Upphandling för utveckling

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

dä

Statens offentliga utredningar

1997:88

Närings- och handelsdepartementet

Upphandling

för

utveckling

Betänkande från Teknikupphandlingsutredningen

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den skall på remiss. - som svara Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20625-0 Graphic SystemsAB. Göteborg 1997 ISSN 0375-25OX

Till statsrådet och chefen

för och

Närings- handelsdepartementet

Genom beslut den 27 april 1995 bemyndigade regeringen chefen för Näringsdepartementet att tillkalla en utredningsman med uppdrag att utreda former och områden för offentlig teknikupphandling. Med stöd

detta bemyndigande förordnade chefen för Näringsdepartementet av den 27 april 1995 universitetskanslem Stig Hagström att genomföra uppdraget.

Jag överlämnar betänkande Upphandling för utveckling SOU

nu 1997:88. Som huvudsekreterare har tjänstgjort civilekonom Olle Hammarström och som biträdande sekreterare fil kand Tobias Steen. För utredningens expedition har Maritha Nyström ansvarat.

Jag vill framföra ett varmt tack till alla dem som bidragit till utredningens arbete skriftliga bidrag, medverkan i intervjuer och se-

genom minarier och att ta emot vid våra studiebesök.

genom oss

Utredningens uppdrag är därmed slutfört.

Stockholm i juni 1997

Stig Hagström

/Olle Hammarström

Tobias Steen

Sammanfattning

Teknikupphandling, upphandling innebär att leverantören måste

som genomföra tekniskt utvecklingsarbete för att tillgodose köparens ett krav, väl etablerad metod i Sverige. Den används inom såväl den är en privata den offentliga sektorn och utnyttjas bl.a. för att upphandla som komplexa inom exempelvis försvaret, byggbranschen och stora system för kollektivtrafiken. Offentlig teknikupphandling används också som medel för produktutveckling, både för att förse den offentliga sekett med utrustning och för att tillgodose andra offentliga intressen. Ett torn exempel är energisparområdet där Nutek organiserat upphandlingsdriva fram energieffektiv teknik för företag och hushåll. grupper för att Utredningen redovisar del de aktuella erfarenheterna av ofen av

fentlig teknikupphandling. Metoden tillämpas bl.a. av miljöteknikdelegationen och byggkostnadsdelegationen. Teknikupphandling går att

förena med de regler offentlig upphandling antagits i samband om som med Sveriges anslutning till EU, reglerna sekretess och konmen om kurrens gör arbetet komplicerat än tidigare. mer Utredningen har undersökt hur offentlig teknikupphandling används i andra länder. Undersökningen visar att teknikupphandling används i begränsad utsträckning och i första hand för upphandling av stora komplexa system inom försvaret och kollektivtrafiken. Däremot har metoden inte än undantagsvis kommit till användning i samband annat med det offentliga stödet till teknisk forskning och utveckling och till

kommersialisering av forskningsresultat. Utredningens slutsats är att teknikupphandlingen har roll att fylla en även i framtiden, i första hand i samband med upphandling av stora komplexa system inom försvars-, bygg- och kollektivtransportområde- Som exempel system för övervakning av Östersjön, spârtaxi na. anges och byggande flerbostadshus i trä. Offentlig teknikupphandling har av också viktig roll fylla när det gäller att driva på den tekniska uten att vecklingen inom områden där samhället har viktiga intressen att främja såsom energisparande, miljö och trafiksäkerhet. Utredningen betonar i första hand teknikupphandling metod bör användas tillsom en som med andra teknikpåverkande åtgärder. sammans

Utrymmet för att använda teknikupphandling har emellertid minskat till följd av ändrade villkor för produktutveckling. Långt driven kundanpassning och ökad integration och tjänsteproduktion har be-

av varugränsat möjligheterna att använda teknikupphandling. Inom ITområdet har hastigheten i teknikutvecklingen medfört att teknikupphandling inte är tillämpbar då metoden är alltför långsamt Utredningen pekar på behovet utveckling bl.a. inom utbildningsområdet och vår-

av den och föreslår att kreativa upphandlingsformer utvecklas där

nya, brukare i öppen upphandling så att aktörer stimuleras

engageras nya att bidra med förslag.

Summary

Technology procurement, i.e. tender procedure requiring the supplier

a to develop technology order to meet the purchasers demands,

new

well-established procedure Sweden. applied both the pria vate and public sectors, inter alia, for the procurement of large and complex systems for the Armed Forces, the construction industry, public transport etc. Technology procurement also used incentive

as an for product development, both to supply the public sector with equipment and to meet other public needs. One example in the energy saving sector, where the National Board for Industrial and Technical Development Nutek organized procurement groups in order to develop energy-effecient technology for companies and households.

The Commission reports recent developments in technology

on procurement. The procedure used, for example, by the Delegation on Environmental Technology and the Delegation on Construction Costs.

consistent with the rules public procurement that adopted

on were by Sweden conjunction with its accession to the EU, although the rules and competition make implementation more compli-

on secrecy cated than before.

The Commission investigated the use of technology procurement other countries. found that the procedure only used limited

was to a extent, mainly for purchasing large and complex systems for the Armed Forces and public transport. Apart from this the procedure only used in exceptional in connection with government support for techni-

cases cal research and development and the commercialization of research results.

The Commission draws the conclusion that technology procurement will probably continue to have role the future, particular for pur-

a chases of large and complex systems for the Armed Forces, the construction industry and public transport. Examples of relevant projects vessel traffic control system for the Baltic Sea, skycabs an

are a automatic railbound transport system and construction of wooden multi-dwelling blocks. Public technology procurement will also have

important part to play driving technological development in areas an where important public interests are at stake, e.g. energy saving, en-

10 Summary

vironment and road safety. The Commission emphasizes the usefulness of technology procurement in combination with other

measures to promote technological development.

However, the scope for technology procurement has narrowed

as a result of new trends in product development. Increasing customization and integration of manufacturing and services provision have reduced the opportunities for technology procurement. The rapid advances made the IT sector have disqualiñed technology procurement

as a feasible alternative in this field, since the procedure too slow. The Commission points to the need of development education and health care and recommends the development of creative procurement

new, arrangements under which the users are involved tender

open procedures and new entrants are encouraged to submit proposals.

ll

Bakgrund

1.1¶Utredningens uppdrag

Utredningens uppdrag är att lämna förslag på områden och metoder for teknikupphandling. I första hand syftar direktiven på den offentliga sektorns upphandling, utredningen skall också överväga möjlig-

men heten att använda metoden för privata upphandlare. Utredningen skall i sitt arbete analysera vilka förändringar för teknikupphandling som foljer Sveriges medlemskap i EU och de förändringar som skett inom

av den offentliga sektorn. Utredningen skall också kartlägga vad som sker i andra länder inom området. Utredningens direktiv återfinns i bilaga

Offentlig teknikupphandling är metod utvecklats för att till-

en som godose behov inom den offentliga sektorn. Där marknaden inte genom det normala funktionssättet erbjuder den offentliga sektorn de produkter den behöver kan teknikupphandling vara ett sätt att driva fram nya och bättre produkter. De produkter kommer fram genom upphand-

som lingen kan visa sig ha marknad utöver den ursprungliga beställarens

en behov. En sådan sekundär effekt offentlig teknikupphandling kan

av visa sig väl så värdefull det primära syftet. Ett exempel på

vara som detta är det svenska telefonbolaget Ericsson utvecklats till en in-

som ternationell storkoncem med stor betydelse för den svenska ekonomin och för sysselsättningen i Sverige. Flera av Ericssons produkter har ursprungligen utvecklats inom ramen för det statliga Televerkets upphandlingar. Dessa produkter har Ericsson sedan framgångsrikt sålt över hela världen. På sätt har ABB, Bofors och SAAB utvecklat pro-

samma dukter inom för offentlig upphandling sedan visat sig ha

ramen som

betydelse inte bara för det enskilda företaget utan också for ekostor nomisk tillväxt och sysselsättning i Sverige. Offentlig upphandling kan därför metod inte bara för att tillgodose direkta behov inom den

vara en offentliga sektorn. Det kan också utnyttjas ett näringspolitiskt in-

som strument.

Det är denna aspekt i första hand ligger till grund for tillsätt-

som ningen föreliggande utredning. Sverige har sedan början av 1990-

av

12 Bakgrund

talet haft stora statsfinansiella problem. Tillväxten har varit låg och arbetslösheten mycket hög. Ekonomisk tillväxt och åtgärder för öka att sysselsättningen och få arbetslösheten står därför sedan flera år i ner centrum för det politiska intresset. Alla är överens att det behövs om åtgärder på en rad olika områden dessa problem skall kunna lösas. om Det är mot den bakgrunden som utredningen fått i uppdrag att överväga

teknikupphandlingens möjligheter. Kan teknikupphandling ett in-

vara strument för att öka den ekonomiska tillväxten och minska arbetslösheten I så fall inom vilka områden och vilket sätt

1.2 arbete

Utredningens

Utredningen tillsattes vid regeringssammanträde den 28 april 1995. Av olika skäl kom arbetet i utredningen inte igång förrän hösten 1996 och har i praktiken bedrivits under tiden augusti 1996 -juni 1997. Utredningen inbjöd hösten 1996 ett antal forskare intresserat som sig för teknikupphandling att inkomma med idépromemorior till utredningen. Sju bidrag inlämnades till utredningen. På grundval dessa av bidrag anordnades i oktober 1996 ett idéseminarium i Stockholm med tjugofem deltagare. Utredningen har bearbetat dessa idéer och därutöver insamlat fakta och uppslag från ett antal konferenser hållits som om teknisk utveckling och forskning under vintern 1996/97. Erfarenheter från andra länder har samlats genom Stiftelsen Sveriges Tekniska Attachéer och genom studiebesök i Finland, Frankrike, Norge, Japan, Storbritannien och USA.

1.3¶Tidigare utredningar

Teknikupphandling berörs i flera utredningar från mitten sjuttiotalet av fram till slutet av åttiotalet. De utredningar presenterades under den som tidsperioden rörande närings-, industri- eller teknikpolitik innehåller alla ett avsnitt om teknikupphandling.

Teknikupphandlingskommittén

I Teknikupphandlingskommitténs TUK betänkande, SOU 1976:69,

används för första gången termen teknikupphandling för att beskriva en upphandlingsprocess som innebär ett tekniskt utvecklingsarbete. Med termen teknikupphandling innefattade TUK hela och dess processen

Bakgrund 13

delsteg från behovsidentifikation till produktion, och inte bara den egentliga upphandlingen. De skriver att i begreppet ingår /---/ att skall innehålla moment tekniskt utvecklingsarbete. De processen av fann två motiv till att undersöka sambanden mellan upphandling och teknisk utveckling: Först ett allmänt rationaliseringsmotiv då offentliga kan utnyttja och initiera teknisk utveckling och på så sätt skaorgan en långsiktig effektivitet i verksamheten. Sedan ett industripolitiskt pa motiv då offentlig upphandling bedömdes kunna påverka framtagandet

av nya produkter.

TUK undersökte behovet att förstärka beställarkompetensen, och av framför allt då den tekniska kompetensen. De kartlade också hur olika aktörer på den riskaspekt som finns involverad i teknikupphandling. ser Med dessa aspekter i beaktande föreslog TUK att stiftelser skulle bildas för att lösa samverkansproblemet de primär- och landstingskommunala nivåerna. Samtidigt föreslogs att Styrelsen för teknisk utveckling STU skulle få ökade möjligheter att företräda offentliga or-

ganisationer i teknikupphandlingssituationer. Slutligen pekade TUK på

behovet fram ett utbildningsmaterial för att höja beställaratt ta kompetensen. STU, och dess efterträdare Nutek har sedan dess haft teknikupphandling del i sitt teknikpolitiska arbete. som en

från

Teknikupphandling småföretag

I förarbetet till småföretagarpropositionen, prop. 1981/82:118, som den dåvarande regeringen presenterade för riksdagen våren 1982 skrevs promemoria från Statskonsult med titeln Teknikupphandling från en småföretag. Den finns presenterad i Ds I 1982:4. Teknikupphandling viktig del i propositionen. var en Det konstateras att teknikupphandling har en tendens att gynna stora företag kan ta på sig rollen huvudleverantör. Småföretag som som som teknikupphandling är oftast underleverantör till ett större gynnas av företag. I denna roll är det mindre företaget oftast tillverkare och inte utvecklare, och de mindre företagens innovationskraft tas inte tillvara. I föreslås åtgärder för att rikta teknikupphandling mot små och rapporten medelstora företag. Bland annat föreslogs att uppdraget till Styrelsen för teknisk utveckling skulle ändras så att de skulle kunna lägga ut utvecklingskontrakt på möjliga svenska leverantörer. Även ett annat förfaringssätt föreslogs, s.k. obeställda projekt. Myndigheter föreslogs få i uppgift att initiera studier för att kunna peka ut befintliga och kommande behov. Sedan kan små innovativa företag komma med förslag på tekniska lösningar. Detta innebär att initiativet kommer från företaget. Till sist föreslogs att teknikupphandlingarna skulle utformas så att hu-

14 Bakgrund SOU 1997: 88

vudleverantörerna tvungna att stärka sina band med sina underleve-

var rantörer, for att bidra till en gynnsam teknisk utveckling inom dessa företag. Utredningens förslag ledde inte till några bestående förändringar.

Teknikupphandling inom dataområdet

Datadelegationen fick i uppdrag att utreda hur for teknikupp-

ett organ handling dataområdet skulle organiseras. Riksdagen hade då redan anslagit medel till ett sådant organ. Delegationens förslag presenterades i Teknikupphandling inom dataområdet med ofentliga sektorn be-

som ställare, Ds I 83:8. Målet var en samordnad politik på dataområdet och en produkt- och systemutveckling i riktning mot vissa användarkrav såsom högre effektivitet och god arbetsmiljö. Datadelegationens förslag var att låta Statskontoret och STU samverka med varandra och med kommun- och landstingsförbund. Samordningsorganet skulle bistå de båda verken i deras teknikupphandling på datasidan. Förslaget utmynnade inte i några åtgärder. Det ansågs att Statskontoret hade tillräcklig kompetens för att lösa samordningsfrågoma hand.

egen

2 Teknikpolitik

2.1¶Tillväxten i Sverige

Det huvudsakliga motivet till denna utredning är Sveriges problem med hög arbetslöshet och ekonomisk tillväxt. Ekonomisk tillväxt kan

svag påverkas på flera olika sätt och den tekniska utvecklingen är viktig

en tillväxtfaktor.

På lång sikt kan ökad tillväxt innevånare endast uppnås genom

per ökad produktivitet. Om mer varor och tjänster produceras med mindre förbrukning ökar produktiviteten. Förändringar i produkti-

av resurser viteten hänförs i första hand till produktionsfaktorema arbete och kapital. Dessa räcker emellertid inte till att förklara hela förändringen. Därutöver finns den s.k. restfaktom eller teknikfaktom. I teknikfaktom ingår effekter eller förbättrade produkter, tekniska rationali-

av nya seringar, effekter av att ny produktionsteknik ersätter föråldrade produktionsanläggningar, förädlingseffekter via förändrat produktprogram, förbättrad arbetsorganisation etc. I litteraturen ekonomisk tillväxt

om

ofta att teknikfaktom förklarar halva produktivitetsförbättringen. anges Den näst största förklaringsfaktorn är kompetens hos de anställda. Des-

två faktorer har ett nära samband på det sättet att det krävs ny komsa petens för att kunna utnyttja den nya tekniken. Det gäller inte minst

inom informationsteknologiområdet.

Sverige satsar förhållandevis mycket forskning och utveckling FoU i relation till befolkningstalet. De årliga utgifterna uppgår till ca 3 procent BNP och det innebär nivå som USA, Japan och

av samma några andra ledande industriländer. Näringslivet står för en förhållandevis stor andel av de svenska FoU-utgifterna.

16 Teknikpolitik

xc

E

c

c

De statliga FoU-medlen går i stor utsträckning till universitet och hög-

skolor. En relativt liten del går till statliga forskningsinstitut och sek-

torsorganisationer.

2.2¶Stöd till teknisk

utveckling

Teknisk utveckling ses traditionellt linjär med start i

som en process

grundläggande forskning som övergår till tillämpad forskning och via

Teknikpolitik 17

tekniskt utvecklingsarbete och prototyp resulterar i tillverkning och en produkt för marknaden. Stödet till teknisk utveckling riktar sig till olika led i detta förlopp. Grundforskningen bedrivs i första hand universitet och högskoav lor. Högskolornas disciplinbaserade forskning styrs i hög grad av inomvetenskapliga kriterier. Prioritering sker genom högskolornas grundanslag och inrättandet forskartjänster. Grundforskning sker också i av viss mån inom offentliga forskningsinstitut och med stöd av forskningsråd och privata stiftelser. Den tillämpade forskningen sker till en del i högskolesystemet, mer också i privata och offentliga forskningsinstitut. En betydande del men den tillämpade forskningen utförs i företagens forskningslaboav ratorier. Finansiering sker både från forskningsråd, från Nutek, den myndighet under Närings- och handelsdepartementet administrerar som regeringens stöd till teknisk forskning och utveckling och från näringslivet. De stiftelser bildats med stöd löntagarfondsmedlen spelar som av också roll inom detta område. Dessutom har försvaret och vissa anden sektorsmyndigheter egen teknisk forskning. ra Utvecklingsarbete sker huvudsakligen inom företag och i branschforskningsinstitut. Statens stöd till utvecklingsarbete sker flera sätt bl.a. Nutek, Industrifonden och Almi. Större företag finansierar genom sitt utvecklingsarbete själva eller med banklån. Mindre företag utan bankmässiga säkerheter kan vända sig till riskkapitalmarknaden som finns i form särskilda riskkapitalbolag, privatpersoner, försäkringsav bolag etc. I många fall utnyttjas någon av aktiebörsema. Stöd i form forskarstipendier, forskningsanslag, bidrag, lån och av tillskott ägarmedel för forsknings- och utvecklingsarbete kan beskriav utbudsorienterade stöd. Genom att öka utbudet av FoU-arbete vas som drivs den tekniska utvecklingen framåt och bör efter hand leda till nya produkter och ökad konkurrenskraft och därmed processer som ger ökad tillväxt. Även inrättandet tjänster för FoU-arbete har samma av utbudsökande karaktär. Ur tillväxtpolitiskt perspektiv syftar alla dessa åtgärder till att placeprodukt eller tjänst på marknaden. Åtgärderna ökar i regel sannora en likheten för att så skall ske, de utgör ingen garanti för att så blir men fallet. FoU-arbete innebär alltid ett risktagande och man får räkna med att mycket och möda läggs på projekt inte ger något pengar ner som resultat i form produkt på marknaden. Om FoU-arbetet resulterar av en i att den tilltänkta produkten kommer fram återstår fortfarande frågan någon vill köpa den. Finns det kunder och är de beredda att betala om Teknikupphandling är teknikpolitisk åtgärd verkar från efen som terfrågesidan. Efterfrågan kan också påverkas genom regelstyrning förbud eller krav på viss teknik eller ekonomiska incitament. genom

18 Teknikpolitik

Teknikupphandling startar med att kundens krav stimulerar producenter att utveckla rätt produkt genom ett efterfrågesug. Kunden går ut och beskriver sitt behov och via dem arbetar i FoUuppmanar annons som processen att komma med förslag till lösning. Upphandling skapar en en situation för FoU-arbetaren innebär att bara rätt produkt som om kan utvecklas så finns det kund vill betala ett i förväg överensen som kommet pris. Den tekniska nivån i näringslivet gäller både tekniken i produktionsprocessen och tekniken i produkterna. Studier har visat att Sverige har en internationellt sett hög nivå i processtekniken. Studier föreav komsten datorer och datorbaserad produktionsteknik såsom CAD, av CNC, FMS och robotar visar att Sverige är de ledande länderna i ett av världen. Även studier utnyttjandet och effektiv arbetsav av ny organisation tyder på att Sverige också här tillhör de ledande i världen. Sveriges problem med låg produktivitetstillväxt tycks således inte bero på hur vi producerar. Problemet är vad vi producerar. Tillväxten varierar starkt snarare mellan olika varugrupper. I traditionella råvarubearbetande industrier och andra mogna branscher är produktivitetstillväxten låg. Hög tillväxt återfinns i ett antal branscher har hög FoU-andel såsom läkemesom del, kontorsmaskiner, elektriska maskiner, flygplan och flygkomponenter. Fram till 1975 då tillväxten i Sverige låg i nivå med eller över genomsnittet bland OECD-länderna tillväxtprodukternas andel var av den svenska industriproduktionen i nivå med OECD-genomsnittet. Därefter har tillväxten i Sverige halkat efter OECD-genomsnittet. Se Edquist, Charles, The Growth Patterns of Swedish Industry 1975-91, Tema-T Working Paper no. 159, Linköping, 1996. Samtidigt har andelen tillväxtprodukter av industriproduktionen successivt minskat och var 1990 endast 76 procent av OECD-genomsnittet. Den svenska industrin har i alltför hög grad använt till tillverkning resurserna av produkter med låg tillväxt. Mot denna bakgrund framstår det därför som angeläget att på olika sätt stödja den tekniska produktutvecklingen i svenskt näringsliv och att stimulera investeringar i tillväxtbranscher för att åstadkomma en ekonomisk tillväxt.

3 Teknikupphandlingsbegreppet

3.1¶Definition av teknikupphandling

Termen teknikupphandling användes först i officiella sammanhang av

statlig utredning 1973 fick i uppdraget att utredaoffentlig uppen som handling och teknisk utveckling. Utredningen tog sig namnet Teknikupphandlingsutredningen, och det var också namnet det betänkande publicerades 1976 SOU 1976:69. Termen avser upphand-

som ling den offentliga sektorn som innebär att leverantören måste ge-

av nomföra ett tekniskt utvecklingsarbete för att ta fram en produkt som inte finns marknaden. Teknikupphandling kan innebära utveckling

befintlig produkt eller utveckling av en helt ny. Utredningen deav en finierade begreppet så att teknikupphandling inte bara omfattade det

slutliga köpet utan hela upphandlingsprocessen från kravspecifikation,

planering via utredning och utveckling fram till prototyp, test och fardig produkt. Utredningens definition av teknikupphandling var därmed alla de steg ingår enligt ovan och termen begränsas

avses som sålunda inte till den egentliga upphandlingen av slutprodukt. I begreppet ingår vidare att skall innehålla moment av tekniskt ut-

processen

vecklingsarbete.

I Nationalencyklopedin Bra Böcker, Höganäs 1995 definieras teknikupphandling anskaffningsprocess som syftar till att genom

som en teknisk utveckling, skapa ändamålsenliga produkter. Denna definition utesluter inte tjänsteprodukter kan bli föremål för teknikupp-

att rena handling.

