SOU 2012:63

Små företag - stora möjligheter med it

Till statsrådet Anna-Karin Hatt

Utredningen om ökad it-användning i småföretag startade sitt arbete under andra halvåret 2011 enligt regeringens direktiv Åtgärder för att öka småföretagens it-användning (dir. 2011:54). Den särskilde utredaren Ingemar Fredriksson förordnades den 22 juni 2011.

Till experter förordnades den 18 november 2011 affärsområdeschefen Marie Ahlgren, enhetschefen Ann-Mari Fineman, näringspolitiske handläggaren Björn Galant, föreningsdirektören Inger Gran, juristen Britt-Marie Jönson, kanslirådet Anders Karlsland, seniora analytikern Anne Kolmodin, departementssekreteraren Marika Kurlberg, verkställande direktören Magnus Larsson, programansvarige Tony Meurke, affärs- och utvecklingsansvariga Lotta Nibell-Keating, konsulten Alexander Nilsson, juristen Andreas Strömberg samt enhetschefen Helene Thorgren.

Den 19 januari 2012 entledigades konsulten Alexander Nilsson och samma datum förordnades departementssekreteraren Mats Nygren som expert.

Den 7 maj 2012 entledigades, med verkan fr.o.m. den 5 april 2012, departementssekreteraren Mats Nygren från uppdraget som expert. Samma datum förordnades departementssekreteraren Jessica Steinmetz som expert. Förordnandet gäller fr.o.m. 5 april 2012.

Den 24 augusti 2011 förordnades ämnessakkunnige Carl-Öije Segerlund till sekreterare i utredningen fr.o.m. den 15 september 2011. Samma datum förordnades departementssekreteraren Nicklas Liss-Larsson till sekreterare fr.o.m. den 10 oktober 2011.

Utredningens delbetänkande Här finns mer att hämta – itanvändningen i småföretag (SOU 2012:21) lämnades till regeringen i mars 2012. Delbetänkandet innehöll kartläggningar över småföretagens it-användning och behov samt över befintliga offentliga åtgärder på lokal, regional och nationell nivå för att främja en ökad it-användning.

Utredningen överlämnar härmed sitt slutbetänkande Små företag – stora möjligheter med it (SOU 2012:63). Utredningsuppdraget är därmed avslutat.

Stockholm i oktober 2012

Ingemar Fredriksson

/Nicklas Liss-Larsson Carl-Öije Segerlund

Utredarens förord

Min uppfattning är att en ökad och effektivare it-användning bland småföretagen kan bidra till att ge dessa strategiska fördelar som positivt påverkar konkurrenskraften. På nationell nivå bidrar det till att upprätthålla en hög sysselsättning och till ett dynamiskt näringsliv. Det möjliggör också för småföretagen att på ett bättre sätt hävda sig i den globala konkurrensen.

Jag menar också att it har stor potential som innovationsdrivande kraft. Införandet av it-lösningar för ökad lönsamhet innebär många gånger att både affärsmodells- och organisationsinnovationer uppstår som en naturlig konsekvens.

Avslutningsvis bör man inte förringa de samhällsekonomiska kostnadsbesparingar som kan göras inom olika offentliga verksamheter genom att få in uppgifter elektroniskt snarare än att hantera dem manuellt.

Jag ser därför skäl för att i ökad utsträckning uppmärksamma området småföretag och it inom ramen för it- och näringspolitiken. Inte minst bör kunskaperna utvecklas ytterligare och medvetenheten öka. Inom ramen för regeringens kommande innovationsstrategi ser jag också att frågan har en roll att spela. It, och ökade kunskaper om dess betydelse, kan i sammanhanget vara ett kraftfullt verktyg för att främja innovationer bland den breda massan av små och medelstora företag. Företag som ofta inte nås inom ramen för olika innovationsfrämjande åtgärder som de definieras i dag.

Jag är av den meningen att det först och främst är marknadens aktörer som själva ska genomföra åtgärder i syfte att främja en mer utvecklad it-användning bland småföretagen. Men staten och andra offentliga aktörer har icke oväsentliga roller. Dessa består framför allt av att samla in och sprida kunskap inom området it i småföretag samt att genomföra olika stödjande insatser.

De förslag jag lägger i denna utredning skärper statens roll något. Jag vill att de myndigheter som har betydelse för det närings-

politiska området i ökad utsträckning tydliggör it:s roll i näringslivsutvecklingen.

Det lilla företaget måste se affärsnytta och ekonomisk lönsamhet i en verksamhetsutveckling med it. Det är därför viktigt att offentliga stödinsatser tar sin utgångspunkt i en affärskritisk itutveckling, inte i tekniken i sig. De förslag jag lämnar till stödåtgärder har denna inriktning.

Att leda den här utredningen har varit ett mycket intressant och stimulerande uppdrag. Bland det mest stimulerande har varit mötet med medlemmarna i expertgruppen som alla verkligen brinner för att förbättra förutsättningarna för att skapa tillväxt. Deras erfarenheter och kunskaper har varit ovärderliga och personligen har jag fått mycket energi av de diskussioner vi haft, jag hoppas naturligtvis att även de haft motsvarande utbyte.

Sammanfattning

Utredningens förslag

Förslagen i denna utredning har i första hand ett kunskaps- och lärandeperspektiv. Det gäller både förslag som berör olika statliga aktörer och förslag som riktas direkt till enskilda företag1.

Vi konstaterar i vårt tidigare delbetänkande att det i dag saknas en struktur för att följa området it-användning i småföretag och följa upp åtgärder som syftar till att öka användningen. Utifrån ett lärandeperspektiv är det problematiskt. Lärdomar och erfarenheter riskerar att gå förlorade.

Tre områden behöver i vår mening utvecklas ytterligare eller stärkas:

  • Metodstöd och kunskapsöverföring,
  • strategisk dialog och samverkan, samt
  • statistik över it-användning bland småföretag.

På denna övergripande nivå är poängen med våra förslag att synliggöra och dra lärdomar av it:s roll och dynamiska kraft i näringslivsutvecklingen. Staten har en viktig uppgift i detta sammanhang.

Den kartläggning vi genomfört av åtgärder för ökad it-användning bland företag lokalt och regionalt gav en god bild över vilken typ av åtgärder som vanligast förekommer. Eftersom åtgärderna i de flesta fall utgår från någon form av behovsinventering utgör de en bra och verklighetsnära bas för vilka förutsättningar som bedöms vara viktiga för småföretagens ökade it-användning. Följande fyra förutsättningar identifierades:

  • Infrastruktur,
  • verktyg,

1 Utredningens resonemang redovisas i avsnitt Utgångspunkter.

  • användarnas kunskap och insikt, samt
  • nätverk – sammanhang.

De av våra förslag som riktas till de enskilda företagen berör i första hand användarnas kunskap och insikt. Alltså, vilka förutsättningar bedömer vi vara viktiga för att it-användningen ska kunna utvecklas i positiv riktning.

Poängen med de förslag som riktas till de enskilda företagen är att lyfta fram it som en integrerad del i affärsutvecklingen. För företagen handlar det om att ha en tydlig bild av hur lönsamheten kan stärkas och hur it kan bidra till affärsnyttan.

I den nedanstående sammanfattningen presenteras betänkandets förslagsavsnitt först. Förslagen omfattar följande områden:

  • Synliggör it i småföretag.
  • Kompetensfrågor.
  • Kapitalförsörjning.
  • E-tjänster.

Därefter sammanfattar vi de avsnitt som är av mer beskrivande karaktär.

Förutom förslagen gör utredningen ett flertal bedömningar inom olika områden. Dessa bedömningar är inte medtagna i denna sammanfattning, men återfinns i respektive kapitel i betänkandet.

Synliggör it i småföretag

En mer systematisk ansats är önskvärd för att lyfta fram it:s betydelse för småföretagens utvecklingsmöjligheter, både ur ett åtgärdsperspektiv och ett lärande- och kunskapsöverföringsperspektiv.

Därför föreslås åtgärder som syftar till:

  • Integrering av it i relevanta företagsutvecklingsåtgärder,
  • kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodstöd,
  • strategisk dialog och samverkan med marknadsaktörer, samt
  • utveckling av befintlig statistik.

Integrera it i relevanta företagsutvecklingsåtgärder

Tillväxtverket bör få ett tydligare ansvar för området it i småföretag. Eftersom vi ser det som eftersträvansvärt att it-användningen i små och medelstora företag tydligt kopplas till affärsnyttan görs bedömningen att det är lämpligt att just Tillväxtverket får en tydligare it-profil i verksamheten.

Förslag: Tillväxtverket föreslås få i uppdrag att ta fram en

strategi och tillhörande handlingsplan för hur affärskritisk it kan integreras och synliggöras inom ramen för relevanta program och åtgärder som myndigheten själv initierar eller genomför på uppdrag av regeringen.

Syftet är att säkerställa att it finns med redan i de tidiga faserna av design och planering av program och åtgärder. En del av strategin bör också vara att redogöra för vilken typ av insatser som utifrån itperspektivet kan vara befogat att uppmärksamma. Som komplement till strategin bör en handlingsplan upprättas vilken mer konkret anger vilka specifika aktiviteter som bör vidtas i samband med att nya program och insatser utvecklas.

Förslaget innebär enligt utredningen att it synliggörs i ett konkret sammanhang, direkt kopplat till ämnes- och branschinriktade program och insatser som bedöms vara viktiga för att främja företagsutveckling. Att genomföra insatser i ett sammanhang är viktigt. Särskilda it-inriktade insatser som genomförs parallellt och utan koppling till övriga insatser för företagsutveckling bör undvikas. Dessa riskerar att fokusera på tekniken i sig i allt för hög utsträckning vilket kan minska legitimiteten för insatserna bland företagen.

Kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodstöd

Förslag: Tillväxtverket får i uppdrag att ansvara för att kunskaps-

spridning, erfarenhetsutbyte och metodstöd kring it-relaterade insatser sprids mellan aktörer som är direkt involverade igenomförandet av de program och åtgärder som initierats av Tillväxtverket eller där myndigheten har en uppgift i genomförandet.

Kunskaper och erfarenheter av it-relaterade insatser bör spridas mellan de aktörer som på olika sätt arbetar med de program och insatser som genomförs inom ramen för Tillväxtverkets verksamhet. Det är viktigt för att undvika en situation där aktörer i olika delar av landet genomför snarlika insatser utan kännedom om varandra.

Det är också viktigt att myndigheten kan bistå med adekvat metodstöd till aktörer som är engagerade i utformning och genomförande av de olika insatserna där Tillväxtverket har en roll.

Strategisk dialog och samverkan med marknadsaktörer

Marknadsaktörerna har en viktig roll att spela för utvecklingen av it-användningen i små och medelstora företag. Dessa företag utgör för många marknadsaktörer ett komplext marknadssegment. Bilden har delvis bekräftats under utredningens gång. Ett sätt att bidra till en positiv utveckling av it-användningen i småföretagen tror vi kan vara att föra en dialog kring möjligheter och utmaningar där relevanta marknadsaktörer ingår.

Förslag: Digitaliseringskommissionen får i uppdrag att admin-

istrera ett samverkansforum kring it-användning i småföretag. Arbetet, inklusive eventuella förslag till policyåtgärder, ska redovisas till regeringen som en del av kommissionens årliga rapportering.

Det är viktigt att skapa ett samverkansforum där marknadsaktörer tillsammans med företrädare för småföretag och offentlig sektor kan diskutera och tillsammans eller var och en för sig genomföra åtgärder i syfte att främja en mer utvecklad it-användning bland småföretagen. Forumet blir också viktigt för att lyfta fram eventuella behov av policyutveckling.

Digitaliseringskommissionen2 är mycket lämpad för uppdraget att hålla samman arbetet. Det ligger väl i linje med kommissionens uppdrag att förvalta de s.k. signatärerna av den digitala agendan. Flera av dessa utgörs redan i dag av relevanta företag som skulle

2 En närmare beskrivning av kommissionens uppdrag framgår av dess direktiv, Digitaliseringskommissionen – en kommission för den digitala agendan (dir. 2012:61).

kunna ingå i det föreslagna samverkansforumet. Enligt Digitaliseringskommissionens direktiv har denna möjlighet att lämna förslag på arbetsgrupper som behandlar specifika frågeställningar och där olika aktörer i samhället kan medverka. I formell mening anser vi att det föreslagna samverkansforumet kan ha formen av en sådan arbetsgrupp.

I sammanhanget vill vi lyfta fram det arbete som bedrivs inom ramen för kampanjen Digidel. Denna syftar till en ökad digital delaktighet i Sverige. Vi anser att modellen är intressant och att vårt förslag till samverkansforum kan liknas vid ett Digidel-SMF.

Förutom marknadsaktörer bör relevanta intressorganisationer som representerar småföretag och branschförbund ingå. Även Tillväxtverket, Tillväxtanalys och Vinnova bör delta.

Utveckling av statistiken

Den viktigaste källan till information om it-användning i näringslivet är undersökningen Företagens användning av IT som Statistiska centralbyrån (SCB) genomför årligen. Undersökningen är EUreglerad genom förordningen om gemenskapsstatistik om informationssamhället3.

SCB erhåller i nuläget finansiering för att täcka de delar av undersökningen som är obligatoriska enligt EU-regleringen. Detta innebär att undersökningen inte inkluderar företag med färre än 10 anställda. Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE) har därför sedan 2008 bekostat en årlig undersökning riktad till företag med 1-9 anställda och som genomförs av SCB.

3 Förordning (EG) nr 808/2004.

Förslag: Statistiska centralbyråns årliga undersökning Företagens

användning av IT utökas till att också omfatta företag med 0-9 anställda.

Statistiska centralbyrån får i uppdrag att utreda och lämna förslag till hur ytterligare branscher kan inkluderas i den statistik som samlas in.

Tillväxtverket ges i uppdrag att vart tredje år genomföra en kvalitativ undersökning i form av djupintervjuer riktad till småföretag kring it-användning.

Det är angeläget att säkerställa att statistik över småföretagens itanvändning även fortsättningsvis samlas in. Om grundläggande statistik inte tillhandahålls riskerar vi att hamna i en situation där ett område av stor betydelse för tillväxten osynliggörs. SCB bör därför få i uppdrag att utöka undersökningen Företagens användning av IT genom att även inkludera företag med 0-9 anställda.

För att kunna följa utvecklingen och analysera skillnader mellan olika branscher är det viktigt att sträva efter en sådan bred branschrepresentation som möjligt. Vi finner det särskilt angeläget att utreda möjligheterna att inkludera branschen jordbruk, skogsbruk och fiske i undersökningen. Verksamheter inom dessa näringar är allt mer beroende av den digitala tekniken. Vidare är företagen vanligen lokaliserade i gles- och landsbygdsområden. It innebär möjligheter att överbrygga geografiska hinder. Många företag inom branschen ingår också i besöksnäringen där it är en viktig förutsättning. SCB föreslås därför få i uppdrag att utreda förutsättningarna för och möjligheterna till att inkludera ytterligare branscher i undersökningen över företagens it-användning.

Företag där endast en person är verksam är viktig att kunna synliggöra i statistiken. Detta eftersom förutsättningarna och drivkrafterna för dessa företag på många sätt skiljer sig från övriga företag. Det som är viktigt i sammanhanget är att erhålla statistik över företag där endast en person bedriver verksamhet i företaget. Det kan ibland innebära att företaget klassificeras som ett företag med 0 anställda. Om det handlar om ett aktiebolag klassificeras emellertid företaget som om det har en anställd eftersom ägaren i juridisk mening betraktas som anställd.

Kvantitativ statistik som samlas in återkommande är viktig för att kunna följa utvecklingen över tid. Samtidigt innebär den snabba teknikutvecklingen att statistiken nästan alltid släpar efter. Det kan

också vara svårt att fånga upp nya trender och problem som företagen ställs inför. Vidare är det svårt att utifrån kvantitativ data få en djupare förståelse av vad som döljer sig bakom siffrorna. Vi föreslår därför att Tillväxtverket får i uppdrag att genomföra kvalitativa undersökningar vart tredje år. Undersökningarna bör bland annat undersöka vilka hinder och möjligheter företagen som ingår upplever med it.

