SOU 1997:137

Glastak och glasväggar? : den könssegregerade arbetsmarknaden : rapport till Utredningen om fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Glastak och

glasväggar

Den könssegregerade arbetsmarknaden

Redaktörer: Inga Persson Eskil Wadensjö

Rapport till

Utredningen fördelningen av ekonomisk makt

mellan kvinnor och män 1 och ekonomiska resurser

/Qgyølá

Öcc SO

Mmin

Statens offentliga utredningar WW 1997:137

5151 Arbetsmarknadsdepartementet

Glastak och glasväggar

Den könssegregerade arbetsmarknaden

Redaktörer: Inga Persson Eskil Wadensjö

Rapport till

fördelningen ekonomisk makt Utredningen om av och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds

svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliet Förvaltningsavdelningen Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 9138407126

Omslag:CarolineFämström Tryck:ElandersGotab,Stockholm1998 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Arbetsmarknadsdepartementet

Genom direktiv 1994:102 den 15 september 1994 beslutades att tillsärskild utredare för att kartlägga och analysera fördelningen sätta en ekonomisk makt och ekonomiska mellan kvinnor och av resurser maj 1995 utsågs landshövding Kristina Persson, Östermän. Den 19 sund, till utredare. Utredningen har antagit namnet Kvinnomaktutredningen. Den l augusti 1995 tillkallades såsom vetenskapliga experter Göran Ahrne, professor i sociologi vid Stockholms universitet, Anna G. Jönasdöttir, FD och universitetslektor vid Högskolan i Örebro, Inga Persson, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, Elisabeth Sundin, docent i företagsekonomi och biträdande professor vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet

samt Eskil Wadensjö, professor i arbetsmarknadspolitik vid Stock-

holms universitet. Sekreterare i utredningen har varit Anita Nyberg, universitetslektor i nationalekonomi och docent vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, och biträdande sekreterare FK Eva Lindblad och Gunilla Rapp. Inom för Kvinnomaktutredningen publiceras ett antal moramen nografier och antologier. Experterna har i egenskap av redaktörer och monografiförfattare svarat för urval och utformning av de olika skrifmedan de enskilda artikelförfattama för innehållet i siterna, ansvarar bidrag. Experter och artikelförfattare har arbetat under vetenna egna

skaplig självständighet.

Utredningsarbetet skall klart före den 31 december 1997. vara Skrifter publiceras dock successivt. Föreliggande skrift, Glastak och glasväggar Den könssegregerade arbetsmarknaden, utgör en av rapporterna i projektet Ekonomiska regelsystem och ekonomiska resur- Redaktörer är Inga Persson och Eskil Wadensjö. ser.

Östersund och Linköping i december 1997

Kristina Persson

/Anita Nyberg

Innehållsförteckning

Den könssegregerade arbetsmarknaden introduktion 1 - en INGA PERSSON ESKIL WADENSJÖ

1 Hur skall vi förklara könsskillnader i utbildningsval 16 En empirisk prövning av hypoteser rationella val och könsrollsmodeller om JAN O. JONSSON

2 Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män 47 CHRISTINA JONUNG Yrkessegregering efter kön ett internationellt perspektiv 82 3 - MAGNUS NERMO

4 Finns det ett glastak för kvinnor 109 En studie svenska arbetsplatser i privat näringsliv 1970-1990 av EVA M. MEYERSON TROND PETERSEN

Kvinnliga och manliga chefer finns det ett glastak 136 5 - JÖRGEN OHLSSON JOACHIM ÖHMAN

Karriärer inom varuhandeln spelar kön någon roll 169 6 - LENA GRANQUIST HELENA PERSSON

7 Invandrarkvinnomas arbetsmarknad 195 ESKIL WADENSJÖ

Mödrar på nittiotalets arbetsmarknad 213 8 En jämförelse mellan gifta och ensamstående ULLA BJÖRNBERG

9 Kvinnors och mäns vägar ut arbetslöshet 229 ur likheter och skillnader - ANNA THOURSIE

10Atypiska jobb och atypisk arbetslöshet 251

typiska för kvinnor - INGA PERSSON 1 1 Kvinnors och mäns utträde arbetslivet 281 ur JONAS HÖÖG

Om författarna 323

Den könssegregerade arbetsmarknaden

en introduktion

INGA PERSSON ESKIL WADENSJÖ

Glastak och glasväggar

Den kvinnohistoriska forskningen visar att det under alla historiska epoker funnits klar arbetsfördelning mellan kvinnor och män. Men

en forskningen visar också att arbetsfördelningen mellan könen förändrats över tiden och varierar mellan olika samhällen. Vad som är kvinno- och manssysslor, kvinno- och mansyrken är inte gång för

en alla givet, utan varierar i tid och Det förefaller inte heller finnas

rum. några givna biologiska eller ekonomiska förklaringar till stämplingen

arbeten kvinnliga eller manliga. Fördelningen av arbetsuppav som gifter mellan kvinnor och män är istället ett resultat komplexa his-

av toriska Karlsson, 1997. Arbetsfördelningen mellan könen i

processer 1990-talets Sverige återspeglar således sociala, politiska och ekonomiska i det förflutna, bestäms också av dagens institu-

processer men tioner och regelsystem och av pågående social och ekonomisk omvandling.

Oförändrat över tiden är således att det finns en arbetsfördelning mellan könen, också att aktiviteter huvudsakligen utförs av

men som kvinnor tilldelas lägre ekonomisk ersättning och lägre status än aktiviteter huvudsakligen utförs män Arbetsfördelningen mellan

som av könen framstår därmed som central för förståelsen av skillnader i ekonomisk makt och ekonomiska mellan kvinnor och män.

resurser

Arbetsfördelningen mellan könen uppträder i dagens Sverige i flera olika former. För det första finns arbetsdelning mellan män och

en kvinnor vad gäller marknadsarbete versus hemarbete. Denna arbetsdelning förstärks markant i samband med barnafödande och småbarnsvård, den ojämna fördelningen under denna period tycks

men avsätta kraftiga spår i familjemas arbetsfördelning även långt därefter

1Kvinnors och ekonomiska utfall på arbetsmarknadenbehandlasingående i

mäns en annanvolym från Kvinnomaktutredningen, Persson Wadensjö red. 1997.

Inga Persson Eskil Wadensjö

Flood Gråsjö, 1997 Den ojämna fördelningen av hemarbetet är i sin tur av mycket stor betydelse för den arbetsdelning och de skillnader mellan kvinnor och uppkommer på arbetsmarknaden och

män som som denna bok fokuserar på.

På arbetsmarknaden uppträder arbetsdelningen mellan könen i flera skepnader. En första brukar benämnas horisontell segregering. Den innebär att fördelningen av kvinnor och män mellan exempelvis sektorer och yrken på arbetsmarknaden inte är densamma. Yrkena tenderar att vara kvinnodominerade eller mansdominerade och ett förhållandevis litet antal män och kvinnor arbetar i blandade yrken, dvs. yrken med en mer balanserad könssammamättning. En andra skepnad brukar benämnas vertikal segregering. Den innebär att fordelningen av kvinnor och män olika positioner inom sektorer och yrken inte är densamma. Kvinnorna tenderar att systematiskt återfinnas på lägre befattningsnivåer och mindre prestigefyllda jobb än männen och männen är i större utsträckning chefer. Den vertikala segregeringen handlar med andra ord om den hierarkiska arbetsfördelningen mellan könen på arbetsmarknaden. I sin extrema form har den vertikala könssegregeringen getts benämningen glastaket. Det står för att det skulle finnas en nivå i företagens hierarkiska struktur över vilken kvinnorna inte kommer; ett osynligt men ändå högst reellt tak. I analogi med detta har vi i denna boks titel använt beteckningen glasväggar för de, synliga såväl som osynliga, hinder som gör att arbetsmarknaden blir horisontellt könssegregerad.

Förutom den horisontella och vertikala könssegregeringen finns även andra systematiska skillnader mellan kvinnors och mäns arbetsmarknadspositioner; skillnader vad gäller sådant som kvinnors och mäns arbetslöshet, anställningsformer och utträde från arbetsmarknaden. Även sådana uttryck för den könsuppdelade arbetsmarknaden uppmärksammas och studeras i denna bok liksom arbetsmarknadssituationen för två speciellt utsatta kvinnogrupper, invandrarkvinnor och ensamstående mödrar.

Varför är arbetsmarknaden

könssegregerad

Som påpekas av Christina Jonung i hennes bidrag till denna bok framstår utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden i viss mening som paradoxal. Kvinnornas ökade deltagande i förvärvslivet och männens ökade tidsinsatser i hemarbetet, kraftigt minskad arbetsspecia-

dvs. en

2 Fördelningen av tid och pengar inom familjen behandlas ingående i två andra volymer från Kvinnomaktutredningen, Ahrne Roman 1997 och Ahrne Persson red. 1997.

Den könssegregerade arbetsmarknaden en introduktion

lisering mellan kvinnor och män vad gäller hemarbete versus marknadsarbete, motsvaras inte alls i samma utsträckning av en förändrad arbetsfördelning mellan kvinnor och män inom arbetsmarknaden. Även yrkessegregeringen mellan könen minskat något över tiden,

om så ligger den kvar på en hög nivå och framstår som hög också i ett jämförande internationellt perspektiv. På liknande sätt har, som framhålls i Jan Jonssons kapitel i denna bok, utjämningen mellan svenska män och kvinnor i utbildningsnivå inte följts av motsvarande utjämning av utbildningsinriktning. Vad kan det finnas för förklaringar till detta

Christina Jonung gör i sitt kapitel en genomgång av olika teorier om orsakerna till yrkessegregeringen arbetsmarknaden. Hon delar därvid teorierna i fyra grupper. En första grupp omfattar utbudsinriktade teorier och förklaringar. Dit hör skillnader mellan kvinnors och mäns preferenser och skillnader i kvinnors och mäns grundläggande begåvning och förmåga, skillnader givetvis, om de finns,

som kan medföra att kvinnor och män gör olika yrkesval. Men av kanske större intresse i denna grupp är teorier som utgår från arbetsfördelningen inom familjen som förklaring till kvinnors och mäns yrkesval. Under förutsättning att det existerar produktivitetsskillnader mellan kvinnor och män i hemarbetet och/eller marknadsarbetet kan det löna sig för familjen att familjemedlemmama specialiserar sig på att arbeta inom de områden där de har komparativa fördelar. Vanligen blir detta för mannen marknadsarbetet och för kvinnan hemarbetet. Detta förväntade och faktiska huvudansvar för hemarbetet kan väntas påverka såväl omfattningen som inriktningen av kvinnors humankapitalinvesteringar relativt mäns vilka gör sina investeringsval utifrån ett förväntat huvudansvar för marknadsarbetet. Kvinnor kommer att investera i humankapital och välja yrken är väl förenliga med specialise-

som ringsmönstret mellan kvinnor och män i familjen.

En andra grupp teorier fokuserar arbetsmarknadens efterfrågesida. Till denna grupp kan framförallt hänföras olika diskrimineringsteorier. Med diskriminering i detta sammanhang att kvinna

avses en och en man med samma produktiva arbetsmarknadsegenskaper behandlas olika på arbetsmarknaden på grund av sitt kön. Arbetsmarknadsdiskriminering kan leda till löneskillnader mellan kvinnor och män men kan också ge upphov till segregering så att kvinnor och män har skilda arbetsuppgifter, yrken och befattningar.

En tredje grupp teorier tar sin utgångspunkt i osäkerhet och in-

av formations- och incitamentsproblem arbetsmarknaden och hur arbetsgivarna hanterar dessa. Hit hör teorier s.k. statistisk diskrimi-

om nering, dvs. om att individen behandlas utifrån sin grupptillhörighet och inte utifrån sina individuella egenskaper och kvalifikationer vid

Inga Persson Eskil Wadensjö

beslut om exempelvis anställning, intemutbildning och befordran. Vidare kan till denna grupp hänföras teorier utvecklade inom det som benämns den nya personalekonomin inklusive s.k. effektivitetslöneteorier. Dessa teorier analyserar hur arbetsgivarna utformar lönestrukturer och karriärvägar för att motivera och kontrollera sina anställda. Om kvinnors arbetsmarknadsbeteende och engagemang i arbetslivet i genomsnitt är annorlunda än mäns kan arbetsgivarna komma att placera kvinnor och män i olika karriärer med olika utformning av lönestruktur, incitamentsstruktur och kontrollsystem. Sedan sådana skilda karriärstrukturer väl etablerats, kan de visa en betydande motståndskraft och överleva trots att de betingelser som en gång låg bakom deras tillkomst har förändrats.

En fjärde grupp av teorier, slutligen, har en mer institutionell karaktär och betonar de begränsningar institutioner, lagar, sociala

som

och traditioner utgör för individens valmöjligheter snanormer, vanor rare än de ekonomiska incitament som individen möter. Till denna

av teorier kan bl.a. hänföras de sociologiska teorier som framgrupp häver strukturella faktorer istället för priser och konkurrens

Sammanfattningsvis finns det en rad olika teoriansatser inom den ekonomiska och Sociologiska forskningen som kan bidra till förståel-

orsakerna och drivkrafterna bakom den omfattande könssegresen av geringen arbetsmarknaden. De olika teorierna bör ses som varandra kompletterande snarare än som alternativ. Olika teorier kan vara mer relevanta för vissa yrken och vissa delar av arbetsmarknaden än för andra. Viktigt att observera är också att de mekanismer som de olika teorierna behandlar kan samverka och förstärka varandra i såväl onda som goda cirklar.

Den horisontella könssegregeringen

Bokens tre första kapitel behandlar alla den horisontella könssegregeringen. Utifrån en genomgång av olika teorier om yrkessegregeringens orsaker och mekanismer beskriver och analyserar Christina Jonung karaktären hos och utvecklingen av yrkessegregeringen mellan kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden under de senaste decennierna. Hon finner, som vi redan nämnt, att yrkessegregeringen kontinuerligt minskat under den studerade perioden. Men förändringarna sker långsamt och nivån på segregeringen, mätt med ett s.k. segregeringsindex, är fortsatt hög. Detta index anger den andel av kvin-

männen skulle behöva byta yrke för att deras yrkesförnorna som

3Seockså diskussionen alternativa förklaringar till skillnader i utbildningsval i

om Jan Jonssonskapitel i dennavolym.

Den könssegregerade arbetsmarknaden en introduktion

delning skulle bli densamma som männens kvinnornas. Baserat på det 60-tal yrken som ingår i arbetskraftsundersökningama låg denna andel 1963 på 65 procent och 1996 58 procent. Folkräkningamas mer uppdelade material på cirka 300 yrken ger en betydligt högre siffra, 65 procent år 1990.

En fördjupad analys av de förändringar som ägt rum visar att minskningen av yrkessegregeringen huvudsakligen uppkommit ge-

att andelen kvinnor ökat inom mansdominerade yrken och annom delen män ökat inom kvinnodominerade yrken och inte genom att yrkesstrukturen olika yrkens andelar av de sysselsatta förändrats. Mot denna bakgrund blir det av intresse att undersöka vilka yrken det är

blivit könsintegrerade under perioden. Jonung finner att de som mer största förändringarna ägt rum inom vissa tidigare mansdominerade professionella yrken såsom läkare, jurist, veterinär, kemist, skolledare och psykolog samt inom vissa andra manliga yrken såsom konduktör, tulltjänsteman och polis. Yrkeskategorier däremot i liten utsträck-

som ning förändrat sin könssammansättning är ingenjörsyrken och industriarbetaryrken. Detta tolkar hon som att det är olika faktorer som legat och ligger bakom köns segregeringen inom de två typerna av yrken. En åldersjämförelse visar att segregeringen bland de yngre åldersgrup-

är lägre än bland de äldre, vilket pekar en fortsatt minskning pema

segregeringen framöver.

Bilden av en hög nivå den svenska yrkessegregeringen efter kön bekräftas Magnus Nermos internationellt jämförande studie. Denna

av baseras en nytillskapad internationell databas vilken förbättrat möjlighetema att göra komparativa studier yrkessegregeringen i olika

av länder. Nermos studie täcker sju länder, vilka valts ut bl.a. för att representera olika typer av välfärdsstater. Mätt med samma slags segregeringsindex används J visar det sig att andelen kvinnor

som av onung eller män som behöver byta yrke för att arbetsmarknaden skall vara könsintegrerad är högst i Storbritannien, Norge, Sverige och Finland 53-55 procent. Lägst är den i USA 40 procent och lägre också i Österrike och Spanien 43 procent. Då hemarbetande inkluderas

som ett speciellt yrke förändras dock bilden något. Yrkessegregeringen ökar markant för Österrike och Spanien, länder har stor andel

som en hemarbetande kvinnor. Segregeringsindexet för Sverige, Norge och Finland ligger kvar på ungefär oförändrad nivå och USA framstår fortfarande som det av de undersökta länderna som har den minst könssegregerade arbetsmarknaden, även skillnaden relativt de nor-

om diska ländema krymper något.

Den yrkessegregering efter kön Jonung och Nermo studerar

som börjar tillskapas redan genom könsbundna val i utbildningssystemet. Könsskillnadema i utbildningsval utgör utgångspunkten för Jan Jons-

Inga Persson Eskil Wadensjö

sons kapitel. Han visar hur könsskillnadema i utbildningsnivå numera så gott som helt raderats ut, men att könsskillnadema vad gäller val av utbildningsinriktning består. Könssegregeringen bland dem som gått någon utbildning utöver den obligatoriska, dvs. som själva gjort något utbildningsval, har varit nästan helt stabil sedan l930-talet. Hur kan dessa bestående stora könsskillnader i val av utbildningsinriktning förklaras Det finns, som vi sett, olika teoretiska förklaringsmodeller och Jonsson väljer att dela dem i två kategorier, teorier om rationella utbildningsval och socialisationsteorier. Systematiskt försöker han formulera testbara hypoteser utifrån de tvâ typerna av teorier för att sedan konfrontera dem med empiriska data. Teorier om rationella utbildningsval, tolkade att ådagalagd lämplighet för vissa studiein-

som riktningar inklusive komparativa fördelar bör påverka val av utbildningsinriktning testar han mot individdata om ungdomar som valde humanistisk-samhällsvetenskaplig respektive teknisk linje i gymnasiet under åren 1988-92. Det visar sig att könsskillnader i lämplighetsproñl bara förklarar en ringa del av könsskillnadema i utbildningsval. Inte heller socialisationsteorier, tolkade som att barnens utbildningsval påverkas av könsrollsmodeller baserade på föräldrarnas anknytning till hem och arbetsmarknad under uppväxtåren, får något starkt empiriskt stöd. Utifrån det begränsade förklaringsvärde som de två teoritypema i denna tappning visar sig ha diskuterar Jonsson avslutningsvis andra möjliga förklaringar som bör följas upp i framtida forskning.

Den vertikala könssegregeringen

Kvantitativa studier av arbetsmarknadens vertikala könssegregering baserade på omfattande datamaterial är sällsynta. Bokens tre följande kapitel utgör därför något av pionjärinsatser.

Eva Meyersons och Trond Petersens studie av den vertikala könssegregeringen baseras på ett mycket omfattande individdatamaterial om tjänstemän i den privata sektorn under perioden 1970-90. För varje individ finns information om kön, ålder, arbetstid, utbildningsnivå och utbildningskategori. Vidare finns uppgifter om befattningskod enligt det s.k. BNT-systemet. Detta innehåller 51 brett definierade befattningsgrupper. Inom varje grupp finns ytterligare uppdelning

en med avseende på svårighetsgrad, dvs. en hierarkisk nivåskiktning. Graderingen är utformad som en poängskala från ett till sju, där sju utgör den högsta nivån. Befattningskodema täcker hela spektrumet av tjänstemannabefattningar, bl.a. chefs- och specialistbefattningar, under den studerade 20-årsperioden. Verkställande direktörer och andra

Den könssegregerade arbetsmarknaden en introduktion -

ledningsgruppsbefattningar ingår däremot inte i datamaterialetf Detta

unika datamaterial lämpar sig således väl för att kvantitativt kartlägga och analysera den vertikala könssegregeringen inom det privata näringslivet och hur denna förändrats över tiden. En första analys visar att den genomsnittliga befattningsnivån för män varit konstant över perioden 1970-90; den har varit ca För kvinnor har den genomsnittliga befattningsnivån ökat från ca 2 till ca 3 under period. Från att kvinnorna i genomsnitt haft en befattsamma ningsnivå två svårighetsgrader under männens har gapet således krympt till svårighetsgrad. Kvinnorna är dock koncentrerade till en låga befattningar under det att det finns få kvinnor i toppbefattningar.

På de två toppbefattningsnivåema 6 och 7 är kvinnors representation

nästan försumbar, har ökat under perioden. För varje kvinna på men nivå 6 fanns 150 män år 1970 och för varje kvinna på nivå 7 fanns 200 år. 1990 hade antalet förändrats till 20 män respektimän samma 40 män per kvinna. ve Resten kapitlet ägnar Meyerson och Petersen att på olika sätt av belysa vilka faktorer har betydelse för kvinnors och mäns olika som placering i befattningshierarkin. Det visar sig att könsskillnader i ålder, utbildningsnivå, arbetstid deltid, heltid och antal arbetade timhar betydelse för den vertikala könssegregeringen. Men befattmar

ningssegregeringen sammanhänger framförallt med skillnader i mäns

och kvinnors utbildningsval. Under den studerade perioden har toppchefer rekryterats begränsad med speciella utbildningar ur en grupp och kvalifikationer, framförallt civilingenjörer och andra tekniker samt civilekonomer. Detta är utbildningar där kvinnor varit kraftigt underrepresenterade. Även situationen förbättrats i detta avseende om under den studerade perioden tar det tid innan detta slår igenom i rekryteringen till toppbefattningar i näringslivet. Fortfarande är det också så att kvinnor har sämre chanser att med en given utbildningsbakgrund t.ex. civilingenjör eller civilekonom nå samma befattsom ningsnivåer som männen. Även Jörgen Ohlssons och Joachim Öhmans studie baseras på ett mycket omfattande datamaterial, i deras fall hämtat från SACO:s lönestatistik. De analyserar dels könsmässiga skillnader i karriärutvecklingen för civilekonomer, civilingenjörer, jurister och samhällsvetare inom den privata sektorn, dels karriärutvecklingen för kvinnliga och manliga socialtjänstemän inom den kommunala sektorn. De finner att andelen akademiskt utbildade kvinnor sjunker högre i beslutsupp hierarkien i den privata sektorn kommer, men också att andelen man

4Chefer och ledarskap behandlas ingående i volym från Kvinnomaktutreden annan ningen, Ledare, makt och kön, SOU 1997:135, Nyberg Sundin red. 1997.

Inga Persson Eskil Wadensjö

har ökat stadigt på samtliga befattningsnivåer under den period 1982-92 de studerar. Snabbast har den relativa ökningen varit på den högsta chefsnivån, där kvinnoandelen ökade från l till 4 procent under perioden.

För att belysa könsmässiga skillnader i karriärutveckling skattar Ohlsson och Öhman hur sannolikheten att byta från lägre till

en en högre befattningsnivå påverkas av individens kön och en rad andra faktorer. För kvinnorna sker 76 procent bytena under perioden till

av de lägre befattningsnivåema, under det att 57 procent av männens byten sker till de två högsta chefsnivåema. Det visar sig bl.a. att det finns påtagliga skillnader i tidsproñlen på mäns och kvinnors byten. Många av männen befordras ganska snabbt från de lägre befattningsnivåema, under det att t.ex. kvinnliga civilekonomer och civilingenjörer har en lägre bytesfrekvens under de första 7-8 åren efter examen. I gengäld har kvinnorna en högre bytesfrekvens än männen längre fram i yrkeslivet jämförelsen avser de den lägre befattningsnivån kvarvarande kvinnorna och männen. Förmodligen är det hemansvar och småbarn som bidrar till att kraftigt försena de kvinnliga akademikernas karriärutveckling. Från 1993 har systemet för befattningsklassiñcering ändrats så att jämförelser inte längre kan göras med tidigare år. Men den nya klassificeringen möjliggör å andra sidan en intressant analys av traditionellt chefsansvar projektledaran-

versus svar. Resultaten visar sig stödja hypotesen att projektformen

passar kvinnor bättre än den traditionella, hierarkiska organisationsfor-

mer men och kan bidra till att stimulera kvinnors karriärutveckling.

Hur ser det då ut inom ett typiskt kvinnodominerat akademikeryrke

socialtjänstemän Är det lättare eller svårare för kvinnor nå som att chefsbefattningar inom ett typiskt kvinnoyrke Andelen kvinnliga chefer är högre bland socialtjänstemännen än inom den privata sektorn och har också ökat under perioden. Men kvinnorna är trots detta kraftigt underrepresenterade bland cheferna; sannolikheten att bli befordrad är betydligt högre för en manlig socialtjänsteman än för en kvinnlig. Mönstret är också att kvinnliga socialtjänstemän avancerar till biträdande chef men sedan huvudsakligen stannar där, under det att männen går vidare och blir chefer. I termer av kvinnors och mäns relativa chanser att bli chefer är skillnaderna mellan akademikerna i den privata sektorn och akademikerna inom socialtjänsten inte så stora.

Lena Granqvist och Helena Persson ägnar sitt kapitel den vertikala könssegregeringen inom varuhandeln. De undersöker dels huruvida det finns skillnader i karriärrörlighet och karriärmönster mellan kvinnor och män, dels huruvida löneeffekterna karriärrörlighet

av inom branschen är olika stora för kvinnor och män. Deras studie av

Den könssegregerade arbetsmarknaden en introduktion -

karriärrörlighet baseras på sysselsättningsbiograñer över individuella yrkeskarriärer från 1950-talet och fram till 1991, insamlade inom raför Levnadsnivåundersökningen. Dessa biografier analyseras men med hjälp s.k. durationsanalys. Denna innebär att man följer indiav viderna över tiden och observerar när specifika händelser inträffar, där händelserna innebär att individen byter tillstånd. I den aktuella studien studeras övergångama mellan tillståndet att arbeta inom varuhandeln till tillståndet att byta till ett bättre arbete, där det senare tillståndet i sin tur delas upp i tre olika karriärrnönster- att avancera hos arbetsgivare, att avancera hos annan arbetsgivare men samma inom branschen samt att hos annan arbetsgivare i en annan avancera bransch. Granqvists och Perssons resultat visar att det finns stora skillnader mellan kvinnors och mäns karriärrörlighet. Tidsprofilema för skiljer sig mellan könen och kvinnornas karriärchanser är avancemang under den studerade perioden bara 25-65 procent av männens. Karriärmönstret för kvinnor också annorlunda ut än för män. Sannolikser heten för kvinnor att byta till ett bättre arbete inom branschen är mycket låg och påtagligt lägre än för männen. Kvinnornas avancemang sker framförallt att de lämnar branschen. Löneeffekterna av genom karriärrörlighet inom branschen skiljer sig också mellan könen. Den genomsnittliga löneeffekten byte till ett bättre arbete ligger på per omkring 12 procent för männen, under det att löneeffekten för kvinnor inte är statistiskt signifikant.

Arbetsmarknadssituationen

för

några speciella kvinnogrupper

Bokens två följande kapitel studerar arbetsmarknadssituationen för invandrarkvinnor respektive ensamstående mödrar. Invandrarkvinnor kan tänkas drabbas diskriminering både efter kön och efter etniciav tet. Diskriminering arbetsmarknaden kan ta formen av olika ersättning för arbete. Men den kan också yttra sig i att den diskrimisamma nerade har svårt att få arbete på hela eller delar av arbetsgruppen marknaden, dvs. i segregering. I det aktuella fallet innebär det att invandrarkvinnorna kan komma att utgöra segregerad del av den en kvinnliga arbetskraften vad gäller sysselsättningsgrad och arbetslöshet, fördelning över branscher och yrken samt egenskaperna hos de arbeten de innehar. Eskil Wadensjö analyserar hur situationen för invandrarkvinnor ut i dessa avseenden och hur den har förändrats ser mellan 1960- och l990-talet. Under 1960-talet var invandrarkvinnorna i mycket hög grad integrerade arbetsmarknaden; deras arbetskraftsdeltagande betydligt högre än svenska kvinnors och deras var

Inga Persson Eskil Wadensjö

arbetslöshet låg. Situationen på 1990-talet helt annorlunda ut.

var ser Invandrarkvinnomas arbetskraftsdeltagande är lågt, mycket lägre än svenska kvinnors, och deras arbetslöshet mycket hög. Under 1960-talet skilde sig invandrarkvinnomas yrkesfordelning kraftigt från den for svenska kvinnor. De hade oftare industriarbeten och därmed också arbeten som var fysiskt krävande och med relativt stora risker for

arbetsskador och arbetssjukdomar. På 1990-talet skiljer sig yrkesfördelningen för invandrarkvinnor och svenska kvinnor inte längre lika mycket åt. Segregeringen har i detta avseende minskat, dock till en del på grund av att invandrarkvinnoma förlorat och/eller inte längre kunnat få arbeten inom industrin. Trots detta är invandrarkvinnoma fortfarande överrepresenterade inom industriarbetaryrken och arbetar oftare än svenska kvinnor inom typiska mansyrken. Det finns dock stora skillnader mellan olika invandrargrupper och yrkessegregeringen mellan svenska kvinnor och invandrarkvinnor är väsentligt lägre for invandrarkvinnor från Norden och Västeuropa än för andra

grupper av invandrarkvinnor. Vad gäller egenskaperna hos de arbeten svenska kvinnor och invandrarkvinnor har är det kanske speciellt skillnader vad gäller utbildningskrav och tillgång till vidareutbildning be-

som höver uppmärksammas. Genomsnittligt sett har invandrarkvinnoma inte lägre utbildning än svenska kvinnor, även skillnaderna är

om stora mellan olika invandrargrupper. Däremot får de ofta arbeten som inte motsvarar deras utbildningsnivå och arbeten inte kräver och

som ger tillgång till vidareutbildning och därmed till och ökad

avancemang lön. Sammanfattningsvis menar Wadensjö att det låga arbetskraftsdeltagandet och den fortsatt höga arbetslösheten i kombination med pågående strukturella förändringar på arbetsmarknaden gör att arbetsmarknadsläget kan förväntas förbli svårt för många invandrade kvinnor.

Till ganska nyligen har det varit allmän uppfattning i Sverige att

en ensamstående mödrar inte skiljer sig särskilt mycket från gifta mödrar vad gäller förvärvsarbete och försörjning. l internationella jämförelser har de ensamstående mödrama i Sverige visat sig ha en bättre ekonomisk situation än i andra länder, vilket förklarats med deras höga forvärvsfrekvens. Ulla Bjömbergs studie visar emellertid att arbetsmarknadssituationen för ensamstående mödrar i Sverige har försämrats betydligt sedan slutet av 1980-talet. Tillbakagången i ekonomin under 1990-talet har gjort det svårare för dem att hävda sig arbetsmarknaden. Särskilt utsatta är mödrar som inte är födda i Sverige och mödrar med låg utbildning. Men fenomenet är generellt och ensamstående mödrar har en mer prekär situation på arbetsmarknaden än gifta mödrar, även när man tar hänsyn till skillnader i utbildning och ålder bland mödrama. Besvärligast är situationen for mödrar med små bam. En-

Den könssegregerade arbetsmarknaden en introduktion -

samstående småbamsmödrar har än dubbelt så hög risk som gifta mer småbamsmödrar att vara arbetslösa, oavsett utbildningsnivå. Även krisen i ekonomin haft stor betydelse visar Bjömberg att om ensamstående mödrar hade en mer utsatt position på arbetsmarknaden redan före 90-talskrisen. Det bara mindre märkbart eftersom arvar betslöshetsnivåema betydligt lägre. Den svenska politiken har lagt var villkor bl.a. tillgång till barnomsorg och incitament tillrätta för att uppmuntra till förvärvsarbete även bland ensamstående mödrar och dessa mödrar förefaller själva ha en hög motivation att förvärvsarbeta och göra ett bra arbete. Bjömberg därför att förklaringar till att menar ensamstående mödrar har en mer utsatt position arbetsmarknaden än gifta/samboende måste ta sin utgångspunkt i de generella mekanismer sorterar kvinnor till arbeten med sämre villkor. De ensamsom stående mödrama är bara utsatta och selektionsmekanismema mer starkare och påtagliga. Risken finns, bedömer hon, att vissa av mer dessa kvinnor hamnar i onda cirklar med tillfälliga anställningar, påtvingad deltid och socialbidragsberoende.

Könsskillnader i arbetslöshet,

tillfälliga jobb och förtidspensionering

På den svenska arbetsmarknaden har det, speciellt i ett internationellt, jämförande perspektiv, funnits betydande likheter vad gäller nivåerna kvinnors och mäns sysselsättning och arbetslöshet. Detta kan förefalla förvånande mot bakgrund den starkt könssegregerade svenska av arbetsmarknaden. Men har då likheterna i kvinnors och mäns arbetslöshet gällt även under 1990-talets sysselsättningskris eller finns det könsspeciñka mönster i kvinnors och mäns vägar ut ur arbetslösheten Detta är den fråga Anna Thoursie söker besvara i en studie baserad ett urval kvinnor och män i åldern 25-54 år som registrerades arbetslösa någon gång under perioden augusti 1991 till november som 1996 och ville arbeta heltid. Thoursie använder sig av s.k. durasom tionsanalys och undersöker med hjälp av denna hur olika faktorer påverkar sannolikheten att lämna tillståndet arbetslös för att övergå till något de fyra tillstånden fast heltidsarbete, tillfälligt heltidsarav bete, deltidsarbete respektive en arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Skattningar övergångssannolikheter görs dels för de båda könen

av gemensamt, dels separat för kvinnor och män. Resultaten visar att arbetslösa män har 24 procents högre sannolikhet än arbetslösa kvinnor att få en fast tillsvidareanställning under det att deras sannolikhet att få deltidsanställning är 72 procent lägre än för arbetslösa kvinnor. en Sannolikheten för män att få ett tillfälligt jobb eller att placeras i en

Inga Persson Eskil Wadensjö

arbetsmarknadspolitisk åtgärd är 5 respektive 3 procent lägre än för kvinnor, dvs. där är könsskillnadema små. De separata skattningarna för kvinnor och män avslöjar könsgemensamma mönster men också vissa könsskillnader vad gäller hur olika faktorer påverkar övergångssannolikhetema till de fyra tillstånden. Bl.a. visar det sig att egenskapen att vara småbamsförälder kraftigt sänker övergångssannolikhetema för arbetslösa kvinnor till alla fyra tillstânden. Den negativa effekten är störst vad gäller tillfälliga heltidsjobb. För arbetslösa män innebär däremot att vara småbamsförälder att alla fyra övergångssannolikhetema blir högre och den positiva effekten är störst vad gäller övergången till fasta heltidsjobb. Åter visar sig föräldraskap olika

ge arbetsmarknadsutslag för kvinnor och män. Könsskillnaden i effekten av att vara småbamsförälder kan ha sin bakgrund både i utbuds- och efterfrâgefaktorer dessa faktorers relativa vikt går inte att fastställa

utifrån den aktuella studien.

Så kallade atypiska eller icke-traditionella sysselsättningsformer, såsom deltidsarbete, tidsbegränsade arbeten och egenföretagande, har under senare år ökat både absolut och relativt i flertalet euro-

peiska länder. Utformningen av arbetsmarknadslagstiftningen, social-

försäkringslagstiftningen och kollektivavtalen i Europa under efterkrigstiden har ofta baserats förhållandena för typiska jobb, dvs. fasta heltidsanställningar. Detta, liksom de atypiska arbetenas karaktär i sig, innebär att de icke-traditionella anställningsformerna ofta är problematiska från välfärds- och trygghetssynpunkt. Mot denna bakgrund analyserar Inga Persson förekomsten av och karaktären hos atypiska arbeten i Sverige. Den fråga hon söker besvara är om utvecklingstendensema vad gäller atypiska jobb för

är gemensamma kvinnor och män eller om de icke-traditionella sysselsättningsformer-

skapar form könssegregering på arbetsmarknaden Är det na en ny av kanske rentav så att de atypiska arbetena är typiska för kvinnor Hennes studie är fokuserad på könsskillnader vad gäller två specifika former atypiska arbeten, tillfälliga jobb och ofrivilligt deltidsarbete

av deltidsarbetslöshet.

Den bild som växer fram är inte entydig; den visar såväl likheter som skillnader mellan könen. Andelen av de anställda som har tillfalliga arbeten ligger under hela den studerade perioden 1987-96 högre för kvinnor än för män, men variationema över tiden har varit likartade för båda könen. För både unga män och unga kvinnor tycks vägen in på arbetsmarknaden under 1990-talet gå via tillfälliga jobb, men omfattningen är större och processen mer utdragen för unga kvinnor än för unga män. Antalsmässigt är det dock de vuxna kvinnorna som dominerar bland de tillfälligt anställda i mitten av 1990-talet och detta är än mer fallet vad gäller de deltidsarbetslösa. I denna bemärkelse

Den könssegregerade arbetsmarknaden en introduktion -

kan således de atypiska tillfälliga arbetena och, i än högre grad, den atypiska deltidsarbetslösheten typiska för kvinnor. En sägas vara ingående analys visar att kvinnornas överrepresentation vad gäller mer tillfälliga jobb och deltidsarbetslöshet har sin bakgrund i den starkt könssegregerade svenska arbetsmarknaden, dvs. i att kvinnor och män fördelar sig olika vad gäller sektorer, näringsgrenar, yrken och arbetstider. Skattningar baserade på individdata visar exempelvis att den renodlade effekten kvinna istället för sannolikav att vara man heten att ha ett tidsbegränsat anställningskontrakt är negativ. Istället är det kvinnornas överrepresentation inom offentlig sektor och inom vissa yrkesområden samt, kanske allra viktigast, inom deltidsarbetet har betydelse. Även vad gäller deltidsarbetslösheten slår könssegsom regeringen efter näringsgren igenom hårt. Påfallande är, både vad gäller de tillfälliga jobben och deltidsarbetslösheten, den stora roll arbeten och yrken inom den offentliga sektorn spelar för kvinsom atypiska jobb och atypiska arbetslöshet. Viktiga förklaringsnornas faktorer till kvinnors atypiska jobb förefaller således finnas i anställningspolitik och arbetsorganisation inom verksamheter i den offentlisektorn. Detta borde, enligt författaren, också innebära att möjligga heterna att påverka och styra den framtida utvecklingen av svenska kvinnors atypiska arbeten och atypiska arbetslöshet är förhållandevis stora. Bokens den könsuppdelade svenska arbetsmarknadodyssé genom inleddes med de könsbundna utbildningsvalen vilka strukturerar en kvinnors och mäns inträde arbetsmarknaden. Den avslutas av unga Jonas Höög med en studie av könsskillnader i förtidspensionering, dvs. skillnader mellan kvinnors och mäns förtida utträde från arav betsmarknaden. Höög utgår från förklaringsmodell, där sannolikheten för att en en individ skall förtidspensioneras bestäms av en samverkan mellan utstötningsfaktorer, attraktionsfaktorer och individuella faktorer. Utstötningsfaktorer står för arbetsmarknadsförhållanden som tvingar människor att lämna arbetskraften t.ex. nedläggningar, arbetslöshet, dålig arbetsmiljö, medan attraktionsfaktorer används som beteckning för förhållanden gör förtidspensionering attraktiv och möjlig t.ex. som en beslutsregler, ersättningsregler, tillämpningen av lagstiftning och regler. Individuella faktorer, slutligen, står för individuella egenskaper och omständigheter t.ex. kön, ålder, yrke, hälsa, arbetslöshet egen skiljer ut individer med bättre och sämre förutsättningar på arsom betsmarknaden. I tidigare empirisk forskning om förtidspensioneringorsaker i Sverige har stöd getts alla tre typerna av förklaringsens faktorer. Men är bestämningsfaktorema bakom kvinnors och mäns

förtidspensionering desamma och har olika bestämningsfaktorer sam-

Inga Persson Eskil Wadensjö

ma vikt i kvinnors respektive mäns förtidspensionering Detta söker studien belysa med hjälp av ett omfattande individdatamaterial röran-

de samtliga nybeviljade förtidspensioner år 1988 och år 1993.

Resultaten visar att kvinnor förtidspensioneras oftare än män. Men när övriga faktorer konstanthålles, försvinner kvinnornas cirka 20procentiga överrisk. Den faktor som framförallt har betydelse därvidlag är hälsa. Det innebär att det är kvinnors sämre hälsa i studien mätt som frånvaro på grund av sjukdom som ligger bakom den högre

pensioneringsbenägenheten för kvinnor. Analyserna i studien visar också att flera bestämningsfaktorer slår olika hårt bland kvinnor och män. Faktorer som rör social bakgrund och social ställning har betydande inverkan förtidspensionering både bland kvinnor och män. Men utbildning har större betydelse bland män än bland kvinnor; män med låg utbildning verkar ha svårare relativt välutbildade män att behålla sin position på arbetsmarknaden än vad lågutbildade kvinnor har relativt välutbildade kvinnor. Det omvända gäller för familjesituationen, där en splittrad familj tycks påverka kvinnors relation till arbetsmarknaden mer än mäns. Detsamma gäller yrke/socialklass, där skillnaden i risken att slås ut från arbetsmarknaden mellan kvinnor i arbetaryrken och kvinnor i mellan- och högre tjänstemannayrken är större än motsvarande skillnad bland män. Invandrarkvinnor har jämfört med svenska kvinnor svårare att stanna kvar på arbetsmarknaden och skillnaden är större än mellan invandrade män och män födda i Sverige.

Sammanfattningsvis visar Höögs studie att nedsatt arbetsförmåga

spelar huvudrollen i urvalet av dem som lämnar arbetsmarknaden i förtid både för kvinnor och män. Givet samma ålder och samma hälsosituation är dock chanserna att stanna kvar på arbetsmarknaden betydligt mindre för okvaliñcerade arbetare, invandrare, lågutbildade och frånskilda och detta gäller i högre grad bland kvinnor än bland man.

Litteraturförteckning

Ahrne, Göran Persson,Inga red. 1997 Familj, makt ochjämställdhet.

SOU 1997:138. Stockholm: Fritzes. Ahrne, Göran Roman, Christine 1997 Hemmet, barnen och makten.

Förhandlingar omarbete ochpengar ifamiljen. SOU 1997:139.

Stockholm: Fritzes. Flood, Lennart Grásjö, Urban 1997 "Tid för bam, tid för arbete. En undersökning

av svenska hushålls tidsanvändning i Ahrne, Göran Persson,Inga red. 1997.

Hagman, Ingrid red. l 997 Mot halva makten Elva historiska essäer omkvinnors

strategier och mäns motstånd. SOU 1997:113. Stockholm: Fritzes.

Den könssegregerade arbetsmarknaden en introduktion

- Karlsson, Lynn 1997 "l gruva och på kontor genusstämpling av arbete" Hagman,i

Ingrid red. 1997. Nyberg, Anita Sundin, Elisabeth red. 1997 Ledare, makt och kön

SOU 1997:135. Stockholm: Fritzes. Persson, Inga Wadensjö, Eskil red. 1997 Kvinnors och mänsläner- varför så

olika SOU 1997:136. Stockholm: Fritzes.

Hur skall vi förklara

könsskillnader i

utbildningsval

En empirisk prövning av hypoteser om

rationella val och könsrollsmodeller

JAN O. JONSSON

1.1 Könsskillnader i

utbildning utraderade eller kvardröjande

- Högre utbildning var för bara tre generationer sedan manlig

en angelägenhet. Flickor tilläts inte studera vid de allmänna läroverken förrän 1927 och även om en inte oansenlig andel av medelklassens döttrar studerade vid privata läroverk låg högre studier normalt sett utanför dessa kvinnors räckhåll. Idag dominerar kvinnorna på högskolenivå. Förändringen är inte bara ovanlig det är svårt att finna motsva-

- en rande utveckling inom andra områden utan också dramatisk. Köns-

utjämningen tog fart med årskullarna födda på 1920-talet och 1930talet, dvs. för dem som gick över till läroverket under andra världskriget och strax därefter. Den första delen av utjämningen kom därmed under en kraftig expansion av det högre utbildningsväsendet. Efterfrågan på högre utbildning sjönk i början 1970-talet,

av men könsutjämningen fortsatte.

I figur 1.l illustreras hur könsskillnadema i utbildningsnivå minskade från födelsekohort till födelsekohort. Kurvan visar andelen

som män som genomgått en längre teoretisk gymnasieutbildning eller högre studier skär kurvan för kvinnor för dem födda i början 1950-

av talet; motsvarande inträffar något senare för universitetsexamina där kortare högskoleutbildningar ingår. Mer precisa analyser Jonsson, 1997 visar att det var år 1981 kvinnorna kom ikapp männen,

som både när det gäller övergång till längre teoretiska gymnasielinjer och

till traditionell universitetsutbildning.

Hur skall vi förklara könsskillnader i utbildningsval

Figur 1 Andelen män och kvinnor med a studentexamen/längre teoretisk gymnasieutbildning eller högre studier, samt b traditionell universitetsexamen, i olika födelsekohorter.

50 - zh/län i Kvinnor 35 STUDENT- - ,.§ 30 ø EXAMEN å 25 - 20 " 15 a ä 0----" " UNlVEX ø Ö i . . G V3 C V1 C V1 C V1 O Ö C 11 T " T T f Y P P P ° b ö -- - b - ö - - V1 --O O v F V N Vi G1 1 V ih Födelsekohort

Källa: ULF.

Under 1980-talet drog kvinnorna ifrån männen när det gäller resten av övergång till universitetsförberedande och högre studier, främst beroende att pojkar från arbetarklassen kom att släpa efter alltmer Jonsson, 1997. Könsskillnadema vid mitten av 1990-talet kan sammanfattas enligt följande: Kvinnorna dominerar påtagligt vid kortare och mindre statusbe- tonade högskoleutbildningar detta beror att kvinnodomine- rade utbildningar till sjuksköterska, fritidspedagog, förskollärare etc. är betydligt större omfattning än mansdominerade, kortaav tekniska utbildningar. re Kvinnorna går i något högre utsträckning vidare till traditionella universitetsutbildningar. Männen har ett klart försteg när det gäller längre, mer prestige- fyllda universitetsstudier dit brukar räkna utbildning till läman kare, tandläkare, jurist, civilekonom, civilingenjör m.fl. yrken. Detta beror främst att männen dominerar kraftigt vid de tek-

niska högskolorna

l Forskningsrekryteringen uppvisar också den tydlig mansdominans. Ht 1993 en var ca36 procent av alla aktiva doktorander kvinnor, vilket dock ären ökning från t.ex. 1962 då motsvarande andelvar 16procent. Om man relaterar andelenkvinnliga doktorander till andelen kvinnliga exarninerade den senastetioársperioden är underrepresentationen dock måttlig inom vissa områden,t.ex inomjuridisk fakultet 49 procent examinerade, 42 procent doktorander, medicinsk fakultet 49-41, och teknisk fakultet 20-2l beräkningar från Utbildningsstatistisk Årsbok 1995, sid. lll samt Tab. 54.

Totalt sett är könsskillnaderna i utbildningsnivå inte särskilt stora i dagens Sverige, närmast triviala om man relaterar dem till skillnader mellan barn från olika samhällsklasser

- och det gäller även när man jämför elever på samma betygsnivå jfr. Erikson och Jonsson, 1993. Den stora könsolikheten gäller istället utbildningsinriktning. Gymnasieskolan är mycket starkt könssegregerad, speciellt yrkesutbildning-

t.ex. Utbildningsstatistisk Årsbok 1992; 1995. Ett relativt arna se stort antal inriktningar är i stort sett enkönade. Pojkar väljer traditio-

nellt tekniska inriktningar och industri/hantverkslinjer, medan flickor-

na väljer vård, omsorg och humaniora. De kortare och/eller mindre statusfyllda yrkeslinjerna vid högskolan är också starkt könssegregerade där tillkommer stark kvinnodominans inom lärarutbildning-

- en

liksom vissa utbildningsinriktningar inom det traditionella uniama versitetsväsendet. Framför allt gäller det alla typer av studier där datakunskap ingår, där männen utgör stor majoritet Jonsson, 1997.

Könsskillnaderna i utbildningsinriktning har minskat punktvis. Exempelvis är naturvetenskaplig inriktning vid gymnasiet inte längre mansdominerad och andelen kvinnor vid de tekniska högskolorna har ökat påtagligt från början av 1960-talet, vilket dock är en förändring som tilldrar sig låg nivå kvinnornas andel har ökat från 8

en - procent âr 1962 till 21 procent år 1993/94 SCB 1993, sid 23; Utbildningsstatistisk Årsbok 1995, Tab. 48 omräknad för inkludera arki-

att tektexamen. I vissa fall har dock könsutjämningen vad gäller utbildningsnivå paradoxalt nog bidragit till att den sektoriella könssegregeringen ökat den positiva utvecklingen att mansdominansen brutits på läkarlinjen, tandläkarlinjen, bland adjunktema/gymnasielärama, samt på psykologlinjen är samtidigt exempel på att den kvinnliga dominansen inom vård- och utbildningssektorema har blivit allt påtagligare.

Hur har då könsskillnaderna i utbildningsinriktning förändrats i ett längre perspektiv Det finns inga säkra uppgifter detta. Jag skall försöka besvara frågan genom att utnyttja uppgifter om individers utbildningsnivå och -inriktning enligt levnadsnivåundersökningarna LNU.2 Först har jag konstruerat ett mått att fånga graden

som avser av könsotypiskhet i inriktningen av den högsta utbildningsnivån som en intervjuperson har uppnått. Som utgångspunkt har jag tagit den treställiga s.k. SUN-koden som är den indelning i utbildningar såväl nivå som inriktning som används Statistiska centralbyrån SCB

2 Levnadsnivåundersökningen, LNU, som baseraspå ett slumpmässigt urval av den svenskabefolkningen 15-75 år, har genomförts år 1968, 1974, 1981samt 1991 se Erikson och Åberg, 1984; Fritzell och Lundberg, 1994. Det är enbart 1981årsundersökning som innehåller fullständig information ommoderns sysselsättning och yrke under intervjupersonens uppväxt och eftersom analysernasenarei detta kapitel använder dessavariabler harjag främst använt datafrån LNU81.

Hur skall viförklara könsskillnader i utbildningsval

1988. Därefter har jag skapat en variabel där varje intervjuperson har åsatts ett värde som motsvarar den relativa andelen av samma kön i den SUN-kod motsvarar hennes högsta utbildning. 3Exempelvis

som har kvinnor som gått en typiskt manlig inriktning, där 90 procent av alla är män, fått värdet 10; de kvinnor som istället har gått en starkt kvinnodominerad utbildning har fått betydligt högre värden, vissa 100. Motsvarande beräkningar har gjorts för män. Höga värden be-

tecknar således könstypiska val och genomsnittsvärdet bör ligga nära

50 när det inte föreligger någon könssegregeringf

I figur 1.2 visas två kurvor över könssegregeringens utveckling

över tid, som den speglas i graden av könsbundenhet i utbildningsvalen för olika födelsekohorter. När vi beräknar könssegregeringen för

alla utbildningar heldragen kurva ökade den stadigt och påtagligt

från årskullama födda på 1910-talet fram till dem födda på 1960-talet. Detta beror på att det har blivit allt fler som går yrkes- eller andra specialiserade utbildningar, dvs. att de faktiskt har varit tvungna att göra ett val av inriktning som i och för sig kan vara en allmän sådan. Under 1930-talet, när en majoritet av ungdomarna inte fick mer utbildning än folkskola en jämförelsevis könsneutral utbildning var

- -

3Ett praktiskt problem vid konstruktionen avdetta mått var att det inte finns någon treställig SUN-kod i 1981 års LNU. För att lösa dettaharjag utnyttjat det faktum att levnadsnivåundersökningarna är en panelstudie, dvs. sammaindivider följs över tid. I 1991 års LNU finns en mycket detaljerad kodning av vilka utbildningar intervjupersonernagenomgått. För de intervjupersoner somdeltagit i såväl 1981som 1991års LNU kan man därför använda uppgifter om uppväxtförhållanden från denförra och uppgifter om utbildning från den senareundersökningen. Det betyder att det slutliga urvalet med giltiga värden på samtliga variabler, 3 630 personer, kommer att beståav män och kvinnor födda 1915-66. För att få en stabil grund för att beräkna könsandel-

för varje utbildning harjag använt ett störredatamaterial, det s.k. Årskurs-9ama materialet, insamlat för en utredning om den sociala snedrekryteringen till högrestudier Erikson och Jonsson, 1993, Kap. 4. Detta innehåller ca200 000 individer. Jag har där beräknat könsfördelningen för den treställiga SUN-koden på basisav frekvenserna av moderns och faderns utbildning. Eftersom det finns uppgifter på betydligt fler mödrar än fäder ensamståendebarn bor mestadelsmed sina mödrar och hushål-

let ärgrunden för kopplingen till föräldrarna när det gäller informationen om deras utbildningsnivå harjag vägt ned" mödrama för att få lika mångakvinnor sommän.

- Urvalet baserar sig på personer födda 1972till 1976,och föräldragenerationen är då huvudsakligen födda på 1940-talet, varför detta urval inte täcker sammafödelsekohorter som LNU 1981. Då könssegregeringen inom givna utbildningar i stort sett torde vara densamma bland dem födda tjugo år tidigare och senareär dettasannolikt inget problem. 4 inte något segregering, delvis därför konstruktionen

Detta är avanceratmått på att av ett sådantskulle kräva mer detaljerade basuppgiñer. Resultaten bör därför betraktas sompreliminära Notera attjag i figuren inte kontrollerar för det faktum att allt fler kvinnor når högre utbildningsnivåer. Detta har dock liten betydelseför utvecklingen av den genomsnittliga könssegregeringen: när man beräknar dennauppdelad på utbildningsnivå framträder en svagt ökandesegregering för lägreyrkesutbildningar och en svagtminskande för längre gymnasieutbildningar och för postgymnasiala studier.

av naturliga skäl könsskevheten liten. Den streckade kurvan visar könssegregeringen bland dem som gått någon utbildning utöver den obligatoriska, dvs. som gjort något utbildningsval. Här är könssegregeringen, som väntat, starkare. Den är också, vilket kanske är mindre väntat, nästan helt stabil över tid. I genomsnitt har män och kvinnor i alla födelsekohorter gått i icke-obligatoriska utbildningar där 70 procent av deltagarna tillhör det egna könet.

Figur 1.2 Grad av könssegregering i utbildningsval i olika

födelsekohorter, för alla utbildningar N3 709, samt

för icke-obligatoriska utbildningar N 2265.

1,00 0,95

Allautbildningar 0,90w Icke-obligatoriska

" 0,85 0,80- 0,75- 0,70 0,65- 0,60- 0,55- 0,50

15-24 25-34 3544 45-54 55-66

Födelsekohort

Källa: Levnadsniváundersökningarna.

1.2¶Hur skall könssegregeringen i skolan förklaras

Vad är förklaringen till att könsskillnadema i utbildningsnivå i stort sett upphört, medan det fortfarande finns en bedövande förutsägbarhet i flickors och pojkars val av utbildningsinriktning och yrke Detta är en central vetenskaplig fråga där olika uppfattningar om mänskligt handlande bryts mot varandra. Syftet i detta kapitel är att diskutera denna fråga utifrån existerande teorier och belägg, samt att empiriskt pröva åtminstone två olika förklaringar till könsskillnader i val av studieinriktning. Den ena förklaringen ges i tenner av rationella val, den andra är baserad på teorier könsrollssocialisation. Även vi

om om knappast kan hoppas på att förklara könssegregeringen, behövs empiriska studier och logiska resonemang för att pröva olika arguments bärkraft, liksom för att utröna vilka empiriska generaliseringar som går att göra och i vilka fall vårt kunskapsunderlag är bräckligt.

Hur skall vi förklara könsskillnader i utbildningsval

1.3¶Teorier rationella

om utbildningsval

Vi kan urskilja olika förklaringar till könsskillnader i val av studieinriktning utifrån antaganden om hur stora frihetsgrader elever har vid tiden för sina utbildningsval. Vid ena polen finns vad vi kan kalla teorier om rationella val. Dessa teorier har det gemensamt att de

menar att könssegregeringen uppstår därför att pojkar och flickor träffar könstypiska val när de aktivt och medvetet söker maximera sin nytta, vilken vi kan jämställa med någon sorts livstillfredsställelse. Orsaken till könsskillnadema kan då sökas i att pojkar och flickor har olika intressen för olika utbildnings/yrkesområden, olika avkastning för en given utbildningsinriktning, olika barriärer praktiska eller legala, olika komparativa produktivitetsfördelar vad gäller hushållsarbete, marknadsarbete eller studier, och/eller olika livsprojekt föreställningar om sin familje- och yrkeskarriär.5

Barriärema i form av faktiska hinder torde vara försumbara i dagens Sverige, även om det sannolikt kräver stor personlig uppoff-

en ring för exempelvis en kvinna att bli murare och för en man att bli vårdbiträde de måste förbereda sig för att bli ifrågasätta och miss-

tänkliggjorda i sin yrkesroll. Diskriminering, vilket

kan ses som en svagare form av barriär, kan påverka mäns och kvinnors utbildningsval. Om kvinnor t.ex. tror att de blir diskriminerade eller trakasserade i vissa yrken eller vissa arbetsplatser minskar deras förväntade

avkastning monetärt och/eller i form trivsel utbildningar kan

av av som väntas leda till sådana jobb.

En huvudsakligen ekonomisk teori gör gällande att kvinnor önskar kombinera hemarbete och marknadsarbete och därför väljer utbildningar och yrken där detta är praktiskt görbart och ekonomiskt försvarbart, eller till och med lönsamt jfr. Beller, 1982; England 1992. Det innebär att kvinnor väljer karriärer där det går att jobba deltid, där man kan få korta restider till jobbet samt där inte be-

man höver satsa så mycket jobbet Becker, 1985. I samma anda argumenterar Hakim 1991; 1996 för att stor andel alla kvinnor sät-

en av ter större värde familjerollen än yrkesrollen, delvis därför att deras män föredrar detta. Därmed kommer många kvinnor i första hand att ha praktiska bekvämlighets-krav, snarare än krav karriär eller hög lön, på yrket.

En besläktad teori menar att kvinnor söker jobb där straffet i form av hämmade inkomstkärriärer vid bortovaro framför allt för

5 Utmärkta sammanfattningar avförklaringar till könssegregeringpå arbetsmarknaden ges av bl.a. England 1992, Hakim 1996 och Jonung 1996. Tyvärr är det inte lika lätt att finna utarbetade teorier om könssegregeradeutbildningsval, deblir oñast en återspegling av teorier om yrkesval vilket inte alltid äradekvat.

vård barn är så litet möjligt, dvs. huvudsakligen jobb där ens av - som kvalifikationer inte blir föråldrade vid ett längre uppehåll i yrkesarbetet Polachek, 1981. Ibland görs antagandet att kvinnor väljer utbildningar och yrken som har flackare livstidsinkomstkurvor men högre ingångsnivåer. Eftersom de planerar att investera relativt litet i humankapital under yrkeslivet genom bortovaro etc. söker kvinnor sig till utbildningar där lönen vid yrkeskarriärens start är hög, men där potentialen för lönetillväxt är måttlig Zellner, 1975. En omdiskuterad teori om könssegregering ser familjen som en produktionsenhet där specialisering leder till maximal effektivitet för hushållet Becker, 1991. Eftersom kvinnor i allmänhet är bättre på hushållssysslor är det rationellt att de specialiserar sig sådana medan mannen, i genomsnitt har högre lön, koncentrerar sig på som marknadsarbete. Därutöver förstärks könssegregeringen av det faktum att avkastningen av utbildningar i vård, omsorg och hemkunskap är dubbel kvinnor väljer sådan utbildning kan dels få avkastning - som den på arbetsmarknaden, dels öka sin produktivitet i hemarbetet. av Man kan dessutom förvänta sig att både män och kvinnor får högre avkastning könstypiska utbildningar om de har olika förkunskaper av och därmed olika upplämingstider. En förklaring grundar sig på intresse för olika studie- och yrsom kesområden kan härledas från teorin om kompenserande lönedifferent.ex. Smith, 1979. Om kvinnor önskar yrkeskarriär värdeser som en andra saker i jobbet än vad män gör, kommer utbildningsvalets rar nyttofunktion att skilja sig mellan könen. Exempelvis kommer vård, och service att väljas genomsnittligt fler kvinnor om dessa omsorg av i högre grad än män vill jobba med människor, även om den monetära avkastningen sådana utbildningar är ett intressant jobb av mager uppväger en låg lön jfr Hakim, 1996. Flera dessa teorier, speciellt Beckers arbetsdelningsteori, har av kritiserats på såväl teoretiska som empiriska grunder se t.ex. England, 1982, 1992; Bolin, 1996. Speciellt svagt stöd har idén att det skulle finnas kvinnojobb med högre ingångslöner men flackare inkomstbafått. Kvinnor har de facto lägre ingångslöner än män och det torde nor finnas få jobb som har höga startlöner men dålig löneutveckling. överväganden innebär att söker maximera livslönen skulle som man dock vara förenlig med en kvinnostrategi som går ut på att lämna skolan tidigt för att erhålla inkomst under några år istället för att utbilda sig då uppträder just en sådan inkomstprofil som enligt teorin skulle anpassad för inte planerar att investera i huvara personer som mankapital på jobbet Erikson och Jonsson, 1993, Figur 9:3. Pro-

blemet är dock, nämnts, att kvinnor går lika länge, eller som nu längre, än män i skolan. Detta faktum är för övrigt inte så enkelt att

Hur skall viförklara könsskillnader i utbildningsval

förklara med någon av ovan nämnda teorier. Om kvinnor kom-

ser en binerad hemarbetar-yrkesarbetarkarriär framför sig, varför skulle de då så länge i skolan Observera att svaret inte är att de gör det för pengarna kvinnor väljer i genomsnitt utbildningar med mindre eko-

nomisk avkastning än män och skillnaden är inte obetydlig Erikson och Jonsson, 1994 Ett annat empiriskt resultat som inte verkar

passa

i teorier om arbetsfördelning mellan män och kvinnor är att könsskillnaden i hushållsarbete trots att männen inte tar särskilt

- stort ansvar har minskat relativt kraftigt i Sverige N 1994. Detta be-

- ermo ror nästan enbart på att yngre kvinnor spenderar betydligt mindre tid med sådant hemarbete än vad äldre generationer gjorde, medan män-

nens ökning är måttlig Hörnqvist, 1997. En grundläggande fråga, och en problematisk sådan för flera av de

refererade teorierna rationella val, är huruvida högstadieelever kan

om förutsäga sina arbetsmarknadsvillkor tillräckligt precist för att låta antagna villkor i framtiden styra utbildningsvalen. Studier oftast på mindre urval av ungdomars framtidsplaner talar för att pojkar har

en mer diffus bild av familjelivet än av yrkeslivet medan det omvända gäller för flickor, även flickor nuförtiden också planerar att yrkes-

om arbeta se Bierrum Nielsen och Rudberg, 1991; Jönsson, 1992; samt forskningsgenomgången av Wernersson, 1991. Vissa menar också att utbildningsvalen i femtonårsåldem kommer i känslig ålder då

en ungdomars könsidentitet mejslas ut och då de således kan tänkas

vara speciellt mottagliga för alternativ med kvinnlig respektive manlig

en prägel jfr. Head, 1987. Det saknas inte invändningar mot sådana tankegångar. De som hävdar att flickor anteciperar sin dubbla roll

som yrkesarbetande och huvudansvarig för hem och familj gör ändå ett starkt antagande om flickor i femtonårsåldem. Det kan ifrågasät-

nog tas att de har sådana könstypiska planer och anpassar sitt studieval efter detta det förefaller betydligt mer sannolikt att de numera ser

fram mot att leva i ett jämställt parförhållande. För de flesta ligger också familjelivet ännu långt fram. Problemet med dessa förklaringar är därutöver att två av de stora vattendelama i utbildningsvalen att

flickor inte väljer teknik och pojkar inte väljer språk också är tydliga

vid val som görs i åldrar. För inte särskilt länge sedan, då till-

yngre valsämnena i årskurs sju enligt Lgr 69 innefattade könstypiska alternativ, också könsskillnadema betydande. År 1977 t.ex., än

var var mer hälften av alla tillval könstypiska bara tyska könsblandat. Det

var populäraste bland dessa teknik, valdes fjärde tolv/

var som av var trettonåring; där utgjorde flickorna mindre än två procent samtliga.

6 Ett svarskulle möjligen kunna vara att konsumtionsvärdet avhögre utbildning är högre för kvinnor än för män, i genomsnitt tycks kvinnor trivas bättre i skolan.

Flickorna utgjorde istället närmare tre fjärdedelar av alla som valde ekonomi, konst och franska Utbildningsstatistisk Årsbok 1978, Tab. 3.12. Könsrollstänkande uppträder åtminstone ända ner till tio-årsåldern Wernersson, 1977. Givet svenska kvinnors långa utbildningstider och de låga åldrarna vid vilka de könstypiska valen uppkommer, skulle det styrka i vara en teori könssegregering den inte utgick från att flickor och en om om pojkar har olika livsprojekt. Hakim 1996 refererar visserligen ett antal empiriska studier, främst amerikanska, vid handen att som ger bara relativt liten andel kvinnor skulle vara hängivna förvärvsaren betande. Det råder dock brist på goda data och det finns skäl att vara uppmärksam på skillnader över livscykeln och mellan länder vad gäller kvinnligt yrkesarbetsengagemang. l 1991 års levnadsnivåundersökning framgår att det då faktiskt var lika stor andel kvinnor som män förvärvsarbetade i Sverige. Av kvinnor i åldrarna 18-65 som jobbade dock 40 procent deltid mot endast 7 procent av männen. Om vi försöker skatta en andel som är förvärvsarbetsbenägna genom att urskilja dem jobbar 35 timmar i veckan eller och är nöjda som mer med det eller vill jobba längre plus dem de övriga som önskar av jobba 35 timmar eller hamnar 54 procent av kvinnorna och 89 mer, procent männen i den kategorin. När vi gör motsvarande analys för av dem inte har något barn under 10 år i hushållet ökar andelen till som 62 procent kvinnorna, medan männens andel är oberoende av om av de har små barn eller ej. Detta är då tvärsnittsbild av anställda en kvinnor och män mellan 18 och 65 år; kvinnornas förvärvsarbetsgrad fluktuerar dessutom än männens över karriären. Sammantaget mer kan siffrorna tolkas att fler kvinnor än män har ett begränsat insom för förvärvsarbete och kanske yrkeslivet sekundärt eller tresse ser som ett komplement till familjelivetj Samtidigt är skillnaderna inte som stora jämfört med den dramatiska könssegregeringen i val av utbildningsinriktning, speciellt när vi beaktar kvinnors jämbördiga investeringar i humankapital i utbildningssystemet. Till detta kommer att dahöga skilsmässotal borde få kvinnor att ta hänsyn till att de vid gens någon tidpunkt kan bli tvungna att försörja sig själva, och möjligen sina bam. Jämfört med teorier söker förklara könssegregerade utbildsom ningsval med att kvinnor anteciperar framtida roll som huvudanen svarig för familjen, förefaller teorier om könsskillnader i yrkesrelaterade intressen skillnader alltså leder pojkar och flickor till att ha - som

skilda nyttokalkyler lovande. Vissa yrkesrelaterade könsrol-

- mer

7Här kan invända könsskillnader i intresse för förvärvsarbete kan uppstå man att därför att kvinnor har svagareförhandlingssituation gentemotsina makar och anen passarsina yrkesaspirationer till den faktiska situationen.

Hur skall vi förklara könsskillnader i utbildningsval

ler, t.ex. åsikterna att vård/omsorg är mest för flickor, medan tekniska/hantverksinriktade aktiviteter är mest for pojkar, existerar i tiotrettonårsåldem Wernersson, 1977. Bland grundskoleelever i 16-årsåldern liksom bland fackskoleelever och gymnasister visar pojkar och flickor skillnader i intressen och framtidsplaner, där vissa arbetsmarknadsrelaterade frågor skiljer sig mycket klart mellan könen Bengtsson, 1972. Det är framför allt tre av tio studerade aspekter

av yrket som faller ut: flickor vill hellre jobba med människor än med ting och de vill i hög utsträckning ha ett yrke där får tillfälle att

man hjälpa andra, medan pojkarna föredrar ett där kan tjäna mycket

man pengar Bengtsson, 1972, Figur 40; jfr. också Dunér, 1972. Senare studier bekräftar i stort sett denna bild. Om får tro pojkars och

man flickors uppgifter ligger den största könsskillnaden i att flickor

egna betonar vikten av att i sitt yrke hjälpa andra människor; positiva värderingar av karriär och social status är vanligare bland pojkar,

men inte lika tydligt manligt som altruistiska val är typiskt kvinnliga Gamberale, Sconñenza och Hagström, 1996.

Två varianter av teorier rationella val framstår därmed

om som mer fruktbara när det gäller att förklara utvecklingen könssegregering-

av en. Den ena är den som hävdar att män och kvinnor har olika intresse för olika utbildningsområden, dvs. för utbildningens innehåll, framför allt att män attraheras teknik och kvinnor språk, vård och

av av omsorg. En besläktad och på sitt sätt elegantare förklaring är att flickor och pojkar under skolåren ådagalägger olika skicklighet och kunnande i olika skolämnen och att deras lämplighet och komparativa fördelar i olika ämnen fäller avgörandet vid deras val utbildningsinriktning.

av En sådan ansats utvecklas nedan.

Modeller över rationella utbildningsval

Antag att en individ för ett givet utbildningsaltemativ gör ofta

en implicit skattning sina uppfattade kostnader för C och belöningar

av av B studierna, samt sin sannolikhet P att lyckas med dem, och att nyttan U av ett visst alternativ, efter vissa förenklingarÅ är:

8 bådaI dessafall lämnas, som nästanalltid i teorier om könssegregering England, 1993, den bakomliggande orsakenoförklarad. Den komplicerade debattenombiologiska faktorers betydelse relativt inverkan av tidig socialisation etc. kan dock inte utvecklas här. 9 Den mer utvecklade modell som ligger till grund för framställningen här presenteras i Erikson och Jonsson 1996. Såväl belöningar somkostnaderutgörs till en betydande del av ekonomiska faktorer, men ävenicke-ekonomiska omständigheter vägerin. Exempelvis borde insatsen för att nå en viss belöning räknas påkostnadssidan,medan "konsumtionsvärdet av att genomgåen utbildning ingår på belöningssidan. Till syvendeog sidst är C och B psykologiska kategorier, vilket inte hindrar att de har en påtaglig materiell kärna.

UPB-C

rationellt handlande individ kommer det slutliga valet att För en falla på det alternativ framstår mest gynnsamt vid en jämförsom som else mellan olika sådana skattningar. Modellen kräver alltså ingen mer exakt beräkning U1, UzmUk, utan bara att alternativen går att av rangordna. Från och med årskurs 9 är ett alternativ alltid att lämna skolan. En utbildnings status t.ex. praktiska jämfört med studieförberedande gymnasielinjer strukturerar också alternativen. Eftersom, vi sett, dessa rangordningar inte är könsskiljande kommer de inte som att behandlas nedan. Vi kan det att U i diskussionen som följer se som håller konstant för utbildningsnivå jag kommer i själva verket bara att behandla könsspecifika rangordningar inom gruppen längre teoretiska gymnasielinjer. Enligt modellen kommer exempelvis barn från lägre socialovan att göra försiktigare val, bland annat därför att kostnaderna grupper för att gå över till högre utbildning är relativt sett högre för barn en från mindre bemedlade hem. Barn har högutbildade föräldrar kan som antas göra djärvare val även vid ett givet betyg, exempelvis därför att de kan räkna med hjälp i skolarbetet, dvs. de uppfattar möjligheterna att lyckas i studierna större än elev med samma betyg men som en med lågutbildade föräldrar Erikson och Jonsson, 1996.

Eftersom pojkars och flickors val är så olika måste någon eller några terrnema B och C i modellen variera med könstillhörigav heten för olika utbildningsalternativ. Kostnadstermen borde vara könsneutral. I alla fall torde avvikelserna från ett sådant antagande måttliga: varje utbildningsaltemativ har, givet sannolikheten att vara lyckas med studierna, exempelvis samma längd för kvinnor och män. Finns det någon könsskillnad i uppfattade belöningar av ett visst alternativ Vi vet att kvinnor i genomsnitt har lägre lön än män, men lönegapet är detsamma för samtliga alternativ förändrar det inte om rangordningen dem emellan. Även avancerade och för sig rimliga var statistiska analyser kommer dock till olika resultat när det gäller fråkönsskillnader i avkastningen högre utbildning generellt gan om av le Grand, 1994; Björklund och Kjellström, 1994. Detta talar starkt högstadie- och gymnasieelever inte kan uppfatta någon könsför att

0 sannolikt det finns vissa könsskillnader: exempelvis är sannolikt kostna- Det är att derna för högre utbildning något högre för män eftersom studiebidraget ärkönsneutralt medan den lön männen skulle haerhållit om de istället hadetagit ett arsom bete earnings foregone är högre än motsvarandekvinnolöner jfr. Björklund och Kjellström, 1994. Det är osannolikt att dettahar någonmärkbar inverkan på mäns och kvinnors utbildningsval. En möjlighet är att män och kvinnor har olika förannan kunskaper och att därmed deras insatserför att nå ett givet värdeav P skiljer sig åt.

Hur skall viförklara könsskillnader i utbildningsval

skillnad i ekonomiska belöningar, sig när det gäller utbildningsvare nivå eller utbildningsinriktning, trots att möjligheterna arbetsmarknaden tycks något fördelaktiga när studieinriktningen är vara mer könstypisk SCB 1991. Emellertid vore det alltför begränsat att likställa belöningar med lön. Belöningama med ett utbildningsval ligdärutöver dels i konsumtionsvärdet i att en viss utbildning, ger dels i icke-monetära belöningar på arbetsmarknaden." Sådana kan vara god hälsa vilket borde favorisera utbildningsval som typiskt sett leder till jobb i god arbetsmiljö, trivsel i arbetet, eller det anseende en kan åtnjuta efter studier i välrenommerade men i genomsnitt som man mindre ekonomiskt lönsamma ämnen t.ex. i religionshistoria eller vid Musikhögskolan. Utifrån sådan bred definition av belöningar kan en tänka sig att dessa varierar med kön, bland annat därför att pojkar man och flickor uppfostras olika, har olika intressen och kanske skilda livsprojekt. Rädslan för diskriminering eller trakasserier skulle också kunna ligga med negativ vikt vid individens skattning av besom en löningar. Som nämnts ovan är det värt att testa en mer förenklad teori könssegregerade utbildningsval, varför jag i det följande resoneom manget antar att såväl belöningstermen som kostnadstermen i valmodellen är könsneutrala. Senare i kapitlet utvecklas dock diskussionen om könsskillnader i icke-monetära belöningar. Om det råder könsneutralitet både när det gäller kostnader och belöningar skulle, enligt modellen ovan, val av studieinriktning enbart individemas uppfattade möjlighet att nå framgång i studierna styras av vid olika utbildningsaltemativ, dvs. deras uppfattning om sin lämpav lighet för viss inriktning. Denna uppfattning torde i hög grad baseen på tidigare bedömning skolprestationema, främst på betyg se ras av t.ex. analyserna av Härnqvist, 1994. Om könsskillnadema i val av utbildningsinriktning skulle kunna förklaras av könsskillnader i lämpligheten för olika typer av studier talar det för att det i första hand är förmågorna är könsbundna. Eftersom betygen kan tänkas vara som

H I humankapitalmodeller alltid skattningarna i praktiken i monetäratergörs nästan mer, det ärfrågan om vilka livstidsintäkter en individ bedömeratt ett visst utbildningsaltemativ teorin ärutformad finns dock ingen restriktion till ekonomisk ger; som avkastning t.ex. Becker, 1975. z På det sannolikt skattningen möjligheten att lyckas i studierna senareår är att av också baserar sig på eventuella resultat från Högskoleprovet. Något somjag inte beaktat i dennaframställning är att detfinns vissa könsskillnader i hur pojkar och flickor uppfattar sina betyg. Exempelvis verkar, vid en given betygsnivå, flickor ha mindre självförtroende änpojkar när det gäller matematisk förmåga Reuterberg, 1996. Därutöver det önskvärt att veta hur stor ansträngning som ligger bakom ett visst bevore tyg om flickor har lika goda betyg som pojkar i ett visst ämne,men har varit tvung- naatt plugga hårt för detta borde detvägas i kalkylen över sannolikheten att lyckas inom studieinriktningar där ämnet ifråga ärcentralt. Det är väl dock inte såsannolikt att det finns en interaktionseffekt mellan kön, betyg och ansträngning.

2 SOU1997:137

påverkade av elevernas intresse och livsprojekt, kan det heller inte uteslutas att sådana förklaringar ligger bakom.

Studielämplighet och komparativa fördelar

Låt mig först ställa upp en enkel modell över hur sannolikheten att lyckas i studierna P betingas olika typer studielämplighet. För

av av att fokusera just valet av inriktning antar jag, som nämnts ovan, att valet av gymnasienivå dvs., för de kohorter som jag studerar, kortare

yrkesutbildning, kortare teoretisk linje, eller längre teoretisk utbildning är givet. Enligt denna modell baseras valet av studieinriktning

på tre faktorer:

P Md fLb, Kf

Mojlighetsdomän Md. Eleverna väljer först och främst en inriktning som de uppfattar att de har möjlighet att komma och genomföra, dvs. en som finns inom den tänkbara uppsättningen valalternativ jfr. the feasible set, Elster, 1979. Formella behörighetskrav eller informella riktlinjer vad gäller kurser

och betyg kan antas vara bestämmande för uppfattningen om vilka alternativ som är praktiskt möjliga. Denna term antar enbart värdena 0 och l och P0 om Md0.

Lämplighet, betyg Lb. För det andra väljer individer, inom den tänkbara uppsättningen alternativ, den inriktning de uppfattar att de har bäst förutsättningar för att klara av, den för vilken de uppfattar sig som lämpade. För de flesta elever är detta liktydigt med de ämnen eller ämneskombinationer i vilka de har högst betyg. Att det är så förklaras delvis med att den enda föreställning de kan ha om vilka krav som kommer att ställas nästa utbildningsnivå är desamma som de krav de erfarit på den nuvarande nivån och som mäts genom betygen. Ju mer profilerad denna lämplighet är, desto större kan benägenheten vara att välja studieinriktning i linje med denna. Det kan vara värt att notera att elevs lämplighet ofta kan antas ungefär lika hög för

en vara olika inriktningar eftersom det finns en generell begåvningsfaktor som inverkar på betyg i olika ämnen. Det är a priori svårt att uttala sig om huruvida lämplighetsprofiler skiljer sig särskilt mycket mellan pojkar och flickor. Man finner könsskillnader i begåvning se t.ex. Stage, 1992; Emanuelsson och Fischbein, 1986, men olikhetema är i de flesta fall små. Flera forskare se t.ex. Wernersson, 1992; 1995 betonar den stora överlappning på individnivå finns mellan poj-

som kars och flickors begåvning även inom könstypiska områden. Andra menar att könsskillnadema faktiskt är stora, exempelvis när det gäller pojkars försteg i mekanik Ramstedt, 1996.

Hur skall vi förklara könsskillnader i utbildningsval

Komparativa fördelar Kf. Utöver lämpligheten som den kommer till uttryck i enskilda betyg antas det i modellen att individens komparativa fördelar i studiebegåvning påverkar hennes uppfattning om sannolikheten att lyckas i studierna. Detta är poäng: ibland framställs en det gåtfullt att flickor inte väljer tekniska utbildningar trots att de som i genomsnitt har högre betyg än pojkar även i ämnen matematik som och NO-ämnen. Då har emellertid inte beaktat att flickor tenderar man ha höga betyg i alla ämnen och att det är rimligt för varje individ att att ändå föredra att studera vidare i de ämnen som man uppfattar sig mest lämpad för. I själva verket skulle vi kunna få en total könssom segregering även varje flicka bättre än varje pojke i alla skolom var ämnen. Könsbundna komparativa fördelar skulle alltså kunna förklara varför relativt små kunskaps- och betygsskillnader leder till en stark

könssegregering.

modellen över rationella val

Empirisk prövning av

Kan då könsskillnader i val utbildningsinriktning förklaras av stuav dielämplighet och komparativa fördelar Om så i hög grad är fallet stöds hypotesen rationella val bygger på individers lämpligom som hetsprofil. Om det empiriska stödet uteblir kan vi knappast diskrimimellan olika förklaringsmodeller, men vi kan dra slutsatsen att nera lämplighet och komparativa fördelar inte är tillräckliga förklaringar till könsbundna utbildningsval. Analysen baseras på uppgifter alla elever valt en längre om som teoretisk gymnasielinje, dvs. antingen Humanistisk, Samhällsvetenskaplig, Ekonomisk, Naturvetenskaplig eller Teknisk linje. Bland dessa har jag valt att studera val till humanistisk-samhällsvetenskaplig HS respektive teknisk T inriktning. Dessa är de båda inriktningar är mest könsbundna i de årskullar som jag studerar var 24 prosom dem valde HS pojkar och 19 procent dem som valde T cent av som av flickor. Data kommer från det s.k. Årskurs 9-materialet som insamlades inför den statliga utredningen social snedrekrytering till om högre studier och Jonsson 1993, Kap. 4. Materialet inne-

Erikson

håller uppgifter familjebakgrund, skolprestationer i årskurs 9

om om

och val gymnasielinje för elever gick ut grundskolan år

om av som 1988-92 huvuddelen födda 1972-76. För att operationalisera den tänkbara uppsättningen valaltemativ Md, lämplighet Lb, samt komparativa fördelar Kf har jag gått tillväga på följande sätt.

B För utnyttja den könsmässigasnedfördelningen maximalt kunde ha urskiljt att man humanistisk linje H, denna linje är för liten för att analyseradet blir mycket få men pojkar kvar i materialet.

Md: För dem som har läst särskild matematik i årskurs 9 och

som har betyget tre eller högre i detta ämne, samt i naturorienterade N 0ämnen och i teknik, har jag antagit att T-inriktning ingår bland de tänkbara altemativen. Motsvarande krav for HS-benägna rör särskild kurs i engelska och tillval av andraspråk, där betygen skall lägst

vara tre, vilket också gäller betygen i svenska och samhällsorienterade SO- ämnen. Med tanke på operationaliseringen kan variabeln benämnas grundkapacitet i kämämnena. Den antar värdet 0 ej kapacite eller

Lb: Lämplighet har jag operationaliserat genom enskilda betyg i de ämnen som jag antar är mest relevanta, nämligen i matematik, engelska, svenska, NO-ämnen genomsnitt tre ämnen, SO-ämnen ge-

av nomsnitt av fyra ämnen samt teknik.

Kf: Komparativa fördelar kommer delvis att mätas i modell där

en kärnämnen i såväl HS T ingår, att effekten ett ämnes-

som genom av betyg konstanthållet för andra ämnesbetyg fångar relativ dimen-

en sion. För att söka mer precision har jag också skapat särskild varia-

en bel för komparativa fördelar. Den bygger antagandet att de har

som högre betygssumma i matematik+NO+teknik än i de ämnen är

som mer utpräglade för HS-benägna har större lämplighet för natur-

vetenskaplig-teknisk inriktning. Motsvarande gäller betygsumman i

svenska+SO+språk. De med samma betygssumma i de både kombinationerna ämnen kallas odeciderade och variabeln antar därmed

av endast tre värden. Totalt sett är det stor könsskillnad i relativ lämplighet for HS respektive T den mäts via denna variabel: 35

som procent av flickorna är lämpade för HS mot endast 19 procent pojkarna;

av bara 18 procent av flickorna har komparativa fördelar för medan motsvarande siffra är 41 procent för pojkarna. Detta kan verka förvånande, för även pojkar tenderar att ha något bättre betyg i teknik

om och flickor i svenska och språk, är skillnaderna i medelbetyg långt ifrån dramatiska cirka 0,l betygssteg för pojkar i teknik, 0,2 för flickor i engelska och SO-ämnen störst är försteget för flickor i

- som svenska, med 0,6 steg. Det är dock betydande systematik i mönst-

en ret: även om flickor inte sällan har höga betyg i naturvetenskapliga/tekniska ämnen, är det sällan de har högre betyg inom detta

som område än i svenska, samhällsorienterade ämnen och språk. Denna inledande beskrivning stödjer således tanken på att inkludera komparativa fördelar mekanism för att förklara könssegregeringen i

som en

utbildningsval.

Hur stor skulle könssegregeringen då lämplighetsprofilen

vara om för HS-ämnen respektive T-ämnen skulle vara densamma bland pojkar och flickor Kanske är det rentav så att hela könsskillnaden när det gäller val av teknisk inriktning och HS ligger i att pojkar och

Hur skall vi förklara könsskillnader i utbildningsval

flickor har olika förutsättningar för att klara dessa utbildningsinrikt-

ningar på dessa frågor har jag gjort två logistiska regressio- För att svara för val humanistisk/samhällsvetenskaplig linje och för ner, en av en val teknisk linje. Som kontrollvariabler ingår ett stort antal mått på av uppväxtmiljön föräldrarnas klass och utbildning, boende, hushållsinkomst m.m.. Det centrala estimatet är könseffekten. Analysstrategin

är att gradvis introducera fler mellankommande variabler lämplighet och komparativa fördelar i modellen för att studera hur könsestima- tet förändras. Om pojkars och flickors skilda förutsättningar, som vi

kunnat mäta dem, ligger bakom de könsspecifika utbildningsvalen,

borde vi förvänta oss att könseffekten raderas ut. Resultaten av analyserna se tabell 1.1 visar att effekten av kön är mycket stark. Av Modell där familjebakgrunden också ingår, fram-

går att oddset att välja HS är 4,4 gånger så högt bland flickor som bland pojkar på motsvarande sätt är oddset att välja T hela 7,5 gånger så högt bland pojkar som bland flickor. Effekten att ha grundkapacitet i kämämnena är signifikant för av både valet HS och mycket starkare för den tekniska linjen av men Modell 2 i tabell 1.1. Detta resultat reflekterar möjligen att denna utbildning svårare, och att signaler brister i lämplighet ses som om eller förkunskaper t.ex. att ha läst allmän matematik därför ofta-

som

leder till andra val. Könsskillnadema är dock nästan inte alls berore ende uppsättningen av valaltemativ, definierad som sådan grundav kapacitet i kämämnena. 4 Detta framgår att effekten kön bara av av förändras marginellt mellan Modell 1 och

MAnalysstrategin inkludera grundkapaciteten Md oberoendevariabel är att som en inte riktigt konsistent med teorin ovan, där Md betraktadessom en dikotom variabel där värdet 0 ledde till strukturell uteslutning avvalaltemativet. Istället kunde en exempelvis ha gjort en separatanalysav Md och sedanselekteratpå Md man Eftersom Md, som den är mätt, bara är en approximation av begränsningari valalternativ det är framför allt bland flickor som väljer HS relativt mångasomgår vidare även vid Md 0 verkar det ändå rimligt att ta med den i analysen.Ett teoretiskt problem är att HS är något av en lågstatuslinje, vilket gör att mångaflickor med slätstrukna betyg troligen inte bedömer sinaförutsättningar för inriktningen som sådan,utan gör ett negativt val tror sig kanske inte klara någonannan inrikt- - man ning.

Tabell 1.1 Logistisk regression av benägenheten att välja Humanistisk-

Samhällsvetenskaplig HS respektive Teknisk T linje på kön,

grundkapacitet Md, studielämplighet Lb och komparativa

fördelar Kp, bland dem som valde längre teoretiska gymnasie-

linjer HSEN T år 1988-92, kontrollerat för bakgrundsfaktorer.

Tabellen visar antilogaritmerade estimat. N 49 302.

Humanistisk- Teknisklinje

Samhällsvetenskapliglinje

Modell Modell

1 2 33 4 1 . 2 4

Könrefunder- 4,41 4,31 3,56 3,49 7,48 7,63 5,82 5,77 representeratkön, 1,0 Familjebakgrundnot b inkl. inkl. inkl. inkl. inkl. inkl. inkl. inkl. GrundkapacitetMd 1,27 1,59 1,54 3,91 2,55 2,42 Lämplighetbetyg

Matematik	0,54 0,58	1,35 1,26
NO-ämnen	0,44 0.49	2,16 1,96
Teknik	0,74 0,83	1,54 1,41
Svenska	1,55 1,40	0,68 0,75
SO-ämnen	1,78 1,60	0,48 0,53
Engelska	1,21 1,14	0,75 0,81
HS-benägen	1,28	0,91°

ref. odeciderad,1,0 NT-benägen 0,84° 1,24 ref. odeciderad,1,0 Pseud0R2 10,9% 11,1% 21,1% 21,3% 15,4% 19,1% 24,6% 24,7%

Noter: a. Dennamodellinnehållerävenendikotomvariabelför anpassadstudlegångsamten dikotomvariabelsomindikerarval avsärskild/allmänkursi engelskaochmatematik1allmän i båda. Estimatenför dessavariablervisas

Familjebakgrundinkluderarföljandevariabler:föräldrarnasålder,invandringsstatus,samhällsklass,utbildningoch inkomst;familjetyp,uppväxtortstyp,antalsyskon,samtbostadsförhållandenunderuppväxten.Estimatenför dessavariablervisas

Förestimatet0,84gällerp 0,0017.Förestimatet0,91:p 0,07.Församtligaandra estimat:p 0,0001. PseudoR2 för logistiskregression beräknadsomvariansenavden i modellenpredicerade sannolikhetenattenpersonskallha valt HSITdivideratmedvariansenavden observerade dikotominse Maddala1983.

Källa: Årskurs 9-materialet.

När absoluta ämnesbetyg inkluderas Modell 3 minskar könsskillnaderna märkbart oddset sjunker från 4,3 till 3,6 för HS; från 7,6 till 5,8 för T, men en stor del av könseffektema kvarstår. Betygen är starka prediktorer av linjeval vilket talar för att de väl fångar individers uppfattningar om sina möjligheter att klara studierna. Betygen i de enskilda ämnena har också förväntade värden: de kommer i två block

Hur skall vi förklara könsskillnader i utbildningsval

med NO- respektive SO-ämnen de mest styr valen av HS som som respektive T. I förstone kan det tyckas märkligt med så starka negativa effekter icke-kämämnen, t.ex. att ett betygsstegs höjning i matemaav tik halverar oddset att välja HS, måste betänka dels att urmen man valet i analysen är selekterat på dem valt någon längre teoretisk som linje, dels att betygseffektema i tabell 1.1 är nettoeffekter. Det sista innebär att halveringen oddset att välja HS i exemplet ovan gäller i av den hypotetiska situtation då grundkapaciteten och samtliga andra behålls konstanta, och bör tolkas att höjning matematiktyg som en av betyget då får eleven att satsa på en annan linje. I nästa steg utvidgas testet att det mer direkta måttet regenom lativ lämplighet för HS- respektive T-sektom förs i modellen Modell 4. Effekten är i förväntad riktning, dock inte särskilt stark men därför att dimension också tas nettoeffekten av delvis samma upp av betyg. Att inkludera relativ lämplighet i modellen har en mycket begränsad inverkan på könsbundenheten i valen. Estimatet för kön förblir i stort sett oförändrad för båda linjevalen. Det är påfallande hur stor del könsskillnadema i val av T reav spektive HS kvarstår trots att på statistisk väg har jämfört pojsom kar och flickor har absoluta och relativa lämplighet för som samma dessa inriktningar än tre fjärdedelar könsskillnaden återstår - mer av förklara. Resultaten talar för att även lämplighetsprofilema att om skulle könsneutrala skulle de könstypiska valen bestå, om än nåvara got mildrade. De könstypiska valen kan nog vara rationella, men segregationen tycks inte i någon högre utsträckning bero könsskillnader i den mest omedelbara och tydliga signalen om vilken inriktning ligger mest i linje med individemas tidigare skolprestationer jfr. som

Sandqvist 1995.

15Jag har också detaljerat mått bygger på skillnaden i betygsprövat ett mer som mellan "T-ämnen och HS-ämnen", under hypotesenatt störreskillnaden i summa lämplighet desto störrebenägenhetatt välja sin profilinriktning. Denna variabel visig ha signifikant och relativt stark effekt i förväntad riktning, och PseudoRzär sar också något högreän i denmodell som innehåller dettredelade måttet komparativa fördelar Rz22,3% för HS och 25,6% för T. När dennavariabel inkluderas istället för den i tabell l.1, Modell minskas könseffekten något mer. Anledningen attjag inte valt att presenteradessamodeller är att detmer detaljerade måttet samvarierar starkt med de enskilda betygen. 16Detta omskrivning för fjärdedelar effekten kön på linjevalen i är en att tre av av basmodellen där kontrollerar för social bakgrund kvarstår när dessutomkontrollerar för betyg, grundkapacitet ochlämplighetsprofil. Eftersom modellen är vansklig att specificera bl.a. därför att det finns ett icke-linjärt sambandmellan betyg och val gymnasielinje måstedenna skattning sessom ungefärlig. Alternativa modellav specifikationer visar att mot 30 procent av könseffekten kan återföras på studieupp lämplighet och komparativa fördelar. Denna skattning är densammaom analysen gäller val avNT relativt HSE.

Detta kan illustreras genom att redovisa hur stor andel pojkar

respektive flickor som väljer HS respektive T samtliga elever

av som valt längre teoretiska gymnasielinjer, samt motsvarande andelar bland dem har tydlig lämplighetsprofil endera hållet än två

som en mer betygsstegs skillnad mellan för tre kärnämnen, definierade

summorna enligt ovan. Dessa andelar visas i tabell 1.2.

Tabell 1.2 Andel av alla som valt att studera på längre teoretisk

gymnasielinje, samt av dem med linjetypisk lämplighetsprofil,

som valt Humanistisk-Samhällsvetenskaplig HS respektive

Teknisk T linje; samt betydelsen av studielämplighet för

linjeval, mätt som differenser och oddskvoter.

Andelarsomvalt linjen Betydelseavlämplighet

Av alla Benägna Differens Oddskvot

HS Mån 17 26 9 1,7 Kvinnor 46 56 10 1 T Män 42 58 16 1,9 Kvinnor 9 19 10 2,4

Källa: Årskurs 9-materialet

Vi kan se i linje med tabell 1.1 att valet gymnasielinje blir

av mer

förutsägbart om lämplighetsproñlen pekar ett visst håll. Detta gäller

både för pojkar och flickor, och for val till såväl HS T. Odds-

som

kvotema visar Ökningen i benägenheten att välja den linje mot vilken

lämpligheten pekar. Generellt sett är, vi sett tidigare, lämplig-

som heten viktigare for val T. Betydelsen lämplighetsprofil skiljer

av av sig inte särskilt mycket mellan pojkar och flickor, är starkare för

men det underrepresenterade könet det är så att säga viktigare

- att vara lagd åt ett visst studieområde detta är könsotypiskt. I tidigare stu-

om dier har det ibland framförts att flickor måste ha rejäl uppmuntran i

en form av höga betyg för att våga bryta könsmönstret jfr. Skog 1991. Vi kan också i tabell 1.2 att effekten lämplighet är starkast för

se av flickors val av T. Men räcker rejäl uppmuntran i form kompa-

en av rativa fördelar Att andelen flickor väljer teknisk linje är så låg

som som 19 procent även när lämplighetsprofilen är talar mot att

gynnsam även en stark signal skulle tillräcklig för att bryta könsmönstret.

vara

Ibland hävdas det att undervisningens uppläggning i grundskolan

speciellt när det gäller naturvetenskapliga och tekniska skulle

ämnen passa flickor illa, och att detta i sin tur leder till att de tappar intresset för dessa ämnen och därför väljer någon gymnasieinriktning.

annan Resultaten här talar snarast för att sådana eventuella könsskillnader i

Hur skall vi förklara könsskillnader i utbildningsval

undervisningen har en obetydlig effekt på könssegregeringen på de högskoleförberedande gymnasieutbildningama. Istället har flickor en stark benägenhet att välja HS även när deras tidigare skolprestationer inte något sätt utesluter framgång den tekniska banan; och de avstår ofta från att välja T fast deras betyg i typiska T-ämnen är bättre än i motsvarande HS-ämnen. Motsvarande kan sägas om pojkar, om vi byter T mot HS. Sammanfattningsvis är det många blivande gymnasieelever som är lämpade för könsotypiska studieinriktningar, inte har håg för men som dem. De könstypiska valen verkar vara förvånansvärt resistenta mot elevernas lämplighetssprofiler de framträder i betygen. Teorin som rationella utbildningsval som baseras individers skattade sannoom likhet att lyckas i studierna vid olika utbildningsinriktningar får därmed inte särskilt starkt empiriskt stöd.

l.4 Socialisationsteorier

Rationella val representerar förklaringstyp söker orsaken till en som könssegregeringen i utbildning att kvinnor och män har olika kostnader för, intäkter och sannolikhet för att lyckas vid olika utbildav ningsaltemativ. Vid den andra polen finns olika typer av socialisationsteorier. De fokuserar individens beroende sin sociala omgivav ning, sin uppväxt och de normer hon intemaliserat, snarare än att framhålla individens intentionella och övervägda val. Det måste påpekas att det inte föreligger någon logisk motsättning mellan förklaringi termer socialisation och tron att människor träffar rationella ar av val: exempelvis kan man tänka sig fall där våra preferenser helt är en funktion vår sociala omgivning och vi väljer rationellt enligt dessa av preferenser. I ett sådant fall är dock den bästa förklaringen till handlandet socialisationen, inte rationaliteten. En vanlig förklaring till könstypiska utbildningsval brukar ges i termer könsrollssocialisation. I denna teori betraktas individers val av starkt beskurna, så att exempelvis utbildningsval främst är en som konsekvens uppväxtmiljö i hem och skola, kanske också påav men verkade massmedia, den existerande könssegregeringen arbetsav marknaden, etc. Om barn och ungdomar socialiseras in i könsroller kommer deras val, snarare än att vara framåtsyftande, att reflektera den starka påverkan det omgivande samhället har; valet blir så att som säga bekräftelse på pojkars och flickors uppfattning om vad pojkar en och flickor bör göra, vilka yrken de kan och bör ha. En sådan syn im-

n också antal olika strukturalistiska och funktionalistiska teorier har Här ryms ett som få förespråkare idag jfr. Elster, 1986.

plicerar en tröghet mot förändring eftersom könsroller liksom ärvs mellan generationer.

Sociologin har emellanåt dominerats av dylika socialisationsteorier och när politiska åtgärder föreslås för att minska könssegregeringen förs ofta resonemang om könsrollssocialisation och rollmodeller. Bakom exempelvis dagens utbildningspolitiska krav fler kvinnliga professorer ligger delvis idén att kvinnliga förebilder är viktiga för kvinnors utbildningsval samma argument anförs ofta när det gäl-

ler politisk representation, i t.ex. riksdag och regering. Även be-

om greppet könsroll förkastas vissa feminister ligger feministiska

av förklaringar av könsskillnader inte bara i patriarkala maktstrukturer. En stark tilltro till den primära socialisationens effekter präglar exempelvis Chodorows 1978 teori om hur flickor från födseln blir fostrade till att själva bli mödrar, liksom tanken att kvinnor socialiseras till att bli ansvarsrationella medan pojkar fostras till en mer begränsad teknisk rationalitet Sørensen 1982; Ve 1987. Man kan notera att enligt just de senare teorierna om manligt och kvinnligt liksom andra särartsteorier kan könstypiska val rationella i den bemär-

vara kelsen att de utgör en överlagd handling som korresponderar med individers livsprojekt, där socialisationens starka effekt ligger i att formeringen sådana livsprojekt är styrd könstillhörighet. Även

av av sociologer som står närmare den ekonomiska skolbildningen lyfter fram könsrollssocialisation som en fundamental faktor bakom könssegregering England, 1992.

Föräldrarna könsrollsmodeller

som Förklaringar till könstypiska utbildningsval i termer av socialisation innebär att det bör finnas en variation i valen som kan återföras till variationer i socialisationen. När det gäller könsrollsbeteende är det kanske rimligt att anta att det finns en gemensam kärna som beror på rådande värderingar och faktiska förhållanden i samhället och som överförs inte bara via föräldrarna utan också av kamrater, släktingar, lärare

s Jfr Wrongs 1961 kritik av the over-socialized concept of man samt de tidiga definitionerna av habitus Bourdieu, 1977 somfortfarande leder sociologer till att betona hur inristade våra tidiga upplevelser är. Normförklaringamas ökandepopularitet bland nationalekonomer pekar också detta håll. lg Set.ex. Esseveld 1988. Kritiken bygger till stor del påatt könsrollsbegreppet innefattar ett accepterandeavmaktskillnader mellan könen, t.o.m att det finns en biologisk determinism inbyggd. Dahlström 1992 har dock menat att åtminstone användningen av könsrollsbegreppet i nordisk beteendevetenskapär fullt förenlig med teorier om könsordning m.m. 20

En mer strukturalistisk teori skulle hävda att socialisationen istället haren stark inverkan på själva valen, såatt traditionella val befordras även om individen inte har någon framåtsyñande avsikt med dem.

Hur skall viförklara könsskillnader i utbildningsval

och massmedia. Därutöver torde det finnas betydande överföring en könsrollstypiska värderingar och beteenden inom familjen, som av är den viktigaste socialisationsagenten, speciellt under barndomen t.ex. Bandura, 1977. Överföringens styrka torde variera mellan familjer beroende på föräldrarnas roller när det gäller yrkesarbete och hushållsarbete roller i betydelsen vad de faktiskt gör och de - könsrollsvärderingar de förmedlar när de uppfostrar sina bam. Utifrån ett socialisationsperspektiv skulle man förmoda att barn som växer i könstraditionella familjer oftare själva kommer att göra könsupp typiska utbildningsval, medan de föräldrar inte har de traditiovars nella könsrollerna i högre utsträckning bryter könsmönstret i sina ut-

bildningsval.

Om vi vill studera överföringen könsroller mellan vuxna och av barn skulle vi idealiskt vilja veta något föräldrarnas egna attityder om till könsroller och deras uppfostringsmetoder. Det finns dock få om datamaterial kan bistå därvidlag. Vår prövning kommer som oss istället att grunda sig på de roller kan tillskriva föräldrar utisom man från deras yrke och sysselsättning. Även det kommer

uppgifter om om

att finnas variation inom kategorier sådana roller, beroende på en av att vissa föräldrar är traditionella i sina attityder och i sin daglimer interaktion med varandra och med barnen, predicerar teorin om ga könsrollsmodeller att själva de faktiska roller föräldrarna har bör som ha betydelse därför att de kommer att förebilder för barnen. vara

prövning könsrollsmodellen

Empirisk av

I 1981 års levnadsnivåundersökning LNU tillfrågades intervjupersosina föräldrars sysselsättning och yrke. Om fadern ställdes nerna om frågor yrke och sysselsättningsstatus anställd, egen företagare, om jordbrukare på traditionellt sätt, medan avsnittet modern inleddes om med frågan: Var hemmafru under hela Er uppväxttid, dvs. Er mor fram till det Ni fyllt 16 år I urvalet, personer födda 1905-65, svarade 53 procent jakande, därtill kommer 12 procent där modem var medansvarig i familjeföretag och sannolikt ofta haft sitt arbete förlagt till hemmet de flesta fall är det fråga jordbrukarhustrur. Till den i om övriga tredjedel urvalet svarat att modern varken var hemmaav som fru eller medföretagare ställdes följdfrågan: Förvärvsarbetade Er för det mesta eller bara kortare perioder under Er uppväxttid mor 68 procent svarade mestadels. Till dem som uppgivit att mo-

dern hemmafru ställdes frågan hon hade något yrke innan hon var om blev hemmafru. Till alla nämnt att modern förvärvsarbetat eller som

haft något yrke ställdes frågor yrke och sysselsättningsstatus på

om samma sätt som för fadern.

Utifrån dessa uppgifter har jag konstruerat tre olika variabler. l Modems sysselsättning och graden förvärvsarbete har använts för

av att mäta traditionella könsroller i termer moderns relation till

av hem och arbetsmarknad. 2 När det gäller yrkesinriktning

har jag urskilt tydligt mansdominerade yrken vilka kodats könsotypiska for

som kvinnor t.ex. ingenjör, grovarbetare, polis m.fl.. På motsvarande sätt har fader i typiska kvinnoyrken vårdyrken, sekreterare, affarsbiträde, städare och andra kvinnliga serviceyrken, sömmerskor m.fl. kodats som könsotypiska. Den eller far hade ett könsotypiskt

vars mor en yrke har antagits ha en avvikande yrkesrollsmodell. 3 Den tredje variabeln söker fånga avvikande rollmodell vad gäller klassposition

en under barndomen. Där har jag kodat alla uppväxtfamiljer där mödrarna har högre klassposition än sina män könsotypiska avvik-

som

ande dominansmodell.

Tabell 1.3 Grad av könstypiskhet i utbildningsval bland

personer som

erfarit traditionella och icke-traditionella könsrollsmodeller

i uppväxtfamiüen. Personer födda 1915-66 N3 630.

Gradav

Beskrivning N % könssegregeringi

utbildningsvalet Traditionellakönsroller Modern

förvärvsarbetade Alla utb. lcke-oblig.

MESTkönslypisk intealls, 1 484 40,7 0,64 0,71

uppväxtfamilj ingetyrke

Intealls, 763 20,9 0,65 0,71

hadeyrke

Ja, underkorta 450 12,3 0,66 0,68

perioder

MINSTkönstyplsk Ja, mestadels 947 26,0 0,67 0,69 Avvikandeyrkesrollsmodell Morellerfarhadeell 220 6,0 0,63 0,66

könsotypisktyrke Ej 0,65 Ej 0,70 Avvikandedomlnansmodell Modernhadehögre 141 3,8 0,66 0,70

klasspositionän Ej 0,65 Ej 0,68

fadern

Källa: Levnadsnivåundersökningama.

För varje kategori har jag sedan beräknat det könssegregeringsmått som presenterades tidigare i kapitlet. Den genomsnittliga könsolikheten i utbildning bland dem växte i hem med eller mindre

som upp mer

Zl Modem har âsattshögre klass om hon hañ en position i högre tjänstemannaklassen I och maken vilken annanklass som helst; modern tjänstemanpå mellannivá II

fadern tjänsteman på lägre nivå Illa eller helt okvaliñcerad tjänsteman IIlb, kvalificerad arbetare VI, eller okvaliñcerad arbetare VII; modern Illa eller VI- fadern IIIb eller VII; samtmodem egenföretagare IVab och fadern IIIb eller VII.

Hur skall vi förklara könsskillnader i utbildningsval

könstypiska föräldraroller framgår tabell 1.3. Liksom i figur 1.2 av presenteras såväl könssegregeringen bland alla utbildningar som bland dem med någon yrkes- eller sektorsinrikting. När vi beaktar alla utbildningar finns det inga nämnvärda skillnader mellan de olika kategorierna. När vi utesluter de obligatoriska skolforrnema finns det dock tendens att de växte i en svag som upp mindre könstypiska familjer där t.ex. eller hade en - mamman pappan könsotypiskt yrke själva också kom att något mindre könsty- - en pisk utbildning. Skillnaderna mellan kategorierna är i de flesta fall i förväntad riktning helt obetydliga det är snarare likheterna än men skillnaderna i könssegregering som är slående. Fördjupade analyser med multivariat regressionsteknik där grad könsotypiskhet har varit beroende variabel, och där jag har kunnat av kontrollera för ålder, utbildningens längd med flera bakgrundsvariabler förändrar inte den deskriptiva bild i tabell 1.3. Jag har som ges analyserat kvinnor och män separat för att studera om könsrollsmodeller har olika inverkan på pojkars och flickors utbildningsval. Jag har också studerat skilda födelsekohorter separat, eftersom kan tänka man sig att betydelsen indikatorerna på könsrollsmodeller exempelvis av moderns anknytning till arbetsmarknaden har skiftat över tid. Endast ett result kan nämnas: det tycks att individer, där en av föräldrarsom hade ett könsotypiskt yrke, i något mindre utsträckning än andra na

gör könstypiska val.

