyst 1994 till ett internationellt familjeår. Året har ett motto Birgit Arve-Parês handlar familjens roll i ett samhälle som eftersträvar demo- Ansvarig utgivare: som om krati: I familjen lägger vi grunden till ett demokratiskt samhälle. Birgit Arve-Fares

Adress:Kommittén för Detta ärett budskapsomförpliktigar. Det lägger ett ansvarpåossalla som familjeår, beslutsfattare, föräldrar och samhällsmedborgare, att tillsammans verka FN:s för att barn och ungdomar får erfara att derasröst räknas, att män och Socialdepartementet kvinnor kan fungera i ettjämställt partnerskapoch att det finns ett samspel 103 33 STOCKHOLM mellan gemenskapeni det lilla nätverket och samhället i stort. Först då lär Besöksadress: integrera dem i den sig barn demokratins grundprinciper och kan egna Jakobsgatan 26 personligheten. Telefon: 08-763 34 41 Det är samtidigt först när de vuxna är trygga i sin föräldraroll och har

Telefax: 08-723 ll 91 tid och att ägna barnen tillräcklig uppmärksamhet som de kan resurser förmedla dettabudskap.Samhälletmåstedärför haen beredskapatt skapa Tryckeri: sådanaramarför familjelivet attdenlilla familjeenheten kan fungerasomen Regeringkansliets förebild för samhället i stort. offsetcentral Lika viktigt är attdet inom familjen finns enöppenhetochen delaktighet 1994 i det omgivande samhället. Den kan vara svår att upprätthålla för familjer

som lever under press.I Sverige, men framför allt i många andra länder, Abonnemang på nyhetsbrevet särskilt ländersomhemsöksavekonomiska kriser och väpnadekonflikter, kan tecknas genom skriftlig växer barn upp under omständigheter som utsätter familjelivet för svåra anmälan till kommitténs kansli påfrestningar.Familj eåretrymmerdärför enuppfordran till forskarsamhället med uppgift om namn, att ossökad kunskapombarnsfaktiska familjeförhållanden och insikter ge myndighet/organisation, adress, om hur vardagenpåverkasav samhälletsvillkor. telefon- och faxnummer. också uppfordran till myndigheter och organisa- Familjeåret rymmer en tioner som arbetar långsiktigt med frågor som rör familjer i olika livssituationer att pröva nya vägar och nya metoder i det egna arbetet.

Regeringen har avsatt särskilda medel ur Allmänna arvsfonden för sådan

utvecklingsverksamhet i anslutning till familjeåret. Vi hoppasmed dessa kunnastödjainitiativ somgerviktiga bidrag till familjeåret och får bestående

verkningar efter det att familj eåretärtill ända. Inför familjeårets start inbjuder jag myndigheter och organisationer att kring handlingsplanen för Sveriges medverkan i familjeåret. Familjeåretsemblemföreställer sluta upp Kommittén för FN:s familjeår har fått i uppdrag att samordna de svenska två sammanlänkadehjärtan under oavslutat insatserna.Jagönskar kommittén, och alla er som vill samverka kring de ett öppettak. Med ett pensledragsträcker detsig uppställda målen, varmt lycka till. symboliskt motframtiden. Formgivareärschweiziska CatherineLittasy-Rollier. Densomvill användasig av emblemetbörvändasigtill Bengt Westerberg, kommitténskansli. Socialminister

Varför ett internationellt

Familjeåretharettsärskilt

sekretariatvid FN:skontor

eår i Wien.DetledsavFN:s

familj

koordinatorför familjeåret,

Henryk Sokalski.

Adressendit är: Under snart 50 år har FN arbetat fir att undanröja sociala miss- IYF Secretariat, förhållanden som strider mot de mänskliga rättigheterna. FN har UNOV/CSDHA, bl. a. genom att proklamera särskilda år eller decennier riktat P.O.Box500, uppmärksamheten mot situationen för kvinnor, barn, handikap- A- 1400WIEN,Österrike. pade, äldre, ungdomar och senast ursprungsbefolkningarna i Tel.+43 l 211311,

nu

fax+43 l 237497 olika delar av världen.

Familjeåret i FN Synen på familjen Deklaration om familjen Familjerelationerspelarencentralroll Demografiska förändringar har un- Familjeåret skiljer sig från tidigare inomdeflesta Detta der desenastedecenniernahaft vik- FN-år. Dethandlarinteomenspeciell harundersenareåruppmärksammats tiga konsekvenserbådeför familje- befolkningsgrupp, varsrättigheter är alltmer i FN:s globala arbeteför so- mönster och livsvillkor i alla värl- hotade,utanom ensocial institution, cialafiamstegochutveckling.Familje- densnationer. Traditionella livsfor- som står för centrala livsvärden i förhållandenfinns medsomenviktig mer har förändrats och familjelivet människorsliv. Den byggersamtidigt dimensioni alla frågorsomrörsocial har pådeflestahåll i världen utveck- pårelationermellanpartersomkanha utveckling. Ett viktigt motiv för att lats i former som bryter mot in- individuella och sinsemellanmotstriutlysaettinternationellt familjeår har vanda mönster och föreställningar. diga intressen. därför varit att åstadkommaenkrañ- Synen familjen har därför för- Fråganharväckts i FN:s generalförsamling för att öka kunskapernaoch ändrats och går ofta starkt isär både samling om medlemsländernas införståelsenav familjens roll i sam- i fråga om vad en familj är och bör tresseför att utarbetaen deklaration hällsutvecklingen. vara och i fråga om vad samhället omfamiljers roll, rättigheterochskyl-

Familjeåret tas upp som en stå- får och bör göra i förhållande till digheter.Den svenskaregeringenhar endepunkt på dagordningen i samt- familjerna. i dennafrågaredovisatsin uppfattning liga FN-organ som arbetar med so- Familjeåret handlardärför inteom att familjebegreppetärmindre lampciala utvecklingsfrågor. FN avsät- engiven, allmänt accepteradfamilj e- ligt somrättssubjekt,eftersomdetsakter två plenarsessioner under gene- form somkan tjäna somförebild för narenenhetlig,allmäntvedertagenderalförsamlingens ordinarie höstses- familjer i olika länder. Avsikten äri ñnition.Deinstrumentsomredanfinns sion 1994för familjeåret i stället för stället attrikta uppmärksamhetenpå ochsombyggerpåindividuella rättigatt anordna en separat familjeårs- den betydelse familjelivet har för hetergerenligtdensvenska konferens. Detta kan ses som en människor över hela världen och tillräckliga utgångspunkterför detarmarkering av att manvill integrera behovetav insatser från samhällets bete som behövs. Ansträngningarna familjeåret i FN:s övergripande och sida för att värna omfamiljerelatio- underfamiljeåretbördärför inriktaspå långsiktiga arbete. ner i olika livssituationer. kunskapsutveckling,uppföljning och

utvecklingsarbetemed utgångspunkt

från de instrumentsomredan finns.

Det viktigaste av dessa är kon-

Internationella instrument ventionen barnetsrättigheter

om som

bl. a.uttalar att familjen somgrund-

InomramenförFN:sglobalaarbeteför socialaframstegochutvecklingharett läggande

enheti samhälletoch natur-

antalinstrumentmedbäringpåfamiljenutarbetats.

lig miljö för barnsutveckling bör ges

Deviktigasteavdessaär: nödvändigt skydd och bistånd. Den

hari dagratificieratsavflertalet länder

- Deklarationen demänskligarättigheterna1 948,om

världen överoch användsredani dag

- Konventionenomekonomiska,socialaochkulturellarättigheterl 966,

somettaktivt instrumentför attvärna

- Konventionenommedborgerligaochpolitiskarättigheter 1966,

om bam och föräldrar. - Konventionenomavskaffande allaformerav avdiskriminering kvinnorav 1979, - Förklaringenomavskaffande allaformer intoleransochsärbehandlingav av pågrundavreligionellertro198 l -Konventionenombarnetsrättigheter l 989.

i

Familj Sverige

g

Arbetet under familjeåret sam- somvändersigtill familjer i olika Stöd till lokala initiativ och

Kommittén fir FN:s situationer. Kommitténs egetarbete utvecklingsinsatser ordnas av

kommer att bedrivas främst som in- Regeringen familjeår. Kommittén ska arbeta

formations- och samordningsinsatser för utvecklingsinsatseri anslutningtill med information samt främja anslutning befintliga

i till verksamhe- familjeáret. 10miljonerkronorurAllkunskapsutveckling och lokalt ter. Kommittén därför inte att männaarvsfondenharställtstill kom-

avser utvecklingsarbete. Regeringen byggauppnågonstororganisationför mitténs förfogande tör projekt som

ställt särskilda medel till sinverksamhet.Denskalliställetfung- anknytertill handlingsplanen.Medlen har

erasomkontaktorganför organisatio- är avseddaför utvecklingsverksamkommitténs förfogande att för-

nerochmyndighetersomvill tainitia- heter sominitieras av organisationer delas till utvecklingsprojekt.

tiv till utvecklingsinsatser anslutning och myndigheter somvill prövanya

till familjeåret. arbetsformer och metoder. Regeringen har tillsatt en inter- Handlingsplanenpekarutvissa

omdepartementalkommitté, Kommittén råden fir kunskapsutveckling och för N:sF familjeår, för attsamordnade initiativ. Desammanfattasundermb- Medel för utvecklingsprojekt svenskainsatsernaunder året. Kom- rikema Familjeliv i Sverige,Svensk kan sökas hos kommittén för mittén är knuten till Social- familjepolitik i internationell ochhis- FN familj eâr senast den

:s departementetoch ledsavstatssekre- torisk belysningsamtPreventionoch l den l okt. 1994.

mars resp. terare Carl-Anders Ifvarsson. Sekre- integration förebyggande insatser Ansökningsblankett

- kan reterare i kommittén och koordinator för att motverka social utslagning kvireras från kommitténs för arbetetmed det svenskafamilje- och fostra barn och till demo- kansli.

unga åretärBirgit Arve-Parês,avdelnings- krati. direktör i Socialvetenskapligaforskningsrådet. Information och dokumentation

De svenska insatserna kommer att

Svensk handlingsplan Handlingsplanen dokumenteras fortlöpande under Kommittén för FN:sfamiljeår harut- redovisas året. Kommittén kommer att infor-

i en arbetatenhandlingsplanför Sveriges mera om dessai sitt nyhetsbrev och

informationsbroschyr medverkan i familjeâret. Kommittén i sammanställningar över aktuella

som kan rekvireras från har ansettdetviktigt att knyta an till evenemang. De kommer också att detlångsiktigaarbete bedrivs kommitténs kansli. redovisas i SOU-rapport det

som av en om myndigheterochfrivilligorganisationer svenska familjeåret efter årets slut.

Uppdraget

KommitténförFN:sfamiljeårskallunderfamiljeåret fungerasomkontaktorganmedsamordningsansvarfördesvenskainsatserna. Kommitténskall i samverkanmedmyndigheterochorganisationer arbetarsom

, långsiktigtmedfrågorsomrörfamiljen - stimuleratill kunskapsutvecklingochdebattomfamiljevillkorochlivsformeri dagenssvenskasamhälle, - uppmuntratill initiativ ochutvecklingsarbete,särskiltinsatsersomsyftar till attförebyggasocialutslagning, - fördelaanvisademedel Allmännaarvsfondenenlighetur i medregeringens beslutden2 december1993, - medverkatill attsvenskaerfarenheterförsuttill internationelldebatt, °rapporteratill FNomfamiljeåreti Sverige,samt - i samverkanmedforskningsinstitutioner forskningstinansierandeoch organ,stimuleratill internationelltforskningssamarbeteinomfamiljepolitikensområde".

UrTilläggsdirektivtill kommittén FN:sfamiljedrS I 992:06

Axplock ur kalendariet Invigning

till fa- av det svenska

Under familj eåret kommer många aktiviteter med anknytning

milj att äga både i Sverige och i andra länder. Ett kalendarum

familjeåret

rium över internationella aktiviteter som vi får kännedom om kom-

att upprättas för fortlöpande information.Vi presenterar här mer Den 28januari anordnar Kommittén några de internationella konferenser som kommer att anordnas: av for FN:s familjeår enkonferenssom

markerarstartpunktenpådetsvenska

International Society of Family Law familjeåret. Konferensen,somhålls i I Cardiff, Wales, håller the - Latin i Stockholm kommer under rubriken Families Across Frontiers, Norra att sin 8 :evärldskongress öppnasav socialminister Bengt Wes- 28juni-2 juli. terberg. I programmet medverkar I Hong Kong anordnar the Council of Social Services en interna- också bl.a. ungdomsminister Inger ° tionell konferens Family and Community Care, 18-21 april. Davidson,professorRita Liljeström, om bamombudsmannen,Louise Sylwan- I Amsterdam the International Council for Women en - arrangerar Örtendahl, der,generaldirektörClaes internationell konferens om Violence in the Family, 13- l 5okto- Socialstyrelsensamt generaldirektör ber. AgnetaDreber, Folkhälsoinstutet. I Black Mountain, North Carolina, anordnar the National Council Somsärskiltinbjudenhedersgästdel- - Family Relations Summer Workshop on The Future of tarHenryk Sokalski, FN:s samordon en Families, 29juli-1 augusti. nareför familjeåret.

l Lyon anordnar Institut des Sciences de la Famille ett europeiskt familjen ivetenskap och etik, 8-9 april 1994. symposium om

I Paris anordnar Svenska Institutet i samarbete med Kommittén Anmäl aktiviteter för FN:s familj eår ett seminarium faderskap den 30-3 1maj. om

samarbete Alla myndigheter och organisatio- I Moskva anordnar the Russian Academy of Science i med denryska familj eårskommittén m.fl. International Scienti- ner somunder året kommer att anen ordna aktiviteter, ex. seminarier, fic-Practical Conference The Family on the Threshold of the om eller studiecirklar andra evenemang Third Millenium, den l 5-18juni. med anknytning till familjeåret är

välkomna att sända in information

omdessatill kommitténskansli.Blan-

Kommittén för FN:s eår ketter kan rekvireras från kansliet.

familj

Anmälda evenemangtas med i de

sammanställningar över aktiviteter Ordförande: kommittén ut under året. som ger StatssekreterareCarl-AndersIfvarssonSocialdepartementet spridas brett Dessakommer att och

Ledamöter: tanken är att de ska utgöra en källa

GudrunAntemarJustitiedepartementet till bådeinformation och inspiration l-lovrättsassessor DepartementssekreterareEvaCederholm-CarsCivildepartementet för egna insatser.

DepartementsrådetMonaDanielssonSocialdepartementet

KanslirådetEva-StinaHultingerUtbildningsdepartementet

DepartementssekreterareGun-MariePetterssonSocialdepartementet I nästa nummer av nyhets- DepartementsrådetBilly ThorstenssonSocialdepartementet brevet kommer vi bl. a. att AmbassadörEthelWiklundUtrikesdepartementet redovisa utförligare om kom- KanslirådetAnn Zachrisson-NilssonArbetsmarknadsdepartementet mitténs hearing om skilsmäs-

sakkunniga och experter: soroch familjesplittring samt

SakkunnigLouiseDrangelSocialdepartementet invigningen avfamiljeåret

KommunalrådetEvaErikssonSocialvetenskapligaforskningsrådet

KanslirådetSörenKindlundSocialdepartementet

DepartementssekreterareGöranLindqvistKulturdepartementet Kanslietsadress:

DepartementsrådetBengtLidalSocialdepartementet Kommitténfär FN:sfamiljeår,

Socialdepartementet Kansli 103 33STOCKHOLM AvdelningsdirektörBirgit Arve-Fares,huvudsekreterare Telefon: 08-763 34 17 LenaWikström,biträdandesekreterare,information Telefax." 08-723 11 91

Nyhetsbrev

från Kommittén för FN :s familjeår

1994-07-17

—’"‘—;1

Nr 3 ebilder

Familj

Redaktion: LenaWikström Vad är en familj Vem ingår och vilka är våra inre bilder av familjelivets Birgit Arve-Parés form ochinnehåll Hur stämmerdessabilder ochförväntningar meddeerfa- Ansvarig utgivare: renheter vi gör i vår egenvardag Och hur stämmer våra bilder med de Birgit Arve-Fares familjebilder somförmedlastill ossgenommedia från olika delar av värl- Kommitténfor den Adress: FN:s familjeår Dettaärdetförstaavdefrågekomplex FNzsfamiljeårssekretariathar tagit Socialdepartementet somFN:sfamiljeåraktualiserar.Andra initiativ till eninventeringavdenforsk- 10333 STOCKHOLM frågorgällerfamiljepolitikensutgångs- ning somgenomförs i anslutning till punkterochprincipernaför samhällets familjeåret.InventeringenutförsavThe Telefon: 08-7633441 välfärdspolitik: Vilka förväntningar AustralianInstituteof Family Studiesi Telefax:08-723 ll 91 ställersamhället familjen ochvilka samarbetemedfamiljeårskommittéema Tryckeri: Regeringskansliets förutsättningarhardagensfamiljer i respektiveland.se rutanedan Inom som offsetcentral hushålls-och/eller släktgemenskaper Europafinns olika forskamätverkoch att levaupptill dessaVilken roll spe- informationsteknologisktutvecklings- Abonnemangpånyhetsbrevet lar familjen idag i människorsprivata arbetesomskapar nyaförutsättningar kan tecknasgenomskriftlig liv Hur serrelationen mellan familj för europeisktforskningssamarbete. anmälantill kommitténskansli ochsamhälle,mellanprivatochoffent- Kunskap om familjelivets ramar, meduppgift om namn, ligt ochmellanindivid ochkollektivut, villkor och dynamik är strategiskfor myndighet/organisation, i teori ochpraktik ettsamhällesvälfärdspolitik. tiderI av adress,telefon-och Etttredjefrågekomplexhandlarom systemskiftenochväxlandekonjunktufaxnummer. familjestödetsfunktionssättocheffek- rer ställs samhällsforskningen inför tivitet samtom möjligheternaatt an- mångautmaningar. Dessaigällerinte passabefintligavälfardsanordningartill minstfrågoromfamiljensroll somso- 9‘ Överhela aktuellaproblemochbehov. cial institutionochsomprivat intressevärldenpågårunderfamiljeåretdiskus- sfärmellanstat,civilsamhälleochmark- Familjeåretsemblemföreställer sioneroch inventeringaravkunskaps- nad.Nya förutsättningarför komparatvåsammanlänkadehjärtanunder lägetfor att belysadessafrågor. Det tiva studieroch internationelltsamarett öppettak. Med ettoavslutat finns anledning, bådefrån nationella beteöppnarhärfor nyaochintressanta penseldragsträckerdet sig och internationellautgångspunkter,att forskningsperspektiv. symbolisktmotframtiden. frågasig hur vi kantavarapå all den Vi hoppasdärförattsvenskaforskare Formgivareär schweiziska infonnationsomtas frami anslutning skauppmärksammafamiljeåretsutma- CatherineLittasy-Rollier. till familjeåret.Hurkanvi fångamäng- ningaroch dra fördelavmöjligheterna denav samladinternationellinforma- till samverkanmedforskarefrån andra Densomvill användasigav tion i kunskapersomkan återförastill länderi anlsutningtill FN:sintematioemblemetkansända enskrift- ett långsiktigtutvecklingsarbetepå det nella familjeår. lig ansökantill kommitténs nationellaplanet Och hur kan vi ankansli.Ansökanbör innehålla vända den kunskapspotential som "W uppgift omtänkt användningsom- dennainformation representerari ett BlanketterfråntheAustralianIn- i rådesamtansvarigkontaktperson. globaltperspektiv,förattmeddestora stitute of Family Studies för ‘ Vi vill fastauppmärksamhetenpå resursersomvärldssamfundetförfogar registrering i den pågående attemblemetinte fåranvändasför över,främjaenhållbar utvecklingmot forskningsinventeringeni anslutkommersielltbruk ellerutan fred ochdemokratii världen Frågor- ning till familjeåretkan rekvireomnämnande FN:sav na är många och stora och kräver rasfrån familjeårskommitténs internationellafamiljeår. samordnadeinsatserbåde nationell kansli. och internationellnivå.

-e

ett Från Äldreår

Befolkningsutvecklingen - miljöhot

till Familjeår

I september i år anordnar FN en biståndspolitikenutformasi dettaper-

global befolkningskonfe rens i spektiv.Sverigeharmarkeratviktenav

Deteuropeiskaäldreåretharnu avslu- Kairo. Konferensen är den tredje i att nå kvinnor och barnmedbistånds-

tats.Kommitténför EG:säldreårladei ordningen avdetta slag. Bakgrun- insaterna.

marsframsitt slutbetänkandeGamlaär dentill konferensen är den snabba I det underlagtill konferensensom

ungasom blivit äldre, SOU 1994:39. befolkningsökningen i världen. nu diskuterashar begreppetreproduk-

Där redovisar kommittén de insatser

tiv hälsaförts framsomcentralt.

somgjorts underåretochde slutsatser I vissaländer,framförallt i Asien, har Yttersthandlardet villkorenför

om ochrekommendationer kommittén befolkningsökningenbromsats pâ- som

upp familjebildningochfamiljeliv. Detfinns

kommit fram till. tagligt det senasteärtiondet. andral därför starkaberöringspunktermellan

Äldreåret hade temat Solidaritet delarav världen,främst i Afrika, ökar arbetet inför befolkningskonferensen

mellan generationerna som motto. däremotbefolkningenexplosionsartat. bedrivs under

och det arbete som Kommitténför EG:s äldreårföreslåri l vissa regioner har man nått den familjeåret. Kommittén för FN:s

sitt slutbetänkandebl. a.att äldreårets ekologiskagränsenför vad somären familjeår har bl. medverkat

a. som arbeteskafå direktfortsättninginom möjlig befolkning. Man förbrukar en

nu remissorgan i arbetet med det

ramenför FN:s familjeår. Inom EU detkapitalnatureninnebär. resolutionsutkasttill Kairokonferensen

finns en sådankoppling och den är

I denna situation, och med FN:s tagitsfram FN:ssekretariatför

som av naturligävenför Sverigesdeleftersom miljökonferensi RiodeJaneiroi färskt befolkningskonferensen.

den svenska handlingsplanen för minne,skallnudiskuterasvadsomkan Detsvenskaförberedelsearbetetin-

familjeåretredanomfattardettatema. göras för att hejda den destruktiva för konferensenbedrivs i särskild

en utvecklingen. kommitté, Nationalkommittén för

Tonvikten i diskussionernakommer FN:s konferens om befolkning

sannoliktatt ligga kvinnornassitua- och utveckling 1994 UD 1992:05. tion. Det är belagtatt kvinnorshälsa, Ordförandei dennakommittéärstats- USA-symposium om

ekonomi,arbetsmöjligheteretc.haren sekreterareAlf Samuelssonochhuvud- familjen och skandinavisk

direkt inverkanpå tödelsetalen. sekreterareär ambassadörLars-Olof

Edström,UD. välfárdspolitik

För Sverigesdel är det viktigt hur

Ett symposiumom skandinaviskväl-

färdspolitik anordnades den 7 och 8

Svenska rapporter inför befolkningskonferensen: april 1994,avuniversitetet Berkeley,i

Califomien,i samverkanmeddenorska

Sexualupplysningoch reproduktivhälsa Sverigei under 1900-talet

och svenskageneralkonsulateni San

MareBygdemanoch KatarinaLindahl Fransisco.

SOU-rapportnr 1994:37,Utrikesdepartementet Från svensk sida professo-

deltog

Kvinnor, barn ocharbete Sverigei 1850-1993 remaGunnelGustafsson,Statskunskap,

Ann-Sofie Ohlander Umeå och MargaretaBäck-Wiklund,

SOU-rapportnr 1994:38,Utrikesdepartementet socialtarbete,Göteborg,samtfamilje-

årskommitténssekreterare,Birgit Arve-

Parés.

Bland de amerikanska deltagarna

Europeiskt intresse för svensk familj återfannsbl.a. Harold Wilensky, känd

auktoritet i amerikansk välfärds-

Befolkningskonferensenhandlarocksåom utvecklingen dei modernaindustri- forskning och David Popenoe,som

länderna.Oronförbefolkningsutvecklingengällerdäriställetdesjunkandefödelse- nyligen i boken Disturbing the Birds

talen,samtidigt andelenäldrei befolkningenökardrastiskt. vissaländerI är Nesthävdatatt det är välfärdsystemet

som födelsetalen så låga 1,4.För att uppnåfull reproduktionkrävsattvarje somligger bakom densvenskafamil-

nu som kvinnaföder minst två barn. jens sönderfall. De bådamöttes i en

Sverigeintar tillsammansmed Irlandensärställning Europa,i medett födel- animeraddebattdär svenskarnafick

setal ökatfrån 1,6år 1986,till 2,1i början 1990-talet.Detfinns därförett tillfälle att rättaen del missförståndi

som av stort internationellt intresse för svensk familjepolitik, utan att driva tolkningenav svensk statistik. Bland

som befolkningspolitiskamål förefaller ha lyckats med det andraeftersträvar, övriga deltagaremärktesRick Barth,

som nämligenatthöjafödelsetalen. Allan Pred,Arlene Skolnick, samtliga

Familjeåretskansliharvid fleratillfällen inbjuditsattinformeraomdensvenska från U.C. Berkeleyoch samtligamed

familjepolitiken vid internationellakonferenser.Särskilti Frankrikehar svensk gedignasverigekunskaper.Arrangörför

familjepolitik blivit mycket uppmärksammad.Kommitténssekreterarehar där symposiet var Center for Western

medverkati fleraoffentliga debatter.Densvenskafamiljepolitikenhar ocksåfått EuropeanStudiesCWES och dess

mycket uppmärksamhetifranskpress. viceordförande,Julia Trilling.

g

om skilsmässor och

Ny litteratur Hearing

om

skilsmässor:

Barneretti Norden familjesplittring

NOPUS

ISBN91-88642-00-3 Enligt Statistiska centralbyråns beräkningar upplever

ca45 000 barn

Childrenof DivorceandTheir omåret att föräldrarna flyttar isär. Vad betyder det för barnens utveck-

Parents ling och hur fungerar samhällets stöd till barn och föräldrar i samband

MarieWadsby med skilsmässa

en

ISBN 91-7870-945-8

Dessavarettparavdefrågorsomväcktesvid enhearingsomanordnadeshösten

Närföräldrar skils 1993 Kommittén för FN:sfamiljeår. Syfiet bred kunskaps-

av var att göraen

Benteoch GunnarÖberg,

inventering,somgrundför övervägandenom särskildainsatserpå området.

ISBN 9 -634-0l 95-9l Denbild framvid utfrågningen barnfar

somväxte varatt merilla avföräldrar-

naskonflikter bådeföre, underoch efter enskilsmässaoch ocksåavdetsättpå

vilket devuxna i barnensomgivning hanterarkonflikterna,än själva farnilje- Svensk-franskt

splittringensomsådan.Enviktig frågaärdärförvilket stödföräldrarfår attsöka

seminarium om faderskap lösningarsomär braur barnenssynpunkt.

Förattfördjupadiskussionenkring dessafrågorföljdeshearingenuppmedett på Svenska Kulturhuset i

seminarium SätraBruk den27-29marsi år. Syftet med seminariet,som var Paris AllmännaBamhuseti samarbetemedKommitténför FN familjeår,

arrangeratav :s

varattkoncentreradiskussionenkring frågoromdenjuridiska processenochom Svenskainstitutetanordnar,i samarbete stödettill barnochföräldrarnärdet gälleratthanterakonflikter omvårdnadoch

medKommitténför FN:sfamiljeåroch

umgänge.Hurfungerarkommunikationenmellandeolika samhällsinstansersom MIRE socialforskningsdelegationen involverade Vilken kunskapfinns den psykologiska

är om processenoch dess vid de franska social- och arbets- faserhoshandläggande

personal vilken utsträckningI uppmärksammasbarnens marknadsdepartementen,ett semina-

situationoch intressenoch vadär det för typ av stödföräldrarbehöveri olika rium ommoderntfaderskapden30och

situationer Dettavarfrågor somdiskuterades forskare,av jurister och företrä- 31 maj 1994på SvenskaKulturhuseti darefor densocialasektorn.

Paris. diskussionenutkristalliserades

I fyra områdensomdeltagarnamedstor

Sverigerepresenterasvid forskar-

samstämmighetansågangelägnaatt seöver medutgångspunktfrån barnets mötet bl.a. av följande forskare:

intressen,nämligen professor Rita Liljeström, Göteborgs

0 detjuridiska vårdnadsbegreppet, universitet, professor Philip Hwang,

4 denrättsligaprocesseni etthelhetsperspektiv,utifrån barnetssynvinkel Göteborgs universitet, docent Ulla

4 möjligheternaatterbjudabarnochföräldrartillgång till olika formeravstöd Bjömberg,Göteborgsuniversitet,samt

i lättillgängligaoch avdramatiseradeformer, lektorUlf Hyvönen,Umeåuniversitet.

behovetav utbildningsinsatserbland personalgruppersommöterbarn och

föräldrar i en skilsmässosituation.

Serietävling om Kommitténs hearing från hösten -93 har dokumenterats och finns i en

familjeliv sammanställningsomkan beställasfrån familjeårskommitténskansli.

Seminariet SätraBrukdokumenterasendastsominternaminnesanteckningar.

Kamratposten och Socialstyrelsens månadstidningVÄL VE utlyserivår N

en serieteckningstävlingför Kamrat- Socialstyrelserapporter med anknytning till familjeåret:

postensläsare.Temat är: rita ditt eget familjeliv Barnsvillkor förändringstideri

Tävlingen i Kamrat- ISBN 91-38-11371-6

presenteras postennr 7somkommerut i mittenav Samspelsbehandlingspddbamsfamiljeri maj och i majnumretav VÄL VE. ISBN 91-38-11339-2

Efter sommarenavslöjas vilka som

Barn till alkoholmissbrukare vunnit och vinnandebidrag kommeri

ISBN 91-38-11352-X en serietidning som bilaga till båda

tidningarna. Ny tidskrift:

Kamratpostenkommerattskrivaen rad artiklar i före och efter SOCIALVETENSKAPLIG TIDSKRIFT, ISSN 1104-1420,utgivenav

numren tävlingen denmodernafamiljen, Förbundetför forskning socialti arbeteFORSA har utkommit med sitt

om om skilsmässsor, invandrarfamiljer, förstanummer.Nummertvå blir ett temanummerom familjen somkom-

om glädjeämnenochproblemmeddagens merut i höst.

familjeliv.

@

kalendariet Kvinnor Kan

Axplock ur

Den15-18maj 1994anordnartheInternationalUnionof FamilyOrganisa- Under den stora Kvinnor Kan tionsIUFO i samarbetemeddenfinskafamiljefederationenVäestöliitto, Mässan i Östersund islutet maj av enkonferensunderrubrikenWhocaresi Tsuula,Finland. finns mycket höra och inatt se,

spireras av. Bl. a. kommer det un- Den18-19maj 1994anordnarinstitutionenför socialtarbetevid Göteborgs idémässan hållas der att ett antal universitetochVästsvenskaföreningenforforskningi socialtarbeteVästseminarier med koppling till familj FORSA ett symposiumom Familjeliv i ett mångkulturellt samhälle. ochförhållanden som rör familjen. Symposiethållsi Göteborg.

Ett temaFörnågra seminarierär det Den 17-19maj 1994anordnarStiftelsenEtthelt liv i samarbetemedbl.a. våldet kvinnor, sexualiserade mot som Arbetsmiljöinstitutetoch Försäkringskasseförbundet konferensen ochett ofla skerinomfamiljensram,likaså internationelltsymposiumom arbetsliv och rehabilitieringsomhar flera sexuella bam.Varförgår övergreppmot inslagsomberörfamiljen. Evenemangenägerrum i KarlskronaochRon- hon inte Kvinnovåldet seminsamt är neby. arier behandlardettatema. som Relationeri familjen är ett viktigt Den27-29 maj 1994anordnarCentrumför kvinnoforskning vid Stock- för seminarierna.Dubbelarbetema holmsuniversitetett internationelltsymposiumsomheterCrossingBord- och kvoterade tandemammor pappor, InternationalDialogueson Gender,SocialPolitics and Citizenship,i dotter och familjen ers, Sinmors Den nya Saltsjöbadeni Stockholm. behandlarbl. dessafrågor. Familjea. årskommitténssekreterare,Birgit Arve- Den28 maj-1juni 1994anordnarStockholmsuniversiteti samarbetemed Parês,kommer deltai seminariet att om EuropeanAssociationfor ResearchonAdolescenceettforskarsymposium familjen. Andramedverkande Dennya omungdomsforskning,påHasseluddeniStockholm. i dettaseminariumär Gitt Rosander

Gerhardsson,Kristina LarssonSjöberg Den 15-18juni hålls den 12:enordiskaBamevemskongressen temat samtAnetteTiljander.

Verdier utfordringeri barnevernet,i Trondheim. og

Den5-8juli 1994anordnarCenterof Family Lawof theCatholicUniversityof Louvain seminarium Families Justicei Bryssel. Svenska evenemang ett om

under eåret

anordnarInter-Culturo,Slovenien, symposiummed familj Den6-9juli 1994 ett titeln TheInternational Family, Utopia Reality i Graz,Österrike. or Enkatalog ochaktiviöverevenemang teter med anknytning till familjeåret Den21-23juli 1994hållerAcronChild GuidanceCenteri sambarbetemed finnsnuattbeställafrån Kommitténfor FN:sfamiljeårssekretariat, konferensen undernamnetHOPE AConference - FN:s familjeår. Katalogenuppdateras Celebratingthe UnitedNations I994International Yearof theFamily, i ett pargångerunderåret. Hittills har Acron,Ohio. czaetthundraåttioevenemangoch akti-

viteteranmältstill kommittén. Den21-24juli 1994anordnarthe NationalAssociationof LargeFamilies Myndigheter och organisationer ettinternationelltmötefor storafamiljer. MötetsomheterFriendshipand somvill komma med i katalogenkan Joy ägerrum i Budapest. anmäladettatill familjeårskommitténs

kanslipåsärskildblankettsomkan re-

kvirerasfrån kansliet.Nästaupplagaav

katalogenplaneraskommaut iaugusti.

eårskommittén arrangerar:

Familj

samverkanmeddeövriganordiskaländernasfamilje- Kanslietsadress: den3augusti1994i påNordisktForum,Åbo. Kommitténför FN:sfamiljeår årskommittéerendebattomfamiljebegreppet Socialdepartementet

september1994i samverkanmed KarolinskaInstitutet och 10333 STOCKHOLM den 14-16 Stockholms universitet ett tvärvetenskapligt internationellt forskarsymposium Women,Stressand Heart Diseasepå SvenskaLäkare- Telefon:08-76334 41 om i Stockholm. Anmälningsblanketter kan erhållas via Telefax:08-723 1191 sällskapet Familjeårskommitténskansli.

Nyhetsbrev

från Kommittén för FNssfamiljeår

1994-05-19

Stort intresse för

familjeåret

Nr2

Familjeåret är inne på sitt universitet,kommuneroch landsting. Redaktion: nu Under demånader Konferensenhar dokumenteratsi ett LenaWikström andra kvartal. familjeåret invig- extranummeravnyhetsbrevet,somkan Birgit Arve-Fares somgått sedan rekvireraspå denbeställningsblankett utgivare: des på Norra Latin i Stockholm Ansvarig bifogasi dettanyhetsbrev. år hun- som Birgit Arve-Parés den28januari i har mycket Vi berättari övrigt i dettanummer nit hända. Utgivningen av detta Adress:Kommitténfor avnyhetsbrevetomnågraavdeevenenummer avnyhetsbrevet har drab- engagerad FN:sfamiljeår, mangsomkommitténvarit bats försening bl.a. på grund av i under åretsförsta månader.Vi Socialdepartementet av ger det stora intresset för familjeåret. ocksåtips kommandeaktiviteteroch 10333 STOCKHOLM om Vi får dagligen mängder avtelefon- omdokumentationsmaterialsomfinns Telefon:08-76334 41 samtal och materialbeställningar tillgängligt. Telefax:08-723 ll 91 från hela landet, från organisatio- I nästanummerkommervi bl.a.att

Tryckeri: Regeringskansliets informeraom deprojektsomfåttstöd ner, myndigheter ochenskilda som offsetcentral ur kommitténsanslagför utvecklingsvill delta i familjeåret på olika sätt. verksamhetoch om de kriterier som Abonnemangpånyhetsbrevet Också internationellt finns ett stort legattill grundför bedömningenav ankantecknasgenomskriftlig för vadvi häri Sverigeoch sökningarnavid ansökningstillfallet anmälantill kommitténskansli intresse gör kansliethardärförvaritaktivt engage- den l mars. meduppgift omnamn, informationsarbete på det Därkommer ocksåattlämnamer myndighet/organisation, rat i även planet. informationomFN-aktivitetersomhar adress,telefon-och internationella Sverige och svenskfamiljepolitik anknytningtill familjeåretochomden faxnummer. framstårpåmångahåll i världen svenskafamiljeårskommitténssamarsom detgällerjämställdhet betemeddeövriga nordiskaländerna. en förebild när sociala rättigheter. Dettaunder- Vi hadehoppatshinnautmeddetta och 9 nyhetsbrevetföre den 15

ströksavFN:skoordinatorför familje- nummerav året, Mr. Henryk Sokalski, vid maj som av FN utsettstill en interna-

Familjeåretsemblemföreställer detsvenskafamiljeåret. tionell familjedag.Kommitténhar för invigningenav två sammanlänkadehjärtanunder Ordförandeni densvenskafamiljeårs- egendel inte vidtagit någraåtgärder

ettöppettak.Med ettoavslutat kommittén, Carl-Anders lfvarsson medanledning av dagen.Vi arbetar

penseldragsträckerdet sig hedrades där med särskilt FN- underhela 1994långsiktigtmedolika ett symbolisktmot framtiden. for sinainsatsermedanledning frågorsomrör familjen ochserdärför diplom Formgivareärschweiziska familjeåret. varjedagunderåretsomenintematioav CatherineLittasy-Rollier. Konferensenöppnades socialmi- nell familjedag. av Westerberg.Hanpekade Red. nisterBengt ut Densomvill användasig av trevägarför familjepolitik somsyfen emblemetkansändain enskrift- till att bådemän och kvinnor tar ge lig ansökantill kommitténs chansenatt kombineraförvärvsarbete Pengar till kansli.Ansökanbör innehålla ochfamiljeliv: ökadjämställdhetmelutvecklingsprojekt uppgift omtänktanvändningsom- lan kvinnor och män,pappor somär

rådesamtansvarigkontaktperson. närvarandei familjen och mer for familjeår mer Kommittén FN:s Vi vill fästauppmärksamheten barnperspektivi politiken. deladeden28april drygt 4,3 ut att emblemetintefår användasfor lnvigningskonferensenutformade miljoner kronor till 23 utveck-

kommiersielltbruk ellerutan sig till en illustration av den svenska ansökningslingsprojekt.Nästa omnämnande FN:sav handlingsplanen,medengageradeoch tillfälle ärden oktober1 1994. internationellafamiljeår. personliga inlägg från en lång rad

talare från regering, centrala verk,

160363ARK8

—

FN-konferens med kopplingar till familj eåret: Family-Friendly Cities

-96 Universiteti Akron, USA, har i sarnar-

Boplats

betemedFN:sfamiljeårssekretariattagit initiativ till ett internationellt Enligt FN:sberäkningarsaknarenfemtedelavjordensbefolkningmänniskovär- nätverkför att underlättakommunikadigabostäder.Rättentill ett egethemärdärförenavdefrågorsomståri fokusför tionenmellanstäder,organisationeroch detsvenskaförberedelsearbetetinförFN:sandraboende-ochbebyggelsekonferens institutionersomarbetarmedstadspla- Habitat II, somägerrumi Istanbul,Turkiet i juni 1996. nering och familjefrågor i stadsmiljö. Regeringenhartillsattensvenskförberedelsegrupp,BOPLATS -96, inför kon- Envärldskonferensom familjevänferensen.Ordförandeärmark- och planministerGörel Thurdin. ligastäderkommerattanordnasvåren Detandraviktigatematvid konferensenväntasbehandladendramatiskaurba- 1995avSaltLakeCity, USA, i samarniseringensomväntasskei världenundernästadecennium.Man räknarmedatt betemedFN:sfarniljeårssekretariat. det år 2000kommeratt finnas23 s. megastäder,medöver 10miljoner invå- För ytterligareinformationkontakta: nare,varav17i u-ländema.NäratvåtredjedelaravdessaländersBNPgenereras Centerfor Family-FriendlyCities i tätorter,där produktivitet och tillväxtförutsättningarär högreän landsbyg- The UniversityofAkron den.Utvecklingeninnebärstorapåfrestningar städernasmiljö i form avdålig SchrankHall South,Suite210 luft, förorenatvatten,avfallsproblemetc.Utankraftfullaåtgärderriskerar ökandeen Akron, Ohio 44325-6103,USA. andel människoratt hamnai städersslumområdendär utsikternaatt uppnåen god livsmiljö är små.Enligt svenskmeningbör konferensenbidra till att hejda försämringen boendevillkoreni världenochverkaför hållbaraochkretslopps-av Familj eåret i Europarådet anpassadelösningari boendeförhållandenaför allamänniskor,medsärskildhänsyn tagentill kvinnor. Man serocksåviktiga kopplingartill familjeåret. Europarådetär ett mellanstatligtorgan HabitatII-konferensenförväntasantaettaktionsprogramsamtriktlinjer inom för samarbeteibl. a.sociala,kulturella boende-ochbebyggelseområdeti såvältätortersomglesbygder. Närmareupplysningar det svenskaförberedelsearbetet ochjuridiska frågor med inriktning på om kanerhållasgenom att slå vaktom de mänskligarättighe- LarsKarlberg,huvudsekreterareför Boplats-96,tel. 08-763 34 95 eller biträternai Europasnationer. dandesekreterareIngelaLambert,08-763 1971. Erfarenhets-ochkunskapsutbyteutgör ettviktig inslagi rådetsarbete,som berören lång rad områdeninom bl.a. UNESCO-utställning till Familj eorganisation hoppas socialpolitik, social försäkring och Stockholm hälsa.

på svenskt EU-medlemskap

Ett samarbetemedinriktning påbam och familj pågårsedanflera år. Rådet UNESCO anordnadehösten 1993en COFACEbetyderConfederationof Fa- svararbl.a. för deeuropeiskafamiljefototävling familjen.Över 10 000 mily Organisations the European ministermöten, hålls år. om som vartannat bidrag från 133 länderhar resulterati Community och är en federationbe- Detsenastehölls i Paris hösten 1993, enfotokatalogochenvandringsutställ- stående 70familjeorganisationerav från ochtoginför familjeåret frågor upp om ning, somvisadesför första gångeni EU:smedlemsländer.Organisationen barnsrätt och föräldrars Nästa ansvar. UNESCO:s högkvarter i Paris inför har en styrelsevarskansli har sätei familjeministermöteäger i Finland rum invigningenav familjeåret. Bryssel.Den bedriverenaktiv bevak- ochkommeratt handla fäder. om Genomsamarbetemellan Kommit- ningavEU-kommissionensarbeteinom En särskild arbetsgrupphar under tén för FN:s familjeår, det svenska olika politikområden. familjeåretgjort översynochett uten UNESCO-rådet och SIDA är det nu Välfärdsfrågor har hög prioritet i kasttill familjepolitiskarekommennya klart att utställningenkommeratt vi- organisationensarbete.Man vill gärna dationer under rubriken A coherent sasi Stockholmunderaugustimånad. få samarbetspartnersi denordiskalän- and IntegratedFamily Policy". Delarav utställningen kommer att dernaochhoppasdärför ett svenskt Vidare pågår sedan1992 ett tvärvisaspå SIDA:s BiståndsforumpåBir- medlemsskapiEU. sektoriellt projekt om barn och barngerJarlsgatan61 i Stockholm,somett Den 5-6 december1994anordnar politik omfattar trespecialstudier: som led i insatsernainför FN:sbefolknings- COFACE tillsammansmed EU-kom- Barnsoch ungdomarsdeltagandei konferensi Kairo, den5-13 september missionenenkonferensi Lissabon, familje- och samhällsliv. 1994. tematFamilj och kvinnor. Familjeårs- Barnomsorg barnsperspektiv. - ur Andra delar kommer att visas i kommitténs huvudsekreterare,Birgit Barn pä institution. kanslihuseti anslutningtill Familjeårs- Arve-Pareshar inbjuditsatt medverka Somettsärskiltbidragtill familjeåkommitténs informationsmöte, som i planeringenavdenna. retanordnarrådet,i samarbetemedden hållsi Rosenbaddenl september1994. COFACEgerutettmånatligtnyhets- spanskaregeringen,en konferens om Närmare information om utställ- brev,Contacts,påengelskaochfranska. barns deltagande familjelivet,i som ningen,öppettideretc.,kommerattläm- Adressendit är:RuedeLondres17, kommeratthållasi Madrid, den l-4 denasvia dagspressen. B-1050BRYSSEL,Belgien. cember1994.

Q

Nordiskt samarbete kring Det svenska familj eåret:

familj

Inför andra halvlek

De nordiskaländernasfamiljeårskom-

mittéerharbildatensamarbetsgruppför

informationsutbyte och samrådi in- familjeårets första månader har Kommittén för FN:s familjeår Under sex ternationellafrågor.Gruppenharockså på föra målen för det svenskafamljeåret, koncentrerat sitt arbete att ut tagit intitiativ till vissa gemensamma och utvecklingsarbete på med inriktning på att stimulera till initiativ arrangemang.Ett sådantär ettseminabasplanet. Nu inriktas arbetet på uppföljning och dokumentation. rium omfamiljebegreppet och en utställningpåNordiskt Forum iÅbo den Vi harunderdengångnavårenmött ett lingenav de mångaolika bilder som

2-4 augusti 1994. Gruppenkommer brett från organisationeroch finns i detsvenskasamhälletsbrokiga gensvar ocksåattträffas i Helsingforsi slutetav myndigheterinomvitt skildaområden. familjealbum,bådei statistikochforsk-

augusti,för diskutera Mångaharhört sig och berättatom ning och i ord och bilder ur enskilda att gemensamma av frågorinför olika FN-evenemangsamt lokalainititativ. Ennyochuppdaterad människorsvardag.

planeraför forskarkon- version denaktivitetskatalogsom Somett första inslag i dessaaktivien gemensam av ferens i början 1995. kommitténgivit ut kommerdärför att teterkommerviattanordnaettinformaav tasfram underaugustimånad. tionsmätei Rosenbad,torsdagenden l

Genom ett särskilt anslagur All- september1994.Vid dettakommerSCB

Konferensrapport: männaarvsfondeni börjanavåret,har attpresenteraenförstarapportfrån den

kommitténundervårenocksåkunnatge familjeundersökning,somgenomfördes Familj en en gränslös resurs - ekonomisktstödtill angelägnautveck- förra året.Vi kommerdåocksåattpre-

invigningskonferensfinns lingsprojekt. I särskildbilaga till senteradet vinnande bidraget i den Farniljeårets en dokumenteradi konferensrapport. detta Nyhetsbrevetpresen- serieteckningstävlingom familjensom nu en nummerav Kommittén harvelat görade anföran- terar deprojektsombeviljadesstöd arrangeratsavtidningenKamratposten

vid invigningskon- vid ansökningstillfälletdenl mars.Vi och Socialstyrelsen.Vidare kommer den som hölls for utomstående redogördärocksåför hurgranskningen delaravUNESCO:sinternationellafoferensentillgängliga en därför under inkomnaansökningargått till samt toutställningomfamiljen att visas. publik. Vi har sommaren av i enkel vilka kriterier legattill grund för Andrainititativ underhöstengäller sammanställtdessa en rapport, som kanbeställas ellerfaxfrån bedömningama.Ett nytt ansöknings- publiceringsstöd och forskarmäten. som perpost kansli. tillfälle kommerden l oktober 1994. Dessakommeratt presenterasutförlifamiljeårskommitténs Underdenkommandehöstenkom- garei kommandenummeravNyhets-

mer Familjeårskommitténsarbetehu- brevet. Om modernt familjeliv och vudsakligenatt ägnas uppföljning Vidareskall följa uppdeprelimi-

familjeseparationer slut ochdokumentationsamtinsatserföratt närakontakter haftundervårenmed

spridaerfarenheterochaktuellinforma- bl.a. Socialvetenskapliga forsk- Efterfråganpå symposierapportenOm ningsrådet,angåendemöjligheterna tion omfamiljelivetsformerochvillkor att moderntfamiljeliv ochfamiljesepara- förstärka den familjepolitiska forski Sverige.Kommittén serdetsom en tioner har varit såstorattdenupplaga ningeni Sverige. viktig uppgiftatt medverkai förmedsomtogsframförettår sedannuärslut.