Förslag om kapitalförsörjning

Utredningen bedömer att det inte finns skäl att föreslå några särskilda låneinstrument i syfte att underlätta it-investeringar i småföretagen. Kostnader för it minskar successivt. Inte minst utvecklingen av molntjänster gör att småföretagens möjligheter att få tillgång till både hård- och mjukvara till relativt låga kostnader ökar. Utredningen har under arbetets gång inte heller tagit del av information som pekar på att det finns särskilda behov av kapitalförsörjning kopplade till just it-investeringar. Däremot anser vi att befintliga stödformer inte får hindra eller begränsa företagens möjligheter att använda it för att utveckla verksamheten.

Förslag rörande företagsstöd

Förslag: Förordning (2007:61) om regionalt investeringsstöd

och förordning (2000:283) om regionalt bidrag till företagsutveckling ändras i syfte att tydliggöra att företag som i dag är verksamma på den lokala eller regionala marknaden kan ta del av stöden i de fall det primära syftet är att med hjälp av it kunna nå ut till en marknad utanför den lokala eller regionala.

Tillväxtverket får i uppdrag att tillsammans med ansvariga regionala aktörer utveckla kunskaperna och metoderna för att avgöra när stöd kan beviljas företag i enlighet med de föreslagna förordningsförändringarna.

Det har kommit till vår kännedom att i samband med prövning av stöd i enlighet med ovan två förordningar är utgångspunkten den marknadssituation som i dag är fallet för de företag som prövas i enlighet med de nämnda paragraferna. Företag tillhörande branscher inom vilka marknaden generellt sett främst är lokal eller regional

räknas inte som stödberättigade. Situationen uppstår i praxis där beslutande myndigheter definierat inom vilka branscher företag med en lokal marknad återfinns. I praktiken innebär det att ändamålet för en ansökan inte prövas då vissa företag redan har definierats som icke stödberättigade.

Vi menar att det riskerar att innebära en allt för statisk tolkning där digitaliseringens möjligheter inte tillåts tas tillvara av företagen.

It kan bl.a. innebära att konkurrensnackdelar baserade på geografiska avstånd kan begränsas eller helt elimineras. De selektiva företagsstöden syftar primärt till att just överbrygga de konkurrensnackdelar företag i perifera regioner står inför. När den tekniska utvecklingen kan bidra till att effektivt överbrygga sådana konkurrensnackdelar är det olyckligt om tolkningen av gällande förordningar, tvärtemot deras grundintention, motverkar att möjligheterna kan utnyttjas av vissa företag.

Vi föreslår att ordalydelsen i aktuella förordningar ändras i syfte att tydliggöra att stöd kan lämnas till företag som i dag främst verkar på den lokala marknaden, men som på grund av investeringar i it kommer att bedriva verksamhet för en marknad som är vidare än den lokala eller regionala.

Förslag rörande EU:s strukturfondsprogram

Förslag: Affärskritisk it i småföretag föreslås utgöra ett priori-

terat område i EU:s strukturfondsprogram i Sverige under perioden 2014-2020.

Utredningen har låtit kartlägga i vilken mån EU-medel har använts för åtgärder på lokal och regional nivå i syfte att främja it-användning bland små och medelstora företag. Kartläggningen visar att en väldigt liten del av åtgärder som genomförs syftar till att främja ökad itanvändning i småföretag. Uppskattningsvis en knapp procent av medlen som används för att finansiera åtgärderna är inriktade mot itrelaterade åtgärder. Det är i vår mening förvånande att andelen är så låg, bl.a. med tanke på den betydelse som it har för produktivitetstillväxten i näringslivet.

EU-medel inom ramen för strukturfondsprogrammen bör i högre utsträckning användas för projekt som syftar till att främja småföretagens it-användning.

Förslag på kompetensområdet

Checkar för affärsutveckling med it

En övergripande slutsats vad gäller kompetensfrågor i småföretag för att stimulera ökad användning av it är att beskrivningen av it:s bidrag till affärsnyttan är av största vikt. Hänsyn måste tas till den verklighet i vilken småföretagen befinner sig. Det kraftfullaste incitamentet handlar alltid om tydlig ekonomisk lönsamhet. Ett första steg för att vidareutveckla småföretagets it-användning kan därför vara att förstå hur it kan bidra till ökad lönsamhet. Vilka produkter, tjänster, kunder, leverantörer, processer etc. är lönsamma eller har potential att bli lönsamma. Kanske måste företaget förändra sin affärsmodell för att nå långsiktig lönsamhet. I alla dessa sammanhang är it en viktig komponent.

Förslag:

  • Ett särskilt stöd till småföretag inrättas i form av checkar för affärsutveckling med it, med målet att stärka småföretagens utveckling och konkurrenskraft genom att undanröja hinder mot en ökad och utvecklad användning av it-lösningar.
  • Stödet ska erbjudas småföretagen under tre år. Detta ska ses som en pilotomgång som ska utvärderas av Tillväxtanalys.
  • Det samlade statliga stödet i detta åtgärdsprogram ska omfatta 90 milj kr.
  • Fördelning av medlen beslutas av Tillväxtverket efter rekommendation av de regionala partnerskap som redan finns inom ramen för bl.a. Tillväxtverkets produktutvecklingsprogram.
  • Medlen får enbart användas för behovsanalys och konkretisering av åtgärder vilka syftar till att uppnå arffärs- och verksamhetsmål som företaget ställt upp. Åtgärderna måste ha ett it-inslag. Medlen får inte användas till användarutbildning eller för inköp av mjuk- och hårdvara.
  • Tillväxtverket ges i uppdrag att i detalj utforma checkstödet.

I flera länder, med vilka Sverige konkurrerar, gör myndigheterna särskilda informations- och utbildningssatsningar riktade till småföretag gällande it-användning. Även svenska småföretag måste i

ökad utsträckning delta i den globala konkurrensen och vara medvetna om den betydelse som it har för att lyckas. Vi anser därför att även svenska staten ska ha en roll i att stärka småföretagens utveckling och konkurrenskraft med stödåtgärder som inriktas på företagens verksamhet där användningen av it ges ett viktigt inslag.

Vi förordar införandet av checkar för affärsutveckling med it. Vi menar att detta ger största flexibilitet för företagen och kan därmed på ett lättare sätt täcka det enskilda företagets behov. Det är också ett sätt att inte enbart hjälpa småföretagen utan även stimulera konsultmarknaden. Vi menar att 10 000 kronor är en rimlig nedre beloppsgräns för det statliga bidraget. Stödet förutsätter 50procentig medfinansiering av företaget.

Förslag rörande risker vid it-hantering

Förslag: Lämplig myndighet ges i uppdrag att ställa samman råd

för riskhantering vid vissa typer av it-användning som småföretagare kan använda sig av vid utveckling av it i verksamheten. Råden ska tillgängliggöras på webbplatsen verksamt.se.

Under utredningens gång har det framkommit att småföretag många gånger har en låg medvetenhet om riskerna med it och vad som kan och bör göras för att minimera vissa av dessa. Detta är bekymmersamt eftersom det inte enbart riskerar att drabba det enskilda företaget. Även dess kunder och leverantörer kan skadas av brister i hanteringen av riskerna.

Flera aktörer utarbetar råd och tips på relevanta områden för ökad säkerhet vid it-användning. De olika råden och tipsen kan vara svåra att hitta om man inte vet var man ska leta. Vidare kan det vara svårt att värdera kvaliteten eller tillförlitligheten i de råd och tips som presenteras. Det gör att det enskilda småföretaget kan ha svårt att ta till sig informationen som finns tillgänglig. Om existerande information sammanställs och presenteras lättöverskådligt bör sannolikt fler småföretag kunna ta till sig den.

Det finns i dag ett antal myndigheter som har tagit fram råd till hjälp för företag att identifiera och hantera risker förenade med it. I dag finns emellertid inte någon myndighet som har till uppdrag att

specifikt beakta småföretagens behov av stöd av hantering av risker vid it-användning.

Vi föreslår därför att regeringen ger lämplig myndighet i uppdrag att utifrån existerande råd och tips göra en sammanställning som presenteras på ett överskådligt sätt.

Den myndighet som utses bör även, som en del av uppdraget, få till uppgift att presentera förslag till hur sammanställningen kan hållas aktuell och vilka aktörer som bör ansvara för att så sker.

Förslag om e-tjänster för småföretag

Öka användningen av verksamt.se

Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket utvecklar tillsammans företagarportalen verksamt.se. Portalen innehåller information och tjänster för målgrupperna blivande företagare och företagare som redan bedriver affärsverksamhet. Men det är fortfarande ett relativt stort antal småföretag som inte känner till och inte använder verksamt.se. Utredningen ser det som ytterst angeläget att verksamt.se blir den nod till vilken småföretagaren alltid kan vända sig för att lämna eller hämta information. Därför menar vi det finns skäl att på ett mer aktivt sätt än för närvarande informera om och marknadsföra verksamt.se till småföretagen.

Förslag: Tillväxtverket ges i uppdrag att fastställa mål för hur

mycket andelen av småföretag som använder verksamt.se årligen ska öka. Verket ska dessutom genomföra de informations- och marknadsföringsinsatser som krävs för att nå målen. Informationsinsatserna bör ske i samverkan med Bolagsverket och Skatteverket. Vi menar också att de myndigheter som utvecklar e-tjänster för småföretag även tar fram incitament som gör det attraktivt för företagen att använda dessa tjänster.

Standarder för förbättrade e-tjänster

Förslag: Bolagsverket ges i uppdrag att initiera ett samarbete

med föreningen SIE-gruppen, med målsättningen att XBRL- och SIE-standarderna gemensamt utnyttjas fullt ut.

Många gånger kräver utvecklingen av e-tjänster att ett bakomliggande och grundläggande arbete först genomförs för att möjliggöra e-tjänsten. Som exempel är hur två standarder i samverkan, XBRL- och SIE-standarderna, skulle kunna förenkla småföretagens ekonomiska redovisning till myndigheterna.

XBRL (eXtensible Business Reporting Language) är en global standard för elektroniskt utbyte av finansiell information. XBRL är ett XML-baserat format, det vill säga ett språk anpassat för webbtjänster. Genom XBRL kan affärsinformation läsas och förstås av olika dataprogram för rapportering och analys utan att manuell hantering krävs.

SIE-formatet4 (Standard Import Export) är en öppen standard framtagen för att enkelt kunna flytta redovisningsdata mellan olika programvaror oavsett från vilken programvaruleverantör som programmet kommer ifrån. SIE används inom en mängd ekonomiadministrativa områden som t.ex. skatter, ekonomiska analyser samt bokslut och revision. SIE kan användas för att utbyta data mellan olika program i din egen dator, men också för att skicka data mellan företag, t ex från en företagare till revisorn.

Utgångspunkter

I syfte att sätta in våra förslag i ett sammanhang redogör vi för några övergripande utgångspunkter.

Basen är de förutsättningar som är nödvändiga för att företagen ska kunna öka it-användningen. Förutsättningarna beskrivs från ett offentligt perspektiv och handlar om it-infrastruktur, verktyg, användarnas kunskap och insikt och nätverk - sammanhang.

Lagret ovanför förutsättningarna utgörs av de offentliga åtgärder som kan behövas för att företagen ska kunna realisera en ändamålsenlig it-användning. Dessa åtgärder måste vara utformade på ett sätt som gör att målgruppen uppfattar dem som legitima. Vi kallar det för åtgärdslegitimitet. I begreppet ingår delarna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

4 SIE-formatet förvaltas av SIE-Gruppen som är en intresseförening vars medlemmar representerar den svenska programindustrin, redovisnings- och revisionsbranschen samt andra branschorganisationer.

Lagret ovanför åtgärder och åtgärdslegitimitet är de effekter som blir resultatet av insatserna t.ex. att smartare användning av it ger ökad tillväxt och konkurrenskraft.

Vi menar att ett lärandeperspektiv bör känneteckna samtliga nivåer i vår modell. Därför anser vi att tre områden behöver utvecklas ytterligare eller stärkas:

  • Metodstöd och kunskapsöverföring,
  • strategisk dialog och samverkan, samt
  • statistik över it-användning bland småföretag.

It, produktivitet och globalisering

It har stor betydelse för produktivitetstillväxten. Inom EU har det s.k. Klems-projektet kartlagt hur olika faktorer påverkar produktiviteten. I projektet har man i synnerhet tittat på it:s betydelse.

I absoluta termer har it-kapitalets bidrag till produktivitetstillväxten varit högst i USA, där det bidragit med 0,8 procentenheter av den totala produktivitetstillväxten om 3,7 procent. I Sverige och EU15 är bidraget något lägre, 0,6 procent. I relativa termer var detta för Sverige endast knappt en sjättedel av den totala produktivitetstillväxten, jämfört med en dryg femtedel för USA. För EU15 stod it-kapitalet för en dryg fjärdedel av den totala produktivitetsökningen.

Genomsnittet för EU15 döljer stora skillnader mellan länderna som ingår. I en nordisk jämförelse av it-kapitalet som andel av produktivitetstillväxten framgår att denna andel är relativt likartad i Finland och Sverige, medan Danmark utmärker sig. I Danmark svarar it-kapitalet för 50 procent av den totala produktivitetsökningen i ekonomin. Samtidigt var emellertid produktivitetsökningen som helhet i Danmark mellan 1995 och 2005 betydligt lägre jämfört med både Sverige och Finland. Detta förklarar till stor del it-kapitalets höga andel i Danmarks fall. För Norge finns inga tillgängliga siffror.

Ekonomin har under en tid präglats av två trender, globalisering och tjänstefiering. Med globalisering brukar man mena att tidigare lokala marknader länkas samman i ett stort, världsomspännande nätverk. Tjänstefiering brukar kopplas till att en ökad andel av sysselsättningen bedrivs inom tjänstesektorn. Sambandet mellan

globalisering och tjänstefiering kan förstås i ljuset av sjunkande informations- och transaktionskostnader.

Transaktionskostnaderna har drastiskt sjunkit under hela 1900talet. De sjunkande transaktionskostnaderna är en avgörande faktor för den pågående globaliseringen. Sjunkande transaktionskostnader underlättar för mindre företag att verka på marknader, vilket leder till en ökad fragmentisering av näringslivet. Det är också ett empiriskt faktum att det har skett en uppstyckning och outsourcing av tilläggstjänster bland stora industriföretag.

Informationssamhället och globaliseringen leder till att osäkerheten ökar i och med att informationsmängden ökar. Företag med starka varumärken får därför en fördel. I en värld med hundra olika erbjudanden kommer de flesta att välja de erbjudanden som man känner till. Globaliseringen kan därför leda till att stora globala aktörer med starka varumärken kan komma att växa på de lokala alternativens bekostnad. Utvecklingen talar för att småföretagarna behöver gå samman i organiserade samarbeten för att kunna konkurrera med de helägda storföretagen. Framför allt har det blivit nödvändigt att ha tillgång till logistikkedjor i världsklass, där it-systemen har stor betydelse.

It i vissa program och branscher

Utredningen har genomfört en granskning av hur it som förändringsverktyg behandlas i utvecklingsprogram och satsningar vid Tillväxtverket och Vinnova.

Ser man till de insatser och program som Tillväxtverket driver är det flera av dessa som har fokus på stöd till affärsutveckling i nya och befintliga småföretag, insatser som utifrån ett målgruppsperspektiv är relevanta för utredningen. Få av dessa program och insatser har dock en uttalad inriktning på it som stöd för affärsutveckling. Detta gör att insatserna riktade till småföretag inte självklart är relevanta ur utredningens perspektiv.

Sammanfattningsvis kan man säga att det vid Vinnova finns flera program och satsningar med inriktning på it. Dessa är dock sällan direkt relevanta utifrån utredningens perspektiv att stödja en ökad it-användning i småföretag. De satsningar som Vinnova genomför inom it-området har främst fokus på generisk utveckling inom olika kunskapsområden och FoI-miljöer där it kan vara en central

del. Småföretag står vidare i begränsad utsträckning i fokus som målgrupp för Vinnovas insatser.