En heltäckande definition återfinns i promemoria från In-

mer en dustridepartementet Ds I 1982:4: Med teknikupphandling avses en

där tjänst eller system upphandlas och där utvecklingprocess, en vara,

teknik är nödvändig för att köparens krav skall uppfyllas. Det en av ny tekniska utvecklingsarbete ingår i kan gälla tillämpning

som processen

avancerad teknik, även mindre utvecklingssteg och produktmoav men difieringar. Utvecklingsarbetet kan produkten, systemet eller den

avse produktionsprocess i vilken den tas fram.

I en fungerande marknad förväntar man sig att producenterna utan särskilda åtgärder anpassar sig till kundernas krav. Det finns dock många områden där marknadsmekanismema fungerar dåligt och där särskilda åtgärder måste vidtas för att producenterna skall tillverka det kon-

som sumenterna efterfrågar. Det kan bero dåliga kontakter mellan köpare och säljare, på att produkten är komplex eller att styrkeforhållandena mellan köpare och säljare är sådana att säljarna inte behöver lyssna på köparna.

Teknikupphandlingen är i första hand utformad för komplicerade produkter där producent och konsument måste sig i

engagera en omfattande förhandling för att producenten skall få klart för sig vad köparen/konsumenten verkligen vill ha. Det kan också förhålla sig så att konsumenten/köparen behöver sätta sig närmare i leverantörens/tillverkarens förhållanden för att kunna formulera beställarkraven ett riktigt sätt.

Dialogen mellan köpare och leverantör kan ut flera olika sätt.

se En möjlighet är att konsumenten efterfrågar särskilda tekniska lösningar och att de två aktörerna gemensamt enas om val teknik, material,

av konstruktionslösningar etc. Köparen blir då direkt inblandad i utvecklingsarbetet. En möjlighet är s.k. funktionsupphandling där kon-

annan sumenten defmierar sina krav i användartermer och vad produkten skall klara Den tekniska utformningen lämnas huvudsakligen åt produ-

av. centen att avgöra.

Begreppet teknikupphandling har tillkommit for inköp av fysiska produkter med ett avancerat tekniskt innehåll. Teknikupphandling forknippas från början med komplexa system såsom exempelvis stridsflygplan och tåg. Sådana system domineras av den tekniska produkten men dit kan också höra olika typer tjänster utbildning och

av som underhåll.

Numera ingår informationsteknologi i många system. Det är då än svårare att skilja de tekniska apparaterna från de

programvaror som ingår och de kommunikationssystem som används.

I föreliggande utredning används teknikupphandlingsbegreppet också för produkter där tjänstedelen är det centrala i produkten och den fysiska delen är mer perifer.

Teknikupphandlingsbegreppet 21

3.2¶Olika typer av teknikupphandling

Offentliga och privata behov

Teknikupphandling väl etablerad och allmänt accepterad metod

är en

förekommer inom både den privata och offentliga sektorn. Inom som den privata sektorn är det framför allt de stora företagen som använder metoden. På det offentliga området är det främst staten och landstingen

arbetat med teknikupphandling det förekommer också det som men kommunala området.

Offentlig teknikupphandling ursprungligen upphandling för

avser offentliga behov. Det innebär inköp för konsumtion eller investeringar där kommun, landsting eller staten är köpare och använder produkterna i sin verksamhet. Begreppet har emellertid också använts för upphandling där den offentliga sektorn är mellanhand men där den slutliga användaren är företag eller hushåll, dvs. den privata sektorn.

Ett exempel på sådan teknikupphandling är Nuteks Effek-

program tivare energianvändning. Där staten förmedlare. Staten

agerar som samlar köpare och organiserar dem i en upphandlingsgrupp.

en grupp Upphandlingsgruppen utarbetar krav på den önskade produkten och inbjuder tillverkare/leverantörer att inkomma med anbud. Motivet för Nuteks är samhällets intresse att reducera energiför-

engagemang av brukningen. De enskilda konsumenterna är för små och/eller saknar den tekniska kunskapen för att själv driva tillverkarna att förbättra produkterna. Marknaden fungerar inte tillräckligt bra för att driva fram de produkter behövs för att uppnå samhällets mål vad gäller energibe-

som sparing. Programmet har genomfört upphandling bl.a. värmepum-

av

energisnåla kylskåp och fönster med hög värmeisoleringsförmåga. par, Exemplen visar att det kan finnas anledning för den offentliga sektorn

medverka i teknikupphandling även när den inte upphandlar för den att offentliga sektorns behov. Upphandlingen sker med stöd av allmänna medel för att lösa ett samhällsproblem även köparen och slutanvän-

om daren är hushållen.

Enkla eller komplexa produkter

Teknikupphandling har använts för både enkla produkter och för komplexa system. De metoder används beror i hög grad vilken

som produkt som upphandlingen avser.

Upphandling av komplexa system kräver hög kompetens på köparen sidan. Det gäller oberoende köparen i detalj påverkar de tekniska av om

lösningarna eller väljer funktionsupphandling där beställar-

om man en kraven formuleras i användartermer. Upphandling komplexa av system innebär också att upphandlingen måste ske på grundval ritningar och av tekniska beskrivningar. Det är i regel inte möjligt att låta anbudsgivama framställa prototyper kan innan leverantör Detta försom provas utses. hållande medför att upphandlaren i praktiken måste grunda sitt beslut

en bedömning av leverantörernas kompetens och fönnåga. Leve-

rantöremas meriter och tidigare prestationer får stor betydelse. Det blir därmed svårare för och oprövad leverantör hävda sig i konen ny att kurrensen. Upphandlingar till försvaret och kollektivtrafiken är exempel på komplexa system där upphandlingen sker grundval beav skrivningar snarare än färdig produkt.

Vid upphandling av enklare produkter är det däremot möjligt att låta leverantörerna färdigställa prototyp eller första serie grund för en som valet leverantör. Då spelar leverantörernas meriter mindre roll och av det blir lättare för och oprövad leverantör att hävda sig i konkuren ny rensen.

Nya produkter leverantörer

- nya

Teknikupphandling i Sverige har framför allt utvecklats i relationen

mellan stora företag och statliga myndigheter. Kända exempel är försvaret Bofors och Televerket Ericsson. I dessa fall har det många - gånger endast funnits tänkbar svensk leverantör. Alternativet har en varit att vända sig till utländska företag. I den upphandling kan typen av konkurrenselementet bli svagt medan samarbetet köpare säljare i hög grad blir styrande.

Vid andra typer upphandling finns det flera leverantörer att välja av på och köparen kan utnyttja konkurrenssituationen. Vid sidan om annonsering kan köparen vända sig till kända leverantörer inom området och be dem inkomma med offert. Fördelen med kända leverantörer är att man kan grunda valet av leverantör kunskap hur företaget om skött tidigare leveranser etc. Det är inte minst viktigt skall benär man döma leverantörernas förmåga att ställa med service och reparatioupp ner, reservdelar etc. Men det finns också exempel framgångsrik teknikupphandÄing där fått in helt leverantörer. Sådana aktörer kan komma man nya nya med helt nya lösningar och kan utan att bundna branagera vara av schens traditioner. Ett exempel är upphandling hörselhjälpmedel för av möteslokaler genomfördes Arbetsmarknadsinstitutet i Uppsala. som av

l

Teknikupphandlingsbegreppet 23

Man inbjöd till anbud i tidningen Ny Teknik. Ett litet genom en annons nystartat ingenjörsföretag i Halmstad svarade annonsen. Företaget sysslade med billarm, och använde sig av teknik för att digitalisera ljud. De ansåg att de med sina kunskaper kunde konstruera en produkt som uppfyllde kraven. Företaget fick uppdraget och har byggt framupp en

gångsrik verksamhet inom hörselhjälpmedel.

Ett annat exempel är yrkeshögskolan i Karlskrona som upphandlade tvåårig högskolekurs i multimediateknik. Vid sidan av de etablerade en utbildningsanordnarna i regionen kom även ett konsultföretag inom multimediabranschen med ett anbud. Företaget, Hyper Island, vann och fick uppdraget genomföra utbildningen. För Hyper Island innebar att det de fick igång verksamhet löpande inkomster som ett att en som gav komplement till sin vanliga produktion krävde mycket utvecksom lingsarbete innan den genererade inkomster. De ökade också rekryteringsbasen för sitt företag inom ett område där det är brist kompetent Kommunen fick utbildningsanordnare med nära kontakt

personal. en

med den marknad eleverna siktade att arbeta inom. som

Samarbete och konkurrens

Samarbete och konkurrens är viktiga delar inom teknikupphandling. Valet upphandlingsform påverkar vilken dessa båda aspekter som av av betonas. Samarbete krävs för att konsumenten måste informera producenten efterfrågas. Detta kan kräva förhandlingar och ingåom exakt vad som ende diskussioner under lång tid. Samarbetet kan emellertid medföra en alltför relation medför att köparen tar för mycket hänsyn till nära som leverantörens problem och inte ställer kraven tillräckligt högt. Samtidigt bygger teknikupphandling att köparen utnyttjar konkurrensen mellan producenterna till att få bästa produkt till lägsta pris. konkurrensen skall fungera krävs att köparen ställer tydliga krav För att från början och annonsering genomförs så att företag med rätt komatt och intresse får tillfälle att inkomma med anbud. Frågan om hur petens offertförfrågan sänds ut är komplicerad. Upphandlaren kan vilja ha anbud från både och etablerade leverantörer för att öka möjlighenya till förslag och lösningar. Samtidigt tar utvärdering av inkomterna nya na offerter tid och är kostsamt.

24 Teknikupphandlingsbegreppet

3.3¶Upphandlingsmetoder

Lagen offentlig upphandling erbjuder för de om upphandling över s.k.

tröskelvärdena tre olika metoder: öppen upphandling, selektiv upphandling och förhandlad upphandling. Öppen upphandling innebär att alla som vill får lämna anbud och köparen väljer de inkomna ett av anbuden utan förhandling med producentema. Selektiv inne-

upphandling

bär att köparen först redovisar sina krav leverantörerna. Leverantörerna ansöker om att få delta i anbudstävlingen. Köparen väljer minst ut fem och högst tjugo leverantörer får inkomma med anbud som som beaktas utan förhandling. Förhandlad upphandling liknar selektiv upphandling, men köparen förhandlar med respektive anbudslämnare innan slutligt val av anbud sker. Förhandlad upphandling utanför den s.k. försörjningssektom får endast ske vid särskilda i LOU angivna situationer. Man kan hävda att öppen upphandling förstärker konkurrenselementet i upphandlingen medan förhandlad upphandling innehåller mycket av samarbete för att upphandlaren skall få det begärs. som Samtidigt påverkas valet upphandlingsmetod i hög grad vad av av som upphandlas. Vid upphandling enkla produkter framstår öppen av upphandling som en billig och effektiv metod. Vid upphandling kompav lexa system är förhandlad upphandling i praktiken det enda möjliga för att den köpande parten skall kunna välja rätt leverantör. Det som gör teknikupphandling till ett effektivt instrument sett ur upphandlarens synpunkt är kombinationen samarbete och konkurav rens. Samarbetet representeras kravspecifikationen där köpaav ren/beställaren preciserar sina krav. Om produkten är komplicerad kan det kräva ingående dialog mellan köparen och de tilltänkta leveranen törerna för att det skall fungera. Det andra elementet är själva anbudsgivningen. Den kan ta sig flera olika former. Ibland måste beställaren grunda sitt val endast ritningar och tekniska beskrivningar den tilltänkta produkten. Det kan bero av på att det är tekniskt eller ekonomiskt omöjligt att bygga och prototyper använda dessa som grund för valet. Men i många fall går det och då har upphandlaren verkligen tillfälle att testa de offererade produkterna in-

nan segraren i upphandlingstävlingen utses.

Upphandlingsreglema är främst utformade för normal upphandling

och syftar till affärsmässighet. Avsikten med upphandlingsreglema är i

första hand att tillförsäkra leverantörerna rättvis behandling och :ören hindra diskriminering leverantörer från annat land. Det finns inga av

särskilda regler för teknikupphandling. Upphandlingsreglema gäller

dock även för teknikupphandling. De kan i flera avseenden verka försvårande för de särskilda önskemål finns vid denna typ som av upp-

handling.

4¶Upphandlingsreglerna

4.1¶Nuvarande regelverk

All upphandling inom den europeiska gemenskapen skall följa vissa grundprinciper. Sverige har via lagen 1992:1528 om offentlig upphandling LOU införlivat EG:s direktiv med det svenska regelsystemet. Direktiven siktar in sig upphandlingar över vissa tröskelvärden. Det centrala i direktiven är konkurrensaspekten. Alla leverantörer skall behandlas rättvist, fair ana equal treatment det uttrycks på eng-

som elska. Sverige har även poängterat att upphandlingen skall ske på ett affärsmässigt sätt. Genom att upphandla i konkurrens skall säker-

man ställa får största möjliga värde för varje upphandlad krona.

att man Upphandlingar överskrider de fastställda tröskelvärdena måste

som utföras enligt EG-direktiven. Ett objektivt förhållningssätt är viktigt då rädslan för diskriminering är stor. Sverige har i LOU föreskrivit särskilda regler skall följas vid upphandlingar under tröskelvärdena.

som Det finns inga regler särskilt siktar sig på teknikupphandling

som utan samma regler gäller för nästan all upphandling. Upphandling av material till försvaret har någon civil användning är bl.a. un-

som dantaget från LOU.

De aktuella tröskelvärdena är:

Tröskelvärdet för statlig upphandling skiljer sig från de ovan nämnda beloppen. För statliga myndigheter är tröskelvärdet 130 000 sdr vilket

1 282 000 kronor. Sdr står för Special Drawing Rights motsvarar särskilda dragningsrätter och är valuta som används inom WTO

en Agreement On Government Procurement WTO/GPA. För övriga offentliga upphandlande enheter säger lagen att som tröskelvärde

man

skall använda sig av det motsvarar det lägsta beloppet i svenska som kronor mellan och sdr. Idag är det används. Överlag är ecu ecu som WTO/GPA:s och EG:s upphandlingsregler liknande och det pågår ett arbete inom EU för att skapa full överensstämmelse. Reglerna för offentlig upphandling riktar sig till vissa s.k. upphandlande enheter. Det är stat, landsting, kommuner och kyrkliga kommuner. Statliga och kommunala bolag, föreningar, stiftelser och samfälligheter som inrättats för att fullgöra uppgifter i det allmännas intresse innefattas också. Syftet med verksamheten skall inte ha kommersiell en eller industriell karaktär och kapitalet skall ha tillskjutits stat, komav mun, landsting eller kyrklig kommun. LOU gäller upphandlingen om står under det offentligas övervakning och styrelsen till än om mer hälften utses av offentliga organ. Eftersom alla leverantörer inom medlemsländerna och EES-länderna skall ha chans att lämna anbud skall upphandlingar annonseras den inre marknaden. Om upphandlingen överskrider tröskelvärdena skall annonseringen ske i Tillägg till Europeiska gemenskapernas officiella tidning EGT S. Annonseringen sker i tre steg, i förhand, inför upphandling och i efterhand. Förhandsannonseringen sker budgetårsvis och informerar om de upphandlingar enheten planerar att som genomföra. Efteråt redovisas resultatet av upphandlingen. Om upphandlaren vill annonsera i andra publikationer kan detta ske först efter att materialet skickats till EG:s publikationskontor i Luxemburg. Annonserna skall innehålla grundläggande information. Vad skall upphandlas, hur kommer upphandlingen att ske, vilka krav ställs för kvalificeringen, vilka krav ställs produkten och hur kommer urvalet att gå till. Det hänvisas ofta till förfrågningsmaterialet i annonserna. Beställaren måste noggrant planera och formulera sitt underlag för upphandlingen. Det skall innehålla samtliga krav ställs från besom ställarens sida, och får inte ändras under upphandlingens gång. Nya krav får inte läggas till och får inte väga aspekter har man som påpekats i förfrågningsmaterialet. Materialet får inte så specifikt i vara sina krav på processer, tekniker eller märken att endast ett eller ett par leverantörer kan komma med offert. Endast när det krävs för att defniera den eftertraktade produkten får så detaljerad, då man vara men måste märket eller följas ordalydelsen eller likvärdig processen av När annonseringen ägt följer två steg: kvalificeringsfasen och rum anbudsutvärderingen. I kvaliñceringsfasen kontrollerar vilka leveman rantörer som lever upp till de krav man satte i I anbudsupp annonsen. utvärderingen jämför anbuden i förhållande till förfrågningsmateman rialet. Kraven man ställer på företagen måste stå i proportion till upphandlingen. Detta för att säkerställa att små företag har rimlig chans en att ta del i upphandlingar.

Vilket upphandlingsförfarande som är aktuellt skall anges i annonsen. Tre förfaranden får tillämpas vid upphandling över tröskelvärdena: öp-

selektiv och förhandlad upphandling. Vid öppen upphandling har pen, alla leverantörer begär förfrågningsmaterialet rätt att få ut det. Be-

som ställaren väljer ett anbud och upphandlingen sker utan förhandling. Selektiv upphandling innebär att beställaren redovisar sina krav leverantören i annonsen. Den upphandlande enheten väljer ut minst fem och högst tjugo leverantörer, så många anbud inkommit, som upp-

om fyller kraven. De får sedan lämna sina anbud som beaktas utan förhandling. Det tredje förfarandet är förhandlad upphandling. Till en början liknar det selektiv upphandling men efter urvalet tar beställaren

förhandling med eller flera leverantörerna. Förhandlingen upp en en av sker alltid på upphandlarens initiativ. Även tidsfristerna skiljer sig mellan de olika förfarandena.

Anbudsansökan Anbud Öppen upphandling 52 dagar

- Selektiv upphandling 37 dagar 40 dagar Förhandlad upphandling 37 dagar enl. inbjudan

Det finns möjlighet att använda sig av ett påskyndat förfarande. Det är dock bara aktuellt vid händelser kunnat förutses och vid selektiv

som eller förhandlad upphandling. Dålig planering är acceptabelt motiv för påskyndat förfarande. Tidsfristema får förkortas till:

mottagande anbudsansökan 15 dagar

av mottagande av anbud 10 dagar ytterligare upplysningar 4 dagar

Vid upphandling byggentreprenad och tjänster kan tidsfristen för-

av kortas även vid öppen upphandling. Det kan endast ske efter en förannonsering och tidsfristen förkortas till 37 dagar.

Vid teknikupphandling är det i regel förhandlad upphandling som blir aktuell. Det möjlighet att inleda dialog med leverantören vilket

ger många gånger är nödvändigt i teknikupphandlingsprocess. Det finns

en ett annat förfarande är intressant, nämligen design contest eller

som formgivningstävling. Det svenska namnet är missvisande. Förfarandet är detsamma i arkitekttävling. Anbuden lämnas och någon

som en eller några anbudsgivare får betalt för sitt utvecklingsarbete och sedan utvärderas anbuden jury. Vinnaren kan sedan bli föremål för

av en upphandling.

En särskild nomenklatur, Common Procurement Vocabulary, används i annonserna för att underlätta för leverantörerna. Ett annat sätt att underlätta för leverantörerna är att i förfrågningsunderlaget hänvisa till gemensamma standarder. De har då lättare att identifiera kraven. Beställaren behöver inte ta anbudet med det lägsta priset, utan kan till exempel ta det totalt mest fördelaktiga med hänsyn till exempelvis anskaffningspris, driftskostnader och funktion Det är dock viktigt m.m.. att det framgår i vilka kriterier gäller. Beställaren har annonsen som också möjlighet att ställa krav på leverantörens tekniska förmåga och finansiella ställning för att undvika oseriösa erbjudanden. Ett rimligt samband mellan kraven och den tilltänkta upphandlingen måste finnas. Försörjningssektorema vatten, energi, transport och telekommunikation har tidigare stått utanför reglerna för upphandling men nu omfattas även de. Vissa skillnader råder. Förutom offentliga inneorgan fattas även privata företag som bedriver verksamhet med särskilt tillstånd från en myndighet av. Det är ingen skillnad företaget bedriver om industriell eller kommersiell verksamhet. Upphandlande enheter är friare att välja upphandlingsforrn och tidsfristema är flexibla. Även mer tröskelvärdena är delvis andra. För bygg- och anläggningsarbeten är det ingen skillnad, men för och tjänster gäller: varor

ECU SEK Telesektom 600 000 5 595 000 Övriga 400 000 3 730 000

Även upphandlingar under tröskelvärdena regleras LOU, och av samma grundläggande principer om affärsmässighet, konkurrens och 0bjektivitet gäller. Definitionen upphandlande enhet är även den lika. av Det finns två förfaranden: förenklad upphandling och direktupphandling. Vid förenklad upphandling begär den upphandlande enheten anbud via brev eller Man måste till att rimlig konkurrensannons. se en situation uppstår. Sedan får enheten välja att. förhandla med eller en flera av leverantörerna. Direktupphandling får användas när det aktuella beloppet är lågt. Ett eller ett par basbelopp ett bra riktanses vara värde beroende på den upphandlande enhetens uppgifter. Regeringskansliet har satt gränsen vid två basbelopp. Även när det brådsär en

kande upphandling får direktupphandling Brådskan skall i

äga rum. princip vara orsakad av force majeure-händelse. Några särskilda tidsfrister finns utan det sägs att det skall vara en skälig tidsrymd. Även vid upphandlingar under tröskelvärdena har den upphandlande enheten rätt att ställa krav leverantörernas ekonomiska status. Vilka kriterier som ligger till grund för valet anbud av måste anges i annonsen eller förfrågningsmaterialet. Antingen antar

det lägsta priset eller det mest fördelaktiga med tanke på drift och man underhåll eller liknande parametrar.

