SOU 1998:97

Gör barn till medborgare! : om barn och demokrati under 1900-talet

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

-wluâff-;rr

___.;.__:E-_:__-- , y . ia- y

Gör

barn till

medborgare

Om barn och demokrati under 1900-talet

håg

STATENSOFFENTLIGA UTREDNINGAR

Kc{Ã:5

§:Ã

Gör

barn till med

borgare

Om barn och demokrati

under 1900-talet

Kristina Engwa//

Demokratiutredningens 4

skrift nr

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Internet: wwwfritzesse

Omslag, foto: Denise Grünstein, Bildhuset Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91-38-20969-1 Elanders Gotab, Stockholm 1998 ISSN 0375-250X

Förord

Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn är i stånd

som

att bilda åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor

egna som

rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse för-i

bållande till barnets ålder och mognad.

För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att

bäras, antingen direkt eller företrädare eller lämpligt

genom ett

och på ett sätt är förenligt med den nationella lag-

organ som

stiftningens procedmregler, i alla domstols- ocb administrativa

förfaranden rör barnet.

som

Artikel 12 i Förenta Nationernas barnkonvention ställer krav de demokratiska beslutens former och innehåll. Artikeln gäller inte bara barnens personliga förhållanden alla frågor rör dem.

utan som I Sverige har Barnombudsmannen BO följt artikeln

upp genom att argumentera för att det är de skyldighet höra barnen.

vuxnas att BO har särskilt adresserat sina förslag till kommunerna. I ett för-

slag till förändringar i kommunallagen BO bl.a. nämn-

menar att derna ska samråda med barn och ungdom under 18 år i frågor

som angår dem, dessa barn och ungdomar skall rätt till

att ges att

stånd opininionsundersökningar gäller deras vardagsmiljö

som samt att de ska kunna väcka ärenden i de kommunala nämnderna.

I denna tredje debattskrift från Demokratiutredningen

presenterar Kristina Engwall demokratins genombrottssekel barnens

eller olika barngruppers synvinkel. Hon de

snarare menar att ove-

dersägliga framgångarna för barnens ställning i det

svenska samhället måste följas med innovationer i ännu större omfatt-

upp som ning inkluderar barnen. Hon hävdar vidare de s.k. besparingar-

att

i den offentliga sektorn i utsträckning drabbade barnen na stor därför att ingen till deras rättigheter och intressen. Bar-

tog vara

FÖRORD

grundbehov trygghet måste tillgodoses och det år de

nens av vuxna

även utanför familjen måste bevaka barnens uppväxt. Hon - - som

också under 1900-talet kollektivt skapat rik fond anser att en kunskap barns utveckling och särskilda behov som måste

om vårdas och fördjupas och borde leda till tar avstånd från

som att

ytterligare neddragningar yrkesgrupper med barnkompetens i

den offentliga sektorn. Barn bör slutligen lagstiftning

genom ny

politiska initiativ framför allt i kommuner. ges rätt att ta

Kristina Engwalls ärende kan i förstone förefalla harmlöst. Men hennes betrakta barn är inte allenarådande. Fortfarande kan

sätt att

finna svenska kommuner i sina broschyrer beskriver barman som

morgondagens kommuninvånare. Barn är ännu inte mednen som borgare. När Barnkonventionen skall börja konkretiseras och för-

verkligas uppdagas också betydande motsättningar. Barnkommit-

téns majoritet ville inte tillgripa lagstiftning avvakta med det

utan

tid SOU 1997:166. FN:s övervakningskommitté menar exemen pelvis Barnkonventionen i praktisk politik innebär ett nej till

att en

långtgående decentralisering det politiska beslutsfattandet. Den

av är oroad för barnens rättigheter blir beroende de

att annars av skiftande ekonomiska och politiska villkor gäller i olika kom-

som

muner.

De medborgarna utgör viktig aspekt i Demokratiutred-

unga en

ningens analyser. Med denna skrift kommer förhoppningsvis

diskussionerna barnens ställning i den svenska demokratin

om att stimuleras. Rapporten kan kanske skapa medvetenhet vad ett

om barnperspektiv i demokratidebatten skulle kunna innebära.

Texten har granskats professor Ann-Sofie Ohlander

av men författaren själv för dess slutliga utformning. Demokrati-

ansvarar utredningens ledamöter har inte tagit ställning till innehållet.

Erik Amná Huvudsekreterare

Inledning

Under 1970-talet tillsattes barnmiljöutredning underen stor som sökte barns levnadsvillkor många aspekter. Den statliga utredur ningen redovisades i flertal rapporten I slutbetänkandet fastett

slog barnmiljöutredningen följande:

Barns välfärd måste skapas totalsyn deras behov genom en och det samhälle dem. Det finns egentligen inga som omger barnfrågor, bara frågor människor och hur de ordnar sitt liv om för alla små och skall ha det bra att - stora -

Visst måste barns välfärd behandlas utifrån ett helhetsperspektiv,

det riktigt det inte finns speciella barnfrågor Finns det

men är att verkligen inte frågor där barns och intressen går stick i stäv vuxnas med varandra Om det skulle finnas frågor där intressen står nu varandra, hur löser dessa konflikter, då den mot ena gruppen,

barnen, saknar politiskt inflytande De här frågorna, barns rättigheter och barns möjligheter att

om kunna påverka är typiska för det 1900-talet. För bara sjuttio sena eller åttio år sedan skulle ingen ha ställt frågan. Tanken barn att skulle ha rättigheter precis eller skulle ta hänsom vuxna att vuxna till barns åsikter skulle i början seklet tett sig tämligen syn av

orimlig. barnen ingår i samhället självständiga med-

Idén att som lemmar fanns inte. Det har således hänt något under 1900-talet i

Sverige i fråga barns rättigheter och synlighet.

om Syftet med denna är beskriva förändringarna i det rapport att svenska samhället under 1900-talet. Där går barn från att inte ha

1 SOU 1975:3048. 2 SOU 1975:30 s. 285.

|NLEDNING

varit sedda till att bli synliga. Synliggörandet i detta sammanhang

handlar uppmärksamhet i positiva politiska beslut och

om att att

ta utrymme i samhället, inte minst ekonomiskt. Det handlar

om hur barn inlemmas i det svenska välfärdsstatsbyggandet. En

parallell utvecklingslinje är barnens inkludering i demokratin. En

enkel, viktig, utgångspunkt barn inte finns i åtanke

men är att om då politiken utformas, barn inte får rättigheter i väl-

om samma

färdsstaten barn aldrig är påtänkta då politiska

som vuxna, om beslut ska fattas eller barn aldrig får kosta i samhällsekono-

pengar min, kan inte tala demokrati där barnen ingår. Därmed

man om en blir kartläggning barn och demokrati i 1900-talets Sverige till

en av stor del redogörelse för när och hur barn inkluderats i olika väl-

färdspolitiska satsningar.

Barns medborgarskap i Sverige och dess innebörd kommer

att

diskuteras och belysas. Medborgarskap kan historiskt perspek-

tiv problematiseras många aspekter Att barn och

ur resonera om

medborgarskap är inte problemfritt, mycket förenklat skulle

man kunna det följande vis:

Medborgarskapet i Sverige bygger principen människors

lika värde och lika rättigheter. Den engelske sociologen Marshall

har beskrivit medborgarskapet bestående olika delar;

som av tre ett civilt, ett politiskt och ett socialt

Den civila delen består de rättigheter är nödvändiga för

av som att

skydda den personliga friheten, yttrandefrihet och likhet inför

t.ex.

lagen.

Den politiska delen består lika rättigheter delta i utövandet

av att av politisk makt, dvs. rösta och kunna inneha politiskt uppdrag.

ett

3 Björk, Gunnela 1998 Arbetarkvinnornas politiska och ekonomiska

medborgarskap i Sverige under 1920- och SO-talen, Historisk tidskrift

nr 3/ 98. 4 Petersson, Olof; Westholm, Anders och Blomberg, Göran 1989 Med-

borgarnas makt. Stockholm 9 och 10.

INLEDNING

Den sociala delen består medborgares rätt till social grund-

av en trygghet, dvs. välfärd för alla

Svensk medborgare blir automatiskt föds föräldrar

man om man av med svenskt medborgarskap. För barn till föräldrar med utländskt

medborgarskap finns speciella regler för hur det svenska med-

borgarskapet erhålls. Barn är således medborgare sedan födseln,

hur kommer medborgarskapet barn till del men

Alldeles uppenbart barn inte har del i det politiska med-

är att

borgarskapet. Först vid 18 års ålder blir ungdomar myndiga och

har rätt att rösta och politiskt valbara.

vara

Även den civila delen är begränsad för barns del. Barn har

t.ex. inte ingå fria avtal och deras juridiska rättigheter är be-

rätt att gränsade. I stället har barn förmyndare företräder dem. Det

en som grundläggande skyddet för liv finns i dag för barn och de hindras inte från utnyttja yttrandefriheten. Frågan är i stället vilka

att kanaler står till buds för barn att använda när de vill yttra sig

som Eftersom de inte har tillträde till den politiska makten är frågan hur barnen ska sin stämma hörd.

Den sociala sidan är den del medborgarskapet där barn i

av störst utsträckning är inkluderade eftersom barn omfattas väl-

av färdssamhället. Ett sätt för skapa jämlikhet använda

staten att är att sig s.k. individuering, dvs. skapar direkt relation till

av staten en varje medborgare. Alla barn har så sätt rätt till hälsovård,

utbildning Vissa rättigheter så viktiga att t.o.m. upp-

m.m. anses sökande verksamhet från t.ex. kommunens sida skerf

Medborgarskapet får inte diskriminera i fråga kön, klass

eller etnicitet, däremot finns i praktiken inbyggd diskriminering

en i form ålder. Barns medborgarskap är till innehållet inte lika

av omfattande

som vuxnas.

Barns begränsade medborgarskap brukar förklaras och legiti-

utifrån barn inte har mognad varken meras att samma som vuxna,

5 Petersson; Westholm och Blomberg 1989 10.

s. 6 Näsman, Elisabet 1995 "Vuxnas intresse med barns Ögon

av att se red. Lars Dahlgren och Kenneth Hultqvist, Seendet och seendets villkor. En bok barns och välfärd. Stockholm. 289 och 290.

om ungas s.

|NLEDNING

intellektuellt, fysiskt eller psykiskt. Att barn rätt till be-

vara ger skydd, också rätt till handlingsutrymme. Som barn är det

men

ibland bra objekt, att mottagare välfärdspolitik,

att vara vara av samtidigt det också är viktigt aktör och ha möj-

som att vara ligheten initiativ.7 Vilka aspekter betonas för barns del

att ta som skiljer sig främst beroende ålder. En treårings behov beskydd

och hjälp att sätta gränser skiljer sig från femtonårings Vilja att

påverka och behov av självständighet. Barn är sitt begränsade medborgarskap beroende att

p.g.a. av

för deras talan. När barn inte själva möjligheten att påvuxna ges verka politiken blir de helt beroende att i deras

av vuxna agerar intresse. Det är därför viktigt ställa frågan när de börjar

att vuxna inkludera barn i utformningen politiken. Rapporten visar också

av vad händer när barns förhållanden inte uppmärksammas i

som

politiken.

Barn som "not-yets"

Utmärkande för de och de argument förs fram

resonemang som

när förbättringar för barn ska genomföras är hänvisningen till barn

blivande Sociologen Elisabet Näsman lånar som vuxna. Quotrups begrepp not-yets" när hon talar barn. Näsman be-

om skriver barndomen väg ut o-mognad, 0-kunnighet och

som en ur o-förmåga Barndomen i sig är med denna inte viktig

syn utan en transportsträcka Vuxenlivet. Barnens villkor bedöms utifrån

mot hur de påverkar barn inte barn Åtgärderna ska

som vuxna, just nu. leda till barnen blir goda samhällsmedlemmar i ålder.

att vuxen Samhället investerar för framtiden, inte i nutiden. Det räcker inte med barn för deras skull. Satsningar barn

att satsa egen motiveras med barnens kommande framtid Vuxna är

som vuxna. medborgare, medan barn ska bli medborgare, att barn föds

trots med ett medborgarskap. Det tycks barn har ett vilande

som om medborgarskap ska aktiveras i framtiden.

som

7 Näsman 1995 292.

s. 8 Näsman 1995 284-286.

|NLEDN|NG

Vad är ett barn

Inledningsvis påpekades frågor barns rättigheter är moder-

att om frågor inte kunde ställas i sekelskiftets Sverige. Det na som t.ex. beror barn förändrats radikalt. Omständigheter och att synen företeelser de flesta förknippar med barn och barndom i som

dagens Sverige, i skola och inte arbeta, inga själv-

t.ex. att att var klarheter i början seklet. Vi behöver bara till annat land av ett för inse vad höra till "normal" barndom inte är att att som anses en något universellt givet. Att barn i Kenya eller i Sverige betyder vara inte sak. Det ställs olika krav och det finns olika för samma normer hur barn bör uppträda i olika kulturer. På sätt har samma normerna för barn inom kultur varierat under olika tider. en Inom barnforskningen har flera definitioner vad utom som märker barn förts fram. Vissa har hävdat definitionen ett att av barn och barndom bestäms sin samtid och definitionen av att förändras över tid. Andra har i stället betonat det kontinuerliga i

barndomen. I dag utgår de flesta barnforskare från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Det innebär barndom betraktas att socialt och kulturellt fenomen, än ett biologiskt som ett snarare Det betyder barn och barndom inte är något universellt eller att naturligt givet, något konstrueras och innehåll utan som ges ett inom varje kultur och varje tid. Trots barn något "skapat" eller konstruerat finns att ses som det ändå kärna biologi, vilket ekonomhistorikern Susanna en av Hedenborg påpekar. Barndom skulle kunna definieras den som

fysiologiska utvecklingsfasen mellan födelse och pubertet och/ eller psykologisk utvecklingsfas mellan den första

som en upplevelsen och adoloscensen. Biologiska begrepp tillskrivs ofta en form statiskhet dvs. förändringar utesluts. Därmed uppehåller av

sig i stället forskningen barn kring det i högre grad ses

om som föränderligt. Barnforskare arbetar därför ofta med den sociala som konstruktionen barn. Den kulturella bundenheten förklarar hur av

9 Hedenborg, Susanna 1997 Det gålfalla folket. Barns villkor och upp-

fattningar barnet i 1700-talets Stockholm. Stockholm. s. av 10 Hedenborg 1997 s. 21.

|NLEDNING

innehållet i "barn kan skilja sig mellan olika kulturer och olika

tidsepoker.

Samhället har byggt omfattande institutionell struktur upp en kring barn. Denna struktur utgår från vad barns besom anses vara hov." Konstruktionen barnbegreppet och vad fyller beav man greppet med påverkar alltså hur samhället strukturerar tillvaron för barn. Därmed studium barnhem, daghem och säger även ett av barnavårdscentraler något hur samhället barn. om ser Forskare vill förlägga skapandet och konstruktionen det av moderna barnet till den brytningstid då barnet slutade att vara ekonomiskt produktivt sitt arbete och i stället började i genom skolan. Markörer för denna förändring skolpliktens införande var samtidigt som arbetsskyddslagar förhindrade barn utföra de att farligaste arbetena. Med denna förändring korn även en ny syn barnet, hävdar amerikansk forskare. Hon barnet inte en menar att längre ekonomiskt värdefullt för föräldrarna, barnet i var men att stället blev känslomässigt värdefullt för föräldrarna. Denna för-

ändring ledde även till antalet barn familj minskade. Forskaatt per hävdar familjerna skaffade färre barn, de samtidigt re att men att satsade barnen och barnen uppmärksammer resurser gav mer het. Orsakerna till detta lägger forskarna i utbyggnaden skolan, av det ökade offentliga intresset för barn, barndomen blev att en speciell fas livet och barnet alltmer började betraktas av att som en individ med människovärde. egen Barndomens längd har varierat över tid. På 1800-talet var man barn under kortare period än idag. Övergången mellan barndom en och att bli tydligare markerad förr. Konfirmationen vuxen var var en tydlig gräns mellan vuxenlivet och barndomen. I dag finns ingen självklar gräns mellan barndomen och vuxenåldern.

H Sjöberg, Mats 1996 Att säkra framtidens skördar. Barndom, skola och

arbete iagmr miljö: Bolstad 1860-1930. Linköping. 17. pastorat s. Z Sjöberg 1996 s. 18. 13 Zelizer, Vivana 1985 Pricing the priceless child: the changing social

value children. New York. 14 Sjöberg 1996 s. 17.

lNLEDNlNG

Barn- eller ungdomsproblemet har flyttats allt högre i upp åldrarna, hävdar historikern Bengt Sandin. I början 1800-talet av diskuterades vad skulle göra med 6-12-åringarna inte man som föräldrarna sysselsatt eller uppfostrat tillräckligt sätt. På ett 1910-talet diskuterades problem avseende 15-18-åringarna. samma I dag det 18-20-åringarna utgör problemet. Man brukar är som tala den förlängda barndomen dvs. tendensen att det dröjer om allt längre innan ungdomar Barndomens accepteras som vuxna. förlängning skulle kunna kopplas till föräldrarna hand att tog om sina barn längre eftersom barnen gick i skola i stället för att arbeta.

I den här får artonårsgränsen markera övergången till rapporten vuxenlivet. Vid års ålder får svenska medborgare del det arton av politiska medborgarskapet och människor under år räknas arton barn i Förenta Nationernas barnkonvention är ratificerad som som

bl.a. Sverige.

av Dessutom är det viktigt påpeka barn inte något sätt är att att homogen Barns villkor skiljer sig beroende ålder, kön, en grupp. etnicitet och social klasstillhörighet. Precis för styr som vuxna dessa faktorer det människor tillåter sig och får utrymme som ta ta samhället. I bostadsområdena segregeringen mellan olika av syns etniska kulturer och samhällsklasser tydligt. I den tidigaste barn-

psykiatrin" fick pojkar större än flickor. Tillgång till

ett utrymme

materiella avspeglas i spädbarnsdödlighetens fördel-

resurser t.ex. ning mellan fattiga och välbeställda.

De stora förändringarna under 1900-talet

Utvecklingen under 1900-talet har dock gått fler välmot att av färdsstatens förmåner kommer barnen till del. Välfärdsstatens

framväxt har sätt inneburit föräldrars, i synnerhet faders, ett att makt över barnet minskat. Statens för varje enskilt suveräna ansvar barn har ökat. Ur barns synpunkt är det positivt andra att vuxna

15Sandin, Bengt 1984 "Familjen, fabriken eller skolan red. gatan, Aronsson, Cederblad, Dahl, Olsson, Sandin, Barn i tid och Malmö. mm. s. 127.

INLEDNING

har rått och möjlighet ingripa då barn far illa i sin

att hemmiljö.

Det ökade från sida innebär kontroll alla ansvaret statens en av att

barn behandlas mänskligt, precis de medborgarna i

som vuxna ett samhälle ska behandlas mänskligt. Barn, särskilt barn berosmå är ende till de har det bra, eftersom barnens av att vuxna ser att erfarenheter är för för de själva ska kunna ställa krav sin att omgivning. Ur barns perspektiv är normala levnadsvillkor den miljö de växer det är dålig eller bra miljö, upp oavsett om en eftersom de inte har eller upplevt alternativ. I sker utifrån sett dag dessa kunskaper i flera fall uppsökande verksamhet från komen munens sida för barn ska ha det bra och för barn med att att särskilda behov ska den stimulans de behöver. i

Utvecklingen

lagstiftningen har gått barn har synliggjorts och fått mot att

rättigheter i egenskap just barn.

av att vara Orsaken till barn i dag har i

att en egen ställning lagstiftningen

är bl.a. den ökade kunskapen barn. Kunskaper och insikter om om

barns psykologiska, kognitiva och fysiska utveckling har resulterat

i lagstiftning där barns speciella förutsättningar och behov be-

en aktas. Framväxten "barnkunskap" inom många olika och av varierande områden är unik för 1900-talet. Förutsättningarna för att kunskapen barn ska fördjupas är givetvis samhället om att betraktar barndomen livet. barn

som en speciell period av Om i

stället små finns ingen anledning söka anses vara Vuxna att kunskap

barns speciella behov. Brytningstiden för barn barn

om att se som ligger tidigare än 1900-talet, den ökade "barnkunskapen men är ett 1900-talsfenomen.

Den specifika barnkunskapen" blir tydlig i exempelvis barn-

hälsovårdens framväxt. Först då insåg hur det för

man Viktigt är

spädbarn med riktig näring och hur känsliga spädbarn för in-

är fektioner kunde spädbarnsvården förändras och

spädbarnsdödlig-

heten åtgärdas. Länge förhärskande barn inte skada tron att tog av traumatiska upplevelser i barndomen det inte förstod kunde - man inte heller skada. Denna okunskap ledde till barn inte

att många

fick hjälp bearbeta sexuella inträffat barnatt t.ex. övergrepp som i domen. Inte heller trodde barn upplevde i man att smärta samma utsträckning som vuxna och det satsades inte smärtlindring för barn. Eftersom kunskapen hur traumatiska

om upplevelser på-

lNLEDNlNG

fanns, saknades möjligheten sambandet verkar barn inte även att se med avvikande beteende hos barn eller ungdomar och svår ett en händelse i barndomen. Förklaringar och orsaker söktes annat

håll, i det biologiska arvet. t.ex.

Den ökade "barnkunskapen" ledde till flera expertis-

att nya områden tillkom. Inom dessa områden uppstod flera olika barn- Läraryrket differentierades och delades olika experter. upp Förskollärare, barnläkare, och psyko-

åldersgrupper. terapeuter

inriktade barn, fritidsledare och lekterapeuter blev

loger som sig

1900-talet. Under 1800-talet fanns det givetvis också

nya yrken

kom i kontakt med barn, lärare och

yrkesgrupper som t.ex.

anstaltsföreståndare, de saknade formell kompetens i men en

"barnkunskap".

förändringen i barn under 1900-talet är de Den största synen decenniernas accepterande barnet en självständig senaste av som individ med till respekt och integritet. Men insikten att rätt om barn inte har förutsättningar är minst lika samma som vuxna viktig. Barn ska inte behandlas sätt vuxna. I många samma som situationer har barn till stöd och hjälp för kunna ta ett rätt att beslut. I vissa situationer kanske det inte är önskvärt att

riktigt

barn tvingas fatta beslut. "Barnkunskap innebär respekt för barns förenad med kunskap barns utveckling och för-

integritet en om

måga kunna beslut och göra val i olika situationer. Denna att ta barnkunskap tillhör de sista decennierna 1900-talet. Frågan av blir då hur och varför denna kunskap växte fram hur stor samt till den ackumulerade "barnkunskapen" i svensk

hänsyn som tas

hur hög grad respekteras barns behov när politiska beslut

politik. I

ska fattas Strävan i beskriva barns livsvillkor under 1900rapporten är att talet utifrån barnen. Det lätt hänt i stället beskriver är att man familjernas villkor. En viktig orsak inte behandla familjerna som att enhet, barn är statistik döljer en utan separat, att t.ex. annars många förhållanden specifikt gäller barn. I Finland är t.ex. som klassfördelningen inte densamma för barn för den som vuxna befolkningen. I Danmark har fler barn låg boendestandard än

|NLEDNING

antalet barnfamiljer har låg boendestandard. En orsak som annan är att maktförhållanden inom familjen ofta osynliggörs familom jen får fungerande enhet. Barns beroendeförhållanrepresentera en den, och till föräldrar döljs då enbart familjer behandgott ont, las.

Den gamla goda tiden...

Mår barn bättre i dag än i början seklet har

av Förhoppningsvis

den kunskap i dag har barns utveckling och behov lett till om att i alla fall del de barnen fått det bättre. I en av mest utsatta dag känner till anstaltsvården den utformad i början att som var av seklet inte gynnade barns utveckling. Vi hur viktigt det är för vet barn knyta nära relation till Vi känner också till att en en vuxen. att våld, från fysisk misshandel till sexuella skadar barn övergrepp, på

ett allvarligt sätt. Genom lagändringar och ändrad praxis kan

hoppas att barn utifrån dessa aspekter mår bättre. Andå vet att nu 1990-talet ökar antalet barn söker sig till barnpsykiatrin som jämfört med 1980-talet. Undersökningar visar allt fler barn att

har psykosomatiska och självmorden bland har

symptom unga ökat.

En översikt barns villkor under 1900-talet visar hur svårt det av är att göra generella uttalanden beträffande historien. Det går inte att säga att det blir bättre och bättre. Historien präglas av uppgångar och nedgångar där människors villkor hela tiden förändras. Det är därmed väsentligt här Visa hur politiken under 1900-talet att påverkat barns villkor, både till det bättre och till det sämre.

Disposition

Det omöjlighet belysa samtliga aspekter barns liv

vore en att av under 1900-talet i kort denna. Vissa områden finns en rapport som inte alls, barn och skola barn och kultur. Dessa upptagna t.ex. samt områden behandlas andra författare i

av Demokratiutredningen.

16 Näsman 1995 s. 292 och 293.

lNLEDNlNG

Rapporten är upplagd följande sätt: Det första kapitlet handlar framväxten barnhälsovård såväl fysisk psykisk,

om av som men kapitlet behandlar också vad händer när det inte finns

som en fungerande barnhälsovård. Det andra kapitlet ägnas hur barns familjer och förändrats under 1900-talet. Dessutom redo-

sett ut visas och analyseras de barns förhållanden inte växte hos

som upp sina biologiska föräldrar i stället bodde i fosterhem eller

utan olika anstalter. Det tredje kapitlet behandlar barns övergång från arbete till skola och framväxten barnomsorgen. Om barns miljö,

av både vad gäller bostäder, lekplatser och arbetsmiljö, handlar det fjärde kapitlet. Det femte kapitlet behandlar våld barn. Det är

mot

kapitel fysiska, psykiska och sexuella övergrepp barn, ett om

det är också ett kapitel visar att det accepterade våldet men som mot barn har minskat under 1900-talet. Slutligen kommer

en diskussion barn och demokrati där förslag inför framtiden

om lämnas.

Rapporten således översikt barns villkor i Sverige

ger en om under 1900-talet. Syftet är att visa hur barn i allt högre grad har inkluderats i välfärdsstaten och hur barn har uppnått allt större

ett

autonomi utifrån sina speciella förutsättningar. Att in-

mått av lemmas i samhället och tillgång till bl.a. hälsovård, sjukvård, utbildning och stimulans måste några de konkreta

ses som av mer kriterierna inkluderad i det demokratiska samhället.

att vara

Hälsovård för barn

I början av 1900-talet dog hundra spädbarn av tusen. I dag dör ca fem barn av tusen. Denna minskning av spädbarnsdödligheten beror bl.a. på barnhälsovårdens framväxt. Också hygieniska förbättringar och insikten om amningens betydelse har gjort att fler barn överlever. Kunskaper om barns behov och utveckling har också lett till framväxten av barnpsykiatrin. Men 1930-talets befolkningspolitik med förbättringar inom barnhälsovården inbegriper också skrämmande inslag som t.ex. steriliseringspolitik. De förbättringar som kommit på 1900-talet har under 1990-talet avstannat och nu försämras hälsovården för barn.

Barn i dag har mycket högre överlevnadsnivå än i början seklet.

en av Det är de märkbara förändringarna under 1900-talet. Det

en av stora

borde grundläggande rättighet för alla människor

vara en att chansen överleva. När samhället inte skapar för barn eller

att utrymme

i allt för hög grad läggs föräldrarna samhället när ansvaret utan att

möjlighet till stödinstanser, resulterar detta i barn, främst ger att

spädbarn, dör. Spädbarnsdödlighet tecken

är ett extremt att ett samhälle inte avsätter tillräckligt med till barn eller fattar

resurser beslut inte har barnets bästa för ögonen. Därmed blir barnhälso-

som vård ett viktigt inslag i demokrati. Det är svårt att föreställa sig

en en demokrati där vart tionde nyfött barn inte chansen att leva, i

ges som Sverige i början seklet. Det kan vittna människosyn där barn

av om en tillmättes mindre betydelse

än vuxna.

I början seklet spädbarnsdödligheten mycket hög i Sverige.

av var År 1900 spädbarnsdödligheten 100 1000 levande födda.

var ca per Hundra år tidigare siffran 200 1000 levande födda År 1993

var per

1 SOU 1975:32 s. 16.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

spädbarnsdödligheten 4,8 1000 levande födda I dag tillhör var per

Sverige de länder har lägst spädbarnsdödlighet i världen.

ett av som Nivån spädbarnsdödligheten säger något samhället, eftersom

den är nära kopplad till nivån hygien, näringssituation, bostads-

standard och utbildningsnivå Spädbarnets överlevnad beror dess-

i hög grad de förutsättningar föräldrarna, framför

utom som ges allt modern. Moderns hälsotillstånd och ekonomiska möjligheter har stor betydelse för barnets chanser att överleva. I dag kan samma möjligheter för fadern ha betydelse, far skulle ta hand

men att en ensam

sitt nyfödda barn otänkbart i början seklet. Fäders aktiva om var av roll i barnens uppväxt är datum. Många orsakerna till den

av senare av

minskade spädbarnsdödligheten måste därför sökas i de förbättringar

gjorts för mödrarna. som

På 1800-talet i det gamla bondesamhället födde kvinnan barn under hela sin fertila period i äktenskapet. Barnen behövdes ofta

som arbetskraft inom År blev

jordbruket. Medellivslängden var låg. 1850

män 40,5 år medan kvinnor levde lite längre till 44,6 år. Talen dras

dock den höga spädbarnsdödligheten. Den låga medellivs-

ner av längden gjorde att det inte fanns några möjligheter till att leva i storfamiljer. Mor- och farföräldrarna hann ofta dö innan barnbarnen hunnit lära känna dem. Bilden den lyckliga storfamiljen efter-

av är en handskonstruktion. En bidragande orsak till kvinnorna födde

att många barn att tillgången till och informationen preventiv-

var om medel begränsad. Detta är dock bara del sanningen, för det

var en av Visar sig antalet barn familj skiftar mellan olika geografiska

att per områden. I vissa områden föds fler barn än i andra och detta tyder

viss kunskap barnbegränsning fanns.

att en om

Variationerna mellan antalet barn i familjerna är nära förbundna med hur arvsskiftningen gick till. I Dalarna delades egendomen lika mellan barnen. På Gotland däremot förhållandena annorlunda. Där

var ärvdes gården ett barnen. Detta ledde till att de gotländska

av av bönderna försökte undvika alltför många barn, eftersom gården

att bara kunde försörja barnen i ålder. I Dalarna spelade det

ett av vuxen

2 Upp till 18 -fakta bam och ungdom. Barnombudsmannen 1995 s.

om 3 Högberg, Ulf 1983 Svagårens bam. Urfol/ebálsans historia. Stockholm. s. 99.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

mindre roll familjen hade flera barn. Hemmansklyvningen i om Dalarna jordbruken blivit för små leva och bönderna gjorde att att av hade olika bisysslor för försörja sigä Skillnaden mellan Gotland att och Dalarna visar familjeplanering kunde tillämpas i bondesamatt hället. Mer allmän barnbegränsning kommer dock sent. På 1870-talet började familjemönster att växa fram. ett nytt Kvinnorna födde barn tidigt i äktenskapet, men upphörde senare att föda barn de fortfarande fertila Detta resulterade i att trots att var

familjerna blev mindre. Det familjeidealet slog igenom vid olika

nya i olika delar Sverige. Variationerna berodde till del

tidpunkter av stor

vilka försörjningsmöjligheter i de olika områdena. Inom som gavs och textilindustri fanns länge behov barns arbetskraft

jordbruk ett av

och i de områden där dessa näringsgrenar dominerade levde de stora

kvar längst. Det främst medelklassfamiljerna eller barnfamiljerna var

de arbetarklassen strävade efter klassbyte anammade ur som ett som

familjeidealet med färre barn

det nya

Även officiella sammanhang började barnbegränsning

i mer diskuteras. Från och med 1880 kom den så kallade nymalthusianismen

viktig roll. Nymalthusianismen reaktion natio-

att spela en var en nalekonomen Thomas Robert Malthus befolkningslära från 1798, där

han pläderade för sexuell avhållsamhet och uppskjuten äktenskapsålder för förhindra överbefolkning. Nymalthusianerna menade i att stället alla borde lära sig använda preventivmedel för att minska att att antalet oönskade barn. Även hos nymalthusianerna den bakomvar

tanken fattigdomen hade sina rötter i överbefolkningen

liggande att

I hölls det första föredraget i nymalthusiansk anda

Sverige av

nationalekonomen Knut Wicksell i början 1880-talet. Andra av som för preventivmedel läkaren Anton Nyström, för-

propagerade var

fattaren Frida Steenhoff och socialisten Hinke Bergegren. Offentliga

" Hellspong, Mats och Löfgren, Orvar 1987 Land och stad. Svenska

sambállstyper och livsformerfrån medeltid till nutid Malmö. s. 237-241. . 5 SOU 1994:38.