Rapportenspeglarkunskapslägetår

1992.Eftersomnyapublikationermed

färskaforskningsresultatär att vänta Affischer och Vykort med familj eårets emblem

underhösten,vill intetryckauppden upplaga.Däremotkommervi att Vi harfått mångaförfrågningaromsvenskaaffischer.Därför har undersomi ny tillhandhålla reservupplaga, där trycktuppenaffischmedfamiljeåretsemblem varmtoccrafärgadbotten en maren kapitel bifogasi form sär- medtexten:FN:sfamiljeårl 994 Demokratinbörjar ifamiljen, samten fotovissa avett tryck. Det går alltså fortfarandeatt ta affisch medtexten:FN:sfamiljeår 994 Enl årför gemenskapochdemokrati. - Vi hari vårtval motiv avståttfrånatt försökaåtergeensvenskfamilj i nådelavrapporten. av gonspecifik form. l ställethar vi velatge ensymboliskanknytningtill familje-

åretsmotto.Mottot handlarom detlångsiktigamåletatt byggaettdemokratiskt SIDA E samhälle,därgemenskap,mänskligarättigheterochsolidaritetingårsomgrundhar inför FN:s befolkningskonläggandebyggstenar.Det byggetmåstebörja medbarnen,oavsettfamiljeforrn. ferensi septemberi Cairogivit ut: , Hur byggprocessensedankanutformasi denenskildafamiljen och i samhälleti PopulationPoliciesReconsidered stort,ärenfrågasomvi vill inbjudabetraktarensjälvattreflekteraöver. Health, Empowerment, and - Familjeårskommitténharocksåtagit fram seriefärggladavykort, medfami- Rights en ljeåretsemblemi olika färgställningarochtextenDemokratinbörjar ifamiljen. GitaSen,AdrienneGennain,Lin- Affrschemaoch vykortenkan,liksom den engelskaFN-affischen,beställasfrån colnC. Chen familjeårskommitténskansli,perposteller fax.Däremotärvi tacksammaombe- ISBN0-674-69003-6pbk. ställningarinte görspertelefon. ,,,_ .__

Axplock ur det

FN-konferenser

i

internationella kalendariet Den 5-13 september 1994 ge-

i nomförs FN:s bef0lknir1gskan-

l ferens Kairo.i

Den 18 oktober 1994 avsätter

Den 1-4september1994hållerEuropeanCenterfor SocialWelfarePolicy å FN:s generalförsamlingtvå ses-

andResearch konferensunderrubrikenPaymentsfor Carei Kellokoski, ‘ sioner för en konferens om en Finland. familjeåret.

Den2-4 september1994håller TheAssociationfor PublicFamily CouncellingAgencies Norway intemationellfamiljerådgivnings- Dokument från FN:s en kongress,ChildrenandDivorce,i Oslo.

familjeårssekretariat

Den4-9 september1994anordnarRehablitiationInternationalen europe- FN:s familjeårssekretariati Wien har isk konferensomDisability and the Family i Budapest. publiceratföljandedokumenti anslut-

ning till familjeåret: Den 13-14september1994anordnardettyskaFamilje-ochäldreministeriet i samarbetemedEU Building theSmallestDemocracyat ett seminariumom TheFuture theFamily i Bonn. theHeart ofSociety,en informations-

skrift om familjeâretsmål och inrikt- Den 17-20september1994arrangerarIFCW sitt World Forum1994,Child Family Holistic ning. Community:A Approach,i Madras,Indien. - - Familiesin Transition,en antologi

Den 1-2oktober1994hållerde danska,norskaoch svenskanätverkenfor sammanställdav InternationalFedera-

mansforskning konferensunderen namnetMens Familiesi Köpenhamn. tion for HomeEconomics

TheFamily,ettnyhetsbrevsomkom- Den 5-7oktober1994hållseninternationellforskarkongressunderrubri- ut gångi kvartalet mer en ken Family Modelsand Family Realityin Changei Bamberg,Tyskland. En OccasionalPapers Series med

följande nummer: Den 5-9 oktober1994anordnarInstitutetfor Family andChildhood Family Matters Investigationett internationelltexpertmöte Family Investigationin om - Family Formsand Functions- Europe,i Potsdam,Tyskland. Family and Crime oktober anordnarCanadas Older Persons the Family:in Den 12-15 1994 familjeårskommittéi samar- betemedbl.a.FN:sfamiljeårssekretariat konferensunderrubriken Facetsof Empowerment en Todays Families A BridgetotheFuture Montréal.i Family asanEnvironment:an Eco- systemPerspectiveonFamily Life

Den20-21oktober1994anordnarCentroStudieRicherchesullaFamiglia, PartnershipFamilies: Building the Universitadegli StudideMilanoenkonferensundernamnetTimeandFa- SmallestDemocracy the Heart of at mily Transition i Milano, Italien. Society

Family Leave:ChangingNeedsof Den23-26 oktober 1994anordnarNederländemasFamiljeårskommittéi the Worlds Workers samarbetemedHaagkonferensen civilrättom enkonferensunderrubriken Family Enrichment:Programmes ChildrenontheMove, Haag.i to FosterHealthyFamily Deve-

Den26-29oktober1994håller JohnF. KennedyUniversityi samarbete lopment

medbl.a.UNESCOenkonferensomFamiliesandSchools: GlobalA Per- TheIntersectionof Family, Gender

spectivefor Multicultural Society,i Oakland,Califomien. and Economy the Developingin a World Den6-9november1994anordnarAssociationfor Youth Aid i samarbete Dokumentenkan beställasfrån:

medOMEPett europeisktexpertseminariumundertiteln Dijfirent UN IYF Secretariat ChildhoodNewFamilies,i Potsdam,Tyskland. P.O. Box 500

A-l400 Vienna/Austria Den 7 november1994anordnarJapansvälfardsministerium,inom ramen för familjeâret, symposiumett omChildrenand amilies theF in 2lst Century,

iTokyo. Kansliets adress:

Den14-15november1994håller Hälsouniversiteteti Linköping ochKa Kommitténför FN:s familjeår rolinska Institutetett tvärdisciplinärtnordisktnätverksmöteomHealth Socialdepartementet

aspectsonRefugeeFamiliesin theNordic Countries,i Linköping. 10333 STOCKHOLM

Den24-26 november1994anordnarNederländemasfamiljeårskommitté Telefon: 08-76334 41 eninternationellkonferensomSingleParentFamilies,i Amsterdam. Telefax:08-723 ll 91

Ö

Nyhetsbrev

fidn Kommittén för FN :s familjeår

l 994-1 l -07

Föräldraroller i

Nr4

Redaktion: LenaWikström utveckling

Birgit Arve-Fares

Ansvarig utgivare: Birgit Arve-Fares Den 28 november anordnar Kommittén för FN:s familjeår ett informa-

Adress:Kommittén för tionsmöte om föräldraroller i forskning och utveckling. Samtidigt kom-

FN:s familjeår mer vi ocksåatt, i samverkan med Göteborgs universitet och Allmänna Socialdepartementet Barnhuset, hedra tre av förgrundsgestalterna inom området för deras 10333STOCKHOLM bidrag till förståelsen den vi är mitt Information av process som uppe Telefon: 08-7633441 om mötet lämnas på s.3.

Telefax: 08-723ll 91 Det år i dag drygttvå decenniersedan ocharbetslivär inte lika långt komna. Tryckeri: Regeringskansliets Statistikenvisar sina RitaLiljeström skrev bokenUppväxt- ossattpapportarut offsetcentral villkor.samspeletmellan ochbarn 10 pappadagarvid barnensfödelse,att vuxna iettföränderlig samhälle.1995blir det de delaransvaretför vårdenav sjuka Abonnemangpånyhetsbrevet exakttjugoår sedanhon skrevrappor- bam,samtatt39%av pappornatill barn kan tecknasgenomskriftlig tenSexRoles Transitionin till deninter- födda 1991tog ut ca 10%av föräldraanmälantill kommitténskansli nationellakvinnokonferenseni Mexico ledigheteninnanbarnetfyllt ett år. meduppgift om namn, City. Bådadessaböckerblev epokgö- Dessasiffror gerutrymmeför olika myndighet/organisation, rande för vår förståelseavbarnsoch tolkningaravförändringstaktennärdet adress,telefon- och föräldrarsvillkor i denpågåendesam- gällerfädemasmedverkani detpraktisfaxnummer. hällsomvandlingen.Genomatt knyta kaarbetetmedbarnen.Statistikengeross ihop skeendenpå individplanet med ingen informationom deförändringar ~ strukturellaprocesserförmedladehon sompågårbakomkulissernaochomde viktiga insikterom innebördeni pågå- övervägandenoch anpassningarsom endesamhällsförändringar,somberör mängörisinvardagi rollensompappa. Familjeåretsemblemföreställer alla,bådesomsocialakönsvarelser, Detfinns i dagforskningsomstudeoss två sammanlänkadehjärtanunder föräldraroch medmänniskor. rarävenmännensstrategieri hemoch som som ettöppettak. Med ettoavslutat Dekomdärföratt stortfå inflytande,inte arbetsliv.Enviktiginfonnationskällanär penseldragsträckerdet sig barapå forskarkollegori och utanför detgällerattförståinnebördeni deförsymbolisktmotframtiden. Sverige, utan också på den svenska ändringarsomskettför männensdelär Formgivareär schweiziska samhällsdebattenoch det praktiska forskningenomskilsmässorochfamilje- CatherineLittasy-Rollier. reformarbetetinomfamiljepolitiken. splittring.Den harmycketatt läraoss Andraforskareharsedantagit vid i omfamiljelivetsdynamikivårtmoderna Den somvill användasig av arbetetmedattbringaljusöverdetmo- samhälle.Detärgenomstudieravsplitemblemetkansändain enskriñ- dernamoderskapetsvillkor ochdubbla tradefamiljersomvi i dagvethurstarka, lig ansökantill kommitténs roller. Myten dengodamodemhar men också sårbaraoch sköra banden om kansli.Ansökanbör innehålla lyfts fram ochifrågasattsochersatts mellanpapporochbarnkanvara. av uppgift omtänkt användningsom- andrabilder, bl. den modemsom Tvåpersonerharmerännågraandra a. av rådesamtansvarigkontaktperson. enstarkochkompetentledargestalt,en bidragittill kunskapsutvecklingeninom Vi vill fästauppmärksamhetenpå vardagslivetsjonglör hållermånga dettaområde.BenteochGunnarÖberg som attemblemetintefår användasför bollar i luften,samtidigtsomhonsliter har medstor lyhördhetoch starktperkommersielltbruk eller utan sin hälsaför manochbam. sonligtengagemanggjortossmedvetna, omnämnande FN:sav Vårakunskaper vadutveckling- intebaraombarnensbehovavlevande om internationellafamiljeår. inneburit männensperspektivoch kontaktermedsinpappa,utanocksåom en ur fadersanpassningsstrategieri familj frånvarandepapporslängtanochsaknad. om

-

Informellt möte för EU:s familjeministrar

Kvinnokonferens

EU:sfamiljeministrarträffadesden15september1994i Berlin vid ett informellt i 1995

Peking

familjeministennöte inbjudanavTysklandsfarniljeminister,HanneloreRönsch.

ÄvenSverigeochandraländersomansöktomtillträdehadeinbjuditsattdelta representerades ordförandeni Kommitténför FNzs FN kommeri september1995atthålla jämställd basis.Sverige av Carl-Anderslfvarsson,Socialdepartementet. ennyvärldskvinnokonferensundertiteln familjeår,statssekreterare menings-ocherfarenhetsutbytedels de Fourth World Conferenceon Women: Syñetmeddettamötevarattfå ett om EU-nivåefterdet farniljeminister- Action for Equality,Developmentand institutionerochinstrumentsomskapats senaste utbytaerfarenheter dennationellafamilje- Peace.Konferensenkommeratt ägnas mötetsomägderum 1989,delsatt om familjeår. två huvudfrågor.Denförstafråganär politiskautvecklingenmedanledningavFN:s flesta ländernahafi likartad utveck- enutvärderingav i vilken utsträckning l överläggningamaframkomattde av en antaletskilsmässoroch de framåtsyftande strategierna från ling. Samboendeutanäktenskapblir allt vanligare, ensamtidigt födelsetaleni mångaländersjunkit FNzskvinnokonferensi Nairobi 1985 samståendeföräldrar ökar, som familjenoch erkännande hargenomförts,både nationell,redrastiskt.Detfannsöverlagenstoröppenhetisynen ett för fånga dagensverklighet. gional och internationellnivå. Huvudavatttraditionellafarniljebegreppärotillräckliga att samhällsinsatserför stödja syftet är attskapaett förnyatpolitiskt Detfannsocksåettallmänterkännande behovetav av att vårdaräldrefamiljemedlemmarellerfarnilje- åtagande, attså dessastrategierkangefamiljer medbarnochanhörigasom nomförasföre år 2 000. medlemmarmedfunktionshinder. utvecklingeninomfamilje- Denandrafråganär en handlings- När detgälldede organsominrättatsför att följa för sitt arbete.Många också plan eller Platform for Action. Ambiområdet,fick Kommissionenstarkterkännande tog erfarenhetsutbytekring familjepolitiskaåtgärder,särskilt tionen är att identifiera de viktigaste uppbehovetav fortsatt familj ocharbetsliv. hindrenför kvinnorsamtsättauppkonåtgärdersomrör möjligheternaatt förena kreta,ommöjligt tidsbestämdamålför

hur hindrenskaövervinnas.

Ensvenskförberedandekommittéhar

tillsätts.Denskavararådgivandeinstans Familjepolitiska i Europeisk konferens om för Sverigesmedverkan, medverka organ samt EU-kommissionen familjer i öst och väst till attspridainformationom bådena-

tionellt ochinternationelltförberedelse-

arbete.Denledsav departementsrådet Familjepolitiska observatoriettillkom Vid enkonferensi Dresdenden15no- DeuschesJu- MonaDanielson,Socialdepartementet. ettbeslutsomtogsi ministenå- vember1994presenterar genom deti september1989.Detbestår tolv gendinstituti samverkanmedTysklands av oberoendeexperter följer denna- familjeministeriumenjämförandestudie som barnfamiljeri åttaeuropeiskaländer. Kvinnor, stress och tionellautvecklingenochsammanstäl- av ler årsrapport. l projektet ingåren svenskdelstudie hjärtbesvär engemensam Utöverobservatorietfinnsflera nät- underledning docentav Ulla Bjömberg,

arbetarmedfamiljefrågor: Göteborgsuniversitet. Ett internationellt tvärvetenskapligt verk som Nätverketför barnomsorg inrättades Under konferensen anordnas en forskarsymposiumomkvinnor, stress

1986.Det ingår i dettredjejämställd- paneldebattom familjepolitikensroll i ochhjärtsjukdomgenomfördesden14-

hetsprogrammet löper 1995.Dessut deneuropeiskaomvandlingsprocessen. 16septemberavInstitutetforPsykosocial som uppgiftärattföljautvecklingen,värdera Kommittén for FN:sfamiljeårhar in- Miljömedicinoch KarolinskaInstitutet

politiskahandlingsalternativ,samlaoch bjuditsattmedverkai debattengenom i samarbetemedfamiljeårskommittén.

spridainformationsamtävenupprätta sinhuvudsekreterare,Birgit Arve-Fares. Liksommångaandrasjukdomarbyg-

kvalitetskriterierför bamomsorg. gerdiagnosticeringochbehandlingav

Nätverket för familj och arbetsliv hjärt-kärlsjukdomar forskningochbekommissionenijuni 1994. Nordiskt forskarmöte om handlingsresultat manligapatienter. inrättadesav Detbestår tolv expertermedkänne- flyktingfamiljer Nyforskningharemellertidpåvisatskillav dom frågor rör familj ochar- nadermellankvinnor och mänbådei om som betsliv.Dessuppgiñär FlyktingmedicinsktCentrumi Linkö- sjukdomspanorarna,riskfaktorerochbe-

attidentifiera,analyseraochsprida ping hartagit initiativ till ett nordiskt handlingsresultat. godaexempel nätverksmötekring hälsoaspekterpå Symposietgavutrymmeför enkon-

att stimuleratill utvecklingsarbete flyktingfamiljer. frontation av socialvetenskapliga, ochdebatt balansenmellanfa- Konferensenägerrum den 14-15 psykosocialaoch klinisk-fysiologiska om milj och arbetsliv. Bl.a. planerar november1994ochväntassamla 120ca forskningsresultatomkvinnors liv och

att inrättaett särskiltprisför nordiskaforskare.Dengenomförsmed hälsa.Detutformadesigtill ettintensivt man attpremieraframsyntaföretag. finansielltstödfrånfamiljeårskommittén, ochproduktivtidéutbyteöverdisciplin-

att utvecklaettinformations-och somserdensomettviktigt bidragtill de och fakultetsgränser.Symposiet ska râdgivningscentrum svenskainsatsernaunderfamiljeåret. dokumenterasi enkonferensrapport.

@

Konferens om i tiden

Pappor

foräldraroller

Frågan fadersrollen har under familjeåret framträtt somett centralt om Den28november1994anordnarfamiljetema i aktiviteterna, både Sverige och utomlands. Initiativet kommer årskommittén nyttett informationsmöte ofta från olika pappagrupper, men insikten om pappans roll i barnens liv i Rosenbad,dennagångom föräldrabörjar vinna terräng ocksåi myndigheter och organisationer. roller i forskningochutveckling.

Vid informationsmötetkommeren håll arbetar medvetet olika landstingsamtMalmö kommun. Påmånga mannu färsk forskarantologi, tillägnad Rita upprätthållakontakten Med vardera tiotal mödravårdsför att försöka ett Liljeström, att presenterasav hennes och båda föräldrarna centraler utgångspunktskalandsmellan barnen som forskarkollegorocharbetskamratervid Eftersom tingen deblivande tillfälle ävenefterenseparation. män- ge papporna Göteborgsuniversitet. oñastinteharnågraförebilderi sin att inhämtainformation och diskutera nen Vidare bjudervi ett nyutkommet destödochhjälp tillsammans med manlig utbildegenbarndombehöver en temanummeromfamiljeforskning,som från omvärlden med att utforma sin ningsledare.

tagitsfram avSocialvetenskapligTid- svåraochpåfrespapparoll,särskilt i Välbesökt pappakonferens skrifi medanledningavfamiljeåret.Det situationer. tande tidskriftens Folkhälsoinstitutetanordnadeden 3-4 kommeratt presenterasav Lundaredaktionoch dessgästredaktör, Regeringens oktober 1994en konferensomFader-

docentGunvorAnderssonfrån Lunds pappautbildningsprojekt skapi skilda världar, sommötte stor

Försöksverksamhetmed s.k. pappa- uppslutning.Intressetvisadesigvaraså universitet. blandövrigain- grupper i bl.a Östersund,Upplands stortattmanintekunde emotta allasom Programmetupptar också utdelning Barnhusets Väsby SödermalmiStockholm anmältsig ochmanhardärför beslutat slag av samt i år går till Benteoch har visat föräldrautbildningriktad attdubblerakonferenseni vår. storapris som att GunnarÖberg.Detkommerattdelasut direkt till blivande papporhar blivit Nordiskt nätverksmöte ordförandeni AllmännaBarnhusets mycketefterfrågad.Syftetharvaritatt av om mansforskning direktion, landshövdingBertil Gö- stödjamänneni derasroller sombli- Vid ettmötei Köpenhamnden 1-2okransson. vandeeller nyblivna pappor,samtatt tober träffadesmanliga och kvinnliga Densomär intresseradavatt få en stimuleradematttastörrepraktisktanforskaretill ettförstasamnordisktnätinbjudanärvälkommenatthöraavsig svarför barnen,bl. a.genomett större verksmöte.Konferensenkom huvudtill kanslietperfaxsåskickarvi detfull- uttagav föräldraledighet.Efter deposakligenatt handlaom faderskapoch ständigaprogrammet. sitiva erfarenheternafrån dettaförsök familjerelationer. Familjeårskommitténs kansli har harSocialdepartementetavsattmedelför

faxnummer08-723 ll 91. isamarbetemedLandstingsförbundet Nordisk manskonferens att bedrivaett bredarepappautbildnings- NordiskaMinisterrådetkommerattan-

projekt underperiodenapril 1994till ordnaenkonferensommannenden27-

juni 1995.Projektetskallomspännafyra 28 april 1995i Stockholm. Familjeporträtt i

Radio Q

Radio Q 104,7,en privatñnansierad i ord och bild

Familjeliv siffror,

lokalradiosomsänderöver Storstock-

holm,kommerunderhöstenattgöra20 till familjeårets Kommittén för FN.s familjeår arrangeradeden 6 septemberen infonnationsprogramsomknyteran olika satsningar. konferens Rosenbadomsvenskafamiljer.I samarbetemedforskareochmyndig-

Programmenkommerattkunnahö- heterpresenteradesnyarapporteromfamiljeliv ochfamiljevillkor i Sverige.

i programserienFamiljeniFokustvå Enkortsammanfattningavrapporternakanbeställasfrånfamiljeårskommitténs ras gånger vecka från den 4 oktober kansli.Densomvill tadelavrapporternasomhelhetbörvändasig till respektive per framtill den20december1994. författare/huvudman.

Varje vecka kommer att innehålla Följanderapporterpresenterades:

personlig FaktaomDensvenskafamiljen sammansättningochförändringar från delsettfamiljeporträtt,dvsen barndom till ålderdom intervju medenutvald familj, delsett ProgrammetDemografimedbarnochfamilj, SCB,ISBN:91-618-0728-l programmed ett lite mer översiktligt Sharingthe Costsof Children och teoretiskt resonemangom olika IreneWennemo,Socialforskningsinstitutet,ISBN:91-7604-056-9 familjetyper. ensamståendemödrarshälsaochlivsvillkor Ensammamammor- enrapportom Redaktörerför serienär Eva Kaij- KvinnorsHälsa,Folkhälsoinstitutet,ISBN: 91-88564-28-2. Programmet seroch Pia Hallonsten.Avsiktenär att skolanocharbetslösheten Vi i 5:an om efterredigeringgöraprogrammentill- ElisabetNäsmanochChristinavon Gerber,SociologiskaInstitutionen,

gängligaför bl.a.studiecirkeländamål. Uppsalauniversitet.

-e

Läsvärt om

Axplock ur kalendariet familjer

UNESCOhar inför familjeåretgivit ut

Den22 november1994håller Socialstyrelseni samarbetemedKommittén envackerochintresseväckandebokun-

der titeln Families. för FN:sfamiljeår enkonferensomFamiljensomvårdgivaretill äldre och handikappadei Stockholm Boken belyserfamiljeliv ur många

olika perspektiv.Dentarbl.a.uppolika

Den25 novembertill l december1994hållerDeutscheEU-Präsidentschañ, familjeformer,föräldraroller, de äldres

familjesituationsamtekonomiska och Institut filr Bildung und Kultur samtBundesministeriumför Familie und Senioren workshopunder Europe experienced Experience socialaperspektiv på familjer i olika en namnet as i Tyskland.Workshop-dagama samhällen. Europe Königswinter, följs av enkonferens Illustreradmedfotografierochinfor- 2-4 decemberpå sammatema mativakartorberättarFamiliesomvärl-

Den26-27 november1994anordnarRFSL konferensmedtiteln I 994 densfamiljerochderaslevnadsvillkor. en ocksåden homosexuellafamiljens år, i Stockholm — Bokenkan beställasfrån Fritzesinfor-

mationstjänst,telefon 08-690 90 90.

novembertill decemberhåller Socialstyrelsen ISBN: 85675l 041 Den 29 1 sin Final Barni i

Fokus-projekteti Nacka Strand,Stockholm

Den 30 november 1994hållerVärmlandslänsallmännaförsäkringskassa Nytt från FN-förbundet

ett seminariumunder titeln Varför är det så viktigt att pappanär hemma

hossitt barn i Karlstad SvenskaFN-förbundetger årligen ut

materialsomkananvändas studieri på Den30novembertill 3december1994håller denNya Zeeländskafamiljeolika nivåer, bibliotek, föreningari årskommittén en konferens under namnet Strengthening Families i ochorganisationer.Här finns rapporter Auckland,Nya Zeeland omFN:solikaorganochhandlingspro-

gram,faktaomFN självt ochomarbe- Den 1-3 december1994 anordnarEuroparådeti samarbetemed spanska tet för de mänskligarättigheterna. socialministerieten konferens,Evolution of the role of children infamily MedanledningavFN:sfamiljeårhar life: participation and negotiationi Madrid förbundetproduceratettstudiematerial

omfamiljer för de yngsta,barn under Den26-27januari 1995håller Folkhälsosekretariateti Göteborgoch Folk- 12år, där FN:slilla seriefigurFN-ñluhälsoinstitutetennordisk konferensomFöräldraskap förändring i Göte-i rentarbarnenmed informativaävenborg tyr hosfamiljerrunt om i världen.

En listaövertillgängligtinformations- Den 13-16maj 1995hållerTheInternationalSocietyfor Preventionof Child materialkanbeställasfrån SvenskaFN- AbuseandNeglectenvästeuropeiskkonferenssomheterPreventionToday förbundet,telefon08-64498 35. TreatmentMight BeToo late i Oslo -

Den 21-24 maj 1995håller IUFO International Union of Family Organi- Många ansökningar om sations enkonferensunderrubriken Whopays Changingpatternsofemployment, unemploymentand the implicationsfor couplesandfamilies i utvecklingsmedel

Siofok,Ungem Vid ansökningstillfälletden 1oktober

1994inkom 125nya ansökningarom

medel detanslagur somAllmännaarvs-

fonden ställt till kommitténs förfo-

gande.Granskningenpågår fram till Om arbetslösa familjer 90.talsfamijen den 15 december,då kommittén fattar

beslutomvilka projektsomfår stöd.

Folkhälsoinstitutetsbarnprogramhar Stockholmssocialtjänstanordnarden15 / T givit utentidningsomheterFyrafamil- novemberi samarbetemedStockholms I Kansliets adress: jerföränczras arbetslösheten. olikaav De Skoloroch Fritid Stockholmenkonfe- Kommitténför FN:s familjeår familjeformersombehandlasär ensam- rensom 90-talsfamiljenmed forskare Socialdepartementet förälderfamilj, kämfamilj, blandfamilj och praktiker från olika verksamhets- 10333 STOCKHOLM och umgängesföräldem.Dessutomtar grenar.Kommitténför FN:s familjeår

tidningenupparbetslöshethos invand- inlederkonferensenmedettanförande Telefon: 08-76334 41 rarfamiljersamtnyheter,forskningoch av departementsrådetBilly Thorsten- Telefax:08-723ll 91

utveckling. son,Socialdepartementet.

Nyhetsbrev

från Kommittén för FNzsfamiljeår

1995-01-20

God fortsättning

Redaktion: Detofficiella familjeåret är slut. Vi presenterarhär nu LenaWikström dennyaordföran- Detbetyder dock inte att detarbete deniKommitténför Birgit Arve-Pares igång 1994 somdragits under upp- FN:sfamiljeár.

Ansvarig utgivare: i och med årsskiftet. Här i Ann-Christin hör Tauberman. Birgit Arve-Fares Sverige fortsätter vi arbetet med biträdande Honär

Kommitténför oförminskad kraft ävenin 1995. statssekreterarei Adress: Socialdepartement- FN:s familjeår Ett årär kort tid för att initiera en en etmedansvarför Socialdepartementet ochmobiliseraintresseförnya bl.a.EU-frágor.Tiprocess 10333STOCKHOLM initiativ.

zzzzzsztsztlzt.

41 Defrågorsomtagitsuppi densven- Taubema" Telefon:08-76334 sakkunnigstats-i skahandlingsplanenför familjeårethar rådsberedningenmedansvar bl.a.sociala Telefax: 08-723 1191 i deflestafall ställtkrav samverkan. frågor,utbildningsfrågorochjämställdhetsfrågor.

Tryckeri: Regeringskansliets Samverkanmellanmyndigheter,samoffsetcentral och ellermindreinitieradekrititiker. verkan över förvaltningsgränser mer

samverkanmellan myndigheter och Detärmeddennaattitydsomjaggått Abonnemangpånyhetsbrevet frivilligorganisationer. iuppgiftensomnyordförandei Komkantecknasgenomskriftlig Samarbeteöverorganisatoriskagrän- mitténför FN:sfamiljeår. Jagserinte anmälantill kommitténskansli bygga Att såmånga dennauppgift somettpliktskyldigt meduppgift namn, sertar tid att upp. om sektorsövergripandesamverkansprojekt,Övertagandeochslutförandeavettpromyndighet/organisation, medfamiljeni fokus,rapporteratsfrån jekt sominitieratsavden förra regeradress,telefon- och olika delar landet, jag ett ingen.Jagkännerdetmersomomjag faxnummer. av ser som uttryck för attdensvenskahandlings- kommertill dukat bord. Det ärnu när

planenfångarfrågor upplevs vi skallbörjadokumenteraalltsomhänt som som viktiga i Sverige1994. underåretoch granskaresultatensom 9 börjar.

Det är naturligtvis inte enbart på detroliga

grund detinternationellafamiljeåret Vi skallnuundervårengåigenomallt av Familjeåretsemblemföreställer dessaprojekt Tvärtom är som kommit underåretochförsöka som startas. Ntvå sammanlänkadehjärtanunder familjeårdärför samladlägesbedömningavdefråi detväl såattvi harett geen

ett öppettak. Medett oavslutat det finns behov attförståvad gorsomärviktigaattarbetavidaremed. att ett av penseldragsträckerdetsig händeri våraliv närfamilje- Men vi skaocksågenomföranågra detär som symbolisktmotframtiden. förändras,närdengeografiska nyaverksamheterävenundervåren,bl.a. mönster Formgivareär schweiziska omflyttningenökar,närlivslängdensti- ettparstorainternationellakonferenser

CatherineLittasy-Rollier. och mellanproduk- ochettnordisktexpertmöteomaktuell ger när gränserna ochreproduktion,mellanarbetsliv forskning.Vi harytterligareplaner ett tion Den vill användasigav familjeliv ändrarkaraktär.Att sätta aktiviteter, delsett om familj och som och par emblemetkan sända enskrift- familjebegreppet centrumi ochreflek- våld,delsenslutkonferensdärvi fårtill-

lig ansökantill kommitténs vilkeninnebörddetharivåra fälle attvisadelaravdenutvecklingsteraöver kansli.Ansökanbör innehålla och andramänniskorsliv kan verksamhetsominitieratsunderåret. egna ge l uppgift tänktanvändningsom- nycklar till förståelse det Vi skadessutomföljauppochbevaka om oss av som rådesamtansvarigkontaktperson. omkring Det där- familjeåretsresultat denintematiohänderrunt oss. ger

Vi vill fästauppmärksamheten medförhoppningsvisocksåettsäkrare nellaarenan.

" attemblemetintefår användasför underlagför denvälfärdspolitiksom Familjeåret har på det interna-

kommersielltbruk ellerutan vill fortsätta driva i vårt land, kan- tionella planeti änhögregradänhär i att omnämnandeavFN:s skemedökad vaksamhetmot brister Sverigeinneburitett genombrottför en

internationellafamiljeår. uppfinningsrikedomäntidioch större Forts.på sid. 2 gare,i kampmotbudgetunderskottoch

-e

eåret i FN:s

Familj generalfdrsamling

Toppmöte om

Den 18-19oktober1994ägnadeFN:s

social utveckling

generalförsamlingfyra sessioner en

konferensom FNzsfamiljeår. Konfer- Den6-12mars1995mötsstats-ochregeringscheferfrånhelavärldeni Köpenhamn ensenöppnadesavgeneralsekreterare för etttoppmöteomsocialutveckling.Syftetärattskapaenighetkringenpolitisk BoutrosBoutros-Ghali,sombetonadefadeklarationomåtgärderför attgynnaensocialutvecklingsomsättermänskligarät- miljensbetydelseför all mänskliguttigheterochenhållbarekologiskutvecklingi förgrunden.Enviktig grundforkon- veckling. ferensenär de resultatsomuppnåddesvid miljökonferensen i Rio 1992och Generalsekreterarenkonstateradeatt befolkningskonferenseni Cairoi september1994. familjeåretväcktenvärldsomspännande

Förberedelsearbetetharinriktats åtgärderinomtrecentralaområden:utrotande debattochbringatnyainsiktersomstäl-

fattigdom,skapande produktivav sysselsättningsamtfrämjandeavsocialinte- ler familjeni fokusför integreringenav av gration.Dettaärfrågorsomhängernärasammanochsomberörmänniskorsåväli mänskligarättigheteri vardagslivet.Fade industrialiseradeländernasomi utvecklingsländernaoch de s.k. övergångs- miljema behöveridag samhälletsstöd, ekonomiemai Central-ochÖsteuropa. meninteenbartsompassivamottagare,

Konferensenharnärakopplingartill arbetetunderfamiljeåret.Fattigdomoch utansomidentifieradeaktöreri densosocialutslagningharettstarktsambandmedförlustenavsocialanätverkochskyd- cialautvecklingen.Hanklargjordeattdet dandefamiljeband.Barnsochkvinnorslivsvillkor ärintimt förknippademedmöj- därförärviktigt att fullfölja det arbete ligheternatill egenförsörjning och tillgång till envälfungerandelösningarav sominletts under familjeåretinomrabarnomsorgen.Möjligheternaattuppnåjämställdhetochsocialintegrering ocksåär menför deMR-konferensersomligger präglade deansträngningarsomgörsför att erbjudabamochungalikvärdiga framföross.

av uppväxtförhållandenochför attöverbryggasocialaochkulturellaklyftor redani Drygt40 nationerdeltogi debatten. bamdomen. Erkännandetavolika familjefonnervar

Dettagäller i industriländerlika välsomi utvecklingsländerna. finnsdärförDet ett återkommandeinslag i denna.De anledningattfrån svenskthåll lyña fram utvecklingenoch erfarenheterna denav nordiskaländernasanförandeframförsvenskafamiljepolitiken,medsinahistoriskarötteri 30-taletsfattig-Sverigeochsin desavIslandssocialministerGudmunstarkaförankringi dagensgenerellavälfärdspolitik. dir Arni Stefansson.Hanbetonadeden

Parallelltmeddenofficiella FN-konferensenhållsetts.k.NGO-Forum,dvs.en nordiskafamiljepolitikensroll somen mötesplatsför frivilligorganisationerfrån helavärldensombevakarochutövarpå- del i den generellavälfardspolitiken. tryckningar denofficiellakonferensen.Debådamötenaförväntasdrasamman- Treområdenpekadesut somprioritelagt ca20 000 deltagarefrån regeringar, internationella organisationeroch rade områden,nämligen att göra det frivilligorganisationer. möjligt att förenafamilj ocharbetsliv,

attvärnaombarnetsrättigheterochatt

förebygga familjevåld. Vidare fram- Forts.fl‘ sid.I EU-seminarium om hölls debattenomfadersrollensomett

viktigt inslag under familjeåret. ny syn familjebegreppetsomrensat Familj och arbetsliv bortendelmyter.Såledeserkännerman i dagvärldenöverförekomstenavolika Uppföljningsmöte

Kommitténför FN:sfamiljeårharinbjufamiljefonnerochlivsmönster.Detfinns

ditsatti samarbetemedEU-kommissio- i Bratislava ocksåenbreduppslutningkring frågor

nensnyinrättadenätverkFamiliesand om barnetsrättoch kring jämställdhet

Workarrangeraenkonferensomfarnilje- Den4-7 februari1995samlasdeansvasomgerenbragrundattbyggavidarepå.

politiken i EU-ländema. rigakoordinatoremafrånFNzsmedlems-

Att deltagai deninternationellade-

Vid seminariet,somhålls i Stock- ländertill ettmötei Slovakienshuvudstad battenkring dessafrågor ochattbelysa

holm ijuni 1995,kommerEUzssociala Bratislava. familjensroll i desamhällsprocessersom

pris attdelasut. Prisetharinstiftatsför Syftetär attutbytaerfarenheteroch ledertill fattigdomochsocialutslagning

attpremieraföretagsomför enfamilje- diskuterahur familjeåretskaföljasupp, är enannanviktig uppgift.

vänligpersonalpolitikochsomerbjuder bådenationellt och detinternatio- Vi kommerinteattsaknaarbetsupppersonalenflexibla lösningarförattför- nella planet.

gifter underden tid somuppföljnings-

enaförvärvsarbeteochfamilj. Prisetad- Diskussionernaskagevägledningför arbeteti Kommitténför FNzsfamiljeår

ministreras Familiesav and Work. enrapportsomgeneralsekreterarenskall pågår.Det äri sigettgott betyg året

Seminarietsyftar till att informera avgetill generalförsamlingenochsom att verksamhetenkommit i gångmed

EU-tjänstemänoch-experteromsvensk bl. a.gällerfråganomfortsattinternasådanstyrfartatt denärsvåratt hejda.

familjepolitik samtatt främjaett euro- tionell samverkan.

peiskterfarenhetsutbyteinom området FrånSverigedeltarfamiljeårskom-

Ann-Christin Tauberman familj ocharbetsliv. mitténssekreterare,Birgit Arve-Fares.

Q-

Seminarium om familjen

Den nordiska familjen

i historia och nutid

och välfärdsstaten

Kommittén KommitténförFN:sfamiljeårarrangerar ningarsomvalts i respektiveland. Den24januari arrangerar den20-21 1995,isamarbetemed Ett utbyteav erfarenheterländerna för FN:s familjeår i samarbetemed mars nordiskasamarbetsgruppenför FNzs emellankan därför geintressantain- SvenskDemograñskFöreningetthalv- den dagsseminarium demografiskfamilje- familjeår, expenmöteett kallatDennord- sikter. om iskafamiljen ochvälfärdsstaten. Avsikten är att ävendokumentera forskning i Rosenbadskonferenscenter Fleranordiskastudier tar upp symposieti enengelskspråkigrapport i Stockholm. som frågor arbetstid,omsorgstidochden infördetEU-seminariumomfamilj och Underseminarietmedverkarforskare om offentligafarniljepolitikensbetydelsei arbetslivsomplanerasatthållasi Stockoch statistiker för att belysafamiljebådei historiskt mäns,kvinnorsochbarnsliv harredo- holm i börjanavsommaren. mönstretsutveckling ett under år.Några dessa Mötetkommeratt ägarum i Stockperspektivoch i moderntid. Program- visats senare av kommer utgångspunktför holm, medordförandeni densvenska met upptar bl. a. en historisk exposé atttassom en diskussionmellanforskareochbesluts- familjeârskommittén, Ann-Christin överdensvenskafamiljen,enorienteundersökningfrån fattarefrånvartochettavdenordiska Tauberman,somvärd. ringomSCB:sstora aktuellafamiljepolitiska Programmettaruppföljandehuvudfamilj ocharbete,samtinfor- ländernaom 1992om frågoroch tolkningen påvisade mbriker: Vardagslivinordiska barnfamationompågåendeochaktuelldemo- om av i jämförbara data från de miljer, Samspeletmellanarbetslivoch grafisk forskning. skillnader olika ländema. familjeliv och Välfärdensaktörer.

Denordiskaländernauppvisarstora Densomönskarytterligareinforrna- Forskarsymposium likheterhistoriskt,kulturellt och soci- tion ellervill lämnainformationomak-

alt.Mendetfinnsocksåskillnader,både tuella studierinom dessaområdenär om mäns familjer Birgit Arve-Fares, i förändringstakteni denutveckling välkommenattringa

ländernagenomgåttoch i de lös- tel.08-76334 64. som

Sociologiska institutionen vid Göte-

borgsuniversitetarrangerari samarbete

medKommitténför FN:s familjeårett

internationellt forskarsymposiumom könsroller och föräldraskap

Forskning om

Mänsfamiljerelationeri Göteborg,den

5-6 maj 1995. olikaforsknings- Den28novemberanordnadeKommit- Under dagendeladesAllmänna barn- Symposiettar upp teoretiskaoch ténför FNzsfamiljeår konferensför husetsstoraprisför 1994uttill Gunnar ansatsermedinriktningpå en forskningsinformation moderna och BenteÖbergför derasinsatserför metodologiskaproblemiforskningenom om frågor föräldraroller,kön ochsocialidentitet. familjer i separationssituationer,med mänsfamiljerelationer. Dessa i brettperspektiv intebara Vid konferensenpresenteradesbl.a. tonvikt på barnensrätt. sätts ett som ochpartnerskapi två forskarantologier tagitsfram Vidarevisadesenutställningochbilhandlaromfaderskap nya som bidragtill detsvenskafarniljeåret. der fotoboken"Mor ärrar, avfotokämfamiljen, utanocksåom hur män som ur sitt livslopp relaterartill familj i Denförsta dessaäretttemanum- graf MonikaGottfridsson. under av ochutanförhushållet. avSocialvetenslwpligTidskriftmed mer / 7.1; uppföljningoch GunvorAnderssonvidSocialhögskolan Symposietutgör en Referenser breddning detseminariumsomkom- i Lundsomgästredaktör.Temanumret av Tidskrift artiklar moderntfa- Søcialvetenskaplig mitténanordnadei maj 1994,iParis, i innehåller 10 om miljeliv ochfamiljerelationer.Gunvor FORSA samarbetemedSvenskaInstitutet.Ett presenteradeockså över- ISSN 1104-1420 fortsattsamarbetemedSvenskaInstitu- Andersson en planeraskringdokumentationenfrån sikt överpågåendebarn-ochfamilje- Janusoch Genus tet forskning tagits fram inom den ISBN 91-7608-667-4 symposiet. som sigtill forskare södrahögskoleregionen. Brombergsförlag Symposietvänder som uppsatsinom Denandraantologin,JanusochGe- Barn- ochfamiljeforskning i den vill presenteraen egen området.Anmälanoch kort ärenvånboktillägnadRita Lilje- södrahägskoleregionen en samman- nus, fattning uppsatsenhögst A4-sida ström,skrivenavvännerochkollegor Forumför bamforskning, av en kansändastill Sociologiskainstitutio- somarbetarinomområdetkön,sexuali- Lundsuniversitet

Göteborgsuniversitet,Skanstorget tet ochsocialidentitet. ISBN 91-630-3037-3 nen, 18,411 22GÖTEBORG,fax 031-773 RitaLiljeströmberättadesjälvomsin Chelewa,Chelewa

47 64,senastden28februari 1995. pågåendeforskningi VietnamochAf- TheDilemmaof TeenageGirls

Ytterligareinformationlämnas do- rika samtpresenteradebokenChelewa, SAREC av centUlla Bjömberg,tel.031-7734789 Chelewasombyggerpåettforsknings- ISBN91-7106-354-4

ellerBirgitArve-Fares,tel.08-7633464. projektomtonårsflickori Tanzania. /

-e

Hearing om splittrade

och män

Pappor

invandrarfamiljer

Slutrapport från pappagruppen Jämställdhetskonferens Den15februari Socialstyrelom arrangerar nordiska män senenhearingom familjerådgivning Denpappagrupp somtillsatteshösten 1992förattundersökahindrenförmän UnderrubrikenNordiskaMän skif- och vårdnads-och umgängestvisteri - en föräldraledighetoch förslag tandeskara medlikartadeerfaren- flerkulturellafamiljer. Underhearingen att ta ut ge men för undanröjadessa heterhållerNordiskaMinisterrådet kommerettantalfrågorominvandraratt hinder harnu den lämnatsin slutrapport. 27-28april samnordiskkonferens familjemassituation diskuteras,bl.att a. en om Blanddeslutsatser kommit ochför för belysafrågeställ- huruvidadenflerkulturellafamiljenhar gruppen män, att fram till ningar nordiska störrebehovavrådochstödfrånutomårföljande: om mänsidentitet,könscheferpåallanivåer rollerochsamhälleliga ståendesamhälle, ideellaorganisatio- - måstevågavara strävanden.Vilka nordens ner,m.m. änandrafamiljer, omdetta förebilder är män Hurvill deattdetframbehovserannorlundaut änför andra enpappagarantibör övervägassom tida samhälletskaseut Vilka är mänstödför de krav och önskemål familjer, omde stödåtgärdersomfinns ett papporsomvill vara nens i kampenför rättvisa idag räcker,samtvilka andraåtgärder med sina barnmendär attitydema mellankönen Hur serhindren står i från horisont Vad kandebidra sombehöverutvecklas. vägen ut mäns Vid denhearingomskilsmässoroch arbetsgivareinom kommuneroch medför attskapaettbättresamhälle landstingmåste före familjesplittring som anordnadesav

det bör meriterandeför ytterligareinformation Kommittén för FN:s familjeår hösten ansessom För om pappasåvälkvinnor 1993,berördesfråganomskilsmässor sommänatt ha varit rapporteneller dennordiska mansföräldralediga blandmångkulturellafamiljer. konferensen,kontaktaDanielEkman, måstei egenskap arbetsgi- Socialdepartementets lnvandrarfamiljernas problematik staten av driva utvecklingenmot fler het,tel.08-7633436,fax08-247152. rymmeremellertidsåmångakomplexa vare kvinnliga chefer frågorattdetvid dettillfället endastvar

flera möjligt attsnuddavid dessa. mänböruppmuntrasattarbeta inom barnomsorgen. Nu följer Socialstyrelsenemellertid

uppdediskussionersomdåfördesinom

ramenför ettregeringsuppdragomut-

vecklingen av den kommunaliserade eliv familjerådgivningensamtett uppdrag

Familj

omuppföljning av samarbetssamtalen

från VårdnadstvistutredningenJu

i

folkhälsoperspektiv

1993:13.

Folkhälsoinstitutetanordnari samarbete Faderskap i skilda världar H Dokumentation från nätverks-

medFolkhälsosekretariateti Göteborg möte flyktingfamiljer om den26-27januari 1995 nordiskkon-en l oktober 1994anordnadeFolkhälso-

ferens Fâräldraskapiförändring. institutetsprogramBarnsHälsaenkon- Behovet metodutvecklingförforskning om av Härpresenterasnordiskforskning ferenskallad aderskapF iskildavärldar. och utvecklingsarbetebland flyktingsom lyfter framsambandetmellanfamiljers Intressetför dennavarsåstortatt man familjerärstort.Detta slutsatvar enav levnadsvillkor,föräldraskapoch hälsa. intekundetaemotallasomville komma. semavid detnordiskanätverksmöte om Avsikten bredbelysning Därför har manbeslutatatt dubblera hälsoaspekterpå flyktingfamiljer är att ge en som av vardagslivetsvillkor för konferensen. ordnadesav Institutet för psykosocial mammor, papporochbarn,sådantdettaframträder Dennaandrachansatt vetamerom miljömedicinvid Karolinskainstituteti

i forskningochutvecklingsarbetei Nor- faderskapetsglädjeämnenoch bekym- StockholmochFlyktingrnedicinsktCen-

denvid utgångenavFN:sfamiljeår. meri dagenssvenskasamhällegårav trumvid Universitetssjukhuseti Linkö-

Programmettar frågor hand- stapelnden30-31 marspå Täby Park ping.Enrapportfrånmötetkommeratt upp som lar omfamiljerelationeroch samspelet Hoteli Stockholm.Ytterligareinfonna- föreliggainomkort.Ytterligareinfonna-

med omgivningeni olika familjekon- tion lämnas VibekeBing eller Mariaav tion lämnasavdocentSolvigEkblad,tel.

stellationeroch livssituationer.l olika Brunzell,tel. 08-78335 93, fax 08-783 08-7286400.

seminarierredovisaserfarenheteroch 35 05. / iiájviivtéq godaexempelfrån forskningochlokalt Barns hälsa i Kansliets adress: utvecklingsarbete. i KommitténförFN:sfamiljeár SamarbetemedKommitténför FN:s SCBhar givit ut en ny rapporti serien l Socialdepartementet familjeårplaneraskringdokumentationen Levnadsförhållanden. 10333STOCKHOLM

frånkonferensen,såattdennaskakunna Barnshälsa 1988-89 ingå ett inslagi slutrapporteringen Rapport87 Telefon:08-7633441 som l Telefax:03-7231191 fråndetsvenskafamiljeåret. ISBN 91-618-0736-2

Nyhetsbrev

från Kommittén för FN:s familjeår

1995-10-11

,.,TA_. j, T öden...