Utredningen har också låtit göra en studie av branscherna kulturella och kreativa näringar (KKN), vård och omsorg samt besöksnäringen. Hur kan it bidra till att utveckla tillväxt och skalbarhet i dessa branscher?

Studien visar att det är sällsynt med analyser av affärskritisk itanvändning i småföretag i de aktuella branscherna. Det är också sällsynt med initiativ som explicit fokuserar på it som stöd för affärs- och marknadsutveckling för småföretag. Inom både vård och omsorg, besöksnäringen och delar av KKN bedömer vi dock att det finns behov av att öka mottagarkapaciteten och minska trösklarna att använda tekniken för att småföretagen ska kunna implementera mer avancerade it-verktyg. Här kan lärande nätverk mellan företagare och tillgång till konkreta exempel på affärsnyttan för företag inom den egna branschen fungera som inspiration.

KTH-rapporten

Kungliga Tekniska högskolan (KTH) avrapporterade i maj 2010 ett regeringsuppdrag i vilket man analyserat hinder för investeringar i informations- och kommunikationsteknik i mindre företag. Enligt direktiven till utredningen är ett av våra uppdrag att närmare utreda de förslag för ökad it-användning i småföretag som lämnas i KTH:s rapport och ta ställning till dessa.

KTH lämnar förslag inom områdena finansiering, kompetens och rådgivning, samverkan samt övrigt. Vi menar att samtliga förslag inom området kompetens och rådgivning är bra och rimliga. De har framförts av flera av de aktörer vi träffat.

Vi gör bedömningen att företagens nuvarande lån- och kreditmöjligheter för att täcka sina it-kostnader är rimliga. Vi menar också att de molntjänster som under kommande allt mer tas i bruk, ytterligare kommer att lätta småföretagens kostnadsbild vad gäller it-användning. Vi menar därför att det inte behövs nya generella eller specifika finansieringsinsatser.

Beträffande samverkansformer menar vi att det redan i dag finns en stor mängd lokala och regionala nätverk för småföretagare där frågor om it-användning kan behandlas.

Vi vill dock framhålla att flera av de förslag som KTH för fram, eller delar därav, även återfinns i våra förslag.

Bakgrund till uppdraget och några fakta

Målet med utredningen är att stärka småföretagens utveckling och konkurrenskraft genom att undanröja hinder mot en ökad användning av it-lösningar (dir. 2011:54). En nulägesbeskrivning över småföretagens it-användning och över befintliga statliga åtgärder redovisades i utredningens delbetänkande Här finns mer att hämta – it-användningen i småföretag (SOU 2012:21). I föreliggande slutbetänkande återfinns utredningens överväganden och förslag.

Det bör klargöras att det inte ligger inom utredningens uppdrag att behandla infrastrukturella frågor. En stabil tillgång till bredband med bra kapacitet är dock fortfarande en helt avgörande fråga för ett antal företag på landsbygden.

I direktiven används uttrycket ”ökad användning” av it i småföretagen. Med detta avser vi inte primärt en rent kvantitativ ökning av respektive företags nuvarande användning av it. Viktigare är en kvalitativ ökning genom att använda it på ett mer avancerat sätt.

De mindre företagen använder it och internet i mindre utsträckning än större företag inom nästan alla områden. Småföretag som i högre grad använder it har en mer optimistisk syn på framtida omsättningsökning, finns i större utsträckning på en nationell och internationell marknad (i stället för lokal och regional), har större exportinriktning och samverkar i högre grad med andra aktörer, i jämförelse med småföretag som i mindre utsträckning använder it.

Befintlig forskning nämner följande faktorer som hinder mot ökad it-användning i småföretag: it upplevs inte bidra till den egna verksamheten, begränsad it-kunskap hos ägaren och anställda, avsaknad av it-standarder och it-system som inte är utvecklade för småföretagens behov, kostnader för att utveckla och underhålla itsystem, begränsad tillgång till internet och bristande interoperabilitet mellan system, bristande säkerhet samt rättsliga osäkerheter.

De hittills genomförda statliga programmen för ökad it-användning i småföretag har resulterat i ett antal övergripande slutsatser. Projekt som varit lokalt förankrade har haft bättre genomslagskraft jämfört med regionala projekt eller projekt utan geografiskt fokus. Företag verkar generellt föredra konkreta handfasta insatser, gärna direkt i

sitt företag. Utbildningsinsatser av olika slag bör på ett tydligt sätt kunna kopplas till företagens verksamhet.

Erfarenheten från den europeiska arenan är att parallellt med utbyggnad av it-infrastruktur genomförs i offentlig regi informationsinsatser och utbildning av småföretag i exempelvis e-handel. Målsättningen med olika informationsinsatser är att skapa ett medvetande kring e-affärer samt att öka intresset och bygga upp en efterfrågan på ökad kunskap.

Författningsförslag

1. Förslag till förordning om ändring i förordningen (2007:61) om regionalt investeringsstöd

Härigenom föreskrivs att 15 § förordningen (2007:61) om regionalt investeringsstöd ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §

Regionalt investeringsstöd får lämnas till

1. Industriell och industriliknande verksamhet,

2. Industriserviceverksamhet,

3. tjänste- och serviceverksamhet,

4. turistverksamhet,

5. uppförande av lokaler för uthyrning, och

6. annan verksamhet som bedöms få väsentlig betydelse för närings-

livets utveckling i regionen eller annars bedöms ha särskild betydelse för den regionala utvecklingen. Tjänste- och serviceverksamhet skall vara inriktad på en större marknad än en lokal eller regional marknad för att stöd skall få lämnas.

Stöd får lämnas till tjänste- och serviceverksamhet om stödets huvudsakliga ändamål innebär att verksamheten även kommer att vara inriktad på en större marknad än den lokala eller regionala.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014.

2. Förslag till förordning om ändring i förordningen (2000:283) om regionalt bidrag till företagsutveckling

Härigenom föreskrivs att 16 § förordning (2000:283) om regionalt bidrag till företagsutveckling ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 §

När det avgörs om regionalt bidrag till företagsutveckling kan beviljas skall det särskilt beaktas om

1. verksamheten kan bedömas bli lönsam på sikt,

2. verksamheten kan bedömas ge varaktig sysselsättning, och

3. bidraget kan komma att påverka konkurrensförhållandena på den marknad där verksamheten skall bedrivas.

3. bidraget primärt syftar till att stärka verksamheten på den lokala eller regionala marknaden.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014.

1. Huvudpunkter i uppdraget och i utredningsarbetet

Målet med utredningen är att stärka småföretagens utveckling och konkurrenskraft genom att undanröja hinder mot en ökad användning av it-lösningar (dir. 2011:54).

Uppdraget består för det första av att kartlägga småföretagens itanvändning och hinder mot en ökad användning samt att beskriva och bedöma de främjandeåtgärder som i dag genomförs nationellt, regionalt och lokalt. Dessa delar i uppdraget redovisades i utredningens delbetänkande Här finns mer att hämta – it-användningen i småföretag (SOU 2012:21).

För det andra ska utredningen lämna förslag på justering av befintliga åtgärder samt föreslå eventuellt nya generella åtgärder som främjar en ökad it-användning bland småföretag. Utredningen ska även kartlägga inom vilka befintliga näringspolitiska åtgärder, mekanismer för att främja en ökad it-användning skulle kunna integreras. Analys över hur föreslagna åtgärder kan nå ut till identifierade målgrupper av företag ska göras. Utredningen ska ta ställning till de förslag som redovisas i rapporten Barriers to information and communication technology adoption in small firms från Kungliga Tekniska högskolan, KTH (N2010/3662/ITP). Vidare ska utredningen bedöma vilka e-tjänster som kan förbättra förutsättningarna för ökad it-användning bland småföretag. Slutligen ska utredningen även studera elektronisk offentlig upphandling utifrån ett småföretagsperspektiv. Utredningens överväganden och förslag återfinns i detta slutbetänkande.

1.1. Utredningsarbetet

Enligt direktiven ska utredningsarbetet ske i samråd med näringslivsrepresentanter, Tillväxtverket, Verket för innovationssystem (Vinnova), Tillväxtanalys, Almi Företagspartner AB, Upphandlingsutredningen 2010, Sveriges kommuner och landsting, organ som ansvarar för regional tillväxt i länen, kommuner, samt länsstyrelser som ansvarar för det regionala tillväxtarbetet.

Kraven på samråd och kontakter har fullföljts på olika sätt. En expertgrupp har tillsatts med deltagare från i stort sett samtliga aktörer med vilka samråd ska ske. Fem möten har hållits med expertgruppen.

En förteckning över samtliga externa kontakter som utredningen hade under utarbetandet av delbetänkandet återfinnes i detta på sidorna 24 och 25. Ytterligare intervjuer vi genomfört och seminarier vi deltagit i är med följande aktörer: Odette Sverige, Kammarkollegiet, Amit-projektet och länsstyrelsen i Östersund, It-företagen, NuLink i Linköping, Utredningen ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen, Digitaliseringskommissionen samt Digidel.

Tre konsultbyråer har tagit fram underlagsmaterial till detta slutbetänkande. Uppdragen omfattade följande: Globaliseringens effekter för småföretag och it:s roll och betydelse samt vissa samhällsekonomiska analyser, It i småföretag inom ramen för vissa program och branscher samt slutligen Insatser för ökat it-användande i småföretag – kartläggning del 2.

1.2. Några förtydliganden

Denna utredning omfattar inte infrastrukturella frågor. För ett antal småföretag i olika delar av landet är stabil tillgång till bredband med bra kapacitet en helt avgörande fråga för företagets verksamhet. Regeringen beslutade 2009 om en Bredbandsstrategi för Sverige. Ett bredbandsforum är inrättat för samverkan och dialog kring utbyggnad av bredband. Därtill har PTS uppgifter inom området. Det ligger inte i utredningens uppdrag att närmare behandla området.

Enligt direktiven är utredningens syfte att undanröja hinder mot en ökad användning av it-lösningar bland småföretagen. Det är cirka 11 procent av företagen med 1–9 anställda som inte använder datorer och 12 procent som inte har tillgång till internet. Mot-

svarande siffror för företag med 10 anställda eller fler är 3 respektive 4 procent. Vi vill dock klargöra att uttrycket ”ökad användning” inte primärt avser en rent kvantitativ ökning av respektive företags nuvarande användning av it. Viktigare är en kvalitativ ökning genom att använda it på ett mer avancerat sätt. Det innebär att utredningens förslag även riktar sig till småföretag vilka redan i dag är ”medelgoda” it-användare men som ytterligare vill utveckla sin verksamhet med ny it.

Ytterligare preciseringar och definitioner av statistiska underlag och begrepp, återfinns i delbetänkandet sidorna 26–30.

I direktiven understryks att utredningsförslag som eventuellt resulterar i ökade kostnader ska finansieras inom nuvarande ekonomiska ramar inom området. Detta tolkar utredningen som de samlade närings- och it-politiska resurser regeringen avsätter. Likaså säger direktiven att eventuella åtgärdsförslag ska utformas så att kostnader som normalt finansieras av företag inte får bli en del av det offentliga åtagandet.

1.3. Vissa fakta från delbetänkandet

För att ge en viss bakgrund till de förslag som återfinns i detta slutbetänkande redogör vi här nedan kortfattat för vissa resultat från delbetänkandet.

Småföretagens it-användning

De mindre företagen använder it och internet i mindre utsträckning än större företag inom nästan alla områden. Många gånger är skillnaden inte stor, men tillräcklig för att uppmärksammas. Vad gäller användning av olika tillämpningar för extern kommunikation tycks skillnaderna förstärkas. Det finns fog för att tala om en digital klyfta.

Det finns branschvisa skillnader avseende i vilken omfattning it används. Vad gäller e-tjänster kan konstateras att småföretag känner till och använder dessa i mindre utsträckning än större företag. De företag som använder it i högre grad, jämfört med företag som inte använder it, har en mer optimistisk syn på framtida omsättningsökning, finns i större utsträckning på en nationell och internationell

marknad (i stället för lokal och regional), har större exportinriktning och samverkar i högre grad med andra aktörer.

I de flesta fall är det förmodligen inte it-användningen i sig som är orsak till ovanstående samband. Rimligtvis är det så att proaktiva företag ser behov av ytterligare it-användning. I realiteten är det kanske en mix av bägge dessa faktorer. It kan fungera som katalysator och som en möjliggörande teknik för ett mer aktivt småföretag.

Hinder mot ökad it-användning

Befintlig forskning nämner följande faktorer som hinder mot ökad it-användning: it upplevs inte bidra till den egna verksamheten, begränsad it-kunskap hos ägaren och anställda, avsaknad av itstandarder samt it-system som inte är utvecklade för småföretagens behov, kostnader för att utveckla och underhålla it-system, begränsad tillgång till internet och bristande interoperabilitet mellan system, bristande säkerhet samt rättsliga osäkerheter.

För att få en uppfattning om hur småföretagen värderar hindren har utredningen i samarbete med Företagarna skickat ut frågor i form av en webbenkät till en panel som Företagarna organiserar. Enkäten gick ut till cirka 4 000 företag som är frivilligt anslutna till panelen. Cirka 1 100 svarade på undersökningen, vilket är en normal svarsfrekvens för denna panel.

Enligt undersökningen var de tre största hindren tidsåtgång för att installera och lära mig/personalen nya it-system, tidsåtgång för att avgöra vilka it-lösningar som kan bidra till företagets utveckling samt investerings- och driftskostnader för it.

Genomförda offentliga åtgärder

Utredningen ska belysa vilka befintliga offentliga åtgärder för ökad it-användning som genomförts på lokal, regional och nationell nivå. Under en tioårsperiod har regeringen initierat tre program på nationell nivå för ökad it-användning i små och medelstora företag: IT.SME.se, REG-IT och Handlingskraft med IT (HIT). Tillväxtverket (tidigare Nutek) har ansvarat för genomförandet.

De nationella programmen har resulterat i ett antal övergripande slutsatser. Projekt som varit lokalt förankrade har haft bättre

genomslagskraft jämfört med regionala projekt eller projekt utan geografiskt fokus. Företag verkar generellt föredra konkreta handfasta insatser, gärna direkt i sitt företag. Utbildningsinsatser av olika slag bör på ett tydligt sätt kunna kopplas till företagens verksamhet.

Överlag visar erfarenheterna att det är svårt att få företag att ta sig tid att delta i olika typer av insatser. Det är därför viktigt att kunna påvisa affärsnyttan och involvera företagen aktivt igenomförandet. På så vis förbättras möjligheten till en lyckad satsning. Företagaren bör även ha en tydlig affärsstrategi att utgå från.

Vårt tillvägagångssätt för att kartlägga befintliga åtgärder har varit att utgå från databaser som innehåller uppgifter om projekt som hittills under innevarande programperiod (2007–2013) helt eller delvis finansierats av EU:s regionala utvecklingsfond (ERUF), Jordbruksfonden samt Socialfonden. Bedömningen är att tillvägagångssättet innebär att merparten av relevanta projekt på lokal och regional nivå omfattas av kartläggningen. En orsak till det är det faktum att EU-medel ofta kräver någon form av svensk offentlig medfinansiering.

Kartläggning visar att en relativt liten andel av samtliga projekt innehåller insatser för ökad it-användning bland småföretag. De projekt som identifierats omfattar endast en knapp procent av de totala projektmedlen som beviljats inom ramen för de tre fonderna. Av kartläggningen framgår att investeringar i it-infrastruktur är det område som i första hand prioriterats sett ur ett it-perspektiv.

Internationella erfarenheter

Enligt direktiven ska utredningen göra en internationell utblick. Erfarenheten från den europeiska arenan är att parallellt med utbyggnad av it-infrastruktur genomförs i offentlig regi informationsinsatser och utbildning av småföretag i exempelvis e-handel. Målsättningen med olika informationsinsatser är att skapa ett medvetande kring eaffärer samt att öka intresset och bygga upp en efterfrågan på ökad kunskap.

