Hälften vore nog : om kvinnor och män på 90-talets arbetsmarknad : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

c suuu o

.

. V .

rr;

I o

Statens offentliga utredningar

EMM 1996:56

w Arbetsmarknadsdepartementet

Hälften

vore

nog

om kvinnor och män

- på

90-talets arbetsmarknad

slutbetänkande

av

Utredningen om kvinnors arbetsmarknad

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 91 90

Svara pâ remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993.

En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - som Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningskontor

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 24 81

Omslag: Bodil Hedlund

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20242-5 Stockholm 1996 ISSN O375-25OX

lnnehåH

Sammanfattning

1 Inledning

I Kartläggning 19

2 Arbetsmarknaden 21 3 Rörligheten på arbetsmarknaden 85 4 Den "flexibla" arbetsmarknaden 101 5 Arbetslöshet 107

6¶Utbildning 119

7¶Eget företagande ett alternativ till anställning 127

- II Nya villkor 135 8 Offentliga sektorns omvandling 137

9¶Föräldraförsäkring och barnomsorg 153

10 Teknik och nya jobb 167

III Policy och utövande 175 11 Pågår det något jämställdhetsarbete

egentligen 177 12 Några internationella organs politik 187

IV Utsikter och insikter 191

Bilagor

1 Utredningens direktiv 2 Förvärvsregioner, lokala arbetsmarknader

och kommuner

Enkät till myndigheter m.fl.

En förändrad arbetsorganisation, Martha Blomqvist

Lågkonjunkturer och strukturomvandling

under 1900-talet, Mats Greiff

TiII statsrådet

Margareta Winberg

Genom beslut den 31 augusti 1995 bemyndigade regeringen chefen

för Arbetsmarknadsdepartementet, statsrådet Sundström, att tillsätta en utredning A 1995: 13, för kartläggning situationen för kvinnor

av och män på arbetsmarknaden under 1990-talet, särskilt

vad avser sys-

selsättning.

Till särskild utredare utsågs Åsa Regnér. Utredningen har biträtts

av en referensgrupp i vilken ingått jämställdhetsdirektören Marga-

reta Berggren, undersköterskan Mirian Echeverria, t.f. professorn Per Anders Edin, fil.lic. Christina Ionung, avdelningsdirektören Monika Silvell, programsekreteraren Lotta Snickare samt utredaren Britt- Marie Thulestedt.

Utredningen har uppdragit åt två experter, fil.dr. Martha Blomqvist och fil.dr. Mats Greiff att belysa vissa frågor, vilka redovisas i bilagor.

Härmed överlämnar utredningen sitt slutbetänkande Hälften

vore nog om kvinnor och män på 90-talets arbetsmarknad. Utredningens

uppdrag är nu slutfört.

Stockholm i april 1996

Åsa Regnér

Peter Håkansson Agneta Thermaenius

Sammanfattning

Sysselsättning

För kvinnor har sysselsättningen börjat sjunka de senaste månaderna, dvs under slutet 1995 och början 1996. Kvinnors andel de

av av av arbetslösa har ökat mellan december 1994 och december 1995 från 42 till 46 %. Av de långtidsarbetslösa var 42 % kvinnor i december 1994 jämfört med 45 % ett år senare. Likaså ökar undersysselsättningen och de otryggaste formerna av tidsbegränsade anställningar där kvin-

nor är starkt överrepresenterade.

Män har högre arbetslöshet än kvinnor och har haft det under hela 1990-talet. Män har andelsmässigt lämnat arbetskraften i större utsträckning än kvinnor. Sedan år 1993, när arbetslösheten totalt bör-

jade sjunka, sjönk den mest för män.

Personer som befinner sig utanför arbetskraften ser på sig själva på ett annat sätt år 1995 än år 1989. Klart färre kvinnor i gruppen ser sig som hemarbetande. Kvinnor ser sig i större utsträckning än män som studerande eller arbetssökande.

Arbetstider Andelen heltidsarbetande har stigit under 1990-talet. Kvinnor har ökat sina arbetade timmar, även kvinnor med små barn. Föräldrar till små barn har olika arbetstidsmönster beroende på kön. Män förvärvsarbetar mer och kvinnor mindre när de blir föräldrar. Män med barn under sju år jobbar mest alla.

av

Utbildning

Utbildningsnivån har varit mycket betydelsefull för sannolikheten att

undvika arbetslöshet och för möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden under 1990-talet. Lågutbildade kvinnor och män har haft störst problem och är klart överrepresenterade bland de arbetslösa

och långtidsarbetslösa.

Sammanfattning

Stora yrkes- och branschområden har utsatts för strukturomvand-

ling och lågkonjunktur i samverkan. De har lägst utbildning har

som svårast att få tillbaka arbetet. Statistiken över de som nyrekryterades år 1994, visar att kvinnor med grundskoleutbildning i mindre utsträckning än män med samma bakgrund fick jobb det året.

Högskoleutbildade har lägst arbetslöshet. Även under 1990-talet, liksom tidigare, är det i akademiska studier som könsbarriärer bryts.

Även små förändringar skett, har utbildningsvalen inom

om t.ex. gymnasieskolan totalt sett inte blivit mindre traditionella bland unga.

Könsuppdelningen i skolan och i senare utbildningsval har förändrats mycket litet under 1990-talet. Under de senaste 20-25 åren har dock förändringar skett, främst inom akademiska studier. Sammantaget innebär detta att män även fortsättningsvis inom överskådlig tid kommer att ha tekniska och naturvetenskapliga kunska-

mer per, medan kvinnor har kompetens inom bl.a. de samhällsvetenskapliga och sociala områdena.

Kvinnors i genomsnitt höga kompetens tas inte tillvara i arbetslivet på sätt mäns. Särskilt invandrarkvinnors kunskaper

samma som

outnyttjad Män har betydligt oftare chefspositioner och

är en resurs. har större inflytande över arbetets innehåll och organisation. De innehar i högre grad tjänster motsvarar deras utbildningsnivå och

som

positioner formellt kräver högre utbildning än den som

som

arbetstagaren faktiskt har. I det sammanhanget spelar förnyad arbetsorganisation som utgår

från båda könens förutsättningar och villkor, viktig roll.

en

Regionalitet

Stora lokala och regionala skillnader finns i fråga om förutsättningar på arbetsmarknaden. Strukturen på de lokala arbetsmarknaderna har avgörande betydelse för kvinnors och mäns situation på arbetsmarknaderna, liksom arbetskraftens bakgrund. Män pendlar t.ex. i högre

grad än kvinnor. Utbildningsnivå, sammansättning av näringslivet,

ortens huvudsakliga arbetsgivare får olika konsekvenser för kö-

osv nen vid samhällsekonomiska förändringar.

Offentliga sektorn

Offentliga sektorns storlek har haft betydelse för svenska kvinnors och mäns nästan lika stora andel de förvärvsarbetande. Inte i nå-

av

SOU l996:56 Sammanfattning

got land finns lika många kvinnor på arbetsmarknaden där de tjänster som utförs offentligt i Sverige har organiserats på något annat sätt.

I den offentliga sektorn har omvandlingen varit stor under 1990talet både organisatoriskt och Än så har

sysselsättningsmässigt. länge de organisatoriska och besparingsbetingade förändringarna inte fått

fullt genomslag i fråga sysselsättning. Bedömare arbetsmark-

om av

nadsläget ser en negativ utveckling av sysselsättningen på den of-

fentliga sektorns område.

På längre sikt kan kanske bättre balans skapas,

menar prognoser av bl.a. AMS och SCB. Efterfrågan på tjänsterna kommer snarast att

öka, bl.a. av demografiska skäl. Hur sysselsättningen påverkas är dock

beroende av ekonomin i övrigt, andra sektorers möjlighet att öka

sys-

selsättning samt politiska prioriteringar. Ekonomin och politiken i sin

tur påverkas av faktorer som tillväxt, internationalisering på

europeisk och global nivå, lönebildning, värderingar i samhället

osv.

Privata tjänstesektorn

Av många förutspås den privata tjänstesektorn bli den expanderande

i fråga om sysselsättning. På den del av den privata sektorn där majoriteten av kvinnor arbetar idag, har sysselsättningen gått ned på

senare tid. Det gäller bl.a. handel, bank och försäkring. Mäns traditionella områden har ökat och förväntas öka sysselsättningsmässigt, t.ex. inom teknik, naturvetenskap och data. Av de fick arbete år

som 1994 och inte hade det året innan, män i majoritet de

var av som re-

kryterades till den privata tjänstesektorn. Frågor om högre grad av företagande i Sverige för att höja syssel-

sättningen har varit aktuella på l990-talet. Mycket återstår fortfarande att följa upp för att skapa bild i vilken utsträckning och på vilket

en av sätt företagande skapat varaktig inkomst för kvinnor och män. År 1994 rekryterade småföretag i högre grad män än kvinnor. Kvinnors andel av nyföretagarna stiger de utgör fortfarande endast

men ca en

fjärdedel av företagarna. Könsuppdelningen är tydlig även här. Det

är svårt att situationen för företagande på kvinnors

ett grepp om

traditionella yrkesområden.

"Mainstreaming"

Regeringskansliet skall tillämpa "mainstreaming" arbetssätt. Det

som

innebär att jämställdhetsperspektiv skall alla politik-

genomsyra

10 Sammanfattning

områden. Därför finns bl.a. ett allmänt utredningsdirektiv som

att alla statliga utredningar skall belysa sina sakfrågor och

påbjuder

förslag med tanke på jämställdhet mellan könen. Majoriteten de kommittéer är tillsatta på Arbetsmarknads-

av som

område följer inte det direktiv föreskriver att sak-

departementets som

är föremål för utredning inom regeringskansliet skall be-

frågor som lysas och jämställdhetsperspektiv. Styrning och uppanalyseras ur

följning från departementens ledningar förefaller inte särskilt konse-

kvent eller "ihärdig" när det gäller jämställdhetsfrågorna. Det tyder

på att inte heller regeringskansliet fullt ut åtminstone inte på

arbetsmarknadsområdet har genomfört enhetlig strategi för att

- en

tillämpa "mainstreaming" som arbetssätt. Myndigheterna på arbetsmarknadsområdet säger sig tillämpa "mainstreaming", definitionen begreppet är oftast ganska vag.

men av

Ingen av myndigheterna gör konsekvensanalyser ur ett jämställdhets-

perspektiv beslut eller reformer gäller den externa verksam-

av som heten.

Utsikter

I många avseenden har kvinnor förstärkt sina positioner på arbets- 0 marknaden under 1990-talet. Kvinnor arbetar i ökad grad heltid, småbarnsmödrar har ökat sina faktiskt arbetade timmar och kvin-

utanför arbetskraften sig i minskad utsträckning som hemnor ser arbetande.

Samtidigt har kvinnogrupper fått försvagad anknytning till arbets-

marknaden, t.ex. högre grad av tillfälliga jobb, "springvika-

genom

riat", timanställningar, undersysselsättning och liknande. Utveck-

lingen är oroande. Den följer ett mönster står att finna i andra

som europeiska länder, där kvinnors arbetslöshet är hög sedan länge.

Kvinnor har längre utbildning än män. Deras kunskaper tas inte 0 tillvara på sätt mäns. Kvinnors kompetens måste upp-

samma som värderas och utvecklas i arbetslivet i lika hög grad som mäns. Det finns tecken på ökad polarisering mellan kvinnor med hög och låg utbildning vad gäller "fotfäste" på arbetsmarknaden.

Män finns i högre grad än kvinnor på områden som efterfrågas nu, 0 t.ex. data och teknik. Samtidigt sker Viss avmattning sedan några månader inom tillverkningsindustrin. Det är osäkert hur vissa mansdominerade branscher utvecklas. Män förefaller passivare i arbetslöshet.

1 Inledning

För att kunna möta framtida förändringar i samhället behövs samlad kunskap om skillnader mellan kvinnors och mäns villkor på arbetsmarknaden och särskilt i fråga sysselsättning. Därför har Utred-

om ningen om kvinnors arbetsmarknad tillsätts.

Svenska kvinnors arbetskraftsdeltagande ökade kraftigt under ef-

terkrigstiden för att bli högst i västvärlden under 1980-talet. År 1995 var arbetskraftsdeltagandet 80 % för kvinnor och 85 % för män.

Samtidigt har Sverige mycket könsuppdelad arbetsmarknad.

en Könsuppdelningen förekommer på minst tre plan. Det första kan sägas vara uppdelningen mellan hushållsarbete och marknadsarbete, det andra mellan yrken och arbetsområden på arbetsmarknaden och det tredje gäller olika villkor inom branscher eller yrken t.ex. i fråga

om lön och positioner.

I arbetslivet har män makten. De dominerar företrädare för

som

arbetstagare och arbetsgivare och i politiken. Kvinnor har genomgå-

ende en underordnad ställning underrepresentation chefs-

genom positioner, lägre löner och dominans i arbeten med monotona och

förslitande arbetsuppgifter.

Kvinnor och män har också olika villkor utanför förvärvsarbetet. Kvinnor utför fortfarande lejonparten det obetalda jobbet, vilket

av innebär huvudansvar för hemmet, de och äldre

omsorg om unga

familjemedlemmarna osv. Denna snedfördelning får konsekvenser

även i det betalda arbetet, att kvinnor i betydligt högre ut-

genom sträckning än män jobbar deltid för att hinna och orka med båda

ansvaren.

Kvinnor utgör inte någon enhetlig lika lite män gör

grupp, som det. Alla kvinnor har inte ställning på arbetsmarknaden och

en svag alla män har inte inflytande över sina arbeten eller hög lön. Olika kvinnor och män har skilda drömmar och önskemål hur livet och

om arbetet skall Könstillhörighet är faktor påverkar förhål-

vara. en som landen i arbetslivet. Andra faktorer är social bakgrund, utbildningsnivå, familjeförhållanden, ålder, födelseland Faktum är dock att

osv. kön klart "sorterar" på arbetsmarknaden och att det sammantaget är till kvinnors nackdel.

12 Inledning

Därför behöver könsuppdelningen brytas. Samtidigt tror vi att olik-

heter i fråga utbildning, erfarenhet, tillvägagångssätt vid problem-

om lösning tillgång på arbetsmarknaden. Om båda könen får

osv. är en

möjligheter och chanser på arbetsmarknaden, leder detta till samma

större spridning kunskap och kompetens. Det behövs för att skapa

av

dynamiskt arbetsliv. ett mer

Det är inget problem i sig att kvinnor och män ägnar sig det de tycker är intressant och är bra på. Men val utbildning och yrke

av

ofta värderingar och traditioner återspeglar maktfördelstyrs av som ning i samhället och arbetsfördelning i hemmet. Vid strukturomvandling och konjunkturförändringar måste hela arbetskraften kunna vara med och konkurrera de jobben, för att inte ytterligare sned-

om nya

fördelning skall uppstå. Könsuppdelningen förhindrar rörlighet på

arbetsmarknaden både horisontellt och vertikalt, vilket cementerar de ojämlikheter råder där kvinnors insatser värderas lägre än

som mäns. Det innebär i sin tur dåligt utnyttjande arbetskraftens totala

av kompetens. Sammantaget förhindrar det ekonomisk tillväxt och per-

sonlig utveckling.

Att olika villkor råder mellan könen på och utanför arbetsmarknaden har varit känt under många år. Det har beskrivits och konsekvenserna har belagts i omfattande forskning. Villkoren mellan kö-

har blivit lika under de senaste tjugo åren. För politiken har nen mer målet jämställdhet funnits länge och frågan har fått allt högre prio-

om ritet. Trots detta kvarstår problemen.

Det finns områden där könsuppdelningen på arbetsmarknaden missgynnar män, då de t.ex. är klart överrepresenterade i yrken där

olycksrisken är hög. Män drabbas oftare hjärtproblem och har i

av

genomsnitt kortare medellivslängd.

Mäns situation i fråga marknadsarbete och livsföring i övrigt

om skiljer sig inte så mycket från manliga mönster i andra västländer. Deras mönster i fråga fövärvsarbete och för hem och barn

om ansvar är relativt likt män i andra länder och har också förändrats ganska lite över tiden i Sverige, även mäns för hem och familj ökat

om ansvar under åren. Svenska män i högre grad än män i andra länder att

anser

familjen är viktig för deras självuppfattning Björnberg 1994.

Det är de svenska och nordiska kvinnorna brutit mark de

som ny senaste tjugo åren. I antal timmar räknat jobbar kvinnor i t.ex. USA lika mycket i Sverige beräknat ett genomsnitt på alla kvin-

som som

mellan 16 och 64 år, fördelat på färre personer och med benor men tydligt färre lågutbildade kvinnor i arbetskraften. Det svenska syste-

met har skapat förutsättningar för den höga kvinnliga förvärvs-

Inledning 13

frekvensen, inneburit att nästan alla kvinnor och män finns i

som arbetskraften. Offentliga sektorns dubbla funktion arbetsgivare och

som serviceinstans samt möjligheter till deltidsarbete på stora delar av arbetsmarknaden har varit avgörande för att nå den grad jämställd-

av het som finns. I Sverige är villkoren för kvinnor och män lika

mer både i arbetsliv och samhälle än i andra jämförbara länder. T.ex. är löneskillnaderna mindre och fler kvinnor finns i beslutsfattande posi-

tioner i politiken. Kvinnors generella underordning på arbetsmark-

naden har dock inte upphävts.

1.1¶Bakgrund

Kvinnors förvärvsfrekvens har stigit kraftigt sedan 1960-talets slut. Bl.a. ökade den kraftigt att den offentliga sektorn byggdes ut

genom under 1970- och 80-talen. Vissa arbetsuppgifter tidigare utfördes

som i hemmen utan betalning omvandlades till marknadsarbete i det

offentligas regi. Genom "tjänsterevolutionen" kom arbetsmomenten

att professionaliseras, effektiviseras och teknifieras. Mönstret följer den utveckling som skedde under den industriella revolutionen

Jonung 1993.

Utbyggnaden av offentlig sektor fortsatte under 1970- och 80-talen och arbetskraftsdeltagandet i Sverige steg till mitten 1980-talet för

av att sedan mattas av. Lågkonjunkturen fick först genomslag sysselsättningsmässigt i privat sektor under år 1991. Under de senaste två åren, 1994 och 1995, har sysselsättningen i offentlig sektor fortsatt att sjunka och medan den ökat i privata sektorn, vilket är ett trendbrott. Förändringarna får olika konsekvenser för kvinnor och män.

År 1995 befann sig 56 % kvinnorna i sektor och 44 %

av offentlig

arbetade i privata näringslivet. Motsvarande siffror för män är 22 % i

offentlig sektor och 78 % i privata näringslivet. Det innebär naturligt-

vis att förändringar i offentlig sektor spelar särskilt stor roll för kvinnors situation på arbetsmarknaden. För båda könen är den privata sektorns utveckling också oerhört betydelsefull. Privata tjänster förutsägs av många bedömare vara det expanderande området i fråga

om sysselsättning.

Det ekonomiska läget på den del arbetsmarknaden domi-

av som neras av manlig arbetskraft är forfarande det får definiera hela

som ekonomin. l propositionen om tillväxt prop. 95 / 96:25 nyligen

som lades, kallas t.ex. de senaste två åren för "högkonjunktur". Få

anställda i offentlig sektor skulle antagligen att den beskrivningen

anse

14 Inledning

är adekvat för sysselsättningssituationen under samma period.

Under 1990-talet blev "arbetslöshet"ett begrepp i Sverige, i den bemärkelsen att de flesta svenskar blev berörda. Många har förlorat eller bytt jobb, andra lider ovisshet arbetet och majoriteten av

av om befolkningen är anhöriga eller vänner till arbetslösa. Trots detta finns det ännu inte så mycket kunskap arbetslöshetens konsekvenser

om för människorna och samhället. Vi vet en del om de ekonomiska sambanden, mindre konsekvenserna för individerna. Den knappa

men om

forskning inom sociologi, psykologi och socialantropologi som finns,

bl.a. hur livskvaliteten påverkas, har oftast haft män som föremål

om för studierna resultaten har används som allmänna sanningar

men Walsh et al. 1994.

1.2 av direktiven och prioritering Analys av arbetsuppgifter

Som redan framgått vill vi fokusera på en kombination av problem.

Det är lågkonjunkturen och dess konsekvenser för sysselsättningen

ena

ett könsperspektiv. Det andra är könssegregeringen på arbetsmarkur naden. Problemen hänger ihop och förstärker varandra. Vi visar först hur utvecklingen faktiskt varit och diskuterar sedan möjliga förändringar i framtiden.

Hård prioritering arbetsuppgifterna har varit nödvändig för ut-

av redningen. Vi har tagit utgångspunkt i direktivens inledande skrivningar fastslår att kartläggning och analys särskilt skall avse sys-

som selsättning. Därför förs i första hand ett om kvinnors och

resonemang mäns förutsättningar att få och behålla ett arbete under 1990-talet.

Snål utredningstid begränsar även möjligheterna att "experimentera".

Därför har vi måst släppa idéer och krävt för stora

resonemang som

Det är beklagligt eftersom problemens lösning kräver nyresurser. tänkande.

Är 1993 kom Arbetsmarknadsdepartementet ut med forskar-

en rapport med namnet "Kvinnors arbetsmarknad 1990-talet återtågets

årtionde" Ds 1993:8. Den kom till då verkningarna de första årens

av lågkonjunktur gjorde sig märkbara på arbetsmarknaden i form av hög och snabbt stigande arbetslöshet. Bl.a. beskrivs bakgrunden till könsuppdelningen på arbetsmarknaden och vilka faktorer som är viktiga för kvinnors och mäns förvärvsarbetande.

Många för utredningen viktiga frågor behandlas där på ett förtjänst-

fullt sätt, och beskriver bl.a. historiska samband som vi därför avstår

Inledning 15

från i någon djupare analys. Där skriver Wuokko Knocke

att ta upp om invandrade kvinnors situation på arbetsmarknaden. Christina Jonung behandlar yrkessegregeringen mellan könen, och arbetsdelningens konsekvenser. Bengt Furåker diskuterar konsekvenser för kvinnors jobb när den offentliga sektorn bantas. Lena Gonäs skriver

könsarbetsdelning och strukturomvandling. Åsa Sohlman

om gör en jämförelse mellan kvinnors arbetsmarknad i Sverige och i övriga EU.

Rapporten ger en bra bakgrundsbeskrivning till problemen som vi

har att behandla och vi ser ingen anledning att den. Vår

upprepa uppgift blir snarare att beskriva vad hänt sedan 1993 och sammanta-

som

get under lågkonjunkturen.

Vi ser det som en viktig uppgift att samla kunskap ett och

samma ställe. Arbetet har indelats i del beskriver utvecklingen under

en som

lågkonjunkturen med en statistisk kartläggningsdel, del består

som av statistik och fördjupning i text i vissa frågor. Del beskriver några

de förändrade villkor har betydelse för kvinnor och män på av som arbetsmarknaden. l del III redovisar vi vilken jämställdhetspolitik några svenska myndigheter och internationella organisationer för. Den avslutande del IV innehåller våra slutsatser och bedömningar för framtiden. Enligt direktiven skall utredningen inte lägga några förslag. Eftersom vi det viktigt att arbetet går vidare efter det att utred-

anser ningen avslutats har vi valt att samla några övergripande idéer om hur jämställdhetsarbetet kan drivas vidare i betänkandets sista del.

Vi vill Visa att det är relevant att ha ett könsperspektiv i debatten om utvecklingen på arbetsmarknaden i alla avseenden, eftersom kvinnors och mäns skilda livsvillkor kommer att ha betydelse även i framtiden. Vi har prioriterat områden vi tror har betydelse för morgondagens arbetsliv. Det är bl.a. frågor arbetsorganisation, "flexibilitet"

om på arbetsmarknaden, företagande, teknik och utbildning.

Det är en stor uppgift och vi har haft kort utredningstid. Därför

har vi lagt tonvikten vid beskrivning utvecklingen med hjälp

en av av befintlig statistik.

Vi har valt att jämföra kvinnor och män i så stor utsträckning

som möjligt. Uppgifter om kvinnor blir intressantast de jämförs med

om

män i vårt sammanhang. Idag vid jämförelser

är mannen norm

ibland utan att hans villkor särskilt beskrivs. Mycket statistik är fort- farande slentrianmässigt uppdelad på spalt med rubriken "total"

en och en annan som heter "därav kvinnor". Båda könen tjänar på att synliggöras var för sig. Ibland har det dock varit svårt därför att det i vissa fall helt enkelt inte finns information att tillgå.

Betänkandet har två bilagor som diskuterar områden vi tycker är

16 Inledning

särskilt viktiga. Den är skriven Martha Blomkvist och behand-

ena av

lar arbetsorganisationsfrågor. Den andra ger en historisk beskrivning

förändringar på arbetsmarknaden i förhållande till könsuppdelav ningen. Författare är Mats Greiff.

Det är omöjligt att fördjupa sig i alla viktiga aspekter av kvinnors

och mäns villkor på arbetsmarknaden. Under rubriken "Fortsatt arbete", kapitel 15, tar vi områden vi inte haft möjlighet att

upp som

prioritera samt frågor där kunskap saknas eller är bristfälliga i Sverige

idag.

1.3¶Andra utredningars arbete

Målet jämställdhet mellan kvinnor och män berör alla politik-

om områden. Hela regeringen har ett samlat för att målet förverk-

ansvar ligas. Det innebär att alla departement inom sina ansvarsområden skall bevaka att jämställdhetsfrågor beaktas i beslutsprocessen på alla nivåer och på alla områden. Jämställdhetsministern har ansvar för

samordning och utveckling den samlade jämställdhetspolitiken.

av "Mainstreaming" är den engelska term används ofta för ett så-

som dant arbetssätt. På svenska översätts begreppet ibland till "att införliva ett jämställdhetsperspektiv på alla nivåer och på alla områden".

Arbetssättet påbjuder att kvinnors och mäns villkor löpande undersöks och beskrivs inom ett visst politikområde i propositionstexter, policymaterial, utarbetande förslag etc. Motsatsen är att ha en

av nya "jämställdhetsbutik" vid sidan Mainstreaming är en effektiv ar-

av. betsmetod, förutsatt att det råder enighet att följa den, eftersom

om eventuella olikheter mellan könen kan upptäckas och åtgärdas medan arbetet pågår.

För regeringen bättre underlag för sitt jämställdhetsarbete

att ge beslöts under hösten 1994 allmänna direktiv till samtliga kom-

om mittéer och särskilda utredare att analysera och redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser de förslag som lämnas dir 1994:124. Bero-

av ende på sakområde, har utredningarna ofta ett explicit uppdrag att utreda sina frågor med hänsyn till kvinnors och mäns olika arbetsoch livsvillkor, eller till målet om jämställdhet som politisk fråga.

På Arbetsmarknadsdepartementes område är för närvarande flera utredningar aktuella varit verksamma under några månader upp

som till några år med sina uppdrag. I 1996 presenterade Arbetsmark-

mars nadspolitiska kommittén dir 1993:132 sitt slutbetänkande SOU

1996:34. De övriga är Arbetslöshetsförsäkringen en omställnings-

-

Inledning 17

försäkring dir 1995:92, 1995 års arbetstidskommitté dir 1995:6, Översyn av invandrarpolitiken dir 1994:130, Kommissionen den om svenska arbetsrätten dir 1995:30. l våra direktiv står att Utredningen kvinnors arbetsmarknad om skall samråda med och inhämta uppgifter från Arbetsmarknadspolitiska kommittén, Kommissionen den svenska arbetsrätten och om Arbetstidskommittén. Detta har inneburit att vi haft omfattande kontakter med dem och andra utredningar. l vissa fall har vi samarbetat om idéer och problemformuleringar. Inte i något fall har vi dock kunnat "inhämta uppgifter". Skälet till detta är att de berörda utredningarna oberoende avverkad och utsatt utredningstid antingen - av inte hade "ännu bestämt sig för hur de skulle behandla jämställdhets-

frågorna" eller "ännu inte hunnit med jämställdhetsfrågorna", när

det var aktuellt för att börja sammanställa uppgifter. Hur arbetet oss fortskrider i de utredningar ännu inte redovisat sina resultat, som vet vi inte. Eftersom det klart framgår direktiven till nämnda utredav ovan ningar att de skall analysera och redovisa sina förslag ett ur jämställdhetsperspektiv, går vi inte vidare in på deras frågor utom i

kartläggningsdelen.

Även på andra områden departements sitter utredningar vars frågor är relevanta för vårt arbetsomåde. De har alla att ta hänsyn till

jämställdhetsaspekten. Under Socialdepartementet arbetar "Utred-

ningen om kvinnor och ekonomisk makt" behandlar frågor som som ligger oss nära i vissa delar, och som skall avsluta sitt arbete under år 1998. Den tar bl.a. upp löneskillnadsfrågan är ett centralt som område för den som vill ha helhetsbild skillnaderna mellan könen en av på arbetsmarknaden. Eftersom frågan inte ingår i våra direktiv, tar vi endast kort den där den är särskilt relevant för sammanhanget. upp

Vuxenutbildningen är föremål för utredningsarbete på Utbildnings-

departementets område dir 1996:27. En strategisk fråga

annan ur

sysselsättnings- och jämställdhetssynvinkel är stöd till företag. Statliga företagsstöd utreds för närvarande på Näringsdepartementets

område dir 1995:124.

1.4¶Några begrepp

Regering och riksdag har beslutat att jämställdhet på arbetsmarknaden skall upppnås. Jämställdhet är alltså ett politiskt mål som uppnåtts när kvinnor och män har villkor och ingen diskriminesamma

18 Inledning

ring kön förekommer på arbetsmarknaden, i familjen eller i sam-

p. g.a.

hället i övrigt.

Iden anglosaxiska forskarvärlden används sedan en tid begreppet "gender" för att beskriva sociala konsekvenser kön. "Gender" an-

av vänds för att beskriva kvinnors och mäns situation utifrån ett socialt sammanhang. På svenska används ibland termen "genus" för att beskriva sak. Att göra analys med utgångspunkt i "genus"

samma en innebär att kunskap tas fram hur kvinnors och mäns sociala vill-

om kor och roller ut, vad bestämmer dem och vad det får för

ser som konsekvenser då t.ex. utvecklingen går i viss riktning eller politiken ändras. En sådan metod är att anlägga ett s.k. genusperspektiv på

utredningsarbete, forskning, då politik skapas eller beslut fattas.

Den anlägger ett genusperspektiv på sin verksamhet måste

som

inte ha jämställdhet mål. Den har jämställdhet mål för

som som som sina aktiviteter kan använda andra instrument för att uppnå målet,

genusanalyser förefaller mycket effektiv metod. Därför men vara en har regering och riksdag beslutat att t.ex. offentlig statistik skall

om

finnas tillgänglig uppdelad på kön. Det finns idag ingen enhetlig svensk översättning det engelska

av begreppet "gender". Vissa vill alltså använda "genus". Andra säger "könsperspektiv". Vi tar inte ställning i debatten utan använder be-

greppet "jämställdhet" och "jämställdhetsperspektiv" då det i sam-

manhanget finns uttalade mål att jämställdhet skall uppnås och

om "könsperspektiv" då det i första hand handlar att skillnader finns

om mellan könen. Ibland är termerna utbytbara och ibland inte.

Vi har redan nämnt begreppet "mainstreaming", alltså används

som

beteckning på ett arbetssätt. Inte heller här finns någon allmänt som

verdertagen översättning. Innebörden ordet är att jämställdhets-

av frågor skall införlivas i all ordinarie verksamhet på de olika politikområdena och inte handläggas ett enskilt område brevid.

som

Kiläggning

.a

.

. . . / . . x . x .

, 5 A Å . . , r . .. a . v j L . å . .. . h - , D v .L u v . - n

., , . , , v : , , .

f - 4

n "s

klär J -

.. . 7 .

.-.e x ,

..., ,. .4 ... , ,. . . . .. .. - ..r .K . ,

2¶Arbetsmarknaden

l direktiven till Utredningen kvinnors arbetsmarknad står att

om en

kartläggning skall göras vad beträffar sysselsättningen för kvinnor

under lågkonjunkturen och utvecklingen därefter. Där anges ett stort antal variabler som skall redovisas. Dessa är bl.a. arbetskraftsdeltagande, sysselsättning, yrken, arbetstider, frånvaro, arbetslöshet och utbildning. En uppdelning på olika åldrar skall också göras och förhållandena för med barn skall belysas. Även den regio-

personer nala aspekten vikt.

är av

Vi har tagit fasta på detta och har valt att redovisa större delen av statistiken samlad i det här kapitlet. Statistik över rörligheten på

arbetsmarknaden finns i nästa kapitel. Vissa avsnitt i det här kapitlet återkommer med fördjupade kommentarer i separata kapitel i kartlåggningsdelen. Dessa kapitel är den "flexibla" arbetsmarknaden, arbetslöshet, utbildning och företagande. Vi hänvisar i förekommande fall.

Även utredningen heter kvinnors arbetsmarknad redovisar vi

om alltid statistiken för både kvinnor och män. Att redovisa förhållandena för bara kvinnor blir ointressant. Kvinnorna utgör trots allt bara omkring halva arbetsmarknaden.

Vi använder många olika statistikkällor för vår kartläggning. En

av de huvudsakliga källorna är arbetskraftsundersökningarna, AKU.

De ger oss statistik från undersökningar genomförs varje vecka

som och som har pågått sedan 1960-talet. För närvarande intervjuas

omkring 17 000 personer varje månad. En mängd information

om arbetsmarknaden går att ta fram, dock inte på lägre regional nivå än län. Resultaten för hela året redovisas redan i januari året efter. AKU har vi använt för att titta på förhållandena på arbetsmarknaden 1995. Vi har också tagit fram många tidsserier från perioden 1987-1995. Därigenom visar vi utvecklingen i många avseenden under hela lågkonjunkturen samt några år innan den inträffade.

En källa är ÅRSSYS, vil-

annan viktig årlig sysselsättningsstatistik,

ket ingår i ett större paket AMPAK. I detta finns också uppgifter från

andra register, t.ex. utbildningsregistret, centrala företagsregistret och

Eftersom ÅRSSYS

befolkningsregistret. är ett totalregister som byg-

22 Arbetsmarknaden

på kontrolluppgifterna, går statistik att ta fram för små regionala

ger områden, t.ex. kommuner. Nackdelen är att bearbetningstiden är lång. Uppgifterna är färdiga drygt ett år efteråt. Vi använder AMPAK dels för att visa på regionala skillnader, nedan, dels för att studera rör-

se

ligheten på arbetsmarknaden se kapitel 3.

Vi använder också uppgifter från AMS samt från nyföretagarstatistiken och Folk och Bostadsräkningen, FoB.

Slutligen har vi hämtat uppgifter från internationella källor, t.ex. OECD.

Förvärvsregioner och lokala arbetsmarknader

För att i den här utredningen kunna visa de regionala skillnaderna, när det gäller t.ex. sysselsättning och utbildningsnivå, har vi använt

sammanslagning kommuner kallas lokala arbetsmarknader, en av som LA. Det finns 93 sådana i Sverige enligt den senaste avgränsningen,

vilken är gjord på statistik om sysselsättningen 1993. Avgränsningen

syftar till att isolera områden, inom vilka arbetsmarknaden fungerar relativt oberoende omvärlden, när det gäller befolkningens till-

av gång till arbete och hur arbetsmarknaden fungerar. De lokala arbetsmarknaderna har sedan grupperats till tio geografiskt sammanhängande förvärvsregioner, FR. Varje sådan region kan betraktas som ho-

när det gäller utbildningsstruktur och arbetsmarknad i de LA mogen

ingår i regionen. Det betyder att varje LA i region kan betrak-

som en tas likartad när det gäller struktur och problem, men LA i en

som

region behöver inte hänga ihop geografiskt. En förteckning över vilka kommuner som ingår i varje förvärvsregion finns i bilaga

Förklaring av användningen av andel %

Andel % hur stor del har viss egenskap.

anger av en grupp som en Andel % mäts här på tre olika sätt: 0 andel % alla kvinnor i viss ålder respektive andel %

av en

alla män i viss ålder har en särskild egenskap, t.ex. av en som arbetar heltid könsfördelning %, visar hur stor andel är kvinnor

0 som som

repektive män inom en grupp, t.ex. sjuksköterskor 0 procentuell fördelning, som visar hur kvinnor respektive män

sprider sig inom olika områden t.ex. inom olika yrkesområden

Arbetsmarknaden 23

2.1¶Översikt

Befolkningen 20-64 år i och utanför arbetskraften 1995 Andel % av befolkningen i olika grupper

Befolkning1995iåldern20-64år

Kvinnor: 2,52milj

Män: 2,60milj

l arbetskraften i arbetskraften

Kvinnor: 80 % Kvinnor: 20 %

Män: 85 % Män: 15%

sysselsatta Arbetslösa Huvudsakligverksamhet Kvinnor: 74% Kvinnor: 5% Egethushåll Studier Pension Övrigt Män: 78% Män: 7% Kv: 4% Kv: 5 % Kv: 1 % Kv: 10%

M: 0 % M: 5 % M: 1% M: 9 %

sysselsatta,arbetarvanligen Velat ha arbete velat ha arbete Arbetsofönnögen Hemd Demd Demd Kvinnor: 2 % Kvinnor: 11% Kvinnor: 7 % 35 tim- 20-34 tim 1-19tim Män: 2 % Män: 7% Män: 6 % Kv: 45% Kv: 25 % Kv: 4 % M: 71 % M: 5% M: 2 %

I arbete Tillfälligt frånvarande I åldern Kvinnor: 61 % Kvinnor: 14% 20-54år 55-64år Män: 68 % Män: 9 % Kv: 9 % Kv: 2 %

M: 6 % M: 2 %

Fránvaroorsak Egensjukdom Semester Vårdavbarn Övrigt Kv: 3% Kv: 6% Kv: 3 % Kv: 2 % M: 2 % M: 6 % M: 0 % M: 2 % Käl/a. SCB AKU

Översikten visar vad hela i huvudsak under

befolkningen gör en vanlig

vecka, t.ex. hur stor andel som är sysselsatt, frånvarande, haft semester under veckan, vårdat barn under veckan, studerat osv.

Av kvinnorna var 61 procent i genomsnitt i arbete, 3 procent var hemma under veckan för vård barn, 6 procent hade semester, 3

av procent sjuka, 5 procent arbetslösa, 5 procent studerade och 4

var var procent var hemarbetande.

Bland männen var 68 procent i arbete, mindre än en halv procent var hemma för vård av barn, 6 procent hade semester, 2 procent var sjuka, 7 procent arbetslösa, 5 procent studerade och mindre än en

var halv procent hemarbetande.

var

24 Arbetsmarknaden

2.2¶I eller utanför arbetskraften

Kvinnor i åldern 20-64 år efter sysselsättningsstatus 1970-1995

Procent Antal 1995: 2 519 100 100 v

0 1970 1975 1980 1985 1990 1995

Utanför arbetskraften Arbetslösa Kort deltid, 1-19 timmar Lång deltid, 20-34 timmar Källa: SCB, AKU Heltid, 35- timmar

1970 fanns 60 procent av kvinnorna i åldern 20-64 år i arbetskraften. 1995 har andelen ökat till 80 procent. En uppdelning av detta värde visar att 45 procentandelar arbetar heltid, 25 arbetar lång deltid och 4 kort deltid. Återstående 5 procent är arbetslösa.

procentandelar drygt

På 1970-talet Ökade andelen som arbetade lång deltid. På 1980talet Ökade andelen heltidssysselsatta. Nu i mitten på 1990-talet har arbetslösheten ökat och andelen i arbetskraften minskat.

Arbetsmarknaden 25

Män i åldern 20-64 år efter sysselsättningsstatus 1970-1995

Procent Antal 1995: 2 596 800

1970 1975 1980 1985 1990 1995

Utanför arbetskraften

Arbetslösa

Kort deltid, 1-19 timmar Käj/a: SCB, AKU Lång deltid, 20-34 timmar

Heltid, 35- timmar

1970 fanns 90 procent männen i åldern 20-64 år i arbetskraften.

av 1995 har den andelen sjunkit till 85 procent. En uppdelning detta

av värde visar att 71 procentandelar arbetar heltid, knappt 5 arbetar lång deltid och knappt 2 procentandelar kort deltid. Återstående 7 procent är arbetslösa.

Andelen heltidsarbetande sjönk något i slutet 1970-talet och i

av början av 1980-talet på grund att deltidsarbetet ökade. Under 1990-

av talet har arbetslösheten ökat fram till 1993 för att därefter minska något.

26 Arbetsmarknaden

2.3¶Arbetskraften

Relativa arbetskraftstal i olika åldrar 1987-1995

Kvinnor Procent 100

40 - -20-24, - - 25-34

- - - -45-54 - - - -55-64 9 0 . . . . . . . 1987 1989 1991 1993 1995

Män Procent 100

. - - . z l å h 2- n 50., .

40.99 , -20-24 - - 25-34 35-44 20 - - - -45-54 - - - -55-64

Källa: SCB,AKU 1987 1989 1991 1993 1995

Arbetsmarknaden 27 Relativa arbetskraftstal efter ålder 1987, 1990, 1993 och 1995 Andel % av alla i respektive åldersgrupp som ingår i arbetskraften

Källa: SCB, AKU

Det relativa arbetskraftstalet mäter hur stor andel befolkningen

av som ingår i arbetskraften. I denna ingår både sysselsatta förvärvsarbetande och arbetslösa.

Arbetskraftstalet ökade för kvinnor under hela 70-talet. Under 80talet ökade det också, om än lite långsammare. Under de första åren på 90-talet minskade arbetskraftstalet för kvinnor, särskilt

de unga.

Bland 20-24-åringarna var minskningen 17 procentenheter mellan 1990

och 1995. I åldern 45-54 år minskade det med bara 2 procentenheter. Den gruppen har nu det högsta arbetskraftstalet bland kvinnor. De

lägsta har 20-24-åringarna och 55-64-åringarna.

För män har arbetskraftstalet legat konstant sedan 70-talet ända fram till omkring 1990. Det gäller åtminstone hela åldersgruppen 25- 54 år. Sedan 1990 har talen sjunkit i alla åldersgrupper och särskilt bland de unga. Bland 20-24-åringarna har det sjunkit med 17 procentenheter mellan 1990 och 1995. Även bland männen har 45-54åringarna klarat sig förhållandevis bäst. Där har arbetskraftstalet sjun-

kit med 3 procentenheter under period.

samma

Förväntat antal fler personer i arbetskraften om 1990 års arbetskraftstal gällde 1995 Antal i 1 OOO-ta/

Kvinnor Män Tabellen visar ett tankeexperiment,

nämligen om samma arbetskraftstal 2044 48 52

1990. Även här 25-34 42 30 gällde nu som ser vi att 35-44 30 25 det är de drabbats hårdast

unga som 45-54 9 19 och klarat bast.

att 45-54-ar1ngarna sig

55434 10 21

Källa."SCB, AKU

28 Arbetsmarknaden

2.4¶Förvärvsarbetande

2.4.1¶Skillnader mellan åldrar och regioner

sysselsatta efter ålder 1987, 1990, 1993 och 1995

Andel % av samtliga i befolkningen i motsvarande grupp

Källa: SCB, AKU

AKU använder sig begreppet sysselsatta och menar med det samma

av

sak förvärvsarbetande används t.ex. i AMPAK. I begreppet

som som ingår inte de arbetslösa, dvs.

sysselsatta/förvärvsarbetande + arbetslösa arbetskraften

I tabellen att sysselsättningen sjunkit i alla åldrar och särskilt för

syns de yngre. Bland 20-24-åringarna har den sjunkit med 24 procentenheter för kvinnorna och 26 för männen sedan 1990. Åldersgruppen 45-54 år har klarat sig förhållandevis bäst. Där har sysselsättningen sjunkit från 90 till 86 procent för kvinnorna och från 94 till 87 procent för männen.

Gamla mönster förstärks med barnens ankomst Diagrammet till höger visar att i de åldrar där det är vanligast med förskolebarn uppstår tydliga effekter i sysselsättningsgrad i och med barnens ankomst.

Kvinnor och män utan förskolebarn förvärvsarbetar i lika stor utsträckning. Så har det varit under hela perioden från 1987 och framåt. Kvinnor med förskolebarn däremot har lägre sysselsättningsgrad än kvinnor utan barn. För män är det tvärtom; de med barn har högre

sysselsättningsgrad än de utan. Bland 25-34-åringarna har skillna-

den t.o.m. ökat de senaste åren.

Arbetsmarknaden 29

Sysselsatta efter ålder med eller utan barn under 7 år 1987-1995 Andel % av samtliga i befolkningen i motsvarande grupp 25-34 åringar Procent 100

80 -

60 -

40 Kvinnor med barn - - - - Kvinnor utan barn Nlän med barn 20 - Nlänutan barn n - - -

1987 1989 1991 1993 1995

35-44 åringar Procent 100

80 -

60 -

40 Kvinnor med barn - - - - Kvinnor utan barn www- Män med barn 20 - Nlan.. utan barn - - - -

1987 1989 1991 1993 1995 Källa: SCB,AKU

30 Arbetsmarknaden

Förvärvsarbetande 20-64 år i kommunerna 1987 Kvinnors andel i förhållande till mäns

År 1987 fanns inte enda kommun i

en landet hade större andel för-

som en värvsarbetande kvinnor än män. I 11 kommuner var andelarna nästan lika stora, dock med en svag övervikt för män. Närmast lika andel för kvinnor och män låg Gällivare och Sundbyberg, där kvoten låg strax under 100 procent I Gällivare förvärvsarbetade 81 procent av båda könen och i Sundbyberg 86 procent. Sedan kom Stockholm och Solna, där kvoten låg på 99 procent.