4.2¶Problem vid teknikupphandling

En särskild form upphandling är ramavtalsupphandling. Avtalet som

av sluts mellan den upphandlande enheten och leverantören innebär ingen säker leverans utan är ett endast ett ramavtal kan utnyttjas som senare för inköp Ofta sluts ramavtal så att fler offentliga myngenom avrop. digheter kan utnyttja avtalet, det föreligger normalt inget tvång att men utnyttja avtalet. Undersökningar visar att utnyttjandet av existerande ramavtal varierar mycket mellan olika myndigheter. Ramavtalsupphandlingens rättsliga läge är osäkert ett EG-rättsligt ur perspektiv. I Sverige har det varit ett relativt vanligt förekommande sätt organisera offentliga upphandlingar. Kommissionen har kritiserat att förfarandet då den att ramavtalet inte är upphandlingar utan har anser karaktär stående anbud. På det sättet hämmas konkurrensen. Storav britanniens ramavtal är i dag föremål för kommissionens uppmärksam-

het. För den traditionella typen teknikupphandling finns inget formellt av hinder i regelverket. Däremot kan det poängteras att effektiv tekniken upphandling inom regelverket ställer höga krav på beställarkompeten- När upphandlingen har annonserats ut så får förutsättningarna inte sen. förändras. Det är därför viktigt att förfrågningsunderlaget är väl genomarbetat. En nackdel med regelverket är att möjligheterna till dialog mellan beställare och leverantör är begränsade. Det har även påtalats att det uppkommer situationer där det ligger i beställarens intresse att olika leverantörer för dialog med varandra för att gemensamt hitta lösen ningar. Men beställaren har inte rätt att initiera en dylik dialog utan att bryta anbudssekretessen enligt sekretesslagen 1980:100. Det mot finns tillfällen när anbudssekretessen kan brytas: l om beställaren tre offentliggör alla anbud efter deras öppnande 2 beställaren avbryter om eller 3 avtal träffas. Vid teknikupphandling skulle

upphandlingen om

det första förfarandet kunna användas beställaren anser att en diaom log mellan olika leverantörer skulle gynnsam. Kommissionen anvara att anbudssekretessen gäller fram till att anbuden öppnats. ser Det är viktigt att här påminna konkurrenslagstiftningens inverom

kan upphandlingsprocessen. Konsortier vid upphandling är tillåtet så

länge inget de deltagande företagen är konkurrenter. Om deltasom av gande företag är konkurrenter är samarbetet tillåtet inget företaom av själv skulle ha klarat åtagandet som medföljer upphandlingen. gen av Detta kan småföretag konsortier har större chans i en gynna som genom

upphandling. Samverkan mellan företag inte normalt påverka anses konkurrensen de tillsammans har marknadsandel på högst om en 10 procent och årsomsättningen för något de deltagande företagen av inte överstiger 200 miljoner kronor. Om inget företagen har årsav en omsättning som överstiger 10 miljoner så kan den totala marknadsandelen uppgå till 15 procent utan att det störa konkurrensen. Små anses företag kan få dispens från reglerna och tillåtas samarbeta deras om sammanlagda marknadsandel uppgår till högst 25 procent. Om beställaren anser att den tekniska utvecklingen skulle att några levegynnas av rantörer öppnar en diskussion måste ta hänsyn till konkurrenslagman

stiftningen.

4.3¶De Villkoren för

politiska teknikupphandling

Teknikupphandling kan vara en kostsam verksamhet kräver tid som och kompetent personal att genomföra. Skall det att förmå leverantörerna att lägga ner ett omfattande utvecklingsarbete för att få fram den eftersökta produkten måste de i regel ha garantier grundorder om en av viss omfattning och därtill goda förhoppningar fortsatt goda försäljom ningsmöjligheter. Under 1970-talet då teknikupphandling utvecklades hade de centrala politiska instansema relativt stark ställning. Det en var möjligt att genom centrala politiska beslut styra den offentliga sektorns upphandlingsverksamhet på många områden. Det gjordes inte minst på dataområdet. Till detta kom att produkter i regel standardiserade och hade var en lång livslängd. Detta medförde att de lämnade anbud i tekniksom en upphandling kunde förutse relativt stor och långsiktig marknad för en sin produkt. Utvecklingen under de senaste tio åren har medfört delegering en och decentralisering inköpsbesluten i den offentliga sektorn. Stora av verk och myndigheter har bolagiserats och delats i mindre enheter. upp De offentligt ägda bolagen står fria från politisk påverkan i inköpsfrågor och även i övrigt har de enskilda enhetemas självständighet betonats. Samtidigt har utvecklingen på produktmarknaden medfört kortare livslängder på produkter, större variation och kundanpassning. Utvecklingen har helt enkelt medfört att förutsättningarna för offentlig teknikupphandling har försämrats. Det finns allt färre produkter och situationer där förutsättningar kan skapas för producent lägga en att ner ett omfattande utvecklingsarbete för att vinna offentlig en upphandling.

Upphandlingsreglerna 3 l

För offentliga finns det ytterligare ett pris att ta i beaktande, ett

organ politiskt pris. En framgångsrik teknikupphandling där en förbättrad eller produkt kommer ut marknaden leder till att andra organisatio-

ny

också resultatet. Exempelvis kan alla kommuner få ner kan få del av möjlighet att köpa en produkt som framkommit genom en kommuns teknikupphandling. Den ekonomiska vinsten tillfaller alla, inte bara den

stått för insatserna för upphandlingsarbetet. Ingen särskild politisk som belöning tillfaller den upphandlande enheten.

Om upphandlingen däremot misslyckas och den framtagna produkten inte uppfyller kraven så får den upphandlande enheten ensam stå för både de ekonomiska och politiska förlusterna. I politisk mening är således teknikupphandling en riskfylld verksamhet där möjligheterna till politiska fördelar är begränsade och risken för politiska kostnader är stor. Den politiska slutsatsen blir att man bör avstå från teknikupphandling och i stället avvakta tills någon annan har tagit sig att genomföra upphandlingen. Detta förhållande innebär att teknikupphandling bör organiseras som ett samarbete där de som gynnas av upphandlingen solidariskt delar på de kostnader och risker upphandlingen

som medför.

5¶Aktuella ekt

teknikupphandlingsproj

Teknikupphandling har en lång tradition i Sverige. Precis som i flera andra länder har det varit vanligast förekommande i förhållandet mellan försvarssektorn och försvarsindustrin. Men det finns även exempel från den civila sidan där en teknikupphandlingsprocess har genererat bra produkter som i sin tur stärkt den internationella konkurrenskraften för det involverade företaget. Relationerna mellan televerket och Ericsson har nämnts. Det finns även exempel teknikupphandlingar som har misslyckats. Projektet med skoldatorn Compis är ett av de mest kända.

Kostnaderna för ett upphandlande ligger framför allt i arbetet

organ med att utarbeta kravspecifikationen och att utvärdera anbuden. Dessa kostnader är helt beroende på vilken typ av produkt det gäller. Att ge-

funktionsupphandling åstadkomma modifiering av standardpronom dukter behöver inte vara så kostsamt om den upphandlande enheten redan har det tekniska kunnandet som behövs. Att däremot upphandla en ny produkt som kräver att uppköparen kompletterar de egna kunskaperna med avancerad konsulthjälp och teknisk expertis kan vara mycket kostsamt.

Lönsamheten teknikupphandling måste sättas i förhållande till

av en lönsamheten av upphandling av redan befintliga produkter. Man måste också beakta vad som händer om man avstår från en teknikupphandling. Teknikupphandling tekniskt utvecklingsarbete i allmänhet

är som

svårbedömd och riskfylld verksamhet där det ofta inte går att med en säkerhet fastställa vad som hänt om andra vägar valts.

5.1¶Programmet for effektivare

energianvändning

Programmet för effektivare energianvändning kom till stånd den 1 juli 1988. Enligt 1987/88:90 var syftet med programmet att åstad-

prop. komma en effektivare elanvändning för att minska följderna av kärnkraftsavvecklingen. Programmet organiserades vid Statens energiverk och flyttades 1991 till det då nybildade Närings- och teknikutvecklingsverket, Nutek. Det var tänkt att programmet skulle fortgå till 1993,

och ett ramanslag på 400 miljoner kronor för stöd till teknikupphandling beviljades. Vid riksdagens beslut om energipolitik våren 1991 förlängdes programmet fram till 1998. De anslagna medlen ökade till 965 miljoner kronor sammanlagt, 750 miljoner kronor for teknikupp-

varav handling under en sjuårsperiod.

Programmet har varit aktivt i runt trettio teknikupphandlingsprojekt med varierande resultat. I tekniskt avseende har programmet varit framgångsrikt då man genomgående får fram produkter fyller de

som uppställda tekniska kraven. Däremot har vissa produkterna inte bli-

av vit någon framgång på marknaden.

En utebliven marknadsframgång kan bero många olika faktorer. Det kan bero på varans pris i relation till konkurrerande produkter, på design och utseende eller förhållanden som har att göra med

varans användarvänlighet etc. Det är denna problem hoppas

typ av som man kunna undvika genom att kunder i upphandlingen. I fallet Ef-

engagera fektivare energianvändning har det hävdats att Nuteks sekretariat varit en för stark part i relation till de engagerade användargruppema. I kraft av överlägsen teknisk kompetens och finansiell styrka har ambitionerna vad gäller energisparande vägt för tungt i relation till användarsynpunkterna. Detta är en kritik som berör hur teknikupphandlingen

organiseras och bedrivs än kritik mot teknikupphandling

snarare en som idé.

Nutek har under åren byggt upp en stark kompetensbas teknikupphandlingsområdet. Det har präglats av pragmatism och innovationsförmåga och har utvecklat teknikupphandlingsmetodiken. Genom att bilda beställargrupper och tillskjuta kompetens via konsulter har kunder kunnat ställa krav på leverantörerna. Detta sätt att arbeta bör

vara användbart också inom miljöområdet.

En kritisk synpunkt som framförts mot programmet är att de framtagna produkterna hade utvecklats även utan statlig teknikupphandling och att programmets aktiviteter endast påskyndat utvecklingen. Det är en typ av kritik som man kan värja sig för. Det ingår ett led i

som valet av produkter att man väljer områden där teknikupphandling ett avgörande sätt kan påskynda utvecklingen. Om snabbare mark-

en nadsintroduktion är möjlig för relativt små så är vinsterna

resurser uppenbara. Man måste väga kostnader och risker mot resultat for att avgöra om teknikupphandlingen är effektiv. Som påpekas på annat håll i betänkandet så är oftast kombination åtgärder det mest effektiva.

en av

Teknikupphandling kombinerad med regelstyming kan skapa starka

incitament från efterfrågesidan vilket kan resultera i eller förbättra-

nya de produkter.

Aktuella teknikupphandlingsprojekt 35

5.2¶Byggkostnadsdelegationen

Byggkostnadsdelegationen har som ett av sina uppdrag att stimulera teknikutvecklingen inom byggbranschen. Det skall leda till kostnadssänkningar inom byggindustrin och i förlängningen även sänkta boendekostnader. Bakgrunden är den teknikutvecklingen och kost-

svaga nadsökningama i byggbranschen under de sista 25 åren. Delegationen utannonserade upphandlingen under hösten 1996 och runt årsskiftet ägde prekvalificeringen Till sommaren skall de tre utvalda försla-

rum. gen som får bygga prototyper presenteras.

De tre utvalda förslagen kommer att erhålla beställning ett

en mindre bostadshus av en av delegationen utvald byggherre. Bostadshu-

skall uppföras under perioden september 1997 till mars 1998. Målet sen är en årshyra på mindre än 800 kronor per kvadratmeter. Utvärdering sker 1998 och de som godkänns beräknas få beställningen

sommaren på minst 500 lägenheter av olika byggherrar.

5.3 för av

Delegationen främjandet miljöanpassad teknik

Delegationen skall presentera strategier för att introducera ny teknik och både löser problem med stor samhällsrelevans

nya processer som och skapar utvecklingsmöjligheter for näringslivet. Teknikupphandlingen central roll i delegationens arbete. Delegationen skall

har en välja ut områden där miljöanpassade tekniker och processer är särskilt angelägna. Tekniken och metoderna skall bidra till att lösa ett miljöproblem, skapa arbetstillfällen och leda till en långsiktig hållbar utveckling. Relevansen för svenskt näringsliv skall också vägas in. Delegationen har valt att inledningsvis arbeta med områdena marksanering, transporter, byggsektorn och livsmedelsproduktion.

Teknikupphandlingar är ett flera verktyg som delegationen skall

av använda sig Andra är miljötekniktävlingar, rundabordssamtal och

av. investeringsstöd. Delegationen avser att i huvudsak använda samma metod för teknikupphandlingar programmet för effektivare energi-

som användning har använt sig av.

5.4 för kunskapslyftet Delegationen

Kunskapslyftet är den stora satsning på vuxenutbildning som startade under sommaren 1997. Målgruppen är i första hand vuxna som saknar

3-årig gymnasiekompetens, även kortutbildade med anställning

men

kan komma ifråga. Målet är en allmän kompetensförstärkning för-

som bättrar målgruppens konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Kunskapslyftet skall på sikt skapa bättre ekonomisk tillväxt. Delegationen för

en kunskapslyftet poängterar att verksamheten måste fokuseras på individen, och utbildningsprogrammen därför måste organiseras med stor möjlighet till individuella lösningar. Staten bidrar med ett särskilt statsbidrag om ca tre miljarder kronor år. Kommunerna har uppgiften att

per genomföra kunskapslyftet. Kommuner kan välja att anordna utbildningen själva eller att samverka med andra kommuner eller andra utbildningsanordnare. Delegationen för kunskapslyftet prövar ansökningarna. Beslut om medelstilldelning för andra halvåret 1997 har tagits och ett preliminärt beslut för 1998 likaså. Sedan kommer tilldelningen att ske årsvis.

I delegationens programförklaring och ambition ligger ett moment av utveckling av vuxenutbildningen. Kunskapslyftet har inte fått många nya aktörer att etablera sig på utbildningsmarknaden, det kan med-

men föra en positiv utveckling för redan befintliga utbildningsanordnare. Delegationens arbete kan inte karaktäriseras teknikupphandling

som även om det finns delar som påminner om denna metodik. Man har valt att inte ha flera förbestämda krav utan låter utbildama presentera sina lösningar. Det centrala verkar dock inte ha varit att få till stånd förnyelse i utbildningar utan att få en ökad volym.

5.5 STATTEL

STATTEL-delegationen hade i uppdrag av regeringen att minska statens utgifter för telekommunikation med 25 procent. Arbetet påbörjades 1991. Huvudinriktningen var att förändra fokus från att upphandla

varor till att upphandla tjänster. Genom att identifiera telefoni och data som integrerade produkter lyckades man att sänka priserna med 18- 40 procent.

Det är svårt att avgöra om STATTEL bedrev teknikupphandling eller inte. Någon teknisk utveckling telefontjänstema eller utrustning-

av en tycks inte ha ägt rum som en följd upphandlingen. I stället på-

av skyndades processen att se på telefoni- och datatjänster bestående

som av både produkter och tjänster. STATTEL bidrog till denna utveckling både internt inom staten och inom industrin. Leverantörerna fick

en kunnig och krävande kund. Framtiden får visa i vilken utsträckning de framförhandlade ramavtalen har utnyttjats andra offentliga

av organ.

5.6¶Kommunal upphandling

Den kommunala delen offentlig upphandling är betydande, vilket av visas i diagram 2 nedan. Där visas också att upphandlingen är en stor del kommunernas totala utgifter. Effektiv upphandling är därför anav geläget. Kan samtidigt denna användas för att påverka teknikutresurs vecklingen det positivt. Hittills har dock teknikupphandling utvore i mycket begränsad omfattning det kommunala området. Se

nyttjats

diagram På 1980-talet upphandlades bland annat räddningsfordon och mil-

Enskilda kommuner upplever sig för små för att jövänligt papper. som

bedriva teknikupphandling. En de kommunala inköpsansvariga som

av intervjuades sade det vore förmätet att tro att vi kan efterfråga nåatt inte redan finns på marknaden. got som

De teknikupphandlingsprojekt har bedrivits inom kommun-

som sektorn har ofta bedrivits i samarbete med Nutek. Någon gång har

kommunförbundet samordnat arbetet. Det har under arbetets gång

framförts Nutek och regionala kommunförbund är bra nivåer att beatt driva teknikupphandling på. Utveckling kommunal teknik behöver av inte riktad högteknologiska projekt. Det finns många enklare vara mot där teknisk utvecklingsprocess kan få positiva effekter. Ett

produkter en exempel förts fram är gräsklippare. En teknikupphandling av

som med och lägre ljudnivå administreras gräsklippare renare avgaser som Nutek och med representanter i beställargruppen från den kommuav nala sektorn kan exempel teknikupphandling för att förbättra vara ett

etablerade produkter.

med kommunal teknologi är att få starkt decentralise- Problemet en

rad och fragmenterad marknad att kravspecifikationen, och

enas om sedan få fram tillräckligt stor order. Det är förmodligen bara storen stadskommunema kan bedriva teknikupphandling egen hand. som Stockholms stad med i ett projekt tillsammans med sju andra euroär städer med syfte minska skadliga utsläpp från stadstrafiken.

peiska att de tongivande inslagen är upphandlingen miljöanpassade for-

Ett av av Europeiska samarbeten är också ett sätt att skapa kompetenta och don.

starka beställargrupper.

3 8 Aktuella teknikupphandlingsprojekt Diagram 2 Offentlig upphandling 1995 miljarder

Offentlig upphandling 1995

stat 3796 kommun 5596

landsting 896

Diagram 3 Kommunernas totala utgifter 1995

miljarder

Kommunernas totala utgifter 1995

övrigt 16%

personal 51% upphandling 33%

LFTP

Landstingens fond för teknikupphandling och produktutveckling,

LFTP, bildades Landstingsförbundet och Nutek 1982 för att genom av teknikupphandling få fram bättre och billigare utrustning till sjukvården. Från början tanken att LFTP skulle bidrag till ett landsting var ge eller till landsting för att stödja deras teknikupphandling, grupper av efter några år ändrades strategin till bidrag till företag och men att ge låta landstingen medverka i utformandet kravspecifikationen. Man av fick helt enkelt för få beställningar på teknikupphandling från landstingen. Efter period med mindre verksamhet har aktiviteten ökat de en åren. Det ekonomiska läget har ökat pressen på landstingen att senaste samordna upphandling i syfte att öka rationaliseringen. Den tekniska utvecklingen i vården är i huvudsak producentdriven. De tillverkande företagen kommer till LFTP och söker anslag för att utveckla produkt. LFTP undersöker det finns intresse bland en om landstingen ingå i beställargrupp och specificera beställarkraven. att en Dessa anslag har oftast formen lån med ränta och villkorad betalning av Man lyckas sällan att få landstingen att binda sig för köp, utan de avvaktar tills produkten är färdig. Detta medför att LFTP inte arbetar med i strikt mening. De kan sällan lämna garantier för

teknikupphandling

köp och det förekommer ingen direkt konkurrens i bidragsprocessen. Ett område länge diskuterats inom vårdsektorn är ett nationellt som Trots många diskussioner har landstingen inte

journalhanteringssystem.

lyckats krav för en teknikupphandling. Ett samenas om gemensamma

journalhanteringssystem har påbörjats mellan arbetsprojekt om ett nytt

Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling KK-stiftelsen,

LFTP, Landstingsförbundet, SPRI Sjukvårdens produktions- och ra-

tionaliseringsinstitut och några större landsting. KK-stiftelsen tillskjuter 75 miljoner kronor och resterande aktörer lika mycket tillsam-

mans.

5.7¶Östersj öövervakning

Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, gjorde för några år sedan en studie hur skulle kunna omorientera svensk försvarsindustri mot civil man och utnyttja kompetensen inom försvarssektorn. Förslag om

produktion

övervakningssystem för Östersjön väcktes. Samma tanke dök upp på ett Östersjökonferensen i Visby 1996. Där diskuterades hur samarbetet kunde förbättras vad gäller Sjösäkerhet, tull, polis och väder- och mil-

40 Aktuella teknikupphandlingsprojekt

jöövervakning. Diskussionen ledde till att Närings- och handelsdepartementet beställde förstudie Baltic Watch presenterades i

en om som maj 1997. Förhoppningen är att demonstration skall

en av systemet kunna förevisas vid nästa möte med statsministrama i Östersjöländerna i Riga januari 1998. Tanken är att börja med att knyta ihop de existerande radarstationema och bevakningssystemen med känd teknik.

I steg två skall man utveckla systemet och skapa byggt

ett gemensamt system på GSM-teknik, satelliter och obemannade flygplan.

Baltic Watch består fem organisationer: SAAB, Celsius Tech,

av Ericsson Microwave Systems, Försvarets forskningsanstalt, FFA, och Rymdbolaget. Projektet väl for teknikupphandling det är

passar en men ett problem att projektet är sektorsöverskridande. Det antal

gör att ett offentliga myndigheter är möjliga kunder. Totalt åtta myndigheter är aktuella i Sverige. En möjlig lösning bilda

är att ett upphandlingskon-

sortium med expertis från FMV, har vid liknande

som vana stora komplexa upphandlingar. Liknande upphandlingar pågår också i andra länder. Brasilien håller på att upphandla ett system för övervakning

av Amazonas och Australien ett system för övervakning det

av norra, glesbefolkade territoriet.

6¶Internationella erfarenheter

l Finland

TEKES

Teknikupphandling har använts i Finland, och då framför allt vid stora infrastrukturella satsningar. På senare tid har förfarandet blivit allt mer ovanligt för att i dag knappt användas alls. Det statliga tekniska utvecklingsverket, TEKES, har administrerat flera av dessa teknikupphandlingar, men erfarenheterna var överlag negativa. Processen upplevdes långsam och stel. Den offentliga upphandlingen är i dag

som inriktad på att efterleva EU:s upphandlingsregler.

TEKES har några olika nyckelroller:

att genomföra den nationella teknikpolitiken

att förbereda, finansiera och koordinera forskningsprojekt

att finansiera industriella FoU projekt

att bistå små och medelstora företag med teknologiöverföring.

De har omsättning på 1,5 miljarder FIM. Ungefär hälften går till bi-

en

sjättedel till FoU-projekt inom industrin och två sjättedelar till drag, en övrig tillämpad forskning. Storföretag dominerar, det finns en ut-

men talad politisk målsättning att fokusera arbetet små och medelstora företag. De flesta forskningsprojekten genomförs av VTT, en statlig teknisk forskningsinstitution, som bedriver uppdragsforskning. 1/3 av VTT:s budget anslås staten och 2/3 är inkomster från uppdrag för

av TEKES och industrin.

Finland har ett vetenskapligt råd som leds av statsministern, och

i övrigt består ministrar och representanter från forskningsvärlsom av den. Rådet har i uppgift att ställa långsiktiga teknikpolitiska mål.

upp De planer presenteras blir sedan vägledande för TEKES arbete.

som Prioriterade områden är teknik inom pappers- och massaindustrin,

42 Internationella erfarenheter

elektronik, informationsteknik och kemisk industri. Av Finlands samlade FoU-satsningar används 35 procent i elektroniksektom och 15 procent i den kemiska sektorn.

Erfarenheter från Åbo

Ett exempel på institutioner har skapats for teknologiöverföring är som teknikparken Turku Technology Center, TTC, i Åbo. Det stiftelse är en ägs de högre lärosätena i Åbo, Åbo stad och det byggföretag som av som äger byggnaderna där teknikparken är belägen. På TTC:s område finns över hundra företag och 30 olika institutioner och organisationer. Ungefär 2 000 personer arbetar dagligen inom centret och lika många studenter håller till på området. Ytterligare studenter är involverade i projekt som har anknytning till centret, det är oklart hur många. men Sedan 1989 har över hundra företag bildats ett nittiotal nya varav fortfarande existerar. Det ställs hårda krav affärsidén för att ett företag skall etablera sig i TCC. Huvudtanken med TTC är att underlätta kommersialiseringen av forskningsresultat vid de tre universiteten i Åbo. De är Åbo Akademi, som är svenskspråkigt, Turku Universitet och Turku Handelshögskola. Det finns ingen teknisk högskola i Åbo, i stället har både Akademin och Universitetet varsin teknisk fakultet. Vissa forskningslaboratoav rierna har flyttats till TTC. Samma sak har skett med laboratorier inom biologi, medicin, bioteknik, ADB Även många lektioner hålls på osv. området. Det skapar kontaktytor hjälper till att överbrygga klyftan som mellan näringsliv och forskarvärld. Ett antal framgångsfaktorer för

teknikparken pekades ut:

konsensus mellan aktörerna målet om

fokusering målet

egen strategi, framgångsrecept går inte att kopiera rakt av basfunktioner, enkelt och centralt hög servicenivå.