En ytterligare erfarenhet är att stora aktörer, såsom staten och stora företag, måste gå i bräschen och bygga upp digital kommunikation gentemot omvärlden. Då kommer de små företagen förr eller senare att följa efter. Erfarenheten är att staten bör ta initiativ till partnerskap som är förankrade i näringslivet.

Europeiska erfarenheter visar att nationell offentlig finansiering är mycket viktig för att framgångsrikt genomföra initiativ i syfte att öka småföretagens it-användning. Bland annat bidrar det till ökad legitimitet och uppmärksamhet.

EU-kommissionens (GD Näringsliv) initiativ ”Smart användning av IKT och integreringen av EU: s små och medelstora företag i globala industriella värdekedjor” är av särskilt intresse. Målet är att modernisera industrins värdekedjor genom smart användning av informationsteknik. Syftet är att hjälpa framför allt små och medelstora företag till bättre kontakt med större företag och bilda internationella affärsnätverk. Svenskt deltagande är generellt sett lågt.

Vad gäller Sydkorea, Japan och USA är det av intresse att studera hur dessa länder organiserar främjandeåtgärder för itanvändning. Japan och Sydkorea är väldigt accepterande för statlig styrning i näringslivet medan USA har en mer skeptisk syn på statens inblandning. Fördelen med det sydkoreanska och japanska centraliserade systemet är att organisationer snabbt kan nå ut med nya idéer till företagare. Valet av kommunikationskanaler är inte trivialt. Om ambitionen är att verkligen nå ut till och lyfta de småföretagare som har mycket bristfälliga it-kunskaper, kommer internet som informationskanal inte att vara effektiv. USA har en mer decentraliserad främjandeorganisation. Fördelen med en sådan är att den är företagsnära och medger en högre flexibilitet och anpassningsgrad till vad företagen behöver. Lokala och företagsnära initiativ anses i regel vara de som fungerar bäst.

Utbildning ses i de beskrivna länderna som ett centralt verktyg för att förmå småföretag att utveckla it-användningen. Det är inte förståelse för tekniken i sig utan förståelsen för teknikens möjligheter i affärsverksamheten som avgör företagens förmåga och intresse att utnyttja it.

2. It, tillväxt och globalisering

Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är it-användningens påverkan på tillväxten intressant. Om it inte anses ha någon nämnvärd betydelse kan ett offentligt åtagande på området ifrågasättas. Utredningen har gett Handelns utredningsinstitut (HUI) i uppdrag att sammanställa relevant forskning som tar upp it:s betydelse för tillväxten. En övergripande diskussion kring globaliseringens effekter redovisas även i rapporten. Vilken betydelse har den för de små och medelstora företagen? It har på många sätt varit en förutsättning för globaliseringens utveckling. Kan it också ha någon betydelse för de små och medelstora företagens möjligheter att verka i detta landskap? Kapitlet är baserat på HUI:s rapport1.

Sammantaget anser vi att några aspekter av det redovisade arbetet är värda att lyfta fram.

It har stor betydelse för produktivitetstillväxten. It-baserade innovationer har också betydelse för företagens konkurrenskraft. Samtidigt är det främst stora företag som investerar i it. Det kan förklaras av att små och medelstora företag upplever större hinder mot it-investeringar.

För att it-investeringarna ska bära frukt krävs ofta olika former av mjuka investeringar. Det kan handla om utbildningsinsatser, men kanske framför allt om förändringar av t.ex. organisation och affärsmodell. Här har ofta de mindre företagen komparativa fördelar då deras storlek gör att de har lättare att ställa om verksamheten. När väl en förändring av it-användningen är gjord har de mindre företagen många gånger större möjligheter att utnyttja it mer effektivt.

Minskande transaktionskostnader leder bl.a. till att mindre företag har större möjligheter att verka på marknaden, vilket i sin tur bl.a. leder till en ökad specialisering och en fragmentering av värdekedjorna. Parallellt med detta ökar informationsmängden. Företag och konsumenter behöver sålla bland en ofantlig mängd

1 Dnr 2011:03/2012/1.

information. En konsekvens av detta är att starka varumärken tenderar att öka i betydelse. För mindre företag är det därför ofta viktigt att positionera sig på olika sätt. Horisontella samarbeten kan vara ett sätt att stärka positionen på marknaden. Det är också viktigt för mindre företag att positionera sig i vertikala värdekedjor där toppen kan utgöras av starka aktörer och varumärken. I båda fallen är it ett centralt verktyg för att åstadkomma detta på ett effektivt sätt.

2.1. It:s betydelse för produktivitetstillväxten

Nedan redogörs för förhållandet mellan it och produktivitet i Sverige och i en internationell jämförelse. Förhållandet redovisas dels på kort- och lång sikt, dels branschvis i enlighet med tillgänglig data.

Inom EU har det s.k. Klems-projektet kartlagt hur olika faktorer påverkar produktiviteten. I projektet har man i synnerhet tittat på it:s betydelse. Tabellen nedan visar genomsnittlig årlig produktivitetstillväxt samt kapitalets bidrag till denna tillväxt, uppdelat på itkapital respektive övrigt kapital, i Sverige, EU och i USA under åren 1995 till 2005. Kapitalets produktivitetsökning summerar tillsammans med produktivitetsökningarna i arbetskapital (L) samt multifaktorprodukten (MFP), som inte inkluderats i tabellen, till den totala produktivitetstillväxten.

I absoluta termer har it-kapitalets bidrag till produktivitetstillväxten varit högst i USA, där det bidragit med 0,8 procentenheter av den totala produktivitetstillväxten om 3,7 procent. I Sverige och EU15 är bidraget något lägre, 0,6 procent. I relativa termer var detta för Sverige endast knappt en sjättedel av den totala produktivitetstillväxten, jämfört med en dryg femtedel för USA. För EU15 stod itkapitalet för en dryg fjärdedel av den totala produktivitetsökningen.

Ser vi på it-kapitalets andel av det totala kapitalet, framgår att det i Sverige svarade för omkring en tredjedel, i EU omkring hälften, och i USA över hälften av det totala kapitalets andel av tillväxten. It har således spelat en viktig roll för tillväxten.

K: Kapitalets bidragande andel av den totala tillväxten. KIT: IKT-kapitalets bidrag till produktivitetstillväxten. KNIT: Övrigt kapitals bidrag till produktivitetstillväxten.

Källa: EU Klems Project.

Genomsnittet för EU15 döljer stora skillnader mellan länderna som ingår. I en nordisk jämförelse av it-kapitalet som andel av produktivitetstillväxten framgår att denna andel är relativt likartad i Finland och Sverige, medan Danmark utmärker sig. I Danmark svarar it-kapitalet för 50 procent av den totala produktivitetsökningen i ekonomin. Samtidigt var emellertid produktivitetsökningen som helhet i Danmark mellan 1995 och 2005 betydligt lägre jämfört med både Sverige och Finland. Detta förklarar till stor del it-kapitalets höga andel i Danmarks fall. För Norge finns inga tillgängliga siffror.

K: Kapitalets bidragande andel av den totala tillväxten. KIT: IKT-kapitalets bidrag till produktivitetstillväxten. KNIT: Övrigt kapitals bidrag till produktivitetstillväxten.

Källa: EU Klems Project.

Om man ser till it-kapitalets andel av enbart kapitalet framgår igen att den är lägre i Sverige jämfört med både Finland och Danmark.

It:s betydelse över tid

Det kan vara intressant att se hur investeringar i it-kapital påverkat produktivitetsutvecklingen på kort och lång sikt. För EU15 finns relevanta data från 1980 och framåt. Det är därför möjligt att jämföra it-kapitalets betydelse under tidsperioden. Det visar sig att det har haft större betydelse under den senare perioden 1995–2005 jämfört med perioden 1980–1995.

K: Kapitalets bidragande andel av den totala tillväxten. KIT: IKT-kapitalets bidrag till produktivitetstillväxten. KNIT: Övrigt kapitals bidrag till produktivitetstillväxten.

Källa: EU Klems Project.

Den totala produktivitetstillväxten var ungefär lika stor under perioderna 1980–1995 och 1995–2005. Under bägge perioderna var den totala tillväxten strax över två procent. Emellertid var it-kapitalets andel av tillväxten betydligt högre under den senare perioden. Itkapitalets andel av kapitalet är också högre under den senare perioden då it-kapitalet svarade för hälften av kapitalets totala bidrag till produktivitetstillväxten.

Dessa siffror kan sättas i relation till diskussionen under 1990-talet, där somliga ekonomer menade att investeringarna i it inte hade påverkat produktivitetstillväxten nämnvärt. Det kan ha varit fallit under 1980-talet, men verkar inte giltigt för senare perioder.

It:s bidrag till tillväxten i olika branscher

Det finns även data som visar betydelsen av investeringar i it-kapital i olika branscher. Tabellen nedan visar hur detta påverkade produktiviteten i olika branscher i Sverige under perioden 1995–2005.

VA: Produktivitetstillväxt. K: Kapitalets bidragande andel av den totala tillväxten. KIT: IKT-kapitalets bidrag till produktivitetstillväxten. KNIT: Övrigt kapitals bidrag till produktivitetstillväxten.

Källa: EU Klems Project.

Tabellen visar kapitalets produktivitetsökning, K, som del av den totala produktivitetstillväxten inom olika sektorer. Kapitalets produktivitetstillväxt är uppdelat på it-kapital respektive övrigt kapital. I absoluta termer var bidraget från it-kapitalet till ökningen i den totala produktivitetstillväxten under perioden 1995–2005 störst inom finanssektorn. I denna sektor stod it-kapitalet för 1,2 procentenheter av sektorns totala årliga produktivitetsökning på 4,2 procent. Itkapitalet utgjorde med andra ord nästan 29 procent av finanssektorns totala produktivitetstillväxt. Även inom sektorn elektroniska maskiner, post- och kommunikation, samt inom sektorn marknadstjänster noteras produktivitetsökningar i insatsvariabeln it-kapital som i absoluta termer var något högre än genomsnittet. Inom båda dessa sektorer bidrog it-kapitalets produktivitetstillväxt med 0,8 procent i genomsnittlig årlig tillväxttakt. Inom elektroniska maskiner, post- och telekommunikation utgjorde detta dock en mycket liten andel, endast 5,6 procent, av produktivitetsökningen som helhet. Inom marknadstjänster utgjorde it-kapitalet 21,6 procent av den totala produktivitetsökningen. Att it-kapitalets bidrag till bransch-

ernas totala produktivitetsökning varierar kan troligen förklaras av att it inom vissa branscher har en större betydelse för verksamheten jämfört med andra. Det är t.ex. troligen en förklaring till den höga andelen för finanssektorn.

Inom EU15 är it-kapitalets bidrag till den totala produktivitetstillväxten emellertid högre inom tillverkningsindustrin jämfört med dess bidrag i tjänstesektorerna. Detta skiljer sig alltså från förhållandet i Sverige, där it-kapitalet istället lämnar störst bidrag till tillväxten inom marknadstjänster. I en EU-rapport av Franklin et al. (2008) som behandlar effekterna av it på företagande och produktivitet konstaterades att it-effekterna inom tillverkning mer eller mindre standardiserats över Europa. Detta ses som ett resultat av att man framgångsrikt lyckats skapa en enda EU-marknad med internationella värdekedjor för varor. Däremot sågs ingen sådan standardisering inom servicesektorerna på EU-nivå när rapporten skrevs. I tabellen nedan visas produktivitetstillväxten och it-kapitalets bidrag till denna inom olika sektorer för EU15.

VA: Produktivitetstillväxt. K: Kapitalets bidragande andel av den totala tillväxten. KIT: IKT-kapitalets bidrag till produktivitetstillväxten. KNIT: Övrigt kapitals bidrag till produktivitetstillväxten.

Källa: EU Klems Project.

Av diagrammet nedan framgår it-kapitalets andel av den totala produktivitetstillväxten inom varje enskild sektor i Sverige respektive EU15.

Källa: EU Klems Project.

Genomgående verkar det som att it-kapitalets bidrag till produktivitetstillväxten har varit lägre i Sverige än i övriga EU. I Sverige har det bidragit mest inom sektorerna finans och marknadstjänster. I övriga Europa har tillverkningsindustrierna haft mest nytta av investeringar i it-kapital. En anledning till att it-kapitalets andel av tillväxten har varit lägre i Sverige förklaras av att den totala tillväxten i Sverige varit högre. Den totala tillväxten i Sverige under den aktuella var 3,9 procent jämfört med 2,2 procent för EU15. I absoluta tal var it-kapitalets andel av tillväxten lika hög, nämligen 0,6 procent. I Sverige har med andra ord andra faktorer bidragit till att höja tillväxten i större utsträckning än vad fallet varit för EU15. Det bör i sammanhanget nämnas att användningen av gjorda itinvesteringar i Sverige kan vara en förklaring till den högre tillväxten2.

2 Se t.ex. Svensk produktivitetsutveckling och förutsättningar för en framgångsrik IKTpolitik, Harald Edquist, IFN Policy Paper nr 23, Institutet för Näringslivsforskning, 2008.

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40%

Hela ma rkn aden

Elekron iska maski ner ,

post o ch

kommunikat io n

Till verkn ing, exkl usi ve

elektron isk

Övriga

varupro du ce rande

indu st ri er

Marknad st jän ster

Distri bu tio nstjänster

Finans

Pe rso nlig- och so cial

service

Sverige

Betydelse av it på företagsnivå

Trots att det förekommer många studier av it:s roll för produktivitetsutvecklingen på branschnivå, är det sämre ställt vad gäller studier på företagsnivå. Det är därför inte lätt att säga i vilken utsträckning it har gynnat företag i olika storleksklasser. Det finns emellertid studier som antyder att stora företag har varit mer benägna att investera i it och att produktivitetsutvecklingen hittills har varit högre i större företag som följd av it. I en studie av EU-kommissionen3 undersöks användningen av it och dess effekter bland små och stora företag inom branscherna bank, detaljhandel, läkemedel, transport och logistik samt metall- och möbelproduktion. I studien finner man att sannolikheten är större att stora företag använder it jämfört med små och medelstora företag. Innovationer som är möjliggjorda av it resulterar i att företag presterar bättre, genom exempelvis högre omsättning och produktivitet. Även om små företag i regel anses vara mer innovationsbenägna, bedöms sannolikheten att it-baserade innovationer introduceras vara högre i stora företag. Detta skulle i så fall innebära att skillnaderna i it-användning mellan stora respektive små och medelstora företag ökar snarare än krymper. En av studiens slutsatser är därför att det är viktigt att främja användningen av it i små och medelstora företag och integrera dem i digitala värdekedjor. Detta lyfts fram som angeläget inte minst mot bakgrund av att små och medelstora företag är viktiga för EU:s ekonomier.

I en studie4 av effekterna av it-investeringar på företagsnivå konstateras att it har en positiv påverkan på resultat och produktivitet. Effekten varierar emellertid beroende på bl.a. företagsstorlek och ålder. De positiva effekterna inträder främst när it-investeringar följs av utbildningar och organisatoriska förändringar. Studien lyfter fram att även om t.ex. höga investeringskostnader kan vara ett hinder för små och medelstora företag kan de, när väl en itinvestering är gjord, få komparativa fördelar jämfört med större företag. Detta då de är mindre och mer flexibla vilket underlättar exempelvis organisatoriska förändringar som en följd av förändrad itanvändning.

Sammantaget är det svårt att dra några säkra slutsatser om hur it relativt har påverkat produktiviteten bland företag i olika storleksklasser. Detta är en fråga där mer forskning behövs.

3 An Economic Assessment of ICT Adoption and its Impact on Innovation and Performance, study report no. 10/2008, EU-kommissionen, 2008. 4 The Economic Impacts of ICT – What Have We Learned Thus Far?, Dirk Pilat, OECD, 2004.