Familjeårets vidare

Nr6

Redaktion: FN:sfamiljeår har utan tvekan varit fastvärdegrundochkunnaformuleramål

framgångsrikt atti lyfta framfamilje- för verksamheten.Erfarenheternaunder LenaWikström Arve-Pares frågorna i denallmännadebattenoch familjeårethar visatatt vägenännuär Birgit väckamedvetenhetomfamiljensbety- ganskalång innanvi får engemensam Ansvarigutgivare: delselör individ ochsamhälle.Härom ideologiskplattform för familjefrågor

Birgit Arve-Fares tycks storenighetråda.Fråganär blandFN:smedlemsländer. nu hur vi går vidare. l svenskfamiljepolitik betraktasfa- Adress:Kommitténför Familjeåretslandvinningarärresultatet miljen intesomett politiskt mål i sig, FN:sfamiljeår ettengageratarbete mångahänder utansomensamlevnadsforrnsombyg- Socialdepartementet av och månganivåer.Detär ettarbete gerpåindividersfria val.Detärintefa- 10333STOCKHOLM lagtengrundattbyggavidarepå. miljensomrättssubjektellerenspecifik som Telefon: 08-40534 17 Denfrågavi haratttaställningtill, familjeforrnsomståri fokusförsamhälnu Telefax: 08-723 ll 9l bådepå detinternationellaplanetoch letsintresse,utanföräldrarsförmågaoch

härhemma,gällerhurdeinititiativsom resurserattinomfamiljensramsörjaför Tryckeri: Regeringskansliets tagitsunderåretkanföljasupp.Frågan barnsochanhörigasvälfärd.Familjenär offsetcentral gäller detfortsattaarbetetbörbedri- enresursattförvalta,bådeavindividoch om Abonnemang nyhetsbrevet inom för specifikafamilje- samhälle, i ett förhandlingsspel som vas ramen kantecknas skriftlig programeller integrerasi utvecklings- grundar sig på gemensamtansvarstagenom anmälantill kommitténskansli arbetetinomandraområden. gandeför barnochgamla,försjukaoch

uppgift Dennafrågasammanhängeri sintur handikappadeochförmänniskorsomav med omnamn, myndighet/organisation, medhurvi,om väljerdetsenarealter- olika skäl löperrisk att hamnautanför

nativet,kanfortsättaattbevakaföränd- densocialagemenskapen.I bottenligadress,telefon- och ringar ägerrumi ochkringfamiljen gerettsamhällskontrakt,därekonomisk faxnummer. som Kan vi inomramenför den allmänna trygghet,socialintegratiomjämställdhet

välfärdspolitiken bygga in kontroll- och demokratistårinskrivnasommål

mekanismerochincitamenttill utveck- för densocialautvecklingen. 9 fortsatt ställer Liknandemålbetonasi dehandlings-

lingsinsatser som

familjelivetsvillkor i fokus planerför främjande fredav ochmänsk-

Familjeåretsemblemföreställer liga rättigheter,somförhandlatsfram

under Uppföljningen i FN vid flerastoraFN-konferenserparallellt tvåsammanlänkadehjärtan Underfamiljeårethardiskussionerförts medfamiljeåret,tydligastvid toppmöett öppettak.Med ettoavslutat attarbetaframenFN-deklarationom tetomsocialutvecklingi Köpenhamni penseldragsträckerdetsig om familjersrättigheter.Drivandei dettaar- marsi år. symbolisktmotframtiden.FormbeteharvarittheNGOCommittee theon Frånsvensksidahardet därförvarit givareärschweiziskaCatherine Familyi Wien,ensamarbetskommittéför naturligtattföreslåattuppföljningenav Littasy-Rollier. frivilligorganisationer,somvaritverksam familjeåretskaintegrerasi arbetetmed

sområdgivandeorgantill FN:sfamilje- uppföljningenavdessakonferenser.De- Densomvill användasigav årssekretariat.Kommitténharunderen battenomfamiljebegreppethargåttsom emblemetkansända enskriftlig följd avår arbetatmedettutkasttill en enröd trådgenomallakonferensema.I ansökantill kommitténskansli. deklaration,somärett försökatt väga enrapportfrånkvinnokonferenseniPe- Ansökanbör innehållauppgiftom statssekreterare sammandemotstridigaintressensom king sidan berättar tänktanvändningsområdesamt representeradeiolika medlems- Gun-BrittAndersson,Socialdepartemenfinns ansvarigkontaktperson.Vi vill diskussionendär. organisationer. tet,merom fästauppmärksamheten att Frånsvensksidaharvi tagitavstånd

emblemetintefår användasför deklarationjfr Debatteni EU bådefrånförslagetomen kommersielltbruk ellerutan Nyhetsbrev l ochfrånförslagomatt Ocksåinom EU harfamiljeåretväckt nr omnämnande FN:sav utarbeta internationellhandlingsplan debatt.Familjepolitikentillhör deområen internationellafamiljeår. familjeåret. för uppföljningav

Enhandlingsplanmåstebygga en fwtsärtningpå 3s.

-e

Rapport från Samarbetetinom EU fungeradeall-

delesutmärkti alladessafrågor.Värde- Kvinnokonferensen gemenskapenbland medlemsländerna

iBeijing

ärpåtaglig.Förkvinnor u-ländemai var avsnittenom lika ekonomiskarättighe-

Kvinnokonferenseni Beijing blev en Spaniensordförandeskap,förhandlade ter och möjlighetersärskiltangelägna. obestridligframgång. Förekonferen- uthålligtforattnådethärresultatet,men Påmångahållfår kvinnort.ex.ännuinte

fannsutbreddafarhågoromatten ett starkt stöd fannsocksåfrån kvin- skötasinaegnabankaffarerellerägaoch sen alltmer högljuddreligiösfundamenta- nornai t.ex.Afrika. DetvarVatikanen ärvajord. lismmedbådekristna ochmuslimska somtillsammansmedenmindregrupp Arvsrättenbleventvistefrågamellan förtecken skulle sätta sin prägel på muslimskaländer stod för detstörsta muslimskaländerochettstarktochenigt konferensen. motståndet.Någrakatolskaländerin- Afrika söderom Sahara.Koranenga- Debatteni Pekingvar ocksåintensiv gick också i gruppen men den stora ranterarkvinnanarvsrättmenmedlägre kring defrågordärentraditionellsyn majoriteten länder medstark katolsk andelänmannen.Deafrikanskaförhandkvinnanochfamiljen brytsmot värde- kyrkatillhördedemestaktivafor att lama detfannsmänblanddemockså

— ringar jämställdhet,demokratioch kvinnanssexuellarättigheterochmänsk- ville längreochslåfastprincipenom

om universellamänskligarättigheter.Kvin- ligarättighetergenerellterkända. likaarv.Kompromissenblevtill sist:lika

frånolika delaravvärldenkomväl tillgång till arvsrätt. nor förbereddafor atttadebattenochforatt Familjers rättigheter kunnaåkahemmedett handlingspro- kontra individers Utveckling mot

attinspirerasochfå stödav.Saker Skiljelinjemavarlikartadekringsynen internationell rättsordning gram

for i Sverigekanverkasjälv- familjendärdetnuvisserligenståratt Mycketannatavhandladesdeklaratio-i som oss klara, somför andrakvinnorännu familjenärdengrundläggandeenheten nenochaktionsprogrammetfrånPeking.

men äravlägsna,finns med kravoch i samhälletochattdenskallhaalltskydd Fred,landminor,massförstörelsevapen,

nu som rättigheter i deklarationenoch platt- ochstödmenattdenförekommeri mån- våldmotkvinnor,miljö,skulderochanformen för handling. Det slås fastatt gaolikaformer.Individemainomfamil- draresursfrågor.Agendanär densom mänskliga rättigheter gäller lika för jen skalltillerkännasegnarättigheter återkommitvidradenavFN-konferenser. kvinnoroch män,ochatt aspektav ochfå stöd.Härutpekassärskiltflicke- MångaavdetidigareFN-konferensema

en dettaär attkvinnorskall harätt attfritt barnensbehov, haroavsetttemai höggradfåttkaraktär och utan påtryckning kontrollera sin Balanseniskrivningamaomvadsom avförhandlingochiblandkonfrontation sexualitet.Denformuleringengårutöver skall betraktassomviktigast traditio- mellannordochsyd.Deelementenfanns

-

väcktesådandebattvid befolk- nella,kulturellaochreligiösahänsynel- kvarsenastvid detsocialatoppmöteti detsom ningskonferenseni Kairoför drygtettår lerdetfaktumattmänskligarättigheterär Köpenhamnochvidkvinnokonferensen sedan,dåöverenskommelsenomkvin- individuella och universella vardet också.Mitt starkasteintryckfrån dese-

-

rätt inte sträcktesig längreäntill ocksåenhårddragkampom.Slutresul- nastetvå konferensemaärändåattvärlnors sexuellochreproduktivhälsa. tatetblevenmycketlångmeningdärde dens nationer och folk allt djupare

Frågan sexuellarättighetervar mänskligarättigheternanogändåfick engageraseni processdärenintematio-

om denmestsegslitnai Peking.EU,under övertaget. nellrättsordningutvecklasochbekräftas.

Detforum FNgenomdestorakonferensemaerbjudervärlden,medregeringar, Arbete och familjeliv i EU enskildaorganisationeroch media,för debatt över utvecklings- och kultur-

Kommittén för FN:sfamiljeår GargnäsElteknik, fick dockutomtäv- gränserbidrarocksåtill attformadenvär-

arrangeradeijuni 1995i samarbetemedEU- lingen, mottagavar sitt hedersprisav degemenskapsombehövssomgrundfor kommissionensdirektorat för arbets- Terence Stewart, chef för general- enfungeranderättsordning. marknadsfrågor,industriellarelationer direktoratetsenhetför socialpolitik. FNfirar i årsitt50-årsjubileummestmot ochsocialpolitik seminarium Ar- Utgångspunktfor seminarietvarfrå- bakgrundavdystraerfarenheterför FN

ett om beteoch familjeliv på Grand Hötel i hur skaparettsamhälledärmän ochvärldssamfundet krigetav i detforna

gorom Saltsjöbaden. ochkvinnorkandelaarbeteochfamilje- Jugoslavien och av otillräcklighet i

anslutningtill seminariet, liv jämställdavillkor ochhur kanpå- SomaliaochRwanda.Mitt i allt somär

I somsamlade 100-tal regerings- verkautvecklingen arbetsmarknadenså mörkt visar detvå FN-konferensemai

ett experter, tjänstemän och journalister från att balansmellan arbeteoch familjeliv årändåpåett annatplan på hur omist- EU-länderna,deladekommissionenfor skapasförbådekvinnorochmän.Dessa ligt detärattorganisationenfinns.Trots

gången sitt nyinstiftadeEuro- frågorställdesirelationtill delösningari otillräcklighet,nästanmaktlöshet,infor första ut

SocialInnovationAward.Prisethar formavbarnomsorgochtjänster,flexibla de akutakonflikterna kan FN driva pean

for premierainnovativafore- arbetstiderochdistansarbete, erbjuds for attskapaförutsättningarförfredoch inrättats att som tagochstimuleratill utvecklingsinsatser dagensföräldrarinom EU. utveckling i framtiden,just genomett

kanunderlättasamordningenmel- Enengelskdokumentationkommer envetetarbeteförattskapainternationell som lan arbeteochfamiljeliv. attfinnastillgänglig i börjanavnovem- värdegemenskapochrätt.

SverigekundesomnyttEU-landfor- berochkandåbeställasfrånfamiljeårsmellt intedeltaitävlingendettaförstaår. kommittén.Denkommersenareävenatt StatssekreterareGun-BrittAndersson, Två svenska företag, Folksam och finnasi fransköversättning. Socialdepartementet

Q

fortsättning s.från I och det

Familjen

den somfaller underden s.k.subsidi-

nordiska välfárdsbygget

aritetsprincipen,dvs.liggerutanfördet

områdesomEUharkompetensattfatta beslut Samtidigtblir sambandenmel- DennordiskasamarbetsgruppenFN:sför MinnaSalmi,FoU-centralenför soom. lanfamiljepolitikocharbetsmarknadspo- familjeåranordnadei marsett semina- cial- ochhälsovårdenSTAKES i Hel-

litik alltmeruppenbari deflestaländer. rium somsamladeett 40-talexperter, singfors, varnadeför arbetslöshetens

Medökadrörlighet kapitalocharbets- forskareochregeringstjänstemäni Salt- paradox:samtidigtsomarbetslösheten av kraftblir frågan samspeletmellan sjöbadenförattundertvådagardiskutera ökar,ärdetallt flersomarbetarövertid. om arbeteochfamiljelivockså internationell de utmaningar som de nordiska en angelägenhet.Därförväckerdennafråga välfärdsstatemastårinför. Riskerför marginalisering

idagintresselångtutanfördentraditio- IngerKoch-Nielsen,Socialforsknings- Kari Skrede,lnstituttför samfunnsforsk-

nellt familjepolitiska sfären.Mångaav institutteti Köpenhamn,betonadesärdra- ning i Oslo,framhöll risken för ökad EU:smedlemsländervill idaggärnalära i denordiskaländernasfamiljepolitik, marginaliseringochklassegregeringitigen varandra. somgårtillbaka till reformersomgav deravresursbristochnedskärningar.Hon av Sverigebetraktasi dessasammanhang kvinnor ställningsomsjälvständigt betonadeviktenavattinteersättadegeen föregångslandmedsinföräldra- rättssubjektredanunder20-och30-ta- nerellaförmånssystemenmedselektiva somett försäkring och utbyggdabarnomsorg. len. Gemensammadragärocksåbl.a. stödfonneroch fästeuppmärksamheten

EU-kommissionenvändesig därför i satsningen generellastödforrner,ut- defördelningspolitiskakonfliktdimen-

vintrastill densvenskaKommitténför vecklingenavserviceförmånersamtden sionersomfamiljepolitikenmåstekunna

FN:sfarniljeårmed inbjudanatt ar- tidigasatsningen stödtill enförälder- hantera.Honpekadeäven enny uten seminariumpå familjer. satthetblandmänmedsvagpositionpå rangeraett gemensamt Påsidan2 lämnarvi kort arbetsmarknaden.Deharintesammavaldettatema. en information detta Flexibilitet i arbetslivet frihetsomkvinnornaattväljaföräldraom evenemang,som gick stapelni Saltsjöbadeni juni. Behovet flexibilitet i arbetslivetvar skapi ställetför arbete. av av ett återkommandetema.Samtidigtut-

Nordiskt samarbete trycktes farhågorför att mer flexibla Klassmönsteri daghem I denordiskaländernafinns arbetstidsmönsterkanmedföraenfram- Lars Dencik, Roskilde Universitetsensamsyn bådevad gäller familjebegreppetoch växtavnyaarbetstidsfonnermedosäkra center,konstaterade deatt nordiskafa-

familjepolitiken.Dennordiskakontakt- arbetsvillkor. miljernaärmycketbarnorienteradeoch bildats i anslutning till IngeMzerkedahl,Socialforsknings- attföräldrarnaägnarpraktiskttagetall grupp som farniljeårethardärförerbjudit värde- irrstituttetiKöpenhamn,redovisaderesul- sintid utanför arbetet samvaromed en full plattformförsamarbetei form in- tatsomvisarattmänharbättrefonnella barnen.Hansågsamtidigti sinforskning av formations-ochidéutbyteoch möjligheterattförenaarbetetmedrollen omnordiska förskolebarnpå daghem gemensam avstämninginför internationellaöver- somförälder,menattdeutnyttjardenna tydliga klassmönster,där framför allt

läggningar.Gruppenhar ocksågenom- möjlighetmindreänkvinnorna. pojkarmedarbetarklassbakgrundklaförttvå forskarseminarier. Fleraavdestudiersompresenterades radesigsämrenärdetgälldesocialkomgemensamma Detsenaste, handlade dennord- tyddeemellertidpå attjämställdheten petensochkommunikativförmåga. som om iskafamiljenochvälfärdsstatenpresen- ökatvadgällerarbetstiderocharbetsdel- Endokumentationmedtiteln Buil-

i artikelnhårintill. ningi hemmen.Desvenskaföräldrarna dingFamily Welfarekanbeställasfrån teras synteshakommitlängsti dettaavseende. kommitténskansli fax:08-723l 191.

Arbetet på hemmaplan

I Sverigeärvijustnui färdmedattsum- i Tjejer Europa meraåretserfarenheter.De flestaavde utvecklingsprojekt fått stödpågår Torsdagenden14septemberhadefilmenTjejeri Europa,gjordavCarolineCampell som fortfarandeochkommerinte atthinna ochIsakBenyamine,premiärpåMediecenteri Tumba. innankommitténavslutar Filmen, delvisfinansieratsmedmedelfrån Kommitténför FN:sfamiljeår, avrapporteras som sittarbete.Vår avsiktäremellertid tillatt handlar treinvandrarflickorochderastankarkring frågoromidentitet,tillhöom årsskiftetkunnalämna slutrapportdär righetochrasism.DeningåriettstörreprojektsomNadiaBannoGomes Mången vi pekarut de uppföljningsinsatservi kulturellt centrumarbetatmedsedan1991. angelägnaatt gå vidaremed. FilmenkanbeställastillsammansmedenhandledningfrånMångkulturelltCenanser Meddetta nyhetsbrevet, trum,tel: 08-530625 64. Denl6 oktoberochtvå veckorframåtvisasenutställnummerav troligen blir vårt sista,vill vi ning gruppensarbetepå Kulturhuset i Stockholm. På FN-dagen,den24 som ge om någraglimtar detarbete pågått oktober,anordnasocksåett seminariumi anslutningtill utställningen. av som underdesenastemånaderna.Vi tardock

intefarvälavvåraläsareännu.Vi hop- utveckling Om familjer och barns pasnämligenattkunnaskickavår slutrapporttill nyhetsbrevetsabonnenter, SocialmedicinskTidskriftharutkommitmedetttemanurnmeromFamiljensomjordvi kommit sålångt. månför barnshälsaochutvecklingnr 8 1995, medDagmarLagerberg,Akadenär miskasjukhuseti Uppsala,somgästredaktör.Numret,sombygger föredragvid

Red. Läkaresällskapetsriksstämmaidecember1994,harstöttsavfamiljeårskommittén.

—

På efter

När brister spaning

banden

framtiden

aktuella utredningsforslag -

Två betänkanden rör samhälletsstödvid familjeseparationerharutkommit Socialdepartementethar under våren som undervårenoch BetänkandetUnderhållsbidragochbidragsförskott startattvåframtidsprojektsomsyftartill sensommaren. SOU 1995:26, innehåller översynavdetekonomiskastödettill bamfa- attatttaframkunskapsunderlagochstisom en miljer splittrats,komi våras.Ettfortsattöversynsarbeteavbidragsförskotteti muleratill utvecklingsinsatsersomstöd som syfte nedbringakostnadernapågår n. inomSocialdepartementet,i samband för reformarbetet kring den svenska att medregeringensbudgetsaneringsarbete. välfärdsmodellen.

Detandrabetänkandetgällerstödettill föräldrarochbarnvid vårdnadstvister.

Vårdnadstvistutredningenlämnadei augustisitt betänkandeomfamiljerättsliga Storstadskommittén

frågor, Vårdnad boende umgängeSOU 1995:79 somnuärute remiss.Ut- Regeringentillsattei vårasenkommitté - redningenharbl.a.hañ i uppdragattutvärderaerfarenheternaavsamarbetssamtal meduppgift attföreslå ochinitiera åt-

instrumentförattlösavårdnadskonfliktersamtattklargörakommunernasroll gärdersomkanskapa levnadssom bakgrund depositivaerfarenheter utvärderingenpåvisade villkor, samt undanröja hinder för vid dessa.Mot av som föreslårutredningenatt bestämmelseommöjlighetentill sarnarbetssamtalförs samverkan och samordning av den en föräldrabalken.Utredningenföreslårocksåatt portalparagrafomattbarnens samladepolitiken i vårastorstäder. i en bästaskall vägledandevidbesluti frågor rörvårdnadochumgängeskrivs Kommittén, somtagit sig namnet vara som i föräldrabalkenskap.6.Kommunernaföreslåsfåenfastställdroll närdetgäller Storstadskommittén,harbl.a.tagitsikte

hjälpaföräldrar träffabindandeavtal vårdnad,boendeochumgängeutan degrupperblandbarnochungdomar att att om domstolsförfarande.Vidare föreslåsSocialstyrelsenfå i uppdragatt spridainfor- sompå grundav svårauppväxtvillkor

mation samarbetssamtalenoch denhjälpkommunernakange. riskerarattfåendålig starti livet.Tillom om sammansmedAllmännaarvsfondenhar

kommitténtagitinitiativ till enprojekt-

verksamhet,somriktar sigtill deutsatta Barnkonventionen 5 år Rykande färskt från SCB barni storstadsområdena, olika somav skäl står utan den reguljära barn-

september1995firades Barn- StatistiskacentralbyrånSCB kommer omsorgen.Regeringensavsiktärattun- Den l konventionensfemårsdagvid tema- i dagarnautmedtvårapporter,sombyg- derentreårsperiodavsätta45 miljoner en dag,anordnad Barnombudsmannen 1992/93årsstorafamiljeunder- för dettaändamål. av ger På efter barn- sökningi programmetDemografimed Kontaktperson:HåkanSvärdman, underrubriken spaning konventionen. barnochfamilj. tel: 08-40534 85.

Inför temadagenhadeBamombuds- Livet gestaltarsig på mångaolika

genomfört enkätför attfå vis för olika människori frågaomut- Välfärdsprojektet mannen en en hurlångtbarnkonventionenhun- bildning och arbete,parbildning och Välfärdsprojektet samlingsnamnetär bild av i kommunernaochderas barnafödande,separationer och nya enseriestudieroch initiativ sominitienit trängaut arbete.ResultatenredovisasirapportenPå förhållanden.RapportenKvinnorsoch ratsavSocialdepartementet,i avsiktatt

spaning efter barnkonventionen mänsliv ISBN 91-618-0792-3geross belysavälfärdsutvecklingenidetsvenska som presenteradesvid temadagen. bild avolikalivsförlopp och vi får samhälletfrånolika utgångspunkter. en dennapresenteradesäven vetahur vanligaellerovanliga deär. Förhoppningenärattprojektetskage Utöver en faktabok, tagitsfram i samarbete I rapportenSkilsmässorochsepara- underlagochimpulsersomgördetmöjsom medSCB, Upptill 18-fakta barn tionerISBN 91-618-0791-5försöker ligt att utveckla ocheffektiviseravälom och ungdom ISBN 91-6180789-3. bl.a.besvarafråganomdetgåratt fardspolitikeninomderestriktionersom man Boken byggerpåaktuell statistik och urskiljanågrasärskildagrupperavmän- ennödvändigsaneringenavekonomin

bredbild barnslevnadstör- niskor bland vilka skilsmässor och medför.Ettantalstudierärredanigång. ger en av hållanden i Sverige idag. Materialet separationer i samboförhållandenär Resultatenavdessakommerattredo-

i lättlästatabelleroch dia- särskiltvanliga, när i liveten sepa- visasiensärskildrapportseriebestående presenteras om kryddade med citat från inter- rationvanligeninträffarochhur arbets- avtre delar:Kunskap/fakta,Idé/debatt gram, vjuer med bam. Boken kan beställas ochutbildningssituationen utser samtEnskildaRöster.

från SCB:sPublikationstjänsti Örebro, Bådapublikationemakommerattfin- Kontaktperson:Richard Lagercrantz,

tel: 019-1768 00. nastillgängliga SCBinomkort. tel: 08-40533 17.

Rapport flyktingfamiljer och hälsa Kansliets adress: om

Kommittén FN:sför familjeår DetnordiskaforskamätverketMigrationochhälsahöll i november1994ettsemina- Socialdepartementet

i

Hälsoaspelcrerpåflyktingfamiljer. 10333STOCKHOLM rium om Seminarietharnu dokumenteratsi rapportenTheHealthAspectsof Refizgee Telefon:0B-405 1734 Families thein NordicCountries.VidareinformationkanlämnasavSolvigEkblad, i

Telefax:08-7231191 IPM,tel: 08-72869 65.

8 Appendix

Pressmeddelande

160363ARK9

xouxrrñn rön FN:S FAMILJEÅR s 1992:06 Sekreterare Birgit Arve-Parês Tfn 08-763 34 64

MEDVERKAN i FN:s FAMILJEÅR SVENSK Kommittén för FN:s familjeår har till socialminister Bengt Westerberg överlämnat en handlingsplan för Sveriges medverkan i Förenta Nationernas internationella familjeår 1994.

FN har genom en resolution i generalförsamlingen utlyst 1994 till internationellt familjeår. Sveriges regering har med anledning härav bemyndigat chefen för socialdepartementet att tillkalla en kommitté med uppdrag att förbereda och samordna Sveriges insatser under familjeåret.

Den handlingsplan som nu överlämnats har utarbetats av en beredningsgrupp inom kanslihuset, under ordförandeskap av statssekreterare Carl-Anders Ifvarsson. I kommittén har ingått företrädare för justitie-, utrikes-, social-, arbetsmarknads-, kultur- och civildepartementet. I det fortsatta arbetet kommer även företrädare för utbildnings-departementet och socialvetenskaplig forskning att ingå.

I det dokument som nu överlämnats till socialministern anges följande mål för Sveriges insatser under familjeåret:

att belysa familjestödets och lagstiftningens betydelse för -

jämställdhet och demokrati och för den enskilda familjens

välfärd och livskvalitet,

att synliggöra och belysa mångfalden och komplexiteten i de -

familjeliv som levs i Sverige 1994,

lämna

att bidrag till en långsiktig kunskapsutveckling om -

familjers livsvillkor i det moderna svenska samhället,

att föra ut svenska erfarenheter till internationell debatt.

Kommitténs fortsatta arbete inriktas på samordnings- och informationsinsatser. Ett första informationsmöte, som inleds ax socialminister Bengt Westerberg, kommer att hållas den 27 maj 1993. En bred krets myndigheter och organisationer inbjuds då

av att medverka i genomförandet av den svenska handlingsplanen.

En informationsbroschyr, som presenterar familjeåret och den svenska handlingsplanen, kommer att distribueras inför mötet. Denna kommer att kunna rekvireras från kommitténs kansli i slutet av april.

Adress: Socialdepartementet

103 33 Stockholm

08-763 34 17

Ytterligare information kan lämnas av kommitténs sekreterare, avd.dir. Birgit Arve-Parês, tel. 763 34 64.

Socialdepartementet

Pressmeddelande 93-09-10

Pressekr. Amelie von Zweigbergk Tel 08-763 33 72

Birgit Arve-Parês Kommittén för FN:s familjeår Tel: 08-763 34 64

Informationsmöte internationella familjeåret 1994

om

De svenska förberedelserna inför FN:s familjeår är nu i full gång. Kommittén för FN:s familjeår höll på torsdagen ett informationsmöte om förberedelserna inför familjeåret 1994. Statssekreterare Carl-Anders Ifvarsson, ordförande i kommittén, berättade om bakgrunden till familjeåret och riktlinjerna för Sveriges insatser under året. Tyngdpunkten för Sveriges del kommer att ligga på kunskapsinventering och information, men projekt och utvecklingsarbete ute i olika organisationer kommer att uppmuntras och ev stödjas.

Under mötet presenterades en antologi från ett forskarsymposiun anordnat Socialvetenskapliga Forskningsrådet. Den innehåller

av 20 forskaruppsatser knyter till två

som an huvudteman;"Föräldrar, förvärvsarbete och barnomsorg" samt "Familjeseparationer och skilsmässa".

Informationsmaterial om familjeåret och "Om modernt familjeliv och familjeseparationer" kan beställas från Kommittén för FN:s familjeår, adress: Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Fax: 723 11 91

OMMITTEN FÖR FN:s FAMILJEÅR

PRESSMEDDELANDE

Ytterligare 1993-10-05 infomiation: Informationssekreterare Lena Wikström Telefon: 763 34 41

08 -

Huvudsekreterare SE BARNEN budskap från forskare

- Birgit Arve-Parês och experter vid hearing Telefon: 08 763 34 64 om skilsmässor

-

Kommittén för FN:s familjeâr höll under torsdagen och fredagen en hearing om skilsmässor och familjesplittring. I hearingen medverkade forskare och experter som är verksamma omrâdet, samt personer som i sitt dagliga arbete i myndigheter och organisationer kommer in på dessa frågor.

Syftet med hearingen var att göra en bred kunskapsinventering. Forskare och praktiker gav alla sin bild av problematiken kring skilsmässor och familjesplittring. De pekade också ut frågor och områden som behöver en fördjupad belysning genom forskning, förändringsarbete och debatt.

Hearingen hölls som ett led i arbetet för att utveckla och effektivisera samhällets insatser till stöd för familjer som splittras. Skilsmässoproblematiken är ett av de temata som Kommittén för FN:s familjeâr har tagit upp i sin handlingsplan inför familjeâret 1994. Ordföranden för kommittén, statssekreterare Carl-Anders Ifvarsson, sade inledningsvis:

"Vi behövervetameromdenprocesssombarn ochföräldrar går igenomi sambandmedatt föräldrarbeslutarsig för att skildavägarochomhur samhälletkan stöttafamiljernabådeföre, underochefter detattskilsmässanär ett faktum.Vi hoppasattdennakunskapsinventeringskage engrundför fortsattainsatserbådeav osssjälvaochavandra."

Under hearingen framkom bl a att barnets behov och rättigheter ofta inte tillvaratas tillräckligt. Många deltagarna efterlyste ett barnperspektiv i samhällets sätt att

av hantera kontakten med familjer i en separationssituation.

Hearingen kommer att dokumenteras och rapporten kan beställas från kommitténs kansli senare i âr. En informationsbroschyr om familjeâret finns redan nu att beställa, liksom en rapport från ett tidigare forskarsymposium: "Om modernt familjeliv och familjeseparationer".

Socialdepartementet Besöksadress: Telefon:08 7633464- 10333STOCKHOLM Jakobsgatan26 Telefax:08 723ll 91-

Kommittén för F Nzs familjeâr

PRESSMEDDELANDE

Ytterligare 1993-12-02 information

Informationssekreterare Lena Wikström Telefon 08 763 34 41

-

Huvudsekreterare 10 MILJONER TILL Birgit Arve-Fares FN:s FAMILJEÅR Telefon 08 763 34 64

-

Regeringen har idag beslutat ställa 10 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till förfogande för Kommittén för FN:s familjeâr. Pengarna skall användas för utvecklingsarbete och lokala initiativ med anknytning till den svenska handlingsplanen för FN:s familjeâr 1994.

Kommittén för FN:s familjeâr är en interdepartemental kommitté under socialdepartementet. Den leds av statssekreterare Carl-Anders Ifvarsson och har i uppgift att förbereda och samordna insatserna i Sverige. I uppgifterna ingår att i samverkan med myndigheter och frivilligorganisationer stimulera till utvecklingsarbete och lokala initiativ, särskilt samverkansprojekt som syftar till att stärka samhörigheten mellan barn och föräldrar samt förebygga social utslagning.

Kommittén har i handlingsplanen för Sveriges medverkan pekat ut vissa särskilt angelägna områden för förebyggande insatser och stöd till barn och ungdomar. Dessa handlar bl. a. om familjer med osäkra arbetsvillkor, splittrade familjer, ungdomar som söker vuxenroller, barn och familjer som lever i mångkulturella miljöer samt familjer där föräldrarna av olika orsaker sviktar i föräldrarollen.

Kommittén skall även bidra till erfarenhetsutbyte och information i anslutning till den svenska handlingsplanen samt föra ut svenska erfarenheter till internationell debatt.

Handlingsplanen för Sveriges medverkan i familjeåret finns att rekvirera från kommitténs kansli. Ansökningshandlingar och anvisningar om ansökningstider m. m. kan rekvireras från kansliet fr. o. m. den 10 januari 1994.

Kanslietsadress: Socialdepartementet Tel:08-7633417 103 STOCKHOLM33 Fax:08-7231191

Kommittén för FN:s familjeår

PRESSMEDDELANDE

Ytterligare information 1993-12-30

Biträdande sekreterare, information Lena Wikström Telefon 08-763 34 41

Huvudsekreterare 1994 INTERNATIONELLT

- Birgit Arve-Pares FAMILJEÃR Telefon 08-763 34 64

Förenta Nationema har utlyst 1994 till ett internationellt familjeår. Över hela världen kommer frågor som rör familjelivets betydelse och villkor i det moderna samhället stå i centrum för debatten. Året kommer också att erbjuda särskilda

att förutsättningar för familjeforskning. Ny kunskap kommer att utvecklas, om familjen som social institution, om samspelet mellan samhälle och familj. Vid konferenser och forskarmöten världen över kommer kunskaper och erfarenheter att spridas och ge impulser till fortsatta studier och samarbete över disciplin- och nationsgränser.

I Sverige kommer familjeåret att uppmärksammas på olika sätt. Regeringen har givit i uppdrag åt en interdepartemental kommitté, Kommittén för FN :s familjeår S 1992:06, att förbereda och samordna de svenska insatserna på central nivå. Ett handlingsprogram för Sveriges medverkan i familjeåret har tagits fram, samt en informationsbroschyr som presenterar handlingsprogrammet.

Det svenska familjeâret invigs den 28 januari med en konferens som fått namnet Familjen en gränslös resurs. Kommittén vill på detta sätt föra ut

information om familjeåret och lyfta fram centrala inslag i den svenska handlingsplanen. Medverkande är forskare och praktiker, centralt och lokalt verksamma. De kommer att från olika utgångspunkter presentera verksamheter och erfarenheter, som knyter an till den svenska handlingsplanen. Konferensen öppnas socialminister Bengt Westerberg. Även ungdomsminister Inger

av Davidson medverkar i sin roll som ordförande i barn- och ungdomsdelegationen. Som särskilt inbjuden hedersgäst deltar dessutom FN:s koordinator för familjeåret, Henryk Sokalski.

Både FN och den svenska regeringen lägger stor tonvikt vid lokalt utvecklingsarbete. Kommittén för FN :s familjeår har framhållit vikten av nytänkande och initiativ till samverkan mellan myndigheter och frivilligorganisationer i arbetet med att förbättra familjers livsvillkor. Regeringen har ställt ett särskilt anslag om 10 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till kommitténs förfogande, för att möjliggöra ekonomiskt stöd till fömyelsearbetet.

Ansökningshandlingar för stöd till utvecklingsprojekt finns att rekvirera från kommitténs kansli från den 10 januari 1994.

Social Besöksadress: Telefon:08-763346-1 10333STOCKHOLM Jnlzobsgnun26 Telefax:08-723ll 9l

Kommittén för FN:s familjeår

PRESSMEDDELANDE

Ytterligare information 1994-01-27

Biträdande sekreterare, information Lena Wikström Telefon 08-763 34 41

Huvudsekreterare Bengt Westerberg Birgit Arve-Fares inviger familjeåret Telefon 08-763 34 64

FN har utlyst 1994 till ett internationellt familjeár. I morgon inviger socialminister Bengt Westerberg det svenska familjeåret vid en konferens anordnad av Kommittén för FN :s familjeâr. Konferensens namn är Familjen en

gränslös resurs. Bland Övriga talare ingår ungdomsminister Inger Davidson, FN:s koordinator för det internationella familjeåret, Mr Henryk Sokalski, professor Rita Liljeström, generaldirektör Claes Örtendahl, Socialstyrelsen samt generaldirektör Agneta Dreber, Folkhälsoinstitutet.

Kommittén vill med denna konferens informera om familjeâret och den svenska handlingsplanen för familjeåret. Medverkande är forskare och praktiker som presenterar verksamheter och erfarenheter med anknytning till den svenska handlingsplanen.

Konferensen äger rum i City Conference Centre, i Norra Latin i Stockholm. Programmet bifogas. Representanter för media är välkomna. Medtag presskort.

Socialdepartementet Besöksadress: Telefon:08-7633464 10333STOCKHOLM Jakobsgaun26 Telefax:08-723ll 9|

Kommittén för FN:s familjeår

PRESSMEDDELANDE

Ytterligare information 1994-01-3 l

Biträdande sekreterare, information Lena Wikström Telefon 08-763 34 41

Huvudsekreterare Svensk jämställdhetspolitik viktig Birgit Arve-Parês för FN:s familjeår Telefon 08-763 34 64

Det internationella familjeâret i Sverige invigdes fredagen genom en konferens i Norra Latin, Stockholm.

Vid konferensen framhöll FN:s koordinator för familjeâret, Mr Henryk Sokalski, Sveriges roll som föregångsland jämställdhetsområdet: Idag tycker många familjer, och i synnerhet kvinnorna inom dem, att en av de svåraste balansgångarna i vardagen är att få arbetslivet och familjelivet att gå ihop. Den dubbla bördan, att sköta både avlönat arbete utanför hemmet, och oavlönat arbete i hemmet, vilar fortfarande huvudsakligen på kvinnorna. Liksom alla de nordiska länderna har Sverige kommit långt på vägen mot järnställdhetsmålet. Jag anser att det är på detta område som ni kan bidra mest till familjeâret genom att visa att jämställdhet mellan könen inte är

-

utopi, utan kan uppnås genom social och ekonomisk utveckling i kombination med en en fruktbar allians mellan stat och kvinnorörelser på gräsrotsnivå.

Socialminister Bengt Westerberg som öppnade konferensen och året angav i sitt anförande målen för de svenska insatserna under âret: Till skillnad från andra âr som FN utlyst handlar familjeâret inte om någon särskild grupp utan snarare om en social institution eller en samhällsföreteelse som just nu genomgår stora förändringar i världen.

De här förändringarna tas på sina håll till intäkt för att vrida klockan tillbaka. Det tror jag vore farligt. Därför är utgångspunkten för Sveriges medverkan i farniljeåret att insatserna ska kunna ses som inslag i en långsiktig verksamhet inom ramen för svensk familjepolitik. Den svenska medverkan i familjeâret ger oss möjlighet att summera vad som görs inom olika sektorer och att lyfta fram aktuella erfarenheter och kunskapsbehov både för inhemsk debatt och internationellt erfarenhetsutbyte."

De svenska insatserna under familjeâret samordnas av Kommittén för FN:s familjeår som fått särskilda medel till sitt förfogande för utvecklingsverksamhet och fömyelsearbete som anknyter till den svenska handlingsplanen. Informationsmaterial och ansökningsblanketter kan rekvireras från kommitténs kansli.

Socialdepartementet Besöksadress: Telefon:08-7633464 10333STOCKHOLM Jakobsgatan26 Telefax:08-723ll 91

Pressmeddelande

Ytterligare information: 1994-04-11

Lena Wikström, Aktiviteter under bitr. sekr. FN:s familjeår

Kommittén för FN:s familjeår har tagit fram en katalog över svenska aktiviteter och evenemang vilka knyter an till familjeåret. Evenemangen arrangeras av olika myndigheter och organisationer. Katalogen innehåller arrangemang av skilda slag: mindre, lokala projekt såväl som rikstäckande kartläggningar och satellitkonferenser. Således har ett sextiotal organisationer hittills anmält cza etthundraâttio aktiviteter som

V

olika sätt handlar om familjer. Katalogen kan beställas från kommitténs kansli.

Bland aktiviteter som anordnas av kommittén själv eller i samarbete med andra kan nämnas

en nationell invigningskonferens temat Familjen en gränslös resurs jan -94

en hearing med forskare och praktiker om skilsmässor och familjesplittring sept -93. En dokumentation från hearingen kan beställas från kommitténs kansli.

fördjupningskonferens om samhällets insatser i samband med skilsmässa och en familjesplittring i samarbete med Allmänna barnhuset mars -93 ett seminarium om familjebegreppet i samverkan med de övriga nordiska familjeårskommittéerna Nordiskt Forum i Åbo aug -93 ett svensk-franskt seminarium om faderskap svenska kulturhuset i Paris i samarbete med Svenska Institutet maj -94

nordisk konferens om familjepolitisk forskning i samarbete med de övriga en nordiska familjeårskommittéema en avslutande nationell konferens

Kommittén för FN:s familjeår har också av regeringen fått i uppdrag att fördela 10 miljoner kronor Allmänna arvsfonden för utvecklingsverksamhet i anslutning till

ur familjeåret. Fömyelsearbetet ska syfta till att pröva nya metoder och arbetssätt för att stödja barn och föräldrar och förebygga social utslagning. Anslag kan sökas av frivilligorganisationer och lokala myndigheter i samverkan med organisationer, vid två tillfällen under året: den 1 mars och 1 oktober 1994. Vid ansökningstillfállet den 1

inkom 86 ansökningar som tillsammans sökte drygt 25 miljoner kronor. mars

Kommittén ger under året ut ett nyhetsbrev och dokumentationer från några konferenser. Dessutom finns visst övrigt informationsmaterial som kan beställas från kommitténs kansli. Telefonnummer för beställningar är 08-763 34 17.

Socialdepartementet Besöksadress: Telefon: 08-7633441 10333 STOCKHOLM Jakobsgatan26 Telefax: 08-723ll 91

Pressmeddelande

Ytterligare information: 1994-05-03

Biträdande sekreterare, information Lena Wikström Telefon: 08-763 34 41

Huvudsekreterare 4,3 miljoner utdelade till Birgit Arve-Parês utvecklingsprojekt för Telefon: 08-763 34 64 familjer

Kommittén för FN:s familjeâr har av regeringen fått förtroendet att fördela 10 miljoner ur Allmänna arvsfonden till utvecklingsprojekt med anknytning till handlingsplanen för det svenska familjeåret. Nu är den första ansökningsomgângen klar. Beslut om tilldelade medel togs vid ett kommittésammanträde 28/4 1994. Av 86 projektansökningar som kommit in till kommittén beslöt man att bevilja medel till 23 se bifogad bilaga.

Sammanlagt fördelades drygt 4,3 miljoner kronor i denna första ansökningsomgâng. I höst finns ytterligare ett ansökningstillfálle. Ansökningar till detta ska vara kommittén tillhanda senast den 1/10.

Informationsmaterial om familjeåret kan beställas från kommitténs kansli pâ telefon 08-763 34 17 eller telefax 08-723 11 91. Ansökningshandlingar kan rekvireras efter sommaren.

Socialdepartementet Besöksadress: Telefon: 08-76334 41 10333STOCKHOLM Jakobsgatan26 Telefax: 08-723ll 91

Pressmeddelande

Ytterligare information: 1994-05-11

Biträdande sekreterare, information Lena Wikström Telefon: 08-763 34 41

Huvudsekreterare Birgit Arve-Parês 15 maj internationell

- Telefon: 08-763 34 64 familjedag

1994 har FN utlysts till ett internationellt familjeâr. Man har också utsett den 15

av maj till The International Day of Families. Under denna dag kan myndigheter och organisationer manifestera sitt engagemang i och stöd till familjer av alla slag

att erbjuda rabatter eller dylikt. genom ex.

Den svenska kommittén för FN:s familjeâr kommer inte att centralt ordna några

under farniljedagen, vi vill gärna peka möjligheten för andra att evenemang men uppmärksamma den 15 maj genom olika initiativ.

Information familjeâret handlingsplan m. m. kan beställas från kommitténs

om kansli telefon 08-763 34 17 eller telefax 08-723 11 91.

Socialdepartementet Besöksadress: Telefon: 08-7633441 10333STOCKHOLM Jakobsgatan26 Telefax: 08-723 ll 91

Pressmeddelande

Ytterligare information: 1994-08-15

Biträdande sekreterare, information Lena Wikström Telefon: 08-763 34 41

Huvudsekreterare Birgit Arve-Fares Internationell fotoutställning Telefon: 08-763 34 64 om familjen

Kommittén för FN:s familjeâr visar i samarbete med SIDA och svenska UNESCOrâdet fotoutställningen The Family under perioden 15 augusti till 6 september 1994. Utställningen grundar sig pâ en internationell fototävling, anordnad av UNESCO som ett särskilt bidrag inför FN:s familjeâr 1994, inom ramen för FN:s kulturârtionde. Över 10 000 bidrag skickades in till fototävlingen. Utställningen består 132 bilder, utvalda av en internationell jury. Ett urval av bilderna visas

av

i Stockholm, dels i Rosenbads foajé, dels SIDA:s bistândsforum på Birger nu Jarlsgatan 63. En katalog som visar samtliga 132 bilder finns tillgänglig i utställningslokalerna.

Information familjeâret och de svenska insatserna kan beställas från kommitténs

om kansli på telefon 08-763 34 17 eller telefax 08-723 ll 91.

Socialdepartementet Besöksadress: Telefon: 08-76334 41 10333 STOCKHOLM Jakobsgatan26 Telefax: 08-72311 91

Pressmeddelande

Ytterligare information: 1994-08-30

Biträdande sekreterare, information Lena Wikström Telefon: 08-763 34 41

Huvudselcreterare Birgit Arve-Pares Informationsdag Telefon: 08-763 34 64 om svenskt familjeliv

Kommittén för FN:s familjeår 1994 anordnar tisdagen den 6 september en informationsdag på temat Familjeliv i siffror, 0rd och bild. I samarbete med myndigheter och forskare presenteras nya rapporter om familjeliv och familjevillkor i Sverige. Samtidigt förrättas prisutdelning i Socialstyrelsens och Kamratpostens serieteckningstävling Mitt familjeliv.

Programmet upptar bl.a.:

Statistiska Centralbyråns rapport Den svenska familjen, innehåller - som specialbearbetningar ur folk- och bostadsräkningar och andra källor.

Folkhälsoinstitutets rapport Ensamma ensamstående - mammor - en rapport om mödrars hälsa och livsvillkor, som bygger på en inventering aktuell forskning, av statistik och projektverksamhet samt intervjuer med ensamma mammor.

- resultat från forskningsprojektet Arbetslösheten och barnen handlar hur som om föräldrarnas arbetslöshet påverkar barnen, psykiskt, socialt och materiellt.

en jämförande studie av farniljestödet i OECD-ländema, redovisas i - som en doktorsavhandling vid Stockholms universitet, Sharing the Costs of Children.

Vidare presenteras pågående arbete vid Socialstyrelsens Epidemiologiska Centrum samt aktuella utredningar vid Socialdepartementet och forskning stöds som av Socialvetenskapliga forskningsrådet.

Se bifogat program för ytterligare information. Anmälan till informationsdagen görs till kommitténs kansli på telefax 723 11 91, senast den 1 september.

Socialdepartementet Besöksadress: Telefon: 08-76334 41 10333 STOCKHOLM Jakobsgatan26 Telefax: 08-723 11 91

Pressmeddelande

Ytterligare information: 1994-09-06

Biträdande sekreterare, information Lena Wikström Telefon: 08-763 34 41

Huvudsekreterare Birgit Arve-Fares

Familjeliv i siffror, Telefon: 08-763 34 64 0rd och bild

Kommittén för FN:s farniljeår anordnar idag Rosenbad en informationskonferens om svenska familjer. I samarbete med myndigheter och forskare presenteras nya rapporter om familjeliv och farniljevillkor i Sverige.

Fakta om Den svenskafamiljen är en statistikrapport från SCB där man bl. a. kan läsa om att nästan 60 procent av dagens 43-åringar fortfarande lever ihop med sin första partner och att 80 procent av 1990 ârs sjuåringar bodde tillsammans med båda sina ursprungliga föräldrar.