I 173 kommuner låg kvinnornas förvärvsfrekvenser på minst 90 procent av männens.

I 100 kommuner låg kvinnor-

andelar på mindre än 90 pronas cent av männens. Störst skillnad

det i Ödes- V

var Sölvesborg,

hög, Örkelljunga och

Vansbro där kvoten låg på 85 procent. I alla dessa kommuner låg förvärvsfrekvensen för kvinnorna på omkring 74 procent och för männen på omkring 87 procent.

Kvinnors andel Antal

i procentav mäns kommuner

Arbetsmarknaden 31

Förvärvsarbetande 20-64 år i kommunerna 1994 Kvinnors andel i förhållande till mäns

Är 1994 har det hänt mycket jämfört med 1987 när det gäller förhållandet mellan andel förvärvsarbetande kvinnor och män.

I 4 kommuner är andelen mycket

nu högre för kvinnor än för män. Alla dessa kommuner ligger i Norrbotten. Högsta kvoten har Pajala med 116 procent. Det beror på att kvinnornas förvärvsfrekvens ligger på 64 procent mot männens 55. Därnäst kommer Vilhelmina, Jokkmokk och Dorotea med kvot på drygt

en 110 procent.

I 17 kommuner är det en klar övervikt för kvinnors andelar om än inte lika klar som bland de 4 ovan. Exempel är Torsby, Härnösand, Lund, Solna och Stockholm.

I 76 kommuner är det i stort sett jämvikt. Jämnast är det i Hällefors, Vännäs och Luleå.

Minsta kvot har Boxholm på 84 procent samt Perstorp, Olofström, Mullsjö och Töreboda på 86 procent.

Observera Dessa kartor säger inte nå- Kvinnors andel

Antal got hur Stor andel för iprocent av mäns kommuner

Om

kvinnors och mäns andelar.

90-915 150 Källa: SCB, AMPAK 80-90 41

32 Arbetsmarknaden

Förvärvsarbetande 20-64 år i olika förvärvsregioner FR 1994 Andel % av samtliga i befolkningen /motsvarande ålder och region

n oOÄD93 I n

InlandetsytstoraFR

FRmsmåskaligindustri

RuralaFR

Små-medelstoraFR

FRdomin,avreg.centra

i i GöteborgsFR .

FR storskaligindustrim

l l

MalmöFR

l l l i l SmåbruksberoendeFR

i

Kvinnor

Män

i

Riket

ä

0 10 20 30 40 50 60 70 80 Källa: SCB, AMPAK Procent

Stockholms FR har högst andel förvärvsarbetande kvinnor i åldern 20- 64 år. Andelen är 73 procent. Därnäst kommer I nlandets ytstora FR med knappt 73 procent. Exempel på kommuner i regionen är Östersund, Arjeplog och Ragunda. Sma° bruksberoende FR har den lägsta andelen kvinnor med förvärvsarbete; 67 procent. Kommuner som ingår är Olofström, Munkfors, Laxå och Hofors.

Bland männen åldersgrupp är förvärvsfrekvensen högst i

i samma FR med småskalig industri; 78 procent. Exempel på kommuner är Gnosjö, Bengtsfors och Årjäng. Därefter ligger Små bruksberoende FR. Lägsta förvärvsfrekvensen i genomsnitt har Malmö FR på 69 procent.

Jämnast mellan kvinnors och mäns andelar är det i Stockholms FR och störst skillnad i Smä brukberoende FR.

Se bilaga 2 för förteckning över kommuner ingående i FR

Arbetsmarknaden 33

Förvärvsarbetande 20-24 år i olika förvärvsregioner FR 1994 Andel % av samtliga i befolkningen i motsvarande ålder och region

n 3 I 3 mITE5 5 EIa

RuralaFR

StockholmsFR

InlandetsytstoraFR

Små-medelstoraFR

FRmstorskaligindustri

FRdomin.avreg.centra

GöteborgsFR

SmåbruksberoendeFR

MalmöFR

-

Kvinnor

Män

Riket

0 10 20 30 40 50 60 70 80 Källa: SCB, AMPAK Procent

Åldersgruppen 20-24 år skiljer sig något jämfört med hela ålders-

gruppen 20-64 år.

Nivån bland de ligger i allmänhet på 50 procent, jämfört med

unga

omkring 70 för hela åldersgruppen.

Högst för både kvinnor och män ligger FR med småskalig in-

unga dustri, på 57 respektive 68 procent. Rurala FR ligger högre för både unga kvinnor och män jämfört med hela åldersgruppen. Stockholms FR och Inlandets ytstora FR ligger lägre bland de kvinnorna och

unga FR dominerade av regionala centra lägre bland de männen. Lägst

unga ligger Malmö FR både bland kvinnorna och bland männen.

Bland de äldre 55-64 år ligger Stockholms FR högst för kvinnorna på 63 procent och Smd bruksberoende FR lägst på 52 procent.

Männens andelar pendlar mellan 65 procent i FR med småskalig industri och 52 procent i Inlandets ytstora FR.

34 Arbetsmarknaden

Förvärvsarbetande 20-64 år i förvärvsregioner FR 1994 Andel °o av alla i respektive kommun

StockholmsFR

GöteborgsFR

MalmöFR

FRdomin.avreg.centra

InlandetsytstoraFR

Smá-medelsto FRra

FRmstorskaligindustri

FRrnsmåskaligindustri

RuralaFR

SmåbruksberoendeFR

40 Källa: SCB, AMPAK

P0 P25 P50 P75 P00 Diagrammet Visar att Storstadsregionerna har högre andel förvärvsarbetande än övriga landet. Det högsta kommunvärdet för kvinnorna finns i Stockholmsområdet; 81 procent. Högsta medianvärde finns i

område; 76 procent. Lägsta kommunvärde finns i Små-medelsamma stora FR med 55 procent också visar den största spridningen mel-

som lan kommunvärdena inom en region.

Männens Värden ligger oftast högre än kvinnornas i de olika

är också ofta större. I två regioner är dock

regionerna.Spridningen

kvinnornas medianvärde högre än männens: Inlandets ytstora FR samt Rurala FR. Förklaring till diagrammet på högra sidan

Arbetsmarknaden 35

Pendling över kommungräns, 20-64 år, efter förvärvsregion FR 1994 Andel % av alla förvärvsarbeande i motsvarande ålder och region

StockholmsFR

MalmöFR

GöteborgsFR

FR storskaligindustrim

FRdomin.av reg.centra

FRmsmåskaligindustri Kvinnor SmåbruksberoendeFR Man

Små-medelsto FRra

InlandetsytstoraFR

RuralaFR

O k O O 60 80 100 Källa: SCB, AMPAK Procent

Männen har i högre utsträckning än kvinnorna sitt arbete i en annan kommun än där de bor. Mellan förvärvsregionerna är det stora skillnader. I Stockholmsområdet pendlar över 40 procent kvinnorna av och hälften männen över kommungränsen till sitt arbete. Övriga av storstadsområden visar ungefär samma mönster. På många håll i Norr-

land pendlar bara omkring 10 till 15 procent över kommungränsen

vilket i och för sig kan innebära att ressträckan ändå är lång. Yngre kvinnor och män pendlar mer än äldre. De senaste åren har inte inneburit några förändringar åtminstone sett till ett genomsnitt i riket. Däremot vet vi inte det har skett om

några förändringar i enskilda regioner.

Förklaring till diagrammet till vänster P0 Detär lägsta kommunvärdet i regionen. P25 25 procent av kommunvärdena ligger under värdet. P50 Det värde som hälften av kommunerna ligger under och hälften över medianvärde. P75 75 procent av kommunvärdena ligger under. P10O Högsta kommunvärde i regionen.

36 Arbetsmarknaden

2.4.2¶Den könsuppdelade arbetsmarknaden

Sysselsatta 20-64 år efter sektor 1987-1995

Kvinnor Män Antal i 1 000-tal Antal 1i 000-tal 1 500 1500

1200 1 200 -

900 J 900

-

600 600

- -

300 300 - - u - -

Konmunal sektor

Statlig sektor

Enskildsektor Källa."SCB, AKU Egnaföretagare o medhj.famrredl.

Det finns 156 000 färre kvinnliga och 214 000 färre manliga anställda totalt i kommunal, statlig eller enskild sektor 1995 jämfört med 1987. De största förändringarna har skett inom den enskilda sektorn. För kvinnornas del har inte förändringarna varit så stora för män-

som

Den lägsta antalet anställda inom denna sektor under perioden nens. inträffade 1993.

Mellan 47 och 49 procent kvinnorna har varit sysselsatta i den

av kommunala sektorn under perioden. Den statliga sektorn sysselsatte drygt 8 procent 1987, andel sjunkit till 5 procent. Egna

en som nu företagarna slutligen, har ökat något till knappt 7 procent.

Bland männen dominerar den enskilda sektorn starkt under perioden med mellan 63 och 66 procent av alla sysselsatta. Övriga tre sektorer sysselsatte ungefär lika många 1987. Antalet har nu sjunkit inom den statliga och kommunala sektorn medan det har ökat för

egna företagare.

Kvinnornas sysselsättning är alltså jämnt spridd mellan offentlig

och enskild sektor medan över 80 procent männen finns inom

av nu den enskilda sektorn, som anställda eller som egna företagare.

Arbetsmarknaden 37

Anställda i åldern 16-64 år efter näringsgren 1995 Anta/i 1 000-tal, procentuell fördelning och könsfördelning % Näringsgren Kvinnor Män Könsfördelning

Antal % Antal % Kvinnor Män Jord- och skogsbruk,

Bil- och partihandel

Rekreation,

Barn- o äldreomsorg,

Källa."SCB, AKU

Könssegregeringen är fortfarande mycket stor inom många närings-

grenar. Då ska man också komma ihåg att de kvinnor finns inom

som en mansdominerad näringsgren ändå kan ha ett kvinnodominerat yrke, t.ex. sekreterare inom byggnadsindustrin. Det gäller också för män. De enda näringsgrenar som Visar jämn könsfördelning är Finansiell verksamhet och Rekreation, restaurang hotell.

Om man tittar på förändringarna sedan 1987 har de flesta näringsgrenarna tappat anställda. Några har ändå fler anställda. Inom Barn- 0 äldreomsorg, social omsorg finns den största ökningen för kvinnor; 72 000 medan 5 000 fler män är anställda där. Finansiell verksamhet har Ökat med 13 000 kvinnor och 36 000 män. Rekreation, restaurang

0 hotell har 9 000 fler män något tusental färre kvinnor.

men

De största minskningarna från 1987 finns inom Industri utom byggnads med 70 000 färre kvinnor och 130 000 färre män. Inom Byggnads finns 5 000 färre kvinnor och 55 000 färre män. Inom Hälso och sjukvård finns 67 000 färre kvinnor och 10 000 färre män. Bil- och partihandel samt kommunikationer har 25 000 färre kvinnor och 51 000 färre män. Detaljhandel har förlorat 26 000 kvinnor och 5 000 män.

38 Arbetsmarknaden

De 30 vanligaste yrkena i storleksordning 1990

Kvinnor: 1 248 900 Män: 983 400

100 80 60 40 20 0 20 40 60 80100

Allmäntkontorsarbete

Försäljaredetaljhandel

undersköterskor,

sjukvårdsbiträden

Barnskötarem

Säljarepartihandel

Ing.,teknikermekaniskt-tekn

g Ekonomiledare,redovisningsmän

Q Sjuksköterskor

Last- och paketbilsförare i 7

Lantbrukare,skogsbrukarem

Maskin-ochmotorrep.mfl

, V ,

Köksbiträden,restaurangbiträdenm

Förskollärare,fritidspedagogerrn

Klasslärare

Lager-ochförrádsarbetare

Ing.,arkitekter,tekn.byggtekn

B gnadsträarbetare

erkstadsmekaniker

Parti-ochdetaljhandlarem Systemerare,

-7 programmerare

Elmontörer

Lärareiteoretiskaämnen

Fastighetsarbetarem

Maskinmontörer,hopsâttare

Banktjänsteman

Företagsadministratörer

vr.medb o- oanl,arb.

100 80 60 40 20 0 20 60 80 100

Procent Procent Källa: SCB, FoB Inom de tjugo vanligaste yrkena 1990 arbetade 60 procent av alla kvin-

och 40 procent alla män. Endast lärare i teoretiska ämnen hade en nor av jämn könsfördelning, dvs. 40-60 procent av vardera könet. Sett över alla yrken fanns endast 9 procent av alla kvinnor och män i yrken med jämn könsfördelning. I starkt kvinnodominerade yrken minst 90 procent kvinnor arbetade 21 procent. Lika stor andel fanns i starkt mansdominerade yrken. Resten, 49 procent, fanns i yrken som innehöll 60-90 procent vardera könet.

av

Arbetsmarknaden 39

Utvecklingen inom några yrkesområden 1990 till 1995 Könsfördelning % och förändring i antal i 1 000-tal

1990 1995 1995-1990

Könsfördeln. Könsfördeln. Antal i 1 000-tal

Hälso-sjukvårdsarbete, veterinärarbete 85 15 86 14 -18 -4 Föreståndare, ledare,

Verkstads o byggnads-

Källa: SCB, AKU Här gör vi ett försök att arbetsmarknaden är mindre köns-

ovan se om uppdelad 1995 jämfört med 1990. Då det inte finns färskare statistik motsvarande den i diagrammet till vänster, har vi jämfört AKU 1990 med AKU 1995 och tagit ungefär yrkesområden finns i

samma som

diagrammet. AKU, som är en urvalsundersökning, ger dock ingen

möjlighet att studera yrkena på fina nivå som FoB.

samma

Några yrken som finns bland de tjugo vanligaste 1990 i diagram-

met till vänster är ändå direkt jämförbara tack vare att så många per-

arbetar där. Dessa visas med kursiv stil i tabellen. När det gäller soner Förskollärare och fritidspedagoger samt barnskötare är siffrorna osäkra för män. Inga större förändringar tycks dock ha skett. Det har kommit in fler förskollärare och försvunnit barnskötare både bland kvinnor och män och könsfördelningen tycks densamma. När det gäller Stä-

vara dare har liten utjämning skett men det beror inte på att fler män

en kommit in i yrket utan på att så många kvinnor försvunnit därifrån. Från Försäljare i detaljhandeln har det försvunnit både kvinnor och män

och könsfördelningen är densamma.

Övriga yrkesområden i tabellen är på grövre nivåer än vad som visas i diagrammet. På den grövre nivån går det inte att se några förändringar. Vi vet heller inte något hänt inom enskilda yrken.

om

40 Arbetsmarknaden

Egna företagare och medhjälpande familjemedlemmar 1987-1995

Antal i 1 000-tal 350

250 -

200 -

150 -

50 -

0IIIZZ"""'::;:::::::::::::::

1987 1989 1991 1993 1995

Kvinnor företagare

- - - -Kvinnor medhjälpande faniljenmedlemrar

----- Nlänföretagare Källa: SCB, AKU - - - - Män medhjälpande faniljemedlemnar

Fler egna företagare under de senaste åren

Det finns fler företagare, både kvinnliga och manliga, 1995 jämfört

med 1987 men männens antal är tre gånger så stort under hela perioden. Nästan hela ökningen för kvinnor är som företagare utan anställda. Männens ökning är till tredjedel företagare med

en som anställda och resten företagare utan anställda. Att arbeta fa-

som som

miljemedlem i ett företag är ovanligt men kvinnor gör det i högre

utsträckning än män. Siffrorna är osäkra för män.

Det största tillskottet finns inom Finansiell verksamhet med 9 000 fler kvinnliga och 27 000 fler manliga företagare. Inom Bil- och partihandel samt kommunikationer finns 3 000 fler kvinnliga och 12 000 fler manliga företagare. Rekreation, restaurang och hotell har 3 000 fler kvinn- Se mer om egna företagare ikapitel 7

Arbetsmarknaden 41

Egna företagare 16-64 år efter näringsgren 1995 Antal 1 000-tal, procentuel/ förde/ning och könsfördelning % Näringsgren Kvinnor Män Könsfördelning SNI 92 Antal % Antal % Kvinnor Män Jord- och skogsbruk, ñske mm 16 14 55 17 23 77 lndustri och byggnadsverks. 11 10 79 25 12 88 Bil- och partihandel

Rekreation, restaurang och hotell 12 11 21 7 36 64 Personlig

Därav

med anställda 34 30 125 40 21 79 utan anställda 78 70 191 60 29 71

Källa: SCB, AKU

liga och 8 000 fler manliga företagare. Inom Industri och byggnadsverk-

samhet finns ett tusen fler kvinnliga företagare medan de manliga

par är ungefär lika många 1987. Inom Personlig service finns 3 000 fler

som kvinnliga företagare medan de manliga är ett tusen färre. ord- och

par skogsbruk, fiske mm har förlorat många företagare. Där finns 11 000

nu färre kvinnliga och 18 000 färre manliga företagare.

Män dominerar företagandet inom de flesta näringsgrenarna

I detaljhandeln är könsfördelningen jämn, dominerar männen

annars

företagandet inom de flesta näringsgrenarna, med undantag Per-

av sonlig service. De största områdena för män är Industri- och byggnadsverksamhet, Bil och partihandel samt kommunikationer, Finansiell verksamhet och jordbruk med Män har i större utsträckning än kvinnor

mera. anställda ViCl sina företag. Se företagare i kapitel 7

mer om egna

42 Arbetsmarknaden

Nystartade företag efter län 1994

Län

Västernorrland Kopparberg Vi Ni " i i

Norrbotten Kristianstad Blekinge

Kronoberg

PK i i Söderrmnland varm V, 7 Wi l-älland :i W:i W 7V; Västerbotten Járrtland Jönköpingi Skaraborg Malmöhus Örebroi

Västmanland Gotland i i L i n mr w N77"W i i Östergötland Stockholm z " i m D953 i i T 7 77 0 20 40 60 80 100 P centro 1

Kvinnligt Manligt Gemensam ägda ägda ledning

Källa: SCB, Nyetableringsstatistiken.F 15 SM 9501. Om innehåll: Se nästa sida.

Av de företagen 1994 hade 23 procent kvinnliga ägare och 69 nya manliga ägare. Resten ägda kvinna och en man gemensamt. var av en

För företag startades med invandrarbakgrund för-

som av personer sta och andra generationen andelarna 25, 66 och 9 procent. var I Uppsala län fanns den högsta andelen företag med kvinnliga nya ägare, 28 procent, medan den i Västernorrlands län endast 11 provar cent. Bland företag med manliga ägare varierade andelarna från 77 nya procent i Västernorrlands län till 62 i Uppsala län.

Semer om egna företagare ikapitel 7

Arbetsmarknaden 43 Nystartade företag efter näringsgren 1994 Andel % av samtliga nya företag, exkl. företag med årsomsättning 30 000 kr

Nystartade företag efter motiv och tidigare företagsstart 1994 Procentuell fördelning

Kvinnor Män Gemensam ledning Motiv

Tidigare företagsstart

Källa: SCB, Nyetableringsstatistiken.F 15SM 9501. Statistiken redovisar genuint nyverksamhet. Alla företag utomjord-och skogsbruksföretag SNI 92 A och B samt fastighetsförvaltning ingår.

Motiven att starta nya företag skiljde sig åt mellan kvinnor och män. För kvinnorna var ett självständigt arbete eller att förverkliga sina idéer de vanligaste skälen, liksom risken för arbetslöshet. Bland männen var risken för arbetslöshet vanligast. En något lägre andel bland männen angav självständigt arbete eller att förverkliga sina idéer

som skäl. För större andel män än kvinnor motivet att tjäna

en var pengar.

En större andel av kvinnorna än av männen startade sitt första företag. Av kvinnorna hade 29 procent och männen 25 procent gått

av starta eget kurs och 42 respektive 38 procent fick starta eget bidrag

från arbetsförmedlingen.

Semer om egna företagare i kapitel 7

44 Arbetsmarknaden

2.4.3¶Arbetstider

Förvärvsarbetande efter arbetstidens längd 1987-1995 Andel °o av alla förvärvsarbetande i motsvarande grupp Kvinnor 20-64 år Män 20-64 år Procent Procent 90 100 Heltid 80 80 .

Heltid 60 -- 50 u--ø-ê-ø" .

40 40 9 - Långdeltid 20 20 . K° Kortdeltid Långdeltid °°"d - - . u - - - - - - 0 O :7':"."."."." 1987 989 991 993 995 997 989 991 993 995

Kvinnor med barn under 17 år Män med barn under 17 år Procent Procent 90 100 Heltid 80 ao . -

60 60 -

40 40 Långdeltid

20 20 - Kortdeltid Långdeltid Kggjenid - . . 987 999 991 993 995 987 989 991 993 995

Vanligen arbetad tid där Heltid: 35-timmar Lång deltid: 20-34 timmar Källa: SCB, AKU Kort deltid: 1-19 timmar

Arbetsmarknaden 45

Förvärvsarbetande efter arbetstidens längd 1995

Kvinnor 20-64 år

mbarn under 17 år

mbarn under 17år yngsta 0-2 år m barn under 17år yngsta 3-6 år m barn under 17år yngsta 11-16 år

Män 20-64 år

mbarn under 17år

mbarn under 17år yngsta 0-2 år m barn under 17år yngsta 3-6 år m barn under 17år yngsta 11-16 år

.

kO hO OO 80 GC

Procent Källa: SCB, AKU lo Heltid Långdeltid Ko deltid

Andelen kvinnor i åldern 20-64 år arbetar heltid har ökat från 55

som till knappt 61 procent under perioden 1987-1995. De arbetar

som lång

deltid har minskat sin andel i motsvarande grad, medan den korta deltiden har legat konstant. Bland kvinnor med barn i åldern 0-2 år arbetar 53 procent heltid och bland dem med barn i åldern 3-6 år arbetar 47 procent heltid. Då är att märka att frånvaron är relativt hög i dessa se sidan 60.

grupper

Männens arbetstid har legat ganska konstant under åren. Andelen som arbetar heltid går något bland dem har barn. Männens

upp som frånvaro påverkas inte på sätt kvinnornas de har barn

samma som om eller inte.

Observera: i vanligen arbetad tid räknas även de tillfälligt frånvarande.

Arbetsmarknaden

Medelarbetstid efter anknytning till arbetsmarknaden 1987-1995 Faktiskt arbetad tid per vecka för personeri arbete Timmar Kvinnor 16-64 år 60

50-

g/Ã.

-La

30..----n,.--_-.-,unu--n.-Uh

20-

1 10-

1987 1989 1991 1993 1995

1¶Fast anställda 1 - - - - Wdsbegr.anställda i Timmar Män 16-64 år Företagare med anst. 1 50 1 - - - - Företagare utan anst.

50 ._..an-_--: -- I I . - . - . . u . n - . - - --n 1 1 40- 1

20 -

10-

1987 1989 1991 1993 1995

Källa: SCB, AKU

Arbetsmarknaden 47

Medelarbetstid efter ålder 1995 Faktiskt arbetad tid per vecka för personeri arbete Timmar per vecka 45

Kv Män

I

T 30

Ä

i

45-54 35-44 25-34 55-59 20-24 60-64 Källa: SCB, AKU Ålder

Faktiska arbetstiden ökar svagt för kvinnor men inte för män Den faktiska arbetstiden har under perioden 1987-1995 ökat från 32 till 33 timmar vecka för kvinnor i åldern 16-64 år. Männens nivå

per har legat konstant på drygt 40 timmar. Längst arbetstid har företagare med anställda; 44 timmar för kvinnorna och 51 för männen. Kortast arbetstid har tidsbegränsat anställda; 30 timmar för kvinnorna och 35 för männen. Se diagrammet till vänster.

Längstaarbetstiden i åldern 45-54 år Kvinnorna i åldern 45-54 år arbetar 35 timmar i veckan och männen

knappt 42. Se diagrammet ovan.

Kvinnor med barn under 7 år arbetar omkring 4 timmar kortare i Veckan, medan män med barn inte minskar sin arbetstid.

Observera: i faktiskt arbetad tid räknas inte de tillfälligt frånvarande.

48 Arbetsmarknaden

Övertid och mertid samt övertid utan ersättning bland anställda 1995 Andel % av alla anställda i motsvarande grupp med övertid under mätveckan

44å

55-64 år

v, m7 i i Wi med barn

WWWW under 7 åf

0 4 8 12 20 Källa".SCB AKU Procent

Övertid/mertid Övertidutanersättning

-

Kvinnor

Män l

Den högsta andelen kvinnor med övertidsarbete finns i åldern 45-54 år. I arbetade knappt 10 procent Övertid under mätveckan,

gruppen

2 procentenheter obetalt. Av kvinnor med förskolebarn arvarav var betade knappt 5 procent övertid, 1 obetalt. I hela åldersgruppen

varav 20-64 år arbetade 8 procent övertid, varav 1 obetalt.

Männen visar inte mönster. De högsta andelarna finns i

samma

arbetade övertid 3 obetalt. Även åldern 25-34 år, där 17 procent varav män med förskolebarn arbetade till stor del Övertid; 16 procent varav 3 obetalt. Bland alla i åldern 20-64 år arbetade 15 procent Övertid,

3 obetalt. varav

Att hel- eller deltidsarbetande gör ingen större skillnad för

vara kvinnors övertidsarbete, däremot för mäns. Av de heltidsarbetande kvinnorna arbetar 9 procent övertid mot 7 de deltidsarbetande.

av Bland männen är motsvarande andelar 16 procent av dem som arbetar heltid, mot knappt 6 det fåtal arbetar deltid.

av som

Arbetsmarknaden 49

Övertid bland anställda 20-64 år och antal övertidstimmar anställd

per och vecka 1987-1995 Andel % av alla anställda i motsvarande ålder samt antal timmar/vecka

Nlän

0,80 12 -

0,60 -

Kvinnor 0-40

0,20 -

O 0,00

1987 1989 1991 1993 1995 1987 1989 1991 1993 1995

Källa: SCB, AKU

AKU ger inte stöd för att övertiden minskar

Andel kvinnor i åldern 20-64 år arbetar övertid har legat relativt

som konstant kring 7 procent under perioden 1987-1993, varefter liten

en ökning till drygt 8 procent kan märkas. Bland männen har andelen legat konstant kring 13 procent, utom år 1991 då den sjönk till knappt 12 procent. De två senaste åren ökar andelen kraftigare för män än för kvinnor och den ligger på knappt 16 procent.

nu

Bland föräldrar med barn under 7 år är mönstren för män i stort sett detsamma som för alla män medan kvinnornas andel ligger på 5- 6 procent under perioden, även här med uppgång de senaste

en svag två åren.

Det högra diagrammet visar mängden övertidstimmar vecka i

per genomsnitt för alla anställda i åldern 20-64 år. Högsta Värdet för både kvinnor och män noterades 1989 varefter det sjönk något för kvinnor och mer påtagligt för män fram till 1992. Därefter har antalet timmar per vecka ökat även nergång kan skönjas från 1994 till

om en svag 1995. Nu ligger antalet på halvtimma vecka för kvinnor och 1

en per timma per vecka för män.

50 Arbetsmarknaden

Anställda 20-64 år som av arbetsmarknadsskäl arbetar mindre än de skulle vilja 1987-1995 Andel % av alla anställda imotsvarande ålder

Procent 14

12-

10-

Kvinnor

1987 1989 1991 1993 1995

Källa: SCB, AKU

Andelen anställda arbetsmarknadsskäl arbetar mindre än de

som av skulle vilja har ökat under år, särskilt bland kvinnorna. Den

senare här skulle kunna definiera deltidsarbetslös eller

gruppen man som undersysselsatt. Det är bara arbetar högst 40 timmar i

personer som veckan får frågan i AKU. Jämför också tabellen överst på sidan

som 63 där olika former arbetslöshet redovisas.

av

När andelen arbetade mindre än de skulle vilja låg som lägst

som bland kvinnorna 1989, den knappt 6 procent. Nu, 1995, har ande-

var len vuxit till 13 procent. Bland männen har andelen ökat från knappt 2 procent 1988 till 5 procent 1995.

I arbetsmarknadsskäl har velat öka sin arbetstid

gruppen som av under perioden 1987-1995 har den önskade tiden pendlat mellan 10- 12 timmar i veckan för kvinnorna och 10-14 timmar i veckan för män-

De här siffrorna grundar sig på önskemål från åldersgruppen

nen. 16-64 år.

Arbetsmarknaden 51

Anställda 16-64 år som av arbetsmarknadsskäl arbetar mindre än de skulle vilja efter näringsgren 1995 Andel % av alla anställda i motsvarande grupp Näringsgren

Vård o omsorg

Personliga o kulturella tjänster l

Handel 0 kommnikationer å Jordbruk skogsbruk o fiske

Utbildning och forskning Finansiell verksanhet

l|Ilverkn, utv av nineral o energipr Få i gruppen

Byggverksarmet " E Kvinnor Män

Summ

O 4 8 12 16 20 Källa: SCB, AKU Procent

I alla näringsgrenar finns är det högre andel bland kvinnorna en som av arbetsmarknadsskäl arbetar mindre än vad de skulle Vilja. De stora grupperna bland kvinnorna arbetar med vård och omsorg men även med personliga och kulturella tjänster samt inom handeln. Bland männen är det vanligast att önska sig längre arbertstid bland dem som arbetar med personliga och kulturella tjänster. Minst vanligt att Vilja ha längre arbetstid är det både bland kvin-

nor och män finns inom tillverkningsindustrin.

som

52 Arbetsmarknaden

2.4.4 till arbetsmarknaden

Anknytning

Anställda 20-64 år efter sektor och anknytningsgrad till arbetsmarknaden 1987-1995 Antal i 1 000-tal

987 999 991 993 995 987 989 991 993 995

Offentligtfastanställda

Privatfastanställda

Offentligttidsbegränsatanst.

- - - - - - Källa."SCB, AKU - - - Privattidsbegränsatanst.

- - -

Omkring 982 000 kvinnor är offentligt anställda och 771 000 privat anställda 1995. Skillnaden störst 1993 har minskat ordentligt

var men sedan dess. Det beror på att antalet offentliganställda har minskat och antalet privatanställda ökat.

Bland männen dominerar privat anställning i hög grad. Antalet

högst 1990, då det låg på 145 000, och som lägst 1993. Nu var som ligger det på 133 000 efter ökning mellan 1993 och 1995. Antalet

en offentliganställda har minskat under hela perioden 1987-1995 från 491 000 till 369 000.

De fast anställda dominerar både för kvinnor och män. Kvinnorna är i dock i högre utsträckning tidsbegränsat anställda än män. De flesta

de tidsbegränsat anställda kvinnorna är offentligt anställda. För av männen är det tvärtom; de flesta de tidsbegränsat anställda är

av

privatanställda. härom på följande sidor.

Se mer

Se mer om den "flexibla" arbetsmarknaden i kapitel 4

Arbetsmarknaden 53

Tidsbegränsat anställda i åldern 25-54 år 1987-1995 Andel % av a/la anställda i samma åldersgrupp

Procent

16 -

12 -

3 .

Nlän

4 -

1987 1989 1991 1993 1995 Källa: SCB, AKU

Vi har här valt att Visa åldersgruppen 25-54 år, beroende på att vi tittar närmare på denna på följande sidor.

Bland de tidsbegränsat anställda i ovanstående ålder dominerar kvinnorna med 165 000. Motsvarande antal för männen är 129 000. Från 1991 när antalet lägst under perioden har kvinnornas

var som antal ökat med omkring tredjedel medan männen fördubblat sitt

en antal.

Även till andelen anställda, dia-

om man ser tidsbegränsat som

grammet visar, ligger kvinnorna på en högre nivå. Störst var skillnaden omkring 1990. Männens nivå har sedan närmat sig kvinnornas fram till 1994. 1995 är 12 procent de anställda kvinnorna tidsbe-

av gränsat anställda mot knappt 10 för männen.

Hela åldersgruppen 20-64 år visar mönster. Antalsnivån

samma ligger dock högre, 253 00 för kvinnor och 189 000 för män år 1995, beroende på hög andel de är tidsbegränsat anställda.

att en av unga

Bland de är feriearbeten mycket vanliga och hög andel

unga en ser sig som studerande i första hand.

Se mer om den "flexibla" arbetsmarknaden i kapitel 4

54 Arbetsmarknaden

Tidsbegränsat anställda 16-64 år efter yrkesområde 1995

Kvinnor

Män

Källa: SCB, AKU

Yrkesområden enligt NYK Nordisk yrkesklassiñcering 0+x1 Tekniskt, natur-, samhällsvetenskapligt,humanistiskt, konstnärligt, militärt arbete 1 HäIso-,sjukvårdsarbete,socialt arbete mm 2+3 Administrativt, kameralt, kontorstekniskt arbete samt Kommersiellt arbete 4 Lantbruks- skogs- och fiskeriarbete 6 Transport-och kommunikationsarbete 5,7,8 Gruv-, stenbrytning samt tillverkningsarbete 9 Servicearbete mm

Arbetsmarknaden 55

Tidsbegränsat anställda 16-64 år efter yrkesområde 1995 Andel % av alla i motsvarande grupp

Servicearbete mn

HäIso-, sjukv-arb, socialt arb

Konmersiellt arb

Tekn, natur-,samn konstn.

m ar arIit" t b

z Kvinnor

i Män

Transport- 0 konmunikat. arb

Gruv-,stenbrytm tillverkn. arb

Administr., kameralt

Fa gruppenG

kontorstekn. arb "

l

Lant-skogsbruk, fiskeriarb 73,

i - n i

0 10 20 30 Källa: SCB, AKU Procent

Flest kvinnor inom vården och flest män inom industrin Cirkeldiagrammen till Vänster visar att omkring 40 procent de tids-

av begränsat anställda kvinnorna har eller Vårdarbete. En

ett omsorgsfemtedel har ett arbete inom handel eller kontor. Nästan lika många

finns i tekniska, naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga m.fl.

yrken.

En tredjedel av de tidsbegränsat anställda männen har ett arbete inom industrin. Hälften så många har tekniska, narurvetenskapliga,

samhällsvetenskapliga m.fl. yrken.

Vanligast inom servicearbeten bland kvinnorna och inom /antskogsbruket bland männen Om istället studerar inom Vilket yrkesområde det är Vanligast

man med tidsbegränsade anställningar, blir det servicearbete när det

mm gäller kvinnor. För män blir det lant-skogsbruksarbete samt

m.m. omsorgs- och vårdarbeten. Statistiken har inte tagits fram för 20-64 år eller 25-54 år.

Se mer om den "flexibla" arbetsmarknaden i kapitel 4

56 Arbetsmarknaden

Tidsbegränsat anställda 25-54 år efter typ av anställning 1989 och 1995 Andel % av alla anställda i samma ålder Kvinnor

Vikariat " i i

Kallasvidbehov

i

Objekts-och

projekiansiällning 1989

Prov-och 1995

praktiktjänsigöring

Ferie-och

säsongsarbete

Övrigt2

0 20 40 60 80

Män

Vikariat

Kallasvidbehov

Objekts- cho 1989

projektanstäilning 1995

Prov-och

praktiktjänstgöring

Ferie- cho

säsongsarbete2

Övrigt-

r

0 20 40 60 80 Källa: SCB, AKU Procent

Den vanligaste typen av tidsbegränsad anställning bland kvinnor är

att ha ett vikariat. Over hälften dessa kvinnor har sådan anställ-

av en ningsform 1995. Andelen har dock sjunkit sedan 1989. Då hade två av tre ett vikariat. Att kallas vid behov samt objekts-och projektanställning har blivit vanligare typ av anställning bland kvinnorna.

en

Bland männen är objekts- och projektanställningar den vanligaste ty- Vikariatsanstüllning är nästan lika vanligt andelen har sjun-

pen. men kit även bland männen. Prov- och praktiktjänstgöring är en vanligare typ anställning bland männen än bland kvinnorna medan att kal-

av las vid behov inte är lika vanligt.

Bland de yngre är ferie- och säsongsarbete mycket vanligare.

Se mer om den "flexibla" arbetsmarknaden ikapitel 4

Arbetsmarknaden 57

Tidsbegränsat anställda 25-54 år efter arbetstid 1989 och 1995 Andel % av alla i motsvarande grupp

Kvinnor

M

HetidI - i

i 1989

i

Lång deltid j

0 20 40 60 80 100

Procent

Män

Lång deltid

Få igruppen

.. .

0 20 40 60 80 100 Källa: SCB, AKU Procent

Ju kortare den vanliga arbetstiden är, desto högre sannolikhet att man är tidsbegränsat anställd. Andelarna har också ökat i alla grupper mellan 1989 och 1995. Mönstret är detsamma för kvinnor för män.

som Män med deltid är dock i högre utsträckning än kvinnor tidsbegränsat anställda. Antalet deltidsanställda män är ändå mycket lågt jämfört med motsvarande för kvinnor. Se sidan 44. Där förklaras också begreppen heltid-deltid.

Tidsbegränsat anställda vill öka sin arbetstid i högre grad än fast anställda Tidsbegränsat anställda vill öka sin arbetstid i högre utsträckning än fast anställda. Mest vill man öka arbetstiden om man arbetar deltid.

Se mer om den "flexibla" arbetsmarknaden i kapitel 4

58 Arbetsmarknaden

Tidsbegränsat anställda 25-54 år efter vad de själva anser vara den huvudsakliga sysselsättningen 1987 och 1995

Förvärsarbetande

Arbetssökande i

Kvinnor

Studerande

1989; i

Övrigt

Få i gruppen

O 20 40 60 80 100 120 140 Källa: SCB, AKU Antali 1000-tal

Bland de tidsbegränsat anställda i åldern 25-54 år ser de flesta sig som förvärvsarbetande. En mycket större andel både bland kvinnor och män ser sig dock som arbetssökande 1995 jämfört med 1989. Då

andelarna 3 till 5 procent. Siffrorna är små och osäkra. Andelen var har Ökat 1995 för både kvinnor och män till 15 procent. Siffrorna för studerande är osäkra för 1989. Antalet har dock ökat mellan 1989 och 1995 både bland kvinnor och män. I gruppen "övriga" i diagrammet

ingår de sig hemarbetande, värnpliktiga och övriga. Siff-

som ser som rorna är så små att de inte går att redovisa.

Bland de tidsbegränsat anställda ser alltså de flesta sig som förvärvsarbetande nu eller har en önskan om att vara det i framtiden.

Bland dem som är 16-24 år är andelen som ser sig som förvärvsarbetande fortfarande vanligast men 30 procent av kvinnorna och knappt 40 procent männen sig studerande.

av ser som

Se mer om den "flexibla" arbetsmarknaden i kapitel 4

Arbetsmarknaden 59

2.4.5¶Frånvarande från arbetet

Frånvarande hela veckan efter ålder 1987-1995 Andel °o av alla förvärvsarbetande i åldersgruppen

Kvinnor Procent 40

30 -

/s .___. 20- ---§...;.- . ä.: . . - . 9-A20l24 - 10 25-34 - ------35-44 - - -45-54 - - - -55-64

O . . . . r . . 1987 1989 1991 1993 1995 Män Procent 40 - - -20-24 25-34 35-44 30. t.,----45-54 . 1 . - - - -55-64

Kommentar till diagrammet pa nästa sida 20 §.i-â: .- i- - Vi

10 s - V

0 . . . . . . Källa SCB, AKU 1987 1989 1991 1993 1995

Arbetsmarknaden

Relativa frånvarotal efter orsak 1995 Andel % av alla förvärvsarbetande i olika grupper Frånvaroorsak Samtliga Samtliga

20-64 år med barn under 7 år

Kvinnor Män Kvinnor Män Hela veckan

De/ av veckan

l Inklusive kompledighet och dyliktsamt frånvaro enbart från bisyssla

Kvinnors och mäns orsaker till frånvaro skiljer sig inte mycket utom på en punkt; vård av barn. Särskilt synligt blir det om man endast studerar gruppen med förskolebarn. Där var 18 procent av kvinnorna borta hela veckan för vård barn mot männens 2 procent. Jämför

av också uttaget av föräldrapenning som beskrivs i kapitel

Samma mönster Visar sig då man tittar på andel frånvarotimmar

den Vanliga arbetstiden; kvinnor med små barn är borta ungefär av kvartstid för vård av barn.

Frånvarotimmar Andel % av vanligen arbetade timmar för anställda

1Inklusive kompledighet och dylikt men exklusive bisyssla Källa: SCB,AKU

Arbetsmarknaden 61

2.5¶Arbetslösa

Arbetslösa efter ålder 1987-1995 Andel % av alla i arbetskraften i motsvarande åldersgrupp

Kvinnor Procent 25 - - -20-24 25-34 -"""""35-44 20 WN - - - -45-54 - - - -55-64

15 ,i u r /

10 I l / O 5 x / . :- - - - - - . h O , v-.L o w l 0 . . . . . . 1987 1989 1991 1993 1995

Män Procent 25 - - -20-24 25-34 / . 20 ----35-44 - - - -45-54 / - - - -55-64 Kommentar till l diagrammet på 15 I nästa sida

Källa. SCB, AKU 1991 1993 1995

62 Arbetsmarknaden SOU 1996256

Arbetslösa efter ålder 1987, 1990, 1993 och 1995 Andel % av alla i arbetskraften i motsvarande åldersgrupp

.. .. 45-54 3,6 5,4 3,7 5,1

.. .. .. .. 55-64 2,2 4,2 6,7 6,2 8,4

.. .. .. 20-64 2,0 2,0 1,4 1,5 6,3 9,4 6,7 8,3

Källa."SCB, AKU

Arbetslösheten var som lägst omkring 1990 då talen t.0.m. är osäkra för mindre åldersgrupper. Därefter har arbetslösheten ökat dramatiskt särskilt bland de Se även diagram på föregående sida.

unga. Kvinnorna visar lägre tal än män i alla åldersgrupper. De i åldern 45- 54 år har klarat sig bäst från arbetslöshet. Där ligger arbetslösheten nu på 4 procent för kvinnorna och 5 för männen.

Lángtidsarbetslösa efter ålder 1987, 1993, 1994 och 1995 Andel % av alla arbetslösa i motsvarande åldersgrupp

1987 1993 1994 1995

Kv M Kv M Kv M Kv M

16-24 20 26 22 33 20 25

.. .. 25-34 27 32 32 38 28 35

.. .. 35-44 31 36 41 41 35 39

.. .. 45-54 40 42 45 41 41

.. .. .. 55-64 53 55 55 55 55

.. .. .. 20-64 24 22 30 35 37 41 34 38

Källa: SCB, AKU

Andelen långtidsarbetslösa är lägre bland kvinnor än bland män i alla åldersgrupper till 45 år. Därefter är den lika hög för kvinnor

upp

för män. Störst är skillnaden i åldern 25-34 år där 28 procent av som de arbetslösa kvinnorna var långtidsarbetslösa mot 35 procent av män-

Sedan 1994, hade de högsta värdena under perioden, har nen. som

långtidsarbetslösheten sjunkit i alla åldersgrupper utom bland 55-64

åringarna. Mest har den sjunkit bland de männen. Mellan 1987

unga

antalet långtidsarbetslösa så lågt för både kvinnor och och 1990 var män att värdena blir osäkra för mindre åldersgrupper.

Se mer om arbetslöshet i kapitel 5

Arbetsmarknaden 63 Arbetslösa, undersysselsatta eller dolt arbetslösa efter ålder 1995 Andel % av alla i befolkningen i motsvarande ålder

Källa."SCB, AKU

En annan bild växer fram alla former arbets-

om man summerar av löshet, än om man bara tittar på den öppna arbetslösheten enligt tabellen överst på vänstra sidan. Här visar kvinnorna 1995 högre tal än männen i alla åldersgrupper. Observera att andelen är beräknad på alla i befolkningen i ålder och inte bara på arbetskraften,

samma som det öppna arbetslöshetstalet beräknas på.

Arbetslösa 20-64 år efter sätt att söka arbete 1995 Andel % av alla arbetslösa imotsvarande åldersgrupp

Arbetsförmedlingenbart

. Arbetsf.+arb. - +annonsgiv,

ArbetsförmedLoarb,giv. " Kvinnor

-

Män

,,,, ,, ,

i Arbetsförmedl.o annons

Övrigt

0 10 20 30 40 50 60

Källa: SCB, AKU Procent

Över hälften de arbetslösa kvinnorna söker arbete enbart

av genom arbetsförmedlingen. Nästan hälften av männen gör så också. Bara 10 procent av kvinnorna och 11 männen använder inte arbetsförmed-

av lingen för att söka arbete. Det är något vanligare bland män än bland kvinnor att vända sig direkt till arbetsgivare medan kvinnorna hellre

en Soker arbete

genom annons

Se mer om arbetslöshet i kapitel 5

64 Arbetsmarknaden

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder februari 1996

Litbildningsvikariat

Kommnavtal Arbetsrnarknadsutb.

Arbetsplatsintrod.

Datortek

Arbetslivs utv.