Slutsatsen de empiriska prövningama är att antagandet att könsav typiska val beror på könsrollsmodeller i uppväxtfamiljen inte f°ar något stöd alls, eller ett mycket marginellt. Det finns ytterligare ett test kan göras socialisationsteorin som av könsrollsmodeller, nämligen barn i familjer där någon förom om av äldrarna könsotypisk inriktning sin utbildning själva i högre har en grad kommer att bryta traditionella könsmönster i sina utbildningsval. I inträngande studie detta finner Dryler 1997 inget stöd för en en av sådan könsrollsmodell. Föräldrar med viss inriktning sin utbilden ning och/eller sitt yrke förstärker barnens sannolikhet att välja en motsvarande utbildningsinriktning. Enligt rollmodellsteorin borde man förvänta sig att mödrar med teknisk inriktning verkar mer uppmuntrande för sina döttrars benägenhet att välja teknisk utbildning relativt fäder-döttrar och mödrar-söner, medan motsvarande borde gälla för fäder med humanistisk inriktning och söner eftersom könsotypiska föräldraroller skulle förstärka andra överföringseffekter för barn av underrepresenterat kön. Föräldrarnas inverkan verkar istället vara ungefär densamma oavsett föräldrarnas könstypiska eller -otypiska

utbildnings/yrkesinriktning. Därutöver finns bara en svag könsspecifik

överföring, dvs. den förstärkande effekt föräldrarnas yrken och som

utbildningar utövar är den samma för mödrar-döttrar som för mödrarsöner; däremot är den något starkare för fäder-söner än för fäder-dött-

rar. Den obetydliga könsspecifika effekten utgör ett viktigt fynd efter-

som en stark överföring mellan föräldrar och barn kön

av samma skulle ha varit potentiell förklaring till hur könssegregeringen i

en skolan reproduceras.

Slutsatsen av de analyser av föräldrarnas könsroller vad gäller yrke och sysselsättning under barnens uppväxt gjorts och den

som ovan, av studie av Dryler som refererats, är denna: Den socialisationsteori

som menar att barnen imiterar eller påverkas föräldrarnas könsroller så-

av som dessa manifesteras i föräldrarnas förvärvsarbetsgrad respektive utbildnings- och yrkesval, får mycket svagt stöd. Barn är

som uppvuxna i familjer där föräldrarna hade traditionella könsroller väljer

könsotypiska utbildningsinriktningar i ungefär lika hög grad som barn

där föräldrarna hade icke-traditionella roller vice versa. Även

och

om få kanske skulle antagit att det finns ett starkt element påverkan

av av föräldrakönsroller på barnens utbildningsval, är det säkert överraskande för många att vi i stort sett inte finner någon effekt alls. Giltigheten i könsrollsförklaringar av den typ som testats tas mången

ovan gång för given, ingår ofta reflexmässig tolkning hos forskare

som en och allmänhet.

1.5¶Slutsatser

svårt att förklara könsbundna

- utbildningsval

Förklaringar till könsbundna utbildningsval kan bland annat sökas i teorier som betonar individers rationella val, grundade i ådagalagd lämplighet för vissa studieinriktningar inklusive komparativa fördelar, samt i socialisationsteorier som betonar människors prägling roll-

av modeller under uppväxten. Analysema har visat att dessa teorier

ovan får relativt svagt stöd i empiriska studier, könsskillnader i val

även om

av humanistisk/sarnhällsvetenskaplig respektive teknisk linje på gym-

nasiet till kanske en fjärdedel beror på att pojkar och flickor har olika

lämplighetsprofiler.

Testen i detta kapitel gäller dock bara för liten sektor ratio-

en av

nella val- respektive socialisationsförklaringar och det önskvärt

vore att kunna pröva dessa teorier i deras fulla bredd. När det gäller rationella val skulle framför allt vilja veta vilka intressen eleverna har

man vid valtillfállet. Är det exempelvis så flickor finner det rationellt

att att välja en utbildning där arbete och familj kan kombineras Väljer flickor vissa utbildningar därför att den förväntade avkastningen i form av ett intressant arbetete eller god arbetsmiljö är relativt viktig

Hur skall vi förklara könsskillnader i utbildningsval

för dem, medan pojkar väljer på grundval en hög förväntad snarare av ekonomisk avkastning Är det så att pojkar och flickor avhåller sig från vissa utbildningsval därför de tror att de kommer att bli diskriatt minerade inom könsotypiska yrken När det gäller socialisationsteorier är det viktigt att betona att jag

enbart diskuterat idén att barnens valbeteende präglas av könsom rollsmodeller utifrån föräldrarnas anknytning till hem och arbets-

marknad. Möjligen hade resultaten blivit annorlunda vi kunnat inom också andra rollmodeller eller andra Det verkar dock lemma arenor. inte särskilt sannolikt, föräldrarna bör de viktigaste rollmodellervara och arbetsmarknaden central kanske är dock fördelningna en arena hushållsarbete viktigare eftersom den är synlig för barnen en av mer Det måste betonas slutsatserna i detta kapitel bygger analyser att

könssegregeringen vid teoretiska gymnasieval. Det är möjligt att en

av analys bland dem valde praktiska utbildningar på gymnasiet, eller som studium valet till högskoleutbildning könstypiska som också ett av de är skulle ge andra resultat. - Avslutningsvis kan det fruktbart att även söka diskutera slutvara från analyserna i ljuset andra studier och förklaringssatserna ovan av modeller. Den stora utmaningen när det gäller att förklara könssegre-

gering i val utbildningsinriktning och ett huvudproblem för an-

av hängare olika socialisationsteorier är att förklara varför denna av segregering fortfarande är så stark under det att det skett dramatisk en utjämning könsskillnaderna i utbildningsnivå. Om överföringen av av traditionella könsroller är viktig för ungdomars utbildningsval borde detta slå igenom både för nivå och inriktning; under flera decennier har istället flickor gradvis brutit det könsmönster deras mödrar som när det gäller hur långt de går i utbildningssystemet, representerat samtidigt de liksom sina bröder i hög grad bibehållit sin besom - nägenhet att göra könstypiska val av studieinriktning. En rimlig delförklaring till detta är att kvinnors utbildningskarriäråtminstone efter 1927 års skolreform då kvinnor fick tillträde till er, de allmänna läroverken, varit beroende efterfrågan kvinnlig arav betskraft/jobb i kvinnotypiska yrken och den ekonomiska avkastningen utbildning för kvinnor. Om utvecklingen varit styrd av efav terfrågan arbetskraft skulle det också kunna möjlig förklavara en ring till könssegregeringen i inriktning inte minskat lika snabbt att könsskillnader i utbildningsnivå. Den ökade efterfrågan på arsom betskraft under 1960- och 1970-talen sammanhängde med expankvinnotypiska yrken inom den offentliga sektorn vård, omsionen av och utbildning och i tid då strukturella förändringar samtidigt sorg en medförde industriarbetena minskade torde det ha varit rationellt för att flickor välja könstypiska utbildningar. Om då t.ex. pojkarna samtiatt

digt uppfattade att flickorna har komparativa fördelar

inom dessa områden, eller av andra skäl höll fast vid val tekniska/hantverksyrken

av intresse eller därför att de expanderande sektorerna ofta erbjöd deltidsarbeten män i allmänhet undviker kan starkt könsseg-

som en

regerad arbetsmarknad ha följt den växande efterfrågan jfr Jonung, 1996. Väl etablerad, skulle denna könssegregering möjligen kunna ha

en självständig effekt för efterkommande generationers utbildningsval. Man kan tänka sig att arbetsmarknaden kastar skugga

en över utbildningssystemet och att befintliga yrkes/könsstrukturer därmed påverkar ungdomars på vilka utbildningsaltemativ är realistis-

syn som ka. Men sådana tröghetsmekanismer kan knappast förklara frånvaron

av större förändringar på lite längre sikt.

Det vi söker måste vara en uppsättning faktorer är stabila över

som tid och är fundamentala i pojkars och flickors medvetande de

som när avgörande utbildningsvalen görs. Det ligger nära till hands att söka sådana förklaringar i utbudstermer, för att låna den ekonomiska

ur terminologin, dvs. individers önskemål och intressen. Det före-

egna faller inte lika lovande att utgå från traditionella könsroller när det

gäller hemarbete. En potentiellt viktig faktor kort nämndes inled-

som ningsvis, är förväntade icke-monetära belöningar positiva

eller negativa av ett visst utbildningsval. Om pojkar och flickor, biologi

genom eller socialisation, värderar olika jobbegenskaper olika mycket, kom-

mer de att göra könstypiska överväganden: stereotypen är att män offrar familjen och kanske arbetsmiljön för och kvinnor

pengarna försakar ekonomin för att få ett arbete är meningsfullt i sig, gärna

som ett där man kan hjälpa andra människor. Men könsspecifika förväntade belöningar skulle också kunna förklara könsskillnader i utbild-

ningsval om många uppfattar det att otraditionella utbildningar

som och yrken är belagda med straffskatt det kan gälla omgivning-

en ens ogillande, osäkra karriärvägar, social isolering, diskriminering eller t.o.m. sexuella trakasserier. Dessa förklaringar är kanske inte så

glamorösa, men kan ändå slagkraftiga.

vara

Ytterligare en utbudsmekanism förtjänar ett närmare studium

som är i vilken utsträckning pojkar och flickor tar hänsyn till sina kamra-

ters val när de själva gör sitt utbildningsval. Att göra detta skulle

enligt teorin rationella val kunna bero minimerar infor-

om att man mationskostnadema, alternativt att de upplevda belöningama i termer

av konsumtion utbildning trivsel under studietiden, aversion

av -

22Denna förklaring kan väl närmast betraktas som enkombinerad eñerfråge- och utbudsförklaring; om det finns en diskriminering, såatt arbetsgivare föredrar män framför kvinnor är det snarasten eñerfrågeförklaring, diskrimineringen, den

men om som uppfattas av enskilda individer, leder till att deras nyttokalkyl förändras kan förklaringen också formuleras i utbudstermer.

Hur skall vi förklara könsskillnader i utbildningsval

mot att vara ett kraftigt underrepresenterat kön t.ex. väger tungt. - Generellt sett underskattas troligen ofta det kortare tidsperspektivet i förklaringar utbildningsval därför att man förbiser det faktum att av valen är helt avgörande för det vardagliga välbefinnandet under en för ungdomar relativt lång tidsperiod. En icke-rationell förklaring är också möjlig: valen är inte överlagda och framåtsyftande utan många följer sina kamrater eller konvenansen utan att reflektera så mycket över de långsiktiga konsekvenserna av studiernas inriktning. Avslutningsvis är det möjligt, givet de resultat som redovisats ovan, att könssegregeringen uppstår därför att utbildningsvalen är beroende vilka områden eleven finner intressanta och meav som vara ningsfulla i kombination med hans/hennes uppfattade lämplighet för studier inom dessa områden. I så fall handlar både pojkar och flickor skulle kunna kalla institutionellt rationellt, dvs. de beter sig vad man faktiskt skolans företrädare vill och låter anlag och intressen styra som utbildningsvalen. Detta är dock en hypotes. Det är inte omöjligt att exempelvis pojkar inte är särskilt intresserade av teknik väljer en som sådan inriktning för att den högre ekonomisk avkastning, dvs. de ger låter den instrumentella rationaliteten överflygla den institutionella.

För goda råd och synpunkter vill jag tacka deltagarna vid LNU-seminariet, Institutet för social forskning; bokens redaktörer Inga Perssonoch Eskil Wadensjö; samt Robert Erikson och Inga Wernersson.

Litteraturförteckning

Bandura, A. 1977 Social Learning Theory. Englewood Cliffs, NJ: Prentice-Hall. Becker, G. S. 1975 Human Capital. Chicago: University of Chicago Press. Becker, G. 1985 Human capital, effort, and the sexual division of labour, Journal of Labor Economics, Vol. s. S33-S58. Becker, G. 1991 A Treatise on the Family. Cambridge, Mass.: Harvard University Press. Beller, A. H. 1982 Occupational segregation by Sex:Determinants andChanges, Journal of Human Resources, Vol. 17,s. 371-92. Bengtsson, 1972 Utbildningsval, utbildningsforskning och utbildningsplanering. Lund: Studentlitteratur. Bierrum Nielsen, H. Rudberg, M. 1991 Historien omflickor och pojkar. Könssocialisation i ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Björklund, A. Kjellström, C. 1994 Avkastningen påutbildning i Sverige 1968 till 1991 i R. Erikson O. Jonsson,Sorteringen iskolan Stockholm: Carlssons. Bolin, K. 1996 An Economic Analysis Marriage and Divorce. Lunds universitet.

Bourdieu, P. 1977 An Outline ofa Theory ofPraxis. Cambridge: Cambridge

University Press. Chodorow, N. 1978 TheReproduction of Mothering. University of California Press. Dunér, A. 1972 Vad skall det bliva Undersökningar omstudie- ochyrkesvals-

processen. Stockholm: Allmänna Förlaget. Dahlström, E. 1992 Debatten om kön och familj under svenskefterkrigstid i

Acker, A. Baude, U. Bjömberg, E. Dahlström, G. Forsberg, L. Gonäs,

H. Holter A. Nilsson red., Kvinnors och mänsliv och arbete. Stockholm:

SNS. Dryler, H. 1997 Parental Role Models, Gender, and Educational Choice, Stencil,

Institutet för social forskning, Stockholms Universitet. Elster, 1979 Ulyssesand the Sirens. Cambridge: Cambridge University Press. Elster, 1986 Vetenskapligaförklaringar. Göteborg: Korpen. Emanuelsson, Fischbein, 1986 Vive differance A study on sexand

schooling, Scandinavian Journal Educational Research, Vol. 31, s. 72484. England, P. 1982 The Failure of Human Capital Theory to Explain Occupational

Sex Segregation, Journal of Human Resources,Vol. 17. England, 1992 Comparable Worth Theoriesana Evidence.New York: Aldine de

Gruyter. England, P. 1993 Sociological Theories and the Study of Gender i England

red. Theory on Gender/Feminism on Theory. New York: Aldine de Gruyter. Erikson, R. Jonsson, O. 1993 Ursprung och utbildning. Social snedrekrytering

till högre studier SOU 1993:85. Stockholm: Fritzes. Erikson, R. Jonsson, O. 1994 Ökade löneskillnader ett sättatt tatillvara

begâvningsreservenT, Ekonomisk Debatt, Vol. 22, No s. 581-94. Erikson, R. Jonsson, O. 1996 lntroductionz Explaining Class Inequality

Education: The Swedish Test Case, i R. Erikson O. Jonssonred, Can Education Be Equalized TheSwedish Casein Comparative Perspective. Boulder, Colorado: Westview Press.

Erikson, R. R. Åberg 1984 Välfärd iförándring. Stockholm: Prisma. Esseveld, 1988 Beyond Silence Middle-aged Womenin the 1970 Lund:

Sociologiska institutionen. Fritzell, Lundberg, O. red. 1994 Vardagens villkor. Stockholm: Brombergs. Gamberale, F., Sconfienza, C. Hagström, T. 1996 Värderingar ochförhållnings-

sätt till arbete bland ungdomar Sverige. Arbetei och hälsa 1996:19.

Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

Grand, C. 1994 Löneskillnaderna i Sverige: förändring och nuvarande struktur,

i Fritzell O. Lundberg red., Vardagens villkor. Stockholm: Brombergs. Hakim, C. 1991 Grateful slaves and self-made women: fact andfantasy

womens work orientations, European Sociological Review, Vol. s. 101-121.

Hakim, C. 1996 Key Issuesin Women Work Female Heterogeneitys ana the

Polarisation of Womens Employment. London: Athlone. Head, 1987 "A Model to Link Personality Characteristicsto aPreference for

Science i A. Kelly red., Sciencefor Girls Milton Keynes: Open University

Press.

Hur skall viförklara könsskillnader i utbildningsval

Hämqvist, K. 1994 "Social selektion till gymnasium och högskola i R. Erikson O. Jonssonred., Sorteringen i skolan Stockholm: Carlssons Hörnqvist, M. 1997 Familjeliv och arbetsmarknadför män och kvinnor i G. Ahrne Perssonred., SOU 1997:138 Familj, makt ochjämställdhet. Stockholm: Fritzes. Jonsson, O. 1997 Utbildningsskillnader mellan män och kvinnor vilka ärde och hur kan de förklaras i E. Hemlin red. "Det har ändå häntfantastiskt mycket" Vad harjämställdhetsforskningen uppnått Rapport från ett jämställdhetsseminarium den 25 april 1996.RiksbankensJubileumsfond Gidlunds Förlag. Jonung,C. 1996 "Economic Theories of Occupational segregation by Sex - Time i P. Beckman red., Gender Specific implications for Change over Occupational Segregation. Nürnberg: BeitrAB. Jönsson, 1992 Women Education from Swedish Perspective i Wrigley a red., Education ana Gender Equality. London: The Falmer Press. Maddala, G. 1983, Limited-dependent ana Qualitative Variables in Econometrics. Cambridge: Cambridge University Press. Nermo, M. 1994 Den ofullbordade jämställdheten i Fritzell O. Lundberg red., Vardagensvillkor. Stockholm: Brombergs. Polachek, S. W. 1981 Occupational self-selection: A human capital approachto differences in Occupationalstructure", The Review of Economics and sex Statistics, Vol. s. 60-69. Ramstedt, K. 1996 Elektriska flickor och mekaniskapojkar Om gruppskillnader på metodutveckling och studie skillnader mellanflickor ochpojkar prov - en en av på centrala iÅzsik.Pedagogiskainstitutionen, Umeå universitet. prov Reuterberg, E. 1996 Matematik i grundskolan. Rapport nr 1996:06. Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet. Sandqvist, K. 1995 Verbal Boys and Mathematical Girls family background and educational careers, Scandinavian Journal Educational Research,Vol. 39, s. 5-36. SCB 1988 Svenskutbildningsnomenklatur SUN. Meddelanden i samordningsfrágor 1988:4. Stockholm: Statistiska centralbyrån. SCB 1991 På skilda banor Såväljer kvinnor och män utbildning ochyrke Information arbetsmarknaden 1991:5. Stockholm: Statistiska centralbyrån. om SCB 1993 Izlägskoleutbildningar 1939/40-91/92. Siffror om högskolan 13. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Skog, B. 1991"Gir1s Avoidance of Hard ScienceSubjects protestor arational choice, Scandinavian Journal of Educational Research,Vol. 35, s.201-211. Smith, R. 1979 Compensating Wage Differentials and Public Policy: A Survey, Industrial Labor Relations Review, Vol. 32, s. 339-52. Stage,C. 1992 How Important areAge and Education for GenderDifferences Test Resu1ts, Scandinavian Journal of Educational Research,Vol. 36, s. 223-235. Sørensen,B. A. 1982 Ansvarsrasjonalitetz Om mål-middeltenkning blant kvinner i H. Holter red., Kvinner ifelleskap. Oslo: Universitetsforlaget. Utbildningsstatistisk Årsbok 1978, 1992, 1995.Stockholm: Statistiskacentralbyrån. Ve, H. 1987 Rasjonalitetsbegreper, Nordisk Pedagogik, Vol.

Wernersson, 1977 Könsdijkrentiering i grundskolan. Göteborg: Acta

Universitatis Gothoburgensis. Wernersson, 1991 Könsskillnader i gymnasieskolan En kunskapsöversikt.

F 91:2. Stockholm: Skolöverstyrelsen. Wernersson, 1992 Könsdifferentiering och socialisation i grundskolan i

R. Åberg red, Social bakgrund. Utbildning. Livschanser. Stockholm: Carlssons.

Wernersson, 1995 Undervisning for flickor undervisning för pojkar eller

undervisning för flickor och pojkar Stockholm: Skolverket. Wrong, D. 1961 The Oversocialized Concept of Man Modern Sociology,

American Sociological Review, Vol. 26, s. 183-93. Zellner, H. 1975 The determinants of Occupationalsegregation i C. B. Lloyd,

E. Andres C. L. Gilroy red., Womenin the Labour Market. New York:

Columbia University Press.

Yrkessegregeringen

mellan kvinnor och män

CHRISTINA JONUNG

Kvinnor, liksom män, har alltid arbetat. I alla samhällen skiljer sig emellertid de arbetsuppgifter kvinnor utför från dem mån ansvarar för, även variationen härvidlag har varit stor såväl över tid som om Blau m.fl., 1997, kap. Till arbetsuppgifter är knutna bl.a. tillrum gång till ekonomiska för eget bruk, psykisk tillfredsställelse resurser och uppskattning från andra samt makt, inflytande och kontroll över beslut rörande andra resursförbrukning, resursallokering och personer, därmed över samhällets utveckling. Oavsett det uttryck arbetsfördelningen mellan könen har tagit, så har den vanligen varit kopplad till ojämlikhet i status, inflytande och ekonomiska resurser mellan en kvinnor och män. En sådan ojämlikhet skapas via arbetsfördelsom ningen är skillnader i lön och inkomst mellan kvinnor och män. En är svårare att mäta, är de skillnader i inflytande över olika annan, som delar samhället uppkommer att kvinnor och män inte av som genom är representerade i omfattning på olika områden och olika samma nivåer i samhällets beslutshierarkier. I argumenteringen för en mer könsmässigt integrerad arbetsmarknad förekommer båda dessa synpunkter. Den ena framhåller en minskad arbets- och yrkesspecialisering mellan män och kvinnor förutsättning för ökad ekosom en en nomisk jämlikhet. Den andra önskemålen om en integrering inom ser verksamhetsområden allmänt samhällsperspektiv och som en mer ur demokrati- och maktfråga. För att uppnå balanserad samhällsuten veckling tar hänsyn till såväl kvinnors mäns värderingar och som som önskemål bör båda könen finnas representerade inom alla samhällsområden och på alla beslutsnivåer. Oavsett perspektiv blir arbetsfördelningen och specialiseringen på olika arbetsuppgifter, yrken och branscher viktig faktor bakom fördelningen ekonomiska resuren av och ekonomisk makt mellan kvinnor och män såväl det som tillser faller dem själva ekonomiskt utbyte den ekonomiska makt som som de har över andra och samhällets utformning. Till detta kan läggas, att fördelningen arbetsuppgifter beror på att kvinnor eller män av om

Christina Jonung

något skäl förhindras att fullt ut utnyttja sin kompetens och sina

resurser på bästa sätt, så innebär den också ett ineffektivt utnyttjande av samhällets resurser.

Under de senaste årtiondena har arbetsfördelningen mellan män och kvinnor genomgått stora förändringar. Den tydligaste ändringen har varit kvinnornas inträde på arbetsmarknaden i stor omfattning, framförallt under 1960- och 1970-ta1en. Idag skiljer sig kvinnors och

mäns förväwsdeltagande endast med några procentenheter. Knutet till denna utveckling, men inte lika iögonfallande, är stora omvälvningar i

såväl mäns som kvinnors fördelning av sin tid mellan marknadsarbete och tid utanför arbetsmarknaden. Den tid kvinnor lägger på marknadsarbete har ökat fram till l990-talet, samtidigt män har ökat

som sin tid utanför marknaden Jonung och Persson, 1990; Jonung och Persson, 1993. Utifrån argumenten ovan har detta inneburit en utjämning av kvinnors och mäns ekonomiska makt. Kvinnor har inte bara fått större ekonomiskt inflytande genom att stå för en allt större del av familjeinkomsten Nyberg, 1997. De finns också på plats på arbetsmarknaden och kan medverka i beslut och utformning verk-

av samheten där. Männens ökade tid utanför marknaden gör dem å sin sida mer delaktiga än tidigare i familjelivet.

Samtidigt framstår utvecklingen arbetsmarknaden i viss mening som paradoxal. Kvinnors ökade deltagande i förvärvslivet och mäns ökade tid i hemmet och den därmed minskade arbetsspecialiseringen mellan män och kvinnor mellan hemarbete och marknadsarbete motsvaras inte alls i samma utsträckning av en förändrad arbetsfördelning inom arbetsmarknaden Vissa förändringar i utjämnande riktning har skett, men en kraftig segregering, såväl horisontellt, mellan olika yrken, som vertikalt, mellan olika beslutsnivåer kvarstår. Paradoxen liknar den som framställs i Jan Jonssons kapitel i denna bok en ut-

jämning mellan män och kvinnor i utbildningsnivå har inte följts av

motsvarande utjämning av utbildningsinriktning. Kvinnor verkar där-

med inom andra samhällsområden än män och detta påverkar såväl deras ekonomiska utbyte som det ekonomiska inflytande de får i kraft av sitt arbete.

Ett första syfte med detta kapitel är sammanfattande över-

att ge en sikt över ekonomiska teorier rörande orsakerna till yrkessegregeringen på arbetsmarknaden och dess utveckling över tiden. Dessa teorier innehåller samtidigt hypoteser om varför kvinnors verksamhetsområden ger mindre makt och inflytande än mäns. Varför åter-

pengar, finns män och kvinnor på olika yrkesområden Vilka faktorer och

Utvecklingen är liknande i andra länder och bl.a. Rubery Fagan1993 beskriver dennasom en paradox.

Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män

mekanismer bidrar till att uppehålla eller förändra segregeringen Vilka samband kan vi vänta mellan förändringar i kvinnors föross värvsdeltagande och ändringar i kvinnors och mäns lönerelationer å sidan och yrkessegregeringen arbetsmarknaden å andra sidan ena Ett andra syfte med kapitlet är att utifrån empiriska data ge en översiktlig bild utvecklingen kvinnors och män yrkesfördelning unav av der de senaste decennierna och beskriva vilka områden en integrering äger rum.

2.1¶Ekonomiska teorier

om yrkessegregeringens orsaker

Ekonomisk och teknisk utveckling, i samverkan med politiska beslut, leder till ständiga förändringar i sättet att organisera produktionen och därmed också i arbetes innehåll, utformning och förläggning. En arbetsdelning, specialisering, mellan könen innebär att män och kvinnor

har olika arbetsuppgifter. Utifrån hur produktionen är organiserad kan

detta emellertid sig olika uttryck i olika samhällen och vid olika ta tidpunkter. Det kan leda till att män och kvinnor arbetar utanför en marknad eller på marknad, inom privat eller offentlig verksamhet, i en olika branscher, i olika yrken, på olika nivåer i hierarki, hos olika en arbetsgivare eller sida vid sida i skilda arbetsuppgifter. En typ av arbetsdelning mellan könen kan minska, istället ersättas av en men annan. Detta kapitel belyser i första hand teorier rörande fördelningen av individer över yrken. Individer och arbetsuppgifter anpassas till varandra via arbetsmarknaden. På utbudssidan finns personer som väljer mellan olika yrken och väger kostnader såsom utbildningstid, arbetsinsats och arbetsmiljö, mot intäkter såsom betalning, självförverk-

ligande, makt och prestige utifrån sina preferenser. På efterfrågesidan

finns arbetsgivare väger kostnader för olika slags arbetskraft såsom löner, lönebikostnader, utgifter för sidoförmåner och frånvarosom kostnader mot de intäkter arbetskraften såsom hans/hennes genererar bidrag till produktionen. Till del sker anpassningen också genom en arbetsgivaren förändrar sin användning kapital och teknik. att av Sysselsättningsstrukturen, dvs. kvantitetema arbetsmarknaden, och lönestrukturen, dvs. priserna arbetskraft, bestäms samtidigt och gemensamt samspelet mellan utbud och efterfrågan arbetsav kraft. Detta förklarar varför yrkessegregeringen efter kön och löneskillnadema efter kön är så nära förbundna med varandra. Anpassningen mellan utbud och efterfrågan på olika kategorier arbetskraft av äger inte enbart ändrade relativa löner utan också genom rum genom

Christina Jonung

flöden av personer mellan yrken, arbetsbyten på arbetsmark-

genom naden och genom de nytillträdandes yrkesval.

Vissa ekonomiska teorier yrkessegregering utgår ifrån de fak-

om torer och processer som bestämmer individernas val yrke. Andra

av teorier betonar arbetsgivamas anställningsbeslut. Ytterligare

en grupp teorier framhäver att själva att matcha individer och arbets-

processen uppgifter i sig är resurskrävande och kan kräva särskilda metoder för att skaffa information eller för att motivera och kontrollera arbetskraften. Slutligen finns teorier ifrågasätter den bild arbets-

som av en marknad i konkurrens som givits I stället lyfter olika

ovan. man, sätt och i olika grad, fram betydelsen sociala institutioner, såsom

av lagar, traditioner, och hierarkier för arbetsmarknadens funk-

normer tionssätt och därmed för lönebildningen och arbetskraftens fördelning på arbetsuppgifter. Dessa fyra teoretiska synsätt presenteras nedan.

Enskilda teorier betonar specifika faktorer drivande för yrkes-

som segregeringen. De vilar emellertid ofta antaganden är relatera-

som de till någon annan teori. Yrkessegregeringen efter kön kan därför snarast ses som ett resultat samhälls- och arbetsmarknadsstruk-

av en tur, där de mekanismer och de olika teorierna beskriver

processer som verkar samtidigt och då interagerar med varandra. En verklig förståelse av könssegregeringen och dess utveckling kan därför kräva mer av systemanalys, i vilken man analyserar hur segregeringen kan öka eller minska genom att olika mekanismer samverkar med varandra.

Ett mer systemorienterat angreppssätt bör också i större utsträckning integrera hemarbete i analysen som ett alternativt yrkesval eller som en del av ett yrkesval och ett sätt att organisera produktion.

som Ur ekonomisk-teoretiskt perspektiv är arbete utfört i hemmet inte fundamentalt annorlunda än arbete utfört marknaden. Utformningen och förläggningen produktionen och därmed arbetet är

av av en samhällelig organisationsfråga, där valet organisation för produktionen

av beror på effektiviteten hos olika produktionstekniker, produktionsresurser och företagsformer. Detta val ändras efterhand teknik,

som produktefterfrågan, priser, löner och ekonomisk politik, ändras.

m.m.

Ett samhälles yrkes- och sysselsättningsstruktur och könssegregering är därmed inte oberoende varandra. Ökningen kvinnors för-

av av värvsdeltagande innebär t.ex. att kvinnor förflyttat sig från ett extremt segregerat verksamhetsområde, hushållsarbete, till ett mindre

segregerat sådant, lönearbete. Yrkesstrukturen och arbetsfördelningen mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden är inte oberoende fördel-

av ningen av arbete mellan hem och marknad och inte heller fördel-

av ningen av arbetsuppgifter inom hushållet. Om tid överförs till arbetsmarknaden följer sannolikt del de arbetsuppgifter tidigare

en av som utfördes i hemmet med. En segregering mellan hushållsarbete och

Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män

lönearbete kan därmed i viss mån komma att ersättas av en segregering inom arbetsmarknaden. Redan att integrera hemarbete i analysen ger således en möjlig lösning till den paradox som nämndes inledningsvis. Att bortse från hushållsarbete som en möjlig produktiv sysselsättning för individen kan ge en missvisande bild av segregeringens omfattning, dess förändring över tid eller vid jämförelser med andra länder. Den kan också minska förståelsen för faktorer bakom de ändringar som sker.

Den följande översikten har en ekonomisk-teoretisk utgångspunkt Det innebär inte att biologiska, psykologiska, Sociologiska, historiska och kulturella faktorer är utan betydelse för arbetsdelningen mellan könen. Ekonomiska modeller förklarar vanligtvis inte den ursprungliga orsaken till segregeringen. De kan emellertid användas för att analysera hur olika faktorer påverkar ekonomiska överväganden och beslut och därmed upphov till ekonomiska resultat såsom skill-

ger nader i förvärvsarbete, yrken och löner.

Kvinnors och mäns yrkesval Den enklaste förklaringen till skillnader i kvinnors och mäns yrkesval är givetvis att hänföra dem till skillnader i tycke och smak Biologiska och psykologiska skillnader mellan män och kvinnor gör att kvinnor föredrar att arbeta hemma eller i yrken som sjuksköterska, barnskötare, lärare, städerska eller sekreterare framför i männens yrken, medan männen av naturen hellre verkar som ingenjörer, mekaniker eller byggnadsarbetare än ägnar sig att vårda eller betjäna andra. Att enbart hänvisa till smak emellertid inget underlag för att

ger oss förutsäga vilken typ av yrken som kommer att bli kvinnodominerade eller mansdominerade eller vilka egenskaper i form av utbildningsinnehåll, lön, löneutveckling osv. som kommer att karaktärisera dem. Varför har just de yrken kvinnor gillar lägre lön och sämre karriärer än mäns yrken och varför är kvinnor sekreterare istället för administratörer, sjuksköterskor istället för läkare

En annan förklaring, som dessutom kan förstärka de yrkesskillnader uppkommer via olikheter i mäns och kvinnors preferenser, är

som att hävda att mäns och kvinnors grundläggande begåvning och förmåga skiljer sig t.ex. vad gäller fysisk styrka, matematisk och

språklig skicklighet, motivation eller lämplighet för omsorg och att

detta relevans för yrkesvalen." Kvinnor väljer den utbildning och

är av de yrken där de har relativa fördelar och där de får bäst utdelning på

2 Översikten bygger på den omfattande genomgång finns i Jonung, 1998.

mer som För en grundlig pedagogisk genomgång av olika modeller, seBlau m.fl. 1997. 3

En somargumenterat för detta är Killingsworth 1987, 1990. 4Jacobsen1994, kap l sammanfattar sådanforskning.

Christina Jonung

sina medfödda talanger. Likadant gör män. Förklaringen till att mäns yrken betalas bättre än kvinnors blir då att mäns kunnande och förmåga, även kan innebära att vara mer prestationsorienterad

som marknaden, är knappare i förhållande till efterfrågan än kvinnors.

Som framgår senare i detta kapitel visar data över yrkesfördelning-

mycket stora skillnader mellan kvinnor och män. I flera yrken en finns än 90 procent kvinnor eller än 90 procent män. Lika

mer mer extrema förhållanden framkommer om studerar den vertikala segregeringen, dvs. den över olika befattningsnivåer. Om en så pass kraftig segregering skall kunna tillskrivas enbart skillnader mellan könen i smak eller förmåga krävs mycket omfattande sådana grundläggande skillnader. Vidare tycks mäns och kvinnors smak och förmåga i så fall också variera mellan länder och över tid. Visserligen gör teknisk ut-

veckling, förändringar i efterfrågan på arbetskraft eller i den ekonomiska ersättningen för olika arbetsuppgifter att de uttryck preferenser

eller förmåga får i form yrkesval kan variera för såväl kvinnor som

av män. Likaså finns stora likheter i yrkesfördelningen efter kön mellan länder Nermos kapitel i denna bok. Men det finns tillräckligt

många exempel olikheter vad gäller enskilda yrken och förändringar över tid i ett yrkes könssammansättning för att dessa förklaringar inte kan ses som tillräckliga.

En ekonom söker förklaringar i ekonomiska överväganden. Sådana lyfts fram i den teori som utgår ifrån arbetsdelningen inom familjen

förklaring till kvinnors och mäns yrkesval Även denna teori tar som dock sitt ursprung i att män och kvinnor är olika och på grund av biologi, psykologi, tradition eller socialisering har olika intressen och/eller olika produktivitet inom olika områden. Under förutsättning

att sådana skillnader existerar kan det enligt teorin löna sig för ett av hushåll, som har målet att maximera sin gemensamma välfärd, att familjemedlemmama specialiserar sig på att arbeta inom de områden där de har komparativa fördelar. Särskilt framhävs skillnader i produktivitet i hemarbete och skillnader i lön i marknadsarbete, så att den

vanligen mannen, vars förtjänstmöjligheter på marknaden är person, störst huvudsakligen ägnar sig lönearbete, medan den som har högst produktivitet i hemmet, vanligen kvinnan, tar huvudansvaret för detta arbete. Hemarbete utgör således en viktig faktor i kvinnors yr-

kesval, antingen som huvudsaklig sysselsättning, eller som en del av,

eller restriktion på, val yrke inom arbetsmarknaden. När kvinnor

av förvärvsarbetar bör det, enligt denna teoriansats, bli inom yrken med villkor som är förenliga med att viss tid ägnas barnomsorg och hemarbete, dvs. i yrken som kan erbjuda deltid eller flexibel arbetstid, och

5Se Polachek 1981, Becker 1985 och Goldin Polachek 1987.

t.ex.

Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män

inte ställer alltför stora krav på övertid, resor eller engagemang i arbetet.

Teorin arbetsdelning i familjen har vidare knutits till den s.k.

om humankapitalteorin. Enligt denna teori kan individer påverka sin produktivitet i arbetet och därmed sin lön, genom att utbilda sig, genom intemutbildning på arbetet och det yrke de väljer. Olika ut-

genom bildningar och yrken innebär olika uppoffringar i tid, pengar och eventuellt lägre lön under en upplärningstid på jobbet. Olika yrken ställer också olika krav mängden formell utbildning, arbetsinsatsens omfattning, satsningen på kunskapsinhämtning i arbetet, kontinuiteten i arbetslivet, förmågan att ställa på övertid osv. Utbild-

upp ningsval och yrkesval beror på förväntningar om framtida förvärvsverksamhet. Om den existerande och förväntade arbetsfördelningen i familjen gör att kvinnor förväntar sig kortare tid i förvärvslivet, avbrott i yrkesarbetet i samband med barnafödande, långa perioder med deltidsarbete och ett kontinuerligt huvudansvar för hem och barn som minskar möjligheterna till engagemang och ansträngning i förvärvslivet så kommer det inte att löna sig för dem att satsa på samma utbildningar och yrken som männen. Enligt denna teori väljer kvinnor kortare utbildningar, eftersom det inte lönar sig att satsa alltför många år på en utbildning om man är osäker på att kunna utnyttja den till fullo. Men framför allt väljer de andra yrken än män. Om kvinnor har en större arbetsbörda än män i hemmet kan det vara svårt för dem att uppfylla de krav ställs i många av de befattningar som en högre

som utbildning leder till eller som gäller i karriäryrken. Därmed kan de inte heller ta del av den löneutveckling som under vissa förutsättning-

gäller i dessa yrken. Det lönar sig då inte för kvinnorna att investear ra kraftigt i inlärning i arbetslivet. De kommer att välja yrken där avbrott i förvärvsarbetet, deltidsarbete eller familjeengagemang inte ger så stora förluster i försämrade löne- och anställningsfönnåner. Om inriktningen utbildningen och yrket dessutom är sådan att den an-

av knyter till uppgifterna i familjen, så kan kunskaperna utnyttjas både på och utanför arbetsmarknaden. Kvinnorna väljer de yrken som med hänsyn till de restriktioner arbetet i hemmet ställer ger den högsta avkastningen på utbildningsinvestering och arbetsinsats. Kvinnors yrken kommer därmed också, deras mindre och annorlunda inriktade

genom humankapitalinvesteringar, att ge lägre lön och sämre livslöneutveckling.

Enligt denna teori är således förklaringen till skillnaderna i yrkesfördelning för kvinnor och män att olika produktivitet i olika verksamheter och lönsamheten att specialisera sig inom hushållet till-

av sammans leder till att kvinnor och män väljer yrken, inklusive hemarbete, i utbildningskrav och yrkeslivets krav är förenliga med en

som

Christina Jonung

sådan specialisering. Teorin säger Vidare att alla skillnader mellan könen i intresse, förmåga, socialisation till olika könsroller, samt skillnader orsakade av diskriminering på arbetsmarknaden kommer att förstärkas ytterligare genom förekomsten av specialiseringsvinster i hushållet.

Arbetsgivarens anställningsbeslut

Humankapitalteorin har implikationer även för arbetsgivarens beslut. Enligt denna teori delar arbetgivare och arbetstagare kostnaderna och vinsterna för viss typ av kunskapsinhämtning i arbetslivet, nämligen sådan som i första hand kommer till nytta i det aktuella företaget. Olika yrken karakteriseras i olika grad sådana företagsspecifika in-

av vesteringar. Det finns inga skäl för arbetsgivaren att särskilja män och kvinnor om inte deras förväntade produktivitet och arbetsmarknadsbeteende skiljer sig åt. Men arbetsfördelningen i familjerna gör att

om kvinnor kan väntas ha kortare anställningstid, vara mer frånvarande eller mindre motiverade for avancemang blir en investering i dem mindre lönsam och riskfylld för arbetsgivaren av samma skäl

mer som för kvinnorna själva. Om arbetsgivaren inte kan kompensera den lägre förväntade avkastningen med en lägre lön kommer kvinnor istället att placeras i yrken där deras förväntade beteende inte innebär så stora kostnader, dvs. i rutinbetonade arbetsuppgifter med få avancemangsmöjligheter. Detta kan drabba även kvinnor som har för avsikt att helt och fullt satsa på sitt arbete, vilket diskuteras närmare nedan under beteckningen statistisk diskriminering.

Medan humankapitalteorin analyserar segregering av personer med olika skicklighet så studerar diskrimineringsteorier segregering

med produktionskapacitet Med könsdiskrimineav personer samma ring att persons kön, och inte enbart hennes eller hans

menas en skicklighet eller möjliga framtida skicklighet i en viss verksamhet, är avgörande för arbetsmarknadssituationen. En form av diskriminering är kvinna betalas lägre lön än trots att de båda

att en en en man utför samma arbete. En annan form av diskriminering sker om arbetsgivaren försvårar kvinnors tillträde till vissa yrken även om deras produktivitet kan väntas vara densamma som mäns. Förutom rekryteringen till olika arbeten så kontrollerar arbetsgivaren även tillgången till den yrkesutbildning leder till högre befattningar och högre

som lön. Genom att inte rekrytera kvinnor till yrken med avancemangsmöjligheter och inte ge kvinnorna intemutbildning, och därmed möjlighet att utveckla de färdigheter kan leda till befordran, så dis-

som

6Se Rosén 1997 för aktuell modeller för ekonomisk diskrimine-

en genomgång av ring. En tidigare omfattande översikt finns i Lundahl Wadensjö 1984.

Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män

krimineras kvinnor. Om möjligheterna att diskriminera på det första sättet via lönen minskar, så kan man vänta sig att diskriminering-

- en på det andra sättet via rekrytering och avancemang ökar. Enligt

- denna teori bör alltså en löneutjämning mellan kvinnor och män leda till en ökad yrkes- och befattningssegregering. En tillämpning

av anställningsdiskriminering är sannolikt dessutom svårare att genomskåda och därigenom socialt mer acceptabel.

Varför placerar då arbetsgivaren kvinnor i vissa befattningar och

män i andra Smak och tradition kan göra att arbetsgivaren föredrar kvinnor eller män i olika arbetsuppgifter. Om det finns konkurrens på arbetsmarknaden blir en sådan diskriminering dock inte ett lönsamt beteende i längden. Om istället arbetskamrater att de i vissa

menar arbetssituationer arbetar sämre tillsammans med det motsatta könet, och inte vill bidra till att lära kollegor eller arbeta under

upp nya kvinnliga chefer, eller kunder föredrar att göra affärer med

om en anställd av ett visst kön så kommer kvinnors produktivitet att bli lägre i sådana arbetsuppgifter och yrken, där de är diskriminerade. Arbetsgivaren kommer då i rent vinstintresse att föredra att rekrytera eller befordra män.

Andra teoriansatser går längre och konstruerar modeller där den gynnade gruppen som helhet kan göra ekonomisk vinst den dis-

en kriminerade bekostnad.7 Enligt dessa försöker män eller

gruppens grupper av män, formellt eller informellt, genom regleringar, socialisation, manliga nätverk och sociala att begränsa konkurrensen

normer från kvinnor för att därmed upprätthålla sina löner. Om kvinnor

egna kan tänkas arbeta för lägre lön inom ett yrke blir detta ett hot såväl mot männens löner som mot yrkets status och uppfattningen om yrket som manligt. Manliga arbetsgivare och arbetstagare samarbetar och kvinnor segregeras till lågproduktiva yrken, medan männen behåller de goda jobben för sig själva. Ett problem i dessa modeller, i alla

som modeller som bygger på samarbete och karteller, är att det kan finnas incitament för enskilda eller mindre grupper att bryta mot reglerna.

Diskriminering kan således sänka kvinnors löner på flera

sätt genom direkt lönediskriminering, genom begränsat tillträde till välbetalda yrken, yrkesutbildning och befordran samt att be-

genom en gränsad arbetsmarknad kan leda till en anhopning kvinnor i kvin-

av noyrken. Det senare leder indirekt till lönepress för kvinnliga kva-

en lifikationer och i kvinnliga yrken, alternativt uttryckt till att avkast-

7Teorier somi olika form vilar på att män etablerat monopolmakt är t.ex. Hartmans 1976 patriarkatsteori och s.k.köteorier, Reskin Roos 1990 och Strober 1984. Denna typ avteorier hör dock snarasthemma under de institutionella teorier som nämns nedan.

Christina Jonung

ningen på kvinnors särskilda kompetens eller förmåga minskar Till detta kommer att diskrimineringen får återverkningar arbetsutbudet och sänker kvinnors intresse för att investera för de yrken i vilka de är diskriminerade.

Informationsproblem

Arbetsmarknaden kännetecknas att det finns osäkerhet och ofull-

av ständig information såväl de krav och den livslöneutveckling som

om kan förväntas i ett yrke, arbetstagares kapacitet och bidrag

som om en till produktionen. Metoder och institutioner har utvecklats för att lösa dessa problem och de har konsekvenser för såväl sysselsättningsstruktur som lönestruktur och därmed för könssegregeringen.

Mest uppmärksamhet har ägnats s.k. statistisk diskriminering. Den bygger på att arbetsgivare inte har fullständig information arbets-

om sökandes framtida produktionskapacitet. Att införskaffa sådana kunskaper är kostnadskrävande och arbetsgivaren utnyttjar därför olika indikatorer betyg, arbetslivserfarenhet, intervjuer. En persons kön

utgör billig och lätt tillgänglig information. Om kön kan förväntas samvariera med sådant som är av betydelse för framgång i företagetsåsom frånvaro, ambition och engagemang, tillgång till professionella nätverk och förmåga att smälta i företagskulturen kommer denna information att användas tillsammans med annan vid rekryterings-, investerings- och befordransbeslut. Statistisk diskriminering innebär

genomsnittliga egenskaper och inte enbart individuella att en grupps egenskaper ligger till grund vid sortering personal. Den drabbar

av därmed karriärinriktade kvinnor lika väl som andra kvinnor alla be-

handlas de ägde genomsnittliga karaktäristika. För-

som om gruppens utsättningen för att tillämpningen av statistisk diskriminering skall

effektiv och lönsam sorteringsmetod för arbetsgivaren är givara en vetvis att det faktiskt föreligger skillnader efter kön av betydelse för arbetets utförande, eller att kvinnors framtida produktivitet, t.ex. grund större spridning inom är svårare att bedöma utifrån

av gruppen, gängse kriterier. Återigen illustrerar teorin beroendet mellan utbudssidan, arbetsfördelningen i familjen, och efterfrågesidan, företagens

personalbeslut.

I de nyligen utvecklade s.k. efektivitetslöneteorierna analyseras hur arbetsgivaren genom lönestrukturens utformning kan motivera och kontrollera arbetskraften och hur detta kan behöva varieras för

8 den s.k. crowding hypotesen, Bergmann 1974. En liknande effekt på

Detta är se lönen av anhopning till vissa yrken kan uppkomma om kvinnor har starkapreferenser för dessa.

Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män

olika slags arbetsuppgifter Jobbstruktur och jobbegenskaper är inte exogent givna utan företagets personalorganisation är en del i arbetsgivarens vinstrnaximering. Om kvinnors arbetsmarknadsbeteende och i arbetslivet i genomsnitt är annorlunda än mäns, även på engagemang kvalifikationsnivå, så kanske kvinnor inte påverkas på samma samma sätt män av incitamentsstrukturen. Arbetsgivaren kan då tillämpa som statistisk diskriminering och placera män och kvinnor i olika slags karriärer med olika utformning lönestruktur, incitamentsstruktur av och kontrollsystem. Det uppstår vad i engelskspråkig litteratur som kommit att benämnas mommy-tracks. Även arbetstagaren kan tänkas tillämpa statistisk diskriminering. I brist på kunskap ett yrkes innehåll och krav kan hon/han ta dess om könsmässiga sammansättning som indikator att det har egenskaper med det förväntade arbetskraftsdeltagandet för det egna som passar könet.

Institutioner, hierarkier, strukturer och normer

Det finns en stor uppsättning segregerings- och diskrimineringsteorier

kan klassificeras som institutionella. Dessa ligger nära de sociosom logiska teorier som framhäver strukturella faktorer istället för priser och konkurrens. Gemensamt för dem är att de starkt betonar de begränsningar institutioner, lagar, sociala normer, vanor och traditioner utgör för individers valmöjligheter. Löner bestäms via administrativa procedurer, förhandlingar, hierarkier och traditioner inom företagen istället för marknadskraftema. kunskaper och arbetsav En persons marknadsbeteende är resultatet vederbörandes anpassning till en av viss befattning, än skälet till att hon/han valt eller rekryterats snarare till sitt jobb. Produktivitet och löner är således relaterade till de egenskaper jobb har och inte till individens egna karaktäristika. en persons Interna arbetsmarknader är viktiga. De byggs för att minska perupp sonalomsättning, utveckla produktivitet och skicklighet, har karriärstegar som varierar i längd och en löneutveckling som följer dessa. Avsaknaden konkurrens stort utrymme för diskriminering och av ger har en framträdande roll i modellerna. Konkurrens finns om inträdespositioner och där tillämpas statistisk diskriminering. Kvinnor tilldelas jobb med svag lönetillväxt och utan omfattande intemutbild-

ning.

9 tillämpningen dessateorier löne- och yrkesskillnader efter En diskussion av av på kön finns i England 1992. m genomgång Taubman Wachter 1986. Seockså Lundahl Wadensjö För en se 1984 samt England l 992.

Christina Jonung

En Systemanalys

Ingen teoriansatsema ovan kan göra anspråk på att förklara

av ensam den omfattande yrkessegregering som vi observerar. Olika teorier har relevans för olika yrken och olika delar av arbetsmarknaden. De mekanismer som teorierna avser att illustrera är beroende av varandra, samverkar med varandra och förstärker varandra i goda och onda cirklar, kan leda till att segregeringen minskar eller ökar.

som

Enbart en blick på yrkesfördelningen visar t.ex. att såväl inom gruppen manliga yrken som inom gruppen kvinnliga yrken finns stora skillnader i utbildnings- och kvalifikationskrav. Humankapitalteorin kan kanske förklara den större andelen män i karriäryrken. Men den kan knappast förklara de könsskillnader i yrkesval, som många sätt är framträdande och verkar stabila, nämligen mellan yrken

mer mer med samma grad av humankapitalinvestering, t.ex. vårdjobb/industrijobb eller humaniora/teknik inom de akademiska karriärema. Här ligger det närmare till hands att åberopa traditioner eller preferenser, vilka dessutom kan göra kvinnor villiga att arbeta i dessa yrken till lägre lön. Diskriminering av kvinnor i alternativa yrken eller karriäryrken kan ytterligare tränga samman kvinnor i kvinnoyrkena och pressa deras löner där.

Arbetsmarknadssituationen bestäms gemensamt av krafter på utbuds- och efterfrågesidan och samspelet dem emellan. Olika teorier kompletterar därmed varandra. Arbetsfördelningen i familjen, vilken i sig bygger på att det finns åtminstone några skillnader mellan män och kvinnor i preferenser eller förmåga vad gäller hemarbete och förvärvsarbete, och/eller på förekomsten av diskriminering på eller utanför arbetsmarknaden, utgör grunden för att såväl individerna själva som arbetsgivarna gör olika humankapitalinvesteringar. Denna arbetsfördelning och dess konsekvenser, utgör också det ekonomiska underlaget för en tillämpning av statistisk diskriminering.

Förekomsten av diskriminering arbetsgivare, kunder eller ar-

av betskamrater kan innebära att kvinnor inte får tillfälle att vidareutvecklas i arbetet eller får lägre produktivitet och därmed lägre avkastning på vissa utbildningar. Att satsa utbildning till sådana yrken kan framstå som riskfyllt och olönsamt om en kvinna inte vet om hon kommer att diskrimineras eller och därmed ha möjlighet att uppnå de höga löner som gör yrkesvalet till en god investering. Avkastning-

i de kvinnliga yrkena kan bli både högre och säkrare och kvinnor en då frivilligt välja dessa. Diskriminering gör det förhållandevis mindre kostsamt för kvinnor att vara frånvarande under vissa perioder och att löpande ta ansvaret hemma. Arbetsgivarna kan då peka på kvinnors arbetsmarknadsbeteende, hävda att de inte är intresserade sina jobb

av och tillämpa statistisk diskriminering för rekrytering till yrken där

Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män

kvinnors förväntade beteende medför kostnader. Kvinnor fortsätter att investera mindre i humankapital än män och att hålla sig till kvinnliga utbildningar och yrken. De två sidorna marknaden interagerar så

av att cirkelgången fortfar.

I ekonomiska modeller analyseras vanligen preferenser och skicklighet som exogent bestämda. Intresse och förmåga är emellertid också, och huvudsakligen, resultatet av fostran och livs-

många menar lång anpassning till etablerade könsroller, s.k. socialisering. I samspel med familj, vänner, skola, media, arbetsliv och samhällsliv förvärvar vi könsspecifika värderingar, kunskaper och förväntningar som är relevanta för yrkesvalen. Ur ekonomiskt perspektiv kan socialisering betraktas på två sätt. Utifrån humankapitalteorin kan socialisationsprocessen analyseras som en investering i kunnande anpassad till framtida förväntningar om deltagande i arbetslivet. Enligt ett annat synsätt är den istället en samhällelig diskriminering, vilken är inbyggd i samhällsstrukturen och upprätthålls genom ett genusssystem som via traditionella föreställningar om manligt och kvinnligt, förebilder, mentorer, maktförhållanden etc. föreskriver män och kvinnor olika spelregler i samhället. Detta ligger närmare diskriminerings- eller institutionella teorier. Fallet kan också att sociala normer, vanor

vara och traditioner, som en gång var lämpliga och effektiva, lever kvar under ekonomiska omständigheter och då upplevs som diskrimi-

nya nering. Att bryta mot sociala normer innebär sociala kostnader. De kan därför upprätthållas även om de är ineffektiva och innebär en ekonomisk kostnad, särskilt om vinster och förluster drabbar olika

med olika makt i samhället. Ju snabbare ett samhälle grupper omvandlas, desto snabbare kan existerande normer och regler väntas föråldras, desto större blir de fördelningsmässiga konsekvenserna och desto fler påståenden om diskriminering bör höras.

Ytterligare interaktion sker genom att preferenser, förmåga och arbetsfördelning inte är neutrala i förhållande till ett yrkes könssammansättning. Om kvinnor och män föredrar att samarbeta med personer av samma kön så kommer kvinnor att dra sig för att söka till manliga yrken och vice Vi kan också tänka att sociala och

versa. oss kulturella faktorer, t.ex. hur de anställda kommunicerar, vilka värderingar de poängterar, sättet att lösa problem, informella professionella nätverk, och även rent praktiska saker, som arbetsmetoder och verktyg, är anpassade till det kön är i majoritet och därmed kan

som minska det motsatta könets produktivitet. Dessutom kan yrken p.g.a.

n SeLindbeck 1997 för diskussion sociala betydelse för arbetsmark-

en av normers nadensfunktionssätt. 12Se 1986 för modell just bygger brist språklig kommu-

t.ex. Lang en som på att nikation försvårar samarbete.

3 SOU1997:137

Christina Jonung

att de är kvinnoyrken komma att erbjuda egenskaper, t.ex. möjlighet till deltid, som utövar ytterligare lockelse. I dessa fall är det således inte något grundläggande i ett yrkes kvaliñkationskrav, utan själva könssammansättningen i sig som bidrar till att segregeringen upprätthålls.

De olika teorierna pekar emellertid också på mekanismer som kan leda till förändringar i yrkesfördelningen. Utifrån t.ex. arbetsfördelningsteorin kommer alla faktorer påverkar mäns och kvinnors

som tidsallokering att få konsekvenser för förvärvsdeltagande, human-

kapitalinvesteringar och yrkesfördelning. Det kan gälla t.ex teknisk utveckling, arbetskraftsefterfrågans utveckling, kvinnors reallöneför-

ändringar, lönerelationer mellan kvinnor och män, skatte-, familjeoch bamomsorgspolitik, barnafödande, skilsmässor m.m.

Det är lätt att utifrån detta dra slutsatsen ekonomisk utveck-

att en ling eller ekonomisk politik som leder till växande förvärvsdeltagande för kvinnor bör leda till kraftigare och mer marknadsinriktade humankapitalinvesteringar bland kvinnor och därmed till minskad

yrkessegregering på arbetsmarknaden. En sådan emellertid

slutsats vore förhastad. För det första kan den ökade efterfrågan på kvinnlig

arbetskraft bero på strukturella förändringar, vilka gör att traditionellt kvinnliga yrken växer i storlek. Kvinnor kan då finna det attraktivt att byta hemarbete mot förvärvsarbete genom att arbetstillfälle erbjuds och/eller lönerna stiger i kvinnliga jobb. Kvinnorna kan välja att öka sin utbildningsnivå, eftersom de nu också förvärvsarbetar och därmed får avkastning på visst marknadsinriktat humankapital, men någon ändring i utbildnings- och yrkesvalens inriktning behöver

inte se.

För det andra leder ett ökat förvärvsdeltagande för kvinnor till att vissa arbetsuppgifter som kvinnor tidigare utfört i hemmet, såsom vård av barn och äldre, nu överförs till tjänsteproduktion på marknaden. Efterfrågan på kvinnlig arbetskraft ökar därmed ytterligare.

För det tredje innebär ett växande förvärvsdeltagande bland kvinnor att sammansättningen på den kvinnliga arbetskraften samtidigt förändras. Vid lågt arbetskraftsdeltagande är kvinnor med hög utbildning, starka yrkesambitioner och få barn överrepresenterade i arbetskraften. När arbetskraftsdeltagandet ökar, kommer allt fler de

av kvinnor som finns på arbetsmarknaden att lågutbildade, ha kort

vara yrkeserfarenhet, vara dubbelarbetande och dela sitt engagemang mel-

lan yrkesarbete och familj. Även förvärvsdeltagandet bland kvin-

om norna är högt, förekommer fortfarande en tidsmässig specialisering mellan kvinnor och män så att kvinnor lägger förhållandevis mer av sin tid på hemarbete. De kvinnor står för ökningama i arbets-

som

Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män

kraften är sannolikt de är mest angelägna att finna arbeten som är som

förenliga med familjeansvar.

Ett ökat förvärvsdeltagande för kvinnor är därför inte oförenligt med stabil eller t.0.m. växande yrkesegregering efter kön inom aren betsmarknaden. Detta kan betraktas på två sätt ur segregeringsperspektiv. Å sidan har segregeringen i samhället minskat genom att ena både kvinnor och män arbetar i såväl marknadssektom som i hushållssektom. Å andra sidan upprätthålls yrkessegregeringen på själva arbetsmarknaden att kvinnor förvärvsarbetar inom de typiska genom kvinnoområdena vård, utbildning och service. Mätt på som omsorg, konventionellt sätt, då hemarbete inte inkluderas som yrke, ser vi inga

eller långsamma förändringar i segregeringen.

Först när kvinnorna arbetsmarknaden har möjlighet att öka sin tid och ansträngning i arbetet t.ex. genom att barnafödandet minskar, att männen tar över hemarbetet eller att tillgången på husmer av hållstjänster ökar och deras pris minskar kan vi enligt arbetsfördelnings- och humankapitalteorin kraftigare ändringar i yrkesvänta oss segregeringen. Denna integration kommer då att i första hand gälla de arbeten kräver hög utbildning och stark arbetsmarknadsanknytsom ning. På den faktiska arbetsmarknaden äger dessa processer rum samtidigt. Vissa kvinnor ökar sin tid och arbetsinsats i markgrupper av nadsarbetet och investerar för karriäryrken. Andra bidrar till det ökade arbetskraftsdeltagandet och till yrkessegregeringen genom traditionella yrkesval. Hur påverkas diskrimineringen på arbetsmarknaden av ett ökat förvärvsdeltagande och fler kvinnor på arbetsmarknaden Å sidan ena kan det lättare för kvinnor att finna arbetsgivare som inte disvara en kriminerar så länge de är få. Några enstaka kvinnor stör inte heller den sociala ordningen i ett yrke eller på arbetsplats. Motståndet en kvinnor kan således hårdna de blir fler. Å andra sidan är mot om en arbetsgivares vilja att diskriminera knuten till vad det kostar att följa sina preferenser. Ju fler duktiga kvinnor med goda kvalifikationer finns ute på arbetsmarknaden, desto större risk löper arbetsgivasom att välja bort kompetenta medarbetare han håller sig endast till ren om de sökande. Även manliga monopol kan bli svårare att en del av upprätthålla då allt fler män får ett egenintresse sina hustrurs inav komster. Kvinnors inflytande växer också anställda och konsusom menter. Den statistiska diskrimineringen kommer dockatt fortgå så

n Sveriges höga förvärvsdeltagande för kvinnor i förhållande till andraländer hänger med att har störreandel lågutbildade och småbarnsmammori arbetssamman en krañen.

Christina Jonung

länge den är lönsam dvs. så länge kvinnors genomsnittliga faktiska

arbetsmarknadsbeteende skiljer sig i tillräcklig grad från mäns.

Även mellan löneskillnader och yrkessegregering finns komplicerade samband. Det finns i princip fyra metoder att nå en löneutjämning mellan kvinnor och män. Den första är att utjämna lönen mellan kvinnor och män i varje yrke. Den andra är att utjämna löneskillnadema mellan olika yrken generellt. Den tredje är en integrering av kvinnor och män i olika yrken. Den fjärde är att ändra rangordningen efter lön mellan olika yrken.

En allmän löneutjämning mellan kvinnor och män kan bidra till att upprätthålla segregeringen på flera sätt. För det första, som påpekades ovan, gäller att om diskriminering förekommer så kan minskade möjligheter att diskriminera via lönen leda till att diskrimineringen tar andra vägar och istället övergår i anställningsdiskriminering. Även incitamenten till statistisk diskriminering ökar och kvinnor kan inte via lägre lön köpa sig tillgång till företagsspeciñk utbildning. För det andra blir incitamenten för kvinnor att söka sig till de manliga karriäryrkena försvagade. Detta förstärks av höga marginalskatter. Om kvinnor av andra skäl än lönen föredrar de kvinnliga yrkena kanske

bara på grund av att det upplevs svårt att välja otraditionellt så

som finns små skäl att ändra inriktning. För det tredje är det utomordentligt dyrt att ersätta egen tid i hemarbete med tjänster köpta på marknaden i en ekonomi med generellt små löneskillnader tillsammans med högt skattetryck och höga sociala avgifter. Möjligheterna för karriärinriktade kvinnor att med hjälp av sådan service konkurrera med männen på mer lika villkor begränsas. På denna punkt kan förhållandena gynnsammare för kvinnor i andra länder än i Sverige.

vara

Tanken att en integrering kvinnor i manliga yrken skall leda till

av högre relativa löner for kvinnor vilar dels att detta höjer kvinnors

löner genom tillgång till den humankapitaluppbyggnad äger

som rum i dessa yrken, dels på att detta också minskar trängseln i de kvinnliga yrkena och därmed höjer lönerna där. En ökad integration kvinnor

av i manliga yrken kan därför gynna alla kvinnor arbetsmarknaden. Detta förutsätter emellertid att kvinnor kommer att kunna följa

samma löneutveckling och karriärvägar som män i de manliga yrkena. Tillträde till manliga yrken med i genomsnitt högre löner innebär emellertid inte automatiskt att kvinnor f°ar bättre lön. Även inom yrken finns löneskillnader mellan könen och kvinnor når sällan till

upp männens löner. Om det förekommer diskriminering i det manliga yrket eller om de välbetalda manliga yrkena ställer krav t.ex. på över-

Den senaremetoden är densom är knuten till arbetsvärdering och somi engelskspråkig terminologi benämns comparable worth.

Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män

tid, resor m.m. för att uppnå de höga lönerna, vilka kvinnorna genom sitt större hemansvar inte har möjlighet att leva upp till, kan kvinnor rentav få bättre lön i ett kvinnodominerat yrke.

Sammanfattningsvis är relationerna mellan ökat kvinnligt arbetskraftsdeltagande, förbättrade relativa löner för kvinnor och den könsmässiga yrkessegregeringen på arbetsmarknaden komplicerade. Genomgången visar att det utifrån ekonomisk teori inte finns skäl

ovan att vänta sig att utvecklingen på dessa områden skall gå i samma takt

alltid i samma riktning. eller ens

2.2¶Utvecklingen av yrkessegregeringen i Sverige

I detta avsnitt presenteras några data yrkesfördelningens utveck-

om ling för män och kvinnor i Sverige under de senaste decennierna. Var finns kvinnorna och männen på dagens arbetsmarknad Till vilka yrkesområden sökte sig den ökande kvinnliga arbetskraften Vilka yrken har expanderat och vilka har krympt för kvinnor respektive män Har kvinnors och mäns arbetsmarknad blivit mer integrerad och vilka yrken är i så fall ansvariga för detta Ur maktsynpunkt är de professionella yrkena särskilt intressanta att följa.

Beskrivningen yrkesfördelningens utveckling och utseende

av bygger på två datakällor: folk- och bostadsräkningama 1960-90 och arbetskraftsundersökningama 1963-1996. Folkräkningama täcker he-

befolkningen och har detaljerad yrkesbeskrivning med ca

en mer 300 yrken på den s.k. tre-siffersnivån. De årliga arbetskraftsundersökningarna bygger månatliga urvalsundersökningar och redovisar en yrkesindelning omfattande 50-60 yrken på en något utvidgad tvåsiffersnivå. Tyvärr genomfördes ingen folk- och bostadsräkning 1995, så 1990-talets utveckling kan endast följas med den något begränsade yrkesindelning som arbetskraftsundersökningama erbjuder.

Jämförelser över tiden med yrkesdata är alltid osäkra. Yrkesindelningen och rutinerna för klassificering har genomgått flera förändringar, allteftersom arbetsmarknaden ändrat karaktär och tidigare indelningar inte rättvisande information. Flera stora föränd-

ansetts ge ringar har varit knutna just till kvinnors yrkesarbete. Så exempelvis har sättet att klassificera kvinnors arbete i jordbruket förändrats kraftigt mellan vissa folkräkningar. Graden uppdelning skiljer sig för

av olika yrkesgrupper. Medan industriarbeten är noggrant uppdelade och specificerade i yrkesstatistiken har detta visat sig svårare att åstadkomma med det stora sekreteraryrket, där statistiken vandrat mellan

15Sambandenmellan yrkessegregering och lön analyserasi flertal kapitel i denna

ett volym samti Persson Wadensjö 1997. 16Presentationenbygger på Jonung1984, Jonung 1993 och Jonung 1995.

Christina Jonung

olika klassificeringsmetoder. 1985 genomgick standarden för yrkesklassificering NYK en fullständig revidering. Yrkesgrupper har tillkommit och förändrats och individuella yrken har fått ändrad placering. Jämförbarheten bakåt i tiden försvårades därmed.

Beskrivningen nedan belyser i första hand den horisontella yrkesfördelningen mellan olika verksamhetsområden för män och kvinnor. Det finns också en vertikal segregering, som avser att män och kvinnor är olika fördelade över yrken med olika status eller inom samma yrke på olika befattningsnivåer. Det finns inte någon självklar, enhetlig princip för vad som karaktäriserar ett yrke. Det kan vara arbetets teoretiska inriktning och krav, verksamhetens inriktning, arbetsmiljön, vilket material eller vilken produkt man arbetar med. Till ett yrke förs individer som ägnar sig samma näringsfång eller typ av arbete oberoende av utbildning, verksamhetsområde eller yrkesstatus. Inom samma yrke kan därmed finnas olika kvalifikationsnivåer och ibland såväl ledande befattningar som mer rutinbetonade uppgifter. Inom andra yrken kan yrkesstatusen vara mer homogen. Ofta dominerar kvinnor på de lägre nivåerna inom de olika yrkena. Segregeringen på arbetsmarknaden är därmed högre än vad enbart en granskning av den horisontella segregeringen ger intryck av.

Segregeringen mellan hushållsarbete och marknadsarbete

Analysen ovan framhävde betydelsen av att betrakta hemarbete som en alternativ sysselsättning till förvärvsarbete eller del el-

som en av, ler restriktion på, de yrkesval kvinnor gör. När kvinnor väljer att i större utsträckning förlägga sitt arbete till arbetsmarknaden innebär detta i sig en minskning av yrkessegregeringen efter kön, vilket måste beaktas vid bedömningen vad sker inom arbetsmarknaden.

av som

Under de senaste decennierna har kvinnornas deltagande i förvärvslivet genomgått omvälvande förändringar. Under 1960- och 1970-talen valde en allt större andel av kvinnorna, framförallt bland småbamsmammoma, att yrkesarbeta. Under 1980-talet befäste kvinnorna sin ställning på arbetsmarknaden genom längre arbetstider. 1990-talets minskande arbetskraftsefterfrågan och ökande arbetslöshet har lett till lägre relativa arbetskraftstal och arbetstid för såväl kvinnor som män, men omfattningen kvinnors förvärvsarbete rela-

av tivt mäns har inte reducerats.

1996 utgjorde sålunda kvinnor arbetskraften i ålders-

48 procent av gruppen 25-54 år de mest förvärvsaktiva, men också mest hem-

arbetskrävande åldrarna. De svarade för 41 procent de faktiskt ut-

av förda arbetstimmama. Också 1990, när förvärvsdeltagandet för kvinnor liksom för män, var som högst, utgjorde kvinnorna 48 procent

av arbetskraften och stod för 40 procent av de arbetade timmarna. Skill-

Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män

naden är stor gentemot 1963 när kvinnornas andel arbetskraften i av motsvarande åldrar 37 procent och deras andel arbetade timmar var av 28 procent. Det relativa arbetskraftstalet för kvinnor 25-54 år som 1963 56 procent, hade år 1990 stigit till 91 procent och föll sedan var till 86 procent 1996. Endast tre procent kvinnorna uppger att de av ägnar sig hushållsarbete på heltid Bakom denna utveckling ligger ett stort antal förändringar i såväl mäns kvinnors allokering sin tid. Sedan 1960-talet har den som av lagstadgade arbetstiden sänkts, semestern förlängts, olika former för tjänstledighet framförallt för vård barn införts, samt frekvensen av deltidsarbete ökat. Det samlade resultatet kvinnors ökade förvärvsav deltagande och den ändrade omfattningen av de faktiska arbetstidema för män och kvinnor är kraftigt minskad segregering efter kön en mellan hushållssektor och marknadssektor. I motsats till den konventionella bilden beror utjämningen kvinnors och mäns tid i arbete i av lika hög grad på att män minskat sin tid på arbetsmarknaden, som att kvinnor ökat sin tid där. Fortfarande gäller dock att kvinnors tid utanför arbetsmarknaden ett helt annat sätt än mäns är knuten till förekomsten barn. En specialisering mellan kvinnor och män i husav hållsarbete och marknadsarbete förekommer således i hög grad fortfarande, dess omfattning minskat Jonung Persson 1990, även om 1993. Den beskrivna utvecklingen innebär givetvis en kraftig minskning könssegregeringen i samhället. Både kvinnor och män verkar inom av båda samhällssektorema, arbetsmarknad och hushållssektor, under större delen de år i livscykeln då förvärvsarbete är aktuellt. Med av detta har följt omfattande omorganisation av samhälleliga arbetsen uppgifter såväl vad gäller innehåll produktionssätt och finansiesom ring. I själva verket rör det sig de största förändringarna i om en av resursanvändningen i ekonomin ägt under de senaste decensom rum nierna. Kvinnor har flyttat del sina arbetsinsatser till arbetsen av marknaden. En del de arbetsuppgifter kvinnor tidigare utförde av som i hemmen sker idag med teknik, har tagits över i hemmet av annan män eller barn eller görs helt enkelt inte längre. Men en stor del har flyttats till marknadsproduktion, delvis till privat sektor, i Sverimen i stor omfattning till offentlig sektor. Inom familj sker inge en komstöverföringar med traditionell arbetsfördelning från män till kvinnor för att finansiera barnomsorg och annat hemarbete. Den ökade konsumtionen offentliga och tjänster finansieras istälav varor let höjda skatter på hushållen. Även del de arbetsuppgenom en av gifter utförs i hemmen finansieras idag till stor del via skatter och som offentliga transfereringar t.ex. föräldraforsäkringen. -

Christina Jonung

Kvinnors utträde på arbetsmarknaden har således i viss mån

genererat en efterfrågan på tjänster som barnomsorg, äldreomsorg och annan service. En del av de arbetsuppgifter kvinnor utfört i hemmet har måst ersättas arbetsmarknaden. Har vi här en situation där utbudet genererat sin egen efterfrågan Nej, så kan man enligt min mening inte resonera. På samma sätt som den industriella revolutionen gav tillväxt och skapade nya varor genom ny teknik, fabriker, och stordrift så har tjänsterevolutionen skapat tjänster, kunnat utnyttja tek-

nya ny nik och effektiviserat tjänster som tidigare producerats utanför arbetsmarknaden. Kontor, handelsverksamhet, bank- och försäkringsverksamhet har expanderat och utgör förutsättningar för det moderna samhället. Kraven skolutbildning har ökat. Vi lever längre och har tillgång till en helt annan medicinsk teknologi än tidigare. Välfärdspolitiken och dess förvaltning rör inte bara kvinnor. Uppräkningen kan göras längre. Visst finns det del arbetsuppgifter marknaden

barnomsorgen är ett exempel som direkt är en avlastning för för- - värvsarbetande kvinnor. Hemarbetsuppgifter har följt med ut på marknaden, såväl genom en fortsatt industrialisering av tidigare hushållsprodukter t.ex. i konfektions- och livsmedelsindustri som ge-

nom vårdens professionalisering. Men större delen av de arbetsupp-

gifter kvinnor utför på arbetsmarknaden är knutna till de krav som ett modernt och tekniskt utvecklat samhälle ställer.

Var kvinnor och män på dagens arbetsmarknad

finns

Tabell 2.1 ger en översiktlig bild över yrkesfördelningen på dagens arbetsmarknad. Den visar sysselsatta kvinnors och mäns absoluta och relativa fördelning över yrkesområden på l-siffersnivå samt andelen kvinnor inom de olika yrkesområdena enligt arbetskraftsundersökningarna 1996 samt 1985, det första året med den yrkesklassifice-

nya ringen.

Könsuppdelningen på arbetsmarknaden brukar sägas vara kännetecknad av en koncentration av respektive kön till särskilda områden på arbetsmarknaden samt att yrken är kvinnliga respektive

av manliga, dvs. har en överrepresentation respektive kön. Redan

av på en så kraftigt sammanslagen yrkesnivå i tabell 2.1 är det

som uppenbart att män och kvinnor arbetar inom helt olika områden. Inte förvånande är kvinnornas största yrkesområde hälso- och sjukvårdsarbete och socialt arbete, vilket i den nya klassificeringen lyfts fram

17För en representantför dettasynsätt, seRosen 1996, somhävdar: "In Sweden a large fraction of women take care of the children of thewomen who work the public sector to carefor the parentsof the women who are looking after their children. Enligt Rosensker detta arbetsbytepå grund av ett skatte-och bidragssystem som kraftigt subventionerar offentlig tjänstekonsumtion.

Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män

ett särskilt område. Nästan en tredjedel av den kvinnliga arbetssom kraften återfinns här. Betydelsen detta yrkesområde for kvinnorna

av motsvaras av tillverkningsarbete för männen. Ungefär en tredjedel av männen fortfarande här 1996. Det näst viktigaste området för

ryms kvinnor är det blivit resultatet av en sammanslagning i statistiken

som av administrativt och kontorstekniskt arbete. Männens näst största område är tekniskt, naturvetenskapligt, samhällsvetenskapligt, humanistiskt arbete m.m. Detta innehåller flera av de yrken som kräver akademisk utbildning. Det är stor omfattning även för kvinnor och

av har växande betydelse för båda könen.

Tabell 2.1 Sysselsatta efter kön och yrkesområde, 1985 och 1996.

Tusental och procentandelar.

1985 1996

Yrkesomrâde Totalt Män KvinnorAndelkv RepgradTotalt Män KvinnorAndelkv Rebgrad Tekn.,naturv Antal 664 409 255 752 429 323

, 20,8 17,0 43 0,9 samhhum % 15,4 18,0 12,6 38 0,8 19,0

, konstn.arbete Hälso-och Antal 644 563 660 84 576 sjukvarb, % 15.0 3,6 27,8 87 1,9 16,7 4,1 30,2 87 1,8 socialtarbete AdminkameraltAntal 692 252 441 659 270 389

, 1,2

konlorstekn % 16,1 11,1 21,8 64 1,4 16,6 13,1 20,4 59 arbete Kommersiellt Antal 363 181 182 381 195 186 arbete % 8,4 8.0 9,0 50 1,1 9,6 9,5 9,8 49 1,0 Lantbruks-,skogs-Antal 206 155 52 119 93 26

tiskeriarbete % 4,8 6,8 2,6 25 0,5 3,0 4,5 1,4 22 0,5 Transport- Antal 247 179 68 219 156 63 kommarbete % 5,7 7,9 3,4 28 0,6 5,5 7,6 3,3 29 0,6

- Tillverknarbete, Antal 1023 860 163 807 688 119 maskinskötsel,% 23,8 38,8 8,1 16 0,3 20,4 33,4 6,2 15 0,3 mm Servlcearbete Antal 434 143 292 363 142 222 mm % 10,1 6,3 14,4 67 1,4 9,2 6,9 11,7 1,3 Uppgiftsaknas 20 3 10 Samtliga 4299 2276 2022 3963 2058 1905

100 100 100 47 100 100 100 48 Källa: Arbetskraftsundersökningama, årsmedeltal.

Den period som redovisas i tabellen rymmer såväl högkonjunkturen under 1980-talets andra hälft lågkonjunkturen och den växande

som arbetslösheten under 1990-talet. Medan sysselsättningen inom samtliga yrkesområden utom jordbruk expanderade under l980-talet, så har alla, utom det första, vilket innehåller yrken som kräver hög utbildning, visat en minskande sysselsättning under 1990-talet. Det är värt att notera att kvinnor inte bara uppehâllit utan också ökat sin andel inom detta expanderande yrkesområde.

Yrkesområden som rekryterar ett stort antal personer av det ena könet domineras ofta även andelsmässigt av detta. Att så är fallet

Christina Jonung

framgår av kolumnen över procentandelen kvinnor på olika områden i tabell 2.1. Den sista kolumnen för respektive år i tabellen visar graden av kvinnorepresentation inom de olika områdena, dvs. förhållandet mellan andelen kvinnor inom ett visst yrkesområde och andelen kvinnor i arbetskraften. När representationsgraden är större än ett är kvinnorna överrepresenterade inom området och när den är mindre än ett är kvinnorna underrepresenterade. Hälso- och sjukvårdsarbete m.m. uppvisar den största överrepresentationen av kvinnor. Inte mindre än 87 procent av de förvärvsarbetande inom detta stora område är kvinnor. På motsvarande sätt är kvinnorna som mest underrepresenterade inom tillverkningsarbete. Inom tekniskt, samhällsvetenskapligt arbete m.m., adminstrativt och kontorstekniskt arbete, och kommersiellt arbete utgör kvinnorna ungefär hälften, dvs. som i arbetskraften som helhet. Man skall då ha i åtanke att administrativt och kontorstekniskt arbete är en sammanslagning av ett kraftigt mansdominerat område, administrativt arbete, och ett kvinnodominerat sådant, kontorstekniskt arbete. I de fall där representationsgraden ändrats under perioden har den gått jämnare könsrepresentation.

mot en

Ett annat sätt att ge mer detaljerad information om var kvinnor och män arbetar är att redovisa de yrken som är vanligast för respektive kön. Tabell 2.2 och tabell 2.3 redovisar de 15 yrken, vilka sysselsatte flest kvinnor respektive flest män utifrån 1990 års folkräkning. Många av kvinnornas vanligaste yrken anknyter till uppgifter kvinnor har och har haft i hemmen vård av barn och sjuka, uppfostran och under-

visning, städning och matlagning. Ett undantag är sekreteraryrket, vilket i de nuvarande folkräkningama är noggrannare kategoriserat och som framgår uppdelat flera yrken. Banktjänsteman är numera också ett stort kvin Yrken som kräver högre utbildning är lärare, förskollärare och sjuksköterska.

Många av männens yrken är knutna till industrin. Här har säkert skett ändringar av rangordningen som resultat av 1990-talets kraftiga sysselsättningsminskningar på dessa områden. Bland yrken som kräver högre utbildning finns ingenjörsyrken och datayrken.

Kvinnornas yrken är kvinnodominerade antalsmässigt och i männens vanligaste yrken är majoriteten män. Flera har en extrem könssammansättning, där mindre än tio procent utgörs av det motsatta könet. Ett undantag är affársbiträden försäljare inom detaljhandel som finns såväl männens som kvinnornas lista, med kvinnor i majoritet.

Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män Tabell 2.2 De vanligaste yrkena för kvinnor år 1990

Yrke	Antal tusental	Andel kvinnor Relativ fördelning %	%
Undersköterska, sjukvárdsbitrâde 148		94	6,9
Övr. sekreterar- 0 maskinskr.arbete 146		90	6,7
Försäljare detaljhandel	119	74	5,6
Barnskötare m.fl	108	97	5,0
vårdbiträde, hemvárdare m	106	96	4,9
Städare	97	87	4,5
Kontorssekreterare, stenograf	72	99	3,3
Sjuksköterska	66	94	3,1
Köksbiträde, restaurangbiträde	59	89	2,7
Förskollärare, fritidspedagog	58	93	2,7
Ekonomiledare, redovisningsman 54		75	2,5
Klasslärare	49	82	2,3
Banktjänsteman	28	68	1.3
Lärarei teoretiska ämnen	23	52	1.0
Kock,kallskänka		69	1,0
Summa	1 155		53.5
Övriga yrken	1002		46,5
Totalt	2 157	100

Källa: Folk- och bostadsräkningen 1990

Tabell 2.3 De vanligaste yrkena för män år l 990 Yrken Antal Andelmän Relativfördelning

tusental % % lng tekn mekaniskt-teknisktarb 75 95 3,2

Säljarepartihandel	69	81	3,0
Last-och paketbilsförare	68	97	2,9
Maskin-och motorreparatör m.fl	67	98	2,9
Byggnadstrâarbetare	53	100	2.2
Lantbrukare, skogsbrukare	51	74	2,2
lng arkitekt,tekn. byggn.tekn.arb 49		91	2,1

Verkstadsmekaniker	45	89	1.9
Lager- nádsarbetare	44	80	1,9
Elmontör	44	98	1,9
Försäljare detaljhandel	41	26	1,8
Fastighetsarbetare m.fl.	39	92	1,7
Systemerare, programmerare m	36	77	1,6
Övr. bygg-och anläggningsarbete 36		99	1,5
lng teknikerteleteknisktarb.		91	1,3

Summa	749	32,1
Övriga yrken	1 585	67.9
Totalt	2 334	100

Källa: Folk- ochbostadsräkningen 1990

Christina Jonung

Tabellema 2.2 och 2.3 illustrerar också den större koncentration till ett fåtal yrken som gäller för kvinnor jämfört med män på arbetsmarknaden. En sådan jämförelse är givetvis oerhört känslig för hur yrkesfordelningen är konstruerad och som nämndes mäns

ovan synes arbete vara noggrannare specificerat än kvinnors. Att kvinnors yrken är stora innebär dock att de också erbjuder många arbetstillfällen, vilket kan uppfattas som en fördel på snabbt föränderlig arbetsmark-

en nad. 54 procent av kvinnorna finns i de 15 vanligaste yrkena

av ca

300 med 1990 års yrkesindelning, vilket kan jämföras med 32 procent av männen. I kvinnornas vanligaste yrken 1990 finns också 7,7 procent av den manliga arbetskraften och i männens vanligaste yrken återfinns 9,3 procent den kvinnliga arbetskraften.

Hur olika är kvinnors och mäns yrkesfördelning

Den beskrivning som här lämnats pekar stora skillnader i mäns och kvinnors yrkesfördelning. För att kunna dra slutsatser yrkessegre-

om geringens omfattning och bedöma dess ökning eller minskning över tiden behövs emellertid något slags sammanfattande mått. Det finns ett flertal sådana i bruk i segregeringslitteraturen och deras för- och nackdelar har diskuterats livligt se t.ex. Siltanen m.fl. 1995. Här utnyttjas ett sådant mått som har en lättförståelig tolkning. Detta s.k. segregeringsindex kan tolkas som den andel kvinnorna skulle

av som behöva byta yrke för att kvinnor skall få yrkesfördelning

samma som män alternativt den andel männen skulle behöva byta yrke

av som för att män skall få yrkesfördelning kvinnor.° Indexets

samma som miniminivå är noll då är kvinnor representerade inom varje yrke

med samma andel som i arbetskraften. Dess maximivärde är 100 då

är kvinnor och män i helt olika yrken.

l tabell 2.4 redovisas beräkningar det beskrivna

av ovan segregeringsindexet utförda på grundval såväl folkräkningarna

av som arbetskraftsundersökningama och olika nivåer i yrkesklassificeringen en-, två-, respektive tre-siffersnivå för perioden 1960 till 1996.

- - Den första bild som framträder är den kraftigt könssegregerad

av en arbetsmarknad. Utifrån indelningen tre-siffersnivå skulle t.ex. inte mindre än 65 procent av kvinnorna behövt byta yrke år 1990 för att få en yrkesfördelning som överensstämmer med männens.

18 S,1/2Z|mi,-f,,|,

Segregeringsindexet beräknassom där m" och angerden procentuella delen av den manliga respektive den kvinnliga arbetskraften sysselsattai rke i år 9Observeraatt måttet endastär ett mått på segregeringensomfattning, inte på de omflyttningar man faktiskt kan tänkas göra för att eliminera segregeringen.Den senaretypen av mått måste bygga på att män och kvinnor byter jobb med varandra om inte yrkesstrukturen skall förändras.

Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män Tabell 4 Könssegregeringsindex enligt folkräkningama och

arbetskrafisundersökningarna 1960-1996.

	1	FoB 2	3	AKU 1	2
1960	49,2	66,8 74,5		-	-
1963	-	-	-	43,3 65,1
1970	44,5	61,3 70,6 46,0 66,2
1975	43,6	59,3 69,5 43,8 64,4
1980	43,0	58,2 67,9 43,1 60,8
1985 se not a	42,0	58,0	-	-	-
1985 not b	44,5	57,7 66,8 44,2 60,8

se 1990 notb 43,1 56,0 64.5 42,8 60,5 se 1996 notb 38,5 58,2 se - - a Standardenför yrkesklassiticeringNYK reviderades1985. SCBI 1990 finnsyrkesupp ochtvå-siffersniváenligtdentidigareklassiticeringen.Uppgifternaidennarad gifterför engrundarsig dessadatajämförbaramedtidigareår. b Beräkningargrundade nyaNYK. Källa: Folkräkningama och arbetskrattsundersökningama, egnaberäkningar.

En iakttagelse som kan göras är att mer detaljerad yrkesnivå annan studeras, desto könssegregerad framstår arbetsmarknaden som mer dvs. indexet är högre tre-siffersnivå än två-siffersnivå och högre på två-siffersnivâ än en-siffersnivå. Dessutom är arbetsmarknaden än uppdelad än vad framgår dessa uppgifter även inom mer som av varje yrke finns kvinnor och män på olika befattningsnivåer och i olika arbetsuppgifter. Samtidigt kan notera att ökningen i index man är större när går från till två-siffersnivå, än när man går från man entvå- till tre-siffersnivå. Detta pekar på att största delen av segregeringen finns mellan yrkesgrupper, än mellan enskilda yrken. snarare En tredje observation utifrån tabell 2.4 är att oberoende vilken av

detaljnivå analyseras och oberoende uppgifterna kommer

som av om från folkräkningama eller arbetskraftsundersökningama med undantag för en-siffersnivån i arbetskraftsundersökningama så visar beräkningarna klar trend i riktning mot minskad segregering under den en studerade perioden. Utifrån folkräkningsdata på tre-siffersnivån föll index med 10 procentenheter, från 75 procent 1960 till 65 procent 1995. På basis av arbetskraftsundersökningamas mindre detaljerade indelning minskningen 7 procentenheter, från 65 procent 1963 till var 58 procent 1996.

Folkräkningama och arbetskraftsundersökningama ger dock något

olika bilder utvecklingen. Enligt folkräkningarnas tre-siffersnivå är av forändringstakten ungefär densamma under de tre decennierna, en minskning med 3-4 procentenheter decennium. På två-siffersca per nivån utvecklingen helt olika ut beroende man förlitar sig ser om

Christina Jonung

på folkräkningama eller arbetskraftsundersökningarna. Båda datamaterialen visar en nedgång för hela perioden. Enligt folkräkningama har förändringarna skett kontinuerligt. Enligt arbetskraftsundersökningarna är det endast 1970- och 1990-talen som inneburit en minskad könssegregering. Det är svårt att förklara dessa skillnader. För de tidigare folkräkningama kunde de något högre siffrorna för arbetskraftundersökningarna förklaras med att de även innefattar

senare personer med kort deltid. De senare folkräkningama inkluderar dock även de korttidsarbetande. Effekterna omläggningen i klassifice-

av ringssystemet 1985 illustreras i tabell 2.4 att beräkningar för

genom en- och två-siffersnivån finns med enligt båda klassiñceringama. Segregeringsmåttet påverkas framförallt av om man slår ihop yrken eller yrkesgrupper som varit kvinnliga respektive manliga och får dem att framstå som blandade jämför t.ex. med sammanslagningen av administrativt arbete och kontorsarbete eller delar ett blandat yrke och

upp därvid lyfter ut ett manligt eller ett kvinnligt yrke jämför t.ex. att hälso- och sjukvårdsarbete blivit ett särskilt område. Jämförelserna pekar att effekterna av omläggningen blivit störst på en-siffersnivån.

Är förändringarna att betrakta stora eller små Ett sätt att få

som perspektiv på denna fråga är att tänka efter hur lång tid det skulle ta innan en utjämning av mäns och kvinnors yrkesfördelning uppnås med nuvarande förändringstakt. Indexets minimivärde motsvarar

en exakt lika fördelning över yrken för män och kvinnor. Antag att accepterar en viss olikhet mellan könen, t.ex. motsvarande 40-60

en fördelning inom yrkena, dvs. ett indexvärde på ungefär 20. I så fall skulle det ta minst hundra, kanske hundrafemtio år, innan vi har

en arbetsmarknad utan könssegregering.

Vi kan också jämföra omfattning och förändringstakt med andra länder se också Nermos kapitel i denna bok. Samma segregeringsindex beräknat på en yrkesindelning motsvarande tre-siffersnivån

var 52 procent för USA 1990. Förändringen mellan 1970 och 1990 hade då varit 16 procentenheter Blau mil., 1997. Könssegregeringen är således mindre omfattande och förändringstakten betydligt högre i

USA än i Sverige.

Vad ligger bakom ändringar i yrkesfördelningen

Analysen ovan visar således på en långsamt, stadigt sjunkande

men könssegregering. Den ligger dock fortfarande på en hög nivå. Bakom den bild vi observerar idag ligger flera samverkande faktorer.

Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män

Arbetskraftsefieryfrågan En första betydelsefull faktor för såväl kvinnors arbetskraftsdeltagande yrkesfördelning är utvecklingen arbetskraftsefterfrågan. som av Kännetecknande för sysselsättningsutvecklingen i svensk ekonomi under de senaste tre decennierna är att hela sysselsättningsökningen inom kommunal sektor, medan den statliga och privata sysägt rum selsättningen har stagnerat. I stort sett hela ökningen av den kvinnlig arbetskraften har kunnat sysselsättas den kommunala expangenom sionen t.ex. Rosen, 1996. Traditionella manliga områden som

jordbruk och skogsbruk fortsatte den nedgång de visat under tidigare decennier och industrisektorn stagnerade i sysselsättning redan vid mitten l960-talet. Tillväxten har istället ägt inom tjänstesekav rum främst offentliga tjänster och Sverige har förvandlats till ett torn, tjänstesamhälle med två tredjedelar arbetskraften sysselsatta ca av med produktion av tjänster. Det ökade kvinnliga förvärvsdeltagandet har således i stor utsträckning varit på växande efterfrågan inom traditioett gensvar en nella kvinnliga verksamhetsfält; undervisning, sjukvård, barnomsorg och socialvård i offentlig regi. Alltsedan mitten 1970-talet återav finns än hälften de anställda kvinnorna inom den offentliga mer av sektorn. Mot denna bakgrund är det varken överraskande eller motsägande att kvinnors förvärvsdeltagande kunnat öka så kraftigt utan stora förändringar i könssegregeringen efter yrke.

Yrkenas könssammansättning Det är förvånande att vi trots denna utveckling av den översnarare

gripande yrkesstrukturen kunnat erfara en minskad yrkessegregering.

Minskningar i könssegregeringen kan härröra från ändringar i yrkesstrukturen så att yrken med blandad könssammansättning tillen mer växer snabbare än extremt kvinno- eller mansdominerade yrken och/eller från att andelen kvinnor, eller andelen män, ökar i yrken typiska för det motsatta könet. Undersökningar visar att strukturella förändringar i yrkenas andel de sysselsatta antingen bidragit till att öka segregeringen eller tagit av varandra dvs. samtidigt vissa kvinnodominerade yrken tillut som växt har andra minskat, t.ex. textilarbete under den första delen av perioden, kontorsarbete under den andra.2° Den integrering av mäns och kvinnors arbetsmarknad beror således helt och hållet som ägt rum att andelen kvinnor respektive män förändrats inom de enskilda yrkena. Fortfarande gäller dock att tre fjärdedelar av den kvinnliga ca sysselsättningen finns inom yrken där kvinnorna utgör mer än 60 pro-

20 1990-talet har inte tillgång till sådanauppgifter och här kan stora För ännu omkastningar i yrkenas storlek ha bidragit till segregeringensminskning.

Christina Jonung

cent av de sysselsatta i yrket. Yrken med extrem könsfördelning,

en mer än 90 procent av ett kön, är inte längre lika vanliga. Som följd

en av kvinnornas inträde i manliga yrken minskar andelen arbets-

av kraften som finns i utpräglat manliga yrken och stadigt växande

en andel, både av kvinnor och män, arbetar i blandade yrken.

mer

Är det då i huvudsak kvinnor som vinner inträde i männens yrken eller män i kvinnornas Här varierar utvecklingen över tiden. Under 1960- och l970-talen tycks integreringen till lika delar ha berott på kvinnors inträde i mäns yrken på mäns inträde i kvinnors. Under

som 1980-talet, en period med stark sysselsättningsexpansion, förblev

andelen av de sysselsatta männen inom yrken med överrepresentation

en av kvinnor ungefär densamma, medan andelen kvinnorna i arbets-

av kraften som fanns i yrken med överrepresentation män ökade. Un-

av der 1990-talet, då mäns arbetsmarknad krympt kraftigare än kvinnors, är det minskade indexvärdet enligt arbetskraftsundersökningarna helt att hänföra till att en ökad andel männen arbetar i kvinnodomine-

av rade yrken. Det bör noteras att sådan förändring är att hänföra

en såväl till förändringar i andelen i enskilda yrkesgrupper, till för-

som ändringar i yrkesgruppemas relativa storlek.

Ålder

Det kan även vara av intresse att studera yrkessegregeringen efter ålder. En trend mot minskad yrkessegregering borde särskilt tydlig

vara i yngre åldersgrupper. För dessa skiljer sig omfattningen yrkeser-

farenhet och företagsutbildning föga mellan könen

och om nya attityder till yrkesval är på väg att utvecklas bör de tidigare

synas ibland de Samtidigt kan förekomsten särskild ungdoms-

yngre. av en arbetsmarknad med ett begränsat utbud okvalificerade arbeten göra

av att såväl pojkar flickor hamnar i likartade jobb.

som

För att belysa om könsskillnadema i yrkesfördelning är större eller mindre för ungdomar än för kan för varje enskild ålders-

vuxna man grupp beräkna ett index motsvarande det Utifrån 1990 års

ovan. folkräkning visar det sig att yrkessegregeringen i åldrarna 16-19, 20- 24 och 25-34 år är ungefär densamma, 62-63 procent. Därefter stiger den för varje åldersgrupp för att ligga kring 70 procent i åldersgruppen 55-64 år. För tjugo år sedan fanns inte denna ålderseffekt, utan segregeringen i varje åldersgrupp låg på liknande nivå. En positiv tolkning är att dagens yngre generationer väljer yrke något mer likartat mellan könen än vad äldre generationer gjort.

En något annorlunda fråga rör hur avgränsad denna ungdomsarbetsmarknad är från de arbetsmarknad Detta kan belysas

vuxnas genom att jämföra unga kvinnors yrkesfördelning med äldre kvinnors, och unga mäns yrkesfördelning med äldre mäns med hjälp beräk-

Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män

ningar värdet på respektive segregeringsindex. Det visar sig då att av skillnaderna i yrkesfördelning mellan ungdomar och äldre är större bland männen än bland kvinnorna. En förklaring kan vara att ålder, utbildning och erfarenhet medför att män får andra jobb när de blir äldre, medan detta inte i grad leder kvinnorna vidare till andra samma arbeten och yrken. Enskilda yrken Förändringar i den övergripande fördelningen av kvinnor över yrkesområden en-siffersnivå sedan 1960 speglar att många kvinnor rekryterats till de yrkesområden vi nämnt tidigare, hälso- och sjukvårdsarbete och pedagogiskt arbete vilka båda före omläggningen av

yrkesklassificeringen ingick i en-siffersnivåns första yrkesområde,

samt socialt arbete och barnomsorg vilka tidigare ingick i servicearbete. Kontorsarbetet växte under 1960-talet, men har därefter avtagit i betydelse. Trots denna utveckling visar graden av under- och överrepresentation för olika områden, för tidigare perioder, liksom i tabell 2.1 för 1987-96, på allt jämnare fördelning av män och kvinnor en över yrkesområden. Ett markant undantag är tillverkningsarbete, där kvinnor blivit alltmer underrepresenterade. Strukturomvandlingen har lett till att del typiska kvinnoområden, t.ex. textilarbete, kraftigt reen ducerat sin sysselsättning. Vad gäller enskilda yrken kan vi först konstatera att 1970-talet innebar att könsvallama slutligen bröts på alla områden. Kvinnliga och manliga förebilder och föregångare finns således i stort sett överallt idag. För män skedde detta att några män valde att arbeta som genom tandsköterska och barnmorska och för kvinnor att de från och genom med 1978 tilläts att utöva militära yrken. Andra kvinnliga yrken i vilka män sent inträde med 1960 jämförelsenorm var förvann som skollärare och hemvårdare. För kvinnor gällde motsvarande pilot, gruvarbetare, jägare och flyttkarl. Fortfarande är dock mänmurare, bland barnmorskorna och tandsköterskoma endast några tiotal, nen och kvinnorna mindre än en procent i ett så stort yrke som byggnadsträarbetare. De vanligaste yrkena för respektive kön har i stort förblivit deäven rangordningen kastats om. Ändringama speglar samma om strukturomvandlingen. Yrken som fallit bort för kvinnor är t.ex. textilarbetare, sömmerskor och detaljhandlare. Sådana som tillkommit är hemvårdare, klasslärare, förskollärare och socialarbetare. Bland mänutgick grovarbetare, företagsledare och detaljhandlare. Istället nen tillkom el- och teletekniskt arbete, företagsadministration och fastighetsskötare.

Christina Jonung

Kvinnor har gjort inbrytningar inom i stort sett alla yrkesområden

på arbetsmarknaden. Variationen mellan olika områden är dock stor. Det mest slående vid en betraktelse över tiden är de kraftigt ökade procentandelarna för kvinnor i många de professionella yrken

av som kräver högre utbildning. Ur makt- och resurssynpunkt är dessa yrken av särskild vikt, eftersom här finns många av de arbeten som ger stort inflytande och hög lön. Läkare, veterinärer, biologer, kemister-fysiker, jurister, ekonomiska och statistiska yrken, arbeten inom miljöoch hälsoskyddsområdet är exempel på manligt dominerade yrken där kvinnor under 1970- och 1980-talen ökade sina andelar

med 10 procentenheter eller mer. Trots detta lever en tydlig könssegregering kvar inom det akademiska området. I vissa yrken har kvinnorna sidan

å ena gjort så stora insteg att yrkena övergått från att mansyrken till att

vara bli kvinnoyrken, t.ex. psykologer och samhällsadministrativt arbete, och andra är på god väg, t.ex. biologer och tandläkare. I ingenjörs-

och teknikeryrkena har förändringarna å andra sidan varit mycket små

och kvinnorna utgör fortfarande mindre än 10 procent. Kvinnors inflytande på olika samhällsområden varierar således.

Inom tillverkningsindustrin som helhet har kvinnor minskat sin andel. Trotsdetta har de ökat sin andel något inom vissa yrken såsom hytt- och metallugnsarbetare, fmmekaniker, Verkstadsmekaniker, telefonreparatör- och installatör, kran- och traversförare, typografer samt optiker och tandtekniker. Inom andra områden finns dock manliga

yrken som inte kräver så hög utbildning, i vilka kvinnors andel ökat kraftigt, t.ex. postiljoner, jämvägsexpeditörer, konduktörer, flygtrañkbefäl, tull- och polistjänstemän, samt sportledare. Flera dessa hade

av bara för några tiotal år sedan tydlig manlig stämpel.

Männen ökade sin andel inom några typiska kvinnoyrken, såsom förskollärare, sjuksköterska och sjukvårdsbiträden under 1970-talet. Denna utveckling tycks ha avstannat under 1980- och l990-talen.

För några väldefinierade yrken kan vi våga följa utvecklingen bakåt i tiden trots omläggningar i statistiken. Uppgifter för dessa

presenteras i tabell 2.5. Här framgår de stora förändringar i kvinnornas andel i många akademikeryrkena. Även i andra länder är det inom

av de akademiska professionema kvinnornas andel ökar snabbast

som Blau m.fl. 1997: kap. Rubery Fagan, 1993.

Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män

Tabell 2.5 Procentandelen kvinnor i några enskilda yrken

Yrke aD C OI C 1980 1990 Domstolsjurist Äklagare,kronofogde Kemist,fysiker Veterinär Biolog Läkare Tandläkare Sjuksköterska skolledare Högskolelärare Förskollärare Journalist,författare Bibliotekarie Arkitekt,byggn.ing. Ing.,mek.tekn.arb. Farmaceut Psykolog Samhällsadmarb. Företagsadmarb. Banktjänsteman Flygförare Jämvägsexpeditör Postiljon Finmekaniker Optiker Polis Tullpersonal Storköksförestándare Källa: Folk- och bostadsräkningen 1990

1990-talets utveckling kan vi endast följa den betydligt mindre detaljerade yrkesgruppsnivån. Nedgången i efterfrågan arbetskraft har lett till minskningar i sysselsättningen på de flesta områden under områden till mycket omfattande sådana." denna period och på vissa För kvinnors yrken gäller detta framförallt kontorsarbete samt även städare och barnskötare och för mäns yrken gäller det Verkstadsindustriarbete och byggnadsarbete. Det finns även områden där sysselsättningen har ökat, t.ex pedagogiskt arbete och förskollärare samt datayrken. Glädjande tycks kvinnor trots den ekonomiska krisen nog ha upprätthållit sin andel sysselsättningen på de flesta områden. En av ökning andelen kvinnor 8 procentenheter uppvisar det stor av ca växande område betecknas religiöst, litterärt, joumalistiskt arbete som

2 För genomgång denekonomiska depressionenseffekter kvinnors arbetsen av marknadssituation i Sverige seGonäs Spånt1997.

Christina Jonung

m.m. En gissning är att det bl.a. kan röra sig ökade andelar kvin-

om nor i de mediayrken som ryms här journalist, informatör, radio/TVman. Även inom vissa, dock krympande områden, inom industrin har kvinnor starkt ökat sin andel, t.ex. i finmekaniskt arbete och övrigt

tillverkningsarbete.

Männen har erfarit smärre ökningar i andel på många kvinnodominerade områden, det gäller då i första hand krympande områ-

men den och de största förändringarna har skett inom textilarbete

och restaurangyrken. Att andelen av alla män arbetar i yrken med

som en över-representation av kvinnor stigit under 1990-talet i första

synes hand bero på att mäns yrken minskat i omfattning. Ett manligt yrke, vilket uppvisar en ökning andelen män med nästan tjugo procent-

av enheter, är dataoperatörer. Om statistiken stämmer skulle kvinnorna även antalsmässigt minskat med tredjedel i detta expansiva

ca en yrke. Antalet kvinnliga systemerare och har däremot

programmerare ökat i antal och kvinnornas andel förblivit stabil. Sammantaget de

ger översiktliga uppgifterna ur arbetskraftsundersökningama intrycket

av att kvinnorna, trots 1990-talets ekonomiska depression, lyckats bibehålla sin ställning på arbetsmarknaden jämfört med män.

2.3¶Slutsatser

Den svenska arbetsmarknaden kännetecknas hög, kontinu-

av en men erligt fallande könssegregering efter yrke. I ljuset att de de-

av senaste cennierna även karaktäriserats ett ökat utbud kvinnlig arbets-

av av kraft parallellt med växande offentliga åtaganden inom välfärdspolitiken är det knappast förvånande att förändringstakten varit så låg. Den kvinnliga arbetskraftens sammansättning har ändrats vad ut-

avser bildning, arbetslivserfarenhet och arbetsbörda i hemmet. Samtidigt har kvinnor kunnat övergå från hemarbete till förvärvsarbete utan stora ändringar i utbildnings- och yrkesval den växande efter-

genom frågan från traditionellt kvinnliga områden. Den tidigare arbetsdelningen i familjen mellan hemarbete och förvärvsarbete

har ersatts av en arbetsdelning efter arbetstid, i vilken kvinnor fortfarande

anpassar sitt arbetslivsmönster efter familj och barn med deltid och tjänstledigheter, samt av en arbetsdelning inom arbetsmarknaden.