6 SOU 1994:38. 7 Levin, Hjördis, "Från nymalthusianism till folkhälsa. Sexualdebatt och

socialpolitik 1880-1936. Red Bergenheim och Lennerhed 1997

Se/elernas Bidrag till sexualitetens historia. 205. sex. s.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

föredrag kärlek barn accepterades inte i längden. År 1910

om utan

stiftade riksdagen lag förbjöd propaganda för preventivmedel.

en som Denna lag korn gälla fram till 1939.

att

Den angivna orsaken till förbudet riksdagen trodde

var att att tillgången preventivmedel skulle leda till ökad omoral. Sexuali-

en tet hörde enligt dåtidens hemma inom äktenskapet och i

normer var första hand medel för barn. Fri tillgång till preventivmedel

ett att skulle, enligt debattörerna, kunna leda till utomäktenskaplig

mer sexuell aktivitet, vilket ansågs högst omoraliskt. Trots förbudet

mot

preventivmedelsupplysning fortsatte flera pionjärer informera

att allmänheten. En de kända preventivmedelsupplysarna Elise

av mer var Ottosen-jensen.

Spädbarnsdödlighet

Spädbarnsdödlighet har flera orsaker samspelar med varandra.

som

Det finns biologiska faktorer, miljörelaterade klimat,

faktorer som t.ex.

tillgång till och hygien, sociala faktorer i vissa

rent vatten t.ex. att man kulturer föredrar pojkar före flickor. Dessutom visar mycket forsk-

ning familjens betydelse för spädbarnets chanser överleva

att Flera dessa faktorer kan samhälle påverka, hygieniska för-

av ett t.ex. hållanden, tillgång till näring och stöd till mödrar. Därför kan spädbarnsdödlighetens omfattning utgöra ett mått ett samhälles status.

Betydelsen av omgivningens stöd till den nyblivna modern för

att barnet ska överleva visar sig i statistiken där spädbarnsdödligheten mellan de barn är födda äktenskapet och de barn är

som utom som

födda inom äktenskapet jämförs. Barn födda äktenskapet

utom riskerade i högre grad dö än barn födda inom äktenskapet.

att

8 Bengtsson, Magdalena 1996 Det botade barnet. Tre generationers spad-

barns- och barnadödligbeti 1800-talets Linköping, Linköping. 32.

HÄLSOVÅRD FÖRBARN

Dödligheten bland spädbarn födda utom respektive inom äktenskapet i Sverige 1801-1966

Källa: Högberg, Ulf 1983 Svagårensbam. Ur folkbälsans historia. Stockholm

Antal döda före 1års ålder per tusen levandefödda

450 -

400 4 . utom äktenskapetfödda - - - inom äktenskapetfödda 350

300-

250"

150"

100-

uni

oäálååråövåvrvvpsv

-mm8mo2ufm8-8888°8§|O3llI||.

I||I||l

5:aa"5a:s7saa"5§"

coaooomåmmcompggmmmåm , v-v-v-v-v-v-u-v--gu-v-o-r-ø-ø- ,

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

Utomäktenskapliga barn

Tillgång till preventivmedel innebar kvinnor i högre grad kunde att välja vid vilken tidpunkt i livet de ville föda barn. Frånvaron av preventivmedel innebar å andra sidan kvinnor många gånger fick att barn inte önskade. Som tidigare som var framgått ansågs sexualitet

höra hemma inom äktenskapet och samhällsnormen sade barn att skulle födas inom äktenskapet. Att föda barn

ett utom äktenskapet

innebar många problem för såväl modern barnet: som

0 skam och skuldbeläggande från samhället

0 ekonomiska svårigheter försörja barnet

att 0 fortsatt stigmatisering både moder och barn. av

En kvinna blev gravid äktenskapet fördömdes i som utom början av seklet. Framför allt kyrkan betonade äktenskapets och där fick status den ogifta modern högre mått skuld den ogifte fadern. ett av än

Kyrkan passade att statuera exempel då den ogifta kvinnan

t.ex. skulle kyrktagas veckor efter Den kvinnan

sex förlossningen. ogifta

fick negativ särbehandling dels betonade den ärbara

en som gifta

kvinnans dels avsåg avskräcka andra kvinnor från status, att föda barn

utom äktenskapet Officiellt fördömdes utomäktenskapliga förbin-

delser, i praktiken kunde detta snedsteg" förmildras barnets men om föräldrar gifte sig. Det inte senare var ovanligt fick barn innan att par de gifte sig, dvs. barnet formellt fött var sett utom äktenskapet, men återfick sin äkta vid föräldrarnas

status som äktenskap. Stigmatise-

ringen modern och det oäkta barnet skedde då det inte fanns något av

löfte äktenskap, trolovning eller om gemensam kyrktagning.

Att bli gravid sin vilja och dessutom gift innebar mot utan att vara en mycket svår situation för kvinnan. Förtvivlan över oönskade

graviditeter kan bland utläsas i statistiken självmord. Bland annat över de förmodade anledningarna till självmord fanns havan-

blygsel över

9 Lindstedt Cronberg Marie 1997 Synd och skam. Ogifta mödrar på

svensk landsbygd 1680-1880, Lund. 263-268. s. 1° Se t.ex. Kälvemark, Ann-Sofie, Att barn gifter vänta när man sig" HT 1977.

Lindstedt Cronberg 1997 75. s.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

de tillstånd äktenskap och försök till fosters fördrivande"

utom med rubriker. En stor andel de kvinnor begick självmord

som av som

gravida. Det visade sig också statistikens rubriker för var att en av

orsak till självmord, nämligen självmord fosforförgiftning, i

genom själva verket kvinnornas desperata försök till abortera fostret,

var att vilket resulterade i kvinnan dog. Efter denna upptäckt kate-

att togs

gorin bort självmordsstatistiken.

Orsakerna till spädbarnsdödligheten högre för barn födda

att var

äktenskapet flera. Samhällets fördömande den ogifta utom var av kvinnan med barn betydde troligtvis mycket. Det kan ha medfört att

kvinnan känslomässigt hade barnet till sig. De prak-

rent svårt att ta tiska svårigheterna för den ensamstående modern kanhända

var av ännu större betydelse.

äktenskapet ofta fadersdepriverade. Det fanns

Barn utom var ingen hjälpte till med barnets försörjning eller fostran. I

man som

början 1900-talet arbetsdelningen ofta uppdelad så att kvinnan

av var arbetade i hushållet, medan arbetade Därmed kunde

mannen ute. en hemarbetande kvinna i högre grad sina barn tillsyn kvinna

ge än en

arbetade utanför hemmet och hade sämre möjligheter till barnsom tillsyn. Även de ekonomiska möjligheterna blev sämre för ogift

en arbetande än för äkta Kvinnor hade ofta sämre betalt än

mor ett par.

män, enligt det familjeförsörjarsystem rådde, dvs. män antogs

som försörja familj och fick därmed högre lön, medan kvinnor ansågs

försörjning sin hur verkligheten såg De oäkta

genom man, oavsett ut. spädbarnen möttes således både sämre ekonomiska förutsättningar

av och sämre tillsyn.

Det "oäkta spädbarnets chanser till överlevnad ökade modern

om hade fungerande socialt nätverk. Sociala kontakter gjorde att

ett modern kunde ordna tillsyn barnet trots att hon själv arbetade. En

undersökning i Linköping historikern Magdalena Bengtsson visar

dödligheten och halv gånger högre för utomäktenskap-

att var tre en liga barn enbart levde med modern vid månaders ålder än för

som tre

12Enberg, Johanna; Kälvemark, Sofia och Ohlander, Ann-Sofie 1998

Den bästa generationen Erfarenheter/aossvenskar födda 1965-1974.

Stockholm. 42.

s. 3 Bengtsson 1996 56.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

utomäktenskapliga barn vid ålder bodde med och

som samma mor morföräldrar, och far, och styvfar eller med fosterföräldrar.

mor mor Barntillsyn kunde ordnas kollektivt boende. Änkor hyrde

t.ex. genom t.ex. ut till ogifta kvinnor med barn. De gjorde sinsemellan

rum ett arbetsbyte där änkorna passade barnen, medan den kvinnan

yngre

hjälpte till med sysslor vattenhämtning och vedhugg-

tyngre som ning. Flera ogifta kvinnor med barn kunde också dela bostad och hjälpa varandra.

Amningens betydelse

Mycket forskning har visat betydelsen amning för spädbarns

av överlevnad. Bröstmjölk inte bara barnet fullgod näring utan också

ger

försvar sjukdomar. Om modern arbetade utanför hemmet ett mot minskade möjligheterna barnet, i stället barnen

att amma gav man ett dihorn med komjölk eller i sämsta fall de mat mosades.

vuxnas som

Bruket dock inte bara knutet till kvinnan hade

att amma var om

möjlighet eller I lika hög grad amning fråga

att amma var en om traditioner. Annars skulle spädbarnsdödligheten alltid varit högst inom den fattigaste delen befolkningen där kvinnorna i större

av utsträckning arbetade utanför hemmet, så är inte fallet. I stället

men har forskning visat att det t.ex. i Nedertorneå högre spädbarns-

var dödlighet bland de jordägande bönderna än bland de obesuttna. Detta förklaras med hustrurna till bönderna hellre spädbarnen dihorn

att gav med komjölk själva medan de obesuttna kvinnorna inte

än att amma, hade råd med komjölk och därför ammade sina barn.

Bengtsson 1996 s. 269. 15Artaeus, Irene 1993 Kvinnans rätta bestämmelse. Ideal och verklighet i 1800-talets svenska småstäder, Lisa Sjöstedt red Den osynliga historien. Kvinnornas historia. Stockholm. 55.

s. 16Edgren, Monika 1994 Tradition och förändring. Könsrelationer,

omsorgsarbeteochförsörjning inom Norrköpings under/elias under 1800-talet. Lund. s. 198. 7 Brändström 1984 96ff.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

Spädbarnsdödligheten samvarierar med hygieniska förhållanden. Tillgången till och någorlunda omgivning ökar

rent vatten en ren chanserna för spädbarn överleva. Statistik över spädbarnsdödlig-

att

heten i stad jämfört med landsbygd visar betydelsen de hygienis-

av ka förhållandena. I städerna dog fler barn än landet fram till 1920talet. Orsakerna flera, bättre tillgång till föda landet,

var t.ex. men

bättre bostadsförhållanden landet. Trångboddheten i städeräven

ledde till sjukdomar lättare spreds mellan familjemedlemmar

na att

och smittspridningen blev större.

8 Nelson, Marie C 1995 Swedish urban demography during industrialization", eds Anders Brändström och Lars Göran Tedebrand. Swedish urban demogmpby during industrialization. Umeå. 19Bengtsson 1996 141-143.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

Spädbarnsdödlighet landsbygd och i stad, Sverige 1811-1960

Källa SOU 1975:32

Dödaper 250- j landsbygd 11111 stad

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

Spädbarnsdödligheten högre bland de fattigaste. På 1920-talet

var

undersökning i Stockholm visade familjer med

gjordes en som att en inkomst under 4000 kronor hade spädbarnsdödlighet 49 per en 1000 levande födda, medan motsvarande förhållande för familjer med inkomst över 10 000 kronor 14 1000 levande döda. en var per

Hur sänktes spädbarnsdödligheten

Inledningsvis påpekades mödrarnas situation påverkade barnets att chanser överleva. Det blir tydligt då att dödligheten var att man ser högre bland de oäkta barnen än bland de äkta. Faktorer som dålig ekonomisk situation, svårigheter barnpassning och skammen att ha fött barn äktenskapet bidrog till den ökade dödöver att ett utom ligheten. Under 1900-talet kom samtliga dessa faktorer förbättras att vilket resulterade i den i dag låga spädbarnsdödligheten.

I dag föds 40 alla nyfödda barn utom äktenskapet.

ca procent av Denna utveckling hör ihop med i dag sammanbor, är att vuxna

"sambo", i utsträckning. Samboendet äktenskaplig har

stor utan status förekommit tidigare i Sverige. Man brukar tala de s.k. Stockom

holmsäktenskapen under 1800-talet, geografiskt begränsade

som var till Stockholm. Dessa Stockholmsäktenskap hade inte alls lika stor

spridning samboendet har idag.

som Begreppet oäkta" barn används inte i dag och är för dagens barn och ungdomar i många fall okänt. Redan år 1917 avskaffades be- "oäkta i lagen. Laglig arvsrätt efter fadern för barn födda greppet äktenskapet kom dock inte förrän 1970-talet. Trots förutom bättringar kvarstod många problem för dessa barn. På 1940-talet kan

ännu viss överdödlighet för barn födda utom äktenskapet.

en noteras Försök från sida uppmärksamma dessa barn gjordes t.ex. statens att

20 SOU 1975:32 S.20. 21 Nilsson, Åke 1993 "Barnens familjeförhållanden år 1985, Om

modernt familjeliv ocbfamiljeseparationer. En antologi från ettforskar-

seminarium. Socialvetenskapliga forskningsrådet. s. 132.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

genom att utomäktenskapliga barn skulle inskrivna barnavara vårdscentralen. Detta obligatorium kvarstod fram till år 1969.22

Staten försökte från sekelskiftet olika sätt förbättra villkoren för kvinnor födde barn. Dels bottnade intresset från sida i som statens rädsla Sveriges befolkning höll minska, bl.a. beroende en att att att emigrationen till Amerika vid 1900-talets början. Dels var stor bidrog det oroliga internationella läget i början 1900-talet till av en stark nationalistisk anda. Det fanns rädsla för den svenska en att folkstammen höll Konkreta åtgärder för öka att utarmas. att antalet svenskar betraktades nödvändighet, åtgärderna som en men blev få.

På trettiotalet korn riktade stödinsatser till mödrar den s.k. genom

befolkningspolitiken. Orsaken till befolkningspolitiken den

var sjunkande nativiteten. Det under trettiotalet makarna Myrdal var som skrev sin omtalade bok Kris i befolkningsfrâgan och den led i de var ett befolkningspolitiska strävandena. de första befolkningspolitiska En av

åtgärderna införa moderskapsförsäkring år 1931. Kvinnor

var att en medlemmar i sjukkassan hade rätt till ersättning vid förlosssom var

ning för barnmorskehjälp eller för vård förlossningsanstalt. Dess-

utom utgick för minst 30 och högst 56 dagar motsvarande pengar

kvinnans sjukpenning. Staten bidrog till sjukkassorna

genom statsbidrag. För de kvinnor inte medlemmar i någon sjukkassa och som Var ansågs vara i behov ekonomiskt stöd utgick s.k. moderskapsunderav stöd. Efter bara några år denna lagstiftning med ersattes en ny, men staten fortsatte att ta ett ekonomiskt synliggjorde den ansvar som svåra konflikten förena moderskap med arbete. Tidigare hade att mödrarna tvingats bära denna konflikt själva.

Pengarna betalades direkt till modern vilket fick betydelse. ut stor Detta markerade att staten betraktade och erkände mödrarna de som faktiska vårdarna små barn. Det även kvinnorna möjligheten av gav att använda till barnen. I Sverige fick 80 alla pengarna norra procent av nyblivna mödrar mödrahjälp. En del kvinnorna använde stor av mödrahjälpen till att skaffa kläder och sänglinne till sina barn.

22 SOU1975:32 S. 31. 23 Ohlander, Ann-Sofie 1993 Det bortträngda barnet. Uppsatser om psykoanalys och historia. Uppsala. 44-46. s.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

Orsaken till de inte gjort det tidigare dels fattigdom, dels de att var att inte kunde påverka eller bestämma över familjens ekonomi ofta som och maktområde. var mannens ansvar

Hygieniska förhållanden

Trångboddheten orsakerna till den höga spädbarnsdödlig-

var en av heten. När många trängdes liten bostadsyta spreds infektioner en

och sjukdomar lättare. Tbc och luftvägsinfektioner sprids lätt från

familjemedlem till nästa. I riksdagen diskuterades befolkningens

bostadsförhållanden ofta. Tanken trångboddheten ledde till var att fattigdom och moraliskt förfall. Den fysiska miljön antogs ha en

direkt påverkan den moraliska utvecklingen. Riksdagen engage-

rade sig därför i kampanjer syftade till det svenska folket som att skulle återvända eller landsbygden. I nationalromantisk anda stanna härskade idéen livet hälsosamt landet. om att var mer En kampanj startades 1930-talet för att förändra det svenska folkets bostadsförhållanden. I synnerhet inriktade sig kampanjen barnrika familjer. Det skapades s.k. barnrikehus där det tänkt att var familjer med många barn skulle bo. Staten både lån till uppförande gav barnrikehus och hyresbidrag till familjer i barnrikehus år 1935. av Samtidigt gjordes satsning s.k. hem. En hel rörelse växte en egna fram med beteckningen egna-hemsrörelsen." Den omfattade inte bara lån till skaffa sig hus även ideologi där kärnfamilatt ett eget utan en jen och sträng arbetsdelning mellan och hustru betonades. en man Bidragande orsaker till spädbarnsdödligheten minskade de att var allmänna hygieniska åtgärder vidtogs under bl.a. 1930-talet. I den som statliga offentliga statistiken kan trettiotalet varje år läsa man om

24 SOU 1994:38 S.36. 25Bengtsson 1996 s. 274-278. 26 Göranssdotter, Maria 1997 "Smakfostran och heminredning. Om estetiska diskurser och bildning till bättre boende i Sverige 1930-1955", Kultur och konsumtion i Norden 1750-1950, red. Johan Söderberg och Lars Magnusson, 23. Nordiska historikermötet. s. 258. 27Edling, Nils 1996 Det fosterlánds/ea hemmet: egnahemspolitik, småhmk och hemideologi kring sekelskiftet1900. Stockholm.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

förbättringarna vad gäller tillgång till och möjligheter till

rent vatten bad i de svenska städerna. Offentliga bad med möjlighet till varmbad byggdes allt fler ställen. Vissa år rapporterades före-

även om komsten ohyra i landet och även där kan minskning

av en noteras längre fram i tiden kommer.

Amningen

Amning har tidigare tagits viktig orsak till spädbarn

upp som en att överlever. Vikten barn insågs redan i början seklet. På

av att ammas av flera ställen i Sverige öppnades s.k. Mjölkdroppar. Den första Mjölk-

droppen öppnades i Katarina församling i Stockholm doktor

av Gustaf Moritz Blumenthal år 1901. På Mjölkdroppen fick mödrar

inte ammade steriliserad komjölk för ersätta bröstmjölken. som att Komjölken blandades sedan med för barnets ålder och

vatten att passa hälsotillstånd. Detta försök de livshotande diaréer

var ett att stoppa

många flaskbarn fick. Rörelsen spred sig och år 1910 fanns som ett

tjugotal Mjölkdroppar i Sverige. Syftet försöka påverka

var att mödrarna till att själva sina barn. Senare gick utvecklingen

amma mot att Mjölkdropparna i allt högre grad kom likna barnavårdscentraler

att där föräldrar kunde råd och information.

Barnhälsovården

Den höga spädbarnsdödligheten drog i början seklet till sig

av läkarnas intresse. Detta intresse kan skönjas i ökningen artikel-

mängden förebyggande barnhälsovård i läkartidningarna mellan

om 1900 och 1910. I dessa artiklar fanns två huvudlinjer. linjen

Den ena

28 Weiner, Gena 1995 De räddade barnen. Om fattiga barn, mödrar och fäder och deras möte med filantropin i Hagalund 1900-1940. Falkenberg.

s. 58. 29 Weiner 1995 s. 59.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

handlade diagnos och behandling sjukdomar. Den andra linjen

om av förespråkade bättre barnhälsovård för förebygga ohälsa.

att

Mjölkdropparna arbetade tidigt privat initiativ med barnhälsovård. Efter hand kom vissa kommuner initiativ

att eget starta mödra- och barnavårdscentraler. Allt talade för utbyggnad

mer att en inom förebyggande mödra- och barnhälsovård ledde till minskad

barnadödlighet. Först år 1937 utgick statsbidrag till verksamheten.

Det fanns verksamheter.

tre typer av

Barnavårdscentral typ 1 Verksamheten förlagd till mottag-

var

nings- eller polikliniklokaler i anslutning till barnsjukhus eller barnavdelning vid sjukhuset under ledning special

av utbildad läkare med biträde sjuk-

av sköterska, fanns i de större städerna.

Mödra- och barnavårdscentral typ 2 Lokal under ledning läkare och

sjuksköterska, i de större orterna.

Mödra- och barnavårdsstation Tjänsteläkare distriktssköterska.

samt

Från början sträckte sig barnhälsovården till det barnet fyllde

upp att ett år, gränsen flyttades allt längre fram. I den svenska offent-

men liga statistiken kan barnhälsovårdens framväxt studeras. År stod

följande att läsa:

Spädbarnsvården befrämjas i flertal städer barnavårds-

ett genom

centraler och upplysningsbyråer. Delvis grund propaganda,

delvis har intresset för den förebyggande barnavården

spontant

blivit livligare. Intresset för det späda barnets uppfödning och vård

är i stigande. Från flera håll framhålles betydelsen kostnadsfria

mottagningar för rådgivning rnödrarna. Alltjämt äro dock del

av en

3° Weiner 1995 79.

s. 31 SOU 1944:30.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

vanföreställningar rådande angående de späda barnens

upp-

födning.

Statens ökande för barnhälsovården i form statsbidrag samt

ansvar av

regler och förordningar barnhälsovårdens utformning är ett

om tecken barn allt inkluderades ivälfärdssamhällets

att mer uppbyggnad. Barn, speciellt små barn, har inte förmågan att inse sina

egna behov hälsovård. Barn är beroende att runt omkring dem

av av vuxna

detta och för deras talan. Ofta föräldrar detta tar ansvar ser ansvar

naturlig del föräldraskapet, för de barn inte får

som en av men som detta stöd hemifrån är det yttersta vikt att andra har

av vuxna möjligheten att bistå dem med hjälp. Skolhälsovården kan

vara en möjlighet för barn att kontakt med läkare och hälsovårdspersonal.

Skolhälsovård

Många kommuner initiativ till införande skolhälsovård. Fort-

tog av farande fanns i mitten 1940-talet ingen reglerad Skolhälsovård.

av Många ansåg dock att det yttersta vikt att reglera skolans

var av hälsovård. Skolhälsovården inte bara viktig för förbättra skol-

var att barnens hälsa, även för samhället skulle kunna dra nytta

utan att av

den "begåvningsreserv" antogs dölja sig bland de lägre

som samhällsklasserna. Lika viktigt förbättrad hygien, bättre kost och

som motion de begåvade barnen fick den utbildning behöv-

var att som

des. I statlig utredning skolan år 1940 stod i bilaga

en om en om skolarbetets hygieniska förutsättningar: Under skoltiden böra

eleverna utvecklas till friska, arbetsdugliga, arbetsvilliga medborgare,

rustade att göra sin insats i samhället. I likhet med många andra åtgärder korn 1930- och 1940-talen fanns i skolhälsovården

som både hjälpande och kontrollerande inslag i verksamheten. Barn

ett ett

32SOS Hälsovård 1939. 33 SOU 1944:30. 34Palmblad, Eva och Eriksson, Bengt-Erik 1995 Kropp och politik. Hälsoupplysning sambøillsspegelñån 30-90-tal. Stockholm. 72-73.

som s. 35SOU 1943:7 Bilaga Hygieniska förutsättningar för skolarbetet.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

kunde kontakta läkare vid problem, läkaren kunde även å sin sida

men ta initiativ till uppsökande verksamhet där barn t.ex. ansågs

vara avvikande.

En yrkesgrupp kom betyda mycket för den förbättrade

som att barna- och mödravården distriktsköterskorna. Den första kursen

var för distriktssköterskor startade 1920.36 På 1930-talet kom deras

utbildning allt inriktas social hygien. De ansvarade för

mer att mot mödravård, barnavård, bostadsinspektion och skolhälsovård, speciellt i glesbygden. Mycket deras arbete kom att handla förebyggande

av om hälsoarbete, i synnerhet för barn, deras arbete innebar också

men inslag kontroll.

Det har visat sig betydelsefullt med särskild hälsovård för barn.

Det är viktigt ha speciella kunskaper barns utveckling för

att om att kunna möta barnet rätt nivå. Trots barn inte har förut-

att samma

sättningar ställning till olika behandlingar eller att alltid

att ta typer av förstå hälsoproblemens konsekvenser har barn i dag rätt enligt lag att informeras vad ska hända. Därför är det viktigt det finns

om som att

läkare och sjuksköterskor har speciell utbildning för att arbeta

som med barn. Under 1960- och -1970-talen ökade insatserna för barn in-

hälsovården. Det fanns läkare och sjuksköterskor med specialom kompetens inom barnhälsovård. Även andra yrkesgrupper inom

vården tillkom för möta barnens behov. Lekterapeutens arbete är

att

sådant exempel.

ett

På frivillig basis har det funnits kvinnor sig för barn

som engagerat

sjukhus under hela 1900-talet. Ett genomgående problem har varit att hitta lämpliga lokaler för denna verksamhet. På sjukhusens speciella barnavdelningar fanns specialutbildade läkare och sköterskor för barn och även lekterapeuter. Problemet dock många barn vår-

var att dades vuxenavdelningar. På 1960-talet kunde till 50 procent

upp av alla barn vårdas vuxenavdelningar. Det första sjukhus försökte

som lösa problemet med barn vuxenavdelningar Umeå lasarett. Där

var

skapades speciell lekterapilokal dit barn och ungdomar kunde

35 Emanuelsson, Agneta och Wendt, Rigmor 1994 I folkhälsans tjänst

sju decennier med den svenska distriktssköterskan. Stockholm. 34.

s. 37Barnets rättigheter... och samhällets lagar. Lagar och regler 1992 Stockholm. 117-131.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

komma. För de barn och ungdomar inte hade möjlighet

som att komma till lokalen fortsatte lekterapeuterna den uppsökande verk-

samheten sjukavdelningarna. Lekterapeuterna samarbetade med de flesta yrkeskategorier sjukhuset och hjälpte till med rehabilitering,

information vad skulle hända och inte minst med bearbetning

om som

sjukhusvården där leken spelar central roll. av en

Barn och sekretess

Barn har enligt lag rättigheter till sekretess Skill-

samma som vuxna. naden består i det är föräldrarna disponerar över barnens

att som sekretess. För små barn ställer detta ofta inte till besvär, i

men tonåren kan konflikter uppstå då ungdomar vill ha privatliv även

ett gentemot sina föräldrar. För att befrämja att ungdomar verkligen

söker professionell hjälp har ungdomsmottagningar inrättats. Den

första ungdomsmottagningen startade 1970. Det utmärkande för

en ungdomsmottagning är att den står öppen för ungdomar mellan 12 och 20 år, ungdomarna ska komma frivilligt och det ska röra sig

att att

medicinska, sociala och/ eller psykiska problem. Ofta söker om ung-

domar ungdomsmottagningar för hjälp med preventivmedel

upp att eller diskutera frågor runt sexualitet. Ungdomar vänt sig till

som ung-

domsmottagningen garanteras sekretess. Ungdomsmottagningarna

lämnar ingen information till ungdomarnas föräldrar ungdomar-

utan

tillåtelse. Detta visar respekt för ungdomars integritet.

nas

Försämring av barnhälsovården

På 1980-talet försämrades barn- och ungdomshälsovården. Barna-

vårdscentraler ingår i dag del distriktssjukvården och den

som en av

38 Ljungström, Christina och Lindquist, Ivonny 1985 Lektempi på sjukhus. Stockholm. 39Barnets rättigheter 1992 120.

s. 4° Socialstyrelsen 1977 Ungdomsmottagning- ska vi ha dé

En rapport

om ungdomsmottagningar. s. 12.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

speciella barnkompetensen har utarmats. På 1980-talet kravet

togs

specialutbildade sjuksköterskor och läkare bort inom barnhälsovården. Barn låg sjukhus hade tidigare rätt till lekterapi enligt

som socialtjänstlagen. Denna lag avskaffades dock år 1994. I dag

garan-

således ingen lekterapi dess viktiga funktion för barn. teras trots

Samtidigt barnhälsovården fick mindre utrymme visade

som ett en

undersökning Socialstyrelsen gjorde 1990-talet att den psyko-

som sociala problematiken bland barn ökade, liksom antalet barn med

koncentrationssvårigheter. Flyktingbarn lyftes fram extra

som en

där både medicinska och psykologiska problem fanns sårbar grupp representerade och behov kunde tillfredsställas i allt lägre grad.

vars Undersökningen visade också fler barn än tidigare hade avvikelser i

att

längd- och viktutveckling antalet barnolyckor ökat.

samt att

Enligt skollagen i dag är samtliga skolor skyldiga att ha tillgång

av till läkare och sjuksköterska. Trots detta finns det i dag 40 kommuner

helt saknar särskild Skolläkare. Samtidigt minskar den elevsom vårdande personalen i skolan. Skoleleverna tvin i stället vända sig

as till allmänna mottagningar där köerna är långa. 1993 fler

uppgav barn mellan 11 och 14 år att de hade psykosomatiska sjukdomar än år

Besparingarna inom hälsovården drabbade även barn 1990-talet

läkarbesök och läkemedel blev så dyra att föräldrar genom att pass ibland avstod från följa sina barn till läkare eller köpa medicin

att att

sina barn ekonomiska skäl. Framför allt flerbarnsfamiljer ansåg

av sig inte ha råd till läkare eller köpa medicin." Från årsskiftet

att 1998 erbjöds dock barn kostnadsfri hälsovård igen.