Sharing the Costs of Children är en doktorsavhandling från Socialforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, som innehåller jämförelser av familjestödet i 18 OECD-länder. Här kan man bl. a. få veta att Sverige inte har det mest generösa farniljestödssystemet, men däremot det som bäst omfördelar tillgångar till låginkomsttagare och kvinnor.

Ensamma mammor en rapport om ensamstående mödrars hälsa och livsvillkor har

tagits fram av Folkhälsoinstitutets program för Kvinnors hälsa. Rapporten vederlägger bl. a. myten om att ensamma mammor oftast lever socialbidrag. Inom gruppen socialbidragshushâll ligger de ensamstående mammorna först på tredje plats, efter ensamstående män och kvinnor utan barn

Vi i 5:an om skolan och arbetslösheten heter en första rapport från ett treårigt forskningsprojekt vid Uppsala universitet, som handlar om arbetslöshet och barn. Enligt rapporten finns inga entydiga signaler om att barn till arbetslösa nödvändigtvis påverkas negativt vad gäller ex. frånvaro, skolprestationer och humör.

Barnombudsmannen kommer att förrätta prisutdelning till vinnarna i Karnratpostens och Socialstyrelsens serieteckningstävling för skolungdom, Mitt familjeliv. Dessutom presenteras under dagen pågående arbete vid Socialstyrelsens Epidemiologiska Centrum, utredningar vid Socialdepartementet, samt forskning

stöds av Socialvetenskapliga forskningsrådet. som

Se bifogat program för ytterligare information.

Socialdepartementet Besöksadress: Telefon: 08-76334 41 10333STOCKHOLM Jakobsgatan26 Telefax: 08-723 11 91

Pressmeddelande

Ytterligare information: 1994- 11-22

Biträdande sekreterare, information Lena Wikström Telefon: 08-763 34 41

Huvudsekreterare Birgit Arve-Fares Informationsdag Telefon: 08-763 34 64 om familjeroller

Kommittén för FN:s familjeår 1994 anordnar måndagen den 28 november 1994 en infonnationsdag temat Familjeroller. Här presenteras nya publikationer om familjeliv och familjevillkor i Sverige. Samtidigt förrättas utdelningen av Allmänna Barnhusets stora pris för 1994.

Programmet upptar bl.a.:

Mor är rar en fotobok om modersrollen av Monika Gottfridsson, - -

Malmö kommun

Med fokus på familjen ett temanummer av Socialvetenskaplig Tidskrift

- -

om familjen, redigerad av docent Gunvor Andersson, Lunds universitet

Janus och Genus en bok om kön och social identitet tillägnad

- -

professor Rita Liljeström, redigerad av docent Ulla Björnberg, fil. dr Anna-Karin Kollind samt fil. dr Arne Nilsson, Göteborgs universitet

Barndomsbilder ett arbete om barndom, i ett mångkulturellt perspektiv,

- -

som presenteras av professor Philip Hwang, Göteborgs universitet

Se bifogat program för ytterligare information. Anmälan till inforrnationsdagen görs till kommitténs kansli på telefon 08-763 34 17 eller telefax 08-723 11 91 senast fredagen den 25 november 1994 kl. 17.00.

Socialdepartementet Besöksadress: Telefon: 08-76334 41 10333 STOCKHOLM Jakobsgatan26 Telefax: 08-723 ll 91

Kommittén för FN:s familjeår

Pressmeddelande

Ytterligare information: 1994-11-28

Biträdande sekreterare, information Lena Wikström Telefon: 08-763 34 41

Huvudsekreterare Birgit Arve-Fares Informationsmöte Telefon: 08-763 34 64 om familjeforskning

Kommittén för FN:s familjeâr 1994 anordnar idag, måndagen den 28 november, ett informationsmöte på temat Familjeroller. Mötet äger rum i Rosenbads konferenscenter, Drottninggatan kl. 09.00-15.00.

Aktuell forskning rollspel i familj och samhälle presenteras i fyra forskarom antologier: vänbok tillägnad Rita Liljeström, den nya forskartidskriften en Socialvetenskaplig tidskrift, som ägnar sitt andra nummer ât familjeforslming, en internationell publikation om barndom i ett mångkulturellt perspektiv samt en rapport från ett biståndsprojekt i Tanzania. Samtidigt delas Allmänna Barnhusets pris 1994 ut till Bente och Gunnar Öberg för deras insatser för familjer i stora separationssituationer, med tonvikt pâ barnens situation. Vidare presenteras en fotobok modersrollen och katalog över forskning i södra högskoleregionen. om en

Följande publikationer presenteras under dagen:

Mor är fotobok Monika Malmö. Monika Gottfridsson rar - en av har under flera år följt olika familjer och fotograferat det osynliga arbetet i hemmet. Hon har dokumenterat de ögonblick som lätt glöms bort i en stressig vardag. Så här skriver hon själv i förordet: En blick, en gest, en rörelse kan säga så mycket än vad den ut att göra när den flimrar förbi oss i mer ser vardagslivet... Livets ögonblick blir starka och mäktiga när man bevarar dem och får närma sig dem i sin egen takt.

Socialvetenskaplig Tidskrift ett temanummer om familjeforskning, redigerat av docent Gunvor Andersson, Lunds universitet. Temanumret, som har tagits fram med anledning FN familjeâr, är det andra numret av denna nya vetenskapliga av :s facktidskrift. Det inleds med betraktelse över familjen som välfárdforskningens en "svarta låda Birgit Arve-Fares, huvudsekreterare i Kommittén för FN:s av

Socialdepartementet Besöksadress: Telefon: 08-763 3441 10333 STOCKHOLM Jakobsgatan26 Telefax: 08-723 ll 91

familjeår. Numret innehåller nio forskaruppsatser med olika infallsvinklar på temat familj: Gunilla Halldén ger en bild av familjen ur barns perspektiv - - Ulla Björnberg visar hur föräldrars psykiska hälsa påverkas av arbete och familjeliv Göran Lassbo granskar forskning om enförälderfamiljen som uppväxtmiljö - Sven Persson belyser föräldrars föreställningar om barn och barnomsorg - Elinor Brunnberg jämför vård och omsorg av förskolebarn i Sverige och - England Ann-Britt Mossberg fäster uppmärksamheten på anhörigvârdares villkor - Margareta Hydén påminner om att familjelivet också kan rymma upprepat våld - Benny Henriksson ger insyn i den homosexuella familjen - Anna-Karin Kollind visar tre pionjärers insatser för familjerádgivning -

Barn- och familjeforskning i södra högskoleregionen en översikt över aktuell forskning om barn och familj sammanställd Forum för barnforskning vid av Lunds universitet.

Janus Genus en vänbok tillägnad professor Rita Liljeström, Göteborgs universitet, och redigerad av docent Ulla Bjömberg, fil. dr Anna-Karin Kollind och fil. dr Arne Nilsson, Göteborgs universitet. Boken handlar om kön, sexualitet och social identitet i dagens samhälle. Författarna undersöker bland annat innebörden av modernt faderskap och moderskap. De belyser också vad manligt sexuellt våld och synen på prostitution kan säga oss om könsrelationernas förändring. Vidare visar de hur manlig och kvinnlig homosexualitet kan bidra till vår förståelse av hur den sociala könsidentiteten utvecklas och byggs i vårt upp samhälle.

Chelewa, Chelewa The Dilemma of Teenage Girls en bok tonårsflickor i - - om Tanzania och deras utsatthet i brytningen mellan tradition och livsmönster. nya Boken är resultatet av ett tvärvetenskapligt forskningssamarbete vid universitetet i Dar es Salaam som bedrivits med finansiellt stöd av SAREC. Den har redigerats av fil. dr Zubeida Tumbo-Masabo och professor Rita Liljeström, Göteborgs universitet, och ges ut av Nordiska Afrikainstitutet, Uppsala.

Images of Childhood en bok som granskar kulturellt och historiskt förankrade — föreställningar om barn och barndom. Vikten av en sådan inblick relateras till dagens Sverige, där vart sjätte barn har föräldrar som invandrat från ett annat land och gränserna mellan olika kulturer tenderar att suddas ut alltmer. I boken medverkar forskare från många olika discipliner och flera olika kulturer. Boken, som kommer ut under hösten 1995, är redigerad av professor C. Philip Hwang, psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, samt M. E. Lamb och Siegel.

Välkomna

Pressmeddelande

1994-12-15

Ytterligare information: 5 miljoner kronor Sekreterare Birgit Arve-Fares till familjeprojekt Telefon: 08-763 34 64

Kommittén för FN:s familjeár delar i dag ut drygt 4,9 miljoner kronor till utvecklingsprojekt som syftar till att förebygga social utslagning samt fostra barn och unga till demokrati. Detta genom långsiktiga insatser för att främja ett jämställdt föräldraskap samt utveckla nätverken kring det enskilda familjehushâllet.

Pengarna kommer från ett anslag om 10 miljoner kronor som ställts till kommitténs förfogande av Arvsfondsdelegationen i anslutning till FN:s familjeâr. Drygt 4,3 miljoner kronor har delats ut vid ett tidigare utdelningstillfälle.

De medel som nu beviljas går till sammanlagt 32 projekt. Dessa har valts ut bland totalt 130 ansökningar som granskats av en tvärsektoriell beredningsgrupp. Särskild vikt har lagts vid projekt där nya arbetsformer prövas samt insatser för att främja erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling.

Kommitténs ordförande, bitr. statssekretare Ann-Christin Taubennan, Socialdepartementet, säger i en kommentar till beslutet: "Mot bakgrund av att det i diskussionen om våldet nu ställs krav på ökat föräldransvar, känns det tillfredsställande att kunna stödja projekt som kan fördjupa våra kunskaper om föräldraskapets villkor och som på olika sätt belyser familjens och barnens situation i dagens samhälle."

Information om FN:s familjeår kan erhållas från Kommittén för FN:s familjeár, Socialdepartementet, 103 33 Stockholm,tel. 08-763 34 64, fax 08- 723 11 91.

För information om de enskilda projekten, se bilagd förteckning.

Socialdepartementet Besöksadress: Telefon: 08-76334 41 10333STOCKHOLM Jakobsgatan26 Telefax: 08-723 11 91

Pressmeddelande

Ytterligare infonnation: 1995-01-19

Biträdande sekreterare, information Lena Wikström Telefon: 08-763 34 41

Huvudsekreterare Birgit Arve-Fares Forskarseminarium om

Telefon: 08-763 34 64 familj och samhällsutveckling

Kommittén för FN:s familjeâr anordnar tisdagen den 24 januari 1995 i samarbete med l Svensk Demografisk Förening ett seminarium för att informera om demograñsk familjeforskning. Seminariet äger rum i Rosenbads konferenscenter, Drottninggatan 1 iStockholm, kl. 13.00-16.15.

Programmet upptar bl. a. en historisk exposé över den svenska familjen, en orientering om SCB:s stora undersökning frän 1992 om familj och arbete, samt information om pågående och aktuell demografisk familjeforskning.

i Anmälan till informationsdagen görs till kommitténs kansli telefon 08-763 34 17 eller telefax 08-723 11 91 senastfredagen den 20 januari I 995 kl. 17.00.

Välkomna

Socialdepartementet Besöksadress: Telefon: 08-76334 41 10333 STOCKHOLM Jakobsgatan26 Telefax: 08-723 11 91

Kommittén för FN:sfamiljeår

Pressmeddelande

Ytterligare information: 1995-01 -24

Biträdande sekreterare, information Lena Wikström Telefon: 08-763 34 41

Huvudsekreterare Birgit Arve-Parés Seminarium om demografisk Telefon: 08-763 34 64 familjeforskning

Kommittén for FN:s familj eår anordnar idag, i samarbete med Svensk Demografisk

halvdagsseminariurn demografisk familj eforskning. Seminariet äger Förening, ett om

13.OO-l 15 i Rosenbads konferenscenter i Stockholm. rum

seminariet medverkar demografer, historiker, sociologer, ekonomer och Under Statistiker för belysa familj emönstrets förändringar och utveckling över tid, både

att historiskt och i nutid.

Programpunkter under dagen är bl. a.:

Familjemönstrets utveckling i Sverig i ett historsikt perspektiv -

Information 1992 års undersökning Familj och arbete

om om -

Pågående-planerade-möj liga forskningsprojekt med användning av -

familj eundersökningens data.

För ytterligare information sebifogat program.

Socialdepartementet Besöksadress: Telefon: 08-7633441 10333STOCKHOLM Jakobsgatan26 Telefax:08-72311 91

Pressmeddelande

Ytterligare information: 1995-03-23

Huvudsekreterare Birgit Arve-Fares Värna om den generella familjepolitiken

Telefon: 08-763 34 64 budskap från nordiskt expertmöte -

Kommittén för FN:s familjeår anordnade tillsammans med de övriga nordiska ländernas familjeârssekretariat den 20 och 21 1995 mars ett expertmöte om Den nordiska familjen och välfärdsstaten. Ett 40-tal experter, forskare, tjänstemän och politiker samlades då i Saltsjöbaden för att mot bakgrund aktuell forskning av diskutera innebörden i de utmaningar som de nordiska välfärdsstaterna står inför.

Viktigt slå vakt om särdragen i den nordiska familjepolitiken

De nordiska länderna uppvisar stora likheter både när det gäller målen, utformningen av olika förmånsssystem och strategier inom familjepolitiken. Inger Koch-Nielsen, Socialforskningsinstituttet i Köpenhamn, betonade särdragen i de nordiska ländernas familjepolitik, som går tillbaka till reformer kvinnor som gav en ställning som självständigt rättssubjekt redan under 20- och 30-talen. Gemensamma drag är också bl.a. satsningen på generella stödformer, utvecklingen av serviceförmâner samt den tidiga satsningen stöd till enförälderfamiljer. Hon betonade vikten av att slå vakt om dessa och varnade också för de risker för ökad segregering som finns inbyggda i utvecklingen mot ökad decentralisering, pluralism och nymoralism.

Familj och arbetsliv: män har större formella anpassningsmöjligheter

Inge Mwrkedahl, också hon knuten till Socialforskningsinstituttet i Köpenhamn, redovisade resultat som visar att män i har större utrymme för flexibilitet i arbetslivet och bättre formella möjligheter att förena arbetet med rollen förälder. Men som hennes forskning visade samtidigt att männen utnyttjar denna möjlighet mindre än kvinnorna som i stället tänjer på de formella för ramarna att vara mer tillgängliga för barnen genom olika individuella överenskommelser och strategier.

Flera av de studier som presenterades tydde emellertid på jämställdheten att ökat vad gäller arbetstider och arbetsdelning i hemmen. De svenska föräldrarna hade kommit längst i detta avseende. ; P Det hedrar de svenska männen att de tar sitt ansvar och utnyttjar sina möjligheter säger socialförsäkrings- och familjeminister Anna Hedborg, som deltog i expertrnötet.

i

Socialdepartementet Besöksadress: Telefon: 08-76334 41 10333 STOCKHOLM Jakobsgatan26 Telefax: 08-723 ll 91

Flexibilitet i arbetslivet viktigt men också förenat med risker - Behovet flexibilitet i arbetslivet ett återkommande tema. Samtidigt uttrycktes av var farhågor för flexibla arbetstidsmönster kan medföra uppkomsten av att mer arbetstidsformer med osäkra arbetsvillkor, vilket ytterligare skulle försvaga ställningen för med arbetsmarknadsanknytning. "Ett flexibelt arbetsliv grupper svag viktigt för barnfamiljerna, facken måste uppmärksamma behovet av kollektiva är men regleringar och för flexibiliteten konstaterade Inge Mzerkedahl. ramar

Minna Salmi, Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården STAKES i Helsingfors, talade arbetslöshetens paradox: samtidigt som om arbetslösheten ökar, är det alltfler arbetar övertid. Hon poängterade att samspelet som mellan familj och arbetsliv, som traditionellt varit en kvinnofråga, i den moderna nordiska familjepolitiken handlar om alla individer.

Fördelningspolitiska konfliktdimensioner Också Kari Skrede, från Institutt för samfunnsforskning i Oslo, varnade för risken för ökad marginalisering och klassegregering i tider av resursbrist och nedskärningar. Hon betonade vikten att inte ersätta de generella förmånssystemen med av behovsprövade och selektiva stödformer, för att behålla en bärkraftig familjepolitik. Hon underströk samtidigt att vi måste uppmärksamma på de fördelningspolitiska vara konfliktdimensioner familjepolitiken måste kunna hantera. Det handlar om latenta som motsättningar mellan generationer, mellan löntagare och icke-löntagare, mellan högoch läginkomsttagare, mellan tjänsteproducenter och klienter och kanske också mellan kvinnor och män. Hon pekade i detta sammanhang bl.a. en ny utsatthet bland män med position på arbetsmarknaden. De har inte samma valfrihet som kvinnorna en svag att välja föräldraskap i stället för arbete.

Klassmönster i daghem Även Lars Dencik, Roskilde Universitetscenter, varnade för risken för ett nytt manligt utanförskap i samhälle där flexibilitet, social kompetens och kommunikaett tionsförmåga blir viktiga egenskaper. Han såg i sin forskning om nordiska förskolebarn på daghem tydliga klassmönster, där framför allt pojkar med arbetarklassbakgrund klarade sig sämre när det gällde social kompetens och kommunikativ förmåga. Han konstaterade också att de nordiska familjerna är mycket barnorienterade och att föräldrarna ägnar praktiskt taget all sin tid utanför arbetet åt med barnen. Han betonade de kvalitativa skillnaderna och komplementära samvaro dragen i daghemsmiljön och familjen, när det gäller att förbereda barnen för de krav som det moderna samhället ställer.

Nordisk rapport En dokumentation från expertmötet, i form av en Lägesrapport om den nordiska familjen och välfärdsstaten, kommer att tas fram som ett nordiskt bidrag till FN:s familjeår. Avsikten är att rapporten skall föreligga till den EU-konferens om Familj och arbetsliv, den svenska farniljeårskommittén arrangerar i samarbete med EUsom kommissionen den 19-20 juni 1995.

Kommittén för FMsfamiljeår

Pressmeddelande

Ytterligare information: 1995-04-27

Huvudsekreterare Birgit Arve-Parés Den 15 maj Telefon: 08-405 34 64 internationell familjedag

Under den gångna veckan diskuterade FN:s Kommission för social utveckling frågan om uppföljningen av det internationella familj eåret 1994.

Ett förslag om att medlemsländerna skulle anta en gemensam deklaration familj-

om ers rättigheter och skyldigheter, som väckts av frivilligorganisationema inte

vann medlemsländernas gehör. Kommissionen bedömde att länderna fortfarande står alltför långt ifrån varandra i synen på familjen för att detta skulle meningsfullt.

vara

Ett viktigt argument är också att de internationella överenskommelser och konventioner om mänskliga rättigheter som tidigare träffats och antagits flertalet länder,

av redan idag ger utgångspunkter för att förbättra villkoren för de familjer behöver

som samhällets stöd. Det gäller bl. a. Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter 1966, Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter 1966, Konventionen om avskaffande av alla former av diskriminering kvinnor

av 1979 samt nu senast Konventionen om barnets rättigheter 1989.

Familjefrâgoma ägnas dock fortsatt uppmärksamhet i FN. Frågan familj eårets

om uppföljning kommer upp i generalförsamlingen i höst, då FN:s generalsekreterare avger en rapport om erfarenheterna från familj Kommissionen för social utveckling har också i sitt arbetsprogram för den kommande tvåårsperioden tagit upp ett särskilt delprogram om familj och social utveckling.

FN:s engagemang i familj efrågoma markeras vidare att generalförsamlingen utsett

av den 15 maj till en internationell familj Eftersom 1995 utlysts till toleransens år har man föreslagit att även familjedagen ska anknyta till detta tema.

Den svenska kommittén för FN:s familj eår håller på att slutföra sitt arbete och kommer i höst att redovisa sina erfarenheter i rapport till regeringen. Kommittén

en kommer inte att själv anordna några särskilda aktiviteter med anledning familj eda-

av gen, utan vill istället inbjuda alla och envar som känner sig manade att ge dagen ett innehåll som knyter antill årets tema.

Socialdepartementet Besöksadress: Telefon: 08-4053441 10333 STOCKHOLM Jakobsgatan26 Telefax: 08-723 11 91

Kommittén för FN:sfamiljeår

Pressmeddelande

Ytterligare information: 1995-06-14

Pressekreterare Cecilia Modig Tel: 08-405 33 22

Informationsassistent Helena Almgren Tel: 08-405 33 71 Presskonferens

Utdelning EU-kommissionens nya arbetslivspris

av

Den 19-20 juni 1995 anordnas på Grand Hotel Saltsjöbaden i Stockholm ett seminarium Arbete och familjeliv, ett samarbete mellan Kommittén för

om genom FN:s familj Socialdepartementet och EU-kommissionens femte generaldirektorat arbetsmarknadsfrågor, industriella relationer och socialpolitik.

l anslutning till seminariet, kommer att samla ett 100-tal experter, regerings-

som tjänstemän och journalister från EU-ländema, kommer kommissionen att dela ut sitt European Social Innovation Award. Priset är nyinstiftat och delas i âr ut för första gången. Syftet är att stimulera till utvecklingsinsatser och nytänkande när det gäller att underlätta samordningen mellan arbete och familjeliv.

Företag och myndigheter i samtliga EU-länder har inbjudits att delta i tävlingen. Den sker i tre olika klasser: storföretag, små och medelstora företag samt myndigheter. Sverige kan nytt EU-land formellt delta i tävlingen först nästa år. Två svenska

som företag har dock, utom tävlingen, utsetts till mottagare av var sitt hederspris.

Priset kommer att överlämnas av Terence Stewart, chef för generaldirektoratets enhet för socialpolitik, vid ceremoni som äger rum i Markus Wallenbergsalen på

en Grand Hötel Saltsjöbaden, måndagen den 19 juni kl. 19.00.

Välkomna till prisutdelningen med efterfolj ande presskonferens Vi bifogar ett seminarieprogram for kärmedom. Pressleg erfordras.

Socialdepartementet Besöksadress: Telefon: 08-40534 41 10333STOCKHOLM Jakobsgatan26 Telefax: 08-72311 91

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan hur gårdet U. 26. Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. K. . - Samverkansmönsteri svenskforsknings- 27. En strategiför kunskapslyftoch livslångtlärande. finansiering.U. U. 3. Fritid i förändring. 28.Detforskningspolitiskalandskapeti Norden Om kön ochfördelningavfritidsresurser.C. 1990-talet.U. 4. Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför 29. ForskningochPengar.U. regeringskonferensen1996.UD. 30.Borgenärsbrotten översyn ll kap. Vg

- en av Politikområdenunderlupp. Frågor EU:s första brottsbalken.Fi. i

om pelareinför regeringskonferensen1996.UD. 31.Attityder och lagstiftning i samverkan Ett år medEU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. erfarenheteravarbeteti EU. UD. 32.Mössoch märmiskor.Exempel bra 7. Av vitalt intresse.EU:sutrikes- och IT-användningbland bam och ungdomar.SB. säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.UD. 33.Banverketsmyndighetsrollm.m. K. Batterierna enladdadfråga. M. 34.Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.A.+

- 9. Om järnvägenstrafikledningm.m. K. 35.Kriminalunderrättelseregister 10.Forskningför vår vardag.C. DNA-register. Ju. 11.EU-mopeden.Ålders-och behörighetskravför 36.Högskolai Malmö. U. tvá- och trehjuligamotorfordon.K. 37.Sverigesmedverkani FNzsfamiljeår. S. 12.Kommuneroch landstingmedbetalnings- i svårigheter.Fi. 13.Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. ; 14.Budgetlag regeringensbefogenheterpå

— finansmaktensområde.Fi. i 15.Union för bådeöstochväst. Politiska, rättsliga i och ekonomiskaaspekteravEU:s sjätte utvidgning. UD. Förankringochrättigheter.Om folkomröstningar, i utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga rättigheteri EU. UD. Bättretrafik medväginformatik.K. Totalförsvarspliktigam95. Förslagomjobb/studier efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, försäkringar. Fö. 19.Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs bedömningarinför regeringskonferensen1996. UD. 20. Samordnadrollfördelning inom teknisk forskning. U. 21. Reform och förändring. Organisationoch verksamhetvid universitetoch högskolorefter 1993års universitets-och högskolereform.U. 22. Inflytande riktigt Om eleversrätt till

inflytande,delaktighetoch ansvar.U. 23.Kartläggningoch analysavden offentliga sektorns upphandlingav varor och tjänstermed miljöpåverkan.N. 24.FrånMaastrichttill Turin. Bakgnmdoch övriga EU-ländersförslagoch debattinför regeringskonferensen1996. UD. 25. Från till

massmedia multimedia— att digitaliserasvensktelevision.Ku.

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Finansdepartementet

Mössoch människor.Exempel bra Kommuneroch landstingmedbetalnings- IT-användningbland barn och ungdomar.32 svårigheter.12

Budgetlag regeringensbefogenheter

-

Justitiedepartementet fmansmaktensområde.14

Kriminalunderrättelseregister Borgenärsbrotten en översynav ll kap.

- DNA-register. 35 brottsbalken.30

Utrikesdepartementet Utbildningsdepartementet

Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför Dennyagymnasieskolan hur gårdet 1

regeringskonferensen1996.4 Samverkansmönsteri svenskforskningsfinansiering.2 Politikområdenunderlupp. FrågoromEU:s första Samordnadrolltördelninginom tekniskforskning. 20 pelareinför regeringskonferensen1996.5 Reformoch förändring. Organisationoch verksamhet Ettâr medEU. Svenskastatstjänstemäns vid universitetoch högskolorefter 1993års erfarenheteravarbeteti EU. 6 universitets-och högskolereforrn.21 Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och Inflytandepå riktigt Om eleversrätt till

säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.7 inflytande,delaktighetochansvar.22 Union för bådeöstochväst.Politiska,rättsliga En strategiför kunskapslyftoch livslångt lärande.27 och ekonomiskaaspekteravEU:s sjätte Detforskningspolitiskalandskapeti Norden utvidgning. 15 1990-talet.28 Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar, ForskningochPengar.29 utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga Högskolai Malmö. 36 rättigheteri EU. 16 Sverige,EU ochframtiden.EU 96-kommitténs Jordbruksdepartementet bedömningarinför regeringskonferensen1996. 19 Offentlig djurskyddstillsyn.13 Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga EU-ländersförslag ochdebattinfor Arbetsmarknadsdepartementet regeringskonferensen1996. 24 Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.34

+ Försvarsdepartementet Kulturdepartementet Totalförsvarspliktigam95. Förslagomjobb/studier Från

massmediatill multimediaefter muck, bostadsbidrag,dagpenning, att digitaliserasvensktelevision. 25 försäkringar. 18

Näringsdepartementet Socialdepartementet

Kartläggningoch analysav denoffentliga sektorns Sverigesmedverkani FN:s farniljeår. 37 upphandling och tjänstermed

av varor

miljöpåverkan.23

Kommunikationsdepartementet

Omjärnvägenstrafikledningm.m. 9 Civildepartementet EU-mopeden.Ålders-och behörighetskravför

Fritid i förändring. två- och trehjuligamotorfordon.l l Om könochfördelning fritidsresurser.3

av Bättretrafik medväginformatik. 17 Forskningför vår vardag. 10 Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. 26 Attityder och lagstiftningi samverkan Banverketsmyndighetsrollm.m. 33 bilagedel.31

+

Miljödepartementet

Batterierna enladdadfråga. 8

-

ISBN: 91-58-20206-9

ISSN O575-25OX

Förord

Kommittén för FN:s familjeår arrangerade hösten 1993 en hearing skils-

om mässor och familjesplittring. De frågor togs under denna har gått

som upp som

röd tråd verksamheten under hela den tid kommittén har arbetat: en genom som frågor om samspelet mellan vad som händer inom familjerna och vad sker

som i omvärlden, hur och barn hanterar sin situation före,

om mammor, pappor under och efter familjeseparation och vad stödet eller bristen stöd och

en förståelse i omvärlden betyder för dem berörs.

som

En dokumentation från seminariet publicerades i januari 1994. Efterfrågan denna har varit stor både under och efter familjeåret. När kommittén

nu avslutar sin verksamhet har därför beslutat att göra denna dokumentation tillgänglig att ut den bilaga till kommitténs slutrapport.

genom ge som en

Vi vill samtidigt fästa uppmärksamheten de förändringar skett sedan

som hearingen genomfördes. Det gäller framför allt ifråga det familjeekonomiska

om stödet, där både bidragsförskott, underhållsbidrag och bostadsbidrag har varit föremål för översyn och det gäller den juridiska handläggningen vårdnads-

av frågor i samband med skilsmässa/ separation. Vi har därför kompletterat de

ursprungliga texterna med inledande kommentar de förändringar

en om som skett i anslutning till berörda avsnitt avsnitten Hur fungerar rätten Hur

resp.

fungerar det ekonomiska regelsystemet

Vi vill också peka att flera de undersökningar redovisades vid hear-

av som ingen har hunnit slutföras och finns avrapporterade i publikationer. Vi

egna har tagit de monografier publicerats efter hearingen i lista för

upp som en lästips lagt till i slutet denna rapport. I övrigt hänvisar vi till respek-

som av tive författare för aktuell information.

Rapportens värde är framför allt att den bred översikt över ett svårt och

ger en mångdimensionellt problemområde samt att den mångsidig belysning

ger en

förhållanden har stor relevans för barns välfärd och uppväxtvillkor i av som vårt samhälle. Den kan därför läsas inledning och orientering för fort-

som en satt kunskapssökande, i bl.a. undervisning och fortbildningssammanhang och där utgångspunkt för fördjupade diskussioner.

tjäna som

Ann-Christin Tauberman Birgit Arve-Parês Ordförande Sekreterare Kommittén för FNzs familjeår Kommittén för FN:s familjeår

Kommittén för FN:s familjeår

anordnade i månadsskiftet september/ oktober hearing skilsmäs-

1993 en om

och familjesplittring. Syftet med denna att bred kunskapsinventesor var en ring och ett underlag för diskussion behovet särskilda initiativ till

en om av stöd för barn och föräldrar i familjer splittras. bjuda in fors-

som Genom att kare och praktiker med olika erfarenheter omständigheterna i samband med

av skilsmässor ville kommittén ett brett kunskapsunderlag för interna diskus-

sioner.

Ett 30-tal forskare och praktiker inbjöds att delta med förberedda inlägg. De

tillsammans aktuell belysning skilsmässoproblematiken såsom den gav en av speglas statistiki och centrala register, i praktisk yrkesutövning

bland grupper som möter familjer i kris och uppbrott, samt i forskning familjernas

om och de enskilda familjemedlemmarnas situation före, under och efter skilsmäs-

san.

Vi har bedömt det angeläget vidare krets än de ursprungliga åhöra-

att ge en

tillfälle att ta del de forskningsresultat och erfarenheter redovisarna av som des under hearingen. Kansliet har därför ställt samtliga inlägg i

samman en stencil, där varje författare själv för innehåll och redigering. Vi har be-

svarar mödat om att ge materialet enhetlig utformning och i vissa fall lagt till

oss en förtydliganden kommit fram i den efterföljande diskussionen, i

som men övrigt inte gjort några bearbetningar de befintliga

av texterna.

Vår förhoppning är att dessa texter kan användas inspirationskälla och

som arbetsmaterial för dem vill arbeta vidare med de många och viktiga frå-

som

kom under hearingen. gor som upp

Stockholm den 31 januari 1994

Carl-Anders Ifvarsson Birgit Arve-Parês Statssekreterare Sekreterare Ordföranden

lnnehön

Tidens tecken Skllsmössopanoramat: om familjemönslrets skiftningar och dynamik Inledning 11

Bengt Almebäck: Splittradefamiljer 103

Tidens Tecken

Skilsmössoponoramof:

om fomiljemönsfrefs skiffningcar och dynamik

âr

Imednmg

I detta och följande avsnitt presenteras övergripande statistik och forskning

om familjemönster och separationer. Aktuella resultat från de studier redovi-

som

sades vid hearingen finns idag i flera fall publicerade monografier.

i egna

Bl.a. har SCB givit ut Att klara Arbete, barn, familj, Fakta den svenska

av - om familjen, Skilsmässor och separationer samt Kvinnors och mäns liv.

Socialstyrelsen har givit ut rapporterna Ensam flyktingbarn utan vårdnads-

- om havare i Sverige samt Olovligt bortförda barn

Flera de medverkande forskarna har också publicerat sig i olika artiklar och

av

lägesrapporter bl.a. i de antologier och tidskriftsnummer publicerats eller

som fått publioeringsstöd Kommittén för FN:s familjeår under perioden 1993-1996.

av

För dessa och övriga rapporter hänvisas till den litteraturlista återfinns

som längst bak i denna rapport och /eller till direkt kontakt med respektive för-

en fattare.

Red. anm.

l l Tidens tecken

:g-xáølJSEBJÅSZ

.

i i W w:en,

Ti 1

:åáuvçgYIÃÄ

Åke N//sson

Stor rörlighet på fomiljemorknoden

Fram till 1960-talet betraktades familjebildning och giftermål likvärdiga

som begrepp. Familjesplittring kunde bara ske skilsmässa. Den traditionella

genom statistiken giftermål och skilsmässor kunde därför ett tillfredsställande

om sätt belysa familjebildning och familjesplittring. Sedan 1960-talet har emellertid samboförhållandena alltmer ersatt äktenskapet samlevnadsform.

som

Familjebildning och familjesplittring belyses därför allt sämre med uppgifter

som baseras antalet giftermål och skilsmässor.

Intresset för giftermål och skilsmässor är emellertid fortfarande Låt där-

stort. oss för se utvecklingen av giftermål och skilsmässor. Under början 1960-talet

av

giftermålsfrekvensen hög.År 1967inträffade tydligt trendbrott. Giftermålen var ett minskade. År 1971hade giftermålen gått med tredjedel.Därefter har giftermå-

ner en len legat lågnivå med ett undantag. I december 1989 än SO-dubblades

en mer giftermålsfrekvensen. Ändrade regler för änkepension den utlösande orsaken.

var Drygt 60 000 sambopar gifte sig under månad. Merparten dem gifte

en av som sig då dock att de inte några förmåner giftermålet.

var unga vann genom

Under 1950-talet låg skilsmässorna stabil nivå något under 10 000

en per år. I mitten 1960-talet började skilsmässorna öka antal föri att nå 16 000 år 1973

av och 27 000 1974. Den äktenskapslagstiftningen medförde att 50

nya ca procent fler skilsmässor hann registeras under 1974jämfört med tidigare år. Betänketiden blev ett halvår mot tidigare ett års hemskillnad. När haussen i skilsmässor gått över år 1977 blev antalet skilsmässor 20 000. Därefter har antalet legat den nivån till slutet 1980-talet. Runt 1990 har skilsmässorna åter ökat.

av

Nyo somlevnodsformer

Traditionellt har befolkningen redovisats efter fyra civilstånd: ogifta, gifta, frånskilda och änkor/änklingar. Med hänsyn till dagenssamlevnadsformer är det

mer adekvat att redovisa befolkningen enligt indelningen ensamstående, sambor och gifta. I det följande kommer att koncentrera den indelningen och

oss senare

utvecklingen sedan mitten 1970. Tyvärr kan de samlevnadsformerse av nya

framväxt under 1960-talet och början 1970-talet bara beskrivas knapphännas av digt med hjälp officiell statistik.

av

Det kan kanske tyckas onödigt att skilja sambor och gifta. Det är emellertid stora skillnader mellan sambor och gifta i flera avseenden såsom ålderssammansättning, geografisk fördelning i Sverige, varaktigheten förhållandet och separationsfrekvensen. Därför kommer sambor och gifta att behandlas för sig.

var

l3 Tidens tecken

0¶Fler ensamstående Under 1970-talet och 1980-talet har de ensamstående blivit fler. Tillväxten i antalet ensamstående har dock avtagit under delen 1980-talet. senare av Giftermål och skilsmässor 1930-1992 samt ihopflyttningar och isårflyttningar 1980, 1985 och 1990 120000

100000 Ihopflyttningar

80000 -

Giftermál 60000 lsárn W nya".

ngar

20000 Skilsmässor .../

ø-ff/

0 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 Ar Fler ungdomar har valt gymnasie- och högskoleutbildning och har därmed senarelagt sin familjebildning. Men det är inte bara bland ungdomar andelen som ensamstående ökar utan också bland medelålders. Den höga separationsfrekvensen har medfört att fler medelålders lever ensamstående. som Fler sombor Antalet sambor har ökat kontinuerligt med ett enda undantag. Det stora

antalet

giftermål i december 1989 reducerade tillfälligt antalet samboförhållanden. Ar

Tidens tecken l4

1990 levde 376 000 sambor vilket kan jämföras med 235 000 1975. Det

par som är bland de medelålders sarnboförhållandena också börjar bli vanligare. I

som nu de åldrarna har andelen sambor varit oförändrad sedanmitten 1970-talet.

unga av

Det finns mycket talar för att det frånskilda män och kvinnor som redan

som var i början 1960-talet introducerade samboskapet. Giftermålsfrekvensen gick

av nämligen ned för frånskilda under den perioden. Det verkliga genomslaget fick den samlevnadsformen i början 1970-talet. Då blev det betydligt vanligare

nya

det föddes barn i samboförhållanden. År 1970föddes barnen att ca 10 procent av i samboförhållanden medan fem år andelen hade ökat till 25 procent.

senare ca

Förre öklenskop

Det högsta antalet äktenskap noterats i Sverigevar 1,93 milj. 1970.Därefter

som har antalet minskat beroende både låggiftermålsfrekvens och hög skilsmässofrekvens. År 1988 antalet lågt 1,66 milj. Efter 1989 årsgiftermålsboom

var som har äktenskap åter minskat från 1,72 milj 1989till 1,69milj 1992. Nergången i antalet äktenskap är större än uppgången i samboförhållanden.

Fomiljeblldning och fomiljeupplösning

Flertalet dem bildat familj under den senaste25-årsperioden gör det

av som ge-

att flytta ihop. En låg andel gifter sig när de flyttar ihop. Andra nom av paren gifter sigefter några medan andra aldrig gifter sig. Giftermålsstatistiken duger således inte längre när familjebildningen ska studeras. Från folkräkningarna

1980, 1985 och 1990 kan familjebildningstal hämtas. Med familjebildningstalet

nybildade familjer året före folkräkningen i förhållandet till antalet menas ensamstående vid folkräkningen. Egentligen räknas talet att antalet nyblivna sambor och nyblivna gifta kvinnor utan sambor tidigare relateras till

att vara antalet ensamstående kvinnor.

Unga senorelögger familjebildningen medelålders bildar familj

- ny

Familjebildningen för kvinnor i åldern 20-30 lågår 1980 ungefär samma nivå

giftermålsfrekvensen år 1960. Från 1980 till 1990 har familjebildningstalet som gått med 10 procent för kvinnor i ålder 20-30 år troligen beroende

ner ca senareläggning familjebildningen.

av

För kvinnor i åldern 30-40 familjebildningen betydligt intensivare 1980

var än vad 1960 årsgiftermålstal visar. Uppgången är 40 procent för 30-35-åring-

ca

och 70 procent för 35-40-åringar. Under andra hälften 1980-talet har dock ar av familjebildningen avtagit också för kvinnor i åldern 30-40 år.

För kvinnor ålder 40-50 är utvecklingen ungefär likadan för 30-40-åriga

som kvinnor dvs. betydligt intensivare familjebildning 1980-talet än år

1960 samt

nedgång i slutet av 1980-talet. en

15 Tidens tecken

0¶Två betydande utvecklingstendenser kan utläsas

de förblir ensamstående högre i åldrarna än tidigare vilket kan ty- - unga upp

das att familjebildningen senareläggs,

som

i 30- och 40-årsåldrarna bildar familj i betydligt större omfattning - personer

än tidigare vilket kan tydas effekt dels att de senarelagda" famil-

som en av

jerna bildas, dels att många bildar familj för andra eller tredje gången.

Möjligheten att bilda familj i åldrarna över 30 år har blivit betydligt större under de senaste decennierna. Förklaringen är självklar bör kanske ändå påpe-

men kas. Fler ensamstående män och kvinnor i åldrarna över 30 år gör att utbudet

tänkbara partners har ökat. Det är därför lättare att finna partner än av en nu tidigare. Det ökade antalet ensamstående gör också att antalet nybildade familjer med och kvinna i åldrarna över 30 blir fler och fler.

en man

Nybildade familjer i tusental år 1980, 1985 och 1990

Ar Totalt Därav

Enbart ihop- Både ihopflyttning

flyttning och giftermål

1980 81,4 68,7 12,7 1985 88,2 77,5 10,7 1990 88,7 74,2 14,5

Som framgår tablån bildas 90 000 familjer dvs. än dubbelt

av ovan ca per mer

många som gifter sig årligen.

Hög fomiljesplittring

Omkring 50 OOOfamiljer upplöses år att makarna flyttar isär. Drygt

per genom 20 OOOäktenskap upplöses medan nästan 30 OOOsambopar Som

separerar. synes är det betydligt vanligare att samboförhållanden upplöses än äktenskap. Det finns fyra gånger många äktenskap som samboförhållanden. Sedan lång tid tillbaka är det väl känt att äktenskap med kontrahenter har hög skilsmäs-

unga sofrekvens. Vidare är det påvisat att förhållanden med kort varaktighet har hög

separationsfrekvens.

Personer lever i samboförhållanden är betydligt än de lever i

som yngre som äktenskap. Vidare har samboförhållanden regel kortare varaktighet än

som en äktenskapen. Detta gäller oberoende makarnas ålder. Som exempel kan

av tas kvinnor i ålder 30-34 år. De gifta kvinnorna har sammanbott i genomsnitt 8

sambokvinnorna endast i 4 år. Det är därför naturligt att det är mycket men vanligare att sambor flyttar isär än att gifta gör det. jämförs gifta och sambor

som är i ålder och bott ihop lika länge finnar dock att sambor har

samma som man en separationsfrekvens om är ca75 procent högre än vad gifta har.

Om den skilsmässofrekvens har observerats de senaste åren blir beståen-

som de kommer ungefär 45 procent äktenskapen att upplösas skilsmässa.

av genom

Tidens tecken 16

9 Skilsmässofrekvensen har Ökat under de senaste åren. Det finns inte tillräckligt med data för att göra motsvarande beräkningar för sambor. Generellt kan

man påstå att samboförhållanden blivit stabilare under 1980-talet. Utvecklingen bröts emellertid giftermålsboomen i december 1989. Drygt 60 000 stabila

av samboförhållanden blev då äktenskap.

Separationer i tusental bland sambor och gifta åren 1981, 1986 och 1991

Ar Antal bland Per 1000

Årligen upplever 45 000 barn en separation

Ungefär 45 000 barn upplever deras föräldrar under år. Även

att separerar ett sambofamiljer med barn har högre separationsfrekvens än äktenskap med barn. Familjer med två och tre barn är de stabilaste familjerna. Efter en separation bor 75-90 procent barnen hos Har föräldrarna levt sambor är det

av mamman. som

större andel barnen bor hos än föräldrarna varit gifta. en av som mamman om Pappornas möjlighet att hand om barnen ökar med barnantalet. Av trebarns-

får 25-35 procent ta hand om ett eller flera av sina barn medan papporna av ettbarnspapporna får endast 10-20 procent ta hand sina barn.

om

23 000 barn upplever att mamma för en ny man

redan har varit med farniljesplittring kan ganska snabbt Barn som om en uppleva familjen åter förändras. År 1990 23 OOObarn med flyt-

att var om att mamman tade ihop med Vidare upplevde 3 000 barn att flyttade ihop med

en ny man. pappan

kvinna. Här redovisas enbart de ihopflyttningar barnet själv är med en ny som om. Den frånvarande förälderns familjebildning ingår inte i dessasiffror.

Antal barn bor i ombildade familjer tycks dock inte bli fler, troligen bero-

som ende ombildade familjerna har mycket hög separationsfrekvens.

att en

Stigande separaiionsfrekvens

Från år mitten 1970-talet till slutet 1980-talet kan inte observera någon

av av man påtaglig förändring skilsmässofrekvensen. Under period valde allt

av samma fler att leva som sambor vilka har betydligt högre separationsfrekvens än gifta. Resultatet detta blev att fler förhållanden upplöstes trots att samboförhål-

av landena blev stabilare. Sedan slutet 1980-talet har skilsmässofrekvensen åter

av ökat. Separationsfrekvensen bland sambor har också ökat.

Åke Nilsson

Programmet för befolkningsstatistik, SCB

l 7 Tidens tecken

E//sabefh Landgren Möller

Familjen i statistiken

På SCB-programmet Demografi med barn och familj arbetar just med

nu en intervjuundersökning kallar Familj och arbete eller kortare Familjeunder-

som sökningen. Där ingår skilsmässor och separationer del i familjebilden.

som en

När vi gjorde provundersökning för 2,5 år sedan frågade bl.a. inter-

en om vjupersonerna instämde i påståendet: Det lika vanligt att folk gled ifrån

var varandra förr, då det inte lika lätt att skiljas. 88 procent instämde.

men var Möjligheterna skiljas påverkar självklart skilsmässofrekvensen. Man behö-

att

bara liberaliseringen skilsmässolagstiftningen 1974. Just det året ver se av skjuter skilmässofrekvensen kraftigt i höjden. Den höjs och stannar högre

en nivå. Se diagram

Det kanske inte skilsmässolagstiftningen våra intervjupersoner främst

var som tänkte när de menade orsaken till skilsmässa lika stor förr samtidigt

att var

möjligheterna mindre. Den allt överskuggande förändringen tror jag som var är kvinnor fått allt större möjligheter försörja sig själva. Makarna är inte

att att längre fast bundna till varandra ekonomiska skäl. Det gör det säkert lät-

av

både för män och för kvinnor att besluta sig för att låta ett förhållande tare upphöra. Samtidigt har samboende utanför äktenskapet blivit allt vanligare och det är också utryck för makarna inte längre är lika fast bundna till

ett att varandra. Hand i hand med de ekonomiska möjligheterna går också attitydförändringar med tiden gjort skilsmässa mer acceptabelt.

som

Bland är de gifta i majoritet. 1990 hade vi 1,6 miljoner gifta och

paren stor par 370 OOOsambopar. Men samborna blir allt fler bekostnad av de gifta. Det är särskilt tydligt vad gäller nyligen flyttat ihop. Det är också att isärflytt-

par som ning är betydligt vanligare bland sambor än bland gifta, även när de har barn.

har högst skilsmässo/isärflyttningsfrekvens både bland gifta och Barnlösa par sambor.

Det är kanske inte svårt att förstå att separationer är betydligt vanligare bland barnlösa sambor än skilsmässor bland gifta barnlösa. Bland de barnlösa

samboparen finns människor ännu inte riktigt bestämt sig, en del av pa-

unga som

är kanske jämföra med forna tiders förlovade Det är naturligt att ren att par. unga människor under tid prövar sig fram. Men även när det finns barn är isärflytti en ningen frekvent bland sambor än bland gifta. g mer

Statistiken familjemönster och därmed också skilsmässor och separationer

om kan efter komplexitet indelas i flera nivåer alla bjuder svårigheter.

som

l9 Tidens tecken

åt

Tvärsnitt dvs. situationen vid viss tidpunkt: Redan här stöter statistikern en svårigheter avsaknaden registrering samboförhållanden och p.g.a. av av av separationer mellan sambor. Vi blir beroende frågeundersökningar där folk- och av bostadsräkningen är den största och mest centrala. Vid sidan den finns inforav mation i undersökningen om levnadsförhållanden och i återkommande familje-

undersökningar.

skilsmässor per 1 000 äktenskap under äktenskapets första, andra, tredje och fjärde kalenderår för kalenderåren 1955-1989

40.00 .., 5 i 5.3. 35.00 j

sj

r

än

g

3090 a K

l .3 8

1 8 8

x 15.00 ../ x l

/ . t x/ H I 5.00 --.7

/4

,//\y\

/" 0.00 l :n | å 1-1 å v- å å E kalenderår

Första Andra Mmmm Tredje Fjcrdc

Tidens tecken 20

Ö

Ser familjens sammansättning barns perspektiv kan den ut i

man ur se som tabellen nedan. Uppgifterna är 8-9 gamla. Nya resultat kommer i 1992/93 års undersökningar levnadsförhållanden.

om

Tabell 1: Barnens fördelning på olika familjetyper 1984/85. Källa: Undersökningen om levnadsförhållanden 1984/85. SCB

Fami/jetyp Andel av alla barn 0-17 år. Procent

Traditionell kärnfamilj med moroch far och enbart gemensamma barn 80

Ensamstående förälder 10

Ombildad familj med styvmor eller styvfar och inga nya syskon 3

Ombildad familj där halvsyskontillkommer 5

Ombildad familj där både mannen och kvinnan har egna barn med i boet 1

Ombildad familj med "mina",dina och "våra " barn 0,3

Netto/förändringar, dvs. information hur sammansättning familjerna för-

om av ändras från tidpunkt till Ett tidens tecken är att ensamboendet

en en annan: av blir allt vanligare och allt färre barn bor med båda sina ursprungliga för-

att äldrar.