Samtidigt döljer denna övergripande bild att det trots allt skett och sker väsentliga förändringar. Kvinnor och män finns idag i alla yrken på arbetsmarknaden. Integrationen går dock i olika takt olika

områden på arbetsmarknaden. Intresset har varit förhållandevis svagt för män att söka sig till vårdyrken och för kvinnor att söka sig till industriarbeten. Inom de akademiska yrkena har kvinnor däremot gjort snabba och imponerande insteg. Samtidigt vi kvinnor i stor

ser om-

Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män

fattning på andra områden där de för trettio år sedan var näst intill otänkbara postiljoner, tullare, poliser, jämvägstjänstemän och - som busschaufförer. Framförallt har kvinnor flyttat fram sina positioner inom de akademiska yrkena. Detta är följd växande andel kvinnor i högre en av en utbildning och därmed uppbyggnad kvinnors arbetsmarknadsen av anknutna humankapital. Ur maktsynpunkt är dessa yrken särskilt viktiga eftersom de tillgång till inflytande och kontroll över ekoger nomiska Samtidigt finns det på varje utbildnings- och kvaliresurser. ñkationsnivå segregering mellan könen. De skilda trenderna på aren betsmarknaden fortsatt segregering inom många yrken med lägre utbildning industri jämfört med vård/kontor/service, en starkt växande andel kvinnor i professionella yrken, samtidigt tendenser men till feminisering vissa områden akademikeryrken inom vård och av undervisning och bibehållen segregering på andra områden samt dessutom segregering mellan privat och offentlig verksamhet kan en -

tolkas såväl humankapitalteorin preferenser och diskri-

som att som minering har betydelse för att förklara segregeringen efter kön på ar-

betsmarknaden. Innebörden och konsekvenserna yrkessegregeringen kan vara av olika den uppmätta nivån är densamma. Samma omfattning även om yrkessegregeringen kan stora utslag i löneskillnader i ett land av ge och mindre i ett annat beroende på att den generella löneutjämningen mellan yrken, arbetsuppgifter och individer varierar dem emellan Blau, 1998. De ekonomiska teorierna visar att det kan uppstå segregering det inte finns någon diskriminering och att det finns även om diskriminering inte resulterar i segregering. Tolkningen av föresom komsten yrkessegregering efter kön blir helt annorlunda om den är av resultatet beslut fattade välinformerade individer eller om den är av av konsekvensen mångfald restriktioner individernas valmöjligav en heter. Den yrkessegregering vi observerar dagens arbetsmarknad är resultatet beslut fattade under många år flera generationer kvinav av och män och under varierande ekonomiska och sociala omstännor digheter. Förändringar kan endast väntas ske relativt långsamt efterde måste äga bland dem är nytillträdande eller byter som rum som yrke. Under 1960- och 70-talen ökade andelen kvinnor snabbt på arbetsmarknaden. Idag är i stort sett alla kvinnor verksamma i förvärvslivet och under de senaste decennierna har kvinnor befäst sin ställning på arbetsmarknaden. Den förstärkande effekten yrkessegregeringen tillströmning kvinnor till arbetsmarknaden, i tidigare av en av som generationer skulle varit hemarbetande har således spelat ut sin roll. Därmed bör vi vänta något snabbare minskning av yrkessegreoss en

Christina Jonung

geringen i framtiden. Den fortsatta integreringen

beror dock på eventuella ändringar i beteende hos kvinnor och män arbetsmarknaden. Trendema kan liksom tidigare väntas olika ut för lågutbildade och

se högutbildade. Ibland uttrycks en oro for att det är de lågutbildade männen som kommer att ställas utanför på morgondagens arbetsmarknad på grund av en ovillighet att i kvinnoyrken och

servicenäringar när industrijobben tryter. Efterfrågan på högutbildade väntas vara hög i framtiden och därmed stiger avkastningen på investeringar i sådana yrken för kvinnor såväl for män. Antalet

- som kvinnor med högre utbildning och i karriäryrken kan således förväntas öka. Det är emellertid betydligt svårare att sia huruvida kvin-

om norna kommer att hålla takt med männen, bredda sina yrkesval inom de professionella yrkena och/eller lyckas inom dessa yrken.

avancera

Referenser

Bergmann, B. 1974 Occupational segregation, Wages and Profits when Employers

Discriminate by Raceor Sex, Eastern Economic Journal, Vol April/July,

103-110. Blau, F.D. 1998 The Gender Pay Gap, i Persson, Jonung, C. red. Womens

Work and Wages,London: Routledge. Blau, F.D., Ferber, M.A. Winkler, A.E. 1997 The Economics of Men, Womenand

Work, New Jersey: Prentice-Hall. Becker, G. 1985 Human Capital, Effort and the Sexual Division of Labor,

Journal of Labor Economics, Vol No Part s. 33-58. England, P. 1992 Comparable Worth. Theories and Evidence, New York: Aldine de

Gruyter. Goldin, C. Polachek, 1987 Residual Differences by Sex: Perspectives the

Gender Gap Earnings", American Economic Review, V0l.77, s. 143-151. Gonäs, L. Spånt, A. 1997 Trends ana Prospectsfor WomensEmployment in the

1990 Arbete och hälsa: Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Hartman, H. 1976 Capitalism, Patriarchy and Job segregation by Sex, Signs,

Vol No Part s. 137-169. Jacobsen, 1994 The Economics of Gender, Cambridge, Mass.: Blackwell. Jonung, C. 1984 "Pattems of Occupational Segregation by Sex the Labor

Market i Schmid, G. Weizel, R. red., SexDiscrimination and Equal

Opportunity, Aldershot: Gower. Jonung, C. 1993 Yrkessegregenngen på arbetsmarknaden, i Kvinnors

arbetsmarknad. 1990-talet återtågets årtionde, Ds 1993:8. Stockholm:

- Arbetsmarknadsdepartementet.

Jonung, C. 1995 Unga kvinnor påen könssegregeradarbetsmarknad", ramtider,F

s.28-31. Jonung, C. 1998 Occupational segregation Sex and Changeover Time i

Persson, Jonung, C. red. Women Works and Wages,London: Routledge.

Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män

Jonung, C. Persson, 1990 Hushållsproduktiom marknadsproduktion och jämställdhet i Kvinnors roll i ekonomin, bilaga 23 till LU90. Jonung, C. Persson, 1993 Women and Market Work: themisleading tale of participation rates international comparisons, Work, Employmentand Society, s. 259-274. Lang, K. 1986 "A LanguageTheory of Discrimination", Quarterly Journal of Economics, Vol 101, s. 363-382. Lindbeck. A. 1997 Hushållens beteende incitament och sociala normer", - Ekonomisk Debatt, nr s. 265-274. Lundahl, M. Wadensjö, E. 1984 Unequal Treatment A Studyin theNeo- Classical Theory Discrimination, London: Croom Helm Ltd. Nyberg, A. 1997 Kvinnor, män och inkomster Jämställdhet och oberoende, SOU 1997:87,Stockholm: Fritzes. Persson, Wadensjö, E. 1997 Kvinnors och mäns löner varför så olika, - SOU 1997:136, Stockholm: Fritzes. Polacheck, 1981 Occupational Self-selection: A Human Capital Approach to Sex Differences Occupational Structure", Review Economics and Statistics Vol 63, No February, s. 60-69. Reskin, B.F. Roos, P. 1990 Job Queues,Gender Queues:Explaining Womens Inroads into Male Occupations, Philadelphia: Temple University Press. 1996 Public Employment and the Welfare State Sweden, Journal of Rosen, Economic Literature, 729-740. Rosén,Å. 1997 Ekonomiska teorier diskriminering i Bergström, V. red. om Arbetsmarknad och tillväxt, Falun: Ekerlids forlag/FIEF. Rubery, Fagan,C. 1993 Occupational Segregation of Womenand Men in the European Community, Luxembourg: Commission of EuropeanCommunities. Siltanen, Jarman, Blackburn, R.M.,1995 Gender lnequality in theLabour Market. Occupational Concentration and Segregation, Geneva: ILO. Strober M., 1984 Toward General Theory of Occupational Sex Segregation:The a Caseof Public SchoolTeaching" i Reskin, B. F. red., SexSegregation in the Work Place: Trends, Explanations, Remedies,Washington DC: National Academy Press. Taubman Wachter, M.L. 1986 "Segmented Labor Markets i Ashenfelter, O. Layard, R. red., Handbook of Labor Economics Amsterdam: North Holland.

Yrkessegregering efter kön

- ett internationellt

perspektiv

MAGNUS NERMO

Inledning

Yrkessegregering efter kön i industrialiserade länder har studerats noggrant på nationell nivå, t.ex. Åberg, 1984, Jonung, 1993 och Nerrno, 1996 för Sverige; England, 1981 och Jacobs, 1989 för USA; Hakim, 1992 och Hansen, 1995 för Storbritannien; Hansen, 1995 för Norge. Under 1980- och 1990-talen har denna forskningstradition utvidgats till att även omfatta internationella jämförelser. Det primära målet för dessa jämförelser är att öka kunskapen underliggande om nationella mekanismer kan förklara skillnader mellan industrisom länderna vad gäller nivån yrkessegregering efter kön t.ex. Jonung, av 1984; Roos, 1985; Charles, 1992; Jacobs och Lim, 1992; Charles och Grusky, 1995. Ett gemensamt resultat för de flesta studier könsav segregering, såväl nationella komparativa, är att arbetsmarknasom dema i industriländema har blivit något mindre könssegregerade över tid. Det rör sig dock inte några dramatiska förändringar Trots om denna övergripande likhet vad gäller trender så visar internationella jämförelser samtidigt att det föreligger betydande variation i nivån en på könssegregeringen. Hur förklaras då denna variation Vilka faktorer anses åtminstone delvis skapa dessa skillnader De mest inflytelserika teoribildningama vad gäller förklaringar till könsojämlikhet på arbetsmarknaden är dels ekonomiska teorier såsom humankapitalteorin, dels teorier med strukturell ansats De en senare är en kombination sociologiska teorier betonar kausala effekav som ter av positioner på individers beteende och belöningar England, 1992. Både humankapitalteorin och strukturella teorier har under

1Jonung 1993 beräknar att med nuvarande förändringstakt skulle det ta hundra till hundrafemtio år innan har en någorlunda lika fördelning män och kvinnor inom av olika yrken på den svenska arbetsmarknaden. För en utförlig diskussion avteorier könssegregering J kapitel i denna om se onungs volym.

Yrkessegregering efter kön

lång tid testats empiriskt med mycket varierande resultat se t.ex. Moss-Kanter, 1977; Polachek, 1981; England m.fl., 1988. Sammanfinns visst stöd för båda dessa teorier. De bör därför betraktas taget komplement till varandra än varandra uteslutande som snarare Jonung, 1996. En kritik kan anföras mot dessa ansatser är att de som inte någon nämnvärd hänsyn till att arbetsmarknadsstrukturen även tar

påverkas välfärdsstatens uppbyggnad Könssegregeringens om-

av fattning är beroende arbetsmarknadsstrukturen och kan även påav verkas indirekt välfärdsstatens utformning. Olika välfårdsstatsreav gimer skapar inte bara olika förutsättningar för kvinnligt förvärvsarbete, utan påverkar också arbetsmarknadsstrukturen genom att skapa, i bl.a. Sverige, fler arbetstillfällen i typiskt kvinnodominerade yrken inom vård och En analys kopplingen mellan välfärdsstaomsorg. av

uppbyggnad och könssegregeringen på arbetsmarknaden kan där-

tens för öka vår förståelse variationer mellan länder. av Ett problem med traditionella komparativa studier av könssegregering är att de osynliggör stor kvinnor, nämligen de hemaren grupp betande kvinnorna. Dessa kvinnor står till arbetsmarknadens förfogande, och beaktas därför inte i traditionella studier av könssegrege-

ring på arbetsmarknaden De hemarbetande är speciell vikt vid

av komparativa studier, eftersom stor del det arbete som utförs som en av betalt arbete inom kvinnodominerade yrken i Sverige och övriga Norden i andra länder utförs obetalt arbete hemarbetande kvinnor. som av Detta betyder att den kvinnliga arbetskraftens sammansättning skiljer sig avsevärt mellan länder med hög andel hemarbetande kvinnor en och länder med få hemarbetande kvinnor. En komparativ analys av könssegregering arbetsmarknaden där hemarbetande inkluderas ökar jämförbarheten mellan länderna och fullständig bild ger en mer internationella variationer i yrkessegregering efter kön. En anledav ning till att sådana studier inte har gjorts tidigare kan vara avsaknaden bra jämförbara datamaterial på individnivå. Många av de ovan reav fererade studierna baseras på aggregerade data med endast en handfull

yrkeskategorier. Analyser baserade detaljerade data behöver

mer inte förändra rangordningen länder jämför Jonung, 1984; Jacobs av och Lim, 1992. Men detaljerade data ändå en mer nyanserad mer ger variationer i yrkessegregering efter kön mellan industriländer. bild av Syftet med detta kapitel är att studera könssegregering på arbetsmarknaden i sju industriländer med hjälp jämförbara mikrodata. av Datamaterialet kommer från Luxembourg Employment Study LES

3 kanske allra tydligast bland humankapitalteoretiker enligt Esping- Detta är som Andersen 1990 antingen helt ignorerar eventuella effekter av vältärdsstaten,eller betraktar socialpolitiska åtgärder endaststörandeför marknadskraftema. som 4 dock diskussionen i J 1996. Se onung

Magnus Nermo

som innehåller nationella arbetskraftsundersökningar vilka gjorts jämförbara se vidare nedan. Denna databas skapar helt möjligheter

nya för att komparativt studera vad vanligen benämns horisontell

som könssegregering, dvs. kvinnors och mäns fördelning över olika yrken

arbetsmarknaden. Dessutom möjliggörs även studier den verti-

av kala könssegregeringen, dvs. skillnader mellan mäns och kvinnors

arbetsmarknadspositioner. Den teoretiska för studien utgörs

ramen av de ovan åberopade ekonomiska och sociologiska teorierna, dessa

men kompletteras med analyser av olika välfärdsstatsregimers betydelse för könssegregeringen, Vidare genomförs analyser där hänsyn explicit tas till hemarbetande kvinnor. Kapitlet inleds med diskussion

en av olika välfärdsstatsmodeller och några centrala faktorer betydel-

av av se för internationella skillnader i könssegregering arbetsmarknaden. I kapitlets första empiriska del studeras den horisontella könssegregeringen. I en andra del studeras aspekt den vertikala

en av segregeringen, nämligen skillnader mellan kvinnors och mäns relativa

sannolikhet att inneha högre tjänstemannapositioner i olika länder.

3.2¶Välfårdsstatsmodeller

och könssegregering på arbetsmarknaden

Inledningsvis argumenterades för att skillnader mellan länder vad gäller välfärdsstatens utformning kunde möjlig förklaring till

vara en skillnader i könssegregeringens omfattning. Innan förekomsten ett

av sådant samband undersöks följer kort redogörelse den traditio-

en av nella välfárdsstatsforskningen bland annat tagit fasta interna-

som tionella variationer i uppbyggnaden välfárdssystem. En utgångs-

av punkt är att välfárdsstater inte kan förstås utifrån fokusering på ut-

en gifter. Istället menar man att fokusering sociala rättigheter påvi-

en sar ett antal klart urskiljbara välfárdsstatstyper Esping-

grupper av Andersen, 1990; 1993; Castles och Mitchell, 1990; Korpi och Palme, 1997. Välfärdsstatsforskningen har kritiserats feministiska forska-

av re för att osynliggöra kvinnors sociala rättigheter medborgare i

som välfárdsstaten O°Connor, 1993; Orloff, 1993; Bussemaker

och van Kirsbergen, 1994; Sainsbury, 1994; 1996, och inte ta hänsyn till att män och kvinnor påverkas olika välfärdsstatens organise-

sätt av ring O,Connor, 1993.

Den mest inflytelserika och tillika de mest kritiserade väl-

en av färdstypologiema under det senaste decenniet är Esping-Andersens 1990 klassificering industrialiserade länder i så kallade välfärds-

av statsregimer. Denna typologi grundar sig i huvudsak på respektive lands grad av dekommodifiering, dvs. i vilken utsträckning ett lands socialpolitik minskar individens eller hushållets beroende markna-

Yrkessegregering efter kön

den. Begreppet bygger på tanken att arbete är marknadsvara, och en arbetare måste sälja denna för att kunna försörja sig. Espingatt vara Andersens 1990 tre dominerande välfärdsmodeller är: den socialdemokratiska i fortsättningen kallad den universella den konservativ-korporativistiska och den liberala modellen De nordiska länderna klassificeras exempel på universella välsom färdsstatsmodeller. Dessa kännetecknas universalism och en stark av kan mildra effekterna marknaden. Den universella modelstat som av len är individorienterad, med socialförsäkringar som består av en kombination generella och inkomstrelaterade försäkringar. Det väl av utbyggda socialförsäkringssystemet förutsätter en hög sysselsättningsnivå, vilket har haft stor inverkan på den kvinnliga förvärvsen frekvensen. Esping-Andersens andra modell, den konservativ-korporativistiska välfärdsmodellen, representeras bäst centraleuropeiska av Tyskland, Frankrike, Italien och Österrike. l dessa länländer såsom der har samhällets stratifiering delvis byggts in i systemet genom i huvudsak yrkesspecifika socialförsäkringar. Det betyder att ersättningen är direkt knuten till individens arbetsmarknadsposition. Av tradition har kyrkan stark roll i denna familjeorienterade välfárdsmodell där en kvinnligt förvärvsarbete i allmänhet inte har underlättats. Socialförsäkringama omfattar inte hemarbetande kvinnor, och familjepolitiken uppmuntrar moderskapet. Offentlig barnomsorg och andra serviceinrättningar syftar till att avlasta familjen är mycket underutvecklasom de i dessa länder. Sådan service betraktas först och främst som familjens Offentlig hjälp till familjen är därför endast aktuell som ansvar. absolut sista åtgärd. Den tredje välfärdsmodellen är den liberala. en Hit räknas främst den världen", dvs. länder som USA, Canada

nya

och Australien. Denna regimtyp fäster störst tilltro till marknaden. Staten påverkar endast marknaden passivt, genom att garantera ett visst minimum eller, möjligen aktivt, subventioner av primer genom välfärdsprogram. Socialpolitiken är endast inriktad de mest vata behövande, och systemet domineras relativt blygsamma behovsav prövade bidrag. Den feministiska kritik riktats emot Esping-Andersens välsom färdsstatstypologi grundar sig bland annat på att teorin enbart fokusesambandet mellan stat och marknad. Familjens roll nämns, men rar har inte lika framträdande roll som stat och marknad Bussemaker en

5 Esping-Andersen valt benämningen den socialdemokratiska väl- Anledningen till att färdsmodellen är att det var främst socialdemokratiska partier som var pådrivande i de skandinaviska välfärdsstatema. Jaghar dock valt att refereratill organiseringen av denna modell den universella välfärdsmodellen eftersom denävenhar försvarats som av andrapolitiska partier.

Magnus Nermo

och Kersbergen, 1994. Om teorier välfárdsstatens effekter

van om skall kunna appliceras på kvinnors situation medborgare, bör

som analyser av samspelet mellan stat och marknad kompletteras med

analyser av familjens roll Sainsbury, 1996. Esping-Andersens typologi har vidare kritiserats för att inte ta hänsyn till variationer mellan län-der vad gäller grunden för sociala rättigheter, dvs. skillnader vad gäller utifrån vilka grunder eller positioner individen tilldelas sociala rättigheter i olika välfärdsstatsmodeller. Rättigheter baseras på

som medborgarskap är t.ex. av speciell vikt för kvinnor Sainsbury, 1996.

Esping-Andersens begrepp dekommodifiering är inte tillräckligt för

att belysa kvinnors situation utan behöver ersättas eller kompletteras med begreppet defamilisering, vilket avser välfärdsstatens betydelse för individens oberoende familjen Lister, 1994; Sainsbury,

av 1996. Det finns således en strävan inom den feministiska välfärdsstatsforskningen att inkorporera både betalt och obetalt arbete i och utanför hemmet. Motiveringen är att den traditionellt inriktade forskningens ensidiga fokusering på i huvudsak mäns förvärvsarbete och de sociala rättigheter är knutna till förvärvsarbete, dvs.

som sambandet mellan stat och marknad, leder till att skillnader mellan länder vad gäller att kvinnors sociala rättigheter osynliggörs. Esping-Andersens välfárdstypologi kan därför inte till fullo användas för att studera variationer mellan länder vad gäller kvinnors sociala rättigheter

som medborgare. Sainsbury 1996 exemplifierar brister i typologin

genom en jämförelse av Sverige och Nederländerna. Dessa två länder uppvisar ett relativt stort mått dekommodifiering, dvs. ländernas

av socialpolitiska åtgärder minskar i relativt hög grad medborgarnas beroende av marknaden. Samtidigt är de motpoler vad gäller kvinnors rättigheter i välfárdsstaten. Även alla typologier brister i det

om ena eller andra avseendet, så tyder detta ändå på att Esping-Andersens välfárdstypologi inte är oproblematisk att applicera kvinnors socia-

rättigheter i olika länder. Här kommer vi därför endast att använda Esping-Andersens typologi som en guide till tankar skillnader

om mellan länder vad gäller utformningen socialpolitik, kan tän-

av som kas vara av betydelse för könssegregeringens omfattning, än

snarare som ett system för klassificering välfårdsstater jämför Bianchi,

av Casper och Peltola, 1996.

3.3¶Några faktorer

bakom variationer i könssegregering

Skillnader mellan länders välfärdsstater skapar olika förutsättningar för kvinnors möjligheter till yrkesarbete och yrkeskarriär. Både den horisontella och den vertikala könssegregeringen arbetsmarknaden

Yrkessegregering efter kön

kan därför antas påverkas av respektive lands välfärdsstatsstruktur. I det följande fokuseras tre delvis överlappande faktorer som dels har antagits vara av betydelse för variationer i könssegregering, dels kan kopplas till välfärdsstatens uppbyggnad. De är:

kvinnligt förvärvsdeltagande,

kvinnors arbetstid och

tjänstesektoms omfattning.

Den sista faktorn motiveras bäst med att tjänstesektom omfattar vårdoch omsorgsyrken, vilka behövs i större utsträckning i länder där staten eller marknaden tar ett större för vård och omsorg. ansvar

Kvinnligt och arbetstid

Omfattningen kvinnors förvärvsdeltagande och arbetstid är beroav ende sambandet mellan familj, stat och marknad, vilket varierar av med ländernas historiska, kulturella, och politiska traditioner Orloff, 1993. Arbetskraftsdeltagande liksom anställningsforrn är kopplade till och begränsas för familj som i sin tur är kopplat genus av ansvar till Rättigheter underlättar förvärvsarbete är därför av genus. som central betydelse för kvinnors sociala och ekonomiska situation, efterde förhindrar eller mildrar kvinnors ekonomiska beroende av ensom skilda män O°Connor, 1993. Fokuseringen på arbetsmarknaden i traditionella studier av könssegregering är därför ett problem, genom att de osynliggör de hemarbetande kvinnorna. Den största arbetssegregeringen efter kön återfinns nämligen mellan arbete i hushållet och arbete på marknaden. De senaste decenniernas ökning av kvinnligt förvärvsarbete har därför i ett avseende radikalt minskat denna arbetssegregering efter kön Jonung, 1996. Kvinnor har dock fortfarande huvudansvaret för hem och familj, vilket framgår av att kvinnor arbetar betydligt i hemmet, och betydligt mindre marknaden än mer män Nermo, 1994. Denna skeva fördelning mäns och kvinnors av arbete i familjen och på marknaden är kombinerad med att det i huvudsak är kvinnor arbetar deltid. Variationen mellan länder vad som gäller deltidsarbete är dock minst lika stor som variationen i det totala kvinnliga förvärvsdeltagandet Birkelund och Rosenfeld, 1995. Deltidsarbete i Sverige förekommer inom alla branscher, men är vanligast i kvinnodominerade branscher Sundström, 1991. Tidigare forskning har visat att det föreligger ett visst samband mellan könssegregering på arbetsmarknaden och kvinnligt förvärvsdeltagande, oavsett arbetstidens längd. Charles 1992 komparativa studie könssegregering visar att länder med hög kvinnlig förvärvsav frekvens också könssegregerad arbetsmarknad. Den ökhar en mer ning kvinnligt förvärvsarbete skett i den industrialiserade av som

Magnus Nermo

världen under senare decennier har därför, enligt denna studie, inneburit att kvinnor integrerats arbetsmarknaden samtidigt som den har haft en yrkessegregerande inverkan på arbetsmarknaden. Det finns dock vissa undersökningar som visar att detta samband inte är helt entydigt. Jacobs och Lim 1992 fann t.ex. ett svagt negativt samband mellan yrkessegregering och kvinnligt förvärvsdeltagande. Deras resultat får indirekt stöd av svenska studier som visar att nivån yrkessegregeringen sjönk något under 70- och 80-talen samtidigt som det kvinnliga förvärvsdeltagandet ökade dramatiskt Jonung, 1993; Nermo, 1996. Studier av deltidsarbete visar däremot mer entydigt att det föreligger ett positivt samband mellan könssegregering arbetsmarknaden och deltidsarbete Birkelund, 1992; Birkelund och Rosenfeld, 1995.

De liberala och i än högre grad de universella välfardsstaterna kännetecknas av ett högt kvinnligt arbetskraftsdeltagande. Andelen deltidsarbetande kvinnor är dock, med undantag för Finland, betydligt högre i de senare Leira, 1992; Birkelund och Rosenfeld, 1995. De konservativ-korporativistiska välfardsstatema har däremot ofta både en låg kvinnlig förvärvsfrekvens och låg andel deltidsarbetande. I

en dessa stater tvingas kvinnor i högre grad välja mellan att helt stå utanför arbetsmarknaden eller arbeta heltid. Förvärvsarbetande kvinnor i dessa länder kan således antas vara en mer selekterad grupp. Förekomsten av hem- och deltidsarbetande kvinnor kan därför antas bidra till att förklara skillnader i yrkessegregering efter kön mellan länder. Idag finns det en mängd nya yrken som knappast existerade förut, från hemvårdare och daghemspersonal till terapeuter och socialarbetare. Många av dessa yrkens arbetsuppgifter var tidigare en del av rollerna som mamma och hemmafru Esping-Andersen, Rohwer och Sørensen, 1994.

Uänstesektorns omfattning

I början av 1970-talet publicerades Bells 1973 inflytelserika bok om det post-industriella samhället som höll på att ersätta det gamla industrisamhället. Det post-industriella samhället kännetecknas av en arbetsmarknad dominerad av tjänstesektom på bekostnad av tillverknings- och industrisektom Bell, 1973. Under senare år har detta inträde i det post-industriella samhället lyfts förklaring till

fram som en variationer i könssegregering mellan industriländer. Det har bland annat hävdats att arbetsmarknadsstrukturen i det post-industriella samhället är mer könssegregerad, eftersom den innehåller en stor tjänstesektor som domineras av traditionellt kvinnliga yrken Boyd, Mulvihill och Myles, 1995. Charles 1992 visar att en stor tjänstesektor å

Yrkessegregering efter kön

sidan integrerar kvinnor på arbetsmarknaden, men å andra sidan ena fördjupar könsojämlikheten i samhället genom att skapa en mer köns-

segregerad arbetsmarknad. Enligt denna förklaringsmodell är därför

tjänstesektoms storlek stor betydelse för att förklara internationell av

variation i könssegregering.

De nordiska och de anglosaxiska länderna vara välutvecklaanses

de tjänsteekonomier Esping-Andersen, 1993. Tjänstesektoms sam-

mansättning skiljer sig dock avsevärt mellan t.ex. Sverige och USA. Den svenska tjänstesektom innehåller t.ex. en större andel vård och omsorgsyrken, emedan den amerikanska tjänstesektom istället innehåller större andel hotell- och restaurangyrken samt andra yren

ken inom nöjesbranschen Esping-Andersen, 1993. Denna skillnad i

sammansättning innebär att amerikanska kvinnor är mindre koncentrerade till ett fåtal yrken inom tjänstesektom än svenska kvinnor. Esping-Andersen 1990 konstaterar vidare att de konservativ-korpo-

rativistiska länderna, representerade Tyskland, inte uppvisar sam-

av tillväxttakt de två andra välfardsmodellema vad gäller kvinnma som

ligt förvärvsdeltagande inom tjänstesektom. Den tyska offentliga sek-

torn är till skillnad från den svenska fortfarande mansdominerad och kvinnorna är i högre grad sysselsatta i hemmet.

3.4¶Länder, datamaterial och segregeringsmått

Länderna z studien

Urvalet länder i denna studie har begränsats tillgången på dataav av material. Studien innehåller ändå länder som kan sägas representera de diskuterade välfardsregimema. Den universella modellen reovan presenteras av tre nordiska länder; Sverige, Norge och Finland. De två första är enligt Esping-Andersen 1990 mycket tydliga exempel på denna välfärdsmodell. Finland avviker dock något från de två övriga, kan ändå sägas ligga närmast denna välfárdsmodell Esping-Anmen dersen, 1990; Wennemo, 1994. Den konservativ-korporativistiska modellen representeras här av två länder; Österrike och Spanien. Österrike ligger nära idealtypen för denna välfárdsmodell. Det spanska samhället kan sägas bygga på korporativistiska traditioner som de centraleuropeiska staterna samma med stark stat och kyrka. Spanien har dock sedan Francotidens slut en närmat sig de två övriga välfárdsmodellema Moreno och Sarasa, 1991. Detta närmande till två mycket olika regimtyper kan förefalla paradoxalt, kan förklaras med socialdemokratisk regering unmen en

Magnus Nermo

der det marknadsliberala åttiotalet Den traditionella på kvin-

synen nors roll i Spanien är trots allt mycket lik den vi finner bland konservativ-korporativistiska länder såsom Tyskland och Österrike.

Den liberala modellen representeras i denna studie av USA och Storbritannien. USA kan beskrivas som ett typfall för den liberala modellen på sätt Österrike och Sverige är idealtyper för

samma som de två andra modellerna. Storbritannien avviker dock något från den liberala modellen. Historiskt har Storbritannien influerats univer-

av salism i socialförsäkringama, vilket också har varit gällande för länder som kategoriseras i den universella modellen. Under 1980-talet förändrades dock Storbritannien socialpolitiska inriktning radikalt och landet kan därför sägas ligga klart närmast den liberala modellen Crompton och Harris, 1997.

Luxembourg Employment Study

Komparativa studier av könssegregering har hittills genomförts med aggregerad offentlig statistik, vilket ibland försvårar möjligheterna att bryta ner materialet för mer ingående analyser könssegregeringen

av på arbetsmarknaden. Denna möjlighet har dock ökat avsevärt med The Luxembourg Employment Study" LES. Denna komparativa databas innehåller nationella arbetskraftsundersökningar från ett tiotal länder. De nationella undersökningarna har så långt möjligt stan-

som dardiserats till en gemensam databas kan användas för kompara-

som tiva analyser arbetsmarknaden.7 Analyserna könssegregering

av av baseras i denna studie 22 yrkeskategorier som kodats enligt en internationell yrkesklassificering kallad ISCO-88 tabell 3.2. Yrkes-

kategorierna är således i denna studie desamma för de studerade länderna. Samtliga data härrör från 1990-talets början.

Hur mäter vi segregering

Forskare har under lång tid diskuterat att komparativa studier av könssegregering är känsliga för vilken yrkesklassificering

som används, vilka mått som används samt hur arbetskraften definieras Hakim, 1992. Tidigare forskning har dessutom visat att det är svårt att finna ett enskilt mått kan sammanfatta graden könssegrege-

som av ring på arbetsmarknaden på ett tillfredsställande sätt Jacobs, 1989; Hakim, 1992; Jonung, 1993. Detta avsnitt syftar inte till att redogöra

6 Liebfried 1991 föreslår att Spanien och de andra länderna runt medelhavetutgör en egenvälfärdsmodell the Latin Rim. Denna nya modell kommer dock inte att beaktas här. Spanien är ett land med mycket starka korporativistiska traditioner och kan därför fortfarande räknas till den konservativ-korporativistiska modellen. 7

För en mer utförlig presentation av LES, seFörster, Helliesen och Kolberg 1995.

Yrkessegregering efter kön

för denna mycket omfattande debatt. Syftet är istället att ge en kort förklaring och motivering till de tre mått används i denna stuav som die. Allmänt kan sägas att dessa tre mått beskriver könssegregeringen på olika sätt tillsammans bild internationella variatre som ger en av

tioner i könssegregeringens omfattning.

Det första måttet används i analyserna är andelen könssegresom gerade yrken S. Ett yrke här könssegregerat om det inneanses vara håller färre än 1/3 kvinnor eller män. Värdet S påverkas således variationer mellan länderna vad gäller såväl yrkesstrukturen som av arbetskraftens könssammansättning. Måttet ett värde på den abger soluta nivån yrkessegregering efter kön på arbetsmarknaden i reav

spektive land vid speciell tidpunkt. Detta lättförståeliga mått ger en

en första bild den horisontella könssegregeringen. grov av De två övriga måtten är relativa mått könssegregeringens omfattning. Det första av dessa två är Duncan och Duncans segregeringsindex D från 1955, ett tämligen lättolkat index ofta används för som att beskriva könssegregering på arbetsmarknaden. Måttet anger hur andel kvinnorna eller männen måste byta yrke för att stor av som

mäns och kvinnors yrkesfördelning skall vara jämn. Segregeringsin-

dexet kan anta värden mellan 0 och dvs. från en helt könsintegrerad arbetsmarknad till helt könssegregerad arbetsmarknad. Detta mått en till skillnad mot S hänsyn till variationer mellan länderna vad gältar ler arbetskraftens könssammansättning. D tar dock inte hänsyn till eventuella variationer i könssegregering kan hänföras till skillnasom der i respektive lands yrkesstruktur, och kompletteras därför med Charles och Gruskys index R tar hänsyn till variationer i könssom segregeringens omfattning kan hänföras till variationer mellan som länderna i både arbetskraftens könssammansättning och yrkesstruktur Charles, 1992; Charles och Grusky, 1995 I praktiken innebär det att ländernas yrkeskategorier har lika stor betydelse för det tosenare tala indexet oavsett hur stor yrkeskategori är i respektive land. En en mindre yrkeskategori f°ar därmed lika stor betydelse för resultatet som betydligt större yrkeskategori. Skillnaden mellan dessa index kan en enklast beskrivas att D påverkas såväl förändringar i andelen som av kvinnor i enskilda yrken storleken på yrket, under det att R som av enbart påverkas det förra. Charles och Gruskys index tolkas dock av

8Försök har gjorts storleksstandardisera Duncan och Duncans segregeringsatt index jämför Jacobs, 1989; Jacobsoch Lim, 1992. Denna Standardiseringinnebär att variation i nivån könssegregeringen inte skall vara eneffekt av att yrkesen av strukturen förändras över tid eller skiljer sig mellan länder. Denna vinst gentemot D är dock inte helt kostnadsfri. Charles och Grusky 1995 visar att detstorleksstandardiserade indexet Ds för ett nytt beroendesomD saknar,nämligen ett beroendeav marginalfördelningen i arbetskraften. Ds påverkas såledesav skillnader arbetskraftens könssammansättning mellan länderna

4 SOU1997:137

Magnus Nermo

på samma sätt som D, dvs. högre värde desto mer horisontellt köns-

segregerad är arbetsmarknaden

3.5¶De ländernas arbetsmarknad

sju

Kvinnornas arbetsmarknadsbeteende i de sju länderna skiljer sig flera sätt. Variationen i kvinnligt förvärvsarbete och andelen hemarbetande kvinnor överenstämmer dock till viss del med vad vi kan förväntas oss enligt Esping-Andersens tre välfärdsmodeller. Av tabell 3.1 framgår t.ex. att de "universella länderna Sverige, Norge och Finland och de konservativ-korporativistiska länderna Österrike och Spanien är motpoler vad gäller kvinnligt förvärvsarbete. En förklaring är att de universella länderna betonar utjämning skillnaderna

en av mellan mäns och kvinnors förutsättningar att förvärvsarbeta. I de kon-

servativ-korporativistiska betonas istället kvinnans roll inom familjen

som hemmafru genom en familjepolitik syftar till att

som snarare underlätta för kvinnor att inte förvärvsarbeta Wennemo, 1994. De universella välfårdsstatema kännetecknas således högst andel för-

av värvsarbetande kvinnor samt lägst andel hemarbetande kvinnor,

medan de konservativ-korporativistiska länderna Spanien och Österrike har lägst andel förvärvsarbetande kvinnor och följaktligen högst andel hemarbetande kvinnor. ° De två liberala länderna

intar i detta avseende något av en mittenposition. Det bör dock noteras att Österrike i detta avseende liknar de två liberala länderna än det liknar Spa-

mer men.

Det föreligger vidare en stor variation mellan länderna vad gäller andelen deltidsarbetande kvinnor. Det är dock möjligt att även här identifiera tre grupper. Dessa överensstämmer dock betydligt sämre med Esping-Andersens typologi. Den första utgörs Sveri-

gruppen av ge, Norge och Storbritannien. Dessa tre länder har de i särklass högsta andelarna deltidsarbetande kvinnor. USA och Österrike har något lägre andelar deltidsarbetande kvinnor, och Spanien och Finland har lägst andel deltidsarbetande kvinnor bland de studerade länderna.

9 Rrepresenterarden faktor med vilken kvinnor äroproportionerligt representeradei den genomsnittliga yrkeskategorin. En fullständigt integrerad arbetsmarknadger värdet och en fullständigt segregeradarbetsmarknadger ett icke definierbart värde eftersom antalet män är 0 i alla kvinnodominerade yrkeskategorier. För utför-

en mer lig redogörelse av detta index, seCharles 1992 och Charles och Grusky 1995. w LES innehåller inte någon hemmafruvariabel. Som hemarbetandebetraktasdärför de gifta personer mellan 20 och 65 år som saknadearbetemen samtidigt uppgav att detta inte berodde på arbetslöshet, studier, handikapp eller att de var pensionärer. Det kan noteras att enjämförelse för Sverige mellan Levnadsniváundersökningen Fritzell och Lundberg, 1994, och LES tyder på enliten underskattning av andelen hemarbetande. Det bör också tilläggas att denna kategori är perfekt könssegregerad. Män utgör enligt denna definition någraprocent av de hemarbetandei varje land.

Yrkessegregering efter kön

Av tabell 3.1 framgår vidare att kvinnorna utgör mer än 50 procent de anställda inom tjänstesektom i alla länder utom i Österrike, där av endast drygt 40 procent är kvinnor." En tidigare analys visade dessde nordiska länderna tillsammans med USA är något mer utom att tre

utvecklade tjänsteekonomier än framförallt Spanien och Österrike,

dvs. andel de förra ländernas arbetskraft är verksam inom en större av tjänstesektom. Av de sju länderna är det således främst Sverige, Nor- USA och Spanien genomgående kan sägas motsvara vad man ge, som olika regimer. Österskulle förvänta sig utifrån Esping-Andersens tre rike, Storbritannien och Finland avviker däremot i olika avseenden från vad skulle förvänta sig utifrån typologin. man

Tabell 3.1 Kvinnors arbetsmarknadsbeteende isju industrialiserade länder %.

universella Liberala Konservativkorporativistiska Sverige Norge Finland USA Stor- Österrike Spanien britannien

Andelenkvinnori Hemarbete 3,5 10,5 5,8 18.7 20.4 25,5 37,9 Förvärvsarbete 77,7 73,6 77,5 68,5 64,0 62,4 34,6 deltidsarbetei-l 42,2 45,7 15,4 29,8 46,6 33.2 20,8 varav Tjänstesektoribl 68,2 65,0 59.0 60,5 54,5 43,1 55,8

a Meddeltidsarbeteavsesenarbetstidsom kortareän35timmar/vecka.Deltidsarbetetbaserat dennormalaarbetstiden vecka.utomförUSAvarsarbetstidsvariabelavserantaletarbetadetimmar per underveckanföreintervjun. b ltjânstesektomingåroffentligförvaltning,konsumentservice.socialserviceochalfärsservice. Källa:Egnaberäkningarbaserade datafrånLuxembourgEmploymentStudy

Tidigare studier har, vilket nämndes tidigare, visat att det

komparativa

finns variation mellan länder vad gäller yrkessegregering efter en stor kön. I tabell 3.2 presenteras andelen kvinnor inom tjugotvå olika yrkeskategorier; kategorier används i de senare analyserna av samma på arbetsmarknaden. Av denna översiktstabell

könssegregeringen

framträder dock mönster likhet än skillnad mellan snarare ett av av länderna. Kvinnor är generellt underrepresenterade inom högre chefsbland företagsledare, ingenjörer etc., men också föga för-

positioner,

vånande inom byggnads- och gjuteriarbeten. Kvinnor är genegruv-, rellt överrepresenterade inom kontorist-, tjänste-, hälso- och sjukvårdsarbeten. En närmare inspektion tabell 3.2 avslöjar dock vissa av skillnader mellan länderna. I Spanien är t.ex. yrkeskategorin kontorister könsintegrerad, kategori är däremot kvinnodominerad i samma de övriga länderna. Vidare är ñnmekaniskt arbete könsintegrerad en

n I tjänstesektorn ingår offentlig förvaltning, konsumentservice, social serviceoch affärsservice jämför Esping-Andersen, 1990;Tåhlin, 1991.

Magnus Nermo

yrkeskategori i USA, mycket mansdominerad i t.ex. Österrike.

men Det finns således viss variation mellan länderna. Skillnaderna är dock betydligt mindre än likheterna vad gäller vad utgör kvinnodomi-

som nerade- respektive mansdominerade yrken i dessa sju länder.

Tabell 3.2 Andel kvinnor inom olika yrkesgrupper.

Förvärvsarbetande mellan 20 och 65 år %.

ISCO-koder Sverige Norge Finland USA Storbr ÖsterrikeSpanien 11 Högrechefspositioninom 40 23 40 25 26

offentligverksamhet 12 Företagsledare se nota 13 Övrigachefsbefattrtingar 21 Fysiker,kemister,civilingenjörer,

etc. 22 Hälso-ochsjukvårdspersonal. 8 ä ä 33 E E. ES

sjuksköterskor 23 Pedagogisktarbete 24 Administrativtarbete 31 Ingenjörerochandratekniker 32 Hälso-ochsjukvárdsassistenter 34 Övrigkvalificerad

kontorspersonalse notb 41 Kontorister 51 Tjänstearbeten 52 Affärsbiträden,etc 61 Lantbniks.skogs-och

trädgárdsledning 71 Gruv-ochbyggnadsarbeten 72 Smides-ochgjuteriarbeten 73 Finmekanisktarbete 74 Övrigthantverks-ochhandels-

arbete 81 Jämbmks,ochmetaliverks- B ti ti 3 83 Så S

arbeten 83 Maskinoperatörer,montörer,etc ä ä 91 Okvaiificeradeaffärs-

ochtjänstearbeten 93 Okvaiiñceradegruv-.byggnads- B S

ochtillverkningsarbeten a Dennakategorisaknasidetösterrikiskadatamaterialet. b Dennakategori någotsvåröversattother associatedprofessionais,menomfattaryrkeninombi.a försäkrings-,ñnans-ochaffärsverksamhet.

3.6¶Horisontell

yrkessegregering

efter kön i industriländer

sju

Ovanstående analyser visar att det föreligger relativt stor variation

en mellan de inkluderade länderna vad gäller kvinnornas arbetsmarknadsbeteende, samt viss variation i andelen kvinnor inom olika yrkes-

Yrkessegregering efter kön

kategorier. Följande analys generell bild den horisontella ger en av könssegregeringen på arbetsmarknaden. Ovan diskuterades att nivån könssegregering arbetsmarknaden kan tänkas variera med organiseringen av välfärdsstaten. De nordiska ländema kan därför förväntas ha den högsta graden av yrkessegregering efter kön de inkluderade länderna, detta speciellt med av tanke på att de universella välfärdsstatema har både högst kvinnligt förvärvsdeltagande och relativt stora kvinnodominerade tjänstesekto- Det låga kvinnliga förvärvsdeltagandet i de konservativ-korporarer. tivistiska välfärdsstaterna bör däremot skapa en mer selekterad kvinnlig arbetskraft, vilket kan innebära mindre könssegregering. Det är däremot svårare att uttala sig generellt de liberala ländernas om förväntade nivå könssegregering. Tidigare forskning har pekat av att framförallt USA har en relativt låg grad av könssegregering, men samtidigt har Storbritannien visat sig ha mycket könssegregerad en arbetsmarknad. Nivån på könssegregeringen beräknad för alla förvärvsarbetande 20-65 år redovisas i kolumnerna betecknade med AF i tabell 3.3. Av första kolumnen S i tabellen framgår att närmare 80

procent de inkluderade yrkeskategoriema är könssegregerade i

av Sverige och Finland. Motsvarande andel för USA är 50 procent. Detta mått dock endast bild av variationen mellan länderna utan ger en grov hänsyn till skillnader mellan länderna vad gäller arbetskraftens köns-

sammansättning eller yrkesstrukturen. Duncans segregeringsindex D

nyanserad bild könssegregeringen eftersom hänsyn tas ger en mer av till skillnader mellan länderna vad gäller arbetskraftens könssammansättning. Här framstår två länder. Andelen kvinnor eller grupper av män behöver byta yrke för att arbetsmarknaden skall vara könssom integrerad är högst i Storbritannien och de tre nordiska länderna, och lägst i USA, Österrike och Spanien. I den tredje kolumnen i tabell 3.3 redovisas könssegregeringen mätt med Charles och Gruskys index R. Detta mått likartad bild. De nordiska länderna och Storger en britannien är fortfarande mest segregerade även om den inbördes rangordningen ändras något. USA är även enligt detta mått det land har den minst könssegregerade arbetsmarknaden. som

Hemarbetande som yrkeskategori

Inledningsvis argumenterades för att hemarbetande skulle kunna synliggöras i studier könssegregering genom att inkluderas som en yrav keskategori. Det antogs vidare att inkludering av hemarbetande en delvis skulle förklara skillnaden i könssegregering mellan länderna. I kolumnerna betecknade med MH i tabell 3.3 har yrkeskategorierna utökats med hemarbetarkategori. Det framgår att inkluderingen av en

Magnus Nermo

en hemarbetarkategori till viss del förändrar rangordningen mellan länderna. Den största procentuella förändringen D sker, inte ovän-

tat, i de konservativ-korporativistiska länderna, dvs. de länder

som har störst andel hemarbetande kvinnor. D ökar procentuellt sett mest i Spanien och minst i Sverige och Finland, vilket är rimligt med tanke på andelama hemarbetande i de tre länderna tabell 3.1. När hem-

arbetande inkluderats framstår Spaniens arbetsmarknad de

som en av mest könssegregerade bland de sju länderna. Men USA behåller sin position och har fortfarande den minst segregerade arbetsmarknaden. Skillnaden mellan USA och Storbritannien förblir också i stort sett densamma, dvs. skillnader vad gäller hemarbetets omfattning kan inte förklara skillnaden i könssegregering mellan dessa båda länder. Även Charles och Gruskys index R förändras på ett likartat sätt när de hemarbetande inkluderas, vilket betyder att variationen inte är effekt

en av att länderna har olika yrkesstrukturer. Spanien och Österrike framstår som jämförelsevis mer könssegregerade och USA förblir det minst segregerade landet av de sju.

Tabell 3 Könssegregering med och utan hemarbetande kategori.

som

Förvärvsarbetande och hemarbetande mellan 20 och 65 år.

S D R

	AF	MH AF MH AF MH
Sverige	0,77 0,78	0,53 0,54 3,24 3,44
Norge	0,64 0,65	0,55 0,57 3,34 3,70
Finland	0,77 0,78 0,53 0,54 3,49 3,80
USA	0,50 0,52	0,40 0,45 2,78 2,91
Storbritannien 0,64 0,65		0,55 0,59 3,58 3,79
Österrike	0,62 0,64	0,43 0,52 3,08 3,61
Spanien	0,64 0,65	0,43 0,57 3,11 3,51

AFförvärvsarbetande,MHmedhemarbetande; SandeIensegregeradeyrken;DDuncanochDuncanssegregeringsindex, RCharIesochGruskysindex

Könssegregering och arbetstid

Förekomsten av deltidsarbete har visat sig betydelse för inter-

vara av nationella variationer i könssegregering på arbetmarknaden Birkelund och Rosenfeld, 1995. Majoriteten de deltidsarbetande är

av kvinnor, vilket medför att denna arbete är vanligast inom kvin-

typ av nodominerade sektorer av arbetsmarknaden. Av tabell 3.4 framgår därför föga förvånande att könssegregeringen avtar i samtliga länder när deltidsarbetande exkluderas kolumnerna under HT i tabell

3.4. Enda undantaget är att andelen segregerade yrken S ökar

marginellt i Storbritannien och Österrike deltidsarbetande exkluderas.

när När vi tar hänsyn till arbetskraftens könssammansättning i kolumn D

Yrkessegregering efter kön

så minskar dock könssegregeringens omfattning även i dessa länder

deltidsarbetande exkluderas. Den procentuella förändringen mätt när med D mellan alla förvärvsarbetande och endast heltidsarbetande i de övriga länderna tyder endast på marginell minskning av könsseg-

en regeringens omfattning. Även mätt med Charles och Gruskys segregeringsindex segregeringen i samtliga länder mindre när enbart

R är de heltidsarbetande inkluderas. Skillnaden är störst för Storbritannien och Österrike under det att den är försumbar för USA. Sammantaget tycks variationer i deltidsarbete mycket begränsad betydelse

vara av

förklara variationer i könssegregering mellan länderna. för att

Tabell 3.4 Förvärvsarbetande mellan 20 och 65 år uppdelat på arbetstid.

	S AF	D HT AF	R HT AF HT
Sverige	0.77 0.64 0,53 0,52		3,24 2.96
Norge	0,64 0,59	0,55 0,51 3,34 3.02
Finland	0,77 0,68	0,53 0,53 3,49 3,28
USA	0,50 0,46	0,40 0,38	2,78 2,79
Storbritannien 0,64 0,68		0,55 0,48	3,58 3,13
Österrike	0,62 0,67 0,43 0,42		3,08 2,68
Spanien	0,64 0,59	0,43 0,42 3,11 2,90

AFförvärvsarbetande;HTendastheltidsarbetande; Sandelensegregeradeyrken;DDuncanochDuncanssegregeringsindex; RCharlesochGruskysindex.

3.7¶Kvinnor som högre tjänstemän

i industriländer

sju

Ovan konstaterades andelen hemarbetande har betydelse för variaatt

tionen mellan länderna vad gäller graden yrkessegregering efter

av kön på arbetsmarknaden. Variationer i andelen deltidsarbetande tycks däremot endast ha marginell betydelse för variationen mellan länen derna vad gäller könssegregeringens omfattning. Kvinnor och män befinner sig dock inte bara inom olika yrken på arbetsmarknaden, utan även på olika nivåer SCB, 1992. Kvinnors underrepresentation i högre tjänstemannapositioner förklaras bland annat av att typiska kvinnoyrken har små eller inga karriärmöjligheter, samt att kvinnor har begränsad tillgång till interna arbetsmarknader le Grand, Szulkin och Tåhlin, 1994; Tomaskovic-Devey, Kalleberg och Marsden, 1996. Kvinnor arbetar dessutom deltid i betydligt större utsträckning och deltidsarbete är ofta svårt att kombinera med en högre än män,

tjänstemannaposition. En ytterligare faktor påverkar denna köns-

som skillnad är att kvinnor fortfarande, trots utjämning under senare en decennier, har något lägre utbildning än män i många länder OECD,

Magnus Nermo

1995 i denna studie, Storbritannien, Spanien och Österrike. Dessa

faktorer förklarar dock endast del könsskillnaden i innehavet

en av av mer kvalificerade positioner arbetsmarknaden. Det är därför troligt att kvinnors möjligheter även begränsas både indirekt och direkt

av diskriminering arbetsmarknaden jämför England, 1992; Jonung; 1996; Blau och Kahn, 1992; Hultin och Szulkin, 1997. Det är dock svårt att avgöra hur stor del av denna könsskillnad är effekt

som en av direkt eller indirekt diskriminering. Nedanstående analys syftar därför endast till att studera variationen mellan de sju länderna vad gäller kvinnors och mäns innehav högre tjänstemannapositioner.

Den analys som redovisas nedan baseras på så kallade logistiska regressioner. I sådana regressioner används alltid dikotom beroen-

en de variabel, i detta fall klassposition. Den beroende variabeln kan anta två värden: högre tjänstemän samt övrig klassposition. I tabellerna 4.5 och 4.6 nedan redovisas oddset för kvinnor relativt män att inneha högre tjänstemannapositioner. Ett odds underskrider 1,00 innebär

som att det är mer troligt att män innehar tjänstemannaposition än att

en kvinnor gör det i ett visst land. Ju närmare oddset kommer 1,00 desto mindre är könsskillnaden vad gäller innehav högre tjänstemanna-

av positioner i respektive land. Analysen genomförs i fyra och

steg omfattar enbart förvärvsarbetande mellan 20 och 65 år. I det första steget modell 1 inkluderas endast kön. De följande modellerna 2-4 är additiva, vilket betyder variabel läggs till för varje modell.

att en ny ny De oberoende variablerna utbildningsnivå, arbetstid och bransch inkluderas i nu nämnd ordning i analysen.

Av modell 1 i tabell 3.5 framgår att denna aspekt vertikal köns-

av segregering vid en första anblick är minst i USA och Spanien, och störst i Storbritannien och Sverige. Oddsen förändras dock något när kontroller för utbildningsnivå införs i modell dvs. när män och kvinnor med samma utbildningsnivå jämförs. Den vertikala könsseg-

12Den mest detaljerade nivån av yrkeskodema i ISCO-88 har kodats till klass-

om koder enligt Erikson och Goldthorpes 1992 klasschema jämför Ganzeboom och Treiman, 1996. Klassvariabeln har sedanomvandlats till en dikotom variabel beståendeav l högre tjänstemän och 2 övriga. 13

Ett odds somöverskrider 1,00 betyder såledesatt det är troligt att kvinnor inne-

mer har högre tjänstemannapositioner än att män har det. MResultaten för Sverige baserasi dessaanalyserpåden svenska levnadsnivåundersökningen 1991 Fritzell och Lundberg, 1994. Anledningen är att det svenska datamaterialet i LES saknar för klasskodningen centrala yrkeskoder den mestdetaljerade nivån ISCO 4 siffernivå. Detta medför vissa skillnader i noggrannhet vad gäller den beroende variabeln klassposition. Det interna bortfallet på denna variabel är t.ex. betydligt lägre i Sverige än i de andra länderna, vilket i desenaresfall kan leda till en underskattning av den vertikala könssegregeringen.Resultaten för Sverige och de andra ländernaär därför inte helt jämförbara. Man kan hävdaatt svenskadatauttrycker en mer verklig könsskillnad än övriga länders data, vilka snarareunderskattar denna könsskillnad.

Yrkessegregering efter kön

regeringen minskar något i Storbritannien och Finland, men ökar i de övriga länderna när vi tar hänsyn till skillnader i mäns och kvinnors utbildningsnivå. Ökningen av könsskillnaden är mest markant i Spanien. När vi tar hänsyn till spanska kvinnors och mäns utbildningsnivå framstår med andra ord könsskillnaden i möjligheter att inneha en högre tjänstemannaposition som mer markerade. Huvuddelen av könsskillnaden kvarstår i alla länder vilket betyder att det är lättare för män än kvinnor med samma utbildningsnivå att nå högre tjänste-

en mannaposition i alla de studerade länderna. Givet utbildningsnivå är dock könsskillnaden fortfarande störst i Sverige och minst i USA.

I modell 3 kontrolleras även för arbetstid, vilket främst minskar den vertikala könssegregeringen i länder med en hög andel deltidsarbetande kvinnor. Österrike och Spanien tillsammans med Sveri-

är nu ge de mest könssegregerade länderna i studien. Detta resultat indike-

den kvinnliga arbetskraften i Spanien och Österrike är rar att mer selekterad än i de övriga länderna vad gäller utbildning och arbetstid. Detta gäller dock inte Sverige eftersom den ursprungliga könsskillnaden betydligt större än i Spanien och Österrike. I modell slutli-

var gen, inkluderas ytterligare en kontrollvariabel, nämligen branschtillhörighet. Därvid framgår att branschtillhörighet ökar den vertikala könssegregeringen något i samtliga länder. Fortfarande gäller dock att Spanien och Österrike tillsammans med Sverige är de länder där skillnaden mellan könen är störst vad gäller oddset att inneha en högre

tjänstemannaposition.

Tabell 3.5 Oddset för kvinnor relativt män 00 att inneha

högre tjänstemannapositioner isju industriländer. Förvärvsarbetande mellan 20 och 65 år.

modell

	1	2	3	4
Sverige	0,41	0,36	0,42	0,34
Norge	0.56	0,47	0,64	0,43
Finland	0,60	0,65	0,68	0.58
USA	0,70	0,69	0,77	0,66
Storbritannien 0,39		0,44	0,55	0.50
Österrike	0,51	0,43	0.40	0,34
Spanien	0,64	0,41	0,43	0,37

modell1kön modell21 utbildningsnivå modell32+arbetstiddeltid/heltid modell43+branschtjänstesektorlindustnsektor allaestimatärsignifikanta 99%nivån a Desvenskaestimaten baserade ievnadsniváundersökningen1991.

Magnus Nermo

Ovanstående analys visade att den svenska arbetsmarknaden nå-

var got mer vertikalt könssegregerad än arbetsmarknadema i Norge, Finland, USA och Storbritannien samt lika segregerad arbetsmark-

som nadema i Spanien och Österrike. En tänkbar delförklaring till dessa skillnader är, liksom i fallet med horisontell könssegregering, att länderna skiljer sig vad gäller andelen hemarbetande kvinnor. Det betyder att den kvinnliga arbetskraften kan selekterad

antas vara en mer grupp, dvs. vara annorlunda sammansatt vad gäller t.ex. utbildningsnivå, ålder, etc., i länder med lägre kvinnlig förvärvsfrekvens än vad den är i länder med högt kvinnligt förvärvsdeltagande. Av en analys som presenteras här framgår t.ex. att Sverige har en högre andel deltidsarbetande kvinnor inom arbetaryrken än länder med hög

en andel hemarbetande kvinnor. I de länderna får kvinnor i högre

senare grad välja mellan att antingen göra karriär eller ta hand familj och

om hushåll och därmed stå utanför arbetsmarknaden. Det finns därför skäl att studera hur skillnaden mellan mäns och kvinnors möjlighet att inneha en högre tjänstemannaposition förändras när även hemarbetande mellan 20 och 65 år inkluderas.

I tabell 3.6 redovisas modell l och 2 enligt med den skillna-

ovan, den att oddset för kvinnor relativt män att inneha högre tjänstemannapositioner nu även har skattats för förvärvsarbetande inklusive hemarbetande. Av tabellen framgår att skillnaden mellan länderna är mindre när hemarbetande inkluderas. Oddset i modell l för kvinnor relativt män är nu påtagligt lägre i både Spanien, Storbritannien och Österrike än i Sverige. Bilden förändras något utbildningsnivån

när konstanthålles modell 2. Då tillhör Sverige länder med låga

gruppen odds för kvinnor att nå högre tjänstemannapositioner. Såsom påpekats ovan se not 14 är det dock troligt att Sveriges relativa position till viss del förklaras av att den vertikala könssegregeringen underskattas något i de övriga länderna.

15De hemarbetandesaknar givetvis en egenklasskod eftersom klassposition baseras på yrkestillhörighet. De har därför lagts till kategorin övriga klasskoder somjämförs med kategorin högre tjänstemän.

Yrkessegregering efter kön

Tabell 6 Oddset för kvinnor relativt män 1,00 att inneha högre tjänstemannapositioner isju industriländer. Förvärvsarbetande och hemarbetande mellan 20 och 65 år.

modell1 modell2

förvärvsarbete förvärvs- förvärvsarbete förvärvs-

		ochhemarbete		och hemarbete
Sverigew	0,41	0,41	0,36	0,34
Norge	0,56	0,48	0,47	0,41
Finland	0,60	0,56	0.65	0,61
USA	0,70	0,54	0,69	0,55
Storbritannien 0,39		0,30	0,44	0,35
Österrike	0,51	0,34	0,43	0,36
Spanien	0,64	0,29	0,41	0,31

modell1kön modell21+utbiIdningsnivá allaestimat signifikanta 99%nivån a Desvenskaestimaten baserade Ievnadsniváundersökningen1991

3.8 arbetsmarknaden:

Könssegregering på en sammanfattning

Inledningsvis framfördes att Esping-Andersens välfárdstypologi skul-

kunna användas som en guide till tankar om variationer i könssegregering. De ovanstående analyserna dock bild av intematio-

ger en nella variationer i könssegregering som många sätt är svårtolkad i termer av systematiska variationer mellan välfärdsstatstyper. Ett överskådligt sätt att studera huruvida de inkluderade länderna grupperar sig på ett sätt som kan sägas representera olika välfårdsstatstyper är att grafiskt kombinera de två ovan studerade dimensionerna av könssegregering. I diagram 3.1 redovisas därför graden horisontell

av könssegregering för förvärvsarbetande inklusive hemarbetande xaxeln, och nivån av vertikal könssegregering för förvärvsarbetande inklusive hemarbetande på y-axeln. Ju mer könsintegrerat ett land är enligt dessa två dimensioner, desto närmare skall det vara diagrammets övre högra hörn.

Diagram 3.1 åskådliggör skillnader och likheter mellan länderna, även om det inte går att urskilja några tydliga grupper. Av diagrammet framgår t.ex. att USA och Finland avviker från de övriga länderna. Finland är bland de minst vertikalt könssegregerade länderna, men har samtidigt en relativt hög grad av horisontell könssegregering. USA avviker däremot från merparten länderna genom att både ha

relativt låg grad vertikal könssegregering och den mest könsinen av tegrerade arbetsmarknaden vad gäller kvinnors och mäns fördelning på olika yrkeskategorier. Sammantaget visar inte diagram 3.1 på skillnader mellan länderna som för tankarna till Esping-Andersens

Magnus Nermo

välfardsstatstypologi. Det tycks däremot finnas en relativt hög grad av överenstämmelse mellan graden vertikal respektive graden av hori-

av sontell könssegregering i de enskilda länderna när de hemarbetande inkluderas i analysen. Undantagen är Finland, såsom redan påpekats, och i viss mån Norge.

Diagram 3.1 Horisontell och vertikal könssegregering

på arbetsmarknaden i .gu länder.

Förvärvsarbetande och hemarbetande mellan 20 och 65 år. odds

0,70

0,60

0,50

0,40

0,30 GB

0,20

4,0 3,8 3.6 3,4 3,2 3.0 2.8 2,6 R RChar|esochGruskysindexjämförtabell4.3 oddsOddseiförkvinnorrelativtmän inneha högretjänstemannapositionatt en jämförtabell 64 Natiqnalitetsbeteckningar. ATOsterrike;ESSpanien;FIFinIand,GBSt0rbritannien,NONorge;SESverige;USUSA

3.9 och diskussion

Sammanfattning

Detta kapitel syftar till att ge en ögonblicksbild av horisontell, respektive vertikal könssegregering i början 90-talet i sju industriländer.

av Det som främst skiljer denna studie från mer traditionella komparati-

studier könssegregering är att även hemarbetande kvinnor inva av kluderats i analyserna. Andelen hemarbetande kan nämligen förväntas

speciell vikt för att förklara variationer mellan länder. En stor vara av del av de arbeten som utförs som betalt arbete inom kvinnodominerade yrken i framförallt Sverige och övriga Norden, utförs nämligen i

Yrkessegregering efter kön

andra länder som obetalt arbete av hemarbetande kvinnor. Ett underliggande syfte var vidare att studera om den internationella variatioi könssegregering kan tänkas bero skillnader mellan länders nen organisering och uppbyggnad av välfärdsstaten. I kapitlet användes därför Esping-Andersens 1990 klassificering länder i tre välfärdsav regimer; den universella, den liberala och den konservativ-korporativistiska modellen. Denna typologi har kritiserats för att sakna ett genusperspektiv OConnor, 1993; Orloff, 1993; Bussemaker och van Kirsbergen, 1994; Sainsbury, 1994; 1996, en kritik som får anledning att komma tillbaka till Det kan dock nämnas att här ansenare. vändes Esping-Andersens typologi snarare som en guide till tankar kring variationer mellan välfárdsstater, än ett system för klassifisom välfärdsstater. cering av Av analyserna, baserade på det komparativa datamaterialet Luxembourg Employment Study, framgår att det finns en viss variation mellan de sju länderna i horisontell könssegregering på arbetsmarknaden. Dessa är dock svårare att tolka i termer av systematiska variationer mellan välfårdsstatstyper. När enbart förvärvsarbetande studeras visar sig de nordiska länderna och Storbritannien vara något mer könssegregerade än USA, Österrike och Spanien. En del dessa av skillnader förklaras dock att andelen hemarbetande skiljer sig melav lan länderna. Den största procentuella förändringen av könssegregeringen när också hemarbetande inkluderas sker inte oväntat i Österrike och Spanien, dvs. i de länder som har högst andel hemarbetande. Storbritannien, Norge och Finland förblir dock fortfarande något mer horisontellt könssegregerade än Spanien och Österrike. Av analysen framgår däremot att Sverige är det land ligger närmast USA, som som är det minst segregerade landet, vad gäller denna aspekt av jämställdhet. Vidare minskar variationen av könssegregering mellan länderna endast marginellt när enbart heltidsarbetande studeras. Den procentuellt sett största förändringen av könssegregeringen när alla förvärsarbetande inkluderas respektive enbart heltidsarbetande sker dock i Österrike, vilket är något förvånande eftersom Norge, Sverige och Storbritannien har en betydligt högre andel deltidsarbetande kvinnor. Deltidsarbete tycks därför vara mer koncentrerat till kvinnodominerade yrken i Österrike än i Sverige. I kapitlets andra empiriska del studerades variationen mellan de sju länderna vad gäller kvinnors och mäns innehav av högre tjänstemannapositioner, dvs. en aspekt av den vertikala könssegregeringen. Resultaten indikerar att Spanien och Österrike tillsammans med Sverige är de länder som är mest vertikalt könssegregerade, när enbart förvärvsarbetande studeras. En delförklaring till denna variation är att den kvinnliga arbetskraften är selekterad grupp i länder med en mer

Magnus Nermo

låg kvinnlig förvärvsfrekvens. Detta antagande stöds av att den vertikala segregeringen är mycket högre i Spanien, Österrike och Storbritannien än i Sverige när de hemarbetande inkluderas i analysen. Det bör dock återigen nämnas att resultaten för Sverige inte är helt jämförbara med de som presenteras för de övriga länderna. Den svenska nivån vertikal könssegregering kan antas visa en mer verklig bild

av av denna aspekt av segregering, under det att den vertikala könssegregeringen underskattats något i de övriga länderna. Den faktiska skillnaden i vertikal könssegregering kan därför antas vara något mindre mellan Sverige och de övriga nordiska länderna och mellan Sverige och USA än vad våra skattningar visar.

Sammanfattningsvis denna studie förvärvsarbetande inklu-

ger av sive hemarbetande bild den horisontella respektive vertikala

en av könssegregeringen som snarare tyder stora likheter än stora skillnader mellan länderna. Alla länderna har tämligen könssegregerade arbetsmarknader. Kvinnor i alla de studerade länderna är dessutom fortfarande mycket underrepresenterade bland högre tjänstemän. USA är ändå det land som mer markant avviker från de övriga, främst genom en betydligt mindre grad av horisontell könssegregering. USA tillhör dessutom de minst vertikalt könssegregerade länderna. USA kan därför sägas vara något mer jämställt än de övriga länderna vad gäller dessa två aspekter könssegregering. Det bör dock noteras att

av den aspekt av vertikal könssegregering som studerats här endast avser en grupp av kvinnor. USA har samtidigt en större överrepresentation av kvinnor bland dem med lägst inkomster Casper, McLanahan och Garñnkel, 1994. Könsskillnaden i inkomster är likaledes större i USA än i de nordiska länderna Rosenfeld och Kalleberg, 1990. Kvinnors situation i USA liknar därför det amerikanska samhället i stort, dvs. det råder en högre grad av polarisering. Detta rättfärdigar givetvis inte den högre graden könssegregering i länder som Sveri-

av ge, utan visar endast att mer jämställdhet i ett avseende inte nödvändigtvis innebär jämställdhet överlag. En närmare betraktelse av

mer skillnaderna mellan de övriga länderna visar att de konservativ-korporativistiska länderna Österrike och Spanien samt Storbritannien är något mer vertikalt könssegregerade än de nordiska länderna. De två dimensionerna sammantagna tyder dock endast till viss del att variationen i könssegregering följer den ovan diskuterade välfärdstypologin. Den mest slående avvikelsen från Esping-Andersens typologi är ändå att USA och Storbritannien är motpoler i denna studie av könssegregering. Storbritannien är i detta avseende betydligt mer likt de två konservativ-korporativistiska länderna.

Inledningsvis nämndes att Esping-Andersens typologi har kritiserats för att sakna ett uttalat genusperspektiv. Det har t.ex. hävdats att

Yrkessegregering efter kön

hans nyckelbegrepp dekommodiñering inte är anpassat för ett av analyser kvinnors position eftersom det fokuserar på sambandet

av mellan stat och marknad, utan nämnvärd hänsyn till den tredje komponenten familj. Sainsbury 1996 har istället hävdat att välfárdsstater skall studeras utifrån basis of entitlements, dvs. utifrån grunden för sociala rättigheter, vilket är speciell vikt för att utvärdera kvinnors

av situation i välfårdsstaten. Förståelsen av skillnader i könssegregering mellan länder kan därför öka när större vikt läggs vid just variationer mellan länder vad gäller kvinnors sociala rättigheter, både som förvärvsarbetande, mödrar och hustrur. I de nordiska länderna är t.ex.

rättigheter i högre utsträckning baserade på medborgarskap. Dessa

länder har dessutom bättre utbyggd barnomsorg än de övriga län-

en derna. I Österrike och Spanien baseras däremot rättigheterna

mer förvärvsarbete och familjen, dvs familjen har en mer framskjuten roll inom välfärdsstaten. Dessa länder har dessutom en mycket underutvecklad barnomsorg. Vidare pekar flera studier på att Storbritannien, trots ett rykte om universella bidragssystem, ändå har en välfärdsstat

där familjen har framskjuten roll jämför Sainsbury, 1996;

en Crompton och Harris, 1997. Denna skillnad mellan välfårdsstater vad gäller synen på rättigheter knutna till individen kontra familjen är en skiljelinje åtminstone delvis framgår av de resultat som redovi-

som sats i detta kapitel. De tre nordiska länderna är t.ex. mindre vertikalt könssegregerade än Österrike, Spanien och Storbritannien. USA passar dock inte heller in i dessa två grupper, eftersom vi utifrån ovanstående resonemang snarare skulle förvänta oss att den vertikala könssegregeringen något högre i USA än i de tre nordiska länderna.

var Det behövs dock komparativa studier över tid för att mer långtgående slutsatser skall kunna dras eventuella samband mellan intematio-

om nella variationer i könssegregeringens omfattning och välfárdsstatens utformning.

Jagvill rikta ett särskilt tack till Johan Fritzell, Inga Persson,Eskil Wadensjö, Christina Jonung och Eva Sundström för värdefulla kommentarer och synpunkter på tidigare versioner av detta kapitel.

Litteraturförteckning

Bell, D. 1973 Thecoming of post-industrialism New York: Basic Books. Bianchi, S., Casper, L P. K. Pe1tola1996 A cross-national look at married

womens economic dependence,Luxembourg Income Study, Working paper No. 143, Luxembourg: CEPS.

Birkelund, G. E. 1992 "Stratiñcation and segregation", Acta Sociologica, Vol. 35,

No.

Magnus Nermo

Birkelund, G. E. R. A. Rosenfeld 1995 Womens part-time work: A cross-

national comparison, European Sociological Review, Vol. ll, No. Blau, F. D. L. M. Kahn 1992 The gender earningsgap: Learning from

international comparisons, American Economic Review, V01. 82, No. Boyd, M., Mulvihill, M. A. Myles 1995 Gender, power, and

postindustrialism i A. Jacobsred., Gender inequality at work Thousand Oaks: SagePublications.

Bussemaker, K. van Kirsbergen 1994 Gender andwelfare states:some

theoretical reflections i D. Sainsbury red., Gendering welfare states London:

SagePublications. Casper, L. M., McLanahan, Garfinkel 1994 "The genderpoverty-gap: What

we can learn from other countries, American Sociological Review, 594. Castles, F. D. Mitchell 1990 ThreeModels Welfare Capitalism, or F 0ur,

Public policy discussion paper no. 21, Canberra: Australian National University. Changing classes. Stratification and mobility in post-industrial societies 1993

G. Esping-Andersen red.. Newbury Park: Sagepublication. Charles, M. 1992 Cross-national variation occupational sexsegregation,

American Sociological Review, Vol. 57, No. Charles, M. D. B. Grusky 1995 "Models for describing the underlying structure

of sex segregation, American Journal Sociology, Vol. 100,No. Crompton, R. F. Harris 1997 Womens employment and gender attitudes: A

comparative analysis of Britain, Norway and the Czech Republic, Acta

Sociologica, Vol. 40, No. Duncan, O. D. B. Duncan 1955 A methodological analysisof segregation

indices, American Sociological Review, 20. England, P. 1981 Assessing trends occupational sexsegregation 1900-1976 i

Berg red., Sociological perspectives on labour markets New York:

Academic Press. England, P., Farkas, G., Stanek Kilboume, B. T. Dou 1988 Explaining

occupational sexsegregation andwages: Findings from amodel with fixed effects, American Sociological Review, Vol. 53, No.

England, P. 1992 Comparable worth Theories and evidence.New York: Aldine de

Gruyter. Erikson, R. H. Goldthorpe 1992 The constantflux Oxford: Oxford University

Press. Esping-Andersen, G. 1990 The three worlds of welfare capitalism. Cambridge:

Polity Press. Esping-Andersen, G., Rohwer, G. L. Sørensen1994 lnstitutions and

occupational class mobility: Scaling the skill barrier in the Danish labour market", European Sociological Review, Vol. 10, No.

Förster, M., Helliesen, A. J.-I. Kohlberg 1996 LES. Thenew challenge an

introduction to concepts,documentation, and background statistics, Luxembourg Employment Study, Working PaperNo Luxembourg: CEPS.

Ganzeboom, H. B. D. Treiman1996Intemationa11y comparable measuresof

occupational statusfor the 1988 international standardClassificationof occupations, Social Science Research, Vol. 25, No.

Gendering welfare states 1994 D. Sainsbury red. London: Sagepublications.

Yrkessegregering efter kön

Hakim, C. 1992 Explaining trends in Occupationalsexsegregation: The measurement, causes,andconsequencesof the sexualdivision of labour, European Sociological Review, Vol. No. Hansen, M. N. 1995 Womens labour market situation in Norway and Great Britain i F. Engelstad m.fl. red., Institutional aspects work and wage determination. Comparative social research, vol 15.London: JAI Press. Hultin, M. R. Szulkin 1997 Chefemas kön och de anställdas lön: en studieav könsdiskriminering på svenskaarbetsplatser i Persson E. Wadensjö red., SOU 1997:136 Kvinnors och mäns löner varför såolika Stockholm: Fritzes. - Jacobs, A. 1989 Revolving doors Sexsegregation and womens careers. Stanford: Stanford University Press. Jacobs, A. Lim 1992 Trends Occupational and industrial sexsegregation in 56 countries, 1960-1980, Workand Occupations, Vol. 19, No. Jonung, C. 1984 Pattems of occupational segregation sex the labour market i G. Schmid R. Weitzel red., Sex discrimination and equal opportunity: The labour market and employmentpolicy. Berlin: WZB-Publications Wissenschaftszentrum. Jonung, C. 1993 Yrkessegregeringen på arbetsmarknaden i Kvinnors arbetsmarknad återtågets årtionde. Arbetsmarknadsdepartementet,Ds 1993:8. - Jonung, C. 1997 Economic Theories of Occupational segregation by Sex - Implications for Changeover Time i Beckmann, P. red. GenderSpecific Occupational Segregation. BeitrAB 188,Nürnberg: Institut fiir Arbeitsmarktund Berufsforschung der Bundesanstalt für Arbeit. Kanter, R. M. 1977 Men and Women the Corporations. New York: Basic Books. Korpi, W. Palme 1997 The paradox of redistribution and the strategyof equality: welfare stateinstitutions, inequality andpoverty thewestern countries", American Sociological Review, kommande. Leira, A. 1992 Welfare statesana working mothers. TheScandinavian experience. Cambridge: Cambridge University Press. Liebfried, 1991 Towards an europeanwelfare state On integrating poverty regimes the European community", Zentrum für Sozialpolitik, arbeitspapier Nr. 2/91. Bremen: Bremen University. Lister, R. 1994 She has other duties: women, citizenship and social security i Baldwin Falkingham red., Social security ana social change:New challenges to theBeveridge model. New York: Han/est Wheatsheaf. Moreno, L. Sarasa1991 Catholicism and socialism in the development of the spanish welfare state, Uppsats presenteradvid konferensenComparative studies on welfare statedevelopment ISA ResearchCommittee 19,Vuoranta Helsinki, 29 augusti- 1 september. Nermo, M. 1994 Den ofullbordade jämställdheten i Fritzel1 O. Lundberg, red., Vardagens villkor Stockholm: Brombergs förlag. Nermo, M. 1996 Occupational Sex segregation Sweden,1968-1991, Work and Occupations, Vol. 23, No. Orloff, A. 1993 Gender and the Social Rights of Citizenship: The Comparative Analysis of Gender Relations and the Welfare States", American Sociological Review, V01. 58, No. OECD 1995 Education at glance. Paris: OECD.

Magnus Nermo

OC0nn0r, 1993 Gender, classand citizenship thecomparative analysis of

welfare stateregimes: theoretical and methodological issues, British Journal of

Sociology, V01. 44, No. Polachek, W. 1981 "Occupational self-selection: A human capital approachto

sexdifferences Occupational structure, TheReview Economicsand

Statistics, Vol. 63, No. Rosenfeld, R. A. A. L. Kalleberg 1990 A cross-nationalcomparison of the

gendergap income, American Journal of Sociology, V01. 96, No. Roos, P. A. 1985 Gender and work. A comparative analyzis of industrial societies.

New York: State University of New York Press. Sainsbury, D. 1996 Gender, equality, and welfare states Cambridge: Cambridge

University Press. SCB 1992 Man är chef En studie av kvinnor och män i ledande ställning iprivat

och ojfentlig sektor. Statistiska centralbyrån. Stockholm. Sundström, M. 1991 Part-time work Sweden:Trends and equality effects,

Journal Economic Issues, Vol. 25. Sveriges arbetsplatser Organisation, personalutveckling, styrning 1994

C. Grand, R. Szulkin M. Tåh1inred.. Stockholm: SNS. Tomaskovic-Devey, D., Kalleberg, A. L. P. V. Marsden 1996 Organizational

patterns of gender segregation i A. L. Kalleberg, m.f1. red., Organizations in

America. Analyzing their structures and human resourcepractices. Thousand

Oaks: Sage. Táhlin, M. 1991 Arbetslivets ojämlikhet i postindustrialismens Sverige.

Sociologisk Forskning, Vol. 28, No. Vardagens villkor Levnadsförhållanden i Sverige under tre decennier 1994

Fritzell O. Lundberg red. Stockholm: Brombergs forlag. Wennemo, 1994 Sharing the costs children. Studies on the development of

family support in the OECD countries, SOFI avhandlingsserie,nr 25,

Stockholm: Institutet för social forskning. Åberg, R. 1984 Sysselsättning och arbetstid i R. Erikson R. Åberg red.,

Välfärd förändring. Stockholm: Prisma.i

Finns det ett för kvinnor

glastak

En studie av svenska arbetsplatser

i 1970-1990

privat näringsliv

EVA M. MEYERSON TROND PETERSEN

4.1¶Finns det ett glastak for kvinnor

Kvinnor har gjort framsteg arbetsmarknaden de sista 30 åren. Löneskillnadema är mycket små mellan kvinnor och män som arbetar för arbetsgivare med likartade arbetsuppgifter i länder som samma Sverige, Norge och i USA. Likväl kvarstår ett stort genomsnittligt lönegap mellan kvinnor och gruppen män i Sverige Detta gruppen lönegap har sin grund i befattningssegregeringen arbetsmarknaden: kvinnor arbetar lågbetalda befattningar och män välbetalda se Petersen, Meyerson Snartland, 1997. Ovanför en viss befattningsnivå är kvinnor kraftigt underrepresenterade. Denna nivå benämns ofta glastak, term introducerades två journalister i Wall en som av Street Journal 1986. Innebörden i begreppet glastak kan tolkas som kvinnor diskrimineras arbetsgivare vid befordran och vid rekatt av rytering till befattningar med viss typ av karriärutveckling Mycket har skrivits glastaket för kvinnor alltför lite sysom men tematisk kunskap finns I Kvinnomaktutredningens Arbetsrapport september 1996 ställs frågan: Var är kvinnors glastak I närheten männens betonggolv Detta är frågan ännu inte kunnat beav som

Det framgår dock i forskningslitteraturen att problemet med

svaras. bristen på kvinnor i toppositioner allvarligt i de skandinaviska är mer länderna än i Storbritannien och USA Wright, Baxter Birkelund, 1995.

l Se för Sverige: Petersen,Meyerson Snartland, 1997a;för Norge: Petersen,Snartland, Becken Olsen, 1997; för USA: Petersen Morgan, 1995. 2 huvudorsak till dessalöneskillnader kan förkastas Produktivitetsskillnader som Petersen, Meyerson 8aSnartland, 1997 b. 3Se Morrison Glinow 1990; U.S. Department of Labor, 1991;Billing, 1991, Davidson Cooper, 1992; Drage Solberg, 1995. 4Sebland annatde empiriska studierna Blomquist 1994; Hultin 1996; den mycket av insiktsfulla diskussionen i Kock, 1938: 443-444; samtdiskussionen i Kvinnomaktutredningen, 1996.

Eva M Meyerson Trond Petersen

Detta kapitel presenterar resultaten av en omfattande undersökning

av kvinnors och mäns fördelning på olika befattningar: Finns det ett glastak för kvinnor och i så fall på vilken nivå i befattningshierarkin Fyra frågor besvaras. Hur fördelar sig kvinnor och män i befattningshierarkiema på arbetsplatserna i det privata näringslivet i Sverige Hur har denna fördelning förändrats under perioden 1970 till 1990 Vilka faktorer har betydelse för fördelningen kvinnor och män på

av de olika befattningsnivåema Hur har betydelsen dessa faktorer

av förändrats under den studerade perioden

I det första avsnittet diskuterar vi forskning om befattningssegregering på arbetsplatser. Vi gör en distinktion mellan arbetsgivarens handlingar och den anställdes handlingar för att kunna skilja mellan diskriminering och andra typer selektion till befattningar. I det

av andra avsnittet beskriver vi det datamaterial ligger till grund för

som den empiriska beskrivningen, bland annat unik information befatt-

om ningar, individers arbetstider och löner. I det tredje avsnittet visar vi

att kvinnor är kraftigt underrepresenterade de högsta befattningsni-

våema. I det fjärde avsnittet redogör vi för tre faktorer som kan förklara underrepresentationen av kvinnor toppbefattningar:

Kvinnor är oftare betydligt yngre än männen i respektive befattningar.

Kvinnor arbetar i betydligt högre utsträckning deltid och färre

antal arbetstimmar än män.

Den viktigaste faktorn bakom befattningssegregeringen är kvinnors val av utbildning.

Civilingenjörer och civilekonomer är de vanligast förekommande

utbildningskategoriema i toppbefattningar i det privata näringslivet och kvinnor är underrepresenterade i dessa utbildningar. I avsnitt fem

sammanfattar vi våra empiriska analyser. Även arbetsgivare har

om ett begränsat urval kvinnor att rekrytera till toppbefattningar och

yngre kvinnor allt mer får tillgång till de högre befattningsnivåema finns fortfarande fall där kvinnor med lika kvalifikationer männen inte

som når toppbefattningama. Om detta beror på dessa kvinnors preferenser,

anpassning till familjeförhållanden eller arbetsgivamas val är inte helt

klarlagt men vår studie tyder på att kvinnors anpassning till familjen spelar en stor roll.

4.2¶Vad beror

befattningssegregering på

I analysen av om arbetsgivaren diskriminerar kvinnor i rekryteringsoch tillsättningssituationer försöker vi skilja på arbetsgivarens val och handlingar och individemas handlingar, exempelvis individers

egna val av utbildning och arbetstid även dessa val kan utgöra indi-

om en

ll0

arbetsplatser i privat näringsliv

vids anpassning till en familjesituation, ett uttryck för traditionella könsmönster eller beslut beror på vad individer förväntar sig av

som arbetsgivarnas val och handlingar. I denna studie kartlägger vi således fördelningen kvinnor och män på olika befattningar beror

om av på de enskilda individemas handlingar och val eller på arbetsgivares val Distinktionen är viktig då policyåtgärder bör anpassas till orsakerna till bristen på kvinnor i högre och välbetalda befattningar. Om arbetsgivares handlingar inte har med bristen på kvinnor i dessa befattningar att göra, bör forskning och policyåtgärder istället riktas annat håll exempelvis mot frågor om kvinnors utbildningsval, yrkesval och familjesituation.

En vanlig förklaring till bristen kvinnor i toppbefattningar är att män, som anses vara ansvariga för rekrytering och befordran, är motståndare till kvinnor på topposter. Motiven kan variera. Ett kan vara att män föredrar individer är lika dem själva på höga befatt-

som ningar Kanter, 1997. Motstånd mot att rekrytera kvinnor till dessa befattningar kan också ha sin grund i fördomar. Män kan uppfatta att kvinnor är mindre lämpliga att ingå i ledningsgrupper, att kvinnor kan

alltför emotionella och oförutsägbara. Kaptenen ombord på vara Whitbread-båten Steinlager, Peter Blake, svarade på frågan varför han inte hade några kvinnliga besättningsmän ombord under jorden runt kappseglingama att Women are not compatible with men. Andemeningen i Blakes uttalande kan tolkas att kvinnor är alltför oli-

som ka männen och ett team som består av alltför olika individer kan inte vinna kappsegling runt jorden.

Andra motiv kan höra med att män försöker bevara sin

samman maktställning och sina privilegier vis-å-vis kvinnor Reskin, 1988; Acker, 1990. Bristen kvinnor i toppbefattningar kan också bero på statistisk diskriminering. Om kvinnor som grupp anses mindre kvaliñcerad som chefer än män, så kommer enskilda individer som tillhör den diskriminerade att bedömas utan att hänsyn tas till deras

gruppen egna kvalifikationer Bielby Baron, 1986. Dessa olika former av diskriminering påverkar efterfrågan kvinnor och påverkas av arbetsgivarens val att rekrytera, avsätta och befordra. Dessa faktorer

påverkar efterfrågan på kvinnor till vissa typer befattningar som av kallas för efterfrågefaktorer. °

Även arbetsgivaren inte diskriminerar kvinnor vid rekrytering

om och befordran kan fördelningen av kvinnor och män olika befattningsnivåer skilja sig åt. Om kvinnor investerar mindre i utbildning eller väljer andra utbildningar än män, om kvinnor arbetar mer deltid

5För omfattande diskussion Petersen Meyerson 1997.

en mer se 6Se Rosén 1994 för överblick ekonomiska teorier diskriminering.

en av om

Eva M Meyerson Trond Petersen

än män exempelvis av familjeskäl, så kommer lön, karriärmöjligheter

och svårighetsgraden i arbetsuppgifter att skilja sig åt mellan kvinnor

och män. Och detta inte som ett uttryck för arbetsgivarens val utan som ett utfall av enskilda anställdas val och handlingar. Detta slags faktorer som påverkar kvinnors och mäns fördelning olika typer av befattningar kallas för utbudsfaktorer.

Låt oss för att förstå betydelsen av utbudsfaktorema se lite närmare på utbildningsvalet. När organisationer tillsätter anställda till ledningsbefattningar har de tillgång till ett begränsat urval av möjliga kandidater. Delvis beror urvalets sammansättning på intern- eller extemrekrytering och delvis potentiella kandidaters val av utbildning 10-20 år tidigare. I Sverige fanns det 1975 för varje utexaminerad kvinnlig civilingenjör ll manliga. Från detta urval av civilingenjörer kunde arbetsgivaren rekrytera blivande chefer på 1990-talet.

I exempelvis Norge fanns det 1994 för varje utexaminerad kvinn-

lig civilingenjör 19 manliga.7

Förutom efterfråge- och utbudsfaktorer finns institutionella faktorer som kan förklara bristen kvinnor i chefsbefattningar, exempelvis lönestrukturen, tillgång på barnomsorg och utbildningssystemet.

Människor drivs att göra karriär av många olika skäl såsom lust att arbeta, makt, prestige och pengar. De ekonomiska incitamenten är viktiga av flera skäl. Pengar gör det möjligt för kvinnor och män att köpa tjänster för att klara hem och hushåll. Möjligheten att köpa tid kan i sin tur underlätta karriären och kvinnors möjligheter att successivt ta på sig mer ansvar och utmaningar i arbetslivet. I det

senare avseendet är det stora skillnader i möjligheter att köpa denna tid i olika länder. Sverige och Norge har en mycket sammanpressad lönestruktur och höga inkomstskatter jämfört med länder som Storbritannien och USA. Skattesystem och andra institutionella förhållanden ger hushållen ekonomiska förutsättningar i de senare länderna att köpa hushållstjänster och därmed frigöra tid och energi. Detta påverkar i sin tur kvinnors möjligheter att satsa på befattningar med goda karriärutsikter

pigdebatten i Sverige: Påhlsson Norrman, 1994; och i Norge:

Kitterød, 1996.

Det finns vissa empiriska belägg för att den sammanpressade lönefördelningen i de skandinaviska länderna incitament

har skapat svaga för kvinnor att satsa på karriär och därmed nå chefsbefattningar. Blau

Kahn 1996 visar att även det totala lönegapet i Norge och

om Sverige är mindre än i USA är andelen kvinnor i den lägre delen av lönefördelningen betydligt högre i de skandinaviska länderna. Efter-

7 För en genomgång av ekonomiska teorier om befattningssegregering med avseende på kön, seJonung 1997.

arbets latseri rivat närin gsliv P P

skillnaden mellan lågbetalda och välbetalda är mycket mindre i som Sverige och i Norge än i USA, rapporter om genomsnittliga löneger mellan kvinnor och män ofullständig bild av kvinnors förutgap en sättningar på de skandinaviska arbetsmarknadema. Blau Kahn 1997 visar vidare att trots ökning de allmänna löneskillnaderen av i USA under l980-talet har lönegapet mellan kvinnor och män na minskat. Detta beror bland annat på att kvinnor fått tillträde till fler välbetalda befattningar den amerikanska arbetsmarknaden. Blau Kahn pekar att när det gäller rekrytering till högre befattningsnivâer kan det finnas viss intressekonflikt mellan jämliken het och jämställdhet. Ju jämlikhet, desto mindre jämställdhet. Ju mer större klasskillnader, desto starkare är incitamenten att satsa yrkeskarriär förutsatt att det finns möjlighet att röra sig över klassgränser och desto större kan andelen kvinnor finns i befattningar med som karriärutveckling komma att bli. Barnomsorg har ansetts vara viktig för kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden. I den tidigare delen karriären kan tillgång på av barnomsorg god kvalitet anställda med små barn. av gynna yngre Men billig och bra barnomsorg gör samtidigt att kostnaderna för barn minskar, vilket kan leda till att familjer skaffar fler barn vilket i sin tur kan försvåra kvinnors karriär. Detta kan ha inträffat i Sverige under l980-talet då fertiliteten högst i Europa. För en mer övergripande var diskussion, se Meyerson Petersen, 1997. Utbildningssystemet och arbetslivet är sammanflätat sen århundraden tillbaka. Arbetsgivare rekryterar personal från vissa utbildningar inte från andra. Inte förrän på l980-talet gjorde exempelvis civilmen ekonomer sitt verkliga inträde bland verkställande direktörer och andra toppbefattningar i de svenska börsnoterade företagen. Kvinnorepresentationen är starkare bland civilekonomer än bland civilingenjörer. Utbildningssystemets utformning och arbetslivets behov kan följaktligen också spela en roll for befattningssegregeringen.

4.3¶Beskrivning av databasen

Vi har tillgång till lönestatistik från SAF/LO/PTK-området som samlats in på arbetsplatser från personalregister. Dessa data innehåller bland annat information tjänstemän för varje bransch i den privata om sektorn inom SAF:s förhandlingsområde, utom försäkrings- och bankbranschema. Medlemsföretagen har tillhandahållit information ett enhetligt sätt från 1970 till och med 1990. Lönestatistiken har tjänat underlag för de årliga centrala löneförhandlingama. som Arbetsplatsdata innehåller avtalsområdeskoder som till stora delar överensstämmer med branschkoder, geografisk region m.m. Vidare

Eva M Meyerson Trond Petersen

finns for varje anställd information kön, ålder, yrke, lön, arbetstid,

om utbildningskategori och utbildningsnivå.

För tjänstemännen finns ett befattningssystem, BNT, som är standardiserat så att en viss befattningskod arbetsplats inom viss

en en bransch överensstämmer med samma befattningskod för

en annan arbetsplats och i en annan bransch. BNT-systemet innehåller S1 brett definierade befattningsgrupper. Inom varje grupp görs ytterligare

uppdelning med avseende på svårighetsgrad, dvs. hierarkisk nivåskikt-

en ning. Graderingen är poängskala mellan 1 och 7.8 Inom varje be-

en fattningsområde finns ett antal befattningar med specificerad svårighetsgrad. Totalt varierar antalet befattningar mellan

276 och 345 under den studerade perioden.

Befattningskoderna täcker hela spektret tjänstemannabefatt-

av ningar, bland annat chefs- och expertbefattningar, under den studerade perioden 1970-1990. Verkställande direktören och andra ledningsgruppsmedlemmar ingår däremot inte i datamaterialet. En överblick av datamaterialet ges i tabell 4.1.

Tabell 1 Beskrivning data för tjänstemän för perioden 1970-1990

Antalan- Antal Antal Andel Antal Antal Antal Antal Medel- Medel-Medel-

ställda kvinnor män kvinnorbefattnarbets- bef-arb. bran.lön lön lön

% ochni- platser pl.enhet kvinnormän

váer 1990 391997 135581 256416 34,6 280 22031 146940 92,71 74,63 102,27 1985 380513 124423 256090 32,7 279 20669 145070 63,03 50,03 69,35 1980 381702 117798 263904 30,9 281 19769 148461 44,06 34,56 48,30 1978 367207 110460 256747 30,1 271 18457 144309 37,19 28,93 40,74 1975 351459 100050 251409 28,4 345 15894 135340 29.09 21,83 31,98 1970 299154 73318 222472 24,8 256 13779 108121 17,09 11,46 18,94 Not:l kolumn5 ingår51befattningsomráden allasamt deolikabetattningsniváemainomdessa befattningsomráden

Antalet tjänstemän ökade från 299 000 till 392 000 under perioden 1970-1990. Andelen kvinnor ökade från 24,8 till 34,6 procent. I Petersen Meyerson 1997, tabell 2.2 framgår att befattningsgrupperna förändrats under den studerade perioden. Det fanns 61 befattningsgrupper år 1970, år 1975 var antalet 71, år 1978 var antalet 49 och åren 1980, 1985 och 1990 var antalet 51. Av de 61 befattningsgrupper som fanns 1970 har 25 försvunnit under perioden. I de flesta befattningsgruppema finns möjlighet till många förflyttningar längs be-

en fattningshierarki. Under åren 1970 till 1975 hade 80 procent be-

8 BNT-systemet togs fram redan 1955. Syftet med systemetvar att samlainformation om löner och inte att sättalön på specifika befattningar eller individer.

arbetsplatser i privat näringsliv

fattningama fyra eller fler befattningsnivåer, svårighetsgrader, 1978 ökade denna andel till 94-98 procent.

Möjligheterna att göra karriär inom en befattningsgrupp har förändrats under perioden. Tabell 4.2 visar fördelningen av befattningar med få karriärsteg och befattningar med många karriärsteg. Vi finner att befattningar med nivå l som lägsta befattningsnivå har ökat från 18,0 procent till 43,1 procent mellan 1970 och 1990. På samma gång har befattningar med många karriärsteg och befattningar med den högsta svårighetsgraden 7 ökat från 42,6 till 52,0 procent under samma period. Det har således skett en ökning i antalet befattningsnivåer som är tillgängliga inom de olika befattningama.

Tabell 4.2 Procentuell fördelning av befattningar på lägsta och högsta

befattningsnivå inom befattning för perioden 1970- 990

1970 1975 1978 1980 1985 1990 BefattningsniváMin. Max Min Max. Min Max. Min. Max Min. Max. Min Max.

1	18,0 0,0 39.4 0,0 46.9 0,0 49,0 0,0 43,1 0,0 43,1 0,0
2	23,0 1,6 32,4 2,8 40,8 2,0 39,2 2,0 43,1 2,0 43,1 2,0
3	34,4 4,9 18,3 2,8 10,2 2,0 9,8 2,0 11,8 0,0 11,8 0.0
4	19,7 9,8 7,0 12,7 2.0 6,1 2,0 7,8 2,0 9,8 2,0 7,8
5	4,9 9,8 2,8 9,9 0,0 8,2 0,0 7,8 0,0 5,9 0,0 7,8
6	0,0 31,1 0,0 29,6 0,0 26,5 0,0 25,5 0,0 29,4 0,0 29,4
7	0,0 42,6 0,0 42,3 0.0 55,1 0,0 54,9 0,0 52,9 0,0 52,9

Summa 100,0 100,0 100,0100,0100,0100,0 100,0100,0 100,0100.0 100,0100,0 Genomsnitt 2,7 5,9 2,0 5,9 1,7 6,2 1,7 6,2 1,7 6,2 1,7 6,2 Antal 61 61 71 71 49 49 51 51 51 51 Notera:Tabellen konstruerad följandesätt.Förstberäknasförvarjebefattningdenlägstarespektive högstanivånsomkaninnehasinombefattningen.Befattningamabestäms BNT-kodenav i databasen. Fördelningen befattningarav somhardenlägstarespektivedenhögstanivånberäknas.Tabellenläses: för1990hade43,1procentavbefattningamabefattningsnivá1somminiminiváMin och0 befattningar hadebefattningsnivá1somendanivá.

Förutsättningarna att göra karriär har förbättrats både genom att befintliga befattningar förändrats och att befattningar till-

genom nya kommit. Av de 36 befattningama som fanns både 1970 och 1990 hade fem fler befattningsnivåer 1990 än 1970 medan de övriga 31 hade samma antal nivåer.

4.4 Hur är kvinnor och män fördelade befattnings-

nivå och hur har detta förändrats över tiden

Syftet med detta avsnitt är att dokumentera fördelningen av män och kvinnor på de olika befattningsnivåema och hur denna fördelning har

Eva M Meyerson Trond Petersen

förändrats över tiden. I tabell 4.3 fördelningen av kvinnor och

ges män på olika befattningsnivåer.

Tabell 4.3 Fördelning av män och kvinnor på befattningsnivåer för

perioden 1970-1990. Procent.

1970 1975 1978 Befattnings-AndelavAndelav Andel Andelav Andelav Andel Andelav Andelav Andel nivå männenkvinnornakvinnor männenkvinnornakvinnor männenkvinnornakvinnor

resp. resp. resp.

nivå nivå nivå

2,39 38,24 84,05 1,72 21,80 83,39 1.52 16,33 82,16

14,28 34.97 44.63 10,90 46.51 62,84 9,68 46,32 67.29

34,74 19,58 15,64 31,69 23,02 22.35 30,25 26,61 27,44

28,99 6,10 6,48 33,72 7,25 7.85 35,14 8,91 9,83

13,48 1,00 2,38 15,50 1,28 3,17 16,63 1,66 4,11

4,93 0,11 0,71 5,27 0,13 0,99 5,60 0,17 1,29

1,20 0,01 0,15 1,20 0,00 0,16 1,17 0,01 0,26 Summa 100,01 100,01 100,00 99.99 99,99 100,01 Genomsnitt 3,56 1,97 24,76 3,71 2,20 28,38 3,77 2,34 30.07

1980 1985 1990 Befattnings-Andelav Andelav Andel Andelav Andelav Andel Andelav Andelav Andel nivå männenkvinnornakvinnor männenkvinnornakvinnor männen kvinnornakvinnor

resp. resp. resp.

nivå nivå nivå

1,31 13,28 81,94 0,91 6,73 78,30 0,64 3,52 74,34

8,97 44,94 69,09 7,46 39,74 72,13 6,88 32,33 71,29

29,29 29,09 30,71 27,02 35,45 38,93 25,81 39,50 44,72

35,58 10,46 11,60 37,02 14,55 16,03 37,89 19,16 21,01

17,75 1,99 4,77 20,14 3,12 7,01 21,61 4,82 10,56

5,89 0,23 1,69 6,31 0,39 2,88 6,18 0,63 5.08

1,22 0,01 0,31 1,14 0,02 0,98 0,97 0,04 2.35 Summa 100,01 100,00 100,00 100,00 99,98 100,00 Genomsnitt 3,82 2,44 30,85 3,92 2,69 32,70 3,95 2,91 34,59 Notera:Förvarje beräknasantaletmänrespektivekvinnor varjebefattningsnivåsamtden procentuellaandelenkvinnor varjebefattningsnivå. Medgenomsnittavsesgenomsnittsnivåförmänrespektivekvinnorsamtandelkvinnoroavsettnivå.

Tabellen visar att den genomsnittliga befattningsnivån för män har varit konstant över en ZO-årsperiod, ungefär nivå För kvinnor har den genomsnittliga befattningsnivån ökat från 2 till 3 under samma period. Detta är en ökning av befattningsnivå på en skala från 1 till där 1 är den lägsta nivån och 7 den högsta. Från att kvinnorna i genomsnitt har haft en befattningsnivå två svårighetsgrader lägre än männen har nu detta gap minskat till 1 svårighetsgrad.

Kvinnor är koncentrerade till låga befattningar medan det finns få kvinnor i toppbefattningar. Under den studerade perioden har den pro-

arbetsplatser i privat näringsliv

centuella andelen kvinnor minskat i de lägre befattningama, men de är fortfarande starkt överrepresenterade i dessa befattningar. På de två

toppbefattningsnivåema 6 och 7 är kvinnors representation försumbar,

har ökat under perioden. År 1970 andelen kvinnor i dessa bemen var fattningar 0,86 procent. För varje kvinna nivå 6 fanns 150 män och för varje kvinna på nivå 7 fanns det 200 män. 1990 hade situationen förbättrats. På nivå 6 fanns för varje kvinna 20 män och på nivå 7 fanns för varje kvinna 40 män. Sannolikheten att finna en man på nivå 6 var 10 gånger högre än att finna en kvinna och på nivå 7 var den 25

gånger högre. Det finns följaktligen befattningsnivåer dit kvinnor knappast når,

varken år 1970 eller 1990. Mycket få kvinnor återfinns på befattningsnivåema 6 och Glastaket förefaller vara en realitet. Vad kan ligga bakom detta

4.5¶Varför finns det så få kvinnor

toppositioner

Att kvinnor placeras något lägre i befattningshierarkier än män kan bero andra orsaker än diskriminering som exempelvis skillnader i utbildning, arbetslivserfarenhet, arbetade timmar, bransch osv. Tillgången på data, speciellt information om ålder, kön, utbildning och arbetstider, gör det möjligt för oss att undersöka betydelsen av individuella egenskaper för fördelningen av män och kvinnor olika nivåer i befattningshierarkiema.

Med utgångspunkt från vår strävan att ta hänsyn till enskilda individers handlingar används två analyssätt i den statistiska beskrivningen nedan för en diskussion, Petersen Meyerson, 1997.

se Först studeras genomsnittsålder, arbetstid, antal arbetade timmar, ut-

bildningsnivå och utbildningskategori för varje nivå i befattningshier-

arkin. Detta ger en beskrivning av det som i genomsnitt är karaktäristiskt för de individer som innehar en viss befattning i en befattningshierarki, exempelvis genomsnittsålder, typisk utbildningskategori och genomsnittlig arbetstid. Vad är exempelvis karaktäristiskt för de individer som innehar befattningsnivå 7

Det andra analyssättet istället information om var individer

ger med vissa karaktäristika såsom kön, utbildning, arbetstid och ålder hamnar i befattningshierarkien. Vilka grupper har störst sannolikhet att hamna befattningsnivå 7 Den analysen ger en viss fing-

senare ervisning om huruvida kvinnor och män med likartade individkarakteristika har lika chanser att erhålla de högsta befattningama, exempel-

vis om kvinnliga och manliga civilingenjörer har lika stora chanser att

erhålla chefsbefattningar. Av utrymmesbrist redovisar vi enbart de tabeller som representerar det andra analyssättet och som svarar på hu-

Eva M Meyerson Trond Petersen

ruvida kvinnor och män med likartade egenskaper har lika chanser att erhålla toppositioner För de övriga statistiska beskrivningarna se Petersen Meyerson, 1997.

Ålder

Det första analyssteget visade att högre i befattningshierarkin,

upp desto högre genomsnittsålder. Detta gäller i princip för hela den studerade tidsperioden. Vidare är mäns och kvinnors genomsnittsålder

i överensstämmelse de lägre befattningsnivåema än de högmer

På de högsta nivåerna, 6 och är genomsnittsåldem för kvinnor re. betydligt lägre än för män, ungefär 2-7 års skillnad under hela tidsperioden. År 1990 genomsnittsåldem 49 år för män och 44 år för

var kvinnor på befattningsnivå

Denna åldersskillnad mellan kvinnor och män i dessa befattningsnivåer avspeglar flera omständigheter. Yngre kvinnor kan vara relativt bättre utbildade än äldre kvinnor. Om arbetsgivare önskar kvinnor i chefsbefattningar krävs då att de rekryterar yngre personer än vad

krävs då män rekryteras. En omständighet kan vara att som annan kvinnors deltagande arbetsmarknaden ökat och att antalet yngre kvinnor, tillgängliga och kvalificerade för denna typ av befattning, från vilken arbetsgivare kan välja har ökat jämfört med antalet äldre kvalificerade kvinnor.

Tabell 4.4 Den genomsnittliga befattningsnivån för åldersgrupp och kön

under perioden 1970-1990.

1970 1975 1978 1980 1985 1990 Åldersgrupp Män Kv. Män Kv. Män Kv. Män Kv Män Kv. Män Kv.

-19	1.33 1,17 1,35 1,30 1,30 1,39 1,42 1,47 1,62 1,64 1,73 1,82
20-30	3,09 1,86 3,22 2,09 3,18 2,15 3,19 2,24 3,26 2,48 3,29 2,68
31-35	3,70 2,27 3,85 2,41 3,83 2,54 3.83 2,60 3,85 2,79 3,90 3,07
36-40	3,82 2,17 3,98 2,37 4,01 2,50 4,05 2,63 4,08 2,85 4,07 3,05
41-45	3,87 2,19 3,97 2,31 4,02 2,46 4,08 2,56 4,18 2,86 4,18 3,07
46-50	3,85 2,26 3,92 2,29 3,96 2,37 4,02 2,48 4,15 2,78 4,24 3,06
51-55	3,76 2,27 3,83 2,28 3,90 2,36 3,93 2,43 4,04 2,56 4,16 2,95
56-60	3,56 2,25 3,69 2,29 3,79 2,36 3,84 2,41 3,95 2,57 4,04 2,81
61-	3,33 2,24 3,46 2,16 3,59 2,36 3,71 2,36 3,87 2,54 3,94 2,69
Total	3,56 1,97 3,71 2,20 3,77 2,34 3,82 2,44 3,92 2,69 3,95 2,91

Notera.Tabellenläses följandesätt 1990vardengenomsnittligabefattningsnivánförkvinnornai 36-40ársáldem3,05ochförmännen4,07Skillnadenibefattningsnivámellankvinnorochmäni denna åldersgruppsåledes befattningsnivá1

Om ålder spelar roll som kvalifikation till toppbefattningar kan kvinnors och mäns fördelning på åldersgrupper studeras. Hur stor andel av de kvinnor respektive finns tillgängliga för rekrytering till

män som

arbetsplatser i privat näringsliv

toppositioner är 35 år eller yngre. Denna procent är betydligt högre for kvinnor än för män varje år. Så sent 1990 39,1 procent

som var av kvinnorna och 28,9 procent männen 35 år eller Det finns

av yngre. flera äldre män än äldre kvinnor att rekrytera till chefsbefattningar. Tabell 4.4 visar att männen i varje åldersgrupp har högre

en genomsnittlig befattningsnivå. Skillnaden har efterhand minskat. Det gäller i synnerhet de yngsta åldersgruppema.

Arbetstid

Men ålder är inte den enda faktorn spelar roll för att kvalificera

som för en chefsbefattning. Arbetstid och antal arbetade timmar har också betydelse. I Petersen Meyerson 1997 framgår att 27,0 procent

av kvinnorna arbetade deltid 1970, under 1980-talet var andelen 40,0 procent medan den 1990 32,0 procent. Män arbetade i mycket li-

var ten utsträckning deltid, en halv procent 1975 och 3,0 procent under perioden 1980-1990.

Vidare kan vi konstatera att högre i befattningshierarkin,

upp desto större är andelen heltidsanställningar. Deltidsarbete minskar starkt for varje befattningsnivå. Ju högre i befattningshierarkin,

upp desto färre deltider. På de högsta befattningsnivåema 6 och 7 arbetade 0-10 procent av kvinnorna och 0-3 procent männen deltid. Dessa

av mönster gäller för hela den studerade perioden. Bland kvinnor på de lägsta befattningsnivåema, 2 och arbetade 40-50 procent deltid. Andelen bland män var 0-3 procent.