4 Socialstyrelsen följer och utvärderar 1993:2, Barns villkor i

upp

förändringstider. s. 38.

42 SOU 1997:8 5.111. 43Se Barnets rättigheter och samhällets skyldigheter 1992 s. 173.

t.ex.

Barns villkor i förandringstider 1993 s. 39. 45 Tänk Rapport från barnens myndighet 1996 BO. s. 37.

om... 46 Tänk Rapportfrån barnens myndighet 1996 BO. s. 30.

om... 47Barndom sätter spår 1997 BO. 47.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

Barnpsykiatris framväxt

En bidragande orsak till barnpsykiatrins framväxt ligger kanske något förvånande i de s.k. vanartade barnens historia. Då alla barn i

sattes skolan hände något inte förutsett, nämligen vissa barn inte

man att

klarade undervisningen. Deras förmåga hänga med i skolans

av att tempo räckte inte till. Det andra inträffade vissa barn

som var att vägrade att uppträda i skolan såsom vuxenvärlden krävde. De skolkade, snattade, uppkäftiga och störde undervisnin Dessa barn

var korn beteckningen "vanartade. De dock eniga

att vuxna var om att dessa barn måste i sin "vanart. Deras beteende störde skol-

stoppas undervisningen, i förlängningen föreställde sig även ökad

men man en kriminalitet och sänkt moral dessa vanartade" barn skulle

en som sprida År 1902 kom de första barnlagarna i

som vuxna. Sveri En av dessa barnlagar inriktade sig just dessa vanartade" barn.

Till saken hör vanart betydde olika saker beroende det

att om avsåg flicka eller pojke. Flickors vanart" handlade oftast

en om sexualitet i vid bemärkelse, medan pojkars vanart i stället handlade

stölder och bråk. Det fanns fler skyddsanstalter för pojkar än för om flickor, vilket tyder trodde pojkar skulle vanartiga i

att man vara

högre grad än flickor.

Urskiljandet de vanarti barnen ledde till ett intresse för

av dessa barn från läkare och pedagoger, undrade varför just dessa

som barn vanartade" och hur de kunde botas.

var

Den mentalhygieniska rörelsen

Början av 1900-talet tid präglades tilltron till

var en som av natur-

vetenskapen. Läkaren och ingenjören hade hög Upptäckterna

status.

om arvets betydelse spreds och fick betydelse för befolknings-

politiken, liksom framtidstron idealt samhälle där den goda

ett medborgaren kunde förädlas och fostras fram. Mot bakgrund detta

av är det förståeligt också vanart betraktades ärftlig belast-

att som en ning. Det det dåliga orsakade vissa barn blev

var arvet som att

vanartiga.

På 1910-talet växte den s.k. mentalhygieniska rörelsen fram och fick fäste även i Sverige. Framför allt handlade det "psykiatriskt

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

socialt arbete", där hjälpte tidigare sinnessjukhuspatienter

man t.ex. skaffa arbete och bostad. Man tillhandahöll även information att om och År bildades

allmänna psykologiska frågor barnuppfostran. 1931

Svenska föreningen för psykisk hälsovård. Föreningen lockade många medlemmar från olika professioner eftersom föreningens mål att var

förebygga psykisk ohälsa och olika uppfattningar psykisk ohälsas

om uppkomst inte spelade någon roll då målet förenade dem. På 1910- och 1920-talen övergick från tala "vanartade" man att om barn till i stället diskutera psykopatiska barn. Betoningen låg att fortfarande trodde dålig miljö kunde bidraga arvet, men man att en till utlösa psykopatin. Det ansågs inte fråga sjukdom i att vara om en

vanlig bemärkelse ärftligt betingad förändring i utvecklingen

utan en

barnets kånslo- och viljeliv. Psykopati blev samlingsnamn för

av ett olika där den nämnaren att barnen skapasymptom, gemensamma var de problem för vuxenvärlden. De olika kunde betecknas symptomen bråkighet, sexuella snatteri och skolk. som oarter,

Förebyggande psykisk ohälsa

Tonvikten inom vad i dag skulle kunna liknas vid barnsom

psykologisk behandling lades 1920-talet preventiva åtgärder.

Fokus låg försöka rädda de barn låg i riskzonen för att bli att som vanartade". Ett exempel denna tanke fanns Gotland där

hospitalsläkaren Josef Lundahl i Visby initiativ till barn-

tog en psykiatrisk verksamhet år 1927. Meningen lärarna skulle var att

48 Qvarsell, Roger 1997 "Mentalhygien och psykisk hälsovård, Hur skall själen lákas Förändringar inom den psykiatriska vården, red. Qvarsell

och Eriksson. Stockholm. s. 132. 19Qvarsell 1997 139. s. 5° 1985 Från till psykopati. Om barnpsykiatrins fram-

Qvarsell vanart

växt i Sverige under mellankrigstiden Lycbnos.

51 Qvarsell 1985 s. 172. 52Qvarsell 1985 184. s. 53Bergenheim, Åsa 1997 Skå-Gustav och barnpsykiatrin Har skall

själen lä/eas Red. Qvarsell och Eriksson. Stockholm. s. 189.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

rapportera alla problembarn och skicka dem till Lundahl. Han undersökte dem och skickade dem eventuellt vidare till det observationshem han och hans fru drev. Liknande hem öppnades fastsom landet, nämligen Skärsbo läkaren Agnes Henriques 1928 och av Mellansjö av läkaren Alice Hellström 1928.5 De första psykopathemmen hade öppnats. I behandlingen dessa hem förenades medicinska och pedagogiska metoder. I deras fotspår följde andra psykopathem, till de kända hör Skå. mer I samma anda, med syfte att förebygga psykisk ohälsa, tillkom den

första rådgivningsbyrån för uppfostringsfrågor år 1933 i Stockholm.

Meningen var att rådgivningsbyrån skulle bygga frivilliga anmäl-

ningar. Den därför skild från barnavårdsnämnden. Liknande rådvar givningsbyråer upprättades även i andra städer, de lades ned då men eldsjälen startat dem inte längre drev dem. Den tidiga barnsom och ungdomspsykiatriska" vården byggde till största del enskilda eller kommunala initiativ.

Behandlingen specialhemmen för psykopatiska ungdomar syfta-

de till fostran och samhällsanpassat liv. Det inte någon ett mer var

psykologisk eller terapeutisk behandling dagens be-

som motsvarar

handling. Psykoterapin hade inte slagit igenom i barnpsykiatrin. Inte

heller fördes diskussion barnens avvikande beteende kunde en om att generera från traumatiska erfarenheter i barndomen. Vid genom-

gångar dessa barns journaler framgår flera varit med fysisk

av att om misshandel, vanvård eller sexuella övergrepp. Dessa övergrepp mot barnen finns dokumenterade i journalerna orsakade inte någon men

behandling. Läkarna tycks ha barnens psykopatiska

snarare ansett att karaktär försatte barnen i dessa integritetskränkande situationer. Att t.ex. svår vanvård eller sexuella övergrepp skulle kunna leda till aga, psykiska skador ännu inte känt. var Okunskapen hur sexuella övergrepp kunde leda till om ett

exempelvis utåtagerande sexuellt beteende eller så dålig självbild

54Qvarsell 1985 180. s. 55Jonson, Ulf 1997a Bråkiga, lösaktiga och nagelbitande barn: Om barn

och barnproblem vid rådgivningsbyrå i Stockholm 1933-1950.

Linköping.

56 Bergenheim 1997 s. 206.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

där övergrepp sågs någonting naturligt, drabbade flickorna i

nya som högre grad. Flickor oftare än pojkar för sexuella övergrepp

utsattes och dessa övergrepp bearbetades inte. Frånvaron behandling ledde

av till de ofta hamnade i prostitution, fick oönskade

att som vuxna graviditeter och levde i misshandelsförhållanden. Flickornas

problem blev osynliga i förhållande till pojkars. En pojke levde

som ut sin aggression blev akut problem, medan flicka blev tystare

ett en som och tystare inte märktes.

År 1939 tillsattes statlig ungdomsvårdskommitté. Orsakerna till

kommittens uppdrag för ungdomsbrottsligheten och

var oron ungdomarnas sätt sysselsätta sig fritiden. I ett kommittens be-

att av

tänkande föreslogs psykisk barna- och ungdomsvård. Bakom-

en liggande tankar fortfarande den mentalhygieniska tanken

var samt rädslan för kriminalitetens År 1945 beslöt riksdagen

spridning.°° om statsbidrag till psykisk barna- och ungdomsvårdf Vården skulle

bedrivas i landstingens regi. År 1953 infördes obligatorisk undervis-

ning barn- och ungdomspsykiatri i läkarutbildningen Den första

om professuren i barn- och ungdomspsykiatri inrättades år 1958.63

Modern barnpsykiatri

År hade alla landsting organisation med självständiga

1971 en egen barn- och ungdomspsykiatriska klinikerf Först 1970-talet delade

57Jfr Jonsson, Gustav 1980 Flickor glid. En studie i /evinnoföra/et. Stockholm. 58Olson, Hans-Erik 1992 Staten och ungdomens fritid. Kontroll eller autonomi Stockholm. 59 SOU 1944:30. °° Jönsson 1997a s. 36-43. 61 SFS 1945:489. 62Barnets rättigbetermocb samhällets skyldigheter. Lagar och regler. 1992 Rädda barnen. s. 137. 63 SOU 1997:8. 64 Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet i Sverige. Socialstyrelsen redovisar 1980:2. s. 10.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

läkarnas pedriatiska sällskap sig flera sektioner. Tidigare hade

upp all kunskap hälsovård och barn kunnat behandlas i sektion,

om samma eftersom specialiseringen inte större än så.

var

I dag är belastningen mycket stor barn- och ungdomspsykiatrin.

Pressen barn blir allt större grund nedskärningar i skolor och

av barnverksamhet samt den ökande arbetslösheten bland vuxna Antalet barn i familj där båda föräldrarna är arbetslösa har ökat från 18 000 år 1990 till 100 000 år 1997.67 Den femårsperioden

st st senaste har tillströmningen till PBU inom Stockholms läns landsting ökat med 63 procent. På år har dessutom fler flickor börjat söka

senare sig till PBU.

Ett tecken barn mår psykiskt sämre är ökningen

annat att av självmordshandlingar bland barn och ungdomar. Sedan 1950-talet har självmordshandlingar fördubblats. Nya nyttjare barn- och

av ungdomspsykiatrin är flyktingbarnen och invandrarbarn i första eller andra generationen. Dessa barn kan ha upplevt svåra traumata, social problematik eller depression hos föräldrarna, identitetskonflikter,

språksvårigheter och diskriminering. Barn flyttar inom ett land

som kan med psykiska De barn dessutom tvingas

reagera symptom. som flytta mellan olika länder och olika kulturer, ibland under traumatiska förhållanden, kan förväntas ännu starkare. 70

reagera

°5 Barnlelinileen jubileum 1995 Regionsjukhuset Örebro läns landsting.

s. 20. 66 SOU1997:8 s. 137. 7 Barnen och Vi 1/98.

nr 63 SOU 1997:8 s. 123. 69Tänk Rapport från barnens myndighet 1996 31.

om... s. 70 Löfqvist, Arne 1992 Barn- och ungdomspsykiatrin några tankar

kring utveckling och arbetsområden, red. Tom Lundin Försvarspsy/eiatri i går, i dag 00/9i En antologi tillägnad Ulf Otto 60 år den 8 oktober

morgon. 1991. Lund. 31.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

Steriliseringspolitik

Flera åtgärder befrämjade barn- och ungdomshälsovård här-

som stammade från befolkningspolitiken 1930-talet. Oron för det minskade antalet födda barn ledde till åtgärder gynnade barn och

som deras mödrar. Samtidigt kvinnor uppmuntrades att föda barn och

som åtgärder vidtogs för underlätta detta, ställdes också kvalitetskrav

att

barnen. Sverige behövde friska, starka och intelligenta medborgare. I befolkningspolitiken ingick steriliseringslagarna infördes 1935

som och fanns kvar till 1970-talet. Steriliseringspolitiken drabbade även

utsträckning, det får inte glömmas bort.

barn, inte i stor men

Bakgrunden till steriliseringspolitiken kan hämtas från

tron ärftliga anlag och vetenskapen, främst medicinen. Det fanns i

tron trettiotalets Sverige förhoppning att inte bara det svenska

en om folkets kvantitet, även "kvalitet", skulle öka. Steriliseringslagen

utan

ursprungligen kom förändrades något 1941, slog som 1935, men som fast skäl till sterilisering: medicinsk indikation, eugenisk indikation

tre och social indikation. Barnavårdsnämnder, fattigvårdsnämnder och

olika tjänsteläkare hade begära sterilisering å andras vägnar.

rätt att

Den första rådgivningsbyrån öppnades i Stockholm begärde i

som

fåtal fall ungdomar skulle steriliseras. Det handlade ett att om en

trettonåring, femtonåringar, fem sextonåringar, nio sjuttonåringar

tre och fyra artonåringar. Några äldre ungdomar rekommenderades också

sterilisering. Av dessa 22 pojke. Av samtliga som

personer var en steriliserades i Sverige kvinnor. Trots godkännande

var 93 procent

från Medicinalstyrelsen, steriliserades inte alla rådgivningsbyrån

som föreslagit. Tolv ungdomar steriliserades med säkerhet. De andra fallen

är osäkra.

Hur korn rådgivningsbyrån fram till att de skulle steriliseras Några de kvinnorna gravida när de kom till byrån, vilket

av unga var givetvis aktualiserade flickornas sexualitet. Det inte ovanligt att

var

71Broberg och Tydén, 1991 Oönskade ifol/ehemmet. Stockholm. s. 105. 72Broberg och Tydén 1991 99.

s. 73jönson, Ulf 1997b Rådgivning rashygien och sterilisering. Hur skall själen Kai/ms Stockholm. 160.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

kvinnor begärde abort, beviljades abort enbart under förutsättsom ning att de också steriliserade sig. De gravida flickorna rådgiv-

ningsbyrån ansågs dels ha promiskuös läggning, dels inkapabla

en vara att ta hand ett barn. I andra fall handlade det sterilisering om om p.g.a. s.k. sinnesslöhet, dvs. eugenisk indikation. På rådgivningsbyrån före-

kom hel del intelligenstestningar, fick betydelse när be-

en som man dömde normalitet.7 För övertyga föräldrarna till barn med utvecklingsstörning att ett anstalt att sterilisering det rätta, kunde föräldrarna brev om var

med följande lydelse:

Då N.N. slutar sin skolgång med denna vårtermins slut och sedan skall övergå till praktiskt arbete för möjligt, längre fram att, om kunna komma ut i förvärvsarbete, vilja erbjuda Eder ordna att

steriliseringsansökan för honom. En sterilisering vilket inte får

förväxlas med kastrering förmån, förunnas de efterär en som blivna, dels emedan måste räkna med ärftliga anlag, dels man emedan dessa elever orka med större försörjningsbörda än sin och heller äro lämpliga att handhava vård och egen person

uppfostran egna barn.

Kungl. Medicinalstyrelsen avgör från fall till fall ingreppet får

om göras eller Ingreppet, intet sätt verkar störande den som psykiska utvecklingen, kan utföras härvarande lasarett och tar

lång tid i anspråk. Däremot underlättar det mycket placering

en ute i arbetslivet. Anstaltsläkare

Svar: Undertecknad tackar för den erbjudna hjälpen.

Undertecknad avböjer den erbjudna hjälpen.

Låt det Ni önskar stå kvar. Det andra strykes.75

Med tanke föräldrarna tidigare sätt och vis blivit fråntagna att sitt föräldraskap att barnen placerades anstalter, är det genom

74Jönson 1997b 165-176. s. 75Ur Lars-Olof Jacobson, 1978 Omsorger i Hundra år. En minnesskrzjfl om arbetet för de psykiskt utvecklingsstörda 1878-1978. Lund. 55. s.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

kanske inte så konstigt de även i steriliseringsfrågan litade

att läkarnas rekommendationer.

Det fanns ingen lagstiftad åldersgräns för sterilisering. I de

en av

statliga utredningar handlade sterilisering fastslog man att:

som om

I gällande steriliseringslag är ingenting stadgat viss ålder hos

nu om

den ska steriliseras. Saknaden bestämmelser är här fullt

som av

naturlig; när det kan fastställt, varaktigt saknar

anses att en person

förmåga lämna giltigt samtycke till åtgärden, bör sterilisering

att uppenbarligen kunna verkställas oberoende hans ålder. I prak-

tiken komma steriliseringar långt före pubertetens inträdande knappast i fråga.

Enligt statistiken tycks ingen under tretton år ha steriliserats." Flickan rekommenderades sterilisering vid års ålder

som tretton rådgivningsbyrån, ställdes läkares inrådan under över-

en annan vakning för steriliseras först vid femton års ålder.

att

Steriliseringspolitiken är i dag mycket kritiserad del befolk-

en av

ningspolitiken. I steriliseringspolitiken avspeglades även den kvinnliga

medborgarens uppgift i samhället. Det ålåg kvinnorna att föda goda

medborgare. Steriliseringspolitiken del befolknings-

var en av

politiken och sammantaget syftade politiken framåt i ett tidsperspek-

tiv. Fokus låg till del framtiden. Barnen de framtida med-

stor var

borgarna och därmed rättfärdigades steriliseringspolitikens tillämp-

ning även på barn.

Diskussion

Historien barns hälsovård tydligt exempel hur barn under

om är ett 1900-talet i allt större omfattning inkluderats i samhället. Från att

barn varit så osynliga att den höga spädbarnsdödligheten inte ens upp-

märksammades problem, har barn blivit synliggjorda

som ett som en

76 SOU1936:46 s. 73. 77 Broberg och Tydén 1991. 78Jönson 1997b 161.

s. 79Jönson 1997a s. 172.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

individer med speciella behov behöver tillgodoses. Späd-

grupp som

barnsdödlighetens omfattning är indikation ett samhälle

en om avsätter för barn. Barns tillgång till de samhälleliga hälso-

resurser vårdsresurserna är ett mått vilket värde barn tillmäts i förhållande till Ytterligare ett sätt att mäta barns status i ett samhälle är

vuxna. inte bara barns tillgång till hälsovårdsresurser, även anpassningen

utan

till barns behov. av resurserna

Som den historiska överblicken visat, har speciella kunskaper

om barn inte varit något efterfrågat eller känt. Kunskaperna barns

behov och barns förutsättningar är "barnkunskap" växt fram

en som under 1900-talet. Den ackumulerade "barnkunskapen" har varit

förutsättning för specialiserad barnhälsovård. Ytterligare ett

resultat barnkunskapens tillväxt är de barnexpertyrken

av som tillkommit 1900-talet.

Samtidigt barn under 1900-talet inkluderats ivälfärdssam-

som hållet har detta inkluderande sällan skett för barnens skull.

egen Resonemanget barn not-yets är mycket tydligt. Sats-

om som ningarna gjorts barn ska löna sig i framtiden. Ett tydligt

som exempel barn not-yets" är de steriliseringar utfördes

som som barn. Barn bedömdes efter hur främst läkare och lärare trodde att de skulle bli och Misstanken vissa barn skulle

agera som vuxna. om att bli olämpliga föräldrar, antingen för de överförde fel eller för

att gener att de ansågs olämpliga fostrare, gjorde att de steriliserades. På så

som vis bedömdes barnen utifrån egentligen avsedd för

en norm som var vuxna.

Ur barnens synpunkt är det positivt att det skapats kanaler för barn kunna kontakta andra än sina föräldrar vid problem.

att vuxna Det är också positivt andra laglig möjlighet ingripa

att vuxna ges att då barn far illa. Dessa kanaler är t.ex. barnavårdscentraler, skol-

sköterskor och ungdomsmottagningar. I synnerhet ungdomsmottagningarna är viktiga, då deras lojalitet i fråga sekretess ligger hos

om ungdomarna. Samtidigt barn kan initiera kontakt vilket är posi-

som tivt, finns inslag kontroll givetvis kan tolkas negativt

ett av som som

ur ett annat perspektiv.

Barns rätt till lika behandling kan bara ske hänsyn

som vuxna, om tas till att de är barn med särskilda barnbehov. Denna rätt har försämrats under 1980-talet och framåt. De barnexperter behövs har

som

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

inte längre någon självklar plats inom hälsovården besparingar.

p g a

Speciella barnläkare, barnsjuksköterskor och lekterapeuter är inte längre del den lagstiftade organisationen. Det är allvarligt om

en av barn inte tilldelas de idag, till skillnad från åttio år sedan,

resurser man

barn behöver för må bra. Dessutom från den vet att att tas resurser

enda medborgare inte har möjlighet påverka de poli-

grupp som att tiska besluten, och det är särskilt stötande demokratisk synpunkt.

Barnens ställning i familjen

Barn behöver trygghet och möjligheter att skapa nära relationer för att utvecklas positivt. Oftast har familjen gett barnet dessa möjligheter. En familj kan se ut på många sätt och familjens sammansättning har varierat över tid. l början av 1900-talet upprätthölls en normativ på hur

syn en "riktig" familj såg ut. Många

människor föll dock utanför denna norm. Särskilt utsatta var de barn som föddes utom äktenskapet. Flera av dem blev fosterbarn eller växte upp på anstalt. Anstaltsvården har minskats eftersom man i slutet på 1900-talet tick kunskap om att anstalter inte räckte till för barns behov.

I dag hör ofta i massmedia talet familjens sammanbrott. Det

om kan lätt att förledas familjen i början seklet präg-

vara att tro att av lades helt idyll och trygghet än i dag. Den idealiserade

av en annan bilden familjen kommer från borgerlighetens kulturarv. Där

av strävade efter familj med och barn med

man en mamma, pappa en tydlig arbets- och ansvarsdelning mellan könen. Alla kunde inte uppnå detta familjeideal och frågan bör också ställas ifall alla verkligen Ville uppnå det. Normen i de högre samhälls-

sattes klasserna och behöver inte ha sammanfallit med andra samhälls-

klassers familjeideal.

I dag betonas vikten barn har god relation till både

av att en

och Vi också många barn, olika mamman pappan. vet att av anledningar, inte har det. Familjeidealet till har många barn

trots, vuxit med bara förälder oftast med sin mor. Det gäller för

upp en hela 1900-talet. Den stora skillnaden jämfört med början 1900-

talet är det i dag inte är stigmatiserande i lika hög grad

att som tidigare att växa med ensamstående förälder.

upp en

BARNENS STÄLLNINGI FAMILJEN

I början 1900-talet hade äktenskapet starkare ställning än

av en idag. Till äktenskapet hörde sexualiteten och därmed även barnen.

Den samhälleliga fördömde barn födda utom äktenskapet,

normen s.k. oäkta barn. Dessa barn saknade till stor del rättigheter som barn inom äktenskapet hade, t.ex. arvsrätt.

För många barn föddes äktenskapet noterades fader

som utom okänd i kyrkböckerna. Det kan finnas flera förklaringar till detta. I vissa fall kanske modern inte kunde fadern. I

uppge vem som var andra fall kanske överenskommelser mellan fadern och modern gjorde modern lovade inte röja faderns Att faderns

att att namn.

inte alltid finna i kyrkböckerna tycks kanske inte så namn står att konstigt. Då kan det svårare förstå hur modern till vissa

vara att barn kunde stå okänd. Att föda sitt barn blev möj-

som anonymt

ligt enligt Gustav III:s s.k. barnamordplakat som var giltigt 1778-

1917. Lagen kom till för förhindra att oönskade spädbarn

att dödades. I stället skulle mödrar kunna föda sina barn anonymt och sedan kunna lämna bort dem till barnhus eller fosterhem. I Stockholm lämnades barnen till Allmänna barnhuset mot avgift. År 1906-1915 1097 barn in allmänna barnhuset. Dessa barn

togs hade nästan ingen möjlighet reda vilka deras föräldrar

att var. När barnet lämnades fick det och modern kunde

ett nummer så sätt information barnet hon ville Barnet hade ingen

om om tillgång till moderns adress. Först år regeringen tillstånd

1932 gav

slutna konvolut med föräldrarnas fick öppnas att namn

Under 1900-talet korn lagar stärkte oäkta barns

nya som ställning. År 1905 fick oäkta barn rätt ärva sin Det kan

att mor.

tyckas motsägelsefullt det samtidigt existerade två system. Ett

att

garanterade kvinnor föda anonymt och ett system system som att

"oäkta" barn rätt att ärva sin Motsättningen som gav mor. uppmärksammades dock samtiden och ledde till slut fram till

avskaffande barnamordsplakatet 1917.

De oäkta" barnen fick arvsrätt efter sin far först år 1970.

l Persson, Birgit "Vem är min mor Om anonymitetsrätten, Se barnet Tankegångarfrån tre årløundranden. 1990 red Gunilla Halldén. Stockholm. 44-45.

s. 2 Persson 1990 50.

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

Den lag år 1917 som rensat bort uttrycket oäkta barn gällde fram till 1977. Då infördes faderskapsreglerna i föräldrabalken. I föräldrabalken talades enbart barn. Ingen skillnad gjordes

om längre mellan barn födda eller inom äktenskapet I dag

utom anses det viktigt att barn får veta deras fader är. Dels för

vara vem att barnet ska känna till sitt dels för fadern ska fullgöra

ursprung, att sina skyldigheter mot barnet. Om barnets föräldrar är gifta med

förutsätts med några undantag moderns äkta varann, man vara far till barnet. Då föräldrarna inte är gifta med fastställs

varann

faderskapet genom en faderskapsbekräftelsef

Fosterbarn

En stor del dem föddes utom äktenskapet blev fosterbarn.

av som År 1928 80 alla fosterbarn stod under

var nästan procent av som barnavårdsnämndens tillsyn födda äktenskapet På 1950-

utom talets slut alla barn födda äktenskapet

var 15-20 procent av utom

fosterhemsplaceradef

De första barnlagarna kom år 1902. De handlade delvis

om fosterbarnsvården. Bl.a. syftade lagarna till förhindra vanvård

att av fosterbarn. Lagen reglerade dock bara förhållandena för de fosterbarn under sju år och där fosterföräldrarna erhöll ersätt-

som var ning för vården. I praktiken blev fosterbarn

gruppen som omfattades lagen mycket liten

3 Goldstein, Freud, Solnit 1980 Barnets ratt eller ratten till barnet

- Stockholm. 102-103.

s. 4 Barnets rättigheter... och samhällets lagar. Lagar och regler 1992 Rädda barnen. Stockholm. 37-38.

s. 5 Lagerberg, Dagmar 1984 Fosterbarn. Forskning, teori och debatt. Stockholm.

s. 6 Vinnerljung, Bo 1996 Fosterbarn Lund. 40.

som vuxna. s. 7Weiner, Gena 1995 De räddade barnen. Om fattiga barn, mödrar och fäder och deras möte med filantropin i Hagalund 1900-1940. Uppsala. 39.

BARNENS STÄLLNINGI FAMILJEN

Fattigvården hade ansvaret för fosterbarnsvården. Barn som stod försörjning kunde auktioneras bort till den tog

utan som minst betalt. Fosterbarn förväntades göra rätt för sig att

genom arbeta i fosterfamiljen. Möjligheten auktionera barn försvann

att ut med den fattigvårdslagen 1918. Samtidigt försvann rotegången

nya för barn och barn fick fattigvårdsanstalter såvida det

inte tas inte fanns särskild barnavdelning. Fosterbarnets ställning

en stärktes, än inte mycket.

År 1924 kom barnavårdslag. I den fick samtliga foster-

en ny barn till 16 års ålder beskydd, även de vårdades

upp som av moreller farföräldrar. Samtidigt inrättades barnavårdsnämnder,

som tidigare bara funnits frivillig basis. Dessa barnavårdsnämnder fick för samtliga fosterbarn. Det enda undantaget ut-

ansvaret gjordes barn bodde hos sina föräldrar hade fattig-

av som men vårdsunderstödg

Historikern Maria Sundkvist har i sin avhandling om Norrköpings barnavårdsnämnd visat exempel kontrakt

som upprättades mellan barnavårdsnämnden och fosterföräldrarna. I kontrakten reglerades fosterfaderns rätt till årlig fosterlega och

en rätt till reseersättning barnet skulle visas för barnavårds-

om upp nämnden. Fosterfaderns skyldigheter att fosterbarnet skulle

var förses med sund och tillräcklig föda, god och fullständig beklädnad bädd." Fosterbarnet skulle dessutom besöka

samt snygg

gudstjänsten och i folkskola, helst också fortsättningsskola.

Fosterfamiljen skulle även till att barnet fostrades till kristlig

se vandel och barnet inte brukade alkohol eller tobak

att samt att

barnet inte umgicks med hade skadligt inflytande

personer som barnet

Det position fosterbarn. Det fanns inga

var en utsatt att vara

garantier för hur länge barnet fick stanna i fosterfamiljen. Det

kunde hända barnet fick byta fosterhem flera gånger. Anled-

att ningarna till fosterbarnet flyttades kunde många Beslutet

att vara

fosterbarnet skulle förflyttas låg tills största del hos fosteratt

8 Weiner 1995 s. 40-41. 9 Sundkvist, Maria 1994 De vanartade hamen. Mötet mellan barn, föräldrar och Norrköpings barnavårdsnämnd 1903-1925. Uppsala. 191.

BARNENS STÄLLNINGI FAMILJEN

föräldrarna. De avgjorde barnet fick stanna eller Foster-

barnet själv hade svårigheter inflytande. Om vanvård

att ren eller fysiska övergrepp påvisades kunde barnet möjligtvis vända sig till barnavårdsnämnden och klaga. I vissa fall sympatiserade inte de

biologiska föräldarna med fosterhemsplaceringen och det hände att

barn rymde tillbaka hem till de biologiska föräldrarna.

Fosterhemmen skulle gärna ligga landet. Lantlivet ansågs stärkande i sig, framför allt ansågs det inte finnas lika många

men lockande faror i staden. Vissa barn fosterhemsplacerades där-

som för de ansågs "vanartade" och i dessa fall föredrogs foster-

att vara hem landet.