Företag får också fördelar av att placera sig i teknikparken:

reduktion av kostnader etablering av ett kontaktnät lättare att hitta eller att bli hittad bidrag av lättare att hitta eller att bli hittad konsulter av

bättre tillgänglighet till FoU

Internationella erfarenheter 43

0 flexibilitet när det gäller utrymme.

Utöver privat riskkapital så har flera offentliga medel för att organ stödja nyföretagande. Det finska Handels- och Industriministeriet kan tillskjuta medel för utgifter under de första sex månaderna. Det for att möjliggöra företag att överleva under en period då de flesta har nya höga initialkostnader och få intäkter. Åbo stad stöder företag nya gehyresbidrag som uppgår till en tredjedels hyra under tre år. Den nom statliga tekniska utvecklingscentralen, TEKES, har också startkapital for nyetableringar företag. Kapitalet kommer från utförsäljningen av av aktier i statliga företag, till exempel Valmet. Totalt frigjordes 1,5 miljarder mark, varav hälften står till TEKES förfogande. Det stora problemet bland företagen i TCC är bristen på marknadsföring, både i praktiken och kunskapsmässigt. För att råda bot på det har kurser i entreprenörskap startats i universitetens regi. Ett annat problem är splittrade på för många aktörer Arbetsär att resurserna marknads-, Inrikes-, Utbildnings-, Handels- och Industriministeriet och TEKES m.m., och att tålamodet är för kort. Man vill se utdelning satsade medel för snabbt. Ett problem för universiteten är om grundforskningen blir lidande i förhållande till uppdragsforskningen. I Tammerfors, till exempel, kommer 60 procent budgeten från oberoende av källor. Det råder diskussion vid vilken nivå uppdragsforskningen en om

konkurrerar ut grundforskningen.

AboaTech Oy bildades våren 1993 med uppgift att kommersialisera idéer, uppfinningar och forskningsresultat från Turku Universitet och Åbo Akademis verksamhet. Bolaget stiftelserna för Turku Uniägs av versitet och Åbo Akademi med 30 procent Resterande 40 procent var. aktierna ägs SITRA, Finlands självständighets fond, som bildades av av vid Finlands femtioårsjubileum 1967. Målet för fonden är att stärka Finlands konkurrenskraft och dess medel används riskkapital. som AboaTech har eget kapital 3 miljoner mark och finansierar i dag hela sin verksamhet via inkomster från uppdrag de får av Industriministeriet och TEKES. De övervakar projekt och agerar konsult för dessa organisationer. Även privata företag utnyttjar till viss del AboaTech. Men deras huvudsakliga uppgift är att fånga upp och ta fram forskningsresultat kan utnyttjas i industri och näringsliv. De bygger som nätverk och skapar kontakter mellan forskning och industri. De bistår forskare med patent- och varumärkesskydd och hjälper till med marknadsföring. För tillfället har de ett fyrtiotal företagsprojekt gång, utöver deras två dotterföretag, finansieras via licensintäkter från avslutade prosom jekt. Dessutom leder de ett tjugotal uppdragsprojekt. Filosofin är att knyta så mycket kunskap möjligt. De ansåg att det finns en upp som

44 Internationella erfarenheter

fara i att fokusera på ett teknikområde i verksamhet denna.

en som AboaTech anses allmänt vara ett lyckat initiativ för teknologiöverforing

från forskning till företag.

6.2¶Norge

SINTEF

SINTEF är en stiftelse inrättades 1950 för att ett instrument i

som vara återuppbyggnaden av norsk industri efter andra världskriget. Det är ett institut för uppdragsforskning är uppbyggt i anslutning till Norges

som Tekniska och Naturvetenskapliga Universitet NTNU, tidigare Norges Tekniska Högskola, i Trondheim. Huvudverksamheten finns i Trondheim men mindre enheter finns även i Oslo och i M0 i Rana. Sammanlagt är ungefär 2 000 personer anställda i SINTEF. SINTEF är organiserat i nio avdelningar och fyra institut. Avdelningarna är inriktade mot:

tillämpad ekonomi bygg- och miljöteknik elektronik och cyberteknik energi materialteknik

teknikledning

tele och data medicin.

Instituten är:

EFI, energiforskning IKU, petroleumforskning Marinteknik Molab, metallurgisk forskning.

SINTEF omsatte 1995 1,5 miljarder norska kronor, staten bidrar

varav med tio procent. Resterande del är intäkter från uppdragsforskningen. Uppdragsgivama är till över hälften från det privata näringslivet. Resterande del är ganska jämnt fördelad mellan offentliga utländska

organ, uppdrag och uppdrag från andra forskningsråd. Under lång tid dominerade beställare med anknytning till oljeutvinningen Nordsjön,

men nu minskar de. I stället ökar sektorerna tillämpad matematik och data.

Internationella erfarenheter 45

Över 6 000 projekt avslutades under 1995, det är ett fåtal som står men för större del omsättningen. Dessa har ofta beställts storföreen av av Men SINTEF är till stor del för Norges små- och medeltag. en resurs företag. Över hälften projekten är mindre än 50 000 norska stora av kronor. Däremot har nyföretagandet i anslutning till SINTEF alltid varit blygsamt. Uppdragsforskningen medför att resultaten tillfaller beställamed andra ord redan existerande företag. SINTEF:s personal har ren, begränsade möjligheter att exploatera tekniska framsteg. Under 1996 startades 10 företag hade anknytning till SINTEF och ett av dessa som har ett 40-tal anställda. De övriga har ännu inte haft någon nämnnu värd tillväxt. Norge har för närvarande mycket stark ekonomi och relativt små en problem med arbetslöshet. På längre sikt finns emellertid problem med sinande oljetillgångar och åldrande befolkning. Ett flertal statliga en utredningar har på tid tittat på dessa problem Aakvaag utvalget, senare Havik utvalget och Henriksen utvalget. De har pekat på vikten av att utveckla små och medelstora företag, att satsa på innovationer och att stärka kontakterna mellan kunskapsinstitutioner och näringsliv. Stödet till små och medelstora företag administreras främst av SND, Statens Närings- och Distriktsutvecklingsfond, kan bidra med som och lånekapital och projektmedel. SINTEF å sin sida bedriver ägarförutom den uppdragsverksamheten några som särskilt rena program riktar sig mot små och medelstora företag.

TEFT och Nyfotek

TEFT projekt för teknikförrnedling till små och medelstora föreär ett Det finansieras Norges forskningsråd och förutom SINTEF är tag. av ytterligare några institutioner involverade. Projektet har två delar; teknikattachéer och teknologiprojekt. Attachéema är tio till antalet och utplacerade i olika regioner i Norge. De bedriver uppsökande verksamhet till företagen för att identifiera tekniska utvecklingsbehov. Detta är kostnadsfritt för företagen sedan får hjälp med att hitta forskare som eller institut kan hjälpa till att lösa problemen. Företagaren kan som sedan få bidrag med till 75 procent projektkostnaden av TEFT upp av för att lösa problemet. Nyfotek företag ägs NTNU och SINTEF som skall är ett som av hjälpa forskare att starta företag och att utveckla nya produkter i nya redan existerande företag. De bidrar med juridisk och ekonomisk rådoch hjälper till med ärenden gäller patent och licensfrågor.

givning som

Företaget är i huvudsak anslagsfmansierat, det finns möjlighet att men

46 Internationella erfarenheter

genom licensavtal få viss återbetalning på lyckade projekt. Hittills har det bara gett marginella intäkter. Även i dag har stark ekonomi om man en i Norge så är man medveten om att man måste kanalisera oljepengama i verksamhet annan för att stärka industrin. Det är nödvändigt för sysselsättningen på kort sikt och för den ekonomiska tillväxten på lång sikt. De små och medelstora företagen har pekats ut den sektor måste utvecklas. Näsom som ringspolitiken är därför i dag inriktad på nyföretagande och stöd till den sektorn. I likhet med Sverige betonas behovet ökad kompetens och av ökat kunskapsinnehåll i produkter och tillverkningsprocesser. Man betonar de starka industrier har inom oljeutvinning och aluminiumman tillverkning genom att prioritera material- och off-shore teknik. Man ansluter sig också till den allmänna trenden att satsa miljöteknik och IT. Offentlig teknikupphandling intar ingen framträdande roll i den

norska teknikpolitiken. Eftersom SINTEF arbetar uppdragsforska-

som re och resultaten tillfaller beställaren finns det få exempel på näringspolitiska sidoeffekter SINTEF:s arbete. Nyföretagandet har alltid av varit blygsamt. Även åtgärder har vidtagits så har inte om man ännu kunnat skönja några resultat dessa. Trondheimsregionen är Norges av ledande tekniska kunskapsmiljö det har endast i begränsad men utsträckning givit upphov till teknikbaserade företag. Även relationen om mellan SINTEF och näringslivet ligger kvalificerad nivå är inte en SINTEF en kommersiell miljö vilket delvis kan förklara det blygsamma

företagandet.

6.3¶Storbritannien

Erfarenheter från

Cambridge

Cambridge var länge en obetydlig och lätt slumrande serviceort med ett stort universitet existerade tämligen oberoende omgivningen. I som av början av 1970-talet diskuterades behovet åtgärder för att sänka av arbetslösheten och den amerikanske erfarenheten med teknikparker uppmärksammades. Trinity College är ensam ägare och parken har inga anställda med undantag av några trädgårdsarbetare. Verksamheten leds styrelse av en och administreras Trinity College. Cambridge Science Park, CSP, är av hyresvärd/fastighetsförvaltare och erbjuder ingen service till företagen utöver fastigheterna. Företagen kommer dit för att rekrytera kvalificerat

Internationella erfarenheter 47

folk från universitetet och för vill odla kontakter med andra att man företag inom området. För att få komma på området skall företaget bedriva grundforskning, tillämpad forskning, lätt tillverkning eller konsultverksamhet. Även företag säljer tjänster till FoU-företagen som finns på området. 2/3 företagen är lokalt initierade, resten är inflytav tade. CSP har givit upphov till l 000 företag med 35 000 anställda under 23 år. Cambridge Consultants, ett konsultföretag med ca 300 anställda har betytt mycket för nyföretagandet genom att erbjuda hjälp i ett initialt skede. Fler konsulter har även hoppat av och startat företag. CSP är exempel på teknikpark funnit sin egen form som väl en som ansluter till den lokala kulturen. Framgången förklaras med att man endast haft ägare, att det inte funnits några ambitioner att tjäna en på mark- och fastighetsexploatering och att man accepterat pengar Cambridgeforskarnas på företagande och utveckling. Politikernas syn uppgift har framför allt varit att ta initiativet och att allmänt stödvara jande i bakgrunden. CSP är framför allt starkt inom det biotekniska området. Två svenska företag, Pharmacia och Althins, finns i parken. CSP det mest framgångsrika exemplet science park i Enganses vara en land. Saint Johns Innovation Centre är ett företag/företagshotell incubator hjälper uppfinnare och entreprenörer att starta företag. Det som är organisatoriskt helt skilt från universitetet och Cambridge Science Park är beläget i omedelbar anslutning till dessa. Företaget består men ett företagshotell och service i form av finansiering, marknadsföring, av affärsstrategiskt stöd och administration. Centret startades 1976 av ett antal ville utveckla Cambridge och söka nytta av den personer som kunskap universitetet representerar. Man har hjälpt till att starta som 1200 företag hälften har utvecklats positivt. Totalt har verksamvarav heten givit upphov till 30 000 arbetstillfällen. Inriktningen är framnya för allt programvaruföretag, instrumenttillverkare, bioteknologi och telekommunikation. Företagen har ofta kontakt med universitet, men påfallande sällan med Cambridge universitet. Frågan finansiering om kom tidigt vid tillkomsten SJIC. Centret har inga egna pengar upp av utan förmedlar kontakter med banker och riskkapitalföretag. Dock ges kredit på hyran för att hjälpa företag i ekonomiskt trångmål. Investeringen för att bygga SHCzs hus var 20 miljoner SEK. De årliga hyresintäkterna är 2 miljoner SEK. Det genomsnittliga företaget stannar i 3 år. En hyresgäst omsätts varje månad. Man har alltid kö på personer/ företag vill komma och hyra. De startar ofta med ett som i företagshotellet och fortsätter efter något år med att hyra större rum lokaler. Bedömningen vilka får hyra görs utifrån kommersiella av som bedömningar och hur väl de i huset. Akademiska kriterier passar tillmäts inget intresse.

48 Internationella erfarenheter

Departement of Trade and Industry

Bakgrunden till verksamheten vid Departement of Trade and Industry, DTI, är utvecklingen från 70-talets interventionistiska politik till dagens starka marknadstro. Det finns tecken att pendeln så sakteliga håller på att svänga tillbaka. Samarbete och partnerships blir allt vanligare även om konkurrens fortfarande är honnörsordet inom näringspolitiken. DTI har svarat på denna förändring att etablera platgenom en tare organisation och leda förändringen bort från den traditionellt starka hierarkin inom den statliga sektorn. Personalstyrkan har bantas från 11 000 till ungefär 5 000 anställda. Business links är ett för att stödja små och medelstora föprogram retag och höja kompetensen inom dessa. Systemet bygger på principen att det skall finnas en så kallad one stop shop varje huvudgata i England. Ett liknande system finns i Wales och Skottland. Företagaren skall hitta allt han söker under samma tak. Varje link kan ha olika inriktning beroende på det lokala företagandets karaktär. Om teknologi

efterfrågas så inriktas verksamheten på teknologiöverföring,

men om de behöver hjälp med redovisning så inriktas verksamheten på det. I dag finns det ungefär 200 huvudkontor och 400 underavdelningar. Systemet är delvis finansierat från regeringen och varje huvudkontor är en separat legal enhet. Allmänt anses projektet lyckat erfavara men renheterna visar att mycket framgången beror på den lokala ledningav en. The Teaching Company Scheme är ett program för att minska klyftan mellan näringsliv och universitet. En student utför ett projekt för ett företag och han handleds lärare från universitetet. 500 av en program existerar i dag, och det att det är ett lyckat sätt att överbrygga anses klyftan mellan företag och universitet. Många studenter får sedan an-

ställningserbjudanden från företagen.

Link är ett program för att knyta företag och forskningsinsamman stitutioner i gemensamma forskningsprojekt. Projekten finansieras till hälften av industrin och till hälften staten. Totalt finns i dag 54 av Link-program. Varje program innehåller ett antal projekt, och totalt har 800 projekt hittills startats. I stort sett alla universitet och forskningsinstitutioner i Storbritannien är engagerade. Kriterierna för att ett projekt passar in i Link är:

samarbete företag forskningsinstitut -

pre-competitive

innovation, hög kvalitet industriellt relevant avtal upprättas som reglerar rätten till resultatet.

Internationella erfarenheter 49

Varje Link-program skall innehålla en plan för hur man skall föra ut resultatet verksamheten. Företag kan göra förbehåll om vad som av skall publiceras. Sedan Foresight-programmet startades har prioriteringarna i Link följt deras rekommendationer.

Technology Foresight

Technology Foresight startade 1993 och är form för framtidsplaneen ring och prioritering FoU-verksamheten. Förutom traditionell induav stri har innefattat nöjes- och utbildningssektorerna. Liknande man framtidsplanering bedrivs sedan länge Japan, Tyskland, USA och av Frankrike. Den första rapporten publicerades 1995 och avsikten är att göra planeringen vart femte år. Organisatoriskt ligger avdelningen om for Technology Foresight under Office of Science and Technology OST. OST har 90 anställda och har rådgivande ställning till reca en geringen. Tidigare låg OST direkt under premiärministern, men flyttades till Närings- och handelsdepartementet DTI för några år sedan. Chefen för OST är Chief Scientific Advisor och har sidoordnad en ställning inom DTI vid sedan statssekreteraren, under presiav men denten for Board of Trade. OST har två huvuduppgifter:

samordna FoU-verksamhet omfattar flera departement, och 0 att som för det internationella forskningssamarbetet inkl EU svara

att fördela forskningsbudgeten olika forskningsområden.

Det politiska motivet till att börja med Technology Foresight var bedömningen att landet inte fick det kommersiella utbytet av FoUverksamheten önskvärt. Man tror att rapporterna har utvecklat som var dialogen mellan näringslivet och forskningen och påverkat attityderna så båda har blivit intresserade kontakter och samarbeatt parter mer av te. Arbetet är organiserat i 16 paneler styrgrupp med föresom agerar trädare for forskningsområden, näringslivet och staten. Varje panel har 15-20 medlemmar. Dessa deltar bekostnad. Technology Foreegen sight står bara för resekostnaderna. Företrädarna för näringslivet har framför allt kommit från de större företagen. Man har inte lyckats få med särskilt många småföretagare. Paneldeltagarna har varit kvalificerade på hög nivå. Technology Foresight har 20 anställda som personer främst fungerar sekretariat i de olika panelerna. som Technology Foresight har fått stort genomslag i den offentliga sekoch forskarvärlden. Regeringen har i sina prioriteringar av FoUtorn

50 Internationella erfarenheter

budgeten följt rekommendationerna från Technology Foresight. Huruvida näringslivet följer rekommendationerna osäkert. är mer

Upphandling

På The Treasury, Storbritanniens finansdepartement, finns avdelning en med för frågor rörande offentlig upphandling, the Procurement ansvar Group. Den består av två underavdelningar, handhar policyen som frågor och europeiska frågor och enhet bistår övriga offentliga en som organ med upphandlingsexpertis, Central Unit Procurement CUP. on Den ledande policyn är att varje enskild upphandling skall bästa ge möjliga värde och att all upphandling skall ske i konkurrens. Detta skall

skärpa Storbritanniens konkurrensförmåga.

Ett förfarande har använts några gånger är PFI, Private Finansom ced Initiative. Motivet är att få privata investeringar in i den offentliga sektorn. Till exempel kan staten beställa ett fängelse med tillhörande tjänster och ett konsortium bygger, underhåller och driver fängelset. Denna metod är inte använd så mycket skulle vilja, som man men min hoppas att den skall öka i betydelse. Den bygger på out-put based specification som kan översättas med funktionsupphandling. Detta synsätt har medfört att den privata sektorn har ändrat attityd gentemot det offentliga kund. Istället för att bara köpa det billigaste har som min mer och mer blivit en kunnig och krävande kund. CUP anser att inte skall använda upphandling ett medel man som att lösa politiska frågor t.ex. för att åstadkomma minskad energiaien vändning. I stället får man då artikulera dessa mål och identifiera dem i termer som kan vägas i en upphandlingssituation. Det är viktigt att kunna identifiera vilket värde får för man pengarna. Tre parametrar viktiga i en upphandling:

0 bästa värdet 0 söka innovationer 0 främja konkurrensen.

Internationella erfarenheter 51

6.4¶Frankrike

Industriministeriet

Sammanlagt arbetar 6 000 inom industriministeriet, varav

personer 2 000 i Paris. De för frågor rörande handel, företagande och

ansvarar små och medelstora företag SME utom det som faller inom försvars-, jordbruks-, flyg- och byggnadssektom. Ministeriet har sex direktorat: energi, industriell strategi, SME, tekniska högskolor, post och telekom.

Av de stora branschprogrammen från sjuttiotalet finns i dag inga kvar. Det sista ett projekt riktat mot Teko-industrin i mitten av

var 1980-talet. Däremot finns det Samarbetsprogram inom IT-sektom med privata aktörer for forsknings- och utvecklingsprogram,

gemensamma exempelvis finns det inom både multimedia- och mikroelektroniksektom. Gemensamt för dessa projekt är att den privata sfären, och inte den offentliga, är drivkraften.

Den omfattande studien över de 100 nyckelteknologiema påverkar verksamheten. Industriministeriet har i ett dokument pekat ut hundra nyckelteknologier och Frankrike står i respektive. 50 av dessa har i

var sin tur ansetts prioriterade och myndigheterna arbetar for att före-

som tagen skall öka sin kompetens inom dessa områden. Det har avsatts en miljard FF på två år för detta. De projekt som stöds av ministeriet har ofta ett storföretag inblandat. Småföretagen ligger under ANVAR:s område. I de projekt får stöd är teknologin tydligt marknadsorien-

som terad, vilket är viktig aspekt. De är bottom-up karaktär. En gång i

en av månaden utvärderas ansökningar. Ministeriet hoppas att få till

nya stånd 2-3 projekt inom varje teknologi.

Upphandling

Termen teknikupphandling är okänd i Frankrike. I stället har tidi-

man

skilt förstudie och varuupphandling. Förstudie användes vid gare beställning produkter. Efter förstudien följde en urvalsprocess

av nya och vinnare fick kontraktet. Men, utöver att upphandlingen skulle

en

kostnadseffektiv, så fanns även målet att behålla och utveckla invara dustriellt kunnande i landet. Ofta delades kontraktet två eller

upp fler leverantörer för att så sätt kunna stödja flera inhemska företag.

I dag är systemet ändrat. Den viktigaste förändringen är att det är förbjudet att använda upphandling för något annat ändamål än att införskaffa eller tjänster. Sålunda är det förbjudet att använda upp-

varor

52 Internationella erfarenheter

handling som en hävstång för teknisk utveckling. I varje fall kan man inte välja ett dyrare alternativ med motiveringen att det stimulerar den tekniska utvecklingen. Under våren väntades dock ett lagförslag som sätter bästa pris prestation framför lägsta pris. Ett annat problem per

med offentlig upphandling i Frankrike är den fragmenterade markna-

den. Det finns till exempel 36 600 kommuner i landet. Traditionellt är Frankrike centralstyrt men på senare år har beslutsfattandet decentraliserats, vilket har gjort de lokala beslutsfatttama ovilliga att lyssna på propåer från centralt håll.

ANVAR

Agence National Valorisation de Recherche ANVAR är pour delvis att jämföra med Nutek. Det ligger under både industri- och forskningsministeriet. Situationen med två eller flera huvudmän är inte helt ovanlig bland de offentliga i Frankrike. ANVAR bildades organen för 25 år sedan och har 400 anställda. De finns över hela personer Frankrike. ANVAR har tre prioriterade uppgifter:

0 stödja innovativa SMEs

0 stödja tekniköverföring

0 arbeta på det europeiska planet för SMEs.

De arbetar huvudsakligen två sätt när det gäller teknologiöverföring.

Först genom att stödja med ekonomisk hjälp. Sen hjälper nya program

de forskningsinstitut med tekniköverföring.