Brutto/förändringar eller flöden: Här finns och intressant flödesstatistik

ny grundad folk- och bostadsräkningar och löpande befolkningsstatistik. Denna statistik har redogjorts för i föregående inlägg Åke Nilsson.

av

Livsförlopp

Nästa till större komplexitet är att försöka beskriva livsförloppet.

steg trappan Flödesstatistiken talar för hur många bildat familj, hur många

om oss som som har skilt sig under ett år vet inte människor är med om

osv., men om samma dessahändelser flera gånger. För att förstå förloppen behöver också sätta in händelser i familjelivet i sitt sammanhang med förvärvsarbete och liv

personernas i övrigt. Livsförloppsdata finns i SCB:s pågående familjeundersökning.

Fomiljeundersökningens uppbyggnad

Vi har SCB just avslutat datainsamlingen för den andra stora familj eundersökningen. En tidigare sådan, kallad fruktsamhetsundersökningen, genomfördes 1981med tillägg för populationen män 1984.Både de tidigarei undersökningarna och i den görs ställs retrospektiva frågor till män och kvinnor. Vi frågar

som nu

uppväxtförhållanden, när gått i skola och utbildning, hela förom man annan värvsarbetshistorien med yrken, arbetstider, föräldraledigheter När fick

mm.

barn, när gifte sig, blev sambo, när upphörde förhållandet osv. man man

Tidens tecken

Ö

Familjeundersökningen är uppbyggd för möjlighet till analyser

att ge av samband mellan familjemönstrets förändringar och olika bakgrundsfaktorer. Här kan komma betydligt längre i analysen än då använder registerdata

man man enbart. Det har visats redan i den förra familj eundersökningen. Forskare kommer att utnyttja den rika informationskälla familjeundersökningen utgör.

som Själva kommer vi att utge ett antal beskrivande resultatrapporter och artiklar.

Kommittén för FN:s familjeår har skissat ett forskningsprogram redan i sin inled-

ande fråga familjemönster och familjesplittring ett tidens tecken. Man kan-

om som ske ska komma ihåg att samtidigt skilsmässorna och separationerna är

som

många är samtidigt nya parbildningar mycket vanliga. Det bildas fler familjer än någonsin idag. Familjen är ingalunda död hör påståsibland. Vidgar

som man man familjebegreppet till att också omfatta den äldre generationen är min

tro att kontakterna generationerna emellan ärfrekventare än någonsin trots stora avstånd.

Med hjälp familjeundersökningen kan komma mycket god bit väg

av man en vad gäller de flesta av frågorna under rubriken Familjemönster och familjesplittring som ett tidens tecken.

Hur möngo äktenskap/somboförhöllonden

Datafilema från familjeundersökningen börjar bli färdiga har ännu inte be-

men arbetat data. Några resultat finns dock det är roligt att visa här idag.

som upp

Tabell 2: Antal äktenskaplsamboförhålIanden som intervjupersonerna uppgett sig ha haft. Källa: 1992 års undersökning om Familj och arbete. SCB.

ännu inte varit sambo eller gift medan nästan dubbelt många, 18 na procent, av männen i ålder saknar erfarenhet äktenskap eller samboförhållanden.

samma av Vid 44 år har män och kvinnor varit gifta eller sambo i ungefär utsträck-

samma ning. Nära 70 procent hade haft endast ett förhållande och dessalevde de fles-

av ta 85 procent fortfarande kvar i äktenskap/ samboförhållande. Endast 5

samma procent av männen och 3 procent kvinnorna att de aldrig varit sambo

av uppger eller gifta. Man kan förmoda att bland undersökningens bortfall drygt 20

procent ingår ensamstående och aldrig varit gifta/samboende

personer som oftare än andra. Talen 5 3 för aldrig varit gifta/

resp. procent personer som samboende kan därför underskattade, särskilt bland männen.

vara

Tidens tecken 22

ä

34-åringar hade hunnit med nästan lika många äktenskap/ samboförhållanden

de tio år äldre. Det är ytterligare tecken skilsmässor och som som var ett att separationer ökat.

I 1992 års undersökning Familj och arbete ställdes också antal attitydfrå-

om ett

bland annat inställning till skilsmässa. gor om

Tabell 3: Män och kvinnor i åldrarna 29,34 och 44 år som instämmer i olika påståenden om separationer och skilsmässor. Källa: 1992 års undersökning om Familj och arbete. SCB.

Andel som instämmer Procent

Samtliga Män Kvinnor

Det är för lätt att skiljas 61 55 65

Om det finns barn borde man hatillgång till familjerådgivare 90 89 91

Par borde hålla ihop för barnens skull 53 61 45

Par skulle hålla ihop mer om ansvarför barn och hushåll delades mer lika 72 69 74

Familjeundersökningen är upplagd att man skall kunna studera samband mellan familjebeteende, bl.a. skilsmässor och separationen och bakgrundsfaktorer. Intervjupersonerna kan i olika sociala och kulturella

grupperas grupper. Den vanliga socioekonomiska indelningen finns för intervjupersonen och dennes föräldrar, också utbildning och familjebakgrund För varje

egen mm. separation eller skilsmässa finns uppgift datum och det fanns barn. Vi får

om om veta om man bildar familj igen och kan följa den parallella utvecklingen

man

arbete och utbildning och barnafödande. av

Familjeundersökningen kommer att analyseras och redovisas SCB och

av av forskare. På demografiska avdelningen vid Stockholms universitet kommer

att utnyttja den andra är också välkomna. Naturligtvis kan detta först man men ske efter prövning utlämnande är förenligt med sekretesslagensbe-

en av om stämmelser och kommer mycket med hur handskas med

att vara noga man utlämnade data. Ett alternativ är att arbeta med materialet i SCB:s lokaler. SCB kommer att ta betalt för service och hantering kring utlämnandefrågor. Det finns inga anslag för den slags service.

Konsekvenser

Eftersom Familjeundersökningen Familj och arbete innehåller retrospektiva frågor och kartlägger del livsförloppet finns det möjligheter beskriva eller

en av att ta fram vissa hårddata konsekvenser separation och skilsmässa. jag vill

om av särskilt peka möjligheterna kombination familjeundersökning-

att genom av

och inkomststatistiken beskriva de ekonomiska konsekvenserna. För några en år sedan gjordes SCB del beräkningar för dåvarande underhållsbidrags-

en

23 Tidens tecken

kommittén jämförde inkomststandarden inte bara mellan ensamståen-

där man de och samboende också mellan s.k. traditionella kärnfamiljer dvs.

utan marn-

och deras barn och s.k. ombildade familjer där ma, pappa gemensamma en man och kvinna gått in i ett nytt parförhållande och där någon av dem eller bägge hade barn med sig från ett tidigare förhållande. Resultaten pekade att den

ombildade familjen hade minst lika god eller bättre inkomststandard än den

t.o.m. traditionella kärnfamiljen. Hänsyn hade tagit till familjens storlek. Det är myck-

kan spela in och göra resultatet blir så. Bland annat vet vi att inkomet som att

oftast blir bättre med åren. Äldre föräldrar kan erbjuda sin familj bättre sterna standard än Då kunde vi inte studera inkomsterna för

yngre. samma personer före och efter skilsmässa eller separation. Det skulle vi kunna göra idag men jag vill betona det svårt och grannlaga arbete inte görs i handvänd-

att är ett som en ning. Innan startar ett sådant projekt bör i en förplanering noggrannt

man man

möjligheterna. Det finns fallgropar och brister i statistiken penetrera som man måste överväga.

Familj eundersökningen har således mycket när det gäller studier skils-

att ge av mässor och separationer del i livsförloppet och komponent i

som en som en förändringar i familjemönstret. Men den är inte särskilt inriktad just skilsmässor och separationer. Det finns ingen information hur skilsmässan gick

om till, konsekvenser för umgänge mellan vänner och släktingar, mellan barn och

föräldrar eller liknande.

Från undersökningen levnadsförhållanden, ULF, har vi enkel informa-

om en

kontaktfrekvensen mellan barn och frånvarande föräldrar. Åren 1984-85 tion om hade femtedel barn med frånvarande förälder ingen kontakt med

en av en denne. Åtta barnen hade far okänd eller far eller

procent av en som var en mor

avlidit. Drygt tredjedel hade kontakt varannan helg eller mer. Vi komsom en

snart att uppgifter från ULF 1992/ 93. mer nya

Under familjeåret 1994 räknar med att flera olika sätt presentera resultat från 1992 års familjeundersökning. Ett i vår resultatredovisning kommer

tema att bli skilsmässor och separationer.

Elisabeth Landgren Möller Chef för Demografi med barn och familj SCB

programmet

Tidens tecken 24

/ngr/b Ä kerman

Born i mångkulturella vördnodskonflikier

En stor del arbetet Socialstyrelsen idag handlar arbeta med av om att uppföljning, utvärdering, tillsyn och kunskapsförmedling. För mig innebär det uppföljning och utvärdering av socialtjänstens arbete med de familjerättsliga

frågorna.

Jag skall redovisa familjeförändringarna de blir synliga Socialstyrelsen som framför allt de kontakter Socialstyrelsen har med Länstyrelser, genom som socialtjänst, domstolar, advokater och inte minst enskilda.

Jag skall också redovisa den första delen i den uppföljning Socialstyrelsen som gör om socialtjänstens insatser när det gäller olovligt bortförande barn. Den av del är klar idag är kartläggning antalet barn i samband med vårdsom en av som nadskonflikt förts från eller till Sverige.

Föräldrar för sina barn både när de lever tillsamtar ett stort gemensamt ansvar och då de Socialstyrelsens utvärdering samarbetssamtal 1989 mans separerar. av visade att 80 % de föräldrar sökte samarbetssamtal också kom till av som en överenskommelse när det gällde barnen.

Det finns ingenting idag tyder att detta skulle ha förändrats tvärtsom utan om. De allra flesta föräldrar försöker samarbeta och som separerar att tar ett gemensamt för sina barn. De fortsätter föräldrar och är måna ansvar att vara om att barnen ska påverkas lite möjligt separationen. När har som av man problem söker hjälp. Detta blir synligt antalet föräldrar man genom att som vill ha rådgivning och hjälp i samband med skilsmässa verkar öka inom kommunernas familjerätter, vilket bl.a. visar sig i längre väntetider till samarbetssamtalen.

I 1990års siffror familjeförändring redovisas ökning separationer bland om en av familjer med barn i föreskole- och lågstadieåldrarna. Detta är situation unga en under de senaste åren har varit känd inom socialtjänsten och här besom som kräftas.

Dessa familjer är i behov mycket stöd och hjälp. En socialsekreterare unga av uttryckte svårigheten med detta arbete ungefär här: "Hur lär man ett ungt par samarbeta om barnen när de varken hunnit etablera sig eller försom par som äldrar" Många dessa familjer lever också under svår ekonomisk av unga en press. Många drabbas idag av arbetslöshet och de är i många fall hårt skuldsatta genom t.ex. dyra bostadslån.

25 Tidens tecken

i

Vad händer i dessa familjer i samband med separationen Här skulle beunga hövas kunskap hur föräldrarna ska lösa vårdnad och umgängesfrågan mer om för det lilla barnet. Risken är i dessa familjer betraktas stor att pappan unga som utbytbar. Mamman har vårdnaden barnet och vissa barn byter pappa flera om gånger under sin förskoletid. Trots i barnet kan han ha pappans engagemang svårt upprätthålla kontinuerlig kontakt med det lilla barnet att en om mamman olika orsaker motsätter sig detta. Många säger att de haft svårigheter av pappor stöd och hjälp socialtjänsten upprätthålla denna kontakt. Enda att av att möjlighet för dem kan bli vårdnad, umgänge eller verkatt starta processer om ställighet. kan pågå under många år. Dessa processer

också viktigt uppmärksamma de barn har kontakt med sin Det är att som pappa olika orsaker vill detta. Socialtjänsten har ett att p.g.a. att pappan av ansvar med rådgivning och samarbetssarntal hjälpa dessaföräldrar barnets behov att se dem båda och också barnets rätt att växa utan stridande föräldrar. av se upp

Socialtjänsten har stödja och hjälpa de barn varit utsatta för ett ansvar att som tvist vårdnad eller umgänge i domstol. en om

Mycket tyder vårdnadskonflikterna framför allt de avgörs i domstol att som

komplicerade. Incestanklagelser och andra anklagelser i vårdnadsären-

blivit mer den tycks öka. Som följd detta ökar också antalet umgängesdomar där en av umgänget skall ske med kontaktman. Socialtjänsten har många håll svårt att

ställa med de domstolarna kräver dem. upp resurser som av

Sverige har utvecklats till mångkulturellt land och det också i familjeett syns bildningen. I många vårdnadskonflikter handläggs socialtjänsten har som av föräldrarna olika kulturell bakgrund. Många dessaföräldrar har mycket lite av kunskap varandras kultur, seder och religion. Det är inget frågar om man om när är nykär. Olikheterna blir synliga när familjen är etablerad och barnen man kommer. Nu måste föräldrarna respektera och förstå varandras olikheter, accepdem och tillåta barnet bli del båda. Det är viktigt att dessaföräldrar tera att en av får råd och stöd i sin föräldraroll.

En barn hamnat i fokus det senasteåret är de bortförda barnen, dvs. grupp som barn olovligen förts till eller från Sverige. Bortförandet är för barnet i som en

de flesta fall tragisk konsekvens separationskonflikt.

av en

I Föräldrabalken FB infördes 1juni 1993 lagändring sägeratt domstoen som len vid bedömning vårdnads- eller umgängesfrågaskall beakta risken för av en barnet i samband med utövande umgänge utsätts för övergrepp, olovliatt av bortförs, kvarhålls eller far illa. gen annars

För kunskap detta problem gör Socialstyrelsen en uppföljning av att mer om socialtjänstens insatser då det gäller olovligen bortförda barn. Undersökningen

socionom Elsa Nyberg. görs av

Tidens tecken 26

ö

Vi vill i denna undersökning framför allt försöka uppfattning en om Hur många barn berörs. De siffror har idag är antalet barn UD :e som som kommer i kontakt med och det rör sig framför allt konventionsbarn dvs. om barn från länder där Sverige skrivit avtal återförande. ett om Hur familjerna Är den bortförande föräldern muslimsk gift med :e ser ut. man svensk kvinna Det är ofta den bilden massmedia ger. Vilka faktorer leder till föräldrar olovligen bortför sina barn. som att Vilka insatser socialtjänsten gjort före bortförandet. s Vilka förebyggande insatser kan vidtas för möjligt förhindra barns s som att om bortförande.

Antalet barn förts bort eller förts hit har vi fått fram länsstyrelsom genom att i varje län försökt ta reda vilka ärenden varit aktuella inom socialsen som tjänsten framtill 1992. Kontakt har också tagits med Utrikesdepartementet, Bortrövade barns förening, Advokatsamfundet, Riksförbundet för kvinnojourer i Sverige, riksdagsmän med i frågan, Bris, Rädda Barnen m.fl. Ett engagemang antal domar har också gåtts igenom.

Det är svårt att fram exakta siffror hur många barn varit aktuella som p.g.a. att socialtjänsten inte registrerar dessaärenden något särskilt sätt. Ibland ses dessa ärenden rådgivningsärenden, dvs. endera eller båda föräldrarna har som kontakt med socialtjänsten vid något eller några tillfällen, därutöver görs men inget från socialtjänstens sida. Kartläggningen bygger alltså vad de handläggare som nåtts av frågan minns.

För det mesta vet heller inte socialsekreterarna vad hänt barnen sedan som kontakten upphört. Ett större antal barn redovisas kan därför återän som vara förda utan att socialtjänsten får kunskap detta. Detta visar tydligt de svårigom heter ofta blir aktuella när göra uppföljning och utvärdering som man en av socialtjänstens arbete. Det finns inget enhetligt registrerings- och dokumentationssystem.

Kartläggningen får ett första försök inventera problemets omfattning. sessom att

Born som förts ut ur Sverige till ett annat lond

I det följande redovisas uppgifter bortförda barn 1992 där om t.o.m. vårdnaden är föremål för tvist mellan föräldrarna eller a en föräldrarna har vårdnad beslut flyttning + gemensam men ett gemensamt om saknas, eller ° barnet förs bort föräldrar saknar del i vårdnaden. av som

I kartläggningen finns 113 barn bortförts 1992 eller tidigare. Barnen som representerar 79 familjer. Det äldsta bortförandet skedde 1970 de flesta ärendena som redovisats har varit aktuella under år. Bortförandet har för 34 barn senare angetts till perioden 1989-1992.

Tidens facken

7 barn bortfördes 1989 dem 4 6 år eller vid bortförandet.

- av var st yngre 3 barn bortfördes 1990 1 under 6 år.

- var 13 barn bortfördes 1991 dem 11 st 6 år eller yngre.

- av var 11 barn bortfördes 1992 dem 5under 6 år.

- av var

39 barn har återförda till Sverige.

angetts vara

95 barn från 65 familjer har förts bort sin far och 18 barn från 14 familjer har

av förts bort av sin mor.

Barn med svensk och utländsk förälder. e en en 63 barn har svensk förälder. Tio har svensk De barn har svensk

en pappa. som en

och utländsk utgör alltså nästan hälften materialet 47%. mamma en pappa av En dessa har fört bort ett barn.

av mammor

Papporna kommer i åtta fall från Tunisien, fem från Egypten, fyra från USA samt

från vardera Grekland och Italien. I övrigt finns många länder representerade. tre

12 svensk, har dömts för egenmäktighet mot barn.

pappor, varav en

Barn med två utländska föräldrar. 40 barn från 26 familjer har två föräldrar utländsk härkomst. Barn med två

av föräldrar utländsk härkomst utgör 35 % de bortförda barnen. I tre famil-

av av jer har fört barnet Sverige, i övriga fall I familjer

mamman ut ur pappan. sex kommer båda från Iran, i båda från Marocko och i tre båda från Finland. I

tre övrigt är det spridning föräldrarnas ursprungsländer.

stor

Sex har dömts för egenmäktighet med barn, i fyra dessafall kommer

pappor av

land. mamman från samma

Barn med två svenskaföräldrar. .s Tio barn från sju familjer har två svenska föräldrar. I fyra dessafamiljer har

av

fört barnen utomlands, i övriga fall dessahar dömts mamman pappan. Ingen av för egenmäktighet mot barn.

Hitfördo born

I materialet redovisas 40 barn i 27 familjer förts hit mellan åren 1977-1992.

som Av dessaär det känt 10 återförts. Inget de hitförda barnen har två svenska

att av föräldrar.

13 barn har två utländska föräldrar med utländsk härkomst tio familjer. I tre fall kommer båda från Iran. Tre barn har förts hit sina 27 barn i 17

av mammor. familjer har svensk och utländsk förälder. I tre fall är svensk, i 14

en en pappan fall Det är alltid den svenska föräldern fört hit barnet. 11 barn från

mamma. som sju familjer har sin svenska förts hit från USA.

av mamma

Tidens tecken 28

ä

Utredningen fortsätter med uppföljning socialtjänstens insatser. Inter-

nu en av vjuer kommer att ske med handläggare inom socialtjänsten, med föräldrar till bortförda barn, samt med bortförda barn kommit tillbaka. Kontakt kom-

som mer att tas med föräldrar bortfört.

som

Rapporten kommer att redovisas i sin helhet NOPUS seminarium

om Familjerätt i Norden i Oslo december 1994.

Ingrid Åkerman

Byrådirektör, Socialstyrelsen

29 Tidens tecken

9 Tidens Tecken

Skilsmassorisker:

om orsaker och

sociala mönster

2 16-0966

Jan M. /-/oem

Utbildning stabiliteten i äktenskapet

gynnar

Kvinnor med högre utbildning har haft en gynnsammare utveckling ön andra vad göller risken för skilsmössa under de tva senaste decennierna.

Skilsmässoreformen 1974 Sverige mycket liberala regler för skilsmässa. En

gav skilsmässa betraktas här som makarnas privata angelägenhet, och den beviljas utan att parterna behöver något skäl. Myndigheternas inblandning begränsas

ange till att övervaka att vårdnadsbeslut om paret har barn och ekonomiska

uppgörelser går rätt till. I samband med reformen gick skilsmässotalen kraftigt

upp och efter 1974 har de legat betydligt högre nivå än någonsin tidigare.

en Sverige har bland de högsta skilsmässoriskerna i Europa, nästan lika höga

som till exempel Danmark och Storbritannien.

Många faktorer påverkar skilsmässorisken. En hel sådana faktorer är

grupp av

knutna till äktenskapets startbetingelser. Skilsmässorisken är högre paret

om sambodde före giftermålet, kvinnan hade barn före äktenskapet, hon

om om var mycket ung när hon gifte sig,och om hon gravid då.Betydelsen någrasådana

var av faktorer framgår vidstående tabell, är baserad data för 1971-1991 från

av som

Statistiska centralbyrån.

Tabellen skall läsas följande sätt: Kvinnor gifte sig i 16-17 åtsålder har 2.2

som gånger hög skilsmässorisk jämförbara kvinnor gifte sig i ålder 20-23.

som som Se vänstra fältet i tabellen. Kvinnor gifte sig i 18-19 års ålder hade sextio

som procent högre skilsmässorisk än de faktorn i tabellen är 1.6. När gifter-

senare målsåldern stiger, faller skilsmässorisken, och kvinnan gifte sig i 29-35 års

om ålder, är risken bara hälften av vad den för kvinnor gifte sig i åldersin-

var som tervallet 20-23 den hela tiden jämför med; faktorn i tabellen är 0.5.

grupp Det flera förklaringar till detta mönster. Dels är generellt

ges man mer mogen

gifter sig. Vidare är det större risk att de gifter sig särskilt

senare man par som

Betydelsen av vissa startbetingelser för risken för skilsmässa bland gifta svenska kvinnor, 1971-1991.

Giftermálsálder Effekt

Barn före

29-35

Basgrupp. Övriga riskniväer jämförs med denna.

33 Tidens tecken

tidigt, växer ifrån varandra efter någon tid. Slutligen verkar det de som om som är särskilt när de gifter sig, allmänt har svårare för hålla äktenskapet unga att samman längre fram.

Skilsmässorisken ökar dessutom med sextio procent kvinnan är barnlös om men gravid vid giftermålet faktorn är 1.6i högra fältet i tabellen. Har hon barn innan hon gifter sig, höjs skilsmässorisken med faktor 2.7 hon inte dessen om utom är gravid, och med faktorn 3.3 hon både har barn och är gravid. Alla om dessa jämförelser görs mot gruppen av kvinnor varken gravida vid som var giftermålet eller hade barn innan. Resultaten kvinnor inte har varit avser som gifta förut kvinnor i förstagångsäktenskap.

Utöver startbetingelserna beror naturligtvis skilsmässorisken också den aktuella situationen. Särskilt viktigt är det paret har barn eller och hur om många barn de eventuellt har. Detta kan också ha många förklaringar. Dels skaffar äkta sig inte gärna barn eller flera barn än de redan har de tycker par nog om de har ett dåligt förhållande sig emellan. När de väl har fått barn, är makarna dessutom säkert måna än förr att hålla kanske främst för barmer om samman, nens skull men också för att de inte själva skall miste den dagliga kontakom ten med barnen.

Om jämför med kvinnor med ett barn, finner att kvinnor utan barn hade 2.5 gånger hög skilsmässorisk, att kvinnor med två barn hade halva skilsmässorisken, och att kvinnor med tre eller flera barn hade fyrtio ettbarnsprocent av skilsmässorisk. mammornas

Som nämnts är dessa skattningar beräknade utifrån befolkningsdata från åren 1967 till 1991. Det har varit ganska stark utveckling skilsmässoriskerna en av under denna period. Några drag utvecklingen framgår vidstående tabell av av för kvinnor gifta vid 20-23 årsålder. Utvecklingen har haft motsvarande mönster för andra giftermålsåldrar. Vi bland annat att femte kvinna född 1949 ser var som gifte sig i denna ålder skildes inom loppet fjorton års äktenskap, medan av kohorten född tio år bara behövde nio års äktenskap för att lika senare stor andel skilda. Det har uppenbarligen skett stark liberalisering skilsen av synen mässa i befolkningen under de senaste decennierna.

Procent som skilde sig inom loppet av de första äktenskapsåren bland kvinnor som gifte sig i åldern 20-23 i centrala födelsekohorter i vårt material.

Födelseår 1944 1949 1954 1959 1964

Skilda inom 4 år 2,2 5,0 8,7 9,3 11,1 9 år 10,0 14,1 18,7 20,8 14 år 16,0 20,4 25,6

Antalet gifta i åldern 20-23 7 621 15 626 11 127 6 308 6 208

Tidens tecken 34

9 Utvecklingen av skilsmässorisken för gifta svenska kvinnor med barn efter utbildningsnivå, 1971-1991, Standardiserad för giftermålsålder 20-35, för antal barn 0, för första barnets ålder, och för om kvinnan var gravid vid giftermålet.

FIGUR A FIGURE B Förgyrnnasiallutbildningsnivå Gymnasialmbildningsnivá

Riskmi.i barnlös.EmyMJSN-GO Risk tilbarnlösa.mi. lovgym.1978-80 4 4

gábnnáhl Modêuam jillørrrlllolinmn Modbuminmn

; ; ; ; 3 1 z o 1,970 1970 1974 1979 1992 1995 1990 1974 1979 1992 1995 1990 Period Pacha

FIGUR C FIGUR D Eftergymnasialtutbildningsnivå Allaulbildningsnivâer

Risknl.u bQINOuJOIwmJQN-OO nu nu.nununnan.mamman Å . . 4 . i . .

Mod:barnvidgihnrmâlolå

1970 1974 1978 1982 1966 1990 1970 1974 1978 1982 1986 1990

35 Tidens facken

a

Vidstående diagram visar att kvinnor olika utbildningsnivåer har haft olika utveckling skilsmässorisken. För kvinnor med förgymnasial utbildning har

av skilsmässorisken stigit rätt kraftigt sedan slutet 1970-talet. Det är möjligt att

av denna ökning är ett pris kvinnorna har fått betala för sitt allt starkare

som en-

arbetsmarknaden. Risken har också stigit för kvinnor hade gagemang som gymnasial utbildning, inte alls lika mycket.

men

För kvinnor med eftergymnasial utbildning har utvecklingen varit

som synes

helt För dem har risken fallit sedan mitten 1970-talet. Nedgången en annan. har varit extra stark för dem hade barn före äktenskapet. Det verkar

som som

kvinnor med eftergymnasial utbildning har varit särskilt gynnade utveckom av lingen sedan mitten 1970-talet. Dessa kvinnor har bättre än andra kunnat

använda sig av utbyggnaden av barnomsorg och barnledighet, och det är möjligt att detta progressivt har lett till förbättrad livssituation för kvinnor i denna

en

mer än för andra kvinnor. grupp

Kurvorna i figuren har beräknats med hjälp indirekt Standardisering. Den-

av

metod nivån för skilsmässorisken till exempel under 1974 för kvinnor na ger med eftergymnasial utbildning inte hade barn före giftermålet, iförhållan-

som de till skilsmässorisken 1978-80 for kvinnor med förgymnasial utbildning

som heller inte hade barn före giftermålet. Samtidigt hålls effekten övriga fakto-

av

startbetingelser, antal barn, osv. under kontroll. I analysen har hållit rer oss till kvinnor gifte sig i 20-35 års ålder och har fått barn. Detta är de

som som vanligaste giftermålsåldrarna, och det är främst för kvinnor med barn skils-

som en mässa är ett socialt problem.

Kvinnor utan barn har högre skilsmässorisk än kvinnor med barn. Skilsmässoutvecklingen för kvinnor utan barn liknar den finns i diagrammet, den

som men är mycket mindre dramatisk och återges inte här.

Vi har bara redovisat skilsmässorisker för kvinnor. Detta är inte därför att tror att det bara är kvinnans situation bestämmer risken för att ett skall skilja

som par sig, utan därför att vi inte har motsvarande data för män.

Jon M. Hoem Professor i demografi vid Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, chef för Demografiska avdelningen vid Stockholms universitet.

Ndens tecken 36

Can Göran Svedin

Möns och kvinnors på skilsmössoorsoker

syn och upplevda konsekvenser ov skilsmösson

Denna redovisning är del ett större forskningsprojekt omkring barn och

en av skilsmässa bedrivits vid Avdelningen för barn- och ungdomspsykiatri vid

som Hälsouniversitetet i Linköping, i huvudsak doktorand Marie Wadsby och

av undertecknad.

Syftet med presentationen är att beskriva bakgrund och orsaker till skilsmäs-

hur de förändringar skilsmässan medförde upplevdes de san, av vuxna, samt att beskriva skillnader mellan män och kvinnor.

-

Studien utgår från de par som skilde sig under ett års tid, 1987-88, vid Linköpings Tingsrätt i sin domsaga har 4 kommuner.

som

Samtliga fullföljde sin skilsmässoansökan, kunde intervjuas utan tolk

par som och hade hemmavarande barn under 18 år, 141 eller 282 individer ombads

par

deltaga. Den slutliga undersökningsgruppen kom att bestå 157 88

av personer, kvinnor och 69 110 familjer, tabell

män ur

Tabell 1: Urval av undersökningsgrupp

separat, varade i genomsnitt i 2 timmar.

Intervjuformuläret omfattade dels faktafrågor, dels halvstrukturerade frå-

rena gor. Utöver intervjun fick föräldrarna fylla i två skattningsscheman. På den första fick föräldrarna visuella analogskalor vilka orsaker frekvens

ange och hur pass starkt bidragande dessavarit intensitet till skilsmässan. Listan bestod 20 ofta angivna skilmässoorsaker Koch-Nielsen, 1983.

av

37 Tidens tecken

ä

På det andra skattningsschemat fick föräldrarna ett liknande sätt fylla i vilka förändringar skett för dem följd skilsmässan och dessa

som som en av om förändringar upplevts positiva eller negativa.

som

Resultat, ollmöni

Elva procent männen och 13 procent av kvinnorna hade tidigare varit gifta/

av sambo. Kvinnorna kom i signifikant större omfattning från skilsmässohem än männen, 22 procent respektive 9 procent, och detta något större andel än

var en förväntat med tanke skilsmässofrekvensen när dessa kvinnor

växte upp. Beträffande socioekonomisk indelning det tämligen god överensstäm-

var en melse med fördelningen bland befolkningen i hela landet med undantag för att det dubbelt vanligt med företagare i skilsmässogruppen.

var egna

Den genomsnittliga åldern vid äktenskapets ingående 24.5 år för kvinnorna

var och 27.2 för männen. Endast 8procent kvinnorna och 3procent männen

av av

under 20 år då äktenskapet ingicks. Den genomsnittliga ålderskillnaden var var 3.3 och knappt 4 procent av paren hade åldersdifferens än 10 år.

en mer Äktenskapet hade i genomsnitt varat i 10.5 år och den genomsnittliga varaktigheten i samboendet 14.3 år. Idrygt fjärdedel 27 procent hade äktenskapet

var en haft varaktighet mindre än 5år, endast 5procent hade sammanbott

en men en kortare tid än så.De gifte sig vanligtvis inte förrän vid första barnets

yngre paren födelse 82 procent.

Initiativ

Kvinnorna ansågatt de äktenskapliga problemen hade funnits signifikant längre tid än männen och i 60 procent fallen tog kvinnan initiativet till skilsmäs-

cza av san. Perioden mellan den första diskussionen om skilsmässa till att den blev

av

i 70 procent fallen mindre än ett år. Endast 15 procent hade haft kontakt var av med familjerådgivning eller liknande.

Skilsmössoorsoker

Kvinnorna fler enskilda skilsmässoorsaker än männen, i genomsnitt 4.9

uppgav

4.2. En dominerande partner och missbruk signifikant oftare resp. uppgavs av kvinnorna jämfört med männen. Fysiskt våld och konflikter fritiden

om var också signifikant tyngre skäl till skilsmässan enligt kvinnorna. Männen ansåg signifikant oftare att partnerns otrohet var orsaken till skilsmässan, tabell Huvudorsaken till skilsmässan i 37 procent konflikter olika

uppgav paren vara av slag och sammantaget med fysiskt våld och missbruk utgjorde detta orsaken i hälften alla fall, figur

av

Vid skilsmässan bodde 65 procent i eget hus. Efteråt bodde 22 procent

av paren av kvinnorna och 42 procent av männen kvar i denna slags boende. Män behöll hus, kvinnor lägenhet.

Tidens tecken 38

6¶Tabell 2: Orsaker till skilsmässan

Män Kvinnor Chi M-W

n69 n88

% md iqr % md iqr

Utvecklats ifrån varandra 59 69 14,6 66 78 18,5 Dominerande partner 25 67 23,1 42 61 15,4 0,05 Konflikter om: Arbetsfördelningen i hemmet 36 26 20,9 43 47 24,5 Prioriteringen arbete-familj 30 39 14,6 38 54 21,9 Barnens uppfostran 25 35 29,5 35 51 29,4 Pengar 38 42 22,5 35 49 23,5 Hur fritiden ska användas 39 41 20,0 38 64 22,4 0,05 otillfredsställande

Själv träffat ny partner 12 72 18,0 11 85 13,0 Makens missbruksproblem 3 72 21 89 9,5 0,01°

- Egna missbruksproblem 4 92 15,0 6 76 15,1

l Chi74,451, Df1, 2 Chiz3,988, Dh1, Chi29,202, Df1 Figur 1: Huvudorsak till skilsmässan, n157

37%

I Konflikter

Missbruklysisktma

E Gliditisär

Sjukdom

D Nypanncnounhcx

Tidens facken

+

Figur 2: Upplevda konsekvenser som en följd av skilsmässan enligt män och kvinnor

följd av skilsmässan

Förändring som

enligt män och kvinnor

Negativförändring Positivförändring Mann Whitney

-

U test

ecence 1-4:

scenerna 5

p 0.01

Ekonom

m

Relationer familjI släkt

°°r°° Relationer -1-2:

vänner

.

°°°5 Arbete i

Fritid "-"""a_;"_E-+-i

å; °°1 Fysiskhälsa

Brukavlugnande medel sömnmedel

ö, Bmkavalkoholldroger

°°°° WW välbefinnande

, man Siâivfömoende

.WåoKÅNlN-zø o20 Äosi 8101.00

1 Män.n60 Zl Kvinnor,n79

Ekonomin den variabel både män och kvinnor skattade mest för-

var som som ändrad. En signifikant skillnad mellan könen förelåg dock. Kvinnor upplevde i större omfattning förbättring jämfört med männen. Egen kontroll och över-

en blick i kombination med bostads- och vårdnadsbidrag uppgavs som förklaring. Relationer till andra familjemedlemmar och släkt förändrades för omkring hälften både män och kvinnor. Vänskapsrelationerna förändrades dock olika

av för män och kvinnor. Medan männen upplevde att de tappade sociala relationer i och med skilsmässan behöll fler kvinnor gamla vänner under och efter äkten-

T/dens tecken 40

skapet samt knöt oftare kontakter efter skilsmässan. Av männen upplevde nya sig 35 procent inte ha haft någon att prata med skilsmässan, medan ytterliom 10procent inte upplevde något behov med någon. Motsvarangare av att prata de siffror för kvinnorna 15 respektive var 1 procent.

Både män och kvinnor upplevde att de fått tid för arbete och fritidsmer egna intressen jämfört med före skilsmässan.

Det fler män upplevde den fysiska hälsan hade försämrats efter skilsvar som att mässanjämfört med kvinnorna oftare den förbättrad Skillnaden som uppgav som mellan män och kvinnor signifikant. Män tagit initiativ till skilsmässan var som mådde bättre och förbrukade mindre psykofarmaka än de blivit övergivna. som

Majoriteten kvinnorna, upplevde sitt psykiska välbefinnande av 72 procent, som förbättrat och 18 försämrat, medan procent som motsvarande siffror för männen var 28 procent respektive 45 procent. På sätt förelåg skillnad samma en mellan hur män och kvinnor tyckte deras självförtroende förändrats. De män

som hade haft någon att prata med skilsmässan mådde signifikant bättre och om upplevde ett bättre självförtroende än de saknat detta. som

Vid genomgång de psykiatriska journalerna vid US i Linköping visade det en av sig att 24 procent av männen, eller 4.5 gånger fler än matchad kontrollgrupp, en hade haft psykiatrisk kontakt medan motsvarande siffra för kvinnorna en var 17 procent, eller 2.5 gånger så vanligt.

Diskussion

Undersökningen visadeatt kvinnor och män skiljde sig betydligt då det gällde att uppleva och identifiera svårigheter i äktenskapet såväl kvantitativt kvalitasom tivt. Att kvinnorna bättre psykologiskt förberedda och initiativet till skilsvar tog mässanmedan männen i större utsträckning kvar chockfasi vid intervjutillfället. var

Undersökningen visade också att någon parterna i skilsmässa är "förom av en lorare" så är det männen.

Trots i många fall försämrad ekonomi upplevde kvinnorna bl.a. psykologisen ka vinster kompenserade detta, sätt den ökade möjligheten som samma som att styra och kontrollera sitt liv ökade självförtroendet. Kvinnorna hade dessut-

fler sociala kontakter, vilket underlättade anpassningen efter skilsmässan. om

Omvänt präglades männens tillvaro i många fall försämrad ekonomi, av en förlust sociala kontakter, försämrat psykiskt välbefinnande och fysiskt hälsoav tillstånd, något även konstaterats i svensk studie Hallberg 8C som en annan Mattsson, 1989. Att bli övergiven och inte ha någon med att att prata var extra belastande faktorer. Männen verkade således sämre förberedda och rustade att genomföra skilsmässan, sig efteråt än kvinnorna. Detta är samt att anpassa ett

41 Tidens tecken

viktigt fynd för advokater, familjerådgivare och läkare att ta hänsyn till i sina kontakter med män efter skilsmässa. Stöd och hjälp till dessamän har hittills

en huvudsakligen tillgodosetts frivilliga organisationer för icke vårdnads-

genom havande föräldrar.

Carl-Göran Svedin Med. dr och leg. psykoterapeut,

avd. för barn- och ungdomspsykiatri,

Hälsouniversitetet i Linköping

Tidens tecken 42

U//a B/Örnberg

Ideol och verklighet

Vordogslivets villkor och inneboende konflikter

Skilsmässor och separationer har ökat stadigt de senaste decennierna. I diskussionerna kring orsakerna till detta kan urskiljas två typer av förklaringsmodeller. Den tar fasta strukturella möjligheter. Inom för denna

ena ramen

förklaringsmodell finns tre teser:

a. Kvinnors yrkesarbete

kvinnor i allt högre utsträckning har blivit yrkesarbetande har det Genom att också blivit ekonomiskt möjligt för kvinnor att försörja sig själva och sina barn. Deras ekonomiska självständighet har också givit dem större möjligheter att skilja sig och leva ensamstående förälder med sina barn.

som

Välfärd och bög levnadsstandard

samhällets stödsystem har expanderat finns det i dagenssamhäl- Genom att

ett ekonomiskt och socialt stödstystem runt individerna också har bi-

som dragit till ökad individualisering. Det ekonomiska och sociala beroendet

en inom familjen har minskat. Individerna har generellt sett större ekonomiska möjligheter att leva oberoende det stöd familjen och kretsen runt fa-

av som miljen kan Man kan ersätta familjen med andra relationer och system.

ge.

Liberaliserad lagstiftning c. Den lagstiftning som reglerar skilsmässor och separationer har liberaliserats och skilsmässan har blivit enkel procedur. Genom förenklade procedurer har

en också skilsmässor avdramatiserats. Man skulle kunna uttrycka det så

synen att skilsmässor och separationer har institutionaliserats icke stigmati-

som en

serande lösning familjeproblem.

Dessa teser tar fasta vilka strukturella möjligheter individer har att skilja sig och kan orsaker till att skilsmässor och separationer ökar, jag uppfattar

sessom men att de egentligen inte berör orsakerna till skilsmässor i djupare bemärkelse.

en

För att förstå orsakerna till skilsmässor och separationer får studera

man samlevnadsmönster och relationer mellan människor i det moderna livet och stu-

dera vad familj och familjerelationer betyder för de individer bildar familj.

som En sådan förklaringsmodell tar fasta samlevnaden ett gemensamt

som projekt eller ett individuellt projekt.

som

Internationell forskning visar att familjelivet har ett högt Värde dei flesta länder.

43 Tidens tecken

ê

Familj samlevnadsform har fortfarande stark attraktionskraft och de

som en flesta män och kvinnor har för avsikt att bilda familj. Snarare skulle

unga man kunna uttrycka situationen att många har höga förväntningar vad familjelivet skall ge i utbyte.

Män och kvinnor i Sverige har i dag familjen närmast skulle

en syn som kunna beskrivas att det utgör ett projekt. I en undersökning jag håller

som som

att bearbeta ställdes fråga deras familj.

en om syn

Alternativ 1 traditionell uppfattning familjen. Familj bekräftas

- om genom äktenskapet. Man och hustru har skyldighet att efter bästa förmåga hålla

sam-

Män och kvinnor är olika och bör ha olika roller i familjen. man.

Alternativ 2 familjen som projekt. Familjen är ett gemensamt projekt som inte

behöver bekräftas äktenskap. Män och kvinnor är visserligen inte lika,

genom

de bör ändå dela arbetet i familjen efter bästa förmåga. Sammanhållningmen

kan bara fungera båda är lika engageradei familjen. en om

Alternativ 3 familjen som avtal. Familj kan liknas vid ett kontrakt som inte

måste ett äktenskapskontrakt. Man ingår ett gemensamt avtal arbets-

vara om en fördelning. Man håller ihop länge tycker att får något ut

som man man av

och länge båda följer det avtal har träffat. samvaron som som man

Tabell 1

Kvinnor -29 Män -29 Kvinnor 40- Män 40-

stämmer i alternativ två. Tabell 1visar att män och kvinnor över 40 år i något större utsträckning håller den traditionella familjeformen. En jämförelse mellan samboende och gifta visar också än 90% de samboende tyck-

att mer av er att beskrivningen av proj stämmer in deras uppfattning fa-

av milj, medan detta gällde för 75% de gifta.

cza av

Innebörden att parterna familjen projekt år att samlevnaden inte

av ser som är given utifrån givna rollförväntningar. Med traditionell familjen kan

en syn

föreställa sig att makarna har föreställningar arbetsfördelning och man om

inte behöver ifrågasättas och förhandlas. Om och vet sin samvaro som var en plats behöver inte mycket detta. Men det inte är så, står

man resonera om om möjligheterna fritt välja hur vill ha det i sin familj. Åtmins-

öppna att man egen tone föreställer sig att har ett fritt val. Detta ställer krav att dels

man man man väljer hur vill ha det, dels att också bör nöjd när har träffat

man man vara man

Tidens facken 44

ett val. Med projektsyn familjen är familjelivet och arbetsfördelning något

en

förhandlar fram i den dagliga Båda parter har förväntsom man samvaron. ningar och föreställningar måste göras tydliga i det dagliga samspelet.

som

Trots att de flesta partners att väljer den arbetsfördelning

anser man som passar dem bäst visar statistiken att slutresultatet i de allra flesta fall är traditionellt. Arbetsfördelningen mellan könen följer ett välkänt mönster.

I pågåendeundersökning familj, föräldraskap och förvärvsarbete, har jag

en om

frågat hur upplever arbetsfördelningen i hemmet, bl.a.

om man om man upplever den som rättvis eller orättvis. Diagram 1visar att cirka en tredjedel både

av kvinnor och män att arbetsfördelningen i hemmet inte är rättvis. Påfal-

anser lande är att de kvinnor tycker att hushållsarbetet är betungandeockså i hög

som

utsträckning 54% att arbetsfördelningen är orättvis. Drygt 35% kvin-

anser av

och 25% männen att ofta har konflikter hushållarbenorna av menar man om

tet. Dessa siffror tyder att förhandlingar arbetsfördelningen i hemmet är

om

källa till konflikt som i många familjer uppfattas som slitsam. Resultaten en visar överensstämmelse med Carl Göran Svedins undersökning orsaker till

om skilsmässor. Hans resultat visar att många kvinnor den sneda arbetsfördel-

ser ningen i hemmet starkt bidragande orsak till skilsmässor.

som en

Diagram 1 Kvinnor och män som anser att arbetsfördelningen I hemmet inte är rättvis.

E KUINNUH NYB I LELFHMILJ

I MHN

SHMBDENDE

Jag har i undersökningen också ställt fråga där parterna har fått ta ställning

en 1 till de att partnern får ut livet än själv får. Resultaten visar

om anser mer av man

j att kvinnor i betydligt högre utsträckning än män deras får

anser att partner ut i livet än de själva. På motsvarande sätt visar det sig också att männen i mer av undersökningen att de själva får ut livet än sina partners. Diagram

anser mer av 2 8C Totalt sett har de flesta uppfattningen att de får ut lika mycket livet.

av Men skillnaden mellan könen i uppfattning får ut mest är signi-

om vem som

fikant 5% signifikansnivå.

Tidens tecken

Diagram 2

MñN

I KUINNOH

DDDUUD

DDDDDD

DD

D DU

U DD

Ja, jag anser att min partner får ut mer av livet änjag.

Diagram 3

g MHN

KUINNUR

. G

w

@

Å

N

S

Ja, jag anser attjag får ut mer av livet än min partner.

För att ytterligare belysa olikheter respektive likheter i uppfattningar för-

om hållandena i hemmet har jag ställt frågor hur jämför sig med sin part-

om man

när det gäller barnen. Drygt 24°/o kvinnorna och 20% männen ner av av menar att de ofta har konflikter rörande själva arbetet med barnen. Betydligt färre menar att man har konflikter beträffande barnuppfostran.

Resultaten visar också att män och kvinnor menar att deras partner har

en an-

barnen än vad de själva har. Diagram 4 visar att 43-46% båda nan syn av könen att deras partner har ett annorlunda sätt i förhållande till barnen

menar än vad de själva harl. Drygt tredjedel kvinnorna att maken är för

en av anser passiv i förhållande till barnen. Av männen är det endast 15% att

som anser barnens är för passiv.

mor

Dennavariabelharmättsmed summationindex byggerett som ettantalfrågoromhurmanbedömer

sinpartner tiopunkter.Resultatenbearbetasförnärvarandeförpublicering.

Tidens tecken 46

9 Att i parförhållanden är olika i sitt sätt gentemot barnen och att man har

man olika uppfattningar hur skall sköta hushållsarbetet och verksamhet

om man annan i hemmet behöver i sig inte ett alarmerande drag. Tvärtom. Men olikheter-

vara

måste kunna hanteras och det utbyte familjelivet måste uppfattas na som ger som rimligt parterna i det långa loppet.

av

Forskningsresultat tyder att parterna i moderna äktenskap tenderar att ett kortare tidsperspektiv vad gäller utbytet i äktenskapet. Detta tolkas

som en konsekvens i dag har mindre tro ett livslångt äktenskap. Tro-

av att man en ligtvis kan detta också del i de kulturella signaler det moderna

sessom en som samhället och till stor del handlar föränderlighet och snabb omställ-

ger som om ning. Var och har för att skapa sitt eget livsinnehåll och försöka

en ett ansvar

ut mycket möjligt tillvaron. Undersökningar av parrelationer visar

som av att män och kvinnor har olika förväntningar varandra och vad familjelivet skall Trycket familjen blir högt och förväntningarna är höga och olika.

ge.