Många arbetar deltid på de låga befattningsnivåema vilket kan minska möjligheterna för kvinnor att göra karriär. Bland de heltidsanställda, som kan ha de bäst förutsättningarna att göra karriär, är männen överrepresenterade. Kvinnorna arbetar mer deltid än män på varje befattningsnivå.

Tabell 4.5 visar hur arbetstider påverkar möjligheten att nå höga befattningsnivåer. Tabellen visar att för män och kvinnor arbetar

som heltid är chansen for män 7-8 gånger högre att nå toppositionema 6 och 7. Bland deltidsarbetare sannolikheten att nå dessa nivåer,

var speciellt för kvinnor, i det närmaste noll. År 1990 återfanns 0,06

procent av alla heltidsarbetande kvinnor på befattningsnivå 7 jämfört med 0,97 procent av alla heltidsanställda män. På de två lägsta befattningsnivåema fanns hela 32,95 procent alla heltidsarbetande kvin-

av nor och endast 7,45 procent männen. Samma år fanns bland de del-

av tidsarbetande kvinnorna 0,17 procent på de högsta befattningsnivåerna 6 och 7 och bland männen 6,56 procent. Av deltidsarbetande kvinnor fanns 41,95 procent på de två lägsta befattningsnivåema jämfört med 11,18 procent av männen. Sannolikheten att deltidsarbetande

Eva M. Meyerson Trond Petersen

kvinna skulle arbeta på befattningsnivå l eller 2 var betydligt större än för heltidsarbetande. Sannolikheten att en heltidsarbetande man en skulle arbeta någon de två toppnivåema betydlig större än av var för heltidsarbetande kvinna. Dessa förhållanden gäller för alla en aren.

Tabell 4.5 Fördelning heltids- och deltidsarbetande män och kvinnor av för alla befattningsnivåer 1975-1990 i procent

1975 1978 1980 1985 1990 Befattnings- Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor nivá Panel Hellidsarbetande 1,69 20,59 1,47 15,09 1,25 12,22 0,86 5.99 0,62 3,19 10,86 45,25 9,52 43,89 8,82 41,97 7,31 36,18 6,79 29,76 31.70 24,37 30,26 28,37 29,28 30,74 27,05 36,53 25,79 39,42 33,76 8,08 35,23 10,25 35,68 12,09 37,13 16,65 37,98 21,00 15,52 1,53 16,71 2,16 17,82 2,63 20,21 4,06 21,65 5,73 5,28 0,17 5,63 0,23 5,93 0,34 6,30 0,55 6,20 0,84 1,20 0,01 1,18 0,01 1,22 0,01 1,14 0,04 0,97 0,06 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Genomsnitt 3,71 2,25 3,78 2,41 3,83 2,52 3,92 2,78 3,96 2,99

PanelA Deltidsarbetande

1	9,61 24,98 4,21 18,47 2,96 14,81 2,31 7,86 1,34 4,21
2	21,17 49,86 18,01 50,53 13,49 49,20 12,21 45,21 9,84 37,74
3	29,59 19,43 29,84 23,55 29,53 26,72 26,19 33,79 26,45 39,66
4	25,16 5,07 30,63 6,60 32,67 8,12 33,40 11,32 35,32 15,29
5	11,02 0,62 12,38 0,78 15,62 1,08 17,99 1,69 20,49 2,92
6	2,81 0,04 4,02 0,06 4,56 0,07 6,63 0,14 5,63 0,17
7	0,65 0,00 0,91 0,00 1,17 0,00 1,28 0,00 0,93 0,00

Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Genomsnitt 3,18 2,07 3,45 2,21 3,63 2,32 3,78 2,54 3,84 2,76 Notera:Detstatistiskaunderlagetför1970haruteslutitseftersomdeltidsdata avdåligkvalitet.Tabellen läses: 1975återfanns1,69procentavdeheltidsarbetandemännenoch20,69procentavdeheltidsarbetandekvinnorna befatlningsnivádvssannolikhetenattenheltidsarbetandekvinnaskulletillhöra befaltningsnivá1varmyckethögreänförenheltidsarbetandeman

Även arbetstid spelar roll for förutsättningarna att nå de högsta

om befattningsnivåema har kvinnor arbetar heltid sämre chans att nå

som toppbefattningama än män arbetar heltid. Deras chanser har dock

som ökat över tiden gapet är fortfarande stort år 1990.

men

Ett ytterligare sätt att fånga betydelsen arbetstid for möjligheter-

att göra karriär är att i detalj beräkna antalet arbetade timmar. Pena tersen Meyerson 1997 visar att kvinnor som når toppbefattningar-

arbetar lika många timmar vecka männen. Men de na per som lägre befattningsnivåema 1-3 arbetar de ungefär 4-5 timmar mindre i genomsnitt vecka än männen. Resultaten visar också att när män

per

arbetsplatser i privat näringsliv

och kvinnor arbetar samma antal timmar når männen högre befattningsnivåer än kvinnorna, ungefär en nivå högre.

Utbildning

Utbildning är en viktig kvaliñcerande faktor för att nå befattningsgrupper med utvecklade karriärsteg.° I datamaterialet finns information om utbildningsnivå som mäts enligt en poängskala från l till från grundskola l till doktorsexamen 7. Data visar att för varje befattningsnivå ökar den genomsnittliga utbildningsnivån med en halv grad för båda könen och för alla åren. För de tre högsta befattningsnivåema har kvinnorna i genomsnitt högre utbildning än männen, upp till hel grad högre. Se Petersen Meyerson, 1997.

För att fullfölja vårt analysschema besvarar också frågan: hur påverkar utbildningsnivån möjligheterna att nå de höga befattningsnivåema Den genomsnittliga befattningsnivån ökar med ökad utbildningsnivå för båda könen och för alla de studerade åren. Men för varje utbildningsnivå är kvinnor placerade lägre än män i befattningshierarkin, upp till en halv befattningsnivå lägre Petersen Meyerson, 1997. Vidare visar Petersen Meyerson att högre befattningsnivå, desto högre andel av innehavarna har hög utbildningsnivå. Sedan 1978 har detta i högre utsträckning gällt kvinnor i de högsta befattningsnivåema 6-7. Hur påverkar utbildningsnivån chanserna att nå toppbefatmingar För varje utbildningsnivå får män större utdelning i form av befattningsnivå än vad kvinnor får Petersen Meyerson, 1997.

Men utbildningsnivån säger inte så mycket om karriärutveckling.

Det är snarare val av utbildningsinriktning som avgör kvalifikation och därmed förutsättningarna for att nå toppnivåema i befattningshierarkin 1 Arbetsgivare bryr sig inte i första hand antalet

om år i utbildningssystemet utan kunskaper och kvalifikationer

snarare om inom ett visst definerat arbetsområde som exempelvis datakunskap, företagsekonomi och juridik. I arbetsplatsannonser söks med

personer specifika kvalifikationer. Psykologer blir sällan verkställande direktörer. Det blir däremot civilingenjörer och civilekonomer.

Tabell 4.6 ger information om fördelningen samtliga anställda

av respektive anställda på befattningsnivåema 6 och 7 olika utbildningskategorier.

9 SeJonsson 1996 för en överblick avskillnader i utbildningsnivåer mellan män och kvinnor. mMan bör beakta kvinnorna

att är yngre än männeni dessabefattningar. H Betydelsen av kvinnors och mäns utbildningsval, Brown Corcoran, 1997.För

se enhistorisk genomgång av kvinnors och mäns utbildningsval, seJonsson,l997a; 1997b.

l2l

Eva M Meyerson Trond Petersen

Tabell 6 Fördelningen på utbildningskategorier av samtliga anställda

respektive anställda på befattningsnivåerna 6 eller 7 i procent under perioden 1970-1990

1970 1975 1978 1980 1985 1990

Utbildning Alla Topp Alla Topp Alla Topp Alla Topp Alla Topp Alla Topp Uppgiftsaknas 62,6 19.8 54,9 16,6 55,0 17,0 54,1 16.8 52,7 19,7 52.5 23,3 Allmängrundutbildning 4,9 2,1 7,3 2,4 7,1 2,2 7,2 2,4 7,3 2,5 7,0 2,9 Humanistisk 0,2 0.4 0,3 0,4 0,3 0,4 0,2 0,3 0,3 0,4 0,3 0,3 Pedagogisk 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0.2 0,1 0,2 0,1 0,2 0,1 0,2 samhällsvetenskaplig Diverseutbildningar 5,9 7,2 6,0 6,8 8,5 6,5 8,8 6,4 9,2 5,7 9,5 5,2 Ekonomi,lägreutbildn. 0,7 2,9 0,9 3,6 0,9 3,5 0,9 3,3 0,8 2,7 0,7 2,2 Civilekonomutbildning 0,6 5,5 0,8 5,5 0,8 5.6 0,9 5,7 1,3 5,8 1,5 5,5 FK,FM,Jur, Sam 0,3 1,5 0,9 2,6 0.9 3,1 0.9 3,5 0,9 3,9 0,8 3,9 FL,FD,Jur.,Sam 0,0 0,1 0,0 0,1 0,0 0,2 0,0 0,1 0,0 0,2 0,0 0,2 Teknisk Diverseutbildningar 11,5 18,1 13,1 19,3 13,0 18,9 13,3 18,4 14,4 17,2 15,6 16,8 lngenjörsutbildning 9,8 16,9 9,0 15,5 8,1 14,5 7,6 14,0 6,0 11,8 4,4 8,8 Civilingenjörsutbildning2,4 19,2 3,1 20,1 3,4 21,3 3,8 21,3 4,6 22,3 5,1 22,6 FK,FM,Naturvet. 0,2 0,6 0,4 0,8 0,4 0,8 0,5 1,2 0,5 1,6 0,5 2,0 FL,FD,Naturvet 0,2 2,4 0,2 2,9 0,2 3,0 0,3 3,1 0,3 3,2 0,3 3,3 Transportochkommunik. 0,1 0,1 0,2 0.3 0,2 0,3 0,2 0,4 0,2 0,2 0,1 0,2

Várdyrken	0,2 1,5 0,2 0,9 0,3 0,9 0,3 0,9 0,6 1,0 0,8 1,3
Lantbruk	0,2 1,3 0,4 1,4 0,4 1,4 0,5 1,5 0,5 1,1 0,4 0,8
Servlceynten	0,2 0,3 0,3 0,6 0,2 0,5 0,2 0,7 0,2 0,6 0.2 0,6

Utbildningsaknaslejhän- 0,1 0,0 0,1 0,0 0,1 0,0 0,1 0,0 0,2 0,0 0,2 0,1 förligt spec.huvudgmpp Summa 100,0100,0100,0100,0100,0100,0100,0100,0100,0100,0100,0100,0 NoteraFörvarje gerdenförstakolumnenfördelningen allaav anställda utbildningmedandenandra kolumnenvisarfördelningen anställdaav betattningsniváema6 ooh7 utbildning.Uppgiftsaknasför storadelaravdeanställdavårti urval.Vanligtvis utbildninginteregistreratfördelågabetattningsniváemadärutbildningsessommindreviktigtdvs.bortfalletgäller deflestafallendei anställda delägsta nivåerna.

Den största utbildningsgruppen inom näringslivet, och speciellt på be-

fattningsnivåema 6 och är tekniker exempelvis ingenjörer och civilingenjörer. 1970 hade 19,2 procent de anställda befattningsni-

av våema 6-7 civilingenjörsutbildning och år 1990 var siffran 22,6 procent. På dessa befattningsnivåer 5,5 procent civilekonomer både

var 1970 och 1990. Kvinnorna är underrepresenterade i dessa utbildningskategorier. Av de anställda i befattningsnivåema 6-7 kom 53,5 procent från tekniska utbildningar 1990. Av samtliga anställda i vårt urval hade 25,8 procent denna typ av utbildning.

Tabell 4.7 beskriver hur männen och kvinnorna i vårt urval av privatanställda fördelar sig på olika utbildningar. Tabellen visar en tydlig koncentration kvinnor i utbildningsområden som samhällsveten-

av skap, juridik och administration och tydlig underrepresentation in-

arbetsplatser i privat näringsliv

de tekniska områdena. År 1970 fanns för varje kvinnlig ingenjör om 99 män och för varje kvinnlig civilingenjör 82 män. År 1990 mot-

var svarande siffror 42 respektive en betydande förändring. Detta år hade en arbetsgivare att välja mellan 42 ingenjörer som var män och 1 som var kvinna. För varje kvinnlig civilekonom fanns 20 män år 1970 och 2 män år 1990. Könssegregeringen stor vad gäller utbild-

var ningsval och framför allt gällde det inom det tekniska området från vilket flest chefer rekryteras.

Tabell 7 Fördelning i procent av samtliga anställda män M respektive

kvinnor K på olika utbildningar samt procent kvinnor % K

inom varje utbildning för perioden 1970-1990

1970 1975 1978 Utbildning M K %K M K %K M K %K Uppgiftsaknas 57,7 77,5 30,7 49.7 68,7 35,6 49,7 67.5 36,9 Allmängrundutbildning 4,0 7.6 38,8 5,4 11,0 42,7 5,4 10,9 46,3 Humanistisk 0,1 0,3 38,0 0.2 0,5 49,6 0,2 0,5 51,0 Pedagogisk 0,1 0,1 23,1 0,1 0,1 27,6 0,1 0,1 26,0 samhällsvetenskaplig

Diverseutbildningar 4,0 11,4 48,4 5,2 15,3 54,7 5,2 16,1 57.3 Ekonomi,lägreutbildn. 1,0 0,1 3,8 1,2 0,2 6,8 1,2 0,3 9,4 Civilekonomutbildning 0,7 0,1 4,7 1,1 0,2 6,8 1,1 0,2 8,7 FK,FM,Jur, Sam. 0,4 0,1 8,7 1,1 0,5 14,9 1,1 0,5 15,8 FL,FD.Jur.,Sam 0,0 0,0 14,3 0,0 0,0 17,4 0,0 0,0 18,3

Teknisk

Diverseutbildningar 14,8 1,5 3,1 17,8 1,7 3,6 17,8 1,8 4,2 Ingenjörsutbildning 12,9 0,4 1,0 11,5 0,4 1,1 11,5 0,3 1,3 Civilingenjörsutbildning 3,1 0,1 1,2 4,2 0,3 2,6 4,7 0,5 4,0 FK,FM,Naturvet 0,2 0,2 19,3 0,4 0,3 20.8 0,5 0,3 20,5 FL,FD,Naturvet 0,2 0,0 2,8 0,3 0,0 3,0 0,3 0,0 3,7

Transportochkommunik. 0,1 0,0 11,2 0,2 0,1 7,8 0,3 0,1 8.1

Várdyrken	0,2 0,4 46,3 0,1 0,5 66,5 0,1 0,6 67,2
Lantbruk	0,3 0,0 1,7 0,5 0,0 1,7 0,6 0,0 2,3
Servioeyrken	0,2 0,1 15,7 0,3 0,1 13,6 0,3 0,1 18,1

Utbildningsaknas/ejhån- 0,1 0,1 22,4 0,1 0,2 36,3 0,1 0,1 39,1 föriigt spec.huvudgrupp Summa 100,0100,0 24,8100,0100,0 28,4100,0100,0 30,1 Tabellen fortsätter på nästa sida.

5 SOUl997:137

Eva M Meyerson Trond Petersen

Fortsättning på tabell

1980 1985 1990 Utbildning M K %K M K %K M K %K Uppgiftsaknas 48,7 66,2 36,9 48,0 62,5 38,8 48,6 60,0 39,5 Allmängrundutbildning 5,6 10,9 46,3 5,6 10,9 48,9 5,3 10,3 50,4 Humanistisk 0,2 0,4 51,0 0,2 0,5 58,8 0,1 0,5 65,6 Pedagogisk 0,1 0,1 26,0 0,1 0,1 34,0 0,1 0,1 36,2 samhällsvetenskaplig

Diverseutbildningar 5,2 16,8 49,1 4,9 18,0 64,1 4,8 18,3 67,0

Ekonomilågreutbildn. 1,2 0,3 11,4 1,0 0,5 18,4 0,8 0,5 26,7

Civilekonomutbildning 1,2 0,3 10,7 1,5 0,8 20,3 1,6 1,3 30,2

FK,FM,Jur.,Sam 1,1 0,5 16,3 1,1 0,6 21,7 0,9 0,6 26,8

FL,FD,Jur, Sam. 0,0 0,0 13,6 0,0 0,0 14,0 0,0 0,0 18,2 Teknisk

Diverseutbildningar 18,4 1,9 4,5 20,2 2,5 5,6 22,0 3,5 7,7

Ingenjörsutbildning 10,9 0,3 1,4 8,8 0,3 1,8 6,5 0,3 2,3

Civilingenjörsutbildning 5,3 0,7 5,2 6,4 1,1 7,4 6,9 1,7 11,5

FK,FM,Naturvet 0,5 0,4 22,2 0,6 0,4 25,3 0,6 0,4 29,2

FL,FD,Naturvet 0,4 0,0 5,4 0,4 0,1 7,6 0,4 0,1 10,6 Transportochkommunik. 0,2 0,1 8,5 0,2 0,0 8,8 0,2 0,0 10,1

Várdyrken	0,1 0,7 70.5 0,2 1,5 79,0 0,3 1,8 79,5
Lantbruk	0,7 0,1 4,4 0,7 0,1 6,9 0,5 0,2 15,2
Serviceyrken	0,3 0,1 18,9 0,2 0,2 24,4 0,2 0,2 31,9
Utbildning	0,1 0,1 39,0 0,2 0,2 30,9 0,2 0,2 36,6

förlig spec.huvudgrupp Summa 100,0100,0 30,9100,0100,0 32,7100,0100,0 34,6

Tabell 4.8 visar fördelningen av kvinnor och män på utbildningskategorier för dem som innehar befattningsnivå 6 och Det visar sig att kvinnorna dessa befattningsnivåer har en annan fördelning vad gäller utbildningsbakgrund än vad männen på dessa nivåer har. Bland kvinnorna är andelen med en teknisk utbildning betydligt lägre.

arbetsplatser i privat näringsliv

Tabell 4.8 Fördelning befattningsnvivåerna 6 eller 7anställda

i procent av

män M respektive kvinnor K på olika utbildningar för

perioden 1970-1990

1970 1975 1978 1980 1985 1990 Utbildning M K M K M K M K M K M K Uppgift 19,7 42,2 16,5 22,9 16,9 22,8 16,7 24,5 19,9 23,4 23,0 28,4 Allmängrundutbildning 2.1 3,6 2,4 4.3 2,2 2,5 2,4 3,6 2,5 3,9 2.8 4,2 Humanistisk 0,4 6,0 0,3 11,4 0,3 7,1 0,3 2,9 0,3 3,1 0,3 2.2 Pedagogisk 0,1 0.0 0,1 1,4 0,2 1,0 0,2 0.4 0,2 0.4 0.2 0,1 samhällsvetenskaplig Diverseutbildningar 7,2 8,4 6,8 15,0 6,4 10,7 6,3 12,2 5,6 11,6 4,9 10,8 Ekonomi,lägreutbildn. 2.9 6,0 3,6 5,0 3,5 4,1 3,4 2,9 2,7 2,8 2.3 1,8 Civilekonomutbildning 5,5 6,0 5,5 6,4 5,6 8,6 5,6 8,6 5.7 10,2 5,3 9,5 FK,FM,Jur.,Sam 1,5 4,8 2,6 7,9 3,0 7,1 3,5 7,2 3,8 7,3 3,7 6,7 FL,FD,Jur.,Sam. 0,1 2,4 0,1 0,0 0,1 1,0 0,1 0,7 0,2 0,4 0,2 0,3 Teknisk Diverseutbildningar 18,2 2,4 19,4 2,9 19,0 5,1 18,6 4,7 17.5 3,5 17,5 3,3 Ingenjörsutbildning 16,9 1,2 15,7 1,4 14,6 1,0 14,2 0,7 12.1 0,6 9.2 0,7 Civitingenjörsutbildning19,3 3,6 20,2 9,3 21,4 8,6 21,5 11,5 22,5 13,6 23.0 15,4 FK,FM,Naturvet 0,6 2,4 0,7 3,6 0,7 4,6 1,1 4,7 1,4 6,1 1,9 4,9 FL,FD,Naturvet 2,4 6,0 2,9 4,3 3,0 6,1 3,1 5,7 3,2 4,5 3,3 4,0 Transportochkommunik. 0,1 0,0 0.3 0,0 0,3 0,0 0,4 0,0 0,2 0,0 0,2 0,0

Várdyrken	1,5 4,8 0,9 4,3 0,8 9,1 0,8 9,0 0,9 7,5 1,0 6,7
Lantbruk	1,3 0,0 1,4 0,0 1,4 0,5 1,5 0,7 1.2 1.0 0,8 0,9
Servioeyrtten	0,3 0,0 0,6 0,0 0,5 0,0 0,7 0,0 0.6 0.2 0,6 0,1

Utbildningsaknas/ hän- 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0.0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 förlig spec.huvudgrupp Summa 100,0100,0100,0100,0100,0100,0100,0100,0100.0100,0100.0100.0

Vilka är då chanserna att nå toppbefattningama 6 och 7 för de olika utbildningskategoriema Tabell 4.9 visar att kvinnor har sämre chan-

att med given utbildningsbakgrund nå samma befattningsnivåer ser en

männen. Av de kvinnliga civilingenjörema 1970 nådde 3,6 prosom cent toppbefattningarna medan motsvarande siffra för männen var 37,9. För år 1990 siffrorna 6,0 och 23,7 procent. Kvinnors avkast-

var ning på utbildningskategori med avseende på nådd befattningsnivå förändrades inte nämnvärt över åren jämfört med männens.

Eva M Meyerson Trond Petersen

Tabell 4.9 Andel anställda nådde befattningsnivå 6 eller 7för män

som

M, kvinnor K respektive alla anställda Alla efter utbild-

ningskategori, i procent, för perioden 1970-1990

1970 1975 1978 Utbildning M K Alla M K Alla M K Alla Uppgiftsaknas 2,1 0,1 1,5 2,2 0,1 1,4 2,3 0,1 1,5 Allmängrundutbildning 3,2 0,1 2,0 2.6 0,1 1,5 2.7 0,0 1.5 Humanistisk 15,5 2,6 10,6 10.2 3.3 6,8 10,3 2,5 6,3 Pedagogisk 17,7 0,0 13.6 13,1 3,1 10,3 17,0 3,5 13.5 samhällsvetenskaplig

Diverseutbildningar 11,0 0,1 5,7 8,7 1,4 4,0 8,4 1,2 3,7 Ekonomi,lägreutbildn 18,6 6.0 18,1 20.2 3,2 19,0 20,3 2,6 18,6 Civilekonomutbildning 45,9 6,2 44,0 36,4 5,0 34,2 34,8 6,4 32,3 FK,FM,Jur.,Sam. 22,0 4.5 20,5 16,2 2,4 14,1 19,5 2,8 16,8 FL,FD,Jur.,Sam. 62,5 50,0 60,7 36,8 0,0 30,4 49,0 18,2 43.3

Teknisk

Diverseutbildningar 7,5 1,9 7,3 7,1 2,4 6,9 7,2 0,1 7,0 Ingenjörsutbildning 8,0 3.6 7,9 8,1 5,6 8,1 8.6 0,1 8,5 Civilingenjörsutbildning37,9 3.6 37,5 31,0 4,6 30,3 30,8 3,4 29,7 FK,FM,Naturvet, 17,0 1,8 14,1 10,8 1,7 8,9 10,1 2,7 8.6 FL,FD,NaturveL 66,7 35,7 65,8 61,7 25,0 60,6 61,9 37,5 61,0

Transportochkommunik 8,4 0,0 7,5 9,2 0,0 8,5 9,5 0,0 8.7

Várdyrken	58,0 1,3 31.7 52.0 1,1 18,2 40,4 2,7 15,1
Lantbruk	30,5 0,0 30,0 16,7 0,0 16,4 15,2 2,7 15,0
Serviceyrken	8,5 0,0 7,1 12,8 0,0 11,1 14,3 0,0 11,7

UtbiIdningsaknas/ejhän- 3,5 0,0 2,7 1,3 0,0 0,1 2,1 0,0 1,3 föriigt spec.huvudgrupp Tabellen fortsätter på nästa sida.

arbetsplatser i privat näringsliv

Fortsättning på tabell

1980 1985 1990 Utbudmng M K Alla M K Alla M K Alla Uppgiftsaknas 2.4 0,1 1,6 3,0 0,2 1,9 3,4 0,3 2,2 Allmängrundutbildning 3,0 0.1 1,6 3,3 0,2 1.8 3,8 0.3 0.2 Humanistisk 11,4 1,6 5,9 13,6 2.8 7,2 12,9 2.9 6,3 Pedagogisk 16,8 1.8 13,3 13,4 1 9,4 9,3 0.6 6,1 samhällsvetenskaplig

Diverseutbildningar 8,6 0,2 3,6 8,5 2,6 3,2 7,3 0,4 2,7

Ekonomi,lägreulbildn. 20,3 2,0 18,2 20,3 2,5 17,0 20,8 2,2 15,8

Civilekonomutbildning 33,0 6,3 30,2 28,4 5,4 23,8 23,7 4,9 18,0

FK,FM,Jur.,Sam. 22,1 3,5 19,1 26,9 5,0 22.2 30,2 7,4 24,1

FL,FD,Jur.,Sam 49,0 25,0 45,8 45,0 15,4 40,9 43,1 18,8 36.6 Teknisk

Diverseutbildningar 7,2 0,6 6,9 6,5 0.6 6,1 5,7 0,6 5,3

Ingenjörsutbildning 9.3 0.1 9,2 10,3 7,4 10,1 10,1 1,5 9,9

Civilingenjörsutbildning29,0 4,2 27.7 26,4 5,3 24,9 23,7 6,0 21,7

FK,FM,NaturveL 14,5 3,2 12,0 19,6 6,5 16,3 23,7 7.5 19,0

FL,FD,Naturvet. 62.5 30,8 60,8 58.1 26,4 55,7 53,6 26,9 50,8 Transportochkommunik. 11,5 0,0 10,5 6,9 0,0 6,3 9,0 0,0 8,1

Várdyrken	40,2 2,9 13,9 34,1 2,1 8,8 29.0 2,5 7,9
Lantbruk	15,9 2.5 15,3 12,6 3,9 12,0 12,3 3,7 11,0
Servioeyrken	17,9 0,0 14,5 18,5 0,5 14,1 20,6 0,4 14,2

Utbildningsaknas/ hän- 3,0 0,0 1,8 1,9 0,0 1,3 2,1 0,5 1,5 förlig spec.huvudgrupp

Tabellema ovan visar att kvinnors val utbildning har gjort det svå-

av rare för dem att nå toppositioner. Men även då de valt relevanta utbildningar såsom civilekonom- eller civilingenjörsexamen lyckas kvinnor sämre än männen att nå de högsta befattningarna. En omfordelning utbildningar mellan kvinnor och män löser en viss del av,

men inte hela, problemet med befattningssegregeringen.

Men ännu det för tidigt att dra några slutsatser. Kvinnor och män kan vara lika fördelade på utbildningskategorier men kvinnor kan genomsnittligt än män, vilket som vi redan visat kan

var yngre innebära lägre befattning. Vi behöver undersöka alla faktorerna samtidigt: ålder, arbetstid, antal arbetade timmar och utbildningskategori, för att rätt beskriva könskillnadema vad gäller kvinnors och mäns

chanser att nå toppbefattningama.

De sammantagna efekterna

av ålder, arbetstid och utbildning på befattning

I regressionsanalysema nedan visar vi sambandet mellan befattnings-

nivå och de fyra variablema: ålder, hel- eller deltidsarbete, antal arbetade timmar och utbildningskategori. Skattningarna information

ger

Eva M Meyerson Trond Petersen

hur den genomsnittliga befattningsnivån påverkas av kön, ålder, om hel- eller deltidsarbete, antal arbetade timmar och utbildning och där alla dessa faktorers sammantagna effekter tas med. Exempelvis jämförs två civilingenjörer, en kvinna och en man, som arbetar heltid och är mellan 30 och 34 år med avseende uppnådd befattningsnivá.

Tabell I 0 Effekten av att vara kvinna för uppnådd befattningsnivá för alla

åldrar och för olika åldersgrupper för perioden 1970-1990

1970 1975 1978 1980 1985 1990 Ålder Red. Kompl. Red Kompl Red Kompl. Red. Kompl. Red. Kompl. Red Kompl. Alla -0,927-0,468 -0,953-0.862-0,926 -0,830 -0,892 -0,798-0,810 -0,706 -0,703-0,589 20-24 -0,539 -0,111 -0,506 -0.434 -0,441 -0,367 -0.264-0.209 -0.308 -0,216 -0,176 -0,101 25-29 -0,599 -0.180 -0,625 -0,556 -0,52O-0,450 -0,448-0,388 -0,387-0,314 -0,299 -0,227 30-34 -0.952 -0,471 -0,860 -0,771 -0,753 -0,674 -0,707 -0,639-0,609 -0,541 -0,488 -0,412 35-39 -1,249-0,719 -1,172 -1,065 -1,045 -0,948 -0.977 -0,B86-0,820 -0.742 -0.689 -0,614 40-44 -1,395 -0,831 -1,312 -1,195 -1,225 -1,120-1,197-1.096-0.983 -0,890 -0,838 -O,744 45-49 -1,368-0,839 -1,385 -1.264 -1,320 -1,206 -1,283 -1,185-1.112 -0,999 -0.960 -0.844 50-54 -1.485 -0,905 4,354 -1,247 -1,315 -1,205 -1294 -1,180-1,153-1.054 -1,032 -0,905 55-59 -1,349 -O,830-1,339 -1,227 -1,324 -1,221 -1,262 -1,161-1,168 -1.051 -1.023 -0,907 60- -1,139-0,783 -1,270 -1,164 -1,231 -1,126 -1,303 -1,195 -1,157-1,045 -1,072 -0.937 Red. reduceradregression;Kompl.:komplettregression Notera:Allakoefñcienter signiñkanta.Åldersgruppen20 ochyngre inteinkluderadi analysen grundavför observationerDessaindividerharsannoliktännuintepåbörjat karriären somtjänstemän. Komplettregressionbetyderattmanochkvinnajämförsinomlikabefattningsomráde reduceradoch regression dennaatt kontrollintegörs.Bådedenkomplettaochdenreduceraderegresslonsanalyseninnehållervariablema:dummysförålder.arbetstiddel ochheltid,utomför1970dåinformation avdåligkvalitet, ochantalarbetadetimmar,utbildningsnivå.Tabellenläses:Rad1visaratt 1970harkvinnorna jämförtmedmännen, genomsnittligten lägrebefattningsnivánästanennivå,-0,927oavsettålder. Rad visar2 församma attåldersgruppen20-24årigakvinnorharcirka halven befattningsniválägreän män -0,539.

Första raden i tabell 4.10 visar att för varje år är könseffekten på skillnader i mäns och kvinnors befattningsnivá mindre när män och kvinnor inom likartade befattningsområden jämförs komplett regression till skillnad från fallet där kontroll för befattning inte görs reducerad regression. År könseffekten på befattningsnivá

1990 var -0,589, dvs. kvinnorna placerades i genomsnitt en halv nivå lägre än männen, jämfört med -0,703 utan kontroll för befattning. Enligt tabell

den genomsnittliga skillnaden i befattningsnivá mellan kvin- 4.3 var

och män en nivå år 1990. I tabell redovisades en skillnad nor samma år 1970 på två nivåer mellan kvinna och man.

Då alla variabler tas i beaktande, så i den regressionsanalys

som som redovisas i tabell 4.10, reduceras skillnaden för år 1970 till -0,927 och med kontroll för befattning till -0,468. Hade kvinnor och män varit fördelade på samma sätt vad gäller ålder, arbetad tid, utbild-

arbetsplatser iprivat näringsliv

ning och befattning skulle skillnaderna i befattningsnivå minskat från två nivåer till en halv nivå år 1970. Ansvar för familj och barn anförs ofta som skäl för bristen på kvinnor i toppbefattningar. Det hävdas att kvinnor med efterfrågad utbildning och erfarenhet inte satsar att bli befordrade eller tackar nej till erbjudanden om befordran på grund av familjeåtaganden. Det har också framförts i debatten att arbetsgivare diskriminerar kvinnor i fertil ålder och kvinnor med bam. Anledningen skulle vara just att i dessa åldrar satsar inte kvinnor på arbetet och karriären utan istället på familjen. I vår studie kan vi inte skilja mellan förklaringen att arbetsgivare väljer att diskriminera kvinnor med familj och förklaringen att kvinnor väljer att prioritera familj framför karriär eller anpassar sig

till familjeförhållanden. Vi har ingen information om familjeåtagan-

den. Istället kan vi med ledning hur skillnaderna i befattningsnivå av mellan män och kvinnor ser ut i olika åldersgrupper dra slutsatser om betydelsen familjeansvar. Kvinnors karriärer, sammanfaller med av stigande ålder och med ökat familjeansvar. Karriärutvecklingen sammanfaller ofta med kvinnors barnafödande och småbamsperiod. Detta leder vanligtvis för kvinnor till situation med mycket stor arbetsinen sats, både under arbetstid och fritid. Bristen på tid och energi kan därför medföra negativa effekter för kvinnors karriärutvecklingen relativt männens. Detta skulle kunna visa sig tydligast i åldern 35 år och uppåt, den ålder då karriärutvecklingen tar fart och den ålder där familjebildningen är i full gång. I regressionsanalysen, tabell 4.10, redovisas skillnader i befattse ningsnivå för kvinnor och män och för olika åldersgrupper, dvs. effekten kvinna i en viss åldersgrupp givet utbildningsnivå av att vara och arbetstid. Data visar att könseffekterna är små i de lägre åldersgrupperna men ökar med ålder. När en man och kvinna på likartad befattning jämförs i åldersgruppema 20-24 och 25-29 år är skillnaden i befattningsnivå en tiondel respektive en femtedel. Könseffekten är starkast i åldersgruppema 45-49 och 50-54 för att sedan plana ut i de äldre åldersgruppema. Kvinnor kommer efterkälken i karriärutvecklingen i åldrarna mellan 35-50 år för att sedan aldrig riktigt återhämta männens försprång. Denna skillnad mellan åldersgruppema avspeglar sannolikt det ökade farniljeansvaret för kvinnorna. Kvinnor och män med likartad utbildningsnivå, ålder, arbetstid m.m. inleder som vi sett sin karriär samma befattningsnivå men efter en tid utvecklas skillnaderna, som är tydligast i åldrarna 40-54 år. Det faktum att karriämackdelen för kvinnor jämnas ut istället för att fortsätta att öka betyder troligtvis att det är en s.k. livscykeleffekt än generationseffekt. En förklaring till skillnaderna i besnarare en fattningsnivå mellan män och kvinnor skulle kunna vara att äldre

Eva M. Meyerson Trond Petersen

kvinnor kom in på arbetsmarknaden vid en tidpunkt då mer diskriminering förelåg och att denna nackdel skulle påverkat deras karriär. Men data tyder inte på detta. Skillnaderna i befattningsnivå mellan kvinnor och män ökar inte i åldrarna efter 50 trots att dessa åldersgruppers inträde på arbetsmarknaden skedde under perioden 1940- 1960.

När vi fokuserar analysen ännu lite mer och redovisar könseffekterna inom homogena utbildningskategorier blir dessa ännu mindre. I tabell 4.11 redovisar en regressionsanalys för könseffekten på be-

fattningsnivå inom mer homogena utbildningsområden. Analysen

görs för tre utbildningsområden universitetsnivå: ekonomi, teknik

samt samhällsvetenskap och juridik.

Utbildningsgmppen teknik är den vilken arbetsgivare oftast rek-

ryterar till toppbefattningar. Av alla anställda på befattningsnivåema

6 och 7 rekryterades 53,5 procent från gruppen tekniker. Könseffekten i denna grupp och med kontroll för befattning var mycket låg, mellan -0,3 och -0,4 för 1970-1980, föll till -0,28 1985 och till -0,20 1990. På skalan 1-7 var den genomsnittliga skillnaden i befattningsnivå mellan kvinnor och femtedels nivå, en skillnad, men

män en

mycket liten.

För gruppen ekonomer är könseffekten något högre men minskar över tiden med några undantag. År 1990 är den genomsnittliga skill-

naden i befattningsnivå med kontroll för befattningsområde komplett

regression -0,35, dvs. en tredjedels nivå. I gruppen anställda med

samhällsvetenskap och juridik som utbildningsbakgrund är köns-

effekterna störst med -0,50 år 1990.

Skillnaderna i könseffekten på befattningsnivå mellan de olika ut-

bildningsgruppema kan vara intressant att spekulera kring. Att köns-

effekten är minst bland tekniker kan bero att dessa befattningar in-

nehåller tydligare arbetsuppgifter och därmed är mindre känsliga för

godtycke än andra befattningar. Den subjektiva delen i utvärderingen av den anställde blir mindre.

Tabell 4.11 visar, i överensstämmelse med resultaten i tabell 4.10,

den s.k. livscykeleffekten. Även i de homogena utbildningsgruppema

framkommer den förstärkta könseffekten i de reproduktiva åldrarna.

arbetsplatser i privat näringsliv

Tabell 4.1 1 Ejfekter av att vara kvinna på uppnådd befattningsnivå för

alla åldrar, för olika åldersgrupper, inom olika utbildningskategorier för perioden I 970-1990. 1970 1975 1978 1980 1985 1990

Ålder Red Kompl Red Kompl Red Kompl Red Kompl Red. Kompl Red Kompl Samhällsvelsnskapochjuridik Ana -0,318-0,142 -0.524 -0,380 -0,535 -0.440-0,582-0,502 -0,506-0,446 -0,510 -0,452 25-29 -0.114 -0,005 -0,464 -0.296 -0.387-0,226 -0,231-0.168 -0,003-0.003 -0.003 -0.001 30-34 -0,321 -0,408 -0.447 -0,335 -0,425 -0.353 -0,564 -0,521-0.241 -0,284-0,103 -0.103 35-39 -1,266 -0,727 -0,885 -0,885 -0,883 -0,825 -0.606 -0.520-0.594 -0,534 -0,416 -0,422 40-44 -0,867-0,596 1,172-0,928 -0.924 -0,830 -1,004 -0.851-0.530 -0.485 -0.606 -0,552 45-49 -0.691 -0.406 1,701-1,488 -1,142 -1,054 -0,885-0,814 -1,018-0,832 -0.590 -0,534 50-54 -0.247 -0,096-0,784 -0,402 -2,829 -2,347 -1,873 -1.241 -0,916-0.842 -1,109-0,902 55-59 -0,268 -0,329 -0,834-0,522 -1.265 -0,824 -1.669 -1,315-1,760 -1,172 -0.903 -0,824 60- -0,705 -0,916 0588 -0,402 -1,521 -1.289 -2.275 -1,73B

Ekonomi Ana -0,787 -0,432 -0,775 -0.693 -0,617 -0.586 -0,614-0.562 -0.534 -0,463 -0.426 -0.352 25-29 -0,536 -0.270 -0,437 -0.320 -0,260 -0,211 -0,265-0,165 -0,175-0.126 -0,040-0,010 30-34 -0,899 -0,420 -0.676 -0,636 -0,536 -0,500 -0,465-0.447 -0,433 -0.352 -0.322 -0,254 35-39 -1,088 -0,593-1,204-1,182 -0,867 -0,847 -0.831-0,773 -0,636 -0,577 -0.567 -0,485 40-44 -0,989 0,605-1.297 -1,205 -O.968-0,986 -0,984-0.963 -0,939-0,8B6 -0,714 -0,638 45-49 -1,098-0,770 -0,897 -0,743-1,150 -1,075-1,161-1,136 -0,905 -0.788-0.833 -0.720 50-54 -0,750-0,425 -0,767 -0.761 -0.734 -0,734 -0,856-0.757 -0,957-0.908 -0,893 -0.773 55-59 -0.674-0,249 -l.273 -1,184 -0,801 -0,824 -0.845-0,816 -1.099 -0.905 -0.989 -0,912 60- -0.535 -0,053 -1,480 -1,185 -1,082 -0,957 -0,915-0,835 -0,804-0,732 -0,827 -0,690

Teknik Ana -0,462 -0.356 -0.418 -0,386 -0,361 -0,358 -0.325 -0.310 -0,303-0,277 -0.212 -0,199 25-29 -0,143-0,109 -0,225 -0.218 -0,134 -0.136-0.003 -0,002 -0.005-0,004 -0,003"43.002 30-34 -0.530 -0,402 -0.413 -0,386-0.316 -0296 -0.301-0,296 -0.149 -0,136-0,101 -0.100 35-39 -0.541 -0,478 -0,602 -0.549 -0,487-0,466 -0,405-0.387 -0,416-0.398 -0.232 -0,228 40-44 -0,937 -0.791 -0,692 -0,645 -0,660 -0,606 -0,661 -0,635 -0,480-0,443 -0,427 -0,410 45-49 -1.012 -0,791 -0,955 -0,892 -1,047 -0.969 -0,965 -0,919 -0,695-0.635 -0.443 -0,430 50-54 -0,757 -0,550 -0,892-0,775 -0,721 -0,672 -0,872 -0.809-0.848 -0.763-0,541 -0.514 55-59 -0,927 -0.538 -0,501 -0,412-0,802 -0.742 -0,658-0,613 -0,775 -0,732 -0,720 -0.689 60- -0.379-0,526-0.516-0,488 -0.346 -0,276 -0,537-0,438 -0.765 -0.703 -0,483 -0,402 Red. reduceradregression,Kompl.:komplettregression Notera:Koefñcientemamed intesignifikantskildafrån0 S-pmoentsniván.Deandrakoeflicientema

signifikanta 0,1procenlsnivánÅldersgruppen än20 exkluderadse motiveringunder

yngre tabell410.Dekomplettaregressionemakontrollerarförbefattningsomrâde.bådedekomplettaFör och dereduceraderegressionemaingårföljandevariabler:kön,dummyförålderdel ellerheltidutomför 1970 grundavattdata avdåligkvalitet,antalarbetadetimmarochutbildningstypinom utbildningsområde.

Eva M Meyerson Trond Petersen

4.6¶Sammanfattning

Det finns ett glastak för kvinnor. Det är en mycket liten andel kvinnor i toppbefattningama relativt männen och relativt antalet förvärvsarbetande kvinnor i det privata näringslivet under perioden 1970-1990 i Sverige. Men vår studie tyder att glastaket till stor del beror på andra orsaker än att arbetsgivarna systematiskt diskriminerar kvinnor-

Befattningssegregeringen beror i hög grad på kvinnors och mäns na. utbildningsval. Toppchefer rekryteras ur en begränsad grupp med speciella utbildningar och kvalifikationer, i första hand tekniska utbildningar civilingenjörsutbildning även ekonomiska och admi-

som men nistrativa utbildningar civilekonomutbildning. Bland de anställda

som

innehar toppbefattningama, nivåerna 6 och är en av tre civilsom ingenjörer, drygt 50 procent har någon ingenjörsexamen och

typ av 10 procent har ekonomexamen. Kvinnor väljer mer sällan dessa utbildningar än män. Så 1990 fanns för varje kvinnlig civil-

sent som ingenjör 8 manliga och för varje kvinnlig civilekonom 2 manliga. Dessa förhållanden var betydligt sämre tidigare under den studerade perioden. Detta innebär att eftersom det alltid är en tidsperiod mellan

viss generations utbildningsval och tillgången till urvalsgrupp för en chefsbefattningar kan trenden förväntas fortsätta: kvinnor kommer mer och mer att vinna tillträde till toppbefattningama. Detta kommer dock att ta tid då utjämning på de högsta befattningsnivåema sker som en konsekvens av utbildningsval 15-20 år tidigare.

Vidare har vi funnit att ålder, deltidsarbete och antalet arbetade timmar samt utbildningsnivå påverkar kvinnors och mäns fördelning

befattningsnivåer. Under perioden 1970-1990 är kvinnorna i näringslivet i genomsnitt yngre än männen. Ju äldre en individ är, desto större chans har hon/han att nå de höga befattningsnivåema. Således finns ett större urval av män än av kvinnor i erforderlig ålder. För toppbefattningama 6 och genomsnittsåldem för kvinnor 5-7 år

7 var yngre än för männen under perioden 1980-1990.

Kvinnor arbetar i större utsträckning deltid och färre antal arbetstimmar än män. 1990 arbetade 32,0 procent kvinnorna deltid mot

av enbart 3,0 procent av männen. Hälften av kvinnorna men bara 3,0 procent av männen på låga befattningsnivåer arbetar deltid. På de höga befattningsnivåema arbetar 0-10 procent av kvinnorna deltid och O-3 procent männen deltid. Det är heltidsanställda

av ur gruppen

som arbetsgivare rekryterar till toppbefattningama. På toppbefattning-

arna 6 och 7 arbetade kvinnor och män lika mycket 1990, medan kvinnor arbetar färre antal timmar än männen på alla andra befattningsnivåema. Det finns ett större urval heltidsarbetande män än kvinnor för arbetsgivaren att rekrytera från.

arbetsplatser i privat näringsliv

Valet utbildningskategori data tyder på, helt avgörande av är, som för skillnaden i fördelning av män och kvinnor på befattningsnivåer- På befattningsnivåema 6 och 7 har över 50 procent av innehavama na. utbildningsbakgrund inom teknikområdet, ett område där kvinnor en är starkt underrepresenterade. Kvinnor är numera bättre representerade i utbildningskategorier, ökar sannolikheten för befordran till som

toppbefattningar.

Under de studerade 20 åren har kvinnorna förbättrat sin relativa position. Nu finns kvinnor i större utsträckning i befattningar med

karriärmöjligheter och de har också förbättrat sin representation inom toppbefattningama inom sina respektive befattningsområden.

Även situationen förbättrats och den största delen problemet om av förklaras kvinnors och mäns olika val med avseende utbildning, av arbetstid finns det fortfarande fall där kvinnor och män med m.m. kvalifikationer hamnar på olika befattningsnivåer: skillnaden samma är halv till femtedels befattningsnivå. I vilken utsträckning detta en en beror på skillnader i kvinnors och mäns preferenser respektive på att det finns arbetsgivare föredrar män framför kvinnor är ännu inte som klarlagt. Vår studie tyder på att kvinnors ansvar för familj och barn spelar stor roll för bristen på kvinnor i toppbefattningar. Skillnaden i befattningsnivå mellan jämförbara kvinnor och män under 35 år är mycket små men ökar med ålder och ökat familjeansvar. Detta tyder att arbetsgivaren inte i första hand diskriminerar kvinnor, skillnaden i befattningsnivå mellan unga kvinnor och män är försumbar. Om kvinnor på grund tung familjebörda tackar nej eller om de inte av en blir erbjudna toppositioner, vilket kan vara ett uttryck för diskriminering, bör utredas vidare. Resultaten aktualiserar tre policyfrågor, några mer provokativa än andra. Den första är huruvida chefer bör fortsätta att rekryteras ur de traditionella utbildningsgruppema teknik och ekonomi. Bör arbetsgibredda utbildningsbakgrunden något och därmed få den differenvare tiering och heterogenitet i arbetsgrupper och ledningsgrupper som det så ofta talas är viktigt för företagens informationsbearbetning och om beslutsfattande Den andra frågan är varför kvinnor väljer att bli sjuksköterskor, personalassistenter och sekreterare vilket knappt levnadsnivå ger en över existensminimum istället för att välja data- och teknikutbildninggeneration efter generation Kan teknikutbildning göras mer attar, raktiv för flickor och kvinnor Slutligen, den tredje frågan aktualiseras är huruvida det ändå som inte bör ekonomiskt möjligt för svensk kvinna att köpa husvara en hållstjänster för att få mer tid åt sina barn och samtidigt kunna satsa sitt arbete

Eva M Meyerson Trond Petersen

Litteraturförteckning

Acker, 1990 "Hierarchies, Jobs, Bodies: A Theory of Gendered Organization", Gender ana Society. V01. s. 139-158. Bielby, W.T. Baron, J.N. 1986 Men andWomen at Work : Sex segregation and Statistical Discrimination, American Journal Sociology, V01.91, No. s. 759-99. Billing, Y.D. 1991 Køn, karriere, familie. Köpenhamn: Jurist- og økonomförbundets Forlag. Blau F.D. Kahn, L. 1996 Wage Structure and Gender Earnings Differentials: an International Comparison Economica, Vol. 63 Supplement, s. S29-62.

, Blau, F.D. Kahn, L. 1997 Swimming Upstream: Trends in the Wage Gender Wage Differentials in the 19805, Journal of Labor Economics, Vol. 15, No. s. 1-42. Blomqvist, M. 1994 Könshierarkier i gungning. Kvinnor i kunskapsföretag, Studia Sociologica Upsaliensia 39. Stockholm: Almqvist Wiksell International. Brown, C. Corcoran, M. 1997 "Sex Based Differences School Content andthe Male-Female Wage Gap, Journal Labor Economics, Vol. 15, No. s.431-465. Davidson, M.J. Cooper, C.L. 1992 Shattering the Glass Ceiling. The Woman Manager. London: Paul Chapman Publishing Ltd. Drage, Solberg, A.G. 1995 Gjennom Glasstaket. Oslo: TANO AS. Hultin, M. 1996 Gender Differences Authority Attainment The Swedish Case.

- Uppsats, SOFI, Stockholm: Stockholms universitet. Jonsson, J.O. l997a "Utbildningsskillnader mellan män och kvinnor. Vilka är de

och hur kan de förklaras i Det har ändå häntfantastiskt mycket Vad har jämställdhetsforskningen uppnått Hemlin, E. red. Stockholm: Riksbankens Jubileumsfond Gidlunds förlag. Jonsson,.l.O. l997b "Hur skall förklara könsskillnader i utbildningsval i denna volym. Jonung, C. 1997 "Economic Theories of Occupational segregation by Sexlmplications for Change over Time i Gender Specific Occupational Segregation. Beckmann, P. red. BeitrAB 188,Nürnberg: Institut ñlr Arbeitsmarkt- und Berufsforschung der Bundesanstalt tilr Arbeit. Kanter, R.M. 1977 Men and Womenof the Corporation. New York: Basic Books. Kitterød, R.H. 1995 Time Use andDivision of Labour Among Norwegian and Swedish Parents, i Building Family Welfare Arves-Pares, B. red.. Stockholm: Socialdepartementet. Kock, K. 1938 Kvinnoarbetet i Sverige i Betänkande angåendegift kvinnas förvärvsarbete m m Avgivet av Kvinnoarbetskommittén. SOU 1938:47. Kvinnomaktutredningen 1996 Utredningen om fördelning avekonomisk makt och ekonomiska resursermellan kvinnor och män.Arbetsrapport. September 1996. Meyerson, E. Petersen,T. 1997 Lika lön förlika arbete. En studie av svenska förhållanden i internationell belysning i Kvinnors och mäns löner varför så

olika Persson, Wadensjö, E. red., SOU 1997:136. Stockholm: Fritzes. Morrison, A.M. von Glinow M.A. 1990 Women andMinorities in Management, American Psychologist, Vol. 45, No. s. 200-208.

arbetsplatser iprivat näringsliv

Petersen,T., Snartland, V., Becken, L-E. Olsen, K.M. 1997 "Within-Job Wage Discrimination andthe Gender Wage Gap. The Caseof Norway, European Sociological Review, V01. 13,No. underpressläggning. Petersen,T., Meyerson, E.M. Snartland,V. 1997a Within -Job Wage Discrimination and the GenderWage Gap. The Case of Sweden.Working Paper Stockholm: Industriens utredningsinstitut. PetersenT. Meyerson, E.M. Snartland, V. 1997b Are Female Workers Less Productive Than Male Workers Productivity and the Gender Wage Gap. Uppsats. Stockholm: Industriens utredningsinstitut. Petersen,T. Meyerson, E.M. 1997 A Little More Glory and A Little Less Labor and Injustice: The Glass-Ceiling in Sweden, 1970-1990. Påhlsson, A.M. Norrman, E. 1994 Finns det en marknad för hemarbete Stockholm: SNS förlag. Reskin, B.F. 1988 Bringing the Men Back In: SexDifferentiation and the Devaluation of Womens Work, Gender and Society, V01. No. 58-81. Rosén,Å. 1994 Ekonomiska teorier diskriminering. Uppsats. Stockholm: FIEF.

om U.S. Department of Labor 1981 National Survey Professional, Administrative Technical, and Clerical Pay, March 1981.Bureau of Labor Statistics Bulletin 2108. Washington. D.C.: U.S. Government Printing Office. Wright, E.O., Baxter, Birkelund, G. 1995 The Gender Gap in Workplace Authority: A Cross-National Study", American Sociological Review, V01. 60, No. s. 407-435.

Kvinnliga och manliga chefer

finns det ett glastak

JÖRGEN OHLSSON JOACHIM ÖHMAN

5.1¶Inledning

Den svenska arbetsmarknaden är tydligt könssegregerad och några större skillnader därvidlag föreligger inte gentemot andra industrialiserade länder. Segregeringen är såväl horisontell, dvs. mellan olika yrken, som vertikal, dvs. mellan olika beslutsnivâer i företag och förvaltningar. Analyser av den vertikala segregeringen kan motiveras av åtminstone två skäl. För det första ett jämställdhetsperspektiv. Om

ur det föreligger hinder av diskriminerings- eller andra strukturella skäl för kvinnor att nå chefsposter och andra ledande positioner bör detta klarläggas. För det andra av tillväxtskäl. För att öka den svenska ekonomins tillväxt, och därmed välstånd och sysselsättning, måste alla tillgängliga resurser utnyttjas på effektivast möjliga sätt. I detta sammanhang är rätt personer på lednings- och specialistfunktioner i såväl den privata som den offentliga sektorn vital betydelse. Därför är

av det viktigt att de mest lämpade kvinnorna och männen besätter dessa poster. Föreligger hinder för kvinnorna, kommer detta att medföra ett ineffektivt resursutnyttjande med åtföljande negativa effekter på den ekonomiska tillväxten.

I detta kapitel analyseras den könsmässiga chefsfördelningen och

karriärutvecklingen för ett urval akademiska yrken inom privat och

kommunal sektor. Vi beskriver hur könsfördelningen bland chefer har utvecklats samt analyserar några förklaringsfaktorer till kvinnors och

mäns karriärutveckling.

5.2 Hur ser det ut idag

Generellt sett är männen överrepresenterade på de högre beslutsnivâema. Enligt en studie från SCB var andelen manliga chefer oberoen-

Kvinnliga och manliga chefer de nivå inom privat och offentlig sektor 74 år 1995.1 av procent Bland de högsta cheferna, dvs. verkställande direktörer, verkschefer och dylikt, andelen drygt 90 procent. Dessa andelar kan jämföras var med att andelen män totala antalet anställda 1995 var 52 procent. av Inom de extremt kvinnodominerade yrkesområdena vård och omsorg inom kommun och landsting emellertid andelen kvinnliga chefer var klart större än andelen manliga chefer. Även inom privat och offentlig utbildning samt hotell- och restaurangverksamhet var andelen kvinnlichefer omkring 50 procent eller mer. Dock var kvinnorna genomga gående underrepresenterade i förhållande till deras andelar av antalet anställda inom respektive verksamhetsområde, vilket visas av följande tabell.

Tabell 5.1 Andel chefer av kvinnor respektive män i arbetskraften 16-64 år, fördelat på branscher år 1995. Procent

Kvinnor Män Totalt

Jordbruk	0,1	0,9	0,7
industri	1,0	3,2	2,6
Byggnads	1,8	2,3	2,2
Handel/kommunikation	1,0	3,1	2,2
Finans- och företagstjänster 2,0		4,3	3,4
Utbildning/forskning	2,1	2,8	2,4
Vård m.m.	0,6	1,7	0,7
Övriga tjänster	1,7	2,8	2,2
Övrig offentlig verksamhet	3,4	9,2	6,5
Totalt	1,2 och på	3,3 46-47, och AKU ârsmedeltal 1995.2	2,3

Källor: Kvinnor män toppen, s.

År 1995 totalt 1,2 procent samtliga förvärvsarbetande kvinnor

var av chefer, medan motsvarande andel för männen var 3,3 procent. Inom samtliga branscher andelen bland chefer större än

var män som var bland kvinnor. Störst andel såväl kvinnliga som manliga chefer

av återfanns inom övrig offentlig verksamhet, dvs. offentlig sektor exklusive vård, omsorg och utbildning.

1Kvinnor och mänpå toppen.Fakta antal och lön 1995, 33. För definition av

om s. begreppet chef, ses. 22 och bilaga 2Av kostnadsskäl har det inte varit möjligt att göra exakta beräkningar av chefsandel-

i denna och ett antal kommande tabeller, utan uppgifter från två olika typer av arna källor har kombinerats. Antalet chefer är hämtadefrån SCB:s studie Kvinnor och män på toppen. Den bygger på Sysselsättningsstatistikensom ären totalundersökning.

i arbetskrañen, uppdelat på branscher och utbildningskategorier Antalet personer vilket senareskaredovisas ärhämtat från Arbetskrañsundersökningen SCB som bygger ett urval. Osäkerheten vid småabsolutatal är därför betydande.

Jörgen Ohlsson Joachim Öhman

Det är oftast så att for ska kunna nå chefs- eller

att en person en expertposition krävs en akademisk eller eftergymnasial utbild-

annan ning. En bidragande orsak till den låga andelen kvinnliga chefer skulle därför kunna vara att det råder brist på kvinnor med akademisk eller annan eftergymnasial utbildning. Så är emellertid inte fallet, vilket visas av tabell 5.2.

Tabell 5.2 Antalet personer i arbetskraften på olika

utbildningsnivåer 1995. l 000-tal

Utbildningsnivå	Kvinnor Män Totalt
Grundskola	449	581 1030
Gymnasium	1008 1080 2088
Högskola	593	564 1157
Totalt antal	2050 2225 4275

Källa: AKU årsmedeltal 1995.

Såväl antalet som andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning är högre än för männen. Skillnaderna är emellertid avsevärda mellan olika branscher och verksamhetsområden. I tabell 5.3 redovisas

andelen kvinnliga och manliga chefer med eftergymnasial utbildning

av totala antalet chefer år 1995, fördelat på branscher.

Tabell 3 Andel chefer med högskoleutbildning av samtliga chefer

år I 995. F ördelat på kön. Procent

Kvinnor Män Totalt

Jordbruk	66,7 69.7 69,6
Industri	61,6 49,9 51,2
Byggnads	19,4 28,0 27,5
Handel/kommunikation	35,3 37,9 37,5

Finansoch företagstjänster 44,5 52,8 50,7

Utbildning/forskning	93,3 96,5 94,7
Vård m.m.	85,3 80,1 83,7
Övr. tjänst	38,6 39,7 39,3

Övrigoffentligverksamhet 84,3 71,1 74,5 Totalt 65,0 51,8 55,2 Källa: Kvinnor och mänpå toppen, s.47-48 och bilaga

Av de knappt 98 000 personer som enligt SCB:s definition var chefer år 1995 hade 55 procent en högskoleutbildning. Bland kvinnorna var andelen betydligt större än bland männen. Tabellen visar även att utbildningsnivån bland cheferna var betydligt högre inom den offentliga sektorn än inom den privata, särskilt inom utbildning och forskning samt vård och omsorg där mellan 84 och 95 procent alla cheferna

Kvinnliga och manliga chefer -

hade en högskoleutbildning. Det kan även noteras, att så många som 12 procent cheferna inom den privata sektorn endast hade en förav gymnasial utbildning. Motsvarande andel inom den kommunala sektorn var 1,5 procent.

5.3¶En fördjupad analys är nödvändig

Denna inledande beskrivning visar att kvinnorna generellt sett är underrepresenterade bland cheferna inom samtliga sektorer, trots att kvinnornas utbildningsnivå är högre än männens, ett faktum som i sig borde bidraga till att andelen kvinnliga chefer är högre än snarare andelen manliga. Den mest brännande frågan att söka svar på är varför kvinnorna är såpass kraftigt underrepresenterade bland chefer och andra ledande befattningar. Det finns flera samverkande faktorer ekonomisk, kulturell, soav cial och politisk förklaringar till kvinnornas underrepreart som ger sentation och är dokumenterade i litteraturen I detta kapitel som kommer någon upprepning av denna dokumentation inte att ske. Dock bör nämnas, att den kulturellt betingade synen könsrollema i samhället, och den därpå grundade arbetsfördelningen mellan könen i hemmen, torde utgöra de viktigaste enskilda förklaringsfaktoren av till den vertikala segregeringen arbetsmarknaden. Att avanceema från en låg till en hög befattning, eller att utvecklas i en expertra funktion, kräver mycket tid och engagemang, ofta i form av övertid. En tidsallokering innebär att kvinnorna lägger ned mindre tid på som marknadsarbete relativt männen samt har fler kortare och längre av avbrott i marknadsarbetet medför, allt annat lika, att kvinnornas möjligheter till blir sämre än männens. Emellertid kan detta, avancemang eller mindre, bli resultatet för alla kvinnor, oberoende av hur mer mycket de sig i sitt arbete, på grund att arbetsgivarna engagerar av förväntar sig att kvinnor generellt ger högre prioritet hemarbete relativt männen samt oftare är hemma med bam. Kvinnorna som kollektiv betalar därför riskpremie i form av sämre karriärutveckling. en Även detta är den generella bilden, finns det skillnader mellan om olika yrkesområden, arbetsplatser och individer. En viktig fråga att söka svar på är vilka skillnader som föreligger i befattningsstrukturen mellan män och kvinnor med utbildning och inom givna yrsamma kesområden. Är det så att även akademiskt utbildade kvinnor har sämre karriärutveckling än män med motsvarande utbildning och inom yrkesområde En fråga några tydliga församma annan är om

3För teoriöversikt, bl.a. Jonung 1997, och henneskapitel i dennavolym. För en se en intressant och kortfattad historisk exposé,seGreiff 1996.

Jörgen Ohlsson Joachim Öhman

ändringar kan observeras över tiden i den könsmässiga fördelningen i befattningsstrukturema. Är det så att andelen kvinnliga chefer med akademisk utbildning ökar över tiden och i så fall är det bland högre eller lägre chefer och vilka skillnader finns mellan olika utbildningar

och yrkesområden

I ett kortfattat kapitel som detta kan inte dessa frågeställningar analyseras på ett uttömmande sätt. Framställningen är därför begränsad till utvecklingen inom ett mindre antal akademiska utbildningar och yrkesområden. Kapitlet är fortsättningsvis disponerat så att i det närmaste avsnittet analyseras könsmässsiga skillnader i karriärutvecklingen för civilekonomer, civilingenjörer, jurister och samhällsvetare inom den privata sektorn. I avsnitt 5.5 analyseras karriärutvecklingen

för kvinnliga och manliga socialtjänstemän inom den kommunala sek-

torn. Slutsatser av kapitlets resultat redovisas i avsnitt 5.6.

5.4¶Akademikers karriärutveckling inom

den sektorn under 1982-1992

privata perioden

Andelen akademiker inom den privata sektorn, särskilt inom industrin, av det totala antalet privatanställda är mycket lågt. Inom exempelvis industrin är endast ca 5 procent av de anställda akademiker vilket kan jämföras med 33 procent inom den statliga och 20 procent inom den kommunala sektorn. Som framgick av tabell 5.3 är andelen akademiskt utbildade chefer också betydligt lägre inom näringslivet än inom exempelvis de offentligdominerade verksamhetsområdena vård och utbildning.

I diagrammen 5.1 och 5.2 visas andelen akademiskt utbildade kvinnor dels inom olika arbetsområden 1982-1992, dels olika befattningsnivåer. Det statistiska underlaget till dessa och de kommande beräkningarna utgörs SACO:s lönestatistik Klassifikationema i

av arbetsområden och befattningsnivåer har gjorts i enlighet med BNTkoden. Denna upphörde dock att gälla från och med 1993. I nästa

4 SACO:s lönestatistik täcker inte samtliga anställda akademiker inom den privata sektorn. En del äroorganiserade och andraär medlemmar i något TCO-förbund. Det statistiska underlaget begränsasdessutomavatt inte samtliga medlemmar besvarar den årligen återkommande löneenkäten från SACO-förbunden. Enkätmaterialet omfattar cirka 50-60 procent av samtliga anställda akademiker inom den privata sektorn. Eftersom det inte är ett obundet slumpmässigt urval kan en viss skevhetförväntas föreligga i förhållande till populationen. Datamaterialet underskattartroligen andelen chefer bland akademikema, dels därför att andelen chefer kan förväntas vara högre bland de fackligt oorganiserade, dels därför att de fackligt organiseradechefernatroligen i större utsträckning än övriga underlåter att besvara enkäten.Huruvida någon könsmässig skillnad kan föreligga mellan de två bortfallsgruppema och de sombesvarar enkäten kan inte avgöras. Undersökningens resultat måstedärför tolkas försiktigt.

Kvinnliga och manliga chefer -

avsnitt ska perioden 1993-1996 därför analyseras med hjälp av en anklassifikation än BNT-koden. Det är tyvärr inte möjligt att länka nan de två tidsperiodema. samman

Diagram I Andelen kvinnorav dem med akademisk utbildning inom olika arbetsområden i den privata sektorn I 982-1992

:D- Ekonomiskt -o- FoU - -ü- -Administrativt - -g- -Kommersiellt i -o- Produktionsledning x Tekniskt t Konstruktion

L .

7:44"

u u u u u r m u u u u 1982 1% 1% 1% 19% 1$7 1% 1$9 1% 1991 1992

Källa: SACO:s lönestatistik.

Andelen kvinnor inom samtliga sju arbetsområden har ökat trendmässigt sedan 1982. Särskilt snabb har ökningen varit inom det ekonomiska arbetsområdet. Andelama är emellertid fortfarande tämligen låga. År 1992 låg andelen kvinnor i de flesta arbetsområden i intervallet 10-20 procent. De lägsta nivåerna återfanns inom produktionsledning, konstruktion och tekniskt arbete. Samtliga arbetsområden är sålunda beteckna typiskt mansdominerade. Hur då chefsatt som ser strukturen inom dessa Är kvinnorna Över- eller underrepresenteraut de bland cheferna i förhållande till kvinnornas totala andelar l dia- 5.2 visas andelen akademiskt utbildade kvinnor på fem olika begram fattningsnivåer enligt BNT-koden under perioden 1982-1992. Enligt BNT-koden är befattningsnivå 8 den lägsta nivån och nivå 2 den högsta. Befattningsnivåema 2 och 3 är renodlade chefsnivåer medan ungefär hälften tjänstemännen på nivå 4 är chefer och resten av specialister. Nivåema 5-6 är de lägsta befattningsnivåer som akademiker i regel arbetar på. För att utföra arbetsuppgifter på nivåerna 7-8 krävs ingen akademisk utbildning. I fortsättningen kommer befattningsnivåema 2-4 att presenteras chefsnivåer med reservation som

for blandningen nivå

l4l

Jörgen Ohlsson Joachim Öhman

Diagram 5.2 Andelen kvinnor akademiskt utbildade befattningsnivå

av per

inom den privata sektorn 1982-1992.

D Nivå6

bl VO- Nivå5

X - Nivå4

i E a Nivå3

4% Nivå2

ö.

Källa: SACO:s lönestatistik.

Av diagrammet framgår, att andelen kvinnor sjunker högre i

upp beslutshierarkin kommer. På befattningsnivå 6 dvs. den lägsta

var andelen kvinnor cirka 35 procent år 1992, medan motsvarande andel på nivå 2 endast var omkring 4 procent. Under perioden har emellertid andelen kvinnor dem med akademisk utbildning ökat något på

av samtliga nivåer. Snabbast har faktiskt den relativa ökningen varit den högsta chefsnivån, där andelen kvinnor fyrdubblades mellan 1984 och 1992, dock från en mycket låg nivå. På de övriga nivåerna fördubblades andelen kvinnor under perioden. I diagram 5.3 visas utvecklingen av andelen akademiskt utbildade kvinnliga chefer på de två högsta chefsnivåema 2 och

Diagram 5.3 Andelen kvinnor av akademiskt utbildade inom privata sektorn

på befattningsnivåerna 2 och 3 åren 1982-1992

A W

,f Nivå3

I W-W -o- Nivå2

k $°âä

1982 9831 19a: 1955 1936 1987 1988 19m 1990 1991 1992 Källa: SACO:s lönestatistik.

Kvinnliga och manliga chefer -

En granskning andelen kvinnor på de olika nivåerna inom de sju av olika arbetsområdena visar att de tämligen likartade. Rangordvar ningen sådan att andelen kvinnor lägst på BNT-nivå 2 och var var högst på nivå Likaså ökade andelen kvinnliga chefer trendmässigt inom samtliga arbetsområden. Detta kan tolkas att kvinnorna som inom dessa utbildningar och arbetsområden hade förhållandevis en snabbare karriärutveckling än männen under den undersökta tidsperioden, än från en mycket låg andelsnivå. om För att i någon mån testa de könsmässiga skillnaderna i karriärutveckling under hänsynstagande till inflytandet från andra variabler beräknades sannolikhetema för karriärutveckling. De frågor vi ställde för det första det föreligger någon signifikant skillnad meloss var om lan könen i sannolikheten att göra karriär, dvs. förflytta sig från en lägre befattningsnivå till högre. För det andra vi intresserade av en var att klarlägga ifall det förelåg skillnader i karriärsannolikhetema mellan de olika befattningsnivåema, dvs. mellan nivå 6 och 5 och så vidatill mellan nivå 3 och Slutligen vi intresserade av att få inforre var mation huruvida dessa eventuella skillnader i karriärsannolikheter om berodde på hur många år personerna varit yrkesverksamma. Totalt består datamaterialet 52189 observationer under perioden av 1982-1992. Av dessa utgjordes 8925 byten från en lägre befattav ningsnivå till högre I tabellerna 5.4a och 5.4b visas den relativa en fördelningen byten från lägre till högre befattningsnivå för av en en kvinnor respektive män. De allra flesta byten sker till den närmast över liggande befattningsnivån. Tabellema visar även stor skillnad mellan könen vad en gäller de nivåer till vilka bytena sker. För kvinnorna sker hela 76 proalla byten till nivåerna 5 och dvs. till de lägre befattningscent av nivåema. För männen sker 57 procent bytena till nivåerna 3 och av dvs. till de två högsta chefsnivåema.

5Datamaterialet har avgränsatspå följande sätt:Av BNT-klassiñceringens 10 arbetsområden har 3 uteslutits eftersom antalet akademiker inom dessavar relativt få. Därefter har alla observationer uteslutits som saknar värden eller harhelt orealistiska de i modellerna ingående variablema. Eftersom vi är intresseravärden på någon av de befordringar har ävenuteslutit dels alla observationerdär individerna har av bytt nedåt i befattningshierarkin, dels de individer som inte återfinns två år i följd. Ett byte befattningsnivå antasske mellan undersökningstillfället ett åroch motsvaranav de tidpunkt under det därpå följande året. Pågrund av brister i datamaterialet saknas uppgifter för åren 1983 och 1988. I de logitrnodeller som användssenarei dettakapitel har vi därför jämfört 1984 med 1982 och 1989 med 1987. Detta får till följd att de skattade sannolikhetema kan ha blivit något högre hadehaft alla år med i än om analysen. l de deskriptiva diagrammen har vi låtit ett procedurstegi ett statistikprogram interpolera vården för dessatvå år.

Jörgen Ohlsson Joachim Öhman Tabell 4a Relativ fördelning av byten för kvinnor från lägre till högre

befattningsnivå 1982-1992. Procent. Från Till befattningsnivå befattningsnivå

	5	4	3	2 Totalt
6	9,3	3,6	0,4	0	13,3
5	-	63,4	3,1	0,4	66,9
4	-	-	17,5	0,8	18,3
3	-	-	-	1,5	1,5
Totalt	9,3 67,0			2,7 100,0

Tabell 4b Relativ fördelning av byten för män från lägre till högre

befattningsnivå 1982-1992. Procent.

Från Till befattningsnivå betattningsnivå

	5	4	3	2 Totalt
6	1,9	1,1	0,2	0	3,2
5	-	39,4	4,8	0,8	45,0
4	-	-	37,3	4,2	41,5
3	-	-	-	10,2	10,2
Totalt	1,9 40,5		42,3 15,2 100,0

Källa: SACO:s lönestatistik. Även bytesfrekvensema, dvs. antalet byten i relation till totala antalet observationer byten + ickebyten, skiljer sig åt mellan kvinnor och män. I tabell 5.5 redovisas de genomsnittliga bytesfrekvensema för samtliga byten samt uppdelat på kön och inom de två grupperna nivåerna 4-6 respektive cheknivåerna 2-4.6

Tabell 5.5 Genomsnittliga bytesfrekvenser för kvinnor och män

för samtliga byten och nivåuppdelat 1982-1992

Samtliga Nivågrupp4-6 Nivågrupp2-4

Kvinnor	18	16	8
Män	17	12	12
Totalt	17	13

Vi kan notera, att den totala bytesfrekvensen har varit ungefär lika för kvinnor och män under den undersökta perioden. Delar vi däremot

6För att få tillräckligt stort antal byten för kvinnor respektive har de två

män grupperna av nivåer bildats. Nivå 4 återfinns i bådagruppernadärför att den nivån utgör slutnivå bland de lägre nivåerna innan man byter till enrenodlad chefsnivå. Samtidigt utgör nivå 4 denmest frekventa nivån från vilken man byter till en chefsnivå.

Kvinnliga och manliga chefer -

nivåbytena i byten på de lägre nivåerna 4-6 och på de högre niupp våerna 2-4 i befattningsstrukturen framgår att kvinnornas bytesfrekär högre än männens på de lägre nivåerna lägre chefsvens men nivåema. Endast 8 procent de kvinnor befann sig på nivåerna av som 2-4 bytte till högre nivå under perioden. Motsvarande andel för en männen var 12 procent. Vilken betydelse har olika förklaringsvariabler för kvinnornas respektive männens byten från lägre till högre befattningsnivå en en Föreligger någon tydlig könsmässig skillnad och vad betyder den förväntade löneökningen för kvinnors och mäns sannolikhet att byta till högre befattningsnivå Har andelen kvinnor inom det arbetsområen de till/inom vilket byter någon påverkan på bytessannolikhetema man och föreligger någon skillnad mellan kvinnors och mäns bytessannolikhet på högre och lägre nivåer med avseende antalet yrkesverksamma år För att söka på dessa frågor genomfördes tre olika typer av svar logit-estimationer. I samtliga definierades den beroende variabeln DBEF förflyttning uppåt bland befattningsnivåema, dvs. som en från nivå 6 och uppåt till nivå 2. Variabeln DBEF erhöll värdet 0 för samtliga de tillfällen individerna förflyttades från lägre nivå som en till högre mellan två efter varandra följande år. Oförändrad nivåen tillhörighet tilldelades värdet De förklarande variablema samt antalet inkluderade befattningsnivåer varierar mellan de tre modellerna. I den första modellspeciñkationen tas inte hänsyn till huruvida nivåbyten sker låga eller höga nivåer. Alla nivåbyten betraktas likvärdiga i syfte att få en genesom rell bild olika förklaringsvariablers betydelse för nivåbyte. I den av andra modellen analyseras befattningsbyten de lägsta BNT-nivåer- 4-6 och i den tredje modellen görs motsvarande analyser för de tre na chefsnivåema 2-4. Skälet till denna uppdelning är kan föratt man sig könsmässiga skillnader vad gäller inflytandet från olika förvänta klarande variabler mellan byten på låg respektive hög befattningsnivå. Även i dessa båda modeller estimeras följaktligen separata ekvationer för kvinnor respektive män. De förklarande variablema är kön, antal år efter arbetsområde till vilket man byter, utbildningsexamen, inriktning, lönedifferens mellan ursprunglig befattningsnivå och den byter till samt andel kvinnor i det arbetsområde byter till. man man

Modellen specificerades till

1 DBEF fÅR, A102, KÖN, ARBOMRa, UTBU,DLÖN ANDELKVa mk, där

7Att byte tilldelades värdet 0 beror på denutnyttjade proceduren, proc logistic i dataprogrammet SAS.

Jörgen Ohlsson Joachim Öhman

DBEF Byte från en lägre till högre befattningsnivå.

Byte: byte: 1 ÅR Antal år efter kalenderår examensår

examen - KÖN Man: Kvinna 0 ARBOMRa Arbetsområde: administration, produktionsledning, FoU,

konstruktion, tekniskt, kommersiellt, ekonomiskt referensgrupp

UTBu Utbildningar: Ekonomer, civilingenjörer, jurister,

samhällsvetare m.fl. referensgrupp DLÖN Relativ lönedifferens mellan nivån byter till och

Nk man n

nivån man byter från n+k. ...,5; k 1,2,3,4;

n ANDELKV,

Andel kvinnor inom arbetsområde a. Antalet nivåbyten kan förväntas flest i början yrkeslivet varför

vara av det förväntade tecknet framför ÅR är negativt. Troligen är inte funktionssambandet linjärt varför kvadrerad term har infogats. Vad

en gäller KÖN förväntas att män har större sannolikhet för nivåbyten

än kvinnor. Det förväntade tecknet är därför positivt.

Variablerna arbetsområde ARBOMR respektive utbildning UTB har inkluderats för att kontrollera för eventuella skillnader mellan arbetsområden respektive utbildningar vad gäller att byta befattningsnivå. Om det skulle lättare att till högre befatt-

vara avancera ningsnivåer inom exempelvis arbetsområdet administration än inom övriga arbetsområden och ett av könen är starkt överrepresenterat där, så påverkar det den observerade totala bytesfrekvensen till förmån för det könet. Motsvarande skillnader kan även föreligga mellan olika utbildningsområden. Dessa två variabler standardiserar därför resultatet med avseende på eventuella skillnader härvidlag.

Vi vet att lönerna normalt stiger från lägre till högre och

mer ansvarsfulla befattningsnivåer. Hypotesen är att lönerna väsentligen är exogent givna för individerna. I det korta perspektivet är lönerna knutna till de arbetsuppgifter som ska utföras i varje befattning. På den nivån varierar lönerna funktion bl.a. individemas kom-

som en av petens. Den löneökning som ett avancemang till högre nivå inne-

en bär torde därför spela stor roll för individens beslut att byta till

ett mer krävande jobb på en högre befattningsnivå. Man kan tolka individernas beteenden med hjälp av teorin för kompenserande löneskillnader. Den uppoffring som ett åtagande av en högre befattning innebär i termer av ökat ansvar, mer krävande arbetsuppgifter och fler arbetstimmar måste kompenseras fördelar i form främst högre lön. En

av av ofta framförd hypotes är att kvinnorna är mindre benägna än män att åtaga sig chefsbefattningar därför att fördelarna i form bl.a. högre

av lön inte kompenserar de uppoffringar som måste göras. Utfallet av kvinnornas cost-benefit kalkyl blir enligt denna hypotes oftare

nega-

Kvinnliga och manliga chefer

tivt än för männen, vilket från utbudssidan bidrar till att förklara den låga andelen kvinnliga chefer. Variabeln DLÖN förväntas positivt påverka bytesfrekvensen för både män och kvinnor eventuellt

men med olika styrka.

Slutligen har andelen kvinnor inom respektive arbetsområde inkluderats. Man kan förvänta sig att sannolikheten för kvinnor att byta från lägre till högre befattningsnivåer är positiv funktion av andel-

en en kvinnor inom arbetsområdet.

Emellertid kan förvänta sig att de olika förklarande variabler-

man

påverkar kvinnornas respektive männens bytesfrekvens olika. Ekna vation 1 har därför även skattats separat för kvinnor och män, naturligtvis exklusive variabeln för kön. Resultaten redovisas i tabell 5.6.

Tabell 6 Skattningsresultat för modell I av befattningsnivåbyten

för samtliga respektive kvinnor och män

MaximumLikelihoodeslimat

variabler	Samtliga Kvinnor		Män
lntercept	-2,844	-2,137	-2,880
KÖN	0,029	-	.
ÅR	-0,090	-0,122	-0,085
ÅR	0,002	0,003	0,002
DLÖN	7,401	7,075	7,494
ANDELKV	1,698	-1,097	1,705
ADM.	-0,037	-0,017	-0,064
PROD.	1,278	0,783	1,244
FoU	0,699	0,449	0,678
KONSTR.	1,064	0,742	1,042
TEKN.	1,129	0,581	1,111
KOMM.	0,564	0,051	0,573
CIVING.	0,024	-0,045	-0,054
JURIST	-0,161	43,000	-0,159
CIVEK.	0,044	-0,095	0,061
Antal obs. 52189		6120	45989

Koefficienten signifikantskildfrånnoll S-procentsnivån.

Koefficienten för variabeln KÖN i tabellens vänstra kolumn är inte signifikant skild från noll, vilket indikerar att det inte föreligger någon generell könsmässig skillnad vad gäller sannolikheten för byte från en lägre till högre befattningsnivå. De variabler som påverkar bytes-

en sannolikheten är istället framför allt den förväntade löneökningen,

även antalet år efter dvs. approximativt antalet yrkesmen examen verksamma år samt andelen kvinnor inom det arbetsområde till vilket

byter. Vissa smärre skillnader i bytessannolikhet kan obpersonerna

för männen mellan olika arbetsområden. Däremot föreligger serveras

Jörgen Ohlsson Joachim Öhman

inga skillnader mellan de olika utbildningsinriktningama, vare sig totalt eller mellan könen.

Sannolikheten för byte till en högre befattningsnivå är uppenbarligen känslig för de förväntade löneökningar som bytet implicerar. En tioprocentig förväntad löneökning genererar en bytessannolikhet för både män och kvinnor på omkring 30 procent. Det ska jämföras med den genomsnittliga bytessannolikheten på 17 procent som framgick

tabell 5.5. Den förväntade löneökningen är den enskilda förklaav ringsfaktor i modellen som mest påverkar bytessannolikheten för båda könen. Det är emellertid troligt att lönevariabeln fångar upp andra orsaker till befattningsbyte som är starkt korrelerade med lönen. En högre befattning kan innebära större inflytande och ansvar samt mer stimulerande arbetsuppgifter, vilket kan positivt påverka individens vilja till avancemang.

Resultaten indikerar att en ökad andel kvinnor inom det arbetsområde till vilket man byter inte förefaller ha någon effekt kvinnornas bytessannolikhet. För männen kunde emellertid en viss positiv effekt spåras av en ökad andel kvinnor, dvs. det är något lättare för män att byta till en högre befattningsnivå inom arbetsområden med en hög andel kvinnor jämfört med en låg. Sambandet är dock svagt och bör tolkas mycket försiktigt.

I ovanstående modell togs inte hänsyn till huruvida bytena skedde

låg eller hög nivå i befattningshierarkin. Man kan inte utesluta att det föreligger könsmässiga skillnader vad gäller var i hierarkin som bytena sker. För att belysa detta samtidigt som inflytandet från andra förklarande variabler kontrolleras har analoga ekvationer till ekvation 1 skattats för nivåbyten inom nivågruppema 4-6 respektive 2-4 och för kvinnor respektive män. Gruppindelningen nivåerna har be-

av stämts av att nivåerna 2 och 3 är tydliga chefsnivåer medan nivå 4 består blandning lägre chefer och specialister. Nivå 4 återfinns

av en av därför i båda grupperna. Indelningen av de två grupperna implicerar att varje individ endast kan göra två byten inom gruppen under perioden, antingen från nivå 6 till 5 och därefter till nivå eller enbart från nivå 6 till 5 eller från 5 till I chefsgruppen 2-4 kan bytena ske på motsvarande sätt. Det betyder att en person maximalt kan registreras för 4 byten. I tabell 5.7 redovisas skattningsresultaten för kvinnor respektive män för byten inom respektive

grupp.

Först kan konstateras att det föreligger ingen skillnad i bytessannolikhet mellan de olika utbildningskategoriema för båda könen och på de olika befattningsnivåema. Detsamma kan sägas om bytessannolikheterna för de flesta arbetsområdena.

Kvinnliga och manliga chefer

Tabell 7 Skattningsresultat för byten inom

befattningsnivågrupperna 4-6 och 2-4

	Nivåerna 4-6		Nivåerna 2-4
Variabler Kvinnor		Mån	Kvinnor	Män
interoept -0,949		-2,904"	-5,451	-2,143
AR	-0,189	-0,217	0,157	0,084
ÅR	0,004	0,004	-0,004	-0,002
DLÖN	6,564	5,871	6,193	7,780
ANDELKV -0,361		2,545	1,774	-2,210
ADM.	0,025	0,154	-0,783	-0,376
PROD.	-0,221	1,632	1,549	-1,167
FoU	-0,062	1,099	0,554	-0,793
KONSTR. -0,060		1,590	1,027	-1,138
TEKN.	-0,247	1,787	1,276	-1,071
KOMM.	-0,421	0,885	-0,627	-0,952"
CIVING.	-0,013	0,018	-0,075	0,046
JURIST	0,203	-0,106	0,218	-0,007
ClVEK.	-0,127	0,082	0,214	0,126
Antalobs. 5375		29088	3119	35225

Koefiicienten signifikantskildfrånnoll ö-procentsniván

Vad gäller lönedifferensemas betydelse for sannolikheten att byta till

högre befattningsnivå visar skattningama att det föreligger dels en en stor lönekänslighet inom båda nivågruppema, dels klara skillnader mellan könen. I tabell 5.8 sammanfattas resultaten genom att vi beräk-

hur bytessannolikheten påverkas av en hypotetisk löneökning på nar 10 procent vid ett byte till högre nivå samt genom att beräknar

bytessannolikhetema vid de faktiska genomsnittliga löneökningama

vid nivåbyten under perioden.

Tabell 5.8 Sannolikheter för nivåbyten för kvinnor och män inom olika

nivågrupper vid olika löneökningar

	Befattningsnivåer 4-6		Befattningsnivâer 2-4
Löneökning	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
10 procent	0,27	0,20	0,13	0,22
Faktisklöneökning 0,38		0.36	0,26	0,47

Av den första raden i tabellen framkommer att på de lägre befattningsnivåema 4-6 förefaller kvinnorna något känsliga för

vara mer löneökningar och det förutom lönen som lönevariabeln i modellen fångar upp än männen. Däremot halveras kvinnornas sannolikhet till 0,13 vid ett nivåbyte till eller inom chefsnivâerna samtidigt som män-

blir något lönekänsliga. Som tidigare påpekats är det troligt nen mer att lönevariabeln är positivt korrelerad med andra faktorer som påver-

Jörgen Ohlsson Joachim Öhman

kar individens bytesbeslut. Lönevariabelns höga förklaringsvärde för befattningsbyten bör tolkas så att det är löneskillnaden plus andra korrelerade faktorer som utgör förklaringen till lönevariabelns dominans. En tolkning av de könsmässiga skillnaderna i lönevariabelns betydel-

är att kvinnorna har större aversion än männen mot att ikläda sig se en en högre chefsroll. Kvinnorna skulle behöva betydligt större löneökning, eller bättre arbetsvillkor i övrigt, än männen för att acceptera ett jobb hög befattningsnivå.

på en

Den faktiska reallöneökningen vid given förflyttning uppåt i be-

en fattningshierarkin emellertid större än de hypotetiskt antagna tio

var procenten. Inom befattningsnivågruppen 4-6 var den genomsnittliga reallöneökningen per nivåhöjning cirka 17 procent for både kvinnor och män. Spridningen var emellertid stor. Standardavvikelsen för båda könen var cirka 18 procent och en del fick såpass höga lönelyft

över 100 procent. På chefsnivåema 2-4 den genomsnittliga som var

reallöneökningen per nivåuppflyttning cirka 24 procent för båda kö-

Även här emellertid spridningen betydande. Standardavviknen. var elsen bland både kvinnor och män cirka 26 procent och i en del

var fall höjdes lönen vid befordran med över 200 procent.

I tabellens rad två har dessa faktiska reallöneökningar legat till grund för beräkningarna av sannolikhetema. Vi kan därmed konstatera, att de faktiska löneökningama har haft ett väsentligt inflytande på kvinnors och mäns sannolikhet att flytta från lägre till högre befattningsnivåer, särskilt gäller det manliga chefer. Skillnaden i löneökningens betydelse for sannolikheten för nivåbyte mellan kvinnor och män bland chefer 0,26 respektive 0,47 är påfallande. Resultaten indikerar, att för att minska skillnaden mellan andelen kvinnliga och manliga chefer skulle det krävas betydligt större relativa löneökningar för kvinnorna än för männen. Noteras bör dock att den genomsnittliga lönen på befattningsnivå dvs. den nivå från vilken de allra flesta avancerar till chefsnivåema 3 och var cirka 10 procent högre för männen än för kvinnorna. Löneökningar för kvinnorna som likställer de manliga och kvinnliga chefslönerna skulle öka kvinnornas benägenhet att åta sig högre chefsbefattningar.

Av tabell 5.7 framgick även att effekten på bytesfrekvensen av antalet år efter examen skiljer sig tydligt mellan de två nivågruppema. På de lägre befattningsnivåerna 4-6 är koefficienterna negativa vilket implicerar att bytessannolikheten är störst för både män och kvin-

i början yrkeskarriären. När det gäller de renodlade chefsbenor av fattningama nivåerna 2-4 är förhållandet det omvända. Bytessannolikheten är lägst från början varefter den stiger med antalet yrkesverksamma år. De statistiskt signifikanta koefficienterna för den kvadrerade variabeln för antalet år efter examen visar emellertid att effekter-

Kvinnliga och manliga chefer

na är icke-linjära. För att illustrera detta för olika kategorier redovisas i diagram 5.4a-5.4d sannolikheten att bli befordrad för kvinnor respektive män med olika utbildningar och inom olika arbetsområden som en funktion av antalet år efter examen. I samtliga fall har värdet för den faktiska löneökningen använts vid beräkningarna. För respektive utbildningsgrupp har valts det arbetsområde där utbildningsgruppen är mest förekommande.

Diagram 4a-d på följande sidor visar sannolikheten att bli befordrad inom

befattningsnivåerna 4-6 för a civilingenjörer inom arbetsområdet konstruktion b civilekonomer inom ekonomiskt arbetsområde c jurister inom arbetsområdet administration a samhällsvetare inom kommersiellt arbetsområde

Diagram 4acivilingenjörer inom arbetsområdet konstruktion

Aâ Man

E -D- Kvinna

Antal afterår examen

Diagram 5.4b civilekonomer inom ekonomiskt arbetsområde

h Man

g -u- Kvinna

v m In rs a: m ih r- m 3 R g

v- v- v- 1- w -N

Antal efterår examen

Jörgen Ohlsson Joachim Öhman

Diagram 5.4 cjurister inom arbetsområdet administration

Antal efterår examen

Diagram 5.4 d samhällsvetare inom kommersiellt arbetsområde

Antalårefterexamen På de lägre befattningsnivâerna 4-6 är sannolikheten relativt hög för

befordran i början yrkeskarriären, mellan 35 och 50 procent. en av Sannolikhetema sjunker emellertid relativt snabbt for att 7-8 år efter

omkring 15-20 procent med undantag för kvinnliga juexamen vara rister inom det administrativa arbetsområdet och kvinnliga samhällsvetare inom kommersiellt arbetsområde, bytessannolikheter hela

vars tiden ligger högre än för övriga kategorier. Intressant att notera är även att bytessannolikhetema på de lägre befattningsnivåema för civilingenjörer och civilekonomer sjunker snabbare för män än för kvinnor vilket medför att efter 8-10 yrkesverksamma år är bytessannolikhetema högre för kvinnor. Skillnaden ökar dessutom med antalet yrkesverksamma år. Bland juristema inom det administrativa arbetsområdet och samhällsvetama inom det kommersiella arbetsområdet har kvinnorna hela tiden högre bytessannolikhet än männen samtidigt

Kvinnliga och manliga chefer

som männens bytessannolikhet konvergerar mot en mycket låg sannolikhet efter 25-30 års yrkeserfarenhet.

Att bytesfrekvensen sjunker med antalet yrkesverksamma år de lägre befattningsnivåema beror främst att de två lägsta nivåerna 6 och 5 är de nivåer som de unga akademikema startar sina karriärer på. Det är därför rimligt att de efter ett mindre antal år avancerar till mer kvalificerade arbetsuppgifter. Särskilt för männen inom den lägre nivågruppen gäller uppenbarligen att om de inte har bytt till en högre befattningsnivå inom cirka l0 år så är sannolikheten relativt liten att de överhuvudtaget ska byta. Kvinnorna inom denna nivågrupp fortsätter emellertid att byta i relativt hög utsträckning även efter en tämligen lång yrkesverksam period. Av diagrammen framgår även att de kvinnliga civilingenjörema och civilekonomerna har en lägre bytesfrekvens under de första 7-8 åren. En förklaring till detta torde vara att kvinnorna i större utsträckning än männen väljer hemarbete eller kombinerar hemarbete med marknadsarbete under dessa år. Detta kompenseras emellertid av en högre bytesfrekvens än männen under

den yrkesverksamma perioden. Jämförelsen gäller de på niresten av vån kvarvarande männen.

Proñlema for hur bytessannolikhetema förändras med antalet yrkesverksamma år bland chefsgruppen nivå 2-4 ser helt annorlunda ut än de vi nyss beskrivit, vilket framgår av diagrammen 5.5a-5.5d.

Diagram 5a-5. 5d på följande sidor visar sannolikheten att bli befordrad

inom befattningsnivåerna 2-4 för a civilingenjörer inom arbetsområdet konstruktion b civilekonomer inom ekonomiskt arbetsområde c jurister inom arbetsområdet administration d samhällsvetare inom kommersiellt arbetsområde

Diagram 5a civil ingenjörer inom arbetsområdet konstruktion

ö."

-t- Man

-ü- Kvinna

0,05 . -

. . . IJ . .

-- w -o v v - e 2 x

Anal efterexamenår

Jörgen Ohlsson Joachim Öhman

Diagram 5b civilekonomer inom ekonomiskt arbetsområde

E å -A-Man g D-Kvinna

- n n v w

Antal anarexamnnår

Diagram 5.5 cjurister inom arbetsområdet administration

A-Man å -D-Kvinna

Antalårefnraxarmn

Diagram 5.5 d samhällsvetare inom kommersiellt arbetsområde

-A/A

rr in

ä --. -A-Man å -U-Kviuna 3

. . .I . . . . . . . . . ; .

9 9 ä R

Anhlåreftereunxen

Kvinnliga och manliga chefer

- Det bör först nämnas att sannolikhetskurvoma för kvinnliga jurister och samhällsvetare i diagrammen 5.5c och 5.5d bygger ett mycket begränsat antal observationer varför resultaten måste tolkas med stor försiktighet.

För att avancera till en högre chefsposition krävs i regel flera års yrkeserfarenhet. Sannolikheten för ett nivåbyte inom chefsgruppen stiger därför med antalet yrkesverksamma år för att kulminera vid omkring 20 år efter examen för både kvinnor och män. Männen har genomgående mycket högre sannolikheter att bli befordrade till högre chefsbefattningar än kvinnorna och skillnaderna förefaller snarare öka än minska vid ökat antal yrkesverksamma år. Glastaket finns således, men är inte ogenomträngligt. På grund det fåtal observationer

av som ligger till grund för beräkningarna av sannolikhetema för kvinnliga jurister och samhällsvetare bör de låga värden som redovisas i diagrammen 5.5c och 5.5d tolkas försiktigt. Det finns emellertid ingenting i det statistiska materialet som motsäger slutsatsen att männens sannolikhetskurva ligger signifikant högre än kvinnornas även inom dessa två grupper.

Sammanfattningsvis kan vi sålunda konstatera för det första att männen är starkt överrepresenterade på alla chefsnivåer och att denna överrepresentation stiger vid högre chefsnivåer. Av samtliga befattningsbyten från lägre till högre nivå sker cirka 75 procent av kvinnornas byten på de lägre befattningsnivåema. För männen sker cirka 60 procent på de högre nivåerna.

För det andra visar analyserna att givet att befattningsbyten uppåt i befattningsstrukturen sker så är sannolikheten större för männen att avancera bland chefsnivåema än för kvinnorna. På de lägre befattningsnivåema är bytessannolikheten större för männen än för kvinnorna i början av yrkeslivet. Efter några år är emellertid kvinnornas bytessannolikhet större än männens. En orsak till det är att många män redan har bytt till en befattning en högre nivå. I genomsnitt byter kvinnorna fler gånger än männen mellan dessa befattningsnivåer vilket indikerar att kvinnorna i större utsträckning än männen byter två gånger, dvs. från nivå 6 till nivå 5 och därefter till nivå Det senare bytet förefaller inträffa efter en relativt lång yrkesverksam period. Dessa bytesprofiler är konsistenta med den könsmässiga skillnaden i andelen familjearbete. Kvinnorna skjuter upp sina yrkeskarriärer några år för att under den tiden ägna mer tid familj och barn.

Analysema visade för det tredje att de lägre befattningsnivåema är kvinnorna mer känsliga än män för löneökning som ett skäl för att byta till en högre befattningsnivå. På chefsnivåema är kvinnorna betydligt mindre lönekänsliga vilket kan tolkas som att deras alternativkostnad är högre. För att uppnå samma bytessannolikhet på chefsni-

6 SOUl997:J37

Jörgen Ohlsson Joachim Öhman

våema som männen skulle följaktligen krävas att kvinnorna får en större lönehöjning än männen. Som tidigare noterats har dock kvin-

på befattningsnivå dvs. den nivå från vilken de flesta byten norna till chefsnivåema sker, ungefär lO procent lägre lön än männen. Skulle kvinnorna vid byte till chefsnivåema 3 och 2 i genomsnitt få

löneökning männen plus de nämnda 10 eftersläpande

samma som procenten, så tyder våra skattningsresultat att kvinnornas bytessannolikhet skulle stiga till drygt 0,4, dvs. i stort sett samma nivå som männens.

Utvecklingen under perioden 1993-1996

Eftersom BNT-kodningen upphörde från och med 1993 har Civilingenjörsförbundet och Civilekonomema utvecklat ett eget klassificeringssystem. Det är dock inte möjligt att länka ihop det systemet med BNT-kodningen. I detta avsnitt redovisas därför hur andelen kvinnor

respektive män inom olika befattningsområden och -nivåer har ut-

vecklats under perioden 1993-1996. Denna statistik är i många avseenden intressantare än den tidigare BNT-grundade statistiken. Förutom att befattningama delas i olika arbetsområden klassificeras de även i fem olika befattningsområden, nämligen: Utförande arbete, skapande arbete, specialister, projektledare och chefer. Vi kommer fortsättningsvis att koncentrera på projektledare och chefer. De är

oss indelade itre respektive fyra nivåer, enligt tabell 5.9.

Tabell 5.9 Befattningsområden och befattningsnivåer

enligt CF/CRs statistik 1993-1996 Projektledare Chef/ledare Mindreprojekt,någramånader Gruppchef,10 underställda Medelstoraprojekt,ca1 Sektionschef, 10-20ca underställda Storaprojekt,några Avdelningschef, 20-50ca underställda

Chef.50 underställda,ellerföretagsledare

En fördel med det klassifrceringssystemet är att specialister och

nya projektledare kan identifieras. I och med att arbetsorganisationen i allt fler företag plattas till med färre chefsnivåer, men samtidigt med tyd-

ligare projektorganisation och särskilda specialistkarriärer är det vär-

defullt att det statistiska underlaget är anpassat till denna utveckling.

I diagram 5.6a och 5.6b visas hur andelen kvinnor olika befattningsnivåer bland projektledare respektive chefer har utvecklats 1993-1996.

Kvinnliga och manliga chefer

Diagram 6a Andelen kvinnliga projektledare på olika stora projekt

1993-1996. Procent

I 1993

n 1994

n 1995

E1996

Medelstora

Diagram 6b Andelen kvinnliga chefer på olika nivåer 1993-1996. Procent

2° I 1993

u 1994

u 1995

10 1996

Avd chef Högrechef

Generellt kan noteras en ökad andel kvinnor mellan 1993 och 1996, särskilt bland projektledarna. Bland de mindre projekten ökar andelen kvinnliga projektledare från 22 till 31 procent och bland de större projekten ökar andelen från 7 till ll procent. Fortfarande är kvinnorna klart underrepresenterade på ledande positioner, men den tendens till ökade andelar som kunde observeras under perioden 1982-1992 forefaller hålla i sig.

Hur har byten uppåt mellan olika befattningsnivåer utvecklats under perioden 1993-1996 Tyvärr har vi inte haft möjlighet att studera byten mellan de fem olika befattningsområdena, utan endast inom respektive område. Det är naturligtvis troligt att både projektledare och chefer rekryteras från specialister och andra grupper. Analysen av dessa flöden genomförs dock inte i detta kapitel. I tabell 5.10 visas bytesfrekvenser for kvinnor och män bland projektledare och chefer.

Jörgen Ohlsson Joachim Öhman

Tabell 5.10 Genomsnittliga bytesfrekvenser för kvinnor och män bland

projektledare och chefer. 1993-1996. Procent

Projektledare Chefer Kvinnor 33 26 Män 30 32 Källa: SACO:s lönestatistik.

Vi kan först notera, att de genomsnittliga bytesfrekvensema ligger betydligt högre än i det tidigare materialet från 1982-1992. Datamaterialen är inte helt jämförbara, men den stora skillnaden i bytesfrekvenser indikerar, att en ökad rörlighet av kvalificerad personal mellan och inom företagen kan ha inträffat 1993-1996. Någon tydlig könsmässig skillnad i bytesfrekvens bland projektledare förefaller inte ñnnas. Däremot är bytesfrekvensen bland manliga chefer påtagligt högre

än bland kvinnliga.

I syfte att få närmare information om olika faktorers inflytande på bytessannolikhetema har, på motsvarande sätt som för perioden 1982-1992, dessa sannolikheter skattats för projektledare respektive chefer. Modellen speciñcerades till 2 DBEF f ÅR, ÅR2, KÖN, ARBOMRa, UTBU, DLÖN nnk där DBEF Byte från en lägre till en högre befattningsnivå.

Byte: byte: 1 ÅR Antal år efter kalenderår examensår

examen - KÖN Man: Kvinna: 0 ARBOMRa Arbetsområden: Tekniskt, data, FoU, inköp, marknads-

föring, ledningsfunktion, administration referensgrupp UTBU Utbildningar: Civilingenjörer, ekonomer referensgrupp DLÖN Relativ lönedifferens mellan nivån byter till n och

n,,k man

nivån man byter från n-k. n 2,3,4; k l,2,3;

I tabell 5.11 redovisas resultaten av skattningama, könsuppdelat för projektledare och chefer. I tabellen har endast inkluderats de skattade koefñcientema för variablema för yrkesverksamma år och lönedifferensen eftersom de är de mest intressanta. Variablema för arbetsområden och utbildning är snarast att betrakta som kontrollvariabler för att standardisera resultaten.

Kvinnliga och manliga chefer

Tabell 5.11 Estimationsresultat för projektledare och chefer, könsuppdelat

för 1993-1996

	Projektledare Kvinnor	Män	Chefer Kvinnor	Män
ÄR	-0,092	-0,085	-0,063	-0,135
ÅR	0,004	0,002	0,002	0,004
DLÖN	3,187	2,342	3,664	3,123
Antal obs. 422		2323	825	7204

K0effrcienten signifikantskildfrånnoll S-procentsnivån.

I de modeller som inkluderade en könsvariabel kunde inte någon statistiskt säkerställd generell könseffekt observeras. De könsskillnader som finns fångas istället upp av skillnader i övriga variabler, framförallt lön och antal år efter examen, vilket framgår av ovanstående tabell. Noterbart är att koefficientema för variabeln för antalet år efter ÅR genomgående är negativa. För de två koefñcientema för examen kvinnor föreligger en viss osäkerhet eftersom de är signifikanta först på tioprocentsnivån. Med reservation för denna osäkerhet förefaller det som om sannolikheten för byte till en högre befattningsnivå minskar med antalet yrkesverksamma år. Med andra ord, de med färre yrkesverksamma år förefaller ha större bytessannolikhet än de med fler ar. Skattningama indikerar än en gång att den enskilt viktigaste av de förklaringsfaktorer som inkluderats i modellen är löneökningen och det som lönevariabeln i övrigt fångar I tabell 5.12 visas de uppupp. skattade effekterna de faktiska löneökningama bytessannolikav hetema. Löneökningama var l2,5-13,5 procent vid byte till en högre projektledarposition och 17-18 procent vid byte till högre chefspoen sition. Kvinnorna fick i genomsnitt något lägre löneökningar än männen.

Tabell 5.12 Uppskattade bytessannolikheter för projektledare och chefer vid löneökningar motsvarande defaktiska vid befordran 1993-1 996 Kvinnor Män Projektledare 0.42 0,37 Chefer 0,40 0,45

Bland projektledama förefaller det kvinnorna är något mer som om känsliga för en löneökning än männen för att åta sig att bli ledare för ett större projekt. Inom chefsgruppen gäller det motsatta. Bland dem är männen lönekänsliga än kvinnorna. De beräknade effekterna mer

Jörgen Ohlsson Joachim Öhman

på sannolikhetema är relativt höga jämfört med motsvarande som erhölls från det BNT-kodade materialet från 1982-1992. Det är därför möjligt att lönevariabelns betydelse överskattats.

Hur utvecklas sannolikheten att bli befordrad till en högre projektledar- eller chefsposition efter ett ökat antal yrkesverksamma år I diagram 5.7a och 5.7b visas detta tvâ exempel. Det första av-

genom

kvinnliga och manliga projektledare med civilingenjörsutbildning ser och det andra kvinnliga och manliga chefer med civilekonomutbildning. Beräkningarna avser de som vid startögonblicket var projektled-

respektive chefer. De som flyttat mellan de olika befattningsomare rådena, exempelvis från specialist till chef, är inte inkluderade.

Diagram 7a Sannolikheten för en projektledare med civilingenjörs utbild-

ning inom tekniskt arbetsområde att bli befordrad till en

högre projektledarpost efter olika antal år efter examen.

1993-1 996

k Man

Oh AAÅÅAÅ-A-A/I

44mm

12345678 9101112131415161718192321323245527883

Antal merexamenår

Som tidigare noterats är bytessannolikheterna relativt höga. För projektledare kan konstatera att bytessannolikheten är högre för kvin-

än för män. Orsakerna till detta kan vi endast spekulera över. Det nor är möjligen så att projektledarrollen passar många kvinnor bättre än den traditionella chefsrollen i hierarkisk organisationsDe skulle i

en så fall välja att i högre utsträckning än män göra karriär inom denna Organisationsform, vilket implicerar fler byten från mindre till större projekt. Hypotesen är konsistent med våra resultat, men vi vill betona att vi inte har möjlighet att direkt testa denna hypotes vårt datamaterial.

3Se bl.a. Lindvert 1997 och Jonung1997.

Kvinnliga och manliga chefer

- Diagram 7b Sannolikheten för en civilekonom inom arbetsområdet

administration att bli befordrad till en högre chefvpost

efter olika antal år efter examen. 1993-1996

å..

I A-Ma"

å 0.2

-D-Kvinna

0,15 -u

" ° ° :I i ä R

Antal enarexamenår När det gäller bytessannolikheterna bland chefer är bilden mer lik den vi noterade för perioden 1982-1992, om än på en högre nivå. Männen har en högre bytessannolikhet än kvinnorna i början av yrkeslivet,

efter 16-17 år är skillnaderna försumbara. Även här kan detta men återspegla selektionsfenomen, dvs. att männen redan har befordrats i större utsträckning än kvinnorna.