Det finns flera möjligheter till ekonomiskt stöd, bland annat genom skatteavdrag om man ökar sin FoU-budget. Det finns specifika stöd från ministeriema, och ANVAR stöd till högteknologiska innovatiger va företag. ANVAR finansierar till 50 procent och företagen är upp

endast återbetalningsskyldiga projektet lyckas, och då utan någon

om räntekostnad. Ungefär ett av två projekt brukar lyckas vilket de ansåg tydde på intelligent risktagande. Tiden varierar beroende på vilket område programmet rör sig inom. Bioteknikprogram kan röra sig runt 3-4 år, medan mjukvaror kan ha en projekttid på l till 2 år. ANVAR administrerar flera projekt inom för de 100 nyckelramen teknologiema. ANVAR ber om programförslag som industrin svarar ensamma eller i samarbete med forskare. Två- till trehundra tusen av ansökningar får finansiering på två år. Man har försökt få ett så brett fält som möjligt. Inriktningen är tydlig mot små och medelstora företag och det anses vara ett plus att presentera ett samarbete med forsken ningsinstitution.

Intemationella erfarenheter 53

Överlag den privata sektorns reaktioner positiva. Utvärderingama är sker i regionerna vilket medför smidigare kontakt mellan aktörerna. en Utvecklingstendensen för ANVAR är att de får allt tydligare regioen nal profil vilket går i linje med den politiska målsättningen.

En uppgift ANVAR misslyckats med är att få forskare att bilda som företag. Det har funnits möjlighet att ta sabbatsår men det har inte egna varit tillräckligt för få forskare att starta eget. Många har tagit sig ut att i den privata sektorn, då anställda i större företag. men som

CNRS

National de Recherche Scientifique CNRS är den statliga Centre och har 26 000 anställda. Verk-

grundforskningsinstitutionen personer

samheten inte riktad mot industrin utan har bred nationell karakär en Dock har institutionen del kontakt med industrin, och halv tär. en en miljard CNRS totala budget 13 miljarder franc kommer från uppav CNRS är engagerat i l 100 laboratorier runt om i

dragsforskning.

Frankrike, 10 tillsammans med större industrier. 300 är helfmanvarav sierade CNRS. av består sju avdelningar. Alla avdelningar har fått i uppdrag CNRS av sin budget skall användas för program att avsätta 10 procent av som de områden pekades ut i studien de hundra

inom prioriterade som av nyckelteknologiema.

i första hand lämpade för storföretag. Eftersom Programmen är verksamheten vid CNRS grundforskningskaraktär leder de inte är av till produkter förrän längre fram i tiden. Småföretag har inte resurser Alla resultat publiceras, även de är finansie-

för sådana perspektiv. om

industrin. Kritiska delar forskningen kan hemlighållas av rade av av industrin för säkerställa internationella konkurrensfördelar. Företaatt alltid förtur till de intellektuella rättigheterna. CNRS har dock gen har några patent viss inkomst till organisationen. som genererar forskare kan tjänstledigt i till tio år för att arbeta i den CNRS ta upp Ett problem är CNRS fostrar tjänstemän och inte privata sektorn. att företag har under CNRS verksamhetstid. entreprenörer. 130 nya startats försöker locka folk att starta företag för att hålla det egna De att egna lönekontot Medelåldern CNRS stiger, vilket gör att lönerna nere. ökar. De försöker även få industri och universitet att anställa forskare.

Deras strategi för att attrahera småföretag går ut att företagen

själva skulle initiativ för att få lösningar till problemställningar de ta Laboratoriema lokala så kontakterna kan väldigt informella har. är vara till sin Ett sätt för CNRS att få ut sin kunskap till småförenatur. annat

54 Internationella erfarenheter

tag är att via mässor och utställningar skapa kontaktytor. Kontakterna sker via de tjugo regionala kontoren.

PREDIT

PREDIT är paraplyorganisationen för Frankrikes samlade forskningsinsatser på transportområdet. PREDIT kom till efter utvärdeatt ringen av det första PREDIT-projektet presenterades 1994. 1996 signerades det slutgiltiga beslutet och projektet startade. Det har sex huvudmän; ministeriema för transport, forskning, miljö och industri plus två myndigheter, ADEM energimyndighet och ANVAR. Syftet med PREDIT är att utveckla kollektivtrafiken, minska avståndet till marknaden, öka konkurrenskraften och få till stånd ett samlat europeiskt forskningsprogram. Programmet fokuserar på få att en mer strukturerad forskning inriktad på användarnas behov, få till stånd prototyper för användare och marknaden, öka inblandningen offentav ligt anställda forskare och fokuserar på att få till stånd europeiskt ett projekt korrelerar till det nationella som programmet. Sammanlagt är 800 forskare, 1 000 doktorander och 800 administratörer engagerade i PREDIT II. Mycket forskning sker inom företagen, men om den är offentligt finansierad behövs starka skäl för att hemlighålla resultaten. Erfarenheterna visar dock att industrin är relativt öppen för att redovisa sina forskningsresultat. Självklart kan de hemlighålla kritiska delar för att behålla konkurrensfördelar. PREDIT leds kommitté med parlamentsledamot av en en som ordförande. I kommittén sitter representanter från industrin, användare, forskningsinstitut och administrationen. De är alla nominerade miav nisteriema. Därunder finns verkställande styrelse består en som av 13 personer. Sekretariatet handhar viss finansiering, administration och liknande sysslor. Den sista nivån är de tretton betemagruppema som står av 13-18 Det är populärt att sitta i Deltapersoner. temagruppema. garna får inte betalt för sitt engagemang. Temagrupperna har nu 300-350 projekt i gång. Det finns huvudsakligen två sätt att få industrin i projekt. Antingen bjuder kända man aktörer till samarbete eller så efter annonserar man förslag genom att publicera en s.k. utmaning. Intressenter får lämna avsiktsförklaen ring. Där presenterar de storlek, vad de vill göra och hur mycket de vill hålla hemligt för konkurrenter. Om de klarar första utvärderingen får de lämna in utförlig projektbeskrivning. Temagruppen rankar sedan en förslagen och den verkställande styrelsen väljer sedan vilka ut som skall få stöd. Varje temagrupp har budget och förslagen kan få 30en

1997:88 Internationella erfarenheter 55 SOU

finansiering beroende vilken fyra olika nivåer de 100 procents av tillhör. Indelningen baseras olika tidsperspektiv. De fyra nivåerna är:

strategiska frågor grundforskningsfrågor där möjlig marknadsintroduktion ligger ca en 20 år fram i tiden teknologiska frågor där marknadsintroduktionen sker runt år 2005 0 där prototyper skall tas fram snabbt. nya transportsystem nya

ministerium har olika regler för finansiering och de har inte kun- Varje regler. Det är relativt oviktigt vad företagen nat enats om gemensamma ministeriema bestämmer storleken på det finansiella begär. Det är som bidraget. 1996 fick 200 projekt sammanlagt 1,2 miljard FF. Chansema

att få finansiellt stöd är goda. Konkurrensaspekten prioriteras inte. I stället betonas samarbete och PREDIT:s främsta uppgift tycks att skapa ett ökat

partnerskap. vara

fokus och öka synligheten för projekten. Programmet gynnar stora, aktörer det finns exempel små, mindre kända företag kända även om

har lyckats bli del i projekt.

som

6.5 USA

National Institute of Standards and Technology

NIST federalt forskningsinstitut under Department of Commerce. är ett leds politiskt tillsatt Director. En advisory

Organisationen av en

board med medlemmar från den akademiska världen och den privata verksamhetens inriktning gång om året. sektorn gör en översyn av en Sammanlagt har NIST 3 300 anställda och 1 250 gästforskare. Huvuduppgifterna bedriva grundforskning, att utveckla mättekniker, att är att material, produkter och produktionstekniker och att utvärdera definiera standards och referenser. Banden med universitetsvärl-

och publicera

den stärks via de kurser NIST forskarnivå och de adjungerade ger professorer som arbetar på NIST. har få federala fått ökade anslag sedan 1993. NIST som ett av organ delen NIST:s budget kommer från federalt håll men det Den största av intäkter från håll, delstatliga myndigheter som beställer finns annat t.ex. forskning och privata företag betalar för att få företagets forskare som forskning tillsammans med NIST. Inga resultat kan i sådana att bedriva

56 Internationella erfarenheter

samarbeten hållas hemliga. En tredje inkomstkälla från utomstående är de avgifter som tas för resultat och produkter. Advanced Technology Program administreras NIST av men det är ett program som styrs av industrin. Programmets uppdrag beskrivs som följande: Stimulate US economic growth by developing high risk and enabling technology through industry-driven cost-shared partnerships". Projekten befinner sig mellan grundforskning och

färdiga pro-

dukter och kan ta sig olika former. Individuella företag kan ha ett projekt, men inte längre än tre år och det får högst kosta $2 miljoner totalt. Om företaget satsar än $50O 000 så behåller de alla intellektuella mer rättigheter. Direkta investeringar går bara till privata företag och inte till universitet, federala eller oberoende forskningsinstitut organ som drivs utan vinstintresse. Om företaget i fråga inte kommersialiserar resultaten har ATP rätt att ta resultaten till ett företag för åstadannat att komma en marknadsintroduktion. Ett annat sätt att organisera samarbetet är i Joint Ventures. De får inte fortlöpa längre än fem år, det finns ingen gräns för hur men stor summa som kan anslås. Däremot får inte NIST:s del överstiga 50 procent

Small Business Administration

Definitionen av småföretag är högst 500 anställda, och de inte har att mer än $5 miljoner i intäkter. 55 procent USA:s BNP kommer från av de små företagen, och närmare 100 procent de arbetstillfällena av nya skapas inom denna sektor. Tendensen är att större företag och federala och delstatliga myndigheter minskar sin personal. Av teknik räknar ny man att 55 procent uppkommer i små företag. Kvinnor i USA startar företag dubbelt så ofta män och tio år så kommer hälften de som om av

små företagen att kvinnoföretag. I dag anställer kvinnoföretag 8/2

vara miljoner människor, vilket är än vad alla Fortune 500 företag mer anställer i USA. Sammanlagt finns det ungefär 22,5 miljoner små

företag

i USA. SCORE, Service Corps of Retired Executives, är ett program som administreras SBA där frivilliga pensionerade direktörer hjälper föav retag med finansiella frågor och ledarskapsråd. De får bara ersättning för utlägg. På lokal nivå har SBA 40 s.k. BICS-Business Information Centers. Privata företag har donerat toppmodern teknologi till dessa center, vilkas resurser småföretagare kan utnyttja.

SBA ser sig smâföretagens intresseorganisation inom den fede-

som rala förvaltningen och undersöker kontinuerligt tillståndet bland småföretagen. Samtidigt försöker de påverka lagstiftningen så att den blir mer

l

Internationella erfarenheter 57

i

småföretagsanpassad. Ett exempel är att de lyckades dela upp höjning-

den lagstiftade minimilönen. Helst hade de inte velat se någon en av höjning alls, men nu delades höjningen upp till en stegvis förändring under 3,5 år.

SBA lånar själv inte ut några pengar, men går däremot in med en lånegaranti underlättar för småföretag att få banklån. Upp till 75 pro-

som

efterfrågat belopp eller $75O 000 kan garanteras. För detta tar cent av SBA avgift på 2 procent av det garanterade beloppet.

en

Small Business Innovation Research

SBIR är ett trestegsprogram där de två första stegen är upplagda som

arkitekttävling där vinnarna får finansiellt stöd. I första steget kan en

få upp till $l00 000 och i andra steget upp till $250 000 under två man år. Den tredje fasen innehåller inga finansiella stöd, utan i stället skall privata investeringar leda till en marknadsintroduktion. Lämpliga projekt kan dock bli föremål för upphandling. 1 av 8 förslag får den första finansieringen så konkurrensen är hård. Sammanlagt har en miljard dollar betalats ut till och med 1996, spritt över 35 000 awards. 15 000 företag har deltagit. De federala myndigheter som har en extern forskningsbudget som är större än $l00 millioner skall enligt lag upprätta ett SBIR-program. Fram till år 2000 skall de avsätta 2,5 procent

sin forskningsbudget till SBIR-programmen. 11 federala organ har av hitintills upprättat sådana. Programmet får högt betyg av USA:s riksrevisionsverk. I Sverige har Nutek ett liknande program, SNITS.

Small Business Technology Transfer Program

STTR är mycket likt SBIR med den skillnaden att de deltagande företagen måste ha en partner. Denna skall vara en organisation utan vinstintresse, som till exempel universitet eller oberoende forskningsinstitut. Programmet kom till enligt en lag 1992 och de första pengarna delades ut 1994, så det är för tidigt att utvärdera resultaten. Dock är det allmänna intrycket att projekten är högteknologiska än de i SBIR.

mer När företagen når kommersialiseringsfasen måste de själva ta ansvar för projektet.

58 Internationella erfarenheter

Upphandling

Den federala regeringen upphandlar för $25 miljarder årligen, exklusive försvaret, vilket gör den till en betydande kund. 10-20 procent

av upphandlingen skall gå till små företag, och tre procent dessa till

av små företag som ägs av etniska minoriteter. Kvinnoägda företag räknas även till denna grupp. Tidigare sköttes upphandlingen centralt Gene-

av ral Services Administration. Även IT-varor upphandlades enheten,

av men nyligen decentraliserades denna upphandling till respektive myndighet. Samtidigt skapades interministeriella för att hjälpa till

grupper att lösa de olika myndigheternas problem.

Office of Management and Budget att regeringen har roll

anser en som teknikdrivande aktör, framför allt inom spjutspetsteknologi. Den bredare teknologin är antingen marknadsdriven eller utbudsdriven. OMB ansåg att den amerikanska staten har större förutsättningar att vara teknikdrivande genom standarder än genom upphandling. Vid upphandling bör staten följa marknaden och inte skapa en ny marknad. Man skall vara i täten, men inte leda.

Departement of Energy

Även på Departement of Energy DoE poängterades de hellre

att arbetar med standards och kodifiering än påverkan via upphandling. Det finns dock projekt med vitvaror som påminner Nuteks arbete inom

om Programmet för effektivare energianvändning. De samarbetar med två av de största återförsäljama för att få till stånd snabbare marknadsintroduktion av energisnålare vitvaror. DoE försöker även få staden New York att i två faser upphandla bättre produkter. I första ledet styra upphandling mot de bästa av redan existerande produkter och i andra ledet upphandla produkter som är bättre ur energisynpunkt än de redan existerande.

Byggnadsindustrin i USA är mycket fragmenterad och målen

ett av med projektet Buildings for the 21$t Century" är att vrida marknaden från individuella komponenter till integrerade system. Genom att diskutera med ungefär 100 beslutsfattare och forskare har man försökt introducera ett helhetsperspektiv på byggnader och byggande. Man försöker visa att det blir lättare att bygga och inte bara billigare. Kor.sumentfokus saknades dock.

Internationella erfarenheter 59

Stanford Office of Technology Licensing

OTL arbetar med att hjälpa forskare på Stanford att patentera och sälja licenser för sina resultat. Licensieringen skiljer sig från ett företags licensiering, riktar sig mot färdiga produkter. OTL riktar sig mot

som resultat fortfarande behöver utvecklas för att bli färdiga produkter.

som

Fram till 1970 universitetet negativt till forskare ville licen-

var som siera sina produkter. I stället var det ofta staten som ägde licensrätten, då den stor finansiär efter andra världskriget. Förmodligen var

var en det ofta militära medel aktuella. 1980 antogs en federal lag

som var

syftade till att öka teknologiöverföringen vilket medförde att lisom censrättighetema tillföll universitetet. Forskaren fick royalties. Vid Stanford är regeln vid licensförsäljning att fakulteten, institutionen och forskaren får tredjedel licensintäktema. Utvecklingen med-

en var av förde kulturell förändring. Sedan 1980-talet har intresset för licensi-

en ering ökat och det är många forskare som tar kontakt med OTL för

nu att få hjälp. Liknande organisationer finns på flera andra större universitet runt i USA. Kostnaden för patentering är så hög att en enskild inte kan stå för den. OTL har nu ungefär 400 licenser som genererar pengar,

bara några få stora Flera av dessa hänför sig till men genererar pengar. forskningsresultat från 1970-80 talet. Licensintäktema uppgår till omkring $ 40 miljoner/år.

Nätverk mellan forskare, och mellan forskare och industri, framhålls

viktig del processen. OTL framhöll att exploatering via Stansom en av fords licenskanaler inte skall som en skyldighet utan en möjlighet. I

ses stället är det viktigare för OTL att katalysator för att generera

vara en self-interest. Stanford äger patentet men forskaren kan själv exploatera dem. De startade företaget Yahoo valde till exempel att explo-

som atera sin produkt hand. Det inte Stanford några licensin-

egen gav täkter däremot har ägarna skänkt närmare $2 miljoner till Stanford

men för att finansiera en ny professur.

6.6¶Japan

Flera offentliga organisationer påverkar Japans teknikpolitik; premiärministerns rådgivande enheter, departementet för internationell handel och industri MITI och utbildningsdepartementet. Flera andra departement, såsom kommunikationsdepartementet och post- och teledepartementet, har forskningsenheter som de själva bestämmer över.

egna Premiärministern har fem rådgivande inom teknik- och natur-

grupper vetenskap, energi, kämkraftsäkerhet, rymdverksamhet och djuphavsforskning. Utöver dessa sorterar även samordningsorganet Science and

60 Internationella erfarenheter

Technology Agency under premiärministern. Det kan med fog påstås att det finns flera inriktningar inom forskningspolitiken. Japan har

en statsapparat med en stark och konservativ byråkrati och de politiska besluten har inte alltid så stor genomslagskraft i praktiken.

Japan Science and Technology Corporation

JST är en delvis fristående myndighet under premiärministems kansli som sysslar med forskningsfinansiering, samordning, information, forskarstöd och internationellt samarbete. Organisationen

är en sammanslagning av två äldre myndigheter och har ungefär 400 anställda. De arbetar med att initiera forskning och sprida information från universitet och nationella forskningslaboratorier till forskare och allmänhet. Forskningsprojekten startats är grundforskningskaraktär,

som av som svar den återkommande kritiken från USA att Japan endast ägnar sig åt tillämpad forskning. Pågående projekt gäller t.ex. biomolekylära frågor, kvantfysik och ytfysik.

I samarbete med de lokala myndigheterna har JST infört ett system med regionala teknikkontor som är bemannade med s.k. teknikambassadörer. De ger gratis teknisk rådgivning till småföretag. Dessutom har JST inrättat s.k. Regional Core Centers där utifrån lokala önske-

man mål har organiserat samarbetsprojekt mellan företag, universitet och nationella forskningslaboratorier. Det finns inga centrala riktlinjer, vilket är relativt unikt i Japan, utan man har låtit lokala intressen påverka inriktningen på FoU-verksamheten.

Departementet för internationell handel och industri

MITI

Agency for Industrial Science and Technology del MITI och

är en av sysslar med att stimulera samarbetet mellan företag och forskning. För att öka tekniköverföringen arbetar man för att öka utbytet av forskare mellan universitet och företag samt med frågan rättigheterna till

om patent och andra icke materiella tillgångar.

Rörligheten mellan universitet och företag har varit i det närmaste obefintlig i Japan. Först och främst anses det fint att jobba offentligt, att arbeta för kejsaren. Dessutom motverkar pensionssystemet rörlighet, då pensionen består av ett engångsbelopp intjänat genom många tjänsteår och som kan förverkas om man slutar i förtid. Utöver detta har det rått ett förbud för forskare vid de statliga universiteten att ta tjänstledigt eller att uppbära konsultarvoden. Det finns utbredd rädsla för kor-

en

Internationella erfarenheter 61

ruption i Japan. Från och med våren 1997 har dock reglerna ändrats så att forskare kan ta på sig konsultuppdrag. Forskare i Japan har personligen rätt till de upptäckter de gör i tjänsten, få utnyttjar detta då de saknar ekonomiska medel att söka men och vidmakthålla patent. Ett fåtal universitet har inrättat patentkontor för hjälpa forskare att söka patent och sälja licensrättigheter, och att samtidigt öka intresset för dessa frågor. De japanska universiteten har traditionellt sin uppgift att undervisa och producera studenter sett som med goda kunskaper. Att påverka attityderna till kommersiell verksamhet anses nu viktigt.

Small and Medium sized Business Agency

SMBA ligger under MITI och arbetar med flera typer stöd till föreav tag:

Uppdragsforskning där staten lägger ut uppdrag företag och be- 0 talar hela kostnaden. Om arbetet leder till kommersiella produkter får företagen exploatera dessa och återbetala kostnaderna till staten. Stöd till småföretagens utvecklingsarbete efter ansökningar från fö- 0 Stödet varierar mellan och 3A totala kostnaden. retagen. av Investeringslån för utvecklingsprojekt. Lånen kräver viss säkerhet 0 och löper med ränta om 2,9 procent. Skatteavdrag. Företagen får dra 6 procent av FoU-utgifter från 0 av skatten.

Stödet till småföretag omfattar information, rådgivning, utbildning och kreditgarantier. Nyligen har en särskild lag införts om betalningsfrist vid betalning till underleverantörer. I ekonomiskt besvärliga tider skaffar sig de stora företagen kredit att helt enkelt inte betala sina genom underleverantörer. Det japanska affärssystemet bygger till stor del förtroende, och endast i mindre omfattning juridiska regler. Det är därför svårt att driva in betalningar, framför allt gäldenären är en om stor kund man är beroende av. som Alla tre politiska nivåer stöd till mindre företag. Kommuner och ger prefekturer regionala nivån administrerar stödet och den natio-

den

nella nivån finansierar och utformar regler.

62 Internationella erfarenheter

Upphandling

Teknikpolitiska åtgärder från efterfrågesidan är ovanliga. Teknikupp-

handling förekommer inte utanför den militära sektorn. Det råder delade meningar om den offentliga upphandlingspolitiken. En linje hävdar att man skall skärpa konkurrensen och handla där det är bäst och billigast. Andra hävdar att staten har ett intresse att sprida inköpen för att av därigenom på sikt öka valfriheten och konkurrensen. Relationen mellan företag och myndigheter beskrivs i första hand samarbetsrelasom en tion. Den konkurrens i regel ingår i upphandling tycks inte ligga i som linje med den relation som japanerna vill ha mellan företag och offentliga organ.