Samtidigt med att familjeliv har intimiserats har det blivit ökad inriktning

en

kvaliteten i de sociala relationerna. Önskan högre livskvalitet leder till

om

välj bort leva i relationer är destruktiva för själv. Insikten att man er att som en

förändring är möjlig leder också till ett förhållningssätt att kan om att man se förändring ett måste, eller åtminstone legitimt och önskvärt. Litet tillspetsat

som

Diagram 4

E MñN

o0'o'0'o'0'0'0'o'0'0'o'o'3

2929292929292929292929392929. mm | 5

i KUINNOR

000'0'o'o'0'0'0'0' PHSSlU s.I0I02026102020.02O

I 1 l I 1 I l

92020202020202020202020202020202020202020202020200000OOOOOOÖOOOOOOOOOOOOOOOO120202024

OLIK

B 5181520255035404550

Män och kvinnorjämför sig med varandra med avseendepå hur de behandlarsina femåringar.

skulle kunna påstå att nära sociala relationer har blivit utbytbara ett sätt

man

skulle ha varit otänkbart för 100 år sedan. det moderna liggerI en förändsom ringsmoral också innebär strävan mot att optimera sina livschanser.

som en I detta kan ligga ambitioner att inte bara förändra själv utan också sin part-

om

Tillvaron kan alltid görasbättre, kroppen kan bli vältränad och vackrare. ner. mer Man kan utvecklas också genom nya relationer. Ökningen i skilsmässor kan i

denna tolkning sessom en konsekvens av att förväntningarna vad äktenskapet, eller parrelationen skall i utbyte har ökat. Särskilt gäller detta för kvinnor,

ge

47 Tidens tecken

ä

för vilka det emotionella innehållet i äktenskapet har större betydelse än för män. Kvinnor nöjer sig inte längre med förhoppningar om ett bättre liv, de

ger upp äktenskapet, ofta med sämre materiell situation som följd.

Det ligger motsättning i att Ökade krav självständighet och personlig

en utveckling, vilket innebär frihet att disponera tid för sig själv, utvecklas parallellt med önskan fullödigare relationer i det intima livet. Kärlek och

en om intimitet innebär att sig själv. Att lära sig att hantera denna motsätt-

man ger av ning ställer stora krav män och kvinnor i det moderna samlivet.

Ullo Björnberg Docent, Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet

Tidens tecken 48

Anna-Karin Koll/nd

"Relationen" som eH tidens Tecken

Vi mönstren för skilsmässor och separationer har ändrats avsevärt

vet att under 1900-talet, vet betydligt mindre hur människors samlevnadspro-

men om blem förändrats. Finns det något kan ett tidens tecken när det gäller

se som

just sarnlevnadsproblem Min avsikt några provisoriska synpunkter

är att ge

denna fråga utifrån pågående studie familjerådgivningen.

en om

I drygt fyrtio år har människor i detta land kunnat vända sigtill familj erådgivare för ventilera sina äktenskapliga problemFVadkan de erfarenheter gjorts

att som inom denna verksamhet förändringar i sådana samlevnadsproblem

sägaoss om I princip finns tre olika slagsinformationskällor kan så-

som ge oss svar en dan fråga. Skriftliga dokument producerade genom åren, antingen av familjerådgivare själva eller journalister; minnen och intryck hos rådgivare med

av långvarig erfarenhet i yrket; verksamhetsrapporternas beskrivningar. Jag kom-

använda mig samtliga källor, med tonvikt den sist nämnda. mer att av men

Under i stort sett alla familj erådgivningens arbetsår har verksamhetsrapporter

upprättats för att dokumentera och motivera denna typ rådgivning. I dessa

av rapporter finns för varje sedan 1950-talets början rubrik ofta benämnts

en som

problemgrupper. Här har sammanställningar gjorts över vilka slagssamlev-

nadsproblem människor sökt hjälp för. År från år går det följa hur många

som att procent ärendena helt eller delvis handlade otrohet, sexuella

av som om problem, oenigheter kring barnuppfostran, problem med släkt etc.

I första hand har detta varit uppgifter för uppdragsgivare och politiker

som önskat veta vad egentligen gjorde inom familjerådgivningen. Men dessa

man problemgrupper med sina procentandelar inte enbart något för huvudmännens

var arkiv. De användes också i föreläsningssammanhang,för att kunna svara männis-

kors nyfikna frågor hur ofta samlevnadssvårigheterhadesin grund i ekonomin,

om sexualiteten etc. Aven i tidningsreportage har tämligen ofta just den här typen

uppgifter cirkulerat. Såkunde man t.ex. 1960läsai en dagstidning att en avde av vanligaste anledningarna till att människor besökte familjerådgivningen i Lund

alkoholproblem, tätt följd av psykisk sjukdom och ekonomiskt trassel. var

Huvudproblemet sägsdock temperamentsskillnader, beteckning

vara en som står för att makarna är olika att de inte kan förstå och stå ut med varandra.

Flera de familjerådgivare med många års erfarenhet i yrket, jag har

av som sam-

Underfemtiotaletvardetenbartmänniskorinågra städersomhadedennamöjlighet.menunder

sextiotaletkundeallt iolikadelaravSverigekontaktafamiljerådgivare.

49 Tidens tecken

talat med, har beskrivit sin frustration inför dessaproblemlistor. De ett sätt att var utåt definiera verksamheten och vad den handlade samtidigt tyckte de att om, men

rubriceringarna spegladerådgivningsarbetet ett felaktigt eller åtminstone

ensidigt sätt. Det även svårt att beskriva ärenden ofta kände väl i denna - var man typ problemkategorier och att tillhandahålla rättvisande uppgifter till statistiken. av

Under årens lopp har många arbetsgrupper bildats med uppgift förbättra att sättet att beskriva och definiera de olika problem familjerådgivare typer av arbetar med. Successivt har också kategorierna förändrats, omdefinierats, givits språkdräkt. Men dessaförändringar har inte bara varit följd inre en ny en av redigeringsarbete. De har också påverkats att människor vänt sig till rådav som givningen aktualiserat typer samlevnadsproblem. nya av

Om man genom årens lopp följer dessa olika problemkategoriseringar är det enligt min mening inte frekvenserna i första hand är intresse, sätsom av utan ten att definiera vad som är problematiskt. Två tydliga förskjutningar framträder. För det första sker förändring från ett beskrivningssätt utgår från en som

rådgivarens bedömning vad är huvudproblemet, till ett utgår från

av som som de sökandes eget sätt att definiera sina problem. För det andra sker föränden ring i sättet att definiera den åren överlägset mest frekventa problemgrupgenom Här sker tydlig förskjutning från ett personinriktat beskrivningssätt pen. en som tar fasta psykiska egenskaper till ett relationsinriktat.

1 Det allra första året, år 1952, beskrevs huvudgruppen problem helt sonika av som allmän oenighet mellan makarna eller psykiska egenheter och personliga problem hos en av dem.2 De följande åren ändrades denna beteckning till

personliga problem, med bristande eller vikande känsloengagemang, tempera-

mentsdifferenser, eller psykisk insufficiens. Detta sätt att beskriva minst hälfärendena stod kvar till slutet sextiotalet. ten av av

2 Ett nytt grepp sättet att definiera problemkomplexet togs 1970.Nu talades störd relation den övergripande kategorin kring vilken skiftande om som problem kretsade: bristande familjeansvar, temperamentsolikheter, barn- och släktproblem, Under sjuttiotalet förfinades sedan denna klassifikation ytterligare. osv. Relationsproblem mellan två/ flera familjemedlemmar utskildes från familjesociala problem och individuella problem, dit psykiska störningar fördes. nu

3 År 1980 skedde förändring. det i stället de hjälpsökandes nästa Nu är egen

definition sitt prekära läge är utgångspunkten för problemkategorierna

av som och statistiken. Det överlägsetvanligasteunder åttiotalet människor vid tidsär att beställning eller första besöket att har svårt att prata med varandra, uppger man är olika, har ständiga gräl, att det låst sig, känner leda vid varandra, Detta man etc. rubriceras som trassel med relationen eller kommunikationsproblem.

2 JagutgårhärfrånverksamhetsrapportemaförStockholmsstadsfamiljerâdivning,1952-1990,eftersomdegerdenlängstatidsserien.Verksamhetsrapportemaharskiltsig t någotmellanolikabyråer i landet.meni huvudsakföljtettlikartatmönster.

Tidens tecken 50

e

Denna förändring i problemdefiniering speglar familjeterapins intåg i Sverige

slutet sextiotalet och början sjuttiotalet, med de stora förändringar mot av av i familjebehandlares arbeta och betrakta familjen på, det medförde.

sätt att som Visserligen utgick också tidigare från att det samspelet mellan makar-

man var

det hela rörde sig hade då ett psykosocialt betraktelsesätt na om, men man snarare än relationellt. Tidigare sågs sexuella problem åtminstone potentiellt

ett t.ex.

något för gynekologen. Nu blir i stället sexuella problem ett sätt varigenom som relationen kommer till uttryck. Relationen har blivit något överordnat i förstå-

elsen av parförhållandet.

Hur skall förstå denna förändring i sättet definiera samlevnadens

man nu att huvudproblem Är den helt och hållet effekt förändring kun-

en av en av skapsläget, begreppen, förståelsen hos rådgivarna Eller har dessaförändringar

något göra också med dem sökt hjälp, med derassätt att förstå, beskriva och

att som definiera vad är fel Med andra ord, hur samspelet ut mellan rådgivarnas

som ser kunskapsutveckling och de hjälpsökandes sätt att definiera sina problem

I mina samtal med familjerådgivare med många årserfarenhet arbetet har jag

av ställt frågor kring derasintryck förändringar i det derasklienter sökt hjälp

av som för. Hos flera dem återkommer ett likartat intryck, nämligen att människor som

av sökte familjerådgivning under åttiotalet än tidigare inställda att sam-

mer var levnadsproblem något hade tillsammans. Dvs. det är "vi i vårt för-

var man att hållande har problem; inte bara Givetvis är det långt ifrån alltid

som en av oss. så. Men ändå fanns hos flera de intervjuade upplevelse sådan skillnad

av en av en över tid i inställningen hos människor sökt familjerådgivning. Någon

som me-

människor självabörjade presentera och sina problem genom att nar att t.o.m. formulera sig i relationstermer: Vi har det inte bra i vår relation. Vi måste för-

söka göra något det Tidigare det vanligare att den tog kontakt gjorde

var som det för klaga sin och tyckte att det han eller hon som behöv-

att partner, var - de hjälp. Att det den andre hadeskulden, vilket familj erådgivaren också

var som förväntades klargöra för denna felande part.

Den här minnesintryck, givetvis alltid är behäftade med en rad

typen av som osäkerheter, får visst stöd i den skriftliga dokumentation som producerats genom

åren, främst då utvärderingsförsök. T.ex. det i studie från sjuttiotalets början

var en 25 de sökande hade förväntningar att familjerådgivaren skulle

procent av som om avgöra vad rätt och fel, eller hjälpa till att göra partnern. I liknande

som var om studier från 1990-talet är denna förväntningar betydligt ovanligare

typ av

Hur skall förstå detta och hur kan tolka den här förändringar

man man typen av i människors sätt definiera sina problem Rör det sig ett införlivande av

att om

psykoterapeutiskt tänkesätt i människors vardagliga liv, i deras sätt att tänka ett

3 Anna-StinaHögströmochBirgittaKarlsson,DenkommunalafamiljerådgivningenStockholm,i

StockholmsSocialhögskola,1971,3-betygsuppsatssamtCarinGustafssonochMargareta Nyqvist,Familjerådgivningärfriskvård,Institutionenförbarn-ochungdomspsykiatri,Lund,1991 uppsatsipsykoterapiutbildning.

5 Tidens tecken

+

om sig själva, förstå sigsjälva Och är detta i fall att betrakta tillsom en mer

fällig, övergående trend eller förändring djupgående slag

en av ett mer

Bland teoretiskt inriktade sociologer idag finns påtagligt intresse för det ett reflektiva medvetandet och dess konsekvenser. Med det avses bland annat att vetenskaplig kunskap, utvecklas i syfte att beskriva den sociala världen, som rutinmässigt införlivas i denna, blir del den och därmed samtidigt meden av verkar till att omvandla denna vardagsvärldf

En dessa teoretiker, Anthony Giddens, har nyligen med hjälp bl.a. av av terapeutiska arbeten, självhjälpsmanualer och liknade lektyr, sökt avläsa vilka förändringar håller att ske inom den allra privata sfären, alltså den som mest som handlar sexualitet, kärlek och parförhållanden. Han i det populära om ser uttrycket relation, vikten vårda sina relationer något djupgåatt etc., mer ende än modeterrn. I den moderna kulturen spårar han embryot till en en ny typ av parförhållanden som han benämner den relationen. Den benämns rena ren därför att den saknar varje form stöd i några yttre förhållanden, och av därför att det är relationen i sig än den andra är det eftertrakmer parten som tade. Relationen blir bas för vardera utveckling sin identitet. en parts av egen Förhållandet, baserar sig tilltro, jämlikhet, har karaktär rullande som av ett kontrakt obestämd tid, och är hela tiden föremål för prövning och omprövning. Sålänge relationen parterna något består den, upphör den.5 ger annars

Denna bild samlevnadsform och samlevnadsideal i vårdande liknar av en ett inte särskilt mycket det familj haft i åtanke, då de betonat relasom eterapeuter tionernas betydelse. När de begrepp och tankeformer utformats inom som familjeterapin införlivas i helt andra vardagliga sammanhang kan de förändra gestalt och andra skepnader. Såkan teoretiska begrepp, överförda till praktiska vardagssammanhang, betydelse för hur människor definierar och söker hantera sina samlevnadsproblem vilket i sin återverkar hur professionella - tur

yrkesgrupper såsom familjerådgivare definierar samlevnadsproblem.

samma

Anno-Karin Koliind Fil. dr, Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet

4 AnthonyGiddens,Thetransformationof intimacy.Sexuality.love eroticism modernsocieties. PolityPress,Cambridge,1992;DavidCheal,Familyandthestateoftheory,Harvester/Wheatsheaf, NewYork,1991.

5 AnthonyGiddens,a.a.spec.s.58,138

Tidens tecken 52

6¶Familjer uppbroñ, erfarenheter ur praktiken

Möter med i kris: familjer om samlevnodskriser och konflikfbeorbefning

U//a Holmberg

Familjer i uppbrott ett tidens tecken

-

Om samarbete mellan praktiker, forskare och myndigheter

Familjerådgivningen i Stockholm har behov samarbete, nära och kontinuer-

av ligt, med forskare inom beteendevetenskaplig, samhällsvetenskaplig och/ eller humanistisk disciplin.

Jag tänker presentera detta behov i form lek, allvarsam lek:

av en en

Jag söker konsult. Vi har inom familj erådgivningen lång tradition att

en en av anlita konsulter. När jag började familj erådgivningen 1971fanns psykiatriker, psykoanalytiker, barnpsykolog, jurist, ekonom och gynekolog. Nu har

analytiker och barnpsykolog. Det är närmast analytikern jag har i tankarna

som modell för den konsultation jag nu söker.

När dialogen mellan lever i nära och intim relation eller när

ett par som en samarbetet mellan har levt i nära relation, enbart ska

ett par som en men nu samarbeta föräldrar, tystnar eller upphör eller hotar att tystna respektive

som upphöra vänder sig paret till familjerådgivningen. Inte alla förstås, några redan

men detta är en intressant fråga, varför blir kris kris för några inte för alla

en en men och varför söker bara somliga professionell hjälp

När dialogen mellan paret och familjerådgivaren hotar att upphöra, då vänder sig familjerådgivaren till konsulten.

Inom familj erådgivningen är vi med att skilja konsultation och hand-

noga ledning. Handledning är något för de ännu inte lärt sig jobbet. Vid kon-

nya som sultation vänder sig till yrkesgrupp för att dess professionella

man en annan kunskaper och erfarenheter, frågan belyst från kompletterande håll. Efter 40 års verksamhet kan vi jobbet. Vi kan naturligtvis alltid bli bättre, vi kan

men jobbet. Det är alltså fortfarande konsult jag vill nå.

en

Skälen för att vill dra ett ärende i konsultation är i princip två slag. De

man av kan finnas hos klienten inte förstår eller är bekymrad för eller hos

som man familj erådgivaren som känner sig förvirrad, inte känner igen sig själv eller blir alltför bekymrad, ledsen, tyngd. Också fokus i konsultationen växlar från klient till familj Familjerådgivaren kan sägasig vilja fokusera det

ena området behöver kanske fokus det andra.

men mer

Nu kommer jag till konsultationen. Jag familjerådgivningen är bekymrad för

55 Familjen uppbro

klienterna, vill deras problematik. Jag är förvirrad, känner mig lite

veta mer om osäker beträffande roll och uppgift. Jagvill ha hjälp att tyda tidens tecken.

När börjar konsultation drar ofta, rationella och irrationella

man en man av skäl, lite bakgrunden. Man talar hur har löst eller förstått liknande

av om man problem tidigare. Detta för att sätta konsulten in i tankesättet. Men det är också ett uttryck för motstånd känner sig för.

- man

Familjerådgivningen är psykosocial verksamhet. När ska hjälpa riktar

en par vi vår uppmärksamhet mot relationen, individen och familjen, men också paret/ familjen i relation till samhället. Finns det generell innebörd det

en mer paren/ familjerna återkommer till just nu Varför kommer många den här hösten den eller den socialt, ekonomiskt, åldersmässigt, med just

ur gruppen, det här problemet Har tillräckliga kunskaper för förstå Är det något jag

att bör/ borde föra vidare till huvudman eller forskare

Såhäri backspegelnserjag, schematiskt och subjektivt, sambandet mellan paret, familjen och samhället ungefär här från den tidpunkt jag började familje-

som rådgivare 1971.

Åldersgruppen30-45 dominerade. Man hade fastnat stela,i tunga mönster. Det

tråkigt utagerande,maktkamp, ofta det fördolda, dvs.i nattetid. Syndabocksvar ett tänkande. Alkohol, bråk och otrohet och hot skilsmässa.

om pengar, en annan om Ett begränsat spelutrymme, ett missnöje. Gamla värderingar och rollmönster började ifrågasättas. Det svårt att formulera vad, något höll att sättas

var men igång. Pådrivande faktorer var:

Pillret: kvinnorna kunde själva bestämma över fortplantningen och det blev hotfullt för relationen.

Flyttlassen rullade: ofta satt bara lasset, i alla fall i första vändan, och skils-

en mässan snart genomförd utan att visste varför.

var man

Kvinnorna kom utpå arbetsmarknaden: offentliga sektorn byggdesut. Arbetarklas-

kvinnor gick Kom-Vux, männen inte hade råd med och inte behövde, sens som för dehade jobb ändå Kvinnorna ñck därmed språk och självkänsla.Det blev hotfullt.

Feminismen drog fram vind. Medelklassens kvinnor skulle förverkliga

som en sig själva, ofta med hjälp skilsmässa.

av

Antalet skilsmässor ökade: debatten igång. Vi fick äktenskapslag-

var en ny stiftning. Det blev lätt att inleda förhållanden och lätt att upplösa dem. Det

var de lyckliga skilsmässornas tid. Vi hängde med eller gjorde det inte. Ibland kände sig prästens lilla kråka.

man som

Sedan det 1980-talet, framgångsåren. Allt skulle orka, göra, vilja och få.

var man

Familjer I uppbrof/ 56

9 Allt kunde köpas för även inga hade. Man blev förbrylpengar om man pengar lad när det inte gick och det gick över äktenskapet. Sedan dag ut en var pengarna slut och man stod där med skulder långt över öronen och den kunde upp som stack från allt.

Vår nuvarande ekonomiska kris märkte vi väldigt tidigt familjerådgivningen.

Vintern 1990-1991 minns jag att jag lademärke till att något gång. Det nytt var märktes tidsbeställningen. En vilsenhet, förvirring, irritation, tröstlösoro,

het, hjälplöshet. På familjerådgivningen började vi räkna arbetslösa vi

att som inte gjort tidigare och snabbt låg antalet arbetslösa bland våra klienter långt över

siffrorna för staden. Familjevåldet och missbruket ökade och barn blev försumma-

de. De självkänsla och identitet hotas, äktenskap upplöses och äktenskap vuxnas upplöses inte. Fast i skuldfällan kan varken åstadkomma förändring man en eller ifrån varandra.

Min fråga, som även här i efterhand bekymrar mig, också med tanke att det snart kommer frågor, är: Hade det varit värdefullt fört dessaiaktnya om tagelser vidare Hade vi kunnat göra något, vi blivit tecknen tidigare om varse och förstått deras innebörd Göra någonting annat än det gjorde i det enskil-

da fallet eller medverkat till generella insatser Om vi/ ni det, kan vi då tror inleda ett samarbete, vill någon bli vår konsult

När har kommit här långt i konsultation händer ofta två saker. Konman en sulten kommer med kommentar eller ett förslag avvisas. Motståndet en som träder i funktion. Ofta i form ett avvisande det inte det jag ville av - var veta, det inte det jag behövde. var

Om någon alltså föreslår att ska skaffa kunskaper skilsnu av er oss mera om mässofamiljer eller familjer i kris, lära det psykologiska förloppet oss mer om i skilsmässofamiljer och skilsmässobarn, är det inte det jag upplever om som vårt stora behov just Naturligtvis är det väldigt viktigt det ständigt forsnu. att kas vidare det området, jag bedömer det är problemet vad det gälmen som

ler kunskaper det slaget fråga information och undervisning.

av mer en om Svårigheterna består i att tid att ta del de forskningsresultat redan ligav som ger framme, att kunna integrera de kunskaper finns i det praktiska arbetet. som

Undervisningen i skilsmässofrågor, bortser från de juridiska aspekterna,

om man

är mycket begränsad t.ex. socialhögskolorna, och socialsekreterares behov

kunskaper vad det gäller skilsmässofrågor, samarbetssamtal och vårdnadsav frågor, bortsett från de juridiska aspekterna, är mycket Det råder brist stort. tid och pengar till att integrera kunskaper och metodutveckla.

Efter motståndsfasen kommer nästa fas, kanske också handlar som om motstånd, nämligen den stora hjälplöshetsfasen, då också blir avvisande. Ingman en vet någonting och absolut inte jag. Hur ska jag bara under än 20 år som mer

har träffat och familjer i kris veta någonting överhuvudtaget äktenskap

par om och skilsmässor. Var finns normalfallen Hur de icke-kliniska fallen de ser ut,

Ferm/ler / uppbro

å

aldrig kommer till familjerådgivningen Varför och detta är stor fråga som - en varför lever folk i långvariga relationer när de inte längre behöver det Det - nu är knappt hur många gör det eller hur många upphör att ens vet, som som leva tillsammans. Vi saknar jämförelsematerial, psykologiskt och statistiskt. att Vore det inte tiden, forskare ägnar sig samlevnadsfrågor, forskade att som normalfallen Om det är normalt att leva länge i relation. Ungemera nu en fär barnpsykologerna har gått över från att enbart rikta sitt intresse mot de som kliniska fallen till studera de vanliga med god effekt för det kliatt ungarna niska arbetet. Återigen: Varför folk i sina äktenskap stannar

Det just bekymrar är naturligtvis arbetslösheten, den ekonomiska som nu oss krisen. Människor är fast i skuldfällan de kan varken leva tillsammans eller skiljas. De skiljs eller skilda redan när det svängde, hur går det för dem som var

Gemensam vårdnad och föräldraansvar produkter ett välgemensamt var av stånds- och välfärdssamhälle och förutsätter viss grad ekonomisk och en av social trygghet för det ska fungera. Vad händer har skilsmässoetik att om en skiljer sig från det praktiskt genomförbara som

Våra ärenden blir allt och svårare, allt komplicerade. Det finns också tyngre mer i Stockholm skillnader inom staden, inget sambanden, stora men vet om sammanhangen. Ett bekymmer är de de mycket i 20-25-årsannat unga paren, unga, kommer i kris i samband med första graviditeten, planerad eller åldern som

oplanerad. redan medan graviditeten pågår kommer till samarbetssam- Eller som

tal och vill ha vårdnad och delad vård från första dagen. Om detta talar gemensam också våra kollegor ute i landet. Nu finns det gott bostäder, separationen går om fort. Något vi har sistone är att många människor i 20-25 till som noterat 30-35-årsåldern något egendomligt sätt är trassliga" invärtes. Många dem av klarar sig tydligen bra i yrkeslivet, fast del naturligtvis är drabbade den en av ekonomiska krisen, inom sig är de trasiga och tomma, med och begränsamen de eller mycket säregnaerfarenheter tidiga nära relationer. De saknar, tycks det, av inre referensram för relationer. en egen

Sedan många tillbaka har ett bekymmer vi inte har lyckats lösa, och som det är invandrarna. Man kan fråga sig de egentligen är jag vill inte bli missom förstådd problem för familjerådgivningen, eftersom vet sålite. Det är nu ett tyda tecken från främmande kultur. Kanske borde de hjälp någon svårt att en där vi möjligen kunde konsulter. Vad gäller invandrarna är jag annanstans, vara inte minst bekymrad för invandrarmännen ofta vänder sig till familj erådsom givningen för samarbetssamtal inte får med sig sina svenska kvinatt men som till familjerådgivningen. Institutionen präglas svensk kvinnlig arbetskraft. nor av

Ett tidens tecken är flyktingarna inte genast kommer till familjerådannat som givningen, småninom. Vi är inte beredda, vi blir mest bekymrade. ag men kan här inte hålla borta tankarna från liten flicka föddes långt uppe i beren som fjärran land. Föräldrarna engageradei den politiska kampen. Två gen i ett var

Fam///ér / uppbrof/ 58

månader gammal forslades hon hemliga vägar till morföräldrarna, där hon

växte till hon 7 år. Då fördes hon till Sverige dit föräldrarna hade komupp var mit år tidigare, och möttes hon Arlanda två separerade föräldrar ett par av genast började tillämpa delad vård. Då kan tala familjesplittring, som man om med risk för splittrad personlighet.

Överhuvudtagettycker jag att är alltför etnocentriska i Vårt tänkande, och jag

misstänker att när vi sitter här idag tänker de flesta i våra bekymmer av oss för skilsmässofamiljer vanliga svenska familjer.

Avslutningsvis ett aktuellt bekymmer varit aktuellt länge och vi har som som skjutit framför nämligen innebörden fördelningen män och kvinnor oss, av familjerådgivningen. Det kanske mest är att vi inte har i praktiken omsatt kunskaper redan finns, kan frågasig varför. Jag pläderar inte för som men man någon kvotering, frågan borde bli ordentligt belyst. men

Nu kanske den uppmärksamt har följt konsultationen har märkt jag växsom att lat fokus mellan klienten och mig själv ofta händer i konsultationerna som i verkliga livet. Men är jag för att fokusera själva, dvs. familjenu mogen oss rådgivningen.

Jag är förvirrad och ganska oroad. Det handlar mitt förhållande till omgivom ningen, tiden, allmänheten, uppdragsgivarna. Stämmer min äktenskap syn och skilsmässa med allmänhetens, samhällets, uppdragsgivarnas Om inte, vad

får det för komplikationer för mitt arbete

Vi familjerådgivare har haft det bra, har själva kunnat formulera målsättning-

en med vårt arbete, fått den sanktionerad och själva bestämt innehållet.

Vi har alltid påstått inta neutral hållning till olika samlevnadsformer. Men oss en jag minns det inträffade markant förändring för kanske 10 år sedan som en mot fördjupad neutral hållning, med respekt för olika samlevnadsen mer en syn stor former. Vi började skilsmässor aktivt val, inte bara kapitulation, se som ett som en och skilsmässobeslutet ett beslut upplösa den nära, intima relationen, som att medan föräldrarelationen skulle bestå, kanske kunna utvecklas. Vi rent av förstod att denna helt i linje med lagstiftarnas intentioner, samhällets syn var syn samlevnad och skilsmässor. Vi rensade språket. Splittrade familjer fortsatt ut, föräldraskap in tillsammans med tvåkärnsfamiljen. Vi visste det skulle tid att ta att påverka attityder, men det kändes meningsfullt och riktigt med. att vara

Men denna höst har jag börjat fundera. Inte mycket utifrån våra klienter, men utifrån massmedia och myndigheter. Det talas fortfarande skilsmässoorsaom ker det någon naturlag styrde skilsmässoprocessen. Vem ska som om vore som eller ha barnet, frågas i populärt TV-program. Socialdepartementet anordett nar, med anledning FN:s familjeår, hearing familjesplittring av en om ordet finns inte i akademins ordlista och regeringen lägger proposition familjeråden om

59 Familjen i uppbrof/

givning och säger där att verksamheten i huvudsak är inriktad att hjälpa samlevande med sin relation. Syftet är att bistå dem att de kan hantera

par sina konflikter, problem och krissituationer ett sådant sätt att de kan fortsätta att leva tillsammans.

Mot det står Stockholms kommun, formulerar sig här: rådgivningen

som syftar till hjälpa med relationssvårigheter att förändra eller upplösa sin

att: par relation och vid skilsmässa hjälpa föräldrar till ett fortsatt samarbete kring

att barnen.

Problemet är inte har rätt eller fel, det faktum att vi tolkar

vem som utan uppgiften olika. Jag blir förvirrad och vad får det för konsekvenser för arbetet

Tack för konsultationen. Jaghoppas att någon tar sig an uppdraget att hjälpa oss tyda tidens tecken, de tecken Vi får från klienterna, från massmedia, allmänhe-

ten, Socialdepartementet.

Ulla Holmberg Socionom och legxerapeut, chef för familj i Stockholm

Famiyer i uppbroff 60

M argare /0 Nyq v/sf Asker

Erfarenheter frön möten med och

por familjer

i kris

Som verksam familjerådgivare i än 25 år tycker jag mig tydligt ha hur mer sett den allmänna familjen och skilsmässorna har förändrats. I slutet synen paret, av 60-talet och början 70-talet sökte många familjerådgivningen för av att om möjligt reparera sina parförhållanden. Senare under 80-talet uttalade ofta de

sökande att de hade relationsproblem många ville samtidigt förverkliga sig

men själva. Detta gällde högi grad kvinnorna. Mot slutet 80-talet talade av man

familjerådgivningen visserligen parrelationen fokuserade

mest om men man ändå alltmer barnens situation. Barnen deltog då och då i samtalen. Unge-

fär situation råder under 90-talet. samma

Man har under 90-talet också poängterat nätverkets betydelse för familjen. I nätverket ingår såväl släkten samhället i övrigt och dess påverkan som paren och familjen. Nätverket har stor betydelse maktfaktor för den enskilde. Inte som sällan förekommer det tyvärr samhällsinstitutionerna olika försöatt sätt ker bestämma över familjen. Att nätverket är viktigt här se som en resurs men finns också varning. En del söker hjälp då de har svårt för någon en par att som helst struktur sin familj. En del och familjer känner sig mycket pressade par av att nätverket blivit för stort. Det kan handla levt i flera förhålom par som landen, t.ex. varit gifta eller sambo flera gånger och har barn i de olika förhål-

landena. Här finns många krafter från tidigare far- och morföräldrar, partners, svärföräldrar, samhället såsom skola och fritid med flera. Nätverket kan det om blir för bli maktfaktor hindrar funktionella lösningar. stort en som

I det praktiska arbetet med familjekriser vill jag peka några utlösande meka-

nismer och förlopp i familjekriser kan leda till skilsmässa och familjesplittsom ring. Detta blir naturligtvis mycket summarisk och förenklad

en redovisning.

Något som är tydligt är de s.k. utvecklingskriserna, handlar de olika som om livsfaser vi människor möter. I förälskelsefasen upplever bekant som paren som livet fantastiskt. Man speglar sig i varandra och självkänslan blir stärkt. Så som småningom kanske första barnet föds. Från ha varit måste in att paret man i rollen förälder. Förväntningarna den andra blir i den här fasen som parten inte sällan orealistiska. Sättet att lösa problemen är ofta problemet och tende-

att ha likhet med de lösningsmodeller haft i ursprungsfamiljerna. rar man Här sker många kollisioner. En kritisk fas i livet är när barnen flyttar hemiannan från. Många har kanske fungerat förälder och har glömt relatera mest som att tillfredsställande vuxenplanet. Om andra stressfaktorer kommer in i bilden

under de här livsfaserna blir påfrestningarna starka. Det kan handla extra om

61 fam/jer / Uppbroff

ö

sjukdom, ekonomisk dödsfall i familjekretsen, arbetslöshet, omorganipress, sationer arbetet m.m..

stressfaktor är tiden. Alla vi i vårt samhälle lever i allt snab- En annan vet att bare takt, vilket för många kan innebära svårigheter. I det här sammanhangstora måste beakta tid är något mycket individuellt. Min uppfattning är att et man att ofta är alltför målfiirerade och glömmer vägen. Professor Beate Schückatt se ing från München har studerat accelerationstendensen i den medicinska omsor-

Hon har även intresserat sig för psykosociala reaktioner i sammanhanget. gen. berättar hur vi under det seklet fram allt snabbare från Hon om senaste tar oss punkt till punkt. Man har bland kunnat notera att födelsen som är vår annat farligaste i livet går allt fortare. T.o.m. metronomen, pendeln som i musiresa ken takten, går allt fortare. Det är viktigt i allt möte med människor att anger vad behöver accelereras och vad behöver tid. Jag tänker fundera över som som indiern stationen i SanFrancisco, stilla. Tåget hade redan gått men som satt hade gått fort ville vänta sin att mannen

Andra utlösande mekanismer frestar parrelationerna är temperamentssom olikheter. Det i förälskelsen tillgång kan orsak till stridigsom var en senare vara heter och separation. Den lugne med förtjusning den livliga mannen sert.ex. temperamentsfulla kvinnan i förälskelsen. Så småningom kan det livliga tem-

upplevas hot. Vid olika slag förmår ofta inte peramentet som ett stressav paren varandras olikheter. De gör varandra till fiender och har svårt att att acceptera kommunicera.

I många sammanhang har pekat mäns och kvinnors olika sätt att möta man konflikter och kommunicera känslor. Under 1990-1991 utförde familjerådom givarna Carin Gustafsson och Margareta Nyqvist Asker undersökning där en bl. avsåg mäta det känslomässiga klimatet. En hel del jämförelser man a. att gjordes mellan män och kvinnor före efter behandling. I undersökningen resp.

ingick självskattningsformuläret Familjeklimat utarbetats av K Hansson

som i Lund. Familjeklimatef består lista med 85 olika adjektiv som senare av en sarnmanförs till fyra faktorer; Närhet, Distans, Spontanitet och Kaos. Något som intressant i jämförelser mellan kvinnor och män dimensionen Spontavar var nitet. Före behandling visade kvinnorna högre spontanitet än männen. Efter be-

handling närmade linjerna sig varandra i faktorn. Detta indikationer att gav hade fått lättare kommunicera. Vad gäller dimensionen Distans hade paren att distansen minskat efter behandling, vilket också gjorde kunde kommuatt paren nicera bättre även separation aktuell. om var

Beträffande barnens familjeliv efter familj esplittring framstår tydligt att barnens en välbefinnande i hög grad har samband med hur föräldrar hanterar konflikter och

därmed sina relationer till barnen. I familjer där hanterat sina konflikter man dåligt finns risk för i samband med separation även hanterar sepastor att man rationen dåligt. Min erfarenhet är de har svårt att kommunicera i att par som krissituation kan detsamma, dvs. hantera sina relationer ännu en göra mera av

Fami//er I uppbro 62

å

sämre. Utan hjälp till konfliktlösning och bättre kommunikation kan barnen utsättas för stora svårigheter.

Som familjebehandlare försöker vi bättre modeller för konfliktlös-

ge paren ning. Som expert handlar det om att aldrig ta över ansvaret från utan

vuxna ge dem och därmed delaktighet i problemlösningen. Barn motsätter sig i

ansvar regel förändring eftersom framtiden för dem är oviss och tryggheten kan hotas vid skilsmässa. Eftersom människor har tendenser att dels attackera

en varandra och dels dra sig undan vid konflikter finns risken att även barnen gör

samma sak. Attack respektive flykt är ett mycket vanligt försvar.

I många år har talat föräldrautbildningens betydelse och min uppfatt-

man om ning är att föräldrautbildning bör sättasin i samband med blir föräldrar

att vuxna

även Under graviditeten är många svagt motiverade att prata men senare. om de förändrade roller föräldraskapet innebär. Man har svårt att känna igen

som sig ännu inte kommit i föräldrasituationen. i relationen mellan de

om man

hör med föräldrafunktionen och bör sammankopplas med den vuxna samman föräldrautbildning är fokuserad barnets behov.

som mer

I familj där barn mår dåligt efter separation barnen inte sällan

en en agerar ut familjeångesten. På något sätt vältrar de vuxna ibland över problemen bar-

Barnet blir delegat. I de fall där föräldrarna själva kan härbärgera sin ångnen. est klarar sig barnen ganska bra. Många de söker familjerådgivning

av par som tycks medvetna att de själva måste lösa problemen och därigenom

vara om minskas trycket barnen.

Som jag nämnt tidigare beaktar inom familjerådgivningen alltmer barnens situation, både indirekt samtal med föräldrarna och ibland direkt

genom genom samtal även med barnen. Min bestämda uppfattning är att samhället här måste

föräldrarna samarbetspartner. Som regel kan inte bearbeta se som en man en kris snabbt. Det handlar om en process som ibland tar flera år. I själva krisen i samband med eventuell skilsmässa bör mycket stöd att hantera för-

en paren äldrasituationen. Emellanåt kan föräldrarna efter skilsmässa samarbeta bar-

om

krisen kan komma när någon föräldrarna går in i relationer. nen men av nya Fortfarande vill många att den familjen skall fungera den gängsekärn-

nya som familjen, vilket är omöjligt barnens föräldrar bor skilda håll.

om

Vid problemlösning vill ofta orsak till problemet och vad

man ge en som orsakar olika symtom i kriser. Situationen är knappast enkel. En separation kan orsaka stor kris kan lika gärna säga att bakomliggande faktorer är

men man orsaken. Det viktigaste i sammanhanget är hur man hanterar svår situation

en

inte alltid når orsakerna. Människor upplever ofta och även om man en sam-

situation mycket olika. ma

Ingen människa kan leva utan relationer. Hur vi lär relatera är något det

oss av viktigaste i mänskligt fungerande. Man kan heller inte låta bli att kommunicera.

3 160966 63 Fam///er/ uppbro

9 Allt vi gör handlar kommunikation både språkligt och kroppsliga

om genom

signaler.

En viktig faktor i alla relationer är makten. Ofta har det talats mäns makt

om över kvinnorna talar kanske inte lika ofta maktsystemet. Kvinnor

men man om har tendens att nedvärdera sig själva lika mycket männen kan nedvär-

en som dera kvinnorna. Det blir dans där båda påverkar varandra. Något

som en som vi märker vid familjerådgivningen är många kvinnor upplever sina män

att som svagaoch osjälvständiga, när de inte förmår ta lika mycket i famil-

ansvar jen kvinnorna gör. Samtidigt har kvinnorna svårt att låta männen ta

som ansvar

sitt sätt i hemsituationen. Vad gäller maktbalansen gentemot samhället väljer oftare kvinnorna att ställa sig i bakgrunden och låta männen bli de

som tar ansvaret.

Kvinnorna har dock blivit mer ekonomiskt oberoende och är i många andra hänseenden självständiga. Samtidigt kommer de konflikti med att de fått

mer lära sig att underdåniga och beskyddande för att skydda andra och bevara

vara någon slagsömtålig balans i relationssystemet. Tidigare generationers på-

arv verkar nuvarande relationer mellan män och kvinnor mycket starkt och

motståndet mot förändringar är känt och dokumenterat. Vi får dock inte glömma

paret och familjen i ett större socialt sammanhang. Män identifierar sig att se

med samhället talar mycket självständighet och prestationer och mer som om kvinnor utvecklar sin identitet relaterande. Att balans i den här

mer genom växelverkan mellan könen kan svårt.

vara

Samhällets bästa insats är att räkna med familjen som en resurs. Några

som

att familjen trots allt inte alltid fått den uppmärksamhet den förtjäanser som

är författarna och familj eterapeuterna karl Gustaf Pilz och Kristin Gustafsnar döttir. I sin bok Den osynliga familjen, Samarbetspartner eller Syndaboc/e har de utvecklat synen familjen och familjen i samhället. Några rubriker är Makt och myter, Familjen syndabock Ett bokens syften är placera

som m.m.. av att in familjen och samhällets institutioner i ett större sammanhang.

Den viktigaste omgivningen för de flesta är våra parrelationer och våra

av oss familjer. Aven de som lever relaterar sig regel i någon form

ensamma som av

familj, kanske sin ursprungsfamilj. På har vi inom familjerådgivningen

senare mött allt fler äldre människor olika sätt kräver livskvalitet. Det är

som en sanning att många äldre småningom blir allt mindre förmögna att klara sig själva. Andra äldre får skydd än de behöver och klagar över deras

personer mer att anhöriga eller personal inte respekterar deras önskningar. Även här är det viktigt

nätverksperspektivet och de äldres del i helheten. Kriser i familjen med att se någon äldre person handlar ofta repris tidigare svårigheter. Inte sällan

om av räknar bort de krafter flergenerationsperspektivet har i sig.

man som

Utifrån mitt praktiska arbete med och familjer har det blivit allt tydligare

par hur komplexa mänskliga problem är och att det nästan med nödvändighet slutar

Fam/Jer / uppbroff 64

med att människor har olika förklaringar till problem. Olika förklaringar krä-

olika lösningar. Utan samarbete finner vi inga lösningar, något gäller ver som såväl mellan individerna mellan familj och samhälle. Utan samarbete

som försvagas ett helt system eftersom helt tenderar försvagas

ett system att om en kugge förlorar sin kraft. En angelägenuppgift i framtiden är hur olika sätt kan bli delaktiga i ett positivt förändringsarbete. Kanske måste tala

mer om de positiva Visionerna än om problemen eftersom problemen ofta

synen

innehåller lösningarna.

Margareta Nyqvist Asker Socionom och leg. terapeut, föreståndare vid familjerådgivningen i Södra Halland

Referenser

Gustafsson C, Nyqvist Margareta. Familjerådgivning arfris/eøård Uppsats för

psykoterapiutbildning, Lund, 1991. Hansson K. Psykologi tillämpning,i 1 1989, Lunds universitet.

nr Pilz K G och Gustavsdöttir, Kristin. Den osynliga/am Samarbetspartnereller

syndabock. Ask och Embla förlag, 1992.

65 Familjen uppbrof/

Kor/n Lybeck

Familjen i glesbygd

Jag har samlat ihop några frågeställningar, kommentarer och funderingar kring familjeliv i glesbygd och familjer i separation.

Under 20 år har jag arbetat med familjer, och enskilda kurator barn-

par som psyk, personalkonsulent och familjerådgivare, huvudsakligen i Mora.

Socialt nötverk

Bristande socialt nätverk nämns ofta som en bidragande orsak till att fa-

unga miljer inte klarar de påfrestningar relationerna utsätts för. På familje-

av som rådgivningen i Dalarna möter vi också de här familjerna, för

men oss som arbetar i glesbygd är inte det den dominerande bilden. Hos är det betydligt

oss vanligare, bland de söker hjälp, att familjerna i stället har problem med

par som att klara gränssättning och konflikter i förhållande till ett omfattande fysiskt och psykiskt nära nätverk. Det är till exempel mycket vanligt att det paret får

unga

avstyckad tomt någons föräldrar att bygga sitt hus på. De kommer då att en av bo i by eller till och med gård föräldragenerationen. Det

samma samma som här kan innebära ett fantastiskt stöd och avlastning för den familjen,

unga men kan också upphov till många konflikter. Vems beslut skall gälla farmor

vara och farfars eller mammas Ska det unga paret använda sin semester till att

hennes föräldrar med höskörden eller ska de fira semester hand Ytpa egen terligare en bild är det par, med ett gemensamt barn, som inte klarade att leva

av tillsammans för att ingen dem beredd att sin, sedan många

av var ge upp generationer ärvda, släktgård för att flytta till den andra. Blir det sedan skilsmässa mellan ett par, som byggt sitt hus gård föräldrarnas, kan det bli

samma som

nästan omöjlig situation att lösa praktiskt och ekonomiskt, förutom alla de en känslor är inblandade. En väldigt vanlig kommentar, får från

som som paren när de kommer till och söker hjälp, är att de redan har försökt hjälp från

oss föräldrar, syskon eller vänner de anhöriga bara ställning för den

men tar ena parten i konflikten. Paret säger då att de behöver någon utomstående är

som opartisk och kan hjälpa dem komma vidare med att lösa svårigheterna.

Arbets- och ansvarsfördelning

Den absolut vanligaste konflikten, tar när de kommer till famil-

som paren upp jerådgivningen, gäller arbets- och ansvarsfördelningen i familjen. det här

jag ser

ett uttryck för bland annat de rollförändringar pågår i samhället. I Kopsom som parbergs län och speciellt i Mora kommun har mycket hög skilsmässofrek-

en

jag har funderat det kan ett uttryck för att det Dalarna bliri extra vens. om vara l 67 Fam//jer/ uppbroff

ö

starka kollisioner mellan mycket etablerade traditionella värderingar och sätt att leva och de krav och förväntningar ställs förändrade könsroller, för-

som av ändrade föräldraroller, kvinnors förvärvsarbete, ökande jämställdhet

med mera.

Ser rollförändringen i ett längre perspektiv, kan tänka att länge

man man mäns och kvinnors roller byggde arbetsfördelning och att de kompletterade varandra, kunde de leva sida vid sida. I och med att rollerna utjämnas måste

samarbeta och förhandla mycket med varandra arbetsuppgifter paren mer om och och utrymme i familjen. I de här mötena/ konflikterna blir skill-

vars ens naderna mellan manligt och kvinnligt tydliga. Det kan skillnader vad

vara gäller olika sätt att tänka, olika behov av närhet och distans, olika sätt att hantera konflikter, olika betoning att vara eller att göra, maktfrågor och

sex

väg till närhet eller närhet förutsättning för Så uppstår som en som en sex. missförstånd där hon önskar att han skall sägajag älskar dig och han bygger ett jättestort och fint henne ett uttryck för sin kärlek. Ett annat

garage som exempel ä; när ägnar helgerna att jagaoch fiska och han det han

mannen ser som att bidrar till familjens försörjning, medan hustrun tycker att han utövar ett fritidsintresse och inte tar sin del ansvaret för barn och hemarbete.

av

En vill skiljas men inte den andra

Om paret söker familjerådgivning följd att någon vill är det

som en av separera, vanligen kvinnan vill skiljas inte Kvinnan har varit missnöjd

som men mannen. i flera år och har försökt sitt missnöje och säger det hade jag

prata om mannen ingen aning om, varför har du inget sagt, jag trodde inte de såfarligt. Hur

var skall kvinnor att bli tydligare i sitt missnöje och med att uttrycka sina

man behov och hur skall männen att bli lyhörda, kan kom-

man mer att paret ma igång med en dialog och ett arbete med sin relation innan känslorna tagit helt slut Jag skulle önska att vi inom familjerådgivningen metod-

tog oss an ett utvecklingsarbete, kanske med forskningsstöd, vad gäller möta de där

att par,

vill skiljas och inte den andra. Det gäller försöka göra samarbetsen att upp ett kontrakt med två människor vill två helt olika saker vill skiljas,

som - en men inte den andra. Ofta och kvinnan i helt olika faser i sin kris.

är mannen egen Mannens kris kanske är akut kvinnan igår att nu vill jag skiljas kvinnan

- sa kan ha bearbetat sitt beslut under flera år.