1924 års barnavårdslag gällde fram till 1960 lag kom,

när en ny lagen samhällets vård barn och ungdom. I mångt och

om om

mycket byggde lagen 1924 års lag, den stora förändringen

men låg i hur förklarade varför barn uppträdde avvikande.

man Tidigare förklarades beteenden med bl.a. ärftliga faktorer, år 1960 fick År

psykologiska resonemang större betydelse. 1982 ersattes

1960 års barnavårdslag med två lagar, nämligen socialtjänstlagen

och lagen med särskilda bestämmelser vård LVU.

om av unga 1990 ersattes LVU med lag med namn.

en ny samma

Fosterhem har under tid föredragits framför anstalter,

senare eftersom fosterhem "familjelik" uppväxt. Även

anses ge en mer

fosterfamilj i många fall är det bästa alternativet, innebär det om en ändå att leva i utsatt position många sätt. Det är svårt att

en avgöra vad betyder mest för ett fosterbarns framtid; är det

som

uppbrottet från den biologiska familjen, kanske medvetenheten

i vissa fall oönskad, ovissheten vad ska hända i om att vara om som framtiden, dåliga medfödda förutsättningar då modern kanske varit missbrukare under graviditeten, tidiga traumatiska erfaren-

heter eller ett dåligt socialt skyddsnät

En diskussion förts är den konflikt kan uppstå

annan som som då barnets bästa ställs föräldrarnas bästa. Har föräldrar rätt till

mot sitt barn eller ska barnets rätt till uppväxt prioriteras I

en trygg

1° Barnets rättigheter 1992 64-65.

Vinnerljung 1996 tabell 67.

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

dag tillhör det socialnämndens att verka för att barn och

ansvar ungdom växer under och goda förhållanden

upp trygga

Adoptivbarn

Fosterbarnens position och innebar mått

var utsatt ett stort av otrygghet för barnen. År 1917 kom den första adoptionslagen

som gjorde det möjligt för barn att tryggare villkor i familj. 13

en ny

Helt det dock inte adoptivbarn. Adoptivför-

tryggt var att vara åldrarna hade nämligen rätt att säga adoptionen. Lagen sade

upp

att: har adoptivbarnet grovt förgått sig adoptanten eller hans

mot närmaste, eller för adoptivbarnet ett lastbart eller brottsligt liv, varde adoptivförhållandet hävt, då ansökan därom

göres av adoptanten ... Rätten att ärva inte heller lika stark för

var som

biologiska barn. Arvslagarna förbättrades 1958 för adoptivbarn. Rätten för adoptivföräldrarna säga adoptionen inte

att upp togs bort förrän 1970.15

Adoptionslagen garanterade föräldrarna större rättigheter än

barnet. Bruket att kunna säga adoptionen hade inte barnets

upp bästa för ögonen. Däremot fanns det redan från år 1917

en paragraf fastslog att barn över tolv år måste sitt samtycke för

som ge att adoptionen skulle kunna bli av. Samma åldersgräns gäller än i

dag.

Skyddshem

De första barnlagarna år 1902 behandlade bl.a. vanartade barn och hur samhället skulle handskas med dem. Med tanke att dessa vanartade barn riskerade bli framtidens kriminella och

att därmed skulle sänka samhällets moral, ansågs det viktigt

att agera

Z Barnets rättigbeter1992 66.

s. 13SFS 1917 nr 378

SFS 1917 nr 378 g 21 15Barnets rättigheter 1992 40.

s. 16 SFS 1917 378 §

BARNENS STÄLLNINGI FAMILJEN

kraftfullt. Ett avskiljande från de välartade barnen ansågs nödvändigt. I denna anda startades rad anstalter avsedda för "vanarta-

en de" barn s.k. skyddshem. Redan i slutet 1800-talet öppnades en

av mängd anstalter för vanartade" barn. Anstalterna hade olika be-

nämningar: räddningsinstitut, räddningshem och uppfostrings-

inrättning. Anstalterna låg ofta landet eftersom lantarbetet ansågs lämpligt för fostra pojkar. Nedan visas sammanställ-

att en ning de institutioner klassades skyddshem.

av som som

17Från takt/ms till behandlingshem. Ett mörkt eller ljust kapitel i Socialsverige 1992 Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Stockholm. s. 20.

BARNENS STÄLLNING FAMILJENI

Skyddshem år 1923

Källa: D. Lund 1924 Ungdomsbrotisligheten, dess orsaker och bekämpande. Stockholm. ur Från tukthus till behandlingshem s. 299

för pojkar: för flickor:

Hall Södertälje 210 Eknäs Enköping 35 Skrubba Stockholm 60 Husby Åkers Runö 15 Norrby Häverö 26 Malmö skolhem AlIarp,SkäraIid 24 Folása Bankeberg 40 Sonestorp Eket 30 Höreda Eksjö 30 Kragenäs Kragenäs 23 Malmö skolhem Örkelljunga 45 Sjötorp Huddinge 30 Mäshult Skällinge 30 Gälegården Torpshammarl Vrángsholmen Kragenäs 40 summa 182 Gräskärr Uddevalla 30 Forsane Frändefors 40 Margaretelund Lidköping 40 Älvásen Älvsbacka 40 Åkerby Nora 35 Sundbo Västanfors 30 Gullgruva Bergvik 20 Kungsfors Järbo 15 Boda Viskan 30 Stenfors Ånäset 30 Johannisberg Kalix GQ summa 851

Det är tydligt att flickor förväntades "vanartade i mindre

vara

omfattning än pojkar. Antalet skyddshemsplatser för pojkar

var fler än för flickor.

I Maria Sundkvists avhandling De vanartade barnen berättas

om pojken Nils kom till Folåsa uppfostringsanstalt år 1921. Hans

som föräldrar separerade redan när han spädbarn. Han

var växte upp spädbarnshem och i ett flertal fosterfamiljer. När han blev lite äldre hämtade hans hem honom, efter år anmälde hon

mor men ett par honom till barnavårdnämnden. Nils lärare han

ansåg att var vanartig, ljög och lärde kamraterna rackartyg. Nils hamnade

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

Folåsa där han stannade i nio år. De omdömen finns ned-

som tecknade talar han slogs, förstörde saker, oanständig

om att var mot köksan, snusade, stal mat och rymde. Folåsa, liksom de andra

skyddhemmen, präglades hård disciplin. Med belöningar och

bestraffningar skulle pojkarna uppfostras. Nils bestraffades för

sina tilltag med Varningar, han isolerades han agades med

samt handen, ris och rotting.

Bestraffningarna omfattade inte bara fysisk bestraffning utan

även psykisk. Skyddshemselever kunde isoleras. Ibland rakade

man

håret barn då de försökt Den kunde av av rymma. som svor

bestruken med jod. Belöningar och flitpengar kunde

munnen krävas tillbaka då barnen ansågs ha begått brott.

Dagarna var minutiöst inrutade med undervisning, måltider och arbete. Tanken

att barnen bara skulle stanna något år skyddshemmen. I var praktiken kunde det bli för Nils stannade i nio år. Efter

som som tiden skyddshemmen försökte skaffa någon drängplats åt

man

pojkarna.

Flickorna hamnade skyddshem färre. Orsakerna till

som var flickor hamnade skyddshem annorlunda än för pojkar.

att var Flickors och pojkars vanart skilde sig åt. För pojkar handlade det ofta snatterier eller stölder. Flickor däremot ansågs "van-

artade sin sexuella opålitlighet. I praktiken betydde det

p.g.a. ofta att flickorna varit för sexuella övergrepp. Det hände

utsatta att flickor de blivit Våldtagna sändes till skyddshem.

som ansåg att Det kunde till och med inträffa att flickor fosterhems-

som var placerade och för våldtäkt sändes till skyddshem, eftersom

utsattes fosterföräldrarna inte ville ha kvar dem. Flickorna fick skulden

ta för sexuellt övergrepp där de egentligen varit offer.

ett

Den strikta disciplinen och de bestraffningarna

grymma skyddshemmen utsattes under 1930-talet för kritik. Bland

annat gjorde journalisten Else Kleen tid oväntade besök flera

skyddshem och skrev skakande skildringar "vården". Riksdagen

av tog efter tid skyddshemsfrågan. Resultatet blev

en upp att staten

18Sundkvist 1994 201-203.

s. 9 Från talet/aus till behandlingshem 1992 56.

s. 2° Sundkvist 1994 s. 206-207.

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

övertog för skyddshemmen, bytte till

ansvaret som namn ungdomsvårdsskolor i och med skyddshemsreformen 1936/37. Fler reformer genomfördes och vid 1950-talets början samtliga

var

ungdomsvårdsskolor förstatligade. Samtidigt förändrades det inre arbetet anstalterna pedagogisk och psykologisk

mot en mer verksamhet." På 1950-talet fastslogs även att ungdomsvårdsskolorna skulle ta hand lagbrytande ungdomar under 18 år.

På slutet 1960-talet och början 1970-talet lades flera

av av ungdomsvårdsskolor Under 1980-talet har ansvaret bollats

ner. mellan landsting och stat. Svängningarna vilken typ vård

om av

ska förekomma, eller det eventuellt ska handla som om om bestraffning, har varit många de två sista decennierna."

Straffmyndighet

En viktig åldergräns infaller för ungdomar vid 15 års ålder. När

uppnått 15 års ålder kan enligt svensk lag dömas till man man

straffpåföljd gjort något brottsligt. "för

om man Lagen säger att: brott någon begått innan han fyllt femton år får inte dömas

som

till påföljd

Vid 15 års ålder finns möjligheten att dömas till fängelsestraff. Detta sker dock i väldigt fall. fängelsestraff före

Lagen säger att

års ålder enbart får utdömas det finns synnerliga skäl." I arton om stället döms de åtalade ungdomarna mellan 15 och

ca 50 procent av 18 år till böter. Drygt 25 procent får dessutom åtalsunderlåtelse.

De sociala myndigheterna kopplas alltid då det gäller lag-

unga överträdare.

21Från talet/aus till behandlingshem 1992. 22Från tukthus till behandlingshem 1992. 23Brottsbalken 1 kap. § 24 Brottsbalken 30 kap. § 25 Upp till 18 Fakta barn och ungdom 1995 BO.

- om

BARNENS STÄLLNINGI FAMILJEN

An staltsvå rd

De första fyra decennierna 1900-talet präglades klassifice-

av en ringsiver i fråga dela in barn i olika kategorier anstalter.

om att Pojkar och flickor fick inte vistas tillsammans. Ädre och

yngre barn skulle skiljas åt. De s.k. sinnesslöa barnen fick inte med

vara

normalbegåvade barn. I Sverige fanns det två anstalter speciellt

avsedda för vanartade sinnesslöa" barn. En för flickor i Vänersborg och för pojkar i Salbohed. De startade 1920-talet.

en Även här fanns det fler platser för pojkar än för flickor.

Klassificeringsivern gällde även andra anstalter för barn. Döva

barn hade speciell anstalt, blinda barn barn med ut-

en en annan, vecklingsstörning hade olika anstalter beroende hur

pass grav

utvecklingsstörningen och epileptiker placerades för

ansågs vara

sig. Klassificeringarna stöttades staten att statsbidrag

av genom Öronmärktes för vissa verksamheter. Vanartade sinnesslöa" barn fick inte anstalt välartade sinnesslöa"

t.ex. vara samma som

barn enligt statsbidragssystemet.

Vårda att nämna är också de speciella spådbarnshem fanns i

som början seklet. Kunskapen barns behov givetvis mindre än

av om var

idag. Spädbarnen försågs med och tillsyn, närhet och

mat men möjlighet att knyta nära relationer till vårdare saknades i större

en utsträckning. Avsaknaden kärlek och närhet kunde medföra

av att

spädbarn dog. Spädbarnen fick ligga i sina sängar och de

mest gavs inte möjlighet intryck från omvärlden. Denna understimule-

att ring kunde i värsta fall leda till döden, även till lättare utveck-

men lingsstörning. Därmed fortsatte del barn tillbringat sin

en som första tid spädbarnshem att tillbringa sina liv anstalter. Deras förvärvade utvecklingsstörning medförde barnen ansågs bäst

att omvårdnad sinnesslöanstalt. Från sinnesslöanstalten för barn

en flyttades de till sinnesslöanstalt för Det hände så-

senare en vuxna. ledes att vissa människor tillbringade hela sin livstid anstalter.

26Engwall, Kristina 1997 Utan kärleksfull och ledning. Om

ans kvinnornas på Västra Mark barndom. Opublicerat avhandlingsavsnitt, humanistiska institutionen, Högskolan i Orebro.

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

Barnhem avsedda för välartade barn funktionshinder.

var utan Målet för barnhemmen allt försöka familjeplacera

var trots att barnen. Flera barnhem följde de barnhemsbarn

nogsamt upp som

fosterhemsplacerades. Vanvård accepterades barnen

inte, utan togs då tillbaka till barnhemmet. Fosterhemmen skickade också tillbaka barnen till barnhemmet de inte nöjda. Det kunde ske

om var om barnen visade sig sängvätare. Barnhemmens familje-

t.ex. vara placeringar barn innebar Visst mått trygghet i och med

av ett av att barnen hade något att återvända till fosterhemmet inte funge-

om rade. Andra fosterbarn hade ofta ingen plats tillbaka till

att utan hamnade i stället fosterhem.

i ett nytt

De barn tillbringat tid inom anstalts- och institu-

som mest tionsvården de med utvecklingsstörning. Samhällets

var syn

utvecklingsstörning har spelat stor roll för dessa barn. I början

seklet rådde relativt optimistisk med rätt pedaav en tro att

gogik skulle barn med utvecklingsstörning kunna klara sig själva

På privat initiativ öppnades flera små anstalter för som vuxna. dessa barn. Initiativtagarna drevs ofta religiös kallelsetanke.

av en

Denna optimism kom dock bytas till pessimism

att en stor 1920-talet. Orsakerna till denna omsvängning är flera, social-

men

darwinismens genomslag, upptäckten det biologiska och

av arvet

tron naturvetenskapen är några exempel. Samtidigt växte

en rädsla för att det väg utför med samhällets moral. Kriminali-

var teten ökade, liksom osedligheten. Människor med utvecklingsstörning ansågs bära del skulden. Tanken väcktes flera

en av att av samhällets problem skulle undanröjas dessa människor isole-

om rades. Mot denna bakgrund öppnades anstalter för sinnesslöa"

ansågs vanartade" eller "asociala". som vara

Föräldrar råddes länge att tidigt lämna sina barn med utvecklingsstörning till anstalter, mycket i tron att barnen fick bättre

en medicinsk vård där. Anstaltslivet dock tillvaro passade

var en som

27Persson, Birgit 1991 Barnhus. Om raddningsanstaiter, barn/oem idiotanstaiter, uppfostringsanstalter i Norden från 1700-talet till våra dagar, red. Ohrlander. 60-61.

s. 28 Söder, Mårten 1979 Anstalter utvecklingsstörda. En historisk-sociologisk beskrivningar utvecklingen. Stiftelsen ALA. Stockholm. 1984.

BARNENS STÄLLNINGI FAMILJEN

dessa barn mycket dåligt, idag. Bristen sysselsättning och

vet intryck utifrån gjorde att barnen inte fick tillräckligt med stimuli för utvecklas. Barnen blev understimulerade. Många barn låg

att

i sina sängar hela dagarna. ensamma

På 1960-talet startades debatt institutionsvården för de

en om

utvecklingsstörda. avdelningarna förkastades och i stället

De stora förordades den "lilla princip, där barnen skulle möj-

gruppens ges lighet knyta fåtal kontakter. Samtidigt lanserades "normali-

att ett

seringsprincipen". Den handlade i dag självklara saker att

om som

uppleva årets växlingar, veckorytm, dagsrytm, barn

vara när man år barn för sedan bli tonåring och sist samt att leva i

att vuxen en miljö där det finns både män och kvinnor. De flesta anstalter

var

uppdelade efter kön.

Medicinalrådet Karl Grunewald har betytt mycket för

en modernare och humanare vård de utvecklin Han reste

av bl.a. och besökte olika anstalter och han påpekade överallt att

runt barnen måste sängarna. När barnen väl kom golvet

upp ur ner hände många positiva saker. Framför allt fick de kontakter med andra barn, vilket naturligtvis utvecklande. Karl Grunewald

var

anledningen till att stor del den tidigare

menar att en av gruppen lätt utvecklingsstörda i dag nästan har försvunnit är bättre materi-

ella förutsättningar och aktiv stimulering. Den utvecklingsstörning grundade sig i understimulering är väg bort. Lekens

som

betydelse för barnens utveckling betonades statlig utredning

i en

1960-talet skrev: "det är inte bara individen utan också

som samhället har allt Vinna satsning här

som att en

År 1965 gjordes statlig utredning förhållanden för barn

en om

anstalt. Utredningen konstaterade föräldrarnas besök

att barnanstalter för barn med funktionshinder samt barnens

egna hemresor väldigt beroende praktiska och ekonomiska

Var orsaker. Ofta föräldrarna stå för kostnaderna. De

var tvungna att föräldrar kom resande till anstalterna hade ibland ingen möj-

som lighet att övernatta vilket naturligtvis förd och försvårade

29 Graninger, Göran och Lovén, johan 1994 40 år med utvecklingsstörda. Samtal med Karl Grunewald. Moheda. 30 SOU 1965:55 s. 131.

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

besök. Året därpå 1966 infördes statligt resebidrag för

ett att föräldrar skulle kunna hälsa sina barn.

Den stående rekommendationen under 1900-talet barn med

att utvecklingsstörning skulle lämnas till anstalter ifrågasattes 1960talet. År 1964 infördes vårdnadsbidrag för föräldrar med barn

ett med funktionshinder, för föräldrarna skulle kunna

att stanna hemma med barnen. I dag rekommenderas alla barn ska växa

att

i sin familj. Vid behov tillför i stället i form upp man extra resurser

exempelvis personliga assistenter. Annat stöd i form t.ex. av av Stödfamilj och korttidshem finns också tillgängligt. En lag 1994

ersatte den gamla omsorgslagen och mycket stöd och hjälp

av kommunaliserades.

Barn, i synnerhet små barn, har svårt att göra sina stämmor hörda. De är beroende framför deras åsikter. För barn,

av att vuxna

och även med utvecklingsstörning kan svårigheten bli

vuxna, att lyssnad till ännu svårare. På 1960-talet hände hel del inom

vara en

vården de utvecklingsstörda, bl.a. bildades föreningen

av för utvecklingsstörda barn FUB. Föräldrarna till barn med utvecklingsstörning drev många frågor och kunde gemensamt förbättra villkoren för sig själva och sina barn.

I dag med den kunskapsackumulation skett med-

är man som veten den skada anstaltsplacering innebär, i fråga

om som en t.ex.

separation. Därför försöker hitta andra lösningar när det om man

uppstår problem i familj. Det finns i dag behandlingshem för

hela familjen. Alla familjemedlemmar ska hjälp. I detta

sammanhang blir det ännu viktigare utbildade barnexperter finns på de

att blandade behandlingshem så att de inte tar allt utrymme.

vuxna

Lagar som påverkar familjen

Samhällets lagar och förordningar och påverkar hur barnens

styr tillvaro tillsammans med familjen ut. Barn har ett stort behov

ser

31 SOU 1965:55 s. 103-108. 32Barn och familj behandlingshem, barnhem Allmänna råd från

m.m. Socialstyrelsen 1989:4.

BARNENS STÄLLNINGI FAMILJEN

tillsyn för kunna överleva. I familj med många syskon av att en eller flera anställda kunde barntillsynen förr skötas någon i

av hushållet hemma. Kvinnor hade oftast ansvaret för arbetet

som var

nära hemmet och i hemmet. Med industrialiseringen förflyttades

arbetet till fabrikerna och in i städerna och förutsättningarna för barntillsyn förändrades. Många kvinnor tvingades hand

egen försöka lösa konflikten mellan att yrkesarbeta samtidigt de

som hade barn hand Att fäder skulle dela det praktiska

att ta om. ansvaret för barn orimlig tanke i början 1900-talet. Det

var en av visade sig barnavårdsbyrå i Solna far inte

t.ex. en att en ensam

möjligheten att hand sina barn, trots att han ville göra gavs ta om det. En kvinna ansågs nödvändig för att barnen skulle uppfostras

bästa sätt.

Det omöjlighet för de yrkesarbetande kvinnor-

var nära nog en

samtidigt arbeta och efter sina barn. Antingen tvingades na att se de lämna sin barn hemma eller ta med barnen till arbetet.

ensamma Båda lösningarna ledde i vissa fall till dödsfall bland barnen. Arbetsmiljön i början seklet ofta ohälsosam för såväl

var av vuxna

barn. som

Samhället hade inga lagar kvinnor rätt till ersättning

som gav för hand barnen. De första lagarna skulle hjälpa

att ta om som yrkesarbetande kvinnor fick barn kom i stället att

som snarare stjälpa dem. Den första åtgärden korn redan år 1900 då arbetar-

skyddslagen lagstadgade fyra veckors obligatoriskt förbud mot att

arbeta efter förlossning bl.a. för industriarbeterskor. 31Problemet med lagen den inte kvinnorna någon ekonomisk ersätt-

var att gav ning under den kommenderade föräldraledigheten. En ensamstående beroende sin inkomst och ett förbud mot

mor var av egen

arbeta slog därför hårt mot henne och hennes barn. Också att familjen hade oftast så låg inkomst båda föräldrarnas inkomst

att

nödvändig för försörjningen.

var

Lagen 1939, förbjöd arbetsgivaren att avskeda kvinnor

som

grund trolovning, äktenskap eller graviditet, stärkte däremot

kvinnors möjlighet kombinera yrkesarbete med äktenskap och

att

33 Weiner 1995 169-170.

s. 3 SFS 1900:75 §

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

föräldraskap. Tanken bakom den lag tidigare hindrat gravida

som

eller gifta kvinnor yrkesarbeta kvinnan skulle försörjas

att var att av sin man. Trettiotalet tid lågkonjunktur och i tider med

var en av hög arbetslöshet ansågs det rimligare de arbeten fanns

att som skulle förbehållas män. Kvinnor ansågs ha sin försörjning tryggad via sin make.

År 1947 infördes det allmänna barnbidraget. Barnbidraget i

är sig inte rättighet för barnet eftersom det betalas till Vård-

en ut nadshavaren. Det är dock avsett att bidra till barnets uppehälle och fostran.

År 1955 kom den månaders betald vid

lag som gav tre ledighet

förlossning. Barnledigheten fortfarande knuten till modern

var

vårdare. År 1974 kom den I och

som nya föräldraförsäkringen.

med den även fäder föräldraledig. Papparollen

gavs rätt att vara stärktes mycket konkret sätt. För Verkligen fäder skulle

ett att utnyttja denna rätt infördes år 1995 det kom kallas

som att "pappamånad". Det innebar att för de första trettio dagarna

som vardera föräldern föräldrapenning erhölls 90

tog ut procent av lönen. Dessa dagar kunde inte överlåtas till den andra föräldern. För de resterande dagarna ersättningen lönen.

var 80 procent av

I dag utnyttjar fäder sin rättighet hemma med barnen

att vara allt Trots detta är det fortfarande kvinnor är hemma i

mer. som högre utsträckning med barnen. År användes 11% för-

1994 av äldrapenningen män. Kvinnorna använde 89 procent föräldra-

av av

penningen. Statistiskt yrkesarbetar inga så mycket små-

sett som barnspappor. I internationell jämförelse arbetar även kvinnor

med barn i hög utsträckning i Sverige. Föräldraförsäkringen

stimulerar kvinnor till såväl högt barnafödande hög förvärvs-

som frekvens. Vetskapen god föräldraförsäkring kan stimulera

om en kvinnor till att satsa längre utbildning och ett heltidsarbete

en eftersom inkomsten avgör nivån föräldraförsäkringens utfall.

35Barnets rättigheter 1992 252.

s. 36Fä tal kvinnor och män. Lathund jämställdhet 1996 37.

om om s. 37Pä tal kvinnor och män. Lathund jämställdhet 1996 36.

om om s. 38Pä tal kvinnor och män. Lathund jämställdhet 1996 29.

om om s.

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

Förvissningen att behålla ett bra arbete efter föräldraledig-

om heten stimulerar också barnafödande.

Barns ställning i familjen återspeglas i den uppfostrings-

litteratur varit modern i olika tider. På trettiotalet skulle barn

som härdas och disciplineras. På sjuttiotalet fick barn större

ta ett utrymme och disciplin ord inte användes i barnupp-

var ett som fostringssammanhang. Den fostrande litteraturens råd har vidarebefordrats barnavårdscentraler och andra fora för barnpeda-

av gogik. Dessa råd hur barn bör fostras avspeglar givetvis barns

om ställning i samhället

i stort.

Barnens familj

Långt 1970-talet skilde mellan barn födda inom äkten-

man skapet och barn födda äktenskapet. I början seklet sär-

utom av behandlades barn födda äktenskapet och de hade sämre

utom ett lagligt skydd. Barn ansågs höra hemma inom äktenskapet eftersom

sexualiteten knöts till äktenskapet. Kärnfamiljen,

dvs. mamma,

barn, räknades officiellt den "normala familjen. pappa, som Bruket att gifta sig betraktades normalt". I praktiken har

som redan sett att många barn växte anstalter, fosterbarn

upp som eller levde med ensamstående

en mor.

Industrialismens inträde i slutet 1800-talet och andra

av samhällsstrukturella förändringar ledde till ökad rörlighet i Sverige.

en Rörlig arbetskraft kom exempelvis till de norrländska sågverken och lokalsamhällets kontroll ungdomen blev behålla.

av svårare att Många människor flyttade in till städerna och även det medförde att kontrollen minskade. Detta märks inte minst i statistiken över barn födda äktenskapet, där Stockholm har den största

utom andelen. Delvis kan Stockholms höga siffror för oäkta barn förklaras kvinnor ville föda i hemlighet sig till

av att som gav av

39 Sundström, Maianne 1993 Föräldraledighetens utnyttjande och effekter vid televerket, Om modernt familjeliv ocbfamiljeseparationer. En

antologi från ett forskarseminarium. Socialvetenskapliga forskningsrådet.

s. 59.

BARNENS STÄLLNINGI FAMILJEN

Stockholm där det lättare I Stockholm fanns

var att vara anonym. även de s.k. "Stockholmsäktenskapen ett samboför-

som var hållande där Valde inte gifta sig troligen de arbets-

man att p.g.a.

marknadsregler gjorde det svårt för gift kvinna för-

som en att värvsarbeta. Äktenskapet samhälle där familjen

var i ett var en

produktionsenhet form garanti för familjens överlevnad. I

en av det industriella samhället där familjen allt övergick till

mer att vara

konsumtionsenhet fyllde inte äktenskapet funktion. en samma Formerna för familjebildning förändrades under 1900-talet.

En de förändringarna är att allt fler sammanbor

av stora vuxna

gifta sig. Det är dock viktigt att påpeka att även tidigare

utan att bodde ihop gifta, de gifte sig relativt kort

vuxna utan att vara men tid efter de flyttat ihop. Vid undersökning år 1985 visade det

att en sig kvinnor födda slutet 1930-talet hade 30 procent

att av av ca påbörjat samboende giftermål/l Motsvarande siffra bland

ett utan kvinnor födda 1960-talet nästan 80 Skillnaden

var procent. mellan kvinnorna födda 1930-talet och kvinnorna födda 1960-talet påbörjade ett samboförhållande att kvinnorna

som var födda 1930-talet inom framtid gifte sig.

en snar

Resultatet samboende äktenskap fler barn föds in-

av utan är att

samboförhållanden än tidigare. I början 1960-talet hade 5 om av ca

alla nyfödda barn samboföräldrar, medan 90 procent procent av ca

alla nyfödda hade gifta föräldrar. I slutet 1980-talet hade 40 av av ca

alla nyfödda samboföräldrar medan 50 procent de procent av ca av nyfödda barnens föräldrar gifta.

var

4° Matovic, Margareta 1984 Stockbolmsäktenskap. Familjebildning och partnerval i Stockholm 1850-1890. Stockholm.

Qvist, Jan och Rennermalm, Bo 1985 Att bilda familj. Samboende, äktenskap och barnafödande bland kvinnor födda 1936-1960. SCB Urval

nummer 17 s. 39. 42Nilsson, Åke 1993 Barnens familjeförhållanden år 1985 1993 Om

modernt familjeliv ochfamiäeseparationer. En antologi från ett fors/ear-

seminarium. Socialvetenskapliga forskningsrådet s. 132.

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

Procenttalen i tabellen visar vad år 1985 har hänt

som unga ensamstående barnlösa kvinnor innan de fyllt 26 år

Källa: Qvist och Rennermalm 1985

kvinnornas födelseår

1936-40 1941-45 1946-50 1951-55 1956-60 börjat sammanbo utan giftermål 27 40 60 77 78

gift sig utan att ha sammanbott tidigare 39 31 13 5 2

fött barn som ensamstående 9 9 13 5 4 fortfarande ensamstående och barnlösa 25 20 14 12 16

summa 100 100 100 100 100

Allt fler barn har således föräldrar inte är gifta. Tidpunkten då

som kvinnan föder barn skiljer sig mellan samboförhållanden och äktenskap. I samboförhållanden där kvinnan är över 30 år föds fler barn i äktenskap där kvinnan år. Å andra sidan för-

än är över 30 är hållandet det motsatta för kvinnor under 30 år. Det föds fler barn i äktenskap då kvinnan är under 30 år och färre barn i samboför-

hållanden. Även äktenskapsfrekvensen gått har parbild-

om ner,

ningens omfattning inte minskat. Parbildningen, i äktenskap eller

samboförhållanden, tycks ha ökat och åldern vid parbildning har sjunkit. 44

Flertalet dem gifter sig har varit samboende före äkten-

av som skapet. Ca fyra har varit samboende före giftermålet. Där-

tre av med finns det ofta barn i dessa parförhållanden. År 1985 fanns det

43 Nilsson 1993 152.

s. 44Qvist och Rennermalm 1985 97.

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

20 000 barn i de 40 000 äktenskap ingicks. I sju fall tio ca som av det barnets föräldrar gifte sig. 15 var som Däremot kan det konstateras antalet ensamstående mödrar att varit tämligen stabilt sedan 1960-talet. alla barn Ca 6-7 procent av föds har ensamstående mor. Med andra 0rd föds 6-7 som en proalla barn i familjer med frånvarande far. cent av en

Barnens familjeförhållanden vid födelsetidpunkten

Källa: Åke Nilsson 1993 "Barnens familjeförhållanden Om år 1985 modernt familjeliv och familjeseparationer. En antologi från ett forskarseminarium. Socialvetenskapliga forskningsrådet

20.