6.7¶Sammanfattning

Teknikupphandling som näringspolitiskt verktyg förekommer inte i de länder vi har studerat. Däremot har teknikupphandling inom försvarssektorn varit vanligt förekommande. Framförallt i USA har det gett positiva externa effekter, t.ex. inom elektronikindustrin. Men upphandlingsproceduren i dessa länder är inriktad på just upphandling, och inte andra politiska mål. Överlag anses inte upphandling ett användbart vara teknikpolitiskt medel. Upphandlingen är oftast inriktad att säkerställa konkurrensen på olika marknader. Det upplevs att de intersom nationella reglerna för upphandling sätter stopp för att använda upphandling som ett verktyg att lösa andra politiska frågor, såsom teknikpolitiska överväganden. Överlag får intrycket att reglerna har man av passiviserat de offentliga aktörerna till att endast fokusera till priset. I Storbritannien utrycktes dock möjligheten att väga in teknisk utveck-

ling i upphandlingsprocessen via formulerat förfrågningsmate-

ett noga rial. Det viktiga är att dessa parametrar kan vägas mot varandra i upphandlingssituationen. Det får inte snedvrida konkurrensen. I USA används standards för att påverka teknikutvecklingen snarare än upphandling. Staten har dock roll vid upphandling spjutspetsen av teknologi. Men denna upphandling sker inom det militära eller inom stora statliga projekt, som t.ex. rymdprogram. Överlag är åtgärder från efterfrågesidan ovanliga för att stödja teknikutvecklingen inom företag eller samhället i stort. Det är vanligare med forskningsstöd och andra medel arbetar från utbudssidan. som Man stödjer via bidrag och försöker underlätta teknologiöverföringen på olika sätt. Genom s.k. science parks skapar möjligheter att man överbrygga klyftan mellan företag och universitetsvärlden. Andra åtgärder är att hjälpa forskare att starta egna företag eller underlätta li-

Internationella erfarenheter 63

censierings- och patentprocedurema. Alla länder som studerats anser det viktigt att underlätta den högteknologiska utvecklingen i de små och medelstora företagen. Framför allt i Storbritannien och USA presenterades flera intressanta program for att stödja den utvecklingen. Metoderna skiljer sig något det råder konsensus vad problemen är.

men om Det är i dessa företag innovationskraften och flexibiliteten finns för att lösa morgondagens problem, och det är där morgondagens arbeten kommer att skapas.

7 för

Upphandling utveckling

7.1¶Teknikupphandlingens möjligheter

Bakgrunden till Teknikupphandlingsutredningens uppdrag är proble-

ekonomisk tillväxt och hög arbetslöshet. Den ekonomismen med svag ka tillväxten är beroende den ekonomiska politiken men påverkas

av också åtgärder inom näringspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och

av

rad andra politikområden. Näringspolitiken hade under 1980-talet en stor bredd och inriktad på att stödja näringslivets utveckling i en rad

var olika avseenden. Under år har den begränsats och är i huvudsak

senare inriktad att förbättra de allmänna förutsättningarna för näringslivet och att stödja start företag och expanderande små och medel-

av nya av stora företag. Stöd till teknisk forskning och utveckling är den största enskilda utgiftsposten inom näringspolitiken.

Sverige tillhör de ledande länderna i världen vad gäller utgifter för teknisk forskning och utveckling. Huvuddelen av utgifterna kommer från näringslivet, framför allt från ett litet antal stora multinationella företag inom forskningsintensiva branscher. De offentligt finansierade delarna FoU-utgifterna går huvudsakligen till universitet och hög-

av skolor. Detta stöd utgår framför allt i form grundanslag och i form

av

anslag från forskningsråd och stiftelser. Huvuddelen av detta stöd av kan betecknas utbudsorienterat. Det riktas till forskare och forsk-

som ningsinstitutioner, dvs. de producerar forskning, inte till dem som

som efterfrågar forskningsresultaten.

Teknikupphandling är ett efterfrågeorienterat sätt att driva den tekniska utvecklingen. Genom att kunder/köpare efterfrågar produkter

inte finns på marknaden stimuleras tillverkare och forskare att utsom veckla nya produkter.

Under år har de små och medelstora företagen kommit i cent-

senare

den näringspolitiska debatten. Det beror i första hand på förrum av hoppningen att dessa företag skall växa och öka i antal och därmed åstadkomma tillväxt och ökad sysselsättning. Anledningen till att de små och medelstora företagen betonas är i första hand att storföretagen deklarerat att de kommer att minska antalet anställda i Sverige och att

66 Upphandling för utveckling

den offentliga sektorn av andra skäl inte kan fortsätta med den expansion som den haft under 1980-talet. Intresset för de små och medelstora företagen har medfört att rad studier har genomförts regioner där en av dessa företag varit särskilt framgångsrika. Regioner särskilt som uppmärksammats är Emilien i Italien, Baden-Würtemberg i södra norra Tyskland och Wales i Storbritannien. Viktiga framgångsfaktorer för småföretagen i dessa områden är samarbete och konkurrens. Företagen i dessa distrikt konkurrerar och jämför sig ständigt med varandra. Samtidigt samarbetar de för att kompensera det lilla företagets nackdelar i jämförelse med stora företag. Det kan gälla marknadsföring, gemensam att dela på stora order, investeringar i dyr teknisk gemensamma utrustning, specialistkompetens etc. Genom lyckad kombination en av samarbete och konkurrens har ett gynnsamt klimat för småföretagsutveckling skapats. Samarbete och konkurrens är också centrala element i

teknikupphandling.

Offentlig teknikupphandling har ofta använts i syfte att stödja den inhemska industrin. Avsikten har varit, förutom att förse den offentliga sektorn med bra produkter, att stödja utveckling och tillväxt inav hemska företag. Inte sällan har upphandlingen skett från storföretag med monopolställning inom landet så som Ericsson haft inom publika telefonsystem och ASEA/ABB inom rälsbundna transportsystem. Den typen av protektionistisk teknikupphandling är, med vissa undantag, inte längre möjlig med de regler för offentlig upphandling gäller som sedan 1994. Flertalet företag kan komma att beröras offentlig som av teknikupphandling har att räkna med att arbeta i internationell konkurrens. Vare sig de arbetar med export eller enbart är inriktade på den svenska marknaden måste de räkna med att träffa på konkurrenter från andra länder. Det finns därför inte anledning att söka utforma näringspolitiska stöd bortser från detta förhållande. Om ojfentlig tekniksom upphandling skall bli ett verkningsfullt näringspolitiskt instrument bör den bedrivas i internationell konkurrens. Först då kan de deltagande företagen få klart för sig hur de står internationellt och på vilken nivå deras produkter måste ligga för att klara konkurrensen. Det bör samtidigt påpekas att offentlig upphandling fortfarande i hög grad är en nationell fråga. Över 90 upphandlingen EU sker procent av inom nationellt. Grunden för marknadsekonomin är kontakterna mellan säljare och köpare. Det är säljarnas tävlan om kunderna driver fram de som produkter som efterfrågas. Teknikupphandling kan metod ses som en att förstärka denna i situationer där normala kund leverantörprocess kontakter inte resulterar i de produkter köparna vill ha. Det kan finnas flera skäl till att marknaden inte fungerar tillfredsställande köparens ur synpunkt. Ett kan att de tekniska kraven är så komplicerade att de vara

Upphandling för utveckling 67 lx

inte kan förmedlas i normala köpar- säljarkontakter. Teknikupphandling kan då erbjuda metod med fördjupad dialog som ger tillfälle

en en att klargöra vad köparen eftersträvar och hur dessa krav kan tillgodoses. Ett annat skäl kan vara att styrkeförhållandet mellan säljare och köpare är sådant att köparen har svårt att göra sig gällande. Det kan t.ex. bero på att köparna är många, splittrade och har begränsad kompetens medan säljarna är stora och har hög kompetens.

Mina slutsatser är att ofentlig teknikupphandling bör utnyttjas som

styrmedlen i den teknikpolitiska arsenalen. Det kan användas ett av både som en enskild åtgärd och i kombination med andra åtgärder. Ofentlig teknikupphandling bör i första hand utnyttjas i samband med upphandling för den ofentliga sektorns behov men kan också användas för att tillgodose andra samhällsintressen, exempelvis inom miljövård, energipolitik, trafikpolitik etc. Däremot har jag inte funnit skäl att förorda ofentlig teknikupphandling som en renodlad näringspolitisk åtgärd utan anknytning till ofentliga behov och intressen i övrigt.

7.2¶Teknikupphandlingens kärnpunkter

Teknikupphandling bygger två huvudmoment för att driva fram den önskade produkten; samverkan och konkurrens

Samverkan kan ske mellan köpare och säljare och inom en grupp av

köpare. Samverkan sker genom kravspecifikationen som är upphandlarens/köparens huvuduppgift. Utarbetande av kravspecifikationen före-

gås ofta omfattande som innehåller behovsanalys, risk-

av en process analys, livscykelanalys, planering, utredning och utveckling. Olika alternativ och dess konsekvenser måste övervägas innan köparen har möjlighet att fastställa sina krav. I traditionell upphandling av komplexa system har samarbetet varit stor betydelse. Det har inte innebu-

av rit några formella problem då det ofta bara funnits möjlig inhemsk

en leverantör.

Med Sveriges medlemskap i EU och upphandlingsreglema i LOU

har samarbetsmöjlighetema i den offentliga upphandlingen begränsats.

För att säkerställa konkurrensen måste köparen avstå från att samverka med någon leverantör under förberedelsearbetet. Köparen får i stället förlita sig på egen kompetens eller konsulttjänster för att klara att utforma kravspecifikationen. Det finns två huvudmetoder att utföra detta arbete; normal upphandling eller funktionsupphandling. Vid normal upphandling görs kravspecifikationema så att de beskriver hur pro-

dukten skall utföras. Vid funktionsupphandling avser kravspecifikatio-

endast vilka krav produkten skall uppfylla i användartermer. Köpanen

överlämnar säljarna att välja utformning, material, tekniska lösren

ningar etc. Om upphandlingen sker i flera steg i form selektiv

av upp-

handling eller förhandlad upphandling ökar möjligheterna till ett för-

djupat samarbete mellan köparen och leverantörerna.

Konkurrensmomentet består av att köparen begär in offert eller förslag från flera olika leverantörer och väljer den bästa kombi-

som ger nation av pris och prestation. I princip gynnas köparen fler anbud som lämnas. Men värdering och urval anbud kan kostsamt. Kö-

av vara paren kan därför ha ett intresse av att begränsa antalet anbud. Köparen kan också ha anledning att begränsa kretsen anbudsgivare med hän-

av syn till leverantörernas förmåga att efter leveransen ge service i form av underhåll, reservdelar etc. Det är till köparen att inom för

upp ramen

de gällande upphandlingsreglema utforma upphandlingen. Det gäller

bl.a. avvägningen mellan önskemålet många anbud och att begränsa

om

kostnaderna för upphandlingen.

Samarbete och konkurrens är viktiga förutsättningar för att utveckla dynamiska och livskraftiga småföretag. Teknikupphandling metod

är en

kan bidra till dessa förutsättningar. Teknikupphandling bör därför

som utnyttjas, inte minst inom kommun- och Iandstingssektorns inköp

av tjänster och utrustning.

7.3 och

Teknikupphandling kundanpassning

Teknikupphandling har i huvudsak utformats för ändamål.

två typer av Det ena är inköp av stora komplexa system som köps vid enstaka tillfällen med många år mellan inköpstillfållena. De tidigare anförda

ex-

emplen med stridsflygplan och publika telefonsystem är exempel på

sådan upphandling. För denna typ av upphandling saknas det i stort sett

alternativ till teknikupphandling.

Den andra typen av situation där teknikupphandling har använts är vid inköp av enstaka produkter såsom sjukhussängar, räddningsstegar etc. där teknikupphandlingen syftar till att utveckla etablerad

en produkt.

Varuproduktionen dominerades under 1960- och 70-talet stan-

av dardiserade produkter som tillverkades i långa serier. Produkterna hade ofta en livslängd på många år. Försäljning skedde från ett fast sortiment och ofta från lager. Teknikupphandling kunde då driva fram en helt ny produktgeneration som annars inte kommit fram eller som möjligen hade kommit fram långt senare.

Under 1980-talet har Varuproduktionen ändrat karaktär. Produkternas livslängd har förkortats avsevärt. Kundanpassning har blivit mycket vanligare och drivits mycket långt inom många områden. Många företag uppger över huvud tagit inte ett fast sortiment med produkter. I

" l j Upphandling för utveckling 69

l

stället erbjuder de kundanpassade lösningar inom ett visst problemområde. Gränsen mellan produkt och modifiering av en existeen ny rande blir allt flytande. Produktutveckling sker fortlöpande och är mer

ofta sammanvävt med kundanpassning av produkterna.

Vidare har varuproduktion kommit att allt integreras med mer tjänsteproduktion. Varor säljs med olika underhåll och servicetyper av tjänster. Tendensen är särskilt tydlig inom IT-teknologin där användare ofta inte kan skilja den tekniska utrustningen från de programvaror den innehåller. Utvecklingen har medfört att gränsen mellan en ny produkt och modifiering och kundanpassning gammal produkt blir allt av en flytande. Denna utveckling har förändrat villkoren för teknikuppmer handling. En faktor påverkar möjligheten att bedriva teknikuppannan som handling är hastigheten i teknikutvecklingen. Det gäller särskilt ITområdet där ofta talar modellårsbyten tredje månad. Med man om var så snabb utveckling är det inte möjligt att bedriva teknikupphandling en i traditionella former. Utredning, utarbetande kravspecifikation och av infordran anbud tar för lång tid i relation till den tekniska utveckav lingen. Utrustning inom IT-området utvecklas fortlöpande. Frågan om vad viss utrustning klarar och inte klarar kan ofta inte besvaras enen kelt kräver ingående analys den tekniska miljö i vilken ututan en av rustningen skall arbeta. Utvecklingen har således medfört att gränsen har blivit flytande

mellan vad är teknikupphandling och vad som är kundanpassad

som På många områden går det i praktiken inte att bedriva tek-

produktion.

i traditionell mening. Utvecklingen går för fort för att

nikupphandling

den på meningsfullt sätt skall kunna hanteras inom ramen för en ett teknikupphandling. Produktemas egenskaper är ibland inte tillräckligt väl definierade för att entydigt skall kunna säga om de uppfyller man uppställda krav eller inte. l denna produkter är förekomsten tidiga användare viktig. typ av av Tidiga användare är de kunder är villiga att de första att köpa som vara och använda produkt. Det är viktigt för producentema att i ett en ny tidigt skede få kontakt med kunder som är villiga att pröva en ny produkt och fönnedla erfarenheter till tillverkaren. Utvecklingen vad gäller produktutveckling har medfört att det på många områden inte går bedriva teknikupphandling i traditionella att former. Producenternas intresse för kundanpassning medför att köparkan tillgodose sina behov utan att tillgripa teknikupphandling. På na den marknader är det viktigt att det finns tidiga användare typen av är beredda att pröva och kritiskt granska nya produkter. Det finns som behov utveckla arbetsmetoder för tidiga användare så att de kan av att

bli efektiva pådrivare av producentema.

70 Upphandling för utveckling

7.4¶Teknikupphandling som del i

utvecklingsarbetet

Teknisk utveckling kan stimuleras på många olika Det kan ske sätt.

genom grundanslag, stipendier, forskningsanslag etc. Teknikupphand-

ling kan användas dels som en enskild åtgärd, dels i kombination med andra styrmedel. Om samhället först ökar kunskapsbasen inom tekett nikområde genom ökade FoU-anslag har förbättrat

man förutsättning-

arna för att därefter kunna genomföra framgångsrik teknikupphanden

ling. Ur det perspektivet bör offentlig teknikupphandling betraktas inte

som en enskild åtgärd är ett alternativ till andra åtgärder som utan som ett komplement till andra åtgärder.

Samhället har också möjlighet andra åtgärder påverka att genom utvecklingen, exempelvis genom direkt reglering eller olika typer genom av ekonomiska incitament. Den möjligheten har använts för förbättatt ra miljön. Regler att bilar måste förses med katalytisk om nya avgasrening är ett exempel på direkt reglering. Ett exempel ekonomisk sti-

mulans är det bidrag för inköp värmepumpar för villor infördes av som i början l980-talet. av Teknikupphandling använt enskild åtgärd kan som en vara ett efektivt instrument för att driva fam tekniska lösningar. Men förutsättnya ningarna att nå framgång ökar teknikupphandling kan kombineras om med andra åtgärder verkar i riktning. Störst kan försom samma efekt väntas om teknikupphandling kan sättas in i ett vidare teknikpolitiskt

sammanhang.

Även Sverige jämförelsevis om satsar mycket på forskning och utveckling är vi en liten nation med begränsade Trots detta sakresurser. nas en tydlig nationell prioritering inom vilka teknikområsom anger den i huvudsak bör satsas. Sverige avviker i detta avseende resurserna från flera av de länder jag studerat inom för denna

ramen utredning.

USA, Japan, Storbritannien och Frankrike har alla nationella planer med prioriteringar vilka teknikområden skall på. I Storav man satsa britannien äger arbetet i form planeringsarbete kallat rum av ett Technology Foresight som revideras vart femte år. I Frankrike har en analys genomförts över landets ställning i avseende på 100 nyckelteknologier. Landets position med avseende på prioriterade teknologier följs löpande. Även Japan arbetar med motsvarande typ av nationella prioriteringar som verkar styrande användningen såväl de offentav liga som privata FoU-medlen.

Enligt min mening borde även Sverige genomföra motsvarande process för att diskutera och fastställa prioriteringarna inom den tekniska

forskningen. Med en sådan grund finns det förutsättningar använda

att

Upphandling för utveckling 71

de olika teknikpolitiska instrumenten på ett samordnat sätt och uppnå ökad efektivitet. Teknikupphandling kan enligt min mening utnyttjas

bör framförallt åtgärd kan kombineras

separat men ses som en som med andra åtgärder gemensamt kan det önskade resultatet. som ge

7.5¶Jämställdhet och offentlig

teknikupphandling

Offentlig teknikupphandling har ingen direkt betydelse ur jämställdhetssynpunkt. Det metod för att stödja den tekniska utvecklingen är en kan användas såväl män som kvinnor. som av Teknikområdet har sedan länge dominerats män, och det gäller av inte minst komplexa system inom försvaret, kollektivtrafik och stora

byggsektorn där teknikupphandlingsmetoden utvecklats. Det innebär att

med fog kan beteckna teknikupphandling metod utvecklad man som en män för män inom områden med manlig dominans. av Kan det finnas former för teknikupphandling kvinnor som passar bättre eller kan kvinnor tänkas kunna utveckla teknikupphandlingsmetoden och den dimensioner Det förefaller mycket troligt att ge nya så är fallet. Det är inget tvivel att det finns specifikt kvinnliga meom toder och traditioner att hantera de två huvudmomenten i teknikupphandling, samarbete och konkurrens. Man kan därför anta att det finns stora möjligheter att utveckla nya dimensioner av teknikupphandling kvinnor får möjlighet att utveckla metoderna. Det har inte varit om möjligt inom för denna utredning närmare analysera vad tekatt ramen

nikupphandlingstanken skulle kunna utvecklas till det uppdrogs åt

om kvinnor utifrån kvinnoperspektiv välja tillämpningsområden och att ett arbetsformer. En möjlighet ligger närmast till hands är att ta upp som frågan inom kvinnodominerat område vården och engagera ett som kvinnlig såsom biträden, undersköterskor, läkare och sjuk-

personal

sköterskor i teknikupphandling. Jag föreslår att landstingen ger LPT F

ett sådant uppdrag.

7.6¶Regionalpolitiska konsekvenser

Offentlig teknikupphandling påverkar den regionala utvecklingen i den meningen tillväxt och utveckling sker hos de företag som vinner att

upphandlingskontrakten. De medel som anslås för upphandlingen gene-

tillväxt i de områden och på de orter där de vinnande företagen är rerar lokaliserade. Offentlig teknikupphandling leder i regel till att existeran-

fi

72 Upphandling för utveckling

de företag får uppdragen. Det är mindre vanligt företag etableras l att nya som en följd av teknikupphandling. Man får därför räkna med att tek- l

nikupphandling gynnar existerande företag, orter och näringsstmkturer

och att det har mindre betydelse vad gäller nyföretagande och geogra-

fisk omstrukturering.

Det finns inga möjligheter att ta regionala hänsyn vid offentlig

upphandling. Reglerna om offentlig upphandling gäller lika för såväl teknikupphandling som annan upphandling och innebär att endast pris och kvalité/ñmktion kan beaktas. Det är t.ex. möjligt för kommun eller en ett landsting att ge företräde företag från det området i egna upphandlingen. Man kan därför konstatera att i jämförelse med andra tek-

nikpolitiska instrument så offentlig teknikupphandling sämre möj-

ger

ligheter att göra regionalpolitiska prioriteringar.

Däremot är det i regel så att närhet till kunden ökar möjligheterna att sätta sig in i kundens krav och önskemål och att närhet därmed kan öka möjligheten att vinna en upphandling. Detta förhållande gäller både internationellt och nationellt. Alla företag inom den europeiska unionen har samma rätt att delta i all upphandling och att upphandling viss av storlek måste annonseras enligt EU:s regler. Teknikupphandling kräver emellertid ofta nära dialog och informationsutbyte mellan köpare en och säljare. Det innebär att det sannolikt är svårt att hävda sig i en upphandling för företag som inte har närvaro i Sverige med svensktaen lande personal. Vid teknikupphandling som enbart gäller teknisk produkt har en avståndet mellan köpare och säljare mindre betydelse. Om upphandlingen däremot gäller en kombination och tjänster eller renodlad av varor en tjänsteprodukt kan avståndet spela större roll. Exempelvis utbildning en måste till en del levereras där eleverna finns. Även andra typer av tjänster kräver att säljaren/producenten finns där kunderna finns. Teknikupphandling med stort tjänsteinnehåll kan därför förväntas gynna leverantörer i köparens närhet.

Min samlade bedömning är att ofentlig teknikupphandling i huvud-

sak befäster den existerande företagsstrukturen och den inte kan att användas som en regionalpolitisk åtgärd Om de företag som gynnas av

offentlig teknikupphandling skall förmås att förlägga sin verksamhet i

vissa regioner får påverkan i det avseendet ske utanför själva teknik-

upphandlingen.

Upphandling för utveckling 73

7.7¶Teknikupphandling i ett internationellt

perspektiv

Förutsättningarna för offentlig teknikupphandling har förändrats genom de internationella regler för offentlig upphandling som införts. I stort sett likartade regler finns inom WTO World Trade Organization och EU Europeiska Unionen. De regler för upphandling som gäller i EU har för Sveriges del inarbetats i Lagen offentlig upphandling, LOU. om Dessa regler är utformade för vanlig upphandling för den offentliga sektorns behov. Avsikten är att dels garantera att det inköps med som offentliga medel upphandlas till lägsta möjliga pris, dels garantera leverantörerna rättvis behandling i den meningen att alla skall veta vilka en kriterier gäller för upphandlingen och att alla skall få möjlighet att som

delta i budgivningen.