Beredskapsarbete

Starta eget

Rekryteringsstöd

O NO O OO 80 100 Källa: AMS Procent Kvinnorna dominerar bland dem har Även

som utbildningsvikariat.

kommunavtalen omfattar kvinnor till en större del än män. En större andel män får rekryteringsstöd eller starta eget bidrag än kvinnor. De

har också beredskapsarbeten i större utsträckning. Övriga stödåtgär-

der är relativt jämnt fördelade mellan kvinnor och män.

Kvarstående arbetssökande efter typ av åtgärd och förekomst av arbetshandikapp december 1995 Antal, procentuell fördelning samt andel % arbetshandikappade inom gruppen

Se mer om

Arbetsmarknaden 65

2.6¶Personer utanför arbetskraften

Personer utanför arbetskraften 1987-1995 Antal i 1 000-tal

150.

55-64år 100- - 100

.-

v 20-24år 50-""-"

50-

0 0

1987 1989 1991 1993 1995 1987 1989 1991 1993 1995 Antalet kvinnor utanför arbetskraften i åldern 20-64 år ökade från 363 000 till 512 000 mellan 1990 och 1994. Sedan har det sjunkit med ca 2 000 kvinnor. Männen har ett liknande mönster; antalet

var som lägst 1990 med 247 000 för att sedan växa till 413 000 år 1994. Nu har det sjunkit med drygt 10 000 män.

Andelsmässigt står de unga för de största förändringarna, både bland kvinnorna och bland männen. Bland 45-54-åringarna är föränd-

ringarna minst.

Personer utanför arbetskraften 1987-1995 Andel % av alla i motsvarande å/der

Källa. SCB, AKU

66 Arbetsmarknaden

Personer utanför arbetskraften i åldern 25-54 år efter vad de själva anser vara den huvudsakliga sysselsättningen 1989 och 1995

Studerande

i H

Herrar

9 Kvinnor

l i 1995

Arbetssökande

Nlän Pensionär sjuk 0 1989

tjänste i 1995

Övrig

ü

0 20 40 60 80 100 120 140 Källa: SCB, AKU Antal i 1 000-tal

När i AKU frågar personer utanför arbetskraften i åldern 25-54

man

år vilken sysselsättning de själva är deras huvudsakliga är det

anser vanligaste svaret studerande. Mer än tredje kvinna och hälften av

var männen säger så 1995. Antalet har fördubblats sedan 1989. I åldern under 25 år över 80 procent sig vara studerande, andelen är

anser något högre för de unga kvinnorna. Bland kvinnor och män över 54 år bara procent att de är studerande.

anser ett par

Andelen sig hemarbetande minskar. Både i gruppen

som ser som 25-54 år och över 54 år är den drygt 30 procent för kvinnor mot

nu 40-50 procent 1989. Bland de kvinnorna är den 5 procent. Män-

unga

andelar är knappt mätbara i de olika åldersgrupperna nens

Omkring fjärde kvinna och tredje i åldern 25-54 år ser

var var man sig arbetssökande. Dessa är dolt arbetssökande till skill-

nu som personer nad från arbetslösa i arbetskraften är öppet arbetssökande. Anta-

som let dolt arbetssökande har mer än tredubblats mellan 1989 och 1995. Bland de är andelarna 7 procent för både kvinnor och män och

unga över 54 år är de 7 procent för kvinnor och 15 för män.

Sammantaget betyder detta att runt 60 procent, mot 33 procent 1989,

kvinnorna utanför arbetsmarknaden i åldern 25-54 år kan antas av vilja ha ett förvärvsarbete, åtminstone på längre sikt. De är stude-

nu rande eller arbetssökande.För männen har andel ökat från 60

samma till 87 procent. Bland de unga är andelarna omkring 90 procent.

Arbetsmarknaden 67

Hemarbetande kvinnor efter ålder 1987-1995 Andel % av alla utanför arbetskraften i motsvarande ålder Procent 100

-20-24

- - -

- - 25-34 80

35-44

45-54

55-59

-- -- 60 -

- - - -60-64

1987 1989 1991 1993 1995 Källa: SCB, AKU

Av alla kvinnor i åldern 20-64 år befinner sig 510 000 utanför arbetskraften 1995. Av dessa är 89 000 hemarbetande. Det betyder att 4

procent av alla kvinnor är hemarbetande. Motsvarande antal för männen är 401 000 utanför arbetskraften och något 1 000-tal hemarbetande. Siffrorna är osäkra här.

Kvinnorna är inte på väg tillbaka till spisen I alla åldersgrupper, som studerats har andelen hemarbetande

ovan, kvinnor bland dem som inte finns i arbetskraften sjunkit mellan 1987 och 1995. Särskilt kvinnorna i åldern 35 år och däröver har minskat sina andelar med omkring 30 procentenheter. Endast de kvin-

unga norna har inte minskat sin andel nämnvärt. De har å andra sidan de lägsta värdena under hela perioden.

Männens andel som hemarbetande är så liten för alla åldersgrupper att ett diagram inte går att rita. Siffrorna är för osäkra.

68 Arbetsmarknaden

2.7¶Invandrare på arbetsmarknaden

Relativa arbetskraftstal för utländska medborgare efter ålder och

medborgarskap 1990, 1994 och 1995

Andel % av samtliga i respektive grupp som ingår i arbetskraften

.. .. ..

sysselsatta utländska medborgare efter ålder och medborgarskap 1990, 1994 och 1995 Andel % av samtliga i respektive grupp som är sysselsatta

1990 1994 1995

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 20-24 68 74

.. .. .. ..

.. .. ..

Arbetslösa utländska medborgare efter ålder och medborgarskap 1990, 1994 och 1995 Andel % av samtliga i respektive grupp i arbetskraften

1990 1994 1995

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 20-64 17 24 21 24

.. .. Nordiskt

.. .. .. .. .. .. Övr. utländskt 25 29 30 30

.. .. Källa: SCB, AKU Utvecklingen mellan 1990 och 1995 är dramatisk jämfört med den för hela befolkningen, särskilt för yngre och utomnordiska medborgare. Jämför utvecklingen på sidorna 27, 28 och 62.

Arbetsmarknaden 69

2.8¶Utbildning

Utbildningsnivå i arbetskraften samt bland arbetslösa 1995 Procentuell fördelning inom respektive grupp

Lägre utbildning Högre utbildning

Kvinnor 25-54 år

l arbetskraften

Arbetslösa

100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100

Män 25-54 år

I arbetskraften

Arbetslösa

100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 Procent Procent

Å

Grund- Gymnasium Gymnasium Högskola Högskola

skola högst 2 år merän 2 år mindre än minst 3 år

3å Källa: SCB, AKU Utbildningsnivån är högre i hela arbetskraften än bland de arbetslösa. Det gäller både kvinnor och män.

Bland kvinnor i arbetskraften, i åldern 25-54 år, har 33 procent en högskoleutbildning. Motsvarande värde för dem som är arbetslösa är 18 procent. 18 procent kvinnorna i arbetskraften har endast grund-

av skola mot 25 för de arbetslösa.

Bland män i ålder har 28 procent i arbetskraften högskola

samma mot 17 procent bland de arbetslösa. Endast grundskola har 23 procent i arbetskraften mot 28 procent bland de arbetslösa.

Se mer om utbildning i kapitel 6

70 Arbetsmarknaden

Utbildningsnivå bland förvärvsarbetande 20-64 år 1994

Prooentuell fördelning inom respektive grupp samt antal i 1 OOO-tal

Högskola mindre än 3år 14 13 19 17 20 14 Högskola minst 3år 2 1 11 11 15 16 Summa 100 100 100 100 100 100 Antal i 1 000-tal 143 419 462 500 253 1 778

Högskola mindre än 3år 14 10 11 8 16 13 Högskola

Källa: SCB, AMPAK

Förvärvsarbetande kvinnor har längre utbildningar än förvärvsarbetande män i genomsnitt. Sett till hela åldersgruppen 20-64 år är 29 procent av kvinnorna högskoleutbildade jämfört med 26 procent av männen. Endast grundskola har 20 procent av kvinnorna mot 26 procent av männen.

Samma mönster framträder i olika åldersgrupper, som vi studerat här. Kvinnor har högre andel högutbildade, män en högre andel

en lågutbildade i de olika grupperna. Störst är skillnaden bland 35-44-

åringarna.

I åldersgruppen 35-44 år finner vi också den högsta utbildningsnivån och i gruppen 55-64 år den lägsta. Då kan vi anta att särskilt

20-24 år och i viss mån gruppen 25-34 år inte är färdigutbilgruppen dad.

Semer om utbildning i kapitel 6

Arbetsmarknaden 71

Utbildningsnivå bland förvärvsarbetande 20-64 år efter förvärvsregion FR 1994 Lägre utbildning Högre utbildning Kvinnor

Stockholms

FR GöteborgsFR MalmöFR FRdom.avregionalacentra InlandetsytstoraFR Små-medelstoraFR FR medstorskaligindustri RuralaFR SmåbruksberoendeFR FRmedsmåskaligindustri 100 80 20 40 60 80 100 Procent Procent

"Stockholms,arr W GöteborgsFR MalmöFR FRdom.avregionalacentra InlandetsytstoraFR FR medstorskaligindustri l Små-medelstoraFR RuralaFR SmåbruksberoendeFR FR medsmåskaligindustri v i "iwrwi r i "y r V 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 Procent Procent Grund- Högskola Högskola skola skola mindre än minst 3 år Källa: SCB: AMPAK 3 år

Samma mönster framträder för kvinnor som för män när det gäller utbildningsnivån bland de förvärvsarbetande i de olika regionerna.

Stockholmsregionen ligger högst, följt av Göteborgs- och Malmö-

regionerna. Små bruks- och industriorter ligger lägst. Se mer om utbildning i kapitel 6

72 Arbetsmarknaden

Utbildningens inriktning bland förvärvsarbetande 20-64 år efter förvärvsregion FR 1994 Andel °o av alla med respektive utbildning Ekonomisk eller samhällsvetenskaplig StockholmsFR GöteborgsFR MalmöFR FRdomin.avreg.centra InlandetsytstoraFR Kvinnor Män FRmstorskaligindustri Små-medelstoraFR RuralaFR FRmsmåskaligindustri SmåbruksberoendeFR 0 10 20 30 40 50 60 Procent Teknisk eller naturvetenskaplig SmåbruksberoendeFR GöteborgsFR FRrnstorskaligindustri StockholmsFR MalmöFR Kvinnor i lVän FRdomin.avreg.centra Smá-medelsto FRra InlandetsytstoraFR RuralaFR FRmsmåskaligindustri 0 10 20 30 40 50 60 Källa: SCB, AMPAK Procent

i Arbetsmarknaden 73

Utbildningens inriktning bland förvärvsarbetande 20-64 år efter förvärvsregion FR 1994 Andel % av alla med respektive utbildning Vård Inlandetsytsto FR | ra RuralaFR | Små-medelstora | FR FR storskaligindustri I m FRdomin. centra | i Kvinnor avreg. Ivan i MalmöFR I i FR småskaligindustri I m Småbruksberoende I FR GöteborgsFR | StockholmsFR i

0 10 20 30 40 50 60 Procent Övriga inriktningar FR småskaligindustrim SmåbruksberoendeFR RuralaFR FR storskaligindustrim Små-medelsto FRra MalmöFR

iii

FRdomin.avreg.centra F i i i i i i i GöteborgsFR StockholmsFR Wi KV h 4 k i i ü" i i i Nlän IniandetsytstoraFR

0 10 20 30 40 50 60 Källa."SCB, AMPAK Procent

74 Arbetsmarknaden

Förvärvsarbetande 20-64 år efter utbildningsnivå och inriktning 1994 Procentuell fördelning av högsta utbildningsnivå inom respektive inriktning Lägre utbildning Högre utbildning Kvinnor

Teknisk, naturvetenskaplig

Vårdyrken

Ekonomisk, samh. vetenskapl. Övriga inriktningar

100 80 40 60 80 100

Ekonomisk, samh. vetenskapl. Teknisk, naturvetenskaplig

Övriga inriktningar

100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 Procent Procent

Grund- Gymnasie- Högskola Högskola skola skola mindre minst 3 år Källa: SCB, AMPAK än 3 år Förvärvsarbetande kvinnor med teknisk utbildning har

m.m. längre

utbildningstid än motsvarande män. Bland kvinnor är 38 procent högskoleutbildade mot 24 för män. Även i längre är

högskoleutbildning

andelen högre för kvinnor; 19 mot 10 procent. Observera dock att antalet kvinnor med teknisk utbildning är litet jämfört med antalet män. Se bl.a. tabell på nästa sida. Det motsatta gäller för Vårdutbildade. Bland männen har 65 procent högskoleutbildning mot 33 för kvinnorna. Skillnaden blir ännu större om man ser på längre högskoleutbildning. Men antalet vårdutbildade kvinnor är betydligt fler än antalet män. Se tabell till

höger. Män med ekonomisk och samhällsvetenskaplig utbildning har också längre utbildning än kvinnor med inriktning. Bland män

samma har hälften högskoleutbildning mot kvinna.

var tredje

Semer om utbildning i kapitel 6

Arbetsmarknaden 75

Examinerade från högskolans grundutbildningar efter område 1994/1995 Anta/i 1 OOO-tal,procentuell fördelning och könsfördelning %

Hum. 0 Jurid. o samh. vet. 5 007 25 4 098 30 55 45 Konstn./praktiska

estetiska 208 1 182 1 53 47 0

odontologi 514 3 500 4 51 49 Medicin 0 Övriga 16 0 25 0 39 61

Källa: SCB, Högskolestatistik Betydligt fler kvinnor än män examineras från högskolans grundutbildningar. Det beror till stor del på att många fler kvinnor än män

går korta högskoleutbildningar, t.ex. för att bli sjuksköterskor eller

förskollärare.

Högskolestuderande och -examinerade Antal och könsfördelning °o

Antal Könsfördelning

Kvinnor Män Kvinnor Män Grundutbildning studerande 1994/1995 153 400 116 400 57 43 Forskarutbildning

exam. Källa: SCB, Högskolestatistik I högskolans grundutbildningar är kvinnorna fler än männen. Det

både studerande och examinerade. Bland dem som antagits till

gäller

och examinerats från forskarutbildningar dominerar männen.

se mer om utbildning i kapitel 6

76 Arbetsmarknaden

Personalutbildning bland sysselsatta efter näringsgren och sektor första halvåret 1995 Antal personeri 1 000-ta/ Näringsgren/Sektor Vårdo omsorg UtbiIdn.,oforskn. Handeiokomm. Finansiellverks. Tillverkning Kvinnor Nlän Offentligförv. försvaro

MI

Pers. kult.tj.,hotell.resto Byggverksamhet Jordb.,skogsb.,fiske

Kommun Enskild Landsting Stat

"i"

Egenföretagare

O 100 200 300 400 500 600 Antal personer Käl/a:SCB, u 39 SM 9502 i 1 000-ta

Ett större antal kvinnor fick personalutbildning första halvåret 1995. Antalet 886 000 kvinnor mot 813 000 män. Över 40 var procent av kvinnorna arbetade med Värd- och mot 7 procent männen. omsorg av Eftersom en lika stor andel kvinnor män fick

som personalutbildning

blir effekten den att 320 000 fler kvinnor fick

utbildning.

Inom Tillverkningsindustrin dominerar männen starkt till antalet bland dem fick utbildning; omkring 72 000 kvinnor mot 246 003 som män. Även andelen är något högre för männen; 36 procent kvirav norna mot 40 för männen. Om till de olika sektorerna det vanligast att få utbildman ser var ning bland de Statsanställda; 61 procent kvinnorna mot 54 av procert av männen. Anställda inom Kommun och Landsting låg på 55 respektive 56 procent för kvinnorna och 54 för männen. Inom Enskild seistcr fick 36 procent kvinnorna och 38 procent männen

av av utbildning

och bland Egna företagare 14 repektive 22 procent.

Semer om utbildning i kapitel i

Arbetsmarknaden 77

Personalutbildning bland sysselsatta efter näringsgren och sektor första halvåret 1995 Antal dagari genomsnitt för dem som fick utbildning

Näringsgren/Sektor Vårdoomsorg , .g , A H Offentligförv.o försvar i i Tillverkning Handelokomm. i UtbiIdn.,0forskn. Finansiellverks. Pers.0kult.tj.,hotell,rest Byggverksamhet skogsb.,fiske % Jordb.,

Stat 3:,A .,, x A i , q Kommun

0 2 4 6 8 10 12 14 16 Antal dagar Källa: SCB, U 39 SM 9502 PerPerson

Om studerar antalet dagar alla fick personalutbildning man som som erhöll, ligger männen på något högre nivå än kvinnorna. en Inom Tillverkningsindustri samt Handel och kommunikationer fick kvin-

något längre utbildning. I alla andra näringsgrenar fick män-

norna

längre utbildning. Den längsta tiden erhöll männen i Offentlig

nen

förvaltning och försvar med 14 dagar i genomsnitt mot kvinnornas

Kvinnorna inom Vård och fick drygt 8 dagar. Männen fick nåomsorg got mer.

Slutligen kan nämnas att högst andel som fick personalutbildning fanns bland de högskoleutbildade och minst bland de grundskole-

utbildade. Mönstret är ungefär detsamma för kvinnor för män. som På sätt fick högst andel de heltidsarbetande och lägst ansamma av del arbetade halvtid Även här är mönst-

av dem som högst utbildning.

ret ungefär detsamma för kvinnor som för män.

Se mer om utbildning i kapitel 6

78 Arbetsmarknaden

2.9¶Internationella

jämförelser

Relativa arbetskraftstal 1615-64 år i EU-länderna 1993"

Procent

100 i Kvinnor l l Män

90 l å Storbritannien / 1; Irland

l

Sverige l Danmark 80 Danmark 3 l i Sverige, Portugal

Storbritannien Tyskland, Österrike Hnland l ,, §j Grekland 5 i $ 70 I Luxerrburg l Finland, Nederländerna Frankrike l ä + Österrike Frankrike 60 4 Portugal l

E

Tyskland Spanien ,ll ,

Belgien

Nederländerna 50 fallen - ri Luxerrburg x

Grekland 9 f" Belgien 40 4 Irland 3 l , . Spanien I Italien l i 30

20 J

l

10 4

l 1990: Irland, Luxemburg, Portugal

1991: Belgien, Tyskland l 0 3 1994: Frankrike

Källa: ECE, SCB m Women and Men Europeand NorthAmerica 1995 samt

SCB: Om Kvinnor och Män i Sverige och EG, 1992

I alla länder är arbetskraftstalen lägre för kvinnor än för män. Den

minsta skillnaden har Sverige, Finland och Danmark och den största

Grekland, Luxemburg och Spanien.

Arbetsmarknaden 79

Relativa arbetslöshetstal 1615-64 år i EU-Iänderna 1993

Procent 50

Kvinnor Män 45

30 Spanien 9

Finland 20 O o Spanien Finland, Grekland Italien O : 15 Danmark, Frankrike Storbritannien o Belgien, Nederländerna 0 0 Danmark, Frankrike 10 . Sverige Storbritannien : : italien Sverige Grekland g 5 Belgien,Nederländerna Tysklanqösterrike . Tyskland, Österrike O . Luxerrburg Luxerrburg O 1 1990: Luxemburg 1991: Tyskland

Källa: ECE, SCB m Women and Men Europe and North America 1995

Arbetslöshetstalen är högre för kvinnor än för män i alla länder utom i Finland, Storbritannien och Sverige, där de är högre för män än för kvinnor. Den högsta arbetslösheten har kvinnorna i Spanien; 29 procent och den lägsta finns i Luxemburg som dock rapporterar tal från 1990. Se mer om arbetslöshet i kapitel 5

80 Arbetsmarknaden

Tidsbegränsat anställda i EU-länderna 1993 Andel % av alla anställda

Spanien Finland ||

Nederländerna Portugal Kvinnor Frankrike 1Män Tyskland Sverige Danmark Irland Grekland Italien Storbritannien Belgien

I

Luxerrburg O 10 15 20 25 30 35 4 Procen Källa: ECE, SCB m Women and Men Europe and North America 1995 Kvinnor är i högre utsträckning än män tidsbegränsat anställda i alla EU-länder utom Grekland där andelarna är desamma för kvinnor sorr för män. För Österrike finns siffror.

inga

Spanien har den högsta andelen bland både kvinnor och män med 39 procent för kvinnorna och 31 procent för männen. l Nederländerna är andelen dubbelt så hög för kvinnor för som man. Se mer om den "flexibla" arbetsmarknaden i kapitel 4

Arbetsmarknaden 81

Befolkningens utbildningsnivå efter ålder i EU-Iänderna omkring 1993 Procentuell fördelning inom åldersgruppen Land Ålder Grundskola Gymnasium Högskola Högskola

3 år minst 3 år

Kv M Kv M Kv M Kv M Danmark 25-44 22 12 31 19 8 8 39 61

45-64 46 41 38 28 2 3 14 28 1992

Källa: ECE, SCB m Women and Men Europeand North America 1995

Tyskland och Sverige har lägst andel lågutbildade kvinnor i befolkningen. Bland män ligger Sverige ungefär i mitten ovanstående

av länder. Bland andra Frankrike och Österrike har lägre

Tyskland, andel lågutbildade män.

Den högsta andelen högutbildade kvinnor har Danmark och Nederländerna. Sverige ligger trea bland de yngre kvinnorna och tvåa bland de äldre.

Danmark har högst andel högutbildade män. Därefter kommer Sverige bland de samt Tyskland, Nederländerna och Sverige

yngre bland de äldre.

Se mer om utbildning i kapitel 6

82 Arbetsmarknaden

Förvärvsarbetande med högst grundskoleutbildning i olika länder 1992 Andel % av alla i samma ålder med grundskoleutbildning

U 0I D i i i Danrmrk

Finland

Schw eiz

Norge

Frankrike Storbritannien

Portugal Tyskland

USA

Belgien

Nederländerna

Italien Spanien l i i Irland i i i i i i i O O 40 OO 80 100 I Kvinnor Män . Källa: OECD, Educationat a glance, Paris 1994 Utbildningsnivån betyder mycket för kvinnor än för mån när det mer gäller chansen till ett betalt arbete. Kvinnor med endast grundskola

hade i betydligt lägre utsträckning än män med utbildnings-

samma nivå ett betalt arbete. Det gällde alla länder i diagrammet utom ovan i Sverige, Danmark och Finland. Där skillnaden inte lika stor, var men ändå alltid till männens fördel. Sverige hade den högsta andelen förvärvsarbetande kvinnor bland de lågutbildade; 81 procent, följt Danmark på 68 procent och de av övriga nordiska länderna samt Schweiz. Irland hade endast 29 procent, tätt följt av Spanien på 35, Italien på 37 och Nederländerna på 38 procent. Bland männen låg Schweiz i topp med 92 procent, följt Sverige av på 91 procent. Finland och Belgien låg ibotten på 73 procent, följt av USA OCh Norge på 75 procent. Se mer om utbildning i kapitel 6

Arbetsmarknaden 83

Förvärvsarbetande med högst gymnasieskola i olika länder 1992 Andel % av alla i samma ålder med gymnasieutbildning

Sverige Danmark Portugal l-Inland Norge Frankrike Storbritannien USA Schw eiz italien Belgien Tyskland l Spanien k: y . .., rs. u Nederländerna Irland 0 20 40 60 80 100 Kvinnor Män Källa: OECD, Education at a glance, Paris 1994

Bland de gymnasieutbildade skillnaden mellan kvinnors och mäns var andelar i betalt arbete inom ett land inte lika stor jämfört med hur det såg ut för dem med endast grundskola. Sverige hade högst andel gymnasieutbildade kvinnor i betalt arbete; 91 procent. Danmark hade 87 och Portugal 85 procent. Särskilt i

Portugal andelen Väsentligt högre jämfört med den för låg-

var utbildade. Lägst låg, liksom bland de lågutbildade, Irland med 54 procent följt Nederländerna och Spanien. av Bland männen låg Schweiz högst med 96 procent, följt av Sverige på 95 och Irland på 93 procent. Lägst låg Tyskland på 86 procent. Skillnaden mellan länderna inte så stor för män som för kvinnor. var Se mer om utbildning i kapitel 6

84 Arbetsmarknaden

Förvärvsarbetande med högskoleutbildning i olika länder 1992 Andel % av alla i samma ålder med högskoleutbildning

Portugal i Sverige , A Danrrark

Finland j Norge

Italien j Storbritannien g Belgien i Tyskland Wi USA

Schweiz j V Frankrike

Spanien

Irland i Nederländerna g

Kvinnor " Vän

Källa: OECD, Education at a glance, Paris 1994

Bland de högutbildade skillnaden mellan andelen kvinnor och var andelen män i betalt arbete minst, både inom varje land och mellan länderna. Här var Portugal i topp för kvinnornas del med 94 procent i betalt arbete. Sverige låg strax därefter också med 94 procent, följt de av övriga nordiska länderna. Nederländerna sist på 77 procent var nu följt av Irland på 80 procent. Skillnaden mellan länderna liten för män. Den skiljde sig helvar ler inte mycket från nivån för gymnasieutbildade män. Schweiz låg högst med 98 procent, Sverige hade 96 och Spanien låg lägst med knappt 91 procent av männen i betalt arbete.

Semer om utbildning i kapitel 6

3¶Rörligheten på arbetsmarknaden

Som vi redan konstaterat har 1990-talet präglats hög arbetslöshet. av År arbetslösheten bland kvinnor 6,7 % och bland män 8,3 % 1995 var tabellen sidan 62. År 1990 motsvarande siffror 1,4 % se på var var för kvinnor och 1,5 % för män. När lågkonjunkturen började steg arbetslösheten kraftigast för män. Efter år 1993 sjönk arbetslösheten totalt på arbetsmarknaden och mest för män vilket lett till att "gapet" mellan könen har minskat. Vi har tidigare beskrivit hur detta hänger ihop med könsuppdelningen på arbetsmarknaden. För att få bild "rörligheten" på arbetsmarknaden har SCB på en av

vårt uppdrag gjort specialbearbetning på nya data ur Arbets-

en marknadsstatistiskt paket AMPAK. Dessa data hämtas huvudsakli-

från kontrolluppgifterna. Det könsuppdelade materialet ger oss

gen att få uppfattning fått och förlorat arbete, möjlighet en om vem som inom vilken sektor, med vilken utbildningsnivå Med "rörlighet" osv. flödet mellan arbetslöshet och arbete för kvinnor och män åren avses 1993 och 1994. De fick arbete år 1994, och inte hade personer som som det året innan definieras "nyrekryterade". "Avgångna" är motsom svarande sätt de hade arbete 1993, saknade ett sådant år som men 1994. Kriteriet för att klassas förvärvsarbetande är att individen som bedöms ha utfört 4 timmars arbete under november månad mätåret. Tillfälligt frånvarande, t.ex på grund sjukdom räknas förav som värvsarbetande. En utfört 4 timmars förvärvsarbete i noperson som vember, och får ett heltidsarbete i januari året därpå, kommer som därför inte att registreras som nyrekryterad. Vi vill för alltför långtgående analyser skillnaden mellan varna av och avgångna. Skillnaden mellan nyrekryterade och

nyrekryterade

motsvarar inte "arbetslöshet" på det sätt som diskuterats

avgångna

tidigare i betänkandet.

86 Rörligheten arbetsmarknaden

3.1¶Nyrekryteringar

Definitionen nyrekryteringar på föregående sida kan

av anses ganska snäv. Ändå visar siffrorna över det tillkommit

nyrekryterade att

hel del jobb under 1990-talet. År 1993 fick 260 000 en ca personer jobb utan ett sådant 1992. Året efter, 1994, motsvarande siffra som var var 325 000 personer. Detta innebär att nästan 600 000 fått arbete personer under 1993 och 1994. Samtidigt har naturligtvis arbetstillfällen försvunnit, vilket vi återkommer till. Som tidigare påpekats har de 600 000 saknat arbete personerna föregående år. Med vidare definition, t.ex. de lämnat ett en som arbete och fått ett nytt under år, skulle siffrorna högre. samma vara

3.1.1¶Hela landet

Hur fördelar sig de jobben på kvinnor och män Tabellen nedan nya visar att främst män nyanställts under tid. Skillnaderna är möjsenare ligen inte så stora det ibland framställts i debatten. År 1994 som var könsfördelningen bland dem fick jobb 43 % kvinnor och 57 % som män. Tabellen visar den "traditionella" bilden. Kvinnor fick företrä-

desvis anställning inom offentliga sektorn och män i varuproduktion.

Män dominerar också bland nyrekryterade till privat tjänstesektor.

Nyrekryterade 20-64 år på arbetsmarknaden under 1994 efter sektor Antal, procentuell fördelning och könsfördelning %

Sektor Kvinnor Män Könsfördelning Antal % Antal % Kv M

Varuprod. 18 179 13 73 076 39 20 80 Tjänsteprod., offentlig 61 661 45 32 446 17 66 34 Tjänsteprod.,

Källa: SCB, AMPAK

Rörligheten arbetsmarknaden 87

Tabellen nedan visar att under 1994 det stora företag och orga-

var nisationer anställde flest De rekryterade också flest kvin-

som personer.

Småföretag anställde flest män. nor.

Nyrekryterade 20-64 år på arbetsmarknaden under 1994 efter storlek på företaget arbetsgivaren Antal, procentuell förde/ning och könsfördelning %

Källa: SCB, AMPAK

Sammantaget visar de båda tabellerna att bland de nya på

ovan arbetsmarknaden dominerar kvinnorna i offentlig tjänsteproduktion och hos arbetsgivare med än 500 anställda. Män dominerar starkt

mer

i även i privat tjänsteproduktion samt hos alla varuproduktion, men

arbetsgivare har mindre än 500 anställda.

som

Nyrekryterade 20-64 år på arbetsmarknaden under 1994 efter tidigare sysselsättning Antal, procentue/I förde/ning och könsfördelning %

Källa: SCB, AMPAK

Bland dem rekryterats från studier är nästan 6 10 kvinnor.

som av Bland dem varit arbetslösa är två av tre män. I gruppen "Övrigt"

som ingår t.ex. varit hemma för vård barn, de som gjort

personer som av

sin värnplikt samt personer som varit långtidssjukskrivna. Troligen

är den sistnämnda den största. Den här statistiken håller på

gruppen att utvecklas och det går ännu inte att studera gruppen mer i detalj.

88 Rörligheten arbetsmarknaden

Nyrekryterade 20-64 år på arbetsmarknaden under 1994 efter

utbildningsnivå

Antal, procentuell fördelning och könsfördelning %

Högskola mindre än 3år 25 592 19 26 988 14 49 51 Högskola

Källa."SCB, AMPAK

Bland dem som har endast grundskoleutbildning drygt tred-

var en jedel kvinnor och två tredjedelar män. I de

högre utbildningsnivåe-

rna var könsfördelningen nästan helt jämn.

3.1.2¶Regionala skillnader

De regionala aspekterna har mycket stor relevans för att mäta skillnader på arbetsmarknaden. Vi har inte möjlighet att tränga så djupt in i materialet som skulle Önskvärt.

vara

Vi har därför valt att slå Stockholm,

samman storstadsregionernas

Göteborg, Malmö förvärvsregioner. Dessa är förvärvsregionerna 1-

Storstadsregionen har vi valt att jämföra med övriga landet. Dit räknas regionerna 4-10. Vi är medvetna att "övriga landet" är

om en

grov indelning, och att de olika förvärvsregionerna skiljer sig åt här.

l bilaga 2 visas vilka kommuner ingår i de olika förvärvs-

som

regionerna.

På nästa sida Visar vi nyrekryterade efter sektor i

storstadsregionen

och i övriga landet.

Rörligheten arbetsmarknaden 89

Nyrekryterade 20-64 år på arbetsmarknaden under 1994 i storstadsregionerna FR 1-3 efter sektor Antal, procentuell fördelning och könsfördelning % Sektor Kvinnor Män Könsfördelning

Antal % Antal % Kv M Varuprod. 5 553 10 19 620 28 22 78 Tjänsteprod., offentlig 21 191 38 12 509 18 63 37 Tjänsteprod.,

Källa: SCB, AMPAK

Nyrekryterade 20-64 år på arbetsmarknaden under 1994 i övriga landet FR 4-10 efter sektor Antal, procentuel/ fördelning och könsfördelning % Sektor Kvinnor Män Könsfördelning

Antal % Antal % Kv M Varuprod. 12 626 15 53 456 46 19 81 Tjänsteprod., offentlig 40 470 49 19 937 17 67 33 Tjänsteprod.,

Källa."SCB, AMPAK

Av tabellerna framgår att det finns skillnader mellan storstadsre-

och övriga landet. I övriga landet har kvinnorna i huvudsak

gionerna

fått jobb inom den offentliga sektorn, medan männen anställts inom varuproduktionen. Inom storstadsregionerna har både kvinnors och mäns arbetstillfällen kommit inom den privata tjänstesektornVidare visar könsfördelningen på de nyrekryterade att det relativt sett har anställts fler kvinnor inom storstadsregionerna än i övriga landet, även

skillnaderna är små. om

90 Rörligheten arbetsmarknaden

Nyrekryterade 20-64 år på arbetsmarknaden under 1994 i

storstadsregionerna FR 1-3 efter storlek på företaget

arbetsgivaren

Antal, procentuel/ förde/ning och könsfördelning %

Kä/Ia. SCB, AMPAK

Nyrekryterade 20-64 år på arbetsmarknaden under 1994 i övriga landet FR 4-10 efter storlek på företaget arbetsgivaren Antal, procentuell fördelning och könsfördelning %

Källa: SCB, AMPAK

Här framgår att det finns viss skillnad i nyrekryteringar mellan

en

storstadsregionerna och övriga landet när det gäller storleken på den

nya arbetsgivaren. Kvinnor i övriga landet har i högre utsträcknirg

än kvinnor i storstadsregionerna nyanställts arbetsgivare med fler

av än 500 anställda. Andelarna är 58 repektive 50 %. En anledning till denna skillnad torde att kvinnor i större utsträckning anstäls

vara

inom offentlig tjänsteproduktion i övriga landet än i

storstadsregio-

nerna.

För män är det något vanligare i storstadsregionerna än i Övriga

landet att nyanställas arbetsgivare med färre än 10 anställda.

av en

Rörligheten arbetsmarknaden 91

Nyrekryterade 20-64 år på arbetsmarknaden under 1994 i storstadsregionerna FR 1-3 efter tidigare sysselsättning Antal, procentuel/ fördelning och könsfördelning %

Källa: SCB, AMPAK

Nyrekryterade 20-64 år på arbetsmarknaden under 1994 i övriga landet FR 4-10 efter tidigare sysselsättning Anta/, procentuel/ fördelning och könsfördelning %

Källa. SCB, AMPAK

Tabellerna Visar att 38 % kvinnorna och 53 % av männen i

ovan av övriga landet korn från arbetslöshet. Andelarna var betydligt lägre

för storstadsregionerna; 28 respektive 38 %. Vi ser också att en högre

andel, både kvinnor och män, kommer från studier i storstadsregio-

En anledning till detta är att fler arbeten i storstadsregionerna

nerna. kräver högre formell utbildning. Tabellerna på nästa sida stöder den tesen.

Källa: SCB, AMPAK

Nyrekryterade 20-64 år på arbetsmarknaden under 1994 i övriga landet FR 4-10 efter utbildningsnivå Antal, procentuell fördelning och könsfördelning %

Högskola mindre än 3år 13 946 17 14 614 13 49 51 Högskola

Källa: SCB, AMPAK

De nyrekryterade i storstadsregionerna har relativt sett högre ut-

bildningsnivå än de som anställdes i övriga landet. Detta gäller både för kvinnor och män. I storstadsregionerna har de jobben i större

nya

utsträckning gått till högskoleutbildade än i övriga landet. Könsfördelningen är relativt jämn utom för grundskoleutbildade,

där män fått jobb i betydligt högre grad än kvinnor. Här finns

ingen

större skillnad mellan regionerna.

Rörligheten arbetsmarknaden 93

32 Avgångar

År 1994 förlorade 275 000 sina arbeten. Dessa personer hade

personer ett arbete år 1993 inte 1994. Antalet avgångar minskade kraftigt

men mellan åren 1993 och 1994. År 1993 förlorade 475 000 sina

ca personer arbeten. På motsvarande sätt hade dessa personer ett arbete 1992 men inte 1993.

3.2.1¶Heblandet

Antalet nyrekryterade ökade år 1994 jämfört med år 1993, samtidigt

antalet avgångna har minskat. Vidare kan det konstateras att det som är fler kvinnor än män blivit med jobbet, samtidigt som det är

som av fler män än kvinnor som nyrekryterats.

Avgångna 20-64 år från arbetsmarknaden under 1994 efter sektor Antal, procentuell fördelning och könsfördelning % Sektor Kvinnor Män Könsfördelning

Antal % Antal % Kv M Varuprod. 18 955 13 48 000 38 28 72 Tjänsteprod., offentlig 70 766 47 24 013 19 75 25 Tjänsteprod.,

Källa: SCB, AMPAK

Bland dem försvunnit från den varuproducerande sektorn är

som 3 4 män. I offentlig tjänsteproduktion är förhållandet det motsatta;

av 3 4 är kvinnor. Från den privata tjänsteproduktionen har det för-

av svunnit ungefär lika många kvinnor som män.

Tabellen motsvarar bilden för nyrekryterade. En intressant

ovan observation är dock att det slutade fler kvinnor inom den offentliga

tjänsteproduktionen än det nyrekryterades. För män var det tvärtom.

Det fler män nyrekryterades inom sektorn än slutade.

var som som Inom varuproduktionen slutade det lika många kvinnor som

nyrekryterades. Betydligt fler män nyrekryterades än slutade.

94 Rörligheten arbetsmarknaden

Avgångna 20-64 år från arbetsmarknaden under 1994 efter storlek

på förra företaget arbetsgivaren

Antal, procentuell fördelning och könsfördelning %

Källa. SCB, AMPAK

Även denna tabell bilden för

motsvarar nyrekryterade. När det gäller arbetsgivarens storlek har det försvunnit fler mån än kvinnor från de riktigt små företagen och nästan dubbelt så många kvinnor som män från de riktigt stora. Från övriga företag har det försvunnit ungefär lika många kvinnor män.

som

Avgångna 20-64 år från arbetsmarknaden under 1994 efter nuvarande sysselsättning Antal, procentuel/ förde/ning och könsfördelning %

Källa: SCB, AMPAK

Kvinnorna dominerar bland dem försvunnit till studier. Till

som arbetslöshet samt "Övrigt" har försvunnit ungefär lika kvin-

många

nor som män. Denna bild motsvarar inte riktigt den för nyrekryterade. Där var det nästan hälften så många kvinnor män

som som rekrytera-

des från arbetslöshet.

Rörligheten arbetsmarknaden 95

Avgångna 20-64 år från arbetsmarknaden under 1994 efter utbildningsnivå Antal, procentue/l fördelning och könsfördelning %

Högskola mindre än 3år 18 193 12 12 438 10 59 41 Högskola

Källa: SCB, AMPAK

Det har försvunnit ungefär lika många kvinnor som män i alla

utbildningsnivåer med undantag för dem som har kortare högskole-

utbildning. Bland dem har det försvunnit ungefär 50 procent fler kvinnor än män.

Om jämför ovanstående tabell över avgångna efter utbild-

man ningsnivå med motsvarande tabell för nyrekryterade kan man sluta

sig till att de nyrekryterade har högre utbildning än de avgångna.

Skillnaden är dessutom större bland kvinnor än bland män. Av alla

nyrekryterade kvinnor hade 29 % någon form av högskoleutbildning.

Bland de avgångna kvinnorna hade 18 % någon form av högskoleutbildning. Motsvarande siffror för män är 22 % för de nyrekryterade och 16 % för de avgångna.

Bland de nyrekryterade fanns fler män än kvinnor med både grundskole- och gymnasieutbildning. Det förefaller svårare för lågutbildade kvinnor att komma i arbete, särskilt för grundskoleutbildade. I andra delar detta betänkande har kvinnors och mäns

av utbildningsnivå tagits Diagrammet på sidan 69 visar att kvinnor

upp. i arbetskraften mellan 25 och 54 år generellt sett har högre formell utbildning än män i motsvarande Tabellerna stärker

grupp. ovan denna bild.

96 Rörligheten arbetsmarknaden

3.2.2 skillnader

Regionala

Avgångna 20-64 år från arbetsmarknaden under 1994 i storstadsregionerna FR 1-3 efter sektor Antal, procentuell fördelning och könsfördelning % Sektor Kvinnor Män Könsfördelning

Antal % Antal % Kv M Varuprod. 5 893 10 14 390 29 29 71 Tjänsteprod., offentlig 24 640 43 9 325 19 73 27 Tjänsteprod.,

Källa: SCB, AMPAK

Avgångna 20-64 år från arbetsmarknaden under 1994 i övriga landet FR 4-10 efter sektor Antal, procentuell fördelning och könsfördelning % Sektor Kvinnor Män Könsfördelning

Antal % Antal % Kv M Varuprod. 13 062 14 33 610 44 28 72 Tjänsteprod., offentlig 46 126 50 14 688 19 76 24 Tjänsteprod.,

Källa: SCB, AMPAK

När det gäller skillnader mellan storstadsregionerna och övriga landet är bilden densamma i föregående avsnitt nyrekryte-

som om ringar. Kvinnor arbetar i större utsträckning inom den offentliga sektorn och män arbetar i större utsträckning inom varuproduktionen i övriga landet. I storstadsregionerna arbetar både kvinnor och män i

större grad inom den privata tjänstesektorn. Denna uppdelning visar

sig även i statistiken över avgångna.

Rörligheten arbetsmarknaden 97

Avgångna 20-64 år från arbetsmarknaden under 1994 i storstadsregionerna FR 1-3 efter storlek på företaget arbetsgivaren Antal, procentuell fördelning och könsfördelning %

Källa: SCB, AMPAK

Avgångna 20-64 år från arbetsmarknaden under 1994 i övriga landet FR 4-10 efter storlek på företaget arbetsgivaren Antal, procentuell fördelning och könsfördelning %

Källa."SCB. AMPAK

En något högre andel kvinnor har försvunnit från mindre företag i storstadsregionerna än i övriga landet. Det gäller även män. Skillnaden är här dock mycket liten.

98 Rörligheten arbetsmarknaden

Både i storstadsregionerna i övriga landet har större andel

som en både kvinnor och män slutat i de största företagen nyrekry-

än som terats dit. Jobben verkar ha kommit i de minsta företagen, eftersom en större andel har nyrekryterats dit än andelen har slutat i dessa

som företag. Detta är en tendens som verkar starkare i storstadsre-

vara

gionerna än i Övriga landet.

Avgångna 20-64 år från arbetsmarknaden under 1994 i storstadsregionerna FR 1-3 efter nuvarande sysselsättning Antal, procentuell fördelning och könsfördelning %

Källa: SCB, AMPAK

Avgångna 20-64 år från arbetsmarknaden under 1994 i övriga landet FR 4-10 efter nuvarande sysselsättning Antal, procentuell fördelning och könsfördelning %

43 Summa 91 439 100 77 039 100 54 46

Källa: SCB, AMPAK

Även dessa tabeller

visar en liknande bild över de regionala skillnaderna som tabellerna över nyrekryterade gjorde. En intressant jäm-

förelse kan dock nyrekryterade och avgångna i

vara storstadsregio-

nerna. Tabellerna över tidigare sysselsättning visar att det i storstadsregionerna är vanligare att komma från studier in i sysselsättning, än att till studier från sysselsättning. Denna skillnad är minst för män i övriga landet.

Rörligheten arbetsmarknaden

Avgångna 20-64 år från arbetsmarknaden under 1994 i storstadsregionerna FR 1-3 efter utbildningsnivå Antal, procentuell fördelning och könsfördelning %

Högskola mindre än 3år 8 465 15 5 553 11 60 40 Högskola

Källa: SCB. AMPAK

Avgångna 20-64 år från arbetsmarknaden under 1994 i övriga landet FR 4-10 efter utbildningsnivå Antal, procentuell fördelning och könsfördelning %

Högskola mindre än 3år 9 728 11 6 885 9 59 41 Högskola

Källa: SCB, AMPAK

Föregående avsnitt avgångna i hela landet visade att de

om

nyrekryterade hade högre utbildning än de avgångna. Denna tendens blir jämför nyrekryterade och avgångna i storstadstydligare när man regionen. Skillnaden mellan nyrekryterades formella utbildningsnivå

och är större i storstadsregionerna än i övriga landet, då

avgångnas

tittar på andelar totala antalet kvinnor respektive män. man av

4¶Den "flexibla" arbetsmarknaden

I flera europeiska länder pågår debatt förändringar på arbetsen om marknaden innebär "lösare förbindelser" mellan arbetsgivare och som arbetstagare. I de flesta medlemsländerna i EU diskuteras utvecken

ling mot högre grad av deltidsarbete, projektanställningar, uthyrning

personal, vikariat Nya former av arbeten som bryter mot mönstav osv. ret med fasta anställningar och arbetstider mellan åtta och fem, kallas ofta "atypiska arbeten" och anställningsformerna för "flexibla" EU-

sammanhang.