2.2. Globaliseringens effekter för småföretag

Två begrepp kan vara särskilt intressanta att uppmärksamma vid diskussion kring globaliseringens effekter för småföretag. Dessa är transaktionskostnader och begränsad rationalitet. Medan sjunkande transaktionskostnader kan förväntas öka möjligheterna för småföretagande kan begreppet begränsad rationalitet i en värld av ökande informationsmängder komma att gynna större företag.

Transaktionskostnader och globalisering

Ekonomin har under en tid präglats av två trender, globalisering och tjänstefiering. Med globalisering brukar man mena att tidigare lokala marknader länkas samman i ett stort, världsomspännande nätverk. Tjänstefiering brukar kopplas till att en ökad andel av sysselsättningen bedrivs inom tjänstesektorn, att det sker en fragmentisering där produktionsprocessen styckas upp så att tjänster som tidigare utfördes inom företag nu avknoppas och köps upp på marknaden från specialiserade tjänsteföretag. Slutligen brukar också det faktum att varor som säljs knyts till ett allt större tjänsteinnehåll kopplas till begreppet.

Hur hänger de två fenomenen globalisering och tjänstefiering samman? Vid första anblick kan de verka stå i motsatsställning. Globaliseringen innebär att alla kommer närmare varandra. Globaliseringen är en process där avstånden ekonomiskt krymper. Samtidigt är tjänster något som (i de flesta fall) måste produceras lokalt. Tjänster produceras samtidigt som de konsumeras. Hur kan därför tjänster dra nytta av globaliseringen? Sambandet mellan globalisering och tjänstefiering kan dock förstås i ljuset av sjunkande informations- och transaktionskostnader. För att förstå hur minskande informations- och transaktionskostnader leder till både globalisering och tjänstefiering, är Ronald Coases teori om företaget en viktig nyckel.

En av nationalekonomins tidigaste lärdomar är att istället för självhushållning, kan ett samhälle genom arbetsdelning och byte öka produktiviteten och därmed öka tillfredsställelsen för alla. Ett samhälle kan sägas utgöra ett bytesnätverk där varje människa tillverkar för andras behov, för att byta till sig varor och tjänster av andra för att tillfredsställa de egna behoven. Detta gäller även för små samhällen som enskilda hushåll och byar, där alla känner alla. I det lilla samhället är andras behov i nätverket någorlunda kända för

var och en. Om arbetsdelningen utvidgades ytterligare till ett nätverk bestående av miljontals okända människor, skulle specialiseringen och bytet kunna vidgas och därmed ytterligare öka tillväxten. Specialisering leder till två typer av tillväxt. I enlighet med den ”gamla” handelsteorin, kan företag och länder utnyttja komparativa fördelar så att tidigare kända produkter kan tillverkas billigare, vilket ökar varumängden. I enlighet med den ”nya” handelsteorin, förknippad med exempelvis Paul Krugman, leder det större nätverket till att fler produkter kan tillverkas, så att utbudet kan ökas. Produkter som inte tidigare fanns på den lokala marknaden, kommer nu att finnas och konsumeras.

Emellertid uppstår i ett utvidgat nätverk ett informationsproblem. Hur ska handlingar kunna samordnas för högsta möjliga behovstillfredsställelse, när nätverket består av miljontals för varandra okända individer? På något sätt måste miljontals konsumenters preferenser som ligger förborgade i deras sinnen kommuniceras till miljontals okända producenter. Samtidigt måste alla idéer som ligger förborgade bland miljontals producenter bli till handling och utmynna i varor och tjänster som de okända konsumenterna faktiskt efterfrågar. Hur är detta möjligt?

Nationalekonomins grundläggande idé kan sägas vara den, att när människor fritt samspelar på marknader, kommer de att som ledda av en osynlig hand samordna sina resurser och handlingar på för konsumenterna bästa möjliga vis. Samordningen sker genom att marknadssignaler, såsom priser och vinster, vägleder individer i deras ekonomiska beslut. Marknadssignalerna gör att nätverket kan utvidgas till att bestå av miljontals för varandra okända människor, vilket gör att specialiseringen kan drivas mycket långt.

Men om marknaden på bästa sätt samordnar mänskliga handlingar och allokerar resurser, uppstår en ny fråga: varför finns det i så fall företag? I sin klassiska artikel ”The Nature of the Firm”, ställer Ronald Coase (1937) denna till synes enkla fråga. Utifrån ett marknadsteoretiskt perspektiv är förekomsten av företag inte helt given. Företag kan sägas vara små planekonomier: inom företaget sker allokeringsbeslut inte genom marknadssignaler. Istället allokeras det i enlighet med en plan. Men om marknaden löser det samhällsekonomiska allokeringsproblemet bättre än vad storskalig planering gör, varför finns det då företag? Coase svar är att det förekommer transaktionskostnader. Dessa transaktionskostnader kan sägas vara priset för att använda marknadsmekanismen. Ju högre transaktionskostnader, ju dyrare blir det således att använda

marknadsmekanismen, och desto lönsammare (relativt) blir det att fördela resurser och samordna handlingar inom ett företag.

Ur detta resonemang följer att ju lägre transaktionskostnaderna är (i vilka ingår informationskostnader), desto billigare blir det att använda sig av marknadsmekanismen. Resonemanget om transaktionskostnader kan således ge en nyckel till båda de två fenomenen globalisering och ökande tjänstefiering. Sjunkande transaktionskostnader gör det lönsamt att utvidga marknaden till andra länder och knyta samman tidigare lokala marknader i ett enda stort nätverk. Sjunkande transaktionskostnader kan också förklara fragmentiseringen. Det blir billigare att handla på marknaden, varför det blir mer lönsamt att stycka upp tillverkningsprocessen, där exempelvis tillverkningsföretag koncentrerar sig på sin kärnverksamhet och köper upp mer perifera tjänster på marknaden.

Transaktionskostnaderna har drastiskt sjunkit under hela 1900talet. De sjunkande transaktionskostnaderna är en avgörande faktor för den pågående globaliseringen. Sjunkande transaktionskostnader talar för att även mindre företag kan verka på marknader, vilket talar för en ökad fragmentisering av näringslivet. Det är också ett empiriskt faktum att det har skett en uppstyckning och outsourcing av tilläggstjänster bland stora industriföretag. Mer perifera delar av verksamheten avknoppas och tjänster köps nu upp på marknaden av specialiserade tjänsteföretag. Utvecklingen framgår av diagrammet nedan.

Källa

:

SCB

Under de senaste trettio åren har sysselsättningen ökat i tjänstesektorn och minskat i industrin. Men ser vi på vilka tjänster som har ökat så är det nästan helt och hållet inom de så kallade företagstjänsterna som ökningen skett. Strukturomvandlingen innebär således att tjänster som tidigare tillhandahölls inom industriföretagen nu köps upp på marknaden. Denna utveckling talar för att det finns ett ökat utrymme för små kunskapsintensiva tjänsteföretag i den framtida ekonomin.

Informationskostnadernas betydelse

Resonemanget kring transaktionskostnader talar för att globaliseringen skulle gynna småföretagandet på de större företagens bekostnad. Samtidigt finns det faktorer som gynnar storföretagen i det moderna informationssamhället. It-utvecklingen har lett till en explosion i mängden information. Utvecklingen har också bidragit till att människors möjligheter att söka information har ökat. Samtidigt är människors kognitiva förmågor lika begränsade i dag som de alltid har varit. Till skillnad från förr då den mesta kunskapen var lokal är nu utbudet globalt. Människor vistas i okända

miljöer på ett helt annat sätt än man gjorde förr. Informationssamhället och globaliseringen leder därför till att osäkerheten ökar i och med att informationsmängden ökar. I denna värld kommer företag med starka varumärken att ha en fördel. I en värld med hundra olika erbjudanden kommer de flesta att välja de erbjudanden som man känner till. Globaliseringen kan därför leda till att stora globala aktörer med starka varumärken kan komma att växa på de lokala alternativens bekostnad.

Exempel är stora globala redovisningsbyråer inom företagstjänster som numera dominerar marknaden för redovisning i många västländer. Inom handeln har de stora kedjeföretagen under lång tid växt på de oberoende handlarnas bekostnad. Konsumenternas behov av tydliga koncept i kombination med storföretagets möjlighet till en effektivare logistik driver på denna utveckling. År 2009 studerade HUI koncentrationsgraden i svenska köpcentra och fann att kedjeföretagens andel av antalet butiker ökade från 60 procent år 2004 till 70 procent år 2009.

Det är emellertid viktigt att komma ihåg att kedjeföretag och småföretagande inte är ömsesidigt uteslutande. Många stora kedjor består av småföretagare som driver inköp och verksamhet under gemensamt varumärke. Sveriges mest framgångsrika dagligvaruföretag Ica är en kedja som ägs av de individuella handlarna. Även om således utvecklingen inom handeln inte behöver leda till minskat småföretagande, talar utvecklingen för att småföretagarna har behövt gå samman i organiserade samarbeten för att kunna konkurrera med de helägda storföretagen. Framför allt har det blivit nödvändigt att ha tillgång till logistikkedjor i världsklass, där it-systemen har stor betydelse.

3. It i vissa program och branscher

För att få en bild över hur it i småföretag behandlas i några centrala aktörers konkreta verksamhet har vi genomfört en särskild studie av programverksamheten vid Tillväxtverket och Vinnova.1 Studien har fokus på i vilken utsträckning som utvecklingsprogram och satsningar vid dessa myndigheter har ett perspektiv där it ses som strategiskt verktyg för utveckling och förnyelse. Vi har valt att särskilt studera dessa myndigheter i och med deras verksamhetsfokus tangerar temat för vår utredning, affärsutveckling med it.

I studien görs också en genomgång av branscher som för närvarande har uppmärksammats inom ramen för näringspolitiken. Denna inriktning av studien förankrades inom utredningens expertgrupp.

Bakgrunden till studien är att vi enligt direktiven ska utreda om åtgärder för att främja en ökad it-användning i småföretag kan göras genom att komplettera redan existerande åtgärder vilka har fokus på småföretagens affärsutveckling. Betydelsen av, och fördelarna med, en sådan inriktning har stärkts under utredningens gång. Det måste finnas ett tydligt sammanhang för it-relaterade insatser för att de inte ska bli teknikorienterade snarare än att fokusera på affärsnyttor. Vidare vill vi betona vikten av att it-relaterade insatser görs i ett sammanhang. Med detta menar vi att insatserna bör kopplas till specifika utvecklingsområden eller branscher och kluster. På så vis anser vi att nyttan med instatserna framgår tydligare, inte minst för de företag som insatserna riktar sig till.

1 Kontigo AB, IT som förändringskraft. Uppdrag för utredningen om ”Ökad IT-användning i småföretag”. 2012-08-20. Se bilaga 2.

3.1. Programverksamhet vid Tillväxtverket och Vinnova

Tillväxtverket 3.1.1

Inom ramen för sitt uppdrag bedriver Tillväxtverket en omfattande programverksamhet. Sammantaget rör det sig om knappt 40 insatser som presenteras på verkets hemsida (därtill kommer insatser som Tillväxtverket finansierar inom ramen för regionalfondsprogrammen).

För flera av insatserna finns en historik i den meningen att aktuella insatser ofta är en fortsättning på tidigare insatser. Så är exempelvis fallet vad gäller nu aktuella insatser inom miljöområdet, demomiljö samt även vad gäller att främja kvinnors företagande.

Inga pågående renodlade it-satsningar

Tillväxtverket har i dagsläget inte någon pågående satsning eller något program direkt kopplat till it-användning i småföretag. Programmet handlingskraft med IT som är det senaste programmet med tydlig it-karaktär genomfördes 2006–2010. Ursprungligen var programmet tänkt att inriktas på it-kompetensutvecklingsinsatser i små och medelstora företag. Programmets inriktning kom dock att ändras och fokuseras på e-handelslösningar för dessa företag. Programmet hade en likartad övergripande inriktning som denna utredning, nämligen att öka affärsmöjligheterna och stärka konkurrenskraften hos små och medelstora företag genom användningen av it.

Handlingskraft med IT föregicks av flera program med syfte att främja it-användning i småföretag som IT.SME och REG-IT med inriktning på att höja it-kompetensen i företag. I Tillväxtverkets slutrapport dras slutsatsen att det fortfarande finns ett stort behov av både grundläggande it-kunskap hos mikro- och småföretagen (0–49 anställda) och av mer specialiserade insatser, t.ex. införande av enklare e-fakturalösningar och komplexa e-handelslösningar. Programmet har inte fått någon direkt fortsättning i ett nytt program eller annan insats med fokus på it som verktyg för affärsutveckling och konkurrenskraft i småföretag.

Insatser inom fler och växande företag dominerar

Tillväxtverkets insatser och program bedrivs inom tre huvudområden; fler och växande företag, enklare för företag och regional utveckling. De insatser som i kartläggningen framstår som relevanta ur utredningens perspektiv återfinns huvudsakligen inom området fler och växande företag.

Huvuddelen av de insatser som Tillväxtverket genomför hör hemma under området fler och växande företag. Totalt finns 19 satsningar och program inom området. Av dessa bedöms 16 stycken vara relevanta ur utredningens perspektiv. De som bedöms som mindre relevanta är insatser för att stimulera entreprenörskap och innovationskraft bland unga, stöd till medelstora företag samt stöd till spridning av miljötekniklösningar till Sida:s samarbetsländer.

Flera av satsningarna rör stöd till utveckling av särskilda branscher som besöksnäring, kreativa och kulturella näringar, vård och omsorg, gröna näringarsamt fordonsindustrin. Vad gäller besöksnäring, kreativa och kulturella näringar samt vård och omsorg behandlas dessa längre fram i kapitlet.

Insatserna inom området främja entreprenörskap och företagande riktas också mot särskilda grupper som kvinnor, unga och personer med utländsk bakgrund. Vidare finns insatser riktade till specifika verksamhetstyper som kooperativ och sociala företag.

Vad gäller småföretag är det två insatser som har särskilt fokus på småföretag; produktutveckling i småföretag (avslutas 2012) samt

SMF med tillväxtpotential. Syftet med det senare är att främja företagens utvecklingsmöjligheter och stärka deras internationella konkurrenskraft. Inom programmets ram kan företag med uttalad tillväxtvilja genomföra en behovsanalys för att identifiera företagets styrkor/svagheter. Därefter identifieras de kompetens- och utvecklingsbehov som finns för att företaget ska kunna ta nästa tillväxtsteg.

Ett av programmen har uttalat fokus på stöd till klusterinitiativ som baseras på samverkan mellan företag och andra aktörer i det regionala innovationssystemet. Programmet för regionalt innovationsarbete och kluster genomförs 2012–2019 och är en fortsättning och fördjupning av tidigare insatser vid Tillväxtverket vad gäller företags- och näringsutveckling genom klustersamverkan. Programmet innehåller två delprogram; regionalt innovationsarbete och hållbara klusterinitiativ. Det första delprogrammet har främst fokus på utveckling av det regionala ledarskapet vad gäller innovationsarbete och är av mindre intresse för utredningen. Det andra delprogrammet

som innebär stöd till marknadskompletterande nätverksaktiviteter är dock relevant ur utredningens perspektiv.

Ingen insats inom enklare för företag av relevans för utredningen

Inom området enklare för företag återfinns sex insatser. Dessa syftar till att på olika sätt underlätta för personer som vill starta och driva företag. Satsningarna rör främst information om företagande och genomgång av regelverket för företagande. Däremot ingår inte frågor om företagens ”inre” verksamhet såsom utveckling av affär, marknad eller verksamhet. Flertalet av insatserna inom detta område sker i samarbete med andra myndigheter som Bolagsverket och Skatteverket. En del av informationssatsningarna sker genom den myndighetsgemensamma webbplatsen verksamt.se.

För utredningen är de insatser som görs inom området enklare för företag mindre relevanta i och med att de i huvudsak riktas till blivande företagare och inte till etablerade företag. Inriktningen av informationen på verksamt.se kommer dock fortsättningsvis att i högre grad beröra redan etablerade företag.