0 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 III- Ensamståendemamma Samboiörâldrar 165m föräldrar

45 Nilsson 1993 s. 148. 46 Nilsson 1993 138. s.

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

Antal barn under 18 år efter familjeförhållande Källa: Tabell 41 Statistisk årsbok 1997 År Antal barn med

	Sammanboende föräldrar Gifta Sambor	Ensamstående föräldrar Summa mamma	pappa
1975 1 620 061 151 672		200 956	26 632 1 999 321
1980 1 461 093 208 559		213 597	40 234 1 923 483
1985 1 280 792 269 327		216 656	37 532 1 804 307
1990 1 281 477 230 852		232 952	37 141 1 782 422

Förändring i procent

1975-80 -9,8 +37,5	+6,3	+51	-3,8
1980-85 -12,3 +29,1	+1,4	-6,7	-6,2
1985-90 +0,1 -14,3	+7,5	-1,0	-1,2

l FoB 90 var bortfallet dubbelt så stort som i FoB 85 vilket gör att möjligheterna till jämförelse försämrats.

Barn födda utomlands med eller båda föräldrarna födda

en utomlands har högre andel ensamstående föräldrar jämfört med

en svenska barn. Att skilja mellan "invandrarbarn" och "svenska barn blir svårare och svårare eftersom allt fler barn i Sverige har föräldrar är födda utomlands. I dag har femte barn eller

som var en båda föräldrarna födda utomlands.

En trend under 1900-talet separationerna i barn-

annan är att familjer har ökat Före 1900-talets inträde barn också för

utsattes

. föräldraseparationer, då orsaken oftast den för-

men var att ena äldern dog. I dag beror separationerna val föräldrarna.

ett av

Lagstiftningen har under 1900-talet förenklat för gifta

par att

skilja sig. Kvinnors ökade möjligheter att försörja sig har också lett

till att kvinnor i dag kan skilja sig och klara sin ekonomi,

egen vilket i början seklet svårare. År 1915 kom äkten-

av var en ny

47 Nilsson 1993 138.

s. 48 SOU 1996:37 s. 23.

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

skapslag slog fast att "djup och långvarig söndring var en

som

orsak för skilsmässa. År 1920 blev den gifta kvinnan

tillräcklig

myndig och förlorade sitt förmyndarskap över henne.

mannen Tidigare hade enbart den ogifta kvinnan varit myndig från år 1858. Kvinnor blev änkor blev också myndiga. I egenskap änka

som av kunde kvinnor fortsätta att driva sin makes företag.

t.ex.

År blev det enklare skilja sig vilket resulterade i

1974 att en

för skilsmässor. Denna skilsmässotopp gällde dock för topp kvinnor barn. År infördes med kort varsel kan

utan 1974 att man

skilsmässa begäran, dvs. utan att behöva något skäl. För

ange de makar har barn övervakas dock vårdandesbeslutet

som av

myndigheter.

Separationer bland samboende med barn är högre än bland gifta. Föräldraskap sänker dock risken för separationer. Barnlösa har 50

högre benägenhet ifrån än har barn

procent att varann par som

ihop.

49 Qvist och Rennermalm 1985 18.

s. 5° Hoem, Jan M, "Det moderna skilsmässomönstret i Sverige Om modernt familjeliv ocbfamiljeseparationer. En antologi från ett fors/earseminarium. Socialvetenskapliga forskningsrådet. 167.

s. 51 Nilsson 1993 141.

s. 52 SOU1996:37 s. 24.

BARNENS STÄLLNING| FAMILJEN

Separationer i barnfamiljer efter antal barn

Källa: tabell 46 Statistisk årsbok 1997 År Antal barn

1 2 3 4+ summa Gifta föräldrar

1981 5 660 6 859 2 046	475	15 040
1986 5 307 5 836 1 780	450	13 373
1991 5 864 6 718 2 354	728	15 664

Samboföräldrar

1981 5 764	2 794 696	194	9 448
1986 5 926	3 207 729	195	10 057
1991 6 239	3 480 893	219	10 831

Samtliga föräldrar och samboföräldrar

1981 11 424 9 653 2 742	669	24 488
1986 11 233 9 043 2 509	645	23 430
1991 12 103 10 198 3 247	947	26 495
Antal barn utsatts för familjesplittring

som Källa: tabell 47 Statistisk årsbok 1997 År Antal barn utsatts för familjesplittring på grund av

som föräldrars isärflyttning gifta föräldrar samboföräldrar

följer med följer med summa följer med följer med summa

mamman pappan mamman pappan 1981 18 011 9 326 27 337 10 598 3 544 14 142 1986 17 865 6 184 24 049 11 776 3 479 15 255 1991 23 890 5 406 29 296 14 852 1 843 16 695

Dödsfall bland

gifta föräldrar	samboföräldrar	summa samtliga barn
1981 3 423	325	45 227
1986 2 518	381	42 203
1991 2 210	359	48 560

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

Giftermål och skilsmässor 1930-1992 och

samt ihopflyttningar

isärflyttningar 1980, 1985 och 1990

Källa: SOU 1996:37

10G% l I

skilsmässor / I -f--r-e/

o . 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 År

Ett resultat så många föräldrar barn av att separerar är att många får uppleva familj. Både ensamstående kvinnor och med en ny män barn har hög benägenhet bilda familj. Män med småbarn att ny

bildar dock familj i lägre utsträckning kvinnor

ny än med småbarn.

53Nilsson 1993 147-148. s.

BARNENS STÄLLNINGI FAMILJEN

Cirka 8 alla barn lever i någon form "ombildade procent av av familjer" dvs. med eller styvfar eventuellt medför en styvmor som barn från tidigare förhållanden. Mycket barn, mindre än 1 prolever i familjer där det förekommer både "dina" och "mina" cent och "våra barn.54 Separationsfrekvensen i dessa ombildade familjer

mycket hög. Det är ungefär lika vanligt ensamstående med

är att

barn bildar familj att ombildade familjer upplöses.

ny som Barn föräldrar har rätt att upprätthålla en god vars separerar kontakt med båda sina föräldrar. Normalt har föräldrarna sett vårdnad barnet. Det behöver inte innebära att gemensam om barnet bor vecka hos föräldrarna. Gemensam vårdnad bevarannan tyder föräldrarna har för sitt barns fostatt ett gemensamt ansvar Genom rad beslut har barnets bästa allt kommit i ran. en mer fokus. Barnets behov ska i första hand. Om barnet är över tolv

år ska rätten hänsyn till barnets åsikter. Ett barn motsätter ta som

sig hämtning till förälder ska slippa det. Undantaget är

en annan länsrätten hämtning är nödvändigt för barnets bästa om anser att Även barn än tolv år motsätter sig beslut avseende yngre som har rätt bli lyssnade till, de ha uppnått umgängesrätt att om anses

viss mognad.

en Föräldrarnas separationer är ofta svåra för barn. Ofta tycker barnen båda sina föräldrar och anledningarna till föräldrarnas om

separation kan svåra förstå. Tidigare har hänsyn oftare

vara att tagits till föräldrarnas behov och känslor än till barnens. Barnens

åsikter barnet vill bo med har inte spelat någon avom t.ex. vem görande roll. I diskussionerna har inte barn tillmätts lika värde vad

gäller åsikter de som vuxna.

Diskussion

kan inte välja sina föräldrar eller sin familjs utseende. De kan Barn inte heller påverka sina föräldrars relation sinsemellan. Andå har

54SOU 1996:37 5.23. 55Nilsson 1993 s. 147 56Barnets rättigheter 1992 s. 47-51.

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

barnen till del fått bära skulden för förhållanden de inte rått stor över. Barn har missgynnats för de varit födda äktenatt utom skapet. Barn med frånvarande fader har haft sämre i livet en start

än de fötts i kärnfamilj. Utvecklingen för-

som en mot en större dragsamhet för olika sätt att bo i familj gynnade därmed barnen.

Barns möjligheter att påverka sin familjesituation är liten. Den har

dock ökat under de sista decennierna, i synnerhet i samband med skilsmässor. Enligt lag ska i dag hänsyn till barnens vilja tas angående de vill bo efter skilsmässa. Här kan givetvis barns var en åsikter skilja sig från föräldrarnas.

1900-talet torde unikt när det gäller anstaltsplaceringar.

vara Den klassificeringsiver olika kategorier barn startade av som 1920-talet placerades olika anstalter saknar motstycke i som historien. På 1950-talet återfinns anstalter, vilka aldrig vuxna under hela sitt liv levt i familj. Detta är fenomen. en ett nytt Tidigare har de flesta människor någon erfarenhet ha bott i av att familj som barn. Under 1800-talet vari stället uppbyggt systemet kring fosterhem eller rotegång. Vilket som var bäst för barnen är svårt att uttala sig och varierade säkert från barn till barn. om I familjesammanhang blir det tydligt barns och inatt vuxnas tressen ibland är oförenliga. Skilsmässor exempel, är ett ett annat gäller barns rätt till kännedom sitt I början 1900om ursprung. av talet frågan aktuell bl.a. kvinnor kunde föda barn var genom att och faders inte antecknades i kyrkbokföringen. I anonymt namn

dag är frågan högaktuell igen, med tanke de möjligheter

som finns till och äggdonatorer För uttrycka det med sperma- m.m. att Marshalls definition medborgarskap, skulle kunna av man säga att

de civila del medborgarskapet skyddar den

vuxnas av som personliga friheten, står barnens sociala del

mot av medborgarskapet som

rätt till social grundtrygghet.

ger en I denna konflikt är barn beroende för fram deras av att vuxna åsikter eftersom barnen själva inte har möjlighet politisatt genom ka ställningstaganden markera sin vilja. I just denna fråga har Barn-

57 Engwall, Kristina 1997 publicerat avhandlingsavsnitt, humanistiska

institutionen, Högskolan i Orebro.

BARNENS STÄLLNINGI FAMILJEN

ombudsmannen fört fram vikten känna till sitt argument om av att I de flesta fall är det föräldrarna sina

ursprung. som agerar

ändå kan det svårt krav tillgodosedda för barns vägnar, vara att sina barns räkning. Föräldrar till barn med utvecklingsstörning i intresseförening och ökade därmed sina gick t.ex. samman en till påverkan. Överhuvudtaget är det viktigt för barn

möjligheter

det finns kontakta och kunna kontakta att möjlighet att vuxna att andra föräldrarna. Lika viktigt är det andra har vuxna än att vuxna

ingripa i familjelivet då barn far illa. Barnets självständighet

rätt att i förhållande till föräldrarna är radikal tanke det dröjt en som

längst att lagstifta om.

mycket tydligt i svensk historia när de inte Det syns att vuxna för alla barns rätt till bra uppväxt har resultatet i tagit ansvar en fall varit barnen dött. Detta illustreras den höga värsta att t.ex. av bland 0äkta" barn. Den framväxande väl-

spädbarnsdödligheten

färdsstaten med ökat statligt för barn i fråga familett ansvar om jers till ekonomisk hjälp, hälsovård och barnomsorg blev

tillgång

därmed livsavgörande för vissa barn.

58 Barndom sätter spår 1997 Rapport från barnens myndighet. Barnombudsmannen. s. 20.

Barns tidsanvändning

I början av seklet begränsades barns förvärvsarbete genom lagstiftning. Staten såg hellre att barn gick i skolan än arbetade. Under 1900-talet har kvinnors förvärvsarbete ökat och behovet av offentlig barnomsorg har synliggjorts. När kvinnorna behövdes på arbetsmarknaden var utbyggnaden av daghem som störst. Trots att barn i dag är garanterade barnomsorg om deras föräldrar arbetar håller inte alla kommuner detta löfte. Under 1990-talet har nedskärningarna märkts inom barnomsorgen. Barngrupperna har blivit större medan personalen har minskats.

Den allmänna folkskolan inrättades 1842. Syftet var att samtliga barn skulle undervisning. Under slutet 1800-talet och början

1900-talet fördes kamp mellan och föräldrar hur av en stat om barnens tid skulle disponeras. Staten hävdade barnen skulle i

att skolan, medan föräldrarna å sin sida hävdade att barnen behövdes i arbetet På 1800-talet bodde de flesta landet och barnens arbetsinsatser inom jordbruket betydande. I de industri-

var nya

fanns det arbeten betraktades lämpliga för barn. erna som som Barn hade lägre lön hade ändå lika långa arbetsdagar

än vuxna, men

de Detta medförde naturligtvis vinster för arbetsgivarsom vuxna.

Vad i dag kallar barnarbete tämligen utbrett kring sekelna. var skiftet.

Om denna kamp skriver Mats Sjöberg 1996 Att säkra framtidens skördar. Barndom, skola och arbete i miljö: Bolstad pastorat 1860-1930.

agmr

Linköping.

BARNS TIDSANVÄNDNING

Arbetslagar för barn

Staten höll fast vid alla barn skulle skolutbildning och gick

att en därför in och stiftade lagar barnarbete. Enligt 1881 års lag

mot var det förbjudet anställa barn inte gått folkskolan.

att som ut Däremot fick skolbarn arbeta ferier. "Ferierna kunde 1880-talet åtta månader året, vilket således medgav

vara om en stor

barnarbete insats av

Enligt lagen skulle alla barn i skola och efter hand kom även barnens arbetstid begränsas. År 1900 kom lag för vissa

att en som åldersgrupper medförde förlängning arbetstiden. Tretton-

en av åringar fick arbeta tio timmar dag, tidigare timmar och

per sex fjortonåringarna fick arbeta elva timmar, tidigare tio timmar. Samma lag gav en generell åldergräns för arbete vid 12 års ålder, med undantag för järn- och träindustrin fick anställa elva-

som åringar i lättare arbeten".3 Inom den svenska industrin arbetade barn främst i bomullsspinnerierna, tändsticks-, tobaks- och

porslinsfabrikerna samt inom glasbruk och sågverk

År 1912 kom införde

ytterligare en lag som en generell gräns

för arbete vid 12 år och 13 år för pojkar respektive 14 år för flickor inom industriellt arbete. Arbetstiden timmar för tolv-

var sex

åringar och tio timmar för 13-18-åringar lag fastslogs:

I samma

Arbetsgifvare må icke använda minderårig i arbete sådant

sätt, att den minderåriges användande kan medföra fara

anses

för olycksfall eller Öfveransträngning eller menlig in-

annan

verkan den minderåriges hälsa eller kroppsutveckling eller

för den minderårige innebära våda i sedligt afseende

2 Bjurman, Eva-Lis 1979 "Barnarbetet i 1892 års betänkande Bjurman och Olsson, Lars Barnarbete 00/9arbetarbarn. Nordiska 33.

museet. s. 3 Bjurman 1979 s. 28. 4 Olsson, Lars 1979 Barnarbete i den svenska industrin, Bjurman Eva- Lis och Olson Lars Bamarbete och arbetarbam. Nordiska 18.

museet. s. 5 Bjurman 1979 s. 28-29. 6 SFS1912 Nr 20e §10.

BARNS T|DSANVÄNDNING

Problemet låg i övervaka att lagen verkligen följdes. Först år

att 1912 tillsattes yrkesinspektör skulle kontrollera barns och

en som kvinnors arbete.7 I lagen från år 1900 det förbjudet att använda

var

arbetslag två nätter i rad på det skift hvarunder midnatt samma

infaller Arbetsgivaren förbigick detta indela dygnet i

genom att

åttatimmarspass och barnen i två arbetslag. Barnen arbetade då tre

två åttatimmarspass första dygnet, ett åttatimmarspass andra

dygnet och två åttatimmars tredje dygnet På så sätt fick

pass osv.

barnen aldrig ordentligt Olyckshändelserna bland barnen

sova ut

många. På sågverken sågarnas klingor oskyddade och alla

var var axeländar och kugghjul saknade skydd. Andra barnarbeten

var

direkt hälsofarliga, tändstickstillverkningen där den vita

t.ex. fosfor användes giftig och framkallade sjukdomen

som var fosfornekros.

Ett problem vissa barnarbeten gjorde barnen

annat var att att förutom de missade folkskolan dessutom gick miste om en

att yrkesutbildning. När de blev avskedades de från sitt barn-

vuxna arbete och stod utan möjlighet att en ny anställning. Inom glasbruken fanns det två slags barnarbeten; för det första de

t.ex. som

yrkeskunskap och ledde till fortsatt anställning, för det andra gav okvalificerade jobb ledde till uppsägning vid ålder.

som vuxen

Barnarbetet inom jordbruket

Ingen lagarna berörde barnarbete gällde jordbruksarbete.

av som

Den officiella förklaringen barns jordbruksarbete skedde

var att inom för familjens arbete och det föräldrarnas sak att

ramen att var bestämma barns arbete inom jordbruket. Dessutom florerade

tankar jordbruket och landsbygden god uppväxtmiljö

om att var en

7 Sjöberg 1996 s. 92. 8 SFS 1900 Nr 75 § 9 Bjurman 1979 s. 33. ° Bjurman 1979 s. 37-38.

Aronsson, Cederblad, Dahl, Olsson, Sandin 1984 Barn i tid och mm. Malmö. 150.

BARNS TIDSANVÄNDNING

för barn. I riksdagen det framför allt bönderna

var som var emot

en reglering barnarbetet inom jordbruket.

Barns arbete inom jordbruket betraktades självklarhet.

som en Vissa uppgifter barn utförde, ogräs, gallra, bära

som t.ex. rensa ved, betraktades inte arbete. Det uppgifter be-

ens som var som hövdes utföras inom för familjens jordbruk. Det arbete

ramen som barn utförde inskolning och träning till sköta

var en att en vuxen människas arbete inom jordbruket. Denna inskolning

sågs som självklar och barn inte hade dessa kunskaper betraktades

som som avvikande.

Undervisningsplikten gällde givetvis även jordbrukarbarnen.

Att det uppstod konflikter barnets tid, dvs. det skulle i

om om skola eller arbeta, framgår i folkskoleinspektörernas års-

t.ex. berättelser. Där återgavs bl.a. orsaker till skolbarns frånvaro.

Vallning, potatisupptagning, skördearbete, syskontillsyn, bär-

plockning och körslor arbeten ledde till barns frånvaro

var som från skolan.

Orsakerna till barnarbetet i början seklet naturligtvis den

av var ekonomiska vinsten. Det billigare anställa barn än

var att vuxna.

För familjen bidrog barnets arbetsinkomst till familjens försörj-

ning. Barnet ekonomiskt värdefullt. Sekelskiftets Sverige

var var inne i brytningstid mellan ett och industrialiserat

en agrart ett samhälle. I denna brytningstid fyllde barnet ekonomisk funk-

en tion. Dels inom jordbruket där familjen fortfarande kunde betraktas produktionsenhet. Dels inom industrin där familjen

som en övergått till konsumtionsenhet och där barns arbete

att vara gav familjen pengar till konsumtion. Barnets viktiga ekonomiska roll i

jordbruket avspeglades i riksdagsdebatten där motioner väcktes för reglering barnarbetet i jordbruket. En riksdagsman inte

en av som

ville ha reglering till stånd uttryckte det följande vis:

12Sjöberg 1996 s. 101-102. U Sjöberg 1996 s. 199. H Sjöberg 1996 116-118.

s. 15Ur tabell i Sjöberg 1996 avseende barnarbete inom jordbruket

som orsakade frånvaro i skolan. År 1905-1910. 106.

BARNS TIDSANVÄNDNING

det för många i vårt land är avgörande ekonomisk

av stor,

betydelse kunna utnyttja den arbetskraft, de ha i de

att som

Det finns förvisso många småbrukare och många,

unga. som

kanske nå över småbruksgränsen, skulle ha ganska svårt att

som

under brydsamma brådskande tider slå sig igenom, de icke

finge fullt lojalt och lämpligt sätt utnyttja de

ett ungas

arbetskraft.

I riksdagsdebatten utöver den ekonomiska betydelsen

angavs av barns arbete även det hälsosamma och fostrande i att arbeta inom jordbruket. Riksdagsmän hänvisade ofta till sin egen erfarenhet

barn ha arbetat i jordbruket och framhöll hur väl de mått att som

det. av

Alla barn arbetade inom jordbruket dock inte barn till

som var

självägande bönder. Tvärtom sammanföll industrialiseringen i Sverige med proletarisering bondebefolkningen. Många barn

en av

arbetade inom jordbruket således statarbarn, dvs. deras som var fäder och mödrar tog arbete statare gård mot lön. Till

som en arbetet medförde sin familj också bidrog med arbets-

stataren som insatser. Lönen betalades till viss del in s.k. stat, därav

natura namnet statare. Dessa statarbarn ingick inte i produktionsgemen-

skapen med andra familjemedlemmar såsom bondebarnen gjorde.

De arbetade i stället med andra än sina föräldrar

vuxna som arbetsledare.

Barna rbetet avskaffas

Barn inom industrin tjänade framför allt arbets-

pengar, men vann givaren att anställa barn. Protester barnarbetets begräns-

ningar i lagstiftningen kom från arbetsgivarna. Efter hand kom

dock barnarbetet att förlora sin ekonomiska betydelse i industrin

16Sjöberg 1996 s. 200. AK 1915:54 s. 38-39. 17Sjöberg 1996 s. 200-201. 18Aronsson, Cederblad, Dahl, Olsson och Sandin 1984 150.

BARNS TIDSANVÄNDNING

och tystnade. De teknologiska uppfinningarna kom

protesterna att överta de arbetsmoment barn tidigare gjort.

som

I dag spelar barnet inte längre ekonomisk roll i familjen. I

en kampen mellan skola och arbete för barn kom skolan att vinna. Barn och ungdomar fortsätter dock arbeta för sin ekono-

att egen miska status skull sin skolfria tid. Ett arbete kan barnen

ge ett extra tillskott för att göra saker de inte har råd med. Cirka

annars

tredjedel alla 13- och 14-åringar och hälften alla 16- och en av ca av 17-åringar de arbetade sommarloven.

uppgav år 1994 att

Arbetsmarknaden är reglerad i fråga ungdomars arbete.

om Före 13 års ålder får barn anlitas till lätt arbete högst fem dagar i rad. Vårdnadshavaren måste känna till arbetet. Upp till års

sexton ålder får barn arbeta högst 12 timmar vecka och vårdnads-

per havaren måste sitt tillstånd. Fortfarande går skolarbetet i första

ge hand och extraarbete får inte påverka skolarbetet negativt." Det finns också restriktioner i fråga kvälls- och nattarbete för

orn

ungdomar.

Daghem

Det blev självklarhet att barn skulle i skola under 1900-talet

en och barnarbetet försvann allt En parallell utveckling

mer. var att föräldrarna i allt högre grad arbetade hemmet. Traditionellt

utom sett har historiker ofta förlagt kvinnans utträde arbetsmarknaden till 1960-talet. I synnerhet 1950-talet har dessutom betrak-

hemmafruarnas tid. Detta bygger arbetsmarknadstats som en statistik i allra högsta grad måste ifrågasättas. Fram till år

som 1965 redovisades inte medhjälpande kvinnor i företag arbetan-

som de i statistiken, däribland alla lantbrukarhustrur. Inte heller deltidsarbete redovisades. En stor del kvinnors arbete blev därmed

av osynliggjort i statistiken. Kvinnors utträde 1960-talet arbets-

19Bjurman 1979 s. 39. 2° Upp till 18. Fakta barn och ungdom. 1995 BO. 13.

om s. 21Barnets rättigheter och samhällets skyldigheter 1992 Rädda barnen. Stockholm. 207.

BARNS TIDSANVÄNDNING

marknaden därför inte så omvälvande tidigare trott.

var som man Den skillnaden kvinnorna blev avlönade och fick

stora var att tillgång till sociala förmåner. För barnen innebar dock föräldrarnas lönearbete hemmet att de behövde tillsyn någon annan

utom av

vuxen.

Eftersom kvinnan långt in andra hälften 1900-talet be-

av traktats ansvarig för barnens vård har konflikten

som ensam mellan lönearbeta och samtidigt barn varit genomgående

att passa under hela 1900-talet. Speciellt svårt har det varit för de

ensam-

stående mödrarna. Spädbarnsdödligheten kan kopplas till i hur hög

grad barn fick tillsyn. I landsdelar där nyblivna mödrar arbetade

långt från hemmen och barnen ändå lämnades kvar i hemmen var

dödligheten bland spädbarnen hög.

Barnkrubbor

Försök gjordes ordna barntillsyn redan i mitten förra seklet,

att av

speciellt från filantropiskt håll. Den första barnkrubban öppnades i

Stockholm 1854. Barnkrubborna emot barn mellan ett och sju

tog år från klockan sju till klockan sju kvällen. Det

morgonen fanns inget pedagogiskt mål med verksamheten, syftet att

utan var

hjälpa mödrarna med barntillsyn. I praktiken det dock barn

var

hade tillgång till verksamheten. År 1900 fanns det 30 000 barn som under sju år i Stockholm, det fanns bara sju barnkrubbor med

men

för barn. År den första lekstugan. Lek-

plats 200 1929 öppnades

alla barn bodde i området heldags-, halvstugan tog emot som dags- eller timbasis. Detta försök bort fattigdoms-

var ett att stämpeln barnkrubborna. Även skolbarn välkomna. Det

var satsades ljusa rymliga lokaler med pedagogiska leksaker och

utbildad personal.

22 Nyberg, Anita 1989 Tekniken-kvinnornas befriare H usbållste/eni/e, köpevaror, gifta kvinnors busbållsarbetstid och förvärvsdeltagande 1930-

I980-talet. Linköping. 23 Nyberg, Anita 1995 Barnomsorgen Ett kvinnligt nollsummespel eller Medmanskligbet hyra Åtta ideell verksamhet. Red.

att forskare om

Erik Amnå, Örebro. 49-50.

BARNS TIDSANVÄNDNING

Ett pedagogiskt syfte hade även barnträdgårdarna öppna-

som des i slutet 1800-talet. Syftet påverka barnen till bättre av var att kunskaper i t.ex. hygien och hushållsskötsel. Barnen skulle i sin tur

påverka sina mödrar. Barnträdgårdarna byggde den tyske

pedagogen Friedrich Fröbels 1782-1852 idéer." Fram till första världskriget ägde viss utbyggnad barnen av

stugeverksamheten Under 1920- och början 1930-talen

rum. av stagnerade det hela för åter fart i slutet 1930-talet. Anatt ta av ledningen till utbyggnaden slutet 1930-talet förskoleav var att

barnen började betraktas samhällelig angelägenhet. Befolk-

som en ningskommissionen föreslog år 1938 statsbidrag till förskole-

verksamheten. Enligt befolkningskommissionen förskolan

var tänkt att barn över tre år kamratlig vård och fostrande ge samvaro,

sysselsättning. Verksamheten skulle ett komplement till

ses som

moderns vård och Statsbidrag till heldagssysselsättning

omsorg. ansågs inte lämpligt, eftersom det ansågs bäst för barn växa att upp hos modern och därmed skulle inte heldagsstaten uppmuntra

tillsyn.

Daghemmen där barnen i förskoleåldern vistas hela dagarna, är i många fall nödvändiga för mödrarna ska kunna sköta sitt att förvärvsarbete. Daghemsvården är dock barnens synpunkt ur lämplig och måste 1941 års befolkningsutredning skriver som betraktas nödfallsutväg. Vården i förskolan, som en som varar några timmar dagligen, är däremot lämplig och önskvärd för barn från 3-4 års ålder till skolans början. Den utgör upp ett stöd till hemmen i barnens fostran och kan, när den är som bäst, hjälpa barnen utvecklas till harmoniska människor." att

Under 1940- och 1950-talen byggdes deltidsförskolorna År ut.

1944 fick även daghem statsbidrag, troligtvis beroende

att kvinnornas arbetsinsatser behövdes i samhället eftersom ute

24Nyberg 1995 50. s. 25Nyberg 1995 51. s. 26Nyberg 1995 52. s. 27 SOU 1951:15 s. 509.

BARNS TIDSANVÄNDNING

männen inkallade." Antalet daghemsplatser ökade inte i samma var takt deltidsförskolorna. Daghemmen framför allt konsom var centrerade till storstäderna, till skillnad från deltidsförskolorna utspridda över landet. Daghem definierades besom var mer av

folkningsutredningen inrättningar för den i huvudsakligen

som socialt inrättade heldagsvården vilka barnkrubborna äro den av vanligaste typen. Med begreppet lekskola avsågs "den pedamer gogiskt motiverade halvdagsvården för barn i den förskolesenare åldern fram till sk0låldern".3°

Behovet heltidsdaghem större än politikerna insåg. I

av var Örebro startade stadens kända kvinnosakskvinnor, en av mer Margit Palmaer, daghem. Daghemmet tog emot alla barn som ett behövde tillsyn. Detta gjorde daghemmet blev överfullt och att resultatet blev relativt bristfällig verksamhet. Över-

givetvis en beläggningen dock medvetet gjord. Margit Palmaer

var ytterst

betraktade daghemmet "utpressningsdaghem skulle

som ett som visa det faktiska behovet av daghemsplatser. På 1960-talet kom kraven utbyggd barnomsorg. I synneren

het kvinnoorganisationer engagerade sig i frågan. Statsbidragen till

fördubblades. År tillsattes den s.k. barnstugeut-

daghemmen 1968

redningen. Det fanns i samhället ett behov att frigöra kvinnlig arbetskraft och detta skulle kunna underlättas genom en utbyggd

förskoleverksamhet. Barnstugeutredningen såg utbyggnad av

en förskolan ett medel att uppnå följande syften: som

Ö utbildningspolitiska skäl. Sverige hade internationellt sett en relativt skolstart, vilket gjorde förskola skulle kunna sen att en

förbereda skolgången.

28 Nyberg 1995 s. 52-53. 29 Nyberg 1995 s. 53. 30Persson, Sven 1996 Samhällets reprodaletiva Statliga föreställansvar. förhållandet mellan förskola, skola och familj 1930-1970. ningar om Lärarhögskolan Lunds universitet. s. 76. 31 Larsson, Katarina 1998 Opublicerat avhandlingsavsnitt, humanistiska institutionen, Högskolan i Örebro.

BARNS TIDSANVÄNDNING

O integrering barn med särskilda behov.

O uppnå jämställdhet mellan könen och social jämlikhet.

Barnstugeutredningen ledde till riksdagen beslutade allmän

att om förskola för sexåringar 1975. Kommunerna blev skyldiga

att ge samtliga barn fyllde år plats i förskolan. Verksamheten

som sex en skulle omfatta minst femton timmar vecka. I glesbygdsområ-

per den kunde barnen från två års ålder till fem kortare tid

år, men

år. per

Den stora expansionen barnomsorgen ägde 1980-

av rum och början 1990-talen. År alla barn

av 1980 var 30 procent av upp till år inskrivna daghem eller familjedaghem. År 1990

sex var motsvarande siffra

60 procent.