Kommissionen har misslyckats med att utarbeta en reglering på området till skydd för arbetstagare med "flexibla" villkor på arbetsmarknaden, t.ex. deltidsarbetande. Därför har konsultation för nu en ett kollektivavtal villkor för deltidsarbetande inletts mellan ev. om arbetsmarknadens parter europeisk nivå enligt överenskommel-

på socialpolitik bifogats det sociala protokollet.

sen om som De sysselsatta i Sverige kan delas in i tre olika grupper i fråga om form för anställning. De är fast anställda, tidsbegränsat anställda, och

egna företagare.

Sysselsatta efter anställningsform 1995 Procentuell fördelning

Källa: SCB,AKU

Kvinnor dominerar både bland arbetstagare med fasta och tidsbe-

gränsade anställningar. Män är i majoritet bland företagarna. I fråga

antal är det nästan lika många kvinnor män som har fasta om som anställningar. Totalt sett ökade andelen tillfälliga jobb under slutet av 1980-talet för sedan minska under lågkonjunkturens första år i

att

1990-talet och sedan öka igen. År 1995 andelen ungefär

början av var

lika hög år 1987.

som

102 Den "flexibla" arbetsmarknaden

Många egna företagare tillhör de har uppdrag under kortare som eller längre tid och utgör del den "flexibla" arbetsmarknasom en av den. Företagande och sysselsättning tas i särskilt avsnitt. upp ett

4.1¶Deltidsarbete

I alla europeiska länder dominerar kvinnor bland deltidsarbetande. Nederländerna har flest manliga deltidsarbetande, det rör sig men ändå bara 15 %. Majoriteten de deltidsarbetande männen där om av är ungdomar som ännu inte riktigt etablerat sig på arbetsmarknaden och de rör sig i högre grad än kvinnor till heltidsarbeten FNV senare 1996.

Som framgår kartläggningen är kvinnor klart överrepresenterade

av bland deltidsarbetande och deltidsanställda i 45. Det

Sverige se s.

gäller även bland deltidsarbetslösa och undersysselsatta, skaror vars har vuxit kraftigt och snabbt under 1990-talet 50. har

se s. Samtidigt

andelen deltidsarbetande sjunkit. Fler kvinnor jobbar heltid 44.

se s.

Frivilligt och ofrivilligt deltidsarbete förekommer mest inom kvinnodominerade sektorer inom och privat sektor. Deltids-

offentlig

arbete är utbrett inom bl.a. branscher handel och vård. som

4.2¶Tidsbegränsade anställningar

Även bland arbetstagare med tillfälliga kontrakt på arbetsmarknaden, dominerar kvinnor i Europa. Skillnaden i genomsnitt är inte så stor med drygt 12 % kvinnor och drygt 10 % män. Olikheterna mellan de olika medlemsländerna är dock stor liksom tillfäl-

fördelningen av

liga jobb på olika branscher. I Spanien är t.ex. över tredjedel en av

arbetstagarna utan fast anställning se 80. Av de kvinnor job-

s. som bar i serviceyrken i Storbritannien är fler än fast anställda

tillfälligt

Rubery et al. 1995. Andelen tidsbegränsat anställda i Sverige är 14 % kvinnor och 9 % män mellan 20 och 64 år 1995 se 53. I antal innebär det 250 000 s. ca kvinnor och 190 000 män. För kvinnor har andelen ökat sedan

början

av 1990-talet och tenderar att stiga. För män steg kurvan i början av lågkonjunkturen för att plana ut under de senaste två åren. Unga har

högre andel tillfälliga jobb, vilket hänger ihop med deras etablering

på arbetsmarknaden och kombination t.ex. jobb och studier av etc.

Tidsbegränsade anställningar delas i vikariat,

upp grupperna prov-

Den "flexibla" arbetsmarknaden 103

feriearbete, objektsanställning, "kallas vid behov", prak-

tjänstgöring, tik, och övrigt. Tidsbegränsade anställningar är vanli-

säsongsarbete

gast i hälso-, sjukvård lant- och skogsbruk samt

yrkesområdena m.m.,

fiskeriarbete och servicearbete se s. 54. Av bilden sidan 56 framgår att vikariat är den vanligaste for-

på

jobb. Av alla kvinnor mellan 25 och 54 år som

men av tidsbegränsade

hade tidsbegränsat arbete, hade 67 % ett vikariat år 1989. Siffran ett hade till 53 % år 1995. Motsvarande siffror för män är 37 % år

sjunkit

1989 och 24 % år 1995. Skälet till att vikariaten minskat i omfattning

är att många övertaliga i t.ex. landsting och kommuner erbjuds att

"vikariera" för kolleger i stället för att bli uppsagda. Behovet av vikarier "utifrån" minskar och vikariatsförordnanden förlängs inte. och "kallas in vid behov" har ökat sin andel av

Objektsanställning

former anställningar. Av tidsbegränsat anställda

av tidsbegränsade

kvinnor hade 9 % år 1989 objektsanställning och 8 % kallades in vid År andelen ökat till 14 15 %. År 1989 behov. 1995 hade respektive hade 24 % männen objektsanställningar och 5 % kallades in vid av behov. År motsvarande siffror 32 respektive 11 %. 1995 var har År 1989 hade Män dominerar bland dem som provtjänstgöring. 18 % anställning mot 7 % kvinnorna. För båda könen hade på prov, av andelarna sjunkit år 1995 till 15 respektive 7 %. Bland 16-24-åringar finns också stora skillnader mellan könen. kvinnor är klart överrepresenterade i Vikariat och unga män

Unga

feriearbeten. Även bland har kvinnor i

har i högre utsträckning unga betydligt högre anställningar där de blir "kallade vid behov"

grad

och andelen har vuxit för båda könen. Kvinnors andel de undersysselsatta är större än mäns. Kurvan av för kvinnor bild 51. Vi har redan konstaterat att deltidsar-

stiger se s.

betslösheten stigit betydligt under 1990-talet och att kvinnor dominestarkt i Av de har tidsbegränsade arbeten och som rar gruppen. som jobbar deltid skulle många vilja arbeta mer.

Av de har tidsbegränsade anställningar jobbar majoriteten

som deltid. Av kvinnorna gäller det drygt 40 %. Andelen är högre för män än kvinnor är mycket liten. Antalsmässigt är det betydmen gruppen fler kvinnor än män jobbar korta eller långa deltider och har

ligt som

anställningar. Av dem har tidsbegränsade anställ-

tidsbegränsade som

nin högre andel deltid jämfört med andra.

ar jobbar en något

Ar 1995 ville 65 % dem arbetade högst halvtid öka sin av som arbetstid. dramatisk ökning jämfört med år 1989, då 35 % Det är en ville ha arbete. Siffrorna för män är ungefär lika, men män utgör mer liten andel Av alla kvinnor arbetade delen mycket av gruppen. som

104 Den "flexibla" arbetsmarknaden

tid med tidsbegränsade anställningar, ville 17 % öka sitt förvärvsar-

bete år 1989 jämfört med 34 % år 1995. Motsvarande siffror för män är

11 % respektive 21 %.

4.3 "flexibla" arbets-

Arbetstagare på den

marknaden hur ser de på sig själva

-

Genom att undersöka hur kvinnor och män mellan 25 och 54 år som har tillfälliga arbeten på sig själva, går det kanske att få bild ser en av "tidsändan" på arbetsmarknaden 58. År 1989 arbetsmark-

se s. såg

nadsläget gott ut med en arbetslöshet på 1 % i genomsnitt, relativt jämnt fördelat mellan kvinnor och män. År 1995 var situationen betydligt mer dramatisk med genomsnittlig arbetslöshet på 6 % med en 5 % för kvinnor och 7 % för män i åldersgruppen. Är 1989 förekom

också tidsbegränsade anställningar, de

men som hade den sortens arbete då såg delvis på sig själva på ett annat sätt än år 1995. Uppgifterna skiljer sig åt mellan kvinnor och män.

Kvinnor såg i högre grad än män på sig själva förvärvsarbesom tande båda åren, och båda könen gjorde det i högre grad år 1995 än

1989. Betydligt fler såg sig arbetssökande år 1995 och kvinnor som gjorde det i större utsträckning än män. Få såg sig hempersoner som arbetande, kvinnor gjorde det i större utsträckning än män. men En intressant parallell är det faktum kvinnor befinner att av som sig utanför arbetskraften är det betydligt färre sig hemsom ser som arbetande år 1995 mot år 1989. De betraktar sig själva i allt

högre grad

som arbetssökande och studerande se 60. s.

4.4¶Konsekvenser

Objektsanställningar och att "kallas vid behov" är de former tillav fälliga anställningsformer som oftast avses i debatten "flexibiliom tet" på arbetsmarknaden. Kvinnor är överrepresenterade bland dem

som s.a.s. måste bevaka telefonen för att få jobba, de blir "kallade som vid behov". Andelen hade nästan fördubblats under år. sex För arbetstagarna kan former för anställningar och arbetstider nya säkert få olika konsekvenser beroende individuella önskemål,

på

familjesituation, ekonomiska förhållanden För den inte har osv. som familj, som vill prova på upplevelser ofta och inte beroende nya vara av en och samma arbetsgivare är friare former för arbete säkert nya

Den "flexibla" arbetsmarknaden 105

godo. För den har familj, ekonomi och som sätter konav som svagare tinuitet före frihet är trygga anställningar viktiga. Skälet till att de allra flesta förvärvsarbetar är att inkomsten behövs för mat, kläder och bostad etc. Den har det sämre ställt blir som naturligtvis beroende tillgången på arbete för att klara livsmer av av nödvändiga behov. Eftersom kvinnor i genomsnitt har lägre löner än män, har kvinnor oftare en utsatt position när anställningsvillkoren blir osäkrare. Bland dem har mindre ekonomiskt "spelrum" dosom minerar kvinnor. Dessutom förekommer tidsbegränsade arbeten och deltidsjobb förträdesvis i kvinnodominerade branscher, vilket i sig oftast innebär att löneläget är lägre. Konsekvenserna undersysselsättning och tillav

fälliga anställningar i låglönejobb kan bli att arbetstagaren kombine-

flera olika arbeten för att komma i den inkomst behövs. rar upp som Sådan utveckling har skett i bl.a. Storbritannien och USA. Det leder i många fall till stress och förslitning. En aspekt är sannolikheten att få fast anställning efter det annan tidsbegränsade arbetet. Av de varianter tidsbegränsade arbeten som av finns i AKU, är provanställningar där män dominerar de som i högst utsträckning leder till fast jobb. Av de som hade fått fast anställning efter tidsbegränsad anställning andra kvartalet år 1994, kom ca. 36 %

från provanställning. Motsvarande siffror för objektsanställningar var

11 %. Kvinnodominerade tidsbegränsade anställningsformer ledde

ca. i mindre utsträckning till fast tjänst. Av dem fått fast tjänst under som period kom endast 6 % från "kallas vid behov" och 7,5 % från samma vikariat. Under ungdomsåren finns många som attraheras av tillfälliga arbeten. Unga kvinnor födda på 1970-talet är oftare än män i samma ålder intresserade att studera och lära sig mer om andra kulav resa, turer SCB 1996. Sådana önskemål går lättare att kombinera med tillfälliga arbeten. Däremot försvåras livet för den varje månad har som

fasta utgifter och försörjningsbörda.

Det är svårt att säga huruvida andelen tillfälliga arbeten totalt sett växer eller minskar. Däremot har det slags tillfälliga anställningar som innebär "lösligast" anknytning till arbetsmarknaden ökat kraftigt de senaste åren. Kvinnor är i majoritet där och utvecklingen är stigande,

liksom för undersysselsättningen. Många de tidsbegränsat anställda

av är dessutom deltidsarbetande. Korta deltider har ökat. Sammantaget har kvinnorna alltså osäkrare ställning på arbetsmarknaden geen deltidsarbete, deltidsarbetslöshet, undersysselsättning och nom mer

tidsbegränsade anställningar. Det skapar oroande bild inför fram-

en

106 Den "flexibla" arbetsmarknaden

tiden, eftersom sysselsättningen dessutom totalt sett sjunkit för

mer

kvinnor än för män de senaste månaderna.

5¶Arbetslöshet

År 1996 har hittills inte ingett något större hopp vad gäller sysselsättningen. Den sjunker just på hela arbetsmarknaden. I EU är nästan

nu 20 miljoner människor utan arbete. I januari år 1996 arbetslöshe-

var

ten i Tyskland högst sedan krigsslutet. I Sverige sjunker sysselsätt-

ningen sedan några månader mest för kvinnor, särskilt i åldern 25 till 54 år. År 1995 i december utgjorde kvinnorna 46 % de arbetslösa.

av Ett år tidigare deras andel 43 %. Kvinnors andel av de långtids-

var arbetslösa har också ökat från 42 % i december 1995 till 45 % ett år

AMS 1996. senare

Lågkonjunktur och strukturomvandling samverkar och leder till

att sysselsättningen i offentliga sektorn sjunker samtidigt som stora

kvinnodominerade yrkesområden t.ex. det kontorsadrninistrativa

som minskar. Handel, bank och försäkring är andra branscher där sysselsättningen förväntas förändras negativt AMS 1996. Kvinnor är dessutom redan överrepresenterade i deltidsarbetslöshet och bland de undersysselsatta på hela arbetsmarknaden.

Som kartläggningen har främst män varit "heltidsar-

framgår av

betslösa" hittills under 1990-talet i Sverige se s. 61. Det skiljer Sverige från de flesta andra medlemsländer i EU och beror på att mansdominerade branscher såsom tillverknings- och byggnadsindustrin drabbades först och hittills hårdast av de ekonomiska problemen. Sedan två år tillbaka har sysselsättningen stigit något, bl.a. på grund

uppgångar i exportindustrin. De jobben har företrädesvis gått

av nya till män. Under början 1996 har uppgången mattats av.

unga av

5.1 vid arbetslöshet

Strategier

Eftersom arbetsmarknaden är mycket könsuppdelad i nästan alla avseenden, ligger det nära till hands att anta att även arbetslösheten får olika konsekvenser för kvinnor och män, och att deras liv och livssammanhang påverkas annorlunda. I kartläggningen har vi beskrivit med statistik hur arbetslösheten, sysselättningen, arbetskraftsdeltagandet har utvecklats. Det finns naturligtvis även andra si-

osv.

108 Arbetslöshet

dor arbetslöshet är svårare att "mäta". av som Mannen har traditionellt setts "familjeförsörjaren". Rollerna som förändras, ganska långsamt. Liksom tidigare finns det ingen men grupp på arbetsmarknaden förvärvsarbetar så mycket som som småbarnsfäder i fråga andel och antal arbetade timmar 29, om se s. 45 och 48. När kvinnor blir mödrar minskas däremot deras arbetsutbud. Statistiken visar dock att kvinnors faktiskt arbetade timmar har ökat under 1990-talet jämfört med tidigare. Samtidigt har deltidsarbetslösheten

och undersysselsättningen stigit. Skälen för denna kan utveckling ligga

på olika plan. Det kan tolkas kvinnors inkomster fortfarande som om ses som komplement till en annan inkomst i hushållet, och används som "reglage" om huvudförsörjarens inkomster faller bort eller verkar osäkrare. Det ligger dock också nära till hands att kvinnors ökade förvärvsarbete beror på att det i allt större är

utsträcknig möjligt att

förena jobb och familj. Rollerna förändras och kvinnor och män ser

sig samtidigt som föräldrar och professionella. l Sverige sig år

ser 1995 jämfört med år 1989 allt färre kvinnor utanför arbetskraften som hemarbetande. De uppfattar sig i högre grad än män studerande som eller förvärvsarbetande. Ensamstående föräldrar blir naturligtvis extra känsliga för yttre ekonomiska faktorer höjd ränta, minskade ersättningsnivåer etc. som och behovet större inkomster ökar. Arbetslösheten bland av ensamstående föräldrar, särskilt har stigit kraftigt under 1990-talet. unga, Den ekonomiska får psykiska och fysiska konsekvenser. Enpressen samstående föräldrars ekonomiska situation beskrivs i nyligen puben

licerad rapport från arbetsgrupp inom Socialdepartementet Social-

en

departementet 1996.

Vad händer då i familj eller inom relation när den parten en en ena förlorar sitt arbete Hur påverkar arbetslösheten kvinnor och män psykiskt och socialt Förändras den fysiska hälsan Vilka konsekvenser kan det i sin tur tänkas ha på samhället i övrigt Susan Walsh konstaterar att kunskapen kvinnors arbetslöshet om

är liten i den psykologiska forskningen. Kvinnor figurerar oftast

som makor eller mödrar till barn till den arbetslöse. Kvinnors strategier för att hantera arbetslöshet är lite kända. Walsh påpekar den egen att forskning som belagt arbetslöshetens generellt starka negativa inverkan på det psykiska välbefinnandet, med hopplöshet och passivitet som följd, oftast utgått från manliga arbetslösa. Under tid har senare psykologer kommit fram till att alla arbetslösa inte likadant. reagerar Det är viktigt att väga in ett könsperspektiv Walsh et al. 1995.

SOU l996:56 Arbetslöshet 109

Även Anne Hammarström, följt svenska ungdomar i arbetssom löshet, pekar på brister och behov kunskaper på området ur könsav perspektiv Hammarström 1996. Enligt Walsh är arbetslösa kvinnor aktiva än män. När kvinmer förlorar sina förvärvsarbeten, ägnar de mer tid till obetalda uppnor gifter i hemmet. Män tar oftast inte del i hushållsarbete eller i mer de barnen. Passiviseringen sker både i förhållande omsorgen om egna till arbetslivet och familjesysslorna. Walsh menar att detta är uttryck för identitet, självuppfattning och omvärldens förväntan på könsroller. Både kvinnor och män relaterar sin identitet delvis till sin roll i familjen. Flera studier har visat att kvinnor oftare blir uppskattade och synliggjorda för sina insatser i förhållande till andra människor, än i uppfyllande mål och behov. Ett sätt att känna sig aktiv av egna och uppskattad trots arbetslösheten kan ökat utbud obetalt vara av arbete i hemmet. Det behöver dock inte innebära att kvinnor lider mindre av att ha förlorat förvärvsarbetet. Susan Walsh har också undersökt hur arbetslösa kvinnor och män på psykologiskt och socialt stöd från partnern. Studien visade att ser arbetslösa kvinnor ansåg sig få mindre stöd sina män än tvärtom, av när det gällde att hantera arbetslösheten och förändringar i familjen. Brister i uppbackning från partnern påverkade kvinnor mer än män. Kvinnor upplevde i högre grad att förhållandet försämrades. De vände sig oftare till någon utanför familjen för stöd. Män fortfarande den bedrifter kan förses som som genom egna sörja andra. Ett villkor för relation och andra är mannens omsorg om ofta just frånvaro från hemmet. Kvinnor och män reagerar olika vid arbetslöshet, och de alternativa sysslorna fyller olika behov för den arbetslöset. Resonemanget identitet i förhållande till arbete och familj återom finns i andra undersökningar. En studie gjord av Ulla Björnberg visar

t.ex. att vissa män kan prioritera familjelivet högt, samtidigt till-

men höra de som förvärvsarbetar mest. Deras bidrag till familjen grupper realiseras på sätt och vis frånvaro. I-Ion frågade män om deras genom

på arbete och familj. De ombads kategorisera sig själva som

syn "familjeorienterade" eller "arbetsorienterade". Paradoxalt hade nog de män ansåg sig "familjeorienterade" i den bemärkelsen att de som satte familjens välbefinnande, kontakt med barnen osv. högre än kar-

riär i yrkeslivet högst på prioriteringslistan, i mindre utsträckning än

de arbetsorienterade anpassat sin arbetstider för familjens och barskull. De hade heller inte avstått från övertid eller befordran i nens högre utsträckning. De "arbetsorienterade" männen ansåg sig ha svå-

110 Arbetslöshet

rare att balansera hem och arbete och tyckte sig oftare behöva "kompensera" barnen för frånvaro från hemmet. Hon påpekar att alla individer i de två grupperna inte på sätt, och att

reagerar samma menar

förändringar i faderskap och partnerskap måste analyseras utifrån mäns livssammanhang Björnberg 1995.

I många europeiska länder och regioner är arbetslösheten hög bland unga lågutbildade män, t.ex. i Nordengland. Kvinnorna sköter istället det mesta i allt högre grad; förvärvsarbete, studier samt huvudansvar för hem och barn efter jobbet. Samma mönster står att finna i

bl.a. Asien där många filippinska kvinnor till Hongkong

unga reser och andra länder för att jobba som hembiträden. Syftet med utlandsarbetet är ofta att de måste försörja sina barn och arbetslösa män i hemlandet. De lämnar barnen till kvinnliga släktingar. Många män blir således försörjda sina fruar, lever utan kontakt med

av men henne och barnen och utan arbetsuppgifter både i hemmet och i förvärvslivet Wingborg 1996.

I Sverige, t.ex. i Norrlands inland se s. 31 är sysselsättningen högre för kvinnor än för män, vilket är förändring ägt under

en som rum 1990-talet. På vissa orter förefaller män mindre benägna att

unga vara studera, omskola sig eller flytta än kvinnor.

I tidskriften "Arbetsmarknad och arbetsliv" skriver Mikael Nordenmark hur kvinnor och män upplever arbetslöshet. Arti-

om

keln, som bygger på sociologiska studier, inget entydigt

ger svar om att det ena könet påverkas mer eller mindre än det andra. Författaren menar att olikheter finns, men att det är sociala skillnader än

snarare generella olikheter mellan kvinnor och män som avgör hur

man ser sin på sin arbetslöshetssituation. Han refererar forskning från 1930talet som kommit fram till att män identifierat sig förvärvs-

mer som arbetande och familjeförsörjare och därför haft svårare att finna sig till rätta i arbetslöshet. Kvinnor kunde lättare orientera sig mot roll

en i hemmet utan betald sysselsättning. Senare resultat har visat att i och med att kvinnors förvärvsarbetande blivit vanligt, har kvinnor haft lika svårt som män då de blivit utan jobb. En tillvaro hemmafru

som upplevs inte längre som ett alternativ varken för kvinnor eller män Nordenmark 1995.

Försämrad privatekonomi med ovisshet om framtida inkomster, skapar stress i familjer. Ohälsan ökar. Könsrollerna kan påverkas och

spänningar uppstå i familjer och parförhållanden, enligt en rapport

utgiven av TCO TCO 1996. Stress, ökad alkoholkonsumtion och

annan ohälsa kan bli följder arbetslöshet visar studier på det

av socialmedicinska området Levi 1995.

Arbetslöshet 111

5.2¶Arbetslöshet och utbildningsnivå

Innehållet i begreppen formell "hög" och "låg" utbildning har förändrats över tiden. Kvalifikationskraven skärps. Idag betraktas personer med grundskoleutbildning och vissa former av gymnasieutbildning "lågt" utbildade. För tjugo år sedan hade majoriteten av

som

befolkningen folk- eller grundskoleutbildning som sin högsta nivå.

Hur mycket utbildningsnivån än höjs, kommer det alltid att finnas en

"lägsta utbildningsnivå".

Under 1990-talet är det särskilt lågutbildade kvinnor och män som blivit arbetslösa och haft svårare att komma tillbaka i jobb. Statistik

sträcker sig fram till år 1990 visar att lågutbildade bytte arbete, som yrke och näring oftare än andra SCB 1996. Arbetskraftsdeltagandet har sjunkit kraftigt. Det är ett mönster som återkommer i lågkonjunkturer. Strukturomvandling i kombination med försämrad samhällsekonomi drabbar de lägst utbildade hårdast.

Sverige har länge haft unikt stor andel formellt lågutbildade i

en arbetskraften och sysselsatta. Skillnaden är särskilt stor mellan

som svenska kvinnor och kvinnor i andra länder. Exempelvis kan nämnas

att kvinnor med grundskoleutbildning hade ett arbetskraftsdeltagande

på knappt 50 % i genomsnitt i OECD-länderna år 1992, medan siffran för svenska kvinnor 81 %. För männen är motsvarande tal 80 %

var

respektive 90 %.

Vi diskuterar betydelsen utbildning i ett särskilt avsnitt, men

av även här vill vi gärna lyfta frågan de lågutbildades utsatthet på

om arbetsmarknaden idag och i morgon. Lågutbildade är över-

av

representerade bland långtidsarbetslösa i förhållande till sin andel

av arbetskraften. Hög utbildningsnivå leder snabbare till arbete efter

avslutad utbildning.

Under 1990-talets lågkonjunktur drabbades både hög- och lågutbildade av arbetslösheten, på olika sätt. Det var en unik situation

ställde arbetsmarknadspolitiken inför nya svåra uppgifter. Nya

som åtgärder skapades skulle bidra till att hjälpa de nya arbetslösa

som grupperna tillbaka till arbetsmarknaden. Det är fortfarande oklart hur de verkat.

På Metallarbetareförbundets område har 120 000 arbetstillfäl-

ca len, främst lågkvalificerade, försvunnit sedan år 1989. Kvinnor var

överrepresenterade bland arbetare med monotona arbetsuppgifter. I

förhållande till sin andel av alla metallarbetare, blev kvinnorna i högre grad utan jobb. Det berodde på att kvinnorna på metallområdet i

större utsträckning än männen hade låg utbildning. När konjunktu-

112 Arbetslöshet

ren blev lite gynnsammare under de senaste två åren, har de

nya arbetstillfällen som skapats främst gått till unga män med treårig teknisk gymnsieutbildning. Kvinnors andel av metallarbetarna har sjunkit, eftersom det finns färre kvinnor än män med yrkesutbildning på

området. Liknande beskrivningar utvecklingen går att finna från

av andra delar av industrin Metallarbetareförbundet 1995.

Inom sjukvården har kompetenskraven stigit på liknande vis och bl.a. inneburit att vårdbiträdesyrket i princip försvunnit landstings-

området. Undersköterskorna har minst gymnasieutbildning är

som numera "lägsta nivå". På kontorsarbetsmarknaden har nästan 100 000 arbetstillfällen försvunnit under 1990-talet. De klarat sig

som bäst, är de kontorister som hade mer än grundskoleutbildning och som hade kunskaper i eller som fick möjlighet att lära sig data.

Av de arbeten som arbetsförmedlingarna har att förmedla är allt färre "lågkvalificerade" jobb. De finns är oftast inom

som mansdominerade branscher AMS 1995. Arbetsgivarna har skärpt sina kvalifikationskrav betydligt under 1990-talet och efterfrågar alltmer kombinationer kunskaper. Önskemål och social

av om språkkunskaper

kompetens blir vanligare AMS 1996.

5.3¶Ålder och arbetslöshet

Det är de unga som haft högst arbetslöshet hittills under 1990-talet se sidorna 61 och 62. Unga män dominerar, kvinnors andel

men av ungdomsarbetslösheten växer. Arbetslösheten är lägst för arbetsta-

gare över 45 år. Arbetskraftsdeltagandet har också påverkats minst

för åldersgruppen. Kvinnor har lägre arbetslöshet än män i åldersgruppen. Däremot har kvinnor i högre grad förtidspensionerats.

Aven om statistiken ännu så länge inte visar att hög ålder i sig medfört större problem än för andra under 1990-talet, verkar informella krav på låg ålder stiga. Från Arbetsmarknadsverket och Trygghetsstiftelsen finns t.ex. vittnesmål om att äldre arbetssökande med bakgrund i yrken eller branscher som både drabbats av strukturella

och konjunkturella problem, har ökade problem att finna jobb

nya

eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder hjälper vidare. I stu-

som en die av Skolöverstyrelsens nedläggning framkom att hög ålder och kön

diskrimineringsfaktorer betydelse vid Åldern var av anställningar.

verkade spela större roll för kvinnor än för män Gonäs 1993.

Hos många äldre kvinnor och män är motivationen och de praktiska och finansiella möjligheterna att studera ibland begränsade. Er-

Arbetslöshet 113

farenheter gjorts under projekt för arbetslösa kontorister har t.ex.

som visat att lågutbildade kvinnor över en viss ålder hade svårare att hitta nya vägar tillbaka till arbetsmarknaden än andra kvinnor. Under

projektverksamhetens gång kom betydelsen av att bearbeta "själv-

bilden" att stå i centrum. Många kvinnor som arbetat länge inom yrket ville till en början inte sig i någon yrkesroll. Först efter

se annan självförtroendeträning och orientering om den nya arbetsmarknaden ville flera ta steget till teoretisk eller praktisk utbildning eller annan åtgärd för byte till nytt yrke Carleståhl 1994.

5.4 invandrade kvinnor och män

Vi har inte möjlighet att ge en fullständig bild av invandrade kvinnors och mäns situation på arbetsmarknaden. Det beror dels på att frågan år så komplex, dels på att det finns mycket litet forskning med

könsperspektiv på området. Invandrarpolitiska kommittén, som skall

redovisa sina resultat under våren 1996, har att beakta jämställdhetsperspektivet på sitt område liksom alla utredningar. I rapporten "Kvin-

om

tider av förändring.

Av vår kartläggningsdel framgår att arbetssökande med utländskt ursprung har större svårigheter att få arbete än infödda svenskar på arbetsmarknaden och att utvecklingen är dramatisk. Arbetslösheten

är högre och arbetskraftsdeltagandet är lägre. Oberoende av konjunk-

tur, så har utländska medborgares arbetslöshet alltid varit högre än svenskars, och ofta dubbelt så hög se 68.

s.

Det är olyckligt att kalla invandrare för en "grupp", eftersom skillnaderna inom "gruppen" är mycket stora. Olikheterna har att göra med skäl för invandring, utbildningsbakgrund, socioekonimsk bakgrund, geografisk härkomst Mellan kvinnor och män med invand-

osv. rarbakgrund finns skillnader, liksom mellan andra kvinnor och män. Ofta diskuteras invandrare dessutom utan att det nämns huruvida det är fråga om kvinnor eller män.

Det finns en tendens i debatten att diskutera kvinnor med invand-

rarbakgrund som en ganska homogen med dåliga språkkun-

grupp

skaper, låg utbildning och små möjligheter att påverka sin egen situa-

tion. Dessutom finns bilden av invandrarkvinnan som mer förtryckt än andra kvinnor genom de könsroller som kan tänkas förhärska i andra länder, t.ex. i förhållande till den äkta mannen. Myten om

114 Arbetslöshet

invandrarkvinnan som passiv och instängd i hemmet är gammal, trots att invandrarkvinnor av olika nationaliteter förvärvsarbetat i Sverige i alla tider Knocke 1986.

Vissa av föreställningarna om kvinnor med invandrarbakgrund har säkert sin riktighet och annat stämmer inte alls. Många av dem har hög

utbildning, lång yrkeserfarenhet och utmärkta svenskkunskaper. And-

ra är analfabeter och några vill prioritera familjeliv framför arbetsliv.

Utbildningsnivån för utländska medborgare är i genomsnitt lika hög

som för svenska, men mer "polariserad" mellan låg- och högutbildade.

Faktum är dock att under 1990-talet har sysselsättningsgraden för kvinnor med utländskt medborgarskap varit låg både i jämförelse med utländska män och med svenska kvinnor. Dessutom har siffran fallit

kraftigt under lågkonjunkturen se sidan 68. Sysselsättningsgraden

sjönk t.ex. från år 1990 till 1995 från 70 till 43 %. Motsvarande tal för män var från 78 till 52 %. Skälen till etableringssvårighetema är mycket komplexa. Förklaringen finns i kombinationer av olika faktorer.

Wuokko Knocke skriver i en artikel om möjliga orsaker till de ökade

svårigheterna för invandrare att få jobb i Sverige. Hon nämner näringslivets strukturomvandling och ökad automatisering i samband med lågkonjunktur som lett till att sysselsättningstillfällena inom

tillverkningsindustrin minskat. Där har invandrare av båda könen varit relativt sett överrepresenterade. Ett annat skäl till färre möjligheter att finna jobb på en föränderlig arbetsmarknad är enligt Knocke

invandrarnas underrepresentation i internutbildning. Brister i kunska-

per om det nya arbetslivet skapar hinder för anpassning.

Överrepresentationen i jobb med monotona förslitande arbetsupp-

gifter visar sig också i utslagning genom förtidspensioneringar och långvariga sjukskrivningar. Särskilt kvinnor, bl.a. från f.d. Jugoslavien och Grekland, har mycket höga sjukskrivningstal och förtidspensioneras

vid låga åldrar Knocke 1994. Jan Ekberg och Björn Gustafsson skriver om de ökade svårigheterna vid inträde på arbetsmarknaden för utomnordiska och särskilt utomeuropeiska invandrare. Speciellt kvinnor möter hinder Ekberg et al. 1995.

Knocke räknar också upp ett antal hinder för invandrares inträde på arbetsmarknaden som snarast har med föreställningar om invandrare att göra. Brister och tillkortakommanden läggs hos dem själva. "Blame

the victim-principen" sig in. Ett exempel är kravet på språkbe-

smyger härskning. Det är viktigt att kunna svenska, påpekar hon, bris-

men tande språkkunskaper används ofta som skäl för att inte anställa en person med utländsk bakgrund utan att svenskkunskaperna ställs i relation till arbetsuppgifterna Knocke 1994.

Arbetslöshet 115

5.5¶Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Under lågkonjunkturen har anslagen till de arbetsmarknadspolitiska

åtgärderna ökat kraftigt. De anslagna medlen och antalet personer i

åtgärder har stigit. Arbetsmarknadspolitiska kommittén som hade till

uppgift att över den samlade arbetsmarknadspolitiken lade sitt

se betänkande i 1996. Den hade, förutom det allmänna direktivet

mars

jämställdhetsanalyser förslag, ett uppdrag att se över i vilken

om av

utsträckning arbetsmarknadspolitiken bidragit till att könsuppdelningen på arbetsmarknaden bryts.

I direktiven till Utredningen kvinnors arbetsmarknad ingår

om

därför inte arbetsmarknadspolitiken som sakfråga. Då något resonearbetsmarknadspolitiken ett könsperspektiv inte åter-

mang om ur finns i Arbetsmarknadspolitiska kommitténs betänkande och efter-

omfattningarna på åtgärderna varit exempellöst stora under 1990-

som talet, tar vi här helt kort upp frågan.

De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har en viktig roll i traditionell svensk arbetsmarknadspolitik. De skapades ursprungligen för

de arbetstagare som företrädesvis fanns på arbetsmarknaden innan kvinnor började förvärvsarbeta i större usträckning. Den manlige

yrkesarbetaren med bakgrund inom byggnads- eller tillverkningsindustrin "fick stå modell" för åtgärdernas utformning. Beredskaps-

arbete och arbetsmarknadsutbildning tillhör de program som först utformades. Senare tillkomna åtgärder, t.ex. utbildningsvikariat, har skapats för arbetslösa från andra branscher

att passa nya grupper av och har även fortsatt Ännu idag

jobb, men "könsstämpel". speglar

fördelningen av kvinnor och män i åtgärder, deras fördelning på ar-

betsmarknaden.

Arbetsmarknadspolitiken har länge haft som ett av de övergripande

målen att könsuppdelningen på arbetsmarknaden skall brytas, men andelen kvinnor och män i pekar på att åt-

av programmen snarare gärderna har konserverande roll. Det har i omgångar anslagits

en "öronmärkta" medel till insatser för att bryta könsuppdelningen och för att hitta metoder att få de ordinarie medlen bättre skall kunna användas otraditionellt. Riksdagens revisorer studerade AMS hantering medlen och fann att ambitionerna låga vad gällde uppfölj-

av var ning medlen Riksdagens revisorer 1995. Därför har revisorerna

av

föreslagit riksdagen att ge regeringen i uppdrag att utvärdera

senare "brytprojekt" och föreslå nya åtgärder för att skapa en jämställd arbetsmarknad 1995 / 96: RR8.

116 Arbetslöshet

Kunskaperna om hur åtgärderna totalt verkat under hög arbetslöshet är små. Forskning på området finns, har sällan könsmen perspektiv. Vissa fakta är dock kända. Män kostar än kvint.ex. mer

nor i arbetsmarknadspolitiken Deras åtgärder är dyrare än kvinnors.

Det gäller både ersättningen till de arbetslösa och kostnader för själva programmen. Det förra hänger tätt med mäns högre löner samman och längre arbetstider i genomsnitt, eftersom t.ex. utbildningsbidrag

grundar sig på ersättning från arbetslöshetskassan grundar sig

som på inkomst Det har att göra med att män oftare får t.ex. osv. senare

arbetsmarknadsutbildning med dyr utrustning och i mindre

grupper än kvinnor AMS 1996. Kvinnors och mäns andel platser i åtgärder har i princip motav svarat deras andel de arbetslösa under 1990-talet se sidan 64. Däav remot finns de i olika sorters åtgärder. Män dominerar t.ex. starkt i

beredskapsarbete och kvinnor i utbildningsvikariat. Kvinnor är under-

representerade i åtgärder som direkt riktas mot arbetslivet t.ex. som rekryteringsstöd och starta-eget-bidrag. De arbetssökande i störst som utsträckning hade arbete 90 dagar efter att ha lämnat arbetsmarken

nadspolitisk åtgärd, hade haft rekryteringsstöd, arbetsplatsintroduk-

tion eller utbildningsvikariat. Arbetsmarknadspolitiken bygger på principen om målstyrning.

Åtgärderna skall inte anpassas speciella branscher och bara undan-

tagsvis ha särskilda målgrupper. Arbetsmarknadsstyrelsen har att

använda de generellt inriktade åtgärderna så att de de behov passar som finns på de lokala arbetsmarknaderna på ett sätt motsvarar som de politiska målen. Trots detta har regeringen vid ett flertal tillfällen beslutat om satsningar i praktiken är riktade till specifika bransom scher. Det gäller t.ex. infrastruktur och tidigareläggningar investeav

ringar osv. som i första hand kommer sysselsättningen byggbranschen

till godo. Arbetslösheten i byggbranschen har varit mycket hög. Liknande program som riktar sig mot kvinnodominerade branscher, t.ex. kontor- eller vårdsektorn, där strukturomvandling och lågkonjunktur lett till att antalsmässigt lika många arbetstillfällen försvunnit, är

mindre vanliga.

Ett exempel på riktade åtgärder mot kvinnodominerade sektorer är de s.k. kommunavtalen. De Länsarbetsnämnden och primärger eller sekundärkommuner möjlighet att teckna avtal utbildningsom insatser i stället för uppsägningar. Volymen uppgår till 22 000 ca pers t.o.m. juni 1995. Preliminära rapporter visar att behovet utbildningsav insatser i landsting och kommuner börjar mättas, då allt färre avtal

ingås trots förlängd avtalsperiod AMS 1996.

Arbetslöshet 117

Det är av avgörande betydelse att en utvärdering av åtgärdernas

träffsäkerhet genomförs och att sådan innehåller en grundlig geen nomgång behoven för arbetssökande kvinnor och män. Av intresse av är naturligtvis även hur kvinnor och män söker och finner nytt arbete. Av bilden på sidan 63 framgår att kvinnor i ungefär samma ut-

sträckning söker jobb arbetsförmedlingen, men kvinnor söker

genom dessutom hellre medan männen går direkt till arbetsgenom annons

givaren för att söka jobb.

5.6¶Hur drabbas kvinnor och män

Eftersom kvinnor och män har så olika villkor i arbetslivet och sällan återfinns i arbetssituation, är det svårt att besvara frågan husamma ruvida kvinnor eller män drabbas hårdast arbetslöshet. Det finns av studier beskriver arbetslöshet där kvinnor och män haft järnsom förbara jobb. Av Lena Gonäs studie industrinedläggning på 1980av en talet framgår att kvinnor där hade svårare att komma tillbaka till arbetsmarknaden än sina manliga kolleger. Kvinnor hamnade oftare i "permanent tillfällighet" på arbetsmarknaden Gonäs 1989. Det är naturligtvis rimligt att tänka sig att den som har mindre

inflytande på arbetsplatsen, har lägre position, tjänar mindre och över-

huvudtaget har "snävare marginaler" är mer utsatt när förutsättningför förvärvsarbete förändras. Kvinnor befinner sig oftare än män arna i den belägenheten. Män har dessutom oftare kvalificerat sig för ersättning från arbetslöshetskassan än kvinnor.

Av betydelse är naturligtvis hur arbetslöshet påverkar individer i

fråga livsföring och familjeförhållanden. Av diskussionen ovan om framgår att kvinnor och män förefaller ha olika strategier och att kvini vissa fall lättare verkar kunna hitta roll i relation till familnor en ny

jeansvar skulle göra dem mindre passiva. Kunskapen är dock

som knapp och bygger främst på utländska studier. Svensk statisitik visar att kvinnor befinner sig utanför arbetskraften i allt högre grad som sig mindre hemarbetande och förvärvsarbetande ser som mer som och studerande. Kanske är det inte mest intressant ligger sämst till. Det vem som viktigaste är att arbetslösheten slår olika och får skilda konsekvenser. Åtgärderna kan därför inte utgå från generella förhållanden. I de flesta EUs medlemsländer har arbetslösheten under längre av tid legat på nivåer liknar de råder i Sverige idag. Kvinnor är som som

överrepresenterade bland de arbetslösa och långtidsarbetslösa, utom

118 Arbetslöshet

i Sverige, Finland och Storbritannien, där män har högre arbetslöshet se bild på sidan 79. Det finns oroande tecken i Sverige idag för kvinnornas del som liknar utvecklingen i länder med hög kvinnlig arbets-

löshet. Exempel är sjunkande sysselsättning på tid, överrepre-

senare sentation i de mest otrygga formerna tidsbegränsade anställningar,

av undersysselsättning och vittnesmål om att äldre kvinnor blivit

som arbetslösa har allt svårare att återkomma i jobb. En intressant bild är den på sidan 63, som visar att kvinnor år 1995 uppvisar högre tal än män om alla former av arbetslöshet läggs ihop.

6 Utbildning

På sätt kommer utbildning att viktig för framtiden. För

många vara

den enskilde kommer de mest utvecklande och arbetsmiljömässigt

bästa de kräver utbildning på gymnasie- och hög-

jobben att vara som skolenivå. Alltfler arbetsgivare kräver formella kvalifikationer. Föri samhället, internationalisering, teknisk och demo-

ändringar p.g.a.

kommer att kräva att individer måste

grafisk utveckling etc. samma

lära nytt flera gånger under sitt yrkesverksamma liv.

Redan är utbildningsnivån mycket betydelsefull för sannolik-

nu heten komma i arbete både för kvinnor och män. Chansen att vara att i arbete år efter avslutade studier är större för högskoleutbildade ett än gymnasieutbildade, i sin tur har större sannolikhet än grundsom skoleutbildade att ha jobb efter lika lång tid. är "vattendelare" även på andra sätt. Hög-

Utbildningsnivån

utbildade kvinnor och män får t.ex. betydligt utbildning i arbetsmer livet och använder datorer i jobbet och på fritiden mer än lågutbildade. Arbetssökande med kort utbildning är överrepresenterade bland de

långtidsarbetslösa.

Könsbundenhet i studierna är lika vanlig i arbetslivet i Sverige. som Sedan 1970-talet har inte så stora förändringar skett, förutom i vissa Det är framför allt kvinnor valt otraditionellt

akademikergrupper. som där. I dag är könsfördelningen bland de nyutexaminerade nästan jämn

bland ekonomer, jurister, arkitekter, läkare och samhällsvetare. Även bland lärarna är ämnen och utbildningsnivåer "könsmärkta". Kvinnor undervisar i samhällsvetenskap och humaniora och män i tekniska och naturvetenskapliga ämnen. Ju elever, desto större yngre andel lärare. Allt färre män återfinns i läraryrket. Det talas

kvinnliga om en "feminisering" av yrket.

Vi har inte möjlighet att här föra någon grundlig diskussion om funktionssätt, utan vill mycket kortfattat peka

utbildningssystemets

sambandet mellan utbildning och arbete könsperspektiv. På

på ur

område är flera utredningar tillsatta, bl.a.

Utbildningsdepartementets

Ett för alla 1996:27 och Kommittén för översyn av

kunskapslyft

dir 1994:148. I december 1995 lades betänkan-

studiestödssystemet

och förstå" insatser för kvinno- och det "Viljan att veta viljan att om

120 Utbildning

jämställdhetsforskning SOU 1995:110.

Uppgifterna i avsnittet kommer från publikationer från

SCB om inte annat anges. Källor är främst Utbildningsstatistisk årsbok 95 samt olika skrifter i serien "Information och arbetsmark-

om utbildning

nad" från år 1995.

6.1¶Arbetskraftsdeltagande och

utbildningsnivå

Vem som förvärvsarbetar i olika länder hänger tätt med utbild-

ihop

ningsnivå i kombination med kön. Arbetskraftsdeltagandet i OECDländerna i genomsnitt är högst bland med akademisk

arbetstagare

examen se s. 84. Skillnaderna mellan kvinnor och män är minst i samma grupp. I Danmark, Sverige och Portugal är arbetskrafts-

deltagandet nästan lika högt mellan könen för högskoleutbildade.

För kvinnor och män med grundskoleutbildning är däremot skillnaderna mycket stora se 82. I Spanien förvärvsarbetar s. ca 35 % kvinnor mot nästan 92 % männen i Skillnaderna mellan av gruppen. länderna är också mycket stora.

Sverige ligger högst i fråga om arbetskraftsdeltagande för kvinnor med grundskoleutbildning, på

drygt 80 % mot 91 % männen. Det kan jämföras med t.ex.

av Tyskland

där motsvarande siffror är 46 % respektive 80 %. Drygt 90 % av de svenska männen med grundskoleutbildning finns i arbetskraften. I flera länder är motsvarande siffror

betydligt lägre.