Få insatser inom regional utveckling av direkt relevans för utredningen

Området regional utveckling listar fjorton insatser, flera av dessa är dock avslutade. Insatserna inom detta område har främst ett regionalt perspektiv med fokus på frågor som rör arbetet med det regionala tillväxtarbetet. Hit hör insatser som regionala kontaktmannagruppen och statliga myndigheters medverkan i regionalt tillväxtarbete, lokalt och regionalt tillväxtarbete samt uppföljning av regionalt tillväxtarbete. Dessa insatser berör främst aktörer på lokal och regional nivå vad gäller utvecklings- och tillväxtfrågor. Insatserna har dessutom mer av ett systemperspektiv och rör inte enskilda företag eller stödåtgärder.

Några av insatserna handlar om fördelning av regionalpolitiska stödmedel där fördelningen sker på regional nivå av länsstyrelserna och där Tillväxtverket har en sammanhållande och uppföljande funktion. Detta rör följande insatser; regionalt bidrag för företagsutveckling, regionalt investeringsstöd, sysselsättningsbidraget samt transportbidraget.

Av insatserna inom regional utveckling är det främst regionalt innovationsarbete och kluster (se ovan under fler och växande företag) som har en inriktning vilken kan vara intressant ur utredningens perspektiv.

Fokus på stöd till affärs- och näringsutveckling

Sammantaget är närmare hälften av de insatser som ingår i studien direkt relevanta ur utredningens perspektiv. Det som förenar flertalet av dessa insatser är att de har ett tydligt fokus på stöd till affärs- och näringsutveckling såväl i etablerade som nya företag.

Endast ett av programmet, handlingskraft med IT (se ovan), har tydligt fokus på frågor som rör it som stöd för affärsutveckling. I vissa av insatserna och programmen, som exempelvis leverantörsprogram för fordonsindustrin finns it med (mer eller mindre uttalat) som en del i programmets bakgrundsbeskrivning och problembild samt i beskrivningen av programmets inriktning.

Insatsen små och medelstora företag med utvecklingspotential ger i sin presentation en bakgrundsbeskrivning till satsningen. I denna nämns dock inte it som viktigt utvecklingsområde för att främja tillväxten ismå och medelstora företag.2

Främja kvinnors företagande som har fokus på att främja affärs- och innovationsutveckling för kvinnor som vill vidareutveckla sina företag alternativt starta nya företag. Genom programmen får deltagaren exempelvis tillgång till rådgivning, coaching och nätverk för att utveckla sitt företag eller sina företagsidéer. I tillgängligt bakgrundsmaterial utvecklas tankarna bakom satsningen men it:s roll som verktyg för affärs- och innovationsutveckling nämns inte specifikt i det sammanhang.

Samtidigt framgår av de fallstudier som presenterades i utredningens delbetänkande vilken strategisk betydelse en utvecklad itanvändning har för affärsutveckling och konkurrenskraft i företagen. En tydligare koppling mellan it som verktyg för strategisk utveckling i småföretag och samtliga insatser och program vilka stödjer affärsutveckling i nya och befintliga företag, ser vi mot ljuset av detta som en viktig insats.

2 Detta med reservation för att allt underlagsmaterial för denna insats – och även andra – inte funnits tillgänglig på Tillväxtverkets hemsida.

Vinnova 3.1.2

Med utgångspunkt i uppdraget att finansiera behovsmotiverad forskning samt stödja nyttiggörande av forskning för att stärka Sveriges konkurrenskraft driver Vinnova en omfattande verksamhet inom 11 strategiska områden. Sammantaget tar kartläggningen upp drygt 50 insatser som pågår eller nyligen avslutats.

En rad insatser som rör it

En genomgång av de insatser som Vinnova genomför visar att många av dessa rör it-frågor i vid bemärkelse. Denna typ av insatser handlar bland annat om utveckling och genomförande av strategiska FoU-program inom olika områden. Dessa har ett tydligt syfte kopplat till innovationsprocesser där insatserna ofta omfattar kunskapsutveckling och tidiga faser av kommersialisering.

Vidare genomförs insatser med fokus på att bygga upp FoI-miljöer vilka kan fungera som noder eller plattformar för kunskapsutvecklingen inom olika områden, nationellt och med internationella kopplingar. Insatserna omfattar också utveckling och genomförande av strategiska FoU/FoI-agendor inom olika områden. Detta är strategiska och långsiktigt viktiga insatser för att stärka innovationsförmågan och konkurrenskraften i svenskt näringsliv. Samtidigt är det inte självklart att denna typ av insatser är intressanta ur ett mer kortsiktigt operativt företags-/affärsstödjande perspektiv. Ur utredningens perspektiv är dessa insatser därför av mindre intresse.

Vinnovas utpekade insatser riktade mot småföretag

I sin egen beskrivning av vilka insatser som riktar sig till småföretag nämner Vinnova följande:

  • Eureka – målet är att stärka den europeiska industrins konkurrenskraft på världsmarknaden genom stöd till projekt där såväl små som stora företag, institutioner och myndigheter från minst två medlemsländer samarbetar. Insatserna kan ske i form av individuella projekt, klusterprojekt eller paraplyprojekt.
  • Eurostars – är en del av Eureka och vänder sig främst till små och medelstora företag (enligt EU:s definition) med egen forskning. Ett sådant företag tar på sig projektledarrollen. I egen regi eller

tillsammans med andra forskande små och medelstora företag står man för minst 50 procent av projektkostnaderna. Projekten ska ha fokus på marknadsnära FoU och ska leda till marknadsintroduktion av en produkt eller tjänst som bygger på innovativ teknik.

  • Forska & Väx – vänder sig till företag inom alla branscher som har en potential att vidareutvecklas och växa och avser stöd till finansiering av FoU-projekt som svarar mot marknadsbehov.
  • Innovationer för framtidens hälsa – syftet är att nyttiggöra svensk forskning av hög vetenskaplig eller teknisk kvalitet genom att finansiera nyskapande (banbrytande) idéer.
  • Var dags IT – vänder sig till små och medelstora företag och ska ge stöd till social och ekonomisk tillväxt genom att människor är delaktiga, kreativa och företagsamma, vilket leder till en hållbar utveckling av ekonomi och välfärd med fokus på individ och vardagslösningar snarare än verksamhets- och affärsfokus.
  • Verifiering för tillväxt – ger sökanden en möjlighet att verifiera och validera de tekniska egenskaperna och de kommersiella möjligheterna hos ett forskningsresultat eller en idé, och fastställa den lämpligaste strategin för fortsatt kommersialisering.
  • Verifiering för tillväxt steg-1 – ger stöd till en initial affärsmässig och immaterialrättslig bedömning av forskningsresultaten, skapar kontakt med kravställande potentiella kunder och partners, identifierar en tänkbar kommersialiseringsstrategi, ansöker eventuellt om immaterialrättsligt skydd och göra en begränsad teknisk verifiering.
  • VINN NU - vänder sig till nystartade företag (aktiebolag), som baserar sin verksamhet på utvecklingsresultat. Syftet är att underlätta för nystartade utvecklingsbaserade företag att förbereda sig inför efterföljande finansiering och på sikt bli framgångsrika svenska företag.

Som framgår ovan berör flera av dessa insatser främst kommersialisering av forskning (verifiering för tillväxt och VINN NU) och är därför inte så relevanta för småföretag utan egen forskningserfarenhet eller verksamma i branscher med liten forskningsanknytning. Kopplingen till forskning kommer även till uttryck i forska & väx som vänder sig till företag vilka har kapacitet och kompetens

att arbeta med forskning som ett sätt att utveckla företagets affärer och verksamhet. Något som inte är självklart för flertalet småföretag.

Innovationer för framtidens hälsa med sitt fokus på nyttiggörande av excellent forskning bedöms vara relevanta för en begränsad krets av kunskaps- och forskningsbaserade småföretag.

Även Eureka och Eurostars har fokus på innovationer och affärsutveckling baserat på marknadsnära forskning och teknikutveckling.

Var dags IT skiljer sig genom sitt upplägg och sina utgångspunkter från flera av de andra insatserna med stark koppling till forskningsbaserade innovationer och företagsutveckling. Var dags IT är också kopplat till genomförandet av den nationella handlingsplanen för kreativa och kulturella näringar.

De satsningar som Vinnova själv lyfter fram med fokus på småföretag har i stor utsträckning sin inriktning på stöd till forskning och innovation samt kommersialisering av forskningsresultat. Insatserna är i hög grad generella och branschoberoende och fokuserar inte explicit på it.

Insatser som kan vara relevanta ur utredningens perspektiv

Den övergripande analysen ovan till trots, finns några insatser och program som Vinnova driver vilka kan vara relevanta ur utredningens perspektiv. Bland dessa kan nämnas:

  • Vinnväxt-programmet - har till syfte att främja hållbar tillväxt i regioner genom att utveckla internationell konkurrenskraft inom specifika tillväxtområden. De vinnande initiativen får 10 års finansiering och programmet förutsätter en aktiv medverkan av aktörer inom näringsliv, forskning samt politik och offentlig verksamhet. I genomförandet kan vi se att flera initiativ som får stöd inom programmet i stor utsträckning arbetar med små och medelstora företag och att it i flera fall har en central roll för innovation och affärsutveckling i deltagande företag.
  • Utmaningsdriven innovation – har fokus på att stödja utvecklingen av nya produkter och tjänster som bidrar till att hantera de globala utmaningarna baserat på en hög grad av samverkan och integration mellan aktörer. Programmet har en relativ kort cykel från kunskapsutveckling till kommersialisering och genomförs kring fyra utmaningar, varav en har tydligt it-fokus (Informations-

samhället 3.). Flera av de projekt som beviljats stöd har en tydlig koppling till it.

  • Innovationsupphandling – ska bidra till att stärka den offentliga sektorns förnyelse, långsiktiga effektivitet och utveckling samt understödja utvecklingen av konkurrenskraft och innovativa produkter i näringslivet.
  • Innovationscheckar – erbjuder kontanta medel till små och medelstora företag, distribuerade av Vinnovas mellanhänder. Checken kan användas för att utvärdera hur företaget kan utveckla sin affärsverksamhet med hjälp av ny teknik eller ny kunskap.

Både vinnväxt-programmet och utmaningsdriven innovation bygger på samverkan mellan olika aktörer i innovationssystemet; akademi, offentlig verksamhet och företag. I vinnväxt-programmet görs detta för att få till stånd en förnyelse och utveckling av konkurrenskraft inom etablerade styrkeområden på regional nivå. I de initiativ som får stöd genom vinnväxt-programmet deltar små och medelstora företag. Utmaningsdriven innovation har fokus på samverkan för att möta globala utmaningar (Global Challenges) som vi står inför. Programmet är relativt nystartat och i de konstellationer som står bakom de olika satsningarna medverkar även små och medelstora företag.

Även i de satsningar som Vinnova gör med innovationsupphandling och innovationscheckar ges stöd för utveckling av innovationer i småföretag. Vad gäller innovationscheckarna nämns uttryckligen att det är stöd till affärsutveckling baserat på ny teknik eller ny kunskap.

3.2. It i vissa branscher

Enligt våra direktiv ska utredningen även analysera om det finns behov av särskilda insatser inom vissa branscher för att öka itanvändningen bland småföretagen. Utredningens expertgrupp förordade en genomgång av några branscher vilka under de senaste åren varit av stort politiskt intresse och till vilka därför olika former av offentliga stödinsatser redan satts in. Det gäller branscherna kulturella och kreativa näringar (KKN), vård och omsorg samt besöksnäringen. Vilka är drivkrafterna för utvecklingen i dessa branscher,

vilka är utmaningarna för småföretagen och hur kan it stödja affärsprocesserna?

Underlagen3 till studien visar att definitioner, avgränsningar och statistik med koppling till branscherna skiljer sig åt mellan olika källor. Det finns en del svårigheter att avgränsa vilka delbranscher som ingår i kulturella och kreativa näringar, i vård och omsorgsbranschen och i besöksnäringen. Studien har utgått från de analyser och den statistik som tagits fram av Tillväxtverket, Tillväxtanalys, branschföreträdare och Arbetsförmedlingen.

Branscherna uppvisar i högre grad än i flera andra branscher affärslogiker som är beroende av samspelet med den offentliga sektorn. Många företag inom vård och omsorg är privata utförare av olika tjänster för kommuner, landsting och regioner. Företag inom turistnäringen är beroende av insatser från den offentliga sektorn för att utveckla olika destinationer till attraktiva besöksmål. Kulturanslag i den offentliga sektorn har betydelse för uppdragen till kulturföretagare.

I det här kapitlet presenteras i korthet de tre branscherna kulturella och kreativa näringar, vård och omsorg och besöksnäringen. Dessutom redogör vi för strategier, policies och insatser som kan ha relevans för ökad it-användning för småföretag inom respektive bransch.

Kulturella och kreativa näringar 3.2.1

Branschstruktur och avgränsning

Kulturella och kreativa näringar (KKN) definieras och avgränsas på olika sätt, men omfattar ofta arkitektur, design, film och foto, konst, litteratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst samt upplevelsebaserat lärande.4 Dataspel och marknadskommunikation, inkluderas i en del beskrivningar. Tillväxtanalys fick år 2008 i uppdrag av regeringen att försöka definiera KKN. Man föreslog i stället begreppet kulturnäringar med fokus på kulturprodukter/tjänster samt

3 Studien bygger på underlag i form av program, handlingsplaner och strategier samt utredningar på nationell nivå för respektive bransch/näring, rapporter (analyser, projektbeskrivningar, statistik etc.) från Tillväxtverket, Vinnova och Tillväxtanalys som belyser de aktuella branscherna/näringar, material från branschföreträdare, uppsatser och forskningsrapporter som belyser it-användning i småföretag inom de aktuella branscherna/näringarna samt europeiska initiativ och projekt finansierade av EU. 4 Se t.ex. Tillväxtverket (2011) Bidrag till företag inom kulturella och kreativa näringar. Utvecklingscheckar för tillväxt. Stockholm: Tillväxtverket, oktober 2011.

det värde som produceras, kulturvärden. Avgränsningen är influerad av UNESCOs ramverk för kulturstatistik5, som påverkar utvecklingen av statistiken inom EU. De övergripande områden som inkluderats i Tillväxtanalys förslag är kulturarv, naturarv, scenkonst, konst, design och hantverk, text, böcker och press samt media. Utifrån dessa övergripande områden och angränsande områden förslås ett urval av näringsgrenar och yrkesgrupper för kulturnäringen.6

År 2007 fanns uppskattningsvis 120 000 personer sysselsatta inom kulturnäringar (inom kulturyrken och andra yrken) och ytterligare 80 000 var verksamma inom kulturyrken inom andra näringar enligt Tillväxtanalys. 7 Arbetsförmedlingen, som delvis gör en annan avgränsning, uppskattar att det finns cirka 22 000 egenföretagare inom kulturområdet. Trenden mot fler företagare har ökat när större företag och institutioner drar ner på fast anställd personal.8 Oavsett vilken avgränsning av KKN som används återkommer bilden av en näring med många riktigt små företag, soloföretagare, kombinatörer, frilansare och en del ”ofrivilliga företagare”. Men inom KKN finns även flera stora koncerner exempelvis inom media.

I en rapport framtagen inom ramen för en satsning på KKN i Dalarna, Gävleborg och Värmland problematiserar författarna komplexiteten inom näringen. Det är en stor variation mellan olika typer av företag och de återfinns inom både varu- och tjänsteproduktion. Det finns företag med en konstnärlig strategi och företag med en kommersiell affärsstrategi. I näringen finns konstnärer som skapar unika verk och företag vars affärsidé bygger på massproduktion. Kulturskapare balanserar inte sällan mellan det kommersiella och det konstnärliga. Dessutom spelar frågeställningar om upphovsrätt en stor roll för många verksamheter.9

5 Unesco (2009) The 2009 UNESCO framework for Cultural Statistics, Unesco Institute for Statistics. 6 Tillväxtanalys (2009) Kulturnäringar i svensk statistik. Ett första försök att tillämpaen ny definition. Östersund: Tillväxtanalys Rapport 2009:06. 7 Ibid. 8 Arbetsförmedlingen (2012) Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Kultur Media. Stockholm: Arbetsförmedlingen. 9 Nielsén & Stenström (2010) Gungor och karuseller. Om utveckling av företag i kulturella och kreativa näringar. På Uppdrag av projektet KKN (Region Dalarna, Region Gävleborg, Region Värmland).