Reglerna i LOA nämner inte teknikupphandling och det finns inga särskilda regler är anpassade för behoven vid teknikupphandling. som Våra kontakter med andra länder visar att teknikupphandling inte utnyttjas i någon större utsträckning instrument för att driva den som tekniska utvecklingen. Intrycket är att teknikupphandling tidigare i hög grad använts protektionistisk metod för att gynna leverantörer i som en det landet. I och med EU, WTO och den starka betoningen av inegna ternationell konkurrens har denna möjlighet bortfallit. Man har då

övergivit metoden bl.a. grund uppfattningen att priset har fått en

av

allt för avgörande roll vid upphandling. Den upphandlande myndighe-

ten är rädd att drabbas skadeståndskrav från konkurrerande anbudsav givare enheten inte väljer den leverantör offererat lägsta pris. om som Teknikupphandling anses svårt att förena med upphandlingsreglerna. Metoden för de områden är undantagna från de internareserveras som tionella upphandlingsreglerna, framför allt försvaret.

7.8 för den offentliga Teknikupphandling

sektorns behov

Kostnader och intäkter

Offentlig teknikupphandling har i första hand använts för att tillgodose den offentliga sektorns behov. Genom att engagera sig i teknikupp-

mmáâ

i

74 Upphandling för utveckling

i

l handling kan berörda myndigheter få fram bättre utrustning och produkter för att effektivare kunna utföra sitt uppdrag. De fördelar som den bättre produkten kan medföra skall de kostnader vägas mot som

teknikupphandlingen innebär och risken att upphandlingen misslyckas.

Kostnaderna för att genomföra teknikupphandling kan variera inen om vida ramar och är helt beroende vilken produkt upphandlingen av avser. Utöver priset för den upphandlade produkten kan utredningsar-

bete och kravspecifikation, mätning och provning medföra stora kost-

nader. Intäkterna teknikupphandling beror det mervärde den av en upphandlade produkten har i relation till existerande produkter och det antal produkter som skall upphandlas. Produktutvecklingen medför i regel stora kostnader tillverkaren som sedan kan fördela på ett stort antal produkter. Ur den köpande organisationens synpunkt kan teknikupphandling visa sig så dyrt att det är kommersiellt ointressant. Det är förmodligen ingen tillfällighet att de mer kända exemplen på offentlig teknikupphandling hänför sig till områden som inte varit föremål för kommersiell konkurrens såsom försvaret och kollektivtrafiken.

Statliga området

De stora offentliga teknikupphandlingsprojekten har drivits i statlig

regi. Utredningen har inte närmare granskat den verksamheten men utgår från att teknikupphandling även i framtiden måste ett viktigt vara inslag i statens upphandling, exempelvis inom försvaret. Upphandlingstekniken tillämpas också i flera statliga utredningar, såsom Byggkostnadsdelegationen och Delegationen för främjande av

miljöanpassad teknik.

Det initiativ som tagits inom för Östersjösamarbetet för ramen upp-

byggnad av ett övervakningssystem för Östersjön, det s.k. Baltic Watch, kan få stor betydelse teknisk utvecklingssynpunkt. Svensk

ur industri bör ha goda förutsättningar att hävda sig väl i upphanden

lingstävling. Från teknikutvecklingssynpunkt skulle det stort

vara av

värde om en upphandling övervakningssystemet kommer till stånd

av Det är ett exempel på ett stort komplext system möjlighet till som ger många leverantörer att utveckla sina produkter i relation med kräen vande kund.

Upphandling bör drivas av de verkliga kunderna, de myndigheter

och organisationer skall använda den upphandlade produkten. som

Samtidigt behövs upphandlingsteknisk expertis det inte är möjligt

som att bygga upp i varje organisation då teknikupphandling förekommer alltför sällan. Det är lämpligt att de myndigheter haft tillfälle att som

Upphandling för utveckling 75

utveckla upphandlingstekniken utnyttjas som konsulter i sammanhanget. När det gäller stora komplexa system är FMV den myndighet som besitter den största samlade erfarenheten. Vid upphandling av enstaka produkter kan Nutek vara den myndighet som tar sig rollen som upphandlingsteknisk rådgivare för den offentliga sektorn. Nutek har lång erfarenhet teknikupphandling olika områden. av

Landstingsområdet

Inom landstingens ansvarsområde finns stora upphandlingsuppgifter. Det gäller både inom vårdområdet och kollektivtrafikområdet. Vad gäller kollektivtrafik pågår flera upphandlingsprojekt bl.a. inom Stockholms läns landsting. Ett intressant projekt gäller spårtaxi, dvs. indien vidualiserad form spårbunden kollektivtrafik. Spårtaxi arbetar med av låga hastigheter 35 km/tim är ändå effektiv då vagnen går ca men kortaste vägen från start till mål utan att göra upphåll under resan. Stockholms läns landsting utreder för närvarande möjligheterna att upphandla försöksanläggning för spårtaxi. Utredningen visar att en spårtaxi förmodligen kommer att finnas inom rimlig tid, att Sverige har goda förutsättningar ett föregångsland inom spårtaxi och att att vara Stockholmsregionen har möjlighet ett pilotområde. Man underatt vara söker i första hand möjligheterna att bygga ett system i Södertälje eller Flemingsberg. Spårtaxi övervägs många håll i världen och det finns antal leverantörer är intresserade att utveckla tekniken, däriett som av bland svenskt företag, SkyCab AB. En upphandling skulle kunna ett leda till ett genombrott för spårtaxiidén och lägga grunden för en ny industri i Sverige. Spårtaxi innefattar både spårbyggnad, byggnad av transportfordon och datorbaserade styrsystem. Inom vården bedrivs omfattande inköpsverksamhet och det finns en uppenbarligen ett samband mellan den höga svenska sjukvårdsstandarden och förekomsten flera framgångsrika svenska företag inom av sjukvård och medicinsk teknik. Men teknikupphandling tycks inte ha spelat någon större roll i denna utveckling. Tvärt tycks den tekniska om utvecklingen vårdområdet driven utbudet på ny utrustning vara av från tillverkarna än efterfrågan från kunderna i form av teknisnarare kupphandling. Landstingen har inrättat ett särskilt organ för teknikupphandling, LFTP, Landstingets fond för teknikupphandling, och produktutveckling det har i stort sett inte fått några upphandlingsuppmen drag från huvudmännen. Verksamheten har i stället kommit att inriktas på att stödja teknisk utveckling genom lån och bidrag. Från allmänna utgångspunkter borde det finnas stora behov av, och goda förutsättningar för att bedriva teknikupphandling inom vårdområ-

76 Upphandling för utveckling

det. Behov tekniska förbättringar finns många områden och med av ett begränsat antal skattefmansierade huvudmän borde det att orga-

nisera slagkraftiga upphandlingsgrupper. Ett behov diskuterats

som länge och som har stor besparingspotential är ett enhetligt nationellt en system för joumalhantering. Jag har inte inom för denna utredramen ning närmare kunnat analysera skälen till att teknikupphandling inte utnyttjas mer inom vårdområdet. En bidragande orsak kan att kunvara derna, de sjuka, inte har några praktiska möjligheter att påverka inköpen och att de som i praktiken företräder de sjuka, politikerna, inte ser upphandling som ett naturligt instrument för sin påverkan. Det förefaller som om leverantörerna utvecklat sina kontakter med de professionella grupperna inom vården, särskilt läkarna, ett sätt gör att som

teknikupphandling inte fått någon naturlig roll. Om teknikupphandling

skall få någon betydelsefull roll inom den tekniskt avancerade vården krävs ett tydligt och kraftfullt intresse från vårdpolitikema. Jag ser också möjligheten för teknikupphandling inom vårdområdet på områden som berör patienter och den omvårdande personalen. Det vore av intresse att pröva att låta sjukvårdsbiträden, undersköterskor och liknande yrkesgrupper få tillfälle att tillsammans med patienterna organisera teknikupphandling för att förbättra deras verksamhet. Då skulle kanske grunden skapas för bättre tekniska hjälpmedel och kon-

kurrenskraftiga företag inom vårdutrustningsområdet. Det skulle också

vara ett sätt att mobilisera kvinnor att utveckla teknikupphandlingsmetoden.

Kommunala området

Kommunerna är de största upphandlama inom det offentliga området. Upphandlingen avser många områden som exempelvis utbildning, vård, gatu- och fastighetsunderhåll och värme-, vatten- och sanitetsområdet. I huvudsak inriktas upphandlingen mot etablerad teknik. Det gäller i synnerhet de mindre kommunerna som uppfattar sig för små att som

syssla med teknikutveckling. Efterfrågan stöd för teknikupphandling

från kommunernas sida tycks begränsad. Kommunerna har inte i var likhet med landstingen byggt särskild organisation för tekniupp en kupphandling och kommunförbundet har inte heller någon särskild verksamhet på detta område. Den teknikupphandling förekommer som är i huvudsak koncentrerad till de största kommunerna. Stockholm är t.ex. engagerad i teknikupphandling av miljöanpassade bilar. En faktor säkerligen medverkar till den låga aktiviteten för teksom nikupphandling i kommunerna är osäkerheten vad är tillåtet om som och inte enligt upphandlingsreglerna. Det värdefullt Nämnden vore om

Upphandling för utveckling 77

för ojfentlig upphandling kan ut riktlinjer som belyser möjligheterna ge

att genomföra teknikupphandling.

De politiska förutsättningarna för teknikupphandling på det kommunala området liknar de landstingsområdet. Det innebär låg sannolikhet enstaka kommuner skall ta sig de politiska och ekoför att nomiska risker upphandling innebär. Samtidigt finns det starka som en utnyttja de samlade inköpsbehoven till att driva fram bättre utskäl att rustning. Jag tänker i första hand på utbildningsområdet. De krav som följer gymnasierefonnen och det växande kravet en individanav av och flexibel utbildning kan endast lösas förnyelse av

passad genom

både det pedagogiska innehållet och de tekniska hjälpmedlen. Den traditionella skolorganisationen och skollokalema utgör också ett hinder i sammanhanget och måste utvecklas.

Det behov utbildningshjälpmedel inom multi-

finns ett stort av nya mediateknik distributionsformer, exempelvis via inoch att finna nya

Teknikupphandling är förmodligen inte annat än i undantagsfall

ternet. metod för driva denna utveckling framåt. Vad som be-

en lämplig att

hövs är tidiga användare kan formulera krav på de hjälpmedel som behövs och leda dialog med de många aktörer som kommersisom en ellt exploatera multimediatekniken. Jag föreslår att de kom-

försöker

redan gjort det inrättar utvecklingsenheter och att muner som inte

kommunförbundet tar på sig att organsiera ett erfarenhetsutbyte som

möjliggör spridning erfarenheter. Kreativ upphandling som drar in av

till utbildningsområdet bör användas komplement till

nya aktörer som

den egna produktionen.

omfattande upphandling utbildning äger rum inom ar- Den av som betsmarknadsområdet och inom för kunskapslyftet är alltför traramen ditionellt inriktad för att medföra någon långtgående förnyelse av utbildningen. För förnya pedagogik och utbildningsteknik krävs nya att

upphandlingsformer och aktörer. Utbildningsdepartementet bör

nya tillsätta särskild utredning med uppgift att utveckla sådana uppen

handlingsmetoder.

7.9¶Teknikupphandling for gemensamma

behov

i offentlig regi kan också användas för att utveckla

Teknikupphandling

för områden där den offentliga sektorn inte är slutkund.

nya produkter

för effektivare energianvändning är ett exempel på Programmet en denna form teknikupphandling. Jag uppfattar det som en framgångsav rik metod bör tillämpas på flera områden. som

78 Upphandling för utveckling

Ett angeläget område är miljöområdet. Delegationen för främjande av miljöanpassad teknik har i uppdrag att arbeta med den frågan. Delegationen har fått regeringens stöd för att vidare inom fyra områden:

marksanering, transporter, byggsektorn och jordbruk/livsmedelspro-

duktion. Ett område på flera sätt uppmärksammats under utredningsarsom betet är användningen trä för byggnadsändamål. Det har aktualiseav rats av både miljöskäl, kostnadsskäl och estetiska skäl. Trä skulle i stor utsträckning kunna ersätta stål och betong vid byggande flerboav stadshus. Det skulle medföra betydande energibesparingar både i tillverknings- och transportledet och även stor fördel kretsvara en ur

loppssynpunkt. Samtidigt har Sverige ett betydande överskott skogs-

av råvara av hög kvalitet. Behovet ved för tillverkning av av pappersmassa begränsas av den ökande användningen returñbrer. Den svenska av skogsråvaran har vidare svårt att konkurrera med snabbväxande mer skogar som råvara till massaindustrin. En övergång till trä i byggandet skulle därför kunna ligga väl i linje med önskemålet bättre ekoom ett nomiskt utbyte av den svenska skogsråvaran. En övergång till trä i byggande kräver emellertid omställningar inom en rad områden. Det berör hela kedjan från arkitektarbete till av-

verkningsteknik och skogsskötsel. Teknikupphandling kan användas

för att driva fram nya skivmaterial och andra komponenter behövs som för ett rationellt träbyggande. Men det räcker inte. Regler och normer som är anpassade för stål och betong måste också utvecklas för träkonstruktioner. En omfattande vidareutbildning måste äga så arkirum att tekter, konstruktörer och betongarbetare får tillfälle att lära sig att hantera trämaterial för nya tillämpningar. Byggbranschens råvarutillgång måste också säkras. Hittills har behoven inom pappersmassaindustrin i hög grad styrt skogsavverkningen. Byggbranschen kan inte förlita sig på att följa massakonjunkturen utan måste kunna styra sitt eget råvarubehov. Kravet på säker tillgång till skogsråvara i förening med kraven på sågtimmer hög kvalitet kan medföra behov att utveckla selekav av tiva avverkningsmetoder ersättning för de dominerande totalsom nu avverkningama. Problemen med att utveckla trähusbyggandet illustrerar väl svårigheterna med att ställa om en hel bransch. Teknikupphandling kan här spela en strategiskt viktig roll, det krävs också åtgärmen der inom en rad andra områden. Jag föreslår ett första steg att byggkostnadsdelegationen får i som uppdrag att göra en förstudie för upphandling byggkomponenter i av trä och att klarlägga vilka övriga åtgärder kan behövas för besom att reda marknaden för byggande flerbostadshus Det av i trä. faktum att

bostadsbyggnadsbranschen just nu genomlider svår lågkonjunktur

en torde öka möjligheterna att faktiskt genomföra omorientering. en

Ett annat område av stort allmänt intresse där teknikupphandling kan utnyttjas är trafikområdet. Om den politiska nollvisionen, dvs. inga omkomna trafikolyckor, skall förverkligas krävs bl.a.- någon genom form trañkstymingssystem. Genom olika former av IT-stöd i fordoav och utmed vägama kan biltrafiken regleras så att den närmar sig nen den rälsbundna trafiken. Även inom detta tillämpningsområde kan tek-

nikupphandling utnyttjas till att både lösa viktiga samhällsproblem och

samtidigt lägga grunden till utveckling av företag med stora tillväxtmöjligheter. Min slutsats är att ofentlig teknikupphandling har en viktig roll att /âllla ett teknikpolitiskt styrmedel när samhället har intressen vid som sidan att upphandla utrustning för den offentliga verksamheten. Tyav piska sådana intressen är sänkt energiförbrukning, bättre miljö, säkratrafik. Områden där det samlade samhällsintresset går utöver vad re den enskilde konsumenten normalt efterfrågar. Teknikupphandling är emellertid inte det enda medlet samhället kan använda för att uppsom nå denna typ mål. Andra alternativ kan vara exempelvis regelstyrav ning att införa minimikrav på produkter eller subventioner. genom

7.10¶Teknikupphandling for näringslivets

utveckling

Utredningen har också att pröva frågan om teknikupphandling är lämp-

lig ett rent näringspolitiskt instrument. Kan teknikupphandling an-

som vändas rent näringspolitiska skäl, dvs. för att etablera, utveckla och av förstärka en viss näringsgren Motiven skulle kunna tänkas att köpare har en alltför svag vara ställning eller att vill stödja gryende industri ännu inte funman en som nit sina marknader och kunder. Mina överväganden har lett fram till att jag inte kan någon roll för se teknikupphandling ett rent näringspolitiskt instrument. Teknikuppsom handling måste drivas verkliga konsumenter/köpare. Om dessa inte av finns inom den offentliga sektorn eller kan mobiliseras den offentliav sektorn på grundval gemensamma behov i någon form finns det ga av ingen grund för den offentliga sektorn att med skattemedel engagera sig

i ett upphandlingsarbete. Offentlig teknikupphandling bör reserveras

för den ofentliga sektorns behov och för att i samverkan med privata köpare tillgodose andra samhällsbehov. Det näringspolitiska stöd som kan motiverat därutöver får genomföras med andra näringspolianses tiska metoder.

80 Upphandling för utveckling

7.11 sektorns roll som

Offentliga upphandlare

Teknikupphandling erbjuder en möjlighet att både lösa ett kundproblem och att samtidigt medverka till att företag ökar sitt produktutvecklingsarbete och därmed sin konkurrensförmåga. De mindre och medelstora företagen har i många fall inte möjlighet sig i de

att engagera avancerade upphandlingsprojekten där det tekniska avståndet är långt mellan gällande teknik och till det eftersträvas i upphandlingen. De har

som störst förutsättningar att göra sig gällande när det gäller upphandling som innebär förbättringar av existerande produkter. Den typ

av upphandlingsbehov finns framför allt inom den kommunala sektorn.

Teknikupphandling är en av flera metoder för att stimulera kommersialiseringen teknik. För att teknikupphandling skall kunna

av ny användas på ett meningsfullt sätt krävs en användare/köpare tror sig

som kunna lösa ett problem genom upphandlingen. Först då kan räkna

man med att någon är villig att lägga ner de kostnader och det arbete

som en teknikupphandling kräver.

Teknikupphandling som syftar till begränsade förbättringar av existerande produkter behöver inte särskilt kostsamt eller krävande för

vara den upphandlande organisationen. Problemet är närmast att samla

en tillräckligt stor order för att locka tillräckligt många kvalificerade leverantörer. Intresset från de tilltänkta leverantörerna att medverka i

upphandlingen är beroende både den aktuella ordems storlek och vilken

av marknad i övrigt som kan finnas för den produkt som tas fram. Jag har ovan redovisat en rad faktorer påverkar förutsättningarna

som för att bedriva offentlig teknikupphandling i etablerade former. Det gäller förändringar på köparsidan i form decentraliserat beslutsfat-

av tande, ökat betonande av lokal anpassning och oförmånlig relation mellan vinst- och förlustrisker för politiker i inköpsfrågor. Det gäller förändringar på produkt/leverantörssidan i form av kortare produktcy-

kel, ökad kundanpassning, teknikdriven produktutveckling och för-

en skjutning från varuproduktion till tjänsteproduktion.

Teknikupphandling har utformats för varuproduktion med högt teknikinnehâll. Jag ser också en viktig roll för denna metod vad gäller traditionell varuproduktion. Men när det gäller den tjänsteorienterade

produktionen, speciellt då den med starka IT-inslag behövs metoder

nya för efterfrågedrivet utvecklingsarbete.

Jag vill förorda att den efterfrågebaserade teknikdrivningen sker i form av kreativ upphandling tidiga användare inom den ofentliga

av sektorn. Det kan ske i form att kommuner och landsting bildar

av användargrupper bestående av den direkt berörda operativa personalen

Upphandling för utveckling 81

och specialister inom teknik och inköp. Samordning och erfarenhetsut-

byte bör i första hand på lokal och regional nivå. Den dyarrangeras namiska förändring utmärker produktutvecklingen i moderna prosom ducenzföretag måste få sin motsvarighet på användarsidan. Dynamiska

och utvecklingsinriktade producenter behöver kreativa och fordrande

kunder. Den ofentliga sektorn bör i ökad utsträckning eftersträva att

sådan kund. vara en

7.12¶Utredningens förslag i sammandrag

Offentlig teknikupphandling bör användas ett flera tekniksom av politiska styrmedel. Den kan användas enskild åtgärd men som en framförallt i kombination med andra åtgärder.

Offentlig teknikupphandling bör i huvudsak användas för den of- fentliga sektorns behov och för att tillgodose andra samhällsintressen

inom exempelvis miljö, energipolitik och trafikpolitik. Däremot har

utredningen inte funnit några skäl att förorda offentlig teknikupphand-

ling renodlad näringspolitisk åtgärd. som en

Offentlig teknikupphandling bör bedrivas så att den internationella konkurrensen utnyttjas. Först då leder den till produkter som är interna-

tionellt konkurrenskraftiga.

Etablerade former för teknikupphandling är väl avpassade för upp- handling komplexa system och Nya former för teknikuppav varor. handling behöver utvecklas vad gäller tjänsteproduktion och kombina-

tioner och tjänster inom IT-sektorn. av varor

Sverige bör införa nationell prioritering de offentliga insatseren av för teknisk forskning i likhet med vad genomförts i andra lena som

dande industriländer.

Teknikupphandling bör prövas metod för att utveckla teknissom en ka hjälpmedel i kvinnodominerade verksamheter inom vård och om-

sorg.

Offentlig teknikupphandling bör även i fortsättningen utnyttjas för förverkliga stora komplexa projekt. Baltic Watch är ett bra exempel att projekt för offentligt behov har stor potential, tekniskt och ett ett som kommersiellt. Även förslaget spårtaxi innehåller stora möjligheter. om

i i .

82 Upphandling för utveckling

Traditionell teknikupphandling ett medel för produktutveckling

- som för kommunal teknik kan spela viktig roll för att rationalisera den en kommunala verksamheten. Det kräver emellertid ett politiskt engagemang och vilja till samordning mellan kommunerna.

Multimediatekniken erbjuder stora möjligheter till utveckling - av utbildningssektom på alla nivåer. Traditionella metoder för teknikupphandling är mindre lämpliga for detta område. De utbildningsansvariga myndigheterna bör kreativ upphandling aktörer genom engagera nya

och nya arbetsformer inom utbildningen. Utbildningsdepartementet bör

ges i uppdrag att utveckla upphandlingsmetoder. nya

Byggkostnadsdelegationen bör ges i uppdrag att göra studie för - en teknikupphandling av byggkomponenter i trä ett led i ett bredare som program för att utveckla byggande flerbostadshus i trä. av

Teknikupphandling bör utnyttjas i kombination med information, utbildning och andra styrmedel for att förverkliga nollvisionen vad gäller trafiksäkerhet.

Nämnden för offentlig upphandling bör få i uppdrag att ut anvis- - ge ningar för teknikupphandling och hur sådan kan bedrivas enligt gällande regler.

t l

Bilaga l

al

Kommittédirektiv

Låg

Former och områden för

offentlig Dir

teknikupphandling 1995:89

Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 1995.