Det gäller t.ex. Belgien, Finland, Norge och USA där

ungefär en fjär-

dedel de lågutbildade männen inte är med i arbetskraften. av OECD 1995. Sverige har en hög andel lågutbildade kvinnor och män på arbetsmarknaden. Särskilt stor är skillnaden mellan kvinnor här och i andra länder. I andra europeiska länder utför kvinnor med kort utbildning betydligt oftare obetalt omsorgsarbete och finns inte i arbetskraften. Utbildningsnivån i arbetskraften i har under

Sverige stigit

senare år. Det beror i första hand på att lämnat arbets-

lågutbildade

kraften. Inom landet finns det skillnader stora regionala i fråga om de förvärvsarbetandes utbildningsnivå. I bruksorter och i områden med småskalig industri är utbildningsnivån lägre än i storstäder. Skillnaden mellan könen är liten.

Utbildning 121

6.2¶Gymnasieutbildning

En stor majoritet ungdomarna går vidare från grundskola till

av gymnasieskola. Bland eleverna på gymnasiet väljer kvinnor och män lika "könsbundet" tidigare. Flickor har högre medelbetyg än

som pojkar under hela skoltiden, d.v.s. både i grundskola och gymnasium.

Ett system med program med olika inriktningar har ersatt det tidi-

linjesystemet. På teoretiska studieprogram återfinns pojkar inom

gare teknik och flickor i huvudsak inom teknik respektive humaniora och

samhällsvetenskap. Fördelningen på utbildningsprogram inom eko-

nomi och naturvetenskap är nästan jämn.

Det är fortfarande möjligt att få en fullständig yrkesutbildning i

gymnasieskolan. Denna möjlighet är dock begränsad till några pro-

där pojkar är i klar majoritet. De flesta bl.a. vård- och gram program,

omsorgsprogrammet måste kompletteras med högskolestudier.

6.3¶Högre utbildning

Män är underrepresenterade bland de avslutar högskolestudier

som

med akademisk grundexamen. Här är könsuppdelningen i fråga om

inriktning än starkare än i gymnasieskolan. Av dem som påbörjar fors-

och kvinnor däremot i minoritet. Är

karutbildning som disputerar är

1995 56 % de avlade grundexamen vid universitet och

var av som högskolor kvinnor, medan nästan 70 % av alla doktorsexamina avlades av män se s. 75.

Bland de 14 000 studerade utomlands läsåret 1993/

personer som 94, 60 % kvinnor och 40 % män. Det motsvarar fördelningen bland

var studenterna på högskolan i Sverige. Motiven för att studera utomlands skiljer sig åt mellan könen. Kvinnor är överrepresenterade bland de valde att studera utomlands intresse för det ämne de läste

som av och för "intresse utländsk miljö". Mäns andel var större av studen-

av ter ansåg att kvaliteten på studierna bättre i studielandet och

som var

de läste i annat land för att utbildningen inte fanns i Sverige. av som

6.4¶Vuxenutbildning

Det faktum att kvinnor fortfarande har huvudansvaret för hem och barn, gör att de många gånger väljer att utbilda sig i livet än

senare män. Det sker bl.a. i Komvux och på folkhögskolor.

122 Utbildning

Kvinnors andel av de studerande i Komvux mellan 85/86 93/94

var i genomsnitt 62 %. Under mätvecka 1993 140 000

en var ca personer inskrivna. Kvinnor var i störst majoritet inom gymnasial

vuxenutbildning. Läsåret 1993/94 200 000 inskrivna vid nå-

var personer gon folkhögskolekurs. Av de studerande var 40 % män. Antalet inskrivna inom vuxenutbildningen har ökat under år, främst

senare av arbetsmarknadsskäl.

Vuxenutbildningen diskuteras bl.a. i betänkandet "En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande" SOU 1996:27.

6.5 i arbetslivet

Utbildning

Möjlighet till lärande och kompetenshöjning i arbetslivet är betydels-

fulla i ett arbetsliv där kunskaper och problemlösningsförmåga blir

allt viktigare. Kompetensutredningen behandlade frågorna in-

som gående lade sitt betänkande år 1992 SOU 1992:7.

År 1994 fick 1,7 milj. i dvs

personer personalutbildning Sverige,

utbildning betald av arbetsgivaren se s. 76. I början 1990-talet fick

av en något större andel kvinnor än män tillfälle att utbilda sig på ar-

betsgivarens bekostnad, innehållet i utbildningarna skiljer sig

men

kraftigt åt. Eftersom utbildningarna ofta återspeglar köns-

uppdelningen på arbetsmarknaden går män kurser i teknik och företagsekonomi och kvinnor utbildas i hemkunskap,vård och social omsorg. Mäns utbildningar var dessutom längre än kvinnors och kvinnor får i större utsträckning studiedagar och inte renodlade kurser Björklund et al. i Le Grand et al. 1993.

"Matchning"

I Arbetskraftsbarometern 95 har SCB beskrivit utsikterna på arbetsmarknaden för ett antal utbildningar. SCB antal utexaminerade

anger från olika utbildningar läsåret 1993/94 och sätter det i relation till efterfrågeprognoser för olika yrken i framtiden. Rapporten

anger antal utexaminerade och hur stor andel dem kvinnor.

av som var

Exempelvis dominerar män bland tog från

personer som examen

civilingenjörsutbildningen, byggnadsträarbetareutbildningen samt

systemerare och programmerare. Andelarna kvinnor bland de

som tog examen inom dessa områden var 12 %, 0,2 % respektive 38 %. SCB förutser ökad efterfrågan på med kunskap teknik

personer om

Utbildning 123

och informationsteknologi. Kombination kunskap IT och t.ex.

av om ekonomi eller biologi bedöms höja chansen att få jobb ytterligare. Av å andra sidan socionomer, föreståndare i äldreomsorgen och mäns andel 15 %, 7 % respektive 11 %. SCB bedö-

sjuksköterskor var

att arbetsmarknadsläget kommer att vara svårt för socionomer mer de närmaste åren, räknar med "balans" på längre sikt. Tillgången men föreståndare i äldreomsorgen kommer enligt SCB att vara mycket stor i framtiden, eftersom examinationen beräknas överstiga behovet kraftigt. För tror SCB småningom på "balans" mellan

sjuksköterskor

utbud och efterfrågan, medan ett visst överskott beräknas finnas de närmaste tiden. Sammantaget förefaller utexaminerade från utbildningar som idag domineras män ha bättre utsikter på morgondagens arbetsmarkav nad än övriga, åtminstone på kort sikt. l samband med diskussionen traditionellt kvinnodominerade branscher påpekar SCB att om inom vård och inte kommer att minska.

arbetsuppgifterna omsorg

Däremot kommer politiska och ekonomiska prioriteringar att vara

avgörande för tillgången på arbete.

För de utbildningar där lika många kvinnor och män utexamineras är utsikterna till arbete relativt goda. Det är naturligtvis vanskligt att dra för långtgående slutsatser på grundval detta. Det kan ändå av intressant att konstatera att den bild som SCB ger inte är ensidigt vara fördelaktig för det könet. Det skulle kunna uppmuntra unga kvinena och män att våga välja friare. nor

6.7¶Arbete efter studier

Förändringar i det svenska samhället med hög arbetslöshet, försämrade villkor i de sociala systemen och osäkerhet om utsikterna till arbete har påverkat människors liv dramatiskt under 1990-talet. Har

detta lett till förändringar i inriktning val utbildning och arbete

av av för kvinnor och män Svaret på frågan är helt enkelt: nej. Kvinnor har

generellt sett inte i högre utsträckning börjat studera teknik och män

väljer inte vård- och omsorg. Traditionella yrkesval förefaller så svåra att förändra, börjar som

forma sig redan tidigt i skolan. Under utbildningstiden börjar flickors

och pojkars förberedelser för vuxenlivet och indirekt eller direkt även deras orientering mot arbetsmarknaden. Små steg åt det eller andra hållet har dock tagits. En intressant ena utveckling är t.ex. att kvinnor läser teknik på gymnasiet i större som

124 Utbildning

utsträckning än män går vidare till teknologiska högskolestudier än

män, även om skillnaden inte är stor. För att rekrytera fler kvinnor och män till tekniska utbildningar där arbetskraftsbehovet förefaller stort i framtiden, har de tekniska utbildningar setts över i

fråga om

upplägg, innehåll och pedagogik. Tekniska högskolan i Luleå erbjuder t.ex. sedan några år utbildning till dataingenjör enbart för kvinen nor. Universitetet i Linköping har inrättat utbildningslinje där teken nik och humaniora blandas. Båda har väckt stort intresse bland kvinnliga studenter. Under hela 1990-talet har kvinnor i större utsräckning kommit i arbete efter avslutad utbildning. Det hänger med konjunktur-

ihop

läget i privat respektive offentlig sektor också lett till att mäns som arbetslöshet på "heltid" fortfarande är högre. Klyftan minskar emellertid och det är rimligt att anta att kommer

samma utveckling att

gälla för könens möjligheter att komma i arbete efter studier. Kvinnor och män får i olika grad arbeten motsvarar deras utsom

bildning. Av anställda som hade grundskoleutbildning avgångar

1980-83 hade 17 % kvinnorna jobb krävde gymnasieutbildav som ning, medan siffran för män 35 %. Är 1990 hade var 56 % av männen med gymnasieutbildning åren 1982-85 krävde

en befattning som gym-

nasieutbildning. Motsvarande siffra för kvinnor 41 % SCB 1995. var

6.8 om

Kunskaper kunskaper

Kvinnor beskrivs ofta som de borde utbilda sig till "något annat" som och att deras utbildningar är för "smala". Arbetslivet behöver t.ex. fler civilingenjörer än idag, men för få väljer att studera tekniska yrken. Det är naturligtvis eftersträvansvärt att både kvinnor och män har yrken

som kommer att efterfrågas och möjliggör inflytande över det fram-

som tida samhället. Försök med kombinationer humaniora och teknya av nik eller ekonomi, och tekniska utbildningar särskilt utformats med som tanke kvinnors liv och intressen har utfallit mycket

positivt.

Alla problem har med matchning utbud och på

som av efterfrågan

arbetsmarknaden att göra, blir dock inte lösta för att just kvinnor går in på mäns områden. Samhället kommer alltid att behöva humanistisk

och samhällsvetenskaplig kompetens. De jobb företrädesvis

som utförs av kvinnor idag, kommer att efterfrågas även i Kunskamorgon. per inom vård, utbildning krävs också i framtiden. Där omsorg, osv. skulle behövas fler män. Inom den högre utbildningen har kvinnor i princip stått för den "inbrytning" som skett.

Utbildning 125

För att kreativitet, problemlösningsförmåga och sakkunskaper skall

kunna frigöras och användas på bästa sätt i arbetslivet behöver inte bara utbildnings- och yrkesvalen bli mindre traditionella. Arbetet måste organiseras på ett vis gör att båda könens formella och

som informella kompetens kan blomma. Fler kvinnor måste få arbetsledande positioner. I dag definieras och värderas kunskap och erfarenheter främst av män. De har fortfarande höga och inflytelserika poster hos arbetsgivare och bland företrädare för arbetstagare.

Det krävs också kunskaper kunskaper hos de som skall leda

om

organisationer och rekrytera. Eftersom majoriteten av chefer är män,

ligger det nära till hands att tänka sig att de har mest kunskaper om vad traditionellt manliga utbildningar och arbetslivserfarenheter innebär. Det är svårt att veta exakt vilka yrken som efterfrågas på morgondagens arbetsmarknad. Experterna verkar dock vara överens om att arbetslivet i allt högre grad kommer att kräva analys-, kommunikations och problemlösningsförmåga t.ex. SOU 1992:7. Sådana färdigheter tränas i studier språk, vård eller social om-

upp av

såväl som i ekonomi, teknik eller data. sorg

Arbetslivet behöver höjd kompetens för ökad tillväxt och bättre

konkurrensförmåga, vilket i förlängningen bedöms leda till ökad sys-

selsättning. Kvinnor har längre formell utbildning än män i genomsnitt. Men faktum är att män betydligt oftare innehar tjänster som motsvarar eller överstiger deras utbildningsnivå. Kvinnor står för en

outnyttjad kompetensresurs, som behöver tas tillvara.

Insikten att båda könens kvalifikationer utgör tillväxtfaktorer

om står att finna också i andra europeiska länder, vilket bl.a. framgår av

EUs fjärde handlingsprogram för jämställdhet. Allt fler kvinnor bör-

jar förvärvsarbeta. De har som i Sverige ofta i genomsnitt högre utbildning än männen, men får mer sällan chans att utnyttja sin kompetens fullt ut. Kommissionen vill därför främja kvinnors förvärvsarbete och rörlighet vertikalt och horisontellt, för större individuella och samhällsekonomiska vinster.

Ett annat exempel finns i den tyska delstaten Hessen där den fackliga centralorganisationen Deutsche Gewerkschaftsbund och några

stora arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn genomför projekt

tillsammans. Bl.a. ingår stora företag Commerzbank och Frankfurter Flughafen. Syftet med verksamheten är att uppnå bättre resultat i kunskapsföretag i fråga konkurrenskraft, genom att ta tillvara

om kvinnliga anställdas kompetens aktivt än tidigare DGB 1994.

mer Även i Spanien finns samarbete mellan parterna syftar till att

som bättre tillvarata kvinnliga arbetstagares kompetens C.C.0.0. 1995.

126 Utbildning

Rådgivning om yrkeslivet under och/ eller efter utbildningstid

spelar stor roll för val. Könsmönster kan förstärkas eller brytas.

ungas Därför är det avgörande att personal studie- och yrkesväg-

som ger ledning på t.ex. skolor, högskolor och arbetsförmedlingar är tränade i

jämställdhetsfrågor och har kunskaper "moderna" yrken och bran-

om scher. För att skapa bättre verktyg för att bryta könsuppdelningen är också kunskap nödvändig vad händer när kvinnor och män

om som förvärvsarbetar på ett för könet otraditionellt område, dvs. utgör min-

dre än 40 % av yrket. Uppföljning och utvärdering projekt-

av verksamhet och andra insatser viktig kunskapskälla.

är en

SOU l996:56 127

7 företagande Eget

ett alternativ till anställning

-

Nyföretagande är förutsättning för förnyelse och utveckling av

en

näringslivet. Därför har det också stor betydelse för sysselsättningen.

Den andel egenföretagandet snarast innebär ett alternativt av som sätt att åta sig arbete behöver dock inte innebära att det totalt sett skapas många fler jobb. Det kan emellertid medföra kvalitéer som Ä andra sidan finns det nackdelar

ökad frihet och självständighet.

som t.ex. ökad otrygghet. Att kvinnor driver företag är ingen företeelse. Det är dock först ny på år har börjat uppmärksamma att det finns skillnasenare som man der i hur kvinnor och män driver företag. Olikheter finns bland annat i val branscher och företagsformer, frekvensen av företagare, moav tiv för start, arbetssätt och attityder med mera.

En utredning företagsstöden pågår för närvarande vid närings-

av

departementet, Översyn statliga företagsstöd Dir.1995:124. Detta

av kapitel diskuterar därför endast ganska översiktligt kvinnors och mäns

olika förutsättningar vad gäller företagande.

7.1 och manligt företagande Kvinnligt

Företagande har manlig stämpel Sundin 1995. Den rådande manen liga kan bland annat i praktiken innebära att kvinnor kan ha normen svårt att få lån, något bekräftas i Nuteks rapport med intervjuer som med kvinnor företagare Nutek 1992. Fler kvinnor i företagarsom rollen skulle troligen bidra till att ändra attityden och utjämna skill-

naderna. Förebilder är viktiga. Det kan konstateras att stor andel dem en av väljer företagandet försörjning har förebilder på nära håll som som inom familjen. Varannan, både av kvinnor och män, har en självständigt arbetande far, och femte kvinna och tionde man har en var var självständigt arbetande mor Holmquist 1995. I kapitel 2 visas del statistik över kvinnors och mäns företagen

128 Eget företagande ett alternativ. - .

ande s. 40-43. Den visar ganska väl hur kvinnors och mäns

företagande ser ut. Sammanfattningsvis kan dock följande tilläggas.

I Sverige finns nästan halv miljon företag. Av dem är 99 % föreen tag med färre än 50 anställda. Endast 0,1 % de svenska företagen av har mer än 500 anställda. Ungefär fjärdel alla företag i Sverige en av ägs eller leds av en kvinna. 1994 startades 30 000 företag, vilket kan ca jämföras med år 1993 då ca 19 000 företag startades. Av de företanya gen leddes 23 % kvinnor. av Den vanligaste företagsformen både bland kvinnor och män är enskild firma. Mer än två tredjedelar de kvinnor startade föreav som tag startade enskild firma 1994, drygt hälften männen. Fler män än av kvinnor valde aktiebolagsformen 1994, och sett i ett flerårigt perspektiv är männens preferens för denna bolagsform ännu större SCB 1995, 1994, 1993, 1992. Under 1990-talet avvecklades också många företag. Antalet konkurser låg på topp 1992 med drygt 21 000. Det året antalet

översteg

konkurser till och med antalet nystartade företag. Sett i ett större perspektiv utgjorde konkurserna 5,5 det totala företagsbeståndet, % av medan de företagen utgjorde 5,2 %. Antalet konkurser har sedan nya minskat. 1994 gick knappt 15 000 företag i konkurs. Överskuggande delen konkurserna skedde i aktiebolag än tre fjärdedelar. av - mer Aktiebolag kan ha många ägare och registreras inte på kön SCB 1993 och 1995. SCB har i undersökning företags överlevnad för Nuteks räken av ning SCB 1995 konstaterat att kvinnors och mäns företag under den undersökta perioden 1991-94 överlevde i ungefär utsträcksamma ning. Däremot hade företag ledda eller ägda kvinnor inte av samma

utveckling som mäns företag när det gällde tillväxt av företagen, med

avseende på omsättning och personal. Kvinnor har generellt färrre

anställda i sina företag än vad män har. Den kraftigaste sysselsättnings-

ökningen skedde i SCB-undersökningen i företag ledda kvinna och

av man gemensamt.

De nya företagen är små. De har låg omsättning och sysselsätter

oftast bara en person. En stor del företagen, än tredje 1994, av mer var

har kommit igång med hjälp starta-eget-bidraget ett bidrag

av - som arbetsförmedlingen kan bevilja arbetslösa eller riskerar personer som att bli arbetslösa, och har hållbar affärsidé. Andelen starsom en som tat företag med hjälp av bidrag varierar dock med bransch. För

industrinäringarna startade 44 % företagen med hjälp bidrag.

av av Motsvarande andel inom tjänstenäringarna 36 %. var Trots detta dominerar tjänstesektorn bland de nystartade företa-

Eget företagande ett alternativ. 129 - .

År 1994 den 81 alla nystartade företag. Statistiken

gen. utgjorde % av

visar att de flesta företag drivs kvinnor finns inom handelssom av och serviceområdena medan män dominerar t.ex. inom tillverkning. Det finns kvinnliga företagare inom alla branscher även om det är få inom typiskt manliga branscher. Tabellen på sidan 41 visar hur kvinoch män fördelar sig över olika näringsgrenar. nor

Det kan konstateras att nyföretagande betyder del för syssel-

en sättningen. 65 000 arbetade i de företagen, varav 40 000 personer nya på heltid.

7.2¶Varför

eget företag

Eget företagande kan vara ett alternativt sätt att flexibelt erbjuda tjänster och åta sig arbete. I vissa fall erbjuder företagande bättre och ibland sämre villkor i förhållande till anställningar. Företagande medför större osäkerhet, både när det gäller "anställningstrygghet" och inkomster.

Sundin-Holmquist har enkätundersökning låtit kvinnliga fö-

i en

retagare rangordna motiven till att bli företagare Sundin-Holmquist,

1989. Det starkaste motivet är att få skapa något själv. En nästan lika stark orsak är att kunna kombinera familj och jobb på ett bra sätt. På tredje plats kommer att bestämma över sitt eget liv. Att få utveckla och få nytta sina kunskaper är också viktig drivkraft och av en

närliggande anledning också kommer högt upp på listan är

en som att få arbete i branschen. Långt ner kommer motivet att få goda inkomster och väldigt få har i denna undersökning arbetslöshet som anledning att starta eget. Statistiska Centralbyrån som på uppdrag av Nutek tar fram statistik över nyföretagandet varje år kartlägger också motivet till företagsstarten SCB 1995. Hår ges en delvis annan bild, säkerligen påverkad den förändrade situationen på arbetsmarknaden. av Är 1994 27 % arbetslöshet anledning till att starta föuppgav som retag. Lägre andel kvinnor än män, 24 mot 29 % det skäl. angav som Ännu högre är siffrorna inom bygg- och transportverksamhet där 34 respektive 44 % företagen startade på grund av eller risk för arav betslöshet. Inom de här sektorerna dominerar män. Det finns regionala variationer. I Gotlands län startade t.ex. 39 % eget företag på grund arbetslöshet. Västmanlands län, Kopparbergs, av Älvsborgs och Västernorrlands län har också höga siffror, 37, 33 respektive 32 % för de båda sistnämnda. I glesbygd och på mindre orter

130 Eget företagande ett alternativ. - .

är det ont om kvalificerade jobb. Ett sätt att kunna bo kvar är att skapa sig ett eget arbete genom att starta eget. Företagande fördelat på län återfinns på sidan 42.

7.3¶Utvärdering av starta-eget-bidragen

Starta-eget-bidraget utgör relativt liten del det arbetsmarknadsen av politiska stödet, men däremot avgörande del statens stöd till en av nyföretagande Öhrlings Reveko 1993, Nutek 1995. Bidragen har utvärderats i olika omgångar. Ams gjorde omfaten tande utvärdering 1994, 554 avslutade sin bidragsav personer som period ett år tidigare AMS 1995. Det visade sig att bara fjärdedel en bidragen hade till kvinnor. Även i fanns del köns-

av gått övrigt en

skillnader värda att notera. Det finns bl.a. könsskillnader när det gäller valet företagsform, av som i stor utsträckning kan härledas till att olika företagsformer är bäst lämpade i olika branscher. Enligt utvärderingen kvarstår dock en övervikt för aktiebolag bland män, även bortsett från att kvinnor och män startar företag inom olika branscher. Eventuella orsaker som anges är könsskillnader i försiktighet och olika tillgång till kapital. Två tredjedelar kvinnorna och tre fjärdedelar männen av av var verksamma i företaget ett år efteråt. Hotell och restaurangföretag,

tillverkningsföretag och personliga och sociala tjänsteföretag hade

klarat sig sämst. Bäst överlevnad hade de företag där företagaren hade tidigare erfarenhet. De företag som drevs av kvinnor hade sämre överlevnadsresultat, vilket utvärderingen hänför till att de kvinnliga företagarna oftare saknade erfarenhet från verksamhetsområdet. Bland dem inte längre verksamma företagare som var som var orsaken oftast bristande lönsamhet. Ingen kvinnorna gick dock i konav kurs det gjorde 5 % männen. Konkurserna utgör dock bara men av en hundrade det totala undersökningsunderlaget. 47 % de kvinav av nor som lagt ner sitt företag var arbetslösa, mot bara 33 % av männen. Mer än hälften kvinnorna och nästan hälften männen av av uppger att de skulle ha startat även utan bidraget. Hälften kvinnorna av

och 58 % männen tycker sig ha fått mycket bra handläggning

av av

ärendet från arbetsförmedlingens sida.

Eget företagande ett alternativ. 131 - .

7.4¶Möjligheter och hinder

En mycket viktig förutsättning för företagande är kapitalförsörjningen.

Denna består två delar; lån och eget kapital. Eget kapital är oftast av förutsättning för företagets stabilitet och överlevnad på sikt. Det en bör studeras huruvida kvinnor har sämre tillgång på eget kapital än

man Studier tyder på att kvinnor skulle ha svårare än män att få lån Nutek 1992. Mot denna bakgrund skapades ett särskilt företagarlån för kvinnor ijuni 1994. Företagarlånet för kvinnor handläggs av ALMI. Lånet är på högst 150 000 kr och det krävs att låntagaren satsar 50 % själv. Det innebär oftast att låntagarna först måste få lån i bank.

Bortsett från de förutsättningar gäller för alla företagare finns

som det hinder är extra stora för kvinnor. Män och manliga branscher som har ofta utgjort mall för stöd och rådgivning. Kvinnor och män har olika sätt att kommunicera. Undersökningar visat att kvinnor som har affärsidé ofta har lättare att prata med en kvinnlig rådgivare än en manlig Nutek, 1992. en Det kommer alltid att finnas ett riskmoment i att driva företag, det ligger i sakens natur. Men hämsko för nyföretagandet är att risken en bedöms för stor. Det ligger nära tillhands att tro att det skulle bli som fler både kvinnliga och manliga företagare med minskad risk. Att starta eget på heltid innebär att avsäga sig medlemskap i facket och därmed sin a-kassa. Bra rådgivning, utbildning och stöd kan leda till minskad risk. Utvärderingen starta-eget-bidraget visade att de som hade av erfarenhet från området hade klarat sig bäst. Företag ligger i glesbygd och stödområden kan få olika typer som

av statliga stöd. En Nutek-undersökning av lokaliseringsstöd, gles-

bygdsstöd och sysselsättningsstöd visade att företag ägda kvinnor

av fick förhållandevis liten del stöden Nutek, 1992. Om stödtyper en av inte för kvinnor driver företag borde stödreglerna kunna passar som anpassas.

7.5¶Var finns de marknaderna nya

Även för har det stor betydelse att arbetsmarknaden är

företagandet

könsuppdelad, eftersom kvinnor i större utsträckning arbetar inom yrken huvudsakligen återfinns i den offentliga sektorn. Inom som dessa områden har egenföretagandet hittills inte varit så utbrett. Under 1990-talet har det dock talats hel del om privatiseringar en

132 Eget företagande ett alternativ. - .

av offentlig verksamhet. När det gäller landstingen har det i Stock-

holms läns landsting funnits tydlig politisk viljeinriktning. Hälf-

en

ten av all privatisering skett landstingsverksamhet har ägt

som av rum i Stockholms län. I övriga landet har det varit mycket varierande, en del landsting har inte vidtagit några åtgärder. Intresset för privatisering verkar ha varit större i södra och mellersta Sverige än i Norrlandslänen. Även i kommunerna har det funnits politiska och ekonomiska driv-

krafter för privatisering och avknoppning. Liksom för landstingen

ser det dock mycket olika ut på olika håll i landet, och det har likaså funnits del problem vid genomförandet. En kartläggning fram till en sommaren 1994 ESO 1995 visade att det på de flesta håll hänt ganska lite, sett i ett helhetsperspektiv. I juni 1994 det bara cirka 5,5 % var av de anställda inom skolan, vården och anställda omsorgen som var

i annan regi än offentlig. Företagandet på traditionellt offentliga

områden har dock ökat snabbt.

Förklaringar till den ringa omfattningen privata alternativ kan

av enligt kartläggningen framför allt vara att utvecklingen ännu är i sin linda, samt att alternativen till kommunal drift eventuellt inte inneburit de fördelar förespeglats i debatten. Andra har konstaterat som att ledare inom den offentliga sektorn inte identifierar sig företasom gare, samt att de inte skulle ha särskilt mycket att vinna på att bli egna, tvärtom skulle de förlora bland annat sin anställningstrygghet Friberg 1995, Baude, Tyrkkö 1995. En del kommunala privatiseringar har lett till misslyckanden i den meningen att kostnaderna blivit betydligt högre än för motsvarande kommunal verksamhet konstateras i rapport från Industriens uten redningsinstitut Fölster 1993. SNS Konjunkturråd bland andra, pekar också på brister i konkurrensneutralitet och långsiktighet vad gäller

villkoren Konjunkturrådet 1994.

Ur renodlad sysselsättningssynpunkt har företagande

genom av-

knoppning och privatisering troligen mindre betydelse, eftersom det

ofta är uppdrag tidigare utfördes/ förväntades utföras samma som offentligt som nu sker privat. När det gäller vård och finns omsorg förvisso ett ökat behov, framför allt på grund allt större andel av en

äldre i befolkningen. Möjligheten för nyföretagande är dock avhängig

människors förmåga att betala och därmed efterfråga samt i omsorg, vilken utsträckning samhället den offentliga sektorn vill och genom kan tillfredsställa behoven, bl.a. fortsatt hög subventionegenom en

ring av tjänsterna.

Eget företagande ett alternativ. 133

- .

Bland andra områden bedöms framtidens områden finns

som som även branscher där kvinnor bör ha lika god chans att etablera sig som egenföretagare som män. Det gäller t.ex. data- och reklamområdet, informationsbranschen, ekonomi och redovisning, miljö, språk och utbildning. "Könshierarkier i gungning. Kvinnor i kunskapsföretag",

doktorsavhandling Martha Blomqvist, beskriver kvinnors för-

en av del i data- och reklambranscherna, där goda kundrelationer kan vara

avgörande.

villkor

Jm. f

. m4

r,f%fäåçy wä. -

"zät Miri: . han; - .fw ,elhm-ñ " 43m r" V

8 sektorns omvandling Offentliga

Frågan offentliga sektorns förändrade villkor och dess konsekven-

om

för sysselsättningen är central i våra direktiv. Den offentliga sekser torn har under lång tid haft stor betydelse för både kvinnors och mäns sysselsättning. Drygt hälften de förvärvsarbetande kvinnorna och

av

femtedel männen i Sverige, är sysselsatta i offentlig verksam-

en av het. Den statliga sektorn domineras män medan kvinnor till stor

av del arbetar i den kommunala sektorn. Bara i den kommunala sektorn arbetar en fjärdedel av den totala arbetskraften.

Under de senaste tio åren har de ekonomiska förutsättningarna förändrats avsevärt, vilket innebär att den offentliga sektorn genomgår stora strukturella förändringar. För de anställda skapas nya vill-

kor. Den offentliga sektorn effektiviseras och omorganiseras. Organi-

sationen bantas och viss offentlig verksamhet bolagiseras eller läggs

ut på entreprenad. Det påverkar den offentliga sysselsättningen.

8.1¶Den offentliga sektorn och

sysselsättning

Statistiska centralbyrån SCB som producerar arbetskraftsundersökningarna AKU räknar till den offentliga sektorn staten och kom-

I denna definition ingår också de statliga affärsverken men munerna. inte de statliga bolagen t.ex. Posten och Telia. Dessa ingår i den privata sektorn. Till den kommunala sektorn räknas anställda i kommu-

nala bolag.

Figuren på nästa sida visar kvinnor och män anställda inom kom-

landsting och staten åren 1990-1995, enligt AKU. muner,

Figuren visar tydligt att kvinnor är överrepresenterade i landstingen

och kommunerna, vilket förklaras att traditionella kvinnoyrken

av inom vård och återfinns där. Figuren visar också att syssel-

omsorg sättningen för kvinnor inom landstingen har minskat under hela 1990talet, medan antalet kvinnor inom kommunerna ökat svagt. Detta förklaras till stor del huvudmannaskapsförändringar som skett. Ge-

av

Ädel-reformen 1992 har anställda tidigare haft landstinget nom som

138 Offentliga sektorns omvandling

Offentligt anställda 1990-1995

Antal i 1 000-tal 800

Kvinnor korrmunalt Ã..-- 600

400 -.-

. .Å

. i

.

x Kvinnor landsting

i

- i

.ä

Nlänstatligt å 200 " Män kommnalt

- - - .

Kvinnofslatligt--- "--. .""--

lvläh-lands-tlr-ig- a u t - u

. . . .

1990 1991 1992 1993 1994 1995 Källa: SCB, AKU

som arbetsgivare övergått till kommunal anställning se vidare nedan.

Den ojämna könsfördelningen i dessa sektorer har inte sin motsvarighet i den statliga sektorn där fördelningen är jämnare. Där utförs tjänster med mer traditionell manlig prägel, bl.a. inom polisen och försvaret. Där finns också myndigheter såsom Socialstyreslen och skatte-

myndigheten.

Tabellen till höger visar jämförelse sysselsättningen mellan

en av år 1990 och 1995, dvs. mellan ett hög- och ett lågkonjunkturår. I tabellen redovisas kommuner och landsting tillsammans, dvs. hela kommunsektorn. År 1990 sysselsatte kommunsektorn 1 miljon kvinnor

ca mot 900 000 fem år senare. Den totala sysselsättningsminskningen i den kommunala sektorn uppgick till drygt 140 000, kvinnorna

varav sva-

Offentliga sektorns omvandling 139 rade för 77 % och männen för 23. Det innebär alltså 108 000 färre sysselsatta kvinnor mot 32 000 färre sysselsatta män under perioden. Offentligt anställda åren 1990 och 1995 Antal

Källa: SCB, AKU

l den statliga sektorn minskade antalet anställda med 158 000 per-

under tidsperiod. Relativt sett står män för en större soner samma andel minskningen, skillnaden är mycket liten, 47 % kvin-

av men var

och 53 män. En förklaring till sysselsättningsminskningen

nor % var är att Televerket och Posten bolagiseringades år 1993 respektive 1994. Bolagiseringarna innebar att 90 000 personer gick från statlig till privat anställning, vilket står för 57 % av minskningen. Köns-

ca

fördelningen ganska jämn. Resterande dryga 40 % av minskningen

var beror på nedskärningar bl.a. de stora personalminskningar inom Televerket och Posten i början 90-talet.

av

Inom kommunsektorn har liknande förändringar skett. Det gäller t.ex. bolagiseringar och verksamheter som numera drivs i kooperativ form. Många verksamheter tidigare drevs i kommunal regi be-

som drivs med huvudman än kommunen och anställda räk-

nu en annan

därmed till den privata sektorn. Detta kan delvis förklara de krafnas

tiga sysselsättningsminskningarna i den kommunala sektorn.

Sammanfattningsvis visar figuren och tabellen att kommun-

ovan sektorn sysselsätter avsevärt fler kvinnor än vad staten gör. Förändringar inom denna sektor får särskilt stora konsekvenser för kvin-

nors sysselsättning.

140 Offentliga sektorns omvandling

Inom offentliga sektorn har bl.a. stora huvudmannskapsförändringar ägt rum. Den största huvudmannaskapsförändringen

som skett, åtminstone tid, rör den skedde på skolans senare som område. Den 1 januari 1991 fick kommunerna totalansvaret för 133 000 lärare, skolledare och SYO-funktionärer Gonäs, 1995. Tidigare fanns för dessa ett s.k. dubbelt huvudmannaskap. Det betydde grupper att de var anställda kommunerna staten förhandlade och slöt av men avtal om deras löner. Anställningarna reglerades också statliga föav reskrifter prop. 1989 / 90:40.

Huvudmannaskapsförändringen vad gäller skolpersonalen

var bara del mycket omfattande reformering skolan. Reformeren av en av

ingen gick i princip ut på en övergång från regelstyrning till mål-

styrning av skolan. Besparingar har gjorts inom skolans område de senaste åren. Antalet elever har ökat samtidigt antalet lärare minssom kat, vilket lett till att antalet elever lärare har ökat kraftigt sedan per 1980-talet. Inför år 1996 räknar knappt 40 % kommunerna med att av spara i grundskolan, medan 20 % räknar med att öka sina kostnader Kommunförbundet 1998. Den 1 januari 1992 fick kommunerna ett samlat för långvaansvar rig service och vård till äldre och handikappade, den s.k. Ädelgenom reformen. Syftet med reformen att skapa klara ansvarsförhållanden var

samt en ändamålsenlig organisation. Kommunerna fick skyldighet

att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre, samt en särskild skyldighet att inrätta bostäder med särskild service för handikappade prop. 1990 / 91:14.

En effekt Ädel-reformen att 66 000 landstingsanställda

av var ca

bytte arbetsgivare den 1 januari 1992. Vårdbiträden i äldreomsorgen

övergick i stor utsträckning till kommunerna. Det fick bl.a. till följd

att sammansättningen i personalstyrkan i landstingen förändrades. De personalgrupper som bytte arbetsgivare i huvudsak sjukskö-

var terskor, undersköterskor och biträden Gonäs et al, 1995. En annan förändring är den s.k. psykiatrireformen bl.a. innesom bar att viss verksamhet avsåg stöd och service till psykiskt störda som fördes över från landstingen till kommunerna den 1 januari 1995. Vidare har även de psykiskt utvecklingsstörda och säromsorgen om skolan förts över till kommunen. Denna huvudmannaskapsförändring har skett succesivt och skall fullt genomförd den 1 januari 1996. vara Tabellen på nästa sida Visar de personalförändringar skett inom som

landstingen till följd av huvudmannaskapsförändringar. För lands-

tingen har personalen minskat med 96 000 mellan åren ca personer 1992 och 1995. Eftersom det handlar förändringar på landstingom ens område exkluderas förändringarna på skolans område. Förutom

Offentliga sektorns omvandling 141

de ovan beskrivna huvudmannaskapsförändringama inkluderar siffrorna i tabellen även en del andra förändringar. Det gäller t.ex.

bolagiseringar.

Personalförändringar inom landstingen till följd av huvudmannaskapsförändringar

1992 1993 1994 1995 Totalt Antal personer -69 012 -4 385 -4 212 -18 500 -96 109

Källa: Landstingsförbundet, Landstingens ekonomi april 1995

Även staten har Omfattande

genomgått betydande förändringar. omstruktureringar, sammanslagningar myndigheter och organi-

av

sationsförändringar har skett inom ett mycket stort antal myndighe-

ter. Många av dessa omstruktureringar har inneburit uppsägningar.

Statskontoret beräknar att 100 "viktigare" organisations- och strukturförändringar genomförts mellan 1990 och 1994. De vanligaste åt-

gärderna är 1 ansvars- och uppgiftsomfördelning mellan myndighe-

ter och 2 avveckling, nybildning eller sammanslagning av myndig-

heter Statskontoret, 1994. Totalt 65 myndigheter har lagts ned och 47 har nybildats. Statskontoret konstaterar att de flesta förändringar har skett under den senare delen av perioden.

När en myndighet läggs ned är det normala att åtminstone huvuddelen av verksamheten tas över av någon annan existerande myndighet eller av en nyinrättad ev. mindre myndighet. Siffran över antalet avvecklade myndigheter säger kanske inte så mycket om verksamheten, eftersom den i de flesta fall fortsätter med en mer eller mindre ändrad inriktning och ambitionsnivå. Men med tanke på att

det den 1 juli 1994 fanns 305 bokföringsskyldiga myndigheter kan

man nog påstå att förändringarna varit omfattande när det gäller den

statliga sektorns organisation. Omstruktureringarna har inneburit omfattande uppsägningar. Ca

43 000 har sagts i staten från april 1990 till utgången

personer upp av år 1995. Av dessa har drygt 5000 personer sagts upp under 1995

Trygghetsstiftelsen, 1995.

Trygghetsstiftelsen är en partssammansatt organisation som har till uppgift att så långt möjligt förhindra att statsanställda blir

som

arbetslösa till följd arbetsbrist eller omlokalisering. Enligt Trygghets-

av

142 Offentliga sektorns omvandling

stiftelsen har ca 60-65 % av de under 1995 varit kvinnor. Av

uppsagda

dessa har 60 % varit över 45 år. Alder och utbildning är faktorer som har störst betydelse när det gäller att hitta ett nytt jobb. Av de 43 000 som sagts upp under första halvan av 1990-talet har mellan 40-50 % fått nya jobb innan uppsägningstiden gått ut. Tendensen under

senare år har dock Varit att de som blir uppsagda i dag är mindre attraktiva än de som blivit av med sina jobb tidigare. Detta beror på att de i

genomsnitt är äldre och har lägre utbildning Trygghetsstiftelsen 1996.

Omfattningen av omorganiseringen på det statliga området har

accelererat från slutet 1980-talet fram till idag. Även under återstå-

av ende delen av 1990-talet kan man räkna med förändringar med ratio-

naliseringar och uppsägningar som följd. Trygghetsstiftelsen räknar

med 20 000 uppsägningar inom staten fram till utgången av 1998

Trygghetsstiftelsen, 1995, bl.a. till följd av den 11 procentiga bespa-

ringen som är ålagd myndigheterna prop. 1994 / 952100.

8.2 Har offentliga sektorn varit en förut-

sättning för kvinnors förvärvsarbete

Det är uppenbart att den offentliga sektorn haft stor betydelse för kvinnors och mäns förvärvsarbete. Det gäller inte bara för att den

offentliga sektorn har sysselsatt och fortfarande sysselsätter majorite-

ten av kvinnorna, utan också för att många välfärdsekonomiska reformer medfört ökade möjligheter att kombinera förvärvsarbete och

familjeansvar. l praktiken har det främst möjliggjort för kvinnor att

kombinera lönearbete med barn och familj, vilket alltid Varit möjligt för män. De offentliga barn- och äldreomsorgsreformerna har varit

särskilt viktiga i det perspektivet.

En intressant fråga i sammanhanget den offentliga sektorns

är om

expansion varit en förutsättning för det ökade arbetskraftsdeltagandet

bland kvinnor, och om det höga arbetskraftsdeltagandet bland kvin-

nor i Sverige endast beror på offentliga sektorns expansion Om det

är så, skulle då en minskad offentlig sektor innebära ett återtåg för kvinnan från arbetsmarknaden till "spisen"

Detta är några av de frågor som Bengt Furåker undersöker i forskarrapporten "Kvinnors arbetsmarknad 1990-talet återtågets decen-

nium" Hans slutsatser kan tolkas som "ja" på båda de ovanstående

frågorna, dvs. kvinnors höga arbetskraftsdeltagande i Sverige beror

på att den offentliga sektorn har expanderat, och att stora neddrag-

SOU 199656 Offentliga sektorns omvandling 143

ningar inom den offentliga sektorn kommer att leda till ett minskat

kvinnligt arbetskraftsdeltagande Ds 1993:8.

Furåker bygger delvis på internationell jämfösitt resonemang en relse. Han nyttjar data från vissa OECD-länder har grupperats som

efter kvinnornas arbetskraftsdeltagande och den offentliga sektorns

andel av sysselsättningen. Figuren nedan presenterar information som återfinns i Furåker med den skillnaden att vi har lagt till data från 1993.

Relativa arbetskraftstal 15-64 år samt offentliganställda Andel % i arbetskraften samt andel % offentliganställda av totala antalet anställda

AK-tal Kvinnor 100

90 Danrmrk 80 Island

US.A Finland . Sverige

70 Japan o Norge . . 60 O . . . . Tyskland Frankrike 0 50 Luxerrb. g 0 italien 40 Spanien

0 . 0 5 10 15 20 25 30 35

Kä//a:OECD Historical Statistics, 1995 Andel % offentliganställda

Figuren visar att det år stora skillnader mellan länderna i fråga om arbetskraftstal. Sverige har inte längre det högsta kvinnliga arbetskraftsdeltagandet, vilket fallet i Furåkers studie, baserades var som på data från år 1990. De siffrorna från OECD visar att tåtpositionen nya istället övertagits Danmark. Statistiken som presenteras i avsnitt av 2.9 bygger på insamling gjord ECE, Economic Commission for en av Europe, och som senare bearbetats av SCB. Där ligger Sverige högst år. Skillnaden beror på olika mätmetoder. Länder som Finsamma

144 Offentliga sektorns omvandling

land och USA har ett högt kvinnligt arbetskraftsdeltagande,

men en mindre offentlig sektor än Sverige, Danmark och Norge. Figuren nedan visar mäns relativa arbetskraftsdeltagande i förhållande till andelen anställda i den offentliga sektorn. De skandinaviska länderna ligger också för män i toppen när det gäller arbetskraftstalen och storleken på offentlig sektor.

Relativa arbetskraftstal 15-64 år samt offentliganställda Andel % i arbetskraften samt andel % offentliganställda av totala antalet anställda AK-tal Män 100 ell Japan .Schw Island . Danrmrk 90 . . , . . . . LuxerTb. 3 ° : Finland 80 v Nederl.. 0 Norge . Sverige 70 . Spanien Belgien 60- 50 40 30 20 10 0 0 5 10 15 20 25 30 35 Källa: OECD, Historical Statistics, 1995 Andel % offentliganställda

De nordiska länderna ligger i topp både när det gäller det kvinn-

liga arbetskraftsdeltagandet och när det gäller storleken på den of-

fentliga sektorn. Tvärsnittsdata detta slag beskriver dock bara ett av statiskt läge ett enskilt år, 1993, vilket innebär att länder med helt olika system, historia och kultur jämförs med varandra. Ett annat sätt att jämföra är att titta på förändringar över tiden i

varje enskilt land. Figuren till höger visar genomsnittliga års-

förändringar av antalet offentligt anställda och antalet kvinnor i arbetskraften mellan 1971 och 1993. Det kan konstateras att de flesta

länder haft positiv förändring över perioden både när det gäller

en

Offentliga sektorns omvandling 145

antalet kvinnor i arbetskraften och antalet anställda i offentlig sektor. Endast Storbritannien avviker från mönstret. Det mesta tyder således på att tillväxten i den kvinnliga arbetskraften är positiv under samma period det finns positiv tillväxt antalet anställda i offentlig som en av sektor.