Strategier och policies för KKN

Det finns en nationell handlingsplan10och en rad regionala strategier för att främja utvecklingen av KKN i Sverige. Den nationella handlingsplanen syftar bland annat till att skapa goda förutsättningar för entreprenörer och företagare att utveckla sina affärsidéer samt sitt företagande. Regeringen har avsatt 73 miljoner kronor under perioden 2009–2012 för satsningar inom KKN. Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS) har tagit fram en översikt över alla de aktörer på olika nivåer, som på olika sätt kan beröras av handlingsplanen.11 Det är ett 20-tal på den nationella nivån.

Av handlingsplanen framgår att många insatser för KKN ska kunna mötas inom ramen för det befintliga företagsfrämjande systemet. Det behövs dock ökad insikt hos företagsfrämjarna om villkoren i näringen och Almi Företagspartner AB har fått i uppdrag att öka kunskaperna hos rådgivare och finansiärer om KKN. Diskussionerna om kunskapsbehovet hos främjarna har varit ett återkommande tema i olika kartläggningar och utredningar de senaste åren.12

Den nationella handlingsplanen omfattar inte insatser som explicit nämner it, men inom flera satsningar finns möjligheter att främja eller öka kunskaperna om it-användning i småföretag. Vinnova har bland annat fått i uppdrag att genomföra satsningar på innovation och design med koppling till handlingsplanen. Detta genomförs i programmet var dags IT där Vinnova finansierat projekt som syftar till att utveckla produkter och tjänster för individens vardag och fritid. I programmet har företag med koppling till KKN i samverkan med andra aktörer haft möjligheter att söka medel och fungera som så kallade it-demonstrator.

Programmet ledarskap och arbetsorganisation inom kulturella och kreativa näringar på Vinnova finansierar studier av förutsättningarna för tillväxt i små och medelstora företag. Resultaten skall leda till praktiskt användbar kunskap, som ska kunna omsättas i företagsfrämjande insatser. Fem projekt beviljades medel hösten 2011, men det är svårt att ännu bedöma om studierna även kommer

10 Kulturdepartementet och Näringsdepartementet (2009) Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar. Artikelnummer: N9060. 11 Moberg (2011) Kulturella och Kreativa Näringar (KKN) En översikt över aktörer och begrepp som berörs av regeringens satsning på KKN. KLYS. http://www.klys.se/ 12 Se t.ex. SOU 2009:16 Betänkande av Kulturutredningen. Grundanalys. Stockholm: Fritzes Statens Offentliga Utredningar.

att bidra med kunskaper om it som stöd för affärs- och marknadsutveckling.

Tillväxtverket har beviljat medel för pilotsatsningar på inkubatorer för KKN inom ramen för den nationella handlingsplanen. Fem projekt fick medel under hösten 2011 och ett exempel är Transit Kulturinkubator13 i Stockholm. Inkubatorn erbjuder affärsrådgivning och kompetensutveckling för kreatörer inom konst, design, konsthantverk, film, musik och scenkonst. Tillväxtverket har också i samverkan med partnerskap och företagsfrämjare i Stockholm, Sörmland, Västra Götaland, Värmland och på Gotland erbjudit utvecklingscheckar till företagare inom KKN. Företagarna har med stöd av checkarna kunnat köpa externa tjänster, satsa på utbildning och utveckla tjänster, produkter eller arbetssätt.

Kvinnor som driver företag inom KKN har möjlighet att delta i affärs- och innovationsutvecklingssatsningar på regional nivå inom ramen för det nationella programmet främja kvinnors företagande (FKF), som koordineras av Tillväxtverket. Flera av de länsstyrelser eller regionförbund, som fördelar medlen har riktat uppmärksamheten på insatser för företagare inom KKN. Almi Företagspartner AB genomför också riktade satsningar i olika regioner för företagare inom näringen.

Redan innan den nationella handlingsplanen utformades fanns strategier för KKN i flera svenska län och det finns en intresseorganisation, Generator14, för regioner som arbetar med att främja tillväxten inom näringen. En del regioner har också varit involverade i interregionalt samarbete för att utveckla KKN. Ett exempel är Regionförbundet Östsam i Östergötland, som koordinerat satsningen Creative Growth15 inom ramen för EU-programmet Interreg IV C, Europeiska Regionalfonden. Creative Growth var ett samarbete mellan 11 europeiska regioner med syfte att skapa bättre förutsättningar för företagare inom kreativa näringar.

Trots en mängd olika initiativ för att främja KKN har det varit svårt att identifiera några satsningar som specifikt fokuserar på it i småföretagen. Det är också svårt att bedöma i vilken utsträckning olika initiativ även omfattat insatser för att fler småföretag ska kunna använda it som ett strategiskt verktyg. En del småföretag inom KKN är dock involverade i olika kluster och nätverk, som har

13 http://www.transitkulturinkubator.se 14 http://generatorsverige.se/ 15 Creative Growth (2011) CREATIVE GROWTH – Policyrekommendationer http://www.creative-growth.eu/

en direkt koppling till it och media. Ett exempel på kluster är Mediaevolution i Malmö.16 Det finns även andra mötesplatser som involverar småföretag inom KKN. Ett exempel med fokus på musik är Brewhouse i Göteborg17 och ett exempel med fokus på festivaler är Rockcity i Hultsfred 18. Västra Götalandsregionen har ett initiativ för kulturlokaler på nätet, som syftar till att hitta modeller för hur fastighetsägare/bostadsbolag och företag/kreatörer inom kultur och konst kan hitta varandra genom digitala möten. Idén är att utveckla en webbaserad plattform typ ”Hemnet” 19.

It som drivkraft för nya affärsmodeller i KKN

Det saknas i stor utsträckning svenska studier och statistik som mer detaljerat belyser it-användningen i småföretag inom KKN och hur it påverkar företagens affärsutveckling. En del uppsatser finns dock som beskriver hur småföretag i några av delbranscherna använder (eller inte använder) sig av olika it-verktyg. Det vi vet är att det finns småföretag inom KKN som befinner sig i den absoluta i frontlinjen vad gäller it och internationalisering. Ett tydligt exempel är småföretagen i dataspelsbranschen där tillväxthindren inte sällan är brist på kapital och tillgång till specifik kompetens. Det finns också många soloföretagare med begränsade resurser att investera i olika it-verktyg eller begränsade kunskaper om hur it kan utveckla affärerna.

Europeiska studier och initiativ lyfter fram behovet av att öka kunskaperna om it och Web 2.0 bland småföretag inom KKN för att de ska kunna dra nytta av utvecklingen i sina verksamheter. Tillgången till it-resurser och samverkan/korskopplingar mellan företag inom olika delar av KKN behöver också öka för att stärka småföretagen. Dialogerna mellan företag inom KKN och it-företag behöver stimuleras för att främja innovativa processer.20 I den svenska nationella handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar riktas också uppmärksamheten på samspelet mellan idéer

16 http://mediaevolution.se/ 17 http://www.brewhouse.se/ 18 http://www.rockcity.se/om-rock-city.aspx 19 Tillväxtverket (2011) Initierade och pågående regionala satsningar i uppdraget Mäklarfunktioner/nätverk/modeller för samverkan i Handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar – KKN. 2011-03-30. 20 ECCE Innovation Network (2010) Response to the Commission’s Green Paper: Unlocking the potential of the cultural and creative industries in Europe. http://eccenetwork.eu/innovation-ecce/

från entreprenörer inom KKN och teknikföretag vid olika inkubatorer. Samtidigt är dessa korskopplingar en utmaning eftersom affärslogik och värderingssystem kan skilja sig åt mellan företag i de olika branscherna.

Dessutom finns studier som mer övergripande beskriver utvecklingen inom det som kallats upplevelseindustrin, vilket är ett något vidare begrepp än KKN. Inom upplevelseindustrin (och KKN) finns verksamheter med skilda affärslogiker och företagen påverkas på olika sätt av snabba teknikskiften och digitaliseringen. Det är skillnader mellan affärsmodeller som bygger på massproduktion och skalbara produkter (t.ex. film eller modekläder), på mötet med konsumenten (t.ex. teater och festivaler) eller på tjänster som höjer värdet på andra produkter och tjänster (t.ex. arkitektur och design).21

Den digitala tekniken påverkar alla delar av värdekedjan inom KKN, från utformning till produktion, distribution och konsumtion av produkter och tjänster. Tekniken innebär möjligheter för företagen att distribuera innehåll (film, foto, litteratur, musik etc.) till en bredare publik oberoende av tid och rum samtidigt som tekniken har inflytande över det traditionella innehållet. Interaktionen via internet och sociala medier får allt större betydelse och affärsmodeller med konsumenterna som ”medproducenter” av olika tjänster/upplevelser. De värden som skapas är för många företag inom KKN i hög utsträckning beroende av det digitala innehållets användarbarhet och användarupplevelsen.

Inte minst inom musikbranschen har etablerade affärsmodeller utmanats senaste decennierna.22 I dag står den digitala musikförsäljningen för över 60 procent av marknaden i Sverige. Den illegala fildelningen har också drivit på utvecklingen av legala digitala musiktjänster. Streamingtjänster för musik (t.ex. Spotify), där konsumenterna inte behöver ladda ner filer, har på kort tid fått stort genomslag. Även tjänster för att streama film (t.ex. Voddler) växer på marknaden och streamingtjänsterna skapar möjligheter för företag att nå olika nischmarknader.

Svenska småföretag inom musikbranschen har agerat proaktivt för att möta utvecklingen genom att förändra produkt- och tjänsteerbjudanden och använda sociala medier för att kommunicera med

21 Nielsén (2005), Upplevelseindustrin – affärsmodeller, effekter och struktur, working paper. 22 ITPS (2008) Upplevelseindustri – Marknadens logik och organisatoriska förutsättningar. En teoretisk genomgång av sektorns grundläggande struktur. Östersund: Institutet för tillväxtpolitiska studier, PM 2008:005.

konsumenterna.23 I dag kan en småföretagare som är musiker själv äga hela eller delar av distributionskedjan eftersom produktions-, distributions-, och marknadsföringskostnaderna minskat till följd av digitaliseringen. Även författare kan publicera och distribuera sina verk utan att behöva gå via stora förlag eller olika mellanhänder. Delar av ett verk kan publiceras för att ”testa marknaden” innan kulturskaparen och/eller företagaren investerar mer tid i ett projekt. Samtidigt är det en utmaning, inte minst för småföretagen, att hitta finansieringsmodeller i takt med konsumenternas ökade förväntningar på och utbudet av olika ”gratistjänster”. Den illegala fildelningen leder till färre uppdrag inom film, musik och mjukvarubranschen24.

Nätverkande är en viktig del i värdekedjan och it stödjer produktionsprocessen när ”kreatörer” på olika geografiska platser deltar i gemensamma projekt. För en del företag kan de personliga nätverken ha större betydelse för att stärka varumärket och affären än relationer till andra företag. Genom samverkan med välkända modebloggare kan exempelvis småföretag inom mode öka sina möjligheter att nå ut på marknaden. Via webbplatser, Facebook och bloggar kan modeföretagen med begränsade resurser aktivt arbeta med sin marknadskommunikation, bygga varumärken och öka sina kunskaper om olika kundsegment25. Livekonserter på nätet och livesändningar av konserter, festivaler och teater har blivit en väg att stärka varumärken för andra delbranscher inom KKN och (i bästa fall) generera intäkter utöver besökarna på en fysisk plats.

Smarta telefoner, surf- och läsplattor och andra digitala redskap innebär också nya affärsmöjligheter för många företag. Inom upplevelsebaserat lärande kan företagen dra nytta av nya plattformar för e-lärande och m-lärande (mobilt lärande). Samtidigt ställs allt högre krav på användargränssnitt samt företagens förmåga att erbjuda kombinationer av olika former för lärande (rollspel, simuleringar, dataspel etc.) både off-line och online. Det krävs samverkan mellan exempelvis programvaruutvecklare, filmproducenter och beteendevetare för att kunna leverera interaktiva tjänster. Applikationer för m-lärande kan vara allt ifrån enkla ljud- och video-

23 Kindholm & Maritz (2012) Bryggan - Vägen till refrängen? En studie av hur mindre aktörer inom musikbranschen påverkats av och agerat på olika förändringar i dess omgivning. Umeå: Umeå Universitet. Handelshögskolan. Kandidatuppsats. 24 Se te.x. International Chamber of Commerce (2010) Building a Digital Economy: The Importance of Saving Jobs in the EU’s Creative Industries, March 2010 TERA Consultants. 25 Olsson (2011) Det lilla modevarumärkets möjligheter på internet - Ur ett brand management perspektiv. Borås: Textilhögskolan, Högskolan I Borås. Kandidatexamen i textilekonomi.

sekvenser och pod-casts till virtuella spel med stöd av det som på svenska kallats förstärkt verklighet (eng. Augmented Reality).

Tidigare har tekniken, där information från den fysiska omgivningen kombineras med den digitala världen, varit dyr. Men genom bland annat utbredningen av smarta telefoner genereras alltfler tjänster, som bygger på förstärkt verklighet. En teknik som används av dataspelsföretag och mediaföretag och som påverkar utvecklingen för småföretag inom design och arkitektur. I dessa företag används 3Dteknik och 3D-modellerad grafik som verktyg för att visualisera projekt och stödja interaktiva designprocesser som involverar expertis på olika områden. 26

Sammanfattningsvis

kan sägas att den snabba it-utvecklingen

innebär, som i andra näringar, både utmaningar och möjligheter för småföretagen inom KKN. Däremot är det svårt att i detalj beskriva it som stöd för affärsprocesser i småföretagen mot bakgrund av den mix som finns av behov, förutsättningar och logiker inom näringen. Oavsett delbransch kan dock tre mer övergripande processer identifieras:

1. Den digitala tekniken har haft och har inflytande över affärsmodellerna inom näringen.

2. Den digitala tekniken, programvaror och applikationer används för att sprida olika former av innehåll till allt lägre kostnader.

3. Den digitala tekniken och sociala medier spelar allt större roll för att stärka nätverkande, kundrelationer och varumärkesprofilering.