År beslöt barn till arbetande eller

1985 riksdagen att samtliga

studerande föräldrar från och halvt års ålder hade rätt till

ett ett

plats daghem, familjedaghem, tillgång till deltidsgrupp eller

öppen förskola från och med 1991. Löftet ick emellertid inte

att infria eftersom antalet platser för få. 1995 skärptes kom-

var

för barnomsorgen och kommunerna har skyldig-

munernas ansvar het att bereda plats inom barnomsorgen för barn i åldern 1-12 år

föräldrar arbetar eller studerar. Dessutom ställs krav vars kvalitet inom barnomsorgen. Barngruppernas storlek ska

t.ex. vara

så avpassade att god kvalitet kan upprätthållas och barnomsorgen

ska utformas utifrån varje barns behov.

På mitten 1990-talet började dock besparingar göras inom

av barnomsorgen. Kostnaderna i fasta priser har minskats

t.ex. per inskrivet barn med 1990-talet. År

över 20 procent 1990 var

67 OOOkronor barn, år 1995 kostnaden 52 OOO summan per var kronor.

32 Persson 1996 s. 87. 33Enberg, Johanna; Kälvemark, Sofia och Ohlander, Ann-Sofie 1998 Den bästa generationen. 67.

34Nyberg 1995

s. 74 not 35 Barndom sätter spår 1997 BO 48.

s. 36 Barndom sätter spår 1997 BO 48.

s. 37 de Vylder, Stefan 1997 Barn och ekonomisk Rädda barnen. 83.

BARNS TIDSANVÄNDNING

ökade antalet barn årsarbetande personal från 4,2 Dessutom per barn år 1990 till 5,5 barn i genomsnitt år 1995. Det är en ökning

med Samtidigt personalen minskas, ökar stor-

30 procent. som

leken barngrupperna. Från 1990 till 1995 har genomsnittlig en ökat från barn till 17 barn. Även småbarns-

förskolegrupp 14

med fler barn År 1995 60 ökar per grupp. var procent av grupperna barnen under 3 år i barngrupper med fler än 16 barn. Detta är

mycket oroande, då de små barnen är beroende de vuxnas mest av

uppmärksamhet

Andra besparingar inom barnomsorgen drabbar barnen är som

neddragningen städning. Yrkesinspektionen att detta är

menar orsakerna till i allergi och bland svenska en av uppgången astma

barn.

började komplement till den

Barnstugeverksamheten som ett

ensamstående moderns vård sitt barn. Fortfarande har de av ensamstående föräldrarna till del kommunal barnomsorg, i varje stor fall i förskolebarnen. År 1988 hade nästan 90 procent

fråga om av

alla med ensamstående föräldrar kommunal omsorg.

2-6-åringar

familjens inkomststandard ingen större roll för Däremot spelar kommunal barnomsorg eller högre inkomststandard valet av desto vanligare är det barnet har kommunal barnomsorg. att delvis med många arbetslösa tvingas eller Detta hänger samman att

väljer sina barn från den offentliga barnomsorgen ekono-

att ta av

miska skäl. Barn med särskilda behov och invandrarbarn ha ett anses särskilt behov kommunal barnomsorg. Barn med utvecklingsav fick lagstadgad rätt till förskoleverksamhet tidigare än

störning

38 de Vylder 1997 84. s. 39 Tan/e Rapport från barnens myndighet 1996 BO s. 31-32. om... 4° Barndom sätter spår. 1997 s. 49-50.

de Vylder 1997 s. 84. 42Familj, arbete och barnomsorg verkligheten 1991 Socialstyrelsen. - tre Stockholm. 76. s. 43Familj, arbete och barnomsorg tre verkligheten 1991 s. 81. de Vylder 1997 s. 85.

BARNS TIDSANVÄNDNING

andra barn, redan år 1973.45 Enligt socialtjänstlagen ska barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin av utveckling anvisas plats i kommunal barnomsorg Även barn som befaras för lite stimulans i sin hemmiljö har rätt till kommunal barnomsorg. För att underlätta dessa barns vistelse daghem har försett dem med personella Frågan har dock man extra resurser. väckts det verkligen är bäst för alla barn med särskilda behov om

att i stora "vanliga barngrupper.

vara

Fritidshemmen

Fritidshemmen, vänder sig till skolbarn i åldern 7-12 år, har som sitt ursprung i 1930- och 1940-talens eftermiddagshem. Till eftermiddagshemmen fick barnen komma efter skolan och där fick de hjälp med läxorna, även möjlighet vila sig efter skoldagens men att arbete. Till början fanns det ingen särskild utbildning för dem en arbetade eftermiddagshemmen. År 1964 startades för som

första gången försök fritidspedagogutbildning Fröbel-

seminariet i Norrköping. Samtidigt byggdes fritidshemsverk-

samheten 1960-talet. Utbyggnaden kan återigen ut ses som en följd det ökade behovet kvinnoarbetskraft i samhället. av av Även fritidshemsverksamhet vänder i till barn har

sig dag som

behov stöd och stimulans utöver hemmet och skolan. av omsorg, För skolbarnen finns inget riksdagsbeslut, motsvarande det för förskolebarn, kommunen måste förse samtliga skolbarn med att plats inom fritidshemsverksamheten. Däremot fastslår socialtjänstlagen att kommunen har för barn behöver ett ansvar som särskilt stöd i sin utveckling. Socialnämnden har ansvar för att genom uppsökande verksamhet finna dessa barn.

45 Dittman, Laura L 1974 Utvecklingsstörda barn hemma. Stockholm. s. 91.

46Socialtjänstlagen § 16.

47 SOU 1985:12.

48 Socialtjänstlagen § 16.

BARNS TIDSANVÄNDNING

Det finns pedagogiskt för fritidshemsverksamett program heten. Enligt detta har fritidshemmen till uppgift att införliva barnen i samhället. Det finns inga kunskapsmål, utan verksam-

heten ska stödja barnets utveckling, tillgodose deras behov

av trygghet och stimulera deras intressen och utveckla deras omsorg,

kompetenser.

Även inom fritidsverksamheten för skolbarn märks be-

sparingarna: större barngrupper, färre personal, högre avgifter och

lokaler. Grupperna har ökat från i genomsnitt 18 barn år sämre 1990 till 25 barn år 1996. Särskilt barn mellanstadiet har drabbats hårt. Verksamheten har ibland avvecklats eftersom kom-

denna ålderskategori har tillgång till fritidsgårdar

munen menar att och föreningsverksamhet. Samtidigt har dock kommunerna minskat bidragen även till denna verksamhet. 51

Arbetslöshetens verkningar för barn

Ytterligare problem drabbat barnen vad gäller barnomsorg

ett som ökade arbetslösheten bland föräldrar. År 1990 antalet är den var arbetslösa År hade den barn där båda föräldrarna var 18 000. 1997 siffran ökat till 100 000. År 1990 antalet barn där förälder var en arbetslös År 1997 motsvarande siffra 230 000. var 55 000. var landets 288 kommuner får barnen behålla sina barnom- I 65 av sorgsplatser tidsbegränsning då föräldrarna blir arbetslösa. I utan de flesta andra kommuner sker begränsningar i tid inom barnom-

antingen begränsningar i timmar dag eller så mäste bar-

sorgen; per sluta helt efter viss tid. I sju kommuner förlorar förskolenet en barnen helt sin plats. I 30 kommuner förlorar skolbarn sin fritidshemsplats. Några kommuner har s.k. jourdaghem för barn startat till arbetslösa. Där kan barnet med kort varsel plats utan krav en

49Barnets rättigheter och samhällets skyldigheter 1992 s. 169. 5° Barndom sätter spår 1997 s. 49. 51 de Vylder 1997 s. 85. 52Barnen och vi 1/98 s. 33. nr 53 Upp till 18 -fa/eta barn och ungdom 1995 s. 35. om

BARNS TIDSANVÄNDNING

inskolning. Detta överensstämmer dock inte med barnomsorgslagens krav kontinuitet och kvalitet för barnen.

Vad händer då med barnen när de förlorar sin barnomsorgsplats

föräldrarnas arbetslöshet Sociologen Elisabet Näsman har p.g.a. undersökt kommun med följande regler när det gäller barnomen för arbetslösa föräldrars barn: Barnet har rätt behålla dagsorg att hemsplatsen månad efter det föräldern blivit arbetslös. Dären att efter har barn från 15 månader till fyra år skolbarn upp samt rätt till tre timmars barnomsorg/dag under fem månader. Efter dessa månader upphör barnets rätt till platsen. Om föräldern får arbete

inom ett och halvt år får barnet tillbaka sin plats inom ett tre veckor. Fem- sexåringar har dock behålla sin plats fram till rätt att skolstarten.

I den granskade kommunen upplevde personalen inom barndet mycket påfrestande med dessa regler. Perso-

omsorgen som nalen mycket medveten vikten kontinuitet och regelvar om av bundenhet för barnens del och insåg farorna med barnen att tvingades sluta. De kunde märka barn till arbetslösa föräldrar att blev oroliga och egentligen krävde tid, det inte fanns mer mer som utrymme för. Det dessutom svårt bygga verksamheten Var att upp kring alla deltidsbarn. Personalen såg också många barn att verkligen behövde den stimulans den offentliga barnomsom kunde dem. sorgen ge Barnen själva de ibland mycket Väl medvar, trots att var unga, vetna föräldrarna blivit arbetslösa. En del barn berättade om att att föräldrarna grälade sedan de blivit arbetslösa. En del barn blev mer oroliga i och med de drabbades brist rutiner. Barnen såg att av

mycket negativt att tvingas sluta i barnomsorgen, eftersom de hade många sina kompisar daghemmet.

54 Barndom sätter spår 1997 49. s. 55Näsman, Elisabet och Gerber Christina 1996 Mamma, von pappa utan jobb. Rädda barnen. 119-120. s. 56Näsman och Gerber 1996 126-145. von s. 57Näsman och Gerber 1996 284. von s.

BARNS TIDSANVÄNDNING

barn till arbetslösa tvingas sluta blir bieffekt akade- När en att mikerbarn och barn till högavlönade alltmer dominerar den offentbarnomsorgen. Ytterligare orsak till den alltmer snedvridna

liga en

sociala till barnomsorgen verksamheten i allt

rekryteringen är att utsträckning finansieras med avgifter. I genomsnitt har förhögre

äldrarnas andel de totala kostnaderna inom barnomsorgen ökat av med från omkring 10 i början 1990-talet till drygt procent av en

tredjedel i dag.

Diskussion

Det kan tyckas barnomsorg främst löser de prosom om vuxnas blem. Kommunal barnomsorg möjliggör för att kombinera vuxna föräldraskap med förvärvsarbete. Konflikten mellan hand att ta om barn och samtidigt förvärvsarbeta är gammal, i synnerhet för sina kvinnor. mitten seklet började samhället och erkänna denna I av se konflikt. Den konflikt kvinnor tidigare tvingats lösa själva, som fram samhälleligt problem borde lösas offentlyftes som ett som ligt. Barnen blev synliga och vården barn blev ett samhälleligt av problem, inte kvinnornas personliga problem. När kommuner barnomsorg får barnen konkret fysiskt utrymme i satsar ett samhället. Barnen och det skapas ett samhälleligt utrymme syns för dem. Även inom barnomsorgens område kan från början se en syn barnen "not-yets. Det tydligt 1930-talet, då som var t.ex. det fostrande inslaget dominerade i barnomsorgen. Syftet var att fostra barnen till goda medborgare och till viss del hoppades man via barnen nå fram till barnens mödrar, för hygieniska även att t.ex. kunskaper och kosthåll. Fortfarande finns fostrande inslag i ett barnomsorgen. En skillnad från 1930-talets fostran är dock att stor barnen förr i tiden fostrades till goda medborgare för framtiden och för vuxenlivet. I dag utgår fostran från barnet

uppfostrades

58 de Vylder 1997 s. 85. 59 Ohlander, Ann-Sofie 1993 Det bortträngda barnet. Uppsatser om

psykoanalys och historia. Opuscula historica Upsaliensia. Uppsala.

BARNS TIDSANVÄNDNING

barn. Barn har rätt barn uppleva och känna trygghet som att som och utvecklas i takt. att egen Vilket blir då budskapet till de barn i dag drabbas som av en försämrad barnomsorg Barn till arbetslösa tvingas sluta får som budskapet att det är de och deras arbete är viktigt. Delvuxna som aktighet i samhället utgår från de ekonomiska bidrag till vuxnas samhället. Barns behov trygghet och kontinuitet är mindre av viktigt än kommunens besparingar. Budskapet blir sikt det att "införlivande i samhället daghem och fritidshem ska försom medla till barnen, är till för de har arbete. som ett Här måste skillnad göras mellan barn växer hemma en som upp och får tillsyn föräldrar eller släkting de barn av annan samt som varit inom kommunal och inte får kvar föromsorg vara p.g.a. äldrarnas arbetslöshet. Barn tvingas sluta daghem kommer som hem till miljö där föräldern eller föräldrarna ofta är bekymrade en för sin framtid och livet radikalt har förändrats. oviss tid kan I en det svårt för föräldrarna barnen tillräckligt med vara att ge uppmärksamhet. Nedskärningarna drabbar framför allt barns rätt till

trygghet.

Barns miljö

Barn är i högre grad än vuxna beroende av bra bostäder. I början av seklet dog spädbarn p.g.a. den snabba smittspridningen vid trångboddhet. Barn tillbringar en större del av sin tid i bostadens närområde än

eftersom barn inte har lika stor aktionsradie. Därmed är det viktigt vuxna, med goda Iekmiljöer i bostadsområdena där barnen finns. Välfärdssamhällets ökade bi|ism och mekanisering har inneburit fler faror och en farligare miljö för barn. Från och med 1950-talet har en aktiv barnsäkerhetsuppiysning drivits. Barn är de som bäst vet hur en god iekmiljö ska se ut och därför bör deras kunskaper tillvaratas, vilket numera enligt lag ska ske bl.a. i skolan.

Bostäder

Tidigare kunde konstatera spädbarnsdödligheten sjönk bl.a.

att

tack den minskade trångboddheten. Trångboddhet bidrar till

vare

Ökad smittorisk och barns bostadsförhållanden är därför stor en av vikt för deras hälsa. Redan i slutet förra århundradet gjordes

av flera bostadsundersökningar framför allt hos arbetarklassen. Bak-

låg föreställningen det fanns samband mellan den yttre om att ett miljön och människornas inre kvaliteter. "Ju sämre bostäder, desto sämre folk

Vid sekelskiftet uppmärksammades t.ex. att sjukdomar spred

sig fortast i de fattiga kvarteren där trångboddheten var som störst. Samtidigt hävdade framför allt läkare att även omoral spred sig om bostäderna för dåliga. De överbefolkade lägenheterna drev

var

1 Citat Ernst Almquist Palmblad, Eva 1989 Medicinen som sam-

av ur hällslära. Göteborg. 110.

BARNS MILJÖ

många arbetare till krogarna, sades det Utifrån detta resonemang blev dåliga bostäder moralfråga för hela samhället. en Bostadsidealet varje familj skulle disponera hus var att ett eget

landet. Landsbygden ansågs ha inflytande männis-

ett gott korna, i synnerhet barnen, därmed kunde undvika stadens som omoraliska faror. Ett hus ansågs höja moralen. Inte minst eget skulle det berika familjens fritid, då trädgård och hus krävde del en

tidsåtgång. Samtidigt menade hus skulle erbjuda

man att ett mer trevnad än de små lägenheterna. I förlängningen blev hus ett eget

även ett medel bekämpa emigrationen och gick med

att staten särskilda lån för att stödja husköp. På 1930-talet kom befolkningspolitiken bl.a. inrikta sig att

barnfamiljerna. Trångboddheten skulle hävas. Därför byggdes s.k. barnrikehus, dvs. dels hyreshus med lägenheter för barnfamiljer, dels egnahem Speciella hyresbidrag infördes 1935 och statliga län

lämnades även till byggande barnrikehus. av

Det visade sig de lägenheter byggdes för barn-

att nya som

familjer inte utnyttjades politikerna hade tänkt sig. Ofta

som användes så bara hade två till finrum". ett av rummen, om man rum, "Finrummet" användes inte till vardags och det användes inte heller till På så sätt trångboddheten fortfarande sovrum. var stor,

och större lägenheter. Flera broschyrer och mycket

trots nya information spreds för påverka och ändra det svenska folkets att boendevanorf En undersökning 1951-1954 familjer och bostäder till om gav

resultat det barnens sovplatsförhållanden påverkades

att var som

hushållsstorlek och lägenhetsstorlek. I enbarnsfamiljerna

mest av delade nära 2/3 barnen med eller båda föräldrarna, i av sovrum en

tvåbarnsfamiljerna drygt 1/ medan ytterligare drygt 1/3 delade

2 Palmblad 1989 111. s. 3 Kälvemark, Ann-Sofie 1980 More children better quality Aspects on Swedish population policy in the Uppsala. 1930 s. 1 Göransdotter, Maria 1997 Smakfostran och heminredning. Om estetiska diskurser och bildning till bättre boende i Sverige 1930-1955, red. Johan Söderberg och Lars Magnusson, Kultur och konsumtion i Norden 1750-1950. 23. Nordiska historikermötet Kälvemark 1980. samt

BARNS MILJÖ

med syskon

rum

Fortfarande är det så i Sverige att barn procentuellt sett är

trångbodda i högre grad Med trångbodd fler boen-

än vuxna. avses de två då kök och ytterligare är bort-

än personer per rum ett rum räknat. Däremot är det relativt är trångbodda.

numera som

Trångboddhet

Källa: Statistisk årsbok 1997tabell 132

småhus öv. hus 1 el. flera 1 rum 2 rum

kokvrå rum o. kök o. kök

Samtl. hushåll 1861 426 1 968 611 139 481 2 60 558 847 523 Trángbodda 23 338 56 125 6 842 23 356 31 397

Samtl. boende 4 907 933 3 272 687 169 158 288 145 1 130 583 därav trångbodda 89 648 181000 16 877 50 943 103 245

Samtl. barn 1 144 363 436 299 7 914 4 363 45 796 därav trångbodda 34 706 58 364 2 980 4 363 33 173

	3 rum. o. kök	4 rum 5 rum el. o. kök flera o. kök
Samtl. hushåll	949 028 759 006 845 773
Trângbodda	15 395	2 218 253

Samtl. boende 1 869 349 1 999 623 2 647 312 därav trángbodda 80 639 16444 2 500

Samtl. barn 292 445 461 780 2 647 312 därav trångbodda 41 669 9 149 1 466

5 Holm, Lennart 1955 Familj och bostad. En redovisning av fem fälts-

moderna 1951-1954. Hemmets forskningstudier i svenska institut. Stockholm. 111.

BARNS MILJÖ Samtliga hushåll Samtliga boende

Samtliga hushåll	3 830 037	8 180 620
därav trångbodda	79 463	271 438
Samtliga boende		8 180 620
därav trángbodda		270 648
Samtliga barn		1 580 662
därav trángbodda		93 070

å trångbodda definieras som antalet boende i lägenheten överstiger två per bostadsrum, kök och ett rum oräknade

Det ojämlika boendet

Boendet i Sverige är ojämlikt. Det har det Varit under hela 1900talet och ojämlikheten fortsätter råda. I många fall går det att att tala bostadssegregation. En styrande faktor blir föräldrarnas om ekonomi. Arbetarbarn bor i flerfamiljshus, medan tjänstemannabarn bor i småhus. De resursstarka bor i villa och de med minst ekonomiska bor i hyreshus. Hushåll med barn underresurser är representerade i innerstäderna, medan barnfamiljerna är överrepresenterade i småhusområdenaf För häva bostadsbristen startade 1960-talet det s.k. att

miljonprogrammet. Mellan 1964 och 1974 skulle miljon

en nya

bostäder byggas. Bostadsproduktionen inriktades stora lägen-

heter. Samtidigt skulle kostnaderna och därmed hyrorna hållas nere. Det gjorde att lägenheterna blev standardiserade och att

många lägenheter t.ex. saknade balkong. För tillräckligt

att ett befolkningsunderlag för ett nytt bostadsområde byggdes lägenheterna tätt. Tanken så vis skulle kunna ha var att man post, affär, daghem i bostadsområdet. En för

osv. förutsättning att

kunna genomföra miljonprojekten byggde billig

var att man mark. Detta medförde de bostadsområdena kom ligga att nya att

6 SOU 1990:36 s. 138-139.

BARNS MILJÖ

relativt långt bort från städernas Föräldrarna fick lång centrum. resväg till arbetet vilket gjorde att de träffade sina barn mindre.

Sammanfattningsvis miljonprogrammets områden

kan sågas att ofta fick arkitektur, dålig miljö och brist en monoton en yttre

närliggande arbetsplatser.7

Barnmiljöutredningen 1975

Den statliga barnmiljöutredningen år 1975 fastslog att bostads-

segregationen medförde flera nackdelar för barn. Utredningen

nämnde fem problemområden

O Barn lever skilda från viktiga verksamhetsområden och miljö-

Barn vistas i bostadsmiljö är separerad från

typer. en ren som arbetsplatser för vilket de inte sina föräldrars vuxna, gör att ser

arbetsplatser.

O Barn lever skilda från andra ålderskategorier, samhällsklasser och kulturmönster. Barn får bristande insikt olika sätt en om

leva och människors livscykel. I dag bor barnfamiljer i ett

att av område, medan gamla bor område. Människor med lika i ett kulturell bakgrund bosätter sig bostadsområden. i samma

O Barn lever i påtvingad kontakt med ett stort antal jämnåriga. en 0 Barn lever miljöombyten under uppväxttiden i ett osäkert p.g.a. förhållande till omgivningen. Föräldrar byter arbete och hela

familjen flyttar. Detta tvingar in barnen i sociala och fysis-

nya ka förhållanden. 70 procent alla barn uppväxta av som var 1930-talet hade bott ställe till 16 års ålder. Av de barn samma uppväxta 1970-talet motsvarande siffra 40 som var var procent

7 Kuusela, Kirsti 1993 Integration i invandrartäta bostadsområden Sam-

manläggningsdel. Göteborg s. 26-27.

8 SOU 1975:36. 9 Aronsson, Cederblad, Dahl, Olsson, Sandin 1984 Barn i tid och mm. Malmö 40. s.

BARNS MILJÖ

O Barn lever i miljöer de saknar rätt och möjlighet påverka.

att

Bostadssegregationen

Dessa problemområden för barn i fråga deras miljö aktuella

om var år 1975. Vad har hänt sedan dess Tyvärr har segregationen blivit ännu större i dag än 1970-talet. Miljonprogrammens bostäder

stod under 1980-talet outhyrda reparationer och förnyelse.

trots På 1990-talet kom dessa bostadsområden att kallas slum politi-

av ker och massmedia. De familjer lämnade miljonprogram-

som

bostäder de hade När resursstarka hushåll mens var som resurser. lämnar vissa bostadsområden kan det innebära de hushåll

att som stannar är de med sociala och ekonomiska problem. Kvar blir ofta

invandrare och problemfamiljef. Av dem väljer

som stannar en del medvetet att bo kvar. De uppskattar sammanhållningen och

naturen och det positivt att leva i mångkulturell miljö.

ser som en Många dock familjerna med sociala problem i

oroas över att området är för många.

Storstockholm präglas i dag stor segregation mellan olika

av en bostadsområden, både i fråga ekonomiska och etniska skill-

nader. Det visar sig att många invandrargrupper Väljer att bo i när-

heten varandra. Ett exempel är Kuluborna kommer från

av som Turkiet. Till början tycks Kuluborna utspridda i olika

en vara om-

råden Rinkeby, Fittja, Bredäng, Tensta, Alby, Flemingsberg,

som Handen, Jordbro, Vårby gård, Skogås, Sollentuna, Tumba, Nacka, Upplands Väsby och Märsta, vid närmare granskning visar det

men sig att olika ursprungsbyar har samlat sig i olika områden. Byarna håller ihop i Sverige och även släkterna. 12Trots de bor i s.k. låg-

att

statusområden med hög utflyttningsfrekvens väljer många

en Kulubor inte flytta från området. Däremot kanske söker

att man

större lägenhet inom området. Samtidigt Kuluborna väljer en som

1° Kuusela 1993 s. 27.

Kuusela 1993 s. 65. 12 Lundgren, Ingrid 1993 "Nybyggarna. Kultur, kultur, /eultw- perspektiv på /eulturmöten i Sverige, red. Karl-Olov Arnstberg, Stockholm 73.

s. 3 Lundgren 1993 s. 75.

BARNS MILJÖ

väljer allt fler svenskar flytta från områdena. De ;att stanna, att svenskar bor kvar i området umgås med svenskar, medan

som Kuluborna umgås med Kulubor. På så sätt utformas det i förorter-

parallella livsformer utan beröringspunkter.

Lärare är verksamma i dessa "problemområden" att

som anser det finns både "svenska barn och "invandrarbarn" lever i

som misär i områdena. Föräldrarna har problem och orkar

egna inte ta sig tid med barnen. Barnen lämnas mycket Våld är,

ensamma. enligt lärarna, ett vanligt inslag i barnens lekar. Tilltron till andra människor är liten hos barnen vilket gör dem rädda för

nya relationer. Flera i bostadsområden är stämplade

vuxna som som problemområden beskriver skillnad i förhållande till sin

en egen

uppväxttids uppfostran. När de själva barn lade sig i vad

var vuxna barn gjorde. De överens vilka rådde och

vuxna var om normer som sade ifrån när barn passerade gränser för vad otillåtet. I

som var dag försvarar ofta föräldrar sina barn barnen gjort fel och

trots att

andra inte ska lägga sig i vad deras barn gör. menar att vuxna

Det visar sig också, vilket problem i demokrati, att

är ett en valdeltagande och politisk aktivitet i de minst attraktiva bostadsområdena är lägre än genomsnittet. För barnens del innebär det

de växer i miljö där det saknas traditioner försöka att upp en att påverka samhället politiskt. I sämsta fall förmedlas bild

även en av att det är meningslöst att försöka påverka samhället.

Integrationsförsök

En människor tidigare inte syntes i samhället

grupp som var människor med funktionshinder. När föräldrar till barn med funktionshinder råddes att själva ta hand sina barn 1950-

om och 1960-talen till skillnad från tidigare, blev dessa barn synliga

ett annat sätt. Ett viktigt steg i en förhoppning om integration var

avvecklandet de stora vårdhemmen 1980-talet. Tidigare

av var vårdhemmen små samhällen i samhället. De bodde

som som

Kuusela 1993 s. 66. 5 Ehn, Siv 1996 Familj ocb i byggd miljö. Stockholm 55.

grannar s. 16SOU 1990:36 150.

BARNS MILJÖ

vårdhemmen behövde inte söka hjälp i samhället eftersom den

ute mesta servicen, frisör, tandläkare, fotvård fanns inom

t.ex. etc., vårdhemmet. I stället för de Vårdhemmen skapades

stora gruppboenden och arbetsplatser utspridda i samhället. Korttidshem för

barn med utvecklingsstörning kan i dag ligga i vanligt villa-

ett område. Undersökningar visar dock kontakten med

att grannar inte är speciellt stor. Erfarenheten visar att fysisk närhet inte alls behöver leda till social kontakt mellan människor. Snarare är det så att större avståndet är till desto kontakt har

grannen, mer man.

Villaägare har kontakt med än familjer i hyreshus.

mer grannarna Integrationen människor med funktionshinder inte alltid

av ses

som något positivt. I synnerhet när gruppbostäder förlagts till

villaområden, har protester från villaägarna hörts. Argumentet har

ofta varit att gruppbostäderna drar villapriserna i området.

ner

Barnsäkerhet

Barnadödligheten stor i början seklet, minskade dras-

var av men tiskt bl.a. tack bättre hygieniska förhållanden och bättre barn-

vare hälsovård. På 1950-talet upptäckte dock barnläkarna många

att barn dog Vid olyckshändelser och barn ofta skadades vid olika

att tillbud. Vissa olyckorna tycktes förebygga. År 1957

av att

genomfördes den s.k. Stockholmsundersökningen. Det visade sig

att det totala antalet barnolyckor i åldrarna 0-14 år i Stockholmsområdet år 1955 25 OOO.Antalet barn i Stockholm

var var samma år 250 000. Var tionde barn råkade alltså för skada

ut en som krävde läkarvård.

Resultatet undersökningen ledde information

av till att om barnsäkerhet började spridas. En samarbetskommitté bildades där stommen Rädda Barnen och Röda Korset. Kommittén arbetade

var

med genomföra barnperspektiv miljöfrågor. Barnavårds-

att ett centralerna kopplades för informera föräldrar hur farliga

att om situationer kunde undvikas. Uppmärksamheten fästes vid

t.ex.

17 Ehn 1996 s. 54. 18Barnszi/eerbetsarbetet i Sverige 35 år. Minnen och wfarenbeterför framtiden. 1989 Barnmiljörådet. Folksam.

BARNS M1LJÖ

trafik, brännskador och drunkningstillfällen. Med hjälp ekerav

skydd kunde tidigare vanlig olycka, nämligen barn i cykel-

en att barnstolar fastnade med fötterna i cykelns bakhjul, undvikas.

År 1979 gjordes statlig utredning barnolycksfall med

en om

anledning dödligheten bland barn olyckor varit i stort

av att p.g.a. oförändrad under 1900-talet. Olycksfall omfattade därmed sett en allt större del den totala dödligheten bland barn. av På 1970-talet kom regler barnsäkerhet i svensk byggnorm. om Fönster skulle inte kunna öppnas allt för lätt. Kylskåp ska kunna öppnas från insidan. Överhuvudtaget skulle barns säkerhet beaktas

vid byggnation. Medvetenheten olycksrisker och åtgärder mot farliga miljö-

har lett till nedgång i dödsolyckor bland barn, i synnerhet

er en 1990-talet. År 1995

Olycksfallsdödligheten är lägre än någonsin.

omkom 42 pojkar och 28 flickor under 15 år i olyckor. Huvudorsakerna till de flesta olyckorna med dödlig utgång är i dag

trafik- och drunkningstillbuden.

Lekmiljöer

Med industrialismen följde urbanisering och mycket teknik ny korn i bruk. Jordbrukets mekanisering innebar fler risker till olyckor för barn än tidigare. På 1940- och 1950-talen Ökade bilismen och den maskinella utrustningen i hushållen. Samtidigt kom kemisk-tekniska produkter och mediciner där innya nya formation inte medföljde de risker förde med sig. om preparaten

För barn betydde detta deras miljö kom bli mycket farligare

att att än tidigare. Paradoxalt innebar det moderna samhället nog nya, en

riskfylld miljö för barnen.

mer Utvecklingen trafik och teknik har påverkat barnens mot mer miljö och deras lekutrymme. Barn behöver leka. Det är viktigt för deras utveckling de rör sig, fantiserar, bearbetar upplevelser att

19SOU 1979:28 s. 2° Barndom sätter spår 1997 BO 37. s.

