1 §  Gods med en bruttovikt av ettusen kilogram eller mera, som är avsett att inom eller utom riket för befordran inlastas å fartyg, skall före inlastningen, eller, där denna skall ske i utländsk hamn, före avsändandet från riket förses med uppgift om bruttovikten i kilogram. Sådan uppgift skall på ett tydligt och varaktigt sätt anbringas å godsets utsida.

Första stycket gäller även bunt, paket eller annan enhetslast vars bruttovikt uppgår till ettusen kilogram eller mera.

Är det på grund av särskilda förhållanden svårt att bestämma vikten noggrant, får i stället den ungefärliga vikten angivas.

Skyldighet att tillse, att godset förses med behörig viktuppgift, åvilar avlastaren eller, där inlastningen skall ske i utländsk hamn, avsändaren.

Arbetsmiljöverket kan medgiva undantag från skyldighet att anbringa viktuppgift på enhetslast av massaved, om det är uppenbart att viktuppgift är utan betydelse för skyddet mot olycksfall. Lag (2000:768).

2 §  Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över att bestämmelserna i 1 § första-fjärde styckena följs. Därvid gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs om tillsyn över att arbetsmiljölagen (1977:1160) följs. Lag (2000:768).

3 §  Saknas i fall, som avses i 1 § första--tredje styckena, viktuppgift, eller är bruttovikten för lågt angiven, dömes den för viktmärkningen ansvarige till böter; dock vare han från ansvar fri, där godset, då han mottog detsamma, var försett med uppgift om bruttovikten och anledning saknats till antagande, att uppgiften var oriktig.

Om viktuppgiften inte är anbragt på ett tydligt och varaktigt sätt på godsets utsida, eller om uppgiften inte avser bruttovikten i kilogram, döms den för viktmärkningen ansvarige till penningböter.

Följer å förseelse, som ovan nämnts, ansvar enligt brottsbalken, skall straff enligt denna lag icke tillämpas. Lag (1991:247).