Vård och omsorg 3.2.2

Branschstruktur och avgränsning

Privata företag och idéburna organisationer blir allt vanligare som utförare av vård och omsorgstjänster. Vårdvalsmodeller, valfrihetssystem och en ökad marknad för personliga hälsorelaterade tjänster driver på utvecklingen. År 2009 infördes lagen om valfrihetssystem inom vård och omsorg (LOV), vilket innebär att konsumenterna kan välja bland olika leverantörer av tjänster, som en upphandlande

26 Cassarino & Geuna (2008) Background paper on ICT and Creative Industries. Create: Study prepared for EU-Project CReATE http://www.lets-create.eu/

myndighet godkänt och tecknat avtal med.27 Det finns en nationell annonsplats för valfrihetssystemet i form av den så kallade Valfrihetswebben.28

Vård- och omsorgsbranschen består av en rad olika verksamheter och villkoren skiljer sig åt mellan olika delbranscher. En hög andel företag drivs av kvinnor i förhållande till andra branscher. Avgränsningen av branschen varierar, men vanligen omfattas följande delbranscher: annan hälso-och sjukvård (t.ex. sjukgymnastik, kiropraktik, psykoterapi, rehabilitering och alternativmedicin), öppen hälso-och sjukvård (t.ex. företagshälsovård och specialistläkare), tandvård, öppna sociala insatser (t.ex. hemtjänst) och särskilda boenden (t.ex. boenden för unga med sociala problem). Över hälften av de privata företagen finns inom delbranschen annan hälso- och sjukvård och en majoritet (cirka 70 procent) av dessa företag är soloföretagare. Inom vård- och omsorgsbranschen som helhet är cirka hälften av företagen soloföretag. I delbranscherna öppna sociala insatser och särskilda boenden finns fler större företag. 29

Enligt en rapport från Tillväxtverket hade de privata vård- och omsorgsföretagen år 2009 126 000 anställda och det fanns drygt 25 000 företag.30 Vårdföretagarna uppskattar antalet privata företag till cirka 14 000 med en omsättning på drygt 80 miljarder och cirka 114 000 anställda.31 I Socialstyrelsens vårdgivarregister finns drygt 15 000 privata företag registrerade som vårdgivare. Antalet företag ökar snabbt och snabbast växer omsorgsbranschen. En del av vård- och omsorgsbranschen, exempelvis tandvården, är också mer konkurrenskraftig än genomsnittet för näringslivet.32 Samtidigt visar studien Företagens villkor och verklighet, som omfattar företag med färre än 250 anställda, att tillväxtviljan bland småföretagen är lägre inom vård och omsorg jämfört med andra branscher. 33

27 Konkurrensverket (2008) Fritt val i vård och omsorg. 28 http://www.valfrihetswebben.se/ 29 Tillväxtverket (2012) De små och medelstora vård- och omsorgsföretagen. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik. Stockholm: Tillväxtverket Info 0418. 30 Tillväxtverket (2012) Vård- och omsorgsföretagens ekonomiska konkurrenskraft Stockholm: Tillväxtverket Rapport 0117. 31 http://www.vardforetagarna.se/fakta_1 32 Tillväxtverket (2012) Synliggörande av företagens utveckling inom vård och omsorg: Stockholm: Tillväxtverket Rapport 0119. 33 Tillväxtverket (2012) De små och medelstora vård- och omsorgsföretagen. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik. Stockholm: Tillväxtverket Info 0418.

Strategier och policies för vård och omsorg

It inom vården har varit högt upp på den svenska agendan under flera år och år 2010 presenterades en reviderad nationell strategi för eHälsa.34 Bakom strategin står förutom Socialdepartementet även Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Vårdföretagarna och Famna. Strategin ska möta behov hos offentliga, privata och idéburna utförare. Den fokuserar på ”införandet, användningen och nyttan av tekniken snarare än den tekniska utvecklingen”. Strategins insatsområden omfattar bland annat säkra personliga etjänster för medborgarna, dokumentations- och beslutsstöd för dem som arbetar inom vård och omsorg samt teknisk infrastruktur för att kunna dela information.35

Det finns också flera större satsningar på samordning av ehälsotjänster. Via Inera AB bedrivs olika nationella projekt som fokuserar på invånartjänster (t.ex. Mina vårdkontakter), tjänster som vänder sig till dem som arbetar inom vården (t.ex. Pascal ordinationsverktyg för ordination av läkemedel) och infrastrukturtjänster (t.ex. kommunikationsnätet Sjunet för elektronisk kommunikation i vård och omsorg). Privata vårdgivare kan ansluta sig till olika gemensamma tjänster för eHälsa, exempelvis Sjunet. Priserna är differentierade och små organisationer har en lägre kostnad. Inera AB ägs av landstingen och regionerna, men arbetar även på uppdrag från regeringen, kommuner och privata aktörer. Beställningarna kanaliseras via Center för eHälsa (CeHis) 36, som är en beställarorganisation på SKL.

Svensk forskning som specifikt belyser affärsutveckling, möjligheter och hinder för it-användning i små företag inom vård och omsorg saknas i stor utsträckning. Dock finns en del kunskap om införandet av ny teknik från studier i offentlig sektor, som kan ha relevans även för företagen. Dessa studier visar att det fortsatt finns flera hinder för it som förändringsverktyg inom vård och omsorg. Uppföljningar av utvecklingsinsatser visar att många av de projekt som genomförts för att utveckla it-lösningar för vården inte permanentas och/eller spridits mellan olika delar av landet. Det finns

34 Begreppet eHälsa brukar användas för att beskriva förebyggande hälsoinsatser, diagnos, stöd och behandling där It används inom vård och omsorg. Idag används även mHälsa och syftar på mobil kommunikation. 35 Socialdepartementet (2012) Nationell eHälsa – strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. http://www.nationellehalsa.se 36 http://www.cehis.se/om_cehis/

fortsatt hinder i form av bristande samspel mellan olika it-system, applikationer och gränssnitt. 37

Många satsningar har haft fokus på tekniken snarare än på behoven i verksamheterna, dess vårdgivare och konsumenter. Vård- och omsorgspersonalen ser risker med att en del av deras arbete ersätts av teknik och införandet av ny teknik utmanar etablerade strukturer och beteenden. Den tekniska rationaliteten hamnar inte sällan i konflikt med omsorgsrationaliteten och införandet av everktyg måste ta hänsyn till förutsättningarna i olika verksamheter. Genom att vårdpersonalen involveras vid utvecklingen och införandet av it-system och att de ser den konkreta nyttan med tekniken kan verksamheterna effektiviseras. 38 Vårdföretagarna har också lyft fram vikten av att it-lösningar passar både stora och små vårdgivare, privata och offentliga utförare. De satsningar som skett på eHälsa, ökad it-användning och nya it-lösningar har ofta engagerat akademin, offentliga aktörer och it-företag. Mer sällan små privata vårdgivare. Satsningarna har främst handlat om hälso- och sjukvården, men alltmer utvecklas även applikationer för omsorgen. Ett exempel är projektet Hemtjänst 3.0 i Halland, som utvecklar en itbaserad tjänsteplattform med applikationer för äldreomsorgen. Syftet är att öka effektiviteten och underlätta införandet av ny teknik39. It inom omsorgen har tidigare främst handlat om administrativa system.

I programmet testbäddar inom hälso- och sjukvård och äldreomsorg, som hanteras av Vinnova finns möjligheter för privata utförare av vård och omsorg att ansöka om medel. Testbäddarna ska skapa möjligheter att utveckla, testa och införa nya produkter, tjänster, processer eller organisatoriska lösningar. En utlysning har skett våren 2012, inom ramen för ett regeringsuppdrag, och beslut om vilka projekt som beviljats medel tas efter sommaren. Som en del i regeringens beslut om insatser för tillväxt i små- och medelstora företag kan organisationer hösten 2012 ansöka om medel från Vinnova för att distribuera innovationscheckar till företag. Dessa checkar kan användas för att utveckla affärsverksamheten med hjälp av bland annat ny teknik. Det är ännu för tidigt att bedöma

37 Se t.ex. Vinnova (2011) Hälsa genom e ehälsorapporten 2010. Stockholm: Vinnova V R 2 0 1 1 : 0 4. 38 Se t.ex. Orre (2009) Using Technologies with Care Notes on Technology Assimilation Processes in Home Care. Umeå: Department of informatics. Doctoral Dissertation. Umeå University. 39 http://www.hh.se/6/468.html

om och hur it som strategiskt verktyg kommer att återspeglas i programmet för testbäddar respektive innovationscheckar.

Tillväxtverket genomför under perioden 2010–2012 i samverkan med Tillväxtanalys och på uppdrag av regeringen ett program för kunskapsutveckling om entreprenörskap inom vård och omsorg. I samverkan med partnerskap och företagsfrämjare i Stockholm, Sörmland, Västra Götaland, Skåne, Halland och på Gotland genomförs satsningar på utvecklingscheckar till småföretag verksamma inom vård- och omsorg. Checkarna kan användas till externa tjänster och för att utveckla tjänster, produkter eller arbetssätt för ökad konkurrenskraft. De företag som söker eller funderar på att söka en check får tillgång till utbildningsinsatser inom affärsutveckling.

Kvinnor som driver företag inom vård och omsorg har möjlighet att delta i affärs- och innovationsutvecklingssatsningar på regional nivå inom ramen för det nationella programmet främja kvinnors företagande (FKF), som koordineras av Tillväxtverket. Flera av de länsstyrelser eller regionförbund, som fördelar medlen har riktat uppmärksamheten på insatser för företagare inom vård och omsorg. Utöver detta finns flera regionala klustersatsningar med koppling till it/teknik där privata och offentliga aktörer inom vård och omsorg samverkar och där småföretag involveras. Några exempel är Hälsoteknikalliansen i Halland40 och Hälsans nya verktyg41 i Östergötland .

Anpassade it-lösningar för småföretag inom vård och omsorg

Det saknas i stor utsträckning, som nämnts i föregående avsnitt, studier som belyser införandet av ny teknik i småföretag inom vård och omsorg. Utöver de hinder som identifierats för implementering av avancerade it-lösningar i större organisationer finns ytterligare trösklar för småföretagen. Småföretagen har sällan samma tillgång, som de större organisationerna, till resurser och it-stöd internt i verksamheterna. I studien Företagens villkor och verklighet framkommer att vård och omsorgsföretagen i något högre utsträckning än företag i övriga branscher köper in it support och annan teknisk service42. Behovet av att utveckla it-stödet i företagen har också framkommit i programmet för kunskapsutveckling

40 http://www.halsoteknik.com/ 41 http://www.halsansnyaverktyg.se/ 42 Tillväxtverket (2012) De små och medelstora vård- och omsorgsföretagen. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik. Stockholm: Tillväxtverket Info 0418.

inom vård och omsorg, som hanteras av Tillväxtverket och Tillväxtanalys.

Många privata vårdgivare måste, oavsett storlek, kunna hantera olika it-system för att möta kraven från beställare i den offentliga sektorn (regioner, landsting och kommuner). Det gäller system både vid upphandlingar och vid leveranser av vård- och omsorgstjänster. Att ansluta sig till nationella eHälsotjänster kan vara ett led i att effektivisera verksamheten, men också nödvändigt för att kunna agera på marknaden. Här kan finnas en risk att små företagen ”pushas” in i it-system, som i stor utsträckning anpassats för stora organisationer. Det finns även studier som riktat uppmärksamheten på brister i affärsmodellerna för utvecklingen av eHälsotjänster43. I takt med att antalet privata vårdgivare ökar utvecklas dock marknaden och det finns företag som erbjuder it-lösningar (säkerhet, dokumentation, beslutsstöd etc.) som är anpassade för småföretag inom vård och omsorg. Landstingen beslöt också våren 2011 att inte ställa krav på att privata vårdgivare som ingår i vårdvalet ska ha samma journalsystem som landstingen44.

Drivkrafterna bakom utvecklingen inom eHälsa är bland annat behovet av att minska kostnaderna, säkerställa kvalitén i verksamheterna och möta ökade krav från konsumenterna. It stödjer de generella verksamhetsfunktionerna inom vård och omsorg: att informera, att besluta, att agera och att dokumentera. Tekniken bidrar till att processer och arbetssätt succesivt förändras samt att alltmer förebyggande insatser, behandlingar och uppföljningar kan ske med stöd av digital teknik. 45 Telemedicin har funnits länge och i dag utvecklas interaktiva program för stöd och behandling av bland annat depression och sociala fobier via internet.

Det har blivit vanligare med ”internetpsykiatri” 46 och småföretag kan dra nytta av forskningen inom fältet. Det finns företag som specialiserat sig på att ta fram interaktiva självhjälpsprogram för behandling av bland annat spelberoende. En del landsting erbjuder också kognitiv beteendeterapi via internet i samarbete med privata företag. En kombination av traditionella behandlingsinsatser och

43 Vimarlund (2012) Nya affärsmodeller för Mina Vårdkontakter (MVK). Projektet Mina Hälsotjänster. 44 Jerlvall &Thomas Pehrsson (2011) eHälsa i landstingen, Juni 2011. SLIT (Landstingens IT-strateger/IT-chefer). 45 Se t.ex. Vinnova (2011) Visioner och verklighet Några reflexioner kring ehälsostrategin för vård och omsorg. Stockholm: Vinnova V R 2 0 1 1: 0 3. CeHis (2011) Målbild för arkitekturen inom eHälsa i samverkan - och vägen till målet. 2010-09-09. Center för ehälsa i samverkan. 46 http://www.internetpsykiatri.se/

stöd via internet för hälsorelaterade och sociala problem kan öka konkurrenskraften för företag på ”nischmarknader” inom vård och omsorg. Alltfler it-tjänster utvecklas även för kliniskt beslutsstöd i form av exempelvis webbtjänster där olika professioner (läkare, tandläkare, psykologer etc.) snabbt kan få information om evidens för olika behandlingar. Dessa tjänster innebär en direkt nytta för behandlaren, säkrare bedömningar och tidsbesparingar 47. I ett mindre företag har inte heller en läkare eller psykolog lika många kollegor att fråga i samma profession.

I en rapport från Vinnova konstateras att det finns en potential inom eHälsa utanför den traditionella sjukvården. En stor del av tillväxten för eHälsotjänster förväntas ske i faserna innan vårdkonsumenten besöker en vårdgivare samt efter besöket. Vårdkonsumenterna kommer att ta mer ansvar för sin egen sjukvård i hemmet och för att följa sitt hälsotillstånd samt utfallet av olika behandlingar. Vårdtagaren själv, eller en anhörig, rapporterar information från hemmet.48 Här öppnar sig fler möjligheter för småföretag att erbjuda en kombination av specialiserade vårdtjänster och anpassade tekniska lösningar som är lätta att använda för vårdtagaren.

Mottagarkapaciteten för att ”ta emot tekniken” ökar inom branschen och underlättas av möjligheterna att ta fram applikationer för smarta telefoner. Begreppet medicinska appar har använts både för att beskriva digitala tjänster som riktar sig till sjukvårdspersonal och tjänster som riktar sig till vårdkonsumenterna. De mobila applikationerna kan anpassas efter de speciella behov som finns inom hemtjänsten och personlig assistans. Personalen i företagen, som levererar dessa tjänster, är mobila och arbetar i de flesta fall hemma hos omsorgstagaren. De kan i dag få mängd olika funktioner samlade på ett och samma ställe i sina telefoner eller andra mobila enheter.

It blir ett stöd för att bygga upp strukturkapital i dessa företag (och andra företag i branschen) och underlättar överföringen av tyst kunskap49 till explicit. Överföringen av tyst kunskap är en komplex process att hantera i tjänsteverksamheter inom omsorgen

47 Se t.ex. Näringsutskottet riksdagen (2012) eHälsa – nytta och näring. Stockholm: Riksdagstryckeriet. 2011/12:RFR5. 48 Vinnova (2012) Friska system - eHälsa som lösning på hälso- och sjukvårdens utmaningar. Stockholm: Vinnova Analys VA 2012:03. 49 Med tyst kunskap menas kunskap som är underförstådd och svår att uttrycka i ord eller till och med okänd för individen; den är erfarenhetsbaserad, praktisk och erhålls genom övning och erfarenhet. Det är kunskap som så att säga sitter i väggarna och lärs in genom socialisering. Dess motsats är explicit eller uttalad kunskap, som är känd för individen, teoretisk, objektiv kunskap, lätt att förstå, samla in och dokumentera.

och en process som påverkar förutsättningarna för skalbarhet. Kunskaper om arbetsprocesser och om vård- och omsorgstagare kan systematiseras med stöd av it. Information kan lagras i de mobila enheterna både om de administrativa delarna av arbetet (arbetsbeskrivningar, scheman, arbetsplanering etc.) och om vårdtagarens önskemål samt behov. En information som kan delas mellan personal på olika platser, med hänsyn tagen till sekretesslagstiftningen.

Även för soloföretagare inom delbranschen annan hälso-och sjukvård (t.ex. sjukgymnastik och kiropraktik) skapar it utrymme för att ägna mer tid åt kärnverksamheten. Företagarna kan med itverktyg hantera bland annat tidsbokningar, påminnelser om besök och andra kontakter med kunderna. Enskilda företag samarbetar också i nätverk med gemensamma bokningssystem och använder internet, sms och sociala medier för att kommunicera gemensamma kunderbjudanden. Samverkan är också relativt vanlig mellan företagare i den här delbranschen och