Sammanfattningsvis kan konstateras, för det första att kvinnornas andelar chefsbefattningar fortfarande är mycket låga, men att den

av stigande trenden sedan 1980-talets början håller i sig. För det andra har kvinnornas andel projektledare inom näringslivet ökat relativt

av mycket under den korta undersökningsperioden. Det gäller såväl mindre som större projekt. Fortfarande är det betydligt fler män än kvinnor som arbetar som projektledare, men utvecklingstendensen är tydlig. Som tidigare antytts kan en anledning vara att projektforrnen

kvinnor bättre än den traditionella hierarkiska organisationspassar fonnen. För det tredje, icke desto mindre ökar andelen kvinnliga chefer under perioden, än inte så snabbt andelen kvinnliga pro-

om som jektledare. För det fjärde kan noteras att bytesfrekvensen bland projektledare och chefer är högst bland de kvinnliga projektledama, dvs. de byter från att vara ledare for ett mindre till ett större projekt. Lägst bytesfrekvens noteras for kvinnliga chefer. Skillnaderna är inte så stora, men perioden är kort och resultatet kan vara en indikation som understödjer hypotesen ovan att projektorganisation är en organisationsform som stimulerar kvinnors karriärutveckling. För det femte, och slutligen, kan än en gång konstateras, att bytessannolikheterna påverkas tydligt av lönedifferensema mellan högre och lägre befatt-

Jörgen Ohlsson Joachim Öhman

ningar. Det gäller både kvinnor och män i såväl projektledarbefattningar som i traditionella chefsbefattningar.

5.5 för änstemän

Karriärutvecklingen socialtj

De yrken inom den privata sektorn som analyserats ovan är typiska mansyrken. Som en kontrast till dessa har vi valt att analysera karriärutvecklingen inom ett typiskt kvinnodominerat akademikeryrke, nämligen socialtjänsteman. Andelen kvinnliga socialtjänstemän har ökat successivt under 1985-1996, den period som vi har möjlighet att statistiskt följa. År 1985 andelen cirka 60 procent och till 1996

var hade den gradvis stigit till 83 procent. Det är därför av intresse att analysera hur denna utveckling har påverkat andelen kvinnliga chefer bland socialtjänstemännen. Är det lättare eller svårare for kvinnor att nå chefsbefattningar inom ett typiskt kvinnoyrke

I diagram 5.8 visas andelen kvinnliga handläggare, biträdande socialchefer, avdelningschefer m.fl. samt chefer bland socialtjänste-

1985-1996 männen

Diagram 5.8 Andelen kvinnliga handläggare, bitr. chefer m.fl. och chefer

bland kommunala socialtjänstemän 1985- 996. Procent

ooøøo_oø-o-r°_°" °

7° x

m x x xgx/e x

E /

å xZx

50 -Oe Handläggare

g x -x- Biträdandechef

i 40 X-X ex Chef

xeüxä-x/x/

ao ,.

-x/

20 %g/x§ x-

0- 19år: 19i37mås så 192m1951 19.92mås 1954 19354:

ms 1995 Andelen kvinnliga handläggare av totala antalet handläggare svarar relativt väl mot utvecklingen av totala andelen kvinnliga socialtjänstemän under perioden, från cirka 62 procent till knappt 85 procent år 1996. Däremot följer inte andelen kvinnliga chefer med i denna utveckling och vi kan även här notera det traditionella mönstret att högre befattningsnivå, desto lägre andel kvinnor. Emellertid är andelen kvinnliga chefer högre bland socialtjänstemännen än inom den ti-

9 Biträdande socialchefer m. fl. omfattar ävenavdelnings-, kontors- och områdeschefer samt byråinspektörer.

Kvinnliga och manliga chefer

digare analyserade privata sektorn. Andelen kvinnliga chefer stiger även under perioden. Exempelvis Ökar andelen kvinnliga chefer från 19 procent år 1985 till 40 procent år 1996. Samtidigt stiger andelen kvinnliga biträdande socialchefer m.f1. från 45 procent till nästan 69 procent under perioden. Trots detta är kvinnorna underrepresenterade bland cheferna. År 1996 15 procent alla manliga socialtjänste-

var av män chefer på de här definierade chefsnivåema. Motsvarande andel bland kvinnorna var cirka 3 procent.

För att skatta sannolikhetema för kvinnliga och manliga socialtjänstemän att befordras till en chefstjänst har följande logit-modell använts: 3 DBEF fÅR, A102,KÖN, ARBOMRa, SYS, DLÖN mk där DBEF Byte från en lägre till en högre befattningsnivå.

Byte: byte: 1 ÅLDER Individens ålder KÖN Man: Kvinna: 0 SYS Individens sysselsättningsgrad. 0 SYS S 100 DLÖN|1,k Relativ lönedifferens mellan nivån man byter till n och

nivån man byter från n-k. n 3,2; k 2,1; Ekvationen skattades såväl for hela materialet med könsvariabeln inkluderad, som för kvinnor och män separat.

Innan resultaten redovisas bör nämnas, att av cirka 2 500 byten till chefsposter som vi registrerat i statistiken svarade kvinnorna för ungefär 1 350 och männen for ungefär 1 150. Det motsvarar en bytesfrekvens knappt 6 procent bland männen och drygt 2 procent bland kvinnorna. Huvuddelen av bytena avsåg byten från handläggare till biträdande chefer m.fl. Andelen byten till socialchefer av totala antalet byten var for kvinnor 16 procent och för männen 37 procent. Vi kan följaktligen konstatera en klar könsmässig skillnad i bytesfrekvensen till respektive de två chefsnivåema. Kvinnorna byter främst

av till biträdande chef m.f1. och stannar huvudsakligen där. Männen går vidare och byter till högre chefsbefattningar. I absoluta tal är det dubbelt så många män som kvinnor som byter till socialchef, trots att männen endast utgjorde 15 procent av totala antalet socialtjänstemän år 1996.

Tabell 5.13 redovisar resultaten logit-skattningarna.

Jörgen Ohlsson Joachim Öhman

Tabell 5.13 Skattningsresultat ekvation 3 avseende bytessannolikheter för

socialtjänstemän. Perioden 1985-1996

variabler	Samtliga Kvinnor Män
Intercept	-13,917 -14,330 -11,343
KÖN	0,529 - -
ÃLDER	0,304 0,313 0,255
ÄLDERZ	43,003 -0,003 -0,003

SYSS.GRAD 0,028 0,022 0,019 DLÖN 11,861 12,642 10,147 Antalobs. 58672 46459 12264

Samtliga i modellen ingående variabler har statistiskt säkerställda koefñcienter. Det finns uppenbarligen en könseffekt som innebär att, kontrollerat för övriga variabler, männen har en viss ökad sannolikhet att bli befordrade till biträdande chef m.fl. eller socialchef. Omräknat till sannolikhet är skillnaden knappt 4 procent. Vi kan även notera, att sannolikheten att byta till en chefstjänst är en positiv funktion av åldern dock med avtagande styrka och sysselsättningsgraden. Det senare innebär att chefer i större utsträckning än handläggare arbetar heltid och att heltidsarbete i många fall torde vara en nödvändig förutsättning for att arbeta som chef.

Löneökningen är den enskilt viktigaste förklaringsvariabeln i den skattade modellen. I tabell 5.14 redovisas de faktiska löneökningama for kvinnor och män vid byte till någon av de två chefsnivåema.

Tabell 5.14 Genomsnittliga Iöneökningar vid byte till biträdande chef m.fl.

eller socialchef för kvinnor respektive män under perioden

1985-1996. Procent

Bitr. chef Chef Kvinnor 16,1 34,7 Män 18,4 43,0

Genomgående får kvinnorna lägre löneökning än männen, särskilt tydligt är det vid avancemang till socialchef då den genomsnittliga skillnaden i löneökning är 8 procent. I tabell 5.15 redovisas de skattade sannolikhetema för byte funktion löneökning. På den

som en av en första raden anges resultatet vid en hypotetisk löneökning 10 procent och på den andra raden har de faktiska löneökningama använts. Med byten avses här samtliga byten oavsett om det är till någon av befattningama biträdande chef m.fl. eller till socialchef. Det innebär att den faktiska löneökningen blir ett vägt genomsnitt mellan löneökningama till dessa två typer av chefsbefatmingar.

Kvinnliga och manliga chefer -

Tabell 5.15 Beräknade bytessannolikheter vid olika löneökningar för socialtjänstemän l 985-1996

Kvinnor Män 10% löneökning 0,07 0,14 Faktisklöneökning 0,20 0,53

Den könsmässiga skillnaden i lönekänsligheten for byte till chefsbefattning är generellt likadan bland socialtjänstemännen som bland de privatanställda akademikema. Kvinnornas lönekänslighet är betydligt lägre. En tioprocentig löneökning ger en bytessannolikhet 7 procent bland kvinnorna medan den är dubbelt så hög bland männen. Jämför vi så effekterna de faktiska löneökningarna framkommer av betydande skillnader i bytessannolikheter. Männens sannolikhet är än dubbelt så stor, delvis beroende på att de får högre relativ lömer neökning vid befordran än kvinnorna. Det är troligt att den skattade modellen inte är tillfredsställande specificerad, utan att lönevariabeln fångar även andra effekter på bytessannolikhetema än vad själva upp löneskillnaden svarar för. Icke desto mindre kan vi än en gång dra slutsatsen att, under förutsättning att lönerna i det korta perspektivet väsentligen är befattningsbestämda, löneökningen vid en befordran är l mycket viktig faktor for individemas beslut att acceptera chefsi en en befattning. En metod för att öka andelen kvinnliga chefer bland soci-

l altjänstemännen är att dem samma löner som sina manliga chefsge kolleger. Det skulle i många fall betyda att de får högre relativ löneökning eftersom de ofta har lägre löner i utgångsläget.

Vid analyserna bytessannolikhetema för de privatanställda aka-

av demikema kunde konstatera, att vid låga befattningsnivåer sjönk bytessannolikhetema till början funktion av antalet yrkesen som en verksamma år. Vid högre chefsbefattningar steg däremot denna sannolikhet vid ökat antal yrkesverksamma år. För socialtjänstemännen har vi inga uppgifter om antalet yrkesverksamma år, utan istället perålder, kan utgöra god proxyvariabel for den tid man sonemas som en varit yrkesverksam. I diagram 5.9 visas sannolikheten för kvinnliga och manliga socialtjänstemän att byta till någon chefsbefattning som funktion av individemas ålder. Vid beräkningen av dessa kurvor en har de faktiska löneökningama använts. Som tydligt framgår diagrammet, och som också tidigare påpeav kats, är sannolikheten betydligt större for manlig socialtjänsteman en att bli befordrad än för kvinnlig. På grund av begränsningar i den en skattade modellen ska inte ta de framräknade sannolikhetema ad man notam, skillnaderna är ändå så betydande att de borde mana till men eftertanke.

Jörgen Ohlsson Joachim Öhman

Diagram 5.9 Sannolikheten för kvinnliga och manliga socialtjänstemän att

byta till en chefsbefattning som enfunktion av åldern.

Vi kan sålunda avslutningsvis konstatera att, vid en jämförelse mellan typiskt mansdominerade och kvinnodominerade yrken, det inte forefaller finnas någon större skillnad vad gäller sannolikheten for kvinnor att bli befordrade till chefsbefattningar. Kvinnorna avancerar till lägre chefsbefattningar, men inte så ofta högre. Orsakerna till detta har inte varit möjligt att uttömmande analysera i denna rapport. Dock kan noteras att löneskillnadema förefaller ha en stor betydelse for individemas bytessannolikheter.

5.6¶Sammanfattande slutsatser

Kvinnor är klart underrepresenterade som chefer. Något svar på den grundläggande frågan varför skillnaderna är så stora mellan andelen kvinnliga och manliga chefer har vi inte kunnat ge i denna undersökning. Enligt andra undersökningar står orsakerna främst att finna i en kombination av sociala, kulturella och ekonomiska faktorer. Den typen av information har vi inte i vårt datamaterial.

Undersökningens resultat motsäger dock inte hypotesen, att en orsak till den låga andelen kvinnliga chefer är en kombination av att kvinnor mer än män väljer bort avancemang till högre chefspositioner och att arbetsgivarna oftast män är restriktiva i rekryteringen av kvinnor till dessa chefsposter. Vi vill betona att vi inte kunnat testa denna hypotes direkt.

Undersökningen visar emellertid att det finns en stigande trend vad gäller andelen kvinnliga chefer och det är möjligt att den trenden har accentuerats under 1990-talet. Andelen kvinnliga projektledare har dessutom ökat relativt kraftigt inom näringslivet under l990-talet. Våra resultat stöder hypotesen flexibel projektorienterad

att en orga-

Kvinnliga och manliga chefer -

nisationsforrn på arbetsplatserna attraherar kvinnor än den tradimer tionella hierarkiska organisationsformen, åtminstone vad gäller de privatanställda kvinnorna med akademisk utbildning. Om så är fallet kommer troligen andelen kvinnor som är projektledare och chefer att fortsätta att öka i framtiden eftersom tendensen inom främst närings-

livet är tydlig i riktning mot den flexibla projektorienterade organisa-

tionsformen. Den kunskapsintensiv än den traditionella och har är mer också visat sig framgångsrik under de senaste åren T owara a flexible organisation, 1996. Sannolikheten för kvinna att inom ett typiskt mansen avancera dominerat arbetsområde eller ett typiskt kvinnodominerat arbetsområde förefaller lika stor. Inom det kommunala kvinnodominerade vara arbetsområdet socialtjänst det snarare lägre sannolikhet för kvinvar att till höga chefsposter än inom de mansdominenorna avancera mer rade arbetsområdena inom näringslivet. Av samtliga befattningsbyten från lägre till högre nivå ägde 75 procent kvinnornas byten på de lägre befattningsnivåerna. För av rum männen situationen den omvända. Omkring 60 procent av deras var byten ägde på de högre chefsnivåema. Som väntat var bytesfrekrum bland både män och kvinnor på de lägre befattningsnivåerna vensen störst i början yrkeskarriären. Männen hade en något högre bytesav frekvens än kvinnorna i början, efter ett antal år var kvinnornas men bytesfrekvens högre och den förblev relativt hög även efter tjugo års yrkeserfarenhet. Det kan innebära att kvinnorna i början av yrkeskarriären antingen inte vill i samma utsträckning som männen avancera exempelvis familjeskäl, eller att arbetsgivarna väljer bort kvinnorav rädsla för att de relativt snart skaffar barn och stannar hemma. na av Att kvinnornas bytesfrekvens börjar stiga femton till tjugo år efter exkan visa att de återupptar karriärutvecklingen efter det att deras amen barn blivit tillräckligt stora. Vid byte till de höga chefsbefattningarna krävdes i typfallet för både kvinnor och yrkeserfarenhet på omkring femton år för män en att ett skulle äga Männens sannolikhet att byta till avancemang rum. hög chefsbefattning dock genomgående klart högre än kvinen var nomas. Lönen förefaller ha stor betydelse för viljan till avancemang. Det är dock troligt att lönevariabeln i våra modeller även fångar upp andra faktorer positivt påverkar viljan till avancemang. Utan en tydlig som löneökning vid torde emellertid individemas vilja till att avancemang acceptera chefsbefattningar betydligt lägre. Kvinnorna är i regel vara mindre känsliga för löneökningar för att till högre befattavancera en ning. Det kan tolkas att deras alternativkostnad för ett avancesom mang är högre än männens.

Jörgen Ohlsson Joachim Öhman

Kvinnor har generellt lägre lön än männen före avancemang och får dessutom något lägre löneökning än männen vid byte till högre befattningar. En löneökning för kvinnor som ger dem chefslöner i nivå med männens skulle troligen öka rekryteringen av kvinnor till olika

chefsposter.

1 titeln till detta kapitel ställde vi frågan det finns ett så kallat

om glastak för kvinnorna som gör det näst intill omöjligt för dem att avancera till höga chefspositioner, trots att de har en akademisk utbildning Undersökningens resultat visar att det kanske inte finns ett ogenomträngligt glastak, men väl en seg massa genom vilken en del kvinnor och ett ökande antal- tar sig igenom, i vilken de flesta

- men fastnar eller väljer att fastna.

I arbetet med dennastudie har ävenEvy Berglund, Annakarin Bergström och Thomas Ljunglöf från SACO deltagit.

Litteraturförteckning

Arbetskraftsundersökningen AK U Ãrsmedeltal 1995. SCB, 1996. Greiff, M. Lágkonjunkturer och strukturomvandling under 1900-talet, bilaga 5 i

Hälften vore nog omkvinnor och mänpå 90-talets arbetsmarknad

SOU 1996:56. Stockholm: Fritzes. Hälften vore nog omkvinnor och mänpå 90-talets arbetsmarknad SOU 1996:56.

Stockholm: Fritzes. Jonung, Christina 1997

"Economic Theories of Occupational Segregation by Sex implications for Change over Time i Beckmann, Petra red. Gender Specific Occupational Segregation. BeitrAB 188, Nürnberg: Institut ñir Arbeitsmarktund Berufsforschung der Bundesanstalt für Arbeit.

Kvinnor och mänpå toppen Fakta omantal och lön 1995. SCB, 1997. Lindvert, Jessica1997 "Förändrad skolorganisation makt och möjligheter i Om

makt och kön i spåren av ojjientliga organisationers omvandling, Elisabeth

Sundin red., SOU 1997:83. Stockholm: Fritzes. Löner för tjänstemän 1982-1990 SAF m.fl. Löneskillnader och lönediskriminering. Om kvinnor och mänpå arbetsmarknaden.

SOU 1993:7. Stockholm: Fritzes. Man har topplön. En studie av löner för kvinnor och män i ledandeställning i privat

och offentlig sektor. SCB, 1993. SACO:s lönestatistik. Toward aflexible organisation. NUTEK serie B 1996:6. Stockholm: NUTEK. Westlander, Gunnela 1995 På väg mot det goda arbetet. Om akademikers

arbetsvillkor. Solna: Arbetslivsinstitutet.

Karriärer inom varuhandeln

kön roll

- spelar någon

LENA GRANQVIST HELENA PERSSON

6.1¶En diskussion om karriärrörlighet

I Sverige har kvinnor och män med yrken i stort sett lika lön samma t.ex. Asplund m.fl., 1996. En studie Petersen m.fl. 1996 visar

se av

att löneskillnadema mellan kvinnor och män inom samma befattningär relativt små mindre än 5 procent för arbetare och omkring 7 ar procent för tjänstemän. Sådana siffror avslöjar emellertid inte att den svenska arbetsmarknaden är starkt rad med män och kvinnor i segrege olika yrken, och att låglöneyrkena i större utsträckning är kvinnodominerade, medan höglöneyrkena är mansdominerade. De avslöjar inte heller att den svenska arbetsmarknaden är starkt vertikalt segregerad, med kvinnor på lägre befattningsnivåer än män inom yrkena. De karriärvägar så olika resultat för kvinnors och mäns löneutvecksom ger ling borde därför undersökas närmare. I denna studie studeras karriärrörlighet för kvinnor respektive arbetar eller har arbetat män som inom branschen varuhandel, dvs. parti- och detaljhandel. Segregeringen i branschen är betydande. Med karriärrörlighet ett byte till ett bättre arbete. Ett arbete avses betraktas bättre det arbetet har högre status eller rang än som om nya det föregående. Karriärrörlighet kan delas i olika typer av rörligupp

het: rörlighet i företaget/på arbetsplatsen, dvs. befordran, samt rörlig-

het mellan företag och arbetsplatser både inom branscher och mellan branscher. Arbetsmarknadsekonomer har inte tidigare i någon större utsträckning intresserat sig för karriärrörlighet, dvs. byten till bättre arbeten, medan sociologer länge har forskat ämnet. Under nittiotalet har om det dock dykt upp ett antal artiklar om karriärrörlighet som publicerats i nationalekonomiska tidskrifter. Nedan följer en genomgång av några artiklar. Lazear l995:89 studerar personalomsättning inom företaget, vilket är ett vidare begrepp än enbart karriärrörlighet. Han finner t.ex. att

Lena Granqvist Helena Persson

rörlighetsmönstret inom företag påminner rörlighetsmönstret mel-

om lan företag. Om en arbetstagare lämnar företaget, är det mest troligt att han/hon gör det under de första anställningsåren. Efter längre

en tid i företaget är sannolikheten att lämna företaget för ett arbete i ett annat företag mycket låg. Detta resultat återfinns också i studie

en av McCue 1996 som analyserar både graden personalomsättning

av och graden av befordran, dvs. karriärrörlighet inom företaget.

Sicherman och Galor 1990 utvecklar teori för karriärrörlighet

en som kan ses som en utvidgning humankapitalteorin. Individen

av antas fördela sin livstid mellan tid i utbildning och tid i olika yrken så att den förväntade livsinkomsten maximeras. Inom denna modellram väljer individen en optimal tidpunkt för att byta arbete. Författarna visar att en del av avkastningen på investeringar i utbildning består

av en större sannolikhet för karriärrörlighet.

Man har länge insett att det finns samband mellan karriärrörlighet och löner, men de bakomliggande mekanismerna är oklara. En del forskning har fokuserat på könsskillnader i befordran arbetstagare

av och vilka effekter dessa skillnader har mäns och kvinnors löner. Enligt Lazear och Rosen 1990 förklaras stor del löneskillna-

en av dema mellan kvinnor och män att kvinnor har lägre beford-

av en ringssannolikhet. Resonemanget är det följande: Eftersom kvinnor antas ha ett högre förväntat värde aktiviteter utanför arbetsmarkna-

av den, dvs. i hemmet, måste kvinnors intjäningsfönnåga större än

vara mäns för att kvinnor skall befordras. Uttryckt på ett annat sätt innebär det att en kvinna måste bättre än i situation för

vara en man samma att en arbetsgivare skall befordra kvinnan. Hennes större förmåga uppväger då risken för förvärvsavbrott på grund familjeskäl.

av Krowas 1993 ger liknande argument för att förklara skillnader mellan kvinnors och mäns befordringssannolikhet. De teoretiska förklaringarna får dock litet stöd i empirisk forskning. En studie utnytt-

som jar data från Österrike Winter-Ebmer och Zweimüller, 1997 finner att varken barnafödande eller skillnader i produktiva egenskaper kan förklara varför kvinnor i så stor utsträckning återfinns de lägre nivåerna i karriärhierarkiema. En amerikansk företagsstudie Hersch

av och Viscusi 1996 analyserar både befordringsfrekvens och löneeffekter av befordran. De finner att kvinnor befordras oftare än män. Detta resultat förklaras med att kvinnor ofta lämnar sina arbeten för att flytta med sina män då männen får arbete ort och att

annan kvinnor får sämre arbeten på den orten än de hade på den

nya ursprungliga orten. Kvinnor har alltså tendens att starta om sina

l Inom durationsanalys används begreppenrisk eller chansi stället för sannolikhet. Se vidare appendix A.1 sominnehåller en beskrivning av durationsanalys. I detta kapitel kommer dock begreppet sannolikhet att användassynonymt med begreppet chans.

Karriärer inom varuhandeln

karriärer på nytt från lägre nivåer, vilket kan skapa fler karriärbyten för kvinnor än för män. Däremot finner författarna att befordran har signifikant effekt på löner, inte på kvinnors. Även positiv mäns men McCue 1996 visar att befordran och andra positionsförändringar en utgör viktig källa till lönetillväxt, att effekterna är mindre för en men kvinnor än för män. förklaring till könsrelaterade skillnader i karriärrörlighet En annan teorin duala arbetsmarknader t.ex. Piore, 1975. Enligt ges av om se teorin kan arbetsmarknaden delas i primär och en sekundär seken Den primära sektorn kännetecknas arbeten med relativt höga tor. av löner och stora karriärmöjligheter, medan den sekundära sektorn kännetecknas av låga löner och få karriärmöjligheter. Denna uppdelning kan också tillämpas kvinnor och män befinner sig i olika segment om arbetsmarknaden och de olika segmenten erbjuder olika karriärav möjligheter. Groot och Maassen den Brink 1996 ställer upp två hypoteser van för att förklara varför kvinnor är underrepresenterade på högre nivåer i karriärhierarkin. Den första hypotesen, glastaket, bygger på att kvinnor har färre befordringschanser än män även när kvinnors och mäns arbeten erbjuder liknande karriärmöjligheter. Tanken är att kvinnor kan göra karriär, bara upp till en viss nivå därefter slår men de huvudet i ett osynligt glastak som hindrar dem från att avancera ytterligare. Den alternativa hypotesen är att kvinnor befordras mer sällan än män på grund att kvinnor har arbeten som inte erbjuder av några karriärmöjligheter, s.k. dead end jobs. Författarna finner mer stöd för hypotesen dead end jobs än för glastakshypotesen i om analyser brittiska data. En möjlig tolkning av resultaten är att män av och kvinnor befinner sig på olika interna arbetsmarknader, vilka kännetecknas av olika karriärmöjligheter. Syftet med vår studie är dels att utröna det finns skillnader i om karriärrörlighet mellan kvinnor och män inom varuhandeln, dels att studera löneeffekter karriärrörlighet i bransch. av samma För att studera skillnader i karriärrörlighet mellan kvinnor och män används s.k. durationsanalys innebär studerar dels översom att man gångar mellan ett antal definierade tillstånd, dels hur lång tid försom flyter från det att kommer i ett speciellt tillstånd tills man lämnar man det. Med hjälp denna information skattas sannolikheten att en indiav vid skall lämna det innevarande tillståndet under den kommande perioden givet att individen inte har lämnat tillståndet fram till innevarande tidpunkt. Sysselsättningsbiografier över individuella yrkeskarriärer från 1950-talet fram till 1991 används. Löneeffekter karriärrörligav het skattas med hjälp regressionsanalys på tvärsnittsdata från 1991. av För att analysera bakgrunden till skillnaden mellan mäns och kvinnor

Lena Granqvist Helena Persson

löner utnyttjas Oaxaca-Blinder-dekomponering, som delar löne-

upp gapet mellan män och kvinnor i könsskillnader vad gäller de produktiva egenskaperna förklarande variablerna och könsskillnader vad gäller avkastningen på dessa egenskaper koefficientema. Skillnader i avkastning på egenskaperna tolkas ofta ett mått på diskrimine-

som ring.

Nästa avsnitt innehåller en del fakta varuhandeln. Därefter föl-

om jer en genomgång av de data som används i analyserna. I avsnitt 6.4 redovisas resultaten av durationsanalysen karriärrörligheten. I

av avsnitt 6.5 redovisas resultaten av regressionsanalysen av karrärrörlighetens löneeffekter och Oaxaca-Blinder-dekomponeringen löne-

av gapet. Kapitlet avslutas med en sammanfattande diskussion av resultaten.

6.2¶Hur ser det ut inom Varuhandeln

Varuhandeln är en bransch med relativt omfattande könsrelaterad

yrkessegregering. Persson 1996 studerar efterfrågan arbetskraft inom varuhandeln. I studien delas arbetskraften

upp i tre grupper: vuxna män, vuxna kvinnor och ungdomar i åldern 18 till 24 år. Skattningar av korspriselasticiteterz visar att vuxna kvinnor och ungdomar utgör starka substitut till varandra. Det innebär det blir relativt

att om dyrare för arbetsgivaren att anställa ungdomar kommer arbetsgivaren att byta ut ungdomar mot kvinnor. Dessutom är egenpriselasticiteterna3 höga för både kvinnor och ungdomar. Det betyder att om lönekostnadema för dessa ökar minskar efterfrågan på

grupper samma grupper relativt mycket. Däremot utgör både män och kvinnor

vuxna samt vuxna män och ungdomar svaga substitut till varandra. Egenpriselasticiteten är oelastisk för män, vilket betyder att lö-

vuxna om nekostnaderna för att anställa män ökar med en viss procentsats så minskar inte arbetsgivarens efterfrågan på män i motsvarande

vuxna utsträckning.

En möjlig förklaring till skillnaderna kvinnor och

är att vuxna ungdomar arbetar i Iåglöneyrken med låga kvalifikationskrav och konkurrerar med varandra om samma arbeten, medan vuxna män arbetar i yrken med högre kvalifikationskrav och högre löner. Männen konkurrerar då inte med kvinnor och ungdomar om samma arbeten.

Fördelningen av de tre på olika yrken presenteras i figur

grupperna 6.1 och figur 6.2. Yrkesfördelningen bland arbetare inom Varuhandeln

2Korspriselasticiteten ger den procentuella förändringen i efterfrågan av faktor giveten procents förändring i priset i detta fall lönekostnaden för faktor

Egenpriselasticiteten ger den procentuella förändringen efterfrågani avfaktor när priset i detta fall lönekostnaden för sammafaktor ökar med en procent.

Karriärer inom varuhandeln

redovisas i figur 6.1 där chaufförer har den högsta genomsnittslönen, följda lagerarbetare och butikspersonal. Figur 6.2 visar fördelningav över tjänstemannayrken där i ledande ställning har högre en personer lön än personer med rutinarbeten. Av figurerna framgår att vuxna kvinnor och ungdomar är koncentrerade till yrken med låga kvalifikationskrav och låga löner, medan män har de kvalificerade och mer bättre betalda arbetena inom varuhandeln,

Figur 6.1 Fördelning på yrken, arbetare inom varuhandeln, 1990. Källa: Persson 1996.

II Män25-64 i Kvinnor25-64 :I Ungdomar18-24

Figur 6.2 Fördelning på yrkesområden, tjänstemän inom varuhandeln, 1990. Källa: Persson 1996.

Män25-64 I Kvinnor25-54 EUngdomar18-24

7 Ledande ställning arbete arbeta

Lena Granqvist Helena Persson

6.3 En

beskrivning av sysselsättningsbiograñerna

Informationen om de individuella yrkeskarriärema är hämtad från Levnadsnivåundersökningama LNU som administreras av Institutet för social forskning vid Stockholms universitet Erikson och Åberg, 1987; Fritzell och Lundberg, 1993. Omkring 6 000 slumpmässigt utvalda individer, som utgör ett representativt urval Sveriges befolk-

av ning, intervjuades vid fyra tillfällen 1968, 1974, 1981 och 1991.

- Intervjuerna år 1991 utökades med retrospektiva sysselsättningsbiografier och utbildningsbiograñer. Personer i åldern 25 till 64

som var

vid 1991 års intervjutillfälle fick beskriva sin sysselsättningshistoria.

Sysselsättningsbiograñema börjar med den första anställning

som varade minst 6 månader. Varje sysselsättningshistoria innehåller också individens alla därefter följande episoder arbete, arbetslöshet,

av studier, föräldraledighet, arbete i hemmet och frånvaro från arbetsmarknaden andra orsaker fram till intervjutillfállet 1991, vilka varade

av minst en månad. För varje episod finns dessutom information

om ar-

betsgivare, yrke och arbetsuppgifter. Utbildningsbiografiema innehål-

ler information om utbildningsepisoder inklusive grundutbildning

6.4¶En analys inom varuhandeln

av karriärrörlighet

En beskrivning modellen

av För att analysera karriärrörlighet används s.k. durationsanalys även

kallad livsförloppsanalys, varaktighetsanalys eller transitionsanalys.

Till skillnad från i analyser tvärsnitts- och paneldata följer i

av man durationsanalys en individ kontinuerligt under längre tid och ob-

en serverar händelser vid den tidpunkt då de faktiskt inträffar. Durationsanalys innebär att man studerar dels övergångar mellan ett antal definierade tillstånd, dels hur lång tid förflyter från det att kom-

som man mer i ett speciellt tillstånd tills lämnar det. I vår studie studeras

man övergången mellan tillståndet att arbeta inom varuhandeln till tillståndet att byta till ett bättre arbete. Det andra tillståndet, eller destinationstillståndet, delas även i tre tillstånd, nämligen "att byta

upp nya till ett bättre arbete hos arbetsgivare, att byta till ett bättre

samma arbete inom varuhandeln, men inte hos samma arbetsgivare samt att byta till ett bättre arbete i en annan bransch. Hur lång tid, mätt i antal anställningsmånader, som individen har tillbringat i tillståndet att

arbeta inom varuhandeln är också ett viktigt verktyg i analysen. Med hjälp av denna information skattas sannolikheten att individ skall

4 SeHörnqvist 1997 för en studie som också utnyttjar sysselsättningsbiograñema i en analys av hur sammanboendeoch föräldraskap påverkar kvinnors och mäns yrkeskaniärer och inkomster.

Karriärer inom varuhandeln

lämna det innevarande tillståndet att arbeta inom varuhandeln under den nästkommande månaden, betingat att individen inte har av lämnat tillståndet fram till innevarande tidpunkt. Den durationsmodell används i vår studie är en stegvis konsom exponentiell modell med proportionella effekter av de förklaranstant de variablema. Grundidén är att tidsaxeln mäter antalet anställsom ningsmånader i nuvarande arbete delas i olika delperioder. Anupp delen individer lämnar det analyserade tillståndet antas vara konsom inom varje delperiod, kan förändras mellan de valda tidspestant men riodema. I analysen kontrolleras också för kön, utbildning, status innevarande arbete, tidigare arbetslivserfarenhet m.m. Dessa förklarande variabler antas ha effekt oberoende av vilken tidsperiod samma individen befinner sig

Resultat av durati0nsanalysen5

Urvalet för analysen består alla episoder arbete inom varuhanav av deln från år 1950 till år 1991. Tid på nuvarande arbete mäts i måna-

der. Urvalet innehåller totalt l 851 arbetsepisoden varav 293 slutade med ett byte till ett bättre arbete. Det är själva arbetsepisoden som

studeras. Samma individ kan förekomma flera gånger om han eller hon har haft arbete inom varuhandeln. Ett arbete betraktas mer än ett bättre det arbetet har högre status eller rang än det föresom om nya gående. För att rangordna arbeten används ett socio-ekonomiskt index

bl.a. används Statistiska centralbyrån SCB. De sexton indexsom av nivåerna delas i tolvgradig skala där facklärda arbetare har en l och företagare med minst 20 anställda har den lägsta rangen rang den högsta rang 12. Det socio-ekonomiska index som anrangen vänds i vår studie samt tillhörande redovisas i appendix, rangnummer tabell A.2 Förutom arbetsepisod slutar med ett byte till ett bättre arbete att en kan episoden också sluta med att individen byter till ett sämre eller

5 observeradheterogenitet kan problem i dennaform analyser. Om Icke vara ett av vissa individer på grund icke observeradeeffekter har en relativt högresannolikhet av att byta till ett bättre arbete, kommer de snabbareatt lämnagruppen somär exponerad för chansenatt byta arbete,jämfört med dem har relativt lägre sannolikhet som en att byta till ett bättre arbete. 6Av det socio-ekonomiska indexet i tabell A.2 framgår att företagareutan anställda har relativt hög rang 9. Denna högaplacering kan vara tveksam om t.ex. en rang förlorat sitt arbetefår hjälp med att startaegenverksamhet, är det i de personsom flesta fallen inte fråga ett steguppåt i karriären. I vårt datamaterial har totalt 42 om individer bytt mellan att företagaretill någon annansocio-ekonomisk vara egen Av dessahar ll rört sig uppåt och 8 styckenhar rört sig både uppåt grupp. personer och nedåt i rangskalan. Hela 23 individer har enligt det index vi använder bytt till ett arbete.Resultatet tyder páatt 9 för företagarei mångafall ärett för sämre rang egna högt värde pá rangskalan.

Lena Granqvist Helena Persson

likvärdigt arbete, samt med att individen lämnar arbetskraften eller blir arbetslös. En annan möjlighet är att individen har kvar sin anställ-

ning vid intervjutillfállet. I samtliga dessa fall dvs. förutom vid byte

till ett bättre arbete högercensureras episoden, dvs. individen kommer analysmässigt att behandlas som om han/hon utgått urvalet

ur utan att ha bytt till ett bättre arbete.7

I figur 6.3 redovisas chansen att lämna det nuvarande arbetet för ett byte till ett bättre arbete. Tidsaxeln delas i intervall 1,5 år,

upp om 3 år, 4,5 år, 7,5 år och 10 år. Tidsintervallen

för de första åren på samma arbete har gjorts kortare, eftersom de flesta bytena 75 procent sker före 4,5 anställningsår. Svarsfrekvensen rörande tidpunkten för

arbetsbyten uppvisar toppar vid tidpunkter infaller exakt efter

som 1 år och 2 år. Detta mönster beror sannolikt att intervjupersonerna avrundar sina svar till jämna år. För att undvika effekter beror

som avrundningsfel bryts tidsaxeln vid halva år i ställer för vid hela år.

Figur 6.3 Sannolikhet för byte till bättre arbete månad

per

Tai-mini

--- Smndlmfarbüuüm

-Snumøtfürbphurvn

hund:

an - -Snmøufa-bpilnm å E -- E 8

°°§23.88$$388#2388§§§§§§§§§§§§$§

ümüruünátlnünøuüøhøbhønøanánüh

7Även föräldraledighet innebär att en arbetsepisodavbryts. Det betyder att om en personär töräldraledig mer änen månad och sedanåtergår till arbete

samma som tidigare kommer det att redovisas somtvå arbetsepisoderdär den första avslutasutan att ett byte till ett bättre arbete sker. Föräldraledighet ärbara definierad för kvinnor. En del av kvinnors lägre chansatt göra karriär skulle eventuellt kunna förklaras

av avbrott g.a. barn. För att kontrollera detta konstrueradesett urval där arbetsepisoder på sammaarbete, endast avbrutna av föräldraledighet, betraktadessom en sammanhängandeepisod tiden som föräldraledig hoppadesöver. Antalet episoderminskade med 53, och antalet händelser ökade med Antalet censureradefall minskade från 956 till 902. Resultaten förblev dock desamma.Koefticientema förändrades bara marginellt och inte i någon entydig riktning.

Karriärer inom varuhandeln

Av figur 6.3 framgår att sannolikheten att byta till ett bättre arbete ökar under de första åren och når sin kulmen i intervallet 1,5 till 3 år. Efter det sannolikheten. Efter att ha varit på arbete i mer avtar samma än tio år, är chansen att byta till ett arbete med högre rang ganska låg. Karriärrörligheten kan delas i tre olika typer: befordran byte till upp bättre arbete hos arbetsgivare, karriärrörlighet inom branschsamma byte till bättre arbete inom varuhandeln, både hos samma arbetsen givare och till arbetsgivare och karriärrörlighet ut branschen annan ur byte till bättre arbete i bransch än varuhandeln. Karriärrörligannan het inom branschen uppvisar mönster som total rörlighet, men samma sannolikheten att byta till ett bättre arbete ökar kraftigare och når sin kulmen mellan 3 och 4,5 år än den totala övergångssarmoliksenare heten. Kurvan beskriver byte till ett bättre arbete hos samma arsom betsgivare, eller befordran, är betydligt flackare än annan rörlighet. Mönstret för karriärbyten mellan branscher är mycket olikt mönstret för karriärbyten inom branschen. Sannolikheten att lämna den nuvarande anställningen för ett bättre arbete utanför handelsbranschen är högst under de första åren. Därefter avtar den. Mönstret för total rörlighet i figur 6.3 liknar det mönster för personalomsättning och befordran funnit i andra studier, t.ex. som man Lazear 1995 och McCue 1996. Tyvärr delar dessa studier inte upp i inom- och mellanbranschrörlighet, troligen beroende på

rörligheten

nödvändig information saknas. De data utnyttjas i denna stuatt som die innehåller däremot information gör en sådan uppdelning som

möjlig.

Tabell 6.1 visar de anti-logaritmerade koefñcientema, dvs. den absoluta sannolikheten för ett byte till ett bättre arbete under perioden delen tabellen, samt hur övergångssannolikheten påverden övre av olika förklarande variabler såsom kön, utbildning, arbetets stakas av tus, arbetslivserfarenhet nedre delen av tabellen. m.m. Mäns och kvinnors övergångssannolikheter framgår tabell 6.1. av Modell l och modell 2 för män respektive för kvinnor innehåller de

skattade övergångssannolikheterna för respektive tidsperioder eller

tidsintervall utan förklarande variabler. Dessa övergångssannolikheter ritas i figur 6.4, visar att det är stor skillnad i karriärrörlighet ut som mellan och kvinnor. Under de första 1,5 åren är sannolikheten män för att lämna sitt nuvarande arbete för ett bättre arbete 0,5 en man månad, förutsatt att han inte har gjort det tidigare. Sannoprocent per likheten ökar och når sin högsta nivå under perioden 1,5 till 4,5 år.

Efter det avtar sannolikheten.

Lena Granqvist Helena Persson

Tabell 6.1 Skattningar av övergångssannolikheter från ett arbete till ett

bättre arbete karriärrörligheü. Stegvis konstant exponentiell

modell. Anti-Iogaritmerade värden.

1 2 3 4 5

Män Kvinnor Alla Män Kvinnor varaktighet515 00049" 0,003" 00059" 0,0058 0,0022 varaktighet1,5-3 0,006 0,0027 0,0074 00088" 0,0021 varaktighet341,5 0,0066 00018 0,0067" 0,0090 0,0014 varaktighet4,5-7,5 00049" 0,0015 00054" 0,0071 00012" varaktighet7,5-10.5 00033" 0,0010 00038" 00053" 00008" varaktighet10,5 0,0024 00009" 00029" 0,0037 00008"

Kvinnor 03338" Utbildning:

9årxg11ár		1,1119 1,0565 1,1945
X		19782" 1,5703 29039"
Rang2-5		O,5918 05188" 0,724
Rang 6-12		01732" 01891" 00913"
Arbetsiivserfarenhet		1,0422+ 10536+ 1,0054
Arbetslivserfarenhet 2		0,9982+ 09975 10000
Född1950eller senare		14970" 12624 1,7088
Antal avbrott för barn			1,1958
Antalepisoder	791 1 060 1 851		791 1 060
Antalhändelser	189	104 293	189 104

+signifikant 10%nivå,signifikant 5 %nivå,"signifikant 1% nivå. Signifikanstestengällerför skattningar de Iogaritmeradekoefficienterna,dvs.skattningarav av ekvation1 i appendixA.1.

Kvinnor har under hela perioden en lägre sannolikhet än män att byta till ett bättre arbete. Dessutom är karriärmönstret för kvinnor

annorlunda. Sannolikheten för kvinnor att lämna sitt nuvarande arbete för ett bättre arbete är högst till 1,5 år efter starten i nuvarande

upp arbete. Under den perioden är sannolikheten att byta till ett bättre arbete något över 0,3 procent månad. Efter 1,5 år avtar den och

per efter 7,5 år påverkas sannolikheten att byta till ett bättre arbete knappast alls av hur lång tid har tillbringat sitt nuvarande arbete.

man

Karriärer inom varuhandeln

Figur 6.4 Sannolikhet för byte till bättre arbete per månad, män och kvinnor.

0,01 Qä

OJIB å

.å

°°§Eå88$$E88§2å88§§§ O N Wnadrsødmshtlnwwaøoaøbøbümnvmimdøln

I modell 3 kontrollerar vi för kön, tidigare utbildning, det nuvarande arbetets arbetslivserfarenhet och kohorteffektens Fördelningar status, och medelvärden for variablema redovisas i tabell A.3 i appendix. Av tabellen framgår det att kvinnor har kortare arbetslivserfarenhet än män är koncentrerade till arbeten med lägre status eller samt mer rang. Effekten olika utbildningsnivåer skattas med hjälp av tre dumav myvariabler: nio eller färre utbildningsår referenskategori, 10 till 11 års utbildning och än ll års utbildning. Det nuvarande arbetets mer bestäms med hjälp rangvärde används för att destatus av samma som finiera vad är ett byte till ett bättre arbete. Rangvärdena delas upp som i nivåer med hjälp tre dummyvariabler: rang 2-5 och tre av rang 6-12, där 1 ej facklärda arbetare och lägre tjänstemän är rang rang referenskategori. Arbetslivserfarenhet mäts med antal yrkesverksamår innan nuvarande arbete påbörjades. För att fånga eventuella ma upp kohorteffekter inkluderas dummy för dem är födda 1950 eller en som senare Antal forvärvsavbrott på grund vård barn inkluderas i av av modell Variabeln definieras antalet tidigare avbrott under yrsom keskarriären beror på föräldraledighet. Tyvärr finns inte denna som information tillgå för män, varför denna variabel endast är defiatt nierad för kvinnor.

8Vi inkluderade också studieavbrott och antalettidigare arbeten, dessavariabler men hade ingen effekt på sannolikheten att bytatill ett bättre arbete. 9En dummyvariabel för födda 1940-1949 inkluderades också, koefficienten var men inte signifikant skild på 5-procentsnivån från referenskategorin födda före 1940.

Lena Granqvist Helena Persson

I modell 3 utgörs referenskategorin manlig icke facklärd

av en arbetare eller lägre tjänsteman född före 1950 med nio eller färre år i skolan och ingen tidigare arbetslivserfarenhet. De anti-logaritmerade värdena i modell 3 för de olika förklarande variablema nedre delen av kolumnen ger den relativa sannolikheten att byta till ett bättre arbete. Värdet 0,3338 för variabeln Kvinnor innebär att kvinnor har nästan 70 procents lägre sannolikhet att få ett bättre arbete jämfört med referenskategorin som utgörs män. Ett värde omkring ett l

av innebär att den förklarande variabeln varken minskar eller ökar sannolikheten att få ett bättre arbete jämfört med referenskategorin. Ett värde större än ett 1 betyder att den förklarande variabeln ökar sannolikheten att få ett bättre arbete relativt referenskategorin.

I modell 4 och modell 5 redovisas separata skattningar för män och kvinnor där förklarande variabler är inkluderade i modellen. Skillnaderna i Övergångssannolikhetema mellan män och kvinnor blir ännu större, jämfört med när de förklarande variablema inte inkluderas.

Övergångssannolikhetema för referenskategoriema, kon-

när man stanthåller för individemas karaktäristika, redovisas i figur 6.5.

Figur 5 Sannolikhet för byte till bättre arbete per månad, då förklarande

variabler inkluderats, för män och kvinnor referenskategorin.

ünümlütnü

üiøløiürhüm

°°EEESS$SSS 2238888388383882818

---p---ç-w-u-wv-u-u-

lünhmcünmtlnnuwmuühhønvmlnøüh

Av tabell 6.1 framgår att rang har en negativ effekt både mäns och kvinnors karriärchanser. Den negativa effekten uttalad för

är mer arbeten med högst rang. Det innebär att högre man är på karriär-

upp stegen, desto mindre är chansen för ytterligare Det beror

avancemang. på att antalet arbeten med högre status avtar närmare toppen

av pyramiden man kommer. Att ha än 11 års utbildning medför be-

mer en tydligt högre chans att byta till ett bättre arbete jämfört med färre ut-

Karriärer inom varuhandeln

bildningsår. Det innebär att det finns en indirekt effekt på lön av högutbildning att utbildningen medför högre sannolikhet för re genom en att kliva uppåt på karriärstegen. Detta ligger i linje med resultaten från andra studier t.ex. Sicherrnan och Galor, 1990; McCue, 1996.

Högre utbildning betydligt viktigare faktor för kvinnor än för är en det gäller sannolikheten byta till ett bättre arbete. män, när att Tidigare arbetslivserfarenhet har positiv avtagande effekt en men på sannolikheten att få ett bättre arbete för män, medan det inte finns någon statistiskt signifikant effekt från tidigare arbetslivserfarenhet på kvinnors karriärchanser. Kohorteffekten är signifikant och positiv bara för kvinnor. Detta betyder att kvinnor födda 1950 eller senamen har större sannolikhet att byta till ett bättre arbete än kvinnor re en födda före 1950. Förklaringen kan att varje ny kvinnokohort som vara träder på arbetsmarknaden har ett högre arbetskraftsdeltagande, ett kontinuerligt yrkesliv och högre utbildning än äldre kohorter och mer att kvinnor födda därmed har förankring på arbetssenare en annan marknaden samt är inriktade att göra karriär än tidigare genemer rationers kvinnor. Vi kan också notera att antalet avbrott grund av barn inte har någon signifikant effekt på kvinnors chans att röra sig uppåt karriärstegen. Det betyder att hypotesen, framförd av Lazear och Rosen 1990 och Krowas 1993, att kvinnor har en lägre om sannolikhet att befordras grund ett högre förväntat värde av akav tiviteter utanför arbetsmarknaden inte får något stöd i våra resultat. För att kunna studera skillnader mellan chansen att få ett bättre arbete inom handelsbranschen och chansen att få ett bättre arbete i en bransch, givet att det nuvarande arbetet finns inom Varuhanannan deln, skattas modell med två möjliga utgångar. De 293 fallen en med byten till ett bättre arbete delas i karriärrörlighet inom branupp schen och karriärrörlighet branschen. Resultaten redovisas i taut ur bell 6.2.

lo l version modell 3 inte presenterashär, inkluderas interaktionstenner en av som mellan kön och utbildning. Att vara kvinna med merän ll årsutbildning ökar chanför karriärrörlighet med 330 procent, medanatt vara man med mer än ll årsutsen bildning ger 56 procents högre chansför karriärrörlighet för lägreutbildningsnivåer finns inga skillnader mellan könen i effekten av utbildning. Detta betyder dock inte att högutbildade kvinnor har en störrechansatt göra karriär än mindre utbildade män. Allting annatlika, har en kvinna med mer än 11 årsutbildning 10procentslägre chansatt byta till ett bättre arbeteän en man med mindre än 10årsutbildning.

l8l

Lena Granqvist Helena Persson

Tabell 6.2 Skattningar av övergångssannolikheter från ett arbete till ett

bättre arbete karriärrörlighet inom och varuhandeln.

ut ur

Stegvis konstant exponentiell modell. Anti-Iogaritmerade

värden.

6 Män 7 Kvinnor

Inom ur inom Utur varaktighet51,5 00018 0,0031 0,000" 0.0025 varaktighet1,5-3 00034" 00034" 0,001O 0,0017 varaktighet3-4,5 0,0040 00026" 0,0011 0,0007 Varaktighet 00036" 0,0013" 00006" 0,0009" Varaktighet 00015" 0,0018 00005" 00005" varaktighet10,5 0,0021 0,0004 00003" 0.0006 Antalepisoder 791 791 1060 1 060 Antalhändelser 100 89 34 70

8 Alla 9 Män 10 Kvinnor

Inom Utur Inom ur inom Utur VaraktighetS1,5 0,0017 0,0042 00016" 00047" 0,0004" 00019" Varaktighet1,5-3 00030" 0,0042 00032 0,0058 00006" 0,0015" varaktighet3-4,5 00036" 0,0029" 0.0039 00049" 0,0007 0,000" Varaktighet4,5-7,5 0,0031 00020 00038 00026" 00004 00008" varaktighet7,5-10,5 0,0016 0,0022" 0,0017 00041" 0,0003" 0,0005 Varaktighet10.5 00018" 0,0010 00023 00008" 00002" 00006"

Kvinnor 02046" 04773" Utbildning: 9årXs11år 1,5130+ 0,8165 13639 1,7681 1,7034 0,9098 X11är 1,3279 2,1900 1,4635 1,4745 0,7239 3,6130 Rang 2-5 0,6411 04965 0,5710 04612" Rang6-12 0,0211 01285" 0,0221 01838" Rang2-12se not 0,6445 0,3274 Arbetslivserfarenhet 1,09%" 09906 1,1069 0,9909 1,0512 09652 Arbetslivserfarenheüz 09969 09997 09965 0,9992 09989 1,0011 Född1950eIIersenare 12616 1,7265 1,1889 1,3932 1,3401 19502 Antalavbrottförbarn 1,0316 1,1330 Antalepisoder 1851 1851 791 791 1 060 1 060 Antalhändelser 134 159 100 89 34 70 +signifikant 10 % nivå,signifikant 5 nivå,signifikant 1 %nivå. Signitikanstestengällerför skattningaravde Iogaritmeradekoefficienterna,dvs.skattningarav ekvation1 i appendixA.1. Not:Eftersommycket kvinnorhararbetenmedrang6-12 hardetvå nivåernaslagitsihop

en nivåför modell10.

Karriärer inom varuhandeln

I figur 6.3 såg vi att mönstret för de två typerna av rörlighet skiljer sig åt. Medan sannolikheten för ett byte till ett bättre arbete inom handelsbranschen ökar under de första 4,5 åren och når sin högsta nivå mellan 3 och 4,5 anställningsår, är sannolikheten att byta till ett bättre arbete branschen störst under de första 1,5 åren. Efter det avtar

ut ur sarmolikheten. Modell 6 och modell 7 i övre delen av tabell 6.2 innehåller resultat från separata skattningar för män och kvinnor utan kontroll för förklarande variabler. Dessa resultat återges också i figur 6.6 män och figur 6.7 kvinnor. Mönstret från figur 6.3 upprepas i figur 6.6 som visar sannolikheten att få ett bättre arbete för män uppdelade i de två formerna rörlighet. Sannolikheten för män att byta

av till ett bättre arbete utanför handelsbranschen är som högst under de första tre åren och avtar sedan. Sannolikheten att byta till ett bättre arbete inom branschen är ganska liten under de första 1,5 åren men ökar sedan tills den når sin högsta nivå mellan 3 och 4,5 år för att sedan minska marginellt mellan 4,5 och 7,5 år. Detta mönster kan bero att individen ackumulerar branschspecifikt humankapital under de första åren i branschen.

Däremot är sannolikheten för kvinnor figur 6.7 att byta till ett bättre arbete inom branschen i stort sett obefintlig. Sannolikheten att byta till ett bättre arbete ut varuhandeln är som högst under de för-

ur sta 1,5 åren på det nuvarande arbetet. Efter det minskar den. Efter 3 år är sannolikheten liten och påverkas inte nämnvärt av tid i nuvarande arbete.

Figur 6 Sannolikhet för byte till bättre arbete inom och ut ur handels-

branschen per månad män.

0,01T I

f inom unionen

030g i

.. . . .. . .. . . . . .. . . . . . . . . .. . . .. ... . . . .. . .. . . .. . .. .. . . . . . .. . . . . . . ..

l ur urbranschen

mugg.. . .. .. . . . .. . .. .. . . .. . . .. . . . . . .. .. . . . . . . .. . .. . . . . .. .. . .. . . ... . . .

0391 . . . . . .. . .. . . . . .. . . .. . .. . .. .. . .. . .. .. .. . . . . .. .. . . . .. .. . . . .. . .. . .. ... . . . . . .. . . . . .. ... .. .

030g4 . . .. .. .. . . . .. . . . . . . . g .. . . .. . .. . . . . . .. . .. . . .. . . . .. . . . .. .. . .. .. . .. . . ... .. .. . . . .. . . . . .. ...

G , i

cpu l . . . . .. . .. . .. . . . . . . .. . .. . . .. .. .. .. . . . . ... . . . .. ... . . . . . .. .. . .. . .. ... . . . .. . . . . ..

OO 2§3893388§§338§§§§§§§§§§§§§§

Månadersidan:in Inuvarande inomvaruhandelnannu

Lena Granqvist Helena Persson

Figur 7 Sannolikhet för byte till bättre arbete inom och ut ur handels-

branschen gerlrnånad kvinnor.

001i L

inom

gwg .. ... . . .. . .. . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . .. .. . . . . . . . . ... . . . .. ..

i -Uturhrumdim

qwgx. . .. . . .. .. . .. . . . . . . . . . . . . . . .. .. . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . .. ..

Månaderdin :tail nuvarandearbeteInomvaruhnnddn

Skillnaden mellan män och kvinnor vad gäller rörlighet inom och ut ur branschen är en viktig delförklaring till skillnaderna mellan män och kvinnor i figur 6.4 och figur 6.5. Mönstret för kvinnor härrör från det faktum att kvinnor i stort sett bara har karriärrörlighet,

en typ av nämligen byte till ett bättre arbete utanför branschen.

Av modell 8 i nedre delen av tabell 6.2 framgår att den negativa effekten av att vara kvinna sannolikheten att byta till ett bättre arbete är större i fallet med byten inom branschen den. Sanno-

än ut ur likheten att byta till ett bättre arbete inom varuhandeln är 80 procent lägre för kvinnor än för män och runt 50 procent lägre om bytet avser ett bättre arbete i en annan bransch. I modell 9 och modell 10 i tabell 6.2 redovisas resultaten från separata skattningar för män och kvinnor. Att ha mer än ll års utbildning har bara en signifikant positiv effekt för kvinnors byten till ett bättre arbete utanför branschen. Å andra sidan är effekten betydande. Från modell lO kan man också notera att kvinnor födda 1950 eller har större sannolikhet att byta till

senare en ett bättre arbete utanför varuhandeln än kvinnor födda före 1950. För byten inom branschen och för män finns ingen sådan effekt. En förklaring kan vara att kvinnor födda efter 195 0 som inte får den karriärutveckling de förväntar sig lämnar varuhandeln och söker arbeten i andra branscher i större utsträckning än kvinnor från tidigare generationer gjorde.

Resultaten ger klara indikationer på att det finns skillnader mellan mäns och kvinnors karriärrörlighet. I nästa avsnitt undersöks huruvida kvinnor också får lägre avkastning i form penninglön för rörelser

av uppåt i karriären.

Karriärer inom varuhandeln

6.5 Genererar löneskillnader

karriärrörlighet

mellan män och kvinnor inom varuhandeln

I den första delen vår studie visades att karriärmönstret är mycket av olika för kvinnor och män inom varuhandeln. En naturlig följdfråga är skillnaderna i karriärmönstren också genererar löneskillnader melom lan män och kvinnor. För att studera detta samband konstrueras två rörlighetsvariabler beskriver det totala antalet byten till bättre som arbeten inom branschen och det totala antalet byten till bättre arbeten mellan branscher från år 1950 fram till observationstillfållet år 1991 för individerna. Syftet är att studera hur yrkeskarriären har påverkat löneutvecklingen för arbetade inom varuhandeln 1991. För dem som att studera löneutvecklingen skattas vanligtvis löneekvationer som relaterar lönetillväxten till ett antal humankapitalvariabler såsom utbildning, arbetslivserfarenhet och anställningstid på arbetsplatsen. Den bakomliggande idén i modellen är att investeringar i humankapital utbildning etc. resulterar i löneökningar. Ofta inkluderas även andra variabler antas bestämma löneutvecklingen, t.ex. kön och som familjevariabler samt andra arbetsrelaterade variabler. I denna studie inkluderas sedvanliga humankapitalvariabler och andra arbetsrelaterade variabler: dummy för kvinnor, antal år arbetslivserfarenhet, en av dess kvadrat, anställningstid, dess kvadrat, antal utbildningsår heldummyvariabel för Stockholmsområdet, och dessutom två tid samt en rörlighetsvariabler. Därtill inkluderas tre variabler som antas fånga de effekter beskrivs Lazear och Rosen 1990, dvs. att upp som av kvinnor har ett högre förväntat värde aktiviteter utanför arbetsav marknaden. Dessa variabler är antal barn i hushållet, dummy för en deltidsarbete och dummy för gift eller sammanboende. en att vara Den beroende variabeln är logaritmerad timlön. Eftersom urvalet begränsas till dem som arbetade inom varuhandeln 1991 kan vi inte skatta lönsamheten byten ut ur branschen där av dessa byten har blivit permanenta. Vi observerar enbart de individer återfinns inom varuhandeln år 1991, vilket kan innebära seleksom

tionsproblem i form överrepresentation av individer med en

av en löneutveckling. Observera att detta urval skiljer sig från urvalet i svag föregående avsnitt, då vi studerade arbetsepisoder inom varuhandeln

under perioden 195 0fram till 1991. Det analyserade urvalet består 214 personer i åldern 18 till 64 år av arbetade deltid eller heltid i varuhandeln 1991 och som hade nåsom forrn löneinkomst. Av dessa är 94 män och 120 kvinnor. Megon av deltalen för och fördelningen de förklarande variablema redovisas av i tabell A.4 och tabell A.5 i appendix. Från tabell A.5 framgår t.ex. att

Lena Granqvist Helena Persson

89 procent av kvinnorna inte hade ett enda byte till ett bättre arbete inom varuhandeln. För män är motsvarande andel 61 procent.

Tabell 6.3 Skattningar av Iöneekvationerfär anställda inom varuhandeln

år 1991. Beroende variabel: logaritmerad timlön. Standardjêzl i

parentes.

Alla Män Kvinnor

1 2 3 4 5 6 Konstant 3,285" 3,294" 3,030 3,029" 3,267" 3,278"

0,146 0,143 0,189 0,177 0199 0,207 Kvinna -0,218 -0,175

0,048 0048 Erfarenhet 0,028" 0,027 0,059 0,060 0,012 0,011"

0005 0005 0,012 0,012 0,004 0,004 Erfarenhet2/1000 0315+ 0045+ 0,929" 0004"

0154 0150 0255 0,253 Anställningstid 0,007 0,005 0,009 0,003 0019+ 0,018+

0,007 0,007 0,009 0,009 0,011 0011 AnstälIningstid2/10000,322 0,219 0,251 -0,082 0,951 0,905

0205 0205 0,257 0002 0095 0,400 Antalutbildningsår 0,064" 0,061" 0,058" 0,055 0,061 0,061

0,008 0,008 0,012 0,011 0012 0,013

Deltidsarbete	-0,080 -0,066 -0,016 0,031 -0,069 -0,060 0,050 0,049 0,149 0,140 0,057 0,058
Gifteller sambo	0,043 0,047 0,042 0,064 0,035 0,038 0,050 0,048 0,078 0,073 0,070 0,070
Antalbarn	0,026 0,023 0,015 0,01 1 0,006 0,004

0,021 0,020 0,031 0,029 0,029 0,029 Stockholmsområdet 0,157" 0,134 0,110 0,067 0,167 0,165

0,050 0,050 0,073 0,070 0,068 0,071

Karriärrörlighetinom	0,110"	0,122	0,073
bransch	0,030	0.033	0,065
Karriärrörlighetmellan	0,013	0,020	-0,001
branscher	0,025	0,037	0,037
Antalobservationer 214 214 94		94 120 120
anpassad	0,412 0,443 0,432 0,504 0,224 0,218

+signiñkant 10%nivå,signifikant 5 % nivå,signiñkant 1 %nivå.

Tabell 6.3 innehåller resultaten från minsta kvadratskattningar den

av ovan beskrivna löneekvationen. I den första modellen inkluderas inte rörlighetsvariablema, dvs. de variabler som mäter byten till bättre arbeten. Av modell 1 framgår att kvinnor i genomsnitt har 22 procent lägre lön än män. När rörlighetsvariablema inkluderas i modell 2 minskar skillnaden till 17 procent. Koefñcientema för de andra variablerna uppvisar endast marginella förändringar då rörlighetsvariablema inkluderas. Koefñcientema för rörlighetsvariablema visar att en karri-

Karriärer inom varuhandeln

är inom varuhandeln, dvs. byten till bättre arbeten inom branschen, i genomsnitt ger löneökningar på ll procent för varje byte. Däremot ger tidigare byten till bättre arbeten mellan branscher inte en signifikant effekt på lönen arbetade i varuhandeln 1991. for dem som Separata skattningar av löneekvationen för kvinnor och män se modell 3 och modell 5 i tabell 6.3 visar att avkastningen av ytterligaett års arbetslivserfarenhet skiljer sig mellan könen. För män är re den genomsnittliga avkastningen omkring 6 procent jämfört med endast drygt l procent för kvinnor." Skillnaden 5 procentenheter i avkastning arbetslivserfarenhet mellan män och kvinnor antyder att av kvinnor i högre grad än män har yrkeskarriärer som består av arbeten upphov till litet eller inget humankapital alternativt arbeten som ger som inte ger någon avkastning på tidigare ackumulerat humankapital. Dylika arbeten kan beskrivas s.k. dead end jobs se diskussiosom nen i Groot och Maassen van den Brink, 1996. Anställningstid har en positiv men avtagande löneeffekt för kvin- 2 procent per anställningsår. Effekten är inte signifikant för nor män. Koefficienten för utbildningsår är i stort sett lika för kvinnor och män; ytterligare ett utbildningsår ökar lönen med i genomsnitt ca 6 procent för båda könen. Karriärrörlighet inom branschen har enligt modell 2 en positiv effekt pâ lön, men den signifikanta effekten av byten till bättre arbeten inom varuhandeln visar sig vara en manseffekt. Den genomsnittliga avkastningen per byte till ett bättre arbete är för män omkring 12 procent. Effekten är positiv inte signifikant för kvinnor. Det bör nomen teras att det är betydligt större variation i kvinnors avkastning på byten till bättre arbeten jämfört med män. Detta förklarar varför effekten inte är signifikant för kvinnor. Löneeffekten av att byta arbeten mellan branscher är inte signifikant, vare sig för kvinnor eller män. För att analysera bakgrunden till skillnaden mellan mäns och kvingenomsnittliga timlön utnyttjas den s.k. Oaxaca-Blinder-dekomnors poneringsmetoden Oaxaca, 1973; Blinder, 1975. Lönegapet delas

HVariabeln kvadrerad utelämnad regressionemaför kvinnor, eftererfarenhet är ur somde båda erfarenhetstermema tillsammans slår ut de separataeffekterna av erfarenhet och kvadrerad erfarenhet. Effekten är emellertid signifikant då baraen linjär term inkluderas, men anpassningenav regressionslinjen försämrasdå andragradstermen inkluderas. Detta tyder på att kvinnors löne-erfarenhetsprofil är i detnärmaste linjär. Med hjälp av ett F-testtestashypotesenom att koefficientema för erfarenhet och kvadrerad erfarenhet tillsammans är lika med noll for kvinnor. Hypotesen kan förkastaspå 5 procentsnivån där teststatistikan ärF2,l l03,65. 12Med hjälp F-test hypotesen koefñcientema för anställningstid avett testas om att och kvadrerad anställningstid tillsammans är lika med noll för män. Hypotesen kan förkastas på 1 procentsnivån där teststatistikan är F2,820,0655. Till skillnad från fallet med arbetslivserfarenhet är inte koefficienten för anställningstid utan att en kvadrerad term inkluderats signifikant.

7 SOUI997:137

Lena Granqvist Helena Persson

upp i en del som har sin bakgrund i könsskillnader i genomsnitten av de produktiva egenskaperna förklarande variablema och i en del som har sin bakgrund i könsskillnader i avkastningen på dessa egenskaper koefficientema. Skillnader i avkastning på egenskaperna tolkas ofta som ett mått på diskriminering. Men skillnader i avkastningen på de förklarande variablema kan också bero att produktivitetsvariabler utelämnats i löneekvationen. Metoden baseras det underliggande antagandet att storleken på avkastningen de olika produktiva egenskaperna bestäms av männens löneekvation, vilken antas beskriva en situation utan marknadsdiskriminering.

Tabell 4 Dekomponering av skillnaden i genomsnittlig logaritmerad

timlön mellan män och kvinnor. Skillnaden är 0,308.

Skillnaderi egenskaper, Skillnaderi avkastning

	procent	egenskaper, procent
Konstantterm se not		-81,5
Arbetslivserfarenhet	17,4	151
Anställningstid	-O,8	-4,8
Utbildning	1,8	-21,0
Deltid + Gift/sambo + Barn	-5,3	24,1
Stockholm	-0,4	-6,6
Karriärrörlighet inombransch	19,3	2,1
Karriärrörlighet mellan branscher	1,6	2,5
Summa	33,6	66,4

Not: Effektenav den konstantatermen beroendeav hur referenskategorierna de olikaför dummyvariablernaväljs.

I tabell 6.4 presenteras resultaten av dekomponeringen. Skillnaden i den genomsnittliga logaritmerade timlönen mellan män och kvinnor är 0,308, vilket motsvarar en lönekvot på 1,36. Det betyder att män som arbetade inom varuhandeln 1991 i genomsnitt hade 36 procent högre lön än kvinnor som arbetade i samma bransch. Skillnader i produktiva egenskaper mellan män och kvinnor förklarar 33,6 procent

av lönegapet, medan merparten, 66,4 procent, förklaras av könsskillnader i genomsnittlig avkastning på dessa egenskaper diskriminering. I tabellen anges också de förklarande variablemas relativa bidrag till löneskillnaden. Minustecknen anger att faktorn eller summan av faktorerna minskar lönegapet. Skillnader i arbetslivserfarenhet mellan kvinnor och män förklarar omkring 17 procent av lönegapet. Det verkligt stora bidraget till löneskillnaden kommer dock från att män och kvinnor har olika avkastning på arbetslivserfarenhet. En

annan viktig förklaringsfaktor är karriärrörlighet inom branschen. Omkring 19 procent lönegapet kan förklaras att kvinnor i genom-

av av snitt har färre byten till bättre arbeten inom varuhandeln än vad män

Karriärer inom varuhandeln

har. Skillnader i avkastning på karriärrörlighet bidrar också till lönegapet, bidraget är förhållandevis litet. Resultaten ger stöd för hymen potesen dead end jobs, dvs. att kvinnor arbetar inom varuom som handeln har haft yrkeskarriär bestående arbeten som inte betalar en av sig i termer av stigande lön. Hersh och Viscusi 1996 diskuterar aspekter av karriärrörlighet inte beaktas i denna studie. Avkastningen karriärrörlighet besom fordran kan bestå både pekuniära och icke-pekuniära komponenav Även forskningsresultaten antyder att män i högre grad än ter. om kvinnor belönas i pekuniära termer penninglön av en uppflyttning karriärstegen, är det möjligt att kvinnor i högre grad än män erhåller/väljer icke pekuniära belöningsformer, t.ex. flexibla arbetstider. Därför borde också sambanden mellan karriärrörlighet och förekomanställningsforrnåner studeras. sten av

6.6¶Avslutande diskussion

Våra resultat visar att det finns stora skillnader mellan mäns och kvinkarriärrörlighet inom varuhandeln. Sannolikheten för män att nors lämna sitt nuvarande arbete for ett bättre arbete ökar under de första åren efter anställning och når sin högsta nivå under perioden 1,5 till 4,5 år. Efter det avtar sannolikheten. Kvinnors karriärchanser är under hela den studerade perioden endast mellan 25 och 65 procent av män- Dessutom är karriärmönstret för kvinnor annorlunda. Sannoliknens. heten för kvinnor att lämna sitt nuvarande arbete för ett bättre är högst till 1,5 år efter starten i nuvarande arbete och avtar därefter. Högupp utbildning än ll år har en stark positiv effekt chansen att

re mer

få ett bättre arbete, det är en betydligt viktigare faktor för kvinmen än för män. Tidigare arbetslivserfarenhet har en positiv, men avnor tagande effekt på sannolikheten att få ett bättre arbete för män, medan kvinnors rörlighet inte påverkas tidigare arbetslivserfarenhet. Dessav utom har antalet avbrott på grund barn inte någon signifikant effekt av på kvinnors chans att röra sig uppåt karriärstegen. Karriärrörlighet delas också i rörlighet inom branschen och upp rörlighet ut branschen. Mönstret for dessa två typer av utgångar ur skiljer sig åt, liksom resultaten från separata skattningar för män och kvinnor. Sannolikheten för män att byta till ett bättre arbete utanför handelsbranschen högst under de första tre åren efter anställär som ningen, och avtar sedan. Sannolikheten att byta till ett bättre arbete

13Granqvist 1998 visar i analyser finska anställningsförrnåner att lönegapetmelav lan män och kvinnor ökar då värdet av ett antal sidofönnåner inkluderas i lönemåttet. Se ocksåsammaförfattares kapitel omkönsskillnader i svenskaanställningsformåner för Kvinnomaktutredningen Granqvist, 1997.

Lena Granqvist Helena Persson

inom branschen är ganska liten under de första 1,5 anställningsåren men ökar sedan tills den når sin högsta nivå mellan 3 och 4,5 år för att sedan minska marginellt mellan 4,5 och 7,5 anställningsår. Detta mönster skulle kunna förklaras av att individen ackumulerar branschspecifikt humankapital under de första åren i branschen. För kvinnor är sannolikheten att byta till ett bättre arbete inom branschen i stort sett obefintlig. Sannolikheten att byta till ett bättre arbete

ut ur varuhandeln är som högst under de första 1,5 åren på det nuvarande arbetet och avtar sedan. Efter 3 år är sannolikheten liten och påverkas inte nämnvärt av tid i nuvarande arbete.

Analyser av löneeffekter från karriärrörlighet visar att skillnaden mellan mäns och kvinnors löner minskar från 22 procent till 17

procent när hänsyn tas till könsskillnader i karriärrörlighet. Karriär inom varuhandeln medför i genomsnitt löneökningar på ll procent för varje byte, men den signifikanta effekten av byten till bättre arbeten inom varuhandel visar sig manseffekt. Den genomsnittliga

vara en avkastningen per byte till ett bättre arbete är omkring 12 procent för män, medan effekten är positiv men inte signifikant för kvinnor. Däremot ger tidigare byten till bättre arbeten mellan branscher inte

en signifikant effekt på lönen för dem som åter arbetade i varuhandeln år 1991, varken för kvinnor eller män.

Separata skattningar av löneekvationen för kvinnor och män visar att avkastningen av ytterligare ett års arbetslivserfarenhet skiljer sig mellan könen. För män är den genomsnittliga avkastningen omkring 6 procent jämfört med endast drygt 1 procent för kvinnor. Skillnaden på 5 procentenheter i avkastning av arbetslivserfarenhet mellan män och kvinnor antyder att kvinnor i högre grad än män har yrkeskarriärer som består av arbeten upphov till litet eller inget human-

som ger kapital. Dylika arbeten kan beskrivas som dead end jobs.

En dekomponering av lönegapet mellan män och kvinnor visar att könsskillnader i arbetslivserfarenhet förklarar omkring 17 procent

av den totala löneskillnaden. Det verkligt stora bidraget till löneskillnaden härrör dock från mäns och kvinnors olika avkastning på arbetslivserfarenhet. Omkring 19 procent av lönegapet kan förklaras att

av kvinnor i genomsnitt har färre byten till bättre arbeten inom varuhandeln än vad män har. Könsskillnader i avkastningen på karriärrörlighet bidrar också till lönegapet, med förhållandevis lite. Resultat-

men en ger stöd för hypotesen dead end jobs, dvs. att kvinnor

om som arbetar inom varuhandeln har haft yrkeskarriär bestående arbe-

en av ten som inte betalar sig i termer av stigande lön.

Hypotesen framförd av Lazear och Rosen 1990 och Krowas 1993 om kvinnors lägre sannolikhet att befordras grund ett

av högre förväntat värde aktiviteter utanför arbetsmarknaden får inte

Karriärer inom varuhandeln

något stöd i denna studie. När s.k. familjevariabler inkluderas får de inte några signifikanta värden.

Frågan är om våra resultat är generella for kvinnors yrkeskarriärer i stort, eller om kvinnor med vissa egenskaper selekteras i varuhandeln. I studie har gjort Granqvist och Persson, 1997

en annan som analyseras också den finansiella sektorn. Skillnaderna mellan män och kvinnor, både vad gäller karriärrörlighet och löneeffekter av karriärrörlighet, är mindre i den finansiella sektorn än i varuhandeln. En förklaring kan vara att branscher är heterogena och att kvinnodominerade arbeten inom varuhandeln till stor del är dead end jobs. De stora könsskillnadema i avkastning från byten till bättre arbeten inom branschen estimeras for varuhandeln kan bero på att karriärin-

som riktade kvinnor söker sig bort från branschen, vilket resultaten i tabell 6.2 och figur 6.7 tyder på, medan de kvinnor som inte har samma ambitioner blir kvar inom varuhandeln. De personer som har lämnat branschen ingår inte i 1991 års urval och vi vet följaktligen ingenting

deras karriärer och löneutveckling. Det är också möjligt att karriom ärinriktade kvinnor aldrig börjar arbeta i handelsbranschen.

Sammanfattningsvis visar resultaten denna studie att det finns

av skillnader mellan kvinnor och män både i karriärrörlighet och i löneeffekter av karriärrörlighet inom varuhandeln. Kön spelar uppenbarligen stor roll inom denna bransch

Lena Granqvist tackar Rådet för arbetslivsforskning för finansiellt stöd.

Appendix

A.J Modell för durationsanalys Modellen kan beskrivas följande sätt se t.ex. Blossfeld och Rohwer, 1995: Tidsperioder definieras med hjälp av punkter som delar upp tidsaxeln:

0:121 T2... 1IL

Om 1L+1 oo,fås L tidsperioder

lj{tjC1StT|+1j 1 ,L Givet dessa tidsperioder, erhålls övergångssannolikhetenMfrån tillstånd j t.ex. att ha ett arbete till tillstånd k t.ex. att lämna det nuvarande arbetet for ett bättre arbete av

14Egentligen det inte fråga sannolikhet övergängsfrekvens. För

är om en utan en händelser som inträffar inom småtidsintervall år frekvensen och sannolikheten approximativt lika, set.ex. Blossfeldt och Rohwer 1995132.

Lena Granqvist Helena Persson

lvjkü eXP{l3i°k+ Xük BW 1

Om 6t För varje övergång k, är Bf-lk en konstant koefñcient för den lte tidsperioden. XÖk är vektor förklarande variabler, och 50k koefñcient-

en av är en vektor bestående av koefñcienter som antas vara konstanta över olika tidsperioder.

Tabell A.2 Socio-ekonomiskt index och tillhörande

rangnummer. Socio-ekonomisktindexSEI-kod Rangnummer

facklärdarbetare,vamproduktion 12 facklärdarbetare.tjänsteproduktion

Facklärdarbetare,varuproduktion 22Facklärdarbetare,tjänsteproduktion 33Lägretjänstemänl 35Förmånöver arbetare 36Lägretjänstemän 45Arbetsledareöverarbetare 46Tjänstemän mellannivá 56HögretjänstemänI 57Högretjänstemän 60Frittyrke.akademiker 71Ensamföretagare 72Företagare,1-9anställda 73Företagare,10-19anställda 74Företagare,20+anställda Källa:VariabelförleckningförLNU1991

Tabell A.3 Medelvärden och fördelningar variabler, durations-

analysStandardavvi/celser i parentes.

Män43 % Kvinnor57%

Tidföravslutade episoder,mánader	45	37
Arbetslivserfarenhet,	8,3 8.9	6,0 5,7

Rang,procentiurvalet:

nivå1	4B	78
nivå2-5	32	12
nivå6-12	30	10

Tidigareutbildning,procenti urvalet: s 9 66 63 9árXs11ár 25

16 Älderskohorter.procentiurvalet

föddaföre1949	66	63
födda1950och senare	34	37
Antalavbrott pg.a barn		0,3

07 Antalepisoder 791 1060 Antalbyten bättrearbeten 189 104 Källa:Förlattamasegnaberäkningarutifrånsysselsättningsbiograñema.

Karriärer inom varuhandeln Tabell A. 4 Medelvärden och fördelningar av variabler, löneekvationer.

Standardavvikelser i parentes.

Män Kvinnor

logaritmerad timlön	4,52 0.35	4,21 0.32
Arbetslivserfarenhet,	23,9 11,2	19,1 10,1
Anställningstid,	10,4 10,9	9,3 8,3
Antal utbildningsár, heltid	10,8 2,8	10,7 2,7
Deltidsarbete, %	4,2	53,3
Giftellersambo, %	75,5	76,7
Stockholmsområdet, %	19,1	20,8
Antalbarni hushållet	0,9 1.11	0.9 1.01
Karriärrörlighet inombranschen	0,6 0,9	0,1 0.41
Karriärrörlighet mellanbranscher 0,6	0,8	0,4 0,8
Antalobservationer	94	120

Källa:FörfattamasegnaberäkningarutifrånLNU1991ochsysselsättningsbiografiema. Tabell A. 5 Fördelningen av antal byten till ett bättre arbete för män och

kvinnor inom varuhandeln år 1991.

Män Kvinnor Antalbytentill Inombransch Mellanbransch inombransch Mellanbransch

bättrearbeten	%	%	%	%
0	60,6	55,3	89,2	75,8
1	20,2	35,1	8,3	16,7
2	16,0	6,4	2,5	5,0
3	3,2	1,1	0,0	1,7
4	0,0	2,1	0.0	0,0
5	0,0	0,0	0,0	0,8
Totalt, %	100,0	100,0	100,0	100,0

Källa:FörfattarnasegnaberäkningarutifrånLNU1991ochsysselsättningsbiogratiema

Litteraturförteckning

Asplund, Rita m.fl. 1996 "The male-female wage gap theNordic countries i

Niels Westergård-Nielsen red, Wagedifferentials in theNordic countries,

North-Holland, Amsterdam. Blinder, Alan 1973 "Wage discrimination: Reducedform and structural estimates,

Journal Human Resources,V01. No. Blossfcld, Hans-Peter Rohwer, Götz 1995 Techniquesof eventhistory modeling.

New approaches to causal analysis. Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum

Associates, Publishers.

Lena Granqvist Helena Persson

Erikson, Robert Åberg, Rune 1987 Welfare in transition Living conditions in

Sweden 1968-1981 Oxford: Clarendon Press. Fritzell, Johan Lundberg, Olle 1993 Ettförlorat ellerförlovat årtionde

Välfärdsurvecklingen mellan 1981 och 1991. Stockholm: Institutet för social

forskning. Granqvist, Lena 1997 Sidofönnáner skillnader mellan kvinnor och män i

Inga Persson Eskil Wadensjö red. Kvinnors och mäns löner varför så

olika SOU 1997:136, Stockholm: Fritzes. Granqvist, Lena 1998 Fringe benefits and gendergaps:the Finnish case i Inga

Persson Christina Jonung red., Women work ands wages, underutgivning, Routledge.

Granqvist, Lena Persson,Helena 1997 Career mobility in the private service

sector does gender matter, Stencil, Institutet för social forskning, Stock-

holm.

Groot, Wim Maassenvan den Brink, Henriette 1996 Glass ceilings or dead

ends:job promotion of men andwomen compared, Economics Letters, Vol. 53.

Hersch, Joni Viscusi, W. Kip 1996 Gender differences promotions and

wages, Industrial Relations, Vol. 35, No. Hörnqvist, Martin 1997 Familjeliv och arbetsmarknad", i Göran Ahrne Inga

Perssonred. Familj, makt ochjämställdhet SOU 1997:138, Stockholm:

Fritzes. Krowas, John C. 1993 Time dependentchanges in gender-basedpromotion

differences, Economics Letters, Vol. 42. Lazear, Edward P. Rosen, Sherwin 1990 Male-female wagedifferentials job

ladders, Journal of Labor Economics, Vol. No. Lazear, Edward P. 1995 Personnel Economics. Cambridge, Mass.: The MIT Press. McCue, Kristin 1996 Promotions andwagegrowth, Journal Labor Economics,

Vol. 14, No. Oaxaca, Ronald 1973 Male-female wage differentials urban labor markets,

International Economic Review, Vol. 14, No. Persson,Helena 1996 Estimating labour demand substitution between men,-

women and youths. A study on Swedish data, Meddelande 7/1996, Institutet for social forskning, Stockholm.

Petersen,Trond m.fl. 1996 The within-job gender wagegap: the caseof Sweden,

Working Paper 470, Industriens Utredningsinstitut, Stockholm. Piore, Michael 1975 Notes for atheory of labor market stratification

i Richard Edwards m.fl. red., Labor market segmentation, Cambridge Mass.:

D.C. Heath. Sicherman, Nachum Galor, Oded 1990 "A theory of careermobility, Journal of

Political Economy, Vol. 98, No. Winter-Ebmer, Rudolf Zweimüller, Josef 1997 "Unequal assignment and unequal

promotion job ladders, Journal Labor Economics, Vol. 15, No.

Invandrarkvinnomas arbetsmarknad

ESKIL WADENSJ Ö

7.1¶En invandring av kvinnor och män

Det finns i Sverige lagar och speciella åtgärder mot diskriminering på två områden: mot diskriminering efter kön och etnicitet. Åtgärderna

har motiverats med att kvinnor och invandrare generellt har en svagaställning på arbetsmarknaden än män och icke-invandrare och re därmed riskerar att drabbas hårt eventuell diskriminering. Invandav rarkvinnor skulle kunna drabbas både diskriminering efter kön och av etnicitet. Det är därför speciellt intresse att studera deras ställning av på arbetsmarknaden. Diskriminering arbetsmarknaden kan ta sig formen olika erav sättning för arbete, också i att vissa grupper har svårt att samma men få arbete hela eller delar arbetsmarknaden. Denna volym beav handlar i vilken grad kvinnor och män finns på samma eller olika dearbetsmarknaden och detta kapitel invandrarkvinnomas ställlar av ning på arbetsmarknaden om de utgör en segregerad del av den kvinnliga arbetskraften. Invandringen till Sverige har varit invandring kvinnor och en av mänÅ Antalet manliga invandrare har i regel varit fler än antalet kvinnliga invandrare, inte alltid. De flesta av invandrarna som men kom under 1950-talet kvinnor, främst från Finland och Tyskland. var Många fick arbeten hembiträden, ett yrke som svenska kvinnor som alltmer sökte sig bort ifrån. Under 1960-talet kom många kvinnor till arbeten inom industrin. 1960-talet arbetskraftsinvandringens årtivar onde. Svensk ekonomi expanderade snabbare än någonsin och många företag rekryterade utomlands. Rekryteringen skedde främst dels i Finland, dels i olika länder i Sydeuropa. Till stor del avsåg rekryteringen under denna period arbetare till yrken utan speciella krav vad

1Wadensjö, 1973; Ekberg, 1991; Lundh Ohlsson, 1994 bilder utvecklingen ger av invandrarnas arbetsmarknadunder efterkrigstiden. Wadensjö, 1995; 1996är baseav rade på samma datamaterial somdetta kapitel.

Eskil Wadensjö

gäller yrkeskunskaper. Mest män, också kvinnor rekryterades.

men Kvinnoandelen av de under året inflyttade var som lägst i mitten

av 1960-talet med något mer än 40 procent.

Under 1970-talet minskade arbetskraftsinvandringen. Istället blev flyktinginvandringen och anknytningsfallenz dominerande. Av de som fick uppehållstillstånd 1984-1993 48 procent flyktingar och 46

var procent anhöriga till personer bosatta i Sverige. Bland såväl anknytningsfall som flyktingar fanns många kvinnor. Kvinnornas andel

av invandringen har sedan 1970 i stort sett varierat mellan 45 och 50

procent.

Invandringens sammansättning efter ursprung också efter ut-

men bildning och yrkeskunskaper har varierat starkt över tiden. Invandrarnas arbetsutbud har förändrats. Den svenska ekonomin har också förändrats och därmed arbetskraftsefterfrågan. Under 1950-talet efterfrågades yrkesarbetare och specialister läkare, tekniker etc.

men också arbetskraft till arbete inom hushållssektorn, dvs. främst kvinnor. Under 1960-talet och i början av 1970-talet efterfrågades framför allt okvaliñcerad arbetskraft till industrin och vissa typer service-

av arbete. Under 1980-talet och 1990-talet har invandringen i stor utsträckning gått till servicesektom. Efterfrågan på invandrarnas arbetskraft minskade kraftigt under l990-talets lågkonjunktur tendens-

men ema till en vikande efterfrågan invandrararbetskraft märkbar

var redan under 1980-talets lågkonjunktur.

Denna bakgrundsteckning visar på att invandrarnas sammansättning har skilt sig mellan olika perioder av efterkrigstiden vad gäller kön, ursprungsland, yrkeskunskaper och motiv för invandring samt att förutsättningarna för att få arbete har varierat över tiden. Den understryker också att invandrarna är långt ifrån enhetlig Det

en grupp. finns därför anledning att i så stor utsträckning möjligt särredo-

som visa olika grupper av invandrare i den fortsatta framställningen.

Arbetskraftsdeltagande

Invandrarna hade under 1960-talet ett arbetskraftsdeltagande

som var högre än det för personer födda i Sverige. Delvis kunde detta förklaras med att invandrarna i större utsträckning i aktiv ålder,

var men även om samma åldersgrupper jämfördes så var en större andel av invandrarna i arbetskraften. Framför allt förvärvsarbetade invandrarkvinnor i större utsträckning än svenska kvinnor.

2 Med anknytningsfall menas personer som får tillstånd att stannapå grund att de

av har någonnära anhörig bosatt i Sverige.

Invandrarkvinnornas arbetsmarknad

Detta mönster förändrades gradvis under 1970- och 1980-talen. Delvis skedde detta att kvinnor födda i Sverige började arbeta

genom i högre utsträckning. I Sverige har kvinnor och män nu i det närmaste

förvärvsdeltagande. Men mönstret ändrades också genom att samma arbetskraftstalen började minska bland invandrarna, såväl bland kvin-

män. Denna utveckling accentuerades under 1980-talets nor som långa högkonjunktur och under 1990-talets lågkonjunktur blev skillnaderna dramatiska.

För att illustrera skillnaderna skall vi arbetskraftsdeltagandet

se bland utrikes födda och utländska medborgare jämfört med det för totalbefolkningen under 1994, ett år relativt sent under lågkonjunkturen.

Tabell 7.1 Arbetskrafisdeltagande bland kvinnor 1994

i procent av befolkningen i respektive grupp

Ãlder Totalbefolkning UtländskamedborgareUtrikesfödda

16-19	29,0	20,2	21,3
20-24	64,8	37,9	46,0
25-34	80,9	51,3	59,7
35-44	88,6	63,6	73,3
45-54	88,7	65,8	72,1
55-59	77,6	46,2	59,7
60-64	46,7	20,4	34,0
Alla	75,7	51,4	61,3

Källa: Specialbearbetningar avarbetskraftsundersökningen 1994. Tabell 7.2 Arbetskraftsdeltagande bland män 1994

i procent av befolkningen i respektive grupp Ãlder Totalbefolkning UtländskamedborgareUtrikesfödda

16-19	25,5	19,3	21,4
20-24	66,8	58,8	59,2
25-34	86,8	64,9	69,3
35-44	91,8	72.3	80,0
45-54	92,2	71,3	79,9
55-59	82,0		69,9
60-64	56,3	31,1	35,4
Alla	79,4	62,3	69,2

Källa: Specialbearbetningar arbetskrañsundersökningen 1994.

Av tabellerna 7.1 och 7.2 framgår att såväl utrikes födda som utländska medborgare har lägre arbetskraftsdeltagande än totalbefolkningen,

också att utrikesfödda har klart högre arbetskraftsdeltagande än men utländska medborgare. Detta kan säkert huvudsakligen förklaras av

Eskil Wadensjö

att de utrikes födda i genomsnitt har vistats längre tid

i landet än gruppen utländska medborgare. Skillnaderna i arbetskraftsdeltagande är betydligt större mellan icke-invandrade och invandrade kvinnor än mellan icke-invandrade och invandrade män.

En viktig dimension vad gäller invandringens sammansättning är dess fördelning efter ursprungsland. Tabell 7.3 visar arbetskraftsdeltagandet bland invandrare från vissa de viktigaste ursprungslän-

av derna.

Tabell 7.3 Arbetskraftsdeltagande i åldern 16-64 efter födelselana

år 1994 i procent av befolkningen i respektive grupp

	Kvinnor	Män
Danmark	70,3	71,6
Finland	72,5	77,7
Norge	71	79,9
Tyskland	63,4	82,9
f.d. Jugoslavien	50,9	57,5
Polen	65,7	69,7
Iran	43.5	57,7
Turkiet	37,6	69,7
Chile	53,9	66,1
Samtligautrikesfödda	61,3	69,2
Samtliga	75,7	79,4

Källa: Specialbearbetningarav arbetskrañsundersökningen 1994.

Av tabell 7.3 framgår att arbetskraftsdeltagandet skiljer sig starkt åt efter ursprungsland. Invandrare från länder i Västeuropa Tysk-

som land och de nordiska grannländema uppvisar relativt högt arbetskraftsdeltagande, medan invandrare från länder som f.d. Jugoslavien med många anlända under 1990-talet, Turkiet, Iran och Chile uppvisar låga arbetskraftstal. Skillnaderna är större bland invandrarkvinnor än bland invandrarmän, vilket kanske delvis speglar olikheter i mönster vad gäller kvinnligt arbetskraftsdeltagande i ursprungsländerna. Så är t.ex. en låg andel de kvinnor invandrat från Iran och

av som Turkiet i arbetskraften. Mönstret är ungefär detsamma i andra EU-

länder med omfattande invandring. Arbetskraftsdeltagandet är högst

bland kvinnor är medborgare i landet, lägre bland de är

som som medborgare i andra EU-länder och lägst bland dem kommer från

som länder utanför EU. Österrike är i detta avseende undantag med små

ett skillnader i arbetskraftsdeltagande mellan de För män

tre grupperna. skiljer sig mönstret mycket mellan olika länder. Se Eurostat

mer 1996.

Invandrarkvinnornas arbetsmarknad

Ett annat sätt att Visa på skillnaderna mellan olika invandrargruppär att jämföra invandrare kommit under olika decennier. Givet er som ålder är andelen i arbetskraften högre bland dem anlänt under som tidigare decennier. Se tabell 7.4.

Tabell 7.4 Arbetskrafsdeltagande bland kvinnor 1994 ejier invandringsår i befolkningen i respektive åldersgrupp procent av Ålder 16-24 25-54 55-65 Invandrat

1990-	22,2 36,4 ...
1980-1989	35,8 65,4 28,6
1970-1979	44,7 77,7 35,6
-1969	... 79,3 53,0
Samtligautrikes födda	36,4 68,7 47,3
Utländskamedborgare	31,1 58,7 33,9
Samtliga invandrare ochföddai Sverige	49,9 86,0 62,5

... observationer Källa: Specialbearbetningar av arbetskrañsundersökningen 1994.

7.3 Arbetslöshet

Motsvarande utveckling vad gäller arbetskraftsdeltagandet går att som finna för arbetslösheten. Från en arbetslöshet på troligen ungefär samnivå för den inhemska befolkningen under 1960-talet det ma som finns ingen statistik direkt mäter invandrarnas arbetslöshet under som denna tidsperiod blir invandrarnas arbetslöshet efter hand betydligt högre. Det finns dock inte några återkommande publicerade data för arbetslösheten bland samtliga invandrare då endast arbetslösheten bland utländska medborgare redovisas regelbundet arbetslösheten är inte så hög bland utrikesfödda bland utländska medborgare av som vilka många har kommit till Sverige relativt nyligen. Under 1990talet blir skillnaden också här mycket stor. Arbetslösheten har alltså ökat mycket kraftigt bland invandrarna under 1990-talet. Det gäller oavsett ålder eller kön. Av tabellerna 7.5 och 7.6 framgår att invandrarnas arbetslöshet är högre än svenskarnas i samtliga åldersgrupper bland män i åldern 60-64 år. Generellt utom gäller också att skillnaden uttryckt i procentenheter är större i de än i de äldre åldersgruppema. Bland kvinnliga utländska medyngre borgare i åldern 16-34 år är fjärdedel dem som är i arbetsca en av kraften arbetslösa. Bland utländska män är andelen än högre. Sarntidigt ska vi komma ihåg att andelen är i arbetskraften är låg bland som de utländska medborgarna. Förutom de arbetslösa finns alltså en be-

Eskil Wadensjö

tydande grupp inte tillhör arbetskraften. En viktig orsak till

som att många är utanför arbetskraften är sannolikt svårigheterna att få arbete.

Bearbetningar av arbetskraftsundersökningama visar också att in-

vandrarna har relativt långa arbetslöshetsperioder. Uppgifterna

avser

arbetslöshetsperiodens längd vid intervjutillfället. Bland utrikesfödda

kvinnor är medeltalet 27,0 veckor mot 25,3 för totalbefolkningen; för kvinnor är motsvarande tal 34,3 respektive 29,4 veckor. Skillnaden är betydande med tanke att stor andel de utrikes födda är

en av unga och att ungdomar normalt har kortare arbetslöshetstider än äldre.

Tabell 7.5 Arbetslöshet % bland kvinnor 1994

Ålder	Totalbefolkning Utländskamedborgare Utrikesfödda
16-19	15,5	30,8	24,8
20-24	13,9	24,1	25,0
25-34	8,8	24,7	21,2
35-44	5,3	15,0	11
45-54	3,7	7,4	6,3
55-59	3,8	7,1	5,5
60-64	7,0	14,8	8,9
Alla	6,7	17,4	12,6

Källa: Specialbearbemingarav arbetskraftsundersökningen 1994. Tabell 7.6 Arbetslöshet % bland män 1994

Ålder	Totalbefolkning Utländskamedborgare		Utrikes födda
16-19	17,7	33,4	26,5
20-24	19.3	35,4	31,1
25-34	10,9	29,9	26,1
35-44	7,4	23,7	16,6
45-54	5,3	13,9	9,2
55-59	7,0	10,9	9,3
60-64	9,3	9,8	9,1
Alla	9,1	23,9	16,8

Källa: Specialbearbetningar av arbetskrañsundersökningen 1994.

Tabellema 7.5 och 7.6 visar också att det finns betydande skillnader i arbetslöshet mellan utländska medborgare och utrikesfödda. Talen pekar på att vistelsetid har betydelse. De utrikesfödda, utgörs

som av såväl invandrare som blivit svenska medborgare invandrare

som som fortfarande är utländska medborgare, har i genomsnitt längre vis-

en telsetid i Sverige än gruppen utländska medborgare. Bearbetningar

av arbetskraftsundersökningen för år 1994 visar också att de finns stora skillnader i arbetslöshet mellan invandrare kommit under

som olika decennier.

Invandrarkvinnornas arbetsmarknad

Skillnaderna i arbetslöshet mellan invandrare som kommit under olika decennier återspeglar till viss del att det rör sig om grupper som

från olika länder sammansättningen har förändrats över tikommer

viktig forskningsuppgift att försöka skilja ut vad som den. Det är en beror på det fråga olika invandrargrupper och vad som beror

att är om

skillnader i vistelsetid. Tabell 7.7 visar att skillnaderna i arbetslöspå

jämför är födda i olika länder. De het är stora om man grupper som

kommer från de nordiska länderna och Tyskland har låg arbetssom

de födda i Tyskland har till och med lägre arbetslöshet löshet, som är

de födda i Sverige, medan de kommer från länder i än som är som Östeuropa, Sydeuropa och utomeuropeiska länder har mycket hög arbetslöshet. Bland de större invandrargruppema är arbetslösheten högst bland dem som kommit från Iran.

Tabell 7 Arbetslöshet % 1994 efter födelseland för

åldersgruppen 16-64 år

	Kvinnor	Män
Danmark	5,6	12,9
Finland	8,1	11,3
Norge	4,2	12,4
Tyskland	4,7	6,4
f.d. Jugoslavien	13,8	16,7
Polen	12,6	20,5
Iran	34,9	32,4
Turkiet	22,5	16,9
Chile	18,8	19,7
Samtliga utrikes födda	12,6	16,8
Samtliga	6,7	9,1

Källa: Specialbearbetningar avarbetskrañsundersökningen 1994.

7.4¶Yrkessegregering

av invandrarna på arbetsmarknaden

Invandrama kommer till vissa delar arbetsmarknaden. Efterfråge-

av situationen på arbetsmarknaden vid ankomsten spelar roll eller, för

kommer i tidig ålder, arbetsmarknadsläget när de träder dem som

arbetsmarknaden. Det är inte bara det generella arbetsmarknads-

läget har betydelse utan också efterfrågan på just invandrarnas

som arbetskraft. För vissa yrken krävs svensk eller behörighet, för

examen

goda kunskaper i svenska språket. De yrken till vilka invandraandra

i Sverige och i andra länder framför allt kommit är dels yrken som re kräver lång yrkesutbildning där utbildningen inte är kulturspecifik

en naturvetare, läkare, ingenjörer, specialarbetare olika slag, dels

Eskil Wadensjo"

yrken som kräver kort inlärning inom såväl tillverkningsarbete som service. I yrken där kraven på kunskaper i landets språk i är stora som många tjänstemannayrken, är däremot invandrarna i regel få. Vi förväntar oss alltså att det skall finnas avvikelser mellan invandrarnas och svenskarnas yrkesfördelning. Det behöver däremot inte vara entydigt så att alla invandrare är överrepresentegrupper av rade i yrken med låga löner och dålig arbetsmiljö. Tabellerna 7.8 och 7.9 första bild vilka yrken ger en grov av som invandrarna hade 1989 före lågkonjunkturen och 1994

under låg-

konjunkturen. Vi har mätt överrepresentationen andelen som av en viss invandrargrupp, kvinnor respektive män, arbetar i yrket som

NYK nordisk yrkesklassificering tvåsiffemivån dividerat med

- andelen av samtliga kvinnor respektive män i Sverige i yrke. samma Ju högre talet, desto större är överrepresentationen. värdet Om är ett så är den andel invandrargruppen finns i yrket densamma av som som den grupp den jämförs med. För att inte slumpmässiga faktorer skall spela alltför stor roll har yrken där färre än 5000 kvinnor respektive män arbetar inte medtagits bland de yrken redovisas. som

Tabell 7.8 Yrken med högst överrepresentation bland invandrade kvinnor jämfört med kvinnor födda i Sverige. Överrepresentation antal/förväntat antal fördelom samma ning som bland kvinnor födda i Sverige.

1989 1994 Föddai Yrkesgrupp Overrepr. Yrkesgrupp Overrepr.u Finland kemisktprocess,gummi-, civiltbevaknings-och plastvaruarbete 3,03 skyddsarbete 2,50 städare 2,07 verkstadsarbete 1,53 Danmark Iivsmedelsarbete 3,89 jordbruksarbete 3,78 paketerings-,lagerarbete 3,32 systemerare,programmerare3,13 Norge elektronik-,teleteknisktarb. 4,07 systemerare, 3,13 programmerare kemisktprocessarbete 2,93 vägtratikarbete 3,11 Tyskland tekoarbete 3,07 trävaruarbete 10,74 övrigtkommersiellt 2,83 tinmekanisktarbete 5.18 f.d.Jugoslavien kemisktprocess-,gummi-, Iivsmedelsarbete 9,89 plastvaruarbete 14,44 elektronik-,teleteknisktarb. 9,02 paketerings-,lagerarbete 5,32 Polen trävaniarbete 7,77 elektronik-,teleteknisktarb 4,78 Iivsmedelsarbete 4,27 grafisktarbete 3,83 Föddautanför Iivsmedelsarbete 5,53 tekoarbete 4,53 EuropautomUSA, paketerings-,lagerarbete 3,29 elektronik-,teleteknisktarb. 3,53 Kanada,Australien NyaZeeland Samtliga kemisktprocess-,gummi-, verkstadsarbete 2,35 utrikesfödda plastvaruarbete 2,59 tekoarbete 2,29 tekoarbete 2,31 kemisktprocess-,gummi-, Iivsmedelsarbete 2,26 plastvaruarbete 2,21 Anm Yrkenmedfärreän5000kvinnor medtagna. Källa: Specialbearbetningar av arbetskrañsundersökningama 1989 och 1994.

Invandrarkvinnornas arbetsmarknad

För invandrarkvinnorna gäller att de är överrepresenterade jämfört med kvinnor födda i Sverige i industriarbetaryrken som verkstadsarbete, tekoarbete och kemiskt processarbete. Även vid granskning en av talen för grupper av invandrarkvinnor från olika länder framträder några industriarbetaryrken. Invandrarkvinnor förekommer oftare än svenska kvinnor i typiska mansyrken. För kvinnor från de nordiska länderna förekommer också andra yrken såsom hälso- och sjukvårdsarbete bland de mest frekventa.

Tabell 7.9 Yrken med högst överrepresentation bland invandrade män jämfört med män födda i Sverige. Överrepresentation antal/förväntat antal om samma fördelning som bland män födda i Sverige.

1989 1994 Föddai Yrkesgrupp Överrepr Yrkesgrupp Överrepr. Finland stál-,metallarhete 4,09 stáI-,metallarbete 3,71 massa-,pappersarbete 2,44 tekoarbete 3.66 Danmark gruv-,stenbrytningsarbete 4,75 tekoarbete 4,27 hälso- sjukvárdsarbete 3.48 glas-,keramikarbete 3,95 , Norge häIso-,sjukvárdsarbete 2,70 häIso-,sjukvårdsarbete 5,15 juridisktarbete 2,67 tandvárdsarbete 3,43 Tyskland reklamarbete,försäljningav transportarbete 5,77 egendom,tjänsterm.m. 4,56 ñnmekanisktarbete 4,25 hotell,restuarang 4,91 f.d.Jugoslavien städare 7,59 städare 8,14 Iivsmedelsarbetare 6,28 tekoarbete 7,09 Polen tekoarbete 11,29 städare 5,90 tandvárdsarbete 5,22 hotell,restuarang 5,54 Föddautanför hotell,restuarang 8,53 städare 8,20 EuropautomUSA, städare 7,54 hotell,restuarang 6,95 Kanada,Australien NyaZeeland Samtliga hotell,restuarang 4,09 städare 4,30 utrikesfödda städare 3,83 hotell,restuarang 3,64 tekoarbete 2,34 tekoarbete 3,59 Anm.Yrkenmedfärreän5000män medlagna. Källa: Specialbearbetningar av arbetskrañsundersökningarna 1989och 1994.

Tabell 7.9 visar att invandrade män jämfört med svenska män framför allt är överrepresenterade inom städarbete, hotell- och restaurangarbete samt tekoarbete. Det är yrken i vilka kvinnoandelen är hög. Yrkena är desamma år 1994 som 1989 även om det skett en omkastning i ordningen. Granskar vi uppgifterna för de olika invandrargruppema de största samt utomeuropeiska invandrare har särredovisats grupperna finner vi ett visst mönster. Invandrare från Tyskland och Norge har inte typer arbeten de andra utan sådana som samma av som grupperna kräver längre yrkesutbildning. Det finns dock en betydande statistisk osäkerhet beroende på att resultaten bygger på en urvalsundersökning, denna osäkerhet blir större mindre invandrargruppen

Eskil Wadensjö

Beräkningarna av dessa kvoter ger bara en första indikation på segregeringens omfattning. Den pekar att såväl invandrade kvinnor som invandrade män är markant överrepresenterade i vissa yrken jämfört med kvinnor respektive män som inte är invandrare. Markant är också att invandrarkvinnor är överrepresenterade i några industriarbetaryrken där merparten anställda är män, och att invandrarmän är överrepresenterade i vissa serviceyrken där merparten anställda är kvinnor.

För att undersöka skillnaderna i yrkesfördelning närmare har ett s.k. segregeringsindex beräknats. Detta index kan sägas stå för hur många kvinnor respektive män måste byta yrke för att de skall

som få precis samma yrkesfördelning som kvinnorna respektive männen i totalbefolkningen. Resultaten framgår tabell 7.10.

Tabell 7.10 Segregeringsindex. Andel av respektive grupp av kvinnor som

måste byta yrke för att få samma yrkesfördelning som samtliga

sysselsatta kvinnor, och andel av respektive grupp av män som

måste byta yrke för att få samma yrkesfärdelning som samtliga

sysselsatta män.

Kvinnor Män

Föddai Sverige		0,02	0,02
Utrikesfödda		0,17	0.20
Föddai Finland	Danmark Norge Tyskland f.d.Jugoslavien Polen	0,18 0,24 0,20 0,22 0,48 0,26	0,21 0,27 0,22 0,32 0,33 0,44
FöddautanförEuropa		0,30	0,36
Föddai Sverige		0,01	0.02
Utrikesfödda		0,13	0,21
FöddaiFinland	Danmark Norge Tyskland f.d.Jugoslavien Polen	0,12 0,22 0,23 0,24 0,44 0,31	0,24 0,29 0,29 0,31 0,45 0,38
FöddautanförEuropa		0,27	0.35

Anm.Segregeringsgradförgruppj 1/22 |

prooentueilandelavallasysselsattaiyrkesgrupp

andelavgrupp yrkesgnipp Källa: Specialbearbetningar av arbetskraftsundersökningama 1989 och 1994.

