1 §  Kommer riket i krig, skola bestämmelserna i 2 --5 §§ träda i tillämpning. Då kriget upphört, förordnar regeringen senast före avslutandet av den riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att bestämmelserna icke vidare skola tillämpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla, i den mån bestämmelserna alltjämt skola äga tillämpning på grund av förordnande enligt andra stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, äger regeringen förordna, att nämnda bestämmelser skola tillämpas. Sådant förordnande skall, vid äventyr att det eljest förfaller, inom en månad underställas riksdagen för dess prövning av frågan, huruvida förordnandet skall bestå. Blir förordnandet icke inom två månader från det underställningen skett av riksdagen gillat, är detsamma förfallet. Upphör krigsfaran, skall meddelat förordnande av regeringen upphävas senast före nästkommande riksdagssessions avslutande. Lag (1981:21)

2 §  Krigshjälp utgår till den, som på grund av krigsskada, utrymning eller andra med krig eller krigsfara sammanhängande förhållanden saknar tillgängliga medel till sitt livsuppehälle eller till erforderlig vård och vars hjälpbehov icke tillgodoses på annat sätt.

I den mån regeringen så förordnar skall ock, utan avseende på om hjälpbehov som i första stycket sägs föreligger, krigshjälp för viss tid utgå till den, som på grund av krigsskada eller utrymning lämnat sin bostad. Lag (1981:21).

3 §  Det åligger kommun att utgiva krigshjälp till den som är bosatt i eller eljest tagit uppehåll i kommunen. Länsstyrelsen må, när särskilda skäl äro därtill, förordna att kommunen skall utgiva krigshjälp enligt 2 § första stycket även till den som tillfälligt vistas i kommunen.

Kommun är icke skyldig att utgiva ekonomisk hjälp enligt 6 § socialtjänstlagen (1980:620) till den, som saknar medel av anledning som i 2 § första stycket sägs. Lag (1981:21).

4 §  Den som önskar erhålla krigshjälp enligt 2 § första stycket, skall lämna upplysning om orsaken till hjälpbehovet ävensom på heder och samvete intyga att han saknar tillgängliga medel till sitt uppehälle och erforderlig vård samt att hans hjälpbehov ej tillgodoses på annat sätt. Därest anledning ej föreligger till antagande att hjälpbehovet ändrats sedan krigshjälp som nu sagts senast lämnats, må krigshjälp därefter utgivas utan ny prövning av hjälpbehovet.

Sökes krigshjälp för personer, som tillhöra samma hushåll, må vad i första stycket sagts fullgöras av den som förestår hushållet.

Regeringen må som villkor för erhållande av krigshjälp enlig 2 § första stycket stadga skyldighet för hjälpsökande att hos organ för den offentliga arbetsförmedlingen anmäla sig som arbetssökande samt antaga lämpligt arbete i den mån sådant erbjudes. Lag (1981:21).

5 §  Krigshjälp utgives i form av kontant bidrag eller, när hjälpbehovets art eller andra förhållanden föranleda därtill, som naturahjälp.

Krigshjälp lämnas enligt taxa, som fastställes av regeringen, och utgår, där den ej är avsedd för bestridande av viss engångskostnad, i förskott för högst en månad.

Angående utbetalning av krigshjälp till annan än hjälptagaren stadgas i lagen om skyldighet att upplåta inkvarteringsbostad i krig m.m. Lag (1981:21).

6 §  I varje kommun skall finnas en krigshjälpsnämnd för att sköta kommunens uppgifter enligt denna lag. Kommunen får tillsätta en särskild krigshjälpsnämnd eller uppdra åt en annan nämnd att vara krigshjälpsnämnd. Har så ej skett är socialnämnden krigshjälpsnämnd.

I fråga om en särskild krigshjälpsnämnd gäller vad som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (1991:900). Lag (1991:1665).

7 §  Ledamot av krigshjälpsnämnd eller den som av nämnden utsetts att mottaga ansökan om krigshjälp må, för tid intill dess nämnden nästa gång sammanträder, å dess vägnar bevilja krigshjälp, om sökanden är i så trängande behov därav, att nämndens sammanträde ej kan avvaktas, eller om hjälpen skall utgå enligt 2 § andra stycket. Sådant beslut skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde. Lag (1977:207).

8 §  För utgiven krigshjälp äger kommun erhålla ersättning av statsmedel.

Ersättning fastställes av länsstyrelsen. Kommun äger av länsstyrelsen utfå förskott å ersättningen.

9 §  Den, som vid ansökan om krigshjälp medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktig eller vilseledande uppgift rörande hjälpbehovet eller orsaken till detta, är ersättningsskyldig för krigshjälp som utgivits på grund av sådan uppgift.

Regeringen förordnar med riksdagen om ersättningsskyldighet för krigshjälp enligt 2 § första stycket

1. för hjälptagare, där denne kommer i åtnjutande av annan social förmån för samma tid som krigshjälpen avser;
2. för underhållsskyldig, där krigshjälpen utgivits till hans make eller till hans barn under sexton år, för tillgodoseende av hjälpbehov, vilket icke skulle ha förelegat därest han fullgjort sin underhållsskyldighet. Lag (1981:21).

10 §  Länsstyrelse åligger att följa tillämpningen av denna lag och med stöd därav meddelade bestämmelser samt därvid tillse, att krigshjälpsverksamheten bedrives på ett ändamålsenligt sätt.

Yppas missförhållande med avseende på kommuns handhavande av krigshjälpsverksamhet eller förberedelser för sådan verksamhet, skall länsstyrelsen vidtaga den åtgärd, som finnes erforderlig för att åstadkomma rättelse. Beslut att ersättning av statsmedel för utgiven krigshjälp icke skall utgå eller skall utgå i minskad omfattning må dock meddelas endast såvida kommunen grovt åsidosatt sina skyldigheter.

11 §  Talan mot krigshjälpsnämnds beslut föres genom besvär hos länsstyrelsen.

Över länsstyrelses beslut i ärende enligt denna lag, som genom besvär kommit under länsstyrelsens prövning, må klagan ej föras. Över annat beslut av länsstyrelse föres talan genom besvär hos regeringen.

Krigshjälpsnämnds och länsstyrelses beslut lända till efterrättelse utan hinder av förd klagan, om ej länsstyrelsen förordnar annorlunda. Lag (1981:21).

12 §  De närmare föreskrifter, som finnas erforderliga för tillämpningen av denna lag, meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Lag (1981:21).