Skulle ett arbete med att utveckla bemötandet de här kunna minska

av paren riskerna för destruktiv utveckling kris

en av parets

Föräldraskap efter separation

Sedan några år tillbaka har jag, med stöd och från Socialstyrelsen, arbetat

pengar med ett projekt som heter Samarbetssamtal i glesbygd. Projektet växte fram

ett behov att öka kvaliten arbetet med att hjälpa föräldrar med vårdnadsur av och umgängeskonflikter. Små kommuner har svårt utveckla den specialist-

att kompetens behövs för att göra ett bra arbete med sarnarbetssarntal. För

som en

Fam/Yjer/ uppbroff 63

a

närmare beskrivning dessa svårigheter hänvisas till Socialstyrelsens "Råd

av och anvisningar samt förarbetena till den aktuella lagstiftningen inom området. Projektet gick ut att tog kontakt med familjerådgivare, socialsekrete-

och andra som hade kunskap och intresse att arbeta med samarbetssamtal. rare av Vi gjorde det möjligt för dem att bilda samtalsledarpar skulle kunna arbeta

som över kommun- och landstingsgränser. Under hösten -93 kommer vi påbörja

att utvärderingen avprojektet. En svårighet i arbetet med separeradeföräldrar är den "standardlösning för föräldraskap nästan uppfattas det lag.

som som om vore Barnen bor hos och hälsar hos helg och såvidare.

mamma pappa varannan Föräldrarna sig inte tid och utrymme att fundera över vad just deras barn

ger behöver och vilka förutsättningar de har. Dessutom väljer del föräldrar

vuxna en "standardmodellen" ett sätt att undvika konflikter sins emellan. Många för-

som äldrar är skräckslagna för att hamna i en vårdnads- och umgängeskonflikt. Genom att ta standardmodellen behöver de inte stå för att de har valt ovanlig lösning

en eller ta emot kritik från släkt, vänner, dagis och andra. Det skulle vikt

vara av stor att kompetens i arbetet med samarbetsamtal, forskning olika for-

mer mer om

föräldraskap efter separation såsom Öbergs gjort och kunskapen mer av att fördes ut till allmänheten. Jag skulle kunna tänka mig projekt utformas

ett som

att i kommun går ut mycket aktivt och erbjuder alla separerande

man en par samarbetssamtal, enligt modell från Norge.

Samarbetssamtal som metod är krisinriktad och bygger korta behandlingstider. Vilken effekt skulle föräldrarna stöd i

man om man gav processen att bygga föräldraskapet efter separationen, erbjuda uppföljnings-

upp genom att samtal under längre tid, exempelvis ett år Ytterligare fråga jag ställt mig

en en är, hur utformningen av föräldraskapet under tiden paret levde tillsammans påverkar vad händer vid separation och hur lyckas utforma för-

som en paret äldraskapet efter skilsmässa

en

Stöd Till barnen

När det gäller barnens situation har jag två enkla förslag. Vi i våra arbeten

som

exempelvis BUP, Socialtjänsten, Familjerådgivningen och Ungdomsmottagningarna, möter föräldrar och barn, skulle kunna bjuda in barn och ungdomar,

föräldrar till gruppsamtal eller självhjälpsgrupper i någon form. vars separerar, Två föräldrar höll att till sina barn familjerådgivaren de

som separera sa att pratade med undrade inte barnen också ville komma och Då den

om prata. sa S-åriga dottern "kom hon ihåg mig". Det finns alltid undantag, sedan någ-

men

år tillbaka bjuder jag in barnen till något eller några samtal, jag och förra om äldrarna arbetar med separation. Det är viktigt att barnen får stöd i

mera samband med att föräldrarna Hur detta skall ske är viktig metod-

separerar. en fråga behöver ägnas mycket uppmärksamhet.

som

Korin Lybeck

Socionom, familjerådgivningen i Mora

69 Fam/Jer i uppbro

Henry

Perspektiv i körlek och kris

Utveckling ov en begreppsrom för fomiljerödgivning

I Sverige upplöses årligen 20 000 äktenskap vilket är ungefär hälften antalet

cza av ingångna äktenskap per år Statistisk årsbok, 1992. Denna siffra har varit tämligen konstant under många år. Många dessaseparationer kan antas ha inne-

av burit ett trauma för de berörda parterna och då inte minst för barn till makarna. Kärlek till partner och ett bra familjeliv är för såväl samboende

en som ensamstående några av livets viktigaste värden Montgomery och Johansson, 1989. Detta är uppenbarligen värden människor inte vill eller tona ned.

som ge upp Att misslyckas i uppnåendet dessa värden i samlevnadskris och i

av en samband med separation blir därför naturligt traumatisk upplevelse, kan

en en som

upphov till svårläkta psykiska sår. ge

För att hjälpa makar i kris erbjuder många kommuner rådgivningsverksamhet

familjerådgivning. I det följande kommer jag att redogöra för ett nystartat

forskningsprojekt finansierat SFR, syftar till att kunskaper och

av som ge Verktyg kan till hjälp i kommunal familj erådgivning och i råd-

som vara annan givning till makar i kris. Parallellt med och integrerat med detta

syfte har projektet också ambitionen att ge grundläggande kunskaper psykiska faktorer

om

är betydelse för den upplevda kvalitén i parrelation. som av en

Teoretiska utgångspunkter

Sedan många år har forskning bedrivits kring faktorer är betydelsefulla för

som hur väl parrelationer upplevs fungera marital satisfaction för aktuell lit-

en teraturöversikt O Leary 8CSmith, 1991. En rad studier har visat att kogniti-

se

faktorer är stor betydelse för tillfredsställelse med samlevnadsrelation. va av en Hur parterna upplever och tolkar sitt eget och makens agerande är således

en viktig determinant av tillfredsställelsen med parrelationen. Exempelvis har

funnit att parter i kris tenderar att negativa tolkningar man ge av partnerns beteende Bradbury 8CFincham, 1990. Gottman et 1976 jämförde hur

pass positiva/ negativa parterna upplevde avsikten med sitt och be-

eget partnerns teende och fann att par i kris tenderar att tolka in betydligt negativ avsikt

mer bakom partnerns beteende än vad han/ hon själv upplevde sig ha. Betydelsen

av kognitiva faktorer visar sig också i att kognitivt baserad terapi har givit goda resultat för i kris Baucom et 1989.

par

Min forskning har sedanmitten 70-talet berört den kognitiva bakgrunden

egen av till beslutsfattande och ställningstaganden. I den forskning jag bedriver för

som

7 l Familjer I uppbro

å

närvarande utgår jag från att begreppet perspektiv är fundamentalt för att förstå hur människor värderar olika beslutsalternativ eller objekt. Grundtanken är att perspektivet ofta avgör huruvida ett objekt värderas positivt eller negativt.

Det aktuella projektet utgår från att det perspektiv som personerna i

nu en parrelation har det och partnerns handlande är betydelse för deras

egna av tillfredsställelse med sin relation. Närmare bestämt antas att perspektivet i förälskelse och kärlek är helt annorlunda än när relationen är i kris. Ett och sam-

beteende kan tolkas helt olika beroende perspektivet. Perspektivskiften ma kan alltså ske samband medi utveckling sker från kärlek till kris. Nedan

att en

två exempel sådana perspektivskiften. Det är hämtat från interges ena en vju utförd min medarbetare Helena Willén med makarna i ett i

av en av par kris. Det andra exemplet är ett citat från Göran Häggs roman Hjärtats diktatur

fyra 40-talisters utveckling. en roman om

Har G. förändrats Ja,jag såg till honom i början. Jagsågbara hans goda sidor. Det både

upp var som jag och han valde att visa sig då.Jag svartsjuk. Han var aldrig svartsjuk. Jag

var hade prestige. Han aldrig. Jag hade ångest, inte han. Jag tog till mig det här. Han

absolut perfekt. Efterhand när jag fick nyanserad bild mig själv var en mer av

blev han också mänskligare. Såghonom tvärtom: Från att ha sett till

upp honom tyckte jag att han kuvat mig Kände att jag växt honom.

om

...Och dess hade ingenting fungerat. Men det var först nu, den senaste

sen månaden, han hade börjat inse att det varit så. Hans minnen hade börjat

som ändra innehåll retroaktivt historieböckerna i George Orwells 1984

- som som skrevs efter varje politisk förändring. Det när det hände och långt ef-

om som teråt framstod vacker uppoffring framstod den mest äckliga

som en nu som ryggradslöshet. Trevliga utflykter visade sig plågsamma botgöringar. Ann

vara Maris kloka synpunkter verkade plötsligt den mest hänsynslösa sexuella

som utpressning...

I det följande preciserar jag först det perspektivbegrepp projektet bygger

som

och hur begreppet kan användas för att förstå parrelationer.

Begreppet perspektiv

När begreppet perspektiv används i sin ursprungliga perceptuella mening syftar det hur ett subjekt varseblir ett objekt. Begreppet perspektiv förutsätter att det finns variation i hur objekt kan uppfattas. Variationen kan bero

en

faktorer: a subjektets synvinkel, egenskaper hos objektet framföljande tre trädande, mindre framträdande egenskaper och c distansen mellan subjekt och objekt. Vad uppfattas från ett givet perspektiv kan dels karakteriseras

som

figur-grundrelationer, detaljeringsgrad och storlek synfältet. Vad i termer av

blir figur och vad blir grund är framförallt beroende synvinkel och som som av objektegenskaper, medan detaljeringsgrad och synfältets storlek är beroende av

Fam/Wer/ uppbro 7-

st

distansen. Skillnaden mellan figur och grund tenderar bli påtagligare att kortare distansen är till objektet.

I föreliggande projekt används begreppet perspektiv för beskriva hur att en människa värderar ett objekt i det här fallet hur i samborelation - en part en värderar sig själv och partnern. Jag antar att perspektivbegreppet här kan användas ett sätt är analogt hur begreppet används i perceptuell konsom mot en Även berör perspektiv hur subjekt uppfattar objekt, fast med text. nu ett ett nu avseende hur subjektet värderar objektet. Värderingen beroende antas vara av a subjektets aktuella intressen jfr synvinkel, i sin är följd som tur en av roller, eller han/ hon identifierar sig med, framträdangrupper personer som de egenskaper hos objektet och objektets grad positiv eller negativ relec av vans för subjektet jfr distans. I det följande betecknas den sistnämnda faktorn distans. som

Figurgrundrelationer antas två slag.I inifrånperspektiv utgöres figuren vara av ett avpositiva egenskaper och möjligheter hos objektet, medan negativa egenskaper och möjligheter kommer i bakgrunden. Inifrånperspektiv anläggsnormalt när subjektet uppfattar att objektet är inriktat eller kan användas till uppnå att subjektets aktuella intressen. Inifrånperspektiv innebär objektets potential att harmonierar med subjektets intressen. Ett subjekt uppfattar normalt sitt handlande inifrån, dvs. länkat till hans/ hennes aktuella intressen. Om som ett objekt harmonierar med subjektets aktuella intressen är det därför relevant att sägaatt objektet från ett inifrånperspektiv. I utifrånperspektiv objekses ett ses oberoende subjektet. Figur-grundrelationerna beror här i viss mån tet som av distansen mellan subjekt och objekt. Ett inifrånperspektiv innebär normalt att det är kort distans mellan subjekt och objekt. I utifrånperspektiv kan ett distansen växla. När distansen är kort och subjektet uppfattar objektet fungerar att oberoende honom/ henne blir det naturligt fokusera objektets negativa av att egenskaper och möjligheter att hota subjektets intressen. Det negativa blir därför grund och det positiva blir bakgrund. När distansen är lång blir det lättare att överblicka objektet. Både positiva och negativa egenskaper kan uppfattas, men de upplevs mindre intensivt än när objektet är nära håll.

I likhet med hur fallet är i visuell perception är figur-grundrelationer beroende subjektets synvinkel i hans/ hennes intressen och egenskaper termer av hos objektet. Skiften i perspektiv kan ske individen ändrar sina intressen om eller individen upplever att objektet har ändrat sig eller har egenskaper om som han/ hon inte tidigare upptäckt. Som nämnts hänger individens intressen ovan med roller eller individen identifierar sig med. Jag samman personer som antar

att det finns tre grundläggande identifikationsmöjligheter: Ego-identifzering

a

inriktning individens privata intressen, Vi-identzfering inriktning

intressen är för individen och för eller flera andra som gemensamma en personer individen känner samhörighet med, A nnan-identifiering inriktning scm c intressen hos eller flera andraindivider. Perspektivskiften kan således en sl:e subjektet byter identifikation. Exempelvis kan objekt från om ett som

73 Familjer / uppbro/f

ä

vi-perspektiv inifrån t bostad ett gemensamt inköpt och ett ses ex en som par inrett utifrån ett ego-perspektiv t kan den gemensamt införskaffade

ses ur ex bostaden upplevas ett hinder för subjektets privata utveckling.

som

Perspektiv och perspektivskiften i parrelationer

I parrelation de tre ovannämnda subjektidentifikationerna mot part-

en svarar

individuella, privata intressen Ego, intressen Vi, nerns parets gemensamma den andre intressen Annan. Om dessatre subjektidentifikationer

partnerns kombineras med inifrån- respektive utifrånperspektiv och kort respektive lång distans för utifrånperspektiven uppstår nio olika perspektiv. Innebör-

typer av den hos dessaperspektiv beskrivs i nedanstående tabell. Tabellen visar också känslor och beteenden kan förknippas med de olika perspektiven.

som

Subjekt- Inifránperspektiv Utifrånperspektiv Utifrånperspektiv identifikation Kort distans Lång distans

Ego Subjektet uppfattar Subjektet upplever Subjektet har

partnern som ett att partnern kan hota ingetengagemang i verktyg för att nå hans/hennes privata partnern. sina privata intressen. intressen.

Tolerans Exploatering Rädsla, ilska Likgiltighet

Vi Subjektet upplever Subjektet upplever Subjektet

att han/hon och att partnern arbetar granskar utan partnern verkar för mot parets känslomässigt gemensamma gemensamma engagemang hur intressen. intressen. relationen fungerar.

Samarbete, kärlek Indignation Problemlösning

Partnern Subjektet identifierar Subjektet identifierar Subjektet identiñ-

sig med partnern och sig med partnerns erar sig med hur dennes intressen. upplevelse att han/hon partnern ser på

hotar dennes intressenhonom/henne Empati, vilja att från lång distans. hjälpa partnern Empati, skam, skuld

Distans till sig själv

välfungerande parrelation dominerar förmodligen vi- och partnerinrikta-

I en de inifrånperspektiv. Relationen kännetecknas samarbete, kärlek, ömsesi-

av dig empati och vilja hjälpa varandra. Den välfungerande parrelationen kan

att också utmärkas har distans till sidor hos varandra de inte

av att parterna som

relevanta för relationen. Dessa sidor upplevs som förknippade med ser som

legitima privata intressen. Om problem uppstår i relationen anläggs partnerns

partnerinriktat utifrånperspektiv. Subjektet uppfattar hur han/ hon betett ofta ett sig olämpligt och försöker skadan. Subjektet kan också

mot partnern reparera

problemet ett distanserat utifrånperspektiv och från denna utgångsse ur punkt komma fram till lösning problemet.

en

Familjen i uppbro 74

6¶Krisfyllda relationer kan förknippas med flera olika perspektiv kan

som vara olika för de två parterna. Den partnern kan ha ett ego-inriktat inifrån-

ena perspektiv den andre partnern, vilket kan leda till att den partnern

senare ser på honom/ henne ett vi-inriktat utifrånperspektiv. Den senare partnern kän-

ur

sig kränkt och indignerad att utnyttjad sin partner. Bilden kan ner av vara av kompliceras att den förre partnern själv uppfattar att han/ hon själv inte har

av ett ego-inriktat inifrånperspektiv utan, säg,ett vi-inriktat inifrånperspektiv

som partnern har misstolkat ag gjorde det här för vårt bästa, fast du

gemensamma inte vill inse det En typ kris uppstår den partnern har för-

annan av om ena lorat sitt intresse för den andre ego-inriktat utifrånperspektiv, lång distans, medan den andre partnern fortfarande vill vidmakthålla ett vi-inriktat inifrånperspektiv relation. En tredje typ kris kan utlösas båda parterna

av om upplever att den andre hotar de egna intressena. Två ego-inriktade utifrånperspektiv kort distans står då mot varandra.

Perspektivförändringar kan ske följd att parterna förändrar sina vär-

som en av deringar och intressen. Parterna utvecklas olika håll jfr Koch-Nielsen, 1983; Skaldeman, 1992. Perspektivförändringar kan också ske följd föränd-

som en av ringar i deras livssituation, att paret får barn. Dessa förändringar

t.ex. genom kan leda till hot mot de intressen som tidigare förenade paret Argyle, 1987.

Perspektivförändringar inträffar dock inte automatiskt följd föränd-

som en av ringar hos parterna och i situationen, utan kan, påpekats,

som ovan vara mer eller mindre styrda subjektet. I syfte att fram ett stabilt perspektivskifte

av kan subjektet identifiera sig med roller leder till ett sådant perspektivskif-

som te. Han/ hon kan eller mindre avsiktligt också minska eller öka distansen

mer till objektet. Han/ hon kan också leta efter sidor hos partnern som är förenliga med givet perspektiv. Han/ hon kan vidare i sitt beteende,

ett genom som ovan nämnts, stimulera fram eller vidmakthålla olika perspektiv hos sig själv och

partnern.

Att det finns möjlighet att genom ändrat tänkande och handlande stimulera fram perspektivskiften är ett grundläggandeantagande projektet.i Om detta antagande är giltigt så kan en målsättning för familjerådgivning att hjälpa i kris

vara par att finna perspektiv leder till att krisen löses.Lösningen kan variera från fall

som till fall. Det kan fråga varierande inslag vi-inriktat inifrånperspek-

t.ex. vara om av

partner-inriktat inifrånperspektiv och distanserade utifrånperspektiv.

tiv, av av I lösningen kan ingå att parterna ökar sin medvetenhet om att flera perspektiv är möjliga och att det är möjligt lämpligt tänkande och handlande

att genom växla perspektiv. Till sist bör påpekasatt lösningen givetvis är beroende

av om

bestämmer sig för att fortsätta förhållandet respektive avbryta det. parterna

Vad skoll göras i projektet

Projektet genomförs i två steg. Det första konstruktion och prelimi-

steget avser när utprovning av instrument för kartläggning av perspektiv i parrelationer.

75 Fam//jer i uppbro

6¶Framför allt skall två instrument utvecklas, nämligen avseende

a hur parter-

sina och partnerns intressen och värderingar och hur na ser egna parter-

från olika perspektiv tolkar sina och beteenden. Formulär na egna partnerns innehåller också frågor möjligheter till förändringari beteenden och mål-

om sättningar och förändringar skett tidigare i dessa avseenden

om

I projektets andra steg används perspektivinstrumenten i kris och

par par

förmodas ha välfungerande relation. Sammanställningar görs rela-

som en av tioner mellan från de två formulären och mellan inom respektive for-

svar svar mulär. Man kan här uppmärksamma relationen mellan allmänna värderingar och intressen formulär a och de intressen upplevs förknippade med

som vara specifika beteenden formulär Vidare kan med utgångspunkt från båda

man

formulären jämföra självbedömningar och bedömningar

partnerns av samma

De nämnda jämförelserna samt övrig information från person. nu svaren

formulären utgångspunkt för bedömningar möjligheter och begräns-

är en av ningar när det gäller förutsättningar för fruktbara perspektivskiften. Exempelvis kan det framkomma att parterna har vissa värderingar och sätt

gemensamma att bete sig skulle kunna utgångspunkt för uppbyggandet vi-

som vara en av ett inriktat inifrånperspektiv. Det kan också visa sig att parterna har missuppfattat hur den andre själv, information även den kan upphov

ser en en som ge till perspektivskiften. Bedömningarna kontrolleras och preciseras i uppföljande intervjuer med Här ställs dessutom uppföljande frågor hur

paren. om parrelationen utvecklats och hur makarna den framtida utvecklingen

om ser av relationen. Svaren dessa frågor antas kunna ytterligare underlag för

ge en bedömning hur parternas perspektiv varandra utvecklats och vilka

av av möjligheter finns för parterna att skifta perspektiv.

som

Henry Montgomery Professor i kognitiv psykologi, Stockholms universitet

Familjer i uppbroff 76

Referenser

Argylle, M. Ilaepsycbology bappiness.London: Methuen 1987.

Bradbury, T. N., 8CFincham, F. D. Attributions in marriage: review and cri-

tique. PsychologicalBulletin, 107, 3-33, 1990. Baucom, D. H., Epstein, N., Sayers, S.,Goldman Sher, T. The role of cognitions

marital relationships: deñnitional, methodological, and conceptual issues.

journal Consulting ana Clinical Psychology,57, 31-38, 1989. Gottman, M., Notarius, C., Markman, H., Bank, S.,Yoppi, B. et al. Behavio-

ral exchange theory and rnarital decision making. journal ofPersonality and

Social Psychology,34, 14-23, 1976. Koch-Nielsen, Skilsmisser. Copenhagen: Institute of Social Research, 1983. Montgomery, H. ö: Johansson, U. Life values: their structure and relation

to life situation. In Maital Applied bebavioural economic: Vol.

pp.

420-437. Brighton: Wheatsheaf, 1988.

O Leary, K. D., 8CSmith, D. A. Marital interactions. Annual Review ofPsycbo-

logy, 42, 191-212, 1991. Skaldeman, P. Marita adjustment in relation to human values. C-uppsats, Psyko-

logiska institutionen, Stockholms universitet, 1992.

77 Pam/Fer / uppbroff

Ann-Chr/sf/n Cederborg

Nör familjen förändras

Vid Tema Barn i Linköping pågår ett projekt under namnet Familj ocbförändring. Samtalsmönster ijêzmiüeterapi. Professor Karin Aronsson är projektledare och handledare för den avhandling jag skriver utifrån det här materialet.

som Socialvetenskapliga forskningsrådet stödjer projektet ekonomiskt. Terapisekvenserna presenteradesi mitt anförande hämtat från den nämn-

som var ovan da studiens datamaterial. Det här projektet kartlägger familjeterapeutiska

och särskilt då samtalsmönster mellan olika familjemedlemmar och processer mellan familj och Tjugo familjer ingår i studien och deras familjete-

terapeut. rapier har videobandats under perioder till tjugo månader. Totalt deltar

en

19 terapeuter från fem Barn och ungdomspsykiatriska öppenvårdsmottagning-

Datamaterialet består 108 videoinspelade terapeutiska Sessioner samt inar. av tervjuer med samtliga familjer och och för sig månader

terapeuter var en sex efter sista terapisessionen. Projektet har alltså haft huvudsaklig uppgift att

som belysa vad händer och sker i familjeterapeutiska samtal, dess sociala gram-

som matik, utifrån barn och ungdomsperspektiv. Vi studerar vad det är för för-

ett ändringar kan ske i familjers samspelsmönster familjeterapeutisk

som genom behandling. Bryts dysfunktionella samspelsmönster i familjer Om det sker, i

fall hur

Analysarbetet utgår från socialpsykologiskt perspektiv och metoden kan

ett beskrivas microsociologisk. Viktiga teorireferenser är bland annat Erving

som Goffman 1961, 1963, 1967 analyserat hur människor gentemot

som agerar varandra när de möts i olika sociala sammanhang samt Brown och Levinson 1987 har skapat detaljerad modell för språkliga strategier vid socialt

som en fasadarbete. Fram till har projektarbetet resulterat i fem artiklar, utifrån

nu ovan nämnda infallsvinklar Aronsson 8CCederberg, 1993a, c; Cederborg, b.

Efter datainsamlingen slutförd visade det sig att åtta studiens tjugo

att var av barn och ungdomar lever i familjer har genomgått eller just arbetar sig

som

skilsmässoproblematik. Totalt finns det 52 terapitimmar med barn igenom en

har skilsmässa verklighetsbakgrund. Det kan återspegling som som sessom en

det faktum i samhället i stort riskerar cirka vart tredje barn att behöva av att uppleva skilsmässa mellan föräldrarna. Det är därför att betrakta som myck-

en

angeläget att studera de här familjeterapeutiska samtalen eftersom de et ger en möjlighet lära och förstå omkring barnens situation, också hur

till att mer men familjen helhet i samband med skilsmässa mellan makar.

som reagerar, en

Studien kommer framför allt att fokusera analysen barnens och ungdomarnas perspektiv och belysa hur deras reaktioner beaktas i det familjeterapeutiska

79 Fem/yen uppbro/f

arbetet. Analysarbetet med skilsmässobarnen och deras familjer har just påbör-

jats, här ges endast inblick i den guldgruva materialet utgör. en som

I de artiklar skrivits utifrån det här materialet Cederborg, 1993b en av som konstateras att i två de aktuella sju familjerna med förskolebarn, de av var vuxna enseom att barnet psykiatriskt stört. I de övriga fem fanns konflikt kring var en normalitetsfrågan. I två familjer det konflikt mellan föräldrarna, var en mammorna anklagade barnet för avvikande beteende och mildrade kripapporna tiken mot barnen. I de resterande hade daghemspersonalen rekommenderat tre en psykiatrisk behandling av barnen vilket föräldrarna från början ansåg var onödigt. I samtliga sju fall blev barnen friskförklarade i sina familjeterapier och

deras problem rättfärdigades eller ursäktades föräldrarnas äktenskapsproav blem, syskonavundsjuka eller orsaker utanför familjen.

Ni ska höra de här fallen, solskenshistoria. Den handlar Stefan om ett av en om

som kom till Barn och Ungdomspsykiatrisk öppenvårdsmottagning

en p.g.a. att

daghemspersonalenansågatt pojken behövde individualterapeutisk behandling

för sitt aggressivabeteende. Stefan har två äldre sex som systrar, en som var 15 år gammal, fem år gammal. Han korn till Barn och samt en yngre som var en

ungdomspsykiatrisk öppenvårdsmottagning första gången tillsammans med sin

och sina två systrar. Därefter inbjöds delta vilket han mamma pappan att accepterade och uppskattade. Totalt blev det 18terapisessioner pojken varav var närvarande vid 14 stycken två sessionerna par-terapier. Behandlingen av var pågick under period år och åtta månader. en av ett

Det daghemmet hade svårt att hantera pojken, han rymde från dagis, var som han verkade deprimerad och också orolig över pojkens beteenmamman var de. Föräldrarna i konflikt med varandra och de hade just bestämt sig för var att separera. Föräldrarna från början kritiska till daghemspersonalens bedömvar ning pojkens problem. Mamman kunde hålla med han lite bråkig av om att var hon menade att det är alla andra killar också. Enligt henne hade men personalen överdrivit problemen.

I tidigare studie Cederborg 1993b blev det tydligt hur professionella från

en olika institutioner hamnar i konflikt med varandra kring frågan om barnet är att betrakta normalt eller stört. Ett dessa konfliktfall just Steve. Insom av var stitutioner kan ha olika behov definiera barn normalt eller stört. Det att ett som kan exempelvis såatt daghemspersonal beskriver barns beteende vara ett som avvikande eller stört för exempelvis personalresurs i arbetssom att en extra laget, medan personalen Barn och ungdomspsykiatrisk mottagning kan en beskriva beteende normalt i syfte stärka barnets identitet och samma som att förändra föräldrarnas barnets problem. syn

I fallet Steve hade psykologen daghemmet pojken i behov

ansett att var av

individualterapeutisk behandling. En diagnos terapeuterna den Barn-

som och ungdomspsykiatriska mottagningen ogillade.

Famüerf uppbro/f 30

6¶Exempel 1samtal sia 5

Manlig Terapeut: Precis, för den här psykologen Siv hon hade någon idé att om Steve skulle komma hit och någon slags behandling och när lyssegen nade förra gången, när inte du med terapeuten vänder sig mot fadern var

mm, förstod att det hade varit väldigt stora omställningar i familjen

visst och också för Steve och då brukar inte i förstone börja träffa några barn själva, utan då vill vi förstå det här utifrån det kan mer om vara reaktioner förändringar har skett i familjen precis. så det är som liksom ledi det och ville träffa dig. F just de. Det hade alltså den ett att : psykologen idé att det bra för Steve och där undrade vi litet grand en om vore F: Ja. det någon bra idé, F: mm det var mer så. om var

Fadern: just det.T M: mm Svar din fråga då.jag har varit borta väldigt mycket ag har varit konsekvent borta kan sägaalla vardava. man Inte helger då även helger ibland då och sedan har jag haft den här gar. men arbete vad ska jag säga nästan tio tillbaks så jag har inte typen av upplevt det här Britta och de här berörda dagis och dagmamman berätsom tat så-

Manlig Terapeut: Vad tänker du då när du säger det här

Fadern: det här det är problem då dagis att sägaoch det här med att psykologen och det här har blivit sistaterminen,T mm det har inte som : jag att sägaupplevt sätt min f.d fru TM: mm och det samma som va har kanske också varit svårt för henne liksom att berätta det här för mig, jag skulle förstå egentligen hur, jag har kanske upplevt litet för enkelt att sätt, kanske tyckt att det inte varit farligt kanske. Det ordnar sig alltid, busiga här kanske.TK: Helt klart är att jag inte fått den insikungar va mm i det då långt när Britta har fått ten som va.

Genom mikroanalyser samtal går det att inblick i hur kulturella makav en rofenomen återspeglar sig i samtal människor emellan. Det här terapeutiska samtalet klargör att frånvaro från hemmet har inneburit att han fått en pappans distans till pojkens problem och inte alltid lyssnat hustruns berättelser om pojkens problem. Det är kvinnan i den här familjen som har den största kunskapojkens situation, ett samhällsfenomen inte är alldeles ovanligt. pen om som Pappor är de oftast hamnar distans från barnet och konflikten mellan som föräldrarna kan hindra dem från förstå barnets situation. Barnet kan komatt att hamna i kläm mellan föräldrarnas svårigheteratt kommunicera. Konflikten ma mellan föräldrarna kan göra att barnet måste ta till rätt kraftiga reaktionsmönster

för att uppmärksamhet.

De före detta makarna i vanliga fall hade svårt att prata med varandra som om sin make/ maka-konflikt, hittade med terapeuternas hjälp en konfliktfri sfär utifrån det ansvaret de hade för pojken föräldrar. När pappan gemensamma som

81 Familjer I uppbro

så

uttrycker att han kanske har underskattat reaktion erkänner också sonens mamman att hon inte heller förstått vidden problematik: av sonens

Mamma: Jag sågVäl inte direkt att Steve mådde dåligt heller egentligen förut sedan när han började dagis liksom. men

Här har de grund att utgå ifrån. Ingen dem har pojkens en gemensam av sett problem som allvarliga, ingen av dem är bättre än den andra.

I terapeutiska samtal kan problematiska beteenden hos barn omdefineras till normal reaktion kris. Detta kan strategi för befria barnet från en en vara en att att tillskrivas stigmatiserande psykiatrisk diagnos. en

Exempel 2 samtal 2 sia 9

Fadern: Helt uppenbart är då enligt min uppfattning är att hur än gör då, man som vi två när vi separerar här nu dåT M: mm visst är det stark påveren kan barn, det är helt

Manlig Terapeut: Hur tror du det kan ha påverkat Steve

Fadern: det tror jag, det är jag övertygad själv, att det är enbart nog om negativt, det tror jag.

Manlig Terapeut: Kan du beskriva något omkring det, för att liksom leta mer någonting han såatt säga var

Fadern: jag tror då i fall att han märker dom här spänningarna då är som mellan såatt säga TM: Barnen då eller Steve i det här oss vuxna va. mm fallet att han märker det direkt då TM: Och sedan blir hans va. mm svar såatt sägaden här busigheten då uppmärks- jag finns alltså.

Manlig Terapeut: För att någon slagsuppmärksamhet tänker du snarast

Fadern: Jaa

Manlig Terapeut: Att ni, eftersom ofta är det att när skiljer sig mycket man energi går till just det, att det är svårt orka med andra saker till exempel att precis, barnen blir väldigt, är det du tänker, Att att man man då barn tar till litet kraftfullare sätt för visa finns därP. som att att man

Fadern: Det kan jag tänka mig

Terapeuten kan med sina styrda frågor utöka förståelsen för orsakerna till pojkens problematiska beteende. I det här exemplet kan vi hur formulejust se pappan utvidgad pojkens reaktion. Steve busar för uppmärksamhet, rar en syn att

Familjer i uppbro h 82

rättfärdigande omdefinierar pojkens beteende till att normal ett som vara en reaktion pressad hemsituation. I artiklarna i projektet har vi just en en av beskrivit terapeutiska samtals sociala grammatik Aronsson 8CCederberg,

1993b. Där framkommer de tydligaste terapeutiska strategierna är att en av orkestrering. Terapeuter kontrollen mestadels via frågor och tar styr vem som ska med vad och hur ofta det ska ske. En strategi möjligprata vem om som ger het belysa orsakerna till barns problematiska beteenden utifrån mer an ett att

perspektiv.

Terapeuterna i Stevesterapi kan beskrivas barnombudsmän för pojken. De som tydliggjorde pojken behövde båda sina föräldrar och att och att mamman papinte hade orkat sätta de gränser Steve behövde. pan som

Exempel 3 samtal 3 sia 26

Mamma: Har inte ni några förslag då hur ska göra, TM: Ja M skrattar man generat hur ska ta honom man

Manlig Terapeut: jag funderar på, jag hittar inte något bra för det namn som finns i som. för det är något i och för sig finns i den här KRAFungar som TEN ibland brukar kalla det för någon slagskungakraft något sånt, att man barn har, alla barn har någon slagsmedfödd idé att de är kungar eller att om drottningar F ähm och det är fint det Alla skrattar det är : mm vuxna

fint fast att

Kvinnlig Terapeut: Fast det är litet för tidigt.

Manlig Terapeut: det är något positivt, alltså att det är någonting det men av alltså, det hos alla barn kungakraften eller drottningkraften va, jag är ser va, något sätt den saker och ting ska centreras runt omkring och när barsom är riktigt små såär det väldigt bra därför att det gör att föräldrarna stälnen ler och vårdar och pysslar och lyssnar när den piper och där, mm upp om blir väldigt alert förälder oftast blir det i alla fall. Sedan när barman som man börjar bli litet äldre brukar det någon slagskamp omkring det M: nen vara Att barnen måste, att kungakraften måste börja minska.

mm

Fadern: Mm

Kvinnlig Terapeut: Man måste ta sig prinsklädseln.

Manlig Terapeut: just bli prins och det måste bli någon slags känsla att av kungen och drottningen allt och och själv är man att är trots mamma pappa prins och prinsessa.

Pojken ansågs ha för makt i familjen och sig eller stor vare mamma pappa ansågsha orkat med kamp med pojken. Terapeuten tycks att Steve att ta en mena

83 Familjer i uppbro

inte hade ett acceptabelt socialt beteende. Genom använda metaforiskt att ett språk kan terapeuter reducera risken för kränka föräldrarna i deras roll att som uppfostrare. Samtidigt kan det, i det här fallet, sätt försöka hitta som vara ett att en gemensam förståelsegrund för pojkens problematiska beteende hos både föräldrarna och pojken.

Föräldrarna förvånade över pojken blev krånglig när han korn till den var att Barn och ungdomspsykiatriska kliniken. Han hade varit såhanterlig strax innan de kom dit. Förståelse för pojkens reaktioner Bup mottagningen skapades ytterligare metafor. Han beskrevs bedriva projekt med sitt genom en ett problematiska beteende. Hans syfte skulle återförena föräldrarna och vara att pappan att flytta hem igen.

Exempel 4 samtal 7sid 17

Manlig Terapeut: Serdu det också det är något projekt Steve håller som att som med

Fadern: det är uppenbart tycker jag han försöker och jobba det, TM: nog att det märker jag då att de, det tycker jag.

mm

Manlig Terapeut: Hm. Hur märker du det liksom kan du något exempel ta

Fadern: Det är alltid det här alltså att jag ska hemma länge möjvara som ligt och åka möjligt och helst inte åka alls då, han vill vi ska sent som att göra grejor tillsammans såhär då sådana saker han är inte pigg men att komma till mig då till mig TM: nej han vill gärna jag kommer men, upp att hit istället och sådana saker TM: mm jag tycker att han drar mig neråt det har jag funderat kan,

Manlig Terapeut: mm,.mm, år det

Fadern: Vad säger du da ingenting Fadern vänder sig mot Steve som tittar i tidning och börjar vissla ner en

Mamma: Såvisslar han dessutom.

Kvinnlig Terapeut: Det kan det finns litet risker för Steve Visa vara att att sig för liksom glad här och prata för då kanske vi skulle säga behöver att inte mer,TM: de skulle verkligen då kommer inte så ses mrn vara pappa

tldlgt.

Att prata om föräldrarnas svårigheter makar kan socialt laddat Waesom vara

tbreatening. Karin Aronsson har i tidigare studier pediatriska samtal 1991

av

och jag själv i familjeterapeutiska samtal Cederborg,1993a kunnat

Visa att professionella talar till föräldrar igenom barnen, viket är mindre hotfullt för

Familjen i uppbro h 84

föräldrarna. Budskap till föräldrarna kan skickas via barnet eller här där

som terapeuten får information föräldrarnas relation makar genom att frå-

om som

hur pojken lyckas med sitt projekt att återförena föräldrarna. En politerzessstraga tegi kan tyckas oförarglig än direkt fråga föräldrarna har

som vara mer en om börjat återförenas.

Det terapeutiska arbetet med att föräldrarna att samarbeta kring pojkens insocialisering i prinsr0ll, förde paret som makar och de erhöll också

en samman två terapisessioner utan barn, slagsparterapi där de bestämde sig för att flytta

en

igen. Det fortsatta terapeutiska arbetet bestod i att verbalt och icke-versamman

förhållningsätt mellan familjemedlemmarna. Föräldrarna balt lära ut ett nytt berättade i efterintervjun, att de stärktes isin föräldraroll farniljeterapin

genom och kan samarbeta bättre föräldrar också med både skolan och

nu som men daghemmet. Stevesprojekt att återförena familjen under tak kan därmed

samma betraktas slutfört. Hans problematiska beteende utanför hemmet har av-

som klingat och framtiden ljus ut för familjen.

ser

En slutsats kan göras i det här skedet analysarbetet är helt klar. Näm-

som av ligen omdefinierar psykiatriska symtom hos barn med skilsmäs-

att terapeuter soproblematik normala reaktioner föräldrars konflikter med

till att vara varandra. Ett barnperspektiv består i att de äktenskap påverkar bar-

som vuxnas

psykiska beteende. Makarnas konflikter med varandra väcker reaktioner nets hos barn kan föranleda terapeutiska insatser Barn och ungdomspsyki-

som atriska kliniker.

Ann-Christin Cederborg Leg.terapeut, doktorand, Tema Barn, Universitetet i Linköping

85 Familjen uppbro

Referenser

Aronsson, K. Facework and control in multi-party talk. A pediatric study." case I Markova och K. Foppared, Asymmetries in dialogue. New York: Harvester. sid 49-74, 1991. Aronsson, K. and Cederberg, A-C. A love retold. Moral order and interstory generational negotiations. IJ. Bergmann och P. Linell red Moral dimensions in dialouge. forth coming book, 19939. Aronsson, K. and Cederberg, A-C. Voice ana orchestration infamily therapytal/e On co-narration in multi-party tal/e. Manuskript, 1993b Aronsson, K. and Cederberg, A-C. Coming in family therapy tal/e. On the age social construction generational status Manuskript, 1993

c

Brown, P. and Levinson, Politeness: Some universals in language Carnusage. bridge University Press, 1987. Cederberg, A-C. Asymmetries in family therapy tal/e.Participation framewor/es ana children. Manuskript, 199321 young Cederberg, A-C. The social construction thepsychiatrically disturhedpre-school child. Nlanuskript, 1993b Goffman, E. Encounters. Two studies in the sociology interaction. London: The Penguin press, 1961. Goffman, E. The behaviour in public places. Notes the social organization on gatherings. New York. The Free Press, 1963. Goffman, E. Interaction rituals. New York. Pantheon Books, 1967.

Familjer / uppbro 86

.

Ö

Familjer i uppbroH,

erfarenheter ur praktiken

Hur rätten

fungerar

om rättsliga

processer

och rvisrefrögor

L

êe

Imednmg

Sedan hearingen skilsmässor och familjesplittring genomfördes har vissa

om förändringar skett när det gäller stödet till barn och föräldrar i samband med skilsmässa eller separation.

En kommunalisering familjerådgivningen har genomförts. Förslag för-

av om ändringar i familjerätten har presenterats av Vårdnadstvistutredningen i betänkandet Vårdnad, boende, umgänge SOU 1995:79. Utredningen föreslår bl.a. ändringar i föräldrabalken för att stärka barnets rättskydd och rätt till kontakt med båda föräldrarna.

Förslag ändrade bestämmelser när det gäller vårdnad har även lämnats i

om slutrapporten från den förra regeringens Ds 1995:2. En lagrådsremiss

pappagrupp

förslag från båda dessarapporter bereds för närvarande ijustitiedesom tar upp partementet. En proposition är att vänta vid årsskiftet 96/97.

De reforrnförslag tillkommit vad gäller ekonomiska stödformer presenteras

som i inledningen till avsnittet Det ekonomiska regelsystemet.

Red. anm.

89 Fam/yer i uppbro

A nde/s A ge/l

Fo miljeseporotioner och juridiska regler

Konflikflösning och hondlingsdirigering

Ur ett rättsteoretiskt perspektiv diskuteras ibland i vad mån juridiska regler har

konfliktlösande eller handlingsdirigerande funktion. De familjerättsliga

en en reglerna verkar naturligtvis konfliktlösande i enskilda fall. Titeln för det juridiska inslaget ivårt seminarieprogram, Hur fungerar rätten P rättsliga

- om processer och tvistefrågor, betonar det perspektivet. Man kan emellertid också ställa frågan i vad mån reglerna verkar handlingsdirigerande för människors

beteende. I termen handlingsdirigering bör då inte läggain att lagstiftare

man och domstolar söker påverka människors beteende eller mindre drakoniskt,

mer även sådana lösningar generellt sett inte kan uteslutas.

om

Handlingsdirigeringen kan nämligen också ha den formen rättsreglerna fak-

att tiskt påverkar folks beteenden, t.o.m. om någon påverkan inte varit avsedd. Jag

vill säganågra ord både konfliktlösning och handlingsdirigering i fråga

om om sådana regler aktualiseras beträffande skilsmässor.

som

Förutsättningarna för äktenskapsskillnad bekant mycket enkla i Sverige.

är som Den principiella utgångspunkten är att makes vilja att skiljas alltid skall

en respekteras. Såtillvida är äktenskapet ett avtal, ensidigt kan sägas

som upp av en part. Dock skall den domstol, handlägger ansökan äktenskapsskill-

som en om nad, föreskriva en betänketid månader, det finns ett barn under

om sex om sexton år eller betänketid begärs den make inte gjort ansökningen

om av som eller båda makarna tillsammans. Med betänketiden har lagstiftaren velat

av motverka förhastade skilsmässor i dessaspeciella fall. Förfarandet i själva skils-

mässofrågan är regelmässigt enbart skriftligt. Om parterna samtidigt är

oense om vårdnad över barn, underhåll eller bodelning, hindrar inte det skilsmässodomen. De frågorna måste då slutgiltigt lösas

senare.

Om makarna i de nämnda följ dfrågorna vårdnad, underhåll

är oense en av om eller bodelning har de stor frihet att lösa sitt mellanhavande avtal,

genom ett som domstolen inte lägger sig låt att det finns formell ingripandemöj-

vara en

lighet i vårdnadsfrågan med tanke barnens bästa. För bodelningen finns

som ett förstadium den särskilda möjligheten att förordnad s.k. bodelningsför-

en

rättare vanligtvis en advokat kan besluta s.k. tvångsbodelning,

som om en om han inte kan och kvinnan att komma överens.

mannen

I ett internationellt perspektiv är den svenska regleringen mycket liberal,

antagligen liberalast i västvärlden, eftersom varken makes "skuld" otrohet, alkoholism

9 l Fam/Jer / uppbro

å

m.m. eller lång och varaktig söndring numera får spela någon som helst roll

sig skilsmässogrund eller underlag för rättsverkningar i samband vare som som med skilsmässan. På de flesta håll i Europa finns det i dag särskild möjlig-

en het till äktenskapsskillnad efter särlevnad, när båda makarna vill skiljas,

men sällan efter kort tid i Sverige. Vi kan notera att man i Danmark och Norge

som valt att behålla separation viktigaste skilsmässogrund, dvs. den hem-

som skillnad efter domstols dom fanns i Sverige mellan 1915och 1974. I England,

som Frankrike och Tyskland är dock den totala skilsmässolagstiftningen ännu inte

liberalt utformad den nordiska lagstiftningen blev med början ens som 1910-talet.

Det svenska systemet är i hög grad inriktat smidigast möjliga konfliktlösning

sig tänker förutsättningarna för äktenskapsskillnad eller lösandet vare man

tvistiga följdfrågor. Möjligen kan dock sägaatt principerna för uträkning av man

underhållsbidrag är invecklade, att de snarare stimulerar än motverkar av konflikter.

Handlingsdirigeringen spelar däremot liten eller ingen roll med ett undantag, nämligen i fråga vårdnaden över barn. Befrämjandet senare år av gemen-

om

rättslig vårdnad och snmarbetssamtal mellan föräldrar, om vårdnadsfråsam av

från början varit tvistig, innebär strävanden efter både konfliktlösning och gan handlingsdirigering. Det övergripande ändamålet denna inriktning kan sägas

av

slå vakt vad någon här seminariet tidigare i dag kallade förförvara att om äldrastabilitet. föräldrastabilitet kan naturligtvis motiveras redan

Intresset av

den enkla och för tiden självklara iakttagelsen, äktenskapsskillgenom nu att en nad visserligen gör slut den gamla familjerelationen mellan hustrun och

inte båda föräldrarnas relation till barnen, eftersom den förbinmannen men delsen är oberoende äktenskapet. I fråga användningen

av om av gemensam vårdnad är väl egentligen problemet beträffande handlingsdirigering att dra

en gräns gentemot sådana fall då föräldrarna saknar förmåga att samarbeta, och

ge-

vårdnad kan skapa konflikter i stället för att lösa dem. Samarbetssammensam talen spelar naturligtvis därvidlag viktig roll.

en

På tal den rättsliga vårdnaden vill jag skjuta en synpunkt

om gemensamma

gäller själva begreppsbildningen. Begreppet vårdnad är i Sverige odelbart; som det finns inte någon möjlighet att i vissa andra länder dela upp vårdnaden

som i flera delfrågor och bestämma särskilt barnet skall bo eller

t.ex. var om umgänge med den andre föräldrern än den barnet bor med. Särskilt i England

som finns det 1989 års Children: Act långtgående möjligheter att spalta

genom upp begreppet parental responsibility som motsvarar vårdnad i delkomponenter. Det skulle inte skada med översyn själva vårdnadsbegreppets inne-

nog en av håll i svensk rätt under uppmärksammande utländska lösningar.

av

Lagstiftningen har alltså byggt värdet föräldrastabilitet. Däremot har frågan

av

familjestabilitet inte alls tilldragit sig något intresse år. Reglerna om senare

betänketid för äktenskapsskillnad innebär visserligen ett försiktigt vaktom

Famüer / uppbroff 92

ö

slående familjestabiliteten, i har värdet familjestabilitet inte

om men stort sett av alls uppmärksammats. Nu kan förstås och tänkas vilja ifrågasätta

en annan nyttan

familjestabilitet överhuvudtaget. Det är ofrånkomligt i samhälle vår av nog ett av typ, att man måste räkna med hög separationsfrekvens och alla ingår

en att som i ett parförhållande riskerar att råka ut för separation; det är inte något konstigt

en med det. Skilsmässoforskningen har också visat de emotionella och sociala

att anpassningsproblem, barn särskilt pojkar i tonåren kan uppvisa efter för-

som äldrarnas separation, beror slitningar i familjelivet än skilsmässan

mera som sådan. För äktenskap eller andra parförhållanden, klart fungerar dåligt, blir

som därför slutsatsen att det just för barnens skull är bättre upplösa dem fortast

att möjligt än att söka bevara dem och öka barnens problem.