Av tabellen framgår att utrikesfödda kvinnor har en yrkesfördelning som avviker från den för alla kvinnor 17 procent av de invandrade

Invandrarkvinnornas arbetsmarknad

kvinnorna skulle år 1989 13 procent år 1994 behöva byta yrke för fördelningen skulle bli densamma. Motsvarande tal för utrikes att födda mäns yrkesfördelning jämfört med samtliga män är 20 procent 1989 och 21 procent år 1994. Motsvarande tal år 1970 enligt en var tidigare undersökning Wadensjö 1976, tabellerna 5 och 6 29 procent for invandrade kvinnor och 28 procent för invandrade män. En delförklaring till den markanta nedgången i segregering mätt på detta sätt kan att större andel de utrikes födda och än mer av de i arvara en av nyanlända 1970 än 1989 och 1994, och nyanlända har

betskraften var

yrkesfördelning avviker från totalbefolkningens än vad en som mer yrkesfördelning för de invandrare varit verksamma här en längre som tid gör. Resultaten med uppdelning efter födelseland visar att de som är en födda i f.d. Jugoslavien, i Polen och utanför Europa är yrkesmässigt segregerade än de kommer från de nordiska grannländerna mer som år 1994. Högst är segregeringen för invandrare från f.d. Jugoslavien. Bland invandrarkvinnorna skulle år 1994 44 procent dem från f.d. av Jugoslavien och 31 procent dem från Polen behöva byta arbete för av att få fördelning som samtliga kvinnor. samma

Vad kännetecknar invandrarnas yrken

Ett värde på ett segregeringsindex säger endast om en grupp har en yrkesfördelning avviker från totalbefolkningens däremot som men den avviker positivt eller negativt vad gäller olika egenskaper inte om hos yrkena. För att kunna säga något detta måste vi ha mått på yrom kenas egenskaper. Här skall sådana mått användas arbetssjuksom

domsfrekvens och arbetsolycksfallsfrekvens i respektive yrke. Yrkes-

fördelningen har vägts med totalbefolkningens arbetssjukdoms- re-

spektive arbetsolycksfallsfrekvens inom varje yrke för att fram vad

kännetecknar yrkesfördelning i dessa båda avseenden som en grupps här har samtliga 53 yrkesgrupper använts vid beräkningarna. Tabell 7.11 visar resultaten för olika invandrargrupper. Enligt tabellen har utrikes födda kvinnor yrken som i genomsnitt har ca 5 pro-

cent högre arbetssjukdomsfrekvens än vad personer födda i Sverige

har. Skillnaden är kanske mindre än vad skulle vänta sig. Det man finns dock stora skillnader mellan olika invandrargrupper. Tyska och norska kvinnor har år 1994 yrken med lägre arbetssjukdomsfrekvens, och kvinnor födda i f.d. Jugoslavien och utanför Europa har yrken med mycket högre arbetssjukdomsfrekvens än kvinnor födda i Sve-

rige. ungefär detsamma för de utrikes födda männen. Även Mönstret är här är skillnaden 5 procent och skillnaderna mellan olika grupper ca Män födda i Norge och Tyskland har yrken har lägre arstora. som

Eskil Wadensjö

betssjukdomsfrekvens än män födda i Sverige, medan födda

personer i f.d. Jugoslavien, utanför Europa samt, kanske något förvånande,

under 1994 också män födda i Danmark har yrken med markant högre arbetssjukdomsfrekvens.

Tabell II Arbetssjukdomsindex och arbetsolycksfallsindex för olika

invandrargrupper. Arbetssjukdomsindex respektive

arbetsolycksfallsindex för icke-invandrade män respektive

kvinnor år 1989 är satt till 100.

Arbetssjukdomsindex Arbetsolycksfallsindex

Kvinnor Män Kvinnor Män

Födda Sverige i		100,0	100,0	100,0	100,0
Ulrikesfödda		104,5	104,9	111,7	98,3
Föddai Finland	Danmark Norge Tyskland f.d. Jugoslavien 108,4 Polen	104,3 104,7 103,4 99,9 102,8	104,6 105,0 96,5 94,4 112,3 104,9	114,0 113,6 101,4 107,9 134,1 108,9	111,5 113,2 91,7 78,5 100,9 96,0
FöddautanförEuropa		108,5	109,6	114,5	88,0
Födda Sverige i		99,0	99,4	99,1	95,7
Utrikesfödda		102,2	104,8	105,6	93,1
Föddai Finland	Danmark Norge Tyskland f.d. Jugoslavien 106,3 Polen	100,9 103,7 98,0 98,0 99,3	103,7 109,2 99,0 94,4 109,3 104,6	107,5 110,7 108,4 107,0 128,5 94,4	107,7 107,7 92,6 83,1 108,3 85,1
FöddautanförEuropa		107,5	109,0	105,6	86,0

100ZmJ-a, Anm.Arbetssjukdomsindexarbetsolycksfallsindexförgruppi

liraJ I m andelav grupp yrkej n kvinnor/mänsominte invandrare

arbetssjukdomsfrekvensarbetsolycksfallsfrekvensiyrkej per 100sysselsatta Källa: Specialbearbetningar av arbetskraftsundersökningama 1989 och 1994 och undersökningen om arbetsorsakadebesvär 1995.

Motsvarande beräkningar av arbetsolycksfallsindex visar på stora

skillnader efter invandringsland och också på helt olika mönster för invandrade kvinnor och män. Generellt gäller att män är överrepresenterade i yrken med höga arbetsolycksfallsrisker jämfört med kvinnor. Här skall vi dock bara jämföra kvinnor med olika födelseland för sig och män med olika födelseland för sig.

Invandrarkvinnornas arbetsmarknad

Invandrarkvinnor har yrken med betydligt högre arbetsolycksfallsfrekvens än icke invandrade kvinnor. Det återspeglar att invandrarkvinnorna är överrepresenterade i traditionellt manliga yrken. Högst är värdena för kvinnor från f.d. Jugoslavien. Skillnaderna är dock betydligt mindre 1994 än 1989; många invandrarkvinnor har fått lämna industriarbetaryrken med höga arbetsolycksfallstal under 1990-talets

lågkonjunktur.

En jämförelse arbetsolycksfallsindex mellan män efter födelse-

av land visar att det inte finns några större skillnader mellan män födda i Sverige respektive utomlands i detta avseende. Det finns dock även här klara skillnader mellan olika invandrargrupper. Vissa invandrar-

de från Finland, Danmark och f.d. Jugoslavien endast grupper som 1994 har yrken med högre arbetsolycksfallsfrekvenser, andra som de från Tyskland och från länder utanför Europa har yrken med lägre ar-

betsolycksfallsñekvenser.

Jämfört med 1970 har det skett stora förändringar. Då var både invandrade kvinnor och invandrade män mycket starkt överrepresente-

rade i yrken med höga arbetsolycksfallsfrekvenser se Wadensjö,

1976.

7.6¶Några andra aspekter invandrarnas arbeten

Yrkenas arbetsmiljö arbetssjukdomar och arbetsolycks-

mätt genom fall är bara ett sätt att undersöka vad kännetecknar invandrarnas

som arbeten. I detta avsnitt skall kort beröras några andra aspekter.

Tabell 7.12 Andel % anställda med tidsbegränsad anställning år 1994.

Personer i åldern 25-54 år.

Alla Kvinnor Män Samtliga 13,5 14,6 12.3 Samtligainvandrare 16,7 16,6 16,8 däravfrån

Finland	11,0	12,5	8,4
övriga Norden	12,8	11,1	14,2
övriga Europa	15,4 17,1		12,7
övriga Världen	27,5	28,2 32,1

Källa: Specialbearbetningar av arbetskrañsundersökningen 1994.

Under år har andelen arbetskraften har tillfälliga arbe-

senare av som ten ej tillsvidare anställningar ökat svensk arbetsmarknad. Vi vet ännu inte detta är ett konjunkturfenomen eller det finns en

om om trend vi har bara uppgifter från 1987 och framåt. I andra länder har

haft långvarig utveckling i riktning större andel man en mer mot en med arbeten med lägre anställningstrygghet och det är viktigt att un-

Eskil Wadensjö

dersöka om det är en långsiktig tendens också i Sverige. Tabell 7.12 visar att invandrare som nyligen kommit till Sverige och som kommit från länder utanför Europa i stor utsträckning har denna tillfäl-

typ av liga arbeten.

Tabell 7.13 Arbetstidsförläggning.

Arbetstid

Dag Kväll/natt Skift Turlista Annan Summa KVINNOR

Samtliga	76,4 4,4	3,3 11,8 4,1 100
Födda Sverige i	76,8 4,3	3,2 11,7 4,1 100
Utrikesfödda	73,0 5,3 4,6 12,8 4,2 100
Födda Finland i	75,6 5,9 5,0 11,0 2,6 100

Invandrat

-1969 65,6 2,1 16,4 13,8 2,1 100

1970-1979	72,3 4,8 3,5 12,9 6,5 100
1980-1989	72,4 3,8 4,5 15,6 3,7 100
1990-	57,6 5,1 10,5 19,3 7,5 100

MÄN

Samtliga	82,7 1,9 6,0 3,8 5,8 100
Födda Sverige i	83,3 1,8 5,7 3,7 5,5 100
Utrikesfödda	75,7 3,2 14,4 4,2 8,3 100
Föddai Finland	75,6 0,6 14,4 1,4 8,1 100

Invandrat

-1969 77,5 9,8 2,5 10,3 100

1970-1979	69,0 4,9 12,7 4,3 9,1 100
1980-1989	81,9 3,1 3,3 5,5 6,2 100
1990-	71,4 8,6 7,2 5,0 7,8 100

Källa: Specialbearbetningarav arbetsmiljöundersökningen 1993.

En annan viktig egenskap hos arbetet är arbetstidens förläggning. Tabell 7.13 visar på stora skillnader mellan olika Personer föd-

grupper. da i Sverige har dagarbete oftare än utrikesfödda. Utrikesfödda män har betydligt oftare skiftarbete. Samma mönster finns

men svagare vad gäller invandrade kvinnor jämfört med svenska kvinnor. Något överraskande är kanske att många av de invandrarkvinnor kom

som fore 1970 har Skiftarbete. Arbetskraftsinvandrama kom ofta till industriarbete med annan tidsförläggning än dagtid och har tydligen fortsatt att ha samma typ arbeten.

7.7¶Arbetsplatsutbildning

Efterfrågeutvecklingen arbetsmarknadema i såväl Europa i

som USA har under 1980-talet och 1990-talet varit till fördel

for personer med längre utbildning och till nackdel för dem med kortare utbild-

Invandrarkvinnornas arbetsmarknad

ning. I USA har löneskillnader mellan olika utbildningsgrupper ökat, i Europa med starkare fackliga organisationer har skillnaderna främst visat skillnader i arbetslöshet mellan olika utbildningsgruppsig som Även lönespridningen inom olika utbildningsgrupper har ökat. er. Det finns troligen flera samverkande förklaringsfaktorer till denna utveckling mot ökade skillnader mellan och inom olika utbildnings- En första faktor är de minskade handelshindren genom lägre grupper.

tullar och minskade transportkostnader. Det gör att specialiseringen

kan öka så att de rika industriländema specialiserar i sådan produktion kräver högre utbildad arbetskraft dessa länder har relativt

som som

mycket och låginkomstländer specialiserar i produktion som krä-

relativt mycket lågutbildad arbetskraft dessa länder har ver av som relativt mycket av. Det gör i sin tur att efterfrågan lågutbildad arbetskraft minskar i länder Sverige medan efterfrågan på högre utsom bildad arbetskraft ökar. En andra faktor är att den tekniska utvecklingkan ha inneburit att mindre lågutbildad och mer av högutbildad en av arbetskraft efterfrågas. En tredje faktor är arbetsorganisatoriska förändringar ställer ökade krav på kunskaper oavsett befattningssom niva. Det finns inget tyder på att de tendenser som funnits under de som senaste två decennierna vad gäller arbetskraftsefterfrågans sammansättning håller på att brytas. God utbildning och bred språklig och social kompetens kommer troligen att belönas i än högre utsträckning än Det blir allt viktigare att ha god utbildning och kanske inte nu. en minst att ha ett arbete gör att får användning för denna utsom man bildning. Den viktiga frågan i detta sammanhang är hur invandrarna påverdenna utveckling. Invandrarna har inte i genomsnitt kortare utkas av bildning än den infödda befolkningen, snarast något längre. Skillnaderna är dock stora mellan olika invandrargrupper. Att ha en lång utbildning innebär emellertid inte garanti för att få ett kvalificerat aren bete. Väl så intressant utbildningens längd är att undersöka utsom bildningskraven för de yrken olika grupper har. som

Av tabell 7.14 framgår att utbildningskraven är betydligt högre i

de yrken män födda i Sverige har jämfört med de yrken som utsom rikes födda män har. Motsvarande skillnader går inte att finna för utrikes födda kvinnor jämfört med i Sverige födda kvinnor. Det finns mycket stora skillnader mellan olika invandrargrupper. Framför allt är det invandrade män från Sydeuropa och kvinnor och män från utomeuropeiska länder har arbeten med låga utbildningskrav. En unsom

dersökning förekomsten vidareutbildningskrav och omfattning-

om av likartad bild. I detta fall framträder skillnader både en av dessa ger en

Eskil Wadensjo"

för kvinnor och män; de är födda i Sverige har yrken med större

som

vidareutbildningskrav.

Tabell 7.14 Utbildningskrav i yrket. Procentuell fördelning

Högstnågra Någramánader- Merän1ár Summa

veckor högst1 KVINNOR

Samtliga	33.5	16,3	50.1	100
Födda Sverige i	33,5	16,5	50,1	100
Samtligautrikesfödda	35,0	15,4	49,5	100

Föddai Finland 36,4 18,2 45,3 100 Danmarkel.Norge Västeuropa 33,4 16,4 50,2 100 samt USA,Kanada, NyaZeeland,Australien

Osteuropa	36,6	12,2	51,1	100
Sydeuropa	34,7	20,0	45.4	100
utanförEuropa	42,0	14,3	43,7	100

Invandrat

-1969	26,9	8,4	64.8	100
1970-1979	38.3	13.2	48.4	100
1980-1989	33.1	18,9	48,1	100
1990-	38,8	13,2	48,0	100

MÄN

Samtliga	32,3	11.9	55,8	100
FöddaSverige i	31,8	12,0	56,2	100
Samtligautrikesfödda	37,9	11,8	51,3	100

Föddai Finland 43,9 16,9 39,2 100 Danmarkel.Norge Västeuropa 32,0 12,0 56,2 100 samt USA,Kanada, NyaZeeland,Australien

Osteuropa	23,0	9,3	67,7	100
Sydeuropa	57,5	16,8	26,6	100
utanförEuropa	54,3	12,2	35.7	100

Invandrat

-1969	50,3	10.5	40,2	100
1970-1979	40,0	10,8	49,3	100
1980-1989	37,9	9,3	52,8	100
1990-	32,8	9.0	58,2	100

Källa: Specialbearbetningar av arbetsmiljöundersökningen 1993.

I tabell 7.15 ges ytterligare aspekt på utbildningsinnehållet i de

en yrken svenskar och invandrare har, nämligen deltagande i utbildning på betald arbetstid. Tabellen visar födda i Sverige betyd-

att personer ligt oftare deltar i personalutbildning än utrikes födda även ål-

om derssammansätmingen är sådan att man skulle förvänta sig ett motsatt resultat. Skillnaden är mindre mellan kvinnor födda i Sverige och ut-

Invandrarkvinnornas arbetsmarknad

rikesfödda kvinnor än mellan män födda i Sverige och utrikesfödda män. Bland de kvinnliga invandrarna är utbildningsandelen lägst bland dem från Östeuropa och från länder utanför Europa. Vi har inte

kunnat urskilja hur mycket personalutbildningen för invandrar-

av grupperna som avser utbildning i svenska.

Tabell 7.15 Utbildning på betald arbetstid 1993. Procentuell andel

och genomsnittlig utbildningstid timmar.

	Kvinnor % timmar %			Män timmar
Samtliga	47,9	4,0	42,6	3,8
Föddai Sverige	48,8	4,0	43,1	3.9
Samtliga utrikesfödda	43,6	4,7	35,9	2,3

Föddai

Finland	48,8	3,5	38,4	2,2
Danmark el. Norge	45,9	2,7	50,0	3,5
Västeuropa	40,4	3,9	46,4	3,9

samtUSA,Kanada. ljlyaZeeland,Australien

Osteuropa	35,0	8,0	31,7	2,5
Sydeuropa	48,7	2,1	19,5	1,0
utanför Europa	36,5	6,2	26,0	2,1

lnvandrat

-1969	48,2	2,4	30,6	1,6
1970-1979	46,2	5,8	35,0	2,0
1980-1989	41,5	5,1	34,5	2,8
1990-	44,7	9,7	37,2	3,4

Källa: Specialbearbetningar av arbetsmiljöundersökningen 1993.

Med ökade skillnader på arbetsmarknaden mellan yrken som kräver lång utbildning och de endast kräver kort utbildning kan vi för-

som vänta att invandrare får ökade problem. Orsaken till problemet är

oss inte att invandrarna generellt har kort utbildning utan att även många invandrare med lång utbildning inte får kvalificerade arbeten. Det pekar på att ökad uppmärksamhet bör ägnas företagens rekrytering av arbetskraft och de faktorer påverkar denna. Finns det åtgärder

som

kan öka möjligheterna för invandrarna att få arbete inom de yrsom ken de är utbildade för

Sammanfattning

Under 1960-talet, arbetskraftsinvandringens årtionde, var invandrarkvinnorna i mycket hög grad integrerade på arbetsmarknaden. Deras arbetskraftsdeltagande betydligt högre än svenska kvinnors och

var arbetslösheten låg. Deras yrkesfördelning skilde sig dock i hög

var grad från svenska kvinnors. De hade ofta industriarbete ofta arbeten

på områden traditionellt hade varit manligt dominerade. De hade

som

2ll

Eskil Wadensjo"

därmed också arbeten som i hög grad fysiskt krävande och i mil-

var jöer som ofta gav upphov till arbetsskador och arbetssjukdomar.

Under 1990-talet är bilden helt Invandrarkvinnomas

en annan. arbetskraftsdeltagande är lågt, mycket lägre än svenska kvinnors,

medan arbetslösheten är mycket hög trots det låga arbetskraftsdeltagandet. Fortfarande är invandrarkvinnoma överrepresenterade inom vissa typer av industriarbeten och skillnaderna är stora mellan svenska kvinnors och invandrade kvinnors yrkesfördelning. Skillnaderna har dock minskat markant- del kan troligen hänföras till krisen inom

en svensk ekonomi under 1990-talet som har gjort att invandrarkvinnor förlorat och vad gäller de nyanlända inte kunnat få arbeten inom industrin, men också till strukturella förändringar inom industrin. Skillnaderna i arbetsmiljö har därmed också blivit mindre.

Det är viktigt att understryka att invandrarkvinnoma inte är

en enhetlig grupp. Tvärtom är skillnaderna mycket stora, bl.a. efter

ursprungsland. Invandrarkvinnor från närliggande länder i Norden och Västeuropa har en ställning på arbetsmarknaden i mycket över-

som ensstämmer med svenska kvinnors, medan invandrarkvinnor från andra delar av världen har en betydligt svårare situation. Det gäller framför allt de invandrarkvinnor som kommit under 1990-talets lågkonjunktur.

Den fortsatt höga arbetslösheten och strukturella förändringar på arbetsmarknaden gör att det finns anledning att förvänta sig ett fortsatt svårt arbetsmarknadsläge för invandrade kvinnor även under den överblickbara framtiden. Det gäller inte minst de invandrare

som kommit från f.d. Jugoslavien och utomeuropeiska länder under 1990talet.

Litteraturförteckning

Ekberg, Jan 1991 Vad hände sedan En studie av utrikesfödda på arbets-

marknaden Växjö: Acta Wexionensia. Eurostat 1996 Labour Force Survey. Results 1995. Bryssel och Luxemburg:

Eurostat. Lundh, Christer Ohlsson, Rolf 1994 Från arbetskraftsimport till flykting-

invandring. Stockholm: SNS Förlag. Wadensjö, Eskil 1973 Immigration och Samhällsekonomi. Lund: Studentlitteratur. Wadensjö, Eskil 1976 Occupational segregation of Migrant Workers in Sweden

Växjö Migration Studies Wadensjö, Eskil 1995 Den mörka bilden invandrarna på 1990-talets svenska

arbetsmarknad" i Invandrarna på arbetsmarknaden. Stockholm: Rådet för arbctslivsforskning.

Wadensjö, Eskil 1996 Invandrare i Arbetsliv och hälsa en kartläggning.

Järvholm, Bengt red.. Stockholm: Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetslivsinstitutet

och Rådet för arbetslivsforskning.

Mödrar nittiotalets arbetsmarknad

på

En mellan gifta och ensamstående

jämförelse

ULLA BJÖRNBERG

8.1¶Bakgrund och syfte

Ensamstående mödrar är växande i samtliga länder i Europa. en grupp De främsta anledningarna till detta är att skilsmässorna ökar i alla länder och att allt fler barn föds i samboendeförhållanden, i vilka separationer vanligt förekommande än i äktenskap. I internatioär mer nella jämförelser den ekonomiska situationen för ensamstående av mödrar har hittills svenska mödrar visat sig ha bättre ekonomisk sien tuation. Detta har förklarats med att ensamstående mödrar i Sverige förvärvsarbetar i högre utsträckning än sina medsystrar i de flesta andra länder Wong, Garfrnkel McLanahan, 1993; Hobson, 1995; Lone Parent Families, 1990. Till ganska nyligen har det varit allmän uppfattning i Sverige en att ensamstående mödrar inte skiljer sig särskilt mycket från gifta mödrar vad gäller försörjning och förvärvsarbete. Ensamstående mödhar betraktats enhetlig och mycket få studier har rar som en grupp gjorts med syftet att urskilja olika kategorier mödrar och deras av sociala situation. Det finns mycket litet statistik som ger utrymme för att särskilja ensamstående mödrar med hänsyn till ålder, utbildning, etnisk tillhörighet, lokala arbetsmarknader, AMS-åtgärder och annat.

Bakgrunden till föreliggande studie intervjuundersökning

är en med småbarnsföräldrar och deras uppfattningar om möjligheten att förena förvärvsarbete och familjeliv, jag genomförde 1992. Ursom valet föräldrar gjorde det möjligt att jämföra betydelsen av familjeav form för föräldrars arbets- och familjesituation. Gifta, sarnboende, ensamstående och ombildade familjer de familjeformer som urskiljvar des. Resultaten visade att ensamstående mödrar hade oväntat höga arbetslöshetstal nästa lika höga ensamstående mödrar i Östtysk- - som

1Undersökningen nationellstudie i en internationell studieom förvärvsarbete, var en familjeliv och familjepolitik. Ovriga deltagande länder var Västtyskland, f.d. Osttyskland,Ryssland, Ungern och Polen.

Ulla Bjärnberg

land om jag räknar de utbildade sig. 29 procent de

som av ensamstående mödrama stod utanför arbetsmarknaden mot 8 procent bland de gifta Bjömberg, 1994. I mina data kunde förklaringarna till de stora skillnaderna inte finnas i sig mödramas ålder, utbildning el-

vare ler yrke eftersom mödrama tämligen lika i dessa avseenden.

var

Denna studie följdes upp med detaljerad undersökning på

en mer grundval av statistik från arbetskraftsundersökningama AKU. I det här kapitlet redovisas resultat från denna undersökning. Syftet är att jämföra olika kategorier av ensamstående och gifta mödrar för att kontrastera mot en till synes gängse uppfattning att ensamstående mödrar är en homogen kategori och att redovisa eventuella systematiska skillnader mellan gifta och ensamstående mödrar när det gäller deras position på arbetsmarknaden och deras på förvärvsarbete.

syn Syftet är också att studera hur detta har förändrats under 1990-talet. Har den ekonomiska krisen haft liknande effekter för gifta

och ensamstående Finns det tendenser som tyder att ensamstående mödrar marginaliseras på arbetsmarknaden Kan finna tecken att

man den process som kallats feminisering av fattigdomen och har

som brett ut sig i ett flertal länder i den industrialiserade världen liksom också i de flesta u-länder också visar tendenser att uppträda i Sverige En välfärdsstatsmodell den svenska borde "vaccinerad

som vara mot den sortens tendenser.

Om dessa visar sig här, vad beror de på Är det så att

nu processer ensamstående mödrar har en mer utsatt position på arbetsmarknaden för att de är ogifta, dvs. inte lever i stabil relation till Det

en en man. skulle i så fall handla diskriminering med rötter i patriarkatet

om en

Om det är så att de har fått en sämre position under 1990-talet, förklaras det då av den ekonomiska krisen eller har ensamstående mödrar också tidigare haft en sämre situation än gifta mödrar Kanske är det så att ensamstående mödrar rent demografiskt skiljer sig från gifta mödrar.

8.2¶Demografiska skillnader

mellan ensamstående och gifta mödrar

I Sverige räknas de mödrar bor med sina barn

som ensamma som ensamstående mödrar. Mellan 1975 och 1993 ökade antalet ensamföråldrar med barn från 159 000 till 258 000. I den svenska Folk- och bostadsräkningen beräknades andelen ensamstående mödrar med barn 0-17 år till cirka 16 procent alla bamhushåll 1990. Andelen

av ensamma fäder var 2,7 procent F 01k- och bostadsräkningen, 1990.

I Sverige, liksom i de flesta andra länder, är skilsmässa och separation den vanligaste orsaken till barnfamiljer med ensamstående

Mödrar på nittiotalets arbetsmarknad

mödrar. Enligt Folk- och bostadsräkningen 1990 var knappt hälften, 46 procent, av mödrama separerade från sina sambos och 50 procent var frånskilda. Det är kategorin samboende som ökar mest. Det beror på att samboende har högre separationsfrekvens, även när bam är inblandade. Ungefär tre gånger fler sambofamiljer med barn spricker jämfört med gifta familjer Skilsmässor och separationer, 1995.

Under senare år har skilsmässoma ökat i Sverige. Särskilt stor har ökningen varit i familjer med små barn. Risken för separation är dubbelt så hög bland samboende par som har barn före ihopflyttningen och risken är särskilt hög i början av samboendet, dvs. efter 0-2 år Skilsmässor och separationer, 1995

Risken för att bli ensamstående mor är högre lägre utbildning kvinnan har. Det visar sig också i statistiken över ensamstående mödrar. Jämfört med gifta mödrar är andelen med enbart grundskola 9 procentenheter högre bland de ensamstående. Å andra sidan är andelen med eftergymnasial utbildning lägre bland de ensamstående mödrama.

Tabell 8.1 Utbildningsnivå bland ensamstående och gifta mödrar

procent. Mödrar Grundskola Gymnasium Eftergymnasial Totalt Ensamstående 25 53 22 100 Gifta 16 49 35 100 Källa: SCB: AKU, 1994, årsmedeltal.

Dessa skillnader i utbildning kan inte förklaras med skillnader i ålder, eftersom åldersfördelningen är tämligen likartad. De kan inte heller förklaras med att ensamstående mödrar har fler barn än gifta. Tvärt-

63 procent de ensamstående mödrama har endast ett barn, vilom, av ket kan jämföras med 37 procent bland de gifta.

8.3 Mödrarnas och välfärd

försörjning

I internationell jämförelse kan konstateras att ensamstående mödrar ekonomiskt, till skillnad från ensamstående fader, är beroende fler

av olika inkomstkällor. Endast ett fåtal kan leva enbart sin egen inkomst. Inkomst från eget arbete är emellertid den största inkomstkällan och avgörande betydelse för hur mödramas och barnens situa-

av tion ter sig ekonomiskt. Den svenska socialpolitiken har också inriktats att skapa förutsättningar för mödramas självförsörjning vare

sig de är gifta, samboende eller ensamstående. Enligt nationalekonomen Björn Gustafsson utgjorde transfereringar drygt 40 procent av deras inkomster 1992. Drygt 70 procent av ensamstående mödrar i

Ulla Björnberg

Sverige har bidrag främst bidragsförskott och bostadsbidrag jämfört med 22 procent av parfamiljer Gustafsson, 1993.

Den svenska modellen för familjepolitiskt stöd till ensamstående mödrar skiljer sig på två väsentliga punkter från stödet i många andra länder i Europa: Bidragsförskottet och barnomsorg. Internationella undersökningar visar att närmare 70 procent av mödrar som är berättigade till underhåll från barnens fäder inte erhöll detta. Mot detta kan ställas att i Sverige uppgick det offentligt garanterade bidragsförskottet till 1173 kronor per månad och barn 1995.

Trots att de svenska ensamstående mödrama lever i en bättre ekonomisk situation än flertalet av de ensamstående mödrama i andra länder, kan man dock i ett nationellt perspektiv konstatera att ensamstående mödrar också i Sverige har en utsatt ekonomisk och social situation. En undersökning, som genomförts av Statistiska centralbyrån, visar att andelen barn till ensamstående, som lever i hushåll där det saknas kontantmarginal har ökat från 35 procent till 60 procent mellan 1980 och l990-talet. Motsvarande siffror för barn som lever i parhushåll var en ökning från 15 procent till 25 procent. Barns ekonomiska välfärd har således sjunkit totalt sett sedan slutet av 1980-talet Ojämlikheten i Sverige, 1988; Sjöberg, 1995. Var tredje ensamstående mamma hade socialbidrag år 1995 Socialstyrelsen, 1996. Den disponibla inkomsten för barnfamiljer har under l990-talet sjunkit för bamfamiljer generellt. Men ensamstående med barn har fått en större inkomstminskning. För dessa hushåll har inkomsterna sjunkit med nästan 6 procent eller med 5000 kr per konsumtionsenhet och år. Till bilden hör, förutom nedskärningar i socialbidrag, ökade kostnader, t.ex. hyreskostnader, kostnader för barnomsorg och hälsovård under 1990-talet. Under 1990-talet har också andelen ensamstående mödrar som får socialbidrag ökat Socialstyrelsen, 1996.

Flera orsaker till denna trista utveckling kan föras tillbaka till den låga värderingen kvinnors arbete i traditionella kvinnoyrken med

av reallöner som i stort sett har legat stilla under 1980- och l990-talen. Till detta kommer utvecklingen på arbetsmarknaden under 1990-talet.

8.4¶Situationen på arbetsmarknaden

Sedan 1991 har andelen gifta och ensamstående mödrar i arbetskraften sjunkit. Bland gifta mödrar har andelen sjunkit från 89 procent 1991 till 85 procent 1996 och bland ensamstående mödrar från 87 procent till 80 procent. Det betyder att en ökande andel av mödrama utbildar sig eller har valt att inte förvärvsarbeta.

För att analysera graden marginalisering på arbetsmarknaden

av för ensamstående och gifta mödrar har jag valt ett antal indikatorer,

Mödrar på nittiotalets arbetsmarknad

kan uppfattning hur prekär eller stabil sysselsättningen som ge en om ter sig för ensamstående mödrar jämfört med för gifta. Jag har studerat sysselsättningens omfattning heltid, deltid, arbetslöshet, andelen med tillfällig anställning samt andelen undersysselsatta, dvs. de som önskar arbeta fler timmar än vad de gjorde vid mättillfället Med gifta sådana verkligen är gifta, dvs. jag har uteslutit de

menar som

samboende jämförelsen, eftersom jag är intresserad av att studera ur familjeformens betydelse för kvinnornas situation på arbetsmarknaden. Sammantaget visar alla de indikatorer som jag har analyserat att ensamstående mödrar har prekär situation på arbetsmarknaden en mer än gifta, även när tar hänsyn till skillnader i mödrarnas ålder och man utbildning. Oavsett utbildningsnivå är arbetslösheten dubbelt så hög bland ensamstående bland gifta. Mest besvärlig är situationen för som mödrar med små barn. Ensamstående småbarnsmödrar har, oavsett utbildningsnivå, mer än dubbelt så hög risk, som gifta småbamsmödatt drabbas arbetslöshet oavsett utbildningsnivå än gifta smårar, av bamsmödrar.

Sysselsättning

Mellan 1991 och 1996 har andelen arbetande gifta mödrar som arav betar heltid ökat, medan andelen för ensamstående mödrar varit ungefär oförändrad, tabell 8.2. Av tabellen framgår vidare att i genomsnitt 50 procent de gifta mödrarna i åldersgruppen 25-44 år arbetade av heltid 1996 och cirka 44 procent arbetade lång deltid. Kort deltid 1- 19 timmar är relativt ovanligt i Sverige och nivån har varit stabil under 1990-talet. Ensamstående mödrar arbetar heltid i större utsträckning än gifta mödrar, skillnaderna har utjämnats mellan men gifta och ensamstående med förskolebarn. Bland mödrar med skolbarn är det emellertid betydligt fler ensamstående än gifta mödrar som arbetar heltid.

2l texten redovisas analys datafrån SCB:s arbetskraftundersökningar, årsen av medeltal för 1991, 1994 och 1996.Gifta och ensamståendemödrarjämförs med avseendepå barnensålder, utbildning samt etnisk tillhörighet. Den studeradeåldersbland mödrarna är 25-44 år. De beroendevariablerna ärarbetskrañsdeltaggruppen ande,sysselsättningsgrad heltid, deltid, arbetslöshet,undersysselsättningsamt anställningsform tillfällig eller fast anställning. År 1991valdessomjämförelseår framför 1990beroendepå att statistiken från 1990 inte erbjöd möjlighet att bryta ned data på etnisk tillhörighet.

Ulla Björnberg

Tabell 8.2 Procentuella andelar ensamstående och gifta mödrar 25-44 år

som arbetar hel- respektive deltid, uppdelat efter barnens ålder

1991, 1994 och 1996

Deltid Heltid

1991 1994 1996 1991 1994 1996 FÖRSKOLEBARN Giftamödrar 48 44 43 46 50 Ensamståendemödrar 44 46 43 52 49 52 SKOLBARN Giftamödrar 46 42 40 54 56 Ensamståendemödrar 30 28 69 66 68 Procentandelarnahar beräknats antaletsysselsattainomvarjekategori.Deltiddefinieras som20-34 timmarperveckaoch heltidsom35timmarellerflerpervecka.Resterandedel arbetar1-19 timmarpervecka. Källa: SCB: AKU, årsmedeltal 1991, 1994 och 1996.

Det förändrade mönstret i heltids- respektive deltidssysselsättning bland ensamstående och gifta kan relateras till hur undersysselsättningen har förändrats under l990-talet. Undersysselsatta eller deltidsarbetslösa är de som önskar arbeta fler timmar än de faktiskt gör vid mättillfállet. Antalet undersysselsatta har ökat kraftigt under l990-talet, särskilt bland kvinnor. I genomsnitt ökade andelen undersysselsatta mödrar från 7 procent 1991 till drygt 15 procent 1996. Allt fler har således tvingats till lägre grad sysselsättning än de

en av önskar.

Av tabell 8.3 framgår att denna utveckling är mer markant bland ensamstående mödrar än bland gifta, men tabellen visar att också gifta mödrar har fått en försämring. 1996 var 15 procent av ensamstående mödrar 25-44 år undersysselsatta mot i genomsnitt drygt 11 procent av de gifta. Ensamstående mödrar löper således en förhöjd risk att vara arbetslösa på deltid.

Tabell 8.3 Undersysselsatta gifta och ensamstående mödrar 25-44 år

i procent av arbetskraften i respektive grupp

1991 1994 1996

Giftamödrar	6
Ensamståendemödrar	10	15 15
Relativriskför ensamstående mödrar 1,57 1,39		1,33

gifta mödrar: 1 Källa: SCB: AKU, årsmedeltal 1991, 1994 och 1996. Arbetslöshet Totalt sett steg arbetslösheten bland mödrar i åldern 25-44 år från 2 procent till 9 procent mellan 1991 och 1996. Bland mödrar i åldern

Mödrar på nittiotalets arbetsmarknad

25-44 år arbetslösheten 1996 bland gifta 7 procent och bland envar samstående 15 procent. Figur 8.1 visar vilka skillnader i nivåer på arbetslöshet mellan ensamstående och gifta har observerats i de årliga arbetskraftsunsom dersökningama sedan 1980-talet för kvinnor mellan 16-64 år. Under 1980-talet de relativa arbetslöshetstalen tämligen låga och därför var uppfattades troligtvis skillnaderna mellan grupperna som negligerbara.

Figur 8.1 Arbetslöshet bland gifta och ensamstående mödrar 16-64 år

i procent av arbetskraften

Andelm

1980 1985 1990 1992 1994 1996 I: Ensamståend mödrare I Giftamödrar Källa: SCB: AKU, årsmedeltal.

Bland gifta mödrar i åldern 16-64 år ökade arbetslösheten från knappt 2 procent till 7 procent mellan 1980 och 1996 och bland ensamstående från 3 procent till 13 procent. Det är således i dag väsentliga skillnader mellan ensamstående och gifta mödrar. Klyftan mellan de båda ökade kraftigt när ekonomin råkade i kris under 1990-talet. grupperna Siffrorna visar emellertid att det funnits tydlig skillnad mellan en även under 1980-talet. grupperna Ett annat sätt att redovisa förhållandet mellan gifta och ensamstående är att jämföra deras relativa risker i förhållande till en jämförelfår värdet Ett värde ligger under ett innebär att segrupp som som har lägre risk i förhållande till jämförelsegruppen och ett värde man över ett innebär således en högre risk. I tabell 8.4 redovisas risker för olika kategorier av mödrar. Syftet är att renodla betydelsen enskilda faktorer civilstånd, utbildav som ningsnivå, ursprungsland och barnens ålder. För att få ett säkrare underlag för att bedöma effekten civilstånd har jag valt att jämföra av

8 SOU1997:137

Ulla Björnberg

gifta och ensamstående i åldern 25-44 år. I denna åldersgrupp torde chansen att ha etablerat sig med avslutad utbildning och i arbete

vara större än bland de

yngre.

Tabell 8.4 Relativ risk för arbetslös bland gifta och

att vara

ensamstående mödrar 25-44 år, 1991, 1994 och 1996

1991 1994 1996 CIVILSTÅND Giftamödrar 1,00 1,00 1,00 Ens.mödrar 3,01 2,63 2,02 Giftamödrar Barn0-6 1,00 1,00 1,00 Ens.mödrar Barn0-6 3,53 3,62 2,21 Giftamödrar Barn7-16 1,00 1,00 1,00 Ens.mödrar Barn7-16 2,79 2,90 2,09 UTBILDNING Grundskola 3,34 4,05 4,04 Gymnasium 1,92 2,45 2,25 Postgymnasial 1,OO 1,00 1,00 ETNlSKTURSPRUNG

Svenska	1,00 1,00 1,00
QECD	2,93 1,87 2,56
Ovriga	4,16 5,91 5,21

SMÄBARNIFÖRHÅLLANDETILLSKOLBARN Skolbarn 1,00 1,00 1,OO Förskolebarn 1.46 1,43 1,30 Anm.Skillnadernamellangrupperna signiñkanta 95procentsnivån. Källa: SCB: AKU 1991 och 1994, årsmedeltal för mödrar 25-44 år.

Tabell 8.4 visar genomgående att de ensamstående mödrama har

mer än två gånger så hög risk som gifta mödrar att vara arbetslös, men att den relativa risken har minskat något sedan 1991. Analysen visar också att de som har låg utbildning löper flera gånger så hög risk att drabbas arbetslöshet att risken för dem med utbildning utöver

av men gymnasium också är betydande, jämfört med risken for dem har

som postgymnasial utbildning. Bland mödrar med postgymnasial utbildning är den relativa risken för ensamstående mödrar arbetslö-

att vara sa nästan tre gånger så hög, särskilt bland dem har små barn

som

riskkvot 2,98.

Det finns också effekt att ha små barn är oberoende

en av som av civilstånd och utbildningsnivå. Mödrar med små barn är mindre attraktiva arbetsmarknaden än mödrar med skolbarn. Betydelsen

av ursprungsland är också markant.

I figur 8.2 redovisas en samlad bild hur de relativa arbetslös-

av hetstalen varierar med civilstånd, barnens ålder och moderns utbild-

Mödrar på nittiotalets arbetsmarknad

ning. Här framstår bilden tydligt. Ensamstående mödrar drabbas genomgående arbetslöshet i högre utsträckning än gifta. Särskilt illa av är ensamstående mödrar med enbart grundskola och med förutsatta skolebarn, där arbetslösheten ligger på 31 procent. En jämförelse med 1994 visar att situationen för gifta småbamsmödrar med grundskoleutbildning endast har försämrats något.

Figur 8.2 Arbetslöshet bland ensamstående och gifta mödrar 25-44 år efter moderns utbildning och barnens ålder

Procent

n Grundskola u Gymnasium Posgymnasiat

Barn Barn7-16ár Barn0-6å Barn7-16 Ensamståendemödrar Giftamödrar Källa: SCB: AKU, 1996, ársmedeltal.

Tillfällig anställning

Tillfälliga anställningar har ökat markant under 1990-talet, särskilt bland kvinnor. Bland dessa andelen med tidsbegränsade anställvar ningar cirka 10 procent 1991 och 14 procent 1996 AKU, årsmedeltal 1991 och 1996.

Tabell 8.5 Andelar bland ensamstående och gifta mödrar 25-44 år, har tillfälliga anställningar efter utbildning och som barnens ålder procent Utbildningsnivå Grundskola Gymnasium Eftergymnasial FÖRSKOLEBARN Giftamödrar 14 Ensamståendemödrar 16 18 15 SKOLBARN Giftamödrar 12 7 Ensamståendemödrar 9 13 16 Källa: SCB: AKU, årsmedeltal 1996.

Ulla Bjärnberg

Ensamstående mödrar har högre risk för att ha tillfälliga jobb än gifta mödrar. 1996 hade cirka 10 procent de gifta mödrama tillfälliga

av anställningar mot upp till 16 procent bland de ensamstående mödrarna. Siffrorna visar en tydlig effekt barnens ålder vad gäller före-

av komst av tillfälliga anställningar: Ju barn desto större risk.

yngre

Sammanfattningsvis kan konstateras att den ekonomiska och sociala situationen för ensamstående mödrar har försämrats avsevärt

under l990-talet. Förklaringar till försämringen kan sökas dels i ökade kostnader och minskade bidrag, dels i deras försämrade position på arbetsmarknaden. Resultaten från denna undersökning visar

att ensamstående mödrar har drabbats betydligt än gifta.

mer

Den försämrade situationen arbetsmarknaden beror

i stor utsträckning på den ekonomiska krisen under 1990-talet. Men de systematiska skillnaderna mellan ensamstående och gifta fanns redan före krisen men var mindre tydliga. Att ensamstående med små

vara mor barn och lågutbildad innebar en betydande risk för att ha margina-

en liserad position på arbetsmarknaden redan före krisen l990-talet. Dessa resultat kan jämföras med en annan studie arbetslöshetens

om variation över konjunkturfaser sedan 1975. Enligt denna studie hade ensamstående mödrar redan 1975-1980 betydande överrisk att

en drabbas arbetslöshet jämfört med samboende med bam. Studien vi-

av sar också att överrisken för ensamstående med barn har ökat över hela perioden fram till 1992-1995, då den än dubbelt så stor

var mer som för samboende med bam. Resultaten tyder på att villkoren på arbetsmarknaden för ensamstående mödrar har skärpts och att förändringarna är trendmässiga och inte enbart konjunkturberoende Åberg, Strand, Nordenmark Bolinder, 1997. För kvinnor har familjesituationen således stor betydelse när det gäller att förhandla sig till ett

en jobb, dvs. att kunna försörja sig själv och sina barn och uppnå

en självständig ställning i samhället. Ensamstående mödrar får tillfälliga jobb och tvingas till arbetslöshet hel- eller deltid i betydligt högre grad än gifta mödrar.

I denna studie har motsvarande jämförelser mellan gifta

och ensamstående fader inte genomförts. Här kan dock kort nämnas att fäder uppvisar ett liknande mönster mödrama, dvs. ensamstående fäder

som har högre andel arbetslösa än vad gifta män har, och de har för-

som skolebarn tenderar att ha högre arbetslöshet än de har skolbarn,

som både bland gifta och ensamstående. Dessa skillnader tydliga

är mest bland dem som är lågutbildade. Arbetslöshetsnivåema är dock

genomsnittligt högre bland mödrarna än bland fädema.

Mödrar på nittiotalets arbetsmarknad

8.5 Mödrar inte är födda i Sverige som

Statistik redovisar situationen för bamhushåll med olika etnisk som tillhörighet är mycket bristfällig i Sverige. Sättet att mäta etnisk tillhörighet utgår från födelseland, oavsett hur länge man har bott i landet. Med AKU-statistiken källa har jag räknat fram att cirka 13 som procent alla bamhushåll hade utrikes födda mödrar. av Varifrån kommer de utrikes födda kvinnorna i Sverige Utifrån en undersökning invandrares utbildning har jag räknat fram hur kvinav fördelar sig på ursprungsland. 1995 bodde 309 050 utrikes födda nor kvinnor mellan 25-64 år i Sverige. Av dessa kom 40 procent från de nordiska länderna och 31 procent från andra länder i Europa främst - Östeuropa sammantaget det 71 procent. Majoriteten av invand- - var rarkvinnoma i Sverige kommer alltså från Norden och andra länder i Europa. 17 procent kom från Asien fördelat huvudsakligen på Iran, - Turkiet, Irak och Libanon. 12 procent kommer från resten av världen

Bakgrundsfakta, 1995.

Med syftet att jämföra situationen på arbetsmarknaden bland ensamstående och gifta mödrar med olika invandrarbakgrund har tre kategorier skilts ut- födda i Sverige, födda i OECD-ländema, vilket främst betyder Norden och andra länder i Europa, samt födda i övriländer. Om vi bara till arbetskraftsdeltagandet, kan vi konstaga ser tera att svenska mödrar hade ett arbetskraftsdeltagande 90 procent år 1996, vilket kan jämföras med 69 procent för samma grupp mödrar födda i OECD-ländema och 53 procent för dem födda i övriga länder. Arbetslösheten är mycket hög bland mödrar som är födda i övriga länder genomsnittligt 34 procent och 17 procent för dem födda i - OECD-ländema framgår i figuren. I figur 8.3 redovisas hur arbetslösheten ut i dessa bland ensamstående och gifta mödser grupper Mönstret är mycket tydligt längre kulturellt avstånd, desto rar. problematisk situation. l övrigt kan vi också konstatera att mönstmer ret för skillnader mellan gifta och ensamstående ser likartat ut som det gäller för mödrar i allmänhet. Gifta mödrar har bättre situation som en än ensamstående mödrar.

Ulla Björnberg

Figur 8.3 Arbetslöshet bland ensamstående och gifta mödrar 25-44 år

efter ursprungsland

Procent 40

30 25

Sverige 15

n OECD-länder

IAndra änder

5 .

Ensamståendemödrar Giftamödrar Källa: SCB: AKU 1996, ársmedeltal.

Det har inte varit möjligt att analysera betydelsen utbildning för

av arbetsmarknadsstatus bland de olika kategorierna. Undersökningen

kvinnors utbildning visar dock att utbildningsnivån överlag är lägre

bland kvinnor födda utanför Sverige, med vissa undantag. Undantag är bl.a. kvinnor från Iran som har högre utbildning liksom de från vissa länder inom Europa och de från USA Bakgrundsfakta, 1995. Den högre arbetslöshetsnivån bland kvinnor inte är födda i Sve-

som rige kan därför delvis förklaras av att deras utbildningsnivå är låg. Diskriminering av invandrare arbetsmarknaden drabbar såväl kvinnor som män Ekberg Gustafsson, 1996.

Om vi ser till de övriga indikatorema deltid/heltid, undersyssel-

sättning och tillfällig anställning finner vi ett mönster går i

- som samma riktning som för materialet i övrigt. De tidigare redovisade skillnaderna mellan gifta och ensamstående mödrar till

de senares nackdel kvarstår liksom mönstret att svenska mödrar har betydligt

en bättre situation än mödrar från andra länder. Jämfört med mödrar födda i Sverige har t.ex. dubbelt så många invandrarkvinnor endast kort deltid. Jämförelser mellan 1991 och 1996 visar också att situationen för utrikes födda mödrar har förvärrats.

För kvinnor födda i övriga länder är skillnader mellan gifta och ensamstående vad gäller arbetslöshet inte så markanta för de and-

som ra gruppema. Detta kan tolkas så att det är tillräcklig risk att

en vara invandrare från länder inte ingår i den så kallade OECD-gruppen.

som

Mödrar på nittiotalets arbetsmarknad

8.6¶Sammanfattning och diskussion

Situationen för ensamstående mödrar har försämrats betydligt sedan slutet 1980-talet. Mycket tyder emellertid på att ensamstående av mödrar hade utsatt position på arbetsmarknaden redan före en mer krisen i ekonomin, att den inte så märkbar tidigare, eftersom men var arbetslöshetsnivåema betydligt lägre. Det finns emellertid en var trendmässig förändring visar att ensamstående mödrar får allt som svårare att hävda sig arbetsmarknaden. Tillbakagången i ekonomin har bidragit till högre nivå instabilitet på arbetsmarknaden för en av ensamstående mödrar. Särskilt utsatta är mödrar inte är födda i som Sverige och mödrar med låg utbildning. Det förefaller därför som om den svenska modellen för kvinnors försörjning och jämställdhet inte är tillräckligt robust för att rå på de krafter verkar utanför politiksom område. ens Att ensamstående mödrar har utsatt position arbetsen mer marknaden är i ett internationellt perspektiv ingen sensationell nyhet. Tvärtom, det uppfattas i många länder ett mycket stort problem som ensamstående mödrar har lägre förvärvsfrekvens än gifta. Den låga att förvärvsfrekvensen brukar förklaras med svårigheter att ordna barn- I del fall antas att ensamstående mödrars incitament för omsorg. en förvärvsarbete är låg därför att socialbidragen är så konstruerade att det inte lönar sig att arbeta Bradshaw m.fl., 1996. Ytterligare förklaringar kan att mödrar i första hand uppfattar sig som mödrar vara och att de vill ta hand sina bam själva. Förvärvsarbetet kan ses om moraliskt felaktigt och omöjligt att förena med moderskap som som Duncan Edwards, 1997. I ett svenskt sammanhang är resultaten något förvånande, eftersom den allmänna uppfattningen har varit att ensamstående mödrar och gifta mödrar i förvärvsarbetar premisser. Det finns stort sett samma i det svenska mycket starka incitament för förvärvsarbete systemet låga socialbidrag kopplade till krav disponibel för förvärvsatt vara arbete, rätt att ha barnen i barnomsorg trots arbetslöshet för att underlätta arbetssökande, bidragsförskottet är i princip oberoende av förvärvsarbete det vill säga det fungerar inte ett negativt incitasom för förvärvsarbete. Det finns tradition betonar försörjment en som ningsplikt och förvärvsarbete också bland mödrar. Politiken har lagt villkoren tillrätta för att underlätta och sporra mödrars förvärvsarbete. Mödrama själva förefaller ha en hög motivation för att förvärvsarbeta och göra ett bra arbete. Resultat från en av undersökningar visar entydigt att de ensamstående mödrarmina egna hade hög motivation för förvärvsarbete. De betraktade sig som na en familjeförsörjare. Däremot uttryckte de att arbetsgivare och kollegor

Ulla Björnberg

visade intolerans när de tvungna att hemma med sjukt barn

var vara Bjömberg, 1997. Endast ett fåtal gifta mödrar uttryckte denna

upp-

fattning.

En faktor i sammanhanget kan att ensamstående mödrar i

vara högre utsträckning än gifta själva måste stanna hemma när barnen är sjuka. Ensamstående föräldrar måste ta ut fler dagar för vård sjukt

av barn än samboende, vilket framgår statistik över hur sjukpenning

av för vård av sjuka barn har tagits ut 48 dagar för ensamstående mot 25 för samboende. Bland fäder motsvarande siffror 42 dagar bland

var ensamstående mot 18 bland samboende. Uppgifterna kommer från

1990, dvs. före sjukpenningreformen Ensamföräldrarna

en utsatt

grupp Samboende kvinnor har högre uttag ledighet än samboen-

av de män. Trots detta har Samboende mödrar betydligt bättre konkur-

en renskraft på arbetsmarknaden.

Förklaringar till att ensamstående mödrar har utsatt posi-

en mer tion på arbetsmarknaden än gifta/Samboende mödrar måste ta sin utgångspunkt i de generella mekanismer som sorterar kvinnor till arbeten med sämre villkor. Den svenska arbetsmarknaden är könsligt

segregerad både horisontellt till yrkesområden och vertikalt till befattningsnivåer. En majoritet kvinnorna har yrken i underordnade

av positioner. I en sammanfattande analys olika segregeringsteorier

av konstateras att könssegregationen utgör resultatet ojämna maktre-

av lationer mellan könen Blomquist, 1994. Det problem här står i

som fokus är att mödrar har bildat självständiga hushåll är utsatta

som mer för selektionsmekanismer på arbetsmarknaden. Dessa mekanismer kan troligtvis härledas till flera samverkande faktorer kan relate-

som ras till dels kvinnornas rationella val, dels föreställningar hos

egna rekryterare på arbetsmarknaden mödrarnas arbetsförmåga och

om arbetsmotivation, s.k. statistisk diskriminering där arbetsgivamas kostnader för arbetskraften fokuseras Blomquist, 1994. Det kan innebära att bortselekteringen av ensamstående mödrar ter sig ekonomiskt rationellt ur ett företagsekonomiskt perspektiv. I dessa överväganden kan finnas med att ensamstående mödrar kanske antas ha högre risk för frånvaro på grund vård sjukt barn, sämre arbetskapacitet på

av av grund av splittrad koncentration och trötthet. Boende i utsatt förort

en kan också ha en stigmatiserande effekt Hardey, 1991 liksom att ha varit utsatt för flera arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det finns

en risk för att vissa kvinnor hamnar i onda cirklar med tillfälliga anställ-

ningar, påtvingad deltid, beroende av socialbidrag och sjukbi-

senare drag. Orsakerna till skillnader mellan gifta och ensamstående mödrar måste således sökas i hur offentligt stöd och arbetsmarknad samspelar med kvinnornas sociala situation.

Mödrar på nittiotalets arbetsmarknad

Troligtvis är det fråga att arbetsmarknaden i viss utsträckning om diskriminerar ensamstående mödrar. Det förefaller inte vara långsökt att tolka diskrimineringen utifrån djupt rotade patriarkala värderingar förstärks under tillbakagångar i ekonomin. Med tanke på att gifta som mödrar också har barn förefaller det inte moderskapet i sig som vara är problemet, utan frånvaron män i de ensamstående mödramas liv. av En tolkning utvecklingen är att ensamstående mödrar marginaav liseras i välfärdsstatens försörjningssystem och arbetsmarknaden.

Marginaliseringen kan leda till onda och självförstärkande processer,

där det tillfälliga jobbet leder till nästa tillfälliga jobb och där ena dessa så småningom leder till livshistoria där tillfállighetema stapen las på varandra. Inbäddat i dessa kommer återkommande processer stress för dålig ekonomi och lågt självförtroende. Ensamstående mödrar hör till den som enligt Storstadsgrupp kommitténs utredningar förväntas bli beroende av selektiva bemer hovsprövade system t.ex. socialbidrag eller bostadsbidrag Socisom aldepartementet, 1997. Arbetslinjen har förstärkts under senare år att socialbidrag, arbetslöshetsersättning och sjukersättning har genom kopplats allt hårdare till krav motprestation. Syftet är att stärka om individens eget ansvarstagande och att undvika en eventuell passivisering bidragstagande antas föra med sig. Risk finns dock att sysom stemet för med sig ökad klientisering, dvs en process där olika en parter sig till regelsystem och därmed också till ett föranpassar nya stärkt beroende hos bidragsmottagaren. Den svenska politiken gentemot ensamstående mödrar har utformats i syfte att stärka deras sociala medborgarskap genom att skapa förutsättningar för dem att bilda självständiga hushåll. Politiken hade denna funktion under 1970- och 1980-talen. Under 1990-talet har situationen för alltfler ensamstående mödrar urholkats och härmed undermineras också deras makt och självständighet. Det är givetvis ingen ödesbestämd alla ensamstående mödrar med förprocess som sörjningsproblem automatiskt dras Det är dock nödvändigt att räkna med att risken för marginaliseringsprocesser är större för enstående mödrar och att det därför kan finnas behov för lokalt sam mer skräddarsydda för att stärka dessa situation. program gruppers

Jagvill rikta ett varmt tack till FK Thomas Bjamarsson för hanshjälp med skattningen av de flesta tabeller i dennatext.

Ulla Björnberg

Litteraturförteckning

Arbetskrañsundersökningama AKU. Årsmedeltal 1980, 1985, 1990, 1992, 1994,

1996. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Bakgrundsfakta till Arbetsmarknads- och Utbildningsstatistiken 1995 4

Utbildningsnivå för utrikesfödda Rapport från Enkätundersökning Våren

1995 1995 Stockholm: Statistiska centralbyrån. Bjömberg, U. 1994 Ökad på alltfler ensamståendemödrar",

press

Kvinnovetenskaplig Tidskrift, árg. 15,nr s. 12-25. Bjömberg, U. 1997 Lone mothers Sweden: supported workers who mother i

Lone mothers in International Contexts, Edwards, R. Duncan, red.. London: UCL Press

Blomquist, M. 1994 Könshierarkier i gungning. Uppsala: Acta Universitatis

Upsaliensis 39. Bradshaw, m.t1. 1996 The employment of loneparents: a comparison of policy in

20 countries. London: Family Policy Studies Centre. Duncan, Edwards, R. 1997 Lone mothers andpaid work", Feminist

Economics, Vol. No s. 29-61. Ekberg, Gustafsson, B. 1995 Invandrare på arbetsmarknaden Stockholm:

SNS Förlag. Ensamföräldrarna en utsatt grupp 1996 Vältärdsprojektet, Stockholm:

Socialdepartementet. Folk och Bostadsräkningen 1990 Örebro: Statistiska centralbyrån, Programmet för

befolkningsstatistik. Gustafsson, B. 1993 Economic well-being andfamily policy. ResearchProgram at

Department of Economics, University of Gothenburg 1992 opublicerat. Hardey, M. red. 1991 Lone Parenthood. Coping with constraints and making

opportunities. New York, London: Harvester Wheatsheaf. Hobson, B. 1995 Solo mothers, social policy regimes, andthe logics of gender i

Gendering Welfare States, Sainsbury, D. red.. London, Califoma, New Delhi:

SagePublications Ltd. Lone-Parent Families The Economic Challenge 1990 Social Policy Studies No.

Paris: OECD. Ojämlikheten iSverige Levnadsförhållanden nr 51. 1988 Stockholm: Statistiska

centralbyrån. Sjöberg, 1995 Klarar mamma maten, Välfärds Bulletinen, 4-7.

nr s. Skilsmässor och bakgrund och utveckling 1995 Demograñska

separationer -

Rapporter, Stockholm: Statistiska centralbyrån. Socialdepartementet 1996 SOU 1996:151 Bidrag genom arbete en antologi.

Storstadskommittén, Stockholm. Socialstyrelsen 1996 Social service, vård och omsorg i Sverige 1996. Wong, Y.-L. Garñnkel, McLanahan, 1993 Single-Mother Families

Eight Countries: Economic Statusand Social Policy, Social Service Review, Vol. 67, No.

Åberg, R., Strand, M., Nordenmark, M. Bolinder, M. 1997 Arbetslöshet godai

och dåliga tider. Working PaperNo. Sociologiska Institutionen, Umeå universitet.

Kvinnors och mäns

vägar ut ur arbetslöshet- likheter och skillnader

ANNA THOURSIE

9.1¶Inledning

Arbetskraftsdeltagandet befolkningen ingår i arbets-

andelen av som

för kvinnor i Sverige är mycket högt i ett internationellt per-

kraften

spektiv. Under högkonjunkturåret 1990 uppgick kvinnors och mäns arbetskraftsdeltagande till drygt 82 procent respektive knappt 87 protabell 9.1. Även sysselsättningsintensiteten andelen av be-

cent, se folkningen förvärvsarbetar för kvinnor är hög internationellt som

Toppåret 1990 uppgick Sysselsättningsintensiteten för kvinnor till

sett. 81 att jämföra med motsvarande siffra för män som bara var procent, något högre, drygt 85 procent. Under 1990-talets recessionsår sjönk

arbetskrañsdeltagandet och sysselsättningsintensiteten för både kvin-

och män. Första halvåret 1997 uppgick arbetskraftsdeltagandet för nor kvinnor och män till drygt 74 procent respektive knappt 79 procent.

Sysselsättningsintensiteten under motsvarande period uppgick till

knappt 69 procent för kvinnor och knappt 72 procent för män. Även när det gäller hur arbetslösheten slår mot kvinnor respektive män uppvisar Sverige hittills ett internationellt sett ovanligt mönster. Under 1980-talet andelen arbetslösa bland kvinnor och bland män var ungefär lika hög. Under 1990-talet t.o.m. första halvåret 1997 har arbetslösheten varit något lägre för kvinnor än för män, se tabell 9.1. Under den första fasen 1990-talets recession steg arbetslösheten av för män än för kvinnor. Den huvudsakliga anledningen var att mer och byggsektorn drabbades exceptionellt hårt av den ekonoexportmiska krisen. Under 1994-1995, när sysselsättningen började att öka

1En betydande del fallet i arbetskrañsdeltagandetunder 1990-talet ärdock avmer av boktöringsteknisk natur och beror på att människor deltar i de flesta avde nyare som arbetsmarknadspolitiska åtgärderna varav detmest omfattande är arbetslivsutveckling, ALU inte räknas ingående i arbetskraften. Vidare har det kraftiga fallet i som arbetskrañsdeltagandet bland ungdomar under 1990-talet skett samtidigt sombetydligt fler ungdomar än tidigare deltar i reguljära studier.

Anna Thoursie

något, steg sysselsättningen för män än för kvinnor och arbets-

mer lösheten sjönk för män inte för kvinnor. Efterfrågan ökade i

men exportsektorn. Den offentliga sektorn, där fler kvinnor än män arbe-

tar, karaktäriserades nedskärningar och anställningsstopp. En

av eventuell sysselsättningsökning de närmaste åren äger troligen främst

rum i sektorer där män arbetar. Detta, i kombination med fortsatta åtstramningar i den offentliga sektorn, leder sannolikt till att skillnaden i

arbetslöshet mellan könen minskar eller t.o.m. arbetslösheten för

att kvinnor överstiger arbetslösheten för män. De senaste uppgifterna t.o.m. augusti 1997 från Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar AKU visar att i juli och augusti 1997 arbetslösheten

var for kvinnor något högre än den för män 9,4 och 8,9

procent procent för kvinnor respektive 8,8 procent och 8,2 procent för män.

Tabell 9.1 Arbetskraftsdeltagande, sysselsättningsintensitet procent

befolkningen och arbetslöshet procent arbetskraften,

1986 -första halvåret 1997. 16-64 år

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996199711 Arbetskraftsdeltagande83,0 83,2 83,7 84,2 84,5 83,5 81,6 79.1 77,7 78,2 77,9 76,7

Kvinnor 80,6 80,9 81,5 81,9 82,3 81,4 79,6 77,2 75,7 76,1 75,7 74,4

Män 85,4 85,4 85,7 86,4 86,6 85,6 83,5 80,9 79,5 80.3 80,0 78,9 Sysselsättningsintensitet80,9 81,4 82,2 82,9 83,1 81,0 77,3 72,6 71,5 72,2 71,6 70,2

Kvinnor	78,5 79,2 80,1 80,7 81,0 79,3 76,3 72,1 70,6 70,8 69,9 68,6
Män	83,3 83,8 84,2 85,1 85,2 82,7 78,3 73,0 72,3 73,5 73,2 71,7
Arbetslöshet	2,5 2,1 1,7 1,5 1,6 3,0 5,2 8,2 8,0 7,7 8,1 8,5
Kvinnor	2,5 2,1 1,7 1,5 1,6 2,6 4,2 6,6 6,7 6,9 7,5 7,9
Män	2,4 2,1 1,7 1,4 1,7 3,3 6,3 9,7 9,1 8,5 8,5 9,1

Källa: AKU.

På den svenska arbetsmarknaden finns det således betydande likheter

mellan kvinnor och män i arbetskraftsdeltagande, sysselsättning och

arbetslöshet också könsspecifika mönster. Givet den, i histo-

men ett riskt perspektiv för Sveriges del, extremt höga arbetslösheten på 1990-talet är det därför av intresse att studera likheter och skillnader i kvinnors och arbetslöshet.

mäns vägar ut ur

9.2¶Vilka arbetslösa får arbete

Syftet med detta kapitel är att analysera hur olika individspeciñka faktorer påverkade sannolikheten för arbetslös få

en person att ett jobb under den första hälften 1990-talet då arbetslösheten blev

av re-

Kvinnors och mäns vägar ut ur arbetslöshet-

kordhög Individspecifrka faktorer är t.ex. könstillhörighet, utbildnirgsbakgrund, erfarenhet i sökt yrke, det finns små barn i hushålom let. födelsedatum, födelseort och eventuell arbetslöshetsersätttyp av ning. En ytterligare bakgrundsfaktor är de rådande lokala arbetsmarknadsförhållandena där personen bor.

De övergångssannolikheter jag kommer att studera är av en speci-

ell nämligen sannolikheten för att lämna den öppna typ, en person arbetslösheten efter viss tidpunkt, givet att personen har varit aren betslös till denna tidpunkt. En period arbetslöshet kan avslutas på av olika sätt. Denna studie fokuserar på följande fyra avgångar: l ett fast heltidsarbete, 2 ett temporärt heltidsarbete, 3 ett deltidsarbete,

arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

4 en Eftersom urvalet i studien består personer som söker heltidsarav tillsvidareanställningar på heltid att som förstahandsval beten är se under det att deltidsjobb eller temporära heltidsjobb är att se som andrahandsval. Denna rangordning är dock inte invändningsfri. Till att börja med kan ett temporärt arbete början på ett fast jobb t.ex. vara projektanställning övergår till tillsvidareanställning när en som en projektet är slut. Det datamaterial används innehåller ingen insom formation vilka de temporära jobben övergår i fasta anom av som ställningar. Vidare kan det diskuteras ett tråkigt, lågt avlönat fast om heltidsarbete alltid är ett bättre alternativ än ett mer innehållsrikt, bättavlönat temporärt heltidsarbete. Möjligheterna till ersättning vid re deltidsarbete från arbetslöshetsförsäkringen kan ha betydelse för individens faktiska val mellan heltids- respektive deltidsarbete. Större delen undersökningsperioden ligger innan skärpningen av reglerna av för ersättning vid deltidsarbetslöshet trädde i kraft gradvis implementerad 1 september 1995 l januari 1996. Före denna skärpning kun- de registrerat sig sökande ett heltidsjobb ta ett fast en person som som deltidsjobb och sedan erhålla arbetslöshetsersättning för den tid som utgjorde skillnaden mellan heltidsarbete och deltidsarbetet stämpla till heltid, tid istället t.ex. kunde användas till hushållsarbeupp som Skärpningen innebar den tid den arbetslöse kunde ha en tillste. att vidareanställning på deltid och samtidigt stämpla till heltid beupp

gränsades till ersättningsperiod 60 veckor för A-kasseberättigade

en under 55 år. I studien görs dels skattningar för de båda könen, gemensamma dels separata skattningar för kvinnor och män. Av utrymmesskäl redovisas här endast tabeller med resultaten från de separata skattning-

2Denna studie i vissa avseenden vidareutveckling avThoursie, 1997a,1997b. är en 23 1

Anna Thoursie

ama.3 Separata skattningar för kvinnor och män är värdefulla att göra eftersom enskilda bakgrundsfaktorer systematiskt kan ha helt olika effekter på sannolikheten att ett jobb för kvinnor och Den estimän. merade effekten bakgrundsfaktor erhålls vid av en som en gemensam skattning för de båda könen är ett medelvärde effekterna för kvinav nor respektive män. Om de könsspeciñka effekterna skiljer sig åt på ett systematiskt sätt blir denna skattning vilseledande. Trots det är separata skattningar för kvinnor och män ovanliga i denna form stuav dier. Problemen med s.k. rundgång mellan perioder öppen arbetslösav het och deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt med återkommande arbetslöshet behandlas inte i detta kapitel. Resterande del kapitlet är upplagt följer. Först kommer av som en kort presentation av den s.k. sökteorin är den teoretiska bakgrunsom den till denna studie och vissa empiriska studier gjorts som svenska data kommenteras kortfattat. Sedan följer beskrivning den en av datamängd och den metod som använts. Efter detta presenteras och tolkas analysresultaten och vissa slutsatser presenteras.

9.3¶Teoretisk

bakgrund

och tidigare studier på svenska data

Arbetslösheten är s.k. beståndsvariabel, ett mått på antalet en personer som är arbetslösa vid en viss tidpunkt. Storleken på beståndet bestäms dels av en flödeskomponent inflödet arbetslösa, dels - av nya av en varaktighetskomponent hur länge de arbetslösa personerna blir kvar som arbetslösa. Storleken på varaktighetskomponenten påverkas av hur hög sannolikheten är för de arbetslösa att få ett jobb läm-

eller att

na arbetslösheten på något annat sätt, t.ex. för att utbilda sig. En teoretisk nationalekonomisk analys övergångssannolikheter av från arbetslöshet görs ofta med hjälp olika s.k. sökmodeller. I dessa av modeller bestäms sannolikheten för arbetslös individ att få jobb en ett av såväl hennes eller hans eget sökbeteende, personliga kvalifikationer, såsom utbildning och yrkeserfarenhet, läget arbetsmarksom naden. Chansema för att få ett jobb ökar inriktningen en person om och nivån på dennes utbildning de önskemål eller krav passar som arbetsgivarna har. En arbetslös kan själv påverka sina chanser att få ett jobb, dels genom de krav hon eller han ställer for att acceptera ett som arbetserbjudande, dels genom den intensitet och på de sätt hon eller han söker arbete. Kraven kan t.ex. röra lönenivån, arbete, typ av ar-

3Tabeller med resultaten från de gemensammaskattningama för de båda könen kan erhållas från författaren.

Kvinnors och mäns vägar ut ur arbetslöshet -

betstider och har möjlighet till pendling eller flyttning. om personen förälder till små barn kan innebära begränsning vad gäller Att vara en arbetstider och pendlingsmöjligheter. Intensiteten beror bland annat

hur tid individen lägger ned på att söka jobb. Skilda sätt att

på mycket

via arbetsförmedling, platsannonser, direktkontakt söka jobb, t.ex. med arbetsgivare, etc. kan olika effektiva. vara arbetsmarknadsläget har betydelse för i vilken utsträckning en Att arbetslös individ själv kan påverka chansen att få ett jobb säger sig

Om antalet arbetssökande är stort och antalet lediga platser är

självt. de ansträngningarna att ha mindre betydelse för

få så kommer egna få antalet sökande ledigt arbete är sannolikheten att ett jobb än om per

litet. varit arbetslös längre tid kan i sig minska chanserna att få Att ha en jobb. Detta fenomen kallas ofta för negativt varaktighetsberoenett den arbetslöse, på grund lång frånde och kan uppkomma om av en

från yrkeslivet förlorar yrkeskunskaper och yrkesskicklighet

varo arbetsgivare tror att långtidsarbetslösa har lägre

humankapital, om

andra arbetssökande och därför föredrar att inte an-

produktivitet än

ställa varit arbetslösa länge eller om den arbetslöse tappersoner som motivationen söka arbete, kanske efter att ha fått nekande bepar att

sked på många ansökningar.

denna typ använt svenska De allra flesta undersökningar av som urval från perioder då arbetslösheten och omfattdata är baserade på

de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna betydligt lägre ningen av var

Det minskar relevansen vid analys dagens läge arän idag en av betsmarknaden. Vidare, de flesta datamängder använts har haft som särskilda karaktäristika, t.ex. innehållit information enbart om ungeller delen män blivit arbetslösa vid företagsdomar till största som Generellt visar resultaten från dessa tidigare studier

nedläggningarf

något negativt varaktighetsberoende inte förekommer. Unatt större

visar ett positivt varaktighetsberoende, dvs. dersökningsresultat som

sannolikheten för arbetslös att få ett jobb ökar något längre att en varit, är ungefär lika vanliga resultat vilka

arbetslöshetsperioden som

negativt varaktighetsberoende.

visar ett svagare inom sökteorin är högre nivå arbetslöshetser- En slutsats att en till längre arbetslöshetstider eftersom de arbetslösa då sättningen leder den lägsta lön de accepterar att jobba för den s.k. reservationshöjer

4 Albrecht, Holmlund Lang, 1989; Edin,l989; Edin Holmlund, 1991;Hark- Se Heikensten, 1984;Höjgárd, 1994; T. Korpi, 1994, 1995; W. Korpi, 1995, man, 1987; och Löfgren Engström, 1989. sEndast i Heikensten, 1984,Höjgård, 1994,samtW. Korpi, 1995,är analyserna gjorda på större, heterogenadatamängder.

Anna Thoursie

lönen och/eller söker arbete mindre intensivtf Det är viktigt komatt ma ihåg att detta resultat förutsätter ganska generös

en tillämpning av

reglerna för att berättigad till ersättning så

vara att en person som tackar nej till ett erbjudet arbete inte automatiskt blir avstängd från fortsatt ersättning.7 En slutsats inom sökteorin annan är att om perio-

den med arbetslöshetsersättning är tidsbegränsad så stiger sannolik-

heten att lämna arbetslösheten för jobb ett när perioden går mot sitt

slut, dels att reservationslönen sjunker, dels genom genom att sökintensiteten stiger Det svenska systemet, kan kvalificera att man sig

för en ny ersättningsperiod delta i genom att en arbetsmarknadspoli-

tisk åtgärd, innebär i praktiken att tidsbegränsningen försvinner. Om

deltagande i en åtgärd ett likvärdigt alternativ till arbete skulses som denna utförsäkringsgaranti kunna medföra sannolikheten att att

ett jobb inte stiger mot slutet ersättningsperioden dvs.

av att det inte uppstår incitament leder till att reservationslönen sjunker som och

sökintensiteten stiger i utsträckning

samma som när en tidsbegräns-

ning faktiskt gäller. I detta måste naturligtvis

resonemang hänsyn tas

till möjligheten att deltagande i arbetsmarknadspolitisk

en åtgärd kan öka sannolikheten att få ett jobb risken för genom att utslagning från arbetsmarknaden kan dämpas. Effekter denna torde som dock inte vara koncentrerade just till slutet ersättningsperioden. av När för- och nackdelar med olika typer ersättningssystem disav kuteras är det viktigt att ha i åtanke att det bästa inte nödsystemet vändigtvis är det momentant den lägsta arbetslösheten. Inte som ger bara incitamentseffekter utan även fördelningspolitiska effekter har

betydelse. Vidare kan effektivitetsvinster uppstå längre söktider om leder till en bättre matchning mellan de arbetssökande och de

lediga

jobben, rätt person på rätt jobb, jämfört med vad kortare söktider

skulle göra. Hur icke önskvärda de effekter olika pass som ersättningsregler bedöms upphov till är politisk fråga. ge en

6 Givet att ett arbetsvillkor måste uppfyllt för att arbetslös skall berättigvara en vara ad till ersättning kan dock en höjd ersåttningsnivå leda till kortare arbetslöshetstider för vissa grupper, t.ex. nyinträdande på arbetsmarknaden.En högre ersätmingsnivâ innebär att det blir mer attraktivt att skaffa sig ett arbete för att därigenom skaffa sig en försäkring mot inkomstbortfall vid eventuell framtida arbetslöshet. Detta incitaen ment gäller även arbetslösasom ärnäratidpunkten för utförsäkring. 7Exempelvis, om antalet arbetssökande arbetstörmedlare ärhögt, situation per en somär trolig t.ex. vid en lågkonjunktur, såtorde hård kontrollfunktion svårare en vara att upprätthålla av rent praktiska skäl. Vidare, antalet lediga platser få i relation om är till antalet arbetssökandeblir det svårareatt anvisaen arbetssökandetill viss plats en för att på såvis testaom är villig att tajobbet, jämfört med personen om antalet lediaplatser är många.

För en teoretisk och/eller empirisk genomgång incitamentseffekter arbetslösav av hetstörsäkringar, set.ex. Atkinson Micklewright, 1991; Björklund Holmlund, 1991; Björklund, 1996; Devine Kiefer, 1991; Layard m.fl. 1991,samt Pedersen , Westergård-Nielsen, 1993.

Kvinnors och mäns vägar ut ur arbetslöshet-

Två studier, Carling m.fl., 1996, och Thoursie, 1997a, annyare vänder data över arbetslösa under 1990-talet från den s.k. Händelsedatabasen, avsnitt 9.4 nedan. Resultaten i båda studierna tyder på se att sannolikheten att få ett jobb något slag i Carling m.fl., 1996,

respektive ett fast heltidsjobb i Thoursie, 1997a stiger mot slutet av ersättningsperioden har A-kassa. Motsvarande ökför personer som ning i sannolikheten att få ett arbete går inte att finna hos arbetssökande inte är ersättningsberättigade. Detta resultat betyder också som att för arbetslösa personer med A-kassa som grupp går det inte att finna något negativt varaktighetsberoende, dvs. sannolikheten för denna att få ett fast heltidsjobb minskar inte längre tid de vagrupp rit arbetslösa. Den skattade sannolikheten att lämna den öppna arbetslösheten för att delta i någon åtgärd stiger över tiden i båda studiema. Sannolikheten är som högst i slutet av A-kasseperioden 60 veckor enligt båda studierna.

9.4¶Data och metod

Det datamaterial som används kommer till största delen från den s.k. Händelsedatabasen. I denna databas, som administreras av AMS, finns uppgifter om samtliga arbetssökande som registrerats vid en offentlig arbetsförmedling sedan augusti 1991.9 Händelsedatabasen innehåller information om olika individuella karaktäristika såsom könstillhörighet, födelsedatum, utbildning erhållen arbetsoch typ av löshetsersättning A-kassa, KAS eller ingen ersättning alls; däremot finns ingen information storleken på eventuellt utbetalda A-kasseom belopp. Start- respektive slutdatum för samtliga individers arbetslöshets- och åtgärdsperioder är registrerade och det går att se vilken typ av åtgärd som individen deltar Informationen i Händelsedatabasen således ganska detaljerad bild av de individuella arbetslöshetsger en förloppen.° I en del fall avaktualiseras dock den arbetssökande därför att kontakt upphört utan känd anledning. Detta sker när den arbetslöse inte kontaktar arbetsförmedlingen inom avtalad tid. I dessa fall går en det således inte att se var personen tagit vägen.

9 för erhålla A-kassa eller KAS registrerad arbetssökan- Ett krav att äratt man är som de vid en offentlig arbetsförmedling. Det förefaller som om en betydande del av de icke ersättningsberättigade arbetssökandeockså registrerar sig vid en offentlig arbetsförmedling. Enligt Statistiska centralbyrån, 1993,var över 90 procent av dem som angav att de var arbetslösa Arbetskraftsundersökningama AKUi underperioden augusti-oktober 1992,också registrerade somarbetssökandevid en offentlig arbetsförmedling. 10Under perioden augusti 1991 december 1994 kodades avgångartill vissa - långvariga visstidsanställningar på heltid somtillsvidareanställningar på heltid. -

Anna Thoursie

Datamängden har erhållits genom att göra ett systematiskt urval 30 procent av personer i åldrarna 25-54 år, registrerades

som som arbetslösa under perioden 1 augusti 1991 30 november 1996, som

inte hade några registrerade arbetshandikapp, som ville ha ett heltidsarbete, och som kunde börja arbeta en gång. Personer 55 år och äldre är exkluderade från urvalet eftersom andra, generösa ersätt-

mer ningsregler gäller för denna åldersgrupp. Att inkludera denna grupp torde innebära att det blir svårt att särskilja eventuella ålderseffekter

övergångssannolikhetema från effekter de generösa ersätt-

av mer ningsreglema. Vidare finns det skäl att tro att sökbeteendet hos en person som endast har några år kvar till pensionsåldem skiljer sig från sökbeteendet hos personer i andra åldersgrupper på ett sätt som inte är proportionellt, dvs. som inte låter sig fångas korrekt genom införandet av en variabel som anger födelsekohort.

Skälen till att exkludera personer under 25 år är flera. För det första har arbetskraftsdeltagandet bland ungdomar sjunkit kraftigt under l990-talet parallellt med ett ökat deltagande i reguljära studier. Det torde innebära att sammansättningen av den unga arbetskraften har förändrats; ungdomar som är mer studiemotiverade har lämnat arbetskraften i högre utsträckning än andra. Vidare har ungdomar

en större benägenhet än äldre att prova sig fram job-shopping till ett lämpligt jobb. Effekten av detta annorlunda sökbeteende övergångssannolikhetema torde även den svår att fånga på ett korrekt

vara sätt genom införandet av en variabel som anger födelsekohort.

Totalt ingår 93 663 individer i urvalet, varav 34 386 kvinnor och 59 277 män. Dessa personer följdes under sin första registrerade period som öppet arbetslösa eller till och med undersökningens sista observationsdatum som är 31 december 1996. Från Händelsedatabasen hämtas information om personemas könstillhörighet, ålder, erfarenhet i sökt yrke, utbildningsnivå samt typ av arbetslöshetsersättning. Vidare kontrolleras för lokala arbetsmarknadsfcirhållanden mätt som den relativa arbetslösheten enligt AKU och för andelen registrerade arbetslösa i åtgärder i individens hemlän. De båda sista förklarande variablema har månad. De lokala arbetsmarknadsförhållande-

mätts per na avses spegla hur lätt eller svårt det är för en arbetslös att få erbjudanden om jobb. Andelen arbetslösa i åtgärder avses spegla sannolik-

H Den maximala ersättningsperioden för personer under 55 år somhar A-kassa är 300 arbetsdagar vilket motsvarar cirka 60 veckor. För personerunder 55 år somhar KAS är den maximala ersättningsperioden 150 arbetsdagar vilket motsvarar cirka 30 veckor. För personermellan 55 och äldre somhar A-kassa är den maximala ersättningsperioden 450 arbetsdagar. Den maximala ersättningsperioden med KAS är300 och 450 arbetsdagar för personer 55-59 årrespektive 60-64 år. 121990var arbetskrañsdeltagandet för personer 16-19 år och 20-24 år 50 procent respektive 82 procent. 1996var motsvarande siffror 26 procent respektive63 procent.

Kvinnors och mäns vägar ut arbetslöshet ur -

heten för arbetslös att bli placerad i åtgärd. En hög andel aren en betslösa i åtgärder förväntas öka sannolikheten att bli placerad i en åtgärd. Enligt sökteoretiska standardantaganden kan man också förvänta sig att hög sannolikhet att bli åtgärdsplacerad driver upp den en arbetslöses reservationslön och sänker därmed utflödet till arbete. Händelsedatabasen innehåller inte information antal barn i perom hushåll samt barnens ålder. Inte heller finns information om sonens individens födelseland. Datamaterialet från Händelsedatabasen har därför kompletterats med information från Statistiska centralbyråns befolkningsregister vad dessa båda variabler. l tabell 9.2 återavser finns vissa individkaraktäristika medelvärden i urvalet, dels totalt, dels fördelat på kvinnor respektive män.

Värdena på de individspeciñka bakgrundsvariablema i tabell 9.2 är

ganska lika fördelade mellan män och kvinnor. Andelen yngre kvinär något högre än andelen män. Andelen kvinnor med en nor yngre gymnasieutbildning på minst högst två år är lägre än motsvaett men rande andel bland männen. Däremot är andelen kvinnor med högskolebakgrund högre än motsvarande andel bland männen. Männen har i genomsnitt längre erfarenhet än kvinnorna i det yrke de söker. Kvinarbetslöshetsperioder är något kortare än männens. Båda könornas har dock ganska korta genomsnittliga avslutade arbetslöshetspenen rioder, cirka 4-5 månader. Den statistiska metod används är baserad på s.k. livsförloppssom analys. I modellen skattas hur övergångssannolikhetema till de olika destinationerna utvecklas mellan perioder om fyra veckor. Det innebär att skattningama visar hur övergångssannolikhetema varierar

mellan de olika fyraveckorsintervallema. Inom varje fyraveckorsin-

tervall antas däremot övergångssannolikhetema vara konstanta. För de olika individspecifika variablema bestäms sedan godtyckligt en s.k. jämförelsegrupp, t.ex. född 1942-443 född i Sverige ingen tidigare erfarenhet i sökt yrke, grundskola högsta utbildning som ingen arbetslöshetsersättning. De skattade värdena skall sedan jämföras med jämförelsegruppens värden per definition är satta till 0 som

alla värden är i logaritmerad f0rm.

n information. . medborgarskap. Däremot. finns om personens 14Den modell skattas i studien stegvis konstant, "proportional hazard som är en modell, t.ex. Blossfeld Rohwer, 1995,eller Lancaster, 1990. se s procentuella effekten övergángssannolikheten ett skattat värde, Den av x, ges av uttrycket 100expx-l.

Anna Thoursie

Tabell 9.2 Urvalets individkaraktâristika

andelar i procent om inte annat anges.

Bådakönen Kvinnor Män Kön

Kvinnor 37

Män 63 Kohort

1942-44	7	6	8
1945-49	15	14	16
1950-54	16	15	17
1955-59	20	20	20
1960-63	21	23
1964-66	20	23	19

Födelseland

Sverige	83	82	64
Norden	6	7	6
Europa	4	5	4
UtomEuropa	6	6	6

Smábarn

Harbamtre elleryngre 35 37 34 Högstautbildningsnivå

Lägre grundskola än	7	6	8
Grundskola	26	24	27
Gymnasium, kortareän1	7	B	6
Gymnasium, minst1 men högst2	28	23
Gymnasium, än2 mer	14	14	14
Högskola	18	25	15

Erfarenheti söktyrke

Ingenerfarenhet	9	12	8
Någonerfarenhet	20	25	16
Langerfarenhet		62	76

Arbetslöshetsersättning

Ingenersättning	22	24	21
A-kassa	67	67	68
KAS	10	9
Andel perioderna av som avslutas genom
Fastaheltidsarbeten	27	22	30
Temporäraheltidsarbeten	8	8	8
Deltidsarbeten	8	14	4
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder	18	16	19
Reguljärutbildning	4	7	3

Övriga,kändatyperavavgångar

Okänt 13 14 Pågåendearbelslöshetsperioder 1 1 1 Andelavslutadeperiodersomvaradelängreän

90dagar	54	49	56
180dagar	27	24	29
365dagar	7	5	8
420dagar	4	3	4
Genomsnittlig varaktighet, dagar,avslutade perioder 137		126	144
Antalobservationer	93663 34 386 59277

l vissafallsummerarinteprooentandelamatill 100p.g.aavrundning

Kvinnors och mäns vägar ut ur arbetslöshet -

Lägg märke till att i de könsspeciñka skattningama kan de erhållna värdena för respektive kön endast sättas i relation till samma kön. Ett konkret exempel: det skattade värdet effekten av en lång yrkesom av erfarenhet på övergångssannolikheten till ett fast heltidsjobb är högre i skattningen för män än i skattningen för kvinnor så skall inte detta tolkas att lång yrkeserfarenhet ger en man bättre chanser än en som en kvinna. Den korrekta tolkningen i detta fall är att graden av yrkeserfarenhet betyder för man allt annat lika, jämfört med en mer en än för en kvinna allt annat lika, jämfört med en annan annan man kvinna. Av övriga kända typer av avgångar är cirka 8 procentenheter fortfarande arbetslösa placerade i andra kategorier i Händelsemen databasen exempelvis utan arbete, behov vägledning eller utan av arbete, väntar på beslutad åtgärd. I denna kategori ingår också en mindre cirka 3 procentenheter, som återanställts av sin närgrupp

mast föregående arbetsgivare vanligtvis enligt de förtursregler som

gäller enligt LAS.

9.5¶Resultat

Resultaten från skattningen gjorts för de båda könen gemensamt som indikerar att män har cirka 24 procents högre sannolikhet än kvinnor att få ett fast heltidsjobb. Däremot är, väntat, männens sannoliksom het att få deltidsanställning betydligt lägre cirka 72 procent lägre. en Dessa skillnader är statistiskt signifikanta nivån 1 procent. Sannolikheten för män att fâ ett tillfälligt jobb eller att placeras i en åtgärd är endast något lägre än den för kvinnor, cirka 5 respektive 3 procent lägre. Dessa skillnader är statistiskt signifikanta på nivån 5 procent. Resultaten från de båda skattningar gjorts separat för kvinnor som och män, tabell 9.3 och 9.4, visar att för både kvinnor och män se ökar chansen att få ett jobb någon typ om de inte tillhör den - av äldsta kohorten. Ett stegvist mönster att chanserna ökar yngre är speciellt tydligt vad övergångar för kvinnor till ett man - syns avser fast heltidsjobb och för män vad avser alla tre typer av jobb. Kvinnor från de båda äldsta kohortema har vidare lägre chans att gå till ett en deltidsjobb. Några statistiskt signifikanta ålderseffekter övergångssannolikheten arbetsmarknadspolitisk åtgärd finns däremot inte. till en Det innebär ålder inte förefaller spela någon större roll att en persons vad chanserna att bli placerad i åtgärd och att detta gäller såavser en väl kvinnor som män.

° Någon tabell inkluderad här kan erhållasfrån författaren. är utan

Anna Thoursie

Tabell 9.3 Övergångssannolikheternas bestämningsfaktorer för kvinnor. Estimerade resultat logaritmerade för de proportionella förklarande variablerna.. Signifikant på 1-pr0centsnivån. Signifikant på 5-procentsnivån Asymptotiska standarayel i kursiv stil

Övergångfrånöppenarbetslöshettill: Fasta Temporåra DeltidsarbetenArbetsmarknadshettidsarbetenheltidsarbeten politiskaåtgärder Tidskonstantavariabler". Variabelnsbeteckning Koefñcient Koefñcient Koefñcient Koefticient nivåer standardfel standardfel standardfel standardfel Kohort 1945-49 0,1077 0,1195 0,0792 0,0882 0,0554 00888 0,0722 0,0592 1950-54 01482" 01818 02851" 00764 00555 0 0887 0,0709 0 0601 1955-59 01558" 0,1059 02186" 0.0389 0 0550 0 0889 0,0709 0 0598 1960-63 01702" 0,1820" 02044 -0,0407 00559 0,0902 0,0724 0,0619 1964-66 02535" 0,1686 02562" -00533 0 0560 0 0912 0,0731 0634 Födelseland

Norden	-0,1952 -0,0828 -02239 0,0139 0 0466 0,0742 0627 0524
Europa	-0,5117 -04115 -0,4864 00874 0,0611 0,1001 0,0875 0,0597
Utom Europa	-0,5877" -09369 -0,7882 -0,0242

0,0599 01237 0,0976 0,0612 Smábam Harbarntre elleryngre -0,2761 -03547" -0,1646 -0,1383

0,0276 0,0464 00354 0,0331 Högstautbildningsnivå Lägreängrundskola 00177 0,0615 01331 0,0124

00600 00990 00766 00613 Gymnasium,kortareän1 -0,1409 03196" 04992" 02260"

00530 00751 00548 00500 Gymnasium.minst menhögst2 -0,0013 02437 02925" 01275"

00365 00591 00456 00397 Gymnasium, än2mer 01521 01669 00679 0,1000"

00403 00692 00562 00468 Högskola 04223" 04014" 03453" -00639

00326 00564 00457 00419 Erfarenheti söktyrke Någonerfarenhet 01681 00296 02089" -00883

00420 00678 00602 00494 Långerfarenhet 01972" -00845 02044" -0,1647"

00394 00628 00561 00453 Arbetslöshetsersättning A-kassa -0,1977" -0.0360 06977" 02311"

00285 00484 00520 00386 KAS 00860 -01 164 06830 03876"

00410 00786 00717 00570

Kvinnors och mäns vägar ut ur arbetslöshet -

Fortsättning på tabellenfrån föregående sida

Övergångfrånöppenarbetslöshettill: Fasta Temporara DeltidsarbetenArbetsmarknadsheltidsarbetenheltidsarbeten politiskaåtgärder Tidsvarierandevariabler Variabelnsbeteckning Koefñcient Koefticient Koeffrclent Koefficient nivåer standardfel standardfel standardfel standardfel Arbetslöshetiindividenshemlån, procent Högreän6menhögst8procent -0,4066" -0,1425 -0,1707 -0,3391 0,0380 0,0718 0,0529 0,0547 Högreän8 menhögst10procent -0,5940" -0,1718 -0,3380 -0,3808 0,0364 0,0674 0,0511 0,0510 Högreän10menhögst12procent -0,B191 -0,1212 -0,3677 -0,2981 0404 0694 0528 0518 Högreän12procent -0,9266" 0,1001 -0,0903 -0,1344 0,0443 0,0716 0,0522 0,0552 Arbetslösaiåtgärderiindividens hemlån,procent Högreän25menhögst35procent -0,0548 00858 01288 05279" 0350 0591 0509 0529 Högreän35menhögst45procent -0,1913 01239 0,3147"" 0,843" 0381 0,0609 0505 0514 Högreän45menhögst55procent -0,3072 0,0881 03995 0.97.53

	00385	0608	0490 0504
Högre 55procent än	-0,1909" 0,0860 05459 13522" 0422	0698 0,052	0524
Antal observationer	34 386 34 386 34386 34386
Log-Iikelihoodvârde	-765 932,0 -749 970,7 -756 499,0 -759002,1
Andelsom gár till respektive tillstånd 0,217		0,081 0,136	0,159

Anmärkningar".Jämtörelsegruppfördetidskonstantavariablema:född1942-44,född Sverige,i utanbam tre eller ingentidigareerfarenhetisöktyrke,grundskolasomhögstautbildning,ingenarbetslös-

yngre, hetsersåttningJämförelsegruppfördetidsvarierandevariablema:högst6 procentiöppenarbetslösheti individenshemlånenvissmanad,högst procent25 avdearbetslösaiarbetsmarknadspolitiskaåtgärderi individenshemlånenvissmanad.

Anna Thoursie

Tabell 9.4 Övergångssannolikheternas bestämningsfaktorerför män. Esti-

merade resultat logaritmerade för de proportionella de variablerna. Signifikant på I-procentsnivån. Sigmfkant på 5-procentsnivån. Asymptotiska slandardfel i kursiv stil.

Övergångfrånöppenarbetslöshettill.

Fasta Temporara DeitidsarbetenArbetsmarknads-

heltidsarbetenheitidsarbeten politiskaåtgärder Tidskonstantavariabler". Variabelnsbeteckning Koefficient Koefficient Koefficient Koefficient nivåer standardfei standardfel standardfe standardfei Kohort 1945-49 00998" 0,001B 01201 -0,0246

0 0334 0 0599 00910 0368 1950-54 01958" 00963 02891" -00390

0 0337 0,0605 0,0909 00380 1955-59 02184" 01559 03562" -0,0362

0 0337 0606 0 0908 0 0384 1960-63 02755 01753" 03877 -0,0679

00340 0 0617 00920 0,0393 1964-66 02928 01890" 04490" -0,0273

0 0348 0,0631 0 0936 0 0403 Födelseland Norden -0,1302 -0,1540 -0,2302 -0,2059

0 0326 0.0639 00936 00427 Europa -0,3669" -04290 -00952 -0,1251

00429 00880 01058 0,0513 UtomEuropa -0.6714 -0,7064" -02535 01730"

00394 00818 00900 00435 Småbarn Harbarntre elleryngre 01363" 0,0305 0,0034 0,0103

00169 00326 00451 00218 Högstautbildningsnivå Lägreängrundskola -0,0345 01075 01663 0,0301

00330 0,0608 00835 00403 Gymnasium,kortareän1 -O,2643 00610 00837 01758"

00352 0,0613 00835 00384 Gymnasium,minst1menhögst2 -0,0128 01550" -01155 02530"

00203 00388 00563 00259 Gymnasium, än2mer -0,0603 -00458 -00122 01821

00250 00489 00673 00310 Högskola 01387" 01413" 03714" 00926"

00242 00483 00624 00334 Erfarenhetsökti yrke Någonerfarenhet 00723 -0,1040 00269 -0,0721

00368 00684 00869 00488 Långerfarenhet 02942 -0,0272 -0,0717 -00607

00333 00610 00800 00405 Arbetslöshetsersättning A-kassa -0,0119 01254" 06199" 03468"

00209 00407 00658 00304 KAS 01951" -0,2093 05809" 02598"

00282 00652 00850 00441

Kvinnors och mäns vägar ut ur arbetslöshet-

Fortsättning på tabellen från föregående sida:

Övergångfrånöppenarbetslöshettill: Fasta Temporära DeltidsarbetenArbetsmarknaden heltidsarbetenheltidsarbeten politiskaåtgärder Tidsvarierandevariabler: Variabelnsbeteckning Koefñcient Koefñcient Koefticient Koefticient nivåer standardfel standardfel standardfel standardfel Arbetslöshetindividenshemlän, procent Högre 6än menhögst8 procent -0,2827" 0,0478 -0,2154 -0,2700 0268 0628 0,0728 0429 Högre 8än menhögst10procent -0,3722 0.193523" -O,2626" -0,1882 0,0258 0588 0,0699 0400 Högreän10menhögst12procent -0,4231 0,433" -0,1784 -0,1169 0,0270 0,0586 0,0716 0,0403 Högreän12procent -0,5344"" 015889" -0,2145 0,0162 0,0299 0605 0,0791 0426 Arbetslösaiåtgärderiindividens hemlän,procent Högreän25menhögst35procent 0,0934 0,1127 0.1357 03394" 0246 0465 0690 0371 Högreän35menhögst45procent -0.0213 0,1076 0,1118 05190" 0254 0463 0,0697 0354 Högreän45menhögst55procent -0,0934" 0,1481 02498" 08860" 0251 0,0451 0,0666 0,0337

Högre 55procent än	0,0031 0,1694 03150" 1,117" 0,0268	0501 0,0716 0,0354
Antalobservationer	59277 59277 59277 59277
Log-likelihoodvärde	-1 494 617,4 -1 451339,0 -1 440283,4 -1 472419,7
Andelsom gár respektive tillstånd 0.303		0.084 0.043 0.194

Anmärkningar.Jämförelsegruppfördetidskonstantavariablema:född1942-44,föddi Sverige,utanbarn tre elleryngre.ingentidigareerfarenhetsöktyrke.grundskolasomhögstautbildning,ingenarbetslöshetsersättning.Jämförelsegruppfördetidsvarierandevariablema:högst6procentiöppenarbetslösheti individenshemlänenvissmånad,högst25procentavdearbetslösaiarbetsmarknadspolitiskaåtgärderi individenshemlän vissen månad.

Den svåra situationen på arbetsmarknaden för personer födda i utlandet bekräftas ånyo. Detta gäller båda könen. Uppdelningen av övergångar till jobb är forstahandsval respektive andrahandsval kan

som också användas för att se om det är mindre svårt for utlandsfödda per-

att komma arbetsmarknaden via ett jobb som är ett andrasoner handsval, jämfört med ett jobb som är ett forstahandsval. Resultaten visar dock att utlandsfödda kvinnor och män har en betydligt sämre chans än svenskfödda personer även att få jobb som är andrahandsval.

Resultaten visar vidare att ha ett barn i åldern 0 till 3 år kraftigt sänker övergångssannolikhetema for kvinnor till alla fyra destinatio-

fast heltidsarbete, temporärt heltidsarbete, deltidsarbete respekner, tive arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Sänkningen är störst vad gäller

tillfälliga heltidsjobb. Samtliga skillnader är statistiskt signifikanta.

För män däremot, är effekten på övergångssannolikheten till tempo-

Anna Thoursie

rärt heltidsarbete, deltidsarbete respektive arbetsmarknadspolitisk åtgärd av att ha ett barn i åldern 0 till 3 år positiv men inte statistiskt signifikant. Den positiva effekten högst och statistiskt signifi-

är som kant vad gäller effekten på sannolikheten att få ett fast heltidsjobb.

Resultaten vad gäller effekter av olika utbildningsnivåer på övergångssannolikhetema är intressanta. Att ha en gymnasieutbildning som högsta utbildning förefaller inte öka chanserna att få en fast heltidsanställning, jämfört med att enbart ha grundskola som högsta utbildning. Det finns ett undantag; kvinnor med en gymnasieutbildning som är längre än två år har större chans att få ett fast heltidsjobb än kvinnor som enbart har grundskola denna positiva effekt är statistiskt signifikant. Motsvarande effekt för män med en gymnasieutbildning som är längre än två år är negativ även den är statistiskt signifikant. Däremot har de flesta grupper av gymnasieutbildade större chanser än enbart grundskoleutbildade att få tillfälliga heltidsjobb. Detta mönster är tydligast och statistiskt signifikant för kvinnor men betydligt svagare för män. För kvinnor gäller detta mönster även deltidsjobb. För både kvinnor och män med en gymnasieutbildning som är kortare än ett år är effekten på övergångssannolikheten till fast heltidsarbete starkt negativ och statistiskt signifikant. Denna grupp utgör en relativt liten del av urvalet 8 procent av kvinnorna och 6 procent av männen. Den största delen av denna grupp har en oavslutad två-årig gymnasieutbildning men även viss interna utbildningar t ex inom posten, SJ, etc. förekommer.

En gymnasieutbildning ökar sannolikheten för båda könen att bli placerad i en åtgärd, jämfört med att enbart ha grundskola. För män gäller detta också om de har en högskolebakgrund.

Skiljelinjen för båda könen vad gäller chanserna att få ett jobb som är ett förstahandsval dvs. ett fast heltidsjobb förefaller gå mellan

- att ha eller inte ha en högskolebakgrund. Dock, denna förbättring av chanserna kan i alla fall delvis bero på s.k. selektionseffekt. En

en person som i urvalet är registrerad som att hon eller han har en högskolebakgrund har minst 20 högskolepoäng men behöver inte ha avslutat utbildningen. Däremot måste hon eller han ha haft tillräckligt goda betyg från gymnasiet alternativt tillräckligt höga poäng på högskoleprovet för att bli antagen till högskolan. Detta innebär att det inte nödvändigtvis är högskolebakgrunden som bidrar till att öka sannolikheten att få ett fast heltidsjobb utan att en sådan bakgrund reflekterar en högre förmåga i något avseende, t.ex. inlämingsförmåga, jämfört med personer utan liknande bakgrund. Denna förmåga bi-

en drar då till att öka chanserna att få ett fast heltidsjobb.

Kvinnors och mäns vägar ut ur arbetslöshet

Att ha någon eller lång yrkeserfarenhet i det yrke man söker höjer chanserna att få ett fast heltidsjobb. För kvinnor gäller detta mönster även övergångar till deltidsjobb.

Sannolikheten att till en tillsvidareanställning på heltid är lägre för personer som har A-kassa för kvinnor är denna effekt statistiskt

signifikant jämfört med personer inte har någon arbetslöshets-

- som ersättning. Att ha KAS däremot, ökar sannolikheten att till ett fast heltidsjobb; för båda könen är denna effekt statistiskt signifikant. Sannolikheten att gå till ett deltidsjobb ökar om individen har A-kassa eller KAS; även denna effekt gäller för båda könen. Som väntat ökar sannolikheten för båda könen att gå till arbetsmarknadspolitisk

en åtgärd om personen har A-kassa eller KAS.

Den skattade effekten från de lokala arbetsmarknadsförhållandena

sannolikheten att få ett fast heltidsjobb är den förväntade; högre arbetslösheten är i individens hemlån, desto lägre är chanserna att få ett fast heltidsjobb. De lokala arbetsmarknadsförhållandena påverkar övergångssannolikhetema till fasta heltidsjobb mer för kvinnor än för män. När den lokala arbetslösheten är hög torde det vidare vanli-

vara gare att de jobb som finns är av tillfällig art. Resultaten indikerar att för män ökar övergångssannolikhetema till tillfälliga heltidsjobb högre den lokala arbetslösheten är. Det finns också indikationer att en hög andel arbetslösa i åtgärder i hemlänet sänker övergångssannolikhetema till fasta heltidsjobb for kvinnor. Resultaten för männen är i detta avseende splittrade.

mer

I diagram 9.lA och 9.lB återfinns de absoluta övergångssannolikhetema for jämforelsegruppen avbildade i antilogaritmerad form. På grund av att antalet kvinnor i urvalet är mindre har skattningama för kvinnor lägre statistisk precision än den för män. Som

en synes är de absoluta övergångssannolikhetema mycket lägre för övergångar till tillfälliga heltidsarbeten och till deltidsarbeten jämfört med fasta heltidsjobb och åtgärder. Detta resultat gäller båda könen. Varken for kvinnor eller män förefaller det finnas något negativt varaktighetsberoende avseende övergångssannolikheten till fasta heltidsjobb. För männen stiger de absoluta övergångssannolikhetema mot slutet av ersättningsperioden för A-kassa i slutet av period 15 inträffar 60-veckors gränsen. Det bör noteras att det har inte varit möjligt att korrige-

17Tabeller med standardfel för dessaskattningar kan erhållas från författaren. Notera att storleken på de absoluta övergångssannolikhetemaär beroendepå hurjämförelsegruppen ser ut och hur värdenapå de skattadeparametrarnaförhåller sig till jämförelsegruppensvärden. Detta innebär att man inte bör jämföra skillnaden i nivåer mellan kvinnornas och männensabsoluta övergångssannolikheter. Eventuella skillnader kan bli omkastadeom en annanjämförelsegrupp väljs. Däremot kan man studera skillnader i hur de absoluta övergångssannolikhetema förändras över tiden, dvs. om det finns könsspecifika skillnader i varaktighetsberoende.

Anna Thoursie

ra arbetslöshetsperiodema, som de erhålls från Händelsedatabasen, för eventuella sjukskrivningsperioder eller perioder för vård av sjukt barn i dessa fall utgår inte A-kassa utan sjukpenning. Det innebär att många personer, som i Händelsedatabasen är registrerade som att de har oavbrutna arbetslöshetsperioder drygt 60 veckor, inte behöv er vara utförsäkrade. De absoluta övergångssannolikhetema till arbetsmarknadspolitiska åtgärder är som högst för båda könen precis efter det att 60-veckors gränsen passerats.

Diagram: Estimerade absoluta övergångssannolikheter antilogaritmerade för jämförelsegruppen, övergång från öppen arbetslöshet till: a fasta heltidsarbeten; b temporära heltidsarbeten; c deltidsarbeten, eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder. De absoluta övergångssannolikheterna är beräknade per 1000 persondagarförjämförelsenivån på de proportionella variablerna. Samtliga tidsperioder utom den sista är-i/jøraveckorsintervaller.

Diagram 9.1 6 A Kvinnor t Fastaheltidsarbeten

m" Temporäraheltidsarbeten

5 "- Deltidsarbeten - ° - - - - - - - ° ° - - - - - - - -

f "Arb mar.pol åtgärder

Diagram I 5 B Män - Fastaheltidsarbeten

m Temporaraheltidsarbeten

Dssltittsarbetp."

4 åtgärder

° ° Arb.mar.pol.åtgärder

l . .

t o

Kvinnors och arbetslöshet

mäns vägar ut ur -

9.6¶Avslutande diskussion

Resultaten i denna studie tyder på att arbetslösa kvinnor har mindre chanser än arbetslösa män att få ett fast heltidsjobb, trots att samtliga personer i detta urval är registrerade som att de söker heltidsarbete. Från den datamängd använts kan emellertid inga slutsatser dras

som huruvida denna skillnad i chanser att få fasta heltidsjobb beror på att arbetsgivarna oftare föredrar att anställa män på sådana jobb eller på att kvinnor är mer öppna för andra lösningar, t.ex. deltidsjobb. Däremot framgår det klart att det finns negativ effekt att ha små

en av barn på kvinnors övergångssannolikheter till samtliga destinationer,

fasta såväl tillfälliga heltidsjobb, deltidsjobb eller åtgärder. För

som män är effekten den motsatta, i synnerhet vad gäller övergångssannolikheten till fasta heltidsjobb.

De skattade könsspecifika effekterna på övergångssannolikhetema är således förenliga med den traditionella uppdelningen

av ansvarsområdena i familjen: Mannen har rollen den huvudsakliga fa-

som miljeförsörjaren och tar därmed for att tjäna merparten hus-

ansvar av hållets inkomst. Kvinnan tar det huvudsakliga ansvaret för vård

av barn samt hemmets skötsel; hennes löneinkomster blir och för sig

kanske viktiga komplement till inkomst. En bidragande

mannens orsak till den negativa effekten att ha små barn för övergångssarmo-

av likheterna för kvinnor kan också det är svårt för arbetslösa

vara om kvinnor, som fått ett arbetserbjudande, att ordna barnomsorg. Det kan också så att arbetsgivare är ovilliga att anställa kvinnor inte

vara men män som har små barn, t.ex. de förväntar sig att mödrar till små

om barn ofta är borta från arbetet under det att de räknar med att fäder till små barn inte behöver stanna hemma lika ofta.