Genomsnittliga förändringen 1971-1993 av kvinnor i arbetskraften och offentliganställda

Kvinnor i arbetskraften, procentuell förändring 4,0

Canada 3,5 0

Australien 3,0 0 Spanien. USA 0 0 2,5 Norge . Irland alla 2,0 9 Byggen Österrike. . . . 0 Damm 9 Frankrike 1,5 O Sverige Storbritannien . JapanO 1,0 Tysklando Finland Schw eiz. O 0,5

0,0 -1,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0

Antalet offentliganställda, procentuellförändring

Källa:OECD Historical Statistics 1960-1980,1960-1990, 1960-1993samt OECD NA2 -

146 Offentliga sektorns omvandling

Det mesta tyder på att det finns ett positivt samband mellan kvinnors arbetskraftsdeltagande och storleken på offentliga sektorn. Denna

länderjämförelse måste dock tolkas mycket försiktigt eftersom

typ av bilden visar stor spridning. Många faktorer spelar in. Det är också viktigt att observera att figuren inte tar hänsyn till utgångsnivån.

Av figurerna framstår USA som ett intressant land att jämföra de

nordiska länderna med. Det kvinnliga arbetskraftsdeltagandet är re-

lativt högt, strax under 70 %, den offentliga sektorn anställer

men förhållandevis färre än i de nordiska länderna. När tit-

personer man tar på förändringarna över tiden för USA visar figuren tidigare att tillväxten i den kvinnliga arbetskraften varit större över perioden än tillväxten i den offentliga sektorn. Detta skulle kunna sägas vara en skillnad mellan Sverige och USA. En stor skillnad är andelen

annan lågutbildade kvinnor i arbetskraften. De länder som använder sig av

en privat tjänstesektor eller en informell sektor för omsorgstjänster

har en betydligt lägre andel lågutbildade kvinnor på arbetsmarkna-

den än Sverige.

De ovanstående analyserna har gjorts på antal kvinnor i arbetskraften. Bland annat den offentliga sektorns utbyggnad har

genom kvinnor i Sverige i större utsträckning än i andra länder kunnat jobba deltid. Christina Jonung och Inga Persson anser att även den faktiskt arbetade tiden måste beaktas då man skall studera kvinnors och mäns arbetsutbud i olika länder. I Jonungs och Perssons artikel jämförs Sverige med Frankrike, Finland, Norge och USA. De kommer fram till den faktiskt arbetade tiden i förhållande till befolkningen

att om vägs in, blir skillnaderna inte lika stora Jonung et al. 1993.

8.3¶Konsekvenser

När kvinnorna ökade sitt arbetskraftsdeltagande i Sverige från 1970talet och framåt skedde detta pga. efterfrågan från en växande offentlig sektor och från näringslivet. Eftersom kvinnorna fortfarande hade huvudansvaret för hem och familj, skapades arbetsmarknad med

en hög grad av deltidsarbeten och tidsbegränsade anställningar. Genom

i den kommunala sektorn och i Vård- och omsorgssektorn att man kunde konstruera sådana lösningar kunde kvinnor med småbarn kombinera betalt och obetalt arbete Gonäs et al 1995.

Lena Gonäs, Susanne Johansson och Inger Svärd beskriver utvecklingen så här:

Offentliga sektorns omvandling 147

"Expansionen av de offentligt organiserade verksamheterna kunde frän

slutet av 1960-talet ske tack vare det kraftigt ökade arbetskraftsdeltagandet för kvinnorna. Fortfarande låg dock den heltidsarbetande normen om

familjeförsörjaren fast i socialförsäkringarnas utformning och i arbets-

marknadens regelsystem. Detta innebar att speciella undantag fick inföde delar arbetsmarknaden dit kvinnorna rekryterades. Deltidsras av arbete och tillfälliga arbetskontrakt kom där att bli normala mönster. Därmed definieradesdessa arbetsmarknader som "kvinnospecifika", dit män vare sig var intresserade att söka sig eller efterfrägades av arbetsgivarna." Gonäs et al. 1995. Rapporten pekar även på åtgärder som vidtogs för att underlätta kombination familjeansvar och förvärvsarbete, bl.a. föräldraförsäkav

ringen och särbeskattningen.

Genom utbyggnaden den offentliga sektorn fördes arbetsuppav gifter ut på en arbetsmarknad som tidigare utförts av kvinnor i hemmet. Som exempel på arbetsuppgifter kan nämnas vård men framförallt barn- och äldreomsorg. Arbetsuppgifterna och -innehållet förändrades kraftigt i och med att de fördes ut på arbetsmarknaden. De

proffesionaliserades utbildning, teknikutveckling och erfaren-

genom het. Lars Svensson menar att möjligheten till att förena yrkesarbete med familjeansvar har haft sitt pris. Den svenska välfärdsstaten har visserligen bidragit till en internationellt sett mycket hög sysselsättnings-

grad, men har också skapat en ny form av kvinnlig underordning på

arbetsmarknaden Svensson, 1995. Svensson fortsätter: "Via de mekanismer som fördelar individer sektorer och befattningar utsätts kvinnor i allmänhet för diskriminering som utestänger de flesta en av dem frän karriärvägar arbetsmarknaden. Välfärdsstatens institutioner har nästan undantagslöst medverkat till att permanenta och för-

stärka detta system för kvinnlig underordning."

Trots kvinnors utträde på arbetsmarknaden tog män inte över motsvarande del hushållsarbetet. Systemen, som skapades i all av välmening, kom till för att underlätta kombination av familje- och arbetsansvar. I praktiken blev det reformer som underlättade för kvinnor att förena yrkesarbete med familjeansvar, men skapade inte tryck på att ta motsvarande del hushållsarbetet. Trots att kvinmannen av och män får barn tillsammans ses det fortfarande som mindre nor

troligt att män gör avbrott i yrkeskarriären för föräldraledighet, vård

sjukt barn etc. Sammantaget har detta lett till att många kvinnor av blivit dubbelarbetande och diskriminerade på arbetsmarknaden bl.a.

148 Offentliga sektorns omvandling

för att de ses som en "investeringsrisk".

Denna utveckling har inte enbart berott på utbyggnaden

av en kvinnodominerad offentlig tjänsteproduktion. Enligt Svenson har även skattte- och transfereringssystemen skapat incitament för del-

tidsarbete och yrkesavbrott. Arbetsmarknadslagstiftningen har varit

mycket frikostig vad gäller tjänstledigheter och möjligheter till del-

tidsarbete. Syftet med reformerna har varit att befrämja förvärvsarbete, men har också haft vissa utestängande effekter.

8.4¶Varför omvandlas den

offentliga

sektorn

8.4.1¶Finanser och

besparingar

Den offentligasektorns finanser försvagades kraftigt i början 1990-

av talet till följd tillväxt i den svenska ekonomin, ökande arbets-

av svag löshet och stigande realräntor. Den ekonomiska krisen påverkade både den offentliga sektorns inkomster och dess utgifter. Minskad sysselsättning, ökade konkurser och vikande företagsvinster bidrog till att urholka skatteunderlaget och därmed minska skatteinkomsterna. Ökad arbetslöshet har lett till ökade för

utgifter arbetslöshetsersättning och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det framförallt den stat-

var liga sektorns finansiella sparande skillnaden mellan inkomster och

utgifter som försämrades kraftigt.

En rad åtgärder har genomförts i syfte att stärka statsfinanserna.

Den nuvarande regeringen har lagt fram ett förslag med besparings-

åtgärder till och med år 1998. Den samlade budgetförstärkningen uppgår till ca 118 miljarder kronor. Utöver detta fattade riks-

program dagen våren 1995 beslut om att införa ett tak för de offentliga finanserna. Regeringens uppfattning var att kontrollen av de offentliga finanserna borde förbättras. För närvarande diskuteras den närmare

utformningen av detta utgiftstak.

Den kommunala sektorn förfogar över betydande andel den

en av offentliga sektorns resurser. De kommunala utgifterna beräknas år 1995 motsvara drygt hälften av de statliga utgifterna inklusive sjuk-

och arbetslöshetsförsäkringen eller fjärdedel BNP. Andelen

ca en av sysselsatta i kommunal verksamhet uppgår också nämnts tidi-

som

gare till drygt en fjärdedel den totala sysselsättningen. Till största

av

Ojjfentliga sektorns omvandling 149

delen finansieras den kommunala verksamheten med skattemedel. Ca 85 % inkomsterna utgörs skattemedel, kommunalav av varav skatten står för 68 % och statsbidrag för 18 %. Även kommunerna är självstyrande så kan staten påverka komom munsektorns utveckling, dels nivån på statsbidraget och dels genom lagstiftning reglerar den kommunala verksamheten. Dessgenom som utom staten riktlinjer för kommunsektorns skattefinansierade anger utrymme, dvs. skatteinkomster och statsbidrag.

Även kommuner och landsting har gått igenom några år

nu som

präglats lågkonjunktur och svag utveckling av skatteinkomster-

av en Ett kommunalt skattestopp har gällt under åren 1991-93. De statna. liga besparingstgärderna har bl.a. inneburit att statsbidrag till den kommunala sektorn dragits in. Andra statliga besparingsåtgärder har

påverkat kommunernas och landstingens utgifter. Till exempel på-

verkar minskade ersättningsnivåer i socialförsäkringarna utgifterna

för statsbidrag.

Trots lågkonjunkturen hade den kommunala sektorn emellertid ett positivt finansiellt sparande år 1992 och 1993 efter en följd av år med underskott. År 1994 och 1995 visar den kommunala sektorn på nytt ett negativt sparande. För att undvika att den kommunala sektorn lånefinansierar kostnader för driften verksamheter har arbetsav en

inom Finansdepartementet föreslagit att ett krav på att de kom-

grupp munala budgetarna skall i balans, skall införas i kommunallagen vara Ds 1995:57. Eftersom utrymmet för såväl höjda skatter ökad statlig upplåsom ning har ansetts begränsat har ovanstående beskrivna utveckvara ling inneburit att det funnits ett starkt omvandlingstryck på den of-

fentliga sektorn. Trots begränsade resurser till följd av lågkonjunktu-

finns ändå behov av de tjänster som utförs där. ren

Sammanfattningsvis kan sägas att den offentliga sektorns finanser

och därmed dess verksamhet är starkt beroende den samhällsekoav

nomiska utvecklingen. När det gäller besparingar för att sanera de

offentliga finanserna är många redan genomförda. I prop. 1995 / 96 har regeringen angett målet att de offentliga finanserna skall vara i balans år 1998. Budgetunderskottet är fortfarande stort och regeringen att hålla fast vid saneringen av dessa. avser

150 Offentliga sektorns omvandling

8.4.2¶Strukturella orsaker

Underskottet i statens finanser och därigenom statens besparingar på kommunsektorn är förklaring bakom offentliga sektorns omvanden

ling. Det finns dock långsiktig, strukturell förklaring. Lång-

en mer

tidsutredningen skriver följande:

"De offentliga anderskotten är ett allvarligt hot mot välfärden. Däremot är underskotten inte det enda skälet till behovet omställning den av en av offentliga sektorn. En avgörande faktor är den offentliga sektorns inverkan den allmänna ekonomiska utvecklingen. Pä rad olika områden en pâverkas olika aktörers val skatte- och tranfereringssystemen och av av den offentliga konsumtionen. Detta har stor betydelse för tillväxten i en ekonomin, och därigenom också för den offentliga sektorns

fortsatta

nansiering" SOU 1995:4, 389. s.

Enligt Långtidsutredningen beror det begränsade utrymmet för

skattehöjningar främst på två faktorer. För det första de flesta skatger ter upphov till samhällekonomiska kostnader utöver själva skatteuppbörden, vilket hämmar tillväxten. För det andra kan Sverige inte i längden beskatta relativt lättrörliga skattebaser mycket högre än omvärlden. I takt med att ekonomin internationaliseras blir det allt svårare att ha ett väsentligt högre skattetryck i Sverige än i omvärlden.

Långtidsutredningen påpekar dock att acceptansen för höga skat-

ter hänger samman med vilka offentliga tjänster och transfereringar

skattebetalarna erhåller och hur dessa värderas.

8.4.3¶Gapet mellan behov och

resurser

Kommunernas minskade inkomster är enligt Svenska Kommunförbundet är den främsta orsaken till att kommunerna även

framgent

måste minska sysselsättningen. Till detta kommer ökade kostnader i samband med arbetslösheten, samt ett enligt Kommunförbundet kostsamt löneavtal som slöts år 1995. Detta innebär tillsammans ett ordentligt tryck på den kommunala ekonomin, vilket kräver besparingar/ rationaliseringar. Kommunförbundet anser att eftersom 3/4 av kostnaderna för den kommunala konsumtionen utgörs personalav kostnader måste sysselsättningen i kommunerna påverkas bespaav ringarna Kommunförbundet, 1995, 5164-165. Trots att Kommunförbundet både räknar med vissa rationalise-

Offentliga sektorns omvandling 151

utanför sysselsättningsområdet och ökad efterfrågan kom-

ringar en

fram till att kommunerna måste minska personalen med mer man 35 000 trots att förbundet räknar med ökad efterfrågan på personer,

välfärdstjänster bl.a. beroende på demografiska förändringar.

Även SOU 1995:4 räknar med viss ökad

Långtidsutredningen en

efterfrågan de offentliga tjänsterna skäl. Långtids-

av av samma utredningen hävdar dock att utrymmet för den offentliga sektorn framöver är Detta beror dels på saneringen de offent-

begränsat. av

liga underskotten, dels på det begränsade utrymmet för skattehöj-

ningar.

Långtidsutredningen att det finns ett gap mellan offentliga anser sektorns finansiella och den förväntade framtida efterfrågan. resurser

Detta kan enligt Långtidsutredningen slutas på följande sätt:

gap

effektivisering och rationalisering verksamheten

0 av höjda avgifter, vilket får till följd dels att kommunernas in- 0 komster ökar, dels att efterfrågan dämpas koncentrerat eller minskat serviceutbud, dvs. vissa offentliga 0 verksamheter läggs ned eller minskas i omfattning. Så har redan skett när det gäller t.ex. bostadsförmedlingar och biblioteksfilialer ändrade tjänster, dvs. lägre ambitionsnivåer inom t.ex. barn- 0 omsorgen

långsammare löneutveckling för offentliganställda

Sammanfattningsvis är det tydligt att de arbetsuppgifter som idag

utförs i offentlig sektor kommer att efterfrågas även i framtiden. Fråblir hur de skall organiseras och finansieras. gan

Att besparingar kan leda till nedskärningar, som minskar syssel-

är känt. Även åtgärder höjda avgifter inom t.ex. barn-

sättningen, som

kan få minskat arbetsutbud som följd. Besparingar som omsorgen kraftigt verksamhetskvalitet på t.ex. barnomsorgen kan i

påverkar

leda till att föräldrarna försöker hitta andra

förlängningen troligen

former för barnomsorg eller att de minskar sitt arbetsutbud. Eftersom kvinnor i genomsnitt har lägre löner än män, är det sannolikt att flertalet hushåll i så fall skulle välja att minska kvinnornas arbetsutbud. En diskussion om detta tas upp i nästa kapitel.

En långsammare löneutveckling för offentliganställda i jämförelse

med andra kan motverka könsintegration. Kvinnodominerade yrken inom vård och har redan idag lägre lönenivå än mansdomiomsorg en nerade på arbetsmarknaden. Om lönenivån i förhållande till

yrken

152 Offentliga sektorns omvandling

andra sjunker kommer detta bl.a. att motverka grupper ett manligt inträde i dessa yrken.

8.4.4¶Vad innebär

utvecklingen

Frågan om den offentliga sektorns betydelse för sysselsättningen är mycket komplex. Som framgått är förändringarna äger

som rum av mycket olika karaktär och de påverkas skilda sektorer. Det är svårt av att avgöra vad som kan hänföras till teknisk utveckling, besparingar

och strukturomvandling.

annan

Offentliga sektorns utbyggnad har Varit förutsättning för det

en höga svenska arbetskraftsdeltagandet. Välfärdsreformerna har ska-

pat förutsättningar för möjligheten att förena familjeansvar och för-

värvsarbete. Samtidigt har arbetet organiserats med "kvinnovillkor" i den bemärkelsen att arbetstider och arbetskontrakt ifrån

utgått att

de anställda har störst för hem och familj och inte är huvudansvar försörjare. Det har förändrats i viss utsträckning på sistone. T.ex. har andelen heltider ökat. Däremot har de osäkraste formerna tidsbeav

gränsade anställningar ökat. Arbetsorganisation och kompetensutveckling har diskuterats

mycket i samband med 1990-talets förändringar, bl.a. i den offentliga sektorn. I bilaga till betänkandet diskuteras frågan forskaren en av Marta Blomqvist. Viss verksamhet har privatiserats. Det är svårt att få övergripande bild vad det innebär för och

en av sysselsättningen

de heltidsanställda där. En företeelse uppmärksammats på sistone som är förekomsten "verksanpassade" arbetstider i den bemärkelsen av att personal i högre grad arbetar deltid och ibland har delade skift. Det är naturligt angeläget att former för organisation arbete nya av inte tar med sig eller förstärker konserverande könssegregerande mönster. l betänkandets avslutande kapitel gör vi en genomgång av prognoser vad gäller sysselsättning i offentlig och privat sektor. Redan av detta avsnitt har dock framgått att de flesta bedömare räknar med en sysselsättningsnedgång inom sektorn. Vidare förutser rapporter från AMS, SCB, Kommunförbundet m.fl. att efterfrågan på flera de tjänsav ter som utförs i sektorn kommer att efterfrågas även och

framgent öka t.ex. inom äldreomsorgen. En viktigt samhällspolitisk fråga blir

alltså hur tjänsterna skall organiseras och finansieras i framtiden.

9 och

Föräldraförsäkring barnomsorg

Föregående kapitel handlade i huvudsak om offentliga sektorns verksamhet och roll arbetsgivare. Den verksamhet utförs i of-

som som fentliga sektorn innebär ofta service till arbetstagarna. Detta kapitel handlar de tjänster offentliga sektorn tillhandahåller.

om som

Sociala reformer och transfereringssystem skapar förutsättningar

och incitament för förvärvsarbete, vilka får olika konsekvenser för kvinnor och män. Ett exempel på det är särbeskattningen. Vi har här

valt att diskutera föräldraförsäkringens och barnomsorgens betydelse

för kvinnors och mäns arbetskraftsdeltagande i förhållande till utvecklingen under 1990-talet. Det finns naturligtvis även andra bety-

delsefulla områden, t.ex. arbetslöshetsförsäkringen och pensions-

systemet. I inledningen redogör vi för de frågor f.n. är föremål

som

för utredningsarbete.

9.1 växer fram

Föräldraförsäkringen

År 1955 infördes reformerades år 1963.

moderskapspenningen som

När föräldraförsäkringen infördes år 1974 var syftet att båda föräld-

skulle kunna stanna hemma med barnet och uppbära föräldrararna

penning. Föräldrapenning kom då att utbetalas med samma belopp som sjukpenning, dock lägst till garantinivån. Den principiellt vikti-

gaste förändringen att föräldrarna själva fick avgöra dem

var vem av som skulle stanna hemma hos barnet med föräldrapenning. Samtidigt med den föräldrapenningen infördes rätt för förälder till sjuk-

nya

penning för vård barn senare tillfällig föräldrapenning. Tanken

av med den nya föräldraförsäkringen var att underlätta för familjer att dela på hushålls-och förvärvsarbete. I praktiken har reformen dock haft störst betydelse för kvinnorna, då den bidragit till kvinnors höga

arbetskraftsdeltagande. Männens användning av föräldraförsäkringen

är fortfarande liten i förhållande till kvinnornas, vilket bl.a. har att göra med den traditionella uppdelningen av det obetalda arbetet. En

ökning för män har ändå skett under årens lopp. Männens svag arbetsmarknadsmönster påverkas dock fortfarande i liten utsträck-

154 Föräldraförsäkring och barnomsorg

ning av föräldraskapet. Föräldraförsäkringen möjliggör trots allt för unga att välja både

föräldraskap och arbete. Detta skiljer Sverige från andra europeiska länder. Konstruktionen av den svenska föräldraförsäkringen bör ha ökat kvinnors arbetskraftsutbud, främst pga. att ersättningen beräknas utifrån lönen. Systemet har alltså skapat incitament för etablering på arbetsmarknaden före barnafödande.

Det faktum att framförallt kvinnor utnyttjar föräldraförsäkringen förefaller även ha en utestängande effekt. Den som förväntas

vara borta från förvärvsarbetet kan bli mindre attraktiv som arbetskraft. Kanske blir det extra tydligt i tider då utbudet av arbetskraft är stort. För att komma problemets lösning lite närmare introducerades år 1995

den s.k. pappamånaden. Lagstiftaren ville därigenom möjliggöra för

familjerna att dela på ansvaret i hemmet och därigenom uppnå bättre balans på arbetsmarknaden.

Föräldraförsäkringen består dels av föräldrapenningen som beta-

las ut för 450 dagar efter barnets födelse, dels av tillfällig föräldrapenning som betalas ut då barnet är sjukt. Tabellen till höger är

en sammanställning av de större förändringar som skett inom föräldraför-

säkringen och den tillfälliga föräldrapenningen mellan 1974 och 1996.

Föräldraförsäkring och barnomsorg 155

Förändringar inom föräldraförsäkringen 1974-1996 Är Föräldrapenning Tiiifällig

Antal dagar ent. Ersätt- Garanti- föräldrapenning

sjukpenningnivån ningsnivå dagar 1974 180 90 °/o 0 10 dagar/familj och år 1977 12 dag/familj med 1 barn

15 dag/familj med 2 barn

18 dag/familj med 3 barn 1978 240 30 1980 270 90 60 dagar/barn och år

10-dagar för pappan i sam-

band med barnets födelse,

90 °/oersättning 1989 360 1990 120 dagar/barn och år 1991 Ersättningsnivå för de första

14 dagarna sänks till 80 % 1995 30 "mamma-dagar" 90 % Kan föras över från föräld-

Källa: Riksförsäkringsverket, RFV

Ersatta dagar med föräldrapenning 1974-1994 Antal dagari 1 000-tal 60 000 7 i r - i i

50 000

40 000 -

30000 /J i a

1978 1982 1986 1990 1994

Mammorna tar ut merparten av föräldrapenningen Figuren ovan Visar en stor ökning av antalet uttagna dagar med föräldrapenning mellan 1974 och 1994. Ökningen beror sannolikt på de

förändringar inom försäkringen som trätt ikraft under perioden.

Mammorna står fortfarande för merparten de uttagna dagarna.

av Efter de 20 år som föräldrapenningen funnits tog ut 89 %

mammorna och 11 % dagarna år 1994.

papporna av

Förüldraförsäkring och barnomsorg 157

Ersatta dagar med tillfällig föräldrapenning 1974-1994

Antal dagari 1 000-tal 6 000

5 000 W

Män

4 000

3000 -

2000 Kvinnor

1000 g

0 , , . . 1974 1978 1982 1986 1990 1994

Källa: RFV

Jämnare könsfördelning vid uttag av tillfällig föräldrapenning

Den tillfälliga föräldrapenningen kan bl.a. tas ut när barnet är sjukt. I dagsläget är ersättningsnivån 75 % av den sjukpenninggrundande

inkomsten och förmånen kan användas för barn under 12 år se före-

gående tablå.

Ovan visas antalet uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning åren 1974-1994. Även denna Visar att antalet dagar ökat under

figur perioden, sannolikt beroende på att försäkringen utökats gradvis.

än vid År

Könsfördelningen är jämnare uttag av föräldrapenning.

1994 tog ut 66 % dagarna mot pappornas 34. mammorna av Genomsnittligt användes 7 dagar per barn under 1994 räknat på de barn försäkringen användes för. Av dessa 7 dagar tog kvinsom ut 4,7 och männen 2,3 dagar. norna

158 Föräldraförsäkring och barnomsorg

Vid en jämförelse mellan figurerna på föregående uppslag kan

man notera att det totalt tas ut 10 gånger fler föräldrapenningdagar än da-

gar med tillfällig föräldrapenning. Figurerna kan falsk före-

ger en ställning om att männen skulle ta ut fler dagar med tillfällig föräldrapenning än med föräldrapenning. Så är alltså inte fallet.

Pappornas utbildning och yrke har betydelse

Som visats i det föregående har antalet dagar männen utnyttjat som ökat, även om männen fortfarande använder föräldraförsäkringen i

betydligt mindre omfattning än kvinnorna. Detta gäller, som figurerna visat tidigare, särskilt föräldrapenningen. Riksförsäkringsverket vi-

sar i en studie 1993 "Vilka kom hem" att bl.a. utbildning, ålpappor der, yrke samt civilstånd verkar ha betydelse för uttaget föräldraav

penning.

Andelen tar ut föräldrapenning ökar högre utbildpappor som ning både de själva och har. Aven typ utbildning verkar mamman av ha betydelse. Pappor med estetisk, humanistisk, religiös eller pedagogisk utbildning tar ut fler dagar än pappor med t.ex. lant- och skogsbruksutbildning, och serviceyrken som polis och brandförsvar. Mammorna tar ut flest dagar hon har utbildning för ett om en serviceyrke och minst antal hon har estetisk, humanistisk eller om en

religiös utbildning. Pappornas yrkesbakgrund spelar stor roll. Pappor inom typiska "kvinnoyrken" tar i större utsträckning ut föräldrapenning. Samma

sak gäller för pappor som arbetar inom offentlig sektor jämfört med dem som arbetar inom den privata sektorn. Äldre fler än Med det pappor tar ut dagar yngre. mammorna är tvärtom. De tar ut färre dagar äldre de är. I detta avseende är den grupp där båda föräldrarna är över 34 år den minst ojämställda gruppen i undersökningen. Den minst jämställda gruppen är den där båda föräldrarna är mellan 20 och 24 år. I denna är skillnaden melgrupp lan mammans och pappans antal uttagna dagar störst RFV, 1993. Enligt en studie av SCB är det kvinnornas utbildning spelar som störst roll för omfattningen männens uttag. Ju högre utbildning av kvinnan har, desto fler dagar tar ut SCB 1994. mannen Sammantaget verkar en förändring för små barn mellan av ansvar

könen vara på väg, även om utvecklingen går långsamt. För syssel-

sättningen kan det kanske leda till mindre stereotypa mönster även inom förvärvsarbetet. I studie Ulla Björnberg framkom att en av

Föräldraförsäkring och barnomsorg 159

svenska män skiljer sig något från män i andra länder i sin syn på sig själva i förhållande till familj och arbete, vilket troligen kan hänföras till det svenska systemet Björnberg 1994.

9.2¶Den offentliga barnomsorgen

I Socialtjänstlagen står att " Förskoleverksamhet och skolbarnsomskall tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn sorg till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov" SFS 1980:620. Förskoleverksamheten skall tillhandahållas barn som fyllt ett år inte uppnått skolpliktig ålder. Skolbarnsomsorgen avser barn upp men t.o.m. 12 år och är inskrivna i grundskolan. Socialtjänstlagen är som alltså tydlig när det gäller barnomsorgen. Trots det finns det kommuinte klarar att följa den. Lagen förskriver att plats skall ner som av erbjudas föräldrar studerar eller förvärvsarbetar. Vissa kombarn vars erbjuder därför inte barnomsorg åt arbetslösa. Ibland leder det muner till att arbetssökande inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande därför att barnomsorgen inte är ordnad. Antalet barn vistas i den kommunala barnomsorgen har ökat. som Figuren på nästa sida visar antalet 1-6-åringar i den kommunala barnmellan 1970 och 1994. Som figuren visar har antalet barn i omsorgen

daghem ökat hela perioden, medan antalet barn i familjedag-

genom hem i stort sett varit konstant. Antalet inskrivna barn i daghem har ökat med 3 % under år 1994. Den nedre figuren på nästa sida visar antalet 7-12-åringar i den kommunala barnomsorgen under motsvarande tidsperiod. Aven här har skett stor ökning, framförallt under år 1994. Antalet inskrivna en barn på fritidshem ökade under år 1994 med 27 % ca 36 500 barn. Ökningen har varit stor i alla åldersgrupper, särskilt stor bland men

6-7-åringarna. Detta avspeglar den förändring i verksamheten som

skett den s.k. "sexårsverksamheten". genom Antalet barn i barnomsorgen har ökat kraftigt under 1990-talet. Vid slutet år 1990 fanns 532 000 barn i åldrarna 0-12 år inskrivna i av daghem, fritidshem och familjedaghem. Fyra år senare hade antalet ökat till 645 000, en ökning med mer än 20 %.

160 Föräldraförsäkring och barnomsorg

Barn med kommunal omsorg efter ålder 1970-1994 Antal i 1 000-tal 1-6-åringar 450 g ,Ä

Faniljedaghem

0 . . . . . . 1970 1975 1980 1985 1990 Antal i 1 000-tal 7-1Z-áringar 450 ; 400 i 350 a

Faniljeáaghem

i Fritidshem

1970 1975 1980 1985 1990 Källa: SCB, SM Förskolor och fritidshem samt Socialstyrelsen, Socialtjänststatistik 1995

Föräldraförsäkring och barnomsorg 161

På vilket sätt har då barnomsorgen betydelse för kvinnors arbetsmarknad Den övre figuren på nästa sida är ett "plot-diagram" över totala andelen barn i åldern 1-6 år i kommunal barnomsorg i förhållande till samtliga barn, samt det relativa arbetskraftstalet AK-tal för kvinnor i åldersgruppen 20-64 år. Det relativa arbetskraftstalet mäter hur stor andel befolkningen ingår i arbetskraften se av som vidare kapitel 2. Observationerna i figuren sträcker sig från år 1970 till 1994. Den undre figuren på nästa sida visar motsvarande för män. De resultat figurerna kan inte sägas vara direkt överrassom ger kande. Resultaten visar att det finns ett positivt samband mellan barnoch kvinnors arbetskraftsutbud. Sambandet gäller inte för omsorg man.

Utbyggnaden den offentligt subventionerade barnomsorgen var

av viktig förutsättning för den ökade förvärvsintensiteten bland kvinen med barn i förskoleåldern. Detta var också ett uttalat syfte när nor den infördes. Arbetsgivarna, framförallt inom verkstadsindustrin, argumenterade ivrigt för att kommunerna skulle lösa barnomsorgs- År 1964 framhöll SAF-direktören Curt-Steffan Giesecke

problemet.

särskilt behovet daghem Svensson, 1995. av Arbetsgivarnas inställning berodde på den arbetskraftsbrist som då fanns. Kvinnlig arbetskraft ansågs vara billigare än manlig. Den rationalisering skett inom industrin hade också betydelse för den som ökade efterfrågan kvinnlig arbetskraft. Sverige valde, till skillnad av från t.ex. Tyskland, att satsa på ökat arbetskraftsutbud i högre grad

än ökad arbetskraftsinvandring.

Barn i åldern 1-6 år med kommunal barnomsorg samt AK-tal för kvinnor respektive män i åldern 20-64 år, 1970-1994 Andel % av alla barn i motsvarande ålder med kommunal samt andel % omsorg i arbetskraften AK-tal, kvinnor 100 90 á o .O 80 Q O . . 70 ° , 0 . 60 50 40 30 20 10 - 0 0 10 20 30 40 50 60 70 Andel barn AK-tal, män 100

90 QoO°°469660o,ø.

. 80 70v 60 50 40 30 20 10 O . 0 10 20 30 40 50 60 70 Källa: SCB, AKU samtSocialtjänststatistik Andel barn

Föräldraförsäkring och barnomsorg 163

9.3¶Effekter kvinnors och mäns

på

arbetsutbud

Ett beslut inom familjen skall stanna hemma med bar-

om vem som net med föräldrapenning eller om man skall lämna barnet i den of-

fentliga barnomsorgen påverkas av många faktorer. Normer och vär-

deringar i samhället och hos individen bör ha en stor betydelse för ett beslut. I den refererade studien i avsnitt 9.1 visas bl.a. att män med

typiska "kvinnoyrken" i större utsträckning än andra män utnyttjar

föräldrapenningen. Det kan tänkas att dessa män har något annor-

lunda värderingar än män med typiskt "manliga" yrken.

Den tidigare refererade studien visar även vilken betydelse inkomsten har. Män med låga inkomster tar i större utsträckning än män med medelhöga inkomster ut föräldrapenning. Samma tendens finns för kvinnorna, dvs. att kvinnor med högre inkomster utnyttjar föräldraförsäkringen mindre. Hushåll där mannen har en låg inkomst och kvinnan en hög vilka är ovanliga kan tolkas som de mest

- jämställda i detta avseende. I dessa hushåll tar mannen ut 65 dagar och kvinnan 279 dagar i genomsnitt. De hushåll där båda har medelinkomst uppvisar den största skillnaden. Då tar papporna ut i genomsnitt 43 dagar och mammorna 332 dagar RFV, 1993.

Resultaten i den refererade studien kan tolkas att de eko-

ovan som nomiska incitamenten har betydelse. Eftersom ersättningsnivå i dags-

läget är 75 sjukpenninggrundande inkomst, förlorar familjen

% av minst på att låta föräldern med den lägsta inkomsten ta ut föräldra-

penning. Vidare ligger den maximala gränsen på ersättningsnivån i

föräldraförsäkringen vid 7,5 basbelopp. Den högsta ersättningen som

utbetalas i föräldraförsäkringen är alltså 75 % av 7,5 basbelopp.

Figuren på nästa sida visar inkomstfördelningen mellan kvinnor och män i varje hushåll inkomståret 1993. Kvinnan och mannen har barn i hushållet, är gifta eller sammanboende, jobbar heltid och är 20-

64 år. Uppgifterna i figuren har tagits från Statistiska centralbyråns

SCB urvalsundersökning HINK SCB, 1995. Inkomstbegreppet som

används ligger mycket nära begreppet sjukpenninggrundande inkomst, dvs. lön plus företagarinkomster, sjukpenning och föräldra-

penning.

Varje punkt i figuren representerar flera hushåll. Hushåll med en

jämlik inkomstfördelning ligger längs tänkt 45-gradig linje. Figu-

en ren visar att det finns betydligt fler hushåll där mannen har en inkomst över 7,5 basbelopp än hushåll där kvinnan tjänar mer än 7,5

164 Föräldraförsäkring och barnomsorg

Arbetsinkomst 1993 för gifta heltidsarbetande 20-64 år med barn

Kvinnor, kr

45000O

350000-

300000 a

250000- °

.-

200000-

150000-

50000-

IIYVIIIYVI|11IIIVVVVIVlYVrVllllYllVlYlYIV

0 5000O10000015000020000025000O30000O3500004000O0450000

Män, kr basbelopp. Området där har inkomst över 7,5 basbelopp

mannen en och kvinnan ligger under denna gräns har betydligt fler observationer än det motsatta förhållandet. Resultatet är inte särskilt förvånande. Vi vet sedan tidigare att män tjänar mer än kvinnor.

Det är rimligt att anta att inkomstfördelningen inom familjen på-

verkar beslutet om uttag av föräldrapenning. Ett hushåll där

mannen tjänar mer än kvinnan, förlorar på att låta hemma.

mer mannen vara Om mannen tjänar mer än 7,5 basbelopp blir incitamenten ännu starkare.

Föräldraförsäkring och barnomsorg 165

Arbetsinkomst 1993 för gifta en heltids- och en deltidsarbetande 20-64 år med barn

Kvinnor, kr

450000-

300000-

200000-

l I I l l I I I I 0 50000 100000 150000 200000 250000 300000 350000 400000 450000 Män, kr

Här visas data i föregående figur med den skillovan samma som naden att är heltids- och deltidsarbetande i hushållet. Ingen en en skillnad görs det är kvinnan eller är heltidsarbetom mannen som ande. Av punktsvärmens placering kan dock sluta sig till att det man i huvudsak är kvinnor deltidsarbetar. För dessa hushåll blir som incitamenten ännu starkare att låta kvinnan stanna hemma med för-

äldrapenning.

När det gäller barnomsorgsavgifter kan ett liknande resonemang föras. Enligt Kommunförbundet tillämpade 75 % av alla kommuner inkomstrelaterad taxa år 1993. Avgiften beräknas då på hushållets en

sammanlagda inkomst.

Daghemsavgiften för ett hushåll sammanlagt tjänade 23 100

som kr/ månad i medeltal 1529 kr / månad för ett barn medelvärde för var alla Sveriges kommuner år 1993. Ett hushåll med

en sammanlagd

inkomst på 39 400 kr/ månad hade avgift på 2153 kr/ månaden i en medel för ett barn. Den maximala avgiften betalades föräldrar som av i denna inkomstklass 3 520 kr/ månaden för barn och 4 470 kr/ var ett månaden för två barn Kommunförbundet, 1993. Om inkomstskillnaderna inom familjen är stora och den beräknade barnomsorgsavgiften blir hög, kan det finnas incitament till att för äldern med den lägsta inkomsten stannar hemma med barnen. Figurerna ovan visar att i de flesta hushåll har kvinnan lägre inkomst en än mannen. Det är därför rimligt att tänka sig att höga barnomsorgsavgifter får konsekvenser för kvinnors arbetsutbud på så de sätt att slutar förvärvsarbeta eller förvärvsarbetar mindre. Mäns arbetsutbud kan å andra sidan komma att öka. De ovan behandlade systemen har skapats med

en fördelnings-

politisk ambition. Dock får konstruktionen systemen olika konseav kvenser för kvinnor och män. Den fördelningspolitiska ambitionen har bara sträckt sig till att utjämna mellan olika hushåll. Systemen har

i mycket liten omfattning tagit hänsyn till inkomstfördelningen inom

hushållen.

10¶Teknik och

nya jobb

Stora delar tillverknings- och tjänsteproduktionen har automatise-

av rats. Informationsteknologi, IT, har blivit ett begrepp. Ofta beskrivs IT som ett mål i sig, medan den snarare utgör redskap i informationssamhället. Syftet med att införa teknik i arbetslivet är oftast att få

ny ned kostnader och effektivisera arbetet. Utvecklingen har fått både

positiva och negativa konsekvenser för arbetstagarna, som tar sig olika uttryck för kvinnor och män. Den tekniska förändringens betydelse

för samhälle och arbetsliv har beskrivits i omfattande litteratur. Oftast har mansdominerade arbeten och teknik stått i fokus, bl.a. fordons-

tillverkning. Här tar vi därför exempel på utvecklingen inom några

upp kvinnodominerade yrkesområden. De har naturligtvis också automatiserats inom handel, kontor, vård etc. Det har ibland fått drama-

tiska konsekvenser mindre uppmärksamhet än motsvarande för-

men ändringar traditionellt manliga områden. Kvinnor har alltid varit teknikanvändare, inte lika ofta formgivare.

men

På flera områden i arbetslivet gjorde tekniska förändringar och ekonomiska svårigheter i samverkan att yrken och arbetsmoment för-

minskade i omfattning eller förändrades märkbart under 1990svann, talet. Det bidrog i hög grad till att arbetslösheten steg så snabbt och

kraftigt för män i början av lågkonjunkturen. Mellan åren 1987 och

1995 har bygg- och tillverkningsindustrin minskat med ca 260 000

vilka än två tredjedelar män. Samtidigt har ma-

personer, av mer var skiner tagit över många av de mest utslitande och arbetsmiljömässigt dåliga arbetena.

Forskningen visar att ny arbetsorganisation ofta är en förutsätt-

ning för att kunna ta tillvara mänsklig kompetens och utnyttja tekni-

kens kapacitet på ett så bra sätt möjligt. Datoriseringen gör vissa

som arbetsmoment och yrken överflödiga, men innebär också att teknikanvändarna måste ha ny eller högre kompetens för att kunna utnyttja tekniken maximalt i de jobb skapas. Arbetsinnehållet för-

nya som ändras. l studie SAAB framgår att grupporienterat tekniskt

en av industriarbete visar lägre grad könsdiskriminering än hierarkiskt

av organiserat arbete Gunnarsson 1994.

168 Teknik och nya jobb

Det finns också exempel på arbetsorganisation och höga

att ny krav på effektivitet bidrar till att betydelsen att in i "nor-

av passa men". Om alla i laget har samma begreppsapparat och referensramar går arbetet snabbare och smidigare. De inte in kan få svårt

som passar att hävda sig i det sättet att jobba. Det förefaller i vissa fall kunna

nya drabba invandrare och kvinnor Aronsson et al. 1994 och

som grupp Knocke 1994.

10.1¶Kontorsadministrativa

yrken

Kvinnodominerade yrken klassificeras ofta grovt i statistiken, vilket bl.a. SCB har uppmärksammat SCB 1996. Det har bl.a. medfört att den seglivade myten om att kvinnor finns i färre yrken än mån fortsätter att frodas. I nuvarande klassificering, Nordisk yrkesklassificering, återfinns exempelvis ett flertal olika sorters ingenjörer och tekniker uppdelade efter olika inriktningar, t.ex. elkraft maskin-

m.m., teknik, kemiskt-tekniskt eller gruvtekniskt Vårdbiträden utgör

m.m. tillsammans med hemvårdare endast kategori.

en

De kontorsadministrativa yrkena också mängd skilda

rymmer en arbetsuppgifter och befattningar men är indelade lika grovt. Teknisk och annan utveckling medför olika förändringar för chefssekrete-

en rare på ett stort företag, en kontorist på ett statligt verk eller sekre-

en

terare på ett familjeföretag.

Automatisering av kontor började få betydande konsekvenser för

sysselsättningen i branschen redan under mitten åttiotalet, då ut-

av vecklingen på arbetsmarknaden i övrigt relativt Exem-

var gynnsam. pelvis försvann 8 000 arbetstillfällen på det kontorsadministrativa

området åren 1985-87. Under period ökade sysselsättningen to-

samma talt på arbetsmarknaden med 40 000 Mellan åren 1990 och

personer.

1994 när strukturomvandling och lågkonjunktur på allvar började

samverka, försvann 100 000 arbetstillfällen i kontorsbranschen TCO

ca 1995.

Genom att kontoren datoriserats, har de administrativa yrkena förändrats kraftigt i sitt arbetsinnehåll. Vissa har helt försvunnit eller övertagits av andra yrkesgrupper. Utvecklingen har lett till att även arbetsorganisationen på kontoren har förändrats. Det är svårt att särskilja vilka förändringar som kan hänföras till teknisk utveckling, vad som beror på stramare ekonomiska eller omvandling

ramar annan av strukturer.

Sammantaget har förändringarna medfört både utarmning och be-

Teknik och nya jobb 169

rikande arbetsinnehållet för de kontorister som finns kvar på arav betsmarknaden. Idag utför handläggare och chefer uppgifter som tidigare låg på kontoristernas bord. Samtidigt har kontorsadministrativ

personal ibland fått handläggande arbetsuppgifter än tidigare

mer eftersom tekniken gjort många rutinmässiga skrivuppgifter överflö-

diga. Nya moment, t.ex. lay-out, programmering eller databassökning

har tillkommit. klarat sig bäst under strukturomvandlingen De som på kontoren har varit de fått och tagit tillfället i akt att lära sig som den tekniken. nya På vissa arbetsplatser har själva automatiseringen blivit kontoristernas sakfråga. "Dataansvaret" har ålagts sekreteraren, som genom kompetensutveckling lärt sig den tekniken och kan stödja andra nya

yrkesgrupper i dataanvändningen. AMS prognostiserar att arbetslös-

heten kommer fortsatt hög inom kontorsarbetsmarknaden. att vara Merparten de arbetstillfällen försvunnit kommer inte tillbaka. av som Ökad efterfrågan AMS endast för kontorsanställda med ser avancerade kunskaper i informationsteknik AMS 1996. Andra förändringar på arbetsmarknaden, t.ex. hård "slimning" av arbetsorganisation, rädsla för för stora personalkostnader i kombination med tekniska krav har skapat företeelser på kontoristernya nya arbetsmarknad. Ett exempel på det är "in- och uthyrningsnas marknaden" kontorspersonal. I stället för att anställa egna sekreav

terare, växeltelefonister etc. väljer privata och offentliga arbetsplatser

att alltid eller temporärt "hyra in" arbetskraft från företag som förmedlar yrkesgrupperna. Den utlånade personalen är oftast anställda

det uthyrande företaget. Systemet återfinns även för andra yrkes-

av

t.ex. ekonomer. l bilaga till Arbetsmarknadspolitiska

grupper som en kommitténs betänkande SOU 1996:34 beskrivs uthyrningsbranschen

och icke- offentlig arbetsförmedling.

10.2¶Vården

Även inom vården har den tekniska förändringen bidragit till förändrat arbetsinnehåll och förskjutning och uppgifter melav ansvar

lan Kompetenskraven har blivit högre. Yrket sjukvårdsyrkesgrupper.

biträde har i princip försvunnit inom landstingen. Arbetsuppgifterna har fördelats på andra yrkesgrupper, eller försvunnit p.g.a. automatisering. Undersköterskorna har fått avancerat arbetsinnehåll, mer

medan sjuksköterskorna delvis utför arbetsuppgifter endast lä-

som karna tidigare Införandet teknik har förändrat yrkes-

gjorde osv. av

170 Teknik och nya jobb

rollerna i vissa fall också klargjort gränserna mellan olika kommen petensområden. Insikten om betydelsen att behålla kunskapen av om manuella metoder har ökat, t.ex. vid rimlighetsbedömningar av provresultat.