Klart är väl dock att varje äktenskapsskillnad eller separation utgör något

av ett misslyckande. Om misslyckandet kan undvikas är det bra för barnen. Eftersom familjeseparationer i Sverigeför närvarande berör 40.000 barn finns det all

cza per anledning att fundera över familjestabiliteten kan förbättras. Kan förändrad

om en

lagstiftning ha någon betydelse Självaförutsättningarna för äktenskapsskillnad har

då knappast någon avgörande betydelse. Bakom den höga skilsmässofrekvensen ligger sociala faktorer inte låter sig påverkas restriktiva skilsmässoregler,

som av och kan inte hindra folk från flytta isär och förr eller skilja sig

man att att senare även om reglerna är restriktiva. Detta är gamla sanningar.

Vad däremot kan sakna är enligt min mening inriktning fam iljeråd-

man en givning som ett medel att bevara ett och annat onödan upplöst äktenskap. Den möjligheten har alldeles glömts bort jämfört med inriktningen samarbetssamtal som ett medel att befrämja föräldrastabiliteten. Familjelagssakkunniga föreslog i det betänkande ledde till 1973års regler äktenskapsskillnad,

som nya om att alla makar ansökt äktenskapsskillnad skulle meddelande från

som om ett

tingsrätten att frivillig familjerådgivning stod till förfogande. Förslaget

om

förverkligades aldrig eftersom familjerådgivningen hade olika huvudmän och

var ofullständigt utbyggd del håll i landet. Enligt min mening finns det skäl

en att ta det förslaget igen. Familjerådgivning tidigare stadium är bättre

upp ett än samarbetssamtal Helst borde förstås familjerådgivningen komma in

senare. ännu tidigare än då skilsmässofrågan redan väckts vid domstol. Advokaters agerande före skilsmässa har här sitt intresse.

en

Finns det några regler inte har med skilsmässofrågor göra,

som att men vars utformning ändå kan påverka familjestabiliteten Säkert finns det sådana regler, även om det är svårt att mäta orsakssambanden och även vid sådan

om man en diskussion gränsen till allmänna kultur- och livsmönster har än

passerar som ett

större förklaringsvärde. Låt mig emellertid avslutningsvis olika frågor,

ta upp tre som gäller om rättsreglernasutformning eller sätt verkar handlingsdiri-

ett annat gerande i betydelsen att de vidi mening kan påverka familjestabiliteten.

av

Den första frågan gäller den höga frekvensen samboende äktenskap. Unge-

av utan fär vartannat barn föds ogifta föräldrar och enligt SCB:s undersökningar

av vet

93 Femi/jer i uppbro

risken för barn skall sina föräldrar gånger hög för att att se separera är tre ogifta samboende föräldrar för gifta föräldrar. Visserligen är det av

men som flera skäl klart, separationerna bland ogifta samboende bör högre än för

att vara gifta; genomsnittsåldern inom är lägre och med nuvarande familjebild-

gruppen ningsvanor är det bara de stabila alls gifter sig. Om vi enbart

mera paren som intresserar för dem förblir ogifta kan dock fråga sig, om inte äkten-

oss som man skapet sådant kan ha viss, familj effekt de psyko-

som en genom logiska mekanismer kan spela in. Slutsatsen denna tanke kan

som av är att man fundera det inte uppkommer värdekonflikt å sidan, vilket

om en om man ena är fallet i Sverige, godtar samboende under äktenskapsliknande förhållanden

likvärdigt med äktenskap rad lagstiftningsområden, och åandra sidan som en

familj estabiliteten kan förtjäna lagstiftningens stöd. Betänketidsreglerna anser att är uttryck för tanken familjestabilitet dock inte varit helt främmande för

att den svenska lagstiftningen. Onekligen finns det dock hel del behov lös-

en av ningar juridiska frågor även för samboende utan äktenskap, inte bara inom

av civilrätten även inom socialrätten liksom andra håll. Hela problema-

utan tiken är därför komplicerad. jag får inskränka mig till att fästa uppmärksamhe-

frågor samboende utan äktenskap även kan begrundas tal ten att om om

familjestabilitet.

Min andra fråga har formen påpekande. Lagstiftningen inom social-

mera avett lagstiftningen i vid mening bör ha sådanutformning att den inte ibland fram-

en lockar familjeseparationer. Det kan tänkas att kvinna och gångkan

en en annan

bättre ekonomisk situation hon och barnen från mannen. I varje

en om separerar fall reglerna bidragsförskott kan någon gångtänkas sådan effekt, låt

om en vara

ensamstående vårdnadshavare typiskt har besvärlig situation både att en sett en personligt och ekonomiskt. Vid konstruktionen olika sociala förmåner liksom

av

skattesystemet är det angeläget att reglerna i allmän mening är rättvisa och av motverkar diskriminering familjetyp jämförd med andra. Främst får

av en man jämföra kärnfamilj, ensarnförälderfamilj och ombildad familj Men jag får göra det

lätt för mig lämna även dessasvårafrågor.

genom att

Min tredje och sista fråga gäller det inte kan finnas en motsättning i vårt sam-

om hälle mellan två i och för sig befogade önskemål båda i varierande grad

som av-

speglarsig i lagstiftningen olika områden. Det gäller förändrade könsroller

ena

lika möjligheter och för både män och kvinnor. Det andra gäller samt ansvar dåfamiljestabiliteten. Hur går det att bästa sätt förena dessabåda mål Redan

själva frågan är fruktar jag, provokativ för och Men den tål att be-

nog, en annan.

grundas.

Rättssociologisk forskning de mekanismer jag har berört intres-

om som vore

den är inte lätt att åstadkomma. sant, men

Anders Agell Professor i civilrätt, Uppsala Universitet

Familjer i uppbroff 94

B/fff Lou/se Marfe/eur-Agrel/

Barnets rättsliga ställning vid skilsmässa

I den rättsliga är det advokaten först träffar människor i skilsmässo-

processen som situation. Advokatens roll i detta sammanhang är enligt min uppfattning med

att, hjälp det regelsystem finns, hjälpa människor att ett såbra liv

av som som möjligt efter föräldrarnas separation och familjens upplösning. Detta är alltså målet med advokatens verksamhet inom familjejuridiken i vårt samhälle.

Under äktenskapet har föräldrar enligt lag vårdnad sina barn.

gemensam om Eftersom lagstiftaren strävat efter att även samboende föräldrar ska ha

gemensam vårdnad barnen har detta kommit att bli allt vanligare. Det innebär även

om att

vid sarnboendeupplösning uppkommer frågan vad ska hända med bar-

om som nen när föräldrarna separerar. Detta sker också även kvinnan är

om ensam vårdnadshavare för barnen under samboendeförhållande i enlighet med huvud-

regeln. Anledningen härtill är att vi har helt delaktighet från

numera en annan pappans sida när det gäller vården barnen jämfört med vad har haft tidigare.

om

Människor kontaktar advokat inte bara samband medi separationer ock-

utan

när märker att det inte fungerar för barnen efter det att familjen upplösts.

man Där har det skett en förändring under de senaste20-25 åren. I början 1970-talet

av fanns inte begreppet vårdnad utan då skulle föräldrarna bestämma

gemensam

dem skulle ha vårdnaden barnen. Men i och med att vi fick vem av som om regler vårdnad har det blivit problem för människor hantera

om gemensam att den. Dessa problem är i och för sig något mindre än de vari början de

nu men finns fortfarande. Det är många gångersvårt för människor den

att gemensamrria vårdnaden att fungera, det låter bra det är inte alltid godo. Förde-

men av larna med vårdnad jag det utifrån min erfarenhet är framför

gemensam som ser allt psykologiska. Det är viktigt för barnen att båda föräldrarna kan känna sig delaktiga i vårdnadsansvaret.

Men det finns också nackdelar olika slag. Föräldrarna måste bestämma när

av barnen ska vistas hos denena eller den andra. Det finns inga möjligheter

att

domstol ett beslut barnens vistelsetider hos vardera föräldern. genom om Detta är bara möjligt när den ena föräldern har vårdnaden. Den

gemensamma vårdnaden förutsätter att föräldrarna ska komma överens när det gäller barnens vistelser det har visat sig att det kan bli betydande svårigheter detta.

men om

underlätta för föräldrarna brukar många advokater arbetar För att av oss som med familjejuridik detta slagskriva s.k. överenskommelser mellan föräld-

av

där reglerar när barnen ska hos den eller den andra. Dessa rarna man vara ena överenskommelser är emellertid inte något sätt exigibla, dvs. kan inte

man vända sig till domstol för att beslut verkställighet ett sådant avtal. Detta

om av

4 16-0966 95 Fam/Ier / uppbro

är däremot möjligt den föräldern har vårdnaden och den andre

om ena ensam har domstol fastställt beslut umgänge. Den förälder barnet inte

ett av om som bor hos får detta sätt ett sämre skydd mot den andra förälderns godtycke än han/ hon skulle ha han/ hon inte vårdnadshavare.

om var

Reglerna vårdnad kan också orsaka stora ekonomiska problem för

om gemensam föräldrar. När barnen bor lika mycket hos vardera föräldern finns det inte laglig möjlighet att fastställa underhållsbidrag för barnen. Om den föräldern har

ena betydligt bättre ekonomi än den andra betyder detta att barnet kan mycket olika standard hos den jämfört med hos den andre. Dessa regler kan i slutänden

ena medföra stora svårigheter för den har sämre ekonomi och orsaka konflik-

som ter mellan föräldrarna ytterst går ut över barnen. I dessa fall, alltså när

som barnen bor lika mycket hos vardera föräldern, utgår inte heller bidragsförskott.

praktisk fråga har betydelse för människor i separationssituatio- En annan som

är att när barnet är skrivet hos den ena föräldern kan den föräldern erhålla ner 1 000 kronor i bostadsbidrag jämfört med den förälder där barnet inte är

mer skrivet under förutsättning relativt lika inkomster.

av

De ekonomiska frågorna och frågan ivilken utsträckning barnen ska vistas

om hos den eller andre föräldern är problem påverkar föräldrarnas möj-

ena som ligheter att komma överens barnen ska bo.

om var

När människor söker advokat i separationssituationer jag att

anser man omedelbart bör försöka fokusera allt fortsatt arbete barnen. Målet med familjeadvokatens arbete bör vara att försöka ordna det bra som möjligt för barnen när föräldrarna har separerat. Det är min absoluta erfarenhet och uppfattning

föräldrar kan ordna det bra för sina barn blir det också bäst för dem att om själva. Det är därför viktigt att tala för människor i samband med separatio-

om

att det är barnens behov är det väsentliga. ner som

Om människor är är det mycket vanligt att sammanträffar parter och

oense man ombud för att diskutera de frågor som blir aktuella. I och med att man gör detta kommer också den problematik jag tidigare talat i dagen. Det visar sig

som om då att det kanske inte är lika viktigt för människor har vårdnaden dvs.

vem som hur vårdnadsfrågan formellt löses som var barnen ska bo. Detta betyder att vi

egentligen har problematik idag när har vårdnad

samma gemensam som tidigare hade när enskild vårdnad mer var huvudregel.

Familjeadvokatens arbete går ut att undvika tvist. Om föräldrarna inte kan komma överens måste den föräldern vända till domstol. Då bestämmer

ena en ensamdomare inledningsvis barnen ska bo under tid vårdnadsutredning

var som pågår. I sista hand blir det huvudförhandling. Vid rättslig tvist ökar alltid

en konflikterna mellan föräldrarna och det är därför mycket väsentligt framför allt för barnen i stället strävar efter att föräldrarna själva löser de frågor

att man som blir aktuella i samband med separationen.

Familjen uppbrof/ 96

9 Det är mycket vanligt att separerande varit familjerådgivning innan

par man kontaktar advokat. Om detta inte skett bör advokat försöka påverka

man som människor till att anlita familjerådgivning. Anledningen till detta är inte

att motverka separationen sådan utan att i möjligaste mån försöka underlät-

som ta för familjen att kunna fungera väl även efter separation. Eftersom inte

en man kan tvinga någon att familj erådgivning är detta inte möjligt inte båda

om föräldrarna vill ställa Det är inte ovanligt att den föräldern önskar

upp. ena utnyttja familjerådgivningen att den andra vägrar. Tyvärr uppkommer

men samma problematik när det gäller samarbetssamtal. Enligt propositionen får domstolen inte förordna samarbetssamtal den parten säger inte vill del-

om ena att man taga i samarbetssamtal. Detta måste mycket märkligt och bör enligt min

anses uppfattning ändras eftersom då inte kan tillgodose syftet med reglerna

man om samarbetssamtal.

jag skulle önska att det fanns mer forskning angående hur barn mår vid

gemensam vårdnad. Är det bra barn bor lika mycket hos den hos den andra

att ena som föräldern Är det viktigt med stabilt boende eller har detta ingen betydelse

ett Är det i stället viktigare barnet har tillgång till båda sina föräldrar Är det

att bra tala med barn hur de själva vill bo Är det bra advokater

att om att som upplevs stående den eller den andra förälderns sida gör detta Bör

som ena det någon annan Ska det särskilt utbildad person I del fall talar

vara vara en en

med barnen i vårdnadsutredningen inte alltid. Man hör ofta att barnen man men känner sig bortglömda i denna situation, att de undrar varför det inte är någon som talar med dem.

Det måste dessutom ansesmycket viktigt att inventera vilka finns

resurser som för att möta barnens behov i separationssituationer. Det finns kvinnojourer, mansjourer, familjerådgivning, samarbetsamtal etc. Men vad finns för att hjälpa barnen Barnen är de ytterst och innerst är delaktiga i familjeupplösningen,

som barnen måste subjekt och inte objekt och det måste finnas någon eller några

vara

särskilt till barnens behov och möjligheter i samband med föräldsom ser att rarna separerar.

BW Louise MorteIeur-Agrell Advokat, Uppsala

97 Familjer i uppbroff

. uxgv-.Pi...vik

Mon/ko San dah/

Juridik vårdnadstvister

-

Byrån för familjerättsfrågor i Malmö har erfarenheter

av Samarbetssarntal och utredningar i vårdnads- och umgängesfrågor sedan många tillbaka. Handläggarna är socialsekreterare och arbetar under socialtjänstsekretess. Under många år hade vi 100stycken utredningar från tingsrätten. åren har haft

ca De senaste en ökning med 30% årligen och har 120 utredningar, 50 snabbupplysningar och

nu 50 samarbetssamtal. Vi har dessutom 15 stycken begäran Samarbetssarntal

ca om från advokat eller föräldrar där ärendet ännu inte nått domstol. i

Byrån förmedlar ocskå upplysningar jml 6 kap 19 § FB dvs. uppgifter lämnas från socialnämnden till tingsrätten i frågor kan betydelse för inte-

som vara av rimistiskt vårdnadsbeslut. Vanligen handlar det att informera tingsrätten

om om utredningar avseende LVU, misshandel eller liknande.

Rådgivningsbehovet från föräldrar, nyligen fått vårdnad, anting-

som gemensam en efter skilsmässan eller vid separation, är mycket stort. Cirka 60 sådana familjer har kortvarig kontakt med årligen. Vanliga problem är svårigheter att

oss igång umgänget, svårigheter med ord ska gälla då föräldrarna inte kan

vems som

tiderna för umgänget, kontakter med skolan, samtycke till passansökan enas om och liknande. Det är vanligt att personal från daghem ringer för rådgivning i ärenden där föräldrarna olika besked ska hämta och lämna

ger om vem som barnet.

Lagändringen Föräldrabalkens 6 kap korn 1991 syftar till att bana väg

av som för utveckling mot att föräldrarna själva i utsträckning möjligt

en stor som skall kunna komma överens ivårdnads- och umgängesfrågor.

Hur det dö ut i praktiken

ser

Om parterna fått kraftigt stöd för sin linje respektive ombud och vid för-

av handlingen i TR fått framföra detaljerad beskrivning den andre förälderns

av negativa sidor, är det mycket spänt mellan föräldrarna då samtalen skall börja. Samarbetssarntal är sällan något möte där föräldrarna lugnt barnets

resonerar om bästa. Snarare är det ett möte med högljudd ordväxling föräldrarnas ilska

p.g.a. och förtvivlan.

Socialsekreteraren skall emellertid den unika situation det innebär

ta vara att stå mitt emellan parterna och deras ombud. Det gäller att sätta sig in i hur det är att barn just i den här tvisten. Vi lägger stort arbete att lirka

vara ner igång ett umgänge som har en möjlighet att fungera.

99 Fam/Ier / uppbroff

4%

Det krävs att samtalsledaren kan motivera dem till att nå dialog och skapa

en förutsättningar för lösning, båda kan acceptera. Föräldrarna säger sig

en som vilja till barnets bästa, och vill ha igenom sitt förslagoch vill ha

se men var en barnet boende hos sig.

Idag är det just boendet, blivit den svåra knäcka. Med boendet

som nöten att följer närhet till dagis, skolplacering Den förälder, har barnet boende

osv. som hos sig, får stå för merparten den vardagliga barnet.

av omsorgen om

För flertalet föräldrar är det säkert bra med vårdnad under utred-

gemensam ningstiden. Då finns det bättre förutsättningar för att öppen diskussion och

en lättare för föräldrarna att visa generositet i umgängesfrågan. Det är emellertid märkligt att en misshandlad kvinna, som nyligen brutit från destruktiv

upp en relation, rekommenderas att med vårdnad. Det är inte

gemensam ovanligt att sådana kvinnor kontaktar och beskriver att de känt sig pressade att

oss

med vårdnad för att framstå samarbetsovilliga. Ibland

gemensam som är det kvinnans advokat tryckt på. Om hon går med

egen som gemensam vårdnad för att därigenom hindra från att dom umgänget, har hon

mannen skjutit problemen framför sig.

Vi kommer i kontakt med familjer där barnet inte träffat den andra föräldern mycket länge. Föräldrarna kan ha separerat redan då barnet några månader

var gammalt och därmed har någon minnesbild fadern. Flera fall rör

av numera invandrarfarniljer, levt ifrån varandra ett eller flera år. Långa umgängesav-

som brott kan ha orsakats missbruksförhållanden, psykisk störning hos förälder eller

av misstanke sexuella övergrepp. Dessa barns situation skall inte förväxlas med

om förhållandena i s.k. vanlig skilsmässofamilj". Min erfarenhet det uppkom-

en är att mer många svårlösta praktiska problem då domstolen alltför välvilligt beslutar

om

vårdnad eller umgänge i dessafamiljer. Vi tendens till att tingsgemensam ser en rätterna beslutar umgänge trots att flera problem är outredda.

om

Det är också problemfyllt kvinna, bor skyddad adress, skall

när en som skicka iväg barnet umgänge till den andre föräldern enligt domstolsbeslut. Kan verkligen begära att barnet förtiger det bor Och vad vet

man var man om barnets förmåga att klara att umgås med fadern samtidigt barnet mär-

av som ker moderns oro Att barn tar skada av att bevittna faderns misshandel

av modern har uppmärksammats tillräckligt vid umgängesbeslut.

Det förekommer att domstolen beslutar besöksförbud för förälder samtidigt

om en

den beslutar umgängesrätt. Det är vår erfarenhet att små barn behöver som om ha sin vårdnadshavare i närheten när umgänget startar, liknande den situation

förekommer då introducerar barn ett dagis.Det är betydligt lättare som man att bygga upp en god relation mellan förälder och barn får ta det stegför steg.

om man

Om inte kan ha föräldrarna vid samtal startar utredningen

man gemensamma med samtal med dem för sig. Senare följer hembesök då träffar barnet

var

Familjer / uppbro lOO

tillsammans med modern respektive fadern, besöker barnet dagis

osv. Finns det möjligheter till det, ordnas därefter samtal med föräld-

gemensamma

Vi kan själva närvara några gånger då umgänget skall komma igång. rarna.

Det har blivit vanligare att domstolen beslutar att kontaktman, utsedd social-

av nämnden, ska närvara vid umgänget. Nämnderna har hittills haft mycket svårt att ordna kontaktpersoner i den utsträckning domstolen önskar. Det är inte

som bara svårigheter att hitta är beredd att ägna flera timmar vid

en person, som veckoslutet umgänget, det är också fråga att finna vill

en om en person som ställa upp där det är risk för hotfulla situationer. För att umgänge med kontakt-

ska kunna fungera bra behöver först ordna möten mellan modern, person man barnet och kontaktpersonen för att ett förtroende dem emellan skall finnas. En orolig lär inte lämna ut ett litet barn till fadern han utan förvarning

mamma om dyker vid hennes dörr med okänd kontaktperson vid sin sida. Hennes

upp en

har då förstärkts. oro snarare

Att sätta barnet i fokus angelägenuppgift för Samtal med barn sker långt

är en oss. ner i åldrarna och, enligt vår uppfattning, med god framgång. Barnen gott

ser som alltid positivt dessa samtal. Den svåraste delen är att föräldrarna att acceptera det som framkommit om barnens situation. En rak och ärlig diskussion i detta skede banar väg för förlikning. Om detta går att uppnå måste utred-

en ning skrivas till rätten.

För att den kunskap utredarna samlat sig under utredningstiden skall

som komma domstolen till del, är det enligt vår uppfattning bäst utredaren läg-

om

ett förslag och motiverar sitt ställningstagande. Att inte lämna något förslag ger har, enligt vad många kommuner erfarit, inneburit att striden tar fart nytt. Vi har fått höra från andra delar i landet att några domstolar inte tycker det är lönt att begära någon utredning från socialnämnden utan nöjer sig med snabbyttrande med faktamaterial eller BUP-utredning. Denna utveckling rimmar dåligt med kravet barnets rättighet att bli hörd innan domstolen fattar beslut. Detta står också inskrivet i FN:s barnkonvention.

PåFamiljerättsbyrån i Malmö erbjuder i första hand samarbetssamtal, vilka kan

två-tre månader. Om det sedan behövs utredning har handläggare vara en samma hand ärendet och samlar då fler fakta kring barnet, gör hembesök, besöker

om dagis Vid enbart samarbetssamtal har nått förlikning i 60% ärendena.

osv. ca av Då utredning har gjorts ärsiffran närmare 35% förlikningar. I de fall föräldrarna

en kommer till samtal innan ärendet väckts i domstol är siffran för förlikning 70%. Fördelen med att ha nått förlikning är givetvis att föräldrarna har möjligheter till ett bättre samarbete framöver något säkerligen uppskattas barnet.

- som av

Moniko Sondohl Sektionschef, Byrån för familjerättsfrågor i Malmö

101 Familjer I uppbro

.din i HH. q m

fwrzfix. M6;

human-LT man: .. sd fin; ,favtxuå å

va öht

§0 ämm - 352Vkrm .

Beng/A/mebäck

familjer i röHen

SpIiHrode

I mitt arbete domstolsjurist i länsrätt kommer jag dagligen i kontakt med

som

behandlar eller har samband med följder familjesplittring. skilda frågor som av

I det följande några reflektioner hur lagstiftningen och desstillämpningar

ges

påverkar dessa familjer.

I länsrätt handläggs huvudsakligen mål rör tvister mellan enskilda och det

som allmänna. Först skall nämnas att mål ekonomiskt bistånd enligt socialtjänst-

om lagen 1980:620 tillhör den målkategori till antalet ökat mest under

som senare år. I dessamål är ensamföräldrar med barn förhållandevis stor. Efter

gruppen en separation tar det i regel lång tid innan de särlevande föräldrarna får ordning sin ekonomi, vilket tydligt märks i de mål kommer till länsrätten. Trots

som omfattande stöd från socialförvaltningarnas sida, uppvisar många dessaföräldrar

av

otillräcklig förmåga att hantera sina redan ansträngda ekonomier ett realisen tiskt sätt. Påfallande är att exempelvis betalning hyra och elström får stå till-

av baka för betalning privata skulder. Även viss okunskap hos föräldrarna

av om finns de förutsättningar som gäller för att ekonomiskt bistånd, tycks det

om ibland att den enskilde förälderns möjligheter att ta ett för sin och

vara ansvar familjens ekonomi inte tas tillvara bästa sätt. Det är också ibland såatt

som bistånd lämnas utan att degrundläggandeorsakerna till dålig ekonomi klaigjorts.

en I stödsystem detta slag finns därför risk för att det ekonomiska ansvaret

av en

förskjuts från den enskilde till den bidragsgivande myndigheten.

Andra sociala mål som handläggs länsrätti rör frågor om tvångsomhändercagande

barn och ungdomar enligt lagen 199052

av med särskilda bestämmelser om

vård och tvångsomhändertagande missbrukare enligt lagen

av unga m.m. om av 1988:870 vård missbrukare i vissa fall Mina erfarenheter

om av av föräldrar i dessa mål är att de inte är såväl rustade för god fungerande livs-

en föring. Krav från omgivningen och andra vardagliga påfrestningar växer inte sällan till svårbemästrade problem skapar konflikter. Dessa förhållanden

som gör att de jämförelsevis känner sig ställda inför stora krav i relationerna till varandra och i sina uppgifter som vårdnadshavare.

Som domare i mål tvångsomhändertaganden måste vid muntlig för-

om man en handling sätta sig in i förälderns eller föräldrarnas situation för att kunna

noga göra bedömning av om förutsättningarna för tvångsvård är uppfyllda. Om

en det är ett barn är föremål för tvångsvård måste dessutom försö-

som man noga ka utifrån barnets perspektiv bedöma de risker det kan utsättas för grund

som

den situation föräldern eller föräldrarna befinner sig i och avgöra vad av som

är bäst för barnet. Detta gäller såväl när inte kunna som en ung mamma anses

l03 Familjer / uppbro

knyta till sitt nyfödda barn när tonåringen börjat utveckla ett socialt destruk-

an som tivt beteende och socialnämnden hävdar att frivilliga insatser inte är tillräckliga. Som regel förordnas ett offentligt biträde barnet. Om det inte är lämpligt

att barnet grund låg ålder eller andra orsaker är med vid den muntliga för-

av handlingen har biträdet att till rätten förmedla kunskaper barnet och föra

om fram barnets talan. Ett viktigt led biträdets uppdragi är att besöka barnet och,

det går att tala med barnet, lyssna vad barnet har att säga. om

En speciellt besvärlig fråga i mål tvångsvård missbrukare och rätten

om av som emellanåt får ta ställning till är gravida kvinnor kan omhändertas enbart

om grund att fostret riskeras att skadas. Enligt strikt tillämpning bestämmel-

av en av serna 4 § första stycket punkt 3 LVM kan denna grundi sig inte godtas. I lagrummet anges som förutsättning för tvångsvård bl.a. att någon till följd

av missbruket kan befaras komma att allvarligt skada någon närstående. Den strikta tillämpningen begreppet närstående inte omfatta ofödda barn. Enligt

av anses min uppfattning bör dock begreppet kunna vidgasnågot för att stå i över-

numera ensstämmelse med artikel 6 FN-konventionen barnets rättigheter. I artikeln

om stadgasatt konventionsstaterna erkänner att varje barn har inneboende rätt

en till livet och att konventionsstaterna till det sin förmåga skall säker-

yttersta av ställa barnets överlevnad och utveckling. Det bör tilläggas att frågan

rymmer även ett gränsdragningsproblem i förhållande till kvinnans rätt att enligt abortlagen 1974:595 avbryta havandeskapet abort. Innan ställning tagits till

genom

abort bör enligt min mening FN-konventionen medföra att bestämmelsena en i LVM sådan tolkning att det ofödda barnet långt möjligt skyddas

ges en mot skador till följd kvinnans missbruk.

av

I länsrätten förekommer ett slagsmål rör tvister mellan enskilda och det är

som mål enligt 21 kap. föräldrabalken FB verkställighet domar och beslut

om av

vårdnad eller umgänge Av bestämmelsena i 21 kap. FB följer att länsom m.m.

första instans ansökan vårdnadshavare eller umgängesförälder rätt som av skall besluta att genomföra vad allmän domstol tingsrätt i första instans bestämt

föräldrarna skall vårdnadshavare och när förälder inte om vem av som vara en har vårdnaden, i vilken omfattning den förälderna skall umgås med barnet.

Det har senare år i riksdagsuttalanden allt starkare betonats att föräldrar har ett gemensamt för sina barn och att det är väsentlig betydelse för

ansvar av barnens trygghet under uppväxten att de har goda och nära relationer till båda sina föräldrar. Lagutskottet har särskilt framhållit att det är angeläget att föräld-

kan handla i anda samförstånd och omtanke barnet, även rarna en av om om föräldrarna inte lever tillsammans betänkande 1990/91:LU13. Dessa tankar ligger till grund för den reform FB:s regler trätt i kraft den 1 1991.

av som mars Genom de reglerna har ett större lagts föräldrarna att själva kom-

nya ansvar

överens hur vårdnads- och umgängesfrågorna skall lösas. Till föräldrarma om

hjälp skall varje kommun kunna erbjuda samarbetssamtal. nas

I stor utsträckning kan föräldrar samarbetssamtalet komma överens

genom om

Familjer I uppbro l04

å

hur ansvaret för barnen skall fördelas mellan dem. I ett antal fall kan inte

man hålla träffade överenskommelser och följa vad allmän domstol

grundval av samarbetssamtalet har bestämt vårdanden eller umgänget. Vanligast är

om att umgänget inte fungerar. Umgängesföräldern ansöker då hos länsrätten

om att tingsrättens dom skall verkställas.

Efter första skriftväxling ansökan med den förälder är motpart, för-

en av som ordas regel tjänsteman inom socialtjänsten att medlare mellan

som en vara föräldrarna. Avsikten med uppdraget är att umgänge skall kunna ske frivil-

väg. Medlaren besöker båda föräldrarna i deras hem och samtalar med dem. Viktigt är att medlaren kan prata med det barn umgänget gäller. Medlaren

som lämnar sedan en skriftlig redogörelse för sin umgängesfrågan och

syn om hinder finns mot verkställighet, exempelvis det finns risk inte är ringa

om som för att barnet kan ta skada eller det är uppenbart att förhållandena ändrats

om sedan tingsrättens beslut att umgänget bör prövas

nytt.

Det kan här sägasatt det ofta är svårt att tag i medlare. Till skillnad från

en vad som gäller om kommuns skyldighet att erbjuda föräldar samarbetssamtal 12 § socialtjänstlagen, finns inte någon motsvarande skyldighet när det gäl-

a ler att anordna medling i mål verkställighet. Detta är brist och försvårar

om en målens handläggning.

När FB-målet kommit till det stadiet att muntlig förhandling hålls, jag min

ser roll något konfliktlösare. Förhandlingarna handlar mycket oenig-

som av om het och skiljaktigheter. Naturligtvis måste sådana fakta komma fram, vad

men

brukar ge öppningar till acceptabla lösningar är när det i målet går att ta som fram faktorer förenar föräldrarena och höra efter hur de vill beskriva när

som ett umgänge fungerar ett bra sätt. I föräldraansvaret, det är beskrivet i

som bl.a. lagutskottets ovannämnda betänkande, ligger krav föräldrarna

ett att måste anstränga sig att mobilisera sina att de kan lyfta barnens behov

resurser

sina konflikter. En hel del fantasi och inlevelse krävs från domarens sida ut ur för att detta skall lyckas.

Vad punkt särskilt har slagit mig i FB:s bestämmelser, utgår från

som en som att det är barnets behov av goda och nära relationer med båda sina föräldrar, är att det i FB saknas rättsmedel för barnet vårdnadshavare till stånd

att genom ett umgänge med bortovarande förälder. Hur gärna barnet än vill och hur be-

ston hovet än är för barnet att ha kontakt med bortovarande förälder kan detta inte

en lösas rättsligt. Rätten till umgänge kan rättsligt endast påkallas umgängesrätts-

av förälder. Jaganser att ett i FB konsekvent genomfört föräldraansvar utifrån barns bästa borde någon lösning också denna fråga.

rymma av

Bengt Almeböck Chefsrådman, Länsrätten i Malmöhus län.

I 05 Familjer / uppbro

6 I skilsmössons spår

Hur fungerar

det ekonomiska

regelsysfemet

a

inledning

Det ekonomiska bidragssystemet har sedan hearingen genomfördes varit föremål för olika reformförslag. Några dessahar särskilt berört familjeekonomin

av i familjer lever åtskilda.

som

Underhållsbidragsutredningen presenterade våren 1995 sitt betänkande Under-

bållsbidrag och bidragnfirskott SOU 1995:26. Regeringen har därefter, grund-

departementspromemoria från Socialdepartementet, Ds 1996:2, val av en behandlat frågan bidragsförskott med förtur. I propositionen Pr0p.1995/

om 96208. Uruierbâllsstödtill bam till särlevandeföråldrad föreslås att bidragsförskottet ersätts underhållsstöd i form ett fast krontalsbelopp oförändrat i

av ett av förhållande till 1994 års underhållsbidrag till barn föräldrar inte lever till-

vars

Återbetalningsskyldighet föreslås föreligga med en viss procent av sammans. bruttoinkomsten för den förälder inte bor tillsammans med barnet. Återbe-

som

talningsskyldigheten bli omprövad årligen mot den senast tillgängliga

avses taxeringen. Propositionen behandlas i Riksdagen hösten 1996.

Övriga frågor behandlades Underhållsstödsutredningen, bl.a. reglerna

som av för underhållsbidrag, vid ett tillfälle.

tas upp senare

De förändringar i övrigt genomförts i det ekonomiska bidragssystemet, i

som besparings- och effektiviseringssyfte, efter förslag från Bostadsbidragsutredning-

Bostadsbidragen efektivare inkomstprövning SOU 1995:133,har varit en - - av

generell och inte inneburit några större specifika förändringar själva mer art av regelsystemet för familjer lever åtskilt. Nämnas kan dock att vissa

gruppen som smärre förändringar beslutats i bestämmelserna för bostadsbidrag för umgängesrättsföräldrar.

Red. anm.

109 /sk//smässans spår

Barbro Dun ér

Ekonomiskt stöd riII barnfamiljer

Bidrogsförskoff BDF

Bidragsförskott kan till föräldrar med barn har flyttat isär den

ges som om underhållsskyldige föräldern inte betalar eller bara lågt bidrag. Bidraget kan

ger ett

till den månad barnet fyller 18 år. Det finns även ett förlängt bidragsförskott ges

lämnas till de barn studerar gymnasienivå. Det längst till juni som som ges det år barnet fyller 20 år.

Beloppet bestäms i basbeloppet och är 40% förälder är under-

procent av om en hållsskyldig och 2x40°/o båda föräldrarna är underhållsskyldiga. 1992 be-

om var loppet 1 123 kri månaden och 1993 är det 1 147 kr i månaden. Kostnaderna för detta täcks i första hand den underhållsskyldiga Det fattas täcks

av som av allmänna medel. Antalet barn omfattas detta har naturligtvis varierat.

som av Under år när antalet barn i åldern 0-17 år har ökat har också antal bi-

senare dragsförskott ökat. I december 1992 det 279 000 barn fick bidragsförskott

var som i åldersgruppen. I juni 1993 hade det ökat till 285 000 barn. I relation till totala antalet barn i åldern 0-17 har antalet BDF-barn legat ganska konstant kring 14% mellan 1984och 1992vilket framgår diagram De sistaåret har det ökat

av något och andelen har börjat närma sig 15% 14,6°/o. Det skulle betyda att fler barn får bidragsförskott även att fler familjer De s.k. BDF-bar-

men separerar.

279 000, utgör ungefär 49% de barn inte bor med båda sina föräldnen, av som

I de övriga familjerna sköts underhållet annat sätt och där behöver inte rar. försäkringskassan hjälpa till.

I tabellen visasutbetalningar och inbetalningar bidragsförskott 1982-1992 och

av

kostnaderna för bidragsförskott har ökat under perioden. Det där framgår att

har ökat det debiteras de underhållsskyldiga har legat sombetalas ut men som mellan 34 och 38%, och resten täcks alltså allmänna medel. Av det debite-

av rade beloppet är det inbetalda beloppet ganska högt. Förmågan att betala har legat kring drygt 90% har minskat. Den 94% 1991, 1992sjönk den

men var men till 88%. Det tyder också att det har blivit kärvare, familjen har sämre ekonomi, det är svårare stå för kostnaderna. I diagram 2 visas utgifterna omräk-

att nade till 1992 års priser. Där framgår att den del täcks allmänna medel

som av i har blivit större. Den mindre delen, underhållsskyldiga står för, har varit

som ganska konstant.

Det intressant studera de familjer får bidragsförskott. RFV har

vore att som tidigare haft statistik det f.n. finns inget statistikregister. I framtiden

men kommer det finnas sådant register. uppgifterna finns redovisade

att ett De senaste

l l l /sk/Zcmässansspår

ä

t.o.m. 1986. Där framgår att i gruppen vårdnadshavare kvinnornas andel

var av antal vårdnadshavare väldigt hög mellan 1978 och den minska-

1986 även om de något, från 90% till 87%, alltså män. I underhållsskyldi-

resten var gruppen gavar fördelningen kön den motsatta, dvs. majoriteten män. Det är möjligt

var att det har förändrats något jämför med i dag, förmodligen

om man men är

förändringen inte stor. Vad beträffar åldersfördelningen hos underhållsskyl-

diga och vårdnadshavare de flesta i åldern 30-39 år i båda

var grupperna.

Barbro Dunér Utredare, Statistikenheten, Riksförsäkringsverket

Diagram 1: Bidragsförskott

1980-1992, procentuell andel barn med BDF av samtliga barn i åldern 0-17 år. December

Andel barn %

A

O I I I I I l I I l l I I

1980 81 82 83 84 85 86

/ sk/Zsmássansspår l 12

Underhállsbidragetkan iblandvara högreän BDF-niván.l dessafall har hela bidraget

medräknats.

Tabell: Bidragsförskott 1980-1992, utbetalningar och inbetalningar

Diagram 2: Bidragsförskott 1980-1992, finansiering omräknat i 1992 års priser Mkr 4000 3500 3000

.. 2500 2 000 1 500 1 000

Underhâllsskyldiga

81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 9192

i 13 /ski/smässans spår

Eva Edsfröm-Fo/s

Samhällets marginalgrupper

några kommentarer

-

Inledningsvis vill jag varför Statskontoret varken är forskare presentera som eller praktiker uttalar sig i sammanhang detta. Statskontoret är statlig ett som en myndighet, stabsmyndighet bl.a. utför utredningar regeringens uppdrag. en som

Bakgrunden är att under hösten 1992 fick ett uppdrag av Finansdepartementet

innehöll beställning till att utveckla metod för sektorövergripande som en oss en

analyser.Metoden skulle systematiskt uppbyggt hjälpmedel för regerings-

vara ett kansliets tjänstemän att överblick och information om sektorövergripande

frågor och problem kan behöva uppmärksammas i t.ex. budgetsammanhang.

som

Statskontoret orde inom för detta uppdrag tre fallstudier olika karaktär ramen av för både utveckla och pröva metoden. En dessafallstudier belyste samatt av

hällets marginalgrupper där gjorde fördjupning inom ett delområde

en som avsågensamståendeföräldrar. De andra studierna gjordesinom områdena kriminalpolitik och glesbygdspolitik. Det är våra erfarenheter från studien samhällets om

marginalgrupper ligger till grund för detta anförande.

som

Upplöggning, avgränsning m.m.

Samhällets marginalgrupper är inte ett entydigt, väldefinierat begrepp och därmed inte heller enhetligt politikområde. I denna fallstudie har det därför ett varit nödvändigt för självadefiniera begreppet.För våra syften med studien ossatt valdes definition innebar i hög grad och olika sätt en som att personer som är beroende samhällets stöd och i sin livsföring kan betecknas som av omsorg marginalgrupp. De områden vi här studerat är arbetslösa, ensamstående en föräldrar, förtidspensionärer, missbrukare och psykiskt störda personer. Inom dessa har vi belyst helheter definitionen vi använt innebär att att grupper men det inom bara är de är i hög grad beroende stödet som betecknas gruppen som av marginalgrupp. Det är kort sagt inte alla ensamstående föräldrar hör som som hit den har det besvärligt, detsamma gäller för övriga utan grupp som mest delstudier.

Beskrivningsmodellen för sektorövergripande studier

Ett mål för Statskontorets arbete för Finansdepartementet att ta fram en var metod enkelt och systematiskt sätt kan göra analyser hela politiksom ett av områden och därigenom underlag för beslut förändringar och förbättra om

l l5 lsk/Ysmässansspår

å

resultatstyrningen. Avsikten med studien inte komma med förslag till var att förändringar i de konkreta fallstudierna. Metoden fick sin form i den s.k. be-

skrivningsmodellen. Metoden utvecklades parallellt med vår fallstudie, bl.a.

grundval erfarenheterna från vår studie. De delstudier ingick i vår fallav som studie följer alla form, nämligen denna: samma

En allmän beskrivning området sådant, hur området fram, av som t.ex. växt hur många som omfattas, vilken omfattning det har och vilka åtgärder som

definitionsmässigt kan räknas dit.

Vilka mål kan identifieras för politikområdet

Vilka aktörer, åtgärder och kostnader finns inom området

Vilka styrmedel finns för området

Går det att mäta några resultat och effekter den förda politiken av

Sammanfattande analys.

För delområdet ensamstående föräldrar gjordes fördjupad en studie och det är främst den bild vi får fram denna och de generella slutsatserna för genom mer hela fallstudien jag här vill förmedla. som

Ensamstående föräldrar

Gruppen ensamstående föräldrar idag är heterogen än tidigare och innehålmer ler såväl mindre antal välbärgade individer med goda sociala kontakter ett som många mödrar med låg utbildning, låg inkomst och dålig förankring arbetsunga marknaden. Dessa mödrar har dessutom dåligt självförtroende, inte sällan unga missbruksproblem samt svårigheter med myndighetskontakter och socialt umgänge överhuvudtaget. Vid tiden för tillkomsten olika samhällsstöd dock av var gruppen mer homogen och hade likartade behov ekonomiska och sociala skäl. av Andelen barn inte lever med båda sina biologiska föräldrar har som samman stadigt ökat 1985 uppgick andelen till 13°/o alla barn eller 235 000. av

Olika faktorer idag, sociala och ekonomiska, identifierar således en grupp ensamstående föräldrar oftare än andra föräldrar är i behov vård och som av stöd i olika former. I vår fallstudie intresserar för denna, den oss mest utsatta gruppen. Kännetecknande för vår ensamstående föräldrar är de har grupp att ringa eller ingen kontakt eller stöd från den andre biologiska föräldern.

Andra kännetecken för ensamstående föräldrar helhet är sämre ekonomiska som

förutsättningar genom att

hushållet endast har förvärvsinkomst - en 85% av vårdnadshavarna är kvinnor med förhållandevis låga inkomster -

/ sk/Ysmässansspår l 16

de har sämre valmöjligheter rörande förvärvsarbete barnomsorgsskäl - av de har lägre tillgång till materiella exempelvis fritidshus resurser de har sämre likviditet

hushållet oftare uppbär socialbidrag

Föräldrarna har mindre tid för sina barn än andra föräldrar eftersom de i högre

grad arbetar heltid och får för inköp och hemarbete. ensamma svara

Beträffande socialbidragsberoende är det värt att påpeka att det finns två olika

tendenser för denna Antingen är det kort bidragsperiod i samband med grupp. en separationen i avvaktan bidragsförskott och andra förhållanden som hör

med det i situationen. När den har stabiliserats upphör bidragstasamman nya gandet. För andra föräldrar finns bilden svårigheter att erhålla ett heltidsarbete av eller arbete överhuvudtaget. Föräldern blir därigenom bidragsberoende för

längre tid och har problem och incitament att ta sig detta förhållande. stora ur I denna märks med kort eller ingen samboendetid, dels äldre grupp unga mammor kvinnor med dålig förankring arbetsmarknaden.

Bland de övergripande målen för familjepolitiken ingår att särskilt stöd skall

lämnas till vårdnadshavare och barnomsorgen skall utformas ensamma att den stöd till föräldrar förena förvärvsarbete och studier med vård och att ger att för barn. Målformuleringarna indikerar att ensamstående föräldrar är ansvar stödberoende bland andra preciserar inte dessa föräldrars stöden grupp men

behov ytterligare.

Vår analys aktörer konstaterade ensamstående föräldrar utnyttjar olika forav att samhällsstöd i högre gradän andra föräldrar. Gemensamt för de redovisade mer av aktörerna är dock ingen arbetar enbart för denna målgrupp. Försäkringsatt kassan har för betala rätt bidrag i rätt tid, grovt sett. Arbetsföransvar att ut medlingen kan arbjuda olika former arbetsmarknadspolitiska stödformer av saknar möjligheter lösa barntillsynen för den ensamstående föräldern men att erbjudandena kan utnyttjas. Kommunen har det övergripande ansvaret för att alla medborgare disponerar endast över socialbidragen ekonomisk men som stödform. Ingen aktör har ett helhetsansvar vilket kan leda till suboptimereringar

bristande samverkan och oklara gränssnitt mellan olika aktörers befogengenom het. En viktig iakttagelse är aktörerna saknar incitament för att t.ex. minska att bidragsberoende, vinsterna sådan åtgärd tas hem någon annan ett av en av aktör.

De ekonomiska stödformerna idag är både generella och behovsprövade slag av och överhuvudtaget kan samhällets stöd till ensamstående föräldrar sägas att uttalat främst handlar ekonomiska stödåtgärder. Stöden kan sägas mer om

uppfylla de grundläggande behoven fördelningseffekten kan utvecklas

men ytterligare vi. T.ex. finns det idag ingen koppling mellan bidragets storanser lek vad gäller bidragsförskott och vårdnadshavarens behov trots att förslag om ändring i denna riktning väckts. Utformningen grundstödet riskerar också av

l l7 /sk/smässans spår

ä

att konservera ett bidragsberoende och bidrar inte aktivt till individen

att ge incitament till att förändra sin situation. Behoven stöd är och

av sammansatta involverar många gånger flera aktörer befogenheter och medelstillgång

men är inte alltid i paritet.

Målen är oftast mycket generella och övergripande och sällan uttryckta i resultat-

mått. Som följd detta försvåras all relevant utvärdering måluppfyllelsen.

en av av Detta gäller generellt för hela området marginalgrupper.

Vår bedömning är möjligheten nå effekt olika stödåtgärder för de

att att av ensamstående föräldrar vi definierar marginalgrupp skulle öka de

som som om ekonomiska bidragen kombineras med selektiva individuella insatser. Samhällets

stöd borde koncentreras till de behöver det och utformas

mer grupper som mest så att de motiverar individen själv för och påverka sin situation.

att ta ansvar Detta skulle kunna ske social arbetsträning, etablering nätverk med

genom av likasinnade för utbyte tjänster och möjligheter stödja varandra. En tänkbar

av att modell skulle kunna att med komplex problembild tilldelas

vara personer en stödperson knuten till socialtjänsten skulle kunna befogenheter

som ges att samlat till individens behov och köpa tjänster andra aktörer. Härigenom

se av skulle det kunna bli möjligt att komma bort från de nackdelar finns med

som det splittrade mellan exempelvis försäkringskassan, arbetsförmedlingen

ansvaret och kommunen.

Evo Edström-Fors

Organisationsdirektör, Statskontoret

/ sk/lsmässansspår l l 3

Eva Olsson

Hur fungerar det ekonomiska bidragssysiemef

om regelsystemens utformning och konsekvenser för barn och föräldrar

I skilsmässans spår följer vanligtvis ekonomiska problem i kombination med konsekvenser av psykosocial natur.

splittrade familjer blir i allt större omfattning involverade samhällets bidragssystem.i Behovet ekonomiskt stöd, även andra anledningar, t.ex. svårigheter att

av men komma överens,föranleder många söka sig i systemet. Bidragsförskott ofta

att ses

enbart ett ekonomiskt stöd. Det omfattande regelverket i det komplexa systesom

betyder emellertid att situationen för parterna blir komplicerad än så. met mer

Som samhällsföreteelse utgör familjesplittring/underhållsskyldighet ett icke

obetydligt fenomen. Det sätt vilket bidragsskyldiga föräldrar reagerar i samhällssystemet kan indikation hur de i andra samhällsfunktio-

ge en om reagerar

exempelvis arbete, socialt Konsekvenser kan även ner, engagemang m.m. härledas i ekonomiska problem samt medicinska följder.

Underhållsskyldiga består till största delen av män pappor.

-

Det ekonomiska bidragssysfemet

Bidragsförskott är sedan 1937 samhällets stödformer till barn vars föräld-

en av