Det traditionella mönstret som framkommer understryks

ovan av de resultat som rör effekten olika typer arbetslöshetsersättning

av av på övergångssannolikhetema. Jämfört med inte har nå-

personer som gon arbetslöshetsersättning är sannolikheten att till en tillsvidareanställning på heltid lägre for har A-kassa. Denna effekt

personer som är statistiskt signifikant for kvinnor inte för män.

men

Trots att huvudsyftet med detta kapitel är att kommentera könsspeciñka skillnader bör de generella resultaten vad gäller effekten

av olika arbetslöshetsersättningar på övergångssannolikhetema kommenteras närmare. Dessa resultat är något motsägelsefulla och bör

ses som högst preliminära. Att ha KAS ökar sannolikheten att gå till ett

m En källa till osäkerhet i detta sammanhangär att data inte innehåller uppgifter

om ersättningsnivåer. För att undersöka denna fråga närmarebör materialet kompletteras med uppgifter om storleken på utbetald A-kassa, tidigare lön samtandra inkomster. Vidare torde det vara engod idé att senärmarepå vilken A-kassa som personernaär

Anna Thoursie

fast heltidsjobb jämfört med att inte ha någon ersättning alls; för båda könen är denna effekt statistiskt signifikant. Om enbart ekonomiska incitament betydde något för chansen att lämna arbetslösheten för ett jobb så skulle personer utan ersättning ha högst sannolikhet att få ett jobb. I urvalet kan vi dock inte kontrollera för huruvida

dessa personer har socialbidrag eller inte. För att berättigad till KAS måste

vara man ha arbetat en viss tid före arbetslöshetsperioden. Detta torde innebära att personer med KAS har bättre förankring arbetsmark-

en naden än personer utan någon ersättning, en förankring det inte

som går att kontrollera för annat än för erfarenhet i sökt yrke. Detta kan vara en förklaring till att de har KAS har högre sannolikhet att

som en

till ett fast heltidsjobb än de som inte har någon ersättning. Ekonomiska incitament torde emellertid delvis förklara varför sannolikheten att lämna arbetslösheten för ett fast heltidsjobb är högre för de

som har KAS än för de har A-kassa. KAS-ersättningen är lägre och

som ersättningsperioden kortare jämfört med A-kassa. Resultatet kan även spegla en förmedlingseffekt. Det är ganska naturligt att handläggare på arbetsförmedlingarna, som har många klienter och begränsat med tid, främst prioriterar människor med lägre ersättning och kortare

ersättningsperiod när det gäller att förmedla de arbeten är tillgäng-

som liga. Det finns således ett problem med att särskilja förmedlingseffekter från incitamentseffekter. I detta sammanhang behöver omfattningen och effekten av återanställningar samt rena säsongsfluktuationer studeras närmare. Att övergångssannolikheten för båda könen är

- högre till deltidsjobb men lägre till fasta heltidsjobb för den har

som A-kassa skulle kunna tolkas att deltidsjobb inte är ett uttalat säm-

som re val för A-kasseberättigade arbetslösa som söker heltidsjobb. Dock, större delen av undersökningsperioden ligger innan skärpningen

av reglerna för ersättning vid deltidsarbetslöshet trädde i kraft.

Resultaten vad gäller effekten främst kortare för män

av en men även en längre gymnasieutbildning övergångssannolikheten till fasta heltidsjobb är något illavarslande. Resultaten tyder på att ha en gymnasieutbildning som högsta utbildning generellt inte förefaller öka chanserna att fa fast heltidsanställning, jämfört med att enbart

en ha grundskola som högsta utbildning. Undantaget från detta är kvinnor med en gymnasieutbildning är längre än två år. En tolkning

som som är förenlig med detta mönster är att i åldrarna 25-54 år,

personer alltså inga ungdomar med kortare gymnasieutbildningar som blivit arbetslösa inte anses tillräckligt attraktiva att anställa fasta heltidsjobb; att arbetsgivare under 1990-talets första hälft generellt har höjt

anslutna till. Att chansernaatt gåtill ett tillfälligt heltidsjobb ökar för en man somhar A-kassa kan kanske bero påatt andelen med säsongsarbete hög i vissa A-kassorär där merparten av medlemmarna är män.

Kvinnors och mäns vägar ut ur arbetslöshet

jobb; att arbetsgivare under 1990-talets första hälft generellt har höjt utbildningskraven vad gäller vilka de vill anställa på fasta heltidsjobb. En annan tolkning som inte utesluter den första är att dessa personer har för höga reservationslöner, dvs. de söker inte lägre avlönade fasta heltidsjobb vilka däremot söks av personer med enbart grundskola som högsta utbildning. De data som använts i studien innehåller dock inte någon information som explicit kan stödja några av dessa tolkningar. Inte heller går det att skilja mellan effekter övergångssannolikheterna gammal gymnasieutbildning och nyför-

av en en värvad. Då personerna i urvalet är i åldrarna 25-54 år torde dock de flesta, som har en gymnasieutbildning som högsta utbildning, ha forvärvat den för flera år sedan. För båda könen verkar det emellertid som att skiljelinjen vad gäller chanserna att få ett jobb som är ett förstahandsval ett fast heltidsjobb går mellan att ha eller inte ha

- - en högskoleutbildning. Dock, en del av denna förbättring av chanserna kan bero en selektionseffekt.

Att de absoluta övergångssannolikhetema till arbetsmarknadspolitiska åtgärder allra högst för båda könen kring utförsäk-

är som - ringstidpunkten för A-kasseberättigade skall inte tolkas att de

som arbetsmarknadspolitiska åtgärderna huvudsakligen fördelas till

personer som är nära tidpunkten för utforsäkring. Av dem började i

som en åtgärd hade endast cirka 12 procent kvinnorna och 16 procent

av av männen en period av oavbruten öppen arbetslöshet 55

som var veckor eller längre. De flesta personer som började i någon åtgärd gjorde det således tidigare under ersättningsperioden. För dem

som trots allt var kvar i arbetslöshet längre än 55 veckor ökade dock sannolikheten att bli åtgärdsplacerad markant.

Finansiering av detforskningsprojekt som artikeln bygger på har till stor del erhållits från Rådet for arbetslivsforskning.

Jagär tacksam för värdefulla synpunkter från Mahmood Arai, Helena Persson, Inga Persson och Eskil Wadensjö. Jaghar vidare fått betydande hjälp avAnders Harkman, AMS och Gun Alm Stenflo, SCB med att sammanställa data.

Referenser

Albrecht, Holmlund, B. Lang, H. 1989 "Job Search and Youth Unemploy-

ment, European Economic Review,ârg. 33, 416-425. Atkinson, A. B. Micklewright, 1991 Unemployment Compensation and Labor

Market Transitions: A Critical Review", Journal of Economic Literature, årg. 29, s. 1679-1727.

Björklund, A. 1996 Unemployment in Sweden i Björklund, A. Eriksson, T.

red., Unemploymentin theNordic Countries. Amsterdam: North-Holland. Björklund, A. Holmlund, B. 1991 "The Economics of Unemployment Insurance:

The Case of Sweden" i Björklund, A., Haveman,R., Hollister, R. Holmlund,

Anna Thoursie

Blossfeld, H.-P. Rohwer, G. 1995 Techniques of Event History Modeling.

Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates, Publishers. Carling, K., Edin, P.-A., Harkman, A. Holmlund, B. 1996 "Unemployment

Duration, Unemployment Beneñts and Labor Market Programs Sweden,

Journal of Public Economics, årg. S93 , s. 313-34. Devine, T. Kiefer, N. M. 1991 Empirical Labor Economics. Oxford: Oxford

University Press. Edin, P.-A. 1989 Unemployment Duration and Competing Risks: Evidence from

Sweden, Scandinavian Journal of Economics, arg. 914, s. 639-653. Edin, P.-A. Holmlund, B. 1991 Unemployment Vacancies and Labour Market

Programmes: Swedish Evidence i Schioppa, F. P. red. Mismatch and Labour

Mobility. Cambridge: Cambridge University Press. Harkman, A. 1987 Arbetslös ungdom. Regionplanekontoret, Stockholms läns

landsting. Heikenstcn, L. 1984 Studies in Structural Change och Labor Market Adjustment.

Doktorsavhandling EFI, Handelshögskolan, Stockholm. Höj gård, S. 1996 Långtidrarbetslöshet vidfull sysselsättning. Rapport 43, Expert-

gruppen för arbetsmarknadspolitiska utvärderingsstudier EFA, Stockholm. Korpi, T. 1994 Escaping Unemployment. Doktorsavhandling, Institutet för social

forskning, Stockholms universitet, Stockholm. Korpi, T. 1995 Effects of Manpower Policies on Duration Dependence Re-

employment Rates: The Example of Sweden", Economica, arg. 62, 353-371. Korpi, W. 1995 Arbetslöshet och arbetslöshetsförsäkring Sverige. EFA-rapporti

35. Expertgruppen för arbetsmarknadspolitiska utvärderingsstudier EFA,

Stockholm. Lancaster, T. 1990 The Econometric Analysis of Transition Data. Cambridge:

Cambridge University Press. Layard, R., Nickell, Jackman, R. 1991 Unemployment- Macroeconomic

Performance and the Labour Market. Oxford: Oxford University Press. Löfgren, K.-G. Engström, L. 1989 The Duration of Unemployment: Theory and

Empirical Evidence i Holmlund, B., Löfgren, K.-G. Engström, L. red.

Trade Unions, Employment, and UnemploymentDuration. Oxford: Clarendon

Press. Pedersen,P. Westergård-Nielsen, N. 1993 Unemployment A Review of the

Evidence from Panel Data", OECD Economic Studies, Nr. 20, s.65-114. Statistiska centralbyrån 1993 Studie av arbetslösa enligt AM Voch enligt SCB.

Bakgrundsfakta till arbetsmarknads- och utbildningsstatistiken. Statistiska

centralbyrån, Stockholm. Thoursie, A. l997a "Effects of Renewable Benefit Periods on Exits from

Unemployment, Working Paper 1997, Institutet för social forskning, Stockholms universitet, Stockholm.

Thoursie, A. 1997b Vad påverkade sannolikheten för arbetslösaatt få ett jobb

under 1990-talets första hälft i Ackum Agell, Hassler, red. 13 inlägg

om arbetslöshet. Arbetarrörelsens ekonomiska rad. Stockholm: Landsorganisa-

tionen Sverige.i

och arbetslöshet

Atypiska jobb atypisk

för kvinnor

- typiska

INGA PERSSON

10.1¶Bakgrund och syfte

En problematisk sysselsättningssituation i Europa i kombination med betydande strukturella förändringar på arbetsmarknadema i industriländerna har lett till att såkallade atypiska eller icke-traditionella sysselsättningsformer uppmärksammats alltmer i internationell forskning och debatt. Beteckningen rymmer en rad olika fenomen, där det gemensamma snarast är vad dessa sysselsättningsformer inte är. Dvs. atypiska jobb avviker på något eller några sätt från den traditionella sysselsättningsformen, där man är anställd dvs. är egenföretagare på heltid dvs. arbetar deltid och helår dvs. är delårsarbetande och där anställningen är fast dvs. inte är tidsbegränsad i någon form

projektanställning, provanställning, vikariat eller liknande. Omfatt- ningen av sådana icke-traditionella sysselsättningsformer har sedan början av 1980-talet ökat både absolut och relativt i flertalet europeiska länder. Den arbetsmarknadslagstiftning, den socialförsäkringslagstiftning och de kollektivavtal utformats i Europa under efter-

som krigstiden har ofta sin utgångspunkt i förhållandena för typiska jobb. Detta, liksom de atypiska arbetenas karaktär i sig, innebär att de icke-traditionella anställningsforrnema ofta är problematiska från välfards- och trygghetssynpunkt.

Syftet med detta kapitel är att analysera förekomsten och ka-

av raktären hos atypiska arbeten i Sverige och därvid speciellt belysa utvecklingstendenser skillnader mellan kvinnor och män. Är ut-

samt vecklingstendensema gemensamma för kvinnor och män eller skapar de icke-traditionella sysselsättningsformema en ny form av könssegregering på arbetsmarknaden Är det kanske rentav så att de atypiska arbetena är typiska för kvinnor Min analys kommer huvudsakligen att baseras på data från de svenska arbetskraftsundersökningarna AKU, men vissa jämförelser görs också med förhållandena i andra EU-länder i mitten av l990-talet. Jag kommer också att begränsa

9 SOUI997:137

Inga Persson

analysen till att omfatta främst vissa former atypical work, nämav ligen ofrivilligt deltidsarbete dvs. deltidsarbetslöshet och tidsbegränsade anställningar. Jag kommer således t.ex. inte, vilket är vanligt i den internationella litteraturen, att behandla alla former deltidsarav bete. Långa deltider är i Sverige förhållandevis väletablerade och välreglerade och därför mindre intresse i detta sammanhang. av

10.2 arbeten

Atypiska

deras omfattning och struktur i Europa

Under 1980- och 1990-talen har arbetsmarknaderna i Europa omstrukturerats och förändrats ett genomgripande sätt. Traditionella industriarbeten har försvunnit och tjänstesektom expanderat. Många av de nya arbetena har varit icke-traditionella deltidsarbeten och/eller tidsbegränsade arbeten Flera länder har avreglerat sina arbetsmarknader eller på andra sätt sökt underlätta framväxten av nya arbeten av detta slag Storbritannien är kanske det mest kända och långtgående exemplet i Europa. Men även i övriga länder i Europa har propåer om att arbetsmarknaden måste göras flexibel framförts mer och i varierande grad vunnit gehör. Vilken omfattning har då atypiska jobb hittills fått i EU-länderna Och hur ser läget ut i Sverige jämfört med i de andra länderna Av den allmänna diskussionen kan ibland få intrycket att de man traditionella arbetena är på väg att försvinna. De jämförande data som finns tyder på att fenomenet trots allt fortfarande är begränsat, även om detta är tydligare vad gäller tillfälliga arbeten än vad gäller deltidsarbeten. 3

l För Översikter av utvecklingen atypiska arbeten i Europa, Rodgers av set.ex. Rodgers 1989, Meulders m.fl. 1994, OECD 1994, 1996, Schömannm.fl. 1995 och De Grip m.fl. 1997. Enligt beräkningar i De Grip m.fl. 1997 ökade andelen atypiska arbeten egenföretagande, deltidsarbeten och tillfälliga arbeten inom EU med cirka 15procent mellan 1985 och 1995. Men utvecklingen inte entydig; var andelen minskade t.o.m. i vissa EU-ländema. Så fallet i Danmark, där andelen av var deltidsarbetande minskade under dessaår. 2För Översikter och analyserav arbetsmarknadsregleringenoch förändringar i denna i EU-ländema, seMosley 1994, Schömann m.fl. 1995, Rogowski Schömann 1996 och Büchtemann Walwei 1996. 3Det finns naturligtvis en rad problem vad gäller definitioner etc. olika slagsatypav iska arbeten,när man vill göra internationella I min beskrivning här har jag använt mig av dejämförbara data för EU-ländema tas fram Eurostat utisom av från nationellt genomförda arbetskraftsundersökningar och som återfinns i Eurostat 1996. Uppgifterna i denna publikation hänför sig till år 1995, vilket ärdet första år då även Sverige finns med. Det bör observerasatt definitionerna i Eurostats statistik inte behöver sammanfalla med dem i den svenskaarbetskraftsundersökningen.

Atypiska jobb och atypisk arbetslöshet-

Deltidsarbete är kvinnoarbete

Figur 10.1 visar hur andelen av de sysselsatta som arbetar deltid varierade mellan EU-ländema i mitten 1990-talet Nederländerna av ledde ligan; där arbetade mer än var tredje person deltid. Näst vanligast deltidsarbete i Sverige, där fyra arbetade deltid. Nästan var en av lika vanligt som i Sverige var deltidsarbete i Storbritannien och Danmark. I EU-ländema helhet arbetade 16 procent deltid 1995, dvs. som det traditionella heltidsarbetet var fortfarande helt dominerande. Deltidsarbetet i Europa är dock mycket heterogent. Det kan handla långa deltider med i huvudsak samma villkor som heltidsarbete, om också korta arbetstider i osäkra jobb med dåligt socialförsäkmen om ringsskydd.

Figur 10.1 Andel av de sysselsatta som arbetar deltid i EU-länderna procent, 1995.

Andel%

35. 30. 25q 20. 15- 10- 5. 0

Källa: Beräkningar från Eurostat 1996.

Hur könssammansättningen de deltidsarbetande ut I alla EUser av ländema är deltidsarbete främst ett kvinnofenomen. Andelen kvinnor bland de deltidsarbetande varierar från som lägst ca 65 procent i Grekland och Finland till högst drygt 85 procent i Belgien och som Tyskland.5 helhet ligger andelen kvinnor bland de del- För EU som tidsarbetande på ungefär 80 procent; 4 5 deltidsarbetande är med av andra ord kvinnor. I Sverige uppgår kvinnoandelen till 79 procent,

4Enligt Eurostats anvisningar har individerna klassiñcerats deltidsarbetande utisom från sina spontana på frågor om arbetstid och inte utifrån exaktauppgiñer egna, svar antal arbetade timmar. Detta motiveras med att arbetstidsfcirhållandenaskiljer sig om såmycket åt mellan medlemsländerna och olika näringsgrenar. 5Uppgifterna könssammansättningen de deltidsarbetande här och i det följanom av de baseraspå Eurostat 1996, Tabell 049, s. 118-119. Uppgifterna avserår 1995.

Inga Persson

vilket kan jämföras med 73 procent i Danmark och 82 i procent Frankrike och Storbritannien. För alla länderna gäller könsskillatt nadema i andel deltidsarbetande är störst i åldersgruppen 25-49 år och inte lika markanta bland yngre och äldre. Det atypiska deltidsarbetet är alltså i hela Europa, inklusive i Sverige, typiskt kvinnoett fenomen. Deltidsarbetet är koncentrerat till tjänstesektom. För EU helsom het återfanns 1995 86 procent de deltidsarbetande i tjänstesektomf av 12 procent av de deltidsarbetande arbetade inom industrin och 2 procent inom jordbruket. Dessa andelar är ungefär representativa för förhållandena i alla EU-ländema. Andelen de deltidsarbetande av som återfinns i tjänstesektom kan i vissa länderna något högre; i av vara Sverige var den 89 procent och, högst, något över 90 i som procent Belgien, Finland och Storbritannien. Vissa länder har också

en högre

andel av de deltidsarbetande än genomsnittligt inom jordbruket Grekland 6 procent, Portugal 4 procent och/eller inom industrin Italien 22 procent, Grekland 20 procent, Portugal 18 Tyskland procent, 17 procent. Är då deltidsarbetet frivilligt eller ofrivilligt och finns det några skillnader därvidlag mellan deltidsarbetande kvinnor och deltidsarbetande män Figur 10.2 visar den andel de deltidsarbetande av som uppgivit att de arbetar deltid eftersom de inte kunnat finna ett heltidsjobb.

Figur 10.2 Andelen ofrivilligt deltidsarbetande bland samtliga arbetar som deltid i E U-länder procent, 1995.

Andel%

Källa: Beräkningar från Eurostat l 996.

6Uppgifterna om sektorssammansättningenav de deltidsarbetandehär och i det följande baseraspá beräkningar från Eurostat 1996, Tabell 054, s. 128-129. Uppgifterna avserár 1995.

Atypiska jobb och atypisk arbetslöshet

- För EU som helhet uppgick denna andel 1995 till 19 procent, men andelen varierade kraftigt mellan ländema; från enbart 7 procent till uppemot 45 procent.7 För Sverige låg andelen på 27 procent, dvs. en av fyra deltidsarbetande ville egentligen arbeta heltid. För så gott som samtliga länder gäller att det inte fanns några markanta skillnader mellan kvinnor och män vad gäller andelen bland de deltidsarbetande som uppgav att de deltidsarbetar eftersom de inte kunnat hitta ett heltidsarbete. Men eftersom de deltidsarbetande kvinnorna, som vi sett ovan, är så många fler än de deltidsarbetande männen är antalsmässigt betydligt fler kvinnor än män deltidsarbetslösa. För EU som helhet uppgick sålunda antalet ofrivilligt deltidsarbetande kvinnor till 3,2 miljoner, under det att antalet ofrivilligt deltidsarbetande män bara var 1,2 miljoner. För Sverige andelarna lika stora bland

var deltidsarbetande män och kvinnor 27 procent, men antalet ofrivilligt deltidsarbetande kvinnor var 220 000 att jämföra med 63 000 män. Ofrivilligt deltidsarbete deltidsarbetslöshet kan således relativt sett inte sägas vara mer typiskt för deltidsarbetande kvinnor än for deltidsarbetande män, men absolut sett dvs. i termer av antal berörda är det utan tvivel det.

Tillfälliga arbeten

En annan form av atypiska arbeten som uppmärksammats och diskuterats mycket är s.k. tidsbegränsade eller tillfälliga arbeten temporary jobs. Dessa kan vara av en rad olika slag det kan röra sig om

provanställningar, projektanställningar, vikariat, praktikarbeten osv. Det gemensamma är alltså att dessa anställningar något sätt är begränsade i tiden och att både arbetsgivaren och den anställde på förhand är medvetna och överens detta. Anställningskontraktet

om avviker sålunda från det för den typiska eller traditionella fasta anställningen. Av detta följer att förekomsten av tillfälliga arbeten har nära samband med utformningen av arbetsmarknadsregleringar och arbetsmarknadslagstiftning och att omfattningen av det som kommer att registreras som tillfälliga arbeten kan väntas variera med utformningen av arbetsmarknadsregleringen. På en kraftigt avreglerad arbetsmarknad kan omfattningen tillfälliga arbeten, annat lika, väntas

av vara jämförelsevis liten. På en sådan arbetsmarknad kan den anställde i allmänhet sägas upp med kort varsel och utan större uppsägningskostnader, dvs. arbetsgivamas behov av att sluta speciella, tidsbegränsade kontrakt kommer att ganska litet. Även kraftigt

vara en reglerad arbetsmarknad kan omfattningen tillfälliga arbeten väntas

7Uppgiftema om ofrivilligt deltidsarbete här och i det följande baseraspå beräkningar utifrån Eurostat 1996, tabell 059, s. 138-139.

Inga Persson

vara förhållandevis liten; sådana kontrakt kommer där bara att vara tillåtna i speciella och starkt begränsade fall. Störst omfattning kan fenomenet tillfälliga arbeten väntas ha genomsnittligf reglerade arbetsmarknader. På sådana arbetsmarknader kommer det dels finatt nas ett behov sådana kontrakt eftersom det finns kvar norav ett malkontrakt med viss trygghetsreglering, dels kommer sådana kontrakt att vara tillåtna i större utsträckning än kraftigare reglerade arbetsmarknader. Ett illustrerande exempel kan Spanien, komvara som binerar strikt lagstiftning for dem har fasta anställningskonen som trakt med stora möjligheter att anställa tillfälliga kontrakt. personer Sambandet mellan arbetsmarknadsregleringens omfattning och de registrerade tillfälliga arbetenas omfattning är således ganska kompli-

cerat. Tabell l0.l visar omfattningen tillfälliga arbeten bland de av anställda i EU-ländema i mitten 1990-talet. För EU helhet av som var det ca ll procent de anställda hade ett tidsbegränsat arbete. av som Men variationen ganska stor; från 5-7 procent i Belgien, Italien, var Österrike och Storbritannien till 10-12 procent i ett flertal länder däribland Sverige. Högst andelen i Spanien, där drygt tredje var var anställd hade ett tidsbegränsat arbete 1995.

Tabell 10.1 Andel av totala antalet anställda har tillfällig som en anställning år 1995 %

EURBDKDGREFlRLlNLAPFlNSUK 15 Allaanställda 11,4 5,3 12,1 10,3 10,235,0 12,2 10,2 7,2 10,9 6,0 9,9 16,4 12,4 6,8 Anställdakvinnor 12,4 7,4 13,5 11,0 11,3 38,3 13,3 12,1 9,1 14,1 6,4 11,0 19,3 14,4 7,7 Anställdamän 10,6 3,9 10,9 9,8 9,5 33,2 11,3 8,6 6,0 8,6 5,7 8,9 13,4 10,5 6,1

Källa: Beräkningar från Eurostat 1996.

Av tabell 10.1 framgår också att även tillfällig anställning är något om vanligare bland kvinnor än bland män i alla EU-länder, så är skillnaderna inte så stora. Relativt sett kan alltså tillfälliga jobb knappast sägas vara mer typiska för kvinnor än för män. Och eftersom numera inte heller antalet anställda kvinnor skiljer sig så mycket från antalet anställda män, så kommer också könssammansättningen bland an-

8 Enligt Eurostats anvisningar skall ett arbete klassificeras tillfälligt både som om arbetsgivare och arbetstagareär införstådda med att arbetets upphörande bestäms av objektiva förhållanden, såsomatt ett visst datum uppnåtts, arbetsuppgift eller ett en projekt avslutats eller en anställd somvarit tillfälligt frånvarande och därför ersatts återvänder. Bland tillfälligt anställda inkluderas personermed säsongarbeten,personer med speciella utbildningskontrakt såsom lärlingar ochpersonerengageradeav företag somhyr ut arbetskraft och uthyrda till andra företag såvida de inte har fast anställning hos uthyrningsföretaget.

Atypiska jobb och atypisk arbetslöshet ställda med tillfälliga arbeten att vara förhållandevis jämn i de flesta länderna. Andelen kvinnor bland de tillfälligt anställda varierade år 1995 från som minst 39 procent Spanien till som mest 60 procent Finland. I Sverige kvinnoandelen 59 procent, vilket kan jämfövar ras med t.ex. 52 procent i Danmark och 54 procent i Storbritannien. I EU helhet det 7,3 miljoner män och 6,6 miljoner kvinnor som som var

att de hade någon form tidsbegränsad anställning. Detta

uppgav av slags atypiska jobb är sålunda ganska jämnt fördelat mellan kvinnor och män, även absolut sett. Även tillfälliga arbeten eller mindre frivilliga. Vissa kan vara mer individer kan av personliga skäl föredra denna typ av mer tillfälliga inhopp på arbetsmarknaden, andra vill kanske arbeta under sina ferier, skaffa sig praktik etc. För EU som helhet angav 1995 41 procent av männen och 37 procent av kvinnorna med tillfälliga arbeten att orsaktill deras tidsbegränsade arbete var att de inte hade kunnat finna ett en permanent arbete. Motsvarande andelar för Sverige var 80 respektive 79 procent. I det avreglerade Storbritannien var andelen 52 procent för män och 38 procent för kvinnor. Högst var andelen i Spanien där 85 procent både männen och kvinnorna att deras tillfalca av uppgav liga arbete ofrivilligt och berodde att de inte kunnat finna ett var fast jobb. Förmodligen hänger den höga andelen samman med de mycket stora skillnader i anställningsvillkor som föreligger mellan fast anställda och tillfälligt anställda i Spanien.

Egenföretagande

Att sysselsätta sig genom eget företagande är en form av atypiskt arbete där skillnaderna mellan könen är betydligt större än vad gäller tillfälligt arbete tabell 10.2. I samtliga EU-länder är andelen fö-

retagare större bland sysselsatta män än bland sysselsatta kvinnor och det år ganska vanligt att andelen bland männen är dubbelt så stor eller större bland kvinnorna. Inom EU som helhet uppgick som 1995 andelen företagare bland männen till 19 procent dvs. cirka en fem sysselsatta män under det att andelen bland kvinnor enbart av 9 procent dvs. cirka tio sysselsatta kvinnor. För Sverige var en av var andelen företagare bland sysselsatta män 16 procent och bland sysselsatta kvinnor 6 procent.

Inga Persson

Tabell I 0.2 Andel av de sysselsatta i E U-länderna är företagare som egna år 1995 %

EURBDKDGREFIRLILNLAPFINSUK 15

Alla 15,0 15,4 8,4 9,4 33,8 21.8 11,620,8 24,5 10,0 11,510,825,6 14,311,313,0 sysselsatta Sysselsatta 9,411,0 4,0 5,918,717,0 6,9 7,916,6 7,1 8.8 8,8 22,9 9,6 5,9 7,0 kvinnor

sysselsatta 18,9 18,4 11,9 11,9 42,2 24,2 15,328,5 28,9 11,6 13,212,428,1 18,716,317,8 män

Källa: Beräkningar från Eurostat 1996.

Mer än ett jobb

Individer som har problem med att sysselsätta och/eller försörja

sig

via sitt huvudsakliga jobb kan försöka lösa detta skaffa sig genom att ytterligare ett arbete. Bakgrunden kan ofrivilligt deltidsarbete, vara låga löner eller att övertidsreglering hindrar individen från arbeta att mer i det ordinarie arbetet. Men individer kan välja att ha mer än ett arbete även av andra orsaker. T.ex. kan anställd driva föen ett eget retag vid sidan om, kanske med sikte på att helt övergå till senare att vara företagare. Inom EU som helhet det i mitten 1990-talet var av cirka 4 procent de sysselsatta sig ha av som uppgav mer än ett arbete se tabell 10.3. Att ha två arbeten är inom EU lika vanligt bland sysselsatta kvinnor bland sysselsatta män. Andelen de sysselsatta som av som hade två arbeten var 1995 högst i Sverige 9,4 procent, dvs. ungefär en av tio sysselsatta hade tvâ jobb, såväl bland kvinnor

cirka 8

procent som bland män cirka 11 procent.

Tabell 10.3 Andel av de sysselsatta i E U-länderna har två jobb år 1995 som %

EURBDKDGRE FIRLINLA PFINSUK 15 Alla 4,2 3,1 6,3 3,1 6,9 2,1 4,0 2,2 1,9 5,6 6,1 7,8 5,9 9,4 5,8 sysselsatta sysselsatta 4,1 2,0 5,5 2,7 3,1 1,1 4,2 1,0 6,2 4,2 5,2 4,6 8,0 7,1 kvinnor sysselsatta 4,2 4,0 7,0 3,3 9,2 2,6 3,8 3,1 2,4 5,3 7,510,0 7.210,7 4,7 män Källa: Beräkningar från Eurostat 1996.

Det vanligaste andra-jobbet inom EU är ha detta

att en anställning;

svarar för 55 procent av andra-jobben. 39 procent andra-jobben av inom EU utgörs företagande och 6 arbete i familjeföreav procent av tag. Men fördelningen andra-jobben olika för kvinnor och av ser ut män. Bland kvinnornas andra-jobb dominerar anställningar 71 procent och bland männens företagande 50 procent. Bland svenska

Atypiska jobb och atypisk arbetslöshet

kvinnor med andra-jobb svarade 1995 företagande för 15 procent och anställningar för 78 procent av andra-jobben, vilket kan jämföras med 41 procent företagande och 57 procent anställningar bland svenska

män med andra-jobb.

Vår översikt över omfattningen av olika slags atypiska arbeten i Europa har dels placerat omfattningen av sådana arbeten i Sverige i mitten av 1990-talet i ett internationellt jämförande perspektiv, dels visat att bilden av hur atypiska arbeten fördelar sig mellan kvinnor och män inte är entydig. Vissa former av atypiska arbeten domineras av kvinnor, vissa av män och vissa är ganska jämnt fördelade mellan könen. Bilden kan också se olika ut beroende på om man jämför relativa tal, dvs. sannolikheten för att kvinna respektive en man ur en

en viss grupp sysselsatta, deltidsarbetande osv. skall ha ett visst slag atypiskt arbete, eller om man jämför absoluta tal, dvs. hur många män respektive kvinnor som har detta speciella slags atypiska arbete. Att det kan se annorlunda ut mätt med relativa och absoluta tal sammanhänger naturligtvis med att arbetsmarknaden är så könssegregerad.

Vad är då bakgrunden till att de atypiska arbetena finns och förefaller öka i omfattning. Låt oss kort se på teorier om och möjliga förklaringar till detta innan vi går vidare och fördjupar bilden av de atypiska arbetena i Sverige. Vi koncentrerar oss därvid förekoms-

tillfälliga arbeten och ofrivilliga deltidsarbeten deltidsarbetsten av löshet, dvs. på de två typer av atypiska arbeten som vår analys av utvecklingen i Sverige kommer att vara fokuserad på.

10.3 Varför arbeten

atypiska

Efterfrågan på anställningskontrakt arbetsmarknaden vilka har karaktären av tidsbegränsat arbete respektive deltidsarbete kan genereras både från arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan. Den faktiska omfattningen av sådana anställningskontrakt kommer att bero i hur många fall både en arbetsgivare och en arbetstagare är villiga om än kanske motvilligt att sluta ett kontrakt om tillfälligt arbete respektive deltidsarbete. Både för arbetsgivare och för arbetstagare gäller att det i vissa fall kan finnas ett inslag ofrivillighet i sådana kontrakt.

av Arbetstagaren kan ha föredragit att sluta ett kontrakt om fast arbete respektive om heltidsarbete om han/hon kunnat få tillgång till ett sådant arbete av motsvarande slag i övrigt. På likartat sätt kan man tänka sig att arbetsgivaren egentligen skulle vilja ha fast anställda respektive heltidsanställda, men att han/hon tvingats anpassa sig till önskemål från arbetstagarsidan. Så var t.ex. ökningen av deltidsarbetet i Sverige under 1970-talet förmodligen till stor del utbudsdriven, dvs. återspeglade en anpassning hos arbetsgivarna i expanderande

Inga Persson

verksamheter till att erbjuda deltidsarbeten för att på så sätt kunna locka till sig kvinnlig arbetskraft På 1990-talets svenska arbetsmarknad torde det dock vara ofrivillighet från arbetstagarsidan är som det dominerande fenomenet, dvs. det är framförallt arbetstagarna som tvingats anpassa sig till arbetsgivarnas önskemål. Detta betyder att det

är efterfrågan på tidsbegränsade arbeten respektive deltidsarbeten från

arbetsgivarsidan som kan antas vara det drivande i mot processen

ökad omfattning av sådana anställningskontrakt. Den centrala frågan blir med andra 0rd varför arbetsgivarna efterfrågar tidsbegränsade

kontrakt respektive deltidskontrakt. Låt oss först på efterfrågan tidsbegränsade anställningar. En se

möjlig förklaring här är själva produktionsprocessens utformning och/

eller varu/tjänsteefterfrågans karaktär, vilka kan sådana de vara att

skapar tillfälliga, tidsbegränsade ökningar behovet arbetskraft.

av av

Säsongarbete inom jordbruk och turistnäring utgör typexempel. Men

även inom andra näringar kan ökad kostnadspress och ändrad organi-

sation t.ex. just-in-time produktion ha medfört att arbetsgivarna i ökad utsträckning vill använda sig tillfälliga anställningar och

av övertid för att möta arbetstoppar. Utifrån denna förklaring till typ av

arbetsgivarnas efterfrågan skulle förvänta sig att omfattningen

man av tillfälliga arbeten varierar mellan olika näringsgrenar.

En annan möjlig förklaring är arbetsmarknadsregleringamas,

spe-

ciellt trygghetslagstiftningens, utformning. Regler uppsäg-

om t.ex.

ningstid, avgångsvederlag och turordning ökar arbetsgivarnas fasta

kostnader för att erbjuda fast anställning och ett sätt för dem undatt vika sådana kostnader blir att istället erbjuda tidsbegränsade kontrakt i de fall där nackdelarna med dylika inte väger över. Arbetsgivamas

efterfrågan på tidsbegränsade kontrakt skulle enligt denna förklaring

väntas öka då uppsägningskostnadema ökar, då sannolikheten för att behöva säga anställda i framtiden ökar t.ex. att företagets upp genom framtidsutsikter upplevs osäkra och/eller arbetsgivarnas som mer om riskaversion ökar. 1990-talets osäkra och konkurrensutsatta ekomer nomiska situation skulle kunna förklaring till att de tidsbevara en gränsade anställningarna ökat och detta skulle kunna utslag även ge för arbetsgivare och företag inte direkt tillhör den diskutesom ovan

rade kategorin med markerade arbetstoppar.

Utifrån teorier fasta arbetskrañskostnader skulle vidare om man förvänta sig att den omfattning i vilken arbetsgivarna vill inrätta tidsbegränsade anställningar varierar med vilken kategori arbetskraft det handlar om. Efterfrågan på tillfälligt anställda kan således förväntas vara större vad gäller kategorier med kort upplämingstid och utan mer

° SeTegle 1985 och Sundström 1987.

Atypiska jobb och atypisk arbetslöshet-

omfattande företagsspecifika kunskaper, dvs. där arbetsgivarens kostnader för att ersätta eller byta anställda inte är så höga. Det bör kanske påpekas att till denna kategori även kan hänföras högutbildade konsulter med mycket omfattande, men generellt kunskapskapital. Utifrån denna förklaring skulle således förvänta sig att omfattman ningen av tidsbegränsade arbeten varierar mellan olika yrkes- och ut-

bildningskategorier.

Ofullständig information i kombination med trygghetslagstiftning medför också att arbetsgivarna kan vilja använda sig av tidsbegränsade arbeten ett sätt att skaffa information och ökad säkerhet vad som

gäller en arbetstagares egenskaper innan ett fast anställningskontrakt

eventuellt sluts, s.k. provanställning. l detta fall är det för arbetsgiveftersträvade kontraktet av permanent karaktär och det tidsbearen gränsade kontraktet används enbart som ett medel att finna lämplig innehavare den fasta anställningen. Enligt denna förklaring till föav rekomsten av tillfälliga jobb skulle man förvänta sig att de är speciellt vanliga bland arbetskrafcskategorier som är på väg att etablera sig på arbetsmarknaden, såsom ungdomar och invandrare, men eventuellt även bland arbetstagare oberoende av ålder som varit långvarigt arbetslösa. Även de s.k. ledighetslagama kan ha betydelse för förekomsten av tidsbegränsade arbeten i form av vikariat. Här tänker man i första hand på rätten till föräldraledighet. Genom att denna främst används av kvinnor och genom att arbetsmarknaden är så könssegregerad så uppkommer ett stort antal tidsbegränsade vikariat inom kvinnodominerade yrken och sektorer ekonomin. Detta kan förväntas leda till av att tidsbegränsade anställningar får större omfattning dels inom kvinnodominerade yrken och sektorer ekonomin, dels bland kvinnor. av Omfattningen av tidsbegränsade arbeten kan även av andra skäl väntas variera mellan olika arbetskraftskategorier. Ett skäl kan vara

att efterfrågan på tidsbegränsade kontrakt skiljer sig systematiskt

mellan olika T.ex. kan studerande och ungdomar i större utgrupper. sträckning än andra arbetstagare frivilligt vilja ha feriearbete, praktikarbete och liknande. Ett annat skäl kan att ofrivilliga tillfällivara ga arbeten är det enda som står svagare grupper arbetsmarknaden till buds under det att andra har bättre tillgång till alternativ. grupper Även sådana skäl kan tillfälliga arbeten tendera vanligare av att vara bland ungdomar, lågutbildade och invandrare. Eventuellt kan detta även gälla för kvinnor jämfört med män om det är så att kvinnornas alternativ är mer begränsade än männens, t.ex. genom att de är mer bundna till en lokal arbetsmarknad eller ett fåtal arbetsgivare. Resonemangen rörande efterfrågan deltidsarbeten är likartade.

Även här gäller att arbetsgivamas efterfrågan på deltidsanställningar

Inga Persson

kan ha sin bakgrund i produktions- och kostnadsöverväganden. Eftersom det nästan alltid finns någon form fasta arbetskraftskostnader av som talar till heltidsanställningens fördel eftersom de fasta kostnaderna kan fördelas på fler arbetstimmar, så måste detta uppvägas av att deltidsarbetet har kompenserande kostnads- och/eller produktivitetsfördelar för arbetsgivaren. Dessa fördelar har förmodligen ofta sin bakgrund i att efterfrågan på det produceras varierar dygnet, som över veckan och säsongen och produktion på lager för jämna att ut arbetsbelastningen inte är möjlig. Typexemplet är tjänstesektom. Produktion av vård- och detaljhandelstjänster behöver omsorg, osv. anpassas till konsumenternas behov och önskemål. Även vad gäller deltidsarbetet ligger det nära till hands att föreställa sig ökad konkuratt rens och kostnadspress leder till att arbetsgivarna intensifierar ansträngningama att hålla nere arbetskraftskostnadema, t.ex. i genom att ökad utsträckning bemanna med deltidsarbetande under

arbetstoppar.

Deltidsarbete är förmodligen oftare än tillfälligt arbete

frivilligt från

arbetstagarens sida; inte bara bland ungdomar utan även bland kvinnor med bam finns det ofta önskemål att kunna kombinera markom nadsarbete med andra aktiviteter studier respektive hemarbete. De ofrivilliga deltidsarbetena deltidsarbetslöshet uppkommer då detta inte är fallet från arbetstagarnas sida. En ökning deltidsarbetslösav heten kan således ha sin bakgrund i att efterfrågan på deltidsarbeten

ökat från arbetsgivamas sida,

men den kan också bero på att t.ex. kvinnornas önskemål deltidsarbete förändrats och fler kvinnor om än tidigare av olika orsaker önskar arbeta heltid. Kvinnors önskade arbetstider kan förändras över livscykeln och mellan olika kohorter av kvinnor, kan även påverkas försämrad ekonomisk men av en situation för hushållen.

10.4 arbeten i

Tillfälliga Sverige

Utifrån vår diskussion bakgrunden till

ovan om tidsbegränsade arbe-

ten skall vi i detta avsnitt granska utvecklingen vad gäller förekomsten av sådana arbeten i Sverige och därvid undersöka huruvida det finns några skillnader mellan kvinnor och män. Sådana skillnader kan i sin tur ha sin bakgrund i att arbetsmarknaden

är könssegregerad,

dvs. i att kvinnor och män fördelar sig olika på arbetsmarknaden vad gäller sektorer privat, kommunal, statlig, näringsgrenar och yrken. Vi söker därför belysa om det finns markanta skillnader mellan kvinnor och män vad gäller i vilken utsträckning de har tillfälliga, tidsbegränsade arbeten, givet att de arbetar inom näringsgren, yrke samma osv. Eller är det så, att de största skillnaderna vad gäller sannolikheten

Atypiska jobb och atypisk arbetslöshet-

att ha ett tillfälligt arbete inte återfinns mellan könen utan istället främst mellan olika näringsgrenar, yrken och/eller åldersgrupper

Utvecklingen över tiden

I Sverige redovisas tillfälliga, tidsbegränsade anställningar i arbetskraftsundersökningarna AKU först fr.0.m. 1987. I AKU definieras tidsbegränsat anställda såsom omfattande personer med vikariat, be-

redskaps- eller säsongarbete, provanställning, praktiktjänstgöring och

objekt/projektanställning samt övriga former av tillfälliga arbeten. Uppgifterna i det följande således denna definition. Under den avser studerade perioden har lagstiftningen rörande tillfälliga arbeten varit densamma med undantag för under år 1994 då den liberaliserades något och den maximala tiden för provanställningar och tidsbegränsade anställningar vid arbetsanhopning utsträcktes till 12 månader att vara istället för enbart månader. Den tidigare lagstiftningen återinförsex des dock från 1januari 1995 genom en s.k. återställare. I figur 10.3 kan vi följa utvecklingen av andelen tidsbegränsat anställda i Sverige från högkonjunkturen under 1980-talet och genom sysselsättningskris och begynnande återhämtning under 1990-talet. När högkonjunkturen började avmattas framåt slutet 1980-talet av minskade andelen de anställda hade tidsbegränsade arbeten av som för att vara som lägst under 1990-1991 för både kvinnor och män. Under krisåren efter 1992 steg andelen åter. Ökningen var speciellt påtaglig under det avreglerade året 1994 i vilken utsträckning detta berodde den ändrade lagstiftningen är dock svårt att avgöra. Därefter förefaller dock andelen ha stabiliserats kring nivån 14 procent kring 12 procent för männen och kring 16 procent för kvinnorna. För hela perioden gäller att andelen med tidsbegränsade anställningar varit högre för kvinnor än för män. Mönstret över tiden har sett ganska likartat ut för kvinnor och män; dock ökade andelen i tidsbegränsade anställningar tidigare under 1990-talet för männen än för kvinnorna. Under de senaste åren tycks dock den inbördes skillnaden mellan könen ha återupprättats och vara av ungefär samma storleksordning 4-5 procentenheter som tidigare.

10Lagstiftningen rörande anställningar på viss tid ärdispositiv, dvs. dessregler kan avtalas bort genomkollektivavtal. För en närmarebeskrivning och analysav detta,se Stor-rie1994.

Inga Persson

Figur l 0.3 Andel de anställda har tidsbegränsad anställning av som procent 1987-1996.

Angel%

- - - -Kvinnor Samtliga ---- -- Män

u n n n n 1 4 n u 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996

Källa: Arbetskraftsundersökningama, årsmedeltal.

Det är svårt att utifrån data för denna period särskilja konjunktureffekter från långsiktiga, strukturella i andelen

mer förändringar med

tillfälliga arbeten. Hur andelen med tillfälliga arbeten påverkas av konjunkturförändringar i efterfrågan är inte självklart; det kan finnas krafter som drar i olika riktningar. Under kan

en lågkonjunktur ar-

betsgivarna dra sig för att göra fasta anställningar, och eventuella nyanställningar tenderar därför i ökad utsträckning att bli tidsbegränsade. Men samtidigt kan antalet anställda med tidsbegränsade anställningar minska, att de haft sådana anställningar genom som får sluta när de tidsbegränsade kontrakten löper ut, och inte ersätts. På likartat sätt kan en högkonjunktur leda till att antalet nyanställningar ökar, och dessa tar ofta, åtminstone i sin början, formen tidsbegränsade av provanställningar. Men samtidigt kan antalet tidsbegränsade anställningar minska genom att osäkerheten minskar och arbetsgenom att givarna blir angelägna att kunna dra till sig bra arbetskraft mer om och behålla sina anställda och därför erbjuder mer av fasta anställningar. Att nivån 1996 ligger något högre än i början den studerade av perioden kan således, behöver inte nödvändigtvis, men vara ett tecken på att den svenska arbetsmarknaden förändrats så det skett att en strukturell ökning andelen anställda med arbeten.

av tidsbegränsade

Vi har inte facit än. Om det skett strukturell ökning under 1990en talet, så förefaller denna emellertid inte ha varit för kvinnor större än för män; som vi redan noterat tycks de tidigare skillnaderna mellan könen i stort sett ha förblivit oförändrade. Vad gäller sammansättningen de tidsbegränsade jobben finns av det påtagliga skillnader mellan kvinnor och män. Bland kvinnor i åldem 20-64 år med tillfälliga arbeten dominerar vikariaten; de svarade 1996 för 48 procent kvinnornas tillfälliga av arbeten jämfört med 24

Atypiska jobb och atypisk arbetslöshet -

procent för männen SCB, 1997. Detta är också vad vi skulle förvänta utifrån vår diskussion ledighetslagamas betydelse. oss; ovan om För kvimnor väger också arbeten karaktären kallas vid behov av tungt; de svarade 1996 för ytterligare 20 procent kvinnornas tillav fälliga arbeten, att jämföra med 13 procent för männen. Däremot är andelamza för objekts- och projektanställningar 28 procent för män och 12 procent för kvinnor, för ferie- och säsongarbete 13 procent för män och 7 procent för kvinnor samt för prov- och praktiktjänst 14 procent för män och 7 procent för kvinnor betydligt högre bland tillfälligt anställda män än bland tillfälligt anställda kvinnor. Typen av tillfällig anställning kan betydelse för vad som händer när det vara av tidsbegränsade kontraktet går ut. Detta belyses med hjälp av flödesdata från arbetskrañsundersökningen i Farm 1997. Han visar att av

158 500 fast nyanställda kvartal i början av 1995 rekryterades

per 44 000 internt från tillfälligt anställda. Av dessa 44 000 hade 16 600

haft provanställning, 11 400 vikariat, 7 700 projektanställning och

4 000 tidigare kallats vid behov Farm, 1997:35. Dessa data tyder att intern rekrytering via tillfälliga jobb spelar viktig roll när föreen tag rekryterar personal till fast anställning på den svenska arbets-

marknaden.

Tillfälliga arbeten för olika arbetskraflsgrupper

En viktig aspekt de tillfälliga arbetenas demografi är hur annan av de fördelar sig mellan olika åldersgrupper. En orsak till förekomsten tidsbegränsade arbeten kan, vi diskuterat ovan, vara att sådana av som arbeten fungerar provanställningar och inkörsport till fasta som som jobb. Man skulle då förvänta sig att de är vanligare bland ungdomar, vilka är på väg in arbetsmarknaden, än bland äldre. Detta är också vad skulle förvänta sig utifrån att det sannolikt är vanligare bland man ungdomar än bland äldre faktiskt vill ha tillfälliga arbeten, att man vilka kan gå bra att kombinera och med studier. Figur 10.4 bevarva kräftar att det är bland ungdomar andelen med tidsbegränsade som anställningar är störst. Uppemot hälften de anställda ungdomarna av 16-24 år hade sådana anställningar 1996, under det att detta fallet var bara för cirka tio anställda i åldern 25-54 år och för cirka en av en av tjugo anställda i åldern 55-64 år. Uppenbarligen är det så att de atypiska, tidsbegränsade jobben kommit att bli normala eller typiska bland ungdomar under 1990-talet med dess höga arbetslöshet. Det är också för ungdomarna andelen med tillfälliga jobb varierat mest som under den studerade perioden.

Inga Persson

Figur 10.4 Andel av de anställda i olika åldersgrupper som har tidsbegränsad anställning procent, 1987-1996.

Andel70

1987 1988 1989 1990 1991

Källa: Arbetskrañsundersökningama, årsmedeltal.

Figur 10.5 visar ingående hur utvecklingen

mer över åldern vad gäller andelen med tidsbegränsade arbeten för ser ut unga kvinnor respektive för unga män. Det framgår att förutom under gymnasieåldem, så är andelen med tillfälligt arbete påtagligt för kvinnor högre än för män. Andelen minskar dock med åldern både för de kvinnorna unga och de unga männen, men snabbare och till lägre nivåer för de unga männen. För män 25-29 år uppgår andelen med tillfälliga jobb till 16 procent under det att den för kvinnor i åldern unga 25-29 år fortfarande är så hög som 26 procent.

Figur 10.5 Ålderspro/ilen

för andelen med tillfälliga jobb bland anställda ungdomar, 1996.

kvinnor 1 u .- -män

ä Ålder 24

Källa: Arbetskrañsundersökningama, årsmedeltal.

Även sannolikheten om för att anställda skall ha tillfälligt unga ett arbete är mycket högre än för äldre, så är det viktigt att framhålla att de äldre i arbetskraften är så många fler att fördelningen mellan unga och

Atypiska jobb och atypisk arbetslöshet

äldre bland antalet anställda har ett tillfälligt jobb kommer att

som se helt annorlunda ut. Bl.a. genom att ungdomarna fått svårare att överhuvudtaget få en anställning är det idag betydligt fler äldre än

yngre som är tillfälligt anställda se figur 10.6.

Figur 10.6 Antalet personer med tillfälliga jobb, 1987, 1991 och 1996.

Antal

180000.

160000-

140000-

a män 16-24

120000-

I kvinnor 16-24

100000-

män 25-64

kvinnor 25-64

a a a

1987 1991 1996

Källa: Arbetskraftsundersökningama, årsmedeltal.

Att det är vanligt att vägen från arbetslöshet till arbete går via tillfälliga jobb bekräftas av data rörande de arbetslösa som lämnat arbetslösheten genom att finna en anställning." För 1996 visar sådana data att bland ungdomar 16-24 år arbetslösa vid viss tidpunkt så

som var en hade 23 procent hittat ett arbete då de intervjuades ett kvartal I

senare. 60 procent av fallen det dock ett tillfälligt arbete. Bland

var vuxna arbetslösa 25-54 år hade 17 procent anställning ett kvartal

en senare i 65 procent fallen rörde det sig ett tillfälligt arbete. Den stora

av om andelen tillfälliga arbeten är inte bara ett 90-talsfenomen. 1987

var cirka 75 procent de efter ett kvartal erhållna anställningama tillfäl-

av liga både för unga och vuxna arbetslösa. Det som skiljer sig är att 1987 hade en större andel både de arbetslösa 41 procent och

av unga de vuxna arbetslösa 29 procent funnit ett jobb ett kvartal senare.

Ovan konstaterade att anledning till att andelen med tillfälli-

en ga jobb kan skilja sig mellan olika arbetskraftskategorier kan att

vara dessa skiljer sig vad gäller tillgången till alternativ. Sådana skillnader kan t.ex. tänkas föreligga mellan svenskar och invandrare och mellan arbetskrafti olika regioner. 1996 andelen med tillfälliga jobb 44

var procent blend anställda unga män 16-24 år med utländskt medbor-

n För en ingånde analys av arbetslösakvinnors och mänsövergångar till fasta respektive tillfelligajobb, seAnna Thoursies kapitel i denna volym.

Inga Persson

garskap, vilket kan jämföras med andel 40 procent bland samt-

en liga män i åldern 16-24 år. Skillnaderna således inte speciellt

var stora och detsamma gällde för kvinnor; andelen för kvin-

unga unga nor med utländskt medborgarskap uppgick till 57 procent, vilket kan jämföras med en andel på 54 procent för samtliga kvinnor. Där-

unga emot var skillnaderna större för vuxna invandrare 25-64 år. Bland utländska medborgare uppgick andelen de anställda hade till-

av som fälliga jobb till 22 procent för männen och till 21 procent för kvinnorna, vilket kan jämföras med andel 8 procent för samtliga män

en respektive en andel på 11 procent för samtliga kvinnor. Bland

vuxna var med andra ord tillfälliga arbeten ungefär dubbelt så vanliga bland utländska medborgare. De regionala skillnaderna är däremot inte så stora. Bland anställda i skogslänen uppgick andelen med tillfälliga jobb 1996 till 15 procent, vilket inte markant högre än i storstads-

var länen och övriga län for vilka andelen 13,5 procent.

var

Andelen med tillfälliga arbeten också mycket olika ut för del-

ser tidsarbetande och heltidsarbetande. 1996 hade fyra deltidsar-

ca en av betande, enbart tio heltidsarbetande tidsbegränsade

men ca en av anställningar. Andelen med tillfälliga jobb speciellt hög bland del-

var tidsarbetande män. 37 procent dem hade tidsbegränsad anställ-

av en ning, jämfört med 21 procent bland deltidsarbetande kvinnor. Även i den svenska ekonomin är således atypiska arbeten ofta atypiska

i mer än en dimension samtidigt, t.ex. såsom här både tidsbegränsade och

deltid.

Från välfärdssynpunkt är det centralt huruvida tillfälliga jobb också är tillfälliga i individemas liv eller vissa individer tenderar

om att fastna i detta slags arbeten. En viss belysning detta i Farm

av ges 1997 utifrån flödesdata från arbetskraftsundersökningama. Av dem som hade ett tillfälligt arbete första kvartalet 1995 hade 69 procent

av männen och 79 procent kvinnorna fortfarande ett sådant arbete ett

av kvartal senare. 17 procent männen och 8 procent kvinnorna

av av hade erhållit fast anställning, 8 procent männen och 7 procent

av av kvinnorna hade blivit arbetslösa. De resterande, 6 procent både

ca av männen och kvinnorna, hade lämnat arbetskraften, t.ex. för studier. Övergångssannolikheten till fast arbete för kvinnor med tillfälligt

arbete var således, åtminstone under början år 1995, bara hälften

av ca av den för män.

12För en mer ingående analys avtillfälliga arbeten bland invandrare seEskil Wadensjöskapitel i denna volym. l Andelama har beräknats utifrån Arbetskraftsundersökningen, årsmedeltal 1996,tabell Som deltidsarbetande klassificeras de vanligen arbetar l-34 timmar

som per vecka i huvudsyssla + bisyssla ochsom heltidsarbetande desom vanligen arbetar 35 timmar eller mer per vecka i huvudsyssla+ bisyssla.

Atypiska jobb och atypisk arbetslöshet-

Var i ekonomin finns de tillfälliga jobben

Ovan konstaterade vi att det finns anledning att förvänta sig att tillfälliga arbeten är vanligare i vissa näringsgrenar än i andra. Stämmer detta för Sverige och var i ekonomin är det i så fall som arbetsgivarna använder sig av tidsbegränsade kontrakt i speciellt stor utsträckning År 1996 antalet tidsbegränsat anställda flest inom den privata sek-

var torn där de uppgick till 267 000 144 000 män och 123 000 kvin-

ca nor, men även den kommunala sektorn hade många anställda med tillfälliga jobb. 1996 de 193 000 46 000 män och 147 000

var ca kvinnor. Det kan jämföras med ca 29 000 16 000 män och 13 000 kvinnor statligt anställda med tillfälliga jobb. Ser vi till andelen av de anställda inom respektive sektor som hade tillfälliga jobb blir bilden annorlunda. Högst denna andel bland kommunalt anställda män,

var bland vilka 20 procent hade tidsbegränsade jobb. För kommunalt anställda kvinnor var andelen något lägre, 17 procent. Bland statligt anställda hade 12 procent männen och 14 procent av kvinnorna till-

av fälliga jobb. Inom den privata sektorn var andelen bland anställda män 11 procent och bland anställda kvinnor 15 procent.

Tabell 10.4 Antal och andel procent anställda män respektive kvinnor

med tillfälliga arbeten inom olika näringsgrenar år 1996.

Näringsgren	Antal Andel % Antal Andel%	Män	Kvinnor
Jordbruk,skogsbruk o fiske	5 900 19,8 2 400 25,3
Tillv, utv av mineral energiprod o	33 200 5,9 17700		8,9
däravVerkstadsindustri	14 300	5,1 4 400	5,8
Byggverksamhet	24 600 15.3 1 700 10,6
Handel kommunikationer 0	40 200 10,9 40 100 14,9
däravhandel	21 000	9,8 29 600 15,4

Finansiellverksamhet,företagstjänster 20 500 10,6 20800 12,5

Utbildning forskning o	23 700 22,0		500 15,5
Vård o omsorg	23 000 24,8 124900 18,1
Personl kulturellatjänster, 0	renhållning 25 700 23,6 33 300 24,0
Offentligförvaltning,m.m.	8 900	8,2 9 900 10,0
Uppgift saknas	400	-	100 -
Summa	206 200 11,9 282 500 15,8

Källa: Arbetskrañsundersökningama, ärsmedeltal 1996.

Tabell 10.4 visar hur andelen de anställda som har tidsbegränsade

av arbeten varierar med näringsgren för kvinnor respektive män. De näringsgrenar som har andelar som ligger över genomsnittet 11,9 procent för män, respektive 15,8 procent för kvinnor tenderar att vara desamma för kvinnor och män. Undantaget är främst byggverksam-

Inga Persson

het. Näringsgrenar där 20-25 procent de anställda har tillfälliga

av jobb är, för både kvinnor och män, jordbruk, skogsbruk och fiske, vård och omsorg samt personliga och kulturella tjänster. För männen gäller detta dessutom för utbildning och forskning,

där 22 procent av de anställda männen har tidsbegränsade kontrakt under det att andelen for kvinnor är 16 procent. Antalsmässigt är det dock tillverkningsindustrin och handel och kommunikation for flest tillfälli-

som svarar ga jobb bland männen. Bland kvinnorna dominerar vård- och

omsorgssektom helt antalsmässigt; den för hela 44 procent

svarar av kvinnornas tillfälliga jobb. Men även handeln, utbildning och forskning samt personliga och kulturella tjänster är näringsgrenar där

många kvinnor har tidsbegränsade anställningar.

Ovan kom vi fram till att på grund skillnader i fasta

av arbetskraftskostnader, i omfattningen företagsspeciñka human-

kapitalinvesteringar etc. så kan andelen tidsbegränsat anställda väntas

variera mellan olika yrkeskategorier. Tabell 10.5 bekräftar detta. Andelen med tillfälliga arbeten är t.ex. låg, för både kvinnor och män, inom administrativt, kameralt och kontorstekniskt arbete, yrkes-

ett område där företagsspeciñk kunskap kan förmodas ha relativt

stor betydelse. Av intresse är också att andelen med tillfälliga arbeten är markant högre för kvinnor än för män inom vissa yrkesområden, såsom tekniskt, natur- och samhällsvetenskapligt etc. arbete och kom-

mersiellt arbete. Förmodligen har detta sin bakgrund i könssegre-

geting inom yrkesområdena, dvs. i att kvinnor och män är segregerade

vad gäller arbetsuppgifter och befattningar.

Tabell I 0.5 Antal och andel procent anställda män respektive kvinnor

med tillfälliga arbeten inom olika yrkesområden 1 -sy7ernivå år 1996.

Yrkesområde Män Kvinnor

Antal Andel% Antal Andel% Tekn,natur-,samh-vetenskapl,human, 35 100 9,1 46 600 15,1 konst,militarb

Hälso, sjukv-arb,socialtarb mm	700 28,0 108 100 19,0
Administr,kameralt,kontorsteknarb	17000	7,5 29 100 7,9
Kommersielltarbete	13700	9,3 28 900 17,9
Lantbruks-,skogs-,ñskeriarb	8 200 21,9 3 500 37,6
Transport- kommunikationsarb 0	18500 13,8 10000 16,4
Gruv-,stenbrytning,tillverknarb,	65 100 10,8 12 300 10,9

maskinskötselmm Servicearbetemm 26 500 44 000 21,9 Uppgiftsaknas 300 100

- - Summa 206 200 11,9 282 500 15,8 Källa: Arbetskraftsundersökningarna, årsmedeltal 1996.

Atypiska jobb och atypisk arbetslöshet

Vilka yrken är det som har absolut sett flest kvinnor respektive män med tillfälliga jobb Tabell 10.6 visar de tio vanligaste yrkena bland tidsbegränsat anställda kvinnor respektive män år 1996. Yrkena är här

mer uppdelade än tidigare yrkena är de som återfinns yrkesklassi-

ñceringens s.k. 2-siffemivå. Det visar sig att endast fem av tio yrken förekommer på både och kvinnornas tio-i-topp lista. Även

männens bland tillfälligt anställda på den svenska arbetsmarknaden finns det således en stark yrkessegregering efter kön.

Tabell 10. 6 De tio vanligaste yrkena Z-szfernivå bland tidsbegränsat

anställda män respektive kvinnor år 1996.

Män Kvinnor Yrke Antal Yrke Antal Mum-,betong-,lräarb,isolering, 17500 Förest,ledare,vårdaremflisocomsorg42200 glasmästeri Pedagogisktarbeteexkl förskollo 16800 Hälso-,sjukv-arb,veterinärarb 39500 fritidsped Verkstads-0byggnadsmetalI-arb 14600 Hotell-,restaurant.storhushállsarb 23100 Vägtratikarbmm 400 Affärsbiträden 23000 Hotell-,restaurant-,storhushállsarb 10200 Pedagogisktarbeteexkl förskollo 21800

fritidsped Förest,ledare,vårdaremflisocomsorg 9 500 Barnskötarem 17500 Hälso,sjukv-arb,veterinärarb 8SM Redovisn-,sekreterar-,maskinskr-arb 17500

mm Teknisktarbete 7700 Städare 15200 Affärsbiträden 7700 Förskoll fritidspedo 10500 Paketering,Iagerarb 7700 Relig-,Iitt-,joumaI-.konstn-arbmm 9 000 Källa: Arbetskraftsundersökningama, årsmedeltal 1996.

Skattningar utijrån individdata

Ovan har vi studerat förekomsten tillfälliga arbeten bland kvinnor

av och män genom att endast granska en eller två av de faktorer ålder, yrke, sektor etc. som kan förmodas ha betydelse i taget. I detta avsnitt ges en sammanfattande analys i form av statistiska skattningar, baserade på individdata, hur sannolikheten att ha ett tidsbegränsat

av arbete påverkas av olika faktorer. Skattningama baseras på individdata över samtliga anställda 16-64 år hämtade från arbetskraftsundersökningen i januari 1995, dvs. ett representativt urval av den svenska befolkningen i åldern 16-64 år. Totalt ingår i studien 8050

anställda. Den skattade modellen s.k. logit-modell, där sannolik-

är en heten för en anställd att ha ett tillfälligt och inte ett fast arbete utgör den beroende variabeln. Skattningsresultaten redovisas i Tabell 10.7 och vi har valt att presentera dem i form av s.k. marginaleffekter.

14Skattningama har utförts docent David Edgerton inom för projektet

av ramen "Effektema av besparingsátgärderpásocialförsäkringsområdet under 1990-talet.

Inga Persson

Dessa har beräknats utifrån de för logitmodellen skattade parameter-

värdena inklusive interaktionseffektery Marginaleffektema visar

hur sannolikheten för den aktuella populationen att ha ett tillfälligt

arbete ändras vid en förändring på en enhet i en viss förklarande variabel t.ex. ålder för samtliga individer i populationen, respektive de

fall då den förklarande variabeln är s.k. dummy-variabel vid

en en

kategoriförändring relativt jämförelsekategorin för samtliga individer

som inte redan i utgångsläget tillhör den studerade kategorin.

De skattade marginaleffektema visar att de faktorer påverkar

som sannolikheten att ha ett tidsbegränsat arbete mest, är nationalitet och deltidsarbete. Icke-nordiskt medborgarskap istället för ökar

nordiskt

andelen med tillfälligt arbete med nästan 7 procentenheter och deltidsarbete istället för heltidsarbete ökar andelen med nästan 12

procentenheter. Andra faktorer ökar andelen med tillfälligt arbete

som förhållandevis mycket är att ensamstående istället för gift eller

vara sambo, att ha ett arbete inom yrkesområdena hälso- och sjukvårdsarbete, socialt arbete, pedagogiskt arbete och kameralt och kontorstekniskt arbete, att näringsgrensmässigt ha ett arbete inom hälsosektorn, utbildningssektom eller andra tjänstesektorer, högre

att vara tjänsteman istället för arbetare anställd i den offent-

samt att vara liga sektorn istället för i den privata. Ökad ålder och ha småbarn

att minskar däremot sannolikheten för tidsbegränsat arbete.

s Den slutliga specifikationen avmodellen har erhållits på följande sätt.Först harett preliminärt urval av potentiella förklaringsvariabler gjorts dels utifrån teoretiska överväganden se avsnitt 10.3, dels utifrån vilka variabler somfinns tillgängliga i den aktuella databasen.En sökprocedur har sedananväntsför att välja de variabler inklusive tänkbara interaktionseffekter som minimerar det s.k. Schwarz-Bayes informationskriterium. Detta innebär att försiktighet bör iakttas vad gäller att göra direkta hypotestestutifrån standardfelen. denl slutliga modellen ingår enbart ålder, utbildning, deltidsarbete och offentlig sektor soms.k. huvudeffekter. Övriga variabler inklusive kön ingår somtvåvägs- eller trevägsinteraktioner. De skattadeparametervärdenaoch deras standardfel kan erhållas från författaren. 6 De här presenterademarginaleñektema utgör medelvärdet av de för varje individ predikterade marginaleffektema. Det bör påpekasatt effekterna ärkrañigt ickelinjära n Förmodligen beror denna något oväntade förhöjda sannolikhet bl.a. på tidsbe-att gränsadekontrakt ärvanliga bland vissa kategorier avhögre tjänstemän, såsomforskare och universitetslärare.

Atypiska jobb och atypisk arbetslöshet

- Tabell I 7 Hur sannolikheten för populationen anställda att ha ett tidsbegränsat arbete påverkas av olika faktorer se not a. Marginalefekter beräknade utifån skattningar av logitmodell med interaktionseffekter.

	Variabler se not b	Genomsnittlig marginaleflekt Genomsnittligt standardfel procentenheter
Ålder		-0,98	0,12
Kön		-2,71	1,01
Utbildning		0,37	1,22
Civilstând		2,36	0,62
Nationalitet		6,75	1,84
Yrkesomrâde		2,10	0,51
Näringsgren		2,09	0,52
Deltidsarbete		,85	1,87
Socioekonomisk status I		-0,89	0,22
Socioekonomiskstatus		2,39	1,09
Offentligsektor		3,87	1,32
Barns 6	Antal observationer	-1,75 8050	0,60

Nota Beroendevariabel:Tidsbegränsadanställning tidsbegränsadanställning Not b variabelförteckning: Alder:Aldervidintervjutillfället Kön: 1 kvinna,0 man Utbildning:1 gymnasieutbildningellerhögskoleutbildning, enbart0 grundskola Civilstând:1 ensamstående,0 gift ellersammanboende Nationalitet:1 icke-nordisktmedborgarskap,0 svensktellerövrigtnordiskt medborgarskap Yrkesområde:1 hälso-ochsjukvärdsarbete,pedagogisktarbete,socialtarbetesamt administrativtarbete,0 övrigayrken Näringsgren:1 hälso-ochsjukvård,utbildningsamtövrigatjänster,0 övriga näringsgrenar Deltidsarbetande:1 deltid,0 heltid Socioekonomiskstatus 1 lägretjänsteman,0 arbetare Socioekonomiskstatus 1 högretjänsteman,0 arbetare Offentligsektor:1 offentligsektor,0 privatsektor Barnsöår: 1barns6år,0ejbams6år

Den renodlade effekten att kvinna är negativ, dvs. annat givet av vara har anställda män större sannolikhet än anställda kvinnor att ha ett tidsbegränsat anställningskontrakt. Att fler kvinnor än män har tillfälliga anställningar beror således på att kvinnor är överrepresenterade inom områden och kategorier vilka har relativt sett hög sannolikhet en för tillfälliga jobb. Vi har sett att detta, enligt våra skattningar, gäller för t.ex. anställda i offentlig sektor, anställda inom yrkesområdena hälso- och sjukvårdsarbete, socialt arbete och pedagogiskt arbete samt, kanske allra viktigast, för deltidsanställda. Sammanfattningsvis bekräftar således våra skattningar att atypiska jobb i form av tidsom

Inga Persson

begränsade anställningar är typiska för svenska kvinnor, så har detta sin bakgrund i den starkt könssegregerade arbetsmarknaden, dvs. i att män och kvinnor fördelar sig olika på arbetsmarknaden vad gäller sektorer, näringsgrenar, yrken, positioner och arbetstider.

10.5¶Deltidsarbetslösheten i

Sverige

Förutom de tillfälliga jobben är det kanske främst deltidsarbetet som fokuserats i den europiska diskussionen atypiska jobb. Men om som konstaterades redan inledningsvis är långa deltider sedan väl

länge

etablerade den svenska arbetsmarknaden och, jämfört med i många andra länder, väl reglerade vad gäller anställningsskydd, sociala förmåner etc. Från välfärdssynpunkt är det därför i det svenska fallet det av de anställda icke önskade deltidsarbetet, deltidsarbetslösheten, som bör stå i centrum för intresset och vi här kommer ägna som att oss åt.

Vilka är deltidsarbetslösa

Figur 10.7 visar hur antalet deltidsarbetslösa utvecklats under perioden 1987-1996. Deltidsarbetslösa används här

som beteckning på

anställda vilka i arbetskraftsundersökni-ngama uppgivit att de arbetar mindre än de skulle vilja göra arbetsmarknadsskäl. Den av genomsnittligt önskade ökningen arbetstiden är 13-14 timmar vecka av per för både deltidsarbetslösa unga män och kvinnor och 11-12 timmar per vecka för deltidsarbetslösa män och kvinnor. vuxna

Figur 10. 7 Antal deltidsarbetslösa i olika demografiska grupper, I 98 7-1996.

Antal

-tmän 16-24 - - - --kvinnor16-24 ---- - - män25-64 - -- -kvinnor25-64

Källa: Arbetskraftsundersökningama, årsmedeltal.

18Uppgifter om tillfälliga arbeten finns i Arbetskraftsundersökningama först fr.o.m. 1987 se ovan. Vi har därför valt detta är somstartpunkt även för vår analysav deltidsarbetslösheten.

Atypiska jobb och atypisk arbetslöshet-

Från en nivå på totalt ca 200 000 år 1987 minskade antalet deltidsarbetslösa under högkonjunkturen i slutet av 1980-talet för att som lägst vara 160 000 år 1989. Drygt hälften 85 000 av de deltidsarbetslösa 1989 var kvinnor i åldern 25-64 år. Nedgången i ekonomin de följande åren ledde till en kraftig ökning inte enbart av heltidsarbetslösheten utan även av deltidsarbetslösheten; antalet deltidsarbetslösa ökade gradvis till nivån 330 000 där den sedan låg kvar under mitten

av 1990-talet. Antalet deltidsarbetslösa ökade både för unga och vuxna och både för män och kvinnor se figur 10.7. Absolut sett var det dock de vuxna kvinnorna som drabbades hårdast; antalet deltidsarbetslösa kvinnor i åldern 25-64 år ökade med ca 100 000 under 1990-talet. Satt i relation till antalet deltidsarbetande i respektive grupp ser bilden dock annorlunda ut. Andelen av de deltidsarbetande som uppgav sig vara deltidsarbetslösa var 1996 ungefär lika stor bland deltidsarbetande unga män 54 procent som bland deltidsarbetande unga kvinnor 52 procent.1° Bland deltidsarbetande män i åldern 25-54 år var det hela 64 procent som var deltidsarbetslösa under det att andelen bland deltidsarbetande kvinnor 25-54 år 33 procent.

var Att deltidsarbetslöshet, absolut sett, är ett typiskt kvinnofenomen hänger således samman med att antalet deltidsarbetande vuxna kvinnor är så många jämfört med antalet deltidsarbetande vuxna män.

Ökningen av antalet deltidsarbetslösa under 1990-talet beror förmodligen främst på den vikande efterfrågan i ekonomin, vilken dels kan ha fördelats ut över fler anställda deltidsarbetslöshet ett

genom slags ofrivillig arbetsdelning dels kan ha lett till kostnadspress och Ökad bemanning med deltidsarbetande vilka egentligen skulle ha velat arbeta heltid. Variationen över tiden kan emellertid också till

en del tänkas ha samband med villkoren for deltidsarbetslösa i arbetslöshetsforsäkringen. Dessa villkor ändrades vid flera tillfällen under den studerade perioden se Olli, 1996. maximala

Från 1984 rådde samma ersättningstid 300 dagar for deltidsarbetslösa som för andra arbetslösa, men 1987 ändrades ersättningstiden för deltidsarbetslösa till maximum 150 dagar. 1993 blev villkoren vad gäller ersättningstider åter desamma for deltidsarbetslösa som for andra arbetslösa. Under 1995 skärptes dock villkoren för deltidsarbetslösa åter genom att den som vid en ersättningsperiods utgång fortsatte en tillsvidareanställning på deltid inte längre hade rätt till ersättningsperiod. Figur

en ny

19Andelama har beräknats utifrån tabellerna 7 och 15A i Arbetskrañsundersökningarna, årsmedeltal 1996. Uppgifterna om antalet deltidsarbetslösaavseranställda som arbetar färre timmar än de önskar ga. arbetsmarknadsskäl.Uppgifterna om antalet deltidsarbetandeavsersysselsatta med en vanligen arbetad tid på 1-34 timmar per vecka. Bland de sysselsatta deltidsarbetande,men bland de anställda deltidsarbetslösa, ingår såledesävenegenföretagaresomarbetar deltid.

Inga Persson

10.7 visar att den stora ökningen av antalet deltidsarbetslösa ägde

rum innan de mer generösa villkoren infördes 1993, det kan inte ute-

men slutas att en del av den fortsatta ökningen av antalet deltidsarbetslösa vuxna kvinnor under åren 1993-1995 berodde på ett samspel med

försäkringsvillkoren. I nedskämingstider kan en arbetsdelning, delvis

finansierad via arbetslöshetsförsäkringen, ha varit attraktiv lösning

en för såväl arbetsgivare arbetstagare. Villkoren för deltidsarbets-

som lösa i arbetslöshetsförsäkringen kan också ha underlättat för arbetsgivarna att rekrytera personal till deltidsanställningar under denna

period.

Var z ekonomin de deltidsarbetslösa

finns

I avsnitt 10.3 konstaterade vi att arbetsgivamas efterfrågan deltidsanställningar vilken kan förmodas vara det avgörande vad gäller ofrivilligt deltidsarbete har sin bakgrund i efterfråge-, produktions- och kostnadsförhållanden, vilka kan väntas variera bl.a. mellan olika näringsgrenar. T.ex. kom vi fram till att det fanns skäl att förvänta sig

en hög efterfrågan på deltidsanställningar inom delar tjänstesektom.

av Men deltidsarbetslöshet kan naturligtvis också ha sin bakgrund i tillfälliga efterfrågenedgångar och bl.a. vara ett sätt för arbetsgivaren att hantera efterfrågevariationer utan att förlora anställda med värdefulla, företagsspecifika kunskaper. Tabell 10.8 visar i ekonomin, när-

var ingsgrensmässigt, som deltidsarbetet respektive deltidsarbetslösheten är omfattande. Återigen bekräftas att kvantitativt sett domineras såväl deltidsarbetet som deltidsarbetslösheten kvinnor. I samtliga när-

av ingsgrenar utom byggverksamhet är antalet deltidsarbetande kvinnor fler än antalet deltidsarbetande män. Hypotesen tjänstesektom be-

om kräftas; antalet deltidsarbetande är mycket stort inom främst vård och omsorg, men även inom handeln, finansiell verksamhet, utbildning och forskning och personliga och kulturella tjänster. Men det framgår också att deltidsarbetet inom dessa sektorer är ett kvinnofenomen; antalet deltidsarbetande män uppgår endast till 125 000 att jämföra

ca med drygt 600 000 deltidsarbetande kvinnor.

20Se också Anna Thoursies kapitel i dennavolym.

Atypiska jobb och atypisk arbetslöshet

- Tabell 10.8 Antalet deltidsarbetande, antalet deltidsarbetslösa samt andelen

av de deltidsarbetande som är deltidsarbetslösa procent i

olika näringsgrenar, män respektive kvinnor, 1996.

Näringsgren Män Kvinnor

Deltids- Deltids- Andeldeltids-Deltids- Deltids- Andeldeltids-

arbetandearbetslösaarbetslösa arbetandearbetslösaarbetslösa

nota not b % not c nota not b % not c Jordbruk,skogsbruk fiske0 100 1200 10,8 12400 1 800 14,5 Tillv,utvavmineralo 37500 13B00 36,8 62300 800 18,9 energiprod

däravVerkstadsindustri 15 900 5 300 33,3 20 800 3 000 14,4

Byggverksamhet	000 5 100 46,4 7 400 1 500 20,3
Handel kommunikationer o	41 100 22600 55,0 124100 43000 34,6
däravhandel	23 200 9 900 42,7 100 400 35 600 35,5

Finansiellverksamhet, 24800 10400 41,9 57700 15600 27,0 företagstjänster Utbildningforskningo 14400 6 400 44,4 200 22200 36,3 Vårdoomsorg 18B00 200 59,6 327600 117900 36,0 Personl kulturella0 tjänster, 26700 13000 48,7 68200 22400 32,8 renhållning Offentligförvaltning,m m. 7600 3 300 43,4 22300 4 700 21,1 Uppgiftsaknas 400 100 300 100

- - Summa 193500 87300 45,1 743600 240900 32,4 Nota sysselsatta16-64 med vanligenarbetadtiden 1-34timmarpervecka. Notb Anställda16-64 är somarbetarfärretimmar deönskarän avarbetsmalknadsskâl Notc Antaldeltidsarbetslösasomprooentandel antaletdeltidsarbetandeav enligtdefinitionen

inota ochnot ovanb Källa: Arbetskrañsundersökningama, ársmedeltal 1996.

Även antalet deltidsarbetslösa, både kvinnor och män, är koncentrerade till tjänstesektom se tabell 10.8. Bland kvinnorna dominerar vård och omsorg ca 120 000 deltidsarbetslösa och handeln ca 35 000 deltidsarbetslösa. Bland männen väger vård och omsorg inte alls lika tungt utan överflyglas handel och kommunikationer ca 23 000

av deltidsarbetslösa, tillverkningsindustrin ca 14 000 deltidsarbetslösa och personliga och kulturella tjänster ca 13 000 deltidsarbetslö-

m.m. sa. Den könssegregerade arbetsmarknaden slår således igenom även vad gäller var i ekonomin de deltidsarbetslösa männen och kvinnorna återñnnes. Tabell 10.8 visar också i vilken utsträckning deltidsarbetet är ofrivilligt inom olika näringsgrenar for kvinnor respektive män. Inom samtliga näringsgrenar utom jordbruk, skogsbruk och fiske är andelen av de deltidsarbetande männen som skulle vilja arbeta fler timmar högre än motsvarande andel för kvinnorna. Medan 4-5 av 10 deltidsarbetande män skulle vilja arbeta mer gäller detta för bara drygt 3 av 10 deltidsarbetande kvinnor.

Inga Persson

10.6¶Avslutning

Arbetsmarknadema i Europa genomgår idag omvandling i anslut-

en ning till att industrisamhällets strukturer och betingelser förändras.

Tjänstesektoms tillväxt, globaliseringen världsekonomin, ökad

av konkurrens och kostnadspress samt förändrad arbetsorganisation får konsekvenser också för vilka slags anställningskontrakt efterfrå-

som gas och sluts arbetsmarknaden. Den ökade omfattningen andra

av slags anställningskontrakt än det traditionella fasta helårs- och heltidsarbetet har i den europeiska debatten diskuterats under rubriken atypiska arbeten. I Sverige är det först under 1990-talets sysselsättningskris som utvecklingen mot ökad betydelse för atypiska arbeten kommit att på allvar uppmärksammas och problematiseras. Vår jämförelse av situationen i Sverige i mitten 1990-talet med den i övri-

av ga EU-länder visar bl.a. att deltidsarbetet är relativt omfattande i Sverige andelen deltidsarbetande är högre enbart i Nederländerna och att andelen ofrivilligt deltidsarbete är förhållandevis hög andelen ligger över EU-genomsnittet, fem EU-ländema har högre andel-

men av ar ofrivilligt deltidsarbetande än Sverige. Andelen tidsbegränsade jobb i Sverige 12 procent ligger ungefär på den genomsnittliga EUnivån ll procent, för relativt sett mycket hög andel 80

men en ca procent av dem som har tillfälliga jobb i Sverige är detta ofrivilligt. Detta tyder på att förekomsten och utvecklingen atypiska arbeten

av kan behöva följas och analyseras även i Sverige.

Den fråga vi ställt i detta kapitel är huruvida utvecklingstendenserna vad gäller atypiska jobb, i form tillfälliga arbeten och ofrivilligt

av deltidsarbete, är gemensamma för svenska kvinnor och män eller

om dessa skapar en ny form av könssegregering arbetsmarknaden. Den bild som växer fram är inte entydig; den visar såväl likheter

som skillnader mellan könen. Andelen av de anställda har tillfälliga

som arbeten ligger under hela den studerade perioden högre för kvinnor än för män, men mönstret över tiden har sett ganska likartat ut för båda könen. För både unga män och kvinnor tycks vägen på

unga arbetsmarknaden under 1990-talet gå via tillfälliga jobb, omfatt-

men ningen är större och processen utdragen för kvinnor än för

mer unga unga män. Antalsmässigt är det dock de kvinnorna domi-

vuxna som nerar bland de tillfälligt anställda i mitten 1990-talet och detta är

av än mer fallet vad gäller de deltidsarbetslösa. I denna bemärkelse kan således de atypiska tillfälliga arbetena och, i än högre grad, den atypiska deltidsarbetslösheten typiska för kvinnor.

sägas vara

En mer ingående analys visar att kvinnornas överrepresentation vad gäller tillfälliga jobb och deltidsarbetslöshet har sin bakgrund i den starkt könssegregerade svenska arbetsmarknaden, dvs. i att kvin-

Atypiska j obb och atypisk arbetslöshet

nor och män fördelar sig olika vad gäller sektorer, näringsgrenar,

yrken och arbetstider. Skattningar baserade på individdata visar

exempelvis att den renodlade effekten av att kvinna istället för

vara man

på sannolikheten att ha ett tidsbegränsat anställningskontrakt

är negativ. Istället är det kvinnornas överrepresentation inom offentlig sektor, inom vissa yrkesområden såsom hälso- och sjukvård, socialt arbete och pedagogiskt arbete samt, kanske allra viktigast, inom deltidsarbetet har betydelse. Även vad gäller deltidsarbetslösheten slår köns-

som segregeringen vad gäller näringsgrenar igenom hårt. Bland kvinnorna dominerar vård och vad gäller antalet deltidsarbetslösa under

omsorg det att denna sektor inte väger alls lika tungt vad gäller männens deltidsarbetslöshet utan för dem överflyglas flera andra näringsgrenar.

av Påfallande är, både vad gäller de tillfälliga jobben och deltidsarbetslösheten, den stora roll som arbeten och yrken inom den offentliga sektorn spelar for kvinnornas atypiska jobb och atypiska arbetslöshet. Detta reser frågan i vilken utsträckning utvecklingen tillfälliga

av jobb och deltidsarbetslöshet for kvinnor i den svenska ekonomin har samband med ökad internationalisering och konkurrens. Viktiga förklaringsfaktorer verkar finnas närmare vår dörr, i anställnings-

egen politik och arbetsorganisation inom verksamheter i den offentliga sektorn. Detta borde också innebära att möjligheterna att påverka och styra den framtida utvecklingen svenska kvinnors atypiska arbeten

av och atypiska arbetslöshet är förhållandevis stora.

Litteraturförteckning

Büchtemann, C.F. Walwei, U. 1996 "Employment Security and Dismissal Pro-

tection i G. Schmid, OReilly K. Schömannred. International Handbook

of Labour Market Policy Evaluation. Cheltenham: Edward Elgar, s. 652-693. Farm, A. 1997 Arbetslöshet, nyanställningar och vakanser flädesstatistik.i

Stockholm: Institutet för social forskning. De Grip, A., Hoevenberg, Willems, E. 1997 Atypical Employment the

European Union, International Labour Review, 136/ s.49-71. Johannesson,H. 1995 Tidsbegränsade anställningar i Sverige, C-uppsats i

nationalekonomi, Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet. Eurostat 1996 Labour Force Survey, Results 1995. Bryssel: EU. Meulders, D., Plasman,O. Plasman, R. 1994 Atypical Employment in the EC.

Aldershot: Dartmouth Publishing Company. Michon, Ramaux, F. 1993 Temporary employment in France: A decade

statement, Labour, 7/3, s. 93-116. Mosley, H.G. 1994 Employment Protection and Labor ForceAdjustment EC

Countries" i G. Schmid red. Labor Market Institutions in Europe. London: M. E. Shan-pe, 59-81.s.

OECD 1994 TheOECD Jobs Study, Part and Part II. Paris: OECD.

Inga Persson

OECD 1996 Employment Outlook. Paris: OECD. Olli, Å. 1996 Arbetsmarknadspolitiskt kalendarium, 44. Stockholm:

EFA-rapport nr

EFA, Arbetsmarknadsdepartementet. Rodgers,G. Rodgers, red. 1989 Precarious Jobs ln Labour Market Regula-

tion: The growth of atypical employment in WesternEurope. Geneve: ILO. Rogowski, R. Schömann,K. 1996 Legal Regulation and Flexibility of Employ-

ment Contracts i G. Schmid, OReilly K. Schömann red. International Handbook Labour Market Policy Evaluation. Cheltenham: Edward Elgar, s. 623-651.

SCB, Arbetskraftsundersäkningen, grundtabeller, årsmedeltal 1987-1996 för åren

1987-1995 reviderade tabeller. SCB 1997 Faktablad omdenflexibla arbetsmarknaden framställt på uppdrag av

Arbetsmarknadsdepartementet. Schömann, K., Rogowski, R. Kruppe, T. 1995 Fixed-term contracts and labour

market eficiency in the European Union, Discussion PaperFS 95-207. Berlin:I Wissenschañszentrum Berlin für Sozialforschung.

Storrie, D.W. 1994 Reglering avvisstidsanställningar i kollektivavtal Konsekven-

ser av 1994 års lagstiftning, EPA-rapport nr 30. Stockholm: EFA, Arbetsmark-

nadsdepanementet. Sundström, M. 1987 A Stuaj/in the Growth of Part-time Work in Sweden.

Stockholm: Arbetslivscentrum. Tcgle, 1985 Part-Time Employment An economic analysis of weekly working

hours in Sweden 1963-1982. Lund: Lund Economic Studiesnr 35.

Kvinnors och mäns utträde ur arbetslivet

JONAS HÖÖG

11.1 Kvinnors och mäns utträde från

arbetsmarknaden en referensram

Inledning

Vad innebär utträde från arbetsmarknaden Det har länge upplevts som en självklarhet att vi skall kunna i pension och inte längre behöva stå till arbetsmarknadens förfogande efter viss ålder. Det är

en en rätt som tillkämpats genom en rad socialpolitiska reformer för att skydda gamla och svaga och för att alla möjlighet till trygg

ge en en ålderdom och undvika att de slitit ett helt liv skall bli satta på

som undantag på ålders höst.

I de flesta industrialiserade länder har dock arbetskraftsdeltagandet bland äldre människor minskat kraftigt under lång tid, betydligt mer än vad som skulle motiveras av de mål som 1900-talets sociala reformpolitik satte upp. Detta fenomen har uppmärksammats internationellt och beskrivits de mest genomgripande strukturella

som en av förändringarna på arbetsmarknaden de senaste 25 åren Kohli Rein, 1991. Mellan 1971 och 1995 hade exempelvis det manliga

arbetsmarknadsdeltagandet i åldern 55-64 år i Holland och Frankrike sjunkit med mellan 35 och 40 procentenheter. Samma utveckling, dock något mindre markant kan ses i en majoritet av de övriga europeiska länderna Guillemard, 1997. Det är inte längre självklart att ålderspensionen är den tidpunkt i livet när människor övergår från ett aktivt yrkesliv till tillbakadraget liv pensionär. Genom

ett mer som förekomsten andra utvägar, eller det också kallas early exit-

av som alternativ, lämnar växande andel människor arbetskraften i arbets-

en för ålder, d.v.s före den normala ålderspensionen vid 65 år. Sverige har vid en internationell jämförelse fortfarande ett relativt högt

arbetskraftsdeltagande bland äldre, men också hos oss kan minsk-

Jonas Höög

ning ses. Den faktiska genomsnittliga pensionsåldem i Sverige beräknas idag till ca 58 år.

Exitaltemativen kan uppträda i skilda former i olika länder,

men gemensamt är att de underlättar utträdet från arbetsmarknaden. Exempel på exitaltemativ är förtidspension medicinska och arbets-

av marknadsmässiga orsaker, deltidspensioner, avtalspensioner, arbetsskadeersättningar etc. Wadensjö, 1995. Inte sällan utnyttjas kom-

en bination olika alternativ för att möjliggöra förtida avgång från

av en aktivt förvärvsarbete. Den vanligaste formen förtida utträde från

av arbetsmarknaden i Sverige är dock förtidspensionering via det offentliga systemet.

Vi vet att kvinnors och mäns positioner arbetsmarknaden är mycket olika. Sysselsättningsfrekvensen för respektive kön skiljer sig inte så dramatiskt, åtminstone inte i ett internationellt perspektiv. Däremot fördelas kvinnor och män mycket olika på arbetsmarknadens olika näringsgrenar och i arbetsorganisationemas hierarkier. Kvinnor har oftare omvårdande och servicejobb, ofta i offentlig regi och bemannar i större utsträckning än män de lägsta positionerna i hierarkin på arbetsplatsen. Förändringar sker även i detta avseende mot en mer jämlik relation mellan könen. Trots det återstår stora olikheter mellan kvinnor och män, vilket gör det möjligt att utan alltför stor risk att ta fel utifrån en människas kön göra ett antagande

om yrke och rang. Om det finns skillnader mellan kvinnor och män när man är i arbete hur är det då när tvingas lämna arbetsmarkna-

man den Finns här också skillnader mellan kvinnor och män Om arbete är en tillgång när det gäller försörjning, sociala relationer och livsmening borde ett för tidigt avbrytande yrkeskarriären oför-

av ses som delaktigt. Vi vet att kvinnor, förtidspension, lämnar

genom numera arbetsmarknaden i högre utsträckning än män, både i absoluta och relativa tal se diagram 11.1 och 11.3. Vad beror detta förhållande på Är det ett uttryck för diskriminering kvinnor i den

gentemot meningen att kvinnor mindre chanser att behålla sin position

ges arbetsmarknaden eller finns andra förklaringar till överrepresentationen

av kvinnor bland förtidspensionärema.

Forskning om förtidspensionering z Sverige

Förtidspension innebär att individer avslutar sitt förvärvs aktiva liv i förtid. Denna selektionsprocess och dess förändring över tid unik

ger information om vilka arbetslivet är till för. Med utgångspunkt i denna kunskap kan vi diskutera de faktorer begränsar eller

som un-

För en mer detaljerad genomgångseHöög 1989 eller Höög Stattin 1994.

Kvinnors och mäns utträde ur arbetslivet

derlättar möjligheterna för individer att behålla sina jobb/stanna på arbetsmarknaden. Strukturella förändringar av tekniskt, ekonomiskt och politiskt slag påverkar vilka befattningar och kompetenskrav som formas i ett samhälle och vilka arbeten som försvinner. Individemas förutsättningar att bemanna dessa positioner bestäms av de fysiska och mentala förmågor de besitter och utvecklar. I mötet mellan

som arbetskraften och ett samhälles utbud av arbetstillfällen uppstår ur-

vals- och diskrimineringsprocesser som preciserar de egenskaper som

krävs för in. Under individens yrkesverksamma liv sker

att passa också en nedbrytning av de förmågor hon initialt hade. Denna nedbrytning och inaktualisering av individens förutsättningar att bemanna någon av arbetsmarknadens positioner sker inte slumpmässigt utan är knuten till både de arbetsmiljöer individen möter och till hennes egen utveckling.

I denna ständigt pågående selektionsprocess griper socialförsäkringssystemen och reglerar förutsättningarna att försörja sig annat sätt än genom arbete. Om regimer och regelsystem är fördelaktiga talar det för att antalet som försörjer sig utanför arbetsmarknaden ökar, men om sådana förutsättningar är ogynnsamma kan de bringa ner denna grupp till ett minimum. Reglerna för förtidspension blir i detta sammanhang naturligtvis särskilt viktiga. Resonemanget kan sammanfattas i begreppen attraktions- och utstötningsfaktorer se figur 11.1.

Figur 1 I Förtidspensionering en referensram.

UTSTÖTNINGSFAKTORER AHRAKHONSFAKTORER

Konjunktuxencdläggningar.teknisk. lagstiftning 4 förändring.förändringenyrkcs- 4 erättningnivåer

aruktuxen.vakanser.Hynningstal.3i bcslutsxegler

aibetslithct.arbetsmiljö organisation,tillämming

;www

INDIVIDUELLA FAKTORER

Kön,ålder.socialbakgrund.utbild-i x

: 3 i" ningyrke.lñlsa.cgcnarlnlslöshel

FÖRTIDSPENSION

lw J

10 SOU1997:137

Jonas Höög

Utstötningsfaktorema refererar till egenskaper på arbetsmarknaden som tvingar människor att lämna arbetskraften medan attraktionsfaktorerna får människor att sluta arbeta då det finns andra alternativ till försörjning som upplevs lika eller attraktiva. Individsom mer faktorerna differentierar individer med bättre och sämre förutsättningar på arbetsmarknaden.

I den empiriska forskningen förtidspensioneringamas orsaker i

om Sverige har stöd getts alla tre typerna förklaringsfaktorer. Hans av Berglind 1977 hävdar med stöd i en analys aggregerade komav mundata att faktorer Sysselsättningsförändring och arbetslöshet som

är de viktigaste förklaringarna till förtidspensionering.

I en annan undersökning finner Berglind fl. 1979 ett negativt samband mellan m.

yrkens volymmässiga utveckling och förtidspensionering.

Dessa resultat ger stöd utstötningsresonemanget. Peter Hedström 1980 kommer i en analys av individdata fram till att arbetslöshet har egen en viss, men ganska liten betydelse, medan den regionala arbetslöshetsnivån inte påverkar sannolikheten att förtidspensioneras. Hedström menar i stället att hög ålder och hälsa är de viktigaste faktorerna. Eskil Wadensjö 1985 har att studera betydelsen förgenom av ändrade regelssystem och ersättningsnivåer analyserat attraktionsfaktorer. Han kommer fram till att såväl reglemas utformning som ersättningsnivåema har avsevärt större betydelse för sannolikheten en att förtidspensioneras än vad arbetslöshet har. Antoinette Hetzler och Kjell Eriksson 1981, 1993 pekar på att också tillämpningsmyndighetemas beteende har betydelse för vilka förtidspension. som ges Specifika och tillfälliga åtgärder syftande till att reducera antalet

långtidssjuka kan ge tillfälliga förändringar antalet nybeviljade

av förtidspensioner. Så menar författarna är fallet både vad gäller ökningen av antalet under 1970-talet och det stora antalet förtidsnya pensionärer 1993.

Ett annat sätt att formulera attraktions/utslagningsprocessen är att

se den som bestående av tre relaterade delsystem påverkar försom

tidspensioneringsprocessen: arbetskraftens arbetsförmåga, utbudet

av arbetstillfällen och socialförsäkringssystemet figur 11.2. se Ju mer allsidig och välutvecklad arbetsförmågan såväl den fysiska, kogär nitiva, sociala den mentala desto större är chansen arbetssom - att kraften är sysselsatt. Ju fler arbetstillfällen utbjuds och som mer varierade och välanpassade dessa är i förhållande till arbetskraftens förmåga, desto större är chansen att de förtidspensionerade blir få. Ju lägre grad av generositet i socialförsäkringssystemet och mer re-

striktiv handläggningen är, desto färre förtidspensioner kommer

att beviljas. Omvänt gäller naturligtvis att sjunkande arbetsförmåga, minskat utbud arbetstillfällen och ökad generositet i välfårdssysav

Kvinnors och mäns utträde ur arbetslivet

temet innebär en högre andel förtidspensionärer och en lägre sysselsättningsgrad. Relationen mellan systemen kan beskrivas på följande sätt:

Figur 11.2 Förtidspensioneringens tre delsystem

Attraktionsfaktorer hänför sig i huvudsak till regel- och beslutsnivån medan utstötningsfaktorer förekommer både inom ramen för individens arbetsförmåga och arbetsmarknadens utbud arbetstillfällen.:

av I kapitlets sista avsnitt operationaliseras denna referensram till en mer handgriplig analysmodell.

Metod

Sedan 1989 pågår ett projekt vid Sociologiska institutionen vid Umeå universitet vars centrala syfte är att studera orsaker till förtidspensionering. En studie av samtliga nybeviljade förtidspensioner 1988 har följts upp av en motsvarande undersökning av 1993 års nya förtidspensionärer. Projektet avslutas hösten 1997.3 Det ursprungliga syftet med projektet, att huvudsakligen studera förtidspensionäremas yrkesbakgrund, har utvecklats till att omfatta en mängd orsaker till förtidspensionering. Det gäller individuella orsaksfaktorer av olika slag, yrkes- och arbetsmarknadsmässiga orsaker och orsaker som kan knytas till olika typer av förändringar av socialförsäkringssystemet. Studien har en slags fall/kontroll design. Förtidspensionärema jämförs kontinuerligt med ett urval ur den svenska befolkningen draget från Folk-

2 På grund av utrymmesbrist kan resonemangetinte utvecklas här, men kommer att presenterasutförligare i framtida texter av författaren.

Mikael Stattin disputerarjanuari 1998på enavhandling om förtidspensionering och arbetsmarknadstörändringar.

Jonas Höög

och Bostadsräkningen 1985 respektive 1990. Oftast sker jämförelsen med hjälp av så kallade risktal eller oddskvoter, vilka kan ges en enkel tolkning förhöjd risk eller att tillhöra

som en sannolikhet grup-

pen förtidspensionärer, givet ett visst förhållande, t.ex. att är man kvinna eller Risktalen beräknas i SPSS med korstabeller eller man.

logistisk regression

11.2. i

Utvecklingen av förtidspensioneringen Sverige

Under 1980-talet steg antalet nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag till över 50 000, mest drygt 54 000 år 1988. Mellan 1988 som och 1994 varierade sedan antalet kraftigt. En nedgång från 54 000 år 1988 till 49 500 år 1991 avlöstes stark uppgång till 62 500 år av en 1993 varefter antalet åter har sjunkit till 39 200 år 1996. Fram till och med 1992 gavs 2/3 och l/2 pension/sjukbidragf Från och med 1993 har 2/3 pension upphört men 3/4 och l/4 förtidspension eller sjukbi-

drag tillkommit. De partiella pensionerna/bidragen ökar kontinuerligt

och det är företrädesvis kvinnor tilldelas dessa. Totalt som 41 procent av de nybeviljade pensionema 1995 är partiella, bland kvinnorna är andelen 46 procent. Vi ser i diagram 11.1 ganska stadig nivå runt femtio tusen en nya förtidspensionärer fram till början 1990-talet då markant ryckav en ighet i utvecklingen kan konstateras. En första reaktion på l990-talets ekonomiska kris och strukturförändring tycks ha varit massiv förtidspensionering. Sedan har diskussionen vänt och de sociala försäk-

ringssystemen har tvingats banta kraftigt. Idag står debatten och väger huruvida förtidspensioneringama skall tillgripas ett redskap

som för att minska arbetslösheten. Under tiden skapar både företag och myndigheter förtidspensionslösningar inte registreras i den egna som offentliga statistiken annat än minskning antalet sysselsatta som en av över 60 år. Ytterligare anpassning till kravet att begränsa socialen försäkringskostnadema, men också reaktion på ökade ambitioner en att rehabilitera anställda med nedsatt arbetsförmåga är den ökning av partiella pensioner skett under 1990-talet och den motsvarande som

minskningen av heltidspensionema.

4 l något fall beräknasrisktal enligt SIR standard incidence ratio. Den testadesignifikansnivån ärgenomgående5procent. Eftersom förtidspensionsgruppen genomsnittligt är betydligt äldre, åldersstandardiserasoftast materialet. 5 Skälen till att man beviljar sjukbidrag i stället för förtidspension är något oklara och tycks variera betydligt mellan olika försäkringskassan Till skillnad från förtidspensionen skall en omprövning av sjukbidraget görasvarje år. Fråganärför tillfället föremål för utredning inom Riksförsäkringsverket.

Kvinnors och mäns utträde ur arbetslivet

Diagram 11.1 Nybeviüadeförticivpensioner och sjukbidrag bland kvinnor

och män 1971-1995

1371UH111 WB1976H74 1777197Ill 1B|H1|E 1%ll IK iQ IH I i mo1.1|Q 1 19013

-o-uum-D-lIüM-ø-IHIMS-O-Iüim-X-lüllll-O-Kvülwill-I-Kvllulll-a-mmn -o-mnuun-x-xanuun-Kdlf

Eftersom fler individer förtidspensioneras än antalet individer

som lämnar förtidspensionen på grund ålderspension eller de

av genom att avlider har det totala antalet förtidspensionärer i befolkningen kontinuerligt ökat. De flesta pensioner i pensionsstocken diagram 11.2

är fortfarande permanenta heltidspensioner, de partiella pensio-

men nema och bidragen har som tidigare konstaterats ökat. De halva sjukbidragen, och särskilt de halva permanenta pensionema, har ökat de senaste 15 åren. Andelen halvtidspensioner är större bland kvinnor 21 procent än bland män 15 procent. Ökningen dessa

av pensionsformer är också något snabbare bland kvinnorna. Hela pensioner har också ökat i absoluta tal dessas andel samtliga pensio-

men av ner/bidrag har minskat från 75 procent 1977 till 67 procent

ca ca 19967

6 I fortsättningen hanterasalla förtidspensionsformer lika, dvs. hela och halva osv. slåssammantill törtidspensioner i de kommande analyserna.Det finns emellertid skäl att framgent granska eventuella skillnader mellan hela och deltids- respektive permanentaoch tillfälliga pensioner med avseendepå individemas bakgrund.

ll SOU1997:137

Jonas Höäg

Diagram 11.2 Utvecklingen av totala antalet förtidspensioner

och sjukbidrag I 977-1996 CSWOO-r

ZWDOE

150W-

----1I4 sjb+10 sjb-o- 2I3sjb-x- 3/4sjb-|- Helsjb --1I4 -o-1/2

----- -o- 2/3 -x- 3/4 -D- Hel Totalt

En viktig aspekt när det gäller förtidspensionsgruppens sammansätt-

ning är den könsmässiga fördelningen och här har det åren

genom skett stora förändringar. Kvinnornas andel det totala antalet nybe-

av viljade förtidspensionärer har ökat konstant under 1980-talet

så att kvinnorna numera är i majoritet 53,4 procent 1996. I diagram 11.3 åskådliggörs denna utveckling. Diagrammet visar att proportionen mellan förtidspensionärer och sysselsatta inom respektive kön ändrats över tid så att det bland männen pensioneras mindre andel

nu en av de sysselsatta jämfört med bland kvinnorna. Uttryckt på ett annat sätt kan säga att förvärvsintensiteten har utjämnats mellan män och

man kvinnor, medan andelen bland kvinnor förtidspensioneras har

som ökat och andelen bland män har minskat.

Förtidspensionering förknippas traditionellt med den äldre delen av arbetskraften. Det har i debatten utvecklingen på arbetsmark-

om naden under 1990-talet dock diskuterats huruvida de förtids-

yngre pensioneras i högre utsträckning än tidigare. En jämförelse ålders-

av fördelningen mellan 1988 och 1993 års nybeviljade förtidspensionärer redovisas i tabell l 1.1. Här vi att dramatisk förändring har

ser en skett när det gäller de äldsta 60-64 år. Från att ha utgjort nästan 48 procent 1988 har gruppens andel sjunkit till cirka 31 procent år 1993. Däremot har andelama av alla andra ålderskategorier ökat. Denna förändring bryter mot den trend som gällt under 1980-talet då de

nyblivna förtidspensionäremas genomsnittsålder steg för varje år.

Kvinnors och mäns utträde ur arbetslivet

Diagram 11.3 Fördelningen av kvinnor och män bland nya förtidspensio-

närer och bland de sysselsatta i befolkningen 1971-1996

30,0-

20,0-

10,0-

0,0 . . . . .ut+ållâlllllåL4u

ä s å ä

-D-Ftpmån -n- Ftpkvinnor-I- sysselsattamän -a- sysselsattakvinnor

I stort sett samma utveckling kan noteras för både män och kvinnnor. För män har en ökning skett i samtliga åldersintervall utom i den äldsta gruppen. För kvinnornas del har en minskning också skett i intervallet 55-59 âr medan andelarna ökat i åldersgrupperna därunder. Den kraftigaste ökningen har inträffat i åldersintervallet 45-49 år, med 5,4 procentenheter bland kvinnor och 4,7 bland män. Denna kraftiga förändring skulle kunna hänga med förändringar i

samman

befolkningsstrukturen.

Tabell 11.1 1988 och 1993 års nya förtidspensionärer fördelade efter kön

och ålder ijämförelse med befolkningssyfror. Åldersfördelningen i befolkningen gäller för 31/12 I 987 och 31/12 1992. Procent.

Ålder	Män Kvinnor 1988 1993 +/- B61+/- 1988 1993 +l- Bet+/-
16-29	3,4 4,3 0,9 0,4 2,7 4,0 1,3 0,6
30-39	5,1 8,4 3,3 1,1 6,7 9,8 3,1 1,3
40-45	4,9 6,8 1,9 1,3 7,2 9,4 2,2 1,2
45-49	6,6 11,3 4,7 2,5 9,3 14,7 5,4 2,4
50-54	10,9 14,6 3,7 1,2 13,2 16,5 3,3 1,0
55-59	21,6 23,2 1,6 0,3 21,6 20,6 -1,0 0,5
50-65	47,5 31,4 -16,1 0,8 39,2 24,9 -14,3 0,9

Antal/summa 24933 29169 11,7 2,6 27095 31564 11,6 3,3 Antaletförtidspensionärer lägrei materialetän i offentligstatistik.Dettaberor missari matchningenmellanRFV-och FoBoata, vilketleder ett bortfallav1715personernär FoBdataanvänds.