Arbetsuppgifterna för undersköterska på dialysklinik har

en en t.ex. förändrats betydligt under 1990-talet den tekniken. p.g.a. nya Många arbetsuppgifter har blivit lättare att utföra och tar mindre tid,

medan den frigjorda tiden dels går åt till att utföra uppgifter som tidigare var sjukvårdsbitrådens ansvar, dels är sådant förut låg som

på sjuksköterskornas bord. Mycket inlärningen sker

av genom "learning-by-doing", dvs. moment tränas under arbetets

nya gång. Sjukhusens beställningssystem mediciner, hygienartiklar sker

av osv.

allt oftare med hjälp informationssystem. Mycket av av beställnings-

arbetet med hjälp dator faller på undersköterskorna. av Sjuksköterskors arbete har också i stora delar förändrats. Ett ex-

empel är teknikanvändning på röntgenområdet.

Automatiseringen

på området har gått relativt långsamt hittills. Vissa de maskiav nya ner som utför själva arbetsmomenten är inte alltid anpassade till den

miljö de skall fungera l framtiden kommer dock digital bildteknik att underlätta arbetet, t.ex. att blir

genom framkallningsmomentet överflödigt. Sjuksköterskan kan få mer tid till undersöknings-

bedömningar vilket innebär höjd kompetens. Samtidigt tillkommer

troligen mindre kvalificerade arbetsuppgifter såsom att de

organisera

digitala bilderna. Momentet ersätter dagens manuella

mer vanliga

upphängning av bilder, uppgift tidigare föll på vårdbiträden en som SHSTF 1995. Även för andra

yrkesgrupper såsom biomedicinska analytiker och

barnmorskor har kompetenskraven i yrket höjts i samband med

hög-re

grad av teknikutveckling, samtidigt yrkesgrupperna kommit till

som insikt betydelsen att behålla från manuella

om av kunskaperna meto-

der. Vården har traditionellt organiserats mycket hierarkiskt, men tendenser till förändringar finns. Ny teknik,

ny kompetens, rationaliserings-

krav, försämrad ekonomi har lett till arbetsinnehåll,

osv. förändringar av

arbetstider och ansvarsfördelning SHSTF 1995, SOU 1992:7.

Sedan tid tillbaka pågår ett arbete i hela landet med da-

en syfte att

torisera systemet med patientjournaler. Alla landsting skall använda enhetliga begrepp i sin inmatning journaler, vilket ställer stora krav av på samordning och effektivt utnyttjande informationstekniken. Det av innebär omfattande förändringar rutinerna för många yrkesgrupav per inom vården, men också att ett nytt synliggörande

av arbetsupp-

gifter kommit till stånd SHSTF 1992.

Teknik och nya jobb 171

10.3¶Distansarbete

I media diskuteras emellanåt en framtidsvision som innebär att alltfler skulle kunna sköta sina arbetsuppgifter från sommarstugan i skärgården eller hängmattan i Västindien. Det är också en bild som omhuldas i teleföretagens reklam världen över.

Önskan harmoniskt förutspås ibland kunna

om mer familjeliv upp-

fyllas distansarbete. Kanske kan radhuslängan förvandlas till

genom superautomatiserade kontor där båda föräldrarna kan arbeta och sinsemellan dela upp omsorgen om barnen utan beroende av dagis öppettider eller stämpelklockor Kommer bostadsområden att kunna "återbefolkas", lanthandlarna blomstra och fler familjer förverkliga

sina drömmar om ekologiska grönsaksodlingar och båtbygge på den tid inte går åt till hämtning och lämning och pendeltågsåkning

som

En formell definition av "distansarbete" finns ännu inte. Under senare år har fenomenet diskuterats flitigt, och ibland utan närmare

definiering eller kategorisering av begreppet. Det brukar förstås som

ett sätt att organisera arbete så att det kan utföras utanför kontoret,

läkarmottagningen eller företaget, möjliggjort genom hjälpmedel som

persondatorer, modem, fax, och internet. I stället kan arbetet skötas helt eller delvis hos kunden eller patienten. Ett annat alternativ är att

arbetstagaren jobbar i sitt eget hem med kontakt med arbetsgivaren

genom informationstekniska hjälpmedel.

I begreppet "distansarbete" ligger alltså oftast teknik som en för-

utsättning för arbetsuppgifternas genomförande. Tekniken, som utvecklas mycket snabbt, erbjuder möjligheter till ständig kontakt och

utbyte information trots geografiskt avstånd. Det är lätt för en daglig

av tidningsläsare att få intrycket att distansarbete är mycket utbrett redan. De som studerat frågan närmare har en mer nyanserad bild av förekomst och möjligheter och diskuterar distansarbete i relation till arbetsmiljö, säkerhet och andra villkor. Distansarbete framställs ofta som ett sätt att organiseras sitt arbete "fritt" och efter individuella villkor. Den enskilda individens förhållanden i fråga livssituation,

om status i arbetslivet, familjeansvar är faktorer påverkar hur

osv. som villkoren utformar sig.

I ILO-sammanhang diskuteras begreppet "hemarbete". Distansarbete ingår som en variant. Antagande av konvention eller rekommendation diskuteras inom organisationen. l Sverige dominerar män ännu så länge bland distansarbetarna. I de flesta andra länder är både "hemarbete" och "distansarbete" huvudsakligen en kvinnlig förete-

else. Det hänger ihop med arbetsuppgifternas karaktär. l Sverige är

172 Teknik och nya jobb

den vanligaste distansarbetaren kvalificerad tjänsteman med stor en möjlighet att själv bestämma över sina arbetstider och arbetsinnehåll. Män dominerar bland arbetstagare med sådana villkor. I andra länder är det vanligare att kvinnor utför mindre kvalificerade tjänste-

manna- eller tillverkningsjobb i hemmen. Det är ofta "lösning" på

en

barnomsorgsfrågan.

Det är ännu osäkert vilken utbredning distansarbete har i Sverige. Mellan 200 000 och 300 000 arbetar i hemmet minst i personer en dag veckan. Majoriteten dem använder dock inte teknik i arbetet. Det av är oftast fråga dagbarnvårdare och lärare TCO 1995. om Även i EU diskuteras distansarbete Under våren flitigt. 1996 kommer kommisionen att ut forskarrapport distansarbete ge en om ur könsperspektiv. Sverige ingår i studien tillsammans med tre andra medlemsländer. I en bilaga till vitboken distansarbete börjar forskaren Ursula om Hews med att dela in distansarbetarna i fem Den grupper. grupp som motsvarar "skärgårdsbilden" är den absolut minsta och verkar heller inte växa särskilt snabbt. Störst utbredning har den sorts distansarbete som innebär att delar jobbet sköts på distans. Arbetsplatser av som företeelse verkar knappast avta i betydelse i Europa. De har bl.a. stor

betydelse för sociala kontakter, informationsutbyte och inspiration. Hon anser det befogat att anlägga ett könsperspektiv på frågor

om distansarbete, eftersom det erbjuder både möjligheter och svårigheter för arbetstagaren. Bl.a. hon för romantisering företeelvarnar av sen, eftersom drömmen att kunna arbeta med ett litet barn på om armen oftast bara är just en dröm. För att önskan om bättre balans mellan arbete och familj skall kunna uppfyllas, krävs på nogranna avtal med arbetsgivaren och inom hushållet. Arbetsfördelningen i hemmen är fortfarande sådan att kvinnor som arbetar hemma ibland sig "hamna" med för uppger ansvar barnen på dagarna och förvärvsarbetet på nätterna. Kvinnor har ofta

mindre inflytande än män på sina arbetsplatser. Risken för margina-

lisering och isolering kan bli ännu större vid geografiska avstånd till jobbet. Huws slutsats blir att distansarbete innebär många fördelar, men utvecklingen måste ske med kunskap och hänsyn till kvinom nor och mäns villkor i livets olika delar Huws 1994. Lennart Forsebäck beskriver situationen i Sverige på ett likartat sätt i sin rapport "20 sekunder till jobbet". Många familjer kan kanske bättre anpassa sina arbetstider efter de ålägganden finns i hemsom met, genom distansarbete. Hos andra ökar stressen och livskvaliteten minskar. Bland de han intervjuat återfinns flera män personer som

Teknik och nya jobb 173

också sig slitna mellan jobb och familj när de förvärvsarbetar anser hemma med hjälp IT Forsebäck 1995. av För har distansarbete ibland inneburit att arbetstillfäl-

glesbygden

len kunnat skapas eller behållas. I samhällen där arbetstagarna är vana vid att pussla med olika jobb och arbetstider, kan distansarbete innebära möjligheter till inkomst på orten. De s.k. telestugorna i skärnya flera. Biljettbokning i resebranschen har i

gården är ett exempel av

flera fall förlagts utanför storstäderna. Regionalpolitiska satsningar till utlokalisering arbetstillfällen har möjliggjorts med

som syftat av

hjälp teknik. av

10.4¶Globalisering och teknik

har sedan länge flyttats från Europa till andra delar

Tillverkningsarbete

världen. Företagens skäl för att förlägga arbete utomlands varieav Ett dem är lägre lönekostnader. Kvinnor är i majoritet bland de rar. av

utför de mest lågbetalda tillverkningsjobben i bl.a. frihandels-

som i t.ex. Sydostasien och Latinamerika. Arbetsvillkoren är ofta zoner Idag arbetar kinesiska kvinnor i leksaksfabriker södra

mycket dåliga.

Kina där lönerna ligger på motsvarande 1 USD per dag. Sedan tid tillbaka även tjänstemannaarbeten ut från före-

en läggs

tag i Europa till arbetskraft på de amerikanska, afrikanska och asiatiska kontinenterna. Det gäller både låg- och högkvalificerade arbets-

uppgifter kan utföras med hjälp informationsteknologi inom

som av

den expanderande tjänstesektorn. Exempel på det är övervaknings-

jobb bildskärm och signalsystem, biljettstansning inom turistgenom och utveckling Pearson refererad i Huws 1994.

näringen av mjukvara

Med alltmer avancerad teknologi kan tjänster flyttas fram och tillbaka över jordklotet blixtsnabbt. Till skillnad från tillverkningssektorn är marknadsnärhet inte alltid lika viktigt. Många länder i Asien och Latinamerika har numera högkvalificerad och arbetskraft. Allt fler kvinnor utbildar sig t.ex.

kvinnlig manlig till civilingenjörer med efterfrågad kompetens, bl.a. inom utveckling

i Brasilien Gaio i Mitter et al. 1995. I Indien finner kvin-

av mjukvara

i allt högre grad kvalificerat arbete inom bank- och försäkringsnor branscherna, ofta hos utländska företag. Kvinnorna är efterfrågade arbetskraft eftersom de begär lägre lön, är noggrannare, strejkar som mindre och kommer i tid oftare än männen Gothoskar i Mitter et al.

1995. är vad den arbetsmarknaden sker med

Frågan globalisering av som

174 Teknik och nya jobb

hjälp av informationsteknik får för konsekvenser

ur ett könsperspektiv.

Av Sveriges export går idag till 70 % till EUs medlemsländer. De europeiska länderna är mycket beroende varandra i handel.

av fråga om

Trots det är det mycket betydelsefullt för vad händer i länder oss som

utanför den europeiska gemenskapen.

Paradoxalt kan länder i tredje världen med tillväxt tänkas

nog hög

ha fördelar av lägre grad automatisering i kombination med

av idag

dålig infrastruktur. När energipriser sjunker och teletekniken utvecklas, kan ett land investerar för första i teknik lika

som gången ny gärna

köpa "det senaste" på marknaden. Europeiska länder måste

byta ut

komplicerade system när länder i Asien eller Latinamerika kan

"börja

från början" med t.ex. fiberoptik Mitter 1996. När Sverige gick med i EU debatterades ofta.

jämstålldhetsfrågan

I det korta perspektivet spelar säkert i och Eu-

utvecklingen Sverige

ropa störst roll för kvinnor och män på arbetsmarknaden. I längre ett perspektiv är det dock relativt okänt vad ekonomisk i öv-

utveckling

riga världen kan få på vår arbetsmarknad. Det är svårt

att förutspå

eftersom så många faktorer handelsavtal, tillväxt och

som fördelnings-

politik och teknisk utveckling spelar in. Ingen ekonomi är oberoende av förändringar på internationell nivå. Som på de flesta områden får det sannolikt olika konsekvenser för kvinnor och män. Det förefaller främst arbetsuppgifter i den privata

vara tjänste-

sektorn som kan bli föremål för internationellt distansarbete. Sådana arbetsuppgifter som företrädesvis kvinnor utför i regi i de

offentlig

europeiska länderna är okänsliga än mäns i internatio-

mer fråga om

nellt distansarbete. Den lär barn att läsa eller sköter äldre i som om Sverige kan oftast inte utföra jobbet från Indonesien eller Baltikum.

och

y z

vande

11¶Pågår något jämställdhetsarbete egentligen

De allmänna medel statsmakterna anvisar för att inom olika

som områden främja den enskildes förhållanden i relation till arbetslivet

disponeras av olika myndigheter. Medlens användning har haft bety-

delse för utvecklingen på arbetsmarknaden under 1990-talet.

De myn-

digheter som bär huvudansvaret är Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, Arbetarskyddsstyrelsen, ASS, Folkhälsoinstitutet, Glesbygdsverket, Närings- och Teknikutvecklingsverket, NUTEK, Riksförsäkringsver-

ket, RFV, Statistiska Centralbyrån, SCB, Verket för högskolestudier, VHS, samt Rådet för arbetslivsforskning. Förutom de centrala myn-

digheterna har landets 24 Länsstyrelser ett övergripande ansvar. De centrala myndigheterna och Länsstyrelserna har bl.a. till

uppgift att inom sina respektive ansvarområden anvisa åtgärder/ insatser eller fördela medel på ett sådant sätt att det bidrar till större smidighet på arbetsmarknaden, förbättrar arbetsmiljön, ger bättre Villkor på arbetsmarknaden och/ eller ekonomiskt skydd vid arbetslöshet eller sjukdom. Under 1990-talet har anslagen till bl.a. arbetsmark-

nadspolitiken ökat kraftigt. Regeringen ställer krav på myndigheterna att "mainstreaming"

som arbetssätt skall tillämpas. Det innebär att departementens verk-

ställande myndigheter skall ha ett jämställdhetsperspektiv på arbetet

inom sina respektive ansvarsområden. Inom regeringskansliet efter-

strävas att alla politikområden skall integrera jämställdhetssyn i sak-

frågorna och inte behandla jämställdheten Verksamhet vid

som en sidan om. Hur "mainstreaming" styrs från departementen varierar. Ibland fastslås målet om jämställdhet i propositioner. I vissa fall anges

målet först i regleringsbrevet.

178 Pågår något jämställdhetsarbete.

.

11.1¶Enkät till berörda centrala

myndigheter och länsstyrelser

Enligt utredningens direktiv skall uppgifter verksamhet syf-

om som tar till att bryta könsuppdelningen på arbetsmarknaden samlas in. För att få en uppfattning om hur sådan verksamhet bedrivits under 1990-talet sändes enkät ut till berörda myndigheter se bilaga 3.

en

Sammanställningen syftar främst till att beskriva jämställdhetsarbetet i myndighetsutövandet på arbetsmarknadsområdet. Den gör inga

an-

språk på fullständig bild vilket jämställdhetsarbete

att ge en av som sker i arbetslivet.

Vi bad myndigheterna beskriva i vilken utsträckning medlen

anpassats kvinnor och mäns olika behov och förutsättningar. Hur har

myndigheternas arbete med att bryta könsuppdelningen på arbets-

marknaden bedrivits Har insatserna varit aktiva eller passiva

mer under lågkonjunkturen Enligt vilken policy har medlen fördelats

Använder sig myndigheterna könsuppdelad statistik Genomför

av

de regelbundna analyser hur beslut och Verksamhetsinriktning på-

av verkar kvinnor respektive män. Enkäten skickades även till Jämställdhetsombudsmannen, JämO, för kännedom.

Här vill vi förmedla en ögonblicksbild som framkom. Några

av skrivelserna från de centrala myndigheterna kompletterades med intervjuer per telefon. Materialet håller inte för alltför långtgående slutsatser. Vårt bestämda intryck är att det är väsentligt att regeringskansliet vidareutvecklar dialogen med myndigheterna

om man menar allvar med kravet på att jämställdhet skall införas i ordinarie verkasamhet på alla områden och alla nivåer.

11.2¶Svar från de centrala

myndigheterna

Myndigheterna tillfrågades dels om vilken verksamhet de bedrivit

under lågkonjunkturen för att främja jämställdhet och bryta köns-

uppdelning på arbetsmarknaden och vilka principer styr deras

om som arbete på området. En fråga handlade om huruvida myndigheterna använder sig av könsuppdelad statistik. Dessutom ville vi veta

om de regelbundet genomför analyser vilka konsekvenser beslut och

av Verksamhetsinriktning får för kvinnor och män.

Pågår något jämställdhetsarbete. 179 .

11.3¶Verksamhet

Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS

de övergripande målen för Arbetsmarknadsverket är att köns- Ett av uppdelningen på arbetsmarknaden skall brytas. Detta skall i första

hand uppnås ordinarie väglednings- och utbildningsinsatser.

genom AMS har dessutom 30 milj.kr. budgetår sedan år 1993 för särskild per

projektverksamhet i syfte att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden och för utbildning den egna personalen ijämställdhetsfrågor.

av

Den snabbt stigande arbetslösheten under lågkonjunkturen gjorde

att arbetsmarknadspolitiken sattes på hårda prov. Ätgärdsvolymerna

ökade markant. Fler män än kvinnor blev arbetslösa eftersom främst mansdominerade branscher drabbades. Kvinnors andel i åtgärder motsvarade deras andel de arbetslösa. Vad som däremot inte anaav lyserats är hur kvinnor i mansdominerade branscher klarade sig. Dessutom saknas heltäckande studier kostnader för åtgärderna fördeav lat på kön. De arbetslösas bakgrund och behov styr sammansättningen i de

vägledningsgrupper arbetsförmedlingen leder. Det har på senare

som tid t.ex. visat sig finnas ett stort behov att ordna särskilda vägav ledningsgrupper för kvinnor över 45 år. Ofta är det fråga om arbetslösa från kontorsbranschen. Arbetet för att nå målet att bryta könsuppdelningen måste ske lång-

siktigt och med konsekvent arbetsmarknadspolitik. AMS anser att

en målen för arbetsmarknadspolitiken ibland motverkar varandra. Som

exempel nämns att åtgärderna i så stor utsträckning möjligt skall

som påskynda återgång till arbetsmarknaden. Det motverkar jämställdhets-

strävan som ofta kräver långsiktiga strategier.

AMS har inte gjort någon rikstäckande analys av de arbetsmark-

nadspolitiska åtgärdernas förmåga att fungera stöd med utgångs-

som punkt specifikt i kvinnors och mäns behov under 1990-talet. I den policy AMS fastställt för jämställdhetsarbete utpekas som fyra områden särskilt viktiga i arbetet att uppnå jämställdhetssom målen. De är:

0 öka antalet otraditionella utbildningar ta på alla möjligheter att minska deltidsarbetslösheten 0 vara stötta utslagningshotade kvinnor och män 0 0 ta på okonventionella lösningar för att öka möjligheterna vara till arbete för kvinnor som vill stanna kvar i glesbygden

180 Pågår något jämställdhetsarbete. .

Rådet för arbetslivsforskning

Rådet för arbetslivsforskning bildades år 1995 och bl.a.

Arbetsmiljö-

fonden avvecklades för att uppgå i den verksamheten. Inom nya ra-

men för Arbetsmiljöfonden genomfördes det s.k. KOM-programmet

som avrapporterats i boken "Att göra landet jämställt" Hagberg et al. 1995. Arbetslivsfondens verksamhet upphörde år 1995 och inbe-

grep "Alpha Q" som var ett samlingsnamn för flera projekt med syf-

tet att förbättra arbetsorganisation och arbetsmiljö för bl.a. typiskt

kvinnodominerade yrkesområden. Verksamheten finns dokumenterad i ett flertal rapporter, förvaltas Rådet för Arbetslivssom av

forskning.

Rådet för arbetslivsforskning har tre programområden. Inom dem skall kvinnors villkor i arbetslivet särskilt lyftas fram. Dessutom kommer att finnas en särskild prioriteringskommitté. Rådet omfatger

tande anslag till forskning. Målet är att bedömningskommittéerna skall

ha jämn könfördelning. l enkätsvaret påpekas att det råder manlig dominans i bedömningskommittérna. Det finns ännu ingen statistik över könsfördelning hos forskarna för inkomna och beviljade forsk-

ningsprojekt.

Inom rådets verksamhet finns också för arbetsvärdeett program

ringsfrågor.

Statistiska Centralbyrån

Statistiska Centralbyrån, SCB, har ett särskilt statistikprogram för jämställdhet. Programmet har samordnande uppgift att arbeta för att en statistiken visar både kvinnor och män. Varje sakenhet har eget ansvar för att den producerade statistiken presenteras

könsuppdelad.

Sedan drygt tio år har SCB med jämna mellanrum producerat "laten hund" med statistik visar kvinnors och mäns livsvillkor. som

Övriga myndigheter

Arbetarskyddsstyrelsen, Riksförsäkringsverket och Folkhälsoinstitutet

rapporterade om verksamhet syftat till att belysa hälsofrågor som ur

ett könsperspektiv.

Av deras skrivelser framgick att hälsan och välmåendet påverkats

kraftigt under lågkonjunkturen. Förändringarna olika ut för kvin-

ser nor och män. Arbetslöshet, ekonomisk stress påverkar könen olika. osv

Pågår något jämställdhetsarbete. 181 .

Det framgår flera rapporter att särskilt lågutbildade kvinnor har av drabbats höjd stressnivå och arbetsskador följd detta de av som av senaste åren. Arbetarskyddsstyrelsen har nyligen avslutat ett centralt

tillsynsprojekt syftade till att öka kunskapen om kvinnors

som

arbetsmiljöförhållanden och om tillämpning av tillsynsformer.

Riksförsäkringsverket har gett ut skrift arbetslöshetens konen om

sekvenser för sjukskrivningar med könsuppdelade uppgifter.

11.4 "Mainstreaming"

Myndigheterna tillfrågades om de tillämpar "mainstreaming"som ar-

betssätt. Det innebär, tidigare nämnts, att alla verksamhetsområsom

den inbegriper ett jämställdhetsperspektiv. Majoriteten av myndig-

heterna svarade positivt, dvs. att deras ambition var att jämställdhetsperspektiv skall alla aktiviteter och politikområden och genomsyra att jämställdhet inte skall enskild sakfråga "brevid". vara en De flesta har dessutom handläggare med övergripande ansvar en

för frågan. I telefonintervjuer framkom att principen om main-

streaming sällan har någon formell definition. Det förefaller bero

mycket på enskilda handläggares kunskaper, om deras sakfrågor präg-

jämställdhetsperspektiv eller inte.

las av

11.5¶Statistik

Lagstiftning påbjuder att officiell statistik skall innehålla uppgifter fördelade på kvinnor och män. De myndigheter besvarade fråsom statistik sade sig generellt använda, publicera eller beställa gan om

könsuppdelad statistik, efterlyste samtidigt mer "kunskap". Det

men är oklart behovet kunskap gäller myndigheternas egen statistiom av kanvänding eller myndigheterna anser att annan offfentlig statisom tik har brister. l telefonsamtal framkom också att könsuppdelad statistik oftast används när det inte kostar så mycket extra att ta fram den, och om det inte tar för stor plats i fråga om alltför många nya sidor eller spal-

ter. AMS skall varje kvartal redovisa verksamhetens resultat till

Arbetsmarknadsdepartementet. Enligt regleringsbrevet skall denna

redovisning göras fördelad på kvinnor och män. Redovisningen har

fram till årsskiftet 1995/96 skett utan att regleringsbrevets krav på

182 Pågår något jämställdhetsarbete. .

könsuppdelning efterföljts. Arbetsmarknadsdepartementet har inte

heller efterfrågat uppgifterna. Sedan februari 1996 sker dock den

kvartalsvisa redovisningen enligt anvisningarna i regleringsbrevet.

11.6 beslut och

Analys av åtgärder

Ingen av myndigheterna gör regelbundet någon analys vad beslut

av eller andra åtgärder rör den externa verksamheten får för konsesom kvenser för kvinnor och män. Inga sådana planer nämndes heller.

11.7¶Sammanfattning

Det är svårt att bilda sig uppfattning vilken omfattav svaren en om ning och tyngd aktiviteter syftar till ökad jämställdhet på arbetssom marknaden har haft under lågkonjunkturen i förhållande till annan verksamhet. De centrala myndigheterna har krav på sig från regering och riksdag att på olika vis beakta jämställdhetsaspekten i sina arbeten. Trots detta är det lätt att få uppfattningen att jämställdhetsambitionen inte har fått genomslag helt i organisationerna. Inställningen till "mainstreaming" metod förefaller något vacklande. som Att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden verkar betraktas som ett mål i sig, som är svårt att uppfylla. Jämställdhet på arbetsmarknaden ses inte ett medel eller metod att komma åt andra som

problem. Vid de telefonintervjuer gjordes för att ytterligare få

som

grepp om jämställdhetsfrågornas "ställning", och om hur myndigheterna ser på sitt uppdrag i fråga könsuppdelningen på arbets-

om marknaden, befästes några intryck från skrivelserna. Av samtalen framgår att debatt i samband med lågkonjunkturens konsekvenser verkat bidra till att frågorna fått framskjuten plats. en mer

Att arbeta med jämställdhetsfrågor innebär att ha arbetsuppgifter

med låg status och frågorna betraktas mindre viktiga och som

"mjuka". Det finns en påfallande lojalitet och vilja till att hitta goda tecken på utveckling mot positiv inställning bland

en mer myndigheternas handläggare gentemot verksledningarna. Några kommentarer

var t.ex. "på förra distriktsgenomgången nämnde generaldirektören kvin-

norna helt spontant utan att jag behövde skriva ett PM dem" eller "det om

faktum att rapporten om vårt landsomfattandetvååriga projekt trycktes,

ser

jag som mycket positivt".

Pågår något jämställdhetsarbete. 183

.

bekräftade intrycket från vad gäller myndig-

Intervjuerna svaren

heternas beslutsfattande dvs. att konsekvenser för kvinnor och män sällan är faktor myndighetens beslut. Strävanden

en som påverkar

för lika villkor för kvinnor och män verkar trots allt blivit

att uppnå

under 1990-talet, räcker alltså inte ända fram till att intensivare men faktiskt beslut de medel myndigheterna förfogar över.

påverka om

11¶Länsstyrelserna

Under 1995 tillsattes expert i jämställdhetsfrågor vid varje Länsen

styrelse. De har det övergripande ansvaret för jämställdhetsfrågorna

i länen. skall sammanställa strategi för sitt län som Varje expert en skall redovisas till regeringen den 1 oktober 1996. Därefter har experför strategin genomförs i det länet. I många län ten ansvar att egna har haft jämställdhet mål. Länen förefaller

projekt pågått som som

arbeta olika i Det gäller både inrikting, metoder och

mycket frågorna.

I vissa län verkar t.ex. samarbetet med Länsar-

samarbetspartners.

betsnämnderna utbrett, medan andra förefaller ha lite kontakt med Arbetsmarknadsverket och kanske mer med näringslivet osv.

11.9 och stödfomer

Projektverksamhet

Flera Länsstyrelser nämnde verksamhet syftar till förändring av

som inom Oftast är ambitionen att kvin-

könsfördelningen yrkesområden.

skall lockas till mansdominerade jobb. Projekten verkar ha svårt nor större resultat. En skrivelse inleds med konstaterandet:

att uppnå

"Det år lätt att konstatera att sammantaget har alla myndighetsinitierade att bryta den könsappdelade arbetsmarknaden i grun-

försök den misslyckats".

Många län verkar instämma i detta ganska uppgivna medgivande. En att bristande inte skälet till

Länsstyrelse påpekade resurser var

den utvecklingen, utan strukturer i samhället och

långsamma snarare

hos båda könen. Sammantaget förefaller verksamhet

inställningen till få kvinnor till "manliga" yrken vanligare och

som syftar att

få män till kvinnodominerade. Länsstyrelsen i

lyckosammare än att

Stockholm skriver t.ex. att det låga löneläget, små karriärsmöjligheter och risken för ofrivilligt deltidsarbete inom kvinnodominerade yrkesornråden avskräcker män. Kvinnor är benägna att söka manmer

184 Pågår något jämställdhetsarbete. .

ligt dominerade områden.

I de flesta län pågår verksamhet skall

som främja företagande. För

detta arbete finns flera statliga stöd fördelas Aktivite-

som regionalt.

ter för att uppmuntra fler kvinnor innebär att starta eget bl.a. rådgiv-

ning och nätverksskapande.

Några svar talar om det faktum att det är män

huvudsakligen som handlägger företagsstöd och regionalpolitiska medel i länen. Dess-

utom framgår av skrivelserna att merparten stöden oftast har såav dan utformning att de bäst dominerade

passar manligt yrkesområ-

den. Sammantaget detta män. Flera gynnar svar vittnar om viss uppgivenhet inför möjligheterna att förändra både stödens

utformning

och länens eget arbete vid och

handläggning bedömning i ärendena.

Enighet om vilken strategi särbehandling eller integration råder

- -

uppenbarligen inte.

En Länsstyrelse att problemet ofta hos kvinnorna

menar ligger

själva. De har fel kvalifikationer. Lösningen på problemen är snarast att anställa kvinnor för handläggning och i ärenden

rådgivning som

rör kvinnor t.ex. vill bli företagare. Skrivelsen

som säger:

"Når det gåller regionalpolitiska

företagsstöd, lokaliseringsstöd, landsbygdsstöd samt småföretagsstöd har Länsstyrelsen mål att

som minst 40 procent av arbetstillfållena skall till det

underrepresenterade

könet lås kvinnor då stödformerna i huvudsak riktar till - sig mot klassiskt manliga arbetsplatser ... Det år viktigt att poängtera att handläggarna sällan möter ett direkt motstånd hos arbetsgivaren, utan

svårigheten år oftastatt ingen kvinnlig arbetskraft år intressserad

som och kvalificerad för arbetet att tillgå."

finns

Ett annat län menar att målmedvetet arbete med kon-

långsiktigt

kreta mål på alla redan befintliga områden i länet är medicinen för att komma närmare målet jämställdhet, än inrätta särskilda om snarare att stöd för kvinnor eller handläggare med kvinnors som jobbar arbetsmarknad. I flera län har universitet och

högskolor uppmärksammat

problemet med "mansstrukturer". Bl.a. vid Chalmers tekniska

högskola finns utbildningslinje för en kvinnliga civilingenjörer som ut-

formats särskilt med tanke på kvinnors behov och intressen, vilket Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohuslän berättar om som ett exempel på vad som kan göras för att i grunden förändra mönster. Lik-

nande initiativ har tagits vid Luleå

högskola.

Pågår något jämställdhetsarbete. 185

.

11.10¶Könsuppdelad statistik

De flesta Länsstyrelser använder regelbundet eller har för avsikt att använda könsuppdelad statistik. En skrivelse medgav att statistiken

ännu inte är regelbundet könsuppdelad, att utredningens förfrå-

men gan givit "nya tankar" för det fortsatta arbetet.

11.11 av beslut och

Länsstyrelsernas analys

åtgärder

Mycket få berörde frågan konsekvensanalyser av beslut som

svar om tas på myndighetens olika ansvarsområden. De som besvarade frå-

sade sig inte göra några sådana analyser.

gan

11.12¶Sammanfattning

Det samlade intrycket de centrala myndigheternas och Länsstyrel-

av

på vår förfrågan att både graden av aktiviteter och sernas svar var

ideologin som styr jämställdhetsarbetet skiljer sig åt avsevärt.

Många Länsstyrelser har imponerande kunskap om läget i lä-

en net och sammanhållen policy vad gäller kvinnors och mäns olika

en villkor, medan andra säger sig ännu inte ha påbörjat något större aktivt arbete. Inrättandet jämställdhetsexperter förefaller generellt

av ha förändrat arbetssättet med frågorna avsevärt.

11 .13 Arbetsmarknadens

parter

Arbetsmarknadens parter har viktig roll i fråga om förändringar

en på arbetsmarknaden. Vi bad dem om exempel på verksamhet som skall leda till ökad till jämställdhet i arbetslivet.

Arbetsgivarverkets styrelse har antagit med tolv punk-

ett program

för verkets område. Över 80 jämställdhetsprojekt ter jämställdhet på

har genomförts på statliga myndigheter och verk, inom den s.k. ALVAverksamheten. Initiativet är partsgemensamt och har inriktats bl.a.

på frågor arbetsvärdering och rekrytering fler kvinnliga chefer.

om av

Landsorganisationen, LO, konstaterar att det på 1980-talet fanns projekt syftade till att locka kvinnor till mansdominerade tekniska

som yrken. Erfarenheterna inte så positiva. Bl.a. "stöttes" kvinnor som

var

186 Pågår något jämställdhetsarbete. .

genomgått tekniska utbildningar sedan bort från sina yrken. Under 1990-talet har kvinnors andel bland t.ex. metallarbetarna sjunkit, eftersom de sällan har den alltmer eftertraktade yrkesutbildningen. Ny arbetsorganisation har i vissa fall medfört att könsbarriärer brutits, t.ex. inom fastighetsförvaltning. Beträffande verksamhet under

lågkonjunkturen menar LO att:

en lågkonjunktur där nästan all facklig kraft gär att förhandla och försöka rädda jobbet dt sd många möjligt, kan ha förstå-

som man else för att aktiviteter för att bryta den könsuppdelade arbetsmarkna-

den inte prioriteras."

Enligt Landstingsförbundet är deltidsarbete vanligt inom vården men andelen med heltidsarbete stiger.

Landstingsförbundet har genomfört projekt syftar till att få

som fler män till vården. Annan verksamhet har mål att förändra som

arbetsorganisation, vidga yrkesroller och öka kompetensen. I fem landsting genomförs analys av arbetstidsmodeller för att arbetsgivares

och arbetstagares behov bättre skall kunna mötas. Svenska Arbets givareförenin SAF, har bl.a. framställt material gen, som vänder sig till kvinnor och män vill starta företag inom t.ex. vård som och omsorg. SAF har också haft verksamhet vänder sig till kvinnsom liga chefer och projekt som behandlar betydelsen kön i förhållande av till tekniskt industriarbete.

Svenska Kommunförbundet har programberedning för jämställd-

en het. Där diskuteras bl.a. kommunernas dubbla roll arbetsgivare som och serviceinstans ur ett könsperspektiv. I beredningen beaktas konsekvenser offentliga sektorns omvandling. I flera kommuner påav

går jämställdhetsprojekt som syftar till att bryta mönster

genom

arbetsorganisation, genom att locka fler män till dagis

osv. Svenska Akademikers Centralorganisation, SACO, bedriver bl.a. verksamhet som skall syfta till minska löneskillnader mellan kvinnor och män. SACO pekar på oroande utveckling för kvinnliga medlemmar i samband med neddragningar i offentlig sektor i olika publikationer.

Tjanstemannens Centralorganisation, TCO, bjöd in utrednings-

sekretariatet till diskussion på skrivelsen. Vid sammanträsom svar det diskuterades det dystra arbetsmarknadsläge råder för stora som medlemsgrupper, t.ex. kontorsadministrativ personal starkt - en kvinnodominerad Flera förbundsföreträdare vittnade äldre grupp. om medlemmars svårigheter vid arbetslöshet, består i att finna lämpsom

liga arbetsmarknadspolitiska åtgärder och nya anställningar. TCO har

genomfört studier av bl.a. distansarbete och löneskillnader.

12 internationella politik

Några organs

I internationella sammanhang tillmäts jämställdhetsfrågoma allt större

betydelse. Arbetsmarknaden utpekas ett av de mest centrala som områdena för att påverka utvecklingen. Här följer en genomgång av

det jämställdhetsarbete pågår i några internationella organ. som

12.1 unionen

Europeiska

Rätten till lika lön för kvinnor och män regleras i Romfördragets artikel 119. Dessutom finns ett direktiv lika lön och ett annat om lika om behandling kvinnor och män i arbetslivet. Sedan en tid tillbaka av diskuteras direktivförslag bevisbörda i jämställdhetsmål. om Ministerrådet har nyligen tagit ställning till kommissionens 4:e handlingsprogram för jämställdhet. Det skall gälla mellan åren 1996

och 2000. Arbetsmarknadsfrågorna har central roll. Kommissioen slår i handlingsprogrammet fast att den "tilltagagande andelen nen

kvinnlig arbetskraft varit motorn i den europeiska sysselsättningstill-

växten". Det konstaterar samtidigt att könsuppdelningen på den eu-

ropeiska arbetsmarknaden kvarstår, och att detta förhindrar nödvän-

dig utveckling

. Tonvikten i programmet ligger på regionala aktiviteter. Regional

med syfte att bryta den könsuppdelade arbetsprojektverksamhet

marknaden skall bl.a. initieras, och central databas med statistik en

på området byggas Dessutom skapas ett informationsorgan,

upp.

ANIMA, skall "främja utvecklingen och utbytet av nyskapande

som och goda rutiner i syfte att förverkliga programmets mål".

åtgärder

Liksom skall jämställdhetsmål i första hand

tidigare gemenskapens

frågan integreras i all ordinarie verksamhet på alla uppnås genom att

dvs. "mainstreaming". Projekten skall ses som

politikområden, genom

komplement och idékällor till gängse verksamhet. Den arbetsgrupp för finns inom kommissionen har till uppgift att följa

jämställdhet som

och utvärdera de och avslutas inom för

projekt som påbörjas ramen

handlingsprogrammet. Varje år publiceras rapport som kommer

en innehålla upplysningar hur arbetet fortskrider, ett led i att om som

188 Några internationella politik Organs

uppföljning och utvärdering jämställdhetsfrågorna.

av

Andra åtgärder i handlingsprogrammet syftar bl.a. till

att höja andelen kvinnliga företagare och att underlätta för både kvinnor och män att förena förvärvsarbete och för hem och barn. Vidare ansvar

understryks vikten socialpolitik grundar sig på individen

av som som minsta enhet i samhället, samt att ickediskriminerande förav ställningar om kvinnor och män främjas i skolan. I många Europeiska Unionens medlemsländer inten-

av pågår en

siv debatt "flexibilitet" och förekomsten "atypiska"

om av jobb på

arbetsmarknaden. "Flexibiliteten" olika

ser ut på många sätt. Nyli-

gen gav kommissionen ut rapporten "Atypical work... " för

att spegla utvecklingen av projektanställningar, timanställningar, deltidsjobb

osv ur könsperspektiv. I flera länder finns tecken tyder att kvinsom på nors ställning på arbetsmarknaden försvagats större utbud genom av

visstidsanställningar Rubery et al. 1995.

Samtidigt pågår en diskussion inom kommissionen möjligheom ten att stävja arbetslösheten arbetstidsförkortning eller arbetsgenom

delning. Frågan debatteras även inom den europeiska jämställdhets-

politiken. De flesta medlemsländer har kortare generell arbetstid än Sverige. I EUs program för ökad sysselsättning togs i Essen år som 1994, antogs fem punkter för att minska arbetslösheten. En

av punk-

terna handlar ökning tillväxtens Där

om av sysselsättningsintensitet.

tas frågan om förändrade arbetstider upp. EUs strukturfonder skall främja positiv social- och

utveckling på arbetsmarknadspolitikens områden. Sedan Sverige blev medlem i den

europeiska unionen, har svenska myndigheter och organisationer

möjlighet att söka medel ur EUs fonder för utvecklingsarbete bl.a.

på

arbetsmarknadsområdet. Även här gäller

"mainstreaming" som ar-

betssätt. Det är ännu för tidigt att följa eller utvärdera svensk

någon

verksamhet som möjliggjorts med hjälp medlen. Det särskilda iniav tiativet N OW, är särskilt avsett att stödja aktiviteter leder till

som jäm-

ställdhet på arbetsmarknaden bl.a. stöd till kvinnors

genom företag-

ande. Arbetsmarknadens parter på europeisk nivå har just slutit avtal ett

om föräldraledighet som ger arbetstagare rätt till tre månaders ledig-

het utan ekonomisk ersättning. Konsultationer i för

frågan om skydd

deltidsarbetande har nyligen inletts.

Några internationella organs politik 189

12.2 FN

UNDP Human development report år 1995 beskrev Sverige som det mest jämställda medlemslandet i fråga jämställdhet mellan köom Rapporten innehöll ett nytt mått på kompetens och erfarenheter nen.

i arbetslivet, ett slags "jämställdhetsindex". Under FN:s fjärde kvinnokonferens i Peking, låg tyngpunkten i

dokumentet på sexuella rättigheter, hälsofrågor och flickors rättigheter. Det fastslogs som utgångspunkt för innehållet i dokumentet, att frågor jämställdhet mellan könen är regeringars ansvar. om

Arbetsmarknadsfrågoma har framskjuten plats. Det dokument

en förhandlades fram, innehåller skrivningar rätt till lika lön för som om lika och likvärdigt arbete, lika rättigheter för deltidsanställda i socialförsäkringssystem och lika rätt till yrkesutbildning och fortbildning för kvinnor och män. FNs medlemsländer förband sig att se över vissa politikområden

jämställdhetssynpunkt, t.ex. arbetsmarknadspolitiken och arbets-

ur rätten. Mötet kom även överens om att utveckla metoder för att mäta obetalt hemarbete, t.ex. i form tidsstudier, för att redovisas i satellitav

räkenskaper. Förhandlingarna i Peking byggde vidare på andra FN-

konferensers resultat, bl.a. på överenskommelser från FNs sociala

toppmöte i Köpenhamn år 1995.

12.3 ILO

De viktigaste lLO-konventionerna på jämställdhetsområdet är de som innehåller förbud mot diskriminering, rätt till lika lön och möjlighet till kombination familjeansvar och förvärvsarbete. Inom ILO förs av diskussion hemarbete för antagande konvention och / eller en om av rekommendation.

12.4¶Nordiska Ministerrådet

Ett femårigt för jämställdhet gäller mellan åren 1995 och 2000 program på Nordiska ministerrådets område. Prioriterade frågor är bl.a. befrämjande lika ekonomiska villkor t.ex. i fråga om löner, jämav ställdhet i arbetslivet och möjligheter till kombination familj och av förvärvsarbete för kvinnor och män. Nordiska Ministerrådet arrangerade år 1994 nordisk jämställden

190 Några internationella Organs politik

hetsministerkonferens, Nordiskt Forum, med temat kvinnors liv och arbete.

Ministerrådet har även antagit för arbetsmarknad och

ett program arbetsmiljö under åren 1995 till 2000, där jämställdhetsfrågorna skall genomsyra de olika arbetsmarknadsområdena. Ett målen är för-

av bättrade villkor för invandrade.

12.5¶OECD

Inom den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD, finns

en arbetsgrupp om kvinnor i ekonomin. Där pågår ett projektarbete

som syftar till att belysa könsuppdelningen på arbetsmarknaden i medlemsländerna, bl.a. ett antal fallstudier några "typiska"

genom av kvinnodominerade yrken.

Eftersom många av medlemsländerna i OECD har genomgått förändringar som påverkats av både konjunktur och strukturomvand-

ling, publicerade organisationen år 1993 rapport med namnet

en "Women and structural change". Särskilda konsekvenser för kvinnor på arbetsmarknaden i medlemsländerna beskrivs där OECD 1993. l samband med diskussionerna lyftes vissa områden fram. T.ex. anordnades år 1992 konferens kvinnor företagare.

en om som

i er och

insikter

- .. - w-.Ã, - , . . I / .

13¶Slutsatser

I de delarna betänkandet beskriver vi hur utvecklingen

föregående av

varit under 1990-talet. Det är tid präglas samhällsekonoen som av miska problem och strukturella förändringar. Här dras slutsatser av de tidigare resultaten och Betänkandet avslutas med resonemangen. vår på framtida utveckling och förslag till fortsatt arbete. syn

1990-talet vad visar statistiken - Sedan år 1993 har arbetslösheten sjunkit för män på årsbasis, medan ° den för kvinnor "planar ut". Under de senaste månaderna, dvs. under slutet år 1995 och början 1996, har arbetslösheten stiav av för kvinnor. Kvinnors andel de arbetslösa har ökat mellan

git av

december 1994 och december 1995 från 42 % till 46 %. Av de långtidsarbetslösa 42 % kvinnor i december 1994 jämfört med 45 % var ett år senare. kvinnor och män har drabbats hårdast. Män under 24 år har

0¶Unga

högre arbetslöshet än kvinnor i samma åldersgrupp. Sysselsättsjunker dock för kvinnor än för män sedan några ningen mer unga månader tillbaka. De relativa arbetskraftstalen har minskat för

unga. Män har högre arbetslöshet än kvinnor och har haft det under hela 0 1990-talet. Sedan år 1993, när arbetslösheten totalt började sjunka, den mest för män. Skillnaden i arbetslöshetsnivå minskar

sjönk

mellan könen. Män har andelsmässigt lämnat arbetskraften i större utsträckning än kvinnor under 1990-talet.