BARNS MILJÖ

leken och gör erfarenheter. Därför är det viktigt genom nya att barn har bra lekmiljö. en Barns aktionsradie är mindre än de Barn är sin vuxnas. p.g.a. begränsade aktionsradie beroende sin närmiljö än de mer av Vuxna." Därför måste lekplatserna ligga i barnens närhet.

Lekplatser

De första lekplatserna för barn startades i början 1900-talet i av Stockholm. I några stadens parker områden för barns av avsattes lek. Det enkla grusplaner med eller flera sandlådor var en samt sittplatser. År 1922 fanns det

tretton färdigstållda lekplatseri

Stockholm. År 1936 fanns det lekplatser trettiotal 85 varav ett

hade med Anledningen till upprätta speciella

utrustats gungor. att

lekplatser barnen ansågs slita parkerna. Vuxenaspekterna

var att dominerade således vid införandet lekplatser." av I slutet 1930-talet anställdes lekledare till lekplatserna. Det av fanns explicit fostrande inslag i verksamheten. Barn ett uppmanades rädda parkmiljöerna. Det fostrande inslaget i barnatt vara om verksamheten fortsatte längre in 1900-talet. År anordna- 1966 des de första "skogsmulleskolorna där barn undervisades t.ex. om naturen. Lekplatser i bostadsområdena kom 1950-talet. Då hade även lekredskap sandlådor, rutschkanor och som gungor,

klätterställningar fått naturlig plats lekpatsen."

en Lekparken är svensk till ursprunget. När FN efter andra världskriget ville väcka intresse för barns leksituation vände sig till man Stockholm. Det anordnades europeiskt seminarium i FN:s regi ett i Stockholm år 1958 där fokus låg lekparkerna. Det svenska engagemanget för lekplatser höll dock inte i sig. Det kan bero

21 Socialstyrelsen följer och utvärderar. Barns villkor i förändringstider upp 19932 s. 41. 22 Asker, Bertil 1986 Stockholms par/eer- innerstaden. Uppsala. 225. s. 23 Asker 1986 s. 226. 21 Werkmäster, Daniel 1995 Le/eskulptutens estetik. Uppsala opublicerad stencil. 25Bengtsson, Arvid 1981 Le/emiljö livsmiljö. Falköping. 165. - s.

BARNS MILJÖ

barnomsorgen samtidigt byggdes och det därmed bygg-

att ut att des speciella hus med tillhörande lekplatser för barn. Från början inte lekplatserna säker miljö för barn. Det var en fanns lekredskap visade sig dödsfällor. Tidigare fanns det som vara

exempelvis plaskdammar lekplatserna, de bort

men togs p.g.a.

drunkningsrisken. En fara då lekplatserna blir riskfria är att de samtidigt blir tråkiga. En lekplats uppfattas trist kan

som som medföra barnen söker sig till spännande" platser t.ex. att mer trafiken. Det finns även fara med att lekplatserna är färdiga en miljöer, eftersom det inte för barns eget skapande ger utrymme

eller möjlighet miljön till barnens upplevda be-

att anpassa egna hov. Ibland diskuteras skolan och dess ogynnsamma miljö. Tidigare

har larmrapporterna framför allt gällt lärarnas dåliga arbetsmiljö. I dag uppmärksammas även skolelevernas dåliga miljö. Mögel-

skador, dålig ventilation och nedslitna lokaler är några exempel

hur skolmiljön kan ut.

se Ofta är skolorna sämst miljösynpunkt i de områden som ur har låg sedan tidigare. Skolorna i dessa områden är ofta som status hårt slitna, eftersom många barnfamiljer flyttade till miljon-

nyproducerade lägenheter. Efter tid brukar i

programmets en normala fall barnantalet i bostadsområden sjunka till lägre nivå, en denna minskning har uteblivit. Dessutom har slitaget ofta men varit större i dessa skolor än andra skolor eftersom skolorna an-

vänts till språk- och vuxenundervisning kvällstid.

Numera omfattar arbetsmiljölagen även skolbarn. Eleverna ska skyddsombud inom klassen ska medverka i skyddsutse som arbetet skolan. Elevmedverkan gäller från och med årskurs sju. Det visar sig olyckstillbuden minskat rejält de skolor där att eleverna verkligen haft aktiv medverkan i skyddsarbetet. När en skolgårdar planeras utifrån barnens önskemål reduceras olyckstillfällena. Barnen skolgården de brukar göra sig illa och vet var var

26 SOU 1975:36 s. 131. 27 SOU 1990:36 S. 153. 28Arbetsmiljölagen 6 kap. § 17.

BARNS MILJÖ

de farliga ställena finns. Barnen och leker kan också

som är ute redan tidigt stadium anmäla lekredskap gått sönder.

ett om

Diskussion

Barn är känsliga för sin fysiska miljö än Ändå visar

mer vuxna. historien att barn till början inte inkluderades i utformningen

en av miljön. Resultatet blev barn förolyckades och skadades. Efter

att hand har barn, i likhet med andra medborgare, inkluderats i miljö-

skyddslagstiftningen. I dag inte bara omfattas barn lagstift-

ningen de ska i skolsammanhang aktiva skyddsom-

utan vara som bud. På de skolor där eleverna verkligen fått aktiva i skydds-

vara arbetet har olyckorna minskat. I det här fallet besitter barn

en kunskap som inte har. Det är barnen hur lekredskap

vuxna som vet utnyttjas och vilka lekar innebär risker.

som

Vuxna har ett för farliga platser och situationer för

ansvar att barn reduceras, eftersom barns, speciellt små barns, förmåga

att förutse farliga situationer är begränsad. Ju äldre barn blir desto

mer kunskap. Barn som nyttjare speciella miljöer, t.ex. skolor och

av fritidshem, har kunskaper bör till Deras kompetens

som tas vara. kan i dessa fall inte I dessa sammanhang blir det

ersättas av vuxnas. därför viktigt att skapa kanaler för barn så de kan bidra med sin

att

"barnkunskap".

Barn drabbas hårdare bostadssegregeringen än efter-

av vuxna,

deras aktionsradie är mindre. De har svårt sig till andra som att ta miljöer och deras erfarenheter begränsas för möten med

av människor med social bakgrund än deras

en annan egen.

29 Inslag i Rapport den 18 februari 1998.

Våld mot barn

Under 1900-talet har synen på barn och barns självbestämmande förändrats radikalt. I samband med denna förändring har även synen på fysiskt våld, psykiskt våld och sexuella övergrepp ändrats. Från att aga i början av seklet betraktats som en del av en normal uppfostran, finns det i dag ett totalförbud mot fysisk och psykisk kränkning av barns integritet. Sexuella övergrepp, som i början av seklet inte diskuterades och där lagstiftningen till och med gjorde barnet medskyldigt, debatteras i dag i massmedia och lagstiftningen skyddar i dag barn från att utnyttjas

sexuellt.

I dag framförs ofta åsikten Våldet i samhället har ökat markant.

att Men det stämmer eller kan diskuteras. I varje stat finns ett

legitimerat Våld är sanktionerat via lagstiftning, t.ex. fysiska

som

eller År

kroppsstraff som stympning av kroppsdelar spöstraff.

1864 avskaffades del dessa kroppsstraff i Sverige.

t.ex. en stor av Lagstiftningen definierar vad ska betraktas våld. I dag

som som definieras våld, för fyrtio år sedan räknades inte

aga som men

fysisk bestraffning våld.

av barn som

Det legitima våldet levde kvar längst inom hushållen. Mannens

husbonde sina underlydande spelade viktig roll.

rätt att som aga en Aga inte bara något kunde utdelas, ofta något

var som utan aga var

rekommenderades för att inprägla underordnad position. som en Vid tillbakablick över historien är det slående hur förbud mot

kommit först för för sist nå de allra minsta och aga vuxna att sva-

nämligen barnen Först år 1979 kom totalförbud gaste, ett mot

barn. aga av

1 Se Åsa Ljungqvist 1990. Opublicerad Ris och rotting. En

c-uppsats, studie i strafmentalitet. Historiska institutionen, Uppsala universitet samt

VÅLD MOT BARN

Aga

I det betänkande lämnades år 1896 uppfostran för "vansom om

artade barn och minderåriga förbrytare ansågs det lämpligt i

att vissa fall ersätta böter med I de barnlagar kom 1902 bl.a. aga. som rörande "vanartade barn, barnavårdsnämnden gavs rätt att aga barn. Vid undersökning barnavårdsnämnden i Norrköping en av 1903-1925 visade det sig att enbart fåtal de anmälda barnen ett av

agades. Andra åtgärder vidtogs i stället, t.ex. varningar och fosterhemsplaceringar. De trots allt agades pojkar. Detta ska

som var inte tolkas därmed något ovanligt, tvärtom agades som att aga var barn såväl föräldrar lärare. Att barnavårdsnämnden inte av som agade barnen kan bero det ansträngande boka tid för att var att sammankalla nämnden och tillkalla vittnen. Vissa barn agan, som skulle barnavårdsnämnden, slapp undan eftersom deras föragas av äldrar sig motsatte agan Många brev till barnavårdsnämnden i Norrköping vittnar om att barn agades. I det kontrakt fosterföräldrar skrev under när som de tog fosterbarn reglerades Där stod i de fall som agan. att strängare straff behöves, erinre sig fosterfadern luggning, öratt filar och andra slag i huvudet lätt kunde medföra framtida för men barnet, och bör tilldelas med ris lämpligt ställe Idén att aga

att det fanns lämplig kroppsdel för nämligen baken,

om en aga, visade sig helt fel. Pojkar riskerade vid svår sina t.eX. att aga testiklar krossade och förstörda för all framtid. År 1920 fråntogs husbonden och

rätten att aga drängar pigor.

Tidigare hade han haft drängar till 18 års ålder och rätt att aga upp pigor till 16 års ålder. Husbondens rätt sin hustru förupp att aga 1864. Agan barn fortsatte dock tillåten inom svann av att vara hemmet och skolan. Lärarkåren nödvändigt ansåg att agan var ett

uppfostringsmedel och de betraktade pedagogiskt

aga som ett instrument.

Ohlander, Ann-Sofie 1993 Det bortträngda barnet. Uppsatser om psykoanalys och historia. Opuscula historica Upsaliensia. Uppsala. 2 Sundkvist, Maria 1994 De vanartade barnen. Mötet mellan barn, föräldrar och Norrköpings barnøwårdsnämnd 1903-1925. Uppsala. 173. s. 3 Sundkvist 1994 180. s.

VÅLD MOT BARN

Aga på anstalter

På de anstalter och institutioner fanns för barn användes som aga.

På skyddshemmen framgår handlingar ris, rotting och

av att batong användes för bestraffa barnen Skyddshemmen att var avsedda för "vanartade" normalbegåvade barn. För de "vanartade" sinnesslöa barnen fanns det fr.o.m. år 1922 för pojkar och år 1924 för flickor två specialanstalter. Även i reglementet för dessa an-

stalter fanns följande regler:

Eleverna skola hållas till ordning, flit och goda seder samt lämpligt sätt övervakas. Elev, visar uppförande och som gott god flit, må uppmuntran tillerkännas flitpenningar. Visar som

elev sådant uppförande, tillrättavisning är nöden, och har

att av muntlig tillsägelse åsyftad verkan, må efter föreståndarens

beprövande till elevens rättande vidtagas följande åtgärder:

inskränkning i friheter, äro eleverna i allmänhet medgivna; som

förlust särskild förmån, kan eleven beviljad; samt av som vara

sängläge, antingen enbart eller i förening med inskränkning

av antalet måltider eller tilldelning enformig kost. Vid inav

skränkning antalet måltider och vid tilldelning av enformig

av kost skall tillses, åtgärden icke användes sådant sätt, att att den kan medföra skada för elevens hälsa.

Sängläge må kunna förenas med isolering i särskilt rum.

I undantagsfall må lämplig kroppsaga utdelas föreståndare

av eller lärarpersonal. Härvid skall hänsyn till elevens ålder, tagas

utvecklingsgrad och sinnesbeskaffenhet. Over vidtagna discip-

linära åtgärder skall särskild journal föras

Aga fanns med ett sista alternativ i bestraffningsordningen. I som första hand skulle uppfostran ske belöningar. Ett visst mått genom

1 Sundkvist 1994 180. s. 5 Sinnesslövårdssakunnigas betänkande 1 1921 s. 92.

VÅLD MOT BARN

kontroll skedde över utövandet disciplinära av av aga genom att åtgärder måste antecknas och redovisas.

Ovanstående reglemente användes uppfostringsanstalt för

en sinnesslöa" barn. Det accepterade våldet skyddshemmen

verkar beskrivningar döma ha varit grövre. Naturligtvis skilav att de sig de olika skyddshemmen sig åt, vissa anstalter det var ovanligt med fysiska bestraffningar, andra skedde det och var dagf Det handlade både slag utdelade i affekt och varannan om aga i form bestraffning där straff utmättes och utdelades i av närvaro

av vittnen förde straffjournal.

som

Agaförbuden

Det fördes dock debatt avskaffande såväl inom folken om agans skolan inom skyddshemmen. Förbuden dröjde dock. som mot aga Folkskollärarkåren ville ha kvar och arbetade aktivt för detta. agan När agan togs bort, avskaffades den först för de äldre eleverna och sist för de Agan läroverket bort år 1927. Det yngsta. togs var samma år flickor fick inträde till läroverken lika villkor som som pojkarna. I folkskolan korn agaförbudet år 1958.

Agans avskaffande skyddshemmen kom 1946. En av orsakerna till inte avskaffades tidigare det ansågs att agan var att se konstigt ut om skyddshemmen avskaffade medan den fanns agan kvar i folkskolan. Redan innan avskaffades gjordes agan en upp-

maning till alla skyddshemsföreståndare försöka klara sig

att utan aga. Det visade sig att de skyddshem redan tidigare haft lite som

inte fick några disciplinära problem, medan de skyddshem

aga som byggt hela sin auktoritet våld fick det svårt. När agaförbudet

skyddshemmen inträtt skrev skyddshemsinspektören brev till

samtliga rektorer I brevet lade han till följande mening Om han . eller hon gjort detta agat och underrättar mig, lovar jag genast att

6 Från talet/ms till behandlingshem. Ett mörkt eller ljust kapitel i Social-

sverige 1992 Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Stockholm. 188. s.

VÅLD MOT BARN

honom allt skydd. Tanken något helt oacceptabelt ge aga som fanns fortfarande inte. Allra längst det tillåtet inom familjen. Totalförbudet var att aga kom inte förrän 1979. I den debatt förts inom mot aga som om aga familjen har det privatas okränkbarhet framförts. argument om Motståndarna till agaförbud ansåg inte skulle lägga ett att staten i det sker privat, dvs. inom familjen. De argumenterade för

sig som

det och ensak hur de vill uppfostra sina barn. Däratt var var ens med blev barn länge i praktiken rättslösa inom familjen.

På 1950- och 1960-talen framlade barnrättsorganisationer be-

för barnmisshandelns omfattning. Upprinnelsen till informa-

lägg

tionen barnmisshandeln kom från Kanada. Där fick läkaren om Henry Kempe år 1961 sina artiklar misshandlade respons om barn. I sitt arbete läkare hade han stött flera barn vid som som de rörbenen och blödningar g röntgen upptäcktes ha skador långa

under hårda hjärnhinnan. Till början trodde läkarna att de stött en

barnsjukdom, så småningom insåg de skadorna

en ny men att sviter efter fysisk misshandel. Henry Kempe myntade bevar "the battered child syndrome Läkare i Sverige tog åt sig greppet och spred dem vidare. År 1966 skedde lagändring

kunskaperna en

då vårdnadshavaren inte längre hade lagligt stöd för något aga, men totalförbud handlade det inte om.

Barnrättsorganisationerna engagerade sig för barns rätt till

integritet och försökte sprida information. Ett exempel är BRIS

rätt i samhället bildades i upprördheten över att en

barnens som

flicka misshandlades till döds, att flera myndigheter tidigt trots hade kunskap flickan misshandlades. BRIS anordnade bl.a. om att

vandringsutställning misshandel. Organisationen öppnade

en om också jourtelefon dit barn kunde ringa och direkt komen utsatta i kontakt med ma vuxna.

e å

7 Från takt/ms till s/eyddsbem 1992 s. 189.

8 I-Ielfer och Kempe 1968 The battered child. Chicago.

VÅLD MOT BARN

Vanvård

I början seklet diskuterade barnavårdsnämnder och filantropiska

av föreningar vanvårdade barn. De barnlagar kom 1902 inte

som gav rätt att omhänderta barn vanvårdades. Barn kunde inte

som omhändertas för sin skull, för att de for illa. I stället lagen

egen var inriktad barn låg inom farozonen för i livet

som att senare moraliskt fördärva samhället. I praktiken insåg dock

man att barn vanvårdades riskerade att bli vanartade".

som

Vanvården kunde handla att barn inte fick tillräckligt med

om mat, att de inte eller att de inte hade hela eller tillräckliga

var rena kläder. Det inte bara barn kunde vanvårdade

var som vara utan också hem, och sätt och vis sammanföll detta. I början seklet

av betraktades hustrun ansvarig för vård barn såväl för

som av som hem Rapporter vanvårdade barn och hem finns kvar i sjuk-

husjournaler och filantropiska föreningars arkiv.

Med barnavårdslagen år 1924 kom även vanvård

att vara en orsak för skiljande från hemmet. I dag läggs även psyko-

en mer logisk aspekt vanvård. Barn ska behandlas med respekt. Den lag

i dag förbjuder påbjuder barn ska behandlas

som aga även att ett respektfullt sätt. I lagen står att ... barn skall behandlas med aktning för sin och och får inte utsättas för kroppslig

person egenart

bestraffning eller kränkande behandling De straff

annan som

användes t.ex. skyddshemmen där isolering och indragning

förekom är förbjudna.

mat nu

Sexualiserat vård

Till våld riktat barn hör även Sexualiserat våld och psykiskt

mot våld. Vid de sexuella övergrepp skett barn okänd

som mot av en förövare har förståelsen och ställningstagandet för barnet

som offer varit större än vid sexuella övergrepp inom familjen. Trots detta kunde fosterbarn i början 1900-talet för

av som utsattes

9 Weiner, Gena 1995 De räddade barnen. Om fattiga barn, mödrar ocbfäder och deras möte med filantropin i Hagalund 1900-1940. Uppsala. 172.

s. l° Föräldrabalken 6 kap. 1

VÅLD MOT BARN

övergrepp okänd förövare tvingas flytta från sina fosterföräld-

trots att barnen oskyldiga. Återigen avspeglas tanken att rar, var barn andra problem själva försatte sig i dessa sexuella över-

genom

greppssituationer.

De första fyrtio åren 1900-talet rådde officiell

av en syn

incest där även barn sågs medskyldiga till incestövergrepp.

som Lagstiftning incest, eller blodskam, har funnits mycket länge.

mot

Incesttabut är genomgående i samtliga kulturer. Undantagen är ett

fåtal historiska riken där de styrande velat bevara det kungliga blodet inom familjen. I Sverige har haft lagstiftning mot incest

sedan länge. Ett markant brott mot den gällande incestlagstift-

ningen kom år 1938. Fram till dess hade incest med lagens ögon blivit betraktat ett brott mot kyrka och stat där båda parter,

som dvs. både offer och förövare, ansågs skyldiga. De barn varit

som

för incestuösa övergrepp dömdes således medskyldiga utsatta som

de när övergreppen uppdagades. Det spelade ingen

om var vuxna roll övergreppen börjat medan de barn. Kvinnorna dömdes

om var därmed till straff för att de varit utsatta för incest. I ett fåtal fall visade det sig enbart kvinnorna straffades, eftersom de hade

att erkänt den förövaren nekade till brottet. Övergreppet

men vuxne mot och kränkningen barnet underordnad betydelse i

av var av lagen fram till 1938.

Skuldbeläggandet av offret för sexuella övergrepp

Från anstalt öppnades i Örebro år 1931 för s.k. asociala

en som och imbecilla kvinnor finns journaler kvar. Bland dessa journaler finns dokument visar hur kvinnor blivit utsatta för incest

som som

barn blivit dömda för brott. Ofta uppdagades brottet då som flickan blev gravid. de kvinnor hamnade Västra mark

En av som

dotter till statare. Familjen flyttade ofta och modern var en var död. Efter ett tag upptäckte husbondefolket att flickan stått i otillbörligt förhållande till sin far" dvs. fadern hade förgripit sig henne sexuellt. Båda två, flickan och fadern, anmäldes. I det utdrag

l Ohlander 1993.

VÅLD MOT BARN

förhöret finns läsa framgår förhörsledaren tyckte ur som att att att flickan uppträtt onormalt flera sätt. Förhörsledaren kunde inte förstå hon inte nekat sin far samlag, han förstod inte varför de att delade säng och han förstod inte varför hon inte gjorde mer motstånd. Flickan svarade de hade bara enda säng vilket föratt en klarade varför de delade säng. Hon berättade dessutom fadern att hotat slå henne hon berättade övergreppen. Hennes om om argumentation räckte dock inte utan hon dömdes för brott. Vid en intelligensmätning fick hon resultat klassade henne ett som som sinnesslö och därför hamnade hon i stället anstalten för asociala och imbecilla kvinnor. Där stannade hon några år, och

innan hon skrevs steriliserades hon. Med dagens ögon blev hon ut straffad flera gånger Hon straffades för brott där hon om. ett egentligen offer och dessutom steriliserades hon. var Flera barn anstaltsplacerades hade varit för sexuella som utsatta övergrepp, det fanns ingen kunskap hur dessa övergrepp men om skadade barnen. Även de sexuella fanns dokuom övergreppen menterade i journaler bearbetades inte upplevelserna. På sätt och vis tycktes uppfattningen ute barninstitutioner flickorvara att andra problem försatte dem i situationer där de utnyttjades nas sexuellt. Det inte känt sexuella övergrepp psykiska var att gav

problem.

När incest började diskuteras 1980-talet det framför allt var

omfattningen av incest debatterades och ifrågasattes. I

som massmedia berättades flera fall incest och fakta presenterades. En om av sifo-undersökning i Rädda Barnens regi visade i genomsnitt att en elev i varje klass för incest. Professioner arbetade var utsatt som med barn började skapa kontaktnät sinsemellan och rutiner för hur incest skulle upptäckas och hur barnen bäst skulle omhändertas.

Det ökade informationsflödet upphov till debatt gav en om

incesthysteri och hetsjakt män. Några män kände sig hotade

och ansåg det gått så långt inte längre kunde krama att att pappor sina barn utan att anklagas för incest. Det fanns rädsla för en att

män skulle anklagas och dömas falska grunder. Svårigheterna

med incest och andra sexuella övergrepp ligger delvis i små att barns utsagor ska tolkas för kunna användas i rättegångar. För att förstå barnens krävs kunskaper att utsagor om barns sätt att

VÅLD MOT BARN

uttrycka sig. Många gånger saknar barnen ett adekvat språk för att beskriva övergreppen. Dessutom handlar det måste

om att vuxna lära sig att uppfatta när ett barn vill berätta ett övergrepp.

om Sexuellt utnyttjade barn är beroende sig tid

av att vuxna tar att lyssna dem och tror dem. I dessa fall några är barnens bero-

om ende för deras talan helt avgörande. Balansgången

av att vuxna mellan att inte övertolka barns till sexuella övergrepp och

utsagor

att anklaga mån falska grunder och samtidigt erbjuda barn

ett

fungerande rättssäkerhetssystem kan svår. I fungerande

vara en demokrati måste dock samtliga medborgares rättssäkerhet

garante-

dvs. även barnens. ras,

Rättssäkerheten i incestdiskussionen har vissa paralleller med

den barnpornografidebatt pågått i Sverige under 1990-talet. I

som ett slutskede kom debatten att gälla rått till yttrandefrihet

vuxnas

ansåg skulle förhindras förbud innehav som man om ett mot av

barnpornografiska bilder genomdrevs. I viss utsträckning gällde debatten även hur lag mot innehav barnpornografi juridiskt

en av skulle utformas. Ändå kan debatten tolkas konflikt mellan

som en

rättigheter och barns rättigheter. Vuxnas rått till yttrande-

vuxnas frihet ansågs vissa viktigare än barns skydd sexuella

av vara mot övergrepp. Riksdagen fattade dock lag gjorde innehav

en som av

barnpornografi till brottslig handling. Barns rått till skydd

en mot sexuella övergrepp synliggjordes via lagen. Lagen indirekt även

ger

stöd till barn Sveriges gränser, då många barnpornoett utom grafiska bilder är dokumenterade sexuella övergrepp utländska

mot barn.

Diskussion

Ett studium våldet barn under 1900-talet visar

av mot ett skrämmande sätt hur de allra i samhället allra sist fått

svagaste skydd. Det fysiska våldet avskaffades först för sedan i

vuxna, en offentlig miljö för barn och allra sist för små barn i hemmet.

Barns rätt till fysisk integritet har betraktats radikal

som en tanke. Rätten att bestämma över sin kropp är inte absolut för

ett barn. Vuxna vissa beslut absolut

är tvungna att ta som ur ett

VÅLD MOTBARN

rättighetsperspektiv skulle kunna betraktas bristande respekt som för den kroppsliga integriteten, i annat fall skulle kunna men som leda till barnets död. Det kan gälla lyfta bort barn ut farliga att situationer, tvinga barn sitta i båt, hålla i barn då att att ner en att vistas i trafiken Barns rätt till fysisk integritet innebär man ute osv. inte ska slippa sitt Tvärtom handlar det att vuxna ta vuxenansvar. respekt för medmänniska utifrån hennes eller hans om en annan

förutsättningar.

Man bör ställa sig frågan, privata liv frånvaron lag vems av en

skyddar. Barnets integritet försvagas agaförbud inte finns.

om ett Ett samhälle inte stiftar lagar inom familjelivet osynliggör ett som våld oftast riktar sig barn och kvinnor och skyddar i som mot stället den misshandlande mannen. De barn utsätts för övergrepp är beroende de vuxnas som av kunskaper detta eftersom barnen inte alltid själva kan föra sin om

talan. Det tycks kunskaperna fysisk misshandel

som om om av barn nödvändiga för kunskaperna sedan skulle utökas till var att sexuellt utnyttjande barn. Om samhället inte erkänner den av fysiska misshandeln är de sexuella övergreppen ofta färre som ger

tecken nästan omöjliga att upptäcka.

yttre Återigen finns det här samband mellan kvinnors förbättrade ett förhållanden och barns förhållanden förbättras. På 1960-talet att startade kvinnorörelse där personliga erfarenheter viktig en var en

utgångspunkt för kraven politikens innehåll och utformning.

Kvinnors erfarenheter sexualiserat våld, även i barndomen, av gavs

och lyftes fram i offentligheten. Därmed lyftes även

utrymme

barns rättigheter fram.

Ur barns perspektiv kan således ifrågasätta våldet har man om ökat i samhället under 1900-talet. Tvärtom har mycket det av legaliserade våldet barn försvunnit. Den i början mot aga som av

seklet påbjöds är i dag förbjuden. Mycket det våld tidigare

av som varit osynliggjort, sexuella övergrepp, har förts fram i ljuset. t.ex. har lett till kunskaperna hos dem arbetar

Synliggörandet att som

12Gordon, Linda 1990 Family violence, Feminism, and Social Control", Eds DuBois, Ellen Carol and Ruiz, Vicky L. Unequal Sisters. A multi-cultural reader in U.S. Womenk history. New York and London.

VÅLD MOT BARN med barn ökat och i dag finns större möjligheter till bearbetning

och behandling våldsupplevelser.

Inför 2000-talet

Hade barn det bättre förr Nej, utifrån dagens värderingar med krav frihet, autonomi och respekt för och integritet var var ens det inte bättre förr. Lämnar värderingarna därhän, finns det dock andra konkreta saker visar det inte bättre förr för barn. som att var Basala behov tillsyn och drägliga hygieniska förhållanden som mat, fanns inte i tillräcklig omfattning i början seklet. Brister i dessa av grundläggande materiella behov kan mätas konkret, t.ex. i späd-

barnsdödlighetens omfattning. Dagens låga spädbarnsdödlighet

visar motsvarande samhällets räcker även till sätt att resurser

spädbarnen.

I många avseenden har det således blivit bättre för barn under 1900-talet, inom andra områden tycks barn må sämre. Självmen mordsfrekvensen bland barn har ökat de sista decennierna och allt-

fler barn de mår psykiskt dåligt. Det finns givetvis inga

anser att generella lagar i den historiska utvecklingen gör att det autosom matiskt blir bättre och bättre. Tvärtom måste rättigheter för och inkluderande i samhället ständigt bevakas och av vissa grupper försvaras. studium barns historia under 1900-talet blir detta tyd- I ett av ligt. Olika slags för barn ska inlemmas i den svenska argument att välfärdsstaten har förts fram, ofta i förbättringar för termer av mödrar eller hänvisningar till barn blivande Under som vuxna. 1980-talet och framåt har hur besparingar drabbat barn trots sett känner till de ödesdigra konsekvenserna. att Hur ska barn kunna bevaka sina rättigheter då de står utan poli-

tiska rättigheter En utveckling gynnat barn är att familjens

som suveräna makt över barnet minskats, dvs. hur barn mår och behandlas är inte bara familjens angelägenhet utan även andra vuxnas.

lNFÖR ZOOO-TALET

Vanvård, våld och kränkande behandling barn kan därannan av med i och med andra laglig rätt ingripa. stoppas att vuxna ges att Åtgärder detta slag är givetvis svåra hantera då de innebär av att både hjälp och kontroll. Ur barnens perspektiv är det positivt att andra hjälper till bevaka barns intressen, föräldrarna vuxna att om inte klarar detta. Det är också positivt barn själva kan konav att takta andra och be stöd och hjälp, skolsyster, vuxna om t.ex. ung-

domsmottagningen eller BRIS.

Barns erfarenheter skiljer sig åt, precis Det spelar som vuxnas.

roll har invandrarbakgrund, är flicka eller pojke

om man om man och till vilken social klass hör. Generellt skulle man sett man kunna säga att arbetarklass, flickor och invandrare haft svårare villkor än andra, verkligheten är ofta komplicerad så. men mer än Föräldrarnas ekonomiska förutsättningar bidrar givetvis i högsta

grad till barnens materiella standard och skapar för barramarna nens levnadsvillkor. Vi har spädbarnsdödligheten högre sett att var bland fattiga än bland rika, bostadsförhållandena värst för att var de minst välbeställda, har också de kulturella föremen sett att

ställningarna i Nedertorneå gjorde de jordägande böndernas

att

spädbarnsdödlighet var högre än de icke-jordägande därför de

att inte ammade sina barn. Det är viktigt visa den övergripande att maktstrukturen, det är också viktigt visa verkligheten men att att

är komplex.