Jonas Höäg

I tabell 1l.1 kan också viss förändring i befolkningens ål-

se en derssammansättning mellan 1988 och 1993, vilket bidrar till förtidspensionärernas lägre genomsnittsålder. Men bara till del. Noterbart

en är att antalet i åldersintervallen under 45 år, undantaget de yngsta bland kvinnorna, minskar som andel i befolkningen ökar bland

men förtidspensionärema. Gruppen mellan 45 och 49 år har ökat mest men här har också skett en ökning i befolkningen, även den inte

om är lika stor. Denna trend har hållit i sig under åren efter 1993. Fram till 1995 har andelama ökat för de yngsta och för dem mellan 50 och 60 år medan andelen för dem över sextio år har minskat.

Man kan alltså hävda att det skett föryngring de nyblivna

en av förtidspensionärema mellan åren 1988 och 1993 är oberoende

som av

förändringar i befolkningens ålderssammansättning. Tänkbara förkla-

ringar till detta är att l förtidspension arbetsmarknadsskäl bort-

av fallit och därmed gjort det mindre lätt för är 60 år och

personer som däröver att erhålla förtidspension, 2 förändrad strategi hos för-

en säkringskassoma som i större utsträckning inriktat sig pensionering av mycket långa sjukfall även då tvingas ned i åld-

om man rarna, 3 ökningen av arbetslösheten bland de 4 pensione-

yngre, ringar äldre med finansiering andra källor än det offentliga

av ur socialförsäkringssystemet, 5 en striktare tillämpning av sjukdomsbegreppet leder till att äldre med diffusa besvär får svårare att erhålla pension samt 6 ett tecken på en ökad social utslagning bland

yngre människor.

11.3¶Förtidspensionäremas sjukdomsdiagnoser

För att erhålla förtidspension krävs att den sökandes arbetsförmåga nedsatts på grund medicinska skäl. När förtidspensionering och

av utvecklingen av antalet förtidspensionärer skall studeras, är det därför av stor vikt att undersöka vilka dessa medicinska orsaker är. Kvinnor och män har olika konstitution, också i stor utsträckning olika

men arbeten, varför fördelningen diagnoser bland män och kvinnor i

av olika yrken och olika sociala skikt säger mycket de besvär dessa

om drabbas av och därför en hel del dessa arbets- och livs-

om gruppers situation. Förändringar i diagnosbilden över tid generellt och i olika grupper kan också säga något förändringar samhällelig nivå

om en vad gäller förhållandet mellan hälsa, sjukdomsbegrepp och arbetsmarknad.

Indelningen i olika sjukdomsdiagnoser följer socialstyrelsens sjukdomsklassifikation som rymmer 17 olika huvudgrupper. Dessa huvudgrupper är också indelade i ett antal undergrupper

som mer precist anger sjukdomstyp. I den följande redovisningen kommer huvud-

Kvinnors och mäns utträde ur arbetslivet

indelningen av diagnoser att användas. Generellt kan sägas att det är sju diagnosgrupper som dominerar såväl bland kvinnor som män. Den i särklass vanligaste diagnosen utgörs av sjukdomar i muskler och skelett, inom vilken det som i dagligt tal kallas belastningssjukdomar ryms. Nära hälften av de som förtidspensionerades 1988 hade den diagnosen. De dämäst största diagnoserna är i ordningsföljd; psykiska sjukdomar, cirkulationssjukdomar, sjukdomar i nervsystem och sinnesorgan samt andningsorganens sjukdomar. De övriga diagnosgrupperna är samlade under gruppen övriga och utgör cirka 10 procent av diagnoserna. Det föreligger dock stora skillnader i diagnosbilden mellan män och kvinnor vilket illustreras i diagram 11.4. Diagnosgruppen muskuloskeletala sjukdomar är avsevärt mer frekvent bland kvinnor vilket också överensstämmer med fördelningen av arbetsskadediagnoser Statistiska centralbyrån, 1985b. Männen har i stället en större andel cirkulationssjukdomar och psykiska sjukdomar. Det gäller i synnerhet hjärt- och kärlsjukdomar som är dubbelt så vanliga bland män. I övrigt är diagnoserna likartade mellan könen.

Diagram 1 4 De nya förtidspensionärernas sjukdomsdiagnoser

I 993 och 1988

Psykiska Sjukdi Cirkuiaiions- Sjukdi Sjukdi Skadoroch ivriga

sjukdomar nervsystem sjukdomar amdnorganen musklero iöigiin diagnoser

skelett

Män1988 Män1993I Kvinnor1988l Kvinnor1993 lgruppenövrigadiagnoseringårarbeismarknadsfalien.1988utgjordedessatotaltcirka10 procentoch 1993mindreänenhalvprocent.

Mellan 1988 och 1993 har vissa förändringar inträffat. 1993 har arbetsmarknadsfallen i stort sett fallit bort. De tre största diagnoserna, psykiska störningar, cirkulationssjukdomar samt sjukdomar i muskler och skelett är tillsammans ännu mer dominerande det senare året.

Jonas Höög

Också när man studerar diagnosbilden i olika åldersgrupper framgår

av diagrammet har förändringarna, förutom när det gäller de äldsta, varit begränsade. Psykisk sjukdom har blivit något vanligare bland dem över 60 år. Bland personer under 60 år har bara små förändringar inträffat. Beträffande sjukdomar i muskler och skelett har dessa ökat i samtliga åldersgrupper utom för de äldsta där kraftig

en minskning skett. Även när det gäller cirkulationssjukdomar kan

en minskande andel konstateras bland 60-65åringama. Det har således skett en förändring avseende de äldsta förtidspensionäremas diagnosfördelning mellan 1988 och 1993. Bland dessa har det skett sprid-

en ning över fler diagnoser. Möjligen kan detta kopplas till det faktum att förtidspension p.g.a. arbetsmarknadsskäl inte längre

ges.

Diagnosbilden varierar också beroende individen förvärvs-

om arbetat innan förtidspensioneringen eller inte. En slående skillnad är att andelen med diagnosen psykiska störningar är betydligt större bland de som inte förvärvsarbetat innan pensionen. Också det hänger samman med åldersskillnader. Medelåldern bland de inte för-

som värvsarbetat innan förtidspensioneringen är avsevärt lägre

än genomsnittet bland de förtidspensionerade och bland de förekommer

yngre som tidigare nämnts diagnosen psykiska sjukdomar oftare.

Ett intressant spörsmål beträffande diagnoser är i vilken utsträckning sjukdomsbilden varierar mellan olika slags arbeten. Generellt är männens sjukdomar inom alla yrkesområden i högre grad relaterade till psykisk stress medan kvinnornas tycks orsakade hög be-

vara av lastning och förslitning vilket möjligen är en avspegling mäns och

av kvinnors ställning i yrkesstrukturen. Män har oftare inom ett och samma yrkesområde arbeten som innebär ansvar för ekonomi och personal, medan kvinnorna oftare har arbeten innebär monotona

som arbetsrörelser och tunga lyft också Höög Stattin, 1994.

För männens del är cirkulationsbesvär vanligast förekommande i yrkesgrupper som inbegriper administrativa arbetsuppgifter medan de muskuloskeletala besvären är vanligare i manuella arbeten. Kvinnorna med administrativ yrkesbakgrund har oftare diagnosen psykiska störningar i stället för cirkulationsbesvär.

Det finns förutom kön och yrke ytterligare faktorer hänger

som samman med skillnader i diagnosmönster och det är bl.a. individens ställning i yrkeshierarkin se tabell 11.2. En närmare granskning

av de mest dominerande diagnoserna, cirkulationssjukdomar och sjukdomar i muskler och skelett, visar att andelen cirkulationssjukdomar ökar bland både män och kvinnor när rör sig uppåt i yrkeshierar-

man kin. De muskuloskeletala avtar vid jämförelse. Oavsett kön

samma förändras således sjukdomspanoramat med nivån i yrkeshierarkin. De högre tjänstemännen har större andel besvär kan tänkas

en som vara

Kvinnors och mäns utträde ur arbetslivet

betingade psykisk stress och stillasittande, medan arbetarna har

av en större andel besvär som kan relateras till fysisk belastning. Det finns också ett samband mellan kön och sjukdomsorsak som visar att kvinnor inom samma socialklass oftare har besvär i rörelseorganen och männen i cirkulationsorganen.

Tabell 11.2 Nybeviüadefärtidspensioner 1988 per 1000 sysselsatta med

viss diagnos efter kön och socioekonomisk indelning SEI SEl Clrkulationssjukdomar Muskuloskeletalasjukdomar

Män Kvinnor Män Kvinnor Arbetare

facklärda	1,8	0,9	6,2	11,2
Facklärda	1,5	0,6	5,5	6,6
Alla arbetare	1,7	0.9	5,9	10,3

Tjänstemän

Lägre	2,0	0,6	3,1	3,9
Mellan	1,5	0,4	1,6	2,1
Högre	1,0	0,5	0,7	1,5
Alla tjänstemän	1,5	0,5	1,7	2,9
Företagare	1,9	0,8	3,9	4,5
Jordbrukare	2,1	0,8	5,5	7,7
11.4		sociala
Förtidspensionärernas			bakgrund

Familjesituation

En del av förtidspensionäremas speciella situation rör civilstånd och etnicitet. I tabell 11.3 redovisas andel individer i olika familjesituation bland manliga och kvinnliga förtidspensionärer. Jämförelsen görs mellan med män och kvinnor i befolkningen.

Tabell 11.3 Civilstånd bland nya förtidspensionärer I 993 ijämförelse

med befolkningen 16-64 år. Åldersstandardiserat. Procent.

Civilstånd	Kvinnor Förtidspensionärer Befolkning Förtidspensionärer Befolkning			Män
Änka/änkling	2,1	2,6	0,7	0,6
Gift barn	19,1	19,4	14,9	16,6
Gift har barn	22,7	30,5	16,8	28,9
Ogift barn	19,4	16,7	31,3	24,2
Ogift har barn	15,6	15,8	13,2	15,2
Skild barn	7,9	5,0	8,2	5,2
Skild har barn	7,7	5,1	3,0	2,7
uppgift	5,4	4,9	11,8	6,7
Summa	100	100	100	100

Jonas Höög

Både bland kvinnor och män finns överrepresentaion ensamståen av ende och frånskilda bland förtidspensionärema. Det är dock betydligt vanligare att kvinnliga förtidspensionärer har bam. I viss mån är detta säkert en avspegling förhållandet att kvinnor oftare tar för av ansvar barnen när föräldrarna inte är sammanboende. Särskilt tydligt är detta för frånskilda kvinnor. För männens del finns relativt hög andel en som har lämnat någon uppgift. Detta kan bero faktiska oklarheter i familjesituationen men mer troligt är att dessa män är svåra att nå med den typ av folk- och bostadsräkningar det här är fråga som om. Generellt, men särskilt för män, gäller att de lämnat som uppgift innefattar en hög andel med psykisk diagnos. personer Det finns olika sätt att tolka sambanden mellan förtidspension och familjesituation. Det faktum att man lever i ett parförhållande, är gift eller sambo, kan utgöra ett socialt skydd eller buffert reduceen som rar risken att bli förtidspensionär. Med det perspektivet blir den sociala situationen i sig den faktor förklarar varför sammanboende som har lägre risk. Men sambandet kan också uttryck för ses som en selektionsprocess, i vilken personer med speciell typ sociala eller en av psykiska problem i högre grad än andra tvingas till eller väljer att leva ensamma eller separera. En sådan tolkning innebär således att den som förtidspensioneras oftare har problem försvårar ett som samboendeförhållande. Anledningen till att ensamboende har högre risk är således inte familjesituationen i sig, utan de speciella egenskaper som utmärker de som skiljer sig eller lever ensamma. För att studera den första tolkningen granskas i vilken utsträck-

ning de som förtidspensionerats genomgått förändringar i sin familje-

situation åren innan pensioneringen. Om familjen utgör buffert en som förhindrar förtidspension kan förändring från parboende till en ensamboende betraktas negativ utveckling eftersom bufferten som en då försvinner. Det omvända gäller givetvis också. Den andra tolkningen studeras att undersöka det finns genom om skillnader i diagnos mellan samboende och Om dessa skilensamma. jer sig åt finns det anledning att misstänka att benägenheten att förtidspensioneras kan förklaras hälsomässiga egenskaper av som ut-

märker olika civilstândsgrupper. För 1988 års förtidspensionärer kan säga att båda tolkningar-

man na får ett visst stöd. Personer blivit förtidspensionerade har som oftare erfarit en förändring i sin sociala situation mellan åren 1980 och 1985 i större omfattning än de inte förtidspensionerats. Detta som gäller framförallt män och skillnaden är mest uttalad för dem som gått från parboende till ensamboende. Rörlighet motsatt håll, att gå från ensamboende till parboende, är däremot ovanligare bland förtidspensionärer. För kvinnorna finns liknande tendens. Detta stöen

Kvinnors och mäns utträde ur arbetslivet

der hypotesen att den sociala situationen har betydelse för risken att

bli förtidspensionär.

Hypotesen om selektion får också ett visst stöd. Diagnosgruppen psykiska störningar är vanligare bland ogifta eller skilda än bland gifta för såväl kvinnor män. Särskilt tydligt är detta kanske för

som gifta män där mindre än var tionde diagnos utgörs av psykiska störningar medan fjärde förtidspensionär som skild hade den dia-

var var gnosen. Samtidigt dominerar för båda könen diagnosgruppen sjukdomar i muskler och skelett bland de gifta men är av mindre betydelse för ogifta och skilda.

När diagnosgruppen psykiska störningar studeras närmare utkristalliseras fyra specifika diagnoser. Dessa är neuroser, personlighetsstörningar, schizofreni samt alkoholberoende. Hur dessa är fördelade bland kvinnor och män inom olika civilståndsgrupper framgår av tabell 11.4.

Alkoholberoende ligger oftare till grund för förtidspension bland män än bland kvinnor. Bland män som lever ensamma, som frånskilda, ogifta eller änklingar finns en stor andel med alkoholberoende. Bland de skilda männen är nära fyra av tio av de med huvuddiagnosen psykiska störningar pensionerade som ett resultat av missbruksproblem. Även för kvinnor föreligger tydliga skillnader mellan civilståndsgruppema men andelen med alkoholberoende är betydligt lägre än för männen. Gemensamt för könen är dock att andelen med alkoholproblem är lägst bland gifta personer.

Tabell 1 1.4 De vanligaste diagnoserna inom gruppen "psykiska stör-

ningar "för personer som varit socialt stabila fördelade efter civilstånd 1988 års förtidspensionärer. Procent.

Män Kvinnor

Diagnos Gift Ogift Skild Änkling Gift Ogift Skild Änka Neuroser 54 24 28 36 54 50 Personlighetsstörning 4 15 9 0 4 13 7 4

Schizofreni	2 16 4 5 3 4 4 2
Alkoholberoende	6 16 40 32 1 3 7 6
Övrigtl	34 30 19 32 38 29 38
Summa	100 100 100 100 100 100 100 100
Antal	1076 1924 568 19 1544 1097 614 90

Det föreligger alltså stora skillnader i diagnosfördelning mellan olika

civilståndsgrupper, i synnerhet när det gäller psykiska problem. De

7 innefattar: paranoia,

Gruppen övrigt depression, affektiv psykos, reaktiv psykos, drogmissbruk, psykofysiologiska reaktioner, krisreaktioner, lätt utvecklingsstörning, organiska psykoser samtytterligare ett antal med begränsadprevalens.

Jonas Höög

är frånskilda och ogifta har i många fall en annan hälsoproblesom matik än de gifta. Detta kan i sin tur vara bestämmande för huruvida man lever ensam eller inte och således vara den faktor som förklarar de ensamboendes förhöjda risktal. Man kan också misstänka att personer med vissa psykiska sjukdomar eller handikapp i större grad på-

verkas av en förändring i familjesituationen med fysiska

än personer problem. Det är därför rimligt att tänka sig att en kombination av

psykisk sjukdom eller missbruk och förändringar i familjesituationen

leder till förhöjda risker att förtidspensioneras.

Utifrån detta kan någon avgörande slutsats beträffande vilken av de olika förklaringarna som har störst effekt avseende risk att förtidspensioneras knappast dras. Vad som däremot står klart är att de ensamståendes förhöjda benägenhet att förtidspensioneras inte enbart kan förstås som ett direkt resultat individemas sociala situation.

av Även individemas egenskaper och dessa egenskapers konsekvenser för i vilken social situation man befinner sig har betydelse.

Etnicitet På senare år har invandrarnas situation arbetsmarknaden uppmärksammats alltmer. Många är arbetslösa och upplever att de diskrimineras när de söker jobb. Det tycks som om invandrarnas arbetsförmåga

inte motsvarar de förväntningar arbetsgivarna har. Frågan har bland

annat uppmärksammats av rörelsen Sverige 2000, där en mängd företag och förvaltningar engagerat sig i en kampamj för en mer välinformerad uppfattning om invandrad arbetskraft. I debatten har också begreppet mångfald lanserats, för att uttryck för de fördelar en ar-

ge betsmarknad som öppnar sig för invandrare kan ha.

Av tabell 11.5 framgår att invandrare är överrepresenterade bland de som lämnar arbetsmarknaden med förtidspension. Bland kvinnliga förtidspensionärer är andelen personer födda utanför Sverige knappt sju procentenheter fler än deras andel i befolkningen. Bland manliga förtidspensionärer är skillnaden något större, knappt 8 procentenheter. Män och kvinnor skiljer sig också något när det gäller vilka nationaliteter som är mer överrepresenterade. Bland kvinnliga förtidspensionärer rör det sig om östeuropeer och gruppen övriga nordbor där finländare inte ingår, medan det bland männen är finländare och invandrare från icke-europeiska länder som är mer framträdande.

Här gesbegreppet arbetsförmåganaturligtvis en väldigt bred innebörd. Idag används språk på ett många gångerkanske illegitimt sättför att förklara invandrare inkompetenta för vissa arbetsuppgifter.

Kvinnors och mäns utträde ur arbetslivet

Tabell I 5 Födelseland bland förtidspensionärer ijämförelse med be-

nya

folkningen 16-64 år 1993. Kvinnor och män.

Åldersstandardiserat. Procent.

Kvinnor Män Födelseland FörtidspensionärerBefolkning FörtidspensionärerBefolkning

Sverige	82,5	89,3	81,4	89,2
Finland	5,8	3,3	5,9	2,8
Övriga Norden	1,5	1,2	1,3	1,3
Västeuropa	1,6	1,1	1,9	1,3
Östeuropa	4,0	1,8	3,4	1,6
Övriga världen	4,6	3,3	6,1	3,9
Summa	100	100	100	100

l 1.5 Förtidspensionärernas utbildning och yrkesbakgrund

Utbildning

En viktig faktor när det gäller människors möjligheter att hävda sig

arbetsmarknaden är deras utbildningsbakgrund. Förtidspensionär-

utbildningsnivå är avsevärt mycket lägre än befolkningens. Vi emas

i tabell 11.6 att nästan hälften förtidspensionärema saknar ser av gymnasieutbildning medan motsvarande andel i befolkningen är en tredjedel. Det är också nästan dubbelt så stor andel i befolkningen

har utbildning på gymnasienivå längre än två år. En rimlig konsom sekvens detta, är att de individer har förtidspensionerats i ge-

av som nomsnitt under sin förvärvsaktiva period har haft sämre karriär- och utvecklingsmöjligheter på arbetsmarknaden än den övriga befolk-

ningen.

Tabell 1 6 Utbildningsbakgrund bland förtidspensionärer 1993 i

nya

jämförelse med befolkningen 16-64 år. Kvinnor och män.

Åldersstandardiserat. Procent.

	Kvinnor		Män
Utbildning	FörtidspensionârerBefolkning Förtidspensionärer Befolkning
Förgymnasialutbildning	47,4	33,1	48,1	35,3
Gymnasieutbildning2		30,1	23,7	25,4
Gymnasieutbildning	5,5	10,9	8,6	13,8

merän2 Eftergymnasialutbildning 5,9 11,8 3,7 9,2

mindreän 3 Eftergymnasialutbildning 3,5 9,2 2,8 9,5

3 eller merän 3 Ospecificeradnivå 6,7 4,9 13,0 6,7 Summa 100 100 100 100

Jonas Hääg

Skillnaderna mellan kvinnor och män är mindre än de mellan förtidspensionärer och befolkning. Det finns dock vissa skillnader mellan könen. Kvinnliga förtidspensionärer har oftare kortare gymnasial utbildning än manliga, men de har också mer eftergymnasial utbildning. I stället har betydligt fler män inte angivit utbildning på ett tillräckligt tydligt sätt, vilket gör att utbildningsnivån inte kan specificeras. Förmodligen innefattar denna stor andel med

grupp en personer låg utbildning och det skulle i så fall kompensera den högre andelen kvinnor med låg utbildningsnivå.

Yrke och social klass

När en person förtidspensioneras skall bedömningen arbetsförmå-

av gan alltid relateras till det arbete individen har att utföra. Uppgiften om yrke och arbetsförmåga registreras inte i den offentliga statistiken varför kunskapen om förtidspensionäremas yrkesbakgrund varit bristfállig.

I följande avsnitt skall därför 1993 års förtidspensionärers yrkesbakgrund belysas. Datamaterialet som nyttjas i analyserna innehåller information från 1990, alltså tre år innan individerna förtidspensionerades.° Uppgifter om en individs sysselsättning år hon

samma som pensioneras är mindre användbara eftersom den process då individen lämnar arbetsmarknaden genom förtidspensionering är relativt

långdragen.

En gängse metod att redovisa yrkestillhörighet är att använda Nordisk Yrkesklassificering NYK. I NYK-systemet görs yrkesindelningen i nivåerna yrkesområde, yrkesgrupp och yrkesfamilj. Yrkesområde är den minst detaljerade nivån medan yrkesfamilj är den mest fmgraderade indelningen. För att synliggöra effekten den hierar-

av kiska skiktningen i sociala klasser, används här också den sk. socioekonomiska indelningen yrken SEI.

Förtidspensionärernas fördelning enligt den grövsta yrkesindel-

ningen illustreras i tabell 11.7. De vanligaste yrkesområdena bland kvinnor är servicearbete och hälso- och sjukvårdsarbete medan

m.m det största antalet förtidspensionärer för männens del kommer från yrkesområdet tillverkningsarbete.

9 Materialet omfattar alla somförtidspensionerades 1993. Uppgifter om dessaindividers yrke, civilstând, bostadsortm.m. har påförts från Folk- och Bostadsräkningarna 1980, 1985 och 1990.

Kvinnors och mäns utträde ur arbetslivet Tabell 11. 7 Nybeviljadeförtidspensionärer 1993 och befolkningen indelade

efter yrkesområde. Kvinnor och män. Procent.

	Män		Kvinnor
Yrkesområde	Förtids- sysselsatta Förtids- sysselsatta pensronarer		pensronarer
Tekniskt naturvetenskapl.arbete m.m. 12		16	9	13
Hälso-och sjukvårdsarbete,	2	3	25	27

socialtarbete Administrativt,kamerali

och kontorsteknisktarbete	5	10	15	20
Kommersielltarbete	6	8	8	8
Lantbruks-,fiskeri-,och skogsarbete	6	5	1	1
Gruv- och stenbrytning m.m.	0,5	0,3	0	0
Transport-och kommunikationsarbete 9		7	4	3
Tillverkningsarbete	43	34	13	7
Service och militärt arbete	8	7	19	12
Oidentifierbarayrken	8	10	7	9
Summa	100	100	100	100
Antal	25246 2,3 milj 27586 2,2 milj

Anm. | tabell 11.7samt11.8har andelensysselsattai olikayrken åldersstandardiserats. Dettaför attge enfaktiskuppfattningomyrkesstrukturenblandförtidspensionärerochbefolkning.Fråntabell 11.9 ochframåtstandardiserasför ålder.

Dennagruppkommeri fortsättningeninteatt redovisas.

Antalet förtidspensionärer inom olika yrkesområden är i hög grad relaterat till gruppemas storlek i den förvärvsarbetande befolkningen. Av tabell 11.7 framgår dock att yrkesfördelningen bland förtidspensionärema i flera avseenden avviker från den gäller för den icke

som förtidspensionerade befolkningen. För såväl kvinnor som män är förtidspensionärema överrepresenterade inom yrkesområdena tillverknings- och servicearbete, transport- och kommunikationsarbete samt i gruv- och stenbrytningsarbete. Den största skillnaden finns för män i tillverkningarbete där mer än 43 procent arbetat innan förtidspensioneringen medan motsvarande andel för befolkningen är 34 procent. Också för kvinnor återfinns den största avvikelsen mellan de förtidspensionerade och befolkningen som helhet i detta yrkesområde. För förtidspensionerade kvinnor föreligger vidare kraftig överrepre-

en sentation inom yrkesområdet servicearbete. Inom områdena tekniskt arbete, administrativt, kontorstekniskt arbete och hälso- och sjuk-

vårdsarbete är däremot förtidspensionärema underrepesenterade.

På nästa yrkesnivå, yrkesgrupper, redovisar endast ett urval eftersom antalet grupper annars blir för stort för att kunna överblickas. I tabell 11.8 är de numerärt största yrkesgruppema utvalda. Nästan 60 procent av de kvinnor beviljades förtidspension 1993 återfinns

som inom endast sex yrkesgrupper, vilket emellertid också är återspeg-

Jonas Höög

ling kvinnornas begränsade spridning på arbetsmarknaden. Yrken

av inom offentlig verksamhet samt serviceyrken dominerar. Bland män finns en betydligt större spridning över flera yrken.

Tabell I 1.8 De antalsmässigt största yrkesgruppema bland 1993 års

förtidspensionärer ijämförelse med yrkesgruppers andel

i befolkningen. Kvinnor och män. Procent.

Män Kvinnor

Förtids- Syssel- Förtids- Syssel-

pens. satta pens. satta Verkstads-och bygg- 13,2 11,2 Socialtarbete 12,1 13,0

nadsarbete Övrigtbygg-och 7,6 5,6 Hälso-ochsjukvårds- 10,4 12,2

anläggn.arbete arbete Teknisktarbete 6,8 10,1 Fastighetsskötsel, 9,9 4,2

städning Vägtrañkarbete 5,4 4,4 Sekreterar-och 9,2 10,7

maskinskr.arbete Varuförsäljning 4,7 6,8 Varuförsäljning 7,3 7,0

Fastighetsskötsel, 4,2 2,5 Hotell restaurang- 6,9 5,4

städning arbetem.m.

För männens del noteras en överrepresentation bland yrkesgruppema verkstadsarbete, övrigt bygg- och anläggningsarbete, vägtrafikarbete samt fastighetsskötsel. Även tekniskt arbete och Varuför-

grupperna säljning är relativt sett stora yrkesgrupper bland fortidspensionärema, men här förekommer ingen överrepresentation. För kvinnor noteras

förhöjd frekvens för yrkesgruppema fastighetsskötsel, hotell, resen taurang och storhushållsarbete samt varuförsäljning. De allra största yrkesgruppema bland kvinnor, socialt arbete innehållande vårdbiträden, barnskötare, socialsekreterare och hälso- och sjukvårdsarbete är relativt sett mindre bland förtidspensionärerna än i den yrkesverksamma befolkningen.

Yrkesfördelningen på en ännu mer detaljerad nivå, yrkesfamiljer,

visar att det är lastbils- och paketbilsförare, maskin- och motorreparatörer, lager- och förrådsarbetare, som for männens del utgör de antalsmässigt största yrkesfamiljema bland fortidspensionärerna. Städare, sekreterare, undersköterskor och vårdbiträden samt försäljare i detaljhandel är de största yrkesfamiljema bland de kvinnliga förtidspensionärema.

Vid sidan det totala antalet förtidspensionärer i olika yrkes-

om grupper är risken för förtidspensionering bland kvinnor och män i olika yrken viktig att bedöma. I tabell 11.9 redovisas risktal for män och kvinnor i de olika yrkesområdena 1988 och 1993. Eftersom yr-

Kvinnors och mäns utträde ur arbetslivet

kesfördelningen kan skilja sig avsevärt mellan olika åldersgrupper är risktalen korrigerade för skillnader i ålder. Som jämförelsegrupp

används tekniskt, naturvetenskapligt arbete. En överrisk föreligger när risktalet överstiger

Tabell 11.9 Åldersstandardiserade relativa risker att förtidspensioneras i

olika yrkesområden. Jämförelse mellan 1988 och 1993 års

förtidspensionärer. Män och kvinnor.

Relativrisk

Yikesområde	Män 1988 1993 1988 1993		Kvinnor
Tekniskt, naturvetenskapligtarbete m.m. 1,0		1,0	1,0	1,0
Hälso-och sjukvård, socialtarbete	1,4	1,7	2,0	1,6
Adm,kameralt och kontorsteknisktarb.etc. 1,0		1,0	1,4	1,2
Kommersielltarbete	1,2	1,1	1,9	1,5
Lantbruks-,fiskeri-och skogsarbete	2,2	1,9	1,7	1,2
Gruv- och stenbrytningsarbete	5,0	2,7 1,5		3,6
Transport- och kommunikationsarbete	2,1	2,2	2,0	2,2
Tillverkningsarbete	2,9	2,5	5,9	3,9
Serviceoch militärtarbete	2,6	2,4	3,5	2,6

signifikantaöver-eller underriskerinomparentes95-pr00entigtkontidensintervall.

Samtliga yrkesområden har överrisker i förhållande till yrkesområdet tekniskt och naturvetenskapligt arbete. För både män och kvinnor

noterar vi kraftigt förhöjda värden inom tillverknings- och serviceyr-

ken° samt för män i och stenbrytning. Den sistnämnda

gruv- gruppen är numerärt sett mycket liten. Även när åldern hålls under kontroll är det alltså inom områden med krävande arbetsmiljöer som benägenheten att förtidspensioneras är störst. Vi kan också konstatera att exempelvis hälso- och sjukvårdsarbete, som genererar ett stort antal kvinnliga förtidspensionärer, inte tillhör gruppen med de högsta riskerna när relativa och ålderskontrollerade jämförelser görs. Kvinnornas förhöjda risk inom tillverkningsarbete relativt männens är anmärkningsvärd medan å andra sidan skillnaderna mellan könen inom hälso- och sjukvård inte är så stora som man kunde ha väntat.

Mellan 1988 och 1993 har det skett vissa förändringar. Gemensamt för dessa är att yrkesområden med höga risktal 1988 tycks vara något mindre utsatta 1993. Detta skulle kunna tolkas som att riskerna är mer jämnt fördelade och har spridits ut över fler yrken vid det senare mättillfállet. En rimlig förklaring till det kan vara olikheter avseende arbetsmarknadsläget de två åren. Den djupa lågkonjunkturen

m kan tyckas märkligt slå dessaområden så NYK-klassifi-

Det att samman men är ceringen ordnad på denna nivå.

Jonas Höög

1992-1993 medförde kraftigt ökad arbetslöshet för de flesta grup-

en per, även för tjänstemän. Detta kan ha medfört en breddning av de yrkesgrupper där risken för förtidspensionering ökar. För kvinnor tycks denna utjämning vara något mer markerad. En riskökning har inträffat inom transportområdet för båda könen medan bland männen risken för förtidspension också ökat inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Vi går över till den mest detaljerade yrkesnivån och redovisar i nedanstående tabell de yrkesfamiljer bland kvinnor och män där största risken att förtidpensioneras finns.

Tabell I 10 Åldersstandardiserade relativa risker att förtidspensioneras

1993för 10yrkesfamiljer med störst överrisk för män respek-

tive kvinnor. Risken bland kvinnor och män iden förvärvs-

arbetande befolkningen som helhet har satts till

Män Kvinnor Yrke Relativrisk Yrke Relativrisk Köks-ochrestaurangbiträde 3,1 Maskinmontör,hopsättare 2,7 Städare 2,4 Stål-ochmetallverksarbetare 2,6 Isoleringsmontör 2,1 Möbelsnickare 2,5 Gruvbrytare,bergsprängare 2,0 Gummivaruarbetare 2,4 vårdbiträden,hemvårdare 1,9 Verkstadsmekaniker 2,3 Murare 1 Pappersarbetare 2,1 Metalliserare 1 Bokbinderiarbetare 2,0 Gjuteriarbetare 1,8 Tillverkningsarbetareospec. 2,0 Golvbeläggningsarbetare 1,8 Textilarbetareospec. 2,0 Kockar,kallskänkor 1,8 Verkstadsarbetareospec 2,0

Ett intressant förhållande framträder i tabellen är att män i yrken

som som ofta benämns som traditionellt kvinnliga och kvinnor i traditionellt manliga yrken har höga risker. För kvinnornas del är detta särkilt tydligt; samtliga högriskyrken inom tillverkningssek-

där ryms tom. Beträffande män är bilden lite annorlunda. Här finns en större variation så att såväl yrken inom tillverkningssektom som inom vårdoch tjänsteområdet finns representerade bland högriskyrkena. Något bör i det sammanhanget sägas om yrkena vårdbiträden och hemvårdare. Det kan tyckas något förvånande att dessa yrken på den manliga sidan hamnar listan över mest utsatta arbeten. En viktig förklaring till detta är att medelåldern i dessa grupper är avsevärt mycket lägre än genomsnittet för alla förvärvsarbetande. Av de äldre som trots allt finns i dessa yrken blir en mycket stor andel förtidspensionerade vilket innebär att yrket erhåller ett högt risktal. En annan förklaring till fenomenet är att dessa yrken kan fungera som reträttposter för individer som har lämnat ett arbetsmiljömässigt mer krävande arbete. Det

Kvinnors och mäns utträde ur arbetslivet

kan således handla selektionseffekt som innebär att individen

om en har med sig egenskaper förvärvade i ett tidigare yrke som förhöjer risken att de förtidspensioneras i ett senare yrke.

Vi har redovisat förtidspensionäremas yrkesbakgrund dels i ab-

nu soluta tal, dels i form risktal. Utifrån detta kan slutsatsen dras att

av det inte är samma yrken som producerar ett stort antal förtidspensio-

närer också har hög pensioneringsbenägenhet. De yrken som har

som de högsta risktalen är numerärt sett förhållandevis små, framförallt när det gäller antalet kvinnor. Det är således två olika aspekter som belyses här. Å sidan finns det yrken producerar ett stort antal

ena som

förtidspensionärer vilka dock inte har speciellt förhöjda pensionsbenägenheter, exempelvis inom hälso- och sjukvårdsarbete. Ur sam-

hällsekonomisk synpunkt är det viktigt att uppmärksamma dessa eftersom en stor del av kostnaden för förtidspensionssystemet genereras här. Å andra sidan finns det yrken är små antalsmässigt

som men som har mycket höga relativa risker. Dessa kan ses som de mest hälsofarliga jobben, där risken för individen att få arbetsrelaterade besvär är störst. Det är också tänkbart att de breda yrkesgruppema erbjuder

betydligt större anpassningsmöj ligheter och rehabiliteringsaltemativ i

kraft den större mängd arbetstillfällen som dessa innefattar. De

av antalsmässigt mindre yrkesgruppema kräver mer omfattande omskolning, kanske byte arbetsgivare eller flyttning, för arbetsre-

av att en

laterad anpassning skall vara genomförbar.

Tabell 11.11 Åldersstandardiserade relativa risker att förtidspensioneras

1988 och I 993 efter socioekonomisk indelning SEI.

Kvinnor och män. Risken för högre tjänstemän är satt till

Relativrisk

SEI	Kvinnor Män 1988 1993 1988 1993
facklärdaarbetarei varuproduktion	7,8 5,3 6,0 4,2
facklärdaarbetarei tjänsteproduktion	3,7 2,9 4,6 4,1
Facklärdaarbetarei varuproduktion	6,2 4,8 4,0 3,5
Facklärdaarbetarel tjänsteproduktion	2,6 2,2 3,4 3,8
Lägre tjänstemän	2,0 1,7 2,6 2,5
Tjänstemän mellannivâ	1,2 1,2 1,6 1,5
Högre tjänstemän	1 1,0 1,0 1,0
Företagare	1 1,8 2,6 2,7
Lantbrukare	1,9 1,3 2,3 2,0
Oklassiñcerbara	4,4 4,5 9,0 6.9

Inom olika yrken finns en hierarki med avseende på individernas position i organisationen, deras utbildning, befogenheter, inflytande

Det är därför stort intresse att studera hur risken att förtidsm.m. av

12 SOU1997:137

Jonas Häög

pensioneras varierar när det gäller denna sociala skiktning. I tabell 11.11 redovisas risken att förtidspensioneras 1988 och 1993 fördelat efter yrkesställning eller s.k. socioekonomisk indelning SEI. Högre

tjänstemän utgör jämförelsegrupp.

Risken att förtidspensioneras är intet sätt jämnt fördelad mellan olika sociala klasser. Arbetargrupperna är mest utsatta bland både män och kvinnor. Detta gäller i synnerhet okvalificerade arbetare i varuproduktion, där såväl män kvinnor löper större risk att för-

som tidspensioneras än vad arbetarna inom tjänstesektom gör. Det finns

naturligtvis en stark koppling mellan yrkesställning och olika yrkes-

områden. Inom exempelvis yrkesområdet tekniskt arbete i hu-

ryms vudsak tjänstemän, vilka har den lägsta benägenheten att förtidspensioneras. Inom tillverkningsindustrin återfinns de stora LO-gruppema av arbetare i varuproduktion och dessa är också högriskgrupper.

Det är tydligt att högre upp i yrkeshierarkin kommer, från

man arbetar- till tjänstemannagrupper, desto lägre är risken att förtidspensioneras. Denna effekt av positionen i yrkeshierarkin tycks starkare bland kvinnor när de är arbetare i varuproduktion bland män när

men de är arbetare i tjänsteproduktion. När man arbetar inom ett område där det egna könet är underrepresenterat tycks alltså risken öka. Det kan vara ett tecken på att matchningen mellan individen och hennes förutsättningar och yrkesmiljön i vid mening är mindre god. Det skulle kunna leda till en ur jämställdhetssynpunkt ganska nedslående slutsats; kvinnor och män bör hålla sig till sina traditionella yrkesområden, bliva vid sin läst. Den omvända slutsatsen är dock den enda rimliga avsevärt mer måste göras för att underlätta yrkeskarriärer

inom områden där det egna könet är underrepresenterat.

Att oklassiñcerbara" får höga risktal beror på att det i

gruppen denna grupp företrädesvis med anknytning till

ryms personer en svag arbetsmarknaden och som i många fall har medfödda hälsoproblem av olika slag.

På samma sätt tidigare framgår här att det har inträffat vissa

som förändringar i utjämnande riktning mellan 1993 och 1988. De är visserligen samma grupper noteras för höga risker skillnaderna

som men mellan grupperna har blivit mindre. Det är framförallt bland arbetargruppema relativt jämförelsegruppen högre tjänstemän

som en minskning av förtidspensionsrisken skett. Undantaget är här manliga kvalificerade arbetare i tjänsteproduktion relativa risk ökat något

vars mellan de jämförda åren. Bland lägre och mellantjänstemän har i stort sett ingen förändring skett.

n Gruppen omfattar 3 893män och 3 725kvinnor, totalt ca6 procent av den sammanlagda studiegruppen.

Kvinnors och mäns utträde ur arbetslivet

Arbetsmarknad, arbetsmiljö och yrkesrörlighet

Den underliggande tolkningen yrkets betydelse kan grovt delas i av två aspekter, dels egenskaper hos yrkena i sig, dels egenskaper knuttill de individer innehar yrket. Dessa kan i sin tur delas i ytna som terligare undergrupper. Beträffande yrkesegenskaper kan faktorer rör strukturella förändringar skiljas från ett yrkes arbetsmiljösom mässiga egenskaper. Individegenskapema kan delas i faktorer som hänger samman med individens sociala situation och faktorer som rör individens rörlighet arbetsmarknaden. Följande figur får åskådlig-

göra resonemanget.

Figur 11. 3 Faktorer som påverkar sambandet mellan risk att förtidspensioneras och yrke.

Yrkets volymförändring Yrkesegenskaper

Yrkets arbetsmiljö |

Förtidsp ension

Yrkesrrñssig rörlighet

Individegenskaper Kön, ålder, social bakgrund

I det följande diskuteras hur utbudet arbetstillfällen, arbetsmiljön av och individens rörlighet mellan olika yrken påverkar fortidspensioneringen.

Yrkets volymförändring Den volymmässiga förändringen i olika yrken har här uttryckts som kvoten mellan antalet i yrket 1985 respektive 1975. När personer detta mått överstiger 100 har yrkesgruppens storlek ökat och om siffär under 100 har storlek minskat. Yrkenas grad av påran gruppens frestning har mätts antal sjukdagar p.g.a. arbetssjukdom samt ansom tal fall arbetssjukdom i olika yrken. I analysen beräknas risken att av förtidspensioneras givet att har ett yrke som över tid minskar i man antalet sysselsatta. För att kontrollera för hälsa och arbetsmiljö delas yrkena även in i med avseende antal arbetssjukdomsdagar grupper förekommer i yrket. Genom att i grafisk form sammanfatta resom sultaten kan samvariationen mellan våra mått illustreras och förtydli-

12Analysema i detta avsnitt baseraspå 1988årsfortidspensionsmaterial.

Jonas Höög

gas. Eftersom kvinnors arbetsmarknad skiljer sig så avsevärt från mäns redovisas resultaten i separata figurer. 3 I båda diagrammen saknas en en stapel då för få individer har den aktuella egenskapskombinationen.

Diagram 11.5 Samband mellan risk att förtidspensioneras i olika yrken

1988, yrkenas volymmässiga utveckling samt antal sjukdagar

på grund arbetssjukdom. Kvinnor. Ålderstandardiserat.

m OW

-1,5

Antalsjukdagar

Att yrkenas sjukfrekvens grund av arbetssjukdomar och yrkenas fönidspensionsrisk samvarierar är förväntat. Mer intressant här är att det föreligger ett negativt samband för både män och kvinnor mellan yrkenas volymmässiga utveckling och risken att förtidspensioneras. Ju mer ett yrke växer volymmässigt, desto lägre är risken att förtidspensioneras och vice versa. Det framgår också att yrkenas grad på-

av frestning samvarierar med yrkenas volymmässiga utveckling vilket betyder att det i många fall är så att de yrken krymper också är

som de som innebär stora arbetsmiljömässiga påfrestningar för sina utövare. När vi studerar vilka yrken det krymper och har

är som som många arbetssjukdomsfall visar det sig att yrken inom tillverkningssektorn dominerar. Exempel på yrken där hög sjukfrånvaro

och an-

Måtten för yrkenas volymförändring är beräknadeseparatför kvinnor respektive män.Måtten för yrkets arbetsmiljö har baserats genomsnittligt antal sjukdagar orsakadeav arbetssjukdomar 1985 i varje yrke i NYK påtresiffemivå, yrkesfamiljer, separatför kvinnor och män.

Kvinnors och mäns utträde ur arbetslivet

talsmässig reduktion sammanfaller är gruvarbete, Verkstadsarbete, järn- och metallbruksarbete. Dessa har traditionellt ansetts ha en krävande arbetsmiljö och volymminskningen innebär här att det blir en dubbel belastning för innehavama dessa yrken. av

Diagram I 1.6 Samband mellan risk att förtidspensioneras i olika yrken 1988, yrkenas volymmässiga utveckling samt antal sjukdagar på grund arbetssjukdom. Män. Ålderstandardiserat. av

O 90 90-110 Expansionsgrad, l°°° g“500.1000 dagar 500 dagar Antalsjukdagar

Yrkesrörlighet och selektion I ett ökande antal studier granskas relationen mellan yrken och olika typer sjuklighet. De flesta dessa studier baseras på tvärsnittsav av data, vilket är problematiskt. Den främsta orsaken till detta är den selektion till olika yrken alltid sker i samband med att individer som byter anställningar. Östlin diskuterar denna svårighet och att menar tvärsnittsstudier endast kan ge ringa information om kausalitet mellan yrkesexposition och sjuklighet i olika avseenden Östlin, 1989a. Huvudskälet är att de yrkesuppgifter som en person rapporterar i ett frågeformulär gäller det yrke han eller hon innehar vid just det tillsom fället. Information om tidigare yrke/yrken förkommer sällan och man kan därför inte uttala sig huruvida tidigare varit utsatt om personen för inverkan av negativ art och dess betydelse för sjukdomen. Om många människor lämnar ett yrke på grund försämrad hälsa underav skattas yrkets risker. Det omvända gäller för yrken som får ett tillskott med hälsoproblem. Denna selektion brukar av personer typ av

Jonas Höög

kallas the healthy worker effect. En annan aspekt på samma tema är att personer med god hälsa sannolikt också har bättre möjligheter att erhålla ett arbete än människor med dålig hälsa. Det är vanligt att

en läkarundersökning genomförs i samband med en nyanställning.

Rekryteringen till vissa yrken av personer med god hälsa återspeglas i lägre sjuklighet. Ett yrke kan således framstå som mindre ohälsosamt än ett annat beroende på innehavamas rörlighet snarare än att

yrket i sig har färre hälsorisker. Inom yrken som är svårbesatta finns också möjligheten med arbetshinder olika slag

att personer av ansamlas. Östlin tre olika faktorer avgör storleken de fel-

anger som skattningar som uppstår p.g.a. the healthy Worker effect:

a. Graden av stabilitet i det yrke som studeras. Ju större del som

rör sig till och från yrket, desto större är risken att felskattningar görs. Könsfördelningen inom det studerade yrket. Ju fler kvinnor

som finns i yrket, desto mindre är risken för bias då kvinnor i

allmänhet är mer stabila och har längre genomsnittlig anställningstid än män. c. Typen av sjuklighet som studeras. En starkare selektionseffekt kan förväntas om man studerar kroniska sjukdomstillstånd Man kan se yrkesmässig rörlighet ur två aspekter: l om rörlighet

i sig har någon betydelse för risken att bli förtidspensionär och 2 om rörlighet från tyngre till mindre ansträngande jobb har någon betydelse. En central aspekt är också att identifiera de yrken som fångar

upp dem som lämnar krävande arbeten, s.k. reträttyrken.

I det följande diskuteras den yrkesmässiga rörligheten bland 1988 års förtidspensionärer. Då en viktig orsak till selektionen är den hälsomässiga belastning individen upplevt i sitt tidigare arbete, har yrkena delats i fyra olika grader påfrestning i arbetet Alfredsson

av Theorell, 1982. Påfrestningen varierar från låg, medellåg, medelhög till hög påfrestning 1-4. I tabell 11.12 redovisas risken att förtidspensioneras för rörliga respektive stabila arbetstagare i yrken med olika grad av påfrestning. Som jämförelsegrupp används yrkesstabila personer med låg påfrestning i yrket.

M Detta är en annanindelning än den tidigare använda Yrkena indelas i fyra olika klasser av vilka den lägsta angerlåg påfrestning och den högsta hög påfrestning. Indelningen bygger pá andelenanställda i ULF-undersökningarna somupplever fysisk och psykosocial ansträngning i sitt arbete och är alltså ett uttryck för yrkesinnehavamas upplevelser av sitt arbete.

Kvinnors och mäns utträde ur arbetslivet

Tabell 11.12 Relativa risker att förtidspensioneras 1988för yrkesmässigt stabila och rörliga. Kvinnor och män. Åldersstandardiserat.

Yrkesfamiljersgradavpåfrestning Låg Medellåg Medelhög Hög Män Yrkesstabiia 1,00 1,39 2,61 3,07 Yrkesmobila 1,30 1,88 3,79 4,24 Kvinnor Yrkesstabila 1,00 1,24 2,25 3,49 Yrkesmobila 1,18 1,33 2,39 3,71

Tabellen avslöjar att de bytt arbete genomgående har högre risk som att bli fortidspensionerade än de behållit samma yrke. Tendensen som är densamma för män och kvinnor och är oberoende av grad av fysisk påfrestning i yrket den relativa risken stiger högre påfrestning men i yrket individerna utsatts för. Den yrkesrelaterade rörligheten förstärker alltså risken att förtidspensioneras. Att byta yrke är ett naturligt inslag i människors yrkesliv och det finns mängd yrkesbyten inte är uttryck för hälsomässiga proen som blem. Av den anledningen är det rimligt att koncentrera sig de individer lämnat ett fysiskt krävande arbete och gått till ett med som lägre krav. I tabell 11.13 studeras risken att förtidspensioneras för individer rört sig från yrken med hög grad av påfrestning till yrken som lägre påfrestningsnivå. Jämförelsegruppen utgörs av stabila i en den de rörliga kommer till. grupp

Tabell 11. 13 Relativa risker att förtidspensioneras I 988 för individer rört sig från tunga till lättare arbeten som

	4-3	4-2	4-1	3-2	3-1	2-1
Män	1,32	1,55	1.78	1,66	1,79	1,46
Kvinnor	1,34	1,98 2,14 1.13			1,53 1,18

Risktal signifikantskiltfrånnollinomparantes.

Individer rört sig från ett fysiskt tyngre till ett lättare arbete har

som

genomgående högre risk att senare förtidspensioneras. Denna

en skillnad är också större när yrkesrörligheten skett över mer än en påfrestningsnivå. För männens del är överrisken således störst för de

bytt från ett arbete på påfrestningsnivå 4 till ett på nivå eller som från 3 till Också för kvinnornas del är det bland dem som bytt från jobb nivå 4 till nivå l sannolikheten för en senare förtidspen-

som sionering är störst. Orsaken till detta står att finna i sammansättningen yrken på de olika nivåerna. De mest krävande jobben, nivå

företrädesvis arbetaryrken, med dominans för tillverk-

rymmer en

Jonas Höäg

ningssektom. Bland dessa återfinns merparten de högriskyrken

av som tidigare redovisats. För kvinnor tycks risken att förtidspensioneras genomgående vara högre om yrkesrörligheten börjat från yrken

med hög påfrestning.

Vilka yrken är det då som fångar upp de som lämnar ett fysikt krävande arbete och alltså kan ses som reträttposter efter ett krä-

mer vande jobb Den yrkesfamilj bland män erhåller den största

som andelen bytare från tunga arbeten är lager- och förrådsarbete. Andra stora reträttposter är bänk- och möbelsnickare samt fastighetsarbetare. För kvinnornas del är sjukvårdsbiträde, affärsbiträde, maskin-

montör/reparatör, samt kock och kallskänka de yrkesfamiljer som

fångar flesta yrkesbytama från tyngre arbeten. Yrkesbytama

upp kommer företrädesvis från verkstadsindustrin och för kvinnornas del också ofta från offentliga städ- och köksyrken.

Tabell 11.14 anger yrkensom ofta fungerar reträttposter när

som man lämnat ett jobb med högsta graden av påfrestning i enlighet med redovisningen ovan. Dessa reträttyrkens relativa förtidspensionsrisk påverkas av att det sker ett inflöde från arbeten som innebär hårdare arbetsmiljömässiga krav. Lägre risktal erhålls i reträttyrkena när de yrkesrörliga utesluts ur analysen. Inflödet från tunga

av personer arbeten till dessa yrken har höjt risktalen, vilket vid jämförelse med andra yrken f°ar reträttyrkena att framstå som skadligare än vad de faktiskt

Tabell 11.14 Yrken till vilka yrkesrörliga från arbetsmiliömässigt tunga

arbeten kommer. Rangordnade efter antal som bytt till yrket.

1988 års förtidspensionärer Manligareträttyrken Kvinnligareträttyrken Lager ochförrådsarbete Maskinmontör/reparatör Bänk-och möbelsnickare Sjukvârdsbiträde Fastighetsarbete Sekreterare/Maskinskrivare Motorfordons-ochspårvagnsförare Affärsbiträde Städare Kock,kallskänka

11.6 Har kvinnor större risk att

förtidspensioneras

en multivariat analys

- Ovan har ett flertal faktorer med bäring på förtidspensioneringar bland kvinnor och män redovisats och diskuterats. Det börjar bli dags att försöka sammanfatta analysen på samlat sätt. Vi utgår från

ett mer den allmänna referensram tidigare presenterats fig l 1.1 och

som 11.2, dvs. tar hänsyn till faktorer påverkar arbetskraftens förmå-

som ga att arbeta, arbetsmarknadens förmåga att sysselsätta denna arbets-

Kvinnors och mäns utträde ur arbetslivet

kraft liksom socialförsäkringssystemets benägenhet att träda när glappet mellan arbetskraft och arbetsmarknad blir för stort. Om vi dessutom baserar vår analys på antaganden viss tidsordning

om en mellan faktorer kan följande modell konstrueras.

Figur 11.4 Analysmodell

Förändringari

yrkeno

branscher

Arbetslösheti

l detta sammanhang är givetvis kön den helt centrala orsaksfaktom. För att kunna avgöra om kvinnor löper en större risk att förtidspensioneras än män måste dock kontrollera för andra faktorer som vi vet har stor inverkan på förtidspensionering. Bland bakgrundsfaktor-

är ålder och födelseland viktiga. Senare i individens liv inträder ema utbildning, yrke och civilstånd, varefter utfall som Sammanräknad pensionspoäng och hälsa är egenskaper som ackumuleras under alla yrkesverksamma år. De arbetsmarknadsfaktorer som inverkar för-

tidspensioneringen är arbetslöshet och yrkenas volymförändring. Här

används arbetslöshet i kommunen där individen bor och det tidigare redovisade måttet på krympande yrken. Bakgrundsfaktorema och hälsan utstötningsfaktorer kan begränsa arbetsförmå-

ses som som gan. Förväntad pension ses som en attraktionsfaktor innebärande att

högre förväntad pension borde leda till större benägenhet att söka en förtidspension. Förändringar i yrken och branscher är utstötningsfaktorer som påverkar chansen att få ett jobb liksom arbetslöshetsnivån, också kan begränsa chansen att stanna på arbetsmarknaden.

som

Dessa faktorer kan operationaliseras på olika vi har här

sätt, men valt att använda följande klassificeringar:

15Hälsa kan också bakgrundsfaktor i den meningen medfödda hälso-

vara en att brister redan vid födseln begränsaren individs möjligheter på arbetsmarknaden. Bland yngre förtidspensionärer dominerar också hälsorelateradebesvär av detta slag.

Jonas Höög

Tabell 11.15 Definition avfaktorer i analysmodellen

Faktor Indelningi kategorier Ålder 29, 30- 39, 40- 49, 50- 54,vareftervarjeårsklass

- utgören egenkategori

Kön Kvinna man

, Födelseland Sverige,Finland,övrigaNorden,Västeuropa,Östeuropa,övriga

världen Utbildning Förgymnasial,2-årigtgymnasium,3-årigtgymnasium,mindreän

3-åriguniversitetsutbildning,universitetsutbildning3 ellermer Yrke SocialklassenligtSEI-koden Civilstånd Änkalänkling,giftutanbam,giftmedbarn,ogiftutanbarn,

ogift medbarn,skildutanbarn,skildmedbarn Hälsa Genomsnittligsjukfrånvarounderdetre senasteårenförepen-

sloneringindelati 9 klasser Förväntadpension ATP-poängindelati 13 klasser Arbetslösheti regionen ArbetsIösa/vakanser kommunniváförtidspensionärenshem-

kommun indelat klasser Förändringari yrkesvolym Krympande,stabilaoch expanderandeyrkenmellan1985och

Nedan analyseras risken att förtidspensioneras 1993 betingat

av ovanstående faktorer. Analysen utförs i tre steg: 1 Hela materialet analyseras 130 000 individer inklusive kon-

trollgrupp ur befolkningen,

2 Materialet analyseras uppdelat i kvinnor och män, 3 Kombinationsfaktorer för kön och födelseland, utbildning, yrke

och civilstånd analyseras.

Underlaget innefattar hela undersökningspopulationen således

även de som var sysselsatta 1990. När yrkesindelningar används klassificeras de sysselsatta ej sysselsatta. Detta gör att

som intembortfallet i analysen kan begränsas. Den metod används är

som logistisk regression och sannolikheten för förtidspension i förhållande till referenskategorin för civilstånd är det t.ex. gift med be-

barn

räknas separat för varje kategori t.ex. änka/ änkling i detta

osv. exempel. För att förenkla tolkningen redovisas dock enbart risktalen för den eller de kategorier med högsta riskkoefficient för varje faktor. Analysen redovisas i tabell 11.16. Faktorer introduceras i den ordning som anges i modellen Härigenom kan följa hur förhållan-

ovan. man den som i förstone tycks ha betydelse för risken att förtidspensioneras, t.ex. att vara kvinna och inte man, visar sig hänga med

samman andra faktorer, i detta fall att kvinnor har hälsobesvär högre

mer

sjukfrånvaro än män.

Kvinnors och mäns utträde ur arbetslivet

Tabell 1 16 Analys av risken för förtidspensionering

med hänsyn till 9 olika bakgrundsfaktorer.

1993 års samtliga förtidspensionärer.

Faktor Modell

Riskgrupp 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Referensgrupp Kön

Kvinna 1,14 1,22 1.22 1,23 1,27 1,25 1,02 0,94 0,94

Man 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Ålder

61 44,3 44,4 46,1 44,7 58,1 56,3 58,7 58,6

29 1 1 1 1 1 1 1 1

- Födelseland

finland	2,21 1,99 1,93 1,82 1,62 1,62 1.62
Osteuropa	5,72 2,78 2,83 2,49 1,50 1,48 1,49
Sverige	1 1 1 1 1 1 1

Utbildning Förgymnasial 3,26 3,26 2,13 2,02 1,84 1,85 3 årsunivstudier 1 1 1 1 1 1 Civilstánd Skildutanbam 2,25 2,16 1,35 1,34 1,34 Giftmedbarn 1 1 1 1 1 Yrkelsocialklass facklärdarbetare 2,08 1,93 1,77 1,77 Mellan/högretjänsteman 1 1 1 1 Sjukfrånvaro 1016 1025 1040 Over205dagarper 1 1 1 0- 1,75dagarper ATP-poäng 1- 65 2,45 2,42 650 1 1 Arbetslösa/vakanseri kommunen 7,3-8 1,1 0- 4 1

De faktorer inte oväntat visar sig mest betydelsefulla för förtidssom pensionering är hälsa och ålder. Personer i 61-årsåldern med en ge-

nomsnittlig sjukfrånvaro över 200 dagar år under en treårsper period har mycket hög sannolikhet att förtidspensioneras. Mer närgången granskning dessa faktorer visar att risken i stort sett ökar av linjärt med ökad sjukfrånvaro. Långa sjukskrivningar kan härigenom förstadium till förtidspension. Ökad ålder leder också tenses som ett dentiellt till ökad sannolikhet for förtidspension här avtar risken men efter 61 års ålder. Det innebär att beslut om förtidspension koncentretill just passerat 60-årsåldern och färre potentiella ras personer som finns kvar i åldersgruppen mellan 61 och 64 år. Är

förtidspensionärer

det legitimt att fortidspensioneras när just passerat 60 år, så mera man

Jonas Höög

att stor del ärendena avgörs då Normalt skulle väl risken

en av av många olika skäl vara störst när man är 64 år. Det är i och för sig möjligt att överhuvudtaget ifrågasätta varför skall förtidspensio-

man neras alls vid hög ålder hälsan är under kontroll. Resultaten vi-

om sar faktiskt att om man jämför individer med hälsosituation

samma är det oftast den äldre pensioneras. Naturligtvis kan inte allt

som som innefattas i individens arbetsförmåga täckas antalet sjukskriv-

av ningsdagar, men det är ändå uttryck för något annat än hälsosituationen när de äldres sannolikhet att förtidspensioneras är så förhöjd. Det tyder att arbetsfönnågan i vid mening uppfatts sammankopp-

som lad med hög ålder i sig.

Kvinnor förtidspensioneras oftare vi tidigare visat,

än män som men när övriga faktorer i analysmodellen hålls under kontroll försvinner kvinnornas 25-procentiga överrisk. Av tabellen framgår att detta inträffar när hälsofaktom införs i modellen. Det betyder att det är kvinnornas sämre hälsa, här mätt som frånvaro grund sjuk-

av dom, som medför en högre pensioneringsbenägenhet. I genomsnitt

har kvinnliga förtidspensionärer 133 sjukskrivningsdagar år

per medan män har 122 åren 1990-1992.

Vi kan i tabellens första och andra kolumn notera att risken för kvinnor att förtidspensioneras stiger från 1,14 till 1,22 när ålder förs

som kontrollfaktor. Detta orsakas att kvinnorna i genomsnitt är

av halvannat år än männen. När justerar för denna skillnad

yngre man dvs. viktar upp kvinnornas ålder kommer deras pensioneringsrisk att stiga. Men denna skillnad utjämnas alltså sedan justerar

när man för att kvinnorna har fler sjukskrivningsdagar. När detta görs i

modell 8 och 9 sjunker förtidspensionsbenägenhet bland kvinnor till 0,94 relativt männen. Det betyder kvinna, har

att en som samma egenskaper som en man i alla avseenden modellen inkluderar, har

som en signifikant lägre risk att förtidspensioneras. Om vill kan

man man alltså uttrycka det så att en kvinna i hög ålder och med stora hälsobesvär har en mindre chans att få förtidspension än i si-

en man samma tuation. Att kvinnorna ändå generellt sett är fler bland förtidspensionärema beror således på att deras hälsa totalt sett är sämre.

Detta kan också hänga samman med att rekryteringen till förtidspension är intensivare för kvinnor i yrken där hälsobesvären

är mer uttalade. Bland kvinnor i befolkningen utgör arbetare 33,6 procent

16Möjligen inverkar äldrereglema här. Dessainnebar att försäkringskassoma kunde ta hänsyn till den försäkrades ålder när hon passerat60 år vid beslutom förtidspensionering. Tillämpningen aväldrereglema begränsades1993 och de slopades 1997. 17Vi har här komprimerat SEI-kodens finare indelning; okvaliñcerade och kvalificerade arbetare i tjänste- och varuproduktion sammanfattastill arbetare.Likadant för lägre tjänstemän.

Kvinnors och mäns utträde ur arbetslivet

bland förtidspensionärer 49,2 procent. För männens del är motmen svarande siffor 38,1 procent och 47,2, således en överrepresentation kvinnor i förhållande till andelama i befolkningen. Kvinnors arav betsmiljöer i de yrkesgrupper det här är fråga kan därför vara beom tydligt sämre än mäns. Inom för varje SEI-kategori ryms oftast ramen hierarki arbetsroller där kvinnor ofta tilldelas de mer manuella en av och monotona. Övriga faktorer i modellen, de karaktäriserar individens socisom ala ställning och förutsättningar arbetsmarknaden; tödelseland, socialklass, civilstånd och utbildning har klar inverkan på sannoliken heten att förtidspensioneras även när hänsyn har tagits till de grundläggande riskfaktorema ålder och hälsa. Invandrare, särskilt från Finland och Östeuropa, har 50 procent större risk att förtidspensioneca

än svenskar. De lågutbildade, utan gymnasieutbildning, har 85

ras procent större risk än de har treåriga universitetsstudier eller som okvalifrcerade arbetare har 77 procents överrisk jämfört med mer, mellan- och högre tjänstemän, skilda utan barn har knappt 35 procent större risk än gifta har bam. Jämfört med en högutbildad som en mellan/högre tjänsteman är svensk, gift och har hemmaboende som barn, har alltså frånskild, ensamboende, okvalificerad arbetare en med folkskola/grundskola, född i Finland, en betydligt högre risk att förtidspensioneras även när hänsyn tagits till ålder, tidigare sjukfrånarbetslöshet i den region där personen bor och ATP-poäng. För varo, på arbetsmarknaden är det således inte bara svårt att ta vissa grupper sig utan också svårt att hålla sig kvar även deras fysiska arbetsom förmåga inte är nedsatt. Något annat i deras arbetsförmåga tycks i stället orsaken till att de förtidspensioneras. Man kan därför inte vara undgå att misstänka att utslagning personer på basis av andra en av egenskaper än ohälsa förekommer inom ramen för förtidspensions-

systemet. Förtidspensioneringstalen tycks dock inte i någon större utsträckning påverkas strukturella utstötningsfaktorer arbetslöshet på av som den lokala arbetsmarknaden. Visserligen finns en viss överrisk för individer i kommuner med proportion mellan arbetslösa och vakanen mellan 7 och 8 i förhållande till kommuner med mellan O och 4 ser arbetslösa vakans. Det finns dock ingen systematisk relation melper lan arbetslöshet och förtidspensionering eftersom risken sjunker för individer i kommuner med ännu högre relativ arbetslöshet. För kommed den högsta arbetslösheten är förtidspensionsrisken t.o.m. muner signifikant lägre än för kommuner utan arbetslöshet. Man kan alltså

m löper risk förtidspensioneras ärdock deutan specificerat Den grupp som störst att yrke och de är sysselsattaöver huvudtaget. Bland dessagrupper finner vi nasom turligtvis dem med sämst förutsättningar att etablerasig på arbetsmarknaden.

Jonas Häög

säga att tendensen att förtidspensioneras, givet att övriga faktorer i modellen hålls under kontroll, inte varierar systematiskt med arbetslöshet kommunnivå.

I vilken utsträckning påverkar den framtida förväntade pensionen benägenheten att förtidspensionera sig Av analysresultatet att döma har antalet ATP-pensionspoäng snarast hämmande inverkan på

en förtidspensionering. Ju högre poäng desto lägre risk. De har den

som lägsta pensionen att vänta har också den största benägenheten att förtidspensionera sig. Eftersom denna logik verkar orimlig

måste sambandet tolkas på annat sätt. Troligen står ATP-poäng kopplade

som

de är till förvärvsinkomst för detaljerad precisering ställ-

en mer av ningen på arbetsmarknaden. De med höga poäng har haft hög och

en stabil inkomst under större del sitt förvärvsaktiva liv. En sådan

en av inkomstsituation tyder mycket god förankring på arbetsmark-

en naden.

Vi kan således konkludera att risken för förtidspensionering beror av de förväntade orsakerna ålder och hälsa också sociala

men av egenskaper som etnicitet, utbildning, familjesituation och klass. Strukturfaktorer arbetslöshet på kommunnivå eller attraktions-

som faktorer som förväntad pension tycks inte inverka benägenheten

att förtidspensioneras.

Av analysmodellen fig 11.4 framgår att det förekommer relationer även mellan de orsakande faktorerna. När vi tar hänsyn till hälsoförhållanden minskar betydelsen andra faktorer låg utbild-

av som

ning, invandrarbakgrund, utsatt familjesituation och ett arbetsmiljö-

mässigt belastande yrke. Dessa faktorer hänger således med

samman hälsa. Hur sambandet ut kan inte avgöras i ett tvärsnittsmaterial

ser av detta slag. En individs hälsosituation påverkar utbildningsmöjligheter, yrkesval och familjesituation på ett begränsande sätt. Det

sannolika och i forskningen många gånger visade är dock att framförallt invandrarbakgrund, tunga arbetaryrken och splittrad familjesituation påverkar hälsan i negativ riktning. I vårt material finns också starka samband mellan dessa faktorer och frånvaro på grund sjuk-

av dom. Okvalificerade arbetare, invandrare från Finland och Östeuropa och personer med skilsmässor bakom sig har genomgående högre sjukskrivningstal än tjänstemän, Sverigefödda och gifta föräldrar. Detta gäller både bland förtidspensionärer och befolkningen i övrigt. Konsekvensen av resonemanget blir att dessa uppräknade

grupper löper större risk att förtidspensioneras dels grund den diskrimi-

av nering arbetsmarknaden drabbar dessa dels på grund

som grupper, av den ohälsa som deras livssituation leder till. Naturligtvis kan diskrimineringen i sin betingad arbetsmarknadens aktörers

tur vara av

Kvinnors och mäns utträde ur arbetslivet

kännedom dessa hälsomässiga förutsättningar och därom gruppers med arbetsförmåga. I alla dessa sociala kategorier med avseende yrke, familj, utbildning och härkomst ñnns genomgående tendens att kvinsom en har hälsobesvär än män. Det finns även andra skillnader, nor mer arbetsmarknad och yrkesstruktur är helt olika för kvinnor och t.ex. att motiverar att vi ovanstående analys uppdelad på män, som upprepar och kvinnor. Vi därvid med samtliga de behandlade män tar ovan riskfaktorema förutom kön. Resultaten redovisas i tabell 11.17.

Tabell 11.1 7 Analys risken för förtidspension med hänsyn till av nio olika faktorer. Kvinnor och män

Faktor Kvinnor Män Riskgrupp n65173 n64446 Refgmpp Ålder 43,7 93 29 1 1 - Födelseland

finland	1,61	1.48
Osteuropa	1.55	1,31
Sverige	1	1

Utbildning

Förgymnasial 1,73 2.12

3 årsuniv.studier 1 1 Civilstánd

Skild barn	1,62	1 ,09
Ogift utan barn	1,45	1,21
Gift medbarn	1	1

Yrkelsocialklass fackiärdarbetare 2,67 1,48 Mellan/högretjänsteman 1 1 Sjukfrånvaro Över205dagarper 1266 931 0- 1.75dagarper 1 1 ATP-poäng 1- 65 1,71 4,4 650 1 1 Yrkesvolym Krympande 1,22 0,87 Expanderande 1 1 Arbetsiösalvakanserikommunen 7,3- 8 1.07 1.15 0-4 1 1

visar orsaksfaktorema har lite olika betydelse bland Analysen att kvinnor med bland män. Vi får här tänka att kvinnor jäm-

jämfört

förs med kvinnor och vise vilket inte tillåter direkta jämförelversa, mellan könen faktoremas relativa betydelse. Vi återkommer till ser av sådana jämförelser. Däremot kan situationen bland kvinnorna ijämmed situationen bland männen utifrån resultaten i tabell 11.17 förelse karaktäriseras på ungefär följande sätt: Bland kvinnor är förtidspen-

Jonas Höäg

sionsrisken utjämnad mellan äldre och mellan låg- och

mer yngre, högutbildade samt mellan de har hög respektive låg ATP-poäng

som om vi jämför med situationen bland män. Det omvända gäller, d.v.s. skillnaderna bland kvinnor är större än bland män, för födelseland,

civilstånd, yrkesställning, yrkesvolym och hälsa. Differentieringen

av förtidspensionsrisken är för kvinnornas del således

något mer sammankopplad med ställningen på arbetsmarknaden. Vi skall här kort kommentera den förhöjd risken för kvinnor i krympyrken.

Förändringen i yrkesvolym påverkar kvinnornas förtidspensione-

ring så att, de som 1990 hade jobb i ett yrke totala antal arbets-

vars tillfällen minskade mellan 1985 och 1990, oftare förtidspensionerades än de kvinnor som jobbade i ett expanderande yrke. Bland männen råder motsatt förhållande. Detta kan tyckas märkligt arbetsmark-

men naden utvecklades mycket olika för män och kvinnor mellan dessa år. Bara ca en femtedel av jobben bland män har expanderat medan

samma gäller för drygt hälften av yrkena bland kvinnor. Knappt tion-

en del av kvinnornas arbetsmarknad krymper medan nästan hälften

av männens yrken minskar i antal arbetstillfällen. En eventuell krymp effekt bland männen blir sannolikt dold det faktum att de

av flesta männen har krympande yrken och att det bland de expanderande mansjobben finns en relativt stor andel arbetaryrken i tjänsteproduktion t.ex. fastighetsskötsel och städning kan betraktas

som som reträttyrken för män, d.v.s. sådana jobb ofta erbjuds män med

som nedsatt arbetsfönnåga. Hälsosituationen bland män i reträttyrken är också relativt sett sämre än för motsvarande bland kvinnor. g

grupper

Överlag kan man dock utifrån tabell 11.17 hävda att huvudorsakema till risken för förtidspension är likartade för män och kvinnor. Bland kvinnor tycks hälsa differentiera än bland män och bland

mer män differentierar ålder än bland kvinnor. Som tidigare nämnts

mer kan inte relativa jämförelser göras mellan kvinnor och män utifrån nämnda tabell. För att kuna göra det krävs att kön kombineras med någon av de övriga orsaksfaktorema. I nedanstående tabell redovisas resultatet av fyra olika analyser där kön kombineras med födelseland, utbildning, civilstånd och yrke för att göra det möjligt att studera

om kvinnor i en viss position har risk att förtidspensioneras

samma som män i samma position. I analysen kontrolleras övriga faktorer ti-

som digare redovisats dessa redovisas inte i tabell 11.18.

men

19Männen bland facklärda arbetare i änsteproduktion somhar expanderande

yrken har dubbelt såhög frånvaro somgenomsnittet bland män i expanderandeyrken. Motsvarande för kvinnor är20 procent högre frånvaro.

Kvinnors och mäns utträde ur arbetslivet

Tabell 11.18 Risk att förtidspensioneras bland kvinnor och män i olika positioner. Standardiserat för ålder, sjukskrivning, arbetslöshet i kommunen, ATP-poäng. Faktor Riskgrupp Kvinnor Män Refgrupp Yrke/socialklass Okvaliñceradarbetarei varuproduktion 2,81 1,43 Kvalificeradarbetarei varuproduktion 2,90 1,60 Mellan-o högretjänstemän,kvinnorochmän 1 Födelseland Einland 1,75 1,61 Osteuropa 1 5 Sverige,kvinnorochmän 1 Utbildning Förgymnasial 1.68 1,95 2-ârigtgymnasium 1,53 1,38 3 års universiteteller mer,kvinnorochmän 1 Civilstånd Skild barn 1,44 1,30 Ogiftutanbarn 1,33 1,27 Gift med barn,kvinnoroch män 1

Av tabell 11.18 framgår att kvinnor i arbetaryrken i varuproducerande verksamheter se t.ex tabell 11.10, kvinnor födda i Finland eller Östeuropa och frånskilda ensamboende kvinnor högre risk för har en förtidspension i förhållande till respektive referensgrupp, än män i motsvarande kategori. När det gäller utbildning har män med Förgymnasial utbildning högre fortidspensionsrisk än kvinnor med samma en utbildning. För de med tvåårigt gymnasium är situationen den omvända. Man kan därför säga att låg utbildning har stor och likartad betydelse för män och kvinnor när det gäller risken för förtidspensionering. Med hänsyn tagen till övriga faktorer i analysmodellen är således den samlade risken för utslagning betydligt större för kvinnor invandrat, är frånskilda, jobbar i tillverkningsyrken som arbetare som och har låg utbildning än för män i motsvarande position.

1 1.7 Sammanfattning

Kvinnor utträder genomsnittligt sett tidigare arbetskraften genom ur förtidspension än män, men de har också varit sjukskrivna längre än männen. Om vill schablonisera kan säga att av män krävs man man hög ålder och av kvinnor ohälsa för att bli förtidspensionerad. Båda faktorerna har en stark koppling till individens arbetsförmåga. Naturligtvis påverkas sannolikheten att bli förtidspensionerad av arbets-

Jonas Höög

marknadens på hög ålder och ohälsa som avgörande brister

sätt att se i arbetsförmågan, men i de flesta fall får man anta att det i realiteten finns få arbetsuppgifter som individen kan utföra med de förutsättningar som en marknadsekonomi ger.

De faktorer som rör social bakgrund och social ställning har betydande inverkan förtidspensionering både bland män och kvinnor. Särskilt har kvinnor i okvaliñcerade arbetaryrken stark överrisk

jämfört med mellan/högre tjänstemän. För både män och kvinnor har

kvalifikation i form av formell utbildning stor betydelse. Invandrarkvinnor från framför allt Finland och Östeuropahar i förhållande till män från samma länder något svårare att stanna på arbetsmarknaden när man jämför med svenskfödda i allmänhet. När det gäller familjesituationen är kvinnor också utsatta i den bemärkelsen att deras

mer risk för förtidspensionering påverkas mer av familjesituationen än vad fallet är för män. Genomgående har sociala faktorer som påverkar individens förmågan att få ett arbete stor betydelse. Chansema att stanna på arbetsmarknaden när ålder och hälsa hålls lika, är betydligt mindre för okvalificerade arbetare, invandrare, lågutbildade och frånskilda.

Den lokala arbetsmarknadssituationen, mätt med antalet arbetslösa relativt antalet vakanser i hemkommunen har ingen betydelse för pensioneringsrisken vare sig för kvinnor eller för män, däremot påverkas kvinnors arbetsmarknadschanser negativt om de befinner sig i yrken som minskar i antal arbetstillfällen.

I den mån attraktionsfaktorer kan fångas med förväntad pension visar resultaten inget stöd för tanken att individen skulle välja förtidspension givet att den utbetalda pensionen nominellt blir hög. Snarare antyder data att ATP-poäng symboliserar styrkan i positionen på arbetsmarknaden särskilt för män och de med få poäng har betydligt förhöjd risk för förtidspension. Det betyder också att de förtidspensionerade i genomsnitt får lägre pension än de som arbetar till normal ålderspension.

Bilden av 1993 års förtidspensionärer bekräftar misstanken att nedsatt arbetsförmåga spelar huvudrollen i urvalet av de som lämnar arbetsmarknaden i förtid. Givet samma ålder och samma hälsosituation inträder också för vissa grupper en selektion så att de generellt mest utsatta har en ökad risk att förtidspensioneras. Detta gäller i högre grad för kvinnor än för män.

2°Observera att vi inte tar kompensationen i förhållande till lön i beaktandehär.

Kvinnors och mäns utträde arbetslivet ur

Referenser

Alfredsson, Lars Theorell, Töres 1982 Slutrapport av projekt DNR 81/0744 Psykosocial arbetsmiljö och hjärtinfarkt, Stockholm: Arbetsmiljöfonden. Berglind, Hans Tunevall, C M Solbrand A 1979 Förtidspensionering inom olika yrken 1971-1976, Stockholm: StatensArbetsklinik stencil. Berglind, Hans 1977 Förtidspension eller arbete en studie av utveckling och regionala variationer, i SOU 1977:88 örtidspensioneringF Ds 1994:91 Rätten till förtidspension och sjukpenning, Stockholm: Socialdepartementet. Esping-Andersen, Gösta 1990 The Three Worlds of Welfare Capitalism. Cambridge: Polity Press. Guillemard, Anne-Marie 1989 "The Trend Towards Early Labour Force Withdrawal and the Reorganization of the Life Course: A Cross-national Analysis" i Johnson,Paul, Conrad, Christoph Thomson, David red. Workers versus Pensioners. London: Centre for Economic Policy Research. Guillemard, Anne-Marie 1991 Intemational Perspectiveson Early Withdrawal from the Labor Force i Myles, John Quadagno,Jill red. States,Labor Markets and the Future of Old-age Policy. Philadelphia: Temple University Press. Guillemard, Anne-Marie 1997 Aging and employment Europe. Paperpresented at the conference "Welfare statesatthe Crossroads, Sigtuna, Sweden. Hedström, Peter 1980 Förtidspension välfärd eller ofärd Institutet för social forskning, Stockholms universitet. Hetzler, Antionette Eriksson, Kjell 1981 Ökadförtidspensionering en rätts- sociologisk analys. Lund: Rättssociologiska institutionen. Hetzler, Antoinette, Eriksson, Kjell Wesser, Erik 1995 Arbetslivsinriktad rehabilitering iförändring. Lund: Bokbox. Höög, Jonas Stattin, Mikael 1989 Förtidspensionäremas yrkesbakgrund i Arbeten utsattaför särskilda hälsorisker, Bilagedel Rapport inom arbetsmiljkommissionens kartläggning. Stockholm: Allmänna förlaget. Höög, Jonas Stattin, Mikael 1994 Förtidspensionering, Yrke,Arbetsmarknad och Social situation, Umeå studies Sociology, No 107,Sociologiska institutionen, Umeå universitet. l-löög, Jonas1989 Pensioner och förtidspensionering i Furâker, Bengt red Välfärdsstat och lönearbete. Lund: Studentlitteratur. Jacobs, Klaus, Kohli, Martin Rein, Martin 1991 "Testing the Industry-mix Hypothesis of Early Exit i Kohli, Martin m.f1.red. Timefor Retirement. Cambridge: Cambridge University Press. Jahoda,Marie 1979 The Impact of Unemployment the 19305and the 19705, Bulletin of the British Psychological Society, Vol 32, s. 309-314. Kohli, Martin 1985 Die Institutionalisierung desLebenslaufs, Kölner Zeitschrift für Soziologie und Sozialpsychologie, Vol 37, s. 1-29. Kohli, Martin Rein, Martin 1991 The Changing Balance of Work and Retirement i Kohli, Martin m.t1. red. Timefor Retirement. Cambridge: Cambridge University Press.

Jonas Höög

Kohli, Martin, Rein, Martin, Guillemard, Anne-Marie van Gunsteren, Herman

red. 1991 Timefor Retirement. Comparative Studies of Early Exit from the Labor Force. Cambridge: Cambridge University Press.

Kolberg, Jon Eivind 1988 "Förtidspensionering i välfardsstaten",

Sosial Trygd, nr. 4 s. 26-29. Kolberg, Jon Eivind 1991 En empirisk pröving av utstötingsmodellen i Hatland,

Aksel red. Trygd somfortjent Oslo: Ad Notam. Laczko, Frank m.fl. 1988 Early Retirement aPeriod of High Unemployment,

Journal of Social Policy, Vol. 19, No s. 313-333. Laczko, Frank Phillipson, Chris 1991 Changing Work and Retirement. Milton

Keynes: Open University Press. Marklund, Staffan m.fl. 1994 Varför ökar antalet färtidspensionärer regelför-

ändringar, yrkesförändringar och arbetslöshet 1980-1993, En utredningsrapport till Riksdagens Socialförsäkringsutskott, SfU 26, 1993/94, Bilaga Stockholm: Sveriges Riksdag.

Rein, Martin Jacobs,Klaus 1992 Ageing and Employment Trends: A Compa-

rative Analysis for OECD Countries" i Johnson, Paul Zimmerman, Klaus F red. Labour Markets in an Ageing Europe. London: Centre for Economic Policy Research.

Wadensjö, Eskil 1984 Disability Policy Sweden i Haveman, Robert H.,

Halberstadt, Victor Burkhauser, Richard V. red. Public Policy Toward Disabled Workers Cross-National Analyses of Economic Impacts. London: Comell University Press.

Wadensjö, Eskil 1985 Disability Pensioning of Older Workersin Sweden A

- Comparison Studies Basedon Time-Series and Cross-Section Data, Meddelande 15/1985, Institutet for Social Forskning, Stockholms universitet.

Wadensjö, Eskil 1990 Early Exit from the Labor Force Sweden", i Kohli,

Martin, Rein, Martin, Guillemard, Anne-Marie van Gunsteren, Herman red. Timefor Retirement: Comparative Studies of the DecreasingAge of Exit from the Labor Force. Cambridge: Cambridge University Press.

Wadensjö, Eskil 1995 De äldre och arbetsmarknaden i Wadensjö, Eskil red

1990-talets arbetsmarknad Norden, Nord 1995:5, Köpenhamn: Nordiskai

Ministerrådet. Östlin, Piroska 1989a Occupational Career and Health Methodological Conside-

rations on the Healthy Worker Effect, Acta Universitatis Upsaliensis No 224.

Uppsala: Department of Social Medicine. Östlin, Piroska I989b Sambandet mellan yrke och sjukdomar i rörelseorganen, i

Arbeten utsattaför särskilda hälsorisker, Bilagedel Rapport inom arbets-

miljökommissionens kartläggning. Stockholm: Allmänna förlaget.

Om författarna

LENA GRANQVIST är forskare i nationalekonomi vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet. Hennes huvudsakliga forskningsområden gäller studier effekter att utvidga lönemåttet med icke-kontanta

av av anställningsfönnåner fringe benefits, skillnader i ersättningen for arbete mellan män och kvinnor jämte studier av skillnader i karriärrörlighet mellan män och kvinnor. Hon har bl.a. skrivit artikeln Fringe benefits and gender the Finnish case som ingår i den kom-

gaps: mande volymen Women s Work and Wages red. Inga Persson Christina Jonung. I karriärstudiema arbetar hon tillsammans med Helena Persson, också hon forskare vid SOFI.

JoNAs HÖÖG är FD, docent och universitetslektor vid institutionen för sociologi vid Umeå universitet. Hans forskningsområden rör arbetsmarknad, arbetsmiljö, personalarbete, ledarskap och organisation och dessas relation till produktivitet arbetstillfredsställelse, hälsa, sjukfrånvaro och förtidspension. Ett urval hans publikationer är: Sjukfrånvaro i Ar-

av betets villkor, red. Bengt Furåker, Förtidspensioneringar tills. med Mikael Stattin i Arbeten utsatta för särskilda hälsorisker Bilagedel

A. Rapport inom arbetsmiljökommissionens kartläggning och till-

med andra forskare flera kapitel i antologin Rehabilitering i sammans ett samhällsperspektiv, red. Staffan Marklund.

JAN O. JoNssoN är t.f. professor i sociologi vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet. Han forskar social skiktning och ojämlikhet,

om främst vad gäller utbildning, yrkeskarriär och arbetsliv. Jonsson var huvudsekreterare i utredningen social snedrekrytering till högre

om studier och publicerade i anslutning till denna, tillsammans med Robert Erikson, Ursprung och utbildning SOU 1993:85, Sorteringen i skolan samt Can Education be Equalized The Swedish Case in Comparative Perspective. Senare publikationer innehåller bl.a. studier av skilsmässobams utbildningschanser och om den sociala rörlighetens förändring över tid.

Om författarna

CHRISTINA JONUNG är FL och universitetslektor vid Nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Hennes forskning rör kvinnors arbetsmarknadssituation och jämställdhetspolitik. Hon arbetar för närvarande med en

studie om jämställdhet, segregering och arbetsfördelning efter kön i

Sverige åt Institutet för Framtidsstudier. Tillsammans med Inga Persson har hon nyligen redigerat Economics of the Family and Fami-

Policies och Women s Work and Wages.

EVA M. MEYERSON TROND PETERSEN Meyerson är FD och verksam vid Industriens Utredningsinstitut och Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. Petersen är professor och verksam vid Institutet for Sosiologi, Universitet i Oslo och vid W. Haas Business School, University of California, Berkeley. Författarna har tidigare skrivit tillsammans inom området lön, kön och produktivitet. Bland annat har följande uppsatser färdigställts under 1997: The Within-Job Gender Wage Gap, The case of Sweden, working paper No 470, 1997 och Are Female Workers Less Productive Than Male Workers Productivity and the Gender Wage Gap, uppsats IUI 1997. Författarna arbetar for närvarande inom forskningsprogrammet Lön, kön, produktivitet och risk.

MAGNUS NERMO är doktorand i sociologi och verksam vid Institutet for social forskning, Stockholms universitet. Avhandlingsarbetet omfattar främst orsaker till och effekter könssegregerad arbetsmarknad. Han har

av en tidigare studerat kvinnors och mäns uppdelning av hushålls- och forvärvsarbete, samt gifta kvinnors ekonomiska beroende.

HELENA PERSSON forskar i nationalekonomi vid Institutet for social forskning SOFI och har tidigare bl.a. arbetat som utredare vid arbetsmarknadsdepartementet. Hennes forskningsområde är främst efterfrågan på arbetskraft där hon bl.a. har studerat skillnader i efterfrågan män och kvinnor inom handelssektorn och banker. Ett annat projekt handlar om i vilken utsträckning nyetablerade och små foretag överlever och vilka grupper av arbetstagare som får de nya arbetena. För tillfället studerar hon kvinnors och mäns karriärrörlighet tillsammans med Lena Granqvist.

INGA PERSSON är professor i nationalekonomi, särskilt kvinnoforskning, vid Lunds universitet. Hon tillhörde ledningsgruppen för den svenska maktutredningen 1985-1990. Hennes forskning har varit inriktad mot arbetslöshet, arbetsmarknadspolitik, den svenska välfärdsstaten samt kvinnors ställning i ekonomin och hon har bl.a. publicerat Generating Equality in the Welfare State the Swedish Experience 1990 och Svenska

kvinnor möter Europa 1992. Tillsammnas med Christina .lonung har hon nyligen redigerat Economics of the Family and Family Policies och Women s Work and Wages.

ANNA THOURSIE är doktorand i nationalekonomi vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet, och arbetar med en avhandling om persistensproblem problem med trögrörlighet i arbetslöshet. Hon har också vissa uppdrag relaterade till arbetsmarknadsforskning från EU-kommissionen bl.a. hon medförfattare till rapporten Labour Market

var Studies Sweden 1996. Tidigare har hon arbetat på Finansdeparte-

mentet och Sveriges Riksbank. För närvarande arbetar Anna Thoursie med sista delen sin avhandling, där hon utifrån en sökteoretisk in-

av fallsvinkel empiriskt analyserar varför arbetslösheten i Sverige är trögrörlig nedåt när den väl stigit till höga nivåer.

ESKIL WADENSJÖ är nationalekonom, professor i arbetsmarknadspolitik vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet. Han har i sin forskning framför allt behandlat arbetsmarknaden och arbetsmarknadspolitik,

bl.a. invandringens effekter och arbetshandikappade, äldres och ung-

domarnas ställning på arbetsmarknaden. Under de senaste båda åren har han redigerat och medverkat i The Nordic Labour Markets in the 1990 s och Enterprise and the Welfare State och tillsammans med medförfattare utarbetat två läroböcker: Arbetsmarknaden och Socialförsäkringarna. För närvarande forskar han de äldres och invand-

om rarnas ställning arbetsmarknaden.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolanstegför steg.U. 32.Följdlagstiftningtill miljöbalken.M. . lnkomstskattelag,del l-lll. Fi. 33. Att läraövergränser.Enstudieav0ECD:s . Fastighetsdataregister.Ju. förvaltningspolitiskasamarbete.Fi. . Förbättradmiljöinforrnation.M. 34.Övervakning miljön. M. . av Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför 35.Ny kurs i trafikpolitiken bilagor. K.+ . arbetshandikappade.A. 36.Bekämpandeavpenningtvätt.Fi. Länsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrågor.K. 37. Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.U. Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring 38.Myndighetellermarknad. påsexförvalmingsområden.Fi. Statsförvaltningensolika verksarnhetsforrner.Fi. Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa.S. 39.IntegritetOffentlighet Informationsteknik.Ju. Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- 40. Ungaocharbete.ln. hetsanpassning statsförvaltningensav 41. Statenochtrossamfunden struktur.Fi. Rättsligreglering 10.Ansvaretför valutapolitiken.Fi. Grundlag

- Skatter,miljö och sysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund . - 12.IT-probleminförZOOO-skiñet.Referatoch LagomSvenskakyrkan.Ku.

slutsatserfrånenhearinganordnadav 42. Statenochtrossamfunden IT-kommissionenden 18december. Begravningsverksarnheten.Ku. IT-kommissionensrapportl/97.K. 43. Statenochtrossamfunden .Regionpolitik för helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomen 14.IT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkliga arkiven.Ku. .Det svårasamspelet.Resultatstymingensframväxt 44. Statenochtrossamfunden ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku. 16.Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45. Statenochtrossamfunden Skatter,tjänsteroch sysselsättning. Stöd,skatterochfinansiering.Ku. . + Bilagor. Fi. 46.Statenochtrossamfunden 18.Granskningavgranskning. Statligmedverkanvid avgiñsbetalning.Ku. Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.Fi. 47.Statenochtrossamfunden Bättreinformationomkonsumentpriser.In. Denkyrkligaegendomen.Ku. . 20. Konkurrenslagen1993-1996.N. 48.Arbetsgivarpolitiki staten. Växai lärande.Förslagtill läroplanför bamoch Förkompetensochresultat.Fi. . unga6-16år. U. 49. Grundlagsskyddför nyamedier.Ju. 22.Aktiebolagetskapital.Ju. 50.Alternativautvecklingsvägarför EU:s 23.Digital demokr@ti.Ett seminariumomTeknik, gemensammajordbrukspolitik. Jo. demokratiochdelaktighetden8 november1996 51.Bristeri omsorg anordnatavFolkomröstningsutredningen,IT- enfrågaombemötande äldre.av

kommissionenochKommunikationsforsknings- 52.Omsorgmedkunskapochinlevelse beredningen.IT-kommissionensrapport2/97.K. enfrågaombemötande äldre.av

- 24.Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 53.Avskaffa reklarnskattenFi.

- 25. Svenskmat- EU-fat.Jo. 54.Ministemochmakten. 26 EUzsjordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken Fi. . försörjningen.Jo. 55.Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav 27 Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfrån destatligautredningarna.Ku. . 28. demokratinstjänst.I Statstjänstemarmensroll och 56.Folketsområdgivareoch beslutsfattare. vårt offentligaetos.Fi. + Bilaga l och Ju. 29.Bampomograñfrågan. 57. I medborgarnastjänst. lnnehavskrirninaliseringm.m.Ju. Ensamladförvaltningspolitikförstaten.Fi. 30.Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför 58.Personaluthyrning.A. svenskstatsförvaltning.Fi. 59. SvenskhemmetVoksenâsensförvalmingsform.Ku. 3 Kristallkulan trettonrösteromframtiden. 60.Betal-TVinomSverigesTelevision.Ku. . - IT-kommissionensrapport3/97.K.

gäst

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

61.Att växablandbetongochkojor. 89.Handelnmedskrotochbegagnadevaror.N.

Ettdelbetänkande barnsom ochungdomars 90.Ändradorganisationför det statligaplan-,bygguppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån ochbostadsväsendet.In.

Storstadskommitten.S. 91.Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrågor.

- 62.Rosoravbetong. Jo.

Enantologitill delbetänkandetAtt växabland 92.Medieföretagi Sverige Ägandeoch

betongochkojor frånStorstadskommittén. strukturförändringaripress,radio ochTV. Ku.

63. Sverigeinför epokskiñet. 93.Hanteringavfel i utjärnningssystemetför

IT-kommissionensrapport5/97.K. kommunerochlandsting.In. 64. Samhall.En arbetsmarknadspolitiskåtgärd 94. Konkurrensneutralttransportbidrag.N.

+ Bilagedel.A 95.Forumför världskultur 65. Polisensregister.Ju. enrapportomettrikarekulturliv. Ku.

- 66. Statsskuldspolitiken.Fi. 96.Lokalförsörjningochfastighetsägande. 67.Återkallelse uppehållstillstånd.UD. Enutvärdering statensfastighetsorganisation.

av av 68.Grannlands-TVi kabelnät.Ku. Fi. 69.Besparingari stortoch smått.U. 97.Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.M. 70. Totalförsvaretochfrivilligorganisationema 98.Skyddavskogsmark.Behovochkosmader.

uppdrag,stödochersättning.Fö. Bilagor.M.

- 71.Politik för unga. 99. Ennyvattenadministration.Vattenärlivet M.

+2 stbilagor.In. 100.Nya samverkansformerinom densjöhistoriska 72.Enlagomsocialförsäkringar. museiverksarnheten.Ku. 73.Inför ensvenskpolicyomsäkerelektronisk 101.Behandling personuppgifterav om

kommunikation.Referatfrånettseminarium totalförsvarsplilctiga.Fö. anordnatavIT-kommissionen,Nårings-och 102.Mat Miljö. Svenskstrategiför EU:s handelsdepartementetochSEISdenll december jordbruk i framtiden.Jo. 1996.IT-kommissionensrapport6/97.K. 103.Rapportmedförslagomsändningsorter.Ku.

74. EU:sjordbrukspolitik, miljön ochregional 104.Polis fredensi tjänst.UD.

utveckling.Jo. 105.Agenda21 i Sverige. 75. Bosättningsbegreppet.Skatterättsligaregler för FemårefterRio resultatochframtid.M.

fysiskapersoner.Fi. 106.Enfondför ungakonstnärer.Ku. 76. Invandrarei vårdochomsorg 107.Dennyagymnasieskolan

enfrågaombemötandeaväldre.S. problemochmöjligheter.U.

- - 77.Uppföljningavinkomstskattelagen.Fi. 108.Att lämnaskolanmedrakrygg Omrättentill

- 78.Medelsförvaltningi kommunerochlandsting.In. skriñspråketochomförskolansochskolans 79. Försäkringsmäklare. lagöversynEn av möjligheterattförebyggaochmötaläs-och

Försäkringsmäldarutredningen.Fi. skrivsvårigheter.U. 80.Reformeradstabsorganisation.Fi. 109.Myndighetsansvaretför transportavfarligt 81.Allmännyttiga bostadsföretag. gods.Fö.

+ Bilaga.In. 110.Säkrareobligationer Fi. 82. Lika möjligheter In. lll. Branschsaneringochandrametodermot

- 83.Ommakt ochkön i spåren offentligaav ekobrott.Ju.

organisationersomvandling.A. 112.Ensamordnadmilitär skolorganisation. 84.Enhållbarkemikaliepolitik.M. 113.Mot halvamakten elvahistoriskaessäerom

- 85. Förmånefterinkomst- Samordnatinkomst kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.A.

begreppför bostadsstödenochnya 114.styrsystemochjämställdhet.Institutioneri kvalifikationsreglerför rätt till förändringochkönsmaktensframtid.A. sjukpenninggrundandeinkomst.S. 115.Ljusnandeframtid ellerettlångtfarväl

86. Punktskattekontroll alkohol,tobakochav Densvenskavälfärdsstatenijämförande

mineralolja,m.m.Fi. belysning.A. 87.Kvinnor,månochinkomster. 116.Barnetsbästai främstarummet.FN:skonvention

Jämställdhetochoberoende.A. ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige. 88.Upphandlingför utveckling.N. l 16.Barnetsbästa enantologi.S.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

117.Nobelcenteri Stockholm ettinformations-och

aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och

samhälle.Ku. 118.Deladestäder.S. 119.Entydligareroll för hälso-ochsjukvårdeni

folkhälsoarbetet. 120.Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning,

utveckling.En Kartläggning.U. 12 Skolfrågor Om skolai ennytid. U.

- 122.Rättigheteri luñfartyg.K. 123.Etteffektivarenäringsförbud.N. 124.IT-kommissionenshearingomdennyamedie-och

programvaruindustrin.Andrakammarsalen, Riksdagen,1997-06-l K.

125 Ett svensktinvesterarskydd.Fi. 126.Bilen, miljön ochsäkerheten.Fi. 127.Stratfansvarför juridiskapersoner.DelA+B. Ju. 128.Verkställighetochkontroll i utlänningsärenden.

UD. 129.Kollektivtrafik itid + Bilaga K. 130.Effektivarestatliginköpssamordning.Fi. 13 Lagompremiepension.Fi. 132.AntimicrobialFeedAdditives.Jo. 133.Antimikrobiella fodertillsatsersammandrag. Jo. 134.Fönroendemaxmainflytandeökadkvalitetoch

rättssäkerhet.S. 135.Ledare,maktochkön.A. 136.Kvinnorsochmänslöner varför såolika A.

- 137.GlastakochglasväggarDenkönssegregerade

arbetsmarknaden.A. 138.Familj, maktochjämställdhet.A. 139.Hemmet,barnenochmakten.Förhandlingarom

arbeteochpengari familjen.A.

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Entydligareroll för hälso-ochsjukvårdeni

folkhälsoarbetet.119 Fastighetsdataregister.3

Förtroendemannainflytandeökadkvalitet och Aktiebolagetskapital. 22 -

rättssäkerhet.134 Bampomografifrågan.

Innehavskriminaliseringm.m.29 Kommunikationsdepartementet

Integritet Offentlighet lnfonnationsteknik.3 9 Gnmdlagsskyddför Länsstyrelsernasroll i trañk- ochfordonsfrågor.6

nyamedier.49

lT-probleminför 2000-skiñet.Referatoch slutsatserñ-ån Folketsområdgivareoch beslutsfattare.

Bilaga och 56 enhearinganordnad IT-kommissionendenav + 1 2.

18december.IT-kommissionensrapport1/97.12 Polisensregister.65 Branschsaneringochandra ekobrott.111 Digital demokr@ti.EttseminariumomTeknik,

- metodermot

demokratiochdelaktighetden november19968 Straffansvarför juridiskapersoner.DelA+B. 127

anordnatavFolkomrösmingsutredningen,IT-

Utrikesdepartementet kommissionenochKommunikationsforsknings-

beredningen.lT-kommissionensrapport2/97. 23 Återkallelseavuppehållstillstånd.67

Kristallkulan trettonrösteromframtiden. Polisi fredenstjänst.104 -

lT-kommissionensrapport3/97.31 Verkställighetochkontroll utlärmingsärenden.i 128

Ny kurs trafikpolitiken bilagor.i + 35

Försvarsdepartementet Sverigeinför epokskiñet.

IT-kommissionensrapport5/97.63 Totalförsvaretoch frivilligorganisationema

Inför ensvenskpolicy omsäkerelektronisk

uppdrag,stödochersättning.70 - kommunikation.Referatfrånett seminariumanordnatav Behandlingavpersonuppgifterom

IT-kommissionen,Närings-ochhandelsdepartementet totalförsvarspliktiga.101

och SEISden11december1996. Myndighetsansvaretför transportavfarligt gods.109

IT-kommissionensrapport6/97.73 En samordnadmilitär skolorganisation.112

Rättigheteri luftfartyg. 122

Socialdepartementet lT-kommissionenshearingomdennyamedie-och

programvaruindustrin.Andrakammarsalen, Rösterombamsochungdomarspsykiskahälsa.8

Riksdagen,1997-06-16.124 Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 24

- Kollektivtrafik i tid+ Bilaga.129 Bristeri omsorg

enfrågaombemötande äldre.51av v Omsorgmedkunskapoch inlevelse Finansdepartementet

enfrågaombemötande äldre.52av - lnkomstskattelag,del I-lll. 2 Att växablandbetongochkojor.

Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändringpåsex Ettdelbetänkande barnsochungdomarsom

förvaltningsområden.7 uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån

Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- Storstadskommittén.61

hetsanpassning statsförvaltningensav struktur. 9 Rosoravbetong.

Ansvaretför valutapolitiken.10 En antologitill delbetänkandetAtt växabland

Skatter,miljö ochsysselsättning.l 1 betongochkojor från Storstadskommittén.62

Det svårasamspelet.Resultatstymingensframväxt Enlagomsocialförsäkringar.72

ochproblematik.15 Invandrarei vårdochomsorg tjänsterochsysselsättning.

Skatter,

enfrågaombemötande äldre.76av - + Bilagor. 17 Förmånefterinkomst- Samordnatinkomstbegrepp

Granskningavgranskning. för bostadsstödenochnyakvaliñkationsreglerför

Denstatligarevisioneni Sverigeoch Danmark.18 rätttill sjukpenninggrundandeinkomst.85

Kontroll ReavinstVärdepapper.27 Barnetsbästa främstai rummet.FN:skonvention

I demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och ombarnetsrättigheterförverkligas Sverige.116i

vårt offentligaetos.28 Barnetsbästa enantologi.116

- Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför Deladestäder.118

svenskstatsförvaltning.30

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Att läraöver gränser.EnstudieavOECD:s EU:sjordbrukspolitik,miljön ochregional förvaltningspolitiskasamarbete.33 utveckling.74 Bekämpande penningtvätt.36av Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrågor.91

- Myndighet eller marknad. Mat Miljö. SvenskstrategiförEU:s Statsförvaltningensolika verksamhetsforrner.38 jordbruk i framtiden.102 Arbetsgivarpolitik i staten. Antimicrobial FeedAdditives.132 Förkompetensochresultat.48 Antimikrobiella fodertillsatsersammandrag.133 Avskaffa reklamskatten53 Ministem ochmakten. Arbetsmarknadsdepartementet Hur fungerarministerstyrei praktiken 54 Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför I medborgarnastjänst. arbetshandikappade.5 Ensamladförvaltningspolitikför staten.57 Personaluthyrning.58 Statsskuldspolitiken.66 Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför + Bilagedel.64 fysiskapersoner.75 Ommaktochkön i spårenavoffentliga

- Uppföljning avinkomstskattelagen.77 organisationersomvandling.83 Försäkringsmäklare. lagöversynEn av Kvinnor, mänochinkomster. Försäkringsmäklarutredningen.79 Jämställdhetochoberoende.87 Reformeradstabsorganisation.80 Mot halvamakten elvahistoriskaessäerom

- Punktskattekontroll alkohol,av tobakoch kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.113 mineralolja,m.m.86 styrsystemochjämställdhet.Institutioneri Lokalförsörjningoch fastighetsägande. förändringochkönsmaktensframtid. 114 Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation.96 Ljusnandeframtidellerettlångtfarväl Säkrareobligationer 110 Densvenskavälfärdsstatenijämförande Ettsvensktinvesterarskydd.125 belysning.115 Bilen, miljön ochsäkerheten.126 Ledare,maktochkön. 135 Effektivare statlig inköpssamordning.130 Kvinnorsochmänslöner varförsåolika 136

- Lagompremiepension.13 1 Glastakochglasväggar Denkönssegregerade

arbetsmarknaden.137 Utbildningsdepartementet

Familj, maktochjämställdhet.138 Dennyagymnasieskolan stegförsteg.l Hemmet,barnenochmakten.Förhandlingarom

- Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch arbeteochpengari familjen. 139 unga6-16år. 21

forskningsinstitut Kulturdepartementet Etttekniskt i Göteborg.37 Besparingari stortochsmått.69 IT i kulturenstjänst.14 Dennyagymnasieskolan Statenochtrossamfunden

problemoch möjligheter.107 Rättsligreglering - Att lämnaskolanmedrak Omrättentill Grundlag

rygg- w skriftspråketochomförskolansochskolans Lagomtrossamfund

möjligheterattförebyggaochmötaläs-och Svenskakyrkan.41

- Lag om skrivsvårigheter.108 Statenochtrossamfunden Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, Begravningsverksamheten.42 utveckling. EnKartläggning.120 Statenochtrossamfunden Skolfrågor Om skolai ennytid. 121 Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomenoch

dekyrkligaarkiven.43 Jordbruksdepartementet

Statenochtrossamfunden Svensk påEU-fat.25 Svenskakyrkanspersonal.44

mat- EU:sjordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels- Statenochtrossamfunden försörjningen.26 Stöd,skatterochfmansiering.45 Alternativa utvecklingsvägarför EU:s Statenochtrossamfunden gemensammajordbrukspolitik. 50 Statligmedverkanvid avgiñsbetalning.46

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statenochtrossamfunden Miljödepartementet Den kyrkliga egendomen.47

Förbättradmiljöinfonnation.4 Statenochtrossamfunden.sammanfattningar-naav

Följdlagstiñningtill miljöbalken.32 förslagenfrån de statligautredningarna.55 Övervakning

avmiljön. 34 SvenskhemmetVoksenåsenstörvalmingsfonn.59

Enhållbarkemikaliepolitik.84 Betal-TVinom SverigesTelevision.60

Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.97 Grannlands-TVikabelnät. 68

Skyddavskogsmark.Behovochkostnader. Medieföretagi Sverige Ägandeoch

- Bilagor. 98 strukturtörändringaripress,radioochTV. 92

Ennyvattenadministration.Vattenärlivet. 99 Forumför världskultur

Agenda21 Sverige.i - enrapportomettrikarekulturliv. 95 år eñerRio

Fem resultatochframtid.105 Nya samverkansformerinom densjöhistoriska museiverksamheten.100 Rapportmedförslagomsändningsorter.103 En fondför ungakonstnärer.106 Nobelcenteri Stockholm ettinformations-och

aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och samhälle.117

Närings- och handelsdepartementet

Regionpolitik för helaSverige.13 Att utvecklaindusuiforsloiingsinstituten.16 Konkurrenslagen1993-l 996.20 Upphandlingför utveckling.88 Handelnmedskrot ochbegagnadevaror.89 Konkurrensneutralttransportbidrag.94 Etteffektivarenäringstörbud.123

Inrikesdepartementet Bättreinformationomkonsumentpriser.19 Ungaocharbete.40 Politik för unga. + 2st bilagor. 71 Medelsförvaltningi kommunerochlandsting.78 Allmännyttiga bostadsföretag. + Bilaga.81 Lika möjligheter. 82 Ändradorganisationför detstatligaplan-,byggoch bostadsväsendet.90 Hanteringavfel i utjämningssystemetför kommuneroch landsting.93

Prsr:r›xu-:ss:10047 S1HZKHOLLU Rxx:08-69091 9x,":51.1-.x0::08:69091 90

ISBN 91 -38-2071 2-5

ISSN 0375-250X