Sammanfattning av uppdraget

Offentlig teknikupphandling har tidigare varit ett verkningsfullt instrument för utveckling svenskt näringsliv. Förutsättningarna är numera annorav lunda. Former och områden för offentlig teknikupphandling behöver därför studeras. Uppdraget till en särskild utredare har formen av ett nu projekt i två etapper. Uppdragsbeskrivningen den första etappen. avser

Bakgrund

Samverkan mellan staten och övriga offentliga och det svenska organ näringslivet har under mycket lång tid varit intensivt och givande för alla parter. Ett de bästa exemplen på detta från ett näringspolitiskt perspekav tiv kan hämtas från teknikupphandling. Det gäller t.ex. Televerket/Telia- Ericsson, Vattenfall ASEA, SJ ABB samt försvaret och svensk för- - svarsindustri SAAB, Bofors och Kockums. Den offentliga beställaren som har samverkan med leverantörer kunnat få system med hög utgenom vecklingsnivå och anpassade till svenska krav till relativt sett låg en kostnad samtidigt industrin byggt ett kunnande utgjort basen som upp som

internationell expansion under hård konkurrens.

för en Båda har gynnats detta system, har medfört industriell parter av som en expansion gynnat inte bara det enskilda företaget utan Sverige som som industrination. Det har också lett till att upphandlingskompetensen hos berörda offentliga har ökat på ett sätt har medfört att också organ som övrig upphandling påverkats mycket positivt.

84 Bilaga 1

Användning av teknikupphandling som instrument för näringspolitisk

en insats har traditionellt varit förknippade med kommunikations- och elöverföringsområdena samt försvaret. Inom bostads- och miljöområdet har gjorts lyckade insatser mindre av storleksordning. Trots de tidigare positiva erfarenheterna har det inte använts för nya teknikområdena i Sverige. Däremot har det använts på ett kraftfullt och initiativrikt sätt i andra länder, t.ex. Frankrike och USA. Bolagiseringen affársverken, omprövning försvarets upphandav av lingsmönster samt Sveriges inträde i EU kan ha ändrat förutsättningarna för att använda teknikupphandling näringspolitiskt och teknikutvecksom lande instrument.

Uppdraget

Mot den ovan angivna bakgrunden och det starka behovet att med olika av medel förstärka industrins och den tjänsteproducerande sektorns tillväxtkraft bör frågan aktiv teknikupphandling från statens och om en mer övriga offentliga aktörers sida utredas. Eftersom förutsättningarna är annorlunda än tidigare, och även företagsstrukturen behövs genomlysning förutsättningarna att genomföra en av teknikupphandling. Beställama är flera, liksom företagen vilket ökat komplexitetsgraden. Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK bör inom för ramen detta utredningsarbete kartlägga det regelverk inom EG påverkar som formerna för teknikupphandling i Sverige. Denna första etapp skall vara inriktad på två delområden.

Kartläggning av vad som sker i andra länder inom detta område. -

Förslag till nya områden lämpliga för teknikupphandling eller områden där fördjupad analys kan behöva göras. Inriktningen här bör vara att det skall gälla områden med högt kunskaps- och teknikinnehåll och där teknikupphandling kan anses vara ett verksamt medel att få tillväxt inom en viss bransch. Några andra restriktioner på området bör inte läggas. Detta innebär att även stora privata upphandlare skall kunna använda tekniken. Exempel på detta kan vara byggherrar.

Utredaren bör också förslag till hur nästa etapp bör läggas Särskilt ge upp. bör uppmärksammas hur metoden att använda teknikupphandling skall vidareutvecklas.

Bilaga 1 85

Den första etappen skall avrapporteras senast den 15 oktober 1995.

Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir.

att 1992:50, jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124 samt att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23

Litteraturförteckning

Tryckt litteratur

Edquist, Charles, Government Technology Procurement as an Instrument of Technology Policy,från Teubal et al.eds., Technological Infrastructure Policy, 1996, Nederländerna.

Linder, Georg, Teknikupphandling, 1980, Stockholm.

Westling, Hans, Co-operative Procurement Market Acceptance for - Innovative Technologies, 1996, NUTEK, Stockholm.

Energy-Eficient

Nationalencyklopedin, 1995, Höganäs.

Offentlig upphandling, Kommerskollegium och NUTEK, 1996.

Vad gäller vid offentlig upphandling och anbudskonkurrens, Konkurrensverket, 1996, Stockholm.

Promemorior, rapporter och nyhetsbrev m.m.

Boivie, Per Erik, Värdeskapande för uthållig utveckling en processer idéPM offentlig teknikupphandling, promemoria, 1996. om

Bruzaeus, Mats, Teknikupphandling teknikdrivande faktor Japan, som promemoria, Sveriges Tekniska Attachéer, 1996.

Carlström, Rolf, Teknikupphandling teknikdrivande faktor som - Storbritannien, promemoria, Sveriges Tekniska Attachéer, 1996.

Carstam, Bertil, Teknikupphandling teknikdrivande faktor som - Frankrike, promemoria, Sveriges Tekniska Attachéer, 1996.

Edquist, Charles, Government Technology Procurement as an Instrument Coordination between Science and Technology Policy, Innovation

for

Policy and Industrial Policy through Task Forces, promemoria, 1996.

88 Bilaga 2

Edquist, Charles, Innovation Systems and European Integration. Application to Area Targeted Socio Economic Research, DG HI, - European Commision, forskningsansökan, Linköpings universitet, 1995.

Edquist, Charles, The Growth Patterns Swedish Industry 1975-91,

of

Tema T Working Paper n0.159, Linköping, 1996.

Granstrand, Ove, Some Economic Policy Options Technology

for

Pocurement, promemoria, 1996.

Göransson, Lennart, Konkurrensverkets på offentlig upphandling, syn anförande vid SNS konkurrenspolitiskt forum den 24 april 1997.

Hedberg, Bo, Teknikupphandling teknikdrivande USA,

som faktor

promemoria, Sveriges Tekniska Attachéer, 1996.

Jensman, Kjell, Information metoden teknik/funktionsupphandling,

om promemoria, NUTEK, 1992.

Jensman, Kjell, Teknikupphandling. Underlag inför planering

av ny

avdelning för företagsfinansiering, promemoria, NUTEK, 1996.

Jönsson, Gunilla, Offentlig teknikupphandling idéPM, promemoria, - 1996.

Larsson, Liselotte och Trossing, Mari, Miljöanpassad offentlig upphandling i USA, rapport, Sveriges Tekniska Attachéer, 1995.

Larsson, Staffan, Maskinindustrin i Sverige Teknologiutveckling, konkurrens och tillväxt, NUTEK, 1996, Stockholm.

Medin, Hans, Amerikanska insatser för teknisk utveckling - en sammanställning av policy och utlandsrapport USA 9505, program, Sveriges Tekniska Attachéer, 1995.

Kronlund, Jan, Offentlig teknikupphandling, E Uss utvecklingsområden

som utmaning, promemoria, 1996.

Samuelsson, Hasse, Offentlig upphandling för svensk ITsom motor utveckling, promemoria, 1996.

Sigurdson, Jon, Offentlig upphandling former, promemoria 1996. - nya

Bilaga 2 89

Stenberg, Lennart, Internationella utvecklingstendenser i statlig teknikpolitik, NUTEK, 1994.

Stenberg, Lennart, Några utgångspunkter för framtida teknikpolitik,

en NUTEK, 1994.

Weissglas, Peter, Hur skapas tillväxt, promemoria, 1996.

Westling, Hans, Miljöanpassning i Hammarby sjöstad projektplan för

-

teknikupphandlingar, förstudie, 1996.

Westling, Hans, Co-operative Procurement for Innovative Energy

- Ejficient Solutions, promemoria, IEA DSM, 1995.

Westling Hans, Technology Procurement An Innovation Tool In A More

- Competitive Construction World, promemoria, 1995.

Anpassad teknik -fakta teknikupphandling, information 187-1980,

om nr. STU.

Beställarnas krav styr utvecklingen en studie om teknikupphandling,

- Effektivare energianvändning, NUTEK, 1993.

Competition led to extremely efficient fridge-freeze, Effektivare

energy energianvändning, NUTEK.

Elejfektiv disk, tvätt, kyl, frys, Effektivare energianvändning, NUTEK, 1996.

Forskning och utveckling för industri och försvar, rapport, IVA, 1996.

Huvudleverantörsprincipen ett bra sätt att organisera teknikupphandling,

information nr 215-1981, STU.

Innovation Activities in Swedish Firms Sources of Knowledge,

- Protection of Innovations and Government Policies, rapport R 1995: l NUTEK, 1995.

Installationssystem och energieffektiva fönster, Effektivare energianvändning, NUTEK, 1995.

90 Bilaga 2

Internationella utvecklingstendenser inom forsknings- och teknologipolitik, Utkast, NUTEK, 1996. IT världen runt- nationella initiativ, STATT 9502, STATT, 1995. IT världen regionala initiativ, STATT, 1996. runt - IT världen runt.- statligt stöd till mjukvaruutveckling, STATT, 1996.

TYP projektkatalog, NUTEK, 1996.

- Kort om LOU och NOU, Nämnden för offentlig upphandling, 1995. N UT EKs program för effektivare energianvändning granskning, - en rapport RRV 1996:44, Riksrevisionsverket. N UT EKs för effektivare energianvändning granskning, program - en Underlagsrapport RRV 1996:44, Riksrevisionsverket. Ny generation värmepumpar för småhus med elvärme 30% effektivare och 30% billigare, Effektivare energianvändning, NUTEK, 1996. Programkrav belysning i skolor, Effektivare energianvändning, NUTEK, 1994. Resultat och möjligheter, Effektivare energianvändning, NUTEK, 1996. Sammanställning NOU info 93-95, Nämnden för offentlig upphandling, 1996. Sammanställning NOU info 96, Nämnden för offentlig upphandling 1997. The Challenge. Reaching heights through tecnology procurement new energy to spare,DSMIEA, IEA, 1996. Tjänsteproduktion och I T-användning, utdrag promemoria, ITYP, ur NUTEK. Utvärdering av N U TEKs för effektivare energianvändning, program NUTEK R 1996:68, Stockholm.

SOU m.m. De små och medelstora företagen nuläge och utvecklingsbetingelser,

- Rapport från struktursekretariatet, Ds I 1982:4. Kompetens och kapital statligt stöd till företag, SOU 1996:69.

- om Regeringens proposition om åtgärder för de små och medelstora företagen

innovationspolitikens inriktning, Prop. 1981/82: 118. samt om Samverkan mellan högskolan och näringslivet, SOU 1996:70. Samverkan mellan högskolan och de små och medelstora företagen, SOU 1996:89.

Svenskt näringslivs teknologiska specialisering, Bilaga 11, LU 95.

lTeknikupphandling,betänkande av teknikupphandlingskommittén,

SOU 1976:69. Teknikupphandling inom dataområdet med ofentliga sektorn som beställare, Betänkande av datadelegationen, Ds C 1983:8.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan stegfor steg.U. 32.Följdlagstiftningtill miljöbalken. M. . lnkomstskattelag,del l-lll. Fi. 33. Att läraöver gränser.EnstudieavOECD:s . Fastighetsdataregister.Ju. förvaltningspolitiskasamarbete.Fi. . Övervakning Förbättradmiljöinforrnation.M. 34. avmiljön. M. . Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför 35. Ny kurs i trafikpolitiken + bilagor. K. . arbetshandikappade.A. 36.Bekämpande penningtvätt.av Fi.

Länsstyrelsemasroll itrañk- ochfordonsfrågor.K. 37. Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.U. . Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring 38.Myndigheteller marknad. .

forvaltningsområden.Fi. Statsförvaltningensolika verksamhetsfonner.Fi.

sex Röster barnsoch ungdomarspsykiskahälsa. 39.Integritet Offentlighet Infonnationsteknik.Ju. . om Flexibelförvaltning. Förändringochverksam- 40. Ungaoch arbete.ln. . hetsanpassningavstatsförvaltningens 4l. Statenochtrossamfunden

struktur.Fi. Rättsligreglering

lO. Ansvaretfor valutapolitiken.Fi. Grundlag

ll. Skatter,miljö och sysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund

l2. lT-probleminför ZOOO-skiñet.Referatoch Lagom Svenskakyrkan. Ku.

slutsatserfrånenhearinganordnadav 42. Statenochtrossamfunden

IT-kommissionenden 18december. Begravningsverksamheten.Ku.

lT-kommissionensrapportl/97. K. 43. Statenochtrossamfunden

13.Regionpolitikför helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefulla kyrkliga egendomen

14.T i kulturenstjänst.Ku. och dekyrkliga arkiven. Ku.

l5. Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt 44.Statenochtrossamfunden

ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.

16.Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45. Statenochtrossamfunden

17.Skatter,tjänsteroch sysselsättning. Stöd,skatteroch finansiering.Ku.

+ Bilagor.Fi. 46. Statenochtrossamfunden

Granskningavgranskning. Statlig medverkanvid avgiftsbetalning.Ku. . Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.Fi. 47. Statenochtrossamfunden

19 Bättreinformationomkonsumentpriser.In. Denkyrkliga egendomen.Ku. . 20.Konkurrenslagen1993-1996.N. 48.Arbetsgivarpolitik i staten.

21. Växai lärande.Förslagtill läroplanför bamoch Förkompetensochresultat.Fi.

unga6-16 år. U. 49.Grundlagsskyddfor nya medier.Ju.

Aktiebolagetskapital.Ju. 50.Alternativautvecklingsvägarför EU:s

Digital demokr@ti.Ett seminariumomTeknik, gemensammajordbrukspolitik. Jo. . demokratioch delaktighetden 8 november1996 51.Brister i omsorg

anordnatavFolkomröstningsutredningen,IT- enfrågaombemötandeaväldre. S.

kommissionenoch Kommunikationsforsknings- 52.Omsorgmedkunskapoch inlevelse

beredningen.lT-kommissionensrapport2/97. K. enfrågaombemötandeav äldre.

- 24.Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 53.Avskaffa reklamskatten Fi.

- 25.Svenskmat- EU-fat. Jo. 54.Ministemoch makten.

26.EU:sjordbrukspoIitik och denglobalalivsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken Fi.

forsörjningen.Jo. 55. Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav

7 Kontroll Reavinst Värdepapper.Fi. förslagenfrån destatligautredningarna.Ku. . l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och 56.Folketsområdgivareochbeslutsfattare. . vårt offentligaetos.Fi. + Bilaga ochl Ju.

Bampomografifrågan. 57. l medborgarnastjänst. . lnnehavskriminaliseringm.m.Ju. Ensamladfowaltningspolitik för staten.Fi.

Europaoch staten.Europeiseringensbetydelseför 58.Personaluthyrning.A. . svenskstatsförvaltning.Fi. 59.SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsfonn. Ku.

Kristallkulan-tretton rösteromframtiden. 60.Betal-TV inom SverigesTelevision. Ku. . lT-kommissionensrapport3/97.K.

Statens offentliga 1997 utredningar

Kronologisk förteckning

6 Att växablandbetongochkojor. . Ettdelbetänkandeombarnsochungdomars uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån Storstadskommittén. 62. Rosoravbetong. En antologi till delbetänkandetAtt växabland betongoch kojor från Storstadskommittén. 63. Sverigeinfor epokskiftet. IT-kommissionensrapport5/97.K. 64. Samhall.En arbetsmarknadspolitiskåtgärd + Bilagedel.A 65. Polisensregister.Ju. 66. Statsskuldspolitiken.Fi. 67.Återkallelse uppehållstillstånd.UD. av 68. Grannlands-TVi kabelnät.Ku. 69. Besparingari stortochsmått.U. 70.Totalforsvaretoch frivilligorganisationema - uppdrag,stödoch ersättning.Fö. 7 Politik for unga. . + 2stbilagor. In. 72.Enlagomsocialforsälcingar. 73. Inför ensvenskpolicy omsäkerelektronisk kommunikation.Referatfrånettseminarium anordnatavT-kommissionen,Närings-och handelsdepartementetoch SEISden11december 1996.IT-kommissionensrapport6/97. K. 74.EUzsjordbrukspolitik, miljön och regional utveckling.Jo. 75. Bosättningsbegreppet.Skatterättsligaregler for fysiskapersoner.Fi. 76. Invandrarei vård och omsorg enfrågaombemötande äldre.av - 77. Uppföljning avinkomstskattelagen.Fi. 78. Medelsforvaltningi kommuneroch landsting.In. 79. Försäkringsmäklare.En lagöversynav Försäkringsmäklarutredningen.Fi. 80. Reformeradstabsorganisation.Fi. 8 Allmännyttiga bostadsföretag. + Bilaga.In. 82. Lika möjligheter. ln. 83.Om makt och kön -i spåren offentligaav organisationersomvandling.A. 84. En hållbarkemikaliepolitik. M. 85. Förmånefter inkomst Samordnatinkomstbegrepp for bostadsstödenochnyakvaliñkationsreglerfor rätttill sjukpenninggrundandeinkomst. 86. Punktskattekontrollavalkohol,tobakoch mineralolja,m.m.Fi, 87. Kvinnor,mänoch inkomster. Jämställdhetoch oberoende.A. 88. Upphandlingfor utveckling.N.

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kristallkulan-tretton rösteromframtiden.

IT-kommissionensrapport3/97.31 Fastighetsdataregister.3 Ny kursi trafikpolitiken + bilagor.35 Aktiebolagetskapital. 22 Sverigeinforepokskiftet. Bampomograñfrågan. lT-kommissionensrapport5/97.63 Innehavskriminaliseringm.m.29 Inför ensvenskpolicyomsäkerelektronisk integritet Offentlighet Informationsteknik.39 kommunikation.Referatfrånettseminariumanordnatav Grundlagsskyddför nyamedier. 49 IT-kommissionen,Närings-ochhandelsdepartementet Folket sområdgivareochbeslutsfattare. ochSElSden december1996. + Bilaga 1och 56 lT-kommissionensrapport6/97.73 Polisensregister. 65

Finansdepartementet Utrikesdepartementet

lnkomstskartelag,del l-lll. 2 Återkallelseavuppehållstillstånd.67 Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring sex

Försvarsdepartementet förvalmingsområden.7

Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- Totalförsvaret ochfrivilligorganisationema hetsanpassningavstatsförvaltningensstruktur. 9 uppdrag,stödochersättning.70 - Ansvaretför valutapolitiken.10

Skatter,miljö ochsysselsättning.ll Socialdepartementet Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt Rösterombarnsoch ungdomarspsykiskahälsa.8 ochproblematik.15 Välfärd i verkligheten Pengarräcker inte.24 - Skatter,tjänsterochsysselsättning. Brister i omsorg + Bilagor.17

enfrågaombemötandeaväldre.51 - Granskningavgranskning. Omsorgmedkunskapoch inlevelse Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.18 enfrågaombemötandeaväldre.52 - Kontroll ReavinstVärdepapper.27 Att växabland betongoch kojor. roll och l demokratinstjänst.Statstjänstemannens Ettdelbetänkandeombarnsoch ungdomars vårtoffentligaetos.28 uppväxtvillkor i storstädernasutsattaområdenfrån betydelseför Europaochstaten.Europeiseringens Storstadskommittén.61 svenskstatstörvalming.30 Rosoravbetong. studie OECD:sförvaltnings- Att läraövergränser.En av Enantologi till delbetänkandetAtt växabland politiskasamarbete.33 betongochkojor från Storstadskommittén.62 Bekämpandeavpenningtvätt.36 Enlagomsocialförsäkringar.72 Myndighetellermarknad. Invandrarei vad ochomsorg Statstörvaltningensolikaverksamhetsformer.38 en frågaombemötande äldre. 76av - Arbetsgivarpolitiki staten. Förmånefterinkomst Samordnatinkomstbegrepp - Förkompetensochresultat.48 för bostadsstödenoch nyakvalifikationsreglerför Avskaffa reklamskatten53 rätt till sjukpenninggrundandeinkomst.85 Ministemoch makten.

Hurfungerarministerstyrei praktiken 54

Kommunikationsdepartementet

1medborgarnastjänst. Länsstyrelsemasroll i trafik- och fordonsfrågor.6 Ensamladförvalmingspolitik för 57

staten. IT-problem inför 2000-skiftet.Referatochslutsatserfrån Statsskuldspolitiken.66

enhearinganordnadavIT-kommissionenden Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför

18december.IT-kommissionensrapport1/97.12 75 fysiskapersoner. Digital demokr@ti.Ett seminariumomTeknik, inkomstskattelagen.77 Uppföljning av demokratioch delaktighetden november8 1996 Försäkringsmäklare.Enlagöversyn

av anordnatav Folkomröstningsutredningen,IT- Försäkringsmäklarutredningen.79

kommissionenoch Kommunikationsforsknings- Reformeradstabsorganisation.80

beredningen.lT-kommissionensrapport2/97. 23 alkohol, tobakoch Punktskattekontrollav

mineralolja,m.m.86

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet Betal-TV inom SverigesTelevision. 60

Grannlands-TVi kabelnät.68 Dennyagymnasieskolan stegför steg.1

- Växa i lärande.Förslagtill läroplanfor barnoch

Närings- och handelsdepartementet unga6-16 år. 21

Regionpolitik for hela Sverige.13 Ett teknisktforskningsinstituti Göteborg.37

Att utvecklaindustriforskningsinstituten.16 Besparingari stortochsmått.69

Konkurrenslagen1993-1996.20 Jordbruksdepartementet Upphandlingfor utveckling. 88

Svenskmat- EU-fat. 25

In rikesdepartementet

EU:sjordbrukspolitik och denglobala livsmedels-

Bättreinformationom konsumentpriser.19 försörjningen.26

Ungaoch arbete.40 Alternativa utvecklingsvägarför EU:s gemensammajordbmkspolitik. 50 Politik for unga.

+ 2 stbilagor. 71 EU:sjordbrukspolitik, miljön och regional

Medelsförvaltningi kommuneroch landsting.78 utveckling. 74

Allmännyttiga bostadsföretag. Arbetsmarknadsdepartementet + Bilaga. 81

Lika möjligheter. 82 Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestöd for arbetshandikappade.5

Miljödepartementet Personaluthyrning.58

arbetsmarknadspolitiskåtgärd Förbättradmiljöinfonnation. 4 Samhall.En

64 Följdlagstiftning till miljöbalken.32 + Bilagedel.

Övervakningavmiljön. 34 Om makt ochkön -i spårenavoffentliga

Enhållbar kemikaliepolitik. 84 organisationersomvandling.83 Kvinnor, mänoch inkomster. Jämställdhetochoberoende.87

Kulturdepartementet

T i kulturenstjänst.14 Statenoch trossamfunden Rättsligreglering

Grundlag -

Lag omtrossamfund -

Lag om Svenskakyrkan. 41 - Statenoch trossamfunden Begravningsverksamheten.42 Statenochtrossamfunden Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomenoch de kyrkliga arkiven.43 Statenochtrossamfunden Svenskakyrkanspersonal.44 Statenoch trossamfunden Stöd,skatterochfinansiering.45 Statenoch trossamfunden Statlig medverkanvid avgiftsbetalning.46 Statenoch trossamfunden Den kyrkliga egendomen.47

Statenoch trossamfunden.Sammanfattningamaav förslagenfrån de statligautredningarna.55 SvenskhemmetVoksenåsensforvaltningsfonn. 59

bling,.

om