Ett perspektiv saknas i denna är barnen aktösom rapport som

Barn har givetvis och försökt påverka sin omgivning. I

rer. agerat historia brukar ofta tala kvinnors kamp för makt, man om att om olika etniska kamp för med i politiken. gruppers att vara Historien beskrivs kamp där olika kämpar för sitt som en grupper rättmätiga utrymme. Men kan inte motsvarande sätt tala man barns kamp för med. Barn kan inte hävda de har om att vara att samma egenskaper och att denna likhet innebär de som vuxna att ska inkluderas i samhället. Kampen för barn ska inkluderas och att inlemmas i samhället måste föras de Ansvaret kan inte av vuxna. läggas barnen. Däremot måste skapa förutsättningar för barn

att sina villkor delta och omfattas den svenska välfärdsstaten av och den svenska demokratin.

|NFÖR ZOOO-TALET

Hur inkluderar vi barnen i demokratin

för barn i det demokratiska i dag är för

Svårigheterna systemet av

det första bli till, för det andra de inte har någon

att lyssnade att

naturlig kanal för politiska initiativ. att ta

Att bli hörd

barnet och dess åsikter och för det Det Vem lyssnar agerar föräldrarna fungerar barnets språkrör och i

vanligaste är att som

fall fungerar detta bra. Föräldrarna med barnets bästa många agerar för Men vad händer föräldrarna och barnet har olika ögonen. om

uppfattningar Till barnens stöd finns i dag yrkesgrupper med specialkompe-

barns behov och förutsättningar. Under 1900-talet har tens om en

"barnkunskap ackumulerats. Yrkesgrupper med del denna

av "barnkunskap kan i många fall företräda barnet och till barnets se Trots dessa viktiga uppgift sätta barnen i

bästa. yrkesgruppers att

första hand, visar det sig i tider ekonomiska nedskärningar att av det in dessa barnexperter. När det in barnsparas sparas minskas samtidigt barns möjligheter bli hörda, framför experter att allt individuell nivå. samhällelig nivå finns sedan 1993 Barnombudsmannen, som På bevakar barns och ungdomars rättigheter och intressen

frågor om

Barnombudsmannen ska bl.a. till att nya lagar stämmer överens se med FNzs konvention barns rättigheter. Dessutom ska Barnom ombudsmannen initiativ till åtgärder och lagförslag samt ta nya företräda barnen i den allmänna debatten. Regeringen utser Barnombudsmannen. Barn har således företrädare samhällelig en

niva.

1 SFS 1993:335, ändrad 1994:87 samt SFS 1993:710, ändrad 1996:621.

INFÖR 2000-TALET

Att kunna agera

Barn har visst bli hörda, det de ett utrymme att men är vuxna som avgör de vill lyssna. Detta gör barns

om att handlingsutrymme är

tämligen begränsat. Barn har inte möjligheter påverka

stora att direkt eller initiativ i Deras chanser

att ta egna samhälleliga frågor.

att påverka är dessutom begränsade de saknar politiskt med-

av att borgarskap. Ett sätt barn större möjligheter till påverkan att ge är dem laglig rått till kunna delge sina åsikter och

att ge att kunskaper

inom kommunerna. Det är ofta inom kommunerna barns som vardagliga villkor fastställs. De kan helt

vuxnas "barnkunskap aldrig

ersättas med barns "barnkunskap. egen Det är barnen allra bäst hur deras livsvillkor och som vet är denna kunskap bör tillvaratas. Barnombudsmannen har

lagt ett

förslag till förändring kommunallagen där barns

av möjligheter att

påverka stärks bilaga. Denna förändring se av kommunallagen

skulle öka barns möjligheter till politiska initiativ. att ta

I Barnombudsmannens förslag till förändrad hävdas

kommunallag

bl.a.:

Att barn får ställa frågor i fullmäktige förhållanden om som angår dem.

Att nämnderna ska samråda med barn i frågor angår dem. som Att barn får väcka ärenden i nämnderna.

Förutsättningar för barns deltagande i

demokratin

De viktigaste förutsättningarna för barns deltagande i den svenska demokratin är

o att barns basala behov tillgodoses Barns behov trygghet såväl i familjen i samhället måste tillav som godoses, bra barnomsorg. En bra hälsovård, både t.ex. genom en fysisk och psykisk, måste till samtliga barn oberoende förges av äldrarnas levnadsvillkor och Skolan förbättras engagemang. måste

INFÖR 2000-TALET

så att den alla barn bra grund för kunna delta i samhället.

ger en att

Barn måste respekt för sin integritet, sin utvecklingsnivå och sina kunskaper.

0 att barns rättigheter och uppväxtförhållanden bevakas av

vuxna även utom familjen För kunna barn inte far illa i sin uppväxtmiljö

att garantera att krävs det att andra än de närmaste har laglig rätt och

vuxna möjlighet att gripa in. Detta innebär visserligen kontroll de

en av vuxna, är ett nödvändigt skydd för barnen. Barnhälsovård,

men

barnomsorg och skola har viktig funktion fylla i fråga

en att om detta och ekonomiska för denna uppgift.

måste ges resurser

0 att barns speciella behov och deras behov av barnexpertis

tillgodoses resursmässigt Den "barnkunskap ackumulerats under 1900-talet barns

som om

utveckling och speciella behov måste upprätthållas och vidareutvecklas. Neddragningar för yrkesgrupper har speciell barn-

som

kompetens är en mycket kortsiktig besparing. Barn förmedlar sina

erfarenheter och sina kunskaper bl.a. via dessa yrkesgrupper och besparingarna innebär att vuxenvärlden förlorar kunskap bara

som barn har. Samtidigt mår många barn sämre eftersom de inte får adekvat hjälp.

0 att det skapas kanaler för barn att förmedla sina kunskaper

till de vuxna

Fler personal i barngrupper barnen större möjligheter att tala

ger med både personliga saker och allmänna frågor. Barn ska

vuxna om

möjlighet att berätta, måste också fråga barn och ges men vuxna inhämta deras kunskaper. Det måste finnas explicit, föreskrivet

ett

från de kommunens nämnder, efterfråga ansvar vuxna, t.ex. att barnens kompetens i de frågor berör dem.

som

o att barn ges möjlighet att ta politiska initiativ Vi måste dra nytta den speciella kompetens barn har i vissa

frågor och använda den i samhällsplaneringen. Barn bör

oss av därför politiska initiativ framför allt i kommunala

ges rätt att ta

INFÖR 2000-TALET

sammanhang, där del deras livsvillkor avgörs. En för-

en stor av

ändring kommunallagen i enlighet med Barnombudsmannens

förslag är därför nödvändig.

Författarpresentation

Kristina Engwall är doktorand i historia vid Högskolan i Örebro.

Hon skriver sin avhandling statligt sinnessjukhus för s.k.

om ett asociala och imbecilla kvinnor. Utöver fil. i historia har

en mag. Kristina Engwall kulturvetarexamen samt studier inom bl.a.

en antikens kultur och samhällsliv samt feministiska studier. Dess-

är hon engagerad i Lottorna och hon leder motionspass inom utom Studenthälsan i Uppsala.

INFÖR 2000-TALET

Bilaga

Förslag till om ändring i

Lag

Kommunallagen 1991:900

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10 5 kap. 34a och 54 §§ samt 6 kap. 14a, 19 och 38 §§ Kommunallagen skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Av BO föreslagen lydelse

2 kap. 10 § Fullmäktige skall besluta om parti- Fullmäktige skall besluta om partistödets omfattning och formerna för stödets omfattning och formerna för det. Stödet får inte utformas så, att det. Stödet får inte utformas så, att det otillbörligt gynnar eller miss- det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti. gynnar ett parti.

Viss del av partistödet skall använ-

das till att öka inflytandet för barn

och unga i det politiska arbetet.

Om det med stöd av 4 kap. 30 § Om det med stöd av 4 kap. 30 § har anställts en politisk sekrete- har anställts en politisk sekreterare för de förtroendevalda i ett rare för de förtroendevalda i ett parti, skall detta beaktas när stö- parti, skall detta beaktas när stödet bestäms. det bestäms.

5 kap. 34a §

Om minst 10 procent av barn och

ungdom mellan 12 och 18 år i

kommunen begär det skall full-

mäktige, som ett led i beredning-

en av ett ärende, inhämta syn-

punkter från medlemmar i kom-

munen eller landstinget genom en

opinionsundersökning eller ett

liknande förfarande.

INFÖR ZOOO-TALET

5 kap. 54 § För att inhämta upplysningar får För att inhämta upplysningar får ledamöterna ställa frågor. Vad ledamöterna ställa frågor. Vad som sägs i 49 och 51-53 §§ skall som sägs i 49 och 51-53 §§ skall då tillämpas. då tillämpas. Barn och ungdom under 18 år får ställa frågor ifullmäktige om förhållanden som angår dem. Den styrelse eller nämnd under vilken frågan hör skall därvid vara skyldig att lämna ett svar.

6 kap. 8 § Nämndema skall verka för att Nämnderna skall verka för att samråd sker med dem som ut- samråd sker med dem som utnyttjar deras tjänster. nyttjar deras tjänster. Nämnderna skall samråda med barn och ungdom under 18 år i frågor som angår dem. Nämnderna skall även aktivit stimulera barn och ungdom att ta ställning till frågor som angår dem genom en särskilt utformad information som riktar sig till dessa grupper. Denna information skall vara allsidig och innehålla argumenten för och emot ett visst beslutsalternativ.

6 kap. 14 a § Barn och ungdom mellan 12 och 18 år får väcka ärenden i nämnderna. Ett sådant ärende får inte innefatta myndighetsutövning

enskild. Ärendet kan väckas mot genom att en lokal politisk ungdomsorganisation, vars moderparti har säte ifullmäktige, tar upp frågan eller genom att minst

INFÖR ZOOO-TALET

tio barn och ungdomar mellan 12 och 18 år kommundel skrifti en ligen begär att ett ärende som särskilt angår dem väcks i nämn-

den.

6 kap. 19 § En nämnd får kalla ledamot En nämnd får kalla en ledamot en eller ersättare i fullmäktige, eller en ersättare i fullmäktige, en en en nämnd eller beredning, nämnd eller beredning, en annan en annan anställd hos kommunen eller anställd hos kommunen eller landstinget eller särskild sak- landstinget eller en särskild saken kunnig att närvara vid ett kunnig att närvara vid ett samsammanträde med nämnden för att manträde med nämnden för att lämna upplysningar. Den har lämna upplysningar. Den som har som kallats till sammanträde får, kallats till ett sammanträde får, ett nämnden beslutar det, delta i om nämnden beslutar det, delta i om överläggningarna inte i be- överläggningarna men inte i bemen sluten. sluten. Även barn och ungdom under 18 år får kallas att närvara vid ett sammanträde med nämnden för

att lämna upplysningar om ärendet rör fråga som angår dem. en

6 kap. 38 § Om nämnd med stöd 33 § Om nämnd med stöd av 33 § en av en uppdrar anställd besluta uppdrar anställd att besluta på en att en nämndens vägnar, får nämnden nämndens vägnar, får nämnden uppställa villkor innebär att de uppställa villkor som innebär att de som utnyttjar nämndens tjänster skall utnyttjar nämndens tjänster skall som som tillfälle lägga fram förslag tillfälle att lägga fram förslag ges att ges eller sig, innan beslutet eller att yttra sig, innan beslutet att yttra fattas. fattas. Nämnden får också föreskriva att Nämnden får också föreskriva att anställd får fatta beslut endast en anställd får fatta beslut endast en företrädare för dem ut- om företrädare för dem som utom som nyttjar nämndens tjänster har till- nyttjar nämndens tjänster har till-

styrkt beslutet. styrkt beslutet.

INFÖR ZOOO-TALET

Första och andra stycket gäller även i sådana fall där barn och ungdom under 18 år är i majoritet bland de som nyttjar nämndens tjänster.

7 kap. 20 § Ett självförvaltningsorgan skall Ett självförvaltningsorgan skall bestå av företrädare för dem bestå företrädare för dem som av som nyttjar anläggningen eller institu- nyttjar anläggningen eller institutionen och de anställda där. Före- tionen och de anställda där. Företrädama för nyttjama skall vara trädarna för nyttjama skall vara fler än dem som företräder de fler än dem företräder de an- som anställda. Nämnden väljer för- ställda. Nämnden väljer på förslag av nyttjama de ledamöter slag nyttjama de ledamöter av och ersättare som skall företräda och ersättare som skall företräda nyttjama och på förslag av de nyttjama och på förslag de av anställda dem som skall företräda anställda dem skall företräda som de anställda. de anställda. Även barn och ungdom under 18 a°rfår företräda de som nyttjar en kommunal anläggning eller institution i ett självförvaltningsorgan.

Käll- och

Iitteraturförteckning

Arbetsmiljölagen

Cederblad, Dahl, Olsson, Sandin 1984 Barn i tid och Aronsson, Malmö mm. Artaeus, Irene 1993 Kvinnans rätta bestämmelse. Ideal och verklighet i 1800-talets svenska småstäder, red. Lisa Sjöstedt, Den historien. Kvinnornas historia. Stockholm

osynliga

Asker, Bertil 1986 Stockholms parker innerstaden. Uppsala och barnhem Allmänna råd

Barn familj på behandlingshem, m.m.

från Socialstyrelsen. 1989:4

Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet i Sverige. Socialstyrelsen redovisar 1980:2 Barnen och vi nr 1/98 Barnets och samhällets skyldigheter. Lagar och regler

rättigheter...

1992 Rädda barnen. Stockholm Barndom sätter spår 1997 Rapport från barnens myndighet. Barnombudsmannen. Stockholm Barn/elini/een. Örebro läns

jubileum 1995. Regionsjukhuset,

landsting

Barns villkor i förandringstider. Socialstyrelsen följer och

upp utvärderar 1993:2

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING

Barnsakerhetsarhetet i Sverige 3 5 år. Minnen och för

erfarenheter

framtiden 1989 Barnmiljörådet. Folksam

Bengtsson, Arvid 1981 Lekmiljö livsmiljö. Göteborg

- Bengtsson, Magdalena 1996 Det hotade barnet. Tre generationers

spadharns- och harnadödlighet i 1800-talets Linköping.

Linköping

Bergenheim, Åsa 1997 "Skå-Gustav och red.

barnpsykiatrin,

Qvarsell och Eriksson, H skall själen lakas Förändringar ur inom den psykiatriska vården. Stockholm Bjurman, Eva-Lis 1979 "Barnarbetet i 1892 års betänkande", red. Eva-Lis Bjurman och Lars Olsson Barnarhete och arhetarharn. Nordiska Stockholm museet. Björk, Gunnela 1998 "Arbetarkvinnornas politiska och ekonomiska medborgarskap i Sverige under 1920- och 30-talen, HT 3/ 98 Brottsbalken Broberg, Gunnar och Tydén, Mattias 1991 Oönskade i folkhemmet. Stockholm Brändström 1984 De karlekslösa mödrarna: spadharnsdödligheten i Sverige under 1800-talet med särskild hänsyn till Nedertorneå. Umeå de Vylder, Stefan 1997 Barn och ekonomisk politik. Rädda barnen. Stockholm Dittman, Laura L 1974 Utvecklingsstörda harn hemma. Stockholm Edgren, Monika 1984 Tradition och förändring. Könsrelationer,

omsorgsarbete och försörjning inom Norrköpings anderklass under

1800-talet. Lund

Edling, Nils 1996 Det fosterländska hemmet: egnahemspolitik,

småhrak och hemideologi kring 1900. Stockholm

sekelskiftet

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING

Ehn, Siv 1996 Familj och i byggd miljö. Stockholm

grannar Enberg, johanna; Kälvemark, Sofia och Ohlander, Ann-Sofie

1998 Den basta generationen Erfarenheterbos svenskar födda

1965-1974. Stockholm

Engwall, Kristina 1997 Opublicerat avhandlingsavsnitt Utan

karlekfull ledning Kvinnornas på Västra Mark barndom.

ans och

Högskolan i Orebro

Emanuelsson, Agneta och Wendt, Rigmor 1994 Ifolkbälsans

tjänst sju decennier med den svenska distriktssköterskan.

Stockholm

Familj, arbete och barnomsorg verkligheten 1991 Social-

- tre

styrelsen. Stockholm

Från tukthus till behandlingshem. Ett mörkt eller ljust kapitel i

Socialszzerige 1992 Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Stockholm Goldstein, Freud, Solnit 1980 Barnets ratt eller ratten till barnet

Stockholm Gordon, Linda 1990 Family violence, Feminism, and Social

Control, Unequal sisters. A multi-cultural reader in U.S. Women°s history. Eds Ellen Carol DuBois and Vicky L. Ruiz. New York and London

Graninger, Göran och Lovén, Johan 1994 40 år med utvecklings-

störda. Samtal med Karl Grunewald. Moheda Göransdotter, Maria 1997 Smakfostran och heminredning. Om

estetiska diskurser och bildning till bättre boende i Sverige

1930-1955", red. Johan Söderberg och Lars Magnusson, Kultur

ocb konsumtion i Norden 1750-1950. 23. Nordiska

historikermötet Hedenborg, Susanna 1997 Det gåtfulla folket. Barns villkor ocb

uppfattningar barnet i 1700-talets Stockholm. Stockholm

av Helfer och Kempe 1968. Tbe battered cbild. Chicago

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING

Hellspong, Mats och Löfgren, Orvar 1987 Land och stad. Svenska samhallstyper och livsformerfirån medeltid till nutid. Malmö Hoem, Jan M 1993 "Det moderna skilsmässomönstret i Sverige,

Om modernt familjeliv och familjeseparationer. En antologi från ettforskarseminarium. Socialvetenskapliga forskningsrådet.

Stockholm Holm, Lennart 1955 Familj och bostad. En redovisning fem

av fältstudier i moderna svenska familjehostäder 1951-1954.

Hemmets forskningsinstitut. Stockholm

Högberg, Ulf 1983 Svagårens harn. Ur folkhalsanshistoria. Stockholm Jacobson, Lars-Olof 1978 Omsorger i hundra år. En minnesskrzj

arbetet för de psykiskt utvecklingsstörda 1878-1978. Lund

om Jonsson, Gustav 1980 Flickor på glid. En studie i kvinnoförakt. Stockholm

Jönson, Ulf 199721 Bråkiga, lösaktiga och nagelhitande barn: Om barn och harnprohlem vid rådgivningshyrå i Stockholm 1933-

1950. Linköping

Jönson, Ulf 1997b Rådgivning rashygien och sterilisering, red.

Qvarsell och Eriksson, Hur skall sjalen lakas Förändringar inom den psykiatriska vården. Stockholm Karlén, Karl-Henrik 1985 Barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige. Dess historia, problem och patienter. Stockholm Kuusela, Kirsti 1993 Integration i invandrartata bostadsområden

Sammanläggningsdel. Göteborg

Kälvemark, Ann-Sofie Ohlander "Att vänta barn gifter

när man

sig. Föräktenskapliga förbindelser och giftermålsmönster i

1800-talets Sverige HT 1977:2

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING

Kälvemark, Ann-Sofie Ohlander 1980 More children ofhetter

quality Swedish population policy in the 1930.

Aspects on

Uppsala

Lagerberg, Dagmar 1984 F osterharn. Forskning, teori och debatt. Stockholm

Larsson, Katarina opublicerat avhandlingsavsnitt. Högskolan i

Örebro Levin, Hjördis 1997 Från nymalthusianism till folkhälsa. Sexualdebatt och socialpolitik 1880-1936", red. Bergenheim och Lennerhed, Seklernas Bidrag till sexualitetens historia.

sex. Stockholm Lindstedt Cronberg, Marie 1997 Synd och skam. Ogifta mödrar på svensk landsbygd 1680-1880. Lund

Ljungström, Christina och Lindquist, Ivonny 1985 Lekterapipå

sjukhus. Stockholm

Ljungqvist, Åsa 1990 Ris och rotting. En studie i strafånentalitet.

Opublicerad uppsats, historiska institutionen i Uppsala

Lundgren, Ingrid 1993 "Nybyggarna", Kultur, kultur, kultur

perspektiv på kulturmöten i Sverige, red. Karl-Olov Arnstberg, Stockholm

Löfqvist, Arne 1992 "Barn- och ungdomspsykiatrin några

tankar kring utveckling och arbetsområden", red. Torn Lundin,

Försvarspsykologi igår, idag och imorgon. En antologi tillägnad

Ulf Otto 60 år den 8 oktober 1991. Lund

Matovic, Margareta 1984 Stockholmsäktenskap. Familjebildning

och partnerval i Stockholm 1850-1890. Stockholm. Nelson, Marie C 1995 Swedish urban demography during industrialization", eds Anders Brändström och Lars Göran Tedebrand. Swedish urban demography during industrialization. Umeå.

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING

Nilsson, Åke 1993 "Barnens familjeförhållanden år 1985, Om

modernt familjeliv och familjeseparationer. En antologi från ett forskarseminarium. Socialvetenskapliga forskningsrådet

Nyberg, Anita 1989 Tekniken kvinnornas hefriare H ushålls-

teknik, köpevaror, gifta kvinnors hashållsarhetstid och förvärvsdeltagande 1930-talet 1980-talet. Linköping

- Nyberg, Anita 1995 Barnomsorgen. Ett kvinnligt nollsumme-

spel eller" red. Erik M edmansklighet hyra Åtta fors-

Amnå, att

kare ideell verksamhet. Orebro

om Näsman, Elisabet och Gerber, Christina 1996 Mamma,

von pappa utan jobb. Rädda barnen. Stockholm Näsman, Elisabet 1995 Vuxnas intresse med barns ögon",

att se red. Lars Dahlgren och Kenneth Hultqvist, Seendet och seendets villkor. En bok barns och välfärd. Stockholm

om ungas Ohlander, Ann-Sofie 1993 Det bortträngda barnet. Uppsatser

om psykoanalys och historia. Opuscula historica Upsaliensia.

Uppsala

Olson, Hans-Erik 1992 Staten och ungdomens fritid. Kontroll eller autonomi Stockholm Olsson, Lars 1979 "Barnarbete i den svenska industrin". Barnarhete och arhetarbarn. Nordiska red. Eva-Lis Bjurman

museet, och Lars Olsson. Stockholm Palmblad, Eva 1989 Medicinen samhällslära. Göteborg

som Palmblad, Eva och Eriksson, Bengt-Erik 1995 Kropp och politik.

Hälsoupplysning samhällsspegelfrån 30-90-tal. Stockholm

som Persson, Birgit 1990 Vem är min mor Om anonymitetsrätten Se barnet Tankegångar 19år:tre århundranden, red. Gunilla Halldén. Stockholm

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING

Persson, Birgit 1991 Barnhus. Om räddningsanstalter, barnhem,

idiotanstalter, appfostringsanstalter i Norden frän 1700- talet till nära dagar, red. Kajsa Ohrlander. Stockholm.

Persson, Sven 1996 Samhällets reproduktiva Statliga

ansvar.

föreställningar förhållandet mellan förskola, skola och familj

1930-1970. Lärarhögskolan. Lunds universitet Petersson, Olof; Westholm, Anders och Blomberg, Göran 1989

Medborgarnas makt. Stockholm Pa tal kvinnor och män. Lathund jämställdhet 1996 SCB

om om Qvarsell, Roger 1985 "Från vanart till psykopati. Om barn-

psykiatrins framväxt i Sverige under mellankrigstiden. Lychnos

Qvarsell, Roger 1997 "Mentalhygien och psykisk hälsovård", red.

Qvarsell och Eriksson, Har skall själen läkas Förändringar inom den psykiatriska värden. Stockholm

Qvist, Jan och Rennermalm, Bo 1985 Att bilda familj. Samhoen-

de, äktenskap och barnafödande bland kvinnor födda 1936-1960.

SCB Urval 17

nr SFS 1900:75 SFS 1912:206 SFS 1917:378 SFS 1945:489 SFS 1993:335 Sinnesslövårdssakkunnigas betänkande 1 1921 Betänkande röran-

de upprättandet appfostringsanstalter för vanartade sinnesslöa.

av Sjöberg, Mats 1996 Att säkra framtidens skördar. Barndom,skola

och arbete i miljö: Bolstad pastorat 1860-1930. Linköping

agrar

Socialtjänstlagen

SOU 1943:7 Bilaga Hygieniska förutsättningar för skolarbetet.

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING

SOU 1944:30 SOU 1951:15 SOU 1965:55 SOU l975z30-38 SOU 1979:28 SOU 1985:12 SOU 1990:36 SOU 1993:86 SOU 1994:38 SOU 1996:37 SOU 1997:8 SOS Hälsovård 1939 Sundkvist, Maria 1994 De vanartade barnen. Mötet mellan barn,

föräldrar och Norrköpings barnavdrdsnämnd 1903-1925.

Uppsala

Sundström, Marianne 1993 "Föräldraledighetens utnyttjande och

effekter vid televerket Om modernt familjeliv och familjeseparationen En antologi från ett forskarseminarium. Social-

vetenskapliga forskningrådet

Söder, Mårten 1979 Anstalter för utvecklingsstörda. En historisk-

sociologisk beskrivning utvecklingen. Stiftelsen ALA.

av Stockholm. 1984

Tank Rapport från barnens myndighet 1996 Barnom-

om...

budsmannen

Ungdomsmottagning ska vi ba då ungdoms-

- En rapport om

mottagningar 1977 Socialstyrelsen

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING

Upp till 18 -fakta barn och ungdom 1995 Barnombuds-

mannen Vinnerljung, Bo 1996 Fosterbam Lund

som vuxna. Weiner, Gena 1995 De räddade barnen. Om fattiga bam, mödrar

och fader och deras möte med filantropin i Hagalund 1900-1940.

Uppsala

Werkmäster, Daniel 1995 Le/eskulpturens estetik, opublicerad

stencil, etnologiska institutionen, Uppsala Zelizer, Viviana 1985 Pricing the priceless child: the changing social

value children. New York

EMUKBATI

Utredningen

så arbetar

Demokratiutredningen analyserar den Till seminarierna bjuder in forssvenska folkstyrelsens förutsättningar kare och idédebattörer att bidra med

inför 2000-talet. Det sker i ljuset av sin kunskap och sina värderingar kring bl.a. globaliseringen, EU-medlem- de frågor tycker är värdefulla att sam-

skaper, i medieland- tala kring. skapat, den lT-tekniken, förnyel- Varje seminarium dokumenteras i

nya searbetet inom OEentIig förvaltning fonn skrift.

av en och folkrörelsemas förändringar. Vid

sekelskiftet skall utredningen presen- WWlN

tera en sammanvägd analysi form av

ett slutbetänkande.

g o v s e

Utredningen vill redan under

är adressen till Demokratiutredningens arbetets gång bidra till att fördjupa

webbplats. Här finns möjlighet att föra demokratidebatten

genom fri debatt kring demokratin demo-

en -

slniftserie 0 en kratitorget är öppet för alla. 0 offentliga seminarier antal krönikörer kommer

Ett att 0 en webbplats för debatt och

kommentera demokratiproblem och information andra demokratidebatter.

Här kan Du också informera dig

och föra dialog kring utredningen. om Direktivi fulltext, arbetsplan och

i Demokratiutredningen kommer utredningens protokoll är dokument fortlöpande under arbetets gång att kan hämta hem.

man publicera en skriftserie med essäer, Här informerar också fortlöpandebattartiklar, seminarieinlägg och de aktuella skrifter och seminarier.

om forskarantologier. Man kan dessutom del debatt-

ta av

Den omfattande demokratiforsk- beställa

inlägg vid seminarier samt ning bedrivs vid våra universitet utredningens skrifter.

som och högskolor ställs detta vis till för- Länkar finns till andra delar nätet

av fogande för alla är intresserade där demokratifrågor dryftas olika

som av demokratifrågor.

satt.

Information om titlar, utgivnings-

dag, priser m.m. finns utredningens webbplats. frågor och lämnar

Vi svarar gärna

ytterligare information om utredning-

arbete. Adress och telefonnummer

ens En av utredningens uppgifter är att sti- till utredningens kansli finns nästa

mulera det offentliga samtalet. sida.

Därför anordnar offentliga seminarier i landet.

runt om

Ordförande Per Gustafsson c Olle Schmidt fp

Bengt Göransson injârmaizbmcbcf umzdnárzgssekreterare

fd. statsråd tel: 08-787 tai: 040-34 10 64 40 tel: 08-45 3 4x 04 ait. 044-13 33 oo

Jeanette Hiliding m föhetagare Per Unckel m

Kommittéied amöter tel: 1-88 300 ledamot av riksdagen Elisa Abascai Reyes mp 043 riksdagen tel: 08-786 44, ledamot av Gunnar Lamm

tel: 08-786 46 26 klubbar-Warm Pernilla aethraeus v

va 031-703 73 07 oppositionsråd Stefan Attefail kd tai: 026-17 81 22

cbejaedaktâr

Eva Marcusdotter s tel: 08-612 00 05

fiahnmkwibent

tel: 019-36 48 Britt Bohlin s

ledamot av riksdagen

teh 08-786 47 80

Experter sekretariat

Wanja Lundby-Wedin

L0:s andra orayåmnde Anders Ljunggren

tel: tel; 08-405 16 54 019-30 30 Elisabeth Ryneil :Lsslâms

fMWW

Helena Svensson, Marcus Storch tel: 08-405 m6 tel: 08-405 46 04 A49 däektör v

Lars Bryntesson Inñkesdeparteønentet

johansson

Anita

Iáâzltzørdepanerrzentet

EMOKBATI

ürednmgen

POSTADRESS:103 33 Stockholm. BESÖKSADRESS:Regeringsgatan 30-32 TEL: 08-405 49 16.FAX: 08-411 24 67 E-POST: margareta.meye1@jusüce.mimsuy.se

Demokratiutredningens

skriftserie

Redaktör Erik Amnå

1. Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett

seminarium SOU 1998:55 2. En god affär i Motala. Journalisternas avslöjanden

och läsarnas etik SOU 1998:63 3. Att rösta med händerna. Om stormöten, folkom-

röstningar och direktdemokrati i Schweiz SOU 1998:85

4. Gör barn till medborgare Om barn och

demokrati under 1900-talet

Den parlamentariskt sammansatta Demokratiutredningen analyserar den svenska folkstyrelsens förutsättningar inför 2000-talet. Det sker i ljuset av bl.a. globaliseringen, EU-medlemskapet, förändringarna i medielandskapet, den nya lT-tekniken, förnyelsearbetet inom offentlig förvaltning och folkrörelsernas förändringar. Vid sekelskiftet ska utredningen presentera en sammanvägd analys i ett slutbetänkande.

Utredningen vill redan under arbetets gång bidra till att fördjupa demokratidebatten genom 0 offentliga seminarier runt om i landet - webbplatsen www.demokratitorgetgovse med fria

debatter och möjligheter att informera sig om och föra dialog kring Demokratiutredningen

0 en skriftserie med essäer, debattartiklar, seminarie

inlägg och forskarantologier.

FRITZES

OFFENTLIGA

PUBLIKATIONER