Personer över 45 år har ännu så länge klarat sig bäst i fråga om 0 arbetslöshet och arbetskraftsdeltagande. Det är 45-54-åringar som har högst arbetskraftsdeltagande. Hittills visar statistiken alltså inte de mest alarmerande siffrorna för äldre arbetstagares situaupp tion på arbetsmarknaden. Trots detta finns det all anledning att vittnesmål från verksamhet med äldre arbetslösa

uppmärksamma

från strukturellt förändrade branscher eller yrken från t.ex. AMS och De pekar på att arbetssökande med låg

Trygghetsstiftelsen.

eller föråldrad utbildning har svårt att orientera sig gentemot den

194 Slutsatser

nya arbetsmarknaden och finna stöd i de

arbetsmarknadspolitiska

åtgärderna. Det förefaller särskilt gälla kvinnliga arbetssökande, och erfarenheterna indikerar att när arbetstagare över viss ålen der väl förlorar jobbet har de svårt att komma tillbaka. Kvinnor är

också överrepresenterade bland förtidspensionerade.

0 Deltidsarbetslösheten och undersysselsättningen har stigit. Kvinnor dominerar bland de vill öka sin arbetstid arbetsmarksom av nadsskäl sedan år 1990. Främst finns denna önskan bland anställda inom vård, handel samt personliga och kulturella tjänster. Andelen heltids-arbetande har stigit under Föräldrar

samma period.

till små barn har olika arbetstidsmönster beroende kön. Män

på

förvärvsarbetar och kvinnor mindre. Män med barn under

mer sju

år jobbar mest alla. Kvinnor med små barn lönearbetar minst, av men har ökat sina faktiskt arbetade timmar under 1990-talet. Andelen deltidsarbetande har minskat. Fler jobbar heltid.

0 Andelen tidsbegränsade anställningar alla av anställningar har to-

talt sett inte förändrats nämnvärt under l990-talet. Vikariaten har minskat i omfattning. Däremot har andelen "kallas personer som vid behov", dvs den osäkraste formen anställ-

av tidsbegränsade

ningar, nästan fördubblats. Kvinnor är klart överrepresenterade. Män dominerar i ökande form anställ-

en annan av tidsbegränsade

ningar, nämligen objekts- och projektanställningar. Sådana anställ-

ningar leder betydligt oftare än "kallas vid behov" till fasta anställ-

ningar.

0 Personer som befinner sig utanför arbetskraften på sig själva ser på ett annat sätt år 1995 än år 1989. År 1995 är det klart färre kvinnor som ser sig som hemarbetande. Kvinnor utanför arbetskraften ser sig i större utsträckning än män studerande eller arbetssösom kande.

0 Utbildningsnivån har varit mycket betydelsefull för sannolikhe-

ten att undvika arbetslöshet och för möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden under 1990-talet. Lågutbildade kvinnor och män har haft störst problem och är klart överrepresenterade bland de arbetslösa och långtidsarbetslösa. Stora områden har utsatts för

strukturomvandling och lågkonjunktur i samverkan. Det gäller bl.a.

anställda inom tillverkningsindustrin och inom kontorsadministration. Det innebär att många jobben försvann inte kommer av som tillbaka även tiderna blir ekonomiskt bättre. Statistiken över om de nyrekryterades år 1994, visar att kvinnor med

som grundskole-

utbildning i betydligt mindre utsträckning än män med

samma bakgrund fick jobb det året.

Slutsatser 195

För högutbildade kvinnor och män är villkoren lika i fråga om 0 mer

möjlighet att komma i arbete. Arbetstagare med högskoleutbild-

ning har lägst arbetslöshet. Utbildningsvalen har totalt sett inte blivit mindre traditionella bland Aven under 1990-talet, likunga. tidigare, är det i akademiska studier könsbarriärer bryts. som som

Stora lokala och regionala skillnader finns. Strukturen på de lokala 0 och arbetsmarknaderna har avgörande betydelse för kvin-

regionala

och mäns situation arbetsmarknaderna, liksom arbetskrafnors på tens bakgrund i fråga utbildning, "mobilitet" t.ex. pendling. om

Utbildningsnivå, sammansättning näringslivet, ortens huvud-

av

sakliga arbetsgivare, storstad eller glesbygd har betydelse

osv. för villkoren i arbetslivet.

Alla siffror är olika konsekvenser för politiken -

I så gott alla avseenden har kvinnor och män olika villkor på som arbetsmarknaden. Det framgår tydligt kartläggningen. Bilden är av komplex och det är inte alltid entydigt vilket kön har det "lätsom tast" eller "svårast" totalt sett på arbetsmarknaden eller i förhållande

till förändrade villkor i framtiden. Det är nödvändigt att djupare i

materialet för att skapa nyanserad bild, och att inte se vare sig en mer kvinnor eller mån enhetlig Fortfarande saknas kunsom en grupp. skap på vissa väsentliga områden. Det gäller bl.a. funktionshindrade

på arbetsmarknaden könsperspektiv. Det är också svårt att hitta ur uppgifter på arbetsmarknadsområdet män mån och inte som om som

norm. Den har att fatta beslut påverkar förhållanden på arbetssom som marknaden och i arbetslivet behöver alltså inte bara känna till hur situationen ut för totalbefolkningen. Ställningstaganden måste ser

sig könsuppdelade uppgifter eftersom konsekvenser av grunda på

förändringar med största sannolikhet kommer att bli olika för könen.

Ännu så inte någon de ansvariga myndigheterna

länge genomför av

området några konsekvensanalyser könsperspektiv, vilket fram-

på ur kommit under utredningsarbetet.

Tidigare studier bekräftar bilden. Riksdagens revisorer sammanställde t.ex. rapport statens jämställdhetsarbete år 1995. Där en om diskuteras AMS prioritering jämställdhetsfrågorna, och användav säskilda medel för att bryta könsuppdelning på arbetsmark-

ning av

naden. Revisorerna konstaterar brister i prioritering frågan och av

redovisning medlen Riksdagens revisorer 1995.

av

196 Slutsatser

Majoriteten av de kommittéer är tillsatta på Arbetsmarknadssom departementets område följer inte det direktiv föreskriver att som

sakfrågor som är föremål för utredning inom regeringskansliet skall

belysas och analyseras jämställdhetsperspektiv. och ur Styrning upp-

följning från departementens ledningar förefaller inte särskilt konsekvent eller "ihärdig". Det tyder på att inte heller

regeringskansliet

fullt ut- åtminstone inte på arbetsmarknadsområdet har

genomfört

-

en enhetlig strategi för att tillämpa "mainstreaming" arbetssätt,

som vilket innebär att jämställdhetsfrågorna skall integreras i alla politikområden.

Utbildning och arbetsorganisation

Könsuppdelningen i skolan och i senare utbildningsval har föränd-

rats mycket litet under 1990-talet. Under de senaste 20-25 åren har dock förändringar skett, främst inom akademiska studier. Sammantaget innebär detta att män även fortsättningsvis inom

överskådlig

tid kommer att ha tekniska och naturvetenskapliga

mer kunskaper,

medan kvinnor har kompetens inom bl.a. de

samhällsvetenskapliga

och sociala områdena. Mäns andel de utbildar sig till traditionella kvinnoyrken av som har heller inte förändrats nämnvärt. Erfarenheter från några Länsav styrelserna vittnar om att många män har svårt att tänka sig att välja ett kvinnodominerat yrke. De att är behäftade

anser "kvinnoyrken"

med sämre villkor i fråga lön, arbetstider och känner sig därom osv, för inte motiverade att söka sig dit. Redan idag finns dock kvinnor och män som har gjort otraditionella val. Det är Viktigt reda att ta på "vad som händer sedan", för att förenkla för Målet

nya "brytare".

måste att varken yrken, arbetsuppgifter eller skall

vara positioner vara

könsmärkta i framtiden. Kvinnor och män måste kunna konkurrera om samma jobb. Det finns positiva initiativ till förändring. på utbild-

Satsningar

ningar som tar hänsyn till både kvinnors och mäns sätt att lära, så att t.ex. fler kvinnor känner sig hemma i tekniska och

naturvetenskap-

liga studier är exempel på det. Eftersom samhälle för-

morgondagens

modligen även kommer att behöva kan vårda, utbilda personer som och tala främmande språk områden idag är kvinnodominerade - som behöver dessa kunskaper samtidigt uppvärderas och göras attrak- tiva för båda könen. Kvinnors i genomsnitt höga kompetens tas inte tillvara i arbetsli-

Slutsatser 197

vet på sätt mäns. Särskilt invandrarkvinnors kunskaper samma som

är outnyttjad Män har betydligt oftare chefspositioner och

en resurs. har större inflytande över arbetets innehåll och organisation. De innehar i högre tjänster motsvarar deras utbildningsnivå och

grad som

formellt kräver högre utbildning än den som

positioner som

arbetstagaren faktiskt har. För att Sverige skall uppnå mål om ökad tillväxt, behöver arbetslivet ta tillvara den samlade kunskapen hos arbetskraften.

I det sammanhanget spelar förnyad kompetensutveckling och

arbetsorganisation utgår från båda könens förutsättningar och

som villkor, väsentlig roll. Återigen är kunskapen kvinnor och män en om Det är angeläget att inte ålderdomliga strukturer, som gör den

viktig.

svenske till den "normalaste människan", förs över i momannen

derna organisationer.

Utsikter inom offentliga sektorn

Sverige har ett mycket högt kvinnligt förvärvsdeltagande. Det har

ökat sedan 1970-talet. Till stor del berodde det på den offent-

kraftigt

sektorns även nästan hälften kvinnorna år 1995

liga utbyggnad, om av

arbetar i privata sektorn. Det finns länder, t.ex. Finland, där den sektorn inte är lika stor, där kvinnor också förvärvsar-

offenliga men

betar i hög grad. Faktum kvarstår dock:

Offentliga sektorns storlek har haft betydelse för att svenska kvin- 0 andel de förvärvsarbetande är nästan lika stor som mäns. nors av Inte i något land finns lika många kvinnor på arbetsmarknaden 0

där de tjänster utförs offentligt i Sverige har organiserats på

som något annat sätt.

Därför blir den centrala frågan: vad händer med sysselsättningen

den offentliga sektorn minskar i omfattning Det finns naturligt-

om

vis inget entydigt på frågan. Den som sätter sig in i frågorna om

svar kvinnors och mäns situation på arbetsmarknaden, kommer snabbt fram till att arbetsuppgifterna måste stå i centrum för .diskussionen. Oavsett storlek, finns behov de arbetsuppgifter och tjäns-

budgetens av

ter idag främst utförs kvinnor i offentlig sektor. Frågan är hur som av tjänsterna skall produceras och finansieras. I den offentliga sektorn har omvandlingen varit stor under 1990och Än så länge har

talet både organisatoriskt sysselsättningsmässigt. de och besparingsbetingade förändringarna inte fått organisatoriska

198 Slutsatser

fullt genomslag i fråga verk-

om sysselsättning. Effektiviseringar av

samhet i sig är inte negativt, målen för verksamheten kan

om uppnås

med bibehållen kvalitet. Om verksamhet blir och effektivare

billigare

kan pengar användas till andra angelägna områden. För

sysselsätt-

ningen kan det innebära att arbetstillfällen försvinner från område ett men uppstår på ett annat där de behövs bättre. Arbetsinnehållet för-

ändras, men måste inte nödvändigtvis bli sämre. måste

Omställningen

dock hanteras med kunskap verksamheten och arbetsom om uppgifternas innehåll. N edskärningar endast tar hänsyn till kortsom siktiga ekonomiska faktorer leder ofta till sämre kvalitet för verksamheten samt dåliga och osäkra villkor för

arbetstagarna. Tydliga poli-

tiska ambitioner och mål är nödvändiga. Bland de förändringar hittills skett i sektorn finns

som offentliga både exempel på "god" effektivisering och nedpå kortsiktiga

skärningar. De minst kvalificerade jobben har försvunnit.

Möjligheten att sluta avtal mellan Länsarbetsnämnd och offentliga

arbetsgivare om att utbilda istället för att säga i kommuner - upp och landsting verkar utnyttjas allt mindre. faller vissa

Samtidigt av

avtalen ut. Sammantaget bedömer vi, liksom bl.a. AMS och SCB att detta kommer att leda till uppsägningar och stigande arbetslöshet som i huvudsak drabbar kvinnor på kort sikt.

På längre sikt kan kanske bättre balans skapas. Efterfrågan tjäns-

på

terna, t.ex. inom vård och utbildning, kommer snarast att öka bl.a. av

demografiska skäl. Hur sysselsättningen påverkas är dock beroende

av ekonomin i övrigt, andra sektorers möjlighet att öka

sysselsättning

samt politiska prioriteringar. Ekonomin och politiken i sin tur påverkas av faktorer tillväxt, internationalisering på och

som europeisk global nivå, lönebildning, värderingar i samhället

osv. För att i framtiden skapa jämställda villkor för kvinnor och mer män både i arbete och vid arbetslöshet, måste för hem och ansvar familj fördelas mer lika mellan könen. De offentliga systemen har en viktig roll. System och arbetsvillkor skapades för tjugo år sedan som måste inte nödvändigtvis motsvara krav. Om de inte föränd-

dagens

ras kan angelägen utveckling förhindras. Reformer bör

som skapas

dels innebära incitament för män att ta ökat för hemarbetet, ansvar dels ta hänsyn till att kvinnor och män har olika livssituation och ar-

betsbörda idag. "Pappamånaden" är ett positivt exempel.

Slutsatser 199

Privata tjänstesektorn

Av många förutspås den privata tjänstesektorn bli den expanderande

i fråga Utvecklingen idag visar dock på olika ten-

om sysselsättning.

denser för kvinnor och män. På den del den privata sektorn där av kvinnor arbetar idag, har sysselsättningen gått ned på

majoriteten av

tid. Det t.ex. handel, bank och försäkring. Av de som fick

senare gäller

arbete år 1994 och inte hade det året innan, män i majoritet av de var

rekryterades till den privata tjänstesektorn.

som Även inom branscher finns tydlig könsuppdelning. I turistnäringen totalt sett är kvinnodominerad sektor, har sysselsättningen t.ex., som en ökat för män. Det rekreation- och hotellområdet. Mäns traditio-

gäller

nella områden har ökat och förväntas öka sysselsättningsmässigt, t.ex. inom teknik, naturvetenskap och data. Inom akademiska yrken i den privata tjänstesektorn är könsän inom lågkvalificerade tjänster. Studier i data-

fördelningen jämnare

och reklambranschen tyder på att graden diskriminering kan sjunka av vid kombinationen hög utbildning, branscher och ekonomiskt unga mätbara resultat. Fortfarande är dock kvinnor klart underrepresen-

terade på höga poster.

högre företagande i Sverige för att höja Frågor om grad av

har varit aktuella på 1990-talet. Av de personer som

sysselsättningnen

anställdes år 1994 fick fler män än kvinnor jobb i småföretag. Mycket återstår fortfarande att följa för att skapa bild av i vilken utupp en och vilket sätt företagande skapat varaktig inkomst för

sträckning på

kvinnor respektive män. Kvinnors andel av nyföretagarna stiger, men

är betydligt lägre än mäns. Könsuppdelningen är tydlig även här. Det

svårt få situationen för företagande på kvinnors tradiär att ett grepp

tionella yrkesområden.

Viktiga områden

Slutsatserna detta blir att vi står mitt i stora ekonomiska och av sociala förändringar kan få negativa konsekvenser för kvinnors som förvärvsarbete och för samhället i övrigt ingenting görs. Omvandom

ling i är inte något negativt. Men förutsättningarna för sysselsig om

kvinnodominerade och mansdominerade arbetsområden

sättning på

skall förändras, så bör det så långt möjligt ske med kunskaper om könsmässiga arbets- och livsvillkor. Vi har strävat efter att jämföra kvinnor och män i så stor utsträckmöjligt. Utredningen handlar dock särskilt om möjliga kon-

ning som

200 Slutsatser

sekvenser för sysselsättning vid förändringar i den kvinnodominerade delen av arbetsmarknaden. Särskilt viktigt att observera är:

0 att kvinnor i många avseenden har skaffat sig förstärkta

positio-

ner på arbetsmarknaden under 1990-talet. Kvinnor arbetar i ökad grad heltid, småbarnsmödrar har ökat sina faktiskt arbetade timmar och kvinnor utanför arbetskraften sig i minskad utsträckser ning som hemarbetande

att kvinnor riskerar försvagad anknytningsgrad till arbetsmarknaden. Mycket tyder på att kvinnogrupper kan komma

att marginaliseras högre grad genom av tillfälliga jobb, "springvikariat",

timanstållningar o.likn. Utvecklingen, sker med som samtidigt

minskande sysselsättning för kvinnor, ökande

undersysselsätt-

ning, är oroande eftersom den följer ett mönster står att finna som i andra europeiska länder där kvinnors arbetslöshet är

hög sedan länge

att kompetensutveckling, utbildning och arbetsorganisation har

avgörande betydelse för kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Kvinnor har hög utbildning, deras kunskaper tas inte tillmen vara på samma sätt som mäns. Deras insatser måste uppvärderas och kvinnor måste få möjligheter att utvecklas i arbetslivet i lika hög grad som mäns. Det finns tecken på ökad polarisering mellan kvinnor med hög och låg vad "fotfäste"

utbildning gäller på

arbetsmarknaden

0 att kunskaper om teknik blir viktigare för alla. Kvinnor behöver ökade kunskaper i och inflytande över områden data och som telekommunikation, eftersom dessa områden Att

expanderar.

kunna teknik är att ha makt i informationssamhället. Kvinnors datastuderande ökar, de har redan mindre till

men tillgång informationsteknologiska hjälpmedel hemma och på jobbet.

Distansarbete öppnar säkert möjligheter för måste

många, men

ses i relation till arbetstagarnas hela livssituation

0 att män i högre grad har utbildning eller jobb inom de sektorer

som prognostiseras som de har framtida möjligheter till

som expansion, åtminstone på kort sikt. Samtidigt har män ännu så länge högre arbetslöshet och förefaller mindre aktiva än vara kvinnor när de befinner sig i arbetslöshet och utanför arbetskraften. De utbildar sig t.ex. mindre och tar inte större

nödvändigtvis

del hushållsarbetet. Passivitet försvårar sannolikt till

av återgång

förvärvsarbete

Slutsatser 201

att social kompetens och kommunikationsförmåga efterfrågas

0 alltmer arbetsgivare. Kvinnor är överrepresenterade bland dem av utbildar sig inom områden kräver det idag som som Sveriges ekonomi inte är oberoende utvecklingen i andra 0 att av länder. Det är viktigt skeendet i EU, Osteuropa och även att syna resten världen ett könsperspektiv. Utvecklad informationsav ur och ökad världshandel skapar tryck på både och

teknologi mans-

kvinnodominerade branscher. Förändringar på global nivå får

betydelse för arbetstagare båda könen. Utvecklingen får olika

av konsekvenser för kvinnor och män alltid - som

Vem går till spisen

Av betänkandet har framkommit att kvinnor och män i olika avseenden närmar sig varandra i fråga inställning till förvärvsarbete. om Det gäller både kvinnor etablerat sig på arbetsmarknaden, liksom

gymnasister planerar studier och jobb. Genom det höga

som som förvärvsdeltagandet bland kvinnor har arbetsinnehållet i tjänsterna professionaliserats och kompetensen i arbetskraften höjts. Kvinnor utbildar sig i högre grad än män. Det gäller SACOs medlemmar såväl Kommunalarbetarförbundets. Majoriteten kvinnorna har som av förstärkt sin ställning på arbetsmarknaden under 1990-talet. Mest förefaller de lägst utbildade kvinnorna. Av den utsatta vara statistik visar fick de jobben under år 1994, framsom vem som nya

går att kvinnor med grundskoleutbildning i lägre grad än män rekry-

terades. Det faktum att föräldrar i de yngsta åldersgrupperna förde-

lar dagarna i föräldraförsäkringen mest ojämställt, tyder på traditio-

nella mönster även bland mycket med låg utbildning. Det skulle unga kunna tyda på att de lägst utbildade kvinnorna har mindre sanunga nolikhet än andra kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden och återkomma i Uppgifter, ännu inte kan bekräftas av staatt jobb. som tistiken, från AMS och arbetsmarknadens parter, tyder på att äldre kvinnor med låg utbildning förlorar sina jobb har svårare att hitta som än män i samma situation. nya I så fall kommer kanske framtidens Sverige att likna andra mer länder, med ett klassamhälle där lågutbildade kvinnor i

europeiska

mindre förvärvsarbetar. Ökad internationali-

betydligt utsträckning

sering, högre krav på kommunikativ och analytisk förmåga osv. komförmodligen högutbildade kvinnor och män goda chanser mer att ge att konkurrera jobben i branscher med hög kvalifikationsom nya

202 Slutsatser

nivå. Mycket statistiken pekar överhuvudtaget på

av utveckling som

kan leda till att landet polariseras än idag mellan de har

- mer - som jobb och de som inte har jobb, högutbildade och lågutbildade, svenskar och invandrare osv. Det kommer att ut på olika sätt för kvinnor och

se män.

Makthavare förefaller ännu så länge något tveksamma till priori-

teringen av jämställdhetsfrågor på arbetsmarknadsområdet, både på

departements- och myndighetsnivå. Ambitionerna är ofta formellt uttalade, men inte genomförda i praktiken eller enhetligt definierade

inom organisationerna.

14¶Framtiden

En viktig förutsättning för hur framtidens arbetsmarknad kommer att ut avgörs hur samhällsekonomin utvecklas. Här redogörs se av

för KI senaste konjunkturprognos mars 1996.

Konjunkturinstitutets

14.1¶Det ekonomiska 1996-1997

läget

KI kommer år 1996 att ett år präglas låg ekono- Enligt vara som av misk aktivitet. BNP-tillväxten detta år beräknas till 1 %, vilket kan med BNP-tillväxten för 1995 stannade vid 3 %.

jämföras som

Slutet år 1995 avmattning aktiviteten i eko-

av präglades av en av

nomin. Alla tecken tyder på ekonomisk aktivitet under nu en svag första halvåret 1996. KI bedömer möjligheterna goda att den ekosom nomiska aktiviteten kan fart under andra halvåret 1996. Bakom ta ny den bedömningen ligger både inhemska och internationella faktorer. KI dock att det finns viss risk att konjunktursvackan kan anser en bli längre än beräknat. Utvecklingen av den privata konsumtionen är viktig faktor för den framtida ekonomiska utvecklingen. Vidare en

skriver KI följande:

"Om de negativa signalerna från arbetsmarknaden tilltar i styrka omfattande varsel och uppsägningar, hotar en genom försvagning hushållens framtidstro.

mer genomgripande av

Början till en sådan kan redan skönjas i t.ex. undersökningen

avseende hushållens inköpsplaner HIP" Konjunktur-

institutet, 1996.

Enligt Kl har arbetsmarknadsläget försvagats under slutet av 1995

och början 1996. Det är allt fler tecken tyder på en minskande av som

efterfrågan på arbetskraft och antalet sysselsatta har upphört att stiga.

204 Framtiden

14.2 sektorn 1996-2000

Offentliga

Det finns mycket tyder på att sysselsättningen inom den offentsom liga sektorn totalt sett kommer att minska. I kapitel 8 för

redogjordes

den stora omvandling offentliga sektorn för närvarande som genom-

går.

Hur många arbetstillfällen kommer då att försvinna i den offentliga sektorn Vi har inte gjort någon bedömning

egen av utvecklingen

på arbetsmarknaden i antal arbetstillfällen, eftersom sådana

många

prognoser redan finns förhanden. De visar olika bilder beroende

på

vem som står bakom dem och använd metod, borde ändå men ge en

uppfattning om läget. I detta avsnitt behandlas sysselsättnings-

utsikterna inom den offentliga sektorn. Nästkommande avsnitt behandlar den privata sektorn.

Prognoser över sysseIsättningsminskningar i den offentliga sektorn

Prognosinstitut Sektor Minskning Period Källa antal i 1/1-30/12 1 000-tal Konjunktur- Off. sektorn 30-40 1996-97 Konjunkturläget institutet dec-95 AMS Off. sektorn 20 1996 Ura 1995:3 Kommun- Kommunerna 30 1995-99 Kommunförbundet förbundet feb-96 Lanstings- Landstingen 37 1995-2000 Landstingsförbundet förbundet apr-95 Trygghets- Staten 20 1996-98 Trygghetsstifstiftelsen telsen 951125

Tabellen visar olika bedömares beräkningar. De finns dessovan värre inte att tillgå fördelade på kvinnor och män. Som jämförelse kan nämnas att kvinnor dominerar inom kommunerna,

antalsmässigt

medan könsfördelningen inom staten är jämna bild 136.

se s.

Det är viktigt att påpeka att de redovisade siffrorna visar olika saker. Alla bedömare utom Trygghetsstiftelsen har beräknat

syssel-

sättningsminskningar netto, dvs. avgångar minus nyrekryterade.

Trygghetsstiftelsen har bedömt uppsägningsrisken inom statens

avtalsområde. Bedömningen bygger på de besparingar som presen-

Framtiden 205

terats i 1995 års budget- och kompletteringspropositioner. Trygghets-

stiftelsen dock att det är svårt att beräkna besparingarnas effekt anser i fråga uppsägningsrisk. Denna beror till stor del på hur bespaom

ringarna kommer att genomföras inom respektive myndighet.

Kommunförbundet tror att minskningen bör vara möjlig att hantera inom för den naturliga avgången, dvs. utan att fast anramen ställd personal behöver sägas Kommunförbundet, 1996. upp Enligt Kommunförbundet har kommunerna haft en hög personalomsättning både 1993 och 1994. Mellan november 1993 och november 1994 slutade 78 000 sin anställning i kommunerna. Sampersoner tidigt började 81 000 personer sin anställning. Detta motsvarar drygt totala antalet anställda inom kommunerna Kommun- 10 % av förbundet, 1994.

Avgångna och nyanställda inom Iandstingssektorn 1988-2010

Antal i 1 000-tal 60

50 n

30 -

10 Åldespensionsavgângar . .. - -- _ __ -" á n v0- - "" ä 1988 1992 1996 2000 2004 2008

Källa: Landstingsförbundet

Data saknas för 1990

206 Framtiden

För landstingens del har personalomsättningen även här legat

omkring 8-10 % de senaste åren. Figuren på föregående sida visar

avgångar och nyanställningar inom landstingssektorn fram till år 2010. Skillnaden mellan avgångarna och nyanställningarna blir de sysselsättningsminskningar som redovisades i tabellen på föregående

ovan uppslag. Figuren visar att antalet ålderspensioner utgör relativt en liten andel av totala antalet avgångar.

Landstingsförbundet bedömer att de personalgrupper hårdast

som

drabbas kostnadsminskningar inom lanstingssektorn är de

av grup-

per som kallas "övrig sjukvårdsperonal" bl.a. sjukvårdsbiträden och

"övrig landstingspersonal". Detta beror på att rationaliserings- och besparingsåtgärder slår hårdast mot personal med kort utbildning.

Landstingsförbundet noterar dock att den dominerande delen av

avgångarna hittills har skett naturlig avgång Landstings-

genom förbundet, 1995. AMS bedömer att utsikterna för de flesta yrkesgrupperna inom offentliga sektorn på kort sikt är dåliga eller konstanta, med undan-

tag för lärare och sjuksköterskor med specialistkompetens. Regionala

skillnader finns dock. I vissa delar landet saknas t.ex. läkare och av socialsekreterare. AMS tror att läget blir särskilt besvärligt för vårdbiträden, undersköterskor och för anställda inom äldreomsorgen.

Sammanfattningsvis kan sägas att samtliga bedömare att

anser antalet sysselsatta i den offentliga sektorn kommer att minska under återstoden 1990-talet. av

14.3¶Privat sektor

SCB förutser ökad sysselsättning fram till år 2010. Enligt beräkningarna skulle antalet sysselsatta uppgå till 4,3 miljoner vilket personer, vore 100 000 färre än år 1990. SCB pekar ut två yrkesområden där särskilt stor efterfrågan väntas. Det är å ena sidan tekniker med utbildning på högskole och gymnasienivå, å andra sidan lärare för grundskole- och gymnasieelever. Administratörer och kontorspersonal bedömer SCB ett yrkesvara område där arbetskraft kommer att efterfrågas. Jämfört med det "traditionella" arbetsinnehållet, sker dock förskjutning efterfrågad en av kompetens. Skrivarbete beräknas efterfrågas allt mindre medan behoven av kunskaper i data och informationsteknik ökar krafannan

tigt.

Handelsområdet förväntas ha uppgång sysselsättningsmässigt.

en

Framtiden 207

Särskilt yrkesgrupper som inköpare, säljare och partihandlare utpe-

kas. Likaså transport- och kommunikationsområdet antas öka.

Tillverkningsbranschen och byggnadssektorn kommer att öka,

enligt SCB, vilket även gäller serviceyrken. Sammanfattningsvis kommenterar rapporten att efterfrågan fram

till år 2 000 förväntas vara betydligt större för de yrkesområden som idag är mansdominerade. Om könsfördelningen förblir oförändrad jämfört med idag, skulle det innebära att 152 000 fler män bleve sysselsatta jämfört med bara 21 000 kvinnor. Fram till år 2010 antar SCB att efterfrågan på kvinnodominerade yrken ökar och då skulle förändringen jämfört med år 1995 vara 212 000 fler män och 96 000 fler kvinnor. Idag utgör kvinnorna 48 % alla sysselsatta. Andelen skulle

av sjunka till 47 % år 2 000 och sedan vara oförändrad.

SCB påpekar att strävan att få större könsfördelning inom olika

yrken kan komma att påverka fördelningen. I en annan rapport pekar

SCB även på det faktum att kvinnodominerade yrken i större utsträckning än männens är beroende politiska och ekonomiska beslut,

av vilka är svåra att uppskatta.

AMS har prognostiserat utvecklingen på arbetsmarknaden år 1996.

Deras bild överensstämmer i huvudsak med SCBs i fråga om de områden där sysselsättningen förväntas öka respektive minska. Ökningar tros komma inom vissa delar kommersiellt arbete, inom teknik,

av byggsektorn och dataområdet.

Sammantaget tror de flesta bedömare alltså på ganska mörka utsikter inom kvinnodominerade yrken både inom offentliga och privata sektorn. Samtidigt påpekas att många faktorer spelar in som är svåra att bedöma. Det är tillväxtpolitikens inriktning, internationaliseringens betydelse osv. Andra aspekter är också okända. Vad kan

ekologiskt medvetet samhälle behöva för yrkesgrupper, t.ex. ett mer hur de ut och får i så fall de "gröna" jobben

ser vem

208 Framtiden

14.4 och hinder utsikter

Möjligheter - på

arbetsmarknaden

Här räknas kortfattat vad kan möjligheter respektive

upp som ses om hinder för kvinnors och mäns möjligheter på arbetsmarknaden på"kort" och på "lång" sikt. Listan är sammanställd de statistiska

av uppgifter vi tagit fram och bedömningar som gjorts av SCB, AMS m.fl. Det är ett trubbigt redovisningssätt och kan inte förstås utan den bakgrund som resten av innehållet i betänkandet ger. Vi vill understryka att vi inte ser framtiden som en "arbetsmarknadståvling" mellan kvinnor och män.

Däremot vill vi återigen framhålla att det finns skillnader mellan könen i alla avseenden vilket framgår med all tydlighet

av samman-

ställningen. Det är naturligtvis inte alltid entydigt vad som är förde-

lar respektive nackdelar. Det finns även faktorer är tillgångar för

som båda könen, t.ex. möjligheter att förena familj och förvärvsarbete. Svag samhällsekonomi är till hinder för alla.

Annan utveckling är svår att bedöma, t.ex. konsekvenser av inter-

nationalisering och teknologisk utveckling. En annan fråga som är

viktig för framtiden, som vi inte haft att utreda, är löneskillnader mellan könen.

Framtiden

Kvinnor, kort sikt Män, kort sikt

+ lägre arbetslöshet än män + sysselsättning ökat senare år

än män + utbildning, yrkeskunnande i + högre utbildning expanderande branscher

+ småbamsmödrar ökat fak-

tiskt antal arbetade timmar + överrepresenterade i åtgärder

som finns "direkt i arbetsli- + ökad andel heltidsarbete

vet"

+ ser sig i allt högre grad som + överrepresenterade i tidsbe-

studerande och förvärvsarbe- gränsade anställningar som i tande högst grad leder till fasta jobb

+ större frihet i arbetet

+ högre positioner, mer infly-

tande

+ oftare egna företagare

+ anställs oftare av småföretag

sjunkande sysselsättning högre arbetslöshet totalt än

- -

kvinnor

svag efterfrågan på kvinnodo-

minerade yrken, branscher

underrepresentation i arb.m.-

-

pol. åtgärder direkt i arbete

ökande andel av "otryggaste -

former"av anställningar och

överrepr. i tidsbegr. anst. som sällan leder till fasta jobb

undersysselsättning, deltids-

arbetslöshet ökar

lågutbildade verkar ha svå- lägre utbildning än kvinnor i

- rare än motsv. män att komma genomsnitt tillbaka i jobb, särskilt äldre

fler förtidspensionerade sekt. - uppg. exportberoende

-

frånvaro i vissa åldrar mattas

- hög

Kvinnor, lång sikt Män, lång sikt

studerar + utbildning teknik, data

+ högre utbildning,

osv. som efterfrågas enl. progmer

noser

+ finns redan i högre grad i pri-

vat sektor där ökning förut-

ses

+ utbildning, erfarenhet på + forskar, disputerar i högre

sociala och kommunikativa grad

områden arbetsgivare

som efterfrågar och som behövs

vid ökad internationalisering

+ mer intresserade än män av andra kulturer, reser mer som unga + behov av traditionella arbetsuppgifter måttas vård etc. och kan inte flyttas utomlands. Behov bedöms Öka

bl.a. demografiska skäl

av

arb.m. beroende politiska behov kan mättas, t.ex. - av - av vabeslut o. samhällsekono- ruproduktion. Jobb återuppmiska förhållanden står inte alltid inom bl.a. tillv.

industri

passivitet i arbetslöshet

-

15¶Fortsatt arbete

Drygt hälften kvinnorna och femtedel av männen jobbar inom av en den offentliga sektorn. Vi har tolkat direktiven som om frågan om förändringar i den offentliga sektorn och dess konsekvenser för sys-

selsättningen skall centrala för utredningen. Därför har vi lagt

vara arbetet med utgångspunkt i ett sådant resonemang. upp Vi har inte till uppgift att lägga förslag. Däremot skall vi peka viktiga frågor för framtiden. Följande avsnitt innehåller lista över en områden där vi inte kunde fördjupa på grund den korta oss av utredningstiden eller därför att uppgifter helt enkelt inte finns att tillgå. Kapitlet innehåller också våra bedömningar hur frågor om jämav ställdhet på arbetsmarknaden kan drivas i framtiden.

Vi har prioriterat frågan sysselsättning och rörlighet på arbets-

om marknaden, dvs. arbetslöshet, arbetskraftsdeltagande, anknytningsgrad till arbetsmarknaden Mycket har även skett i fråga villosv. om

koren i arbetslivet. Områden arbetsmiljö, arbetsorganisation, le-

som

darskap, kompetensutveckling osv hänger tätt ihop med sysselsätt-

ningsfrågorna. Därför har vi tagit dem, de borde penetreras upp men

djupare och tidigare erfarenheter och forskningsresultat tas tillvara.

Nästa naturliga steg kan t.ex. att djupare och undersöka vara förhållanden i olika branscher med sådan helhetssyn. Nästan hälfen ten kvinnorna och majoriteten männen förvärvsarbetar i den av av privata sektorn. l vissa fall luckras gränserna mellan offentlig och enskild sektor Därför skulle en "branschanalys" vara intressant. upp. Hur utvecklingen ut på detaljerad nivå inom t.ex. ser en mer barnomsorgs-, vård-, bygg- och databranscherna i fråga om sysselsättning och arbetsinnehåll ett könsperspektiv I sådan studie ur en skulle bl.a. "tecken på kvinnovillkor", inte i statistiken, nya som syns framkommer i möten med arbetstagare i "kvinnoyrken" kunna men undersökas. Det gäller t.ex. i vilken utsträckning tudelade deltidsi kvinnodominerade yrken förekommer. pass

212 Fortsatt arbete

Under utredningsarbetet har vi funnit att mycket litet kunskap finns på vissa centrala områden. De är: 0 funktionshindrades situation på arbetsmarknaden överhuvudta-

get, och könsperspektiv i synnerhet

ur

0 arbetsmarknadspolitikens träffsäkerhet gentemot kvinnliga och

manliga arbetssökande 0 hur arbetslöshet påverkar kvinnor och män, familjer osv. ur psy-

kologiska, socialmedicinska, sociologiska etc. aspekter

0 män som män och inte som norm i arbetsmarknadssammanhang § situationen0 för arbetstagare med utländsk bakgrund under eko-

nomisk kris ur könsperspektiv

Vi ser det som väsentligt att forskning och utredningsarbete initie-

ras respektive intensifieras på dessa områden. Politisk

prioritering har stor betydelse för frågors genomslag. Vi bedömer det angelä-

som get att:

Regeringen

ställer högre krav på att de verktyg skapats för jämställdhetsar-

som bete inom regeringskansliet används eftersom det mål är ett att

jämställdhetstanken skall genomsyra alla politikområden. Det gäller

t.ex. tillämpning och uppföljning av det allmänna utredningsdirektivet om jämställdhet. Krav på konsekvensanalyser könsperspektiv

ur

för varje departements sakområde påverkar utvecklingen på

som arbetsmarknaden behöver ställas. Det bör gälla budgetfrågor, övrigt

propositionsarbete, utredningar, osv.

Arbetsmarknadsdepartementet

0 styr myndigheterna hårdare i fråga jämställdhetsambitio-

om ner och "mainstreaming" arbetssätt, t.ex. förordsom genom

ningar som följs upp

0 snarast initierar utvärdering av de arbetsmarknadspolitiska åt-

gärderna i allmänhet och könsperspektiv i synnerhet. Studien ur

bör belysa:

åtgärdernas "träffsäkerhet", dvs deras förmåga att leda till återgång till arbetsmarknaden och varaktig inkomst för kvinnor och män

Fortsatt arbete 213

fördelningen de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i

- av fråga platser och resurser mellan könen om huruvida åtgärderna bidrar till att arbetsmarknaden blir mer -

eller mindre könssegregerad

Arbetsmarknadsverkets och andra myndigheters på områ- -

det roll i fråga strategier för att bryta könsuppdelningen

om på arbetsmarknaden

samlad strategi vad gäller de "orosmoln" vi hittat, dvs.

° skapar en

ökad andel "otrygga" tidsbegränsade anställningar, undersys-

selsättning ökad arbetslöshet i drabbas av både osv., grupper som ekonomiska och strukturella svårigheter t.ex. från kontor och vård samlad strategi för internationellt arbete arbetsmark-

0 skapar en ur

nads- och jämställdhetsperspsektiv, bl.a. för att möta konsekven-

ökad internationalisering på europeisk och global nivå ur

ser av könsperspektiv. Nationellt och internationellt distansarbete är ett

viktigt område

stödjer forskning på de områden vi räknat upp i föregående 0 avsnitt

verkar för att statistik i högre grad blir rutinmässigt könsuppdelad ett vis skildrar förhållanden för båda könen och att på som utbildningar och yrken domineras kvinnor respektive som av män blir klassificerade lika "fint"

återkommande, t.ex. årligen, uppdaterar de uppgifter vi nu

tagit fram

Referenser

Annika; Ulla; Dahlström, Edmund; Acker, Joan; Baude, Björnberg, Gunnel; Gonäs, Lena; Holter, Harriet; Nilsson, Arne 1992,

Forsberg,

Kvinnors och mans liv och arbete

Ann-Christine Starta-eget-bidrag en total- AMS 1995; Bystedt, de avslutade bidragsperioden i oktober -93 undersökning över personer som

Åke Fürth, Thomas; Holmberg, Ingvar 1993, 70-tal- Andersson, omvärderin och i framtiden, Stockholm ister gar förr, nu - 1996, Fler jobb, Rapport nr 2

Arbetsmarknadsdepartementet fasta

1993, Kvinnors arbetsmarknad 1990-

Arbetsmarknadsdepartementet -

talet âtertdgets drtionde, Ds 1993:8

1995, Redovisning resultat enligt

Arbetsmarknadsstyrelsen av regleringsbrev. Kvartalsrapport 1995:4.

regeringens

1996, Var jobben 1996. Solna

Arbetsmarknadsstyrelsen finns

Alicia 1994 Samhällsomvandlin g och Aronsson, Gunnar Sjögren

2000-talet. Arbetsmiljöinstitutet. Solna arbetsliv. Omvärldsanalys inför

Baude, Annika; Arja 1995, "Anställd eller företagare re-

Tyrkkö, -

kvinnors att välja sin plats i arbetslivet",

flektioner kring möjligheter

och livet kvinnors företagande, Nutek B 1995:3

Pengarna perspektiv

- 1995, Arbetslöshet och ohälsa rapport om de Berglund Per Gunnar - en sociala arbetslöshet. TCO. Stockholm

effekternaav

Anders Regnér, Håkan 1993, "Humankapitalteorin - Björklund,

utbildning på arbetsplatserna", Sveriges arbetsplatser Organisation,

-

personalutveckling, styrning, Stockholm

i förändring. l Janus och Björnberg, Ulla 1994, Mäns familjeorientering

kön och social identitet i familj och samhälle. Stockholm Genus om - Bladh, Christine 1995, "Skråsystemet och kvinnors företagande", och livet kvinnors företagande, Nutek B 1995:3

Pengarna perspektiv

- Söderbönan. Stock- Carleståhl, Eva 1994, Utvärdering av brytprojektet

holm

sindical de comisiones obreras 1995, Acta reunion Confederacion transnacional. Madrid

1994, Frauenförderung in der

Deutsche Gewerkschaftsbund

Privatwirdshaft, Frankfurt

216 Referenser

Deutsche Gewerkschaftsbund 1994,

Gleichberechtigung und

Qualifikationen der Privatwirtschaft, Frankfurt

Ekberg, Jan Gustavsson, Björn 1995, Invandrare arbetsmarknaden, SNS Förlag

ESO 1995, Loord-Gynne, Ulla; Mann, Curt-Olof, Vad blev det de av enskilda alternativen, DS 1995:25

Finansdepartementet

EU 1995, Den europeiska strategin för

sysselsättning: Nya framsteg och

perspektiv. Bryssel

EU 1995, Follow to the white up up paper on Growth, Competitiveness and Employment. Equal opportunities for women and men. Bryssel

EU 1995, Social Europe, Homeworking in the European Union, DGV,

Supplement 2

EU 1995, Women and in the men European Union, A statistical portrait

EU 1992, Women the European DGV

Community,

Fagan P. Rubery Smith M 1995,

Occupational segregation

men and and atypical work the women European union. Manchester

FN 1995, Human Development Report 1995, Oxford

University Press,

Oxford

Forsebäck, Lennart 1995, 20 sekunder till Distansarbete

jobbet, från

bostaden, Teldok, Rapport 101

Friberg, Tora 1995, "Potentiella i

företagare offentlig sektor", Peng-

arna och livet perspektiv kvinnors Nutek

- företagande, B 1995:3

Fuchs, Gabriele Seifert, Irmgund 1994,

Neue Fortbildungsmodelle

zum beruflichen Wiedereinstieg in kaufmännish-verwaltende Berufe, Band

Entwicklung der Qualifikationsmodelle,

HLT-Report nr 444

Fölster, Stefan 1993, i

Sveriges systemskifte fara Industrins utrednings-

, institut

Gonäs, Lena 1989, En kön, Kvinnor fråga om och män i strukturom-

vandlingens spår, Arbetslivscentrum

Gonäs, Lena; Hallsten, Lennart; Johansson, Susanne; Thorsson, Lars- Inge 1995, Nar statens kaka

krymper, Trygghetsstiftelsen

Gonäs Lena Johansson, Susanne Ingert Svärd 1995, Vad händer med kvinnors arbete när den sektorn

offentliga skärs ned Undersöknings-

rapport 1995:22

Gunnarsson, Eva 1994, "New Technologies New Opportunities for

-

Intergrating Work and Living", Human Factors in Organization and Management IV, Work Science Department, University of Technology,

- Luleå Hagberg, Ian-Erik; Nyberg, Anita Sundin, Elisabeth 1995, Att göra

landet jämställt

Handikappombudsmannen 1995, Rapport till regeringen.

Hammarström, Anne: Arbetslöshet och ohälsa ungdomars livsvillkor.

- om Holmquist, Carin 1995, "Den kvinnliga företagaren kvinna och/

-

eller företagare", Pengarna och livet perspektiv kvinnors företagande,

- Nutek B 1995:3 ILO 1995, Home work. Report V. Geneve Jackson, Paul R Walsh Susan 1995, Partner support and gender: Contexts for coping with job loss. I Journal Occupational and

organizational psychology. Sheffield

Jonung, Christina 1995, Unga kvinnor på en könssegregerad arbetsmarknadl Framtider 4/95. Stockholm Jonung, Christina Persson, Inga 1994, Combining Market Work and Family, Nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet Ionung Christina Persson, Inga 1993, Women anal market work, The

misleading tale participation rates in international comparisons work, employment and society

Knocke, Wuokko 1986, Invandrade kvinnor i lönearbete och fack, Forskningsrapport nr 53, Arbetslivscentrum Knocke, Wuokko 1994, dimensioner. invandrarnas

"Monumentala